Prop. 1995/96:13

Regeringens skrivelse

1995/96:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1994

Skr.

1995/96:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 5 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet under år 1994. I redovisningen ingår bl.a. en

sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning

av fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt

regeringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94: s verksamhet

under år 1994.

1 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 13

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:13

1 Inledning ................................3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m..........3

2.1 Historik.............................3

2.2 Regeländringar.........................4

2.3 Pensionsreformen .......................4

3 Sammanställning av årsredovisningarna ..............5

3.1 Bakgrund och grundläggande termer............5

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år .

1994 ...............................6

3.3 AP-fondens samlade resultat.................7

3.4 Resultaten i fondstyrelserna ................10

4 Utvärdering..............................12

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas

resultatuppföljning......................12

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppföljning......................15

4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat . 16

5 Fond 92-94 .............................. 22

6 Fastställande av balansräkning...................23

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna .......

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen ............

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen.............

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92 .................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1995/96:13

Regeringen skall årligen göra en sammanställning av de fem fondstyrel-

sernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas förvaltning av

fondkapitalet enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente for Allmänna

pensionsfonden (AP-fondsreglementet).

I likhet med de senaste två årens skrivelser lämnar regeringen även en

redogörelse för awecklingsstyrelsens (Fond 92-94: s) verksamhet och

överlämnar dess verksamhetsberättelse till riksdagen.

De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovis-

ningar för år 1994 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har fondsty-

relserna överlämnat en egen utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen

(resultatuppföljning). Dessa utvärderingar, vars omfattning varierar

mellan fondstyrelserna, har sin utgångspunkt i de närmare mål för place-

ringsverksamheten som resp, styrelse har fästställt.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna

pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och i avsnitt

3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt

4 en sammanfattning av resultatuppföljningarna samt regeringens utvärde-

ring av medelsförvaltningen. Fond 92-94 redovisas separat under

avsnitt 5.

Som i förra årets skrivelse presenteras fondstyrelsernas resultat relativt

översiktligt i avsnitt 3. En mer detaljerad information kan erhållas genom

de årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

Medelsförvaltningen inom AP-fonden handhas av fem fondstyrelser.

Deras verksamhet regleras i AP-fondsreglementet. Första-tredje fondsty-

relserna har sedan AP-fondens tillkomst år 1960 haft ett gemensamt

kansli som sköter förvaltningen. Fjärde och femte fondstyrelserna, som

tillkom år 1974 resp. 1988, har var sin förvaltning.

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspen-

sion. Trots att 1960 års pensionsreform formades som ett fördelnings-

system (dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den aktiva

befolkningens inkomster under samma år) fann man motiverat att en

betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett

samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels

ett behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader

mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter inleddes

år 1960 delades förvaltningen mellan första, andra och tredje fondstyrel-

serna. Fondstyrelserna skulle enligt lagen huvudsakligen placera medlen

i svenska räntebärande värdepapper. Förutom förvaltningen fick styrelser-

na i uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av Skr. 1995/96:13

ATP-pensionerna inkl, kostnaderna för administrationen av ATP-

systemet.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till

att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden

inrättades de fjärde och femte fondstyrelserna.

Vid halvårsskiftet 1993 genomfördes ett flertal förändringar i AP-

fondsreglementet av betydelse för denna skrivelses utformning. Bland

annat infördes enklare och mer generella placeringsregler för första-tredje

fondstyrelserna. Även rambestämmelserna som anger målen för

styrelsernas förvaltning ändrades genom att kraven på långsiktigt hög av-

kastning med iakttagande av riskspridning renodlades för samtliga

styrelser. För första-tredje fondstyrelserna ställs därutöver krav på

tillfredställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet. När det

gäller frågan om utvärdering och redovisning av förvaltningen infördes

en skyldighet för styrelserna att fastställa närmare mål för sin placerings-

verksamhet. Med utgångspunkt i dessa målformuleringar skall fondstyrel-

serna utvärdera sin egen förvaltning. Beträffande årsredovisningarna

infördes en uttrycklig bestämmelse om att dessa skall upprättas med

iakttagande av god redovisningssed samtidigt som skyldigheten att

redovisa efter reala principer togs bort.

2.2 Regeländringar

Under året har endast smärre ändringar gjorts i AP-fondsreglementet

avseende medelstilldelningen till första-tredje fondstyrelserna. Ändringar-

na sammanhänger med förändringarna i finansieringen av det allmänna

pensionssystemet (se prop. 1994/95:41).

Härutöver har övergångsbestämmelserna som reglerar Fond 92-94: s

verksamhet ändrats och genom lag getts fortsatt giltighet (se prop.

1994/95:150).

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande

(SOU 1994:20). Regeringen lade under våren fram ett förslag till ett

reformerat pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250).

Riktlinjerna antogs av riksdagen. I propositionen utstakas en genom-

gripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till

att göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och

demografiska utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sambandet för

den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer

robust än dagens system.

I det nya pensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter -

16,5 procentenheter - användas till att finansiera utgående pensioner

inom ramen för ett fördelningssystem. Om det uppkommer överskott i Skr. 1995/96:13

denna del skall detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall

underskott även fortsättningsvis finansieras ur fonden. AP-fonden

kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom

fördelningssystemet. Den resterande delen av inbetalda avgifter - 2

procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv. Regering-

en har under året tillsatt en utredning som bl.a. skall föreslå hur för-

valtningen av premiereserven skall organiseras.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har bl.a. till uppgift att förvalta de medel som bidrar till

finansieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvalt-

ningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-

gångarna. För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förval-

tas så att de ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på

tillfredsställande betalningsberedskap, god riskspridning och betryggande

säkerhet tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera med-

len så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning till-

godoses. Det åligger fondstyrelserna att årligen lämna en egen utvärde-

ring av verksamheten till regeringen. Regeringen skall sammanställa

fondstyrelsernas resultat och sammanfatta och granska utvärderingarna

samt lämna en egen bedömning av verksamheten till riksdagen.

Som nämnts i inledningen skapades AP-fonden dels för att kompensera

en nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för

att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet.

Kraven på buffertfunktionen har har till följd av de växande underskotten

i ATP-systemet under senare år blivit allt större men har hittills klarats

med den löpande direktavkastningen. Denna utgörs av summan av alla

inkomsträntor och övriga räntor som kommer fonden till del under ett år.

Det sparande som sker i AP-fonden är beroende av hur väl fondstyrelser-

na klarar av att förvalta tillgångarna. Pensionsutbetalningama i fondsyste-

met överstiger numera avgiftsinkomsterna varför endast avkastningen på

kapitalet kan sägas bidra till sparandet i ekonomin, under förutsättning att

det överstiger avgiftsunderskottet.

Avkastningen på kapitalet kan jämföras med avkastningen på de mark-

nader de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av för-

valtningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare

presterat. Vid jämförelser och utvärdering bör man utgå ifrån det

marknadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen

samt realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet.

Resultatet ger således en aktuell bild av fondens verkliga värdeförändring

under året.

Det som i andra sammanhang brukar betecknas som eget kapital be- Skr. 1995/96:13

nämns här fondkapital. Fondkapitalet består av nettot av inbetalda

pensionsavgifter och pensionsutbetalningar och de ackumulerade över-

skotten/underskotten i placeringsverksamheten.

Utvärderingens utgångspunkt bör vara att särskilt studera avkastningen

på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att förvalta. Ett sätt att

mäta avkastningen är att ställa det marknadsvärderade resultatet i relation

till fondkapitalet vid årets böljan. Ett relevant avkastningsmått erhålls då

på de medel resp, fondstyrelse förvaltar. En marknadsvärdering av

tillgångarna medför att resultatet på kort sikt kan påverkas kraftigt men

sett över en längre period utjämnas dessa fluktuationer.

Utvärderingen måste ta hänsyn till de omvärldsfäktorer och restriktio-

ner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan förvaltningen

av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar realt beroende

på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra sidan kan

avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av kapitalet utan

att förvaltningen gått bra, vid en jämförelse med utvecklingen för

relevanta index.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1994

AP-fondens resultat är starkt beroende av utvecklingen på ränte-, aktie-

och fastighetsmarknaderna. En kort summering av utvecklingen på dessa

marknader ges innan sammanställningen över fondstyrelsernas förvaltning

tar vid.

Under år 1994 var utvecklingen på de finansiella marknaderna i många

avseenden den motsatta jämfört med 1993. En kraftig räntenedgång och

starkt stigande börskurser under år 1993 förbyttes i en kraftig ränteupp-

gång och måttligt stigande aktiekurser under år 1994.

Ränteuppgången år 1994 böljade med att den amerikanska central-

banken (Federal Reserve Bank) i februari höjde styrräntan vilket ome-

delbart gav effekter på den långa räntan. Styrräntan kom att höjas sex

gånger under året vilket drev upp räntenivåerna i både USA och Europa.

Under senare år har det visat sig att samvariationen mellan industrilän-

dernas långa räntor har ökat. En följd av detta är att ränteuppgången i

USA påverkade de tyska räntorna som i sin tur har stor betydelse för rän-

teutvecklingen i övriga Europa genom D-markens dominerande ställning

bland Europas valutor.

I Sverige steg räntorna med ca 4 procentenheter. I jämförelse med

andra länder är det en mycket kraftig uppgång. Räntedifferensen mot den

tyska räntan steg från historiskt låga 1 procentenhet till ca 3,5 pro-

centenheter. För en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas karaktär med

stora andelar räntebärande tillgångar innebär en sådan utveckling att stora

negativa värdeförändringar uppstår, eftersom värdet på dess tillgångar

sjunker i takt med att räntorna stiger. A andra sidan nyinvesteras till-

gångar till högre räntenivåer vilket kan ge god avkastning på sikt.

Fastighetsmarknaden har under några år haft stora problem som Skr. 1995/96:13

resulterat i betydande förluster för kreditinstituten. Uppgången i fastig-

hetspriserna var exceptionell under andra hälften av 1980-talet. En lägre

inflation och högre realräntor tillsammans med en svag konjunktur gjorde

att priserna böljade sjunka tillbaka kraftigt år 1991. Sedan dess har

tendensen för priserna varit vikande. Först under år 1994 kan marknaden

sägas ha böijat stabiliseras och i vissa områden har t.o.m en viss ökning

av prisnivån noterats. Det kan emellertid dröja ytterligare en tid innan

marknaden kan sägas vara helt återställd. Bankerna har som en följd av

fastighetskrisen dragit på sig stora fästighetsinnehav som inte är långsikti-

ga. Detta kan skapa ett utbudstryck under de kommande åren. Första-

tredje fondstyrelserna har investerat stora belopp i fastigheter under 1990-

talet och blivit en av Sveriges största fastighetsförvaltare.

Fjärde och femte fondstyrelserna har tillsammans ca 40 miljarder

kronor i aktier. Merparten är investerat på den svenska börsen men

fondstyrelserna har innehav i de flesta större industriländerna. På Stock-

holmsbörsen steg Veckans Affärers totalindex med 5 % medan världsin-

dex i stort sett var oförändrat under året. Den relativt sett goda ut-

vecklingen i Sverige beror i huvudsak på den svaga kronkursen vilket

drivit upp vinsterna i många av de indextunga exportbolagen. Däremot

har utvecklingen inte varit lika gynnsam för branscherna bank och för-

säkring. De har i allmänhet stora portföljer med obligationer, ökade

finansieringskostnader och sämre väideutveckling för fastighetsinnehaven

vilket drar ned resultatet när räntorna stiger.

3.3 AP-fondens samlade resultat

I det följande redovisas en sammanställning av vaije fondstyrelses

resultat, tillgångar, placeringar och avkastning. Det ger en överskådlig

bild av hela AP-fondens samlade tillgångar. AP-fonden har drygt 90 %

av tillgångarna investerade i tillgångsslag som är direkt beroende av rän-

teutvecklingen. De höjda marknadsräntorna under år 1994 innebar därför

att marknadsvärdet på de räntebärande tillgångarna minskade med 7 %.

Aktiedelen av AP-fondens tillgångar utvecklade sig däremot bättre än den

räntebärande delen eftersom utvecklingen på börskurserna var mer

gynnsam. Det påverkar emellertid inte fondens totala avkastning i särskilt

stor grad eftersom aktiedelen utgör endast en mindre del av fondens

kapital (ca 7 %).

Det marknadsvärderade resultatet under år 1994 uppgick till 2,6

miljarder kronor. Det är drygt 90 miljarder kronor sämre än föregående

år. Även årets resultat, dvs. direktavkastningen minus omkostnader och

värdeförändringar enligt lägsta värdets princip, minskade kraftigt. De

stora svängningarna i resultatet beror främst på att under år 1993 var

omständigheterna, med fallande räntor på 3 procentenheter och en ökning

av Veckans Affärers totalindex på 54 %, lika gynnsamma ur AP-fondens

synvinkel som de var ogynnsamma under år 1994. Historiskt har sväng-

ningama från år till år inte varit lika stora. Resultatet av fondens Skr. 1995/96:13

utveckling bör därför bl.a. ses på några års sikt.

Avkastningen, beräknad som en andel av fondkapitalet vid årets början,

var under året 0,4 % inkl, icke realiserade värdeförändringar.

Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden

1994

1993

1992

Årets resultat

36 319

59 167

51 153

Ej realiserade kursvinster/

förluster

-33 737

35 631

7 526

Marknadsvärderat resultat

2 582

94 798

58 679

Fondkapital

562 436

586 044

512 316

Avkastning

0,4 %

18,5 %

8,3 %

AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 562

miljarder kronor. Det förvaltas till 92 % av första-tredje fondstyrelserna

och till 7 resp. 1 % av de fjärde och femte styrelserna. Kapitalets storlek

påverkas av vilka medel som tillförs fonden och av avkastningen. Endast

det senare kan påverkas av fondstyrelserna själva. Sedan år 1991 har

fonden haft ett underskott i tillförda medel, dvs. pensionsutbetalningama

har överstigit pensionsavgifterna. Under året var avgiftsunderskottet 26

miljarder kronor. Trots de senare årens avgiftsunderskott har emellertid

fonden fram t.o.m. år 1993 ökat i värde tack vare att avkastningen har

överstigit underskottet. Under år 1994 minskade dock fondkapitalet med

24 miljarder kronor vid en marknadsvärdering av tillgångarna. Av-

giftsunderskottet täcktes dock även i år av avkastningen, eftersom fond-

kapitalet minskade mindre än storleken på avgiftsunderskottet. Sedan år

1990 har kapitalet ökat med 155 miljarder kronor eller 38 %. Kompensa-

tion för inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan början av

1980-talet.

Skr. 1995/96:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1970-1993

Marknadsvärde, mdkr

Första-tredje

fondstyrelserna

1970

1980

1990

1993

1994

Avkastning

2,0

10,4

45,5

82,6

-0,1

Tillskjutet kapital

Avgifter

6,1

22,2

77,7

81,0

82,7

Pensionsutbetalningar

-1,2

-19,0

-77,4

-101,4

-108,4

Överföring netto

från/till delfonder

1,1

0,4

-1,4

Administrationskostnader

-0,1

0,2

-0,5

-0,6

-0,5

Summa tillskjutet kapital

4,8

3,0

0,9

-20,6

-27,6

Tillväxt i fondkapital

6,8

13,4

46,3

62,0

-27,7

Fondkapital

35,9

145,3

386,8

545,8

518,0

Övriga fondstyrelser

Realt fondkapital

4:e fondstyrelsen

1,4*

19,2

35,9

39,2

5:e fondstyrelsen

1,6

4,5

5,4

Summa samtliga fondstyrelser

146,7

407,6

586,2

562,6

*Bokfört värde

AP-fondens placeringar

Sammansättningen av AP-fondens placeringar förändrades under året.

Värdeminskningen på obligationsportföljen gjorde att dess andel av de

totala tillgångarna minskade. Andelen aktier ökade till följd av att värdet

på aktierna steg och att fjärde och femte fondstyrelserna fick ökad

tilldelning av grundkapital vilket investeras i aktier. Första-tredje

fondstyrelserna gjorde under året stora investeringar i fastigheter. Värdet

på fastigheterna och aktier i fastighetsbolag var vid årsskiftet 14 miljarder

kronor, en ökning till följd av nettoinvesteringar med 5 miljarder kronor

från föregående år.

Endast första-tredje fondstyrelserna får placera i fastigheter. Enligt AP-

fondsreglementet får de placera upp till 5 % av tillgångarnas mark-

nadsvärde i detta tillgångsslag. Beräknat utifrån marknadsvärdet var

2,6 % av deras tillgångar placerat i fastigheter vid utgången av året.

Andelen reala lån och direktlån ökade något till följd av nettoinvestering-

ar i dessa tillgångsslag. Andelen placeringar i valuta för AP-fonden i dess

helhet utgör mindre än 1 % av tillgångarna. Andelen ökade emellertid

under året på grund av att första-tredje fondstyrelserna gjorde sina första

investeringar i utländska värdepapper. För de övriga fondstyrelserna var

utlandsinnehaven i stort sett oförändrade. Samtliga fondstyrelser får

investera 10 % av sitt kapital i utländska tillgångar.

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser

Marknadsvärde mkr

1994-

12-31

1993-

12-31

Räntebärande placeringar

478 094

84,9 %

513 593

87,4 %

Direktlån

15 939

2,8 %

15 010

2,6 %

Reala lån

14 097

2,5 %

12 846

2,2 %

Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.

41 522

7,4 %

37 265

6,3 %

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

13 790

2,4 %

8 682

1,5 %

Summa placeringar

563 442

100 %

587 396

100 %

Varav i valuta

4 483

1 508

Under året gav placeringarna på penning- och obligationsmarknaderna

och placeringarna i reala lån en negativ avkastning. Aktiedelen hade en

bättre utveckling med en avkastning på 6,7 %. Fastigheter, inkl, aktier

i fastighetsbolag, hade en direktavkastning på 7 % och en värdetillväxt

på 6 %. Således var totalavkastningen för placeringsaltemativet fastig-

heter 13 % under året. Avkastningen på direktlån var 4,1 %. Place-

ringskategorin fastigheter hade den högsta avkastningen i år på grund av

att värdema på fastigheter kunde skrivas upp. Sett över en längre period

har dock fastigheterna haft en negativ avkastning beroende på stora ned-

skrivningar av innehavet under föregående år. Aktier hade i jämförelse

med räntebärande tillgångar ett bra år.

Tabell 4 Avkastning på AP-fondens tillgångsslag

1994

1993

Räntebärande

placeringar

-0,3 %

17,9 %

Direktlån

4,1 %

13,8 %

Reala lån

-1,9 %

9,5 %

Aktier, konvertibla

skuldebrev m.m.

6,7 %

42,8 %

Fastigheter, aktier

i fastighetsbolag

13,0 %

-1,7 %

3.4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

Arets resultat, dvs. direktavkastning på 51 miljarder kronor minus ned-

skrivningar om 16 miljarder kronor (till följd av lägsta värdets princip)

var 35 miljarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet för första-

tredje fondstyrelserna år 1994 var - inkl, orealiserade förluster - minus

128 miljoner kronor, vilket innebär en dramatisk minskning av resultatet

från drygt 82 miljarder kronor jämfört med föregående år. Resultat-

minskningen beror i huvudsak på att obligationsportföljen minskade i

värde. Den nominella avkastningen på fondkapitalet var 0,0 % (17,1 %)

Skr. 1995/96:13

10

och den reala avkastningen uppgick till -2,3 % (12,7 %). Den reala av-

kastningen erhålls genom att nominella avkastningen justeras med hänsyn

till utvecklingen av konsumentprisindex.

Tabell 5 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna

1994

1993

Årets resultat

34 803

57 637

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

-34 931

24 949

Marknadsvärderat resultat

-128

82 586

Fondkapital

517 902

545 635

Avkastning

0,0 %

17,1 %

Konsumentprisindex förändring*

2,3 %

3,9 %

Real avkastning

-2,3 %

12,7 %

*Dec-Dec

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att på aktiemarknaden

placera pensionsmedel som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelser-

na. De tilldelade medlen uppgår maximalt till 1 % av det sammanlagda

anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar. Vid årsskiftet motsvarade det 5,1 miljarder kronor. De rekvirerade

beloppen benämns grundkapital. Det sammanlagda grundkapitalet

(summan av rekvirerade medel) i fjärde och femte fondstyrelserna uppgår

för närvarande till 5 resp. 4 miljarder kronor. Senaste ökningen av

grundkapitalet för fjärde och femte fondstyrelsen skedde i böljan av året

med 1 000 resp. 800 miljoner kronor. Avkastningskravet på fjärde och

femte fondstyrelserna är att de årligen skall leverera 3 % av det reala

grundkapitalet till första-tredje fondstyrelserna. Realt grundkapital

erhålles genom uppindexering och uppgår numera till 9,7 resp. 4,6

miljarder kronor. I år överförs således 264 resp. 122 miljoner kronor till

dessa fondstyrelser. Avkastningen inom resp, fondstyrelse täcker väl det

ålagda avkastningskravet.

Årets resultat, dvs. aktieutdelningar, ränteintäkter och nettot av

aktieförsäljningar minus omkostnader och förändring i nedskrivningsbe-

hov, i fjärde fondstyrelsen var knappt 1,2 (1,4) miljarder kronor.

Försämringen från fjolårets resultat beror främst på minskade realisa-

tionsvinster. Även om man till resultatet lägger förändringen av de icke

realiserade vinsterna försämrades resultatet från föregående år. Icke real-

iserade värdeökningar under året var 1,3 (9,6) miljarder kronor. Det

marknadsvärderade resultatet var således 2,5 miljarder kronor vilket är

en försämring med 8,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Detta avspeglar, i jämförelse med året innan, den relativt blygsamma

börsutvecklingen. Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde ökade med

Skr. 1995/96:13

11

3 miljarder kronor till 39 miljarder kronor. Avkastningen på fjärde Skr. 1995/96:13

fondstyrelsens fondkapital var 6,9 % vilket är resultatet inkl, ej real-

iserade kursvinster i förhållande till fondkapitalet vid årets början.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde och femte fondstyrelserna

1994-12-31

Fjärde

Femte

Årets resultat

1 176 (1 376)

340

(154)

Förändring av ej realiserade kursvinster/

förluster vid marknadsvärdering

1 304 (9 563)

-110

(1 H9)

Marknadsvärderat resultat

2 480 (10 939)

230

(1 273)

Fondkapital

39 157 (35 940)

5 377

(4 469)

Avkastning

6,9 % (43,3%)

4,8%

(38,5%)

Den femte fondstyrelsen hade under året en något annorlunda ut-

veckling än den fjärde. Arets resultat steg till 340 (154) miljoner kronor

tack vare ökade realisationsvinster. Däremot hade portföljen vid årsskiftet

ett underskott i ej realiserade realisationsvinster/förluster. Det drog ned

det marknadsvärderade resultatet till 230 (1 273) miljoner kronor. Fond-

kapitalet steg med 900 miljoner kronor till 5,4 miljarder kronor. Till stor

del förklaras ökningen i fondkapitalet av årets tillskjutna medel om 800

miljoner kronor från första-tredje fondstyrelserna. Avkastningen på fond-

kapitalet var 4,8 %.

