Prop. 1994/95:13

Regeringens skrivelse

1994/95:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1993

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 september 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet under år 1993. Skrivelsen innehåller flera nya inslag.

I redovisningen ingår bl.a. en sammanfattning av fondstyrelsernas

utvärdering av den egna medelsförvaltningen, regeringens samman-

ställning av fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens ut-

värdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94 :s verksamhet

under år 1993.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

Innehållsförteckning

Skr. 1994/95:13

1 Inledning ................................3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m..........3

2.1 Historik..............................3

2.2 Regeländringar under år 1993 .................4

2.3 Pensionsreformen ........................7

3 Sammanställning av årsredovisningarna..............7

3.1 Bakgrund och grundläggande termer.............7

3.2 AP-fondens samlade resultat................. 10

3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrelserna......... 12

3.4 Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna...... 14

3.4.1 Inledning ........................ 14

3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat ............ 15

3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat............. 17

4 Sammanställning av resultatuppföljningarna........... 18

4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen........... 18

4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning .... 18

4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning .........21

4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning ......... 22

5 Regeringens utvärdering ...................... 22

5.1 Allmänt om utvärderingen.................. 22

5.2 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna ....... 24

5.3 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna..... 25

6 Fond 92-94 .............................. 28

7 Fastställande av balansräkning................... 29

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna....... 31

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen ........... 69

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen............ 93

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92 ................ 111

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde...........125

1 Inledning

Skr. 1994/95:13

Enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-

fonden skall regeringen årligen göra en sammanställning av de fem

fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas

förvaltning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas

årsredovisningar och regeringens utvärdering skall därefter överlämnas

till riksdagen.

En nyhet i förra årets skrivelse (1993/94:13) var att avvecklingsstyrel-

sens (Fond 92-94 :s) verksamhet granskades av regeringen och överläm-

nades till riksdagen trots att det inte finns någon formell skyldighet för

regeringen att överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till

riksdagen. Även i år finner regeringen det lämpligt att redovisa och

kommentera Fond 92-94 :s verksamhet i detta sammanhang.

De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina

årsredovisningar för år 1993 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har

varje fondstyrelse — vilket är en nyhet för året — överlämnat en egen

utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning) med

utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som styrelsen

har fastställt. Ytterligare en nyhet är att första-tredje fondstyrelserna inte

längre har ett åliggande att göra en sammanställning av delfondemas

medelsförvaltning. Denna sammanställning ankommer nu i stället på

regeringen att göra (se vidare avsnitt 2.2).

I denna skrivelse lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och

i avsnitt 3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer

1 avsnitt 4 en sammanställning av resultatuppföljningarna. I avsnitt 5

presenteras regeringens utvärdering av fondstyrelsernas medelsför-

valtning. Fond 92-94 redovisas och kommenteras separat under avsnitt

6. Redovisningen av AP-fondens verksamhet har således i år fått ett

väsentligen annat innehåll och ändrad disposition jämfört med tidigare års

skrivelser.

Den presentation av delfondemas resultat som återfinns i avsnitt 3 är

relativt översiktlig. En mer detaljerad information kan erhållas genom de

årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

AP-fondens förvaltning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrelsernas

verksamhet regleras i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden (APR). Första-tredje fondstyrelserna har ett gemensamt

kansli som sköter förvaltningen, medan fjärde och femte fondstyrelserna

har varsin förvaltning.

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av införandet av en allmän

tilläggspension. Trots att pensionsreformen formades som ett rent

fördelningssystem fann man motiverat att en betydande fondbildning kom

till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt intresse av att

hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov att bygga upp en buffert

för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensions-

utbetalningar.

Är 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivarav-

gifter. Förvaltningen delades inledningsvis mellan första, andra och tredje

fondstyrelserna, som redan från början fick ett gemensamt kansli.

Förutom förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de

medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionema inkl, kostnaderna

för administrationen av ATP-systemet. Enligt reglementet skulle första-

tredje fondstyrelserna huvudsakligen placera medlen i svenska räntebäran-

de värdepapper.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till

att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden

inrättades en fjärde fondstyrelse under år 1974. År 1988 tillskapades en

femte fondstyrelse som gavs samma placeringsmöjligheter som den fjärde

fondstyrelsen.

2.2 Regeländringar under år 1993

Under året har relativt omfattande ändringar gjorts i reglementet för AP-

fonden(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383, SFS

1993:542). För det första har placeringsbestämmelsema för första-tredje

fondstyrelserna förenklats. För samtliga fondstyrelser har de rambe-

stämmelser som anger målen för förvaltningen ändrats. Vidare har

fondstyrelserna ålagts en skyldighet att fastställa närmare mål för sin

placeringsverksamhet och att själva utvärdera förvaltningen med

utgångspunkt i de mål som ställts upp. Vidare har den granskning av

fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning som tidigare gjordes av

Riksrevisionsverket och Riksförsäkringsverket tagits bort. Även

principerna för fondstyrelsernas årsredovisningar har ändrats under året.

Den skyldighet som ålåg första-tredje fondstyrelserna att göra en

sammanställning över de olika delfondema har upphävts. De angivna

ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1993.

Placeringsbestämmelser m.m.

De tidigare placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna

föreskrev i detalj i vilka tillgångar fondstyrelserna fick placera sina

medel. Till exempel angavs att styrelserna fick placera medel i obligatio-

ner och andra för den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser

utfärdade av vissa uppräknade emittenter. Dessa bestämmelser hade

tillkommit under en tid då kapitalmarknaden var starkt reglerad. Tiden

ansågs nu mogen att i stället för en detaljerad uppräkning införa enklare

och mer generella placeringsregler. Som skäl härför anfördes följande i

Skr. 1994/95:13

prop. 1992/93:206 (s. 42). "Den snabba utvecklingen på den svenska

kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samt tillkomsten

av nya finansiella instrument medför att alltför detaljerade placeringsbe-

stämmelser, särskilt i lagform, kan vara till nackdel för en kapitalförval-

tare. Sådana bestämmelser riskerar också att snabbt bli föråldrade."

Enligt 12 § APR gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 att första-tredje fondsty-

relserna får fritt placera medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk.

Placeringar i utländsk valuta är dock fortfarande begränsade till 10 % av

marknadsvärdet av de tillgångar som resp, styrelse förvaltar. Vidare får

första-tredje fondstyrelserna placera högst 5 % av de totala tillgångarna

i andra skuldförbindelser som är utfärdade av svenska aktiebolag eller

ekonomiska föreningar. Någon förändring har däremot inte skett

beträffande fondstyrelsernas möjligheter att placera medel i fastigheter,

aktier i fastighetsbolag och derivatinstrument (t.ex. optioner och

terminer).

De placeringsbestämmelser som gäller för fondstyrelserna skall

tillämpas mot bakgrund av den rambestämmelse som anger målen för

resp, fondstyrelses förvaltning. Även rambestämmelserna för samtliga

fondstyrelser ändrades vid halvårsskiftet 1993 (11 och 34 §§ APR).

Genom ändringen togs föreskriften att förvaltningen skulle vara förenlig

med den allmänna ekonomiska politiken och beakta kreditmarknadens

funktionssätt bort. Denna föreskrift ansågs sakna praktisk betydelse. 1

målangivelsen för fjärde och femte fondstyrelserna togs även den

rekommendation om placeringarnas inriktning som angav att placeringar-

na skall syfta till att förbättra riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk

produktion och sysselsättning bort. Som skäl härför angavs i pro-

positionen bl.a. följande (prop. 1992/93:206 s. 40). "Svensk produktion

och sysselsättning gynnas på lång sikt av en kapitalmarknad utan

detaljerade regler som styr kapitalplaceringar. Enligt min mening kommer

därför inte svensk produktion och sysselsättning att missgynnas av att de

särskilda rambestämmelserna för fjärde och femte fondstyrelserna tas

bort." Vidare betonades för första-tredje fondstyrelsernas vidkommande

kravet på en effektiv förvaltning. Detta har kommit till uttryck genom ett

krav på att fondmedlen skall förvaltas så att det på lång sikt uppnås hög

avkastning.

Utvärdering och redovisning av förvaltningen m.m.

I samband med att rambestämmelserna ändrades infördes för fondstyrel-

serna en skyldighet att faställa närmare mål för sin placeringsverksamhet

(11 och 43 §§ APR). Lagstiftarens utgångspunkt är att detaljerade regler

för hur en effektiv förvaltning skall bedrivas inte är möjliga att formulera

i lag. En effektiv förvaltning kräver nämligen en flexibel beslutsprocess

som kan anpassa placeringarna med hänsyn till ändrade förhållanden och

ny information om risker och avkastningsmöjligheter. Inte heller de

närmare målen för förvaltningen bör anges av statsmakterna eftersom det

vore att inskränka fondstyrelsernas oberoende och frihet att, inom

Skr. 1994/95:13

placeringsreglementets ram, besluta om placeringarna i AP-fonden. Det

bör därför ankomma på resp, fondstyrelse att fastställa närmare mål för

placeringsverksamheten för att tillförsäkra en förvaltning i enlighet med

de övergripande målen för förvaltningen (prop. 1992/93:206 s. 40).

Enligt motiven bör denna målformulering även ange hur avkastning och

risk skall mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera

verksamhetens resultat samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverk-

samheten skall bedrivas (prop. s. 55). Vidare anges att fondstyrelserna

bör fastställa bl.a. ränte-, kredit- och valutarisker.

Enligt en ny bestämmelse (16 a § APR) skall varje fondstyrelse

samtidigt med att bl.a. årsredovisningen överlämnas till regeringen även

överlämna en egen utvärdering av styrelsens förvaltning av fondmedlen

(resultatuppföljning). Enligt motiven bör ett inslag i resultatuppföljningen,

som skall göras med utgångspunkt i av styrelsen uppställda mål för

placeringsverksamheten, vara att den avkastning som uppnåtts jämförs

med avkastningen för ett lämpligt jämförelseobjekt. Någon skyldighet för

fondstyrelserna att överlämna en fullständig målbeskrivning föreligger

inte utan enligt motiven är det tillfyllest att regeringen får en samman-

fattning där huvuddragen kan utläsas. Som närmare kommer att

behandlas i nästa avsnitt bör enligt motiven tillgångar och kontrakt

värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen.

Fondstyrelsernas årsredovisningar

Enligt 16 § APR, i dess lydelse fram till den 1 juli 1993, skulle resultat-

och balansräkningarna vara uppställda efter reala principer. I balans-

räkningen skulle tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden. Genom

lagändringen togs skyldigheten att redovisa efter reala principer bort. I

stället infördes en uttrycklig bestämmelse om att årsredovisningarna skall

upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

Av motiven till ändringen framgår att tillgångar och kontrakt bör

värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen (prop. 1992/93:206

s. 41). På så sätt erhålls en så rättvisande bild som möjligt av det resultat

som fondförvaltningen uppnått under resultatperioden. Därför ansågs det

inte heller finnas skäl att fortsättningsvis avkräva fondstyrelserna en

redovisning efter reala principer.

Sammanställning och granskning av årsredovisningarna

Tidigare förelåg en skyldighet för första-tredje fondstyrelserna att göra

en sammanställning av samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.

Vidare skulle Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket årligen avge

utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Dessa inslag

i den årliga sammanställningen och granskningen togs bort vid halv-

årsskiftet 1993. Efter löntagarfondernas avskaffande förelåg nämligen inte

längre samma behov av första-tredje fondstyrelsernas sammanställning

Skr. 1994/95:13

eller Riksförsäkringsverkets och Riksrevisionsverkets utvärderingar. I

stället förenklades granskning och utvärdering så att det nu åligger

regeringen att sammanställa fondstyrelsernas årsredovisningar. Regering-

en skall också analysera materialet innan den med en egen utvärdering

överlämnar ärendet till riksdagen.

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande

(SOU 1994:20). Regeringen har under våren — i en riktlinjeproposition

— lagt fram ett förslag till ett reformerat pensionssystem (prop.

1993/94:250). Riksdagen har antagit dessa riktlinjer (bet. 1993/94:SfU24,

rskr. 1993/94:439). Enligt propositionen uppfyller dagens pensionssystem

inte de krav som måste ställas på ett pensionssystem. Systemets

möjligheter att infria gjorda åtaganden är därmed hotade (prop.

1993/94:250 s. 46). I propositionen utstakas en genomgripande reform

av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att göra systemet

mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen

samt att stärka sambandet för den enskilde mellan avgift och förmån.

Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system.

Det nya pensionssystemet bygger på den s.k. livsinkomstprincipen där

ålderspensionen skall utgå från hela inkomsten. Den sammanlagda

ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av pensionsgrundande

inkomster upp till ett förmånstak. Av inbetalda avgifter skall huvuddelen

— 16,5 procentenheter — användas till att finansiera utgående pensioner

inom ramen för ett fördelningssystem. Resterande del — 2 procentenheter

— skall avsättas till en individuell premiereserv. Om det uppkommer

överskott i fördelningssystemet skall detta fonderas i AP-fonden. På

motsvarande sätt skall underskott finansieras ur fonden. AP-fonden

kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom

fördelningssystemet.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de medel som bidrar till finan-

sieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen

är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna.

För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de

ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställan-

de betalningsberedskap, god riskspridning och betryggande säkerhet

tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att

kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Skr. 1994/95:13

AP-fondens utveckling kan bedömas ur i huvudsak två synvinklar.

Tidigare nämndes att AP-fonden tillkom dels för att kompensera en

nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för att

klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet. För

att klara buffertfunktionen är det viktigt att fondens medel investeras så

att det reala värdet av inbetalda medel bevaras. Ett skäl härtill är att

pensionsutbetalningama i nuvarande pensionssystem är realsäkrade, vilket

medför att fondens kapital bör växa minst motsvarande inflationens

utveckling för att kunna uppfylla sin funktion som buffert i pensionssyste-

met. Det bör påpekas — jfr. avsnitt 2.3 — att AP-fonden inom ramen för

nuvarande ordning har begränsade möjligheter att svara för pensionssyste-

mets stabilitet i ett långsiktigt perspektiv.

Ur en annan synvinkel kan fondstyrelserna utvärderas utifrån hur väl

de förvaltar anförtrodda medel. Här kan avkastningen på kapitalet

jämföras med avkastningen på de marknader de olika fondstyrelserna

agerar eller också kan resultatet av förvaltningen jämföras med de resultat

som andra liknande förvaltare presterat. Vidare skall fondstyrelserna sätta

upp mål för sin förvaltning. En avstämning av hur väl dessa mål har

uppfyllts är en ytterligare metod för att utvärdera verksamheten.

Givetvis måste vid en utvärdering hänsyn tas till de omvärldsfaktorer

och restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan

förvaltningen av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar

realt beroende på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra

sidan kan avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av

kapitalet utan att förvaltningen har varit lyckosam vid en jämförelse med

utvecklingen för relevanta index.

I årsredovisningarna görs åtskillnad mellan nominell och real

redovisning. I den senare tas tillgångarna upp till marknadsvärden och de

tillskjutna pensionsavgifterna räknas om för att bevara real köpkraft. I

den nominella redovisningen värderas tillgångarna enligt lägsta värdets

princip. Det innebär att tillgångarna värderas till det lägsta av an-

skaffningsvärdet och marknadsvärdet vid tidpunkten för bokslutet. Till

skillnad från en real redovisning indexeras inte de tillskjutna pensionsav-

gifterna.

Den reala redovisningen är värdefull för att se hur väl fondstyrelserna

lyckas skydda kapitalet från inflationens urholkning av penningvärdet.

Det ger således ett mått på om fonden klarar sin uppgift att fungera som

buffert i pensionssystemet. Vidare är den reala redovisningen intressant

eftersom tillgångarna värderas till marknadsvärde. Härigenom kan

avkastningen på kapitalet mätas genom att resultatet ställs i relation till

tillgångarnas verkliga värde.

De skilda metoderna att redovisa verksamheten får effekter för

resultat- och balansräkningarna. I resultaträkningen återfinns först årets

resultat vilket i huvudsak är skillnaden mellan nettointäkterna i place-

ringsverksamheten och administrationskostnaderna. Därefter erhålls det

reala resultatet genom att hänsyn tas till ej realiserade vinster och

förluster vid en marknadsvärdering av tillgångarna, med avdrag för

bevarandet av kapitalets köpkraft.

Skr. 1994/95:13

Resultaträkning:

Skr. 1994/95:13

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Avdrag för administrationskostnader

Årets resultat

Ej realiserade vinster/ förluster vid marknadsvärdering

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Årets reala resultat

När avkastningen på kapitalet mäts i utvärderingen redovisas ett

resultat innehållande icke realiserade vinster och förluster vid en

marknadsvärdering, men utan avdrag för bevarande av grundkapitalets

köpkraft. Ett resultat innehållande icke realiserade vinster eller förluster

har både för- och nackdelar. En nackdel är att tidpunkten för avläsande

av resultatet kan få en avgörande betydelse för resultatet eftersom

marknaderna kan svänga relativt kraftigt under en kort period. En fördel

är att ett sådant resultat ger den bästa informationen om hur väl

portföljen har utvecklats eftersom resultatet i förhållande till tillgångarnas

ingångsvärde kan jämföras med utvecklingen för relevanta index avseende

samma period.

I balansräkningen värderas tillgångarna, som nämnts, till antingen

marknadsvärde eller enligt lägsta värdets princip. Det som i andra

sammanhang brukar betecknas som eget kapital benämns här fondkapital.

Fondkapitalet består till att börja med av nettot av inbetalda pensionsav-

gifter och pensionsutbetalningar, med avdrag för administrationskost-

nader. Summan av dessa nettoavgifter benämns grundkapital. Om de

ackumulerade överskotten/underskotten i placeringsverksamheten

summeras med grundkapitalet erhålls slutligen det totala fondkapitalet.

Storleken på det redovisade fondkapitalet blir beroende av om man i

redovisningen tillämpar reala värden eller redovisar enligt lägsta värdets

princip. I den senare redovisningsmetoden görs inga avsättningar på

grund av inflationens urholkning av kapitalet. I den reala redovisningen

uppindexeras däremot varje år grundkapitalet (nettopensionsavgiftema)

med konsumentprisindex för att bevara dess ursprungliga köpkraft.

Likaså består de ackumulerade resultaten av reala resultat, dvs. inkl, icke

realiserade vinster och förluster med avdrag för inflationens utveckling

under året. I utvärderingen används fondkapitalet enligt real redovisning.

Skr. 1994/95:13

Balansräkning:

Nominell Real

redovisning

redovisning

Summa tillgängar

lägsta värdets

princip

marknadsvärdering

Tillskjutet grundkapital

ej indexerat

indexerat

Ackumulerat resultat

årets resultat

realt resultat

Summa fondkapital

nominellt

realt

Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna skall långsiktigt

uppnå en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt

studera avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att

förvalta snarare än att fokusera på den reala utvecklingen av kapitalet.

3.2 AP-fondens samlade resultat

AP-fonden hade under år 1993 en god utveckling. En allmän räntened-

gång på ca 3 procentenheter bidrog till det goda resultatet, eftersom

merparten av fondens tillgångar är placerade i räntebärande papper.

Under år 1993 var resultatet 95 miljarder kronor inkl, orealiserade

vinster i portföljen. Det är en ökning från föregående år med 35 miljar-

der kronor.

Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden

1-3

4:e

1993

1992

1993

1992

Årets resultat

57 637

49 346

1 376

1 706

Ej realiserade kursvinster/

förluster

24 949

6 126

9 563

1 235

Resultat inkl, ej

realiserade kursvinster

82 586

55 472

10 939

2 941

Fondkapital

545 635

483 753

35 940

25 256

5:e

Summa 1-5

1993

1992

1993

1992

Årets resultat

154

101

59 167

51 153

Ej realiserade kursvinster/

förluster

1 119

165

35 631

7 526

Resultat inkl, ej

realiserade kursvinster

1 273

266

94 798

58 679

Fondkapital

4 469

3 307

586 044

512 316

Fondkapitalet ökade under året med 74 miljarder kronor till 586

miljarder kronor. Resultatet i förhållande till fondkapitalet vid årets

början visar en avkastning på kapitalet med 18,5 %.

10

Tillgångarnas marknadsvärde uppgick i slutet av året till 588 (514)

miljarder kronor, varav 41 (29) miljarder kronor i huvudsak var investe-

rade i aktier av gärde och femte fondstyrelserna. (Inom parentes anges

här och i det följande 1992 års siffror.) Tillgångarna i första-tredje

fondstyrelserna utgjorde således 93 (94) % av AP-fondens sammanlagda

tillgångsmassa.

Fondkapitalet, beräknat enligt marknadsvärdet, är en bra värdemätare

på fondens utveckling. Under såväl år 1992 som år 1993 ökade fond-

kapitalet trots att utgifterna för pensionerna var större än de inbetalda

avgifterna, eftersom avkastningen på fondkapitalet var större än

avgifisunderskottet.

Skr. 1994/95:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1993

Marknadsvärde, mdkr

Första-tredje

fondstyrelserna 1

960

1970

1980

1990

1992

1993

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,5

55,5

82,6

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22,2

77,7

83,8

81,0

Pensionsutbetalningar

-1,2

-19,0

-77,4

-96,4

-101,4

Överföring netto

från delfonder

1,1

-0,3

0,4

Administrationskostnader

-0,1

-0,2

-0,5

-0,6

-0,6

Summa tillskjutet kapital

0,5

4,8

3,0

0,9

-13,5

-20,6

Tillväxt i fondkapital

0,5

6,8

13,4

46,3

42,0

62,0

Fondkapital

0,5

35,9

145,3

386,8

483,8

545,8

Övriga fondstyrelser

Realt fondkapital

4:e fondstyrelsen

1,4”

19,2

25,2

35,9

5:e fondstyrelsen

1,6

3,3

4,5

Summa samtliga fondstyrelser

146,7

407,6

512,3

586,2

”Bokfört värde

AP-fondens placeringar

Vid utgången av år 1993 var drygt 91 % av AP-fondens tillgångar

placerade i räntebärande fordringar. Av dem utgjorde 87 % obligationer

och penningmarknadsinstrument. Drygt 6 % av tillgångarna var

investerade i aktier och aktieliknande värdepapper.

11

Skr. 1994/95:13

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser

Marknadsvärde mkr

1993-12-31

1-3

4

5

Summa 1-5

1992-12-31

Penningmarknads

placeringar

25 208

3 102

336

28 646

5,1 %

5,8 %

Obligationer m.m.

462 969

462 969

82,2 %

82,4 %

Reverslån m.m.

22 838

22 838

4,1 %

4,8 %

Aktier, konvertibla

skuldebrev m.m.

33 040

4 225

37 265

6,6 %

5,1 %

Fastigheter, aktier

i fastighetsbolag

11 567

11 567

2,1 %

1,9 %

Summa

placeringar

522 582

36 142

4 561

563 285

100,0 %

100,0 %

Fondkapital

545 635

35 940

4 469

586 044

*1 4:e och 5:e fondstyrelserna är penningmarknadsplaceringar inkl, bankmedel och obligationer

Beräknat utifrån marknadsvärdet var ca 2 % av fondkapitalet placerat

i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna placera upp till

5 % av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter.

3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrelserna

Resultatet för första-tredje fondstyrelserna år 1993 var — inkl, oreali-

serade vinster — 82 miljarder kronor, vilket innebär en ökning från

föregående år med 27 miljarder kronor. Resultatökningen beror i

huvudsak på värdetillväxten i obligationsportföljen. Avkastningen på

fondkapitalet var 17,1 % (12,5 %). Den reala avkastningen uppgick till

12,6 % (10,9 %). Den reala avkastningen erhålls genom att avkastningen

justeras i förhållande till utvecklingen av konsumentprisindex.

Tabell 4 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna

1993

1992

Årets resultat

57 637

49 346

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

24 949

6 126

Resultat inkl, ej realiserade kursvinster

82 586

55 472

Fondkapital

545 635

483 753

Avkastning

17,1 %

12,5 %

Konsumentprisindex förändring

4,0 %

1,4 %

Real avkastning

12,6 %

10,9 %

Avgiftsnettot, dvs. skillnaden mellan inbetalda och utbetalda pensions-

avgifter, uppvisade under året ett underskott på 20,4 miljarder kronor.

