Prop. 1995/96:130

Regeringens skrivelse

1995/96:130

Öresundsförbindelsens ekonomi

Skr.

1995/96:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 1 februari 1996

Ingvar Carlsson

Ines Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den festa Öresundsförbindelsens

ekonomi enligt reviderad budget i november 1995.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 130

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:130

1 Bakgrund................................ 3

2 Kust-till-kustförbindelsen ...................... 3

2.1 Tillstånd för kust-till-kustförbindelsens genom-

förande ............................. 3

2.2 Upphandlingen av byggentreprenader........... 4

2.3 Anläggningskostnader.................... 5

3 Svenska landanslutningar ...................... 7

3.1 Tillstånd för de svenska landanslutningama....... 7

3.2 Upphandlingen av byggentreprenader........... 8

3.3 Anläggningskostnader.................... 8

4 Öresundsförbindelsens ekonomi.................. 9

4.1 Kust-till-kustförbindelsen.................. 9

4.2 De svenska landanslutningama............... 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 1 februari 1996 .............................. 12

1 Bakgrund

Sveriges och Danmarks regeringar slöt den 23 mars 1991 ett avtal om

en fest förbindelse över Öresund. Efter förslag från regeringen god-

kände riksdagen avtalet samt gav tillstånd till erforderlig bolagsbildning

och upptagande av lån m.m. (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31,

rskr. 1990/91:379). Riksdagen förutsatte i beslutet att regeringen för

riksdagen skulle redovisa resultatet av upphandlingen av Öresundsbron

samt årligen återkomma till riksdagen med redovisning av hur projektet

framskrider och i vilken omfettning garantiåtaganden har ianspråktagits.

Riksdagen beslutade år 1994 om kapitaltäckningsgarantier för Svedabs

egna kapital (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.

1994/95:50). Riksdagen betonade samtidigt vikten av att regeringen för

riksdagen årligen redovisar hur Öresundsbroprojektet framskrider.

2 Kust-till-kustförbindelsen

2.1 Tillstånd för kust-till-kustförbindelsens genomförande

Med anledning av avtalet mellan Sverige och Danmark om en fest

förbindelse över Öresund bildades i Sverige Svensk-Danska Broförbin-

delsen AB (Svedab) och i Danmark A/S Oresundsforbindelsen. Dessa

två helstatligt ägda bolag bildade den 27 januari 1992 ett konsortium

som gavs namnet Öresundskonsortiet.

Den 15 augusti 1991 beslutade regeringen att den planerade anlägg-

ningen för järnvägs- och vägtrafik över Öresund skulle prövas enligt

4 kap. 2 § NRL.

Öresundskonsortiet ansökte den 1 juli 1992 om tillstånd enligt 4 kap.

NRL att uppföra och driva den svenska delen av Öresundsförbindelsen,

omfettande dels landfästet vid Lernacken söder om Malmö, dels hög-

bron från Lernacken till gränsen mellan Sverige och Danmark. Rege-

ringen biföll konsortiets ansökan den 16 juni 1994. Samtidigt fastställde

regeringen villkoren för tillståndet och uppdrog åt Koncessionsnämnden

för miljöskydd att fastställa de närmare villkor som kan behövas från

miljöskyddssynpunkt. Regeringen beslutade också att Koncessions-

nämnden för miljöskydd skulle pröva den svenska delen av Öresunds-

förbindelsen samt dess väg- och jämvägsanslutningar enligt miljö-

skyddslagen.

Den 30 juni 1995 gav Koncessionsnämnden för miljöskydd Öresunds-

konsortiet tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva den

festa förbindelsen på svenskt område. Tillståndet, som är förbundet med

vissa villkor, har av två intressenter överklagats till regeringen. En av

de överklagande är Naturvårdsverket som kräver villkor för den fram-

tida avgiftssättningen. Detta påverkar dock inte igångsättandet av an-

läggningsarbetena .

