Prop. 1995/96:122

Regeringens skrivelse

1995/96:122

Redogörelse för en överenskommelse om vissa

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för

år 1996

Skr.

1995/96:122

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 18 januari 1996

Ingvar Carlsson

Anna Hedborg

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Den 4 december 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårdshu-

vudmännen en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshu-

vudmännen m.m. för år 1996. Den har sin grund i den s.k. Dagmarre-

formen, som genomfördes år 1985.

Partema är överens om att inom ramen för det särskilda bidraget till

hälso- och sjukvård fortsätta utvecklingsarbetet med att finna former för

hälso- och sjukvården som svarar mot de äldres behov och önskemål

och att utvidga vårdgarantin.

En utvidgad vårdgaranti är ett centralt inslag i överenskommelsen.

Tillgängligheten till basal hälso- och sjukvård liksom till specialistbe-

dömning garanteras inom vissa angivna tidsramar. Dessutom skall vissa

patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar garanteras en i vårdprog-

ram preciserad vårdstandard. Diabetiker skall under år 1996 som första

patientgrupp erbjudas detta genom att vårdkontrakt upprättas mellan den

enskilde patienten och vårdgivaren.

Liksom föregående år lämnas särskild ersättning för medicinska reha-

biliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Medlen

bör i första hand beviljas mer, såväl innehållsmässigt som tidsmässigt,

omfattande projekt. För vaije projekt skall det också finnas en plan för

hur effekterna av projektverksamheten kan följas upp.

Vidare ökas den särskilda ersättningen för psykoterapeutiska behand-

lingsinsatser med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122

sker för att ytterligare öka tillgången till företrädesvis privat verksamma

legitimerade vårdgivare.

Jämfört med år 1995 fördubblas de medel som ställs till förfogande

för att stimulera viss handledning inom den offentliga hälso- och sjuk-

vården. Detta sker för att även naprapater, på motsvarande sätt som

sedan tidigare varit fallet för kiropraktorer, skall kunna få tillgång till

sådan handledd praktik som krävs för legitimering.

Genom överenskommelsen för år 1996 är också frågan om återregle-

ring från sjukvårdshuvudmännen av vissa vårdförmåner i internationella

förhållanden slutgiltigt reglerad.

Skr. 1995/96:122

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:122

1 Ärendet och dess beredning..........................4

2 Överenskommelsen för år 1996 i huvuddrag ..............4

2.1 Ersättningsbelopp .............................5

2.2 Bidrag till hälso- och sjukvård.....................5

2.3 Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlings-

insatser inom hälso- och sjukvården.................6

2.4 Ersättning till Handikappinstitutet ..................6

2.5 Psykoterapeutisk verksamhet......................7

2.6 Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer och

naprapater...................................7

2.6 Ersättning för SBU:s verksamhet...................7

3 Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer....................7

Bilaga 1 Överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårds-

huvudmännen m.m. för år 1996 ..................9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996 26

1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122

1 Ärendet och dess beredning

Skr. 1995/96:122

Den 4 december 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårds-

huvudmännen en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårds-

huvudmännen m.m. för år 1996. Denna redovisas i sin helhet i bilaga

till skrivelsen.

Överenskommelsen grundas i vissa avseenden på motsvarande över-

enskommelser om ersättningar för åren 1985 - 1995 till följd av den

s.k. Dagmarreformen, som genomfördes år 1985. Dessförinnan lämnade

staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal prestations- eller invånar-

relaterade ersättningar från sjukförsäkringen samt direkta statsbidrag för

den psykiatriska vården.

Sedan 1980-talets mitt har statsbidragssystemet till landstingen i viss

mån justerats och förändrats. Det samlade ersättningsbeloppet har där-

med successivt reducerats och uppgick år 1995 till 2 698 miljoner kro-

nor. Genom att ersättningen för sjukresor fr.o.m. år 1996 ingår i det

generella statsbidraget till landstingen uppgår ramen för detta år till

1 354 miljoner kronor.

Den 27 oktober 1995 träffade företrädare för staten och sjukvårdshu-

vudmännen en separat överenskommelse om återreglering av allmän

sjukvårdsersättning och särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvård för

åren 1994 och 1995 mot bakgrund av den fr.o.m. år 1994 införda för-

delningen av kostnadsansvaret för vissa vårdförmåner i internationella

förhållanden. Överenskommelsen innebär bl.a. att någon motsvarande

avräkning mot ersättning/statsbidrag i efterhand som skett för dessa

båda år inte skall göras för år 1996 utan att frågan regleras i den nu

aktuella överenskommelsen. Så har också skett och frågan om återregle-

ring av vissa vårdförmåner i internationella förhållanden är därmed slut-

giltigt reglerad.

Landstingsförbundet har genom en protokollsanteckning till överens-

kommelsen reserverat sig för eventuella effekter av den då pågående

arbetsmarknadskonflikten. Dess inverkan på väntetider kan innebära risk

för att delar av överenskommelsen inte kommer att kunna fullgöras. Om

så skulle bli fallet har Landstingsförbundet för avsikt att återkomma till

regeringen.

2 Överenskommelsen för år 1996 i huvuddrag

Utgiftsramen för år 1996 uppgår till sammanlagt 1 354 miljoner kronor.

Detta är, jämfört med föregående år, 1 344 miljoner kronor mindre

eftersom den tidigare ersättningen för sjukresor inordnats i det generella

statsbidraget till landstingen (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20,

rskr. 1994/95:448).

2.1 Ersättningsbelopp

Följande ersättningar skall länmas till sjukvårdshuvudmännen enligt

Skr. 1995/96:122

överenskommelsen för år 1996 (miljoner kronor).

