Prop. 1992/93:18

Regeringens skrivelse

1992/93:18

med en redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1991

Skr.

1992/93:18

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-

protokollet den 1 oktober 1992 en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet år 1991.

Bengt Westerberg

Bo Lundgren

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992

Skr. 1992/93:18

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden

Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,

Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell,

Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Skrivelse med en redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1991

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt

första-femte löntagarfondstyrelsema har överlämnat sina årsredovisningar

för år 1991 till regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrel-

serna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondemas verk-

samhet år 1991 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksför-

säkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde

och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas förvaltning av

medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör

fogas till protokollet som bilagorna 1-11.

Jag avser att, efter en redogörelse för AP-fondens utveckling år 1991

och Riksrevisionsverkets samt Riksförsäkringsverkets utlåtanden,

kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1991

Vid slutet av år 1991 uppgick den samlade marknadsvärderade kapital-

behållningen inom hela AP-fonden till 485,7 miljarder kronor. Det är en

ökning med 59,6 miljarder kronor eller 14 % jämfört med år 1990. Det

reala resultatet blev 32,9 miljarder kronor motsvarande 6,7 % av hela

fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med utgångs-

punkt från en inflation om 8,1 %. Vid utgången av år 1991 uppgick de

över åren ackumulerade reala resultaten till 125,6 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första fondstyrelserna uppgick till 57,2

miljarder kronor eller 15,5 %, varav 47,4 miljarder kronor var resultatet

av fondförvaltningen och 9,8 miljarder kronor var orealiserade vinster.

Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser upp-

gick till 54,9 miljarder kronor (1990: 46,3 miljarder kronor). Häri ingår

förutom den totala avkastningen bl. a. nettot av inbetalade avgifter och

utbetalade pensioner samt överskjutande löntagarfondsmedel. Övriga

fondstyrelsers marknadsvärderade fondkapital ökade med 4,7 miljarder

kronor (1990: minskning med 7,5 miljarder kronor). Vid utgången av år

1991 uppgick AP-fondens totala marknadsvärderade placeringar till 468,9

miljarder kronor varav 75 % var placerade i obligationer m.m. Andelen Skr. 1992/93:18

aktier m.m. uppgick till 8 % och andelen fastigheter till 2 %.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna

och uppgick till totalt 87,9 miljarder kronor. Det är en ökning med

13,6 % jämfört med år 1990. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka

från 1,7 miljarder kronor för år 1990 till 5,6 miljarder kronor för år

1991. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är festställd till 13 %.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning

att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller

placeringar av de förvaltade medlen under år 1991. RFV konstaterar i sitt

utlåtande bl.a. att den principiella grunden för dess utvärdering av lön-

tagarfondstyrelsema försvunnit eftersom dessa numera är avskaffede.

RFV framhåller att de utvärderingsmetoder som utarbetats tar sikte på att

belysa fondernas agerande ur ett långsiktigt perspektiv. RFV har trots

fondernas avskaffende valt att utarbeta en genomgång enligt den modellen

eftersom det inte är motiverat att välja en ny modell för ett avslutande år.

I likhet med vad som framfördes föregående år konstaterar RFV att vaije

löntagarfondstyrelse med undantag för den fjärde rekvirerat det fulla

rambeloppet, som är 3 452 miljoner kronor.

Beträffende fondernas resultat för år 1991 konstaterar RFV att samtliga

löntagarfondstyrelser utom den första uppvisar ett underskott, sammanlagt

914 miljoner kronor, i förhållande till resultatkrav, dvs. värdesäkring av

grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents real avkastning

till första-tredje fondstyrelserna. Vidare noterar RFV att motsvarande

resultat för fjärde och femte fondstyrelserna var 2 234 resp. 122 miljoner

kronor. Enligt RFV uppvisar samtliga löntagarfbndstyrelser ackumulerade

underskott i förhållande till resultatkrav för verksamhetsperioden 1984-

1991 med sammantaget ca 2,3 miljarder kronor. Som förklaring anger

RFV att det under denna period skett kraftiga svängningar i börsutveck-

lingen och att mätperioden därför har stor betydelse för det reala re-

sultatet i förhållande till resultatkrav. RFV konstaterar därvid att samtliga

löntagarfondstyrelser vid utgången av år 1989 hade stora ackumulerade

överskott, medan de vid utgången av år 1991 i stället hade ackumulerade

underskott.

Fjärde fondstyrelsen uppvisar enligt RFV ett ackumulerat realt över-

skott på 14,5 miljarder kronor vid utgången av år 1991, sett över hela

dess 18-åriga verksamhetsperiod. Femte fondstyrelsen visade ett acku-

mulerat underskott om ca 0,4 miljarder kronor vid utgången av år 1991

i förhållande till resultatkravet.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att löntagarfond-

styrelsernas sammanlagda reala resultat uppvisar ett underskott för år

1991, medan fjärde och femte fondstyrelserna var för sig uppvisar ett

realt överskott för samma år. RRV påpekar att det är viktigt att inte fästa

alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år men att den Skr. 1992/93:18

reala redovisningen i ett längre perspektiv ger en god bild av väideut-

vecklingen i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. Det bokförings-

mässiga resultatet för löntagarfondstyrelsema täcker väl återföringskravet

till första-tredje fondstyrelserna. RRV har jämfört löntagarfondernas av-

kastning sedan år 1984 med ett avkastningsindex (Findatas). Enligt RRV

har löntagarfondernas avkastning varit 5 % lägre än detta avkastnings-

index. För år 1991 är avkastningen 2 % lägre än samma index. RRV

noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema

har placerat 77 % av fondernas totala kapital på Stockholms Fondbörs,

vilket utgör 6 % av det totala värdet på börsen. Placeringarna har till

största delen skett i de "mest omsatta aktierna" på börsen. RRV beräknar

att löntagarfondernas värdetillväxt t.o.m. år 1991 har varit 20 % lägre

än om medlen placerats i räntebärande papper med samma förräntning

som för första-tredje AP-fondema. RRV konstaterar att fjärde och femte

fondstyrelsernas resultat för år 1991 är högre jämfört med resultatet för

de tio största allemansfonderna medan löntagarfondstyrelsemas resultat,

vid samma jämförelse, är lägre.

RRV har i tidigare utlåtande efterlyst en precisering i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden av vilken typ

av optioner som löntagarfondstyrelsema bör få bedriva handel med. RRV

noterar nu att löntagarfondstyrelsema, liksom fjärde och femte fond-

styrelserna, sedan den 1 augusti 1991 haft möjlighet att handla med

optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument. Denna

möjlighet har dock utnyttjats i mycket begränsad omfattning.

RRV framhåller att den ändring som skett i 44 § i reglementet, att

ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna ålagts anmälningsskyldighet

för sitt innehav av fondpapper, inte är tillräcklig. Enligt RRV bör även

revisorer uttryckligen omfattas av denna bestämmelse.

I en uppföljning till sina under åren 1990 och 1991 avgivna utlåtanden

konstaterar RRV att fjärde och femte fondstyrelserna räknar med att tills

vidare kunna tillgodose det långsiktiga likviditetsbehovet genom rekvire-

ring av medel. Storleken på de medel som fjärde och femte fondstyrelser-

na härigenom kan tilldelas är 1 % av det sammanlagda anskaffnings-

värdet på de medel som första-tredje fondstyrelsen förvaltar.

Enligt RRV kvarstår andra löntagarfondstyrelsens företagaransvar i

Komponentutveckling AB. Detta kommer dock att avvecklas under år

1992 enligt avtal med Trustor AB.

RRV påpekar på nytt att en mall för likformig redovisning bör tas

fram. Redovisningen bör också innehålla en specifikation över mer be-

tydande kostnadsposter i fondernas verksamhet. En sådan kostnadspost

som i dag inte särredovisas är courtage. Enligt RRV bör fjärde och femte

fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen (se nedan) i samarbete med de

auktoriserade revisorerna ta fram en sådan mall.

Avslutningsvis konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveck-

ling av löntagarfondstyrelsemas kanslier beräknas uppgå till 40 miljoner

kronor.

Egna kommentarer

Som angavs i förra årets skrivelse till riksdagen har det inom Finans-

departementet utarbetats en promemoria (Ds 1991:14) AP-fondens för-

valtning - en översyn. Denna har remissbehandlats och inom Finans-

departementet förbereds ett lagförslag om ändrade regler för revision av

AP-fondens förvaltning. Frågan om likformig årsredovisning kommer då

att övervägas. Detsamma gäller frågan om fondstyrelsernas revisorer, på

samma sätt som gäller fondstyrelsernas ledamöter och suppleanter, skall

vara anmälningsskyldiga till insiderregistret.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtande är av den karak-

tären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1991 m.m.

Per den 1 augusti 1991 har ändringar gjorts i fondstyrelsernas place-

ringsbestämmelser (prop. 1990/91:186, bet. 1990/91:NU43,

rskr. 1990/91:382, SFS 1991:1091). Genom ändringarna har samtliga

fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer och liknande

finansiella instrument.

Löntagarfondstyrelsema avskaffades vid utgången av år 1991. De till-

gångar och skulder som tidigare förvaltades av löntagarfondstyrelsema

förvaltas fr.o.m. den 1 januari 1992 av en awecklingsstyrelse (prop.

1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857).

Förvaltade tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som gällt för

löntagarfondstyrelsema. Awecklingsstyrelsen kan uppdra åt externa

kapitalförvaltare att förvalta medlen.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första-

femte fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelsema.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovis-

ningar, sammanställningen över delfondemas verksamhet samt RRV:s

och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1992/93:18

Första, andra och

tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1991

1991 I SAMMANDRAG

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

★ AP-fondens resultat 1991 är det bästa någonsin. Direktavkastningen uppgick till 45,0

mdkr, motsvarande 12,2%. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar

uppgick resultatet till 57,2 mdkr, svarande mot 15,5% i totalavkastning.

★ Avgiftsunderskottet-skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensioner-

ökade till 5,6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 82,3 mdkr och pensionsutbetalningama 87,9

mdkr.

★ Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1991 med 14% till 442 mdkr per

den 31 december 1991.

★ Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringama

87%, direktlån 10% och fastigheter 3%.

★ Direktavkastningen på den finansiella portföljen var 1991 12,4%. Den betydande

räntenedgången under året medförde att värdeförändringen i portföljen blev 4,5%. Den

finansiella portföljens totalavkastning uppgick därmed till 16,9% för 1991.

★ Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 4,6%. Avkastningssiffran dras ned till

följd av att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats

ned med 38,1%. Totalavkastningen för 1991 blev därmed -33,5%.

★ Det reala resultatet var 31,4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 8%. De

ackumulerade reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 90,3 mdkr vilket var

20% av fondkapitalet (marknadsvärderat) vid utgången av 1991.

★ Under 1991 förstärktes AP-fondens organisation. Bland annat integrerades fastighets-

verksamheten under beteckningen AP Fastigheter. En ny ekonomifunktion för denna

verksamhet byggdes upp.

10

AP-FONDENS

BÄSTA RESULTAT HITTILLS

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Det samlade resultatet från 1-3 AP-fond-

styrelsernas verksamhet 1991 har varit mycket

tillfredsställande.

Både absolut och relativt sett har resultatet

under detta år varit bättre än under något tidigare

år under fondens drygt 30-åriga historia.

Direktavkastningen har uppgått till 45 mdkr,

vilket svarar mot 12,2%. Inkluderas de realise-

rade och icke realiserade värdestegringarna så

uppgår överskottet till 57 mdkr, svarande mot en

avkastning på 15,5%. Vinsten har under 1991

jämfört med föregående år ökat med nära 9 mdkr,

räknat i löpande priser.

Det kan framstå som något paradoxalt att AP-

fonden redovisar sitt genom tiderna bästa resultat

i ett läge, då den svenska ekonomin i sin helhet

har utvecklats svagt. BNP har minskat och ar-

betslösheten ökat kraftigt. Statsfinanserna har

försvagats och många företag - inte minst inom

finans- och fastighetsbranscherna - har utsatts

för betydande påfrestningar. Till följd av sin

centrala ställning på den svenska kapitalmarkna-

den skulle man måhända kunnat vänta sig att de

betydande svårigheter, som drabbat såväl företag

och finansinstitutioner som hela landets eko-

nomi, även skulle satt sina spår i AP-fondens

resultat.

I ett avseende gäller detta - nämligen i form av

den kraftiga resultatförsämringen i fondens

fastighetsverksamhet. AP-fonden har också drab-

bats av den allmänna försämringen på fastighets-

marknaden - både i Sverige och i utlandet. Detta

sammanhänger med att fonden först på ett sent

stadium av den långa uppgången under 1980-

talet fick tillstånd att placera i fastigheter. De

placeringar som gjordes under den korta tiden,

innan utvecklingen vände, skedde på en förhål-

landevis hög prisnivå. Den, i förhållande till

många andra placerare, stora nedvärderingen av

AP-fondens fastighetsinnehav kan förklaras av

just detta förhållande.

EN FÖRSIKTIG PLACERINGSPOLITIK

Att det kraftiga fallet i resultatet från fastighets-

rörelsen inte har haft någon större inverkan på det

totala resultatet för fonden beror på dess relativt

sett ringa andel av de totala placeringarna. Fas-

tigheternas andel utgör idag endast cirka 3%.

En förklaring till det goda resultatet under

1991 är att fondens räntebärande placeringar

inte haft några kreditförluster, vilket varit fallet

för så många andra finansiella institutioner i

Sverige. Anledningen är i allt väsentligt att AP-

fondens placeringspolitik under de expansiva

åren under 1980-talet kännetecknades av stor

försiktighet.

En samhällsekonomiskt sett viktig förklaring

till fondens goda resultat är den speciella kon-

stellation av produktion, inflation och räntor som

gällt under 1991 och som medfört en historiskt

sett mycket hög real avkastning på rent nominella

placeringar.

NY VALUTAREGIM

Den reala utvecklingen i ekonomin har varit

påfallande svag under året, och industrikonjunk-

turen har försämrats så kraftigt att industripro-

duktionen nu närmar sig den som gällde under

slutet av 1970-talet. Samtidigt har inflationen

minskat kraftigt - dock utan att i samma takt dra

med sig de nominella räntorna nedåt. Dessa är i

allt väsentligt bestämda av de internationella

förhållandena - inklusive omvärldens uppfatt-

ning om stabiliteten i den svenska ekonomin.

Genom riksbankens beslut den 17 maj att byta

valutaregim och låta kronkursen bestämmas av

EG:s valutakorg har Sverige kommit att nära

knytas till den räntenivå som gällt och fortfarande

gäller inom EG-området. Ovanpå denna kommer

sedan en riskpremie, som uttrycker att placerarna

ännu inte är helt övertygade om att de svenska

myndigheterna förmår försvara den nu gällande

kronkursen.

Den positiva avkastningen under 1991 är re-

sultatet av en kombination av - för fonden -

gynnsamma samhällsekonomiska utvecklings-

tendenser och en förutseende fondförvaltning.

Men den samhällsekonomiska situation, som fö-

relegat under året, kan inte vara annat än tempo-

rär, och måste på sikt utlösa förändringar. Den

höga nivån på realräntan verkar kraftigt återhål-

lande på den reala aktiviteten i ekonomin genom

att trycka tillbaka investeringarna och pressa upp

priset på krediter för såväl hushåll som företag.

Antingen utlöser den höga realräntan en accele-

rerande lågkonjunktur, som så småningom kom-

mer att pressa tillbaka räntan till ett läge som står

i överensstämmelse med den rådande reala av-

11

kastningen på kapitalet i produktionen. Eller så

kommer en fasthållen hög nivå på realräntan att

tvinga fram sådana förändringar i inkomstfördel-

ning och kapitalavkastning att en ny balans upp-

står vid detta höga läge.

V i har redan kunnat se ett exempel på den förra

situationen genom de successiva räntesänkningar

som inträffat i USA till följd av den ihållande

lågkonjunkturen. Även om allt fler röster nu höjs

för att räntorna i Europa måste nedbringas för att

bryta konjunkturnedgången, så verkar inte några

sådana beslut ligga nära i tiden.

Starka och kanske växande spänningar finns

mellan olika staters och gruppers krav på den

ekonomiska politiken. Den desinflationsprocess

som många länder befinner sig i - inte minst

gäller detta Sverige - har ställt både politiker och

finansmarknadsaktörer inför en ny situation. Man

får egentligen gå tillbaka till 1920-talet för att

hitta en parallell. Jag tror därför att man måste

vara beredd på att 1992 kan bli ytterligare ett år

kännetecknat av stor osäkerhet och att man måste

ha en betydande beredskap för att ta hand om nya

och svårförutsägbara situationer.

FÖRSTÄRKTA RESURSER I FONDEN

Det är mot denna bakgrund tillfredsställande att

fondens administration byggts ut och effektivise-

rats under 1991, så att vi nu bättre kan ta hand om

snabbt föränderliga förutsättningar.

Fondens hela administration har samlats till

ett kontor med gemensamma lokaler i Stockholm.

Analyskapaciteten har byggts ut och resurserna

för bevakning av kreditrisker har förstärkts.

På fastighetssidan har en mer funktionell an-

svarsfördelning införts och marknadsbevakningen

byggts ut. Fonden står alltså väl rustad att möta ett

turbulent 1992.

Trots förstärkningarna framstår AP-fondens

administrationskostnader både vid en nationell

och internationell jämförelse som utomordentligt

låga.

Carl Johan Åberg, Verkställande direktör.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

AP-fonden att utgöra en betydelsefull motvikt.

Trenden mot ett allt lägre sparande totalt sett

i den svenska ekonomin förefaller nu visserligen

att brytas, delvis till följd av positiva bidrag från

hushållssektom. Men den vikande utvecklingen

inom stat och kommun kommer, inte minst i

perspektivet av ett allt närmare samarbete med

EG, att utgöra ett växande bekymmer.

Närmandet till EG kommer nämligen att ställa

stränga krav på hushållningen inom de offentliga

sektorerna. Underskotten och skuldsättningen

måste uppfylla vissa grundkrav för att Sverige

fullt ut ska få delta i det ekonomiska samarbetet.

Det är endast om man inkluderar sparandet i

AP-fonden som Sverige klart uppfyller de så

kallade konvergenskraven. Ett fortsatt sparande

i fonden spelar således en viktig roll som motvikt

mot den nu pågående utvecklingen inom övrig

offentlig sektor.

AP-FONDEN MOTVIKT I MINSKAT SPARANDE I

STAT OCH KOMMUN

Under 1991 har sparandet inom den statliga

sektorn kraftigt försvagats. Anledningen är främst

den snabbt försämrade konjunkturen, som både

lett till utgiftsökningar i form av bland annat

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och till inkomst-

minskningar. För 1992 och 1993 förutses en

fortsatt försvagning. För 1993 räknar man även

med att kommunernas sparande kommer att min-

ska. I detta läge, med ett allt svagare sparande

inom stat och kommun, kommer sparandet inom

Stockholm i mars 1992

Carl Johan Åberg

Verkställande direktör

12

AP-FONDENS ROLL

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet är i allt väsentligt ett

så kallat fördelningssystem. Det innebär att varje

års pensioner i princip ska finansieras genom

avgifter på den aktiva befolkningens inkomster

under samma år. De aktiva generationerna bär

genom dessa avgifter ansvaret för de pensionera-

des försörjning.

Alternativet till ett fördelningssystem är att

varje person under sin livstid avsätter medel till

en pensionsfond, vars storlek och avkastning

sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden

är ett fördelningssystem valde statsmakterna 1959

att ändå bygga ut detta med en fond. Motiven var

två - dels att uppbyggandet av en fond skulle

motverka det minskade sparande inom hus-

hållssektom som sannolikt skulle bli följden av

att ett allmänt tilläggspensionssystem introduce-

rades, dels att fonden skulle utgöra en buffert

mellan de löpande inkomsterna från ATP-avgif-

ten och de utgående pensionerna.

DEN STÖRSTA SAMLADE

FÖRMÖGENHETSMASSAN I SVERIGE

AP-fonden 1-3 har nu nått en betydande storlek

- cirka 442 mdkr. Den är därmed den största,

samlade förmögenhetsmassan i Sverige. Men trots

denna storlek är ATP-systemet ändå långt ifrån

ett fullfonderat pensionssystem. Om man skulle

kapitalisera alla de pensionsutfästelser, som gjorts

i ATP-systemet, skulle detta svara mot en

fondstorlek på cirka 3 000-4 000 mdkr. AP-

fonden uppgår alltså endast till cirka en tiondel

av vad ett fullfonderat ATP-system skulle kräva.

Detta innebär att ATP-avgiftema på de lö-

pande inkomsterna i allt väsentligt måste svara

för finansieringen av de utgående pensionerna.

Sett över en längre period kan AP-fondens roll,

med nuvarande storlek, inte bli annat än margi-

nell.

Den under senare år snabbt stigande avkast-

ningen på fonden har dock medfört att avkast-

ningen närmat sig summan av de utgående pen-

sionerna. Dessa pensioner har för 1991 uppgått

till cirka 88 mdkr - att jämföra med AP-fondens

avkastning på 57 mdkr. Eftersom den nu utgå-

ende ATP-avgiften - 13% - räcker till för att

finansiera en betydande del av pensionerna, inne-

bär detta att en stor del av AP-fondens avkastning

kan läggas till kapitalet.

FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD

90-TALET UT

Under 1991 har fonden både nominellt och realt

fortsatt att växa, vilket sannolikt blir fallet under

en stor del av 90-talet.

