Prop. 1994/95:121

Regeringens skrivelse

1994/95:121

Forskning och försök rörande alternativ till

burhållning av värphöns

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1994

Ingvar Carlsson

Anna Lindh

(Jordbruksdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för utvecklingen inom äggpro-

duktionen samt för utvecklandet och provningen av nya system för hållande

av värphöns.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 121

Innehållsförteckning

1 Inledning ......................................3

2 Utvecklingen inom äggproduktionen ....................4

3 Provningen av nya intensiva system för frigående höns........6

4 Forskning och utvecklingsarbete.......................7

5 Resultat från forskning och ny teknikprovning .............9

Bilaga 1 Statens jordbruksverks och Skogs- och jordbrukets

forskningsråds forskningsprogram 1991-1994 ....... 11

Bilaga 2 Projekt som ingår i Statens jordbruksverks och

Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram

Hönshållning m.m.......................... 12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 decem-

ber 1994 ....................................... 15

Skr. 1994/95:121

1 Inledning

I djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli 1988, föreskrivs

bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att

det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt djur-

skyddsförordningen (1988:539) får höns for äggproduktion inte inhysas i bu-

rar. Enligt en övergångsbestämmelse till förordningen får befintliga anlägg-

ningar för burhöns användas intill utgången av år 1998.

I samband med riksdagens beslut om den nya djurskyddslagen (prop.

1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22, rskr. 1987/88:327) beslutade riksdagen att

en utvärdering av arbetet med forskning och försök beträffande olika system

för hållande av värphöns skulle göras i form av en s.k. kontrollstation efter

en femårsperiod, dvs. år 1993.1 regeringens skrivelse den 2 december 1993

lämnade regeringen en redogörelse för utvecklandet av nya system för hållan-

de av värphöns (skr. 1993/94:106, bet. 1993/94:JoU14, rskr. 1993/94:160).

I skrivelsen redogjorde regeringen bl.a. för det forsknings- och utvecklings-

arbete som bedrivs vid bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet och för det av Sta-

tens jordbruksverk fastställda programmet för provning av nya inhysningssy-

stem. I skrivelsen redovisades att det har varit möjligt att förbättra de nya in-

hysningssystemen i flera avseenden. Det gäller t.ex. utformningen av reden

och sittpinnar, sänkning av frekvensen golvägg och förbättring av äggkvali-

teten. Det konstaterades också att alternativen till burhållning kraftigt utökar

hönsens möjligheter till naturligt beteende och att skelettstyrkan påverkas po-

sitivt. Vidare redovisade regeringen de problem som uppstått i samband med

utarbetandet av nya inhysningssystem. Det gällde framför allt plockning av

golvägg, fjäderhackning, kannibalism, risk för parasitangrepp, dålig arbets-

miljö (damm och ergonomi) samt fotbölder och bröstbensdeformationer hos

hönsen. Vidare redovisades också att flera faktorer identifierats som bedöms

vara av betydelse för resultaten i de alternativa systemen såsom djurmaterial,

uppfödningsförhållanden, fodrets sammansättning och struktur, ströbäddens

sammansättning och egenskaper, tekniker för gödselhantering och ventila-

tion, m.m.

I skrivelsen gjorde regeringen den bedömningen att takten i utvecklings-

arbetet har ökat betydligt och bedöms öka ytterligare ju mer kunskaper som

erhålls om de nya systemen och om de faktorer som påverkar bl.a. djurhälsa

och miljön i anläggningarna. Mot bakgrund av de farhågor som hade fram-

förts om möjligheten att byta nuvarande buranläggningar mot alternativa sy-

stem till år 1999 anförde regeringen att den var medveten om svårigheterna

med att ersätta ett ston antal buranläggningar till alternativa system. Enligt re-

geringens mening var det emellertid för tidigt att göra en bedömning av hur

lång tid som i praktiken kan komma att krävas för att ersätta buranläggningar-

na, bl.a. eftersom något system ännu inte var färdigprovat. Regeringen an-

förde vidare att beslutet innebär en stor fysisk omställning av en produktions-

gren. I enlighet med vad som anfördes i prop. 1990/91:191 om vissa livsme-

delspolitiska frågor kan selektiva stödåtgärder behöva vidtas om utvecklingen

Skr. 1994/95:121

visar att svårigheter föreligger att genomföra åtgärder, t.ex. för införande av Skr. 1994/95:121

alternativa former för hållande av värphöns. Regeringens ställningstagande in-

nebar att förbudet att hålla värphöns i bur fr.o.m. år 1999 skulle ligga fast.

