Prop. 1995/96:204

Regeringens skrivelse

1995/96:204

Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1995

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 maj 1996

Göran Persson

Leif Pagrotsky

(Utrikesdepartementet)

Skr.

1995/96:204

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten under år 1995.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 204

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:204

Skrivelse

Den svenska krigsmaterielexporten år 1995

Förord...................................... 3

1 Lagen om krigsmateriel ......................... 3

2 Krigsmaterielinspektionen och Inspektionen för strategiska

produkter.................................... 4

3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport........... 4

4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor och

Exportkontrollrådet............................. 5

5 Det teknisk-vetenskapliga rådet .................... 6

6 Information om vapenexportpolitiken ................ 6

7 Krigsmaterielexporten år 1995 ..................... 7

8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar .......... 7

9 Truppminor.................................. 8

Bilaga

1 Allmän bakgrund ............................. 10

2 Beviljade utförseltillstånd ....................... 10

3 Faktiska leveranser............................. 12

4 Geografisk fördelning........................... 15

5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.......... 19

6 Militärt inriktad utbildning........................ 19

7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt ......... 19

8 De exporterande företagen........................ 19

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 2

den 30 maj 1996 .............................. 21

Den svenska krigsmaterielexporten år 1995

Skr. 1995/96:204

Förord

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel

kontrolleras av statsmakterna.

Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för

den svenska krigsmaterielexporten.

1 Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen

(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om

krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och

ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,

m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

med tillhörande förordningar.

I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen

på grundval av en genomgripande översyn av med krigsmaterielexporten

sammanhörande frågor. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet.

1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).

Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen

liksom på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid

förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som

gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande

av krigsmateriel.

I propositionen 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet

skulle inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter, s.k. dual use-produkter. Riksdagen biföll regeringens

förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den nya myndigheten,

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, påbörjade sin verksamhet den

1 februari 1996. ISP ersätter Krigsmaterielinspektionen, KMI, och har i

uppgift att ansvara för utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som

andra strategiskt känsliga produkter, s.k. dual use-produkter.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte far tillverkas utan

ISP:s tillstånd. Även all försvarsindustrien utlandssamverkan förutsätter

tillstånd av ISP. Med utlandssamverkan förstås export eller annat

tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av

tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller

för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av

sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon

i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges

skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas.

Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva

militärt inriktad utbildning. Skr. 1995/96:204

Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och

stridsammunition återfinns inom kategorin krigsmateriel för strid, medan

icke förstörelsebringande materiel återfinns inom kategorin övrig

krigsmateriel. Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två

kategorierna finns i krigsmaterielförordningen.

2 Krigsmaterielinspektionen och Inspektionen för

strategiska produkter

Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utövar kontroll över

tillverkningen av krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och fanns inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI var även regeringens

beredningsorgan för ärenden som rörde export av krigsmateriel.

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas

fr.o.m. 1 februari 1996 av ISP. ISP har i sitt arbete nära samråd med

Utrikesdepartementets enhet för strategisk exportkontroll, ESEK,

Utrikesdepartementets politiska avdelning och Försvarsdepartementet.

ESEK är fram till den 30 juni 1996 regeringens organ för beredning av

frågor avseende krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter, s.k.

dual use-produkter. Därefter i samband med en större omorganisation

inom UD, övergår denna beredningsfunktion den 1 juli 1996 till UD:s

enhet för europeisk integration.

Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de underrättelser

som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast

fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av eller

annan utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till ISP

kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen

skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser

som görs. ISP har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.

3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som

regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Såväl export som

samarbete omfattas, liksom bl.a. synen på leveranser som har samband

med tidigare utförsel.

Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell

grund för tillståndsprövningen. En prövning sker dock av varje

utförselärende för sig.

Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska

bedömningen av varje utförselärende skall fastas vid respekten för

mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till

mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av

materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes, som tidigare har

nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med

hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke

förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För

kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som

tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner

sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i

internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat

som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer

omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,

före år 1993 oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas

till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat,

som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer

omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig

krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som

mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel.

Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas

legitim export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också

föremål för en politisk prövning.

Skr. 1995/96:204

4 Rådgivande nämnden för krigsmateriel-

exportfrågor och Exportkontrollrådet

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av

större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet.

Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att

överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att

prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges

en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av

propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör

krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle

inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet

i samband med tillkomsten av ISP.

Nämnden bestod av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och

hade till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.

Nämnden höll år 1995 åtta sammanträden under perioden augusti-

december. Liksom nämnden sammanträder Exportkontrollrådet, som har

tio ledamöter (varav en f.n. vakant), på kallelse av chefen för ISP,

krigsmaterielinspektören, som leder överläggningarna. Vid rådets

sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska avdelning med

bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt

Försvarsdepartementet med bedömningar avseende ärendenas 5

1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 204

försvarspolitiska betydelse. En representant för ESEK deltar också. Skr. 1995/96:204

Inspektören fattar efter rådets hörande beslut i de ärenden som

behandlats. I de fall ett ärende har principiell betydelse eller annars är av

särskild vikt skall inspektionen dock överlämna ärendet till regeringens

prövning.

Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt viktiga

ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna

fullständig insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom

att samtliga utförselbeslut för export fortlöpande redovisas. Genom denna

procedur säkerställs en parlamentarisk insyn i ISP:s arbete.

Det ligger i sakens natur att enskilda ärenden som berör utrikes- och

foretagssekretess inte kan redovisas fullständigt öppet. Denna årliga

rapport har emellertid tillkommit efter beslut av riksdagen i syfte att ge

en så öppen information som möjligt om krigsmaterielexporten.

Regeringens riktlinjer for krigsmaterielexport är ett annat led i strävan att

ge en så fullständig insyn som möjligt på detta område.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som

regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden

om.

5 Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som

rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-

vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över

teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år

1995 höll rådet fyra sammanträden samt ett sar'råd per korrespondens.

Genom tillskapandet av ISP kommer det teknisk-vetenskapliga rådets

arbetsområde att breddas till att även omfatta dual use-produkter.

6 Information om vapenexportpolitiken

KMI:s handbok är till ledning for dem som inom försvarsindustrin och

vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning

och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,

regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. ISP avser att

under 1996 utkomma med en reviderad upplaga av handboken. ISP har

vidare for avsikt att hålla seminarier och informationsmöten om ISP:s

verksamhet och arbetsområden under 1996.

I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar

1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken,

den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna for utförsel av krigsmateriel

samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften

har också getts ut på engelska, franska och tyska i syfte att främja

kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område.

7 Krigsmaterielexporten år 1995

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses

riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt

som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av

redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har ISP utarbetat

en redogörelse för år 1995 (bilaga).

Utförseln av krigsmateriel under år 1995 ökade med 4,1 procent eller

från 3 181 miljoner kronor år 1994 till 3 313 miljoner kronor år 1995.

Den totala varuexporten steg samtidigt med 19,7 procent. Exporten av

krigsmateriel för strid minskade med 14,8 procent eller från 1 347

miljoner kronor år 1994 till 1 148 miljoner kronor år 1995. För övrig

krigsmateriel noterades en uppgång i exporten med 18,0 procent

motsvarande en ökning från 1 834 miljoner kronor år 1994 till 2 165

miljoner kronor år 1995. Räknat i fasta priser steg exporten med 1,0

procent år 1995 jämfört med år 1994. För krigsmateriel för strid och för

övrig krigsmateriel var motsvarande tal en minskning med 17,2 resp, en

ökning med 14,3 procent. En enskild utförsel till Singapore svarade för

hela 17,5 procent av krigsmaterielexporten. Ur ett globalt perspektiv

motsvarade den svenska utförseln av krigsmateriel mindre än 0,5 procent

av den totala utrikeshandeln med krigsmateriel under åren 1990-1994.

