Prop. 1993/94:179

Regeringens skrivelse

1993/94:179

JAS-proj ektet

Skr.

1993/94:179

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Anders Björck

(Försvarsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning rörande JAS-projektet

grundad på JAS-kommissionens arbete.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 179

Innehållsförteckning

Skr. 1993/94:179

1 Förord

2 Vissa frågor rörande JAS-projektet

2.1 Allmänt

2.2 Människan i flygsystemet

2.3 Luftvärdighet

2.4 Ekonomisk ram

2.5 Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Bilaga: JAS-Kommissionens sammanfattande bedömningar

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

1 Förord

Skr. 1993/94:179

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, bet.

1981/82:FÖU18, rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för

utveckling och anskaffning av JAS-systemet skall regeringen årligen

orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Sådana redovis-

ningar har i regel lämnats i budgetpropositionerna.

Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade den 8

augusti 1993 i samband med en flyguppvisning över Stockholm. Till följd

av denna händelse tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 16

september 1993, med stöd av regeringens bemyndigande, en kommission

med uppgift att granska JAS-projektet.

Vid den senaste lägesredovisningen till riksdagen om JAS 39-projektet,

som lämnades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 5, s.

73 ff.), anmälde regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med

redovisning av projektet i särskild ordning när JAS-kommissionens upp-

drag redovisats.

Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari

1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen - en granskning

av JAS-projektet. Kommissionens egna sammanfattande bedömningar

finns i bilaga.

Betänkandet har remissbehandlats och yttranden har avgetts av För-

svarsmaktens organisationsmyndighet, Försvarets materielverk,

Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten och

Industrigruppen JAS.

Alla remissinstanser ansluter sig i allt väsentligt till kommissionens

bedömningar och slutsatser. Remissyttrandena återfinns i Försvarsde-

partementets akt i ärendet (dnr Fo94/44/MIL).

I det följande lämnar regeringen den redovisning av JAS-projektet som

förutskickats i årets budgetproposition.

2 Vissa frågor rörande JAS-projektet

2.1 Allmänt

JAS-projektet är den hittills största statliga satsningen på ett enskilt

projekt. Riksdagen och regeringen beslutar om projektets olika steg.

Statsmakternas ställningstaganden grundas främst på försvarspolitiska,

statsfinansiella och industripolitiska föruttsättningar. Bedömningar som

rör bl.a. mer tekniska aspekter måste i första hand överlåtas åt dem som

är experter på dessa områden. Utgångspunkten måste vara att regeringen

kan förlita sig på den expertis som anförtrotts uppgifter inom JAS-

projektet.

Det sagda hindrar självfallet inte att det från tid till annan kan finnas

anledning att särskilt granska skilda aspekter av JAS-projektet.

I synnerhet haveriet med det första serietillverkade JAS-planet i

augusti 1993 har bl.a. i den allmänna debatten väckt en rad frågor kring

JAS-projektets framtid. Inte minst mot den bakgrunden anser regeringen Skr. 1993/94:179

det värdefullt med den allsidiga genomlysning av projektet som JAS-

kommissionen har gjort.

Även om det inte helt saknas kritiska synpunkter från kommissionen i

några enskildheter är dess samlade bedömning att JAS-programmet i allt

väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.

Regeringen har för sin del inte anledning att göra andra bedömningar

eller dra andra slutsatser än dem som kommissionen redovisat. Enligt

regeringens uppfattning har JAS-projektet efter kommissionens arbete en

fastare grund än tidigare.

I det följande tar regeringen upp ett antal viktiga frågor som

kommissionen behandlat i sitt betänkande.

2.2 Människan i flygsystemet

JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden

flygföraren nära människans yttersta prestationsgränser.

JAS-kommissionen framhåller som sin uppfattning bl.a. att det finns

anledning att öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå större

kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes presta-

tioner i JAS-systemet. Kommissionen föreslår ett samlat program för

detta arbete.

Kommissionen anser vidare att det är av mycket stor betydelse att

svensk expertis på i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha

en så hög kompetens att den kan vidareutveckla samarbetet och utbytet

med utländska forskare m.fl., som möter likartade problem och fråge-

ställningar. Utvecklingen av flygstridsdräkten är ett område där detta

varit möjligt i JAS-projektet.