Om avgiftsnivån bibehålls även i framtiden, så

kommer fondkapitalet att växa även under hela

återstoden av 90-talet. Det är egentligen först i

början av 2000-talet som större delen av fondens

avkastning skulle behöva tas i anspråk för att

finansiera pensionerna. Skulle tillväxten bli fort-

satt låg i den svenska ekonomin, så får själva

fondkapitalet börja tas i anspråk några år in på

2000-talet.

Den stora belastningen på det svenska ATP-

systemet inträffar när de stora årskullarna från

1940-talet går in i pensionsåldrarna med full

ATP. Anspänningen blir större ju lägre tillväxt vi

får under åren framöver. Vid en årlig tillväxt på

cirka 1% kommer fondkapitalet att vara slut

redan omkring 2010. I detta fall skulle hela

ansvaret för finansieringen i fortsättningen få vila

på de löpande ATP-avgiftema, vilka då måste

ökas kraftigt i förhållande till de 13% som gäller

idag. Alternativt kan naturligtvis ATP-avgifterna

höjas redan dessförinnan, i syfte att förekomma

en avtappning av fonden.

Detta understryker två viktiga förhållanden -

nämligen dels att fonden sannolikt kommer att

fortsätta att växa under hela 1990-talet, dels att

dess avkastning kommer att ha betydelse för att

finansiera pensionsåtagandena under 2000-ta-

let.

SÄKER OCH GOD AVKASTNING OCH HÖG

BETALNINGSBEREDSKAP

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna

tilläggspensionerna blir så stort som möjligt. I

reglementet för AP-fonden fastlägger statsmak-

terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid

fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så:

• att de ger en god avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande betal-

ningsberedskap och

• att de placeras så att en betryggande säker-

het tillgodoses.

13

Det är kombinationen av dessa krav som lett till

att fondens placeringar i allt väsentligt begränsas

till obligationer och andra räntebärande papper.

Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven

på såväl betalningsberedskap som säkerhet. Un-

der senare år har detta emellertid också lett till en

i jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfreds-

ställande avkastning.

För fondförvaltningen är målet att maximera

tillgångarnas totalavkastning på lång sikt.

Kapitalmarknadens avreglering och förändringar

i AP-fondens placeringsreglemente har medfört

att fondens placeringsmöjligheter breddats de

senaste åren. 1988 fick fonden möjlighet att

placera i fast egendom och ge direktlån till pri-

vata företag. Utrymmet för sådana direktlån och

fastighetsinvesteringar uppgår vardera till 5% av

fondens tillgångar.

Av fondens totala tillgångar utgjorde de reala

tillgångarna vid utgången av 1991 endast 5%.

Fondens långsiktiga strategi är att öka den reala

andelen. Upphävandet av det så kallade real-

låneförbudet i oktober 1991 öppnar nya möjlig-

heter att öka det reala inslaget i portföljen.

VERKSAMHET I TRE AFFÄRSOMRÅDEN

Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ-

den: Penning-och obligationsmarknad, Direktlån

samt AP Fastigheter.

Penning- och obligationsmarknad förvaltar den

volymmässigt dominerande delen av fondens till-

gångar. Under 1991 har den absoluta merparten

av fondens nettoplaceringar gjorts inom detta

affärsområde.

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den

kreditgivning som inte går via den standardise-

rade penning- och obligationsmarknaden. Fon-

dens direktlåneportfölj minskade under året från

53,4 mdkr till 43,8 mdkr. Minskningen kan till

största delen förklaras av att förfall och amorte-

ring av befintliga lån inte har motsvarats av nya

lån, på grund av att räntedifferensen mellan

marknadsnoterade instrument och mindre lik-

vida direktlån ej har motsvarat fondens krav.

AP Fastigheter svarar för fondens fastighets-

investeringar i såväl Sverige som i utlandet. Ar-

betet inom AP Fastigheter har under året präglats

av konsolidering samt utveckling av det egna

fastighetsbeståndet. Antalet nyförvärv har varit

lågt. Idag uppgår fastighetsinvesteringama till

cirka 3% av fondens förvaltade tillgångar.

Bo Ljunglöf, v VD och ajfärschef.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

vid fonden. Detta understryks ytterligare av den

snabba utveckling, som skett inom penning- och

obligationsmarknaderna till följd av avregleringen

av kreditmarknadema.

Under tidigare år spelade visserligen fonden

en central roll på den svenska kapitalmarknaden

genom att stå för en betydande del av finansie-

ringen av bostadsbyggandet och upplåningen från

stat och kommuner. Men administrativt sett kunde

denna verksamhet hanteras med relativt begrän-

sade resurser. Genom den ökade ränterörligheten

och de nya möjligheterna att placera i fastigheter

och lån till företag ställs helt andra anspråk på

förvaltningen av fondens medel.

På kort tid har fonden blivit en av de större

aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden

och har även placerat medel utanför Sverige.

Fonden har även medverkat i långsiktiga finan-

siella lösningar inom näringslivet - bland annat

inom kraftproduktionen.

Detta har ställt snabbt växande anspråk på en

egen analyskapacitet och en egen bevakning av

utvecklingen av bland annat kreditrisker i olika

delar av samhällsekonomin.

Fondförvaltningen har mot denna bakgrund

byggts ut under senare år och samlats till en

central förvaltning i Stockholm. Trots denna ut-

byggnad framstår ändå fondens administrations-

kostnader som mycket låga.

ÖKADE KRAV PÅ FONDENS ADMINISTRATION

Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört

att betydligt högre krav ställs på verksamheten

14

PLACERINGSMÖJLIGHETER

OCH -KAPACITET

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Ramarna förfondens placeringsmöjligheter är an-

givna i lagen med reglemente för allmänna pen-

sionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:1857).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i

publika, räntebärande papper, dock med den

begränsningen att placeringar i utländsk valuta

får uppgå till högst 10% av fondens totala till-

gångar.

Direktlån till näringslivet har begränsats till

5% av de totala tillgångarna. Samma begränsning

gäller för fondens utrymme att placera i fastighe-

ter, i och utanför landet. Fondens möjligheter att

placera i aktier begränsas till aktier i fastighets-

bolag, i den utsträckning detta ryms i kvoten för

fastighetsinvesteringar.

KAPITALFLÖDEN OCH KAPITALTILLVÄXT

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till

441,7 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning

med 54,9 (46,3) mdkr. Figuren på sid 7 är avsedd

att schematiskt åskådliggöra kapitalflödena

bakom denna ökning.

Förändringen av fondkapitalet byggs upp dels

av avkastningen på fondens tillgångar, dels av en

rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer

- som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe-

talda pensioner, överskjutande iöntagarfonds-

medel, avkastning från delfonder samt kostnader

för administrationen av hela ATP-systemet. I

tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från

1960 t o m 1991.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av

fondförvaltningen 47,4 (38,4) mdkr. Fondkapi-

talets marknadsvärde påverkas också av föränd-

ringen i ej realiserade vinster och förluster. För

1991 var denna förändring 9,8 (7,0) mdkr. Den

totala avkastningen var således 57,2 (45,4) mdkr.

AVGIFTSUNDERSKOTT TÄCKS AV FONDENS

AVKASTNING

ATP-avgiften är fastställd till 13% för åren 1990-

1994. Avgiftsinkomsterna ökade med 6,6 mdkr

och uppgick till 82,3 mdkr för 1991. Då har

inkomsterna reducerats med de 0,7 mdkr som

fjärde och femte fondstyrelserna tillsammans re-

kvirerade under året.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i

snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

87,9 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att

öka från 1,7 mdkr för år 1990 till 5,6 mdkr för år

1991. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-

ningama är framförallt att basbeloppet, som re-

glerar värdesäkringen, höjdes från 29 700 kr till

32 200 kr. För 1992 är basbeloppet fastställt till

33 700 kr.

Utbetalningar av ATP-pensioner kommer, med

nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa i

snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket leder

till ökade anspråk på fondens avkastning. Orsa-

kerna till denna utveckling är att ATP-systemet

ännu inte har nått sitt fullfunktionsstadium utan

såväl antalet ATP-pensionärer som deras genom-

snittliga pensionspoäng fortsätter att öka.

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1991, marknadsvärde, mdkr.

1960

1970

1980

1990

1991

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,4

57,2

Avgifter

0,5

6,1

22,2

75,7

82,3

Pensionsutbetalningar

-

-1,2

-19,0

-77,4

-87.9

Överskjutande löntagarfondsmedel

-

-

-

2,3

2.9

Avkastning från delfonder

-

-

-

0,8

1,0

Administrationskostnader

-

-0,1

-0,2

-0,5

-0,5

Tillväxt i fondkapital

0,5

6,8

13,4

46,3

54,9

Fondkapital

0,5

35,9

145,3

386,8

441,7

Förändring av fondkapitalet i %

-

23

10

14

14

15

Fondkapital och kapitalflöden 1991 (marknadsvärden, mdkr).

Avkastning 57,2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Fondkapitalets ökning 54,9

Amorteringar förfall, inlösen

och omplaceringar 158,0

Löntagarfondsmedel 3,5

4 =

Utbetalning av

löntagarfondsmedel 0,6

Avkastning från delfonder 1,0

4

Administration

av ATP-systemet 0,5

ATP-avgifter 82,3

Pensionsutbetalning

Fondkapital 441,7

ÖVRIGA FONDER OCH MYNDIGHETER

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till lön-

tagarfonderna som författningsmässigt reglerats

fram till slutåret 1990 har, framförallt genom

vinstdelningsskatten, blivit högre än beräknat.

De överskjutande medlen tillförs första-tredje

fondstyrelserna. Dessa medel uppgick vid ut-

gången av 1991 till 13,7 mdkr vilket är en ökning

med 2,9 mdkr jämfört med år 1990. I februari

1992 gjordes en slutreglering av vinstdelnings-

skatten avseende inkomståret 1990 på 1,6 mdkr.

I december 1991 fattade riksdagen beslut om

att avveckla löntagarfonderna. Genom detta be-

slut överfördes löntagarfondsstyrelsemas sam-

lade tillgångar till en avvecklingsstyrelse. Dess

uppgift är att fr o m den 1 januari 1992 förvalta

tillgångarna fram till deras slutliga utskiftning.

Detta ska ske senast den 30 juni 1994. De vid

årsskiftet återstående medlen (1,3 mdkr), som

löntagarfonderna ännu inte hade rekvirerat, till-

förs i stället avvecklingsstyrelsen under 1992.

Från fjärde och femte fondstyrelserna samt

löntagarfondstyrelsema, erhåller AP-fonden en

treprocentig avkastning beräknad på nuvärdet av

de medel som dessa styrelser sammanlagt har

rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till 1

mdkr för år 1991.

16

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1990 och 1991, mdkr.

Bruttoplaceringar

Nettoplaceringar

1990

1991

1990

1991

Placeringar

194

201

37

43

- obligationer, förlags- och reverslån

142

137

26

21

- penningmarknadsplaceringar

46

62

4

20

- fastigheter m m

7

2

7

2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

För administrationen av ATP-systemet, förutom

fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal

myndigheter och institutioner involverade. Bland

annat erhåller riksförsäkringsverket och försäk-

ringskassorna ersättning för att handlägga och

betala ut pensioner. Andra myndigheter som be-

rörs är länskattemyndigheten och lokal skatte-

myndighet, kronofogdemyndigheten, statens löne-

och pensionsverk samt Kommunernas pensions-

anstalt. Sammanlagt uppgick fondens utbetal-

ningar till dessa myndigheter till 0,5 mdkr.

BRUTTO- OCH NETTOPLACERINGAR

Summan av de inflöden och utflöden som redovi-

sas ovan innebar nettoplaceringar 1991 på 43

mdkr.

Därutöver har under året amorteringar, förfall och

inlösen i värdepappersportföljen samt omplace-

ringar i portföljsammansättningen uppgått till

totalt 158 mdkr. Sammantaget innebär detta att

bruttoplaceringarna uppgick till 201 mdkr vilket

framgår av tabell 2.

Vid utgången av 1991 uppgick de totala

placeringarna till 424 mdkr. I diagram 1 redovi-

sas placeringarnas fördelning på låntagarkate-

gorierultimo 1990 och 1991. Fonden har placerat

mer än hälften, 57%, av tillgångarna i bostads-

sektorn, cirka 20% i statsobligationer och 11% i

utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för

fastighetsplaceringar var 3%.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december

1990 och 1991 (anskaffningsvärden i %).

1991

— Bostäder 57%

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

AP-FONDENS ADMINISTRATION

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Förvaltningen av de tre fondstyrelsernas till-

gångar sker i en för de tre styrelserna gemensam

organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes emel-

lertid att de tre styrelserna skulle ha var sin

förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstru-

erades som en enhetlig försäkring, vars utgifter

ska bestridas av de sammanlagda inkomsterna,

tog de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att

till att börja med inrätta ett gemensamt kansli.

Avsikten var att senare, när fondverksamheten

vuxit dela upp sig i tre separata förvaltningar.

Denna uppdelning förverkligades inte och av

denna anledning bedrivs idag förvaltningen som

en enhet med en gemensam organisation och en

gemensam placeringspolitik för de tre styrel-

serna.

TRE FONDER, EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskute-

ras i det av de tre styrelserna valda Placerings-

utskottet, som är styrelsernas rådgivande organ

för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för

de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och

balansräkningar, men detta kan ses som en i

efterhand gjord fördelning av totalresultatet för

de tre styrelserna.

Uppdelningen av styrelsernas förvaltning har

sin utgångspunkt från vilken samhällssektor som

pensionsavgifterna inbetalas från. Således för-

valtar första fondstyrelsen avgifter som erlagts

från den offentliga sektorn, andra fondstyrelsen

avgifter från större enskilda arbetsgivare och

tredje fondstyrelsen från enskilda mindre arbets-

givare och egenföretagare.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och

suppleanter, som förtecknas separat, är efter för-

slag av arbetsmarknadens parter och andra orga-

nisationer förordnade av regeringen tills dess

fondstyrelsernas balansräkningar har fastställts

för räkenskapsåret 1992. Regeringen fastställer

balansräkningen senast den 15 oktober året efter

räkenskapsåret. Revisorerna har förordnats intill

fastställande av balansräkningen för 1991.

ETT EXPANSIVT ÅR

Under 1991 präglades fondens organisation av

stark expansion. Organisationsstrukturen påver-

kades också av att fastighetsverksamheten inte-

grerades i fonden. I samband därmed togs en

Stig Dalmo, administrativ chef.

logotype fram för fonden. Detta initierades av

fondens behov av att informera marknaden om att

verksamheten nu bedrivs under benämningen

AP Fastigheter.

I syfte att möta en volymmässigt större och

alltmer komplex verksamhet beslutades i början

av 1991 att förstärka organisationen. Bland annat

har en ny ekonomifunktion för fastigheter byggts

upp. Sammantaget rekryterades 20 personer un-

der året. Det totala antalet anställda ökade där-

med till 76 personer.

Av administrativa skäl har fondens fastighets-

innehav strukturerats om genom att samla alla

dotterbolagen i ett holdingbolag. Inriktningen är

att föra över fastigheterna till fondens egen ba-

lansräkning. I bokslutet avseende år 1991 har en

koncernredovisning gjorts för AP Fastigheter (se

sid 44).

Arbetet med att vidareutveckla intemkontrollen

fortsatte under 1991 och en säkerhetspolicy lades

fast av fondens ledning. All personal fick i sam-

band med detta beslut genomgå säkerhets-

utbildning.

FÖRSTÄRKTA ADMINISTRATIVA SYSTEM

För fondens förvaltning är det av mycket stor

betydelse att ha tillgång till ett väl utvecklat ADB-

stöd. Det gäller såväl ADB-system för redovis-

18

ning och uppföljning som system för marknads-

information. Att verksamheten i hög grad är ADB-

baserad gör att ADB-kostnaderna i huvudsak är

relaterade till verksamhetsförändringar.

På det administrativa planet har beredskapen

höjts för att möjliggöra affärer med utlandet i

räntebärande papper. Bland annat har fondens

finansiella informationssystem anpassats för att

kunna klara av likvidhantering, bokföring och

valvshantering i utländsk valuta. Under 1991

vidtog fonden omfattande förberedelsearbete för

införandet av det värdepapperslösa systemkon-

ceptet från PmC AB. Under hösten 1991 fattades

beslut om att inte fullfölja arbetet inom PmC utan

beslut togs om att avveckla verksamheten. Till

kostnaden för anpassningarna i datasystemen

kommer således också den förlust som ned-

skrivningen av aktierna i PmC medfört.

Fondstyrelsernas administrationskostnader,

inklusive Anders Nisses AB, uppgick till 75,2

(60,1) mkr.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

ORGANISATION

19

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Grundläggande för AP-fondens avkastning för ett

enskilt år är den allmänna räntenivån och prisut-

vecklingen på finansiella tillgångar, t ex obliga-

tioner och statsskuldväxlar, och reala tillgångar,

t ex fastigheter. Stigande priser på obligationer,

dvs fallande marknadsräntor, liksom stigande

fastighetspriser, dvs fallande direktavkastnings-

krav, ökar fondens årsavkastning. Fallande

fastighetspriser och obligationskurser får gene-

rellt sett motsatt effekt på kort sikt. Om-

världsfaktorer som påverkar prisbildningen blir

därmed vitala för förvaltningens resultat.

EN INTEGRERAD KAPITALMARKNAD

Sedan den svenska valutaregleringen i allt vä-

sentligt avskaffades sommaren 1989 är svensk

kapitalmarknad en integrerad del av den interna-

tionella kapitalmarknaden. Med en valutapolitik

som bygger på en fast växelkurs gentemot en

valutakorg, bestäms den svenska räntenivån av

den internationella, med tillägg för den riskpre-

mie som placerare kräver för att hålla tillgångar i

svenska kronor.

Bytet av valutakorg den 17 maj 1991, från en

handelsvägd valutakorg till den teoretiska ECU-

korgen, innebar att ERM-valutomas ränteutveck-

ling blev än mer centrala. Då den tyska markens

vikt i den nuvarande ECU-korgen är drygt 30%,

mot tidigare knappt 18%, har den strama tyska

penningpolitiken kommit att dominera framför-

allt den korta jämförräntans utveckling under

året. Kravet på räntedifferens har däremot varie-

rat kraftigt både före och efter bytet av valutakorg.

FALLANDE INFLATIONSFÖRVÄNTNINGAR

Året 1991 kännetecknades, med undantag för

främst Tyskland, av förväntningar om avtagande

inflation. Den aktivitetsdämpning, som för Eu-

ropa inträdde redan under 1990, förstärktes i

början av året, särskilt i de anglosaxiska län-

derna. Förhoppningar om en snar och stark åter-

hämtning infriades inte, trots att den tidigare

strama penningpolitiken på många håll förbyttes

i sin motsats.

Kraftigt fallande kapacitetsutnyttjande har läm-

nat ekonomierna med överskottskapacitet och

möjlighet att expandera utan risk för starka

pristryck. Förväntningar om lägre inflation har

medfört fallande internationella långräntor; för

tioåriga löptider har räntenedgången under 1991

varit av storleksordningen en procentenhet i USA

och EG-Europa, i Japan en och en halv procent-

enhet.

Den svenska tioårsräntan låg vid årets ingång

Diagram 2. Svensk obligationsränta och korgränta, 10 år.

Svensk obligationsränta

1991

Korgränta

20

på drygt 12% men sjönk sedan under årets lopp

till cirka 10%, en nedgång på cirka två och en

halv procentenheter (se diagram 2). Huvuddelen

av nedgången för den svenska långräntan kan

hänföras till ett lägre krav på riskpremie. Nivån

föll en knapp procentenhet i samband med ECU-

kopplingen, men redan under årets fyra första

månader hade räntedifferensen mot den dåva-

rande korgräntan krympt.

INTERNATIONELLA RÄNTOR

I samband med att Irak invaderade Kuwait i

augusti 1990, började de internationella lång-

räntorna stiga, bland annat på grund av oro för

permanent högre oljepriser. Det sönderfallande

Comecon-blocket sågs även som en potentiell

inflationskälla genom behov av stora trans-

fereringar från väst, vilket skulle öka budget-

underskotten i västländerna. Tyskland, som i

återföreningens spår dessutom erfor ett starkt

konsumtionstryck, var särskilt utsatt för dessa

effekter.

Det fall på en halv procentenhet för korgräntan,

som inträffade i januari 1991, var sannolikt mark-

nadens reaktion på att Kuwaitkriget till slut utlös-

tes - det förväntades bli kortvarigt. I Sverige kom

samtidigt en energiuppgörelse till stånd och

finansplanen innehöll lite av en befarad val-

årspåspädning. Räntedifferensen krympte med

mer än en halv procentenhet. Efter ECU-kopp-

lingen i maj kan den påföljande nedgången i de

långa räntorna till ungefär lika delar hänföras till

lägre internationella räntor och till en lägre ränte-

differens.

Under sommaren växte insikten att den förvän-

tade amerikanska konjunkturuppgången inte var

omedelbart förestående, inflationsfarhågorna

dämpades och den amerikanska långräntan rörde

sig nedåt. Samtidigt började den amerikanska

centralbanken att kraftigt lätta penningpolitiken

för att stimulera den inhemska efterfrågan. Andra

länder gjorde likadant. Dock inte Tyskland, där

istället Bundesbank förde en mycket stram pen-

ningpolitik för att stävja den inhemskt genere-

rade efterfrågeinflationen. Trots de stora ränte-

sänkningarna i bland annat USA, Storbritannien

och Japan infann sig inget uppsving i världseko-

nomin.

