Prop. 1996/97:152

Regeringens skrivelse

Skr. 1996/97:152

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1996

Skr.

1996/97:152

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 maj 1997

Göran Persson

Erik Asbrink

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet under är 1996.1 redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av

fondstyrelsemas årsredovisningar, en sammanfattning av fondstyrelsernas

utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt regeringens utvärdering

av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar visar att det

marknadsvärderade resultatet för hela AP-fonden var mycket gott under

verksamhetsåret, 100,6 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet i pensions-

systemet uppgick under året till 33 miljarder kronor. Sammantaget innebar

detta att det totala fondkapitalet ökade med drygt 67 miljarder till 685,6

miljarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet motsvarar en avkastning

på 16,8 % på det totala fondkapitalet, vilken kan jämföras med avkastningen

för år 1995 på 16,3 % och 0,5 % för år 1994. Konsumentprisindex föll med

0,2 % under år 1996 vilket innebär att den reala avkastningen på fondkapita-

let blev 17,0 %.

I skrivelsen sammanfattas de olika fondstyrelsernas egna resultatuppfölj-

ningar och regeringens utvärdering av förvaltningen presenteras. Med tanke

på fondstyrelsernas långsiktiga placeringshorisonter utvärderar regeringen

fondernas resultat under rullande femårsperioder. Första-tredje fondstyrelser-

na har även om hänsyn tas till risken i portföljen lyckats väl jämfört såväl

med marknadsindex som andra förvaltare under den senaste femårsperioden,

möjligtvis med undantag av fastighetsförvaltningen. Första-tredje fondstyrel-

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

serna har också lämnat in en omfattande och detaljerad analys av riskerna i

förvaltningen.

Under den senaste femårsperioden uppnådde både fjärde och femte fond-

styrelsen en avkastning på 23 %, vilken något understeg avkastningen från

Findatas avkastningsindex under motsvarande period. På grund av brister i

dessa fondstyrelsers målformuleringar och resultatuppföljningar kan dock

inte regeringen bedöma huruvida resultatet är en följd av mindre framgångs-

rik förvaltning eller av att risken i fondstyrelsernas portföljer är lägre vilket

kan motivera en lägre avkastning.

Regeringens utvärdering av fondstyrelsemas verksamhet innehåller dels

en utvärdering av målformuleringarna, dels en uppföljning av förvaltningen

mot bakgrund av de uppställda målen. För samtliga fondstyrelser gäller att

regeringen funnit brister i målformuleringarna. Kritiken avser såväl målens

innehåll som deras precision. Klart formulerade mål är väsentliga såväl för

att kunna utvärdera förvaltningens inriktning som för att kunna följa upp dess

resultat. I synnerhet saknar regeringen, särskilt vad gäller ijärde och femte

fondstyrelserna, preciserade målformuleringar beträffande risknivåerna.

Redovisningen av de faktiska riskerna i den förvaltade portföljen är också

bristfällig i ett par fondstyrelsers resultatuppföljningar.

Sammanfattningsvis anser regeringen att fondstyrelserna har anledning att

se över sina målformuleringar samt att i vissa fall förbättra resultatuppfölj-

ningarna.

Skr.

1996/97:152

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:152

1 Inledning .........................................4

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m............4

2.1 Historik .......................................4

2.2 Förändringar i AP-fonden under år 1996 .............5

2.3 Pensionsreformen ...............................6

3 Sammanställning av årsredovisningarna.................7

3.1 Bakgrund och grundläggande termer ................7

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna

under år 1996 ......................................8

3.3 AP-fondens samlade resultat......................11

3.4 Resultaten i fondstyrelserna.......................14

4 Utvärdering av fondstyrelsemas verksamhet.............17

4.1 Regeringens syn på målen för placerings-

verksamheten ....................................17

4.2 Första-tredje fondstyrelserna......................18

4.2.1 Sammanfattning av första-tredje fond-

styrelsernas resultatuppföljning ...........19

4.2.2 Regeringens utvärdering av första-tredje

fondstyrelsernas mål och resultat..........23

4.3 Fjärde och femte fondstyrelserna...................25

4.3.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens

resultatuppföljning.....................26

4.3.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens

resultatuppföljning.....................28

4.3.3 Regeringens utvärdering av fjärde och

femte fondstyrelsernas mål...............30

4.3.4 Regeringens utvärdering av fjärde och

femte fondstyrelsernas förvaltning.........32

4.4 Sjätte fondstyrelsen .............................35

5 Fastställande av balansräkning .......................36

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1996/97:152

Medelsförvaltningen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) handhas

av sex fondstyrelser sedan den 1 juli 1996, då den s.k. awecklingsstyrelsen

ombildades till en sjätte fondstyrelse (SFS 1996:697). Under första halvåret

1996 bestod AP-fonden således av fem fondstyrelser samt awecklingsstyrel-

sen. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen (1983:1092) med regle-

mente för Allmänna pensionsfonden (APR).

Fondstyrelserna skall årligen till regeringen överlämna dels en årsredovis-

ning och en revisionsberättelse, dels en egen utvärdering av sin förvaltning

av fondmedlen (resultatuppföljning), som skall ha sin utgångspunkt i de

närmare mål för placeringsverksamheten som resp, styrelse har fastställt.

Regeringen skall sedan göra en sammanställning av fondstyrelsemas årsredo-

visningar och en utvärdering av styrelsemas förvaltning av fondkapitalet.

Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens ut-

värdering skall överlämnas till riksdagen.

De sex fondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för år 1996

till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har fondstyrelserna överlämnat sina

resultatuppföljningar.

Awecklingsstyrelsen och sjätte fondstyrelsen behandlas tillsammans i

skrivelsen. Sjätte fondstyrelsen tillkom genom en ombildning av awecklings-

styrelsen inom ramen för AP-fonden. Årsredovisningen för sjätte fondstyrel-

sen avser därför hela verksamhetsåret 1996, dvs. även tiden före ombildning-

en.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-fondens

verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en sammanställning av årsredo-

visningarna. Därefter följer i avsnitt 4 en sammanfattning av resultatuppfölj-

ningarna och regeringens utvärdering av medelsförvaltningen.

Fondstyrelsernas resultat presenteras endast översiktligt i avsnitt 3. En

mer detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns

bilagda till skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspension.

Trots att 1960 års pensionsreform utformades som ett rent fördelningssystem

(dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den aktiva befolk-

ningens inkomster under samma år) fann man det motiverat att en betydande

fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt

intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov av att bygga

upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och

pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av

arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 uppdrogs förvaltningen åt tre fondstyrel-

ser; första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle enligt

lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper.

Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens tillkomst haft ett gemen-

samt kansli som sköter förvaltningen. Det är vidare styrelsemas uppgift att

tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionerna inkl,

kostnaderna för administrationen av ATP-systemet.

För att bredda fondens placeringsmöjligheter till att omfatta även aktier

och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en fjärde fondsty-

relse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988. Fjärde och femte fondstyrel-

serna har separata förvaltningar.

Efter riksdagsbeslut år 1992 avvecklades löntagarfondstyrelsema och de

tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa styrelser fördes över till

en gemensam förvaltning av en awecklingsstyrelse. Styrelsen fick i uppgift

att förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. År 1995 be-

slutade emellertid riksdagen att de medel som då fanns kvar i awecklingssty-

relsen, ca 290 miljoner konor, inte skulle utskiftas utan behållas inom AP-

fonden och som en temporär lösning förvaltas av awecklingsstyrelsen.

Skr. 1996/97:152

2.2 Förändringar i AP-fonden under år 1996

Den 6 juni 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle perma-

nentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte fondstyrelsen

(prop. 1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS

1996:697). Förändringen trädde i kraft den 1 juli 1996. Sjätte fondstyrelsen

förvaltar de medel som fanns kvar i awecklingsstyrelsen samt ytterligare 10

miljarder kronor, som riksdagen i december 1995 beslutade att omfördela

från första-tredje fondstyrelserna till placeringar på riskkapitalmarknaden. De

medel som sjätte fondstyrelsen förvaltar skall placeras på den svenska riskka-

pitalmarknaden. Styrelsen får placera medel i aktier, konvertibla skuldebrev

och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som riskkapital i

ekonomiska föreningar samt i andelar i kommanditbolag. Styrelsen får dock

förvärva högst 30 % av antalet aktier eller röster i ett bolag vars aktier är

inregistrerade vid en svensk börs. För övriga tillgångsslag och för aktier i

riskkapitalbolag gäller inte några ägarbegränsningar.

Samtidigt med inrättandet av en sjätte fondstyrelse, gjordes även några

ändringar i APR rörande placeringsregler och tidpunkten för avgivande av

årsredovisning m.m. Placeringsreglema har utvidgats i två avseenden för

första-tredje fondstyrelserna. Dels har fondstyrelsernas möjlighet att lämna

direktlån till näringslivet utökats till att avse även lån i utländsk valuta. Dels

har fondstyrelserna fått rätt att göra s.k. portfölj investeringar i svenska och

utländska fastighetsbolag och i utländska fastighetsfonder. Vad avser tid-

punkten för att lämna årsredovisning skall samtliga fondstyrelser fr.o.m. år

1997 avlämna dessa senast den 1 februari året efter räkenskapsåret. Rege-

ringen skall därefter senast den 1 juni samma år dels avgöra frågan om fast-

ställande av fondstyrelsemas balansräkningar, dels överlämna sin redovis-

ning av AP-fondens verksamhet till riksdagen.

I anslutning till riksdagens behandling av 1997 års budgetproposition

uttalade finansminister Erik Åsbrink att regeringen skall se över hela AP-

fondens organisation och placeringsregler. Ett arbete med denna översyn Skr. 1996/97:152

pågår inom Regeringskansliet.

2.3 Pensionsreformen

Regeringen lade under våren 1994 fram ett förslag till ett reformerat ålders-

pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250). Riktlinjerna

antogs av riksdagen. I propositionen redovisas en genomgripande reform av

det allmänna pensionssystemet, som bl. a. innebär att den inkomstrelaterade

ålderspensionen avskiljs från andra pensionsförmåner för att utgöra ett eget

system. Reformen syftar till att göra systemet mer följsamt mot den samhälls-

ekonomiska och demografiska utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sam-

bandet för den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli

mer robust än dagens system.

I det nya ålderspensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter -

16,5 procentenheter av avgiftsunderlaget - användas till att finansiera utgå-

ende pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Avgiftsunderlaget skall

utgöras av samtliga inkomster som ger pensionsrätt inom ålderspensionssys-

temet. Om det uppkommer överskott i denna del skall detta fonderas i AP-

fonden. På motsvarande sätt skall underskott även fortsättningsvis finansieras

ur fonden. På sikt kan AP-fondens roll begränsas till att utgöra en buffert för

temporära över- eller underskott i den del av ålderspensionssystemet som är

uppbyggd som ett fördelningssystem. Den resterande delen av inbetalda

avgifter - två procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv.

Regeringen beslutade i september 1994 att tillsätta en utredning, Premie-

reservutredningen, som bl. a. skulle lämna förslag på premiereservsystemets

utformning. Utredningen presenterade ett förslag enligt vilket premiereservs-

ystemet skulle innebära ett renodlat sparande i värdepappersfonder under

förvärvsaktiv ålder (SOU 1996:83). Den enskilde pensionsspararen skulle

sedan, vid valfri tidpunkt från det han/hon fyller 61 år, få använda vad som

sparats för att teckna en försäkring hos en statlig försäkringsgivare. Vid be-

redningen av Premiereservutredningens betänkande fann dock regeringen i

samråd med de borgerliga partier, som står bakom pensionsöverenskommel-

sen, att premiereservsystemet bör ha en annan utformning än den Premiere-

servutredningen föreslagit. Enligt regeringens mening skall premiereservsys-

temet vara uppbyggt enligt försäkringsmässiga principer även under intjä-

nandetiden. Regeringen beslutade därför i mars 1997 att tillsätta en ny utred-

ning vars uppdrag skall vara slutfört senast den 3 november 1997. Enligt

kommittédirektiven (dir. 1997:46) skall utredaren bl.a. överväga hur förvalt-

ningen för de personer som inte uttrycker något önskemål i fråga om premie-

reservsystemet bör ske. Tänkbara alternativ är, enligt direktiven, att förvalt-

ning sker i värdepappersfonder, i anslutning till AP-fonden, eller i annan

ordning.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

Skr. 1996/97:152

AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansie-

ra försäkringen för tilläggspensionen. Målet för fondförvaltningen är att i ett

långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna samtidigt som

ett krav på tillfredsställande riskspridning tillgodoses. För första-tredje fond-

styrelserna gäller dessutom att medlen skall förvaltas så att krav på tillfreds-

ställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet tillgodoses. Olika

placeringsrestriktioner gäller för de olika fondstyrelserna. Första-tredje fond-

styrelserna skall huvudsakligen placera fondmedlen på penning- och obliga-

tionsmarknaden, medan fjärde-sjätte fondstyrelserna skall placera på risk-

kapitalmarknaden.

Som nämnts i avsnitt 2 skapades AP-fonden dels för att kompensera en

förväntad nedgång i det privata sparandet när ATP-systemet infördes, dels

för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbe-

talningar i pensionssystemet. Under senare år har underskott uppstått i ATP-

systemet. Hittills har dock fondens marknadsvärderade resultat, med något

undantag, överstigit underskotten. Till sparandet i ekonomin bidrar därför

numera endast den del av avkastningen från kapitalet som inte används för att

täcka underskottet.

För att utvärdera fondstyrelsernas förvaltning bör avkastningen på kapita-

let jämföras med avkastningen på de marknader där de olika fondstyrelserna

får agera och med de resultat som andra liknande förvaltare presterat. Vid

jämförelser och utvärderingar skall man utgå ifrån det marknadsvärderade

resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt realiserade och icke

realiserade värdeförändringar i kapitalet. Det marknadsvärderade resultatet

återspeglar således fondkapitalets verkliga värdeförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som eget

kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.

Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensions-

utbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i placerings-

verksamheten. För att erhålla ett rättvisande avkastningsmått måste det mark-

nadsvärderade resultatet sättas i relation till det marknadsvärderade fondkapi-

talet. Därvid måste hänsyn tas till hur det placerade kapitalets storlek har

varierat under året.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera

kraftigt från år till år till följd av svängningar i marknadspriserna, men sett

över en längre period tenderar sådana fluktuationer att utjämnas. Det är där-

för viktigt att i utvärderingarna studera resultatet under längre perioder. En

utvärderingsperiod bör således vara tillräckligt lång för att en viss utjämning

av slumpmässiga variationer i förvaltningsresultatet skall erhållas. Perioden

bör också vara så lång att den omfattar flera faser i en konjunkturcykel. En

alltför lång utvärderingsperiod kan dock medföra incitamentsproblem i för-

valtningen, varför regeringen funnit att femåriga perioder är en lämplig av-

vägning.

Vid utvärderingen måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och

restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Även om fondens Skr. 1996/97:152

värde minskat kan förvaltningen av kapitalet ha varit framgångsrik vid en

jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan fondens

avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots att förvalt-

ningen inte gått bra vid en sådan jämförelse. Slutligen är en utvärdering av

förvaltningen svår, eller t.o.m. meningslös, att göra om inte den erhållna

avkastningen kan relateras till något mått på den risk förvaltningen medfört.

En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning, på att ovanligt stora

risker tagits eller på en kombination av båda.

I avsnitt 3.2 beskrivs utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1996.1 avsnitt 3.3 presenteras AP-fondens resultat, såväl totalt som per fond-

styrelse. Fondstyrelsemas och regeringens utvärderingar följer sedan i

avsnitt 4.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1996

I januari 1996 bedömde Riksbanken mot bakgrund av en förväntat svagare

konjunkturutveckling, både i Sverige och internationellt, och en starkare

kronkurs att det fanns utrymme för lägre styrräntor. Under året fortsatte Riks-

banken att sänka reporäntan. Totalt sänktes reporäntan med 4,81 procenten-

heter till 4,10 %. De korta marknadsräntorna sjönk under året allmänt bland

EU-ländema, dock var nedgången i de flesta länderna avsevärt mindre än i

Sverige.

Förberedelserna inför den ekonomiska och monetära unionen, EMU,

fortsätter både genom nationella strävanden att uppfylla konvergenskriterier-

na och genom arbete på EU-nivå. Detta bidrog under år 1996 till att skillna-

den i obligationsräntor mellan olika europeiska länder minskade påtagligt.

Särskilt obligationsräntedifferensen mellan Tyskland och länderna i södra

Europa samt Sverige sjönk under året. Negativa förväntningar om den euro-

peiska konjunkturutvecklingen bidrog också till fortsatt låga obligationsrän-

tor under året. De svenska obligationsräntorna gynnades därtill av förbättrade

statliga finanser samt av den fortsatt sjunkande inflationen. Under år 1996

sjönk den 10-åriga obligationsräntan med ca 1,6 procentenheter till 6,7 %,

vilket medförde att avkastningen på placeringar i svenska obligationer var

god under året. Denna var ca 20 % mätt med ett index 1 för obligationer med

en löptid på minst fem år. Under de senaste fem åren har tillväxten i samma

index varit 86 %.

