Prop. 1996/97:149

Regeringens skrivelse

1996/97:149

Nordiskt samarbete 1996

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm-Wallén

Margareta IVinberg

(Utrikesdepartementet)

Skr.

1996/97:149

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för det nordiska samarbetet under 1996 mellan

de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten

inom ramen för Nordiska ministerrådet.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149

Skr. 1996/97:149

Innehållsförteckning

1 Inledning............................................................................................3

2 Nordiskt samarbete i en ny tid.........................................................3

2.1 Nya förutsättningar........................................................................................................3

2.2 Samarbetet inom Norden - prioriteringar, koncentration, besparingar....................8

2.3 Norden och Europa/EU/EES..........................................................................................9

2.4 Norden och dess närområden......................................................................................10

3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå..............................................12

3.1 Kultur............................................................................................................................12

3.2 Utbildning och forskning..............................................................................................14

3.3 Miljö...............................................................................................................................17

3.4 Ekonomi och näring......................................................................................................19

3.4.1 Energi......................................................................................................................19

3.4.2 Näringspolitiskt samarbete......................................................................................22

3.4.3 Regionalpolitik........................................................................................................23

3.4.4 Jord- och skogsbruk; fiske......................................................................................24

3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete...................................................................................27

3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet.............................................................28

3.4.7 Ekonomi och finanspolitik......................................................................................29

3.5 Medborgarpolitik..........................................................................................................30

3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsmiljö..............................................................................30

3.5.2 Socialpolitik och hälsovård.....................................................................................33

3.5.3 Livsmedelsfrågor....................................................................................................35

3.5.4 Konsumentpolitik....................................................................................................37

3.5.5 Jämställdhet.............................................................................................................38

3.5.6 Lagstiftningssamarbete...........................................................................................40

3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet.............................42

3.5.8 Ungdomsfrågor.......................................................................................................45

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997....................................47

Skr. 1996/97:149

1 Inledning

I denna skrivelse till riksdagen redogör regeringen för samarbetet under 1996

mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verk-

samheten inom ramen för Nordiska ministerrådet.

I en inledande översikt speglas vissa övergripande utvecklingslinjer, med några

sidoblickar på samnordiskt regeringssamarbete utanför Nordiska ministerrådets

ram.

Redovisningen lämnas sedan, sektorsvis, för verksamheten under år 1996, med

vissa utblickar såväl framåt som bakåt i tiden. Redogörelsen avses, så långt

möjligt, ge en bild av hur samarbetet fördelas efter de tre huvudlinjer längs

vilka nordiskt samarbete nu förs vidare: inom-nordiskt samarbete, Norden-

EU/EES och Norden-närområdena.

2 Nordiskt samarbete i en ny tid

2.1 Nya förutsättningar

Bakgrund

Verksamhetsåret 1996 präglades av fullföljande och konsolidering av de re-

former som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet beslutade om under

1995. När resultatet av förhandlingar och folkomröstningar om medlemskap i

Europeiska unionen (EU) för Finland, Norge och Sverige förelåg i slutet av

1994, inleddes ett intensivt översynsarbete som präglat verksamheten under de

senaste två åren.

De intensiva förändringar som det nordiska samarbetet nu genomgår kan sägas

ha inletts för ungefär fem år sedan. Två händelser/utvecklingar i omvärlden

medförde - redan innan Finlands och Sveriges EU-medlemskap blev ett faktum

- helt nya förutsättningar för det nordiska samarbetet:

Sovjetunionens upplösning och Estlands, Lettlands och Litauens återvunna

självständighet skapade nya utrikes- och säkerhetspolitiska förutsättningar för

Norden och nordiskt samarbete, och beredde vägen för en ökad internationali-

sering av verksamheten i de nordiska samarbetsorganen.

När EES-avtalet mellan dåvarande Europeiska gemenskaperna och EFTA-

sidan, inkluderande Finland, Island, Norge och Sverige, trädde i kraft, ställdes

krav på att anpassa samnordisk verksamhet till de nya spelregler som kom att

gälla för vissa dittills traditionellt "inom-nordiska" samarbetsområden. främst

samarbete kopplat till handelspolitiken och de fyra friheterna. De nordiska

statsministrarna engagerade sig starkt för att intensifiera det nordiska samarbe-

tet i europeiska frågor. Samtidigt skulle en koncentration av det nordiska sam-

arbetet ske med särskild tonvikt på kultur, utbildning och forskning. Denna

process har fullföljts under det verksamhetsår som denna skrivelse avhandlar.

Skr. 1996/97:149

Till dessa två avgörande omvärldsförändringar lades så två nya EU-med-

lemskap, ett utfall som alltså lämnade två nordiska länder utanför medlems-

kretsen i EU, men likafullt med starka intressen att, i egenskap av EES-

partners, följa och så långt möjligt kunna påverka dagordning och beslutsfat-

tande i EU. Förhållandet att ytterligare två nordiska länder fått säte och stämma

inom EU utgjorde alltså den nya dimension som förde det nordiska föränd-

ringsarbetet in i en ny fas, en förändringsprocess som också väl motiveras av

ett allmänt behov av vitalisering och förnyelse.

Tre dimensioner av nordiskt samarbete

Enligt de beslut som togs år 1995 är det nordiska samarbetet nu inriktat på tre

huvudområden:

Samarbete inom Norden: Samarbete som bygger på den värdegemenskap som

finns mellan de nordiska folken och som får sitt främsta uttryck i kulturell och

språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati och grundläggande socia-

la rättigheter. Hit hör också samverkan kring samhällsuppgifter där samnor-

diska lösningar ger fordelar och ett mervärde framfor nationella arrangemang

eller bredare internationella lösningar.

Norden och Europa/EU/EES: Samverkan i frågor av betydelse för arbetet in-

om EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap och sammanfal-

lande intressen.

Norden och dess närområden: Samverkan till förmån för utvecklingen i Nor-

dens närområden - Östersjöregionen, Barentsområdet och Arktis - som bidrag

till stabilitet och demokrati i regionen och till en utveckling i harmoni med

miljöhänsyn och urbefolkningarnas intressen.

Inom dessa tre dimensioner av nordiskt samarbete skall Nordiska rådets och

Nordiska ministerrådets verksamhet utvecklas. På den grunden har delvis nya

mål och prioriteringar formulerats, och till detta har arbetsformer och institu-

tionella arrangemang anpassats. Konkretiseringen av reformarbetet sker under

statsministrarnas övergripande ledning och med principen om "nordisk nytta"

som ledstjärna.

Skr. 1996/97:149

Under reformarbetets gång formulerades begreppet "nordisk nytta" som ett

sammanfattande begrepp för ambitionen att säkra ett genuint nyttovärde för all

samnordisk verksamhet. Begreppet definierades av tre grundläggande kriterier.

Nordiska samarbetsaktiviteter förutsätts uppfylla åtminstone något av följande

syften:

avse verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där

påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska

lösningar;

manifestera och utveckla nordisk samhörighet;

öka nordisk kompetens och konkurrenskraft.

Under 1995 gjordes en bred genomlysning av de nordiska institutionernas

verksamhet mot bakgrund av dessa kriterier. Under 1996 omsattes de beslut

som fattats under hösten 1995 i praktisk handling.

En slutsats från reformarbetet är att det inte finns någon motsättning mellan

nordiskt samarbete å ena sidan och engagemang i den europeiska integrations-

processen å den andra - vare sig man kopplas till den via EU-medlemskap eller

EES-avtal.

Det är de nordiska regeringarnas ambition att använda sig av det nordiska sam-

arbetet som en plattform för inomnordiskt samråd, i syfte att dels gemensamt

påverka dagordningen inom EU/EES, dels förhindra att det genom disharmo-

nisk tillämpning av EU/EES-rätt skapas olikheter inom Norden. I syfte att för-

verkliga denna ambition har ministerrådet under 1996 fortsatt att utveckla ruti-

ner för att regelmässigt sätta aktuella EU-/EES-frågor på dagordningen.

Under verksamhetsåret har de nordiska medlemsländernas agerande inom ra-

men för EU:s regeringskonferens stått särskilt i fokus. I mars 1996 arrangerade

Nordiska rådet en temakonferens om förutsättningarna för samnordiskt upp-

trädande inför förhandlingarnas början. Under Nordiska rådets 48:e session

hölls en särskild utfrågning av europaansvariga ministrar från de nordiska län-

derna och från de självstyrande områdena, delvis på samma tema. En uppfölj-

ning av temakonferensen genomfördes i februari 1997 i Europautskottets regi.

Det samlade intrycket av denna granskning är att de nordiska EU-medlems-

ländema i de flesta frågor agerat på en gemensam värdegrund, men utan att -

annat än i några specifika frågor - lägga helt gemensamma förslag. Förhand-

larna har gjort bedömningen att detta förfaringssätt gett nordiska synpunkter

större genomslagskraft än om alla tre länderna talat med en röst.

Förhandlingen ser i nuläget ut att kunna krönas med relativ framgång i flera

frågor där de nordiska länderna har tydliga gemensamma hållningar och mål.

Detta gäller inte minst sysselsättningen och miljön. Tiden får utvisa hur det

slutliga förhandlingsresultatet gagnar gemensamma nordiska intressen.

Nordiska ministerrådets kontakter med Estland, Lettland och Litauen och

nordvästra Ryssland har fortsatt under verksamhetsåret, med primär inriktning

på att på olika sätt bidra till demokrati, stabilitet och ekonomisk omställning

och utveckling. Inom en rad av ministerrådets sektorer har samarbetet utveck- gjy. 1996/97-149

lat en närområdesdimension, som resulterat i verksamhet till förmån för våra

samarbetspartners i närområdet. Detta har också tjänat som exempel på att re-

gionalt samarbete kan vara fruktbart trots att deltagande länder har skilda ut-

gångspunkter och tillhör olika mellanstatliga gemenskaper/grupperingar. Sam-

hörighet med andra länder t.ex. för säkerhetspolitiska syften utgör således inte

nödvändigtvis något hinder för multilateral samverkan i andra konstellationer

inom andra samarbetsfält.

Ministerrådets informationskontor i de tre baltiska länderna och S:t Petersburg

har spelat en viktig katalyserande roll, ofta i samverkan med de nordiska län-

dernas utlandsmyndigheter i respektive land. S:t Petersburg-kontorets rättsliga

status har trots nordiska ansträngningar ännu inte kunnat slutligt fastställas.

Särskilda samarbetsprogram utarbetades under verksamhetsåret för ministerrå-

dets verksamhet visavi Baltikum och nordvästra Ryssland liksom för samnor-

diska insatser inom det arktiska samarbetet. Nordiska ministerrådets samver-

kan med Barents-sekretariatet fortsatte på den grund som lagts under tidigare

år. Företrädare för regeringssidan deltog vid det gemensamma mötet mellan

Nordiska rådet och Baltiska Församlingen i Vilnius i april, och vid den femte

parlamentariska Östersjökonferensen i Riga.

Nordiskt samarbete i bredare internationellt perspektiv

Sedan den nordiska samarbetsöverenskommelsen, det s.k. Helsingforsavtalet,

ändrades för några år sedan och man öppnade för att i Nordiska rådet debattera

även utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, har det internationella inslaget i

nordiskt samarbete fått ökad betydelse och större utrymme. Vid Nordiska rå-

dets session lämnar numera utrikesministrarna en utrikes- och säkerhetspolitisk

redogörelse, som åtföljs av en debatt. Nordiska rådets konferens i januari 1995

om Norden i FN - det första större evenemanget under världsorganisationens

jubileumsår - illustrerar väl den utvecklingen. Internationaliseringen och

breddningen av det nordiska samarbetet understryks nu ytterligare genom den

konferens om säkerhetspolitik som Nordiska rådet planerar under 1997.

Det nordiska samarbetet inom FN bygger på ett engagemang som manifesterats

bl.a. i det första Nordiska FN-projektet vars slutrapport presenterades 1991.

Detta engagemang kommer också till uttryck i det omfattande finansiella stöd

de nordiska länderna ger till FN:s fonder och program. Under 1996 presentera-

de de nordiska länderna ett gemensamt förslag om effektivisering av FN:s

verksamhet. Syftet är bl.a. att samla FN:s verksamheter till gemensamma land-

program för mottagarländerna.

Våren 1995 gjorde de nordiska utrikesministrarna, som ett led i reformarbetet,

en bedömning av de nordiska ländernas möjligheter att agera gemensamt i glo-

bala utrikespolitiska frågor, sett i ljuset av tre länders förpliktelser inom EU.

Det konstaterades då att EU genom Finlands och Sveriges medlemskap fått en

starkare nordlig dimension, och att detta i utgångspunkten skulle bli till gagn

för bredare genomslag för nordiska synpunkter. Utrikesministrarna deklarerade

också sin ambition att fora den nordiska samrådstraditionen vidare i den nya

situation som uppstått.

Skr. 1996/97:149

De återkommande nordiska stats- och utrikesministermötena - som fortsätter

med minst samma intensitet och insats som förut - ger länderna förutsättningar

att förverkliga den ambitionen. Samma roll spelar de många, informella sam-

råd som dagligen äger rum mellan nordiska regeringsföreträdare i multilaterala

organisationer, liksom de nära kontakter som odlas mellan nordiska diploma-

tiska representationer världen runt.

Såvitt gäller innehållet i politiken, är det ofrånkomligt att de nordiska länderna

i enstaka frågor kan komma fram till olika slutsatser och handlingslinjer, när de

tre länder som är EU-medlemmar fullföljer de beslut som fattas inom unionen.

Exempelvis i frågor där det inte föreligger någon enhetlig EU-position eller där

denna inte är särskilt detaljerad, kan det finnas gott om utrymme för samnor-

diskt agerande. Motsvarande kan vara fallet i lägen där gemensamma nordiska

markeringar kan tydliggöra och understödja en EU-linje som alla nordiska län-

der omfattar.

I detta sammanhang bör uppmärksammas att det norska ordförandeskapet i

ministerrådet för 1997 aviserat sin ambition att tydliggöra den allt närmare

nordiska samverkan som äger rum kring fredsbevarande operationer och kon-

fliktlösning. De nordiska självstyrande områdenas praktiska erfarenheter av

autonomi inom nationalstatens ramar berikar Nordens möjligheter att spela en

konstruktiv internationell roll härvidlag. Förhoppningsvis kan den uppmärk-

samhet som Ålands ställning inom Finland väckt t.ex. i samband med de inter-

nationella ansträngningarna för att lösa konflikten om Nagomo-Karabach fort-

plantas till andra liknande situationer.

Folklig förankring

Det nordiska samarbetet bygger i grunden på en genuin värdegemenskap mel-

lan fem länder och tre självstyrande områden i Norden. Nordiskt samarbete

bedrivs på många nivåer: mellan parlament, regeringar, myndigheter, organisa-

tioner och företag. Den djupa folkliga förankringen ger det en unik legitimitet.