Regeringen har under år 1995 beviljat utförseltillstånd för försäljning av

krigsmateriel till ett värde av 8 083 miljoner kronor, varav 3 248 miljoner

kronor avser krigsmateriel för strid och 4 835 miljoner kronor övrig

krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet

av beviljade tillstånd ökade med 76,1 procent år 1995 jämfört med år

1994, vilket i huvudsak förklaras av ett par större beställningar från Norge

resp. USA. För krigsmateriel för strid uppgick ökningen till 56,8 procent

och för övrig krigsmateriel till 92,1 procent jämfört med år 1994. Räknat

i fasta priser ökade värdet av beviljade tillstånd år 1995 med 71 procent.

För krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 52 procent, medan

för övrig krigsmateriel noterades en uppgång med 86 procent.

Skr. 1995/96:204

8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar

Förenta Nationernas generalförsamling antog i december 1991 en

resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över

konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre

konventionella vapen. Enligt vissa definitioner skall handeln med följande

sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt

artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och

robotar/robotlavetter.

Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella

vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med

försvarets myndigheter och ISP sammanställer ESEK aktuella uppgifter

som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN.

För FN-registrets tredje år, 1994, hade i februari 1996 93 av FN:s 185 Skr. 1995/96:204

medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) lämnat uppgifter om sin

export och import av de sju kategorierna tyngre vapen.

Sverige deltar endast i obetydlig omfattning i världshandeln med aktuella

tyngre vapensystem.

För år 1995 rapporterade Sverige import från Tyskland av 232

splitterskyddade trupptransportfordon. Någon svensk export av materiel

inom de nämnda sju kategorierna förekom ej under år 1995.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och

för större öppenhet om vapentransfereringar. I Organisationens för

säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de

deltagande 53 länderna enats om att iaktta vissa principer vid

vapentransfereringar, bl.a. att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd

om rapporteringen till FN-registret sker sedan 1995 med övriga

medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s generalsekreterare har EU

uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna uppgifter även om innehav

och egen produktion av den krigsmateriel som omfattas av registret i syfte

att göra detta mera användbart. FN planerar en översyn av registret under

1997.

Som ett led i Sveriges strävan efter ökad öppenhet på detta område har

sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över

krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Få andra

länder torde redovisa sin vapenexport med motsvarande öppenhet och

detaljeringsgrad.

9 Truppminor

Sverige har innehaft ordförandeposten i översynskonferensen hösten 1995

och våren 1996 avseende 1980 års vapenkonvention, vars huvudsyfte varit

att revidera landmineprotokollet. Redan vid det förberedande mötet i

augusti 1994 föreslog Sverige att i detta protokoll införa totalförbud för

truppminor (antipersonella landminor). Översynskonferensen, som

avslutades i maj 1996, lyckades uppnå en rad förbud och begränsningar

av minor överlag men inte ett totalförbud för truppminor, som

eftersträvats av flera länder.

I det reviderade landmineprotokollet införs även vissa begränsningar

avseende export och överföring av landminor. Således förbjuds

konventionsstatema att överföra truppminor vars användning blivit

förbjuden i protokollet, huvudsakligen icke-detekterbara truppminor samt

icke-självförstörande truppminor. Vidare förbjuds varje överföring av

minor till en mottagare som inte är en stat. Slutligen åtar sig

konventionsstatema återhållsamhet i handeln med minor, varvid bl.a.

krävs att mottagande land, som icke är konventionsstat, måste åtaga sig

att följa dess bestämmelser.

Sverige har inte exporterat några truppminor sedan början av 1970-talet.

Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.

I FN:s generalförsamling har Sverige varit medförslagsställare till en

resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av Skr. 1995/96:204

antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att

snarast deklarera sådana moratorier.

Svensk krigsmaterielexport år 1995

Skr. 1995/96:204

Bilaga

1 Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt

marknadsföringen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag

som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för

närvarande omkring 190 företag, varav ca 35 är aktiva - är skyldiga att

lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Dessa redovisningar,

tillsammans med uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt,

analyseras och bearbetas inom ISP. I propositionen 1984/85:82 om ökad

insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen

sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska

krigsmaterielexporten år 1995.