Ett flertal länder befinner sig i en korrektionsfas

efter 1980-talets stora skulduppbyggnad hos hus-

håll och företag. Stagnerande och fallande för-

mögenhetsvärden slår hårt mot ny kreditgivning,

vilket håller tillbaka konsumtionen och inve-

steringarna. Med undantag för Tyskland var in-

flation inget större orosmoment för räntebildningen

under det andra halvåret.

Tyskland hade under året inhemska skäl till att

föra en stram penningpolitik. Via växelkursme-

kanismen, ERM, har dock övriga EG-länder och

länder, som knutit sin valuta till ECU:n, inte

kunnat lätta penningpolitiken, trots trängande

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Ränta i %

21

konjunkturella behov. Under hela året har de

europeiska avkastningskurvoma varit negativt

lutande. Detta accentuerades ytterligare då Bun-

desbank i december, ungefär samtidigt som USA

och Japan sänkte diskontot, för tredje gången

under året höjde bankernas marginalränta. Den

svenska avkastningskurvan vid årsskiftena och i

mitten på förra året, diagram 3, illustrerar hän-

delseförloppet under året.

PÅ VÄG MOT EN LÅGINFLATIONSEKONOMI

Det minskade kravet på räntedifferens är delvis

resultatet av ett starkare långsiktigt förtroende för

den svenska ekonomins förmåga att växla ner till

en låginflationsekonomi. Anknytningen av kro-

nan till den teoretiska ECU:n i maj och ansökan

om EG-medlemskap i juli anges ofta som poli-

tiska åtgärder vilka stärkt förtroendet under året.

Den tyngst vägande orsaken är dock de under

året kraftigt dämpade inflationsförväntningarna.

Olika strukturella reformer har bidragit till detta,

som skatteomläggning, avregleringar och avskaf-

fande av handelshinder. Det kraftiga aktivitets-

fallet i ekonomin har därutöver haft en starkt

avkylande effekt på inflationen.

Recession på för Sverige viktiga marknader

har naturligtvis haft betydelse för den kraftiga

svenska lågkonjunkturen. Till övervägande del

får dock förklaringen till den svenska tillbaka-

gången under året sökas bland inhemska fakto-

rer. Trots att nettot av utrikeshandeln bidrog till

BNP-tillväxten med knappt två procentenheter,

föll den samlade produktionen drygt en procent-

enhet. Industriproduktionen föll under året med

mer än 5%.

Investeringsnedgången fortsatte under året,

samtidigt som lageravvecklingen accelererade.

Krympande vinstmarginaler och mycket svag ef-

terfrågan drog ner industrins investeringar runt

20% i volym. Efterfrågan på kommersiella fas-

tigheter minskade dramatiskt i lågkonjunkturens

spår, övergången från en hög till en lägre infla-

tionstakt har säkert haft sin betydelse för de

sjunkande byggnadsinvesteringarna via dess ef-

fekter i form av sjunkande fastighetsvärden. Men

de förändrade relativpriser för byggande och bo-

ende, som bl a momshöjning, höjd fastighets-

skatt och minskade räntebidrag bidragit till, har

också spelat en viktig roll.

Näringslivets låga aktivitet resulterade i att

importen föll avsevärt mer än exporten under

året. Hushållssektom valde att använda en mycket

stor del av årets inkomstförstärkningar till att

förbättra sin finansiella position snarare än att

konsumera. Således blev utfallet i extembalansen

bättre än vad som förväntades i början på året.

Handeln med varor gav ett överskott på 34 mdkr,

underskottet i bytesbalansen stannade på drygt

13 mdkr.

Till det lägre underskottet bidrog även det

lägre utlandsresandet i samband med Kuwait-

kriget, som begränsade resevalutanettots under-

skott, samt att de svenska direktinvesteringama i

utlandet dämpades samtidigt som utländska in-

vesteringar i Sverige ökade.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

22

KREDITMARKNAD I FÖRÄNDRING ät 1 . 9 ;’ 2 ' 9 * 18

Ett underskott i ett lands samlade affärer med

utlandet, bytesbalansen, återspeglar att det in-

hemska sparandet är otillräckligt för att finan-

siera de investeringar som görs dvs omvärldens

sparkapital måste tas i anspråk. Det förbättrade

bytesbalanssaldot för 1991 är således detsamma

som att det samlade finansiella sparandet har

ökat. Sektorernas relativa finansiella sparande

ändrades också dramatiskt. Statens sparande

minskade kraftigt, medan företagens och hus-

hållens finansiella sparande ökade. Hushållens

sparkvot blev positiv för första gången sedan

kreditmarknaden avreglerades. Lågkonjunktur

och skatteomläggning påverkade både nivån på

konsumtionen totalt och dess sammansättning,

där andelen varor ökade.

Allmänhetens totala lånestock hos banker,

bostadsinstitut och finansbolag uppgick till knappt

2 000 mdkr vid slutet på året, en ökning med

drygt 110 mdkr. Det var endast bostadsinstituten

som redovisade en hög ökningstakt i utlåningen

medan övrigas utlåning mattades, se tabell 3 och

tabell 4.

Det försämrade statliga finansiella sparandet

medförde att statsskulden under året ökade drygt

12%, eller 74,4 mdkr, till 693 mdkr.

Karaktären på statens upplåning förändrades

också under året; kort upplåning i form av

statsskuldväxlar ökade med drygt 170 mdkr un-

der året - 120 mdkr av dessa rekvirerade

riksbanken i samband med räntehöjningen i de-

cember - medan obligationsupplåningen ökade

med cirka 36 mdkr.

Sammantaget innebär detta att statens andel

av utestående volymer på penning- och obliga-

tionsmarknaden ökade kraftigt, samtidigt som

den genomsnittliga löptiden på marknaden sjönk

under året. Att andelen räntebärande värdepap-

per med kortare löptid har ökat kraftigt är framför

allt beroende på riksbankens intervention i de-

cember för att säkerställa kronans fasta växelkurs

mot ECU:n. I tabell 5 visas förändringen under

året avseende olika aktörers placeringar.

Under 1991 tilltog omvärldens intresse för att

handla i svenska obligationer. Den totala handeln

med räntebärande instrument resulterade i ett

valutainflöde på 56,5 mdkr, en ökning med 50%

från 1990. Utlandets nettoköp var störst i anslut-

ning till valutakorgsbytet i maj samt vid riksban-

kens räntehöjning i december. Dessa båda måna-

der stod för 2/3 av årets överskott i handeln med

räntepapper.

Emissioner av kronobligationer direkt i utlan-

det nära tredubblades till 18,5 mdkr 1991 från

Tabell 3. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

1989 1990 1991 stock 91-12-31

I svenska kronor 45,0 19,4 -4,6 500,1

I utländsk valuta 119,9 110,1 -7,8 398,9

Tabell 4. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens nettoutlåning

till allmänheten, mdkr.

1989

1990

1991

stock 91-12-31

Bostadsinstitut

104,6

129,7

139,6

931,1

Finansbolag 1

1,0

-16,0

-16,7

85,9

varav utländsk valuta

13,7

11.2

-6,2

21,9

1 Alla uppgifterna för finansbolag 1991 avser jan-nov.

23

Tabell 5. Placeringar i

obligationer, certifikat och växlar,

mdkr.

12 månaders förändring t o m december

1990

1991

Banker:

Certifikat och växlar

0,8

28,0

Statsobligationer

-1,0

-13,9

Bostadsobligationer

3,2

-13,4

Försäkringsinstitut:

Certifikat och växlar

5,1

7,9

Statsobligationer

-1,5

8,3

Bostadsobligationer

2,4

8,4

AP-fonden:

Certifikat och växlar

0,2

9,9

Statsobligationer

5,0

1,3

Bostadsobligationer

19,7

29,4

Övriga:

Certifikat och växlar

60,9

137,8

Statsobligationer

-13,0

40,6

Bostadsobligationer

47,7

51,9

Totalt:

Certifikat och växlar

67,0

183,6

Statsobligationer

-10,5

36,3

Bostadsobligationer

73,0

76,3

6,3 mdkr året innan. På andrahandsmarknaden

nettosåldes 39,5 mdkr under 1991. Därav var

43,0 mdkr statspapper och över hälften av dessa

såldes i december. Det innebär att kronobliga-

tioner utgivna av andra än staten återköptes för

3,5 mdkr.

KORTA MARKNADSRÄNTOR

Det är främst i kravet på en räntedifferens på

korta löptider, som graden av förtroende för

valutapolitiken avspeglas. I diagram 4 visas den

svenska sexmånaders statsskuldväxelräntan samt

motsvarande korgränta för året. Fram till bytet av

valutakorg i maj sjönk den dåvarande korgräntan

en dryg procentenhet och den svenska räntan

följde med. Precis som den svenska långräntan,

föll korträntan kraftigt i januari. Under april

drogs räntedifferensen upp beroende på valuta-

utflöden. Den 17 maj byttes kronans valutakorg

till den teoretiska ECU:n. Marknaden reagerade

positivt och under sommarmånaderna stabilise-

rades korträntan runt 11%. Räntedifferensen fort-

satte att krympa trots stora valutautflöden, se

diagram 5.

Valutaspekulationerna mot den finska mar-

ken, som slutade i en devalvering på 12,3% den

16 november, visade att det i vissa lägen kan vara

mycket svårt att försvara en ensidig valuta-

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Diagram 4. 6-månaders SSV-ränta och korgränta.

1990 1991

6-månaders SSV-ränta

6-månaders korgränta

24

koppling. Spekulationerna smittade den svenska

penningmarknaden. Stora mängder valuta bör-

jade strömma ut ur Sverige. Riksbanken höjde

dagslåneräntan i november men det räckte inte

för att vända utflödet. I början på december

höjdes dagslåneräntan sex procentenheter till

17,5% och marknadsräntorna steg kraftigt.

1 takt med att valutainflödena återkom stärktes

förtroendet för kronan och den korta ränte-

marginalen sjönk från tre och en halv till två

procentenheter. ECU-korgräntan låg i stort sett

under hela perioden runt 10% till följd av den

strama tyska penningpolitiken. Då bland andra

både USA och Japan fortsatt att lätta på sin

penningpolitik har korträntoma i övriga världen

fortsatt ner under året.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Diagram 5. Valutaflöden 1990-1991, mdkr per rapportvecka.

25

DRAMATIK PÅ

FASTIGHETSMARKNADEN

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Prisfallet på fastigheter fortsatte under 1991.

Marknaden krävde högre direktavkastningar och

hyresnivåerna föll. Orsaken till att investerarna

kräver högre direktavkastningar är bland annat

den höga realräntan. En annan orsak är att förtro-

endet för fastighetsinvesteringar har minskat.

Hyresfallet är en följd av bland annat lågkon-

jukturen med åtföljande minskande efterfrågan,

som i sin tur har lett till ökande vakansgrader.

Under 1991 genomfördes få affärer vilket kan

tyckas förvånande, då utbudet var relativt stort.

Dock skedde ett antal försäljningar av centralt

belägna fastigheter i Stockholm. Det finns flera

förklaringar till att så få affärer genomfördes. En

är att det uteslutande var de bäst belägna fastig-

heterna som fann köpare. En annan förklaring är

att det till stor del varit sämre fastigheter som

bjudits ut till försäljning, dvs fastigheter som inte

klarade investerarnas allt hårdare krav på exem-

pelvis byggnadens utformning, flexibilitet, stan-

dard och uthymingssituation. Det stora utbudet

berodde på att många fastighetsbolag och privat-

personer var tvingade att sälja.

FALLANDE MARKNADSVÄRDEN

De sjunkande priserna på fastigheter och bristen

på köpare har resulterat i stora problem för ban-

kerna. De totala kreditförlusterna inom bank-

sektorn 1991 uppgick till cirka35 mdkr, varaven

stor del är att hänföra till fastighetssektorn. Ban-

kerna har i vissa fall framtvingat försäljningar,

medan de i andra fall valt en övervintringsstrategi.

Prisnedgången på fastigheter kan jämföras med

börsens prisfall på bygg- och fastighetsaktier på

i genomsnitt 35%-70% under de två senaste

åren.

Marknadsvärdeminskningarna har varit störst för

exploateringsfastigheter samt kommersiella fastig-

heter i storstäderna. Centralt belägna kontorsfas-

tigheter i Stockholm och Göteborg beräknas ha

sjunkit i värde med ca 30-40%. Denna utveck-

ling är till stor del ett uttryck för marknadens

bedömning av hyresrisken i dessa områden. I

utkanten av storstäderna samt i de mindre stä-

derna har fastighetsvärdena för de kommersiella

fastigheterna klarat sig betydligt bättre. Värde-

minskningen har här inte varit lika stor, då

hyresnivån är väsentligt lägre än i storstädernas

citylägen. Bostadsfastigheter är de fastigheter

som under året har sjunkit minst i värde. Skillna-

derna kan dock vara betydande beroende på läge,

standard samt inte minst finansieringssituation.

ÖKAT INTRESSE FÖR

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Det är inte bara i Sverige, utan även på de flesta

utländska fastighetsmarknader, som den svaga

ekonomiska utvecklingen satt sina spår i

fastighetspriser och hyresutveckling. På de flesta

marknader har det skett en omsvängning från 80-

talets premiering av projekt till förmån för för-

valtningsfastigheter.

Att fastighetspriserna sjunkit utomlands, lik-

som i Sverige, beror i första hand på att hyrorna

fallit. Det är bara på ett fåtal marknader, exem-

pelvis i vissa städer i Tyskland och i Bryssel, som

hyrorna stigit eller varit oförändrade. De krafti-

gaste hyresfallen noterades i London och i vissa

delar av USA. Vakansgraden i Londons city upp-

gick i slutet av 1991 till mellan 15-20% och

hyresnivån har under året sjunkit med upp till

30%.

26

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Allt sedan AP-fondens tillkomst har obligationer

utgjort den dominerande delen av de förvaltade

tillgångarna. Vid utgången av 1991 uppgick

obligations- och penningmarknadsplaceringama

sammanlagt till 369 mdkr, vilket utgjorde 87% av

fondens totala tillgångar.

Fondens värdepappersportfölj utgör en bety-

dande del av den svenska räntemarknaden. Det

innebär att alla de händelser som under 1991 haft

stor inverkan på svenska absoluta och relativa

räntenivåer i väsentlig grad också påverkat fon-

dens utveckling under året.

Storleken på AP-fondens innehav av värde-

papper medför att strukturen inte kan ändras

genomgripande under loppet av ett år. Förändring-

ar i omvärlden som leder till en ändrad pla-

ceringsinriktning slår därför igenom successivt.

FÖRÄNDRINGAR PÅ PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNADEN

Strukturen på den svenska penning- och obliga-

tionsmarknaden har genomgått vissa förändringar

under året. Statens andel av nyuppiåningen har

ökat. En stor del av upplåningen har skett via

statsskuldväxlar, vilket lett till en förkortning av

den genomsnittliga löptiden. Vidare har en allt

större del av handeln i statens obligationer styrts

över till de så kallade benchmark-lånen, vilket

medfört en försämrad likviditet för övriga stats-

obligationer. Den mest genomgripande föränd-

ringen har ändå skett på marknaden för

bostadsobligationer. Betydande relativa prisskill-

nader mellan olika emittenter har uppstått. Skä-

let har framförallt varit fokuseringen på kredit-

risker i samband med fastighetsfinansiering.

Fondens verksamhetsmål - att maximera av-

kastningen på lång sikt - liksom fondens relativa

storlek, nödvändiggör ett långsiktigt agerande.

Det är därför inte nödvändigt att ha hög likviditet

annat än för de volymer som kan behövas för

förändringar av ränteriskstrukturen. En relativt

stor andel av placeringarna görs därför i

bostadsobligationer. En ökning av räntemargi-

nalen mellan statens och bostadsinstitutens obli-

gationer är långsiktigt positivt för fonden. Emel-

lertid kan det medföra att det orealiserade resul-

tatet påverkas negativt ett enskilt år.

Lars Åberg, chef för affärsområde Penning- och

obligationsmarknad.

FORTSATT ÖKNING AV ANDELEN

BOSTADSOBLIGATIONER

Till skillnad mot 1990 har den helt övervägande

delen av AP-fondens nettoplaceringskapacitet

under 1991 tillförts affärsområdet penning- och

obligationsmarknad. Det har medfört att det be-

lopp som placerats på marknaden, inkluderande

såväl nettoökning som omplacering av förfallande

belopp, har ökat.

Den strukturförändring som skett på den

svenska marknaden har minskat mångfalden

bland placeringsobjekten. Stora flöden att pla-

cera, kombinerat med en snäv krets av möjliga

placeringsaltemativ, gör det önskvärt att en inte

alltför stor andel av portföljen förfaller samtidigt.

Huvuddelen av investeringarna görs därför i pap-

per med löptider över ett år, vilket möjliggör en

viss anpassning av förfallostrukturen. De kortare

penningmarknadsplaceringama har visserligen

ökat under 1991, men de utgör fortfarande en

liten del av totalen.

Vad avser kreditrisker har fonden under alla år

intagit en restriktiv hållning. Det har inte minst

under senare tid visat sig vara en riktig politik.

27

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-

finansierande institut samt övriga emittenter, 1987-1991 (procentuell andel).

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

1987 1988 1989 1990 1991

■i Staten ■■■■ Bostadsfinansierande institut ■■■■ övriga emittenter

Investeringarna sker till en mycket stor del i

värdepapper emitterade av staten och de större

bostadsfinansieringsinstituten. Med rådande skill-

nader i avkastning mellan dessa emittenter haren

fortsatt ökning av andelen bostadsobligationer

bedömts vara motiverad.

AP-fonden har sedan 1990 haft möjligheten att

placera upp till 10% av portfölj värdet i utländska

värdepapper. En av årets viktigare händelser på

marknaden, ECU-kopplingen av kronan, med-

förde att ränteskillnaden mellan Sverige och

omvärlden minskade. Enligt fondens bedömning

förelåg emellertid inte tillräckligt starka skäl för

att snabbt utnyttja möjligheten till utlandspla-

ceringar då en betydande ränteskillnad gentemot

omvärlden kvarstod.

Den idag relativt korta genomsnittliga löptiden

för den svenska penning- och obligationsmark-

naden, i kombination med AP-fondens stora rela-

tiva andel av marknaden, ger fonden avsevärda

likvidflöden. Huvuddelen av investeringarna sker

i avistamarknaden, men även terminsmarknaden

används för att fördela flödena över tiden. En

fortsatt förkortning av den svenska marknadens

löptid skulle försvåra för fonden att agera.

1991 var ett år med fallande marknadsräntor,

vilket positivt påverkar värdet på räntebärande

värdepapper. Avkastningen, inklusive orealise-

rade värdeförändringar, var för fondens värde-

pappersportfölj 16,9%. Fallande räntor medför

att tillkommande medel investeras till successivt

sämre avkastning, varför AP-fondens långsiktiga

avkastning påverkas negativt av fallande räntor.

Diagram 7. Räntedifferensen mellan statens och bostadsinstitutens

obligationer, med fem års löptid, 1987-1991.

28

DIREKTLÅN

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Direktlåneverksamheten inom AP-fonden har

förutom uppgiften att genomföra den direkta kre-

ditgivningen även ansvar för hanteringen av

kreditrisker i hela fondens portfölj.

Kreditgivningen, i form av direktlån, dvs ej

publikt emitterade räntebärande placeringar, rik-

tar sig mot den offentliga sidan, mellan-

handsinstitut, banker samt utlåning till det pri-

vata näringslivet.

Utlåning till det privata näringslivet begränsas

till ett belopp av högst 5% av fondens totala

tillgångar. De övriga placeringskategoriema om-

fattas inte av några formella beloppsbe-

gränsningar. Inte heller kreditgivning i form av

publikt emitterade obligationer eller andra pu-

blika emissioner, t ex certifikat, är volymmässigt

reglerade. Även för placeringar inom detta

tillgångsslag genomförs kreditprövning enligt

samma standard som för ett ”private placement”.

KREDITGIVNING FÖR ATT SKAPA MERINTÄKTER

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan av

den publika marknaden är att därigenom skapa

merintäkter. Detta betyder att fonden, med ut-

gångspunkt från en konservativ bedömning av

kreditrisk, är beredd att reducera kraven på

likviditet i denna typ av placeringar. Krediterna

kan således konstrueras med beaktande av speci-

fika krav på cash-flow-utseende eller avkast-

ningsmodell. Därigenom utnyttjas fondens kon-

kurrensfördelar, bestående av långsiktighet i för-

valtningen och betydande kapitalmassa, till att

skapa ett mervärde i fondförvaltningen.

Vad gäller utvecklingen under 1991 har efter-

frågan av direktlån, i likhet med 1990, varit låg.

Upplåningen på den svenska marknaden har

varit av kortfristig natur eller så har finansiering

skett på utlandsmarknaden. Vidare har margina-

len mellan marknadsnoterade instrument och

den premie som erbjudits för illikvida place-

ringar inte motsvarat fondens krav. Under andra

halvåret 1991 kunde skönjas en viss ökad efter-

frågan på krediter i svenska kronor från svenskt

näringsliv. Marginalerna mellan olika

låntagarkategorier på den svenska marknaden

har ökat märkbart mot slutet av året. Bakom

denna utveckling ligger en ökad insikt hos mark-

nadens aktörer om värdet av både kreditvärdig-

het och grad av likviditet i enskilda placeringar.