Försvarets forskningsanstalt delar i sitt yttrande kommissionens upp-

fattning att en ökad satsning på forskning och utveckling inom människa-

maskinområdet är önskvärd och framhåller att sådan forskning bedrivs

vid olika institutioner vid Forskninganstalten. Forskningsanstalten fram-

för vidare att man efterstävar att etablera ett samverkansnät för att få till

stånd en svensk akademisk forskning och utbildning på området.

Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för att

utveckla JAS-flygplanet och den teknik detta innehåller. Det finns enligt

regeringens uppfattning anledning att öka forsknings- och

utvecklingsarbetet för att nå vidgad kunskap om människans förmåga och

hur denna påverkar hennes prestationer i bl.a. JAS-systemet.

Regeringens avsikt är att låta myndigheten Försvarsmakten svara för

samordning av den svenska forskningen på människa-maskinområdet

genom uppdrag till universitet, högskolor, industrin och Försvarets

forskningsanstalt.

2.3 Luftvärdighet

JAS-kommissionen har närmare övervägt frågan hur man lämpligen bör

lösa det formella behörighetsproblem som finns när det gäller rätten att 4

på myndighetsnivå meddela föreskifter om luftvärdighet för militära

luftfartyg. Kommissionen anför härvid att övervägande skäl talar for att Skr. 1993/94:179

myndigheten Försvarsmakten skall ha ett odelat ansvar för flygsäkerheten

i fråga om militär luftfart, oavsett om det gäller planering, genom-

förande, utbildning, organisation, personal, flygplan eller markutrustning.

Därav följer att kommissionen anser att Försvarsmakten bör ansvara även

för militära luftfartygs luftvärdighet. Ansvaret bör organisatoriskt för-

ankras i myndighetens flygvapenledning.

Försvarmaktens organisationsmyndighet och Försvarets materielverk

delar JAS-kommissionens uppfattning.

Regeringen anser att det av flera skäl inte är ändamålsenligt att

ansvaret för flygsäkerhet och luftvärdighet i fråga om militära luftfartyg

ligger på skilda myndigheter. Den ordning, som motsvaras av vad som

formellt gäller idag, bör gälla även framdeles. Det innebär att ett odelat

ansvar bör ligga på Försvarsmakten. Försvarsmakten bör därför

bemyndigas att meddela föreskrifter på detta område såvitt avser alla

militärt registrerade luftfartyg.

2.4 Ekonomisk ram

JAS-kommissionen påpekar att i den redovisade JAS-ramen ingår under

tio år gjorda betalningar angivna i löpande priser. Kommissionen

konstaterar att, om gjorda utbetalningar överslagsvis räknades om till

prisläge februari 1992, ramen skulle öka med 4 å 5 miljarder kronor.

Skälet till att regeringen redovisar gjorda utbetalningar i löpande priser

är att det inte finns någon rättvisande teknik för omräkning av dessa.

Härtill kommer att det ju är den faktiska belastningen på statsbudgeten

som skall redovisas. Då kan självfallet inte någon indexuppräkning av

utbetalda medel göras.

I årets budgetproposition har angetts att regeringen avser att pröva

formema för uppräkningen av JAS-ramen mot bakgrund av de föränd-

ringar som skett i budgetsystemet. Försvarsdepartementet studerar

tillsammans med Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Försvarets

materielverk hur JAS-ramens tekniska konstruktion skall kunna vidare-

utvecklas. En inriktning av det försatta arbetet är att redovisningen av

ramen framledes bör göras i två delar. Den utbetalda delen av ramen

redovisas i löpande priser. Den ej utbetalda delen av ramen - som utgörs

av såväl kontrakterade som ännu inte kontrakterade medel - bör uttryckas

i aktuellt budgetårs prisläge. I sammanhanget bör man också överväga att

i framtiden räkna upp JAS-ramen med utgångspunkt i samma uppräk-

ningsmetodik och indexering som används i budgeten, men med hänsyn

också till ingångna kontrakts klausuler av olika slag. En sådan metodik

kan innebära att den ej utbetalda delen av ramen för JAS-projektet kan

komma att öka eller minska i förhållande till omräkningen med index.

Målsättningen är att ramen på ett så rättvisande sätt som möjligt skall

redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet.