Nordisk samverkan har blivit en närmast självklar del av samhällslivet.

Den folkliga förankringen är en tradition att bygga vidare på. Ministerrådet har

stöttat den verksamhet som utvecklats av Nordens folkliga församling vilken

omfattar ett stort antal nordiska frivilliga organisationer. Nordens folkliga för-

samling samlades senast till möte i Vasa i september 1996. Ministerrrådet har

funnit att nya former för kontakter mellan de nordiska samarbetsorganen och

nordiskt föreningsliv bör utvecklas, för att de rätt skall kunna uppfatta och

kanalisera enskilda nordbors behov och önskemål och därmed säkerställa sam-

arbetets förankring också för framtiden.

På det nationella planet är regeringen mån om att utveckla kontakterna med de

frivilliga organisationer, särskilt Föreningen Norden, som är engagerade i att

föra nordiskt samarbete vidare.

Skr. 1996/97:149

2.2 Samarbetet inom Norden - prioriteringar, koncentration,

besparingar

I reformbesluten år 1995 underströks att det nordiska samarbetet behövde för-

nyas, moderniseras och rationaliseras och att innehållet skulle koncentreras. En

politisk värdering av verksamheten vid de nordiska institutionerna skulle göras

och nordiska projekt skulle prövas mer kritiskt. Huvudsaklig tyngdpunkt

skulle fortsatt ligga på kultur- och utbildningssamarbetet.

Sverige har aktivt verkat för att följa upp reformbesluten och få till stånd tydli-

gare politiska prioriteringar och en ökad effektivitet. Från svensk sida har sedan

år 1995 drivits linjen att rationaliseringar och besparingar skall göras på den

verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget. Efter över-

enskommelser i Nordiska ministerrådet har besparingar på sammanlagt drygt

50 miljoner danska kronor gjorts i budgetarna för 1996 och 1997.

Nordiska ministerrådets budget för 1996 uppgick till 707 miljoner danska kro-

nor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och

forskningssamarbetet som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora

samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet,

medborgarpolitik, miljö och närområdessamarbetet.

Den svenska andelen av Nordiska ministerrådets budget var enligt den nordiska

fördelningsnyckeln 38,8 %, en minskning med ungefär två procentenheter från

föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive lands andel

av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten.

En stor uppgift under verksamhetsåret var att fullfölja översynen av de inemot

50 nordiska institutioner som finansieras över budgeten. Avsikten var att pröva

om institutionerna fyller de aktuella politiska målsättningarna för samarbetet

eller om verksamheten kan avvecklas eller fortsätta i andra former.

Ett omfattande utrednings- och remissarbete genomfördes under år 1995 och

1996. Nordiska rådet fick genom sina organ ta del av utredningsförslagen och

lämna sina synpunkter. Efter beredningsprocessen beslutade samarbetsminist-

rama i april 1996 att 13 institutioner skulle läggas ned, medan tre institutioner

skulle få en ny verksamhetsprofil och tre helt nya institutioner inrättas. Detta

arbete har nu påbörjats.

Flera institutioner som finns i Sverige berörs av förändringarna. Nordiska eko-

nomiska forskningsrådet (Uppsala) och Nordiska högskolan för hushållsveten-

skap (Göteborg) avvecklas. En ny institution grundas för forskning och vida-

reutbildning inom regionalpolitik och samhällsplanering, NORDREGIO. Den

skall ersätta Nordiska institutet för regionalpolitisk forskning och Nordiska

institutet för samhällsplanering (båda i Stockholm) och den verksamhet som

bedrivits inom Nordiska gruppen för regional analys (NOGRAN. Helsingfors).

En institution som omorganiserats är Nordiska nämnden för handikappfrågor 1996/97-149

(Stockholm).

Ytterligare ett resultat av reformarbetet är den breda genomlysning av nordisk

språkförståelse som manifesterats i rapporten “Det umistlige” som lämnades i

juni 1996. Rapporten, som ingående belyser den nordiska språkgemenskapen

som fenomen och förutsättning för samarbetet, är för närvarande föremål för

uppföljning inom ministerrådet.

1 samband med granskningen av Nordiska ministerrådets budget för 1995 påta-

lade det danska riksrevisionsverket vissa brister i administration och styrning

av verksamheten. De nordiska samarbetsministrama har följt upp riksrevisio-

nens kritik och beslutat om skärpta rutiner. Bland annat inrättas en särskild

kontrollfunktion vid Nordiska ministerrådets sekretariat.

Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i november

1996 - utan att helt tillmötesgå rådets önskemål - budgeten för år 1997 som

efter löne- och prisomräkning uppgår till 703 miljoner danska kronor. Det

största satsningsområdet är kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet som

tar knappt hälften av resurserna. Budgeten präglas i övrigt mycket av resultat

av institutionsöversynen. Den svenska budgetandelen minskar ytterligare till

35,6 %.

2.3 Norden och Europa/EU/EES

Europafrågorna har spelat en framträdande roll i arbetet i de nordiska samar-

betsorganen under de senaste åren. Den europeiska integrationsprocessen var,

som nämnts i det föregående, utgångspunkten för den reformering av det nor-

diska samarbetet som statsministrarna inledde år 1991.

Genom att Sverige och Finland sedan blivit medlemmar i EU är nu tre nordiska

länder medlemmar i unionen. Island och Norge har ett nära samarbete genom

EES-avtalet. Därmed har de nordiska länderna fått en mycket nära och likartad

anknytning till det europeiska samarbetet. Nya möjligheter har öppnats för ett

intensifierat nordiskt samarbete i viktiga politiska frågor.

Det nordiska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ i frågor där län-

derna har en önskan att påverka den europeiska dagordningen. Det nordiska

samarbetet skall också kunna medverka till att göra uppföljningen av direktiv

och andra EU/EES-regelverk enhetlig. Vidare bör det nordiska samarbetet

spela en roll som bro mellan de nordiska länder och självstyrande områden som

är medlemmar av Europeiska unionen och de som knyts till det europeiska

samarbetet via EES-avtalet eller andra avtal.

I det löpande arbetet har vissa rutiner lagts fast för att säkra att Europafrågor av

nordiskt intresse skall behandlas i de nordiska samarbetsorganen. EU/EES-

frågoma har blivit en stående punkt på dagordningen vid nordiska ministermö-

ten. En kontaktgrupp har bildats med tjänstemän från de nordiska representa-

1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149

tionema i Bryssel, i syfte att underlätta försörjningen av information i EU/EES-^ 1996/97-149

frågor till Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sekretariat.

1 Nordiska rådets Europakonferens i mars 1996 deltog de nordiska statsminist-

rarna, parlamentariker samt nordiska ledamöter av EU-parlamentet och före-

trädare för nationella parlamentsutskott med ansvar för Europafrågor. Konfe-

rensen blev en värdefull träffpunkt för diskussion av gemensamma intressen

inför EU:s regeringskonferens. Stort intresse väckte också den utfrågning av

ministrar ansvariga for Europafrågor, som Nordiska rådets Europautskott ar-

rangerade i samband med Nordiska rådets session i november 1996. liksom den

uppföljningskonferens som utskottet arrangerade i februari 1997.

Nordbors möjlighet att fritt röra sig över de nordiska gränserna genom den

nordiska passfriheten är en av grundstenarna i det nordiska samarbetet. Nöd-

vändigheten att behålla den nordiska passfriheten i ett större europeiskt per-

spektiv har starkt understrukits i de diskussioner som förts om en anslutning av

de nordiska länderna till Schengensamarbetet.

De överenskommelser som nåddes i Schengenförhandlingama i december 1996

innebär att den nordiska passfriheten kan bestå samtidigt som den fria rörlighe-

ten utsträcks till ett betydligt större område i Europa.

2.4 Norden och dess närområden

Inom det nordiska samarbetet har utvecklingen i närområdet tilldragit sig stort

intresse, både från Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sida. Intresset

riktades inledningsvis i första hand mot de baltiska länderna. På senare tid har

även nordvästra Ryssland, Barentsregionen och det arktiska området blivit pri-

oriterade inslag i närområdessamarbetet.

Ministerrådet har konstaterat att olika regionala samarbetsorganisationer och

initiativ i Nordens närområden, främst Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska

rådet, delvis styrs av likartade politiska målsättningar. Sverige verkar, bland

annat genom sitt ordförandeskap i Barentsrådet, för att samnordiska insatser

inom dessa samverkansformer skall vara nyttiga komplement till vad som görs

nationellt/bilateralt och inom andra internationella organ.

Nordiska ministerrådet beslutade redan år 1990 om sitt första arbetsprogram for

närområdet. Det var helt inriktat på Baltikum och på några avgränsade åtgärder.

Det innebar bl.a. att man inrättade nordiska informationskontor i Tallinn, Riga

och Vilnius. Kontoren skulle utgöra kontaktpunkter för kultur- och informa-

tionsutbytet mellan Norden och Baltikum. Man upprättade också stipendieord-

ningar for universitets- och yrkesutbildning, samt senare även for tjänsteman-

nautbyte. Från år 1994 utvidgades närområdesprogrammet till att omfatta

nordvästra Ryssland. År 1995 etablerades ett informationskontor i S:t Peters-

burg. Huvudmålsättningen for arbetsprogrammet är att främja den demokratis-

ka utvecklingen och övergången till marknadsekonomi.

10

För år 1996 anslog Nordiska ministerrådet 50 miljoner danska kronor för verk- 1996/97 149

samheten. Medlen fördelades i första hand till stipendie- och utbytesordningar

och informationskontoren.

En översyn av närområdesprogrammet gjordes under 1996. Översynen utmyn-

nade i en koncentration av de nordiska insatserna till områden där de ger ett

speciellt mervärde och till en bättre samordning med andra insatser. I minister-

rådets budget för 1997, där närområdesprogrammet omfattar 51 miljoner dans-

ka kronor, följs detta upp, bl.a. genom att stärka verksamheten vid informa-

tionskontoren och mer systematiskt satsa på åtgärder som skall främja utveck-

lingen av demokrati. De olika formerna av stipendieordningar är fortsatt ett av

de viktigaste inslagen i närområdesprogrammet som instrument för ökat folk-

ligt utbyte.

Ett politiskt centralt inslag i programmet är den projektverksamhet som skall

syfta till att stödja de baltiska ländernas närmande till den europeiska integra-

tionen och deras förberedelser för eventuellt EU-medlemskap.

Närområdesprogrammet förverkligas i dialog med respektive samarbetspartner.

Överläggningar på ministernivå äger rum efter behov. De nordiska statsminist-

rarna hade i samband med Nordiska rådets session hösten 1996 ett möte med

sina kollegor från Estland, Lettland och Litauen.

Vid sidan av de insatser som finansieras över Nordiska ministerrådets budget

beslutade finansministrarna år 1992 om ett program för att främja investeringar

i små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Det baltiska in-

vesteringsprogrammet omfattade ca 100 miljoner ecu för perioden 1993-1995.

Efter en utvärdering och efter konsultation med de baltiska länderna beslutades

år 1995 att förlänga programmet till år 2000.1 och med detta kommer beloppet

upp till sammanlagt ca 170 miljoner ecu.

Under år 1997 inrättas dessutom en särskild ordning för lån på särskilt förmån-

liga villkor under Nordiska investeringsbanken till finansiering av miljöprojekt

i Nordens närområden. Låneramen uppgår till 100 miljoner ecu. Härutöver

ftnns från år 1996 möjligheter att via Nordiska miljöfinansieringsbolaget

(NEFCO) fa lån för miljöinsatser i närområden.

Den vikt som Norden fäster vid samarbetet med närområdet, och särskilt med

Baltikum, manifesterades vid det gemensamma möte mellan företrädare för

Nordiska rådet och Baltiska Församlingen som hölls i Vilnius i april 1996.

Parlamentariker och regeringsföreträdare från både Norden och Baltikum hade

då ett första tillfälle att gemensamt diskutera de nordiska närområdessatsning-

ama och andra gemensamma angelägenheter.

Efter behandling av Nordiska rådet fastställde ministerrådet år 1996 ett pro-

gram för det nordiska samarbetet med inriktning på Arktis. Programmet strävar

generellt efter att ge samnordiska insatser ett specifikt mervärde i förhållande

till andra aktiviteter visavi Arktis. Arbetet fokuseras bland annat på att utveckla

och förbättra urbefolkningarnas förutsättningar för fortsatt bosättning i det

arktiska området. Programmet omfattar vidare polarforskning liksom miljö-

och infrastrukturfrågor.

11

Skr. 1996/97:149

3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå

3.1 Kultur

Allmänt

Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden genom insatser på

särskilda områden, genom nätverksbildning och satsningar på projekt med

stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns det dessutom två

stora fonder, Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden, samt

åtta institutioner. Det nordiska kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett

kulturavtal från år 1972. Satsningen på kultursamarbete över ministerrådets

budget uppgick år 1996 till ca 145 miljoner danska kronor.

Samarbete inom Norden

Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden. Det in-

omnordiska samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns mellan de

nordiska länderna och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemen-

skapen.

Ministerrådets nysatsningar på kulturområdet 1994-1996 koncentreras på de

politiskt prioriterade samarbetsområdena: film- och mediesamarbete, språk-

samarbete, barn- och ungdomsaktiviteter, konstnärligt samarbete, folkligt kul-

tursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens verk-

samhet.

Under året lades Nordiskt konstcentrum ned. En ny och mindre institution,

Nordiskt institut för samtidskonst, upprättades istället. Den nya verksamhetens

huvudområden är utställningsverksamhet, gästateljéverksamhet, utgivning av

Nordisk konsttidskrift samt sekretariatsfunktion för nordisk konst- och konst-

industrikommitté.

En dialog har under 1996 startat mellan Nordiska kulturfondens styrelse och

remissinstanserna för den evalueringsrapport som gjorts om fonden. Riktlinjer

har tagits fram för samarbetet mellan konstkommittéema och kulturfonden. Det

är dock fortfarande ett problem att det inte finns någon tydlig gränsdragning

mellan kulturfondens och ministerrådets bidragsverksamhet.

Sedan 1970-talet har det funnits ett informellt forum för nordisk samverkan

kring barn- och ungdomskulturfrågor. Med målet att uppnå koordinering och

stärka hela barn- och ungdomskulturområdet i Norden inrättades under 1996 en

särskild styrgrupp för barn och ungdomskultur. Till grund för gruppens arbete

12

föreligger handlingsplanen ”Ett kommande Norden. Handlingsplan för nordiskt gjy. ] 995/97- ] 49

barn- och ungdomskultursamarbete 1996-2000.” I planen betonas behovet av

att stärka den nordiska identiteten i barn och ungas vardag. Arbetet bedrivs

genom seminarier, konferenser, information och bidragsfinansierade projekt.

