Prop. 1993/94:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992

Prop. 1993/94:13
Propositioner · Finansdepartementet

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992

1993-09-30 · 156 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1993/94:13, Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse

1993/94:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1992

Skr.

1993/94:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 september 1993

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet under år 1992. I redovisningen ingår en redogörelse

för Fond 92-94: s verksamhet under samma år.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Innehållsförteckning skr - 1993/94:13

Inledning ........................ 3

AP-fondens utveckling år 1992 ...................... 3

Fond 92-94:s utveckling år 1992 ............... 4

Riksförsäkringsverkets utlåtande...................... 4

Riksrevisionsverkets utlåtande....................... 5

Regeringens kommentarer ......................... 6

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1992 m.m......... 7

Fastställande av balansräkning...................... 7

Bilaga 1 Årsredovisning Första-tredje fondstyrelserna...... 9

Bilaga 2 Årsredovisning Fjärde fondstyrelsen........... 53

Bilaga 3 Årsredovisning Femte fondstyrelsen ........... 77

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-94 ...... 97

Bilaga 5 Sammanställning av delfondemas verksamhet...... 115

Bilaga 6 Årsredovisning Riksrevisionsverkets utlåtande .....143

Bilaga 7 Årsredovisning Riksförsäkringsverkets utlåtande .... 209

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.............235

Inledning

Enligt 17 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-

fonden skall regeringen årligen till riksdagen överlämna de fem AP-

fondstyrelsemas verksamhetsberättelser och den sammanställning av

dessa verksamhetsberättelser som första-tredje fondstyrelsen gör. Till-

sammans med verksamhetsberättelserna och sammanställningen över-

lämnas även utlåtanden av Riksförsäkringsverket och Riksrevisions-

verket.

En nyhet i årets redovisning är att det är första gången som avveck-

lingsstyrelsens (Fond 92-94: s) verksamhet blir föremål för granskning.

Enligt gällande bestämmelser saknas formell skyldighet för regeringen att

överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till riksdagen. Trots

detta och trots att det för Fond 92-94 inte finns någon koppling till för-

säkringen för tilläggspension, anser vi det lämpligt att i detta samman-

hang redovisa och kommentera även dess verksamhet.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt

Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar för år 1992 till rege-

ringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upp-

rättade sammanställningen över första-femte fondstyrelsernas verksam-

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

het år 1992 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksför-

säkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde

och femte fondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till rege-

ringen. Riksrevisionsverkets utlåtande innefattar även Fond 92-94. De

överlämnade redovisningarna finns i bilagorna 1-7.

Vi avser att, efter en redogörelse för utvecklingen av AP-fonden och

Fond 92-94 under år 1992 samt Riksrevisionsverkets och Riksförsäk-

ringsverkets utlåtanden, kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1992

Vid utgången av år 1992 uppgick den samlade marknadsvärderade kapi-

talbehållningen inom hela AP-fonden till 512,3 miljarder kronor. Det är

en ökning med 26,6 miljarder kronor eller 5,5 % jämfört med år 1991.

Det reala resultatet blev 52,1 miljarder kronor motsvarande 10,2 % av

hela fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med

utgångspunkt från en inflation om 1,8 %. Vid utgången av år 1992 upp-

gick de över åren ackumulerade reala resultaten till 156,5 miljarder

kronor.

Totalavkastningen i nominella tal för de tre första fondstyrelserna

uppgick till 55,5 miljarder kronor eller 13,4 %, varav 50,7 miljarder

kronor var resultatet av fondförvaltningen och 4,8 miljarder kronor var

orealiserade vinster. Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa

fondstyrelser uppgick till 42,0 miljarder kronor (1991: 54,9 miljarder

kronor). Häri ingår förutom den totala avkastningen bl.a. nettot av in-

betalade avgifter och utbetalade pensioner. Övriga fondstyrelsers mark-

nadsvärderade fondkapital ökade med 3,9 miljarder kronor (1991:

3,8 miljarder kronor). Vid utgången av år 1992 uppgick AP-fondens

Skr. 1993/94:13

totala marknadsvärderade placeringar till 489,3 miljarder kronor varav Skr. 1993/94:13

82 % var placerade i obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick till

5 % och andelen fastigheter till 2 %.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna

och uppgick till totalt 96,4 miljarder kronor. Det är en ökning med

9,7 % jämfört med år 1991. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka

från 4,9 miljarder kronor för år 1991 till 12,6 miljarder kronor för år

1992. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är fastställd till 13 %.

Fond 92-94:s utveckling år 1992

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick den

marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. De

bokförda värdena av kapitalbehållningen uppgick till 22,4 miljarder

kronor, varav 18,3 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och

konvertibler och 4 miljarder kronor likvida medel och placeringar i

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

penningmarknadsinstrument. Vid årets slut hade den marknadsvärderade

kapitalbehållningen minskat till 13,9 miljarder kronor. De bokförda

värdena av kapitalbehållningen uppgick till 14,3 miljarder kronor, varav

11,2 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och konvertibler och

3 miljarder kronor likvida medel och placeringar i penningmarknads-

instrument.

Den totala avkastningen uppgick till drygt 1,4 miljarder kronor varav

0,52 miljarder avsåg aktieutdelningar, 0,65 miljarder ränteintäkter samt

0,24 miljarder realisationsvinster.

Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av fondens medel till

den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten som innefattar två

portfölj förvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex riskkapital bolag. Vid

denna utskiftning överfördes 3,2 miljarder kronor i form av likvida medel

och resten i aktier. I huvudsak överfördes aktier i sådana företag där

fondens innehav uppgick till minst 10 % av kapital eller röster. Av

fondens övriga aktier överfördes ca 10 % till Atle och Bure.

Enligt fondens redovisning har utskiftningen tillsammans med en

genomförd omstrukturering av förmögenhetsmassan medfört kostnader

för fonden med ca 2,6 miljarder kronor. Av dessa avser 1,5 miljarder

realisationsförluster och 1,1 miljarder skillnaden mellan anskaff-

ningsvärde och marknadsvärde vid utskiftningen till riskkapitalverksam-

heten. Fondens sammanlagda kostnader uppgick till ca 3 miljarder

kronor. Utöver redan nämnda kostnadsposter ingår i detta belopp bl.a.

konkurskostnader om 0,3 miljarder kronor.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning

att framföra några särskilda anmärkningar mot fondstyrelsernas resultat

eller placeringar av de förvaltade medlen under år 1992. De av fjärde

och femte fondstyrelserna förvaltade medlen uppvisar enligt RFV båda

ett överskott (2 575 resp. 116 miljoner kronor) i förhållande till resultat-

kravet. Fjärde fondstyrelsen har, sett över hela dess 19-åriga verksam- Skr. 1993/94:13

hetsperiod, ett relativt stort ackumulerat realt överskott. Femte fond-

styrelsen uppvisar efter tre och ett halvt års verksamhet ett mindre acku-

mulerat underskott i förhållande till resultatkrav, på 0,2 miljarder kronor.

Detta sammanhänger med att trenden på börsen har varit fallande under

större delen av femte fondstyrelsens verksamhetsperiod.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Fjärde och femte fondstyrelserna

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att fjärde och femte

fondstyrelserna var för sig uppvisar ett realt överskott för år 1992. RRV

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

påpekar att det är viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala

resultatet för ett enskilt år och att den reala redovisningen i ett längre

perspektiv ger en god bild av värdeutvecklingen i förhållande till det

långsiktiga resultatkravet. Det bokföringsmässiga resultatet för fjärde

fondstyrelsen överskrider sjufallt resultatkravet medan femte fond-

styrelsen med viss marginal överskrider kravet. RRV har jämfört fjärde

och femte fondstyrelsernas avkastning under år 1992 med ett avkast-

ningsindex (Findatas). Enligt RRV har de medel som fjärde och femte

fondstyrelsen var för sig förvaltar utvecklats 10 % resp. 2 % bättre än

detta avkastningsindex. RRV konstaterar att förmögenhetsutvecklingen

för de medel som fjärde fondstyrelsen förvaltar ligger i nivå med för-

mögenhetsutvecklingen för de medel som de största allemansfonderna

förvaltar och nästan i nivå med utvecklingen för första-tredje fondstyrel-

serna. Förmögenhetsutvecklingen för de medel som femte fondstyrelsen

förvaltar ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för alle-

mansfonderna och även under utvecklingen för första-tredje fondstyrel-

serna. RRV noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt Fond 92-

94 har placerat sammanlagt 75 % av det förvaltade kapitalet i aktier som

är noterade vid Stockholms Fondbörs, vilket utgör 6 % av det totala

värdet på börsen. Placeringarna har till största delen skett i de mest

omsatta aktierna på börsen.

I en uppföljning till tidigare avgivna utlåtanden framhåller RRV att

bestämmelsen i 44 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden bör ändras så att även fondstyrelsernas revisorer åläggs

anmälningsskyldighet för innehav av och ändring i innehavet av sådana

fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

RRV konstaterar att fondstyrelsernas redovisning under senare år blivit

mer jämförbara men att det kvarstår sådana skiljaktigheter att det moti-

verar att ytterligare krav på samordning av redovisningen bör ställas.

Fond 92-94

Vid jämförelse med Findatas avkastningsindex har de tillgångar som

Fond 92-94 förvaltat utvecklats 1,6 % sämre än index. Förmögenhets-

utvecklingen ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för

allemansfonderna.

RRV anför att det i årsredovisningen för Fond 92-94 uppges att den Skr. 1993/94:13

omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskift-

ningen av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisations-

förluster om ca 3 miljarder kronor och att det inte görs någon uppdelning

av hur stora förluster omstruktureringen resp, utskiftning var för sig

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

åsamkat fondförmögenheten. Enligt RRV har dessa åtgärder blivit mycket

kostsamma.

Det förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget

för Fond 92-94 innebär enligt RRV inte något hinder för upprättande av

real redovisning. En årsredovisning för en fond av denna typ som inte

beaktar värdeförändringar betraktar RRV som ofullständig. Real redo-

visning bör enligt RRV krävas för att god redovisningssed skall anses

uppfylld. RRV anser att real redovisning för Fond 92-94 bör genomföras

för kommande verksamhetsår.

Vidare konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveckling av

löntagarfondstyrelsemas kanslier uppgått till 43 miljoner kronor vilket

med några miljoner överstiger de uppskattade avvecklingskostnadema.

Enligt god redovisningssed skulle dessa ha skuldförts i löntagarfond-

styrelsemas bokslut för år 1991. Det sammanlagda skuldförda beloppet

i löntagarfondstyrelsemas bokslut var dock knappt 30 miljoner kronor.

Regeringens kommentarer

I förra årets skrivelse till riksdagen angavs att det inom Finansdepar-

tementet förbereddes ett lagförslag om ändrade regler för bl.a. revision

av AP-fondens förvaltning. Från och med den 1 juli 1993 har reglerna

om bl.a. redovisning och revision av fondstyrelserna ändrats (prop.

1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Ändringarna inne-

bär bl.a. att årsredovisning skall upprättas i enlighet med god redovis-

ningssed och att en av revisorerna, som skall vara auktoriserad, skall

samordna revisionen av fondstyrelsernas förvaltning. Bestämmelserna

gäller även för Fond 92-94. Enligt regeringens mening finns nu förut-

sättningar för den likformiga redovisning som RRV efterlyst. Från och

med den 1 juli 1993 gäller att fondstyrelsernas revisorer har samma

anmälningsskyldighet för innehav av fondpapper som den som styrelsele-

damöter och suppleanter har.

Av resultaträkningen i Fond 92-94:s årsredovisning framgår att fonden

under år 1992 haft realisationsförluster på drygt 1,5 miljarder kronor.

Dessa förluster skall ses mot bakgrund av den speciella och temporära

uppgift som Fond 92-94 har. Fonden skall förvalta de förutvarande

löntagarfondsmedlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid

förvaltningen skall fonden sträva efter att placera medlen så att större

utförsäljningar av värdepapper undviks när tillgångarna överförs till sina

slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen ges en sådan

sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning beaktas (se

prop. 1991/92:36 s. 19). Fondens i årsredovisningen uttalade ambition

är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning och

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en

tillfredsställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt. Under året har Skr. 1993/94:13

fonden bl.a. minskat antalet aktieinnehav i börsnoterade företag från

drygt 100 till ca 50 företag. För att på ett meningsfullt sätt kunna

bedöma det ekonomiska utfallet av den omstrukturering i värdepappersin-

nehavet som gjorts måste hänsyn bl.a. tas till hur värdet på de tillgångar

som anskaffats utvecklas i förhållande till dem som avyttrats. En sådan

bedömning bör dock göras utifrån ett längre tidsperspektiv än ett enskilt

år.

En annan stor kostnadspost som Fond 92-94 redovisar är skillnaden

mellan anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på de tillgångar som

under november 1992 utskiftades till den av riksdagen beslutade risk-

kapitalverksamheten. Denna mellanskillnad uppgår till drygt 1,1 miljarder

kronor. Ungefär hälften av det till riskkapitalverksamheten överförda

beloppet (6,5 miljarder kronor) bestod av aktier som fonden tagit över

från de förutvarande löntagarfonderna. Den nämnda mellanskillnaden har

sin huvudsakliga förklaring i att utskiftningen skedde under en period då

kurserna på aktiemarknaden var låga. Sedan dess har emellertid börs-

kurserna stigit kraftigt. Denna värdestegring har kommit riskkapital-

verksamheten - vilken staten förfarande äger stor del i - till godo.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den

karaktären att några ytterligare kommentarer från regeringens sida inte

erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1992

m.m.

Under år 1992 har det endast gjorts vissa smärre ändringar i reglementet

för Allmänna pensionsfonden. Således innebar införandet av lagen

(1992:543) om börs- och clearingverksamhet vissa följdändringar i reg-

lementet (prop. 1991/92:113, bet. 1991/92:NU26, rskr. 1991/92:321,

SFS 1992:552).

För att möjliggöra utskiftning och överföring till riskkapitalverksam-

heten av 6,5 miljarder kronor av de medel som förvaltas av Fond 92-

94 infördes en ny punkt i övergångsbestämmelserna till reglementet

(prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339, SFS

1992:692).

Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte

fondstyrelserna och Fond 92-94.

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelsen

INNEHÅLL

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 i sammandrag ______________________________________________-

Verkställande direktörens översikt__________________________________

Förvaltningsberättelse

AP-fondens verksamhet

AP-fonden och det svenska ATP-systemet ________________________

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Fondkapitalet fortsätter att öka ........................................

AP-fondens organisation__________________________________________.

Ekonomisk översikt

Allmän översikt ______________________________________________—

Staten lånar utomlands ___

Avvaktande fastighetsmarknad __________________________________

AP-fondens affärsområden

Penning- och obligationsmarknad ________________________________

Direktlån -------------------------------------------------

AP Fastigheter ______________

Bokslut 1992

AP-fondens verksamhet, resultat och ställning 1992 ________________

Resultat- och balansräkningar ____________________________________

Styrelser och revisorer _______________________________________________

Revisionsberättelser________________________________________________

Statistik ______________________________

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

1992 I SAMMANDRAG

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

★ AP-fondens direktavkastning under 1992 uppgick till 50,0 mdkr, motsvarande 12,0%. Inklusive

realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick resultatet till 55,5 mdkr, svarande mot

13,4% i totalavkastning.

★ Avgiftsunderskottet-skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensioner-ökade till

12,6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 83,8 mdkr och pensionsutbetalningama 96,4 mdkr.

★ Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1992 med 10% till 484 mdkr per den 31

december 1992.

★ Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringama 89%,

direktlån 8% och fastigheter 3%.

★ Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1992 12,3%. Räntenedgången under året med-

förde att portföljen ökade i värde med 2.1%. Obligationsportföljens totalavkastning uppgick

därmed till 14,3% för 1992.

★ Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,3%. Avkastningssiffran dras ned till följd av

att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats ned med 23,4%.

Totalavkastningen för 1992 blev därmed —18,1%.

★ Det reala resultatet var 49.4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 11%. De ackumulerade

reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 139,7 mdkr vilket var 29% av fondkapitalet

(marknadsvärderat) vid utgången av 1992.

FORTSATT HÖG AVKASTNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fondens resultat under 1992 har varit bety-

dande.

Totalavkastningen i löpande priser har upp-

gått till nära 56 miljarder kronor vilket svarar mot

cirka 13%. Den reala avkastningen har uppgått

till cirka 11%, vilket är högre än någon gång

tidigare i fondens historia.

Detta sker i ett läge då stora delar av den

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

finansiella sektorn i Sverige brottas med stora

problem. Praktiskt taget samtliga banker kräver

nu statliga insatser för att kunna fortsätta sin

verksamhet. Flertalet försäkringsbolag har tving-

ats redovisa mycket svaga resultat med kraftigt

reducerade återbäringar som följd. Även mel-

lanhandsinstituten har drabbats av problem i

form av växande kreditförluster.

Sammantaget har denna utveckling inom den

finansiella sektom i Sverige bidragit till att Sverige

nedgraderats av de internationella värderings-

instituten, vilket lett till att såväl svenska statens

som de finansiella institutionernas internatio-

nella upplåning blivit dyrare.

EN AV EUROPAS STÖRSTA

FINANSFÖRVALTNINGAR

I denna bild har dock AP-fonden utgjort ett

viktigt undantag. Den finansiella styrkan i fon-

den, som inte bara är Sveriges största finansför-

valtning utan en av de största i Europa, har

motverkat den eljest negativa bild som såväl

statsfinansernas som den finansiella sektorns

utveckling i övrigt har givit.

Att detta gynnsamma resultat kunnat uppnås

beror i allt väsentligt på kombinationen av de

speciella placeringsregler som gäller för AP-

fonden och den konstellation av ekonomiska

faktorer som gällt under senare år. Övergången

från hög till låg inflation i kombination med en

ovanligt intensiv lågkonjunktur har lett till fal-

lande förmögenhetsvärden i den svenska ekono-

min, särskilt på fastighetsområdet.

Det helt dominerande tillgångsslaget i AP-

fondens portfölj är nominella, räntebärande pap-

per. Dessa har till följd av det allmänt höga

ränteläget givit en hög nominell avkastning. Den

snabbt sjunkande inflationen har medfört att

dessa även givit en hög real avkastning. Fondens

fastigheter har även i detta års bokslut fått skrivas

ner med betydande belopp, men eftersom fas-

tigheternas andel av fondens totala placeringar

är relativt liten har detta inte nämnvärt dragit ner

resultatet av den totala placeringsverksamheten.

AVKASTNINGEN MOTSVARAR 60%

AV ÅRETS ATP-PENSIONER

Fondens avkastning under 1992 motsvarar in-

emot 60% av de under samma år utgående ATP-

pensionema. Skulle motsvarande belopp få tas in

genom enbart avgifter på de löpande inkoms-

terna skulle den nu utgående ATP-avgiften på

13% få höjas till cirka 20%.

Eftersom endast en del av fondens avkastning

behöver tas i anspråk för att täcka de löpande

pensionsutbetalningama har en fortsatt bety-

dande uppbyggnad av fondkapitalet kunnat ske

under 1992. Detta sparande inom ramen för

ATP-systemet beräknas uppgå till 3% av BNP.

Att bidra till ett ökat sparande i samhällseko-

nomin var också ett av motiven för inrättandet av

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

AP-fonden 1960. Man utgick då allmänt från att

inrättandet av en lagstadgad rätt till tilläggspen-

sion skulle minska sparandet inom hushållssek-

tom. För att motverka detta byggdes AP-fonden

upp genom att särskilt under systemets första år

ta ut betydligt högre avgifter än vad som svarade

mot de samtidiga utbetalningarna av pensioner.

Vid sidan av detta sparmotiv fanns även moti-

vet att fonden skulle bidra till att utjämna de

mera tillfälliga skillnaderna mellan avgifts-

inkomster och pensionsutbetalningar.

STORA ANSPRÅK PÅ ATP-SYSTEMET EFTER

SEKELSKIFTET

De stora förändringar i födelsetalen som registre-

rades under i synnerhet 1930- och 1940-talen

avspeglas 65 år senare i betydande förändringar

i det antal personer som uppnår pensionsåldern.

Under 1990-talet pensioneras de som föddes

under 1930-talet, vilket var relativt sett små

årskullar. Detta vänder kraftigt några år in på

2000-talet då de snabbt stigande årskullar som

föddes under 1940-talet uppnår pensionsåldern.

Under dessa år kommer ATP-systemet att - vid

sidan om de problem som samhällsekonomin

utsätter systemet för - ställas inför mycket stora

anspråk. Ett sparande i AP-fonden nu under

1990-talet kan mildra effekterna av dessa an-

språk.

Frågan om det framtida ATP-systemet utreds

för närvarande inom en särskild pensions-

arbetsgrupp. Denna avser att lägga fram ett för-

slag senare i vår. Man kommer då också att

behandla frågan om fondens framtida roll.

Arbetsgruppen har dock redan presenterat ett

första förslag till ett reformerat pensionssystem

som bland annat går ut på att grundstrukturen i

den nuvarande fördelningsmodellen bibehålies

men kompletteras och förändras i olika avseen-

den.

Osäkerheten om vilken roll fonden ska spela

skapar vissa problem för fondförvaltningen, ef-

tersom dess arbete bör ha en långsiktig inriktning

om den på bästa sätt ska kunna tjäna sitt grund-

läggande syfte att bidra till finansieringen av

pensionerna. Vi har dock utgått ifrån att såväl

omsorgen om pensionssystemet som mycket tunga

samhällsekonomiska skäl talar för att sparandet

inom AP-fonden bör fortsätta i varje fall under

1990-talet.

FALLANDE REAL AVKASTNING FRAMÖVER

De nu föreliggande perspektiven för den ekono-

miska utvecklingen under de närmaste åren ty-

der dock på att fonden kommer att ha svårt att

prestera i varje fall samma reala avkastning som

under 1992. Övergivandet av den fasta kronkursen

har lett till en ny situation för Sverige. En bety-

dande del av försvaret av den tidigare fasta

kronkursen fick under både 1991 och 1992 ske

genom användning av räntevapnet, vilket fick sin

betydelse för både räntenivån och räntestrukturen

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

under dessa år.

Stor osäkerhet råder om utvecklingen fram-

över i vår omvärld. Den tidigare starka valuta-

disciplinen inom ECU-området har försvagats

samtidigt som konjunkturnedgången inom i förs-

ta hand Tyskland blir allt mer påtaglig. Det finns

ett betydande tryck nedåt på de korta räntorna i

Europa. Hur mycket av en sådan nedgång som vi

kan tillgodoräkna oss i Sverige beror på den

ekonomiska utvecklingen i landet och inte minst

då den ekonomiska politikens utformning och

dess möjligheter att skapa förtroende i utlandet.

Den nya situationen på valutaområdet med en

flytande kronkurs har visserligen öppnat vägen

för en ökad handlingsfrihet när det gäller i varje

fall de korta räntornas utveckling. Men man kan

inte utesluta att detta får effekter på kronkursen

Carl Johan Åberg, verkställande direktör.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

med följdverkningar på inflationen. Den ekono-

miska politiken står här inför en mycket svår

balansgång mellan flera olika och delvis motstri-

diga krav.

Utvecklingen har emellertid redan lett till en

kraftig förbättring av exportindustrins och de

med importen konkurrerande näringarnas kon-

kurrenskraft. Mycket goda förutsättningar har

därmed skapats att vända nedgången i den reala

ekonomin till uppgång, i varje fall i de konkur-

rensutsatta sektorerna, vilket då också succes-

sivt bör begränsa statsbudgetens försvagning och

fallet i förmögenhetsvärdena.

Det kan dock ta viss tid innan en sådan vänd-

ning får ett genomslag på arbetsmarknaden och i

en utveckling till det bättre i de finansiella

sektorerna. Men med den placeringsinriktning

som AP-fonden har - med dess starka koncent-

ration på räntebärande värdepapper med goda

säkerheter - finns det anledning att räkna med att

fonden och dess avkastning även under 1993 och

åren därefter kommer att kunna ge ett betydande

bidrag till finansieringen av pensionerna.

Stockholm i mars 1993

Carl Johan Åberg

Verkställande direktör

AP-FONDEN OCH DET SVENSKA 1993/94:13

Bilaga 1

ATP-SYSTEMET

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på

att varje års pensioner finansieras genom avgifter

på den aktiva befolkningens inkomster under

samma år. De aktiva generationerna bär genom

dessa avgifter ansvaret för de pensionerades för-

sörjning.

ATP-systemet är i allt väsentligt ett så kallat

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant

system är att varje person under sin livstid avsät-

ter medel till en pensionsfond, vars storlek och

avkastning sedan bestämmer pensionens stor-

lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden

är ett fördelningssystem valde statsmakterna 1959

att ändå komplettera detta med en fond. Motiven

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

var två. Uppbyggandet av en fond skulle motver-

ka det minskade sparandet inom hushållssektom

som antogs bli följden av ATP-systemets införan-

de. Fonden skulle också utgöra en buffert mellan

de löpande inkomsterna från ATP-avgiften och

de utgående pensionerna.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna till-

läggspensionema blir så stort som möjligt. I

reglementet för AP-fonden fastlägger statsmak-

terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid

fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så:

® att de ger en god avkastning,

® att de uppfyller en tillfredsställande betalnings-

beredskap och

• att de placeras så att en betryggande säkerhet

tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att

fondens placeringar i allt väsentligt begränsas

till obligationer och andra räntebärande papper.

Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven

på såväl betalningsberedskap som säkerhet.

Under senare år har detta också lett till en i

jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfreds-

ställande avkastning.

Fondförvaltningens mål är att maximera till-

gångarnas totalavkastning på lång sikt. Kapital-

marknadens avreglering och förändringar i AP-

fondens placeringsreglemente har medfört att

fondens placeringsmöjligheter breddats under

de senaste åren.

Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är

angivna i lagen med reglemente för allmänna

pensionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:

1857).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i

publika, räntebärande papper dock med den

begränsningen att placeringar i utländsk valuta

får uppgå till högst 10% av fondens totala till-

gångar.

Direktlån till det privata näringslivet har be-

gränsats till 5% av de totala tillgångarna. Samma

begränsning gäller för fondens utrymme att pla-

cera i fastigheter, i och utanför landet. Fondens

möjligheter att placera i aktier begränsas till

aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta

ryms i kvoten för fastighetsinvesteringar.

FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD 90-TALET UT

Fonden har under 1992 fortsatt att växa både

nominellt och realt. Om avgiftsnivån bibehålls

även i framtiden, så kommer fondkapitalet att

växa även under hela återstoden av 90-talet. Det

är först runt sekelskiftet som större delen av

fondens avkastning skulle behöva tas i anspråk

för att finansiera pensionerna.

Skulle tillväxten i den svenska ekonomin bli

negativ eller långvarigt låg, så kan själva fondka-

pitalet behöva tas i anspråk tidigare än så. Den

stora belastningen på systemet inträffar när de

stora årskullarna från 1940-talet går in i pen-

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

sionsåldrarna med full ATP.

Anspråken på fondkapitalet blir större ju lägre

tillväxt vi får under åren framöver. Vid en årlig

tillväxt på cirka 1% kommer fondkapitalet med

bibehållna förmåner att vara slut redan omkring

2010. I detta fall skulle hela ansvaret för finan-

sieringen i fortsättningen få vila på de löpande

ATP-avgiftema, vilka då måste ökas kraftigt i

förhållande till de 13% som gäller i dag. Alterna-

tivt kan naturligtvis ATP-avgiftema höjas redan

dessförinnan, i syfte att förekomma en avtapp-

ning av fonden.

FONDKAPITALET FORTSÄTTER

ATT ÖKA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fonden 1-3 är den största, samlade förmö-

genhetsmassan i Sverige. Fondkapitalet till mark-

nadsvärde uppgick till 483.8 mdkr vid årets

utgång, vilket är en ökning med 42,1 (54.9) mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en

rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer

- som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe-

talda pensioner, överskjutande löntagarfonds-

medel. rekvirerade medel till fjärde och femte

fondstyrelserna, avkastning från delfonder samt

kostnader för administrationen av hela ATP-

systemet. I tabell 1 redovisas fondkapitalets ök-

ning från 1960 t o m 1992.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av

fondförvaltningen 50.7 (47.4) mdkr. Fondkapita-

lets marknadsvärde påverkas också av föränd-

ringen i ej realiserade vinster och förluster. För

1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den

totala avkastningen var således 55.5 (57,2) mdkr.

FONDENS GODA AVKASTNING TÄCKER

AVGIFTSUNDERSKOTT

För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd

till 13%. Avgiftsinkomsterna ökade med endast

0.8 mdkr och uppgick till 83,8 mdkr för 1992.

Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt

ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun-

derlaget, lönesumman, var nära nog konstant

mellan 1991 och 1992.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i

snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

96.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att

öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för

år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-

ningarna är framförallt att basbeloppet, som reg-

lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till

33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till

34 400 kr.

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer,

med nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa

i snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket

leder till ökade anspråk på fondens avkastning.

Orsakerna till denna utveckling är att ATP-

systemet ännu inte har nått sitt fullfunktionssta-

dium utan såväl antalet ATP-pensionärer som

deras genomsnittliga pensionspoäng fortsätter

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

att öka.

ÖVRIGT TILLFÖRDA MEDEL

I december 1991 fattade riksdagen beslut om att

avveckla löntagarfonderna. I februari 1992 gjor-

des därför en slutreglering av löntagarfonds-

medlen och vid utgången av året uppgick de

överskjutande medlen till totalt 14.0 mdkr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1992, marknadsvärde, mdkr.

Avkastning

1960

0,0

1970

2,0

1980

10,4

1990

45.4

1991

57,2

1992

55,5

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22,2

77,7

83,0

83,8

Pensionsutbetalningar

-1,2

-19,0

-77,4

-87.9

-96,4

Överskjutande löntagarfondsmedel

2,3

2.9

0.4

Medel till 4:e och 5:e fondstyrelserna

-2,0

-0,7

-1,0

Avkastning från delfonder

0,8

1,0

0,3

Administrationskostnader

-0,1

-0,2

-0,5

-0,6

Summa

0,5

4,8

3,0

0,9

-2,2

-13,5

Tillväxt i fondkapital

0,5

6,8

13,4

46,3

54,9

42,1

Fondkapital

0,5

35,9

145,3

386,8

441,7

483,8

Förändring av fondkapitalet i %

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1991 och 1992, mdkr.

Bruttoplaceringar

Nettoplaceringar

1991

1992

1991

1992

Placeringar

201

275

- obligationer, förlags- och reverslån

137

197

- penningmarknadsplaceringar

-5

- fastigheter m m

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fonden en treprocentig avkastning beräknad

på nuvärdet av de medel som dessa styrelser

sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning

uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992.

För administrationen av ATP-systemet, förut-

om fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett

flertal myndigheter och institutioner involvera-

de. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna ersättning för att hand-

lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe-

ter som berörs är länsskattemyndigheten och

lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten,

statens löne- och pensionsverk samt Kommuner-

nas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon-

dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0,6

mdkr.

BRUTTO- OCH NETTOPLACERINGAR

Utöver nettoplaceringar 1992 på 32 mdkr har

under året amorteringar, förfall och inlösen i

värdepappersportföljen samt omplaceringar i port-

följsammansättningen uppgått till totalt 243 mdkr.

Sammantaget innebär detta att bruttoplacering-

ama uppgick till 275 mdkr.

De totala placeringarna uppgick vid utgången

av 1992 till 456 mdkr. I diagram 1 redovisas

placeringarnas fördelning på låntagarkategorier

ultimo 1991 och 1992. Fonden har placerat mer

än hälften, 57%, av tillgångarna i bostadssek-

torn, cirka 23% i statsobligationer och 8% i

utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

fastighetsplaceringar var 3%.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december

1991 och 1992 (anskaffningsvärden i %).

AP-FONDENS

ORGANISATION

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en

för de tre styrelserna gemensam organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes att

de tre styrelserna skulle ha var sin förvalt-

ningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades

som en enhetlig försäkring, vars utgifter ska

bestridas av de sammanlagda inkomsterna, tog

de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att

inledningsvis inrätta ett gemensamt kansli. Av-

sikten var att senare, när fond verksamheten vuxit,

dela upp verksamheten i tre separata förvalt-

ningar. Denna uppdelning förverkligades inte

och av denna anledning bedrivs i dag förvalt-

ningen som en enhet med en gemensam organi-

sation och en gemensam placeringspolitik för de

tre styrelserna.

TRE FONDER. EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskute-

ras i det av de tre styrelserna valda Placerings-

utskottet, som är styrelsernas rådgivande organ

för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för

de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och

balansräkningar, men detta kan ses som en i

efterhand gjord fördelning av totalresultatet för

de tre styrelserna.

Fondstyrelsemas nuvarande ledamöter och

suppleanter, som förtecknas separat, är efter

förslag av arbetsmarknadens parter och andra

organisationer förordnade av regeringen tills dess

fondstyrelsens balansräkningar har fastställts för

räkenskapsåret 1992.

TRE AFFÄRSOMRÅDEN

Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ-

den: Penning- och obligationsmarknad, Direktlån

samt AP Fastigheter.

Penning- och obligationsmarknad förvaltar den

volymmässigt dominerande delen av fondens till-

gångar. Under 1992 har den absoluta merparten

av fondens nettoplaceringar gjorts inom detta

affärsområde.

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den

kreditgivning som inte går via den standardise-

rade penning- och obligationsmarknaden. Fon-

Bo Ljunglöf, v VD och affärschef

dens direktlåneportfölj minskade under året och

står i dag för 2% av fondens tillgångar.

AP Fastigheter svarar för fondens fastighets-

investeringar i såväl Sverige som i utlandet. I dag

uppgår fastighetsinvesteringama till cirka 3% av

fondens förvaltade tillgångar.

ADMINISTRATION

Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört

att betydligt högre krav ställs på verksamheten

vid fonden. Den snabba utveckling, som skett

inom penning- och obligationsmarknaderna till

följd av avregleringen av kreditmarknadema, har

skärpt dessa krav ytterligare.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

Kraftiga resursförstärkningar gjordes i fond-

förvaltningen under hösten 1991 och under 1992

nyanställdes ytterligare 3 personer.

Utvecklingen på kapital-och fastighetsmark-

naderna gjorde att en ytterligare fokusering på

kreditrisker blev nödvändig under året. Av denna

anledning bildades en intem kreditkommitté med

VD som ordförande. Kreditkommittén är ett fo-

rum för hantering av fondens kreditrisker på

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

företags- och branschnivå.

Trots att fondförvaltningen byggts ut under

senare år. framstår ändå fondens administra-

tionskostnader som mycket låga. Fondstyrelsernas

administrationskostnader uppgick för 1992 till

79,6 mkr.

NY ADB-STRATEGI

Ett väl utvecklat ADB-stöd för fondens förvalt-

ning är av mycket stor betydelse. Det gäller såväl

ADB-system för redovisning och uppföljning som

system för marknadsinformation. Att verksam-

heten i hög grad är ADB-baserad gör att ADB-

kostnadema i huvudsak är relaterade till verk-

samhetsförändringar. Avsikten är att under de tre

kommande åren successivt bygga upp en ADB-

organisationföratt helt bedriva ADB-utveckling,

förvaltning och drift i egen regi.

Efter att beslutet om nedläggning av Penning-

marknadsCentralen PMC AB fattades 1991, har

bland annat Värdepapperscentralen VPC AB

bedrivit ett projekt i syfte att erbjuda penning-

marknaden ett nytt clearingsvstem. VPC har

utsatt produktionsstarten till april 1993.

Fondstyrelsernas relativa storlek på markna-

den samt kraven på säkerhet, anonymitet och

tillgänglighet innebär att fondstyrelserna har

Stig Dalmo, administrativ chef.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

ansökt om tillstånd att bli kontoförande institut

för eget värdepappersinnehav. Detta kommer att

ställa krav på anpassningar av fondens egna

datasystem.

ORGANISATION

Första

I fondstyrelsen

Ordförande

I Gösta Gunnarsson

Tredje

fondstyrelsen

Ordförande

Rolf Wirtén

Andra

fondstyrelsen

Ordförande

Hans Alsén

Administrativ che*

Stig Dalmo

Affärschef

v VD Bo Ljunglöf

Penning- och j I j AP

obligations- ' Direktlån [ Fastigheter

marknad

Ekonomi

BackOffice

I i

ADB j ■ Persona 1

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer

omvälvande åren på länge.

Inledningen på 1992 visade tecken på att

tillväxten inom OECD-området sannolikt skulle

bli lägre än vad de flesta förväntat sig. Europa

tyngdes av höga räntor medan USA och Japan

sänkte sina räntor för att stimulera efterfrågan,

dock utan att nå någon omedelbar framgång.

Först mot slutet av året kunde en tydligare

konjunkturåterhämtning märkas i USA samtidigt

som den japanska ekonomin fortsatte att försäm-

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

ras trots räntesänkningar och stimulanspaket.

Efter en förhållandevis lugn inledning av året

kom andra halvåret att präglas av en tidvis kao-

tisk situation på valutamarknaderna. Resultatet

blev en partiell upplösning av det europeiska

valutasamarbetet inom ERM, vilket i sin tur

möjliggjorde räntesänkningar i de länder som

släppt kopplingen till ECU:n och därmed den

tyska högräntepolitiken. Några påtagliga effek-

ter av dessa räntesänkningar i den reala ekono-

min uppstod inte under 1992.

ERM FÖRSVAGAT

Valutaoron startade i och med nej-resultatet av

den danska folkomröstningen i Maastrichtfrågan

den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste Frank-

rike folkomröstning i samma fråga till den 20

september. Inför den franska folkomröstningen

visade opinionsundersökningarna på ett allt sva-

gare stöd för ja-sidan.

Under sommarmånaderna började därför oron

för att EG-staterna inte skulle kunna enas kring

Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare

och spänningarna inom den europeiska växel-

kursmekanismen tilltog. Vid ett ministermöte i

juli kom den tyska centralbankens högräntepoli-

tik att kritiseras skarpt både av den egna rege-

ringen och de övriga EG-ländernas finans-

ministrar. Den tyska centralbanken svarade med

att höja diskontot från 8% till 8,75% och spän-

ningarna inom växelkursmekanismen blev där-

med än starkare.

1 augusti började den finska marken att försva-

gas vilket möttes med höjningar av dagslåne-

räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid

månadsskiftet augusti-september redovisade

svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på

22 miljarder kronor. Detta - i kombination med

valutaoron i Finland - kom att driva upp

dagslåneräntoma till 16% på den svenska mark-

naden. En vecka senare lät Finland marken flyta.

Obalansen i den finska ekonomin ledde även

till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges

ekonomi. Misstroendet mot Sveriges fasta växel-

kurs tog sig uttry ck i mycket starka valutautflöden.

Samma dag som Finland deprecierade sin valuta

tvingades därför riksbanken att höja den svenska

dagslåneräntan till 24%. dagen efter till 75%. På

måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan

till 20%. för att redan påföljande dag åter höjas

till 75% och dagen därpå till rekordhöga 500%.

Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre-

dit. Gota AB och NLK in betalningarna.

Regeringen och oppositionen förhandlade fram

två åtgärdspaket för den svenska ekonomin un-

der denna period, vilket fick till följd att turbu-

lensen kring kronan tillfälligt dämpades.

Valutaoron i de nordiska länderna kom att

smitta av sig på resten av Europa där osäkerheten

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

kring den monetära unionen växte sig allt star-

kare. Kort efter att den finska marken började

flvta tvingades Italien att devalvera liran med

7%. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon-

tot med 0.5 procentenheter för att minska spän-

ningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade

lärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är

beständiga och att det går att framtvinga växel-

kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det

brittiska pundet, som redan tidigare var svagt,

blev nästa valuta att utsättas för press från de

internationella valutamarknaderna. Natten till

den 18 september når valutaoron sitt klimax: det

brittiska pundet och liran flyter fritt. Spaniens

peseta skrivs ned med 5%.

Lugnet var dock långtifrån säkerställt på

valutamarknaderna. Valutaoron fortsatte och en

andra våg av växelkursjusteringar startade. Den

19 november övergav Sveriges riksbank den fasta

kronkursen. Kort därefter tvingades Spanien och

Portugal att devalvera sina valutor med 6%. Den

norska kronan kunde inte heller stå emot speku-

lationerna utan tvingades börja flyta den 10

december.

NY VÄXELKURSREGIM OCH STATLIG

LÅNENORM

Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen

kom att få omvälvande effekter för kreditmarkna-

den eftersom regeringen samtidigt beslöt att sta-

ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av

budgetunderskottet via upplåning i utlandet.

Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att

de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k

räntearbitrage inte längre har samma förutsätt-

ningar för att bedri va denna förhållandevis ''risk-

fria"’ och lönsamma verksamhet. Det tidigare

mönstret med ständigt återkommande ränte-

chocker har i och med en rörlig växelkurs små

möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter

att Riksbanken inte intervenerar i valutamark-

naden för att ange och försöka upprätthålla vad

den anser som en i någon mening önskvärd

växelkurs för kronan, s k managed eller dirty

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Kanta i /o

Tabell 3. Statsfinansernas utveckling, mdkr.

Skr. 1993/94:13

Mdkr

1991/92

utfall

1992/93

finansplai

1993/94

nen 1993

Bilaga 1

Inkomster

398

381

358

Arbetsmarknadspolitik

Statsskuldräntor

Finanskrisutgifter

Övrigt

380

430

382

Summa utgifter

479

579

521

Budgetsaldo

-81

-198

-163

Andel av BNP

-5,60%

-13,80%

-11,50%

Statens lånebehov

230

205

* Ej specificerat, ingår under övrigt.

float. Det nya i situationen är således att Riks-

banken nu kan bestämma den korta räntan medan

valutakursen får ta anpassningen.

I samband med den under hösten ökande oron

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

för den svenska kronkursen kom den privata

stocken av skulder i utländsk valuta att reduce-

ras kraftigt. Följden av detta blev att staten

tvingades söka finansiärer på den internationella

kreditmarknaden och på så vis ta över stora delar

av den tidigare privata skuldstocken. Konse-

kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta

ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året.

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu-

tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den

räntechock som drabbade Sverige kring föregå-

ende årsskifte upprepades inte i december 1992.

FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

K-SEKTORN

Under hösten presenterade regeringen siffror

som visade på en fortsatt kraftig försvagning av

det statsfinansiella läget. I årets finansplan be-

räknades underskottet för innevarande budgetår

1992/93 till 198 mdkr. vilket är en revidering

uppåt med 127 mdkr jämfört med vad som pre-

senterades i finansplanen för ett år sedan.

Skälen till den kraftiga avvikelsen står främst

att finna på statens inkomstsida, som bland annat

till följd av skatteomläggningen viker snabbare

än vanligt i en konjunkturnedgång. Samtidigt

ökar kostnaderna för arbetslösheten mycket kraf-

tigt och späder på den konjunkturella delen av

Diagram 4. Finansiellt sparande i % av BNP, sektorfördelat.

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992* 1993* 1994*

Offentl.sekt (O) aaane Hushåll (H) sm Företag (F) *Enligt finansplanen 1993

budgetunderskottet. Till detta kommer också

kostnaderna för att rädda betalningssystemet.

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne-

bar en depreciering av kronan med cirka 18%

fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina-

tion med de i det s k krispaket 1 föreslagna

arbetsgivaravgiftssänkningama ger den konkur-

rensutsatta sektom - k-sektom - inom svenskt

näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för

de närmaste åren. Potentialen i termer av-

produktivitetsökningar är dessutom betydande

varförtillväxtimpulsenfrån den konkurrensutsatta

sektorn bedöms bli stark.

I slutet av 1980-talet uppvisade den offentliga

sektom ett svagt överskott medan företagen och

hushållen hade ett negativt sparande, dvs utgif-

terna var större än inkomsterna. Den omsväng-

ning som skett till i dag är markant. Enligt årets

finansplan uppgick det negativa sparandet i den

offentliga sektom 1992 till cirka 9% medan

företagens och hushållens sparande var klart

positivt.

Av central betydelse för att uppnå en balanse-

rad tillväxt utan hög inflation är att bringa det

statsfinansiella läget under kontroll. Vad beträf-

far det totala finansiella sparandet råder i dag

nära nog balans i förhållande till utlandet. Detta

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

kan emellertid vara en följd av lågkonjunkturen

där både hushåll och företag har valt att kraftigt

öka sitt sparande. Tack vare detta höga sparande

har problem med ökande bytesbalansunderskott

hittills kunnat undvikas. Men dessa kan åter-

komma när väl aktiviteten i ekonomin börjar

skjuta fart.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Diagram 5. Finansiellt sparande offentlig sektor, i % av BNP.

bbwkt. Stat (S) Kommun (K) JtSSSE Soc.fsk. (SF) *Enligt finansplanen 1993

STATEN LÅNAR UTOMLANDS 1993/94:13

Bilaga 1

Statskulden ökade under 1992 med 188 mdkr,

varav 185 mdkr svarade mot en ökning av skul-

den i utländsk valuta. I samband med och under

de två månaderna efter valutaoron i september

ökade staten sina emissioner av korta papper

kraftigt. Under året minskade dock den utelö-

pande stocken av statsskuldväxlar med 34 mdkr,

samtidigt som statsobligationsstocken ökade med

69 mdkr.

Finanskrisen fördjupades under 1992 vilket

fick till följd att staten under hösten tvingades

utfärda en garanti för betalningssystemet. Alla

banker och finansiella institutioner med s k

statsanknvtning garanteras sina tillgångars vär-

de. Genom denna åtgärd har statsmakterna för-

sökt undanröja alla risker för de som har dessa

svenska kreditinstitut som motpart. De nödvän-

diga förutsättningarna för att bedriva en mer

normal kreditgivning synes därmed vara uppfyll-

da.

Att kreditgivningen ändå inte ökade mer un-

der 1992 beror snarast på konjunkturen och den

höga skuldsättningen i den privata sektorn.

STATEN TAR ÖVER VÄXELKURSRISKEN

Aktörerna på den svenska kreditmarknaden har

i och med beslutet att överge den fasta växelkur-

sen, som nämnts ovan, tappat incitamenten till

s k räntearbitrage. Staten har i stället tvingats ta

över rollen som innehavare av växelkursrisken.

Per den 31 december 1992 hade staten lånat upp

244 mdkr i utlandet.

Av tabell 4 framgår att bostadsinstituten öka-

de sina emissioner under 1992. Statens uppgi-

vande av utlandslånenormen kom under slutet av

1992 att resultera i en minskning i stocken

statsskuldväxlar. Generellt bland placerarna gäll-

de att dessa reducerade sina innehav i certifikat

Tabell 4. Placeringar i obligationer, certifikat och växlar, mdkr.

