Prop. 1994/95:127

Regeringens skrivelse

1994/95:127

Ungdomsfrågor

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 19 januari 1995

Skr.

1994/95:127

Ingvar Carlsson

Marita Ulvskog

(Civildepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en samlad redogörelse för förslag och

åtgärder i årets budgetproposition som särskilt rör ungdomar.

Av redogörelsen framgår att ungdomspolitiken skall inriktas på arbete

och utbildning, på att minska skillnaderna i levnadsvillkor mellan

ungdomar från olika uppväxtmiljöer samt på att stärka ungdomars

inflytande över sina liv och samhällsutvecklingen Av särskild betydelse

är också ungdomars möjligheter att delta i olika former av internationellt

samarbete

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 127

Innehållsförteckning

Skr 1994/95:127

1. Inledning .................................... 3

2. Arbete ...................................... 4

3. Skolan ...................................... 8

4. Universitet och högskolor ........................11

5. Uppväxtvillkor ................................14

6. Ungdomarna och världen.........................16

7. Fritid, kultur och eget skapande ....................19

8. Bostad......................................21

9. Ekonomi ....................................22

10. Hälsa och livsstil ..............................24

11. Ungdomar med funktionshinder ....................26

12. Vård och omsorg...............................28

13. Ungdomar och brott ............................29

14. Demokratin, ungdomarna och framtiden ..............31

1 Inledning

Skr. 1994/95:127

Sverige har över en miljon ungdomar i åldern 15-24 år De är en rikedom

för landet och de har alla, oavsett klass, kön och etnisk bakgrund, rätt att

kräva en politik som ger dem möjlighet att skapa sig en framtid på sina

egna villkor. Vägen mot det målet är dock inte enkel.

Flera undersökningar som gjorts under senare år visar att

ungdomsgenerationen alltmer kommit att släpa efter den äldre

generationen vad gäller välfärdsnivå 1 . Orsakerna till detta är flera. Bl.a.

har utbildningstiden förlängts. Det har medfört en höjd utbildningsnivå

men också att ungdomars etablering i vuxenlivet fördröjts. Det har också

blivit allt svårare för dem som kommer direkt från skolan att etablera sig

på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland de unga är mer än dubbelt så

hög jämfört med arbetslösheten bland övriga medborgare. Ungdomars

boendekostnad är högre än för andra grupper, bl a. därför att de oftare bor

i dyra nyproducerade bostäder.

Konsekvensen av detta har blivit ökade klassklyftor inom

ungdomsgruppen Skillnaderna har förstärkts mellan unga män och unga

kvinnor, mellan ungdomar i glesbygd och storstäder. Svårast är det för

ungdomar med invandrarbakgrund.

Det är regeringens ambition att vända denna utveckling, men det måste

ske stegvis. För att vi skall klara välfärden på sikt, måste vi satsa både

på en ökad sysselsättning och på en sanering av statsfinanserna. När

staten minskar sina utgifter kommer det att bli ekonomiskt kännbart för

många ungdomar. Men ett fortsatt högt budgetunderskott ökar vår

statsskuld och intecknar framtiden. Inte minst med tanke på barnen och

de unga måste vi hejda den utvecklingen.

Det är inte ungdomarna som är problemet. De är vår rikedom, som vi

måste lära oss att förvalta bättre. Hur detta skall gå till på sikt är inte bara

en fråga om ekonomi, utan också en fråga om demokrati. De unga har för

litet inflytande över politiken och samhällsutvecklingen i dag. Deras

kunskaper, erfarenheter och resurser måste på ett helt annat sätt tas till-

vara.

Civildepartementet har ett övergripande ansvar och en samordnande roll

i regeringskansliet för ungdomspolitiken. Barn- och ungdomsdelegationen

(Ju 1983:01) fungerar som rådgivare till regeringen

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som bl.a. har till uppgift att

följa utvecklingen av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen skall också

granska samhällsutvecklingen ur ett ungdomsperspektiv.

Joachim Vogel: "Ungdomar - 90-talets förlorare" i Uppväxtvillkor 5/92 (Statens ungdomsråd) samt

Social Rapport 1994 (Socialstyrelsen)

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 127

2 Arbete

Skr. 1994/95:127

Arbetslösheten bland ungdomar är stor över hela Europa. Men andelen

ungdomar bland de arbetslösa i Sverige är större än i de flesta andra

europeiska länder. När ungdomar far ett arbete är det ofta en

tidsbegränsad anställning. Dessutom är ungdomar överrepresenterade i

den grupp som sysselsätts med arbetsmarknadsåtgärder

Ungdomsarbetslösheten för 20-24-åringar var 15,4 procent i november

1994. Motsvarande siffra för åldersgruppen 25-64 år var 6,3 procent.

Av alla ungdomar i åldrarna 18-24 år (ca 795 000) tillhörde 59 procent

arbetsmarknaden. Av dessa var 20,3 procent av männen och 12,6 procent

av kvinnorna arbetslösa. Samtidigt var 10,3 procent av alla ungdomar i

åldern 18-24 år i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Nedanstående sammanställning visar fördelningen av arbetsmarknads-

politiska åtgärder i november 1994 jämfört med november 1993.

Arbetsmarknadspolitisk

Antal

Antal

Ändring

åtgärd

november

november

i %

1993

1994

Ungdomspraktik

73 757

62 680

-15

Utbildningsvikariat

4 405

5 402

+23

Arbetsmarknads-

9 191

10 190

+ 11

utbildning

Arbetslivsutveckling

6 830

5 119

-25

Beredskapsarbete

240

698

+ 191

(20-24 år)

Ami (20-24 år)

1 132

1 326

+ 17

Rekryteringsstöd

4 189

9 575

+ 129

oktober (20-24 år)

Lönebidrag oktober

1 300

1 542

+ 19

(20-24 år)

Avtalade inskolnings-

184

128

-30

platser + Offentligt

skyddat arbete oktober

(20-24 år)

101 228 96 660 -5

Ungdomspraktiken

Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 som en tillfällig åtgärd. Den

kommer att upprätthållas för ungdomar mellan 18-19 år fram till och med

30 juni 1995. Detta sker i avvaktan på överläggningar mellan regeringen

och kommunerna. Målet med överläggningarna är att föra över ansvaret

till kommunerna för arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till ung-

domar under 20 år.

Från ungdomspraktik till ungdomsintroduktion Skr. 1994/95:127

För ungdomar i åldern 20-24 år ersätts ungdomspraktiken fr.o.m. den

1 januari 1995 med en ny åtgärd - ungdomsintroduktion.

Ungdomsintroduktionen är avsedd för ungdomar som inte lyckats fa ett

arbete. Introduktionen består av högst fyra månaders praktik, följt av

minst sex månaders anställning hos samma arbetsgivare. Under

praktiktiden lämnas utbildningsbidrag. Arbetsgivaren kan vid anställ-

ningen få rekryteringsstöd.

För arbetshandikappade och utomnordiska ungdomar bortfaller kravet

på sex månaders anställning. Arbetshandikappade ungdomar far i stället

möjlighet till längre praktiktid än fyra månader.

Antalet ungdomar i ungdomsintroduktion beräknas till ca 24 000 per

månad under budgetåret 1995/96.

Från akademikerpraktik till aspirantutbildning

Ungdomar mellan 25-29 år, med 120 poäng från en högskola, har kunnat

fa akademikerpraktik. Praktiken gällde först i tre månader men förlängdes

den 1 januari 1994 till sex månader. Praktikanordnaren skulle betala ett

finansieringsbidrag på 1 000 kronor i månaden.

Under budgetåret 1993/94 hade i genomsnitt 600 personer per månad

haft denna form av ungdomspraktik. Av dessa fick nästan 44 procent ett

arbete. Akademikerpraktiken upphör den 30 juni 1995.

Regeringen har istället föreslagit en ettårig aspirantutbildning för

arbetslösa akademiker. Aspirantutbildningen beskrivs under avsnitt 4.

Universitet och högskolor.

Ett utvecklingsprogram

Ungdomar som inte inom hundra dagar far ett arbete eller sysselsättning

genom någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall ha tillgång till ett

särskilt utvecklingsprogram. Alla arbetsförmedlingar bör avdela särskild

personal för att arbeta bara med detta.

Arbetsförmedlingen bör erbjuda olika aktiviteter - söka-jobb-kurser,

kortare praktikperioder, starta-eget-kurser och liknande. Utgångspunkten

är att arbetslösa ungdomar alltid skall vara aktiverade på heltid. Om de

inte är i arbete eller utbildning, skall de delta i gruppaktiviteter i

arbetsförmedlingens regi.

Denna åtgärd kan betraktas som den sista länken i ett skyddsnät. Alla

ungdomar skall ha ett arbete eller gå i utbildning. Ingen skall behöva gå

sysslolös. Ungdomar som är berättigade till arbetslöshetsersättning far

sådan under tiden, på samma sätt som inom arbetslivsutveckling (ALU).

Antalet ungdomar i dessa aktiviteter beräknas till i genomsnitt ca 53 000

per månad.

Europapraktik

Näringslivet behöver arbetskraft med goda språkkunskaper och

internationella erfarenheter. Få ungdomar har i dag möjlighet att via

utlandsarbete stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Regeringen anser

därför att det är angeläget att nya grupper av ungdomar stimuleras att 5

arbeta och studera i andra länder.

Vi har föreslagit att det skapas utlandsstipendier för arbetslösa Skr. 1994/95:127

ungdomar, företrädesvis för dem som har en yrkesutbildning. En ny form

av praktikplatser bör prövas, genom s.k. Europastipendier för arbetslösa

ungdomar Det bör ske i samarbete med svenska exportföretag.