4 Utvärdering

Inledningsvis sammanfattas vaije fondstyrelses egen utvärdering av verk-

samheten innan regeringen ger sin syn på resultatet.

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas

resultatuppfölj ning

Första-tredje fondstyrelserna har inkommit med en genomgripande ut-

värdering av verksamheten som uppfyller de krav som ställs i prop.

(1992/93:206 s. 40 ff). Det grundläggande beslutet i 1994 års verksam-

hetsplan var att öka det reala inslaget i portföljen genom såväl reallån

som fastigheter. Fondstyrelserna menar dock att investeringar i det senare

tillgångsslaget inte kan ske i alltför snabb takt eftersom fastigheterna skall

förvaltas i egen regi. Den administrativa hanteringen sätter gränser för

hur snabbt ökningen av fastighetsbeståndet kan ske även om fondstyrel-

serna bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för att öka fastighets-

innehavet föreligger.

12

Styrelserna konstaterar att utvecklingen på räntemarknaden under året Skr. 1995/96:13

har gjort att de nominella placeringarna har minskat i värde. Det reala

inslaget av tillgångar har ökat till följd av investeringar i fastigheter.

Riskprofil

Vid första-tredje fondstyrelsernas genomgång av riksprofilen konstateras

- mot bakgrund av att fondens placeringar är räntebärande och kreditris-

ken är begränsad - att ränterisken är den ojämförligt största risken. Vi-

dare anförs att storleken på portföljen, ca en tredjedel av obligations-

marknaden, gör att det är svårt för första-tredje fondstyrelserna att avvika

från marknadens räntebindningstid. Således blir också ränterisken i stort

sett densamma som marknadens genomsnittliga ränterisk. Avkastningen

på de reala placeringarna mäts mot de gällande realavkastningskraven.

Dessa placeringar är mindre omfattande vilket ger en större frihet för

fonden att välja mellan relationen risk/avkastning. Kreditrisken bedöms

av styrelserna som låg även om statens åtagande att banker och vissa

andra kreditinstitut skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid (prop.

1992/93:135) skulle upphöra.

Den samlade valutaexponeringen uppgick vid årsskiftet till ca 4,3 mil-

jarder kronor. Fonden har under året investerat i utländska räntebärande

värdepapper för ca 2,9 miljarder kronor. Därutöver ger utländska fästig-

hetsinnehav upphov till en viss valutaexponering.

Fastigheternas prisrisk mäts som ett procentuellt durationstal som visar

värdeförändringen på fästighetsinnehavet vid en procentenhets förändring

i marknadens realavkastningskrav. Risknivån mätt på detta sätt har ökat

något under år 1994. Någon större hyresrisk i fastighetsbeståndet anses

inte föreligga till följd av god belägenhet, gott skick och låg vakansgrad.

Slutligen konstaterar första-tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att

någon egentlig likviditetsrisk inte föreligger och att säkerheten i de admi-

nistrativa systemen är god.

Avkastnings]ämförelse och alternativa placeringsstrategier

Första-tredje fondstyrelserna har i sin utvärdering gjort en jämförelse

med avkastningen i livförsäkringsbolagen och lämnat exempel på

alternativa placeringsstrategier. En jämförelse i avkastning kan aldrig

göras helt rättvis eftersom förutsättningarna i jämförelseobjekten skiljer

sig åt. Fondstyrelserna är styrda av ett placeringsreglemente som skiljer

sig från försäkringsbolagens placeringsregler i många avseenden. Sålunda

är första-tredje fondstyrelserna i stor utsträckning hänvisade till att

placera i räntebärande papper på den svenska marknaden, medan

livförsäkringsbolagen bättre kan diversifiera sina portföljer genom att

placera i fler tillgångsslag och i annan valuta. De är inte heller i samma

grad hämmade av sin relativa storlek som AP-fonden.

13

Totalavkastningen i fonden under år 1994 var 0 %. Den genomsnittliga Skr. 1995/96:13

ovägda avkastningen för de livbolag med vilka jämförelse gjorts var

0,5 %. Sett över en femårsperiod är totalavkastningen för första-tredje

fondstyrelserna bättre än för livbolagen. Den genomsnittliga avkastningen

på 11,9 % för perioden 1990-1994 ligger 4,3 procentenheter i ovägt

genomsnitt över de livbolagen. Under denna femårsperiod har real-

räntorna varit på en historiskt hög nivå vilket gynnat placeringar på

räntemarknaden. Vid utgången av år 1994 bestod första-tredje fondstyrel-

sernas portfölj till 94 % av räntebärande papper, medan livbolagen hade

55 % av placeringstillgångarna investerade i obligationer.

Tabell 7 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag och

AP-fonden 1-3

Totalavkastning %

1990 - 1994

Folksam

Liv

Skandia

Liv

Trygg

Hansa I

WASA

UV

SPP

Liv

AP-

1 - 3

Obligationer och

korta placeringar

13,1

13,9

13,0

14,0

13,4

13,1

Lån

11,8

11,1

10,7

10,1

10,2

10,2

Aktier

5,8

8,0

8,0

8,8

10,0

-

Fastigheter

-3,6

-4,6

-6,6

-7,0

-8,2

-9,5

Genomsnitt 1990-1994 7,5

7,7

7,3

7,2

8,2

11,9

Genomsnitt 1989-199310,5

10,9

9,7

10,0

9,9

13,1

Genomsnittligt under en femårsperiod har alltså första-tredje fondstyrel-

serna uppnått en bättre avkastning på det förvaltade kapitalet än de

livbolag som man jämfört med. Däremot är avkastningen på de enskilda

tillgångsslagen något sämre. Det beror bl.a. på att livbolagen i större

utsträckning utnyttjat möjligheten att investera i valuta vilket har gett en

bättre avkastning i kronor räknat. De har även - i jämförelse med första-

tredje fondstyrelserna - större möjligheter att ta positioner med en annan

ränterisk än marknaden och därigenom uppnå en högre avkastning. För

tillgångsslaget lån ligger första-tredje fondstyrelsernas avkastning i nivå

med SPP och WASA men lägre än i Folksam, Trygg-Hansa och Skandia.

Fondstyrelsernas jämförelsevis låga avkastning för detta tillgångsslag

beror på att de har nedvärderat sina reala lån i takt med att realräntekra-

vet har ökat. Dessutom är kreditrisken i första-tredje fondstyrelsernas

låneverksamhet förhållandevis låg vilket ger lägre marginaler i jämförelse

med livbolagen. Avkastningen på fastighetsinvesteringama har för första-

tredje fondstyrelserna varit lägre än för livbolagen. Sannolikt hänger det

samman med att styrelserna till stor del investerade i fastigheter åren

1989 och 1990. Värdefallet har sedan dess varit betydande. Skälet till att

den genomsnittliga avkastningen trots allt varit hög är, som styrelserna

konstaterar i sin utvärdering, att de kunnat dra nytta av att reglementet

föreskriver att placeringar främst skall göras på räntemarknader.

I redogörelsen för de alternativa placeringsstrategierna har fondstyrel-

serna jämfört den faktiska portföljen med tre möjliga placeringsaltemativ.

I den första har man avstått från att investera i fastigheter och i de två

14

övriga utnyttjat fastighetskvoten resp, valutakvoten fullt ut. Dessa stra- Skr. 1995/96:13

tegier är i viss män hypotetiska eftersom det inte är praktiskt möjligt att

under hela mätperioden till fullo utnyttja fastighetskvoten eller ha

maximal tillåten exponering i valuta. Det kan emellertid konstateras att

det under perioden 1990-1994 hade varit bättre att avstå från fastighetsin-

vesteringar och lägga en större andel av portföljen i valuta.

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppfölj ning

Fjärde fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering som är mer

utförlig än fjolårets. Den redogör för de olika målsättningar som styrelsen

har satt upp och jämför avkastningen på styrelsens placeringar med in-

dexutveckling på resp, marknad.

Den långsiktiga målsättningen angiven i utvärderingen är att "totalav-

kastningen sedd över en femårsperiod skall något överträffa ett av-

kastningsindex för Stockholmsbörsen". Fjärde fondstyrelsen har ca 90 %

av tillgångarna placerade på den svenska börsen, 2,6 % utomlands, ca 1

% i onoterade värdepapper och resterande del i likvida tillgångar som

kassahållning. Portföljens totalavkastning påverkas därför mest av ut-

vecklingen på Stockholmsbörsen.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga av-

kastning varit något mer än 10 % per år vilket styrelsen jämför med ett

genomsnitt på den svenska marknaden på 5 %. Denna, högre, avkastning

motsvarar 8 miljarder kronor eller mer än en femtedel av fondkapitalet

vid utgången av år 1994. Även i ettårsperspektivet konstaterar styrelsen

att en meravkastning nåddes på 0,4 procentenheter över Findatas avkast-

ningsindex. Avkastningen på fondens totalkapital, som inkluderar ut-

delnings- och ränteintäkter, var 6,9 %.

Placeringsinriktningen var i huvudsak oförändrad under år 1994. Fjärde

fondstyrelsen har en relativt stor andel av portföljen investerad i kemisk

industri. Det har starkt bidragit till den högre avkastningen under den

senaste femårsperioden. För det senaste året innebar det däremot en

försämring av avkastningen eftersom kemisk industri hade i jämförelse

med andra tillverkande industrier en relativt dålig utveckling. Av samma

skäl ändrades portfölj sammansättningen något, så att värdet på andelen

verkstadsaktier ökade och kemisk industri minskade.

Innehaven i utländska aktier är så små att de endast marginellt påverkar

totalavkastningen av portföljen. Den långsiktiga målsättningen är

emellertid att utlandsportföljen skall bidra positivt till totalavkastningen.

Fondstyrelsen framhåller att en icke mätbar men betydande effekt av den

utländska förvaltningen är att den ger kunskap om svenska företags

konkurrenter och branscher samt om utländska ekonomier. Under den

senaste femårsperioden har den genomsnittliga avkastningen på utländska

aktier årligen varit ca 10 %, mätt i svenska kronor.

15

Investeringar i onoterade aktier har inte bidragit positivt till totalavkast-

ningen under den senaste femårsperioden. Fondstyrelsen bedömer det

dock som troligt att dolda reserver ligger i dessa investeringar, men

någon beräkning har inte gjorts. De likvida medlen har under de senaste

fem åren gett en högre avkastning i jämförelse med ett index över 6 må-

naders statsskuldväxlar. Den genomsnittliga avkastningen har varit 12,2

% för fondstyrelsen och 10,9 % för marknaden uttryckt som genomsnitt-

lig enkel årsränta. Likviditetshanteringen under året var däremot mindre

lyckosam. Årsavkastningen var 4,5 % vilket jämförs med marknadens

riskfria avkastning på ca 7,9 %.

Femte fondstyrelsens resultatuppföljning består endast av två tabeller.

Fondens portfölj jämförs med Veckans Affärers index och avkastningen

på likvida medel jämförs med utvecklingen på statsskuldväxlar. Avkast-

ningen på den redovisade utvecklingen av portföljen under år 1994 är 2,7

procentenheter lägre än index. Avkastningen på de likvida medlen var

under året 7,2 % för fonden och 7,7 % för 6 månaders statsskuldväxlar.

4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat

Avkastningen som redovisas i tabellerna för de fem fondstyrelserna är

beräknad genom att det marknadsvärderade resultatet är satt i relation till

fondkapitalet vid årets böijan. För fjärde och femte fondstyrelserna har

det ingående fondkapitalet justerats med de under året rekvirerade medlen

från första-tredje fondstyrelserna. Hänsyn har därvid tagits till hur stor

del av året som kapitalet har varit disponibelt för styrelsen. Måttet på av-

kastningen är bara ett sätt att mäta hur fondkapitalet har utvecklats i resp,

styrelse. Det är statiskt så till vida att det inte tar hänsyn till risknivån

eller förutsättningarna för förvaltningen. En hög risknivå förväntas ge en

hög avkastning men ur ett teoretiskt perspektiv är det inte bättre än en låg

avkastning med låg risknivå. Förutsättningarna för AP-fondens pla-

ceringar skiljer sig, som nämnts tidigare, från andra institutioner men

också fondstyrelserna emellan. En jämförelse mellan styrelserna haltar så-

ledes, men med givna förutsättningar visar avkastningsmåttet hur de olika

styrelserna klarar av sin förvaltning.

Over en femårsperiod kan i resultatet utläsas den långsiktiga utveck-

lingen även om valet av period också kan påverka resultatet. Exempelvis

kommer inte det för aktiemarknaden dåliga året 1990 att vara med i ut-

värderingsperioden nästa år vilket torde ge en stor effekt på resultatet.

Genom att jämföra avkastningen med relevanta index går det att se hur

väl förvaltningen har lyckats i jämförelse med marknadsutvecklingen.

Utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas resultat

Första-tredje fondstyrelserna hade ett nollresultat under år 1994 vilket var

något bättre än index som hade negativ utveckling. Avkastningen har

Skr. 1995/96:13

16

jämförts med ett totalindex över statens upplåning på penning- och obli- Skr. 1995/96:13

gationsmarknaden samt bostadsinstitutens obligationer. Jämförelsen är

inte invändningsfri eftersom fonden placerar i fastigheter och andra real-

tillgångar som inte finns i det jämförda indexet. Den relativa storleken på

de räntebärande placeringarna gör emellertid att jämförelsen med det

valda indexet är relevant.

Det kan konstateras att avkastningen har varit god under 1990-talet.

Avkastningen har under perioden 1990 till 1994 varit i genomsnitt

11,3 %. Fondstyrelserna har med marginal klarat av att realsäkra

kapitalet under den inledande delen av 1990-talet då realavkastningen i

genomsnitt har varit 5,7 %. Under perioden har realräntorna legat på

historiskt höga nivåer vilket visat sig positivt för fondens utveckling.

Jämförelseindex har haft en procentenhets bättre avkastning. En för-

klaring härtill är att fastighetsinvesteringama hittills inte har bidragit

positivt till fondens avkastning. Beloppsmässigt gjordes stora inves-

teringar i fastigheter under åren 1989-1990. Därefter har prisfallet varit

drastiskt och medfört att totalavkastningen i tillgångsslaget fastigheter i

genomsnitt under åren 1990-1994 varit -9,5 %. Fastigheter har köpts in

för sammanlagt 13,3 miljarder kronor sedan 1989. Nedskrivningarna av

fastigheterna enligt lägsta värdets princip uppgick vid årsskiftet till

sammanlagt 5 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1 % av fondkapi-

talet.

Tabell 8 Resultat i Första-tredje fondstyrelserna

1990-1994

Miljarder kronor

År

1990

1991

1992

1993

1994

1990-

1994

Marknadsvärderat resultat

45

57

55

83

0

Fondkapital

387

442

484

546

518

Avkastning i %

13,2

14,7

12,4

17,1

-

11,3

Index*

13,5

18,4

12,4

19,8

-1,0

12,3

Real avkastning**

2,2

6,2

10,3

12,7

-2,3

5,7

*Öhmans totalindex

** KPI-förändringen, Dec-Dec.

Fondstyrelserna har under slutet av år 1994 böijat investera i utländska

obligationer och får därigenom en valutaexponering. Denna verksamhet

är ny och är ännu inte meningsfull att utvärdera.

Regeringen finner att första-tredje fondstyrelsernas resultat är tillfreds-

ställande under utvärderingsperioden. Särskilt bra är utvecklingen av

obligationsportföljen. Fastighetsinvesteringama har emellertid inte

bidragit till att förbättra avkastningen. Med hänsyn till den deprecierade

kronan hade det varit fördelaktigt med en större valutaexponering.

Sammantaget har dock den genomsnittliga avkastningen varit hög och

verksamheten utvecklats på ett tillfredsställande sätt. Den inlämnade

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

utvärderingen är mycket genomgripande och ger en god överblick av Skr. 1995/96:13

första-tredje fondstyrelsernas verksamhet.

Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas resultat

Avkastningen jämförs med Findatas avkastningsindex som innehåller

reinvesterade utdelningar. Jämförelsen är inte helt rättvis. Fondstyrelser-

nas avkastningskrav ger upphov till utflöde ur fonden. För femte fondsty-

relsen blir denna effekt större än för fjärde. Det beror på att dess grund-

kapital utgör en större andel av fondkapitalet än motsvarande relation i

fjärde fondstyrelsen. De likvida medlens storlek, som utgör ca 10 % av

fondkapitalet och är placerade på rän temarknaden, gör också att jämförel-

sen med index haltar något eftersom index bara innehåller aktiepla-

ceringar. Styrelserna får vidare placera 10 % av sina tillgångar i

utländska aktier. I det jämförda indexet ingår emellertid endast aktier

noterade på Stockholms Fondbörs. Eftersom de utländska investeringarna

inte kan bli större än att de påverkar resultatet marginellt är ändå

jämförelsen med Findatas avkastningsindex relevant.

Fjärde fondstyrelsen har under året något bättre avkastning på fond-

kapitalet än index. Sett över en femårsperiod har man lyckats nå en

genomsnittlig avkastning på drygt 10 % vilket är ca 5 procentenheter

bättre än index. Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde uppgick vid

årets slut till knappt 40 miljarder kronor. Fonden har sedan den inrättades

sammanlagt fått tillskjutet 5 miljarder kronor. Beräknat i dagens penning-

värde motsvarar det 9,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet

och det uppindexerade grundkapitalet, ca 30 miljarder kronor, motsvarar

de ackumulerade vinsterna utöver den avkastning som inbetalats till

första-tredje fondstyrelserna. Kapitalet har under mätperioden ökat sitt

reala värde med i genomsnitt 4,5 % per år.

Tabell 9 Resultat i fjärde fondstyrelsen

1990-1994

Miljarder kronor

År

1990

1991

1992

1993

1994

1990-

1994

Marknadsvärderat resultat

-4,4

3

2,9

10,9

2,5

Fondkapital

19,3

22

25,2

35,9

39,1

Avkastning %

-18,8

15,6

13,3

43,3

6,9

10,2

Index* %

-30

8,4

2,3

56,3

6,5

5,3

Real avkastning** %

-27,3

7,0

11,2

37,9

4,5

4,5

*Findatas avkastningsindex

** KPI-förändring, Dec-Dec

Fjärde fondstyrelsernas utvärdering är mer utförlig och genomgripande

än förra året. Utvärderingen ger ett gott underlag för regeringens

18

möjligheter till insyn och analys av medelsförvaltningen. Utöver de Skr. 1995/96:13

komponenter fjärde fondstyrelsen behandlat i utvärderingen vill regering-

en — i likhet med vad som angavs i föregående års skrivelse — endast

peka på några ytterligare moment som kan vara av värde för utvärdering-

en. Styrelsens utvärdering kan t.ex. innehålla en analys av avkastningen

vid alternativa placeringsstrategier samt en jämförelse med andra

kapitalförvaltare med motsvarande placeringsmöjligheter.

Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen uppnått en mycket god

avkastning under perioden och att den med marginal har klarat av-

kastningskraven och uppsatta mål.

Femte fondstyrelsen hade under året 5 % avkastning på fondkapitalet

vilket är något lägre än index. Den reala avkastningen under året var

2,4 %. En svag utveckling på aktiemarknaden har bidragit till att avkast-

ningen är betydligt lägre än föregående år. Over en femårsperiod har den

genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet varit drygt 1 procentenhet

högre än index. Den genomsnittliga reala avkastningen var 1,2 % under

mätperioden.

Tabell 10 Resultat i femte fondstyrelsen

1990-1994

Miljarder kronor

År

1990

1991

1992

1993

1994

1990-

1994

Marknadsvärderat resultat

-0,3

0,4

0,3

1,3

0,2

Fondkapital

1,6

2,6

3,3

4,5

5,4

Avkastning %

-26

16,8

9,6

38,5

4,8

6,6

Index* %

-30

8,4

2,3

56,3

6,5

5,3

Real avkastning** %

-33,1

8,1

7,5

33,3

2,4

1,2

‘Findatas avkstningsindex

** KPI-förändring, Dec-Dec

Från femte fondstyrelsen saknas en egentlig utvärdering av den egna

förvaltningen.

Skyldigheten att till regeringen lämna in en sådan utvärdering följer av

16 a § jämförd med 43 § AP-fondsreglementet. I förarbetena finns

närmare angivet vad utvärderingen bör innehålla (prop. 1992/93:206

s. 41). Regeringen lämnade i förra årets skrivelse, med utgångspunkt i

nämnda motiv, exempel på vilka moment som kan beröras i en ut-

värdering. En beskrivning av de mål fonden har satt upp samt en

genomgång av medelsförvaltningen är av vikt för allmänhetens insyn i

förvaltningen av AP-fondsmedlen. En väl genomförd utvärdering kan

också förväntas bidra till en effektiv förvaltning. Sammanfattningsvis

anser regeringen att det är otillfredställande att femte fondstyrelsen, utan

förklaring, inte har uppfyllt skyldigheten i AP-fondsreglementet.

19

Fjärde och femte fondstyrelsernas aktieportföljer

Skr. 1995/96:13

En aktieportföljs avkastning kan variera vid olika tidpunkter beroende på

en mängd icke påverkbara faktorer. Emellertid går det att med ganska

stor säkerhet utvärdera de strategiska besluten som ligger bakom

sammansättningen under en femårsperiod. Femte fondstyrelsen har under

den senaste femårsperioden haft fyra år med lägre avkastning än fjärde

fondstyrelsen. Skillnaden i resultat kan bero på många olika faktorer men

nedan görs ett försök att förklara några av dessa.

En högre avkastning än index kan uppnås om portföljens samman-

sättning avviker från aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag.

Genom att koncentrera innehaven på ett fåtal branscher eller genom att

låta deras andel i aktieportföljen vara en annan än branschernas andel på

aktiemarknaden kan denna högre avkastning uppnås. Både fjärde och

femte fondstyrelserna har under 1990-talet haft en mer koncentrerad

portfölj. Denna koncentration, som är en medveten strategi, är troligtvis

en av förklaringarna till styrelsernas meravkastning i förhållande till

index. En sådan strategi innebär ett högre risktagande men med rätt val

av aktier kan meravkastningen uppnås. Den fundamentala analysen är

avgörande för att en sådan strategi skall lyckas.

Fjärde fondstyrelsen har höga andelar av verkstads-, kemi- och

skogsaktier. Drygt 70 % av innehaven vid årsskiftet var inom dessa bran-

scher. Femte fondstyrelsen har valt en något annorlunda branschviktning

av portföljen. De har haft en relativt stor andel kemiska aktier (t.ex.

läkemedel) och legat underviktade i verkstads- och skogsaktier i för-

hållande till branschernas andel på aktiemarknaden. Under en uppgångs-

fäs i konjunkturen brukar generellt s.k. cykliska aktier som verkstads-

och skogsaktier utvecklas bättre än genomsnittet. Kemisk industri är

däremot mer stabil över konjunkturcyklerna. Overviktningen i cykliska

aktier hos fjärde fondstyrelsen har troligen under slutet av perioden 1990-

1994 bidragit till en meravkastning eftersom ekonomin befinner sig i en

uppgångsfäs. Valet av aktier inom branscherna påverkar givetvis också

utfallet även om en väl sammansatt portfölj normalt kan diversifiera bort

risken som är förknippad med enskilda bolag. Det bör nämnas i

sammanhanget att aktier som påverkas mindre av konjunktursvängningar

anses ofta mindre riskfyllda och bör därför också, i alla fäll teoretiskt, ge

en något lägre avkastning.