Detta innebar en ökning i förhållande till fjolårets underskott med 7,8

miljarder kronor. Genom det negativa avgiftsnettot urholkas fondstyrel-

sernas grundkapital men tack vare den goda avkastningen under året har

fondkapitalet trots detta ökat. Årets ökning av fondkapitalet kompenserar

12

såväl avgiftsunderskottet som urholkningen av penningvärdet till följd av

inflation.

Det från fondstyrelsernas tillkomst ackumulerade reala resultatet

(justerat med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex) uppgick

vid slutet av år 1993 till 208,7 (139,7) miljarder kronor.

Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

Portföljens sammansättning framgår av följande tabell.

Skr. 1994/95:13

Tabell 5 Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

1993

1992

Penningmarknadsplaceringar

25 208

4,8 %

26 256

5,7 %

Obligationer m.m.

462 969

88,3 %

402 231

86,8 %

Reverslån m.m.

25 722

4,9 %

25 560

5,7 %

Fastigheter, aktier i fastighets-

bolag

8 683

1,7 %

9 397

1,4 %

Summa placeringar

522 582

100 %

461 560

100 %

Obligationer utgör den största delen av placeringarna. Inga större

förändringar i portfölj sammansättningen har skett under året. Fonden

hade vid årsskiftet något lägre andel penningmarknadsplaceringar och

räntebärande reverslån. Obligationsportföljen har ökat med 1,5 procenten-

heter, medan innehaven i värdepapper med en löptid upp till ett år (pen-

ningmarknadsplaceringar) har minskat något.

Utvecklingen inom de olika placeringsformema under året presenteras

närmare i det följande.

Penning- och obligationsplaceringama

Av de totala placeringarna på 525 miljarder kronor (marknadsvärde)

utgjorde 93 % placeringar på penning- och obligationsmarknaden. Av de

nominella placeringarna var ca 54 % placerade i bostadssektorn och

32 % i statsobligationer. Den relativt höga andelen bostadsobligationer

visade sig vara lönsam under år 1993 eftersom ränteskillnaden mellan

statsobligationer och bostadsobligationer minskade under året. Utrymmet

för kursvinster var således större för innehaven i bostadsobligationer.

Övriga obligationsinnehav har emitterats av näringslivet och kommuner.

Första-tredje fondstyrelserna har inte utnyttjat möjligheten att placera i

tillgångar i utländsk valuta.

13

Reala räntebärande placeringar

Skr. 1994/95:13

Första-tredje fondstyrelserna ger ut lån till investeringar mot en i förhand

bestämd real avkastning på kapitalet som uppnås genom att räntan

kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Detta sker

tillsammans med andra investerare, s.k. partnerfmansiering. Sådana

placeringar uppgår till nominellt 11,1 miljarder kronor men genom att

den del av avkastningen som är KPI-relaterad ackumuleras till skulden

var värdet på placeringarna vid utgången av år 1993 12,8 miljarder

kronor. Denna typ av reala placeringar är jämförbara med de real-

ränteobligationer som Riksgäldskontoret nyligen böljat ge ut.

Fastigheter

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direktägda fastigheter och

andelar i fastighetsbolag, t.ex. 18,75 % i fastighetsbolaget Pleiad. Vid

årets slut uppgick fastighetsinnehavet till 8,7 miljarder kronor. Hyresin-

täkterna för hela beståndet uppgick till ca 0,5 miljarder kronor. Merpar-

ten av fastigheterna är direktägda i Sverige men en icke obetydlig andel

återfinns utomlands. Affärer gjordes under året med bland andra Skandia

och Skanska.

Totalavkastningen för fastigheterna uppgick till -1,7 %. Fastigheterna

värderades ned med 0,5 miljarder kronor, vilket motsvarar -7,6 % av

fastigheternas totala marknadsvärde. Direktavkastningen var under året

5,9 %.

3.4 Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna

3.4.1 Inledning

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera pensionsme-

del, som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna, på aktiemarkna-

den. De tilldelade medlen motsvarar ett belopp som maximalt får uppgå

till 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första-

tredje fondstyrelserna förvaltar.

Fjärde och femte fondstyrelserna har separata kanslier och bedriver

sina verksamheter helt skilda från varandra. Båda fondstyrelserna är

underkastade samma regelsystem och har samma inriktning och uppgifter.

De har ett avkastningskrav som innebär att de varje år skall överföra 3 %

reell avkastning till första-tredje fondstyrelserna.

Under år 1993 var utvecklingen på aktiemarknaderna i Sverige och

utomlands mycket gynnsam. I Sverige steg fondbörsens generalindex med

52 %. Kursuppgången bland Europas ledande börser var störst i Ziirich

(51 %) och Frankfurt (47 %) följt av Paris (22 %) och London (20 %).

Utvecklingen var sämre vid de stora börserna utanför Europa. I New

York steg index med 7 % och i Tokyo med 3 %.

14

Skr. 1994/95:13

3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat

Fjärde fondstyrelsen har tilldelats sammanlagt 4 miljarder kronor sedan

den startade år 1974. Med en uppräkning av kapitalet med konsument-

prisindex var vid utgången av år 1993 nuvärdet av tilldelade medel 8,5

miljarder kronor, vilket således utgör grundkapitalet. Den ålagda

avkastningen på 3 % som skall överföras till första-tredje fondstyrelserna

skall beräknas med utgångspunkt i grundkapitalet.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde fondstyrelsen

1993

1992

Årets resultat

1 376

1 706

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

9 563

1 235

Resultat inkl, ej realiserade kursvinster

10 939

2 941

Fondkapital

35 940

25 256

Avkastning

43,3 %

13,3 %

År 1993 var resultatet inkl, orealiserade vinster i aktieportföljen 10,9

miljarder kronor. Det ger en avkastning med 43,3 % på fondkapitalets

värde vid årets början.

Portföljen är förhållandevis koncentrerad. En aktieportfölj som

innehåller relativt få aktier med stora enskilda innehav kan sägas

inrymma en större risk än en portfölj innehållande ett genomsnitt av en

aktiemarknads sammansättning. Denna strategi, som ingår i fjärde

fondstyrelsens placeringspolicy, medför å andra sidan att portföljen kan

generera en högre avkastning än en portfölj som motsvarar index

sammansättning. Innehav större än 500 miljoner kronor utgör 88 % av

portfölj värdet. De fem största innehaven i portföljen utgjorde knappt

halva marknadsvärdet av den totala aktieportföljen. Marknadsvärdet av

den svenska portföljen utgjorde vid årsskiftet 3,6 % av det totala

börsvärdet.

Tabell 7 Fjärde fondstyrelsens fem största innehav

1993-12-31 Marknadsvärden

1

(1)

Astra

5 452 mkr

2

(2)

Ericsson

3 215 mkr

3

(3)

ASEA

2 933 mkr

4

(5)

Sandvik

2 005 mkr

5

(8)

Volvo

1 672 mkr

15 277 mkr

Sammansättningen av fjärde fondstyrelsens portfölj förändrades under

året genom att branscherna verkstäder och skogsindustri ökade sin andel

av portföljen medan kemisk industri minskade. Jämfört med börsens

15

sammansättning som helhet låg fjärde fondstyrelsen i slutet av år 1993

överviktad i de tre nämnda branscherna. Det största enskilda innehavet

vid slutet av året var Astra. Bland de utländska innehaven dominerar

amerikanska aktier vilka utgjorde nästan hälften av den utländska

portföljen.

Skr. 1994/95:13

Tabell 8 Fjärde fondstyrelsens branschfördelning

Bransch

Branschfördelning i procent

1991

Fondens portfölj

1991

Marknaden

1993

1992

1993

1992

Verkstäder

44

40

33

36

34

28

Kemisk Industri

28

35

29

21

30

16

Skogsindustri

Fastighets-

10

10

8

7

9

8

och byggföretag

5

3

6

5

4

7

Handelsföretag

2

2

1

2

1

1

Rederier

0

0

1

1

1

1

Utvecklingsbolag

0

0

0

1

1

1

Förvaltningsbolag

0

0

0

10

10

12

Banker

0

0

2

7

2

7

Övriga företag

10

9

20

10

9

19

100

100

100

100

100

100

Tabell 9 Fjärde fondstyrelsens utländska portfölj fördelad pä länder

Land

Fördelning till

marknadsvärden,

procent

Antal bolag

USA

45

22

England

17

14

Schweiz

13

7

Tyskland

10

7

Frankrike

8

7

Japan

8

15

100

72

Fjärde fondstyrelsen förvaltade vid årsskiftet 1993/94 onoterade aktier

till ett värde av 657 miljoner kronor. Under år 1993 bestämde styrelsen

att investeringar i onoterade bolag under de tre närmaste åren endast skall

ske inom investerarkonsortier med särskild kompetens för onoterade

företag och i s.k. privatiseringar där möjligheten att utträda ur in-

vesteringen är god.

De likvida medlen, vilka utgör 8,5 % av portföljens marknadsvärde,

var huvudsakligen investerade i statsskuldväxlar och till viss del i före-

tagscertifikat.

16

3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat

Skr. 1994/95:13

Resultatet inkl, icke realiserade vinster var för femte fondstyrelsen 1,3

miljarder kronor för år 1993. Det motsvarar en avkastning på fond-

kapitalet på 38,4 %. Aktieportföljen ökade med 45,2 % i värde.

Tabell 10 Resultatsammanställning femte fondstyrelsen

1993

1992

Årets resultat

154

101

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

1 119

165

Resultat inkl, ej realiserade kursvinster

1 273

266

Fondkapital

4 469

3 307

Avkastning

38,4 %

10,0 %

I likhet med fjärde fondstyrelsen utgör de fem största engagemangen

knappt hälften av portföljens värde. De utländska innehaven till mark-

nadsvärde utgjorde tillsammans 18 % av den totala portföljens mark-

nadsvärde.

Tabell 11 Femte fondstyrelsens fem största innehav

1993-12-31 Marknadsvärden

Roche

Aga

Sandvik

Sydkraft

Volvo

Övriga

12 %

12 %

9 %

8 %

6 %

53 %

Kemisk industri och verkstäder är de branscher som femte fondstyrel-

sen har de största aktieinnehaven i. Portfölj sammansättningen skiljer sig

således något från fjärde fondstyrelsen som har större innehav i främst

verkstadsaktier och skogsaktier. Det största enskilda innehavet är i den

schweiziska kemikoncernen Roche Holding där innehavet uppgår till

12 % av portföljvärdet vid årsskiftet.

Tabell 12 Femte fondstyrelsens branschfördelning

1993-12-31

Verkstäder

25,8 %

Kemisk industri

38,7 %

Skogsindustri

4,6 %

Förvaltningsbolag

14,9 %

Fastighets- och byggföretag

3,6 %

Övriga företag

12,3 %

De likvida medlen var vid utgången av året 337 miljoner kronor vilket

motsvarar 7,5 % av portföljens värde.

17

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

4 Sammanställning av resultatuppföljningarna

4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen

Nytt för i år är att fondstyrelserna skall göra en utvärdering av den egna

förvaltningen genom att exempelvis jämföra sina resultat med dem som

kan erhållas med alternativa förvaltningsstrategier eller genom att göra

jämförelser med andra förvaltare som är underkastade liknande restriktio-

ner och mål för förvaltningen. Denna utvärdering avses ligga till grund

för regeringens granskning och rapportering till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har till regeringen inkommit med utvärdering-

ar. Fondstyrelsernas utvärderingar varierar i fråga om utförlighet. En väl

analyserad portfölj underlättar allmänhetens insyn i fondstyrelsernas

förvaltning av AP-fondsmedlen och ger samtidigt en kontroll av att

fondstyrelserna själva aktivt utvärderar sin egen verksamhet.

Det bör uppmärksammas att fondstyrelserna ålades skyldigheten att

göra en utvärdering av den egna förvaltningen i mitten av pågående

verksamhetsår vilket naturligtvis påverkar de krav som kan ställas på

utvärderingen.

4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning

Portföljens avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj gav under år 1993 en totalavkast-

ning på 17,3 (12,7) % där 11,0 (11,4) % utgjorde direktavkastning och

6.3 (1,4) % således bestod av värdeförändring. Den reala avkastningen,

dvs. efter reduktion med hänsyn till konsumentprisindex förändring under

året på 4,0 (1,8) %, uppgick till 12,8 (10,7) %.

Även i ett långsiktigt perspektiv har den urholkning av tillgångarnas

värde som inflationen medfört kompenserats av avkastningen på

fondmedlen. Avkastningen beräknat som ett aritmetiskt medeltal under

perioden 1989-1993 var 13,1 %. Konsumentprisindex förändring under

samma period var 7,0 %. Den reala avkastningen under perioden var

således i medeltal 5,7 %.

För de nominella räntebärande placeringarna har fondförvaltningen

gett en meravkastning om 0,1 procentenheter under perioden 1987-1993

i förhållande till ett av första-tredje fondstyrelserna skapat marknadsin-

dex. Detta index innefattar i stort sett alla emitterade räntepapper på den

svenska penning- och obligationsmarknaden. För år 1993 var meravkast-

ningen högre, ca 0,15 procentenheter. Avkastningen för de reala

räntebärande placeringarna (partnerfinansieringar i projekt med lång

mognadsgrad där avkastningen är kopplad till KPI) har hittills motsvarat

marknadsmässiga realräntekrav. Detta innebär att om de ingångna avtalen

skulle ha skrivits om vid tidpunkten för utvärderingen skulle villkoren

(real avkastning) i stort sett blivit desamma.

Skr. 1994/95:13

18

Den genomsnittliga avkastningen på fastighetsplaceringama var under

perioden 1990-1993 negativ, -15 %. Detta får dock ett relativt litet utslag

på fondens totalavkastning eftersom andelen fastigheter är liten. Den

valda tidpunkten för fastighetsinvesteringar har, som styrelserna själva

konstaterar, inte varit särskilt lyckosam. Skälet är det exceptionella fallet

av tillgångsvärden under perioden 1990-1993, samtidigt som fond-

styrelserna först i slutet av 1980-talet gavs möjlighet att investera i

fastigheter.

Riskprofil

För första-tredje fondstyrelserna är olika risker förknippade med

fondförvaltningen. De har själva identifierat dessa risker som kreditris-

ker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker, fastigheters prisrisk och

administrativa risker.

Statens åtagande att garantera betalningssystemet (prop. 1992/93:135,

bet. 1992/93:NU16, rskr. 1992/93:155) tillsammans med andra fullgoda

säkerheter medför att fondens medel i praktiken till 98 % är placerade i

tillgångar där staten har ett ansvar för att fordringarna infrias. Detta

medför att kreditrisken för närvarande är mycket låg. Den statliga

garantin är dock en temporär åtgärd varför det är viktigt att fondstyrelser-

na behåller en god kontroll av kreditriskerna i portföljen. Fondmedlen är

till 33 % placerade i tillgångar där den offentliga förvaltningen är motpart

och till 63 % inom den finansiella sektorn där utlåning till bostadsfinans-

iering utgör huvudparten. Resterande utlåning sker främst till branscherna

energi, skog och fastigheter.

Ränterisken uttrycks som duration, vilket är en genomsnittlig, vägd

löptid för placeringarna. Durationen kan även approximativt sägas vara

förändringen av värdet på en tillgång vid en procentenhets förändring i

ränteläget. Således innebär längre duration (längre löptid) en större

ränterisk då portföljvärdet påverkas mer av ränteförändringar. Eftersom

merparten av medlen är placerade i räntebärande värdepapper är ränte-

risken dominerande. Fondens storlek gör emellertid att det i princip är

omöjligt att avvika i någon större utsträckning från marknadens totala

ränterisk. Det marknadsindex första-tredje fondstyrelserna konstruerat

visar marknadens ränterisk. Första-tredje fondstyrelserna har beslutat att

följa detta med små variationer. Eftersom hela marknadens duration

ökade under år 1993 ökade även ränterisken i AP-fondens portfölj.

AP-fonden har till uppgift att fungera som en likviditetsbuffert i ATP-

systemet. Det innebär att fonden skall kunna utjämna variationer i

avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar inom systemet. Under år

1993 uppgick avgiftsunderskottet till 20,4 miljarder kronor. Med den

räntebindningstid som för närvarande råder kommer AP-fonden att under

den resterande delen av 1990-talet att kunna möta de förväntade avgifts-

underskotten med hjälp av medel från tillgångar som förfaller till betal-

ning varje år. Eftersom merparten av tillgångarna dessutom är om-

Skr. 1994/95:13

19

sättningsbara på penning- och obligationsmarknaden, bör därför inte

någon likviditetsrisk kunna uppstå på denna sida sekelskiftet.

Fondstyrelserna får placera 10 % av tillgångarnas marknadsvärde i

utländska värdepapper. De kan även få en valutarisk genom att investera

i fastigheter utomlands. Vid utgången av år 1993 hade första-tredje

fondstyrelserna inga tillgångar i utländska värdepapper. Däremot hade

fondstyrelserna två fastigheter i London. Den investeringen är emellertid

finansierad med lån i brittiska pund vilket medför att någon valuta-

exponering inte föreligger.

Fastigheternas prisrisk är främst beroende av geografisk belägenhet,

lokalernas användningsområde, direktavkastning, hyresgästers betalnings-

förmåga och den allmänna efterfrågan på lokaler. Fondstyrelserna

bedömer att fastigheterna ligger inom områden med en väl fungerande

fastighetsmarknad. Fastighetsbeståndet består till övervägande del av

kontor men även bostäder samt lager- och produktionslokaler. Vakans-

graden är 7 % och direktavkastningen är 8 % av fastigheternas mark-

nadsvärde.

Den största risken bland de administrativa riskerna är att ADB-

systemet inte skulle fungera tillfredsställande. Första-tredje fondstyrelser-

na har lagt ner stora resurser på att utveckla ADB-systemet. Styrelserna

har därvid genom olika åtgärder sökt förebygga risker förknippade med

systemet.

Jämförelser med andra fondförvaltare och alternativa strategier

Det finns ingen annan fond i Sverige som direkt går att jämföra med AP-

fonden. Dels är fonden underkastad relativt stränga placeringsregler, dels

är dess storlek exceptionell vilket begränsar handlingsutrymmet i

jämförelse med mindre aktörer.

Första-tredje fondstyrelserna har gjort en jämförelse med livför-

säkringsbolag vars verksamhet mest liknar AP-fondens. Bolagens innehav

av aktier och fastigheter i förhållande till den totala portföljen skiljer sig

dock från AP-fonden vilket påverkar såväl riskexponeringen som

avkastningen. Av bl.a. dessa skäl är det svårt att göra en adekvat

jämförelse.

Skr. 1994/95:13

20

Skr. 1994/95:13

Tabell 13 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag

och AP-fonden 1-3

Totalavkastning %

Folksam

Skandia

Trygg

WASA

AP-fonden

1988 - 1992

Liv

Liv

Hansa Liv

Liv

1 - 3

Obligationer och

korta placeringar

14,0 %

13,6 %

13,0 %

13,4 %

13,1 %

Lån

12,0 %

11,7 %

11,3 %

10,0 %

13,4 %

Aktier

11,9 %

12,7 %

11,7 %

13,0 %

—

Fastigheter

7,1 %

4,9 %

5,4 %

2,6 %

-19,5 %

Totalavkastning

10,7 %

10,8 %

10,2 %

9,8 %

12,5 %

I tabellen ovan framgår det att totalavkastningen i första-tredje

fondstyrelserna har varit god i en jämförelse med några av livförsäkrings-

bolagen. Däremot har avkastningen på obligationsportföljen, vilken utgör

huvudparten av tillgångarna, varit något sämre än för flertalet jämförda

livbolag.

En annan möjlighet till utvärdering är att tänka sig alternativa

strategier inom ramen för de regler AP-fonden har att hålla sig till. I en

sådan utvärdering har första-tredje fondstyrelserna jämfört två hypotetiska

placeringsstrategier med den faktiska. I den ena hypotetiska strategin är

hela portföljen investerad i räntebärande placeringar och möjligheten till

placeringar i valuta har utnyttjats fullt ut (10 % av portfölj värdet). Denna

strategi skulle, sett över en fyraårsperiod, ha gett en meravkastning på ca

50 miljarder kronor i förhållande till en andra hypotetisk strategi där

portföljen har nuvarande sammansättning med undantag av att fastig-

hetskvoten (5 % av portfölj värdet) utnyttjats fullt ut. Främsta orsaken till

denna effekt är den svenska kronans kraftiga depreciering.

I förhållande till det faktiska utfallet hade det varit bättre att utnyttja

möjligheterna till att placera i valuta fullt ut men sämre att utnyttja hela

fastighetskvoten.

4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning

Fjärde fondstyrelsen har fullgjort sin resultatuppföljning dels i en separat

utvärdering, dels genom att avge kommentarer i årsredovisningen. Fond-

styrelsen har anfört att den i ett arbetsutskott för närvarande utarbetar nya

instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för styrelsens verksamhet. De

mål som gäller för verksamheten vid årets utvärdering härstammar från

år 1987 och har angetts till att den långsiktiga totalavkastningen för den

svenska aktieportföljen något skall överstiga den vägda totalavkastningen

för börsnoterade aktier.

Under år 1993 var avkastningen på portföljen 43,7 % vilket kan jäm-

förs med Veckans Affärers totalindex som steg 53,8 %. Under den

senaste femårsperioden 1989-1993 var den genomsnittliga avkastningen

på fondkapitalet drygt 15 % mot 7 % för Veckans Affärers totalindex

(inkl, direktavkastning).

21

Den enda möjligheten för fjärde fondstyrelsen att uppnå en högre

totalavkastning än börsens generalindex är att ha en mer koncentrerad

portfölj. För fjärde fondstyrelsen har innehavet i Astra varit den enskilda

aktie som under en längre period bidragit till en bättre avkastning för

portföljen än generalindex. En förklaring till att fjärde fondstyrelsen

under år 1993 nått en något lägre avkastning än index är att den haft ett

obetydligt innehav av bankaktier. Styrelsen bedömde att dessa aktier var

alltför riskfyllda.

Fondstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att jämföra sig med

andra institutionella placerare, eftersom legala förutsättningar och storlek

kraftigt skiljer sig åt.

En aktieportfölj av fjärde fondstyrelsens storlek medför svårigheter att

fritt agera på marknaden dels för att styrelsens agerande i sig kan vara

kursdrivande, dels för att styrelsen inte får förvärva mer än 10 % av

aktierna i noterade bolag.

4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning

Femte fondstyrelsen har formulerat sina mål för förvaltningen så att

styrelsen under en fyraårsperiod skall uppnå en bättre avkastning än

Veckans Affärers index, och att likvida medel varje år skall ge samma

avkastning som sexmånaders statsskuldväxlar. Vidare har styrelsen

fastslagit att portföljen skall präglas av långsiktighet och stabilitet samt

att avkastningen skall maximeras inom denna ram.

Vad avser resultatuppföljningen har femte fondstyrelsen redovisat en

tabell med avkastningsjämförelser i förhållande till Veckans Affärers

index och en jämförelse med avkastningen på likvida medel. Avkast-

ningen under år 1993 var 8,61 procentenheter lägre än Veckans Affärers

index. Sett under en femårsperiod har emellertid den årliga avkastningen

varit i genomsnitt 1,07 procentenheter bättre än Veckans Affärers index.

Avkastningen på likvida medel var under år 1993 10,4 % vilket kan

jämföras med sexmånaders statsskuldväxlar som gav en avkastning på

8,06 %.

5 Regeringens utvärdering

5.1 Allmänt om utvärderingen

Som har anförts i avsnitt 2.2 åligger det regeringen att fr.o.m. verksam-

hetsåret 1993 göra en analys av det material som fondstyrelserna

överlämnar till regeringen (årsredovisningar, utvärderingar m.m.).

Regeringen skall därefter, med en egen utvärdering, överlämna ärendet

till riksdagen.

I föregående avsnitt har fondstyrelsernas resultatuppföljningar

sammanställts. I detta avsnitt avser regeringen att något kommentera

Skr. 1994/95:13

22

formerna för fondstyrelsernas utvärderingar samt hur väl de uppnått

målsättningen för förvaltningen.