Regeringens förslag innebär att 10 000 platser inrättas för arbetslösa

ungdomar. Praktiktiden skulle vara på sex månader. Kostnaden för denna

satsning blir då 110 miljoner kronor.

Datortek

Vi vill utveckla Sverige till ett ledande land inom informationsteknologin.

Som ett led i den ambitionen har regeringen föreslagit en satsning på s.k.

datortek.

Arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år far under tre månader lära sig

arbeta med moderna program inom ordbehandling, kalkylenng,

datahantering m m. Detta kan också vara ett sätt att locka ungdomar att

använda sina kunskaper inom industrin. Kursen avslutas med ett

specialarbete inom ett tillämpningsområde. Som lärare fungerar arbetslösa

i beredskapsarbete

Datortek har prövats i Malmö Erfarenheterna därifrån är mycket goda.

Kommunerna bör vara huvudmän och betala för lokalkostnader m m Sta-

ten betalar för investeringar i persondatorer, programvaror m m

Totalt beräknas verksamheten omfatta 30 000 ungdomar per månad

under nästa budgetår. Verksamheten bör omfatta halvtid. Den andra halv-

tiden skall användas till olika jobb-sökar-aktiviteter.

Arbetslöshetsförsäkringen

Sedan tidigare gäller 20 år som åldersgräns för kontant

arbetsmarknadsstöd. Regeringen har nu också föreslagit en 20-årsgräns

för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Detta görs bl.a. för att

tydliggöra att kontantstöd inte är ett alternativ till utbildning och arbete.

Regeringen anser att samhället bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20

år något annat än enbart ekonomisk ersättning. Ungdomar under 20 år

kan däremot fortfarande gå med i en arbetslöshetskassa. Medlems- och

arbetstid som ligger före 20-årsdagen far tillgodoräknas i ersättning efter

det att den unge fyllt 20 år.

Unga företagare

Inom ramen för regeringens småföretagspolitik görs insatser för att

underlätta etablering av nya företag. Det går att fa s.k. nyföretagarlån,

dels via Industri- och nyföretagarfonden, dels via de regionala

utvecklingsbolagen (ALMI). De regionala utvecklingsbolagen bistår också

med råd och information, både till etablerade och blivande företagare.

Stiftelsen Ung Företagsamhet arbetar med att stödja unga människor

som vill starta eget företag. Stiftelsen vänder sig huvudsakligen till elever

i gymnasieskolan. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har

under senare år givit bidrag till stiftelsens verksamhet.

Unga jordbrukare

Till nystartande unga jordbrukare lämnas för närvarande startstöd under

högst fem år. Syftet är att underlätta för unga jordbrukare att etablera sig Skr. 1994/95:127

som självständiga företagare.

Ett nytt startstöd har införts med anledning av att Sverige blivit

medlem i EU. För att fa detta stöd gäller fyra huvudvillkor:

* det skall vara en förstagångsetablering

* det skall vara heltidsföretag

* det ställs krav på yrkeskunskaper

* den övre åldersgränsen för att få detta startstöd är 35 år.

Arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatser

Inom utbildningsområdet har riksdagen de senaste tre åren anvisat

särskilda medel för att bekämpa arbetslösheten. Det har visat sig fungera

bra. Regeringen har därför föreslagit en fortsatt satsning inför nästa

budgetår:

* Det tredje gymnasieåret, 16 000 nya platser.

* Utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux), motsvarande

det tredje gymnasieåret, 17 000 nya platser.

* Anordnande av s.k. basår i komvux, 1 500 nya platser De studerande

som under 1995/96 fullföljer basåret med godkänt resultat bör ges ett

stipendium på 10 000 kronor

* Övrig komvux-utbildning, 24 000 nya platser.

* Folkhögskolor, 10 000 nya platser.

De arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatser som görs inom den högre

utbildningen - fler basårsplatser, ett ökat utbildningsutbud under

sommaren och fler platser vid universitet och högskolor - beskrivs under

avsnitt 4. Universitet och högskolor, då de utgör delar av regeringens

satsning på högre utbildning.

EU:s socialfond

De traditionella utbildningssystemen passar inte alla ungdomar. Då är det

viktigt att det finns andra former av utbildning som utvecklas utifrån

dessa ungdomars behov.

En av EU:s strukturfonder, socialfonden, har som ett av sina mål att

särskilt främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Många av de

projekt som fatt stöd från socialfonden ligger i gränslandet mellan

arbetsmarknadspolitik, socialpolitik och utbildningspolitik Dessa projekt

syftar både till att stärka ungdomars kompetens yrkesmässigt och att

stärka dem socialt och kulturellt. Det är naturligtvis av intresse för

Sverige att få medel ur socialfonden för liknande projekt. Ett nationellt

handlingsprogram utarbetas för närvarande.

Socialfonden förfogar årligen över 2,1 miljarder ecu - ca 19 miljarder

svenska kronor. Av dessa beräknas att knappt 1 miljard svenska kronor

kommer att ges till projekt inom Sverige. Hur mycket pengar Sverige

kommer att fa bestäms vid förhandlingar i början av år 1995.

3 Skolan

Skr. 1994/95:127

Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig

utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda

sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa

sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas

till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och

bemötta, där alla elevers erfarenheter far utrymme och där alla elever far

en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla

undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Integration är ett

viktigt värde i den sammanhållna skolan.

Det går inte att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med

olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid

tillsammans med varandra under skoltiden. I ett öppet demokratiskt

samhälle är empati, inlevelse i andra, förmåga att se med andras ögon

m m. avgörande värden. Sådana värden utvecklas bäst om de kan

grundläggas tidigt i en ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater.

Den gemensamma skolan - skolan för alla - måste ständigt försvaras.

Bostadssegregation leder till skolsegregation på många håll i landet.

Situationen har förvärrats på grund av besparingar och sådana

resursfördelningssystem som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers och

skolors skilda behov. Skillnaderna ökar i levnadsvillkoren för barn och

ungdomar från olika bostadsområden och sociala grupper. Antalet elever

som slås ut ur skolgemenskapen tenderar också att öka; det gäller inte

minst utsatta grupper bland invandrareleverna. Det är viktigt att skolan

aktivt arbetar för att motverka detta, både när det gäller planering,

resursfördelning och i det dagliga arbetet.

Det inre arbetet i skolan

Skolan är en förberedelse för livet, säger man ofta. Men den är inte bara

det, skolan är också livet självt för de barn och ungdomar som tillbringar

sin tid där, under långa skoldagar, dag efter dag, år efter år. Och för

eleverna är skollivet en helhet.

Regeringen kommer att tillsätta en kommitté som skall följa och

stimulera skolans arbete. Skolan bör därvid ses ur elervemas perspektiv

som en sammanhängande helhet.

Regeringen kommer också att stödja det inre arbetet i skolan genom att

verka för att intressanta exempel från olika håll lyfts fram och sprids i ett

nätverk för skolorna. Dessa exempel kan gälla undervisningen i en viss

klass, men också projekt och utvecklingsidéer som omfattar hela

skolmiljön i en skola. Särskilt intressanta är nätverk och exempel från

klassers och skolors arbete med kultur, jämställdhet, integrering av olika

ämnen, miljöfrågor och mobbning.

Jämställdhet

Flickor och pojkar bedöms och bemöts olika i skolan. Flickor och pojkar

far inte heller lika mycket utrymme och uppmärksamhet i undervisningen.

Generellt är det flickor som missgynnas. Detta bidrar också till att

påverka ungdomars syn på vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Skr. 1994/95:127

I sin förlängning är detta en makt- och demokrati fråga. Arbetsgruppen

"Kvinnligt och manligt i skolan" har i rapporten Vi är alla olika (Ds

1994:98) lämnat synpunkter på vad som kan och bör göras för att

förbättra jämställdheten i skolan.

Regeringen avser inom kort att lägga fram en proposition om

jämställdheten i hela utbildningsväsendet.

Elever med särskilda behov

Det finns oroande tecken på att kommunernas ekonomiska åtstramningar

drabbar svaga elever. Detta gäller på alla nivåer i skolsystemet.

Regeringen tänker därför ge Skolverket uppdraget att i utvärderingar

särskilt titta på hur skolans resurser fördelas.

Dessutom tänker regeringen genom Skolverket och den parlamentariska

kommitté som följer gymnasieskolans utveckling (U 1994:02) noga följa

situationen för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Vi vill

framför allt veta vad som händer med invandrareleverna och de elever

som har läs- och skrivsvårigheter.

Fristående skolor på grundskolenivå

Den tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast föräldrars rätt att

välja skola för sina barn. Den rätten kommer den nuvarande regeringen

självklart att slå vakt om. De fristående skolorna är en naturlig del i

denna inriktning mot alternativ och ökade valmöjligheter.

Regeringen vill dock ändra det nuvarande regelsystemet för fristående

skolor och söker ett brett politiskt stöd för detta. Därför avser vi att

tillsätta en parlamentarisk beredning. Beredningen skall bl.a. behandla de

fristående skolornas bidrag och avgifter. Den skall också ta upp frågan

om godkännande av fristående skolor och hur tillsynen skall gå till.

Gymnasieskolan

Föregående socialdemokratiska regering beslutade om en reform för

gymnasieskolan. Reformen innebar att alla ungdomar i dag har rätt att fa

en treårig gymnasieutbildning. Alla ansvariga inom skolan har en

skyldighet att medverka till att ungdomarna kan fullfölja sin utbildning.

Gymnasiereformen fullföljs under år 1995. Under hösten erbjuds alla

ungdomar som har rätt till det plats i den nya gymnasieskolan.

En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i den nya

gymnasieskolan. Kommitténs direktiv lägger särskild tyngd vid ambi-

tionen att alla ungdomar skall fullfölja en treårig utbildning (dir. 1994:29

och 1994:128). Likaså är det viktigt att utbildningen blir bred med

betydande inslag av allmänna ämnen.

