Prop. 1993/94:170

Regeringens skrivelse

1993/94:170

Investeringsplaner för infrastrukturen

Skr.

1993/94:170

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Mats Odell

(Kommunikationsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for innehållet i de

investeringsplaner som Banverket, Vägverket och länsstyrelserna har

upprättat for perioden 1994-2003.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 170

Innehållsförteckning

Skr. 1993/94:170

1 Bakgrund................................ 3

2 Stomnätsplan åren 1994-2003 ................... 4

2.1 Omfattning av Banverkets upprättade stomnätsplan . . 4

2.2 Investeringar enligt Banverkets upprättade

stomnätsplan i sammanfattning .............. 6

2.3 Stomnätsplanens konsekvenser och effekter....... 8

2.4 Regeringens festställelse................... 10

3 Nationell väghållningsplan åren 1994-2003 ........... 12

3.1 Omfattning av Vägverkets upprättade nationella

väghållningsplan ....................... 12

3.2 Investeringar i stamvägnätet ................ 13

3.3 Effekterna av åtgärderna på det nationella

stamvägnätet.......................... 15

3.4 Regeringens godkännande.................. 16

4 Investeringar i länstrafikanläggningar............... 17

5 Övrigt.................................. 19

5.1 En internationell utblick................... 19

5.2 Den festa förbindelsen över Öresund........... 19

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994 ............................... 21

1 Bakgrund

Skr. 1993/94:170

Efter förslag från regeringen beslutatde riksdagen (prop. 1992/93:176,

bet. 1992/93 :TU35, rskr. 1992/93:446) i juni 1993 om en långsiktig

inriktning av investeringar i trafikens infrastruktur. Mot bakgrund av

riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Banverket, Vägverket och

länsstyrelserna att upprätta investeringsplaner for perioden 1994-2003.

Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättade mot bakgrund av

riksdagens beslut långsiktiga investeringsplaner vilka remissbehandlades

under hösten 1993. Planerna har därefter reviderats mot bakgrund av

inkomna synpunkter. Banverket och Vägverket redovisade slutliga

förslag till investeringsplaner for regeringen i februari 1994. Länstyrel-

sema har under våren 1994 överlämnat fastställda investeringsplaner för

regeringens kännedom eller för festställelse i de fell Vägverket och

länsstyrelsen varit oense om innehållet i länstrafikanläggningsplanen.

För riksdagens kännedom redovisar regeringen i denna skrivelse en

sammanfattning av innehållet i trafikverkens infrastrukturplaner och

länsstyrelsernas länstrafikanläggningsplaner. Skrivelsen redovisar även

regeringens ställningstaganden.

Utbyggnaden av trafiksystemet måste ses i ett sammanhang. De

investeringsplaner som nu redovisas for riksdagen är framtagna inom

ramen för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess.

Samtliga investeringsplaner, Banverkets stomnätsplan, Vägverkets

nationella- och regionala väghållningsplaner samt länsstyrelsernas planer

for investeringar i länstrafikanläggningar har remitterats samordnat.

Kommuner och andra berörda myndigheter har således for första gång-

en fått möjlighet att få yttra sig över investeringsplanerna vid ett och

samma tillfälle. Planerade investeringar inom sjöfartens och luftfartens

infrastruktur redovisade regeringen i budgetpropositionen tidigare i år.

Genomförandet av planerade investeringar ställer stora krav på olika

myndigheter. Ett genomtänkt program för ett miljöanpassat trafiksystem

i landets olika delar skall vara en viktig utgångspunkt för det långsiktiga

arbetet för regional utveckling och förnyelse av trafikens infrastruktur.

Regeringen har därför gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a.

som en del i genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regio-

nal trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som

främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem. Analysen

skall redovisas till Boverket som har fått i uppdrag att utforma vägled-

ning för länsstyrelsernas arbete. Boverket skall redovisa resultatet av

länsstyrelsernas arbete till regeringen under hösten 1995.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att senare

redovisa ställningstaganden till hur åtgärder för ett långsiktigt bärkraf-

tigt transportmönster skall utvecklas i den svenska samhällsplaneringen.

Regeringen har i budgetpropositionen även redovisat att Delegationen

for prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) skall ges i uppdrag att

analysera hur de olika transportslagen samt post och tele kan samspela

i ett integrerat kommunikationssystem.

I syfte att underlätta genomförandet av investeringsplanerna avser

regeringen vidare att ge berörda verk vissa uppdrag som bl.a. rör be-

handling av frågor om miljö, fysisk planering och hushållning med

naturresurser vid infrastrukturplanering.

Resultatet av pågående och planerade utredningar kommer att ligga

till grund för den kommande revideringen av investeringsplanerna.

Den kommande utbyggnaden av vägar och järnvägar ställer krav på

andra delar av samhället for att kunna genomföras på planerat sätt och

i avsedd takt. Bl.a. ställs krav på tillförlitlig landskapsinformation i

digital form, dvs. information som tidigare fanns på ritade kartor. Vid

Lantmäteriverket pågår en omfattande konvertering av de ritade kartor-

na till databaser. I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 15)

har regeringen föreslagit en ökning av anslaget till Lantmäteriverket i

syfte att påskynda uppbyggnaden av databaser. Med nuvarande produk-

tionstakt kommer arbetet inte att vara klart under tid då utbyggnaderna

av vägar och järnvägar skall ske. Regeringen förutsätter därför att

Vägverket och Banverket, i den mån behov uppstår, prövar möjligheter-

na att bidra till databasuppbyggnaden.

Skr. 1993/94:170

2 Stomnätsplan åren 1994-2003

I det följande redovisas innehållet i Banverkets upprättade stomnätsplan

i sammanfattning. För ytterligare information hänvisas till Banverkets

stomnätsplan åren 1994-2003.

2.1 Omfattning av Banverkets upprättade stomnätsplan

Banverkets upprättade stomnätsplan följer i allt väsentligt den inriktning

som riksdagen har beslutat vad gäller järnvägsnätets utbredning och

utveckling. Stomnätsplanen omfattar investeringar för totalt 38,4 miljar-

der kronor fördelade på tio år. Planen omfattar dels investeringar som

regering och riksdag tidigare beslutat om (6,4 miljarder kronor), dels

nya investeringar (32 miljarder kronor).