20

Skr. 1995/96:13

Tabell 11 Fördelning på branscher i % av portfölj

värdet 1990-1994

Genomsnitt

portföljen

Genomsnitt

av

marknaden

Index

för

perioden*

Fjärde

Femie

Verkstadsindustri

41

26

34

56 %

Kemisk industri

24

37

20

110 %

Skog

9

6

8

17 %

Övrigt

22

31

40

* Fondbörsens index

Index för kemisk industri har utvecklat sig bäst under perioden. Det

kan förefalla märkligt att femte fondstyrelsens strategi med överviktning

inom läkemedelssektorn inte har gett en meravkastning i förhållande till

den fjärde fondstyrelsen. Förklaringen ligger i att index i tabellen enbart

hänför sig till den svenska börsen och i mycket hög grad är påverkat av

Astras exceptionella utveckling. Astras kursutveckling har genom

bolagets storlek en stor påverkan på index för kemisk industri. Femte

fondstyrelsens största enskilda innehav är i den schweiziska kemikon-

cernen Roche och utgör således en väsentlig andel av deras viktning inom

branschen kemisk industri. I den fjärde fondstyrelsen är det största

enskilda innehavet Astra. Denna skillnad är avgörande för att förklara

varför index i tabellen inte återspeglas i resp, fondstyrelses avkastning.

Vidare är fjärde fondstyrelsens stora innehav i Astra en ytterligare

förklaring till att den nått en högre avkastning än femte fondstyrelsen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att första-tredje fondstyrelserna

har haft den högsta avkastningen under mätperioden. Dess genomsnittliga

avkastning är bättre än för fjärde resp, femte fondstyrelserna. Även index

för en räntebärande portfölj har utvecklat sig bättre än index för en aktie-

portfölj. Det har således varit bättre att investera i räntebärande tillgångar

än att investera medlen i aktier mellan åren 1990 och 1994. Naturligtvis

påverkar den valda utvärderingsperioden resultatutfället. Stora sväng-

ningar i ekonomin under 1990-talet har i hög grad påverkat resultaten i

fondstyrelserna. Det gör också att utfallet under en femårsperiod kan

komma att förändras relativt kraftigt från år till år framöver. Utveck-

lingen under år 1995 har hittills inneburit stigande börskurser vilket redan

nästa år kan ge den omvända bilden.

Pensionskapitalet har varit realsäkrat under perioden vilket är viktigt

med tanke på att pensionsåtagandena är värdesäkrade för inflation.

21

Skr. 1995/96:13

Tabell 12 Genomsnittlig årlig avkastning i Första-

femte fondstyrelserna 1990-1994

Procent

Fondstyrelse

1-3

4

5

Avkastning

11,3

10,2

6,6

Index

12,3

5,3

5,3

Rcal avkastning

5,7

4,5

1,2

5 Fond 92-94

I december 1983 beslutade riksdagen att inom AP-fondsystemet inrätta

fem löntagarfondstyrelser som skulle göra placeringar på riskkapitalmar-

knaden. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992.

De tillgångar och skulder som då förvaltades av styrelserna fördes över

till gemensam förvaltning av en nyinrättad awecklingsstyrelse (Fond 92-

94). Fond 92-94:s uppgift har varit att förvalta medlen och förbereda en

total utskiftning av dessa.

När Fond 92-94 bötjade sin verksamhet uppgick den marknadsvär-

derade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. Efter riksdagsbeslut

har bl.a följande utskiftningar gjorts. Under år 1992 utskiftades 6,5

miljarder kronor till riskkapitalbolag. Under år 1994 utskiftades 10

miljarder kronor till tre forskningsstiftelser och 1,7 miljarder kronor

finansierade en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings

högskolor. Vidare utskiftades - med undantag för 0,8 miljarder kronor

som utskiftades till staten - resterande medel till sex forskningsstiftelser

och en kulturstiftelse. Samtidigt med denna utskiftning överfördes till

Kammarkollegiets förvaltning en aktiepost i Svenska Handelsbanken som

undantagits från utskiftning för att täcka en under år 1987 av tredje

löntagarfondstyrelsen utställd köpoption rörande dessa aktier. Till

Kammarkollegiet överfördes även 7 miljoner kronor vilka avsågs täcka

Fond 92-94:s behov av medel för verksamheten t.o.m. juni 1995.

Sammanlagt har Fond 92-94 betalat ut 28 miljarder kronor.

I september 1994 lämnade Fond 92-94: s styrelse en slutrapport per den

31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjort sitt uppdrag och be-

gärde därför att bli entledigad från uppdraget. Eftersom AP-fonds-regle-

mentet kräver att redovisning sker per kalenderår tillsatte regeringen

emellertid en ny styrelse.

Vad gäller den faktiska förvaltningen under året utvecklade sig aktie-

portföljen väl under perioden 1 januari 1994 till den 31 juli 1994. Port-

följvärdet steg under perioden med 7,9 % jämfört med 4,4 % för

Affärsvärldens generalindex.

I februari 1995 redovisade Kammarkollegiet till regeringen att det ovan

nämnda optionsavtalet delvis lett till lösen och inbringat ca 100 miljoner

22

kronor samt att den aktiepost som inte lösts, uppgående till ca 100 miljo- Skr. 1995/96:13

ner kronor, förvarades hos kollegiet. Kammarkollegiet redovisade vidare

i april att en kvarstående fordran som Fond 92-94 haft på Finansor AB

slutligen reglerats i samband med en ackordsuppgörelse och att en likvid

erhållits på drygt 0,7 miljoner kronor. Vid denna tidpunkt hade dessutom

Riksgäldskontoret kvar ca 90 miljoner kronor, vilka hade reserverats för

utbetalningar av sparpremier inom det premiegrundande allemanssparan-

det. Slutligen hade Kammarkollegiet kvar ca 3 miljoner kronor av de

medel som reserverats för Fond 92-94:s verksamhet. Sammanfattningsvis

fanns således tillgångar till ett marknadsvärde av ca 290 miljoner kronor

kvar som omfattades av riksdagens tidigare utskiftningsbeslut men som

ännu inte hade skiftats ut.

Mot bakgrund av underskottet i statsfinanserna föreslog regeringen i

kompletteringspiopositionen (1994/95:150 s. 122 f) att tidigare riksdags-

beslut skulle ändras så att dessa medel inte skulle utskiftas utan behållas

inom Allmänna pensionsfonden och förvaltas av Fond 92-94. Regeringen

föreslog också att bestämmelserna som reglerade Fond 92-94:s verksam-

het skulle fortsätta att gälla efter den sista juni 1995. Regeringens förslag

har antagits av riksdagen (1994/95 NU28, rskr. 1994/95:444, SFS

1995:855 och 856). I propositionen angav regeringen vidare att Fond 92-

94 :s förvaltning av dessa tillgångar är att se som en temporär lösning och

att regeringen senare skall återkomma med förslag om hur en mer

bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas (prop. 1994/95:150 s.

124).

6 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag festställt balansräkningarna för första-femte

fondstyrelserna och Fond 92-94.

23

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelserna

25

Innehåll

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

1994 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt.............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................. 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5—7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 8

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 9-13

Avkastning och resultat.................................................. 14—15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19—21

Resultat- och balansräkningar 1. 2 resp 3

fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33—34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

26

1994 i sammandrag

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

• AP-fondens direktavkastning under 1994 uppgick till 50,9 mdkr, motsvarande

9,5 %. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar gav fonden ett

nollresultat.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-

pensioner - ökade till 25,7 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 82,7 mdkr och pen-

sionsutbetalningarna 108,4 mdkr.

• Fondkapitalet minskade under 1994 med 5% till 518 mdkr per den 31 december

1994.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar

94,6%, reallån 2,7 % och fastigheter 2,7%.

• Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1994 9,6%.

• Ränteuppgången under året medförde att portföljen sjönk i värde med 9,9%.

Obligationsportföljens totalavkastning uppgick därmed till -0,3%.

• Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 7,0%.

• Fastighetsinnehavet har värderats upp med 6,0 %. Totalavkastningen för 1994

blev därmed 13,0%.

• Det marknadsvärderade resultatet var -0,1 mdkr vilket motsvarar en real-

avkastning på -2,5 %.

27

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

AP-fonden gjorde under 1994 ett nollresultat. I jäm-

förelse med 1993 var detta en kraftig försämring.

Även om inflationen under 1994 var blygsam innebär

det dock att fonden i reala termer minskat i värde

under året. Realt sett var avkastningen -2,5 %.

Det låga resultatet för 1994 beror på värdeförluster

på i första hand obligationsinnehavet. Direktavkast-

ningen har däremot varit fortsatt väl hävdad. Nomi-

nellt uppgår den till drygt 50 miljarder kronor eller

9,5 %. Detta innebär att direktavkastningen mer än

väl har räckt till för att täcka underskottet i ATP-sys-

temet. För 1994 har detta uppgått till ca 26 miljarder

kronor. Resten av direktavkastningen - 24 miljarder

kronor — har lagts till fondkapitalet.

AP-fonden är Sveriges största innehavare av ränte-

bärande papper. De största tillgångarna ligger i

bostadsobligationer, men på senare år har statsobli-

gationerna kraftigt ökat sin andel. I och med att rän-

torna började stiga i februari 1994 har växande för-

luster på obligationsinnehavet fått registreras. Dessa

är visserligen orealiserade men principen att fondens

alla tillgångar skall marknadsvärderas i årsbokslutet

har ändå lett till att väsentliga nedskrivningar fått

göras. Denna princip leder till att fondens totala

resultat blir en spegelbild av ränteutvecklingen. När

räntorna stiger så sjunker värdet på obligationsinne-

havet och vice versa när räntorna sjunker. Det var

den fortgående sänkningen av räntenivån under 1993

som medförde att fondens resultat då blev exceptio-

nellt bra.

Kravet på en marknadsvärdering av alla tillgångar i

pensionsfonder finns långt ifrån i alla OECD-länder.

Om detta krav inte finns blir resultatutvecklingen i

pensionsfonderna jämnare och mindre beroende av

kortsiktiga räntevariationer eftersom många förval-

tare ligger kvar med obligationerna fram till förfall.

Motivet för denna värderingsprincip har bl.a. varit

att pensionsfondernas åtaganden anses mycket lång-

siktiga varför fondförmögenheten inte behöver

omvärderas varje år.

En årlig marknadsvärdering av tillgångarna har

dock sitt värde genom att man härigenom likställer

realiserade och orealiserade värdeförändringar och

årligen får en aktuell bild av fondens faktiska värde

på marknaden.

Men slutsatserna av förändringarna i totalavkast-

ningen bör dock inte drivas alltför långt. AP-fondens

åtaganden är långsiktiga. Med nuvarande upplägg-

ning av pensionssystemet i Sverige - detta blir ännu

mer uttalat i det nya ålderspensionssystemet — kom-

mer anspråk aldrig att ställas på hela fonden vid ett

och samma tillfälle. Fondens primära uppgift är att

vara en buffert mellan de löpande in- och utbetal-

ningarna i ATP-systemet. I förhållande till hela fon-

dens storlek rör sig detta vid alla ”rimliga” antagan-

den om pensionssystemets framtid endast om begrän-

sade belopp.

Det som i detta perspektiv är en mera relevant stor-

het att följa är direktavkastningen från fonden - dvs

summan av alla de inkomsträntor och övriga intäkter

28

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

som kommer fonden till del under ett visst år. Här är

skillnaden mellan 1993 och 1994 inte särskilt iögon-

fallande. Båda åren har resulterat i en direktavkast-

ning på drygt 50 miljarder. Som jag tidigare framhål-

lit har denna mer än väl räckt till för att täcka det nu

växande underskottet i ATP-systemet. Återstående

del av direktavkastningen har fonderats och har allt-

så motverkat det värdefall som fondens tillgångar

utsatts för till följd av ränteuppgången.

Sedd i ett längre perspektiv har ränteutvecklingen

under 1994 varit positiv för fonden. Den har visserli-

gen lett till ett värdefall på portföljen, men placering-

arna under 1994 har kunnat ske till en genomsnittligt

högre ränta än under 1993. Sett från ett snävt pen-

sionsfondsperspektiv har alltså ränteutvecklingen

under det gångna året varit gynnsam. Tillsammans

med den fortsatt låga inflationen har detta lett till his-

toriskt sett unikt höga realräntor.

Men det som är bra för Allmänna Pensionsfonden

är inte självklart också bra för hela den svenska eko-

nomin. Den höga räntenivån i Sverige - både absolut

sett och jämfört med vår omvärld — verkar återhål-

lande på den ekonomiska tillväxten och på våra möj-

ligheter att minska arbetslösheten. Även om det kom-

mer att ta tid att avveckla de finansiella obalanserna i

Sverige är jag övertygad om att vårt ränteläge på sikt

kommer att närma sig ett europeiskt genomsnitt. Vi

kommer då att ha glädje av de höga avkastningsnivå-

er som kunnat uppnås på placeringarna under 1994.

Dessa kommer också att behövas under de kom-

mande åren. Enligt de kalkyler som med utgångs-

punkt i nu givna förutsättningar kan göras över

utvecklingen kommer ATP-systemet under 1990-talet

att gå med växande underskott. En av konsekvenser-

na av övergången från det nu gällande systemet till

det nya system som riksdagen fattat principbeslut om

är att denna övergångstid kommer att kännetecknas

av växande anspråk på AP-fondens avkastning. När

sedan väl det nya systemet trätt i kraft skapas en

betydligt större finansiell stabilitet. Fonden kommer

då visserligen att långsiktigt gå ner i storlek till följd

av det växande antalet pensionärer — för att sedan på

2020-talet på nytt börja växa när antalet pensionärer

blir färre. Men dessa förändringar kommer sannolikt

att ske på ett betydligt mera stabilt och förutsägbart

sätt än de vi nu upplever.

En viss reservation måste också göras för att det

nya pensionssystemet endast är beslutat i princip.

Den viktiga frågan om fondförvaltningen och då i

synnerhet förvaltningen av det nya premiereservsys-

temet är ännu inte färdigutredd. Enligt vad som nu

är känt kommer förslag att läggas i frågan först till

höstriksdagen 1996. Men från AP-fondens sida har vi

tagit fasta på de uttalanden som ingick som en viktig

del i principöverenskommelsen om det nya pensions-

systemet - nämligen att AP-fonden även fortsatt skall

utgöra en integrerande del av det nya pensionssyste-

met och där fullgöra den viktiga buffertfunktionen

mellan de löpande avgiftsinkomsterna och pensions-

utbetalningarna.

Ett undantag från det allmänna värdefallet i fon-

dens tillgångar utgör fastighetsverksamheten. Denna

har under 1994 givit en direktavkastning på 7 % och

en nästan fika stor värdestegring. Det är första gång-

en sedan 1990 som fondens fastighetstillgångar har

ökat i värde. Detta gäller både tillgångarna i Sverige

och i utlandet. Denna värdetillväxt gäller långt ifrån

alla delar av landet, men i de delar där AP-fonden

har sina fastigheter har nu marknaden inte bara vänt

utan på många håll även börjat ekonomiskt sett för-

bättras. Det ligger nära till hands att tolka detta så

att fastighetsmarknaden nu har sina värsta krisår

bakom sig och att en återgång inletts till ekonomiskt

sett mera normala förhållanden på denna viktiga

marknad.

Stockholm i mars 1995

29

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att

varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år. De

aktiva generationerna bär genom dessa avgifter

ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system

är ett premiereservsystem där varje person under sin

livstid avsätter medel till en pensionsfond vars stor-

lek och avkastning sedan bestämmer pensionens stor-

lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett

fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå

komplettera detta med en fond. Motiven var två.

Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-

skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli

följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle

också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-

na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga

fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-

relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988

och får placera i aktier och andra värdepapper på

riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-

sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande

målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-

arnas totalavkastning på lång sikt. I lagen med regle-

mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),

fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-

samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-

tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande

betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens

placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer

och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-

ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-

redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-

bärande papper dock med den begränsningen att pla-

ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av

marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En

ytterligare begränsning är att placeringar i skuldför-

bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får

uppgå till högst 5% av de totala tillgångarnas mark-

nadsvärde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-

het att placera i fastigheter, i och utanför landet.

Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till

aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms

i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV

ÅLDERS PENSIONSSYSTEMET

Den politiskt sammansatta Pensionsarbetsgruppen

presenterade i februari 1994 sitt förslag till reforme-

ring av ATP-systemet. På grundval av detta lämnade

regeringen ett förslag till riksdagen (prop.

1993/94:250) om principerna för ett reformerat

ålderspensionssystem. I juni godkände riksdagen i

allt väsentligt förslaget till riktlinjer.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet

på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-

komstprincipen där pensionen skall utgå från hela

inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-

pensionen inklusive denna del inom folkpensione-

ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs

över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-

ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall

finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på

inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs 7,5 basbe-

lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger

pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget

breddas till att också omfatta ersättningar från soci-

alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter

till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-

met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-

jas 1995 genom att 11 % av inkomsterna från ATP-

avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens

uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-

ningssystemet som i dagens ATP-system.

I juni 1994 tillkallade den dåvarande regeringen

den politiskt sammansatta s.k. Genomförandegrup-

pen med uppgift att medverka i den fortsatta bered-

ningen av pensionsreformen. Regeringen har mot

bakgrund av ställningstaganden i Genomförande-

gruppen lämnat förslag om att flytta fram det formel-

la ikraftträdandet av det reformerade ålderspen-

sionssystemet ett år till den 1 januari 1997.

30

Ekonomisk översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I föregående års årsredovisning underströks att den

samhällsekonomiska utvecklingen under 1994 var

osedvanligt svår att bedöma i synnerhet ifråga om

den inhemska utvecklingen.

Utvecklingen under loppet av 1994 bekräftade

detta. Den utvecklingsbild som tecknades för vår

omvärld förverkligades i allt väsentligt. I USA fort-

satte högkonjunkturen. I Japan kunde ännu inte

några större tecken till en konjunkturuppgång för-

märkas medan däremot utvecklingen i Västeuropa

började skjuta fart - t o m i en något snabbare takt

än vad som förutsågs vid ingången av året.

När det gällde den svenska utvecklingen konstate-

rades att denna skulle komma att påverkas av två

viktiga händelser under året - nämligen valet i sep-

tember och omröstningen om EU-medlemskap i

november. Men den stora förändringen i förhållande

till bedömningarna för ett år sedan sammanhängde

inte primärt med dessa två faktorer utan gällde den i

stort sett oförutsedda och kraftiga vändningen uppåt

under våren och sommaren av den svenska ränteni-

vån. Det var många som i början av året 1994 trodde

att den nedåtgående räntetrend som dominerat

utvecklingen under 1993 skulle komma att fortsätta

också under 1994. En rad bedömare redovisade i

början av året att de långa räntorna skulle ha kom-

mit ner till 4-5 % mot slutet av år 1994.

Det blev emellertid inte så. Den amerikanska cen-

tralbankens räntehöjning i februari 1994 bröt denna

Standardavvikelse i %

35

J» Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au« Sep Okt No» Dec

Diagram 2.

utveckling. För svenskt vidkommande ledde detta till

en ränteuppgång som var starkare än i flertalet andra

jämförbara länder. Detta sammanhänger sannolikt

med att en rad internationella placerare hade varit

inne och köpt svenska räntepapper under 1993. När

utvecklingen vände lämnade dessa successivt under

våren de svenska tillgångarna. Detta drev på ränte-

höjningarna i Sverige i en omfattning som gick längre

än i flertalet andra länder inom Europa.

Inte nog med att vi kom att få en genomsnittlig

”räntespread” i förhållande till t ex Tyskland som var

större än i flertalet andra länder. Vi fick också under

året en större rörlighet (volatilitet) i svenska räntor

än vad som varit vanligt tidigare i Sverige, vilket ska-

pade en ytterligare osäkerhet på marknaden.

31

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Diagram 5.

Här spelade det politiska skeendet en alldeles tydlig roll.

Under hösten presenterades en saneringsplan för

statsfinanserna — sedermera utökad i besparingshän-

seende - av den nytillträdda socialdemokratiska

regeringen. Trots detta tog inte vare sig valuta- eller

räntemarknaderna något starkare intryck av vare sig

besparingsplaner eller Riksbanksåtgärder utan rän-

tespreaden vis å vis den kontinentala räntenivån kom

i allt väsentligt att bestå.

SVENSK KREDITMARKNAD

1994 kom att bli året då de utländska kapitalflödena

reverserades vilket framgår av att deras innehav av

statspapper dramatiskt minskade under året. Det är

sannolikt dessa förändringar i de utländska kronpla-

ceringarna som förklarar en betydande del av ränte-

variationerna på den svenska marknaden - i varje

fall i spreaden i förhållande till de tyska räntorna.

Diagram 4.

På kreditmarknadens segment för bostadsobliga-

tioner skedde i synnerhet under andra halvåret en

kraftig minskning i räntedifferensen mot statsobliga-

tioner. En av förklaringarna ligger i hushållens tvek-

samhet att under perioder med stigande marknads-

ränta binda sina bostadslån. Hushållen kom i allt

större omfattning att inte förlänga sin långfristiga

bostadsfinansiering utan ligga med korta lån i avvak-

tan på lägre långa räntor. En annan förklaring är att

bostadsinstituten kunde placera en växande del av

sitt upplåningsbehov på privatobligationsmarkna-

den. Sammantaget innebar detta att stocken långa

bostadsobligationer för den institutionella markna-

den minskade.

Kronan, mätt som ECU-index, kom inte att förstär-

kas under 1994 trots de kraftfulla överskotten i han-

delsbalansen och i den s k basic balance (summan av

bytesbalans samt nettoflöden av direktinvesteringar

och portföljinvesteringar). Mot tyska marken skedde

en kontinuerlig försvagning med inslag av kraftig

volatilitet. Mot US-dollarn skedde däremot en för-

stärkning i synnerhet under årets senare del.

Den sammantagna effekten av svag valuta, stigande

ränta, kan också ses som marknadernas brist på

övertygelse om en framtida låg inflation samt ekono-

mins långsiktiga tillväxtförutsättningar.