Den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan är för de

yrkesförberedande programmen 2 400 timmar och för de studieförbere-

dande programmen 2 180 timmar. På grund av det statsfinansiella läget

har regeringen föreslagit att den minsta garanterade undervisningstiden

minskas med 30 timmar. Minskningen genomförs i lokalt tillägg/ämnes-

anknuten praktik med 20 timmar och i specialarbete med 10 timmar.

Betygssystemet Skr. 1994/95:127

Gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen fick ett nytt

betygssystem fr.o.m. hösten 1994. Det finns nu övergångsvis tre olika

betygssystem i gymnasieskolan. Vi inser att detta kan skapa problem.

Inom Utbildningsdepartementet har det därför tillsatts en arbetsgrupp vars

uppgift är att överväga behovet av åtgärder för att bl.a. minska vissa

övergångsproblem. Vidare bör behovet av mindre justeringar och

förty dl iganden i betygssystemet övervägas

Industriprogrammet

Vissa utbildningsområden förmår inte fånga elevernas intresse Av de

yrkesförberedande gymnasieutbildningarna gäller det framför allt

industriprogrammet. Få elever väljer industriprogrammet som

förstahandsval. Andelen flickor i denna utbildning har hittills varit mycket

låg. Det finns all anledning att ta ungdomars vikande intresse för denna

utbildning på allvar.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet kommer inom kort att

tillsättas. Arbetsgruppens uppgift blir att analysera varför eleverna inte

visar intresse för industriprogrammet. Arbetsgruppen skall också lämna

förslag till eventuella förändringar i programmets innehåll, organisation

och konstruktion.

Representanter för arbetsmarknadens parter kommer att inbjudas till

arbetsgruppen.

Riksidrottsgymnasiema

Regeringen har föreslagit en ändrad finansiering av riksidrotts-

gymnasiema. Förslaget innebär att Riksidrottsförbundet får större

inflytande över vilka idrotter som far riksidrottsstatus samt hur många

platser som skall finnas. Antalet platser kommer dock att minskas. Det

finns redan nu möjlighet för kommunerna att komma överens om

regionala idrottsgymnasier.

10

4 Universitet och högskolor

En höjd kunskapsnivå hos medborgarna är till glädje både för den

enskilde individen, för arbetslivet och för samhället i sin helhet. Det är

viktigt att utbildningen är tillgänglig för så många ungdomar som möjligt.

Vi måste utnyttja de resurser som finns inom utbildningsväsendet på ett

bättre sätt. Det kan ske med hjälp av modem informationsteknik och i

etermedia. Det är viktigt att så många som möjligt som vill skaffa sig en

högre utbildning far möjlighet till det.

Regeringen har därför föreslagit att det totala antalet platser i högskolan

skall ökas kraftigt under den närmaste femårsperioden. Då skapas

möjligheter både för ungdomsstudenter och för redan yrkesverksamma

människor att fa tillgång till olika utbildningar.

Nya studieplatser

Stimulans för teknik- och naturvetenskaplig utbildning

Studenter med samhällsvetenskaplig och ekonomisk gymnasieutbildning

skall kunna komplettera denna med ett s.k. basår, så att de blir behöriga

att söka tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. Den som

genomfört ett basår och blivit godkänd skall vara garanterad en högsko-

leplats.

Totalt 3 000 studerande skall fa möjlighet att gå ett basår, varav 1 500

inom högskolan och 1 500 inom komvux.

För att ge möjlighet för redan yrkesverksamma att påbörja

naturvetenskapliga och tekniska studier vid högskolan föreslår regeringen

att ytterligare 9 000 platser inrättas inom dessa områden. Orsaken är att

det finns en brist på naturvetare och tekniker i näringslivet. Ett krav för

att kunna söka dessa platser är minst fem års arbetslivserfarenhet. För att

intressera redan yrkesverksamma för detta alternativ föreslås att ett

särskilt arvode om 12 000 kronor per månad skall kunna utgå för de

första två åren.

I det sammanhanget vill regeringen betona det s.k. NOT-projektet

(Naturvetenskap och Teknik) som är ett samverkanprojekt mellan Verket

för högskoleservice och Skolverket. Inom NOT-projektet tas ytterligare

stimulansåtgärder fram för att rekrytera studerande till teknisk och

naturvetenskaplig utbildning. Avsikten är bl.a. att börja intressera barnen

för dessa ämnen redan i förskolan.

Ny högskola

I Stockholmsområdet bor många ungdomar som ännu inte har kommit in

på högskolan. Det beror på att Stockholm, jämfört med landet i övrigt,

har en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till sin

folkmängd. Dessutom är det stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan

befolkningen i olika delar av regionen. I den norra delen av länet är det

mycket vanligare att gå vidare till högre utbildning än vad det är i

söderkommunema.

Skr. 1994/95:127

11

1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 127

Regeringen har därför föreslagit att en ny högskola - Södertörns Skr. 1994/95:127

högskola - inrättas i södra Storstockholm.

Övriga nya studieplatser

Riksdagen har nyligen, med anledning av den ekonomisk-politiska

propositionen (prop. 1994/95:25), beslutat att anslå medel till 4 000 nya

helårsstudieplatser under våren 1995 De nya studieplatserna skall

huvudsakligen läggas vid de juridiska, samhällsvetenskapliga och

humanistiska utbildningarna Förhållandevis många av dessa studieplatser

har tillförts de mindre och medelstora högskolorna. Regeringen har nu

föreslagit att motsvarande antal studenter bereds studieplats även under

höstterminen 1995, samt att resurser för ytterligare 3 500 helårsstudenter

tillkommer under budgetåret 1995/96 inom dessa utbildningar. Dessutom

föreslås resurser för 1 000 heltidsstudenter i språkutbildning varje år i två

år.

Universitet och högskolor bör erbjuda utbildning under en större del av

året. Under budgetåret 1995/96 har regeringen därför föreslagit att totalt

25 000 studenter bereds plats att läsa 5-10 poäng vid sommaruniversitet.

Regeringen har också föreslagit resurser för att inrätta en

aspirantutbildning för arbetslösa akademiker. Utbildningen skall vara ett-

årig och varva utbildning med praktik i näringsliv eller i gemensam

sektor Den skall i första hand vända sig till arbetslösa invandrare med

akademisk utbildning. Medel föreslås för 1 500 heltidsstudenter under

budgetåret 1995/96

Motverka snedrekrytering

Ungdomar från olika sociala miljöer är inte lika väl representerade inom

den högre utbildningen Detta vill regeringen förändra.

Den parlamentariska studiestödkommittén har i uppdrag att utveckla ett

studiestödsystem som skapar möjligheter för alla att studera vidare.

Dessutom har den utredare som utvärderar 1993 års högskolereform fatt

i uppdrag att komma med förslag till ett antagningssystem som är

överblickbart och garanterar rättssäkerhet i antagningsprocessen Den

enskilde eleven skall lätt kunna ta reda på hur kopplingen ser ut mellan

gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan.

Forskarutbildning

Det är viktigt för grundutbildningens kvalitet att forskningsanknytningen

i grundutbildningen säkras även vid de högskolor som i dag saknar egen

fakultetsorganisation Detta bör enligt regeringen ske genom att dessa ges

möjlighet att inrätta professurer. På detta sätt ökar möjligheten att gå

vidare till forskarutbildning för studenter vid dessa högskolor. Ytterligare

särskilda medel anvisas dessutom för finansiering av forskarutbildning

Jämställdhet

Kvinnors kompetens måste på ett helt annat sätt än i dag tas tillvara på

högskolor och universitet. Fler kvinnor måste uppmuntras att gå vidare

till forskarutbildning och fortsatt forskarkarriär.

Det tidigare nämnda NOT-projektet och basåret är ett led i att motivera

12

fler kvinnor att söka naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, där Skr. 1994/95:127

kvinnor fortfarande utgör en låg andel. Jämställdhetsarbetet måste dock

ses som en del i hela förändringsarbetet inom den högre utbildningen.

Regeringen har, som förut nämnts, för avsikt att inom kort lämna en

proposition till riksdagen om jämställdhet i utbildningsväsendet.

13

5 Uppväxtvillkor

Skr. 1994/95 127

En trygg uppväxt är grunden för en människas framtid. I det

sammanhanget är också boendemiljön mycket viktig Den ekonomiska

krisen och arbetslösheten har inte drabbat alla familjer lika. Det är i

allmänhet de som redan tidigare levde på marginalen som nu har det

svårast.

Invandrade ungdomar

De flesta invandrade familjer har en uttalad målsättning att vara en del

av det svenska samhället, samtidigt som man försöker behålla sina egna

traditioner så mycket som möjligt. Ändå har det visat sig att alltför

många ungdomar från dessa familjer möter stora svårigheter i Sverige De

far sämre utbildning, har sämre hälsa och högre arbetslöshet än andra

ungdomar. Det finns också tecken som tyder på att ungdomar från

invandrade familjer löper större risk att hamna i social utslagmng och

kriminalitet

Vi saknar tillräckligt med kunskap om hur dessa problem ser ut och

hur de uppstår. Regeringen har den 29 november 1994 beslutat om en

invandrarpolitisk utredning (dir. 1994:130). Utredningen har bl.a till

uppgift att undersöka hur villkoren ser ut för de invandrade ungdomarna

i det svenska samhället.

Arbetet i utredningen skall vara avslutat den 31 december 1995.

Särskilda insatser

Det krävs också omedelbara insatser för de invandrade ungdomarna och

deras föräldrar. Det gäller både i frågor som rör utbildning och arbete.