Den 13 juli 1995 meddelade Växjö tingsrätt, vattendomstolen, sin

tillståndsdom. I domen lämnas Öresundskonsortiet tillstånd att uppföra

den svenska delen av förbindelsen. Vidare festställs de miljökrav som

Skr. 1995/96:130

1* Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 130

Öresundskonsortiet skall uppfylla i samband med byggaktivitetema på

svenskt sjöterritorium. Vattendomstolens dom har överklagats. Vatten-

överdomstolen har i beslut den 13 september 1995 avvisat klagandenas

talan med motiveringen att de inte är sakägare. Samtidigt har Vatten-

överdomstolen meddelat ett s.k. verkställighetsförordnande, vilket in-

nebär att anläggningsarbetena kan påböijas utan att domen vunnit laga

kraft. Vattenöverdomstolens awisningsbeslut har överklagats till Högsta

domstolen, som den 17 januari 1996 meddelade prövningstillstånd i

ärendet.

I Danmark har det mot bakgrund av EU:s direktiv om bedömning av

vissa projekts inverkan på miljön (MKB-direktivet 85/337/EEG) anord-

nats offentliga horinger om anläggandet av Öresundsförbindelsen. Som

resultat av dessa horinger har den danske trafikministem den 8 juli 1994

beslutat om anläggningens utformning och linjeföring på danskt sjöterri-

torium, den 28 mars 1995 beslutat om miljökvalitetsmålsättningar och

kriterier samt den 23 oktober 1995 beslutat om ändring i utformningen

av anläggningen innebärande att den konstgjorda ön skall utföras som

en sammanhängande ö och inte som planerat som två öar. I anslutning

till nyss nämnda beslut har dessutom ett stort antal tillstånd meddelats

från danska myndigheter.

Skr. 1995/96:130

2.2 Upphandlingen av byggentreprenader

Kust-till-kustförbindelsen har av Öresundskonsortiet uppdelats i fem

delentreprenader. Dessa entreprenader avser muddrings- och utfyllnads-

arbeten, tunnel under Drogden, högbro över Flintrännan, anslutnings-

broar till högbron samt el- och signalinstallationer m.m.

Upphandlingen av entreprenader har slutförts på fyra av de fem del-

entreprenaderna. Endast upphandlingen av installationsentreprenaden

återstår att slutföra.

För muddrings- och utfyllnadsarbete har Öresundskonsortiet tecknat

avtal med 0resund Marine Joint Venture bestående av Per Aarsleff A/S

(DK), Ballast Nedam Dredging (NL) och Great Lakes Dock & Dredge

(USA). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga gentemot Öresunds-

konsortiet för genomförandet av entreprenaden. Kontraktssumman är

1 388 miljoner DKK (prisnivå februari 1995). Entreprenaden omfattar

muddring av ränna för tunnel, upprätning av farleden Flintrännan,

kompensationsmuddringar etapp 1, muddring av nödvändiga mindre

farleder och arbetshamnar, utfyllnad av en konstgjord ö samt jämvägs-

och vägarbeten på de konstgjorda öama.

Öresundskonsortiet har tecknat kontrakt med Öresund Tunnel

Contractors I/S angående utbyggnaden av den 3,5 km långa sänktunneln

mellan Kastrup och den konstgjorda ön. Deltagare i konsortiet är

NCC AB (S), GTM Scandinavia AB (F & S), John Laing Construction

Sweden AB (UK & S), E. Phil & Son A/S (DK) och Boskalis

Scandinavia AB (NL & S). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga

gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av entreprenaden.

Kontraktssumman är 3 766 miljoner DKK (prisnivå februari 1995).

Entreprenaden omfattar 3,5 km sänktunnel (20 element ä 175 m) samt Skr. 1995/96:130

ramper vid tunnelportalema. Gjutningen av tunnelelementen sker i en

fabrik vid Köpenhamns nordhamn. Produktionen av tunnelelement

kommer att pågå från sommaren 1996 till sommaren 1998. Utplacering-

en av tunnelelementen beräknas ske från sommaren 1997 till sommaren

1998.