Vid en utvärdering är det mindre lämpligt att se till resultatet under

endast ett år. Kortsiktiga fluktuationer på marknaderna är ofta svåra att

förutse och de kan få en avgörande inverkan på resultatet om tidpunkten

för att avläsa värdet på tillgångarna sammanfaller med en tillfällig svacka

eller topp på marknaden. Sett över en längre period minskar dock denna

inverkan på resultatet av förvaltningen. Vidare utgör AP-fondens

reglemente tillsammans med fondstyrelsernas relativa storlek på

marknaden en faktisk begränsning i förvaltningen av portföljen. Det

senare gäller främst för första-tredje fondstyrelserna. Resultaten måste

därför ses i ett tidsperspektiv av några år och jämföras med utvecklingen

av relevanta index på marknaderna för att en tillförlitlig och rättvis

utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning skall kunna göras.

För resultatuppföljningen är valet av utvärderingsperiodens längd av

central betydelse. Det är, som nämnts tidigare, olämpligt att endast se till

ett års resultat vid en utvärdering eftersom en kort period kan påverkas

av faktorer som ligger utanför fondstyrelsernas kontroll eller är mycket

svåra att förutse. Över en längre period är förutsättningarna för att

bedöma skickligheten i förvaltningen bättre. Vad som utgör en lämplig

tidsperiod för utvärderingarna har bedömts olika av fondstyrelserna.

Första-tredje fondstyrelserna finner att en period om sju år är lämplig för

att göra en korrekt utvärdering av portföljen. Fjärde och femte fondsty-

relserna föredrar fem resp, fyra år.

Enligt regeringens mening bör perioden inte vara alltför lång eftersom

det då går mycket lång tid innan gjorda erfarenheter påkallar att slutsatser

dras av utvärderingen. En alltför kort utvärderingsperiod kan å andra

sidan leda till att slumpmässiga faktorer får alltför stor betydelse.

Portfölj förvaltaren skall ha möjlighet att göra långsiktiga värderingar

vilket torde främja placeringsverksamheten som då i mindre utsträckning

påverkas av kortsiktiga fluktuationer. En lämplig period för utvärdering

torde vara omkring fem år. I den mån fondstyrelserna själva finner att

utvärderingsperioden bör vara en annan än fem år bör de enligt regering-

ens mening redovisa vilka överväganden de gjort i denna fråga.

Gemensamt för de fem fondstyrelserna är att utvecklingen av fond-

kapitalet är intressant ur utvärderingssynpunkt. Utöver belysning av

portföljen, som kan skilja sig åt mellan å ena sidan första-tredje

fondstyrelserna och å andra sidan fjärde och femte fondstyrelserna, är det

av värde att fondkapitalets utveckling kan analyseras särskilt. Det

underlättar jämförelser mellan styrelserna och dess avkastning kan också

jämföras med utvecklingen på de marknader de placerar sina tillgångar.

Nedan följer en utvärdering av styrelserna. Den är något utförligare

för fjärde och femte fondstyrelserna eftersom deras egna utvärderingar

var något knapphändiga.

Skr. 1994/95:13

23

5.2 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Under år 1993 var det mycket gynnsamma förutsättningar för en god

avkastning på första-tredje fondstyrelsernas placeringar tack vare de

fallande räntorna. AP-fonden har dock i kraft av sin storlek — den

innehar nästan 1/3 av de totala placeringarna på den svenska penning-

och obligationsmarknaden — begränsat handlingsutrymme på marknaden.

Fondens eget agerande kan vara kursdrivande i sig och dess dominans

medför att den inte alltid kan realisera eller omdisponera tillgångar i den

omfattning som annars skulle vara önskvärt. Andra tillräckligt stora

aktörer som kan möta AP-fondens agerande finns inte.

Regeringen finner att den utvärdering av portföljen första-tredje

fondstyrelserna har gjort är genomgripande och belysande.

Ökningen av det reala fondkapitalet med 62 miljarder kronor eller

13 % är ett gott resultat med tanke på att avgiftsunderskottet under året

var 20 miljarder kronor. I jämförelse med det marknadsindex som är

skapat av fondstyrelserna har portföljen också gett en viss meravkastning.

De icke realiserade vinsterna svarade för drygt en tredjedel av det reala

resultatet. Fondkapitalets utveckling under en längre period har också

varit tillfredsställande. Kompensation för inflationens urholkning av

kapitalet har erhållits sedan mitten av 1980-talet.

Fastighetsinvesteringama har hittills inte gett några vinster. Direktav-

kastningen på innehavet var 5,9 % medan värdet på tillgångarna skrevs

ned med 7,6 %. Fondstyrelserna uppger dock att vakansgraden om 7 %

är relativt låg och att fastigheterna har goda geografiska lägen. Enligt

fondstyrelserna finns det goda förutsättningar för att detta reala inslag i

portföljen skall ge bättre avkastning på sikt.

Fondstyrelserna har inte investerat i utländska värdepapper. Det har

visats i fondstyrelsernas egen utvärdering att en bättre avkastning hade

uppnåtts för hela portföljen om fonden hade utnyttjat möjligheten att

investera 10 % av kapitalet i valuta. Förklaringen är kronans sjunkande

värde.

Förvaltningen av portföljen har inte konkurrensutsatts. Att låta en

extern förvaltare ta hand om en del av portföljen kan vara belysande för

hur verksamheten går. Självklart får viss hänsyn tas till att det kan vara

enklare att förvalta en mindre portfölj än en portfölj av första-tredje

fondstyrelsernas storlek. För det fall fondstyrelserna väljer att inte anlita

externa förvaltare kan det vara lämpligt att de redovisar något om vilka

överväganden de gjort i frågan.

Regeringen konstaterar att avkastningen på fondkapitalet väl översteg

de uppsatta målen för verksamheten. Avkastningen på fondkapitalet var

17 % vilket innebär en real avkastning på 13 %. Över perioden 1987-

1993 har fondförvaltningen i genomsnitt gett en meravkastning jämfört

med det egna konstruerade marknadsindexet om 0,1 procentenheter eller

ca 500 miljoner kronor per år.

24

5.3 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

De utvärderingar som fjärde och femte fondstyrelserna har gjort kunde

som tidigare nämnts ha varit mer utförliga. Vissa kommentarer ges av

fjärde fondstyrelsen beträffande portfölj innehavet och dess utveckling.

Det saknas dock bl.a. en närmare belysning av portfölj sammansättningen

och en beskrivning av utfallet om styrelserna hade valt en annorlunda

strategi. Några förslag på hur en sådan utvärdering kan se ut ges i det

följande.

De jämförelseindex som det oftast brukar refereras till på marknaden

är Veckans Affärers, Affärsvärldens och Stockholm Fondbörs generalin-

dex. De beräknas på olika sätt och kan därmed uppvisa skillnader på

några tiondels procentenheter i avkastning. I tidigare utvärderingar som

Riksrevisionsverket har gjort har portföljernas avkastning jämförts med

Findatas avkastningsindex vilket inkluderar reinvesterade utdelningar.

Eftersom utdelningarna tillfaller fondema och återinvesteras torde detta

index kunna utgöra en lämplig måttstock. Findatas index kan avvika med

ett par procentenheter från de tidigare nämnda generalindexen. Utveck-

lingen på Findatas index var under år 1993 53,4 %.

Fondkapitalet i fjärde fondstyrelsen ökade under året med 42,3 %. Ett

eget konstruerat index över den svenska portföljen ökade med 43,7%. I

den femte fondstyrelsen ökade fondkapitalet med 35,1 % vilket kan

jämföras med en indexökning av den totala portföljen på 45,2 %.

Portföljens sammansättning i branscher kan jämföras med utvecklingen

av index i resp, bransch. Därmed kan eventuella alternativa strategier

(portföljviktningar) få sin belysning.

Vid en närmare uppdelning av aktieportföljerna på branscher framgår

att båda styrelserna hade sina största innehav i verkstadsindustrin. Den

var också den värdemässigt största branschen på börsen vid årsskiftet. I

förhållande till marknadsindex låg fjärde fondstyrelsen överviktad i främst

verkstads-, kemi- och skogsaktier. De hade inga innehav i tjänstesektorn

eller bank och försäkringsbolag. Den femte fondstyrelsen låg däremot

underviktad i verkstadsaktier och skogsaktier men hade relativt stora

innehav i förvaltningsbolag och övriga företag.

25

Skr. 1994/95:13

Tabell 14 Branschfordelning i % av svenska portföljen

4:e fondstyr,

i % av

portföljen

5:e fondstyr,

i % av

portföljen

% av

börsvärde

Index

Verkstäder

44

31

36

56 %

Kemisk industri

28

25

22

30 %

Skogsindustri

10

6

8

26 %

Fastighets och

byggföretag

5

4

4

89 %

Handelsföretag

2

0

2

101 %

Förvaltningsbolag

0

18

7

43 %

Övriga företag

10

15

8

27 %

Tjänste

0

0

3

44 %

Bank och Försäkr.

0

0

10

250 %

Bland branschindex utvecklade sig bank- och försäkringsindex bäst

följt av handelsföretagen samt fastighets- och byggbranschen. Den

positiva utvecklingen för bank- och försäkringsindexet är en följd av att

finanskrisen ebbade ut under första halvåret 1993 och att förtroendet för

den finansiella sektorn återkom. Verkstadsindex hade den bästa ut-

vecklingen bland tillverkande industrier.

Genom att koncentrera portföljen på få innehav kan fondstyrelserna

uppnå en högre avkastning. Detta sker dock till priset av högre risktagan-

de men kan vara befogat om en ordentlig fundamental analys, vilket även

nämns av fjärde fondstyrelsen, ligger bakom ett visst innehav. Ett

tillvägagångssätt att mäta koncentrationen av portföljen är att jämföra

andelen av de 10 största innehaven i portföljen med de 10 största

börsbolagens andel av det totala börsvärdet.

En avvägning som en aktieplacerare har att göra är hur stor andel av

portföljen som skall bestå av likvida medel. I en utvärdering är det därför

lämpligt att likviditeten under året redovisas. Det kan göras t.ex. genom

att likviditeten ställs i relation till fondkapitalet.

Tabell 15 Likviditeten i förhållande till fondkapitalet

Marknadsvärden, mkr

92-12-31

93-12-31

Fjärde fondstyrelsen

8,6 %

12,4 %

Femte fondstyrelsen

32,0 %

7,5 %

Femte fondstyrelsen hade i jämförelse med fjärde fondstyrelsen en

relativt stor andel likvida medel i sin portfölj vid årets början. Det kan

förklara den lägre avkastningen på fondkapitalet eftersom utvecklingen

på aktiemarknaderna under året var betydligt bättre än räntebärande

placeringar. Fjärde fondstyrelsen ökade andelen likvida medel i portföljen

något under året.

26

Skr. 1994/95:13

Tabell 16 Avkastningen för allemansfonderna under 1993

Humanfonden

64,3 %

S:t Eriksfonden

47,4

%

CF Ideella

63,7 %

SHB Chans/Risk

47,4

%

Cancerfonden

61,0 %

S-E-Banken 4

47,0

%

Sparbankerna 5

60,0 %

Nordbanken Olympia

46,7

%

Sparbankerna 6

59,7 %

Nordbanken Omega

46,2

%

Sparbankerna 3

59,6 %

Hagströmer 3

45,6

%

Sparbankerna 2

59,3 %

Trygg

45,5

%

Sparbankerna 1

59,1 %

Gota Trust

45,4

%

Sparbankerna 4

58,1 %

Nordbanken Alfa

44,9

%

Skandia

57,9 %

Nordbanken Beta

43,4

%

Sparbankerna 7

57,9 %

Nordbanken Gamma

43,4

%

Världsnaturfonden

57,1 %

Fjärde fondstyrelsen

43,3 %

Banco

56,4 %

Föreningsbanken 1

41,4 %

SHB Index

54,5 %

S-E-Banken 1

41,3

%

WASA

53,7 %

S-E-Banken 2

41,1

%

Findatas index

53,4 %

S-E-Banken 3

41,1

%

Gota Trade

51,6 %

Femte fondstyrelsen

38,5 %

Hagströmer 2

50,9 %

Föreningsbanken 2

35,0 %

Hagströmer

50,2 %

Vid en jämförelse med värdestegringen för allemansfonderna ligger

fjärde och femte fondstyrelserna i den understa kvartilen av ovanstående

tabell. Den främsta orsaken till det är antagligen att fondema inte

innehade aktier i bank- och försäkringssektorn.

I stället för jämförelser enligt ovan beskrivna metoder kan också delar

av portföljen lämnas till externa förvaltare för att därigenom konkurrens-

utsätta förvaltningen. En sådan möjlighet bör kunna övervägas eftersom

det kan stimulera förvaltaren till bättre avkastning och ge ett bra underlag

för jämförelse. Denna måste dock ske under samma villkor och med

garantier för att placeringsreglema följs.

Ett sätt att se om fondstyrelserna placerar i aktier med relativt liten

risk är att studera enskilda aktiers betavärden. Betavärdet i tabellen anger

hur mycket mer eller mindre en aktie rör sig i förhållande till för-

ändringar i index. Om betavärdet är högre än 1 rör sig aktien mer än

index vid både upp- och nedgång (högriskaktie). Följaktligen rör sig

aktier med betavärden under 1 mindre än förändringen i index (lågrisk-

aktie). Perioden avser förändringar i aktien under de senaste 48

månaderna.

Tabell 17 Betavärden för de fem största innehaven i

fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde

Aktie

Betavärde

Femte

Aktie

Betavärde

Astra

0,8

Roche

0,97

Ericsson

1.51

Aga

0,65

ASEA

0,9

Sandvik

0,92

Sandvik

0,92

Sydkraft

0,18

Volvo

1,23

Volvo

1,23

Genomsnitt

1,07

Genomsnitt

0,79

27

Bland de fem största innehaven i den fjärde fondstyrelsen har två Skr. 1994/95:13

aktier högre betavärde än ett. Den femte fondstyrelsen har ett bolag med

högre värde. Aktierna Ericsson och Volvo är s.k. cykliska bolag vilka

rör sig relativt kraftigt över en konjunkturfas eftersom försäljningen av

deras produkter i hög grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Det

är därför naturligt att deras betavärden är relativt höga. Sammantaget

framgår av de största innehaven att femte fondstyrelsen, enligt denna

mätmetod, har en relativt låg riskprofil eftersom det genomsnittliga

betavärdet för de största innehaven ligger betydligt under ett.

Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen har väl uppnått sitt mål

med medelsförvaltningen. Fondkapitalets genomsnittliga totalavkastning

under den senaste femårsperioden uppgår till 15 % jämfört med 9 % för

den svenska aktiemarknaden.

Femte fondstyrelsens avkastning på fondkapitalet under året var

relativt låg, 35 %, i jämförelse med Findatas index som ökade med

53,4 %. Eftersom huvudparten av styrelsens tillgångar är investerade i

aktier eller aktieliknande tillgångar är det rimligt att fondkapitalet över

en längre period följer utvecklingen av ett aktiemarknadsindex. Den

genomsnittliga avkastningen över fem år har varit 1,07 procentenheter

bättre än Veckans Affärers index.

Totala andelen utländska aktier för femte fondstyrelsen uppgick till

18 % av marknadsvärdet på portföljen varav ett enskilt innehav utgjorde

12 % av marknadsvärdet. Enligt reglementet får fjärde och femte

fondstyrelsen förvärva utländska aktier till ett värde som uppgår till 10 %

av anskaffningsvärdet av de medel som styrelsen förvaltar.

För både fjärde och femte fondstyrelserna är det önskvärt med en

bättre egen utvärdering av portföljen. En sådan kommer att te sig naturlig

efter de riktlinjer som följer av de under år 1993 genomförda ändringarna

i reglementet. Det gagnar allmänhetens insyn i förvaltningen samtidigt

som det ger en kontroll av den egna verksamheten.

En fråga som är värd att nämna i detta sammanhang är hur fjärde och

femte fondstyrelserna ser på det ägarinflytande de kan komma att utöva

i skilda sammanhang. I fjärde fondstyrelsens årsredovisning omnämns

detta något i verkställande direktörens kommentar. Mot bakgrund av att

fondstyrelserna kan få en icke obetydlig ägarroll i ett enskilt bolag finner

regeringen det vara av värde att fondstyrelserna redovisar vilka över-

väganden de har gjort avseende denna roll.

6 Fond 92-94

I december 1983 beslutade riksdagen att inrätta fem löntagarfondsstyrel-

ser inom AP-fondssystemet. Dessa självständiga delfonder fick place-

ringsramar som i stort sammanföll med fjärde — och senare även femte

— fondstyrelsens, dvs. placeringar på riskkapitalmarknaden. Efter

riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondsstyrelsema den 1 januari 1992.

De tillgångar som då förvaltades av dessa styrelser överfördes till

förvaltning av Fond 92-94. Fondens uppgift har varit att temporärt

28

förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid

förvaltningen skulle fonden sträva efter att placera medlen så att större

utförsäljningar av värdepapper undveks när tillgångarna fördes över till

sina slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen gavs en

sådan sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning

beaktades (prop. 1991/92:36 s. 19).

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick

den marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor.

Behållningen har efter hand ökat till följd av kraftiga kursstegringar på

den svenska börsen. Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av

fondens medel till den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten

som innefattar två portfölj förvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex

riskkapitalbolag. Vidare utskiftades 0,6 miljarder kronor till Småföretags-

fonden.

Verksamheten inom Fond 92-94 har under år 1993 varit inriktad på

att dels ytterligare koncentrera portföljen till färre antal aktieinnehav, dels

skifta ut aktieinnehav till forskningsstiftelser. Sålunda har under året

antalet innehav i noterade bolag minskat från 108 till 34 bolag. I juni

månad beslöt riksdagen att Fond 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder

kronor till tre forskningsstiftelser. Denna utskiftning verkställdes i början

av januari 1994. Vidare har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall

finansiera en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings

högskolor. Dessutom skall medel för sparpremien i det premiegrundande

allemanssparandet, ca 300 miljoner kronor, tas ur fondens tillgångar.

Vid utgången av år 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens

tillgångar till 14,3 miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder

kronor. Vid utgången av år 1993 uppgick marknadsvärdet av fondens

tillgångar till 20 miljarder kronor, varav 4,9 miljarder var likvida

tillgångar. Portfölj värdet ökade under året med 57 % vilket kan jämföras

med Veckans Affärers index på 54 %. Fondkapitalet minskade under år

1993 med 13,8 miljarder kronor till 2,0 miljarder kronor. Minskningen

beror på att 12 miljarder var reserverade för utskiftningar till forsknings-

stiftelser och det premiegrundande allemanssparandet. Under året

skiftades 0,1 miljarder ut som ersättning till de fondbolag som medverkat

i det premiegrundande allemanssparandet.

7 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte

fondstyrelserna och Fond 92-94.

Skr. 1994/95:13

29

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelserna

Innehåll

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

1993 i sammandrag..........................................................

Verkställande direktörens översikt..............................

AP-fonden och det svenska ATP-systemet.................

Ekonomisk översikt.........................................................

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling..............................................

AP-fondens placeringsverksamhet..............................

Portfölj avkastning...........................................................

Redovisat resultat, personal mm.................................

Resultat- och balansräkningar (1-3)............................

Redovisningsprinciper mm...........................................

Noter...................................................................................

Resultat- och balansräkningar 1,2 resp 3

fondstyrelserna.................................................................

Styrelser och revisorer...................................................

Revisionsberättelser........................................................

Organisationsschema......................................................

Statistik..............................................................................

Kortfattade fakta om ATP.............................................

32

1993 i sammandrag

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

•AP-fondens direktavkastning under 1993 uppgick till 52,4 mdkr, motsvarande

11,0%. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick

resultatet till 82,6 mdkr, svarande mot 17,3% i totalavkastning.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda

ATP-pensioner - ökade till 20,4 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 81,0 mdkr och

pensionsutbetalningarna 101,4 mdkr.

• Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1993 med 13% till

546 mdkr per den 31 december 1993.

•Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar

96,1%, reallån 2,3% och fastigheter 1,6%.

• Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1993 11,1%.

Räntenedgången under året medförde att portföljen ökade i värde med 6,8%.

Obligationsportföljens totalavkastning uppgick därmed till 17,9%.

•Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,9%. Avkastningssiffran

dras ned till följd av att en stor andel av placeringarna är projekt.

Fastighetsinnehavet har värderats ned med 7,6%. Totalavkastningen för 1993

blev därmed -1,7%.

• Det reala resultatet var 69,0 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 12,8%.

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

33

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens resultat har under 1993

varit utomordentligt gott. Avkastningen inklusive

värdestegringar på portföljen har uppgått till 83 mil-

jurder, vilket motsvarar 17 procent på kapitalet.

Reult sett har avkastningen uppgått till 13 procent.

Både absolut och relativt sett är 1993 det bästa året i

fondens drygt 30-åriga historia.

Bakom detta resultat Egger en gynnsam utveckling i

de för fondens avkastning styrande faktorerna - då i

första hand räntan och inflationen. Till följd av att

fonden till sin absoluta huvuddel är placerad i nomi-

nella tillgångar - deras andel av portföljen uppgår till

96 procent - så har fonden kunnat dra betydande för-

del av att under tidigare år ha placerat till ett högt

ränteläge. Den allmänna räntesänkning på ca 3 pro-

centenheter som inträffat under loppet av året har

därutöver skapat en betydande värdestegring i port-

följen.

Situationen är något paradoxal mot bakgrund av

att denna höga avkastning på AP-fonden uppnåtts

under ett år då enligt nu tillgängEg statistik den sven-

ska ekonomin realt sett har gått kraftigare tillbaka än

någon gång tidigare under perioden sedan andra

världskriget. För ATP-syslemet i sin helhet har

denna tillbakagång fått ett kraftigt genomslag i form

av att ATP-avgifterna inte kunnat hålla jämna steg

med pensionsutbetalningarna. Avgiftsunderskottet

har mellan 1992 och 1993 ökat från 12.6 till 20.4 mil-

jarder. Den svaga inkomstutvecklingen och den ökan-

de arbetslösheten har fått en klart negativ återverkan

på avgiftsinkomsterna - samtidigt som pensionsutbe-

talningarna fortsatt att växa.

Med nuvarande placeringsinriktning har däremot

fondens avkastning inte nämnvärt påverkats av den

reala tillbakagången i ekonomin utan fonden har

kunnat dra stor fördel av ränteutveckhngen och den

successivt dämpade inflationen.

Några svårigheter att finansiera avgiftsunderskot-

tet under 1993 har därför inte förelegat. Inte nog med

det. utan fonden har trots avgiftsunderskottet kunnat

fortsätta att växa och uppgår nu vid utgången av året

till 546 miljarder kronor. Fonden har alltså under

detta verksamhetsår fullgjort båda sina ursprungliga

funktioner - nämligen att dels fungera som en buffert

mellan inkomster och utgifter i ATP-systemet. dels

bidra till det totala sparandet i ekonomin.

■Men på längre sikt är situationen emellertid på

flera sätt instabil. A ven om den svenska ekonomin

återhämtar sig under 1994 kommer sannolikt avgifts-

underskottet i nuvarande ATP-svstem att fortsätta

att öka. Den fortsatt höga arbetslösheten och en san-

nolikt fortsatt relativt långsam ökning av inkomstun-

derlagct gör att intäktssidan i detta pensionssystem

inte kommer att hålla jämna steg med pensionsbetal-

ningarna. Dessa bestäms av pensionsnivåerna på de

nya pensionärerna och av inflationens utveckling.

Den senare faktorn slår igenom på hela stocken av

utgående pensioner. Trots att inflationsutsikterna för

1994 är låga blir dock kostnadseffekterna betydande.

De nya pensionärer som tillkommer har dessutom i

34

genomsnitt en högre intjänad pension än de som

redan tidigare är pensionerade.

Att åstadkomma ett lika gott resultat under 1994

som under 1993 framstår dessutom inte som sanno-

likt. Även om ränteutvecklingen är mycket svår att

förutsäga måste man räkna med att fonden får en

lägre avkastning under 1994. Man kan ingalunda ute-

sluta att avgiftsunderskottet under detta år kommer

att ta en betydande del av avkastningen i anspråk,

vilket skulle innebära att fonden totalt sett stannar

på ungefär den nivå den nu har kommit upp till.

På ännu längre sikt kan nuvarande system med

därtill hörande avgifts- och ersättningsnivåer innebä-

ra växande påfrestningar. Systemets inneboende

svagheter - som i första hand sammanhänger med en

svagare ekonomisk tillväxt än den som många tog för

given när systemet grundlädes - har uppmärksam-

mats sedan en längre tid tillbaka. Under en stor del

av 1980-talet försökte den då sittande pensionsbered-

ningen konstruera lösningar som skulle kunna stabi-

lisera systemet. Problemen kartlades med betydande

tydlighet, men beredningen lyckades inte finna en lös-

ning som på ett varaktigt sätt skulle kunna lösa pro-

blemen.