Kommunerna och arbetsmarknadsmyndigheterna har det yttersta ansvaret

Frågorna måste ges hög prioritet och kräver djupgående samarbete mellan

olika myndigheter. Det finns många projektidéer som kan vara svåra att

förverkliga inom ramen för ordinarie verksamheter, samtidigt som det kan

vara svårt att finna nya ekonomiska resurser.

Regeringen har därför föreslagit att 125 miljoner kronor avsätts under

budgetåret 1995/96. Det här är ett nytt anslag på statsbudgeten för

särskilda insatser i storstadsområden där det finns en hög koncentration

av invandrade familjer.

Svenska språket

Sverige håller på att fa en grupp ungdomar som är födda i landet och har

gått i skola här men som inte behärskar svenska språket. Det är väsentligt

att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium

så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas.

Elever som har ett annat hemspråk än svenska kan läsa svenska som

andraspråk. Föregående regering bedömde att undervisningen i svenska

som andraspråk inte bör ha en egen kursplan. Vi anser emellertid att det

är av stor betydelse att svenska som andraspråk ses som ett eget ämne

Skolverket kommer att fa i uppdrag att utarbeta och fastställa sådana

kursplaner för de olika skolformerna.

14

Skr. 1994/95:127

Storstadskommitté

Regeringen har beslutat tillsätta en utredning, den s.k.

Storstadsutredningen (dir. 1994:68), med uppgift att analysera den sociala

utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregionerna.

Utgångspunkten skall vara barns och ungdomars villkor. Kommittén skall

också analysera hur boendesegregationen har utvecklats under senare år.

Dessutom skall den undersöka hur offentlig och kommersiell service

fungerar i dessa områden.

Kommittén skall vara färdig med sitt arbete senast den 30 juni 1996.

PLUS-projektet

PLUS-projektet (Projektet för lokal utveckling genom samverkan) har

pågått i tre år. Offentliga myndigheter och föreningsliv har samverkat i

ambitionen att arbeta med utsatta ungdomar. Tolv storstadsförorter har

deltagit i det här pilotprojektet. Verksamheten har varit både allmänt

förebyggande och individuellt riktad. Erfarenheterna från PLUS-projektet

kommer att presenteras i april 1995.

Barnombudsmannen

Barnombudsmannen uppmärksammar ungdomars uppväxtvillkor i sin

första årsrapport till regeringen Rapporten behandlar bl.a.

barnperspektivet i socialtjänstlagen, barnhälsovården, flyktingbarnen,

medinflytande, sexuella övergrepp samt unga i fängelse. De omfattande

förslagen från Barnombudsmannen bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

Ungdomsstyrelsen

I maj 1996 skall Ungdomsstyrelsen lämna en omfattande rapport om

ungdomars uppväxtvillkor och lämna förslag till åtgärder.

Ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism

I Sverige lever en miljon människor som har invandrarbakgrund. Möten

mellan människor från olika kulturer skapar lätt konflikter. Men denna

mångfald av erfarenheter är också en källa till glädje för människorna och

nytta för samhället.

Vid Europarådets stats- och regeringschefsmöte i oktober 1993

beslutades att medlemsländerna skulle bedriva en ungdomskampanj mot

främlingsfientlighet och rasism under perioden 1994-1996. Inte för att

ungdomar är särskilt främlingsfientliga, utan därför att ungdomarna har

de största erfarenheterna av mångkulturella möten.

I december 1994 inleddes den svenska kampanjen. Den är inriktad på

dels rikstäckande opinionsbildning, dels på att uppmuntra och stödja

lokala ungdomsinitiativ mot främlingsfientlighet och rasism. Aktiviteterna

kommer att pågå under hela år 1995. Kampanjen leds av en särskild

kommitté med bl.a. representanter från olika ungdomsrörelser.

15

6 Ungdomarna och världen

Skr. 1994/95:127

Världen runt omkring oss har alltid funnits där. Men aldrig har vi varit

mer medvetna än nu om hur beroende vi är av vad som händer i andra

länder. Det senaste decenniets politik och utveckling har förändrat

villkoren för människors liv. Den moderna teknologin har gjort att det

finansiella kapitalet kan röra sig över praktiskt taget alla gränser.

Miljöförstöringen har blivit mer och mer påtaglig och den känner inga

gränser. Kommunismens fall i öststaterna har skapat möjligheter och

problem som påverkar allas vår framtid. I många utvecklingsländer är

problemen mycket svåra. Men överallt i världen finns det också positiva

krafter.

Regeringen vill understryka hur viktigt det är att ungdomars globala

engagemang stimuleras. Svenska ungdomsorganisationer kan och vill ofta

medverka i olika biståndsprojekt, t.ex. genom samarbete med

ungdomsorganisationer i u-ländema. För att en organisation skall fa

ekonomiskt stöd för ett biståndsprojekt, krävs det att organisationen själv

bidrar med 20 procent. Det är sällan ungdomsorganisationer har sådana

ekonomiska resurser. Regeringen anser att kravet på egeninsatser från

ungdomsorganisationer bör kunna minskas, naturligtvis utan att göra

avkall på kvaliteten i biståndsarbetet.

World Youth of Sweden

World Youth of Sweden är ett svenskt ungdomsutbytesprogram, som

administreras av Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Programmet

har drivits på försök under två år. Sammanlagt har 70 svenska ungdomar

och lika många ungdomar från olika u-länder deltagit i programmet.

Verksamheten utvärderades under hösten 1994. Det visade sig att den

fungerat mycket bra. Därför anser regeringen att verksamheten från

budgetåret 1995/96 bör permanentas. Medel för detta har avsatts inom

regeringens biståndsbudget.

FN:s konferens om miljö och utveckling

Vid konferensen i Rio de Janeiro år 1992 antogs en handlingsplan för

hållbar utveckling som kallas Agenda 21.

Det står i agendan att varje land och varje kommun skall gå vidare med

sin egen Agenda 21 Runt om i Sveriges kommuner pågår just nu det

arbetet. På många håll är det ungdomar som är de pådrivande krafterna.

Regeringen har beräknat 10,5 miljoner kronor för stöd till arbetet med

lokala Agenda 21.

Förenta nationerna

I år är det tio år sedan det var FN:s världsungdomsår. I år fyller också

FN femtio år. Det firas på temat "Toleransens år".

Inom ramen för firandet av detta i Sverige kommer särskilda insatser

att riktas till ungdomar. Vi vill föra ut kunskap till ungdomar om FN:s

arbete och skapa debatt om globala frågor.

Det är regeringens uppfattning, att ungdomar bör ingå i den svenska

16

delegationen till FN:s generalförsamling då ungdomsfrågorna står på Skr 1994/95:127

dagordningen.

EU:s ungdomsforum

Ungdomar måste ges ökade möjligheter att påverka och framföra sina

synpunkter på det praktiska arbetet inom EU. Sverige anser därför att EU

bör ha en fortlöpande dialog med bl.a. EU:s ungdomsforum, som består

av en rad europeiska ungdomsorganisationer.

Ungdom för Europa

Sverige deltar sedan den 1 januari 1994 i Europeiska unionens

utbytesprogram Ungdom för Europa. Under det första året har ca 1 500

ungdomar från Sverige varit engagerade. Under år 1995 inleds den tredje

fasen, som innebär en utvidgning av aktiviteterna inom programmet.

Programmet sköts i Sverige av Stiftelsen för internationellt

ungdomsutbyte

EU:s utbildningsprogram

Under våren 1995 startar EU:s nya utbildningsprogram Sokrates och

Leonardo I Sverige är det nu en angelägen uppgift att sjösätta det

svenska deltagandet i dessa program.

Sokrates är ett utbildningsprogram för skolan och den högre

utbildningen. Ett delprogram inom Sokrates heter Erasmus. Där har

Sverige medverkat sedan läsåret 1992/93

Ett nytt delprogram inom Sokrates heter Comenius. Det gäller för

grund- och gymnasieskolan. Comenius ger stöd till samarbete mellan

skolor kring bl.a. utvecklingsprojekt och elevutbyten. Det ger också stöd

till utveckling av undervisningen för invandrar- och zigenarbarn samt till

samarbete mellan olika institutioner för lärarutbildning.

Nytt för Sverige är också språkprogrammet Lingua. Från den 1 januari

1995 är svenskan ett av målspråken inom Lingua, eftersom vårt språk

numera är ett officiellt EU-språk.

Leonardo är ett program för yrkesutbildningar. Programmet ger stöd till

nationella pilotprojekt (goda exempel). Det ger också stöd till praktik och

utbyten för bl.a. ungdomar i grundläggande yrkesutbildning,

yrkesutbildare och studenter i högre utbildning.

Leonardo-programmet kommer att samverka med de yrkesinriktade

program som finns inom EU:s olika strukturfonder. Ett exempel på ett

sådant program är Youthstart, som har till syfte att förhindra

ungdomsarbetslöshet.

Regeringen anser att det är viktigt att ungdomar från alla delar av det

svenska samhället får möjlighet att utnyttja programmen inom EU

Såväl Sokrates som Leonardo kommer att öppnas för associationslän-

dema i Öst- och Centraleuropa.

Europarådet

Det finns ett ungdomssamarbete inom ramen för Europarådet. Det

samarbetet innehåller många bra och viktiga verksamheter, som

regeringen också i fortsättningen vill värna om. Europarådet har en

17

ungdomsfond och två ungdomscenter, i Strasbourg och Budapest. Både Skr. 1994/95:127

fonden och centren ger ungdomar ett starkt inflytande över

verksamheterna. Styrelserna, som består av hälften ungdomar och hälften

regeringsrepresentanter, är ett bra exempel på hur ungdomars inflytande

kan organiseras.

Norden

Inom ramen för Nordiska rådet finns ett väl utbyggt ungdomssamarbete.