Riksdagens beslut den 16 mars 1994 innebar att riksdagen anslöt sig till

regeringens bedömning att förbudet att hålla värphöns i bur skall träda i kraft

den 1 januari 1999 i enlighet med riksdagens ursprungliga beslut år 1988 om

omställning av det nuvarande burhållningssystemet. I sitt beslut underströk

riksdagen att avvecklingen av burhönssystemet inte får innebära att svensk

äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra länders bur-

system. Beträffande läkemedelsindustrins behov av ägg för tillverkning av

näringslösningar m.m. ansåg riksdagen att detta måste beaktas vid bedöm-

ningen av behovet av fortsatt svensk äggproduktion. Vidare underströk riks-

dagen vikten av att forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem

blir så mångsidig som möjlig. Liksom hittills bör verksamheten kunna omfat-

ta även modifierade bursystem, under förutsättning att dessa bedöms kunna

uppfylla kraven från arbetsmiljö- och djurskyddssynpunkt. Slutligen beslöt

riksdagen att regeringen årligen, med början hösten 1994, skall redovisa ut-

vecklingen av omställningsarbetet för riksdagen.

Statens jordbruksverk härden 1 september 1994 på uppdrag av regeringen

redovisat utvecklingen inom äggproduktionen och arbetet med omställningen

av nuvarande burhållningssystem (Jordbruksverkets rapport 1994:13 Alterna-

tiva inhysningssystem för värphöns). Jordbruksverket har bilagt skrivelser

från Länsstyrelsen i Östergötlands län, Svenska Lantägg AB, Föreningen

Svensk Fjäderfäskötsel samt en gemensam skrivelse från Pelle & Lisa AB,

Västerbottens läns äggcentral och Åsberga hönseri. Skrivelserna finns till-

gängliga i Jordbruksdepartementet, dnr Jo94/1317.

2 Utvecklingen inom äggproduktionen

År 1993 var antalet värphöns i Sverige drygt 5,7 miljoner, en minskning med

6 % sedan år 1991. Den genomsnittliga besättningsstorleken var 534 höns.

Majoriteten av antalet besättningar, drygt 9 900, hade färre än 200 höns. Fler-

talet höns, 96 %, fanns dock i besättningar med fler än 200 höns och 83 % av

värphönsen fanns i besättningar med fler än 5 000 höns (se tabell 1).

Tabell 1 Antal värphöns, besättningar och genomsnittlig besättningsstorlek Skr. 1994/95:121

åren 1991 och 1993

Antal besätt-

Antal höns per

Antal höns

ningar

besättning

Besättningsstorlek 1991 1993

1991 1993

1991 1993

1-49

10 173

8 764

18

18 178 780

153 210

50-199

1 363

1 171

79

79 107 803

91 989

200-999

404

317

421

419 170 223

132 745

1 000-4 999

302

259

2 346

2 400 708 555

621 552

5000-

298

287

16711

16 602 4 979 813 4 764 905

samtliga

12 540

10 798

490

534 6 145 174 5 764 401

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Enligt Jordbruksverkets rapport visar kläckningsstatistiken för perioden ja-

nuari-april 1994 en ökning av antalet kläckta värphönskycklingar med 9,7 %

jämfört med motsvarande period år 1993. Den ökade kläckningen förväntas

leda till att antalet äggproducerande värphöns ökar. Enligt den prognos som

redovisas i verkets rapport beräknas antalet värphöns vid årsskiftet 1994/95

uppgå till drygt 6 miljoner. Den totala äggproduktionen uppgick år 1993 till

108 000 ton varav ca 2/3 levereras till partihandeln.

Mellan januari 1993 och juni 1994 steg producentpriserna från 6,75 kr/kg

till 9,15 kr/kg. Under motsvarande period steg partipriset på ägg från 11,58

kr/kg till 14,05 kr/kg. Enligt Jordbruksverket ger det nuvarande prisläget god

lönsamhet i branschen.

