Prop. 1992/93:145

Regeringens skrivelse

1992/93:145

med redogörelse för svenska företags verksamhet

i Sydafrika

Skr.

1992/93:145

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 november 1992.

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Ulf Dinkelspiel

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Syd-

afrika under verksamhetsåret 1991. Bl.a. lämnas uppgifter om omsättning,

antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges även

av de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt

sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika.

1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 145

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992

Skr. 1992/93:145

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-

gebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hells-

vik, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Skrivelse med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika

1 Inledning

Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika (i det föl-

jande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som

själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika årligen

redovisa hur verksamheten i landet utvecklas. Redovisningskyldigheten om-

fattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhål-

landen för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter även läm-

nas om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafri-

kanska företag (indirekta företagsförvärv).

Enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Syd-

afrika, skall Kommerskollegium varje år före den 1 oktober lämna en redo-

görelse till Utrikesdepartementet för de redovisningar som har avgetts av

berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse av-

seende verksamhetsåret 1991 har nu lämnats och omfattar svenska företags

dotterbolag i Sydafrika. Till grund för kollegiets redogörelse ligger, förutom

de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende

de sydafrikanska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de

svenska moderföretagen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som

Kommerskollegium har lämnat.

2 Redogörelse för företagens verksamhet

2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv

eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika skyldig att årli-

gen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur

verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produk-

tion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana

förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehållet i de årliga redovisningarna har getts i

förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika.

Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rö-

relsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finan-

sierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall upp-

gift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare

skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt

företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant

företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån

eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt företags

skulder.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska

juridiska personen. Den skall ges in till Kommerskollegium senast sex måna-

der efter räkenskapsårets slut.

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1991 till

sex. Antalet är oförändrat jämfört med föregående år.

Följande företag har lämnat redovisning till Kommerskollegium

Skr. 1992/93:145

Företag

Verksamhetsår

Antal rörelsedrivande

dotterbolag i Sydafrika

1991-12-31

1. Atlas Copco AB

1991

2

2. Sandvik AB

1991

1

3. Skega AB

1991

1

4. AB SKF

1991

2

5. Svedala Industri AB

1991

1

6. Uniroc AB

1991

2

Av kollegiets redogörelse framgår att inga förändringar i förhållande till

föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utveck-

lingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika. Sålunda hade de svenska

företagen ett avgörande inflytande i 21 bolag i Sydafrika vid utgången av år

1991. Av dessa torde nio få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siff-

ror gällde vid utgången av år 1990.

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktieka-

pital som sammanlagt, liksom föregående år, uppgår till ca 6,9 miljoner rand

(ca 14 miljoner kronor). Bolagens sammanlagda egna kapital minskade un-

der perioden med 8% och uppgick vid utgången av år 1991 till ca 94 miljoner

rand (ca 194 miljoner kronor).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1991 to-

talt till omkring 374 miljoner rand (ca 770 miljoner kronor), vilket innebär

en minskning i löpande penningvärde med ca 8% jämfört med föregående

period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika blir minskningen 21%.

Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under perioden med 4%

och uppgick vid slutet av år 1991 till 221 miljoner rand (ca 455 miljoner kro-

nor).

Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 25 miljoner rand (ca 51 mil-

joner kronor) jämfört med ca 27 miljoner rand året innan (ca 60 miljoner

kronor). 3

Det sammanlagda resultatet före skatt blev en förlust på 8 miljoner rand Skr. 1992/93:145

(ca 16 miljoner kronor). Föregående år var resultatet före skatt ett överskott

på ca 10 miljoner rand (ca 22 miljoner kronor).

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika minskade från

1577 till 1247 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika i nyssnämnda avseenden

under de senaste åtta åren framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika åren 1984-1991 (Värden i miljoner rand’).

