Prop. 1994/95:183

Regeringens skrivelse

1994/95:183

Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1994

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 mars 1995

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

(Utrikesdepartementet)

Skr.

1994/95:183

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten

under år 1994.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 183

Innehållsförteckning

Skr. 1994/95:183

Skrivelse

Den svenska krigsmaterielexporten år 1994

Förord.......................................3

1 Lagen om krigsmateriel.......................... 3

2 Krigsmaterielinspektionen ........................ 4

3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport........... 4

4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor....... 5

5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd.................... 6

6 Information om vapenexportpolitiken ................ 6

7 Krigsmaterielexporten år 1994 ..................... 6

8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar .......... 7

9 Antipersonella landminor......................... 8

Bilaga

1 Allmän bakgrund .............................. 10

2 Beviljade utförseltillstånd ........................ 10

3 Faktiska leveranser............................. 12

4 Geografisk fördelning........................... 15

5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.......... 18

6 Militärt inriktad utbildning........................ 18

7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt ......... 19

8 De exporterande företagen........................ 19

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 30 mars 1995 .............................. 20

Den svenska krigsmaterielexporten år 1994

Skr. 1994/95:183

Förord

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel

kontrolleras av statsmakterna.

Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för

den svenska krigsmaterielexporten.

1 Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen

(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om

krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och

ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,

m.m. och lagen (1988:588) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

med tillhörande förordningar.

I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen

på grundval av en genomgripande översyn av krigsmaterielexporten.

Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU 1, rskr. 1992/93:61).

Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen

liksom på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid

förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som

gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande

av krigsmateriel.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte far tillverkas utan

regeringens tillstånd. Även all försvarsindustrien utlandssamverkan

förutsätter tillstånd av regeringen. Med utlandssamverkan förstås export

eller annat tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse

av tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller

för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av

sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon

i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges

skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas.

Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva

militärt inriktad utbildning.

Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och

stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid, medan

icke förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel.

Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna

finns i krigsmaterielförordningen.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 183

2 Krigsmaterielinspektionen

Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av

krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI är även regeringens

beredningsorgan för ärenden som rör export av krigsmateriel.

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av

regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med

Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i

vissa fall Näringsdepartementet. Det statsråd som har till uppgift att

föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel har bemyndigats att pröva

ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte

är av större vikt.

KMI bereder förutom tillståndsärenden också de underrättelser som

tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra

veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export eller annan

utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till KMI

kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen

skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser

som görs. KMI har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.

Skr. 1994/95:183

3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska

bedömningen av varje utförselärende skall fastas vid respekten för

mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till

mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av

materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes, som tidigare har

nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med

hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke

förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För

kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som

tidigare, dvs. att regeringen inte bör ge tillstånd till export till en stat

som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är

invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad

konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det

förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,

tidigare oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas till

länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som

inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande

och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig

krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som

mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel.

Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas

legitim export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också Skr. 1994/95.183

föremål for en politisk prövning.

Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell

grund for tillståndsprövningen. Regeringen prövar dock varje

utförselärende for sig.

4 Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av

större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet.

Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att

överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att

prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges

en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av

propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör

krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle

inrättas.

Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och

har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.

Nämnden höll år 1994 nio sammanträden. Den sammanträder på kallelse

av krigsmaterielinspektören som också leder överläggningarna. Vid

nämndens sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska

avdelning med bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt

Försvarsdepartementet med bedömningar avseende ärendenas

försvarspolitiska betydelse. Inspektören redovisar därefter samrådet för det

föredragande statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden behandlas i rådgivande nämnden vars

månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i

regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Enhällighet

eftersträvas vid bedömningen av utförselärendena i nämnden. Regeringen

faster stor vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt

en utförselansökan eller annan förfrågan blir detta som regel också

regeringens beslut. Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta

beredningen. Det är regeringen som, efter en totalbedömning av alla för

ärendet betydelsfulla omständigheter bär ansvaret för beslut i

krigsmaterielärenden. Totalbedömningen görs med utgångspunkt från de

grundläggande riktlinjerna och i en restriktiv anda.

Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som

regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden

om.