Sverige är för närvarande nettoimportör av ägg och äggprodukter. Under

år 1993 importerades 14 000 ton ägg och äggprodukter, inkl, ägg i livsme-

delsberedningar. Motsvarande tal för exporten var 11 000 ton. Av smitt-

skyddsskäl är äggimport till Sverige tillåten endast från Danmark, Finland

och Norge. Import från de baltiska staterna är tillåten under förutsättning att

äggen vidareförädlas till äggprodukter i Sverige och att framställda produkter

därefter exporteras.

I medlemskapsförhandlingama med den Europeiska unionen erhöll Sveri-

ge tilläggsgarantier för skydd mot salmonella vid införsel av ägg från övriga

medlemsstater. EU-kommissionen skall granska Sveriges kontrollprogram på

området och ange den kontroll och de bestämmelser som skall krävas för leve-

rans av ägg till Sverige. Dessa regler kommer sedan att gälla så länge det inte

finns några gemensamma regler inom EU på området. Sverige har under hös-

ten överlämnat sina salmonellaprogram till kommissionen för granskning.

Omställning till system för frigående värphöns m.m.

Jordbruksverket gjorde år 1993 en enkätundersökning hos länsstyrelserna för

att kartlägga omfattningen av golvhönsproduktionen. Länsstyrelserna uppgav

därvid att de hade kännedom om 30 golvhönsanläggningar med mer än 500

höns. Det totala antalet höns i dessa anläggningar uppgick till ca 110 000.

I syfte att få en uppfattning om i vilken takt omställningen till system med

frigående höns fortgår har Jordbruksverket inhämtat ytterligare uppgifter från

länsstyrelserna om antalet förprövade anläggningar för frigående höns. Av

rapporten framgår att länsstyrelserna sedan våren 1993 förprövat sammanlagt

37 anläggningar för frigående höns. Antalet hönsplatser i de förprövade an-

läggningarna uppgick till 200 900, varav 92 700 i intensiva system.

Statens jordbruksverk har i sin rapport uppgett att vissa äggproducenter

med bursystem upphört med sin produktion. Detta skulle bero på de nya

föreskrifter (SJFS 1993:129) som fastställer att burar fr.o.m. den 1 januari

1994 skall vara försedda med täta sidoväggar och klonötare. Det framgår

dock inte av verkets rapport i vilken omfattning äggproducentema med bur-

system verkligen har upphört med sin verksamhet.

Skr. 1994/95:121

3 Provningen av nya intensiva system för frigående

höns

Enligt 7 § djurskyddsförordningen skall nya tekniska system och ny teknisk

utrustning för djurhållning ha godkänts från djurhälso- och djurskyddssyn-

punkt innan de får användas. Frågor om godkännande av ny teknik prövas av

Jordbruksverket.

De nya system för hållande av värphöns som nu utvecklas är i princip en

vidareutveckling av de traditionella golvsystemen. Genom att fler våningsplan

införs i systemen, t.ex. i form av näthyllor, ökar den totala tillgängliga ytan i

anläggningen. Beläggningen per kvadratmeter byggnadsyta kan därigenom

ökas. Enligt nu gällande föreskrifter är den högsta tillåtna beläggningsgraden

under vissa förutsättningar 9 höns/m 2 vid golvhållning av höns. I de nya in-

tensiva försökssystemen ligger motsvarande tal på mellan 15-20 höns/m 2

byggnadsyta.

Jordbruksverket har fastställt ett program för utvärdering av de nya inten-

siva systemen för frigående värphöns. Programmet innebär att vaije enskilt

fabrikat provas. Provningen genomförs i två faser, en experimentell fas om-

fattande minst två produktion somgångar och en fältfas omfattande minst 15

produktionsomgångar. En produktionsomgång omfattar ca 80 veckor. För

vaije system är fältfasen begränsad till tio anläggningar eller 100 000 höns.

För denna verksamhet anslår Jordbruksverket 500 000 kronor per år. Medel

utbetalas till provningsansvarig forskare och som ersättning till djurägare för

arbete med registreringar m.m. Hittills har verket betalat ut drygt 1 miljon kro-

nor för provningen av ny teknik. Enligt Jordbruksverket väntas kostnaderna

för ny teknikprovning öka i takt med det ökande antalet anläggningar i teknik- Skr. 1994/95:121

provningen.

Enligt Jordbruksverket fortgår provningen av nya system för frigående

höns programenligt. Tre olika system ingår för närvarande i provningen, näm-

ligen Oli-Voletage-, Vencomatic- och Marielundssystemen. Under våren

1994 har det kommit in en ansökan till Jordbruksverket om prövning för god-

kännande av ytterligare ett system.