Nu föreligger ett förslag från den pensionsarbets-

grupp som arbetat med frågan sedan 1991. Ett för-

slag som stöds av en bred politisk majoritet presente-

rades i februari 1994. När detta skrivs är förslaget

föremål för remissbehandling. Avsikten är att seder-

mera under våren presentera ett principförslag för

riksdagen.

Från allmänna utgångspunkter sett är det mycket

tillfredsställande att en bred enighet kunnat uppnås

kring denna viktiga fråga. Det ligger i sakens natur

att ett lands pensionssystem till följd av den långsikti-

ga åtagandestruktur som ligger i pensionslöftena

måste vara stabilt över tiden och därför ha en bred

politisk förankring. Det vore olyckligt ur såväl eko-

nomisk som välfärdssynpunkt om detta system förän-

drades i takt med de politiska majoritetsförhållande-

na.

Det är därför positivt att det förslag som nu presen-

terats har ett brett politiskt stöd samtidigt som det

ökar systemets långsiktiga hållfasthet. En ökad följ-

samhet till den underliggande ekonomiska utveck-

lingen och ett bättre samband mellan inkomstutveck-

ling och pensionsförmåner är viktiga faktorer i detta

sammanhang.

Arbetsgruppen har även valt att föreslå att AP-fon-

den i stort sett i nuvarande form skall bestå som en

buffertfond inom fördelningssystemet. Med tanke på

fondens viktiga roll på den svenska kapitalmarkna-

den är detta tydliggörande av stort värde. Även om

den demografiska utvecklingen kan leda till att fon-

den över längre perioder både minskar och ökar i

storlek är det ändå av betydelse för fondens möjlighe-

ter att agera på marknaden att ha detta klara ställ-

ningstagande som grund för verksamheten.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Stockholm i mars 1994

Verkställande direktör

35

AP-fonden och det svenska ATP-systemet

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att

varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år. De

aktiva generationerna bär genom dessa avgifter

ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system

är ett premiereservsystem där varje person under sin

livstid avsätter medel till en pensionsfond vars stor-

lek och avkastning sedan bestämmer pensionens stor-

lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett

fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå

komplettera detta med en fond. Motiven var två.

Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-

skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli

följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle

också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-

na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga

fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-

relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988

och får placera i aktier och andra värdepapper på

riskkapitalmarknaden.

AP -FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-

sionerna blir så stort som möjligt. Under våren 1993

fattade riksdagen beslut om en revidering av regle-

mentet. Det övergripande målet för fondförvaltning-

en koncentrerades till kravet att maximera tillgångar-

nas totalavkastning på lång sikt. I reglementet för

AP-fonden fastlägger statsmakterna ett antal riktlin-

jer för verksamheten vid fondförvaltningen. Medlen

skall förvaltas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande

betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens

placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer

och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-

ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-

redskap som säkerhet.

Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är

angivna i lagen med reglemente för allmänna pen-

sionsfonden (1983:1092).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-

bärande papper dock med den begränsningen att pla-

ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av

marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En

ytterligare begränsning är att placeringar i skuldför-

bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får

uppgå till högst 5% av de totala tillgångarnas mark-

nadsvärde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-

het att placera i fastigheter, i och utanför landet.

Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till

aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms

i kvoten för fastighetsinvesteringar.

FRÅGAN OM REFORMERING

AV ATP-SYSTEMET

Efter valet 1991 tillsatte den nya regeringen en poli-

tiskt sammansatt grupp för att ta fram ett förslag till

reformering av ATP-systemet. Till grund för detta

arbete låg pensionsberedningens slutbetänkande och

dess remissbehandling. Pensionsarbetsgruppen har

nu avgett sitt slutbetänkande (SOU 1994:20) med för-

slag om det framtida ålderspensionssvstemets utform-

ning. Avsikten är att regeringen efter remissbehand-

ling skall lägga fram ett förslag till riksdagen i vår.

Pensionsarbetsgruppens förslug bygger på den s k

livsinkomstprincipen där ålderspensionen skall utgå

från hela inkomsten. Pensionssystemet anpassas där-

igenom bättre än nuvarande system till den ekono-

miska utvecklingen.

Den sammanlagda ålderspensionsavgiften föreslås

bli 18,5 %. Hälften erläggs som egenavgift och hälften

som arbetsgivaravgift. Av avgiften går två procenten-

heter till en ny premiereserv, resten till fördelnings-

systemet. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 janua-

ri 1995 men införs successivt och först efter år 2000

kommer pensioner att utbetalas enligt de nya regler-

na.

36

Ekonomisk översikt

Under 1993 kom konjunkturbilden att successivt bli

allt mer spbttrad. I USA och Storbritannien befästes

den redan under 1992 inledda återhämtningen, men i

de länder - främst i centrala Europa - som behöll en

stram penningpolitik fortsatte lågkonjunkturen.

Japan fick också, i likhet med de länder inom EU som

förde en stram penningpolitik, vidkännas en drama-

tisk nedgång i aktiviteten under 1993. Trots åter-

kommande stimulanspaket och en lätt penningpolitik

kunde inte de pessimistiska förväntningarna brytas.

Sammanfattningsvis kom utsikterna för tillväxt på

kort sikt inom OECD att ställas ned. Därmed sänktes

också inflationsförväntningarna inom hela OECD-

området, vilket resulterade i att de långa räntorna

sjönk.

I Sverige kom däremot konjunkturbilden att ljusna

under 1993. Till följd av att växelkursen släpptes fri i

november 1992 kom allt starkare tillväxtbidrag från

exporten. Från och med andra kvartalet 1993 upp-

hörde BNP att falla, trots att investeringarna fort-

satte att sjunka och den inhemska efterfrågan var

fortsatt svag.

Den konkurrensutsatta sektorn i svensk ekonomi

har gynnats kraftfullt av i första hand kronförsvag-

ningen men även av arbetsgivaravgiftsänkningen och

av en starkt ökad produktivitet. För arbetsmarkna-

den innebar detta dock ingen ljusning och fallet i sys-

selsättningen fortsatte under året. Den svaga inhem-

ska efterfrågan har i sin tur resulterat i ett mycket

svagt inflationstryck - inte ens hälften av växelkurs-

försvagningen har slagit igenom i konsumtionsledet.

Företagen har i stället tvingats rationalisera och

sänka sina marginaler.

På grund av den svaga inhemska ekonomin har en

mer omfattande sanering av statens finanser tvingats

skjutas framåt i tiden. Finanspolitikens långsiktighet

manifesterades i kompletteringspropositionen med en

saneringsplan på 80 mdkr för de kommande åren.

Riksdagen har fattat beslut om vissa delar av planen -

med implementering i huvudsak från och med års-

skiftet 1994-95 - men fortfarande återstår många

åtgärder att enas om.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Diagram 1.

37

SVENSK KREDITMARKNAD

1993 var året då de utländska aktörerna på bred

front gick in på den svenska penning- och obligations-

marknaden. Till följd av detta ökade omsättningen

markant, vilket också belyses av ökningen i mark-

nadsandelar för utländska aktörer.

Diagram 2. Källa:Riksbanken

Den svenska räntemarknaden kom således att kraf-

tigt påverkas av hur utländska aktörer uppfattade de

svenska ekonomiska förhållandena. Fokuseringen på

de realekonomiska betingelserna föranledde i synner-

het utländska placerare att diskontera snabba sänk-

ningar av dagslåneräntan från riksbankens sida vil-

ket även förmodades bidra till att skapa utrymme för

en kraftfull nedgång av de långa räntorna. Nedgång-

en i de långa räntorna kom också till stånd, vilket

framgår av avkastningskurvan på sid 10 .

Utlandets innehav av kronpapper ändrade karak-

tär under året. De stora innehav av korta statspap-

per som köptes i samband med valutakrisen 1992 gick

till inlösen och ersattes i stället till största delen med

statsobligationer för motsvarande 64 mdkr. Totalt

sett ökade utlandets innehav av krondenominerade

statspapper netto med endast 5 mdkr. Exponeringen i

lång svensk ränterisk ökade således högst avsevärt

och torde därmed starkt ha bidragit till nedgången i

den svenska räntenivån.

Utländska placerares intresse för bostadsobligatio-

ner ökade under 1993 om man framförallt ser till

omsättningen som fördubblades jämfört med 1992.

Under 1993 minskade ränteskillnaden mellan stats-

obligationer och bostadsobligationer. Minskningen

kan bl a förklaras av det ökade utländska intresset

för bostadsobligationer som i sin tur kan förklaras äv-

en ökad klarhet i innebörden av statsgarantin för det

finansiella systemet.

Utländska placerares ökade köp av statsobligatio-

ner. medförde dock inte en förstärkning av kronan.

Skälet var helt enkelt att placerarna ansåg sig i första

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

hand se förutsättningar för en nedgång i räntorna

och inte nödvändigtvis en förstärkt kronkurs. Där-

med kom efterfrågan på kronpapper att bli större än

efterfrågan på kronor. Den privata sektorn amorte-

rade sin utlandsskuld med totalt 76 mdkr. Detta möt-

tes till stor del av riksbankens interventioner på 53

mdkr. Interventionerna genomfördes huvudsakligen

under första halvåret 1993. Under andra halvåret möt-

tes således inte amorteringarna i samma utsträckning

av ingripanden från riksbankens sida vilket bidrog till

en successiv försvagning av den svenska kronan.

USD

ECU

DEM

STATENS UPPLÅNING

Statens stora lånebehov fick knappast några negativa

effekter på ränteutvecklingen. En stor del av statens

lånebehov tillgodosågs genom en neddragning av riks-

gäldens kontokredit i riksbanken. Staten ökade

också sin utlandsskuld under 1993 med 120 mdkr

varav ca en tredjedel ökade valutareserven.

38

Målet att hålla en tredjedel av statsskulden i utländsk

valuta uppfylldes under året.

Den finansiering som genomfördes via kontokredi-

ten och utlandsupplåning kan ses som en stockan-

passning av engångskaraktär. Emissionerna på den

svenska marknaden kunde därför begränsas till netto

50 mdkr, vilket skall jämföras med det totala finansi-

eringsbehovet på 252 mdkr.

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

FASTIGHETSMARKNAD

Nedgången i de svenska räntorna under 1993 gav en

klart positiv påverkan på fastighetsmarknaden.

Hyresnivåerna för attraktivt belägna kommersiella

fastigheter stabiliserades samtidigt som direktavkast-

ningskraven sänktes för i första hand bostadsfastig-

heter.

Likviditeten på fastighetsmarknaden var fortsatt

låg framför allt för kommersiella fastigheter, genom

att utbudet av fastigheter var relativt begränsat. En

av förklaringarna till detta är att bankerna valde att

inte bjuda ut sina fastighetsinnehav till försäljning.

Höga räntenivåer och svag ekonomisk utveckling

har också drabbat utländska fastighetsmarknader

med ökade vakansgrader och höjda direktavkast-

ningskrav som följd. Mot slutet av 1993 kunde dock

en viss återhämtning skönjas i bl a London och Berlin.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Diagram 5. Källa: Riksgäldskontoret

39

Förvaltningsberättelse

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje

fondstyrelser och verkställande direktör avger här-

med årsredovisning för 1993, fondens 34:e verksam-

hetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 545.6

mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning med 61,8

(42.1) mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av-

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av-

fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-

tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-

ner. nettot av rekvirerade medel till och avkastning

från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-

der för administrationen av hela ATP-systemet. I

tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från 1960

t.o.m. 1993.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av fond-

förvaltningen 57,6(49,3) mdkr. Fondkapitalets

marknadsvärde påverkas också av förändringen i ej

realiserade vinster och förluster. För 1993 var denna

förändring 24.9 (6.1) mdkr. Den totala avkastningen

var således 82,6 (55,5) mdkr.

FONDENS GODA AVKASTNING

TÄCKER AVGIFTSUNDERSKOTT

För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd till

13%. Avgiftsinkomsterna sjönk med 2,8 mdkr och

uppgick till 81,0 mdkr för 1993. Den ökande arbets-

lösheten är orsaken till att avgiftsunderlaget, löne-

summan, sjönk mellan 1992 och 1993. Pensionsutgif-

terna i ATP-systemet fortsatte att öka och uppgick till

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

1993

1992

Tillförd. medel

Arets resadtat 5763"

49 346

Förluster och värdeförändring

501

1873

Förändring av finanriclla pwsler

192

-504

Summa tillförda medel

58X30

50 714

Använda medel

Oknuur ar placeringstillgångar:

Ökning av räntefördringsr och

| räntebärande placeringar

-34 955

-36211

Fa<tighcLMnveÄterinsar

-2 671

-1 072

-37 626

3" 283

Föriwniriag av grundkapital:

Erhållna pensionsavgifter

81014

33 802

Utbetalda pensionsmedel

-101488

-96381

Administrationsbidrag

-646

-562

Överföringar från/till defcfönder

365

-290 |

-20 701

-13431 |

-58 330

-50 714 I

Tabell 3.

totalt 101.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed

att öka från 12,6 mdkr för år 1992 till 20,4 mdkr för

år 1993. Orsaken till de ökade pensionsutbetalning-

arna är framförallt att basbeloppet, som reglerar

värdesäkringen, höjdes från 33 700 kr till 34 400 kr.

För 1994 är basbeloppet fastställt till 35 200 kr.

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer, enligt

nu gällande regler och nuvarande avgiftsnivå, att

fortsätta att växa i snabbare takt än avgiftsinkom-

sterna. vilket leder till ökade anspråk på fonden.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-

fonden en treprocentig avkastning beräknad på

nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt

har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till

0.4 mdkr för år 1993. Fjärde och femte fondstyrel-

serna rekvirerade inga ytterligare medel under 1993.

För administrationen av ATP-systemet, förutom

fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal

myndigheter och institutioner involverade. Bland

annat erhåller riksförsäkringsverket och försäkrings-

kassorna ersättning för att handlägga och betala ut

pensioner. Andra myndigheter som berörs är läns-

skattemyndigheten och lokal skattemyndighet, kro-

nofogdemyndigheten. statens löne- och pensionsverk

samt Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt

uppgick fondens utbetalningar till dessa myndigheter

till 0,6 mdkr.

40

AP-fondens placeringsverksamhet

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de

tre styrelserna gemensam organisation. Vid fondens

tillkomst år 1960 förutsattes att de tre styrelserna

skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom

ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars

utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-

na. fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta

ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när

fondverksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre

separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-

gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-

valtningen som en enhet med en gemensam organisa-

tion och en gemensam placeringspolitik för de tre sty-

relserna.

TRE FONDER.

EN PLACERINCSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det

av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet. som

är styrelsernas rådgivande organ för VT). Visserligen

görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,

med skilda resultat- och balansräkningar, men detta

kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-

resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-

anter, som förtecknas separat, är efter förslag av

arbetsmarknadens parter och andra organisationer

förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas

balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret

1995.

FÖRDELNING

PÅ TILLGÅNGSSLAG

Marknadsvärdet på de totala tillgångarna uppgick

vid utgången av 1993 till 547 mdkr. Motsvarande siff-

ra för 1992 var 485 mdkr. I diagram 6 redovisas pla-

ceringarnas fördelning på tillgångsslag. Den helt

övergripande delen utgjordes av räntebärande place-

ringar som uppgick till 538 mdkr eller 98% av de

totala tillgångarna. Av de räntebärande tillgångarna

var ca 13 mdkr placerade i s.k. partnerfinansieringar

med KPI-relaterad avkastning. Dessa placeringar

tillsammans med fondens placeringar i fastigheter på

ca 9 mdkr utgör fondens reala tillgångar. De reala

tillgångarna utgjorde således 4% av den totala port-

följen. Vid utgången av 1993 var 0,5 (0,4) mdkr pla-

cerade i utländska fastigheter.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för 1993 till

344 mdkr (275 mdkr). I detta belopp ingår amorte-

ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-

följsammansättningen.

NOMINELLA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-

serade penning- och obligationsmarknaden. Därutö-

ver sker en direkt utlåning till företag och kommuner.

I diagram 7 redovisas de nominellt räntebärande pla-

ceringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo

1993. Fonden har placerat mer än hälften. 54% i

bostadssektorn och 32% i statsobligationer.

Reala räntebärande Fastigheter Reala räntebärande Fastigheter

placeringar 2,3% 1,6% placeringar 23% 1.3%

————J

Diagram 6.

41

Diagram 9.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

92-12-31

93-06-31

93-12-31

A ett oökningen i portföljen utgjordes i huvudsak av

placeringar i statsobligationer. Detta reflekterar den

ökning av statsobligationernas andel av den totala

svenska obligationsmarknaden som fortsatt under

1993 (se diagram 8). Dominerande tillgång var dock

fortfarande obligationer emitterade av de bostadsfi-

nansicrande instituten.

Värdet av fondens portfölj påverkades positivt av

såväl fallande räntenivå som av fallande ränteskillna-

der mellan stats- och bostadsobligationer. Den av fon-

den valda strategin med en relativt hög portföljandel

bostadsobligationer gav m a o en meravkastning

under 1993.

Den svenska penning- och obligationsmarknaden

hade periodvis en hög omsättning under året. En

starkt bidragande orsak till detta var den ökande

närvaron av utländska aktörer. Fondens möjligheter

att agera i marknaden utan att nämnvärt påverka

prisbilden förbättrades därmed.

Fonden valde att under året endast placera på den

svenska marknaden, varför hela portföljen fortsatt

är denominerad i svenska kronor.

Direktutlåning i form av reverslån uppgick vid års-

skiftet till 14,6 mdkr vilket var en nedgång under året

med 0,7 mdkr. Äldre s k "kapitalmarknadsreverser"

amorterades/förföll till ett belopp av 3 mdkr. I takt

med dessa förfall utnyttjade instituten den standardi-

serade obligationsmarknaden för att anskaffa nytt

kapital.

Utlåningen till kommuner och landsting ökade

något under 1993 och uppgick vid årets slut till 2.7

mdkr. I första hand var det dock nyutlåningen gent-

emot företagssfären som ökade. Utlåningen gentemot

företagssektorn ökade och uppgick per årsskiftet till

11.1 mdkr. Det är främst den kommunala företags-

sfären, företrädesvis energibolag, som svarade för

denna tillväxt.

Förlagslånen uppgick vid årsskiftet till 8.8 mdkr

vilket är en nedgång med 0.1 mdkr. Merparten av

dessa placeringar ligger gentemot bankerna med en

total volym av 5,7 mdkr och består enbart av tids-

bundna förlagslån.

Refinansieringslånens avveckling fortsätter och

uppgår till 59 mkr (158 mkr). Dessa förekommer nu

enbart som äldre lån under avveckling.

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda

Svenskt Fastighetskapital .AB genomförs fastighets-

förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom

den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-

är. har ett utlånat kapital på 3.3 mdkr. Under 1993

ingicks nya avtal till ett belopp av 0,2 mdkr.

42

Bilden visar högskolan på Lugnet i Falun. Anläggningen,

med Svenskt Fastighetskapital som ägare, disponeras ar

vårdhögskolan och landstinget i Falun t samarbete med

Falu kommun.

REALA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

De reala räntebärande placeringarna utgörs av part-

nerfinansieringar som genomfördes under 1990.

Nominellt uppgick dessa till 11.1 mdkr. Genom att

den del av avkastningen som är kpi-relaterad acku-

muleras till skulden uppgick värdet av dessa place-

ringar till 12.8 mdkr vid utgången av 1993.

Under 1993 ökade intresset för att ta upp nya lån

med avkastningen kopplad till kpi. Intressenterna

har funnits inom såväl privat som offentlig sektor där

finansieringen avser projekt med lång mognadsgrad,

ofta inom det infrastrukturella fältet. Riksgäldskon-

torets avsikt att under våren 1994 emittera kpi-lån

skapar förutsättningar för en bredare marknad för

denna typ av lån.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-

ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens

tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett

fåtal expansiva orter och ha ett blandat bestånd av

bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter.

På utlandssidan är inriktningen att göra direktinves-

teringar i England och indirekta investeringar i övri-

ga länder.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direkt-

ägda fastigheter och andelar i fastighetsbolag såsom

tex 18.75% i Pleiad.

Fondens fastighetsinnehav var värderat till 8,7

mdkr ultimo 1993.

Tabell 4.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Fonden förvärvade under året fastigheter för sam-

manlagt 2.4 mdkr och sålde fastigheter för 0.3 mdkr.

I två fall träffades avtal under 1992 men köpen

verkställdes 1993. I mars 1993 byttes fondens tomt-

rätt Godsvagnen i Hammarby hamnen mot VAG:s

tomträtt Gångaren vid Lindhagensplan. i september

gick fonden in som hälftenägare i första etappen av

Telias fastighet i Nacka Strand.

Diagram 10.

AP-fondens kansli ligger sedan den 5 april 1994 i den av

fonden ägda fastigheten Skeppsbron 2 vid Slottsbacken.

43

Bilden visar den magnifika utsikten från Nacka Strand

mot Blockhusudden. Nacka Strand omfattar totalt

ca 165.000 kvm kontor, 220 bostadslägenheter samt

service- och rekreationsanläggningar.

I juni månad köptes fastigheten Skravelberget 9 på

Norrmalmstorg av Skandia.

På årets sista dag genomfördes en större fastighets-

affär med Skanska. Fonden köpte sex kontorsfastig-

heter, varav en centralt i Stockholm, två i Solna och

tre i Sundbyberg. Vidare köptes två kombinerade

kontors- och bostadsfastigheter i Stockholm samt 12

bostadsfastigheter eller grupper av bostadsfastigheter

i Stockholm, Danderyd, Lidingö och Nacka. Totalt

omfattade Skanska-förvärvet 130 000 kvm kontor

och drygt 2 000 lägenheter till en sammanlagd yta på

130 000 kvm. Samtidigt såldes fem kontors- och

industrifastigheter i Storstockholm samt fondens hela

fastighetsinnehav i Malmö.

Utöver dessa affärer fullföljer fonden fyra projekt i

Storstockholm, nämligen Norstedtshuset på Riddar-

holmen, Skotten på Gamla Brogatan, Gångaren vid

Lindhagensplan samt Nacka Strand. Under 1993

investerades 0,5 mdkr i dessa projekt.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter uppgick

till 0,5 mdkr för 1993. Vakansgraden var vid utgång-

en av 1993 7,2%.

Pleiads fastighet Quai Ouest i Boulogne Billancourt i Paris.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Bilderna visar två av de bostadsfastigheter som fonden

förvärvade genom Skanska-affaren. Den övre bilden visar

fastigheten (hörnhuset) vid Bergsunds strand på Söder-

malm och den undre bilden fastigheten Torsviggen på

Lidingö.

44

Portfölj avkastning

Försäkringsbranschens Redovisningsnämnd har i en

rekommendation om kapitalavkastningsmått för liv-

och sakförsäkringsbolag beskrivit en metod för

beräkning av kapitalavkastning. I nedanstående

tabell har fondstyrelsernas kapitalavkastning beräk-

nats med tillämpning av denna metod.

DIREKTAVKASTNING

OCH VÄRDEFÖRÄNDRING

Direktavkastningen består av räntenetto på finansiel-

la placeringar och driftsnetto för fastighetsplacering-

ar. Driftsnettot består av hyresintäkter med avdrag

för drifts- och underhållskostnader samt fastighets-

skatt. Fastighetslån och räntekostnader härpå beak-

tas ej i beräkningen som därför är opåverkad av fas-

tighetsplaceringarnas skuldsättningsgrad.

Värdeförändringen består av realiserade och orea-

liserade vinster och förluster på placeringstillgångar.

För finansiella placeringar bestäms den orealiserade

värdeförändringen med utgångspunkt i officiella

marknadsnoteringar. Under 1993 har fondstyrelser-

nas marknadsvärdering av reverser förändrats.