“Det umistlige”, en rapport om den nordiska språkförståelsen i ett bredare per-

spektiv, behandlades i juni 1996 av ministerrådet. En särskild arbetsgrupp skall

ha i uppdrag att utarbeta övergripande riktlinjer för språksamarbetet i Norden,

kartlägga och komma med förslag på strukturen för språksamarbetet.

Under 1996 gjordes en utredning som skall ge konkreta riktlinjer för att avskaf-

fa hindren för en fri nordisk hemmamarknad inom litteraturområdet. Utred-

ningen fokuserades främst på översättning och distribution. 1 november 1996

färdigställdes utredningen om litteratursamarbetet i Norden som diskuteras av

kulturministrarna i mars 1997.

Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång tid diskuterats inom ramen för

det nordiska samarbetet. Det är av stort kulturellt värde att göra det möjligt för

invånare i de nordiska länderna att få kontakt med varandras kultur och vardag.

Ett bra sätt att åstadkomma detta är att kunna ta del av de nordiska grannlän-

dernas TV-utbud.

Sedan tio år har Sverige ett TV-utbyte med Finland. Den svenska regeringen

har även tillsatt en utredning om efterfrågan av norska TV-sändningar bland

svenska kabelbolag och TV-tittare samt tekniska och rättsliga förutsättningar

för sådana sändningar.

Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av film och

TV i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem

nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har fonden

stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.

Norden och EU/EES

På kulturområdet är det nordiska samarbetet i Europafrågor under utveckling.

EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbetsmannakommitténs

möten. Det ankommer på ordförandelandet att aktualisera frågor och sprida

information.

I EU fördragsfästes kultursamarbetet genom artikel 128.4 i unionsfördraget

(Maastricht-avtalet). EU eftersträvar dock inte någon gemensam kulturpolitik. I

artikel 128.4 slås fast att EU skall beakta de kulturella aspektema i gemenska-

pens andra verksamhetsområden. Nordiska ministerrådet avser överväga om en

princip, motsvarande den i artikel 128.4, skulle kunna tillämpas i det nordiska

samarbetet rörande exempelvis nordisk språkgemenskap och identitet.

EU:s mediasamarbete utgår från vissa gemensamma direktiv och stödprogram.

Ministerrådet anser det nordiska samarbetet vara av yttersta vikt på medieom-

rådet, både i förhållande till EU/EES samt andra internationella organisationer i

syfte att uppnå gemensamma lösningar på nationell och nordisk nivå. Minis-

13

terrådet vill föra en aktiv politik för att tillvarata gemensamma nordiska intres- | 990/97- ]49

sen på medieområdet.

Nordiska ministerrådet har sedan 1982 genomfört ett stort antal kulturprojekt i

utlandet. Under de första tio åren var verksamheten väsentligen förlagd till and-

ra världsdelar än Europa. Under åren 1993-1996 koncentrerades emellertid

verksamheten till Europa, motiverat av den dynamiska utvecklingen där under

1990-talets första år. I arbetet betonas litteratur och musik, liksom projekt rik-

tade till barn och ungdom.

Norden och dess närområden

Ministerrådet har under 1996 färdigställt en kulturplan för samarbetet med nä-

rområdena: ”Kulturens tredje pelare, 47 rekommendationer för det nordiska

kultursamarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland”. Ministerrådet be-

handlar rapporten på sitt möte i mars 1997. Planen utgår från ett brett kulturbe-

grepp och koncentreras till ett fåtal huvudsakligen tvärsektoriella insatsområ-

den i varje region. Ett viktigt mål är att kulturutbytet mellan Norden och nä-

rområdena skall vara ömsesidigt och att insatserna inte skall koncentreras en-

bart till större städer utan också nå ut till regioner där kulturutbudet är begrän-

sat.

3.2 Utbildning och forskning

Allmänt

Utbildning och forskning hör till de prioriterade områdena inom det nordiska

samarbetet. Utbildnings- och forskningssektorn är resursmässigt sett det största

samarbetsområdet. År 1996 disponerade utbildning och forskning i runda tal

nära 204 miljoner danska kronor. Med dessa medel bekostades under samma

år fem mobilitetsordningar (system för forskar- och studentutbyte över grän-

serna), en särskild handlingsplan för språksamarbetet, verksamheten vid sek-

torns nordiska institutioner och samarbetsorgan samt ett antal tidsbegränsade

projekt och forskningsprogram.

Sektorn har under 1990-talet setts över ett flertal gånger, senast i samband med

institutionsöversynen 1995-1996. Förändringsarbetet genomförs i dialog med

Nordiska rådet.

Det övergripande målet för sektorn är att utveckla och stärka den nordiska ut-

bildnings- och forskningsgemenskapen. Medlen för att nå detta mål har varit

såväl riktade som strukturella insatser. Till de riktade har bl.a. hört att utveckla

och stärka de nordiska mobilitetsordningama, prioriteringen av Västnorden-

samarbetet samt en tematisk kraftsamling inom forskningssamarbetet. Till de

strukturella har hört strävandena att åstadkomma gemensamma nordiska avtal

för skola och högre utbildning samt generella åtgärder för effektiv kommuni-

kation och informationsutbyte inom sektorn, bl. a. via det nordiska skoldatanä-

tet och det nordiska universitets- och högskoledatanätet (NORDUnet).

14

Skr. 1996/97:149

I rapporten ” Nordiskt samarbete i ny tid” har vissa av de nyssnämnda insatser-

na lyfts fram på nytt. Det gäller särskilt insatserna för att främja mobiliteten i

de nordiska utbildnings- och forskningsmiljöerna. Därutöver framhålls vikten

av att stärka den nordiska dimensionen i europeiskt utbildningssamarbete samt

att främja arbetsdelning och specialisering mellan de nordiska länderna inom

högre utbildning och forskning.

Samarbetet inom Norden

Språkförståelse är grundförutsättningen för allt nordiskt samarbete.

NORDMÅL är ett handlingsprogram för språkligt samarbete i Norden. Pro-

grammet har efter utvärdering förlängts for perioden 1996-2000. Ministerrådet

gav dessutom år 1995 en särskild arbetsgrupp i uppdrag att värdera den nordis-

ka språkgemenskapen i ett bredare perspektiv. Gruppens rapport “Det umistli-

ge” förelåg i juni 1996. Rapporten skall nu kompletteras med förslag till riktlin-

jer och struktur för det framtida nordiska språksamarbetet.

Ministerrådet har under år 1996, på förslag av det finska ordförandeskapet,

tillsatt en rådgivande policygrupp for nordiskt samarbete rörande informations-

teknik inom undervisning och forskning. Gruppen skall inledningsvis utarbeta

rekommendationer med sikte på vad som bedöms bli viktigt inom IT-området i

tidsintervallet tre till fem år - i de nordiska länderna och inom EU-samarbetet.

För utbildnings- och forskningssektorn har beslutet om en ny institutionsstruk-

tur inneburit att vissa institutioner och samarbetsorgan upphör att vara nordiska

efter utgången av år 1996. Det gäller Nordiska Högskolan för Hushållsveten-

skap och Nordiska Samarbetskommittén för Arktisk medicinsk forskning.

Nordiska Språk- och Informationscentret, med lokalisering till Helsingfors,

läggs ned som nordisk institution men uppgifterna tas till en del över av det

nyinrättade Nordiska språk- och kulturcentret i samma stad. Nordiska Språk-

sekretariatet i Oslo, som har varit de nationella språknämndernas samarbetsor-

gan, läggs också ned. Språknämnderna erhåller i stället medel över den nordis-

ka budgeten för sitt samarbete. Nordiska institutet för folkdiktning kommer att

fa projektstatus. Nordiskt samiskt institut har omorganiserats. Nordiska institu-

tet för samhällsplanering har fusionernas med två andra nordiska organ. Mer-

parten av forskningsinstitutionerna har inte behandlats i detta sammanhang. De

kommer att värderas i samband med att ställning tas till ett nytt forskningspo-

litiskt program.

Ministerrådet har fastställt en ny handlingsplan för nordiskt skolsamarbete.

Planen gäller för perioden 1997-2000 och är i allt väsentligt en fortsättning på

närmast föregående plan. Enligt planen fortsätter det nordiska skoldatanätet

(ODIN), som invigdes av de nordiska statsministrarna år 1994 i anslutning till

Nordiska rådets session i Stockholm. Vidare fortsätter mobilitetsprogrammet

NORDPLUS Jr, som riktar sig till ungdomar i åldrarna 16-19 år och deras lära-

re samt stödordningen för elevutväxling mellan Västnorden och det övriga

Norden.

15

Ministerrådet har också fastställt en ny handlingsplan för folkbildnings- och

vuxenundervisningssamarbetet för perioden 1997-2000. Handlingsplanen vilar

på en nordisk uppfattning om vad som skall ligga i begreppet livslångt lärande.

För att underlätta för folkhögskoleelever att bedriva studier vid folkhögskola i

ett annat nordiskt land finns särskilda elevstipender.

Skr. 1996/97:149

Utbildningsministrarna kunde under året underteckna överenskommelsen om

tillträde till den högre utbildningen i Norden. Överenskommelsen innebär ock-

så att länderna kalenderårsvis betalar viss ersättning för studenter som studerar

i ett annat nordiskt land. Utbytesprogrammet inom universitets- och högskole-

området, NORDPLUS, har förlängts t.o.m. år 2000. Ett pilotprojekt med elek-

troniskt baserad information om universitetens utbildningsutbud, nordiska

mobilitets- och stipendieordningar samt institutionsverksamheter har pågått

under året.

Nordiska forskningspolitiska rådet har under året utarbetat förslag till ett nytt

forskningspolitiskt program. Förslaget går ut på att samtliga medel för nordiskt

FoU-samarbete skall samlas inom ett enda sektorsövergripande forskningspro-

gram, för att bl.a. tydliggöra forskningspolitiska prioriteringar. Ministrarna har

ställt sig bakom förslaget och överlämnat det för remissbehandling inom hela

ministerrådsorganisationen.

Forskningspolitiska rådet har också låtit utvärdera Nordiska Forskarutbildings-

akademien, som har hand om mobilitetsordningen inom forskningsområdet.

Åtgärden syftar till att akademin, liksom de egentliga forskningsinstitutionerna,

skall behandlas i ett sammanhang med det nya forskningspolitiska programmet.

Norden i Europa

Utbildnings- och forskningsministrama har även under 1996 använt sina möten

som forum för samråd om EU-frågor. Modellen som sådan initierades redan

under år 1993, då de danska ministrarna för utbildning och forskning kontinu-

erligt började informera sina nordiska kollegor om viktigare EU-frågor inom

sina respektive ansvarsområden.

Under år 1996 har ministrarna orienterat varandra om ländernas hållning

till innehållet i EU:s utökade fjärde ramprogram, i syfte att klarlägga frågor där

de nordiska länderna har sammanfallande intressen. Vidare har det under året

på svenskt initiativ sammankallats till ett extra ministerrådsmöte för att ge

forskningsministrama möjlighet att diskutera innehållet i EU:s kommande

femte ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

Ministerrådets forskningsprogram Norden och Europa 1996-2000 syftar främst

till att stärka nordiskt samarbete inom humaniora och samhällsvetenskap. Den-

na satsning markerar att de s.k. mjuka områdena inom forskningen har hög

prioritet i Norden. Det har hittills varit svårt för såväl samhällsvetenskap som

humaniora att komma med i de europeiska forskningsprogrammen.

Ministerrådet har för avsikt att under år 1997 börja diskutera de nordiska erfa-

renheterna inför utformningen av EU:s utbildningsprogram fr.o.m. år 2000. De

16

nuvarande programmen Sokrates och Leonardo avser skola och högre utbild

ning respektive yrkesutbildning.

Skr. 1996/97:149

Det nordiska skoldatanätet har väckt intresse i EU och förutsättningarna under-

söks nu för att inrätta ett europeiskt skoldatanät. Sverige är initiativtagare till

detta samarbete på europeisk nivå.

Norden och närområdet

Sektorns kontakter med Baltikum på ministernivå går tillbaka till år 1991, då

de baltiska ministrarna var inbjudna till ett ministerrådsmöte för att diskutera

nordiskt-baltiskt samarbete inom utbildning. En koordineringsgrupp tilsatttes

med företrädare för de nordiska och baltiska utbildningsministeriema samt

ministerrådssekretariatet. Ministrarna träffades andra gången år 1993. Kort

därefter inleddes arbetet med det som resulterade i det treåriga handlingspro-

grammet “Teacher training in the Baltic States 1995-97”. Programmet, som

bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma prioriteringar, är inriktat på

utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk- och yrkeslärarutbilding, lä-

roplansutveckling samt användning av IT för inlärning, kommunikation och

distansutbildning. Ministerrådet har ställt sammanlagt 9 miljoner danska kro-

nor till förfogande för treårsperioden. Programmet är något försenat och kom-

mer att avslutas först under 1998.

Det s.k. BALTnet-programmet har i sin första fas 1993-1996 syftat till att bistå

utbildnings- och forskningssektorn i de baltiska staterna vid uppbyggnad av

modem service inom datakommunikation för universitetsområdet liknande den

som NORDUnet har i de nordiska länderna. Projektet har också givit stöd för

att bygga ut och säkra en internationell förbindelse från BALTnet via NOR-

DUnet till västvärlden. Ministerrådet har under perioden bidragit med 6 miljo-

ner danska kronor. Projektet har under år 1996 ansökt om en förlängning för

tiden 1997-1998 för att också förse mindre högskolor, framför allt lärarutbil-

dande institutioner, med en internationell dataförbindelse.

Under å r et har också kontakter tagits med nordvästra Ryssland för att inleda

samarbete inom forskningsområdet. Ministerrådet har anvisat en ram om 3

miljoner danska kronor för år 1997 för sådan verksamhet.

Utbildningssektom har det operativa ansvaret för den nordiska stipendieord-

ningen för Baltikum och nordvästra Ryssland. Stipendieordningen som tillkom

år 1991 skall nu utvärderas.

3.3 Miljö

Den nordiska miljöstrategin - den senaste antogs i mars 1996 och löper till år

2000 - har som utgångspunkt “högsta tillämpade ambitionsnivå” både inom

Norden och i det vidare internationella samarbetet. Särskild vikt har lagts på

principen om nordisk nytta och samarbetet har i stor omfattning inriktats på

1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149

17

sådana gemensamma nordiska frågor som de nordiska länderna önskar att få

gehör for i EU och andra internationella organisationer.

Skr. 1996/97:149

Miljösektoms arbete är organiserat i fem fasta arbetsgrupper: hav och luft,

kemikalier, miljö-övervakning och data, natur och friluftsliv samt renare tekno-

logi. Ett institutionaliserat samarbete finns vidare med finans-, fiske-, jord- och

skogsbruks- samt kultursektorerna.