1. Bidrag till hälso- och sjukvård 762,50

2. Särskild ersättning för rehabiliterings- och

behandlingsinsatser 435

3. Ersättning till Handikappinstitutet 51

4. Särskild ersättning för psykoterapeutisk

verksamhet 65

5. Särskild ersättning för informationsförsörjning

m.m. 21

6. Särskild ersättning för rikssjukvård för

HIV-smittade 7,25

7. Särskild ersättning för vissa patientöverföringar 0,75

8. Särskild ersättning för handledning av

kiropraktorer och naprapater 1

9. Ersättning för SBU:s verksamhet 10,50

1 354

2.2 Bidrag till hälso- och sjukvård

Bidraget till hälso- och sjukvård avses dels stimulera till fortsatt utveck-

lingsarbete hos sjukvårdshuvudmännen för att finna former för hälso-

och sjukvården som svarar mot äldre människors behov och önskemål,

dels underlätta för sjukvårdshuvudmännen att uppfylla överenskommel-

sen om en utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt. Därmed påbörjas en

process där den vårdgaranti, som gällt till utgången av 1995, successivt

förändras och utvecklas. Förändringen bör ske utifrån ett bredare hälso-

och sjukvårdspolitiskt ställningstagande och ge utrymme för angelägna

vårdprioriteringar, med hänsyn bl.a. till övervägandena i Prioriterings-

utredningens slutbetänkande.

Överenskommelsen om en utvidgad vårdgaranti innebär att alla i

Sverige bosatta garanteras en lättillgänglig hälso- och sjukvård. Den

enskilde skall kunna få kontakt med personal i primärvården samma

dag, träffa en läkare på denna vårdnivå inom åtta dagar och, efter re-

miss, få kontakt med specialistläkare inom fyra veckor.

År 1996 ingår den tidigare vårdgarantin i sin helhet i den nu utvidga-

de garantin. Den förändringsprocess som inleds från och med detta år

bör dock så småningom resultera i att den tidigare vårdgarantin blir

inaktuell genom att den ersätts av en garanti som tillgodoser alla pati-

entgruppers angelägna vårdbehov inom en rimlig tidsram samtidigt som

den enskildes ställning stärks.

En sådan omdaning förstärks genom att patienter med svåra kroniska

sjukdomar skall garanteras en viss vårdstandard genom att ett vårdkon-

trakt upprättas mellan patienten och vårdgivaren. I kontraktet anges bl.a.

vilka behandlingar som skall ges, med vilka intervaller och patientens

rätt till information inklusive vad man själv kan göra för att hantera sin

kroniska sjukdom. Vårdkontrakten skall utformas utifrån nationella

vårdprogram där vårdstandarden preciseras. Dessa utarbetas av Social-

styrelsen.

Överenskommelsen innebär att diabetiker som första patientgrupp skall

erbjudas en sådan garanti under år 1996.

2.3 Särskild ersättning för rehabiliterings- och

behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården

Den särskilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser

inom hälso- och sjukvården infördes år 1991. Av det ersättningsbelopp

på 435 miljoner kronor som anslogs för år 1995 avsattes två miljoner

kronor för en fristående utvärdering. Uppdraget, som efter anbudsför-

farande utfördes av Bohlin och Strömberg AB, redovisades i oktober

1995. Man anser bl.a. att syftet att sätta fokus på rehabiliteringsarbetet

har nåtts och att samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och försäk-

ringskassorna har förbättrats påtagligt.

Men det finns brister i uppföljningen av medlens effekter och erfaren-

hetsåterföringen. Det anses även vara en begränsning att medel bara kan

beviljas för ett år i taget. Utvärderingen utmynnar därför i en rekom-

mendation om att medel fortsättningsvis lämnas under en treårsperiod.

Vaije ansökan bör också innehålla en plan för projektets avlösning och

verksamhetens integrering i reguljär verksamhet.

Mot denna bakgrund är parterna överens om att den särskilda ersätt-

ningen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser skall

finnas kvar även för kommande år. Medel bör i första hand beviljas

mer, såväl innehållsmässigt som tidsmässigt, omfattande projekt. Reha-

bilitering av människor med psykiska störningar bör vara ett prioriterat

område, där en jämnare fördelning av medlen mellan olika åldersgrup-

per bör uppmärksammas. Det kan också finnas anledning att uppmärk-

samma rehabiliteringsinsatserna ur ett könsperspektiv.

2.4 Ersättning till Handikappinstitutet

Handikappinstitutets verksamhet finansieras sedan år 1991 via ett direkt

bidrag inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. I samband här-

med ändrades även institutets inriktning och verksamhet bl.a. genom att

institutets roll inom forskning och utveckling på hjälpmedelsområdet

ytterligare accentuerades. Parterna har enligt en särskild överenskom-

melse enats om att ersättningen till Handikappinstitutet för år 1996 skall

vara nominellt oförändrad jämfört med föregående år, dvs. 51 miljoner

kronor.

Ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel för den dagliga livsföringen

och hjälpmedel för vård och behandling var t.o.m. år 1991 i princip

samlat hos landstingen. Genom den s.k. Ädel-reformens genomförande

har dock även kommunerna fått ett ansvar för hjälpmedelsförsörjningen.

Regeringen och Landstingsförbundet har därför funnit att en översyn av

Skr. 1995/96:122

Handikappinstitutet bör genomföras. Regeringen har också den Skr. 1995/96:122

14 december 1995 beslutat om direktiv för en sådan översyn

(Dir. 1995:161). En särskild utredare tillkallas, vars huvuduppgift är att

pröva vilka förändringar som bör genomföras i fråga om Handikappin-

stitutets verksamhet, organisationsform och finansiering. Utredarens

förslag skall redovisas senast den 1 juni 1996.

2.5 Psykoterapeutisk verksamhet

Överenskommelsen för år 1995 innebar att den särskilda ersättningen

för psykoterapeutiska resurser utökades från 39,5 miljoner kronor år

1994 till 60 miljoner kronor. Landstingsförbundet har påtagit sig uppgif-

ten att senast den 15 mars 1996 redovisa hur dessa medel använts.

Medlen anses ha haft stor betydelse för att öka tillgången till psyko-

terapeutiska behandlingsinsatser till rimliga kostnader för den enskilde.

Ytterligare insatser bedöms dock vara önskvärda. Parterna är därför

överens om att ersättningen höjs till 65 miljoner kronor för år 1996.

2.6 Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer

och naprapater

Genom riksdagens beslut i juni 1994 har numera naprapater möjligheter

att söka yrkeslegitimation efter praktiktjänstgöring.

