Prop. 1996/97:13

Regeringens skrivelse

1996/97:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1995

Skr.

1996/97:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 oktober

T ha ge G Peterson

ErikÅsbrink

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet under år 1995.1 redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av fondstyrelsernas

utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt regeringens utvärdering

av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för awecklingsstyrelsens verk-

samhet under år 1995.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

Rättelse: S. 1 rad 9 Står: Göran Persson Rättat till: Thage G Peterson

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:13

1 Inledning ............................................ 3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m............... 3

2.1 Historik ......................................... 3

2.2 Regeländringar ................................... 4

2.3 Pensionsreformen ................................. 5

3 Sammanställning av årsredovisningarna.................... 5

3.1 Bakgrund och grundläggande termer .................. 5

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1995 ........................................... 7

3.3 AP-fondens samlade resultat......................... 8

3.4 Resultaten i fondstyrelserna ......................... 12

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet ................ 14

4.1 Första-tredje fondstyrelserna......................... 15

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsemas

resultatuppföljning ............................ 15

4.1.2 Regeringens utvärdering av första-tredje

fondstyrelsernas resultat......................... 18

4.2 Fjärde och femte fondstyrelserna...................... 21

4.2.1 Sammanfattning av Ijärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppföljningar........................... 21

4.2.2 Regeringens utvärdering av fjärde och femte

fondstyrelsernas resultat........................ 23

4.3 Sammanfattning................................... 28

5 Fastställande av balansräkning ........................... 29

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen

Bilaga 4 Årsredovisning awecklingsstyrelsen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1996/97:13

Regeringen skall ärligen göra en sammanställning av fondstyrelsemas årsre-

dovisningar och en utvärdering av styrelsemas förvaltning av fond-kapitalet.

Detta framgår av 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden.

I likhet med föregående års skrivelser kommer regeringen att lämna en

redogörelse för awecklingsstyrelsens verksamhet i detta sammanhang och

överlämna dess verksamhetsberättelse till riksdagen. I årets utvärdering kom-

mer inte awecklingsstyrelsen att redovisas separat utan tillsammans med

första-femte fondstyrelserna. I detta sammanhang bör nämnas att riksdagen

den 6 juni 1996 beslutade att awecklingsstyrelsen den 1 juli 1996 skulle

ombildas till en sjätte fondstyrelse (SFS 1996:697). Från halvårsskiftet 1996

omfattas alltså den sjätte fondstyrelsen bl.a. av reglerna om årsredovisning

och utvärdering.

De fem fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen har överlämnat sina års-

redovisningar för år 1995 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har

första-femte fondstyrelserna överlämnat en egen utvärdering av sin förvalt-

ning av fondmedlen (resultatuppföljning). För awecklingsstyrelsen har

någon sådan skyldighet inte funnits. Utvärderingarna har sin utgångspunkt i

de närmare mål för placeringsverksamheten som resp, styrelse har fastställt.

f skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna

pensionsfondens (AP-fonden) verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en

sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt 4 en

sammanfattning av resultatuppföljningarna och regeringens utvärdering av

medelsförvaltningen.

Fondstyrelsemas resultat presenteras översiktligt i avsnitt 3. En mer

detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns

bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

Medelsförvaltningen inom AP-fonden handhas av fem fondstyrelser samt

awecklingsstyrelsen. Deras verksamhet regleras i lagen med reglemente för

Allmänna pensionsfonden (APR).

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspen-

sion. Trots att 1960 års pensionsreform formades som ett rent för-

delningssystem (dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolk-ningens inkomster under samma år) fann man det motiverat att

en betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett

samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett

behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan

avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av Skr. 1996/97:13

arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 delades förvaltningen mellan första,

andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle enligt lagen

huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper och

handha förvaltningen. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens

tillkomst haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Förutom

förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de medel som

behövs för utbetalning av ATP-pensionema inkl. kostnaderna för

administrationen av ATP-systemet.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till att

omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden

inrättades en fjärde fondstyrelse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988.

Fjärde och femte fondstyrelserna har separata förvaltningar.

Efter riksdagsbeslut år 1992 avvecklades löntagarfondstyrelsema och de

tillgångar och skulder som då förvaltades av styrelserna fördes över till en

gemensam förvaltning av en awecklingsstyrelse. Styrelsen fick i uppgift att

förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa.

Vid halvårsskiftet 1993 genomfördes ett flertal förändringar i APR som

fick betydelse även för utformningen av regeringens skivelse om Allmänna

pensionsfondens verksamhet. Bland annat infördes enklare och mer generella

placeringsregler för första-tredje fondstyrelserna. Även rambestämmelserna

som anger målen för styrelsemas förvaltning ändrades genom att kraven på

långsiktigt hög avkastning med iakttagande av tillfredsställande riskpridning

renodlades för samtliga styrelser. För första-tredje fondstyrelserna ställs

därutöver krav på tillfredställande betalningsberedskap och betryggande

säkerhet. När det gäller frågan om utvärdering och redovisning av

förvaltningen infördes en skyldighet för styrelserna att fastställa närmare mål

för sin placeringsverksamhet. Med utgångspunkt i dessa målformuleringar

skall fondstyrelserna utvärdera sin egen förvaltning. För årsredovisningarna

infördes ett uttryckligt krav på att dessa skall upprättas med iakttagande av

god redovisningssed samtidigt som skyldigheten att redovisa efter reala

principer togs bort.

2.2 Regeländringar

Under året har endast smärre ändringar gjorts i övergångsbestämmelserna till

APR avseende awecklingsstyrelsens verksamhet. Genom ändringarna har

reglerna för awecklingsstyrelsens verksamhet getts fortsatt giltighet (SFS

1995:855). Vidare har beslutats att de medel som fanns kvar i awecklings-

styrelsen vid utgången av juni 1995 inte skall utskiftas utan behållas mom

AP-fonden och förvaltas av awecklingsstyrelsen. I

placeringsbestämmelsema för awecklingsstyrelsen har också smärre

ändringar gjorts (SFS 1995:856).

Den 6 juni 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle

permanentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte

fondstyrelsen (prop. 1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284,

SFS 1996:697). Vidare beslutades att styrelsen skall förvalta de 10 miljarder

kronor som riksdagen i december 1995 beslutat omfördela från första-tredje Skr. 1996/97:13

fondstyrelserna till placeringar på riskkapitalmarknaden. Dessa medel,

liksom de medel som fanns kvar i awecklingsstyrelsen, skall huvudsakligen

placeras i svenska aktier.

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i böljan av år 1994 sitt slutbetänkande

(SOU 1994:20). Regeringen lade under våren 1994 fram ett förslag till ett

reformerat pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250).

Riktlinjerna antogs av riksdagen. I propositionen redovisas en genom-

gripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att

göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska

utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sambandet för den enskilde mellan

avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system.

I det nya pensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter - 16,5

procentenheter - användas till att finansiera utgående pensioner inom ramen

för ett fördelningssystem. Om det uppkommer överskott i denna del skall

detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall underskott även

fortsättningsvis finansieras ur fonden. AP-fonden kommer således även i

fortsättningen att utgöra en buffert inom fördelningssystemet. Den resterande

delen av inbetalda avgifter - 2 procentenheter - skall avsättas till en

individuell premiereserv. Regeringen beslutade i september 1994 att tillsätta

en utredning som bl.a. skulle lämna förslag på hur premiereservsystemet

tekniskt bör utformas. Utredningen, som antog namnet

Premiereservutredningen, har i juni 1996 överlämnat sitt delbetänkande

Allmänt pensionssparande (SOU 1996:83). Utredningen har presenterat en

modell, kallad Allmänt pensionssparande (APS). Enligt förslaget skall

förvaltningen av de sparade medlen ske i särskilda värdepappersfonder fram

till dess att den enskilde spararen går i pension. Vid pensioneringstillfället

skall, enligt förslaget, innestående medel användas för tecknande av

pensionsförsäkring hos den statliga försäkringsgivaren.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att bl.a. förvalta de medel som bidrar till finansie-

ringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen är att

i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna. För

första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de ger en

långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställande be-

talningsberedskap, riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att kraven på

långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Det

åligger fondstyrelserna att årligen lämna en egen utvärdering av verksam-

heten till regeringen. Regeringen skall sammanställa fondstyrelsernas Skr. 1996/97:13

resultat, sammanfatta och granska utvärderingarna samt lämna en egen be-

dömning av verksamheten till riksdagen.

Som nämnts i inledningen skapades AP-fonden dels för att kompensera en

förväntad nedgång i det privata sparandet när ATP-systemet infördes, dels

för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och

utbetalningar i pensionssystemet. Kraven på buffertfunktionen har, till följd

av de växande underskotten i ATP-systemet under senare år, blivit allt större.

Hittills har underskotten dock klarats med den löpande direktavkastningen.

Direkt-avkastningen utgörs av summan av alla inkomsträntor och övriga

intäkter som kommer fonden till del under ett år. Pensionsutbetalmngama i

fondsystemet överstiger numera avgiftsinkomsterna varför endast av-

kastningen på kapitalet kan sägas bidra till sparandet i ekonomin, under för-

utsättning att det överstiger avgiftsunderskottet.

Avkastningen på kapitalet kan jämföras med avkastningen på de markna-

der där de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av för-

valtningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare presterat.

Vid jämförelser och utvärdering bör man utgå ifrån det marknadsvärderade

resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt realiserade och icke

realiserade värdeförändringar i kapitalet. Resultatet återspeglar således

fondens verkliga värdeförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som eget

kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.

Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensions-

utbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i placerings-

verksamheten.

Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna långsiktigt skall uppnå

en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt studera

avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att förvalta. Ett

sätt att mäta avkastningen är att ställa det marknadsvärderade resultatet i

relation till det genomsnittliga fondkapitalet under året. Ett relevant

avkastningsmått erhålls då för de medel resp, fondstyrelse förvaltar. En

marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera kraftigt

från år till år men sett över en längre period utjämnas dessa fluktuationer.

Utvärderingen måste också ta hänsyn till de omvärldsfaktorer och

restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan

förvaltningen av kapitalet vara framgångsrik även om fondens värde minskat

beroende på att marknadens genomsnittliga avkastning varit än lägre.

Motsatsvis kan fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av

kapitalet utan att förvaltningen gått bra jämfört med utvecklingen för

relevanta index.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1995

Skr. 1996/97:13

AP-fondens resultat är beroende av utvecklingen på ränte-, aktie- och

fastighetsmarknaderna. En kort summering av utvecklingen på dessa mark-

nader ges därför innan sammanställningen av fondstyrelsernas resultat

redovisas.

Jämfört med den internationella ränteuppgången och kronförsvagningen

under år 1994 var utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1995

huvudsakligen positiv i den bemärkelsen att räntorna sjönk och kronans

värde stärktes mot utländska valutor.

Under året bromsades den ekonomiska aktiviteten i OECD-området och

inflationstakten sjönk från drygt 3 % till 2,5 %. De internationella

långräntoma sjönk och den amerikanska dollarn stärktes kraftigt mot yenen.

Aret inleddes dock med en finansiell kris i Mexiko som påverkade de

internationella marknaderna negativt. Politisk osäkerhet i Italien och Spanien

förstärkte den negativa bilden och orsakade turbulens på de finansiella

marknaderna. Under dessa omständigheter försvagades valutorna och

räntorna steg i de s.k. högriskländema, dit även Sverige räknades in. Kapital

strömmade från dessa länder till stabilare länder som Tyskland, vilket ökade

spänningarna inom den europeiska växelkursmekanismen (ERM).

Centralbanken i Tyskland genomförde en rad räntesänkningar under våren

som bidrog till att turbulensen minskade. Med tiden föll långräntoma tillbaka

även i högränteländema och spänningarna inom ERM minskade, vilket

gynnade också den svenska kronan. I takt med ett ökat förtroende för

Sveriges ekonomiska utveckling sjönk 1 O-årsräntan från nivåer kring 11,5 %

i april till ca 8,5 % vid slutet av året, vilket var en bättre utveckling än för

flertalet övriga högränteländer.

För en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas karaktär, med stora

andelar placerade i nominella räntebärande värdepapper, innebär en sådan

utveckling att stora positiva värdeförändringar uppstår, eftersom värdet på

tillgångarna stiger i takt med att marknadsräntorna sjunker. Dock innebär

denna utveckling att nyinvesteringarna sker i värdepapper till lägre

räntenivåer vilket på sikt kan ge sämre avkastning. Första-tredje

fondstyrelsernas placeringar i nominella räntebärande värdepapper uppgick

vid utgången av år 1995 till 513 miljarder kronor.

Fastighetsmarknaden har under några år haft en negativ utveckling som

resulterat i stora förluster för kreditinstituten. Uppgången i fastighetspriserna

var exceptionell under andra hälften av 1980-talet. Skattereformen, en lägre

inflation och högre realräntor tillsammans med en svag konjunktur gjorde att

priserna sjönk kraftigt år 1990. Först under år 1994 började marknaden

stabiliseras med en prisuppgång i vissa områden. Under år 1995 har värdet

på fastigheter ökat i Stockholm och i viss mån även i Göteborg till följd av

stigande hyresnivåer. Även om aktiviteten på den svenska fastighets-

marknaden, framför allt i Stockholm, ökat under året så förefaller den inte

ännu vara helt återställd. Hos många fastighetsägare kvarstår behov av att

omstrukturera sina fastighetsinnehav.

Första-tredje fondstyrelserna har investerat stora belopp i fastigheter Skr. 1996/97:13

under 1990-talet och AP-fonden är nu en av Sveriges största

fastighetsförvaltare. Marknadsvärdet på fondstyrelsernas direktägda

fastighetsinnehav uppgick till ca 16,7 miljarder kronor vid årsskiftet varav ca

2,3 miljarder avser fastigheter i utlandet, företrädesvis i London.

Fjärde och femte fondstyrelserna har tillsammans 50 miljarder kronor

investerade i aktier. Merparten har investerats i svenska aktiebolag på

Stockholms fondbörs, 4 % av fondstyrelsernas aktieinnehav avser aktier i

utländska bolag. På Stockholms fondbörs steg Veckans Affärers totalindex

med 18,1% under året, vilket motsvarar uppgången i världsindex. Flertalet

större utländska börser hade under år 1995 en mycket positiv utveckling med

tvåsiffriga värdeökningar. Ökad finansiell stabilitet och uppreviderade

företagsprognoser tillsammans med uppköp och sammanslagningar bidrog

till den positiva utvecklingen på Stockholms fondbörs. Utländskt intresse i

Astra och sammanslagningen av Pharmacia och Upjohn förklarar delvis

läkemedelsbranschens uppgång med 51 %. Den räntekänsliga bank- och

försäkringsbranschen steg med 31 % medan investmentbolagen steg med 24

%. Sämre gick det för verkstadsindustrin som endast steg 9 % och för

skogsbranschen som föll med 13 %, vilket delvis kan förklararas av den

starkare kronkursen.

3.3 AP-fondens samlade resultat

Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid årets utgång

618 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat uppgick till

88,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 16,3 % på det

genomsnittliga fondkapitalet. Av detta resultat användes 33 miljarder

kronor för att täcka 1995 års avgiftsunderskott i ATP-systemet.

I det följande redovisas en sammanställning av fondstyrelsemas resultat, till-

gångar, placeringar och avkastning. Avsikten är att ge en överskådlig bild av

AP-fondens samlade tillgångar.

AP-fonden har drygt 90 % av tillgångarna investerade i tillgångsslag vars

marknadsvärde är direkt beroende av ränteutvecklingen. Sjunkande

marknadsräntor medförde att marknadsvädet på innehavet av nominella

räntebärande värdepapper ökade med 6,3 % vilket tillsammans med en

direktavkastning på 10,2 % medförde att den sammanlagda avkastningen på

fondens nominella räntebärande värdepapper uppgick till 16,5 % under år

1995. Aktiedelen av AP-fondens tillgångar utvecklade sig ännu bättre och

hade till följd av en gynnsam utveckling på Stockholms fondbörs en

avkastning på 20,5 %. AP-fondens totala avkastning, beräknad som andel av

det genomsnittliga marknadsvärderade fondkapitalet under året, var dock

bara 16,3 % på grund av att övriga tillgångsslag, dvs. reala obligationer,

fastigheter och direktlån, hade en betydligt lägre avkastning. Det totala

marknadsvärdet på dessa övriga tillgångar motsvarar marknadsvärdet på

aktierna.

Det marknadsvärderade resultatet under år 1995 uppgick till 88,8 miljar- Skr. 1996/97:13

der kronor. Detta resultat har svängt kraftigt under de senaste åren till följd

av de stora förändringarna i marknadsräntorna. Under år 1994 uppgick

marknadsvärderat resultat till endast 2,6 miljarder kronor, medan resultatet

under år 1993 var 94,8 miljarder kronor. Historiskt sett har svängningarna

från år till år inte varit lika stora. För att utvärdera fondens utveckling bör

därför en period om flera år studeras.

Tabell 1 Resultatsammanställning lör hela AP-fonden,

marknadsvärde, miljarder kronor

1995

1994

1993

Årets resultat

64,5

36,3

59,2

Ej realiserade kursvinster/förluster

24,2

-33,7

35,6

Marknadsvärderat resultat

88,8

2,6

94,8

Fondkapital

618,4

562,4

586,0

Avkastning*

16,3 %

0,5 %

18,9%

AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årets slut till 618 miljarder

kronor. Av fondförmögenheten förvaltas 91 % av första-tredje

fondstyrelserna, medan fjärde och femte styrelserna förvaltar 8 resp. 1 %.

Kapitalets storlek påverkas dels av vilka medel som tillförs fonden och dels

av avkastningen. Endast avkastningen kan påverkas av fondstyrelserna

själva. Sedan år 1991 har AP-fondsystemet haft ett underskott i tillförda

medel, dvs. pensionsutbetalningama har överstigit pensionsavgifterna. Under

år 1995 var avgiftsunderskottet 33 miljarder kronor. Trots de senare årens

avgifts-underskott har emellertid fonden, med undantag av år 1994, ökat i

värde till följd av att fondens avkastning överstigit underskottet i

pensionsystemet. Under år 1995 ökade fondkapitalet med 56 miljarder

kronor vid en marknadsvärdering av tillgångarna. Sedan år 1990 har

kapitalet ökat med 211 miljarder kronor eller 52 %. Kompensation för

inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan början av 1980-talet.

Skr. 1996/97:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1995,

marknadsvärde, miljarder kronor

1960

1970

1980

1990

1994

1995

Första-tredje fondstyrelserna

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,5

-0,1

79,5

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22,2

77,7

82,7

80,7

Pensionsutbetalningar

-1,2

-19,0

-77,4

-108,4

-113,2

Överföring netto från/till 4:e och 5:e

fondstyrelserna

1,1

-1,4

-0,1

Administrationskostnader

-0,1

-0,2

-0,5

-0,5

-0,5

Summa tillskjutet kapital

0,5

4,8

3,0

0,9

-27,6

-33,1

Tillväxt i fondkapital

0,5

6,8

13,4

46,3

-27,7

46,4

Fondkapital

0,5

35,9

145,3

386,8

518,0

564,3

Övriga fondstyrelser

4:e fondstyrelsen

1,4*

19,2

39,2

46,8

5:e fondstyrelsen

1,6

5,4

7,0

Awecklingsstyrelsen

0,4

Summa samtliga fondstyrelser

146,7

512,3

562,6

618,4

AP-fondens placeringar

Sammansättningen av AP-fondens placeringar ändrade sig under året. Trots

värdeökningen i den nominella obligationsportföljen minskade dess andel av

de totala tillgångarna något. Förändringen beror på nettoinvesteringar i reala

tillgångar, såsom fastigheter och reala obligationslån, men också att första-

tredje fondstyrelserna inte återinvesterat den del av avkastningen som

använts till att täcka avgiftsunderskottet i ATP-systemet. Andelen aktier

ökade till följd av värdestegring och genom att femte fondstyrelsen fick ökad

tilldelning av grundkapital som använts till aktieköp. Fjärde och femte

fondstyrelserna får vardera rekvirera grundkapital som uppgår till högst 1 %

av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje

fondstyrelserna förvaltar. Första-tredje fondstyrelserna, som är de enda

fondstyrelserna som får placera i fastigheter, gjorde under året stora

investeringar i fastigheter. Värdet på direktinvesteringama i fastigheter och

aktier i fastighetsbolag var vid årsskiftet 17 miljarder kronor, en ökning från

föregående år med 3,5 miljarder kronor.

Beräknat utifrån marknadsvärdet var 3 % av första-tredje fondstyrelsernas

tillgångar placerade i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna

placera upp till 5 % av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter. Andelen

reala lån ökade till följd av netto-investeringar under året medan andelen

direktlån minskade efter förfall.

10

Skr. 1996/97:13

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser,

marknadsvärde, miljarder kronor

1970

1990

Nominella förlags- och obligationslån

samt penningmarknadslån

516,6

83,6 %

478,1

84,9 %

Direktlån

14,4

2,3 %

15,9

2,8 5

Reala lån

20,6

3,3 %

14,1

2,5 %

Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.

50,1

8,1 %

41,5

7,4 %

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

17,0

2,7 %

13,8

2,4 %

Summa placeringar

618,7

100 %

563,4

100 %

Varav i utländsk valuta

1,7%

0,8 %

Under år 1995 har placeringarna på penning- och obligationsmarknaderna

gett en god avkastning uppgående till 16,5 %. Aktiedelen hade en än bättre

utveckling med en avkastning på 20,5 %. Fastigheter, i vilket inbegrips aktier

i fastighetsbolag, hade en direktavkastning på 6,8 % och en förändring i

marknadsvärdet på -2,1 %. Således var totalavkastningen för placeringar i

fastigheter 4,7 % under året. Direktlånens avkastning var 12,7 %. Place-

ringskategorin fastigheter hade den lägsta avkastningen år 1995 på grund av

en nedvärdering av fastigheter förvärvade under åren 1994 och 1995 samt

lägre värde på vissa hyreskontrakt. Sett över perioden 1991-1995 har

fastigheterna haft en negativ avkastning till följd av stora nedskrivningar

under tidigare år. Aktier hade i jämförelse med övriga tillgångar en bra

avkastning. Under åren 1991-1995 har tillgångsslaget aktier gett en högre

avkastning än övriga tillgångar.

Tabell 4 Avkastning på AP-fondens placeringskategorier

1994

1995

Nominella obligations- och förlagslån

samt penningmarknadslån

16,5 %

-0,3 %

Direktlån

12,7 %

4,1 %

Reala lån

9,5 %

-1,9 %

Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.

20,5 %

6,7 %

Fastgheter, aktier i fastighetsbolag

4,07 %

13,0 %

11

3 .4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

Skr. 1996/97:13

Arets bokföringsmässiga resultat, dvs. direktavkastning på 49,7 miljarder

kronor plus uppskrivningar om 12,2 miljarder kronor till följd av

värdeföränd-ringar enligt lägsta värdets princip, var 62,0 miljarder kronor.

Det marknadsvärderade resultatet, dvs. inkl, orealiserade vinster, år 1995 var

79,5 miljarder kronor, vilket innebär en kraftig ökning jämfört med

föregående års marknadsvärderade resultat på -0,1 miljarder kronor.

Resultatförbättringen beror i huvudsak på att obligationsportföljen ökat i

värde till följd av lägre marknadsräntor. Avkastningen på fondkapitalet var

15,9 % (0,0 %). Den reala avkastningen, avkastningen justerad i förhållande

till utvecklingen av konsumentprisindex, uppgick till 13,0 % (-2,5 %).

Konsumentprisindex steg 2,6 % under år 1995, vilket innebär samma

ökningstakt som under år 1994.

Tabell 5 Resultatsammanställning för första-tredje fondstyrelserna,

marknadsvärde, miljarder kronor

1994

1995

Årets resultat

61 978

34 803

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

17 528

-34 931

Marknadsvärderat resultat

79 506

-128

Fondkapital

564 311

517 902

Avkastning*

15,9%

0,0 %

Konsumentprisindex förändring**

2,6 %

2,6 %

Real avkastning

13,0%

-2,5 %

* På genomsnittligt fondkapital

** Förändring under dec-dec

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att på aktiemarknaden

placera pensionsmedel som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna.

De medel som fjärde och femte fondstyrelserna kan rekvirera uppgår för var

och en till maximalt 1 % av första-tredje fondstyrelsernas sammanlagda

fondkapital (anskaffningsvärdet) vid utgången av närmast föregående år. De

rekvirerade beloppen benämns grundkapital. Under år 1995 utökades

grundkapitalet i femte fondstyrelsen med 500 miljoner kronor. Fjärde

fondstyrelsen valde att inte rekvirera något nytt grundkapital för året. Det

sammanlagda grundkapitalet (summan av rekvirerade medel) i fjärde och

femte fondstyrelserna uppgår därmed till 5 resp. 4,5 miljarder kronor.

12

Avkastningskravet på fjärde och femte fondstyrelserna är att de årligen Skr. 1996/97:13

skall leverera medel motsvarande 3 % av det reala grundkapitalet till första-

tredje fondstyrelserna. Realt grundkapital erhålls genom uppindexering av

det rekvirerade medlen i förhållande till konsumentprisutvecklingen och

uppgick vid utgången av år 1995 till 9,9 resp. 5,2 miljarder kronor. I år

överförs således 297 resp. 146 miljoner kronor, varvid beaktats att femte

fondstyrelsen rekvirerat nytt grundkapital vid ett par tillfallen under året. Av-

kastningen inom resp, fondstyrelse täcker väl det ålagda avkastningskravet.

Arets resultat i fjärde fondstyrelsen, dvs. aktieutdelningar, ränteintäkter

samt nettot av aktieförsäljningar minus omkostnader och förändring i

nedskrivningsbehov var 2,0 (1,2) miljarder kronor. Resultatförbättringen

beror till största delen på ökade intäkter från aktieutdelningar och större

realisationsvinster. Lägger man till den orealiserade värdeförändringen

erhålls det mark-nadsvärderade resultatet, som steg från 2,5 miljarder kronor

år 1994 till 7,9 miljarder kronor år 1995. Resultatökningen avspeglar den

kraftiga börsutvecklingen år 1995 jämfört med föregående år. Fondkapitalet

beräknat till marknadsvärde ökade med 7,6 miljarder kronor till 46,7

miljarder kronor efter överföring till första-tredje fondstyrelserna.