Ser man ränteutvecklingen i ett perspektiv av några år var obligationsrän-

torna i slutet av året åter nere på de nivåer som rådde i slutet av år 1994.

Detta gäller också obligationsräntedifferensen mot Tyskland. De korta mark-

nadsräntorna har efter uppgångsfasen under år 1994 och första hälften av år

1995 sjunkit till de hittills lägsta nivåerna sedan kronan böljade flyta.

1 JP Morgans 5+ index

Diagram 1 Ränteutvecklingen i Sverige

Skr. 1996/97:152

Källa. Hanson & Partners AB

Under år 1996 ökade Riksgäldskontoret sina emissioner av realränteobliga-

tioner med 58 miljarder kronor. Den utestående stocken av realränteobliga-

tioner var vid utgången av året omkring 74 miljarder kronor. För en realrän-

teobligation utgörs den nominella avkastningen av en vid emissionstillfället

avtalad realränta plus inflationen mätt efter förändringen av konsumentprisin-

dex. Räntan på realränteobligationer sjönk under året med mellan 0,5 och 1

procentenhet beroende på löptid. Realräntan på en obligation med 5 årslöptid

var vid utgången av år 1996 omkring 4,1 %. Sedan Riksgäldskontoret påbör-

jade emissionerna av realränteobligationema år 1994 har den reala räntan

stigit med ca 0,5 procentenheter.

Efter den kraftiga nedgången i fastighetspriser i inledningen av 1990-talet

har fastighetsmarknaden stabiliserats under de senaste åren. Under år 1996

fortsatte denna konsolidering och i såväl Stockholm som Göteborg ökade

hyresnivåerna i centralt placerade kommersiella fastigheter. Fastighetspriser-

na har också stigit för kommersiella fastigheter i goda lägen i Stockholm och

1 Malmö. Även marknaden för bostadsfastigheter i de större städerna har

förbättrats under det senaste året och trots att de nominella hyreshöjningarna

varit små har hyrorna stigit realt på grund av den mycket låga inflationstak-

ten.

Stockholmsbörsen utvecklades mycket starkt under år 1996. Findatas

avkastningsindex 2 steg under året med 43 %. Till detta bidrog de sjunkande

räntorna i Sverige men också en god utveckling på börserna i andra länder,

inte minst i USA. Utvecklingen var starkast för handelsföretagen vars

2 Benämns även Affärsvärldens generalindex total.

branschindex 3 steg med 115 %, i huvudsak beroende på kursuppgången för Skr. 1996/97:152

Hennes & Mauritz-aktien. Bankaktiemas index steg med 58 % till följd av

såväl den pågående strukturomvandlingen som de lägre räntorna. Även verk-

stadsaktier har utvecklats väl med en uppgång på 48 %. Aktier i

skogsindustri- samt fastighets- och byggföretag som stigit med 30-35 %

medan utvecklingen för försäkringsaktier var sämre med en uppgång på

12 % under året. Under de senaste fem åren har kurserna på Stockholms

fondbörs stigit med 195 %.

Även på de utländska börserna steg kurserna under år 1996 men inte lika

kraftigt som på Stockholms fondbörs. På Londonbörsen steg kurserna 4 med

11 % under året och i Frankfurt var uppgången 5 20 %. På New York-börsen

var kursuppgången 6 28 %. Morgan Stanley’s världsindex steg under år 1996

med 15,5 %.

Diagram 2 Kursutvecklingen på Stockholms fondbörs (Findatas

avkastningsindex) samt Morgan Stanleys världsindex i lokal valuta,

1990-01-02=100

Källa: Findata, Hansson & Partners

3 De branschindex som används är Affärsvärldens index med återlagda utdelningar.

‘FTSE-100

5 GDAX

6 Standard & Poor’s 500

10

3.3 AP-fondens samlade resultat

Skr. 1996/97:152

Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid årets utgång

685,6 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat för år 1996

uppgick till 100,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på

16,8 % på det genomsnittliga fondkapitalet. Av detta resultat användes

33 miljarder kronor för att täcka 1996 års avgiftsunderskott i ATP-systemet.

I det följande redovisas en sammanställning av fondstyrelsernas resultat,

fondkapital, portfölj sammansättning och avkastning. Avsikten är att ge en

överskådlig bild av AP-fondens samlade tillgångar.

Av AP-fondens kapital är knappt 90 % investerat i tillgångsslag vars mark-

nadsvärde är direkt beroende av ränteutvecklingen. De sjunkande marknads-

räntorna under år 1996 medförde att marknadsvärdet på innehavet av nomi-

nella räntebärande värdepapper ökade med 4,9 % vilket tillsammans med en

direktavkastning på 9,9 % gav 14,7 % i sammanlagd avkastning på fondens

nominella räntebärande värdepapper under år 1996. Värdet på AP-fondens

aktietillgångar utvecklades ännu bättre och uppvisade en avkastning på

41,1% under år 1996. Detta var en följd av en mycket gynnsam utveckling

på Stockholms fondbörs. Avkastningen från övriga tillgångsslag var också

hög, om än betydligt lägre än aktieavkastningen. År 1996 var AP-fondens

totala avkastning på det genomsnittliga marknadsvärderade fondkapitalet

under året, 16,8 %. Till följd av fallande konsumentpriser blev den reala

avkastningen 17 %.

Det marknadsvärderade resultatet under år 1996 uppgick till 100,6

miljarder kronor. Resultatet har varierat kraftigt under de senaste åren till

följd av de stora förändringarna i marknadsräntorna, se tabell 1. Under år

1995 uppgick det marknadsvärderade resultatet till 88,8 miljarder kronor,

medan det år 1994 endast var 2,6 miljarder kronor. Detta understryker beho-

vet av att i utvärderingen av fondförvaltningen studera fondens utveckling

under en period om flera år.

Tabell 1 Resultatsammanställning for hela AP-fonden, miljarder kronor

1996

1995

1994

1993

1992

Årets resultat

56,8

64,5

36,3

59,2

51,2

+Ej realiserade kursvinst-

er/förluster

43,9

24,3

-33,7

35,6

7,5

=Marknadsvärderat re-

sultat

100,6

88,8

2,6

94,8

58,7

Fondkapital

685,6

618,4

562,4

586

512,3

Avkastning, %

16,8

16,3

0,5

18,5

8,3

11

I tabell 2 presenteras hur fondstyrelsernas fondkapital utvecklats sedan år Skr. 1996/97:152

1960. AP-fondens totala fondkapital uppgick vid slutet av år 1996 till 685,6

miljarder kronor. Av detta kapital förvaltas 88 % av första-tredje fondsty-

relserna och 9 % av fjärde fondstyrelsen. Femte och sjätte fondstyrelserna

förvaltar vardera 1,5 % av det totala fondkapitalet. Fondkapitalets storlek

påverkas dels av nettot av till- och frånförda medel, dels av avkastningen från

fondkapitalet. Endast avkastningen kan påverkas av fondstyrelserna själva.

Sedan 1983 har, med något undantag, ATP-utbetalningarna årligen överstigit

ATP-avgiftema. Under år 1996 var avgiftsunderskottet 33 miljarder kronor.

Trots underskotten i pensionsystemet har fonden, med undantag av år 1994,

ökat i värde till följd av att fondens avkastning överstigit underskotten. Under

år 1996 ökade det marknadsvärderade fondkapitalet med 67,2 miljarder

kronor. Sedan år 1990 har kapitalet i nominella termer ökat med omkring

65 %.

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1996, marknadsvärde, miljarder kronor

1996

1995

| 1990

1980

1970

1960

Första-tredje fondstyrelserna:

1

1

1

Avkastning

80,2

79,5

1 45,4

10,4

2,0

0,0

Avgifter

84,9

80,7

1 77,7

22,2

6,1

0,5

Pensionsutbetalningar

-117,9

-113,2

1 -77,4

-19,0

-1,2

Överföring netto t/fr

övr. fondstyrelser

-9,9

-0,1

1,1

1

1

Administrationskostn.

-0,5

-0,5

-0,5

-0,2

-0,1

Tillfört kapital, netto

-43,4

-33,1

0,9

3,0

4,8

0,5

Tot. förändr. i fondkapital

(avkastn. + tillfört kapital)

36,8

46,4

T“ ”

1 46,3

1

1

13,4

6,8

0,5

Fondkapital i första-tredje

fondstyrelserna

601,1

564,3

1

| 386,8

i

145,3

35,9

0,5

Fondkapital i fjärde fondst.

63,7

46,8

1 19,2

1,4

Fondkapital i femte fondst

10,4

7,0

1,6

Fondkapital i sjätte fondst.

(awecklingsstyrelsen)

10,4

0,4

1

1

1

1

Summa fondkapital

685,6

618,5

1

I 407,6

146,7

0,5

12

AP-fondens placeringar

Skr. 1996/97:152

Sammansättningen av AP-fondens placeringar förändrades något under året,

vilket framgår av tabell 3. Trots värdeökningen i den nominella obligations-

portföljen minskade dess andel av de totala tillgångarna från 83,6 till 77 %.

Detta beror på att första-tredje fondstyrelserna har utnyttjat direktavkastning-

ar och förfallande lån för att täcka avgiftsunderskottet i ATP-systemet. Dess-

utom har dessa fondstyrelser gjort stora nettoinvesteringar i reala tillgångar,

dvs. fastigheter och realränteobligationer, vilkas andel av det totala fondkapi-

talet mer än fördubblades.

Andelen aktier ökade med knappt två procentenheter, huvudsakligen till

följd av värdestegring men också genom att femte fondstyrelsen fick ökad

tilldelning av grundkapital som använts till aktieköp. Fjärde och femte fond-

styrelserna får vardera rekvirera medel från första-tredje fondstyrelserna till

grundkapital som högst får uppgå till 1 % av det sammanlagda anskaffnings-

värdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. I slutet av

december rekvirerade sjätte fondstyrelsen, i enlighet med vad som beslutades

vid dess tillkomst, 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.

Endast en mindre del av detta belopp kunde omsättas i aktier under verksam-

hetsåret 1996.

Första-tredje fondstyrelserna, som är de enda fondstyrelser som får placera

direkt i fastigheter, ökade under året sina totala fastighetsplaceringar. Värdet

på direktinvesteringama i fastigheter och aktier i fastighetsbolag var vid

årsskiftet 20,8 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 3,8 miljar-

der kronor. Beräknat utifrån marknadsvärdet var 3,5 % av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar placerade i fastigheter.

Placeringarna i reala lån ökade också kraftigt under år 1996. Andelen mer

än fördubblades, från 3,3 % av de totala tillgångarna till 7,7 %.

Tabell 3 Placeringar till marknadsvärde AP-fonden totalt, miljarder kr och som andel av

de totala tillgångarna

1996-12-31 1995-12-31

Nominella förlags- och obliga-

tionslån samt penningmarknadslån

528,3

77,0 %

516,6

83,6 %

Direktlån

16,6

2,4 %

14,4

2,3 %

Reala lån

53,2

7,7 %

20,6

3,3 %

Aktier, konvertibla skuldebrev

67,7

9,9 %

50,1

8,1 %

Fastigheter, aktier* i

20,8

3,0 %

17,0

2,7 %

fastighetsbolag

Summa tillgångar

686,6

100 %

618,7

100 %

varav i utländsk valuta

1,8 %

1,7%

* Avser endast första-tredje fondstyrelsernas innehav

13

I tabell 4 redovisas avkastningen från de olika tillgångsslagen i AP-fondens Skr. 1996/97:152

totala portfölj. Under år 1996 gav placeringarna på penning- och obligations-

marknaderna en avkastning på 14,7 %. Aktieplaceringama utvecklades ännu

bättre och uppvisade en avkastning på 41,1 %. Totalavkastningen för de

direkta och indirekta fastighetsplaceringama uppgick till 10 %. Direktlånens

avkastning var 13,4 %. Under år 1996 erhölls således hög avkastning från

samtliga tillgångsslag, i synnerhet aktier. Även under perioden 1992-1996

har aktier gett en högre avkastning än övriga tillgångsslag.

Tabell 4 Avkastning från AP-fondens olika placeringskategorier, procent

Tillgångsslag

1996

1995

1994

1993

Nominella räntebärande plac.

14,6

16,5

-0,3

17,9

Direktlån

13,4

12,7

4,1

13,8

Reala lån

16,3

9,5

-1,9

9,5

Aktier, konvertibla skuldebrev

m.m.

41,1

20,5

6,7

42,8

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

10,0

4,7

13,0

-1,7

3.4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

För första-tredje fondstyrelserna, vars fondkapital samförvaltas av ett

gemensamt kansli, uppgick det bokföringsmässiga resultatet för år 1996 till

knappt 52 miljarder kronor, se tabell 5. Det marknadsvärderade resultatet,

som även inkluderar orealiserade värdeförändringar, var liksom år 1995 ca

80 miljarder kronor. De senaste två årens mycket goda resultat är

huvudsakligen en följd av att de nominella räntebärande placeringarna ökat i

värde när räntorna sjunkit kraftigt, men även de övriga tillgångsslagen har

uppvisat historiskt sett höga avkastningar. Eftersom de nominella

placeringarna utgör en så stor andel som 87,6 % av första-tredje

fondstyrelsernas totala portfölj får obligationsavkastningama ett stort

genomslag vid beräkningarna av den totala avkastningen. Avkastningen på

den nominella portföljen var 14,8 % år 1996, medan avkastningen på det

totala fondkapitalet var obetydligt lägre, 14,7 %. Den reala avkastningen,

dvs. avkastningen justerad med utvecklingen för konsumentprisindex,

uppgick till 14,9 % till följd av fallande konsumentpriser under året.

14

Skr. 1996/97:152

Tabell S Resultatsamnianställning för forstatredje fondstyrelserna, miljarder kronor

1996

1995

1994

1993

1992

Årets resultat

51,9

62,0

34,8

57,6

49,3

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

28,4

17,5

-34,9

24,9

6,1

=Marknadsvärderat resultat

80,2

79,5

-0,1

82,6

55,5

Fondkapital

601,1

564,3

517,9

545,6

483,8

Avkastning, %

14,7

15,9

0,0

17,3

12,7

KPI, förändring, %

-0,2

2,6

2,6

4,1

1,4

Real avkastning, %

14,9

13,0

-2,6

12,7

10,5

Tabell 6 Avkastning från ftirsta-tredje fondstyrelsernas placeringar, procent

Tillgångsslag

1996

1992-1996

Nominella räntebärande plac.

14,8

12,5

Direktlån

13,4

11,7

Reala lån

16,3

7,8

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

10,0

1,6

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera medel, som rekvi-

rerats från första-tredje fondstyrelserna, på den svenska

riskkapitalmarknaden. Det rekvirerade kapitalet får, för var och en, uppgå till

högst 1 % av första-tredje fondstyrelsemas sammanlagda fondkapital

(anskaflhingsvärdet) vid utgången av föregående år. De rekvirerade beloppen

benämns grundkapital. Under år 1996 utökades grundkapitalet i femte

fondstyrelsen med 400 miljoner kronor. Fjärde fondstyrelsen valde att inte

rekvirera något grundkapital under året. De faktiska grundkapitalen i fjärde

och femte fondstyrelserna uppgår därmed till 5 resp. 4,9 miljarder kronor,

vilket skall jämföras med ett möjligt grundkapital på knappt 5,5 miljarder

kronor vardera.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall årligen leverera medel motsvarande

3 % av det reala grundkapitalet till första-tredje fondstyrelserna. Realt grund-

kapital erhålls genom uppindexering av de rekvirerade medlen i förhållande

till konsumentprisutvecklingen. Vid utgången av år 1996 uppgick det reala

grundkapitalet till 9,9 miljarder kronor för fjärde fondstyrelsen och 5,6

15

miljarder kronor för femte fondstyrelsen. Till första-tredje fondstyrelserna har Skr. 1996/97:152

297 resp. 166 miljoner kronor inlevererats avseende år 1996, varvid beaktats

att femte fondstyrelsen rekvirerat grundkapital under året.

I tabell 7 presenteras sammanställningar av fondstyrelsernas resultat för de

senaste två åren. Årets resultat i fjärde fondstyrelsen, dvs. summan av

aktieutdelningar, ränteintäkter och nettot av aktieförsäljningar minus omkost-

nader och förändring i nedskrivningsbehov, var 4,4 miljarder kronor. Genom

att addera orealiserade värdeförändringar erhålls det marknadsvärderade

resultatet som steg från 7,9 miljarder kronor år 1995 till 17,2 miljarder

kronor år 1996. Resultatet avspeglar den mycket gynnsamma

börsutvecklingen under året. Fondkapitalet, värderat till marknadspriser,

ökade med 16,9 miljarder kronor till 63,7 miljarder kronor, efter överföring

till första-tredje fondstyrelserna. Avkastningen på fjärde fondstyrelsens

fondkapital var 37 % under år 1996 mätt som marknadsvärderat resultat i

förhållande till genomsnittligt fondkapital under året.