Samarbetet koordineras genom gemensamma strategier eller handlingsplaner.

Senast antogs en särskild handlingsplan för kulturmiljöer i landskapet. Vidare

finns för närvarande ad hoc-grupper för miljökonsekvensbeskrivningar respek-

tive buller.

Utanför den formella ministerrådsramen finns ett betydande nordiskt samarbete

i olika miljöfrågor. Ett exempel är en informell grupp för samråd om stödet till

miljöpolitiken i Central- och Östeuropa. För finansiering av miljöinvesteringar

i Nordens närområden finns, som redan nämnts, möjligheter att via Nordiska

miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) få lån på särskilt förmånliga villkor. För

1996 var totalramen för låneordningen 30 miljoner danska kronor. Verksamhe-

ten utgör bl.a. en del av den nordiska uppföljningen av 1995 års alleuropeiska

miljöministermöte i Sofia och det åtgärdsprogram för “hot spots” runt Öster-

sjön som fastställdes vid regeringschefskonferensen 1990 i Ronneby.

Under år 1997 inrättas dessutom den särskilda miljölåneordningen på 100 mil-

joner ecu under Nordiska investeringsbanken med lånegarantier från de nordis-

ka länderna. Nordiska insatser behövs även i arbetet med en Agenda 21 för

Östersjöområdet. I det följande behandlas i huvudsak det samarbete som sker

inom miljösektoms fasta arbetsgrupper.

Arbetet inom hav och luft har varit inriktat på att påverka de internationella

förhandlingsprocesserna för att begränsa hav- och luftföroreningar. Den nor-

diska nyttan av verksamheten består främst i att frågor av väsentlig betydelse

för miljön i Norden och Nordens närområden identifieras och bearbetas samt

att de underlag som tas fram i allmänhet leder fram till en nordisk samsyn och

ett gemensamt nordiskt agerande i internationella organ. Under det senaste året

har verksamheten främst inriktats på att stödja arbetet inom konventionen mot

gränsöverskridande luftföroreningar liksom det internationella arbetet rörande

den marina miljön runt de nordiska länderna.

Flertalet av de projekt som bedrivits har stark anknytning till arbetet inom EU,

bl.a. arbetet med direktivet för ekologisk vattenkvalitet och strategierna för

begränsning av försurning och marknära ozon. Verksamheten är för närvarande

inriktad på att påverka förhandlingsprocesserna inom EU och de internationel-

la konventionerna, främst luftföroreningskonventionen.

Inom kemikaliegruppen har arbetet bidragit till ett nordiskt inflytande i främst

EU och OECD. Insatserna har också haft stor betydelse för det löpande kemi-

kaliearbetet i Sverige och de andra nordiska länderna, då kemikaliefrågomas

hantering i stor utsträckning styrs av resultaten från de internationella förhand-

lingarna. Insatserna har koncentrerats till faroindentifikation, klassificering,

riskvärdering och riskbegränsning av kemikalier. Ett omfattande arbete som

18

bedrivits under de senaste tre åren avseende utveckling av testmetoder inom

toxikologi och ekotoxikologi har haft stor betydelse för arbetet i OECD på

detta område.

Skr. 1996/97:149

Arbetet inom miljöövervaknings- och datagruppen är inriktat på att utveckla,

kvalitetssäkra och samordna de nordiska ländernas övervakning och beskriv-

ning av miljötillståndet i Norden och Nordens närområden. Samverkan med det

arktiska miljöprogrammet för skydd av flora och fauna har etablerats för att

inkludera Arktis i nästa tillståndsrapport om biodiversitetsläget i Norden och

dess närområden. Gruppens arbete har legat till grund för EU:s klassificering

av nordiska vegetationstyper och den europeiska miljöbyråns miljödatahante-

ring.

Arbetet inom området natur och friluftsliv är inriktat på att ta fram underlag för

de nordiska ländernas arbete att stärka skyddet av den biologiska mångfalden

och påverka förhandlingsprocessen i EU och biodiversitetskonventionen. Stor

vikt läggs på samarbetet med andra sektorer för att utveckla gemensamma

nordiska metoder för att integrera natur- och landskapsvård och vård av kul-

turmiljön i alla sektorer. En särskild handlingsplan för kulturmiljöer i landska-

pet har antagits.

Inom området renare teknologi behandlas gemensamma nordiska problem-

ställningar om renare teknologi och avfallshantering. Arbetet är inriktat på att

ta fram underlag till politikutformning inom Norden och i förhållande till EU

för att både söka påverka EU och för att underlätta och samordna tillämpning

av EU-direktiv i de nordiska länderna. Verksamheten har också bidragit till

samordning av det nordiska arbetet i standardiseringsorganisationema och i

anslutning till Baselkonventionen om internationell handel med farligt avfall.

Nordiska ministerrådet startade år 1993 ett särskilt miljöforskningsprogram för

fem år, med tyngdpunkt i bland annat klimatforskning och miljöforsknings-

samarbete inom Östersjöområdet. Programmet, som i runda tal omfattar 25

miljoner danska kronor per år, avslutas i och med innevarande verksamhetsår.

Det tvärsektoriella samarbetet med ämbetsmannakommittén för jord- och

skogsbruksfrågor har varit inriktad på att utarbeta en nordisk miljöstrategi för

jord- och skogsbruk. Huvudpunkterna i denna är uthållig produktion, kretslopp,

kulturlandskap, mångsidigt skogsbruk och rendrift.

3.4 Ekonomi och näring

3.4.1 Energi

Allmänt

Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har

medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Det gäller sär-

19

skilt frågor om den nordiska elmarknaden och samspelet med den inre markna- 1990/97- ] 49

den i EU/EES, förhållandet till klimatfrågan och möjligheterna att utveckla

samarbetet om Östersjöfrågor. Målsättningen är att främja en effektivt, konkur-

renskraftigt och miljövänligt energiförsörjning i Norden.

1 samband med Nordiska rådets 48:e session hösten 1996 lämnade ministerrå-

det, på rådets begäran, en energipolitisk redogörelse. Redogörelsen beskriver

energisamarbetet och behovet av ytterligare aktiviteter i samarbetet.

Samarbetet bedrivs till största delen i projektform i olika arbetsgrupper. I det

följande redogörs för de viktigaste områdena i energisamarbetet.

Energirelaterade klimatfrågor

Ministerrådet har lagt särskild vikt vid frågor med anknytning till klimatkon-

ventionen. En arbetsgrupp arbetar med att pröva principer och kriterier för

“gemensamt genomförande” mellan de nordiska länderna och Nordens närom-

råden i öst. Gemensamt genomförande innebär att kostnader för åtgärder mot

klimatförändringar kan sänkas väsentligt genom att ett land ansvarar för och

tillgodoräknas effekterna av åtgärder mot utsläpp i ett annat land med högre

kostnader för sådana åtgärder.

Avsikten är att resultaten skall kunna vara ett underlag i det vidare arbetet med

klimatkonventionen. Kostnaderna för att reducera CO 2 -utsläpp är höga i de

nordiska länderna. Norden står endast för en procent av världens utsläpp vad

gäller förbränning av fossila bränslen. Gemensamt genomförande kan vara ett

mer kostnadseffektivt sätt att reducera utsläpp för de nordiska länderna men

även för andra länder som redan begränsat sina utsläpp.

Ministerrådet avser att under år 1997 arrangera en internationell konferens in-

om området. På konferensen skall nordiska och internationella studier av förut-

sättningar, mekanismer och konsekvenser av gemensamt genomförande och

andra aktuella klimatpolitiska frågor presenteras samt metodutveckling diskute-

ras.

Samarbetet med Nordens närområden

De enskilda nordiska länderna genomför aktiva insatser för en miljövänlig

energiförsörjning i Östersjö- och Nordkalottenområdena. Utvecklingen inom

Norden på bl.a. el-, gas- och miljöområdena påverkar också energisystemen i

de baltiska länderna.

Viktiga insatsområden i Nordens närområden är bl.a. säkerheten i kärnkraftver-

ken, effektiviteten vid produktion, överföring och förbrukning av energi samt

energisystemens miljöpåverkan.

Ministerrådet har nyligen påbörjat en kartläggning av möjligheterna att utveck-

la energisamarbetet med Nordens närområden. Erfarenheter av pågående och

20

slutförda projekt skall utnyttjas i kartläggningen. Planering av framtida aktivi- 1996/97-149

teter skall baseras på kartläggningens resultat.

Inom det nordiska energisamarbetet bereds för närvarande ett nordiskt pro-

gram för att stärka kunskap och kompetens hos energiexperter i Baltikum.

Syftet med programmet är att föra in ekonomiskt tänkande i planering, etable-

ring och drift av energianläggningar.

Gasmarknadsfrågor

Ministerrådet har tidigare medverkat till utredningar inom gasområdet, i vilka

man bl.a. har konstaterat att den totala efterfrågan på naturgas inte varit till-

räckligt stor för att motivera gasbolagen till investeringsbeslut.

Finländska, danska och svenska energi- och naturgasföretag beslutade våren

1996 att utreda möjligheterna att koppla i hop de nordiska gasnäten och att an-

söka om stöd inom ramen för EU:s transeuropeiska nätverk (TEN). I den ener-

gipolitiska redogörelsen konstaterade ministerrådet bl.a. att en utveck-

ling/utbyggnad är beroende av kommersiella beslut.

Det gassamarbete som pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet har delvis

nära anknytning till samarbetet med Nordens närområden. Ministerrådet har

nyligen påbörjat en kartläggning inom gasområdet vars syfte är att utreda na-

turgasens möjligheter att medverka till reducerade miljöutsläpp i Norden och

närområdena.

Elmarknadsfrågor

Energiministrarna har kontinuerligt följt utvecklingen på elmarknaden och kom

vid sitt möte i juni 1995 överens om vissa principer för det nordiska elsamarbe-

tet. Principerna behandlar bl.a. myndigheternas uppgifter i förhållande till

marknadens funktion. Det förutsätts att handeln skall utvecklas med hänsyn till

ömsesidighet och till de skillnader som finns vad gäller elsektorns organisation

i länderna. Principerna syftar till att skapa förutsättningar för länderna att ta

tillvara de ömsesidiga ekonomiska, energimässiga och miljömässiga fördelar

som den nordiska elhandeln innebär.

På energiministermötet i juni 1996 konstaterades att utvecklingen på den nor-

diska elmarknaden sker i enlighet med de principer som angavs vid 1995 års

möte.

En arbetsgrupp med representanter för de nordiska ländernas stamnätsbolag

och el-producenter har redovisat förslag att vidareutveckla el-börshandeln och

el-marknaden i Norden. Detta arbete, som sker utanför Nordiska ministerrådet,

kommer att vara ett bidrag till ländernas arbete med krafthandel.

Den nordiska el-handeln påverkas bl.a. av skillnader i energibeskattning mellan

länderna. I den energipolitiska redogörelsen betonade ministerrådet vikten av

att utreda hur dessa skillnader påverkar kraftutbytet, investeringar och miljöef-

21

fekter. En kartläggning av energibeskattningen i de nordiska länderna pågår for ; 995/97- ] 49

närvarande. I kartläggningen ingår att undersöka möjligheterna till en samord-

ning av skatterna.

Energiministrarna önskar att främja internationellt samarbete om användning

av ekonomiska styrmedel. Som ett led i detta arbete avser ministerrådet att un-

der år 1997 arrangera ett internationellt seminarium om beskattningen på ener-

giområdet.

Energieffektivisering

Insatser för energieffektivisering utgör ett centralt inslag i de nordiska länder-

nas energipolitik och är ett viktigt område i det nordiska energipolitiska samar-

betet.

Energieffektiviseringssamarbetet bör ha en nära anknytning till det arbete som

pågår inom International Energy Agency och EU om bl.a. energimärkning och

effekti viseringsstandarder.

Finland, Norge och Sverige har genomfört en omreglering av elmarknaderna. I

den energipolitiska redogörelsen konstaterade ministerrådet vikten av att analy-

sera hur omregleringen ändrar förutsättningarna för energieffektivisering. Vik-

tiga frågor i detta sammanhang är vilka roller skilda aktörer kan få och vilka

styrmedel som blir effektiva i en ny situation. Ett utredningsarbete pågår for

närvarande. Syftet är att säkerställa energieffektivisering också i den nya mark-

nadssituationen.

Energiforskning

Det nuvarande nordiska energiforskningsprogrammet inleddes år 1995 och

skall avslutas år 1998. Ett av målen för forskningssamarbetet är att bilda nor-

diska forskningsgrupper, som har konkurrenskraft och som kan bli delfinansie-

rade av EU:s forskningsprogram. Härigenom kan det nordiska energiforsk-

ningssamarbetet bidra till att upprätthålla en hög teknologisk nivå.

En utvärdering och mellanrapportering av nuvarande forskningsprogram skall

genomföras under år 1997. Beslut om programmets framtida inriktning bör tas

på basis av denna granskning.

3.4.2 Näringspolitiskt samarbete

Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att bidra

till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda villkor

för sysselsättning och välfärd.

22

Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställningar i de gj, r 1996/97-149

nordiska länderna, främst på områden där nordiskt samarbete ger ett nordiskt

nyttovärde utöver övriga nationella insatser.

En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att utreda

gemensamma problem och utbyta erfarenheter och synpunkter om aktuella

näringspolitiska frågor av gemensamt intresse.

Nordiska industrifondens framtida verksamhet och strategi kommer att diskute-

ras av näringsministrarna under våren 1997, bl. a. mot bakgrund av utredningen

om de nordiska institutionerna. Beslut skall fattas om inriktningen av fondens

verksamhet.

På motsvarande sätt skall ministerrådet också pröva verksamhetens inriktning i

det gemensamma nordiska organet inom provnings- och kontrollområdet,

NORDTEST.

Allmänt nordiskt näringspolitiskt samarbete äger rum eller ska just inledas in-

om områden såsom IT samt regional-, miljö- och arbetmarknadspolitik.

Vidare har en genomgång av varje lands inriktning på det näringspolitiska om-

rådet påböijats.

Näringssektorns närområdesaktiviteter inriktas för närvarande till största

delen på programmet Nordpraktik, som är ett biståndsprojekt där unga

representanter för företag från närområdena får praktisera på företag i Norden.

Allmänt informationsutbyte om aktuella EU-frågor står regelmässigt på dag-

ordningen vid möten på det näringspolitiska området.

3.4.3 Regionalpolitik

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett samarbetsprogram för

perioden 1995-1999. De centrala verksamhetsområdena är:

- forsknings- och utredningsarbete samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte,

- samarbete mellan regioner, främst gränsregioner,

- sektorssamarbete.