5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som

rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-

vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över

teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år

1994 höll rådet tre sammanträden.

Skr. 1994/95:183

6 Information om vapenexportpolitiken

KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och

vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning

och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,

regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden.

I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar

1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken,

den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel

samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften

ges också ut på engelska, franska, tyska och spanska i syfte att främja

kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område.

7 Krigsmaterielexporten år 1994

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses

riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt

som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av

redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har KMI

utarbetat en redogörelse för år 1994 (bilaga).

I regeringens skrivelse 1993/94:237 med redogörelse för de svenska

exportleveransema för år 1993 framgick att värdet av den nya, utvidgade

klassificeringen innebar en statistisk ökning av den svenska exporten med

drygt 1 miljard kronor. Jämfört med bestämmelserna i den tidigare lagen

minskade dock den jämförbara exporten med 33 procent från år 1992 till

1993.

Utförseln av krigsmateriel under år 1994 ökade med 11,1 procent eller

från 2 863 miljoner kronor år 1993 till 3 181 miljoner kronor år 1994.

Exporten av krigsmateriel för strid ökade med 10,8 procent eller från

1 216 miljoner kronor år 1993 till 1 347 miljoner kronor år 1994. För

övrig krigsmateriel uppgick uppgången i exporten till 11,4 procent

motsvarande en ökning från 1 647 miljoner kronor år 1993 till 1 834

miljoner kronor under år 1994. Räknat i fasta priser steg exporten med 7,5

procent år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid och för

övrig krigsmateriel var motsvarande tal en uppgång med 7,3 resp. 7,6

procent. En enskild affar med Singapore svarade för hela 18,3 procent av

den totala krigsmaterielexporten. Skr. 1994/95:183

Regeringen har under år 1994 beviljat utförseltillstånd för försäljning av

krigsmateriel till ett värde av 4 589 miljoner kronor, varav 2 072 miljoner

kronor avser krigsmateriel för strid och 2 517 miljoner kronor övrig

krigsmateriel. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 24,8 procent år

1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid uppgick

motsvarande värde till 2 072 miljoner kronor år 1994, vilket representerar

en ökning med 6,7 procent. För övrig krigsmateriel uppgick värdet av

beviljade uförseltillstånd till 2 517 miljoner kronor, vilket motsvarar en

nedgång med 39,5 procent jämfört med år 1993. Räknat i fasta priser

minskade värdet av beviljade tillstånd år 1994 med 27 procent. För

krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 3 procent, medan för

övrig krigsmateriel noterades en nedgång med 41 procent.

8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar

Förenta Nationernas generalförsamling antog i december 1991 en

resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över

konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre

konventionella vapen. Enligt vissa definitioner skall handeln med följande

sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt

artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och

robotar/robotlavetter.

Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella

vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med

försvarets myndigheter sammanställer Krigsmaterielinspektionen aktuella

uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas

till FN.

För FN-registrets andra år, 1993, lämnade 86 av FN:s då 184

medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) uppgifter om sin export

och import av de sju kategorierna tyngre vapen.

Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar

i världshandeln med aktuella tyngre vapensystem.

Skr. 1994/95:183

Förenta Nationernas register över konventionella vapen år 1993.

(Uppgifter för 1994 föreligger hösten 1995)

Varav Sverige

Antal

registrerade

vapenöverföringar

kalenderåret 1993

Export Import

Stridsvagnar

2 921

0

0

Pansrade stridsfordon

2 060

39‘

24 2

Grovt artilleri

386

0

0

Stridsflygplan

351

0

0

Attackhelikoptrar

117

0

0

Stridsfartyg

31

0

0

Missiler/lavetter

4 506

0

0

Sverige verkar på olika sätt for ökad rapportering till FN-registret och för

större öppenhet om vapentransfereringar. I Europeiska organisationens för

säkerhet och samarbete (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 53

länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a.

att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till

FN-registret förutses ff.o.m. i år att ske med övriga medlemmar av EU.

Som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område har sedan

1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten

överlämnats till FN i engelsk översättning. Få andra länder torde redovisa

sin vapenexport med motsvarande öppenhet och detaljeringsgrad.