Tyngdpunkten på investeringarna i planen tigger, helt i enlighet med

riksdagens beslut, på de tre första åren. Investeringarnas fördelning per

år framgår av nedanstående figur. Planerade investeringar under de fyra

första åren utgör 66 % av hela planeringsramen. Ett skäl till att byggan-

det av nya järnvägar har koncentrerats är den stora grundsatsning för

hela järnvägsnätet som riksdagen har beslutat om och som kommer att

slutföras under den senare delen av 1990-talet. Grundsatsningen omfat-

tar bl.a. en fortsatt snabbtågsanpassning och utökad kapacitet för gods-

trafiken.

I böijan på 2000-talet kommer, sedan den omfattande grundsatsning-

en genomförts, huvudintresset att riktas mot att påbölja ett antal stor-

projekt såsom att bygga ut Södra stambanan till höghastighetsstandard,

att bygga en första etapp på Botniabanan och att fortsätta bygga ut

Nordlänken.

Figur 2.1 Banverkets upprättade stomnätsplan 1994-2003

Skr. 1993/94:170

Stråk

T otalt

1994-2003

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

32 miljarders plan

VÄSTRA STAMBANAN

771

276

213

73

37

27

121

10

10

4

SÖDRA STAMBANAN

4481

642

262

93

84

30

170

500

750

800

1150

VÄSTKUSTBANAN

6326

273

985

1744

1654

760

510

400

GODSSTRÅKET GENOM SKÅNE

265

30

106

129

KUST TILL KUSTBANAN

401

31

40

65

95

93

38

5

24

10

OSTKUSTBANAN

3658

690

771

735

572

190

40

100

460

100

ARLANDABANAN

1 987

558

582

475

282

90

DALABANAN

238

53

115

70

STAMBANAN ÖVRE NORRLAND

910

257

203

114

70

71

85

20

40

50

BOTNIABANAN

1100

100

300

400

300

NORRA STAMBANAN

1369

28

36

130

415

370

150

30

150

60

MITTBANAN

238

15

30

65

40

10

28

30

20

GODSSTRÅKET GENOM BERGSLAGEN

1 581

34

153

307

287

160

220

200

120

50

50

BERGSLAGSBANAN

483

4

55

183

145

46

30

20

NORGE/VÄNERNBANAN

1 349

185

120

10

39

100

350

235

110

200

VÄRMLANDSBANAN

316

39

46

61

69

21

80

SKÅNEBANAN

75

9

3

38

14

11

JÖNKÖPINGSBANAN

81

2

34

45

ÄLVSBORGSBANAN

99

13

13

8

10

6

33

16

MÄLARBANAN

1261

140

225

285

276

300

35

SVEALANDSBANAN

856

63

212

284

297

SALA-ESKILSTUNA-FLEN-OXELÖSUND

55

20

35

NYNÄSBANAN

0

MALMBANAN

95

64

9

3

19

STOCKHOLM

1510

156

360

407

4(X)

137

50

GÖTEBORG

323

10

192

91

30

RANGERBANGÅRDAR

475

5

20

80

155

90

52

73

TÅGRADIO

400

75

155

125

45

MILJÖ/SÄKERHET MM

1297

165

164

126

122

120

120

120

120

120

120

SUMMA 32 miljarders plan

32000

3692

4779

5399

5190

3040

2500

2200

18(X)

17(X>

1700

Tidigare regeringsbeslut utanför 32

miljarders

ram

VÄSTKUSTBANAN

931

601

330

OSTKUSTBANAN

66

66

GODSSTRÅKET GENOM BERGSLAGEN

8

8

MÄLARBANAN

2915

775

870

630

515

125

SVEALANDSBANAN

1294

620

455

219

NYNÄSBANAN

844

359

288

177

20

GÖTEBORG

235

50

75

75

35

LANSJÄRNVÄGAR

107

79

28

SUMMA tidigare regeringsbeslut

6400

2508

2021

1101

610

160

TOTALT 1994-2003

38400

6200

6800

6500

5800

3200

2500

2200

1800

1700

1700

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 170

2.2 Investeringar enligt Banverkets upprättade stomnätsplan skr. 1993/94:170

i sammanfattning

På Västra stambanan fullföljs utbyggnaden av Grödingebanan. Vissa

ytterligare tidsvinster uppnås på banan genom kurvjusteringar på delar-

na Hallsberg-Laxå och Sparreholm-Katrineholm. En fortsatt satsning

sker på att eliminera plankorsningar väg/jämväg. Dessutom görs flera

bangårdsombyggnader, vilket ger tidsvinster och lägre underhållskost-

nader. I slutet av planperioden görs signal- och elinvesteringar på delen

Hallsberg-Falköping för att anpassa banan för 250 km/h.

På Södra stambanan fullföljs snabbtågsanpassningen för 200 km/h.

Den skall vara klar år 1996. I slutet av perioden byggs nytt dubbelspår

Norrköping-Gistad och en ny enkelspårig bana Sya (Mjöl-

by )-Gripenberg. Den s.k. Nyköpingslänken påbötjas först under pla-

nens sista år. Ett fullföljande av Nyköpingslänken sker först efter plan-

periodens slut.

På Västkustbanan sker en etappvis utbyggnad till dubbelspår på

sträckorna Kungsbacka-Angelholm med tunnel genom Hallandsås, samt

Helsingborg-Lund. Nya bansträckningar byggs för en framtida hastighet

av 250 km/h. Utbyggnaden beräknas i huvudsak vara klar under år

2000.

På Godsstråket genom Skåne sker åtgärder för att förbättra kapacitets-

situationen och för att bättre utnyttja den jämvägsinfrastruktur som

redan finns i Skåne. Dessutom förbättras skyddet i plankorsningar.

Kust till kustbanan anpassas för hastigheten 160 km/h utom mellan

Almedal och Hillared och sträckan närmast Karlskrona. Fjärrblockering

installeras för ökad kapacitet och säkerhet. Dessutom görs omfattande

plankorsningsåtgärder och flera bangårdsombyggnader.

Utbyggnaderna på Ostkustbanan för att uppnå restiden tre timmar på

sträckan Stockholm-Sundsvall fullföljs tidigt i perioden. Linjehastig-

heten kommer att bli 200 km/h och restiden Stockholm-Sundsvall tre

timmar. Flera omfettande linjeomläggningar görs. Bl.a. byggs avsnittet

Ulriksdal-Rosersberg fyrspårigt och anpassat för 200 km/h och en ny

sträckning byggs på delen Ljusne-Söderhamn-Enånger. Hela sträckan

Uppsala-Gävle kommer att ha dubbelspår vid planperiodens slut. Dess-

utom sker andra hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder.