Den 27 november 1995 undertecknade Öresundskonsortiet det största

enskilda kontraktet för den festa Öresundsförbindelsen. Entreprenör är

det internationella konsortiet Sundlink Contraktors HB bestående av

Skanska AB (S), Hojgaard & Schultz A/S, Monberg & Thorsen A/S

(DK) och Hochtief AG (D). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga

gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av entreprenaden. Kon-

trakten omfettar högbron över Flintrännan samt de båda tillfartsbroama

på var sida om högbron. Kontraktssumman är totalt på 5 349,7 miljoner

DKK. Den västra tillfertsbron har en längd av 3 000 m och den östliga

en längd av 3 720 m. Bron utförs i två plan och rymmer en fyrfältig

motorväg och en tvåspårig järnväg. Högbron utförs som en 1 092 m

lång snedkabelbro med ett 490 m brett huvudspann samt två sidospann.

Snedkabelbrons pyloner sträcker sig 203,5 m över havet. Den fria

seglingshöjden i Flintrännan blir 57 m. Den västliga tillfertsbron blir

3 013 m lång och är uppdelad i 22 brospann. Den östliga tillfertsbron är

3 739 m lång och uppdelad i 27 brospann. Högbrons och tillfertsbroar-

nas underbyggnader utförs i betong medan överbyggnaden utförs som

ett stålfeckverk.

2.3 Anläggningskostnader

Med anledning av ingångna entreprenadkontrakt har Öresundskonsortiet

företagit en revidering av anläggningsbudgeten för kust-till-kustförbin-

delsen. Den totala anläggningsbudgeten för projektet uppgår till 13 975

miljoner DKK i prisnivå juli 1990 exkl. reserver. Det motsvarar en

budgetökning på totalt 1 845 miljoner DKK jämfört med ursprunglig

budget på totalt 1 130 miljoner DKK efter användning av 715 miljoner

DKK avsatta på reservkontot för osäkerheter till och med upphandlings-

fesen. Av nedanstående tabell framgår reviderad budget jämfört med

ursprunglig budget.

Milj. DKK

(prisnivå juli 1990)

Reviderad budget

Ursprungtig budget

Anläggningskostnad

11 734

10 155

Byggherre-

organisation

2 038

1 772

Danska landanlägg-

ningar

180

180

Ersättningar m.m.

23

23

Budget, exkl. reser-

ver

13 975

12 130

Reserver

200

915

Budget totalt

14 175

13 045

EU-bidrag

-250

Skr. 1995/96:130

Budgetökningen i projektet beror på följande faktorer:

- Öresundskonsortiet har valt att utöka projektet med en utrymningsfil

på broarna till en merkostnad av 110 miljoner DKK.

- Anbudssummoma på de olika delentreprenadema ligger över vad

som tidigare har beräknats. Tillsammans med vissa tilläggsarbeten

och justeringar av projektet har anläggningen fördyrats 934 miljoner

DKK.

- Vissa byggherrekostnader är direkt avhängiga entreprenadkostnader-

na och de högre anbudssummoma. Totalt medför detta en budgetök-

ning på 287 miljoner kronor utöver tidigare budget.

- Till följd av merutgifter vid uppförandet av järnvägstunneln i gräns-

området mellan danska landanläggningar och kust-till-kustförbindel-

sen på Kastrup halvö har projektet fördyrats med 220 miljoner

DKK.

- Det av vattendomstolen och den danske trafikministem fastlagda

kontroll- och övervakningsprogrammet har fördyrat projektet med

112 miljoner DKK.

- Upprätningen och muddringen av Flintrännan på en sträcka på 7

sjömil, mot tidigare beräknade 2 sjömil, medför merkostnader på 91

miljoner DKK.

Statliga energiavgifter vid fartygsbunkring i samband med mudd- Skr. 1995/96:130

rings- och utfyllnadsarbeten belastar projektet med 91 miljoner

DKK.

Till följd av Sveriges medlemskap i EU har Öresundsförbindelsen

blivit klassad som ett viktigt projekt inom ramen för det Europeiska

transportnätverket. Öresundskonsortiet har enligt Rådets förordning

2236/95 ansökt om stöd i form av direkt bidrag och räntetillskott for

förprojektering och entreprenadarbeten. Europeiska kommissionen har

år 1995 beviljat finansiellt stöd till Öresundsförbindelsen om totalt 15

miljoner ECU för år 1995. Öresundskonsortiet anser det möjligt att

kunna erhålla EU-bidrag för sin del av projektet om minst 250 miljoner

DKK.