9 Antipersonella landminor

Sverige har under 1994 innehaft ordförandeskapet för förberedelsearbetet

inför den planerade översynskonferensen hösten 1995 avseende 1980 års

konvention om särskilt inhumana vapen. Inom ramen för detta arbete

föreslog Sverige i augusti 1994 att i landmineprotokollet under

konventionen införa regler om ett totalförbud för antipersonella landminor.

lUtförsel av 13 pansarkarossbilar modell kp 42 till vardera Estland, Lettland och

Litauen som gåva under det s.k. suveränitetsstödet till dessa länder.

2lnförsel från Tyskland av 9 splitterskyddade trupptransportfordon MT-LB som

tidigare tillhört DDR och import av 15 hjulgående pansarskyttefordon SISU från

Finland för FN-tjänst.

Sverige har inte exporterat några minor av denna typ sedan slutet av Skr. 1994/95:183

1970-talet. Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.

I FN:s generalförsamling stod Sverige som medförslagsställare till en

resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av

antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att

snarast deklarera sådana moratorier.

Svensk krigsmaterielexport år 1994

Skr. 1994/95:183

Bilaga

1 Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer kontinuerligt marknadsföringen

och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd

att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring

185 företag, varav ca 35 är aktiva - är skyldiga att lämna redovisningar

i olika hänseenden till KMI. Dessa redovisningar, tillsammans med

uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras och

bearbetas inom KMI. I propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och

samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt

att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska

krigsmaterielexporten år 1994.

2 Beviljade utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan

1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt

utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter

reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det

första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom

inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för

försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var

tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avser leveranser under flera

kalenderår.

Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser

utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt far det

statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av

krigsmateriel pröva frågan om tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades

år 1994 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget motsvarar 96

% av det totala värdet av givna tillstånd.

10

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1987- Skr. 1994/95:183

1994 jämte antalet regeringsbeslut och dessas värde av det Bilaga

sammanlagda värdet av givna tillstånd.

År Värde Härav regeringsbeslut

mkr i

löpande priser

mkr

% av värdet

Antal

1987

5 383

5 320

99

285

1988

6 405

6 333

99

380

1989

7 247

7 100

98

312

1990

2 980

2 912

98

328

1991

2 559

2 511

98

350

1992

3 360

3 287

98

241

1993

6 105

5 916

97

368

1994

4 589

4 415

96

260

Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade

utförseltillstånd beräknat i fasta priser.

Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1987-1994 i

löpande priser och i 1968 års prisnivå 1 jämte den procentuella

volymändringen.

År

Värde i löpande

Värde i fasta

Ändring i fasta

priser

priser

priser i % jäm-

mkr

mkr

fort med före-

gående år

1987

5 383

1 194

+ 22

1988

6 405

1 366

+ 14

1989

7 247

1 455

+ 6

1990

2 980

578

- 60

1991

2 559

478

- 17

1992

3 360

628

+ 31

Summa KS

ÖK

Summa

KS

ÖK

Summa

KS

JÖK

1993

6 105 1 942

4 162

1 030

328

702

1994

4 589 2 072

2 517

749

338

411

-27

+3

-41

(-24,8%) (+6,7%) (-39,5%)

’Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

11

3 Faktiska leveranser

KMI:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad

materiel som redovisas av exportföretagen.

Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste

tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen

framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.

Under år 1994 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av

1 347 miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 834 miljoner kronor,

dvs. tillsammans 3 181 miljoner kronor. Jämfört med år 1993 ökade

exporten av krigsmateriel under år 1994 med 11,1 %. För krigsmateriel

för strid uppgick motsvarande tal till

+ 10,8 % och för övrig krigsmateriel till + 11,4 %.

Skr. 1994/95:183

Bilaga

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1985-1994

i löpande priser och 1968 års prisnivå 2 , m.m.

Är

Sveriges

totala

varuexport

(löp.priser)

mkr

Krigsmaterielexport

löpande

priser

mkr

andel av

varuexp.