Avkastningen på fjärde fondstyrelsens fondkapital var 20,2 % under år 1995

mätt som resultatet inkl, ej realiserade kursvinster i förhållande till

genomsnittligt fondkapital under året.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde och femte fondstyrelserna,

marknadsvärde, miljarder kronor

Fjärde

Femte

1994

1995

1980

1990

Årets resultat

2 036

1 176

390

340

Förändringar av ej realiserade kursvinster/

förluster vid marknadsvärdering

5 859

1 304

861

-110

Marknadsvärderat resultat

7 895

2 480

1 250

231

Grundkapital

5 000

5 000

4 500

4 000

Fondkapital

46 754

39 157

6 982

5 377

Avkastning*

20,2 %

6,9 % 22,6 %

4,8 %

* Avkastning mätt på genomsnittligt fondkapital

Den femte fondstyrelsen hade under året en liknande utveckling som den

fjärde. Årets resultat steg till 390 (340) miljoner kronor tack vare ökade

aktieutdelningar. Fondstyrelsen har också ökat orealiserade

värdeförändringar i portföljen, vilket har dragit upp det marknadsvärderade

resultatet till 1 250 (231) miljoner kronor. Fondkapitalet steg med 1,6

miljarder kronor till 7 miljarder kronor. Till en del förklaras ökningen av

fondkapitalet av årets tillskjutna medel om 500 miljoner kronor från första-

tredje fondstyrelserna. Avkastningen på genomsnittligt fondkapital var 22,6

%.

13

Skr. 1996/97:13

Awecklingsstyrelsen (Fond 92-94)

Awecklingsstyrelsen bildades vid årsskiftet 1991/1992 för att överta

förvaltningen av de fem löntagarfondernas fondförmögenhet och att skifta ut

denna i enlighet med beslut som skulle komma att fattas av riksdagen.

Utskiftningen slutfördes den 1 augusti 1994 genom att de medel som inte

utskiftats tidigare överfördes till Kammarkollegiet för fortsatt förvaltning.

Senast den 1 juli 1995 skulle regeringen besluta om på vilket sätt de

återstående likvida medlen skulle återföras till staten. Kvar fanns också en

stönre post aktier i Handelsbanken om vilka regeringen senare skulle besluta

särskilt.

I juni 1995 beslutade riksdagen, på förslag av regeringen, att av-

vecklingsstyrelsens verksamhet skulle fortsätta och att de tillgångar som inte

blivit slutligt utskiftade skulle behållas inom AP-fonden och förvaltas av

awecklingsstyrelsen. I enlighet härmed övertog awecklingsstyrelsen per den

1 juli 1995 ansvaret för tillgångar med ett bokfört värde av 258 miljoner

kronor. Under år 1995 såldes aktierna i Handelsbanken. Eftersom det inte

förelåg något beslut om för vilket ändamål awecklingsstyrelsens tillgångar

skulle användas eller hur länge förvaltningen skulle pågå placerade

fondstyrelsen fondförmögenheten i räntebärande tillgångar med hög

likviditet.

Under år 1995 uppgick awecklingsstyrelsens resultat till 108 miljoner

kronor, exkl. orealiserade värdeförändringar, varav 94 miljoner avser

realisationsvinster. Fondkapitalet uppgick vid årsslutet till 366 miljoner

kronor. Det marknadsvärder

Tabell 7 Resultatsammanställning awecklingsstyrelsen, miljoner kronor

1970

Arets resultat

108

Varav realisationsvinster/förluster

94

Fondkapital

366

Marknadsvärderat fondkapital

375

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet

Enligt APR skall fondstyrelserna förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att

de blir till största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och

tillfredsställande riskspridning tillgodoses. För första-tredje fondstyrelserna

gäller även krav på tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande

säkerhet. Fondstyrelserna skall, enligt APR, även fastställa närmare mål för

sin placeringsverksamhet. Första-femte fondstyrelserna är vidare skyldiga att

till regeringen överlämna en egen utvärdering av resp, styrelses förvaltning

14

av fondmedlen med utgångspunkt i de närmare mål för Skr. 1996/97:13

placeringsverksamheten som fastställts. Awecklingsstyrelsen har ingen

skyldighet att inge någon resultatutvärdering.

De avkastningar som redovisas i tabellerna är beräknade genom att det

marknadsvärderade resultatet är satt i relation till genomsnittligt fondkapital.

Hänsyn har därvid också tagits till hur stor del av året som kapitalet har varit

disponibelt för resp, fondstyrelse.

Avkastningen är ett mått på fondkapitalets tillväxt i resp, styrelse. Genom

att jämföra avkastningen med relevanta index går det att se hur väl

förvaltningen har lyckats i jämförelse med marknadsutvecklingen. En sådan

jämförelse har emellertid brister så till vida att den inte tar hänsyn till

risknivån eller förutsättningarna för förvaltningen. En högre avkastning

behöver inte vara resultatet av en skickligare förvaltning utan kan vara

följden av en högre risknivå. Förutsättningarna för AP-fondens placeringar

skiljer sig från andra institutioner, men också mellan fondstyrelserna. Vid en

jämförelse mellan fondstyrelserna och mellan fondstyrelserna och andra

kapitalförvaltare måste hänsyn tas till dessa faktorer.

Den långsiktiga utvecklingen kan utläsas i resultatet över en femårsperiod.

En femårsperiod omfattar vanligtvis ett flertal konjunkturfaser och ger därför

ett bättre underlag för utvärderingen. Vid en längre utvärderingsperiod

påverkar strategibyten och andra förändringar i verksamheten inte den

genomsnittliga avkastningen i lika hög grad. Resultatet påverkas av vilken

femårsperiod som väljs. Exempelvis är det för aktiemarknaden dåliga året

1990 inte med i årets femåriga utvärderingsperiod, vilket får en stor effekt på

resultatet.

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas

resultatuppföljning

Första-tredje fondstyrelserna har inkommit med en utvärdering av

verksamheten som väl uppfyller de krav som ställs i prop. 1992/93:206 s.

40 ff. Första-tredje fondstyrelserna har, på grundval av målsättningen i

reglementet, fastställt en placeringspolicy och en kreditpolicy. Enligt

fondstyrelsernas placeringspolicy skall tillgångarna placeras så att

avkastningen ger en realsäkring av fondkapitalet. På längre sikt bör

fondkapitalet även följa tillväxten i den reala lönesumman. Det

grundläggande beslutet i 1995 års verksamhetsplan var att öka det reala

inslaget i portföljen genom investeringar i reallån och fastigheter, särskilt

bostadsfastigheter. Fondstyrelserna menar dock att investeringar i

bostadsfastigheter inte kan ske i alltför snabb takt, eftersom fastigheterna

avses förvaltas i egen regi. De administrativa krav som en bostadsförvaltning

ställer samt kvarvarande regleringar på bostadsmarknaden har enligt

fondstyrelserna begränsat fastighetsinvesteringamas ökningstakt. Vidare har

fondstyrelserna, för att sprida riskerna, beslutat att öka andelen placeringar i

utländsk valuta.

15

Fondstyrelserna konstaterar att utvecklingen på räntemarknaden under året Skr. 1996/97:13

inneburit att de nominella placeringarna har ökat i värde. Inslaget av reala

tillgångar har ökat framför allt till följd av investeringar i fastigheter.

Riskprofil

Vid första-tredje fondstyrelsernas genomgång av verksamhetens riskprofil

konstateras - mot bakgrund av att fondens placeringar är räntebärande och

kreditrisken begränsad - att ränterisken jämte inflationsrisken är de

dominerande riskerna. Vidare anförs att storleken på portföljen, som

motsvarar ungefär en tredjedel av den inhemska obligationsmarknaden, gör

det svårt för första-tredje fondstyrelserna att i någon större utsträckning

avvika från marknadens räntebindningstid. Således blir ränterisken i stort sett

densamma som marknadens genomsnittliga ränterisk. Avkastningen på

placeringar i reala obligationer är relaterad till konsumentprisindex

förändring och eliminerar därigenom inflationsrisken. Avkastningen på reala

obligationer varierar dessutom normalt mindre än avkastningen på nominella

obligationer då de senare även inkluderar förändringar i

inflationsförväntningar och inflationsriskpremiema. Kreditrisken bedöms av

styrelserna som låg, även efter det att statens åtagande att banker och vissa

andra kreditinstitut skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid upphört.

Marknadsvärdet för fondstyrelsemas utländska räntebärande värdepapper

var 6,4 miljarder kronor. Därutöver ger det utländska fastighetsinnehavet på

2,3 miljarder kronor upphov till en valutaexponering. Fondstyrelserna har

minskat valutaexponeringen genom lån i utländsk valuta samt en viss

försäljning av valuta på termin.

Beträffande fastighetsplaceringama bedömer fondstyrelserna att det “på

kort sikt inte föreligger någon större hyresrisk i beståndet till följd av god

belägenhet, gott skick och låg vakansgrad”. Slutligen konstaterar första-

tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att någon egentlig likviditetsrisk

inte föreligger och att säkerheten i de administrativa systemen är god.

Avkastningsjämförelse och alternativa placeringsstrategier

Första-tredje fondstyrelserna har i sin utvärdering gjort jämförelser dels med

avkastningen i livförsäkringsbolagen, dels med index för den inhemska

nominella portföljen samt för de utländska obligationerna. Därutöver har

fondstyrelserna lämnat exempel på alternativa placeringsstrategier. En

jämförelse med livförsäkringsbolagen kan dock, enligt styrelserna, aldrig

göras helt rättvisande eftersom förutsättningarna för jämförelseobjekten är

olika. Fondstyrelserna är styrda av ett placeringsreglemente som skiljer sig

från försäkringsbolagens placeringsregler i många avseenden. Sålunda är

första-tredje fondstyrelserna i stor utsträckning hänvisade till att placera i

räntebärande papper på den svenska marknaden, medan

livförsäkringsbolagen bättre kan diversifiera sina portföljer genom att placera

i fler tillgångsslag och i annan valuta. De är inte heller i samma grad

16

hämmade av sin relativa storlek som första-tredje fondstyrelserna.

Totalavkastningen i första-tredje fondstyrelserna under år 1995 var

15,9 %. Den genomsnittliga ovägda avkastningen för de livbolag med vilka

jämförelse gjorts var 15,7 %. Sett över en femårsperiod är totalavkastningen

för första - tredje fondstyrelserna bättre än för livbolagen. Den aritmetiska

genomsnittliga avkastningen på 12,3 % för perioden 1991-1995 ligger 1,8

procentenheter över livbolagens ovägda genomsnittsavkastning. Under denna

femårsperiod har svenska realräntor varit på en historiskt hög nivå vilket

gynnat placeringar på den svenska räntemarknaden. Vid utgången av år 1995

bestod första-tredje fondstyrelsemas portfölj till 91 % av räntebärande

papper, medan livbolagen hade 52 % av placeringstillgångarna investerade i

detta tillgångsslag.

Tabell 8 Genomsnittlig avkastning (aritmetiskt medelvärde) i ett antal

livförsäkringsbolag och första-tredje fondstyrelserna

Totalavkastning %

Folksam

SkandiaTrygg

WASA

SPP

AP

1991-1995

Liv

Liv Hansa liv

Liv

1-3

Obligationer och korta

placeringar

13,9

14,6

13,9

15,1

13,7

13,0

Lån

12,1

11,1

10,6

10,1

9,1

10,0

Aktier

13,8

16,0

17,2

16,9

18,9

-

Fastigheter

-1,9

-4,1

-6,5

-7,3

-7,9

-7,1

Genomsnitt 1991-1995

10,5

10,5

11,3

10,1

9,9

12,3

Genomsnitt 1990-1994

7,5

7,7

7,3

7,2

8,2

11,9

Genomsnittligt under en femårsperiod har första-tredje fondstyrelserna

alltså uppnått en bättre avkastning på det förvaltade kapitalet än de livbolag

som man jämfört med. Däremot är avkastningen på de enskilda till-

gångsslagen något sämre. Det beror bl.a. på att livbolagen i större utsträck-

ning använt sig av möjligheten att investera i valuta vilket gett en bättre

avkastning i kronor räknat. De har även större möjligheter än första-tredje

fondstyrelserna att ta positioner med en annan ränterisk än marknadens

genomsnitt och därigenom uppnå större avvikelser från marknadens

genomsnittliga avkastning. Enligt första-tredje fondstyrelsernas utvärdering

har livförsäkringsbolagen haft en högre ränterisk än fondstyrelserna. Under

år 1995, då räntorna föll relativt kraftigt, har en högre ränterisk lett till högre

avkastning. Första-tredje fondstyrelserna redovisar på motsvarande sätt en

jämförelsevis högre avkastning än försäkringsbolagen på nominella

ränteplaceringar under år 1994, då räntorna steg kraftigt.

För tillgångsslaget lån, som inkluderar direktlån och realräntelån, ligger

första-tredje fondstyrelsernas avkastning i nivå med Wasas livbolag, högre än

SPP:s livbolag men lägre än avkastningen i Folksams, Trygg Hansas och

Skandias livbolag. SPP:s och fondstyrelsernas förhållandevis låga avkastning

i detta tillgångsslag beror på ett större innehav av realräntelån som, till följd

av den lägre inflationstakten, har haft en lägre avkastning än nominella

2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

Skr. 1996/97:13

17

ränteplaceringar under år 1995. Livbolagens högre andel direktlån Skr. 1996/97:13

kännetecknas också av högre kreditrisk och avkastning än vad som är fallet i

första-tredje fondstyrelsemas portföljer. Avkastningen på fastighetsinves-

teringarna har för första-tredje fondstyrelserna varit lägre än det ovägda

genomsnittet för livbolagen under den senaste femårsperioden.

Skälet till att den genomsnittliga avkastningen, relativt livbolagen, trots

allt varit hög är, som fondstyrelserna konstaterar i sin utvärdering, att de

kunnat dra nytta av att reglementet föreskriver att placeringar främst skall

göras på räntemarknader.

Första-tredje fondstyrelserna jämför även avkastningen från nominella

räntebärande placeringar med ett av fondstyrelserna fastställt index. Detta

index uppges vara mycket brett och omfatta i princip hela den svenska

penning- och obligationsmarknaden, inkl, icke benchmarkobligationer,

industriobligationer och bostadsobligationer. Regeringen anser det önskvärt

att första-tredje fondstyrelserna redovisar sammansättningen av detta interna

index så att regeringen har möjlighet att göra en bättre bedömning av

fondstyrelsernas avkastning på de nominella placeringarna. Enligt

fondstyrelsernas utvärdering har den genomsnittliga avkastningen på

nominella räntebärande placeringar den senaste femårsperioden marginellt

överstigit avkastningen på detta interna index, vilket resulterat i en betydande

överavkastning i kronor räknat. Ar 1995 var fondstyrelsernas överavkastning

i förhållande till index betydligt högre än genomsnittet för den senaste

femårsperioden.

I redogörelsen för de alternativa placeringsstrategierna har fondstyrelserna

jämfört den faktiska portföljen med tre möjliga placeringsaltemativ. I det

första har man avstått från att investera i fastigheter och i de två övriga har

man utnyttjat fastighetskvoten resp, valutakvoten fullt ut. Dessa två

sistnämnda strategier är i viss mån hypotetiska eftersom det inte vore prak-

tiskt möjligt att under hela mätperioden till fullo utnyttja fastighetskvoten

eller att ha maximal tillåten exponering i valuta. Det kan emellertid

konstateras av fondstyrelsernas utvärdering att det under perioden 1991-

1995 hade varit bättre att avstå från fastighetsinvesteringar och lägga en

större andel av portföljen i valuta.

4.1.2 Regeringens utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas

resultat

Enligt APR är första-tredje fondstyrelsernas uppgift, liksom övriga

fondstyrelsers, att “förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att de blir till

största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspension”. Fondstyrelserna

har därutöver fastställt en placeringspolicy enligt vilken fondstyrelsemas

tillgångar skall “placeras så att avkastningen ger en realsäkring av

fondkapitalet”. På längre sikt bör, enligt fondstyrelserna, fondkapitalet även

följa tillväxten i den reala lönesumman.

Eftersom APR inte föreskriver exakt med vilka proportioner olika

tillgångsslag skall ingå i portföljen är det svårt att fastställa en lämplig

riktmärkesportfölj för utvärderingen av fondstyrelsens totala avkastning.

18

Inför kommande utvärderingar vore det önskvärt att fondstyrelserna i sin Skr. 1996/97:13

utvärdering gav förslag på hur en utvärdering av portföljens sammansättning

mellan olika tillgångsslag skall ske. Eftersom APR även ger vid handen att en

tillfredställande riskspridning skall gälla för placeringarna är det önskvärt att

sätta portföljens avkastning i relation till den risknivå som placeringarna

motsvarat under året, exempelvis genom att relatera avkastningen till den

historiska standardavvikelsen i avkastningen.

Regeringen har i brist på lämplig metod för att bedöma avvägningen

mellan olika tillgångsslag valt att utvärdera vaije tillgångsslag för sig.

Regeringen har vid sin utvärdering av de nominella inhemska

placeringarna valt att jämföra första-tredje fondstyrelsernas avkastning med

Öhmans totalindex, vars sammansättning och utveckling löpande redovisas

öppet, till skillnad mot fondstyrelsemas interna index. Öhmans totalindex

visar utvecklingen för statliga benchmark-obligationer, statsskuldväxlar och

en approximering av bostadsobligationemas värdeutveckling baserad på

Stadshypoteks benchmarkobligationer. Avkastningen på första-tredje

fondstyrelsernas nominella räntebärande placeringar år 1995, dvs. alla

placeringar utom direktlån, reala lån, fastigheter och fastighetsaktier, uppgick

till 16,5 %, vilket är något bättre än tillväxten i Öhmans totalindex som var

16,4 %. Första-tredje fondstyrelserna har emellertid stora innehav av icke

benchmark-obligationer, emitterade av staten och bostadsinstituten samt

industriobligationer. Dessa mindre likvida obligationer ingår inte i Öhmans

totalindex, varför jämförelsen inte är fri från invändningar.

Fastighetsinvesteringama har under perioden bidragit negativt till fondens

avkastning. Beloppsmässigt gjordes stora investeringar i fastigheter under

åren 1989 och 1990. Därefter har prisfallet varit drastiskt och medfört att

totalavkastningen i tillgångsslaget fastigheter i genomsnitt under åren 1991-

1995 har varit -7,1 %. Fastigheter har köpts för sammanlagt 22,2 miljarder

kronor sedan år 1989. Dessa fastigheter har dock skrivits ned enligt lägsta

värdets princip med totalt 5,5 miljarder kronor. Denna nedskrivning

motsvarar ungefär 1 % av fondkapitalet. Under år 1994 kunde

fondstyrelserna skriva upp värdet av fastighetsinnehavet, men för år 1995

skrevs värdet åter ned något.

19

Tabell 9 Resultat i första-tredje fondstyrelserna 1991-1995, miljarder kronor Skr. 1996/97:13

1991

1992

1993

1994

1995

1991-

1995*

Marknadsvärderat resultat

57

55

83

0

80

Marknadsvärderat fondkapital

442

484

546

518

564

Avkastning i %

15,6

12,7

17,3

0,0

15,9

12,1

Index**, %

18,4

12,4

19,8

-1,0

16,4

12,8

Real avkastning***, %

6,9

10,5

12,7

-2,5

13,0

8,0

Reala lönesumman, %

-5,4

-2,0

-6,4

1,9

2,2

-2,0

* Geometriskt medelvärde

** öhmans totalindex

*** KPI-förändringar dec-dec

Fondstyrelserna har sedan slutet av år 1994 även investerat i utländska

obligationer. I utvärderingen anger fondstyrelserna att avkastningen från

utländska obligationer jämförts med på Salomon Brothers G-5 index, uttryckt

i svenska kronor. Regeringen konstaterar att fondstyrelsernas avkastning,

enligt den egna utvärderingen, är i nivå med detta index. Under år 1995 var

avkastningen på tillgångarna i utländsk valuta lägre än för de inhemska

räntebärande tillgångarna, vilket främst beror på förstärkningen av

kronkursen under året. Det vore önskvärt att fondstyrelserna lämnade

information om storleken på valutatillgångamas avkastning på sådant sätt att

regeringen utan vidare kan lämna denna information till riksdagen.

Vad gäller de reala räntebärande placeringarna så konstaterar

fondstyrelserna att en utvärdering av dessa är svår att göra eftersom inget

lämpligt index finns. Regeringen ser dock gärna att första-tredje

fondstyrelserna återkommer med förslag på lämplig utvärderingsmetod för

placeringar i reala obligationer.

Det kan konstateras att den totala avkastningen i första-tredje

fondstyrelserna har varit god under 1990-talet. Det geometriska medelvärdet

för den årliga avkastningen har under perioden 1991-1995 varit 12,1 %.

Fondstyrelserna har med marginal klarat att realsäkra kapitalet under

femårsperioden. Portföljens realavkastning har varit i genomsnitt 8,0 % per

år. I första-tredje fondstyrelsernas målformulering anges att fondkapitalet på

sikt bör följa utvecklingen i den reala lönesumman. Den reala lönesumman

(deflaterad med KPI-förändringen) har sjunkit med i genomsnitt 2,0 %

årligen under perioden. Även denna målsättning har således överträffats med

bred marginal.

Under perioden har realräntorna legat på historiskt höga nivåer vilket

bidragit till fondstyrelsemas utveckling. Särskilt bra är utvecklingen av den

nominella obligationsportföljen. Fastighetsinvesteringama har däremot inte

bidragit till att förbättra avkastningen. Med hänsyn till den starkare

kronkursen hade det, sett i efterhand, också varit fördelaktigt med en mindre

valutaexponering. Fastighetsinvesteringama, exponeringen i valuta och även

innehavet av realränteobligationer medverkar dock till att sänka den totala

20

risken i första-tredje fondstyrelsemas tillgångar. Regeringen stödjer

fondstyrelsernas beslut att öka inslaget av reala tillgångar ytterligare för att

minska den totala portföljrisken. Fondstyrelserna anger den egna

förvaltningens bristande kapacitet som en anledning till att

fastighetsinnehavet under 1995 vuxit långsammare än önskvärt. Mot

bakgrund av att det står fondstyrelserna fritt att välja om förvaltningen av

fastigheterna skall ske i egen regi eller med hjälp av externa förvaltare, anser

regeringen att fastighetsförvaltningen inte utgör någon begränsning för en

fortsatt utökning av fastighetsrelaterade investeringar, om fondstyrelserna

bedömer detta lämpligt.

Sammantaget har första-tredje fondstyrelsernas verksamhet utvecklats på

ett tillfredsställande sätt och den genomsnittliga avkastningen varit hög, även

sett i relation till den risknivå fondstyrelserna redovisat. Den inlämnade

utvärderingen är genomgripande och ger, trots de påpekanden som gjorts

ovan, en god överblick av första-tredje fondstyrelsernas verksamhet.

Skr. 1996/97:13

4.2 Fjärde och femte fondstyrelserna

4.2.1 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppföljningar

Fjärde fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten

under år 1995. Den redogör för styrelsemas målsättningar och jämför

avkastningen på fondstyrelsens placeringar med indexutvecklingen på resp,

marknad.

Det långsiktiga målet som formulerats av styrelsen är att

"totalavkastningen sedd över en femårsperiod skall något överträffa ett

avkastningsindex för Stockholmsbörsen". Vilket index som jämförelsen skall

göras mot är inte angivet. Som underordnade mål har fondstyrelsen tills

vidare fastställt breda lokala index för utländska aktier och 180 dagars riskfri

ränta för likvida medel.

Vid utgången av år 1995 hade fjärde fondstyrelsen 88,8 % av tillgångarna

placerade på Stockholms fondbörs, 2,3 % utomlands, 0,9 % i onoterade

värdepapper och resterande del, 8,0 %, i likvida tillgångar som

kassahållning. Portföljens totalavkastning påverkas därför mest av

utvecklingen på Stockholms fondbörs.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga

avkastning, mätt som ett geometriskt medelvärde, varit 19 % per år, vilket

styrelsen jämför med ett genomsnitt på den svenska aktiemarknaden som

uppges vara 17 %. Denna högre avkastning motsvarar enligt fondstyrelsen

4 miljarder kronor vid utgången av år 1995. Under år 1995 var dock

avkastningen marginellt sämre än för en genomsnittsportfölj på marknaden.

Fondstyrelsens totalavkastning år 1995, inkl, utdelnings- och ränteintäkter

samt förvaltningskostnader, blev 20,2 %. Findatas avkastningsindex för

samma år steg 20,7 %.

21

Placeringsinriktningen var i stort oförändrad under år 1995. Fjärde fond- Skr. 1996/97:13

styrelsen har en relativt stor andel av portföljen investerad i branscherna

kemisk industri och verkstäder. Innehavet i kemisk industri har i hög grad

bidragit till avkastningen under året, medan verkstadsindustriaktiema har

utvecklats sämre än genomsnittet. Sett under en flerårsperiod är det främst

fondens innehav av aktier i läkemedels- och verkstadsindustrin som bidragit

med en högre avkastning än genomsnittet. De förändringar som skett i

portföljsammansättningen är främst beroende av den relativa

kursutvecklingen för de olika branscherna. Nettoinvesteringar ligger dock till

viss del bakom ökningen av andelen bankaktier som ökat från 1 till 5 % av

det totala innehavet i noterade svenska aktier.

Innehaven i utländska aktier är så små att de endast marginellt påverkar

totalavkastningen av portföljen. Den långsiktiga målsättningen är emellertid

att utlandsportföljen skall bidra positivt till totalavkastningen. Fondstyrelsen

framhåller att en icke mätbar men betydande effekt av den utländska

förvaltningen är att den ger kunskap om svenska företags konkurrenter och

branscher samt om utländska ekonomier. Denna kunskap har kommit till

användning vid förvaltningen av den inhemska portföljen. Under den senaste

femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen på det utländska

innehavet varit ca 12 %, mätt i svenska kronor. Under det senaste året

uppges de utländska placeringarna ha hävdat sig väl på resp, delmarknad.