Nytt dubbelspår skall byggas Rosersberg-Arlanda flygplats-Odensala.

Detta projekt genomförs som ett samfinansieringsprojekt där staten

svarar för finansieringen av den Norra böjen.

Dalabanan anpassas för snabbtågstrafik sträckan Upp-

sala-Avesta/Krylbo-Borlänge och vissa kapacitetshöjande åtgärder sker

på sträckan Avesta/Krylbo-Borlänge. Plankorsningsåtgärder görs längs

hela banan.

På Stambanan genom Övre Norrland görs främst kapacitetshöjande,

men även hastighetshöjande, åtgärder. Vid Öre älv sker linjerätning och

brobyte. En ny trafikledningscentral för övre Norrland byggs i Boden.

Botniabanan påbörjas med en första etapp. Under förutsättning att

garantier lämnas som innebär att Husumbanan kommer att utnyttjas för

godstransporter på järnväg i tillräcklig omfattning och under förutsätt-

ning att industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas ex- Skr. 1993/94:170

temt planerar Banverket att sträckan Ömsköldsvik-Husum skall utgöra

den första etappen. Omfattande kapacitetsförstärkningar görs på Norra

stambanan bl.a. genom två etapper av dubbelspårsutbyggnaden mellan

Ockelbo och Kilafors. Hastighetshöjande åtgärder vidtas som kommer

att medge en restid för snabbtåg Stockholm-Östersund på 4 h 20 min.

På Mittbanan Storlien-Östersund-Sundsvall sker kapacitetshöjande

åtgärder, bl.a. installation av fjärrblockering på delen Östersund-Stor-

lien. Hastighetshöjande åtgärder sker på sträckorna Bräcke-Östersund

och Sundsvall-Ånge.

På Godsstråket genom Bergslagen görs kapacitetsförstärkningar på

sträckorna Storvik-Avesta/Krylbo-Frövi och Hallsberg-Mjölby tidigt

under planperioden.

På Bergslagsbanan görs kapacitetshöjande åtgärder. Borlänge får ny

anslutning mot Ludvika. All godstrafik från Borlänge söderut och om-

vänt kan genom dessa åtgärder gå på Bergslagsbanan, vilket innebär en

avlastning av Godsstråket genom Bergslagen.

Anpassningen för 140 km/h sker på Norge/Vänembanan Melle-

rud-Kil. Dessutom utförs vissa kapacitetsförstärkningar och bangårds-

ombyggnader. Första etappen på Nordlänken inleds med Eriksstads-

svängen etapp 1 som är en ny genande sträckning väster om Mellerud.

Som en andra etapp byggs dubbelspår mellan Trollhättan och Öxnered.

För den tredje etappen Älvängen-Trollhättan påböijas dubbelspårsut-

byggnaden inom planperioden.

På Värmlandsbanan Laxå-Karlstad sker snabbtågsanpassning och

vissa övriga förbättringar för 200 km/h. Sträckan Kil-Charlottenberg

rustas upp så att den medger hastigheten 160 km/h för snabbtåg. En ny

genande sträckning öster om Laxå påböijas under planperiodens sista

år.

På Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad sker signal-

och kurvjusteringar. Tillåten hastighet blir 160 km/h.

På Jönköpingsbanan mellan Falköping och Nässjö sker anpassning till

högre hastighet genom i huvudsak signal- och plankorsningsåtgärder.

Högsta tillåtna hastighet för snabbtåg blir 160 km/h Nässjö-Jönköping

och 200 km/h Jönköping-Falköping.

Ålvsborgsbanan upprustas och fjärrblockering installeras. Största

tillåten hastighet kommer delvis att kunna höjas till 160 km/h.

Investeringarna på Mälarbanan och Svealandsbanan fullföljs med

utbyggnad till dubbelspårig järnväg mellan Kallhäll och Kolbäck. Dess-

utom rustas banan mellan Kolbäck och Arboga upp och en ny enkel-

spårig bana byggs mellan Arboga och Örebro. Söder om Mälaren ge-

nomförs en linjeomläggning av den enkelspåriga banan mellan Söder-

tälje och Strängnäs. Mellan Strängnäs och Eskilstuna byggs en ny en-

kelspårig järnväg. Hastighetsstandarden blir 200 km/h, utom på sträck-

orna Kolbäck-Arboga och Eskilstuna-Valskog, där högsta tillåtna has-

tighet blir 160 km/h. Utöver ingångna avtal sker vissa investeringar på

båda banorna för att minska antalet plankorsningar.

På stråket Sala-Västerås-Eskilstuna-Flen-Oxelösund investeras i Skr. 1993/94:170

ökat vägskydd samt signalåtgärder mellan Kolbäck och Flen for att

tillåta överhastighet for tåg med lutande vagnkorg.

Dubbelspårsutbyggnaden mellan Älvsjö och Västerhaninge på Nynäs-

banan genomfors i enlighet med Dennisöverenskommelsen.

I Stockholm åtgärdas "Getingmidjan" genom ett tredje spår söderut

från Stockholms Central till Södra station. Från Södra station till Årsta

byggs ett tredje och fjärde spår med bl.a. en ny Årstabro som komple-

ment till den befintliga.

I planen ingår vidare investeringar på ett flertal bangårdar bl.a. Upp-

sala, Hallsberg, Norrköping och Katrineholm samt rangerbangårdama i

Hallsberg, Malmö, Nässjö, Trelleborg och Tomteboda. Vidare avsätts

medel för bl.a. utbyggnad av tågradio, bullerskydd och säkerhetshöjan-

de investeringar i plankorsningar.

2.3 Stomnätsplanens konsekvenser och effekter

Effekter på tillgänglighetsmålet

Banverkets stomnätsplan innehåller en omfattande utbyggnad av järn-

vägsnätet i syfte att binda ihop hela Sverige med bra kommunikationer.