Endast den till året hänförliga resultateffekten av

den ändrade värderingsmetoden ingår i avkastnings-

beräkningen. För fastighetsplaceringar bestäms den

orealiserade värdeförändringen genom en särskild

fastighetsvärdering. Värderingarna bygger på två

analysmetoder, dels en tioårig nuvärdeberäkning av

förväntade betalningsflöden, dels en evighetskapitali-

sering av ett marknadsmässigt driftsnetto.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BERÄKNINGSMETOD

Direktavkastning och värdeförändring relateras till

det ingående marknadsvärdet och räntefordringar-

nas ingående värde med tillägg för tillskott under

året. Tillskotten består av nettoplaceringar med

avdrag för direktavkastning. Rekommendationen om

kapitalavkastningsmått har förändrats med tillämp-

ning på årsredovisningar från 1993. Från 1993 med-

räknas räntefordringar samt viktas tillskotten

månadsvis, varigenom en exaktare beräkning av det

placerade kapitalet möjliggörs. Jämförelsevärden för

1992 har räknats om enligt den förändrade beräk-

ningsmetoden. Förändringarna ger upphov till en

sänkning av totalavkastning för 1992 med 0,7 procent-

enheter räknat på den totala portföljen. Avkastning-

en för perioden 1989-1993 har beräknats som ett arit-

metiskt medeltal.

ÅRETS AVKASTNING

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick

1993 till 17,3 (12,7) %, bestående av en direktavkast-

ning om 11,0 (11,4) % och en värdeförändring om 6,2

(1,4) %. Efter reduktion för konsumentprisindex för-

ändring under året 4.0 (1.8) % uppgick den reala

avkastningen till 12,8(10,7) %. Värdestegringarna

kompenserar mer än väl för den under året ökade

inflationstakten varför årets reala avkastning översti-

ger föregående års avkastning.

TabellS.

45

Tabell 6.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Vid utgången av 1993 var de långa marknadsräntor-

na ca 3 procentenheter lägre än vid motsvarande tid-

punkt 1992. Värdestegringen i den räntebärande

portföljen och för direktlån om 30.5 (7.5) mdkr upp-

kom främst till följd av fallande marknadsräntor.

Samtidigt föll direktavkastningen i takt med att pla-

ceringarna omsattes till allt lägre marknadsränta.

Totalav kastningen för partnerfinansiering ökade till

följd av en högre inflationstakt.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till -1.7%.

Fastigheterna har värderats ned med 0.5 mdkr vilket

motsvarar -7.6%. För svenska fastigheter, exkl.

.\acka Strands-projektet och fastigheter förvärvade

vid utgången av året, uppgick direktavkastningen

beräknad på marknadsvärdet vid utgången av året

till 8,3%. Avkastningen på reala lån och fastighets-

placeringar påverkar endast i begränsad utsträck-

ning totalavkastningen för samtliga placeringar, till

följd av den stora andelen räntebärande placeringar.

46

Redovisat resultat

Årets resultat uppgick till 57.6 (49,3) mdkr. Med

tillägg för ej realiserade vinster och förluster vid en

marknadsvärdering samt avdrag för den avsättning

som krävs för att bevara grundkapitalets köpkraft

uppgick det reala resultatet för 1993 till 69.0 (49.4)

mdkr. I en jämförelse med föregående år kan förändring-

en av det reala resultatet beskrivas på följande sätt.

Ökat räntenetto vid ökande

plaeerinpvvolym och fallande marknadsräntor

1.5

Ökade vinster (netto) på piaceringsti&tångar

5.5

Ökade oreakserade vinster till följd

av sänkts marknadsräntor

20J

Av«&ttni»g till följd av en ökad »rrihvifönsitakt

-7,5

Förändring av årets reala resultat

1M ■

Tabell 7.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av

ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt

att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är

beroende av en föränderlig utveckling av marknads-

räntorna. är det ackumulerade reala resultatet av

större betydelse än det redovisade resultatet för ett

enskilt år. Det ackumulerade reala resultatet uppgick

vid utgången av 1993 till 208.7 (139,7) mdkr. Av dia-

gram 11 framgår att kompensation för inflationens

urholkning av grundkapitalets köpkraft har erhållits

via avkastningen sedan mitten av 80-talet.

PERSONAL OCH LÖNER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Personal

1993(1992)

Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt

Fondkansiiet

54

(52)

27

(23)

81

(75)

Bolag i Sverige

11

(6)

9

(6)

20

(12)

Bolag i Storbritannien

4

(4)

3

(4)

7

(8)

Totalt

69

(62)

39

(33)

108

(95)

Vid utgången av 1993 var 55 personer verksamma

inom fastighetsförvaltningen. 11 inom finansförvalt-

ningen samt 37 inom lednings-, stabs- och administra-

tiva funktioner.

Löner och ersättningar tkr

1993

1992

Fondstyrelserna:

Styrelse och verkställande ledning

3 022

2 945

Övriga anställda

25 517

21 150

Av fondstyrelserna ägda bolag:

Stvrelse och verkställande ledning

695

Övriga anställda

6 708

5 738

Summa

35 942

29 833

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-

ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av

finansdepartementet.

Reala överskott

Fondkapital

Reala underskott

Diagram 11.

47

Resultaträkning Första,, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr_____________

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån...........................

Obligationslån.......................................................

Förlagslån...............................................................

Reverslån.................... .....................

Refinansieringslån .. .

Partnerfinansieringslån.......................................

Övriga ränteintäkter..........................................

Summa ränteintäkter..........................................

1993

1992

2 653 117

45 660 839

915 356

1 535 063

11808

1 167 895

196 036

52 140114

3 718 991

42 035 042

1 210 858

2 175 607

24 566

1857 840

308 877

51 331 781

Räntekostnader .......

-197 331

-831 821

Räntenetto ..............................

51 942 783

50 499 960

Fastigheternas driftsnetto................................

390 680

384 352

Övriga intäkter....................................................

5 275

14 845

Kursvinster och kursförluster................................

Notl

5 769 953

361 341

Förluster på lånefordringar............................

Not 1

-

-200 000

Förluster på fastigheter .....................

Not 1

-420 689

- 358 696

Summa ...................

57 688 002

50 701 802

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader......................................

- 94 086

-79 608

Övriga kostnader....................................................

-9415

- 15 485

Summa.......

- 103 501

- 95 093

Värdeförändring enligt lägsta

värdets princip..... ................

Not 2

52 975

-1 260 998

Årets resultat

57 637 476

49 345 711

Ej realiserade vinster och förluster

vid marknadsvärdering........................................

Not 3

24 948 907

6 125 825

Avsättning för bevarande av grundkapitalets

köpkraft......... . ...

-13 615 717

- 6 080 064

Arets reala resultat

68 970 666

49 391472

48

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1993 12 31

Bokfört värde

1993 12 31

Marknadsvärde

1992 12 31

Bokfört värde

1992 12 31

Marknadsvärde

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Banktillgodohavanden...................

63 231

63 231

130 286

130 286

Fordran på delfond

365 305

365 305

326 975

326 975

Övriga tillgångar................................

109 881

109 881

156 789

156 789

Summa finansiella tillgångar.....................

538 417

538 417

614 050

614 050

Placeringstillgångar.................................

Käntefordringar.......................

!\ot 4

Afot 5

24 112 562

24 112 562

23 058 720

23 058 720

Penningmarknadslån

25 384 812

25 208 241

26 256 720

26 256 720

Obligationslån......................................

420 308 762

454 165 824

383 507 207

393 313 180

Förlagslån ...................................

8 275 987

8 802 844

8 951 435

8 918 345

Reverslån ........................................

13 877 772

14 601 345

15 131 303

15 340 434

Refinansieringslån...............

58 772

58 772

158 002

158 002

Partnerfinansieringslån............

8 177 888

8 177 888

8 177 888

8 177 888

Aktier i partnerfinansieringsbolag........

A ? ot 6

2884 110

2 884110

2 884 110

2 884 110

Aktier i fastighetsbolag............................

Aot 7

460 884

460 884

480 813

480 813

Fastigheter....................

Afot 8

8 221 594

8 221 594

6 031 628

6 031 628

Summa placeringstillgångar

511 763 143

546 694 064

474 637 826

484 619 840

Summa tillgångar

512 301 560

547 232 481

475 251 876

485 233 890

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån.....................................

1 149 462

1 149 462

1 286 219

1286 219

Övriga skulder

447 631

447 631

194 392

194 392

Summa finansiella skulder

1 597 093

1 597 093

1 480 611

1480 611

Fondkapital...........................................

Tillskjutet grundkapital.......................

Aot 9

23 405 607

344 046 486

36 836 539

351 397 355

Årets förändring av grundkapitalet

-21069 579

- 7 453 862

-13 757 908

-7 677 844

Ackumulerat resultat..............................

450 365 658

139 706 793

401019 947

90 315 320

Överföring från dclfond.............................

365 305

365 305

326 976

326 976

Arets resultat?Arets reala resultat...........

57 637 476

68 970 666

49 345 711

49 391 472

Summa fondkapital

510 704 467

545 635 388

473 771 265

483 753 279

Summa skulder och fondkapital

512 301 560

547 232 481

475 251 876

485 233 890

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

49

Redovisningsprinciper

Nominal och real redovisning

Enligt riksdagens beslut om ett nytt reglemente för

Allmänna Pensionsfonden skall Årsredovisning upp-

rättas i enlighet med god redovisningssed.

I tidigare års redovisning upptogs tillgångarna till

anskaffningsvärde. Den väsentligaste förändringen

är att lägsta värdets princip skall tillämpas. I den

nominala redovisningen skall tillgångarna upptas

enligt lägsta värdets princip.Tillgångar värderas till

det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde

på balansdagen. Beräkning av det lägsta av anskaff-

nings- och marknadsvärde sker med tillämpning av

en portföljsyn. varvid fyra grupper identifierats -

nominella räntebärande placeringar, direktlån.

reala räntebärande placeringar och fastigheter. Vär-

deförändring enligt lägsta värdets princip fördelas på

fondstyrelserna. Jämförelsevärden för 1992 har i

enlighet med Redovisningsrådets rekommendation

om byte av redovisningsprincip ändrats så. att den

till året hänförliga delen av värdeförändringen enligt

lägsta värdets princip påverkat 1992 års resultat med

-1.3 mdkr. medan resterande värdeförändring om

-4.3 mdkr påverkat det ingående ackumulerade

resultatet för jämförelseåret.

I den reala redovisningen upptas tillgångarna oför-

ändrat till marknadsvärde på balansdagen och

grundkapitalet omräknas med hänsyn till konsu-

mentprisindex förändring. Förändringen av mark-

nadsvärden påverkar det reala resultatet. Balans-

och resultaträkningar enligt reala principer presente-

ras endast för de tre fondstyrelserna sammantagna.

Hel- och delägda bolag samt andelar i fastigheter

I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-

styrelserna innehar mer än 50 % av röstetalet enligt

förvärvsmetoden. Dessutom ingår fastighetsförval-

tande bolag, i vilka fondstyrelserna innehar 20-50 %

av röstetalet, med den andel av balans- och resultat-

poster som motsvarar ägarintresset.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fastighets-

bolag är samägda av de tre fondstyrelserna. Fastighe-

ter och bolag ingår i delfondernas balans- och resul-

taträkningar med den andel av balans- och resultat-

poster som motsvarar ägarintresset. Andelarna

beräknas med utgångspunkt i fondkapitalets storlek.

Fondstyrelsernas redovisning har upprättats i

enlighet med Redovisningsrådets rekommendation

om koncernredovisning, vad gäller redovisning av

bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.

Värdering av placeringar

Nettopositioner i off balance-instrument marknads-

värderas på balansdagen. Fordringar och skulder i

utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.

Såväl orealiserade valutakursförluster som orealise-

rade valutakursvinster ingår i sin helhet i både det

nominala och reala resultatet.

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen värderas samtliga vär-

depapper enligt lägsta värdets princip. I den reala

redovisningen upptas värdepapper till noterade eller

bedömda marknadsvärden. Från 1993 marknadsvär-

deras reverser i den reala redovisningen med

utgångspunkt i noterade marknadsräntor för värde-

papper med jämförbar löptid och risk. I jämförelseå-

rets redovisning har reverser värderats till uteståen-

de kapitalbelopp med tillägg för upplupen ränta.

De partneriinansieringsavtal som fondstyrelserna

träffat är av realräntetvp. Motparten erlägger årligen

en real ränta samt äger med stöd av utställd option

förvärva fondstyrelsernas aktier i partnerbolagen

och fondstyrelsernas lånefordringar. Optionspriset

uppräknas årligen med inflationen. Värderingsprin-

cipen ändrades 1992 så att inflationsuppräkningen

därefter redovisas som ränteintäkt och räntefordran

i både den nominala och reala redovisningen. I 1992

års ränteintäkter uppgår effekten av den ändrade

redovisningsprincipen till 1,2 mdkr. de orealiserade

vinsterna har reducerats med motsvarande belopp.

Fondstyrelserna har. utöver ränta, ej någon del i

resultatet i partnerbolagen.

Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen värderas fastighetspla-

ceringar enligt lägsta värdets princip. 1 den reala

redovisningen upptas fastigheter till bedömda mark-

nadsvärden baserade på nuvärdeberäkning av för-

väntade betalningsflöden. Beräkningen baseras på

villkor i befintliga hyresavtal, bedömd marknadsliv ra

och hyresutveckling, förväntade vakansgrader och

driftskostnader samt marknadsmässiga avkastnings-

krav. Ca 25 % av fastighetsbeståndet värderas årli-

gen av externa värderingsinstitut. Aktier i fastighets-

bolag värderas enligt lägsta värdets princip.

Fondstyrelserna redovisar fastighetsplaceringar i

överensstämmelse med praxis bland svenska försäk-

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

50

ringsbolag. Några avskrivningar på fastigheter har

därför ej belastat resultaträkningarna, istället sker

nedskrivning till bedömt marknadsvärde. I resultat-

räkningarna redovisas fastigheternas driftsnetto, vil-

ket utgör hyresintäkter med avdrag för drifts- och

underhållskostnader samt fastighetsskatt.

Skatter

Fondstyrelserna har. genom särskilt riksdagsbeslut,

erhållit befrielse från att erlägga inkomstskatt i Sveri-

ge. De skattekostnader som belastar resultatet avser

de av fondstyrelserna hel- och dclägda bolagen, och

redovisas under övriga kostnader.

Fondkapital

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbetalas

för den allmänna tilläggspensioneringen. Det förval-

tade kapitalet har följande sammansättning.

Grundkapital

Summan av inbetalda pensionsavgifter och överfö-

ringar från eller till Fjärde och Femte fondstyrelser-

na minskad med utbetalningar avseende pensioner

och adininistrationsbidrag. I den reala redovisningen

är grundkapitalet uppindexerat med konsumentpris-

index förändring under räkenskapsåret.

Överföringar

Fjärde och Femte fondstyrelserna ska varje år över-

föra en avkastning för närmast föregående räken-

skapsår. beräknad till tre procent av nuvärdet av för-

valtade medel. Nuvärdet av förvaltade medel är sum-

man av de medel som erhållits omräknad med förän-

dringar i konsumentprisindex. De medel som över-

förs till Fjärde och Femte fondstyrelserna får varde-

ra uppgå till högst en procent av Första, Andra och

Tredje fondstyrelsernas fondkapital vid utgången av

närmast föregående räkenskapsår.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

51

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Not 1

Vinster och iorluster på placeringstillgångar Tkr

1993

1992

Kursvinster och kursförluster:

Penningmarknadslån........

-8 063

-1 024

Obligationslån...................

359 859

Förlagslån..........

1 108

31827

Reverslån...........................

17 923

7 194

Valutakursdifferenser

0

-36 515

Summa

5 769 953

361 341

Förluster:

Nedskrivningar av förlagslån till Gota AB

0

- 200 000

Nedskrivning avseende Globen City KB

0

- 358 696

Förluster på fastigheter.

- 420 689

0

Summa

-420 689

- 558 696

Not 2

Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip Tkr

1993

1992

Reverslån..................

0

38 764

Aktier i fastighetsbolag

- 19 849

-154 058

Fastigheter.........................

-60 358

-1 198 574

Valutakursdifferens på uti. fastigheter ................

133 182

52 870

Summa

52 975

-1 260 998

Not 3

Ej realiserade vinster och förluster vid marknadsvärdering Tkr

1993

1992

Räntefordringar

0

-961 573

Penningmarknadslån........

- 176 571

0

Obligationslån.................

24 051 089

6 933 144

Förlagslån.................

559 947

- 54 877

Reverslån

514 442

209 131

Summa

24 948 907

6 125 825

N ot 4

Kontrakterade ej likviderade fondaflarer Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Första fondstyrelsen

Köp.............................

283 449

777 066

Försäljning .............

279 479

807 960

Andra fondstvrelsen

Köp.................................

4 201 238

2 047 253

Försäljning....................

1 672 240

1 602 168

Tredje fondstyrelsen

Köp

117 183

511 296

Försäljning...................

117 948

491 333

Summa

Köp.................................

4 601 870

3 335 615

Försäljning..................

2 069 667

2 901 461

Not 5

Räntefordringar Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Obligationslån...............

21 740 394

20 947 155

Förlagslån..........................

238 025

332 284

Reverslån.......................

350 280

517 845

Partnerfinansieringslån

1 783 863

1 261 436

Summa..............................

24 112 562

23 058 720

52

Not 6

Aktier i partnerfinansieringsbolag Tkr

Kapitalandel c /r

Nominellt

1993 12 31

1992 12 31

Innehav per 1993 12 31:

i Röstvärde %

värde

Iggesunds Kraft AB...........................................

48/43

5 600

112 000

112 000

Nikab Energi AB...........................................

91/49

87 500

1 750 000

1 750 000

Nybrovikens Kraft AB.............................................

90/47

89 000

890 000

890 000

Svarthållsforsens Intressenter AB..........................

60/13

12 010

132 110

132 110

Summa.....................................................................

2 884 110

2 884 110

Not 7

Aktier i fastighetsbolag Tkr

Kapitalandel %

Nominellt

1993 12 31

1992 12 31

Innehav per 1993 12 31:

/ Röstvärde %

värde

Pleiad Real Estate AB.............................................

19/19

300 000

624 750

624 750

Svenskt Fastighetskapital AB.................................

50/50

8 000

10 000

10 000

Div. aktier och andelar............................................

41

121

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............

-173 907

-154 058

Summa.....................................................................

460 884

480 813

Not 8

Fastigheter Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Anskaffningsvärde..................................................

13 723 508

11473 184

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............

5 501 914

- 5 441 556

Bokfört värde..........................................................

8 221 594

6 031 628

Not 9

Fondkapital Tkr

Nominal redovisning Tkr

Grundkapital

Ack. resultat

Summa

Utgående värde 1991..............................................

36 836 539

405 301 693

442 138 232

Förändrad redovisningsprincip.............................

4 281 746

- 4 281 746

Ingående värde 1992...............................................

36 836 539

401019 947

437 856 486

Förändring av grundkapitalet 1992.......................

-13 757 908

- 13 757 908

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1992 .........

326976

326 976

Årets resultat..........................................................

49 345 711

49 345 711

Utgående värde 1992..........................................

23 405 607

450 365 658

473 771 265

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Förändring av grundkapitalet 1993:

Erhållna pensionsavgifter

Utbetalda pensionsmedel

Administrationsbidrag

Summa

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1993.............

Årets resultat.............................................................

Utgående värde 1993..............................................

Real redovisning Tkr

Utgående värde 1991.................................................

Förändring av grundkapitalet 1992..........................

Indexuppräknat grundkapital 1992.......................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1992 ............

Årets reala resultat....................................................

Utgående värde 1992..............................................

Förändring av grundkapitalet 1993.........................

Indexuppräknat grundkapital 1993.........................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1993 ............

Årets reala resultat....................................................

Utgående värde 1993...........................................

Fjärde och femte fondstvrelsernas-

sammanlagda rekvisionsrätt.....................................

81 013 740

- 101437 519

-645 800

81013 740

-101 437 519

- 645 800

- 21 069 579

-21069 579

365 305

365 305

57 637 476

57 637 476

2 701 333

508 003 134

510 704 467

Grundkapital

Ack.resultat

Summa

351 397 354

90 315 321

441 712 675

-13 757 908

-13 757 908

6 080 064

6 080 064

326 976

326 976

49 391 472

49 391 472

344 046 486

139 706 793

483 753 279

-21069 579

-21 069 579

13 615 717

13 615 717

365 305

365 305

68 970 666

68 970 666

336 957 929

208 677 459

545 635 388

2 304 376

53

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr

1993

1992

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån.................................................

869 912

1 250 179

Obligationslån..............................................................

14 222 589

13 317 242

Förlagslån....................................................................

311 279

386 181

Reverslån..............

619 172

790 412

Refinansieringslån......................................................

782

1 490

Partnerfinansieringslån..............................................

350 368

Övriga ränteintäkter...................................................

50 317

90 168

Summa ränteintäkter..................................................

16 424 419

16 393 023

Räntekostnader........................................................

-69 845

-257 147

Räntenetto..................................................................

16135 876

Fastigheternas driftsnetto...........................................

117 204

115 306

Övriga intäkter............................................................

1 593

4 453

Kursvinster och kursförluster....................................

1 868 882

126 925

Förluster på lånefordringar........................................

-60 000

Förluster på fastigheter...............................................

-126 207

- 107 609

Summa ........................................................................

18 216 046

16 214 951

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

-35 401

-29 277

Övriga kostnader.......................................................

-2446

- 4 665

Summa ........................................................................

-37 847

- 33 942

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

15 893

-379 951

Arets resultat..............................................................

18 194 092

15 801 058

54

Balansräkning Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Banktillgodohavanden................................................

19 237

39 378

Fordran på delfond.....................................................

115 768

103 611

Övriga tillgångar..........................................................

33 114

47 111

Summa finansiella tillgångar.......................................

168119

190 100

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

7 143 528

6 967 828

Penningmarknadslån..................................................

7 400 310

9 931 332

Obligationslån..............................................................

129 933 649

120 041 852

Förlagslån....................................................................

2 793 368

2 992 416

Reverslån....................................................................

5 042 879

5 862 361

Refinansieringslån.......................................................

5 511

11037

Partnerfinansieringslån..............................................

2 453 366

2 453 366

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

865 233

865 233

Aktier i fastighetsbolag...........................................

138 266

144 244

F astigheter................................................................

2 466 478

1 809 488

Summa placeringstillgångar........................................

158 242 588

151079157

Summa tillgångar...................................................

158 410 707

151 269 257

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Skuld till delfond.........................................................

60 260

60 000

F astighetslån................................................................

344 839

385 866

Övriga skulder.......................................................

135 801

55 668

Summa finansiella skulder

540 900

501 534

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital..............................................

4 979 535

9 166 302

Årets förändring av grundkapitalet............................

-11207 776

-4 290 377

Ackumulerat resultat..................................................

145 788 188

129 987 129

Överföring från delfond............................................

115 768

103 611

Arets resultat...............................................................

18 194 092

15 801 058

Summa fondkapital ....................................................

157 869 807

150 767 723

Summa skulder och fondkapital

158 410 707

151 269 257

Stockholm den 24 mars 1994

Lisbeth Eklund

Johan Mvhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson

ordförande

Lilian Hindersson

Curt Persson

Lars-Gerhard Westberg

Bemth Johnson

Karl Gustaf Scherman

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

55

Resultaträkning Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr

1993

1992

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

1 516 034

1 931 340

Obligationslån..............................................................

23 235 983

21 139 193

Förlagslån....................................................................

369 260

539 175

Reverslån....................................................................

632 383

1 008 193

Refinansieringslån.......................................................

10 376

21 930

Partnerfinansieringslån..............................................

583 948

928 920

Övriga ränteintäkter...................................................

81 631

124 127

Summa ränteintäkter

26 429 615

25 692 878

Räntekostnader..........................................................

-90 344

-443 379

Räntenetto..........................................

26 339 271

25 249 299

Fastigheternas driftsnetto...........................................

195 340

192 176

Övriga intäkter............................................................

2638

7 422

Kursvinster och kursförluster ....

2 823 864

94 538

Förluster på lånefordringar........................................

- 100 000

Förluster på fastigheter............................................

-210 345

- 179 348

Summa ........................................................................

29 150 768

25 264 087

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

-35 260

-30 314

Övriga kostnader.........................................................

-5009

-7 717

Summa ......................................................... ■

-40 269

-38 031

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

26 488

- 628 006

Arets resultat......................................................

29 136 987

24 598 050

56

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Banktillgodohavanden................................................

31236

64 923

Fordran på delfond.....................................................

283 739

263 528

Övriga tillgångar..........................................................