Investeringar i onoterade aktier har inte bidragit positivt till total-

avkastningen under den senaste femårsperioden. Fondstyrelsen bedömer det

dock som troligt att dolda reserver ligger i dessa investeringar men någon

beräkning har inte gjorts.

De likvida medlen har under de senaste fem åren gett en högre avkastning

än 180 dagars statsskuldväxlar. Den genomsnittliga avkastningen på de

likvida medlen har under perioden varit 11,7 % för fondstyrelsen jämfört

med 10,1 % för marknaden, uttryckt som genomsnittlig enkel årsränta. Under

år 1995 genererade likvida medel en årsavkastning på 9,8 % vilket kan

jämföras med 180 dagars statsskuldväxlar som gav ca 9,1 % under året.

Femte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering som är mer utförlig

än fjolårets. De långsiktiga målen som anges i utvärderingen är angivna i ett

antal punkter med följande innehåll:

- Placeringarna skall präglas av långsiktighet och stabilitet.

- Fonden skall ha en di versifierad portfölj av aktier i ett begränsat antal

större svenska börsnoterade företag. Aktieinnehavet i ett enskilt börsbolag

bör inte överstiga 15 % av aktieportföljens anskaffningsvärde.

- Placering i aktier i större utländska börsnoterade företag får ske inom de

gränsvärden som gäller enligt reglementet för AP-fonden, dvs. 10 % av

anskaffningsvärdet.

- Fondens likviditet skall inte vara högre än vad som är nödvändigt för att

möjliggöra även större placeringar inom rimlig tid. Likviditeten skall

kunna variera med hänsyn till ränteläge, inflation, och förväntad affärsvo-

lym.

- Som avkastningsmål gäller att värdepappersportföljen under en fyraårspe-

riod, räknad från den första juli 1993, skall utvecklas bättre än Veckans

Affärers index och att likvida medel varje år skall ge samma avkastning

22

som sexmånaders statsskuldväxlar. Skr. 1996/97:13

Utöver dessa “handlingslinjer” uppges att prioriteringar skall ske av aktier

på A-listan, i första hand “ 16-listan” (de mest omsatta aktierna) och av aktier

med låga beta-värden, dvs. aktier med relativt låg risk.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga av-

kastning varit 18,4 %, mätt som geometriskt medelvärde jämfört med Fin-

datas avkastningsindex som visat en ökning med i genomsnitt 17,4 % och

Veckans Affärers index som stigit med 15,0 %. Under det senaste året var

avkastningen på fondkapitalet 22,6 % samtidigt som Findatas avkastningsin-

dex steg 20,7 % och Veckans Affärers index steg 18,1 %. Jämfört med

sammansättningen på Stockholms fondbörs har fondstyrelsen valt att placera

en större andel i framför allt kemisk industri och förvaltningsbolag. Samtidigt

har fondstyrelsen underviktat placeringar i banker och verkstadsindustri. Vid

årsskiftet hade fondstyrelsen placerat 7,5 % av portföljens totala

anskaffningsvärde i utländska aktier. Marknadsvärdet på det utländska

innehavet motsvarar hela 14,8 % av portföljens marknadsvärde. En stor

andel av orealiserade vinster hänför sig till innehavet i det schweiziska

läkemedelsbolaget Roche.

Likviditeten har sjunkit kraftigt från 1990-1992 då denna uppgick till

mellan 24 och 32 %. Vid utgången av år 1995 var likviditeten 3,2 %. Fond-

styrelsen redovisar en aritmetiskt genomsnittlig avkastning på likvida medel

på 10,5 % under åren 1991-1995.

4.2.2 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas

resultat

I detta avsnitt lämnas inledningsvis kommentarer som är relevanta för

utvärderingen av både fjärde och femte fondstyrelsens resultat. Därefter följer

regeringens utvärdering av resp, fondstyrelse. Slutligen jämförs fjärde och

femte fondstyrelsernas aktieportföljer för att belysa skillnader i avkastningen.

Vid utvärderingen av fjärde och femte fondstyrelsernas resultat måste has

i åtanke att APR inte föreskriver exakt med vilka proportioner inhemska och

utländska aktier skall ingå i portföljen eller vilka utländska aktiemarknader

eller branscher som skall vara representerade. Inhemska aktier dominerar,

men fondstyrelserna kan även välja att placera i utländska aktier i syfte att

minska risken eller höja avkastningen. Fondstyrelserna bör, enligt

regeringens mening, i framtiden redovisa en närmare strategi för

portfölj sammansättningen med utgångspunkt i avvägningen mellan risknivå

och avkastning. I brist på ett bättre verktyg för utvärderingen har regeringen

i år valt att utvärdera fondstyrelsemas avkastning utifrån ett avkastningsindex

som enbart består av aktier i noterade svenska bolag.

Fjärde och femte fondstyrelserna refererar i sina årsredovisningar och

utvärderingar till både Veckans Affärers totalindex och Findatas

avkastningsindex. Veckans Affärers totalindex är enligt regeringens mening

inte en lämplig jämförelsenorm då detta index inte tar hänsyn till utdelningar

och därför inte visar den avkastning som en placerare erhåller genom

utdelningar och genom att återinvestera utdelningarna. Findatas

23

avkastningsindex som innehåller reinvesterade utdelningar är i detta Skr. 1996/97:13

sammanhang ett mer relevant jämförelseindex och används därför i regering-

ens utvärdering. I Findatas avkastningsindex ingår emellertid endast aktier

noterade på Stockholms fondbörs A-lista.

Fondstyrelserna har valt att utvärdera avkastningen på innehavet i utländ-

ska bolag separat. Det kan diskuteras hur jämförelseindex i så fall skall fast-

ställas. Det kan anföras att då reglementet inte föreskriver någon speciell

viktning mellan placeringar i olika länder kan en jämförelse med ett världsm-

dex vara mer korrekt än en jämförelse med index för de lokala börser som

fondstyrelserna har valt att placera på.

Regeringen vill, i likhet med föregående år, påpeka att fondstyrelsernas

utvärdering bör innehålla en jämförelse med andra kapitalförvaltare med

liknande placeringsmöjligheter, på samma sätt som första-tredje fondstyrel-

serna redovisar.

Vid utvärderingen är det viktigt att komma ihåg att målet för fjärde och

femte fondstyrelsens förvaltning enligt APR är att nå långsiktigt hög avkast-

ning men även tillfredställande riskspridning. De av fjärde och femte fondsty-

relsemas uppsatta avkastningsmålen anger inte till vilken risknivå målet skall

uppfyllas. Ej heller anger fondstyrelsernas utvärderingar till vilken risknivå

erhållen avkastning har uppnåtts. För att möjliggöra en korrekt jämförelse av

förvaltningen med andra aktieportföljer liksom en utvärdering mot uppsatta

mål, som ju anger att riskerna skall spridas, är det nödvändigt att ta hänsyn

till risknivån i den förvaltade portföljen. Exempelvis kan en s.k. Sharpe-kvot

beräknas som relaterar den uppnådda avkastningen till risken i portföljen

genom att portfölj avkastningen (minus riskfri ränta) relateras till standardav-

vikelsen i avkastningen.

Fjärde fondstyrelsen uppvisade under året en något sämre avkastning på

fondkapitalet än Findatas avkastningsindex. Sett över en femårsperiod har

man dock lyckats nå en gensomsnittlig årsavkastning på 19,3 % vilket är två

procentenheter bättre än Findatas avkastningsindex. Fondkapitalets mar-

knadsvärde uppgick vid årets slut till knappt 47 miljarder kronor. Fondstyrel-

sen har sedan den inrättades sammanlagt rekvirerat 5 miljarder kronor från

första-tredje fondstyrelserna. Beräknat i dagens penningvärde motsvarar det

9,9 miljarder kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet och det uppräknade

grundkapitalet, 37 miljarder kronor, motsvarar de ackumulerade vinstema

utöver den avkastning som inbetalats till förstatredje fondstyrelserna. Kapita-

let har under mätperioden ökat sitt reala värde med i genomsnitt 14,8 % per

år.

24

Skr. 1996/97:13

Tabell 10 Resultat i fjärde fondstyrelsen 1991-1995,

marknadsvärde, miljarder kronor

1991

1992

1993

1994

1995

1991-

1995*

Marknadsvärderat resultat

3

2,9

10,9

2,5

7,9

Marknadsvärderat fondkapital

22

25,2

35,9

39,1

46,7

Avkastning**, %

15,6

13,3

43,3

6,9

20,2

19,3

Index***, %

8,4

2,3

56,3

6,5

20,7

17,4

Real avkastning****, %

6,9

11,1

37,7

4,2

17,2

14,8

* Geometriskt medelvärde

** Baserat på genomsnittligt fondkapital

*** Findatas avkastningsindex

*♦** Deflator: KPI-förändringar dec-dec

Fjärde fondstyrelsen har lämnat in en utvärdering av samma omfattning

som för år 1994. Utvärderingen ger regeringen möjligheter till insyn och

fungerar som underlag för analys av medelsförvaltningen. Utöver de

gemensamma kommentarer rörande fjärde och femte fondstyrelsemas

utvärdering som givits ovan vill regeringen peka på några ytterligare moment

som skulle kunna underlätta utvärderingen.

Fondstyrelsens målsättning är att avkastningen skall överstiga ett

avkastningsindex för Stockholms fondbörs. Det vore ur

utvärderingssynpunkt lämpligt att i målformuleringen ange vilket detta index

skall vara.

Vad gäller de utländska tillgångarna bör, enligt regeringens mening, fjärde

fondstyrelsens innehav av depåbevis i Pharmacia & Upjohn redovisas som

ett innehav i utländskt bolag. Efter sammanslagningen är Pharmacia &

Upjohn ett utländskt aktiebolag. Vidare har fondstyrelsen i utvärderingen inte

redovisat vilka utländska index som används eller dessas utveckling under

den senaste femårsperioden, trots att användningen av breda index angetts i

styrelsens underordnade mål.

Regeringen konstaterar dock att fjärde fondstyrelsen uppnått en god av-

kastning under perioden och att den med marginal har klarat avkastnings-

kraven och de uppsatta målen.

Femte fondstyrelsen hade under året 22,6 % avkastning på fondkapitalet,

inräknat orealiserade vinster, vilket är två procentenheter högre än Findatas

avkastningsindex. Den reala avkastningen under året var 19,5 %. Över en

femårsperiod har den årliga avkastningen på fondkapitalet varit 18,4 %, en

procentenhet högre än Findatas avkastningsindex.

25

Skr. 1996/97:13

Tabellil Resultat i femte fondstyrelsen 1991-1995,

marknadsvärde, miljarder kronor

1991

1992

1993

1994

1995

1991-

1995*

Marknadsvärderat resultat

0,4

0,3

1,3

0,2

1,2

Marknadsvärderat fondkapital

2,6

3,3

4,5

5,4

7,0

Avkastning**, %

19,2

9,6

38,5

4,8

22,6

18,4

Index***, %

8,4

2,3

56,3

6,5

20,7

17,4

Real avkastning****, %

10,3

7,5

33,0

2,1

19,5

14,0

* Geometriskt medelvärde

** Baserat på genomsnittligt fondkapital

*** Findatas avkastningsindex

**** Deflator: KPI-forändringar dec-dec

Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde uppgick vid årsslutet till 7,0

miljarder kronor. Fonden har sedan verksamheten startade i mitten av år

1989 sammanlagt rekvirerat 4,5 miljarder kronor från första-tredje

fondstyrelserna. Beräknat i dagens penningvärde motsvarar det 5,2 miljarder

kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet och det uppräknade grundkapitalet,

1,8 miljarder kronor, motsvarar de ackumulerade vinstema utöver den

avkastning som inbetalats till första-tredje fondstyrelserna. Kapitalets reala

värde har under femårsperioden ökat med i genomsnitt 14,0 % per år.

Femte fondstyrelsen har i år inlämnat en betydligt mer omfattande

utvärdering av den egna förvaltningen än föregående år. Det bör dock

påpekas att styrelsen, efter det att regeringen avlämnat föregående års

skrivelse till riksdagen, lät göra en kompletterande utvärdering som var av

samma omfattning som årets. Utvärderingen överlämnades till regeringen för

kännedom.

Utöver de synpunkter som inledningsvis lämnades gällande både fjärde

och femte fondstyrelserna kan det konstateras att femte fondstyrelsen beslutat

att prioritera aktier med låga betavärden. Trots detta har någon uppgift om

portföljens genomsnittliga betavärde, eller något annat mått på risknivån, inte

lämnats.

Femte fondstyrelsen har som avkastningsmål fastställt att avkastningen på

värdepappersportföljen under en fyraårsperiod skall utvecklas bättre än

Veckans Affärers index. Detta mål är, som tidigare påpekats, väl försiktigt då

Veckans Affärers index inte inkluderar avkastningen från utdelningar under

året. Avjämförelseskäl vore det också lämpligare med en utvärderingsperiod

på fem år.

Vidare har femte fondstyrelsen uppsatt ett avkastningsmål för likvida

medel i förhållande till sexmånaders statsskuldväxlar. I utvärderingen saknas

dock en redovisning av avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar.

Vad gäller utvärderingen av utländska innehav konstateras att någon

särskild målsättning inte anges speciellt för denna tillgång och att någon

särredovisning inte lämnas.

Regeringen konstaterar att femte fondstyrelsen uppnått en god avkastning

26

under perioden och att den med marginal har klarat avkastningskraven och Skr. 1996/97:13

uppsatta mål.

En jämförelse mellan fjärde och femte fondstyrelsernas aktieportföljer

Femte fondstyrelsen har under den senaste femårsperioden haft tre år med

lägre avkastning än fjärde fondstyrelsen. Skillnaden i resultat kan bero på

många olika faktorer men nedan görs ett försök att förklara några av dessa.

En högre avkastning än index kan uppnås om portföljens sammansättning

avviker från aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag. Genom att

låta branschernas andel i aktieportföljen vara en annan än branschernas andel

på aktiemarknaden kan denna högre avkastning uppnås. Både ijärde och

femte fondstyrelserna har under 1990-talet koncentrerat innehavet till ett

mindre antal branscher. Denna koncentration, som är en medveten strategi, är

troligtvis en av förklaringarna till att styrelserna presterat en högre

avkastning än index. En sådan strategi innebär ett högre risktagande men

med rätt val av aktier kan en meravkastning uppnås. Den fundamentala

analysen av branscher och enskilda bolag är avgörande för att en sådan

strategi skall lyckas och för att meravkastningen skall motsvara den högre

risk som blir följden.

Fjärde fondstyrelsen har höga andelar av verkstads- och kemiaktier. Vid

årsskiftet var 70 % av innehaven placerade i bolag som tillhörde dessa bran-

scher. Femte fondstyrelsen har valt en något annorlunda branschviktning av

portföljen. De har placerat en relativt stor andel i kemiaktier (framför allt

läkemedel) samt förvaltningsbolag. Knappt hälften, eller 46 %, av

fondstyrelsens tillgångar är placerade i aktier i dessa två branscher. Den på

börsen största branschen, verkstadsindustrin, är underviktad i femte

fondstyrelsens portfölj liksom innehav av skogs- och bankaktier.

Under en uppgångsfas i konjunkturen brukar generellt s.k. cykliska aktier

som verkstads- och skogsaktier utvecklas bättre än genomsnittet. Kemisk

industri är däremot mer stabil över konjunkturcyklerna. Överviktningen i

cykliska aktier hos fjärde fondstyrelsen har troligen under slutet av perioden

1991-1995 bidragit till en meravkastning, eftersom ekonomin har befunnit

sig i en uppgångsfas. Valet av aktier inom branscherna påverkar givetvis

också utfallet även om en väl sammansatt portfölj normalt kan diversifiera

bort risken som är förknippad med enskilda bolag. Det bör nämnas i

sammanhanget att aktier som påverkas mindre av konjunktursvängningar

också är mindre riskfyllda och bör därför ge en något lägre förväntad

avkastning.

27

Skr. 1996/97:13

Tabell 12 Fördelning på branscher i % av portföljvärdet 1991-1995, ovikta t

Genomsnitt i

Genomsnitt i

Index för

portföljen

marknaden

perioden*

Fjärde Femte

Verkstadsindustri

41

27

35

136%

Kemisk industri

29

36

21

150%

Skog

9

5

8

30%

Övrigt

21

32

36

4.3 Sammanfattning

AP-fonden har under utvärderingsperioden uppvisat en tillfredställande

avkastning. Det kan konstateras att fjärde fondstyrelsen har haft den högsta

avkastningen under den senaste femårsperioden jämfört med övriga

fondstyrelser. Avkastningen för femte fondstyrelsen hamnar på andra plats.

Det har således varit bättre att investera i aktier än att investera i

räntebärande tillgångar under perioden 1991-1995. Naturligtvis påverkar

den valda utvärderingsperioden resultatutfallet. Stora svängningar i

ekonomin under 1990-talet har påverkat resultaten i fondstyrelserna i hög

grad. Det gör också att utfallet för en femårsperiod kan komma att förändras

relativt kraftigt från år till år framöver. Om det svaga börsåret 1990 räknas in

i mätperioden förändras utfallet väsentligt.

Tabell 13 Ärlig avkastning i första-femte fondstyrelserna 1991-1995,

geometriskt medeltal, procent

Fondstyrelse

1-3

4

5

Avkastning

12,1

19,3

18,4

Index

12,8*

17,4**

17,4**

Real avkastning***

8,0

14,8

14,0

* Öhmans totalindex

** Findatas avkastningsindex

**♦ Deflator: KPI-

Enligt regeringens mening finns det i vissa fall brister i de närmare mål för

verksamheten som fondstyrelserna beslutat och i resultatutvärderingen av

dessa. Fondstyrelserna bör således inleda arbetet med en översyn av såväl de

detaljerade målen för förvaltningen som metoderna för utvärderingen. Vid

såväl utvärdering som vid placering är det viktigt att ta fasta på APR:s regler

om riskspridning. Fondstyrelsemas avkastning bör relateras till risknivån för

placeringarna på samma sätt som placeringsbeslut bör präglas av en syn på

förväntad avkastning i förhållande till förväntad risk.

28

5 Fastställande av balansräkning

Skr. 1996/97:13

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte

fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen.

29

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första - tredje fondstyrelserna

31

Innehåll

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

1995 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt.............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................. 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5-6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 7

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 8-12

Resultat och avkastning................................................. 13-15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19-21

Resultat- och balansräkningar 1, 2 resp 3

fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33-34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

32

1995 i sammandrag

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

• AP-fondens totalavkastning under 1995 uppgick till 79,5 mdkr, motsvarande

15,9%. Exklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar var direkt-

avkastningen 10,0%.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1991-1995 var 12,3% per år.

• Den reala avkastningen var för 1995 13% och för perioden 1991-1995 8,1% per

år. Målet att inflationsskydda kapitalet har mer än väl uppfyllts.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-

pensioner - ökade till 32,5 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 80,7 mdkr och pen-

sionsutbetalningarna 113,2 mdkr.

• Fondkapitalet ökade under 1995 med 9% till 564 mdkr per den 31 december 1995.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar

93,3%, reallån 3.7% och fastigheter 3,0%.

• Räntenedgången under året medförde att obligationsportföljen steg i värde med

6,3 %. Totalavkastningen var 16,5%.

• Fastighetsinnehavet har värderats ned med 2,1 %. Totalavkastningen för fastig-

hetsportföljen blev därmed 4,7% för 1995.

3 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 13

33

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultatet av 1 - 3 fondstyrelsernas medelsförvaltning

under 1995 var klart bättre än föregående års. Total-

avkastningen uppgick till 80 mil jarder kronor att

jämföra med ett nollresultat för 1994.

Denna kraftiga skillnad förklaras nästan helt av

värdeförändringar i obligationsportföljen. Under

1994 steg det svenska ränteläget, vilket ledde till att

marknadsvärdet på obligationerna sjönk med ca. 50

miljarder kronor. Under 1995 har räntorna sjunkit,

vilket lett till en värdeökning på ca. 30 miljarder

kronor.

Den s.k. direktavkastningen som består av räntor

och övrig avkastning har däremot legat på ca. 50 mil-

jarder kronor båda åren. Redan i fjolårets verksam-

hetsberättelse ifrågasatte jag om den årliga totalav-

kastningen, som även innehåller den kortsiktiga vär-

deförändringen på portföljen, är ett relevant mått på

fondens avkastning. Det är i första hand direktav-

kastningen som i det korta perspektivet kan dispone-

ras för att täcka det löpande underskottet i ATP-sys-

temet. Värdeökningen i obligationsportföljen kan på

kort sikt endast till viss del realiseras. Skulle man

vilja tillgodogöra sig hela värdeökningen under lop-

pet av ett år skulle detta kräva en så omfattande

omdisposition av fondens innehav av värdepapper att

den knappast skulle, vara genomförbar. Omvänt skul-

le stora värdefall i portföljen - som under 1994 -

knappast förhindra att direktavkastningen helt eller

delvis används för att täcka ett löpande underskott i

ATP-systemet.

Fondens roll som finansiell stabilisator i ATP-syste-

met är en långsiktig roll. I ett sådant längre perspek-

tiv kan totalavkastningen belysa fondens långsiktiga

finansiella kapacitet - men då inte för ett enskilt år

utan för en längre period. Det är svårt att med

utgångspunkt i fondens uppdrag härleda en mera

exakt precisering av vilken avkastningsperiod som

borde väljas. Men i utvärderingen av fondförvaltning-

en har under senare år använts en femårig period.

Totalavkastningen under de senaste fem åren har i

nominella termer uppgått till drygt 12% årligen.

Realt sett innebär detta en avkastning på ca. 8% per

år, vilket för en finansförvaltning med AP-fondens

placeringsrestriktioner måste betraktas som ett till-

fredsställande resultat. Avkastningen har också varit

tillräcklig för att täcka de långsiktiga underskotten i

ATP-systemet. Men dessa underskott har ökat kraf-

tigt under senare år och uppgår under 1995 till ca. 33

miljarder kronor. Om pensionssystemet inte läggs om

så kommer dessa underskott - vid nuvarande relativt

sett låga tillväxttal i den svenska ekonomin - att lång-

siktigt öka. Kommer samtidigt den allmänna ränteni-

vån ner så ligger en situation med underskott som är

större än AP-fondens direkta avkastning inte särskilt

långt in i framtiden. Att totalavkastningen i ett

sådant perspektiv också kommer att långsiktigt min-

ska är ofrånkomligt.

Detta skulle i så fall innebära att man fick ta av

fondkapitalet för att finansiera de löpande under-

34

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

skotten i ATP-systemet. Under kortare perioder kan

detta ses som en naturlig roll för en buffertfond som

AP-fonden, men rör det sig om en följd av år kommer

detta i så fall att både nationellt och internationellt

skapa en tveksamhet till den finansiella stabiliteten i

det svenska pensionssystemet.

Fondstyrelsernas uppdrag är att förvalta fondmed-

len på ett sådant sätt att de blir till största möjliga

nytta för försäkringen för tilläggspension. Både i det

nuvarande ATP-systemet och i det nya system som en

klar riksdagsmajoritet fattat principbeslut om är

pensionsutfästelserna realsäkrade. Det innebär att

fondförvaltningens mål är att åstadkomma en avkast-

ning som realt sett åtminstone uppgår till de reala

anspråk som kommer att ställas på pensionsutbetal-

ningarna. Detta har mer än väl överträffats genom

den reala avkastning på ca 8% som erhållits för den

senaste femårsperioden.

Det är intressant att notera att denna höga reala

avkastning kunnat åstadkommas genom i första hand

nominella placeringar. Möjligheterna för

1-3 fondstyrelserna att realsäkra kapitalet är i pla-

ceringsreglementet starkt begränsade. Högst 5% får

placeras i fastigheter och högst 10% i utländska rän-

tebärande papper. Placeringar i valuta ger dock

endast en indirekt möjlighet till realsäkring.

Därutöver har fonden även möjlighet att placera i

av Riksgäldskontoret emitterade realobligationer.

Marknaden för dessa i Sverige är dock ännu så länge

i ett uppbyggnadsskede.

Dessa olika begränsningar medför att fonden idag

fortfarande har 93% av sina tillgångar nominellt pla-

cerade. Trots detta har dock en real avkastning på

8% kunnat åstadkommas under de senaste fem åren

på dessa i huvudsak nominella tillgångar. Detta är ett

uttryck för ett förhållande mellan nominella räntor

och inflation som knappast kan bli bestående på läng-

re sikt. Den höga svenska räntan på nominella till-

gångar - hög såväl i förhållande till svensk tillväxt och

inflation som vid en internationell jämförelse - måste

på sikt komma i bättre överensstämmelse med landets

ekonomiska förhållanden. I ett sådant perspektiv

framstår det som angeläget för fonden - trots de

senaste årens positiva utfall för de nominella tillgång-

arna - att öka det reala inslaget i portföljen. Under

1995 har viktiga steg tagits i denna riktning genom att

både fastighetsinnehavet och innehavet av realobliga-

tioner har ökat. Med tanke på fondens förvaltnings-

uppdrag är fortsatta steg i denna riktning ett själv-

klart inslag i en framtida strategi för fonden.

Under 1995 har fonden förvärvat ytterligare ett

antal fastigheter - främst i centrala Stockholm och

Göteborg. Fastighetsverksamheten spelar en allt stör-

re roll i förvaltningen av fondens tillgångar - trots att

de endast uppgår till 3% av fondens tillgångar. Men

det är ett viktigt mål för fondens förvaltning att sköta

fastigheterna väl - såväl med hänsyn till resultatet av

förvaltningen som med tanke på den stora kontaktyta

mot hyresgäster och allmänhet som följer av ett stort

fastighetsinnehav.

Resultatet under 1995 har också varit tillfredsstäl-

lande: hyrorna i de centralt belägna delarna av fas-

tighetsbeståndet har börjat vända uppåt och vakan-

serna minskar. Men fastighetsmarknaden i Sverige är

dock fortfarande tunn. De förändringar i ekonomin i

allmänhet och i räntenivån som skett under 1995 har

ännu inte i någon nämnvärd utsträckning slagit ige-

nom på fastighetsmarknaden. Det är mycket som

talar för att genomslaget sker med viss eftersläpning.