12 månaders förändring t o m december

1991

1992

stock 92-12-31

Banker:

Certifikat och växlar

-25

Statsobligationer

-14

-7

Bostadsobligationer

-13

-16

Försäkringsinstitut:

Certifikat och växlar

-12

Statsobligationer

Bostadsobligationer

182

AP-fonden 1-3:

Certifikat och växlar

-4

Statsobligationer

105

Bostadsobligationer

257

Övriga:

Certifikat och växlar

126

-8

328

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

Statsobligationer

154

Bostadsobligationer

276

Totalt:

Certifikat och växlar

184

-49

423

Statsobligationer

337

Bostadsobligationer

781

Tabell 5. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

I svenska kronor

I utländsk valuta

1989

120

1990

110

1991

-5

-8

1992 stock 92-12-31

53 552,0

-36 362,8

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

och växlar. Bankerna var ensamma om att dess-

utom minska sina innehav i både stats- och

bostadsobligationer.

Under 1992 nettoköpte utländska placerare

svenska kronobligationer för 1 mdkr, att jämföra

med nettoköp under 1991 på 63 mdkr. Allt sedan

resultatet av den danska folkomröstningen i

Maastrichfrågan i juni har nettoflödena varit

mycket volatila och omsättningen stor. Omsätt-

ningen ökade från 818 mdkr föregående år till

1 728 mdkr 1992, med tonvikten på sista kvar-

talet då 745 mdkr omsattes i handeln med utlan-

det. Av denna omsättning stod emissioner direkt

till utlandet för 9 mdkr, vilket är en halvering

jämfört med föregående år.

UTLÅNINGEN TILL ALLMÄNHETEN ÖKADE

Allmänhetens lånestock hos banker, bostadsin-

stitut och finansbolag ökade under 1992 med 23

mdkr till 1 936 mdkr. Uppdelat på kronor och

utländsk valuta var dock förändringen motsatt.

Kronutlåningen ökade kraftigt med 62 mdkr me-

dan utlåningen i utländsk valuta minskade med

39 mdkr under samma period. Ett skäl till denna

utveckling är att företag som tidigare haft finan-

siering i utländsk valuta inte ansett sig kunna

bära växelkursrisken när kronan flyter. En om-

placering till lån i svenska kronor har därmed

varit det enda alternativet.

En stor del av utlåningsökningen förklaras

också av utlåning till nybildade bankanknutna

bolag med uppgift att förvalta panter.

Bostadsinstituten ökade sin nettoutlåning med

cirka en tiondel av vad som gällde under de

närmast föregående åren. En förklaring utöver ett

generellt sett ökat sparande inom hushållssek-

tom är den höga ränta som bostadsinstituten

tvingades låna upp till på marknaden. Spreaden

mellan statsobligationer och bostadsobligationer

uppgick som mest till tre procentenheter. Osä-

kerheten kring hanteringen av kreditförlusterna

och osäkerheten i tolkningen av statens garantier

av bostadsinstitutens tillgångar är några av skä-

len till den höga räntespreaden.

Tabell 6. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens

nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

1989

1990

1991

1992

stock 92-12-31

Bostadsinstitut

105

130

140

942,3

Finansbolag

-16

-5

79,4

varav utländsk valuta

-8

-3

18,6

AVVAKTANDE

FASTIGHETSMARKNAD

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

Den svenska fastighetsmarknaden präglades

under 1992 av en avvaktande hållning. Höga

realräntor och krav på ökad andel eget kapital

påverkade efterfrågan och begränsade starkt an-

talet möjliga köpare.

För kommersiella fastigheter präglades mark-

naden av ett fortsatt stort avstånd mellan säljar-

nas förväntade priser och köpamas bud. Detta

resulterade i mycket få affärer. De fastighetsköp

som trots allt genomfördes var ofta i form av

paketlösningar med sidovillkor. Det är därför

svårt att ur ett ortsprismaterial härleda investe-

rarnas direktavkastningskrav.

FORTSATT FALLANDE MARKNADSVÄRDEN

Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i

storstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka

20%, motsvarande ungefär hälften av 1991 års

prisfall.

Orsaken till 1992 års prisfall är i huvudsak

markant sjunkande hyresnivåer men även ökade

direktavkastningskrav bidrog till nedgången.

Hyresnivån för centralt belägna kontorsfastighe-

ter i Stockholm har i det närmaste halverats

under de senaste åren. I förorter liksom på mind-

re orter har prisfallet varit mindre, huvudsakli-

gen beroende på en lägre fallhöjd jämfört med

storstäderna.

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un-

der året och i Stockholm kan vakansgraden vid

årsskiftet uppskattas till cirka 10%. Vakansgra-

den kan komma att öka ytterligare beroende på

dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka-

ler. dels att ett antal större projekt kommer att

färdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio-

nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt

höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer

kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för

fastighetsägarna.

Beslutet om att slopa fastighetsskatten på kom-

mersiella lokaler från och med 1993 kommer

dock att ge en positiv inverkan.

ÖVERVINTRING VANLIGASTE STRATEGIN

Flera större fastighetsbolag försattes i konkurs

under året. Banker och kreditinstitut bildade

egna fastighetsbolag för att förvalta och därmed

säkra sina panter i fastigheter. Någon annan

strategi än ren övervintring har inte uttalats av

dessa bolag.

Marknaden för bostadsfastigheter fungerade

däremot bättre under året och flera större förvärv

gjordes av framförallt stiftelser och privatperso-

ner. Prisfallet bedöms ha varit mindre än det för

kommersiella fastigheter. De ökade direktavkast-

ningskraven uppvägdes delvis av ökade hvror.

Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills

inte givit något synligt resultat på fastighets-

marknaden. Sedan kronans fall i november öka-

de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt

25%. men fastighetsindex sjönk under året ändå

med drygt 40%. Detta kan jämföras med gene-

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

ralindex som under samma period i princip var

oförändrat.

Många fastighetsmarknader utomlands präg-

las också av nedgång. Endast i Bryssel och några

större tyska städer var hyresnivåerna stabila. 1

övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10-

20%. Under 1993 bedöms även vissa delar av

den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkan-

de hyresnivåer. Fastighetsmarknaden i USA präg-

lades av en avvaktande hållning. En svag, men

märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader

märktes dock i vissa storstadsregioner.

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

De grundläggande förutsättningarna för verk-

samheten inom affärsområdet Penning- och obli-

gationsmarknad ges av reglementet för Allmänna

Pensionsfonden men även av fondens roll på den

svenska kapitalmarknaden. Reglementets hu-

vudsakliga inriktning är att placeringar kan ske

i de allra flesta slag av till marknaden publikt

erbjudna räntebärande värdepapper. Detta har

inneburit att fonden sedan bildandet har byggt

upp en portfölj som i stora stycken har en profil

motsvarande ett ungefärligt genomsnitt för den

totala marknaden.

Fondens relativa storlek på den svenska mark-

naden styr emellertid beteendet minst lika mycket

som reglementet. Detta får bland annat till följd

att förändringar av portföljens struktur får ske

utifrån ett långsiktigt perspektiv.

PORTFÖLJEN ÖKADE MED 40 MDKR

Fondens totala penning- och obligationsmark-

nadsportfölj uppgick vid utgången av 1992 till

409 mdkr. en ökning med 40 mdkr sedan 1991.

Denna portfölj utgör därmed 89% av fondens

totala tillgångar.

Den turbulens som under året drabbade valu-

ta- och räntemarknaderna medförde ändrade

strukturer och relativpriser. Som exempel på

vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas

den ökande volym statsskuldväxlar som emitte-

rades i samband med försvaret av kronan. Vidare

fick Riksgäldskontoret problem med att placera

nya emissioner och ändrade därför sina emis-

sionsscheman.

Dessa och andra händelser innebar att mark-

nadens genomsnittliga löptid varierade kraftigt

under året.

HÖGRE AVKASTNINGSKRAV FÖR

BOSTADSOBLIGATIONER

Händelserna under året innebar också att värdet

av att ha tillgång till en långfristig finansiering

värderades upp, samtidigt som många placerare

önskade ha en hög likviditet i sina portföljer.

Detta, kombinerat med bland annat en fortsatt

oro för kreditförluster hänförliga till fastighetsfi-

Lars Aberg, chef för affärsområde Penning- och

obligationsmarknad.

nansiering, ledde till ökande krav på meravkast-

ning för bostadsobligationer. Den statliga garan-

tin till den finansiella sektorn bidrog bara tempo-

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

rärt till att sänka meravkastningskravet.

De stora kasten i marknaden ökade omsätt-

ningen och möjliggjorde för fonden att agera

något friare än under senare år. Det är dock

fortfarande så att de stora likvidflöden som port-

följen genererar måste hanteras så att de inte stör

marknadens funktionssätt. Fondens relativt sett

låga andel penningmarknads-instrument beror

på de effekter en stor andel korta löptider i

portföljen skulle få på fondens nettoplacerings-

behov. Av bland annat likviditetsplaneringsskäl

görs placeringar på terminsmarknaden som ett

komplement till avistaplaceringar.

Den tidigare trenden med avtagande handel i

andra statsobligationer än de så kallade bench-

mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat in-

tresse från andra emittenter än staten och mel-

lanhands! nstitulen fanns, dock nådde bara mindre

volymer marknaden. Fondens placeringar gjor-

des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-

finansierande institut samt övriga emittenter, 1988-1992 (procentuell andel).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1988 1989 1990 1991 1992

Staten

Bostadsfinansierande institut

sossi övriga emittente

ten av marknaden.

Fondens storlek och långsiktiga inriktning gör

att det inte finns behov av god likviditet för alla

placeringar. Detta gör det intressant för fonden

att även placera i tillgångar med lägre likviditet

givet att meravkastningen kan bedömas som till-

räcklig. Det var därför motiverat att under 1992

fortsätta öka volymen bostadsobligationer i port-

följen.

Fonden valde att under året inte utnyttja möj-

ligheten att placera i utländska värdepapper.

Från slutet av 1991 till slutet av 1992 sjönk

räntenivån i Sverige. Detta gällde framförallt

räntor för korta löptider. De allra längsta obliga-

tionsräntorna var i stort sett oförändrade. Lägre

räntor påverkar värdet på fondens portföljer po-

sitivt. Totalavkastningen för 1992 var. inklusive

orealiserade värdeförändringar. 14.3%.

Diagram 7. Ränted ifferensen mellan statens och bostadsinstitutens

obligationer, med fem års löptid, 1988-1992.

DIREKTLAN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan

av den publika marknaden är att därigenom

skapa merintäkter.

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt

från en konservativ bedömning av kreditrisk, är

beredd att reducera kraven på likviditet i denna

typ av placeringar. Krediterna kan således kon-

strueras med beaktande av specifika krav på

cash-flow-utseende eller avkastningsmodell.

Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde-

lar - långsiktighet i förvaltningen och betydande

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

kapitalmassa - till att skapa mervärden i fondför-

valtningen.

Fondens möjligheter att lämna direktlån be-

står av utlåning till den offentliga sektorn, vissa

av regeringen godkända kreditinrättningar och

banker samt utlåning till det privata näringslivet.

Den sistnämnda placeringskategorin begränsas

till ett belopp av högst fem procent av fondens

totala tillgångar.

MINSKANDE EFTERFRÅGAN PÅ DIREKTLÅN

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom

Sverige styrs främst av två faktorer:

’ den svenska räntenivån i relation till den

internationella

■ möjlighet att via den publika marknaden er-

hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig-

heter.

Vad gäller den svenska räntenivån påverkas den,

förutom av det relativa ränteläget, av ränte-

differensen mellan stats- och bostadsobligatio-

ner. Denna ränteskillnad varierade under 1992

men låg på en nivå som begränsade intresset för

lång upplåning i svenska kronor. Däremot emit-

terades ett antal obligationslån på den internatio-

nella obligationsmarknaden. Beträffande den

kortfristiga kapitalanskaffningen utgjorde certi-

fikatprogram och bankkrediter fungerande käl-

lor för upplåning i svenska kronor.

I takt med avtagande ekonomisk aktivitet och

sjunkande kapacitetsutnyttjande har även den

under andra hälften av 1980-talet starka investe-

ringsexpansionen vänt. Bruttoinvesteringarna i

näringslivet minskade med cirka 15% under

både 1991 och 1992. Kommunsektorns finan-

siella sparande förbättrades samtidigt (tillfälligt-

Kaj Isaksson, chef för affärsområde Direktlån.

vis) och uppgick till 9 mdkr för 1992 efter att

under de senaste fem åren varit negativt.

Sammantaget innebär detta att efterfrågan på

krediter i fondens regi var låg.

Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr

och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr.

Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och

11 mdkr indexerade (KPI-relaterade) placeringar.

Utlåningen till kommuner och kommunala

bolag uppgick till 6 mdkr. en nedgång med

1 mdkr.

Mellanhandsinstitutens upplåning mot revers

minskade med 5 mdkr och uppgick till drygt

8 mdkr. Bakom utvecklingen låg en successivt

förfallande låneportfölj till främst bostadsinsti-

tuten och de företagsfinansierande instituten. I

takt med att dessa reverslån slutamorteras sker

ny finansiering på den publika penning- och

obligationsmarknaden.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas.

Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket

innebar en halvering under året. Inga nya refi-

nansieringslån lämnades under året.

Utlåningen till det privata näringslivet (5%-

kvoten) var under året i stort sett oförändrad och

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår

bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr.

Sv. Fastighetskapital med 1,3 mdkr samt direkt-

lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr.

Fondens utlåning i form av förlagslån motsva-

rade 9 mdkr. en nedgång med cirka 1 mdkr under

året.

Efter det att den svenska kronan tilläts flyta

under november ökade intresset från låntagarna

för mer långfristiga finansieringslösningar. Re-

dan tidigare hade dock intresset ökat för finan-

siering i svenska kronor mot bakgrund av den

under hösten allt starkare ränte- och valutaoron.

REALA FINANSIERINGSLÖSNINGAR

Fonden förde finansieringsdiskussioner med ett

antal låntagare där bland annat fondens inrikt-

ning mot reala finansieringslösningar väckt in-

Bilden visar Hissmofors kraftstation vid Stor-

sjöns utlopp. I och med bygget av en femte

station ökar effekten med drygt en fjärdedel till

nästan 80 000 kilowatt. I Hissmofors produce-

ras en fjärdedel av Jämtkrafts elbehov. Fonden

deltar med långfristig finansiering.

tresse. Diskussionerna fokuserades på infrastruk-

turella investeringar främst inom energisektorn.

Kraftiga förändringar har skett och sker inom

den svenska elkraftförsörjningen. I denna om-

vandlingsprocess är fonden en naturlig part i den

finansiella delen.

Ett lämpligt område för reala lösningar är just

inom infrastrukturen. Genom att kombinera så-

dana investeringars mognadstid med fondens

möjlighet att under lång tid avvakta ”återbäring"

i form av räntor och amorteringar kan en anpas-

sad finansieringsmodell underlätta genomföran-

det av enskilda investeringar.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Bilden visar interiörfrån Victoriahallenpå Stockholmsmässan. Under 1992 har hallen totalrenoterats.

Bland annat har höj- och sänkbara läktare installerats för maximal flexibilitet. Fonden bidrar med

finansieringen i form av 20-åriga krediter.

AP FASTIGHETER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i

fastigheter i Sverige och utomlands med begräns-

ningen att investeringarna får uppgå till högst 5%

av fondens tillgångar.

Under 1991 samlade fonden all fastighets-

verksamhet under namnet AP Fastigheter. AP

Fastigheter ska agera kompetent och effektivt

gentemot hyresgäster och övriga aktörer på hy-

res- och fastighetsmarknaderna.

I AP Fastigheter finns kompetens samlad för

att hantera investeringar, projektutveckling, för-

valtning och drift av fastigheterna. Den samlade

personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-

rande driftspersonal.

Målet för AP Fastigheter är att bygga upp

lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-

vecklas minst i takt med inflationen. En förut-

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

sättning för detta är en kombination av hyreskon-

trakt som inflationsjusteras med helst 100%.

bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och

minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgra-

den i fondens förvaltningsfastigheter varvid års-

skiftet cirka 10% vilket motsvarade cirka 40 mkr

i uteblivna hyror.

DIREKTÄGDA FASTIGHETER OCH ANDELAR I

FASTIGHETSBOLAG

Den övergripande strategin i Sverige är att kon-

centrera sig på ett fåtal expansiva orter och där i

första hand inrikta sig på kommersiella fastighe-

ter. På utlandssidan är den troliga inriktningen

framöver mer indirekt ägande via fonder, part-

nerships eller fastighetsaktier.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av di-

rektägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-

lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget

Anders Nisses AB. Under 1990 och 1991 förvär-

vade fonden ytterligare förvaltningsfastigheter

samt andelar i projekt. Under 1990 gick fonden

också in som hälftenägare i Nacka Strand - ett

projekt på cirka 130 000 kvm kontor med tillhö-

rande garage och bostäder.

De direktägda utländska fastigheterna ligger i

London: Four Millbank - en projektfastighet,

som är under färdigställande, samt en mindre

förvaltningsfastighet. De resterande utlandsin-

vesteringarna har skett genom Pleiad Real Estate

Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastig-

heter.

AB där AP-fonden är delägare till 18,75%. Öv-

riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse,

SPP. AMF, Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-

het är utlandsorienterad och inriktad på projekt.

Utöver det vid bolagets bildande tillförda bestån-

det av bland annat Volvos kontorsfastigheter i

Sverige har Pleiad gjort ett antal större fastighets-

investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Lon-

don och Köpenhamn.

NYA ÅTAGANDEN PÅ 3 MDR

Fonden genomförde under 1992 sex fastighets-

affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3

mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var

fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster

och mycket långa kontrakt.

Under våren tecknades avtal om köp av 50%

av Televerkets kontorsfastighet i Nacka Strand.

Samtidigt köptes Televerkets fastighet vid Slotts-

backen i Stockholm. Under hösten förvärvades

50% av Skandias kontorsfastighet i Bergshamra

i Solna. Vidare avtalades en strukturaffär där

fonden erhåller Saab Scanias fastighet vid Lind-

hagens plan i Stockholm i utbyte mot fondens

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

industrifastighet i Hammarbyhamnen.

Under året övertog fonden i etapper Arconas

50-procentiga andel i Nacka Strand och är däref-

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

ter helägare till Nacka Strandsprojektet sånär

som på Televerkets ovan nämnda fastighet där

fonden är hälftenägare.

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav-

tal i förvaltningsfastigheterna i Sverige på 46 000

kvm. Utöver detta tecknades avtal i Nacka Strand

på 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig-

ställda bostäder i första etappen om cirka 100

lägenheter.

Det gamla Norstedtshuset på Riddarholmen är

under renovering för drygt 100 mkr och kommer

att färdigställas i början av 1994. Kvarteret Skot-

ten på Gamla Brogatan i Stockholm renoveras för

50 mkr med slutförande i början av 1994. Mill-

banks i London är under färdigställande. Pleiad

fullföljer projekten i Bryssel. Paris och Köpen-

hamn.

Globen City KB (Anders Nisses AB 22.2%)

försattes under året i konkurs.

Nyemission på 72 MGBP genomfördes under

året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbo-

lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapital-

struktur.

Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet

1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg-

da fastigheternas andel motsvarade 94%.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter upp-

gick till 538 mkr för 1992.

Vid årsskiftet 1993/94 kommer om-

byggnaden av Gråmunkeholmen 4,

mera känd som Norstedtshuset, på

Riddarholmen att vara klar. Den

kommer då att innehålla såväl ny-

renoverade delar från 1600-talet

som nybyggda delar.

Goda kommunikationer, effekti-

va lokaler, ett rikt serviceutbud

och en god närmiljö är de villkor

företagen och de anställda

prioriterar för att finna sig väl

tillrätta i det område man

arbetar i. Det är utifrån männi-

skans och företagens behov som

projektet Nacka Strand har

formats.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Nacka Strand omfattar totalt cirka 165 000 kvm kontor,

service och rekreationsanläggningar samt 220 bostadslägenhe-

ter. Cirka 40 000 kvm färdigställs under våren 1993 åt

Fastighets AB Telaris i Nacka (AP-fonden är 50-procentig

delägare) för företag inom Televerkskoncernen. Övriga delar av

Nacka Strand är sedan oktober 1992 helägda av AP-fonden.

Av färdigställda lokaler är 90% uthyrt. Kontorslokalerna

möter högt ställda krav på flexibilitet och effektivitet.

Under våren förvärvades Televerkets fastighet vid Slottsbacken i Stockholm. Televerket förhyr hela

fastigheten.

AP-FONDENS VERKSAMHET, 1993/94:13

Bilaga 1

RESULTAT OCH STÄLLNING 1992

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente

ska balans- och resultaträkningar baseras dels

på anskaffningsvärden, dels på reala värden. I

den nominala redovisningen upptas tillgångarna

till anskaffningsvärden. En osäker fordran upp-

tas dock endast till det belopp som kan beräknas

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

inflyta. I den reala redovisningen upptas till-

gångarna till marknadsvärden på balansdagen

och grundkapitalet omräknas med hänsyn till

konsumentprisindex förändring. Förändring av

marknadsvärden påverkar den reala resultaträk-

ningen.

1 bokslutet ingår bolag, i vilka fondstyrelserna

innehar mer än 50% av röstetalet. Balansräk-

ningar upprättas enligt fön ärv smetoden. Utländs-

ka bolags balans- och resultaträkningar omräk-

nas enligt dagskursmetoden. Vidare ingår fastig-

hetsförvaltande bolag, i vilka fondstyrelserna

innehar 20-50% av röstetalet, med den andel av

balans- och resultatposter som motsvarar ägarin-

tresset.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas-

tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelser-

na. Fastigheter och bolag ingår i delfondemas

balans- och resultaträkningar med den del av

balans- och resultatposter som motsvarar ägarin-

tresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i

fondkapitalets storlek.

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen upptas samtliga

värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala

redovisningen upptas noterade värdepapper till

marknadsvärde. För noterade värdepapper an-

vänds börskurs. Andra icke noterade värdepap-

per upptas till anskaffningsvärde.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrel-

serna träffat är av realräntetyp. Motparten erläg-

ger årligen en real ränta samt äger med stöd av-

utställd option förvärva fondstyrelsernas låne-

fordringar på och aktier i partnerbolagen. Op-

tionspriset uppräknas årligen med inflationen.

Denna inflationsuppräkning redovisas fr o m

1992 som ränteintäkt och räntefordran i både den

nominala och reala redovisningen.

Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen upptas fastighets-

placeringar till anskaffningsvärde. Fondstyrel-

serna redovisar fastighetsplaceringar i överens-

stämmelse med praxis bland svenska försäk-

ringsbolag. I resultaträkningarna redovisas fas-

tigheternas driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter

med avdrag för drifts- och underhållskostnader

samt fastighetsskatt. I den reala redovisningen

upptas fastighetsplaceringar. till bedömda mark-

nadsvärden.

Skatter

Fondstyrelserna är befriade från att erlägga in-

komstskatt i Sverige. De skattekostnader som

belastar resultatet avser de av fondstyrelserna

hel- och delägda bolagen, och redovisas under

rubriken "Övriga kostnader".

MEDELSTILLDELNING

Det förvaltade kapitalet består av:

Grundkapital

Summan av inbetalda avgifter, löntagarfondsme-

del och avkastning från delfonder, minskad med

utbetalningar avseende pensioner, administra-

tionsbidrag och överföringar till delfonder.

Fondkapital

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

Grundkapitalet med tillägg för det redovisade

resultatet. I den reala redovisningen är grundka-

pitalet uppindexerat med konsumentprisindex

jämte ackumulerat realt resultat.

Överföringar

Fjärde och femte fondstyrelserna ska varje år

överföra en avkastning för närmast föregående

räkenskapsår, beräknad till 3% av nuvärdet av

förvaltade medel. Nuvärdet av förvaltade medel

är summan av de medel som erhållits omräknad

med förändringar i konsumentprisindex.

PORTFÖUA VKASTNING

Portföljavkastningen redovisas enligt den modell

som tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den

totala avkastningen består av två komponenter

direktavkastning och värdeförändring. Direktav-

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

kastningen utgörs av räntenetto på finansiella

placeringar och driftsnetto för fastighetsplace-

ringar. Driftsnettot utgörs av hyresintäkter med

avdrag för drifts- och underhållskostnader samt

fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en

realiserad och en orealiserad komponent. Den

orealiserade värdeförändringen i finansiella pla-

ceringar beräknas i största möjliga utsträckning

med utgångspunkt i officiella marknadskurser.

t ex vid Stockholms fondbörs.

Fondstyrelsernas fastighetsbestånd har mark-

nadsvärderats internt. En representativ andel,

cirka 30%. av förvaltningsfastigheterna har även

värderats externt av fristående värderingsinsti-

tut. Värderingarna bygger på två analysmetoder,

en tioårig nuvärdeberäkning av förväntade betal-

ningsflöden samt en ettårig intäkts/kostnadskal-

kyl med en diskontering av driftsnetto under

oändlig tid.

Under 1992 uppgick totalavkastning för samt-

liga placeringar till 13,4 (15,5) %, bestående av

en direktavkastning om 12,0 (12,2) % och en

värdeförändring om 1,4 (3,4) %. Efter reduktion

med konsumentprisindex förändring under året

utgjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) %.

Vid utgången av 1992 var räntenivån, framför-

allt räntor för korta löptider, lägre än vid samma

tidpunkt 1991. Under året har yieldkurvan änd-

rat utseende från en negativ lutning, dvs lägre

räntor för längre löptider, till en svagt positiv

lutning. Värdeförändringen i obligationsportföl-

jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2,1 (5.0)%

i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3

(12,8) %, varför totalavkastningen uppgick till

14.3 (17.8) %. Årets resultat har belastats med en

nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota

AB.

Totalavkastningen på partnerfinansiering ut-

gjorde 5,8 (13,1) %. Den sänkta totalavkastning-

en förklaras av att inflationstakten reducerades

väsentligt under 1992. De partnerfinansierings-

avtal fondstyrelserna träffat är av realräntetyp.

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

Motparten erlägger årligen en real ränta samt

äger med stöd av utställd option förvärva fondsty-

relsernas lånefordringar på och aktier i partner-

bolagen. Optionspriset uppräknas årligen med

inflationen. Både real ränta och uppräkning för

inflationen redovisas fr o m 1992 som räntein-

täkt, och ingår därför i direktavkastningen. Vid

beräkning av avkastningen har jämförelsevärden

för tidigare år ändrats på motsvarande sätt.

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjor-

de -18.1 (-33,5) %, varav direktavkastning 5,3

(4.6) % och värdeförändring -23,4 (—38,1) %.

För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-

rektavkastningen till 7,9%. Motsvarande tal be-

räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992

var 8.9%. Värdeförändringen beror framförallt

på markant sjunkande hyresnivåer.

Fondstyrelsernas innehav av aktier i Pleiad

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1988-1992, %.

Obligationer

Övriga finansiella

placeringar

Partner-

finansieringar

Fastigheter

Totalt

1988

Direktavkastning

11,8

12,6

12,0

Värdeförändring

2,8

-0,2

2,3

Total

14,6

12,4

14,2

1989

Direktavkastning

11,6

12,5

11,7

Värdeförändring

-6,4

-1.3

-5,6

Total

5,2

11,2

6,1

1990

Direktavkastning

12,4

13,0

7,0

3,6

12,4

Värdeförändring

2,0

0,3

-10,9

1,6

Total

14,5

13,3

7,0

-7,3

14,0

1991

Direktavkastning

12,8

13,2

13,1

4,6

12,2

Värdeförändring

5.0

-0,1

-38,1

3,4

Total

17,8

13,1

-33,5

15,5

1992

Direktavkastning

12,3

12,4

5,8

5.3

12,0

Värdeförändring

2.1

1,4

-23,4

1,4

Total

14,3

13,8

5,8

-18,1

13.4

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1992.

Marknads-

värde

Marknads-

värde

Nettoplac

Direkt-

avkastning

Värde-

förändring

Total-

avkastning

1991-12-31

1992-12-31

1992

Mkr

Obligationer och

förlagslån

351 657

402 232

43 697

43 246

12,3

7 226

2,1

50 472

14,3

Reverslån

22 449

15 498

-7 186

2 200

12,4

255

1,4

2 455

13,8

Partner-

finansiering

12 204

12 323

119

695

5.8

695

5,8

Korta placeringar

30 395

25 379

-5 016

3 478

Fastigheter

7 152

6 512

713

384

5,3

-1 711

-23,4

-1 327

-18,1

Totalt

423 856

100

461 944

100

32 327

50 003

12,0

5 769

1.4

55 772’

13,4

‘Totalavkastning

direktavkastning + värdeförändring

marknadsvärde (1991-12-31)+hälften av nettoplaceringarna-hälften av direktavkastningen

Beloppet avviker från resultaträkningen beroende på bl a ändrad redovisningsprincip för partnerfinansiering.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

Real Estate AB har värderats ned med den andel

av Pleiads ackumulerade resultat som motsvarar

ägarandelen. Nedvärderingen ingår i fastighets-

portföljens värdeförändring. I samband med Glo-

ben City KBs konkurs har fondstyrelsernas andel

av tillgångar och skulder i bolaget skrivits ned till

noll. Tidigare års avsättning för värdefall på

andelen i Globen City täcker i stort sett årets

realiserade förlust. Årets nominella resultat be-

lastas dock med 359 mkr.

ADMINISTRATIONSKOSTNADER

Fondstyrelsernas administrationskostnader, in-

klusive kostnader i fastighetsförvaltande bolag

ägda av fondstyrelserna, uppgick till 79 608

(75 189) tkr. I löner och ersättningar har fond-

styrelserna utbetalat till:

Styrelse och verkställande direktör 2 035 tkr

Övriga befattningshavare 22 006 tkr

REALT RESULTAT

Det reala resultatet 1992 uppgick till 49,4 (31,4)

mdkr. Ett relevantare mått på utfallet för en

långsiktig placerare med det uppdrag fondstyrel-

serna har, är det ackumulerade reala resultatet.

Diagram 9 utvisar det ackumulerade reala resul-

tatet sedan fondens tillkomst. Av diagrammet

framgår att kompensation för inflationens urholk-

ning av grundkapitalets köpkraft erhållits via

avkastningen sedan mitten av 80-talet. Till följd

av de senaste årens höga realräntor har fondkapi-

talets realvärde kunnat återställas och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och

ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1992.

Fondkapital

mdkr

500 r

400 -

300 -

200 -

100 -

0 —

Reala över/underskott

i % av fondkapital

-10

-20

1980 1985

1960 1965 1970 1975

-30

19901992

seese Fondkapital

Reala överskott

Reala underskott

Resultaträkning, nominal och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

Intäkter

Intäktsräntor:

Obligationer

42 035 042

37 687 150

Förlagsbevis

1 210 858

1 245 256

Reverser

2 175 607

3 220 895

Refinansieringslån

24 566

47 814

Pennmgmarknadsplaceringar

3 718 991

1 822 100

Partnerfinansiering

1 857 840

603 211

Övriga intäktsräntor

308 877

210 109

51 331 781

44 836 535

Fastigheternas driftsnetto

384 352

435 793

Övriga intäkter

67 715

11 705

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1 737 949

3 019 102

Summa intäkter

53 521 797

48 303 135

Kostnader

Kostnadsrantor

831 821

488 339

Inköpskostnader

1 884

1 633

Administrationskostnader

79 608

75 189

Övriga kostnader

13 601

14 520

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1 376 608

315 301

Nedskrivning av fordringar

200 000

Nedskrivning av fastigheter

358 696

Summa kostnader

2 862 218

894 982

Arets resultat

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

50 659 579

47 408 153

Realt resultat

Nettoresultat enligt ovan

50 659 579

47 408 153

Ökning/mmskning av ej realiserade vinster/föriuster

4 811 957

9 759 426

Avsättning for bevarande av grundkapitalets köpkraft

-6 080 064

-25 730 024

Årets reala resultat

49 391 472

31 437 555

Balansräkning, nominal och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

595 286

635 985

Penningmarknadsplacenngar

24 783 394

29 758 577

Räntefordringar m m

24 067 621

19 514 317

20 475 890

Fordran å delfondema

326 975

952 198

Värdepapper:

Obligationer

383 507 207

393 313 180

338 476 900

341 349 729

Förlagsbevis

8 951 435

8 918 345

10 284 943

10 306 730

Reverser

15 131 303

15 340 434

22 171 640

22 132 876

Refinansieringslån

158 002

303 820

Partnerfinansieringslån

8 177 888

Fastigheter

11 473 184

6 031 628

10 891 314

6 648 332

Aktier i fastighetsbolag

634 871

480 813

503 575

Akter i partnerfinansieringsbolag

2 884 110

Övriga tillgångar

156 214

65 978

Summa tillgångar

480 847 490

485 233 890

444 621 245

444 195 688

Skulder

Fastighetslån

1 286 219

2 144 846

Övriga skulder

194 392

338 167

Fondkapital

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

36 836 539

39 082 139

Ackumulerat resultat

405 301 693

357 893 541

Indexuppräknat grundkapital

351 397 355

327 912 932

Ackumulerat realt resultat

90 315 320

58 877 765

Summa fondkapital föregående år

442 138 232

441 712 675

396 975 680

386 790 697

Innevarande år

Avgifter

83 802 441

83 016 554

Pensionsmedel

-96 380 784

-87 860 857

Administrationsbidrag

-562 266

-521 522

Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema

-1 000 000

-700 000

Överskjutande löntagarfondsmedel

382 701

2 868 026

Summa tillskjutet grundkapital

-13 757 908

-3 197 799

Indexuppräknat grundkapital

-7 677 844

22 532 225

Avkastning från delfonderna

326 976

952 198

Årets resultat

50 659 579

47 408 153

Årets reala resultat

49 391 472

31 437 555

Ökning fondkapital innevarande år

37 228 647

42 040 604

45 162 552

54 921 978

Summa fondkapital totalt

479 366 879

483 753 279

442 138 232

441 712 675

Summa skulder och fondkapital

480 847 490

485 233 890

444 621 245

444 195 688

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 3 335 615

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

avseende försäljning 2 901 462

Resultaträkning

Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till

anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående

resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

13 317 242

Förlagsbevis

386 181

Reverser

790 412

Refinansieringslån

1 490

Penningmarknadsplacenngar

1 250 179

Partnerfinansiering

557 351

Övriga intäktsräntor

90 168

16 393 023

14 246 193

Fastigheternas driftsnetto

115 306

130 738

Övriga intäkter

20 314

3 760

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

486 023

758 562

Summa intäkter

17 014 666

15 139 253

Kostnader

Kostnadsräntor

257 147

137 131

Inköpskostnader

585

438

Administrationskostnader

29 277

26 416

Övriga kostnader

4 080

4 620

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

359 098

96 562

Nedskrivning av fordringar

60 000

Nedskrivning av fastigheter

107 609

Summa kostnader

817 796

265 167

Årets resultat

16 196 870

14 874 086

Balansräkning

Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1992

1991

Tillgångar

Banktillgodohavanden

254 378

353 602

Penningmarknadsplacenngar

9 353 219

8 662 015

Rantefordringar m m

7 331 152

5 836 135

Fordran å delfonderna

103 611

312 334

Värdepapper:

Obligaboner

120 041 852

Förlagsbevis

2 992 416

Reverser

5 862 361

Refinansieringslån

11 037

Partnerfinansieringslån

2 453 366

131 361 032

121 806 128

Fastigheter

3 441 955

3 267 394

Aktier i fastighetsbolag

190 461

151 073

Aktier i partnerfinansiermgsbolag

865 233

86 5 233

Ovnga tillgångar

46 900

19 829

Summa tillgångar

152 947 941

141 273 743

Skulder

Skuld till delfond

60 000

Fastighetslån

385 866

643 454

Övriga skulder

55 668

193 986

Fondkapital

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

9 166 302

Ackumulerat resultat

131 270 001

Summa fondkapital föregående år

140 436 303

126 244 748

Innevarande år

Avgifter

31 546 060

Pensionsmedel

-35 468 128

Admmistrationsbidrag

-206 914

Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema

-318 000

Överskjutande löntagarfondsmedel

156 605

Summa tillskjutet grundkapital

-4 290 377

-994 865

Avkastning från delfondema

103 611

312 334

Årets resultat

16 196 870

14 874 086

(Ökning fondkapital innevarande år)

(12 010 104)

(14 191 555)

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

Summa skulder och fondkapital

152 947 941

141 273 743

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende kop 777 066

avseende försäljning 807 960

Karl Gustaf Scherman

Lars-Gerhard Westberg

Curt Persson

Stockholm den 24 mars 1993

Gösta Gunnarsson (ordförande)

Lars Ag

Lars Walberg

Lisbeth Eklund

Bernth Johnson

Lilian Hindersson

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av större enskilda arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses

arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till

anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående

resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

21 139 193

Förlagsbevis

539 175

Reverser

1 008 193

Refinansieringslån

21 930

Penningmarknadsplacenngar

1 931 340

Partnerfinansiering

928 920

Ovnga intäktsräntor

124 127

25 692 878

22 292 929

Fastigheternas driftsnetto

192 176

217 897

Övriga intäkter

33 857

4 605

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

795 654

1 647 962

Summa intäkter

26 714 565

24 163 393

Kostnader

Kostnadsräntor

443 579

207 401

Inköpskostnader

916

909

Administrationskostnader

30 314

29 258

Ovnga kostnader

6 801

7 260

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

701 116

168 632

Nedskrivning av fordringar

100 000

Nedskrivning av fastigheter

179 348

Summa kostnader

1 462 074

413 460

Årets resultat

25 252 491

23 749 933

Balansräkning

Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1992

1991

Tillgångar

Banktillgodohavanden

172 923

164 099

Penningmarknadsplacenngar

12 535 165

16 510 273

Räntefordringar m m

12 400 518

10 222 814

Fordran å delfonderna

263 528

368 406

Värdepapper:

Obligationer

194 003 494

Förlagsbevis

3 763 451

Reverser

6 611 517

Refinansieringslån

138 925

Partnerfinansieringslån

4 088 944

208 606 331

188 223 962

Fastigheter

5 736 592

5 445 657

Aktier i fastighetsbolag

317 436

251 787

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1 442 055

Övriga tillgångar

78 107

32 989

Summa tillgångar

241 552 654

222 662 042

Skulder

Fastighetslån

643 110

1 072 423

Övriga skulder

94 805

165 889

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

21 831 596

Ackumulerat resultat

199 592 134

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

Summa fondkapital föregående år

221 423 730

197 174 349

Innevarande år

Avgifter

31 400 201

Pensionsmedel

-36 817 459

Admini strationsbidrag

-214 786

Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fonderna

-501 000

Överskjutande löntagarfondsmedel

108 034

Summa tillskjutet grundkapital

-6 025 010

131 042

Avkastning från delfonderna

163 528

368 406

Årets resultat

25 252 491

23 749 933

(Ökning fondkapital innevarande år)

(19 391 009)

(24 249 381)

Summa skulder och fondkapital

241 552 654

222 662 042

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 2 047 253

avseende försäljning 1 602 168

Lars-Gunnar Albäge

Leif Lewin

Bert-Ove Pettersson

Stockholm den 23 mars 1993

Hans Alsén (ordförande)

Ulf Laurin

Stig Malm

Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof Edin

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare

avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr. De

överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 740 661 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till

anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående

resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Penningmarknadsplacenngar

Partnerfinansiering

Övriga intäktsräntor

7 578 607

285 502

377 002

1 146

537 472

371 569

94 583 9 245 881

8 297 413

Fastigheternas driftsnetto

76 870

87 159

Övriga intäkter

13 543

3 339

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

456 272

612 579

Summa intäkter

9 792 566

9 000 490

Kostnader

Kostnadsräntor

131 095

143 807

Inköpskostnader

383

285

Administrationskostnader

20 017

19 517

Övriga kostnader

2 720

2 640

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

316 394

50 107

Nedskrivning av fordringar

40 000

Nedskrivning av fastigheter

71 739

Summa kostnader

582 348

216 356

Årets resultat

9 210 218

8 784 134

Balansräkning

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1992

1991

Tillgångar

Banktillgodohavanden

167 986

118 284

Penningmarknadsplacenngar

2 895 010

4 586 289

Räntefordringar m m

4 335 951

3 610 868

Fordran å delfonderna

59 837

271 458

Värdepapper:

Obligationer

69 461 861

Förlagsbevis

2 195 568

Reverser

2 657 425

Refinansieringslån

8 041

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

Partnerfmansieringslån

1 635 577

75 958 472

69 385 100

Fastigheter

2 294 637

2 178 263

Aktier i fastighetsbolag

126 974

100 715

Aktier i partnerfinansieringsbolag

576 822

Ovnga tillgångar

31 206

13 160

Summa tillgångar

86 446 895

80 840 959

Skulder

Skuld till delfond

40 000

Fastighetslån

257 244

428 969

Ovnga skulder

43 917

133 791

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital

5 838 641

Ackumulerat resultat

74 439 558

Summa fondkapital föregående år

80 278 199

73 556 583

Innevarande år

Avgifter

20 856 180

Pensionsmedel

-24 095 196

Admmistrationsbidrag

-140 566

Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fonderna

-181 000

Överskjutande löntagarfondsmedel

118 062

Summa tillskjutet grundkapital

-3 442 520

-2 333 976

Avkastning från delfonderna

59 837

271 458

Årets resultat

9 210 218

8 784 134

(Ökning fondkapital innevarande år)

(5 827 535)

(6 721 616)

Summa skulder och fondkapital

86 446 895

80 840 959

Not

Kontrakterade ej likviderade fondaffarer

avseende kop 511296

avseende försäljning 491 333

Åke Petersson

Erik V. Ramberg

Seine Svensk

Stockholm den 25 mars 1993

Rolf Wirtén (ordförande)

Gustaf Piehl

Arne Dahlberg

Sture Nordh

Lerf Zetterberg

Bengt Lloyd

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Verkställande direktör, Konsum Stockholm

Bernth Johnson, Kommunalråd

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

Lars Walberg, F d landstingsråd

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter

Ruth Kämek, F d landstingsledamot

Peder Tömvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

Ulla Petterson Carvalho, F d Kommunalråd

Margita Björklund, Adjunkt

Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Bengt Gustavsson, Bankdirektör

Gunnar Eklund, F d administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Hans Alsén, ordförande

Ledamöter

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

Hans AJsén, F d landshövding (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB

Leif Lewin, Direktör, OK Petroleum AB

Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter

Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk

Erik Menckel, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen (fr o m 1993-02-25)

Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Åke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Lars Gårdö, Direktör

Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Åke Petersson, Direktör

Gustaf Piehl, F d Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

Erik V Ramberg, F d Ordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Arne Dahlberg, F d Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Bengt Lloyd, F d Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund

E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

Ingvar Jansson, F d Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ingvar Åsén, F d Förbundsordförande. Svenska Transportarbetareförbundet

Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund

Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Revisionsberättelser

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om

fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1992

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 1 MKR

1960

1970

1980

1990

1991

1992

Obligationer

396,0

28 319,9

114 637,0

308 454,2

338 476,9

383 507,2

Förlagsbevis

15,2

1 145,8

1 989,8

10 224,3

10 285,0

8 951,4

Reverser

59,4

6 355,1

30 561,2

31 553,7

22 171,6

15 131,3

Refinansieringslån

2 438,6

11 267,4

549,1

303,8

158,0

Partnerfinansieringslån

8177,9

8 177,9

8177,9

Penningmarknadsplacenngar

0.1

0,7

2,4

10 225,1

30 394,6

25 378,7

Fastigheter

8 869,3

10 891,3

11 473,2

Aktier i fastighetsbolag

350,5

503,5

634,9

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2 884,1

Räntefordringar

9.1

738,3

5 100,7

17 374,1

19 514,3

24 073,0

Övriga tillgångar

18,1

932,1

1 018,2

481,0

Summa tillgångar

479,8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

444 621,2

480 850,6

Fastighetslån

2 242,4

2 144,8

1 286,2

Övriga skulder

1,5

580,5

23,5

376,3

338,2

192,2

Fondkapital

478,3

38 417,9

163 553,1

396 975,7

442 138,2

479 372,2

Summa skulder

479,8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

444 621,2

480 850,6

RESULTATRÄKNINGAR 1 MKR

1960

1970

1980

1990

1991

1992

Intäktsräntor:

Obligationer

10,8

1 625,2

9 481,4

32 855,7

37 687,2

42 035.0

Förlagsbevis

0,6

73,0

190,6

807,1

1 245,3

1 210,9

Reverser

1.0

372,6

2 789,7

4 260,3

3 220,9

2 175,6

Refinansieringslån

178,8

1 199,7

74,6

47.8

24,6

Partnerfinansiering

237,6

603,2

1 863,2

Övriga intäktsräntor

0.8

9,7

67,4

2 158,2

2 032,2

4 027.9

Fastigheternas driftsnetto

201,5

435.8

384,3

Övriga intäkter, kursskillnader m m

425,3

3 030,8

1 805,7

Summa intäkter

13,2

2 259,3

13 728,8

41 020,3

48 303,1

53 527,1

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader

1,3

44,7

56,1

2 575,3

819,8

2 782,6

Fondstyrelsernas administrationskostnader

0,5

1.3

6,2

60,1

75,2

79.6

Summa kostnader

1.8

46,0

62,3

2 635,4

895,0

2 862,2

Resultat

11,4

2 213,3

13 666,5

38 384,9

47 408,1

50 664,9

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt

(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

UNDER ÄR 1992

TOTALT

PER 31.12.1992

TOTALT

Obligationslån

45 030

383 507

Staten

24 519

106 571

Landsting och kommuner

-494

777

Bostadsfinansierande institut

20 661

255 600

Företag

-1 265

6 744

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

Företagsfinansierande institut

1 623

13 774

Utländska låntagare

-14

Förlagslån

-1 334

8 951

Bostadsfinansierande institut

-23

1 725

Företag

-396

361

Företagsfinansierande institut

-3

163

Banker

-912

6 702

Reversiån

-7 041

15 131

Landsting och kommuner

-514

2 452

Bostadsfinansierande institut

-3 772

2 374

Företag

-1 279

4 223

Företagsfinansierande institut

-1 476

6 082

Refinansieringslån

-146

158

Penningmarknad splaceringar

-5 016

25 379

Partnerfinansieringsplaceringar

11 062

Fastighetsinvesteringar m m

713

12 108

Summa

32 206

456 296

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper

(Anskaffningsvärden, mkr)

UNDER ÅR 1992

TOTALT

PER 31.12.1992

TOTALT

Staten

24 519

106 571

Kommuner

-1 008

3 230

Bostäder

16 866

259 699

Näringsliv

-3 854

38 206

därav industri m m

-1 987

26 666

energi

-955

5 387

övrigt

-912

6 153

Utländska låntagare

-14

Penningmarknadsplacenngar

-5 016

25 379

Partnerfinansienngsplacenngar

11 062

Fastighetsinvesteringar m m

713

12 108

Summa

32 206

456 296

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1960

MKR

1970

MKR

1980

MKR

1990

MKR

1991

MKR

1992

MKR

Staten

135

3 320

34 940

78 966

82 052

106 571

Kommuner

3 978

11 036

10 314

8 922

3 230

Bostäder

173

18 420

58 280

217 216

242 832

259 699

Näringsliv

102

12 405

54 036

44 223

37 377

38 206

därav industri m m

9 352

41 344

28 244

24 169

26 666

energi

1 695

8 212

8 741

6 343

5 387

övrigt

1 358

4480

7 238

6 865

6 153

Utländska låntagare

136

163

Penningmarknadsplacenngar, m m

10 225

30 395

25 379

Partnerfmansieringsplaceringar

11 062

Fastighetsinvesteringar m m

9 220

11 395

12108

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381 288

100

424 090

100

456 296

100

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i äldern 16-64 är (för

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e äret).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik-

som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och

visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar

utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965 5 000

1970 6 000

1975 9 000

1980 13 900

1985 21 800

1990 29 700

1991 32 200

1992 33 700

1993 34 400

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på

slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet

i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med

i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP).