Parterna har kommit överens om att, jämfört med år 1995, fördubbla

de medel som ställs till förfogande för att stimulera viss handledning

inom den offentliga hälso- och sjukvården. Detta sker för att naprapater,

på motsvarande sätt som kiropraktorer, skall kunna få tillgång till sådan

handledd praktik som krävs för legitimering.

2.7 Ersättning för SBU:s verksamhet

En nyhet i 1995 års överenskommelse var att fem miljoner kronor av

utgiftsramen avsattes för att bidra till verksamheten vid Statens bered-

ning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

Parterna är överens om att denna verksamhet är betydelsefull för att

givna resurser inom hälso- och sjukvården skall kunna utnyttjas ratio-

nellt. De har därför enats om att avsätta 10,5 miljoner kronor av utgifts-

ramen för år 1996 för att bidra till SBU:s verksamhet och underlätta

implementeringen av resultaten.

3 Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer

Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter för pensio-

närer vid sjukhusvård från de allmänna försäkringskassorna till sjuk-

vårdshuvudmännen har varit föremål för en gemensam utredning i en-

lighet med överenskommelsen för år 1995.

1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 122

Överläggningarna i denna fråga är inte avslutade. Detta beror bl.a. på Skr. 1995/96:122

oklarheter vad gäller sjukvårdshuvudmännens möjligheter att - på mot-

svarande sätt som kommunerna - få tillgång till uppgifter i Riksförsäk-

ringsverkets register över allmänpension. Inriktningen är dock att slut-

föra överläggningarna under böljan av år 1996 och då om möjligt träffa

en särskild överenskommelse.

SOCIALDEPARTEMENTET

LANDSTINGSFÖRBUNDET

1995-12-04

Skr. 1995/96:122

Bilaga

Överenskommelse om vissa ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996

Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-

huvudmännen har överenskommelse träffats om ersättningar till sjuk-

vårdshuvudmännen under år 1996 och i vissa hänseenden planeringsan-

svar för åren 1997 och 1998. Den grundas i vissa avseenden på motsva-

rande överenskommelser under åren 1984 - 1994 om ersättningar för

åren 1985 t.o.m. 1995.

1 Nuvarande ersättningsbelopp

Följande ersättningar utges till sjukvårdshuvudmännen enligt nu gällan-

de överenskommelser för år 1995 enligt beslut av regeringen.

a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård med sammanlagt

625 milj. kr.

b) Rehabilitering för äldre och funktionshindrade med

150 mil. kr

c) Ersättning för sjukresor med 1 344 milj, kr

d) Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser

med 435 milj. kr.

e) Ersättning till Handikappinstitutet med 51 milj. kr.

f) Särskild ersättning för psykoterapeutiska resurser med

60 milj. kr.

g) Särskild ersättning för informationsförsörjning m.m. med

21 milj. kr.

h) Vissa särskilda ersättningar

- insatser på HIV/AIDS-området med högst 6,25 milj, kr

- överföring av vissa patienter till Finland med högst

0,25 milj, kr

- handledd praktiktjänstgöring av kiropraktorer med högst

0,5 milj. kr.

i) Ersättning till Statens beredning för utvärdering av medicinsk

metodik med 5 milj. kr.

Totalt lämnas till sjukvårdshuvudmännen ersättningar/bidrag till allmän Skr. 1995/96:122

sjukvård enligt punkterna a)-i) med 2 698 milj. kr. för år 1995. Bilaga

2 Utgångspunkter för överenskommelsen

Det ersättnings- och bidragssystem som nu gäller för hälso- och sjuk-

vården infördes den 1 januari 1985 genom den s.k. Dagmarreformen.

Dessförinnan lämnade staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal pres-

tations- eller invånarrelaterade ersättningar ur sjukförsäkringen samt

direkta statsbidrag avseende den psykiatriska vården. År 1984 var de

sammanlagda ersättningarna och bidragen ca 10 miljarder kronor och

åren 1985 och 1986 - enligt den första Dagmaröverenskommelsen mel-

lan staten och Landstingsförbundet - ca 11,3 miljarder kronor för

respektive år. De justeringar och förändringar som därefter successivt

genomförts i ersättningssystemen har medfört att det belopp som lämnas

till sjukvårdshuvudmännen inom ramen för Dagmaröverenskommelsen

för år 1995 uppgår till 2 698 milj. kr.

Motiven för systemomläggningen år 1985 var främst kopplade till det

övergripande mål som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

HSL - en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Med

Dagmarreformen eftersträvades också en minskad regional orättvisa och

en bättre regional fördelning av landets sjukvårdsresurser, en bättre sam-

ordning mellan offentlig och privat sjukvård, en förbättrad behovsan-

passning av resurserna, en ökad satsning på öppna vårdformer och på

förebyggande vård samt en lägre ökningstakt av statens kostnader för

hälso- och sjukvård bl.a. genom att begränsa expansionen inom privat

läkarvård.

Även om en mer samlad utvärdering av Dagmarreformens effekter inte

har gjorts är parterna överens om att de angivna syftena för Dagmar-

reformen har fortsatt giltighet och därför kan utgöra utgångspunkter för

en överenskommelse även för år 1996.

Företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen träffade den

27 oktober 1995 en överenskommelse om återreglering av allmän sjuk-

vårdsersättning och särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvård för åren

1994 och 1995. Överenskommelsen är en följd dels av den

principöverenskommelse som träffades den 20 oktober 1994 mellan

staten och Landstingsförbundet om fördelningen av kostnadsansvaret

mellan sjukförsäkringen och landstingen för vissa vårdförmåner i inter-

nationella förhållanden åren 1994 - 1995, dels överenskommelsen den

30 november 1994 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

m.m. för år 1995. Genom den sistnämnda överenskommelsen enades

parterna om att återregleringen skulle ske i samband med utbetalningen

av sjukreseersättning den 1 oktober 1995.

På grund av att dröjsmål uppstått i sjukvårdshuvudmännens och för-

säkringskassornas redovisning av erforderliga uppgifter kunde en åter-

regleringen inte ske som planerat utan denna skedde genom att vaije

10

sjukvårdshuvudman senast den 30 november till resp, försäkringskassa

återreglerade ett belopp som parterna genom överenskommelsen den 27

oktober enats om. Av den överenskommelsen följer också att parterna är

ense om att någon motsvarande avräkning mot ersättning/statsbidrag inte

skall företas i efterhand avseende år 1996 utan att den frågan får regle-

ras i överläggningarna om ersättningar m.m. för det året.