1 så fall så har vi en positiv marknadsutveckling att se

fram emot under de närmaste åren även för denna

del av fondens verksamhet.

Stockholm i mars 1996

35

AP-fonden och det svenska

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att

varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år. De

aktiva generationerna bär genom dessa avgifter

ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system

är ett premiereservsystem där varje person under sin

livstid avsätter medel till en pensionsfond vars storlek

och avkastning sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett

fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå

komplettera detta med en fond. Motiven var två.

Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-

skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli

följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle

också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-

na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga

fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-

relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988

och får placera i aktier och andra värdepapper på

riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-

sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande

målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-

arnas totalavkastning på lång sikt. 1 lagen med regle-

mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),

fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-

samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-

tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande

betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens

placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer

och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-

ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-

redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-

bärande papper dock med den begränsningen att pla-

ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av

marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En yt-

ATP-systemet Skr -1996/97:13

Bilaga 1

terligare begränsning är att placeringar i skuldför-

bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får upp-

gå till högst 5% av de totala tillgångarnas marknads-

värde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-

het att placera i fastigheter, i och utanför landet.

Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till

aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms

i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV

ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET

I juni 1994 fattade riksdagen beslut om principerna

för reformering av det allmänna pensionssystemet.

Till grund för riksdagens beslut låg resultatet av det

arbete som bedrivits i den politiskt sammansatta Pen-

sionsarbetsgruppen.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet

på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-

komstprincipen där pensionen skall utgå från hela

inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-

pensionen inklusive denna del inom folkpensione-

ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs

över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-

ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall

finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på

inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs. 7,5 basbe-

lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger

pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget

breddas till att också omfatta ersättningar från soci-

alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter

till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-

met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-

jades 1995 genom att 11 % av inkomsterna från ATP-

avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens

uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-

ningssystemet som i dagens ATP-system.

Efter riksdagens beslut i juni 1994 tillkallade den

dåvarande regeringen den politiskt sammansatta s.k.

Genomförandegruppen med uppgift att medverka i

den fortsatta beredningen av pensionsreformen. I

samråd med denna grupp utarbetas successivt lagför-

slag med utgångspunkt i de beslutade principerna för

reformen. Hittills har sådana förslag redovisats avse-

ende bl. a. intjänande och beräkning av inkomst-

grundad ålderspension samt statlig ålderspensionsav-

gift. Ikraftträdandet av de nya reglerna var planerat

till den 1 januari 1997 men är nu uppskjutet till en

senare tidpunkt.

36

Ekonomisk översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

UTVECKLINGEN I VÅR OMVÄRLD

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området

bromsades upp en del under 1995. Tillväxten i USA

gick in i ett lugnare skede. Stagnationen i Japan fort-

satte och tillväxten i Europa - i synnerhet i "hårdva-

lutaländerna" - blev klart mera dämpad. Men totalt

sett rörde det sig om en relativt mjuk inbromsning

som förde ner BNP-ökningen inom hela OECD-områ-

det från drygt 3 till ca. 2,5%.

Det som i ett historiskt perspektiv är av särskilt

intresse är att inflationen i de tongivande OECD-län-

derna kom ner till låga tal. Även valutakurserna har

närmat sig relationer som avspeglar "ekonomiska

fundamenta". I synnerhet relationen mellan yen/USD

har förändrats så att den bättre avspeglar konkur-

rensförhållandena mellan länderna.

Detta innebar i sin tur att de internationella räntor-

na kom ner under året. Visserligen utlöste krissitua-

tionen i Mexico en viss turbulens under inledningen

av 1995, men totalt sett ökade stabiliteten på de

finansiella marknaderna.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN

Efter flera år av ekonomisk tillbakagång vände

utvecklingen i Sverige uppåt. Den för 1995 registrera-

de ökningen av BNP på 3% var den största på nära

10 år. Det var i första hand investerings- och export-

sektorerna som drev på utvecklingen. Såväl den pri-

vata som den offentliga konsumtionen var däremot

fortsatt dämpade. Under året skedde även en lager-

uppbyggnad som sköt på konjunkturuppgången under

1995 men som nu trycker ner aktiviteten under 1996.

Den allmänna stabiliseringen av ekonomin och den

successiva förbättringen av statsfinanserna ledde till

en förstärkning av kronan. Denna stärktes med ca.

8% från sin svagaste nivå mätt som ECU-index samti-

digt som räntenivån sjönk markant. Skillnaden i för-

hållande till den 10-åriga D-marksräntan sjönk från

över 400 punkter i april 1994 till ca. 250 punkter

under senare delen av 1995. Sverige kom att alltmer

distansera sig från den grupp av högränteländer som

Sverige tidigare hade kommit att sammankopplas

med.

— SEK/USD — SEK/DEM —ECU-index

Diagram 1.

En allt lättare penningpolitik i vår omvärld med

sänkta korträntor under 1995 åtföljdes inte av en

motsvarande politik i Sverige. Trots att den svenska

inflationstakten successivt avtog under senare delen

av året fortsatte Riksbanken att hålla uppe korträn-

torna. De allt gynnsammare inflationsförväntningar-

na och det allmänt sett ökade förtroendet för den

svenska ekonomin ledde till en minskning av räntor-

na i de längre segmenten, vilket innebar att den sven-

ska avkastningkurvan kom att bli allt flackare. Till

en del sammanhänger detta med de utländska place-

rarnas aktivitet på den svenska marknaden. Dessa

hade under 1994 till stor del lämnat svenska kronpla-

ceringar. Men i takt med förstärkningen av vår eko-

nomi och ett ökat förtroende återvände dessa. Denna

ökade efterfrågan på kronplaceringar drev ner de

längre räntorna, vilket under senare delen av året

gjorde kronplaceringar i de längre segmenten till en

av de mest lönsamma investeringarna på den interna-

tionella obligationsmarknaden. Samtidigt dämpades

även den s.k. volatiliteten - dvs de kortsiktiga ränte-

rörelserna - vilka tidigare varit så stora att de nästin-

till stört den mera reguljära handeln.

Sammantaget innebar utvecklingen under 1995 för

svenskt vidkommande en påtaglig stabilisering med

ökad tillväxt i BNP, stark externbalans, låg inflation

och lägre räntor. Den fortsatt höga arbetslösheten

37

EKONOMIS

ÖVERSIKT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Förändring

under 1995

Stock

dec-95

Statsobligationer

163

679

varav realobligationer

17

20

Statskuldsväxlar

-70

187

Privatmarknad

2

125

Dagslån

-4

4

Lån i utländsk valuta

9

391

Summa förändring

100

1386

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

och den ökade instabilitet som inträffat efter årsskif-

tet visar dock att Sveriges långsiktiga problem ännu

inte är slutligt lösta.

Riksgälden kom under 1995 att ändra struktur på

finansieringen av statens underskott jämfört med året

innan. Realobhgationernas andel i finansieringen av

underskottet på den svenska marknaden utvecklades

från 2% för 1994 till hela 20% för 1995.

På kreditmarknadens segment för bostadsobligatio-

ner fortsatte den redan under 1994 inledda nedgång-

Diagram 3.

en i räntedifferensen gentemot statsobligationer.

Under huvuddelen av året låg den s.k. spreaden

kring 40 räntepunkter för att under de sista måna-

derna på året komma att stiga till ca. 60 punkter.

Orsaken till denna uppgång sammanhänger bl.a. med

uttalanden om att statsgarantin för dessa lån kommer

att upphävas under 1996.

Diagram 2.

38

Förvaltningsberättelse

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje

fondstyrelser och verkställande direktör avger här-

med årsredovisning för 1995, fondens 36:e verksam-

hetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 564,3

(517,9) mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning

med 46,4 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av

fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-

tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-

ner, nettot av rekvirerade medel till och avkastning

från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-

der för administrationen av hela ATP-systemet. I

tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960

t.o.m. 1995.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före

omvärdering 49,8 (50,9) mdkr. Fondkapitalets

marknadsvärde påverkas också av förändringen i ej

realiserade vinster och förluster. För 1995 var denna

förändring 29,7 (-51,0) mdkr. Den totala avkastning-

en var således 79,5 (-0,1) mdkr.

VÄXANDE

AVG IFTSUN DER SKOTT

ATP-avgiften är fastställd till 13%. Som ett led i

genomförandet av pensionsreformen förs fr.o.m. 1995

sammanlagt 18% av avgiftsinkomsterna till dels stats-

budgeten, dels premiereserven som övergångsvis för-

valtas av Riksgäldskontoret. Samtidigt infördes en

egenavgift på 1% vars inkomster helt förs till fonden.

Marknadsvärde mdkr

1960

1970 1980

1990 1994

1995

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,4 -0,1

79,5

Tillskjutet kapital

Avgifter

0,5

6,1

22,2

77,7 82,7

80,7

Pensionsutbetalningar

-

-1,2

-19,0

-77,4 -108,4

-113,2

Överföring netto från/

till delfonder

-

-

-

1,1 -1,4

-0,1

Administrationskostnader

-0,1

-0.2

-0,5 -0,5

-0,5

Summa

0,5

4,8

3,0

0,9 -27,6

-33,1

Förändring av fondkapitalet

0,5

6,8

13,4

46,3 -27,7

46,4

Fondkapital

0,5

35,9

145,3

386,8 517,9

564,3

Förändring av fondkapitalet

23

10

14 -5

9

Tabell 2.

1995

1994

Tillförda medel

/ placeringsverksamheten genererade medel

Resultat före omvärderingar

49 770

50 886

Omräkningsdifferens

-130

-61

Förändring av finansiella poster

-315

-234

Summa tillförda medel

49 325

50 591

Använda medel

Ökning av anläggnings- och placeringstillgångar:

Räntefordringar och

räntebärande placeringar

-12 586

-18 340

Fastighetstillgångar

-3 642

-4 646

-16 228

-22 986

Årets förändring av grundkapital:

Erhållna pensionsavgifter

80 734

82 684

Utbetalda pensionsmedel

113 244

-108 371

Administrationsbidrag

-530

-505

Överföringar från/till delfonder

-57

-1 413

-33 096

-27 605

Summa använda medel

-49 325

-50 591

Tabell 3.

Sammantaget bidrog detta till att avgiftsinkomsterna

minskade med 2,0 mdkr för 1995. Pensionsutgifterna

i ATP-systemet fortsatte att öka och uppgick till totalt

113,2 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka

från 25,7 mdkr för år 1994 till 32,5 mdkr för år 1995.

De ökade pensionsutbetalningarna förklaras bl.a. av

att basbeloppet, som reglerar värdesäkringen, höjdes

från 35 200 kr till 35 700 kr. För 1996 är basbeloppet

fastställt till 36 200 kr.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-

fonden en treprocentig avkastning beräknad på

nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt

har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till

0.4 mdkr för år 1995. Fjärde och femte fondstyrel-

serna rekvirerade sammanlagt 0,5 mdkr under 1995.

För administrationen av ATP-systemet, förutom

fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal

myndigheter och institutioner involverade. Bl.a.

erhåller riksförsäkringsverket och försäkringskas-

sorna ersättning för att handlägga och betala ut pen-

sioner. Andra myndigheter som berörs är länsskatte-

myndigheten och lokal skattemyndighet, kronofogde-

myndigheten, statens löne- och pensionsverk samt

Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick

fondens utbetalningar till dessa myndigheter till

0.5 mdkr.

39

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de

tre fondstyrelserna gemensam organisation. Vid fon-

dens tillkomst 1960 förutsattes att de tre styrelserna

skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom

ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars

utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-

na, fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta

ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när

fond verksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre

separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-

gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-

valtningen som en enhet med en gemensam organisa-

tion och en gemensam placeringspolitik för de tre

fondstyrelserna.

TRE FONDER,

EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det

av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet, som

är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visserligen

görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,

med skilda resultat- och balansräkningar, men detta

kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-

resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-

anter, som förtecknas separat, är efter förslag av

arbetsmarknadens parter och andra organisationer

förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas

balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret

1995.

FÖRDELNING

PÅ TILLGÅNGSSLAG

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna

uppgick vid utgången av 1995 till 564,7 mdkr. Mot-

svarande värde för 1994 var 518,6 mdkr. I diagram 4

redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.

Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-

rande placeringar som uppgick till 547,7 (504,8)

mdkr eller 97% av de totala tillgångarna. Av de rän-

tebärande tillgångarna var 20,6 (14,1) mdkr placera-

de i reala lån med kpi-relaterad avkastning. Dessa

placeringar tillsammans med fondens placeringar i

fastigheter på 17,0 (13,8) mdkr utgör fondens reala

tillgångar. De reala tillgångarna utgjorde således 6,7

(5,4)% av den totala portföljen. Vid utgången av 1995

var 2,3 (2,4) mdkr placerade i utländska fastigheter

och 6,4 (2,6) mdkr i utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för år 1995 till

ca. 340 (420) mdkr. I detta belopp ingår amorteringar,

förfall och inlösen samt omplaceringar i portföljsam-

mansättningen.

NOMINELLA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-

serade penning- och obligationsmarknaden. Därut-

över sker en viss direktutlåning till företag och kom-

muner. I diagram 5 redovisas de nominella räntebä-

rande placeringarnas fördelning på låntagarkategori-

er ultimo 1995. Portföljen domineras av placeringar i

bostadssektorn (45%) och statsobligationer (40%).

Diagram 4.

40

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Diagram 5.

Andelen statsobligationer i portföljen fortsatte att

öka, en trend som inleddes 1993. Av diagram 6 fram-

går hur fondens obligationstillgångar fördelas på

emittenttyp. Förskjutningen från bostads- till statso-

bligationer är inte unik för fonden utan är något som

karakteriserar hela marknaden.

Underskotten i statens budget har medfört stora

emissionsvolymer från Riksgäldskontoret. De andra

stora emittenterna på den svenska marknaden - de

bostadsfinansierande instituten - har däremot pga.

lågt bostadsbyggande och upplåning via privatobliga-

tioner och certifikat endast emitterat begränsade

belopp obligationer avsedda för den institutionella

marknaden. Även om en del nya låntagare tillkommit

på den långa kreditmarknaden utgör staten och

bostadsinstituten fortfarande de helt dominerande

emittenterna.

Diagram 6.

De relativt små emissionsvolymerna från bostadsin-

stituten tillsammans med en förbättrad ekonomisk

situation för den finansiella sektorn medförde att

marginalen, den s.k. bospreaden, föll mellan stats-

och bostadsobhgationer under perioden fram till slu-

tet av året. Under årets sista månad ökade dock mar-

ginalen upp till den nivå som gällde vid årets ingång.

Det som bidrog till ökningen var dels ökad emissions-

aktivitet, dels Finansdepartementets förslag om att

under 1996 avveckla den generella statliga garantin

för banker och mellanhandsinstitut.

— 94-12-31 " 95-06-30

95-12-31

Diagram 7.

Marknaden var inte lika turbulent under 1995 som

under året innan vilket medförde att omsättningen på

penning- och obligationsmarknaden minskade något.

Ett ökat förtroende för saneringen av statsfinanserna

bidrog sannolikt till denna utveckling. Året inleddes

dock - till följd av Mexico-krisen - med en internatio-

nell finansiell oro med stigande räntor, inte minst i

Sverige. Från sommaren och till årets slut föll däre-

mot de svenska räntorna och nådde en nivå som för

längre löptider var drygt två procentenheter lägre än

vid årets början.

Förändringar i räntenivån påverkar värdet av fon-

dens räntebärande portfölj. Fallande räntor, som

under 1995, medför att marknadsvärdet på befintligt

innehav stiger. Detta ökar årets totalavkastning för

portföljen. Däremot minskar fondens långsiktiga

intjäningsförmåga vid fallande räntenivåer. Vid en

utveckling med stigande räntor, som under 1994, blir

resultatet det omvända - totalavkastningen sjunker

men tillkommande investeringar sker till en succes-

sivt högre avkastning.

Den helt övervägande delen av fondens nominella

räntebärande portfölj är denominerad i svenska kro-

nor. Den utländska andelen utökades något under

året och uppgick vid årets utgång till ca. 1% av total-

portföljen.

41

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Utlåning i form av reverslån och förlagslån uppgick

ultimo 1995 sammantaget till 28,5 mdkr vilket är en

ökning med 4,6 mdkr. Utlåning till kommuner och

kommunala bolag ökade under året med 3,2 mdkr.

Fonden träffade bland annat en överenskommelse

med Förvaltnings AB Framtiden, som är moderbolag

för de kommunala bostadsföretagen i Göteborg, om

en utlåning på 2 mdkr med en löptid om 20 år. Lånet

är säkerställt med pantbrev.

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda

Svenskt Fastighetskapital AB genomförs fastighets-

förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom

den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-

är, har ett utlånat kapital på 4,5 mdkr. Under 1995

ingicks nya avtal till ett belopp av 0,5 mdkr.

REALA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

De reala räntebärande placeringarna som utgörs av

s.k. partnerfinansieringar uppgick vid utgången av

1995 till 12,5 (12,1) mdkr, inklusive kpi-relaterad

uppräkning av fordran.

De emissioner av reala obligationer som Riksgälds-

kontoret påbörjade under 1994 fortsatte i utökad

omfattning under 1995. I de två lånen med förfall år

2004 respektive år 2014 emitterades under 1995

totalt ca. 29 mdkr. Emissionerna gjordes till stigande

reala räntor men mot slutet av året skedde en åter-

gång ner mot nivån för årets första emission. För det

korta lånet innebar det en realränta på 5,2% och för

det långa lånet på 4,7%.

Reala obligationer ger en möjlighet för fonden att

diversifiera sin tillgångsportfölj. Tillkomsten av en

marknad för denna typ av värdepapper är därför

positiv. För fondens del utgör dessa innehav dock

fortfarande endast en begränsad del av de totala till-

gångarna. Vid årets utgång var värdet av fondens

reala obligationer 8,1 (2,0) mdkr.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-

ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens

tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal

expansiva orter och investera i ett blandat bestånd av

bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. På

utlandssidan är fonden inriktad på direkta investe-

ringar i London och indirekta investeringar på övriga

utländska marknader.

Marknadsvärde 1995-12-31

Förvaltningsfastigheter Sverige

8195

Utlandsfastigheter

2 265

Projektfastigheter Sverige

164

Nacka Strand

2 317

Förvärv under året Sverige

3 691

Förvärv under året utland

50

Aktier i Pleiad

288

Totalt

16 970

Tabell 4.

Fondens fastighetsportfölj omfattar i huvudsak

direktägda fastigheter men även andelar i fastighets-

bolag såsom Pleiad. Till följd av Volvos utträde ur

bolaget äger fonden nu 25% av det ombildade bolaget.

Fonden förvärvade under året fastigheter i Sverige

för 3,7 mdkr.

Under 1995 ökade aktiviteten på den svenska fastig-

hetsmarknaden även om aktiviteten till stor del var

koncentrerad till Stockholm. Hos många fastighets-

aktörer föreligger behov av att strukturera om

bestånden vilket under 1995 visade sig genom ett ökat

antal köp och bytesaffärer främst i mindre och

medelstora orter.

Hyresnivån för centralt belägna kommersiella fas-

tigheter i Stockholm och Göteborg steg under 1995 -

särskilt då i Stockholm. Ökningen av hyrorna i

Stockholm och oförändrade direktavkastningskrav

gjorde att priserna steg på kommersiella fastigheter i

bästa läge. Prisutvecklingen för kommersiella fastig-

heter i bästa läge i Stockholm framgår schematiskt av

diagram 8.

Index, pris/m'. 1980-100.

Diagram 8.

42

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Ökningen indikerar att fastighetspriserna realt sett

steg under 1995.

Intresset för bostadsfastigheter begränsades under

1995 till stor del till Stockholm och i viss mån Göte-

borg. I Stockholm fortsatte priserna att stiga. Hyres-

ökningarna var dock fortfarande låga. De avtal som

tecknades med de hyresledande kommunalägda bola-

gen pekar på att hyreshöjningarna blir begränsade

också under de närmaste åren.

Fondens fastighetsinnehav var ultimo 1995 värde-

rat till 17,0 (13,8) mdkr. Två stora affärer genomför-

des under 1995, dels fastighetsförvärvet från Trygg

Hansa för 2,1 mdkr, dels förvärvet från Securums

dotterbolag Castellum för 0,9 mdkr. Därutöver för-

värvades Arkaden i centrala Göteborg av Wasa för

0,2 mdkr och ett antal bostadsfastigheter i Stock-

holm.

Förvärvet av Castellum utgjordes i sin helhet av fas-

tigheter i A-läge eller absoluta A-läge i Stockholm.

Trygg Hansa-beståndet innehöll också i huvudsak

centralt belägna fastigheter i Stockholm med en bety-

dande andel bostäder.

Fonden har under inledningen av 1996 genomfört

två större fastighetsaffärer, dels en affär med Skan-

dia om 0,8 mdkr, dels en affär med fastighetsägare

Gunnar Gustafsson om 0,6 mdkr. Förvärven avser

fastigheter i Stockholm och Göteborg.

Under 1995 bedrev fonden två större projekt i Stor-

Stockholm - Nacka Strand och Bremen på Gärdet.

Projektet i fastigheten Bremen kunde slutföras under

senare delen av 1995 då de nya hyresgästerna TV 4

och FilmNet flyttade in. Nya projekt påbörjades för

sammanlagt 0,5 mdkr.

Hyresintäkterna för fondens svenska fastigheter

uppgick till 1.2 mdkr för 1995. Vakansgraden var

räknat på area 9.6% vid utgången av 1995.

Fonden förvärvade i början av 1996fastigheterna Fanan

26 och 27 från Skandia. Fastigheterna, som ligger vid Nar-

va vägen i Stockholm, uppfördes 1905.

/ centrala Stockholm förvärvades 13 fastigheter av Castel-

lum under sommaren 1995. Bilden visar Sumpen 15 vid

Stureplan. Fastigheten innehåller kontor och butiker.

43

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Fastigheten Bremen 1 på Tegeluddsvägen 5-9 i Stockholm

färdigställdes under 1995för hyresgästerna TV4 och

FilmNet.

Bostadsfastigheten Lorensberg 5:3 på Arkivgatan 7 i

centrala Göteborg. Fastigheten förvärvades i början av

1996från Gunnar Gustafsson.

Fondens utländska fastighetsbestånd är koncentre-

rat till London. Aktiviteten på fastighetsmarknaden i

London var låg under 1995. Jämfört med 1994 föll

omsättningen med ca. en tredjedel. Hyresnivåerna

låg i princip stilla trots en god tillväxt i ekonomin och

fallande vakansgrader.

Fondens aktivitet på utlandssidan under 1995

begränsades till en mindre tilläggsinvestering till

fastigheten Angel Court i London.

Under januari 1996 träffade AP-fonden en överens-

kommelse med det börsnoterade fastighetsbolaget

Pillar Property Investment Plc om ett fastighetspro-

jekt i West End, London. Fastigheten kommer vid

färdigställandet i april 1997 att omfatta ca. 3 800 kvm.

Milles-statyn "Gud Fader på Himmelsbågen" vid Nacka

Strand invigdes vid en högtidig ceremoni den 8 september

1995. Den var ursprungligen avsedd att placeras utanför

FN-byggnaden i New York. Carl Milles elev Marshall

Fredericks, 86 år, blev den som fick förverkliga konstverket.

Mr. Fredericksförärades Nordstjärneorden av

Kung Carl XVI Gustaf vid invigningen.

Foto: H. Diedrich Muller.

44

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultat och avkastning

DE REDOVISADE RESULTATEN

Resultatet före omvärderingar 49,8 (50,9) mdkr

utgör ett mått på AP-fondens långsiktiga intjänings-

förmåga, då detta resultat påverkas av räntefluktua-

tioner under det enskilda året endast i takt med om-

och nyplaceringar. Arets resultat 62,0 (34,8) mdkr

beräknas enligt god redovisningssed med tillämpning

av lägsta värdets princip, dvs. tillgångarna värderas

till det lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde på

balansdagen. Årets marknadsvärderade resultat, i

vilket samtliga placeringstillgångar värderas till

marknadsvärde, uppgick till 79,5 (-0,1) mdkr. Det

marknadsvärderade resultatet beräknas för jämförel-

ser av fondens avkastning med marknadsutveckling

och andra kapitalförvaltares avkastning.

RISKER

All kapitalförvaltning är förenad med risker dvs osä-

kerheter om avkastningen. Man brukar i detta sam-

manhang tala om finansiella risker. De för AP-fonden

mest relevanta riskerna är inflationsrisk, kreditrisk,

ränterisk och likviditetsrisk. Ett sätt att minska ris-

ken i en portfölj är att genom diversifiering sprida

placeringarna på olika tillgångsslag. För AP-fonden

begränsar reglementets placeringsregler möjligheter-

na till en sådan riskspridning.

Inflationsrisken kan definieras som risken för att

inflationen blir högre än förväntat och därmed min-

skar den reala avkastningen på tillgångarna. AP-fon-

dens mål är att avkastningen överstiger inflationen

med bredast möjliga marginal dvs. att uppnå en hög

realavkastning.

Kreditrisk kan definieras som risken att en låntaga-

re ej punktligt fullgör sina betalningsskyldigheter.

Enligt AP-fondens reglemente skall fondens place-

ringar i allt väsentligt ske i ”skuldförbindelser med

låg kreditrisk”. Endast placeringar motsvarande

högst 5% av tillgångarna får ske i ”andra skuldför-

bindelser” men med beaktande av kravet på hög

säkerhet. Drygt 1% av AP-fondens totala utlåning

ultimo 1995 kan klassificeras som ”andra skuldför-

bindelser”. Fondens exponering för kreditrisk är

således låg. Ett avskaffande av den statliga bankga-

rantin förändrar inte detta förhållande.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeför-

ändring vid en förändring av marknadsräntorna. Då

den övervägande delen av AP-fondens placeringar är

räntebärande och kreditrisken är begränsad, är rän-

terisken den dominerande risken i fondförvaltningen.

Ett mått på ränterisk är duration som mäter en till-

gångs värdeförändring vid en ränteförändring om

1 procentenhet. Fonden kan inte på grund av sin

storlek i någon högre grad avvika från den genom-

snittliga durationen för den svenska penning- och

obligationsmarknaden.