Under 1996 har verksamheten på samtliga områden till stor del fokuserats på

EU-relaterade frågor. Vidare har initiativ tagits till att utveckla samarbetet i

närområdet.

På uppdrag av samarbetsministrama har regional-, utbildnings- och miljösek-

torema utrett en ny organisation för forskningssamarbetet inom de berörda

sektorerna. Institutionerna Nordplan samt Nordisk institut för regionalpolitisk

forskning (NordREFO) och Nordiska gruppen för regional analys (NOGRAN,

Helsingfors) kommer från och med juli 1997 att ombildas till ett organ med

namnet NORDREGIO och lokalisering i Stockholm.

23

Nordplans främsta uppgift har varit att erbjuda deltagare från de nordiska län- j995/97- ] 49

derna vidareutbildning i fysisk planering i form av kurser och seminarier. Viss

forskning har också bedrivits. NordREFOs verksamhet har inriktats på forsk-

ning och informationsutbyte om nordiska regionala utvecklingsfrågor.

NOGRAN har framförallt bearbetat och sammanställt statistik om regionala

utvecklingsförhållanden i Norden.

Genom att de tre institutionerna ombildas till NORDREGIO skapas en helt nytt

organ med ett starkt tvärsektoriellt inslag som griper över såväl regionala ut-

vecklingsfrågor som fysisk planering. NORDREGIO skall bedriva forskning

och utbildning inom fackområdet med syfte att öka kompetens och kunnande

för att utveckla och hävda nordiska hållningar i ett bredare europeiskt samarbe-

te.

När det gäller det gränsregionala samarbetet har arbetet inriktats på att så långt

som möjligt samordna verksamhet och resurser i de sedan lång tid existerande

nordiska samarbetsområdena med de INTERREG-program som delfinansieras

med EG:s strukturfonder. Det berör såväl svensk-finska, svensk-finsk-norska,

svensk-norska som svensk-danska gränsregioner.

Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik har under året tagit ini-

tiativ till möten på tjänstemannanivå med de baltiska staterna. Dessa har visat

stort intresse att närmare få ta del av de nordiska ländernas erfarenheter av

gränsregionalt samarbete. Även utbildningar i planeringsfrågor har efterfrågats.

Formerna för konkret samarbete kommer att diskuteras vidare.

3.4.4 Jord- och skogsbruk; fiske

Jord- och skogsbruk

Verksamheten inom området jord- och skogsbruk under år 1996 har bedrivits

inom ramen för det program, “Handlingsprogram for jord- och skogsbruks-

samarbete 1996-2000”, vilket antogs av jord- och skogsbruksministrama år

1995. De riktlinjer som utgör grunden for det nordiska samarbetet inom jord-

och skogsbrukssektom är följande:

1) samarbete kring frågor av centralt intresse för Norden;

2) samarbete för att stödja ländernas deltagande i internationella organ;

3) samarbete i Nordens närområden.

I handlingsprogrammet lyfts även fyra insatsområden fram, vilka huvudsakli-

gen hänför sig till den första och den tredje av de ovan nämnda riktlinjerna.

Insatsområdena är:

1) kvalitetsproduktion i jordbruket med speciell inriktning på miljö;

2) förvaltning av genetiska resurser;

3) utveckling av jord- och skogsbruksberoende regioner;

4) uthålligt skogsbruk.

24

Skr. 1996/97:149

Ett nära samarbete sker såväl med miljösektom som med regionalpolitiska

sektorn. Utöver de viktigare politiska åtgärder som här redogörs för, pågår en

stor mängd projekt och arbeten inom insatsområdena för att uppnå de mål som

satts för varje område i handlingsprogrammet.

Efter FN-konferensen i Rio de Janeiro år 1992 om miljö och utveckling bilda-

des en kommitté, Committee on Sustainable Development (CSD), med uppgift

att följa upp konferensens beslut. CSD:s skogspanel är en expertpanel med fö-

reträdare för alla intresserade länder.

De nordiska skogsansvariga ministrarna godkände i juli 1996 ett ställningsta-

gande gällande arbetet i CSD:s mellanstatliga skogspanel. Detta ställningsta-

gande innebär bl.a. att aktivt arbeta för att skogspanelens arbete skall vara hel-

hetsinriktat och tvärsektoriellt samt att det skall främja bärkraftigt skogsbruk.

Som bidrag till CSD:s mellanstatliga skogspanel har en nordisk samrådsgrupp

utarbetat en skrift om nordiska erfarenheter av skogsplantering.

De skogsansvariga ministrarna är även eniga om att de nordiska länderna bör

sträva efter en samlad behandling av internationell skogspolitik och bildandet

av ett skogsministerforum. Detta forum skall bidra till att föra arbetet med in-

ternationella skogspolitiska frågor framåt. I arbetet med en Agenda 21 för Ös-

tersjöområdet är såväl jordbruk som skogsbruk utpekade som prioriterade om-

råden för långsiktig och hållbar utveckling.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anordnade hösten 1996 ett

högnivåmöte om världens livsmedelssäkerhet, Världslivsmedelstoppmötet. De

nordiska jord- och skogsbruksministrama beslutade efter mötet att utreda hur

en koordinering av uppföljningen av FAO-mötet kan ske inom ramen för det

nordiska samarbetet.

Jord- och skogsbrukssektoms betydelse för miljön betonas i det framväxande

Östersjösamarbetet. Med anledning av detta har en nordisk arbetsgrupp för

närområdesfrågor för sektorn inrättats. Arbetsgruppen utarbetar översikter över

olika problemställningar inom området samt förbättrar samordningen mellan

olika aktörer.

Samarbetet inom närområdet kring genetiska resurser har bedrivits inom ramen

för Nordiska genbankens verksamhet. Genbankens arbete i närområdena har

hittills bidragit till att dessa kunnat ta sitt globala ansvar att följa biodiversitets-

konventionen i en mycket svår ekonomisk situation.

Samarbetsorganisationen mellan de nordiska lantbruksuniversiteten, NOVA

Universitet, bildades år 1995 med stöd av Nordiska ministerrådet. NOVA har

under år 1996 utvecklat ett samarbete även med de baltiska lantbruksuniversite-

ten.

Jord- och skogsbruksministrama stödjer en utredning om bevarandet av Vavi-

lovinstitutet i S:t Petersburg. Institutet hyser unika samlingar av växtgenetiskt

material. Om utredningen visar att det är möjligt att bevara samlingarna, kom-

mer frågan om ytterligare medel skall tillskjutas att behandlas i Nordiska mi- g kr 1996/97 149

nisterrådet.

Inom jordbrukssektorn ges aktivt stöd till de baltiska staternas strävanden efter

EU-medlemskap genom bistånd till praktiska förberedelser infor medlemskaps-

förhandlingama. Ambitionen är att jordbrukspolitiken och jordbruket i dessa

länder inte skall utgöra ett hinder for medlemskap. Sverige eftersträvar en re-

formering av den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken C AP, vilken kan

utgöra ett problem i samband med östutvidgningen. Bl.a. kan produktionsbe-

gränsningar och kvotsvstem som ingår i CAP befaras leda till svårigheter for

öststaterna att utveckla sitt jordbruk.

Den stora omfattningen av regler och åtgärder på jordbruksområdet inom EU

gör att man inom ramen för det nordiska samarbetet har kunnat diskutera en-

dast ett urval av frågor, främst i form av informationsutbyte.

Fiske

Den överordnade målsättningen för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra

till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring som en viktig sam-

hällsekonomisk aktivitet. Motivet för samarbetet är att bidra till ett hållbart och

rationellt nyttjande av de levande marina resurserna. Ett program för nordiskt

fiskerisamarbete för perioden 1997-2000 har antagits.

För de tre nordiska länderna som är EU-medlemmar utgör fiskeripolitiken EU:s

kompetensområde. Detta förhållande begränsar möjligheterna för det konkreta

samarbetet och leder till ett ökat informationsbehov mellan Norden och

EU/EES.

Budgeten för 1996 var 7,3 miljoner danska kronor varav en miljon avsattes för

den gemensamma miljö- och fiskeristrategin från år 1995. Ett flertal FoU-

projekt bedöms som särskilt angelägna ur ett svenskt perspektiv. Det gäller

bl.a. stöd till forskning kring Östersjölaxens lekvandring och för utveckling av

tekniskt förvaltning av torskfisket i Östersjön. Stöd har också getts till kun-

skapshöjande insatser såsom en workshop kring fritidsfisket, en handbok i dia-

gnostik av laxsjukdomar och en internationell konferens om hållbart vatten-

bruk.

I enlighet med den nordiska miljö- och fiskeristrategi som godkändes år 1995

pågår ett tvärsektoriellt nordiskt arbete. Detta fortsätter under år 1997 med nå-

got mindre resurser än tidigare. Om 3-4 år skall arbetet utvärderas.

Vid fiskeriministramas möte 1996 beslutades att sätta igång ett nordiskt sam-

arbetsprojekt rörande kriterier för ett hållbart fiske och produktion av fiskpro-

dukter. I samband med detta diskuterade ministrarna frågan om att införa ett

system för märkning av fisk och fiskprodukter samt möjligheten att lyfta pro-

cessen angående verifiering av hållbart fiske till ett övemationellt plan t.ex.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

26

Skr. 1996/97:149

3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete

Förändringar i samarbetet

Det nordiska samarbetet på detta område har under den senaste programperio-

den 1992-1996 präglats av stora förändringar. De ekonomiska resurserna har

reducerats från 6,8 miljoner danska kronor år 1992 till 0,4 miljoner danska

kronor år 1997. Som en följd av detta har institutioner lagts ner och samarbets-

projekt avslutats.

Detta har tvingat fram en koncentration av verksamheterna till i huvudsak så-

dana projekt som ministrarna själva har initierat, helt i linje med svenskt syn-

sätt. Det innebär att ministerrådets huvuduppgift - att vara ett samarbetsorgan

mellan regeringarna - har förstärkts. Inom denna sektor har Nordiska minister-

rådet redan uppnått det som eftersträvas för hela verksamheten, nämligen att

koncentrera sig på ett antal politiskt prioriterade projekt som har en gemensam

nordisk nytta.

Förändringarna medför såväl nya utmaningar som nya möjligheter. De bo-

stadspolitiska frågorna är av stor betydelse för de nordiska länderna. Eftersom

bostadspolitiken inte omfattas av EU-samarbetet är de grundläggande förut-

sättningarna för ett fortsatt nordiskt samarbete oförändrade.

1 den handlingsplan som nu utarbetas prioriteras fyra områden:

- en fortsatt utveckling av den bostadssociala sektorn;

- ett fortsatt samarbete för en bärkraftig utveckling inom byggande och bo-

ende;

- vidareutveckling av aktiviteter i närområdet;

- nordiska intressen i det europeiska samarbetet.

Samarbetsstrategi

Frågor om byggande och boende berör och berörs av många andra samhällsom-

råden. Det gäller t.ex. miljö, ekonomi, kultur och hälsa. Samarbetet med andra

sektorer kommer därför att förstärkas. Målet är att nå en effektivare användning

av resurserna och samtidigt få en mer allsidig belysning av problem som har ett

inbördes sammanhang.

Bostadssociala frågor

På det bostadssociala området pågår på svenskt initiativ ett projekt som under-

söker bostadssegregation. Det är angeläget att ta tillvara de nordiska ländernas

samlade erfarenhet i arbetet på att främja en ekonomisk, etnisk och social in-

27

tegration. Det nordiska samarbetet kring dessa frågor bör utvecklas vidare. Ett gjy 1996/97-149

annat flersektoriellt område där gemensamma projekt övervägs gäller de äldres

boende.

Bärkraftig utveckling av boende och byggande

Arbetet med att främja ett ekologiskt och hållbart byggande tillmäts stor vikt i

samtliga nordiska länder. Målet är att minska resursförbrukningen och belast-

ningen på miljön.

Det är också viktigt att söka undanröja och förebygga inomhusmiljöns bidrag

till ohälsa. Allergier och andra hälsoproblem ökar och kan i många fall tillskri-

vas byggfel eller brister i inomhusklimatet. För att angripa dessa problem bör

ett nära samarbete ske mellan de nationella myndigheterna.

Aktiviteter inom närområdet

Inför den kommande programperioden har insatserna i närområdet hög priori-

tet. Aktuella frågor är upprustning av befintlig bebyggelse, fastighetsregistre-

ring samt finansierings- och bidragssystem. Inriktningen på samarbetet bygger

på användning av relativt enkla medel såsom utbildning och kunskapsöverfö-

ring.

Europeiskt samarbete och initiativ i FN

Arbetet med att åstadkomma fri rörlighet av byggprodukter inom EU går lång-

samt. Sverige är pådrivande på olika sätt. I utvecklingen av nya europeiska

normer och kvalitetskrav är det viktigt att nordiska aspekter får vederbörlig

uppmärksamhet. Initiativ i denna riktning kan samordnas genom det nordiska

samarbetet.

Inom ramen för det nordiska samarbetet diskuteras också hur ett samarbete kan

etableras för att genomföra och följa upp agendan från FN:s andra världskonfe-

rens om boende, bebyggelse och stadsutveckling (HABITAT), som ägde rum i

Istanbul i juni 1996.

3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet

De nordiska transport- och trafikministrama beslöt i november 1995 att tillsätta

en nordisk arbetsgrupp för att uppdatera rapporten ”Nordiska infrastrukturpro-

jekt” från år 1993. Gruppen skall, med utgångspunkt från den nationella plan-

läggningen i Danmark. Finland, Norge och Sverige, beskriva och analysera de

viktigaste transportkorridorema för väg, järnväg och sjövägar i och mellan de

nordiska länderna samt till närområdena. Syftet med rapporten är att visa de

nordiska ländernas särskilda behov och möjligheter ur transportsynpunkt. Rap-

porten beräknas vara klar i mars 1997.

28

I slutet av 1995 bildades en miljögrupp för tre år med representanter för de

nordiska ländernas transportdepartement. Syftet med gruppen är att bana väg

för diskussioner och erfarenhetsutbyte med anknytning till miljöfrågor på

transportområdet, t.ex. i form av nordiska seminarier/konferenser och genom-

förande av mindre utredningar.

Styrgruppen för nordisk trafiksäkerhet avvecklades i slutet av 1996. En ad hoc

grupp för trafiksäkerhetsfrågor som lyder under ministerrådet har bildats och

startar sitt arbete under 1997.

En översyn av överenskommelsen mellan Sverige, Finland, Norge och Dan-

mark om ömsesidigt godkännande av körkort och registrering av fordon initie-

rades i början av 1996. Denna översyn beräknas bli klar i mitten av 1997.

Vad gäller närområdessamarbetet kan nämnas att man introducerar en trafiksä-

kerhetshandbok på ryska i nordvästra Ryssland och i Baltikum.