Mot denna bakgrund är parterna överens om att det särskilda statsbi-

draget fr.o.m. år 1996 inte skall täcka schabloniserad ersättning för

öppen konventionsvård samt att det till följd härav frigörs ett visst eko-

nomiskt utrymme som bör disponeras för andra åtaganden. Genom den-

na överenskommelse är parterna också ense om att frågan om åter-

reglering av vissa vårdförmåner i internationella förhållanden är slut-

giltigt reglerad.

På grund av att statsbidragssystemet för landstingen ändras fr.o.m. år

1996 och att ersättningen för sjukresor överförts till detta (prop.

1994/95:150) uppgår ramen för år 1996 till 1 354 milj. kr.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

3 Ersättningar för år 1996

Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård

De äldre i hälso- och sjukvården

Enligt Socialstyrelsens årsredovisning av Ädel-uppföljningen har rehabi-

literingsinsatserna för äldre utvecklats mycket positivt under det gångna

året. Den geriatriska verksamheten inriktas också i större utsträckning

mot att stödja den kommunala äldrevården. De särskilda stimulans-

bidragen till huvudmännen för rehabiliteringsinsatser - 150 milj. kr. av

utgiftsramen för år 1995 samt ytterligare 150 milj. kr. genom omdis-

ponering inom vissa anslagsposter avsedda för primärkommunal verk-

samhet - har således haft avsedd effekt. De har bidragit till att utveckla

verksamheten bl.a. genom att de båda huvudmännens resurser samord-

nats ekonomiskt och organisatoriskt.

En majoritet av de äldre har en positiv uppfattning om hälso- och

sjukvården. Den är också mer positiv bland dem som själva har erfaren-

heter av vården än bland dem som inte har självupplevda erfarenheter.

Men det finns kritiska synpunkter som berör såväl kvalitet som samord-

ningen mellan landstingens och kommunernas insatser. Kunskapen om

smärt- och ångestlindring måste förbättras och samarbetet mellan lands-

tingen och kommunerna utvidgas så att även kvalificerat medicinskt

stöd kan ges de äldre i deras hemmiljö och utan att de behöver läggas

in på sjukhus.

Informationsöverföringen mellan huvudmännen fungerar inte alltid till-

fredsställande. Brister i dessa avseenden kan bl.a. medföra oacceptabla

flyttningar mellan huvudmännen av patienter i livets slutskede. Social-

styrelsen avser att utarbeta såväl särskilda föreskrifter om informations-

11

överföring och samverkansrutiner som nya Allmänna råd om vård i

livets slutskede.

Parterna är överens om att fortsätta utvecklingsarbetet med att finna

former för hälso-och sjukvården som svarar mot de äldres behov och

önskemål.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

Vårdgaranti och vårdkontrakt

Den nuvarande vårdgarantin utformades år 1991 och i ett speciellt syfte

- att lösa vissa köproblem i vården. Uppföljning och utvärdering visar

att syftet i huvudsak har uppnåtts - köer och väntetider inom aktuella

vårdområden har förkortats. Det finns dock indikationer på att vänte-

tiderna inom några garantiområden ökar. Men väntetider som överstiger

garantitiden kan ha och har i många fall andra orsaker än brister i till-

gänglighet, t.ex. medicinska skäl eller att den enskilde själv föredrar att

skjuta fram en åtgärd i tiden antingen för att få tillfälle att få den utförd

av en speciell vårdgivare eller vid en för patienten lämpligare tidpunkt.

Den gällande vårdgarantin omfattar tydligt avgränsade åtgärder med

angivna indikationer för när en patient omfattas av garantin. Patientens

rättigheter i förhållande till garantin är också tydliga. Parterna är över-

ens om att tillgängligheten till hälso- och sjukvård bör förbättras för alla

patienter oavsett vilken sjukdom de lider av eller vilken behandling som

erfordras. Det är då enligt parterna angeläget att beakta, inte bara tiden

från att beslut om åtgärd fattats till att den de facto har utförts, utan

hela vårdkedjan, dvs. den tid som förlöper från det att en enskild person

först tar kontakt med hälso- och sjukvården/primärvården tills behand-

ling eller annan åtgärd vidtas. Det är också angeläget att i detta sam-

manhang ta ytterligare steg för att stärka patienternas ställning.

Dessa ambitioner tillsammans med de överväganden och förslag som

framförs i Prioriteringsutredningens betänkande, där bl.a. behoven hos

patienter med svåra kroniska sjukdomar lyfts fram, talar för att den nu-

varande vårdgarantin bör utvecklas. Förändringen bör ske utifrån ett

bredare hälso- och sjukvårdspolitiskt ställningstagande och ge utrymme

för angelägna vårdprioriteringar. Förändringen bör också ske successivt

med böljan år 1996.

Den process som inleds genom överenskommelsen för år 1996 bör så

småningom kunna resultera i att en vårdgaranti i den utformning den

haft t.o.m. år 1995 blir inaktuell genom att den ersätts av en garanti

som tillgodoser alla patientgruppers angelägna vårdbehov inom en rim-

lig tidsram samtidigt som den enskildes ställning stärks. Under ett över-

gångs- och uppbyggnadsskede kan det dock finnas anledning att bibe-

hålla den nuvarande vårdgarantin.

I En utvidgad vårdgaranti

Parterna är överens om

dels att den nuvarande vårdgarantin skall gälla även under år 1996,

dels att den för detta år utvidgas enligt följande:

12

- Tillgängligheten till basal hälso- och sjukvård i primärvården garan-

teras. Även patienter med icke akuta sjukdomstillstånd skall kunna få

kontakt med personal inom primärvården samma dag, som sådan

kontakt söks, antingen per telefon eller genom besök. Om en sådan

första kontakt sker med annan personal än läkare skall den patient,

som så önskar, erbjudas besök hos läkare inom åtta dagar. Kravet på

tillgänglighet i primärvården gäller inte veckoslut och helgdagar ut-

över den som ingår i den organiserade jourverksamheten.

