Prop. 1993/94:252

Regeringens skrivelse

1993/94:252

Insatser på miljöområdet till Central- och

Östeuropa

Skr.

1993/94:252

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 19 maj 1994

Carl Bildt

Olof Johansson

(Miljö- och naturresursdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen ger regeringen en redovisning av det stadiga finansiella stöd

och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i Central-

och Östeuropa budgetåren 1990/91-1993/94 (prop. 1989/90:100 bil. 5,

bet. 1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet.

199O/9LUU15, rskr. 1990/91:242, prop. 1991/92:100 bil. 4, bet.

1991/92:UU16, rskr. 1991/92:233, prop. 1992/93:99, bet.

1992/93 :JoUll, rskr. 1992/93:138, prop. 1992/93:179, bet.

1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:361). Central- och Östeuropa omfattar i

skrivelsen närområdet, dvs. Esdand, Lettland, Litauen, Polen och delar

av nordvästra Ryssland utom på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet

då även Ukraina, Vitryssland och Kaszakstan ingår. Skrivelsen tar mer

fördjupat upp frågor om genomförandet. Skrivelsen redovisar det

internationella samarbete som rör miljöområdet och som har relevans

för det svenska miljöbiståndet till Central- och Östeuropa. Skrivelsen

innehåller också en bilaga som upptar hittills beslutade åtgärder. För

budgetåret 1994/95 har ytterligare medel anvisats (prop. 1993/94:100

bil. 4, bet. 1993/94:UU16, rskr. 1993/94:215, prop. 1993/94:100 bil.

13, prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209).

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 252

Innehållsförteckning

Skr. 1993/94:252

1 Inledning................................ 3

1.1 Utgångspunkter för biståndet................ 3

1.2 Det internationella samarbetet............... 5

2 Ätgärdsprogrammet för Östersjön................. 8

2.1 Förvaltningsstöd ........ 10

2.2 Kunskapsöverföring, jordbruksområdet ......... 12

2.3 Investeringar i avloppsreningsanläggningar ....... 13

2.4 Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker .... 14

3 Energieffektivisering och satsning på fömybar energi

m.m................................... 14

3.1 Trafik.............................. 14

3.2 Energi.............................. 15

4 Kärnsäkerhet och strålskydd ....................20

4.1 Kärnsäkerhet .........................20

4.2 Strålskydd ...........................23

5 Kunskapsöverföring och tekniskt bistånd.............24

5.1 Statens naturvårdsverk....................25

5.2 BITS ..............................25

5.3 SIDA ..............................27

6 Annan finansiering av miljöinsatser i Östeuropa........27

6.1 NEFCO och de internationella finansierings-

instituten ............................28

6.2 Övriga nordiska länder ...................29

7 Sammanfattning............................29

Bilaga

1 Inledning

1.1 Utgångspunkter för biståndet

Förutsättningarna för miljöförbättringar i Central- och Östeuropa har

förändrats markant i och med övergången till demokrati och marknads-

ekonomi. En av de fyra målsättningarna för det svenska samarbetet med

Central- och Östeuropa är att stödja åtgärder för att förbättra miljön.

Miljöproblemen är i vissa områden mycket stora. Hälsoproblem, som

följer av föroreningarna, dominerar inom traditionella industriregioner.

Stora landområden är att betrakta som ekologiska katastrofområden. De

gränsöverskridande föroreningarna, främst till luft och hav är av be-

tydelse för många länder. Åtgärder i Central- och Östeuropa måste

riktas såväl mot lokala hälsorelaterade miljöproblem som mot gräns-

överskridande föroreningar. De flesta länder i Central- och Östeuropa

har skrivit på de internationella miljöavtal som reglerar utsläpp till luft

och vatten av vissa förorenande ämnen som t.ex. svavel, kväveoxider

och närsalter. Genom att åtgärda dessa utsläpp kommer man normalt

också åt andra utsläpp av mer lokal karaktär. Även sanering av

markområden behöver göras.

Sverige och andra givarländer kan aldrig tillgodose de stora behov

som finns i Central- och Östeuropa. De största insatserna måste göras

av länderna själva. Övergången till marknadsekonomi stimulerar ett mer

effektivt resursutnyttjande och ett demokratiskt styrelseskick möjliggör

en aktiv miljöopinion. En väl fungerande marknadsekonomi kräver att

vissa spelregler fastställs. Fungerande administrationer, lagstiftning och

planeringsinstrument anpassade till den nya situationen saknas. Det

nationella kreditutrymmet är mycket begränsat för lågavkastande in-

frastrukturinvesteringar av den typ många miljöinsatser utgör. Den

kommunala ekonomin och administrationen fungerar dåligt. Det finns

ingen eller begränsad erfarenhet av marknadsmässig prissättning av

kommunala tjänster som sophantering, vatten och avlopp liksom energi.

Det har mot denna bakgrund varit viktigt att ett tidigt stöd riktats mot

kompetensuppbyggnad, institutionsstärkande åtgärder och lagstiftning.

Härvid är stöd till förebyggande insatser av stor betydelse. Denna typ

av insatser utgör dessutom ett viktigt komplement till de investeringar

som genomförs bl.a. i de internationella finansiella institutionernas regi.

Tillgången på medel för institutionsuppbyggnad och andra former av

kunskapsöverföring är ofta en begränsande faktor i dessa sammanhang.

Genom att den administrativa kapaciteten stärks förbättras dessutom

mottagarländernas förutsättningar att genomföra viktiga miljöinveste-

ringar.

Förutsättningarna börjar nu skapas för att ge finansiellt stöd också till

investeringar.

Länderna i Sveriges närområde prioriteras i det bilaterala samarbetet

där både miljöeffekterna och själva etableringen av samarbete gagnar

såväl mottagarland som svenska intressen.

Skr. 1993/94:252

Regeringen skapade genom omläggningen av energibeskattningen Skr. 1993/94:252

hösten 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:12, bet. 1991/92:JoU24, rskr.

1991/92:355) helt nya förutsättningar for stödet till Öst- och Central-

europa. Till skillnad från tidigare fick nu en stor del av miljöinsatserna

redovisas på egna anslagsposter. Det innebar en kraftig utökning av

resurserna vilket har möjliggjort konkreta och framgångsrika miljöför-

bättrande åtgärder. Tidigare fanns det inte medel anslagna till konkreta

miljöinvesteringar, utan de insatser som gjorts utgjordes huvudsakligen

av kunskapsöverföring. Beslutet hösten 1992 blev därmed startskott för

mer omfattande miljöinsatser i Östersjöområdet. Tack vare ett skynd-

samt programarbete från myndigheternas sida har stödinsatser snabbt

kunnat komma igång. Det gäller såväl Statens kämkraftinspektion, SKI,

och Statens strålskyddsinstitut, SSI, som Närings- och teknikutveck-

lingsverket, NUTEK. Inom ramen för Åtgärdsprogrammet för Östersjön

fanns vid denna tidpunkt mellan länderna överenskomna prioriteringar

som kunnat bli utgångspunkten för olika former av kunskapsöverföring

och förberedelser för mer långsiktiga investeringar. Utöver Beredningen

för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS, med sin roll

inom det tekniska biståndet har fackmyndigheterna utnyttjats för att

genomföra väl definierade program. Det gäller SSI vad avser strål-

skydd, SKI för kärnsäkerhet och NUTEK för energirelaterade åtgärder.

Naturvårdsverket, SNV, har fått ansvar för kunskapsöverföring inom

ramen för bl.a. Östersjöprogrammet. Lantbruksuniversitet, SLU, an-

visades sina medel i ett senare skede och har ägnat viss tid under det

senaste året att bygga upp ett stödprogram vad gäller att minska jord-

brukets miljöpåverkan i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.

Redan nu går det att påvisa utsläppsminskningar tack vare de svenska

miljöinsatserna. NUTEK:s konvertering av fossilbränsleeldade anlägg-

ningar har lett till minskade utsläpp. NUTEK:s insatser redovisas i

avsnitt 3.2. Senast under hösten väntas regeringen kunna fatta beslut om

omfattande satsningar på avloppsrening i Baltikum.

I avsnitt 2 beskrivs det s.k. Östersjöprogrammet. Till sin karaktär är

detta ett gemensamt program som avser insatser i såväl öst- som väst-

länder för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Inom ramen för

detta program har länderna gemensamt och i samverkan med de interna-

tionella finansieringsbankema, främst Världsbanken (IBRD) och Euro-

peiska utvecklingsbanken (EBRD), prioriterat ett antal åtgärdsobjekt.

Många av dessa är investeringsobjekt, t.ex. kommunala avloppsrenings-

verk. I och med att länderna ställt sig bakom prioriteringarna under-

lättas beredningen av objekten och arbetet med att realisera investering-

arna kan påskyndas.

I Östersjöprogrammet har åtgärdsobjekten valts ut med hänsyn till

deras skadeverkningar på miljön och de miljöförbättringar som skulle

komma tillstånd om de åtgärdades. Kostnadseffektiviteten liksom det

mottagande landets prioriteringar spelar därvid en stor roll inte bara

inom Östersjöprogrammet utan mer generellt då det gäller olika projekt.

Energisektorn bidrar starkt till miljöförstöring i Central- och Öst- Skr. 1993/94:252

europa. Den stora kolanvändningen är en allvarlig källa till farliga

utsläpp till luft. Reningsutrustning saknas i de flesta fåll. Effektiviteten

är låg både vad gäller energiproduktion, distribution och energianvänd-

ning. I många länder är beroendet av utländska fossila bränslen stort.

Det gäller t.ex. i Baltikum. På grund av det allvarliga energiför-

söijningsläget kan inte dåliga kärnkraftverk avvecklas i den takt som

vore önskvärt ur säkerhetssynpunkt. Sverige har bl.a. av dessa skäl valt

att göra insatser inom energiområdet som riktas mot energieffektivise-

ring och utbyte av importerade fossila bränslen till lokala biobränslen.

Sådana insatser blir också kostnadseffektiva åtgärder för att begränsa

klimatförändringar genom minskade koldioxidutsläpp.

En annan utgångspunkt mot denna bakgrund har också varit att för-

stärka kompetensen och möjligheterna att vidta säkerhetshöjande åt-

gärder i de kämreaktorer i vårt närområde som är av samma typ som

Tjemobyl, s.k. RMBK-reaktorer. Sådana förekommer exempelvis i

Ignalina i Litauen.

Svenska insatser för att förbättra miljön i Central- och Östeuropa

finansieras från anslag från Utrikesdepartementet, Kommunikations-

departementet, Näringsdepartementet och Miljö- och naturresursdepar-

tementet. Medel från Utrikesdepartementet kanaliseras främst via Be-

redningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS, till

tekniskt bistånd och kunskapsöverföring. Medel från Näringsdeparte-

mentet kanaliseras via Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK.

Miljö- och naturresursdepartementets medel disponeras av Natur-

vårdsverket, Strålskyddsinstitutet, Kämkraftsinspektionen samt Lant-

bruksuniversitet, SLU. Härutöver disponerar Kommunikations-

departementet medel för engångsinsatser inom trafikområdet i Central-

och Östeuropa.

I miljöbistånd inkluderas insatser för kärnsäkerhet och strålskydd

samt stora delar av insatserna på fastighetsdata- och lantmäteriområdet.

Projekt med anknytning till miljö och energi utgör drygt 20 % av alla

bilaterala insatser som finansieras ur Utrikesdepartementets budget för

samarbete med Central- och Östeuropa. Därtill kommer nära 15 % som

avser samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdena.

Hela samarbetet med Central- och Östeuropa är föremål för utvärde-

ring av Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete (SAU). Stu-

diens syfte är att analysera ändamålsenligheten av och effektiviteten i

samarbetet. Slutrapporten kommer att presenteras i december 1994.

Delstudierna kommer att redovisas under hösten 1994. En av dessa

delstudier handlar om miljöbiståndet. Denna skrivelse innehåller inte

någon utvärdering av stödet.

I bilaga till denna skrivelse redovisas beslutade åtgärder.

1.2 Det internationella samarbetet

Skr. 1993/94:252

Det internationella mellanstatliga miljösamarbetet med permanenta

internationella fora för att på mellanstatlig nivå söka bemästra de stora

gränsöverskridande utsläppen startade omkring år 1970. Flera av de

under 1970-talet tillkomna överenskommelserna fick karaktär av ram-

konventioner som under 1980-talet utvecklades till mer bindande åtagan-

den om kvantitativa åtgärder i syfte att minska belastningen på ekosyste-

men. Det internationella samarbetet och överenskommelserna är i

många fall nödvändiga för att skapa förutsättningar för Sverige att

uppnå sina nationella miljömål om hållbar utveckling och kritiska

belastningsgränser. Det gäller t.ex. försurningen av mark och över-

gödningen av våra angränsande havsområden. Nedan redovisas det

internationella samarbete som har relevans för miljöbiståndet till Central-

och Östeuropa.

Processen med "Environment for Europé", EFE, inleddes i samband

med ett miljöministermöte i Döbris i dåvarande Tjeckoslovakien år

1991. I april 1993 hölls en ministerkonferens i Liizern där principerna

för miljöaktionsprogrammet för Central- och Östeuropa, EAP (Environ-

ment Action Programme), antogs.