Oli-Voletagesystemet. Enligt Jordbruksverket finns det i dag totalt 16 an-

läggningar av fabrikatet Oli-Voletage. Elva av dessa ingår i fältprovningen av

nya intensiva system för värphöns. Som tidigare redovisats är enligt Jord-

bruksverkets bestämmelser fältfasen begränsad till tio anläggningar eller

100 000 höns. Jordbruksverket har därför informerat länsstyrelserna om att

inte godkänna ytterligare förprövningar av Oli-Voletage. Försäljningen av

systemet är således i praktiken stoppad.

Vencomaticsystemet har under året avslutat den experimentella provnings-

fasen och av Jordbruksverket givits tillstånd att övergå till provning i fältfa-

sen. Enligt verket provas för närvarande sju Vencomaticanläggningar i fält-

fasen.

Marielundssystemet. Den experimentella fasen har godkänts av Jordbruks-

verket och det finns, enligt verket, för närvarande två anläggningar som ingår

i fältprovningsfasen.

4 Forskning och utvecklingsarbete

Den huvudsakliga forskningen om alternativ till burhållning av värphöns be-

drivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Forskningen finansieras av Jord-

bruksverket, Stiftelsen Lantbruksforskning, Skogs- och jordbrukets forsk-

ningsråd, Lantbruksuniversitetet, djurskyddsorganisationer och SFS-Sven-

ska ägg.

Särskilda medel för djurskyddsfrämjande åtgärder har avsatts under nion-

de huvudtitelns anslag Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Bud-

getåret 1994/95 får Jordbruksverket disponera 5 154 000 för prövning från

djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder, inredningar m.m. i stallar

och för andra djurskyddsfrämjande åtgärder. Av dessa medel har Jordbruks-

verket avsatt 3 815 000 för fjäderfäforskning. I detta belopp ingår även

500 000 som Jordbruksverket årligen avsätter för den provning av ny teknik

som beskrivits i avsnitt 3.

Jordbruksverkets och Skogs- och jordbrukets forskningsråds program under

perioden 1991-1994

Hösten 1991 beslutade Jordbruksverket och Skogs- och jordbrukets forsk-

ningsråd om ett samlat program för forskning, utveckling och försök inom

området alternativ till burhållning av värphöns. I programmet utformades tre

huvudområden, nämligen biologi, teknik inkl, arbetsmiljö samt ekonomi.

Jordbruksverket har beräknat den totala kostnaden för programmet till ca 7

miljoner kronor. De biologiska frågeställningar som har studerats i program-

met är bl.a. fjäderhackning och kannibalism, koccidios och djurmaterial. In-

om området teknik och arbetsmiljö har studerats bl.a. hur utformningen av

olika inredningsdetaljer, t.ex. sittpinnar, inverkar på hygien samt på fot- och

bröstbenshälsa. Vidare har anslagits medel till utveckling av ventilationssy-

stem för utsugning av gödselgaser och till en litteraturstudie om ljus i värp-

hönsstallar. Medel har också avsatts för uppföljning av nya system i praktisk

drift, b.la. en studie i Kalmar län av ett traditionellt golvsystem i kommersiell

drift med låg djurbeläggning av fabrikatet Vencomatic med sammanlagt

40 000 höns.

En sammanställning av de projekt som omfattats av forskningsprogrammet

under perioden 1991-1994 finns i bilaga 1.

Jordbruksverkets och Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram

Hönshållning under perioden 1994-1996

Jordbruksverket och Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade i september

1993 om ett samordnat forskningsprogram för alternativa inhysningssystem

för värphöns. Programmet skall löpa under treårsperioden 1994—1996. Jord-

bruksverket och stiftelsen planerar att anslå totalt 13 miljoner kronor till pro-

grammet, varav 7 miljoner kronor anslås av verket och 6 miljoner kronor av

stiftelsen. Forskningsprogrammet har som mål att utveckla inhysningssystem

för värphöns som uppfyller djurskyddslagens krav och riksdagens uttalande

att alternativa system inte får leda till försämringar från djurhälso- eller arbets-

miljösynpunkt Samtidigt skall systemen ge producenterna en lönsam produk-

tion som klarar internationell konkurrens.