Skr. 1996/97:149

3.4.7 Ekonomi och finanspolitik

Allmänt

De nordiska ministrarna har ett starkt intresse av en kontinuerlig dialog om

viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta har rört den ekonomiska politiken i

respektive nordiskt land men också den internationella utvecklingen i stort.

Samarbetet har under 1996 inkluderat nordiska finansministermöten, Nordiska

ämbetsmannakommittén för ekonomi och finanspolitik. Nordiska finansutskot-

tet, Nordiska baltikumutskottet. Nordiska konjunkturgruppen, nordiska budget-

chefsmöten och Nordiska ämbetsmannagruppen för skattefrågor. Vidare kan

nämnas arbetsgruppen för miljöekonomiska frågor som är ett samarbete mellan

finans- och miljösektorema. Med utgångspunkt i ett initiativ från Sveriges

statsminister inleddes under hösten 1996 projektet “Budgetkonsolidering och

välfärd i de nordiska länderna’', som tar sikte på att dra gemensamma slutsatser

av den sanering av offentliga utgifter som skett i de flesta nordiska länder un-

der den senaste tioårsperioden.

Vid båda de nordiska finansministermötena förra året diskuterades EU- och

EMU-frågor. Vårmötet i Helsingfors i maj utgjorde ett bra tillfälle att infor-

mellt behandla viktiga EMU-frågor.

Sedan någon tid pågår en utredning om Nordiska investeringsbankens rättsliga

ställning.

Norden-närområdet

Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom Nordiska

investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Estland och Polen är sedan tidi-

29

gare inkluderade i NIB:s internationella utlåning. I augusti 1996 beslöt de nor- gjy 1995/97-149

diska statsministrarna att upprätta en nordisk miljöinvesteringlåneordning

(MIL) på ca 100 miljoner ecu vid NIB. Genom upprättandet av MIL kan in-

vesteringsbanken medverka i miljöutlåning till samtliga länder i närområdet.

Baltiska investeringsprogrammet BIP är ett samnordiskt projekt som administ-

reras av NIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

(EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de baltis-

ka länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala inves-

teringar. Ett centralt inslag i BIP har varit att upprätta nationella investerings-

banker i de baltiska länderna. Baltiska investeringsprogrammet var i den första

fasen, 1992-95, på totalt ca 100 miljoner ecu. Erfarenheterna av BIP:s första

tre år visade att man under dess första fas tillgodosett de behov som då fanns,

att de baltiska ländernas ekonomier mognat och att en fortsättning av pro-

grammet borde säkras för att möta nya krav. Därför beslutade de nordiska län-

derna att avsätta ytterligare 70 miljoner ecu för den andra fasen av programmet,

som löper fram till år 2000.

3.5 Medborgarpolitik

3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsmiljö

Arbetsmarknadsområdet

Det nordiska samarbetet om arbetsmarknadspolitik utgår från ett samarbetspro-

gram för perioden 1995-2000.

Ministerrådet har tagit initiativ till utredningar om löneförhållanden och löne-

bildning, arbetsutbudsfrågor, strukturfrågor samt om välfärdssamhället i för-

ändring. Vidare har man bedrivit ett projekt om åtgärder mot ungdomsarbets-

löshet. Det har innehållit arbetsmarknads- och utbildningspolitiska satsningar,

forskning kring ungdomar och arbetsmarknad samt samarbete mellan skola,

arbetsförmedling och näringsliv.

Ett annat projekt som gäller ungdomar är Nordjobb. Förutom att ungdomar får

arbetslivserfarenhet i ett annat nordiskt land kommer de i kontakt med landets

kultur och språk. Föreningen Norden i respektive land medverkar bl.a. i plane-

ring och genomförande av program för ungdomarnas fritid.

Nordiska ministerrrådet har låtit göra en översyn av reglerna om den gemen-

samma nordiska arbetsmarknaden i belysning av EG-rätten och EES-avtalet.

Systemet visar att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden i allt väsentligt

är förenlig med regleringen i den europeiska gemenskapsrätten. De nordiska

regeringarna har emellertid inlett en diskussion om behovet av en förnyelse av

Rådets förordning (EEG 1408/71) om tillämpningen av systemen för social

30

trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar

inom gemenskapen.

Skr. 1996/97:149

Det vardagliga praktiska samarbetet mellan de nordiska länderna på arbetsför-

medlingsområdet sker mellan olika myndigheter. Rekryteringsbehov och för-

medlingsbehov tillgodoses dagligen mellan de nordiska arbetsförmedlama.

Större rekryteringar till de länder som för stunden har behov löses genom sär-

skilt riktade projekt. Sådana har pågått under 1996 tillsammans med Norge

inom hälso- och sjukvård, byggbranschen och nu senast inom industrin.

Sverige, Norge och Finland har via respektive IT-system redan idag tillgång till

varandras lediga arbeten. En snabb teknikutveckling inom förmedlingsverk-

samheten sker i hela Norden. Samtliga länder arbetar med att anpassa sina sys-

tem och genom att nyttja ny teknik för att skapa nya marknads- och informa-

tionssplatser för sökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsverkets lediga plat-

ser finns i dag på Internet och uppdateras varje dag.

Arbetsmiljö- och arbetslivsområdet

Det nordiska samarbetet för en sund och säker arbetsmiljö är baserat på princi-

perna i den nordiska arbetsmiljökonventionen från år 1989 och på ministerrå-

dets program för åren 1995-2000 rörande samarbete på arbetsmarknads- och

arbetsmiljöområdet.

Arbetsmiljökommitténs centrala aktiviteter består bl.a. i

- att medverka till en realisering av den nordiska arbetsmiljökonventionen och

uppföljningen av programmet för ministerrådets samarbete på arbetsmarknads-

och arbetsmiljöområdet för perioden 1995-2000 i samarbete med arbetsmark-

nadens parter,

- att koordinera det nordiska deltagandet i det europeiska samarbetet rörande

standardisering och certifiering på arbetsmiljöområdet,

- att säkra löpande information och ömsesidigt åsiktsutbyte om EU-aktiviteter,

särskilt för att främja samordning av frågor som har gemensamt nordiskt intres-

se,

- att löpande dryfta myndigheternas verksamhet på arbetsmiljöområdet och

främja nordiska analys- och samordningsaktiviteter i syfte att kunna vidareut-

veckla ländernas arbetsmiljö och

- att bidra till igångsättningen av forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

området, särskilt rörande metod- och regelutveckling.

Arbetsmiljökommittén har tagit initiativ till samordning av arbetsmiljöregler

där experter från de nordiska ländernas tillsynsmyndigheter har medverkat.

Vidare har kommittén genomfört tre olika aktiviteter med deltagare från de

baltiska arbetarskyddsmyndighetema samt ett möte om utveckling av till-

synsarbetet på arbetsplatser i Murmanskregionen i Ryssland.

31

Skr. 1996/97:149

Arbetsmiljökommittén har for avsikt att närmare diskutera frågor som bl.a. rör

samordningen med och informationsutbytet mellan övriga berörda minister-

rådskommittéer.

Erfarenheterna har visat att ett utvecklat samarbete med de övriga nordiska

länderna inom verksamhetsområdet är viktigt inte bara för det aktiva arbetsmil-

jöarbetet och arbetslivets fortsatta utveckling som sådant också för möjlighe-

terna att med sakligt och väl underbyggt kunskapsunderlag främja ökad tillväxt

och skapa nya arbeten.

Arbetsrätt

Det nordiska samarbetet under 1996 har på arbetsrättsområdet bedrivits i Nor-

diska arbetslivs- och arbetsrättsutskottet. Utskottet är främst ett forum för lö-

pande orientering, diskussion och koordinering av nordiska synpunkter inom

arbetslivs- och arbetsrättsområdet på såväl nordiskt som europeiskt plan. Till

området för arbetsliv och arbetsrätt hör bl.a. individuell och kollektiv arbetsrätt,

medbestämmande, diskriminering, arbetstidsfrågor osv.

Utskottet fungerar också som ett rådgivnings- och konsultorgan som tillförsäk-

rar de nationella ministrarna säker rådgivning och information om arbetsliv och

arbetsrätt. Inom sitt verksamhetsområdet beviljar utskottet anslag till forsk-

nings- och utredningsarbeten. Alla ansökningar om nya projekt värderas utfrån

den nordiska nytta projektet kan ha. Vid prövningen tas hänsyn till ämnets ak-

tualitet, dess framtida betydelse, vetenskapliga kvalitet och politiska prioritet.

Utskottet initierar även möten och seminarier inom områden av nordiskt ge-

mensamt intresse. Man lägger därvid särskild vikt vid att dessa aktiviteter sam-

tidigt har vidare internationell betydelse. Arbetet i utskottet omfattar ämnen

som ministerrådet uppdragit åt utskottet att behandla eller som utskottet tagit

upp på eget initiativ, t.ex. i syfte att påverka den europeiska utvecklingen utfrån

nordiska intressen.

Under år 1996 har inom utskottet diskuterats bland annat förlikningsmannain-

stitutet, dokumentations- och informationsteknologi samt sociala klausuler. På

svenskt initiativ har diskussioner även förts om den negativa föreningsrätten

och tillämpningen av rådets direktiv 94/45/EG (september 1994) om inrättandet

av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grup-

per av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare.

Samarbetet inom utskottet har bland annat främjat samordning av lagstiftnings-

arbetet i de nordiska länderna t.ex. beträffande lagen (1996:359) om europeiska

företagsråd. Kontakter skapas och upprätthålls. Det innebär också ett värdefullt

erfarenhetsutbyte som utmynnar i konkreta resultat, däribland möjligheter till

samråd om planerad lagstiftning. Samarbetet i dessa frågor avses fortsätta i

samma omfattning som tidigare. Under år 1997 prioriterar utskottet följande

frågor:

32

- Samordning av nordiska synpunkter för att främja den nordiska modellen för 1996/97-149

reglering av arbetsliv och arbetsrätt på europeiskt plan. Initiativ från EU dryftas

så tidigt som möjligt.

- Fortsatt samarbete med arbetsmarknadens parter i Norden genom att inbjuda

dess representanter till överläggningar.

- Utvecklingen av samarbetet med andra internationella organisationer, särskilt

EU:s Dublininstitut för förbättring av levnads- och arbetsvillkor samt Interna-

tionella arbetsorganisationen ILO.

- Spridning av kunskap om aktuella ämnen inom arbetsliv och arbetsrätt genom

att arrangera nordiska trepartsseminarier.

Norden - EU/EES

När det gäller samarbetet i frågor om Norden-EU/EES finns det på arbets-

marknads- och arbetsmiljöområdet en nordisk grupp för informell avstämning

inför EU:s ministermöten. Ett exempel på hur nordiskt samråd påverkat ut-

vecklingen på europeiskt plan är deltagandet i den europeiska standardisering-

en på arbetsmiljöområdet, avseende bland annat personlig skyddsutrustning,

maskiner och tryckkärl.

Norden - närområdet

För närområdessamarbetet finns i respektive lands ministerium en kontaktper-

son som ansvarar för samordningsfrågor.

I närområdessamarbetet fortsatte en rad redan inledda projekt som handlar om

att utveckla modeller för arbetsmarknadsutbildning och en fungerande arbets-

förmedlingsservice. På arbetsmiljöområdet har samarbetet till stor del handlat

om tillsynsfrågor (yrkesinspektion m.m.).

3.5.2 Socialpolitik och hälsovård

Samarbete inom Norden

Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområ-

det finns ett samarbetsprogram för åren 1995-2000. Samarbetet har till övervä-

gande del skett inom sektorns nio institutioner och permanenta verksamhet i

övrigt. Även i framtiden kommer tyngdpunkten i samarbetet att ligga på insti-

tutionerna. Nya projekt och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogram-

met i största möjliga utsträckning förankras i dessa.

Det gångna året har präglats av reformarbetet, dels till följd av den allmänna

institutionsöversynen. dels genom en särskild genomlysning av verksamheten

33

inom social- och hälsovårdssektom. Institutionsöversynen har lett till att Nor- gjy. 1996/97149

diska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor nu lagts ner som institution.

Från år 1997 förs arbetet vidare i en tvärsektoriell ämbetsmannakommitté med

företrädare för både vårdsidan och kontrollintressen.

Det nordiska samarbetet om narkotikafrågor har påtaglig nordisk nytta. Samar-

betet är viktigt för att koordinera nordiska synpunkter inför internationella

möten.

Som en ytterligare följd av institutionsöversynen har även det nordiska handi-

kappolitiska samarbetet varit föremål för omstrukturering. Ett nytt nordiskt

handikappolitiskt råd kommer att inrättas under våren 1997. Det blir ett rådgi-

vande och policyskapande organ för Nordiska ministerrådet och dess samar-

betsorgan och institutioner. Syftet är att markera handikappfrågornas tvärpoli-

tiska karaktär. Under arbetet har det varit en svensk angelägenhet att sektor-

sansvarsprincipen får ett ökat genomslag i det nordiska handikappsamarbetet.

Principen innebär att vaije sektor inom sig (arbetsmarknad, transport, utbild-

ning, etc.) skall beakta handikappfrågorna i sitt arbete.

Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster trädde i kraft

den 1 oktober 1996. Den kanske viktigaste nyheten i konventionen är den som

behandlar flyttning till ett annat nordiskt land för långvarig vård och behand-

ling. Rätt utnyttjad bör den nya konventionen kunna bli till glädje för många

enskilda personer.

Det inomnordiska samarbetet inom social- och hälsovårdssektom är av särskilt

stor betydelse bland annat därför att området endast i ringa grad regleras av

EG-lagstiftning.

Norden - EU/EES

Social- och hälsovårdssektom är i huvudsak en nationell fråga inom EU. Rätten

att anta bindande normer gäller primärt för arbetskraftens rörlighet. Inom om-

rådet finns lagstiftning om social trygghet för den migrerande arbetskraften och

om ömsesidigt erkännande av examina på framför allt hälsovårdens område.

Läkemedel och medicintekniska produkter omfattas av lagstiftningen rörande

den inre marknaden. När det gäller samarbete där EU saknar lagstiftningskom-

petens arbetar man inom folkhälsoområdet med stöd av artikel 129 i EG-

fördraget. Det socialpolitiska samarbetet rör de olika handlingsprogram som

utarbetas av Europeiska kommissionen och godkänns av rådet.

Samordningen av den sociala tryggheten för personer som flyttar mellan de

nordiska länderna regleras numera av EG-rätten på detta område. EG-rätten

kompletteras med en särskild nordisk konvention som hänvisar till EG-rätten

och innebär att dess regler kan tillämpas även på personer som inte har med-

borgarskap i något EES-land och som flyttar mellan de nordiska länderna.