2 Beviljade utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan

1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt

utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter

reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det

första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom

inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för

försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var

tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avsåg leveranser under flera

kalenderår.

Beslut om utförseltillstånd fattades t.o.m. den 31 januari 1996 enbart av

regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning eller i

övrigt inte var av större vikt prövade emellertid det statsråd som hade till

uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel frågan om

tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1995 regeringsbeslut i

utförselärenden som sammantaget motsvarar 98 % av det totala värdet av

givna tillstånd.

10

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1988- Skr. 1995/96:204

1995 jämte antalet regeringsbeslut och dessas andel av det Bilaga

sammanlagda värdet av givna tillstånd

År

Värde

Härav regeringsbeslut

mkr i

löpande priser

mkr

% av värdet Antal

1988

6 405

6 333

99

380

1989

7 247

7 100

98

312

1990

2 980

2 912

98

328

1991

2 559

2 511

98

350

1992

3 360

3 287

98

241

1993

6 105

5 916

97

368

1994

4 589

4 415

96

260

1995

8 083

7 935

98

401

Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade

utförseltillstånd beräknat i fasta priser.

Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1988-1995 i

löpande priser och i 1968 års prisnivå 1 jämte den procentuella

volymändringen

År

Värde i löpande

priser

mkr

Värde i fasta

priser

mkr

Ändring i fasta

priser i % jäm-

fört med före-

gående år

1988

6 405

1 366

+ 14

1989

7 247

1 455

+ 6

1990

2 980

578

- 60

1991

2 559

478

- 17

1992

3 360

628

+ 31

Summa KS ÖK

Summa

KS ÖK

Summa KS ÖK

1993

6 105 1 942 4 162

1 030

328 702

1994

4 589 2 072 2 517

749

338 411

-27 + 3 -41

1995

8 083 3 248 4 835

1 279

514 765

+71 +52 +86

(+76.1 %)(+56,8%)(+92,1 %)

'Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

11

3 Faktiska leveranser

ISP:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad

materiel som redovisas av exportföretagen.

Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste

tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen

framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.

Under år 1995 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 148

miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 2 165 miljoner kronor, dvs.

tillsammans 3 313 miljoner kronor. Jämfört med år 1994 ökade exporten

av krigsmateriel under år 1995 med 4,1 %. För krigsmateriel för strid

uppgick motsvarande tal till -14,8% och för övrig krigsmateriel till

+ 18,0%. Räknat i fasta priser ökade den totala exporten av krigsmateriel

med 1,0%.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1986-1995

i löpande priser och 1968 års prisnivå 2 , m.m.

Skr. 1995/96:204

Bilaga

År

Sveriges

totala

varuexport

(löp.priser)

mkr

Krigsmaterielexport

löpande

priser

mkr

andel av

varuexp.

%

fasta

priser

mkr

ändring

i fasta

priser

%

1986

265 100

3 243

1,22

746

+46,0

1987

281 433

4 427

1,57

981

+31,5

1988

304 782

6 155

2,02

1 313

+34,0

1989

332 580

6 005

1,81

1 206

- 8,1

1990

339 850

3 327

0,98

645

-46,5

1991

332 779

2 705

0,81

505

-21,7

1992

326 031

2 753

0,84

514

+ 1,8

Summa

KS ÖK

1993

388 290

2 863

1 216 1 647 0.74

483

-

1994

471 602 3

3 181

1 347 1 834 0,68

519

+ 7,5

1995

564 330 4

3 313

1 148 2 165 0,59

524

+ i,o

(+4.1%)

(-14.8%) (+18.0%)

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1994 har i årets sammanställning

korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1994/95:183

om krigsmaterielexporten år 1994. Korrigeringen innebär ingen ändring av

uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift för varuexporten år 1995.

12

Krigsmaterielexporten utgjorde år 1994 0,68% av Sveriges totala

varuexport. Motsvarande andelar för krigsmateriel för strid utgjorde 0,29%

och för övrig krigsmateriel 0,39%. Denna andel sjönk under år 1995 till

0,59%, varav drygt 0,20% utgjorde krigsmateriel för strid och drygt 0,38

% övrig krigsmateriel.

Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens

leveransdeklarationer till ISP, är den enda som direkt anknyter till

krigsmateriellagstifitningen. I den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som

grundas på tullmyndigheternas uppgifter till Statistiska centralbyrån,

särskiljs inte krigsmateriel från civila produkter annat än på några snävt

avgränsade områden.

Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer

långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning

av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under

åren 1990-93, med en mindre uppgång under 1994 och 1995.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna

värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt

från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att

givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera

kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den ökning

av beviljade utförseltillstånd som registrerades år 1995 torde i linje med

detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik.

Skr. 1995/96:204

Bilaga

13

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor Skr. 1995/96:204

1994-1995 fördelat på krigsmaterielforteckningens huvudområden Bilaga

1994

1995

Krigsmateriel för strid

KS1

Finkalibriga eldrörsvapen

0

0

KS2

Kanoner, pansarvämsvapen

61

80

KS3

Ammunition

129

65

KS4

Robotar, raketer, torpeder, bomber

382

172

KS5

Eldledningsutrustning

119

113

KS6

ABC-stridsmedel

0

0

KS7

Krut och sprängämnen

76

78

KS8

Krigsfartyg

581

580

KS9

Stridsflygplan

0

0

KS10

Stridsfordon

0

60

KS11

Riktade energivapen

0

0

SUMMA

1 347

1 148

Övrig krigsmateriel

ÖK21

Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m

1

2

ÖK22

Kanoner, pansarvämsvapen, delar m.m.

69

97

ÖK23

Övningsammunition m.m.

157

237

ÖK24

Övningsraketer, röjningsutrustning m.m.

52

30

ÖK25

Spanings- och mätutrustning m.m

680

658

ÖK26

Skyddsmateriel m.m.

8

2

ÖK27

Krut- och sprängämneskomponenter

1

0

ÖK28

Fartyg för bevakning m.m.

27

146

ÖK29

Flygplan utformade för militärt bruk m.m.

151

133

ÖK30

Fordon utformade för militärt bruk m.m.

328

161

ÖK31

Riktade energivapen

0

0

ÖK32

Fortifikationer

0

0

ÖK33

Elektronisk utrustning för militärt bruk

33

146

ÖK34

Fotografisk och elektrooptisk utrustning

5

0

ÖK35

Övningsmateriel

245

541

ÖK36

Tillverkningsutrustning

69

11

ÖK37

Programvara

7

2

SUMMA

1 834

2 165

14

4 Geografisk fördelning

Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av

krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden

kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens

fördelning på dels skilda regioner, dels skilda länder.

Den regionala sammanställningen ger vid handen att Nordens och övriga

Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en

minskande tendens. Medan denna andel uppgick till 66% år 1993 hade

den gått ned till 42% år 1994 och till 36% år 1995. Samtidigt hade Asiens

andel ökat från 14% år 1993 till 38% år 1994 och till 36% år 1995.

Nordamerikas andel gick upp från 13% 1994 till 22% år 1995.

Skr. 1995/96:204

Bilaga

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av

värdet under åren 1993-1995

1993

1994

1995

Tot

KS

ÖK

Tot

KS

ÖK

Tot

KS

ÖK

Norden

35

34

36

18

10

24

15

14

15

Övriga

Västeuropa

31

44

21

24

23

25

21

16

24

Central- och

Östeuropa

0

0

0

0

0

0

0

1

1

Nordamerika

9

6

11

13

13

12

22

7

30

Latinamerika

1

3

0

1

1

1

1

2

0

Australien och

Nya Zeeland

9

12

7

6

2

9

4

5

4

Asien

14

0

24

38

51

28

36

55

26

Afrika

0

0

1

1

1

1

0

1

0

Antal länder

44

46

45

I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer.

I tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har

överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1993-1995. Under 1995

omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 45

länder. Till 15 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd

har vidare meddelats utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 21

länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Australien, Canada, Danmark,

Estland, Finland, Frankrike, Island, Italien, Japan, Luxemburg, Norge,

Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Storbritannien,

Tyskland, Ungern och Österrike.