En omfattande satsning kommer att ske på att bygga ut järnvägsnätet för

snabbtåg och därmed att minska restiden och öka tillgängligheten. I

nedanstående figur framgår beräknade restider efter genomförd stom-

nätsplan. Av figuren framgår bl.a. att restiden Sundsvall-Stockholm

beräknas minska med ca 60 minuter. Restiden Malmö-Stockholm

kommer att minska med 1 timme och 40 min. Restiden

Kalmar-Stockholm minskar med 55 minuter och Östersund-Stockholm

med 1 timme och 10 minuter.

Banverket har även beräknat den genomsnittliga restidsförändringen

for 26 svenska orter. Snabbtågsanpassningen av statens spåranläggning-

ar leder i genomsnitt till en minskad restid i relation till Stockholm,

Göteborg, Malmö och Sundsvall på ca 43 minuter.

Åtgärder på Södra stambanan leder till betydande tillgänglighetsför-

bättringar. För resor till Malmö är den genomsnittliga restid svinsten

beräknad för 26 orter ca 68 minuter. Motsvarande tillgänglighetsför-

bättringar är i relation till Sundsvall 52 minuter, till Göteborg 26 minu-

ter och till Stockholm 26 minuter.

Figur 2.3.1

Skr. 1993/94:170

Möjliga restider och

restidsförkortningar efter

genomförd Stomnätsplan

OSLO-STOCKHOLM

5:45 -> 5:10

OSLO-GÖTEBORG

3:50 -> 3:15

Förutsättningar: se restidskartor

Tidsvinst

Ny restid

VÄSTERÅS

1:18 ->0:50

ÖSTERSUND

5:30 -> 4:20

KARLSTAD

2:35 -> 2:25

UMEÅ

10:45 ■> 10/

2:00 -> 1:50

Möjligt Efter

1994 Stomnätsplan

STOCKHOLM-KÖPENHAMN

7:30 -> 4:30

GÖTEBORG-KÖPENHAMN

4:25 -> 2:35

STOCKHOLM-GÖTEBORG

2:50 -> 2:40

LINKÖPING

1:45 -> 1:35

GÄVLE

1:40-> 1:15

*) = ca nuv färja Malmö-Köpenhamn direkt

Rev 1994-01-27

BORLÄNGE

2:00 -> 1:50

SUNDSVALL

4:00 -> 3:00

A STOCKHOLM

HELSINGBORG

5:45 ->4:30

Effektivitet

Skr. 1993/94:170

Banverket har redovisat de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett

genomförande av stomnätsplanen. Av Banverkets redovisning framgår

att nettonuvärdeskvoten for planerade investeringar enligt stomnätspla-

nen är 0,4.

Säkerhet

Trafiksäkerhetseffektema av stomnätsplanen erhålls dels genom minsk-

ning av antalet plankorsningar samt överflyttning av trafik från väg till

järnväg. Med en genomförd stomnätsplan beräknas totalt antalet dödade

bli 14 färre per år och antalet skadade bli 284 färre per år.

Miljö

Investeringarna i enlighet med stomnätsplanen leder till minskade ut-

släpp av luftföroreningar och koldioxid. Utsläppsreduktionema uppstår

till övervägande del till följd av överflyttning av trafik från väg till

järnväg. De minskade utsläppen av luftföroreningar från andra trafikslag

till följd av överflyttning av trafik när stomnätsplanen byggts ut har av

Banverket skattats till ca 178 000 ton koldioxid, 510 ton kväveoxider,

212 ton kolväten och 2 333 ton koloxid per år. Det motsvarar det årliga

utsläppen från 40 000 bilar, 30 landsvägsbussar och ca 200 lastbilar.

Den spårbundna trafikens egen andel av transportsektorns utsläpp är

mindre än 1 %.

När stomnätsplanen är genomförd beräknas antalet mycket störda av

buller vara ca 33 230 personer färre.

Konsekvenser för godstrafiken

Utbyggnaden av jämvägssystemet i enlighet med stomnätsplanen in-

nebär minskade tågdriftskostnader samt ökade godsintäkter for trafikut-

övaren. Investeringarna gör även att transporttiderna minskar vilket ger

tidsvinster för godskundema. Totalt beräknas effekten for godstrafiken

av en genomförd stomnätsplan vara värd ca 192 miljoner kronor per år.

Därav utgör ca 50 miljoner kronor minskade tågdriftskostnader.

2.4 Regeringens fastställelse

Regeringen har tidigare denna dag, med ändring av medelstilldelning

för utbyggnad av spårkapaciteten i centrala Stockholm, Södra stambanan

och Arlandabanan, beslutat fastställa Banverkets stomnätsplan. Rege-

ringen har beslutat om följande ändringar jämfört med Banverkets plan.

10

Den totala investeringsramen for Södra stambanan skall minskas med Skr. 1993/94:170

drygt 600 miljoner kronor under tioårsperioden.

Den totala investeringsramen för Ostkustbanan (Stockholm-Rosers-

berg-Arlanda-Odensala) skall ökas liksom den totala investeringsramen

för åtgärder i Stockholm. Totalt behöver den totala investeringsramen

för dessa ändamål utökas med drygt 600 miljoner kronor. Den exakta

fördelningen mellan projekten får beslutas då förhandlingarna om Arlan-

dabanan har slutförts.

Skälen för de förändringar som regeringen har beslutat är att kapaci-

teten på sträckan Stockholms Central-Ulriksdal kommer att bli knapp då

snabbtågstrafiken på Östersund, Sundsvall, Mälarbanan och Arlanda-

banan kommer i gång i slutet på 1990-talet. Behovet av kapacitetshöjan-

de åtgärder kan inte tillskrivas något enskilt behov utan är att hänföra

till de allmänna kommunikationsbehov som Banverket har ansvaret för

att tillhandahålla en infrastruktur för.

Det är regeringens uppfattning att investeringarna i anslutningar till

Arlandabanan, i ökad kapacitet i Stockholm till följd av Arlandabanan

samt eventuella andra avgränsningsbara kostnader till följd av Arlanda-

banan skall belasta den ekonomiska planeringsram som anvisats för

nyinvesteringar i stomjämvägar. Enligt regeringen bör detta ske genom

omprioriteringar i Banverkets stomnätsplan. Regeringen anser det rim-

ligt att denna omprioritering sker genom att utbyggnad av den s.k.

Nyköpingslänken senareläggs jämfört med Banverkets förslag. Utbygg-

naden av Arlandabanan och spårkapaciteten i Stockholm är viktigare att

färdigställa än att påbörja utbyggnaden av ytterligare ett stort projekt

såsom Nyköpingslänken.