AP-fonden skall utgöra en likviditetsmässig buffert

i ATP-systemet, med uppgift att utjämna variationer

i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar. Pla-

ceringarna skall därför enligt reglementet ske med

tillfredsställande betalningsberedskap. Huvuddelen

av de finansiella placeringarna har en återstående

löptid som - i likhet med utbudet på marknaden - är

kortare än fem år. Merparten av fondens finansiella

placeringar avser värdepapper som är föremål för

daglig handel på penning- och obligationsmarknaden,

varför placeringarna sannolikt kan omsättas före för-

fall genom försäljning. Således är likviditetsrisken låg.

PORTFÖLJ AVKASTNING

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en

rekommendation från Försäkringsbranchens Redo-

visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalavkast-

ningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

Tillgångsslag*

Belopp i Mkr

Ingående

marknads-

värde

%

Netto

placering

Utgående

marknads-

värde

%

Direktav-

kastning

%

Värdeför-

ändring

%

Totalav-

kastning

1995

%

Räntebärande

474 790

91

8 806

512 624

91

46 755

10.2

29 027

6,3

75 782

16,5

Direktlån

15 939

3

-1 863

14 419

2

1 329

10,1

343

2,6

1 672

12,7

Reala lån

14 097

3

6 245

20 628

4

1292

7,8

286

1,7

1 578

9,5

Fastigheter

13 791

3

3 508

16 981

3

1 031

6.8

-318

-2.1

712

4,7

Totalt

518617

100

16 696

564 651

100

50 407

10.0

29 337

5,9

79 745

15,9

* I tillgångs slag et Räntebärande ingår penningmarknads-, nominella obligations- och förlagslån. Direktlån utgörs

av reverslån. I reala lån ingår partnerfinansieringslån och aktier i partnerfinansieringsbolag samt reala obliga-

tionslån. I tillgångsslaget Fastigheter ingår aktier i fastighetsbolag och fastigheter. TiUgångsslagen omfattar även

räntefordringar.

Tabell 5.

45

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Direktavkastningen består av räntenetto på räntebä-

rande placeringar samt driftnetto för fastighetsplace-

ringar. Värdeförändringen består av till året hänför-

bara realiserade samt orealiserade vinster och förlus-

ter på placeringstillgångar. För finansiella placering-

ar bestäms den orealiserade med utgångspunkt i offi-

ciella marknadsnoteringar. För fastigheter bestäms

den orealiserade värdeförändringen med stöd av fas-

tighetsvärderingar. Ca. 25% av fastighetsbeståndet

värderas årligen av externa värderingsinstitut och

resterande del av intern expertis. Fastighetsvärde-

ringen bygger på två analysmetoder, dels en tioårig

nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflöden,

dels en evighetskapitalisering av ett marknadsmässigt

driftnetto. Valutarisker i utländska fastighetsplace-

ringar säkras med derivatinstrument och upplåning i

valuta, varför valutakursutvecklingen under året

endast i begränsad utsträckning påverkat fastigheter-

nas värdeförändring. Räntekostnader på fastighets-

lån beaktas ej i beräkningen, varför fastighetsplace-

ringarnas direktavkastning är opåverkad av skuld-

sättningsgraden. I beräkningen av totalavkastning

beaktas ej några gemensamma förvaltningskostnader.

Direktavkastning samt värdeförändring relateras

till det ingående marknadsvärdet och räntefordring-

arnas ingående värde med tillägg för nettoplaceringar

och med avdrag för direktavkastning under året.

Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i

beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett

genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick

1995 till 15,9 (0,0) %, varav värdeförändringen

utgjorde 5,9 (-9,5) %. Efter reduktion för konsument-

prisindex förändring under året med 2.6 (2,6) %

uppgick den reala avkastningen till 13,0 (-2,5) %.

Under 1994 steg de långa marknadsräntorna med

ca. 4 procentenheter vilket gav upphov till en värde-

minskning i den räntebärande portföljen om 51,0

mdkr. För 1995 var ränteutvecklingen den motsatta.

Vid utgången av 1995 var de långa nominala mark-

nadsräntorna drygt 2 procentenheter lägre än vid

årets ingång medan den reala räntan var i stort sett

oförändrad. Sammantaget gav detta för 1995 upphov

till en orealiserad värdeökning om 27,7 mdkr.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till 4,7

(13,0)%. För samtliga fastighetsplaceringar uppgick

direktavkastningen beräknad på marknadsvärdet vid

utgången av året till 6,8 (7,0) %. Värdeförändringen

under 1995 var svagt negativ. Utvecklingen på fastig-

hetsmarknaden förblev svag även om fondens cen-

tralt belägna fastigheter i Stockholm steg i värde i lik-

het med 1994. Avkastningen på reala lån och fastig-

hetsplaceringar påverkar endast i begränsad

utsträckning totalavkastningen för samtliga place-

ringar, till följd av den stora andelen räntebärande

placeringar.

DEN LÅNGSIKTIGA

AVKASTNINGEN

I diagram 10 visas hur fondens totalavkastning påver-

kas av förändringen i marknadsräntorna - som mått-

stock används räntan på en femårig statsobligation.

Skillnaden i totalavkastningen mellan åren är bety-

dande. Räntenedgången under åren 1993 och 1995

gav upphov till stora värdestegringar i portföljen var-

för också totalavkastningen var hög. För 1994 var

utvecklingen den motsatta och kraftigt stigande räntor

medförde att värdet på den räntebärande portföljen

föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av

ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt

att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är

beroende av en föränderlig utveckling av marknads-

räntorna, är den långsiktiga avkastningen av större

betydelse än avkastningen för ett enskilt år. Resulta-

tet under en femårsperiod ger en mer rättvis bild av

fondens långsiktiga intjäningsförmåga.

46

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Räntebärande

placeringar

Direkt-

lån

Reala lån

Fastigheter

Totalt

Förändring

Kpi (dec-dec)

1991

17,3

16,4

13,0

-33,5

15,6

8,1

1992

13,5

13,8

5,7

-17,8

12,7

2,0

1993

17,9

14,3

9,5

-1,7

17,3

4,1

1994

-0,3

4,1

-1,9

13,0

0,0

2,6

1995

16,6

12,7

9,5

4,7

15,9

2,6

Medeltal för åren

1991-1995

13,0

12,3

7,2

-7,1

12,3

3,9

Tabell 6.

Avkastningen för perioden 1991-1995 uppgick till

12.3 (1990-1994: 11,9) % per år. Under perioden dec.

1990 - dec. 1995 uppgick konsumentprisindex föränd-

ring till 3,9 (dec. 1989 - dec. 1994: 5,5) % per år. Den

reala avkastningen uppgick därför i medeltal till 8.1

(6.1) % per år. Fonden har således mer än väl upp-

fyllt målet att inflationsskydda kapitalet.

PERSONAL OCH LÖNER

Personal

Medelantal anställda

1995(1994)

Man

Kvinnor

Totalt

Fondkansliet

90 (74

42 (35)

132

(109)

Bolag i Sverige

13 (12)

K (11)

21

(23)

Bolag i Storbritannien

2 (3)

1 (2)

3

(5)

Totalt

105 (89)

51 (411)

156

(137)

Löner och ersättningar tkr

1995

1994

Fondstyrelserna:

Styrelse och verkställande ledning

3 416

3 168

Övriga anställda

38 496

30 510

4 c fondstyrelserna ägda bolag:

Styrelse och verkställande ledning

591

587

Övriga anställda

6 537

7 158

Summa

49 040

41 423

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-

ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits a\

Finansdepartementet. Dessa riktlinjer anger bl.a. alt

den sammanlagda tiden av uppsägningstid och tid for

avgångsvederlag inte skall överstiga 24 månader.

Vid utgången av 1995 var 111 (65) personer verksam-

ma inom fastighetsförvaltningen. 15 (14) inom finans-

förvaltningen samt 48 (43) inom lednings-, stabs- och

administrativa funktioner.

47

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr

1995

1994

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..........................

Not 1

3 884 412

2 003 590

Obligationslån .................................

Not 2

43 011335

44 873 387

Förlagslån .....................................

1 339 193

738 876

Reverslån......................................

1 293 697

1 550 488

Reala obligationslån...........................

407 877

97210

Partnerfinansieringslån .......................

884 531

849 086

Övriga ränteintäkter ..........................

68 668

173 575

Summa ränteintäkter.........................

50 889 713

50 286 212

Räntekostnader ...............................

-170 137

- 193 968

Räntenetto.....................................

50 719 576

50 092 244

Fastigheternas driftnetto......................

Not 3

1 020 941

661 170

Övriga intäkter ................................

11289

38 588

Kursvinster och kursförluster .................

Not 4

-1 770 915

236 404

Resultat vid fastighetsförsäljning .............

-75 403

- 18 754

Summa ........................................

49 905 488

51 009 652

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader

-132 730

- 100 627

Övriga kostnader..............................

-3 194

-22 987

Summa .....................................

-135 924

- 123 614

Resultat före omvärderingar

49 769 564

50 886 038

Värdeförändring enligt lägsta

värdets princip ...............................

Not 5

12 208 080

- 16 082 959

Arets resultat..................................

61 977 644

34 803 079

Värdeförändring vid marknadsvärdering.....

Not 6

17 528 197

-34 930 921

Arets marknadsvärderade resultat..........

79 505 841

- 127 842

48

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

1995 12 31 1995 12 31 1994 12 31 1994 12 31

Tkr__________________________________________________________Bokfört värde_____Marknadsvärde_____Bokfört värde Marknadsvärde

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel ................ /Vot 7

Fordran på delfond ...................

Övriga tillgångar ......................

Summa finansiella tillgångar

Anläggningstillgångar...............

Fastigheter Not 8

Placeringstillgångar Not 9

Räntefordringar......................... Not 10

Penningmarknadslån.................. Not 11

Obligationslån Not 12

Förlagslån..........................

Reverslån............................

Reala obligationslån..................... Not 13

Partnerfinansieringslån................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......Not 14

Aktier i fastighetsbolag Not 15

Fastigheter ........................ Not 16

Sunnna placeringstillgångar

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån ................. Not 17

Övriga skulder

Summa finansiella skulder

Fondkapital Not 18

Fondkapital vid årets ingång

Arets förändring av fondkapitalet

Arets resultat......................

Summa fondkapital

Summa skulder och fondkapital

209 421

209 421

1 140 555

1 140 555

443 009

443 009

386 663

386 663

334 359

334 359

271 134

271 134

986 789

986 789

1 798 352

1 798 352

170 047

170 047

109 537

109 537

24 670 192

24 670 192

24 226 036

24 226 036

32 314 769

32 327 689

30 196 580

30 196 580

427 201 335

443 870 858

414 439 765

414 318 231

12 820 014

13 528 976

7 602 450

7 723 984

13 930 898

14 067 690

15 347 154

15 347 154

8 142 500

8 142 500

1 951 738

1 951 738

8 177 888

8 177 888

8 177 888

8 177 888

2 884110

2 884110

2 884 110

2 884 110

297 869

297 869

497 283

497 283

16 682 755

16 682 755

13 293 533

13 293 533

547 122 330

564 650 527

518 616 537

518 616 537

548 279 166

565 807 363

520 524 426

520 524 426

1 036 769

1 036 769

1 094 487

1 094 487

458 765

458 765

1 527 521

1 527 521

1 495 534

I 495 534

2 622 008

2 622 008

517 902 418

517 902 418

510 704 467

545 635 388

-33 096 430

-33 096 430

-27 605 128

-27 605 128

61 977 644

79 505 841

31803 079

- 127 842

546 783 632

564 311829

517 902 418

517 902 418

548 279 166

565 807 363

520 524 426

520 524 426

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

49

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall

årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-

ningssed. Detta innebär bl.a. att tillgångarna värderas

enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av

anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.

Det lägsta värdet bestäms med tillämpning av en

portföljmetod med fyra grupper - nominella räntebä-

rande placeringar, direktlån, reala räntebärande

placeringar och fastigheter. För jämförelser av fon-

dens avkastning med marknadsutveckling och andra

kapitalförvaltares avkastning upprättas en för fond-

styrelserna gemensam marknadsvärderad redovis-

ning, i vilken placeringstillgångarna genomgående

värderas till marknadsvärden.

I fondstyrelsernas gemensamma bokslut intas

bolag, i vilka fondstyrelserna innehar mer än 50 %

av röstetalet enligt förvärvsmetoden. Utländska

bolags tillgångar och skulder omräknas med balans-

dagens valutakurser medan resultatposter omräknas

med årets genomsnittliga valutakurser. Förändringar

i eget kapital härrörande från valutakursförändring-

ar redovisas i resultaträkningen. Samtliga fastigheter

och aktier/andelar i fastighetsbolag är samägda av de

tre fondstyrelserna i proportion till storleken av

respektive styrelses fondkapital. 1 respektive fondsty-

relses bokslut intas samägda fastighetsbolag med den

andel av balans- och resultatposter som motsvarar

ägarintresset. Fondstyrelsernas redovisning följer

Redovisningsrådets rekommendation om koncernre-

dovisning.

reala obligationer redovisas som ränteintäkt i resul-

taträkningen.

Placeringsfastigheter värderas i överensstämmelse

med praxis bland svenska försäkringsbolag enligt läg-

sta värdets princip. Några fastighetsavskrivningar

belastar därför ej resultatet, istället sker vid värde-

fall nedskrivning till marknadsvärde. Kontorsfastig-

heter som används i den egna verksamheten skrivs av

enligt plan med 2 % per år. Placeringsfastigheters

marknadsvärden baseras på nuvärdeberäkning av

förväntade betalningsflöden. Beräkningen utgår från

villkor i befintliga hyresavtal, bedömd marknadshvra

och hyresutveckling, förväntade vakansgrader och

driftskostnader samt marknadsmässiga avkastnings-

krav. Ca. 25 % av fastighetsbeståndet värderas årli-

gen av externa värderingsinstitut. I resultaträkning-

en redovisas fastigheternas driftnetto, vilket utgör

hyresintäkter med avdrag för drifts- och underhålls-

kostnader samt fastighetsskatt.

Aktieinnehavet i det delägda fastighetsbolaget

Pleiad Holding AB värderas till anskaffningskostnad

justerad för andel i bolagets resulat. Aktieinnehavet i

Svensk Fastighetskapital AB värderas till anskaff-

ningskostnad. då andel i bolagets resultat i huvudsak

utgörs av ränta på lån till bolaget.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från inkomstskatt vid

placeringar i Sverige och Storbritannien. Skattekost-

nader i fondstyrelsernas fastighetsbolag redovisas

under (ivriga kostnader.

Värdering av placeringar

Köp och försäljning av räntebärande värdepapper

registreras på transaktionsdagen men betraktas fram

till likviddagen som förpliktelser utanför balansräk-

ningen. Redovisning i balans- och resultaträkning

sker på likviddagen. Marknadsvärden för räntebä-

rande värdepapper bestäms av marknadsnoteringar

vid årets utgång. Fordringar och skulder i utländsk

valuta värderas till balansdagens valutakurser. Såväl

orealiserade valutakursvinster som förluster ingår i

sin helhet i resultatet. Positioner i derivatinstrument

marknadsvärderas på balansdagen.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna

träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen

en real ränta samt äger med stöd av utställd option

förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och

aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas

årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver

realränta och inflationsuppräkning ej någon del i

resultatet i partnerbolagen. Aktieinnehavet i partner-

bolagen värderas därför till anskaffningskostnad.

Inflationsuppräkning av partnerfinansieringar och

Fondkapital

Fondkapitalet består dels av ett grundkapital, dels av

det ansamlade resultatet. Grundkapitalet utgörs av

summan av inbetalda pensionsavgifter, pensionsutbe-

talningar, administrationsbidrag samt överföringar

från eller till Fjärde och Femte fondstyrelserna.

Dessa fondstyrelser skall varje år överföra en avkast-

ning för närmast föregående år till Första. Andra och

Tredje fondstyrelserna. De medel som kan rekvireras

av Fjärde och Femte fondstyrelserna får vardera

uppgå till högst 1% av Första, Andra och Tredje

fondstyrelsernas fondkapital vid utgången av när-

mast föregående år.

50

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Belopp i Tkr

Not 1 Ränteintäkter på penninginarknadslån

Penningmarknadslån i svenska kronor ..

Penningmarknadslån i utländsk valuta..

Summa.....................................................

1995

1994

3 863 692

20 720

3 884 412

2 002 715

875

2 003 59Ö

Not 2 Ränteintäkter på obligationslån

Obligationslån i svenska kronor..

Obligationslån i utländsk valuta .

Summa.........................................

1995

42 750 733

260 602

43 011 335

________1994

44 854 226

19 161

44 873 387

Not 3 Fastigheternas driftnetto

1995

Hyresintäkter för inhemska fastigheter.......

Driftkostnader för inhemska fastigheter.....

Hyresintäkter för utländska fastigheter.....

Driftkostnader för utländska fastigheter

Summa.........................................................

_______1994

832 560

- 228 603

79 315

-22 102

661 170

Not 4 Kursvinster och kursförluster

Penninginarknadslån................

Obligationslån...........................

Förlagslån..................................

Reverslån...................................

1994

- 11

184 290

- 545

47 541

-377 472

5 129

Not 5

Summa.......................................................................

Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip

-1 770 915

236 404

1995

1994

Penningina rknadslån.................................................

61 243

-61 243

(Ibligations- och förlagslån........................................

12 139 719

- 15 085 355

Reverslån...................................................................

240 517

- 234 799

Reala obligationslån......

166 798

-221 125

Pa rtnerlinansieringsiån.............................................

1 18 912

- 993 006

Aktier i fastighetsbolag..............................................

137 500

36 407

Fastigheter..................................................................

-526 883

537 318

Valutakursdifferens på utländska fastigheter.........

-129 726

-61 156

Summa.......................................................................

12 208 080

- 16 082 959

Not 6

Värdeförändring vid marknadsvärdering

1995

1994

Penninginarknadslån.................................................

12 920

170 571

Obligationslån............................................................

16 791 057

- 33 978 596

Förlagslån.....

587 428

-405 323

Reverslån.................................................................

136 792

- 723 573

Summa.......................................................................

17 528 197

- 34 930 921

Not 7

Kassa och hankmedel

1995 12 31

1994 12 31

Kassa och bankmedel i svenska kronor....................

155 343

112 277

Kassa och hankmedel i utländsk valuta....................

54 078

1 028 278

Bokfört värde............................................................

209 421

1 140 555

Not 8

Anläggningsfastigheter

1995 12 31

1994 12 31

Anskaffningsvärde.....................................................

174 887

110 919

Planenliga avskrivningar...........................................

-4 840

- 1 382

Bokfört värde............................................................

170 047

100 537

51

BOKS L U T

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Not 9 Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

1995 12 31

1994 12 31

Första fondstyrelsen Köp

16 500

408 472

Försäljning

0

324 550

Andra fondstyrelsen Köp

1 726 891

2 839 230

Försäljning

I 607 409

114 297

Tredje fondstyrelsen Köp

54 461

0

Försäljning

54 473

24 609

Summa Köp

1 797 852

3 247 702

Försäljning

1 661 882

463 456

Not 10 Räntefordringar

1995 12 31

1994 12 31

Obligationslån i svenska kronor...............................

22 174 633

22 242 784

Obligationslån i utländsk valuta...............................

134 878

66 289

Förlagslån.....................

586 570

242 152

Reverslån....................................................................

350 867

591 747

Partnerlinansieringslån.............................................

2 297 338

2 076 070

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

-874 094

- 993 006

Bokfört värde

24 670 192

24 226 036

Not 1 1 Penninginarknadslån

1995 12 31

1994 12 31

Penninginarknadslån i svenska kronor....................

32 075 770

30 257 823

Penninginarknadslån i utländsk valuta....................

238 999

0

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip..............

0

-61 243

Bokfört värde............................................................

32 314 769

30 196 580

Not 12 Obligationslån

1995 12 31

1994 12 31

Obligationslån i svenska kronor................................

421 215 628

425 426 385

Obligationslån i utländsk valuta

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip

Bokfört värde............................................

5 985 707

0

2 603 605

- 13 590 225

114 439 765

427 201 335

Not 13 Reala obligationslån_____________________________________________________ 1995 12 31_______________________199112 31

Anskaffningsvärde.................................................... 8 196 827 2 172 863

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip............... -54 327 -221 125

Bokfört värde 8 142 500 1951 738

Not 14 Aktier i partnerlinansieriiigsbolag

lggesunds Kraft AB...................................................

Nikab Energi AB........................................................

Nybrovikens Kraft AB.............................................

Svarthålsforsens Intressenter AB...........................

Bokfört värde...........................................................

lggesunds Kraft AB

Nikab Energi AB

Nybrovikens Kraft AB

Svarthålsforsens Intressenter AB

1995 12 31

1991 12 31

Kapitalandel %

.Nominellt

/ Itöslvärde c 't

värde

48/48

5 600

112 000

1 12 000

91/49

87 500

1 750 000 1

750 000

90/47

89 000

890 000

890 000

60/13

12 010

132 110

132 110

2 884 110 2

884 110

Kapitalandel %

/Köstvärde r /r

Övriga delägare

52/52

Mo och Doinsjö AB

9/51

Båkab Energi AB

10/53

AB Skandinaviska

Elverk

10/87

Stockholm Energi AB

52

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Not 15 Aktier i fastighetsbolag

1995 12 31

1994 12 31

Kapitalandel %

Nominellt

/ Röstvärde %

värde

Pleiad Holding AB...................................................

25/25

153 750

287 866

-

Pleiad Rea! Estate AB.............................................

624 750

Svenskt Fastighetskapital AB.................................

50/50

8 000

10 000

10 000

Övriga aktier............................................................

3

33

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip

-

- 137 500

Bokfört värde.........................................................

297 869

197 283

Kapitalandel ( 7<

/Röstvärde c /t

iritia delägare

Pleiad Holding AB

löna

Securum. WASA

. SP1». AMF

Svenskt Fastighetskapital AB

50/50

N

’ordisk Renting

AB

Not 16 Fastigheter

1995 12 31

1994 12 31

Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter..........

19 032 273

15 052 340

Anskaffningsvärde för utländska fastigheter.........

3 141 961

3 205 789

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............

-5 491 479

- 4 964 596

Bokfört värde..........................................................

16 682 755

13 293 533

Not 17 Fastighetslån

1995 12 31

1994 12 31

Fastighetslån i svenska kronor................................

652 534

593 537

Fastighetslån i utländsk valuta...............................

384 235

500 950

Bokfört värde..........................................................

1 036 769

1 094 487

Not 18 Fondkapital

Bokfört värde

Ma rknadsvärde

Ingående värde 1994.................................................. 510 704 467 545 635 388

Förändring av grundkapitalet 1994.......................... -27 991 791 -27 99! 791

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1994 ........... 386 663 386 663

Arets resultat............................................................. 34 803 079 -127 842

Utgående värde 1994 ............................................

517 902 418

517 902 418

Förändring av grundkapitalet 1995:.........................

Erhållna pensionsavgifter.........................................

80 734 167

80 734 167

Utbetalda pensionsmedel...........................................

-113 244 074

-1 13 2 44 074

Administra tionsbidrag...............................................

-529 531

-529 531

Rekvirerat från 4— 5:e fondstyrelserna.....................

-500 000

-500 000

Summa........................................................................

-33 539 438

-33 539 438

Avkastning från 4—5:e fondstvreiserna 1995............

443 008

143 008

Årets resultat..............................................................

61 977 644

79 505 841

Utgående värde 1995.............................................

546 783 632

564 311 829

Grundkapital omräknat med konsumentprisindex

Utgående värde 1994 .................................................

Utgående värde 1995 .................................................

Fjärde ocli Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1994.................................................

Vid utgången av 1995.................................................

317 500 575

291 296 585

I 327 606

I 261 498

53

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Tkr

1995

1994

Nettointäkter i placeringsverksainhetcn

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

900 216

561 670

Obligationslån..........................................................

13 100 261

13 834 974

Förlagslån..........................................................

428 401

240 870

Reverslån.....................................................................

479 264

530 968

Reala obligationslån....................................................

136 680

28 465

Partnerhnansieringslån.............................................

265 359

254 726

Övriga ränteintäkter...................................................

17 445

80 347

Summa ränteintäkter..................................................

Räntekostnader...........................................................

Räntenetto...................................................................

15 327 626

-57 483

15 270 142

15 532 020

-48 145

15 483 875

Fastigheternas driftnetto............................................

306 282

198 351

Övriga intäkter...........................................................

3 387

11 577

Kursvinster och kursförluster....................................

-318 256

424 116

Residtat vid fastighetsförsäljning...............................

-22 621

- 5 626

Suinnia ......................................................................

15 238 934

16 112 293

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader........................................

-42 066

-33 692

Övriga kostnader...............................................

-792

- 6 668

Summa ......................................................................

-42 857

- 40 360

Resultat före omvärdering................................

15 196 077

16 071 933

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip..........

3 535 930

- 4 634 473

Årets resultat................

18 732 007

11 437 460

54

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Första fondstyrelsen

Tkr

1995 12 31

1994 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..................................................

63 257

342 250

Fordran på delfond.....................................................

200 689

121 784

Övriga tillgångar..........................................................

85 221

79 845

Summa finansiella tillgångar......................................

349 167

543 879

.4 nläggningstillgångar

Fastigheter...................................................................

54 075

32 861

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

7 270 440

7 157 157

Penningmarknadslån..................................................

7 829 682

7 891 301

Obligationslån.............................................................

128 347 543

128 452 073

Förlagslån....................................................................

4 209222

2 558 975

Reverslån.................................................................

4 378 368

4 741 908

Reala obligationslån...................................................

2 887 070

579 087

Partnerhnansieringslån..............................................

2 453 366

2 453 366

Aktier i partnerfinansieringsholag..............................

865 233

865 233

Aktier i fastighetsbolag................................................

89361

149 185

Fastigheter................................................................

5 004 827

3 988 060

Summa placeringstillgångar.......................................

163 335 112

158 836 345

Summa tillgångar.............................................

163 738 354

159 413 085

Skulder och fondkapital

Fi nansiella s kul der

Fastighetslån................................................................