Regeringen avser att återkomma med en redovisning till riksdagen i

dessa frågor i samband med nästa års budgetproposition.

2.5 Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Skr. 1993/94:179

JAS-kommissionen anser att regeringens redovisning av projektets tek-

niska utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986-88. Det

kan därför finnas anledning att här lämna en fördjupad redogörelse för

riksdagen för främst de tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.

Under förstudierna till JAS 39-projektet övervägdes flera skilda kon-

figurationer. Studierna ledde slutligen fram till två huvudalternativ,

nämligen ett deltaflygplan med nosvinge och ett mer konventionellt stjärt-

flygplan. För båda alternativen förutsattes ett elektriskt styrsystem och

viss instabilitet i underljudsfart.

Med hänsyn till den samlade kravbilden visade slutresultaten att nos-

vingeflygplanet var att föredra av såväl tekniska som ekonomiska skäl.

Det bör dock noteras att ingen speciell egenskap var avgörande för det

slutliga valet. Det var en sammanvägning av för- och nackdelarna som

fällde utslaget.

Det är inte möjligt för en flygförare att själv kontrollera ett instabilt

flygplan. För kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem där bl.a. ett antal

givare, sensorer och servoventiler ingår. För att samtidigt stabilisera

flygplanet i luften och ändra flygbanan enligt förarens styrimpulser, krävs

det att styrdatom har tillräckligt hög räkne- och minneskapacitet som

möjliggör de snabba beräkningar som är nödvändiga för flygning inom

hela höjd- och fartområdet. I de beräkningar som genomförs måste hän-

syn tas till t.ex. de rent fysiska begränsningar som finns i roderservona

och som sätter gräns för vinkelhastigheten i dessa.

I syfte att nå tillräckligt hög säkerhet i styrsystemet valdes för JAS 39

ett digitalt elektriskt styrsystem med tre signalvägar med ett likaså tre-

kanaligt analogt system som reserv. Det senare valdes för att det vid fel i

programvaran skall vara möjligt för flygföraren att klara hemflygning

även vid fel i samtliga digitala kanaler. För flygning med det förhållan-

devis enkla analoga systemet krävs dock att flygplanet är stabilt. Detta

åstadkoms genom att nosvingen då frikopplas och således inte påverkar

lyftkraften.

Ett elektriskt styrsystem har stora fördelar jämfört med ett

konventionellt hydraul-mekaniskt styrsystem. Fördelarna är: lägre vikt,

enklare fysisk uppbyggnad, större tillförlitlighet och bättre utvecklings-

potential. Systemet kräver dock fler reservmöjligheter för bl.a.

elförsörjning än ett konventionellt styrsystem.

Fördelama med ett elektriskt styrsystem är så stora att ett sådant

sannolikt skulle ha valts, även om man stannat för en konventionell

konfiguration med ett stabilt pilvingat flygplan med stjärtstyrverk i stället

för den valda konfigurationen för JAS 39.

När det gäller elektroniksystemet har detta utformats för att kunna an-

vändas vid jakt-, attack- och spaningsuppdrag utan någon hårdvaruänd-

ring i flygplanet vid växling mellan de skilda uppdragstypema. Pre-

sentation och manövrering har även utformats för att möjliggöra för en

flygförare att genomföra jakt-, attack- och spaningsuppdrag. Därigenom

blir JAS 39 ett enhetsflygplan.

Bl.a. för att vikten skall begränsas, styrs många system med

datorteknik. Detta ger även lägre underhållskostnader jämfört med

tidigare analoga och mekaniska reglersystem. Genom standardisering av

signalöverföring, apparatuppbyggnad och datorsystemen kan total-

kostnaderna för utveckling nedbringas. Systemuppbyggnaden medger

även goda förutsättningar för att i framtiden införa nya funktioner och

integrera nya vapen.

JAS-kommissionen skaffade sig under arbetet ett brett underlag

rörande flygplanets tekniska egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter

rörande instabila flygplan från svensk och utländsk expertis.

Kommissionen inbjöd även två svenska sakkunniga som har annan

uppfattning om valet av konfiguration för JAS 39.