Utvecklingen för femte fondstyrelsens fondkapital under år 1996 liknade

den fjärde fondstyrelsens. Årets bokföringsmässiga resultat steg, framför allt

till följd av högre utdelningar, från 390 till 508 miljoner kronor. De

orealiserade vinstema uppgick till 2,7 miljarder kronor, varför det

marknadsvärderade resultatet blev 3,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en

avkastning på det under året genomsnittliga fondkapitalet på 43 %. Det

marknadsvärderade fondkapitalet steg under året till 10,4 miljarder kronor.

Tabell 7 Resultatsamnianställning för fjärde och femte fondstyrelserna, miljarder kronor

Fjärde

Femte

1996

---------r

1995 1

1996

1995

Arets resultat

4,4

1

2,0 |

0,5

0,4

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

marknadsvärdering

12,8

5,9 j

i

2,7

0,9

=Marknadsvärderat resultat

17,2

7,9 1

1

34

14

Fondkapital

63,7

A

1 o\

10,4

7,0

Avkastning, %

37

1

20,2 |

43

22,6

KPI, förändring, %

-0,2

2,6 |

-0,2

2,6

Real avkastning, %

37,3

17,2 |

43,3

19,5

Awecklingsstyrelsen och sjätte fondstyrelsen

Riksdagen beslutade i juni 1996 att awecklingsstyrelsen skulle permanentas

inom AP-fonden och byta namn till sjätte fondstyrelsen fr.o.m. den 1 juli

1996. Sjätte fondstyrelsen skall framför allt placera sina medel på den

svenska riskkapitalmarknaden.

16

Fondstyrelsen har inte haft någon personal anställd under året, utan

förvaltningen har uppdragits åt Kammarkollegiet. Den 15 augusti

förordnades de nya styrelseledamöterna. Sjätte fondstyrelsen skall vara

lokaliserad till Göteborg, och under hösten har lokaler anskaffats och

rekrytering av personal påböljats.

Under huvuddelen av verksamhetsåret utgjordes fondkapitalet endast av

awecklingsstyrelsens medel på knappt 400 miljoner kronor. Den 23

december rekvirerades 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.

I slutet av samma månad förvärvades 10 % av aktierna i Investment AB

Bure. Marknadsvärdet av denna aktieplacering uppgick vid utgången av året

till drygt 435 miljoner kronor. Det övriga fondkapitalet var placerat i

nominella räntebärande tillgångar, huvudsakligen statsobligationer.

Det bokföringsmässiga resultatet för år 1996 var 47,1 miljoner kronor,

medan det marknadsvärderade resultatet uppgick till 111,8 miljoner kronor.

Skr. 1996/97:152

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet

4.1 Regeringens syn på målen för placeringsverksamheten

Fondstyrelsemas förvaltning skall utvärderas med utgångspunkt i de mål som

gäller för deras verksamhet. Enligt APR skall fondstyrelserna förvalta anför-

trodda medel på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäk-

ringen för tilläggspension. Fondmedlen skall placeras så att kraven på

långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

För första-tredje fondstyrelserna gäller även krav på tillfredsställande

betalningsberedskap och betryggande säkerhet. Fondstyrelserna skall, enligt

APR, även fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Den

utvärdering som samtliga fondstyrelser är skyldiga att överlämna till rege-

ringen skall ta sin utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten

som resp, fondstyrelse fastställt.

Att fondstyrelserna sätter upp närmare mål och redovisar dessa för rege-

ringen tjänar flera syften. För det första ges regeringen en möjlighet att utvär-

dera målen som sådana. Om fondstyrelserna i sin verksamhet skall kunna

uppfylla de mål och krav som finns uppställda i reglementet, är det viktigt att

de närmare målen för verksamheten är väl i linje med dessa. Fondstyrelsernas

målformuleringar måste således grundas på en analys av hur förvaltningen

bör ske för att “vara till största nytta för försäkringen för tilläggspensionen”.

Att målen presenteras i fondstyrelsernas utvärderingar medför således en

möjlighet för regeringen att bedöma deras relevans i ett framåtblickande

perspektiv. Det är därför viktigt att målen formuleras på ett så detaljerat sätt

att de är utvärderingsbara. '

En utgångspunkt vid bestämning av portföljens sammansättning kan vara

att försöka nå en matchning av tillgångar och skulder. En sådan analys syftar

till generera konkreta närmare mål beträffande exempelvis utländska

placeringar, obligationsportföljens genomsnittliga löptid (duration),

avvägningen mellan nominella och reala tillgångar och aktieportföljens

risksammansättning. I AP-fondens fall kompliceras dock analysen av att

17

2 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 152

skulderna, eller åtagandena, är svåra att definiera. En ansats grundad på Skr. 1996/97:152

modem portfölj teori bör dock kunna ligga till grund för fondstyrelsernas val

av portfölj sammansättning.

Ett andra syfte med att fondstyrelserna inrapporterar närmare mål är att

därigenom möjliggöra att fondstyrelsernas förvaltning följs upp och

utvärderas i efterhand. Dels bör det bedömas hur väl fondstyrelserna uppfyllt

de mål som satts upp för placeringsinriktningen, dels bör den uppnådda

avkastningen utvärderas. För att en meningsfull utvärdering av förvaltningen

skall kunna göras måste de mål som satts upp vara uppföljningsbara,

exempelvis precisera med vilka index eller andra förvaltare som jämförelser

skall göras. Dessutom bör de riktmärken som skall användas vid

utvärderingen av förvaltningen vara replikerbara, dvs. det skall vara möjligt

för fondstyrelserna att välja en portfölj sammansättning som är identisk med

ett jämförelseindex. Det är således olämpligt att exempelvis utvärdera

ränteförvaltning mot ett snitt av marknadsräntor. När det finns anledning att

anta att fondens risktagande skiljer sig från riktmärkets är det nödvändigt att

beräkna någon form av riskjusterade avkastningar för att en utvärdering skall

vara möjlig. Sharpekvoter, som relaterar erhållen avkastning till

standardavvikelsen i portföljen är ett exempel på ett vanligt sådant mått på

riskjusterad avkastning. I den händelse att förutsättningarna för

fondstyrelsemas förvaltning avviker från förutsättningarna för riktmärkena

måste hänsyn naturligtvis tas till detta.

Målet för förvaltningen, enligt APR, är att på lång sikt uppnå en hög

avkastning. Detta är viktigt att beakta vid utvärderingen. Med tanke på att

fondstyrelserna bör ha långa placeringshorisonter måste förvaltningen utvär-

deras över längre perioder än ett år, eftersom stora variationer i

ettårsavkastningar kan vara förenliga med en hög och stabil långsiktig

avkastning. Den av regeringen valda utvärderingsperioden är fem år, bl. a.

eftersom en femårsperiod vanligen omfattar ett flertal konjunkturfaser. Det

bör dock noteras att även vid denna periodlängd kommer resultatet att

påverkas av vilken period som studeras.

4.2 Första-tredje fondstyrelserna

I APR finns placeringsregler som innebär kvantitativa restriktioner på

portföljsammansättingen. Enligt dessa skall första-tredje fondstyrelserna

huvudsakligen placera sina fondmedel i skuldförbindelser med låg kreditrisk.

Av fondmedlen får dock 5 % vara placerade i andra skuldförbindelser utfär-

dade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Ytterligare 5 % av

fondmedlen får vara direkt eller indirekt placerade i svenska eller utländska

fastigheter. Av skuldförbindelserna får högst 10 % vara i utländsk valuta.

Fondstyrelserna får handla med optioner och terminer eller likartade

finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen eller skydda

tillgångarna mot risker.

18

4.2.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resultat- Skr. 1996/97:152

uppföljning

Förvaltningens mål

Som ovan beskrivits, skall första-tredje fondstyrelserna förvalta anförtrodda

medel så att de blir till största nytta för försäkringen för tilläggspension.

Medlen skall placeras så att krav på långsiktigt hög avkastning,

tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning samt betryggande

säkerhet tillgodoses. Fondstyrelserna skall därutöver fastställa närmare mål

för sin placeringsverksamhet.

Enligt den placeringspolicy som första-tredje fondstyrelserna fastställt skall

tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av

fondkapitalet. På längre sikt bör kapitalet dessutom följa tillväxten i den reala

lönesumman.

Fondstyrelserna fastställer årligen en verksamhetsplan som anger hur

fondmedlen skall förvaltas för att målen enligt placeringspolicyn skall kunna

uppnås. Verksamhetsplanen innehåller således en konkretisering av målen i

form avövergripandemål för portfölj sammansättning och avkastnings- och

riskmål för de olika tillgångsslagen.

Enligt de senaste årens verksamhetsplaner, inkl, den för år 1996, har målet

varit att ändra portfölj sammansättningen så att det reala inslaget i portföljen

blir större. Dessutom har betydelsen av diversifiering genom att investera i

olika tillgångsslag och utländsk valuta betonats. Fondstyrelsemas beslut be-

träffande placeringinriktningen för år 1996 sammanfattas i tabell 8.

Tabell 8 Placeringsinriktning enligt verksamhetsplanen för år 1996 (andel av portföljen)

Tillgångsslag

Ingående dec

1995

Målsättning

Utgående dec

1996

Nominella placeringar

93,3 %

Minskning

87,6 %

Reallån

3,7 %

Ökning

8,9 %

Fastigheter

3,0 %

Ökning till 4%

3,5 %

Placeringar med

valutaexponering

1 %

Avvakta

1 %

19

Vidare har långsiktiga avkastningsmål, för rullande femårsperioder, ställts Skr. 1996/97:152

upp för enskilda tillgångsslag. Några av dessa återfinns i tabell 9.

Tabell 9 Långsiktiga avkastningsmål

Tillgångsslag

Mål

Nominella placeringar

Placeringar i valuta

Överträffa avkastningen för ett internt marknadsindex

överträffa avkastningen för G5-index

Förvaltningens organisation

Fondstyrelserna har möjlighet att lämna ut delar av fondmedlen för extern

förvaltning. De inhemska räntebärande placeringarna har dock förvaltats

inom den egna organisationen sedan verksamhetens tillkomst. Som förklaring

till detta anger fondstyrelserna de höga förvaltningskostnader som extern

förvaltning skulle orsaka. För hanteringen av den utländska delen av portfölj-

en utnyttjas dock tre externa förvaltare. Sedan år 1995 förvaltas en del av av

den utländska räntebärande portföljen av fondstyrelserna själva.

För fastighetsförvaltningen har fonden en egen organisation som handhar

det inhemska fastighetsbeståndet. Av fondstyrelsernas totalt 201 anställda är

132 sysselsatta inom fastighetsförvaltningen. Förvaltningen av de utländska

fastigheterna har överlåtits till externa lokala förvaltare. Under det senaste

året har dock de utländska fastighetsförvärven främst skett som förvärv av

aktier i utländska fastighetsbolag (Belgien och USA).

Riskprofil

Första-tredje fondstyrelserna presenterar i sin utvärdering en tämligen om-

fattande beskrivning av portföljens riskprofil. Eftersom den övervägande

delen av fondens placeringar utgörs av räntebärande skuldförbindelser med

låg kreditrisk är ränte- och inflationsrisken de dominerande riskerna i

förvaltningen. Fondstyrelsemas möjligheter att påverka riskprofilen är

begränsade såväl av placeringsrestriktioner som av fondens storlek.

Storleken på den nominella portföljen, som motsvarar ungefår en fjärdedel

av den inhemska obligationsmarknaden, medför enligt fondstyrelserna att

möjligheterna att avvika från den totala marknadens genomsnittliga

ränterisknivå är begränsade. Följaktligen har fonden valt att betrakta den

totala inhemska marknadens genomsnittliga ränterisk som riktmärke. För att

kunna fastställa marknadens risk beräknar fonden ett eget index. Fram t.o.m.

år 1996 har detta index i stort sett återspeglat stocken av svenska

obligationer. Det har således även inkluderat illikvida och därmed

svårvärderade papper. Fondstyrelserna uppger dock att fr.o.m. år 1997

kommer ett nytt index endast bestående av s.k. benchmarkobligationer och

20

statsskuldväxlar att användas. Skr. 1996/97:152

De reala obligationernas genomsnittliga löptid är längre än de nominella

obligationernas. Risken i realobligationsportföljen är trots detta lägre relativt

fondkapitalets storlek eftersom de reala placeringarnas marknadsvärde

huvudsakligen påverkas av förändringar i marknadens reala avkastningskrav,

vilket vanligtvis varierar mindre än det nominella avkastningskravet.

Kreditriskerna bedöms av fondstyrelserna vara låga. Detta är

huvudsakligen en följd av reglementets placeringsregler men också av den

kreditpolicy som fastställts av fondstyrelserna.

Endast omkring 1,5 % av fondförmögenheten består av utländska

tillgångar att jämföras med reglementets maximigräns på 15 %. Detta

innebär att valutarisken är mycket låg men att möjligheterna till

riskreducering genom investering i utländska tillgångar är dåligt utnyttjade

(se regeringens utvärdering nedan).

Även fastigheternas prisrisk är enligt fondstyrelserna liten relativt det totala

fondkapitalets storlek. Detta beror huvudsakligen på att

fastighetstillgångamas andel av fondkapitalet är liten, men också på

fastighetsbeståndets sammansättning.

Slutligen konstaterar första-tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att

någon egentlig likviditetsrisk inte föreligger och att säkerheten i de

administrativa systemen är god.

Avkastning

Den totala fondförmögenheten uppgick vid utgången av år 1996 till

601,1 miljarder kronor. Därav utgjorde de nominella räntebärande

placeringarna 510,9 miljarder kronor. Femårsperioden 1992-1996 präglades

av fallande marknadsräntor, vilket medförde att fonden under denna period

uppvisade en hög total avkastning, 11,9 %, se tabell 10. Eftersom inflationen

var låg (i genomsnitt 2,2 % per år) under samma period, blev den reala

avkastningen mycket god. Medeltalet för den reala avkastningen uppgick till

9,5 % per år. Således uppnåddes det grundläggande målet i fondstyrelsernas

placeringspolicy, att realvärdesäkra fondförmögenheten, utan problem.

För de enskilda tillgångsslagen presenterar fondstyrelserna avkastnings-

jämförelser med index eller med andra förvaltare. Dessutom görs en

jämförelse av de olika tillgångsslagens utveckling i portföljen under 1990-

talet. Denna visar att de nominella räntebärande tillgångarna till följd av de

fallande räntorna gett den högsta avkastningen, och att portföljens

totalavkastning, till följd av detta tillgångsslags stora portföljandel, endast

obetydligt understiger denna. Direktlån har gett en något sämre avkastning än

de nominella räntebärande tillgångarna, vilket kan förklaras med att dessa

placeringar ofta har kortare räntebindningstid varför riskpremien och därmed

avkastningen blir lägre. Även reallånen har gett en god avkastning till följd

av fallande realavkastningskrav. För fastighetsinnehaven har dock

avkastningen varit negativ, vilket är en följd av den svaga utvecklingen på

fastighetsmarknaden i början av 1990-talet.

I utvärderingen av förvaltningen av de nominella räntebärande tillgångarna

21

jämför fondstyrelserna fondens avkastning dels med ett internt index, dels Skr. 1996/97:152

med livförsäkringsbolagens avkastning för detta tillgångsslag. Jämförelsen

med livförsäkringsbolagen är inte helt rättvisande, vilket påpekas av

fondstyrelserna. Detta är delvis en följd av att olika placeringsregler gäller

för fondstyrelserna och livförsäkringsbolagen. Den viktigaste skillnaden

torde dock vara att fondstyrelserna i mycket högre grad än

livförsäkringsbolagen är hämmade av det förvaltade kapitalets storlek.

Eftersom överlämnandet av årsredovisning och utvärdering från

fondstyrelserna i år skett så tidigt att livbolagens årsredovisningar inte hunnit

bli offentliga, har fondstyrelserna endast kunnat göra jämförelser med

livbolagens obligationsförvaltning under perioden 1991-1995. Under denna

period har fondstyrelserna uppnått en lägre avkastning än livbolagen, men till

en lägre risk. Fondstyrelserna har beräknat ett enkelt prestationsmått som

relaterar uppnådd avkastning till avkastningens standardavvikelse, dvs. mäter

avkastning per enhet risk. Detta mått var under perioden 1991-1995 1,7 för

fondstyrelserna jämfört med 1,5 i genomsnitt, med en spridning om 1,4-1,6,

för de större livbolagen. Fondstyrelserna förefaller således att i förhållande

till risktagandet ha erhållit en hög avkastning. Det dataunderlag som använts

för beräkningarna är dock litet varför resultatet måste tolkas med försiktighet.

Fondstyrelserna jämför också de nominella räntebärande placeringarnas

avkastning med avkastningen från det internt framräknade indexet. Under

den senaste femårsperioden har fondstyrelsernas placeringar marginellt slagit

detta index.

För de reala räntebärande placeringarna har det varit ännu svårare att finna

ett lämpligt jämförelseobjekt. Sedan år 1996 finns dock ett realobligations-

index, OMRX-REAL, som speglar utvecklingen för samtliga av staten

emitterade realobligationer. Realobligationsavkastningen var enligt detta

index 13,9 % under året. Fondens likvida reallån avkastade under samma år

14,9 %, medan partnerfinansieringama med kortare löptid och därmed lägre

räntekänslighet avkastade 9,9 %.