Regeringen har i propositionen om avreglering av järnvägen m.m.

(prop. 1993/94:166) anfört att Banverket bör omorganiseras så att pro-

duktionsdelen separeras från förvaltningsdelen. Banverkets organisation

kommer därför att ses över. Ett effektivare Banverk kommer att medfö-

ra lägre kostnader för investeringar i nya järnvägar och minskade kost-

nader för banunderhåll.

Det är regeringens övertygelse att en omorganisation av Banverket

kommer att frigöra medel som kan utnyttjas för tidigareläggning av

banutbyggnaden m.m.

Så bedömer regeringen att vissa kostnader för en samfinansiering av

Arlandabanan liksom en tidigareläggning av Nordlänkens utbyggnad,

kan bekostas genom dessa frigjorda medel.

Regeringen har även beslutat att Haparandabanan skall tillhöra stom-

nätet. Planerade investeringar på Haparandabanan som finansieras via

anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt samt

avsatta medel i festställd plan för investeringar i länstrafikanläggningar

i Norrbottens län skall disponeras av Banverket för att genomföra plane-

rade investeringar.

Regeringen avser inom kort att ge Banverket i uppdrag att senast den

1 januari 1996 redovisa förutsättningarna för en total utbyggnad av

Götalandsbanan. En utgångspunkt för utredningen är att staten svarar

för hela utbyggnaden av Nyköpingslänken och av Södra stambanan ned H

till Gripenberg. En första etapp av Botniabanan påböijas under planpe-

noden. Under förutsättning att rimliga garantier lämnas som innebär att Skr. 1993/94:170

sträckan Ömsköldsvik-Husum kommer att utnyttjas for godstransporter

på järnväg i rimlig omfattning kommer sträckan Ömsköldsvik-Husum

att utgöra en första etapp. Regeringen avser inom kort tillkalla en sär-

skild utredare med uppdrag att senast den 1 januari 1996 studera den

vidare utbyggnaden av Botniabanan.

Regeringens fastställelse av investeringsplanen för stomjämvägama

innebär inte något ställningstagande till de olika projektens utformning

eller exakta lokalisering. Projekten skall före genomförande prövas på

sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Prövningen av

projekten kan medföra avvikelser när det gäller de kostnader och tider

som planen anger för genomförande av enskilda projekt.

3 Nationell väghållningsplan åren 1994-2003

I det följande redovisas innehållet i Vägverkets upprättade nationella

väghållningsplan för år 1994-2003. För ytterligare information hänvisas

till den nationella väghållningsplanen åren 1994-2003.

3.1 Omfattning av Vägverkets upprättade nationella

väghållningsplan

Vägverkets förslag till nationell väghållningsplan åren 1994-2003 in-

nehåller, förutom själva väghållningsplanen, en omfattande omvärldsbe-

skrivning med bl.a. en redovisning av tillståndet på vägnätet i dag,

vägtrafikens utveckling i Sverige och vägtrafiken i Europa och EG.

Själva väghållningsplanen utgörs dels av en investeringsplan för

stamvägnätet, dels av övrig information såsom effektredovisning av

åtgärderna på det nationella stamvägnätet, översiktlig beskrivning av

resursfördelningen till övriga riksvägar och länstrafikanläggningar,

bärighetsåtgärder m.m. I den fortsatta redovisningen kommer huvud-

delen av intresset att fokuseras på investeringsplanen för det nationella

stamvägnätet.

Väghållningsplanen innehåller investeringar på stamvägar och övriga

riksvägar om totalt 41,6 miljarder kronor. På de nationella stamvägama

investeras knappt 35 miljarder kronor under perioden. För de riksvägar

som inte ingår i stamvägnätet redovisas fördelningen av de ca 7 miljar-

der kronor som avsatts till övriga riksvägar.

12

Skr. 1993/94:170

3.2 Investeringar i stamvägnätet

Det statliga vägnätet

Det svenska vägnätet omfattar 410 000 kilometer väg varav det statliga

vägnätet utgör ca en fjärdedel. Kommunerna har ansvaret för ca 8 % av

landets vägnät. För den resterande delen, 68 %, svarar enskilda väg-

hållare.

Det statliga vägnätet, för vilken Vägverket är huvudman, är uppdelat

i riksvägar och länsvägar. Riksvägarna utgör 15 % av längden på det

statliga vägnätet. Resterande del utgörs av länsvägar. För planering av

investeringar på riksvägarna svarar Vägverket medan länsstyrelserna

svarar för planeringen av investeringar på länsvägar. Av det totala

trafikarbetet på det statliga vägnätet utförs drygt 60 % på riksvägarna.

Riksvägarna är indelade i riksvägar av särskild betydelse, s.k. stam-

vägar, och övriga riksvägar. Den nationella väghållningsplanen innehål-

ler i huvudsak Vägverkets förslag till utbyggnadsplan för stamvägama.

Stamvägar

De nationella stamvägama omfattar totalt 827 mil. De utgör därmed

drygt hälften av riksvägnätet. De nationella stamvägnätet består till

största delen, 89 %, av tvåfiliga vägar. Resterande del, 11 %, utgörs av

motorvägar. Vägverkets förslag till utbyggnad av det nationella stam-

vägnätet följer i allt väsentligt riksdagens inriktningsbeslut. Vissa av-

vikelser från riksdagens beslut föreligger dock. Vägverket föreslår bl.a.

annan målstandard än riksdagen på väg E 20 mellan Göteborg och

Örebro, på väg E 4 mellan Gävle och Sundsvall samt på väg E 22

mellan Malmö och Karlskrona. Vägverket föreslår därutöver en ändrad

dragning av stamvägama i sydöstra Sverige. Stamvägnätets omfattning,

målstandard, uppnådd målstandard samt planerad utbyggnadstakt fram-

går av tabell 3.2.1

År 2003, när planerade investeringar i enlighet med väghållnings-

planen har genomförts, kommer motorvägnätets omfattning på stam-

vägnätet att ha fördubblats från 92 mil till 184 mil. Då kommer ca

22 % av stamvägnätet att utgöras av motorvägar.