Det sammantagna statliga lånebehovet uppgick

under 1994 till 154 mdkr och fördelade sig i huvud-

sak på penning- och obligationsmarknadens huvudin-

strument. Stocken av statsobligationer och stats-

skuldväxlar ökade med vardera 59 mdkr. Det åter-

stående lånebehovet på 36 mdkr togs till hälften upp i

utländsk valuta. I och med detta ligger den utländska

andelen av statskuldsfinansieringen fortfarande på

32

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

(Mdkr)

under 1994

Stock

dec-94

Statsobligationer

59

516

Statskuldsväxlar

59

257

Privatmarknad

-13

122

Konto i Riksbanken

22

-

övr Un SEK

9

9

Lån i utländsk valuta

18

382

Summa förändring

154

1287

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

Index, pria/m’. 1980-100.

Diagram 6.

målsatta en tredjedel av statsskulden, vilket samman-

taget ökade till 1 287 mdkr under året.

Av de övriga finansieringskällorna är mest notabelt

de försök till att emittera realränteobligationer som

företogs under 1994. Det var de första emissionerna

efter det att reallåneförbudet upphävdes enligt lag.

Resultaten blev visserligan relativt blygsamma men

Riksgäldskontoret har under inledningen av 1995

återupptagit aktiviteten, fast i en något annorlunda

form.

FASTIGHETSMARKNAD

Hyresnivåerna för centralt belägna kommersiella fas-

tigheter i Stockholm stabiliserades under 1994 och i

bästa läge har en hyreshöjningspotential kunnat

skönjas. Direktavkastningskraven förefaller dock ha

varit oförändrade - sannolikt som en följd av fortsatt

högt ränteläge under 1994.

För centralt belägna bostadsfastigheter i Stockholm

har priserna fortsatt att gå upp under 1994. Hyres-

ökningarna var dock fortfarande begränsade.

Intresset för köp av välbelägna kommersiella fas-

tigheter ökade mot slutet av året. Utbudet var dock

fortfarande relativt begränsat. En av förklaringarna

till detta är att bankerna av olika skäl för närvaran-

de inte är beredda att sälja sina fastigheter.

De flesta utländska fastighetsmarknader var fort-

satt svaga med höga vakansgrader och höga direktav-

kastningskrav. Undantag var London-marknaden

där en klar återhämtning kunde skönjas, speciellt

vad gäller hyresnivåer.

Prisutvecklingen för kommersiella fastigheter i

bästa läge i Stockholm framgår schematiskt av

diagram 6. Dagens prisnivå indikerar att vi vid års-

skiftet 1994/95 var tillbaka på 1980 års reala nivå.

Diagram 7.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Förvaltningsberättelse

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje

fondstyrelser och verkställande direktör avger här-

med årsredovisning för 1994. fondens 35:e verksam-

hetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 517,9

(545,6) mdkr vid årets utgång, vilket är en minskning

med 27,7 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet hestår dels av

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av

fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-

tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-

ner. nettot av rekvirerade medel till och avkastning

från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-

der för administrationen av hela ATP-systemet. I

tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960

t.o.m. 1994.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före

omvärdering 50,9 (57.6) mdkr. Fondkapitalets mark-

nadsvärde påverkas också av förändringen i ej reali-

serade vinster och förluster. För 1994 var denna för-

ändring—51.0 (25.0) mdkr. Den totala avkastningen

var således -0.1 (82,6) mdkr.

VÄXANDE

AVGIFTSUNDERSKOTT

För åren 1990-1994 var ATP-avgiften fastställd till

13%. Avgiftsinkomsterna ökade med 1.7 mdkr och

uppgick till 82,7 mdkr för 1994. Ökningen är orsakad

av en viss uppgång i avgiftsunderlaget, lönesumman,

mellan 1993 och 1994. Pensionsutgifterna i ATP-sys-

temet fortsatte att öka och uppgick till totalt

Marknadsvärd» mdkr

1960

1970 1980

1990

1993

1994 I

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,4

82,6

-0,1 f

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22 4

77,7

81,0

82,7 "

Pensionsutbetalningar

-

-14

-19,0

-77,4

-101,4

-108,4 F

Överföring netto från/

1

till delfonder

-

-

-

14

0,4

-1,4

Administrationskostnader

-0,1

-0,2

-0,5

-0,6

-0,5

Summa

0,5

4,8

3,0

0,9

-20,7

-27,6

Förändring av fondkapitalet

0,5

6,8

13,4

46,3

61,8

-27,7

Fondkapital

0,5

35,9 145,3

386,8

545,6

517,9

Förändring av fondkapitalet

i% -

23

10

14

13

-5

Tabell 2.

1994

1993

Tillförda medel

/ placeringsverksamheten genererade medel.

Årets resultat

34 803

57 637

V ärdeförändringar

och avskrivningar

16 023

501

Förändring av finansiella poster

-235

192

Summa tillförda medel

50 591

58 330

Använda medel

Ökning av anläggnings- och placeringstillgångar:

Ökning av räntefordringar och

räntebärande placeringar

-18 341

-34 955

F astighetsinvesteringar

-4 646

-2 671

Årets förändring av grundkapital:

-22 986

-37 626

Erhållna pensionsavgifter

82 684

81 014

Utbetalda pensionsmedel -

108 371

-101 438

Administrationsbidrag

-505

-646

Överföringar från/till delfonder

-1 413

365

-27 605

-20 704

Summa använda medel

-50 591

-58 330

Tabell 3.

108.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka

från 20.4 mdkr för år 1993 till 25.7 mdkr för år 1994.

Orsaken till de ökade pensionsutbetalningarna är

framförallt att basbeloppet, som reglerar värdesäk-

ringen. höjdes från 34 400 kr till 35 200 kr. För 1995

är basbeloppet fastställt till 35 700 kr.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-

fonden en treprocentig avkastning beräknad på

nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt

har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till

0.4 mdkr för år 1994. Fjärde och femte fondstyrel-

serna rekvirerade sammanlagt 1.8 mdkr under 1994.

För administrationen av ATP-systemet, förutom

fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal

myndigheter och institutioner involverade. Bland

annat erhåller riksförsäkringsverket och försäkrings-

kassorna ersättning för att handlägga och betala ut

pensioner. Andra myndigheter som berörs är läns-

skattemyndigheten och lokal skattemyndighet, kro-

nofogdemyndigheten, statens löne- och pensionsverk

samt Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt

uppgick fondens utbetalningar till dessa myndigheter

till 0,5 mdkr.

34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de

tre styrelserna gemensam organisation. Vid fondens

tillkomst år 1960 förutsattes att de tre styrelserna

skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom

ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars

utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-

na, fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta

ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när

fondverksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre

separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-

gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-

valtningen som en enhet med en gemensam organisa-

tion och en gemensam placeringspolitik för de tre sty-

relserna.

TRE FONDER,

EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det

av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet. som

är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visserligen

görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,

med skilda resultat- och balansräkningar, men detta

kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-

resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-

anter, som förtecknas separat, är efter förslag av

arbetsmarknadens parter och andra organisationer

förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas

balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret

1995.

FÖRDELNING

PÅ TILLGÅNGSSLAG

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna

uppgick vid utgången av 1994 till 518,6 mdkr. Mot-

svarande siffra för 1993 var 546,7 mdkr. I diagram 8

redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.

Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-

rande placeringar som uppgick till 504,8 mdkr eller

97% av de totala tillgångarna. Av de räntebärande

tillgångarna var 14.1 mdkr placerade i reala lån med

KPI-relaterad avkastning. Dessa placeringar tillsam-

mans med fondens placeringar i fastigheter på 13,8

mdkr utgör fondens reala tillgångar. De reala till-

gångarna utgjorde således drygt 5% av den totala

portföljen. Vid utgången av 1994 var 2,4 (0,5) mdkr

placerade i utländska fastigheter och 2,6 (0) mdkr i

utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för 1994 till ca

420 mdkr (ca 340 mdkr). I detta belopp ingår amorte-

ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-

följsammansättningen.

NOMINELLA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-

serade penning- och obligationsmarknaden. Därutö-

ver sker en direkt utlåning till företag och kommuner.

I diagram 9 redovisas de nominella räntebärande pla-

ceringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo

1994. Portföljen domineras av placeringar i bostads-

sektorn (46%) och i statsobligationer (38%).

Reala räntebärande Fastigheter

placeringar 2,7% 2,7%

Nominella räntebärande

placeringar 94,6%

Reala räntebärande Fastigheter

placeringar 2,3% 1,6%

Nominella räntebärande

placeringar 96,1%

Diagram 8.

35

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Diagram 9.

De stundtals under året mycket kraftiga ränterörel-

serna påverkade marknadens struktur och funk-

tionssätt. Många av de utländska aktörer som under

1993 började agera i Sverige drog sig tillbaka under

1994. Detta ledde bland annat till att omsättningen

minskade mot slutet av året. En effekt av det minska-

de intresset från utländska aktörer är att de inhem-

ska investorernas agerande successivt fått en relativt

sett ökande betydelse.

Fonden valde att under 1994 göra sina första place-

ringar i räntebärande värdepapper utgivna i annan

valuta än svenska kronor.

Fördelningen inom portföljen har under året förskju-

tits från bostads- till statsobligationer. Detta speglar

en generell förändring av hela marknaden där den

totala stocken bostadsobligationer har minskat

medan stocken statsobligationer kontinuerligt ökat i

takt med de fortsatta underskotten i statens budget.

Den minskande volymen av bostadsobligationer på

den institutionella marknaden beror främst på vikan-

de kreditefterfrågan hos bostadsinstituten och att

instituten i ökande grad finansierade sig via privat-

obligationer. Förändringen av obligationsmarkna-

dens struktur framgår av diagram 10.

12 Rinf i %

0.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Löptid, år

■■ ■ 93-12-31 ■ 94-06-31 ■ ■■ 94-12-31

Diagram 11.

Diagram 10.

Värdet av fondens portfölj påverkas av räntenivån.

Stigande räntor, som under 1994, medför att mark-

nadsvärdet på befintligt innehav sjunker, samtidigt

som tillkommande investeringar sker till en successivt

högre avkastning. Sammantaget innebär detta att

framtida avkastning ur portföljen blir högre än vad

den skulle varit med oförändrade räntor.

Direktlån i form av reverslån uppgick vid årsskiftet

till 15,9 mdkr vilket var en uppgång under året med

1,3 mdkr. För den största uppgången svarade utlå-

ningen till företagssektorn. Bruttoutlåningen till

denna sektor uppgick till ca 6 mdkr men räknat efter

amortering och förfall stannade nettoutlåningen på

3,2 mdkr. Den sammanlagda utlåningen till näringsli-

vet både i form av obligations- och reverslån uppgick

vid årsskiftet till drygt 43 mdkr eller ca 9 procent av

fondens placeringar.

Utlåning till kommuner och landsting uppgick vid

årets slut till 3,1 mdkr, vilket var en ökning med 0,4

mdkr jämfört med året innan. Den största delen av

utlåningen till denna sektor var till kommunala före-

tag, främst inom energisektorn.

Förlagslånen uppgick vid årsskiftet till 8,0 mdkr,

vilket är en nedgång med 0,8 mdkr. Merparten av

dessa placeringar ligger hos bankerna och består

enbart av tidsbundna förlagslån.

Refinansieringslån, s.k. återlån, avvecklades i sin

helhet under 1994.

36

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda

Svenskt Fastighetskapital AB genomförs fastighets-

förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom

den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-

är, har ett utlånat kapital på 3,9 mdkr. Under 1994

ingicks nya avtal till ett belopp av 0,6 mdkr.

Bilden visar Tekniska Verken i Linköping ABs nya huvud-

kontor. Byggnadsverket utsågs av SAR till landets vackras-

te nybyggnation genom erhållande av 1994 års Kasper

Salin-pris. Fonden har svarat för finansieringen.

REALA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

De reala räntebärande placeringarna som utgörs av

så kallade partnerfinansieringar uppgick vid utgång-

en av 1994 till 12,1 mdkr. detta inklusive den kpi-

relaterade uppräkningen av fordran.

Under 1994 emitterade Riksgäldskontoret för för-

sta gången reala obligationer. Dessa är så kallade

nollkupongobligationer där beloppet successivt

omräknas efter förändringar i konsumentprisindex.

För fonden är det intressant att denna typ av place-

ringsmöjlighet tillkommit. Det ökar möjligheterna att

diversifiera portföljen och därigenom sprida riskerna

på tillgångar med olika karakteristika. Värdet av

fondens innehav av reala obligationer var vid utgång-

en av 1994 2,0 mdkr.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-

ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens

tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett

fåtal expansiva orter och ha ett blandat bestånd av

bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. På

utlandssidan är fonden inriktad på direktinvesteringar

i England och indirekta investeringar i övriga länder.

Marknadsvärde 1994-12-31

Förvaltningsfastigheter Sverige

-- 5 898

Utlandsfastigheter

612

Projektfastigheter Sverige

151

Nacka Strand

1847

Förvärv under året Sverige

2866

g Förvärv under året utland

1920

| Aktier i Pleiad

487

I Totalt

Ä 13 781

Tabell 4.

Fondens fastighetsportfölj omfattar företrädesvis

direktägda fastigheter men även andelar i fastighets-

bolag såsom t.ex. 18,75% i Pleiad.

Fondens fastighetsinnehav var ultimo 1994 värde-

rat till 13,8 mdkr.

restaurang Butiker

5% 4%

Diagram 12.

Fastigheten Sparven 18 i hörnet Birger Jarisgatan/Kungs-

gatan i centrala Stockholm förvärvades under 1994.

37

F Ö R \ Al. T N I N C S B E RÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I december 1994förvärvades Häggen 2 som är en kombinerad kontors- och bostadsfastighet vid Eriksbergsplan i Stockholm.

Fonden förvärvade under året fastigheter för 4,8

mdkr och sålde två mindre fastigheter i Norrland.

I Sverige köptes under våren och sommaren åtta

fastigheter för ca 1 mdkr. Förvärvet omfattade fyra

kontorsfastigheter i Stockholm, bl.a. Trollhättan 29,

som är en del av Gallerian, och Sparven 18 i hörnet

Kungsgatan-Birger Jarisgatan.

Avtal träffades i december med Sparbanken Sveri-

ge AB om att byta fastigheten Spektern 13 mot Troll-

hättan 29 till en tilläggskostnad för fonden på 0,2

mdkr. Tillträde sker i november 1995.

I december förvärvades:

• 14 bostadsfastigheter i StorStockholm.

• Fyra kontorsfastigheter i Stockholm,

• Fyra kombinerade kontors- och

bostadsfastigheter i Stockholm,

• En kontorsfastighet i Norrköping och

• Sex kontorsfastigheter i Göteborg.

Nordstan 10:23, en av de fastigheter som fonden förvärva-

de i Göteborg. Fastigheten består av både butik- och

kontorslokaler.

38

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Bilderna visar de två centralt belägna fastigheterna i Londons City som fonden förvärvade under 1994. Bilden till vänster visar

Angel Court. Bilden till höger visar Milton Gate. Fastigheterna han en sammanlagd yta av 36 000 kvm och är fullt uthyrda.

Merparten av dessa fastigheter är centralt belägna.

Bl a ligger en kontorsfastighet på Norrmalmstorg och

två kontorsfastigheter på Birger Jarlsgatan i Stock-

holm samt två butiks- och kontorsfastigheter i cent-

rumanläggningen Nordstan i Göteborg. Bland

bostadsfastigheterna ligger tre på Djurgården och

några centralt på Östermalm i Stockholm.

I linje med fondens strategi förvärvades två fastighe-

ter i London båda centralt belägna: 52% av Nr. 1

Angel Court samt Milton Gate. Köpesumman för dessa

fastigheter var totalt 1,7 mdkr. Därutöver förvärvade

fonden tre centralt belägna fastigheter i Bryssel.

Under 1994 bedrev fonden tre projekt i StorStock-

holm, nämligen Gångaren vid Lindhagensplan. Bre-

men på Gärdet samt Nacka Strand. Vidare genomför-

des en ombyggnad av Wezäta-fastigheten i Göteborg

för bl.a ICA's räkning. Sammanlagt påbörjades pro-

jekt för 0,4 mdkr.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter uppgick

till 0,9 mdkr för 1994. Vakansgraden var vid utgång-

en av 1994 9,5%.

39

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Avkastning och resultat

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en

rekommendation från Försäkringsbranschens Redo-

visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalavkast-

ningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

DIREKTAVKASTNING

OCH VÄRDEFÖRÄNDRING

Direktavkastningen består av räntenetto på räntebä-

rande placeringar samt driftnetto för fastighetsplace-

ringar. Värdeförändringen består av realiserade samt

orealiserade vinster och förluster på placeringstill-

gångar. För finansiella placeringar bestäms den orea-

liserade värdeförändringen med utgångspunkt i offi-

ciella marknadsnoteringar. För fastigheter bestäms

den orealiserade värdeförändringen med stöd av en

extern fastighetsvärdering. Ca 25% av fastighetsbe-

ståndet värderas årligen av externa värderingsinsti-

tut och resterande del av intern expertis. Fastighets-

värderingen bygger på två analysmetoder, dels en tio-

årig nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflö-

den, dels en evighetskapitalisering av ett marknads-

mässigt driftnetto. Fastighetslån och räntekostnader

på dessa beaktas ej i beräkningen som därför är opå-

verkad av fastighetsplaceringarnas skuldsättnings-

grad.

BERÄKNINGSMETOD

Direktavkastning samt värdeförändring relateras till

det ingående marknadsvärdet och räntefordringar-

nas ingående värde med tillägg för nettoplaceringar

och med avdrag för direktavkastning under året.

Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i

beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett

genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick

1994 till 0,0 (17.3) %, varav värdeförändringen

utgjorde -9,5 (6,3) %. Efter reduktion för konsu-

mentprisindex förändring under året med 2,6 (4,1) %

uppgick den reala avkastningen till -2,5 (12,7) %.

Under 1993 föll de långa nominala marknadsrän-

torna med ca 3 procentenheter vilket gav upphov till

en värdestegring i den räntebärande portföljen om

30,5 mdkr. För 1994 var ränteutvecklingen den mot-

satta. Vid utgången av 1994 var de långa nominala

marknadsräntorna ca 4 procentenheter högre än vid

årets ingång. Ökningen av både nominala och reala

räntor gav 1994 upphov till ett orealiserat värdefall

om 50,9 mdkr.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till

13,0%. Fastigheter har för första gången sedan fas-

tighetskrisens början värderats upp med 0.6 mdkr,

vilket motsvarar 6,0%. För samtliga fastighetsplace-

ringar. exklusive fastigheter förvärvade vid utgången

av året, uppgick direktavkastningen beräknad på

marknadsvärdet vid utgången av året till 6,0 (5,8) %.

Avkastningen på reala lån och fastighetsplaceringar

påverkar endast i begränsad utsträckning totalav-

kastningen för samtliga placeringar, detta till följd av

den stora andelen räntebärande placeringar.

Tillgångdag*

Belopp i Mkr

Ingående

marknads

värde

%

Netto

placering

Utgående

marknads

värde

%

Direktav-

kastning

%

Värdeför- %

ändring

Totalav-

kastning

1994

%

1990 -

1994%

Räntebärande

510 155

93

13 989

474 790

91

47 746

9,6

-49165 -9,9

-1419

-0,3

12,6

Direktlån

15 010

3

1887

15 939

3

1551

9,9

-911 -5,8

640

4,1

12,4

Reala lån

12 846

2

2 465

14 097

3

946

6,7

-1214 -8,6

-268

-1,9

6.7

Fastigheter

8 682

2

4 535

13 791

3

661

7,0

574 6,0

1235

13.0

-9,5

Totalt

546 694

100

22 876

518 617

100

50 904

9 ? 5

-50 716 - 9,5

188**

0,0

11,9

* I tillgångsslaget Räntebärande ingår penningmarknads-, nominella obligations- och förlagslån. Direktlån utgörs

av reverslån. I reala lån ingår partnerfinansieringslån och aktier i partnerfinansieringsbolag samt reala obliga-

tionslån. I tillgångsslaget Fastigheter ingår aktier i fastighetsbolag och fastigheter. Tillgångsslagen omfattar även

räntefordringar.

** Totalavkastningen (188 mkr) med tillägg för bankräntor och övriga intäkter (82 mkr) samt avdrag för ränte-

kostnader, förluster, administrationskostnader och övriga kostnader (398 mkr) ger årets marknadsvärderade

resultat (-128 mkr).

40

Tabell 5.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Räntebärande

placeringar

Direkt-

län

Reala lån

■ g

Fastigheter

Totalt

■■

Förändring

Kpi (dec-dec)

1 1987

12,7

12,8

-

-

12,7

5,2

| 1988

14,6

12,4

-

-

14,2

6,3

| 1989

5,2

11,3

-

-

6,1

6,7

1 1990

14,7

13,3

7,1

-7,3

14,0

10,9

1991

17,3

16,4

13,0

-33,5

15,6

8,1

1992

13,5

13,8

5,7

-17,8

12,7

2,0

1993

17,9

14,3

9,5

-1,7

17,3

4,1

1994

-0,3

4,1

-1,9

13,0

0,0

2,6

Tabell 6.

DEN LÅNGSIKTIGA AVKASTNINGEN

Totala avkastningen för perioden 1990-1994 uppgick

till 11,9 (13,1) %. Under perioden uppgick konsu-

mentprisindex förändring (dec 1989-dec 1994) till 5,5

(6,4) %. Den reala avkastningen uppgick därför i

medeltal till 6.1 (6.3) % per år.

DE REDOVISADE RESULTATEN

Resultatet före omvärderingar 50.9 (57,6) mdkr

utgör ett mått på AP-fondens långsiktiga intjänings-

förmåga, eftersom endast det enskilda årets om- och

nyplaceringar påverkas av räntefluktuationer. Arets

resultat 34.8 (57,6) mdkr beräknas enligt god redo-

visningssed med tillämpning av lägsta värdets prin-

cip, dvs tillgångarna värderas till det lägsta av

anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.

Den stora räntestegringen under 1994 har förorsakat

en värdeändring enligt lägsta värdets princip med

-16,1 (0,1) mdkr. Årets marknadsvärderade resultat,

i vilket samtliga placeringstillgångar värderas till

marknadsvärde, uppgick till -0.1 (82,6) mdkr och

beräknas för jämförelser av fondens resultatutveck-

ling med marknadsutveckling och andra kapitalför-

valtares resultat.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av

ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt

att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är

beroende av en föränderlig utveckling av marknads-

räntorna. är det ackumulerade resultatet av större

betydelse än resultatet för ett enskilt år.

PERSONAL OCH LÖNER

Personal 1994(1993)

Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt

Fondkansliet

74

(54)

35

(27)

109

(81)

Bolag i Sverige

12

(11)

11

(9)

23

(20)

Bolag i Storbritannien

3

(4)

2

(3)

5

(7)

Totalt

89

(69)

48

(39)

137

(108)

Vid utgången av 1994 var 65 (55) personer verksam-

ma inom fastighetsförvaltningen, 14 (11) inom finans-

förvaltningen samt 43 (37) inom lednings-, stabs- och

administrativa funktioner.

Löner och ersättningar tkr

1994

1993

Fondstyrelserna:

Styrelse och verkställande ledning

3 168

3 022

Övriga anställda

30 510

25 517

Av fondstyrelserna ägda bolag:

Styrelse och verkställande ledning

587

695

Övriga anställda

7 158

6 708

Summa

41423

35 942

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-

ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av

finansdepartementet.