Sverige har aktivt verkat för att åtgärdsprogrammet for Östersjön

skall utgöra ett viktigt underlag för EAP och uppmärksammas i det

europeiska sammanhanget. EAP kommer att följas upp vid en

ministerkonferens i Sofia år 1995. EFE kommer att spela en central roll

i detta arbete.

Aktionsprogrammet behandlar integreringen av miljöfrågor i länder-

nas politik samt sätter kriterier för prioritering av miljöinvesteringar.

För att underlätta genomförandet av programmet etablerades två fora

vid Luzemmötet. En arbetsgrupp för att främja miljöinsatser i samband

med ekonomiska och politiska reformer hanterar kunskapsöverföring för

olika ändamål och "Project Preparation Committee (PPC)" som skall

underlätta samordning av miljöprojekt mellan bilaterala givare samt

mellan bilaterala givare och internationella finansieringsinstitut.

För att återställa Östersjön i ekologisk balans har Sverige och län-

derna runt Östersjön år 1974 anslutit sig till Helsingforskonventionen.

Konventionen omfattar bl.a. reglering av båttrafikens miljöpåverkan,

förbud mot utsläpp av vissa ämnen, förbud mot dumpning samt skyldig-

het att tillämpa bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis för land-

baserade källor. Konventionen har reviderats 1992. Arbetet inom

Helsingforskonventionen sker inom en särskild kommission, HELCOM.

Inom HELCOM pågår arbete med att utveckla och precisera regleringar

för utsläpp till Östersjön. Dessa kan sedan antas av länderna i form av

rekommendationer. För att påskynda arbetet med Östersjöns rening har

länderna gemensamt arbetat fram och ställt sig bakom ett åtgärdspro-

gram för Östersjön. I åtgärdsprogrammet identifieras 132 konkreta

utsläppskällor i länderna runt Östersjön. Dessa är de objekt som man

gemensamt enats om bör åtgärdas först. Härutöver tar programmet upp

de insatser i form av kunskapsöverföring, regleringar och institutions-

byggande som behövs framför allt i länderna i Central- och Östeuropa.

Vid en ministerkonferens i Karlskrona år 1992 inleddes arbetet med Skr. 1993/94:252

Östersjövisionen 2010, "Visions and Strategies for the Baltic Sea Region

2010". Östersjövisionen syftar till att lyfta fram de industriella, kultu-

rella och naturgeografiska resurser som Östersjöområdet sammantaget

förfogar över samt hur ett intensifierat samarbete främst inom fysisk

planering kan bidra till en hållbar utveckling i regionen.

På kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet inleddes ett samarbete med

de baltiska länderna och Ryssland budgetåret 1991/92. Kämsäkerhetsin-

satsema har koncentrerats till samarbetet med säkerhetsmyndigheter och

till kortsiktiga säkerhetshöjande åtgärder vid reaktorer i Sveriges närhet

med tyngdpunkt lagd på myndigheterna i Litauen och kärnkraftverket i

Ignalina. Strålskyddssamarbetet har främst koncentrerats till att stärka

myndighetsamarbetet, att bygga upp radiologisk mätkompetens, att

bygga upp en beredskap för radiologiska olyckor och till hantering och

förvaring av radioaktivt avfall. Samarbetet har hittills främst koncentre-

rats till de baltiska länderna. Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet

samordnas såväl på nordisk bas som inom ramen för Internationella

atomenergiorganet (IAEA) som inom G-24, vilket består av de 24

OECD-ländema samt EU:s Östeuropaprogram inom området. Sverige

bidrar också till den multilaterala kämsäkerhetsfond som upprättats

inom ramen for Europeiska utvecklingsbankens (EBRD), verksamhet.

Transportministrarna i Östersjöregionen inledde år 1992 ett samarbete

om trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet "Baltic Sea Conference

of Ministers of Transport". Sverige har ansvaret för en arbetsgrupp om

trafik och miljöfrågor. Två andra arbetsgrupper har arbetat parallelt. En

grupp om infrastruktur och en grupp om trafiksäkerhet. Uppgiften för

arbetsgruppen om trafik och miljö har varit att ta fram underlag om

trafik och miljö i Östersjöregionen och att föreslå gemensamma åtgärder

utifrån vilka regeringarna kan gå vidare i ett framtida samarbete. Ut-

gångspunkterna har varit att beskriva de miljöproblem som är förknip-

pade med transporter, beskriva den internationella och nationella lag-

stiftningen och konventioner samt beskriva vilka medel som är nöd-

vändiga för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem.

Inom det nordiska samarbetet har vissa medel använts för miljöin-

satser i Östeuropa. De nordiska miljöministrarna och finansministrarna

avser mötas den 6 juni för att vidare diskutera möjligheten att samordna

finansieringen av de fortsatta nordiska insatserna för att motverka

miljöproblemen inklusive kärnsäkerhet och strålskydd i Östersjö- och

Barentsregionen. Härutöver finns det nordiska miljöfinansieringsbolaget

NEFCO vars uppgift är att i Nordens närområden underlätta genomfö-

randet av miljöprojekt som bygger på samarbete på företagsnivå och

som ger positiva miljöeffekter inom Norden. Samarbetet grundas oftast

på samföretag s.k. joint ventures.

Klimatkonventionen undertecknades i samband med FN:s konferens

om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992. Klimatföränd-

ringar är ett globalt problem som kräver samverkan mellan alla nationer

för att komma närmare en lösning. De industrialiserade länderna svarar

för närvarande for mer än 75 % av de globala koldioxidutsläppen.

Möjligheten att vidta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen varierar Skr. 1993/94:252

emellertid kraftigt mellan olika länder. Koldioxidutsläppen per capita

från energisektorn i Central- och Östeuropa är mer än dubbelt så höga

som i Sverige. Marginalkostnaderna för åtgärder i Östeuropa ligger

också på en betydligt lägre nivå än i Sverige. Klimatkonventionen in-

nehåller vissa grundläggande bestämmelser om s.k. gemensamt genom-

förande, vilket syftar till att utforma åtgärder på ett kostnadseffektivt

sätt. Den närmare utformningen av reglerna om gemensamt genomfö-

rande kommer att behandlas inom ramen för arbetet med klimatkon-

ventionen. Hit hör bl.a. frågan om utsläppsminskningar som finansierats

av ett land skall kunna bytas ut mot åtgärder i det egna landet. Flera

projekt har påbörjats runt om i världen för att vinna erfarenheter, som

kan läggas till grund för mer detaljerade och operativa regler för ge-

mensamt genomförande. Även den biologiska mångfaldskonventionen

undertecknades i anslutning till FN:s konferens om miljö och utveckling

år 1992. Konventionen har trätt i kraft och ett första partsmöte kommer

att äga rum i december 1994.

Konventionen om långväga gränsöverskridande föroreningar,

LRTAP, utarbetades av FN:s ekonomiska kommission för Europa år

1979. Konventionen trädde i kraft 1993. Konventionens syfte är att

begränsa och så långt möjligt gradvis förhindra gränsöverskridande

luftföroreningar. Konventionen innehåller bestämmelser om infor-

mationsutbyte, forskning och övervakning. Under konventionen finns

för närvarande protokoll som reglerar parternas åtaganden vad gäller

utsläppsbegränsningar av svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga orga-

niska ämnen (VOC).

Svavelprotokollet har nyligen reviderats. Det nya protokollet innebär

att man utgått från kritiska belastningsgränser och kostnadseffektiviteten

av åtgärder då man utformat parternas åtaganden. Protokollet innehåller

inga finansiella mekanismer men möjligheten till s.k. gemensamt ge-

nomförande finns. Kriterier för gemensamt genomförande kommer att

utarbetas senare av den beslutade styrelsen.

De internationella finansiella institutionerna, framför allt Världs-

banken (IBRD) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) spelar ge-

nom sin utlåning en viktig roll när det gäller miljön inom närområdet.

Med tanke på institutionernas ledande ställning i samordningen av det

internationella stödet och de stora administrativa resurser som de för-

fogar över är det naturligt att utnyttja de möjligheter till samfinansiering

som erbjuds. Sådan samfinansiering kan i vissa fåll innebära att projekt-

beredningen tar längre tid än vid rent bilaterala insatser. Detta uppvägs

dock mer än väl av den större volym som en gemensam insats ger. Den

omfattande granskningsprocess som bankernas projekt genomgår, bl.a.

i form av miljökonsekvens-beskrivningar, innebär dessutom ökade

förutsättningar för att projekten långsiktigt ger positiva resultat. Sam-

finansiering ger därutöver konkreta möjligheter att påverka institutioner-

nas interna låneplanering.

Regeringen anser att det är viktigt att stödja de svenska ideella miljö- Skr. 1993/94:252

organisationernas europeiska samarbete inklusive Östeuropa. 2 miljoner

kronor per år har anslagits till detta ändamål via Miljö- och naturresurs-

departementet.

Om Sveriges EU-avtal undertecknas kommer det att vara möjligt att

som observatör delta i unionens olika möten, vilket i första hand är

aktuellt för programmen PHARE (för Centraleuropa och Baltikum) och

TACIS (för OSS-statema).

Regeringen avser att under interimfåsen närmare analysera och kart-

lägga hur ett eventuellt medlemskap i EU inverkar på det svenska miljö-

samarbetets innehåll och utformning.

2 Åtgärdsprogrammet för Östersjön

De största insatserna vad gäller miljöbistånd går till åtgärdsprogrammet

för Östersjön.

Inom ramen för HELCOM (Helsingforskommissionen) har ett åt-

gärdsprogram för Östersjön tagits fram gemensamt av alla länder i

tillrinningsområdet i nära samarbete med Världsbanken, Europeiska

utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och Nordiska in-

vesteringsbanken. Sverige var tillsammans med Polen initiativtagare till

statsministerkonferensen i Ronneby år 1990 som resulterade i beslut om

att ta fram ett åtgärdsprogram för Östersjön. Genomförandet av pro-

grammet samordnas inom en kommitté inom HELCOM (PITF,

Programme Implementation Task Force).

I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under komman-

de 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Utöver

de 132 konkreta utsläppskällor som identifierats beskriver programmet

också behoven av lagar och regleringar, miljömedvetenhet och utbild-

ning hos befolkningen samt kunskapsöverföring inom bl.a. dessa om-

råden till länderna i öst. Utsläppskälloma som tas upp i programmet är

de objekt som bedöms behöva åtgärdas först. Utsläppskälloma består

fiamför allt av reningsverk, industrier och jordbruk.

Miljöeffekter av programmet

När de i programmet utpekade utsläppskälloma har åtgärdats beräknas,

enligt HELCOM-PITF Annual Report 1993, att de årliga utsläppen av

kväve och fosfor minska, från de källor där beräkningar kunnat göras,

med 74 000 ton respektive 16 000 ton. Utsläppen av BOD S , dvs. syre-

förbrukande ämnen i form av olika organiska avfallsrester som det tar 5

dagar för vattnet att bryta ner, beräknas minska med 500 000 ton årli-

gen. Utsläppsreduktionen från jordbruket har inte kunnat beräknas annat

än för Sverige. Samtliga länder har dock åtagit sig att minska utsläppen

av närsalter i storleksordningen 50 % till 1995.

Resurser till programmets genomförande

De totala kostnaderna för programmet har beräknats till 18 miljarder

ECU, (ca 150 miljarder kronor) där ca hälften är kostnader för att

åtgärda utsläppskälloma och resten en uppskattning av kostnaden för

kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella åtgärder samt ökad

miljökunskap. Kostnaderna är framför allt hänförliga till insatser i de

baltiska länderna, Polen och Ryssland samt forna Östtyskland. Största

delen av kostnaderna är lokala kostnader dvs. sådana som betalas med

inhemska medel. Av programmets totala kostnader för investeringar har

hittills 2,78 miljarder ECU avsatts. Ca 1,5 miljarder ECU avser lokala

insatser i västländerna. Sverige har hittills bidragit med 250 miljoner

kronor i finansiellt stöd till insatser inom åtgärdsprogrammet till län-

derna i Central- och Östeuropa. För budgetåret 1994/95 har riksdagen

beslutat om ytterligare 126,3 miljoner kronor till programmet samt 10

miljoner kronor i bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring där

övervägande del går till programmet.

Programmets komponenter

- Förvaltningsstöd (miljöpolitik, lagar och regleringar)

- Kunskapsöverföring

- Investeringar i infrastruktur dvs. såväl punktkällor i form av utsläpp

från reningsverk och djurfarmar som läckage från jordbruket

- Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker

- Tillämpad forskning

- Ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning

Inom kommittén för programmets genomförande, PITF, har man fest-

ställt samordningsansvar, s.k. lead party-ansvar, för de olika delarna av

programmet. Sverige har fått särskilt ansvar för att följa och samordna

insatser som görs på avloppsreningsområdet. Finland har motsvarande

ansvar för industrisatsningar, Tyskland och Polen delar på jordbruksom-

rådet och Tyskland ansvarar också för förvaltningsstöd och kunskaps-

överföring tillsammans med ICLEI (International Environmental Agency

for Local Govemments) och UBC (Union of Baltic Cities). WWF

(World Wide Fund For Nature) har det samordnande ansvaret för natur-

vårdsplaner etc. CCB (Coalition Clean Baltic) samordnar insatser för

ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.