MINSKAD KREDITVOLYM

Fondens direktlån minskade under året från 53,4

mdkr till 43,8 mdkr. I denna siffra inkluderas

reverslån, förlagslån samt partnerfinansieringar.

Utlåningen till kommuner och kommunala bolag

har fortsatt att minska och uppgick till cirka 7

mdkr, en nedgång med 3 mdkr under året.

Den verksamhet som bedrivs inom Svenskt

Fastighetskapital, som fonden äger tillsammans

med Nordisk Renting, kan ses som ett komple-

ment till utlåningsverksamheten mot den offent-

liga sektorn. Bolagets affärsinriktning är att ge-

nom fastighetsförvärv och nybyggnation frigöra

kapital hos kommuner, landsting och övrig of-

fentlig verksamhet. Verksamheten har under året

varit avvaktande, bland annat beroende på den

osäkerhet som funnits avseende resultatet av

leasingutredningens arbete. Fondens utlåning till

bolaget uppgick till knappt 3 mdkr.

Fondens engagemang avseende mellanhands-

institutens upplåning via reverser minskade med

drygt 6 mdkr och uppgick vid årsskiftet till 14

mdkr. Bakom utvecklingen ligger en successivt

förfallande låneportfölj av direktlån till främst

bostadsinstituten och de företagsfinansierande

instituten. I takt med att dessa reverslån slut-

29

amorteras sker ny finansiering på den standardi-

serade penning- och obligationsmarknaden.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas

och har inget egentligt berättigande med dagens

marknadsförutsättningar. Stocken uppgick till

304 mkr, en nedgång med 245 mkr under 1991.

Inga nya refinansieringslån har lämnats under

året.

Fondens innehav av förlagslån var 10,3 mdkr

av vilka 7,6 mdkr återfinns i banksektorn. Detta

motsvarar cirka 17% av banksystemets totala

förlagslåneinnehav och cirka 30% av det på

svenska marknaden upplånade kapitalet. Fon-

den har under året intagit en restriktiv inställning

mot förlagslån och ökade inte placeringarna i

dessa instrument.

KREDITER TILL NÄRINGSLIVET

Utlåningen till privata näringslivet minskade un-

der året med 500 mkr och uppgick därmed till

cirka 13 mdkr per 31 december. I denna summa

ingår partnerfinansieringar och utlåning till

Svenskt Fastighetskapital till sammanlagt nära

12 mdkr. Utlåningen till övrigt svenskt näringsliv

uppgick till drygt 1 mdkr.

Vid kontakter med potentiella låntagare försö-

ker fonden medvetet styra in upplåningen till

publika emissioner. Därigenom uppnås dels en

breddning av obligationsmarknaden, dels undvi-

ker fonden en belastning av femprocentskvoten.

Vid årsskiftet motsvarade utlåningen till närings-

livet drygt 3% av fondens totala tillgångar.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Bilden visar Karlskoga värmeverk. Under 1991

har anläggningen genomgått en modernisering

för ytterligare värme - samt elproduktion. Verket

drivs idag genom ett av Karlskoga kommun och

Svenskt Fastighetskapital AB gemensamt ägt bo-

lag. Fonden harfinansierat bolagsbildningen och

tilläggsinvesteringar.

Fonden är en naturlig samarbetspartner vid större,

komplicerade finansieringslösningar. Bland an-

nat gäller detta finansiering av investeringar inom

infrastrukturella projekt. Fondens engagemang

inom kraftindustrins finansiering har under åren

varit betydande. För närvarande pågår diskus-

sion om finansiering av vägar, järnvägar, broar,

m m, där projekt kan komma att genomföras

både på privat och/eller inom det offentligas ram.

I båda fallen kan fonden verksamt bidra till en

effektiv finansieringslösning antingen genom

specialsydda krediter eller via standardiserade

marknadslösningar.

Bilden visar Krokströmmens kraftverk belägen i Ljusnan. Produktionen uppgår till drygt 500 GWh/år.

Kraftverket uppfördes ursprungligen 1952 men har senare byggts till och kontinuerligt effektiviserats.

Fonden har tillsammans med MoDo ingått en partnerfinansiering där bl a detta kraftverk ingår.

30

AP FASTIGHETER

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Fondstyrelserna fick under 1988 riksdagens till-

stånd att investera i fastigheter i Sverige och

utomlands, med begränsningen att högst 5% av

fondens tillgångar får placeras i fastigheter, inne-

fattande fastigheter utomlands.

REDAN EN STOR AKTÖR

Under 1991 har fonden samlat all fastig-

hetsverksamhet under namnet AP Fastigheter.

Målet med bildandet av AP Fastigheter är att

kunna agera kompetent och effektivt gentemot

hyresgäster och övriga aktörer på hyres- och

fastighetsmarknaderna. I AP Fastigheter finns

kompetens samlad för att hantera investering,

projektutveckling, förvaltning och drift av fastig-

heter. Efter integreringen av personal från Anders

Nisses AB och viss nyrekrytering uppgår AP

Fastigheters personal till cirka 40 personer. Det

totala värdet på fondens fastighetsinnehav upp-

gick vid 1991 års utgång till 7,1 mdkr.

VÄLBELÄGNA FASTIGHETER FÖR EGEN

LÅNGSIKTIG FÖRVALTNING

Målet för AP Fastigheter är att på sikt bygga upp

ett lönsamt fastighetsbestånd, vars driftsnetto

övertiden ska utvecklas minst i takt med inflatio-

nen. AP Fastigheter ska i kontrollerad takt bygga

upp en portfölj av välbelägna fastigheter för egen

långsiktig förvaltning.

Huvuddelen av fastighetsbeståndet bör vara

beläget i Sverige, men bland annat från risk-

spridningssynpunkt bör dock fonden investera

Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastig-

heter.

även i utlandet. Den övergripande strategin i

Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal expan-

siva orter och där, i första hand, inrikta sig på

kommersiella fastigheter.

UPPBYGGNAD AV BESTÅNDET

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av

direktägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-

lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

Gråmunkeholmen 4, mera känd som Norstedtshuset på Riddarholmen, ett förädlingsobjekt som är under

ombyggnad. När det är klart sommaren 1993 kommer fastigheten innehålla såväl nyrenoverade delar

från 1600-talet som nybyggda delar från 1900-talet.

31

köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget

Anders Nisses AB. Med detta förvärv fick fonden

ett större bestånd av förvaltningsfastigheter och

väl utvecklade projektfastigheter, bland annat en

andel i Globenprojektet på 20%.

Under 1990förvärvades större delen av Esseltes

svenska fastighetsbestånd. De direktägda utländ-

ska fastigheterna är två fastigheter i London: Four

Millbank, en projektfastighet som är under fär-

digställande, samt en mindre förvaltningsfastighet.

De resterande utlandsinvesteringarna har skett

genom Pleiad Real Estate AB där AP-fonden är

delägare till 18,75%. Övriga delägare är

Nordbankens pensionsstiftelse, SPP, AMF, Wasa

samt Volvo. Pleiads verksamhet är utlands-

orienterad och inriktad på projekt. Med undantag

av det vid bolagets bildande tillförda beståndet av

bland annat Volvos kontorsfastigheter i Sverige,

har Pleiad gjort ett antal större fastighets-

investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Kö-

penhamn, Oslo och London. Under 1990 gick

också fonden in som hälftenägare i projektet

Nacka Strand.

KONSOLIDERING OCH FÖRÄDLING UNDER 1991

Under 1991 har inriktningen varit att konsolidera

och förädla fastighetsbeståndet. Ytterligare för-

värv gjordes under året, men till väsentligt lägre

investeringsvolym än under de tidigare åren.

Fyra fastigheter förvärvades till ett sammanlagt

pris på drygt 500 mkr. Två av objekten ingick i

avtalet med Esselte och tillträddes i början av

året. Det är en kontors-/industrifastighet i Göte-

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Skravelberget mindre 7, vackraste fastigheten på

Norrmalmstorg. Ett förvärv som följer fondens

strategi att förvärva välbelägna och kvalitets-

mässigt bra fastigheter.

Första etappen av Nacka Strand omfattande

20 000 kvm kontor är färdigställd och till stor

del uthyrd. Affärsidén med Nacka Strand är att

inte bara tillgodose företagens direkta behov av

effektiva och bra kontorslokaler utan också att

se till personalens indirekta behov.

Fastigheten Four Millbank, som

ligger intill Houses of

Parliament i London, har

utvändigt återställts i ursprung-

ligt skick och invändigt

helrenoverats till moderna

flexibla kontor.

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

borg och en obebyggd tomt i Nacka. Dessutom

förvärvades i början på oktober en kontorsfastig-

het i Solna och i slutet av året Svenska Kredits

kontorsfastighet på Norrmalmstorg.

Norstedtsfastigheten på Riddarholmen evaku-

erades och är under en omfattande ombyggnad

och beräknas vara klar för inflyttning sommaren

1993. Utbyggnaden av Nacka Strandprojektet

fortsätter planenligt liksom resterande utbygg-

nad av Globen City.

I fastigheten Four Millbank, London, pågår

lokalanpassning och vid årsskiftet var 35% av

ytan uthyrd. Under året har AP Fastigheter inlett

ett samarbete med Lundbergs, Trygg Hansa och

det amerikanska fastighetsbolaget Grosvenor för

investeringar i Nordamerika. Den fastlagda stra-

tegin är där att i första hand investera i välbelägna,

fullt uthyrda kontorsfastigheter.

Fondens fastighetsinnehav var vid årskiftet

1991/92 värderat till 7,1 mdkr, varav de direktägda

fastigheternas andel motsvarade 73%. Hälften av

ytan för de direktägda förvaltningsfastigheterna

var kontorslokaler, se diagram 8.

Fondens totala hyresintäkter uppgick till 545

mkr för 1991. För 1992 beräknas intäkterna öka

till drygt 600 mkr, se tabell 6.

Tabell 6. Hyresintäkter, 1990-1992, mkr.

1990

1991

1992 (prognos)

Fastigheter i egen förvaltning

361

463

530

Övriga

61

82

100

Summa

422

545

630

33

3 Riksdagen 1992/93. 1 satnl. Nr 18

AP-FONDENS VERKSAMHET,

RESULTAT OCH STÄLLNING 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente ska

balans- och resultaträkningar baseras dels på

anskaffningsvärden, dels på reala värden. I den

nominala redovisningen upptas tillgångarna till

anskaffningsvärden. En osäker fordran upptas

dock endast till det belopp som kan beräknas

inflyta. I den reala redovisningen upptas till-

gångarna till marknadsvärden på balansdagen

och grundkapitalet omräknas med hänsyn till

konsumentprisindex förändring. Förändring av

marknadsvärden påverkar den reala resultaträk-

ningen. Balans- och resultaträkningar enligt reala

principer presenteras endast för de tre fond-

styrelserna sammantagna.

I fondstyrelsernas bokslut ingår bolag, i vilka

fondstyrelserna innehar mer än 50% av röstetalet.

Balansräkningar upprättas enligt förvärvsmeto-

den. Utländska bolags balans- och resultaträk-

ningar omräknas enligt dagskursmetoden. I fond-

styrelsernas bokslut ingår fastighetsförvaltande

bolag, i vilka fondstyrelserna innehar 20-50% av

röstetalet, med den andel av balans- och resul-

tatposter som motsvarar ägarintresset. Jämförelse-

värdena för 1990 har ändrats i enlighet med dessa

principer.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas-

tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelserna.

Fastigheter och bolag ingår i delfondernas ba-

lans- och resultaträkningar med den del av ba-

lans- och resultatposter som motsvarar ägarin-

tresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i

fondkapitalets storlek.

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen upptas samtliga

värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala

redovisningen upptas noterade värdepapper till

marknadsvärde. För noterade värdepapper an-

vänds börskurs. Andra icke noterade värdepap-

per upptas till anskaffningsvärde.

Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen upptas fastig-

hetsplaceringar till anskaffningsvärde. Fondsty-

relserna redovisar fastighetsplaceringar i över-

ensstämmelse med praxis bland svenska

försäkringsbolag. Några avskrivningar på fas-

tigheter har därför ej belastat resultaträkningarna.

I resultaträkningarna redovisas fastigheternas

driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter med avdrag

för drifts- och underhållskostnader samt fastig-

hetsskatt. I den reala redovisningen upptas

fastighetsplaceringar, efter särskild värdering,

till bedömda marknadsvärden.

Skatter

Fondstyrelserna har, genom särskilt riksdagsbe-

slut, erhållit befrielse från att erlägga inkomst-

skatt i Sverige. De skattekostnader som belastar

resultatet avser de av fondstyrelserna hel- och

delägda bolagen, och redovisas under rubriken

”Övriga kostnader”.

MEDELSTILLDELNING

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbeta-

las förden allmänna tilläggspensioneringen. Det

förvaltade kapitalet har följande sammansätt-

ning:

Grundkapital

Summan av inbetalda avgifter, löntagarfondsme-

del och överföringar från övriga delfonder, mins-

kad med utbetalningar avseende pensioner, ad-

ministrationsbidrag och överföringar till fjärde

och femte fondstyrelserna samt löntagarfonderna.

Fondkapital

Grundkapitalet med tillägg för det redovisade

resultatet. I den reala redovisningen är grund-

kapitalet uppindexerat med konsumentprisindex

jämte ackumulerat realt resultat.

Överföringar

Löntagarfonderna, fjärde och femte fond-

styrelserna ska varje år överföra en avkastni ng för

närmast föregående räkenskapsår, beräknad till

3% av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet

av förvaltade medel avses summan av de medel

som erhållits omräknad med förändringar i kon-

sumentprisindex.

34

PORTFÖLJAVKASTNING

Portföljavkastningen redovisas enligt den modell

som tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den

totala avkastningen delas upp i två komponenter,

direktavkastning och värdeförändring. Direkt-

avkastningen utgörs av räntenetto på finansiella

placeringar och driftsnetto för fastighetsplace-

ringar. Driftsnettot utgör hyresintäkter med av-

drag för drifts- och underhållskostnader samt

fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en

realiserad och en orealiserad komponent. Den

orealiserade värdeförändringen i finansiella place-

ringar beräknas i största möjliga utsträckning

med utgångspunkt i officiella marknadskurser,

t ex vid Stockholms fondbörs.

Fastigheterna har marknadsvärderats av fri-

stående värderings institut. Värderingarna byg-

ger huvudsakligen på en intäkts/kostnadskalkyl.

Denna är baserad på normaliserade intäkter och

kostnader under ett år, där driftsnettot diskonte-

ras på oändlig tid. Avkastningskravet har härletts

ur noterade priser i aktuella fastighetsöverlåtelser.

Under 1991 hade den totala portföljen en

totalavkastning om 15,5%, bestående av en

direktavkastning om 12,2% och en värde-

förändring om 3,4%. Den finansiella portföljens

totalavkastning utgjorde 16,9%, varav direkt-

avkastning 12,4% och värdeförändring 4,5%.

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjorde

-33,5%, varav direktavkastning 4,6% och vär-

deförändring -38,1%.

Under året har en betydande räntenedgång

skett. Räntefallet var kraftigast för långa räntor,

vilket medförde att avkastningskurvan erhöll en

brantare lutning i slutet av året jämfört med

ingången av året. Värdeförändringen i obliga-

tionsportföljen uppgick till 15,2 mdkr, vilket

motsvarar 5,0% i avkastning. Direktavkastningen

utgjorde 12,8% , en funktion av det relativt höga

ränteläget, som rådde fram till 1991. Obli-

gationsportföljens totalavkastning uppgick till

17,8%.

Fastighetsportföljen förlorade starkt i värde

under 1991. Den svaga konjunkturen, försäm-

rade finansieringsmöjligheter, ökade krav på di-

rektavkastning, en minskande efterfrågan, ett

ökande lokalutbud och fallande hyror har drivit

fram kraftiga prisfall på marknaden. Marknads-

värdet består av enskilda fastigheters värde, hu-

vudsakligen enligt extern värdering, samt bokfört

värde för de fastighetsprojekt i vilka fonden är

delägare. En bidragande orsak till den låga

direktavkastningen i fastighetsportföljen är den

höga andelen projekt, som först på några års sikt

kan förväntas ge avkastning.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1991, %.

1987

Obligationer

Övriga finansiella

placeringar

Fastigheter

Totalt

Direktavkastning

12,1

12,8

-

12,2

Värdeförändring

0,6

0,1

-

0,5

Total

12,7

12,8

-

12,7

1988

Direktavkastning

11,8

12,6

-

12,0

Värdeförändring

2,8

-0,2

-

2,3

Total

14,6

12,4

-

14,2

1989

Direktavkastning

11,6

12,5

-

11,7

Värdeförändring

-6,4

-1,3

-

-5,6

Total

5,2

11,2

-

6,1

1990

Direktavkastning

12,4

11,5

3,6

12,4

Värdeförändring

2,0

1,0

-10,9

1,6

Total

14,5

12,5

-7,3

14,0

1991

Direktavkastning

12,8

10,1

4,6

12,2

Värdeförändring

5,0

1,5

-38,1

3,4

Total

17,8

11,7

-33,5

15,5

35

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1991.

Marknadsvärde

1990-12-31

Marknadsvärde

1991-12-31

Nettoplac

1991

Mkr

Direktavkastning

1991

Värdeförändring

1991

Totalavkastning

1991

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Obligationer och

förlagslån

309 074

83

351 657

83

30 083

38 932

12,8

15 204

5,0

54 136

17,8

Lån och

partnerfinansiering

43 232

12

34 460

8

-9 627

3 872

10,6

855

2,3

4 727

13,0

Korta placeringar

10 225

3

30 394

7

20 169

1 798

-

-

-

1 798

-

Fastigheter

8 572

2

7 152

2

2 175

436

4,6

-3 595

-38,1

-3 159

-33,5

Totalt

371 103

100

423 663

100

42 800

45 038

12,2

12 464

3,4

57 502

15,5

♦Totalavkastning =

direktavkastning + värdeförändring

marknadsvärde (1990-12-31) + hälften av nettoplaceringarna - hälften av direktavkastningen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter

börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfinansiering.

Kapitalmarknadsreverserna är värderade efter marknadsräntorna för motsvarande illikvida placeringar och

partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Då den metod för avkastningsberäkning

som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året, har avkastningssiffran

för korta placeringar ej angivits separat.

KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION

Fondstyrelsernas administrationskostnader upp-

gick till 75 189 (60 135) tkr. I löner och ersätt-

ningar har utbetalats följande belopp:

Styrelse och verkställande direktör 2 124 tkr

Revisorer 83 tkr

Övriga befattningshavare 10 022 tkr

Pensioner och arbetsgivaravgifter 5 692 tkr

REALT RESULTAT

Det reala resultatet 1991 blev 31,4 (13,2) mdkr.

För en långsiktig placerare är det emellertid inte

särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett

enskilt år någon större vikt. Snarare skall man i

detta avseende betrakta den reala balansräk-

ningen där de ackumulerade reala resultaten

sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var

90,3 (58,9) mdkr eller 20,4 (15,2) % av fond-

kapitalet vid utgången av 1991.

Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul-

taten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var

så stora att balans erhölls mot inflationens ur-

holkning av grundkapitalet. Det är de senaste

årens goda resultat, främst beroende på de höga

realräntorna, som gjort att det sammanlagda

fondkapitalets realvärde har kunnat återställas

och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och

ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1991

(i % av fondkapitalet).