ATP-poäng = PGI —

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje är.

ATP-poängen registreras och sparas för varje individ

varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng”

.. antal" år med ATP.. nral ...

x------gg--------x 0,98

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

' ’ Högst 30 år.

Fr o m den 1 januari 1993 reduceras ATP-

pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk-

tion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580

kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida'

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år. Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst

50%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevandepen-

sion utgör 40% av den avlidnes egenpension eller, om

barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade

eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för

första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-

let med 20.

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

förvän' av aktier och liknande värdepapper -

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,

andra och tredje AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

rösttalet.

1992 i sammandrag

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar eller omkring 4,4 mdr vid årsskiftet 1992/1993.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 4,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 25,9 mdr

mot 22,6 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1992 värdepapper för 4,3 mdr och sålde värdepapper för 3,6 mdr.

• I nyemissioner placerades 55 mkr, varav 31 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,

ASEA, Procordia och Sandvik, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 10,6 mdr

svarade för knappt 50% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 861 mkr.

Därjämte har under året lämnats aktieägartillskott på sammanlagt 158 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat

resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på

detta med 3% - med drygt 17 mdr.

• Aktiekurserna sjönk under 1992 med 0,3%. Index för fondens portfölj steg med 9%.

Avkastningen på fondkapitalet blev 13%.

VD-kommentar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Nittiotalets första år har varit mycket händelserika, inte

minst när det gäller utvecklingen på de svenska finansiel-

la marknaderna. Decenniet böljade med ett kraftigt börs-

fall efter ett mycket starkt åttiotal. Under första halvåret

1991 skedde en stark återhämtning, som emellertid visa-

de sig vara dåligt underbyggd mot bakgrund av att låg-

konjunkturen blev alltmera märkbar. Kurserna föll därför

tillbaka igen mot slutet av året. Det nya året inleddes

med förnyad optimism, som inte heller denna gång blev

särskilt långvarig. Bankernas kreditförluster fortsatte att

växa till närmast ogripbara nivåer och pengar blev allt

tydligare en bristvara. Därmed försvann en viktig förut-

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

sättning för en fortsatt optimism på aktiemarknaden. _

Kurserna föll med en tredjedel från maj till oktober. Aret

fick en hausseartad avslutning som en direkt följd av att

den svenska kronan deprecierades.

Bakom denna mycket korta resumé av händelseförloppet

under de tre senaste åren, döljer sig naturligtvis en

mängd samverkande faktorer. Orsakssambanden är ofta

komplexa, varför det ibland är svårt att skilja orsak från

verkan. Utan en god överblick, är det därför inte alltid

lätt att urskilja enskilda händelsers direkta effekter på ak-

tiemarknaden. Saknas en någorlunda riktig bild av hän-

delseförloppet blir det också svårare att förutse den fort-

satta utvecklingen.

Ett alltför kort perspektiv kan således ge en mycket för-

virrad bild av ett visst skeende. Med ett längre synsätt

blir det lättare att ”filtrera bort” en stor del av det ”brus”,

som ständigt omger, i detta fall, marknadens aktörer.

Härigenom ökar sannolikheten för att på ett riktigt sätt

uppfatta de underliggande trenderna, vilka lämpligen kan

ligga till grund för eventuella trendframskrivningar eller

prognoser. Detta är ingen originell ansats, men förtjänar

likväl att upprepas. I tider av stor osäkerhet och turbulens

är det extra viktigt att inte förlora perspektivet. Historien

har emellertid upprepade gånger lärt oss att detta är lätta-

re sagt än gjort.

Fjärde AP-fonden har uttalat långsiktiga mål. Strategin är

därför att söka identifiera de faktorer, som på längre sikt

är av väsentlig betydelse för lönsamheten i svenska före-

tag. Vårt verksamhetsfält utgörs till övervägande delen

av den svenska aktiemarknaden, en marknad som mycket

snabbt reagerar på en mängd mer eller mindre relevant

information. I sökandet efter jämvikt kommer den därför

att röra sig mellan vad som tidvis, och framförallt i efter-

hand, kan förefalla vara extrema lägen. Aktiemarknaden

är förvisso speciell i många avseenden, men funktions-

sättet är detsamma som för de flesta andra typer av mark-

nader.

Det kan förefalla vara ett dåligt betyg för den s k mark-

naden att den uppenbarligen inte vid varje enskilt tillfälle

ger en ”sann” bild av verkligheten. De omfattande korri-

geringar som nu pågår, bl a inom finans- och fastighets-

sektorerna, uppväcker lätt tvivel rörande marknadens för-

måga att åstadkomma den effektiva och ändamålsenliga

resursfördelning som ekonomerna påstår. Ändå är det

just denna förmåga att alltid förr eller senare korrigera

överdrifter, som är det bästa uttrycket för marknadens

grundläggande funktioner.

I detta sammanhang finns det anledning att fästa upp-

märksamheten på marknadens begränsningar, som kan

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

vara av olika slag. Vissa är mer eller mindre givna som

t ex begränsningar av informationsflödet till följd av till-

gång och kvalitet, avstånd mellan aktörer, språkskillna-

der och mycket annat. Härtill kommer de begränsningar

som sätts genom olika regler och lagar.

Det torde inte vara kontroversiellt att påstå att någon helt

fri marknad i begreppets verkliga betydelse, och inom de

områden vi har anledning att beröra, knappast existerar.

Det torde vara nästan lika okontroversiellt att påstå att

detta heller inte är eftersträvansvärt. Regler i en eller an-

nan form behövs av flera skäl. Problemet är att åstad-

komma ett regelverk som inte på ett negativt sätt påver-

kar markandens funktionssätt, utan istället stimulerar de

mekanismer som verkar för ökad konkurrens och mång-

fald.

Den s k marknadsanpassning och avreglering som har

skett och fortfarande sker inom ett flertal sektorer, är ett

uttryck för en ambition att ta bort vad som uppfattas vara

för marknaden hämmande regler och begränsningar.

Paradoxalt nog leder detta initialt till en ökad osäkerhet

och därmed förmodligen till överdrivna reaktioner på

dessa marknader. Orsaken är att det tar tid innan markna-

dens aktörer har anpassat sig till de nya spelreglerna.

Avregleringen av kredit- och valutamarknaderna under

åttiotalet är bra exempel på vilka dramatiska konsekven-

ser, som kan bli följden när marknadsplatsen plötsligt

konfronteras med tidigare ”inlåsta” obalanser.

Erfarenheterna av att marknaden på mycket lång sikt be-

finner sig i jämvikt kan sägas utgöra en av grundvalarna

för hur en aktieförvaltande institution som fjärde AP-fon-

den agerar. Marknadsförutsättningarna förändras ständigt

och på många olika sätt. Genom långsiktig analys kan

kortsiktiga överreaktioner på marknaden utnyttjas för att

förbättra avkastningen på fövaltat kapital. Att våga gå

emot marknaden innebär ett risktagande, men är en nöd-

vändig förutsättning för att över tiden uppnå en bättre av-

kastning än marknaden som helhet.

För att kunna agera på detta sätt utan att ta alltför stora

risker, krävs att aktiemarknaden är tillräckligt stor och

diversifierad. Den fortsatta koncentrationen av handeln

på Stockholms Fondbörs, är en viktig begränsning i detta

avseende. En stor förvaltare blir alltmer hänvisad till ett

mindre antal stora företag för att köpa eller sälja större

aktieposter. Möjligheterna att avvika från marknadens

sammansättning vid portföljvalet beskärs.

Baserat på ett minskande urval av noterade företag och

som en allt större aktör på aktiemarknaden, har fonden

under sin verksamhet trots allt kunnat bedriva en själv-

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

ständig portföljstrategi. Aktieportföljens sammansättning

har varit relativt koncentrerad, vilket hittills har visat sig

framgångsrikt. Under de senaste fem åren har index för

fondens aktieportfölj varje enskilt år utvecklats bättre än

börsen totalt. Under året har avkastningskravet väl kun-

nat uppfyllas även efter avsättningar till riskreserven för

befarade men icke konstaterade förluster i onoterade fö-

retag.

Riskkapitahnarknaden 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar på den

svenska riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utveck-

lingen av Veckans Affärers totalindex under 1990 och

1991 samt av totalindex och index för några av de vikti-

gaste branscherna månadsvis 1992.

Totalindex sjönk under året med marginella 0,3% (före-

gående år +6%), men mellan årsskiftena var kursutveck-

lingen mycket skiftande. Fram till årets högsta notering,

tredje veckan i maj, steg kurserna med nära 11 %. Där-

efter sjönk kursnivån med 37% till årslägsta. som inföll

andra veckan i oktober. Från denna nivå inleddes en

snabb återhämtning och kurserna steg fram till årsskiftet

med 43%.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1990-1992

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har va-

rit mycket oenhetlig. Vinnarbransch för fjärde året i rad

blev Kemisk Industri med en kursstegring på 28%. Kem-

isk Industri är överrepresenterad i fondens portfölj. Även

Verkstäder, som också väger tungt i fondens portfölj, ha-

de en god kursutveckling och steg med 24%. En bättre

utveckling än marknaden visade även Skogsindustri, som

steg med 13%. Sämst kursutveckling uppvisade bran-

scherna Banker -67%, Rederier samt Fastighets-

och byggföretag -43%, vilka alla är underrepresenterade

i portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börsvärde

med mellan -37% och 4%. Noterbart är att Kemi-, Verk-

stads- och Skogsbranscherna nu svarar för mer än två

tredjedelar av börsvärdet.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer

skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden-

ser. Anmärkningsvärt är dock att en så stor andel som två

tredjedelar av det totala antalet noterade aktier på A-lis-

tan utvecklats sämre än totalindex för tredje året i följd.

Närmare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt

börsvärde under året. En tråkig utveckling de senaste två

åren har varit att placeringsaltemativen på Stockholms-

börsen successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan haft

en nettominskning av 9 företag (samtliga börslistor 25

företag).

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

Fondbörs (A-listan) steg från 124,6 mdr 1991 till 165,5

mdr 1992. vilket överstiger 1986 års rekordnivå om

141.7 mdr. Eftersom omsättningen innehåller såväl en

pris- som en volymkomponent, är omsättningshastighe-

ten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsätt-

ningshastigheten beräknas månadsvis av fondbörsen.

Under 1992 registrerades en omsättningshastighet på

32% jämfört med 20% för 1991. Affärsaktiviteten över-

steg mätt på detta sätt därmed de senaste fem årens nivå-

er. Negativt är dock att av de 118 företagen stod 20 bolag

för ca 85% av den totala börsomsättningen. Redan de

fem mest omsatta bolagen svarade för närmare hälften av

börsomsättningen.

Den standardiserade optionshandeln var något lägre jäm-

fört med föregående år. Omsättningen ökade i handeln

med indexoptioner, från 5,2 mdr till 6,2 mdr. Handeln

med standardiserade aktieoptioner var klart lägre, 3,1

mdr mot 4,9 mdr föregående år.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-

tier mer än fördubblades enligt Riksbankens statistik till

64,1 mdr (30,5 mdr). Om man jämför genomsnittet av

dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrera-

de omsättningen, så steg utländska placerares andel av

handeln på Stockholmsbörsen markant från 12% till

19%. För tredje året i rad nettoköpte utländska placerare

svenska aktier. Nettoexporten ökade något till 13,3 mdr

(11,2 mdr). Noterbart är att av nettoexporten av svenska

aktier utgjorde aktier i Astra 43%.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och

exporten av utländska aktier med den i Sverige registre-

rade omsättningen, var denna relation nära nog oförän-

drad 40% (42%). De sammanlagda köpen och försälj- 57

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

ningama av utländska aktier uppgick till 132,0 mdr

(104,5 mdr). Härav nettoköptes utländska aktier för 3,1

mdr (14,2 mdr).

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-

serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen

ökat avsevärt. Under 1992 har denna handel mer än för-

dubblats jämfört med föregående år, framförallt ökade

handeln kraftigt under årets sista månader som en följd

av den då rådande ränte- och valutaoron. Under 1992

köptes och såldes nominella värdepapper för samman-

lagt 3.483,9 mdr (1.517,0 mdr). Härav svarade kronobli-

gationer för 3.454,4 mdr (1.465,1 mdr). Mätt på årsbasis

vände kapitalflödet för första gången på fyra år. Sålunda

nettoimporterades obligationer från utlandet för 5,8 mdr

(-44,7 mdr).

Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för

ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för

1991 och 1992. Den dollarbaserade världsindexutveck-

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

lingen under 1992, enligt tidskriften Morgan Stanley

Capital International (MSCI), återges också i diagram-

met. Kurserna på de stora utländska börsema steg gene-

rellt under året. Av de större börsema, som är represente-

rade i fondens aktieportfölj, steg New York och Paris

med 4% respektive 5%, medan London och Ziirich ökade

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

1 I Helår 1992

I I Helår 1991

V Världsindex 1992

14% respektive 18%. Börsema i Frankfurt och Tokyo

minskade i värde med 2% respektive 26%.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde uppgick

vid årsskiftet till ca 540 mdr, vilket motsvarade en värde-

ring uppgående till ca 110% av det justerade egna kapita-

let. Sedan 1985 har det egna kapitalet prissatts med ra-

batt endast under åren 1990-91. Detta avspeglade då för-

väntningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den nu-

varande värderingen kan tolkas som att dessa förvänt-

ningar har förändrats, men avspeglar också ett förändrat

avkastningskrav som en följd av lägre räntor.

1 likhet med föregående år varierade kursnivån högst av-

sevärt under året men totalindex förblev i stort sett oför-

ändrat från årsskifte till årsskifte. I januari ledde fallande

räntor till att Stockholmsbörsen stärktes kraftigt. Efter en

mindre avmattning som en reaktion på den inhemska

ekonomiska situationen tog konjunkturoptimismen ny

fart. Lägre räntor, fallande inflation, stigande produktivi-

tet i industrin samt hopp om en begynnande konjunktur-

uppgång i USA stärkte börsindex till årets högsta note-

ring den 11 maj. Totalindex föll under andra delen av

maj när vinstprognosema nedjusterades under intryck av

svaga bolagsrapporter och banksystemets fortsatta svå-

righeter med stora och ökande kreditförluster. Den be-

gynnande europeiska valutaoron och stigande räntor bi-

drog till en fortsatt försvagning av totalindex under som-

maren. Efterhand som den europeiska valutaoron ökade

och osäkerheten om Sveriges ekonomiska och politiska

utveckling steg försvagades totalindex ytterligare under

sensommaren.

I slutet av augusti och under september reagerade börsen

på Riksbankens höjningar av marginalräntan med att fal-

la snabbt och relativt kraftigt. Efter marginalräntehöj-

ningen till 500% nådde börsen den lägsta noteringen för

året. Då Riksbanken verkade ha bemästrat devalverings-

spekulationema och regeringen efterhand konkretiserade

den ekonomiska politiken steg börsen igen. Utvecklingen

på börsen var tämligen lugn till den 19 november då den

fasta växelkurspolitiken övergavs. Betydligt lägre räntor

och hopp om förbättrade konkurrensvillkor för svenska

exportföretag gav en mycket kraftig börsuppgång efter

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

deprecieringen. Efter betydande rörelser under året sluta-

de totalindex i det närmaste oförändrat jämfört med årets

början.

Emissions- och introduktionsvolymen för A- och OTC-

noterade företag uppgick till 1,4 mdr (8,8 mdr). Härav

uppgick nyemissionerna till 1,4 mdr (8,5 mdr). Konver-

tibla förlagslån utgavs till ett belopp av 0,2 mdr (6,6

mdr). På A- och OTC-listoma tillfördes inga nya bolag

under året genom nyintroduktioner riktade till markna-

den.

Under 1992 tillfördes A- och OTC-listoma sammantaget

6 (6) bolag. 22 (27) bolag avfördes från notering. Under

den senaste tvåårsperioden har antalet noterade bolag

(varmed inkluderas O-listan) minskat från 258 till 205.

Fonden 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan

1974 successivt förts över från första-tredje AP-fondema

till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden

infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-

valtning överföras medel som ”får uppgå till högst 1 % av

det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av

närmast föregående kalenderår på de medel som första-

tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har här-

igenom under 1992 ökats med ca 400 mkr till ca 4.400

mkr.

Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varför grund-

kapitalet uppgår till 4.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-

siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex

fram t o m december 1992) uppgår till 8.160 mkr. Det

uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-

tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-

fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och

onoterade värdepapper och i begränsad omfattning ut-

ländska värdepapper, jfr sid 20-21), dels placerats i likvi-

da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

1992 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1991 (belopp i mkr):

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde,

onoterade till bokförda värden) fördelade sig värdepap-

persportföljen vid utgången av 1992 på följande sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

1000<

13.862

63,2

500 <1000

3.933

17.9

250 <

500

1.965

9.0

100 <

250

1.145

5,2

50 <

100

487

2_2

10<

497

2.3

0,2

21.937

100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

däröver finns i 14 företag och svarar för drygt 81 % av

portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på

börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över

500 mkr med ett samlat värde av knappt 14 miljarder el-

ler 63% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-

persportfölj framgår av tabellen på följande sida. Procor-

dia, som svarar för 7% av fondens värdepappersportfölj

och 9% av marknadens börsvärde vid årets utgång, har

omplacerats från Övriga företag till Kemisk Industri.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

PLACERINGAR

(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

1992

1991

1992

1991

1992

1991

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade

i nyemissioner

i andrahandsmarknaden

3.760

3.117

3.273

3.759

487

-641

onoterade

i nyemissioner

31*

167

övrigt

115

-10

-90

3.816

3.365

3.283

3.874

533

-509

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

466

410

297

217

169

193

TOTALT

4.281

3.775

3.580

4.091

702

-316

* Exklusive aktieägartillskott till NLK och Plinius

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan i

delposterna)

Fondens köp av värdepapper under 1992 uppgick till

4.281 mkr dvs mer än 1991 (3.775 mkr). Försäljnings-

summan var lägre 1992 än föregående år och uppgick till

3.580 mkr (4.091 mkr). Fondens nettoköp av värdepap-

per blev därmed 702 mkr (nettoförsäljning 316 mkr).

Det totala antalet svenska värdepappersaffärer ökade från

drygt 1.000 till ca 1.300. Det svenska courtaget ökade

från ca 13 mkr till ca 19 mkr. Fonden har gjort affärer

med 23 svenska och 19 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

Detta förklarar en stor del av förändringen av bransch-

sammansättningen under året.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Verkstäder,

Kemisk Industri och Övriga företag.

Den ökade andelen i Verkstäder förklaras främst av bran-

schens goda relativa kursutveckling samt fondens netto-

köp av ASEA och Atlas Copco. Efter justering för

Procordia har Kemisk Industris relativa andel i fondens 59

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Bransch

Branchfordelning i %

Fondens portfölj

1992 1991 1990

Marknaden 1

1992 1991

1990

Verkstäder

Kemisk Industri

Skogsindustri

Fastighets- och

bvggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

Banker

Övriga foretag

100

portfölj minskat under året, främst beroende på fondens

nettoförsäljning av Astra. Fondens andel i Skogsindustri

överstiger genomsnittet för marknaden, huvudsakligen

beroende på nettoköp av STORA och MoDo.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andelar av aktier i

branscher som representerar tillverkningsföretag

(Verkstäder, Kemisk Industri och Skogsindustri) med

tillsammans 85% av portfölj värdet jämfört med 73% för

marknaden. A andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i

portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-

andel. Andelen aktier i Banker är också avsevärt lägre än

marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning

(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-

gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten

strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan

portfölj ett bättre utfall än en mer ”indexneutral” portfölj.

A andra sidan innebär koncentrationen ett högre riskta-

gande. Under 1992 har koncentrationen på företag i rela-

tiva termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under

1992 på en marginellt högre nivå än föregående år, +2%,

jämfört med börsens totala omsättningsökning på över

30%. Affärsvolymens andel av den officiella börsomsätt-

ningen minskade därför till ca 2,1 % (2,8%). Marknads-

värdet av fondens portfölj utgjorde ca 3,8% (3,4%) av det

totala börsvärdet. Omsättningshastigheten i fondens port-

följ ligger således lägre än genomsnittet för marknaden.

Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie-

serier, nådde under 1992 en mycket hög andel, 58%

(35%) av fondens affärsvolym.

1 nyemissioner i noterade företag har fonden 1992 in-

vesterat 24 mkr (56 mkr).

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

knappt halva marknadsvärdet av den totala svenska

aktieportföljen eller drygt 5%-enheter mer än föregående

år. Nya engagemang bland de fem största är Ericsson och

ASEA. Aktiekurserna för de båda senare företagen har

1 Veckans Affärers branschindelning

utvecklats vänsentligt bättre än marknaden. Dessutom

har nettoköp gjorts i båda företagen.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

(1)

Astra

4.342 mkr

(6)

Ericsson

1.738 mkr

(9)

ASEA

1.580 mkr

(2)

Procordia

1.517 mkr

(3)

Sandvik

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

1.427 mkr

10.604 mkr

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är Alma Industri & Handel,

Linjebuss, Scribona (via uppdelning av Esselte) och

Strålfors.

• Ett antal engagemang har avyttrats: Almedahl, Finn-

veden, Inter Innovation (uppköpserbjudande), NCB och

Nordbanken (uppköpserbjudande).

• Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, Gambro

och STORA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid

16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapi-

tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i ni-

vå med 1991. Fonden har liksom föregående år i mycket

begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom

handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet innehavda köpoptioner redovisas i följande

tabell:

Företag

Optioner

Marknadsvärde

Lösenvärde

motsvarande

92-12-31

tkr

antal aktier

tkr

SSAB 422.500 1.901 71.825

Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 10%

av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska bo-

lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska

aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Med nu

gällande bestämmelser kan drygt 1,6 mdr placeras i ut-

landet.

Under 1992 har fonden fortsatt uppbyggnaden av den ut-

ländska portföljen. Portfölj värdet ökade under året med

319 mkr och uppgick vid årets utgång till drygt 751 mkr.

Anskaffningsvärdet var vid samma tidpunkt 599 mkr. De

sammanlagda köpen av utländska aktier har ökat från

410 mkr till 466 mkr och försäljningen ökade från 217

mkr till 297 mkr.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot

främst större bolag i länder som är betydande ur ekono-

miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.

Genom investeringar på börsema i New York, Tokyo,

London. Frankfurt, Paris och Ziirich finns i fondens port-

följ placeringar på totalt sex av de sju största börsema.

Den utländska portföljen har givit ett positivt tillskott till

fondens totalavkastning, dock med stor hjälp av den 60

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

svenska kronans depreciering. Den utländska portföljen

befinner sig fortfarande under uppbyggnad.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land

1992-12-31:

Land

Fördelning

till marknads-

värden%

Antal

bolag

USA

England

Schweiz

Tvskland

Frankrike

Japan

100

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1992 var 861

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

mkr exklusive till NLK och Plinius under året lämnade

aktieägartillskott på tillsammans 158 mkr, som direkt be-

lastat fondens resultat. Det investerade beloppet uppgick

vid utgången av föregående år till 897 mkr.

Engagemanget i Centrumlnvest har avvecklats med för-

lust. Förlusten täcks i huvudsak av tidigare gjord reserve-

ring.

Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst

nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt-

ningen för förlustrisker - liksom föregående år efter indi-

viduell bedömning - i årets bokslut uppgår till 430 mkr

(360 mkr).

I januari 1993 träffades avtal om försäljning av samtliga

aktier i Liber. Realisationsvinsten uppgår till ca 100 mkr.

Likvida medel

Fondens likviditet till anskaffningsvärde uppgick vid

årets slut till 3.146 mkr, vilket innebar en ökning under

året med 338 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida me-

del i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna

till marknadsvärden, minskade från årsskifte till årsskifte

från 12,6% till 12.1%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor upp-

gick till ca 2,7 mdr. Under året har portföljens medellöp-

tid trendmässigt successivt minskat, men vid några till-

fällen har portföljen genom aktiv handel avsevärt för-

längts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan ett

halvt år och knappt två år (1991: 45 dagar till fem år).

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Procent

1992

1991

Specialkonto, dagslån

Företaascertifikat

Statsskuldväxlar

Obligationer

100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var

under året 15,1% (15,0%). I reala termer innebar detta en

avkastning på 13,2% (6,5%).

Under 1992 var marknadsräntornas rörelser betydligt

större än under både 1990 och 1991, vilka ändå var år

med avsevärda räntefluktuationer. Under årets början föll

de korta räntoma i takt med att marginalräntan sänktes

efter föregående hösts markanta höjning. Då tecken på en

fortsatt svensk konjunkturavmattning blev allt tydligare

och inflationsförväntningarna dämpades föll även de

långa räntoma kraftigt. Ränterörelsema under resten av

det första halvåret var relativt små.

Under sommaren ledde bl a förväntningar om tyska rän-

tehöjningar och den allt instabilare europeiska valuta-

marknaden till att räntoma i Sverige tenderade att stiga

på samtliga löptider. Osäkerheten om den ekonomiska

utvecklingen och det politiska läget i Sverige tilltog un-

der sommaren och inflationsförväntningarna ökade. I slu-

tet av augusti ledde devalveringsspekulationer till att va-

lutaflödet accelererade mycket kraftigt. För att försvara

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

kronans värde höjde Riksbanken stegvis marginalräntan,

som den 17-20 september nådde en kulmen på rekordni-

vån 500%. När marginalräntan sedan sänktes föll de kor-

ta räntoma snabbt tillbaka till samma nivå som före kri-

sen. medan de längre räntoma låg kvar på en hög nivå. I

november tog spekulationerna mot den svenska kronan

fart igen och valutautflödet accelererade dramatiskt.

Efter utflöden på ca 160 mdr under en vecka var valuta-

reserven i det närmaste tömd och Riksbanken beslöt den

19 november att överge den fasta växelkurspolitiken.

Kronan deprecierades omedelbart ca 10% mot det tidiga-

re indexvärdet. Under återstoden av året sänktes margi-

nalräntan stegvis och var vid årsskiftet 11%. De korta

räntoma föll samtidigt kraftigt och låg vid årets slut ca

4%-enheter under nivån vid årets början. Även de långa

räntoma sjönk och låg vid årsskiftet på samma nivå som

vid föregående årsskifte. Vid ingången av 1993 hade

Sverige således en svagt positiv avkastningskurva och en

markant minskad räntemarginal mot de europeiska,

främst de tyska räntoma.

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden

1992 (belopp i mkr):

Tillförda medel

1992

1991

Aktieutdelningar

526

515

Konvertibelräntor

Räntor på likvida medel

409

324

Nettoförsäljning av värdepapner

316

Ökning av grundkapitalet

500

Övrigt

Summa tillförda medel

1.471

1.165

Använda medel

Neuoköp av värdepapper

702

Aktieäaartillskott

15S

—

Överföring till 1-3 AP-fondema

226

196

Förvaltningskostnader

Ökning av fordringar resp

minskning av skulder

Summa använda medel

1.133

242

Förändring av likvida medel

+338

+923

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna

Pensionsfonden skall fondens Ullgångar tas upp till an-

skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i

redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings-

mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-

sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-

rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 2% till 526 mkr (515 mkr).

Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,6% (ca 2,6%) av mark-

nadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1992-04-30.

Ränteintäkterna, 417 mkr (varav 409 mkr på likvida me-

del), ökade jämfört med föregående år (334 mkr).

Förvaltningskostnaderna minskade med drygt 8 mkr. En

uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-

nadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på

sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2 promille

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

(1,9 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-

talet under året och 0,7 promille om tillgångarna värderas

till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-

ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-

nader) på 926 mkr (824 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1992 medförde re-

alisationsvinster på 1.524 mkr (1.785 mkr) och realisa-

tionsförluster på 459 mkr (66 mkr). Realisationsvinster

och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-

kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-

tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Som redan nämnts har 430 mkr avsatts för befarade för-

luster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv-

ningar uppgår till 284 mkr (358 mkr).

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fondema överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1992 till 232 mkr (226 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 1.475 mkr (1.958 mkr). Detta belopp tillfö-

res fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution

inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföl-

jen måste den sägas vara ofullständig och missvisande.

Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip av

samma karaktär som realisationsvinster och realisations-

förluster. I och med att likviden av en försäljning rein-

vesteras i värdepapper är det realiserade resultatet under-

kastat samma kursrisker som de orealiserade kursföränd-

ringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed

portfölj värdet kan ändras snabbt - valet av stickdag kan i

hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte

fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett ensta-

ka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsik-

tiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföljen

ökat med 1.235 mkr. Motsvarande tal 1991 innebar en

ökning av övervärdet med 827 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1992 blev därmed ett

överskott på 2.942 mkr (3.011 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-

minella resultatet korrigeras för inflationen under året

och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-

ning. Efter avsättning med 136 mkr (551 mkr) för beva-

rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet

ett överskott på 2.806 mkr (2.460 mkr). Med hänsyn ta-

get till kravet på överföring till första-tredje AP-fondema

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

visade fonden ett överskott på 2.575 mkr (2.234 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.

Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-

komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-

sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde

verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-

dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990.

Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet

motsvarande resultatkrav med drygt 17 mdr.

Performance

Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall

i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktie-

marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens huvud-

sakliga verksamhetsområde.

Veckans Affärers totalindex sjönk under året med 0,3%.

Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en

uppgång med drygt 9%. Avkastningen på fondkapitalet

till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-

nings- och ränteintäkter, uppgick till drygt 13%. Avkast-

ningsmåtten har i båda fallen belastats med drygt 1 %-en-

het motsvarande årets nettonedskrivningar.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1992

Vänsterskaia, staplar Högerskala, linje

Ärligt resultat i förhållande Ackumulerat resultatöverskott

Öl! resultatkrav utöver resultatkrav sedan

starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-

betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutning-

ar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 17.587 tkr, fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1991):

1992

1991

Löner och ersättningar

Styrelse och

verkställande direktör

1.384

1.351

Övriga anställda

2.789

2.620

Övriga personalkostnader

2.349

2.220

Lokalkostnader

1.535

1.809

Informationskostnader

5.480

12.031

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

(netto)

4.050

6.043

Summa

17.587

26.074

Ett nytt ADB-system för hantering av likvida medel och

optioner har under året tagits i bruk.

Utvecklingskostnaderna härför belastade till större delen

föregående år. Detta förklarar i huvudsak de jämfört med

föregående år lägre förvaltningskostnaderna.

Förvaltningsberättelse

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på

satt som framgår av balansräkningen och särskilda spe-

cifikationer över fondens värdepappersinnehav vid års-

skiftet Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna

Resultaträh

skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar

och skulder per den 31 december 1992 framgår av följan-

de resultaträkning samt balansräkning.

ning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

1992

1991

Aktieutdelningar

525.902

515.474

Ränteintäkter

417.365

334.117

Förvaltningskostnader

-17.587

-26.074

Rörelseresultat

925.680

823.517

Realisationsvinster

1.524.010

1.784.626

Realisationsförluster

-459.240

-65.834

Nedskrivning

- 284.220

-358.082

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema

1.706.230

2.184.227

Överföring till 1-3 AP-fondema not 1

-231.513

- 225.746

Bokföringsmässigt resultat

1.474.717

1.958.481

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema en! ovan

1.706.230

2.184227

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster

1.235.473

826.732

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster

2.941.703

3.010.959

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1

-135.597

-550.997

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster

2.806.106

2.459.962

Överföring till 1 -3 AP-fondema

-231.513

-225.746

Överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav

2.574.593

2.234.216

Balansräkning

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1992-12-31

1991-12-31

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar.

företagscertiftkat och obligationer m m

3.145.886

2.808.138

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

91.119

62.940

Aktier, not 2

13.119.347

22.156.654

11.544.585

19.430.529

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3

464.453

531.556

356.531

339.525

Summa tillgångar

16.820.805

25.925.215

14.772.194

22.641.132

Skulder och fondkapital

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fondema. not 1

231.513

225.7A6

225.746

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

7.647

9.374

Övriga konfristiga skulder

366

512

Riskreserv

430.000

360.000

669.526

595.632

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

4.000.000

3.500.000

Uppindexerat grundkapital, notl

8.160.456

7.524.860

Ackumulerat överskott från föregående år

10.676.562

8.718.081

Ackumulerat överskon i förhållande till resultatkrav

14.520.640

12.286.424

Arets resultat

1.474.717

1.958.481

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

Arets resultat i förhållande till resultatkrav

2.574.593

2.234.216

16.151.279

25.255.689

14.176.562

22.045.500

Summa skulder och fondkapital

16.820.805

25.925.215

14.772.194

22.641.132

Stockholm 1993-02-18

Sören Mannheimer Birgitta Johansson-Hedbere Ingegerd Karlsson

Sonja Weidland

Marcus Storch Gunnar L Johansson

Ingemar Essen

Lennart Hjalmarsson

Bo Dockered Bertil Jonsson

Dan Andersson

Lage Andréasson

Peter Nygårds Björn Rosengren

Bertil Danielsson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1993-02-19

Pål Wingren Sten Lundvall

Patric Fredell

Tommy Qvarfort

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Bokslutskominentarer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinsttument bokförs till anskaffnings-

värde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-

kluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning

av realisationsvinster och förluster vid försäljning av vär-

depapper har genomsnittsmetoden använts.

Avsättning till riskreserv har skett efter individuell pröv-

ning.

Av årets resultat överförs 3% av det förvaltade grundka-

pitalets nuvärde till 1-3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1992 uppgår till 234.9.

Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp

Index

Beräknat

nuvärde

92-12-31

Tillgängligt

antal dagar

Avkastnings-

krav

Ingående nuvärde 1/1-92

7.524.860

230.8

7.658.534

360

229.756

Rekvirerat 18/11 -92

500.000

234,0

501.923

1.757

8.024.860

8.160.456

231.513

-8.024.860

A vsältning för bevarande av grundkapitalets köpkraft 135.S97

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 20.

Revisionsberättelse

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-

kenskaperna. protokoll och andra handlingar, som läm-

nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna

samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-

forderliga.

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko

AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepap-

perstransaktioner, som fonden företagit under 1992, eller

mot de sätt på vilka desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-

träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptag-

na resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller in-

venteringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-

valtning.

Stockholm den 19 februari 1993

Pål Wingren

Sten Lundvall

Patric Fredell

Tommy Qvarfort

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Nils Dexe. departementsråd

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Monica Andersson, borgarråd

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Jörgen Andersson, kommunalråd

Sonja Weidland. kommunalråd

Kennart Erlandsson, kommunalråd

Nlarcus Storch, direktör

Erik Menckel. direktör

Gunnar L Johansson, direktör

Magnus Lemmel. direktör

Ingemar Essén. direktör

Chrisiopher Friis, direktör

Lennart Hjalmarsson, direktör

Kjell Olof Olsson, finansdirektör

Bo Dockered. förbundsordförande

Hans Wållensteen, direktör

Bertil Jonsson. LOs andre ordförande

Valter Carlsson, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Lage Andréasson. f förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Peter Nygårds, kanslichef

Anna-Greta Johansson. 2:e vice ordförande

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren, aukt revisor, ordförande

Patric Fredell. direktör

Sten Lundvall, aukt revisor

Tontmy Qvarfort, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen. vice verkställande direktör

Arne Lööw

Gunnel Johansson, kamrer

Stefan Malmström

Margareta Passad

Ulf Fabigren

Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-787 75 00. Telefax: 08-24 42 40

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1992

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag Antal

Förändringar

Marknadsvärde

% av

Aktie- Röster

under 1992 1

tkr

kapital

ÄGA

3.473.324

+42.000

1.076.600

2.490.800

982524

Alma B

147.600

+147.600

5.461

7.6

2.8

Andersons B

847.872

763

12.2

7.5

Arcona A

570.000

6.270

6.3

7.3

Argonaut

2.748.000

+378.000

48.090

2,5

617300

2.130500

ASEA

4.160.330

+988.390

1.580.179

4.6

5,5

3.787.130

373.200

ASGB

388.300

17.473

3,9

1,7

Astra A

5.940.110

-1.453.119

4.342-220

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

4.9

5.8

Atlas Copco

790.724

+461.800

260.709

3.1

767.693

23.031

Bergman & Bevins B

511.400

43.469

6.7

4,3

BPA B

440.400

4.404

0.5

Eken B

375.000

11.625

6.2

3,8

Elektrolux B

3.924.354

918.299

5.4

Ericsson

9.391.726

+640.806

1.737.688

4.6

35.806

9.355.920

ESAB

809.352

+351.476

146.199

9,1

6.2

171.920

637.432

Esselte

1.503.938

+152.300

133.850

4.4

5.8

1.228.932

275.006

Euroc

1.975.644

79.026

5.6

6,8

1.958.870

16.774

Gambro B

1.878.486

+787.986

597.359

6.9

3.6

Garphyttan

330.000

37.620

7,1

7.1

Gullspång B

5.373.465

+650.000

356.118

7,7

Handelsbanken A

1.031352

-201.000

31.462

0.6

0,7

Hennes & Mauritz B

1.921.875

+1.537.500

261.375

5,1

2.4

Incentive

3.707.140

656.164

5.4

5.1

2.516.040

1.191.100

J M Bygg B

504.300

24.152

2.4

1,2

Linjebuss A

449.228

+449.228

34.591

7.0

Lundbergföretagen B

1.290.145

+50.000

61.340

1,7

0.4

Mo och Domsjö

660.251

-18.850

149.782

3.7

253.318

32.733

374.200

NCC

1.938.420

31.015

4,3

1.775.020

163.400

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade ___________________________

% av

Företag

Antal

Förändringar

under 1992 1

Marknadsvärde

tkr

Aktie-

kapital

Röster

60.000

-38.200

840

0,4

Perstorp B

2.035.800

+524.164

396.981

8,6

4.1

Procordia

7.951.786

+25.000

1.516.702

3.1

1.5

1.954.074

5.997.712

B / •

Sandbiom & Stohne B

315.000

< i.B

5.198

5.7

3,0

Sandvik

3.463.421

+105.000

1.427.338

6.3

7.2

3.054.703

408.718

SCA

8.864.556

+90.000

1.036.437

4.8

2.716.060

6.148.496

Scribona

1.503.938

+1.503.938

10.245

4,4

5.8

1.221.132

282.806

SE-Banken A

2.478.400

-2.337.000

26.023

0,9

1.0

Seco Tools B

1.127.665

+247.000

99.235

4.0

1.1

Siab

422.200

15.291

1,6

177.600

244.600

Sifab B

388.524

+10.000

6.596

3,7

1,3

Sila

1.800.000

56.497

5,1

4.3

716.200

1.083.800

Skanska

6.849.200

+641.300

551.294

5,4

3.6

72.300

6.776.900

SKF

3.534.276

253.776

3,1

4.4

2.151.200

1.383.076

SS.AB

1.390.433

-30.000

154.613

5.2

A 832.600

B 557.833

Stora A

1.914.850

+709.500

532.328

3.9

Strålfors B

300.000

+300.000

20.100

5.6

3,4

Svedala

780.134

+375.700

80.354

3,9

3.9

Sydkraft A

6.284.200

+64.000

628.420

4.5

Trelleborg

2.099.204

+324.868

115.444

1.575.948

523.256

Westergyllen B

40.000

1.680

3,1

0.8

Volvo

3.066.501

-10.000

1.060.105

4,0

7.4

2.174.068

892.433

Ängpantieföreningen B

304.200

+87.000

7.605

7,9

1.6

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

20.656.405

11.771.483

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Företag

Antal

Förändringar

Anskaffningsvärde 1

% av

Aktie- Röster

under 1992

tkr

kapital

Four Seasons VC 410.000 122.750 33,8 28.4

A 83.950

B 326.050

Gru v kraft pref 1 41.500 5.18S 95 22.2

Holmen Kraft 544.000 +4.000 54.400 455 23,7

Pref 1 540.000

Stam A 4.000

Junkaravan pref 1 83.166 15.007 5.4 10.4

Liber A 700.000 36.253 10.0 12,6

LjungbergGruppen B 96.000 10.852 22 0.4

NKR Gruppen B 8.184 8.500 16.1 5.8

Näringslivskredit

395.974

+100

51231

333

47,4

366.766

29.208

Plinius

499.999

+125.000

209.099

20.0

24,6

474.815

25.184

Robustus

376.150

46.429

25.0

35,4

255.000

121.150

Spira lnvest A

208.333

25.000

5,0

5,1

Swedish Genetic

35.725

113.600

44,3

49.9

20.033

15.692

Uwelast A

300

2.000

30.0

30,0

Älvkraft pref 1

500.000

50.000

15,9

28,8

Totalt anskaffningsvärde 750.309

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Nominellt tkr

Förändringar under 1992

Marknadsvärde tkr

Mo och Domsjö KVB C

271.567

+138.092

285.860

SCA IB

19.176

84.484

Sydkraft C

51.226

48.664

Totalt marknadsvärde

419.008

Totalt anskaffningsvärde

352.259

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt tkr

Förändringar under 1992

Anskaffningsvärde tkr

Four Seasons VCM

26.000

Gru vkraft

6.670

Holmen Kraft

6.000

Näringslivskredit

49.000

+24.000

49.000

Plinius

7.000

+7.000

7.000

Swedish Genetic

16.603

Totalt anskaffningsvärde

111.273

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

CHF

SBC

17.000

24.229

Ciba-Geigy

8.680

22.652

Nestlé

5.750

31.174

Sandoz

300

4.446

Swiss Re

825

10.000

DEM

Allianz

650

5.516

Bayer

8.000

9.171

Deutsche Bank

8.500

23.524

Henkel

2.000

4.748

Preussag

5.000

7.806

Siemens

5.000

12.713

Veba

8.000

12.317

FRF

Air Liquide

24.100

24.291

Alcatel Alsthom

23.000

20.078

BSN

4.000

4.814

Crédit Locai de France

8.000

3.431

Elf Aquitaine

11.500

52255

Générale des Eaux

3.550

9.718

GBP

Argyll Group

320.000

13.010

B.A.T Industries

185.000

18.813

Britisb Gas

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

470.000

14.173

Courtaulds

200.000

12.311

Glaxo

135.000

11.075

Grand Metropolitan

325.596

15.663

Lasmo

250.000

4.086

Lucas Industries

420.000

5.735

MFI Fumiture Group

550.000

8.193

SIEBE

335.000

15.231

Smithkline Beecham

215.000

9.853

Thom EMI

102.948

9.383

Unilever

45.000

5.191

JPY

Fanuc Ltd

14.000

2.697

Hitachi Zosen Corp

40.000

1.083

Mitsubishi Heavy Ind

30.000

875

Mitsui & Co

35.000

1.152

Nisshin Steel Works

60.000

997

Pioneer Electronic Corp

17.000

2.499

Secom

8.000

2.453

Sega Enterprises

3.500

1.985

Tohoku Elec Power

17.000

2.190

Toshiba Cotp

75.000

2.622

Toyota Motor Corn

29.000

2.363

Yamanouchi Pharmaceutical

16.000

2.246

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag

Antal

Marknadsvärde tkr

USD Bankers Trust

35.500

16.694

Boatmens Bancshares

40.000

15.378

Consolidated Rail

70.000

22.826

Dow Chemical

20.000

7.860

Flour Corp

60.000

17.248

General Electric

50.000

29.348

Goodyear

45.000

21.123

International Paper

40.000

18.295

Johnson & Johnson

48.000

16.641

McDonalds Corp

55.000

18.407

Morgan Stanley Group

25.000

9568

Motorola

39.000

27.978

Occidental Petroleum Corp

85.000

9.920

Pfizer

40.000

19.909

Philip Morris

57.000

30.179

Toys R Us

40.000

11.018

UAL Corporation

20.000

17.317

Union Camp

45.000

14.249

Wal-Mart

55.000

24.165

Totalt marknadsvärde

749.940

Totalt anskaffningsvärde

597.555

Konvertibler

Företag

Nominellt

Marknadsvärde tkr

DEM Deutsche Bank

JPY Sotesu Rosen

83.000

J3.000.000

497

778

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

1.275

921

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade

11.771

20.656

Svenska aktier, onoterade

750

Summa aktier

13.119

22.156

Övriga svenska värdepapper, noterade

Övriga svenska värdepapper, onoterade

Övriga utländska värdepapper

Summa övriga värdepapper

352

111

464

419

111

531

Summa värdepapper

13.584

22.688

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

mang,

mkr

Ägarandel/

rösträtts-

andel, %

Övriga större

delägare

VD/Fondens

styrelserepr.

Kommentar

A) Partnerfinansieringar

Gruvkraft

11.9

9.5/22.2

Boliden

“i

Pcr-Ame Nilsson

Dessa bolag har övertagit vattenkraft-

(Trelleborg)

Och kon-

sortier

av för-

säkrings-

bolag,

pensions-

stiftelser

Thomas Halvorsen

tillgångar från de nämnda industriföre-

tagen. Bolagskonstruktion och kraft-

Holmen Kraft

60.4

455/23.7

Holmen

Erik Olsson

leveransavtal med resp industriföretag

(MoDo)

Thomas Halvorsen

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

är så konstruerade, an fonden på sina

preferensaktie- och konvertibelinnehav

Junkaravan

15.0

5.4/10.4

MoDo

Lennart Svensson

får en real avkastning på 3.5-55 %

Thomas Halvorsen

per år.