Anläggningsbudgeten har hittills innehållit en reserv på 915 miljoner

DKK, varav 200 miljoner DKK har utgjort en generell reserv under

anläggningsperioden. I den reviderade budgeten har en stor del av

reserven använts. Endast den generella reserven finns kvar. I den mån

det skulle uppstå behov av ökade reserver kommer Öresundskonsortiet

att redovisa detta för regeringen. Om så skulle bli fallet kommer rege-

ringen att redovisa detta i den årliga redogörelsen för projektets genom-

förande.

3 Svenska landanslutningar

3.1 Tillstånd för de svenska landanslutningama

Såvitt gäller de svenska landanslutningama till Öresundsförbindelsen har

Svedab ansökt om att Koncessionsnämnden för miljöskydd skall pröva

de svenska landanslutningama enligt miljöskyddslagen. Koncessions-

nämnden beslutade i november 1995 om villkoren för de svenska land-

anslutningama. Koncessionsnämndens beslut innebär att utbyggnaden av

den nya dubbelspåriga järnvägen och den nya motorvägen mellan kust-

till-kustförbindelsens östra landfäste till Fosieby (delsträcka I) får ut-

föras i huvudsak enligt Svedabs och Vägverkets gemensamma ansökan.

På Lernacken finns miljöfarliga deponier som måste flyttas och hanteras

på visst sätt. Koncessionsnämnden godkände det sätt att hantera dessa

massor som Svedab föreslagit i sin ansökan. Beslutet har överklagats till

regeringen.

Beträffande delsträckan II, Kontinentalbanan, fann Koncessionsnämn-

den att man inte kunde lämna tillstånd till den sökta verksamheten på

grund av bedömningen att ett betydande antal människor skulle få sina

levnadsförhållanden väsentligt försämrade om järnvägstrafik kommer till

stånd enligt Banverkets och Svedabs ansökan. Koncessionsnämnden

fann dock att det är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt att

järnvägstrafiken kan upprätthållas på Kontinentalbanan till dess nödvän-

diga alternativa spårsträckningar har utförts. Koncessionsnämnden

överlämnade därför, enligt 16 § miljöskyddslagen (1969:387), ärendet

till regeringens avgörande. I sitt yttrande till regeringen har Kon-

cessionsnämnden föreslagit att regeringen lämnar ett begränsat tillstånd Skr. 1995/96:130

till viss del av den sökta järnvägstrafiken till år 2003 samt föreslagit

villkor för ett sådant tillstånd. Koncessionsnämnden har därvid bl.a.

föreslagit att den godstrafik som nu går mellan Helsingborg och Dan-

mark inte får trafikera Kontinentalbanan under dllståndstiden. Kon-

cessionsnämnden har vidare påpekat att alternativa sträckningar bör

utreddas och komma till stånd snarast möjligt. Regeringen bereder för

närvarande ärendena.

3.2 Upphandlingen av byggentreprenader

Anläggningsarbetet med de svenska landanslutningama påbörjades i

december 1995 då saneringsarbetet på Lernacken påbörjades. Arbetet,

som är speciellt till sin karaktär, genomförs i egen regi av Svedab. I

övrigt har endast smärre entreprenadkontrakt tecknats eller anläggnings-

arbeten kommit igång.

Koncessionsnämnden har i sitt beslut beträffande delsträcka I lämnat

ett verkställighetsförordnande, vilket innebär att arbetena kan påbörjas

trots att beslutet inte vunnit laga kraft. För delsträcka II, Kontinental-

banan, kan arbetena påbörjas först efter det att regeringen fettat beslut i

ärendet.