Andelen 13 m väg på stamvägnätet utgör i dag 35 %. Efter genom-

förd utbyggnad av stamvägnätet kommer omfattningen av 13 m vägar

att ha minskat till 30 % av stamvägnätet. Minskningen beror på att en

stor del 13 m väg uppgraderas till motorväg. Även omfattningen av 9 m

väg liksom smalare vägar kommer att minska med i storleksordningen

ca 10 % till följd av planerade ombyggnader och nybyggnader.

13

Tabell 3.2.1 Utbyggnaden av det nationella stamvägnätet

Skr. 1993/94:170

Stamväg

Tilldelade medel (mkr)

Mål

Vägbtedd

Längd

mil

Uppnådd målstd. Uppnådd målstd.

1994-1996

1997-2003

1993 (mil)

2003 (mil)

E4 Helsingborg - Stockholm

2660

4750

Mv.

57

28

57

E4 Stockholm-Gävle

510

2030

Mv.

17

6

12

E4 Gävle - Sundsvall

340

1210

Mv.

21

0

4

E4 Sundsvall - Haparanda

1800

300

13 m

65

48

51

R v 40Göteborg - Jönköping

250

3450

Mv.

14

2

14

E6 Trelleborg - Göteborg

1400

780

Mv.

31

20

31

E6Göteborg - Svinesund

430

1740

Mv.

19

6

11

E20 Göteborg - Örebro

120

130

Mv.

28

6

7

E20 Örebro - Stockholm

790

1870

Mv.

18

5

15

E18 Riksgränsen - Kapellskär

730

2550

Mv./13 m

51

13

30

E22 Malmö - Norrköping

470

790

Mv./13 m

52

21

28

Rv 70 Enköping - Mora

0

260

13 m

24

11

13

Rv 45 Göteborg - Segmon

30

1170

Mv./13 m

21

5

8

Rv 26 Halmstad - Jönköping

70

270

13 m

14

1

4

Rv 48/64Jönköping - Kristinehamn

0

85

13 m

18

3

4

Rv5O/6O Ödeshög- Borlänge

130

660

13 m

27

11

19

Rv 55/56/53/67 Norrköping - Gävle

60

460

13 m

28

8

12

Rv 30/25/27 Ronnehy - Borås

40

185

13 m

22

Kortare avsnitt

Mindre projekt

Rv 25 Halmstad - Kalmar

0

200

13 m

23

Kortare avsnitt

Mindre projekt

Rv 31/127/34/23 Jönköping - Oskarshamn

0

200

13 m

18

Kortare avsnitt

Mindre projekt

E10 T öre - Riksgränsen

0

110

9 m

42

Kortare avsnitt

Mindre projekt

E12 Holmsund - Umbukta

130

380

9 m/13 m

46

Kortare avsnitt

Mindre projekt

El 4 Sundsvall - Storlien

190

70

9 m/13m

29

Kortare avsnitt

Mindre projekt

E65 Malmö-Ystad

90

120

Mv./13 m

5

Kortare avsnitt

Mindre projekt

Rv 45 Segmon - Karesuando

160

700

9 m/13 m

137

Kortare avsnitt

Mindre projekt

TOTALT

10400

24470 |

827 ;

r

En effekt av utbyggnaderna av stamvägnätet i enlighet med väghåll-

ningsplanen är att ett motorvägsnät kommer att byggas ut till sin fulla

standard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det sker genom att

väg E 4 byggs ut till motorväg på hela sträckan Helsing-

borg-Stockholm, att väg E 6 byggs ut på hela sträckan Trelle-

borg-Göteborg och genom att riksväg 40 byggs ut på hela sträckan

Jönköping-Göteborg.

I övrigt byggs motorvägnätet ut i betydande omfattning på väg E 4

mellan Stockholm-Gävle ( + 6 mil), på väg E 6 mellan Göte-

borg-Svinesund (+5 mil) och på väg E 20 mellan Stockholm-Örebro

(+10 mil).

Omfattande investeringar i bl.a. motorvägar kommer även att göras

på vägarna E 18, E 22 och Rv 45. En utbyggnad av 13 m väg i be-

tydande omfattning planeras på Rv 26, Rv 50/60 och på

Rv 55/56/53/67.

På övriga stamvägar planeras en utbyggnad av kortare avsnitt i rikt-

ning mot angiven målstandard för resp. väg.

14

Skr. 1993/94:170

Övriga riksvägar

Utbyggnadsplanema for de övriga riksvägarna presenteras i resp, regio-

nal väghållningsplan. I den nationella väghållningsplanen redovisas

fördelningen av planeringsramar för övriga riksvägar på Vägverkets

regioner. Medelsfördelningen grundar sig på riksdagens övergripande

investeringsinriktning för vägar.

Vid fördelningen av medel mellan regioner har Vägverket även be-

aktat planerade investeringar i stamvägnätet. I enlighet med riksdagens

beslut (bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446) har Vägverket omför-

delat medel från planeringsramen för övriga riksvägar till stamvägar

eftersom det annars fanns en risk att vissa riksvägar i stamvägnätet

skulle kunna komma att få sina investeringsbehov tillgodosedda i av-

sevärt mindre utsträckning än riksvägar utanför stamvägnätet. Totalt har

Vägverket omfördelat 1,2 miljarder kronor från övriga riksvägar till

stamvägar. En stor del av dessa medel har kommit Region Norr och

Region Mitt till del för investeringar i bl.a. väg E 10 och väg E 12. Av

de omfördelade medlen har netto 679 miljoner kronor fördelats till

vägar i Region Norr och 164 miljoner kronor till Region Mitt.

Nettoeffekt av om-

fördelade medel

Region

mkr

1 200 mkr

Norr

22

+ 679

Mitt

927

+ 164

Stockholm

683

- 121

Mälardalen

1 215

- 214

Väst

1 437

- 177

Sydöst

1 396

- 184

Skåne

1 120

- 147

Summa

6 800

0

3.3 Effekterna av åtgärderna på det nationella stamvägnätet

Trafiksäkerhet

Utbyggnaden av stamvägnätet bedöms medföra att antalet dödade

reduceras med ca 50 personer per år och att antalet skadade minskar

med 500 per år.

Miljö

Investeringarna i stamvägnätet medför att trafikarbetet kommer att

minska något jämfört med om inga åtgärder vidtas. Samtidigt kommer

hastighetema på vägarna att öka genom att fler vägar med tillåten

hastighet 110 km/h öppnas för trafik. I den nationella väghållnings-

15

planen bedöms hastigheten på stamvägnätet i genomsnitt komma att öka Skr. 1993/94:170

med ett par km/h till följd av planerade investeringar. Sammantaget

kommer koldioxidutsläppen enligt Vägverkets bedömning att öka med

0,1 %. För kväveoxider och kolväten bedöms utsläppen komma att

minska med mellan 0,3 % och 0,5 %.