%

fasta

priser

mkr

ändring

i fasta

priser

%

1985

259 985

2 137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3 243

1,22

746

+ 46,0

1987

281 433

4 427

1,57

981

+ 31,5

1988

304 782

6 155

2,02

1 313

+ 34,0

1989

332 580

6 005

1,81

1 206

- 8,1

1990

339 850

3 327

0,98

645

- 46,5

1991

332 779

2 705

0,81

505

- 21,7

1992

326 031

2 753

0,84

514

+ 1,8

Summa KS

ÖK

1993

388 290 3

2 863 1 216

1 647 0.74

483

-

Jämförelsevärde 1993

1 850

0.47

313

-33

1994

471 217 4

3 181 1 347

1 834 0,68

519

+7,5

(+11,1%) (+10,8%)

(+11,4%)

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1993 har i årets sammanställning

korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1993/94:237

om krigsmaterielexporten år 1993. Korrigeringen innebär ingen ändring av

uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

12

4 Preliminär uppgift för varuexporten under år 1994.

Skr. 1994/95:183

Krigsmaterielexporten utgjorde år 1993 ca 0,74 % av Sveriges totala Bilaga

varuexport. Motsvarande andelar for krigsmateriel för strid utgjorde 0,31

% och för övrig krigsmateriel 0,42 %. Denna andel sjönk under år 1994

till ca 0,68 %, varav 0,29 % utgjorde krigsmateriel för strid och 0,39 %

övrig krigsmateriel.

Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens

leveransdeklarationer till KMI, är den enda som på ett korrekt sätt

anknyter till krigsmateriellagstiftningen. I den allmänna

utrikeshandelstatistiken, som grundas på tullmyndigheternas uppgifter till

Statistiska centralbyrån, särskiljs inte krigsmateriel från civila produkter

annat än på några snävt avgränsade områden.

Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer

långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning

av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under

åren 1990-93, med en mindre uppgång under 1994.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna

värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt

från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att

givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera

kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den

minskning av beviljade utförseltillstånd som registrerats för år 1994 torde

i linje med detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik.

13

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor Skr. 1994/95:183

1993-1994 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden Bilaga

1994 1993

Krigsmateriel för strid

KS1

Finkalibriga eldrörsvapen

0

0

KS2

Kanoner, pansarvämsvapen

61

53

KS3

Ammunition

129

126

KS4

Robotar, raketer, torpeder, bomber

382

399

KS5

Eldledningsutrustning

119

535

KS6

ABC-stridsmedel

0

0

KS7

Krut och sprängämnen

76

74

KS8

Krigsfartyg

581

29

KS9

Stridsflygplan

0

0

K.S10

Stridsfordon

0

0

KS11

Riktade energivapen

0

0

SUMMA

1 347

1 216

Övrig krigsmateriel

ÖK21

Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m

1

1

ÖK22

Kanoner, pansarvämsvapen delar m.m.

69

97

ÖK23

Övningsammunition m.m.

157

161

ÖK24

Övningsraketer, röjningsutrustning m.m.

52

81

ÖK25

Spanings- och mätutrustning m.m

680

457

ÖK26

Skyddsmateriel m.m.

8

0

ÖK27

Krut- och sprängämneskomponenter

1

0

ÖK28

Fartyg för bevakning m.m.

27

88

ÖK29

Flygplan utformade for militärt bruk m.m.

151

137

ÖK30

Fordon utformade for militärt bruk m.m.

328

506

ÖK31

Riktade energivapen

0

0

ÖK32

Fortifikationer

0

0

ÖK33

Elektronisk utrustning for militärt bruk

33

14

ÖK34

Fotografisk och elektrooptisk utrustning

5

2

ÖK35

Övningsmedel

245

92

ÖK36

Tillverkningsutrustning

69

10

ÖK37

Programvara

7

0

SUMMA

1 834

1 647

Till den redovisning av exporten 1994 som framgår av tabell 4 kan

följande kommentarer göras beträffande vissa produktområden.

Inom grupperna ÖK21, KS2, ÖK22, KS3 och ÖK23 har utförseln till ca

50 % av värdet avsett pansarvämsvapen med ammunition och återstoden

luftvämskanoner med ammunition i första hand for fartygsbeväpning.