Det största antalet fall av konkret tillämpning av EG-rätten om samordning av

den sociala tryggheten, som myndigheterna i de nordiska länderna kommer i

kontakt med, rör inomnordiska flyttningar. De ansvariga administrativa myn-

digheterna har därför under året fullföljt sitt samarbete i syfte att komma fram

34

till gemensamma tolkningar och likartad praxis. Som tidigare nämnts (3.5.1) 1996/97-149

har en diskussion inletts om utveckling av EG-rätten om social trygghet för

personer som flyttar.

Aktuella EU/EES-frågor är stående dagordningspunkter vid möten inom sek-

torn. Sådant samråd sker även inom institutionerna. Samrådet i löpande frågor

sker i allmänhet genom direkta kontakter mellan länderna. Sverige har fortlö-

pande informella samråd med de andra nordiska länderna när det gäller att ut-

forma gemensamma ståndpunkter och initiativ inom ramen för såväl det euro-

peiska som övriga internationella samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.

Norden och närområdet

För närområdessamarbetet finns en särskild arbetsgrupp vars verksamhet under

året varit föremål för översyn på samma sätt som flera andra delar av sektorns

samarbete. Närområdesgruppen skall i fortsättningen utväxla information,

komma med förslag, föreslå förmedling av resultat från projektverksamheten

och återkommande rapportera till Nordiska socialpolitiska kommittén.

Under året har satsningar gjorts på områdena utbildning inom social-, hälso-

och sjukvårdsområdet, social- och hälsostatistik, läkemedelsförsöijning, alko-

hol-, narkotika- och handikappsamarbete samt förebyggande och hälsofräm-

jande åtgärder.

Grundläggande för prioritering av insatsområden har varit dels uttalade behov

och önskemål från närområdena, dels principen att de samnordiska projekten ej

skall dubblera bilateral verksamhet utan utgöra viktiga komplement. Projekten

är ofta förankrade i nordiska institutioner alternativt i relevanta nationella organ

i Norden.

3.5.3 Livsmedelsfrågor

Inledning

På livsmedelsområdet leds det nordiska samarbetet av Ämbetsmannakommit-

tén för livsmedelsfrågor. På ministernivå behandlas livsmedelsfrågoma av de

nordiska samarbetsministrama. Arbetet inriktas på principiella livsmedels-

politiska frågor och specifika livsmedelsfrågor inom områdena kost och näring,

toxikologi, hygien och kontroll. Samarbetet syftar till att skydda konsumenter-

nas hälsa, att gemensamt utnyttja tillgängliga expertkunskaper och administra-

tiva resurser samt att främja nordisk och internationell utveckling på livsme-

delsområdet.

Mot bakgrund av att livmedelsfrågoma till stor del är harmoniserade inom EU

ligger tyngdpunkten i arbetet på frågor som huvudsakligen kan anses vara in-

ternt nordiska, liksom på frågor som är aktuella inom EU och som är av intres-

se för Norden. Vidare har ett samarbete med de baltiska länderna etablerats.

35

Inom sektorn finns fem fasta arbetsgrupper. Arbetsgrupperna i sin tur styr och j 995/97 ] 49

kvalitetssäkrar tillsammans ett antal projekt som beviljats medel över den nor-

diska budgeten.

Inom Norden

Under år 1996 har en revidering av de nordiska näringsrekommendationema

avslutats och de nya fastställdes av samarbetsministrama i november 1996.

Näringsrekommendationema utgör underlag för de nordiska ländernas nationel-

la råd om näringsintag och har därmed stor betydelse i arbetet för en bättre

folkhälsa i Norden.

En utredning om fördelar och nackdelar med nordiska referenslaboratorier har

pågått under flera år. Utredningen utvidgades i uppföljningsarbetet efter Suo-

minen-rapporten om samordning och arbetsfördelning mellan de nordiska län-

derna. Arbetet har fortsatt även under år 1996 för att försöka få till stånd en

ekonomiskt hållbar helhetslösning.

En stor del av arbetet inom sektom upptas av livsmedlens effekter på hälsan.

Bland annat har flera rapporter publicerats om naturligt förekommande giftiga

substanser i livsmedel. Sammantaget ger kunskapen myndigheterna möj-

ligheter att på ett riktigt sätt bedöma de risker som befolkningen kan bli utsatt

för via livsmedel och dricksvatten. Vidare har en rapport om den sjukdoms-

framkallande bakterien Listeria visat sig vara ett gediget underlag i arbetet med

livsmedelsburen smitta och väckt internationellt intresse.

Genmodifierade livsmedel kommer sannolikt att under lång tid stå i fokus för

många intressenters uppmärksamhet. Resurser har avsatts på detta område,

framför allt för att kunna bevaka konsumenternas säkerhet.

Norden-EU/EES; närområdessamarbete

Det nordiska samarbetet inom ämbetsmannakommittén och dess arbetsgrupper

utnyttjas i stor utsträckning för utbyte av information och samordning av län-

dernas ståndpunkter i EU-arbetet.

Under år 1996 publicerades en rapport med en nordisk modell för införlivande

av EU:s olika direktiv om livsmedelstillsatser. I syfte att underlätta för allergi-

ker samarbetar de nordiska länderna för att försöka få till stånd förbättrade EG-

bestämmelser om märkning av livsmedel.

Andra nordiska samarbetsprojekt som utnyttjas som underlag i EU-arbetet rör

principer för berikning av livsmedel med vitaminer och mineraler samt hälso-

påståenden i märkningen och marknadsföringen av livsmedel. För samarbetet

med Baltikum har fr.o.m. år 1996 medel från ministerrådets särskilda närområ-

desbudget möjliggjort systematiska insatser för att förmedla kunskaper avseen-

de livsmedelskontroll. Arbetet bedrivs av en särskild arbetsgrupp med represen-

tanter från de nordiska och baltiska länderna.

36

Skr. 1996/97:149

3.5.4 Konsumentpolitik

Inledning

Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan

konsumentministrama inom Nordiska ministerrådet. Under ministerrådet

samordnas frågorna av en ämbetsmannakommitté. Ansvaret för samordningen

inom kommittén delas mellan ordförandelandet och det kommande ordförande-

landet. Arbetet inom kommittén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi

och information, en för juridiska frågor och en för produktfrågor.

Den europeiska dimensionen

Samarbetet på det konsumentpolitiska området gynnas av det faktum att de

nordiska länderna har gemensam kultur, språk och historia. Det har lett till en

likartad syn på konsumentpolitiken i de nordiska länderna. Förhållandet att tre

av de nordiska länderna är medlemmar i EU och att de övriga samarbetar inom

ramen för EES-avtalet präglar i hög grad samarbetet. Det handlingsprogram

som är fastställt för perioden 1994-1998 har en stark inriktning på frågor med

en europeisk dimension.

Det är först på senare år som EU på allvar har börjat att engagera sig i

konsumentfrågor. EU saknar exempelvis motsvarigheter till vår konsument-

skyddslagstiftning. Den svenska regeringens ambition gentemot EU är att ak-

tivt arbeta för att stärka konsumenternas ställning och att ge konsumentfrågorna

inom EU en tydligare och tyngre roll med ett ökat inflytande för konsumenter-

na. Den svenska regeringen ser det nordiska samarbetet som en viktig plattform

för detta arbete.

Handlingsprogram för nordiskt samarbete

Handlingsprogrammet lägger stor vikt vid att nordiska lösningar far största

möjliga genomslag inom EU. Det nordiska samarbetet avser samråd både inför

beslut på EU-nivån och inför genomförandet av EU-regler på nationell nivå.

De olika styrgrupperna beviljar medel till projekt som i huvudsak skall ha en

EU-dimension. Ministerrådet har hittills beslutat om handlingsprogram på tre

områden, nämligen konsumentundervisning, finansiella tjänster och konsu-

mentforskning.

Dessa program har översatts till engelska och spridits via olika kanaler i EU:s

medlemsländer. Därigenom har kunskap spridits om nordiska grundläggande

synsätt och erfarenheter på konsumentområdet. På flera områden har man nått

framgång och påverkat lösningar som kommer att gälla för hela EU.

37

Skr. 1996/97:149

Projektverksamheten

Under år 1996 uppgick budgeten för konsumentverksamheten till 5,4 miljoner

danska kronor. Av dessa användes ca 4,3 miljoner danska kronor till följande

insatsområden: rättsliga frågor, ekonomi och information, hälsa och säkerhet,

konsumtion och miljö samt konsumentforskning. Budgetmässigt satsades i

runda tal en miljon danska kronor på varje insatsområde utom på forsknings-

området till vilket anslogs 0,3 miljoner danska kronor.

Det nordiska miljömärkningssystemet har varit framgångsrikt och åtnjuter hög

trovärdighet både hos producenter och konsumenter. Nu finns flera tusen

svanmärkta produkter att tillgå på den nordiska marknaden. Av kommitténs

budget går knappt en miljon danska kronor till kostnader för en nordisk sam-

ordnare för verksamheten och för översättning av kriteriedokument.

En forskningssamordnare har tillsatts under året med uppgift att organisera

nätverk för samarbete mellan nordiska konsumentforskare, initiera nya projekt

och bereda Nordiska ministerrådets anslag för konsumentforskning.

Vissa projekt har lett till att formella och informella nätverk eller projektgrup-

per bildats. Som exempel kan nämnas nätverk för konsumentutbildning i Nor-

den. En projektgrupp behandlar EG-rätten i nordisk konsumenträtt. Projekt-

gruppen bevakar och agerar i aktuella rättsliga frågor inom EU. Ytterligare en

projektgrupp för konsumentinflytande på standardisering ansvarar främst för

nordiska samrådsmöten inför större internationella möten om standardisering.

Närområdet

I november 1994 tillsatte ämbetsmannakommittén en närområdesgrupp som

under år 1995 utarbetade en plan för sektorns aktiviteter i närområdet under

fem år. Ett nätverk bildades med deltagare från de tre baltiska staterna, Kali-

ningrad, Karelen och S:t Petersburg samt från de fem nordiska länderna.

Exempel på projekt/seminarie; som har genomförts med utgångspunkt från

arbetsplanen gäller tvistlösning, konsumentinformation och konsumentunder-

visning samt produktsäkerhet för leksaker.

3.5.5 Jämställdhet

Samarbetet inom Norden

Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för det

nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995 - 2000. Programmet

kompletteras med en årlig handlingsplan.

Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet

koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de

38

politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekono-

miska ställning och inflytande - inte minst i fråga om lön - samt ett jämställt

arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar möjligheterna för

såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels påver-

kar den europeiska och den internationella utvecklingen på jämställdhetsområ-

det. För att effektivisera arbetet inom de prioriterade områdena kommer minis-

terrådet att verka för att jämställdhetsaspekter beaktas inom alla politikområ-

den lokalt/regionalt, nationellt och nordiskt.

Skr. 1996/97:149

Det nordiska institutet för kvinno- och könsforskning började sin verksamhet i

september 1995. Institutets uppgifter är att inom ramen för det nordiska samar-

betet främja, samordna och stimulera nordisk forskning samt att informera om

forskningsresultat på området. Forskningssamarbetet ger ökade kunskaper och

möjliggör effektivare insatser på jämställdhetsområdet. Det bidrar också till att

forma den samnordiska plattform som är betydelsefull i det internationella

samarbetet när det gäller forskning och utveckling. Under år 1996 genomför-

des en första tvärvetenskaplig konferens “ Frö och Frukter” - om kvinno- och

könsforskning i Norden.

Under år 1996 tillsattes en nordisk mansgrupp för att utarbeta ett förslag till

handlingsplan om män och jämställdhet. Vidare påbörjades ett treårigt projekt i

samtliga nordiska länder för att pröva metoder och finna en modell för hur ett

jämställdhetsperspektiv kan införlivas i ungdoms- och arbetsmarknadspolitiken

i respektive land.

Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom det nordiska samar-

betet fortsätter. En strategi för att följa upp hur ämbetsmannakommittéema

skall ta ansvar för jämställdhetsfrågor kommer att utarbetas. Årliga uppfölj-

ningar skall också göras av könsfördelningen bland ledamöter i nordiska

kommittéer, styrelser och andra organ.

Vidare drivs projektet “Halva makten? Nordiska kvinnors väg mot demokrati

och jämställdhet”, som syftar till att följa upp och utvärdera jämställdhetspoli-

tiken i de nordiska länderna. Projektet avslutas under år 1997.

En konferens med temat “Kvinnor, arbete och ekonomi” hålls i Island under

våren 1997. Konferensen är en uppföljning av det nordiska likalöneprojektet

och syftar till att analysera vad de omfattande förändringarna i arbetsmark-

nadspolitik och ekonomisk politik innebär för kvinnorna i de nordiska länder-

na.

Ett förslag till handlingsplan om män och jämställdhet kommer att behandlas

av ministerrådet under våren 1997.

Norden-EU/EES

Jämställdhetssamarbetet är till stor del knutet till frågor och områden som är

aktuella inom EU/EES, där den nordiska jämställdhetsmodellen är föremål för

speciellt intresse. De satsningar som fastslagits i det nordiska samarbetspro-

grammet för perioden 1995 - 2000 är områden som också behandlas i EU:s

39

jämställdhetsprogram. Ett informellt erfarenhets- och informationsutbyte sker 1996/97-149

mellan de nordiska länderna i jämställdhetsfrågor som är aktuella inom EU.

Norden -närområdet

Under år 1996 har en kartläggning av nationella jämställdhetsprojekt i Balti-

kum och de övriga närområdessamarbetet genomförts. Ministerrådet har beslu-

tat att utarbeta ett program för närområdessamarbetet inom jämställdhetsområ-

det fram till år 2000 med beaktande av de erfarenheter som kommit fram ge-

nom kartläggningen.

Under år 1997 arrangeras en jämställdhetskonferens i Valmiera i Lettland med

två mindre förberedande konferenser i Tallinn och Druskininkai (Litauen).

Syftet är att stödja arbetet för jämställdhet och skapa nya nordisk-baltiska nät-

verk som befrämjar kvinnors ställning.

Vidare planeras seminarier för statistikanvändare och statistikproducenter för

att analysera möjligheterna att ta fram jämställdhetsstatistik.

I S:t Petersburg-området och Barentsregionen påbörjas samarbete med kvinno-

grupper och myndigheter ansvariga för kvinno- och jämställdhetsfrågor.

3.5.6 Lagstiftningssamarbete

Samarbetsprogrammet

En milstolpe i det nordiska lagstiftningssamarbetet är det samarbetsprogram

som antogs av justitieministrarna i augusti 1996 och som överlämnades till

Nordiska rådet i november.

Genom detta program manifesteras intresset av att fortsätta och intensifiera det

sedan länge pågående arbetet för att så långt möjligt uppnå nordisk rättslikhet.