Fondkapital

mdkr

500 r

400 -

300 -

200 -

100 -

0 —v

Reala över/underskott

i % av fondkapital

50

40

30

20

10

0

-10

-20

-30

1985 19901991

Reala underskott

1960 1965

■MB Fondkapital

1970 1975 1980

■■■I Reala överskott ■■

36

Resultaträkning, nominal och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR)

1991

1990

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

37 686 485

32 854 801

Partialbevis

665

936

Förlagsbevis

1 245 256

807 133

Reverser

3 824 106

4 497 862

Refinansieringslån

47 814

74 571

Penningmarknadsplaceringar

1 822 100

2 000 943

Övriga intäktsräntor

210 109

157 276

44 836 535

40 393 522

Fastigheternas driftsnetto

435 793

201 451

Övriga intäkter

11 705

8 588

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

3 019 102

416 772

Summa intäkter

48 303 135

41 020 333

Kostnader

Kostnadsräntor

488 339

431 204

Inköpskostnader

1 633

24 994

Administrationskostnader

75 189

60 135

Övriga kostnader

14 520

22 465

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

315 301

2 096 583

Summa kostnader

894 982

2 635 381

Årets resultat

47 408 153

38 384 952

Realt resultat

Nettoresultat enligt ovan

47 408 153

38 384 952

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster

9 759 426

6 965 311

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-25 730 024

-32 145 493

Årets reala resultat

31 437 555

13 204 770

37

Balansräkning, nominal och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1991

1990

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

635 985

635 985

285 109

285 109

Penningmarknadsplaceringar

29 758 577

29 758 577

9 939 977

9 939 977

Räntefordringar m m

19 514 317

19 514 317

17 374 070

17 374 070

Fordran å delfonderna

952 198

952 198

823 573

823 573

Värdepapper:

Obligationer

338 469 475

341 342 803

308 443 133

298 732 108

Partialbevis

7 425

6 926

11 138

9 365

Förlagsbevis

10 284 943

10 306 730

10 224 286

10 333 131

Reverser

30 349 528

30 982 067

39 731 631

39 728 374

Refinansieringslån

303 820

303 820

549 082

549 082

Fastigheter

10 891 314

6 648 332

8 869 335

8 221 068

Aktier i fastighetsbolag

503 575

503 575

350 564

350 564

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2 884 110

3 174 380

2 884 110

2 954 605

Övriga tillgångar

65 978

65 978

108 430

108 430

Summa tillgångar

444 621 245

444 195 688

399 594 438

389 409 456

Skulder

Fastighetslån

2 144 846

2 144 846

2 242 426

2 242 426

Övriga skulder

338 167

338 167

376 333

376 333

Fondkapital

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

39 082 139

38 118 488

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(10 792 589)

(8 456 631)

Ackumulerat överskott

357 893 541

319 508 589

Indexuppräknat grundkapital

327 912 932

294 803 787

Ackumulerat realt resultat

58 877 765

45 672 995

Summa fondkapital föregående år

396 975 680

386 790 697

357 627 077

340 476 782

Innevarande år

Avgifter

82 316 554

75 668 417

./.pensionsmedel

-87 860 857

-77 406 049

./.administrationsbidrag

-521 521

-478 248

(-6 065 824)

(-2 195 880)

Vinstdelningsskatt

3 339 536

3 873 845

Löntagarfondsavgifter

128 489

1 238 287

./.rekvirerade löntagarfondsmedel

-600 000

-2 776 175

(2 868 025)

(2 335 957)

Summa tillskjutet grundkapital

-3 197 799

140 077

Indexuppräknat grundkapital

22 532 225

32 285 572

Överföring från delfonderna

952 198

952 198

823 573

823 573

Årets bokförda resultat

47 408 153

38 384 952

Årets reala resultat

31 437 555

13 204 770

Ökning fondkapital innevarande år

45 162 552

54 921 978

39 348 602

46 313 915

Summa fondkapital totalt

442 138 232

441 712 675

396 975 679

386 790 697

Summa skulder och fondkapital

444 621 245

444 195 688

399 594 438

389 409 456

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 8 706 062

avseende försäljning 2 466 971

38

Resultaträkning

Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts

till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av

nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1991

1990

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

11 935 835

Partialbevis

90

Förlagsbevis

359 280

Reverser

1 404 688

Refinansieringslån

3 113

Penningmarknadsplaceringar

478 301

Övriga intäktsräntor

64 886

14 246 193

12 755 081

Fastigheternas driftsnetto

130 738

60 436

Övriga intäkter

3 760

2 717

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

758 562

164 043

Summa intäkter

15 139 253

12 982 277

Kostnader

Kostnadsräntor

137 131

120 580

Inköpskostnader

438

7 748

Administrationskostnader

26 416

20 914

Övriga kostnader

4 620

6 741

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

96 562

652 553

Summa kostnader

265 167

808 536

Årets resultat

14 874 086

12 173 741

39

Balansräkning

Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1991

1990

Tillgångar

Banktillgodohavanden

353 602

53 676

Penningmarknadsplaceringar

8 662 015

2 232 191

Räntefordringar m m

5 836 135

5 259 926

Fordran å delfonderna

312 334

270 543

Värdepapper:

Obligationer

107 982 599

Partialbevis

1 040

Förlagsbevis

3 094 674

Reverser

10 710 063

Refinansieringslån

17 752

121 806 128

115 549 401

Fastigheter

3 267 394

2 660 758

Aktier i fastighetsbolag

151 073

105 169

Aktier i partnerfinansieringsbolag

865 233

865 233

Övriga tillgångar

19 829

32 829

Summa tillgångar

141 273 743

127 029 726

Skulder

Fastighetslån

643 454

672 728

Övriga skulder

193 986

112 250

Fondkapital

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

9 848 832

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(3 640 372)

Ackumulerat överskott

116 395 916

Summa fondkapital föregående år

126 244 748

113 533 315

Innevarande år

Avgifter

30 289 671

./.pensionsmedel

-31 981 352

./.administrationsbidrag

-189 834

-1 881 515

Vinstdelningsskatt

1 113 179

Löntagarfondsavgifter

40 471

./.rekvirerade löntagarfondsmedel

-267 000

886 650

Summa tillskjutet grundkapital

994 865

267 149

Överföring från delfonderna

312 334

270 543

Årets resultat

14 874 086

12 173 741

(Ökning fondkapital innevarande år)

(14 191 555)

(12 711 433)

Summa skulder och fondkapital

141 273 743

127 029 726

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 2 119 148

avseende försäljning

Karl Gustaf Scherman

Lars-Gerhard Westberg

Curt Persson

Stockholm den 23 mars 1992

Gösta Gunnarsson (ordförande)

Lars Ag

Gunnar Hofring

Lisbeth Eklund

Bemth Johnson

Lilian Hmdersson

Carl Johan Åberg (verkställande direktor)

40

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses

arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1991 ca 7,7 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts

till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av

nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1991

1990

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

18 746 350

Partialbevis

239

Förlagsbevis

565 115

Reverser

1 768 937

Refinansieringslän

42 378

Penningmarknadsplaceringar

1 051 840

Övriga intäktsräntor

118 070

22 292 929

19 955 961

Fastigheternas driftsnetto

217 897

100 725

Övriga intäkter

4 605

3 594

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1 647 962

195 531

Summa intäkter

24 163 393

20 255 811

Kostnader

Kostnadsräntor

207 401

163 983

Inköpskostnader

909

12 620

Administrationskostnader

29 258

23 492

Övriga kostnader

7 260

11 232

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

168 632

1 032 037

Summa kostnader

413 460

1 243 364

Årets resultat

23 749 933

19 012 447

41

Balansräkning

Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1991

1990

Tillgångar

Banktillgodohavanden

164 099

145 943

Penningmarknadsplaceringar

16 510 273

6 289 660

Räntefordringar m m

10 222 814

8 750 992

Fordran å delfonderna

368 406

314 059

Värdepapper:

Obligationer

169 050 487

Partialbevis

2 673

Förlagsbevis

4 595 434

Reverser

14 303 064

Refinansieringslån

272 304

188 223 962

176 877 729

Fastigheter

5 445 657

4 434 671

Aktier i fastighetsbolag

251 787

175 282

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1 442 055

1 442 055

Övriga tillgångar

32 989

54 214

Summa tillgångar

222 662 042

198 484 605

Skulder

Fastighetslån

1 072 423

1 121 213

Övriga skulder

165 889

189 043

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

21 332 148

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(3 662 429)

Ackumulerat överskott

175 842 201

Summa fondkapital föregående år

197 174 349

177 901 882

Innevarande år

Avgifter

31 397 603

./.pensionsmedel

-31 981 352

./.administrationsbidrag

-189 833

-773 582

Vinstdelningsskatt

1 113 179

Löntagarfond savgifter

57 445

./.rekvirerade löntagarfondsmedel

-266 000

904 624

Summa tillskjutet grundkapital

131 042

-54 039

Överföring från delfonderna

368 406

314 059

Årets resultat

23 749 933

19 012 447

(Ökning fondkapital innevarande år)

(24 249 381)

(19 272 467)

Summa skulder och fondkapital

222 662 042

198 484 605

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 5 507 437

avseende försäljning 1 748 899

Lars-Gunnar Albåge

Leif Lewin

Bert-Ove Pettersson

Stockholm den 25 mars 1992

Hans Alsén (ordförande)

Ulf Laurin

Stig Malm

Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof Edin

CarLJohan Åberg (verkställande direktör)

42

Resultaträkning

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre

arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1991 ca

7,7 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 589 075 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts

till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av

nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1991

1990

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

7 004 301

Partialbevis

335

Förlagsbevis

320 860

Reverser

650 482

Refinansieringslån

2 323

Penningmarknadsplacermgar

291 960

Övriga intäktsräntor

27 152

8 297 413

7 682 481

Fastigheternas driftsnetto

87 159

40 291

Övriga intäkter

3 339

2 278

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

612 579

57 197

Summa intäkter

9 000 490

7 782 247

Kostnader

Kostnadsräntor

143 807

146 641

Inköpskostnader

285

4 626

Administrationskostnader

19 517

15 729

Övriga kostnader

2 640

4 494

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

50 107

411 993

Summa kostnader

216 356

583 483

Årets resultat

8 784 134

7 198 764

43

Balansräkning

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1991

1990

Tillgångar

Banktillgodohavanden

118 284

85 489

Penningmarknadsplaceringar

4 586 289

1 418 127

Räntefordringar m m

3 610 868

3 363 152

Fordran å delfonderna

Värdepapper:

271 458

238 970

Obligationer

61 436 388

Partialbevis

3 712

Förlagsbevis

2 594 835

Reverser

5 336 401

Refinansieringslån

13 764

69 385 100

66 532 140

Fastigheter

2 178 263

1 773 906

Aktier i fastighetsbolag

100 715

70113

Aktier i partnerfinansieringsbolag

576 822

576 822

Övriga tillgångar

13 160

21 386

Summa tillgångar

80 840 959

74 080 105

Skulder

Fastighetslån

428 969

448 485

Övriga skulder

133 791

75 038

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

7 901 159

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

(3 489 787)

Ackumulerat överskott

Summa fondkapital föregående år

65 655 424

73 556 583

66 191 880

Innevarande år

Avgifter

20 629 279

./.pensionsmedel

-23 898 153

./.administrationsbidrag

-141 854

-3 410 728

Vinstdelningsskatt

1 113 179

Löntagarfondsavgifter

30 573

./.rekvirerade löntagarfondsmedel

-67 000

1 076 752

Summa tillskjutet grundkapital

-2 333 976

-73 032

Överföring från delfonderna

271 458

238 970

Årets resultat

8 784 134

7 198 764

(Ökning fondkapital innevarande år)

(6 721 616)

(7 364 702)

Summa skulder och fondkapital

80 840 959

74 080 105

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 1 079 477

avseende försäljning 718 072

Åke Petersson

Erik V. Ramberg

Seine Svensk

Stockholm den 25 mars 1992

Rolf Wirtén (ordförande)

Gustaf Piehl

Arne Dahlberg

Sture Nordh

Leif Zetterberg

Bengt Lloyd

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

44

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen

Bernth Johnson, Kommunalråd (fr o m 1991-05-30)

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet (fr o m 1992-01-09)

Suppleanter

Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet (tom 1991-10-05)

Ruth Kärnek, F d landstingsledamot

Peder Tömvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

Ulla Petterson Carvalho, Kommunalråd (fr o m 1991-10-31)

Margita Björklund, Adjunkt

Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet (fr o m 1992-01-09)

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Bengt Gustavsson, Bankdirektör

Gunnar Eklund, Administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

45

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Ledamöter

Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB

Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund (fr o m 1991-03-01)

Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter

Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk

Nils Holgerson, F d styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen (fr o m 1991-04-05)

Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Åke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (fr o m 1991-03-08)

Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Lars Gårdö, Direktör

Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

46

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Åke Petersson, Direktör (fr o m 1992-01-30)

Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund (fr o m 1992-01-30)

Erik V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund

E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ingvar Åsén, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet

Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund

Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

47

Revisionsberättelser

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

48

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1991

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 1 MKR

1960

1970

1980

1990

1991

Obligationer

396,0

28 198,9

114 526,8

308 443,1

338 469,5

Partialbevis

-

121,0

110,2

11.1

7,4

Förlagsbevis

15,2

1 145,8

1 989,8

10 224,3

10 285,0

Reverser

59,4

6 355,1

30 561,2

39 731,6

30 349,5

Refinansieringslån

-

2 438,6

11 267,4

549,1

303,8

Penningmarknadsplaceringar

0,1

0,7

2,4

10 225,1

30 394,6

Fastigheter

-

-

-

8 869,3

10 891,3

Aktier i fastighetsbolag

-

-

-

350,5

503,5

Aktier i partnerfinansieringsbolag

-

-

-

2 884,1

2 884,1

Räntefordringar

9,1

738,3

5100,7

17 374,1

19 514,3

Övriga tillgångar

-

-

18,1

932,1

1 018,2

Summa tillgångar

479,8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

444 621,2

Fastighetslån

-

2 242,4

2 144,8

Övriga skulder

1.5

580,5

23,5

376,3

338,2

Fondkapital

478,3

38 417,9

163 553,1

396 975,7

442 138,2

Summa skulder

479,8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

444 621,2

RESULTATRÄKNINGAR 1 MKR

1960

1970

1980

1990

1991

Intäktsräntor:

Obligationer

10,8

1 617,3

9 472,6

32 854,8

37 686,5

Partialbevis

-

7,9

8,8

0,9

0,6

Förlagsbevis

0,6

73,0

190,6

807,1

1 245,3

Reverser

1.0

372,6

2 789,7

4 497,9

3 824,1

Refinansieringslån

-

178,8

1 199,7

74,6

47,8

Övriga intäktsräntor

0,8

9,7

67,4

2 158,2

2 032,2

Fastigheternas driftsnetto

-

-

-

201,5

435,8

Övriga intäkter, kursskillnader m m

-

-

-

425,3

3 030,8

Summa intäkter

13,2

2 259,3

13 728,8

41 020,3

48 303,1

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader

1.3

44,7

56,1

2 575,3

819,8

Fondstyrelsernas administrationskostnader

0,5

1,3

6,2

60,1

75,2

Summa kostnader

1.8

46,0

62,3

2 635,4

895,0

Resultat

11.4

2 213,3

13 666,5

38 384,9

47 408,1

49

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1991

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

FOND 1

FOND II

FOND III

TOTALT

(NOM. VÄRDEN) (AN!

TOTALT

SK. VÄRDEN)

Obligationslån

9 042

14 525

3 956

27 523

30 023

Staten

2 690

-3 421

2 062

1 331

3 087

Landsting och kommuner

-166

-140

-72

-378

-373

Bostadsfinansierande institut

8 170

18 831

2 188

29 189

29 798

Företag

-930

-1 270

-352

-2 552

-2 542

Företagsfinansierande institut

-720

529

132

-59

60

Utländska låntagare

-2

-4

-2

•8

-7

Förlagslån

228

-126

-45

57

61

Bostadsfinansierande institut

-3

-4

-1

-8

-6

Företag

-19

-84

-8

-111

-111

Företagsfinansierande institut

23

-9

-6

8

8

Banker

227

-29

-30

168

170

Reverslån

-3 700

-4 233

-1 465

-9 398

-9 382

Landsting och kommuner

-886

-164

-3

-1 053

-1 091

Bostadsfinansierande institut

-1 385

-1 759

-1 045

-4 189

-4 138

Företag

-860

-924

182

-1 602

-1 600

Företagsfinansierande institut

-569

-1 386

-599

-2 554

-2 553

Banker

-

-

Refinansieringslån

-20

-212

-13

-245

-245

Penningmarknadsplaceringar

6 902

11 035

3 221

21 158

20 170

Fastighetsinvesteringar m m

653

1 088

434

2 175

2 175

Summa

13 105

22 077

6 088

41 271

42 802

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1991

(Anskaffningsvärden, mkr)

FOND 1

FOND II

FOND III

TOTALT

Staten

3 111

-2 451

2 427

3 087

Kommuner

-1 873

291

190

-1 392

Bostäder

7 009

17 423

1 184

25 616

Näringsliv

-1 988

-3 912

-946

-6 846

därav industri m m

-1 172

-2 415

-488

-4 075

energi

-728

-1 467

-204

-2 399

övrigt

-88

-31

-254

-373

Utländska låntagare

-2

-4

-2

-8

Penningmarknadsplaceringar

6 504

10612

3 053

20 170

Fastighetsinvesteringar m m

653

1 088

434

2 175

Summa

13 414

23 047

6 340

42 802

50

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1991

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

FOND 1

FOND II

FOND III

TOTALT

(NOM. VÄRDEN)

TOTALT

(ANSK. VÄRDEN)

Obligationslån

108 959

169 909

61 963

340 831

338 477

Staten

28113

38 991

15 828

82 932

82 052

Landsting och kommuner

363

502

424

1 289

1 271

Bostadsfinansierande institut

74 884

120 733

40 574

236 191

234 939

Företag

2 395

3 978

1 676

8 049

8 009

Företagsfinansierande institut

3 189

5 678

3 448

12 315

12 151

Utländska låntagare

15

27

13

55

55

Förlagslån

3 108

4 623

2 605

10 336

10 285

Bostadsfinansierande institut

735

760

253

1 748

1 748

Företag

177

490

139

806

757

Företagsfinansierande institut

25

141

1

167

166

Banker

2 171

3 232

2 212

7 615

7 614

Reverslån

10 718

14 313

5 341

30 372

30 350

Landsting och kommuner

2 806

151

9

2 966

2 966

Bostadsfinansierande institut

1 835

3 407

927

6 169

6 146

Företag

5 288

6 306

2 085

13 679

13 680

Företagsfinansierande institut

789

4 449

2 320

7 558

7 558

Banker

-

-

-

-

Refinansieringslån

18

272

14

304

304

Penningmarknadsplaceringar

9 401

18 108

4 913

32 422

30 395

Fastighetsinvesteringar m m

4 284

7 140

2 855

14 279

14 279

Summa

136 488

214 365

77 691

428 544

424 090

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1991

(Anskaffningsvärden, mkr)

FOND 1

INNEHAV

%

FOND II

INNEHAV

%

FOND III

INNEHAV

%

TOTALT

INNEHAV

%

Staten

27 649

21

38 698

18

15 705

21

82 052

19

Kommuner

4 626

3

2 805

1

1 491

2

8 922

2

Bostäder

77 024

57

124 408

59

41 400

54

242 832

58

Näringsliv

12 493

9

22 286

11

10 776

14

45 555

11

därav industri m m

7 492

6

12 519

6

5 958

8

25 969

6

energi

3 778

3

6 621

3

2 322

3

12 721

3

övrigt

1 223

1

3 146

1

2 496

3

6 865

2

Utländska låntagare

15

-

27

-

13

-

55

-

Penningmarknadsplaceringar

8 794

7

17 027

8

4 574

6

30 395

7

Fastighetsinvesteringar m m

4 284

3

7 139

3

2 856

3

14 279

3

Summa

134 885

100

212 390

100

76 815

100

424 090

100

51

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år

(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

1960

MKR

%

1970

MKR

%

1980

MKR

%

1990

MKR

%

1991

MKR

%

Staten

135

29

739

11

6 468

41

3 066

8

3 087

7

Kommuner

61

13

593

8

362

2

21

-

-1 392

-3

Bostäder

173

37

3 664

52

4 247

27

15 747

44

25 616

60

Näringsliv

102

21

2 026

29

4 807

30

7 459

20

-6 846

-16

därav industri m m

62

13

1 515

22

3 576

23

3 369

9

-4 075

-10

energi

25

5

337

5

682

4

4 403

12

-2 399

-5

övrigt

15

3

174

2

549

3

-313

-1

-372

-1

Utländska låntagare

-

-

-3

-

-16

-

-45

-

-8

-

Penningmarknadsplaceringar, m m

-

-

-18

-

1

-

3 856

10

20 170

48

Fastighetsinvesteringar m m

-

-

-

-

-

-

9 253

18

2 175

4

Summa

471

100

7 001

100

15 869

100

39 357

100

42 802

100

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, mkr)

1960

MKR

%

1970

MKR

%

1980

MKR

%

1990

MKR

%

1991

MKR

%

Staten

135

29

3 320

9

34 940

22

78 966

21

82 052

20

Kommuner

61

13

3 978

10

11 036

7

10 314

3

8 922

2

Bostäder

173

37

18 420

48

58 280

37

217 216

57

242 832

57

Näringsliv

102

21

12 405

33

54 036

34

52 401

14

45 555

11

därav industri m m

62

13

9 352

25

41 344

26

30 044

8

25 969

6

energi

25

5

1 695

4

8 212

5

15 119

4

12 721

3

övrigt

15

3

1 358

4

4 480

3

7 238

2

6 865

2

Utländska låntagare

-

-

136

-

163

-

62

-

55

-

Penningmarknadsplaceringar, m m

-

-

1

-

3

-

10 225

3

30 395

7

Fastighetsinvesteringar m m

-

-

-

-

-

-

12 104

3

14 279

3

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381 288

100

424 090

100

52

AP Fastigheter

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Organisation

AP Fastigheter består av direktägda fastigheter, hel- och delägda bolag samt aktier i fastighetsbolag. I

AP Fastigheter ingår Samvar-koncernen som innehar Anders Nisses-koncernen. Delägda bolag omfattar delsdet

genom Anders Nisses AB ägda Globen City KB (20%), dels de av Allmänna Pensionsfonden ägda kommandit- och

aktiebolag som ingår i Nacka Strands-projektet (50%). Aktier i fastighetsbolag omfattar Pleiad Real Estate AB

(18,75%) och Svenskt Fastighetskapital AB (50%).

BALANSRÄKNING 1991-12-31 MKR

BOKF. V.

RESULTATRÄKNING 1991 MKR

BOKF. V.

Tillgångar

Intäkter

Fastigheter

10 891

Fastigheternas driftsnetto

436

Aktier i fastighetsbolag

504

Intäktsräntor

51

Övriga tillgångar

149

Övriga intäkter

4

Summa tillgångar

11 544

Summa intäkter

491

Skulder och fondkapital

Kostnader

Fastighetslån

2 145

Kostnadsräntor

255

Övriga skulder

321

Övriga kostnader

14

Grundkapital

8 856

Summa kostnader

269

Årets resultat

222

Årets resultat

222

Summa skulder och fondkapital

11 544

53

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik-

som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och

visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till

oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar

utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965 5 000

1970 6 000

1975 9 000

1980 13 900

1985 21 800

1990 29 700

1991 32 200

1992 33 700

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på

slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet

i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med

i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP).