311031

328 346

Övriga skulder............................................................

129 803

456 026

Summa finansiella skulder ........................................

440 834

784 372

Fondkapital

Fondkapital vid arets ingång....................................

158 628 713

157 869 807

Arets förändring av fondkapitalet.............................

-14 063 200

- 10 678 554

Årets resultat.............................................................

18 732 007

11 437 460

Summa fondkapital ....................................................

163 297 520

158 628 713

Summa skulder och fondkapital

163 738 354

159 413 085

Stockholm den 21 mars 1996

Lisbeth Eklund

Johan Mvhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson

ordförande

Lilian Hindersson

Curt Persson

Lars-Gerhard Westberg

Bernth Johnson

Karl Gustaf Scherman

Carl Johan Aberg

ve rks t ii Ila nde direktör

55

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Tkr

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

Obligationslån..............................................................

Förlagslån....................................................................

Reverslån.....................................................................

Reala obligationslån....................................................

Partnerfinansieringslån..............................................

Övriga ränteintäkter...................................................

Summa ränteintäkter..................................................

Räntekostnader...........................................................

Räntenetto...................................................................

Fastigheternas driftnetto.............................................

Övriga intäkter............................................................

Kursvinster oeh kursförluster....................................

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

Summa ........................................................................

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

Övriga kostnader........................................................

Summa ........................................................................

Resultat före omvärdering........................................

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip

Arets resultat...............................................................

1995

1994

2 554 962

1 100 472

22 227 445

23 181 668

609 820

308 240

529007

695 073

185442

48 813

442 266

424 543

42 147

52 907

26 591 089

25 811716

-65 780

-97 407

26 525 308

25 714 309

510 471

330 585

5 645

19 294

-1 272 835

-281061

-37 702

-9 377

25 730 887

25 773 750

-59 070

-42 515

-1 908

- 11 681

-60 977

- 54 196

25 669 910

25 719 554

7 683 668

-9 878 451

33 353 578

15 841 103

56

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Tkr

1995 12 31

1994 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..................................................

103 354

570 120

Fordran på delfond....................................................

223 131

195 566

Övriga tillgångar..........................................................

192 251

138 149

Summa finansiella tillgångar

518 736

903 835

.4 nläggningstillgångar

Fastigheter...................................................................

74 991

54 769

Placeringstillgångar

Räntefordringar..........................................................

12 896 606

12 755 304

Penningmarknadslån..................................................

21 385 273

17 602 551

Obligationslån..............................................................

226 568 091

214 657 200

Förlagslån....................................................................

5 755 913

3 264 498

Reverslån.....................................................................

5 883 579

7 464 915

Reala obligationslån....................................................

3 749 973

965 145

Partnerfinansieringslån..............................................

4 088 944

4 088 944

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

1 442 055

l 442 055

Aktier i fastighetsbolag................................................

148 935

248 642

Fastigheter...................................................................

8 341 378

6 646 767

Summa placeringstillgångar.......................................

290 260 745

269 136 021

Summa tillgångar........................................................

290 854472

270 094 625

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Skuld till delfond

95 771

0

Fastighetslån................................................................

518 385

547 244

Övriga skulder.............................................................

235 376

760 546

Summa finansiella skulder .........................................

849 532

1 307 790

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång......................................

268 786 835

263 272 150

.Arets förändring av fondkapitalet..............................

-12 135 473

- 10 326 418

Årets resultat...............................................................

33 353 578

15 841 103

Summa fondkapital ...................................................

290 004 940

268 786 835

Summa skidder och fondkapital...............................

290 854 472

270 094 625

Stockholm den 19 mars 1996

Per-O lof Edin

Jan Källsson

Bo Rvdin

Hans Alsén

ordförande

Inge Granqvist

Ulf Laurin

Roland Svensson

Arne Johansson

Wanja Lundby-Wedin

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

57

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Tkr____________________________________________________________________1995_____________________1994

Nettointäkter i placerings verksamheten

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

429 234

341448

Obligationslån..............................................................

7 683 630

7 856 745

Förlagslån....................................................................

300 972

189 766

Reverslån.....................................................................

285 427

324 447

Reala obligationslån....................................................

85 755

19 932

Partnerfinansieringslån..............................................

176 906

169 817

Övriga ränteintäkter...................................................

9 076

40 321

Summa ränteintäkter..................................................

8 971 000

8 942 476

Räntekostnader...........................................................

-46 874

-48 417

Räntenetto...................................................................

8924 126

8 894 059

Fastigheternas driftnetto.............................................

204 188

132 234

Övriga intäkter............................................................

2 258

7 717

Kursvinster och kursförluster....................................

-179 824

93 349

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

-15 081

-3 751

Summa ........................................................................

8 935 667

9 123 608

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

-31595

- 24 420

Övriga kostnader.........................................................

-495

-4 637

Summa ........................................................................

-32 090

- 29 057

Resultat före omvärdering........................................

8 903 577

9 094 551

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

988 482

- 1 570 035

Arets resultat...............................................................

9 892 059

7 524 516

58

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Tkr__________________________________________________________________ 1995 12 31_________________1994 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel..................................................

•-'..v.:'

42 811

228 184

Fordran på delfond.....................................................

114 962

69 314

Övriga tillgångar..........................................................

56 886

53 141

Sununa finansiella tillgångar.......................................

214 659

350 639

Anläggningstillgångar

Fastigheter...................................................................

40 981

21907

Place rings tillgå ngar

Riintefordringar..........................................................

4503 146

4 313 575

Penningmarknadslån..................................................

3 099 815

4 699 441

Obligationslån..............................................................

72 285 701

71 333 778

Förlagslån....................................................................

2 854879

1 778 977

Reverslån.....................................................................

3 668 951

3 140 331

Reala obligationslån....................................................

1 505 457

407 506

Partnerfinansieringslån..............................................

1 635 578

1 635 578

Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................

576 822

576 822

Aktier i fastighetsbolag................................................

59 574

99 457

Fastigheter..................................................................

3 336 550

2 658 707

Summa placeringstillgångar........................................

93 526473

90 644 172

Summa tillgångar........................................................

93 782 113

91 016 718

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån................................................................

207 354

218 897

Övriga skulder............................................................

93 586

310 951

Summa finansiella skulder..........................................

300 940

529 848

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång......................................

90 486 870

89 562 510

Arets förändring av fondkapitalet..............................

-6 897 757

-6 600 156

Arets resultat...............................................................

9 892 059

7 524 516

Summa fondkapital ...................................................•-

93 481 172

90 486 870

Summa skulder och fondkapital...............................

93 782 113

91 016 718

Stockholm den 20 mars 1996

Rolf H. Gard

Ake Petersson

Seine Svensk

Rolf Wirtén

ordförande

Börje Johansson

Kenth Pettersson

Leif Zetterberg

Sture Nordh

Sven Steen

Carl Johan Åberg

verkställande direktör

59

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings iän (ordförande)

Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson, Landstingsråd

Johan Myhrman,

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Curt Persson,

F.d. förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman,

Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Walberg, F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande,

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

F.d. sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho, F.d. kommunalråd

Peder Törnvall, Generaldirektör, Statskontoret

Alf Karlsson,

F.d. förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör, Riksrevisionsverket

Monica Sundström,

Verkställande direktör, Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

F.d. kommunalråd

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

60

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Hans Alsén, ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Edm,

Enhetschef, Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist,

F.d. Förbundsordförande,

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson,

Förbundsordförande,

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör, Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Styrelseordförande,

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lundby-Wedin

Andra ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin,

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson,

Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör, NUTEK

Barbro Palinerlund.

Förbundsordförande.

Fastighetsanställdas Förbund

Björn Berginan.

Förbundsordförande, Ledarna

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör. HAO-Förbunden

Rune Sirvell,

Verkställande direktör,

.Allmänna Standardiseringsgruppen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin,

F.d. verkställande direktör. HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDE. DIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

61

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

Rolf H. Gard,

Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande;.

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande,

Äke Petersson,

Direktör, Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,

F.d. förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör, Riksförsäkringsverket

E. O. Holm,

Verkställande direktör.

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Äke Lindström,

Förbundsordförande. DIK-Förbundet

Äke Lundqvist.

F. d. styrelseordförande. Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande, Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förbundsordförande,

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDE. DIREKTÖR

Carl Johan Äberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

62

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna liar granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

63

Organisation

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Affarschef, vice VD

Bo Ljunglöf

Administrativ chef

' $tig Dalmo

Penning- och

obligations-

marknad

DirektlÅn

Fastigheter

i utlandet

Ekonomi

BackOffice

ADB

Personal

64

STATISTIK

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1995

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr 1960

Penningmarknadslån............................ 0,1

Obligationslån........................................ 396,0

Förlagslån................................................ 15,2

Reverslån................................................. 59,4

Refinansieringslån................................. -

Reala obligationslån..............................

Partnerfinansieringslån.......................

Aktier i partnerfinansieringsbolag.....

Fastigheter..............................................

Aktier i fastighetsbolag......................... -

Räntefordringar..................................... 9,1

Övriga tillgångar....................................

Summa tillgångar 479,8

1970

1980

1990

1994

1995

0,7

2,4

10 225,1

30 196,6

32 314,8

28 319,9.

114 637,0

308 454,2

414 439,8

427 201,3

1 145,8

1 989,8

10 224,3

7 602,4

12 820,0

6 355,1

30 561,2

31 553,7

15 347,2

13 930,9

2 438,6

11 267,4

549.1

-

-

-

-

-

1951,7

8142,5

-

-

8177,9

8 177,9

8177,9

-

-

2 884,1

2 884.1

2 884,1

-

-

8 869,3

13 293,5

16 683,8

-

-

350,5

497,3

297,9

738,3

5 100,7

17 374,1

24226,0

24 670,2

-

18,1

932,1

1 907,9

1 156,8

38 998,4

163 576,6

399 594,4

520 524,4

548 279.2

Fastighetslån........................................... -

Övriga skulder..................................... 1,5

Fondkapital............................................ 478,3

Summa skulder och fondkapital 479,8

-

-

2 242,4

1 094,5

1 036,8

580,5

23,5

376,3

I 527,5

458.8

38 417,9

163 553,1

396 975,7

517 902,4

546 783,6

38 998,4

163 576,6

399 594,4

520 524,4

548 279,2

RESULTATRÄKNINGAR Mkr

1960

1970

1980

1990

1994

1995

Intåktsräntor

Obligationslån...................................

10,8

1 625,2

9 481,4

32 855.7

14 873,4

43011.3

Förlagslån............................................

0,6

73.0

190,6

807,1

738.9

1 339,2

Reverslån............................................

1.0

372,6

2 789.7

4 260.3

1 548,1

1 293.7

Refinansieringslån........................

-

178.8

1 199,7

74.6

2.4

-

Reala obligationslån

-

-

-

-

97.2

107.9

Partnerfinansieringslån

-

-

-

237.6

849.1

884,5

Övriga intåktsräntor....................

0.8

9.7

67.4

2 158.2

2 177,2

3 953.1

Fastigheternas driftnetto...................

-

-

-

201.5

661,2

1 020.9

Övriga intäkter, kursskillnader in.m.

-

-

-

425.3

256,2

11.3

Summa intäkter...............................

13,2

2 259.3

13 728,8

41 020,3

51 203,7

51 921.9

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader.......

1,3

44,7

56,1

2 575,3

-217,0

-2 019.7

Fondstyrelsernas administrations-

kostnader................................................

0,5

1,3

6,2

60,1

-100,6

-132,7

Summa kostnader.................................

1,8

46,0

62,3

2 635,4

-317,6

-2 152.4

Värdeförändring enligt lägsta

värdets princip

-16 083.0

12 208.1

Resultat

11,4

2 213,3

13 666,5

38 384.9

34 803.1

61 977,6

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

65

STATISTIK

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER

Underärl995 Per 31.12.1995

Under är 199S Per 31.12.1995

Anskaffningsvärden, Mkr

Totalt

Totalt

Obligationslån..........................

.. 3 289

434 990

Staten..........................................

14 250

194 666

Landsting och kommuner...........

31

471

Bostadsfinansierande institut ...

..-15 292

221 463

Företag........................................

-391

6 498

Företagsfinansierande institut...

336

4 484

Utländska låntagare...................

4 355

7 408

Förlagslån...................................

5 221

12 820

Bostadsfinansierande institut ....

1

2 200

Företag........................................

5 525

5 525

Företagsfinansierande institut...

-38

122

Banker.........................................

.. -267

4 973

Anskaffningsvärden, Mkr Totnli Tomh

Staten............................................

14 250

194 666

Kommuner....................................

-226

2 806

Bostäder........................................

-15 957

223 663

Näringsliv......................................

4 441

33 199

Utländska låntagare.....................

4 355

7 408

Penningmarknadsplaceringar.....

3 171

33 302

Partnerfinansieringsplaceringar..

0

11 062

Fastighetsinvesteringar m.m........

1 841

22 642

Summa

11 874

528 747

Reverslån......................................

-1 651

13 931

Landsting och kommuner.............

-258

2 334

Bostadsfinansierande institut......

-669

0

Företag..........................................

203

9 276

Företagsfinansierande institut.....

-927

2 321

Penningmarknadsplaceringar.

3 171

33 302

Partnerfinansieringsplaceringar

0

11 062

Fastighetsinvesteringar m.m......

1 841

22 642

Summa

11 874

528 747

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER

PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

1960

1970

19«0

1990

1994

199.3

Anskaffningsvärden, Mkr

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

%

Mkr

C?

Mkr

o

Mkr

%

Staten .......................................

135

29

3 320

9

34 940

22

78 966

21

180 416

35

194 666

37

Kommuner...............................

61

13

3 987

10

11 036

■y

10314

3

3 032

]

2 806

1

Bostäder..........................

173

37

18 420

48

58 280

37

217 216

57

239 620

46

223 663

42

Näringsliv.................................

102

21

12 405

33

54 036

34

44 223

11

28 758

6

33 199

6

Utländska låntagare................

136

163

62

3 053

1

7 408

2

Penningmarknadsplaceringar

-

-

-1

-

3

-

10 225

3

30 131

6

33 302

6

Partnerfinansieringsplaceringar

-

-

-

-

-

-

11 062

3

11 062

2

11 062

2

Fastighetsinvesteringar m.m...

-

-

-

-

-

-

9 220

2

20 801

3

22 642

4

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381 288

100

516 873

100

528 747

100

66

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP

liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget

och visar förändringen i konsumentpriserna från

oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs

inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i

konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-

skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år

reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965

5000

1985

21800

1970

6000

1990

29 700

1975

9000

1995

35 700

1980

13 900

1996

36 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas

på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-

loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-

nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten

(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser

fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-

dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng =

PGI

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje

år. ATP-poängen registreras och sparas för varje

individ varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt

följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x q y^***

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

*** Fr.o.m. den 1 januari 1993 reduceras

ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För

att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).

Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

Maximalt för år 1995:

(0,6 x 6,5 x 35.700) x 0.98 = 136.440 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida”

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande

niinst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-

pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,

om barn med barnpension finns. 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-

de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta

gäller för första barnet. För varje ytterligare barn

ökar procenttalet med 20.

67

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelserna

69

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

70

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet pa de medel som törsta,

andra och tredje AP-fondema förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten inled-

des tillförts 5.0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema övertöra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag lår uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

röstetalet.

71

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

1995 i sammandrag

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje

fondstyrelsemas tillgångar eller omkring 5,6 mdr vid årsskiftet 1995/1996.

• Fondens grundkapital uppgår oförändrat till 5,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 47,1 mdr mot

39.4 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1995 värdepapper för 2,8 mdr och sålde värdepapper för 2,9 mdr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson.

ASEA, Volvo och Pharmacia & Upjohn*, som med ett sammanlagt marknadsvärde på

20,7 mdr svarade för knappt hälften av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 422 mkr

(454 mkr).

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat

resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta

med 3% - med närmare 37 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1995 med 18%. Ett index för fondens svenska viirdepappers-

porttölj sieg med 19%. Totalavkastningen pa fondkapitalet blev 20%.

1'hamiacta &. Upjohn ar i lormeil iKtnarkelse ett amerikanskt lorelat*. men

t edovisas har som ett innehav i den svenska aktie|xmtoijen eltersom londen ar

.icare av depabevis noterade pa den svenska aktiemarknaden.

72

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

VD-kommentar

Fjärde AP-fonden redovisar ett totalresultat för 1995 års

förvaltning på närmare 8 mdr, i vilket då inräknats årets

orealiserade kursvinster. Sålunda har fondkapitalets

marknadsvärde ökat under året från 39,2 mdr till 46,8

mdr efter överföring av 297 mkr till första-tredje AP-fon-

dema.

Ett index för den svenska värdepappersportföljen steg

under året med närmare 19%, vilket något överstiger ge-

nomsnittet för den svenska aktiemarknaden. Under en

femårsperiod blir skillnaden mer signifikant. Då uppgår

fondkapitalets totalavkastning genomsnittligt till drygt

19% per år, att jämföra med 17% per år för genomsnittet

av den svenska aktiemarknaden. Denna överavkastning

motsvarar under perioden mer än 4 mdr, vilket ger relief

åt att små relativa avvikelser under en längre period sum-

merar till stora tal.

I fjol konstaterades på denna plats att 1994 kunde karak-

teriseras som ett märkesår i den mening att medvetenhe-

ten om ägarrollen och ägaransvaret markant har ökat hos

de stora finansiella institutionerna. Denna utveckling har

gått vidare under det gångna året. Det kan därför vara på

sin plats att här åtminstone kortfattat beskriva fondens

ägarpolicy vad gäller mål, medel, beslutsfattande samt

riktlinjer när det gäller styrelseval.

Redan i mitten av åttiotalet fastställde fondstyrelsen att

fonden skall utöva sitt ägarinflytande i företagen så att

den inom ramen för det långsiktiga avkastningsintresset

- som är det primära målet för fondens verksamhet -

gagnar dels det berörda företaget, dels en väl fungerande

aktiemarknad och därmed också samhällsintresset.

De olika medlen för utövande av ägarinflytande kan

sammanfattas på följande sätt;

För det första genom agerande på bolagsstämmor.

För det andra genom direkt kontakt med företrädare för

bolagen.

För det tredje genom aktiv påverkan av styrelsernas

sammansättning, där det dock finns skäl till viss restrikti-

vitet i fråga om ”egen” styrelserepresentation, eftersom

detta inte får innebära en ytterligare begränsning av fon-

dens möjligheter att avveckla ett engagemang.

För det fjärde genom samverkan med andra aktieägare.

För det femte genom opinionsbildning.

Personligen anser jag att det är viktigt att tydliggöra be-

slutsprocessen när det gäller ägarfrågor hos olika ägare

dels för att legitimera beslutsfattandet, dels för att under-

lätta kontakter med andra ägare. Fjärde AP-fondens styr-

else har fastställt riktlinjer, inom vilka verkställande di-

rektören fattar löpande beslut i ägarfrågor. Om frågeställ-

ningen är kontroversiell eller principiell förankras beslut-

en hos ordföranden och vice ordföranden eller i fondens

arbetsutskott, som förutom presidiet består av VD och

två ordinarie styrelseledamöter. I särskilda fall har styrel-

sen in pleno fattat explicita beslut i ägarfrågor.

Denna beslutsordning fordrar en återrapportering till sty-

relsen. Så sker också, vilket har resulterat i flera rikt-

ningsgivande diskussioner i fondstyrelsen. En sådan dis-

kussion under det gångna året gällde beredande av val till

styrelser och fastställande av arvodesnivåer.

Målet för den processen skulle kunna uttryckas som ”att

välja ett bra lag under ledning av en duglig lagkapten till

gagn för bolaget”. Situationen är naturligtvis olika från

fall till fall. Inflytande över processen kräver kunskap

och insyn om företagets och styrelsens situation i varje

speciellt fall.

När det gäller nomineringsförfarandet står fondstyrelsen

bakom Näringslivets Börskommittés (NBK) krav på tyd-

liggörande och offentliggörande. Valberedningar/nomine-

ringskommitteér kan vara ett sätt att uppfylla NBKs mål,

speciellt om ägandet i företaget är spritt. Fondstyrelsen är

positiv till direkt representation i valberedningar.

Kompetenskravet är det viktigaste kriteriet vid val av

styrelseledamöter. Mycket viktigt är också att det i varje

styrelse finns, från företaget och huvudaktieägaren, obe-

roende ledamöter. Det är eftersträvansvärt att en styrelse

har färre än tio bolagsstämmovalda ledamöter. Supplean-

ter bör endast förekomma när särskilda skäl föreligger.

Bolagsstämman skall besluta om alla arvoden till styrel-

sen. Rena arvoden, utan kvalitativa och kvantitativa till-

ägg, är att föredra. Arvodesmässigt kan Volvo tjäna som

riktkarl endast för de allra största företagen, medan arvo-

den uppgående till en tredjedel därav verkar vara en mer

välmotiverad nivå för de flesta börsnoterade företagen.

Variationer uppåt och nedåt både kan och bör förekom-

ma, men iögonfallande avvikelser skall kunna motiveras

av förslagsställaren eller dennes uppdragsgivare.

Hanteringen av ägarfrågor har på några få år blivit en

viktig del av Fjärde AP-fondens vardag. Det är på sin

plats att känna en stor ödmjukhet inför olika frågeställ-

ningar. Lika lite som andra ägare kommer vi alltid att gö-

ra rätt. Något förundras jag ibland över medias instinkti-

va förmåga att fokusera på konflikter och teckna i svart

och vitt. I långsiktiga bedömningar inryms alltid osäker-

het och i de allra flesta fall när ägarfrågor ställts på sin

spets har jag mött en god vilja från alla parter för att hitta

en för företaget konstruktiv lösning. Det tycker jag är ett

lovande tecken inför framtiden.

Stockholm i mars 1996

Thomas Halvorsen

73

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1995

1995 blev ett förhållandevis gott år på Stockholmsbör-

sen, det näst bästa hittills under 1990-talet. Veckans Af-

färers totalindex steg med 18% jämfört med 5% året in-

nan. Vid en internationell jämförelse - när alla börser

räknas i samma valuta - hamnar Stockholm i den abso-

luta tätgruppen. Omräknat i dollar motsvarar fjolårets

kursökning drygt 30%, vilket placerar Sverige på tredje

plats bland de 22 länder som ingår i Morgan Stanleys

världsindex.

Det finns flera förklaringar till den gynnsamma kursut-

vecklingen:

• Det kraftiga internationella räntefallet som efterhand

fick genomslag också i Sverige. Under andra halvåret

började dessutom den besvärande höga räntedifferen-

sen till Tyskland att minska. Vid årsskiftet 1995/96 låg

den svenska tioårsräntan 2,5 procentenheter lägre än

vid årets början, en utveckling som naturligtvis fick

aktieplacerama att sänka sina avkastningskrav.

senaste rekordet för totalindex, 2.341, vilket innebar en

uppgång sedan årsskiftet på 27%. Sedan kom omslaget.

Konjunktursignalema började tyda på att en avmattning

stod för dörren i Europa. Samtidigt förstärktes den sven-

ska kronan. Båda faktorerna samverkade till att aktie-

marknadens förväntningar på de svenska företagens vin-

ster de närmaste åren började justeras ned. Hösten blev

därför en dyster period på Stockholmsbörsen, speciellt

för de cykliska aktierna.

Diagram 1 - som visar totalindex 1991-1994, samt den

månadsvisa utvecklingen under 1995 för totalindex och

index för några av de viktigaste branscherna - får illust-

rera den slagiga och splittrade utveckling som känneteck-

nat stora delar av det senaste börsåret.

Medan totalindex steg med 18% kunde Kemisk industri

- som är överrepresenterad i fondens portfölj - ståta med

en kursuppgång på 49%. Här är det i första hand Pharma-

cia som stått i centrum för placerarnas intresse och note-

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1991-1995

• Fortsatt mycket stark vinstutveckling för svensk indus-

tri, särskilt för de exportinriktade företagen. Boksluts-

siffroma för 1995 är inte framme när detta skrivs, men

att döma av delårsrapportema i höstas kommer föregå-

ende års vinstrekord att passeras med stor marginal i

många fall. Detta skulle i så fall indikera att börsföreta-

gens reala lönsamhet nådde en ny topp under förra

året.

• Fortsatta utlandsköp av svenska aktier. Visserligen

blev det i fjol nästan en halvering av nettoexporten av

svenska aktier, från 52 till ca 27 mdr (rensat för effek-

terna av Pharmacia & Upjohn-affären), men det är än-

då klart bättre än vad de flesta bedömare förutsåg vid

årets början och avsevärt mera än den nettoexport som

uppnåddes i början på decenniet.

Så länge räntorna, företagsvinsterna och utlandsflödena

drog åt samma håll var kursutvecklingen på Stockholms-

börsen mycket stark. Under september registrerades det

rat en kursökning på 120%. Men även Astra (+38%) har

haft ett bra börsår. Under den senaste femårsperioden har

denna aktie i snitt ökat med 31% årligen, att jämföra med

15% för genomsnittsaktien på Stockholmsbörsen.

Därefter följer branscherna Förvaltning och Banker som

båda ökat med 27%. Att bankindex skulle återfinnas i tä-

ten på 1995 års kursstatistik var det få som trodde i bör-

jan av året då internationell valutaoro fick de svenska

räntorna att skjuta i höjden. Här, liksom för de räntekäns-

liga fastighets- och byggbolagen, blev avslutningen på

börsåret desto starkare. Det motsatta gäller för de cyklis-

ka branscherna.

För den stora och heterogena verkstadsgruppen stannade

indexuppgången på 9%. Den gynnsamma kursutveck-

lingen för tungviktare som Ericsson (+32%) och Asea

(+20%) motverkades här av aktier som Sandvik och Vol-

vo (båda -3%), SSAB (-16%) samt Electrolux (-28%;.

I skogsbranschen blev årsfacit en kursnedgång på hela

74

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

13% till följd av de kraftiga kursfallen under hösten.

Bara den lilla rederibranschen visade sämre kursutveck-

ling på årsbasis.

För att belysa den ryckighet som numera kännetecknar

Stockholmsbörsen kan börsåret 1995 delas in i fyra olika

faser.