14

Inom grupperna KS4 och ÖK24 har över 80 % avsett pansarväms- och Skr. 1994/95:183

luftvämsrobotsystem. Bilaga

Inom grupperna KS5 och ÖK25 har utförseln varit fördelad med 50 %

på sikten för robotar och eldledningsystem för fartyg och med 50 % på

spaningssystem och komponenter. En stor del av de senare produkterna

utgjorde före år 1993 ej krigsmateriel.

Inom gruppen ÖK30 utgjordes utförseln huvudsakligen av fordon som

före år 1993 ej klassificerades som krigsmateriel.

4 Geografisk fördelning

Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av

krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden

kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens

fördelning på dels skilda regioner, dels skilda länder.

Den regionala sammanställningen ger vid handen att Norden och övriga

Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande

tendens. Västeuropa mottog år 1994 ca 42 % av den svenska

krigmaterielexporten.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av

värdet under åren 1990-1994

1990

1991

1992

1993

1994

Summa

KS ÖK Summa

KS

ÖK

Norden

27

46

45

35

34

36

18

10

24

Övriga

Västeuropa

25

35

23

31

44

21

24

23

25

Central- och

Östeuropa

0

0

0

0

0

0

0

0

0

Nordamerika

8

12

9

9

6

11

13

13

12

Latinamerika

1

0

1

1

3

0

1

1

1

Australien och

Nya Zeeland

1

0

17

9

12

7

6

2

9

Asien

37

6

5

14

0

24

38

51

28

Afrika

1

0

0

0

0

1

1

1

1

Antal länder

33

36

40

44

46

I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer.

I tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har

överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1992-1994. Under 1994

omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 46

länder. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd

har vidare meddelats utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 22

länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Australien, Belgien, Canada,

15

Danmark, Estland, Etiopien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Skr. 1994/95:183

Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen Schweiz, Spanien, Bilaga

Storbritannien,Tanzania, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.

Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så

att OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa,

Nordamerika och Australien, kommit att utgöra de helt dominerande

mottagarna av svensk krigsmateriel, under år 1994 motsvarande ca 61 %

av utförseln. Asiens andel av exporten ökade samtidigt kraftigt från 14 %

år 1993 till 38 % år 1994.