I mars 1993 hölls en resursmobiliseringskonferens i Gdansk i Polen

där framför allt de bilaterala insatserna med finansiellt stöd till länderna

i öst, samt de internationella finansieringsinstitutens (Världsbanken,

Europeiska investe ringsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och

Nordiska investeringbanken) pågående arbete med genomförandet av

åtgärdsprogrammet redovisades. Vid konferensen antog ministrarna en

deklaration där bl.a. länderna runt Östersjön rekommenderas att an-

vända avgifter för bl.a. miljöskadliga utsläpp. Vidare skall enligt dekla-

rationen alla tänkbara finansieringslösningar användas på effektivast

Skr. 1993/94:252

10

möjliga sätt och gåvor och annat finansiellt stöd skall ställas till för- Skr. 1993/94:252

fogande för projektförberedelser.

2.1 Förvaltningsstöd

Budgetåren 1992/93 och 1993/94 (prop. 1992/93:99 bet.

1992/93 :JoUll, rskr. 1992/93:138 och prop. 1992/93:179 bet.

1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:361) disponerar Statens naturvårdsverk

totalt 14 miljoner kronor för bilateralt förvaltningsstöd och kunskaps-

överföring där den huvudsakliga användningen skall vara till projekt

som är relevanta för åtgärdsprogrammet. Bilaterala kontakter och

samarbete mellan myndigheter och institutioner i Sverige och öst-

länderna förekommer sedan tidigare. Många svenska kommuner, som

har vänortsavtal eller på annat sätt bedriver samarbete med städer på

andra sidan Östersjön har redovisat sina möjligheter att bidra till miljö-

samarbetet genom olika utbytesprogram och projekt med sina vänorter.

Konkreta samarbetsförslag finns inom en rad områden såsom dricks-

vattenförsöijning, avloppsvattenrening, avfallshantering, värmeför-

söijning m.m.

Naturvårdsverkets stöd kompletterar det stöd som ges genom Be-

redningen för internationellt tekniskt ekonomiskt samarbete, BITS. Den

huvudsakliga skillnaden är att Naturvårdsverket kan ge stöd i direkt-

kontakt med myndigheter i mottagarlandet. Det behöver således inte

kanaliseras genom landets regering.

Svenska myndigheter, som har en lång och bred erfarenhet av miljö-

arbete, har goda förutsättningar att kunna göra en betydande insats vad

gäller kunskapsöverföring och förvaltningsstöd.

Förvaltningsstöd förutsätter en ömsesidig kommunikation. Detta är

relativt oproblematiskt så länge det gäller miljöpolitikens naturveten-

skapliga frågeställningar men blir betydligt mera komplicerat när det

gäller miljöpolitikens institutionella frågeställningar. Orsakerna ligger i

de historiska skillnaderna beträffande lagstiftning och förvaltningsupp-

byggnad. Även kapaciteten att ta emot förvaltningsstöd varierar mellan

mottagarländerna. Det är viktigt att biståndet inte formas så att de fram-

växande marknadsekonomierna fastnar i biståndsfällan.

Naturvårdsverket har inlett följande samarbete:

VA-strategier: Verket organiserade våren 1993 ett veckoseminarium

för polska deltagare om hur den svenska miljölagstiftningen tillämpas på

utbyggnaden av reningsverk med tyngdpunkten i samspelet mellan

ramlagstiftning och myndighetstillämpning. Seminariet följs nu upp.

Miljöfarligt avfall: Diskussioner har inletts med de lettiska, litauiska

och estniska miljöministerierna (eller motsvarande) om en kartläggning

av PC B i de baltiska kraftsystem. Det polska miljöministeriet har ut-

tryckt önskemål om en utbildning i avfallshantering på kommunal nivå.

Naturvård: En överenskommelse har nåtts med det lettiska

ministeriet om ett omfattande samarbete inom naturvården som ett led i

en lettisk "National Environment Action Plan" i anslutning till Dobris-

Luzem-Sofia-processen. Ett naturvårdsprojekt drivs också i Estland i

11

den s.k. Matsalu-bukten. Naturvård finns också med som ett tänkbart Skr. 1993/94:252

samarbetsområde med Ryssland i Novgorod- och Pskov-regionema.

Miljöövervakning och tillsyn: En preliminär överenskommelse har

ingåtts med det polska miljöministeriet om stöd till ackreditering efter

västeuropeisk standard av ett antal regionala miljölaboratorier. Förslag

finns att laboratorierna i Katowice och Tamow skall ackrediteras.

Diskussioner har förts med de estniska, lettiska och litauiska miljö-

ministerierna om samma uppgift. Målet är att alla fyra länderna skall ha

ackrediterade laboratorier.

Förvaltningsuppgifter: En särskild överenskommelse har nåtts med

det estniska ministeriet om tre olika förvaltningsuppgifter. Vidare plane-

ras utbildning om svensk miljöpolitik och om det svenska systemet för

tillståndsgivning och kontroll för såväl Estland som Litauen.

Vänortssamarbete m.m.: Samarbete mellan sju kommunförbund i

södra Sverige och motsvarande organisationer i norra Polen har stötts

av BITS. De motsvarande länsstyrelserna har i flera fall haft kontakter

med motsvarande vojevodskap. Detta samarbete innehåller också en

miljökomponent. Naturvårdsverket anser att denna komponent är så

viktig i ett samlat miljöpolitiskt perspektiv att den bör få en särskild

uppmärksamhet och vill försöka utveckla regionala nätverk avseende

myndighetsutövningen kring vattenskydds- och avfallsfrågor.

För budgetåret 1994/95 har totalt 10 miljoner kronor beslutats av

riksdagen (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15, rskr.

1993/94:209) for fortsatt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring där

övervägande del skall användas för insatser inom ramen för åtgärdspro-

grammet.

2.2 Kunskapsöverföring, jordbruksområdet

För miljöinsatser på jordbruksområdet har 25 miljoner kronor anvisats

till insatser i Estland, Lettland, Liatuen, Polen och Ryssland (prop.

1992/93:99, bet. 1992/93:JoUl 1, rskr. 1992/93:138). Ansvaret för

medlens fördelning har tilldelats Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Projektet, som benämns Baltic Agricultural Run-off Action Program

(BAAP), har inriktats mot demonstration, utbildning och rådgivning

inom jordbruksområdet i syfte att sprida kunskaper om miljöanpassad

jordbruksteknik, djurhållning och växtodling. En utgångspunkt för

stödet är övergång från kolchoser till privata familjejordbruk. I första

hand är floderna Oder och Vistula i Polen, Nemunas i Litauen aktuella

för samarbete men även området kring Rigabukten samt S:t Petersburgs-

och Kaliningradområdet är aktuella.

Målsättningen är att minska läckaget av växtnäring från jordbruket

såväl till Östersjön som till lokala yt- och grundvattentäkter. Jordbrukets

utsläpp spelar en viktig roll för eutrofieringen i Östersjön då 30-35 %

av kväveutsläppen kommer från jordbruket och motsvarande andel för

fosforutsläpp är 10 %.

12

Miljö- och jordbruksministeriema i mottagarländerna är samarbets- Skr. 1993/94:252

parter. I Ryssland sker samarbetet med regionala myndigheter i S:t

Petersburg respektive Kaliningrad.

Som utgångspunkt för arbetet har använts den svenskfinansierade

studie om föroreningar från jordbruket i Estland, Lettland och Litauen,

som färdigställdes år 1993. Vidare har gjorts en sammanställning av

andra internationellt finansierade projekt inom miljö- och jordbruksom-

rådet i mottagarländerna.

I den preliminära anslagsfördelningen har ca 22,2 miljoner kronor

hittills intecknats. Sex projekt i Baltikum och Polen har valts ut och har

kostnadsberäknats till 17,2 miljoner kronor. För Ryssland har avsatts en

ram om 5 miljoner kronor. Det förutsätts att den svenskfinansierade

delen av dessa projekt kommer att vara avslutade senast 1997.

På grund av kraftigt höjda kostnader för produktionsmedlen och

minskad livsmedelsproduktion i de aktuella länderna har användningen

av mineralgödsel och bekämpningsmedel sjunkit till samma nivå som

för femtio år sedan. Programmet inleds vid en lämplig tidpunkt då

lantbrukarnas motivation har ökat betydligt för att hushålla med växt-

näring och andra insatsmedel.

Beroende på de nämnda strukturella förändringarna är det troligt att

Estland, Lettland och Litauen på kort sikt kommer att betydligt minska

sina utsläpp av föroreningar från jordbruket. Men med en förbättrad

ekonomi i livsmedelsproduktionen och ökad produktion finns risk för att

utsläppsnivåema på längre sikt kan komma att öka. I ett långsiktigt

perspektiv kommer det att krävas ytterligare stödinsatser, framför allt

inom rådgivnings- och utbildningsverksamhet, till lantbruket samt för

uppbyggnad av regelverk för reglering av jordbrukets miljöfrågor.

2.3 Investeringar i avloppsreningsanläggningar

Insatser i avloppsreningsanläggningar bedöms vara en av de kostnads-

effektivare åtgärderna för att förbättra Östersjöns miljö. För dessa

projekt behövs ofta finansiellt stöd som komplement till annan finan-

siering. Stödet kan utgå såväl som lån som gåvomedel. Det avgörs

utifrån det enskilda projektets förutsättningar. Även om ländernas

system för avgiftsuttag av renings- och vattenavgifter böljar fungera,

bl.a. med hjälp av den kunskapsöverföring som förmedlas, är dessa

intäkter inte tillräckliga för både drift och de stora investeringar som

krävs initialt. De fyra deltagande utvecklingsbankerna (Världsbanken,

Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och

Nordiska investeringsbanken) bistår också med extern finansiering i

form av lån.

I beslut (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoUl 1, rskr. 1992/93:138)

avsattes 108 miljoner kronor till finansiellt stöd till en eller flera av-

loppsreningsanläggningar i de baltiska länderna. För akuta insatser och

för hjälp med upprättande av finansiell plan vid avloppsreningsverket i

Riga har Stockholm Vatten AB erhållit 5 miljoner kronor av dessa.

Åtgärdsprogrammet innehåller ett flertal avloppsreningsanläggningar.

Det är viktigt att valet av anläggningar grundas på att mottagarlandet Skr. 1993/94:252

självt prioriterar valet av anläggning så att de ekonomiska åtagandena

landet självt måste göra verkligen uppfylls. En förutsättning är också att

det finansiella stödet används på ett kostnadseffektivt sätt. En särskild

utredare (M 1993:10) har tillsatts för att föreslå vilken eller vilka

anläggningar som bör komma i fråga. Utredaren har avgivit en del-

rapport och det slutliga förslaget skall lämnas till regeringen sommaren

1994. I delrapporten görs den preliminära bedömningen att stödet bör

utgå till en anläggning i vardera baltiskt land i kombination med lån

från de internationella finansieringsinstituten. Arbetet med att identifiera

mottagare och utarbeta ett färdigt förslag för de svenska medlen är

omfattande och tar längre tid än beräknat då huvudinriktningen är att

det skall bli projekt som samfinansieras med något internationellt låne-

institut där en total renovering av reningsverk och avloppsledningar

m.m. kan genomföras. En sådan samfinansiering ger i längden avsevärt

större miljöeffekter och är mer kostnadseffektivt än enskilda svenska

insatser. Mottagarländernas förändrade syn på objekten och deras

möjlighet att avsätta medel utifrån de förändringar som skett sedan

programmet upprättades har bidragit till den förlängda handläggnings-

tiden.

Att ge stöd till projektförberedelser för miljöinvesteringar är ange-

läget då det är en del i investeringsprojekten som ofta är svåra att finan-

siera för länderna själva. Regeringen har avsatt ca 50 miljoner kronor

av 1993/94 års medel för miljöinsatser i Östersjöregionen (prop.

1992/93:179, bet. 1992/93:JoU 19, rskr. 1992/93:361) för stöd till i

första hand projektförberedelser. Objekt som kan komma i fråga är

sådana som väntas leda till investeringar. Stödet planeras att admi-

nistreras av BITS och samordnas med Danmark och Finland.

Inför budgetåret 1994/95 har regeringen i prop. 1993/94:100 bil 15,

(bet. 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209) föreslagit stöd om ytterligare

126,3 miljoner kronor för finansiellt stöd till framförallt avloppsrenings-

anläggningar. Regeringen avser att ge BITS i uppdrag att ta fram för-

slag för storleksordningen 100 miljoner kronor till investeringar som

företrädesvis skall ske genom samfinansiering med de multilaterala

finansieringsinstitutionerna där de svenska medlen i form av gåva,

mjuka lån etc. bidrar till att mobilisera annat kapital. De 100 miljoner

kronorna kan därigenom ge möjlighet att genomföra projekt för mång-

dubbelt större belopp.