Inte heller för de räntebärande placeringarna i utländsk valuta är en fem-

årig utvärderingsperiod möjlig, eftersom placeringsverksamheten i valuta

påbörjades först under slutet av år 1994. Avkastningen från dessa

placeringar har varit förhållandevis låg till följd av den stigande kronkursen

under perioden. De externt förvaltade medlen avkastade mer än det av

fondstyrelserna valda indexet, medan de internt förvaltade medlen avkastade

marginellt sämre.

Även för utvärderingen av fastighetsplaceringama ställer bristen på

lämpliga jämförel seindex till problem. Fondstyrelserna gör därför en

jämförelse med livförsäkringsbolagens fastighetsavkastning under perioden

1991-1995. Enligt denna jämförelse har fondens fastighetsbestånd gett en

sämre avkastning, -7,1 % per år, än den genomsnittliga

fastighetsavkastningen för livbolagen som var -5,5 % per år. Under åren

1994-1996 erhölls dock en genomsnittlig avkastning från fondens fastigheter

på 9,2 % per år.

Avslutningsvis gör fondstyrelserna en utvärdering av alternativa

placeringsstrategier. Utifrån en korrelationsmatris baserad på årliga

avkastningar för perioden 1990-1996 konstateras att räntebärande

22

placeringar i valuta uppvisar minst korrelation (samvariation) och Skr. 1996/97:152

fastighetsplaceringar negativ korrelation med nominella räntebärande

placeringar. En portfölj sammansatt av 5 % fastigheter, 5 % valuta och 90 %

nominella räntebärande placeringar skulle emellertid inte ha gett högre

avkastning i förhållande till risken än en portfölj med 100 % i nominella

räntebärande placeringar. Fondstyrelsernas slutsats blir att detta resultat kan

bero på de speciella marknadsförutsättningar som rått under perioden. Med

utgångspunkt i vedertagen portföljteori finner fond-styrelserna att det ändå är

lämpligast att i framtiden utnyttja de möjligheter till diversifiering som finns.

4.2.2 Regeringens utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas mål

och resultat

Utvärdering av uppställda mål

Fondstyrelserna har, på grundval av i reglementet angivna mål och

förutsättningar, fastställt närmare mål för förvaltningen i form av en

placeringspolicy och en verksamhetsplan. Enligt placeringspolicyn skall

tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av

fondkapitalet. På längre sikt skall kapitalet dessutom följa tillväxten i den

reala lönesumman. Denna placeringspolicy tar, vilket är lämpligt, sin

utgångspunkt i den följsamhetsindexering som enligt pensionsreformen skall

gälla för ATP-systemet. Enligt APR skall dock fondmedlen förvaltas till

största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspensionen, varför, enligt

regeringens mening, ambitionsnivån i placeringspolicyn förefaller vara väl

låg. Vidare borde placeringpolicyn innehålla mål beträffande riskprofil och

risknivå.

I verksamhetsplanen anges den tillgångsfördelning som bäst förväntas

uppfylla målen för fondförvaltningen i ett kortare perspektiv. I de senaste

årens verksamhetsplaner har målet varit att öka det reala inslaget i portföljen

genom placeringar i såväl reallån som fastigheter. Därutöver har vikten av att

diversifiera placeringarna genom att sprida riskerna mellan tillgångsslag och

att placera i utländsk valuta framhållits. I verksamhetsplanen anges också

långsiktiga avkastningsmål för vissa tillgångsslag. Regeringen vill påpeka att

det är väsentligt att mål för avkastning och risk formuleras så exakt som

möjligt för att underlätta utvärderingsarbetet.

Det är regeringens uppfattning, liksom fondstyrelsemas, att de möjligheter

till reala placeringar som finns bör utnyttjas. Den ökning som skett under år

1996 av fondens innehav av reala tillgångar, från 6,7 % till 12,4 %, bör

således ses som ett stort steg i rätt riktning. Ökade placeringar i reala

obligationer och fastigheter innebär dessutom att portföljen blir bättre

diversifierad. Det är lämpligt att förvaltningen tar sin utgångspunkt i

portföljteori, under de restriktioner som reglementet ger. Reglementets krav

på tillfredsställande riskspridning bör ses som ett krav på att utnyttja

befintliga diversifieringsmöjligheter. Om utländska och svenska tillgångar

uppvisar låg eller negativ korrelation är kan risken i portföljen sänkas genom

23

att bägge placeringsmöjlighetema utnyttjas. Därutöver kan placeringar i

utländsk valuta fungera som ett skydd mot inflationsrisk, eftersom

valutakurserna via importprisema påverkar inflationen. Enligt regeringens

uppfattning borde första-tredje fondstyrelserna i högre grad utnyttja

möjligheterna att placera i utländsk valuta för att på detta sätt minska risken

i portföljen. Även den utländska portföljen måste naturligtvis diversifieras för

att reducera valutariskerna.

Sammanfattningsvis, och mot bakgrund av diskussionen i inledningen till

avsnitt 4 om de krav som bör ställas på målformuleringar, vill regeringen

framhålla det önskvärda i en översyn av de långsiktiga målen. Framför allt

synes en högre ambitionsnivå motiverad. Därutöver efterfrågar regeringen

en bättre specificering av målen för förvaltningen så att de därmed blir lättare

att följa upp. Den ingående redovisning av portföljens riskprofil som

fondstyrelserna gjort i sin utvärdering ger en mycket god bild av risknivån i

den befintliga portföljen. Det är emellertid inte möjligt att göra en

återkoppling till verksamhetsplanen för att jämföra de faktiska risknivåerna

med av fondstyrelserna uppsatta mål för riskerna.

Skr. 1996/97:152

Uppföljning av förvaltningsresultatet

De avkastningar som erhållits under år 1996 var till följd av gynnsam

utveckling på marknaderna mycket höga för samtliga tillgångsslag. Samtidigt

var inflationen negativ, vilket innebar att den reala avkastningen var

osedvanligt hög, 14,9 % i den totala portföljen, se tabell 10. Under

femårsperioden 1992-96 var den reala avkastningen 9,5 %. Den reala

lönesumman växte under samma period med 1,2 % per år, vilket innebär att

målet att även följa den reala lönesummans tillväxt överträffats med god

marginal.

Förvaltningens resultat skall utvärderas mot de mål som satts upp i

verksamhetsplanen, vilket fondstyrelserna också gjort i sin utvärdering. I de

närmare mål som första-tredje fondstyrelserna redovisat angavs dock ej mål

för samtliga tillgångsslag

Enligt verksamhetsplanens mål skulle avkastningen från de nominella

placeringarna överträffa avkastningen för ett marknadsindex, vilket de också

marginellt har gjort. Även vid en jämförelse med livförsäkringsbolagen

under femårsperioden 1991-95 har fonden lyckats väl. Jämfört med

livbolagen erhöll fonden under perioden högre avkastning i förhållande till

tagen risk.

För placeringarna i utländsk valuta var målet att överträffa avkastningen

för G5-index. Avkastningen från de utländska placeringarna har varit låg

under de två år som fondstyrelserna placerat i utländsk valuta. Den har dock

varit något högre än avkastningen från det använda jämförelseindexet.

Avkastningen från fastigheterna är svår att utvärdera bl.a. på grund av

svårigheter att mäta priserna. Under femårsperioden 1991-1995 var dock

avkastningen från fondstyrelsernas fastighetsinnehav något lägre än

försäkringsbolagens. Avkastningen från realobligationema var i princip i

paritet med index under år 1996.

24

Sammanfattningsvis har fondstyrelserna vid avkastningsjämförelser med

andra förvaltare och index lyckats väl i sin förvaltning även om hänsyn tas till

risken i portföljen, möjligtvis med undantag av fastighetsförvaltningen.

I fondstyrelsemas verksamhetsplan för år 1996 angavs att

portfölj sammansättningen skulle justeras något under året bl.a. i syfte att

sprida riskerna mellan tillgångsslagen. De mål som sattes upp har i princip

uppfyllts, dvs. de nominella placeringarnas andel av fondkapitalet minskade

samtidigt som de reala placeringarnas andel ökade. Reallånens andel mer än

fördubblades, medan fastigheternas andel ökade från 3,0 till 3,5 % fastän 4 %

uppgetts som mål.

Inga explicita mål beträffande risknivåerna för de enskilda tillgångsslagen

har uppställts i verksamhetsplanen, såsom det framställs i utvärderingen. I

utvärderingen har dock lämnats en omfattande riskanalys, vilken regeringen

kommenterat ovan. Vad gäller de risknivåer som inte redan diskuterats kan

regeringen med utgångspunkt i fondstyrelsernas utvärdering konstatera att

såväl kredit- och likviditetsrisker som administrativa risker är låga.

Inflationsrisken är alltjämt hög, vilket dock är svårt att undvika med gällande

placeringsregler och marknadsförutsättningar.

Skr. 1996/97:152

Tabell 10 Resultat i fbrstatredje fondstyrelserna 1992-1996, miljarder kronor

Ar

1996

1995

1994

1993

1992

I

I 1992-

i 1996*

Marknadsvärderat resultat

80

80

0

83

55

1

1

1

Marknadsvärderat fondkap.

601

564

518

546

484

1

1

Avkastning, %

14,7

15,9

0,0

17,3

12,7

1

1 11,9

OMRX-Total, %

16,2

16,4

-1,0

19,8

12,4

I 12,5

Real avkastning, %

14,9

13,0

-2,5

12,7

10,5

9,5

Reala lönesumman, %

6,5

2,2

1,9

-6,4

2,0

1 1,2

* Geometriskt medelvärde

4.3 Fjärde och femte fondstyrelserna

Enligt APR skall fjärde och femte fondstyrelserna, inom ramen för vad som

är till nytta för försäkringen för tilläggspension, förvalta anförtrodda medel

genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Fondmedlen skall placeras så

att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Till

skillnad från vad som gäller för första-tredje fondstyrelserna finns i APR inte

något krav på betryggande säkerhet eller tillfredsställande

betalningsberedskap för fjärde och femte fondstyrelserna.

Fondstyrelserna får bl.a. placera i aktier och konvertibler i svenska och

utländska aktiebolag. Innehavet av utländska värdepapper får dock inte

överstiga tio procent av de medel som respektive fondstyrelse förvaltar,

baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde.

25

Fondstyrelserna får handla med optioner och terminer eller likartade Skr. 1996/97:152

finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen eller skydda

tillgångarna mot risker.

4.3.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning

Förvaltningens mål

Det “långsiktiga operativa mål” som formulerats av fondstyrelsen är att

totalavkastningen sedd över en femårsperiod något skall överträffa ett

avkastningsindex för Stockholmsbörsen.

“Målsättningen skall uppnås genom en diversifierad portfölj av i allt

väsentligt svenska börsnoterade företag. Diversifiering skall erhållas med ett

relativt koncentrerat antal företag. Placeringsbesluten skall grundas på en

bedömning av de enskilda bolagens långsiktiga utveckling. Riskspridningen

skall åstadkommas genom att kapitalet fördelas på ett rimligt antal, av

varandra oberoende, branscher och företag.

I syfte att förbättra avkastningen och/eller avväga risk, kan handel med

standardiserade derivatinstrument, typ optioner, komma ifråga inom ramar

som fastställs av styrelsen.

Aktier i noterade, större utländska företag kan förvärvas i den omfattning

som reglementet tillåter.

Likvida medel skall normalt utgöra 5-10 % av tillgångarna och syfta till en

tillräcklig beredskap inför oplanerade affärstillfällen, men kan också variera

med hänsyn till aktuell marknadsbedömning eller ränteläge,

inflationsförväntningar etc.”

Av tabell 11 framgår fondstyrelsens mål för de i portföljen ingående

tillgångsslagen.

Tabell 11 Fjärde fondstyrelsens avkastningsmål for olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Mål

Svenska riskkapitalrelaterade tillgångar

Totalindex

Utländska aktier

Breda lokal index

Likvida medel

Riskfri kortränta

(SSVX 180 dagar)

Fondstyrelsen anger inte i målformuleringen hur avkastning och risk skall

mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera verksamhetens

resultat, samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverksamheten skall

bedrivas. Närmare regler för användning av derivatinstrument har inte

utformats.

26

Fondstyrelsens resultat

Skr. 1996/97:152

Vid utgången av år 1996 hade fjärde fondstyrelsen 84 % av tillgångarna

placerade på Stockholms fondbörs, 5 % i värdepapper noterade utomlands

och 10 % i likvida tillgångar som kassahållning. Portföljens totalavkastning

påverkas därför mest av utvecklingen på Stockholms fondbörs. I tabell 12

visas värdepappersportföljens sammansättning vid utgången av år 1996.

Tabell 12. Placeringarnas relativa andel av det totala portffiljvärdet (58 miljarder

kronor) exkl. likvida medeL Relationen marknadsvärde/bokfört värde har antagits vara den-

samma för noterade och onoterade värdepapper.

Sverige

Utlandet

Totalt

Noterade aktier

92,8 %

5,4 %

98,2 %

Onoterade aktier

1,7 %

0,1 %

1,8 %

Totalt

94,5 %

5,5 %

100 %

Totalavkastningen under år 1996 var 37 % vilket jämförs med Findatas

avkastningsindex som ökade med drygt 43 %. Den höga andelen likvida

medel anges som den främsta förklaringen till den lägre avkastningen. Under

den senaste femårsperioden var fondkapitalets genomsnittliga avkastning

23 % per år,jämfört med 24 % för Findatas avkastningsindex.

Motsvarande avkastning för den senaste tioårsperioden var 18 % för

fondstyrelsen och 15 % för Findatas avkastningsindex.

Placeringsinriktningen var oförändrad under år 1996. Fjärde fondstyrelsen

har en relativt stor andel av portföljen investerad i branscherna kemisk

industri och verkstäder. Innehavet i verkstadsindustrin utvecklades bättre än

genomsnittet för marknaden, medan kemisk industri utvecklades sämre än

genomsnittet. Förhållandet var det omvända år 1995. Sett över en

flerårsperiod har främst fondens innehav av aktier i dessa branscher bidragit

med en högre avkastning än genomsnittet. De förändringar som skett i

portfölj sammansättningen anges främst vara en följd av den relativa

kursutvecklingen för de olika branscherna och av att innehavet i Pharmacia

& Upjohn fr.o.m. i år redovisas i fondens utländska portfölj.

Vid utgången av år 1996 var 351 miljoner kronor investerade i onoterade

värdepapper. Någon bedömning av marknadsvärdet har inte fondstyrelsen

redovisat. Oavsett om marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet eller ej,

har innehavet av onoterade värdepapper, enligt fondstyrelsen, dragit ner

totalavkastningen den senaste femårsperioden.

Innehavet av utländska aktier uppgår till drygt 3 miljarder kronor, varav

två tredjedelar utgörs av aktier i Pharmacia & Upjohn. Den utländska

värdepappersportföljens andel, exklusive Pharmacia & Upjohn, av fondens

totalkapital har minskat från 2,3 % vid utgången av år 1995 till ca 1,6 % vid

utgången av år 1996. Förklaringen är att den svenska aktieportföljen stigit i

värde betydligt mer än den utländska. Dels var Stockholmsbörsens

utveckling gynnsammare än någon av de utländska marknader fonden

27

investerat på, dels gav kronförstärkningen upphov till negativa valutaeffekter. Skr. 1996/97:152

Fondstyrelsen menar dock att en icke mätbar men betydande effekt av den

utländska förvaltningen är att den ger kunskaper om svenska företags

konkurrenter och branscher samt om utländska ekonomier, vilka är

användbara i den svenska placeringsverksamheten. Under den senaste

femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen på det utländska

innehavet varit 14 %, mätt i svenska kronor. Under det senaste året uppges

de utländska placeringarna, med något undantag, ha hävdat sig väl på resp,

delmarknad. Fondstyrelsen har emellertid inte presenterat någon analys till

stöd för denna slutsats.

De likvida medlen har under de senaste fem åren gett en högre avkastning

än sex månaders statsskuldväxlar, enligt fondstyrelsen. Den genomsnittliga

avkastningen på de likvida medlen har under perioden varit 10,2 % för

fondstyrelsen jämfört med 8,8 % för marknaden, uttryckt som genomsnittlig

enkel årsränta. Under år 1996 genererade likvida medel en årsavkastning på

7,8 % vilken jämförs med sex månaders statsskuldväxlelränta som enligt

fondstyrelsen var 5,9 % under året.

Fjärde fondstyrelsens utvärdering innehåller inte någon uppgift om till

vilken risk erhållen avkastning har uppnåtts.

4.3.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens resultatuppföljning

Förvaltningens mål

Fondstyrelsens långsiktiga mål vad gäller avkastningen på fondmedlen är att

värdepappersportföljen skall utvecklas bättre än totalindex och att likvida

medel skall ge minst samma avkastning som sexmånaders statsskuldväxlar,

se tabell 13.

Tabell 13 Femte fonstyrelsens avkastningsmål för olika tillgångsslag.