- Patienter med remiss från primärvården och som inte sedan tidigare

har en klar diagnos skall inom fyra veckor från det att remissen nått

mottagaren få tid för ett första besök under förutsättning att det medi-

cinska tillståndet inte motiverar kortare väntetid. I övriga fall skall

besked om beräknad tidpunkt för första besök alltid lämnas inom en

vecka till berörd patient.

II. Vårdkontrakt

Patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar, som om de inte behand-

las leder till varaktig invaliditet eller för tidig död, bör garanteras en

fastställd vårdstandard. De patientgrupper som i första hand kan komma

i fråga är sådana där det finns en tydlig diagnos och konsensus om

adekvata behandlingsåtgärder. I sådana fall bör överenskommelser om

vård och behandling, s.k. vårdkontrakt, upprättas mellan den enskilde

patienten och vårdgivaren. Av dessa skall bl.a. framgå patientens rätt till

information om sin sjukdom, vilka vårdinsatser och inom vilka tidsin-

tervaller dessa skall ske liksom information om vad man som patient

själv kan göra för att hantera sin sjukdom.

Begreppen vårdinnehåll, vårdkvalitet och skälig väntetid, dvs. vård-

standard, definieras och anges i form av vårdprogram. Vårdprogram för

en särskild sjukdom eller diagnos bör innehålla specifika uppgifter om

diagnostik, behandling, prevention, rehabilitering och mätbara kvalitets-

indikatorer för den aktuella sjukdomen. Sådana program är därmed ett

viktigt instrument för att överenskommelser om vård och behandling

mellan en enskild patient och vårdgivaren - vårdkontrakt - skall kunna

upprättas.

Vårdprogram kan utarbetas såväl centralt, på nationell nivå, som lokalt

inom resp, landstingsområde. Lokala vårdprogram utarbetas av en sjuk-

vårdshuvudman eller flera i samverkan och tillämpas i enlighet med

sjukvårdshuvudmännens prioriteringar och bedömningar av sjukvårds-

behovet i sina respektive sjukvårdsområden. Programmen kan också

innehålla riktlinjer för hur vården skall organiseras, samverkan med

andra vårdgivare osv.

Nationella vårdprogram utarbetas av Socialstyrelsen efter samråd med

bl.a. företrädare för berörda brukarorganisationer och professioner. Inne-

hållet i dessa motsvarar det som tidigare nämnts och bygger på den

aktuella kunskap och samsyn som råder för aktuell diagnos och sjukdom

(state of art). Avsikten är också att de på central nivå framtagna vård-

Skr. 1995/96:122

Bilaga

13

programmen skall tillämpas i hela landet och utgöra grunden för att

patienter, var de än bor, skall få tillgång till jämförlig vårdkvalitet och

vårdinnehåll vid en allvarlig kronisk sjukdom. Sjukvårdshuvudmännen

kan och bör komplettera dessa vårdprogram med t.ex. riktlinjer för hur

vården för berörd patientgrupp bör organiseras m.m.

Utvecklingen när det gäller enskilda patienters möjligheter att teckna

vårdkontrakt med vårdgivaren bör ske successivt bl.a. med hänsyn till

den tid som krävs för att dels arbeta fram vårdprogram, dels att med

utgångspunkt från dessa utforma vårdkontrakt.

Parterna är överens om att det första nationella vårdprogrammet som

utarbetas skall avse diabetes. Ett sådant vårdprogram skall föreligga

senast under mars 1996. Parterna är också överens om att sjukvårdshu-

vudmännen under år 1996 skall erbjuda vaije patient som omfattas av

detta vårdprogram ett vårdkontrakt.

Parterna har också för avsikt att under år 1996 i samråd med Social-

styrelsen träffa en särskild överenskommelse om nationella vårdprogram

för ytterligare ett par patientgrupper med svåra och kroniska sjukdomar.

Dessa program skall kunna ligga till grund för en fortsatt utveckling av

vårdkontrakt mellan vårdgivarna och enskilda patienter. Överenskom-

melsen om för vilka ytterligare diagnoser/sjukdomar centrala vårdpro-

gram för skall ha träffats innan 1997 års förhandlingar mellan partema

inleds.

Partema är även överens om att i samband med överenskommelsen för

år 1997 redovisa sjukvårdshuvudmännens uppfattning och dittillsvarande

erfarenheter av införandet av vårdkontrakt och riktlinjer för tillgänglig-

het till hälso- och sjukvård. Landstingsförbundet har åtagit sig att följa

och redovisa utvecklingen. Partema avser också att gemensamt ut-

värdera och bedöma vilken effekt detta haft för den enskilde patienten.

Expertinsatser

Partema har funnit behov av att förtydliga innebörden av frågan om

vissa expertinsatser i överenskommelsen för innevarande år.

Partema har ett gemensamt intresse av att det finns en samsyn dem

emellan när det gäller utvecklings- och förändringsarbetet inom hälso-

och sjukvården. Strävandena att uppnå en sådan samsyn underlättas och

utvecklas bl.a. genom att personal hos sjukvårdshuvudmännen inom sina

specifika områden bidrar med sitt expertstöd i olika statliga organ och

aktiviteter. En sådan medverkan kan också bidra till personalens kompe-

tensutveckling. Personal engageras t.ex. i det statliga utredningsväsen-

det, Socialstyrelsens vetenskapliga råd och kvalitetsregister, olika refe-

rens- och arbetsgrupper, SPRI, HSS m.m. Uppdrag som dessa, som är

av mer tillfällig och kortvarig natur (någon dag i taget), skall anses ske

inom ramen för anställningen hos resp, sjukvårdshuvudman som därmed

kan stå för löne- och resekostnader, traktamenten m.m.

Partema är överens om att en del av beloppet för särskilt bidrag till

hälso- och sjukvård inbegriper ersättning för sjukvårdshuvudmännens

kostnader i samband med att personal deltar i sådana aktiviteter.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

14

Insatser, som kräver en längre och mer sammanhängande bortvaro från

den ordinarie arbetsplatsen omfattas däremot inte av överenskommelsen.