Året började som så många gånger förr i optimismens

tecken. Förväntningarna var inställda på att räntorna

skulle sjunka och att vinsterna skulle stiga ytterligare, nå-

got som resulterade i en relativt stark januaribörs.

Någon månad senare var det emellertid dags för ny inter-

nationell valutaoro, vilket - tillsammans med oro för re-

geringens kompletteringsproposition - både drev upp de

svenska räntorna och satte den svenska kronan under

mycket stark press med följd att årets kursuppgång rade-

rades ut. Mars blev årets näst sämsta börsmånad, endast

överträffad av oktober.

I april började optimismen vända tillbaka på Stockholms-

börsen och en stark och förhållandevis utdragen upp-

gångsfas inleddes. Under sexmånadersperioden april-

september steg kursnivån med 26%. Sveriges ekonomi

utvecklades långt bättre än förväntningarna i början på

året samtidigt som den politiska situationen stabilisera-

des när den socialdemokratiska regeringen inledde ett

långtgående samarbete med centerpartiet. Budgetsane-

ringen började vinna respekt på de finansiella markna-

derna med följd att bl a de långa räntorna föll och infla-

tionsförväntningarna dämpades. Parallellt visade börsbo-

lagens delårsrapporter mycket starka vinstökningar, vil-

ket fick många placerare att justera upp vinstprognoserna

ännu ett stycke. Optimismen fick ytterligare näring när

årets verkliga storaffär, samgåendet mellan Pharmacia

och amerikanska Upjohn, presenterades i augusti. Fusio-

nen innebar att världens nionde största läkemedelskon-

cern hade skapats.

I oktober kom omslaget. Från både företag och kon-

junkturinstitut började det komma signaler om en tröga-

re orderingång och en oväntat snabb avmattning i Euro-

pa. Samtidigt fortsatte och accelererade den förstärk-

ning av kronan som påbörjats under sommaren. Båda

faktorerna ledde till att placerarna började dra ned sina

förväntningar på de närmaste årens bolagsvinster, sär-

skilt för de cykliska företagen. Under oktober backade

totalindex med närmare 7%. Skogsindex tappade det

dubbla, och här - liksom för övriga konjunkturkänsliga

aktier - fortsatte kursfallet året ut. Utöver farhågorna

för Europakonjunkturen påverkades Stockholmsbörsen

av andra mera speciella orosfaktorer, t ex Wall Streets

syn på teknologiaktier, där förväntningarna f n är myck-

et högt ställda. När finska Nokia oväntat gick ut med en

s k vinstvarning ledde detta till ett dramatiskt kursfall,

inte bara för Nokiaaktien och Helsingforsbörsen utan

även för svenska Ericsson som under december föll

med 16%.

Dämpad affärsaktivitet

Stockholmsbörsens starka volymtillväxt under 1990-talet

bromsades upp i fjol trots att de utländska investerarna

ökade sin verksamhet i Sverige. Kapitalflödena tyder på

att svenska institutioner nettosålt svenska aktier och i

stället nettoköpt utländska aktier.

Under 1993 fördubblades omsättningen på Stockholms-

börsen till 339 mdr och året därpå växte volymen åter

med nästan det dubbla och nådde 659 mdr. Under 1995

blev det däremot på stället marsch och omsättningen

stannade vid 665 mdr - trots den gynnsamma kurstill-

växten. Att utvecklingen dämpats syns också på omsätt-

-ningshastigheten - ett mera relevant mått på affärsaktivi-

teten. Under 1994 ökade omsättningshastigheten från

46% till hela 69%, medan den i fjol föll tillbaka till 61%.

Återigen finns det anledning att påpeka att aktiehandelns

karaktär på senare år förändrats, bl a har fondkommissio-

näremas positionstagande och den s k market makerhan-

deln ökat medan andelen traditionell aktiehandel mot

slutkund minskat markant.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska

aktier under förra året uppgick, enligt riksbankens sta-

tistik, till 451 mdr mot 392 mdr året innan. Även här

har tillväxten varit betydligt lugnare än under de när-

mast föregående åren. De utländska aktörernas andel på

Stockholmsbörsen har ökat ytterligare och andelen be-

döms nu ligga kring en tredjedel, men här noteras också

en mera avvaktande inställning. Nettoexporten av sven-

ska aktier halverades under fjolåret, från rekordnivån

53 till 26 mdr (exkl effekterna av Pharmacia & Upjohn-

affären). Prognoserna i början på året pekade dock på

en ännu mycket större nedgång för nettoexporten av

svenska aktier.

Också efterfrågan på nytt riskkapital föll tillbaka under

förra året. Emissions- och introduktionsvolymema för de

noterade bolagen (inkl OTC- och O-listan) stannade på

25 mdr jämfört med 35 mdr under 1994. Nyemissionerna

uppgick i fjol till 9 mdr, varav Ericssons offensiva emis-

sion svarade för nära 8 mdr. Att efterfrågan på riskkapi-

tal från de etablerade börsföretagen i övrigt varit så be-

gränsad skall ses mot bakgrund av att balansräkningarna

idag som regel är mycket starka till följd av de två senas-

te årens goda lönsamhet. Nyintroduktionerna under förra

året summerade till drygt 16 mdr mot nära 26 mdr året

före. Här svarade Nordbanken och Sparbanken tillsam-

mans för mer än halva beloppet. Lägger man till reintro-

duktionema av Cardo och PLM är drygt 80% av fjolårets

introduktionsvolym förklarad. Sammantaget tillfördes

A-, OTC- och O-listan 36 bolag medan 41 avfördes med

följd att antalet noterade bolag uppgick till 223 vid års-

skiftet.

Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen passerade

under fjolåret 1.000 miljarder med god marginal och

uppgick vid årsskiftet till 1.141 mdr, enligt Stockholms

Fondbörs beräkning. Även om kursnivån i genomsnitt

steg med 18% ökade såväl vinster, utdelningar som eget

kapital som regel snabbare med följd att nyckeltalen för-

bättrades. Så t ex värderades det justerade egna kapitalet

vid årsskiftet till i runda tal strax över 150%. Detta rela-

tionstal minskar f ö till ca 125% om man exkluderar de

tre tungviktarna, Astra, Ericsson och Pharmacia & Up-

john - idag representerande bortåt 30% av Stockholms-

börsens marknadsvärde - som har en mycket hög värde-

ring av det egna kapitalet. Att den genomsnittliga direkt-

avkastningen vid årsskiftet 1995/ 96 (beräknad på de för-

väntade utdelningarna för verksamhetsåret 1995) var när-

mare 3% är ett annat nyckeltal som ger underlag för slut-

satsen att värderingen av Stockholmsbörsen verkar väl

underbyggd. En genomsnittlig direktavkastning kring 3%

framstår varken som särskilt hög eller särskilt låg, men

för placerare som vågar ta fasta på de kraftigt sänkta

långräntoma och - inte minst - tecknen på att även Sve-

rige är på väg att lyckas med inflationsbekämpningen ter

sig en direktavkastning på 3% löftesrik i ett framåtblick-

ande perspektiv.

75

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Starkt år för New York-börsen

Facit för det internationella börsåret 1995 blev också

gynnsamt, både i jämförelse med förväntningarna i bör-

jan på året och i jämförelse med 1994. Uppgången för

Morgan Stanleys världsindex räknat i doilar blev nära

19% mot endast 3% året före. Utvecklingen var dock

ganska olika på de stora marknadsplatserna.

De generellt kursdrivande faktorerna har varit sjunkande

marknadsräntor i kombination med tillväxt utan inflatio-

nistiska inslag. Flera marknader - framför allt New

York och London - har dessutom stimulerats av många

och stora företagsförvärv. Valutautvecklingen har däre-

mot som vanligt varit en källa till oro. en faktor som tid-

vis påverkat Frankfurtbörsen klart negativt under det

gångna året, men en faktor som också bidrog till att Zii-

rich blev bästa börs i Morgan Stanleys valutakorrigerade

statistik. I tider av valutaturbulens flyr det internationel-

la kapitalet gärna till schweizerfrancen. En annan källa

till oro under årets senare del, åtminstone i kontinental-

europa, har varit farhågorna för den oväntat snabba kon-

junkturavmattningen.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1994 och 1995 för eti

urval utländska börser, mätt i lokal valuta. New York vi-

sade i fjol den bästa utvecklingen på åratal. Rekordnote-

ringarna avlöste varandra och vid årets utgång hade kurs-

nivån (här S&P 500) ökat med 34%. en notering som -

räknat i dollar - endast överträffades av Ziirich. London

steg med 20%. medan uppgången i Frankfurt stannade pa

7%. På Tokyobörsen blev del åter ett besvikelsens ar

med en kursökning på knappt 1%. trots all kurserna vän-

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

I I Helår 1995

I l Helår 1994

V Världsindex 1995

de uppåt under andra halvåret då yenkursen föll markant

tillbaka och oron för det japanska banksystemet började

klinga av. Ännu dystrare var utvecklingen i Paris där

kursutvecklingen under andra halvåret fick index att visa

ett marginellt minus på årsbasis.

76

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,

har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket re-

kvirerade medel genom placering på riskkapitalmarkna-

den. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske så

att kravet på god avkastning, långsiktighet och risksprid-

ning tillgodoses. Maximalt tio procent av fondkapitalets

värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-

dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa

får till fondens förvaltning överföras medel som ”får

uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-

ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-

derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar”. Medelsramen har härigenom under 1995 ökat

med ca 500 mkr till ca 5.600 mkr. Fonden har sedan

verksamheten inleddes tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi-

va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram

l o m december 1995) uppgår till 9.914 mkr. Det uppin-

dexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets

krav på tre procents direktavkastning till första-tredje

AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogan-

de har främst investerats i svenska noterade värdepap-

per. Engagemangen i onoterade företag sker för närva-

rande - förutom vad avser s k privatiseringar - i form av

saminvesteringar via aktörer som är specialiserade på

detta segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska

aktieportföljen är under uppbyggnad och utgör vid ut-

gången av 1995 fortfarande mindre än fem procent, ex-

klusive innehavet i Pharmacia & Upjohn, av de totala

tillgångarna. Pharmacia Upjohn är i lormeil bemär-

kelse ett amerikanskt företag, men redovisas delta är

som ett innehav i den svenska aktieportföljen eftersom

fonden är ägare av depåbevis noterade på den svenska

aktiemarknaden.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportföl j under

1995 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1994 (belopp i mkr):

Fondens köp av värdepapper 1995 uppgick till 2.841 mkr

och var således lägre än 1994 (4.094 mkr). Försäljnings-

summan var högre 1995 än föregående år och uppgick

till 2.904 mkr (2.449 mkr). Fonden nettosålde således

värdepapper för 63 mkr (nettoköp 1.645 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer var betydligt lägre

än föregående år. ca 255. Det svenska courtaget minska-

de från drygt 8 mkr till ca 6 mkr. Fonden har gjort affärer

med 17 svenska och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstru-

ment sammantagna: noterade värdepapper till marknads-

värden. onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig

värdepappersportföljen vid utgången av 1995 på följan-

de sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

> 1.000

13

32.078

76

500 <1.000

7

4.734

11

250 <

500

6

2.270

5

100<

250

15

2.475

6

50 <

100

6

382

1

10<

50

12

267

I

<

10

10

49

0

69

42.255

100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och

däröver finns i 20 företag och svarar lör 879 c av portfölj-

värdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-

persportfölj framgår av tabellen på följande sida.

Placeringsinriklningen har under året varit i stort sen

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

mansättning har skett för branscherna Kemisk industri.

Verkstäder. Skogsindustri samt Banker.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

(marknadsvärden) PLACERINGAR

1995

1994

1995

1994

1995

1994

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade

i nyemissioner

345

183

0

0

345

183

i andrahandsmarknaden

2.185

3.254

2.401

1.690

-216

1.564

onoterade

i nyemissioner

20

0

0

0

20

0

övrigt

12

50

60

6

-48

44

2.562

3.487

2.461

1.696

101

1.791

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

279

607

443

753

-164

-146

TOTALT

2.841

4.094

2.904

2.449

-63

1.645

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så an totalsummorna överensstämmer med summan av delposterna.)

77

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Den ökade andelen i Kemisk industri förklaras främst av

branschens goda relativa kursutveckling som bl a beror

på att Pharmaciakursen påverkades positivt av samman-

slagningen med Upjohn. Minskningen av andelen Verk-

städer beror huvudsakligen på en något sämre utveckling

för branschen än för börsindex. Skogsindustrins vikt har

minskat genom en kombination av nettoförsäljningar och

svag relativ kursutveckling. Andelen Banker har ökat ge-

nom nettoköp under året.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i nå-

gra avseenden från aktiemarknadens fördelning på

branscher. Fonden har totalt sett högre andel av bran-

scher som representerar lillverkningsföretag (Verkstä-

der och Kemisk industri) med tillsammans 70% av

portföljvärdet jämfört med 56% för marknaden. Däre-

mot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen mycket

låg jämfört med branschens marknadsandel. Även

branschen Banker är underrepresenterad i fondens

portfölj.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera av-

seenden (branschmässigt och antal företag) förhållan-

devis koncentrerad. Andra portföljer av samma stor-

leksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen)

uppvisar som regel en större spridning. Koncentratio-

nen är en medveten strategi hos fonden. Om man vall

rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall i ge-

nomsnitt över ett antal år än en mer indexneutral port-

följ. men koncentrationen innebär samtidigt ett högre

risktagande.

I nyintroducerade bolag investerade fonden under året

319 mkr. Beloppet fördelar sig på Nordbanken och PLM.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1995 inves-

terat 345 mkr (183 mkr), huvudsakligen i Ericsson.

De fem största engagemangen svarade sammanlaget

för nära halva marknadsvärdet av den totala svenska

värdepappersportföljen. vilket är oförändrat från före-

gående år. Ny bland de fem största innehaven är Phar-

macia & Upjohn, vars kurs mer än fördubblades under

året.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

1

(1)

Astra

7.334 mkr

2

(2)

Ericsson

4.997 mkr

3

(4)

ASEA

3.239 mkr

4

(3)

Volvo

2.960 mkr

5

(11)

Pharmacia & Upjohn

2.137 mkr

Bransch

Branchfördclnmg i procent'

Fondens portfölj Marknaden

1995 1994 1993 1995 1994

1993

Verkstäder

42

47

44

36

39

36

Kemisk Industri

28

24

28

20

19

21

Skogsindustri

7

11

11

7

7

7

Fastighets- och

byggföretag

5

5

5

5

5

5

Handelsföretag

3

3

2

2

0

n

Rederier

0

0

0

1

1

1

Utvecklingsbolag

0

0

0

1

1

1

Förvaltningsbolag

0

0

0

8

8

10

Banker

5

1

0

9

5

7

Övriga företag

10

9

10

11

13

10

100

100

100

100

100

100

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier var 1995.

i likhet med omsättningen på börsen, i stort oförändrad

jämfört med året innan. Affärsvolymens andel av den of-

ficiella börsomsättningen var därför densamma som före-

gående år. 0.4%. Marknadsvärdet av fondens portfölj ut-

gjorde drygt 3.5% (3,4%) av det totala marknadsvärdet

av noterade svenska aktier vid årets utgång. Omsätt-

ningshastigheten låg därmed på en avsevärt lägre nivå än

genomsnittet för marknaden.

1 Veckans .A Härers branschindelning

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav är Nordbanken, NordicTel. Pharmacia &

Upjohn (genom ulbvte av Pharmaciaaktier vid samgå-

endet med amerikanska Upjohn) samt PLM.

• Avyttrade innehav är BPA och Wihlborgs. I samband

med uppköpserbjudanden avyttrades Frigoscandia och

Pharmacia.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux och

Trelleborg.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra

och MoDo.

I övrigt hänvisas till värdepapperslörtcckningcn på sid

16-21. Här redovisas också fondens kapital- och rösi-

rätlsandclar i de enskilda I öretagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad

skala agerat på marknaden för aktieoptioncr och då

främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet hade fonden inga positioner i oplioncr.

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i

aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-

färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska

aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska portfölj minskade

under året med 57 mkr och uppgick vid årets utgång till

drygt 961 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-

punkt 761 mkr. De sammanlagda köpen av utländska

värdepapper minskade från 607 mkr till 279 mkr och för-

säljningarna sjönk från 753 mkr till 443 mkr.

Avkastningen på investerat kapital, mätt i svenska kro-

nor. uppgick under föregående år till drygt 12%. Även i

ett längre perspektiv har portföljen givit ett positivt till-

skott till fondens resultat.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot

främst större bolag i länder med betydande ekonomier

och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar

på börserna i New York. Tokyo. London. Frankfurt. Pa-

ris och Ziirich finns i fondens portfölj placeringar på dc

sex största börserna.

78

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid

utgången av 1995:

Land

Fördelning

till marknads-

värden, procent

Antal

-bolag

USA

33

9

Schweiz

19

8

Eneland

16

15

Tyskland

14

8

Japan

9

16

Frankrike

9

10

100

66

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-

dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna

årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-

växlar, obligationer m m) uppgick vid årets slut till 3.775

mkr, vilket innebär en ökning under året med 994 mkr.

Likviditetsandelen dvs likvida medel i förhållande till

fondens totala tillgångar upptagna till marknadvärden,

ökade under året från 7,1% till 8,0%.

Genomsnittsbeloppet av likvida medel i svenska kronor

uppgick till ca 2.940 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

jande tabell:

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1995 var 422

mkr (454 mkr) exklusive till NLK lämnade aktieägartill-

skott och från FSVC utskiftat eget kapital.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som

huvudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i

icke noterade företag under de tre närmaste åren be-

gränsas dels till investeringar genom investerarkonsor-

tier med särskild kompetens för onoterade företag, dels

till investeringar i s k privatiseringar där exitmöjlighe-

terna är klarlagda. I linje härmed har fonden i samar-

betsavtal med andra investerare förbundit sig att inves-

tera närmare 190 mkr under managementansvar av

Nordic Capital och 150 mkr under managementansvar

av Scandinavian EQT Partners. Under andra halvåret

1995 bildades ett nytt företag av samma kategori -

Swedestart - på initiativ av Försäkringsaktiebolaget

Skandia. Företagets affärsidé är att bidra med riskkapi-

tal till nischorienterade företag med bedömd hög till-

växtpotential i tidig utvecklingsfas. Fondens åtagande

uppgår till högst 50 mkr. Swedestart samarbetar med

Euroventuregruppen.

Under året har två onoterade engagemang likvidiserats.

Partnerfinansieringen Gruvkraft har upphört och BT In-

dustries har noterats i en internationell utförsäljning. Det

ekonomiska utfallet av investeringarna har varit tillfreds-

ställande.

Nya innehav under året är, förutom ovan beskrivna en-

gagemang i Swedestart, dels Transpool (Nordic Capi-

tal) dels EQT Industri (EQT). Transpools affärsidé är

att med utgångspunkt från researrangörsverksamheten i

Nordpool, med varumärken som Atlasresor, Fritidsre-

sor och Startours, bl a i samverkan med flygbolaget

Transwede, skapa en konkurrenskraftig affärsenhet in-

om turist- och resesektom. EQT Industri är holdingbo-

lag för Brukens Nordic, som säljer kvalificerade vär-

me- och ytbehandlingstjänster främst till verkstadsin-

dustrin.

I bokslutet har en nettoredovisning skett avseende be-

dömda förlustrisker i onoterade företag. Den ackumule-

rade nedskrivningen härför - 50 mkr (50 mkr) - framgår

av sammanfattningen av värdepappersförteckningama

på sid 21.

I februari 1996 har avtal träffats om försäljning av aktier-

na i Skrivab med gott ekonomiskt utfall.

Procent

1995

1994

Specialkonto, dagslån

12

3

Företagscertifikat

0

0

Statsskuldväxlar

88

79

Obligationer

0

18

100

100

Årsavkastningen på likvida medel i svenska kronor var

under året 9,8% (4,5%). 1 reala termer innebar detta en

avkastning på 7,6% (2,0%).

Ökningen av likvida medel, 994 mkr, uppstod på följan-

de sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Finansieringsanalys, mkr

1995

1994

Tillförda medel

Aktieutdelningar

857

562

Konvertibelräntor

6

9

Räntor på likvida medel

289

167

Nettoförsäljning av värdepapper

63

-

Minskning av fordringar resp

ökning av skulder

34

13

Ökning av grundkapitalet

-

1.000

Kursdifferenser

-45

-20

Övrigt

103

-72

Summa tillförda medel

1.307

1.659

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

-

1.645

Aktieägartillskott

-

25

Överföring till 1-3 AP-fondema

264

255

Förvaltningskostnader

25

23

Ökning av fordringar resp

minskning av skulder

24

32

Summa använda medel

313

1.980

Förändring av likvida medel

994

-321

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet

genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-

spektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade så-

väl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive

förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-

79

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-

ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp

som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna

kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna ökade med 52% till 857 mkr (562

mkr). Aktieutdelningarna motsvarade 2,2% (1,7%)

av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier

1995-04-30.

Ränteintäkterna, 287 mkr (varav 281 mkr på likvida me-

del), ökade jämfört med föregående år (176 mkr).

Förvaltningskostnaderna ökade med 2,0 mkr till 24,9

mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på vikti-

gare kostnadsslag återfinns under avsnittet ”Administra-

tion" på sid 12. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2

promille (1,2 promille) av det genomsnittliga bokförda

fondkapitalet under året och 0,6 promille om tillgångarna

värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat

(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med för-

valtningskostnader) på 1.119 mkr (715 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1995 medförde

realisationsvinster på 1.037 mkr (794 mkr) och realisa-

tionsförluster på 120 mkr (314 mkr). Av nettot - 917

mkr - uppkom 909 mkr i den aktierelaterade verksamhe-

ten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto

på 8 mkr.

Under rubriken Förändring av nedskrivningshehov upp-

löstes 1994 ingående riskreserv och detta års nedskriv-

ningsbehov nettoredovisades. Eftersom det bedömda

nedskrivningsbehovet i årets bokslut är oförändrat upp-

kommer ingen resultatpåverkande post i 1995 års resul-

taträkning. Se vidare Sammanfattning av värdepappers-

förteckningarna sid 21.

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3

AP-fondema blev därmed 2.036 mkr (1.176 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-

jen ökat med 5.859 mkr. Motsvarande tal 1994 innebar

en ökning av övervärdet med 1.304 mkr. Det totala nomi-

nella resultatet 1995 blev därmed ett överskott på 7.895

mkr (2.480 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer

detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-

serna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Man

bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet

under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet

med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre

perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1995 till 297 mkr (264 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

tatet för året 1.739 mkr (912 mkr). Detta belopp tillföres

fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar

fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-

räknas årligen med konsumentprisindex för bevarande av

dess köpkraft. Årets avsättning för bevarande av grund-

kapitalets köpkraft uppgick till 217 mkr (210 mkr). Den-

na årliga avsättning belastar det bokföringsmässiga resul-

tatet inklusive icke realiserade förändringar i värdepap-

persportföljen. Resultatet efter den ovan nämnda direkt-

avkastningen utgör överskott eller underskott i förhållan-

de till det reala resultatkravet.

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1995

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott utöver

resultatkrav sedan starten

80

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Efier avsättning och överföring redovisas således ett

överskott i förhållande till resultatkravet för året om

7.381 mkr (2.006 mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i

förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 i

stort sett ökat kontinuerligt. Vid bokslutsårets utgång

översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav

med 36.840 mkr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-

liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-

tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-

slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-

ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen

för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse

att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl

kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på

den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under året med 18,1%.

Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en

uppgång med 18,6%. Avkastningen på fondkapitalet till

marknadsvärde, som inkluderar utdelningsintäkter, likvi-

ditetsförvaltningens och den utländska aktieportföljens

resultat samt belastas med förvaltningskostnaderna, upp-

gick till 20,2% att jämföras med ett avkastningsindex för

den svenska aktiemarknaden, som uppgick till 20,7%. I

ston sett motsvarade således fondens totalavkastning un-

der året avkastningen för den svenska aktiemarknaden.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår

den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till

drygt 19%. Motsvarande genomsnitt för Veckans Affä-

rers totalindex är knappt 15%. Även justerat för en di-

rektavkastning på drygt 2% per år överstiger fondens av-

kastning avkastningen på den svenska aktiemarknaden.

Långsiktigt har således fondstyrelsens mål infriats.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-

kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att

koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-

lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-

se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period

har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår

av femårsöversikten på sid 23.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är

förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens

balansräkning för år 1997 fastställts. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses

ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två

efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-

munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-

betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av

arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutning-

ar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång

nio (nio), varav fem kvinnor och fyra män.

De totala förvaltningskostnaderna 24.892 tkr. fördelade

sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1994):

1995

1994

Löner och ersättningar

Styrelse och

verkställande direktör

1.778

1.599

Övriga anställda

3.291

3.013

Övriga personalkostnader

3.370

3.133

Lokalkostnader

1.147

1.061

Informations- och ADB-

kostnader

4.066

8.815

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

11.240

5.248

Summa

24.892

22.869

Ökningen av övriga förvaltningskostnader förklaras i

stort sett av en ökning av externa förvaltningsarvoden

avseende Nordic Capital och EQT. som uppgår till 5.9

mkr (0.2 mkr).