Programmet omfattar projekt om arbetsmiljö, djurhälsa och stallutform-

ning. Projekten rör bl.a. studier av olika inhysningssystem och inrednings-

detaljer, teknik för dammbekämpning och ströbäddshantering, utveckling av

vaccin mot koccidios, bekämpning av kvalster samt fjäderhackning och kan-

nibalism.

Utöver det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs kring de inten-

siva systemen för ffigående höns studeras två olika modifierade bursystem,

det s.k. MEC-systemet (Modified and Enriched Cages) och GA-systemet

(Get Away cages). I dessa system är burarna utrustade med värpreden, sitt-

pinnar och sandbad. I MEC-burama hålls fem hönor per bur medan GA-syste-

met är ett s.k. storbursystem med 15 hönor per bur. I projektet görs vidare en

jämförelse mellan vita och bruna höns.

Skr. 1994/95:121

En preliminär utvärdering av programmet skall göras hösten 1995. En sam- Skr. 1994/95:121

manstallning över de projekt som hittills beviljats medel inom ramen för forsk-

ningsprogrammet finns i bilaga 2.

Övriga projekt

Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar för närvarande utöver satsningen på

projektet hönshållning tre forskningsprojekt inom området alternativa inhys-

ningsformer för värphöns. Bland projekten kan nämnas studien Fodrets be-

tydelse för hönsens beteende i alternativa inhysningssystem. Jordbruksverket

är med och finansierar projekt som ingår i det s.k. ekologiska forsknings-

programmet. Skogs- och jordbrukets forskningsråd har anslagit medel till ett

forskningsprojekt om sociala faktorer som påverkar beteenden hos hönsen.

Även Stiftelsen Forskning utan djurförsök och djurskyddsföreningar har an-

slagit medel till forskningsprojekt inom det aktuella området. Pågående pro-

jekt framgår av bilaga 2.

5 Resultat från forskning och ny teknikprovning

Utveckling och provning av nya system sker i dag parallellt dels genom den

provning av nya intensiva system som beskrivits i avsnitt 3, dels genom det

forsknings- och utvecklingsarbete som beskrivits i avsnitt 4.

Enligt Jordbruksverket är i de pågående provningarna av ny teknik fjäder-

plockning och för hög dödlighet de dominerande problemen. Forskningen

kan i dag de dominerande problemen inte ge några entydiga svar på hur pro-

blemen skall lösas. Av Jordbruksverkets rapport framgår att orsakssamman-

hangen är mycket komplicerade. Av allt att döma är uppfödningen av livkyck-

lingar, fodrets sammansättning och struktur, djurmaterial och skötsel viktiga

parametrar i sammanhanget. När det gäller olika djurmaterial tyder resultaten

på att vita höns har lägre frekvens fjäderhackning och lägre dödlighet än bru-

na höns. Däremot har vita höns i försöken fått flera anmärkningar när det gäl-

ler fothälsan. Fodrets sammansättning och struktur samt eventuella foderby-

ten har också visats ha stark inverkan på utbrott av fjäderplockning och död-

lighet

Ett annat stort problem som uppmärksammats är risken för utbrott av kocci-

dios hos värphönsen. Enligt en rapport från Statens veterinärmedicinska an-

stalt kommer ett vaccin mot koccidios att finnas tillgängligt under år 1995 för

användning i uppfödningsledet av kommersiell äggproduktion och kan, enligt

anstaltens bedömning, bli ett användbart redskap för att hålla koccidios under

kontroll.

Inom ramen för ny teknikprovning ingår även studier av arbetsmiljö och

luftkvalitet. Resultaten tyder enligt Jordbruksverket på att förhållandena i des-

sa avseenden är godtagbara. Vissa försämringar jämfört med de bästa buran-

läggningarna kommer man dock inte ifrån när det gäller luftkvalitet. Jord-

bruksverket har för avsikt att behandla arbetsmiljön på ett mer utförligt sätt i

nästa års rapport.