Älvkraft

50.0

15.9Z28.S

Uddeholm KD AB m , n '

Giöis Broman

(Gullspång)

Thomas Halvorsen

B) övriga bolag

Four Seasons

148.8

33.8/28.4

Alfa-Laval, AMF-P.

Gösta Oscarsson

Ett av landets största ventare Capital-

Venture Capital

SPP. FSVC

Bertil Danielsson

företag med en blandad företags-

portfölj.

(inkl FSVC Management AB)

Management AB

Liber

36.3

10.0/12.6

Procordia. Skandia.

Skandinaviska För-

värvskapital. Spira

Invest, Pronolin

Birgitta Johansson-

Hedberg

Thomas Halvorsen

Förlagskoncern med stark ställning

inom framför allt läromedel.

Engagemanget avyttrades i januari 1993.

LjungbergGruppen 10.9

2.2'0.4

Familjen Ljungberg.

Försäkrings AB Sirias.

WASA. SPP

Utf Hoimlnnd

Bygg- och fastighetsbolag.

NKR Gruppen

S5 16.1/5.8

Ebbe Krook med

familj. Four

Seasons VC

Ebbe Kr ook

Gösta Oscarsson

Holdingbolag för möbelföretaget NKR

Internationa! .AB (med inriktning på

inredningar för kontor och offentlig

miljö).

Näringsfivskredit 100.2* 333/47.4

NLK

Volvo och WASA

Christer Jömeskog

Thomas Halvorsen

Kreditaktiebolag.

Plinius

216.1* 20.0/24.6

AMF-P, Apoteksbolagets

pensionsstiftelse. SPP.

Handelsbanken.

Kenneth Andersson

Bertil Danielsson

Fastighetsbolag med inriktning

på Sverige.

Sparbankernas Bank

Robustas

46.4 25.0/35.4

Sparta Holding.

AMF-P. Folksam, SPP

Hans Ficstenbach

Thomas Halvorsen

Bolaget drivs som ett awecklings-

projekt

Spira Invest

25.0 5.0/5.1

Lantbrukskoopera-

tionea och närstående,

Volvo. Procordia

Ulf Hjahnarsson

Bertil Danielsson

Förvaltningsbolag med industriell

inriktning, främst livsmedel och skog.

Swedish Genetic 130.2 44.3/49.9

Investment (SGX)

AMF-P. SIB invest,

SPP

Per Olof Mårtensson

Bertil Danielsson

Holdingbolag för bioteknikföretaget

KaroBio.

Uwelast

2.0

30.0/30.0

Four Seasons VC.

företagets grundare

Martin Holm Uwelast tillverkar formgjutna polv-

Lars-Olof Gustafsson uretaner för industriändamål.

exkl. aktieägartillskott

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

1988

1989

1990

1991

1992

Grundkapital vid årets slut

2.350

3.000

3.500

4.000

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

4.862

5.836

6.974

7.525

8.160

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

7.953

9.728

12218

14.177

16.151

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

17.275

23.409

19.260

22.046

25.256

Värdepappersportfölj tid årets slut, anskaffningsvärden

6.395

8.630

10.499

11.901

13.584

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

15.718

22.311

17.541

19.770

22.688

Nettoplaceringar under året

-242

1.425

400

-316

702

Realt resultat

5.475

5.160

5.287

2234

2.575

Avkastning på fondkapital. %

+51

+32

-19

+16

+13

Index for fondens portfölj, förändring. %

+54

+32

-23

+12

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

+51

+24

-30

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett ak-

tiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i

konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinst-

medel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-

följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här

räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fond-

kapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster men exklusive överföring till

1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper,

justerat för köp och försäljningar.

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Innehåll

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1992

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) ^g 1993794113

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att

förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte

AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och

är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda

anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna

förvaltar.

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti

1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1992. Femte AP-fonden

skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning

på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

VDs kommentar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Börsen uppvisade under 1992 starka svängning-

ar. Under våren steg kurserna på Stockholms-

börsen trots rapporter om vikande ekonomisk

aktivitet och sämre vinstutsikter. Under somma-

ren blev den svenska kronan satt under press

och kurserna vände nedåt. Växelkursen försva-

rades av Riksbanken och marginalräntan sattes

mycket högt. Resultatet blev starkt fallande ak-

tiekurser. Den 19 november förklarade Riksban-

ken den svenska valutans värde flytande, vilket

gav fallande kronkurs och starkt stigande aktie-

kurser. Vid 1992 års slut var börsens generalin-

dex tillbaka till ungefär det lage som rådde vid

årets början.

Främst på grund av den osäkerhet som rått på

valutaområdet under andra halvåret 1992 har

fondens uppbyggnad av aktieportföljen haft ett

långsammare forlopp än förväntat. Större netto-

köp har skett i Latour. Fonden har sålt hela sitt

innehav i Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition

och Investor.

Aktieportföljen har utvecklats väl och ökat med

4,2 procentenheter mer an veckans Affärers in-

dex. Den utlandska delens marknadsvärde ut-

gör ungefar 22 % av portföljens värde beroende

dels på en gynnsam kursutveckling och dels på

växelkursförändringen.

Fonden har under 1992 lyft ytterligare 500 mil-

joner kronor av tilldelade medel och grundkapi-

talet i fonden ar nu 3,2 miljarder kronor. Likvi-

diteten i fonden var vid årets slut hög och place-

rad i statsskuldväxlar eller statsgaranterade cer-

tifikat.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet gav en

vinst på 5 miljoner kronor. Det är i första hand

intäkterna från räntebärande papper som ökat

kraftigt. Det reala resultatet, dar icke realiserade

vinster/föriuster och avsättning för bevarande

av grundkapitalets köpkraft har beaktats, gav en

vinst på 116 miljoner kronor.

Fondens fem största innehav utgörs av AGA,

Roche Holding, Sandvik, Sydkraft och Perstorp.

Tillväxten inom svenskt näringsliv ser ut att bli

låg även under 1993 men kanske med storre

spridning mellan företagen i fråga om vinster.

En flytande svensk valuta och fortsatt valutaoro

kan också ge anledning till överraskningar i

kursutvecklingen på aktier 1993.

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen

vant låg. Akher har nettoköpts för 212 Mkr

jämfört med 408 Mkr 1991.

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

Under året har fonden salt alla sina aktier i

Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och In-

vestor. Större köp har skett i AGA, Cardo, La-

tour och Sydkraft. Därtill har köp- och försälj-

ningar gjorts i samband med bytesaffärer inom

olika aktieserier.

Fondens fem största engagemang i portföljen

framgår av fig 2.

I sju foretag har fonden uppnått en kapitalandel

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

Företag

% ande! av

aktiekapital

roster

Latour

S,70

6,67

Perstorp

3,75

1,78

Cardo

3,09

AGA

2,01

2,84

Export-Invest

1.94

1,37

Spectra

1.71

1,71

Svdkraft

1,43

2,27

Sandvik

1,08

1,36

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen

varit låg. Aktier har nettoköpts för 212 Mkr

jämfört med 408 Mkr 1991.

Under året har fonden sålt alla sina aktier i

Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och In-

vestor. Större köp har skett i AGA, Cardo, La-

tour och Sydkraft. Därtill har köp- och försälj-

ningar gjorts i samband med bytesaffärer inom

olika aktieserier.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av

fig 1.

Figur 1

Fondens fem största engagemang i portföljen

framgår av fig 2.

Övriga 50%

Figur 2

Sydkraft 8%

1 sju företag har fonden uppnått en kapitalandel

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

Företag

% andel av

aktiekapital

röster

Latour

8,70

6,67

Perstorp

3,75

1,78

Cardo

3,09

AGA

2,01

2,84

Export-In vest

1,94

1,37

Spectra

1,71

Svdkraft

1,43

2,27

Sandvik

1,08

1,36

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.

Fyra utländska företag är representerade i fon-

dens portfölj, Hoffman La Roche, Hafslund Ny-

comed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har

funnit dessa företag intressanta som komplette-

ring till den svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern

med en omsättning under 1992 på ca 13 Mdr

CHF. Drygt hälften av försäljningen utgör läke-

medel, resterande är fördelat mellan vitaminer,

finkemi och diagnostika samt doft- och smak-

ämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

sin största verksamhet inom läkemedel, kon-

trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning

av lakemedel i Norden. Inom tillverkningen av

röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

nipaque den dominerande, både omsättnings-

mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

växt. Omniscan fick i januari 1993 tillstånd av

den amerikanska medicinalstyrelsen att använ-

das vid magnetisk resonansstrålning. Tillståndet

avser undersökning av det centrala nervsyste-

met.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Omsättningen 1992 i Hafslund Nycomed vän-

tas bli ca 6,0 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

största verksamhet inom läkemedel (ca 70 % av

oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-

den: tillverkning av insulin för diabetiker, till-

växthormonet Norditropin samt forskning och

utveckling av produkter inom centrala nervsys-

temet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-

samheten. Här är man den störste tillverkaren i

världen.

Inom området insulin har en ny produkt för

injicering lanserats. Den är försedd med

blindskrift.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens

största tillverkare av industriella enzymer. Av-

nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-

seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli ca 10,8

Mdr DKK 1992.

BBC är ett schweiziskt bolag, som äger 50 % i

Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur

är en sammanslagning av gamla ASEA och

BBC.

Omsättningen förväntas bli ca 30 Mdr USD i

Asea Brown Boveri 1992.

Förvaltningsberättelse

Skr. 1993/94:13

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-

cerats på sätt som framgår av balansräkningen

och särskilda specifikationer över fondens vär-

depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-

mente föreskriver att tillgångarna skall bokföras

till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 före

överföring till första-tredje AP-fondstyrelsema

visar ett överskott på 101 Mkr. Det reala resulta-

tet fore överföring till första-tredje AP-fond-

styrelsema visar ett överskott på 212 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

gångar och skulder 1992-12-31 i övrigt framgår

av efterföljande resultaträkningar och balans-

räkning.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit

fyra personer tom 1992-07-31, därefter har an-

talet anställda varit tre personer. I löner och

ersättningar till styrelse och verkställande direk-

tör har utgått sammanlagt 1.454 Tkr och till

övriga anställda 753 Tkr.

Karl-Erik Svensson

Verkställande direktor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1993-02-17

Pål Wingren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson/

Forbundskassor

Håkan Vestlund

Kommunalråd

Resultaträkningar

Skr. 1993/94:13

Tkr

BOKFORINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

1992

1991

50.408

48.437

119.608

67.470

-9

-6.140

-5.684

-277

-344

163.599

109.870

12.946

Realisationsvinster

Realisationsförluster

-75.906

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

100.639

29.467

—26.399

112.938

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna 100.639

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster 164.932

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster 265.571

112.938

274.739

387.677

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —53.826

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna 211.745

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna —95.463

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkrav 116.282

-185.679

201.998

-80.387

121.611

Balansräkningar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Tkr

92-12-31

91-12-31

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Bokförda

värden

Marknads-

värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument

1.054.244

763.045

Förutbetalda kostnader och upplupna

intakter

18.049

9.241

Övriga fordringar

2.940

405

1.075.233

772.691

Anläggningstillgångar

Aktier (Not 4)

2.280.525

2.331.167

2.068.082

1.953.792

Inventarier (Not 5)

337

599

2.280.862

2.331.504

2.068.681

1.954.391

Summa tillgångar

3.356.095

3.406.737

2.841.372

2.727.082

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter

270

Skuld till 1—3 AP-fondstyrelserna

95.463

Övriga kortfristiga skulder

3.740

99.555

235

80.387

9.321

90.008

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ackumulerat överskott frän föregående år

Ackumulerat underskott i förhållande till

resultatkrav

Årets resultat

Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

3.200.000

51.364

2.700.000

3.547.849

18.813

2.994.023

-356.949

-478.560

5.176

32.551

116.282

121.611

3.256.540

3.307.182

2.751.364

2.637.074

Summa skulder och fondkapital

3.356.095 3.406.737

2.841.372

Ställda panter

INGA

Ansvarsförbindelser

INGA

Bokslutskommentarer

Skr. 1993/94:13

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS

1983:1092). Värderingsregler återfinns i § 16.

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid

beräkning av realisa hons vinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-

den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-

ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3 % av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-

fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRAKNINGAR

Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader

Personal- och styrelsekostnader

3.838

Lokalkostnader

988

Administrationskostnader

289

Informationskostnader

692

Arvoden

323

Övriga kostnader

___10

6.140

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

192

Datautrustning

___85

277

Bokslutskommentarer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat grundkapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet dispone-

rats. Konsumentsprisindex för december 1992 uppgår till 234,9. Avsättning skall göras i den reala

redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv

datum

Belopp

Index

Nuvärde

921231

Antal

dagar

Avkast

krav

Avsättn

920101*

2.994.023

230,8

3.047.210

360

91.416

53.187

920923

500.000

234,6

500.639

4.047

639

3.494.023

234,9

3.547.849

95.463

53.826

-3.494.023

53.826

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

Anskaffningsvärde 1.426

Ackumulerade avskrivningar —1.089

Bokfört restvärde 337

Värdepappersinnehav 1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Tkr)

%-andel av %-andel av

Antal

Förändr.

Markn.värde

aktiekap

röster

Verkstäder

Asea

A fr

51.000

19.380

0,07

0,08

Asea

B fr

13.000

4.914

Atlas Copco

A fr

74.700

24.651

0,00

1,75

Atlas Copco

Bfr

28.500

9.120

BBC

Reg

2.500

8.500

Ericsson

Bfr

506.500

38.000

93.703

0,25

0,00

Sandvik

A fr

587.000

53.000

241.844

1,08

1,36

SKF

A fr

511.420

323.552

36.822

0,76

1,04

SKF

Bfr

382.900

-355.500

27.377

Spectra

A fr

297.840

11.100

23.827

1,71

Volvo

A bu

368.366

276.603

128.191

0,47

1,21

Volvo

B bu

-200.300

Volvo

Bfr

—40.200

Totalt verkstäder

618.329

Kemisk industri

AGA

A bu

783.250

176.550

242.807

2,01

2,84

AGA

B bu

169.700

-35.700

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

52.268

AGA

Bfr

—13.900

Hafslund*

A fr

644.375

173.875

98.589

0,78

1,10

Hafslund*

Bfr

148.593

22.432

Novo Nordisk

186.800

60.883

115.564

0,51

0,22

Perstorp’

B bu

600.390

90.990

117.076

3,75

1,78

Perstorp*

Bfr

190.115

18.565

37.072

Roche Holding Bon Jce

Opt

6.200

2.287

Roche Holding Bon Jce

13.800

961

277.516

Totalt Kemisk Industri

965.611

Skogsindustri

SCA

A fr

276.500

77.100

32.904

0,54

0,49

SCA

Bfr

646.200

-28.900

74.959

SCA

Opt

8.000

7.800

Stora

A fr

120.800

16.900

33.582

0,20

0,25

Stora

B fr

-54.200

Totalt skogsindustri 149.245

Värdepappersinnehav 1992-12-31 in ag 1993/94:13

%-andel av %-andel av

Antal Förändr. Markn.värde aktiekap röster

Övriga företag

Bilspedition

Bbu

Bilspedition

Konv

Securitas

B fr

191.200

Sydkraft

A bu

1.800.575

Sydkraft

A fr

97.950

Totalt övriga foretag

Fastighets- och byggbolag

Lundberg

Bbu

64.600

Lundberg

B fr

102.800

Skanska

Bbu

755.400

Skanska

Bfr

84.600

Totalt fastighets- och byggbolag

Rederier

Actinor Shipping**

Totalt rederier

Förvaltningsbolag

Bahco

B bu

Bahco

Bfr

Cardo

432.500

Custos

A bu

203.100

Custos

A fr

Custos

Bfr

106.500

Export-lnvest

A bu

96.900

Export-Invest

Bbu

179.300

Export-lnvest

B fr

111.100

Investor

A bu

Latour

A bu

210.000

Latour

Bbu

240.000

Latour

Bfr

800.000

Totalt förvaltningsbolag

TOTALT PORTFÖLJEN

* Fondemission

“ Avknoppning från Hafslund

-230.050

-4.840

191.200

28.871

0,86

0,55

492.075

180.057

1,43

2,27

10.089

219.017

3.069

0,22

0,06

4.831

61.000

60.432

0,67

0,40

39.800

6.853

75.185

-23.775

-432.600

-82.500

145.996

129.750

3,09

—4.000

9.952

0,66

0,59

-9.100

—3.000

5.219

46.600

10.465

1,94

1,37

-94.500

19.723

-2.600

12.221

-326.600

210.000

22.050

8,70

6,67

240.000

21.600

800.000

72.800

303.780

2.331.167

Vär dep app er sinnehav 1992-12-31 ^ laga 993/94:13

Antal Markn.värde

Av ovanstående värdepapper är följande:

Teckningsoptioner

Roche Holding Bon Jce

SCA

Totalt

Opt

6.200

8.000

2.287

7.800

10.087

Utländska aktier

BBC

Reg

2.500

8.500

Hafslund

A fr

644.375

98.589

Hafslund

Bfr

148.593

22.432

Novo Nordisk

186.800

115.564

Roche Holding Bon Jce

Opt

6.200

2.287

Roche Holding Bon Jce

13.800

277.516

Totalt

524.888

Svenska aktier

1.806.279

Totalt marknadsvärde

2.331.167

Totalt anskaffningsvärde

2.280.525

Under 1992 har cirka 3 Mkr erlagts

i courtage.

Revisionsberättelse

Skr. 1993/94:13

Undertecknade, som av regeringen förordnats

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

att såsom revisorer granska Allmänna Pen-

sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,

får härmed avge revisionsberättelse för år

1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit

del av räkenskaperna, protokoll och andra

handlingar, som lämnar upplysning om fond-

styrelsens förvaltning, inventerat de under

fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar-

na samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder

vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Ohr-

lings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de

värdepapperstransaktioner, som fonden före-

tagit under 1992, eller mot det sätt på vilket

desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärk-

ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräk-

ningarna, bokföringen eller inventeringen eller

eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1993-02-17

Pål Wingren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson

Förbunds kassor

Håkan Vestlund

Kommunalråd

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, Posten

Vice ordförande

Rolf Andersson, Stockholm, f 1944,

Utredn chef, from 92-10-01

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Avtalssekreterare, LO

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

Ekonom, LO, tom 92-09-30

Perolof Holst, Nässjö, f 1934

Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Direktör, Vin- & Sprit AB

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Vice kommunstyr ordf, from 92-10-01

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950

Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924

Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933,

tom 92-09-30

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941

Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Huddinge sjukhus

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930

l:e vice ordf, SKTF

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940,

Planeringschef, from 92-10-01

Göran Elgfelt, Täby, f 1932

f d Kommunalråd, Täby kommun,

tom 92-09-30

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Euro Futures AB

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946

Ekonom, Sv Träind arb förb

Äke Hillman, Västerås, f 1942,

Oppositionsråd, from 92-10-01

Anne-Marie Hugosson, Örkelljunga, f 1937,

Komunalråd, Örkelljunga kommun

from 92-10-01

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937

Direktör, Kooperativa Förbundet

Anders Lindström, Styrsö, f 1945

Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928

Ambassadör

Leif Pagrotsky, Nacka, f 1951

fd Planeringschef, Finansdepartementet, tom

92-09-30

Gunnar Skareil, Täby, f 1944

Departementsråd, Finansdepartementet

John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

REVISORER

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings Reveko AB

Ordförande

Sten Lundvall, Auktoriserad revisor

Bohlins Revisionsbyrå AB

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör

Sv Kommunalarb förb

Håkan Vestlund, Kommunalråd

Gävle kommun

PERSONAL

Bert Ekström, VD

Ann-Mari Werin

Erland Juhlin

Lisbeth Bäckbom, tom 92-07-31

Allmänna pensionsfonden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Tel 08-7878800

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

10361 Stockholm

Tel 08-78775 00

Ordf VD Sören Mannheimer

VD Bertil Danielsson

Femte fondstyrelsen

Box 5577

114 85 Stockholm

Tel 08-661 10 70

Ordf Direktör Johan Björkman

VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

10364 Stockholm

Tel 08-14 4945

Ordf Direktör Stig Ramel

VD Hans Mertzig

ÅRSREDOVISNING

Fond 92-94

7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

FOND 92-94

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

• Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fem löntagarfonderna skulle upp-

höra vid årsskiftet. Uppdraget att genomföra avvecklingen och övertaga förvalt-

ningen av den samlade fondförmögenheten lämnades till en awecklingsstyrelse

som för den nya organisationen tog namnet FOND 92-94.

■ Regeringen utsåg följande personer att ingå i styrelsen:

Stig Ramel, ordförande

Marianne Lundius-Gernandt

Sven Ohlsson

Björn Svedberg

Sten Wikander

samt Arne Sjöberg som suppleant.

Under året lämnade Svedberg styrelsen och i hans ställe utsågs Gunnar L

Johansson. Styrelsen utsåg till VD Hans Mertzig, tidigare vVD i Carnegie.

■ Fondförmögenheten hade vid årets ingång ett bokfört värde om 22,5 miljarder

kronor och ett marknadsvärde om 20,1 miljarder, dvs. ett undervärde på 2,4

miljarder kronor.

Under året har efter beslut av riksdagen 6,5 miljarder kronor utskiftats till särskilda

riskkapitalbolag. Vidare har 0,6 miljarder överförts till Småföretagsfonden. Vid

utgången av 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens tillgångar till 14,3

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder, dvs. ett undervärde på 0,4 miljar-

der kronor.

■ Regeringen har föreslagit riksdagen att den återstående delen av de av FOND

92-94 förvaltade medlen i huvudsak skall användas som stöd för forskning.

Fonden beräknas ha slutfört sitt uppdrag under 1994.

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

• Fondens ambition är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning

och likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en tillfreds-

ställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt.

« Vid årets ingång var fondförmögenheten uppdelad i aktieinnehav i 108 börs-

noterade företag. Vidare ingick aktier eller konvertibler i ett 50-tal onoterade före-

tag i portföljen samt likvida medel.

■ Den förtida utskiftningen under året av ca 1/3 av fondförmögenheten har ställt

förvaltningen inför omställningssvårigheter. Utskiftningen den 20 november till

riskkapitalbolagen av 6,5 miljarder kronor medförde att 3,2 miljarder överfördes i

form av likvida medel och resten i aktier. Med två undantag, Frontline och B&N,

utskiftades samtliga aktier i företag där fondens innehav uppgick till minst 10 %

av kapital eller röster. Av resterande noterade innehav överlämnades ca 10 % av

aktier och konvertibler till Atle respektive Bure.

■ Under året har avsevärda förändringar skett i den onoterade portföljen. Innehav

har försålts eller på annat sätt avvecklats. Överenskommelse har träffats att åter-

stående innehav efter värdering skall överföras till riskkapitalbolag senast den 30

juni 1993.

■ Den omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftning-

en av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om

ca 3 miljarder kronor. Avvecklingen av löntagarfondernas förvaltning och kansli

har medfört kostnader om ca 45,0 miljoner kronor.

■ Under 1992 utvecklades den noterade aktieportföljen marginellt sämre än Affärs-

världens generalindex. Dock var likviditetsförvaltningen framgångsrik varför den

totala förmögenhetsmassan utvecklades bättre än index. De tio största innehaven

representerade 64 % av den noterade aktieportföljen där antalet innehav reduce-

rats till 51. Den ovan angivna målsättningen för förvaltningen är därmed i huvud-

sak uppnådd.

• Vid utgången av mars 1993 uppgick fondförmögenheten till ca 15 miljarder

kronor.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balans-

räkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid års-

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

skiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaff-

ningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 visar ett underskott på 1.722 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder framgår av

resultaträkningen och balansräkningen.

Antalet anställda vid fondens kansli uppgår till 6 personer.

Stockholm den 2 april 1993

Sven Ohlsson

(år revisionsberättelse har avgivits den 2 april 1993

Aukt.revisor Aukt.revisor

Sten Wikander

Pål Wingren

Aukt.revisor

100

RESULTA TRÄKNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Not

Aktieutdelningar ....................................

Ränteintäkter ......................................

Räntekostnader ....................................

Förvaltningskostnader ................................ 1

Avskrivningar ...................................... 2

Rörelseresultat

Realisationsvinster ..................................

Realisationsförluster .................................

Avsättning till riskreserv............................... 3

Awecklingskostnader löntagarfonderna ................... 4

Kostnader vid konkurser m.m........................... 5

Skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde vid

utskiftning till Riskkapitalbolag ..........................

Resultat .........................................

Belopp i Mkr

1992-12-31

520,9

657,8

-0,7

-10,6

-0,3

1.167,1

245,7

-1,522,2

-160,8

-13,5

-313,9

-1124,5

-1.722,1

101

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Not

Bokförda

värden

1992-12-31

Belopp i Mkr

Bokförda

värden

1992-01-01

Likvida medel och penningmarknadsinstrument .....

2.980,4

4.024,0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......

81,3

183,6

Aktier - noterade ...........................

..... 6

10.373,4

17.008,3

Aktier - onoterade ..........................

..... 6

388,7

524,6

Konvertibler - noterade.......................

..... 7

328,4

535,5

Konvertibler - onoterade......................

..... 7

138,6

195,8

Aktier i dotterbolag ..........................

..... 8

0,1

0.1

Övriga fordringar............................

34,4

Inventarier ................................

..... 2

0,6

2.4

Bostadsrätt................................

1,8

1.8

Summa tillgångar bokfört värde..............

14.327,7

22.476,1

Summa tillgångar marknadsvärde .............

13.946,0

20.101,2

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Upplupna kostnader och förutbet. intäkter ..............

Övriga kortfristiga skulder ..........................

Skuld dotterbolag ................................

Reserv awecklingskostnader löntagarfonder ............

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

Riskreserv .....................................

Summa skulder.................................

Fondkapital

Fondkapital ....................................

Årets resultat ...................................

Summa fondkapital ..............................

Summa skulder och fondkapital....................

Ställda panter och ansvarsförbindelser ................

5,1 ”727,8

1,0 0.8

8 0,1 0,1

4 13,6 30,2

3 210,0 49,2

229,8 808,1

9 15.820,0

-1.722,1

14.097,9

21.668,0

14.327,7

22.476,1

Inga

varav 646,1 avser skuld till 1-3 AP-fonden.

102

BOKSL UTSKOMMENTARER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna

Pensionsfonden (SFS 1991:1857). Värderingsregler återfinns i § 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och

värdepappersskatt. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid

försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20 % per år

beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

NOT 1

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

Löner och ersättningar till styrelsen och VD ................ 1.376,5

Övriga anställda .................................... 1.429,9

Lönebikostnader .................................... 1.152,6

Lokalkostnader ..................................... 1.699,8

Administrationskostnader .............................. 856,0

Arvoden .......................................... 3.546,0

Övriga förvaltningskostnader ........................... 513,2

10.574,0

NOT 2

INVENTARIER OCH AVSKRIVNINGAR

Anskaffn.

kostnad

Ack.

avskrivn.

Årets

avskrivn.

Kontorsmaskiner

1.009,2

605,8

194,5

208,9

Inventarier

1.494,2

1.008,3

85,1

400,8

2.503,4

1.614,1

279,6

609,7

103

NOT 3

RISKRESERV

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Denna resen/ avser onoterade värdepapper

Ingående balans....................................... 49.200,0

Årets avsättning ....................................... 160.800,0

Utgående balans ...................................... 210.000,0

NOT 4

AWECKLINGSKOSTNADER LÖNTAGARFONDERNA

Awecklingskostnader för löntagarfonderna

Kostnader t.o.m. 1992-12-31 ...................... 30.215,7

Beräknade återstående kostnader................... 13.498.2

Totala awecklingskostnader ....................... 43.713,9

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

Ingående reserv för awecklingskostnader ............ -30.167,6

Årets avsättning för awecklingskostnader .................... 13.546,3

NOT 5

KOSTNADER VID KONKURSER M.M.

Konstaterade konkurser noterade företag .................... 290.282,1

Konstaterade konkurser onoterade företag.................... 18.445,9

Nedskrivning av fordran ................................. 5.141,3

313.869,3

104

NOT 6

VÄRDEPAPPER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Aktieportföljens branschfördelning:

Vikt i procent

Börsen

Fond 92-94

Verkstäder

34,2

42,2

Kemisk industri

29,8

22,4

Skog

9,0

17.2

Fastighet & Bygg

4,0

3,4

Förvaltningsbolag

9,9

5,8

Banker

1.5

0,5

Rederier

0,7

1.8

Övriga

11.0

6,6

Totalt

100,0

Tio största innehaven:

Mkr

Andel

Astra

1.298

12,9

Ericsson

1.166

11,6

ASEA

831

8,3

Volvo

640

6,4

SCA

635

6,3

Stora

559

5,6

AGA

352

3,5

Electrolux

328

3,3

Procordia

324

3.2

Incentive

299

3,0

Summa tio största

6.430

64,0

Fondens viktigaste innehav relativt index:

(procentenheters över/undervikt)

Procordia -5,8

Ericsson 4,6

Astra -3,3

SCA 2,6

Stora 2.5

105

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not6

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

UTSK1FTN. RISK-

KAPITALBOLAG

ANTAL*)

92-12-31

MARKNADSVÄRDE

92-12-31

tkr

Noterade aktier

Bank:

Gota

Abu

300.000

Gota

Afr

27.820

Nordbanken

4.358.1001

SE-Banken

Abu

4.396.000

281 448

SHB 1)

Abu

6.054.550’

771.314

1.600.000

48.800

SHB 1)

Bfr

408.380 1

56.720

160.000

4.960

SHB

Index

1.355.000

Ostgöta banken

508.000

—

Fastighet & Bygg

Andersons

493.000

Arcona

Abu

165.000

Arcona

Bbu

75.000

BGB

Abu

3.004.500

Havsfrun

10.000

JM Bygg

Bbu

254.500

49 776

204.724

10.646

JM Bygg

Bfr

310.000

60.632

249.368

11.720

Klövern

Abu

90.400

Klövern

Bbu

2.634.000

Lundberg

Bbu

1.316.500

257.490

1.050.000

49.875

NCC

Abu

181.000

NCC

Bbu

243.900

NCC

Bfr

244 000

1.612.500'

412.500

■

stam

2.025.000

Platzer

Bbu

620.000

Platzer

1Ö6.000

106.000

Regnbågen

Abu

83.334

Reinhold City

Bfr

479 400

■

Reinhold Syd |Bbu

480.000

Siab

Afr

46.000

8.996

37.004

1.332

Siab

Abu

1.204.200

235.526

968.674

38.747

Siab

Bbu

275.400

53.864

221.536

8.418

Skanska

Bbu

3.153.600

616.802

2.540.000

203.200

Skanska

Bfr

276.200

54.020

225.000

18.225

Wallenstam

Bbu

333.050

Wallenstam

Bfr

92.950

83.320

342.680

3.427

Förvaltningsbolag:

Bahco

Bbu

212.000

Bahco

|Bfr

52400

Cardo

404.600

97.714

404.000

121.200

Geveko AB

Bbu

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

130.000

25 426

104.574

4.810

Geveko AB

Bfr

40.000

7.824

32.176

1.448

Hadronen

150.000

Industrivärden

KVB Cfr

41.275

13.218

54.367

6.524

Industrivärden

Abu

252.776

1.100.000

137.500

Industrivärden

4.302

Investor

Abu

897.450

22.972

Investor

Bfr

385 200

396.766

1.635.000

196.200

Invik & Co

Abu

67.352

Invik & Co

Afr

2.075

69.427

2.222

Invik & Co

Bbu

201.574

Invik & Co

Bfr

95.999

71.780

225.793

7.225

Proventus

iBbu

4.349.900

4 349.900

Proventus

TBf?

1.129.600

1 129.600

Proventus

Pref Bbu

3.119.000

Proventus

Pref Bfr

901.000

1) Köpoptioner utställda på hela innehave

106

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

UTSK1FTN. RISK-

KAPITALBOLAG

ANTAL*)

92-12-31

MARKNADSVÄRDE

92-12-31

tkr

Providentia

Abu

481.260

Providentia

Afr

64.500

Providentia

Bfr

306.000

Ratos

Bbu

100.000

Ratos

Bfr

160.000

Sila

Abu

531.950

Sila

r Äfr

424.930

956.880

Sila

Bbu

2.411.610

Sila

Bfr

809.570

3.021.180

Skandia

1.626.000

318.024

1.300.000

109.850

Svenska Kredit

120.000

Trygg-Hansa

Bbu

339.600

Trygg-Hansa

Bfr

11.500

Handelsföretag

Hennes & Mauritz

15.000

Martinsson

Bbu

159.0ÖÖ 1

159.000

Skoogs

Bbu

635.000

Kemi & Läkemedel:

AGA

Abu

6.846

AGA

Bbu

413.000

121.284

500.000

154.000

AGA

100.000

154 278

640.000

198.400

Astra

Abu

2.343.325

Astra

Afr

431.854

1.775.000

1.297.525

Forsheda

Bbu

36.800

Nobel

Bbu

12.115.000

2.369.528

9.750.000

117.000

Perstorp

Bbu

495 000

130.084

540.000

105.300

Perstorp

Bfr

314.485

67.660

280.000

54.600

Procordia

Abu

1.010.900

Procordia

Afr

415.200

278.926

1.150.000

221.950

Procordia

Bbu

356.641

Procordia

Bfr

256.933

129.786

535.000

101.650

Rederi:

Argonaut

Bbu

1.072.000

Argonaut

Bfr

334.000

Argonaut

Abu

328.200

Argonaut

Afr

25.000

B&N

Bfr

1.936.400

91.979

Frontline AB

6 778.667

6.778.667

74.565

Nordström & Thulin

Bfr

1.000.000

195.586

800.000

18.400

Sea-Link

Afr

40.000

7 824

32.176

103

Sea-Link

'Bfr

260.000

50.852

209.148

732

Stena

Bfr

313.600

United Tankers

Bfr

2.077.50Ö

2.077.500

Skog:

Korsnäs

Abu

2 104.240,00

Korsnäs

Afr

182.500

447.256

1.839.484

156.356

Korsnäs

Bbu

1.335.480

Korsnäs

Bfr

261.202

1.074.278

85.942

MoDo

Cbu

578.000

MoDo

Cfr

30.000

118.916

485.000

97.000

MoDo

KVB 1 Cf

1.222.600

239.124

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

980.000

196.000

NCB

13.000.000

Rottneros

1.035.000

Rottneros

95.000

SCA

Abu

790.000

SCA

Afr

154.514

635.000

75.565

SCA

Bbu

3.170.830

SCA

Bfr

2.813.295

1.170.414

4.820.000

559.120

Stora

Abu

1.661.900

Stora

Afr

519.132

426.580

1.750.000

486.500

Stora

Bfr

330.500

64 642

265.000

72.345

107

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

UTSKIFTN. RISK-

KAPITALBOLAG

ANTAL*)

92-12-31

MARKNADSVÄRDE

92-12-31

tkr

Utvecklingsbolag:

Almedahl

Bbu

151.000

Skrinet

Bbu

1.014.200

Skrinet Bfr

5800*

5.800

Skåne-Gripen

bonus fr

101.500

Skåne-Gripen

bonus

603.500

Verkstad:

Asea

Abu

1.342.550

Asea

Afr

50.550

338.384

1.400.000

532.000

Asea

Bfr

714.248

190.666

790.000

298.620

Atlas Copco

Afr

51.200

Atlas Copco

Bfr

1.129.133

220.844

900.000

288.000

Avesta

2.202.0001

Avesta

430.682

1.800.0ÖÖ

39.600

Eldon

Bbu

792.8191

792.819

Eldon

Bfr

222.231

Electrolux

Bfr

2.551.250

453.760

1.400.000

327.600

Éricsson

Abu

14.800

2.894

Ericsson

Afr

10.200’

1.994

Ericsson

Bfr

7.793.750

1.534.130

6.300.000

1.165.500

Esab

Abu

486 186"

Esab

Afr

14.000

490.286

Esab

Bbu

546.586

Esab

Bfr

46400

652.486

Frico

Bbu

347.150

Garphyttan

308.724

Garphyttan

3.576

48.896

200.000

22.800

Incentive AB

Abu

713.350

Incentive AB

Bfr

1.401.000

274.016

1.120.000

198.240

Incentive AB

Afr ~

139.522

570.000

100.890

Sandvik

Abu

200.000

Sandvik

Afr

56.720

235.000

96.820

Sandvik

Bfr

305.000

59.654

250.000

103.250

SKF

Abu

2.805.776

•

SKF

Afr

19.700

552.624

2.272.852

163.645

SKF

Bbu

379.200

SKF

“Bfr

639.000

199.146

1.400.000

100.100

SSAB

Afr

174.952

720.000

80.640

SSAB

Bfr

827.000

178.648

735.000

80.850

SSAB

Abu

842.000

Trustor

Bbu

361.000

Trustor

Bfr

252.875

3.465.064

Volvo

Abu

611.385

119.578

491.807

171.149

Volvo

Afr

96.420

14.946

61.474

21.454

Volvo

Bbu

2.235.503

377.346

1.315.000

447.100

Volvo

Bfr

1.136.252

24.204

Ovnga

Aritmos

12.061

2357738

975.000

81.900

Aritmos

1.393.539

■

Bergman & Beving

Bfr

480.000

96.738

400.000

34.000

Bilspedition

Abu

1.691.691

Bilspedition

Afr

174.639

365.028

1.500.000

43.500

Bilspedition

|Bbui

1 416 700

Bilspedition

277.088

1.150.000

17.250

Borås Väfveri

Bfr

65.000

127714

50.000

1.850

Borås Väfveri

'Bbui

50.000

9 780

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

40.000

1.800

Catena

Abu

2.314.750

452.734

1.860.000

35.340

Catena

Afr

163.200

31 920

130.000

2.600

Cominvest

Bbu

591.400

Edata

TBfr

165.000

Eken

Bbu

334.500

Eken

TBfr

100.500

69.434

79.566

2.467

108

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

109

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

ANTAL

92-12-31

ANSK.VÅRDE

92-12-31

tkr

Onoterade aktier

A & C Collection

1.500

300

Akila AB

34.140

102.420

3051

Balticgruppen

548.186

20.000

Chuck Invest AB

8 500

---------------.--------------

Ciab

2.646

Coat

600

Connova Invest

10.000

Control Drive

287

Daros

10.000

1.000

Datamönster

2.450

Design-Funktion

87.109

26.711

Emissionsteknik

108.148

85.687

21.363

Engros AB Ferro

48.000

Euroway AB

241.396

50.000

Fiberbetong Produkter

1.230

First Group AB

24.667

3.700

Frivik

FP Fiberbetong Produkter

300

1.000

Investment AB Helikon

4.078.000

205.817

Hyrmaskiner Skåne

26.067

Hällde

7"20C

ICB Shipping

11.250

Ideon AB

300

440

Kinnekulle

70.000

3.850

Klippanintressenter

1.500

3.500

20.750

KMG System

3.000

Komponentutveckling

51.897

Lerdalshöjden

128

Microbike

Nelo

1 500

Norden Pac International

371.250

14.341

Primulus

93.750

Protego AB

4.000

480

Pusslet Fastigheter AB

18.700

Radians Innovation

804

Rotocheck

30.000

Swedish-Asian Security Export

100

Sjuhäradsinvest/7H-Gruppen

1.250

196

Skeppsankaret AB

50'000

50.000'

10.200

Somedic AB

104

Spectraphos AB

141

214

2.000

Södertuna Slott

35.000

Vargön Alloys AB

59.500

Viltpoolen

9.163

Wikhede Mekaniska

2.750

3.500

Ymer Offshore

85.000

Totalt anskaffningsvärde

388.713

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

110

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not?

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

UTSK1FTN. RISK-

KAPITALBOLAG

ANTAL •)

92-12-31

MARKNADSVÄRDE

92-12-31

tkr

Noterade konvertibler

Bilspedition

KV 1 Bbu

14.S63.2Sff

Bilspedition

KV 1 Bfr

-------^SBÖ.OÖff

2.977.460

Bilspedition

KV 3 B

12.245.790

10.654

Ericsson

KV 1 Bfr

17.802.643

3.350.844

Frontline AB

67.786.670

40.672

Investor

KV 1 B fr

133.841.21?

31.481.398

129.000.000

126.420

Midway

RB~1

4.700.000

919.256

3.780.744

1.890

NCC

KV 1 Bbu

9.013.650

NCC

KV 1 Bfr

1.762.946

7.250.704

5.873

Nordström & Thulin

KV2 Bfr

7.686.000

Perstorp

KV 1 Bbu

3.193.840

Pronator

KV2 fr---

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

1.369.104

Pronator

KV 2 bu

7.000.000

Providentia

34303.5Ö0

Solitair

6.969.000

Stora

KV 1 bu

33.912.500

Stora

KV 2 Abu

1.036.000

Sydkraft

KV 1 Cbu

111.504.180

20.909.000

85.995.180

81.695

Trygg-Hansa

KV 1 Bbu

--------5.536.000'

Östgöta

KV 1 bu

629.800

Totalt marknadsvärde

267.204

Totalt anskaffningsvärde

328.359

*)Förändringar i portföljen under året beror på köp/försäljning, emissioner, split, byte bu/fr samt utskiftning till

Riskkapitalbolag.

AKTIESLAG

ANTAL

92-01-01

ANTAL

92-12-31

ANSK.VÄRDE

92-12-31

tkr

Onoterade konvertibler

Aros Center

50.000.000

50.000

Bäckmans Byggnads AB

2.000.000

2.000

Bäckman Fiberbetong

1.495.000'

Balticgruppen

10.000

Chalmers

600.000

Chuck Invest

i.ooo.Ooö

Daros

19.000.000

19.000

Design-Funktion

4.680.000

4.680

Emissionsteknik

12.000.000

12.000

First Group AB

3.000.000

3.000

HL Display

1.999.950

2.000

Hyrmaskiner Skane

---------2.000.Ö40

2.000.040

2.000

Klippanintressenter

20.000.000

KMG System

918.000

Kolmården

20.000.000

20.000

Komponentutveckling

42.822.096

Lerdalshöjden

4352.000

4.352.000

4.352

Pusslet Fastigheter AB

10.000.000

5.000.000

5.000

Vargön Alloys AB

4.650.000

4.550.000

4.550

Totalt anskaffningsvärde

138.582

111

NOT 8

AKTIER I DOTTERBOLAG

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Bolag Bokfört värde

Trefond Invest AB...................................... 50.000,0

Mellanfonden Förvaltning AB.............................. 50.000,0

100.000,0

NOT 9

FÖRÄNDRING AV FONDKAPITAL

Ingående fondkapital ................................. 21.668.000

Av löntagarfonderna ej rekvirerat kapital, lyft under 1992 ....... 1.252.000

Överföring Småföretagsfonden .......................... -600.000

Överföring Riskkapitalbolag

Aktier 3.273.222,6

Likvida medel 3.226.777,4 ......................... -6.500.000

Utgående fondkapital ................................ 15.820.000

112

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska

Fond 92-94's förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden

1992-01-01-1992-12-31.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och

andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som

fonden företagit under 1992, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättel-

sen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller

inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 april 1993

Aukt.revisor

113

8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

STYRELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Ordförande

Stig Ramel

Direktör

Övriga Ledamöter

Marianne Lundius-Gernandt

Advokat

Gunnar L Johansson (fr.o.m. maj 1992)

Direktör

Sven Ohlsson

Direktör

Björn Svedberg (t.o.m. maj 1992)

Direktör

Sten Wikander

Direktör

Suppleant

Arne Sjöberg

Direktör

Revisorer

Bertil Edlund

Auktoriserad revisor, ordförande

Ulf Spång

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Anställda

Hans Mertzig

Verkställande direktör

Birgitta Andersson (tjänstledig)

Kristina Christersson

Anita Franzén

Britt-Marie Granholm

Michael Idevall

Jane Klingner (vikariat)

114

Sammanställning av

delfondernas verksamhet

INNEHALL

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

AP-fondens förvaltning

Utvecklingen under 1992

Kreditmarknaden

F astighetsmarknaden

Riskkapitalmarknaden

Resultatet 1992

De tre första fondstyrelserna

Placeringskapacitet

Placeringspolitik

Resultatet

Övriga fondstyrelser

Placeringskapacitet

Regler för fondernas placeringspolitik

Kapitalandelar och rösträtt

Avkastningskrav

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag

AP-fondens reglemente

Adressuppgifter

116

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvalt-

ning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrel-

serna representerar arbetsgivare och arbetstagare

på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsernas

ledamöter förordnas av regeringen. Varje fond-

styrelses verksamhet regleras genom ett av riks-

dagen fastställt reglemente (lag med reglemente

för allmänna pensionsfonden, 1983:1092,

omtryckt 1991:1857). De tre första fondstyrel-

serna har ett gemensamt kansli, medan fjärde

respektive femte styrelsen har var sin förvaltning.

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att

riksdagen våren 1959 fattade beslut om införan-

det av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots

att pensionsreformen formades som ett rent för-

delningssystem och inte ett premiereservsystem,

ingick en betydande fondbildning som en viktig

del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbild-

ningen motiverades dels av det samhällsekono-

miska intresset av att hålla uppe sparandet i

ekonomin dels av behovet av en fond för att

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

utjämna kortsiktiga skillnader mellan avgifts-

inkomster och utbetalda pensioner.

Fr.o.m. 1960 inleddes avgiftsuppbörden till

ATP i form av arbetsgivaravgifter till första,

andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden.

Dessa styrelser har att förvalta inflytande

avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som

erfordras för utbetalning av ATP-pensionema

inkl, administration av ATP-systemet. Utbetal-

ningarna inleddes under 1963. Första, andra och

tredje fondstyrelserna får enligt reglementet pla-

cera fritt i publika räntebärande papper, dock

med den begränsningen att placeringar i utländsk

valuta får uppgå till högst 10% av dessa fonders

totala tillgångar. Vidare får styrelserna på mot-

svarande sätt placera högst 5% i direktlån till

företag resp, fastigheter.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form

av ålderspensioner, förtids- eller efterlevande-

pensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-

tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans

med folkpensionerna administreras av riksför-

säkringsverket m.fl. myndigheter. Utbetalningen

till de enskilda pensionstagama går huvudsakli-

gen via försäkringskassorna.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse

inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens

placeringsmöjligheter till att, vid sidan av de tre

första fondstyrelsernas placeringar i räntebä-

rande instrument, även omfatta aktier och andra

värdepapper på riskkapitalmarknaden.

Den femte fondstyrelsen med exakt samma

placeringsreglemente som den fjärde fondstyrel-

sen inrättades under 1988. Emellertid började

inte den femte fondstyrelsen sin verksamhet i

praktiken förrän hösten 1989.