Av vad dessa anfört framgår att ett flygplan med annan konfiguration

än den som valts för JAS 39 i viktiga avseenden kan få lika goda

prestanda som ett instabilt nosvingeflygplan samt att instabila nosvinge-

flygplan erbjuder en hel del aerodynamiska och andra flygtekniska

utmaningar. De prestandamässiga fördelarna med ett nosvingeflygplan är

inte lika tydligt skönjbara. Till detta kommer de i praktiken väl

dokumenterade problemen med utvecklingen av ett från flygsäkerhets-

synpunkt acceptabelt styrsystem som också är användarvänligt.

De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS 39

kan bli ett effektivt stridsflygplan. De anser att JAS 39 numera har

utmärkta landnings-egenskaper. Några grundläggande tekniska problem

finns inte i JAS 39. Styrsystemet behöver dock förbättras. Någon

genomgripande ändring är det inte frågan om. Det räcker med ganska

enkla ändringar i styrlagama. De amerikanska experterna betonar att

Saab Military Aircraft (Saab MA) bör anlita utländsk hjälp för att komma

till rätta med återstående problem. Även förbättringar av styrspaken bör

övervägas.

Det amerikanska flygvapnet och amerikanska flygplanstillverkare har

numera avsevärd erfarenhet av instabila flygplan. Exempel på sådana

flygplan är F-16, F-15 STOL, YF-22, F-117, B-2, X-29 och X-31. Det

är en svår uppgift att utveckla ett instabilt stridsflygplan. Ändå har flera

amerikanska flygplanstillverkare framgångsrikt kunnat bygga sådana plan.

Det verkliga problemet med sådana flygplan är att på rätt sätt påverka

roderytoma och att balansera funktionen hos alla delar i styrsystemet.

Utvecklingen av styrsystemet är en pågående process och vanligen be-

höver många ändringar göras i styrsystemet under utvecklingen och den

första tiden i förbandstjänst. De fördelar som vinns med instabila flyg-

plan anges vara minskat luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd och

bättre manöverförmåga. Dessutom kan ett flygplan med okonventionell

aerodynamisk form (stealth) ges konventionella flygegenskaper. De

vinster som görs med en instabil konfiguration anses uppväga de risker

som finns.

De förseningar som uppkom i projektet före det första haveriet i

februari 1989 hängde i särskilt stor utsträckning samman med svårigheter

att utveckla styrsystemet. I de båda haverier som inträffat med JAS 39

har också skilda brister i styrsystemet bidragit.

Skr. 1993/94:179

Efter det första haveriet har samarbetsformema mellan Försvarets Skr. 1993/94:179

materielverik (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS) fördjupats. FMV

har deltagit i arbetsgrupper inom definierade problemområden. FMV har

vidare ställt resurser till förfogande inom typarbetet. Till FMV som

beställare av JAS 39 kommer att knytas amerikansk expertis på flygegen-

skaper, utprovning av styrlagar och validering av sådana. FMV avser

vidare att för en längre tid anlita en amerikansk expert som aktivt skall

arbeta inom den del av JAS-projektet som utvecklar styrsystemet.

FMV: Prov har för närvarande en grupp med experter från

amerikanska myndigheter. Denna grupp, som är inriktad på

flygegenskaper, provmetodik och analys, kommer att aktivt delta i den

fortsatta verksamheten. Utbildningen av svenska provflygare vid

utländska skolor fortsätter.

Samtliga provflygare och provingenjörer har nyligen också genomgått

en utbildning i principerna för styrlagama i JAS 39. Detta har ökat för-

ståelsen för styrsystemets funktioner.

Vid Saab MA har bildats en referensgrupp för att vara ett stöd vid den

fortsatta utvecklingen styrsystemet för JAS. I gruppen ingår bl.a.

experter från amerikanska företag och myndigheter samt från ett brittiskt

företag. Dessutom kommer Saab MA att på konsultbasis anlita utländska

experter inom styrsystemområdet i den fortsatta utvecklingen av styr-

systemet.

Efter det anförda bör framhållas att kommissionen som sin bedömning

har redovisat att det - mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG

JAS vidtagit och avser att vidta - bör vara möjligt att utforma ett

tillfredsställande styrsystemför JAS 39.

Regeringen har inte skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning på

denna punkt.