Resultaten från studien av golvhönsanläggningen i Kalmar län som nämnts

tidigare visar enligt Jordbruksverkets rapport problem med genomgående låg

kroppsvikt hos djuren. Den förmodligen viktigaste orsaken är omställningen

när djur uppfödda i burar släpps fria på spaltgolv. Resultaten från djurgrup-

per som tillbringat hela sin uppfödningsperiod på golv har visat på betydligt

mer normala viktkurvor. Befjädringen var god under produktionsperioden

med en viss försämring mot slutet. Samtidigt noterades få hackskador. Död-

ligheten omräknat till 80 veckors ålder var 11-12 % i den ena avdelningen

och 7-8 % i den andra. Andelen golvägg var hög och uppgick mot slutet av

produktionsperioden till 3-4 %. Frånsett förekomsten av det stora antalet

golvägg bedömdes arbetsmiljön i anläggningen vara god.

Från studien av modifierade burar visar de inledande resultaten, enligt Jord-

bruksverket, att nackdelar som finns i större grupper reduceras mycket påtag-

ligt i smågrupper. Detta gäller framför allt inspektionsmöjlighetema och ergo-

nomi för personalen, djurens hygien, äggkvaliteten och produktionsnivån.

Många problem återstår att lösa innan någon produktion av godkända inten-

siva inhysningssystem kan komma i gång. Med de resultat som presenterats i

årets rapport och med verkets nuvarande regler för godkännande av intensiva

inhysningssystem kommer tidpunkten för ett godkänt system att dröja ytterli-

gare. Av Jordbruksverkets rapport framgår det att intresset är stort från näring-

ens sida att etablera golvhönsproduktion. Mot bakgrund av bl.a. detta är det

inte önskvärt att försäljning och ytterligare forskning av ett system som befin-

ner sig relativt långt framme i provningsverksamheten inte kan fortsätta för att

systemet finns i fler än tio anläggningar. Det är viktigt att få fram erfarenheter

från driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Detta ger kunskaper

om hur skötsel och drift på bästa sätt kan anpassas både till produktionseffek-

tiva anläggningar och till system som tar hänsyn till värphönsens naturliga be-

teenden. Regeringen bedömer att den av Jordbruksverket satta begränsningen

vid tio anläggningar bör omprövas. Det är rimligt att så många anläggningar

som möjligt kan provas och att nya, bra system fors ut till äggproducenter på

så bred bas som möjligt. Regeringen bedömer mot bakgrund av den prov-

ningsverksamhet som finns i dag att det räcker med att begränsa antalet höns i

system som skall provas och att Jordbruksverkets gräns på 100 000 höns kan

vara ett lämpligt maximalt antal. Regeringen vill även betona vikten av att nä-

ringen och andra forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forsk-

ning och utveckling kring nya inhysningssystem.

Skr. 1994/95:121

10

Statens jordbruksverks och Skogs- och jordbrukets

forskningsråds forskningsprogram 1991-1994

Skr. 1994/95:121

Bilaga 1

Projektnamn

Redovisning

Anslag/utbetalningar

Utvärdering av nya inhysnings-

system för golvhöns

17-06-1992

(slutredovisning)

46 000 kr/engångs-

anslag

Utarbetande av normer för utvärde-

ring av klimat och luftförorening-

ar i nya inhysningssystem för

värphöns

15-06-1994

(slutredovisning)

150 000 kr/engångs-

anslag

Alternativa inhysningssystem för

värphöns. Marielundsprojektet

30-06-1993

(slutredovisning)

425 000 kr/tre bud-

getår

Fjäderfähackning och kannibalism

hos värphöns i alternativa inhys-

ningssystem

31-07-1994

(delredovisning)

1 335 000 kr/

3 x 455 000 kr

Ljus i värphönsstallar

31-12-1992

(slutredovisning)

50 000 kr/engångs-

anslag

Utveckling av ventilationssystem

för utsugning av gödselgaser

i inhysningssystem för lösgående

värphöns

30-06-1994

(delredovisning)

360 000 kr/

2 x 180 000 kr

Koccidios hos värphöns.

Epidemiologi och kontroll

med särskild inriktning mot

utveckling och utvärdering av

vacciner

30-06-1993

(delredovisning)

1 500 000 kr/

3 x 500 000 kr

Vidare utveckling av alternativa

inhysningsformer för lösgående

höns

30-06-1994

(delredovisning)

2 040 000 kr/

3 x 680 000 kr

Utvärdering av olika djurmaterial

för äggproduktion i golvmiljö,

bestämning av genotyp-miljö-

samspel. Ersättning till ut-

fodringsanläggning

30-06-1993

(slutredovisning)

300 000 kr/engångs-

anslag

Uppföljning av djurhälsa och

djurmiljö m.m. i golvhöns-

anläggning

01-07-1993

(delredovisning)

56 000 kr/engångs-

anslag

Källa: Statens jordbruksverk

11

Projekt som ingår i Statens jordbruksverks och

Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram

Hönshållning, m.m.