Samtidigt stakas vägen för hur samarbetet skall bedrivas i en ny tid, då tre av

de nordiska länderna är medlemmar i EU och två står utanför. Denna situation

ställer nya krav. Det handlar både om att på ett effektivt sätt dela med sig av

information och koordinera ståndpunkter när det gäller förslag till nya rättsak-

ter inom EU och att samordna åtgärderna på genomförandestadiet.

Programmet slår fast att principen om nordisk nytta är grundläggande för sam-

arbetet - de gemensamma strävandena skall kunna förväntas ha positiva effek-

ter för de nordiska ländernas befolkning. Detta står inte i något motsatsförhål-

lande till det europeiska samarbetet. Tvärtom kan ett väl fungerande nordiskt

lagstiftningssamarbete vara en fördel för det samarbete som äger rum inom

ramen för EU och EES.

Befrämjandet av den demokratiska utvecklingen i Nordens närområde är enligt

programmet ett prioriterat område. På detta område torde samarbetet till en

början främst ha karaktär av kunskapsöverföring, men samarbetsprogrammet

40

framhåller också möjligheten av att i ett längre perspektiv införliva de baltiska 1996/97-149

staterna i själva lagstiftningssamarbetet.

Slutligen slår programmet fast att det också i andra internationella organisatio-

ner än EU/EES - exempelvis FN-organ - finns behov av nordiskt samråd och

informationsutbyte.

Samarbetsprogrammet kan förväntas underlätta och effektivisera arbetet i de-

partement och myndigheter i Norden. Men den egentliga “nordiska nyttan” av

samarbetet ligger på ett annat plan. Högre grad av rättslikhet kan i ett längre

perspektiv medföra förenklingar i tillvaron för dem som bor i Norden. Likaså

kan Norden göra sin röst hörd med högre styrka i EU och andra internationella

fora.

Handl ingsplanen

Till det samarbetsprogram som justitieministrarna antog har fogats en hand-

lingsplan som anger vilka konkreta områden som skall prioriteras i lagstift-

ningssamarbetet under det närmaste året. Tolv områden lyfts fram.

Vissa områden har karaktären av rent nordiska samarbetsområden. Ett exempel

på detta är de nordiska familjerättskonventionema, som innehåller internatio-

nellt privaträttsliga regler för olika områden av familjerätten. Det handlar såle-

des här om regler som i allra högsta grad berör enskilda nordbor.

Andra sakområden i handlingsplanen är i stor utsträckning präglade av det in-

ternationella samarbetet på europeisk eller global nivå. Till denna kategori hör

Schengensamarbetet (jfr 3.5.7 nedan). Där går det nordiska samarbetet fram-

förallt ut på att koordinera ståndpunkema inför möten på gemenskaps-nivå och

att gemensamt utarbeta lagförslag som genomför konventionens bestämmelser.

Det är ännu för tidigt att redovisa några effekter av samarbetsprogrammet och

handlingsplanen.

På polisområdet pågår nordiskt samarbete i olika former. Inom det s.k. PTN-

samarbetet (polis- och tullsamarbetet mot narkotika) har utvecklats ett system

med sambandsmän i utlandet som arbetar för samtliga nordiska länder. Under

år 1996 fick de svenska sambandsmännen i Baltikum och Ryssland status som

nordiska sambandsmän. De nordiska länderna tar också aktiv del i Aktions-

gruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, där Sverige innehar

ordförandeskapet. Vidare förekommer kunskapsöverföring på polisområdet

genom Nordic Baltic Police Academy.

Kriminalitet med anknytning till motorcykelklubbar

Vid sidan av samarbetsprogrammets mer långsiktiga planer, har det under år

1996 visat sig att samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet fungerar

effektivt när akuta förhållanden i samhället så kräver. Efter ett antal uppmärk-

sammade brott som kunde relateras till mc-klubbar tillsatte Nordiska ämbets-

41

mannakommittén för lagstiftningsfrågor en särskild arbetsgrupp som på kort tidgjy. ] 995/97-149

skall göra en analys av vilka lagstiftningsåtgärder och andra konkreta åtgärder

som kan vidtas för att stävja fenomenet.

Sexuellt utnyttjande av barn

En annan fråga som kommit i fokus under år 1996 är uppföljningen av Stock-

holmskonferensen om kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn. I denna fråga

kunde ämbetsmannakommittén emellertid konstatera att det inte fanns förut-

sättningar för något gemensamt nordiskt projekt. De olika länderna önskade

välja olika vägar för uppföljning av konferensen. I Sverige utarbetas t.ex. en

nationell handlingsplan för skydd av utnyttjade barn. Trots att de nordiska län-

derna i denna fråga inte går fram på gemensam front, har det nordiska samarbe-

tet ändå fungerat som ett forum för utbyte av information och synpunkter.

Nordiska rådets Nordenutskott höll i anslutning till Nordiska rådets session ett

diskussionsmöte rörande sexuellt utnyttjande av barn. Justitieministrar och

tjänstemän redogjorde då för vilka planer varje land har för uppföljning av

Stockholmskonferensen.

Brottsförebyggande arbete

Det brottsförebyggande arbetet är ett område där samarbetet under året har ut-

vecklats såväl på det nordiska som det europeiska planet.

Vid en nordisk konferens i maj 1996 utmynnade diskussionerna i att det finns

ett behov av ett intensifierat och mer formaliserat nordiskt samarbete på detta

område. Därefter har åtgärder vidtagits för att förverkliga ett sådant samarbete,

som bl.a. måste bygga på regelbundet utbyte av information, erfarenheter och

forskningsresultat.

3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet

Nordiskt samarbete om migrations- och flyktingfrågor

De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor har under 1996 haft

fyra möten. Under året hölls ett nordiskt möte på ministernivå. Vid möten där

det funnits behov har tid avsatts för diskussion med representanterna i Norden

och Baltikum för FN:s Flyktingkommissarie UNHCR och för International

Organization for Migration (IOM).

Samrådsgruppens funktion att bidra till gemensamma hållningar och samstämt

internationellt agerande har vidareförts under året. En särskild arbetsgrupp har

bearbetat frågor av gemensamt intresse med avseende på f.d. Jugoslavien, inte

minst ifråga om återvandring dit efter Dayton-avtalet.

42

Arbetet i samrådsgruppen har vidare inriktats på att samordna det nordiska age-] 996/97- ]49

randet i relation till Nordens närområde. Den främsta målsättningen för sam-

arbetet med de baltiska länderna är att bidra till att föra dessa länders migra-

tionspolitik närmare västeuropeisk standard och därmed också uppfylla inter-

nationella grundprinciper. Därmed underlättas också förutsättningarna för att

motverka illegal migration och människosmuggling. Detta samarbete bör också

underlätta de baltiska ländernas möjligheter att ansluta sig till EU. Informa-

tionsutbytet rörande de nordiska ländernas insatser i Baltikum har bidragit till

att dubbelarbete kunnat undvikas.

I december 1996 enades de nordiska ministrarna med ansvar för asyl och in-

vandring om att i de nordiska länderna ta emot ett hundratal personer från

Lettland, som befunnit sig där som asylsökande under lång tid.

Under 1997 svarar Sverige för ordförandeskapet i samrådsgruppen. Ett första

möte kommer att äga rum i april, där nordiska och baltiska ministrar med an-

svar för asyl och invandring kommer att ha överläggningar om frågor av ge-

mensamt intresse.

Under året har också de nordiska länderna i enlighet med den nordiska passöver-

enskommelsen kontinuerligt informerat varandra om förestående ändringar i den

nationella visumpolitiken. Det nordiska utlänningsutskottet har regelbundna

samrådsmöten med företrädare för de nordiska utlänningsmyndighetema. Utskot-

tet ansvarar bl.a. för övervakning av hur den nordiska passöverenskommelsen

tillämpas. 1 mötena deltar även representanter för berörda departement.

Samarbete om invandrares integration

Inom ramen för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet har länder-

na bedrivit samverkan i olika former med anknytning till invandrares integra-

tion och sociala förhållanden i respektive land.

Inom arbetsmarknadssektoms ram arbetar ett särskilt utskott (Migrations-

utskottet) med hithörande frågor. Verksamheten har under året inriktats på erfa-

renhetsutbyte och gemensamma utredningar av bl.a. ensamma flyktingbarns

särskilda situation och behov. Vidare har man samarbetat för att gemensamt

utveckla metoder för behandling av traumatiserade flyktingar. Slutligen bör

nämnas den samverkan som ägt rum kring gemensamma studier av invandrares

boendeförhållanden/-koncentration.

Nordisk anslutning till Schengensamarbetet

Den nordiska passffiheten är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Den

har fungerat under fyrtio år och betraktas som en självklarhet av flertalet med-

borgare i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder är angelägna om att

den ska bibehållas.

43

Inom EU är på motsvarande sätt den fria rörligheten för personer, tillsammans 1996/97-149

med fri rörlighet för varor, tjänster och kapital, ett av kärnområdena i den inre

marknaden. Den har i huvudsak förverkligats vad gäller den gemensamma ar-

betsmarknaden, fri etableringsrätt, erkännande av utbildningar m.m. Däremot

har kontrollen av personer vid gränserna mellan medlemsstaterna inte avskaf-

fats. Detta har berott på bl.a. oenighet mellan medlemsstaterna hur tredje-

landsmedborgare ska betraktas. Samarbete om bl.a. narkotika och brottsbe-

kämpning (s.k. kompensatoriska åtgärder) är en förutsättning för att kontroller-

na skall kunna avvecklas vid de inre gränserna.

För att påskynda avvecklingen av gränskontrollerna ingick några av EU-

ländema 1985 det s.k. Schengenavtalet och 1990 en tillämpningskonvention

som innebär att gränskontrollerna avvecklas mellan de deltagande länderna.

Arrangemanget började tillämpas i mars 1995.

I juni 1995 ansökte Sverige, liksom Finland och tidigare Danmark, om observa-

törstatus i Schengen med sikte på senare medlemskap. Island och Norge, som

formellt inte kan bli medlemmar eftersom de inte är EU-länder, uttalade sam-

tidigt intresse av att knytas till samarbetet. Förhandlingarna inleddes under

hösten.

Vid ett gemensamt ministermöte i april 1996 nåddes överenskommelse om

observatörskap för samtliga fem nordiska länder i Schengen fr.o.m. den 1 maj

1996. Avtal om anslutning för Danmark, Finland och Sverige samt ett särskilt

samarbetsavtal med Norge och Island, med samma materiella innehåll, under-

tecknades i december i Luxemburg. Genom en deklaration i det danska anslut-

ningsavtalet omfattas även Färöarna och Grönland som båda i praktiken ingår i

den nordiska passunionen. Målet är att avtalen skall kunna träda i kraft om-

kring årsskiftet 1998-1999. Först då avvecklas gränskontrollerna mellan de

nordiska länderna och Schengenländema.

Internt i de nordiska länderna kommer det att bli nödvändigt med vissa an-

passningar av flygplatserna, vilket medför särskilda kostnader. Samtidigt bör

avsevärda besparingar kunna göras på andra avsnitt.

Samarbetet omfattar bara fri rörlighet för personer. Varuhandeln regleras av

EU-reglema. Tullens möjligheter att ingripa mot t.ex. narkotikasmuggling

minskar inte. Genom samarbetet åtar sig Sverige att ha krav på visering mot ett

något större antal länder än enligt EU-reglema, dock inte mot de baltiska län-

derna. Beträffande asyl anger Schengenreglema bara vilket land som är skyl-

digt att göra en prövning, men respektive land gör prövningen själv.

Alla de nordiska länderna är inställda på att lägga fram propositioner om an-

slutning för sina parlament under våren. I Sverige planeras att sända departe-

mentspromemorior på remiss under vintern, så att en proposition kan lämnas

till riksdagen under våren 1997.

44

Skr. 1996/97:149

3.5.8 Ungdomsfrågor

Allmänt

Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för den nordiska

ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska ungdom-

skommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerade organ i nordiska

och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och innehåller represen-

tanter från såväl myndigheter som från ungdomsorganisationer. Kommittén har

bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koordinera

nordisk ungdomsforskning och att följa upp arbetet med barn- och ungdom-

spolitiska frågor inom alla ministerrådets sektorer. Efter en utvärdering av

kommitténs arbete genomfördes en revidering av stadgarna för kommittén un-

der 1996. Budgeten för nordiskt ungdomssamarbete uppgick under 1996 till ca

5 miljoner danska kronor.

Samarbete inom Norden

En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet är att genom bidrag

stödja ungdomars nordiska samarbete. Detta sker dels genom ett organisa-

tionsstöd till ungdomsorganisationernas nordiska nätverk och dels till olika

ungdomsprojekt. Under året har riktlinjerna för bidragsgivningen reviderats.

Bland annat har möjligheterna för stöd till otraditionella ungdomsgrupper ut-

vidgats. Kulturministrarna har beslutat att 80 procent av ministerrådets budget

för ungdomsfrågor skall gå till ungdomsstöd.

Det nordiska samarbetet inom ungdomsforskning har varit en prioriterad fråga

under året. Bl.a. är en särskild ungdomsforskningskoordinator anställd för att

samordna insatser inom detta område. Under året har bl.a. en nordisk ungdoms-

forskningskonferens genomförts. Det bör också noteras att den nordiska model-

len för ungdomsforskningssamarbete nu används som modell vid utvecklingen

av ett liknande samarbete inom Europarådet.

Kommittén har under året också arbetat med att konkretisera och utveckla det

tvärsektoriella samarbetet i ungdomsfrågor inom ministerrådet.

Norden och EU/EES

EU:s insatser inom ungdomsområdet berör främst ungdoms- och ungdomsle-

darutbyte och huvuddelen av aktiviteterna sker inom programmet Ungdom för

Europa. Genom EES-avtalet deltar samtliga nordiska länder i detta program.

En koordinering av det nordiska agerandet i det europeiska ungdomssamarbetet

sker genom möten som årligen anordnas inom nordiska ungdomskommittén.

45

Under året har arbetsformerna for dessa möten utvecklats i syfte att stärka sam- j 995/97- j 49

arbetet i långsiktigt strategiska frågor.

Norden och dess närområden

Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan Östersjöstatema har varit en pri-

oriterad fråga under det finska ordförandeskapet. En inventering av existerande

kontakter och samarbetsstrukturer har gjorts. Detta har resulterat i beslutet om

en större Östersjökonferens om ungdomssamarbete i maj 1997. Konferensen

arrangeras av Finland med ekonomiskt stöd från EU.

46

Skr. 1996/97:149

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,

Freivalds, Schori, von Sydow, Wallström, Klingvall, Uusman, Åsbrink,

Östros, Tham, Johansson, Åhnberg, Winberg, Messing, Ulvskog, Pagrotsky,

Blomberg, Lindh

Föredragande: statsrådet Winberg

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:149

47

gotab 53058, Stockholm 1997