6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 13

81

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Resultaträkning, mkr

Bokföringsmässigt resultat

1995f

1994

Aktieutdelningar

857'

562

Ränteintäkter

287 '

176

Förvaltningskostnader, not 1

-25

-23

Rörelseresultat

1.119

715

Realisationsvinster, not 2

1.037

794

Realisationsförluster, not 2

- 120

-314

Förändring av nedskrivningsbehov

-

-19

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema

2.036

1.176

Överföring till 1-3 AP-fondema. not 3

-297'

-264

Bokföringsmässigt resultat

1.739

912

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan

2.036

1.176

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

5.859

1.304

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

7.895

2.480

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 3

-217

-210

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

7.678

2.270

Överföring till 1-3 AP-fondema

-297

-264

Överskott! underskott i förhållande till resultatkrav

7.381

2.006

Balansräkning, ntkr

1995-12-31 1994-12-31

li okförda

värden

Marknads-

värden

11 ok förda

värden

Marknads-

värden

Tillgångar

Likvida medel

3.775

3.775

2.781

2.781

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

121

121

97

97

Aktier, not 4

17.178

42.958

16.147

35.779

Konvertibla skuldebrev, not 5

157

208

438

779

Summa tillgångar

21.231

47.062

19.463

39.436

Skulder och fondkapital

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fonderna. not 3

297

297

264

264

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9

9

14

14

Övriga skulder

2

2

1

1

308

308

279

279

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

5.000

5.000

Uppindexerat grundkapital, not 3

9.914

9.697

Ackumulerat överskott trån förecäendc år

14.184

13.272

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav

29.459

27.454

Årets resultat

1.739

912

Årets resultat i förhållande till resultatkrav

7.3SI

2.006

20.923

46.754

19.184

39.157

Summa skulder och fondkapital

21.231

47.062

19.463

39.436

82

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med regle-

mente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983:1092

med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att års-

redovisningen skall upprättas enligt god redovisnings-

sed.

Värderingsprinciper

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som mark-

nadsvärden för värdepappersinnehaven. De likvida med-

len redovisas till anskaffningsvärden.

Onoterade värdepapper upptas till anskaffningsvärdet i

såväl den traditionella som den reala redovisningen.

Nedskrivning sker efter individuell bedömning av värdet

på de innehav som anses varaktigt understiga anskaff-

ningskostnaden och sker till ett värde som motsvarar fon-

dens andel av företagets uppskattade egna kapital vid

årets utgång. Förändringar av nedskrivmngsbehovet på-

verkar resultatet. Ackumulerade nedskrivningar för befa-

rade förluster på onoterade värdepapper framgar av sam-

manfattningen av not 4 och 5.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-

kluderar courtage och ev andra kostnader.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till

balansdagens valutakurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och - förluster har

genomsnittsmetoden anvants.

Noter till resultat- och balansräkningar

■Not 1 Förvaltningskostnader

>Én fördelning av förvaltningskostnader med jämförelsetal för föregående år framgar av tabellen under avsnittet

^Administration i förvaltningsberättelsen. I arvoden till styrelsens ledamöter har under 1995 utbetalats 566 tkr. va-

rav 60 tkr till ordföranden och 38 tkr till vice ordföranden. Stvrelsearvodena fastställes av regeringen och några

• avgångs véderlag förekommer ej.

'.Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1995 totalt till 1.284 tkr. Verkstäl-

lande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag

i huvudsak innebärande pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Revisionskostnadcma uppgick till 459 tkr (477 tkr f å).

Not 2 Realisationsvinster/förluster

Som framgår av förvaltningsberättelsen uppkom 909 mkr (550 mkr f å) av nettot i den aktierclatcradc verksamhe-

ten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto på 8 mkr (- 70 mkr få).

Not 3 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde. Nu-

värdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalel disponerats. Konsument-

prisindex för december 1995 uppgår till 256.0. Avsättningen göres i den reala redovisningen motsvarande arets

uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp/mkr Index Beräknat nuvärde Tillgängligt Avkastnmgs-

95-12-31/mkr antal dagar krav/mkr

Utgående fondkapital 5.000 256.0 9.914

Ingående fondkapital 5.000 250.4 9.697 360 297

Avsättning för bevarande avgrundkapitalets köpkraft 217

Not 4 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 5 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1996-03-07

Sören Mannheimer

Birgitta Johansson-Hedberg

Ingegerd Karlsson

Sonja Weidland

Christer Spångberg

Carl Wilhelm Ros

Carl-Johan Westholm

Bertil Jonsson

Dan Andersson

Valter Carlsson

Bengt Hansson

Björn Rosengren

Bo Dockered

Bertil Tiusanen

Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avaivitx

Stockholm 1996-03-08 ’

Bengt Holmström

Pål Wingren

83

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-

rättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-

ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-

gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Coopers &

Lybrand AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-

träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-

sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-

ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 8 mars 1996

Bengt Holmström Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

84

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav den 31 december 1995

Svenska värdepapper

Företag

Antal

Förändring 1

under 1995

Marknadsvardc

mkr

% av

Aktie-

kapital

Röster

Aktier, noterade

AGA

17.366.620

1.568

7.3

9.1

A

12.371.250

B

4.995.370

ASEA A

5.038.025

3.239

5.4

7.3

ASGB

1.134.489

+496.189'

142

6.8

3.9

Astra A

27.885.550

-760.000

7.334

4.5

5.4

Atlas Copco A

4.268.950

+140.000

431

2.3

3.3

Autoliv A

925.000

358

3.4

3.4

Beijer & Alma B

221.400

15

5.8

2.5

Bergman & Beving B

1.273.096

234

8,9

5,5

BT Industries A

534.330

+472.455

38

2.7

2.7

Electrolux B

5.180.004

+358.800

1.409

7.1

0.3

Ericsson

37.291.509

+28.116.816

4.837

3.9

1.2

A

915.225

B

36.376.284

Esselte A

1.503.938

147

4.4

6.8

Euroc A

1.975.644

348

4.2

5.2

Gambro B

8.654.876

1.082

7.3

3.8

Garphyttan A

1.460.000

+ 1.095.000

105

7.9

7.9

Gullspång B

5.998.475

582

8.5

5.0

Handelsbanken

3.450.528

+497.200

472

1.4

1.3

A

2.636.328

B

814.200

Hennes & Mauritz B

2.094.875

773

5.1

2.5

lncentivc

3.830.840

+ 123.700

1.095

5.6

7.0

A

3.620.140

B

210.700

J M Bygg B

504.300

1.9

1.0

Linjebuss A

898.456

46

7.0

7.0

LjungbergGruppen B

140.000

4

-»

0.9

L E Lundbergförctagen B

1.290.145

94

1.7

0.4

Mo och Domsjö

2.208.046

+620.920

629

5.0

5.0

A

571.534

B

1.636.512

NCC

2.713.788

209

3.4

5.1

A

2.390.028

B

323.760

Nordbanken A

1.358.900

+ 1.358.900

154

0.6

0.6

NordicTel A

2.000.000

+2.000.000

130

4.9

4,9

Orrefors A

148.286

14

4.1

4.1

Perstorp B

2.035.800

560

8.5

4.1

Pharmacia & Upjohn A

8.251.786

2.137

1.6

1.6

PLMA

2.100.000

+2.100.000

192

4.8

4.8

Sandblom & Stohne B

315.000

10

5.7

3.1

Sandvik

17.292.105

2.006

6.2

7.8

A

16.899.815

B

392.290

SCA

12.606.884

+ 125.000

1.277

6.5

5.7

A 3.380.266

B 9.226.618

85

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändring ;

under 1995

Marknadsvardc

mkr

Aktie-

kapital

% av

Röster

Aktier, noterade

• .

Scribona

1.951.938

+ 126.000

136

5.7

7.8

Ä

1.663.132

B

288.806

S-E-Banken

1.350.000

68

0.3

0.1

A

310.000

c

1.040.000

Seco Tools B

1.127.665

138

3.9

1.1

Siab

1.266.600

52

2.5

1.6

A

532.800

B

733.800

SifabB

338.254

12

2.5

2.5

Sila

1.800.000

206

2.6

2.1

" A

716.200

B

1.083.800

Skanska

7.177.168

+7.470

1.636

5.7

3.9

A

110.268

B

7.066.900

SKF A

1.976.800

248

1.8

4.0

Sparbanken Sverige A

8.500.000

680

1.6

2.4

Spira A

208.333

25

3.0

3.0

SSAB A

5.523.732

+4.142.799

370

4.?

5.7

Sladshypotek A

4.703.860

+883.400

611

3.9

3.9

Siora A

11.506.500

+9.063.200

897

3.6

4.3

Strålfors B

300.000

58

5.6

3.4

Svedala A

1.205.134

206

5.1

5.1

Svdkrafi A

9.229.248

1.338

4.8

7.8

Trelleborg

3.965.004

+ 1.865.800

292

3.4

1.8

B

3.074.848

C

890.156

Westereyllen B

SO.(XX)

+40.000

h

3.0

0.8

Volvo

21.958.990

2.960

4.7

7.9

A

12.770.610

B

9.188.380

Ångpanneforcmncen B

304.200

31

7.9

2.7

41.67?

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

16.093

Forandnneama anges nctlo och ar i \ issa lall rvsullalel a\ liera olika loraiulrmgar under aret,

l ex emission eller akltcuppdcltiitig i kombmalHNi ined kon mh lorsalining

86

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändring 1

under 1995

Anskaffningsvärde

mkr

% av

Aktie-

kapital

Röster

Aktier, onoterade

EFGB

32.736

+24.552

9

16.1

5.8

Elmo-Calf A

61.658

-217

9

6,2

7,0

EQTA

565.355

+565.355

10

5.7

5.7

Four Seasons VC

410.000

106

33,8

28,4

A

83.950

B

326.050

Gislaved Folie A

60.452

-1.423

n

6.0

6,9

Holmen Kraft

544.000

54

45.5

23,7

Pref 1

540.000

Stam A

4.000

Junkaravan pref 1

83.166

15

5,4

10,4

Karlshamns A

28.702

-484

7

2,9

2,9

Notdic Capital

9.375

18.8

10,0

A

2.160

B

7.215

Näringslivskredit

592.074

100

33.3

47,5

A

562.766

B

29.308

Skrivab

1.210.125

-36.750

8

12.1

9,5

A

693.125

B

517.000

Swedestart

1.350

+ 1.350

3

25.1

17.7

A

375

B

975

Uweiast A

3.000

+2.700

2

27.8

27.8

Älvkraft pref 1

500.000

50

15.9

25.0

Totalt anskaffningsvärde 375

Fwandrincama anecs netto och ar i vissa tall resultatet av liera olika lurandnnear under aret.

' ex emission eller aktieuppdelnme i kombination ined kon och loisaliiiiiie

87

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag_____________________________Nominellt mkr Förändringar under 1995

Övriga värdepapper.noterade (konvertibla skuldebrev)

Ericsson B '91

Marknadsvärde mkr

160

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

160

109

Företag

Nominellt mkr

Förändringar under 1995

Anskaffningsvärde nur

Övriga värdepapper.

0 note rade (konvertibla skuldebrev»

Four Seasons VCM

22

-4

22

Holmen Kraft

6

6

Transpool

20

+20

20

Totalt anskaffningsvärde

48

88

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper

Företag

Antal

Marknadsvärde mkr

Aktier

CHF

Ciba-Geigy

. 6.380!

37

Elektrowatt

S.OOQj.

20

Holderbank

1.500/

8

Nestlé

4.000-

30

Roche

350

18

Sandoz

3.500:

21

UBS

4.050

29

Wintenhur

5.000

24

DEM

Bayer

10.000

18

Deutsche Bank

80.000.,

25

Degussa

3.000-; '

7

MAN

6.500'

12

Männesmann

6.50)

14

Siemens

5.500

20

Veba

90.000

25

Volkswagen

6.000

13

FRF

Air Liquide

22.110

24

Alcatel Alsthom

15.000

9

Axa

19.000

9

Crédit Local de France

15.140

8

Elf Aquitaine

12.000

6

Générale des Eaux

12.000

s

Lafrage Coppée

11.000

5

LVMH

6.700

9

Renault

4.900

1

Société Générale

11.000

9

GBP

BAA

150.000

s

British Telecom

150.000

5

BTR

416.666

14

Cable &. Wireiess

150.000

-

Courtauids

230.000

10

GEC

500.000

18

HSBC

85.000

O

Marks & Spcncer

260.000

12

National Westminster Bank

130.000

9

Next

300.000

14

Shell

50.000

4

SmithKline Beecham

100.000

7

Sun Alliance

310.000

12

Unilever

75.000

10

Williams

300.000

10

JPY

Bridgestone

43.000

4

Canon

62.000

8

East Japan Railwav

150

5

Fanuc

8.000

2

Kansai Electric Power

200

0

Marui

61.000

9

Matsushita Electric Ind

77.000

8

Mitsubishi Heavy ind

135.000

7

Nomura Securitics

38.000

6

NTT

136

7

New Oii Paper

50.000

3

89

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag________________ Antal Marknadsvärde mkr

Aktier

Okumura

102.000

6

Shin-Etsu Chemical

25.000

3

Sumitomo Bank

65.000

9

Tokyo Electron

27.000

7

Tokyo Steel

20.000

->

Caterpillar

90.000

35

Citicorp

60.000

27

Fluor

90.000

40

General Electric

120.000

58

Merck

60.000

26

Morton

100.000

24

Motorola

90.000

34

Pfizer

100.000

42

Silicon Graphics

170.000

31

Totalt marknadsvärde

961

Totalt anskaffningsvärde

761

Foretag \ommclh

Övriga värdepapper, t konvcnibla skuldebrev >

Marknadsvardc mkr

DEM Deutsche Bank

0.5

Totalt marknadsvärde

Totalt anskattningsvaru •

0.5

0.3

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskallmngsvardcn mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade

16.093

41.673

Svenska aktier, onoterade

375

375

Utländska aktier

761

961

Nedskrivning befarade förluster

svenska aktier, onoterade

-50

-50

Summa aktier

17.178

42.958

Övriga svenska värdepapper, noterade

109

160

Övriga svenska värdepapper, onoterade

48

48

Övriga utländska värdepapper

0

0

Summa övriea värdepapper

157

20S

Summa värdepapper

17.335

43.166

90

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

Ägarandel/

Övriga större

VD/Fondens

Kommentar

mang,

rösträtts-

delägare

styrelse-

mkr

andel, %

representanter

A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar

Four Seasons .

Venture Capital \

(inkl FSVC Management ÄB)

.33,8728,4 ;;

:Alfa-Laval;ÄMF-P,.SPP.

. FSVC Management ÅB

:Gösta Oscarsson

Thomas Halvorsen

Ett venture capitalföretag med en

blandad företagsponfölj.

European Furniture 9

Group (EFG) . c •

16,1/5,8

Ebbe Krook med familj

Four Seasons VC

Lars-Göran Carlsson

Gösta Oscarsson

Moderbolag för en kontorsmöbel-

koncern vars varumärken är NKR,

JOC, Swedese, Nobö och 3K.

Uwelast

2 27,8/27,8

Four Seasons VC

Martin Holm

Lars-Olof Gustafsson

Tillverkare av formgjutna

polyuretaner för industriändamål.

B) Nordic Capital med saminvesteringar

Nordic Capital

Svenska AB

•o

18,8/10,0

Investorema

Elmo-Calf Holding

>9

6,277,0

KF Invest

Gislaved Folie

Holding

2

6,0/6,9

KF Invest

Karlshamns Holding

7

2,9/2,9

KF Invest

Skrivab

8

12,1/9.5

Wolters Kluwer

Transpool

20

0.0

Borgtornet

“1

Robert Andreen

Thomas Halvorsen

Förvaltninesbolag, specialiserat

på s k MBÖ.

1

övriga

Göran Truedson

Lädertillverkare åt bl a möbel- och

bilindustrin.

investorer

är Skandia,

Atle, Bure,

Svante Burge

Plastfolie och folielaminattillverkare.

Handels-

Anders Träff

Tillverkare av vegetabiliska oljor

banken Liv.

för bl a livsmedelsindustrin.

1

Rolf Nordcll

Ledande leverantör av kontors- och

förbrukningsmateriel.

J

Jan Carl zon

Holdingbolag för flygbolaget Trans-

swede och researrangören Nordpool

Cl Saminvesteringar mom ramen för EQT

EQT Industri

10

5,7/5,7

Investor. AEA. Atle

SE-Banken Fonder m fl

Lars Wallberg

Holdingbolag för värmebehandlings-

företaget Brukens Nordic.

DI Partnerfinansieringar

Holmen Kraft

60

45.5/23,7

—I

MoDo

Och konsor-

tier av

Erik Olsson

Ulf Fahlgren

Junkaravan

15

5.4/10.4

MoDo

försäkrings-

bolag,

pensions-

Åke Eklöf

Ulf Fahlgren

Älvkraft

50

15.9/25.0

Gullspång

stiftelser

m fl.

-1

Anders Häll vik

Thomas Halvorsen

Dessa bolag har övertagit vatten-

krafttillgångar från industriföretag.

Bolagskonstruktion och kratt-

leveransavtal med de nämnda indu-

striföretagen är så konstruerade,

att fonden på sina preferensaktie-

och konvertibelinnehav får en real

avkastning på 3.5-5.5% per år.

E> Ovnga bolag

Näringslivskredit

100** 33,3/47,5

Volvo och WASA

NLK

Swedestart

3 25.1/17,7

Skandia. AFA, FPK

Bengt Wargren

Bjöm Franzon

Lennart Jacobsson

Bjöm Franzon

Kreditaktiebolag.

Utvecklingsbolag.

exkl. utskiftat eget kapital

exkl. aktieägartillskott

91

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Grundkapital vid årets slut

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Nettoplaceringar under året

Realt resultat

Avkastning på fondkapital, %

Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %

Totalindex (Veckans Affärer), %

1991

1992

1993

1994

1995

3.500

4.000

4.000

5.000

5.000

7.525

8.160

--8.487

9.697

9.914

14.177

16.151

17.273

19.184

20.923

22.045

25.256

35.941

39.157

46.754

11.901

13.584

14.371

16.585

17.335

19.770

22.688

33.039

36.558

43.166

-316

702

666

1.645

-63

2.234

2.575

10.358

2.006

7.381

+ 16

+ 13

+43

+7

+20

+ 12

+9

+44

+7

+19

+6

±0

+54

+5

+ 18

+ 12

+ 16

+ 15

+ 10

+19

+5

+7

+7

+3

+15

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett

aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i

konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade

vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-

följen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här

räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats

upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till

1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-

per. justerat för köp och försäljningar.

92

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fotiden

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johanssön-Hedberg, direktör, v ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Sonja Weidland, landstingsledamot

Christer Spångberg, tandläkare

Carl Wilhelm Ros, direktör

Carl-Johan Westholm, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Dan Andersson, ekonom

Valter Carlsson, fd förbundsordförande

Bengt Hansson, kanslichef

Bjöm Rosengren, landshövding

Bo Dockered, direktör

Bertil Tiusanen, direktör

Styrelse

Suppleanter

. .Nils Dexe, expeditions- och rättschef

.Pär Nuder, riksdagsledamot

, Gunvor Andersson, kommunalråd

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Erik Menckel, direktör

Dick Kling, direktör

Carl Rosenblad, direktör

Kjell Varenblad, förbundsordförande

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Hans Wallensteen, direktör

Jan Ohlsson, direktör

Revisorer

Bengt Holmström, aukt revisor Pål Wingren, aukt revisor

Vid revisionen medverkar öhrlings Coopers & Lybrand AB

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Bjöm Franzon, vice verkställande direktör

Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Ame Lööw

Ulf Fahlgren

Pia Westerlund

Annika Andersson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-787 75 00. Telefax: 08-24 42 40

93

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelserna

95

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Innehåll

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Finansmarknaderna 1995

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

96

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Femte Fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfon-

den. Fondens uppgift är att förvalta medel, som

används huvudsakligen för placering i aktier och

liknande värdepapper. Femte AP-fonden har

samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-

fonden och är underkastad samma regelsystem.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988 och

har varit verksam sedan augusti 1989.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst

1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för

de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar, fonden har tom 1995 tilldelats 4.500

Mkr. Femte AP-fonden skall till första-tredje

fondstyrelserna varje år överföra en reell

avkastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge

kapitalet har disponerats.

Femte AP-fondens ägarandel i varje enskilt

börsnoterat bolag får uppgå till högst 10%,

alternativt vid aktier med olika röstvärde högst

10% av det totala röstetalet.

Placeringar i utländska börsnoterade företag är

begränsade till maximalt 10% av det totala

anskaffningsvärdet på de tillgångar som fonden

förvaltar.

FINANSDEPARTEMENTET

Reglstratom

ink 1996 -03- 1 2

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

97

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

VDs kommentar

Femte AP-fonden har under 1995 behållit sin

strategi att inneha ett begränsat antal företag

med stor omsättning på börsen. Fonden har även

i stort behållit fördelningen mellan branscher

med bl a övervikt i investmentföretag som risk-

utjämnande inslag.

Fonden har under året funnit det intressant att

öka innehavet av aktier i mindre företag. Därför

har fonden förvärvat 10% av investmentföretaget

Atle som är inriktat på denna typ av företag.

Fonden har sålt sitt innehav av A-aktier i Syd-

kraft och köpt motsvarande antal röstsvaga

C-aktier bl a på grund av den stora premie som

betalades för röststarka A-aktier.

Börsen ökade under 1995 med 18,1% enligt

Veckans Affärers totalindex. Fondens portfölj öka-

de med 21,2% alltså 3,1% bättre än totalindex.

Under året har fonden köpt aktier för 1.696 mil-

joner kronor och sålt för 615 miljoner kronor.

Fonden har tagit i anspråk ytterligare 500 miljo-

ner kronor av tilldelade medel. Grundkapitalet

som förvaltas av fonden är 4,5 miljarder kronor.

Det innebär att fonden i slutet av 1996 kan

komma att helt ha disponerat tilldelade medel.

Några nya företag har tillkommit, Atle, ASG,

Industrivärden, Linjebuss och Nordbanken.

Aktierna i Novo Nordisk har sålts. Genom köpet

av Nordbanken har ett finansiellt verksamt före-

tag åter blivit representerat i fondens portfölj.

Fondens likvida medel har varit placerade i stats-

skuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.

Avkastningen på likvida medel blev 8,5% under

1995.

Vinsten för 1995 präglas av portföljens starka

utveckling. Det reala resultatet, där även ej reali-

serade vinster/förluster och avsättning för beva-

rande av grundkapitalets köpkraft ingår, ökade

betydligt jämfört med 1994. Vinsten blev drygt

1,147 miljarder kronor före överföringen till 1-3 AP-

fondstyrelsema. Avkastningen på det under året

genomsnittligt förvaltade fondkapitalet var 22,6%.

Avkastningskravet är 3% av rekvirerade medel

utöver utvecklingen i konsumentprisindex. Där-

för skall 146 miljoner kronor levereras till 1-3

AP-fondstyrelserna.

Fondens värdemässigt fem största aktieinnehav

är Roche Holding, AGA, Sandvik, Sydkraft och

Volvo.

98

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1995

Stockholmsbörsen

Trots internationell ränte- och valutaoro och

ökande osäkerhet om konjunkturen blev 1995 ett

relativt bra år för Stockholmsbörsen. Veckans

affärers totalindex steg med 18,1% (5%). Utveck-

lingen var dock ej entydig. Efter en stark inled-

ning tog orosmoment på valuta- och räntemark-

naderna över och index föll tillbaka. Stigande

räntor ledde till kursfall i framförallt räntekäns-

liga branscher som fastighet/bygg och bank/för-

säkring medan internationellt verksamma före-

tag inom verkstad, skog och läkemedel klarade

sig bättre. Okat förtroende för svensk ekonomi

uttryckt i fallande räntor och en starkare krona

fick i kombination med ett internationellt ränte-

fall börsen att åter stiga. Från april till september

steg generalindex med ca 25% och nådde sin

högsta nivå för året. Resultaten i halvårsrappor-

terna varierade starkt, exportföretagen stod för

vinstlyften medan det för inhemska företag var

fortsatt trögt. Under tredje kvartalet visade sig de

första avmattningstecknen i konjunkturen. Mot

årets slut har företagens vinstprognoser succes-

sivt skrivits ner, exportföretagens attraktions-

kraft reducerats, delvis beroende på en starkare

krona och fokus skiftat från konjunkturkänsliga

till mindre konjunkturkänsliga bolag. Vinnar-

bransch 1995 blev kemisk industri med en upp-

gång på ca 49%, banker och förvaltningsbolag

steg med 27%, verkstadsindex med 9,5% medan

skogsindex backade med 13%.

Nettoexporten av svenska aktier halverades

nästan och uppgick till ca 26 Mdr (48 Mdr). De

utländska placerarnas nettoförsäljning i början

av året övergick till nettoköp i takt med att för-

troendet för svensk ekonomi ökade, kronan

stärktes och räntorna sjönk. Den utländska äga-

randelen på Stockholmsbörsen uppgick vid årets

slut till drygt 30% vilket är i nivå med många

europeiska börser. Mindre flöden än förväntat till

allemansfonderna kompenserades av större köp

av försäkringsbolagen. Årets enda större affär

var sammanslagningen av Pharmacia/Upjohn.

Efterfrågan på nytt riskkapital överskuggades av

två händelser, nyemissionen i Ericsson på 7,8

Mdr och delprivatiseringen av Nordbanken på

ca 6,7 Mdr.

Diagram 1 visar kursutvecklingen 1995 för

Stockholmsbörsen.

99

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1995

Valuta och räntor

Året inleddes med en svag krona och något fal-

lande långa räntor. Osäkra inhemska finanser

och internationell valutaturbulens försvagade

kronan ytterligare och drev upp långräntoma till

som mest ca 4,5 procentenheter över de tyska

långräntoma. Dollarn försvagades medan D-mark

och schweizerfranc blev starkare. I takt med att

de svenska offentliga finanserna började visa

tecken på en förbättring och de internationella

räntorna gick ner, föll de svenska långräntoma

successivt. Den 10-åriga obligationsräntan föll

under året från 10,89% till 8,43% och räntemargi-

nalen mot den tyska 10-åriga obligationen min-

skade från 3,26 till 2,43 procentenheter. Kronan

stärktes under årets senare del och noterades vid

årets slut till 4,63 mot D-marken (4,80) och till

6,70 mot dollarn (7,48). Ecu-index gick under året

från 123,63 till 117,67.

Internationella börser

Utvecklingen på de större internationella börser-

na styrdes i viss mån av två motverkande fakto-

rer, fallande räntor och successivt nedskrivna

tillväxtprognoser. Uppgången i Morgan Stanleys

världsindex, räknat i dollar, slutade på 18,7%.

Okade vinster, rekordinsättningar i aktiefonder

och företags återköp av aktier påverkade New

Yorkbörsen positivt och Dow Jones slutade på

33%. Zurich- och Londonbörserna var även de

starka. För Parisbörsen var 1995 ett förlorat år,

höga räntor, strejker och försämrade konjunktur-