2.4 Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker

Sverige finansierar tillsammans med EU:s LIFE-program projekt som

skall leda till att skötselplaner för kustlaguner och vikar i länderna i

Central- och Östeuropa tas fram. Dessa planer är prioriterade insatser

inom åtgärdsprogrammet och skall arbetas fram mellan berörda länder

och experter från Integrated Coastal Zone Planning Management,

ICZM. Den totala kostnaden är ca 4,5 miljoner kronor varav Sverige

finansierar 600 000 kronor.

3 Energieffektivisering och satsning på fömybar Skr. 1993/94:252

energi m.m.

3.1 Trafik

Riksdagen har beslutat att inom ramen for samarbetet om trafik och

miljö i Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers of Tran-

sport, skall 15 miljoner kronor avsättas för finansiering av svenska

punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken (prop. 1992/93:179, bet.

1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:361) om åtgärder mot klimatpåverkan

m.m.). Inom ramen för ovan nämnda konferens har tre arbetsgrupper

arbetat. En med trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik

och miljö där Sverige har ansvaret.

Den ekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen är beroende av ett

väl fungerande transportsystem. Det finns ett stort behov av investering-

ar i vägar och modernisering och upprustning av järnvägsnätet. Bedöm-

ningen är att individernas behov av resor samt deras möjligheter att resa

kommer att öka mycket snabbt, särskilt i de sydöstra länderna kring

Östersjön. Samtidigt är osäkerheten stor om hur snabbt inkomsterna och

den privata konsumtionen kommer att öka och hur kostnaderna för att

resa med olika färdmedel kommer att utvecklas.

Förhållandena och förutsättningarna i de sydöstliga länderna kring

Östersjön är sådana att en utbyggnad av kollektivtrafiken i dessa länder

bör prioriteras. Ekonomierna präglas av brist på utländsk valuta och

medborgarnas privatekonomiska situation är svår. Det finns ett stort

behov av säkra och miljövänliga fordon. Detta gäller även kollektivtrafi-

ken där också bristfälligt underhåll, ineffektivitet och höga driftkost-

nader samt omoderna tekniska system är akuta problem. Privatbilismens

omfattning har varit mycket liten. De fordon som funnits har visat en

mycket dålig miljömässig prestanda. En övergång till marknadsekonomi

kommer att innebära ökad privatbilism, samtidigt som en introduktion

av fordon med bättre miljömässig prestanda successivt kommer att ske.

Rätt genomförd innebär en utbyggnad av kollektivtrafiken att energi-

konsumtionen och avgasutsläppen minskar.

Sammantaget konstaterar arbetsgruppen för trafik och miljö att det

krävs flera olika åtgärder för att uppnå ett miljöanpassat transport-

system:

- bättre utnyttjande av befintlig teknik och teknisk utveckling,

- effektivare utnyttjande av existerande kapacitet i infrastrukturen,

- övergång till mer miljövänliga transportsätt och

- reducering av antalet transporter.

Arbetsgruppen konstaterade att på många platser där traditionella lös-

ningar på trafikproblemen, framför allt vägbyggande, genomförts har de

grundläggande trafikproblemen återkommit. Kapaciteten och framkom-

ligheten i transportsystemet har minskat genom ökad trafik och struktu-

ren har inte förändrats. Ett effektivt transportsystem kräver nya an-

greppssätt som i tillägg till teknik återspeglar miljö- och energifrågor

samt sociala, organisatoriska och samhällsekonomiska aspekter.

15

Exempel på punktinsatser som kan ge omedelbar miljöeffekt: Skr.

- Materiellt bistånd

- Serviceprogram, utbildning, reservdelar m.m. Dessa insatser skall

utformas så att de också kan avse befintliga fordon.

I syfte att på längre sikt stärka kollektivtrafiken i de baltiska länderna

skall medel avsättas till en studie om anpassade kollektivtrafiksystem.

Utöver frågor som drift, organisation och fordon finns det skäl att

speciellt betona vikten av att utveckla lösningar som baseras på begrän-

sade offentliga medel. Det finns flera exempel på lyckade försök i

skilda europeiska städer där tonvikten har varit anpassning, till den

socioekonomiska strukturen och till trafiksystemets egenskaper och

tillgänglighet på kollektivtrafik, snarare än utbyggnad av dyra och

tekniskt avancerade system.

3.2 Energi

Bakgrund

Energisystemen i Central- och Östeuropa uppvisar en rad brister av

ekonomisk, teknisk och miljömässig karaktär. Energianvändningen har

varit och är fortfarande mycket ineffektiv, vilket beror på att energi-

produkterna tidigare under den planmässiga ekonomin inte åsattes några

egentliga priser. Det tekniska underhållet av anläggningar och nät har

varit undermåligt och mycket få åtgärder har hittills vidtagits för att

minska föroreningsutsläppen.

De svenska satsningarna på energieffektiviseringar och minskade

koldioxidutsläpp i Östeuropa har tillkommit både for att kortsiktigt

underlätta energiförsörjningen i berörda länder och för att på ett kost-

nadseffektivt sätt bidra till att minska utsläppen av koldioxid.

Stödinsatserna till Östeuropa på detta område aktualiserades av rege-

ringen i propositionen (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoUll, rskr.

1992/93:138) om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjö-

regionen. Riksdagen anvisade i samband med behandlingen av denna

proposition 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93

för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Våren 1993

godkände riksdagen regeringens förslag om riktlinjer för den svenska

klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoUl 9, rskr.

1992/93:361). En utgångspunkt för denna strategi är att klimatpolitiken

måste utformas i ett internationellt perspektiv och i samarbete med

jordens alla stater. De klimatpolitiska åtgärderna måste också utgå från

högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan åtgär-

derna bör enligt strategin bestämmas av deras effekt för att minska

klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.

Åtgärder som bidrar till energieffektivisering och ökat utnyttjande av

fomybara energislag i Central- och Östeuropa bör ses som en viktig del

av en svensk klimatstrategi för att minska koldioxidutsläpp. Riksdagen

beslutade att för budgetåret 1993/94 anvisa 95 miljoner kronor för detta

1993/94:252

16

program i samband med behandlingen av klimatpropositionen våren Skr. 1993/94:252

1993.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 13)

föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95 för

det fortsatta arbetet inom detta program.

Syftet med åtgärderna från svensk sida är främst att reducera kol-

dioxidutsläppen från energisystemen i Baltikum och Östeuropa. För de

mottagande länderna har emellertid stödet även andra positiva effekter

bl.a. i form av minskat beroende av importerade bränslen och ökad

sysselsättning i samband med uttag och bearbetning av de inhemska

energiråvaroma. Stödet disponeras av Närings- och teknikutveck-

lingsverket, NUTEK.

Stödets ändamål och utformning

Programmets övergripande syfte är att minska klimatpåverkan genom

energieffektiviseringsåtgärder och ett ökat utnyttjande av fomybara

energislag i Baltikum och Östeuropa. De först genomförda projekten

har gått ut på att konvertera fossileldade pannor så att de kan utnyttja

tillgängliga inhemska biobränslen.

De svenska investeringsmedel som kan ställas till förfogande är små

i förhållande till det investeringsbehov som finns inom energisystemen

i Baltikum och Östeuropa. Insatserna i programmet har därför utformats

med sikte på att åstadkomma en demonstrationseffekt, som resulterar i

följdprojekt finansierade av nationella medel. Ett grundläggande krav

har därför varit att projekten kan motiveras ekonomiskt med de förut-

sättningar som gäller i det mottagande landet. För att programmet skall

ha den önskade demonstrationseffekten har det också varit angeläget att

få till stånd ett snabbt genomförande av projekten och att undvika alltför

stora projekt som kräver en komplicerad koordination eller längre pe-

riod av förstudier och förprojektering.

NUTEK har vidare lagt stor vikt vid att tillämpa enkel och lönsam

teknik för att åstadkomma en minskad användning av fossila bränslen.

Byte till inhemska bränslen innebär att projekten kan ges en förhållande-

vis kort återbetalningstid mot bakgrund av prisskillnaderna mot importe-

rade fossila bränslen. NUTEK har också eftersträvat tillförlitliga tek-

niska lösningar som fungerat väl i tidigare projekt.

De svenska medel som hittills ställs till förfogande genom NUTEK

har gått till anläggningsägare i form av lån för installationer och som

bidrag för teknisk assistans i projekterings- och byggnadsskedet. Ränte-

villkoren för lån har motsvarat de som tillämpas av Världsbanken. Detta

innebär för närvarande en räntesats om ca 7-8 %. Amorteringstiden är

på upp till tio år och med en inledande amorteringsfri period på upp till

två år. Säkerhet för lånen krävs i form av inteckning i anläggningen

eller en stadsgaranti.

2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 252

Förväntade miljöeffekter

Skr. 1993/94:252

Tre pannkonverteringsprojekt i vardera Estland, Lettland och Litauen

har hittills slutförts. Dessa projekt har kunnat genomföras inom en

sexmånadersperiod. Två har avsett konvertering från olja och ett kon-

vertering från kol. De har en sammantagen investeringskostnad om ca

11 miljoner kronor, som väntas vara återbetald på 3-4 år, och ger

följande förväntade resultat:

Post

Värde Specifikt värde

Investering

11.000.000

Energiproduktion (MWh/år)

75.000 150 kr/MWh

Kapacitet efter konver-

tering (kW)

Koldixoxid reduktion

(ton/år)

Svavelreduktion (ton/år)

Stoftreduktion (ton/år)

Kväveoxid reduktion (ton/år)

Inbesparat bränsle (kr/år)

15.000 750 kr/kW

25.000

155

36

21

2.720.000

Ytterligare 16 konverteringsprojekt är under genomförande eller ut-

värdering.

I de baltiska länderna planerar NUTEK nu också projekt för att

effektivisera energianvändningen i byggnader, dels i flerfamiljshus dels

i offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Den teknik som kommer

att användas i dessa fåll är isolering av tak, fönstertätning, förbättrad

reglering av värme tillförseln, förbättrad tappvarmvattendistribution,

värmeväxling i undercentraler och mätning.

Ett tredje slag av projekt som kan komma ifråga är reduktion av

förluster i fjärrvärmedistribution genom att installera undercentraler med

värmeväxlare och isolering av begränsade fjärrvärmenät.

Även projekt inom elgenerering med kostnadseffektiva åtgärder som

balansering av turbiner eller instrumentering för driftstyming kan bli

aktuella.

Det första pannkonverteringsprojektet följs upp med en utbildning

och med ett kurs- och informationsmaterial.

18

Samverkan och organisationsformer

Skr. 1993/94:252

NUTEK strävar efter att samverka med bl.a. centrala och regionala

myndigheter i mottagarländerna med inriktning att finna lokala ansvari-

ga partners, t.ex. kommuner eller energiföretag som levererar värme till

bostäder eller byggnader. Efter en teknisk/ekonomisk värdering har

lämpliga projektförslag valts ut. Utvalda projektförslag har sedan stämts

av med berörda ministerier för att undvika att projekt genomförs som

inte ligger i linje med den politiken i mottagarlandet. När projektet har

startat är det anläggningsägaren som har ansvar för genomförandet.

NUTEK ger konsultstöd när det gäller att formulera anbudsförfrågan,

utvärdering av anbud, upphandling, byggande, driftstart och anlägg-

ningsprov.

NUTEK har ett informellt informationsutbyte om projektförslag och

pågående projekt med Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och

EU:s kontor i syfte att koordinera verksamheten. I samband med beslut

om finansiering av konkreta projekt sker också informationsutbyte med

Nordiska miljöfinansieringsbolaget, NEFCO, Swedecorp, BITS, Export-

kreditnämnden, EKN m.fl.

Erfarenheter och slutsatser

Arbetet har följts av en oberoende utvärderingsgrupp med deltagare från

de medverkande länderna. Gruppens medlemmar har haft som uppdrag

att utvärdera och vidarebefordra erfarenheter från uppförandet av de

första anläggningarna i Estland, Lettland och Litauen.

Projekten bygger på de lokala förhållandena samt på den lokala am-

bitionen att medverka i och driva projekt av detta slag. Utvärderingen

av de tre första projekten har visat på behovet att utbilda och informera

blivande partners för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Semina-

rier och kurser kommer därför att genomföras i anslutning till projekten

och utbildningsmaterial på det lokala språket kommer att tas fram.

I samband med genomförandet av projekten har ett antal konkreta

frågeställningar kunnat identifieras och lösas. Det gäller sådana frågor

som avtal, ansvarsförbindelse, registrering av ansvarsförbindelse, firma-

tecknande m.m. I länderna finns liten erfarenhet av lånehantering och

situationen påverkas i dagsläget fortfarande av oklara ägarstrukturer och

ofullständig underbyggande lagstiftning.

Vid de genomförda investeringarna har orderbeloppen fördelat sig

grovt räknat på två tredjedelar importerad utrustning och en tredjedel

inhemsk produktion, främst byggnadsarbeten. Svensk tillverknings-

industri har visat sig vara konkurrenskraftig i internationell jämförelse

för importerad utrustning. I samband med genomförandet av de enskilda

projekten har initiativ tagits till produktions- eller affärssamarbete mel-

lan svenska och lokala företag.