I december 1983 beslutade riksdagen att in-

rätta de fem löntagarfondstyrelserna inom AP-

fondsvstemet. Dessa självständiga delfonder gavs

en placeringsinriktning som i stort sammanfaller

med vad som redovisats för fjärde och femte AP-

fondema, dvs placeringar på riskkapitalmark-

naden. Genom riksdagsbeslut i december 1991

avvecklades löntagarfondstyrelsema den 1 ja-

nuari 1992.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser

skall fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fogas resul-

tat- och balansräkningar, som är uppställda efter

reala principer. Riksdagens granskning avser

samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas års-

redovisningarna genom en skrivelse från rege-

ringen till riksdagen. Riksdagsledamöterna har

därmed möjlighet att avlämna motioner med an-

ledning av skrivelsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger

det de tre första fondstyrelserna att årligen sam-

manställa en gemensam verksamhetsöversikt för

samtliga delfonder. Översikten har i det följande

utformats till en sammanfattande redovisning av

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

delfondemas förvaltningsberättelser. För mer

detaljerade uppgifter hänvisas till respektive

fondstyrelses årsredovisning för 1992. Därutöver

avger riksförsäkringsverket och riksrevisions-

verket utlåtanden över fjärde och femte fondsty-

relsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvalt-

ning av medel.

117

UTVECKLINGEN UNDER 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

KREDITMARKNADEN

1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer

omvälvande åren på länge.

Inledningen på 1992 visade tecken på att

tillväxten inom OECD-området sannolikt skulle

bli lägre än vad de flesta förväntat sig. Europa

tyngdes av höga räntor medan USA och Japan

sänkte sina räntor för att stimulera efterfrågan,

dock utan att nå någon omedelbar framgång.

Först mot slutet av året kunde en tydligare

konjunkturåterhämtning märkas i USA samtidigt

som den japanska ekonomin fortsatte att försäm-

ras trots räntesänkningar och stimulanspaket.

Efter en förhållandevis lugn inledning av året

kom andra halvåret att präglas av en tidvis kao-

tisk situation på valutamarknaderna. Resultatet

blev en partiell upplösning av det europeiska

valutasamarbetet inom ERM, vilket i sin tur

möjliggjorde räntesänkningar i de länder som

släppt kopplingen till ECU:n och därmed den

tyska högräntepolitiken. Några påtagliga effek-

ter av dessa räntesänkningar i den reala ekono-

min uppstod inte under 1992.

Valutaoron startade i och med nej-resultatet

av den danska folkomröstningen i Maastricht-

frågan den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste

Frankrike folkomröstning i samma fråga till den

20 september. Inför den franska folkomröstningen

visade opinionsundersökningarna på ett allt sva-

gare stöd för ja-sidan.

Under sommarmånaderna började därför oron

för att EG-statema inte skulle kunna enas kring

Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare

och spänningarna inom den europeiska växel-

kursmekanismen tilltog.

I augusti började den finska marken att försva-

gas vilket möttes med höjningar av dagslåne-

räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid

månadsskiftet augusti-september redovisade

svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på

22 miljarder kronor. Detta - i kombination med

valutaoron i Finland - kom att driva upp dags-

låneräntoma till 16% på den svenska markna-

den. En vecka senare lät Finland marken flyta.

Obalansen i den finska ekonomin ledde även

till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges

ekonomi. Misstroendet mot Sveriges fasta växel-

kurs tog sig uttryck i mycket starka valutautflöden.

Samma dag som Finland deprecierade sin valuta

tvingades därför riksbanken att höja den svenska

dagslåneräntan till 24%, dagen efter till 75%. På

SEK/GBP

SEK/USD

SEK/YEN*100

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

SEK/DEM

SEK/USD

SEK/YEN*100

SEK/DEM

118

måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan

till 20%. för att redan påföljande dag åter höjas

till 75% och dagen därpå till rekordhöga 500%.

Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre-

dit. Gota AB och NLK in betalningarna.

Regeringen och oppositionen förhandlade fram

två åtgärdspaket för den svenska ekonomin un-

der denna period, vilket fick till följd att turbu-

lensen kring kronan tillfälligt dämpades.

Valutaoron i de nordiska länderna kom att

smitta av sig på resten av Europa där osäkerheten

kring den monetära unionen växte sig allt star-

kare. Kort efter att den finska marken började

flyta tvingades Italien att devalvera liran med

7%. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon-

tot med 0.5 procentenheter för att minska spän-

ningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade

lärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är

beständiga och att det går att framtvinga växel-

kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det

brittiska pundet, som redan tidigare var svagt,

blev nästa valuta att utsättas för press från de

internationella valutamarknaderna. Natten till

den 18 september når valutaoron sitt klimax: det

brittiska pundet och liran flyter fritt. Spaniens

peseta skrivs ned med 5%.

Lugnet var dock långtifrån säkerställt på

valutamarknaderna. Valutaoron fortsatte och en

andra våg av växelkursjusteringar startade. Den

19 november övergav Sveriges riksbank den fasta

kronkursen. Kort därefter tvingades Spanien och

Portugal att devalvera sina valutor med 6%. Den

norska kronan kunde inte heller stå emot speku-

lationerna utan tvingades börja flyta den 10

december.

Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen

kom att få omvälvande effekter för kreditmarkna-

den eftersom regeringen samtidigt beslöt att sta-

ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av

budgetunderskottet via upplåning i utlandet.

Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att

de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k

räntearbitrage inte längre har samma förutsätt-

ningar för att bedriva denna förhållandevis '‘risk-

fria” och lönsamma verksamhet. Det tidigare

mönstret med ständigt återkommande ränte-

chocker har i och med en rörlig växelkurs små

möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter

att Riksbanken inte intervenerar i valutamark-

naden för att ange och försöka upprätthålla vad

den anser som en i någon mening önskvärd

växelkurs för kronan, s k managed eller dirtv

float. Det nya i situationen är således att Riks-

banken nu kan bestämma den korta räntan medan

valutakursen får ta anpassningen.

I samband med den under hösten ökande oron

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

för den svenska kronkursen kom den privata

stocken av skulder i utländsk valuta att reduce-

ras kraftigt. Följden av detta blev att staten

tvingades söka finansiärer på den internationella

kreditmarknaden och på så vis ta över stora delar

av den tidigare privata skuldstocken. Konse-

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

119

kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta

ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året.

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu-

tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den

ränlechock som drabbade Sverige kring föregå-

ende årsskifte upprepades inte i december 1992.

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne-

bar en depreciering av kronan med cirka 18%

fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina-

tion med de i det s k krispaket 1 föreslagna

arbetsgivaravgiftssänkningama ger den konkur-

rensutsatta sektorn - k-sektom - inom svenskt

näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för

de närmaste åren. Potentialen i termer av

produktivitetsökningar är dessutom betydande

varför tillväxtimpulsen från den konkurrensutsatta

sektorn bedöms bli stark.

FASTIGHETSMARKNADEN

Den svenska fastighetsmarknaden präglades

under 1992 av en avvaktande hållning. Höga

realräntor och krav på ökad andel eget kapital

påverkade efterfrågan och begränsade starkt an-

talet möjliga köpare.

För kommersiella fastigheter präglades mark-

naden av ett fortsatt stort avstånd mellan säljar-

nas förväntade priser och köpamas bud. Detta

resulterade i mycket få affärer. De fastighetsköp

som trots allt genomfördes var ofta i form av

paketlösningar med sidovillkor. Det är därför

svårt att ur ett ortsprismaterial härleda investe-

rarnas direktavkastningskrav.

Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i

storstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka

20%, motsvarande ungefär hälften av 1991 års

prisfall.

Orsaken till 1992 års prisfall är i huvudsak

markant sjunkande hyresnivåer men även ökade

direktavkastningskrav bidrog till nedgången.

Hyresnivån för centralt belägna kontorsfastighe-

ter i Stockholm har i det närmaste halverats

under de senaste åren. I förorter liksom på mind-

re orter har prisfallet varit mindre, huvudsakli-

gen beroende på en lägre fallhöjd jämfört med

storstäderna.

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un-

der året och i Stockholm kan vakansgraden vid

årsskiftet uppskattas till cirka 10%. Vakansgra-

den kan komma att öka ytterligare beroende på

dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka-

ler, dels att ett antal större projekt kommer att

färdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio-

nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt

höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för

fastighetsägarna.

Beslutet om att slopa fastighetsskatten på kom-

mersiella lokaler från och med 1993 kommer

dock att ge en positiv inverkan.

Flera större fastighetsbolag försattes i konkurs

under året. Banker och kreditinstitut bildade

egna fastighetsbolag för att förvalta och därmed

säkra sina panter i fastigheter. Någon annan

strategi än ren övervintring har inte uttalats av

dessa bolag.

Marknaden för bostadsfastigheter fungerade

däremot bättre under året och flera större förvärv

gjordes av framförallt stiftelser och privatperso-

ner. Prisfallet bedöms ha varit mindre än det för

kommersiella fastigheter. De ökade direktavkast-

ningskraven uppvägdes delvis av ökade hyror.

Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills

inte givit något synligt resultat på fastighets-

marknaden. Sedan kronans fall i november öka-

de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt

25%, men fastighetsindex sjönk under året ändå

med drygt 40%. Detta kan jämföras med gene-

ralindex som under samma period i princip var

oförändrat.

Många fastighetsmarknader utomlands präg-

las också av nedgång. Endast i Bryssel och några

större tyska städer var hyresnivåerna stabila. I

övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10-

20%. Under 1993 bedöms även vissa delar av

den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkan-

de hyresnivåer. Fastighetsmarknaden i USA präg-

lades av en avvaktande hållning. En svag, men

märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader

märktes dock i vissa storstadsregioner.

RISKKAPITALMARKNADEN

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsbe-

rättelse)

”1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar

på den svenska riskkapitalmarknaden. Diagram

1 visar utvecklingen av Veckans Affärers total-

index under 1990 och 1991 samt av totalindex

och index för några av de viktigaste branscherna

månadsvis 1992.

Totalindex sjönk under året med marginella

0,3% (föregående år +6%), men mellan årsskif-

tena var kursutvecklingen mycket skiftande. Fram

till årets högsta notering, tredje veckan i maj, till

årslägsta, som inföll andra veckan i oktober. Från

denna nivå inleddes en snabb återhämtning och

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

120

kurserna steg fram till årsskiftet med 43%.

Den branschmässiga kursutvecklingen under

året har varit mycket oenhetlig. Vinnarbransch

för fjärde året i rad blev Kemisk Industri med en

kursstegring på 28%. Kemisk Industri är

överrepresenterad i fondens portfölj. Även Verk-

städer. som också väger tungt i fondens portfölj,

hade en god kursutveckling och steg med 24%.En

bättre utveckling än marknaden visade även

Skogsindustri, som steg med 13%. Sämst kurs-

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

utveckling uppvisade branscherna Banker-67%,

Rederier—47% samt Fastighets- och byggföretag

-43%. vilka alla är underrepresenterade i

portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börs-

värde med mellan -37% och 4%. Noterbart är att

Kemi-, Verkstads- och Skogsbranscherna nu sva-

rar för mer än två tredjedelar av börsvärdet.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit

än mer skiftande. Det är svårt att urskilja några

generella tendenser. Anmärkningsvärt är dock

att en så stor andel som två tredjedelar av det

totala antalet noterade aktier på A-listan utveck-

lats sämre än totalindex för tredje året i följd.

Närmare en tredjedel av dessa har dessutom

halverat sitt börsvärde under året. En tråkig

utveckling de senaste två åren har varit att

placeringsalternativen på Stockholmsbörsen

successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan

haft en nettominskning av 8 företag (samtliga

börslistor 24 företag).

Den registrerade aktieomsättningen vid

Stockholms Fondbörs (A-listan) steg från 124,6

mdr 1991 till 165.5 mdr 1992. vilket överstiger

1986 års rekordnivå om 141,7 mdr. Eftersom

omsättningen innehåller såväl en pris- som en

volymkomponent, är omsättningshastigheten ett

mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsätt-

ningshastigheten beräknas månadsvis av fond-

börsen. Under 1992 registrerades en omsätt-

ningshastighet på 32% jämfört med 20% för

1991. Affärsaktiviteten översteg mätt på detta

sätt därmed de senaste fem årens nivåer. Negativt

är dock att av de 117 företagen stod 20 bolag för

ca 85% av den totala börsomsättningen. Redan

de fem mest omsatta bolagen svarade för närmare

hälften av börsomsättningen.

Den standardiserade optionshandeln var något

lägre jämfört med föregående år. Omsättningen

ökade i handeln med indexoptioner, från 5,2 mdr

till 6,2 mdr. Handeln med standardiserade

aktieoptioner var klart lägre, 3,1 mdr mot 4,9 mdr

föregående år.

Den sammanlagda exporten och importen av

svenska aktier mer än fördubblades enligt

Riksbankens statistik till 64,1 mdr (30,5 mdr).

Om man jämför genomsnittet av dessa köp och

försäljningar med den i Sverige registrerade

omsättningen, så steg utländska placerares andel

av handeln på Stockholmsbörsen markant från

12% till 19%. För tredje året i rad nettoköpte

utländska placerare svenska aktier. Nettoexporten

ökade något till 13,3 mdr (11,2 mdr). Noterbart är

att av nettoexporten av svenska aktier utgjorde

aktier i Astra 43%.”

”Kurserna på de stora utländska börsema steg

generellt under året. Av de större börsema, som

är representerade i fondens aktieportfölj, steg

New York och Paris med 4% respektive 5%,

medan London och Ziirich ökade 14% respektive

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

18%. Börsema i Frankfurt och Tokyo minskade

i värde med 2% respektive 26%.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde

uppgick vid årsskiftet till ca 540 mdr. vilket

motsvarade en värdering uppgående till ca 110%

av de justerade egna kapitalet. Sedan 1985 har

det egna kapitalet prissatts med rabatt endast

under åren 1990-91. Detta avspeglade då förvänt-

ningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den

nuvarande värderingen kan tolkas som att dessa

förväntningar har förändrats, men avspeglar också

ett förändrat avkastningskrav som en följd av

lägre räntor.”

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

121

RESULTATET 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Under 1992 har utvecklingen för AP-fonden

totalt varit positiv. Med en inflation på 1.8%

under loppet av året visar fondstyrelserna upp ett

positivt s.k. realt resultat på 52.1 mdkr motsva-

rande 10.2% av hela fondkapitalet (32,9 mdkr

resp. 6.7%).

Resultatet under 1992 har påverkats av höga

reala räntor och av räntesänkningen under senare

delen av året. Första-tredje fondstyrelserna, som

i huvudsak har placerat sina medel i räntebärande

papper, uppvisar ett positivt realt resultat på 49.4

mdkr. I resultatet ingår avkastningen på dessa

fonders placeringar i fastigheter. Den vikande

fastighetsmarknaden medförde dock att värdet

på fastighetsbeståndet sjönk med 23,4%.

Fjärde och femte fondstyrelserna uppvisar ett

samlat positivt realt resultat på 2.7 mdkr.

Totalindex för aktiemarknaden sjönk marginellt

med 0,3% under året, att jämföra med en ökning

med 6% för 1991.

Vid slutet av 1992 uppgick den samlade mark-

nadsvärderade kapitalbehållningen inom hela

AP-fonden till 512.3 mdkr. Det är en ökning med

26,6 mdkr eller 5,5% (59,6 mdkr resp 14,0%).

Att ökningen inte blev större beror på avveck-

lingen av löntagarfonderna.

Fondkapitalets (marknadsvärderat) ökning i

de tre första fondstyrelserna uppgick till 42,0

mdkr (54,9 mdkr). Totalavkastningen uppgick

till 55.5 mdkr eller 13,4%, varav 4,8 mdkr var

orealiserade vinster. Under 1992 ökade avgifts-

underskottet till 12,6 mdkr. ATP-avgiften var

oförändrad 13% för 1992.

Övriga fondstyrelsers fondkapital (marknads-

värderat) ökade med 3,9 mdkr (3,8 mdkr). De

orealiserade värdena i värdepappersportföljerna

ökade med 1.4 mdkr. Under 1992 erhöll fonderna

ett kapitaltillskott på sammanlagt 1,0 mdkr.

Vid utgången av 1992 uppgick AP-fondemas

totala placeringar (marknadsvärderat) till 489.3

mdkr varav 403.0 mdkr eller 82% var placerat i

obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick

till 5% och andelen fastigheter m m till 2%.

NOMINELL OCH REAL RESULTATRÄKNING FÖR

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1992 MKR (MARKNADSVÄRDEN)

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

Första-tredje Fjärde-femte Summa

fondstyrelserna fondstyrelserna

1991

1992

1991

1992

1991

1992

Nettoresultat

47 408

50 659

2 297

1 807

49 705

52 466

Ökning/minskning av ej

realiserade kurs vinster/föriuster

9 759

4 812

1 102

1 400

10 861

6212

Nominellt resultat (inkl

orealiserade vinster/föriuster

57167

55 471

3 399

3 207

60 566

58 678

Uppindexering av grundkapi-

talet med konsumentprisindex

-25 730

-6 080

-737

-189

-26 467

-6 269

Realt resulta*

31 437

49 391

2 662

3 018

34 099

52 409

Överföringar till fondstyrel-

serna l-lll

-306

-327

-306

-327

Underskott/överskott i

förhållande till resultatkrav

31 437 1

49 391’

2 356

2 631

33 793

52 082

1 Första-tredje fondstyrelsernas resultatkrav är här ut&vckt som att bibehålla grundkapitalet

irrilationsskyddat.

122

REAL BALANSRÄKNING FÖR Skr - 1993/94:13

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1992-12-31 MKR (MARKNADSVÄRDEN) Bilaga 5

Första-tredje

fondstyrelserna

Fjärde-femte

fondstyrelserna

Summa

TiOgangar

Banktillgodohavanden,

kortfristiga placeringar

25 379

3478

28 857

Övriga kortfristiga

fordringar m m

24 394

112

24 506

Värdepapper:

Obligationer, reverser m m

425 908

722

426 630

Aktier, konvertibla skuldebrev m m

25 019

Fastigheter

6032

6 032

Aktier i fastighetsbolag

481

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2884

Övriga tillgångar

156

Summa tillgångar

485 234

29 331

514 565

Skulder

Fastighetslån

1 286

Övriga skulder

195

769

964

Fondkapital

483 753

28 562

512 315

varav

Uppindexerat grundkapital

344 046

11 708

355 754

Ackumulerat överskott

från föregående år

90315

14163

104 478

Årets underskott/överskott

49 392

2 691

52 083

Summa skulder och fondkapital

485 234

29 331

514 565

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN TOTALA PLACERINGAR

31.12.1992 (MKR, MARKNADSVÄRDE)

Första-tredje

fondstyrelserna

Fjärde-femte

fondstyrelserna

AP-fonden

totalt

Penningmarknadsplaceringar

24 784

3 478

28 262

5,8

Obligationer m m

402 232

722

402 954

82,4

Reveresiån, refinansieringslån

23 676

4,8

Aktier, konvertibler och options-

rätter mm

25 019

5,1

Fastigheter m m

9 397

1,9

Summa placeringar____________________ 460 089 29 219 ______489 308_____100

123

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN TOTALA PLACERINGAR

31.12.1992 (MKR. MARKNADSVÄRDE)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Första-tredje

fondstyrelserna

Fjärde-femte

fondstyrelserna

Löntagar-

fondstyrelsema

AP-fonden

totalt

Fondkapital 31.12.1384

ansk. värde

240 095

3 728

1 533

245 356

Fondkapital 31.12.1985

ansk. värde

259 597

4 122

2 893

266 611

Fondkapital 31.12.19S6

ansk. värde

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

280 989

5 610

6 087

292 686

Fondkapital 31.12.1987

ansk. värde

303 711

6639

9 728

320 078

Fondkapital 31.12.1988

ansk. värda

329 082

7 953

12 981

350 016

Fondkapital 31.12.1989

ansk. värde

357 627

10 231

16551

384 410

Fondkapital 31.12.1990

ansk. värde

396 976

14 237

20 559

431 772

Fondkapital 31.12.1991

ansk. värde

442 138

16 928

21 668

480 734

Fondkapital 31.12.1992

ansk. värde

479 367

19408

498 775

Fondkapital 31.12.1986

markn. värde

273 124

12 126

7 590

292 840

Fondkapital 31.12.1987

markn. värde

297 693

11 526

9 708

318 928

Fondkapital 31.12.1988

markn. värde

329 217

17 275

17 004

363 497

Fondkapital 31.12.1989

markn. värde

340 477

23 910

22 893

387 280

Fondkapital 31.12.1990

markn. värde

386 791

20 890

18 436

426117

Fondkapital 31.12.1991

markn. värde

441 713

24 683

19 293

485 689

Fondkapital 31.12.1992

markn. värde

483 753

28 562

512 315

124

DE TRE FÖRSTA

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

PLACERINGSKAPACITET

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till

483,8 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning

med 42.1 (54,9) mdkr. Förändringen av fondka-

pitalet består dels av avkastningen på fondens

tillgångar, dels av en rad av fondförvaltningen ej

påverkbara faktorer - som nettot av inbetalda

ATP-avgifter och utbetalda pensioner, överskju-

tande löntagarfondsmedel, rekvirerade medel till

fjärde och femte fondstyrelserna, avkastning från

delfonder samt kostnader för administrationen

av hela ATP-systemet. I tabell 1 redovisas

fondkapitalets ökning från 1960 t o m 1992.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av

fondförvaltningen 50,7 (47,4) mdkr. Fondkapita-

lets marknadsvärde påverkas också av föränd-

ringen i ej realiserade vinster och förluster. För

1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den

totala avkastningen var således 55,5 (57,2) mdkr.

För åren 1990-1994 är ATP-a vgiften fastställd

till 13%. Avgiftsinkomsterna ökade med endast

0,8 mdkr och uppgick till 83.8 mdkr för 1992.

Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt

ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun-

derlaget, lönesumman, var nära nog konstant

mellan 1991 och 1992.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i

snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

96,4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att

öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för

år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-

ningama är framförallt att basbeloppet, som reg-

lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till

33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till

34 400 kr.

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer,

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

med nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa

i snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket

leder till ökade anspråk på fondens avkastning.

Orsakerna till denna utveckling är att ATP-

systemet ännu inte har nått sitt fullfunktionssta-

dium utan såväl antalet ATP-pensionärer som

deras genomsnittliga pensionspoäng fortsätter

att öka.

I december 1991 fattade riksdagen beslut om

att avveckla löntagarfonderna. I februari 1992

gjordes därför en slutreglering av löntagarfonds-

medlen och vid utgången av året uppgick de

överskjutande medlen till totalt 14,0 mdkr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller

AP-fonden en treprocentig avkastning beräknad

på nuvärdet av de medel som dessa styrelser

sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning

uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992.

För administrationen av ATP-systemet. förut-

om fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett

flertal myndigheter och institutioner involvera-

FONDKAPITALETS UTVECKLING 1960-1992, MARKNADSVÄRDE, MDKR.

Avkastning

1960

0,0

1970

2.0

1980

10,4

1990

45,4

1991

57,2

1992

55,5

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22,2

77,7

83.0

83,8

Pensionsutbetalningar

-1.2

-19,0

-77,4

-87.9

-96,4

Överskjutande löntagarfondsmedel

2.3

2.9

0,4

Medel t® 4:e och 5:e fondstyrelserna

-2.0

-0,7

-1,0

Avkastning från deifonder

0.8

1.0

0,3

Administrationskostnader

-0.1

-0.2

-0,5

-0.6

Summa

0,5

4,8

3,0

0,9

-2,2

-13,5

Tillväxt i fondkapital

0,5

6.8

13,4

46.3

54.9

42,1

Fondkapital

0,5

35.9

145,3

386,8

441,7

483,8

rörändring av fondkapitalet i %

125

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

.AP-FONDENS PLACERINGAR UNDER 1991 OCH 1992, MDKR.

Bruttoplaceringar

Nettoplaceringar

1991

1992

1991

1992

Placeringar

201

275

- obligationer, förlags- och reverslån

137

197

- penningmarknadsplaceringar

-5

- fastigheter m m

de. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna ersättning för att hand-

lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe-

ter som berörs är länsskattemvndigheten och

lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten,

statens löne- och pensionsverk samt Kommuner-

nas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon-

dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0.6

mdkr.

Utöver nettoplaceringar 1992 på 32 mdkr har

under året amorteringar, förfall och inlösen i

värdepappersportföljen samt omplaceringar i port-

följsammansättningen uppgått till totalt 243 mdkr.

Sammantaget innebär detta att bruttoplacering-

ama uppgick till 275 mdkr.

De totala placeringarna uppgick vid utgången

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

av 1992 till 456 mdkr. Fonden har placerat mer

än hälften, 57%, av tillgångarna i bostadssek-

torn, cirka 23% i statsobligationer och 8% i

utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för

fastighetsplaceringar var 3%.

PLACERINGSPOLITIK

Penning- och obligationsmarknad

De grundläggande förutsättningarna för verk-

samheten inom affärsområdet Penning- och obli-

gationsmarknad ges av reglementet för Allmänna

Pensionsfonden men även av fondens roll på den

svenska kapitalmarknaden. Reglementets hu-

vudsakliga inriktning är att placeringar kan ske

i de allra flesta slag av till marknaden publikt

erbjudna räntebärande värdepapper. Fondens

totala penning- och obligationsmarknadsportfölj

uppgick vid utgången av 1992 till 409 mdkr, en

ökning med 40 mdkr sedan 1991. Denna portfölj

utgör därmed 89% av fondens totala tillgångar.

Den turbulens som under året drabbade valu-

ta- och räntemarknadema medförde ändrade

strukturer och relativpriser. Som exempel på

vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas

den ökande volym statsskuldväxlar som emitte-

rades i samband med försvaret av kronan. Vidare

fick Riksgäldskontoret problem med att placera

nya emissioner och ändrade därför sina emis-

sionsscheman.

De stora kasten i marknaden ökade omsätt-

ningen och möjliggjorde för fonden att agera

något friare än under senare år. Det är dock

fortfarande så att de stora likvidflöden som port-

följen genererar måste hanteras så att de inte stör

marknadens funktionssätt. Fondens relativt sett

låga andel penningmarknads-instrument beror

på de effekter en stor andel korta löptider i

portföljen skulle få på fondens nettoplacerings-

behov. Av bland annat likviditetsplaneringsskäl

görs placeringar på terminsmarknaden som ett

komplement till avistaplaceringar.

Den tidigare trenden med avtagande handel i

andra statsobligationer än de så kallade bench-

mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat in-

tresse från andra emittenter än staten och mel-

lanhandsinstituten fanns, dock nådde bara mindre

volymer marknaden. Fondens placeringar gjor-

des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-

ten av marknaden.

Fondens storlek och långsiktiga inriktning gör

att det inte finns behov av god likviditet för alla

placeringar. Detta gör det intressant för fonden

att även placera i tillgångar med lägre likviditet

givet att meravkastningen kan bedömas som till-

räcklig. Det var därför motiverat att under 1992

fortsätta öka volymen bostadsobligationer i port-

följen.

Fonden valde att under året inte utnyttja möj-

ligheten att placera i utländska värdepapper.

Från slutet av 1991 till slutet av 1992 sjönk

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

räntenivån i Sverige. Detta gällde framförallt

räntor för korta löptider. De allra längsta obliga-

tionsräntorna var i stort sett oförändrade. Lägre

räntor påverkar värdet på fondens portföljer po-

sitivt. Totalavkastningen för 1992 var. inklusive

orealiserade värdeförändringar. 14,3%.

Direktlån

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan

av den publika marknaden är att därigenom

skapa merintäkter.

126

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt

från en konservativ bedömning av kreditrisk, är

beredd att reducera kraven på likviditet i denna

typ av placeringar. Krediterna kan således kon-

strueras med beaktande av specifika krav på

cash-flow-utseende eller avkastningsmodell.

Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde-

lar- långsiktighet i förvaltningen och betydande

kapitalmassa - till att skapa mervärden i fondför-

valtningen.

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom

Sverige styrs främst av två faktorer:

• den svenska räntenivån i relation till den

internationella

• möjlighet att via den publika marknaden er-

hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig-

heter.

Vad gäller den svenska räntenivån påverkas den,

förutom av det relativa ränteläget, av ränte-

differensen mellan stats- och bostadsobligatio-

ner. Denna ränteskillnad varierade under 1992

men låg på en nivå som begränsade intresset för

lång upplåning i svenska kronor.

I takt med avtagande ekonomisk aktivitet och

sjunkande kapacitetsutnyttjande har även den

under andra hälften av 1980-talet starka investe-

ringsexpansionen vänt. Bruttoinvesteringarna i

näringslivet minskade med cirka 15% under

både 1991 och 1992. Kommunsektorns finan-

siella sparande förbättrades samtidigt (tillfälligt-

vis) och uppgick till 9 mdkr för 1992 efter att

under de senaste fem åren varit negativt.

Sammantaget innebär detta att efterfrågan på

krediter i fondens regi var låg.

Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr

och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr.

Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och

11 mdkrindexerade(KPI-relaterade) placeringar.

Utlåningen till kommuner och kommunala

bolag uppgick till 6 mdkr, en nedgång med

1 mdkr.

Mellanhandsinstitutens upplåning mot revers

minskade med 5 mdkr och uppgick till drygt

8 mdkr. Bakom utvecklingen låg en successivt

förfallande låneportfölj till främst bostadsinsti-

tuten och de företagsfinansierande instituten. I

takt med att dessa reverslån slutamorteras sker

ny finansiering på den publika penning- och

obligationsmarknaden.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas.

Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket

innebar en halvering under året. Inga nya refi-

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

nansieringslån lämnades under året.

Utlåningen till det privata näringslivet (5%-

kvoten) var under året i stort sett oförändrad och

uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår

bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr.

Sv. Fastighetskapital med 1.3 mdkr samt direkt-

lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr.

Fondens utlåning i form av förlagslån motsva-

rade 9 mdkr, en nedgång med cirka 1 mdkr under

året.

AP Fastigheter

I AP Fastigheter finns kompetens samlad för att

hantera investeringar, projektutveckling, förvalt-

ning och drift av fastigheterna. Den samlade

personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-

rande driftspersonal.

Målet för AP Fastigheter är att bygga upp

lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-

vecklas minst i takt med inflationen. En förut-

sättning för detta är en kombination av hyreskon-

trakt som inflationsjusteras med helst 100%,

bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och

minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgra-

den i fondens förvaltningsfastigheter var vid års-

skiftet cirka 10% vilket motsvarade cirka 40 mkr

i uteblivna hyror.

Den övergripande strategin i Sverige är att

koncentrera sig på ett fåtal expansiva orter och

där i första hand inrikta sig på kommersiella

fastigheter. På utlandssidan är den troliga

inriktningen framöver mer indirekt ägande via

fonder, partnerships eller fastighetsaktier.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av di-

rektägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-

lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget

Anders Nisses AB. Under 1990 och 1991 förvär-

vade fonden ytterligare förvaltningsfastigheter

samt andelar i projekt. Under 1990 gick fonden

också in som hälftenägare i Nacka Strand - ett

projekt på cirka 130 000 kvm kontor med tillhö-

rande garage och bostäder.

De direktägda utländska fastigheterna ligger i

London: Four Millbank - en projektfastighet,

som är under färdigställande, samt en mindre

förvaltningsfastighet. De resterande utlandsin-

vesteringarna har skett genom Pleiad Real Estate

AB där AP-fonden är delägare till 18.75%. öv-

riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse.

SPP. AMF. Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-

het är utlandsorienterad och inriktad på projekt.

Fonden genomförde under 1992 sex fastighets-

affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3

mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

127

fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster

och mycket långa kontrakt.

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav-

tal i förvaltningsfastighetema i Sverige på 46 000

kvm. Utöver detta tecknades avtal i Nacka Strand

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

på 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig-

ställda bostäder i första etappen om cirka 100

lägenheter.

Globen City KB (Anders Nisses AB 22,2%)

försattes under året i konkurs.

Nyemission på 72 MGBP genomfördes under

året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbo-

lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapital-

struktur.

Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet

1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg-

da fastigheternas andel motsvarade 94%.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter upp-

gick till 538 mkr för 1992.

RESULTATET

Under 1992 uppgick totalavkastning för samtliga

placeringar till 13,4 (15,5) %. bestående av en

direktavkastning om 12,0 (12.2) % och en värde-

förändring om 1,4 (3,4) %. Efter reduktion med

konsumentprisindex förändring under året ut-

gjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) %.

Vid utgången av 1992 var räntenivån, framför-

allt räntor för korta löptider, lägre än vid samma

tidpunkt 1991. Under året har yieldkurvan änd-

rat utseende från en negativ lutning, dvs lägre

räntor för längre löptider, till en svagt positiv

lutning. Värdeförändringen i obligationsportföl-

jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2.1 (5,0)%

i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3

(12,8) %, varför totalavkastningen uppgick till

14.3 (17,8) %. Årets resultat har belastats med en

nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota

AB.

Totalavkastningen på partnerfinansiering ut-

gjorde 5,8 (13,1) %. Den sänkta totalavkastning-

en förklaras av att inflationstakten reducerades

väsentligt under 1992.

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjor-

de -18,1 (-33,5) %, varav direktavkastning 5,3

(4.6) % och värdeförändring -23.4 (-38,1) %.

För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-

rektavkastningen till 7,9%. Motsvarande tal be-

räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992

var 8,9%. Värdeförändringen beror framförallt

på markant sjunkande hyresnivåer.

Det reala resultatet 1992 uppgick till 49.4

(31.4) mdkr. Till följd av de senaste årens höga

realräntor har fondkapitalets realvärde kunnat

återställas och öka.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

AP-FONDENS AVKASTNING PÅ PLACERINGAR 1992.

Marknads-

värde

Marknads-

värde

Nettopiac

Direkt-

avkastning

Värde-

förändring

Total-

avkastning

1991-12-31

1992-12-31

1992

Mkr

Obligationer och

förlagslån

351 657

402 232

43 697

43 246

12,3

7 226

2.1

50472

14,3

Reverslån

22449

15 498

-7 186

2 200

12,4

255

1,4

2455

13.8

Partner-

finansiering

12 204

12 323

119

695

5,8

695

5,8

Korta placeringar

30 395

25 379

-5 016

3478

3 478

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

Fastigheter

7 152

6 512

713

384

5,3

-1 711

-23,4

-1 327

-18,1

Totat*

423 856 100

461 944 100

32 327

50003 12,0

5 769

1,4

55 772"

13,4

'Totalavkastning =

__direktavkastning + värdeförändring_______________________

marknadsvärde (1991-12-315+häften av nettoplaceringama-häiften av direktavkastningen

'Beloppet avviker frän resultaträkningen beroende på biand annat der. andrade redovisningsprincipen för

partnerftnansiering.

128

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

PLACERINGSKAPACITET

Fjärde och femte fondstyrelserna kan som kapi-

taltillskott (ackumulerat) vardera erhålla högst

1% av de tre första fondstyrelsernas samman-

lagda fondkapital, beräknat som anskaffnings-

värde vid utgången av föregående år. För år 1993

uppgår detta maximum för vardera fonden till

4 794 mkr, eller totalt 9 588 mkr. Det t.o.m.

1992 faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick för

de båda fonderna till sammanlagt 7 200 mkr,

varav 4 000 mkr för fjärde fonden och 3 200

mkr för femte. Under 1991 hade sammanlagt

1 000 mkr rekvirerats. För fjärde fonden kvarstår

således beräknat på dagens fondkapital 794 mkr

och för femte fonden 1 594 mkr.

REGLER FÖR FONDERNAS

PLACERINGSPOLITIK

Principerna för de olika fondstyrelsernas pla-

ceringar är desamma. Placeringarna skall enligt

fondreglementets § 34 syfta till att förbättra

riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk pro-

duktion och sysselsättning. Fondmedlen skall

placeras så att kraven på god avkastning, lång-

siktighet och riskspridning tillgodoses.

För fondstyrelserna gäller att de placerar i

aktier i svenska aktiebolag, konvertibler eller

motsvarande skuldebrev förenade med options-

rätter, riskkapital i kooperativa företag och andelar

i svenska kommanditbolag. Fondstyrelserna har

också möjlighet att placera medel i en del nya

riskkapitalinstrument samt även i långfristiga

räntebärande värdepapper.

Fondstyrelserna har därutöver rätt att förvärva

standardiserade köp- och säljoptioner avseende

aktier, aktier i utländska aktiebolag (upp till

10% av förvaltade medel).

KAPITALANDELAR OCH

RÖSTRÄTT

Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag

får ej överstiga 10% av röstetalet. Begränsningen

av röstetalet gäller aktier i börsnoterade aktiebo-

lag. För fondernas placeringar i onoterade aktier,

uppgående 1992 till sammanlagt 750 mkr

(bokförda värden), gäller inte någon sådan be-

gränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen har i egenskap

av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att

GRUNDFAKTA FÖR ÖVRIGA FONDSTYRELSER 1992. Mkr.

Fondstyrelserna

Totalt

Fjärde

Femte

Tasskott av grundkapital -

(ackumulera! från starten)

4000

3 200

7 200

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

Fondkapital vid årets slut

(marknadsvärde)

25 256

3 307

28 563

Värdepappersportföljen vid årets

slut (marknadsvärde)

22688

2 332

25 020

Dold reserv i värdepappersportföljen"

vid årets slut

9104

9155

Förändring av dold reserv i

värdepappersportföljen under året

1 235

165

1 400

Realt resultat år 1992 efter

överföring till 1-3 fondstyrelserna

2 575

116

2 691

* Nominella belopp.

" Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden.

129

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande.

Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga

avkastningsintresse att bevaka men måste där-

utöver, när aktieinnehavens storlek påkallar,

också utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda

bolags intressen och till hela aktiemarknadens

funktionssätt. Hurägarinflytandet används i olika

situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel

att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett

aktieinnehav på flera ombud. Rösträtten för fjärde

och femte AP-fondens aktieinnehav regleras inte

i särskild ordning i fondreglementet. Dessa fond-

styrelser har i ngen skyldighet att fördela ut rösträtt

men kan på eget initiativ överlåta representation

och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet

som i vissa fall också utnyttjas.

AVKASTNINGSKRAV

Det avkastningskrav som de aktieplacerande

fondstyrelserna är ålagda enligt fondreglementet

(28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna infla-

tionsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Infla-

tionsuppräkningen sker med den prisstegring

som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts

fondstyrelserna. Avkastningskravet kan ses dels

som ett årligt flödeskrav, dels som ett långsiktigt

avkastningskrav. Flödeskravet innebär att varje

fondstyrelse till första-tredje AP-fondstyrelsema

skall inleverera ett belopp beräknat som 3 % av-

nuvärdet av grundkapitalet. Denna inleverans

uppgick 1992 sammanlagt till 327 mkr (306

mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före

överföring uppgick 1992 sammanlagt till 1 807

mkr (2 297 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett

krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde.

Vid beräkningarna utgår man från det nominella

resultatet och tar hänsyn till förändringarna i den

dolda reserven i värdepappersportföljen. Den

dolda reserven ökade med 1 400 mkr sam-

mantaget för de aktieplacerande fondema under

1992. Det sammanlagda reala resultatet för 1992,

utöver vad som åtgick för att bibehålla grund-

kapitalets realvärde, blev 2 691 mkr (2 356

mkr).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SAMMANFATTNING AV DE AKTIEPLACERANDE AP-FONDERNAS INNEHAV.

1992 1991

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

Svenska aktier

Bokf.v.

Markn. v.

BM.v.

Markn. v.

Börsnoterade

13 735

22463

12120

19832

Icke börsnoterade

750

807

Utländska aktier

916

1 276

682

752

Övriqa svenska värdepapper

463

530

360

333

Summa

15 864

25 019

13 969

21 724

.......... 7 r r

AKTIEMARKN ADENS UTVECKLING, KURSFÖRÄNDRING.

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992

(generalindex) -11 +25 +51 r-7 +51 +24 -30 +6 -0

130

FONDSTYRELSERNAS

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER I

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräk-

ningar för AP-fondens styrelser avseende 1991

och 1992 samt vissa uppgifter om placerings-

inriktning och värdepappersinnehav per 31.12

1992. På sid 16-17 redovisas uppgifter för de tre

första fondstyrelserna, på sid 18-19 för fjärde

fondstyrelsen och på sid 20-21 för femte fond-

styrelsen.

De av respektive delfond förvaltade medlen

har placerats på sätt som framgår av balansräk-

ningarna och resp, delfonds särskilda värde-

pappersredovisning. AP-fondens reglemente fö-

reskriver att tillgångarna skall bokföras till an-

skaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret 1988

skall även en real redovisning av tillgångarna

göras. En totalsammanställning över samtliga

delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och

placerade medel återfinns i de inledande tabel-

lerna på sid 6-8. För mer detaljerade uppgifter

om fondförvaltningen hänvisas till respektive

delfonds årsredogörelse för 1992.

131

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

INTÄKTER

Intäktsräntor:

Obligationer

42 035 042

37 687 150

Förlagsbevis

1 210 858

1 245 256

Reverser

2 175 607

3 220 895

Refinansieringslån

24 566

47 814

Penningmarknadsplaceringar

3 718 991

1 822 100

Partnerfinansiering

1 857 840

603 211

Övriga intäktsräntor

308 877

210 109

51 331 781

44 836 535

Fastigheternas driftsnetto

384 352

435 793

Övriga intäkter

67 715

11 705

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1 737 949

3 019 102

SUMMA INTÄKTER

53 521 797

48 303 135

KOSTNADER

Kostnadsräntor

831 821

488 339

Inköpskostnader

1 884

1 633

Administrationskostnader

79 608

75 189

Övriga kostnader

13 601

14 520

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

1 376 608

315 301

Nedskrivning av fordringar

200 000

Nedskrivning av fastigheter

358 696

SUMMA KOSTNADER

2 862 218

894 982

ÅRETS RESULTAT

50 659 579

47 408 153

REALT RESULTAT

Nettoresultat enligt ovan

50 659 579

47 408 153

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/föriuster

4 811 957

9 759 426

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-6 080 064

-25 730 024

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

ÅRETS REALA RESULTAT

49 391 472

31 437 555

132

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

595 286

635 985

Penningmarknadsplaceringar

24 783 394

29 758 577

Räntefordringar m m

24 067 621

19514 317

20 475 890

Fordran å delfondema

326 975

952 198

Värdepapper:

Obligationer

383 507 207

393 313 180

338 476 900

341 349 729

Förlagsbevis

8 951 435

8 918 345

10 284 943

10 306 730

Reverser

15 131 303

15 340 434

22 171 640

22 132 876

Refinansieringslån

158 002

303 820

Partnerfinansieringslån

8 177 888

8 1 77 888

8 177 888

Fastigheter

11 473 184

6 031 628

10 891 314

6 648 332

Aktier i fastighetsbolag

634 871

480 813

503 575

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2 884 110

Övriga tillgångar

156 214

65 978

SUMMA TILLGÅNGAR

480 847 490

485 233 890

444 621 245

444 195 688

SKULDER

Fastighetslån

1 286 219

2 144 846

Övriga skulder

194 392

338 167

FONDKAPITAL

ENLIGT BALANSRÄKNING FÖREGÅENDE ÅR

Tillskjutet grundkapital

36 836 539

39 082 139

Ackumulerat resultat

405 301 693

357 893 541

Indexuppräknat grundkapital

351 397 355

327 912 932

Ackumulerat realt resultat

90 315 320

58 877 765

Summa fondkapital föregående år

442 138 232

441 712 675

396 975 680

386 790 697

INNEVARANDE ÅR

Avgifter

83 802 441

83 016 554

Pensionsmedel

-96 380 784

-87 860 857

Admimstrationsbidrag

-562 266

-521 522

Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema

-1 000 000

-700 000

Överskjutande löntagarfondsmedel

382 701

2 868 026

Summa tillskjutet grundkapital

-13 757 908

-3 197 799

Indexuppräknat grundkapital

-7 677 844

22 532 225

Avkastning från delfondema

326 976

952 198

Årets resultat

50 659 579

47 408 153

Årets reala resultat

49 391 472

31 437 555

Ökning fondkapital innevarande år

37 228 647

42 040 604

45 162 552

54 921 978

Summa fondkapital totalt

479 366 879

483 753 279

442 138 232

441 712 675

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

480 847 490

485 233 890

444 621 245

444 195 688

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 3 335 615

avseende försäljning 2 901 462

133

FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

525 902

515 474

Ränteintäkter

417 365

334 117

Räntekostnader

Förvaltningskostnader m m

-17 587

-26 074

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

Rörelseresultat

925 680

823 517

Realisationsvinster

1 524 010

1 784 626

Realisationsförluster

-459 240

-65 834

Nedskrivning

-284 220

-358 082

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

1 706 230

2 184 227

Överföring till fondstyrelse l-lll

-231 513

-225 746

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

1 474 717

1 958 481

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

1 706 230

2 184 227

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

1 235 473

826 732

Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster

2 941 703

3 010 959

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-135 597

-550 997

Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

2806 106

2 459 962

Överföring till fondstyrelse l-lll

-231 513

-225 746

ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV

2 574 593

2 234 216

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

235 971

106 039

Penningmarknadsplaceringar

2 187 522

2 002 994

Räntebärande värdepapper

722 393

699 105

Fondlikvider

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

91 119

62 940

Övnga fordringar

Aktier

13 119 347

22 156 654

11 544 585

19 430 529

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter etc.

464 453

531 556

356 531

339 525

Inventarier m m

SUMMA TILLGÅNGAR

16 820 805

25 925 215

14 772 194

22 641 132

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Fondlikvider

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

7 647

9 374

Övriga skulder

366

512

Skuld till fondstyrelse l-lll

231 513

225 746

Riskreserv

430 000

360 000

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

4 000 000

3 500 000

Uppindexerat grundkapital

8 160 456

7 524 860

Ack. överskott från föreg. år

10 676 562

8 718 081

Ack. överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

14 520 640

12 286 424

Årets nettoresultat

1 474 717

1 958 481

Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

2 574 593

2 234 216

(Summa fondkapital)

(16 151 279)

(25 255 689)

(14 176 562)

(22 045 500)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

16 820 805

25 925 215

14 772 194

22 641 132

134

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

1992 1991

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

Svenska aktier:

noterade

11 771 483

20 656 405

10 325 938

18 208 075

onoterade

750 309

806 832

Övriga svenska värdepapper

noterade 1

352 259

419 008

247 980

232 682

onoterade

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

111 273

90 273

Utländska aktier och värdepapper

598 476

751 215

430 092

432 192

SUMMA

13 583 800

22 688 210

11 901 115

19 770 054

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag

1. Astra

2. Ericsson

3. ASEA

4. Procordia

5. Sandvik

Marknadsvärde tkr

Röstandel %

4 342 220

1 737 688

1 580 179

1 516 702

1 427 338

5.8

0.2

5.5

1.5

7.2

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING

(Procent)

1992

1991

Verkstadsindustri

Kemi- & läkemedelsindustri

Skogsindustri

Övriga företag

Fastighets- och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

SUMMA

100

CITAT LR FJÄRDE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

• Fondens grundkapital fårfr.o.m. 1988-07-01 uppgå till högst 1 %

av första-tredje fondstyrelsemas tillgångar eller omkring 4,4

mdr vid årsskiftet 1992/1993.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr. vareftergrundkapitalet

uppgår till 4.0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid

årsskiftet till 25.9 mdr mot 22.6 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1992 värdepapper för 4.3 mdr och sålde

värdepapper för 3.6 mdr.