3.3 Anläggningskostnader

Budgeten för de svenska landanslutningama, exkl. kapitaltjänstkost-

nader, moms och utredningskostnader för Citytunneln har av riksdagen

beräknats till 1,9 miljarder SEK i prisnivå juli 1990. Budgeten för de

svenska landanslutningama, som ännu inte reviderats på grund av att

upphandlingen av entreprenader inte kommit så långt, fördelar sig på

följande poster:

Milj. SEK

Ursprunglig budget

Administration

119

Försäkringar

16

Information

45

Marklösen

62

Projektering

98

Byggande

1 560

SUMMA

1 900

De svenska landanslutningama är uppdelade i tre delprojekt.

Delprojekt 1 avser nybyggnad av en dubbelspårig järnväg samt ny-

byggnad av en motorväg från kust-till-kustförbindelsens östra landfäste

till Fosieby ca 10 km från kusten. Budgeten for delprojekt 1 är 703

miljoner SEK i prisnivå juli 1990.

Delprojekt 2 avser en komplettering av befintlig järnväg, Kontinental-

banan, till dubbelspår samt i övrigt kapacitetshöjande åtgärder, stan-

dardförbättringar samt bullerdämpande åtgärder. Budgeten för delpro-

jekt 2 är 562 miljoner SEK i prisnivå juli 1990.

Delprojekt 3 avser kapacitetshöjande åtgärder längs södra stambanan

från Sege å fram till Malmö C, en sträcka på 5 km. Budgeten for del-

projekt 3 är 455 miljoner SEK i prisnivå juli 1990.

Först i slutet av år 1996 beräknas de stora upphandlingarna av bygg-

entreprenader vara slutförda. Det är då som budgeten kan revideras.

Regeringen avser därför att redovisa resultatet av de större entrepre-

nadupphandlingama för riksdagen i nästa redogörelse för Oresunds-

förbindelsens ekonomi, vilket beräknas ske i böijan av år 1997. Redan

nu kan dock konstateras att saneringsarbetena vid Lernacken blir mer

omfattande än beräknat. Dessutom kan merkostnader uppstå utöver

budget för att uppfylla de villkor som slutgiltigt festställs efter pröv-

ningen enligt miljöskyddslagen.

Skr. 1995/96:130

4 Öresundsförbindelsens ekonomi

4.1 Kust-till-kustförbindelsen

Öresundsbroprojektets ekonomi bestäms i allt väsentligt av tre huvud-

faktorer, anläggningskostnader, trafikintäkter och finansieringskost-

nader. Därtill kommer drift- och underhållskostnader samt de utdel-

ningar som kommer att göras av Öresundskonsortiet till Svedab och A/S

Öresundsförbindelsen.

Såsom redovisats i avsnitt 2 är budgeten för kust-till-kustförbindelsen

exkl. reserver och förväntade EU-bidrag, 13 975 miljoner DKK i pris-

nivåjuli 1990.

De förväntade trafikintäktema för projektet grundas, i enlighet med

kalkylerna bakom avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar, på

en trafikmängd som under öppningsåret år 2000 är 3 000 000 person-

bilar, 560 000 lastbilar och 60 000 bussar, vilket motsvarar ett genom-

snittligt trafikflöde om 10 000 fordon per dygn.

I tilläggsprotokollet till avtalet mellan Sveriges regering och Dan-

marks regering om en fest förbindelse över Öresund föreskrivs under

punkten 3 att nivån på farjetaxoma vid Helsingborg-Helsingör skall

vara utgångspunkten vid festställande av taxorna for vägtrafiken.

Taxan på Öresundsförbindelsen beräknas i prisnivå år 1990 till 160

kronor per passage för personbilar, 810 kronor per passage för lastbilar

och 690 kronor per passage för bussar. Omräknat till dagens prisnivå

motsvarar det taxor på 177, 890 resp. 760 DKK.

Intäkterna från tågtrafiken är enligt regeringsavtalet festlagda till totalt

300 miljoner DKK från järnvägsföretagen i Sverige och De danske

statsbaner i prisnivå den 1 januari 1991.