41

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

RESULTATRÄKNING Tkr

1994

1993

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån.............................................

2 003 590

2 653 117

Obligationslån..........................................................

44 873 387

45 660 839

Förlagslån.................................................................

738 876

915 356

Reverslån..................................................................

1 550 488

1 546 871

Reala obligationslån...............................................

97 210

0

Partnerfinansieringslån.........................................

849 086

1 167 895

Övriga ränteintäkter..............................................

173 575

196 036

Summa ränteintäkter.............................................

50 286 212

52 140 114

Räntekostnader.......................................................

-193 968

-197 331

Räntenetto................................................................

50 092 244

51 942 783

Fastigheternas driftnetto.......................................

661 170

390 680

Övriga intäkter .....................................................

38 588

5 275

Kursvinster och kursförluster...............................

Not 1

236 404

5 769 953

Resultat vid fastighetsförsäljning

-18 754

- 420 689

Summa.......................................................................

51 009 652

57 688 002

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader.....................................

-100 627

- 94 086

Övriga kostnader.....................................................

- 22 987

-9 415

Summa.......................................................................

-123 614

-103 501

Resultat före omvärderingar..............................

50 886 038

57 584 501

Värdeförändring enligt lägsta

värdets princip.........................................................

Not 2

-16 082 959

52 975

Arets resultat...........................................................

34 803 079

57 637 476

Värdeförändring vid marknadsvärdering

Not 3

-34 930 921

24 948 907

Arets marknadsvärderade resultat

-127 842

82 586 383

42

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

1994 12 31 1994 12 31 1993 12 31 1993 12 31

BALANSRÄKNING Tkr________________________________Bokfört värde____Marknadsvärde_____Bokfört värde Marknadsvärde

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..............................

Fordran på delfond

Övriga tillgångar.......................................

Not 4

1 140 555

386 663

271134

1 140 555

386 663

271134

63 231

365 305

109 881

63 231

365 305

109 881

Summa finansiella tillgångar..................

1 798 352

1 798 352

538 417

538 417

Anläggningstillgångar

Kontorsfastighet.......................................

Not 5

109 537

109 537

0

0

Placeringstillgångar

Not 6

Räntefordringar.......................................

... Not 7

24 226 036

24 226 036

24 112 562

24 112 562

Penningmarknadslån..............................

30 196 580

30 196 580

25 384 812

25 208 241

Obligationslån...........................................

414 439 765

414 318 231

420 308 762

454 165 824

Förlagslån..................................................

7 602 450

7 723 984

8 275 987

8 802 844

Reverslån...................................................

15 347 154

15 347 154

13 936 544

14 660 117

Reala obligationslån.................................

1 951 738

1 951 738

0

0

Partnerfinansieringslån..........................

8 177 888

8 177 888

8 177 888

8 177 888

Aktier i partnerfinansieringsbolag.......

Not 9

2 884 110

2 884 110

2 884 110

2 884 110

Aktier i fastighetsbolag............................

... Not 10

497 283

497 283

460 884

460 884

Fastigheter.................................................

yvotii

13 293 533

13 293 533

8 221 594

8 221594

Summa placeringstillgångar...................

518 616 537

518 616 537

511 763 143

546 694 064

Summa tillgångar....................................

520 524 426

520 524 426

512 301 560

547 232 481

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån..............................................

... Not 12

1 094 487

1 094 487

1 149 462

1 149 462

Övriga skulder...........................................

1 527 521

1 527 521

447 631

447 631

Summa finansiella skulder ....................

2 622 008

2 622 008

1 597 093

1 597 093

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång.................

Not 13

510 704 467

545 635 388

473 771 265

483 753 279

Arets förändring av fondkapitalet

- 27 605 128

- 27 605 128

-20 704 274

- 20 704 274

Årets resultat.............................................

34 803 079

-127 842

57 637 476

82 586 383

Summa fondkapital.................................

517 902 418

517 902 418

510 704 467

545 635 388

Summa skulder och fondkapital.........

520 524 426

520 524 426

512 301 560

547 232 481

43

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall

årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-

ningssed. Detta innebär bl.a. att tillgångarna värderas

enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av

anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.

Det lägsta värdet bestäms med tillämpning av en

portföljmetod med fyra grupper — nominella räntebä-

rande placeringar, direktlån. reala räntebärande

placeringar och fastigheter.

Hel- och delägda fastighetsbolag

I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-

styrelserna innehar mer än 50 % av röstetalet enligt

förvärvsmetoden. Fastighetsbolag i vilka fondstyrel-

serna innehar 20—50 % av röstetalet, s.k. intressebo-

lag. intas med den andel av balans- och resultatposter

som motsvarar ägarintresset. Samtliga fastigheter och

aktier/andelar i fastighetsbolag är samägda av de tre

fondstyrelserna i proportion till storleken av respek-

tive styrelses fondkapital. Fondstyrelsernas redovis-

ning följer Redovisningsrådets rekommendation om

koncernredovisning.

Värdering av placeringar

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna

träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen

en real ränta samt äger med stöd av utställd option

förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och

aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas

årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver

realränta och inflationsuppräkning ej någon del i

resultatet i partnerbolagen. Inflationsuppräkning av

partnerfinansieringar och reala obligationer redovi-

sas som ränteintäkt i resultaträkningen och ränte-

fordran i balansräkningen.

Placeringsfastigheter värderas i överensstämmelse

med praxis bland svenska försäkringsbolag enligt läg-

sta värdets princip. Några fastighetsavskrivningar

belastar därför ej resultatet, istället sker vid värde-

fall nedskrivning till marknadsvärde. Kontorsfastig-

heter som används i den egna verksamheten skrivs av

enligt plan med två procent per år. Placeringsfastig-

heters marknadsvärden baseras på nuvärdeberäk-

ning av förväntade betalningsflöden. Beräkningen

utgår från villkor i befintliga hyresavtal, bedömd

marknadshvra och hyresutveckling, förväntade

vakansgrader och driftskostnader samt marknads-

mässiga avkastningskrav. Cirka 25 % av fastighetsbe-

ståndet värderas årligen av externa värderingsinsti-

tut. I resultaträkningen redovisas fastigheternas

driftnetto, vilket utgör hyresintäkter med avdrag för

drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt.

Fordringar och skulder i utländsk valuta har uppta-

gits till balansdagens kurs. Såväl orealiserade valuta-

kursvinster som förluster ingår i sin helhet i resulta-

tet. Nettopositioner i off balance - instrument mark-

nadsvärderas på balansdagen.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från inkomstskatt vid

placeringar i Sverige och Storbritannien samt i vissa

fall vid räntebärande placeringar i andra länder. De

skattekostnader som kan förekomma avser de av

fondstyrelserna hel- och delägda bolagen och redovi-

sas under övriga kostnader.

Fondkapital

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbetalas

för ATP. Grundkapitalet utgörs av summan av inbe-

talda pensionsavgifter och överföringar från eller till

Fjärde och Femte fondstyrelserna minskad med utbe-

talningar avseende pensioner och administrationsbi-

drag. Fjärde och Femte fondstyrelserna skall varje år

överföra en avkastning för närmast föregående år till

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna. De medel

som kan rekvireras av Fjärde och Femte fondstyrel-

serna får vardera uppgå till högst en procent av För-

sta. Andra och Tredje fondstyrelsernas fondkapital

vid utgången av närmast föregående år.

Marknadsvärderad redovisning

Riksdagen beslutade under 1994 om principerna för

ett reformerat ålderpensionssystem. Pensionerna kan

i det nya systemet komma att förändras med reallö-

neutvecklingen istället för konsumentprisindex

(KPI). Den tidigare KPI-justerade redovisningen har

därför utgått. Värdet av det tillskjutna fondkapitalet

omräknat med KPI redovisas i not. För jämförelser

av fondens resultatutveckling med marknadsutveck-

ling och andra kapitalförvaltares resultat upprättas

ett alternativt marknadsvärderat bokslut för de tre

fondstyrelserna sammantagna.

44

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

BELOPP I TKR

Not 1 Kursvinster och kursförluster__________________

Penningmarknadslån.................................................

Obligationslån............................................................

Förlagslån...................................................................

Reverslån....................................................................

Valutakursdifferenser................................................

Summa.......................................................................

Not 2 Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip

Penningmarknadslån.................................................

Obligations- och förlagslån........................................

Reverslån....................................................................

Reala obligationslån...................................................

Partnerfinansieringslån.............................................

Aktier i fastighetsbolag..............................................

Fastigheter..................................................................

Valutakursdifferens på uti. fastigheter.....................

Summa.......................................................................

1994 1993

-11

-8 063

184 290

5 758 985

-545

1 108

47 541

17 923

5 129

0

236 404

5 769 953

1994

1993

-61 243

0

- 15 085 355

0

-234 799

0

-221 125

0

-993 006

0

36407

- 19 849

537 318

-60 358

-61 156

133 182

-16 082 959

52 975

Not 3

Värdeförändring vid marknadsvärdering

1994

1993

Penningmarknadslån.................................................

176 571

- 176 571

Obligationslån............................................................

- 33 978 596

24 051 089

Förlagslån...................................................................

-405 323

559 947

Reverslån....................................................................

- 723 573

514 442

Summa.......................................................................

-34 930 921

24 948 907

Not 4

Kassa och bankmedel

1994

1993

Kassa och bankmedel i svenska kronor....................

112 277

48 843

Kassa och bankmedel i utländsk valuta....................

1 028 278

14 388

Bokfört värde............................................................

1 140 555

63 231

Not 5

Kontorsfastighet

1994 12 31

1993 12 31

Anskaffningsvärde.....................................................

110919

0

Planenliga avskrivningar...........................................

-1382

0

Bokfört värde............................................................ 109 537_________________________0

Not 6 Kontrakterade ej likviderade fondaffarer

Första fondstyrelsen

Köp

Försäljning

Andra fondstyrelsen

Köp

Försäljning

Tredje fondstyrelsen

Köp

Försäljning

Summa

Köp

Försäljning

1994 12 31

1993 12 31

408 472

283 449

324 550

279 479

2 839 230

4 201 238

114 297

1 672 240

0

117 183

24 609

117 948

3 247 702

4 601 870

463 456

2 069 667

45

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Not 7

Ränteford ringar

1994 12 31

1993 12 31

Obligationslån............................................................

22 309 073

21 740 394

Förlagslån...................................................................

242 152

238 025

Reverslån....................................................................

591 747

350 280

Partnerfinansieringslån.............................................

2 076 070

1 783 863

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

-993 006

0

Bokfört värde............................................................

24 226 036

24112 562

Not B

Obligationslån

1994 12 31

1993 12 31

Obligationslån i svenska kronor................................

425 426 385

420 308 762

Obligationslån i utländsk valuta...............................

2 603 605

0

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

- 13 590 225

0

Bokfört värde............................................................

414 439 765

420 308 762

Not 9 Aktier i partnerfinansieringsbolag

Innehav per 1994 12 31:

Iggesunds Kraft AB....................................................

Nikab Energi AB........................................................

Nybrovikens Kraft AB...............................................

Svarthållsforsens Intressenter AB............................

Bokfört värde...........................................................

Kapitalandel %

/ Röstvärde %

Nominellt

värde

1994 12 31

1993 12 31

48/48

5 600

112 000

112 000

91/49

87 500

1 750 000

1 750 000

90/47

89 000

890 000

890 000

60/13

12010

132 110

132 110

2 884 110 2 884 110

Not 10 Aktier i fastighetsbolag

Innehav per 1994 12 31:

Pleiad Real Estate AB...............................................

Svenskt Fastighetskapital AB...................................

Div. aktier och andelar..............................................

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

Bokfört värde...........................................................

Kapitalandel c /c

/ Röstvärde %

Nominellt

1994 1231

1993 12 31

värde

19/19

300 000

624 750

624 750

50/50

8 000

10 000

10 000

33

41

- 137 500

-173 907

497 283

460 884

Not 11 Fastigheter

Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter............

Anskaffningsvärde för utländska fastigheter...........

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

Bokfört värde............................................................

1994 12 31

1993 12 31

15 052 340

12 348 437

3 205 789

1375 071

-4 964 596

-5 501 914

13 293 533

8221 594

Not 12 Fastighetslån

Fastighetslån i svenska kronor..................................

Fastighetslån i utländsk valuta.................................

Bokfört värde............................................................

1994 12 31

1993 12 31

593 537

594 162

500 950

555 300

1 094 487

1 149 462

46

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Not 13 Fondkapital

Bokfört värde

Ingående värde 1993......................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1993..............................................................................

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1993 ................................................................

Arets resultat..................................................................................................................

Utgående värde 1993...................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1994:

Erhållna pensionsavgifter..............................................................................................

Utbetalda pensionsmedel...............................................................................................

Administrationsbidrag...................................................................................................

Rekvirerat från 4—5:e fondstyrelserna.........................................................................

Summa............................................................................................................................

Avkastning från 4-5 :e fondstyrelserna 1994................................................................

Årets resultat..................................................................................................................

Utgående värde 1994...................................................................................................

Marknadsvärde

Ingående värde 1993......................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1993..............................................................................

Avkastning från 4—5 :e fondstyrelserna 1993 ................................................................

Årets marknadsvärderade resultat...............................................................................

Utgående värde 1993...................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1994..............................................................................

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1994 ...............................................................

Årets marknadsvärderade resultat...............................................................................

Utgående värde 1994...................................................................................................

Grundkapital omräknat ined konsumentprisindex

Utgående värde 1993......................................................................................................

Utgående värde 1994......................................................................................................

Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1993 .....................................................................................................

Vid utgången av 1994.....................................................................................................

473 771 265

-21069 579

365 305

57 637 476

510 704 467

82 684 185

-108 371076

- 504 900

- 1 800 000

-27 991 791

386 663

34 803 079

517 902 418

483 753 279

-21069 579

365 305

82 586 383

545 635 388

-27 991 791

386 663

- 127 842

517 902 418

336 957 929

317 500 575

2 387 338

1 327 606

47

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

RESULTATRÄKNING Tkr_______________________________________1994_________________1993

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

561 670

869 912

Obligationslån..............................................................

13 834 974

14 222 589

Förlagslån....................................................................

240 870

311279

Reverslån.....................................................................

530968

619 954

Reala obligationslån....................................................

28465

0

Partnerfinansieringslån..............................................

254726

350 368

Övriga ränteintäkter...................................................

80 347

50 317

Summa ränteintäkter..................................................

15 532020

16 424 419

Räntekostnader...........................................................

-48145

-69 845

Räntenetto...................................................................

15 483 875

16 354 574

Fastigheternas driftnetto.............................................

198 351

117 204

Övriga intäkter............................................................

11577

1 593

Kursvinster och kursförluster....................................

424 116

1 868 882

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

-5 626

-126 207

Summa ........................................................................

16 112 293

18 216 046

F örvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

- 33 692

- 35 401

Övriga kostnader.........................................................

-6668

-2 446

Summa ........................................................................

-40 360

-37 847

Resultat före omvärdering........................................

16071933

18 178 199

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

-4 634473

15 893

Arets resultat...............................................................

11437 460

18 194 092

48

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1994 12 31

1993 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..........................

342 250

19 237

Fordran på delfond.............................

121784

115 768

Övriga tillgångar..................................

79 845

33 114

Summa finansiella tillgångar...............

543 879

168 119

Anläggningstillgånga r

Kontorsfastighet..................................

32 861

0

Placeringstillgångar

Räntefordringar..................................

7157157

7 143 528

Penningmarknadslån..........................

7 891 301

7 400 310

Obligationslån......................................

128452 073

129 933 649

Förlagslån............................................

2 558 975

2 793 368

Reverslån.............................................

4 741 908

5 048 390

Reala obligationslån...........................

579 087

0

Partnerfinansieringslån.....................

2 453 366

2 453 366

Aktier i partnerfinansieringsbolag.....

.........................

865233

865 233

Aktier i fastighetsbolag.......................

149185

138 266

Fastigheter..........................................

3 988 060

2 466 478

Summa placeringstillgångar...............

158 836 345

158 242 588

Summa tillgångar...............................

159413 085

158 410 707

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Skuld till delfond................................

0

60 260

Fastighetslån.......................................

328 346

344 839

Övriga skulder....................................

456026

135 801

Summa finansiella skulder ................

784372

540 900

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång.............

157 869 807

150 767 723

Arets förändring av fondkapitalet.....

-10 678 554

-11 092 008

Årets resultat......................................

11437460

18 194 092

Summa fondkapital ...........................

158 628 713

157 869 807

Summa skulder och fondkapital......

159413 085

158 410 707

Stockholm den 23 mars 1995

Lisbeth Eklund

Johan Myhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson

ordförande

Lilian Hindersson

Curt Persson

Lars-Gerhard Westberg

Bernth Johnson

Karl Gustaf Scherman

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

49

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr_______________________________________1994_________________1993

Nettointäkter i placerings verksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

1 100 472

1 516 034

Obligationslån..............................................................

23 181 668

23 235 983

Förlagslån....................................................................

308 240

369 260

Reverslån.....................................................................

695 073

642 759

Reala obligationslån....................................................

48 813

0

Partnerfinansieringslån..............................................

424 543

583 948

Övriga ränteintäkter...................................................

52 907

81 631

Summa ränteintäkter..................................................

25 811716

26 429 615

Räntekostnader...........................................................

-97 407

-90 344

Räntenetto...................................................................

25 714 309

26 339 271

Fastigheternas driftnetto.............................................

330 585

195 340

Övriga intäkter............................................................

19 294

2 638

Kursvinster och kursförluster....................................

-281061

2 823 864

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

-9377

-210 345

Summa ........................................................................

25 773 750

29 150 768

F örvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

-42 515

- 35 260

Övriga kostnader.........................................................

-11681

-5 009

Summa ........................................................................

-54196

-40 269

Resultat före omvärdering........................................

25 719 554

29 110 499

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

- 9 878 451

26 488

Arets resultat...............................................................

15 841103

29 136 987

50

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr

1994 12 31

1993 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..................................................

570 120

31236

Fordran på delfond.....................................................

195 566

283 739

Övriga tillgångar..........................................................

138148

54 934

Summa finansiella tillgångar

903 834

369 909

A nläggnings t illgå nga r

Kontorsfastighet..........................................................

54 769

0

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

12 755 304

12 714 160

Penningmarknadslån..................................................

17602 551

15 235 343

Obligationslån..............................................................

214657 200

216 982 754

Förlagslån....................................................................

3 264 498

3 461 189

Reverslån.....................................................................

7 464 915

5 444 968

Reala obligationslån....................................................

965 145

0

Partnerfinansieringslån.............................................

4088 944

4 088 944

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

1442 055

1 442 055

Aktier i fastighetsbolag................................................

248 642

230 441

Fastigheter...................................................................

6646 767

4 110 797

Summa placeringstillgångar........................................

269136021

263 710 651

Summa tillgångar........................................................

270 094 625

264 080 560

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån................................................................

547 244

574 731

Övriga skulder.............................................................

760 546

233 679

Summa finansiella skulder .........................................

1307 790

808 410

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång......................................

263 272 150

238 016 932

Årets förändring av fondkapitalet..............................

-10 326 418

-3 881 769

Årets resultat...............................................................

15 841 103

29 136 987

Summa fondkapital ....................................................

268 786835

263 272 150

Summa skulder och fondkapital...............................

270094 625

264 080 560

Stockholm den 22 mars 1995

Per-Olof Edin

Jan Källsson

Bo Rydin

Hans Alsén

ordförande

Inge Granqvist

Ulf Laurin

Roland Svensson

Arne Johansson

Wanja Lundby-Wedin

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

51

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

RESULTATRÄKNING Tkr

1994

1993

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

341 448

267 171

Obligationslån..............................................................

7 856 745

8 202 267

Förlagslån....................................................................

189 766

234 817

Reverslån.....................................................................

324 447

284158

Reala obligationslån....................................................

19932

0

Partnerfinansieringslån..............................................

169 817

233 579

Övriga ränteintäkter...................................................

40 321

64 088

Summa ränteintäkter..................................................

8 942 476

9 286 080

Räntekostnader...........................................................

-48 417

- 37 143

Räntenetto...................................................................

8 894 059

9 248 937

Fastigheternas driftnetto.............................................

132 234

78136

Övriga intäkter............................................................

7 717

1 044

Kursvinster och kursförluster....................................

93 349

1 077 207

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

-3 751

-84 138

Summa ........................................................................

9123 608

10 321 186

Fö r v altningskostnad e r

Administrationskostnader..........................................

-24 420

-23 425

Övriga kostnader.........................................................

-4 637

-1959

Summa ........................................................................

-29 057

-25 384

Resultat före omvärdering........................................

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

Arets resultat...............................................................

9 094 551 10 295 802

- 1 570 035_____________________10 594

7 524 516 10 306 396

52

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

BALANSRÄKNING Tkr

1994 12 31

1993 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..................................................

228 18-1

12 758

Fordran på delfond.....................................................

69 314

66 851

Övriga tillgångar..........................................................

53141

21 833

Summa finansiella tillgångar.......................................

350 639

101442

A nlägg nings tillgå nga r

, Ix «

Kontorsfastighet..........................................................

.. 21907

0

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

4313575

4 254 874

Penningmarknadslån..................................................

4699441

2 749 159

Obligationslån..............................................................

71333 778

73 392 359

Förlagslån....................................................................

1778 977

2 021430

Reverslån.....................................................................

3 140 331

3 443 186

Reala obligationslån....................................................

407506

0

Partnerfinansieringslån..............................................

1635578

1 635 578

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

576822

576 822

Aktier i fastighetsbolag................................................

99457

92 177

Fastigheter...................................................................

2 658 707

1 644318

Summa placeringstillgångar........................................

90 644172

89 809 903

Summa tillgångar........................................................

91 016 718

89 911 345

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Skuld till delfond.........................................................

0

40 793

Fastighetslån................................................................

218897

229 892

Övriga skulder.............................................................

310 951

78 150

Summa finansiella skulder..........................................

529 848

348 835

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång......................................

,, 89 562 510

84 986 612

Årets förändring av fondkapitalet..............................

-6600156

-5 730 498

Årets resultat...............................................................

7524516

10 306 396

Summa fondkapital ....................................................

90486870

89 562 510

Summa skulder och fondkapital...............................

91016718

89 911345

Stockholm den 21 mars 1995

Rolf Wirtén

ordförande

Rolf H. Gard Börje Johansson

Åke Petersson Kenth Pettersson

Seine Svensk Leif Zetterberg

Sture Nordh

Sven Steen

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

53

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)

Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande. Statstjänstemannaförbundet

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson, Kommunalråd

Johan Myhrman,

Professor. Handelshögskolan

Curt Persson,

Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman,

Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Walberg, F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg. Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande.

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho, F.d. kommunalråd

Peder Törnvall, Generaldirektör, Statskontoret

Alf Karlsson,

F.d. förhandlingschef. Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör. Riksrevisionsverket

Monica Sundström,

Verkställande direktör. Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

F.d. kommunalråd

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

54

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Hans Alsén, ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Edin,

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist,

F.d. Förbundsordförande,

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson.