I fall, när berörd expert är tjänstledig eller motsvarande från sin ordi-

narie tjänst, lämnar uppdragsgivaren ersättning direkt till personen i

fråga alternativt till dennes arbetsgivare om experten fullgör uppdraget

utan att vara ledig och utan inkomstbortfall från sitt ordinarie arbete.

Rehabilitering och behandling

Fr.o.m. år 1991 har särskilda medel årligen avsatts inom ramen för er-

sättningarna från sjukförsäkringen för rehabiliterings- och behandlingsin-

satser inom hälso- och sjukvården. Det övergripande målet med medlen

har varit att öka kapaciteten inom området medicinsk rehabilitering för

att snabbare återföra människor i arbetslivet eller till ett aktivt liv i

övrigt. Medlen har av försäkringskassan utbetalts till sjukvårdshuvud-

mannen sedan kassan och huvudmannen kommit överens om medlens

användning för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvården

avseende nämnda område.

Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag årligen följt upp och

utvärderat medlens användning. Detta har skett i en arbetsgrupp med

företrädare för försäkringskassorna, Socialstyrelsen och Landstingsför-

bundet. Enligt verkets rapporter har nämnda mål i stor utsträckning

blivit tillgodosedda. Några djupare analyser om effekterna av medlens

användning vad gäller t.ex. påverkan på ohälsotalet har inte redovisats.

Av det ersättningsbelopp på 435 milj. kr. som anslogs för år 1995 av-

sattes två miljoner för en fristående utvärdering. Efter anbudsförfarande

fick Bohlin & Strömberg AB i uppdrag av Socialdepartementet att göra

denna utvärdering. Uppdraget redovisades i en rapport till departementet

den 2 oktober 1995. Av denna framgår bl.a. att medlen bidragit till

bättre hälsa till lägre kostnader för sjukvård och sjukförsäkring för dem

som berörts av verksamheten. Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen

och försäkringskassorna har påtagligt förbättrats och fokus satts på reha-

biliteringsarbetet. Medlen har efterhand målmedvetet utvecklats för detta

ändamål.

Däremot har enligt rapporten uppföljningen av effekterna av medlens

användning inte varit helt tillfredsställande delvis beroende på att tyd-

liga krav inte har formulerats. Sena centrala beslut om medlen har också

lett till att de lokala parterna fått alltför kort tid för att planera projek-

ten, vilket bl.a. kan ha bidragit till den svaga erfarenhetsåterföringen.

Utvärderingsrapporten utmynnar i en rekommendation om att medlen

fortsättningsvis lämnas under en treårsperiod och att man då tydliggör

krav och förväntningar samt att en avlösning planeras därefter bl.a.

enligt de riktlinjer som sjuk- och arbetsskadekommittén kommer fram

till.

Mot bakgrund av företagna utvärderingar har parterna gjort den be-

dömningen att särskild ersättning för medicinska rehabiliterings- och be-

handlingsinsatser skall finnas kvar för åren 1996, 1997 och 1998. Med-

len skall även fortsättningsvis användas i syfte att effektivisera den

Skr. 1995/96:122

Bilaga

15

medicinska rehabiliteringen för att snabbare återföra människor i arbets-

livet eller till ett aktivt liv i övrigt. I likhet med överenskommelsen för

år 1995 är partema ense om det angelägna i att medlen även år 1996 i

större omfattning skall inriktas mot rehabilitering av människor med

psykiska störningar samt med hänvisning till önskemålet om allmänt fö-

rbättrade rehabiliteringsinsatser för de äldre att en jämnare fördelning av

medlen sker mellan olika åldersgrupper. Det kan också finnas anledning

att rikta uppmärksamhet mot rehabiliteringsinsatser i ett könsperspektiv.

Liksom tidigare skall inte direkt ersättning för sjukvårdstjänster till

enskilda patienter kunna lämnas. Medel bör i första hand beviljas mer,

såväl innehållsmässigt som tidsmässigt, omfattande projekt. Partema vill

särskilt understryka vikten av att det för vaije projekt finns en faktisk

plan för att effekterna av medlens användning skall kunna följas upp.

Det är också angeläget att erfarenheterna från projekt som utfallit väl

delges andra sjukvårdshuvudmän och försäkringskassor. Hur detta lämp-

ligen skall ske är en fråga som de samverkande lokala partema bör lösa

tillsammans.

Under de närmaste åren förväntas förslag från sjuk- och arbetsskade-

kommittén och arbetsmarknadspolitiska kommittén vilka behandlar reha-

biliteringsområdet. Vidare kommer regeringen på riksdagens uppdrag att

lämna förslag om att utvidga försöksverksamheten med finansiell sam-

ordning till verksamhet där även arbetsmarknadsmyndigheterna ingår.

Mot denna bakgrund är partema överens om att under de närmaste åren

tillsammans pröva om det finns skäl att ersätta denna ursprungligen

temporära stimulans för medicinska rehabilitering- och behand-

lingsinsatser med ett långsiktigt system som stadigvarande stärker

drivkrafterna för sjukvårdshuvudmännen att uppmärksamma och priori-

tera insatser av betydelse för en bättre medicinsk rehabilitering och

lägre ohälsokostnader.

För år 1996 har partema enats om att ersättningsbeloppet skall vara

435 milj. kr. För åren 1997 och 1998 bestäms de slutgiltiga beloppen

senare, men partema är redan nu överens om att avsätta minst 250 resp.

150 milj. kr. av utgiftsramen vaije år för att slutförandet av mer lån-

gsiktiga projekt skall kunna säkerställas. Partema vill i anslutning härtill

särskilt understryka det angelägna i att välfungerande projektverksamhet

efter hand införlivas i sjukvårdshuvudmännens ordinarie verksamhet.

Psykoterapi

För att öka tillgången till psykoterapeutiska behandlingsinsatser till

rimliga kostnader för den enskilde har sedan år 1990 överenskommelser

träffats om särskilda medel för sådan verksamhet. I samband med

psykiatrireformens genomförande höjdes ersättningen från 39,5 milj. kr.

år 1994 till 60 milj. kr. år 1995.