Tillgångsslag

Mål

Värdepappersportföljen

Totalindex

Likvida medel

Riskfri kortränta

(SSVX 180 dagar)

Av fondstyrelsens i övrigt fastlagda mål, utöver vad som följer av APR är

följande av intresse:

“Fondmedlen skall placeras så att den värdepappersportfölj som successivt

byggs upp präglas av långsiktighet och stabilitet. Inom denna ram skall

styrelsen söka maximera avkastningen på de förvaltade medlen.”

“Värdepappersportföljen skall vara diversifierad och bestå av aktier i ett

begränsat antal större svenska börsnoterade företag.”

“Fondens likviditet skall inte vara högre än vad som är nödvändigt för att

möjliggöra även större placeringar inom rimlig tid. Likviditeten skall kunna

variera med hänsyn till ränteläge, inflation och förväntad affärsvolym.”

28

Fondstyrelsen har också fastslagit att all “handel med derivatinstrument Skr. 1996/97:152

skall ske på en auktoriserad marknadsplats av typ OM med ett för handeln

uppbyggt tillförlitligt säkerhetssystem. Arbetsutskottet har dock rätt att

godkänna att affärer görs också via välkänd fondkommissionär mot vilken

några invändningar beträffande tillförlitligheten inte kan resas.” Därutöver

har fondstyrelsen fastslagit regler för användandet av derivatinstrument.

Dessa får enligt de av fondstyrelsen fastställda målen användas för att höja

avkastningen. “Spekulativa strategier får ej tillämpas. Detta följer av 11 och

34 §§ APR som föreskriver att fondmedel skall placeras så att kraven på

betryggande säkerhet respektive riskspridning tillgodoses.”

“Aktieoptioner skall företrädesvis användas för utställande av köpoptioner

i fondens innehav av aktier.”

“För handel med teckningsoptioner föreligger inga begränsningar.”

“Valutatermin eller valutaoption får användas endast i syfte att säkerställa

valutakurs vid köp eller försäljning av utländska värdepapper.”

“Utlåning av aktier får ske motsvarande högst 10 % av dagsvärdet på

fondens aktieportfölj. Utlåningen får dock inte ske så att fonden går miste om

rösträtten för aktierna vid bolagsstämma.”

Fondstyrelsen har inte angivit i sin målformulering hur avkastning och risk

skall mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera

verksamhetens resultat, samt inom vilka gränser (limiter)

placeringsverksamheten skall bedrivas. Ej heller har närmare regler för

placering i derivatinstrument utformats.

Fondstyrelsens resultat

Av aktieportföljen var 90,3 % placerade i svenska aktier vid årsskiftet.

Resterande 9,7 % var placerade i utländska aktier, varav närmare 80 %

(7,8 procentenheter) utgjordes av aktier i läkemedelsbolaget Roche. Det

maximalt tillåtna innehavet i utländska värdepapper är 10 %,

anskaffningsvärdena skall dock användas vid tillämpningen av

begränsningsregeln. Fonden hade vid årsskiftet inga placeringar i onoterade

värdepapper. Av tabell 14 framgår aktieportföljens sammansättning vid

utgången av år 1996.

Tabell 14 Placeringarnas relativa andel av det totala portfoljvärdet

(10, 04 miljarder kr).

Sverige

Utlandet

Totalt

Noterade aktier

90,3 %

9,7 %

100 %

Onoterade aktier

0%

0%

0%

Totalt

90,3 %

9,7 %

100 %

Under år 1996 var avkastningen på genomsnittligt fondkapital 43,0 %.

Findatas avkastningsindex steg samma år med 43,3 %. Under den senaste

femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga avkastning varit 22,8 %, Skr. 1996/97:152

mätt som geometriskt medelvärde, jämfört med Findatas avkastningsindex

som visat en ökning med i genomsnitt 24,1 %. Någon tioårsjämförelse är inte

möjlig eftersom fonden endast har varit verksam sedan augusti 1989.

Avkastningen den senaste sjuårsperioden (1990-96) har i medeltal varit 13,8

% att jämföra med Findatas index som avkastat 12,2 % under samma period.

Placeringsinriktningen har inte förändrats under år 1996. Jämfört med

sammansättningen på Stockholms fondbörs har fondstyrelsen valt att placera

en större andel i framför allt kemisk industri och förvaltningsbolag, medan

verkstadsföretag är underrepresenterade.

Likviditeten har sjunkit kraftigt jämfört med 1990-1992 då likviditeten var

mellan 24 och 32 %. Vid utgången av år 1996 var likviditeten 4,8 %.

Avkastningen på likvida medel uppgick år 1996 till 6,7 %.

Fondstyrelsen har låtit en revisionsbyrå utföra en utvärdering av fondens

verksamheten för periodeni 990-1996. Utvärderingen innehåller ett avsnitt

om aktieportföljens risknivå uttryckt som betavärde. Betavärdet är ett mått på

i vad mån en förändring i hela marknadens avkastning kan förväntas ge en

förändring i en portföljs avkastning. Exempelvis betyder ett betavärde större

än 1 att portföljvärdet kan förväntas stiga resp, falla i värde mer än vad

marknaden stiger resp, faller i värde. På samma sätt betyder ett betavärde

mindre än 1 att portföljens värde förändras mindre än vad marknaden gör.

Det vägda genomsnittliga betavärdet för portföljen anges till 0,87. Betavärdet

för de utländska aktierna uppges vara 0,71 och för de svenska 0,89. Som

uttryck för marknadsportföljen används för de svenska aktierna generalindex

och för de utländska placeringarna motsvarande index för de börser där

aktierna är noterade. I utvärderingen dras följande slutsats. “Eftersom

betavärdet är lägre än 1,0 är den systematiska risken i fondens portfölj lägre

än för börsen totalt. Det innebär att avkastningskravet på portföljen också

bör vara lägre än den avkastning som kan avläsas utifrån förändringen av

börsens totalindex.”

4.3.3 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas

mål

I detta avsnitt görs inledningsvis en uppföljning av föregående års

utvärdering. Därefter lämnar regeringen synpunkter på de av fondstyrelserna

fastställda närmare målen. Dessa synpunkter avser framför allt innehållet och

precisionen i målformuleringarna. Därefter diskuteras fondstyrelsernas val av

jämförelseindex. I avsnitt 4.3.4 utvärderas och kommenteras fondstyrelsernas

förvaltning.

Uppföljning av föregående års utvärdering

I förra årets utvärdering anförde regeringen att det i vissa fall brister i de

närmare mål för verksamheten som fondstyrelserna beslutat om och i resul-

tatutvärderingen av dessa. Regeringen uttalade att fondstyrelserna således

borde inleda arbetet med en översyn av såväl de detaljerade målen för Skr. 1996/97:152

förvaltningen som metoderna för utvärderingen (skr. 1996/97:13 s. 28).

Finansutskottet delade regeringens bedömning och uttalade att

fondstyrelserna borde vidta de åtgärder som regeringen föreslagit

(1996/97:FiU12s. 3).

Regeringen kan konstatera att bristerna i de närmare mål för verksamheten

som fondstyrelserna beslutat består. Även vad angår resultatutvärderingen

har fondstyrelserna i huvudsak underlåtit att beakta regeringens synpunkter.

Särskilt kan här anmärkas att regeringens synpunkt att risknivån i den

förvaltade portföljen bör beaktas vid utvärderingen (s. 24) inte lett till någon

åtgärd från fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsen har i viss utsträckning i

sin utvärdering uppmärksammat risknivån i den förvaltade portföljen.

De av fondstyrelserna fastställda närmare målen för placerings-

verksamheten

Enligt regeringens mening finns det allvarliga brister i de av fondstyrelserna

fastställda målen. Allmänna uttalanden såsom i de av fondstyrelserna antagna

målformuleringarna är inte tillfyllest. Målen måste vara utvärderingsbara och

uppföljningsbara, se avsnitt 4.1 för närmare kommentar. Preciserade formu-

leringar av målen för exempelvis portfölj sammansättning och risknivå och

avkastning inom enskilda tillgångsslag är nödvändiga för att regeringen skall

kunna utvärdera ändamålsenligheten av fondstyrelsernas strategier följa upp

den faktiska förvaltningen.

Generellt är såväl fjärde som femte fondstyrelsens målformuleringar alltför

vaga. I synnerhet saknas uppföljningsbara mål vad gäller port-

följsammansättning och risknivåer. Vidare är femte fondstyrelsens fastställda

mål för derivatanvändningen ofullständiga och dåligt preciserade, medan

fjärde fondstyrelsen helt saknar sådana mål.

Andra målformuleringar är endast en upprepning av reglerna i APR och

kan således inte sägas utgöra närmare mål. I ett fall har femte fondstyrelsen

formulerat ett mål med hänvisning till 11 och 34 §§ APR att fondmedlen

“skall placeras så att kraven på betryggande säkerhet respektive

riskspridning tillgodoses.” För fjärde-sjätte fondstyrelserna gäller emellertid

inte något krav på “betryggande säkerhet”, se APR. Det av fondstyrelsen

antagna målet är således felaktigt i detta avseende och bör följaktligen

ändras.

Sammanfattningsvis anser regeringen alltjämt att det finns anledning att

fjärde och femte fondstyrelsen ser över sina målformuleringar.

Fondstyrelsernas val av jämförelseindex

Fjärde fondstyrelsen jämför i sin årsredovisning och utvärdering ett index för

den egna svenska aktieportföljen med Veckans Affärers totalindex och

avkastningen på fondens totala tillgångar med Findatas avkastningsindex.

Femte fondstyrelsen gör samma jämförelse med den skillnaden att ett index

31

för hela aktieportföljen, inkl, utländskt innehav, jämförs med Veckans Skr. 1996/97:152

Affärers totalindex.

Avkastningen på aktier består dels av utdelning (s.k. direktavkastning),

dels av värdetillväxt. Veckans Affärers totalindex är enligt regeringens

mening inte en lämplig jämförelsenorm då detta index inte tar hänsyn till

utdelningar, varför skillnader i direktavkastning mellan marknaden och

fondernas portföljer kan göra en jämförelse missvisande. Findatas

avkastningsindex som innehåller reinvesterade utdelningar är i detta

sammanhang ett mer relevant jämförelseindex och används därför i

regeringens utvärdering, se avsnitt 4.3.4. För kommande år är det önskvärt

att fondstyrelserna utförligt redovisar sin analys av valda jämförelseindex

samt bakomliggande överväganden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

innehaven av utländska och onoterade aktier. Det framgår inte tydligt av

fondstyrelsernas mål hur utländska aktier skall utvärderas. En möjlighet är att

utvärdera utländska aktier mot lokala index såsom Ijärde fondstyrelsen valt

att göra. Det förefaller dock naturligare att utvärdera det utländska innehavet

mot ett världsindex, vilket bättre än lokala index speglar fondens

placeringsaltemativ. Innehavet kan också utvärderas utifrån den av

fondstyrelsen närmare preciserade placeringsinriktningen, dvs. utifrån ett

portföljperspektiv.

Vikten av att fondstyrelserna redovisar hur man anser att risk och

avkastning bör mätas har kommenterats i avsnitt 4.1.

4.3.4 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas

förvaltning

Utgångspunkter för regeringens utvärdering

Fondstyrelserna redovisar inte närmare till vilken risknivå avkastningsmålet

skall uppfyllas eller till vilken risknivå erhållen avkastning har uppnåtts,

vilket försvårar utvärderingen av förvaltningen. I brist på ett bättre underlag

för utvärderingen har regeringen i år, liksom förra året, valt att utvärdera

fondstyrelsemas avkastning utifrån Findatas avkastningsindex som enbart

består av aktier i noterade svenska bolag men tar hänsyn till utdelningar

under året.

Fjärde och femte fondstyrelsernas likviditetsförvaltning

Fjärde fondstyrelsen anger den uppnådda avkastningen på likvida medel till

7,8 % och jämför denna med avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar

som enligt fondstyrelsen uppgick till 5,9 % under år 1996. Femte

fondstyrelsen gör samma jämförelse men anger den uppnådda avkastningen

på likvida medel till 6,7 % och avkastningen på sexmånaders statskuldväxlar

till 5,8 % under år 1996.

Fondstyrelserna har i sina målsättningar angett att avkastningen på likvida

32

medel skall utvärderas mot avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar. Skr. 1996/97:152

Den av fondstyrelserna angivna jämförelseavkastningen synes dock ha

beräknats som ett aritmetiskt medelvärde av räntenoteringar för sexmånaders

statsskuldväxlar under året. Enligt regeringens mening är denna

beräkningsteknik olämplig eftersom den inte återspeglar faktiska

placeringsmöjligheter för fondstyrelserna. Dessutom tar beräkningstekniken

inte hänsyn till kapitalisering av räntan, vilket sänker jämförelseavkastningen

jämfört med om räntan kapitaliseras.

För att undvika de praktiska problem som uppstår vid en utvärdering av

förvaltningen av likvida medel mot sexmånaders statsskuldväxlar väljer

regeringen att i stället utvärdera avkastningen mot ett index, OMRX T-bill.

Detta index återspeglar värdeutvecklingen för korta statspapper och har

samma genomsnittliga löptid som stocken av statsskuldväxlar, dvs. knappt

sex månader. För detta index var avkastningen år 1996 7,9 %.

Med utgångspunkt i ovan beräknade jämförelseavkastning konstaterar

regeringen att varken fjärde eller femte fondstyrelsen uppnått det uppsatta

målet. Ett alternativ till den nyss gjorda jämförelsen är att jämföra med

avkastningen som uppnåtts av bankernas korta räntefonder. Under år 1996

uppnådde Svenska Handelsbanken 8,8 %, Nordbanken 8,7 %, Skandinaviska

Enskilda Banken 8,4 % och Robur 9,9 %. Både fjärde och femte

fondstyrelsen har således lyckats sämre med sin likviditetsförvaltning än de

uppräknade korta räntefondema.

Avslutningsvis vill regeringen påpeka att motiven för, och konsekvenser

av, vald likviditetsnivå bör redovisas i framtida utvärderingar.

Utvärdering av fjärde fondstyrelsens resultat

Tabell 15 Resultat i fjärde fondstyrelsen 1992-1996, miljarder kronor

År

1996

1995

1994

1993

1992

”1-----------

| 1992-

| 1996*

Marknadsvärderat resultat

17,2

7,9

2,5

10,9

2,9

1

1

1

1

Marknadsvärderat fondkap.

63,7

46,7

39,1

35,9

25,2

1

Avkastning, %

36,8

20,2

6,9

43,3

13,3

1

1 23,3

Findatas avk. index, %

43,3

20,7

6,5

56,3

2,3

I 24,1

Real avkastning, %

37,1

17,2

4,2

37,7

11,1

1 20,7

* Geometriskt medelvärde

Regeringen konstaterar att mätt över en femårsperiod har fjärde fondstyrelsen

inte uppfyllt det uppsatta målet att uppnå en “totalavkastning som något

överträffar ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen.” över en

femårsperiod har man uppnått 23,3 % avkastning att jämföra med 24,1 % för

Findatas avkastningsindex, se tabell 15.1 genomsnitt under en femårsperiod

33

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

genererades en realavkastning på 20,7 %. Under år 1996 uppnåddes en Skr. 1996/97:152

avkastning på 36,8 % att jämföra med 43,3 % för Findatas avkastningsindex.

Trots att fondstyrelsens avkastningar varit låga jämfört med index kan inte

slutsatsen dras att fondmedlen inte har förvaltats väl. För en sådan

bedömning krävs att den uppnådda avkastningen relateras till de risker som

har tagits. Som regeringen påpekat ovan finns inte något underlag för en

sådan bedömning.

Fjärde fondstyrelsen skriver i sin utvärdering att en meningsfull bedömning

av avkastningen på onoterade aktier, förutom en långsiktig syn, kräver

marknadsvärdering. Några sådana beräkningar har emellertid inte

fondstyrelsen gjort.

I årsredovisningen anges att fonden har investerat i onoterade företag sedan

1980 samt höjt ramen för investeringar från 500 miljoner till 1 000 miljoner.

Regeringen vill påminna om att det vid resultatuppföljningen alltid skall ske

en marknadsvärdering (prop. 1992/93:206 s. 41, bet 1992/93:NU31 s. 9).

Onoterade aktier kan det vara svårt att fastställa ett marknadsvärde för

eftersom det inte finns ett marknadspris. Det innebär att alternativa

värderingsmetoder får användas (för en diskussion kring dessa se Ds

1991:14 bilaga 1 s. 114-116).

Fondstyrelsen har i utvärderingen inte redovisat vilka utländska index som

används utan endast uppgett att sammanräknat “steg ett index för fondens

utländska innehav med drygt 10 % mätt i svenska kronor” trots att

användningen av breda lokala index angetts i styrelsens underordnade mål.

Denna brist påpekade regeringen även i förra årets skrivelse.

Utvärdering av femte fondstyrelsens resultat

Även vad avser femte fondstyrelsens utvärdering anser regeringen att det

hade varit önskvärt med en utförligare redovisning och analys av riskerna i

portföljen.