Förbundsordförande,

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör. Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Styrelseordförande.

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lundbv-Wedin

Andra ordförande. Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin,

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson,

Direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör, NUTEK

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Björn Bergman,

Förbundsordförande,

Ledarna

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör, Handelns och

Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation

Rune Sirvell,

Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare,

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin,

Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

55

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

Rolf H. Gard,

Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande,

Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Åke Petersson,

Direktör, Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,

Förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör, Riksförsäkringsverket

E. O. Holm,

Verkställande direktör,

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Åke Lindström,

Förbundsordförande, Dikförbundet

Åke Lundqvist,

F. d. styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande, Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förste vice ordförande,

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

56

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

57

Organisation

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Stab

VD Carl Johan Åberg l

58

STATISTIK

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1994

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr

1960

1970

1980

1990

1993

1994

Penningmarknadslån............................

0,1

0.7

2,4

10 225,1

25 384,8

30 196.6

Obligationslån........................................

396,0

28 319,9

114 637,0

308 454,2

420 308.8

414 439,8

Förlagslån................................................

15,2

1 145,8

1 989.8

10 224.3

8 275,9

7 602,4

Reverslån.................................................

59,4

6 355,1

30 561.2

31 553,7

13 877,8

15 347,2

Refinansieringslån.................................

-

2 438,6

11267,4

549.1

58,8

-

Reala obligationslån..............................

1951.7

Partnerfinansieringslån

-

-

-

8 177,9

8 177,9

8 177,9

Aktier i partnerfinansieringsbolag.....

-

-

-

2 884,1

2 884.1

2 884,1

Fastigheter..............................................

8 869,3

8 221,6

13 293,5

Aktier i fastighetsbolag.........................

-

-

-

350,5

460.9

497,3

Räntefordringar.....................................

9,1

738.3

5 100,7

17 374.1

24 112,6

24 226,0

Övriga tillgångar....................................

18.1

932,1

538.4

1 907,9

Summa tillgångar..................................

479,8

38 998,4

163 576,6

399 594.4

512 301,6

520 524,4

Fastighetslån...........................................

2 242.4

1 149.5

1 094,5

Övriga skulder........................................

1,5

580.5

23,5

376,3

447,6

1 527.5

Fondkapital............................................

478.3

38 417.9

163 553.1

396 975,7

510 704,5

517 902.4

Summa skulder och fondkapital......

479.8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

512 301,6

520 524.4

1993 1994

RESULTATRÄKNINGAR Mkr

1960

1970 1980 1990

Intäktsräntor:

Obligationslån

10,8

1 625.2

9 481,4

32 855.7

45 660,8

44 873,4

Förlagslån................................................

0,6

73,0

190.6

807.1

915,4

738.9

Reverslån.................................................

1.0

372,6

2 789.7

4 260,3

1 535,1

1 548.1

Refinansieringslån.................................

-

178.8

1 199.7

74,6

11,8

2.4

Reala obligationslån..............................

-

-

-

-

-

97,2

Partnerfinansieringslån.......................

-

-

-

237,6

1 167.9

849.1

Övriga intäktsräntor.............................

0,8

9,7

67,4

2 158,2

2 849,1

2 177,2

Fastigheternas driftnetto.....................

-

-

-

201,5

390,7

661.2

Övriga intäkter, kursskillnader m m.

-

-

-

425.3

5 354.5

256,2

Summa intäkter.....................................

13,2

2 259,3

13 728,8

41 020,3

57 885,3

51203,7

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader.......

1,3

44,7

56,1

2 575,3

100,7

-217.0

Värdeförändring enligt lägsta

värdets princip........................................

53,0

-16 083,0

Fondstyrelsernas administrations-

kostnader.................................................

0,5

1,3

6.2

60,1

94.1

-100,6

Summa kostnader.................................

1,8

46,0

62.3

2 635,4

247,8

-16 400,6

Resultat...................................................

11,4

2 213,3

13 666,5

38 384,9

57 637,5

34 803,1

59

STATISTIK

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER

Unde

Anskaffningsvärden, mkr

r år 1994

Totalt

Per 31.12.1994

Totalt

Under år 1994

Per 31.12.1994

Totalt

Anskaffningsvärden, mkr

Totalt

Obligationslån..............................

11 394

431 701

Staten............................................

37 032

180 416

Staten....

37 032

180 416

Kommuner....................................

-77

3 032

Landsting och kommuner.............

-113

440

Bostäder........................................

-29256

225 868

Bostadsfinansierande institut......

-29 100

223 003

Näringsliv......................................

1614

42 510

Företag..........................................

872

6 889

Utländska låntagare.....................

3 046

3 053

Företagsfinansierande institut.....

-344

17 900

Penningmarknadsplaceringar ....

4 746

30131

Utländska låntagare.....................

3 046

3 053

Partnerfinansieringsplaceringar.

0

11 062

Fastighetsinvesteringar mm.......

5 905

20 801

Förlagslån.....................................

-678

7 599

Summa

23 010

516 873

Bostadsfinansierande institut......

-1

2 199

Företag..........................................

-333

0

Företagsfinansierande institut.....

-1

160

Banker...........................................

-343

5 240

Reverslån......................................

1 704

15 582

Landsting och kommuner.............

36

2 592

Bostadsfinansierande institut......

-152

669

Företag..........................................

3 163

9 073

Företagsfinansierande institut.....

-1 342

3 248

Refinansieringslån.......................

-58

0

Penningmarknadsplaceringar...

4 746

30131

Partnerfinansieringsplaceringar

0

11062

Fastighetsinvesteringar m m.......

5 905

20 801

Summa

23 013

516 876

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER

PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

Anskaffningsvärden, mkr

1960

Mkr

%

1970

Mkr

%

1980

Mkr

%

1990

Mkr

%

1993

Mkr

1994

Mkr

%

Staten .......................................

135

29

3 320

9

34 940

22

78 966

21

143 384

29

180 416

35

Kommuner...............................

61

13

3 987

10

11036

7

10 314

3

3 109

1

3 032

1

Bostäder...................................

173

37

18 420

48

58 280

37

217 216

57

255 124

52

225 868

44

Näringsliv.................................

102

21

12 405

33

54 036

34

44 223

11

40 896

8

42 510

8

Utländska låntagare.....

136

163

62

7

3 053

1

Penningmarknadsplaceringar

-

-

-1

-

3

-

10 225

3

25 385

6

30 131

6

Partnerfinansieringsplaceringar

-

-

-

-

-

-

11 062

3

11062

2

11062

2

Fastighetsinvesteringar mm...

-

-

-

-

-

-

9 220

2

124 896

3

20 801

3

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381 288

100

493 863

100

516 873

100

60

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16—64 år (för

personer födda 1911—1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP

liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget

och visar förändringen i konsumentpriserna från

oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs

inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i

konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-

skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år

reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965

5000

1985

21 800

1970

6000

1990

29 700

1975

9000

1994

35 200

1980

13 900

1995

35 700

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas

på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-

loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-

nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten

(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser

fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-

dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng = —2GI--

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje

år. ATP-poängen registreras och sparas för varje

individ varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt

följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x q 9g***

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

*** Fr o m den 1 januari 1993 reduceras

ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För

att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).

Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

Maximalt för år 1994:

(0,6 x 6,5 x 35.200) x 0,98 = 134.530 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida"

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidr ag/F örtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande

minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-

pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,

om barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-

de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta

gäller för första barnet. För varje ytterligare barn

ökar procenttalet med 20.

61

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

63

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

64

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,

andra och tredje AP-fondema förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten inled-

des tillförts 5,0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

röstetalet.

65

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

1994 i sammandrag

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje

fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 5,1 mdr vid årsskiftet 1994/1995.

• Fonden har under året rekvirerat 1.000 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 5,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 39,4 mdr mot

36,2 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1994 värdepapper för 4,1 mdr och sålde värdepapper för 2,4 mdr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,

Volvo, ASEA och Sandvik, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 17,1 mdr

svarade för knappt 50% av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 454 mkr

(657 mkr).

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat

resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta

med 3% - med drygt 29 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1994 med 5%. Index för fondens portfölj steg med 7%.

Avkastningen på fondkapitalet blev 7%.

66

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

VD-kommentar

Det ligger nära till hands att tro att 1994 års utveckling

på den svenska riskkapitalmarknaden kommer att karak-

teriseras som ett mellanår eftersom kursnivån under året

steg med 5%. Bakom den måttliga kursuppgången döljer

sig emellertid starka fluktuationer i den allmänna kursni-

vån under året, ännu starkare kursvariationer mellan oli-

ka bolag och branscher, en fortsatt internationell integre-

ring av handeln och en mycket hög emissions- och intro-

duktionsaktivitet.

I den här miljön kan fonden registrera ett totalresultat på

2,5 mdr, i vilket då inräknats de orealiserade kursvinster

som uppkommit under året. Inklusive under året rekvire-

rade 1,0 mdr och efter överföring av 264 mkr till första-

tredje AP-fondema, ökade fondkapitalets marknadsvärde

under året till 39,2 mdr, jämfört med 35,9 mdr vid före-

gående årsskifte.

I relativa termer kan resultatet betecknas som tillfreds-

ställande eftersom det ekonomiska utfallet av portföljför-

valtningen blev något bättre än för en genomsnittsport-

följ på den svenska aktiemarknaden. Sålunda steg ett in-

dex för fondens svenska värdepapper med 7%, jämfört

med 5% för totalindex.

Än mer tillfredsställande är den relativa utvecklingen un-

der en femårsperiod. Ett längre perspektiv får dessutom

anses mer relevant, bl a eftersom uppdragsgivaren sär-

skilt poängterat kravet på långsiktighet, men också efter-

som förvaltning av stora förmögenhetsvärden utan lång-

siktiga mål lätt kan leda till diskutabla effekter på mark-

naden. Under den senaste femårsperioden uppgår fond-

kapitalets genomsnittliga totalavkastning till något mer

än 10% att jämföra med ett genomsnitt för den svenska

aktiemarknaden på drygt 5%. Denna överavkastning

motsvarar under perioden mer än 8 mdr. dvs närmare en

fjärdedel av fondkapitalet vid årets utgång.

Internationaliseringen och avregleringen av kapitalmark-

naden har flera gånger uppmärksammats på denna plats.

Under det år som gått har ytterligare ett par svenska

fondkommissionärer övertagits av stora internationella

aktörer. Det är säkert bra om branschens mellanhänder

får finansiellt starka och kunniga ägare. Motpartsriskema

minskar och mångfalden av finansiella produkter ökar.

Det är inte så många år sedan branschens lönsamhet var

svag med de hot som därmed skulle kunna förverkligas.

Sedan ett par år är emellertid lönsamheten för de flesta

aktörerna osedvanligt hög. Den registrerade börsomsätt-

ningen ligger på en mycket hög nivå. Men uppdelningen

i vad som är kundrelaterad handel och market maker-

handel resp handel relaterad till illa genomlysta OTC-in-

strument registreras ej. Enligt vissa bedömare svarar den

direkt kundrelaterade omsättningen numera för mindre

än hälften av den registrerade börsomsättningen. Att hål-

la en hög likviditet, som ett tecken på en väl fungerande

marknad, är argumentet bakom denna utveckling.

Man kan emellertid undra hur väl konkurrensen fungerar

bland intermediärema på marknaden då överlönsamheten

tycks bestå under så lång tid. När genomlysningen av

marknaden försämras genom försämrad courtagestatistik

och intemaliserade instrument kan förtroendet mellan

kund och leverantör urholkas. Det är inte heller självklart

att t ex courtagenivån skall var oförändrad vid stark

volymutveckling. Även prisnivån på s k corporatetjänster

har ifrågasatts, särskilt av mindre företag som funnit pris-

bilden nästan prohibitiv vid introduktioner.

Avsikten är inte att teckna en mörk bild av nuläget i

branschen. Kommissionärema svarar ju för själva blod-

omloppet i en väl fungerande marknadsekonomi, och just

därför borde man känna ett särskilt ansvar för att konkur-

rensen i den egna branschen fungerar väl. Speciellt borde

detta gälla när den egna yrkesetiken ifrågasätts av exter-

na bedömare.

Under det gångna året har de stora institutionernas age-

rande hamnat i massmedias fokus ett flertal gånger. Det

har gällt så olika situationer som ledande befattningsha-

vares förmåner, rösträttsbegränsningar, uppköpsbud

m m.

Den här utvecklingen är föga förvånande eftersom de fi-

nansiellt orienterade institutionernas andel av börskapita-

let sedan iänge successivt ökat. En utveckling som dess-

utom har förstärkts av nytillkommande utländskt kapital.

Med visst fog kan man tala om en brist på industriellt in-

riktat kapital.

En ökad ägarandel medför också ett ökat ägaransvar för

institutionerna, och särskilt för de institutioner som har

klart uttalade långsiktiga mål. För att möta detta ansvar

fordras, tror jag, i första hand en fördjupad långsiktig

analys, eftersom analysen måste utgöra grunden för in-

vesteringen. Något tillspetsat skulle man kunna säga att

bakom varje större ägarposition bör finnas en skyldighet

att vara genomtänkt i varje tänkbar ägarfråga. Det är en

hög målsättning, men ägaransvaret ställer också höga

krav.

1 den meningen - att medvetenheten om ägarrollen och

ägaransvaret markant har ökat - torde det gångna året

snarare kunna karakteriseras som ett märkesår än som ett

mellanår.

Stockholm i mars 1995

Thomas Halvorsen

67

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1994

Dramatiskt mellanår

Kursmässigt kan 1994 karakteriseras som ett mellanår för

Stockholmsbörsen. Veckans affärers totalindex steg med

5,0%, att jämföra med hela 54% året innan. Bakom den

måttfulla uppgången döljer sig dock åtskillig dramatik.

1994 blev t ex ett år med synnerligen kraftfull resultat-

förbättring för svensk industri, särskilt för de exportinrik-

tade företagen. Den reala lönsamheten för börsens stora

verkstadsbolag torde sällan eller aldrig ha varit bättre i

modem tid. Dessutom har aktiemarknadens aktörer suc-

cessivt kunnat höja sina prognoser om fortsatta vinstök-

ningar för såväl 1995 som 1996.

1994 blev emellertid också ett år med påtaglig räntetur-

bulens och mycket stora räntehöjningar - något som ald-

rig är hälsosamt för börskurserna. Vid årsskiftet låg den

svenska femårsräntan ca 4 procentenheter högre än vid

liga uppgången för totalindex hittills under 1990-talet är

endast 3% per år.

Svårbedömt, slagigt och splittrat

Börsåret 1994 skulle också kunna sammanfattas med tre

nyckelord: svårbedömt, slagigt och splittrat. Den

branschmässiga utvecklingen får illustrera det senare.

Diagram 1 visar totalindex 1990-1993 samt den månads-

visa utvecklingen under 1994 för totalindex och index

för några av de viktigaste branscherna. Vinnarbransch i

fjol blev Handelsföretag (med branschdominanten

H&M) där index ökade med nära 41%. Strax därefter

följde Utvecklingsbolag med en uppgång på 38%.

Kemisk industri - som är överrepresenterad i fondens

portfölj - återfinns för ovanlighetens skull bland förlorar-

na med ett delindex som föll 2%. Avsevärt sämre gick

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1990-1994

årets början, vilket bl a förlängt lågkonjunkturen för den

inhemska industrin och handeln, tvingat aktieplacerama

att återigen höja sina avkastningskrav samt bidragit till

att 1994 kommit att betecknas som de stora prognosmis-

samas år. I början av året rådde nämligen i det närmaste

total enighet bland experterna om att de långa räntoma

skulle fortsätta falla.

1994 rymmer även mycken dramatik i kapitalflödena till

och från Stockholmsbörsen. Här redovisas rekord på alle-

handa fronter. Introduktions- och nyemissionsvolymema

var t ex större än någonsin tidigare, men detta balansera-

des av ett rekordstort intresse för svenska aktier från utlan-

det. Det gångna börsåret har därutöver i ovanligt hög grad

påverkats av oro med politiska förtecken; oro för statsfi-

nanserna. oro för den borgerliga minoritetsregeringen och

den parlamentariska situationen, oro för riksdagsvalet, oro

för den nya socialdemokratiska minoritetsregeringen och

den nya parlamentariska situationen, oro för konsekven-

serna av förestående kapitalskattehöjningar och oro för

EU-omröstningen.

Men summan av dramatiken blev att hausse och baisse-

faktorerna i stort sett tog ut varandra på årsbasis. Totalin-

dex steg med 5%. Trots denna beskedliga ökning hävda-

de sig faktiskt Stockholmsbörsen väl i ett internationellt

perspektiv under fjolåret.

Även när vi förlänger perspektivet och summerar Stock-

holmsbörsen under 1990-talets fem första år blir facit

magert, särskilt jämfört med 1980-talet. Den genomsnitt-

det dock för 1993 års branschvinnare. Banker, som i spå-

ren av den kraftiga ränteuppgången tappade 19%.

Verkstadsaktiema - en tungt vägande grupp i fondens

portfölj - utvecklades bättre än totalindex, +14%, men

splittringen inom branschen var betydande. Så t ex steg

Electrolux, Ericsson och Volvo med 20-33%, medan

ASEA backade 9% och SKF föll tillbaka med 7%. En

splittrad kursutveckling kännetecknade också Skogsin-

dustrin. Modo ökade med 36%. medan SCA minskade

med 12%. Årsfacit för detta delindex blev en uppgång

på 7%.

Att Stockholmsbörsen var påtagligt slagig under 1994

kan också utläsas av diagram 1. Börsåret inleddes med

samma styrka som karakteriserade 1993. Under januari

steg totalindex med hela 14% och nådde nya all-time

high. Utvecklingen understöddes både av placerarnas op-

timistiska vinstprognoser, fallande räntor och av utlän-

ningarnas markant stegrade intresse för svenska aktier.

Utvecklingen vände i samband med att den amerikanska

centralbanken i böljan på februari inledde en serie höj-

ningar av den korta räntan. Inom loppet av två månader

hade den kraftiga kursuppgången smält samman så att

Stockholmsbörsen var tillbaka vid årsskiftesnivån. Ändå

kan man hävda att börsen visade styrka. Kursfallet skulle

med största sannolikhet ha blivit långt större om inte den

mycket negativa ränteutvecklingen balanserats av suc- 68

cessivt uppjusterade vinstprognoser och rekordstora

aktieköp från utlandet.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Dessa krafter och motkrafter fick under sommarmåna-

derna index att forma ett sågtandat mönster runt noll-

strecket. Först under senhösten, när den politiska oron

syntes klinga av och utlandsintresset åter skjutit fart, vän-

de kursutvecklingen mera entydigt uppåt.

Rekordstort utlandsintresse

1994 års kapitalflöden till och från Stockholmsbörsen var

iögonenfallande på flera sätt. Så t ex blev utlandets bety-

delse för den svenska riskkapitalmarknadens kapitalför-

sörjning ännu tydligare än tidigare. Efterfrågan på nytt

riskkapital var nämligen rekordstor. Dessutom drabbades

allemansfonderna, ett av börsens viktigaste inhemska flö-

den, av stora uttag på grund av bl a osäkerhet om de

framtida skattereglerna. Att flödesbalansen under sådana

omständigheter gick ihop utan stora kursfall berodde

främst på den utländska efterfrågan.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-

tier under förra året mer än fördubblades, från 188 till 392

mdr enligt riksbankens statistik. De utländska aktörernas

andel av handeln på Stockholmsbörsen ligger nu runt

30%. Nettoexporten av svenska aktier ökade i fjol med ca

50% till 48 mdr. Månadsstatistiken antyder dock att ett

trendbrott skedde i slutet av året. Efter 45 månaders oav-

brutna nettoköp av svenska aktier blev det i november

1994 ett svagt minus i aktiehandeln med utlandet.

Efterfrågan på nytt riskkapital nådde ifjol ny storleksord-

ning på Stockholmsbörsen. Emissions- och introduk-

tionsvolymema för de noterade bolagen (inkl OTC- och

O-listan) uppgick till 35 mdr jämfört med knappt 22 mdr

året innan och endast ca 2 mdr under det dystra börsåret

1992. Fjolårets rekordstora kapitalefterfrågan kan dess-

utom räknas upp med ovanligt stora aktieutförsäljningar.

Bara statens utförsäljning av aktier i Pharmacia belöpte

sig till 9 mdr.

Medan 1993 var nyemissionernas år på Stockholmsbör-

sen blev 1994 de stora nyintroduktionemas år. Fjolårets

introduktioner summerade till nära 26 mdr, jämfört med

4 mdr året innan. Härav svarade de fyra nykomlingarna

AssiDomän, Autoliv, Föreningsbanken och Stadshypotek

för närmare tre fjärdedelar eller ca 19 mdr.

En följd av den ökade aktiviteten och företagens gynn-

samma vinstutsikter blev att antalet noterade bolag ökade

från 205 till 229, den första ökningen på fem år. Sam-

mantaget tillfördes A-, OTC- och O-listan hela 46 bolag

medan 22 avfördes. Bland de mera namnkunniga som

försvann var Esab - noterat på Stockholms Fondbörs se-

dan 1955 - som köptes upp av det engelska börsföretaget

Charter.

Aktieomsättningen nådde också nya rekordhöjder under

1994. Den registrerade omsättningen på A-listan steg i

fjol från 321 mdr till drygt 600 mdr, vilket var andra året

i rad som omsättningen i det närmaste fördubblades. År

1990 var omsättningen mindre än 100 mdr. Eftersom

omsättningen innehåller såväl en pris- som en volym-

komponent är dock omsättningshastigheten ett mer rele-

vant mått på affärsaktiviteten. Under fjolåret registrera-

des omsättningshastigheten till 69% jämfört med 46%

året innan. Affärsaktiviteten - mätt på detta sätt - över-

steg därmed alla tidigare noterade nivåer. Det bör dock

noteras att aktiehandelns karaktär på senare år har förän-

drats, bl a har fondkommissionäremas positionstagande

och den s k market maker-handeln ökat medan andelen

traditionell aktiehandel mot slutkund minskat markant.

Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen uppgick

vid årsskiftet 1994/95 till 892 mdr, enligt Stockholms

Fondbörs beräkning. Eftersom börskurserna i stort gjorde

på stället marsch under fjolåret samtidigt som företags-

vinsterna. speciellt inom exportindustrin, ökade drama-

tiskt har nyckeltalen förbättrats. Så t ex värderades det

justerade egna kapitalet vid årsskiftet till i runda tal

160% i genomsnittsföretaget. Detta nyckeltal framstår

som än mera modest om man beaktar att Astra och Erics-

son, som tillsammans svarar för över 20% av Stock-

holmsbörsens värde, har en mycket hög värdering av det

egna kapitalet. Den försiktiga värderingen av 1995 och

1996 års prognostiserade vinster är ett annat tecken på att

aktiemarknaden inte bedömer att industrins nuvarande

höga lönsamhet är långsiktigt uthållig.