19

Framtida inriktning

Skr. 1993/94:252

Den hittills genomförda verksamheten visar att det finns ett stort finan-

sieringsbehov för energiinvesteringar i Östeuropa. Den svenska låne-

finansieringen möjliggör därför genomförandet av projekt som annars

skulle ha dröjt.

Efter en inledande fas med tyngdpunkten i de baltiska staterna kom-

mer nu insatserna att utvidgas till andra central- och östeuropeiska

områden bl.a. Polen och västra Ryssland.

Programmet kommer enligt NUTEK att inriktas mot projekt som

normalt inte täcks in av andra internationella finansiärer som exempel-

vis Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken. De svenska pro-

jekten med sin mindre omfattning kan genomföras snabbt. Den här

typen av projekt har också ett demonstrations- och utbildningsinnehåll

för en bred grupp av mottagare. EU:s PHARE respektive TACIS-

program har också en annan inriktning, mot bidrag för tekniskt stöd,

men ej finansiering av mindre projekt.

Den pågående verksamheten har gett värdefulla insikter om klimat-

och miljöpolitiska åtgärders ekonomi, genomförande och utsläpps-

begränsningamas varaktighet i de mottagande länderna. Detta kunnande

bör ge Sverige en möjlighet att konstruktivt bidra till det fortsatta in-

ternationella samarbetet inom klimatområdet.

4 Kärnsäkerhet och strålskydd

4.1 Kärnsäkerhet

Alltsedan Tjemobylolyckan år 1986 har säkerhetsnivån i framför allt de

äldre sovjetiskbyggda kärnkraftverken i Östeuropa ifrågasatts. I och

med östblockets upplösning i böijan av 1990-talet har flertalet östländer

med denna typ av reaktorer sökt hjälp från väst med att förbättra säker-

heten i kärnkraftverken och att få tillgång till västerländskt kunnande

och teknik på energiområdet för att trygga en framtida säker elproduk-

tion. De stater som främst avses är Bulgarien, Litauen, Rumänien,

Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina och Ungern.

Flera av dessa länder är fortfarande starkt beroende av kärnkraften

för fortsatt tryggad elproduktion och i flera fell också för värmeproduk-

tion. Samtidigt är det effektiva energiutnyttjandet i det tidigare öst-

blocket betydligt sämre än i väst bl.a. till följd av föråldrad och eftersatt

teknik på distributions- och användarsidan. Det tidigare planekonomiska

systemet har heller inte främjat insatser för energieffektivisering och

energihushållning vilket ytterligare försvårat den omställningsprocess

som nu pågår.

20

Västs insatser för förbättrad kärnsäkerhet i öst har tagit festa på dessa Skr. 1993/94:252

förhållanden. Vid G-7:s toppmöte i Miinchen sommaren 1992 lades

principerna för kämsäkerhetsstödet till Östeuropa och det forna Sov-

jetunionen fest genom följande utgångspunkter:

- alla aktiviteter skall avse fredliga syften och mottagarstatema för-

väntas vara anslutna till icke-spridningsfördraget (NPT),

- ansvaret för kärnsäkerheten åvilar den som driver kärntekniska an-

läggningar,

- mottagarländerna skall tillskapa en lagstiftning som säkerställer en

klar fördelning av ansvaret mellan den som driver kärntekniska an-

läggningar och de organ som skall utöva säkerhetstillsyn av verksam-

heten.

G-7 mötet lade fest fem områden för kämsäkerhetssamarbete:

1. förbättrad säkerhet vid drift av kärnkraftverk

2. kortsiktiga tekniska förbättringar i äldre anläggningar baserade på

säkerhetsanalyser, utgående från att anläggningar som inte kan

upprustas till internationellt acceptabel säkerhetsnivå skall stängas

så snart energisituationen så medger

3. förbättrad säkerhetstillsyn genom oberoende tillsynsorgan

4. utvärdering av energialternativ för att minska behovet av mindre

säkra kärnkraftverk

5. uppgradering av säkerheten i nyare kärnkraftverk

Sverige har anslutit sig till G-7:s principer för kämsäkerhetsstödet till

Östeuropa. Även G-24:s arbete med samordning av bilaterala insatser

för förbättrad kärnsäkerhet i öst utgår från dessa principer. G-24 arbetet

tar i första hand festa på områdena 1 - 3 där område 2 också blivit

föremål för insatser inom den multilaterala kämsäkerhetsfonden, NSA,

(Nuclear Safety Account) under Europeiska utvecklingsbankens, admini-

stration. Område 4 och 5 behandlas huvudsakligen inom de internatio-

nella finansieringsinstitutionerna (Världsbanken, Europeiska utvecklings-

banken m.fl.).

Sverige verkade tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt

för att upprätta NSA. Genom NSA har 1,2 miljarder kronor hittills

mobiliserats för allmänt säkerhetshöjande insatser. Sverige har hittills

bidragit med närmare 60 miljoner kronor till fonden.

Det svenska stödet och samarbetet riktas främst till Litauen. Pro-

grammet innebär dels ett stöd till den litauiska säkerhetsmyndigheten

VATESI, dels säkerhetstekniska förbättringar av de två Ignalina-

reaktorema. Begränsat samarbete finns också med Ryssland framförallt

genom samarbete inom EU:s Östeuropaprogram och inom ramen för

nordisk koordinering av bilaterala projekt. Insatserna följer G-7:s och

G-24:s principer och samordnas med insatser från andra länder och från

Nuclear Safety Account. Stödet har omfettat 10 miljoner kronor bud-

getåret 1991/92; 65 miljoner kronor 1992/93 och 47 miljoner kronor

1993/94. Statens kämkraftinspektion, SKI, är den myndighet som kana-

liserar insatserna till Litauen och Ignalina. SKI har också upprättat

21

program for arbete med förbättrad kontroll av hantering av kärnämne i Skr. 1993/94:252

Kaszakstan, Ukraina och Vitryssland.

Medel har anvisats i enlighet med prop. 1989/90:100 bil. 5, bet.

1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet.

1990/91 :UU15, rskr. 1990/91:242, prop. 1991/92:100 bil. 4, bet.

1991/92:UU16, rskr. 1991/92:233, prop. 1992/93:99, bet.

1992/93 :JoUll, rskr. 1992/93:138, prop. 1992/93:179, bet.

1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:361.

En väsentlig utgångspunkt för det svenska stödet är att Ignalinareak-

torema spelar en central roll i elförsöijningen i Litauen. Även Lettland

och Vitryssland är till viss del beroende av elproduktionen från Igna-

lina. Reaktorerna beräknas därför behöva drivas under flera år fram-

över. En beräknad tidpunkt för avveckling av reaktorerna ligger ca 8 -

10 år fram i tiden. Efter den tidsperioden behövs en omfettande reno-

vering av härdregionen, vilket det inte planeras för av den litauiska

regeringen. Samtidigt beräknas en tidsperiod om 8 - 10 år behövas för

att planera för Baltikums framtida energiförsörjning och att bygga och

ta i drift anläggningar för produktion av ersättningsenergi.

Mot bakgrund av dessa förhållanden är målet för det svenska stödet

till kärnkraftverket i Ignalina och till det litauiska kämsäkerhetspro-

grammet att så långt som möjligt minska sannolikheten för att en käm-

kraftsolycka med stora radioaktiva utsläpp skall inträffa fram till av-

vecklingstidpunkten för anläggningen.

Samarbetet med Litauen sker inom tre områden; Myndighetssamarbe-

te, inkluderande direkt erfarenhetsutbyte mellan Statens kämkraftinspek-

tion (SKI), Svensk Anläggningsprovning AB (SA) och den litauiska sä-

kerhetsmyndigheten VATESI; Industrisamarbete, med deltagande från

bl.a. ABB TRC, Vattenfall AB, Sydkraft AB och Studsvik AB; Tek-

niska systemförbättringar, med deltagande från bl.a. ABB Atom AB,

Svensk kämbränslehantering AB (SKB), Studsvik AB och Vattenfall

AB.

Med de projekt som bas som det svensk-litauiska samarbetet initierat

kunde styrelsen för Nuclear Safety Account i februari 1994 godkänna

ett internationellt program för säkerhetsforbättringar i Ignalina till en

total kostnad av 32 miljoner ECU. Beslutet utgår från ett åtagande från

Litauens sida att inte driva reaktorerna längre än till den tidpunkt då

omfettande härdrenoveringar krävs. Vidare bygger NSA:s beslut på

förutsättningen att en fullständig säkerhetsstudie genomförs för båda

reaktorerna före utgången av 1995 och att en reaktor stängs senast den

30 juni 1998 om säkerhetsförhållandena så kräver eller om elenergi-

behovet kan tillgodoses på annat sätt vid den tidpunkten. Säkerhetsstudi-

en och en granskning av denna ingår som stödprojekt till Litauen. NSA

beslutade i april 1994 att avsätta ytterligare 7 miljoner ECU för att

bekosta projektets genomförande. Det förutsätts i NSA:s beslut att det

svenska programmet och andra bilaterala samarbetsprojekt skall an-

passas till och komplettera de insatser som finansieras via NSA.

I det sammanhanget är det viktigt att understryka att de svenska och

internationella satsningar som görs i de östeuropeiska kärnkraftverken 22

inte avser att förlänga deras tekniska livstid utan syftar till att åstad-

komina en så säker driftssituation som möjligt under den överblickbara Skr. 1993/94:252

tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda

länder.

Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är det därför

angeläget med såväl nationella som internationella insatser för att stödja

öststaterna i planeringen och utvecklingen av en alternativ, säker och

miljöanpassad energiproduktion och framför allt för att åstadkomma en

effektivare och resurssnålare energianvändning. De svenska insatserna

inom detta område redovisas under avsnitt 3.2.

Atomansvar

I anslutning till det svenska stödprogrammet for ökad kärnsäkerhet i

Litauen och vid Ignalinaverket har frågan om reglering av de rättsliga

förhållandena rörande skadeståndsansvar vid en kämenergiolycka accen-

tuerats. De svenska företag som involverats i stödprogrammet har de-

klarerat att man inte kan leverera teknisk utrustning till Ignalinaverket

med mindre än att man friskrivs från skadeståndsansvar gentemot tredje

man i händelse av en olycka i Ignalinaverket. Detta ställningstagande är

bl.a. baserat på de förhållanden som råder i Västeuropa och övriga

OECD länder där lagstiftat skadeståndsansvar åvilar innehava-

ren/operatören av en kärnteknisk anläggning. Genom svenskt initiativ

bl.a. inom Internationella atomenergiorganet, IAEA, G-24 (OECD-

ländema) och Nuclear Safety Account har ansvarsfrågan lyfts fram och

det pågår för närvarande ett intensivt internationellt arbete med att få en

så stor anslutning som möjligt till befintliga konventioner på området

och att få berörda länder att infora relevant nationell lagstiftning.

Konventioner om atomansvar

I de västeuropeiska länderna bygger lagstiftningen om skadeståndsan-

svar gentemot tredje man vid en atomolycka på 1960 års Pariskonven-

tion och 1963 års tilläggskonvention, den s.k. Brysselkonventionen.

Konventionssystemet innebär bl.a. att skadeståndsansvaret gentemot

tredje man strikt åvilar anläggningsinnehavaren/operatören av en kärn-

teknisk anläggning och att det endast kan utkrävas av denne. Konventio-

nerna har ratificerats av de västeuropeiska OECD-ländema. En annan

konvention, den s.k. Wienkonventionen om civilrättsligt ansvar för

atomskada, som vilar på samma huvudprinciper som Pariskonventionen,

är öppen för anslutning för alla stater. Ett särskilt protokoll, det s.k.

Joint Protocol, rörande tillämpningen av Wien- och Pariskonventionema

om atomansvar länkar samman de båda konventionerna. Genom proto-

kollet utvidgas det geografiska tillämpningsområdet för båda konventio-

nerna. Härigenom kan fler skadelidande få ekonomisk ersättning enligt

någon av konventionerna. Litauen och Estland har nyligen anslutit sig

till Wienkonventionen och ytterligare några östländer överväger för

närvarande anslutning.

Innan berörda östeuropeiska stater är anslutna till det internationella 23

regelsystemet och har infört en nationell lagstiftning i enlighet med

konventionsreglema kan företag som levererar utrustning till de aktuella Skr. 1993/94:252

kärnkraftverken riskera att ställas till ansvar för atomskada vid tillbud i

anläggningen och särskilt vid skada för tredje man, vare sig de orsakat

tillbudet eller ej. Flera av de större västliga kämkraftföretagen har

därför deklarerat att man inte är beredda att leverera utrustning eller

delta i ingenjörsarbeten i östreaktorer förrän ansvarsfrågorna fått en

acceptabel juridisk lösning.

För budgetåret 1994/95 har (prop. 1993/94:100 bil. 4 och bil. 15)

regeringen föreslagit sammanlagt 73,5 miljoner kronor för kämsäker-

hets samarbete.