16

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1992-1994 Skr. 1994/95:183

fördelad på länder Bilaga

1994 1993 1992 5

KS ÖK Summa KS ÖK Summa

Amerikas Förenta

Stater

94,5

134,1

228,6

37,9

114,2

152,1

169,6

Australien

23,0

165,8

188,8

143,1

117,8

260,9

473,4

Bahrain

-

3,0

3,0

-

3,1

3,1

-

Belgien

38,6

4,3

42,9

160,2

5,4

165,5

94,4

Brasilien

6,8

4,8

11,6

23,3

4,4

27,6

9,6

Canada

87,6

77,2

164,8

37,9

63,7

101,6

67,0

Danmark

11,5

45,7

57,2

32,9

71,2

104,1

123,2

Finland

2,8

58,3

61,1

52,0

111,8

163,8

523,5

Frankrike

Förenade

0,6

42,6

43,2

1,6

24,6

26,2

H,1

Arabemiraten

15,5

15,5

0,2

0,2

-

Indien

158,4

158,4

-

42,2

42,2

6,1

Indonesien

11,7

0,8

12,5

-

0,6

0,6

4,0

Irland

0,5

0,5

-

2,7

2,7

0,1

Italien

1,6

2,6

4,2

9,9

5,1

15,1

7,8

Japan

-

18,7

18,7

0,4

15,3

15,7

26,4

Kina

-

4,2

4,2

Republiken Korea

5,4

5,4

1,7

1,7

Kuwait

-

8,0

8,0

31,9

31,9

-

Malaysia

33,3

90,5

123,8

48,1

48,1

64,9

Mexico

-

2,0

2,0

1,5

1,5

0,1

Nederländerna

1,3

12,0

13,3

0,1

32,7

32,8

132,9

Norge

113,5

349,0

462,5

334,9

409,3

744,3

589,5

Nya Zeeland

0,0

6,7

6,7

-

0,6

0,6

0,1

Oman

-

2,2

2,2

-

1,7

1,7

Pakistan

57,1

0,9

58,0

28,8

28,2

2,8

Ryssland

-

-

-

-

3,5

3,5

-

Schweiz

40,0

15,0

55,1

67,4

70,0

137,5

9.0

Singapore

580,6

155,2

735,8

3,7

139,1

142,8

21,4

Spanien

0,0

2,5

2,5

-

3,9

3,9

2,4

Storbritannien

2,1

226,1

228,2

6,8

116,9

123,7

51,3

Thailand

-

53,8

53,8

-

75,6

75,6

0,1

Tunisien

8,9

11,0

19,9

-

9,6

9,6

11,9

Turkiet

-

0,1

-

0,1

1,9

Förbundsrepubliken

Tyskland 4,5

72,2

76,7

51,9

48,5

100,4

37,9

Uruguay

2,0

2,0

8,6

-

8,6

11.0

Österrike 226,9

84,7

311,6

243,4

35,2

278,5

299,7

Övriga länder

1,6 6

1,6

0,3 7

1,5 8

1,8

2,2’

Förenta Nationerna 10

-

0,7

0,7

-

-

Summa

1 347 1 834 3 181 1 216 1 647 2 863 2 755

17

Skr. 1994/95:183

5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. Bilaga

Under år 1994 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt

utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Malaysia, Norge (två

tillstånd) och Storbritannien. Fem samarbetsavtal har granskats och

godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande

länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Indien och

Storbritannien (två tillstånd).

Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och

samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare

kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant

samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export.

Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler,

m.m. granskas därvid i detalj.

Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet

för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon

i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att

årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning

eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur

samarbetet bedrivs.

För år 1994 gäller att 16 företag redovisat sammanlagt 162 gällande

licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.

6 Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare far enligt

krigsmateriellagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom

landet utan regeringens tillstånd.

Under år 1994 har inget sådant tillstånd lämnats.

5 Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande krigsmaterielförteckning.

6 Andorra, Argentina, Bangladesh, Estland, Grekland, Island Mauritius, Namibia,

Nya Kaledonien, Polen, Saudiarabien och Ungern.

7 Polen.

8 Andorra, Botswana, Ghana, Island,Portugal, Saudiarabien och Ungern.

’ Andorra, Argentina, Grekland, Hongkong, Island, Mauritius, Namibia, Nepal,

Portugal, Tjeckoslovakien, Ungem och Venezuela.

l0 Ny mottagare.

18

7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt krigsmateriellagen skall foretag som har tillstånd att tillverka eller

tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i

utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,

marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.

För år 1994 gäller att sex foretag redovisat ägande i 22 utländska

rättssubjekt i 12 länder.

8 De exporterande företagen

186 foretag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 35 exporterade

sådan materiel under år 1994.

Det främsta exportföretaget under år 1994 var Bofors AB som svarade

för ca 779 miljoner kronor, eller 24,5 % av krigsmaterielexporten. Bofors

AB är sedan februari 1992 ett helägt dotterbolag till Celsius Industrier

AB. Härutöver exporterade sex företag för mer än 100 miljoner kronor,

nämligen CelsiusTech Systems AB, Ericsson Microwave Systems AB",

Hägglunds Vehicle AB, Karlskronavarvet AB, Saab Training Systems AB

och Scania CV AB.

Fem företag, nämligen Bofors Explosives AB, Kockums Submarine AB,

Norma Precision AB, Saab Instruments AB och Volvo Aero AB,

exporterade vardera för mellan 50 och 100 miljoner kronor.

Åtta företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa

var Bofors Carl Gustaf AB, Bofors LLAB AB, Bofors Underwater

Systems AB, CelsiusTech Electronics AB, FFV Aerotech AB, FMV, Saab

Missiles AB och Saab-Scania AB.

Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors

SA Marine AB, Ericsson Components AB, Flodins Filter AB och Åkers

Krutburk Protection AB.

Tillsammans svarade dessa 24 företag för nästan 100 % av den svenska

krigsmaterielexporten under år 1994.

"F.d. Ericsson Radar Electronics AB.

Skr. 1994/95:183

Bilaga

19

Skr. 1994/95:183

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,

Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1994.

gotab 48263, Stockholm 1995

20