Pressade utlandsbörser

I ett internationellt perspektiv klarade sig Stockholms-

börsen hyggligt under 1994 trots att totalindex bara steg

med 5%. Uppgången för Morgan Stanley’s världsindex,

räknat i dollar, stannade på 3%. Om också Stockholms-

börsens utveckling mäts i dollar gav fjolåret en kursupp-

gång på 17%, en påtaglig förbättring således.

De större internationella börserna påverkades entydigt

negativt av de stigande räntorna. I Europa försvann efter-

hand de tidigare förväntningarna om sänkta tyska räntor,

vilket förstärkte den negativa utvecklingen i främst

Frankfurt och Paris. Ränteuppgången har inte baserats på

några synbara tecken på stigande inflation, varför höga

realräntor nu generellt kommit att etableras.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1993 och 1994 för ett

urval utländska börser, mätt i lokal valuta. New York vi-

sade i fjol en marginell nedgång, knappt -2% mätt enligt

S&P 500. London tappade drygt 10% medan Paris sjönk

med 17% och Frankfurt med 7%. Tokyo, som tidigare

under 1990-talet utvecklats mycket dåligt, visade däre-

mot en uppgång med 13%.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

HHMr1W4

H«IAr1M3

VArtateindax 19M

69

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,

har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket

rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmark-

naden. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske

så att kravet på god avkastning, långsiktighet och risk-

spridning tillgodoses. Maximalt 10 procent av fondkapi-

talets värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-

dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa

får till fondens förvaltning överföras medel som ”får

uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-

ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-

derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar”. Medelsramen har härigenom under 1994 ökat

med 300 mkr till ca 5.100 mkr. Fonden har under verk-

samhetsåret rekvirerat 1.000 mkr, varefter fonden totalt

tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva

tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram tom

december 1994) uppgår till 9.697 mkr. Det uppindexerade

grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på tre

procents direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har främst investerats i svenska noterade värdepapper.

Engagemangen i onoterade företag sker för närvarande -

förutom vad avser s k privatiseringar - i form av samin-

vesteringar via aktörer som är specialiserade på detta

segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska aktie-

portföljen är under uppbyggnad och utgör vid utgången

av 1994 fortfarande mindre än 5 procent av de totala till-

gångarna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

1994 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1993 (belopp i mkr):

Det totala antalet svenska aktieaffärer var ungefär oför-

ändrat ca 550. Det svenska courtaget ökade från ca 7 mkr

till drygt 8 mkr. Fonden har gjort affärer med 21 svenska

och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda sven-

ska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärden,

onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värde-

pappersportfölj en vid utgången av 1994 på följande sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

>

1000

11

24.938

70

500 <

1000

6

4.877

14

250 <

500

8

2.927

8

100<

250

11

1.848

5

50

100

9

652

2

10 <

50

12

292

1

<

10

10

56

0

67

35.590

100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav av 500 mkr och

däröver finns i 17 företag och svarar för drygt 84% av

portfölj värdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-

persportfölj framgår av tabellen på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,

Verkstäder samt Banker.

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

NETTO-

(marknadsvärden)

PLACERINGAR

(likviditetseffekt)

1994 1993

1994 1993

1994 1993

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade

i nyemissioner

183

410

0

0

183

410

i andrahandsmarknaden

3.254

1.546

1.690

1.347

1.564

199

onoterade

i nyemissioner

0

49

0

0

0

49

övrigt

50

8

6

199

44

-191

3.487

2.013

1.696

1.546

1.791

467

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

607

770

753

57J

-146

199

TOTALT

4.094 2.783 2.449 2.117 1.645 666

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så att totalsummorna överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1994 uppgick till 4.094 mkr

och var således högre än 1993 (2.783 mkr). Även försälj-

ningssumman var högre 1994 än föregående år och upp-

gick till 2.449 mkr (2.117 mkr). Fonden nettoköpte såle-

des värdepapper för 1.645 mkr (666 mkr).

Den minskade andelen i Kemisk Industri förklaras främst

av branschens svaga relativa kursutveckling. Ökningen

av andelen Verkstäder beror huvudsakligen på en något 70

bättre utveckling för branschen än för börsindex. Ande-

len Banker har ökat genom nettoköp under året. Om de

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

icke A-listade bolagen Stadshypotek och Sparbanken

Sverige inkluderats i jämförelsen skulle Bankernas andel

av fondens portfölj ha uppgått till 3%.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-

scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,

Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans

82% av portfölj värdet jämfört med 65% for marknaden.

Däremot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen myc-

ket låg jämfört med branschens marknadsandel. Även in-

klusive Stadshypotek och Sparbanken Sverige är bran-

schen Banker underrepresenterad i fondens portfölj.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning

(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-

gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten

strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan

portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än

en mer indexneutral portfölj, men koncentrationen inne-

bär samtidigt ett högre risktagande. Under 1994 har kon-

centrationen på företag, i relativa termer, givit ett till-

fredsställande utfall.

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

nära halva marknadsvärdet av den totala svenska aktie-

portföljen, vilket är oförändrat från föregående år. Endast

den inbördes ordningen mellan de fem största innehaven

har förändrats under året.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

1

(1)

Astra

5.486 mkr

2

(2)

Ericsson

3.862 mkr

3

(5)

Volvo

3.029 mkr

4

(3)

ASEA

2.685 mkr

5

(4)

Sandvik

2.049 mkr

......... -.

Bransch

Branchfördelning i procent 1

Fondens portfölj

Marknaden

1994

1993

1992

1994

1993

1992

Verkstäder

47

44

40

39

36

34

Kemisk Industri

24

28

35

19

21

30

Skogsindustri

11

11

10

7

7

9

Fastighets- och

byggföretag

5

5

4

5

5

4

Handelsföretag

3

2

2

2

2

1

Redener

0

0

0

1

1

1

Utvecklingsbolag

0

0

0

1

1

1

Förvaltningsbolag

0

0

0

8

10

10

Banker ,

1

0

0

5

7

1

Övriga företag

9

10

9

13

10

9

100

100

100

100

100

100

. ii..;..

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav i fondens portfölj är de på O-listan note-

rade Autoliv, Frigoscandia (från AGÄ), Orrefors (från

Incentive). Stadshypotek och Wihlborg samt det nume-

ra dagligen inofficiellt noterade Sparbanken Sverige.

• Avyttrade innehav är Andersson, Arcona, Argonaut,

Hexagon och OEM International. I samband med upp-

köpserbjudanden avyttrades BCP och Esab.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, Han-

delsbanken och SCA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i SKF.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid

16-21. Här redovisas också uppgifter om fondens kapi-

tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad

skala agerat på marknaden för aktieoptioner och då

främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet utställda köpoptioner redovisas i följande

tabell:

Företag

Optioner

motsvarande

antal aktier

Marknadsvärde

94-12-31

mkr

Lösenvärde

mlcr

MoDo

285.000

3

100 -

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier ökade

med drygt 50% under 1994, vilket kan jämföras med

nästan en fördubbling av omsättningen på börsen under

samma period. Affärsvolymens andel av den officiella

börsomsättningen minskade därför något, från 0,5% till

0.4%. Marknadsvärdet av fondens portfölj utgjorde drygt

3,4% (3,6%) av det totala börsvärdet vid året utgång.

Omsättningshastigheten låg därmed på en avsevärt lägre

nivå än genomsnittet för marknaden.

I nyintroducerade bolag investerade fonden under året

967 mkr. Huvuddelen av beloppet hänför sig till Spar-

banken Sverige, Stadshypotek och Autoliv.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1994 inves-

terat 183 mkr (410 mkr), varav merparten i Sydkraft,

Wihlborg och Stadshypotek.

1 Veckans Affärers branschindelning

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i

aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-

färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska

aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska portfölj minskade

under året med 277 mkr och uppgick vid årets utgång till

drygt 1.018 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-

punkt 885 mkr. De sammanlagda köpen av utländska

värdepapper minskade från 770 mkr till 607 mkr och för-

säljningarna steg från 571 mkr till 753 mkr.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot

främst större bolag i länder med betydande ekonomier

och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar

på börserna i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Pa-

ris och Ziirich finns i fondens portfölj placeringar på to-

talt sex av de sju största börserna. Den utländska portföl-

jen har i ett längre perspektiv givit ett positivt tillskott till

fondens totalavkastning.

71

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid

utgången av 1994:

Land

Fördelning

till marknads-

värden, procent

Antal

bolag

USA

40

18

England

16

15

Schweiz

15

7

Tyskland

12

8

Japan

10

15

Frankrike

7

9

100

72

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-

dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna

årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-

växlar. företagscertifikat och obligationer m m) uppgick

vid årets slut till 2.781 mkr, vilket innebär en minskning

under året med 321 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida

medel i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna

till marknadsvärden, minskade under året från 8,5% till

7,1%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor upp-

gick till ca 2.200 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1994 var 454

mkr (657 mkr) exklusive till NLK lämnade aktieägartill-

skott, som direkt belastat fondens resultat.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som hu-

vudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i icke

noterade företag under de tre närmaste åren begränsas

dels till investeringar genom investerarkonsortier med

särskild kompetens för onoterade företag, dels till inves-

teringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är

klarlagda. I linje härmed har fonden i samarbetsavtal med

andra investerare förbundit sig att investera närmare 190

mkr under managementansvar av Nordic Capital. En lik-

nande satsning har gjorts i böljan av 1995 då fonden in-

gått avtal med en ny riskkapitalfond, Scandinavian EQT

Partners, om att investera upp till 150 mkr. Avsikten är

att EQT, som startar med ett riskkapital på drygt 2 mdr.

skall medverka i s k buy out-transaktioner i medelstora

och stora företag i Sverige, Danmark. Finland och Norge.

Den första saminvesteringen inom ramen för Nordic Ca-

pital, Skrivab, följdes 1994 av saminvesteringar i BT In-

dustries Holding, Elmo-Calf Holding, Gislaved Folie

Holding och Karlshamns Holding.

Under året har fyra värdepappersinnehav noterats. Ljung-

bergGruppen genomförde en nyemission kombinerad

med ägarspridning, vilket ledde till notering på O-listan.

På samma lista noteras Spira Invest efter ett samgående

med Vide Invest. Fondens värdepappersinnehav i Plinius

har skiftats mot aktier i det likaledes O-listenoterade fas-

tighetsaktiebolaget Wihlborg. Vid utbytet uppkom en be-

tydande förlust i förhållande till tidigare investerat kapi-

tal, som emellertid i stort täcks av under tidigare år före-

tagna nedskrivningar. Fondens - till en början - onotera-

de aktieinnehav i Sparbanken Sverige är sedan i septem-

ber föremål för daglig men inofficiell handel.

Kreditmarknadsbolaget Näringslivskredit NLK AB, som

fonden äger till en tredjedel, har under året rekonstrue-

rats. Fonden har - i huvudsak som aktieägartillskott -

tillskjutit 25 mkr och härutöver under kommande tvåårs-

period förbundit sig att tillskjuta ytterligare 10 mkr.

I bokslutet har en nettoredovisning skett avseende i hu-

vudsak bedömda förlustrisker i onoterade företag. Den

sammanlagda nedskrivningen härför - 50 mkr - framgår

av sammanfattningen av värdepappersförteckningama på

sid 21.

Procent

1994

1993

Specialkonto, dagslån

3

2

Företagscertifikat

0

7

Statsskuldväxlar

79

91

Obligationer

18

0

100

100

Årsavkastningen på likvida medel var under året 4.5%

(13,9%). I reala termer innebar detta en avkastning på

2,0% (9,9%). Nedgången förklaras i huvudsak av rän-

teutvecklingen.

Minskningen av likvida medel. 321 mkr. uppstod på föl-

jande sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Tillförda medel

1994

1993

Aktieutdelningar

562

445

Konvertibelräntor

9

7

Räntor på likvida medel

167

304

Minskning av fordringar resp

ökning av skulder

13

42

Ökning av grundkapitalet

1.000

-

Kursdifferenser

-20

29

Övrigt

-72

49

Summa tillförda medel

1.659

876

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

1.645

666

Aktieägartillskott

25

-

Överföring till 1-3 AP-fondema

255

231

Förvaltningskostnader

23

23

Ökning av fordringar resp

minskning av skulder

32

-

Summa använda medel

1.980

920

Förändring av likvida medel

-321

-44

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet

genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-

spektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade så-

väl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive

förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-

72

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-

ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp

som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna

kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna ökade med 26% till 562 mkr (445

mkr). Aktieutdelningarna motsvarar 1,7% (1,9%) av

marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1994-

04-30.

Ränteintäkterna, 176 mkr (varav 168 mkr på likvida me-

del), minskade jämfört med föregående år (312 mkr).

Förvaltningskostnaderna minskade med 0,6 mkr till 22,9

mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på vikti-

gare kostnadsslag återfinns under avsnittet ”Administra-

tion” på sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2

promille (1,4 promille) av det genomsnittliga bokförda

fondkapitalet under året och 0,6 promille om tillgångarna

värderas till marknadsvärden.

Arets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (ak-

tieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvalt-

ningskostnader) på 715 mkr (733 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1994 medförde re-

alisationsvinster på 794 mkr (930 mkr) och realisations-

förluster på 314 mkr (302 mkr). Av nettot - 480 mkr -

uppkom 550 mkr i den aktierelaterade verksamheten

medan förvaltningen av likvida medel gav ett negativt

netto på 70 mkr.

Under rubriken Förändring av nedskrivningsbehov har

upplösningen av ingående riskreserv och årets nedskriv-

ningsbehov nettoredovisats. Sålunda har årets resultat ne-

gativt påverkats med 19 mkr, vari ingår en upplösning på

6 mkr avseende det numera noterade företaget Ljung-

bergGruppen.

DIAGRAM 3

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3

AP-fondema blev därmed 1.176 mkr (1.376 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-

jen ökat med 1.304 mkr. Motsvarande tal 1993 innebar

en ökning av övervärdet med 9.563 mkr. Det totala nomi-

nella resultatet 1994 blev därmed ett överskott på 2.480

mkr (10.939 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer

detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-

serna och därmed portfölj värdet kan ändras snabbt. Man

bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet

under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet

med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre

perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1994 till 264 mkr (255 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 912 mkr (1.121 mkr). Detta belopp tillföres

fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar

fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-

räknas årligen med konsumentprisindex för bevarandet

av dess köpkraft. Denna årliga avsättning belastar det

bokföringsmässiga resultatet inklusive icke realiserade

förändringar i värdepappersportföljen. Resultatet efter

den ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott el-

ler underskott i förhållande till det reala resultatkravet.

Efter överföring redovisas således ett överskott i förhål-

lande till resultatkravet för året om 2.006 mkr (10.358

mkr).

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1975-1994

starten

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i

förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 i

stort sett ökat kontinuerligt. Vid det senaste årsskiftet

översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav

med drygt 29 mdr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-

liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-

tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-

slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-

ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen

för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse

att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl

kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på

den svenska aktiemarknaden.

Veckans affärers totalindex steg under året med 5,0%.

Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en

uppgång med 7,1%. Avkastningen på fondkapitalet till

marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-

nings- och ränteintäkter, uppgick till 6,9%. Kortsiktigt

kunde således fondstyrelsens mål uppfyllas.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår

den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till

drygt 10%. Motsvarande genomsnitt för Veckans affärers

totalindex är drygt 3%. Även justerat för en direktavkast-

ning på 2-3% per år överstiger fondens avkastning signi-

fikant avkastningen på den svenska aktiemarknaden.

Långsiktigt har således fondstyrelsens mål väl infriats.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-

kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att

koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-

lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-

se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period

har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår

av femårsöversikten på sid 23.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1997 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar

av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-

ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 22.869 tkr, fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1993):

1994

1993

Löner och ersättningar

Styrelse och

verkställande direktör

1.599

1.436

Övriga anställda

Övriga personalkostnader

3.013

3.133

2.311

2.229

Lokalkostnader

1.061

1.427

Informations- och ADB-

kostnader

8.815

11.169

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

5.248

4.972

Summa

22.869

23.544

->• ~ . . ------

74

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Resultaträkning, mkr

Bokforingsmässigt resultat

1994

1993

Aktieutdelningar

562

445

Ränteintäkter

176

312

Förvaltningskostnader, not 1

-23

-24

Rörelseresultat

7/5

733

Realisationsvinster

794

930

Realisationsförluster

-314

-302

Förändring av nedskrivningsbehov

-19

+ 15

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema

1.176

1.376

Överföring till 1-3 AP-fondema, not 2 fe

-264

-255

Bokforingsmässigt resultat

912 ..

1.121

■

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan

1.176

1.376

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster

1.304

9.563

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster

2.480

10.939

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 2

-210

- 326 ,

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster

2.270

10.613

Överföring till 1-3 AP-fondema

-264

-255

överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

2.006

10.358

75

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Balansräkning, mkr

1994-12-31

1993-12-31

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Tillgångar

Likvida medel

2.781

2.781

3.102

3.102

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

97

97

65

65

Aktier, not 3

16.147

35.779

13.948

32.465

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 4

438

779

423

574

Summa tillgångar

19.463

39.436

17.538

36.206

Skulder och fondkapital

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fondema, not 2

264

264

255

255

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

14

14

10

10

Övriga skulder

1

1

0

0

279

279

265

265

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

5.000

4.000

Uppindexerat grundkapital, not 2

9.697

8.487

Ackumulerat överskott från föregående år

13.272

12.152

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav

27.454

17.096

Årets resultat

912

1.121

Årets resultat i förhållande till resultatkrav

2.006

10.358

19.184

39.157

17.273

35.941

Summa skulder och fondkapital

19.463

39.436

17.538

36.206

76

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med regle-

mente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983:1092

med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att års-

redovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Värderingsprinciper

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som mark-

nadsvärden för värdepappersinnehaven. De likvida med-

len redovisas till anskaffningsvärden.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs

bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även

om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet.

Övervärden på andra poster i portföljen motiverar detta

synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till läg-

sta betalkurs under årets sista handelsdag, i andra hand

till senaste köpkurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

För onoterade värdepapper gäller att anskaffningsvärdet

skrivs ned till ett uppskattat värde, som motsvarar fon-

dens andel av företagets egna kapital vid årets utgång,

om värdeförändringen anses varaktig. Sådana nedskriv-

ningar belastar årets resultat. Ackumulerade nedskriv-

ningar för befarade förluster på onoterade värdepapper

framgår av sammanfattningen av not 3 och 4.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-

kluderar courtage och ev andra kostnader.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till

balansdagens valutakurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och- förluster har

genomsnittsmetoden använts.

Noll

I arvoden till styrelsens ledamöter har under 1994 utbetalats 512 tkr, varav 51 tkr till ordföranden och 32 tkr till

vice ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen och några avgångsvederlag förekommer ej.

Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1994 totalt till 1.160 tkr. Verkstäl-

lande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag

i huvudsak innebärande pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Not 2 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema.

Fjärde AP-fonden skall vaije år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex for december 1994 uppgår till 250,4.

Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp/mkr

Index

Beräknat nuvärde

94-12-31/mkr

Tillgängligt

antal dagar

Avkastnings-

krav/mkr

Ingående fondkapital

8.487

244,3

8.699

360

261

Rekvirerat 1994-11-23

1.000

250,8

988

37

3

9.487

9.697

264

-9.487

• -<• - • , .

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft

210

Not 3 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 4 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1995-03-09

Sören Mannheimer

Birgitta Johansson-Hedberg

Ingegerd Karlsson

Sonja Weidland

Christer Spångberg

Carl Wilhelm Ros

Carl-Johan Westholm

Bertil Jonsson

Dan Andersson

Valter Carlsson

Bengt Hansson

Björn Rosengren

Bo Dockered

Bertil Tiusanen

Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1995-03-10

77

Bengt Holmström

Pål Wingren

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-

ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-

gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-

träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-

sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-

ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 10 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

78

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Värdepapperinnehav den 31 december 1994

Svenska värdepapper

% av

Företag

Antal

Förändringar

Marknadsvärde

Aktie- Röster

under 1994*

mkr

kapital

Aktier, noterade

AGA

17.366.620

+13.893.296

1.170

73

9,1 _

A

12.371.250

B

Alma B

4.995.370

221.400

14

6.1

2,6

ASEAA

5.038.025

2.685

53

73. J

ASGB

638.300

71

6,4

2,9

Astra A

28.645.550

-50.000

5.486

4,7

5,6

Atlas Copco A

4.128.950

+3.303.160 ’

392..

23

34

Autoliv A'

925.000

+925.000',

261

3,4

3,4

Bergman & Beving B

1.273.096 '

+505.996

179 8,9

53

BPA B

1.321400

+880.800

19

2,6

0,4

Electrolux B

4.821.204

+896.850

1.808

6,6

04

Ericsson

9.174.693

+106.567

3.736

44

1,1

A

199.833

B

8.974.860

. -Z. 41*

Esselte A -. _

1.503.938

140

4,4

6,8

EurocA’

1.975.644

286

44

5,2

Frigoscandia

3.473324

+3.473324

83

73.,

9,1

.we-x---? ...

2.474.250

... -j .

ytä&M ■ Jcpä.

- .- ■

B.

999.074

-

.-ti. ' -

Gambro B'

8.654.876

+6.531.157

753

7,4

3,9

Garphyttan A

365.000

86

7,9

7,9

GullspAng B

5.998.475

471

83

5,0

Handelsbanken

2.953.328

+2.306.000

283

14

1,1

A ..

2.249.128

' ......-

B

704.200

Hennes & Mauritz B

2.094.875

794

5,1

2,5

Incentive

3.707.140

868

5,4

6,9

A

3.545.140

B

162.000

. i

J M Bygg B

504.300

29

2,4

14

Linjebuss Ä’

898.456

+449428

119

7,0

7,0

LjungbergGruppen B

140.000

+44.000

'4T? ■

6

24

0,9

L E Lundbergföretagen B

1.290.145

97

1,7

0,4

Mo och Domsjö

1.587.126

-96-000;/.

545

, 4,7

5,4 ,

A

603.334

B

983.792

- vy- -+VJ-

NCC

2.713.788

+775.368

176

4,1

53

-A —

2.520.028

' -J-,' .

"'B

193.760

Orrefors A

148.286

+148.286

13

4,1

4,1

Perstorp B

2.035.800

552

83

4,1

Pharmacia

8.251.786

+300.000

974

33

2,1

...-A ..

3.130.324

5.121.462

/-< F;,/ '

. i

i

/

Sandblom & Stohne B

315.000

■ 8

5,7.

3,1

Sandvik '

17.292.105

2.049

64

7,8 ;.

"*<A

16.899.815

’ '. .

■ ■•4c».y •„ .^c--.

■■ ■

■ * J.

. •.

..LB . .

392.290

...