Där finns stöd till samnordiska ungdomsprojekt inom kulturområdet. Där

finns också ett samarbete inom Ungdomens Nordiska Råd, Nordisk

ungdomskommitté och Nordisk kontaktkommitté.

I det nordiska ungdomssamarbetet finns en tradition som bygger på att

ungdomar själva organiserar sina aktiviteter och också deltar aktivt i

besluten.

Regeringen anser att det nordiska samarbetet har en fortsatt viktig roll

i det internationella ungdomsarbetet.

Östeuropa

Flera svenska ungdomsorganisationer har ett stort intresse av utbyte med

Östeuropa och att arbeta med bistånd där. Regeringen ser det som ett

mycket angeläget engagemang. Vi vill ta vara på det inom ramen för

Sveriges ordinarie biståndsverksamhet. Dessutom finns fr o m. våren 1995

också möjligheter till ungdomsutbyte med Östeuropa inom programmet

Ungdom för Europa.

18

7 Fritid, kultur och eget skapande

Det är i första hand kommunerna och det lokala föreningslivet som skall

skapa möjligheter för ungdomar att ha en meningsfull fritid. Vi vet att de

kommunala nedskärningarna har drabbat föreningslivet och den

kommunala fritidssektorn Regeringen följer därför noga utvecklingen i

kommunerna.

Ungdomsorganisationerna

De traditionella ungdomsorganisationerna har haft allt svårare att fånga

upp ungdomar i sin verksamhet. Men runt om i landet pågår spännande

ungdomsprojekt som söker nya former. Gamla organisationer förnyar sig

och nya grupperingar växer fram.

Statens bidrag till ungdomsorganisationerna fördelas av

Ungdomsstyrelsen. Ett av målen för bidragen är att främja jämlikheten

mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan könen. Just nu

samarbetar Ungdomsstyrelsen med ett antal organisationer. Tillsammans

försöker de t.ex. hitta metoder som skapar större utrymme för flickorna

i föreningslivet.

Statens bidrag till ungdomsorganisationerna uppgår till ca 100 miljoner

kronor per år. En allt större del av det bidraget går till förnyelse och

utveckling av ungdomsverksamheten. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att

t o m. år 1997 genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga

organisationer som söker bidrag.

Idrottsrörelsen

Den svenska idrottsrörelsen har nästan tre miljoner medlemmar runt om

i landet. Där tränas många ungdomar i olika fysiska aktiviteter men också

i föreningslivets demokratiska beslutsordning. Varje år genomförs över

7 miljoner lokala ungdomsaktiviteter med över 55 miljoner deltagare.

Svensk idrottsrörelse är organiserad i ca 27 000 idrottsföreningar och

17 000 korpklubbar. Idrotten är en vital ungdomsrörelse. Bland

högstadieungdomen är 60 procent av pojkarna och 40 procent av

flickorna med i en eller flera idrottsföreningar.

Samarbete, ledarskap och demokratiska spelregler är viktigt inom

idrottsrörelsen. Men jämställdhetsarbetet måste förbättras väsentligt.

Regeringen följer noggrant idrottsrörelsens egna insatser på det området.

Statens bidrag till den lokala ungdomsverksamheten är beräknat till

300 miljoner för nästa budgetår.

Eget skapande

Att lyssna på musik och se på video och film är en viktig del av

ungdomars fritid. Många ungdomar spelar också själva musik. Andra är

aktiva i videoverkstäder och lokal-TV-verksamhet. Att starta olika

mediaprojekt eller att spela teater är också populärt.

Kulturen är en viktig motkraft till destruktiva livsformer Projekt för

arbetslösa ungdomar som arbetar med eget skapande har ofta lyckats

engagera och vitalisera skoltrötta ungdomar.

Skr. 1994/95:127

19

Men kultur och skapande verksamhet är inte lätt att nå fram till. Skr. 1994/95:127

Ungdomar är oftast beroende av att skola och föreningsliv tar initiativ.

Skolbiblioteken är en viktig resurs i skolan Genom skolans nya timplaner

far eleverna ökade valmöjligheter. Då kan den som vill använda den extra

tiden till bl.a. estetiska ämnen. Skolorna har också möjlighet att profilera

sig t.ex. som kulturskola.

Det ökade våldet i film, på TV och video har debatterats en längre tid.

Ett sätt att motverka skadliga effekter av våldsskildringar är att aktivera

ungdomar att själva arbeta med bildmedierna, bl.a. i skolan. På nationell

nivå är det viktigt att stödja kvalitetsfilm och seriös TV-

programverksamhet.

En viktig utgångspunkt för statens stöd till institutioner och

organisationer inom kulturområdet har länge varit att verksamheten för

barn och ungdom skall ingå som en naturlig del i deras arbete. Detta

ligger fast också i framtiden. Regeringen kommer noga att följa upp

detta, bl a. vid granskningen av årsredovisningarna.

Regeringen kommer under mandatperioden att prioritera kulturinsatser

för barn och ungdom. Under budgetåret 1995/96 görs en särskild sats-

ning. 10 miljoner kronor har beräknats för att stimulera till

utvecklingsarbete inom barn- och ungdomskulturen. Vi ökar också

bidragen till Folkparkerna, Folkets Hus, Bygdegårdama och Våra Gårdar,

med sammanlagt 4 miljoner kronor, för att de skall kunna öka sin bam-

och ungdomsverksamhet inom kulturområdet.

Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om

kulturpolitikens inriktning (dir. 1994:146). I direktiven betonas att den

unga generationen är den viktigaste målgruppen i kulturpolitiken.

Utredningens förslag kommer att presenteras på försommaren 1995.

Under våren 1994 godkände riksdagen bildandet av stiftelsen

Framtidens kultur. Stiftelsen beräknas disponera ca 75 miljoner kronor

varje år under en tioårsperiod Stiftelsen skall stödja nyskapande projekt,

stimulera det regionala kulturlivet samt stärka tillväxt och utveckling.

Regeringen förutsätter att stiftelsen också kommer att stödja projekt som

kan locka ungdomar, särskilt ungdomar i storstadsmiljöer.

20

8 Bostad

Skr. 1994/95:127

Boendekostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren. Från år 1989 fram

tiil 1993 ökade boendekostnaderna realt med 26 procent för ett

genomsnittligt hushåll.

I dag är ungdomars boendekostnader högre per kvadratmeter än för

andra grupper. Det beror bl.a. på att ungdomar oftare bor i nybyggda

lägenheter, där hyrorna är högst. Ungdomar bor också ofta i små

lägenheter och där kostar varje kvadratmeter mer än i de större.

Generationsutredningen beskriver i betänkandet Tillvarons trösklar

(SOU 1994:77) ett antal ungdomsbostadsprojekt som har prövats för att

fa fram billigare bostäder till ungdomar:

* Att aktivt söka upp bostäder till unga, i kombination med att inrätta en

särskild ungdomsbostadskö. De uppsökta bostäderna skulle sedan

anmälas till kön och fördelas bland ungdomar.

* Nyproduktion med mindre kök och badrum.

* Att använda studentlägenheterna som modell för alla ungdomar. Det

innebär eget rum och wc, men med gemensamt kök.

Generationsutredningens förslag bereds för närvarande i

regeringskansliet.

Förnyad bostadspolitik

Bostadspolitikens mål är en god bostad åt alla till en rimlig kostnad och

i en trygg närmiljö. Statens ansvar för bostadspolitiken är bl a. att se tiil

att kostnaderna kan fördelas rättvist. Staten skall också se till att

finansiering och byggande sker så billigt som möjligt. Samtidigt skall det

finnas valfrihet i boendet för medborgarna.

Regeringen vill säkra välfärden i boendet. Om vi skall kunna uppnå

detta måste bostadspolitiken förnyas. Vi strävar efter en så bred enighet

som möjligt om detta i riksdagen

Regeringen kommer inom kort att besluta om direktiv för en

bostadspolitisk utredning. Representanter för de politiska partierna kom-

mer att inbjudas att delta i detta arbete.

21

9 Ekonomi

Skr. 1994/95:127

Många unga har svårt att klara sin ekonomi. 30 procent av dem mellan

16-24 år utan barn uppgav år 1991 att de hade svårigheter att klara sina

löpande utgifter. Motsvarande siffra för ensamstående medelålders var 13

procent och 3 procent av de sammanboende medelålders.

Hälften av alla socialbidragstagare i landet är under 25 år. De yngre

hushållen är också överrepresenterade bland dem som har svårigheter att

klara räntor och amorteringar på sina lån.

Det ekonomiska läget i landet tvingar fram besparingar även på

ungdomsgrupperna. Neddragningar på kontant stöd uppvägs dock av

betydande satsningar på framför allt utbildning och arbete, d.v.s. på

åtgärder som drar undan grunden för merparten av socialhjälpsbehovet

bland unga människor.

Studiestöd

Studiebidrag lämnas när en elev i gymnasieskolan har fyllt 16 år och

betalas ut t o m. vårterminen det år då eleven fyller 20 år. Eleven kan

också söka ett extra behovsprövat tillägg. I vissa fall kan eleven fa ett

inackorderingstillägg. Ett gemensamt begrepp för dessa bidrag är

studiehjälp.

Studiebidraget har tidigare betalats ut tio månader per år. Läsåret i

gymnasieskolan är normalt bara drygt nio månader per år. Regeringen har

därför föreslagit att dessa bidrag betalas ut nio månader per år.

Studiebidraget är lika stort som barnbidraget. En sänkning av

barnbidraget har föreslagits från 750 kronor per månad till 625 kronor.

En motsvarande sänkning har därför också föreslagits när det gäller

studiebidraget.