ATP-poäng = Pp 1 —

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje år.

ATP-poängen registreras och sparas för varje individ

varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng"

antal" år med ATP

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

'" Högst 30 år.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk-

tion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580

kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida"

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år. Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst

50%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevandepen-

sion utgör 40% av den avlidnes egenpension eller, om

barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade

eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för

första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-

let med 20.

54

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1991

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för för-

värv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsva-

rar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tred-

je AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en av-

kastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

rösttalet.

56

1991 i sammandrag

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

• Fondens grundkapital fär from 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar eller omkring 4,0 mdr vid årsskiftet 1991/92.

• Fondens grundkapital uppgår till 3,5 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 22,6 mdr

mot 19,5 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1991 värdepapper för 3,8 mdr och sålde värdepapper för 4,1 mdr.

• I nyemissioner placerades 223 mkr, varav 167 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Procordia,

Sandvik, AGA och Volvo som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8,5 mdr

svarade för drygt 44% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 102 mkr under 1991. Det totala

investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 897 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträf-

fat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på

detta med 3% - med över 14,5 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1991 med 6%. Index för fondens portfölj steg med 12%.

Avkastningen på fondkapitalet blev 16%.

57

VD-kommentar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Nittiotalets inledning har för en aktieplacerare på Stock-

holms fondbörs varit mycket svag. Den kraftiga kursned-

gången under 1990 följdes 1991 av en blygsam uppgång

på knappt 6%. Ändå kom året att bli dramatiskt i många

avseenden. Inte minst gällde detta den ekonomiska ut-

vecklingen i världen i allmänhet och i Sverige i synner-

het. Det var året då prognoser om tillväxt och företags-

vinster successivt fick justeras ned och då optimisterna

ersattes av pessimister.

Den svenska ekonomin befinner sig i en omfattande

strukturell omvandling. En av beståndsdelarna i denna

process är den pågående nedväxlingen av inflationstak-

ten. Genom att den svenska kronan ensidigt knutits till

EMS (EG:s valutor), har också ramarna fastställts för de

svenska räntorna. Något förenklat innebär detta att det

rådande höga ränteläget i Tyskland medför höga svenska

räntor. I kombination med avtagande inflation blir resul-

tatet höga svenska realräntor. Detta förhållande får bety-

dande konsekvenser för en aktieplacerande institution

som fjärde AP-fonden.

I förra årets VD-kommentar fördes en diskussion om

sambandet mellan risk och avkastning och om hur såle-

des olika investeringars riskpremie påverkar avkast-

ningskravet. Detta avkastningskrav brukar oftast beskri-

vas i reala termer, justerat för inflation. En fallande infla-

tion, med stigande realräntor som följd, ieder till att av-

kastningskravet för alla typer av placeringar höjs. För ak-

tieplaceringar betyder detta (allt annat lika) att kursnivån

måste justeras ned för att investeringen skall ge samma

avkastning som tidigare.

Detta är lätt att förstå om man jämför aktieplaceringar

med placeringar i räntebärande tillgångar. Med tanke på

den risk aktieplaceringen innebär, kräver investeraren att

avkastningen på aktierna överstiger den ränta som kan

erhållas genom en riskfri placering i t ex statsobligatio-

ner. Om ränteläget förändras, förändras också investera-

rens preferenser. Ett högt ränteläge är därför normalt ne-

gativt för aktiemarknaden.

Det höga ränteläget i kombination med försämrade vinst-

utsikter för de svenska börsbolagen, har för fjärde AP-

fondens del inneburit att andelen likvida medel har hål-

lits relativt hög under året. De likvida medlen förräntas

på den svenska obligations- och penningmarknaden, som

under året fortsatt att utvecklas till en mer effektiv mark-

nadsplats. Händelserna på finansmarknaden under de se-

naste åren har lett till ökade räntedifferenser mellan olika

emittenters lån. En på detta sätt differentierad prissätt-

ning har bättre kommit att avspegla den risk som ligger

även i denna typ av placeringar.

För en i huvudsak aktieförvaltande institution som fjärde

AP-fonden, är räntebärande placeringar endast i mindre

utsträckning ett alternativ till aktier. Portföljens avkast-

ning påverkas i första hand av fondens placeringsstrate-

gi, som bl a innebär en medveten koncentration till ett

begränsat antal bolag. Detta medför ett högre risktagan-

de, men är också en förutsättning för att över tiden kunna

uppnå en förräntning som överstiger marknadens genom-

snittliga avkastning.

Fondens koncentrationsstrategi har varit lyckosam sett

över en längre period. När emellertid de större innehaven

utvecklas bättre än marknaden som helhet, blir resultatet

automatiskt att koncentrationen av aktieinnehaven ytter-

ligare förstärks. Således har under året Astras andel av

portföljen fortsatt att öka, trots att delar av innehavet av-

yttrats.

Fokuseringen på ett mindre antal bolag är inte bara ett

uttryck för en uttalad portfölj strateg i, utan delvis också

en naturlig följd av att likviditeten på marknaden är kon-

centrerad till ett relativt litet antal bolag. Enligt fondbör-

sens statistik svarar de fem mest handlade aktierna för

nästan hälften av börsomsättningen. Detta innebär klara

begränsningar för en stor aktör som fjärde AP-fonden.

Glädjande är dock att den totala börsomsättningen under

1991 ökade igen efter att ha fallit varje år sedan 1986.

En god likviditet på marknaden är en av de viktigaste

förutsättningarna för en effektiv portföljförvaltning. Det

är uppenbart att det ligger en stor risk i att inte inom rim-

lig tid kunna förändra portföljens utseende när behov fö-

religger. Att problemet blir extra besvärande för en stor

aktör är lika uppenbart.

Avslutningsvis kan konstateras att resultatet av verksam-

heten väl uppfyllde det reala avkastningskravet under

året. Totalavkastningen har då belastats med ett par pro-

centenheter på grund av den riskavsättning, som vidta-

gits för befarade men icke konstaterade förluster i onote-

rade företag.

58

Riskkapitalmarknaden 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

År 1991 blev kursmässigt händelserikt på den svenska

riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utvecklingen av

Veckans Affärers totalindex under 1989 och 1990 samt

av totalindex och index för några av de viktigaste bran-

scherna månadsvis 1991.

Totalindex steg under året med knappt 6% (föregående

år -30%). Kursutvecklingen under året var växlande. Re-

dan under årets första börsdag föll kurserna med 4%.

Detta kursfall återhämtades raskt. Vid januari månads

slut hade index stigit med 16% sedan årets början och

den positiva trenden fortsatte. Vid mitten av juli hade

kurserna stigit med 42% jämfört med bottennoteringen

januari. Från kulmen i juli till årets slut sjönk den all-

männa kursnivån med en femtedel.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1989-1991

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har va-

rit mycket oenhetlig. Årets vinnarbransch blev Kemisk

Industri med en kursstegring på 40%. Kemisk Industri är

överrepresenterad i fondens portfölj. Verkstäder, som

också väger tungt i fondens portfölj, utvecklades margi-

nellt bättre än marknaden med 7%, medan branschen

Skogsindustri uppvisade en sämre utveckling, ±0%.

Sämst kursutveckling uppvisade branscherna Banker, -

19%, Fastighets- och byggföretag, -30% och OTC- bola-

gen, -30%, vilka alla är underrepresenterade i portföljen.

Övriga branscher ökade sitt börsvärde med mellan 1 %

och 20%.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer

skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden-

ser. Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av

det totala antalet noterade aktier på A:I och A:II-listoma

utvecklats sämre än totalindex för andra året i följd. När-

mare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt

börsvärde under året. Noteras kan också att bolagen för-

delar sig över hela skalan mellan de två ytterligheterna

med det bästa företaget som nästan har fördubblat sitt

börsvärde till det sämsta som minskat med nära 95%.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms

Fondbörs (A:I och A:II-listoma) steg från 93,5 mdr 1990

till 124,6 mdr 1991. Därmed bröts den negativa trend

som pågått under de fyra föregående åren. Eftersom om-

sättningen innehåller såväl en pris- som en volymkompo-

nent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på

affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas må-

nadsvis av fondbörsen. Under 1991 registrerades en om-

sättningshastighet på 20%, jämfört med 14% för 1990.

Affärsaktiviteten - mätt på detta sätt - översteg därmed

de senaste två årens nivåer.

Anmärkningsvärt är dock att av de 127 registrerade börs-

företagen stod 20 bolag för mer än 80% av den totala

börsomsättningen. Redan de fem mest omsatta bolagen

svarade för nästan hälften av börsomsättningen.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-

tier ökade markant till 30,5 mdr (21,3 mdr). Om man

jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med

den i Sverige registrerade omsättningen, så steg utländ-

ska placerares andel av handeln på stockholmsbörsen till

12% (11%). För andra året i rad nettoköpte utländska

placerare svenska aktier. Nettoexporten ökade kraftigt

till 11,2 mdr (1,2 mdr), vilket överstiger 1983 års rekord-

nivå om 6,2 mdr.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och ex-

porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade

omsättningen har denna relation minskat till 42% (60%).

De sammanlagda köpen och försäljningarna av utländska

aktier uppgick till 104,5 mdr (112,3 mdr). Härav netto-

köptes utländska aktier för 14,2 mdr (19,8 mdr). Detta

59

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

innebär att gränshandeln för utländska aktier minskat på-

tagligt efter två års mycket kraftig expansion. Noterbart

är att under året har handeln med utländska aktier stadigt

utgjort närmare 1/3 av svenska placerares totala aktie-

handel.

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-

serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen

ökat avsevärt. Under 1991 har denna handel haft en ex-

plosionsartad utveckling. Framförallt under årets fyra

sista månader ökade handeln kraftigt. Under 1991 köptes

och såldes nominella värdepapper för sammanlagt

1.517,0 mdr (408,1 mdr). Härav svarade kronobligatio-

ner för 1.465,1 mdr (369,4 mdr). Nettoförsäljningen av

obligationer till utlandet ökade till 44,7 mdr (37,4 mdr).

Tendensen att svenska placerare ökar andelen reala ut-

ländska tillgångar i sina portföljer på bekostnad av nomi-

nella svenska tillgångar har därmed fortsatt.

Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för

ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för

1990 och 1991. Den dollarbaserade världsindexutveck-

lingen under 1991, enligt tidskriften Morgan Stanley Ca-

pital International (MSCI), återges också i diagrammet.

Börskurserna steg generellt under 1991. De större bör-

serna, som är representerade i fondens aktieportfölj

- Frankfurt, London, New York, Paris, Tokyo och

Zurich - steg kursmässigt från årsskifte till årsskifte med

mellan 13% och 16% i lokal valuta. De två undantagen

var New York, som steg med drygt 26%, och Tokyo,

som sjönk med knappt 4%.

DIAGRAM 2

I I Helår 1991

I I Helår 1990

Världsindex 1991

KURSUTVECKLING UTLANDET

Optionshandeln var i stort oförändrad jämfört med före-

gående år. Omsättningen minskade något i handeln med

indexoptioner, från 6,1 mdr till 5,2 mdr. Handeln med

standardiserade aktieoptioner var marginellt lägre, 4,9

mdr mot 5,0 mdr föregående år.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde ökade

under året med 15 mdr till 540 mdr, vilket motsvarar en

värdering uppgående till ca 95% av det justerade egna

kapitalet. Under de senaste åren har företagens börsvärde

i regel överstigit värdet av det justerade egna kapitalet.

Förhållandet vid årsskiftet speglar marknadens ändrade

avkastningskrav och förväntningar avseende bolagens re-

sultatutveckling men leder, mot bakgrund av rådande

konjunkturutsikter och ränteläge, inte självklart till slut-

satsen att företagen därmed är undervärderade.

Även om kursnivån varierade högst avsevärt under året,

så kunde endast en måttlig kursuppgång registreras för

helåret 1991. Detta inträffade efter två mycket starka och

ett mycket svagt börsår: 1988, 1989 och 1990, då totalin-

dex steg med 51% och 24% respektive sjönk med 30%.

Under 1988 och 1989 kulminerade företagens vinster ef-

ter en lång och stark konjunkturuppgång inom hela

OECD-området. Kurserna fortsatte att stiga under första

halvåret 1990, men var i hög grad likviditetsdrivna. Un-

der andra halvåret sjönk totalindex avsevärt. Farhågorna

för en försämring av världskonjunkturen växte sig allt

starkare i takt med att Gulfkrisen utvecklades.

Konjunkturoptimismen, med hopp om en snar vändning i

USÄ-konjunkturen, tog åter fart vid ingången av 1991

och förstärktes ytterligare av upplösningen av Gulfkri-

sen. I kombination med fallande räntor och likviditetstill-

skott genom stora uppköp stärktes stockholmsbörsen

kraftigt under första kvartalet. Totalindex föll i april och

maj när vinstförväntningama nedjusterades under intryck

av svaga bolagsrapporter, men steg ånyo som en följd av

att kronan knutits till ecun och en ansökan om EG-med-

lemskap inlämnats.

Efter kulmen i början av juli försvagades aktiekurserna.

Härtill bidrog successivt nedjusterade konjunkturprogno-

ser. För Sveriges del förstärktes den negativa förvänt-

ningsbilden av den tilltagande kreditkontraktionen. Ef-

fekterna kunde avläsas i såväl accelererande kreditförlus-

ter för bankerna som fallande fastighetspriser. Ett tillta-

gande valutautflöde gav i november Riksbanken anled-

ning att höja korträntoma kraftigt. Härigenom höjdes av-

kastningskravet och totalindex föll ytterligare för att vid

årsskiftet befinna sig 6% över nivån vid årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-

rade företag uppgick till 8,9 mdr (5,8 mdr). Härav upp-

gick nyemissionerna till 8,5 mdr (3,0 mdr), varav Nord-

banken och Nobel Industrier svarade för 7,1 mdr. Kon-

vertibla förlagslån utgavs till ett belopp av 6,6 mdr (0,6

mdr). 4 (4) bolag introducerades på Ä- och OTC-listoma

utan försäljning till marknaden (0,9 mdr).

Under 1991 tillfördes Stockholms fondbörs 7 (21) nya

bolag. 35 (27) bolag avfördes från notering på grund av

uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag

minskade med 16 (8), sedan listan tillförts 0 (2) bolag

och 16 (10) bolag avförts från notering. Det sammanlag-

da antalet noterade bolag på A-, OTC- och O-listoma

minskade sålunda under året från 258 till 230.

60

Fonden 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan

1974 successivt förts över från första-tredje AP-fondema

till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden

infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-

valtning överföras medel som ”får uppgå till högst 1% av

det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av

närmast föregående kalenderår på de medel som första-

tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har häri-

genom under 1991 ökats med ca 400 mkr till ca 4.000

mkr.

Fonden har under året inte rekvirerat några ytterligare

medel, varför grundkapitalet uppgår till oförändrat 3.500

mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-

siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex

fram t o m december 1991) uppgår till 7.525 mkr. Det

uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-

tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-

fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och

onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr

sid 20-21 - utländska värdepapper), dels placerats i likvi-

da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

1991 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1990 (belopp i mkr):

6 mkr till ca 13 mkr. Fonden har gjort affärer med 20

svenska och 15 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvär-

den, onoterade värdepapper till bokförda värden) fördela-

de sig värdepappersportföljen vid utgången av 1991 på

följande sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

1000 <

4

7.574

39,2

500 <1000

8

6.876

35,6

250 < 500

6

1.862

9,6

100 < 250

10

1.640

8,4

50 < 100

11

826

4,3

10 < 50

20

519

2,7

< 10

8

41

0,2

67

19.338

100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och

däröver finns i 12 företag och svarar för nästan 75% av

portfölj värdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på

börsens A:I-lista återfinnes 8 av fondens investeringar

över 500 mkr med ett samlat värde på nästan 11 miljar-

der eller 56% av fondens portföljvärde.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

PLACERINGAR

(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

1991

1990

1991

1990

1991

1990

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade 1

i nyemissioner

56

61

-

-

56

61

i andrahandsmarknaden

3.117

2.381

3.759

2.468

-641

-87

onoterade

i nyemissioner

167

231

-

-

167

231

övrigt

25

12

115

10

-90

2

3.365

2.685

3.874

2.478

-509

207

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

410

235

217

42

193

193

TOTALT

3.775

2.920

4.091

2.520

-316

400

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstäm-

mer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1991 var 3.775 mkr dvs

högre än 1990 (2.920 mkr). Försäljningssumman var hö-

gre 1991 än föregående år och uppgick till 4.091 mkr

(2.520 mkr). Fondens nettoförsäljningar av värdepapper

uppgick därmed till 316 mkr (nettoköp 400 mkr).

Det totala antalet värdepappersaffärer ökade från drygt

700 till drygt 1.000. Det svenska courtaget ökade från ca

1 Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av

fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabel-

len på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Verkstäder, Ke-

misk Industri, Skogsindustri samt Övriga företag.

Den mindre andelen investeringar i Verkstäder förklaras

i allt väsentligt av att aktierna i Alfa-Laval avyttrats

61

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Branschfördelning i %

Bransch

Fondens portfölj

Marknaden 2

1991

1990

1989

1991

1990

1989

Verkstäder

33

39

41

28

31

32

Kemisk industri

29

25

22

16

11

10

Skogsindustri

8

6

7

8

8

7

Fastighets- och

byggföretag

6

7

11

7

10

13

Handelsföretag

1

1

1

1

1

1

Rederier

1

0

-

1

1

1

Utvecklingsbolag 0

0

2

1

1

2

Förvaltningsbolag 0

1

2

12

12

14

Banker

2

2

2

7

8

9

Övriga företag

20

18

12

19

16

11

100

100

100

100

100

100

(uppköpserbjudande.) Inom Kemisk Industri har Astra

haft en god relativ kursutveckling under året vilket ytter-

ligare har ökat branschens andel av portföljen. Genom

nettoköp av aktier i STORA och MoDo har fondens pla-

ceringar i Skogsindustri ökat och motsvarar nu i relativa

termer vad som gäller för marknaden i sin helhet. En

gynnsam kursutveckling för Procordia och Gambro för-

klarar den ökade andelen Övriga företag.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-

scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,

Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans

nära 70% av portföljvärdet jämfört med drygt 50% för

marknaden. Ä andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i

portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-

andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och

Banker är också lägre än marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-

ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar

som regel en större spridning. Koncentrationen är en

medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier

ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”index-

neutral” portfölj. Å andra sidan innebär koncentrationen

ett högre risktagande. Under 1991 har koncentrationen

på företag i relativa termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under

1991 på en markant högre nivå än föregående år, +41%,

till stor del beroende på ökad börsomsättning. Affärsvo-

lymens andel av den officiella börsomsättningen uppgick

till 2,8% (2,6%). Marknadsvärdet av fondens portfölj ut-

gjorde ca 3,4% (3,2%) av det totala börs värdet. Omsätt-

ningshastigheten i fondens portfölj ligger således fortfa-

rande under genomsnittet för marknaden.

Det kan nämnas att större affärer av engångskaraktär -

uppdelningen av ASEA till ASEA och Incentive samt

uppköpserbjudandet på Alfa-Laval - svarar för drygt

35% av affärsvolymen. De s k arbitrageaffärema, främst

2 Veckans Affärers branschindelning

affärer mellan olika aktieslag, som minskade under 1990,

ökade åter till tidigare nivåer och uppgick under 1991 till

35% (14%) av fondens affärsvolym.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1991 inves-

terat 56 mkr (61 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

1

(1)

Astra

3.851 mkr

2

(4)

Procordia

1.538 mkr

3

(10)

Sandvik

1.150 mkr

4

(5)

AGA

1.035 mkr

5

(12)

Volvo

956 mkr

8.530 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

drygt 44% av den totala portföljens marknadsvärde eller

3 %-enheter mindre än föregående år. Nya engagemang

bland de fem största är innehaven i Sandvik och Volvo.

Aktiekurserna för de båda senare företagen har utveck-

lats väsentligt bättre än marknaden. Nettoköp har dessut-

om gjorts i Sandvik.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är ASG, Incentive (via uppdel-

ningen av ASEA), Lundbergs, NK och Ångpannefören-

ingen.

• Ett antal engagemang har avyttrats: Alfa-Laval (upp-

köpserbjudande), Bahco (uppköpserbjudande) och Be-

tongbyggen.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i MoDo, Sandvik

och STORA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid

16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens ka-

pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags-

stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974)

överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa

företag till representanter för de anställda i dessa företag

(fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden

för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse i aktie-

bolagslagen. Under 1991 har rösträtt överlåtits till de an-

ställda i 16 noterade företag.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i

nivå med 1990. Fonden har liksom föregående år i be-

gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom ut-

ställande av köpoptioner.

Vid årskiftet utstående köpoptioner redovisas i följande

tabell:

Företag

Optioner

motsvarande

antal aktier

Marknadsvärde Lösenvärde

91-12-31

tkr

tkr

Trelleborg

25.000

2.375

2.500

Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 10%

(tidigare 1 %) av fondkapitalets bokförda värde i aktier i

utländska bolag eller konvertibla skuldebrev utfärdade

62

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

av utländska aktiebolag eller andel i utländska aktiefon-

der. Med nu gällande bestämmelser kan knappt 1,5 mdr

placeras i utlandet.

Under 1991 har fonden fortsatt den under 1990 påbörja-

de uppbyggnaden av den utländska portföljen. Portfölj-

värdet har mer än fördubblats under året och uppgick vid

årets utgång till knappt 432 mkr. De sammanlagda köpen

av utländska aktier har ökat från 235 mkr till 410 mkr

och försäljningarna ökade från 42 mkr till 217 mkr.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot

främst större bolag i länder som är betydande ur ekono-

miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.