-. ■ ?■

- z^v. v.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändringar

under 1994*

Marknadsvärde

mkr

% av

Aktie- Röster

kapital

Aktier, noterade

SCA

12.481.884

+1.829.600

1.448

6,4 5,5

A

3.216.266

■ -wr ■■

B

9.265.618

■ M' -

Scribona

1.825.938

+222.000

88

53,7 7,7

A

1.663.132

B

162.806

S-E-Banken

J' •

1.350.000

+1.350.000

53

03 0,1

A

380.000

: "S£ ■

■ ■ 7-i'WW. -- 1

C

970.000

Seco Tools B

1.127.665

161

4.0 1,1

Siab

1.266.600

+844.400

60

23 : .. 13

A

532.800

' ■

B

733.800

■ +• '

SifabB

388.524

16 ■

3.7.7 13

Sila

1.800.000

141

2,6 2,1

A

716.200

B

1.083.800

- ‘

Skanska

7.169.698

+312.578

1.215

5,77„. 3,9

A

102.798

B

7.066.900

SKF A

1.976.800

-870.000

241

13 4,0

Sparbanken Sverige A

8.500.000

+8.500.000

425

1,6 2,4

Spira Invest A

... ... —. . - ■■ .

208.333

25

3,Q_ 3.0

SSAB A

. 1380.933

438 -

43 J..T5.7 .

Stadshypotek A

3.820.460

+3.820.460

.371

3,1......3,1

Ston A

2.443.300

+3.350

1.080

Strålfors B

300.000

52

5,6 • 3,4

Svedala A

••

1.205.134

+145.000

208

5,1 5,1

Sydkraft A

9.229.248

+2.820.048

886

4,8 7,8

Trelleborg

2.099.204

232

13 . 0,9

B

1.209.048

77 ■ ./' ’ 7

C

890.156

<£ -V

"i

Westergyllen B

40.000

• -- . 7 •

6

3,o . . . . ,

Wihlborg B

3.060.000

+3.060.000

35

63 2,4

Volvo

21.958.990

+18.892.489

3.029

5,0 . 8,0

A

12.770.610

B

9.188.380

■ •••• - s

ÄngpannefÖreningen B

304.200

34

7,9 1,6

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

34.397

14.897

Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

80

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändringar

under1994 1

Anskaffningsvärde

mkr

% av

Aktie-

kapital

Röster

Aktier, onoterade

B T Industries A

61.875

+61.875

31

6,2

7,0

EFGB

8.184

9

16,1

5,8

Elmo-Calf A

61.875

+61.875

9

6,2

7,0

Four Seasons VC

410.000

123

33,8

28,4

A , .

83.950

B >

326.050

Gislaved Folie A

61.875

+61.875

2

63

7,0

Gruvkraft pref 1

41.500

5

93

22,2

Holmen Kraft f'

544.000

••'' -■ .'/-i*

54

45,5

23,7

Prefl

540.000

Stam A

4.000

Junkaravan pref 1

83.166

15

5,4

10,4

Karlshamns A

29.186

+29.186

7

2,9

2,9

Nordic Capital 7

9375

+9375

18,8

10,0

A

A

2.160

B •• -

7.215

Näringslivskredit

592.074

+100

100

333

47,4

. A . .

562.766

■

•.'

29.308

... . .

., i.'.>''

Skrivab

1.246.875

8

123

10,0

A

729.875

B £

517.000

Uwelast A

300

2

27,8

27,8

Älvkraft pref 1

500.000

50

15,9

28,8

Totalt anskaffningsvärde 415

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,

t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

81

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag

Nominellt mkr

Förändringar under 1994

Marknadsvärde mkr

Övriga värdepapper,noterade (konvertibla skuldebrev)

Ericsson I

91

127

Mo och Domsjö KVB B

284

+9

561

Sydkraft C

51

51

Totalt marknadsvärde

739

Totalt anskaffningsvärde

399

Företag

Nominellt mkr Förändringar under 1994

Anskaffningsvärde mkr

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Four Seasons VCM

26

26 ' '

Gruvkraft

7

7

Holmen Kraft

6

6

Totalt anskaffningsvärde

39 '

82

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper

Företag

Aktier

Antal

Marknadsvärde mkr

CHF

Ciba-Geigy

7.280

32

Elektrowatt

6.000

12

Holderbank

2.200

12

Nestlé

5.000

35

Sandoz

4.500

17

•

-UBS

4.050

25

Winterthur

3.500

14

DEM

Bayer

10.000

18

Deutsche Bank

'* { ' -■

8.000

28

Lufthansa

4.000

"T* - ' ’>»■

4

...

MAN

6.000

12

Mannesmann

5.000

10

-

Siemens

■ - V*

5.500 .

•toÄ-' -> - ’ s - _

17

Veba

9.000

23

•

Volkswagen

6.000

/fy

12

FRF

AirLiquide

22.110

•C < -

22

Alcatel Alsthom

25.000

16

- /&L

Crédit Local de France

15.140

?.

8

Générale des Eaux

r ’~'.

10.000

H”'

' t /. t <

7

.11’

Lafrage Coppée.

8.000

dui:< -

4...

.^s.:

"*•>?*** ’

. ■■

LVMH

6.700

8

Renault

/

4.900 '

■ -■ ■ ’ ,

1

Société Générale

9.000

7

Thomson

10.000 .

2

GBP

British Telecom

150.000

6

BTR

416.666

14

Cable & Wireless

300.000 '

13

Courtaulds

230.000

»•..T-;-

12

GEC

500.000

16

Hanson

350.000

9

HSBC

185.000

Si.??

15

Marks & Spencer

260.000

X'

12

■

National Westminster Bank

130.000

8

ät-

Next

300.000

9

SIEBE

135.000

9

Sun Alliance

310.000

10

Tele West

32.000

• ■■"'A

1

Unilever

125.000

17

Williams

.-A • -.-xJ*c.

300.000

11

JPT

Bridgestone

43.000 ;

5

Canon

78.000

10

East Japan Railway

150

6

Honda Motor

65.000

9

Kansai Electric Power

20.000

4

Manii

61.000

8

■

Matsushita Electric Ind

77.000

9

Mitsubishi Heavy Ind

: x-f **<?■•■ • - -

•-».VjSZv-' ....

135.000

- ■ .. ' .. .

8

SS®S^

c5飄.

Nomura Securities

-'v-'

38.000

„» e-.-

6

15SK.

New Oji Paper

50.000

■ 4 - .

Okumura ,

102.000

-

6

.•■w

Shin-Etsu Chemical

25.000

I'...:

4

W5» ;

Sumitomo Bank

65.000

9

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag

Antal

Marknadsvärde mkr

Aktier

JPY

Tokyo Electron

37.000

9

Tokyo Steel

20.000

3

USD

Brunswick

32.500

5

Citicorp

25.000

8

Corning

110.000

25

Eaton

25.000

9 . ’•

Fluor

90.000

29«

General Electric

120.000

46

Gillette

50.000

28 .-

International Paper

40.000

22 3

Lowes' Cos

100.000

26

Merck

60.000

17

Morton

100.000

21

Motorola

90.000

39 '

Pfizer

50.000

29

Procter & Gamble

70.000

32

Rubbermaid

100.000

21

Ryder System

100.000

16

Seagate

75.000

13

Toys R Us

100.000

23

Totalt marknadsvärde

1.017

Totalt anskaffningsvärde

885-

...ä

Företag

Nominellt

Marknadsvärde mkr

Övriga värdepapper, (konvertibla skuldebrev)

DEM

Deutsche Bank

83.000

"i '

Totalt marknadsvärde

i

Totalt anskaffningsvärde

0,5

- • -■

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade

14.897

34.397

Svenska aktier, onoterade

415

415

Utländska aktier

885

1.017

Nedskrivning befarade förluster

svenska aktier, onoterade

-50

-50

Summa aktier

16.147

35.779

Övriga svenska värdepapper, noterade

399

739

Övriga svenska värdepapper, onoterade

39

39

övriga utländska värdepapper

0

1

Summa övriga värdepapper

438

779

Summa värdepapper

16.585

36.558

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

mang,

mkr

Ägarandel/

rösträtts-

andel, %

Övriga större

delägare

VD/Fondens

styrelse-

representanter

Kommentar

A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar

Four Seasons

148,8

33,8/28,4

Alfa-Laval, AMF-P, SPP,

Gösta Oscarsson

Ett venture capitalföretag med en

Venture Capital

FSVC Management AB

Thomas Halvorsen

blandad företagsportfölj.

(inkl FSVC Management AB)

European Furniture

8,5

16,1/5,8

Ebbe Krook med familj

Ebbe Krook

Holdingbolag för möbelföretaget

Group (EFG)

Four Seasons VC

Lars-Göran Carlsson

NKR International AB med mrikt-

fr om 950101,

ning på inredningar för kontor och

.. ...... x .-.'Vi- • ■

Gösta Oscarsson

offentlig miljö.

Uwelast

2,0

27,8/27,8

Four Seasons VC

Martin Holm

Tillverkare av formgjutna

Lars-Olof Gustafsson

polyuretaner för industriändamål.

B) Nordic Capital med saminvesteringar

Nordic Capital

0

18,8/10,0

Investorema

“1

Robert Andreen

Förvaltningsbolag, specialiserat

Svenska AB

Thomas Halvorsen

på s k MBO.

BT Industries

31,1

6,277,0

Nordico

Carl-Erik Ridderstråle

Tillverkare av elektriska och

Holding

övriga

manuella stödbenstrockar.

Elmo-Calf Holding

8,8

6,277,0

Nordico

investorer

Göran Truedson

Lädertillverkare åt bl a möbel- och

är Skandia,

Atle, Bure,

bilindustrin.

Gislaved Folk

2.0

6,277,0

Nordico

Handels-

Svante Burge

Plastfolie och folielaminattillverkare.

Holding

banken Liv.

Karlshamns Holding

7,2

2,9/2,9

Nordico, LRF

1

Anders Träff

Tillverkare av vegitabiliska oljor

för bl a livsmedelsindustrin.

Skrivab

7,8

12,5/10,0

Wolters Kluwer

J

RolfNordell

Ledande leverantör av kontors- och

förbrukningsmateriel.

C) Partnerfinansieringar

Gruvkraft

11,9

9,5/22,2

Graningeverken

“1

Gunnar Larsson

Dessa bolag har övertagit vatten-

Ulf Fahlgren

krafttillgångar från industriföretag.

Och konsor-

Bolagskonstruktion och kraft-

Holmen Kraft

60,4

45,5/23,7

MoDo

tier av

Erik Olsson

leveransavtal med de nämnda indu-

försäkrings-

Ulf Fahlgren

striföretagen är så konstruerade,

bolag.

Åke Eklöf

att fonden på sina preferensaktie-

Jun kara van

15,0

5,4/10,4

MoDo

pensions-

och konvertibelinnehav får en real

stiftelser

mfl.

Thomas Halvorsen

avkastning på 3,5-5,5% per år.

Älvkraft

50,0

15,9/28,8

Gullspång

_l

Anders Hällvik

Ulf Fahlgren

D) övriga bolag

Näringslivskredit

100,2*

33,3/47,4

Volvo och WASA

Christer Jömeskog

Kreditaktiebolag.

NLK

Thomas Halvorsen

85

exkl. aktieägartillskott

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Grundkapital vid årets slut

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Nettoplaceringar under året

Realt resultat

Avkastning på fondkapital, %

Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %

Totalindex (Veckans Affärer), %

1990

1991

1992

■ rvTV.-

1993

1994

3.500

3.500

4.000

4.000

5.000

6.974

7.525

8.160

8.487

9.697

12.218

14.177

16.151

17.273

19.184

19.260

22.045

25.256

35.941

39.157

10.499

11.901

13.584

14.371

16.585

17.541

19.770

22.688

33.039

36.558

400

-316

702

666

1.645

-5.287

2.234

2.575

10.358

2.006

-19

+ 16

+ 13

+43

+7

-23

+ 12

+9

+44

+7

-30

+6

±0

+54

+5

+ 18

+ 12

+ 16

+ 15

+ 10

+ 13

+5

+7

+7

+3

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett

aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i

konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade

vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-

följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här

räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats

upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster men exklusive överföring till

1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-

per, justerat för köp och försäljningar.

86

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Suppleanter

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Monica Andersson, borgarråd

Gunvor Andersson, kommunalråd

Sonja Weidland, landstingsledamot

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Christer Spångberg, tandläkare

Erik Menckel, direktör

Carl Wilhelm Ros, direktör

Dick Kling, direktör

Carl-Johan Westholm, direktör

Christopher Friis, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Kjell Varenblad, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Valter Carlsson, förbundsordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Bengt Hansson, kanslichef

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Björn Rosengren, MGruppens ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Bo Dockered, förbundsordförande

Hans Wallensteen, direktör

Bertil Tiusanen, direktör

Jan Ohlsson, direktör

' Revisorer

Bengt Holmström, aukt revisor

Pål Wingren, aukt revisor

S;;' S; Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Björn Franzon, vice verkställande direktör

Ame Lööw

-5-' Gunnel Johansson, kamrer

Ulf Fahlgren

Margareta Passad

Pia Westeriund

Annika Andersson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-787 75 00, Telefax: 08-24 42 40

87

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

89

Innehåll

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1994

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

90

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att

förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte

AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och

är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda

anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna

förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti

1989 och fonden har tilldelats 4.000 Mkr tom 1994. Femte AP-fonden

skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning

på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

91

VDs kommentar

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Börsen präglades under 1994 av valutaoro och

höga räntor. Året innebar också i Sverige ovan-

ligt många val däribland folkomröstningen om

anslutningen till EU vilket tidvis innebar en be-

tydande politisk osäkerhet. Framförallt utveck-

lades den exportorienterade delen av industrin

väl medan den mer hemmamarknadsberoende

delen av näringslivet hade en svårare situation

delvis beroende på en hög arbetslöshet och där-

av följande svag efterfrågan. Totalt ökade bör-

sens värde med 5,0% enligt Veckans Affärers

totalindex.

Portföljen har ökat med 2,3 % vilket är 2,7 %

sämre än Veckans Affärers totalindex.

Fonden har under 1994 bibehållit sin strategi att

inneha aktier i ett begränsat antal företag med

god likviditet på börsen.

Fondens värdemässigt fem största innehav ut-

görs av Roche, Volvo, Sandvik, AGA och Syd-

kraft. Nya aktier i portföljen är ASSA och Frigo-

scandia som erhållits genom avknoppning från

Securitas respektive AGA. Nytt förvärv är Berg-

man & Beving.

Fonden har under 1994 tagit i anspråk ytterliga-

re 800 miljoner av tillgängliga AP-fondsmedel.

Grundkapitalet som förvaltas av fonden är såle-

des 4 miljarder kronor.

Likviditeten är god och är placerad i stats-

skuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.

Resultatet före överföring till 1—3 AP-fondsty-

relsema har förbättrats jämfört med 1993 ge-

nom bättre aktieutdelningar och realisa-

tionsvinster. Resultatet blev 340 miljoner kro-

nor. Det reala resultatet, där icke realiserade

vinster/föriuster och avsättning för bevarande

av grundkapitalets köpkraft har beaktats, inne-

bar en vinst på 137 miljoner kronor vilket är

avsevärt sämre än föregående år. Orsaken är

kursutvecklingen för aktier.

Avkastningskravet är tre procent av rekvirerade

medel utöver konsumentprisindexets utveckling

och 123 miljoner kronor skall för 1994 inbetalas

till 1—3 AP-fondema.

Bert Ekström

92

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1994

1994 har ökningstakten i aktieportföljen varit

högre än 1993. 1994 nettoköptes aktier för 848

Mkr jämfört med 775 Mkr 1993.

Nya aktier i fondens aktieportfölj är Akzo-No-

bel, Assa-Abloy, Bergman & Beving, Frigoscan-

dia, Investor och Öresund. Akzo-Nobel och In-

vestor har erhållits genom uppköp av Nobel

respektive Export-Invest. Efter uppköpet av Ex-

port-Invest har fonden köpt aktier i Investor.

Assa-Abloy och Frigoscandia har erhållits ge-

nom utdelning från Securitas respektive Aga.

Vidare har större köp gjorts i Atlas-Copco, Pers-

torp, Sandvik, Sca och Volvo. Under året har

alla aktier sålts i ASEA, Cardo (uppköp av In-

centive), Celsius och Lundbergs. Export-Invest

och Nobel har ersatts av Investor och Akzo-

Nobel. Därutöver har fonden sålt aktier i Novo-

Nordisk. Vidare har köp och försäljningar gjorts

i samband med bytesaffärer inom olika aktiese-

rier.

Fondens fem största engagemang i portföljen

framgår av fig 2.

Övriga 52%

Figur 2

Roche 10%

Sandvik 10%

Volvo 10%

Aga 9%

Sydkraft 9%

I sexton företag har fonden uppnått röstandelar

över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av

fig 1.

Figur 1 ,öre,as

Företag

% andel av

aktiekapital

röster

Latour

9,11

7,82

AGA

2,88

4,87

Öresund

4,55

4,55

Frigoscandia

2,75

4,49

Sydkraft

2,37

3,80

SCA

1,22

3,17

Spectra

3,09

3,09

Perstorp

4,80

2,58

Volvo

0,81

2,10

Investor

1,16

2,10

Esselte

1,27

2,04

Sandvik

1,48

1,92

SKF

0,73

1,75

Securitas

1,87

1,22

Gullspång

1,58

1,19

Hafslund

0,80

1,12

Bergman & Beving

1,51

0,93

93

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1994

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10 % av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.

Fyra utländska företag är representerade i fon-

dens portfölj, Roche Holding, Hafslund Nyco-

med, Novo Nordisk och Akzo-Nobel. Fonden

har funnit dessa företag intressanta som kom-

plettering till den svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern

med en omsättning under 1994 på ca 14,8 Mdr

CHF. Drygt hälften av försäljningen utgörs av

läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-

miner, finkemi och diagnostika samt doft- och

smakämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

sin största verksamhet inom läkemedel, kon-

trastmedelstill verkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av

röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

nipaque den dominerande, både omsättnings-

mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Omsättningen 1994 i Hafslund Nycomed vän-

tas bli 8 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

största verksamhet inom läkemedel (ca 65 % av

oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-

den, nämligen tillverkning av insulin för diabe-

tiker, tillväxthormonet Norditropin samt forsk-

ning och utveckling av produkter inom centrala

nervsystemet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-

samheten. Här är man en av de största tillver-

karna i världen.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens

största tillverkare av industriella enzymer. Av-

nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-

seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli 14,2

Mdr DKK 1994.

Akzo-Nobel är en holländsk kemikoncern med

en väntad omsättning på ca 23 Mdr floriner

1994. Kemiprodukter utgör ca 35 % av försälj-

ningen. Beläggningsmaterial står för drygt 30 %

av försäljningen. Läkemedel utgör drygt 15%

av omsättningen. Resterande står fibertillverk-

ning för.

94

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-

cerats på sätt som framgår av balansräkningen

och särskilda specifikationer över fondens vär-

depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-

mente föreskriver att årsredovisningen skall

upprättas enligt god redovisningssed.

Bokforingsmässigt resultat för år 1994 före över-

föring till första-tredje AP-fondstyrelsema vi-

sar ett överskott på 340 miljoner kronor. Det

reala resultatet före överföring till första-tredje

AP-fondstyrelsema visar ett överskott på 137

miljoner kronor, vilket är en minskning med

994 miljoner kronor från föregående år.

Likvida medel har under året ökat med 172

miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan un-

der året på likvida medel har varit 7,2%.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

gångar och skulder 1994-12-31 i övrigt framgår

av efterföljande resultat- och balansräkningar.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit

fyra personer. I löner och ersättningar till styrel-

se och verkställande direktör har utgått sam-

manlagt 1.532 Tkr (1.426 Tkr) och till övriga

anställda 1.009 Tkr (889 Tkr).

Arvodena för styrelsens ledamöter fastställs av

regeringen, några så kallade avgångsvederlag

förekommer ej. Styrelsen fastställer arvoden till

arbetsutskott och verkställande direktör. Fon-

den följer i allt väsentligt normala avtalsmässiga

pensioner och uppsägningstider.

95

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Resultaträkningar

Tkr

BOKFORINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokforingsmässigt resultat

1994

93.732

28.973

0

-7.479

-251

114.975

232.995

-7.619

340.351

-122.617

217.734

1993

59.303

90.736

—7

-6.324

-216

143.492

43.812

-33.436

153.868

-110,695

43.173

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster

340.351

-109.715

230.636

153.868

1.119.035

1.272.903

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3)

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster före

-94.083

-141.974

överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

136.553

1.130.929

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

-122.617

-110.695

Överskott i förhållande till realt resultatkrav

13.936

1.020.234

96

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Balansräkningar

Tkr

94-12-31 93-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument

523.205

523.321

350.994

350.994

Förutbetalda kostnader

327

327

342

342

Övriga fordringar

14.927

14.927

8.961

8.961

538.459

538.575

360.297

360.297

Anläggningstillgångar

Aktier (Not 4)

3.904.002

4.963.847

3.055.806

4.225.483

Inventarier (Not 5)

488

488

162

162

3.904.490

4.964.335

3.055.968

4.225.645

Summa tillgångar

4.442.949

5.502.910

3.416.265

4.585.942

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

70

70

49

49

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

294

294

224

224

Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema

122.617

122.617

110.695

110.695

Övriga kortfristiga skulder

2.520

2.520

5.584

5.584

125.501

125.501

116.552

116.552

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

4.000.000

3.200.000

Uppindexerat grundkapital

4.583.906

3.689.823

Ackumulerat överskott från föregående år

99.714

56.540

Ackumulerat över/underskott i förhållande till

resultatkrav

779.567

-240.667

Årets resultat

217.734

43.173

Årets överskott i förhållande

till resultatkrav

13.936

1.020.234

4.317.448

5.377.409

3.299.713

4.469.390

Summa skulder och fondkapital

4.442.949

5.502.910

3.416.265

4.585.942

Ställda panter

INGA

INGA

97

Ansvarsförbindelser

INGA

INGA

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS

1983:1092). I § 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Penningmarknadsinstrument redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta

och marknadsvärde per 1994-12-31.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs bokförda värden för enskilda poster justeras

inte, även om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra poster i port-

följen motiverar detta synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till lägsta betalkurs under årets

sista handelsdag, i andra hand till sista köpkurs.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt.

Fordringar och aktier i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Vid beräkning av

realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20 % per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-

ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3 % av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-

fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader

1994

1993

Personal- och styrelsekostnader

4.115

3.659

Lokalkostnader

1.290

930

Administrationskostnader

517

257

Informationskos tnader

1.022

969

Arvoden

470

496

Övriga kostnader

65

13

7.479

6.324

Not 2

Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

211 194

___40 22

251 216

98

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat grundkapitals nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet dispone-

rats. Konsumentsprisindex för december 1994 uppgår till 250,4. Avsättning skall göras i den reala

redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv

datum

Belopp

Index

Nuvärde

941231

Antal

dagar

Avkast

krav

Avsättn

94-01-01*

3.689.823

244,3

3.781.955

360

113.459

92.132

94-04-21

300.000

247,8

303.147

249

6.290

3.147

94-10-21