Studiemedel kan utgå till studerande över 20 år. Regeringen har

tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som har i uppdrag att

dra upp riktlinjer för att reformera studiestödssystemet. Studiehjälpen

ingår dock inte i kommitténs uppdrag.

Regeringen har också föreslagit att staten inte längre skall lämna bidrag

för det s.k. CSN-kortet, som innebär att studerande beviljas rabatterade

priser på resor. Centrala studiestödsnämnden kan dock pröva

möjligheterna att via avgift av CSN-kortet förhandla fram likartade

förmåner för de studerande.

Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18-29 år

En stor andel av de bostadsbidrag som lämnas till ungdomar går till

hushåll med mycket låga eller inga inkomster alls. I maj år 1994

redovisade ca 27 procent av bidragstagama att de saknade inkomster av

lön eller studiemedel. 53 procent hade så låga inkomster att de var be-

rättigade till maximalt bostadsbidrag.

Bostadsbidraget prövas utifrån inkomst och boendekostnad. Infor

bidragsåret 1996 har regeringen föreslagit en begränsad justering av

bidragssystemet Det maximala bostadsbidraget för ungdomar mellan 18-

29 år blir då 1 100 kronor per månad. Det gäller både ensamboende och

22

samboende/makar. Justeringen innebär en minskning i förhållande till Skr. 1994/95:127

föregående bidragsår med 75 kronor per månad.

Förmåner för totalförsvarsplikt

Regeringen föreslår att rätten till fria hemresor utökas De

total försvarspliktiga får en fri resa varje tjänstgöringsfritt veckoslut till

hemorten eller till nära anhörig i stället för en fri resa var fjortonde dag.

Dagersättningen för de totalförsvarspliktiga uppgår till 40 kronor per

dag. Utryckningsbidraget är 4 000 kronor.

Sparande och skuldsättning

Av alla unga i åldern 20-29 år hade år 1990 åtta av tio lån. Lånesumman

var i genomsnitt 185 000 kronor. De flesta lånen avser bostad eller

studier.

Bosparutredmngen (dir. 1993:116) har i sitt betänkande Bosparande

(SOU 1994:121) lämnat förslag om att införa ett generellt, statligt

premierat, bosparande Där tas också ungdomars bosparande upp Frågan

bereds för närvarande i Finansdepartementet

Ungdomar som konsumenter

Unga människor är en attraktiv målgrupp för alla som vill sälja. Det är

svårt att värja sig mot all reklam och att välja kritiskt. Därför är det också

viktigt att nå den unga generationen med kunskap som ger dem en chans

att vara kritiskt tänkande konsumenter

Konsumentverkets insatser för ungdomar bygger på information och

opinionsbildning. Det sker i samarbete med Skolverket, Barn- och

ungdomsdelegationen och de kommunala konsumentvägledama. Skolan

betyder i det här sammanhanget mycket. Konsumentverket försöker stödja

en god konsumentutbildning i undervisningen, bl a. genom särskilda

insatser vid lärarhögskolan, genom att producera studiematerial och

genom olika skolprojekt.

Under perioden 1991-1994 avsatte regeringen medel ur Allmänna

arvsfonden till projekt som skulle stärka de unga som konsumenter Cirka

50 projekt fick ekonomiskt stöd. Exempel på sådana projekt är

teaterföreställningar om ungdomars ekonomi, videofilmtävlingar,

tidningsframställning, konsumentkontor för ungdomar och utställning om

den första bostaden.

Konsumentverket kommer att utnyttja erfarenheterna från de olika

projekten i sin fortsatta ungdomssatsning.

Regeringen har under hösten 1994 lagt fram en proposition om en ny

marknadsföringslag (prop. 1994/95:123). Förslaget till en ny lag stärker

konsumenterna genom tydliga förbud och förebyggande sanktionsavgifter.

Regeringen ser med allvar på den könsdiskriminerande reklamen och

följer noga utvecklingen på det området.

23

10 Hälsa och livsstil

Skr. 1994/95 127

De flesta svenska ungdomar säger sig vara friska och nöjda med livet. I

jämförelse med ungdomar i högstadieåldem ute i Europa mår svenska

ungdomar bättre De har också oftare en bättre livsmiljö. Men det gäller

inte alla. Föräldrarnas levnadsvillkor och skolmiljön sätter sina spår också

på barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Det finns tydliga

hälsoskillnader mellan arbetare och tjänstemän, redan innan de fyller 30

år. De unga arbetarna mår sämre psykiskt, röker mer, motionerar mindre

och har sämre kostvanor. Samma sak gäller många unga ensamföräldrar,

arbetslösa ungdomar och invandrarungdomar.

Rökvanor

Det har gjorts undersökningar som visar att skolelevers rökning minskade

kraftigt under 1970-talet. Nu ökar rökningen igen sedan slutet av 1980-

talet. Rökningen ökar mest bland flickor med arbetarbakgrund som gått

en praktisk yrkesutbildning och tidigt börjat arbeta.

Det finns också undersökningar som visar att rökare är mer öppna för

att pröva olika droger än icke-rökare. Dessutom finns det studier som

visar att barn och ungdomar påverkas mer av tobaksreklam än vuxna.

Regeringen har nyligen beslutat tillsätta en utredning som bl.a. skall

undersöka möjligheterna att förbjuda indirekt tobaksreklam (dir. 1994:88)

Alkohol

Ungdomars alkoholkonsumtion ökar Det är oroande. Framför allt är det

i dag fler ungdomar som dricker sig berusade och fler berusar sig på

främst folköl och hembränt.

Men det dricks inte lika mycket i alla ungdomsgrupper De som dricker

mest är unga män som bor i en storstad, har låg utbildning och en svag

ställning på arbetsmarknaden. Nästan 40 procent av dessa unga män säger

att de berusar sig minst en gång i veckan Motsvarande siffra för andra

grupper är nio procent.

Det har också gjorts undersökningar om ungdomars användande av

droger. De visar på samma sak, nämligen att experimenterande med

droger har ökat något. Sverige har ändå fortfarande en i jämförelse med

övriga länder låg nivå.

De sociala myndigheterna är enligt socialtjänstlagen skyldiga att ta itu

med problem i ungdomars uppväxtmiljö. Hjälpen och stödet skall ges i

samarbete med familjen.

Regeringen anser att det är extra viktigt just nu att vuxenvärlden -

myndigheter, organisationer och allmänhet - mobiliserar mot alkohol,

droger och våld. En sådan mobilisering går bara att göra tillsammans med

ungdomarna. Därför stödjer Folkhälsoinstitutet en mängd olika

ungdomsprojekt, som har just detta syfte.

Totalt avsätts 75 miljoner kronor i arbetet att minska medborgarnas

alkoholkonsumtion. Förebyggande arbete bland barn och ungdomar har

första prioritet. Det är värdefullt om kommunerna utvecklar lokala

alkoholpolitiska program Dessa program bör innehålla både allmänt

24

inriktad alkoholpolitisk verksamhet och insatser som direkt förhindrar Skr 1994/95:127

alkoholmissbruk bland ungdom. Den bästa resursen i ett sådant arbete är

ungdomarna själva.

Dopning

Bruket av olika dopningspreparat, främst anabola steroider, har blivit allt

vanligare. År 1991 förbjöds vissa preparat i Sverige.

Regeringen har tillsatt en utredning om dopning (dir. 1994:78).

Utredningen skall bl.a. titta på de fall som tagits upp i domstol. Den skall

också försöka ta reda på om det finns någon koppling mellan dopning

och våldsbrott.

Allergier

De allergiska besvären bland barn och ungdomar ökar. En stor del av

denna ökning beror troligen på slarvigt byggda hus med dålig ventilation

och fukt Passiv rökning spelar också en viss roll i sammanhanget

Hälsoskolor

Projektet Hälsoskolor startade år 1991. Det är ett samarbete mellan olika

skolor i Europa Meningen med projektet är att stärka skolornas

hälsoarbete Elva skolor från Sverige deltar. Hälsoskoloma har lovat att

utveckla en hälsoplan för hela skoltiden De arbetar med att förbättra

skolans fysiska miljö och att engagera sig i skolpersonalens hälsa.

Skolmåltiderna används som en del i hälsoarbetet. Projekten sker i

samarbete med den lokala sjukvården. Folkhälsoinstitutet ansvarar för

projektet

Anorexi, bulimi, självmord

Anorexi och bulimi är ätstömingar som uppmärksammats allt mer under

senare år Främst är det flickor som drabbas. I Sverige har ca 1 procent

av flickorna mellan 15-24 år anorexi Internationella studier visar att 1-3

procent av flickorna i samma ålder har bulimi.

Självmordsnivån bland ungdomar i Sverige är hög. Så har det varit i

många år Bland unga människor som dör i åldrama 20-24 år beräknas

vart fjärde dödsfall vara självmord. Många unga människor försöker

också ta sitt liv, utan att lyckas.

Folkhälsoinstitutet har i uppdrag att särskilt följa vad som händer med

ungdomars psykiska hälsa.

25

11 Ungdomar med funktionshinder

Målet med svensk handikappolitik är att alla skall vara delaktiga i

samhället på lika villkor. Ungdomar med funktionshinder är först och

främst ungdomar, med krav på utbildning, fritid, bostad och arbete precis

som alla andra ungdomar. Regeringens politik på de områden som

redovisas i den här skrivelsen gäller även ungdomar med funktionshinder.

Men det är också samhällets skyldighet att ge personer med

funktionshinder stöd, så att de kan leva ett så normalt liv som möjligt. Vi

vill därför redovisa de särskilda insatser som görs för unga med

funktionshinder.