4.2 Strålskydd

Även strålskyddssamarbetet går tillbaka till Tjemobylolyckan år 1986

och de konsekvenser den fått för flertalet av de nu oberoende staterna i

det forna Sovjetunionen. Till detta kommer att en hel del kärnteknisk

och annan radiologisk verksamhet bedrivits i dessa stater under den

tidigare regimen vilket i dag leder till stora problem bl.a. när det gäller

omhändertagande och slutförvaring av kvarlämnat radioaktivt avfall.

Medel har anvisats i enlighet med prop. 1989/90:100 bil. 5, bet.

1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet.

1990/91 :UU15, rskr. 1990/91:242, prop. 1991/92:100 bil. 4, bet.

1991/92:UU16, rskr. 1991/92:233, prop. 1992/93:99, bet.

1992/93 .JoUll, rskr. 1992/93:138, prop. 1992/93:179, bet.

1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:361.

Genom den tidigare centraliseringen av strålskyddskunnande, mät-

kapacitet och analysmöjligheter stod, i samband med upplösningen av

Sovjetunionen, flera av de nya oberoende staterna utan de strålskydds-

resurser som behövs för att göra oberoende bedömningar av strålnings-

miljön på det egna territoriet och att vidta relevanta skyddsåtgärder.

Det svenska samarbetet på strålskydd sområdet har därför, i samråd

med de berörda staterna, främst utformats för att hjälpa till med upp-

byggnad av en effektiv strålskyddsorganisation och att assistera vid

akuta strålskyddsproblem. De områden som därvid lyfts fram är hjälp

med utbildning av personal, bidrag till mät- och analysutrustning, hjälp

med utformning av beredskap mot radiologiska olyckor, avfallshante-

ring och miljökontroll. Stödet har omfattat 5 miljoner kronor budgetåret

1991/92; 8 miljoner kronor 1992/93 och 12 miljoner kronor 1993/94.

Statens strålskyddsinstitut, SSI, samordnar det svenska strålskyddssam-

arbetet med Östeuropa.

På strålskydds- och avfallsområdet är den internationella samord-

ningen inte lika välutvecklad som inom kämsäkerhetsområdet. Detta

beror framför allt på att det är de omedelbara riskerna för olyckor i

kärnkraftverk som har givits högsta prioritet i det internationella sam-

arbetet. Det svenska strålskyddssamarbetet har därför i första hand

kommit att samordnas med de övriga nordiska ländernas insatser i

närområdet och med strålskyddsprogram som drivs genom Internationel-

la Atomenergiorganet IAEA och EU.

24

Strålskyddssamarbetet har hittills bl.a. lett till förbättrat varnings- Skr. 1993/94:252

system for förhöjda strålningsnivåer runt Östersjön genom att automatis-

ka mätstationer av liknande typ som finns i Sverige och i de övriga

nordiska länderna har installerats i Estland, Lettland och Litauen. För

närvarande förbereds en ökad satsning inom området omhändertagande

och slutförvaring av radioaktivt avfåll i Ryssland och de baltiska stater-

na. Samordnade projekt mellan Sverige och några av de nordiska län-

derna pågår redan i Estland, bl.a. i Sillamäe och i Paldiski.

För budgetåret 1993/94 har regeringen i prop. 1993/94:100 bil. 15

föreslagit 12,5 miljoner kronor för fortsatt strålskyddssamarbete.

5 Kunskapsöverföring och tekniskt bistånd

Medel för kunskapsöverföring under Miljö- och naturresursdepar-

tementets huvudtitel uppgår för budgetåren 1992/93-1993/94 till ca 40

miljoner kronor exkl. kärnsäkerhet och strålskydd.

Sedan budgetåret 1990/91 har Sverige ett särskilt samarbetsprogram

för de tidigare socialistiska länderna i Central- och Östeuropa för att

stödja den pågående liberaliseringsprocessen. Projekten var såväl

kunskapsöverföring som bidrag till förstudier och utrustning avseende

t.ex. vattenreningsverk. Redan hösten 1991 gjordes ett nytt treårspro-

gram under Utrikesdepartementets huvudtitel, avseende 1 miljard kronor

till östsamarbete per år. Inriktningen av stödet under pågående treårs-

program har, på grundval av den utvärdering som gjordes av de första

årens program inte ändrats i någon större utsträckning. Det nuvarande

treårsprogrammet gäller för perioden 1992/93 - 1994/95. Huvuddelen är

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa avser olika former av

kunskapsöverföring i syfte att stödja den politiska och ekonomiska

omvandlingsprocessen i dessa länder. Åtgärder för att bevara och

förbättra miljön, särskilt i Östersjön, har också hög prioritet och miljön

nämns särskilt bland målsättningarna för det svenska östsamarbetet.

Från Utrikesdepartementets medel för kunskapsöverföring finansieras

via Svenska Institutet, SI, forskarutbyten m.m. på miljöområdet.

5.1 Statens naturvårdsverk

Inom ramen för de medel Naturvårdsverket disponerar för förvaltnings-

stöd m.m. som anvisats (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoUll, rskr.

1992/93:138, prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoUl 9, rskr.

1992/93:361) bedrivs projekt i Baltikum och Polen om bl.a. stöd till

kartläggning och inventeringar för avveckling av ozonnedbrytande

ämnen. Stöd ges också till uppbyggnad av två stationer i Litauen och

Ryssland inom det europeiska nätet av luftövervakningsstationer,

EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme). Målet

är att man ska uppnå och bibehålla internationellt accepterad mätstan-

dard vid dessa stationer.

25

5.2 BITS

Skr. 1993/94:252

Den största delen av det miljöbistånd som ges över anslagsposten G1

under Utrikesdepartementets huvudtitel, samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa förmedlas via Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). I BITS:s uppdrag ligger att

genom kunskapsöverföring stödja den politiska och ekonomiska reform-

processen och åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön.

BITS stöd till miljösektom har utformats för att om möjligt komplet-

tera pågående arbete inom HELCOM och, vad gäller Baltikum, de

regeringsavtal som tecknats med respektive land. De största insatserna

har avsett förstudier och projektering av avloppsreningsverk, men in-

satser har även gjorts i form av undersökningar och förslag till åt-

gärdsprogram för vissa miljöproblem, för lagstiftning, utbildning m.m.

BITS finansierar också svenska konsulter i miljöprojekt i Europeiska

utvecklingsbanken respektive Världsbanken genom sina särskilda kon-

sultfonder. Totalt har 13,5 miljoner kronor beviljats för sådan finan-

siering.

BITS har sedan 1991 totalt beviljat 16 miljoner kronor till fördjupat

vänortssamarbete mellan svenska kommuner och kommuner i Baltikum

och Polen. Medlen fördelas av Svensk Kommunförbundet enligt rikt-

linjer från BITS. Av de hittills beviljade medlen har en ijärdedel gått till

miljösektom dvs. ca 4 miljoner kronor. En utvärdering av det fördjupa-

de vänortssamarbetet har visat att det förefaller vara kostnadseffektivt.

Lantmäteri- och fastighetsdataområdet

Mark och vatten utgör en begränsad resurs och behöver förvaltas av

människan på ett framsynt sätt. Skälen till detta är många, t.ex:

- för att utveckla och öka produktionen av förnyelsebara resurser som

livsmedel och skog i syfte att möta behoven från en växande befolk-

ning och behovet av välfärdstillväxt,

- för att förbättra levnadsstandarden för en växande befolkning,

- for att införa en fungerande marknadsekonomi är äganderätten till

marken central

- för att öka effektiviteten i ekonomiska system i syfte att stimulera

ekonomisk tillväxt.

Väl definierade äganderätter fordrar ett väl fungerande lantmäteri-

system och det är ju därför satsningar inom Lantmäteriområdet utgör ett

nyckelområde för en utveckling av ett fritt och öppet samhälle.

En förutsättning för förbättrad markförvaltning är tillgång till infor-

mation om marken, t.ex. ägande och andra faktorer som påverkar mar-

kanvändningen. Sådan information behöver de som brukar marken,

aktörer på fastighetsmarknaden och myndigheter på alla nivåer.

I Central- och Östeuropa är situationen långt ifrån tillfredsställande.

Tradition av fastighetsregistrering m.m. saknas eller har avbrutits på

grund av politiska beslut. I stället har planekonomiska system införts.

Förutsättningarna saknas därmed alternativt krävs stora nyinvesteringar

för att lägga en grund för övergång till marknadsekonomi.

26

Regeringen har inlett en biståndsverksamhet på lantmäteriområdet. Skr. 1993/94:252

Insatserna har främst utförts av Lantmäteriverket och Centralnämnden

for fastighetsdata genom tjänsteexportbolaget Swedesurvey AB samt

Satellitbild AB. Finansieringen har från svenskt håll skett genom BITS

och Svenska Institutet.

De initiala insatserna för att få igång uppbyggnad av markförvalt-

ningssystem enligt västerländsk modell har inriktats på kunskapsöverfö-

ring. Sedan starten 1990 har ca 300 nyckelpersoner från Central- och

Östeuropa genomgått två till fyra veckor långa kurser i Sverige i

Swedesurvey AB:s regi. Förläggningen av utbildningen till Sverige och

inte till hemlandet har gjorts medvetet för att skapa en reell förutsätt-

ning för deltagarna att förstå hur markförvaltning och marknadsekonomi

fungerar i västvärlden. Deltagarna har efter hemkomsten kommit att bli

centrala personer i systemomläggningen.

Efter utbildningen i Sverige har det varit angeläget att stötta igång-

sättning av landreformema i respektive land. Det sker i form av institu-

tionellt samarbete mellan svenska och utländska systermyndigheter på

lantmäteriområdet.

I Ryssland har Sverige bistått med analys och underlag för lagstift-

ning avseende markförvaltning. Vidare stöttas landreformprojekt i

Novgorods län. Biståndet har varit mycket framgångsrikt och lett till att

Ryssland i Novgorod kommer att etablera utbildning av lantmäteriperso-

nal för landreformarbetet i hela västra Ryssland. Sverige biträder också

vid omskolning av ryska officerare till lantmätaripersonal i Novgorod.

I Lettland och Litauen stöttar Sverige liknande landreformprojekt som

i Novgorod. Intresset från Estland har också varit stort men inte kon-

kretiserats i samma utsträckning.

Tillgången på aktuell landstäckande geografisk information är starkt

begränsad i de baltiska staterna. Före unionsupplösningen skedde all

topografisk kartläggning över dessa länder från stora enheter i S:t

Petersburg och Minsk i Vitryssland. Där förvaras också grundmateria-

let. Av politiska orsaker har de nya baltiska staterna inte fått överta

denna information. Man står således utan kartorganisation och geode-

tiskt och topografiskt grundmaterial.

För att hjälpa upp situationen har Sverige genom Satellitbild AB

beslutat bidra till landstäckande topografisk satellitbildskartering i skala

1:50 000. Detta är det enskilt största projektet på lantmäteriområdet.

Sverige försöker även stimulera etablering av nya nätverk för ledare

och specialister på lantmäteriområdet över den tidigare öst-västbarriä-

ren. Detta bedöms vara särskilt viktigt eftersom ett nära och förtroende-

fullt samarbete över nationsgränserna lägger grunden för standardisering

och harmonisering av det framtida informationsutbytet. Insikten om

detta har ökat under det pågående arbetet med Östersjövision 2010.

Sverige lämnar stöd på lantmäteriområdet till Central- och Östeuropa

även via UN-ECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa. Via

seminarier och praktiskt orienterade s.k. workshops stöttas länder som

håller på med eller ska till att lägga om sina markförvaltningssystem.

Sammanfattningsvis uppgår den beslutade samlade svenska insatsen 27

på lantmäteri- och fastighetsdataområdet sedan 1990 till ca 60 miljoner

kronor. Mångdubbelt större insatser har gjorts från mottagarländernas Skr. 1993/94:252

sida.

5.3 SIDA

SIDA fordelar medel till enskilda organisationer för samarbetsprojekt

syftande till att bygga upp olika slags organisationer i mottagarländerna.

Med de största organisationerna, däribland Naturskyddsföreningen på

miljöområdet, har SIDA ramavtal.

Totalt har enskilda organisationers insatser på miljöområdet, antingen

som miljöprojekt eller projekt med miljökomponenter, erhållit stöd med

drygt 26 miljoner kronor under Utrikesdepartementets anslag for kun-

skapsöverföring till Central- och Östeuropa. SIDA:s bidrag till enskilda

organisationer har utvärderats och överlag funnits fungera.

6 Annan finansiering av miljöinsatser i

Östeuropa

6.1 NEFCO och de internationella finansieringsinstituten

NEFCO

Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) är ett riskkapitalinstitut

med uppgift att finansiera miljöprojekt i Central- och Östeuropa.

NEFCO upprättades år 1990 av de nordiska länderna med målsättningen

att i Nordens närområden underlätta genomförandet av miljöprojekt som

bygger på samarbetet på företagsnivå och som samtidigt ger positiva

miljöeffekter för Norden.