Tabell 16 Resultat 1 femte fondstyrelsen 1992-1996, miljarder kronor

Ar

1996

1995

1994

1993

1992

| 1992-

j 1996*

Marknadsvärderat resultat

3,2

1,2

0,2

1,3

0,3

1

1

Marknadsvärderat fondkap.

10,4

7,0

5,4

4,5

3,3

Avkastning, %

43,0

22,6

4,8

38,5

9,6

t

1 22,8

Findatas avk.index %

43,3

20,7

6,5

56,3

2,3

1 24,1

Real avkastning, %

43,3

19,5

2,1

33,0

7,5

' 20,1

* Geometriskt medelvärde

34

Regeringen konstaterar att mätt över en femårsperiod har femte fondstyrel- Skr. 1996/97:152

sen inte uppfyllt det uppsatta målet “att värdepappersportföljen skall

utvecklas bättre än totalindex”. Över en femårsperiod har man uppnått

23,7 % avkastning att jämföra med 24,1 % för Findatas avkastningsindex, se

tabell 16. I genomsnitt var den reala avkastningen 20,1 % under perioden.

Under 1996 uppnåddes en avkastning på 43,6 % att jämföra med 43,3 % för

Findatas avkastningsindex. Det bör dock observeras att femte fondstyrelsens

mål är blygsammare än fjärde fondstyrelsens eftersom målet är att

avkastningen på värdepappersportföljen, i stället för på fondkapitalet, skall

överträffa ett “totalindex”. Regeringen gör därför också samma jämförelse

som för fjärde fondstyrelsen, dvs. avkastningen på fondkapitalet jämförs med

Findatas avkastningsindex. Avkastningen den senaste femårsperioden var för

femte fondstyrelelsen 22,8 % att jämföra med 24,1 % för Findatas

avkastningsindex. Under år 1996 var avkastningen 43,0 % respektive 43,3

%.

Av det sagda går emellertid inte att dra slutsatsen att fondmedlen inte har

förvaltats väl. Inte ens slutsatsen att femte fondstyrelsen har lyckats mindre

väl än fjärde fondstyrelsen kan dras. För en sådan bedömning krävs att den

uppnådda avkastningen relateras till de risker som har tagits. I femte

fondstyrelsens utvärdering görs en ansats till riskutvärdering av

förvaltningsresultatet. Sålunda har i den externa utvärderingen

aktieportföljens betavärde skattats till 0,87 vid utgången av år 1996, vilket

kan vara förklaringen till att fondstyrelsen presterat en lägre genomsnittlig

avkastning än index under perioden.

Det finns emellertid invändningar mot riskanalysens utförande. Det

beräknande betavärdet är för det första en skattning av portföljens beta vid

utgången av år 1996 och reflekterar inte hela femårsperioden.

För det andra har vissa misstag gjorts vid beräkningarna av betavärdena.

För att beräkna betavärdena för den svenska och den utländska portföljen har

nämligen inte samma marknadsportfölj använts, vilket innebär att dessa

betavärden inte kan vägas samman till ett betavärde för den totala portföljen

såsom fondstyrelsen gjort. Dessutom bör påpekas att risknivån i

aktieportföljen inte relateras till Findatas avkastningsindex medan

avkastningen jämförs med detta index.

Sammanfattningsvis ger fondstyrelsens riskutvärdering, enligt regeringens

uppfattning, inte ett tillräckligt underlag för att utvärdera fondstyrelsens

resultat.

Slutligen kan noteras att kravet att överföra en avkastning för närmast

föregående räkenskapsår, beräknad till 3 % av nuvärdet av förvaltade medel,

till första-tredje fondstyrelserna, enligt regeringens mening är att betrakta

som ett inleveranskrav och inte ett resultatkrav som femte fondstyrelsen

anger i sin årsredovisning för år 1996.

35

4.4 Sjätte fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Även sjätte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten

för år 1996. Fondstyrelsens huvudsakliga verksamhet under hösten var,

vilket anges i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen, att bygga upp admi-

nistrationen genom att rekrytera personal. Förvaltningen av awecklings-

styrelsens ca 400 miljoner kronor skedde via Kammarkollegiet. I slutet av

december rekvirerades 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.

Det marknadsvärderade resultatet anges till 111,8 miljoner kronor. Detta

motsvarar en avkastning på 18,8 % på fondkapitalet. Någon särredovisning

av avkastningen på de av Kammarkollegiet förvaltade medlen görs ej. Ej

heller presenteras de närmare mål som skall styra förvaltningen av de

rekvirerade 10 miljarder kronorna.

5 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-sjätte fond-

styrelserna.

36

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första - tredje fondstyrelserna

37

Innehåll

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

1996 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................ 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5-6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 7

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 8-12

Resultat och avkastning ................................................ 13-15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19-21

Resultat- och balansräkningar 1, 2 resp 3

fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33—34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

38

1996 i sammandrag

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

• AP-fondens totalavkastning under 1996 uppgick till 80,2 mdkr, motsvarande

14,7%. Exklusive orealiserade värdeförändringar var direktavkastningen 9,4%.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1992-1996 var 12,1% per år.

• Den reala avkastningen var för 1996 14,9% och för femårsperioden 1992-1996

9,7% per år. Målet att inflationsskydda kapitalet har mer än väl uppfyllts.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pen-

sioner - uppgick till 33,0 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 84,9 mdkr och pensions-

utbetalningarna 117,9 mdkr.

• Fondkapitalet ökade under 1996 med 6% till 601 mdkr per den 31 december 1996.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar

87,6%, reallån 8.9% och fastigheter 3,5%.

• Räntenedgången under året medförde att obligationsportföljen steg i värde med

4,9%. Totalavkastningen var 14,8%.

• Reallånens värde steg med 12,0% till följd av sjunkande realräntor. Totalavkast-

ningen för 1996 uppgick till 16,3%.

• Fastighetsinnehavet har värderats upp med 3,1%. Totalavkastningen för fastig-

hetsportföljen blev därmed 10,0% för 1996.

39

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultatet av medelsförvaltningen för 1-3 fondstyrel-

serna under 1996 var nästan precis detsamma som

under 1995. Totalavkastningen uppgick till 80 miljar-

der kr., varav direktavkastningen var drygt 50 mil-

jarder kr. och värdeökningen 29 miljarder kr.

Värdeökningen beror på att de svenska räntorna

fortsatte att sjunka under 1996. Men värdeökningen i

obligationsportföljen kan på kort sikt inte realiseras

annat än till en liten del och värdeökning ett år avlö-

ses av nedgångar i marknadsvärdet ett annat år när

räntorna är uppåtgående. Det är viktigt att inse att

fondens roll är långsiktig. Totalavkastningen är ett

mått som kan belysa den finansiella kapaciteten om

man ser den över längre sikt. Kortare tid än de fem-

årsperioder som numera är utgångspunkten för

utvärderingen av fondförvaltningen bör inte använ-

das.

Ser vi till totalavkastningen under de senaste fem

åren, 1992 t.o.m. 1996. har den nominellt uppgått till

drygt 12 % årligen. Realt sett innebär det en avkast-

ning på nästan 10% per år. vilket måste betraktas

som ett mycket bra resultat, med hänsyn tagen till de

restriktioner för placeringar som gäller för AP-fon-

den .

Direktavkastningen, dvs. räntor och övrig avkast-

ning har i flera år legat på ca 50 miljarder kr. Det är

denna avkastning som i första hand disponeras för

att täcka det löpande underskottet i ATP-systemet.

Som en följd av att räntorna sjunkit till avsevärt

lägre nivåer under senare år får vi räkna med att

direktavkastningen nu successivt sjunker. För ränte-

intäkterna av obligationslån - den tyngsta posten i

direktavkastningen - blev utfallet ca 5 miljarder kr.

lägre 1996 än 1995. Även om det skulle bli en upp-

gång i ränteläget har vi anledning utgå ifrån att såväl

inflation som räntor kommer att stanna kvar på rela-

tivt sett låga nivåer med följd att direktavkastningen

sjunker de närmaste åren. Det skulle i så fall innebä-

ra att vi kan närma oss en situation där direktavkast-

ningen inte längre räcker till för att täcka underskot-

ten i ATP-systemet. (Det löpande underskottet upp-

gick för 1996 till 33 miljarder kr). Dock förefaller

underskotten att inte längre växa i tidigare takt, som

en följd av dels ökande lönesummor och därmed sti-

gande avgiftsinkomster, dels av de ingrepp som gjorts

för att något reducera utgiftssidan.

Summerat innebär detta att det skulle ta något

längre tid innan själva fondkapitalet behövde tas i

anspråk. Det påverkar emellertid inte argumenten

angående ATP-systemets bristande finansiering på

längre sikt, de argument som legat till grund för för-

slaget till nytt pensionssystem.

Fondstyrelsernas uppdrag är att förvalta medlen så

att de blir till största möjliga nytta för ATP-systemet.

40

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

I gällande placeringspolicy konstateras att ett pri-

märt mål bör vara att fondens tillgångar placeras så

att avkastningen ger en realsäkring av kapitalet.

Detta har uppnåtts med råge genom den reala avkast-

ningen på nära 10% per år som erhållits den senaste

femårsperioden.

I huvudsak har avkastningen åstadkommits genom

nominella placeringar. Men fonden har strävat efter

att öka det reala inslaget i portföljen. Det har skett

genom relativt stora köp av realobligationer under

1996 (innehavet ökade från 8 miljarder kr. till 40 mil-

jarder kr.) och investeringar i fastigheter. Härvidlag

finns det särskild anledning att nämna de inledande

satsningar som gjorts vad gäller indirekta investe-

ringar i fastigheter i USA på marknaden för s.k. REI-

T’s (Real Estate Investment Trusts). Utgångspunkten

är att fonden slagit fast att internationella fastighets-

placeringar om möjligt skall ske i indirekt form via

aktier eller andelar.

Resultatet för tillgångsslaget fastigheter var till-

fredsställande under 1996, med en totalavkastning på

10%. Vakanserna har sjunkit successivt och hyrorna

har stigit. Temperaturen på den svenska fastighets-

marknaden fortsätter att stiga, särskilt för de mer

centralt belägna fastigheterna.

Reala placeringar behöver fortfarande öka sin

andel i den samlade portföljen. Fortsatta insatser i

den riktningen ingår därför i planeringen för till-

gångsallokeringen åren framöver.

Fondens verksamhet påverkas, förutom av den

ekonomiska utvecklingen i Sverige och utomlands,

också av politiska beslut. En del mycket stora sådana

beslut står nu för dörren, beslut som har betydande

inverkan på fondens roll och placeringsverksamhet.

För det första väntas en proposition senast våren

1998 om pensionsreformen. Det torde innebära stora

förändringar för AP-fonden såväl långsiktigt som

övergångsvis. Fonden är beredd att ställa erfarenhet

och kompetens till förfogande när det gäller förvalt-

ningen av premiereservmedlen.

För det andra har finansministern i november 1996

aviserat att ett förslag om förändrade placeringsreg-

ler och omorganisation av AP-fonden kommer att

presenteras till sommaren 1997. Avsikten är att bred-

da placeringsmöjligheterna till att också omfatta

aktier. Omorganisationen avser en uppdelning av

fonden i fler fristående förvaltningsdelar (fonder).

För det tredje kommer regeringen att under våren

1997 tillkännage sitt ställningstagande om ett svenskt

medlemskap i EMU. Riksdagen fattar beslut i frågan

under hösten 1997. Våren 1998 blir det klart vilka

länder som skall delta i EMU från startpunkten ja-

nuari 1999.

Bildandet av EMU har och kommer att få effekter

för fondens placeringsverksamhet oavsett om Sverige

kommer att delta eller ej. En ökad integration inom

Europa kommer att påverka de finansiella markna-

derna på ett genomgripande sätt. Antalet marknads-

platser kommer sannolikt att reduceras och såväl

låntagare som placerare kommer att agera allt mind-

re lokalt. För emittenter öppnar sig hela EU som en

naturlig upplåningsmarknad. Mot denna bakgrund

bör fonden utöka placeringsverksamheten framför-

allt inom EU-området. Det är därför av stor vikt att

förberedelsearbete och kompetensuppbyggnad star-

tas relativt omgående.

Stockholm i februari 1997

-VA

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

41

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att

varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år. De

aktiva generationerna bär genom dessa avgifter

ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system

är ett premiereservsystem där varje person under sin

livstid avsätter medel till en pensionsfond vars storlek

och avkastning sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett

fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå

komplettera detta med en fond. Motiven var två.

Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-

skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli

följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle

också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-

na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga

fondstyrelserna även av en fjärde, femte och sjätte

fondstyrelse. Dessa inrättades under åren 1974, 1988

resp. 1996 och får placera i aktier och andra värde-

papper på riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och

dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess

bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-

sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande

målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-

arnas totalavkastning på lång sikt. I lagen med regle-

mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),

fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-

samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-

tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande

betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens

placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer

och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-

ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-

redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-

bärande papper dock med den begränsningen att pla-

ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av

marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En yt-

terligare begränsning är att placeringar i skuldför-

bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får upp-

gå till högst 5% av de totala tillgångarnas marknads-

värde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-

het att placera i fastigheter, i och utanför landet.

Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till

aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms

i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV

ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET

I juni 1994 fattade riksdagen beslut om principerna

för reformering av det allmänna pensionssystemet.

Till grund för riksdagens beslut låg resultatet av det

arbete som bedrivits i den politiskt sammansatta Pen-

sionsarbetsgruppen.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet

på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-

komstprincipen där pensionen skall utgå från hela

inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-

pensionen inklusive denna del inom folkpensione-

ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs

över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-

ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall

finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på

inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs. 7,5 basbe-

lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger

pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget

breddas till att också omfatta ersättningar från soci-

alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter

till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-

met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-

jades 1995 genom att 11% av inkomsterna från ATP-

avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens

uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-

ningssystemet som i dagens ATP-system.

Resultatet av partiöverläggningarna i mitten på

januari 1997 är att fempartiuppgörelsen från 1994

ligger fast och att de utestående frågorna kommer att

behandlas inom genomförandegruppen. Avsikten är

att detta arbete skall bedrivas i sådan takt att en pro-

position till riksdagen med förslag till lagstiftning

avseende det reformerade ålderspensionssystemet

som helhet kan läggas senast våren 1998. Det innebär

att de nya reglerna kan träda i kraft tidigast den 1

januari 1999 och att utbetalningar enligt dessa regler

sannolikt kommer att ske med början år 2001.

42

Ekonomisk översikt

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

UTVECKLINGEN I VÅR OMVÄRLD

De tendenser till uppgång i konjunkturen som kunde

skönjas under 1994, med kraftiga lagerökningar och

starkt stigande råvarupriser, fick aldrig något fäste

till följd av svag efterfrågan. Detta innebar bl.a. att

företagen under 1995 och 1996 hade för stora lager

som successivt måste avvecklas och som därigenom

kom att bidra till en svag produktionsutveckling.

Denna process bidrog till att minska inflationstrycket

påtagligt och möjliggjorde en globalt lätt penningpo-

litik och sjunkande obligationsräntor.

I Europa var konjunkturen under förra året tre-

vande och ville aldrig riktigt ta fart. Hushållens

efterfrågan förblev svag. En stor del av hushållens

pessimism kan förklaras av att arbetslösheten fort-

satte att stiga under året samtidigt som Maastricht-

kraven pressat regeringarna till fortsatta besparing-

ar för både 1996 och 1997. Den svaga efterfrågan var

den främsta anledningen till att inflationen blev

oväntat låg.

I de s.k. högränteländerna. Sverige, Italien och

Spanien, kom året att i allt starkare grad gå i kon-

vergensens tecken avseende bl.a. inflationstakten

och ränteutvecklingen. Skillnaden mot de övriga s.k.

hårdvalutaländerna var att denna process medförde

apprecierade valutor och lägre räntor till priset av

en mer dämpad aktivitet.

I de anglosaxiska länderna var tillväxten under

förra året fortsatt god. USA utgjorde dock en osä-

kerhetsfaktor i tillväxthänseende. Tillväxten i USA

utvecklades ryckigt och bidrog till en ökad osäkerhet

kring centralbankens agerande. Den amerikanska

aktiemarknaden satte nya börsrekord trots osäker-

het om fortsatt framtida tillväxt och centralbankche-

fens påpekanden om att börsen är övervärderad.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN

I början av 1996 lade den svenska riksbanken om

penningpolitiken och reporäntan sänktes, en process

som sedan fortsatte under hela året. Den nya ränte-

politiken utformades mot bakgrund av en svag efter-

frågan och allt lägre inflationsförväntningar. Den

fortsatt strama finanspolitiken möjliggjorde detta

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

samtidigt som övriga europeiska centralbanker också

lättat på penningpolitiken.

Trots att den svenska regeringen ännu inte tagit

ställning i EMU-frågan, kom även den svenska ränte-

nivån att följa den starkt positiva kontinentala ut-

vecklingen. De under året allt mer nedjusterade

prognoserna över statens lånebehov var ytterligare

en faktor som drev på denna positiva syn. Räntedif-

ferensen mot Tyskland sjönk dramatiskt från 2,4

procentenheter till 0,9 procentenheter för 10-åriga

obligationsräntor och från 4,7 till 0,7 procentenheter

för korta penningmarknadsräntor (SSVX 3-mån).