• 1 nyemissioner placerades 55 mkr. varav 31 mkr i icke

börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordni ngsföljd

Astra. Ericsson. ASEA. Procordia och Sandvik, som med ett

sammanlagt marknadsvärde på 10.6 mdr svarade för knappt 50%

av portfölj värdet.

Fondens engagemang i onoterade företag uppgick vid utgången

av året till 861 mkr. Därjämte har under året lämnats

aktieägartillskott på sammanlagt 158 mkr.

Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst

har fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla

grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med

3% - med drygt 17 mdr.

Aktiekurserna sjönk under 1992 med 0.3%. Index för fondens

portfölj steg med 9%. Avkastningen på fondkapitalet blev 13%.

135

FEMTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)

1992

1991

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

50 408

48 437

Ränteintäkter

119 608

67 470

Räntekostnader

-9

Förvaltningskostnader m m

-6 417

-6 028

Rörelseresultat

163 599

109 870

Realisationsvinster

12 946

29 467

Realisationsförluster

-75 906

-26 399

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

100 639

112 938

Överföring till fondstyrelse l-lll

-95 463

-80 387

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

5 176

32 551

REALT RESULTAT

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

100 639

112 938

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

164 932

274 739

Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster

265 571

387 677

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

-53 826

-185 679

Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll

211 745

201 998

Överföring till fondstyrelse l-lll

-95 463

-80 387

ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV

116 282

121 611

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden

5 388

4 607

Penningmarknadsplace ringar

1 048 856

758 437

Räntebärande värdepapper

Fondlikvider

2 940

158

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

18 049

9 241

Övriga fordringar

248

Aktier

2 280 525

2 331 167

2 045 994

1 943 415

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter etc.

22 088

10 377

Inventarier m m

337

599

SUMMA TILLGÅNGAR

3 356 095

3 406 737

2 841 372

2 727 082

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Fondlikvider

3 275

8 968

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

270

235

Övriga skulder

547

418

Skuld till fondstyrelse l-lll

95 463

80 387

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

3 200 000

2 700 000

Uppindexerat grundkapital

3 547 849

2 994 023

Ack. överskott från föreg. år

51 364

18813

Ack. överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

-356 949

-478 560

Årets nettoresultat

5 176

32 551

Årets överskott/underskott i förtiållande

till resultatkrav

116 282

121 611

(Summa fondkapital)

(3 256 540)

(3 307 182)

(2 751 364)

(2 637 074)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

3 356 095

3 406 737

2 841 372

2 727 082

136

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1992

1991

BOKF.V.

MARKN.V.

BOKF.V.

MARKN.V.

Svenska aktier:

noterade

1 963 343

1 806 279

1 794 150

1 624 064

onoterade

Övriga svenska värdepapper

noterade'

22 088

10 377

onoterade

Utländska aktier och värdepapper

317 182

524 888

251 844

319 351

SUMMA

2 280 525

2 331 167

2 068 082

1 953 792

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag___________

1. AGA

2. Roche Holding

3. Sandvik

4. Sydkraft

5. Perstorp

Marknadsvärde tkr

Röstandel %

295 075

2.84

279 803

241 844

1,36

190 146

2,27

154 148

1,78

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING

(Procent)

1992

1991

Verkstadsindustri

Kemi- & läkemedelsindustri

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

Skogsindustri

Övriga företag

Fastighets- och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

SUMMA

100

CITAT UR FEMTE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

"Aktieportföljen har utvecklats väl och ökat med 4.2 procentenheter

mer än Veckans Affärers index. Den utländska delens

marknadsvärde utgör ungefär 22% av portföljens värde beroende

på en gynnsam kursutveckling och dels på växelkursförändringen.

Fonden har under 1992 lvfl ytterligare 500 miljoner kronor av

tilldelade medel och grundkapitalet i fonden är nu 3.2 miljarder

kronor. Likviditeten i fonden var vid årets slut hög och placerad i

statsskuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet gav en vinst på 5 miljoner

kronor. Det är i första hand intäkterna från räntebärande papper

som ökat kraftigt. Det reala resultatet, där icke realiserade vinster/

förluster och avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

har beaktats, gav en vinst på 116 miljoner kronor.

Fondens fem största innehav utgörs av AGA. Roche Holding.

Sandvik. Sydkraft och Perstorp.”

137

LAG MED REGLEMENTE FOR

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SFS 1983: 1092 (omtryckt 1991; 1857)

I Inledande bestämmelse

1 § De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om

socialavgifter skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förval-

tas av första-femte fondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2-25 och 44

§§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26. 28-30. 32-35.

37. 39. 40 och 42-44 §§ Lag (1991:1857).

II Första-tredje fondstyrelserna

Medelst tlldel n ing

2 § Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifer som

erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter

samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner

eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande infly-

tande.

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som

erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1. såvitt de

avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det

basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

samt

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspen-

sionsavgifter.

Vad som sägs i första stycket 1-3 gäller med den begränsning som

följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsemas

rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast-

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

ningen av de medel som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

Pensionsutbetalningar m m

3 § Pensionsutbetalningar. förvaltningskostnader och andra utgifter

avseende försäkringen för tilläggspension skall, i den mån andra

medel inte står till förfogande, betalas genom tillskott som riksför-

säkringsverket erhåller från fondstyrelserna. De medel som behövs

för ett kalenderår skall tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande

till de avgifter som under det närmast föregående året har överförts

till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala

kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvalt-

ning.

Organisation

4 § Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas

av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som

företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter

förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder

konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssam-

manslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbets-

tagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder

personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte

varaunderårigaellerhaförvaltareenligt 11 kap. 7 §föräldrabalken.

Lag 11988:1301).

5 § Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess

balansräkning har fastställts under tredje året efter det då

förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den

tid för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om

hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han

förordnats, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny

ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i

4§.

6 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondstyrelsen

förordnar regeringen en till ordförande. 1 andra och tredje

fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara

ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice ordförande.

7 § En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden.

Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär det.

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

Styrelsen är beslutsför om de närvarande vid sammanträdet är fler

än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte tas upp till

behandling om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter eller, vid

förfall för någon av dem. en suppleant för denne har fått tillfälle att

delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig

om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon ledamot

i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening, skall denna

antecknas i protokollet.

8 § Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller

tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i förening

avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning.

Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter om den befogenhet

som ett sådant uppdrag medför. Om uppdraget avser beviljande av

lån skall grunderna för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller

inskränkas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv

avgöra ärenden av varje slag.

9 § Fondstyrelsen får anställa de tjänstemän som behövs samt

bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till

ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna.

Förvaltning

11 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med

den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av

kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel på

sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för försäkringen för

tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, till-

fredsställande betainingsberedskap och betryggande säkerhet

tillgodoses.

12 § Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i obligationer utfärdade av staten, kommuner eller därmed

jämförliga samfälligheter. Sveriges allmänna hvpoteksbank. Ko-

nungariket Sveriges stadshvpotekskassa. Svenska bostadskredit-

kassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekun-

därlånekassa eller av kreditaktiebolag som står under tillsyn av

finansinspektionen.

2. i obligationer garanterade av staten, kommuner eller därmed

jämförliga samfälligheter.

138

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

skuldförbindelser som har offentligen utbjudits av svenska

bankaktiebolag, värdepappersbolag. Sveriges investeringsbank

aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av

konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till

nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år. som

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

har utfärdats av bankaktiebolag, sparbanker eller centrala

föreningsbanker.

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av

a) staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter.

riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala föreningsbanker

eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner.

b) bolag, föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs,

såvida staten, en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet

har iklätt sig borgen för förbindelserna.

c) svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, utan borgenså-

taganden enligt b), till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem

procent av anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förval-

tar.

5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse.

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna

om återlån.

7. i aktier utgivna av PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag

samt

8. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda

skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta och som har

offentligen utbjudits av ett emissionsinstitut, dock med undantag

av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt

till nyteckning.

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-

gångar som förvärvats enligt första stycket 8 får uppgå till ett belopp

som motsvarar högst tio procent av det totala anskaffningsvärdet av

de tillgångar som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

12 a § En fondstyrelse får handla med optioner och terminer eller

andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvalt-

ningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar

mot valutakursförluster eller andra risker. Lag (1991:1091).

13 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap

eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får

fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.

14 § Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden annars

skulle lida en avsevärd förlust får en fondstyrelse, i avsikt att

skydda en fordran, på offentlig auktion eller fondbörs köpa in

egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta

egendom som betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på

detta sätt skall avyttras så snart det är lämpligt och senast då det kan

ske utan förlust.

15 § För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje

fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos en annan

fondstyrelse.

15 a § En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller

bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller

för att bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en ändamåls-

enlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själv eller

genom bolag som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera

fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt

samt

2. förvärva aktier i ett bolag som har till ändamål att äga eller

förvalta sådan egendom (fastighetsbolag).

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-

gångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp

som motsvarar högst fem procent av det totala anskaffningsvärdet

av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vid beräkningen skall

tillgångar som förvärvats enligt 1 tas upp till anskaffningskostnaden

och tillgångar som förvärvats enligt 2 till den andel av

anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som motsvarar

styrelsens innehav av aktier i bolaget. Lag (1989:512).

15 b § En fondstyrelse får själv ellergenom bolag som innehas av

fondstyrelsen vid förvärv av tillgångar som sägs i 15 a § andra

stycket 1 överta ansvaret för lån som har lämnats mot säkerhet av

panträtt i sådana tillgångar eller ta upp nya lån om det behövs för

en normal förvaltning av tillgångarna. Lag (1987:1326).

16 § Fondstyrelsens räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den 1 april varje år redovisa för sin

förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna för-

valtningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avse-

ende ställningen vid årets utgång.

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffnings-

kostnaden. En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som

kan beräknas komma att inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp

som tillgång.

Till förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och

balansräkning som är uppställda efter reala principer. Lag

(1991:1091).

17 § Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en

sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.

Sammanställningen skall överlämnas till regeringen före den 1 maj

året efter räkenskapsåret.

Regeringen skall överlämna sammanställningen och fondstyrel-

sernas verksamhetsberättelser till riksdagen senast den 15 oktober

samma år. Lag (1991:1091).

Ålerldn

18 § Bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker får

varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som

erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring återlån. Detta får ske med högst

hälften av de avgifter som erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

avgiftsbetalningama inte redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får inte beviljas staten, kommuner eller landstings-

kommuner. Inte heller får återlån beviljas om lånebeloppet skulle

understiga femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får

uppgå till högst femhundratusen kronor. Lag (1987:644).

19 § En kreditinrättning, som har lämnat återlån enligt 18 §. får i

samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från en

fondstyrelse. Lånet skall lämnas av den fondstyrelse som enligt 2 §

har att förvalta de avgifter eller stöne delen av de avgifter för vilka

återiånet beviljats.

Räntesatsen för lån från en fondstyrelse till en kreditinrättning

enligt första stycket fastställs av fondstyrelsen. Räntesatsen för

lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid. En fondstyrelse

och en kreditinrättning kan komma överens om att den nya

räntesatsen skall gälla även för övriga lån vilkas räntesats skall

omprövas under samma kalenderår. Lag (1984:435).

20 § Ett återlån skall amorteras med ett i förväg bestämt belopp per

år. Varje amortering skall göras med en tiondel eller, såvitt avser

återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast

föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Amorte-

ring får dock ske med större belopp om särskilda skäl föreligger.

Det lån som en kreditinrättning erhållit från en fondstyrelse enligt

19 § skall återbetalas i samma takt som återiånet. Återbetalningen

får dock inte ske långsammare än som föreskrivits i villkoren för

återiånet. Har ett återlån sagts upp till betalning på grund av att

låntagaren inte längre kan förväntas fullgöra förbindelsen får

kreditinrättningens lån hos fondstyrelsen, till den del det motsvarar

obetald återlåneskuld. lösas i förtid.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

139

Om långivaren och låntagaren är överens får ett återlån överföras till

en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja sådana lån. Lag

(1984:435).

Revision

21 § För varje fondstyrelse förordnar regeringen fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslagav

finansinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar

som enligt 4 § får föreslå ledamöter i fondstyrelsen. De revisorer

som utses utan samråd skall vara gemensamma.

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som ordfö-

rande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde. Lag

(1991:1857).

22 § Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har

fastställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor, även om den tid för vilken han

blivit utsedd inte har gått ut.

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av

annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd, skall

för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

23 § Regeringen beslutar om arvoden och andra ersättningar till

revisorerna.

24 § För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberät-

telse. som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjorton dagar

efter det att förvaltningsberättelsen enligt 16 § har kommit reviso-

rerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfatt-

ningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av

de under styrelsens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift

om anmärkning föreligger mot förvaltningsberättelsen med resul-

taträkning. mot balansräkningen, mot fondstyrelsens bokföring

eller i övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det föreligger

anledning till anmärkning skall den anges i revisionsberättelsen.

Revisorerna får också meddela de erinringar i berättelsen som de

anser påkallade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt

uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen, om han inte

avger en särskild sådan berättelse. Lag (1987:1326).

25 § Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen till

handa. skall styrelsen genast överlämna förvaltningsberättelsen

och revisionsberättelsen till regeringen, som senast den 15 oktober

samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.

Lag (1991:1091).

III Fjärde och femte fondstyrelserna

Medelstilldelning

26 § Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsemas

förvaltning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos

verket. Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och

tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna en-

ligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställningen vid

utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med

den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de

medel som styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses

förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda

anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår

på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Lag

(1988:747).

27 § har upphävts genom lag (1991:1857).

Avkastning m. m.

28 § Fjärde och femte fondstyrelserna skall varje år före utgången

av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvalt-

ning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med

nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som

styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkrings-

verket, omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som

skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räken-

skapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av

räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkast-

ningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall fördelas

mellan första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de

avräkningar som har skett enligt 26 § första stycket till och med det

år som avkastningen avser. Lag (1991:1857).

29 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall med de

medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksam-

het och för revisionen av dess förvaltning. Lag (1991:1857).

Organisation

30 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av

fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna

utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommu-

nerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,

fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två

efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte

vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §föräldrabalken.

Lag (1988:1301).

31 § har upphävts genom lag (1991:1857).

32 § Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna

förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under

tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om

hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han

blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny

ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i

30 §. Lag (1991:1857).

33 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte

fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande och en till

vice ordförande i vardera styrelsen. Lag (1991:1857).

Förvaltning

34 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som gagnar försäk-

ringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna

ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens

funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på

riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

riskkapitalförsörjningen till gagn försvensk produktion och syssel-

sättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, lång-

siktighet och riskspridning tillgodoses.

35 § Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som

styrelserna förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag.

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska

aktiebolag.

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med

optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag.

4. i aktier i utländska aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder

samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

140

med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska

aktiebolag.

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket

4 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kom-

mer att överstiga tio procent av värdet av de medel som respektive

styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kom-

manditbolag. Lag (1989:512).

36 § har upphävts genom lag (1991:1857).

37 § Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så

många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebo-

lag att dessa uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i

bolaget eller, om aktiema har olika röstvärde, att röstetalet för

aktierna uppgår til) mer än tio procent av röstetalet för samtliga

aktier i bolaget. Lag (1991:1857).

38 § har upphävts genom lag (1991:1857).

39 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap

eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får

fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I

samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar,

skattkammarväxlar. bankcertifikat. företagscertifikat samt andra

värdepapper med hög likviditet, avsedda förden allmänna markna-

den. Lag (1987:1326).

Revision

40 § För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar

regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslagsav finansinspektionen och två efter

samråd med de sammanslutningar som enligt 30 § får föreslå

ledamöter i fondstyrelserna. Revisorer får vara gemensamma för

fjärde och femte fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som

föreskrivs i 21 §. Lag (1991:1857).

41 § har upphävts genom lag (1991:1857).

42 § Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen

avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsemas förvaltni ng av

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15

maj året efter räkenskapsåret. Lag (1991:1857).

Gemensamma bestämmelser

43 § Föreskrifterna i 5 § andra stycket. 7-10 §§. 12 a §. 14 §. 15

§. 15 a § första stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om

fjärde och femte fondstyrelserna. Lag (1991:1857).

IV Anmälningsskyldighet

44 § Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbets-

tagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer

skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av

fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.

Lag (1990:1355).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

141

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Första, Andra och Tredje

fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel. 08-787 88 00 Telefax 08-20 63 37

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Rolf Wirtén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

103 61 Stockholm

Tel. 08-787 75 00 Telefax 08-24 42 40

Ordf Direktör Sören Mannheimer

VD Bertil Danielsson (t.o.m. 93 03 31)

VD Thomas Halvorsen (fr.o.m. 93 04 01)

Femte fondstyrelsen

Box 5577

114 85 Stockholm

Tel. 08-661 10 70 Telefax 08-663 30 64

Ordf Direktör Johan Björkman

VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

103 64 Stockholm

Tel. 08-14 49 45 Telefax 08-791 73 65

Ordf Direktör Stig Ramel

142

ÅRSREDOVISNING

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket

Förvaltningsrevisionen/F 4

Datum

1993-05-13

RRV dnr

23-93-0189

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Regeringen

Finansdepartementet

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden årligen avge utlåtande över

Fjärde fondstyrelsens, Femte fondstyrelsens och Awecklingsstyrelsens

förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den

15 maj året efter räkenskapsåret.

RRV överlämnar härmed sitt utlåtande över fondstyrelsernas medels-

förvaltning räkenskapsåret 1992.

Direktör Ingemar Segergren har beslutat i detta ärende i närvaro av

revisionsdirektör Bror Werbell, avdelningsdirektör Birger Persson, fore-

Per Lidén.

dragande s t avdelningsdirektör

Birger Persson

För kännedom

Soci al departementet

Fjärde fondstyrelsen

Femte fondstyrelsen

Awecklingsstyrelsen

Postadress

Gatuadress

Telefon

Postgiro

Telefax

Telex

Box 34 105

Primusgatan 18

08-738 40 00

1 56 35-6

08-656 04 25

810 62 49

144

100 26 Stockholm

Lilla Essingen

Innehåll

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanfattning

1.1

1.2

1.3

1.4

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

1.4.1

1.4.2

Inledning

Uppdraget

Syftet med RRVs hittillsvarande utvärderingar

Genomförande av årets utvärdering

Bakgrund för fondernas förvaltning under 1992

Riskkapitalmarknaden under 1992

Fondernas medelstilldelning och rekvirering

Sammanställning och utvärdering av fondernas

årsredovisningar

2.1

Fondernas resultat- och balansräkningar 1992-12-31,

bokförda värden

2.2

2.3

2.4

2.5

Reala resultat- och balansräkningar 1992-12-31

Fondförmögenhet

Utveckling av realt fondkapital under 1992

Jämförelse med indexportfölj baserad på Findatas

avkastningsindex

2.6

2.7

2.7.1

2.7.2

2.7.3

2.7.4

2.8

2.9

Jämförelse med allemansfonder samt 1-3 AP-fondema

Fondernas aktieportföljer och andra placeringar

Portföljsammansättning

Sammanställningar över aktier och övriga placeringar

Jämförelse med fondbörsen som helhet

Koncentration av aktieinnehav

Fondernas ägande ur olika perspektiv

Branschsammansättning

3.1

Uppföljning av tidigare utlåtanden

Fondstyrelsemas beslut om uppdragstagares rapporte-

ringskyldighet för ändring i aktieinnehav

3.2

3.3

3.4

3.5

Krav på likformig redovisning

Awecklingskostnader för löntagarfonderna

Redovisning av courtage

Omsättningshastighet och långsiktighet

4.1

4.2

4.3

Fond 92-94

Hantering av löntagarfondernas arkiv efter 1991-12-31.

Förberedelser för avveckling av Fond 92-94

Omstrukturering av portföljen och utskiftning av

medel 1992

4.4

Avvecklingen av onoterade bolag

145

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Särskilda revisionsfrågor

Skr. 1993/94:13

5.1

Fondernas funktionsätt

Bilaga 6

5.1.1

Bakgrund

5.1.2

Koncentrationen till mest omsatta aktier vid Stockholms

fondbörs

5.1.3

Bestämmelser och mekanismer bakom koncentrationen

5.1.4

Koncentrationens troliga effekter på marknad och

samhälle

Bilagor

146

Sammanfattning skr. 1993/9413

Bilaga 6

I prop 1983/84:50, löntagarfonder, angavs att Riksrevisionsverkets (RRV)

utvärderingar bör göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en

trygg avkastning på förvaltat kapital samt en god tillväxt i ekonomin. RRV

skall enligt prop 1991/92:36 årligen avge utlåtande över Fond 92-94 för-

valtning av medel. Departementschefen anser det angeläget att Fond 92-94

verksamhet blir föremål för en sådan öppen granskning som RRV kan svara

för.

Fjärde AP-fonden redovisar ett bokföringsmässigt överskott av 1 706 Mkr,

Femte AP-fonden av 101 Mkr medan Fond 92-94 redovisar ett underskott av

1 722 Mkr.

Båda AP-fondemas resultat överstiger inleveranskravet till 1-3 AP-fondema.

Fond 92-94 är inte ålagd att leverera medel till 1-3 AP-fondema.

Fjärde AP-fonden har utvecklats 9,9 procent bättre än Findatas avkastningsin-

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

dex, Femte AP-fonden 2,1 procent bättre och Fond 92-94 1,6 procent sämre

än index.

Fjärde AP-fondens förmögenhetsutveckling ligger väl i nivå med de största

allemansfondernas och nästan i nivå med 1-3 AP-fondema. Förmögenhetsut-

vecklingen för Femte AP-fondens och Fond 92-94 ligger under medianen för

allemansfonderna.

Insiderlagen ställer krav på anmälningsskyldighet för personer med insyns-

ställning i aktiemarknadsbolag. Enligt lagens första paragraf skall handel med

och förvaltning av fondpapper bedrivas så att allmänhetens förtroende för

värdepappersmarknaden upprätthålls. Enligt Allmänna pensionsfondens

reglemente (APR) ges styrelserna för Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden

samt Fond 92-94 ansvar för att bedöma vilka anställda och uppdragstagare

som har insyn. Varken Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden eller Fond 92-94

har beslutat att revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten. RRV

föreslår att det utreds om fondstyrelserna bör fatta beslut, som anger att även

revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten och rutiner för anmälan,

eller om detta beslut skall tas på annat sätt.

Förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget för Fond

92-94 innebär enligt RRV inte något hinder för upprättande av real redovis-

ning. En årsredovisning för en fond av denna typ som inte beaktar värdeförän-

dringar betraktar RRV som ofullständig. Real redovisning bör enligt RRV

krävas för att god redovisningssed skall anses uppfylld. RRV anser att real

redovisning för Fond 92-94 bör genomföras för kommande verksamhetsår.

147

RRV vill vidare framhålla att en samordning av fondernas redovisningsprin- Skr. 1993/94:13

ciper skulle möjliggöra en mer rättvisande jämförelse dem emellan. I ett flertal Bilaga 6

av granskningsrapportema under senare år har RRV rekommenderat fondema

att påbörja ett gemensamt samarbete om redovisningsfrågor. Enligt vad RRV

erfarit förekommer emellertid inget sådant samarbete. RRV anser att styrelser-

na för Fjärde och Femte AP-fondema samt Fond 92-94 tillsammans med de

auktoriserade revisorerna skall diskutera hur en gemensam mall för redovis-

ning och värdering skall byggas upp. Revisorerna och fondema bör varje år

komma överens om eventuella förändringar.

I Fond 92-94 årsredovisning uppges att "den omstrukturering och sanering av

förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftningen av väsentliga delar

av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om ca 3 miljarder kr".

Någon uppdelning av hur stora förluster omstruktureringen resp utskiftningen

var för sig åsamkat fondförmögenheten görs inte i årsredovisningen. Dessa

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

sammanslagningar och uppdelningar av fondförmögenheten blev således

mycket kostsamma.

Aktiehanterande fonder inom allmänna pensionsreglementet och andra stora

svenska fondförvaltare väljer, för att få handlingsfrihet de största och mest

likvida aktierna på börsen. Aktiehanteringen koncentreras i hög utsträckning

till börslistans största och mest omsatta bolag. RRV har redan i tidigare

utvärderingar konstaterat att så är fallet. Fjärde AP-fonden tar upp problemet

med koncentrationen i sin årsredovisning för 1992. Enligt fonden krävs att

aktiemarknaden är tillräckligt stor och diversifierad för att fonden skall kunna

agera på det sätt fonden finner lämpligt ur avkastningssynpunkt. Den fortsatta

koncentrationen av (den likvida) handeln till ett fåtal stora bolag på Stock-

holms Fondbörs är en viktig begränsning i detta avseende skriver fondens VD

i sin kommentar till bokslutet. RRVs intervjuer med Femte AP-fonden och

med Fond 92-94 bekräftar detta förhållande.

RRV redogör i avsnitt 5.1.3 för olika bestämmelser och mekanismer bakom

koncentrationen.

I avsnitt 5.1.4 redovisas koncentrationens troliga effekter på marknad och

samhälle.

148

Inledning

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.1

Uppdraget

Enligt 42 § i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

(APR) skall Riksrevisionsverket (RRV) och Riksförsäkringsverket (RFV)

årligen avge utlåtande över Fjärde och Femte fondstyrelsemas förvaltning av

medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter

räkenskapsåret.

RRVs granskning av Fjärde och Femte fondstyrelsens förvaltning skall ge-

nomföras fristående från RFVs utvärdering och den granskning av fondsty-

relsernas förvaltning som skall utföras av för varje fond särskilt utsedda

revisorer. I prop 1983/84:50, löntagarfonder, angavs att RRVs och RFVs

utvärderingar bör göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en

trygg avkastning på förvaltat kapital samt en god tillväxt i ekonomin.

I enlighet med prop 1991/92:36 överfördes de tillgångar och skulder som

Första - Femte löntagarfondstyrelsema förvaltat den 1 januari 1992 till en

avvecklingstyrelse fortsättningsvis kallad Fond 92-94. Fond 92-94 förvalt-

ning skall inriktas på en definitiv avveckling. RRV skall årligen avge utlåtande

över Fond 92-94 förvaltning av medel. Utlåtande skall överlämnas till rege-

ringen före den 15 maj året efter räkenskapåret.

De nu avvecklade löntagarfonderna granskades tidigare av RFV och RRV. I

prop 1991/92:36 framhåller departementschefen att Fond 92-94 förvaltning

syftar till en utskiftning av tillgångarna. Vidare har kopplingen till försäkringen

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

för tilläggspension upphört vad gäller Fond 92-94. Därför saknas skäl att RFV

utvärderar Fond 92-94 verksamhet. Däremot anser departementschefen det

angeläget att Fond 92-94 verksamhet blir föremål för en sådan öppen gransk-

ning som RRV kan svara för.

Fond 92-94 har samma rättsliga ställning som Första - Femte fondstyrelsen

dvs fonden är en myndighet.

Var och en av Fjärde och Femte fondstyrelserna skall, enligt 29 § Lagen med

reglemente för allmänna pensionsfonden (1991:1857), med de medel som

styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen

av dess förvaltning. Kostnaderna för Fond 92-94 verksamhet och revisionen

av denna styrelses förvaltning bör enligt prop 1991/92:36 betalas med de medel

som styrelsen förvaltar.

149

1.2 Syftet med RRVs hittillsvarande

granskningar

Statsmakterna har inte utfärdat närmare riktlinjer för utvärderingen av fondsty-

relsernas medelsförvaltning. I APR eller dess förarbeten finns inte, utöver vad

som som redovisats ovan eller vad som ovan sagts om en öppen granskning av

Fond 92-94, närmare utsagt vad RRVs granskning skall inriktas mot. Stats-

makterna har således överlåtit till RRV att formulera utvärderingens närmare

inriktning och omfattning.

De huvudfrågor RRV behandlade var under åren 1984 - 1990 föjande

1. Behovet av enhetliga redovisningsprinciper för att möjligöra jämförelser.

2. Klarläggande av huruvida avkastningskravet för fondema uppnåtts samt

presentation av modell för real resultat- och balansräkning.

3. Fondernas placeringar mot bakgrund av statsmakternas intentioner och

bestämmelser i APR.

Under granskningen av 1991 års verksamhet penetererades följande frågor med

samband till löntagarfondernas avveckling;

- awecklingskostnader,

- uppsägning av personal,

- fallskärmsavtal.

I planeringen av granskningamahar RRV funnit det lämpligt med en successiv

utveckling av metoder för att granska portföljförvaltningen. Ambitionen har

varit att minska inslaget av formella synpunkter och mer inrikta utvärderingen

mot medelsförvaltningen. Således har punkterna 1-2 under åren succesivt

tonats ner i takt med att oklarheter i formerna för fondernas verksamhet

undanröjts.

Löntagarfondernas avveckling, Fond 92-94 delvis nya målsättningar och dess

frikoppling från pensionsystemet innebär att frågor av typ 1 och 2 åter får ökad

aktualitet i granskningen.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.3 Genomförande av årets granskning

Granskningen 1992 inriktas på;

- uppföljning av tidigare granskningar, särskilt fortsatt granskning av för-

hållanden uppkomna till följd av löntagarfonderna avveckling.

- administrativa övergångsproblem typ arkiverings- och redovisningsfrå-

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

gor i samband med övergången,

150

- likformigheten i redovisning,

- jämförande granskning och analys av Fjärde och Femte fondstyrelsernas

samt Fond 92-94 medelsförvaltning 1992,

- fondernas funktionssätt med utgångspunkt från pensionssystemets

målsättning.

Sammanställningarna utifrån fondernas ÄR (resultat, aktieinnehav etc) ges

samma inriktning som tidigare. Tabellverken har omarbetas i och med lönta-

garfondernas sammanslagning till Fond 92-94.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.4 Bakgrund för fondernas förvaltning

under 1992

1.4.1 Riskkapitalmarknaden under 1992

Aktiekurserna på Stockholms fondbörs steg under 1992 enligt Findatas

avkastningsindex med 2,3 procent. Bakom denna måttliga ökning döljer sig

först en uppgång fram till mitten av maj med som högst 12 procent. Därefter

kom som följd av sviktande svensk valuta, dåliga konjunkturer samt kriser

inom banker och fastighetsbolag en nedgång från det uppnådda toppvärdet

med 36 procent till ett bottenläge i början av oktober. Efter det att den svenska

kronan börjat flyta i slutet av november, ökade sedan index med 43 procent till

slutet av december till nämnda dryga två procent uppgång för hela året, se

diagram 1.

Diagram 1. Utveckling månadsvis 1992 av Findatas avkastningsindex

Månad

151

Index

Diagram 2. Utveckling av Findatas daxindex halvårsvis 1984- Skr. 1993/94:13

06-30- 1992-12-31 Bilaga 6

Aktieomsättningen påstockholmsbörsenökademed33 procenttill 160 Mdr kr

under 1992.

1.4.2 Fondernas medelstilldelning och rekvirering

Samtliga fonder rekvirerade nya medel under 1992. Fjärde och Femte AP-

fondema har vardera möjlighet att från 1-3 AP-fondema rekvirera högst

1 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet av de medel som dessa

fonder förvaltade vid utgången av närmast föregående kalenderår.

Löntagarfonderna tilldelades medel i form av vinstdelningsskatt och en andel

av ATP-avgiften. En spärregel fanns dock som innebar att beloppet för

löntagarfonderna sammantagna under 1991 begränsades till 17 260 Mkr. Där-

av hade löntagarfonderna avstått från att rekvirerat 1 252 Mkr.

Fond 92-94 rekvirerade under 1992 dessa återstående tillgängliga medel.

Grundkapitalet har som följd av utskiftningen till portföljförvaltningsbolagen

Atle och Bure minskat med 8 231 Mkr.

Tabell 1. Rekvirering av nya medel 1992, Mkr

Rekvirerat Grundkapital

under året vid årets slut

Fjärde AP-fonden

Femte AP-fonden

Fond 92-94

500

1 252

4 000

3 200

9 028

152

Sammanställning och utvärdering

av fondernas årsredovisningar

I syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har RRV

sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. Dessutom

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

redovisas i kapitlet resultaten från olika beräkningar som bygger på fondernas

medelsförvaltning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

2.1 Fondernas resultat- och balansräk-

ningar 1992-12-31, bokförda värden

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden redovisar ett bokföringsmässigtöverskott av 1 706 Mkr,

Femte AP-fonden av 101 Mkr medan Fond 92-94 redovisar ett underskott

av 1 722 Mkr.

- BådaAP-fondemasresultatöverstigerinleveranskravettill 1-3 AP-fonder-

na. Fond 92-94 är inte ålagd att leverera medel till 1-3 AP-fondema.

- Aktieutdelningar och ränteintäkter för fondema sammantagna uppgick till

2 292 Mkr, en ökning med 15 procent jämfört med berörda AP-fonder och

löntagarfonderna 1991.

- Förvaltningskostnaderna minskade för fonderna sammantagna med mer än

hälften från 74 Mkr till 34 Mkr.

- Realisationsvinstnettot för Fjärde AP-fonden uppgick till 1 065 Mkr,

medan Femte AP-fonden och Fond 92-94 redovisar underskott med resp

63 Mkr och 1 277 Mkr.

- Fjärde AP-fonden har skrivit ned värdet av onoterade aktier med 284 Mkr.

- Fond 92-94 redovisar kostnader vid konkurser m m om 314 Mkr och

avsätter 161 Mkr till riskreserv.

- Fond 92-94 redovisar en reaförlust vid utskiftningar av 1 125 Mkr.

- Fondernas totala tillgångar redovisas med 34 504 Mkr varav 16 821 Mkr

och 3 356 Mkr för Fjärde och Femte AP-fondema samt 14 237 Mkr för

Fond 92-94.

153

RRVs sammanställning i tablåerna 1 och 2, bilaga 1, av fondernas resultat- och

balansräkningar bygger på fondernas egna redovisningar men har strukturerats

på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Statsmaktemas krav på avkastning uppgår för AP-fondema till 3 procent av

uppindexerat fondkapital vilket 1992 motsvarar 327 Mkr. Fond 92-94 är inte

ålagd avkastningskrav med inleveranser av medel till 1-3 AP-fondema.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet före överföring till 1-3 AP-fondema

varierar från ett överskott av 1 706 Mkr för Fjärde AP-fonden och 101 Mkr for

Femte AP-fonden til! ett underskott av 1 722 Mkr för Fond 92-94. Fjärde AP-

fondens nettoresultat överskrider därigenom resultatkravet sjufallt medan

Femte AP-fondens nettoresultat med viss marginal överskrider kravet.

De viktigaste resultatpåverkande posterna är aktieutdelningar, ränteintäkter

samt realisationsvinstnetto. Fond 92-94 redovisar därutöver extraordinära

reaförluster vid utskiftningar, kostnader vid konkurser samt avsättning av

medel till riskreserv.

Sammantaget erhöll fondema 2 292 Mkr i aktieutdelningar och ränteintäkter

1992 varav 1 195 Mkr i ränteintäkter. Aktieutdelningarna var således mindre

än ränteintäkterna. Endast Fjärde AP-fonden hade aktieutdelningar som

översteg ränteintäkterna.

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

Förvaltningskostnader redovisas för fondema sammantagna om totalt 34 Mkr

mot 74 Mkr föregående år. Därav uppgick kostnaderna för Fond 92-94 till

11 Mkrjämfört med 42 Mkr för de samlade löntagarfonderna år 1991. Fjärde

AP-fondens förvaltningskostnader minskade också kraftigt som följd bl a av

att 1991 belastades av en engångskostnad för nytt ADB-system.

Realisationsvinster (netto) påförsålda värdepapper är en viktig post i resultatet.

Stora realisationsvinster redovisas av Fjärde AP-fonden, 1 065 Mkr, medan

Femte AP-fonden och Fond 92-94 redovisar förluster om 63 resp 1 277 Mkr.

Fond 92-94 redovisar dessutom stora reaförluster vid utskiftningama om

1 125 Mkr. Fonden tar också upp betydande belopp som kostnader vid konkur-

ser, 314 Mkr, och avsätter 161 Mkr till riskreserv. Fonden har år 1992 vidare

tagit upp 14 Mkr i kostnader för avveckling av löntagarfondskansliema. Fjärde

AP- fonden skriver ned värdet av onoterade företag med 284 Mkr.

Fondernas totala tillgångar redovisas till 34 504 Mkr varav 16 821 resp

3 356 Mkr för Fjärde och Femte AP-fondema samt 14 327 Mkr för Fond

92-94. Av de totala tillgångarna var 27 092 Mkr placerade i aktier och kon-

vertibla lån samt 7 181 Mkr i likvida medel och kortfristiga placeringar.

Förde två AP-fonderna bestod det egna kapitalet av tillskj utet grundkapital om

17 360 Mkr samt balanserade vinstmedel om 16 146 Mkr. Uppdelning av eget

kapital i uppindexerat grundkapital och balanserade vinstmedel är inte redovi-

sad av Fond 92-94.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

154

2.2

Reala resultat- och balansräkningar

1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden redovisar utöver avkastningskravet ett realt överskott av

2 575 Mkr, Femte AP-fonden av 116 Mkr.

- Fond 92-94 redovisar ej reala resultat- och balansräkningar.

- RRV anser att real redovisning är värdefull för att belysa kapitalförvalt-

ningen och att därför en sådan redovisning bör genomföras av Fond 92-94

redan för innevarande verksamhetsår.

1988 infördes en bestämmelse i APR om att fondernas resultat även skall

redovisas i reala termer. Denna bestämmelse gäller dock inte Fond 92-94.

I den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring

1 dold reserv där kursförändringar i värdepappersinnehaven är viktigaste

komponent samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets

flödeskrav, dvs 3 procent av nuvärdet (konsumentprisindex) av totalt rekvi-

rerade medel, vilket skall inlevereras till 1-3 AP-fondema. Som slutresultat

erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet. Den reala

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

redovisningen ger i ett längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i

förhållande till det långsiktiga resultatkravet.

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med sammanlagt

189 Mkr blev det reala resultatet för Fjärde och Femte AP-fondema år 1992

ett överskott av sammanlagt 3 018 Mkr. Efter vidare avsättning för inleverans

till 1-3 AP-fondema om 327 Mkr, blev det sammanlagda överskottet

2 691 Mkr varav 2 575 Mkr för Fjärde AP-fonden. Det reala resultatet blev

därmed 14 procent högre än 1991. År 1990, med bl a sjunkande aktiekurser

blev det reala resultatet som jämförelse negativt med sammanlagt 5 762 Mkr

för de två fondema, se tabell 2, som bygger på uppgifter från tablå 3 och 4 i

bilaga 1. Tabellen visar fondernas reala resultat efter överföring till 1-3 AP-

fondema de senaste fem åren samt från fondernas starttidpunkter.

Tabell 2. Fjärde och Femte AP-fondemas reala resultat 1988-1992, Mkr

Fond

1988

1989

1990

1991

1992

Ack

från

start

4:e AP

+5 475

+5 160

-5 287

+2 234

+2 575

+17 095

5:e AP

- 475

+ 122

+ 116

- 241

Summa +5 475 +5 156 -5 762 +2 356 +2 691 +16 854

155

Fjärde AP-fonden inledde sin verksamhet 1974. Det ackumulerade överskottet .Skr. 1993/94:13

uppgår till 17 095 Mkr. Underskottet för Femte AP-fonden summeras till Bilaga 6

241 Mkr sedan starten i mitten av 1989.

Den orealiserade värdeförändringen på aktieportfölj en (dolda reserven) har stor

betydelse för det reala resultatet. Det är även uppenbart att val av bokslutsdag

och metod för val av kurs under sista kursdagen i hög grad påverkar resultatet.

Årsredovisningar som inte beaktar värdeförändringar, för fonder av denna typ,

bör betraktas som ofullständiga. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför

stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år.

Real redovisning för Fond 92-94

Fond 92-94 har undantagits från kraven om real redovisning i propositionen

om avveckling av löntagarfonderna (prop 1991/92:36).

Den slutgiltiga fördelningen av kapitalet från de förutvarande löntagarfonderna

har rönt stort intresse i den allmänna debatten. Det finns således ett omfattande

allmänt intresse av denna förmögenhetsmassas utveckling och därigenom även

förvaltningen av medlen under perioden fram till fullständig utskiftning. Detta

intresse är kopplat till förmögenhetsmassans utveckling snarare än till den

nuvarande formen av förvaltning. Av dessa skäl bör förmögenhetsmassans

utveckling i kommande bokslut belysas från starten 1984 tom aktuellt

redovisningsår.

Motivet för real redovisning, som har sin grund i behovet av insyn, är att

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

rättvisande redovisa det samlade resultatet främst för längre perioder men även

för varje enskilt år. En sådan real redovisning gjordes för förmögenheten under

löntagarfondssty relsemas förvaltning varför en fortsatt real redovisning skulle

visa hur förmögenhetsmassan förändrats under hel a den period penningmedlen

varit disponibla för fondema. De utskiftningar som är genomförda förändrar

enligt RRVs bedömning inte heller förutsättningarna att utföra real redovis-

ning.

Fond 92-94 skall i egenskap av myndighet uppfylla kraven på offentlig insyn.

Det innebär att verksamheten bör belysas allsidigt. Offentlighetsintresset bör

i detta fall tolkas som mer vittgående än enbart de krav som explicit angivits

i APR.

Förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget för Fond

92-94 innebär således inte något hinder för upprättande av real redovisning.

En årsredovisning för en fond av denna typ som inte beaktar värdeförändringar

betraktar RRV som ofullständig. Real redovisning bör enligt RRV krävas för

att god redovisningssed skall anses uppfylld.

RRV anser mot denna bakgrund att real redovisning för Fond 92-94 bör ge-

nomföras redan för innevarande verksamhetsår.

156

2.3 Fondförmögenhet

Avsnittet i sammanfattning:

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

- Vid utgången av 1992 utgjorde den sammanlagda reala fondförmögenheten

för Fjärde och Femte AP-fondema 28 563 Mkr (24 683 Mkr).

- Fond 92-92 saknar real redovisning men fondförmögenheten har av RRV

framräknats bl a via angivna marknadsvärden på aktier. Fond 92-94 upp-

visar därvid en real fondförmögenhet av 13 730 Mkr.

Det reala fondkapitalet eller den reala fondförmögenheten utgör fondernas eget

kapital. De beräknas med utgångspunkt från värdepappersinnehavens mark-

nadsvärden varpå läggs andra tillgångar och subtraheras skulder. Förmögen-

heten kan uppdelas i uppindexerat grundkapital och ackumulerat över-/under-

skott (se bilaga 1, tablå 4). Utvecklingen mellan 1988 och 1992 av realt fond-

kapital framgår av tabell 3.

Tabell 3. Realt fondkapital för fondema 1988-1992, Mkr

Fond

1988

1989

1990

1991

1992

4:e AP

17 275

23 409

19 260

22 046

25 256

5:e AP

501

1 630

2 637

3 307

Summa

17 275

23 910

20 890

24 683

28 563

Fond 92-94

17 004*

22 892*

18 436*

19 293*

13 730

Samtl fonder

34 279

46 810

39 326

43 976

42 301

* Löntagarfonderna

Den totala reala fondförmögenheten uppgick vid årsskiftet 1992/93 för de två

AP-fondema till 28 563 Mkr. Fjärde AP-fondens del därav var 25 256 Mkr

och Femte AP-fondens 3 307 Mkr.

Fond 92-94 redovisar i sin årsberättelse inte realt fondkapital men detta kan på

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

grundval av bl a fondens egen redovisning av marknadsvärden på värdepap-

persinnehavet beräknas. Efter utskiftningarna uppgick den realafondförmögen-

heten i slutet av 1992 till 13 730 Mkr.

Den reala fondförmögenheten kan för AP-fondema delas upp i uppindexerat

grundkapital och ackumulerat över-/underskott (se bilaga 1, tablå 4).

157

Totalt har Fjärde AP-fonden under årens lopp tillförts nominellt 4 000 Mkr i Skr. 1993/94:13

kapital medan Femte AP-fonden tillförts nominellt 3 200 Mkr. Beloppen Bilaga 6

uppgår uppindexerat till 8 160 Mkr resp 3 548 Mkr.

De ackumulerade överskotten efter resultatkraven, en restpost upptill det totala

reala fondkapitalet, uppgår enligt tabell 2 till 17 095 Mkr resp ett underskott

av 241 Mkr för de två fondema.

Kvar att rekvirera upp till 1 procent av 1-3 AP-fondemas samlade tillgångar

är ca 800 resp 1 600 Mkr för Fjärde resp Femte AP-fonden.

I brist på real redovisning har inte fondförmögenheten för Fond 92-94 kunnat

uppdelas i uppindexerat grundkapital och ackumulerat över-/underskott.

2.4 Utveckling av realt fondkapital under

1992

Avsnittet i sammanfattning:

- Det reala fondkapitalet ökade frånsett rekvireringar och återföringar med

12,2 procent för Fjärde AP-fonden, med 3,9 procent för Femte AP-fonden

och med 1,2 procent för Fond 92-94.

Ytterligare ett sätt att utvärdera fondernas medelsförvaltning är att beräkna den

reala värdeförändringen under 1992 av de medel som fondema förfogade över

vid inledningen av året. En närmare beskrivning av beräkningsmetoden med

kommentarer återfinns i bilaga 2. Värdeförändringar av fondinnehavet med

hänsynstagande till rekvisitioner och återföringar registreras. Tabell 4 redovisar

fondernas reala avkastning 1991 och 1992.

Tabell 4. Det reala fondkapitalets utveckling för fondema 1991 och 1992,

Mkr

4:e AP

5:e AP

Fond

92-94

Stockholmsbörsen

enligt Findatas

avkastningsindex

1991

+ 15,4

+21,4

—

8,4

1992

+12,2

+3,9

+ 1,2

2,3

Fjärde och Femte AP-fondema uppvisar högre avkastning än börsens genom-

snitt, 12,2 resp 3,9 procent jämfört med Findatas avkastningsindex som ökade

med 2,3 procent. Fond 92-94 noterar långsammare ökning än index med 1,2

procent.