Utbildning

Majoriteten ungdomar med funktionshinder går i den vanliga skolan, med

extra stöd om det behövs. Men det finns ett fatal elever som inte kan

följa undervisningen i den vanliga skolan. Barn som inte kan gå i

grundskolan därför att de är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörsel-

eller talskadade kan gå i särskolan eller specialskolan. På gymnasienivå

finns gymnasiesärskolan, särskild gymnasieutbildning för döva och

hörselskadade i Örebro kommun samt riksgymnasier för svårt

rörelsehindrade.

Arbete

Ungdomar med funktionshinder har svårare än många andra ungdomar att

få ett arbete När arbetslösheten är hög drabbas de ännu hårdare.

De särskilda insatser som görs för unga funktionshindrade på

arbetsmarknaden började som ett projekt hos Arbetsmarknadsstyrelsen

mellan åren 1986-1990. Sedan budgetåret 1990/91 är de en del av den

ordinarie verksamheten vid arbetsförmedlingarna och vid

Arbetsmarknadsinstitutet (AMI).

Insatserna handlar om att både arbetsförmedlingen och AMI skall

hjälpa funktionshindrade skolungdomar att få kontakt med arbetslivet.

Efter avslutad skolgång skall de få aktiv hjälp till ett arbete i stället för

förtidspension

Många ungdomar med funktionshinder är dessutom mycket aktiva

användare av ny teknik. De använder nätverk och moderna kommunika-

tionssystem både i skolan och på sin fritid. I dag finns det många arbets-

platser där den nya tekniken har en central roll. Där är inte längre ett

funktionshinder ett handikapp. Många funktionshindrade ungdomar borde

alltså kunna få ett arbete just på sådana arbetsplatser.

Bostad

Ungdomar med funktionshinder bor ofta kvar i föräldrahemmet längre än

andra ungdomar För ungdomar med stora funktionshinder har

handikappreformen, som bland annat innefattar lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade och lagen (1993:389) om

assistansersättning, inneburit att de ändå kan leva ett självständigt liv,

utan att alltid vara beroende av sina föräldrar.

Funktionshindrade ungdomar som flyttar hemifrån har rätt till en bostad

Skr. 1994/95:127

26

med särskild service, där de kan få det stöd som behövs. För svårt Skr. 1994/95:127

funktionshindrade kan personlig assistans göra det möjligt att bo i en

egen bostad.

Tillgänglighet

Ungdomar med funktionshinder skall ha samma möjligheter som alla

andra att träffa jämnåriga. Miljöer där ungdomar träffas skall vara till-

gängliga för alla. Det kräver ombyggnad av många lokaler.

Regeringen har föreslagit ett stöd på 360 miljoner kronor för reparation

och ombyggnad av sådana lokaler.

27

12 Vård och omsorg

Skr. 1994/95:127

Ny socialtjänstlag

Socialtjänstkommittén, som hade i uppdrag att utreda hur socialtjänstlagen

från 1982 fungerade, lämnade nyligen över betänkandet Ny socialtjänstlag

(SOU 1994:139). Där föreslås bl.a. att hjälp till barn och barnens

rättigheter skall stärkas inom socialtjänsten.

Kommitténs förslag skall remissbehandlas under våren 1995.

Socialtjänstens arbete med barn och ungdom

Samhällets ansvar för de unga är enligt svensk lagstiftning mycket

omfattande. De sociala myndigheterna är skyldiga att hjälpa ungdomar

som har problem i sin uppväxtmiljö. Hjälpen skall ske i samarbete med

familjen.

Det krävs hela tiden nytänkande och utveckling av arbetsmetoderna

inom individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen och länsstyrelserna

har under föregående budgetperiod haft pengar till sådant

utvecklingsarbete.

Regeringen har föreslagit att sådana pengar avsätts även under

budgetåret 1995/96.

Lagen om vård av unga

Lagen om vård av unga (LVU) är en tvångslag. Enligt denna lag kan

ungdomar upp till 20 år, som riskerar att skada sin egen utveckling och

hälsa, omhändertas av samhället för vård.

De omhändertagna ungdomarna placeras oftast i familjehem, men de

som behöver särskild tillsyn kommer till särskilda ungdomshem. Staten

övertog huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen den 1 april

1994 och en ny myndighet inrättades, Statens institutionsstyrelse (SIS).

Antalet akuta tvångsomhändertaganden av ungdomar har ökat under år

1993. Det är oroande. SIS uppger att nästan hälften av kommunernas

ansökningar om plats avser akuta placeringar. 45 procent av de

tvångsomhändertagna ungdomarna kommer från storstäderna.

Avsikten med statens övertagande av de särskilda ungdomshemmen är

att vården nu skall bli bättre och mer inriktad på individen. Stökiga

ungdomar har ofta var och en sina problem som de måste få hjälp att

lösa. Vi hoppas också att de olika ungdomshemmen skall fa olika

inriktning i sitt arbete. Det måste finnas olika vårdformer att välja mellan.

Att samla alla ungdomshem under ett tak ger också möjlighet att följa

upp och utvärdera vården. Målet med vården är ju att ungdomarna skall

fa hjälp att komma på fötter och skapa sig en framtid.

Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor för forskning,

verksamhetsutveckling och personalutveckling inom ramen för SIS

verksamhet.

28

13 Ungdomar och brott

Skr. 1994/95:127

Att förebygga brott

Det självklara målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten.

Därför är det en central uppgift för samhället att försöka förebygga brott.

Det bästa sättet är att försöka förhindra att unga människor kommer in i

ett kriminellt livsmönster. Det är därför viktigt att kommunerna utarbetar

lokala brottsförebyggande program.

I framtiden kommer den lokala polisen att arbeta mer med

närpolisverksamhet. Då blir det lättare för polisen att samarbeta med

kommunen, med enskilda och organisationer i ett brottsförebyggande

arbete.

Men det behövs också en nationell strategi för det brottsförebyggande

arbetet. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kommer i april 1995 att redovisa

ett underlag till ett nationellt brottsförebyggande program. En central

fråga i programmet bör vara hur vi förhindrar barn och ungdomar att dras

in i missbruk och kriminalitet.

Åtgärder mot mobbning

Skollagen har kompletterats med en föreskrift som handlar om bl.a.

mobbning. Där står det att de som verkar inom skolan särskilt skall

bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för

kränkande behandling. Rektorn i varje skola har också, enligt de nya

läroplanerna, ett särskilt ansvar för att motverka alla former av

trakasserier och mobbning bland elever och anställda.

Vad finns det för olika metoder och arbetsmodeller för att stoppa

mobbningen i skolan? Inom Skolverket finns ett projekt som arbetar med

den frågan. Nitton kommuner deltar i projektet.

Mobbning är inte bara en fråga för skolan. Barn- och

ungdomsdelegationen har, i samverkan med flera andra myndigheter och

organisationer, startat en kampanj mot mobbning Under år 1995 kommer

den att drivas vidare med Barnombudsmannen som huvudansvarig

myndighet.

Kraftsamling mot våldet

Den anmälda brottsligheten i landet har minskat de senaste åren. Men

särskilt bland unga män har antalet grova våldsbrott ökat på senare tid.

Forskningsrapporter visar att 70-80 procent av våldsbrotten sker under

alkoholpåverkan.

Kampen mot våldet måste föras på alla nivåer i samhället - bland

enskilda och organisationer, i skolan och på arbetsplatserna, i politiken

och i vardagslivet.

En av statsmakternas främsta uppgifter i detta sammanhang är att stödja

insatser inom folkrörelserna, skolan, fritidsverksamheten och liknande

aktiviteter. I det arbetet kan rättsväsendet, särskilt polisen, spela en viktig

roll.

Särskilda insatser krävs när det gäller våldsbrott riktade mot barn,

ungdomar och kvinnor.

29

Riksdagen har nyligen skärpt lagstiftningen när det gäller sexualbrott Skr 1994/95:127

mot barn. En utredning har tillsatts om samlade åtgärder mot

barnpornografi. Regeringen kommer också att ta initiativ till en fortsatt

översyn av bestämmelserna om sexualbrott i brottsbalken.

Är 1996 kommer Sverige att vara värd för den första världskongressen

om kommersiell sexuell exploatering av barn.

Unga brottslingar

Det skall vara svårt att begå brott utan att bli upptäckt. När ett brott

upptäcks skall rättsmaskineriet fungera effektivt och snabbt. De unga

skall möta tydliga reaktioner på sitt agerande.

Ungdomsbrottskommittén överlämnade i juni 1993 sitt betänkande

Reaktion mot ungdomsbrott (SOU 1993:35). Kommittén har lämnat

förslag på hur samhället bör ingripa när unga begår brott.

Kommittén menar bl.a. att domstolarna skall arbeta på ett sådant sätt

när ungdomsmål behandlas, att den unge far tydliga signaler. Samhället

accepterar inte brott. Handläggningen av ungdomsmål har behandlats i

propositionen 1994/95:12 Där finns en rad nya regler som skall påskynda

ungdomsmålen i rättsprocessens alla led. Riksdagen har nyligen antagit

förslagen.

Inom Justitiedepartementet arbetar man vidare med de andra förslagen

från Ungdomsbrottskommittén.

Unga i fängelse

Enligt FN:s barnkonvention skall varje frihetsberövat barn hållas avskilt

från vuxna fångar. Undantag kan endast göras då det bedöms vara till

barnets bästa. Konventionen gäller alla barn och ungdomar upp till 18 år.

Fängelseutredningen har behandlat frågan om ungdomar i anstalt i

betänkandet Verkställighet av fängelsestraff (SOU 1993:76). Utredningens

förslag bereds nu inom Justitiedepartementet.