54 934

78 327

Summa finansiella tillgångar.......................................

369 909

406 778

Placeringstillgångar

Räntefordringar....................................................

12 714 160

11910 672

Penningmarknadslån..................................................

15 235 343

13 132 791

Obligationslån............................................................

216 982 754

194 003 494

Förlagslån....................................................................

3 461 189

3 763 451

Reverslån.....................................................................

5 394 508

6611517

Refinansieringslån.......................................................

50 460

138 925

Partnerfinansieringslån..............................................

4 088 944

4 088 944

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

1 442 055

1 442 055

Aktier i fastighetsbolag................................................

230 441

240 406

Fastigheter...................................................................

4 110 797

3 015 814

Summa placeringstillgångar

263 710 651

238 348 069

Summa tillgångar......................................................

264 080 560

238 754 847

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån................................................................

574 731

643 110

Övriga skulder............................................................

233 679

94 805

808 410

737 915

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

15 970 113

21831 596

Arets förändring av grundkapitalet............................

-4 064 454

-6 025 010

Ackumulerat resultat..................................................

222 046 818

197 448 768

Överföring från delfond..............................................

182 686

163 528

Årets resultat...............................................................

29 136 987

24 598 050

Summa fondkapital ....................................................

263 272 150

238 016 932

Summa skulder och fondkapital

264 080 560

238 754 847

Stockholm den 22 mars 1994

Per-Olof Edin

Jan Källsson

Bo Rvdin

Hans Alsén

ordförande

Inge Granqvist

Ulf Laurin

Roland Svensson

Arne Johansson

Wanja Lundby-Wedin

Carl Johan .Åberg

verkställande direktör

57

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr

1993

1992

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

267 171

537 472

Obligationslån..............................................................

8 202 267

7 578 607

Förlagslån....................................................................

234 817

285 502

Reverslån.....................................................................

283 508

377 002

Refinansieringslån.......................................................

650

1 146

Partnerfinansieringslån..............................................

233 579

371569

Övriga ränteintäkter...............................................

64 088

94 583

Summa ränteintäkter..................................................

9 286 080

9 245 881

Räntekostnader...........................................................

- 37 143

-131095

Räntenetto...................................................................

9 248 937

9 114 786

Fastigheternas driftsnetto...........................................

78 136

76870

Övriga intäkter............................................................

1 044

2 969

Kursvinster och kursförluster....................................

1 077 207

139 878

Förluster på lånefordrin^ar

-40 000

Förluster på fastigheter..............................................

-84 138

-71739

Summa

10 321 186

9 222 764

F örvaltningskostnadcr

Administrationskostnader..........................................

- 23 425

-20 017

Övriga kostnader.........................................................

-1959

-3103

Summa .............................................................

-25 384

- 23 120

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

Arets resultat............................................................

10 594

-253 041

10 306 396

8 946 603

58

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1993 12 31

1992 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Banktillgodohavanden...............................;................

12 758

25 986

Fordran på delfond.....................................................

66 851

59 837

Övriga tillgångar..........................................................

21 833

31350

Summa finansiella tillgångar.......................................

101442

117 173

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

4 254 874

4 180 517

Penningmarknadslån..................................................

2 749 159

3 192 300

Obligationslån

73 392 359

69 461 861

Förlagslån

2 021430

2 195 568

Reverslån

3 440 385

2 657 425

Refinansieringslån

2 801

8 041

Partnerfinansieringslån ......

1 635 578

1 635 577

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

576 822

576 822

Aktier i fastighetsbolag................................................

92 177

96163

Fastigheter...................................................................

1644 318

1 206 326

Summa placeringstillgångar........................................

89 809 903

85 210 600

Summa tillgångar........................................................

89 911345

85 327 773

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Skuld till delfond.........................................................

40 793

40 000

Fastighetslån................................................................

229 892

257 244

Övriga skulder.............................................................

78150

43 917

Summa finansiella skulder..........................................

348 835

341 161

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital..............................................

2 455 957

5 838 641

Årets förändring av grundkapitalet...........................

-5 797 347

-3 442 520

Ackumulerat resultat..................................................

82 530 653

73 584 051

Överföring från delfond..............................................

66 851

59 837

Arets resultat...............................................................

10 306 396

8 946 603

Summa fondkapital ....................................................

89 562 510

84 986 612

Summa skulder och fondkapital

89 911345

85 327 773

Stockholm den 23 mars 1994

RolfH. Gard

Åke Petersson

Seine Svensk

Rolf Wirtén

ordförande

Börje Johansson

Kenth Pettersson

Leif Zetterberg

Sture Nordh

Sven Steen

Carl Johan .Åberg

verkställande direktör

59

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande.

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson.

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)

Lisbeth Eklund.

Förbundsordförande. Statstjänstemannaförbundet

Lilian Hindersson.

Förbundssekreterare.

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson. Kommunalråd

Johan Myhrman,

Professor. Handelshögskolan

Curt Persson,

Förbundsordförande. Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman.

Generaldirektör. Riksförsäkringsverket

Lars Walberg. F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg. Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef. Finansdepartementet

Birgit Hansson.

Förste vice ordförande.

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho. F.d. kommunalråd

Peder Törnvall, Generaldirektör. Statskontoret

Alf Karlsson,

Förhandlingschef. Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius.

Generaldirektör. Riksrevisionsverkct

Monica Sundström,

Verkställande direktör. Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

Kommunfullmäktiges ordförande. Staffanstorp

VERKSTÄLLANDE, DIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

60

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Hans Alsén. ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Ed in.

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist.

F.d. Förbundsordförande.

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson.

Förbundsordförande.

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör. Erik Thun AR

Ulf Laurin.

Styrelseordförande.

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lund by -Wedin

Andra ordförande. Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin.

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson.

Direktör. Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör. NUTEK

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Lars Hellman,

Förbundsordförande.

Handelstjänstemannaförbundet

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör. Handelns och

Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation

Rune Sirvell,

Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör. Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin.

Verkställande direktör. HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström. Auktoriserad revisor Pål Wingren. Auktoriserad revisor

61

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

RolfH. Gard,

Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande.

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande.

Ake Petersson,

Direktör. Ilestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande. Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör. F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,

Förbundsordförande.

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör. Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör. Riksförsäkringsverket

E.O. Holm.

Verkställande direktör.

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge.

Förbundsordförande.

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ake Lindström,

Förbundsordförande, Dikförbundet

Ake Lundqvist.

Styrelseordförande. Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström.

Förbundsordförande.

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande. Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson.

Förbundsordförande. Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förste vice ordförande.

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

62

Revisionsberättelser

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens

Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens

.Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper. protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstvrel

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska .Allmänna pensionsfondens

Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skuper. protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins .AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål ingren

Auktoriserad revisor

63

Organisation

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

64

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr

1960

1970

1980

1990

1992

1993

Penningmarknadsplaceringar..........

0,1

0,7

2,4

10 225.1

26,256,7

25,384.8

Obligationer............................................

396.0

28 319.9

114 637,0

308 454,2

383 507,2

420 308,8

Förlagsbevis............................................

15,2

1 145,8

1 989.8

10 224,3

8 951.4

8 275.9

Reverser...................................................

59,4

6 355,1

30 561,2

31 553,7

15131,3

13 877,8

Refinansieringslån.................................

2438.6

11267,4

549.1

158,0

58,8

Partnerfinansieringslån.......................

8177,9

8177,9

8177,9

Aktier i partnerfinansieringsbolag.....

2 884.1

2 884.1

2 884,1

Fastigheter..............................................

8 869.3

6 031,6

8 221,6

Aktier i fastighetsbolag.........................

480.8

460,9

Räntefordringar.....................................

9.1

738,3

5100.7

17 374.1

23 058,7

24 112.6

Övriga tillgångar.............................

18,1

932,1

614.1

538,4

Summa tillgångar.......

479.8

38 998,4

163 576,6

399 594.4

475 251.8

512 301,6

F astighetslån...........................................

2 242,4

1 286,2

1 149,5

Övriga skulder........................................

] -

580.5

23,5

376,3

194,3

447,6

Fondkapital............................................

478,3

38 417.9

163 553,1

396 975.7

473 771,3

510 704,5

Summa skulder.......

479.8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

475 251.8

512 301,6

RESULTATRÄKNINGAR Mkr

1960

1970

1980

1990

1992

1993

Intäkter än tor:

Obligationer............................................

10.8

1 625,2

9 481.4

32 855.7

42 035,0

45 660,8

Förlagsbevis............................................

0,6

73,0

190,6

807.1

1 210,9

915,4

1,0

372.6

2 789.7

4 260.3

2175,6

1 535,1

Refinansieringslån.................................

178.8

1 199,7

74.6

24,6

11.8

Partnerfinansiering............................

237,6

1 857,8

1 167,9

Övriga intäktsräntor............................

0.8

9.7

67.4

2158,2

4 027,9

2 849,1

201,5

384,3

390.7

Övriga intäkter, kursskillnader m m

-

425.3

376,2

5 354,5

Summa intäkter.............................

13.2

2 259.3

13 728.8

41 020.3

52 092.3

57 885.3

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader

1,3

44.7

56,1

2 575,3

2 667,0

153.7

Fondstyrelsernas administrations-

kostnader.................................................

0,5

1.3

6.2

60.1

79,6

94.1

Summa kostnader.....

1.8

46,0

62.3

2 635,4

2 746,6

247,8

Resultat..................................................

11.4

2 213,3

13 666.5

38 384,9

49 345,7

57 637.5

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

65

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Under Ar 1993

Per 31.12.1993

Totalt

Und<

Anskaffningsvärden, mkr

>r Ar 1993

Totalt

Per 31.12.1993

Totalt

Anskaffningsvärden, mkr

Totalt

Obligationslån..............................

36 801

420 308

Staten ............................................

36 813

143 384

StntAn

36 813

143 384

Kommuner....................................

-121

3 109

Landsting och kommuner.............

-224

553

Bostäder........................................

- 4 575

255 124

3 497

252 103

Näringsliv......................................

2 690

40 896

Företag..........................................

-727

6017

därav industri mm.......................

2 298

28 964

Företagsfinansierande institut.....

4 470

18 244

energi.............................................

-377

5 010

Utländska låntagare.....................

-34

7

övrigt.........................................

769

6922

Utländska låntagare.....................

-34

7

Förlagslån.....................................

8 277

Penningmarknadsplaceringar.....

-872

25 385

Bostadsfinansierande institut......

475

2 200

Partnerfinansieringsplaceringar .

0

11062

Företag..........................................

-28

333

Fastighetsinvesteringar mm........

2 174

14 896

Företagsfinansierande institut.....

-2

161

Summa

36075

493 863

Banker...........................................

-1 119

5 583

Reverslån......................................

-1254

13 878

Landsting och kommuner............

104

2 556

Bostadsfinansierande institut......

-1553

821

Företag ..........................................

1687

5 910

Företagsfinansierande institut.....

-1492

4 590

Refinansieringslån

-100

58

Penningmarknadsplaceringar

-872

25 385

Partnerfinansierings placeringar

0

11062

Fas tighet sin vesle ringar mm

2 174

14 896

Summa

36 075

493 863

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER

PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

Anskaffningsvärden, mkr

1960

Mkr

%

1970

Mkr

%

1980

Mkr

%

1990

Mkr

1992

Mkr

%

1993

Mkr

%

Staten .......................................

135

29

3 320

9

34 940

22

78 966

21

106 571

23

143 384

29

Kommuner...............................

61

13

3 987

10

11036

7

10 314

3

3 230

1

3 109

1

Bostäder...................................

173

37

18 420

48

58 280

37

217216

57

259 699

57

255 124

52

Näringsliv

102

21

12 405

33

54 036

34

44 223

11

38 206

8

40 896

8

därav industn m m

62

13

9 352

25

41344

26

28 244

7

26 666

6

28 964

6

energi

25

5

1695

4

8 212

5

8 741

2

5 387

1

5 010

1

15

3

1 358

4

4 480

3

7 238

2

6 153

1

6 922

1

Utländska låntagare

136

163

62

41

7

Penningmarknadsplaceringar

-1

3

10 225

3

26 257

6

25 385

5

Partnerfinansicringsplaceringar

-

-

11062

3

11062

2

11062

2

Fastighetsinvesteringar mm.

-

9 220

2

12 722

3

14 896

3

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381288

100

457 789

100

493 863

100

66

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP

liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget

och visar förändringen i konsumentpriserna från

oktober till oktober året innan. Basbeloppet

respektive år reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965

5000

1990

29 700

1970

6000

1991

32 200

1975

9000

1992

33 700

1980

13 900

1993

34 400

1985

21800

1994

35 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas

på slulskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-

loppet i januari. Inkomster över 7.5 basbelopp räk-

nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten (■

taket i ATP).

PGI

basbelopp

ATP-poäng =

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje

år. ATP-poängen registreras och sparas för varje

individ varje år.

ATP-bcräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt

följande:

Basbeloppet x 60% x med el-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x q yy***

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Ilögst 30 år.

*** Fr o m den 1 januari 1993 reduceras

ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålders pension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För

att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).

Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(- inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

Maximalt för år 1993:

(0,6 x 6,5 x 34.400) x 0,98 - 131.470 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per “förtida”

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande

minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-

pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,

om barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-

de eller verkliga ålders-eller förtidspension. Detta

gäller för första barnet. För varje ytterligare barn

ökar procenttalet med 20.

67

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,

andra och tredje AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

rösttalet

70

1993 i sammandrag

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar eller omkring 4,8 mdr vid årsskiftet 1993/1994.

• Fondens grundkapital uppgår till 4,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 36,2 mdr

mot 25,9 mdr vid ingången av året.

'■ ,, ■ > • -

• Fonden köpte under 1993 värdepapper for 2,8 mdr och sålde värdepapper för 2,1 mdr.

• I nyemissioner placerades 459 mkr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,

ASEA, Sandvik och Volvo, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 153 mdr

svarade för knappt 50% av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 657 mkr

(861 mkr), exklusive under tidigare år lämnade aktieägartillskott.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat

resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på

detta med 3% - med drygt 27 mdr. : >1

• Aktiekurserna steg under 1993 med 54%. Index för fondens portfölj steg med 44%.

Avkastningen på fondkapitalet blev 43%.

• Thomas Halvorsen efterträdde Bertil Danielsson som fondens verkställande direktör

1993-04-01.

71

VD-kommentar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fondens totalresultat på nära 11 mdr är det

högsta i fondens nu tjugoåriga historia. I resultatet har då

inräknats de orealiserade kursvinster, som uppkommit

genom den starka kursuppgången på aktiemarknaden.

Fondkapitalets marknadsvärde ökade under året från 25,3

mdr till 35,9 mdr.

Det exceptionellt höga resultatet i absoluta tal är dock

mindre tillfredsställande om man mäter utfallet i relativa

termer. Fondkapitalets totalavkastning blev 43%, att jäm-

föras med en ökning av ett avkastningsindex för den

svenska aktiemarknaden på 56%. För första gången på

mer än tio år blev således det ekonomiska utfallet under

året klart sämre än en genomsnittsportfölj på den svenska

aktiemarknaden.

Den ekonomiska utvärderingen för en portfölj av fjärde

AP-fondens storlek måste också göras i ett längre per-

spektiv, vilket inte minst lagstiftarens krav på långsiktig-

het understryker. Därför har i årsredovisningen inarbetats

ekonomiska jämförelser for den senaste femårsperioden.

Fem år motsvarar ju längden av en normal konjunkturcy-

kel och bör därför också väl motsvara en period under

vilken strategiska beslut kan utvärderas för en stor aktie-

portfölj.

Fondkapitalets genomsnittliga årliga totalavkastning

uppgår under den senaste femårsperioden till 15%. Mot-

svarande genomsnitt för den svenska aktiemarknaden är

9%. Skillnaden kan verka liten, men med ränta på ränta

motsvarar detta en överavkastning på mer än åtta mdr för

fonden de senaste fem åren.

Avregleringarna och internationaliseringen av kapital-

marknaderna har nu gått så långt att man något provoka-

tivt skulle kunna påstå att den svenska riskkapitalmark-

naden inte längre existerar. Den svenska marknadsplat-

sen är bara en delmarknad av den internationella riskka-

pitalmarknaden, som ständigt konkurrerar med andra del-

marknader om kapitalet.

Påståendet kan styrkas med statistik. Gränshandeln

(svenska och utländska aktier sammantaget) översteg

400 mdr under 1993. De utländska nettoköpen av sven-

ska aktier mer än fördubblades och uppgick till över 30

mdr under året. Det utländska ägandet uppgår idag till en

fjärdedel av aktiekapitalet eller mer i flera av de största

svenska börsbolagen.

Utvecklingen försvårar inte bara en autonom ekonomisk

politik utan får även konsekvenser för företagens riskka-

pitalförsörjning och placerarnas beteende. Viktiga hän-

delser på de största kapitalmarknaderna får genomslag

också på de mindre marknadsplatserna. Förväntningsbil-

den för det internationella kapitalet förändras. Eftersom

informationsspridningen sker momentant kan kursrörel-

serna bli häftiga. Ericssonaktiens kursutveckling visar

hur snabbt förändringar i förväntningarna kan få genom-

slag för ett stort och välanalyserat svenskt börsföretag.

I grunden bör ändå internationaliseringen vara positiv ur

fjärde AP-fondens synvinkel. Likviditeten på Stock-

holms Fondbörs har avsevärt förbättrats, vilket innebär

att större portföljförändringar underlättas. Men samtidigt

ställs ökade krav på bevakning av de utländska marknad-

erna för att förutse konsekvenserna av det internationella

beteendet för vår lokala marknad. Häri ligger en stor ut-

maning för fonden under de närmaste åren.

Mest uppmärksammat under det gångna året blev fon-

dens agerande i samband med det föreslagna samgåendet

mellan Volvos fordonsrörelse och Renault. Det ger mig

anledning att erinra om fondens ägarpolicy samt därtill

foga några personliga reflektioner.

Redan i mitten av åttiotalet diskuterade styrelsen fondens

ägarroll mot bakgrund av sin förvaltningsuppdrag och

fondens position på kapitalmarknaden. Sammanfatt-

ningsvis fastslog styrelsen att fonden skall utöva sin

ägarinflytande i företagen så att den inom ramen för fon-

dens långsiktiga avkastningsintresse - som är det primära

målet för fondens verksamhet - gagnar dels det berörda

företaget, dels en väl fungerande aktiemarknad och där-

med också samhällsintresset.

I fallet Volvo är ett icke ringa mått av ödmjukhet passan-

de när man bedömer händelseutvecklingen ur ett ägarper-

spektiv. När samspelet mellan ägare och styrelse funge-

rar mindre väl har också ägarna ett ansvar härför. Som

institutionella aktieägare har vi inte tillräckligt bevakat

vår ägarroll. Därför är min kanske viktigaste lärdom att

ägarinflytandet ständigt måste bevakas i syfte att före-

komma händelser av det slag som Volvo/Renaultaffären

representerar.

Samarbetet mellan Volvos största aktieägare i syfte att

forma en ny styrelse var hittills unikt. Man måste komma

ihåg att de institutionella aktieägarna sinsemellan är

mycket olika vad avser bakgrund, organisationsform, hu-

vudmän mm. Jag tror att den speciella Volvokänslan för-

de oss samman för att beslutsamt ta detta initiativ. 1 den

speciella situationen förenade oss ägandet i Volvo och

vårt mål att väma om Volvos bästa på lång sikt. Detta

samarbete får säkert konsekvenser för synen på ägarrol-

len och samarbetet mellan finansiella institutioner, även

för andra institutioner än fjärde AP-fonden och i andra

bolag än Volvo.

För fjärde AP-fonden finns redan ett grunddokument

som fastslår mål och medel för ägarinflytandet. Även om

det kan finnas anledning att se över detta, så tror jag att

det mesta står sig väl i dag. Svårigheten ligger i att leva

upp till föresatserna, att ständigt bevaka ägarinflytandet,

att välja rätt metod vid rätt tidpunkt, att utforma samar-

beten i de enskilda fallen. I detta ligger en annan stor ut-

maning för fondens styrelse och ledning framöver.

Stockholm i februari 1994

72

Riskkapitalmarknaden 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

1993 blev i mångt och mycket ett rekordår för den sven-

ska riskkapitalmarknaden. Totalindex steg under året

med 54% (-0,3%). Beräknas börsuppgången från den 18

november 1992 - dagen innan den svenska kronan bölja-

de flyta - till slutet av 1993 handlar det nästan om en för-

DIAGRAM 1

dubbling. Denna utveckling innebar bl a att stockholms-

börsens gamla all time high notering från 1989 passera-

des under hösten - ett rekord som i sin tur överträffades

redan i januari 1994.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1991-1993

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Flera faktorer förklarar den stora kursuppgången. Så t ex

förbättrade frisläppandet av kronan i ett slag konkurrens-

läget för den svenska industrin, vilket betydde att vinst-

förväntningama på exportföretagen kunde justeras upp

högst påtagligt. Eftersom kronan fortsatte att försvagas

har vinstprognosema höjts ytterligare under 1993. En an-

nan mycket viktig förklaringsfaktor var de snabbt sjun-

kande räntorna, som dels ledde till en iögonenfallande

återhämtning inom krisbranscher som banker, fastighets-

och byggbolag, dels ledde till att aktiemarknaden succes-

sivt justerade ned avkastningskravet. En tredje förklaring

till 1993 års mycket gynnsamma kursutveckling var ett

rekordstort utlandsintresse för svenska aktier.

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers total-

index under 1989 till och med 1992 samt den månadsvi-

sa utvecklingen under 1993 för totalindex och index för

några av de viktigaste branscherna. Vinnarbransch i fjol

blev Banker, där index ökade med inte mindre än 477%,

följt av Handelsföretag med 98% samt Fastighets- och

byggföretag med 90%. Bankaktiemas spektakulära upp-

gång skall ses mot bakgrund av att detta delindex visat

mycket stora minus de tre föregående åren. Kemisk in-

dustri, som däremot är vinnare i ett femårsperspektiv -

och som är överrepresenterad i fondens portfölj - uppvi-

sade den svagaste kursutvecklingen under fjolåret, +28%

jämfört med +54% för totalindex. Verkstäder, som också

väger tungt i fondens portfölj, utvecklades marginellt

bättre än totalindex, medan uppgången för Skogsindustri

stannade på 35%.

I hela tio noterade företag (inkl bolagen på OTC- och O-

listan) blev det i fjol kursökningar på 400 procent eller

mer. Än mera anmärkningsvärt är att stora, välanalysera-

de aktier som S-E-Banken och Handelsbanken återfinns

bland de absoluta vinnarna med kursuppgångar på 748%

respektive 373%. Bortåt en tredjedel av det totala antalet

noterade aktier på A-listan fördubblade sitt börsvärde un-

der året. Endast en aktie - JM Bygg - av dem som fanns

på A-listan under hela året drabbades av kursfall, och då

ett marginellt sådant eller -4%.

Omsättningen är ett annat mått på 1993 års rekordbörs.

Den registrerade aktieomsättningen på Stockholms Fond-

börs (A-listan) steg från 165 mdr till 321 mdr, vilket allt-

så i det närmaste innebar en fördubbling av 1992 års

toppsiffra. Eftersom omsättningen innehåller såväl en

pris- som en volymkomponent, är omsättningshastighet-

en ett mer relevant mått på affarsaktiviteten. Under fjol-

året registrerades omsättningshastigheten till 46% jäm-

fört med 32% för 1992. Affarsaktiviteten - mätt på detta

sätt - översteg därmed alla tidigare noterade nivåer. Det

kan dock noteras att av de 112 företagen stod 20 bolag

för mer än 80% av den totala börsomsättningen. Redan

de fem mest omsatta svarade för närmare hälften av börs-

omsättningen.

Även handeln i standardiserade optioner var betydligt

högre än föregående år. Hela ökningen ligger på aktieop-

tioner, där omsättningen steg från 3,1 mdr till 8,3 mdr.

Handeln i indexoptioner var däremot något lägre än året

innan, 4,5 mdr mot 6,2 mdr.

