Prop. 1994/95:132

Regeringens skrivelse

1994/95:132

1994 års redogörelse för tillämpningen av lagen

(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1994/95:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1994

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Leif Blomberg

(Kulturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen

(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1993 - den

30 juni 1994.

1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 132

Förord

Skr. 1994/95:132

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-

kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar

terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - liksom under

tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom

till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/91:JuU29 s. 32). Den

senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 1993/94:134.

Bakgrund

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk

lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande

av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra

det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna

kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll i de fall då de av asyl-

rättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 åter-

finns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser

alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar

som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop.

1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till

rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare

verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå

eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för

politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om avvisning

och utvisning skall dock tillämpas i första hand.

Tidigare var ett krav att utlänningen skulle tillhöra en viss organisation.

Detta avskaffades i den nya lagen. En annan skillnad är att bestämmelsen om

utvisning kan tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta

gäller dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott.

Möjlighet att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och

arbete har avskaffats. Bestämmelser om skyldighet för utlänning att på vissa

tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt, finns kvar.

Förutsättningarna för att tillgripa tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. hus-

rannsakan och hemlig teleavlyssning har skärpts. Ett beslut om anmälnings-

plikt eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedels-

bestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång skall

frågan prövas av allmän domstol.

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid

sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet

över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmel-

sema permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna

en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas Skr. 1994/95:132

tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redovisningsskyldig-

het infördes år 1982 såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda tvångs-

åtgärder. I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll

ansågs, som nämnts ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur rege-

ringen tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även

i fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse

härom till riksdagen. Den senaste redovisningen gjordes i regeringens

skrivelse 1993/94:134.

Redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572)

om särskild utlänningskontroll

Rikspolisstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 21 november 1994 med-

delat att lagen om särskild utlänningskontroll inte tillämpats vid något tillfälle

under tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1994.

Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella

terrorismens utveckling från halvårsskiftet 1993 till halvårsskiftet 1994.

Liksom under närmast föregående period har antalet internationella

terroristdåd varit relativt fåtaliga. Sverige eller svenska intressen utomlands

har inte varit föremål för direkta attacker. Förekomsten av en organiserad

brottslighet också i länder nära Sverige har hittills inte på något påtagligt sätt

tagit sig uttryck inom Sverige men utgör ett allvarligt problem på sikt.

Också under denna senaste period har en rad enskilda terroristhandlingar

krävt allvarliga offer och fått stor internationell uppmärksamhet. Hit hör bl.a.

de fortsatta bombsprängningama i Nordirland och England och enskilda

attentat i Mellersta Östern. I Turkiet, framför allt i den sydöstra delen av

landet, fortsätter striderna mellan den turkiska regeringens säkerhetsstyrkor

och den kurdiska PKK-gerillan - en kamp som kännetecknas av PKK:s

terroristmetoder och säkerhetsstyrkornas hårdföra försök att få kontroll över

situationen. I Algeriet pågår en liknande kamp mellan regeringsstyrkor och de

islamitiska fundamentalistiska aktivistgruppema.

Det motsatta förhållandet gällde dock för de två brett upplagda terrorist-

operationer som den kurdiska organisationen PKK genomförde mot turkiska

intressen i Västeuropa i juni resp, november 1993.

Särskilt allvarlig för det internationella samfundet är den fortsatta

förekomsten av statsunderstödd terrorism. I den internationella diskussionen

härom figurerar flera länder som aktiva understödjare av olika terrorist-

grupper; på t.ex. amerikansk sida hävdar man att hela sju stater - Cuba, Iran,

Irak, Libyen, Nordkorea, Sudan och Syrien - i dag understödjer interna-

tionell terrorism.

Det internationella arbetet på att bekämpa terrorism har samtidigt fortsatt

framför allt i FN. Under 48:e generalförsamlingen hösten 1994 antogs en

deklaration om åtgärder för att eliminera internationell terrorism. Allmänt upp-

fattades debatten i FN under den gångna perioden som mera försonlig än Skr. 1994/95:132

under tidigare år.

Liksom under de närmast föregående åren har Sverige förskonats från

terroristhandlingar direkt riktade mot vårt land och dess intressen. Politiskt

aktiva grupper har samtidigt fortsatt att medverka i aktioner riktade mot vissa

utländska intressen. Dessa sanktioner har till övervägande del saknat vålds-

inslag.

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Skr. 1994/95:132

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallen, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,

Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:132 1994 års redogörelse för tillämp-

ningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 47519, Stockholm 1994