Genom investeringar på börserna i New York, Tokyo,

London, Frankfurt, Paris och Zurich finns i fondens

portfölj placeringar på totalt sex av de sju största börser-

na.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land

1991-12-31:

Land

Fördelning

till marknads-

värden%

Antal

bolag

USA

52

18

England

17

16

Tyskland

11

7

Schweiz

11

4

Frankrike

7

4

Japan

2

10

100

59

Den utländska portföljen befinner sig i ett uppbyggnads-

skede och är därför inte färdigstrukturerad. De ovan

nämnda länderna bildar en bas i portföljen men avspeg-

lar ännu ej den långsiktiga inriktningen i portföljen vad

avser marknadens relativa andelar och innehavens relati-

va storlek.

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1991 var 897

mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick den sam-

manlagda investeringen till 795 mkr.

Större kapitaltillskott har genomförts i Swedish Genetic

Investment med 67 mkr, i Fastighets AB Plinius med 51

mkr och i Näringslivskredit med 33 mkr.

Aktierna i Avesta Kraft och Visentkraft har sålts med av-

sevärd vinst. Engagemangen i Refina Instruments,

Svenska Bota Läkemedel och Svenska Enerek har av-

vecklats. Uppkomna förluster har i stort sett täckts av ti-

digare reservering för förlustrisker.

Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst

nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt-

ningen för förlustrisker - liksom föregående år efter indi-

viduell bedömning - i årets bokslut uppgår till 360 mkr.

Inga av dessa förluster är konstaterade. De konstaterade

förlusterna under 1991 uppgick till 18 mkr vilket mer än

väl uppväges av realisationsvinster vid avyttring av ak-

tierna i Avesta Kraft och Visentkraft.

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 2.808 mkr,

vilket innebär en ökning under året med 922 mkr. Me-

delbeloppet av likvida medel ökade med 746 mkr till

2.224 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida medel i för-

hållande till fondens totala tillgångar upptagna till mark-

nadsvärden, steg från årsskifte till årsskifte från 9,7% till

12,6%.

Under våren förlängdes fondens portfölj successivt för

att kortas av under sommaren och har sedan dess ånyo

förlängts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan

ca 45 dagar och drygt 5 år (1990: 120-350 dagar) och

uppgick vid årsskiftet till 520 dagar.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Procent

1991

1990

Specialkonto, dagslån

3

12

Företagscertifikat

29

65

Statsskuldväxlar

45

2

Obligationer

23

21

100

100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var

under året 14,6% (13,1%). I reala termer innebar detta en

avkastning på 6,5% (2,2%).

Under 1991 varierade marknadsräntorna betydligt mer

än under 1990 som ändå var ett år med avsevärda ränte-

rörelser. Under våren föll såväl korta som långa räntor

eftersom allt fler konjunkturprognoser pekade på en kraf-

tig avmattning av den svenska konjunkturen. I samband

med kronans ensidiga knytning till ecun och Sveriges an-

sökan om EG-medlemskap i juni föll räntenivån ytterli-

gare. De korta räntorna föll nu mer än de långa så att rän-

tan på olika löptider närmade sig varandra. Samtidigt

minskade marginalen mot de utländska räntorna avse-

värt. Efter omviktningen av den svenska valutakorgen

för att knyta kronan till ecun blev de europeiska räntor-

na, och främst den tyska, de viktigaste utländska räntor-

na i stället för de amerikanska.

I början på hösten medförde bl a osäkerheten inför valet

och ett begynnande valutautflöde att de korta räntorna

steg. De långa räntorna föblev däremot på en i stort sett

oförändrad nivå eftersom inflationsförväntningarna däm-

pades och konjunkturen försvagades ytterligare. Politisk

osäkerhet och internationell valutaoro minskade förtro-

endet för den svenska kronan och valutautflödet accele-

rerade kraftigt på senhösten. För att försvara kronans

värde höjde riksbanken dagslåneräntan i två steg med

sammanlagt 7%-enheter. I samband med detta steg de

korta räntorna ungefär 4%-enheter till en nivå över den

som rådde vid årets början, men föll snabbt tillbaka för

att vid årets slut ligga ca 1%-enhet lägre än vid föregåen-

de årsskifte. De långa räntorna steg nästan 1 %-enhet un-

der denna period, men föll tillbaka något så att de vid

årets slut låg ca 2%-enheter lägre än vid årets början.

63

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden

1991 (belopp i mkr):

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 1.958 mkr (1.990 mkr). Detta belopp tillfö-

res fondkapitalet.

Tillförda medel

1991

1990

Aktieutdelningar

515

451

Konvertibelräntor

10

7

Räntor på likvida medel

324

193

Nettoförsäljning

av värdepapper

316

-

Ökning av grundkapitalet

-

500

Summa tillförda medel

1.165

1.151

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

-

400

Överföring till 1-3 AP-fondema

196

160

Förvaltningskostnader

26

11

Ökning av fordringar

resp minskning av skulder

20

14

Summa använda medel

242

585

Förändring av likvida medel

+923

+566

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna

Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-

skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i

redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings-

mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-

sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-

rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 14% till 515 mkr (451

mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,6% (ca 2,1%)

av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1991-

04-30.

Ränteintäkterna, 334 mkr (varav 324 mkr på likvida

medel), ökade jämfört med föregående år (200 mkr).

Förvaltningskostnaderna ökade med knappt 15 mkr. En

uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-

nadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på

sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,9 promille

(1,0 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-

talet under året och 1,2 promille om tillgångarna värde-

ras till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-

ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-

nader) på 824 mkr (640 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1991 medförde re-

alisationsvinster på 1.785 mkr (1.574 mkr) och realisa-

tionsförluster på 66 mkr (14 mkr). Realisationsvinster

och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-

kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-

tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Som redan nämnts har 360 mkr avsatts för befarade för-

luster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv-

ningar uppgår till 358 mkr.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1991 till 226 mkr (196 mkr).

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution

inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieport-

följen måste den sägas vara ofullständig och missvisan-

de. Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip

av samma karaktär som realisationsvinster och realisa-

tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-

investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un-

derkastat samma kursrisker som de orealiserade kursför-

ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-

med portfölj värdet kan ändras snabbt - valet av stickdag

kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför

inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett

enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med

långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre

perspektiv.

På grund av kursuppgången under året har det icke reali-

serade övervärdet i portföljen under 1991 ökat med 827

mkr. Motsvarande tal 1990 innebar en minskning av

övervärdet med 6.638 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1991 blev därmed ett

överskott på 3.011 mkr (underskott 4.453 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-

minella resultatet korrigeras för inflationen under året

och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-

ning. Efter avsättning med 551 mkr (638 mkr) för beva-

rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resulta-

tet ett överskott på 2.460 mkr (underskott 5.091 mkr).

Med hänsyn taget till kravet på överföring till första-

tredje AP-fondema visade fonden ett överskott på 2.234

mkr (underskott 5.287 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.

Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-

komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-

sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde

verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-

dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990.

Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet

motsvarande resultatkrav med drygt 14,5 mdr.

Performance

Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall

i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktie-

marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens hu-

vudsakliga verksamhetsområde.

Veckans Affärers totalindex steg under året med knappt

6%. Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en

uppgång med drygt 12%. Avkastningen på fondkapitalet

till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-

nings- och ränteintäkter, uppgick till knappt 16%. Av-

kastningsmåttet har i båda fallen belastats med ca 2%-

enheter motsvarande avsättningen för riskreserv i onote-

rade företag.

64

DIAGRAM 3

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1991

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande

till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott

utöver resultatkrav sedan

starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar

av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-

ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 26.074 tkr, fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1990):

Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna

förklaras huvudsakligen av kostnader för ett modernise-

rat ADB-system. Nuvarande system togs i drift våren

1984.

Utvecklingskostnaderna har under året uppgått till 9,9

mkr. Dessa kostnader beräknas bli lägre under inneva-

rande år. Därtill kommer anskaffningar för ett s k per-

sondatomät, som kostat 1,7 mkr. Övriga inventariean-

skaffningar uppgår till 0,9 mkr. Inventarieförvärven 2,6

mkr har enligt fondens praxis i sin helhet omkostnads-

förts.

Stockholm i februari 1992

1991

1990

Löner och ersättningar

Styrelse och verkställande

direktör

1.351

1.351

Övriga anställda

2.620

2.186

Övriga personalkostnader

2.220

2.056

Lokalkostnader

1.809

1.463

Informationskostnader

12.031

2.084

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

(netto)

6.043

2.162

Summa

26.074

11.302

Bertil Danielsson

65

5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Förvaltningsberättelse

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på

sätt som framgår av balansräkningen och särskilda

specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid

årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att

tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar

och skulder per den 31 december 1991 framgår av

följande resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

1991

1990

515.474

451.170

334.117

200.428

-26.074

-11.302

823.517

640.296

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna

Överföring till 1-3 AP-fondema not 1

Bokföringsmässigt resultat

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring till 1 -3 AP-fondema

Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

1.784.626 1.573.513

-65.834 -13.827

-358.082 -14.485

2.184.227 2.185.497

-225.746 -195.812

1.958.481 1.989.685

2.184.227 2.185.497

826.732 -6.638.385

3.010.959 -4.452.888

-550.997 -638.187

2.459.962 -5.091.075

-225.746 -195.812

2.234.216 -5.286.887

66

Balansräkning

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1991-12-31

1990-12-31

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

värden

värden

värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat och obligationer m m

2.808.138

2.808.138

1.885.677

1.885.677

Fondlikvider

-

-

17.640

17.640

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

62.940

62.940

42.851

42.851

Aktier, not 2

11.544.585

19.430.529

10.374.925

17.407.367

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3

356.531

339.525

124.237

134.000

Summa tillgångar

14.772.194

22.641.132

12.445.330

19.487.535

Skulder och fondkapital

Skulder

Fondlikvider

-

-

1.459

1.459

Skuld till 1-3 AP-fondema, not 1

225.746

225.746

195.811

195.811

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9.374

9.374

9.334

9.334

Övriga kortfristiga skulder

512

512

643

643

Riskreserv

360.000

360.000

20.000

20.000

595.632

595.632

227.249

227.249

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

3.500.000

3.500.000

Uppindexerat grundkapital, not 1

7.524.860

6.973.862

Ackumulerat överskott från

föregående år

8.718.081

6.728.395

Ackumulerat överskott i förhållande

till resultatkrav

12.286.424

17.573.311

Årets resultat

1.958.481

1.989.685

Årets resultat i förhållande

till resultatkrav

2.234.216

-5.286.887

14.176.562

22.045.500

12.218.080

19.260.286

Summa skulder och fondkapital

14.772.194

22.641.132

12.445.330

19.487.535

Sören Mannheimer

Gunnar L Johansson

Bertil Jonsson

Björn Rosengren

Pål Wingren

Stockholm 1992-02-13

Birgitta Johansson-Hedberg Lars-Eric Ericsson

Ingemar Essen Lennart Hjalmarson

Dan Andersson Lage Andréasson

Bertil Danielsson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1992-02-14

Jonas Forssman Anders Larsson

Marcus Storch

Bo Dockered

Peter Nygårds.

Sten Lundvall

67

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings-

värde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper

inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräk-

ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning

av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avsättning till riskreserv har skett efter individuell

prövning.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade

grundkapitalets nuvärde till 1 -3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1991 uppgår till 230,8 Avsätt-

ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Index

Nuvärde

Tillgängligt

antal dagar

Direktavkastning

Ingående

213,9

6.973.862

360

225.746

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft

230,8

550.997

Utgående

7.524.860

Överföring

225.746

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

68

Revisionsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-

kenskaperna, protokoll och andra handlingar, som läm-

nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna

samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-

forderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko

AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värde-

papperstransaktioner, som fonden företagit under 1991,

eller mot de sätt på vilka desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-

träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller

inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-

valtning.

Stockholm den 14 februari 1992

Pål Wingren

Jonas Forssman

Anders Larsson

Sten Lundvall

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson,förbundsordförande

Marcus Storch, direktör

Gunnar L Johansson, direktör

Ingemar Essén, direktör

Lennart Hjalmarson, direktör

Bo Dockered, förbundsordförande

Bertil Jonsson, LOs andre ordförande

Dan Andersson, ekonom

Lage Andréasson, förbundsordförande

Peter Nygårds, kanslichef

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Suppleanter

Nils Dexe, departementsråd

Monica Andersson, borgarråd

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Kennart Erlandsson, kommunalråd

Erik Menckel, direktör

Magnus Lemmel, direktör

Christopher Friis, direktör

Kjell Olof Olsson, finansdirektör

Leif Zetterberg, direktör

Valter Carlsson, förbundsordförande

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Lisbeth Eklund, 1 :e vice ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren, aukt revisor, ordförande Jonas Forssman, direktör

Sten Lundvall, aukt revisor Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör

Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Arne Lööw

Stefan Malmström

Ulf Fahlgren

Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40

69

Värdepappersinnehav per den

31 december 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

% av

Företag

Antal

Förändringar

under 1991 1

Marknadsvärde

tkr

aktie-

kapital

röster

AGA

A 2.344.540

B 1.086.784

3.431.324

1.034.599

7,2

8,7

Almedahl B

225.054

24.081

3.7

1,4

Andersons B

847.872

10.175

12,3

7,5

Arcona A

570.000

37.620

6,4

7,3

Argonaut

A 229.000

B 2.141.000

2.370.000

+1.874.000

97.628

3,7

1,3

ASEA

A 1.892.840

B 1.279.100

3.171.940

896.328

4,8

3,9

ASGB

388.300

+388.300

27.181

3,9

1,7

Astra

A 6.738.310

B 654.919

7.393.229

+ 1.050.308

3.851.276

6.1

6,7

Atlas Copco

A 246.693

B 82.231

328.924

78.119

0,9

1,0

BPA B

440.400

12.772

3,5

0,5

Bergman & Beving B

511.400

39.889

6,7

4,3

Eken B

375.000

15.375

6.4

3,9

Electrolux B

3.924.354

-220.000

847.661

5,4

0,2

Ericsson B

8.750.920

945.099

4.3

0,0

ESAB

A 137.820

B 320.056

457.876

82.693

5.3

4,5

Esselte

A 998.888

B 352.750

1.351.638

152.676

4,0

4,8

Euroc

A 1.958.870

B 16.774

1.975.644

+309.894

112.494

5,7

6,8

Finnveden B

156.710

2.351

2,6

1,6

Gambro B

1.090.5000

-288.000

275.043

4,0

2,1

Garphyttan

330.000

37.950

7,3

7,3

Gullspång B

4.723.465

+500.000

377.877

9,9

5,8

Handelsbanken

A 1.110.501

B 122.051

1.232.552

118.447

0,7

0,8

Hennes & Mauritz B

384.375

182.578

5,1

2,4

Incentive

A 2.428.040

B 1.279.100

3.707.140

+3.707.140

511.585

5,4

4,9

Inter Innovation

A 31.373

B 358.626

389.999

88.530

10,0

8.6

J M Bygg B

504.300

+264.300

40.344

2,4

1,2

Lundbergföretagen B

1.240.145

+1.240.145

80.609

1,6

0,4

Mo och Domsjö

A 253.318

B 51.583

C 374.200

679.101

+125.500

150.534

4,3

3,8

70

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändringar

under 1991 1

Marknadsvärde

tkr

% av

aktie-

kapital

röster

NCB A

11.250.000

7.875

1,6

2.0

NCC

1.938.420

69.783

4,5

5,5

A

1.775.020

B

163.400

NK

98.200

+98.200

4.910

0,5

0,6

Nordbanken

375.000

+225.000

7.688

0,1

0,1

Perstorp B

1.511.636

+9.300

340.118

7,2

3,4

Procordia

7.926.786

1.537.723

3,1

1,4

A

1.936.574

B

5.990.212

SCA

8.774.556

854.770

5,1

4,8

A

2.710.060

B

6 064.496

SE-Banken

4.815.400

+549.000

245.324

1,8

1,8

A

4.553.600

B

261.800

SSAB

1.420.433

158.011

5,4

4,2

A

832.600

B

587.833

Sandblom & Stohne B

315.000

5.355

5,7

3.0

Sandvik

3.358.421

+280.100

1.150.261

6,2

6,6

A

2 794.853

B

563.568

Seco Tools B

880.665

+265.000

75.737

3,1

0,8

Siab

422.200

15.910

2,5

1,6

A

177.600

B

244.600

Sifab B

378.524

+ 101.124

20.819

3,6

1,2

Sila

1.800.000

31.684

5,1

4,3

A

716.200

B

1.083.800

Skanska

6.207.900

+3.337.100

857.923

4,9

3.3

A

70.000

B

6.137.900

SKF

3.534.276

325.898

3.1

4,4

A

2.160.600

B

1.373.676

Stora

1.205.350

+685.550

283.257

2,0

1,6

A

725.450

B

479.900

Svedala

404.434

+227.000

48.128

3,1

3,1

Sydkraft A

6.220.200

883.268

4,5

7.5

Trelleborg

1.774.336

182.365

2,7

1,3

B

1.007.480

c

766.856

Westergyllen B

40.000

1.800

3,1

0,8

Volvo

3.076.501

956.008

4,0

6,5

A

1.859.821

B

1.216.680

Ångpanneföreningen B

217.200

+217.200

11.946

5.7

1,2

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

18.208.075

10.325.938

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med

köp och försäljning.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Företag

Antal

Förändringar

under 1991

Anskaffningsvärde

tkr

% av

aktie-

kapital

röster

Centrumlnvest

369.668

+213.409

56.933

28,2

49,0

A 147.894

B 217.932

C 3.842

Four Seasons VC

410.000

122.750

33,8

28,4

A 83.950

B 326.050

Gruvkraft pref 1

41.500

5.188

9,5

22,2

Holmen Kraft pref 1

540.000

54.000

45,2

22,4

Junkaravan pref 1

83.166

+8.166

15.007

5,4

10,4

Liber A

700.000

36.253

10,0

12,6

LjungbergGruppen B

96.000

+ 16.000

10.852

2,2

0,4

NKR Gruppen B

8.184

8.500

16,1

5,8

Näringslivskredit

A 366.666

B 29.208

395.874

+29.208

51.221

33,3

47,4

Plinius

374.999

+ 125.000

209.099

25,0

30,1

A 356.111

B 18.888

Robustus

376.150

+ 1.150

46.429

25,0

35.4

A . 255.000

B 121.150

Spira Invest

208.333

25.000

5,0

5,1

Swedish Genetic

35.725

+ 15.725

113.600

44,3

49,9

A 20.033

B 15.692

Uwelast A

300

2.000

30,0

30,0

Älvkraft pref 1

500.000

50.000

15,9

28,8

Totalt anskaffningsvärde

806.832

72

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Nominellt tkr

Förändring under 1991

Marknadsvärde tkr

Mo och Domsjö KVB C

133.475

+ 133.475

108.894

SCA IB

19.176

63.342

Sydkraft C

51.225

+51.225

60.446

Totalt marknadsvärde

232.682

Totalt anskaffningsvärde

247.980

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt tkr

Förändring under 1991

Anskaffningsvärde tkr

Four Seasons VCM

26.000

26.000

Gruvkraft

6.670

6.670

Holmen Kraft

6.000

6.000

Inter Innovation

10.000

10.000

Näringslivskredit

25.000

+25.000

25.000

Swedish Genetic

16.603

+ 16.603

16.603

Totalt anskaffningsvärde

90.273

73

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

CHF

Banque Suisse

11.000

13.658

Ciba-Geigy

1.100

13.477

Nestlé

450

16.134

SMH

1.500

4.101

DEM

Allianz

600

4.603

Asko Deutsche Kaufhaus

1.400

3.225

Bayer

7.000

7.104

Deutsche Bank

6.000

14.723

Holzmann

600

2.232

Siemens

4.000

9.141

Veba

5.000

6.524

FRF

Air Liquide

18.000

13.527

Alcatel Alsthom

18.000

10.987

Credit Local de France

5.000

1.080

Generale des Eaux

2.750

5.944

GBP

BICC

1.250

39

British Petroleum

145.358

4.423

Cable & Wireless

147.000

9.022

Cookson

321.666

3.474

Costain

230.654

1.533

Fisons

225.000

7.617

Grand Metropolitan

80.298

7.355

Imperial Chemical Industries

10.000

1.257

Lloyds Chemist

220.000

6.740

National Westminster

270.000

7.767

Royal Insurance

1.250

31

Thom Emi

102.948

7.933

TI Group

102.032

5.521

Unilever

70.000

6.557

Wickes

400.000

2.451

Williams

110.000

3.324

JPY

All Nippon Airways

26.250

1.508

Mitsubishi Heavy

30.000

916

Nihon Cement

35.000

1.358

Nisshin Steel Works

60.000

1.150

Nomura Warrant Fund

20.000

28

Sekiwa Real Estate

1.100

110

Toyo Corporation

1.265

69

74

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag

Antal

Marknadsvärde tkr

USD

Bankers Trust

25.500

8.969

Boeing

20.000

5.269

Bristol-Myers Squibb

31.000

15.095

Califomia Biotechnology

11.000

1.366

General Electric

40.000

16.884

International Paper

33.000

12.882

Limited

60.000

9.518

Motorola

39.000

14.041

Pfizer

40.000

18.539

Philip Morris

57.000

25.238

Texaco

20.000

6.759

Toys R Us

60.000

10.842

UAL Corporation

15.000

12.063

Union Camp

45.000

12.352

Unocal

50.000

6.449

Walt Disney

23.500

14.846

Wal-Mart

55.000

17.866

Totalt marknadsvärde

415.621

Totalt anskaffningsvärde

411.814

Konvertibler

Företag

Nom

Marknadsvärde tkr

DEM

Deutsche Bank

83.000

455

JPY

Asahi Breweries

50.000.000

1.824

Mazda Motor

40.000.000

2.000

Sotetsu Rosen

13.000.000

650

USD

Chubb Capital

2.(MM).000

11.642

Totalt marknadsvärde

16.571

Totalt anskaffningsvärde

18.278

Sammanfattning av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade

10.326

18.208

Svenska aktier, onoterade

807

807

Utländska aktier

412

416

Summa aktier

11.545

19.431

Övriga svenska värdepapper, noterade

248

233

Övriga svenska värdepapper, onoterade

90

90

Övriga utländska värdepapper

18

17

Summa övriga värdepapper

356

340

Summa värdepapper

11.901

19.771

75

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

mang,

mkr

Ägarandel/

rösträtts*

andel, %

Övriga större

delägare

VD/Fondens

styrelserepr.