I och med att projekt med nordisk miljöeffekt prioriteras ligger

tyngdpunkten på vatten och luftvård, dvs. projekt som leder till

minskade utsläpp i tillrinningsområdet för Östersjön och Barnets hav

eller reduktion av gränsöverskridande luftföroreningar.

Inom ramen för de nordiska miljöministrarnas inititativ avseende

miljöinsatser i Barentsregionen har NEFCO fått i uppdrag att göra en

kartläggning av konkreta miljöprojekt som skulle lämpa sig för nordiska

insatser. Detta arbete har inletts och förväntas kunna bli genomfört

under 1994-95. Inom ramen för åtgärdsprogrammet för Östersjön

planerar NEFCO att tillsammans med nordiska kommunala vattenbolag

gå in som delägare i vattenbolag i bl.a. Kaunas, Riga och Liepaja för

investeringar i vattenrening.

Sveriges bidrag till NEFCO till vilken Sverige utfäst sammanlagt

14,8 miljoner ECU över sexårsperioden 1990/91-1995/96, eller ca 23

miljoner kronor per år.

28

De internationella finansieringsinstituten

De internationella finansiella institutionerna, framfor allt Världsbanken

(IBRD) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), spelar en central

roll på miljöområdet i regionen. Genom att erbjuda svensk

samfinansiering i samband med angelägna miljöprojekt kan de samlade

finansieringsvillkoren göras attraktivare för mottagarlandet, vilket inte

sällan är av avgörande betydelse för att projektet realiseras. Svenska

medel kan också användas för projektförberedelser som inte kan

finansieras med lånemedel. Detta är ofta en förutsättning för bankernas

arbete. Genom att koordinera bilaterala och multilaterala insatser kan

Sverige alltså påverka såväl institutionerna som mottagarländerna att

ytterligare prioritera projekt som är angelägna ur miljösynpunkt.

Sverige är pådrivande i de finansiella institutionernas arbete på

miljöområdet. När EBRD bildades arbetade Sverige aktivt för att i

stadgan uttryckligen ange att banken inom ramen för hela sin

verksamhet skall stödja en från miljösynpunkt sund och hållbar

utveckling. En motsvarande policy infördes inom Världsbanken år

1989.

En viktig uppgift är att bevaka att denna integration av miljöaspekter

genomförs fullt ut. De svenska representanterna vid respektive

institution ägnar därför särskild uppmärksamhet åt miljöfrågorna.

Energisektorn är i detta sammanhang av särskild betydelse med tanke på

den stora potential för effektivare energianvändning som finns i

regionen.

Sverige arbetar även aktivt för att öka institutionernas insatser i mera

renodlade miljöprojekt. Det gäller inte minst de projekt som har

identifierats inom ramen för åtgärdsprogrammet för rening av

Östersjön. Flera projekt som framför allt avser avloppsrening har också

tagits upp i institutionernas låneplanering.

6.2 Övriga nordiska länder

Övriga nordiska länder har också omfattande finansiellt stöd till

miljöområdet i Central- och Östeuropa. Finland har mellan åren 1990-

1993 bistått med 233 miljoner finska mark. Under 1992-1993 bistod

Norge med ca 100 miljoner norska kronor till miljöprojekt inkl, länder

utanför Östeuropa. Danmarks bistånd mellan 1991-1993 uppgår till 420

miljoner danska kronor.

7 Sammanfattning

Inför budgetåret 1990/91 beslutade riksdagen att 1 miljard kronor skulle

avsättas för kommande treårsperiod för att stödja den pågående

liberaliseringsprocessen i Central- och Östeuropa, vilket inkluderar

satsningar på miljöområdet.

Skr. 1993/94:252

29

Budgetåret 1992/93 beslutades om 1 miljard kronor per år i tne år Skr. 1993/94:252

under Utrikesdepartementets huvudtitel for framförallt olika former av

kunskapsöverföring i syfte att stödja den politiska och ekonomiska

omvandlingsprocessen i dessa länder.

Budgetåren 1992/93 och 1993/94 uppgår det totala stödet till

miljöbistånd drygt 650 miljoner kronor, varav ca 50-60 miljoner kronor

årligen beslutats av BITS. För budgetåret 1994/95 har totalt ca 350

miljoner kronor föreslagits/anvisats för miljöbistånd. Av dessa avser ca

135 miljoner kronor åtgärdsprogrammet för Östersjön, 87,5 miljoner

kronor för fortsatta satsningar på energieffektivisering och introduktion

av nya energislag, 85 miljoner kronor för kärnsäkerhet och strålskydd

och resterande medel huvudsakligen för kunskapsöverföring och

tekniskt bistånd till samtliga ändamål som beslutas av BITS.

I tabellen nedan redovisas miljöbiståndet 1992/93-1994/95 fördelat på

insatsområde och år. För 1994/95 har inte riksdagen behandlat alla

förslag. På vissa områden där miljöbiståndet utgör en del av ett samlat

anslag är uppskattningar svåra att göra för pågående och framtida

budgetår (tkr).

1992/93

1993/94

1994/95

Summa

Åtgärdsprogrammet

för Östersjön

162 000

5)

83 000

5)

156 000

5)

401 000

5)

Energieffektivi-

sering och sats-

ning på förnybar

energi m.m.

45 000

110 000

87 500

242 500

Kärnsäkerhet, strål-

skydd 1)

103 000

89 000

85 000

292 000

3)

Kunskapsöverföring

och tekniskt bi-

stånd exkl. Öster-

sjön

35 000

4)

25 000

4)

25 000

4)

85 000

4)

Lantmäteri och

fastighetsdata-

området

27 000

10 000

60 000

2)

Summa per år (tkr)

372 000

317 000

353 500

—

1) Här ingår Ukraina, Vitryssland och Kaszakstan

2) Totalt sedan 1990

3) Inklusive 15 miljoner kronor budgetåret 1991/92

4) Uppskattat belopp av BITS och SIDA:s insatser exklusive

åtgärdsprogrammet och lantmäteri- och fåstighetsdataområdet

5) Här ingår ett uppskattat belopp om 20 miljoner kronor per år

från BITS-medel.

30

Av tabellen nedan framgår fördelningen av hitills fördelat stöd fr.o.m. Skr. 1993/94:252

1990/91 på insatsområde och land eller där det är fråga om insatser som

är gemensamma för flera länder (tkr).

Estland

Lett-

land

Litauen

Men

Ryss-

land

Gemen-

samt

stöd

Summa

Åtgärdsprogrammet för

Östersjön

6 556

9 795

9 100

25 205

5 000

4 780

60 436

Energieffektivisering,

fömybar energi

21 800

17 200

24 200

2)

3)

-

63 200

Kärnsäkerhet,

strålskydd 1)

4 555

2 040

116 105

-

3 605

75 070

201 375

Kunskapsöverföring

exkl. Östersjön

3 470

11 090

7 733

57 910

4)

250

41 381

121 834

Lantmäteri och fas-

tighetsdataområdet

13 461

10 565

14 009

4 376

14 327

3 622

60 360

Summa per land

(tkr)

49 842

50 690

171 147

87 491

23 182

124 853

507 205

1) Stöd lämnas också till:

Ukraina med 2 425 tkr

Vitryssland med 1 300 tkr

Kaszakstan med 2 000 tkr

2) Förhandlingar pågår om stöd för 18 milj.k

3) Förhandlingar pågår om stöd for 13 milj.kr.

4) Viss utrustning till vattenreningsverk ingår

Ca 750 miljoner kronor har anvisats för miljöbistånd sedan 1990/91 -

1993/94. Sammanlagt har drygt 500 miljoner kronor fördelats på olika

projektinsatser. Till dessa projektinsatser skall läggas insatser där

planeringen är långt framskriden dvs. ca 50 miljoner kronor för bl.a.

projektförberedelser och ca 100 miljoner kronor som skall användas till

avloppsreningsanläggningar i de baltiska länderna inom ramen för

åtgärdsprogrammet för Östersjön, 15 miljoner kronor för insatser inom

trafikområdet, ca 30 miljoner kronor för åtgärder på energiområdet som

är under förhandling samt ytterligare 30 miljoner kronor på

energiområdet där ändamålet är beslutat, men projektutformningen

återstår.

Kunskapsöverföring, förvaltningsstöd, tekniskt bistånd och annat

bidrag för att öka kunskap hos såväl myndigheter som befolkning är

grundläggande insatser för att möjliggöra för mottagaren att bygga upp

egna resurser för miljöskyddsinsatser och för att tillgodogöra sig annat

31

stöd. Den totala omfattningen av denna typ av stöd uppgår hittills till ca Skr. 1993/94:252

220 miljoner kronor. Till det skall läggas den kunskap och utbildning

som ges kopplat till specifika projekt som tex energieffektivisering.

Inom lantmäteriområdet har insatserna koncentrerats på stöd till

landreformema, införande av markförvaltningssystem och geografiska

informationssystem. För åtgärder mot klimatförändringar och

luftföroreningar uppgår hittillsvarande anslag till 140 miljoner kronor.

Härutöver har 15 miljoner kronor avsatts för insatser på trafikområdet i

Baltikum.

Hittills har beslut fattats om svenskt stöd till avloppsrenings-

anläggningar med ca 130 miljoner kronor till investeringar och

utrustning och närmare 30 miljoner kronor i bidrag till

fÖrstudier/projektforberedelser. Förslag på objektinvesteringar om ca

100 miljoner kronor av dessa kommer att presenteras under sommaren

av utredningen som har till uppgift att föreslå investeringsobjekt i

Baltikum (Dir 1993:95).

Projekt inom ramen för vänortssamarbete har ökat i och med den

ökade satsningen på stöd till Östeuropa. BITS, Naturvårdsverket och

NUTEK har gett stöd till vänortsamarbete på miljöområdet med ca 8

miljoner kronor. Det möjliggör att konkret hjälp på olika områden kan

ges till vänörterna.

32

I listan nedan redovisas de åtgärder som är beslutade. Övervägande del Skr. 1993/94:252

är beslutade projekt men i vissa fall har inte beslutet om det enskilda Bilaga

projektet fattats. Det kan ibland vara svårt att dra gränsen när ett

projekt skall klassifieras som miljöprojekt. Tabellen grundas

huvudsakligen på myndigheternas egna avgränsningar.

Beslutade åtgärder

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Gemen-

samt

Öst-

europa

Bidrag till

Östersjö-

universitet

2 750

1990/91

1991/92

BITS

Gemen-

samt

Öst-

europa

Strålskydds-,

beredskaps-

och miljö-

projekt samt

gamma- och

luftfilter-

stationer

5 470

1991/92

1992/93

1993/94

SSI

Gemen-

samt

Öst-

europa

Bidrag till

Nuclear

Safety

Account inom

EBRD

60 000

1992/93

1993/94

Rege-

ringen

Gemen-

samt

Öst-

europa

Medverkan i

IAEA projekt

samt EU-pro-

jekt (RAMG

och

CONCERT)

m.m.

9 600

1992/93

1993/94

SKI

Myndig-

hets-

samarbete

m.m.

Gemen-

samt

Öst-

europa

Föreningsstöd

26 534

1991/92

1992/93

1993/94

SIDA

33

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 252

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Gemen-

samt

Öst-

europa

—

Utbildning på

lantmäteri och

fastighetsdata-

området

3 622

BITS

Gemen-

samt

Öst-

europa

Skydd, vård

och restau-

rering av

skyddsvärd

natur samt

hushållning

med olika

naturresurser

2 000

1993/94

SNV

I en första

etapp

kommer

insatser i

Estland,

Lettland

och Polen.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Gemen-

samt

Öst-

europa

—

Stöd till

miljöorga-

nisationer

6 000

1991/92

1992/93

1993/94

Miljö-

dep.

Baltikum

Hjälp med

uppbygg-

nad av

sjöfarts-

organisation

544

1991/92

BITS

Baltikum

Hjälp med

organisa-

tion av

hydrologiskt

institut

580

1991/92

BITS

Baltikum

—

Seminarium

om avlopps-

system

309

1991/92

BITS

34

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Baltikum

Hjälp med

marina

miljööver-

vaknings-

system

1 998

1991/92

BITS

Baltikum

—

Marin

miljöskydds-

utbildning

1 475

1992/93

BITS

Baltikum

...

Seminarium

om avlopps-

system

360

1992/93

BITS

Baltikum

—

Hjälp med

sophantering

125

1992/93

BITS

Baltikum

Studie av

jordbruks-

läckage

2 000

1992/93

Miljö-

dep.

Ätgärds-

program-

met för

Östersjön

Baltikum

...

Miljöprojekt

och ledarut-

bildning

259

1993/94

BITS

Baltikum

Hjälp med

system för

biologisk

information

om fiskhan-

tering

2 120

1993/94

BITS

35

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Baltikum

Byggnation

av avlopps-

reningsverk

100 000

1992/93

Miljö-

dep.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön.

Vilket/

vilka

avlopps-

renings-

verk är

under

utredning

Baltikum

Tekniskt

bistånd och

material

15 000

1993/94

Kommu-

nika-

tions-

dep.