För att på ett tidigt stadium få en uppfattning om var konflikter mel-

lan olika intressen kan komma att uppstå vid utbyggnaden av de na-

tionella stamvägama har en analys av risken för intrång gjorts. Stor risk

för konflikt med naturvårdens intressen föreligger i ca 6-12 fall. Stor

risk för konflikt med kulturmiljöintressen föreligger i 9 fall. Genom att

riskerna är kända bedömer Vägverket möjligheterna som stora att redu-

cera eller helt undvika intrång i särskilt känsliga miljöer.

Regional balans

Stamvägnätet omfattar hela landet och binder ihop landets olika delar.

Investeringar i stamvägnätet är planerade främst där trafiken är stor och

där det finns eller kan komma att uppstå kapacitetsbrist. Därför ger

utbyggnaden av stamvägnätet stora tidsvinster främst för trafikanter

bosatta i regioner direkt berörda av planerade investeringar.

Effektivitet

Den samhällsekonomiska avkastningen av planerade investeringar på

stamvägnätet uppskattas till 54 miljarder kronor för den långväga trafi-

ken. Största nyttoposter är restidsvinster och trafiksäkerhetsvinster.

3.4 Regeringens godkännande

Regeringen har tidigare denna dag, med ändring av målstandard på väg

E 4 mellan Gävle och Sundsvall, med ändring av målstandard på väg

E 20 mellan Göteborg och Örebro och med ändring av målstandard på

väg E 22 mellan Malmö och Karlskrona samt med ändring av stam-

vägarnas omfattning i sydöstra Sverige, beslutat godkänna Vägverkets

förslag till investeringsplan för det nationella stamvägnätet.

Skälen för de ändringar som regeringen föreslår är att Vägverket har

avvikit från riksdagens inriktningsbeslut. Målstandarden på stamvägnätet

skall således följa riksdagens beslut vilket innebär 13 m med möjlighet

att avvika från målstandard där betydande effektivitetsvinster uppnås.

Av den nationella väghållningsplanen framgår inte tydligt huruvida

vägarnas roll som stamvägar i sydöstra Sverige förstärks om Vägverkets

förslag till stamvägnät genomförs. Regeringen anser därför att ett slut-

ligt ställningstagande till stamvägama i sydöstra Sverige bör anstå till

efter nästa revidering av investeringsplanerna. Det är därför regeringens

uppfattning att stamvägnätets omfattning inte skall förändras jämfört

med riksdagens beslut.

Regeringens godkännande av investeringsplanen for de nationella Skr. 1993/94:170

stamvägama innebär inte något ställningstagande till de olika projektens

utformning eller exakta lokalisering. Projekten skall före genomförande

prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning.

Prövningen av projekten kan medföra avvikelser när det gäller de

kostnader och tider som planen anger för genomförande av enskilda

projekt.

4 Investeringar i länstrafikanläggningar

Vägverket har fördelat planeringsramen för investeringar i länstrafikan-

läggningar på resp. län. Fördelningen av medel har skett utifrån

tillståndet på länets infrastruktur och den inriktning som riksdagen

fastlagt. Vägverket har i en arbetsgrupp med representanter från

Banverket, Kommunförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen, länssty-

relserna och Naturvårdsverket med utgångspunkt från riksdagens

infrastrukturbeslut utarbetat en ramfördelningsmodell. Denna ramför-

delningsmodell grundas på parametrar som uttrycker tillståndet för

länstrafikanläggningama i länet. I fördelningsmodellen har hänsyn tagits

till låsningar i enlighet med storstadsöverenskommelsema. I modellen

ingår variabler som vägts samman. De olika parametrarna i LTA-

fördelningsmodellen är Trafiksäkerhet, Tillväxt/Effektivitet, Regional

balans och Miljö. Trafiksäkerhet har vikten 0,4 medan övriga paramet-

rar har vikten 0,2.

Delvikter som ingår i modellen är:

- Trafikarbete

- Brister i framkomlighet

- Grusvägar

- Dödade och skadade

- Tjälrestriktioner

- Tågkm med persontrafik

- Bruttotonkm

- Begränsningar i största tillåtna axeltryck på länsjämväg

- Kollektivtrafik

- Invånare

Planeringsramarna för resp, länsstyrelse framgår av nedanstående

tabell.

Vaije länsstyrelse har sedan upprättat och fastställt (19 av länsstyrel-

serna) en plan för investeringar i länstrafikanläggningar för resp, län för

perioden 1994-2003. En samlad analys av länsstyrelsernas planer visar

att drygt hälften (58 %) av alla medel investeras i länsvägar. Ca 17 %

investeras i länsjämvägar och 24 % investeras i kollektivtrafikens in-

frastruktur. Ca 1 % avsätts för investeringar i kommunala flygplatser.

17

I fem fall har länsstyrelserna och Vägverket olika uppfattning om Skr. 1993/94:170

innehållet i planen. Skälen till att man är oense i Västemorrlands,

Kopparbergs och Västmanlands län är att Vägverket anser att den över-

gripande avvägningen mellan olika åtgärder i resp, plan inte tillräckligt

beaktar länsvägnätets tillstånd. Vid upprättande av LTA-plan for Ble-

kinge län har två viktiga objekt inte givits en skälig prioritering i pla-

nen. I Östergötlands län har Vägverket och länsstyrelsen olika uppfatt-

ning om prioriteringen av ett visst vägobjekt. Dessa planer har överläm-

nats till regeringen for att fastställas. Regeringen har tidigare denna dag

beslutat att fastställa länstrafikaniäggningsplanema i Östergötlands län,

Västmanlands län, Kopparbergs län och i Västemorrlands län i enlighet

med resp, länsstyrelses förslag. I Blekinge län har regeringen beslutat

om annan prioritetsordning än vad länsstyrelsen föreslagit.

Fördelning av planeringsramen för investeringar i länstrafikanlägg-

ningar åren 1994-2003

Plane-

ringsram

%

Län

Mkr

Vägar

Ljvg

Koll.

Flygpl.