Också utlandets intresse för stockholmsbörsen var re-

kordartat under fjolåret. Den sammanlagda exporten och

importen av svenska aktier nära nog trefaldigades enligt

riksbankens statistik, från 64 mdr till 187 mdr. Om man

jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med

den i Sverige registrerade omsättningen, så har de utländ-

ska aktörernas andel av handeln på stockholmsbörsen sti-

git från 19% till hela 29%. För fjärde året i rad nettoköp-

te utlandet svenska aktier och nettoexporten mer än för-

dubblades, från 13 mdr till 31 mdr. Här kan särskilt note-

73

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

ras att Ericssonaktien ensam svarade for nära en tredjedel

av nettoexporten.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och ex-

porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade

omsättningen, har denna relation minskat något, 39%

mot 40%. De sammanlagda köpen och försäljningarna av

utländska aktier uppgick till 248 mdr jämfört med 132

mdr året innan. Härav nettoköptes utländska aktier för

0,8 mdr (3,1 mdr).

Fjolårets starkt uppåtriktade aktiemarknad medförde ock-

så att företagen kunde genomföra rekonstruktioner och

nyemissioner av en ny storleksordning för stockholms-

börsen. Emissions- och introduktionsvolymen för de no-

terade bolagen (inkl OTC- och O-listan) uppgick till 21,7

mdr mot 1,9 mdr året innan och 9,5 mdr för 1991. Fjol-

årets nyemissioner summerade till 17,5 mdr (1,5 mdr),

varav S-E-Banken och Handelsbanken tillsammans sva-

rade för 7,9 mdr. Konvertibla förlagslån utgavs till ett be-

lopp av 2,2 mdr (0,2 mdr).

Under 1993 tillfördes A-, OTC- och O-listoma samman-

taget 21 (6) bolag, medan 21 (31) aktier avfördes från

notering. Under den senaste treårsperioden har antalet

noterade bolag minskat från 258 till 205.

Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen uppgick

vid årsskiftet (enligt Stockholms Fondbörs beräkning) till

nära 840 mdr, vilket motsvarar en genomsnittlig värde-

ring på drygt 150% av justerat eget kapital. Detta innebär

en markant uppvärdering av det egna kapitalet till en his-

toriskt hög nivå, låt vara att genomsnittet påverkas av

stora, högvärderade bolag som Astra och Ericsson. Im-

plicit i börsens värdering ligger förväntningar om snabbt

stigande vinster i bolagen, men också i hög grad effekten

av sänkta avkastningskrav till följd av fallande räntor.

Såväl den femåriga obligationsräntan som sexmånaders-

räntan föll med ca tre procentenheter under 1993.

Börsåret inleddes dock tvekande efter den mycket starka

avslutningen på 1992, då kronans frisläppande fick kraf-

tigt genomslag på aktiekurserna. De branscher som steg

markant mer än genomsnittet under första halvåret 1993

var Banker samt Fastighets- och byggbolag. I båda fallen

var sjunkande räntor den främsta orsaken till denna ut-

veckling.

Under sommaren blev den allmänna kursuppgången bre-

dare, stimulerad av fortsatt fallande räntor men även av

uppjusterade förväntningar på vinstutvecklingen, framfor

allt inom den exportorienterade verkstadsindustrin. För-

bättrad produktivitet och mycket god konkurrenskraft

p g a den svaga kronan böljade visa sig i exportstatistiken.

I omvärlden bidrog en stadig om än långsam tillväxt i

USA till att optimismen höll i sig. Fallande räntor var

dessutom inte bara ett svenskt fenomen utan gällde i stör-

re eller mindre utsträckning i hela Europa. I USA hade

räntorna redan tidigare sjunkit till mycket låga nivåer.

Detta medförde ett allt större intresse från amerikanska

investerare för de europeiska börserna. Intresset grunda-

des på att utrymmet för fortsatta räntesänkningar i Euro-

pa bedömdes vara betydligt större än på hemmamarkna-

den. Resultatet av denna utveckling kan bl a avläsas i att

en fjärdedel av kapitalet i de svenska börsföretagen nu-

mera ägs av utlänningar.

Den starka trenden på stockholmsbörsen höll i sig under

hösten trots att de oväntat stora nyemissionerna tog en

del av likviditetsflödet i anspråk. I böljan av november

noterades årshögsta som också innebar ny all time high.

Regeringens förslag till ny kapitalbeskattning, som gyn-

nar aktier framför räntebärande tillgångar, medverkade

till det goda börsklimatet.

En rekyl utlöstes genom Ericssons niomånadersrapport,

då främst utländska investerare bidrog till att kursen föll

dramatiskt. Detta ledde under en tid till farhågor för att

det utländska kapitalflödet till stockholmsbörsen hade

vänt. Oron förstärktes av tendenser till stigande ameri-

kanska räntor. Osäkerhet kring vad detta kunde innebära,

inte bara för börsen i New York, utan också för de euro-

peiska börserna, kom att prägla stämningarna.

Den europeiska konjunkturen, där den tyska utveckling-

en var fortsatt svag, utgjorde en annan dämpande faktor

för börsutvecklingen under senhösten, varför kursema

foll tillbaka. Den svaga konjunkturutvecklingen förstärk-

te emellertid förväntningarna om ytterligare räntesänk-

ningar, vilket verkade stimulerande. När sedan oron för

bestående amerikanska ränteuppgångar hade dämpats

återinfann sig det optimistiska börsklimatet. Optimismen

späddes på ytterligare när konjunkturindikatorema bölja-

de signalera att den djupa svenska lågkonjunkturen vänt

uppåt, varför 1993 avslutades med starkt stigande kurser

på stockholmsbörsen.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1992 och 1993 för ett

urval utländska börser, mätt i lokal valuta. Som synes

uppvisade dessa stora utländska börser en positiv kursut-

veckling under 1993 och kursrekorden var många. För

New York och Tokyo begränsade sig dock uppgången

till 7% (S&P 500) respektive 3%, medan London ökade

med 20% och Paris med 22%. Frankfurtbörsen steg med

47% och Ziirichbörsen med 51%. I diagrammet återges

även den dollarbaserade världsindexutvecklingen under

1993, enligt publikationen Morgan Stanley Capital Inter-

national.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

74

Förvaltningsberättelse

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,

har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket

rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmark-

naden. Enligt fondens under 1993 reviderade reglemente

skall förvaltningen ske så att kravet på god avkastning,

långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Maximalt

10% av fondförmögenheten får placeras i utländska till-

gångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-

dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa

får till fondens förvaltning överföras medel som ”får

uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-

ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-

derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar”. Medelsramen har härigenom under 1993 ökats

med ca 400 mkr till ca 4.800 mkr. Fonden har sedan

verksamheten inleddes tillförts 4.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi-

va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram

t o m december 1993) uppgår till 8.487 mkr. Det upp-

indexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets

krav på tre procents direktavkastning till första-tredje

AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har således främst investerats i svenska noterade värde-

papper. Engagemangen i onoterade företag kommer i

fortsättningen - förutom vad avser s k privatiseringar -

att till övervägande del ske i form av saminvesteringar

via aktörer som är specialiserade på detta segment av

riskkapitalmarknaden. Den utländska aktieportföljen är

fortfarande under uppbyggnad och utgör vid utgången av

1993 mindre än fem procent av de totala tillgångarna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

1993 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1992 (belopp i mkr):

depapper för 666 mkr (702 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer minskade från ca

1.300 till 550. Det svenska courtaget minskade från ca 19

mkr till knappt 7 mkr. Fonden har gjort affärer med 20

svenska och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde,

onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värde-

pappersportföljen vid utgången av 1993 på följande sätt:

Engagemang

Antal

Totalt

mkr

företag

belopp

Procent

1000 <

10

21.487

673

500<1000

9

6.719

21,0

250< 500

3

1.097

3,4

100< 250

11

1.699

53

50< 100

9

629

2,0

10 < 50

13

307

1,0

< 10

■? :

53

03

63

31.991

100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav av 500 mkr och

däröver finns i 19 foretag och svarar för drygt 88% av

portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på

börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över

500 mkr med ett samlat värde av drygt 19,8 miljarder el-

ler 62% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-

persportfolj framgår av tabellen på följande sida.

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

NETTO-

1993 1992

(marknadsvärden)

1993 1992

PLACERINGAR

(likviditetseffekt)

1993 1992

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade

i nyemissioner

410

24

0

0

<<n. .

410

24

i andrahandsmarknaden

1.545

3.760

1.346

3.273

199

487

onoterade

i nyemissioner

49

31 1

0

0

49

31

övrigt

8

0

199

10

-191

-10

2.012

3.816

1.545

3.283

467

532

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

770

466

571

297

199

169

TOTALT

2.783

4381

2.117

3.580

666

702

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan

av delposterna)

Fondens köp av värdepapper 1993 uppgick till 2.783 mkr

och var således lägre än 1992 (4.281 mkr). Även försälj-

ningssumman var lägre 1993 än föregående år och upp-

gick till 2.117 mkr (3.580 mkr). Fonden nettoköpte vär-

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,

Verkstäder samt Fastighets- och byggföretag.

75

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Den minskade andelen i Kemisk Industri förklaras främst

av branschens svaga relativa kursutveckling, men även

av fondens nettoförsäljning av Astra. Ökningen av ande-

len Verkstäder beror dels på nettoköp av ASEA dels på

något bättre utveckling för branschen än för börsindex.

Fastighets- och byggföretag har genom en god kursut-

veckling ökat sin andel av fondens portfölj.

Branschen Skogsindustri har en oförändrad andel av

fondens portfölj. Nettoköpen av MoDo, SCA och STORA

har motverkats av att branschens andel av det totala börs-

värdet har minskat.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-

scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,

Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans

82% av portfölj värdet jämfört med 65% för marknaden.

Däremot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen myc-

ket låg jämfört med branschens marknadsandel. Även

andelen aktier i Banker är obetydlig jämfört med mark-

nadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning

(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-

gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten

strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan

portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än

en mer ”indexneutral” portfölj, men koncentrationen in-

nebär samtidigt ett högre risktagande. Under 1993 har

koncentrationen på företag i relativa termer givit ett be-

tydligt sämre utfall än under föregående år.

Bransch

BranchfÖrdelning i procent 1

Fondens portfölj

Marknaden

1993

1992

1991

1993

1992

1991

Verkstäder

44

40

33

36

34

28

Kemisk Industri

28

35

29

21

30

16

Skogsindustri

10

10

8

7

9

8

Fastighets- och

7.1*: i j

byggföretag

5

3

6

5

4

7

Handelsföretag

2

2

1

2

1

1

Rederier

0

0

1

1

1

1

Utvecklingsbolag

0

0

0

1

1

1

Förvaltningsbolag

0

0

0

10

10

12

Banker

0

0

2

7

2

7

Övriga företag

10

9

20

10

9

19

100

100

100

100

100

100

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier halvera-

des under 1993, vilket kan jämföras med en fördubbling

av omsättningen på börsen under samma period. Affars-

volymens andel av den officiella börsomsättningen min-

skade därför till drygt en halv procent (2,1%). Marknads-

värdet av fondens portfölj utgjorde drygt 3,6% (3,8%) av

det totala börsvärdet. Omsättningshastigheten låg således

på en avsevärt lägre nivå än genomsnittet för marknaden.

Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie-

1 Veckans Affärers branschindelning

serier, minskade under 1993 till 42% av affarsvolymen,

jämfört med föregående års höga andel på 58%. Ned-

gången i fondens affärsvolym förklaras till en del av att

arbitragemöjlighetema mellan bundna och fria aktier nu-

mera upphört.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1993 inves-

terat 410 mkr (24 mkr), varav merparten i SCA, MoDo

och Ericsson.

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

knappt halva marknadsvärdet av den totala svenska

aktieportföljen, vilket är oförändrat från föregående år.

Nytt engagemang bland de fem största är Volvo. Aktie-

kursen för Volvo har utvecklats bättre än marknaden.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

1

(1)

Astra

5.452 mkr

2

(2)

Ericsson

3.215 mkr

3

(3)

ASEA

2.933 mkr

4

(5)

Sandvik

2.005 mkr

5

(8)

Volvo

1.672 mkr

15.277 mkr

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav i fondens portfölj är det på O-listan note-

rade BCP (via uppdelning av Procordia) samt OTC-no-

terade OEM International.

• Avyttrade innehav är NK (uppköpserbjudande) samt

S-E-Banken.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, STORA

och MoDo.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid

16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapi-

tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad

skala agerat på marknaden för aktieoptioner och då

främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet utställda köpoptioner redovisas i följande

tabell:

Företag

Optioner

motsvarande

antal aktier

Marknadsvärde

93-12-31

tkr

Lösenvärde

tkr

Electrolux

50.000

50

15500

Ericsson

120.000

462

45200

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i

aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-

färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska

aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska aktieportfölj ökade

under året med 544 mkr och uppgick vid årets utgång till

drygt 1.295 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-

punkt 908 mkr. De sammanlagda köpen av utländska

värdepapper ökade från 466 mkr till 770 mkr och försälj-

ningarna steg från 297 mkr till 571 mkr.

76

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot

främst större bolag i länder med betydande ekonomier

och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar

på börsema i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Pa-

ris och Zurich finns i fondens portfölj placeringar på to-

talt sex av de sju största börsema. Den utländska portföl-

jen har givit ett positivt tillskott till fondens totalavkast-

ning.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid

utgången av 1993:

Land

Fördelning

till marknads-

värden, procent

Antal

bolag

USA

45

22

England

17

14

Schweiz

13

7

Tyskland

10

7

Frankrike

8

7

Japan

8

15

100

72

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-

växlar, företagscertifikat och obligationer m m) uppgick

vid årets slut till 3.102 mkr, vilket innebär en minskning

under året med 44 mkr. Likviditetsandelen dvs likvida

medel i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna

till marknadsvärden, minskade under året från 12,1% till

8,5%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick

till ca 2.650 mkr. Medellöptiden har varierat mellan ca 4.5

månader och drygt 2 år (1992: ca 6 månader till ca 1,5 år).

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Procent

1993

1992

Specialkonto, dagslån

2

2

Företagscertifikat

7

24

Statsskuldväxlar

91

54

Obligationer

0

20

100

100

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1993 var 657

mkr (861 mkr) exklusive till NLK och Plinius tidigare

lämnade aktieägartillskott, som direkt belastat fondens

resultat.

Under året fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som hu-

vudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i icke

noterade företag under de tre närmaste åren begränsas

dels till investeringar genom investerarkonsortier med

särskild kompetens för onoterade företag, dels till inves-

teringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är

klarlagda. Sålunda har fonden i samarbetsavtal med an-

dra investerare förbundit sig att investera 150 mkr under

managementansvar av Nordic Capital.

En första saminvestering har skett i Skrivab.

I januari 1993 såldes samtliga aktier i Liber, vilket resul-

terade i en realisationsvinst överstigande 100 mkr. Sena-

re under året avyttrades engagemangen i Robustus och

SGI. Båda innehaven avyttrades med betydande förlust i

förhållande till ursprungliga ingångsvärden. I båda fallen

kunde dock viss del av den tidigare individuella avsätt-

ningen för förlustrisk återvinnas.

I årets bokslut har en nettoredovisning skett avseende i

huvudsak bedömda förlustrisker i onoterade företag. Den

sammanlagda nedskrivningen härför - 247 mkr - fram-

går av sammanfattningen av värdepappersförteckningen

på sid 21. Under året har ingen ytterligare avsättning för

förlustrisker skett. Den största delen av den totala ned-

skrivningen härrör från fastighetsrelaterade värdepap-

persinnehav.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-

dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna

årsredovisning.

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var

under året 11,5% (15,1%). I reala termer innebar detta en

avkastning på 7,4% (13,2%).

En kvarvarande fordran, ursprungligen till följd av ett in-

nehav av ett marknadsbevis på 50 mkr i Finansor AB,

uppgick vid slutet av 1993 till drygt 6 mkr. Samtidigt

uppgick återstående kapitalskuld till knappt 5 mkr. Då

kvarvarande fordran beräknas inbetalas successivt under

de närmaste 18 månaderna har den tidigare reserveringen

för uteblivna räntor upplösts i årets bokslut.

Minskningen av likvida medel, 44 mkr, uppstod på föl-

jande sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Tillförda medel

1993

1992

Aktieutdelningar

445

526

Konvertibelräntor

7

8

Räntor på likvida medel

304

409

Minskning av fordringar resp

ökning av skulder

42

-

Ökning av grundkapitalet

-

500

Kursdifferenser

29

28

Övrigt

49

-

Summa tillförda medel

876

1.471

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

666

702

Aktieägartillskott

-

158

Överföring till 1-3 AP-fondema

231

226

Förvaltningskostnader

23

17

Ökning av fordringar resp

minskning av skulder

-

30

Summa använda medel

920

1.133

Förändring av likvida medel

-44

+338

77

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet

genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-

spektive värdeförändring av tillgångarna, realiserade så-

väl som orealiserade. De realiserade vinstema respektive

förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-

ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp

som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna

kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna minskade med 15% till 445 mkr (526

mkr). Aktieutdelningarna motsvarar 1,9% (2,6%) av

marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1993-

04-30. De minskade aktieutdelningarna är en följd av att

många bolag sänkte eller helt slopade utdelningen för

1992 p g a otillfredställande lönsamhet.

Ränteintäkterna. 311 mkr (varav 304 mkr på likvida me-

del), minskade jämfört med föregående år (417 mkr).

Förvaltningskostnaderna ökade med 6,0 mkr till 23,5

mkr (17,6 mkr). En uppdelning av förvaltningskostnader-

na på viktigare kostnadsslag återfinns under avsnittet

”Administration” på denna sida. Förvaltningskostnaderna

motsvarade 1,4 promille (1,2 promille) av det genom-

snittliga bokförda fondkapitalet under året och 0,8 pro-

mille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (ak-

tieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvalt-

ningskostnader) på 733 mkr (926 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1993 medförde re-

alisationsvinster på 930 mkr (1.524 mkr) och realisa-

tionsförluster på 302 mkr (459 mkr).

Det boltföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3

AP-fondema blev därmed 1.376 mkr (1.706 mkr).

Under rubriken Förändring av nedskrivningsbehov har

upplösningen av ingående riskreserv och årets nedskriv-

ningsbehov nettoredovisats. Sålunda har fondens resultat

positivt påverkats med 14 mkr. Föregående års nedskriv-

ningar uppgick till 284 mkr.

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-

jen ökat med 9.563 mkr. Motsvarande tal 1992 innebar

en ökning av övervärdet med 1.235 mkr. Det totala nomi-

nella resultatet 1993 blev därmed ett överskott på 10.939

mkr (2.942 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer

detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-

serna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Man

bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet

under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet

med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre

perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fondema överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1993 till 255 mkr (232 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 1.121 mkr (1.475 mkr). Detta belopp tillfö-

res fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar

fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-

räknas årligen med konsumentprisindex för bevarande av

dess köpkraft. Denna årliga avsättning belastar det bok-

föringsmässiga resultatet inklusive icke realiserade för-

ändringar i värdepappersportföljen. Resultatet efter den

ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott eller

underskott i förhållande till det reala resultatkravet.

Efter överföring redovisas således ett överskott iförhäl-

lande till resultatkravet för året om 10.358 mkr (2.574

mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i

förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981

ökat kontinuerligt med undantag för enstaka år. Vid det

senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet motsva-

rande resultatkrav med drygt 27 mdr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-

liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-

tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-

slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-

ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen

för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse

att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl

kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på

den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under året med 53,8%.

Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en

uppgång med 43,7%. Avkastningen på fondkapitalet till

marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-

nings- och ränteintäkter, uppgick till 43,3%. Kortsiktigt

kunde således fondstyrelsens mål inte uppfyllas.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår

den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till

drygt 15%. Motsvarande genomsnitt för Veckans Affä-

rers totalindex är knappt 7%. Även justerat för en direkt-

avkastning på 2-3% per år överstiger fondens avkastning

signifikant avkastningen på den svenska aktiemarknaden.

Långsiktigt har således fondstyrelsens mål väl infriats.

Förklaringen till den negativa avvikelsen 1993 ligger i

förhållandet att fonden, som framgår av tabellen på sid 8,

inte har samma branschfördelning som börsen. Fondens

obetydliga exponering mot banker, som varit ett medve-

tet ställningstagande mot bakgrund av de bedömda ris-

kerna för branschen, förklarar större delen av underav-

kastningen.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-

kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att

koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-

lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-

se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period

har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår

av femårsöversikten på sid 23. Aktieinnehavet i Astra är

det enskilda värdepapper i fondens portfölj som mest bi-

dragit till fondens överavkastning under den senaste fem-

årsperioden.

De ändringar i fondens reglemente som trädde i kraft

1993-07-01 innebär bl a att styrelsen för fonden i sam-

band med att årsredovisningen överlämnas till regering-

en, också skall överlämna en utvärdering av styrelsens

förvaltning av fondmedlen med utgångspunkt i de när-

mare mål för placeringsverksamheten som styrelsen fast-

ställt. I det ovanstående redogöres för en kortfattad sådan

utvärdering. I detta sammanhang kan påpekas att fond-

styrelsens arbetsutskott påbörjat en fullständig genom-

gång av instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för

fondstyrelsens verksamhet.

78

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1975-1993

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande

till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott

utöver resultatkrav sedan

starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-

betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar

inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (nio). Verkställande direktören Bertil Danielsson

lämnade vid utgången av första kvartalet 1993 sin tjänst

och efterträddes av Thomas Halvorsen. Till ny vice verk-

ställande direktör utsåg fondstyrelsen Bjöm Franzon.

De totala förvaltningskostnaderna 23.544 tkr, fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1992):

Arvodena för styrelsens ledamöter fastställes av rege-

ringen, några så kallade avgångsvederlag förekommer ej.

Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller

särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och av-

gångsvederlag i huvudsak innebärande pensionsrätt vid

fyllda 60 år samt rätt till så kallat avgångsvederlag i 24

månader.

Även i övrigt följer fonden i allt väsentligt normala av-

talsmässiga pensioner och uppsägningstider.

Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna

förklaras i huvudsak av kostnader för ett moderniserat

ADB-system, som beräknas tas i full drift under första

halvåret 1994.

1993

1992

Löner och ersättningar

Styrelse och

verkställande direktör

1.436

1.384

Övriga anställda

2.311

2.789

Övriga personalkostnader

2.229

2.349

Lokalkostnader

1.427

1.535

Informationskostnader

11.169

5.480

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

4.972

4.050

Summa

23.544

17.587

79

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

1993

1992

Aktieutdelningar

444.875

525.902

Ränteintäkter

311.594

417.365

Förvaltningskostnader

-23.544

- 17587

Rörelseresultat

732.925

925.680

Realisationsvinster

930.376

1.524.010

Realisationsförluster

- 301.993

-459.240

Förändring av nedskrivningsbehov

+14.467

-284.220

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna

1.375.775

1.706.230

Överföring till 1-3 AP-fondema, not 1

-254.610

-231.513

Bokföringsmässigt resultat

1.121J65

1.474.717

Realt resultat

Resultat före överföring till 1 -3 AP-fondema enl ovan

1.375.775

1.706.230

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

9.563521

1.235.473

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

10.939.296

2.941.703

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 1

- 326557

-135597

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

10.612.739

2.806.106

Överföring till 1-3 AP-fondema

-254.610

-231513

Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

10358.129

2374.593

80

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Balansräkning, tkr

1993-12-31

1992-12-31

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat och obligationer m m

3.101.862

3.101.862

3.145.886

3.145.886

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

64.629

64.629

91.119

91.119

Aktier, not 2

13.948.363

32.465.543

13.119.347

22.156.654

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3

422.977

573.728

464.453

531.556

Summa tillgångar

17.537.831

36.205.762

16.820.805

25.925.215

Skulder och fondkapital

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fondema, not 1

254.610

254.610

231.513

231.513

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

10.328

10.328

7.647

7.647

Övriga skulder

449

449

366

366

Riskreserv

-

-

430.000

430.000

265.387

265.387

669.526

669.526

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

4.000.000

4.000.000

Uppindexerat grundkapital, not 1

8.487.013

8.160.456

Ackumulerat överskott från föregående år

12.151.279

10.676.562

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav

17.095.233

14.520.640

Årets resultat

1.121.165

1.474.717

Årets resultat i förhållande till resultatkrav

10.358.129

2.574.593

17.272.444

35.940.375

16.151.279

25.255.689

Summa skulder och fondkapital

17.537.831

36.205.762

16.820.805

25.925.215

6 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

81

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Boksluiskommentarer

Redovisnings- och värderingsprinciper

I årets bokslut har vissa förändringar genomförts för att

redovisningen skall överensstämma med god redovis-

ningssed. Den största förändringen avser redovisningen

avseende förlustrisker i onoterade företag. Sådana avsätt-

ningar har tidigare bruttoredovisats mot en riskreserv. I

årets bokslut har en nettoredovisning skett, vilket innebär

att den ingående riskreserven har upplösts mot bokfört

värde på onoterade värdepapper.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs

bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även

om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet.