Baltikum

Projektför-

beredelser

for projekt i

åtgärdspro-

grammet för

Östersjön

50 000

1993/94

BITS/

Miljö-

dep.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Baltikum

Förstudie om

kasserade

pesticider

180

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

36

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Estland

och

Lettland

Litauen

och

Kalinin-

grad

Kalinin-

grad och

Polen

Polen

och

Tyskland

Rigabukten

Kursiv-

lagunen

Vistula-

lagunen

Oder

lagunerna

Naturvårds-

program för

våtmarker

m.m.

600

1992/93

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön.

Samfinan-

sieras

med EU,

total-

kostnad

ca 4

milj. kr.

Estland

Utbildning i

miljöanpassat

jordbruk

1 000

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Uppförande

av demon-

strationsom-

råde för

miljöanpassat

jordbruk

2 500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Demonstra-

tionsgård

med ekolo-

gisk odling

500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Geoteknisk

kartering

och geoinfbr-

mationshan-

tering

1 016

1992/93

BITS

37

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Estland

—

Hjälp med

metoder för

grundvatten-

analys

1 000

1993/94

BITS

Estland

—

Framtagande

av baskartor

6 448

1992/93

BITS

Estland

—

Ortphoto-

mapping

4 700

1993/94

BITS

Estland

Utbildning

och semi-

narier på

fastighets-

dataområdet

1 797

1991/92

BITS

Estland

—

Produktion

och sprid-

ning av

information

60

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Biblioteks-

system, för-

valtning och

service

60

1993/94

SNV

Estland

Kunskaps-

överföring av

vattenvårds-

stragier -

förprojekt

100

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

38

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Estland

Avveckling

av ODS

(ozone

depleting sub-

stances)

förprojekt

40

1993/94

SNV

Estland

Ösel

Utbildning i

miljöanpas-

sat jordbruk

500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Matsalu

Bay

Naturvårds-

program för

våtmarker

m.m.

Del av

600 tkr

från

gemen-

samt

Öst-

europa

1993/94

SNV

Samfinan-

sieras

med EU

Estland

Tallin

Sillamäe

Paldiski

Saku

Strålskydds-,

beredskaps-

och avfolls-

projekt m.m.

4 555

1991/92

1992/93

1993/94

SSI

Estland

Volga

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

3 800

1993/94

NUTEK

Estland

Haab-

neeme

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

4 500

1993/94

NUTEK

Estland

Vöru

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

5 300

1993/94

NUTEK

39

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Estland

Tartu

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

5 200

1993/94

NUTEK

Estland

Mustamäe

Energieffek-

tivisering i

byggnader

3 000

1993/94

NUTEK

Estland

Haapsalu

Studie för

reningsverk

1 096

1990/91

1991/92

BITS

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Estland

Kuressaare

Reningsverk,

studie, ut-

bildnings-

utrustning

1 206

1990/91

1991/92

BITS

Estland

Volga

Reningsverk

studie

300

1991/92

BITS

Estland

Viljandi

Reningsverk

studie

306

1991/92

BITS

Estland

Ida-

Virumaa

Upprättande

av kommis-

sion för

uthållig

utveckling

200

1993/94

SNV

Samarbete

med SEI

Estland

Matsalu

Naturvårds-

studie i

avrinnings-

området till

Matsaluviken

400

1992/93

SNV

Initierat

inom det

bilaterala

samarbetet

med Est-

land.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

40

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Estland

Tal lin

Infbrmations-

och databas-

modell -

förstudie

30

1993/94

SNV

Estland

Tallin

Seminarium

om miljö-

vårdsför-

valtning

400

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Lettland

—

Utbildning i

miljöanpas-

sat jordbruk

1 500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Lettland

Uppförande

av demon-

strations-

område för

miljöanpassat

jordbruk

2 500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Lettland

Studie av

möjlig-

heterna att

urskilja

tungmetaller

från slam

410

1992/93

BITS

Lettland

—

Seminarium

om biogas

321

1993/94

BITS

Lettland

---

Miljösemina-

rium för

industrin

529

1990/91

BITS

41

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 252

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Lettland

Studie av

utsläpp och

övervaknings-

system i

floden

Lielupe

2 420

1991/92

1993/94

BITS

Lettland

—

Kurs i miljö-

vårdsteknik

241

1991/92

BITS

Lettland

Kurs i göd-

selhantering

444

1991/92

BITS

Lettland

...

Framtagande

av baskartor

7 228

1992/93

BITS

Lettland

...

Utveckling av

fastighets-

register

2 202

1992/93

BITS

Lettland

-

Utbildning

m.m. på

fastighets-

dataområdet

1 135

1991/92

BITS

Lettland

Avveckling

av ODS

(Ozone

depleting

substances)-

förprojekt

40

1993/94

SNV

Lettland

—

Förstudie om

PCB-före-

komst

150

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met for

Östersjön

Lettland

Riga

Analys och

kartlägg-

ning av

luftkvalitén

i Riga

5 592

1991/92

1993/94

BITS

42

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Lettland

Riga

Akutinsatser

samt finan-

siell plan vid

avloppsre-

ningsverket

5 000

1992/93

Miljö-

dep.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Lettland

Riga

Baldone

Strålskydds-,

beredskaps-

och avfalls-

projekt m.m.

2 040

1992/93

1993/94

SSI

Lettland

Aluksne

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

5 600

1994

NUTEK

Lettland

Balvi

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

2 100

1993

NUTEK

Lettland

Cesis

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

4 500

1994

NUTEK

Lettland

Slampe

Tukums

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

3 500

1993/94

NUTEK

Lettland

Ugale

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

1 500

1993/94

NUTEK

Lettland

Riga

Stöd till mil-

jökonferens

573

1990/91

BITS

43

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Lettland

Sloka

Studie för

pappers-

bruk

645

1990/91

BITS

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Lettland

North

Vidzene

Studie för

avfalls-

anläggning

320

1990/91

BITS

Litauen

Utveckling av

övervaknings-

system för

floden

Lielupe

1 290

1993/94

BITS

Litauen

—

Utbildning i

miljöanpas-

sat jordbruk

1 500

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Litauen

Uppförande

av två de-

monstrations-

områden för

miljöanpassat

jordbruk

4 000

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Litauen

Demonstra-

tion av

trädplantering

som kväve-

fälla

400

1993/94

SLU

Litauen

Hjälp med

miljörevi-

sion av

sockerbruk

500

1992/93

BITS

44

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Litauen

...

Kontroll-

system för

kärnämne

700

1993/94

SKI

Litauen

Utveckling

m.m. av

fastighets-

och land-

informations-

system

6 887

1991/92

1992/93

BITS

Litauen

...

Framtagande

av baskartor

7 121

1992/93

BITS

Litauen

Kunskaps-

överföring av

vattenvårds-

strategier -

förprojekt

100

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Litauen

Avveckling

av ODS

(ozone

depleting

substances) -

förprojekt

40

1993/94

SNV

Litauen

—

Stöd till

uppbyggnad

av EMEP-

station

250

1993/94

SNV

Litauen

Siavliai

Hjälp med

slamhantering

190

1992/93

BITS

Litauen

Kaunas

Kartering av

industrins

påverkan

1 564

1990/91

1991/92

BITS

45

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Litauen

Kaunas

Design av

avfalls-

anläggning

3 764

1991/92

BITS

Litauen

Kaunas

Projektför-

beredelse

vattenrenings-

verk

2 850

1992/93

1993/94

BITS

Använd-

ning av

begagnad

utrust-

ning från

Sverige.

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Litauen

Klaipeda

Projektför-

beredelser

vattenrenings-

verk

250

1992/93

BITS

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Litauen

Birzai

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

5 200

1993/94

NUTEK

Litauen

Kazlu-

Ruda

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

3 000

1993/94

NUTEK

Litauen

Silute

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

6 000

1993/94

NUTEK

Litauen

Varena

Konvertering

av pannor till

biobränsle-

användning

10 000

1993/94

NUTEK

46

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Litauen

Ignalina

Vilnius

Strålskydds-,

beredskaps-

och avfalls-

projekt m.m.

8 405

1991/92

1992/93

1993/94

SSI

Litauen

Vilnius

Myndighets-

samarbete,

lagstiftning,

projekt-

handledning,

incident-

utredningar

m.m.

6 400

1991/92

1992/93

1993/94

SKI

Litauen

Ignalina

Industrisam-

arbete, ma-

terialkontroll,

inneslutnings-

beräkningar,

kunskapsöver-

föring

23 700

1991/92

1992/93

1993/94

SKI

Litauen

Ignalina

Tekniska

förbättring-

ar, brand-

och över-

svämnings-

skydd, tryck-

avlastning av

reaktorkavi-

tet, inne-

slutningsfunk-

tion, alter-

nativt nödkyl-

system, av-

fallshante-

ring m.m.

64 300

1992/93

1993/94

SKI

47

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Litauen

Vilnius

Seminarium

om biomoni-

toring i

markmiljö

100

1993/94

SNV

Litauen/

Ryssland

(Barse-

lina-

projek-

tet:

Delpro-

jekt

i EU:s

RBMK

konsort-

sium)

Ignalina/

Moskva

Säkerhets-

studie

12 600

1992/93

1993/94

SKI

Sampro-

jekt med

EU

i

Polen

...

Marin miljö-

övervakning

2 521

1992/93

BITS

Polen

Besök i

svenska

miljölabora-

torier samt

hjälp med

uppbyggnad

6 601

1990/91

1992/93

BITS

Polen

...

Seminarium

for energi-

sparande

1 079

1991/92

BITS

Polen

--

Kurs i miljö-

skyddsteknik

153

1991/92

BITS

48

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Polen

Kunskaps-

överföring av

vattenvårds-

stragier på

lokal nivå -

förprojekt

100

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Polen

Avveckling

av ODS-

(ozone

depleting

substances)

förprojekt

40

1993/94

SNV

Polen

—

Avfolls-

seminarium

60

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Polen

—

Ackreditering

av laborato-

rier

80

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Polen

Utbildning i

användande

av geografiskt

informations-

system

3 633

1991/92

BITS

Polen

Demonstra-

tion och ut-

bildning i

miljöanpas-

sat jordbruk

3 000

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Polen

Kunskaps-

överföring,

utveckling av

fastighets-

register

743

1990/91

BITS

49

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Polen

Kielce

Miljöutbild-

ning

2 945

1990/91

BITS

Polen

Szczecin

Projektför-

beredelser för

vattenrenings-

verk

5 958

1990/91

1991/92

1993/94

BITS

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Polen

Nowy

Targ

Vatten-

reningsverk

20 517

1990/91

1992/93

1993/94

BITS

Utrustning

ingår

Polen

Mikul-

czycki

Miljööver-

vakning

3 955

1990/91

1992/93

BITS

Polen

Tolkmicko

Projektför-

beredelser för

vattenrenings-

verk

149

1990/91

BITS

Polen

Koszalin

Vatten-

reningsverk

15 607

1990/91

1992/93

BITS

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön.

Utrustning

ingår.

Polen

Czajka

Slamhantering

15 873

1990/91

1992/93

BITS

Utrustning

ingår

Polen

Katowice

Demonstra-

tions anlägg-

ning för

energi-

sparande

3 067

1991/92

BITS

Polen

Lodz

Strategi-

seminarium

om vattenvård

400

1993/94

SNV

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Kaszak-

stan

...

Kontroll-

system för

kärnämne

2 000

1992/93

1993/94

SKI

50

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Ukraina

—

Kontroll-

system för

kärnämne

2 000

1992/93

1993/94

SKI

Vitryss-

land

—

Kontroll-

system för

kärnämne

700

1993/94

SKI

Vitryss-

land

—

Strålskydds-,

beredskaps-

och avfålls-

projekt m.m.

600

1993/94

SSI

Ukraina

Strålskydds-,

beredskaps-

och avfells-

projekt m.m.

425

1993/94

SSI

Ryssland

—

Stöd till

uppbyggnad

av EMEP-

station

250

1993/94

SNV

Ryssland

S:t Peters-

burg

Kalinin-

grad

Miljöanpassat

jordbruk

5 000

1993/94

SLU

Åtgärds-

program-

met för

Östersjön

Ryssland

Moskva

m.fl.

orter

Avfalls- och

radioeko-

logiprojekt

m.m.

3 605

1992/93

1993/94

SSI

51

Skr. 1993/94:252

Bilaga

Land

Ort

Typ av

projekt

Belopp

(tkr)

Besluts-

år

Beslu-

tande

myn-

dighet

Anm.

Ryssland

Novgorod

Utveckling av

system för

fastighetsre-

gistrering

7 888

1990/91-

1993/94

BITS

Ryssland

Novgorod

Etablering av

träningscenter

för f.d.

officerare

3 875

1993/94

BITS

Utbildning

till lant-

mätare

Ryssland

Moskva

Kunskaps-

överföring

om fastig-

hetsbildning

1 296

1992/93

BITS

Ryssland

S:t Peters-

burg

Kurs i

fastighets-

bildning och

seminarium

1 046

1993/94

BITS

52

Skr. 1993/94:252

Miljö- och naturresursdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.

Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren,

Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:252 Insatser på miljöområdet till

Central- och Östeuropa.

53

gotab 46830, Stockholm 1994