30

14 Demokratin, ungdomarna och framtiden

Skr. 1994/95:127

Regeringens ekonomiska insatser i ungdomspolitiken under budgetåret

1995/96 har nu redovisats. Vi har också redovisat de utredningar som

under den närmaste tiden skall arbeta med olika ungdomsfrågor Av vår

redovisning framgår att det finns mycket som bekymrar oss när det gäller

den unga generationens framtid Framför allt gäller det arbetslösheten, de

ökade sociala skillnaderna, de ökade skillnaderna mellan generationerna,

bostadssegregationen och boendekostnaderna.

I en klok och omtänksam familj handlar man utifrån insikten att det är

barnen och de unga som är framtiden. I en sådan familj kan inte de

vuxna ta för sig på barnens och ungdomarnas bekostnad. I en sådan

familj gör man inte heller skillnad mellan olika bam och ungdomar. Det

är regeringens avsikt att under mandatperioden arbeta med ung-

domspolitiken utifrån de insikterna.

Detta är av flera skäl inte en lätt uppgift Det ena skälet är naturligtvis

att det finns begränsade ekonomiska resurser. Det andra skälet handlar

om demokrati och inflytande.

Den unga generationen far i dag bära en stor börda i den ekonomiska

krisen Samtidigt har de alltför små möjligheter att ta till vara sina

intressen i politiken, inom utbildningsväsendet, i arbetslivet, i före-

ningslivet och i sin närmiljö.

I folkomröstningen om EU:medlemskap hade ungdomar en mer kritisk

inställning än den äldre generationen. Många ungdomar har också

uttryckt en oro inför medlemskapets effekter, bl.a. när det gäller

demokrati och delaktighet.

När tiderna är svåra och man inte känner att man kan vara med och

påverka till det bättre, varken för sig själv eller andra, grips man lätt av

vanmakt Vi vet att denna känsla av vanmakt finns inom delar av den

unga generationen. Men en tro på politikens möjligheter är själva livsner-

ven i ett demokratiskt samhälle Därför är det regeringens ambition att

stärka ungdomars inflytande över sina egna liv och samhällsutvecklingen

i stort.

Pågående arbeten om ungdom och demokrati

FN:s konvention om barnets rättigheter tillförsäkrar bam och ungdomar

upp till arton år vissa grundläggande rättigheter. Sverige har ratificerat

konventionen och därmed gjort ett internationellt åtagande att följa den.

Artikel 12 i konventionen ger ett starkt stöd för barns och ungdomars

inflytande i samhällets beslutsprocesser.

Elevinflytande

När ungdomar far beskriva var i samhället de helst vill ha inflytande

svarar de skolan. Det konstaterar Maktutredningen i sitt betänkande

Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44). Samma utredning visar att

skolan hamnar långt ner på listan när ungdomar tillfrågas om i vilka in-

stitutioner de anser sig ha inflytande. 3

En utvärdering av skolan visar att eleverna har störst inflytande i de Skr 1994/95:127

lägre klasserna. Ju äldre de blir, desto mindre anser de sig ha att säga till

om.

I det nya styrsystemet för skolan och inom ramen för de nya

läroplanerna finns ett vidgat utrymme för elev- och föräldrainflytande i

skolan. I Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94), står det klart

uttryckt att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och

vara delaktig skall omfatta alla elever. Eleverna ges också ökade

möjligheter att själva välja sin studieinriktning.

Samtidigt finns det fortfarande hinder för ett formellt inflytande för

föräldrar och elever i skolan. Hindren finns i de regler som styr

ansvarsfördelningen inom skolan och kommunerna.

En särskild utredare tillkallades därför hösten 1994 (dir 1994:128).

Utredaren har gjort en översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan.

Regeringen kommer att redovisa sina ställningstaganden i dessa frågor

inför riksdagen.

Studentinflytande

Studenternas inflytande genom representation i beslutande församlingar

bör stärkas. Ett led i detta är att riksdagen har beslutat behålla

kårobligatoriet. Det faktum att en student måste tillhöra en studentkår

säkrar alla studenters möjlighet att vara med och påverka sin utbildning.

1993 års universitets- och högskolereform har, bl.a. enligt Sveriges

Förenade Studentkårer (SFS), hittills inneburit ett försämrat formellt stu-

dentinflytande. Det beror på att antalet beslutande församlingar har

minskat och att antalet platser för studentrepresentanter i de församlingar

som finns kvar också har minskat.

Just nu pågår en uppföljning av reformen (RUT 93). Utredaren har fatt

direktiv att särskilt belysa vad som har hänt med studentinflytandet i de

beslutande församlingarna (dir. 1994:126). Men regeringen avser redan

nu att förändra högskoleförordningen. Minst två studentrepresentanter

skall ha rätt att ingå i varje beslutande församling som behandlar

utbildningsfrågor.

Jämställdhet

Unga kvinnors inflytande i beslutande församlingar måste öka.

Regeringen har avsatt 5 miljoner kronor för projektverksamhet när det

gäller kvinnors deltagande och inflytande. Projekt som arbetar med

inriktning på unga kvinnor kommer att prioriteras.

Förenings- och kulturlivet

Många svenska ungdomar är med i en eller flera föreningar. Statens

bidrag till ungdomsorganisationerna är ett konkret sätt att stödja

ungdomars eget engagemang. När ungdomar själva får ta ansvar för en

omfattande verksamhet är det ett led i en demokratisk fostran.

Regeringen vill betona att ungdomarna själva skall ha inflytande över

sina organisationer De skall ha rätt att själva styra verksamheterna

Den svenska idrottsrörelsen aktiverar fler ungdomar än någon annan 32

föreningsverksamhet. Staten stödjer idrotten för att den är viktig när det

gäller de fysiska aktiviteterna. Men också för att föreningslivet ger en Skr. 1994/95:127

möjlighet till demokratisk fostran.

Regeringen vill betona vikten av att fler ungdomar rekryteras till

idrottens beslutande församlingar. Riksidrottsförbundets initiativ "Den

unga kraften" är ett steg i rätt riktning.

Samhällets kulturliv är en väsentlig del av ungdomars fritid. Det pågår

just nu en utredning om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03).

Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till den utredningen

(dir. 1994:146). Där anges speciellt bam och ungdomar som angelägna

att stödja. Det är särskilt viktigt att lyfta fram den kulturverksamhet som

bedrivs av ungdomar själva.

Översyn av åldersgränserna

Vid vilken ålder far man övningsköra? När far man ta körkort? När har

man rösträtt? När far man gifta sig? När far man köpa sprit? När blir man

insläppt på krogen? När far man starta eget? När far ungdomar helt

självständigt ta ansvar för sin ekonomi? Åldersgränserna i samhället är

viktiga signaler till de unga. När anses de mogna att ta ansvar i olika

sammanhang och därmed också ha rätt att utöva inflytande?

Regeringen avser att inom kort ta initiativ till en samlad översyn av

dagens åldersgränser.

Erfarenheter från kommunala och lokala demokratiprojekt

Ungdomskommittén presenterade år 1991 sitt betänkande Ungdom och

makt (SOU 1991:12). Statens ungdomsråd (ombildat till Ungdomssty-

relsen) fick då uppdraget att utveckla metoder som ökar ungdomars

delaktighet och inflytande. Två projektsatsningar har genomförts:

* Försöksverksamhet i tretton kommuner som syftar till ett ökat

inflytande för ungdomar

* Initiativ för att skapa nya träffpunkter för ungdomar.

Under år 1994 övergick dessa projekt i en bredare satsning på att

utveckla ungdomars inflytande i lokalsamhället.

Erfarenheterna från de lokala projekten är mycket viktiga. De visar bl.a.

att formerna för inflytande måste utvecklas underifrån, ur ungdomarnas

eget engagemang och på deras villkor.

Erfarenheterna visar också att de vuxnas attityder är ett reellt hinder i

ambitionen att stärka ungdomars inflytande. Den äldre generationen är

ovillig att släppa ifrån sig makt. De vill hellre styra än stödja.

På många håll i landet utvecklas just nu olika former av lokala

ungdomsråd och ungdomsfora. De har startats för att skapa en dialog

mellan ungdomar och beslutsfattare. I flera kommuner har man gjort

kommunala handlingsprogram för ungdomsfrågorna. Programmen har på

några håll utarbetats tillsammans med ungdomar. Att så också sker bör

vara ett självklart inslag i själva dialogen.

Regeringen följer med intresse den utvecklingen.

33

Framtiden Skr. 1994/95 127

Visst händer det en hel del, också inom demokratiområdet, runt om i

landet. Men faktum kvarstår: ungdomar har för litet inflytande över sina

liv och över samhällsutvecklingen. Att ha formellt inflytande är en sak.

Hur det sedan skall gå till i praktiken är en helt annan sak. Erfarenheterna

från de lokala projekten visar att vuxenvärlden ogärna släpper ifrån sig

makt.

Regeringen kan förvisso inte starta en ungdomsproteströrelse. Däremot

kan vi ta reda på var hindren finns för ungdomars delaktighet - både de

formella och de informella hindren.

Vi kan lägga fram förslag till lagstiftning där så behövs. Vi kan söka

nya vägar och lyfta fram goda exempel Vi kan lyssna på ungdomar från

olika delar av landet, ungdomar med olika erfarenheter från olika sociala

miljöer. Hur vill de utforma förnyelsen av demokratin i Sverige och hur

vill de vara med och påverka Europeiska unionens politik?

Civildepartementet förbereder just nu olika insatser för att stärka arbetet

med demokrati- och inflytandefrågoma. Viktiga områden för ungdomar

är ungdomspolitiken, konsumentpolitiken och politiken om den tredje

sektorn (folkrörelser m.m.).

Regeringen avser att lägga fram en ungdomspolitisk proposition under

mandatperioden. Den skall bl.a. innehålla förslag till nya mål för den

nationella ungdomspolitiken.

34

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 1995

Skr 1994/95:127

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,

Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: Ulvskog

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.

35

gotab 47578, Stockholm 1995