Förstärkningen av statens finanser berodde främst

på ökade intäkter. Utförsäljningen av statlig egen-

dom gav här ett icke obetydligt bidrag. Den svenska

statsskulden ökade med netto endast 25 mdkr under

1996. Stocken av nominella statsobligationer mins-

kade medan stocken realobligationer ökade kraftigt.

Det minskade lånebehovet var således en faktor

som bidrog till nedgången i de långa räntorna. Ned-

gången motverkades av en minskad efterfrågan på

svenska statspapper. Utländska aktörer vände sina

flöden under 1996 och nettosålde svenska räntebä-

rande papper för ca SEK 10 mdkr. Under 1995 där-

emot nettoköpte utländska placerare för ca SEK 47

mdkr. Svenska aktörer nettoköpte utländska ränte-

bärande papper för SEK 48 mdkr. De stora nettoflö-

43

E k O \ O M I S K Ö \ E K S I k T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

dena spelade således ingen avgörande roll för den

svenska ränteutvecklingen under 1996.

Under inledningen av 1996 försvagades den sven-

ska valutan kraftigt mätt mot det s.k. TCW-indexet

(handelsvägt) för att därefter stärkas under loppet

av året. Under sista kvartalet skedde en dollarför-

stärkning, vilken resulterade i att TCW-indexet vid

utgången av 1996 låg på ungefär samma nivå som i

början av året. Kronan stärktes dock under året

med ca 5% mot den tyska marken - ett bevis för sti-

gande förtroende för svensk ekonomi.

Den svenska ekonomin återhämtade sig mot slutet

av 1996. Arbetsmarknaden var dock svag medan

exportföretagen erhöll fortsatt ökade order samtidigt

som de överfulla lagren kunde dras ned via export-

marknaden. Hushållen kunde trots lägre räntor inte

förmås att mer än marginellt öka sin konsumtion.

Sammantaget utvecklades den svenska ekonomin

under 1996 mindre positivt än vad många bedömare

tidigare trott.

Diagram 2.

44

Förvaltningsberättelse

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första. Andra och Tredje

fondstyrelser och verkställande direktör avger här-

med årsredovisning för 1996. fondens 37:e verksam-

hetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 601.1

(564,3) mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning

med 36,8 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av

fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-

tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-

ner, nettot av rekvirerade medel till och avkastning

från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-

der för administrationen av hela ATP-systemet. I

tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960

t.o.m. 1996.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före

marknadsvärdering 51,9 (47,8) mdkr. Fondkapita-

lets marknadsvärde påverkas också av förändringen

i ej realiserade vinster och förluster. För 1996 var

denna förändring 28,4 (31,7) mdkr. Den totala

avkastningen var således 80.2 (79,5) mdkr.

10 MDKR TILL SJÄTTE

FONDSTYRELSEN

ATP-avgiften är fastställd till 13%. Som ett led i

genomförandet av pensionsreformen förs fr.o.m. 1995

sammanlagt 18% av avgiftsinkomsterna till dels stats-

budgeten, dels premiereserven som övergångsvis för-

valtas av Riksgäldskontoret. Samtidigt infördes en

egenavgift på 1% vars inkomster helt förs till fonden.

Mariutadrvärde mdkr

1960

1970 1980

1990 1995

1996

Avkaatning

0,0

-2,0 10,4

45,4 79,5

OOJ

Tillskjutet kapital

_ ' • .

Avgifter

0.S

6,1 224

TtJ 80.7

84,9

■----- 1

-14-19,0

-77,4-104

-117,9

Överföring netto från/

tffl detfonder /

i.i -o.i

-9,9

Administra tionako«tnacl er

-

-o,l -0,2

-OJ -OJ

-0,5

Sumaaa

04

<4 34

0,9 -83,1

-43,4

Förindring av fondkapitalet

0.5

M IM

464 66,4

364

Fondkapital

04

35,9 1454

386,8 5644

601.1

FBrlndring av fondkapitalet

i% -

23 10

14 9

- 6

Tabell 2.

Tabell 3.

Under 1996 steg avgiftsinkomsterna med drygt 5%

till 84,9 mdkr. Pensionsutgifterna i ATP-systemet

fortsatte att öka men i något långsammare takt och

uppgick till totalt 117.9 mdkr. Avgiftsunderskottet

kom därmed att öka. men endast från 32,5 mdkr för

år 1995 till 33.0 mdkr för år 1996. De ökade pen-

sionsutbetalningarna förklaras bl.a. av att basbelop-

pet, som reglerar värdesäkringen, höjdes från 35 700

kr till 36 200 kr. För 1997 är basbeloppet fastställt till

36 300 kr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-

fonden en treprocentig avkastning beräknad på

nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt

har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till

0,5 mdkr för år 1996. Fjärde och femte fondstyrel-

serna rekvirerade sammanlagt 0,4 mdkr under 1996.

Den nybildade sjätte fondstyrelsen erhöll i december

1996 hela det belopp på 10 mdkr som enligt riksda-

gens beslut skulle överföras från 1-3 fondstyrelsernas

förvaltning.

För administrationen av ATP-systemet. förutom

fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal

myndigheter och institutioner involverade. Bl.a.

erhåller Riksförsäkringsverket och försäkringskas-

sorna ersättning för att handlägga och betala ut pen-

sioner. Andra myndigheter som berörs är länsskatte-

myndigheten och lokal skattemyndighet, kronofogde-

myndigheten. Statens löne- och pensionsverk samt

Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick

fondens utbetalningar till dessa myndigheter till

0.5 mdkr.

45

E <> R V A I. T N I fe G S B E R Ä T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för

de tre fondstyrelserna gemensam organisation. Vid

fondens tillkomst 1960 förutsattes att de tre styrel-

serna skulle ha var sin förvaltningsorganisation.

Eftersom ATP konstruerades som en enhetlig försäk-

ring, vars utgifter ska bestridas av de sammanlagda

inkomsterna, fattades 1960 beslut om att inlednings-

vis inrätta ett gemensamt kansli. Avsikten var att

senare, när fondverksamheten vuxit, dela upp verk-

samheten i tre separata förvaltningar. Denna upp-

delning förverkligades inte och av denna anledning

bedrivs idag förvaltningen som en enhet med en

gemensam organisation och en gemensam placerings-

politik för de tre fondstyrelserna.

TRE FONDER,

EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i

det av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet,

som är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visser-

ligen görs separata årsbokslut för de tre fondstyrel-

serna, med skilda resultat- och balansräkningar,

men detta kan ses som en i efterhand gjord fördel-

ning av totalresultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-

anter, som förtecknas separat, är efter förslag av

arbetsmarknadens parter och andra organisationer

förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas

balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret

1998.

FÖRDELNING

PÅ TILLGÅNGSSLAG

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna

uppgick vid utgången av 1996 till 601,6 mdkr. Mot-

svarande värde för 1995 var 564,7 mdkr. I diagram 3

redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.

Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-

rande placeringar som uppgick till 580,7 (547,7)

mdkr eller 97% av de totala tillgångarna. Av de rän-

tebärande tillgångarna var 53.2 (20,6) mdkr placera-

de i reala lån med kpi-relaterad avkastning. Dessa

placeringar tillsammans med fondens placeringar i

fastigheter på 20,8 (17,0) mdkr utgör fondens reala

tillgångar. De reala tillgångarna utgjorde således

12,3 (6,7)% av den totala portföljen. Vid utgången av

1996 var 3,5 (2.3) mdkr placerade i utländska fastig-

heter och 6,9 (6,7) mdkr i utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för år 1996 till

cirka 380 (340) mdkr. I detta belopp ingår amorte-

ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-

följsammansättningen.

NOMINELLA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

Fondens placeringar görs huvudsakligen på den orga-

niserade penning- och obligationsmarknaden. Därut-

över sker en viss direktutlåning till företag och kom-

muner. I diagram 4 redovisas de nominella räntebä-

rande placeringarnas fördelning på låntagarkatego-

rier ultimo 1996. Portföljen domineras av placering-

Diagram 3.

46

E Ö R V A L T > I N G S B E R Ä T T E 1. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Diagram 4.

Diagram 6.

ar med staten (40%) och bostadssektorn (36%) som

låntagare.

Den svenska kreditefterfrågan har haft en annan

sammansättning 1996 än under de senaste åren. Den

väsentligaste förändringen är att statens lånebehov

sjunkit avsevärt. När det gäller bostadsinstituten var

de utestående obligationsstockarna i stort sett oförän-

drade under året till skillnad mot 1995 då stockarna

reducerades kraftigt. Även om en del andra låntagare

har emitterat obligationer på den svenska markna-

den under 1996 är fortfarande staten och bostadsin-

stituten de dominerande. Av diagram 5 framgår hur

fondens obligationstillgångar fördelas på emittenttyp.

Ränteutvecklingen i Sverige medförde att skillna-

den mot omvärldsräntorna minskade väsentligt. För

de korta räntorna drevs denna utveckling på av Riks-

banken, som under året sänkte reporäntan med

totalt 4,5 procentenheter. Med dessa sänkningar kom

de svenska korträntorna ned i närheten av de som

gäller i många europeiska länder. För långa räntor

skedde under senare delen av året en allmän nedgång

Diagram 5.

för de EU-länder som tidigare haft de högsta ränte-

nivåerna. Den svenska marknaden var en av dem

som utvecklades mest positivt. Från januari till

december sjönk den svenska tioårsräntan med nära

2 procentenheter till 6,7%, vilket samtidigt innebar

att ränteskillnaden mot Tyskland minskade från 2,4

procentenheter till 0,9 procentenheter.

En ökad aktivitet från utländska placerare bidrog

till att omsättningen steg under 1996 jämfört med

1995. Omsättningsökningen var i stor utsträckning

hänförlig till statspapper, medan omsättningen i

bostadsinstitutens lån var fortsatt låg. Generellt sett

är en hög omsättning på marknaden att föredra för

fonden, då detta underlättar att genomföra för-

ändringar av placeringsinriktningen.

Förutom den allmänna räntenivån, sjönk även

räntemarginalerna mellan staten och övriga låntaga-

re. Detta var bland annat fallet för bostadsinstitu-

tens upplåning, trots att den generella statsgarantin

för banker och andra finansiella institutioner upp-

hörde att gälla från halvårsskiftet.

De lägre räntorna medför en högre marknadsvär-

dering av fondens portfölj, vilket bidrar till att höja

årets totalavkastning. Fondens framtida avkastning

kommer dock att bli lägre än vad som skulle varit

fallet med oförändrade räntor, då omplaceringar fått

ske till successivt fallande räntenivå.

Den helt övervägande delen av fondens nominella

räntebärande portfölj är denominerad i svenska kro-

nor. Den utländska andelen hölls under året i stort

sett oförändrad - ca 1% av totalportföljen.

Utlåning i form av reverslån och förlagslån upp-

gick ultimo 1996 sammantaget till 31,0 mdkr vilket är

en ökning med 2.5 mdkr. Utlåning till kommuner och

kommunala bolag ökade under året med 1,7 mdkr.

Fonden träffade bland annat en överenskommelse

47

I. T M X G S H K l< i T T K I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Bilden visar en av Eskilstuna Energi och Miljö AB:s pro-

duktionsanläggningar för fjärrvärme. Fonden svarar för

den huvudsakliga lånefinansieringen till bolaget.

l Stockholm Göteborg Övriga Sverige Utland

Diagram 7

med Eskilstuna Energi och Miljö AB om en utlåning

på cirka 0,3 mdkr.

Svenskt Fastighetskapital AB - ett bolag som fon-

den äger tillsammans med Nordisk Renting AB -

genomför fastighetsförvärv i kombination med lång-

siktig uthyrning till den offentliga sektorn. Fonden,

som är huvudfinansiär, har ett utlånat kapital på 4.9

mdkr. en ökning med 0.4 mdkr under året.

REALA

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR

De reala räntebärande placeringarna utgörs dels av

så kallade partnerfinansieringar, dels av reala obli-

gationer emitterade av Riksgäldskontoret. Partnerfi-

nansieringar var länge det enda reala räntebärande

svenska placeringsalternativ som stod till buds.

Under 1994 påbörjade dock Riksgäldskontoret utgi-

vandet av reala obligationslån. Under 1995 och

framförallt under 1996 ökade den emitterade voly-

men. Vid utgången av 1996 uppgick den totalt utestå-

ende reala lånestocken till nominellt 108 mdkr.

Fonden har under året fortsatt att öka innehavet

av reala räntebärande statsobligationer. För första

gången är nu detta obligationsinnehav större än

partnerfinansieringarna. Totalt hade fonden vid

årets utgång reala räntebärande placeringar till ett

marknadsvärde av 53,2 (20.6) mdkr. Av detta svara-

de de reala obligationerna för 40,1 (8,1) mdkr.

I takt med fallande nominella räntor har även de

reala räntorna fallit under 1996. För de långa reala

obligationslånen föll marknadsräntan från 4,7% till

4.1% under året. Räntefallet ökade marknadsvärdet

på fondens reala lån vilket gav en positiv påverkan

på avkastningen. Direktavkastningen har, beroende

på den låga inflationstakten, varit låg.

För en av fondens partnerfinansieringar skedde

under året en ändring i ägarkretsen. Det var Gull-

spång som från Incentive köpte Skandinaviska

Elverk, där fonden finansierat krafttillgångar.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastig-

heter i Sverige och utomlands till högst 5% av fon-

dens tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett

fåtal expansiva orter och investera i ett blandat be-

stånd av bostadsfastigheter och kommersiella fastig-

heter. På utlandssidan är fonden inriktad på direkta

investeringar i London och indirekta investeringar

på övriga utländska marknader.

Fondens fastighetsportfölj omfattar i huvudsak

direktägda fastigheter men även indirekta placering-

ar som i amerikanska fastighetsfonder REIT (Real

Estate Investment Trust).

Fondens fastighrtsinnehav var ultimo 1996 värde-

rat till 20.8 (17,0) mdkr. Under 1996 genomfördes

fastighetsinvesteringar - i Sverige och utlandet - för

drygt 3 mdkr.

Hyresnivåerna för centralt belägna kommersiella

fastigheter i Stockholm och Göteborg ökade under

1996. Denna utveckling har nu också fått viss sprid-

ning till andra delmarknader. Ökningen av hyrorna i

Stockholm i kombination med relativt oförändrade

direktavkastningskrav har gjort att priserna stigit på

48

E Ö K V A I. T N I N G S B E K A T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Bostäder

8%

Diagram 8.

kommersiella fastigheter i hästa läge. Göteborgs-

marknaden har också förstärkts - antalet affärer

och aktörer har ökat - men någon tydlig prisuppgång

kan ännu inte urskiljas. Aktiviteten på marknaden

för kommersiella fastigheter i Malmö ökade påtagligt

under 1996 och en tydlig prisuppgång kunde noteras.

Övriga delar av landet kännetecknades generellt av

oförändrade fastighetspriser vad avser kommersiella

fastigheter.

Intresset för bostadsfastigheter steg under 1996.

Aktiviteten på bostadsmarknaden som tidigare varit

koncentrerad till Stockholm och i viss mån Göteborg

spred sig också till Malmö och universitetsorterna.

Det var främst i Stockholm som en prisökning på

hostadsfa8tigheter kunde noteras. De relativt

begränsade hyreshöjningarna medförde ändå en real

hyreshöjning eftersom den allmänna prisnivån sjönk

under 1996.

Fonden förvärvade under året fastigheter i Sverige

för 2,1 mdkr. Två stora affärer genomfördes - för-

värvet av fastigheter från Gunnar Gustafsson i Göte-

borg för 0,6 mdkr och förvärvet av fastigheter från

Skandia för 0,8 mdkr. Vidare förvärvades tre cen-

trala fastigheter i Göteborg av Sven Gulins dödsbo

samt resterande 2/3 av kvarteret Forsete i Umeå av

Nordbanken och SPP för sammantaget 0,2 mdkr.

Utöver dessa affärer genomfördes ett antal mindre

affärer i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Fonden träffade under året avtal med det kommu-

nala bostadsbolaget Uppsalahem om förvärv av

bostadsfastigheter till ett värde av 0.7 mdkr. Bestån-

det består av sammanlagt cirka 2000 lägenheter. Till-

träde sker i början på 1997.

Fonden sålde under 1996 sju fastigheter, varav sex

genom bytesaffärer och en genom direkt försäljning.

Totalt såldes fastigheter för knappt 0,1 mdkr.

Under 1996 bedrev fonden två större projekt i

Stor-Stockholm - Nacka Strand och Gäddviken i

Fastigheten Inom Vallgraven 7:5, (let sk Centrumhuset på

Kungsportsplatsen i centrala Göteborg, Jorvärvades under

våren från Skandia. Fastigheten rymmer i huvudsak kon-

tor och butiker.

Fonden har under 1996 tillsammans med Skanska byggt

om fastigheten Sicklaön 37:40. belägen i Gäddviken i

yiacka. Fastigheten som tidigare användes som lager och

kafferosteri innehåller idag ateljeer, verkstäder.förråd

och lager för Operan och Dramaten.