Landstingsförbundet har tagit på sig uppgiften att redovisa hur 1995

års medel för denna verksamhet har använts. Detta skall i enlighet med

föregående års överenskommelse ske senast den 15 mars 1996.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

16

Parterna är överens om att ersättning skall lämnas med högst

65 milj. kr. för år 1996 för att ytterligare öka tillgången företrädesvis till

privat verksamma legitimerade vårdgivare

Informationsförsörjning

För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad

informationsförsöijning m.m. lämnas ersättning med sammanlagt 21

milj. kr. I denna summa ingår även kostnader för att hålla

kvalitetsregister. Parterna kommer under kommande år att fortsätta över-

synen av finansieringsformerna för olika kvalitetsregister, men är tills

vidare överens om att det är värdefullt att ansvaret delas mellan huvud-

männen och staten.

Praktiktjänstgöring för kiropraktorer och naprapater

Sedan några år tillbaka lämnas ersättning till sjukvårdshuvudmännen för

kiropraktorers praktiktjänstgöring inom den offentliga vården. Genom

riksdagens beslut i juni 1994 har numera även naprapater på motsvaran-

de sätt som kiropraktorer möjlighet att söka yrke slegitimation efter pr-

aktiktjänstgöring. Socialstyrelsen har i samråd med Landstingsförbundet

tagit fram riktlinjer för naprapaters praktiktjänstgöring. Parterna är över-

ens om att högst en milj, kr avsätts för stimulera handledning av kiro-

praktorer och naprapater inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för år 1996 skall enligt

ovanstående redovisning vara följande:

a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård lämnas med sammanlagt

762,5 milj. kr. Bidraget utbetalas av Socialstyrelsen med en tolftedel

för vaije månad i efterskott. Fördelningen mellan huvudmännen fram-

går av bilaga 2.

Under förutsättning att Socialstyrelsen senast den 15 mars 1996 redo-

visat vårdprogram för diabetes skall parterna, innan utbetalningen i

september månad 1996 sker, stämma av utvecklingen av arbetet med en

utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt. Detta förutsätter att sjukvårdshu-

vudmännen senast den 1 september 1996 till Socialstyrelsen redovisar

sina planer för att införa individuella vårdkontrakt mellan vårdgivare

och patienter. Av planerna skall det framgå vilken information som

lämnas patienterna, hur kontrakten utformats och hur kontrakttecknandet

skall ske. Planerna utgör grunden för fortsatt utbetalning av bidraget till

resp, sjukvårdshuvudman.

b) för rehabilitering och behandling lämnas ersättning med högst

435 milj. kr. Fördelningen av medlen skall ske enligt den sär-

skilda fördelningsmodell som baseras på det s.k. ohälsotalet och

invånarantalet. Fördelningen av denna ersättning mellan

Skr. 1995/96:122

Bilaga

17

sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga 3. Medlen i sin helhet

utbetalas av försäkringskassan efter det att en överenskommelse

träffats mellan kassan och huvudmannen om medlens användning.

c) För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning

med 51 milj. kr. enligt en separat överenskommelse mellan staten

och Landstingsförbundet. Ersättningen betalas ut av Riksförsäk-

ringsverket.

d) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången

på psykoterapeutiska behandlingsresurser utges särskild er-

sättning med sammanlagt 65 milj. kr. Ersättningen till sjukvårds-

huvudmännen lämnas dels med 500 000 kronor per huvudman,

dels med 5,90 kronor per invånare. Ersättningen utbetalas utan

särskild rekvisition av Socialstyrelsen.

e) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en bättre

informationsförsörjning m.m. lämnas ersättning med högst 21

milj. kr. Landstingsförbundet beslutar efter samråd med Social-

styrelsen om fördelning av medlen. Socialstyrelsen betalar ut er-

sättningen.

f) Vissa särskilda insatser

- insatser på HIV/AIDS-området med högst 7,25 milj, kr.,

- överföring av vissa patienter från Sverige till Finland med

högst 0,75 milj, kr.,

- handledd praktiktjänstgöring av kiropraktorer och naprapater

med högst 1,0 milj. kr.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

Socialstyrelsen betalar ut ersättningarna.

g) Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU,

verkar för ett rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso-

och sjukvården genom att utvärdera befintlig och ny medicinsk

metodik. För att bidra till SBU:s verksamhet och öka sjuk-

vårdshuvudmännens inflytande över inriktningen av verksamheten

och därmed underlätta implementeringen av resultaten, kom par-

terna för år 1995 överens om en ersättning till SBU på 5 milj. kr.

Parterna har enats om att för år 1996 avsätta 10,5 milj. kr. för

SBU:s verksamhet. Medlen skall också bidra till att göra det möj-

ligt för SBU att lämna ersättning för experter hos sjukvårdshuvu-

männen som engageras i SBU:s utvärderingsverksamhet. Parterna

är också ense om att minst motsvarande belopp bör vara en plane-

ringsram även för åren 1997 respektive 1998.

Utnyttjande och fördelning av utgiftsramen på 1 354 milj. kr.

för år 1996 enligt punkterna a) - g) framgår av bilaga 1.

18

4 Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer

Skr. 1995/96:122

Bilaga

Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter vid sjukhus-

vård för pensionärer från de allmänna försäkringskassorna till sjukvårds-

huvudmännen har - i enlighet med överenskommelsen för år 1995 -

varit föremål för en gemensam utredning. En arbetsgrupp, där även före-

trädare för Riksförsäkringsverket (RFV) ingått, har under sommaren

1995 redovisat ett principförslag till ett system för av giftsadministration

av sjukvårdshuvudmännen. Förslaget utmynnar i att den ändrade ord-

ningen bör träda i kraft den 1 januari 1997, alternativt den 1 oktober

1996.

Överläggningarna i denna fråga är inte slutförda, bl.a. beroende på att

klarhet inte kunnat nås i fråga om möjligheterna för sjukvårdshuvud-

männen att på motsvarande sätt som kommunerna få tillgång till upp-

gifter i RFV:s register över allmänpension. Inriktningen är därför att i

stället slutföra dessa överläggningar i böijan av år 1996, varvid en sär-

skild överenskommelse eventuellt kan träffas.

Om parterna kan enas om ett sådant överförande, inkl, den eko-

nomiska regleringen, förutsätter detta vissa ändringar i lagen (1962:381)

om allmän försäkring. Förslag om sådana ändringar avses i sådant fall

att föreläggas riksdagen i en proposition under våren 1996.