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

Aktiekapital

Sammanlagda egna

9,5

9,5

8,7

8,1

6,7

6,7

6,9

6,9

kapital

Värdet av totala

81

84

93

105

85

95

102

94

tillgångar

Värdet av

anläggnings-

198

197

220

262

195

249

229

221

tillgångar

25

23

25

30

12

12

27

25

Omsättning

Sammanlagt resultat

315

355

411

467

374

442

408

374

före skatt

14

14

36

43

36

27

10

-8

Investeringar

0,8

1,5

0,2

0,1

0,2

0,1

0,1

0,2

Antalet anställda

2705

2374

2218

2167

1609

1734

1577

1247

' 1 rand = 4,56 kr. år 1984

= 2,93 kr. år 1985

= 3,11 kr. år 1986

= 3,04 kr. år 1987

= 2,60 kr. år 1988

= 2,45 kr. år 1989

= 2,23 kr. år 1990

= 2,06 kr. år 1991

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1989, 1990 och

1991 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska perso-

ner att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika. Lagen innehål-

ler dock i 6 § bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge

undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk person

som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver

rörelse i Sydafrika. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme

för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investeringar för

vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga för att er-

sätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av

villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för

företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlig-

het att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i

ärendet.

Regeringen har den 10 januari 1991 beviljat ett undantag från investe-

ringsförbudet. På ansökan av Aktiebolaget SKF fick företagets sydafri-

kanska dotterbolag tillstånd att göra investeringar till ett värde av 4 272 mil-

joner rand. Investeringarna syftar till att förbättra arbetsmiljön och arbets-

förhållandena för de anställda.

Enligt 8 § investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett Skr. 1992/93:145

företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rö-

relse i Sydafrika att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egen-

dom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar

arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant

beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidg-

ning av verksamheten i Sydafrika. Medgivandet kan återkallas om verksam-

heten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl.

Enligt 2§ investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte genom

handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas.

Inte heller får egendom hyras för att stadigvarande brukas eller innehas i

ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är anpassad till egendomens

ekonomiska livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får

dock årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt

värde av högst 100000 kronor. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidg-

ning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har fem angett att anskaffning av

anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa fem företag är At-

las Copco AB, Skega AB, AB SKF, Svedala Industri AB och Uniroc AB.

De investeringar som gjorts håller sig inom det tillåtna investeringsutrymmet

enligt 2 § förordningen. Såvitt framgår av redovisningarna har investering-

arna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksam-

het.

När det gäller AB SKF har utöver investeringar inom det fria investerings-

området även investerats ca 10000 rand i ett system för passerkontroll med

stöd av det tillstånd som regeringen beviljade den 10 januari 1991.

2.2 Social redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om lö-

ner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Syd-

afrika. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna föränd-

ringar för de anställda i nu angivna avseenden. De lämnade uppgifterna är

inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.

Svedala Industri AB har inte kunnat lämna någon fullständig social redo-

visning med hänvisning till att det sydafrikanska dotterbolaget i huvudsak

anlitar konsulter (4 av 8 anställda).

Tillsammans har företagen 1247 anställda varav mer än hälften (634) är

svarta, färgade och asiater.

Vita

Svarta

Färgade m.fl.

Tot.anställda

Atlas Copco

70

(77)

24

(31)

3

(9)

97

(117)

Sandvik

197

(232)

210

(276)

9

(14)

416

(522)

Skega

30

(32)

22

(21)

8

(8)

60

(61)

SKF

206

(261)

117

(160)

111

(147)

434

(568)

Svedala

7

(5)

1

8

(5)

Uniroc

103

(83)

100

(211)

29

(10)

232

(304)

Totalt

613

(690)

474

(699)

160

(188)

1247

(1577)

Skr. 1992/93:145

Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående

redovisningsperiod.

Segregation på arbetsplatserna förekommer inte. Vid ett av företagen är

dock arbetarnas omklädningsrum inte integrerade.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB:s och ett av Atlas

Copco AB:s dotterbolag, var de anställda organiserade i olika fackför-

eningar, och fackligt arbete tilläts bedrivas på arbetsplatsen och på betald

arbetstid. Villkoren reglerades vanligtvis i överenskommelser mellan företa-

get och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 60 anställda, har anfört

bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och

fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Desoutter (SA), dotterföretag

till Atlas Copco, med totalt 17 anställda, har inte inkommit med förklaring

till varför inga fackföreningar finns vid företaget.