Utbyggnaden av kust-till-kustförbindelsen finansieras av Öresundskon- Skr. 1995/96:130

sortiet genom lån på marknaden som tas upp mot en solidarisk stats-

garanti från Sverige och Danmark. I övrigt har den solidariska stats-

garantin hittills inte utnyttjats. Öresundskonsortiet hade vid utgången av

år 1995 en långfristig skuld på totalt 3 520 miljoner SEK. Den totala

upplåningen fram till förbindelsens öppnande år 2000 skall förutom

anläggnings- och byggherrekostnader också täcka de under perioden

löpande räntekostnaderna. Baserat på en budget på 13 975 miljoner

DKK, en realränta på 4 % och en inflation på 2,5 % per år beräknas

Öresundskonsortiets skuld i löpande priser uppgå till ca 18,8 miljarder

DKK år 2000 varav ca 3,3 miljarder DKK är ränta under byggtiden och

ca 1,6 miljarder DKK är en följd av den förväntade inflationen. Finan-

sieringskostnaden for upptagna lån har under år 1994 varit 5,5 % och

under år 1995 4,4 % vilket med en genomsnittlig inflation i perioden på

ca 2,5 % ger en real finansieringskostnad inom 4 %, vilket ligger till

grund för projektets budget.

Utgifterna för drift och underhåll av kust-till-kustförbindelsen har

Öresundskonsortiet beräknat till 115 miljoner DKK per år under perio-

den från förbindelsens öppnande fram tills Öresundskonsortiet återbeta-

lat alla lån.

Från och med kust-till-kustförbindelsens öppnande betalas en årlig

utdelning till ägarna, Svedab och A/S Öresundsförbindelsen, på totalt

390 miljoner DKK, vilket motsvarar 195 miljoner DKK till var och en.

Öppnandet av Öresundsförbindelsen beräknas kunna ske under år

2000.

Mot bakgrund av ovanstående faktorer kan en beräkning av projektets

räntabilitet göras. Öresundskonsortiet beräknar att samtliga lån för kust-

till-kustförbindelsens uppförande kommer att vara återbetalda 26 år efter

det att förbindelsen öppnats för trafik. En känslighetsanalys visar att en

realränteökning med 0,5 % jämfört med antagen realräntenivå förlänger

återbetalningstiden med 3 år till 29 år. En realränteökning på 1 %

jämfört med antagen nivå ökar återbetalningstiden med 8 år till 34 år.

På motsvarande sätt ger en ökning av byggkostnaden med 1 miljard

DKK en ökning av återbetalningstiden med 3 år, en ökning av antalet

fordon med 2 000 per dygn en minskning av återbetalningstiden med 4

år. Till synes små förändringar i de faktorer som påverkar projektets

räntabilitet kan således både öka och minska den tid det tar att betala

Öresundsförbindelsen.

10

Återbetabiingstid av lån för kust-till-kustförbindelsen vid olika antagan- Skr. 1995/96:130

den om realränta och budget för projektet.

Milj. DKK

4 %

4,5 %

5 %

13 925

26 år

29 år

34 år

+ 500

27 år

30 år

36 år

+ 1 000

29 år

33 år

39 år

4.2 De svenska landanslutningama

Utbyggnaden av de svenska landanslutningama finansieras av lån som

Svedab tar upp i Riksgäldskontoret. Ränta och amortering på Svedabs

lån betalas genom den utdelning om 195 miljoner DKK per år som

Öresundskonsortiet skall utbetala till Svedab fram till skuldfritt år for

konsortiet. Svedabs skulder kommer enligt nu gällande budget och med

de antaganden som i övrigt gäller vad avser utdelning från konsortiet,

kostnader för drift och underhåll av landanläggningama samt kapital-

tjänstkostnader att vara återbetalda efter 20 år. Skulle kostnaderna för

landanläggningama öka kommer denna tid att öka. Svedabs låneskuld

vid utgången av år 1995 var totalt 260 miljoner kronor i löpande pris

vilket motsvarar 212 miljoner kronor i 1990 års prisnivå.

11

Kommunikationsdepartementet Skr. 1995/96:130

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 februari 1996

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,

Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:130 Öresundsförbindelsens eko-

nomi.

gotab 49503, Stockholm 1996

12