Övervärden på andra poster inom portföljen motiverar ett

sådant synsätt.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-

kluderar courtage och värdepappersskatt.

Vid beräkning av realisationsvinster och förluster har ge-

nomsnittsmetoden använts.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till

balansdagens valutakurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema och uppindexerat grundkapital.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1993 uppgår till 244,3.

Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Index

Nuvärde

Tillgängligt

antal dagar

Direktavkastning

Ingående

234,9

8.160.456

360

254.610

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft

2443

326.557

Utgående

8.487.013

Överföring

254.610

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1994-02-10

Sören Mannheimer

Christer Spångberg

Bo Dockered

Peter Nygårds

Birgitta Johansson-Hedberg

Carl Wilhelm Ros

Bertil Jonsson

Bjöm Rosengren

Ingegerd Karlsson

Ingemar Essén

Dan Andersson

Thomas Halvorsen

Sonja Weidland

Lennart Hjalmarsson

Lage Andréasson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1994-12-11

Bengt Holmström Pål Wingren

82

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen forordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-

ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-

gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-

träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-

sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-

ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1994

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

83

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1993

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag

Antal

Förändringar

under 1993 1

Marknadsvärde

tkr

% av

Aktie-

kapital

Röster

AGA

3.473.324

1.397.759

73

9,2

A

2.480250

B

993.074

Alma B

221.400

+73.800

14.391

6.1

2,6

Andersons B

847.872

5.257

122

7,5

Arcona A

570.000

14.250

6,3

7,3

Argonaut

2.748.000

68.391

42

2,5

A

617.500

B

2.130.500

ASEA

5.038.025

+877.695

2.932.504

53

7,0

A

4.851.375

B

186.650

ASGB

638.300

+250.000

65.107

6,4

23

Astra A

28.695.550

+22.755.440

5.452.155

4,7

5,6

Atlas Copco A

825.790

+35.066

342.703

2,3

33

BCP

7.951.786

+7.951.786

623225

3,1

13

A

1.980.324

B

5.971.462

Bergman & Beving B

767.100

+255.700

107.394

6,7

4,3

BPA B

440.400

8.368

3,5

03

Electrolux B

3.924.354

1.114.517

5,4

02

Ericsson

9.068.126

-323.600

3.094.733

4,4

0,4

A

64.166

B

9.003.960

ESAB

809.352

159.200

9,1

62

A

172.020

B

637.332

Esselte

1.503.938

154.876

4,4

6,7

A

1.473.938

B

30.000

Euroc A

1.975.644

227.199

4,2

52

Gambro B

2.123.719

+245.233

798.518

73

3,8

Gaiphyttan

365.000

+35.000

63.875

7,9

7,9

Gullspång B

5.998.475

+625.010

599.848

8,6

5,0

Handelsbanken

647.328

-384.224

72.272

0,3

0,3

A

590.228

B

57.100

Hennes & Mauritz B

2.094.875

+173.000

527.908

5,6

2,6

Hexagon B

750.000

+375.000

28.875

5,4

33

Incentive

3.707.140

963.157

5,4

63

A

3.357.340

B

349.800

J M Bygg B

504.300

26.224

2,4

12

Linjebuss A

449.228

92.990

7,0

7,0

Lundbergföretagen B

1.290.145

92.890

1,7

0,4

Mo och Domsjö

1.683.126

+1.022.875

421.577

5,6

43

A

397.834

B

1.285.292

NCC

1.938.420

123.962

4,3

53

A

1.800.020

B

138.400

84

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag

Antal

Förändringar

under 1993 1

Marknadsvärde

tkr

% av

Aktie-

kapital

Röster

NCC Teckningsrätter

3.876.840

+3.876.840

A

3.600.040

B

276.800

OEM B

35.000

+35.000

8.400

53

2,0

Perstorp B

2.035.800

582.239

83

4,1

Pharmacia

7.951.786

1.051.616

3,1

13

A

1.980.324

B

5.971.462

Sandblom & Stohne B

315.000

7.875

5,7

3,0

Sandvik

17.292.105

+13.828.684

2.005.432

64

7,8

A

16.839.815

B

452.290

SCA

10.652.284

+1.787.728

1.433.381

53

4,9

A

2.987.666

B

7.664.618

Scribona

1.603.938

+100.000

49.392

4,7

6,0

A

1.274.132

B

329.806

Seco Tools B

1.127.665

146396

4.0

1,1

Siab

422.200

29.799

2,5

1,6

A

177.600

B

244.600

SifabB

388.524

11.656

3,7

1,3

Sila

1.800.000

63.000

2,6

2,1

A

716200

B

1.083.800

Skanska

6.857.120

+7.920

1.213.710

5,4

3,6

A

80.220

B

6.776.900

SKF A

2.846.800

+687.476

384.318

2,5

5,8

SSAB

1.380.933

-9300

370.090

54

6,1

A

1.265.100

B

115.333

Stora A

2.439.950

+525.100

961.340

4,1

5,0

S trålfors B

300.000

45.000

5,6

3.4

Svedala

1.060.134

+280.000

144.178

43

4,5

Sydkraft A

6.409.200

+125.000

826.787

4,8

7,8

Trelleborg

2.099.204

•......'-sjivrr, :

170.892

1,8

0,9

B

1.209.048

C

890.156

Westergyllen B

40.000

4.600

3,1

0,8

Volvo

3.066501

1.671.818

4,0

73

A

2.204.068

B

862.433

Ångpanneförening

en B

304.200

24.640

7,9

1,6

Totalt marknadsvärde

30.800.884

Totalt anskaffningsvärde

12.670.239

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

85

Aktier, onoterade

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Förändringar

Företag

/-i!

WK!

pfri’-■ -r ;

83.166.

96.000

iii

<■

:h

+196.000

'.ni

499.999

iliiiiih-

610.865

jM’ •

iiiiii 1

rnir

Anskaffningsvärde

under 1993'

8.184

8.500

122.750

16,1

33,8

5,8

28,4

410.000

5.188

95

22,2

41500

54.400

45,5

23.7

.544.000. '

15.007

10852

100.231

id

209.099

2.000

50.000

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

86

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Nominellt tkr

Förändringar under 1993 tkr

Marknadsvärde tkr

Ericsson I

91.481

+91.481

119.840

Mo och Domsjö KVB B

275.728

+4.161

359.898

Sydkraft C

51.225

54.555

Totalt marknadsvärde

534.293

Totalt anskaffningsvärde

383.936

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt tkr

Förändringar under 1993 tkr

Anskaffningsvärde tkr

Four Seasons VCM

26.000

26.000

Gruvkraft

6.670

6-670

Holmen Kraft

6.000

6.000

Plinius

7.000

7-000.........,

Totalt anskaffningsvärde

. ......

45.670

87

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag

Antal

Marknadsvärde tkr

CHF

Alusuisse-Lonza

2.000

7.319

SBC

3.000

8.015

Ciba-Geigy

7.280

36.883

Nesdé

5.980

43.064

Sandoz

900

21.090

UBS

5.000

37.999

Winterthur

2.500

11.520

DEM

Allianz

650

9.198

Bayer

8.000

14.208

Deutsche Bank

8.500

36.169

Linde

3.000

13.651

Siemens

5.500

21.054

Veba

9.000

22.550

VIAG

3.000

7344

FRF

AirLiquide

20.100

24.800

Alcatel Alsthom

24.000

28.527

BSN

8.000

10.559

Crédit Local de France

15.140

10.468

Générale des Eaux

4.330

17.867

Saint Gobain

5.000

4.150

Société Générale

9.000

9.732

GBP

B.A.T Industries

100.000

6.826

Bridsh Telecom

350.000

9.258

BTR

416.666

19.245

GEC

500.000

21.057

Grand Metropolitan

100.000

5.858

Hanson

350.000

11.589

HSBC

185.000

22321

National Westminster Bank

150.000

11.469

SheU

100.000

8.965

SIEBE

335.000

23.527

Sun Alliance

260.000

12.409

Unilever

125.000

18544

Wellcome

190.000

15.418

Williams

600.000

27.673

jpy

Aoyama Trading

10.000

4.757

Bridgestone

43.000

4.111

Canon

78.000

8.971

Fanuc

23.000

6.321

Honda Motor

50.000

5.676

Kansai Electric Power

43.000

8.992

Manii

61.000

6.515

Matsushita Electric

77.000

8.569

Mitsubishi Heavy Ind

135.000

6.201

Nomura Securities

38.000

5.080

Sankyo

37.000

6.107

Sega Enterprises

11.500

7.446

Sekisui House

80.000

7.708

Sumitomo Bank

65.000

9.466

Toa Steel

77.000

3.916

88

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

USD Bankers Trust

35.500

23.413

Boatmens Bancshares

80.000

19.921

Brunswick

35.000

5.251

Caterpillar

40.000

29.674

Corning

110.000

25.673

Dow Chemical

50.000

23.651

Eaton

60.000

25.256

Flour

90.000

30.382

General Electric

60.000

52.450

General Motors

75.000

34.305

Gillette

50.000

24.850

Goodyear

90.000

34.320

Intel

20.000

10.336

International Paper

40.000

22.589

Irvine Apartment

50.000

7.450

McDonalds Corp

40.000

19.004

Microsoft

30.000

20.161

Morgan Stanley Group

35.000

20.640

Motorola

90.000

69.203

Pfizer

50.000

28.757

Wal-Mart

110.000

22.922

Weyerhaeuser

90.000

33.476

Totalt marknadsvärde

1.293.746

Totalt anskaffningsvärde

907.210

Konvertibler

Företag

Nominellt

Marknadsvärde tkr

DEM Deutsche Bank

83.000

765

Totalt marknadsvärde

765

Totalt anskaffningsvärde 370

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade

12.670

30.801

Svenska aktier, onoterade

611

611

Utländska aktier

907

1.294

Nedskrivning befarade förluster

svenska aktier, onoterade

-240

-240

Summa aktier

13.948

32.466

Övriga svenska värdepapper, noterade

384

534

Övriga svenska värdepapper, onoterade

46

46

Övriga utländska värdepapper

0

1

Nedskrivning befarade förluster

övriga svenska värdepapper, onoterade

-7

-7

Summa övriga värdepapper

423

574

Summa värdepapper

14.371

33.040

89

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade Joretag

Bolag

Engage- Ägarandel/

mang, rösträtts-

mkr andel, %

Övriga större

delägare

VD/Fondens

styrelse repr.

Kommentar

A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar

Four Seasons 148,8 33,8/28,4

Venture Capital

(inkl FSVC Management AB)

Alfa-Laval, AMF-P,

SPP, FSVC

Management AB

Gösta Oscarsson

Thomas Halvorsen

Ett venture capitalföretag med en

blandad företagsportfölj.

European Furniture 83 16,1/5,8

Group (EFG)

Ebbe Krook med familj

Four Seasons V C

Ebbe Krook

Gösta Oscarsson

Holdingbolag för möbelföretaget NKR

International AB med inriktning på in-

redningar för kontor och offentlig miljö

Uwdast

2,0 30,0/30,0

Four Seasons VC,

företagets grundare

Martin Holm

Lars-Olof Gustafsson

Uwelast tillverkar formgjutna poly-

Uretaner för industriändamål.

B) Nordic Capital (saminvesteringar)

Skrivab

7,8

123/10,0

Wolters Kluwer, Atle,

Bure, Handelsbanken

Liv, Skandia

RolfNordell

Företaget är en betydande leverantör

av kontors- och förbrukningsmateriel

till skola och industri.

C) övriga bolag

LjuugbergGnippen

10,9

23/0,4

Familjen Ljungberg,

Försäkrings AB Sirius,

WASA, SPP

UlfHolmlund

Bygg- och fastighetsbolag.

'. ■' : ! • - -' ;

Näringslivskredit

NLK

100,2*

33,3/47,4

Volvo och WASA

Christer Jörneskog

Thomas Halvorsen

Kreditaktiebolag.

Plinius

216,1*

20,0/24,6

AMF-P, Apoteksbolagets

pensionsstiftelse. Handels-

banken, SPP, Svea Tornet

Kenneth Andersson

Lennart Bengtsson**

Thomas Halvorsen

Fastighetsbolag

Spira In vest

25,0

5,0/5,1

Lantbrukskooperationen

och närstående, Volvo,

Ulf Hjabnarsson

Bertil Danielsson

Förvaltningsbolag med industriell

inriktning, främst livsmedel och skog

BCP

D) Partnerfinansieringar

Gruvkraft

11,9

93/223

Graningeverken

1

Per-Arne Nilsson

Dessa bolag har övertagit vattenkraft-

Och kon-

sortier

av för-

säkrings-

bolag,

pensions-

stiftelser

Gunnar Larsson**

tillgångar från industriföretag. Bolags-

UlfFahlgren

konstruktion och kraftleveransavtal

Holmen Kraft

60,4

453/23,7

Holmen

Erik Olsson

med de nämnda industriföretagen är så

/'T

(M0D0)

UlfFahlgren

konstruerade, art fonden på sina pref-

erensaktie- och konvertibelinnehav får

Junkaravan

15,0

5,4/10,4

M0D0

Lennart Svensson

Thomas Halvorsen

en real avkastning på 33-53 % per år.

Älvkraft

50,0

15,9/283

Uddeholm KD AB

mfL

1

Gillis Broman

(Gullspång)

J

UlfFahlgren

* exkl. aktieägartillskott

** from 940101

90

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

1989

1990

1991

1992

1993

Grundkapital vid årets slut

3.000

3500

3500

4.000

4.000

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

5.836

6.974

7.525

8.160

8.487

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

9.728

12.218

14.177

16.151

17372

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

23.409

19.260

22.045

25.256

35.940

Värdepappersportfölj vid ånets slut, anskaffningsvärden

8.630

10.499

11.901

13584

14.371

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

22.311

17541

19.770

22.688

33.039

Nettoplaceringar under året

1.425

400

-316

702

666

Realt resultat

5.160

-5.287

2.234

2575

10358

Avkastning på fondkapital, %

+32

-19

+16

+13

+43

Index för fondens portfölj, förändring, %

+32

-23

+12

+9

+44

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

+24

-30

+6

±0

+54

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %

+30

+18

+12

+16

+15

Totalindex (Veckans Affärer), %

+27

+13

+5

+7

+7

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett ak-

tiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i

konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinst-

medel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-

följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här

räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat- jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats

upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till

1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper,

justerat för köp och försäljningar.

91

Fjärde AP-fonden

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande

Monica Andersson, borgarråd

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Jörgen Andersson, kommunalråd

Sonja Weidland, kommunalråd

Kennart Erlandsson, kommunalråd

Christer Spångberg, tandläkare*

Erik Menckel, direktör

Carl Wilhelm Ros, direktör*

Magnus Lemmel, direktör

Ingemar Essén, direktör

Christopher Friis, direktör

Lennart Hjalmarsson, direktör

Kjell Olof Olsson, finansdirektör

Bo Dockered, förbundsordförande

Hans Wallensteen, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Valter Carlsson, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Lage Andréasson, f förbundsordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Peter Nygårds, kanslichef

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

•Ersätter fr o m 94-02-03 Marcus Storch och

Gunnar L Johansson, vilka anhållit om entledigande

från uppdraget.

Revisorer

Bengt Holmström, aukt revisor

Pål Wingren, aukt revisor,

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Bjöm Franzon, vice verkställande direktör

AmeLööw

Gunnel Johansson, kamrer

Stefan Malmström

Margareta Passad

UlfFahlgren

Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-787 75 00, Telefax: 08-24 42 40

92

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Innehåll

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1993

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

94

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) l-^ 4795113

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att

förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte

AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och

är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda

anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna

förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti

1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1993. Femte AP-fonden

skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning

på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

95

VDs kommentar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Börsen utvecklades mycket starkt under 1993.

Värdet ökade med ungefär 54% bl a under på-

verkan av fallande räntor. Framförallt var för-

väntningarna stora på de företag som har en

stor exportandel. Dessa har fått en starkare kon-

kurrenssituation sedan kronkursen började fly-

ta. Totalt sett har dock den ekonomiska aktivite-

ten i landet och i viktiga utländska marknader

varit svag vilket bl a har inneburit att arbetslös-

heten varit ovanligt hög och den inhemska ef-

terfrågan svag.

Fonden har under 1993 behållit sin strategi att

inneha aktier i ett begränsat antal större företag.

Vidare har fonden bytt till röststarka aktier när

detta prismässigt har varit fördelaktigt. De ut-

ländska innehaven har nästan varit oförändra-

de.

Portföljens värde har ökat med 45,2 % vilket är

8,6 % sämre än Veckans Affärers totalindex.

Fondens fem största innehav utgörs av Roche

Holding, Aga, Sandvik, Sydkraft och Volvo.

Fonden har under 1993 inte tagit ytterligare me-

del i anspråk av AP-fondsmedlen. Grundkapi-

talet är således fortfarande 3,2 miljarder kronor.

De likvida medlen har avsevärt minskat och är

placerade i statsskuld växlar eller sta tsgaran tera-

de certifikat.

Det bokföringsmässiga resultatet har gett en

vinst på 43 miljoner kronor. Det reala resultatet,

där icke realiserade vinster/förluster och avsätt-

ning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

har beaktats, gav en vinst på 1.020 miljoner

kronor, vilket är en förbättring med 904 miljo-

ner kronor jämfört med föregående år. Till 1—3

AP-fonstyrelsema skall inbetalas 111 miljoner

kronor, vilket är avkastningskravet.

96

V ärdepappersportföljen 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Under 1993 har ökningstakten i aktieportföljen

varit-högre än 1992. 1993 nettoköptes aktier för

775 Mkr jämfört med 212 Mkr 1992.

Nya aktier i fondens aktieportfölj är Celsius,

Esselte, Gullspäng och Nobel. Vidare har större

köp gjorts i Aga, Export-Invest, Sydkraft och

Volvo. Under året har alla aktier sålts i BBC,

Custos och Stora Kopparberg. Därtill har stora

försäljningar skett i Lundberg. Vidare har köp

och försäljningar gjorts i samband med bytesaf-

färer inom olika aktieserier.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av

fig 1.

Fondens fem största engagemang i portföljen

framgår av fig 2.

Vorvo6%

I fjorton företag har fonden uppnått röstandelar

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

4-0 T

bygg- botag

Figur 1 ,öfeta9

Foretag

% andel av

aktiekapital

roster

Latour

9,10

7,79

Export-Invest

7,01

6,01

Cardo

4,28

4,28

AGA

2,60

4,22

Sydkraft

2,00

3,17

Perstorp

4,18

1,99

SKF

0,76

1,81

Spectra

1,80

1,80

SCA

0,84

1,73

Sandvik

1,24

1,60

Volvo

0,64

1,54

Esselte

0,78

1,26

Hafslund

0,80

1,12

Nobel

0,42

1,03

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

97

Värdepappersportfölj en 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper. Tre

utländska företag är representerade i fondens

portfölj, Roche Holding, Hafslund Nycomed

och Novo Nordisk. Fonden har funnit dessa

företag intressanta som komplettering till den

svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern

med en omsättning under 1993 på ca 14,3 Mdr

CHF. Drygt hälften av försäljningen utgörs av

läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-

miner, finkemi och diagnostika samt doft- och

smakämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

sin största verksamhet inom läkemedel, kon-

trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av

röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

nipaque den dominerande, både omsättnings-

mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Omsättningen i Hafslund Nycomed blev 1993

6,6 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

största verksamhet inom läkemedel (ca 68 % av

oms) och bioindustri (ca 27 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-

den: tillverkning av insulin för diabetiker, till-

växthormonet Norditropin samt forskning och

utveckling av produkter inom centrala nervsys-

temet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-

samheten. Här är man den största tillverkaren i

världen.

Inom området centrala nervsystemet har Serox-

at, ett medel mot depression, under våren intro-

ducerats i Skandinavien. På övriga marknader

är produkten utlicensierad till Smithkline Bee-

cham.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens

största tillverkare av industriella enzymer. Av-

nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-

seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli 11,9

Mdr DKK 1993.

98

Förvaltningsberättelse

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-

cerats på sätt som framgår av balansräkningen

och särskilda specifikationer över fondens vär-

depappersinnehav vid årsskiftet.

Bokföringsmässigt resultat för år 1993 före över-

föring till första—tredje AP-fondstyrelsema vi-

sar ett överskott på 154 miljoner kronor. Det

reala resultatet före överföring till första—tredje

AP-fondstyrelsema visar ett överskott på 1.131

miljoner kronor, vilket är en ökning med 919

miljoner kronor från föregående år. Värdeök-

ningen på fondens tillgångar beror till stor del

på börsens starka uppgång under 1993.

Likvida medel har under året minskat med 717

miljoner kronor, medel som investerats i aktier.

Den genomsnittliga räntan under året på likvida

medel har varit 10,4 %.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

gångar och skulder 1993-12-31 i övrigt framgår

av efterföljande resultat- och balansräkningar.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit tre

personer tom 1993-04-13, därefter har antalet

anställda varit fyra personer. I löner och ersätt-

ningar till styrelse och verkställande direktör

har utgått sammanlagt 1,43 miljoner kronor och

till övriga anställda 0,89 miljoner kronor.

99

Resultaträkningar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Tkr

1993

1992

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

59.303

50.408

Ränteintäkter

90.736

119.608

Räntekostnader

-7

0

Förvaltningskostnader (Not 1)

-6.324

-6.140

Avskrivningar (Not 2)

-216

-277

Rörelseresultat

143.492

163.599

Realisationsvinster

43.812

12.946

Realisationsförluster

-33.436

-75.906

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

153.868

100.639

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

-110.695

-95.463

Bokföringsmässigt resultat

43.173

5.176

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

153.868

100.639

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

1.119.035

164.932

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

1.272.903

265.571

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3)

-141.974

-53.826

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

1.130.929

211.745

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

-110.695

-95.463

Överskott i förhållande till realt resultatkrav

1.020.234

116.282

100

Balansräkningar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

93-12-31 92-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

Tkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument

336.972

336.972

1.054.244

1.054.244

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

14 364

14.364

18.049

18.049

Övriga fordringar

8.961

8.961

2.940

2.940

360.297

360.297

1.075.233

1.075.233

Anläggningstillgångar

Aktier (Not 4)

3.055.806

4.225.483

2.280.525

2.331.167

Inventarier (Not 5)

162

162

337

337

3.055.968

4.225.645

2.280.862

2.331.504

Summa tillgångar

3.416.265

4.585.942

3.356.095

3.406.737

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

49

49

82

82

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

224

224

270

270

Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema

110.695

110.695

95.463

95.463

Övriga kortfristiga skulder

5.584

5.584

3.740

3.740

116.552

116.552

99.555

99.555

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

3.200.000

3.200.000

Uppindexerat grundkapital

3.689.823

3.547.849

Ackumulerat överskott från föregående år

56.540

51.364

Ackumulerat underskott i förhållande till

resultatkrav

-240.667

-356.949

Årets resultat

43.173

5.176

Årets överskott i förhållande

till resultatkrav

1.020.234

116.282

3.299.713

4.469.390

3.256.540

3.307.182

Summa skulder och fondkapital

3.416.265 4.585.942

3.356.095

Ställda panter

INGA

INGA

Ansvarsförbindelser

INGA

INGA

101

Bokslutskommentarer

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS

1983:1092). I § 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Penningmarknadsinstrument bokförs till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde per

1993-12-31. Ränta periodiseras. Jämförelse har gjorts med marknadsvärdet per 1993-12-31 varvid

lägsta värdet redovisats.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Fordringar och aktier i

utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Vid beräkning av realisationsvinster och

-förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-

ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje AP-

fondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader

1993

1992

Personal- och styrelsekostnader

3.659

3.838

Lokalkostnader

930

988

Administra tionskostnader

257

289

Informationskostnader

969

692

Arvoden

496

323

Övriga kostnader

13

___10

6.324

6.140

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

194

192

Datautrustning

___22

216

___85

277

102

Bokslutskommentarer