Vad avser löner hade samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om

lika lön för lika arbete. Företagen hävdade att ingen diskriminering före-

kommer vid extern eller intern rekrytering. Målsättningen var att få fram fler

kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar. Flertalet företag

tillämpade i genomsnitt en minimilön om ca 6,71 rand i timmen (motsva-

rande ca 1274 rand i månaden), vilket i jämförelse med löneläget i stort i

Sydafrika låg över det normala. Minimilönen år 1991 var i Sydafrika 356

rand. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1991 uppgick för de svarta

anställda till ca 15%.

Utöver löner svarade företagen för olika sociala förmåner såsom pensio-

ner, olycksfalls-, liv- och invaliditetsförsäkringar, semester och sjukvård.

Därutöver bidrog flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta an-

ställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipendier m.m.

Detta stöd omfattade också barns högre studier. Även lån för anskaffning

av bostad eller förbättring av bostadsstandarden har tillhandahållits. Vidare

gavs subventionerade eller fria måltider och transporter.

Flertalet företag satsade också på utbildning av sina svarta anställda i form

av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildnings-

program anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald arbetstid.

3 Redovisning av uppgifter om indirekta

företagsförvärv m.m.

Av Kommerskollegiets redogörelse framgår att inga uppgifter om indirekt

företagsförvärv inlämnats under den aktuella tiden.

4 Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning sammanfattningsvis konstaterat att

efterlevnaden av investeringsförbudslagen får anses god under den aktuella

perioden. Jag delar denna uppfattning.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag

anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i en-

lighet med hans hemställan.

Skr. 1992/93:145

Svenska tillverknings- och försäljningsbolag i Sydafrika vid utgången av år 1991

Kurs: 1 rand = SEK 2,45 (1989), 2,23 (1990) och 2,06 (1991)

A. Tillverknings- och försäljningsbolag

(Koncernredovisning)

Skr. 1992/93:145

Företag

Lokalt bolag

Etable-

ringsår

Svensk

aktie-

andel

Aktiekapital

(1 000 rand)

Antal anställda

Omsättning

(miljoner rand)

1989 1990 1991

1989

1990

1991

1989 1990 1991

1. Sandvik AB

Sandvik(Pty)Ltd

1948

100

3 050 3 050 3 050

541

522

416

94,3 121,0 113,5

2. AB SKF

SKF South Africa

(Pty) Ltd

1914

100

3 129 3 129 3 129

202

180

130

115,3 109,8 110,6

Barseco (Pty)Ltd 1

1966

100

0,1 0,1 0,1

406

388

304

34,0 38,2 34,3

3. Svedala

Allis Mineral

Industri

Systems

AB

(SAj(Pty)Ltd

1989

100

0,001 0,001 0,001

5

5

8

19,0 17,9 11,2

4. Uniroc AB

Interroc(Pty)Ltd

1948

100

100 100 100

427

304

232

149,9 83,9 64,1

1 581

1 399 1 090

412,5 370,8 333,7

B. Försäljningsbolag

Företag

Lokalt bolag

Etable- Svensk

ringsår aktiean

del i %

Aktiekapital

(1 000 Rand)

Antal anställda

Omsättning

(miljoner rand)

1989 1990 1991 1989 1990 1991 1989 1990 1991

Svenska försäljningsbolag i Sydafrika

1. Atlas Copco Chicago

AB Pneumatic

Tool Co SA

(Pty)Ltd 2

1939

100

200

200

200

93

95

80

17,4

18,4

17,7

Desoutter (SA)

(Pty)Ltd

100

250

250

22

17

4,1

4,1

2. Skega AB Skega (Pty)Ltd

1972

100

200

200

200

60

61

60

12,2

14,4

18,2

I58 3

178

157

32,0 3

36,9

40,0

+ trp tillverknings- och försäljningsbolag i

Sydafrika 1581 1399 1090 412,5 370,8 333,7

Totalt

1739 1 577 1247 444,5 407,7 373,7

1 Tillverkningen sker vid dess dotterföretag SKF Bearing Manufacturers (Pty) Ltd.

2 F.d. Consolidated Pneumatic Tool Company SA(Pty)Ltd.

3 Under verksamhetsåret 1989 var Inter Forward AB verksam i Sydafrika genom sitt dotterföretag Zust

& Bachmeier SA(Pty)Ltd. Företaget hade 5 anställda och en omsättning på 2,4 miljoner rand. 8

gotab 42330, Stockholm 1992