Kommentar

A) Partnerfinansieringar

Gruvkraft

11.9

9.5/22.2

Boliden

(Trelleborg) ■

Och kon-

Holmen “ r1ler

(MoDo) försäkrings-

bolag.

Per-Arne Nilsson

Thomas Halvorsen

Dessa bolag har övertagit vatten-

krafttillgångar från de nämnda

industriföretagen. Bolagskonstruk-

Holmen Kraft

60.0

45.2/22.4

Erik Olsson

Thomas Halvorsen

tion och kraftleveransavtal med

resp industriföretag är så konstrue-

rade, att fonden på sina preferens-

Junkaravan

15.0

5.4/10.4

MoDo pensions-

stiftelser

m fl.

Lennart Svensson

Thomas Halvorsen

aktie- och konvertibelinnehav får

en reai avkastning av 3.5-5.5% per år.

Älvkraft

50.0

15.9/28.8

Värmlandsenergi 1

(AGA) J

Gillis Broman

Thomas Halvorsen

B) Övriga bolag

Centrumlnvest

56.9

28.2/49.0

AMF-P, Folksam,

Ilmarinen,

Patricia, SPP,

anställda

Bengt Stillström

Bertil Danielsson

Bolaget engagerar sig finansiellt i

köpcentra och projekt för förnyelse

av stadskärnor samt bedriver konsult

verksamhet på dessa områden

Four Seasons 148.8

Venture Capital

(inkl FSVC Management AB)

33.8/28.4

Alfa-Laval, AMF-P,

SPP, FSVC

Management AB

Gösta Oscarsson

Bertil Danielsson

Ett av landets största venture capi-

talföretag med en blandad företags-

portfölj.

Liber

36.3

10.0/12.6

Procordia, Skandia,

Skandinaviska För-

värvskapital. Spira

Invest, Custodia

Birgitta Johansson-

Hedberg

Thomas Halvorsen

Förlagskoncem med stark ställning

inom framför allt läromedel. Resultat

av fusion mellan Liber och Esselte

Förlag.

LjungbergGruppen

10.9

2.2/0.4

Familjen Ljungberg

Försäkrings AB Sirius,

WASA, SPP

Ulf Holmlund

Bygg- och fastighetsbolag.

NKR Gruppen

8.5

16.1/5.8

Ebbe Krook med

familj, Four

Seasons VC

Ebbe Krook

Gösta Oscarsson

Holdingbolag för möbelföretaget NKR

International AB (med inriktning på

inredningar för kontor och offentlig

miljö).

Näringslivskredit

NLK

76.2

33.3/47.4

Fortos (dotterbolag

till Volvo) och WASA

Christer Jömeskog

Bertil Danielsson

Kreditaktiebolag för medel- och

långfristig kreditgivning till framför

allt mindre och medelstora företag.

Plinius

209.1

25.0/30.1

AMF-P, Apoteksbolag-

ets pensionsstiftelse,

Vasahuset, SPP

Kenneth Andersson

Bertil Danielsson

Fastighetsbolag med inriktning

på Sverige.

Robustus

46.3

25.0/35.4

Sparbankernas För-

valtnings AB, AMF-P,

Folksam, SPP

Curt Linderoth

Thomas Halvorsen

Bolaget äger andelar i ett antal regionala

utvecklingsbolag och bedriver rörelse

med tyngdpunkt på verkstadsindustri.

Spira Invest

25.0

5.0/5.1

Lantbrukskoopera-

tionen och närstående,

Volvo, Procordia

Thomas Idermark

Bertil Danielsson

Förvaltningsbolag med industriell

inriktning, främst livsmedel och skog.

Swedish Genetic

Investment (SGI)

130.2

44.3/49.9

AMF-P, SIB invest,

SPP

Per Olof Mårtensson

Bertil Danielsson

Holdingbolag för bioteknikföretaget

Karo Bio.

Uwelast

2.0

3O.O/3O.O

Four Seasons VC,

företagets grundare

Martin Holm

Lars-Olof Gustafsson

Uwelast tillverkar formgjutna poly-

uretaner för industriändamål.

76

Fem år i siffror

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

1987

1988

1989

1990

1991

Grundkapital vid årets slut

2.350

2.350

3.000

3.500

3.500

do, uppindexerat med konsumentprisindex

4.588

4.826

5.836

6.974

7.525

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

6.639

7.953

9.728

12.218

14.177

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

11.526

17.275

23.409

19.260

22.045

Värdepappersportfölj vid årets slut,

anskaffningsvärden

5.554

6.395

8.630

10.499

11.901

Värdepappersportfölj vid årets slut,

marknadsvärden

10.441

15.718

22.311

17.541

19.770

Nettoplaceringar under året

208

-242

1.425

400

-316

Realt resultat

-1.016

5.475

5.160

-5.287

2.234

Avkastning på fondkapital, %

-6

+51

+32

-19

+ 16

Index för fondens portfölj, förändring, %

-9

+54

+32

-23

+ 12

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

-8

+51

+24

-30

+6

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett

aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i

konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade

vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-

följen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här

räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående

fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till

1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-

per, justerat för köp och försäljningar.

77

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) Bilaga 3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att

förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte

AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och

är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda

anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna

förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti

1989 och fonden har tilldelats 2.700 Mkr tom 1991. Femte AP-fonden

skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning

på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

80

VDs kommentar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Utvecklingen under 1991 präglades av betydan-

de politiska förändringar i omvärlden. Händel-

serna i Mellanöstern utvecklades snabbt efter

krigsutbrottet och kriget blev förhållandevis

kort. Den förväntade höjningen av oljepriset

uteblev och de kuwaitiska oljefälten återställs

efter hand. Detta påverkade den svenska börsen

positivt. Avvecklingen av Sovjetunionen skedde

med en överraskande snabbhet och med åtskil-

liga dramatiska händelser. De svenska börs-

kurserna steg bl a därför under första halvåret

för att under senare delen av året falla tillbaka

till nästan utgångsläget vid årets början.

Förhoppningarna om en snar förbättring av den

ekonomiska utvecklingen i omvärlden och i

Sverige har grusats. Konjunkturbedömningarna

har efterhand reviderats och förhoppningarna

om en förbättring har skjutits framåt i tiden.

Vinstutvecklingen i företagen har försämrats

och flera svenska företag har under året revide-

rat sina prognoser. Det är rimligt att vänta sig

lägre vinster för 1991 när årsredovisningarna

publiceras under våren. De flesta bedömare

väntar sig inte heller någon förbättring av före-

tagens vinster under 1992. Förbättringarna i

konjunkturen kan nog dröja till 1993.

Femte AP-fonden har under 1991 fortsatt att

bygga upp sitt aktieinnehav med ungefär sam-

ma inriktning som tidigare. Det innebär en väl

sammanhållen portfölj i större företag. Det ut-

ländska innehavet har ökats till nära den gräns

som placeringsreglema medger.

En stor försäljning har skett i Bahco på grund av

uppköp. Affären sker formellt i januari 1992.

Likviditeten hos fonden är vid årsskiftet förhål-

landevis hög.

Femte AP-fondens resultat för 1991 har blivit

betydligt bättre än föregående år. Bokförings-

mässigt blev nettoresultatet 113 Mkr före över-

föring till första-tredje AP-fondstyrelsema. De

största intäkterna kom från räntor och utdel-

ningar. Realisationsvinster och förluster balan-

serade i stort varandra. Det reala resultatet för-

bättrades och blev 202 Mkr.

Jämfört med börsens tillväxt har fondens aktie-

portfölj utvecklats väl. Det uppnådda värdet

överskrider Veckans Affärers index med 10,6

procentenheter.

Femte AP-fonden hade vid årsskiftet 1991/

1992 lyft 2,7 Mdr av tilldelade medel.

Bert Ekström

81

6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Värdepappersportföljen 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Under 1991 har expansionstakten i aktieport-

följen varit mindre än 1990. 1990 ökade den

från ca 468 Mkr till ca 1.660 Mkr i anskaffnings-

värde mot 1991 från 1.660 till 2.068 Mkr. Detta

har lett till en större stabilitet i portföljen avse-

ende svängningarna i marknadsvärdet.

Under året har vissa försäljningar gjorts. Större

poster som sålts är Electrolux, Investor, Provi-

dentia och Sandvik. Därtill har försäljningar

gjorts i samband med bytesaffärer inom olika

aktieserier.

Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till

större svenska företag. En jämförelse mellan

Veckans Affärers (VA) branschfördelning och

fondens görs i fig 1.

Figur 1

Fondens fem största engagemang i portföljen

framgår av fig 2.

Figur 2

I sju företag har fonden uppnått en kapitalandel

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

% andel av

Företag

aktiekapital

röster

Bahco

4,86

3,29

Perstorp

3,23

1,53

Export-Invest

2,19

0,97

Cardo

2,05

2,05

AGA

1,74

2,23

Spectra

1,67

1,67

Sydkraft

1,19

1,73

82

Värdepappersportföljen 1991

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.

Fyra utländska företag är representerade i fon-

dens portfölj, Hoffman La Roche, Hafslund Ny-

comed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har

funnit dessa företag intressanta som komplette-

ring till den svenska portföljen.

Hoffman La Roche är en schweizisk kemikon-

cern med en omsättning under 1991 på ca 11,5

Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör läke-

medel, resterande är fördelat mellan vitaminer,

finkemi och diagnostika samt doft- och smak-

ämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

sin största verksamhet inom läkemedel, kon-

trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av

röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

nipaque den dominerande, både omsättnings-

mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Omsättningen 1991 i Hafslund Nycomed vän-

tas bli ca 5,5 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

största verksamhet inom läkemedel, (ca 70 % av

oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-

den:

tillverkning av insulin för diabetiker, tillväxt-

hormonet Norditropin samt forskning och ut-

veckling av produkter inom centrala nervsyste-

met.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-

samheten. Här är man den störste tillverkaren i

världen.

Inom området centrala nervsystemet har den

första produkten Seroxat, antidepressionsme-

del, lanserats.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens

största tillverkare av industriella enzymer. Av-

nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-

seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli ca 9,5

Mdr DKK 1991.

BBC är ett schweiziskt bolag, som äger 50% i

Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur

är en sammanslagning av gamla ASEA och

BBC.

Omsättningen förväntas bli ca 27 Mdr USD i

Asea Brown Boveri 1991.

83

Förvaltningsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-

cerats på sätt som framgår av balansräkningen

och särskilda specifikationer över fondens vär-

depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-

mente föreskriver att tillgångarna skall bokföras

till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1991 före

överföring till första-tredje AP-fondstyrelserna

visar ett överskott på 113 Mkr. Det reala resulta-

tet före överföring till första-tredje AP-fond-

styrelserna visar ett överskott på 202 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

gångar och skulder 1991-12-31 i övrigt framgår

av efterföljande resultaträkning samt balansräk-

ning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under

1991 varit fyra personer. I löner och ersättning-

ar till styrelse och verkställande direktör har

utgått sammanlagt 1.372 Kkr och till övriga an-

ställda 802 Kkr.

Stockholm 1992-02-05

Johan Björkman

Ordförande

Klas Eklund

Vice ordf

Tore Andersson

Uno Ekberg

Jaan Kolk

Sven Hegelund

Perolof Holst

.acobsson

Carl Langenskiöld

Hans Mattson

\nders Milton

o emar Norder

Bert Ekström

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1992-02-05.

Pål Wiilgren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

Karl-Evert OskarssoZ

Förbundskassör

Håkan Vestlund

Kommunalråd

84

Bokföringsmässigt resultat

Kkr

RÖRELSEN

Resultaträkningar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

1991

1990

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

48.437

67.470

-9

-5.684

-344

109.870

29.467

-26.399

112.938

-80.387

32.551

19.735

38.836

-227

-5.250

-327

52.767

4.961

-624

57.104

- 40.961

16.143

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 112.938

Förändring av ej realiserade vinster/förluster 274.739

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 387.677

57.104

-387.588

-330.484

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —185.679

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 201.998

-103.325

-433.809

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema —80.387

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkrav 121.611

-40.961

—474.770

85

Balansräkningar

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

91-12-31 90-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

Kkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument

763.045

763.045

397.101

397.101

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

9.241

9.241

4.142

4.142

Övriga fordringar

405

405

—

—

772.691

772.691

401.243

401.243

Anläggningstillgångar

Aktier (Not 4)

2.068.082

1.953.792

1.660.918

1.271.889

Inventarier (Not 5)

599

599

881

881

2.068.681

1.954.391

1.661.799

1.272.770

Summa tillgångar

2.841.372

2.727.082

2.063.042

1.674.013

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

65

65

61

61

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

235

235

489

489

Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema

80.387

80.387

40.961

40.961

Övriga kortfristiga skulder

9.321

9.321

2.718

2.718

90.008

90.008

44.229

44.229

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

2.700.00

2.000.000

Uppindexerat grundkapital

2.994.023

2.108.344

Ackumulerat överskott från föregående år

18.813

2.670

Ackumulerat underskott i förhållande till

resultatkrav

-478.560

- 3.790

Årets resultat

32.551

16.143

Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

121.611

—474.770

2.751.364

2.637.074

2.018.813

1.629.784

Summa skulder och fondkapital

2.841.372

2.727.082

2.063.042

1.674.013

Ställda panter

INGA

INGA

Ansvarsförbindelser

INGA

INGA

86

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS

1983:1092). Värderingsregler återfinns i § 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid

beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-

den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-

ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-

fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Kkr

Förvaltningskostnader

Personal- och styrelsekostnader

3.400

Lokalkostnader

916

Administrationskostnader

325

Informa tionskostnader

446

Arvoden

586

Övriga kostnader

____11

5.684

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

189

155

344

87

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet

beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsu-

mentsprisindex för december 1991 uppgår till 230,8. Avsättning skall göras i den reala redovisningen

motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv

datum

Belopp

Index

Nuvärde

911231

Antal

dagar

Avkast

krav

Avsättn

910101*

2.108.344

213,9

2.274.922

360

68.248

166.578

910123

300.000

218,9

316.309

337

8.883

16.309

910923

400.000

2.808.344

229,2

230,8

402.792

2.994.023

-2.808.344

185.679

97

3.256

80.387

2.792

185.679

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört restvärde

1.411

-812

599

88

Värdepappersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Kkr)

%-andel av %-andel av

Antal

Förändr.

Markn.värde

aktiekap

röster

Svenska värdepapper, aktier noterade

Verkstäder

BBC

Reg

2.500

2.500

6.258

Electrolux

Bfr

0

-237.400

0

Ericsson

Bfr

468.500

304.000

50.598

0,23

0,00

Sandvik

A bu

517.000

296.900

176.814

0,98

1,24

Sandvik

A fr

17.000

9.800

5.780

Sandvik

Bfr

0

-136.450

0

SKF

A bu

187.868

66.868

17.284

0,82

0,38

SKF

B bu

371.700

0

33.453

SKF

Bfr

366.700

0

34.470

Spectra

A bu

281.860

31.200

31.005

1,67

1,67

Spectra

A fr

4.880

1.800

537

Volvo

A bu

91.763

72.300

28.446

0,43

0,38

Volvo

Bbu

200.300

29.700

62.093

Volvo

Bfr

40.200

-59.400

12.542

Totalt verkstäder

459.280

Kemisk industri

AGA

A bu

606.700

138.400

185.043

1,74

2,23

AGA

A fr

0

-400

0

AGA

Bbu

205.400

33.400

59.977

AGA

Bfr

13.900

-50.100

4.087

Hafslund

A fr

470.500

145.000

112.981

Novo Nordisk*

B

125.917

125.917

61.631

Perstorp

B bu

509.400

90.700

114.615

3,23

1,53

Perstorp

Bfr

171.550

27.700

38.599

Roche Holding Bon Jce

Opt

6.200

6.200

739

Roche Holding Bon Jce***

12.839

8.959

137.742

Totalt Kemisk Industri

715.414

Skogsindustri

SCA

A bu

199.400

4.900

20.937

0,51

0,38

SCA

Bbu

283.200

10.800

26.904

SCA

Bfr

391.900

64.000

36.839

SCA

Opt

8.000

0

5.440

Stora

A bu

65.400

4.700

15.369

0,26

0,22

Stora

A fr

38.500

5.000

9.047

Stora

Bfr

54.200

0

12.737

Totalt skogsindustri

127.273

89

V är dep appersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

%-andel av %-andel av

Antal

Förändr.

Markn.värde

aktiekap

röster

Övriga företag

Bilspedition*

Bbu

230.050

12.950

9.432

0,05

0,19

Biispedition

Konv

4.840.000

0

4.937

Sydkraft

A bu

1.308.500

420.600

185.807

1,19

1,73

Sydkraft

A fr

97.950

3.150

14.105

Totalt övriga företag 214.281

Fastighets- och byggbolag

Fabege

Bbu

0

-15.000

0

Fabege

Bfr

0

-10.000

0

Lundberg

B bu

64.600

64.600

4.199

0,22

0,06

Lundberg

Bfr

102.800

102.800

6.990

Skanska**

Bbu

694.400

409.300

93.744

0,59

0,36

Skanska**

Bfr

44.800

22.400

6.272

Totalt fastighets- och byggbolag

111.205

Förvaltningsbolag

Bahco

B bu

432.600

133.600

117.235

4,86

3,29

Bahco

Bfr

82.500

31.200

22.358

Cardo

bu

286.504

139.404

80.794

2,05

2,05

Cardo

fr

0

-1.400

0

Custos

A bu

207.100

110.800

19.260

0,70

0,63

Custos

A fr

9.100

7.400

801

Custos

Bfr

109.500

68.400

9.417

Export-Invest

A bu

50.300

23.700

4.929

2,19

0,97

Export-Invest

A fr

0

-800

0

Export-Invest

B bu

273.800

75.900

24.094

Export-Invest

Bfr

113.700

52.800

9.892

Investor

A bu

326.600

-1.800

37.559

0,40

0,45

Investor

A fr

0

-43.500

0

Investor

Bfr

0

-103.550

0

Providen tia

A bu

0

-209.600

0

Providentia

A fr

0

-27.850

0

Providentia

Bfr

0

—68.300

0

Totalt förvaltningsbolag

326.339

Banker

SHB

A bu

0

-57.000

0

* Nyemission

Totalt banker

0

** Fondemission

TOTALT PORTFÖLJEN

1.953.792

*** Fond- och nyemission

90

Vär dep appersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Antal Markn.värde

Av ovanstående värdepapper är följande:

Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

Bilspedition

SCA

Totalt

Konv

Opt

4.840.000

8.000

4.937

5.440

10.377

Utländska aktier

BBC

Reg

2.500

6.258

Hafslund

A fr

470.500

112.981

Novo Nordisk*

B

125.917

61.631

Roche Holding Bon Jce

Opt

6.200

739

Roche Holding Bon Jce***

12.839

137.742

Totalt

319.351

Svenska aktier

1.624.064

Totalt marknadsvärde

1.953.792

Totalt anskaffningsvärde

2.068.082

Under 1991 har erlagts:

i courtage ca 3,3 Mkr

i oms skatt ca 11,2 Mkr

91

Revisionsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats

att såsom revisorer granska Allmänna Pen-

sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,

får härmed avge revisionsberättelse för år

1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit

del av räkenskaperna, protokoll och andra

handlingar, som lämnar upplysning om fond-

styrelsens förvaltning, inventerat de under

fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar-

na samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder

vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhr-

lings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de

värdepapperstransaktioner, som fonden före-

tagit under 1991, eller mot det sätt på vilket

desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärk-

ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräk-

ningarna, bokföringen eller inventeringen eller

eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1992-02-05

Pål Wingren

Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson

Förbundskassör

Aukt revisor

Håkan Vestlund

Kommunalråd

92

Skr. 1992/93: 18

Styrelse, revisorer och personal

Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Danderyd, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, Posten

Vice ordförande

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Avtalssekreterare, LO

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör, Sv Turistråd

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

Ekonom, LO

Perolof Holst, Nässjö, f 1934

Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Direktör, Vin- & Sprit AB

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950

Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924

Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941

Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Samhall

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930

1 :e vice ordf, SKTF

Göran Elgfelt, Täby, f 1932

f d Kommunalråd, Täby kommun

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Holen NetWork AB

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946

Ekonom, Sv Träind arb förb

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939