Stockholm

2 130

37

1

62

Uppsala

225

76

53

24

-

Södermanland

180

55

6

39

-

Östergötland

320

72

-

28

-

Jönköping

361

60

30

10

-

Kronoberg

131

66

4

16

14

Kalmar

312

82

15

3

-

Gotland

46

100

-

-

-

Blekinge

144

74

8

18

-

Kristianstad

244

78

5

17

-

Malmöhus

666

57

35

8

-

Halland

220

60

35

5

-

Göteborgs

och Bohus

725

54

20

26

-

Alvsborg

367

69

11

20

-

Skaraborg

249

79

6

15

-

Värmland

267

62

27

9

2

Örebro

161

87

1

12

-

Västmanland

120

46

42

12

-

Kopparberg

370

69

27

2

2

Gävleborg

231

65

10

23

2

Västernorrland

447

42

53

5

-

Jämtland

262

87

-

9

4

Västerbotten

394

55

40

5

-

Norrbotten

428

58

36

2

4

Summa

9 000

58

17

24

1

18

5 Övrigt

5.1 En internationell utblick

Transeuropean Networks - infrastrukturplaner i EU

Inom EU pågår sedan några år tillbaka arbetet med att definiera ett

nätverk for trafikens infrastruktur. Syftet med detta nätverk är att

definiera ett transportsystem som är av särskild betydelse för EU. Detta

transportsystem skall omfatta infrastruktur som bidrar till att underlätta

handel och kontakter mellan länder och regioner och som medför att

perifera regioner skall komma närmare EU:s centrala delar. Kommis-

sionen har utvidgat sitt arbete med nätverken till att omfatta även

EFTA-ländema och central- och Östeuropa. Sverige deltar i flera av de

arbetsgrupper som EU bildat för att utarbeta förslag till Transeuropean

Networks.

Nätverken omfattar samtliga transportslag. De nätverk som behandlas

är linjenät för höghastighetståg i Europa, konventionell järnväg, motor-

vägar, inre vattenvägar, kombinerade transporter, flygplatser och ham-

nar.

I syfte att bl.a. minska transportsektorns negativa miljöpåverkan och

att avlasta trafiksystemet arbetar kommissionen för närvarande med en

trafikgrensövergripande infrastrukturplan (Multimodal Transport Net-

Work). Genom att identifiera särskilda funktioner i trafiksystemet som i

dag begränsar möjligheten till att utnyttja flera transportsätt för en

transport bör särskilda insatser kunna göras som gynnar utnyttjande av

sjöfart och järnvägstransport. Regeringen följer aktivt arbetet med den

trafikgrensövergripande infrastrukturplanen i syfte att det svenska trans-

portsystemet effektivt skall kunna länkas samman med transportsystemet

i EU. Därmed kan rörligheten förbättras samtidigt som miljöpåverkan

minskas.

Finansieringen av utbyggnaderna i det transeuropeiska infrastruktur-

nätverket sker främst genom vaije enskilt lands budget. Bidrag från EU

kan ges i vissa fall till projekt i medlemsstaterna genom Cohesion fond

(Grekland, Spanien, Portugal och Irland) och Regional fond. Europeiska

investeringsbanken kan också medge lån till projekt av ett gemensamt

EU-in tresse.

5.2 Den fasta förbindelsen över Öresund

Regeringarna i Sverige och Danmark träffade den 23 mars 1991 ett

avtal om en fast förbindelse över Öresund. Enligt avtalet skall en fast

förbindelse utföras som en kombinerad järnvägs- och vägförbindelse

mellan Kastrup och Limhamn. Förbindelsen skall bestå av en sänktunnel

mellan Kastrup och en konstgjord ö sydväst om Saltholm samt en bro

därifrån till Limhamn. Avtalet godkändes av den svenska riksdagen den

12 juni 1991 (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr.

1990/91:379) och av det danska folketinget den 14 augusti 1991.

Skr. 1993/94:170

19

Enligt propositionen med redogörelse for handläggningen av pröv- Skr. 1993/94:170

ningen av ansökan om en fest förbindelse över Öresund (prop.

1990/91:158) med anledning av ett avtal mellan Sverige och Danmark

om en fest förbindelse över Öresund beräknas anläggningskostnaden for

Öresundsförbindelsen uppgå till 10-12 miljarder kronor i prisnivån juli

1990. Anläggningskostnaden för de svenska anslutningarna, vilka skall

finansieras via överskottet från Öresundsförbindelsen, får kosta högst

1 900 miljoner kronor i prisnivån juli 1990. Öresundsförbindelsen skall

i sin helhet finansieras med avgifter från trafikanterna. Avgifterna be-

slutas av konsortiet.

Enligt avtalet skall den slutliga utformningen av Öresundsförbindelsen

ske med hänsyn till vad som är ekologiskt motiverat, tekniskt möjligt

och ekonomiskt rimligt så att skadliga verkningar på miljön förebyggs.

I en skrivelse till riksdagen (skr. 1993/94:95) den 18 november 1993

redogjorde regeringen för den dittillsvarande handläggningen av pröv-

ningen enligt naturresurslagen, vattenlagen och miljöskyddslagen av

Öresundskonsortiets ansökan om en fest förbindelse över Öresund.

Bl.a. har Vattendomstolen inkommit med ett yttrande till regeringen

där domstolen tillstyrker att den svenska delen av Öresundsförbindelsen

uppförs under vissa förutsättningar.

Öresundskonsortiet inkom den 14 februari 1994 med en skrivelse till

regeringen där konsortiet redovisar huruvida det är möjligt att uppfylla

de av Vattendomstolen föreslagna förutsättningarna for tillåtlighet av

den festa Öresundsförbindelsen genom att redovisa gjorda preciseringar

och modifieringar av företaget.

Regeringen anmodade den 16 februari 1994 Vattendomstolen att

snarast möjligt inkomma med yttrande över huruvida de uppgifter som

konsortiet redovisat visar att de av Vattendomstolen föreslagna förutsätt-

ningarna för tillåtlighet av Öresundsförbindelsen kan uppfyllas.

Regeringen avser att slutföra handläggningen och därefter fetta beslut

i tillåtlighetsfrågan.

20

Kommunikationsdepartementet Skr. 1993/94:170

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,

Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:170 Investeringsplaner för

infrastrukturen.

21

gotab 46292, Stockholm 1994