158

2.5 Jämförelse med indexportfölj baserad

på Findatas avkastningsindex

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden har utvecklats 9,9 procent bättre än Findatas avkast-

ningsindex, Femte AP-fonden 2,1 procent bättre och Fond 92-94 1,6

procent sämre än index.

Förmögenhetsbaserade index och avkastningsindex för aktier

De aktieindex som vanligen refereras i massmedia, exempelvis Affärsvärdens,

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

Fondbörsens och Veckans Affärers är förmögenhetsbaserade och följer kurs-

utvecklingen för ingående värdepapper. RRV använder i denna samman-

ställning Findatas Avkastningsindex som inkluderar reinvesterade utdelningar.

Utdelningarna uppgår till några procentenheter varierande från år till år vilket

påtagligt inverkar på indexutvecklingen jämfört med förmögenhetsbaserade

index, se tabell 5.

Tabell 5. Utfall för olika generalaktieindex 1992

Förändring av index, %

Affärsvärlden

Fondbörsens

Veckans Affärer

-0,5

-0,0

-0,3

Findatas avkastningsindex

+2,3

Eftersom utdelningar tillfaller fondema och reinvesteras är det relevanta att

jämföra fondernas förmögenhetsutveckling med ett avkastningsindex.

RRV baserar därför liksom tidigare år jämförelsen för utfallet av fondernas

medelsförvaltning med en indexportfölj baserad på Findatas avkastningsindex

(Fdax). Det reala fondkapitalet adderat med skuld till 1-3 AP-fonden vid

ingången till 1992 uppskrivs med index och justeras för rekvireringar och

överföringar. Det uppindexerade värde som uppkommer jämförs med verkligt

utfall för realt fondkapital vid utgången av 1992. En beskrivning av Fdax och

beräkningsmetod med kommentarer återfinns i bilaga 2.

Kalenderåret 1992

Tabell 6 visar att Fjärde AP-fondens reala fondkapital under 1992 utvecklats

9,9 procent bättre än index. Även Femte AP-fonden visar gott resultat med en

utveckling 2,1 procent bättre än index medan Fond 92-94 utvecklats 1,6

procent sämre än index. Höga kostnader i samband med avvecklingen av

159

löntagarfonderna samt omstrukturering och utskiftningar av portfölj en kan vara Skr. 1993/94:13

förklaringar till det negativa resultatet. Även löntagarfonderna uppvisadepåsin Bilaga 6

tid dock negativ utveckling jämfört med index.

Tabell 6. Jämförelse mellan utvecklingen av en tänkt indexportfölj (Fdax)

och respektive fonds realafondkapital + skuldtill 1-3 AP-fonder-

na under kalenderåren 1990 till 1992 (procentuell avvikelse från

index).

År

4:e AP

5:e AP

Fond 92-94

1990

15,1

11,6

-4*

1991

6,5

14,6

-5*

1992

9,9

2,1

-1,6

* Löntagarfonderna

1992 var avkastningen för likvida placeringar avsevärt högre än för aktie-

marknaden som helhet. Ur avkastningssy npunkt var det därför i jämförelse med

många aktieplaceringar fördelaktigt att ha hög likviditet. Fjärde och Femte

AP-fondema ökade sin likviditet 1992. Pga utskiftningen till portföljför-

valtningsbolagen Atle och Bure samt småföretagarfonden minskade Fond

92-94 likviditeten jämfört med löntagarfonderna året innan, se tabell 7.

Tabell 7. Likvida medel och kortfristiga placeringar vid utgången av 1991

och 1992, Mkr

1991

1992

Andel av totala reala

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

tillgångar 1992, %

4:e AP

2 808

3 146

22,0

5:e AP

763

1 054

31,0

Fond 92-94

4 024*

2 980

21,4

* Löntagarfonderna

Fondema, men inte index, belastas av omkostnader. Fram t o m november

1991 var omsättningsskatten 0,5 procent vid köp och försäljning av aktier.

Skatten slopades 1991-12-01. Viktiga omkostnadsposter är efter denna

tidpunkt courtage och förvaltningskostnader. RRV uppskattar att omkost-

naderna för fondema totalt uppgick till storleksordningen 70 Mkr 1992 mot ca

131 Mkr för motsvarande fonder 1991. Courtage och - när den fortfarande

gällde - omsättningsskatten, ingår inte i resultaträkningen i de av fondema

redovisade förvaltningskostnaderna utan är lagda på portföljvärdena i balans-

räkningen.

160

2.6 Jämförelse med allemansfonder samt Skr. 1993/94:13

fonderna

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fondens förmögenhetsutveckling ligger väl i nivå med de största

allemansfondernas och nästan i nivå med 1-3 AP-fondema.

- Förmögenhetsutvecklingen för Femte AP-fondens och Fond 92-94 ligger

under medianen för allemansfonderna.

RRV jämför även i år förmögenhetsutvecklingen för berörda fonder med de

större allemansfondemasamt 1-3 AP-fondema. Samtliga allemansfonder med

fondkapital över 1 000 Mkr ingår i urvalet. Årsredovisningen för 1-3 AP-

fondema samt Svensk Fondstatistiks sparöversikt har använts som underlag för

jämförelsen. RRVs beräkningsmodell är analog med Svensk Fondstatistiks

modell.

I tabell 8 redovisas respektive fonds förmögenhet 1992-12-31. Dessutom

redovisas vad en "satsad hundralapp" i resp fond 1991-12-31 var värd vid

utgången av 1992.

161

11 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Tabell 8. Värdet av en "satsad hundralapp" förräntad under verksamhetsåret Skr. 1993/94:13

1992 för Fjärde och Femte AP-fondema, Fond 92-94, Första till Bilaga 6

Tredje AP-fondema samt de allemansfonder som har ett totalt

fondvärde överstigande 1 000 Mkr

Fond

Förmögenhet

921231 Mkr

Värde 921231 av

100 kr satsade

911231

1. Föreningsbankemas

Allemansfond

2 939

114,60

2. 1-3 AP-fondema

483 800

113,40

3. Nordbanken Beta

3 173

113,10

4. 4:e AP-fonden

25 256

112,57

5. Gota Trust

1 189

111,05

6. Banco Allemansfond

2 467

110,65

6. Nordbanken Alfa

2 717

110,65

8. Nordbanken Omega

2 062

110,20

9. Nordbanken Gamma

1 986

109,55

9. Sparbankerna 7

1 303

109,55

11. SEB2

2 905

107,55

12. SEB3

1 657

107,15

13. SEB 1

1 942

107,05

14. S:e AP-fonden

3 307

104,87

15. SHB Index

1 407

104,15

16. SHB Chans/Risk

3 530

103,60

17. Fond 92-94

13 730

101,22

18. Sparbankerna 1

3 096

100,95

19. Sparbankerna 2

3 747

100,90

20. Sparbankerna 3

2 031

100,85

21. Sparbankerna 4

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

2 334

100,75

22. Sparbankerna 5

1 823

100,45

23. Sparbankerna 6

1 944

100,35

Fjärde AP-fonden har under året utvecklats väl jämfört med allemansfonderna

medan Femte AP-fonden och Fond 92-94 ligger under medianen för allemans-

fondernas utveckling. Räntebärande placeringar har haft god utveckling under

året vilket förklarar den goda utvecklingen för 1-3 AP-fondema.

2.7 Fondernas aktieportföljer och andra

placeringar

Avsnittet i sammanfattning:

- Noterade aktier svarar för 75 procent av fondernas gemensamma förmögen-

heter.

- Femte AP-fondens likvida placeringar uppgår till 31 procent av fondför-

mögenheten.

162

RRV noterar att det utländskainnehavets marknadsvärde,överstigertio procent

för Femte AP-fonden. Anskaffningsvärdet för innehavet är dock lägre.

På vilka grunder fastställandet av tio procentsgränsen skall ske behöver ytterli-

gare klarläggas. Detta har av tidsskäl inte kunnat ske under innevarande års

granskning. RRV anser att denna fråga bör lösas av berörda fonder under 1993.

2.7.2 Sammanställningar över aktier och övriga

placeringar

RRV har i likhet med tidigare år sammanställt fondernas aktieportföljer och

övrigaplaceringarmedutgångspunktfrån årsredovisningarna. Portföljsamman-

sättningen för respektive fond redovisas företagsvis med innehavens totala

marknadsvärde vid slutet av 1992. Vidare noteras varje akties andel av de

totala kapital- och röstvärdena i resp företag. Samtliga fonders innehav har

därutöver summerats.

Redovisningen i sin helhet återges i bilaga 3 enligt följande:

Tablå 7.1 Aktier i noterade bolag (A-, OTC- och O-listoma) samt utländ-

ska bolag

Tablå 7.2 Konvertibla skuldebrev i noterade bolag

Tablå 7.3 Aktier med köpoptioner/teckningsoptioner

Tablå 7.4 Aktier i onoterade företag

Tablå 7.5 Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag samt utländska akti-

er/obligationer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

163

2.7.3

Jämförelse med fondbörsen som helhet

Fondernas tio gemensamt totalt största engagemang redovisas i tabell 10.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tabell 10. Fondernas beloppsmässigt tio största svenska innehav

1992-12-31, Mkr

Företag

Fjärde

AP-

fonden

Mkr

Femte

AP-

fonden

Mkr

Fond

92-94

Summa

Mkr

Procent

Astra

4 342

1 298

5 640

17,3

Ericsson

1 738

1 166

2 998

9,2

ASEA

1 580

831

2 435

7,5

Sandvik

1 427

242

200

1 869

5,7

Procordia

1 517

324

1 841

5,7

Volvo

1 060

128

640

1 828

5,6

SCA

1 036

116

635

1 787

5,5

AGA

1 077

295

352

1 724

5,3

Electrolux

918

328

1 246

3,8

10.

Stora

532

559

1 125

3,5

Summa

15 227

933

6 333

22 493

69,2

Övr noterade

5 429

873

3 720

10 022

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

30,8

Summa

20 656

1 806

10 053

32 515

100,0

Dessa tio poster återfinns samtliga bland "mest omsatta aktier" på fondlistan.

Astra ensamt representerar 17,3 procent av fondernas totala noterade aktieinne-

hav. De fem största aktieslagen står för 45,4 procent och de tio största för

69,2 procent. Värdet av de tio största företagen på Stockholmsbörsen motsvarar

61 procent av samtliga noterade företag.

Föregående år uppgick de tio största företagens andel av motsvarande fonders

förmögenheter 59 procent.

Detta innebär jämfört med motsvarande fonder föregående år en ökad kon-

centration till de största företagen på börsen. En förklaring härtill är den

markerade inriktning som Fond 92-94 erhållit och tillkännagivit att kon-

centrera innehaven till färre och mer likvida placeringar. I slutet av 1991

motsvarade de tio största placeringarna för löntagarfonderna sammantagna 50

procent av det noterade aktieinnehavet medan motsvarande innehav hos Fond

92-94 ett år senare uppgår till 64 procent.

De tio största innehaven hos Femte AP-fonden motsvarar 85 procent av det

noterade innehavet, oförändrat från föregående år och hos Fjärde AP-fonden

74 procent, en ökning med en procentenhet från 1991. Samtliga fonder har

164

således i varierande grad koncentrerat sina innehav till de största företagen på Skr. 1993/94:13

börsen. Fondernas tio största innehav tillhör samtliga de största företagen på Bilaga 6

Stockholms fondbörs, se tabell 11.

Tabell 11. Fondernas sammanslaget tio största innehav samt de största före-

tagen avseende marknadsvärde och omsättning på Stockholms

fondbörs 1992-12-31

Fondernas största

aktieinnehav

Stockholmsbörsen

Störst

Marknadsvärde

1. Astra (1)

2. Ericsson (4)

3. Asea (7)

4. Sandvik (6)

5. Procordia (3)

6. Volvo (2)

7. AGA (12)

8. SCA (5)

9. Electrolux (11)

10. Stora (12)

1. Astra

2. Procordia

3. Ericsson

4. Asea

5. Volvo

6. Sandvik

7. SCA

8. Electrolux

9. Investor

10. Stora

11. AGA

14. Procordia

Aktieomsättning

1. Astra

2. Ericsson

3. Volvo

4. Asea

5. Investor

6. Electrolux

7. Nobel

8. SKF

9. Stora

10. Trelleborg

12. Sandvik

15. SCA

19. AGA

Siffror inom parentes anger rangordning 1991

Fondernas tio största engagemang överensstämmer väl med de tio aktieslag

som har störst marknadsvärde på börsen. Av engagemangen ligger endast AGA

utanför på en elfteplats. Överensstämmelsen är god även med de bolag som har

störst aktieomsättning på börsen.

2.7.4 Koncentration av aktieinnehav

Koncentration till de största företagen

Samtliga tre fonder har som framgår av föregående avsnitt en betydande del av

tillgångarna placerade i de största företagen. Tabell 12 visar ägarandelar i de

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

tio värdemässigt största företagen noterade på Stockholmsbörsen. Ägardelama

redovisas för de två AP-fondema, Fond 92-94 samt de allemansfonder som

har ett fondkapital som överstiger en mdr kr.

165

Tabell 12. Koncentration av ägande inom aktiefonder till börsens värde-

mässigt största företag 1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Resp fonds innehav

Fond-

i de tio värde-

för-

mässigt största

mögen-

företagen inom

het

Stockholms fond-

Mkr

börs, % av eget

portföljvärde

Banco Allemansfond

65,0

2 467

Föreningsb Allemansf

74,4

2 939

Gota Trust

64,8

1 035

Nordbanken Alfa,

Beta, Gamma, Omega

74,5

9 936

SEB 1, 2 och 3

72,7

6 504

SHB Chans/Risk

69,8

3 529

SHB index

62,2

1 407

Sparbankernas Alle-

mansFond 1 - 7

46,8

16 278

Fjärde AP-fonden

68,5

25 256

Femte AP-fonden

35,1

3 307

Fond 92-94

61,4

13 730

Börsen

61,4*

* De tio värdemässigt största företagens andel av Stockholmsbörsen. I tabellen

är olika allemansfonder under samme förvaltare sammanslagna då de har

likartad sammansättning. Undantag är Handelsbankens två fonder som är

uppbyggda efter olika principer.

I fondernas portföljer är koncentrationen till dessa tio största företag stor.

Koncentrationen är i flertalet fall större än för motsvarande företags andel av

börsen.

Koncentration till de största innehaven

Betraktar man de tio tyngsta innehaven i resp portfölj finner man att kon-

centrationen för samtliga fonder i tabellen genomgående är större än för börsen

som helhet. Medan 61 procent av aktievärdet inom börsen är koncentrerat till

de tio värdemässigt högst noterade företagen står de tio största innehaven inom

Fond 92-94 för 64 procent av portföljvärdet, inom Fjärde AP-fonden för 74

procent och inom Femte AP-fonden för 85 procent. Av de tio största in-

nehaven inom Femte AP-fonden ligger sex utanför börslistans tio värdemässigt

största företag. I kontrast härtill ligger endast två av Fjärde AP-fondens tio

största engagemang utanför denna lista, se tabell 13.

166

Tabell 13. Koncentration av ägande inom aktiefonder till resp fondportföljs Skr. 1993/94:13

tio egna värdemässigt största innehav 1992-12-31 Bilaga 6

Resp fonds Fond-

tio största för-

innehav, % mögen-

av eget

portföljvärde

het

Mkr

Banco Allemansfond

70,9

2 467

Föreningsb Allemansf

81,5

2 939

Gota Trust

69,6

1 035

Nordbanken Alfa,

Beta, Gamma, Omega

78,7

9 936

SEB 1,2 och 3

75,4

6 504

SHB Chans/Risk

72,9

3 529

SHB index

62,2

1 407

Sparbankernas Alle-

mansFond 1 - 7

83,9

16 278

Fjärde AP-fonden

74,3

25 256

Femte AP-fonden

84,8

3 307

Fond 92-94

64,0

13 730

Börsen

61,4*

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

* De tio värdemässigt största företagens andel av Stockholmsbörsen. I

tabellen är olika allemansfonder under samme förvaltare sammanslagna då

de har likartad sammansättning. Undantag är Handelsbankens två fonder

som är uppbyggda efter olika principer.

Även samtliga studerade allemansfonder inklusive Sparbankernas uppvisar

högre koncentration till de tio egna största engagemangen än andelen för

börsens tio värdemässigt största företag av börsen.

Baserat på detta underlag förefaller fondförvaltare koncentrera en väsentlig del

av innehavet till en handfull företag.

2.8 Fondernas ägande ur olika perspektiv

Avsnittet i sammanfattning:

- Fondernas andel av Stockholms fondbörs utgör 6 procent av det totala vär-

det på börsen

- Vid utgången av 1992 tillhörde 99 procent av det noterade aktieinnehavet

A-listan, se tabell 14.

167

Fondernas andel av Stockholmsbörsen

Tabell 14. Fondernas andel av Stockholmsbörsen (Mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Listtyp

Börsens

Fondernas

Andel av

totala

noterade

börsen, %

fondernas

marknads-

innehav

noterade

värde

Mkr

innehav, %

Mkr

1991

1992

A-listan

540 000

32 221

6,0

98,95

99,12

OTC-lista

2 800

1,8

0,21

0,16

O-listan

9 300

236

2,5

0,85

0,72

Summa

552 100

32 508

5,9

100,00

Fondernas låga andel ägande i företag från OTC-listan och O-listan är ytterli-

gare en indikation på fondernas koncentration till de största företagen.

Fondernas röstandelar i noterade företag

Enligt § 37 i APR får Fjärde och Femte AP-fondema vardera förvärva maxi-

malt 10 procent av aktierna eller 10 procent av röstetalet i ett enskilt noterat

företag. Motsvarande andel är 30 procent för Fond 92-94.

Tillsammans var fondema ägare till aktier i totalt 78 (119) företag av 206 (230)

på Stockholmsbörsen vid slutet av år 1992. De röstmässigt stora engage-

mangen med röstandelar som överstiger tio procent har minskat från 14 till 5

under 1992, se tabell 15.

Tabell 15. Fondernas sammanlagda röstandelar i noterade företag

1992-12-31, antal företag

Röstandel

Antal företag

1991

1992

>10

5,1 - 10,0

2,1 - 5,0

0 -2,0

Summa

119

Engagemang där röstandelama vid ingången av 1992 var lägre än tio procent

har minskat proportionellt mindre i antal.

168

Samtliga noterade företag med röstandelar över tio procent ingår i A-listan, se Skr. 1993/94:13

tabell 16. Bilaga 6

Det största innehavet 29 procent, ligger i Frontline som under 1992 överfördes

från O-listan till A-listan. Innehavet är oförändrat från föregående år och

ligger till sin helhet hos Fond 92-94. Maximalt 30 procent röstandel är med

givna regler som nämnts tillåten.

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

Tabell 16. Ägarengagemang med större sammanlagd röstandel än 10% i

noterade företag 1992-12-31, %

Föregtag

4:e AP

5:e AP

Fond 92-94

Summa

Frontline

—

29,2

AGA

9,2

2,8

0,4

12,4

Garphyttan

7,1

4,3

12,0

Sydkraft

7,5

2,3

1,3

H,1

Volvo

7,4

1,2

2,4

11,0

Fondernas röstandelar i onoterade företag

Samtliga engagemang i onoterade företag som innebar röstandelar om 50

procent eller mer i föregående årsbokslut avvecklades under 1992. Det röst-

mässigt största engagemanget vid utgången av 1992 återfinns i Swedish

Genetic med 49,9 procent av röstema. Engagemang som innebär minst 25

procent röstandelar återges i tabell 17.

Tabell 17. Röstandelar i onoterade företag

Röstandel, %

Ägare

Swedish Genetic

49,9

4:e AP

Näringslivskredit

47,4

4:e AP

Robustus

35,4

4:e AP

Spectraphos

33,0

Fond 92-94

First Group

32,9

Fond 92-94

Uwelast

30,0

4:e AP

Älvkraft

28,8

4:e AP

Helikon

28,6

Fond 92-94

Four Seasons

28,4

4:e AP

Activum Lerdalshöjden

25,6

Fond 92-94

A&C Collection

25,0

Fond 92-94

169

2.9

Branschsammansättning

Avsnittet i sammanfattning:

Tablå 6 i bilaga 1 visar branschsammansättning för fondernas aktieinnehav

samt antal engagemang. Kemi-och läkemedels- samt verkstadsindustri är över-

representerade medan förvaltningsbolag, banker samt bygg- och fastighets-

bolag är underrepresenterade. Branschstrukturen var ungefär densamma som

for motsvarande fonder föregående år.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

170

Uppföljning av tidigare

utlåtanden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

3.1 Fondstyrelsernas beslut om uppdrags-

tagares rapporteringskyldighet för änd-

ring i aktieinnehav

Förbudet mot insiderhandel innebär att personer som på grund av sin an-

ställning, uppdrag eller annan befattning hos någon av fonderna har tillgång till

icke offentliggjord kurspåverkande information omfattas av insiderlagen

(1990:1342).

Insiderlagen ställer krav påanmälningssky ldighet för personer med insynsställ-

ning i aktiemarknadsbolag. Enligt lagens första paragraf skall handel med och

förvaltning av fondpapper bedrivas så att allmänhetens förtroende för värde-

pappersmarknaden upprätthålls.

APR § 44 innehåller i likhet med insiderlagen regler om anmälningsskyldighet

för ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt arbetstagare och upp-

dragstagare. Styrelserna för Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden samt Fond

92-94 ges ansvar för att bedöma vilka anställda och uppdragstagare som har

insyn.

Samtliga fondstyrelser har beslutat om vilka som skall omfattas av anmälnings-

skyldigheten och om rutinerna för anmälan. Varken Fjärde AP-fonden, Femte

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

AP-fonden eller Fond 92-94 har beslutat att revisorerna skall omfattas av

anmälningsskyldigheten.

RRV anser att uppdragstagare med revisors ställning har den insyn som här

avses. RRV framhöll problematiken redan i granskningen av 1991 års verk-

samhet. RRV anser att insiderreglema bör tillämpas även för fondernas

revisorer.

RRV föreslår att det utreds om fondstyrelserna bör fatta beslut, som anger att

även revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten och rutiner för

anmälan, eller om detta beslut skall tas på annat sätt.

171

3.2

Krav på likformig redovisning

De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträkningar bör

utformas på ett enhetligt sätt för alla aktieförvaltande fonder inom APRs

reglemente. Utöver kraven på en rättvisande redovisning medför allmänintres-

set for fondema att redovisningen dem emellan bör vara jämförbar.

Fondernas redovisning har under senare år blivit mer jämförbar, men ännu

kvarstår skiljaktigheter. Olika tillämpning av samma redovisnings- eller

värderingsprinciper kan leda till skillnader i redovisat resultat. Ytterligare krav

på samordning av redovisningen i olika avseenden kan därför ställas.

Ett exempel på detta är tolkningen av hur värdepapper skall värderas per

bokslutsdagen. Sker fluktuationer under denna dag kan värdering efter "lägsta

kurs" under dagen resp värdering efter "sista betalkurs" komma att variera.

Skillnaden mellan dessa båda kurser kan ge ett avsevärt utslag på hela värde-

pappersportföljen.

Ett annat exempel är skillnader i tolkningen vid värdering av onoterade bolag.

För 1992 har såväl Fjärde AP-fonden som Fond 92-94 gjort avsättningar till

riskreserv för innehavet av onoterade värdepapper. Olikheter i tolkningen när

en avsättning skall göras kan leda till avsevärt olika resultat. Görs riskreserve-

ringen vid befarad förlust eller vid konstaterad förlust kan det medföra en

förskjutning i tiden som påverkar bokslutet.

Ett tredje exempel på detta är behandlingen av redovisning av courtage som

bör särredovisas eftersom denna kostnad numera är förhandlingsbar och ej

längre fast relaterad till storleken på omsatta värdepapper. En sådan redovis-

ning är bl a underlag för bedömning av effektiviteten i fondens medelshante-

ring.

En särskild fråga rörande likartad redovisning är upprättande av real redovis-

ning för Fond 92-94. Denna behandlas separat under avsnitt 2.2.

En samordning av fondernas redovisningsprinciper skulle möjliggöra en mer

rättvisande jämförelse dem emellan. I ett flertal av granskningsrapportema

under senare år har RRV rekommenderat fonderna att påbörja ett gemensamt

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

samarbete om redovisningsfrågor. EnligtvadRRV erfaritförekommeremeller-

tid inget sådant samarbete.

RRV anser att styrelserna för Fjärde och Femte AP-fondema samt Fond 92-94

tillsammans med de auktoriserade revisorerna skall diskutera hur en gemensam

mall för redovisning och värdering skall byggas upp. Revisorerna och fondema

bör varje år komma överens om eventuella förändringar.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

172

3.3 Avvecklingskostnader för löntagarfon-

derna

Den organisationskommité som tillsattes bl a för löntagarfondernas avveckling

angav att löntagarfonderna skulle följa god redovisningssed och därmed

skuldföra alla awecklingsskostnader i bokslutet för 1991. Några enhetliga

principer tillämpades dock inte av löntagarfonderna och alla avvecklingskost-

nader skuldfördes heller inte.

Dessa avvecklingskostnader omfattade löner inkl sociala avgifter under

uppsägningstiden, avgångsvederlag, lokalhyror, försäkringar, billeasing samt

diverse övriga avtal och kontrakt. I RRVs föregående granskningsrapport

gjordes en sammanställning över dessa avvecklingskostnader som då upp-

skattades till totalt 41.7 milj kr. Dessa visades sig 1992 när Fond 92-94 gjorde

analysen vara 43,7 mkr.

I löntagarfondernas bokslut var det sammanlagda skuldförda beloppet 29,7

mkr. Skillnaden mellan det konstaterade beloppet om 43,7 mkr och det

sammanlagt skuldförda beloppet på 29,7 mkr var således en förpliktelse om ca

14 mkr som borde redovisats av löntagarfonderna.

Av det skälet har Fond 92-94 i 1992 år bokslut gjort en avsättning om

13 546 tkr.

Awecklingskostnadema kommer att utlösas till följd av avtal som gäller även

under kommande år. Av de kvarvarande avtalen löper det f n längst gällande

avtalet ut i mars 1995. Utbetalningar måste således göras efter såväl Fond

92-94 avveckling 1994-06-30, som efter dess expeditionskanslis avveckling

1994-12-31.

Fond 92-94 har därför under det gångna verksamhetsåret förhandlat med resp

avtalspart i syfte att byta ut återkommande utbetalningar mot engångsbelopp.

Överenskommelser har också uppnåtts i flera fall.

3.4 Redovisning av courtage

I RRVs föregående utlåtande över fondernas medelsförvaltning gavs rekom-

mendationen att fondema bör särredovisa courtage. Skälet var bl a att courtage

hade blivit förhandlingsbart och inte som tidigare varit fast relaterad till

storleken på omsatta värdepapper.

Fjärde och Femte AP-fondema har särredovisat courtage i sin redovisning

medan uppgifter fått inhämtas underhand från Fond 92-94. Fonden anger att

courtage ligger i intervallet 0,33 - 0,35 procent av köp och försäljning av

aktier. Uppgifter om köp och försäljning av värdepapper har också fått in-

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

hämtas underhand från Fond 92-94. De uppgår till sammanlagt 3 347 Mkr.

Kostnaderna för courtage kan därmed redovisas för samtliga fonder enligt

tabell 18.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

173

Tabell 18. Courtage 1992

Mkr

Andel av

omsättning

procent

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Fjärde AP-fonden

0,24

Femte AP-fonden

0,30

Fond 92-94

0,33

Summa

0,27

Courtage som andel av omsättningen av aktier är lägre för Fjärde AP-fonden

än för övriga fonder

RRV anser att det är väsentligt för en rättvisande redovisning och för möjlig-

heten att jämföra fondernas förvaltning att courtage under kommande år redo-

visas särskilt även av Fond 92-94.

3.5 Omsättningshastighet och långsiktighet

Trots utskiftningar och omstrukturering av portföljen uppvisar Fond 92-94

lägre omsättningshastighet än Fjärde och Femte AP-fondema, se tabell 19.

Samtliga fonder uppvisar lägre omsättningshastighet än börsens genomsnitt.

Tabell 19. Omsättningshastighet för fondema 1992

Köp

Mkr

Försälj-

ning Mkr

Summa

Mkr

Portfölj-

värde Mkr

Omsätt-

nings-

hastighet

procent

4:e AP

4 281

3 580

7 861

22 682

15,6

5:e AP

600

388

988

2 331

8,2

Fond 92-94

1 198

2 149

3 347

10 847

6,6

Stockhol msbörsen

166 000

540 000

30,7

174

Fond 92-94

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

4.1 Hantering av löntagarfondernas arkiv

efter 1991-12-31.

Löntagarfonderna var rättsligt definierade som myndighet varför många av de

dokument som skapades i verksamheten är att betrakta som allmän handling.

Därför skulle löntagarfonderna för dessa handlingar uppfylla faställda krav på

arkivering. Löntagarfonderna hade också under sin verksamhet skapat arkiv.

När löntagarfonderna avvecklades övertog Fond 92-94, som också är myndig-

het, ansvaret för arkiven. Hanteringen av arkiven har genomförts av Fond

92-94 i samarbete med Riksarkivet. Förvaringen av arkivmaterialet sköts under

Fond 92-94 verksamhetsperiod av Kopparbergs länsarkiv i Hoksberg vars

huvudman är Landstinget i Dalarna.

Avtal upprättades mellan resp löntagarfondsdirektör och VD för Fond 92-94

om övertagande av arkiven. Avtal har också upprättats mellan resp Lönta-

garfondsdirektör och Kopparbergs länsarkiv samt mellan Fond 92-94 och

Kopparbergs länsarkiv. Avtalen stadgar förutom de ekonomiska villkoren, att

arkivmaterialet skall förvaras på ett ur brandsäkerhetssynpunkt och ur andra

avseenden betryggande sätt. Depositionen är sluten.

Fond 92-94 bekostar arkiveringen t o m den egna avvecklingen 1994. Därefter

finns det ingen huvudman som bekostar förvaringen av nämnda arkivmaterial

vid Kopparbergs länsarkiv. Därför avser Fond 92-94 i samband med avveck-

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

lingen överlämna såväl arkivet över den egna verksamheten som löntagarfon-

dernas arkiv till Riksarkivet.

RRV konstaterar att hanteringen av arkiven hittills har genomförts väl.

4.2 Förberedelser för avveckling av Fond

92-94

Enligt proposition 1991/92:36 är målet att tillgångarna i Fond 92-94 slutligt

utskiftas senast den 1 juli 1994.

Efter utskifningen kvarstår ett antal arbetsuppgifter att utföra när verksamheten

i övrigt skall avvecklas. Av det skälet kommer kanslifunktionen för Fond

92-94 att bestå ytterligare sex månader fram till årsskiftet 94-12-31.

175

Det är väsentligt att redan innan utskiftningen sker uppmärksamma ingångna

avtal och där stadgade uppsägningstider. Vissa avtal, t ex hyresavtal, kan ha

fasta uppsägningstidpunkter som måste beaktas för att de inte skall löpa

ytterligare en period efter 94-12-31. VDs och personalens anställning upphör

1994-12-31 och enligt uppgift kommer inga ytterligare personrelaterade

kostnader för kansliet att uppkoma efter detta datum.

Vissa administrativa uppgifter kommer att kvarstå även efter det att kanslifunk-

tionen är avvecklad. Exempel på dessa är, arkivering av allmänna handlingar

och utbetalning av månatlig ersättning enligt anställningskontrakt till en

löntagarfondsdirektör. Även andra utbetalningar som sista månadslön, redovis-

ning av prelskatt, sociala avgifter samt moms kan tillkomma.

RRV anser att Fond 92-94 i god tid skall identifiera och förbereda den egna

avvecklingen. Däri ingår även att förbereda hur och av vem eventuellt kvarva-

rande arbetsuppgifter skall hanteras. Syftet med detta är att undvika;

• att onödiga kostnader uppstår

• att oklarheter uppstår om vem som skall utföra dessa arbetsuppgifter

• att olägenheter för berörda parter uppstår.

4.3 Omstrukturering av portföljen och

utskiftning av medel 1992

Målsättning för Fond 92-94

"Awecklingsstyrelsens huvuduppgift bör vara att förbereda en total utskift-

ning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot detta bör en strävan vara att

medlen placeras på ett sådant sätt att större utförsäljningar kan undvikas när

tillgångarna överförs till sina slutliga mottagare. Fram till dess bör således

förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen så att den får en samman-

sättning som motsvarar kraven på effektiv kapitalförvaltning", (prop

1991/92:36).

Under hösten 1991 inrättade regeringen en organisationskommitté för Av-

vecklingsstyrelsens organisation. Denna kommitté fastslår i sin rapport att

antalet aktieposter i awecklingsstyrelsens kommande innehav av börsnoterade

aktier bör reduceras väsentligt jämfört med de poster som övertas från löntagar-

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

fonderna. Målsättningen är enligt kommittén att Awecklingsstyrelsens för-

mögenhetsmassa 1994 i största möjliga utsträckning skall bestå av likvida

värdepapper.

I syfte att uppfylla denna målsättning utarbetade Fond 92-94 inledningsvis en

strategi för hantering av portföljen fram till 1994-06-30 då utskiftningen skall

ske. Strategin var att bl a minska antalet noterade bolag i portföljen väsentligt

och att höja de likvida medlens andel av förmögenheten. Samtidigt skulle de

onoterade bolagen, som inte betraktades som likvida, avyttras. Förändringar

inom portföljen och utförsäljningar skulle således ske i ett perspektiv om två

och ett halvt år.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

176

Sammanslagningens konsekvenser

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

De värdepappersportföljer som Fond 92-94 övertog var de fem portföljerna

från löntagarfonderna. Dessa portfölj er var uppbyggda i fem likartade verksam-

heter som alla hade samma mål och därmed likartad inriktning. För att nå

målen hade resp löntagarfond utarbetat placeringstrategier som lett till något

olika inriktning för sammansättningen av resp portfölj. Antalet bolag, bransch-

indelning, ingångna avtal etc var hanterbara för var och en av dem.

När riksdagsbeslutet fattades den 22 december 1991 om att löntagarfonderna

skulle avvecklas vid årsskiftet samma år medförde det att resp placeringsstrate-

gi inte kunde fullföljas eller ändras till sin inriktning eftersom awecklingstiden

blev mycket kort.

När så dessa fem portföljer vid årskiftet 1991/92 lades samman till en portfölj

i Fond 92-94 med ett nytt mål, och följaktligen en ny placeringsstrategi

behövde förändringar göras. De fem portföljer som var och en för sig haft en

balanserad struktur kom sammantaget i en portfölj att vara mindre välbalanse-

rade. En anledningen var att den sammanlagda portföljen innehöll värdepapper

i ett alltför stort antal noterade och onoterade bolag. En annan var att bransch-

sammansättning och riskexponering inte blev balanserad. En tredje var att

Fond 92-94 mål för verksamheten var ett annat än löntagarfonderna. Följdakt-

ligen blev placeringsstrategin en annan.

De förändrade förutsättningarna för förvaltning av det kapital som övergick

från löntagarfonderna till Fond 92-94 är således stora. Det innebar att Fond

92-94 med utgångspunkt från mål och placeringsstrategi behövde genomföra

en omstrukturering av fondförmögenheten inför avvecklingen 1994.

Nytt beslut om utskiftningen

Under verksamhetsåret 1992 beslutade riksdagen (rskr 1991/92:339) om att

utskiftning av en del av fondförmögenheten skulle tidigareläggas. Under

november 1992 skulle 6,5 miljarder utskiftas.

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

Sammantaget innebar de förändrade förutsättningarna en stor påfrestning på

hanteringen av fondkapitalet och på förutsättningarna att uppnå ett bra resultat.

Svårigheterna minskade inte av att viss försäljning av värdepapper behövde

göras mellan maj till november-92 under fallande aktiekurser. Se diagram 2,

avsnitt 1.

Ekonomiska konsekvenser av omstrukturering och utskiftning

I Fond 92-94 årsredovisning uppges att "den omstrukturering och sanering av

förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftningen av väsentliga delar

av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om ca 3 miljarder kr".

Någon uppdelning av hur stora förluster omstruktureringen resp utskiftningen

var för sig åsamkat fondförmögenheten görs inte i årsredovisningen.

177

12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Dessa sammanslagningaroch uppdelningar av fondförmögenheten blev således

mycket kostsamma. RRV anser att när så stora förmögenhetsmassor som det

här är fråga om skall omstruktureras så måste det ske under en rimlig tids-

period för att inte omfattande förluster skall uppstå.

Det av sammanlagningen föranledda kravet på relativt snabb omstrukturering

och den mycket snabba utskiftning som skett under 1992 har förorsakat en

reaförlust på tre miljarder kr.

4.4 Avvecklingen av onoterade bolag

Målsättning för Fond 92-94

" Awecklingssty relsen bör särskilt uppmärksamma de avtal som löntagarfond-

styrelserna har ingått med onoterade företag eller dess ägare, t ex. åtaganden

att i framtiden tillskjuta kapital till ett företag. Enligt min mening får av-

veckling av löntagarfondstyrelsema inte innebära att sådana avtal inte kan

fullföljas. Awecklingsstyrelsen bör därför i samförstånd med företag och dess

ägare försöka finna andra lösningar som motsvarar ingångna avtal", (prop

1991/92:36).

Övertagandet från löntagarfonderna

Vid årsskiftet 1991/92 övertog Fond 92-94 konvertibler m m i sammanlagt 76

onoterade bolag. Detta innehav uppvisade en stor spridning såväl över bran-

scher som geografiskt.

Kravet på en effektiv kapitalförvaltning, målet om en likvid portfölj och den

förestående utskiftningen medförde att en försäljning av de onoterade bolagen

omgående påbörjades.

Nya beslut om riskkapitalförsörjning

Under 1992 beslutade riksdagen (prop 1992/93:41) om en särskild riskkapital-

satsning för små och medelstora företag. Denna satsning skulle ske med medel

(6,5 mdr kr) ur Fond 92-94 portfölj som skulle överlämnas till två s k port-

följförvaltningsbolag och sex direktinvesterande riskkapitalbolag.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

178

Konsekvenser för Fond 92-94 Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

Detta medförde att Fond 92-94 bromsade försäljningen av onoterade bolag. En

utförsäljning och avveckling av onoterade bolag ansåg Fond 92—94 inte rimlig

om sedan samma medel skulle användas för investering i liknande eller tom

samma foretag. En fortsatt utförsäljning under rådande lågkonjunktur skulle

dessutom ha förorsakat onödiga förluster.

En överenskommelse uppnåddes därför med portföljförvaltningsbolagen om

att det överlåtna kapitalet, förutom likvida medel och noterade aktier, även

skulle bestå i aktier och konvertibler m m i onoterade företag.

Svårigheter uppstod dock avseende värderingen av de onoterade bolagen. En

särskild förhandlingsorganisation bildades därför av portföljförvaltnings-

bolagen för att diskutera värderingen med Fond 92-94. Vid bokslutet för 1992

var överlåtelsen ej genomförd varför Fond 92-94 vid årsskiftet hade aktier och

konvertibler i sammanlagt 28 onoterade bolag.

Under inledningen av 1993 har ett antal onoterade bolag överlåtits och Fond

92-94 har f n (april 1993) det juridiska ansvaret för ett drygt tiotal onoterade

bolag. Enligt uppgift finns en viljeförkaring om att en uppgörelse skall vara

klar även för värderingen av dessa bolag senast 1993-06-30.

Under 1992 har Fond 92-94 enligt vad RRV erfarit i enlighet med direktiven

varit restriktiv med framtida åtaganden och satsningar i de onoterade bolag

man satts att förvalta. Enstaka investeringar har gjorts i bolag som bedömts

som livskraftiga och där även övriga huvudaktieägare satsat kapital.

Långsiktigaåtaganden finns däremot kvar i flera onoterade företag, som ett arv

från löntagarfondernas förvaltning. De avtal som löntagarfonderna ingått om

framtida åtaganden kan vara mycket viktiga för det enskilda bolaget.

RRV har i årets utvärdering, till Fond 92-94 ställt frågor om denna hantering.

De samtalen har inte givit RRV särskild anledning att vidare granska saken.

RRVs intryck är att det av Fond 92-94 valda sättet att arbeta har varit ända-

målsenligt. RRV har dock inte hört några representanter för de aktuella

bolagen.

RRV kan komma att granska avecklingen av onoterade bolag närmare kom-

mande år då överlåtelsen genomförts i sin helhet.

179

Särskilda revisionsfrågor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

5.1 Fondernas funktionsätt

5.1.1 Bakgrund

Fjärde och femte AP-fondema skall inom ramen för vad som;

- gagnar försäkringen för tilläggspension

- och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken

- samt med beaktandeavkreditmarknadensfunktionssättförvalta anförtrodda

medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden.

Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för

svensk produktion och sysselsättning.

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

Fondmedlen skall vidare placeras så att kraven på god avksatning, långsiktig-

het och och riskspridning tillgodoses.

Fondstyrelserna får placera de medel styrelserna förvaltar bland annat i aktier

i svenska aktiebolag. Röstandelen i enskilda bolag noterade vid Stockholms

fondbörs får inte överstiga 10 procent. Fjärde och Femte AP-fondema får

därtill placera i utländska aktier upp till 10 procent av värdet av de medel

respektive fond förvaltar.

Fond 92-94 får genom en hänvisning till bestämmelserna i den tidigare

paragraf 36 som avsåg löntagarfonderna, placera medel i svenska aktiebolag,

ekonomiska föreningar m fl svenska värdepapper. Medlen skall enligt över-

gångsbestämmelserna med inriktning på en framtida utskiftning placeras så att

kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses.

Fond 92-94 får ej förvärva så många aktier för bolag inregistrerade vid

Stockholms fondbörs att röstetalet för bolaget överstiger 30 procent. I andra

svenska bolag får Fond 92-94 fritt förvärva aktier.

I lagens förarbeten (prop 1991/92:36) anges att Fond 92-94 huvuduppgift bör

vara att förbereda en total utskiftning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot

detta bör en strävan vara att medlen placeras på ett sådant sätt att större

utförsäljningar kan undvikas när til Igångarna överförs till sina slutliga mottaga-

re. Fram till dess bör således förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen

så att den får en sammansättning som motsvarar kraven på en effektiv kapital-

förvaltning.

180

5.1.2

Koncentrationen till mest omsatta aktier vid

Stockholms fondbörs

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Här aktuella fonder är enligt bestämmlesema i hög utsträckning hänvisade till

den svenska riskkapitalmarknaden och därmed Stockholms fondbörs. Genom

fondernas storlek och funktionssätt förstärks koncentration till de största

bolagen på börsen.

Aktiehanterande fonder inom allmänna pensionsreglementet och andra stora

svenska fondförvaltare väljer, för att få handlingsfrihet de största och mest

likvida aktiema på börsen. Aktiehanteringen koncentreras i hög utsträckning

till börslistans största och mest omsatta bolag. RRV har redan i tidigare

utvärderingar konstaterat att så är fallet.

Fjärde AP fonden tar upp problemet med koncentrationen i sin årsredovisning

for 1992. Enligt fonden krävs att aktiemarknaden är tillräckligt stor och

diversifierad för att fonden skall kunna agera på det sätt fonden finner lämpligt

ur avkastningssynpunkt. Den fortsattakoncentrationen av (den likvida) handeln

till ett fåtal stora bolag på Stockholms Fondbörs är en viktig begränsning i

detta avseende skriver fondens VD i sin kommentar till bokslutet.

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

RRVs intervjuer med Femte AP-fonden och med Fond 92-94 bekräftar detta

förhållande. De bestämmelser som gäller specifikt för Fond 92-94 har lett till

en medveten minskning av antalet aktieposter, jämfört med löntagarfondernas

sammantagna portfölj. Se särskilt avsnitt 4.3 angående omstrukturering av de

förutvarande löntagarfondernas portföljer.

I avsnitt 2.7.3 och 2.7.4 redogörs för fondernas största innehav. Koncentratio-

nen har ökat jämfört med 1991. Koncentrationen är högre för Fj ärde och Femte

AP-fondema än i Fond 92-94, men den sistnämnda fonden har ökat koncentra-

tionen snabbt jämfört med de förutvarande löntagarfonderna.

Koncentrationen genom bildandet av Fond 92-94 är temporär

RRV vill här framhålla att den koncentration som bildandet av Fond 92-94

medfört är temporär. Utskiftningen till portföljförvaltningsbolagen Atle och

Bure har redan minskat denna tillfälliga koncentration. Om resten av medlen

1994-06-30 utskiftas till tre forskningstiftelser, en för teknik naturvetenskap

och medicin, en för miljöstrategi sk forskning och en för industriellt inriktad

forskning så har medlen åter fördelats på fem fonder, dvs lika många som de

tidigare löntagarfonderna.

181

5.1.3

Bestämmelser och mekanismer bakom

koncentrationen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Följande bestämmelser och omständigheter driver på koncentrationen;

• bestämmelser som föreskriver placering påden svenska riskpitalmarknaden

• bestämmelser som begränsar valet av investeringsobjekt

• bestämmelser som begränsar röstträttsandelen i börsbolag

• en fondstyrelse eller dess VD kan inte hantera många bolag om en mer aktiv

och genomtänkt förvaltning skall bedrivas

• det blir dyrt att hantera många aktieposter. Förvaltningskostnaderna ökar

endast marginellt om ytterligare investeringar görs i ett aktieslag, som

fonden redan förvaltar. Förvaltaren väljer därför av tids- och kostnadsskäl

att investera stora belopp i ett fatal aktieslag

• enskilda småposter är inte "lönsamma" även om de har en bra kursutveck-

ling, eftersom de ger litet utslag i en stor förvaltares totalresultat

• en stor ägarandel i förhållande till omsättningen på börsen gör det svårt att

sälja utan att pressa kurserna. Stora fonder har därför lättast att hantera stora

bolag med hög omsättning på börsen

• den fondförvaltare som årligen bedöms efter hur hög avkastning fonden

uppnått, vill ogärna förvalta aktier som inte snabbt går att sälja. Detta leder

till att förvaltaren prioriterar aktier som alltid har en fungerande marknad,

dvs börsens mest omsatta aktier.

Sammanfattande leder fondernas storlek relativt den marknad de är verk-

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

samma på till att de koncentrerar sina placeringar till stora likvida bolagspap-

per dvs främst Stockholmsbörsens mest omsatta aktier. Allemansfonder och

andra stora aktiefonder med anknytning till banker och försäkringsbolag har

ett annat regelverk men styrs av samma grundmeknismer som ovan och agerar

därför på liknande sätt.