Sammanfattningsvis kan konstateras att OECD-ländema, dvs. i huvudsak

Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien,

alltjämt utgör de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel,

under år 1995 motsvarande 62% av utförseln mot 61% år 1994. Asiens

andel av exporten minskade samtidigt från 38 % år 1994 till 36 % år

1995. Jämfört med år 1993 har dock en kraftig förskjutning skett. Medan

15

OECD-länder då svarade för hela 84% av exporten och Asien för enbart

14%, skedde 1994 en förändring på så sätt att OECD-ländemas andel

minskade till 61%, samtidigt som Asiens andel ökade till 38%.

Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1995

Singapore med 674,8 miljoner kronor följt av Amerikas Förenta Stater

med 518,1 miljoner kronor, Storbritannien med 292,1 miljoner kronor,

Norge med 255,6 miljoner kronor, Thailand med 239,9 miljoner kronor,

Canada med 211,9 miljoner kronor och Tyskland med 184,0 miljoner

kronor.

Krigsmaterielexport understigande 50 000 kronor betecknas i tabell 6

med 0,0 miljoner kronor.

Skr. 1995/96:204

Bilaga

16

Skr. 1995/96:204

Bilaga

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1993-1995

fördelad på länder

1993

1994

1995

KS

ÖK

Summa

KS

ÖK

Summa

KS

ÖK

Summa

Amerikas Förenta stater

37,9

114,2

152,1

94,5

134,1

228,6

56,2

461,9

518,1

Australien

143,1

117,8

260,9

23,0

165,8

188,8

58,8

80,6

139,4

Bahrain

-

3,1

3,1

-

3,0

3,0

-

Bangladesh

-

0,3

0,3

1,7

1,7

Belgien

160,2

5,4

165,5

38,6

4,3

42,9

0,0

5,8

5,8

Brasilien

23,3

4,4

27,6

6,8

4,8

H.6

21,9

8,8

30,6

Canada

37,9

63,7

101,6

87,6

77,2

164,8

22,0

189,9

211,9

Danmark

32,9

71,2

104,1

11,5

45,7

57,2

54,9

51,8

106,7

Finland

52,0

111,8

163,8

2,8

58,3

61,1

1.8

120,1

122,0

Frankrike

1,6

24,6

26,2

0,6

42,6

43,2

0,3

21,3

21,6

Förenade Arabemiraten

0,2

0,2

15,5

15,5

0,1

0,1

Förenta Nationerna

-

0,7

0,7

-

5,2

5,2

Indien

42,2

42,2

158,4

158,4

-

117,3

117,3

Indonesien

0,6

0,6

11,7

0,8

12,5

-

-

-

Irland

2,7

2,7

0,5

0,5

2,5

0,1

2,6

Italien

9,9

5,1

15,1

1,6

2,6

4,2

0,8

2,5

3,3

Japan

0,4

15,3

15,7

18,7

18,7

27,8

27,8

Kina

-

4,2

4,2

2,4

2,4

Republiken Korea

1,7

1,7

5,4

5,4

-

7,9

7,9

Kuwait

31,9

31,9

-

8,0

8,0

-

Malaysia

48,1

48,1

33,3

90,5

123,8

16,4

70,2

86,6

Mexico

-

1,5

1,5

2,0

2,0

-

Nederländerna

0,1

32,7

32,8

1,3

12,0

13,3

28,4

8,6

37,0

Norge

334,9

409,3

744,3

113,5

349,0

462,5

98,4

157,2

255,6

Nya Zeeland

-

0,6

0,6

0,0

6,7

6,7

0,3

1,7

2,0

Oman

-

1,7

1,7

2,2

2,2

■

Pakistan

-

28,8

28,8

57,1

0,9

58,0

35,9

35,9

Polen

0,3

0,3

0,0

0,0

7,0

1,2

8,1

Ryssland

-

3,5

3,5

-

-

-

Schweiz

67,4

70,0

137,5

40,0

15,0

55,1

4,1

14,9

19,0

17

Skr. 1995/96:204

Bilaga

1993 1994

KS

ÖK

Summa

KS

ÖK

Summa

KS

ÖK

Summa

Singapore

3,7

139,1

142,8

580,6

155,2

735,8

582,0

92,7

674,8

Spanien

■

3,9

3,9

0,0

2,5

2,5

0,4

2,5

2,9

Storbritannien

6,8

116,9

123,7

2,1

226,1

228,2

0,7

291,4

292,1

Thailand

-

75,6

75,6

-

53,8

53,8

1,9

238,0

239,9

Tunisien

-

9,6

9,6

8,9

11,0

19,9

9,3

4,4

13,7

Tyskland

51,9

48,5

100,4

4,5

72,2

76,7

59,6

124,4

184,0

Uruguay

8,6

-

8,6

-

2,0

2,0

-

-

Österrike

243,4

35,2

278,5

226,9

84,7

311,6

85,0

49,9

134,8

Övriga länder

-

1,6*

1,6

-

l,3‘

1.3

-

2,8’

2,8

SUMMA

1 216

1 647

2 863

1 347

1 834

3 181

1 148

2 165

3 313

'Andorra, Botswana, Ghana, Island, Portugal, Turkiet, Saudiarabien och Ungem.

‘Andorra, Argentina, Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Saudiarabien och Ungem.

'Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Portugal, Tjeckien, Ungem,

Venezuela och Zimbabwe.

18

5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Under år 1995 har inget tillstånd lämnats för upplåtelse av

tillverkningsrätt utom riket. Sex samarbetsavtal har granskats och

godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande

länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, Frankrike (två tillstånd),

Storbritannien och Tyskland (två tillstånd).

Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och

samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare

kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant

samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export.

Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler,

m.m. granskas därvid i detalj.

Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet

för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon

i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att

årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning

eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur

samarbetet bedrivs.

För år 1995 gäller att 15 företag redovisat sammanlagt 166 gällande

licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder. Av dessa hade 14

företag 90 licensavtal i 20 länder och 7 företag 76 samarbetsavtal i 18

länder.

6 Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt

krigsmateriellagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom

landet utan regeringens tillstånd.

Under år 1995 har inget sådant tillstånd lämnats.

7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt krigsmateriellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller

tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i

utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,

marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.

För år 1995 gäller att sex företag redovisat ägande i 24 utländska

rättssubjekt i 12 länder.

8 De exporterande företagen

Omkring 190 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 35

Skr. 1995/96:204

Bilaga

19

exporterade sådan materiel under år 1995.

Det största exportföretagen av krigsmateriel under år 1995 var i nämnd

ordning Karlskronavarvet AB, Bofors AB och Saab Training Systems AB.

De tre företagen svarade vardera för en utförsel överstigande 500 men

under 700 miljoner kronor. Härutöver exporterade fyra företag för mer än

100 miljoner kronor, nämligen Ericsson Microwave Systems AB,

CelsiusTech Systems AB, Hägglunds Vehicle AB och CelsiusTech

Electronics AB.

Fyra företag, nämligen Bofors Explosives AB, Kockums Submarine AB,

Norma Precision AB och Volvo Aero AB, exporterade vardera för mellan

50 och 100 miljoner kronor.

Sex företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa var

Bofors Carl Gustaf AB, Bofors Underwater Systems AB, FMV, Saab AB,

Saab Dynamics AB och Scania CV AB.

Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors

LIAB AB, Bofors SA Marine AB, FFV Aerotech AB, Flodins Filter AB,

Mipro AB, Varberger Precision AB och Åkers Krutbruk Protection AB.

Tillsammans svarade dessa 24 företag för nästan 100% av den svenska

krigsmaterielexporten under år 1995.

Skr. 1995/96:204

Bilaga

20

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj 1996

Skr. 1995/96:204

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,

Andersson, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,

Klingvall, Pagrotsky, Messing.

Föredragande: statsrådet Pagrotsky

Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:204 Redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1995.

21

gotab 50021, Stockholm 1996