JAS-kommissionens sammanfattande bedömningar

JAS-kommissionens uppdrag var att pröva om JAS-programmet kan för-

väntas nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade

ekonomiska ramen. Vidare skulle kommissionen granska huruvida till

statsmaktema inlämnat beslutsunderlag varit till fyllest. Kommissionen

skulle också granska den ansvarsfördelning som tillämpats mellan myn-

digheterna för att säkerställa JAS-flygplanets luftvärdighet.

I det följande redovisas kommissionens sammanfattande bedömningar

från den genomförda granskningen.

Rapportering om teknik

När det gäller rapporteringen av JAS-projektets tekniska utveckling,

noterar kommissionen att FMV före det första haveriet, med successivt

allt skarpare formuleringar, uttryckte oro för de allvarliga bristema i ut-

vecklingen av flygplanets styrsystem.

Samtidigt kan dock konstateras att FMV:s samlade bedömning under

samma tid - med mindre nyanser i formuleringarna - har varit att

projektspecifikationens krav avseende egenskaper och prestanda i stort

skulle kunna uppfyllas. Detta får uppfattas så att FMV bedömde att

problemen med styrsystemet skulle komma att lösas på ett

tillfredsställande sätt.

Kommissionen anser sammanfattningsvis att FMV:s rapportering av

projektets tekniska utveckling under dessa år varit tillfredsställande.

I regeringens redovisning till riksdagen av den tekniska utvecklingen

uttalades varje år att flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt

väsentligt bedömdes kunna uppnås. Problemen med styrsystemet om-

nämndes som orsak till förseningar i projektet.

Enligt kommissionens uppfattning borde regeringen i sin redovisning

under år 1986, 1987 och 1988 tydligare ha orienterat riksdagen om de

allvarliga problem som enligt FMV:s uppfattning fanns när det gällde

utvecklingen av styrsystemet. Samtidigt bör, menar kommissionen,

framhållas att myndigheterna bedömde att specificerade prestanda skulle

kunna nås, vilket kan ha medverkat till att regeringen inte uppfattat

problemen med just styrsystemet som särskilt allvarliga och därför heller

inte förmedlat dem till riksdagen.

Kommissionen anser emellertid sammanfattningsvis att regeringens

redovisning av projektets tekniska utveckling inte varit helt

tillfredsställande under dessa år.

Bortsett från vissa uppgifter som i efterhand närmast framstår som

grundade på felbedömningar, anser kommissionen att FMV:s och rege-

ringens rapportering av projektets tekniska utveckling efter det första

haveriet har varit tillfredsställande.

Skr. 1993/94:179

Bilaga

Rapportering om ekonomi

I fråga om ekonomi och kostnader har FMV, Chefen för flygvapnet och

Överbefälhavaren genomgående rapporterat utförligt. Redan från hösten

1985 bedömde FMV att utvecklingsarbetet för Industrigruppen JAS AB

(IG JAS) blivit dyrare än förkalkylerat. Detta upprepades med större

tydlighet åren därefter. Först i regeringens redovisning till riksdagen i

januari 1988 anmälde dock försvarsministern att IG JAS underskattat

kostnaden. För delserie två och vissa vapensystem anförde försvarsmini-

stern att priset ännu inte säkert kunde fastställas. Eventuella prisökningar

i framtida beställningar skulle dock enligt försvarsministern täckas inom

projektets ram.

Enligt kommisionens uppfattning har myndigheternas rapportering om

ekonomi och kostnader varit tillfredsställande.

Möjligen kan tyckas anför kommissionen, att regeringen något sent

förde myndigheternas bedömningar av kostnadsstegringama för projektet

vidare till riksdagen. IG JAS kontraktsmässiga åtagande gjorde det

emellertid knappast lämpligt för regeringen att tidigare offentligt

förutskicka sannolika kostnadsöverskridanden. I praktiken förelåg en

förhandlings-situation mellan staten och IG JAS.

Mot denna bakgrund får, enligt kommissionens uppfattning,

regeringens redovisning till riksdagen av projektets framtida

kostnadsutveckling anses ha varit tillfredsställande.

Utveckling av styrsystemet

Med JAS 39 tas ett antal utvecklingssteg som vart och ett representerar

avsevärd teknikhöjd. Viktiga steg utgörs av den instabila plattformen, den

lilla styrspaken, det elektriska digitala styrsystemet, den rörliga nos-

vingen och de komplexa styrlagarna. Härtill kommer behovet att utforma

en avancerad valideringsmetodik för styrsystemet. Det är därför inte

överraskande att de två inträffade haverierna kan föras tillbaka på brister

i styrsystemet.