Skr. 1994/95:121

Bilaga 2

Projektnamn

Delredovisning

Anslag/utbetalningar

Arv- och miljösamspel hos

värphöns i alternativt inhysnings-

system av etagemodell

30-06-1995

1 710 000 kr/

3 x 570 000 kr

Agonistiska beteenden och sociala

spänningar hos grupper av tam-

höns i olika miljöer

01-10-1994

435 000 kr/

3 x 145 000 kr

Teknik för dammbekämpning

och ströbäddshantering i alterna-

tiva inhysningssystem

01-10-1994

510 000 kr/

2 x 255 000 kr

Epidemiologisk studie av fjäderfä-

hackning och kannibalism hos

värphöns i alternativa inhys-

ningssystem

01-10-1994

900 000 kr/

3 x 300 000 kr

Hur ska kycklingar exponeras för

olika stimuli under uppfödnings-

perioden för att förberedas för ett

inhysningssystem med lösgäende

värphöns?

31-12-1994

600 000 kr/

3 x 200 000 kr

Koccidios hos värphöns-, epide-

miologi och kontroll med särskild

inriktning mot utveckling och

utvärdering av vacciner

31-12-1994

230 000 kr/

engångsanslag

Luftvägspåverkan vid arbete

i hönsstall utan burar

01-10-1994

360 000 kr/

2 x 180 000 kr

Lufthygien i nya inhysnings-

system för värphöns

01-10-1994

660 000 kr/

2 x 330 000 kr

Utveckling av klimat- och

åtgärdsteknik för luftföroreningar

i inhysningssystem för lösgående

värphöns

01-10-1994

1 200 000/

3 x 400 000 kr

Infektionsvägar, skadeverkning

och bekämpning av blodsugande

kvalster i svenska värphönsan-

01-10-1994

1 065 000 kr/

3x355 000 kr

läggningar

12

Studier av smågruppssystem

och inredningsdetaljer för

värphöns

Sammanställning av erfaren-

heter från dagens inhysnings-

system för golvgående värphöns

Studier av två djurmaterial

i ett modernt alternativt inhys-

ningssystem för värphöns under

praktiska förhållanden

01-02-1995

31-03-1995

(slutredovisning)

31-10-1995

(slutredovisning)

600 000 kr/

3 x 200 000 kr

420 000 kr/

engångsanslag

375 000 kr/

två budgetår

Skr. 1994/95:121

Bilaga 2

Källa: Statens jordbruksverk

Stiftelsen Lantbruksforskning

Projektnamn

Golvhållning av värphöns

i s.k. Voltagesystem

Fodrets betydelse för hönsens

beteende i alternativa inhysnings-

system

Ergonomi och arbetsorganisation

i hönshållningen

Källa: Statens jordbruksverk

Anslag/utbetalningar

Ramanslag/4 år tot.

1 060 000 kr

Ramanslag/

2 x 55 000 kr

1 350 000 kr/

3 x 450 000 kr

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Projektnamn

Anslag/utbetalningar

Sociala faktorer som påverkar

beteenden hos höns

1 110 000 kr/

3 x 370 000

13

Statens jordbruksverk (Ekologiska Skr -1994/95:121

forskningsprogram) Bilaga 2

Projektnamn

Anslag/utbetalningar

Rationell hönsskötsel enligt

KRAV-reglema

Ramanslag/

2 är 300 000 kr

Mobilt hönshus med prövning

av olika hybrider under tvä

produktionscykler

497 000 kr

Stiftelsen Forskning utan djurförsök

Projektnamn

Anslag/utbetalningar

Probleminventering av

värphönsan läggningar

80 000 kr

Rationell värphönshällning

enligt KRAV:s regler

80 000 kr

Utveckling av en värphönshällning

där djuren lever i naturliga flockar

60 000 kr

Källa: Statens jordbruksverk

14

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,

Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Lindh

Skr. 1994/95:121

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:121 Forskning och försök rörande

alternativ till burhållning av värphöns.

15

gotab 47507, Stockholm 1994