Problemet för stora fonder att investera i småposter eller poster i mindre bolag

kan vara en av orsakerna till att flera små fonder har lyckats nå högre pro-

centuell avkastning på satsat kapital än stora fonder. Små och flexibla fonder

har en större valfrihet med hänsyn tagen till här angivna restriktioner och kan

således välja att köpa mindre poster även i små lönsamma företag och då få ett

märkbart utslag i sin totalavkastning. Enligt en sammanställning av Dagens

Industri avseende 1992 hade de två minsta allemansfonderna högst kurs-

utveckling.

Grundproblemet för aktieförvaltande fonder i inom APR är att finna balans

mellan;

182

• å ena sidan tillräcklig storlek på fondkapitalet för att erhålla en effektivitet

i kapitalförvaltningen i den meningen att man man kostnadseffektivt kan

nyttja kompetent personal och styrelse

• å andra sidan bör fondkapitalet inte vara så stort att de inte kan agera utan

att påverka den marknad de har att verka på. En mindre fond kan "röra sig"

friare.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

5.1.4 Koncentrationens troliga effekter på marknad

och samhälle

Förutom eventuella svårigheter att väl förränta pensionskapitalet genom de

trögheter storleken ger, kan koncentrationen leda till följande effekter på

marknad och samhälle.

Marknad

Risk för marknadspåverkan från enskilda aktörer på grund av deras storlek i

förhållande till hela marknaden. Det är sannolikt möjligt för fonder av den

storlek vi här talar om att påverka vissa för fonden strategiska aktiekurser den

31/12 för att förbättra eget bokslut eller och därmed även påverka andras

bokslut. Det kan också vara mycket svårt att gå ur "dåliga placeringar" om de

inte hör till toppskiktet utan att sänka kursen ytterligare.

Samhälle

Enligt APR § 34 skall fondstyrelserna "inom ramen för vad som gagnar för-

säkringen för tilläggspension" förvalta anförtrodda medel på riskkapitalmar-

knaden. Detta borde innnbära att avkastningen på anförtrodda medel skall vara

tillfredställande. Men det bör också innebära att placeringarna skall bidraga till

att de framtida pensionsbetalningama ökar genom att ett starkt och allsidigt

utvecklat näringsliv utvecklas. Ett allsidigt näringsliv som fortlöpande kan

inleverera avgifter till pensionssystemet.

Koncentrationen medför dock att de stora fonderna är underrepresenterade vad

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

gäller ägarandelar i medelstora och mindre företag. Se avsnitt 2.7. Vidare riktar

sig olika offentliga riskkapitalsatsningar främst mot produktidéer och nystarta-

de företag. Det innebär att ett mellanskikt av företag far svårt att dra till sig

riskkapital med offentligt ursprung.

Sett i ett vidare perspektiv leder koncentrationen till att fonderna värderar

vinster, substans och utdelning högre i stora bolag än i små bolag. I den mån

detta inte motsvaras av en högre finansiell eller affärsmässig risk i de små

företagen jämfört med de stora så torde inte den allokering av riskvilligt kapital

som fondema inom APR svarar för, vara effektiv.

183

Bilagor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

185

Bilaga 1

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanställning av fondernas bokslut m m

Innehåll

Tablå 1

Resultaträkningar, bokförda värden

Tablå 2

Balansräkningar, bokförda värden

Tablå 3

Reala resultat över/underskott efter

överföringar till 1-3 AP-fonder

Tablå 4

Balansräkningar i reala termer

Tablå 5

Fördelning av portföljer efter placerings-

områden

Tablå 6

Innehav i noterade företag på Stock-

holmsbörsen branschvis samt fond-

börsens fördelning

186

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 1: Sammanställning resultaträkningar per 92-12-31, bokförda värden, tkr

CO o

o o* o* o

T”

O 04 o»

o»

o* CO LO

<1 u.

M -

M-

S Z

Z) o

v—

r—

(/) u.

' r z< ' ' '

.T-..'/ •

O o

o o o o

o o o

r» cd co

T—

Q O

T—

z •

O OI

T—

LL CD

' ÄbäI fe x

......ö

co o

o r> r* o

OJ 0*

fr"

r* oj

<1 LL

cö

5 Z

=> O

t—

<n u.

’ s ''

wzWSStw;

00 o

o o o» o

*t r*

t- 04

i LU

cö

5 Q

t—

< z

a> O

LO LL

o o

O O

00 CD

Ö cö

cö

CD r-

T—

t—

">j "' z "

:w>>Ä*Ä¥x :

< ,rt$ 3

>| ' v

o o

00 CD

6 CO

CÖ

M -

CD t-

T-

''z-y s 'V

*“

BOKFÖRINGSMÄSSIGT

RESULTAT 1.474.717 5.17611 1.479.893-1.722.100// : -242.207

187

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 2: Sammanställning av balansräkningar per 1992-12-31, bokförda värden, tkr

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

■g

CD O

co o o

T—

T“

r-’

M -

v—

CÖ

O O

t—

«—

r-'

‘ZZ

_ro

c/j

•O

£2

•O

+-<

-Q

□

! O

>05

□

•a

188

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

189

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

190

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-1 4

® w «

■* O *

■u | -o

C C c

'■So*

5 2 5

</)

191

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 6: Innehav i noterade företag på Stockholmsbörsen, branschvis samt fondbörsens fördelning 1992-12-31.

192

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Metoder för RRVs beräkningssätt

Innehåll

1 Fondernas reala värdeförändring 1992

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

3 Jämförelse med allemansfonder och 1-3

AP-fondema

4 Omsättningshastighet

193

13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1 Fondernas reala värdeförändring 1992

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.4.

Metod

I undersökningen har följande formel tillämpats:

Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 92 + Överf 92

Real värdeförändr = ................................-......-........... -1

Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 91 + Rekv 92

Realt fondkap 92 = Realt fondkapital 92-12-31

Skuld 1-3 AP 92 = Skuld till 1-3 AP-fondema 92-12-31

Överf 92 = Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1992

enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Realt fondkap 91 = Realt fondkapital 91-12-31

Skuld 1-3 AP 91 = Skuld till 1-3 AP-fondema 91-12-31

Rekv 92 = Summan av 1992 års rekvireringar (nominellt)

Enligt beräkningarna uppskattas förmögenhetens storlek vid årets slutsom om

den inte affärsmässiga överföringen till 1-3 AP-fondema inte hade ägt rum.

Beräkningen tar hänsyn till (förutsätter) att de rekvirerade medlen finns till

förfogande redan vid årets början. Eftersom rekvireringama beräknas till

nominella värden elimineras därför inte den högre eller lägre avkastning som

kan erhållas genom att rekvirera och investera medlen vid "rätt tidpunkt".

Kommentarer

Överföringarna till 1-3 AP-fondema omräknas till nuvärde enligt Findatas

avkastningsindex (Fdax). Beräkningen i avsnitt 2.5 indikerar att denna om-

räkning sammantaget är något till nackdel för fondema. Denna påverkan torde

emellertid vara marginell.

Beräkningen förutsätter att de medel som rekvirerades under året fanns

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

tillgängliga vid årets början. För Fjärde och Femte AP-fondema är detta

antagande inte helt korrekt eftersom de tilldelade medlens storlek blir slut-

giltigt fastställda först då 1-3 AP-fondemas bokslut är klara.

194

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

Resultatet från beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.5.

Syftet med att jämföra fondernas resultat med ett index för Stockholms

Fondbörs är att uppskatta hur väl fondernas resultat utvecklats i jämförelse med

börsen i sin helhet. Liksom föregående år har RRV valt att jämföra fondernas

resultat med Findatas avkastningsindex (Fdax). Det främsta skälet är att Fdax

tar hänsyn till den utdelning som aktieägarna får (direktavkastning). Fdax är

därför ett avkastningsindex till skillnad mot s k förmögenhetsindex som enbart

mäter kursförändringar. Jämförelsen mellan Fdax och fondema blir i detta

hänseende korrekt eftersom fondema också återinvesterar de medel som de

erhåller i form av aktieutdelning. I Fdax återinvesteras aktieutdelningarna i

index samma dag som de delas ut.

Metod

I undersökningen för verksamhetsåret 1992 har följande formel tillämpats:

Realt fonkap + Skuld 1-3 AP

Avvikelse = .......................................................... -1

Fondförm 911231 + Nuvärde rekv 92 - Överf 92

Realt fondkap = Realt fondkapital 92-12-31

Skuld 1-3 AP = Skuld till 1-3 AP-fondema 92-12-31

Fondförm 911231 = Nuvärde av realt fondkapital + Skuld 1-3 AP-fon-

dema 91-12-31

Nuvärde rekv 92 = Nuvärdet av de rekvireringar som gjorts 1992

Överf 92 = Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1992

Samma metod är tillämpad för tidigare år.

Kommentarer

Vid tolkningen av resultatet är det viktigt att beakta de faktorer som Fdax och

övriga index ej tar hänsyn till. Vid en jämförelse med Fdax elimineras "skick-

ligheten" att rekvirera medlen vid lämplig tidpunkt. Med lämplig tidpunkt

avses här rekvirering innan index steg (placeraren handlade innan uppgången).

Anledningen härtill är att indexportföljen beräknas efter det datum dårekvire-

ringen ägde rum.

195

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Fondema har även andra tillgångar än noterade aktier på A-listan. Här åter-

finns t ex företag noterade på andra listor, likvida medel (räntebärande papper

m m) och aktier i onoterade företag. Under perioder då aktiemarknadens

avkastning är lägre än avkastningen på likvida medel kan en placerare höja

avkastningen genom placering i likvida medel.

En placerare som har valt att satsa på hög betalningsberedskap under perioder

då likvida medel ger lägre avkastning än aktiemarknaden, kommer i j ämförelse

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

med index att vanligen visa ett sämre resultat. Motsatsen gäller då likvida

medel ger högre avkastning än aktiemarknaden.

Fondstyrelserna belastas av kostnader som inte index belastas av. Dit hör bl a

förvaltningskostnader, courtage och fram till 91-12-01 även omsättningsskatt.

Marknadsvärden för aktier i onoterade foretag anges sällan varför deras värden

i de reala balansräkningarna vanligtvis uppskattas till anskaffningspris. Fjärde

AP-fonden och Fond 92-94 har dock i balansräkningen avsatt medel till risk-

reserv.

Avkastningskravet är ett av flera krav fondema skall tillgodose som vid vissa

tillfällen kan stå i motsatsförhållande till övriga krav. Under senare år har

emellertid fondema uppgett att avkastningskravet är prioriterat. För Fond

92-94 har även kravet att strukturera om portföljen till mer likvida aktier varit

viktigt.

196

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

3 Jämförelse med allemansfonder och 1-3 AP-fonderna

Resultat av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.6.

Metod

Följande formel tillämpas:

Avvikelse

(Real fondf 92 + Nuv överför - Nuv rekv - Real

fondf 91)

Real fondf 91

Real fondf 92 resp 91 = Realt fondkap 92-12-31 resp 91-12-31 + Skuld till

1-3 AP-fondema 92-12-31 resp 91-12-31

Nuvärde överför = Nuvärdet av överföringarna till 1-3 AP-fondema

1992 enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Nuvärde rekv = Nuvärdet av rekvireringarna från 1-3 AP-fonder-

na 1992 enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Rekvireringar och överföringar uppindexeras till nuvärde med Findatas

avkastningsindex. Metoden är analog med den som Svensk Fondstatistik

tillämpar vid beräkning av allemansfondernas avkastning.

Avvikelse

Realt fondkap 92 och 91 =

Skuld 1-3 AP 92 resp 91 =

(Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 92 + Nu-

värde överför - Nuvärde rekv - realt fondkap

91 - Skuld 1-3 AP 91)

Realt fondkap 91 + Skuld 1-3 AP 91

Realt fondkapital 921231 resp 911231

Skuld till 1-3 AP-fondema 92123 1 resp

911231

197

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

4 Omsättningshastighet

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 3.5.

Metod

RRV beräknar omsättningshastigheten enligt följande formel.

Oms.hast

(Köp + Försäljning - Rekv)/2

(Real fondf 92 + Real fondf 91 )/2

Köp

Försäljning

Rekv

Real fondf 92

Real fondf 91

= Bruttoköp av aktieposter

= Bruttoförsäljning av aktieposter

= Rekvirerade medel under 1992

= Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema

92-12-31

= Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema

91 12 31

Skulden till 1-3 AP-fondema ingår i fondförmögenheten därför att det ingår

i fondernas förvaltning att ge skulden avkastning fram till dess att skulden

betalas in.

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

Rekvirerade medel dras ifrån köp och försäljning därför att fondema bör

tillåtas köpa aktier för detta belopp utan utslag i omsättningshastigheten.

Fondbörsens omsättningshastighet har beräknats enligt en motsvarande metod.

Kommentarer

En hög omsättningshastighet för en fond i relation till Stockholms Fondbörs

behöver inte nödvändigtvis innebära att fonden haft hög omsättningshastighet.

Då fondema även gör andra placeringar än i noterade aktier underskattas

omsättningshastigheten.

I fondförmögenheten (nämnaren) ingår även andra tillgångar än noterade

aktier. Köp och försäljning sätts därför i relation till ett alltför stort tal.

Omsättningshastigheten definierad på detta sätt säger ingenting om enskilda

köp och försäljningar. Den anger endast ett genomsnittsvärde och kortvariga

innehav blir därför "kvittade" mot långvariga innehav. Antalet och andelen

kortvariga innehav analyseras därför inte genom metoden.

198

Bilaga 3

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanställning av fondernas aktieportföljer

Innehåll

Tablå 7.1

Aktier i noterade bolag (A-, OTC-

och O-listoma) samt utländska bolag

Tablå 7.2

Konvertibla skuldebrev i noterade

bolag

Tablå 7.3

Aktier med köpoptioner/teckningsop-

tioner

Tablå 7.4

Aktier i onoterade foretag

Tablå 7.5

Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag

samt utländska aktier/obligationer

199

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 7.1: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier i noterade företag samt utländska företag, tkr sid 1 (4)

O CD LD <0

CD g- Z «•

o “ «a o

CO CD CD CD

o r\ »-

io ö lo

LD O O O

CM Q O

LDIQ[CD

t< co a

o o o o

to r* in

o> <£>

FFNS

Finnveden

Fordonia

Forsheda

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

O 09 09

O O O O O

u co <

OOuj^ —

2 2 2 2 2

» O 0

ID CM ID

CO CM

r< ö <o

» o -

o in o>

CM in

Tablå 7.1: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier i noterade företag Bamt utländska företag, tkr sid 2 (4)

201

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

•2 2*

• & *

c ■*

< cc

e £

S "2

pf z

*•5

•2 2 *

5 & *

c •“

Q *

•. •

Z ®

S ”2

O •

LL CM

a >

•2 2 *

H *

£ 5

* t D

c "E

-K ■«

< z

a >

S o

□

*2 2 *

• 8- *

c ■*

CL Z

•. ©

C E

■K ■«

® Z

c >

U) O

•2 2*

• ? *

c •*

d. Z

•. ©

<ä

c E

-g <«

UJ z

a >

* o

o o o o o

<£>

e cm in

o in in o

in CM rt

ao * r*

en w'

O N CD

•U

>03

■ o

■D

□C

‘2

O O CN

co o

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

-O

O O cn

'T O

2 °

$“■

•. ©

i ■E

■if *®

« >

■O

Q S

o •

U. CN

c "2

■É ■©

c >

■o

a. £

C "O

■i '•

03 >

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

c 2

■i >«3

03 >

■o

c se

o 5

■o

•. ©

c "O

o o r»

cö

<ö

m o

id'

o o

CM LO

CM •-

CD CD

cö -e

CM LD

<n o

f*>'

co'

cm'

CN o

< W .

CÖ cn'

10 co o

co <-

cd ad

CO 50

2§

O —

10 ö

CO CM

CÖ

<n mt

cö cö

CM CO

cö io'

■or CO

10 <o

CO 10

O CD

CD —

cm'

»r

cn to

co‘ r*

cn to

cö 'T

»t O

O CM

CO 10 CD

O co 10

co cn o

CO CM CO

ao or co

«r cn

r*»'

>■

TAB792.XLS93-O5-14

10 CN

CO 5J

6 CD

CD CN

O 10 10

cd o o

CO •- CO

•c

_ _ a. cn "

cn cn cn cn cn

2 — -o .*

2 i > > >

cn cn cn cn cn

>•

-o

to C3

E ®

(o a w

2 t c

H H D

•O ja

• | -5 c É

> $ > •< >O

203

Tfr o «N O O

cn rx

<0 CO

ö 6

o o o o o

CN O CD fx

Tf CD CO CD

CO CD LD

CN 00

O CT> O O

CD «-

■2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

•K

CT>

TAB792.XLS93-O5-14

2 o

2 ®

<a C

«5 2

0_ oZ

•o

■o

204

< a. •. ®

o u; c t?

□ O -g >n

d Z • >

h s

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

:-:O;

205

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

OO»-O«- t* O O CD CO

o <o o o

CN CN

o io v o 5

CO CN CO

O O IO M-

in o

•E

•e

Tablå 7.4: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier* I onoterade företag, vanligtvis anskaffningsvärden, tkr sid 1 (2)

iZ iZ

-D

206

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

O g O o

<T>

»t CD

Ö ID*

CN o

LD O

CO ID

Ö CD

Aktievärdena kan i vissa fall inkludera konvertibler

207

Skr. 1993/94:13

TAB792.XLS93O5-14

-o

-O

•o

*2 2

■g -S

< c

•. •

O LU

5 “E

g i

•K ■©

c >

2 2

•e 5

•_ ®

z ®

c "2

o ■

•* ■©

U. CN

« >

*2 2

c •*

CL cc

< Q

•. ©

c "2

■äf ■©

< ?

s o

i “•

*2 2

ndel

kap

d. Z

< Q

c "2

-j£ <©

H z

io O

■o 2

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

ndel

kap

d. Z

■. ©

< Q

c ■©

-j ■©

LU Z

•e O

Bilaga 6

8 2

o o

ö CN

q co

ci Tt

CÖ

O CN

”t

O O

o <0

§8

cb cb

co’

c c

5 -

C _Q

c S o

o >-

Q CD LL

5 C C

w « « s

?E E g

‘c

□

r~-

o o

§8

o> co

> ».

c NT

2- c

o E

-» o

X X

cn •

• O

e c

2 M

•-= o

"O „

w ’O .>

C £ ~

o JS

CL <0

E T

C3> <0

C □

□

•o

S:a konvertibler onote-

rade företag 111.273 0 111.273 138.582 249.855

208

ÅRSREDOVISNING

Riksförsäkringsverkets utlåtande

14 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

RIKSFÖRSÄKRINGS-

VERKET

MISSIV

1993-04-29

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Dnr 3376/93-431

RFV

. riilÄKSDEPAO 1 ! ’

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

' 93 -05- 1 3

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för

allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-

fondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande

har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades

den 27 april 1989. Därefter har löntagarfonderna enligt riksdagsbeslut (prop.

1991/92:36), avvecklats vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av

de fem löntagarfondstyrelserna överfördes vid utgången av år 1991 till en

awecklingsstyrelse som skall sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt

utskiftas. Riksförsäkringsverket skall, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge utlåtan-

de över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. I enlighet med

ovanstående överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria "Utvärde-

ring av medelsförvaltningen vid fjärde och femte AP-fonderna år 1992".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör Riks-

försäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets

intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekono-

min". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven

på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i

verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvalt-

ning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i

verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

Fjärde och femte AP-fonderna uppvisar båda ett överskott (2 575 respektive 116

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

miljoner kronor) i förhållande till resultatkravet, år 1992. Fjärde fondstyrelsen

har, sett över hela dess 19-åriga verksamhetsperiod, ett relativt stort ackumulerat

realt överskott. Femte fondstyrelsen uppvisar efter tre och ett halvt års verksam-

het ett mindre ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav, på 0,2

miljarder kronor. Detta sammanhänger med att trenden på börsen har varit

fallande under större delen av Femte fondens verksamhetsperiod.

210

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte Riksförsäk- Skr. 1993/94:13

ringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas Bilaga 7

medelsförvaltning under 1992.

I styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman

deltagit ledamöterna Gennser, Grahn, Granqvist, Jönsson, Olsson, Sandberg och

Stålberg. Därjämte har närvarit personalföreträdarna Mlynarczyk och Myrberg,

avdelningscheferna Almström, Marklund, Nordlund och af Winklerfelt, byrå-

chefen Palmer, styrelsens sekreterare Molvidson samt tjänsteman Magdalinski,

den senare som föredragande.

K G Scherman

Per Magdalinski

211

RIKSFÖRSÄKRINGS-

VERKET

1993-04-29

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Utredningsenheten

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID

FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID FJÄRDE OCH

FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET..................

2 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UTVÄRDERING

3 FONDERNAS MEDELSTILLDELNING.............

4 BÖRSUTVECKLINGEN .......................

5 FONDERNAS PLACERINGAR...................

5.1 Fondernas totala tillgångar ......................

5.2 Fondernas aktieplaceringar ......................

5.3 Fondernas likviditet...........................

6 FONDERNAS RESULTAT .....................

TABELLBILAGA ....................................

212

rjLZVy riksförsäkrings-

IV V VERKET

1993-04-29

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Utredningsenheten

Per Magdalinski

Utredningsenheten

Per Magdalinski

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID

FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för

allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-

fondstyrelsernas och fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Åläggandet har

sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den

27 april 1989. Därefter har löntagarfonderna, enligt riksdagsbeslut (prop.

1991/92:36), avvecklats vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av

de fem löntagarfondstyrelserna överfördes vid utgången av år 1991 till en

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

awecklingsstyrelse som skall sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt

utskiftas. Riksförsäkringsverket skall, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge utlåtan-

de över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Föreliggande PM

har upprättats med anledning av ovanstående.

UTVÄRDERINGSUPPDRAGET

Enligt den proposition (prop. 1983/84:50) som låg till grund för lagen om regle-

mente för allmänna pensionsfonden bör Riksförsäkringsverkets utvärdering göras

"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förval-

tade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR

förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och

riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på

att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderings-

uppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, som avsåg verksamhets-

året 1984.

Fjärde och Femte AP-fondernas verksamhet utvärderas även av Riksrevisionsver-

ket (RRV). De granskas dessutom av fondernas revisorer. RFV har sålunda inte

någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas verksamhet.

213

15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UT-

VÄRDERING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1991 gav inte verket

anledning att framföra några särskilda anmärkningar på fondernas resultat eller

placeringar. Emellertid framgick bl.a. följande om Fjärde och Femte AP-fonder-

na:

■ Fjärde AP-fondens reala resultat översteg, sett över hela dess verksamhets-

period, resultatkravet med cirka 14,5 miljarder kronor.

■ Femte AP-fondens reala resultat understeg, sett över hela dess verksamhets-

period, resultatkravet med cirka 350 miljoner kronor.

Det reala resultatet erhålles genom att korrigera det bokföringsmässiga

resultatet för dels orealiserade vinster/förluster, dels avsättningen för beva-

rande av kapitalets köpkraft. Resultatkravet motsvarar 3 % av inflations-

uppräknat grundkapital och skall årligen överföras till l-3:e AP-fonderna.

■ Storleken på femte fondstyrelsens rekvirerade medel, efter en verksamhets-

period på cirka två och ett halvt år, var 2 700 miljoner kronor. Detta belopp

motsvarade värdemässigt ungefär de medel som fjärde fondstyrelsen rekvire-

rade under sina tre första verksamhetsår.

214

FONDERNAS MEDELSTILLDELNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Medelsramen

Fjärde och femte fondstyrelsernas verksamhet finansieras med medel som, efter

rekvisition hos Riksförsäkringsverket, överförs från l-3:e AP-fonderna.

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

De medel som ljärde och femte fondstyrelserna får rekvirera begränsas enligt

26 § APR till "högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid

utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje

fondstyrelserna förvaltar". Denna begränsningsregel trädde i kraft den 1 juli

1988. Tidigare fattade riksdagen fortlöpande beslut om medelsramens storlek.

Är 1992 var fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar 4 446 miljoner

kronor vardera.

Rekvirerade medel

Fjärde fondstyrelsen rekvirerade 500 miljoner kronor under 1992. Sammanlagt

har fondstyrelsen rekvirerat 4 000 miljoner kronor sedan den påbörjade sin

verksamhet 1974.

Även femte fondstyrelsen rekvirerade 500 miljoner kronor under 1992. Därmed

har femte fondstyrelsen rekvirerat 3 200 miljoner kronor sedan den påbörjade sin

verksamhet i augusti 1989.

215

BÖRSUTVECKLINGEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Av stor betydelse för fondernas resultat är börsutvecklingen både under det

enskilda verksamhetsåret och under hela fondens verksamhetsperiod.

År 1992

Efter stora kursförändringar under 1992 slutade Veckans affärers totalindex på i

stort sett samma nivå som vid årets början (-0,3 %). Totalindex steg från års-

skiftet till början av maj, då högsta kurs noterades, med 11 %. Därefter sjönk

totalindex kraftigt fram till början av oktober, då lägsta kurs noterades. Sedan

började en återhämtning, som tog verklig fart efter den 19 november då den

svenska kronan släpptes fri. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans affärers

totalindex under 1992?

Diagram 1 Veckans affärers totalindex under 1992 (VA-index den 29 decem-

ber 1972 = 100, 0 anger månadsskifte)

Veckans affärers totalindex, som omfattar samtliga företagsaktier som är

noterade på börsens AI- och All-lista, mäter endast kursförändringar, dvs. in-

kluderar inte utdelningar.

216

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell 1 Förändringar i Veckans Affärers branschindex under 1992

Bransch

Förändring i

branschindex %

Andel av totala

börsvärdet i %

31/12 1992

Verkstäder

+ 24

Förvaltningsbolag

- 19

Fastighets- och

byggföretag

- 43

Övriga företag

- 20

Kemisk industri

+ 28

Banker

- 67

Skogsindustri

+ 13

Utvecklingsbolag

- 37

Handelsföretag

+ 4

Rederier

- 47

Totalindex

100

Förändringar i branschindex under 1992 skiljer sig väsentligt mellan branscherna.

Sämst under året utvecklades branscherna banker, rederier, fastighets- och

byggföretag. För fjärde året i rad utvecklades kemisk industri bäst av alla bran-

scher.

Perioden 1974-1992

Under 4:e AP-fondens verksamhetsperiod 2 har börsens utveckling varit för-

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

hållandevis ojämn. Under 4:e AP-fondens första sju verksamhetsår (1974-1980)

var förändringarna i totalindex relativt små. Därefter steg totalindex kraftigt fram

till augusti 1989, då högsta kurs noterades. 5:e AP-fonden, som började sin

verksamhet i augusti 1989, har däremot varit verksam under en period då

totalindex har fallit. Diagram 2 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex

under perioden 1974-1992.

4:e AP-fonden påbörjade sin verksamhet år 1974.

217

Diagram 2 Veckans Affärers totalindex under perioden 1974-1992 (VA-index Skr. 1993/94:13

den 29 december 1972 = 100) Bilaga 7

218

FONDERNAS PLACERINGAR

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

5.1 Fondernas totala tillgångar

Fjärde och Femte AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar uppgick till 25,9

respektive 3,4 miljarder kronor vid utgången av 1992.’ Av deras sammanlagda

marknadsvärderade tillgångar på drygt 29 miljarder kronor var, vid utgången av

året, cirka 85 % placerade i aktier och 14 % i likvida tillgångar. I tabell 2 visas

fondernas marknadsvärderade tillgångar som andel av det totala börsvärdet vid

utgången av respektive år för åren 1987-1992. 4

Tabell 2 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala

börsvärdet (Al och All-listorna)

År

4:e AP-

fonden

5:e AP-

fonden

1992

4,8

0,6

1991

4,1

0,5

1990

3,7

0,3

1989

3,2

0,1

1988

2,9

1987

2,8

5.2 Fondernas aktieplaceringar

Strategiska portföljen

Den s.k. strategiska portföljen, som består av fondernas största enskilda aktie-

placeringar, har stor betydelse för fondernas avkastning.

Den strategiska portföljens avkastning beror i sin tur på den sammantagna

effekten av kursutvecklingen for varje enskilt företag i denna portfölj. För att

något belysa fondernas strategiska portföljer kan det därför vara av intresse att

studera fondernas koncentration, dvs. de olika fondernas största placeringar på

aktiemarknaden vid utgången av 1992 i förhållande till de totala marknadsvärde-

rade tillgångarna. Fondernas koncentration framgår av tabell 3. I tabell B4-B5 i

tabellbilagan redovisas varje fonds 20 största placeringar.

I tabellbilagan i tabell B3 visas fondernas balansräkningar.

Femte AP-fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

219

Tabell 3

Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till Skr. 1993/94:13

de totala marknadsvärderade tillgångarna den 31 december 1992. Bilaga 7

Procent

4:e AP-

fonden

5:e AP-

fonden

Tjugo största

76,2

67,5

Tio största

59,6

52,0

Fem största

40,9

34,1

Största

16,7

8,7

Fjärde AP-fonden har den största koncentrationen över lag, och i synnerhet om

man jämför fondernas största enskilda aktieinnehav.

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

Branschfördelning av fondernas inhemska aktieinnehav

Av naturliga skäl koncentrerar fondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat

antal företag. Detta medför att fondernas avkastning kan förväntas avvika från

den genomsnittliga avkastningen på börsen. En grov bild av fondernas portfölj-

spridning erhålles genom att studera fördelningen av innehavet mellan olika

branscher. Branschfördelningen av löntagarfondernas inhemska aktieinnehav (AI

och All-listan) vid utgången av år 1992 framgår av tabell 4.

220

Tabell 4

Fondernas inhemska aktieinnehav (marknadsvärden) den 31 decem- Skr. 1993/94:13

ber 1992 fördelat efter bransch och uttryckt i procent av det totala Bilaga 7

inhemska aktieinnehavet

4:e AP-

fonden

5:e AP-

fonden

Branschför-

delning på

Stockholms

fondbörs'

Förändring

i bransch-

index under

1992, %

Verkstäder

+ 24

Kemi

+ 28

Skog

+ 13

Fastighets- och

byggföretag

-43

Handel

+ 4

Utveckling

-37

Förvaltning

- 19

Banker

-67

Rederier

-47

Övriga

-20

SUMMA

100

1 Veckans Affärers branschindex (AI och All-listan).

Fjärde AP-fonden är "överrepresenterade" jämfört med branschfördelningen på

Stockholms fondbörs i branscherna Verkstäder och Kemi, de två branscher som

gick bäst 1992. Femte AP-fonden är "överrepresenterad" i branscherna Förvalt-

ning och Övriga. Fjärde AP-fonden är "underrepresenterad" och Femte AP-fond-

en har inga innehav i branscherna banker och rederier, de branscher som utveck-

lades sämst under 1992.

Utländska aktier

Fjärde och femte fondstyrelserna har enligt 35 § APR rätt att placera medel i

utländska värdepapper i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde

inte överstiger tio procent av värdet av de medel som respektive styrelse för-

valtar. Fjärde och femte fondstyrelserna hade vid utgången av 1992 placerat 599

respektive 317 miljoner kronor i utländska värdepapper, vilket motsvarade 3,7

respektive 9,7 procent av det bokförda värdet på förvaltade medel.

Om man däremot tittar på marknadsvärdet utgjorde de utländska aktierna cirka

22 % av aktieportföljens marknadsvärde för Femte AP-fonden. För Fjärde

221

16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

AP-fonden var motsvarande procentsats 3,3- Då i princip hela Femte AP-fondens

utländska innehav finns inom branschen Kemi skulle dess branschfördelning få ett

annat utseende om man inkluderade utländska innehav. T.ex. skulle branschen

Kemi uppgå till drygt 41 % av marknadsvärdet för aktieportföljen. För Fjärde

AP-fonden skulle branschfördelningen påverkas obetydligt av de utländska

innehaven.

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

Fondernas omsättning

Av specialmotiveringen till 34 § APR framgår bland annat: "För att understryka

att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av

spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav

bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktie-

post redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försälj-

ning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt inne-

hav." Någon gräns för omsättningens storlek anges inte i APR.

För att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämfört med

omsättningen av de aktier som noterats på AI- och All-listorna har omsättnings-

kvoter beräknats för 4:e och 5:e AP-fondernas portföljer. Som utgångspunkt för

en jämförelse tas här omsättningen på Stockholms fondbörs. En omsättningskvot

har beräknats som kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet vid

utgången av året. Denna kvot uppgick år 1992 till 0,30.

Omsättningskvoter för fonderna har beräknats på följande sätt. Summan av

fondernas köp och försäljningar har minskats med under året rekvirerat belopp.

Den erhållna summan har halverats för att få jämförbarhet med börsens kvot där

varje avslut består av ett köp och en motsvarande försäljning. Därefter har

summan relaterats till fondernas marknadsvärderade tillgångar vid utgången av

året.

Fondernas omsättningskvoter de tre senaste åren framgår av nedanstående

uppställning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

4:e AP-

fonden

5:e AP-

fonden

Börsens

oms.

kvot

1992

0,14

0,07

0,30

1991

0,17

0,07

0,23

1990

0,13

0,00

0,18

Båda fondernas omsättningskvoter de tre senaste åren ligger under börsens

omsättningskvot, enligt detta beräkningssätt.

222

Onoterade foretag

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

4:e AP-fonden har drygt 861 miljoner kronor placerade i onoterade företag,

vilket motsvarar cirka 5 % av fondkapitalets bokförda värde. Femte AP-fonden

har vid utgången av 1992 inte placerat några medel i onoterade företag.

5.3 Fondernas likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemark-

naden. Av 39 § APR framgår dock att fonderna kan placera medel hos bank eller

i värdepapper med hög likviditet "om det behövs för en tillfredsställande betal-

ningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning".

Fondernas genomsnittliga likviditet (månadsmått) under de tre senaste åren

framgår av följande tablå (miljoner kronor). Inom parentes anges den genomsnitt-

liga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångarna vid årets

slut.

År

4:e AP-fonden

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

5:e AP-fonden

1992

2 700 (10,4)

850 (24,9)

1991

2 224 (9,8)

586 (21,5)

1990

1 478 (7,6)

317 (18,9)

Den svaga utvecklingen under 1990-talet på Stockholms fondbörs har inneburit att

placeringar i likvida medel och penningmarknadsinstrument har varit ett sätt att

höja avkastningen på förvaltade medel. Dessutom har ränteläget varit högt under

1990-talet.

Under 1992 ökade båda fonderna sin likviditet ytterligare och Femte AP-fonden

hade under 1992 en genomsnittlig likviditet på knappt 25 %.

223

FONDERNAS RESULTAT

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

På de medel som fjärde och femte fondstyrelserna rekvirerar ställs ett långsiktigt

realt resultatkrav. Detta utgörs av dels en avsättning for bevarande av köpkraften

på rekvirerade medel, dels en årlig överföring till l-3:e AP-fondema motsvarande

3 % av inflationsuppräknat grundkapital. Eftersom resultatkravet är realt är det

också av intresse att studera fondernas reala utveckling.

I detta kapitel redovisas först fondernas bokforingsmässiga resultat och därefter

deras reala resultat. Resultaten sammanfattas nedan i tabell 5, och redovisas i

större detalj i tabellbilagans tabell B2.

Fondernas bokforingsmässiga resultat

Fjärde och Femte AP-fondernas bokforingsmässiga resultat var, efter överföring

till l-3:e AP-fonderna 1 475 respektive 5 miljoner kronor. I det långsiktiga

perspektivet är dock det bokforingsmässiga resultatet, som i hög grad avgörs av

försäljningar av aktieposter, av mindre intresse. Det reala resultatet, som diskute-

ras i nästa avsnitt, ger en mer rättvisande bild av fondernas resultat.

Fondernas reala resultat

I den reala resultaträkningen justeras det bokforingsmässiga resultatet för värde-

förändringen i dold reserv (ej realiserade vinster/förluster) och för avsättning för

bevarande av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året). Efter avdrag för

den årliga överföringen till 1 -3:e AP-fonderna erhålles ett överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav.

224

Skr. 1993/94:13

Tabell 5

Fondernas resultaträkningar 1992 (miljoner kronor)

4:e AP-

fonden

5:e AP-

fonden

4:e och 5:e

AP-fonden

Aktieutdelningar,

räntenetto och övriga

intäkter

943,3

170,0

1 113,3

Förvaltningskostnader

och avskrivningar

-17,6

-6,4

-24,0

Reavinstnetto

1 064,8

-63,0

1 001,8

Nedskrivning av

aktier och fordringar

-284,2

0,0

-284,2

Bokföringsmässigt

resultat före över-

föring till l-3:e

AP-fonderna

1 706,2

100,6

1 806,8

Avsättning för be-

varande av grund-

kapitalets köpkraft

-135,6

-53,8

-189,4

Förändring av

orealiserade

vinster/förluster

1 235,5

164,9

1 400,4

Realt resultat

2 806,1

211,7

3 017,8

Överföring till l-3:e

AP-fonderna

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

-231,5

-95,5

-327,0

Årets reala resultat

efter överföring till

l-3:e AP-fonderna

2 574,6

116,3

2 690,9

Bilaga 7

Båda fonderna har ett positivt realt resultat efter överföring till l-3:e AP-fondema

för 1992, vilket innebär att de uppfyllt resultatkravet.

Det reala resultatet påverkas i stor utsträckning av den orealiserade värdeföränd-

ringen i aktieinnehavet som i sin tur påverkas av börsutvecklingen. Under senare

år har börsutvecklingen varit såväl starkt positiv som starkt negativ (se diagram 2

sidan 6). Därför bör fondernas reala utveckling ses i ett längre tidsperspektiv.

225

Ett ackumulerat realt resultat lika med noll i förhållande till resultatkrav motsva-

rar en realutveckling om tre procent, dvs. en utveckling i takt med inflationen

och kravet om en 3-procentig överföring till l-3:e AP-fondema.

Fjärde AP-fonden hade, mätt över sin verksamhetsperiod, ett ackumulerat

överskott i förhållande till resultatkrav på cirka 17,1 miljarder kronor vid 1992

års utgång. Femte AP-fonden uppvisade ett ackumulerat underskott som vid

utgången av 1992, efter ungefär tre och ett halvt års verksamhet, var cirka -0,2

miljarder kronor.

Skillnaderna mellan fondernas ackumulerade reala resultat beror bland annat på

verksamhetsperiodens längd och på börsutvecklingen under respektive fonds

verksamhetsperiod. 4:e AP-fonden har varit verksamma under 1980-talets stora

börsuppgång och kunde därmed bygga upp stora ackumulerade överskott i

förhållande till resultatkravet. Detta har 5:e AP-fonden hittills inte haft möjlighet

till.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

226

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

TABELLBILAGA

227

Tabell B1

4:e och 5:e AP-fondernas rekvirerade grundkapital 1984-1991.

Miljoner kronor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

4:e

AP-fonden

5:e

AP-fonden

4:e + 5:e

AP-fonden

Rekvirerade medel

före 1984

1 700

1984

150

1985

1986

300

1987

200

1988

1989

650

500

1 150

1990

500

1 500

2 000

1991

700

1992

500

1 000

Grundkapital

totalt 1992

4 000

3 200

7 200

228

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

co O q q

cd r»' co o

h- co cn •

LD ld

T-

Cd'

Ld'

T—

r—

«—

q q

r»'

O CD

r*'

r^'

O co

T—

»-

iri

■O

q q

O CD

LD t-

q q

cd q

q q ■

CN LD

ld'

co'

»—

V-

cL £

q ■

LD CD

< -S

ld'

r»'

r^'

cd'

co'

T—

M-'

r—

s 1

r**

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

T—

r*.

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1992. Miljoner kronor

<ä

■O

T -

_®

—J

■o

F—

•o

□

■O

—J

r—

•Q

■o

: O

rö

■O

F—

: O

—J

-J

□

■O

=ro

b—

LL.

: O

Summan av delposter kan på grund av avrundning avvika från angiven summa.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

■O

•o

CO O r- O) co r* CO Q>

CO r-' Q) CnV r-‘ o'

CD CO o h* M- CO

t- 't LD CO

CT)

CN CN

00 CN O O

r*»

r*»' Tt < o

ro'

co'

CN co

T-

l""

■©

CO ro <— ro CD CO CD

CO O) CN OO o' CD

cd co o co

•-t- co Kt «-

ro o

00 CN o O

«-

O O ro

r- o

o cd ro

r*-'

co'

CN CO

O cn

CO "t

cn Tt

r*. o »-

ro O ro i- co r«

ro ro ro cn <- o o

T—

CN •“

co ro in

o' co' ro

ro ro co

r*.

rC co' cd'

r*-'

cd'

ro »-

ro co r-

M-

»t 01 o O) r- CO

ro ro ro cn o o o

Tf «-

CN 00 LD *

o' co' ro

T-

ro'

cd'

230

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B4 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag

Ordningsnr

-90

-89

Bransch

enligt

Veckans

Affärer

Marknads-

värde

tkr

Andel av

aktie-

kapital

Andel av

rösträtt

-92

-91

Astra

Kemi

4 342 220

4,9

5,8

Ericsson

Verkstad

1 737 688

4,6

0,2

Asea

Verkstad

1 580 179

4,6

5,5

Procordia

Övrig

1 516 702

3,1

1,5

Sandvik

Verkstad

1 427 338

6,3

7,2

SCA

Skog

1 120 921

5,2

4,8

AGA

Kemi

1 076 600

7,3

9,2

Volvo

Verkstad

1 060 105

4,0

7,4

Electrolux

Verkstad

918 299

5,4

0,2

Sydkraft

Övrig

677 084

4,5

7,5

Incentive

Verkstad

656 164

5,4

5,1

Gambro

Övrig

597 359

6,9

3,6

Skanska

Fast o bygg

551 294

5,4

3,6

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

Stora

Skog

532 328

3,2

3,9

Modo

Skog

435 642

4,2

3,7

Perstorp

Kemi

396 981

8,6

4,1

Gullspång

Övrig

356 118

7,7

4,5

H & M

Handel

261 375

5,1

2,4

Atlas Copco

Verkstad

260 709

2,2

3,1

SKF

Verkstad

253 776

3,1

4,4

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade tillmarknadspris) = (19 758 882/

25 925 215) = 76,2 %.

231

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B5 De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag

Ordningsnr

Bransch

Veckans

Affärer

Marknads-

enligt

tkr

Andel av

värde

kapital

Andel av

aktie-rösträtt

-92

-91

-90

-89

AGA

Kemi

295 075

2,0

2,8

Roche Holding

Utländska

279 803

Sandvik

Verkstad

241 844

1,1

1,4

Sydkraft

Övrig

190 146

1,4

2,3

Perstorp

Kemi

154 148

3,8

1,8

Cardo

Förvaltning

129 750

3,1

Volvo

Verkstad

128 191

0,5

1,2

Hafslund

Utländska

121 021

0,8

1,1

Latour

Förvaltning

116 450

8,7

6,7

SCA

Skog

115 663

0,5

Novo Nordiska

Utländska

115 564

0,5

0,2

Ericsson

Verkstad

93 703

0,2

0,0

Skanska

Fast o bygg

67 285

0,7

0,4

SKF

Verkstad

64 199

0,8

1,0

Export Inv

Förvaltning

42 409

1,9

1,4

Atlas Copco

Verkstad

33 771

0,0

1,8

Stora

Skog

33 582

0,2

Securitas

Övrig

28 871

0,9

0,6

Asea

Verkstad

24 294

0,1

Spectra

Verkstad

23 827

1,7

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 299 596/

3 406 737) = 67,5 %.

232

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B4 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag

Ordningsnr

-90

-89

Bransch

enligt

Veckans

Affärer

Marknads-

värde

tkr

Andel av

aktie-

kapital

Andel av

rösträtt

-92

-91

Astra

Kemi

4 342 220

4,9

5,8

Ericsson

Verkstad

1 737 688

4,6

0,2

Asea

Verkstad

1 580 179

4,6

5,5

Procordia

Övrig

1 516 702

3,1

1,5

Sandvik

Verkstad

1 427 338

6,3

7,2

SCA

Skog

1 120 921

5,2

4,8

AGA

Kemi

1 076 600

7,3

9,2

Volvo

Verkstad

1 060 105

4,0

7,4

Electrolux

Verkstad

918 299

5,4

0,2

Sydkraft

Övrig

677 084

4,5

7,5

Incentive

Verkstad

656 164

5,4

5,1

Gambro

Övrig

597 359

6,9

3,6

Skanska

Fast o bygg

551 294

5,4

3,6

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

Stora

Skog

532 328

3,2

3,9

Modo

Skog

435 642

4,2

3,7

Perstorp

Kemi

396 981

8,6

4,1

Gullspång

Övrig

356 118

7,7

4,5

H & M

Handel

261 375

5,1

2,4

Atlas Copco

Verkstad

260 709

2,2

3,1

SKF

Verkstad

253 776

3,1

4,4

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade tillmarknadspris) = (19 758 882/

25 925 215) = 76,2 %.

233

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B5 De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag

Ordningsnr

Bransch

Veckans

Affärer

Marknads-

enligt

tkr

Andel av

värde

kapital

Andel av

aktie-rösträtt

-92

-91

-90

-89

AGA

Kemi

295 075

2,0

2,8

Roche Holding

Utländska

279 803

Sandvik

Verkstad

241 844

1,1

1,4

Sydkraft

Övrig

190 146

1,4

2,3

Perstorp

Kemi

154 148

3,8

1,8

Cardo

Förvaltning

129 750

3,1

Volvo

Verkstad

128 191

0,5

1,2

Hafslund

Utländska

121 021

0,8

1,1

Latour

Förvaltning

116 450

8,7

6,7

SCA

Skog

115 663

0,5

Novo Nordiska

Utländska

115 564

0,5

0,2

Ericsson

Verkstad

93 703

0,2

0,0

Skanska

Fast o bygg

67 285

0,7

0,4

SKF

Verkstad

64 199

0,8

1,0

Export Inv

Förvaltning

42 409

1,9

1,4

Atlas Copco

Verkstad

33 771

0,0

1,8

Stora

Skog

33 582

0,2

Securitas

Övrig

28 871

0,9

0,6

Asea

Verkstad

24 294

0,1

Spectra

Verkstad

23 827

1,7

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 299 596/

3 406 737) = 67,5 %.

234

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993

Skr. 1993/94:13

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-

berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-

spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-

gren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar att till riksdagen överlämna skrivelse 1993/94:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992.

235

gotab 45020, Stockholm 1993