Enligt kommissionens uppfattning har IG JAS, som tidigare saknade

erfarenhet på området, underskattat de svårigheter som är förenade med

att utveckla och validera ett välfungerande datoriserat styrsystem för ett

instabilt stridsflygplan som JAS 39.

I andra länder har under senare år datoriserade styrsystem kunnat ut-

vecklas för instabila stridsflygplan. Det ligger således inom teknikens

nuvarande möjligheter att utforma välfungerande datoriserade styrsystem

för sådana flygplan.

Kommissionen ifrågasätter därför inte de tekniska möjligheterna att ut-

forma ett tillfredsställande styrsystem för ett flygplan med JAS 39:s

konfiguration. Erfarenheterna i vårt land och i andra länder talar emel-

lertid för att det är en mycket svår uppgift.

Enligt kommissionens uppfattning är det lämpligt att IG JAS i större

utsträckning än för närvarande samarbetar med och anlitar expertis i

andra länder i den fortsatta utvecklingen och valideringen av styr-

Skr. 1993/94:179

Bilaga

systemet. Det är även önskvärt att FMV som beställare och luftvärdig- Skr. 1993/94:179

hetsmyndighet stärker sin kompetens på detta område genom att anlita Bilaga

utländsk expertis.

På begäran av kommissionen har FMV och IG JAS redovisat de

åtgärder som vidtagits och avses vidtas för att stärka kompetensen i fråga

om utveckling av styrsystem m.m. Under slutfasen av kommissionens

arbete har sålunda FMV i detalj informerat kommissionen om vilka

internationella experter på styrsystem och flygegenskaper som på olika

sätt i ökad utsträckning i fortsättningen skall biträda FMV dels som

beställare av JAS 39, dels som luftvärdighetsmyndighet. IG JAS har på

motsvarande sätt informerat kommissionen om de åtgärder som vidtagits

för att i projektet i ökad utsträckning anlita internationell expertis med

erfarenhet i fråga om utveckling av styrsystem för avancerade stridsflyg-

plan.

Mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG JAS vidtagit och avser

vidta bedömer kommissionen att det bör vara möjligt att utforma ett

tillfredsställande styrsystem för JAS 39.

Människan i flygsystemet

JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden

flygföraren inför människans yttersta prestationsgränser.

Enligt kommissionens uppfattning finns det anledning att målmedvetet

och målinriktat öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå ökad

kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes pre-

stationer i JAS-systemet. Ett samlat program för detta bör utformas.

Kommissionen anser att det är av mycket stor betydelse att svensk

expertis på i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha en så

hög kompetens att den kan vidareutveckla samarbetet och utbytet med

utländska forskare m.fl., som möter likartade problem och fråge-

ställningar. Utvecklingen av flygstridsdräkten är ett område där detta

varit möjligt i JAS-projektet.

Ansvarsfördelning i fråga om luftvärdighet

Kommissionen anser att övervägande skäl talar för att myndigheten

Försvarsmakten från den 1 juli 1994 skall ha ett odelat ansvar för

flygsäkerheten i fråga om militär luftfart, oavsett om det gäller planering,

genomförande, utbildning, personal, flygplan eller markutrustning. Därav

följer att kommissionen anser att Försvarsmakten bör ansvara även för

militära luftfartygs luftvärdighet. Det tekniska kunnandet i fråga om

flygplanens luftvärdighet bör emellertid även i fortsättningen finnas i

FMV.

En ordning bör tillämpas där Försvarsmakten beslutar att användar-

föreskrifter för flygmateriel utgivna av FMV skall följas av personalen i

Försvarsmakten. Det betyder att i detta avseende i princip samma metod 11

skall användas som på det civila området.

För att markera att Försvarsmakten är ansvarig för alla aspekter av Skr. 1993/94:179

flygsäkerheten i den militära luftfarten, förordar kommissionen vidare att Bilaga

chefen för FMV:s luftvärdighetsinspektion förordnas att tillika vara före-

dragande tjänsteman i Försvarsmakten och knuten till flygvapenled-

ningen.