5 Utbetalningsregler

Bidrag enligt 3a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård utbetalas av

Socialstyrelsen med en tolftedel för vaije månad i efterskott. Parterna

skall ,innan utbetalningen i september månad 1996 sker, stämma av ut-

vecklingen av arbetet med en utvidgad vårdgaranti och vårdkontrakt.

Detta förutsätter att sjukvårdshuvudmännen senast den 1 september

1996 till Socialstyrelsen redovisar sina planer för att införa individuella

vårdkontrakt mellan vårdgivare och patient. En förutsättning för detta

arbete är att Socialstyrelsen senast den 15 mars 1996 redovisat vård-

program för diabetes.

Ersättning enligt 3b) Rehabiliterings- och behandlingsinsatser utges

efter särskild rekvisition av försäkringskassan.

Ersättning enligt 3 c) Handikappinstitutets verksamhet utbetalas utan

särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket.

Ersättningar enligt 3d) Psykoterapeutiska behandlingsinsatser, 3e)

Informationsförsörjning, 3f) Vissa särskilda insatser utbetalas av Social-

styrelsen när villkoren för respektive ersättning är uppfyllda.

Ersättning enligt 3g) för SBU.s verksamhet utbetalas i enlighet med

överenskommelse mellan Landstingsförbundet och SBU om medlens

användning.

Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av

regeringen och Landstingsförbundets styrelse. De författningsändringar

19

som behövs för genomförandet av överenskommelsen kommer att ut-

arbetas av Socialdepartementet.

Erforderliga tillämpningsansvisningar utarbetas av Riksförsäkringsver-

ket och Socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Vidare har

parterna träffat en särskild överenskommelse om finansieringen av

Handikappinstitutet för år 1996.

Skr. 1995/96:122

Bilaga

För staten För Landstingsförbundet

Lars Rekke Monica Sundström

20

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen

för år 1996.

Skr. 1995/96:122

Ändamål

Totalbelopp milj. kr.

1. Bidrag till hälso- och sjukvård

762,50

2. Särskild ersättning för rehabili-

terings- och behandlingsinsatser

435

3. Ersättning till Handikappinstitutet

51

4. Särskild ersättning för psyko-

terapeutisk verksamhet

65

5. Särskild ersättning för informations-

försörjning m.m.

21

6. Särskild ersättning till rikssjukvård för

HIV-smittade

7,25

7. Särskild ersättning för vissa patient-

överföringar

0,75

8. Särskild ersättning för handledning av

kiropraktorer och naprapater

1

9. Ersättning för SBU:s verksamhet

10,50

1354

21

Fördelning av särskilt bidrag till hälso- och sjukvård

för år 1996

Skr. 1995/96:122

Sj ukvårdshuvudman

Miljoner kronor

AB

182,0

C

16,2

D

27,7

E

23,5

F

17,7

G

10,2

H

13,8

K

16,3

L

16,6

M

32,1

N

15,2

0

18,1

P

25,4

R

15,8

S

30,4

T

15,6

U

14,8

w

31,0

X

30,8

Y

27,7

z

14,5

AC

27,7

BD

28,5

I

3,3

MM

38,0

OG

69,6

762,5

22

Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och Skr. 1995/96:122

behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården för år 1996

Sj ukvårdshuvudman

Miljoner kronor

AB

75

C

13

D

15

E

20

F

13

G

8

H

12

K

8

L

14

M

25

N

11

0

15

P

21

R

11

S

15

T

14

U

15

W

16

X

18

Y

14

Z

7

AC

15

BD

16

I

3

MM

15

OG

26

435

23

SOCIALDEPARTEMENTET

LANDSTINGSFÖRBUNDET

1995-12-04

Skr. 1995/96:122

Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om finansiering av

Handikappinstitutet år 1996

I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och

Landstingsförbundet om Handikappinstitutet har partema träffat följande

överenskommelse för år 1996.

1 För Handikappinstitutets finansiering har partema tillfört institutets fond 51 milj,

kr för 1996 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet med

överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till

sjukvårdshuvudmännen för år 1996. Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med

en tolftedel för vaije månad i efterskott.

2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras - med de undantag som

följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse för verksamheten i enlighet

med institutets stadgar.

Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om

utredningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag.

3 Från institutets fond skall utbetalas 5 500 000 kr för år 1996 till

Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolags (SUB) verksamhet.

4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1996 avdelas

4 000 000 kr att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera

tillverkningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att

etablera produktion på gängse villkor. Medlen far även användas som förlustgaranti.

Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom förlustgaranti i

samband med beställningar av hjälpmedel. Erforderliga avtal för genomförande härav

skall tecknas av SUB i nära samarbete med institutet.

Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och

Landstingsförbundets styrelse.

24

LANDSTINGS

förbundet

Skr. 1995/96:122

Protokollsanteckning den 1 december 1996

Landstingsförbundet får för sin del meddela art förbundet beträffande denna

överenskommelse nödgas göra följande reservation.

Den pågående arbetsmarknadskonfliktens effekter på hälso- och sjukvårdsområ-

det kan för närvarande inte överblickas när det gäller väntetider. På grund härav

finns det en risk för att delar av överenskommelsen inte kommer att kunna full-

göras. Skulle detta bli fallet avser Landstingsförbundet att återkomma till rege-

ringen.

C:\ULF.WINWORD\PROTANT.DOC

FSDf UTION Of COUNTY COUNCIL5 FROVIN2IALLAN JTAGSVfRiAND FiOiRAliON DsSCOnSEILSGlNlRAU*

FOSTACRESS-SQX73491. 5- 07 26 5TOCCHOIM. 5W:3EN 0!<OKSAO«$S: HORNSGATAN22 • '!LEfON: 08-702 <3CO "ELEfAX. CS-702 4S90

PO5TGI8C: 25 21’9-3 ■ 3ANKGIRO: 334-1136

25

Socialdepartementet

Skr. 1995/96:122

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 1996

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,

Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,

Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hedborg

Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:122 Redogörelse för en

överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

för år 1996

26

gotab 49471, Stockholm 1996