Möjligheter att nå målen för JAS-programmet

Vad först gäller flygplanets tekniska egenskaper och prestanda visar

utförda provflygningar att JAS 39 med god marginal når den fart och

höjd och överträffar den räckvidd som jakt-, attack- och spaningsupp-

giftema förutsätter. Gjorda mätningar visar att motorn uppnår speci-

ficerad dragkraft.

Provflygarna har uttalat att flygplanet är lättfluget och har goda

flygegenskaper. Manöverförmågan är god. Flygplanet kan vidare enligt

gjorda prov starta från och landa på så korta vägbaser som har förutsatts.

Hanteringen på marken går också så snabbt som krävts.

Mot denna bakgrund anser kommissionen att JAS 39 har goda förut-

sättningar att i allt väsentligt nå de krav på egenskaper och prestanda som

statsmakterna fastställt.

Vad så gäller tidsförhållandena för projektet kan kommissionen konsta-

tera att utvecklingen och leverans av flygplan är omkring två år för-

senade i förhållande till den ursprungliga tidsplanen. Statsmakterna har

emellertid i 1992 års försvarsbeslut accepterat en försening. Förseningen

har i dagens säkerhetspolitiska läge, enligt kommissionens uppfattning,

ingen stor betydelse.

Försvarsmakten har gjort en översyn av hotbilden år 2000. Denna

visar inte en sådan förändring i stormakternas flygresurser m.m. att den

ger anledning att ändra kraven på JAS 39:s prestanda och beväpning

m.m. Enligt kommissionens bedömning är därför JAS-systemets opera-

tiva värde tillräckligt omkring år 2000.

Kommissionen noterar att förutsättningar finns att vid behov på olika

sätt vidareutveckla JAS 39, så att flygplanet och systemet kan behålla sitt

operativa värde också i en eventuellt hårdare hotmiljö långt in på 2000-

talet.

För JAS-projektet gäller att det skall nå målen inom den ekonomiska

ram som statsmakterna beslutat. Enligt kommissionens bedömning får det

tekniskt och ekonomiskt mest riskfyllda skedet av utvecklingen och

tillverkningen av JAS 39 nu anses vara passerat. Detta talar, enligt

kommissionens uppfattning, för att det bör vara ganska liten risk för att

det i återstående utveckling och produktion, skall uppstå kostnads-

överdrag som skall belasta staten.

Icke desto mindre finns det fortfarande ekonomiska risker i projektet.

Dessa gäller t.ex. konsekvenser av eventuellt nödvändiga byten av

underleverantörer, ännu inte gjorda beställningar av vapen- och mot-

medelssystem samt eventuella följder av ytterligare haverier.

Kommissionen konstaterar att den ekonomiska ram för JAS-projektet 12

som regeringen årligen redovisar för riksdagen inte är en kostnadsram

uttryckt i det vid varje tillfälle uppgivna prisläget. Kommissionen för-

utsätter att utformningen av den ram som redovisas för riksdagen

genomgår en teknisk vidareutveckling.

När statsmaktema år 1982 beslöt att anskaffa en svensk JAS i stället

för att förvärva ett utländskt flygplan genom direktköp eller slut-

montering, ingick i övervägandena också olika industri- och syssel-

sättningspolitiska mål. Statsmakternas avsikt var att svensk flygindustri

med JAS-projektet som grund skulle få möjlighet att utveckla sin civila

produktion. Enligt kommissionens bedömning synes Saab Aircraft AB,

Volvo Flygmotor AB och Ericsson Radar Electronics AB ha lyckats väl

med detta.

Genom samverkan med utländska företag och genom spridningen av

avancerad teknologi förefaller vidare åtskilliga svenska företag

framgångsrikt kunna utveckla sin produktion och sysselsättning.

Enligt kommissionens bedömning synes de mål i fråga om industriut-

veckling och sysselsättning som knöts till JAS-projektet i väsentlig mån

kunna infrias.

Skr. 1993/94:179

Bilaga

Kommissionens slutsats

Mot bakgrund av den granskning av JAS-projektet som kommissionen

gjort är kommissionens samlade bedömning att JAS-programmet i allt

väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.

13

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Skr. 1993/94:179

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,

Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Björck

Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:179 JAS-projektet.

14

gotab 46268, Stockholm 1994