49

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

F O K \ A I. T N I N G S l< E H A T T E l. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Fastigheten Skravelberget Mindre 7 och till viss del också

Skravelberget Mindre 9 har under 1996 byggts om och

anpassats for advokatfirman Mannheimer & Swartling.

Fastigheterna ligger på Norrmalmstorg i centrala Stock-

holm.

Fastigheterna Skravelberget Mindre 12-13 och Matrosen 4

utgör en vacker entré till Stockholm från Nybroviken. Fas-

tigheterna ingick i förvärv från Trygg-Hansa under våren

1995 respektive Skandia under våren 1996.

Nacka. Gäddviken innehåller verkstäder, ateljeer

och lager för Operan och Dramaten. Projektet kom-

mer att slutföras under 1996/97. Under 1996 genom-

fördes ett flertal uthyrningar som genererade ett

antal mindre projekt. Bl a har Skravelberget Mindre

7 och 9 delvis byggts om till nya lokaler.

Hyresintäkterna för fondens svenska fastigheter

uppgick till 1,5 mdkr för 1996. Vakansgraden var

räknad på area 6,0 (8,4)% vid utgången av 1996.

Fondens utländska fastighetsportfölj består till

största delen av direktägda fastigheter. Direktägan-

det koncentreras till fastighetsmarknaden i centrala

London. Aktiviteten på fastighetsmarknaden i Lon-

don steg under 1996 med stigande hyresnivåer som

följd.

Av sex direktägda fastigheter i centrala London

utgör tre förvaltningsfastigheter vilka alla var fullt

uthyrda vid årsskiftet. Fastigheten 6/7 Clifford

Street, Mayfair - inköptes under januari 1996 som

ett nybyggnadsprojekt för kontor (3.800kvm) - och

projektfastigheten ”Friars House” kommer båda att

färdigställas under våren 1997. Fastigheten 33

Throgmorton Street i City - i vilken ombyggnads-

arbetena är avslutade - har uthyrningen påbörjats.

Genom en förändring i fondens reglemente den 1

juli 1996 fick fonden möjlighet att utöver långsiktiga

placeringar i fastighetsaktier också genomföra port-

följinvesteringar i sådana aktier.

Portföljinvesteringar genomfördes under hösten

1996 till ett sammanlagt värde av 0,8 mdkr, dels i

amerikanska fastighetsfonder (REIT’s). dels genom

en apportemission i det belgiska fastighetsbolaget

Cofinimmo S.A. Cofinimmo — en belgisk motsvarighet

till REIT’s - är ett skattebefriat fastighetsbolag s k

SICAFI (Société d’Investissement au Capital fix).

Fondens utländska innehav består därutöver av

två direktägda fastigheter i Bryssel. Hyresintäkterna

för fondens utländska fastigheter uppgick till 0,2

mdkr för 1996.

50

F Ö K V A I. T N I N G S K E K Ä T T K I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultat och avkastning

DE REDOVISADE RESULTATEN

Fondstyrelsernas årsredovisning har anpassats till

de nya årsredovisningslagarna. vilket innebär att

placeringar värderas endera till anskaffnings- eller

marknadsvärden.

Årets resultat 51,9 (47,8) mdkr utgör ett mått på

det under året realiserade resultatet. Årets mark-

nadsvärderade resultat, i vilket samtliga placerings-

tillgångar värderas till marknadsvärde, uppgick till

80,2 (79,5) mdkr. Det marknadsvärderade resultatet

beräknas för jämförelser av fondens avkastning med

marknadsutveckling och andra kapitalförvaltares

avkastning.

RISKER

All kapitalförvaltning är förenad med risker dvs osä-

kerheter om avkastningen. Man brukar i detta sam-

manhang tala om finansiella risker. De för AP-fon-

den mest relevanta riskerna är inflationsrisk, kredit-

risk, ränterisk och likviditetsrisk. Ett sätt att minska

risken i en portfölj är att genom diversifiering sprida

placeringarna på olika tillgångsslag. För AP-fonden

begränsar reglementets placeringsregler möjligheter-

na till en sådan riskspridning.

Inflationsrisken kan definieras som risken för att

inflationen blir högre än förväntat och därmed mins-

kar den reala avkastningen på tillgångarna. AP-fon-

dens mål är att avkastningen skall överstiga inflatio-

nen med bredast möjliga marginal dvs. att uppnå en

hög realavkastning.

Kreditrisk kan definieras som risken att en låntaga-

re ej punktligt fullgör sina betalningsskyldigheter.

Enligt AP-fondens reglemente skall fondens place-

ringar i allt väsentligt ske i “skuldförbindelser med

låg kreditrisk”. Endast placeringar motsvarande

högst 5% av tillgångarna får ske i ”andra skuldför-

bindelser” men med beaktande av kravet på hög

säkerhet. Drygt 1% av AP-fondens totala utlåning

ultimo 1996 kan klassificeras som ”andra skuldför-

bindelser”. Fondens exponering för kreditrisk är

således låg.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeför-

ändring vid en förändring av marknadsräntorna. Då

den övervägande delen av AP-fondens placeringar är

räntebärande och kreditrisken är begränsad, är rän-

terisken den dominerande risken i fondförvaltningen.

Ett mått på ränterisk är duration som mäter en till-

gångs värdeförändring vid en ränteförändring om

1 procentenhet. Fonden kan inte på grund av sin

storlek i någon högre grad avvika från den genom-

snittliga durationen för den svenska penning- och

obligationsmarknaden.

AP-fonden skall utgöra en likviditetsmässig buffert

i ATP-systemet, med uppgift att utjämna variationer

i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar. Pla-

ceringarna skall därför enligt reglementet ske med

tillfredsställande betalningsberedskap. Huvuddelen

av de finansiella placeringarna har en återstående

löptid som - i likhet med utbudet på marknaden - är

kortare än fem år. Merparten av fondens finansiella

placeringar avser värdepapper som är föremål för

daglig handel på penning- och obligationsmarknaden,

varför placeringarna sannolikt kan omsättas före för-

fall genom försäljning. Således är likviditetsrisken låg.

Fondens handel med derivatinstrument bedrivs som

en integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-

och valutaterminer används för att hantera ränte-

och valutarisken i portföljen.

PORTFÖLJ AVKASTNING

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en

rekommendation från Försäkringsbranchens Redo-

TabeU 5.

51

F O K V A I. T *\ I .t (i S B E R Ä T T F. L S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalav-

kastningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

Direktavkastningen består av räntenetto och net-

tot av realiserade kursvinster/kursförluster på rän-

tebärande placeringar samt driftnetto för fastighets-

placeringar. Värdeförändringen består av resultatet

vid fastighetsförsäljningar samt orealiserade vinster

och förluster på samtliga placeringstillgångar. För

finansiella placeringar bestäms den orealiserade vär-

deförändringen med utgångspunkt i officiella mark-

nadsnoteringar.

För fastigheter bestäms den orealiserade värdeför-

ändringen med stöd av fastighetsvärderingar. Ca.

20% av fastighetsbeståndet värderas årligen av

externa värderingsinstitut och resterande del av

intern expertis. Fastighetsvärderingen bygger på två

analysmetoder, dels en tioårig nuvärdeberäkning av

förväntade betalningsflöden, dels en evighetskapita-

lisering av ett marknadsmässigt driftnetto. Valutaris-

ker i utländska fastighetsplaceringar säkras med

derivatinstrument och upplåning i valuta, varför

valutakursutvecklingen under året endast i begrän-

sad utsträckning påverkat fastigheternas värdeför-

ändring. Räntekostnader på fastighetslån beaktas ej

i beräkningen, varför fastighetsplaceringarnas

direktavkastning är opåverkad av skuldsättningsgra-

den. I beräkningen av totalavkastning beaktas ej

några gemensamma förvaltningskostnader.

Direktavkastning samt värdeförändring relateras

till det ingående marknadsvärdet och räntefordring-

arnas ingående värde med tillägg för nettoplacering-

ar och med avdrag för direktavkastning under året.

Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i

beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett

genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick

1996 till 14,7 (15,9) %, varav värdeförändringen

utgjorde 5,3 (5,8) %. Efter reduktion för konsument-

prisindex förändring under året med -0,2 (2,6)%

uppgick den reala avkastningen till 14,9 (13,0) %.

Vid utgången av 1996 var de långa nominala mark-

nadsräntorna cirka 2 procentenheter lägre än vid

årets ingång medan den reala räntan sjönk med cirka

0,6 procentenheter. Sammantaget gav detta för 1996

upphov till en orealiserad värdeökning om cirka 28

mdkr. Direktavkastningen på räntebärande place-

ringar föll under året i takt med att om- och nyplace-

ringar gjordes till allt lägre marknadsränta.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till 10,0

(4,7)%. Värdeökningen under 1996 var 3,1 (-2,1) %.

Avkastningen på reala lån och fastighetsplaceringar

påverkar endast i begränsad utsträckning totalav-

kastningen för samtliga placeringar, till följd av den

stora andelen räntebärande placeringar.

DEN LÅNGSIKTIGA

AVKASTNINGEN

I diagram 9 visas hur fondens totalavkastning påver-

kas av förändringen i marknadsräntorna - som mått-

stock används räntan på en femårig statsobligation.

Skillnaden i totalavkastningen mellan åren är bety-

dande. Räntenedgången under åren 1993. 1995 och

1996 gav upphov till stora värdestegringar i portföl-

jen varför också totalavkastningen var hög. För 1994

var utvecklingen den motsatta och kraftigt stigande

räntor medförde att värdet på den räntebärande

portföljen föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av

ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt

att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning

är beroende av en föränderlig utveckling av mark-

nadsräntorna, är den långsiktiga avkastningen av

större betydelse än avkastningen för ett enskilt år.

Resultatet under en femårsperiod ger en mer rättvis

bild av fondens långsiktiga intjäningsförmåga.

Diagram 9.

52

F O R V A L T N I \ G S H E R Ä T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tabell 6.

Avkastningen för femårsperioden 1992-1996 uppgick

till 12,1 (1991-1995: 12,3) % per år. Under perioden

dec. 1991 - dec. 1996 uppgick konsumentprisindex

förändring till 2,2 (dec. 1990 - dec. 1995: 3,9) % per år.

Den reala avkastningen uppgick därför i medeltal till

9,7 (8,1) % per år. Fonden har således mer än väl

uppfyllt målet att inflationsskydda kapitalet.

PERSONAL OCH LÖNER

Personal 1996 (1995)

Medelantal anställda Män_____Kvinnor_____Totalt

Fondkansliet 118 (90) 49 (42) 167 (132)

Bolag i Sverige 14 (13) 8 (8) 22 (21)

Bolag i Storbritannien - (2) - (1) - (3)

Totalt 132 (105) 57 (51) 189 (156)

Vid utgången av 1996 var 132 (111) personer verk-

samma inom fastighetsförvaltningen, 15 (15) inom

finansförvaltningen samt 54 (48) inom lednings-,

stabs- och administrativa funktioner.

Löner och ersättningar tkr

1996

1995

Fondstyrelserna:

Styrelse och verkställande ledning

3 649

3 416

övriga anställda

49183

38 496

Av fondstyrelserna ägda bolag:

Styrelse och verkställande ledning

663

591

Övriga anställda

5 896

6 537

Summa

59 391

49 040

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-

ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av

Finansdepartementet. Dessa riktlinjer anger bl.a. att

den sammanlagda tiden av uppsägningstid och tid för

avgångsvederlag inte skall överstiga 24 månader. Till

verkställande direktören och hans företrädare har

under 1996 sammanlagt 1 173 tkr utbetalats i lön och

ersättningar. För verkställande direktören har avta-

lats om en pensionsålder på 65 år. Pension utgår med

40% av lönen.

53

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr_______________________________________

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Fastigheternas driftnetto................ /Vot 1

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån ...............

Reala obligationslån ...................

Reverslån ..............................

Förlagslån .............................

Obligationslån ......................... Not 2

Penningmarknadslån.................. Not 3

Övriga ränteintäkter...................

Räntekostnader .........................

Utdelningar..............................

Övriga intäkter..........................

Kursvinster och kursförluster........... Not 4

Värdeförändring för fastigheter.........

Resultat vid fastighetsförsäljning .......

Summa nettointäkter....................

Förvaltningskostnader

Årets resultat............................

Värdeförändring vid marknadsvärdering

Årets marknadsvärderade resultat ....

12491

1301

4 725 128

\ 654206

-6234

52 000015

-145042

1995

1 020 941

51 854973

28 375 857

80 230 830

884 531

407 877

1 329 442

1 263 053

41 636 970

3 884 412

68 668

49 474 953

-170 137

10 000

1289

- 1 900 642

- 389 383

-75 403

47 971 618

-135 924

47 835 694

31 670 147

79 505 841

54

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr________________________________

Tillgångar.....................................

Placeringstillgångar........................

Fastigheter ..............................

Aktier i fastighetsbolag..................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

Partnerfinansieringslån.................

Reala obligationslån.....................

Reverslån................................

Förlagslån ...............................

Obligationslån...........................

Penningmarknadslån....................

Upplupna ränteintäkter.................

Summa ..................................

Fordringar och andra tillgångar.......

Fastigheter ..............................

Fordran på delfond .....................

Kassa och bankmedel ...................

Övriga tillgångar ........................

Summa...................................

Summa tillgångar........................

Fondkapital och skulder ...............

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

Årets förändring av fondkapitalet ......

Årets resultat............................

Summa ..................................

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

Övriga skulder...........................

Summa...................................

Summa fondkapital och skulder ........

1996-12-31 1996-12-31 1995-12-31 1995-12-31

Bokfört värde Marknadsvärde______Bokfört värde Marknadsvärde

Not 5

Not 6

19 965 359 1 ^|^359’

WS454

16 682 755

16 682 755

Not 7

297 869

297 869

Not 8

3384110 2 884110

2 884 110

2 884 110

4 ÄIT7888 > 8177 888.

8 177 888

8 177 888

16588 592 40090412

8 196 827

8 142 500

15524552 , 16 »1769 4

13 930 898

14 067 690

487 ‘ JÖ 853 066 ~

12 820 014

13 528 976

Not 9

3^687 J956 408091839

427 201 335

443 870 858

Not 10

671144871

32 314 769

32 327 689

Not 11

23^73 286 230737401

25 544 286

24 670 192

3^580 555 601^56187

548 050 751

564 650 527

Not 12

170 047

170 047

jR&91? ^.fel917

ZR943 ^J49>43

443 009

443 009

Not 13

209 421

209 421

JPS48014 248014

334 359

334 359

18894425 1394 425

1 156 836

1 156 836

5^74980 602950612

549 207 587

565 807 363

Not 14

54’712054 564311829

532 972 789

517 902 418

-Jl 442 739 >43442 739

JI854 973 80230830

- 33 096 430

47 835 694

- 33 096 430

79 505 841

556124 288 ' 601099 920 .

547 712 053

564 311829

Not 15

TfOT338 1107338

1 036 769

1 036 769

1^743354 743354

458 765

458 765

<850692 1 850692

1 495 534

1 495 534

55X974 980 ..$02 950 612 549 207 587 565 807 363

55

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall

årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-

ningssed. Enligt ny lagstiftning om årsredovisning,

som skall tillämpas från 1996. värderas placerings-

tillgångarna till anskaffningsvärden. Tidigare års

nedskrivningar, som ej kan antas motsvara en bestå-

ende värdenedgång, har återförts dels mot jämför-

elseårets ingående fondkapital, dels mot jämförelse-

årets resultat. Andra tillgångar värderas till det

lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde, om det

kan antas att en värdenedgång är bestående. För

jämförelser av fondens avkastning med marknadsut-

veckling och andra kapitalförvaltares avkastning

upprättas en för fondstyrelserna gemensam mark-

nadsvärderad redovisning, i vilken placeringstill-

gångarna värderas till marknadsvärden.

I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-

styrelserna innehar mer än 50% av röstetalet, enligt

förvärvsmetoden. Utländska bolags tillgångar och

skulder omräknas med balansdagens valutakurser

medan resultatposter omräknas med årets genom-

snittliga valutakuser. Förändringar i eget kapital här-

rörande från valutakursförändringar redovisas i

resultaträkningen. Samtliga fastigheter och aktier/

andelar i fastighetsbolag är samägda av de tre fond-

styrelserna i proportion till storleken av respektive

styrelses fondkapital.

Värdering av placeringar

Placeringsfastigheter värderas till verkligt värde,

dvs. marknadsvärde enligt värdering. Anläggnings-

fastigheter som används i den egna verksamheten

skrivs av enligt plan med två procent per år. Place-

ringsfastigheternas marknadsvärden baseras på

nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflöden.

Beräkningen utgår från villkor i befintliga hyresav-

tal, bedömd marknadshyra och hyresutveckling, för-

väntade vakansgrader och driftskostnader samt

marknadsmässiga avkastningskrav. Ca 1/5 av fastig-

hetsbeståndet värderas årligen av externa värde-

ringsinstitut. I resultaträkningen redovisas fastighe-

ternas driftnetto, vilket utgör hyresintäkter med

avdrag för drift- och underhållskostnader samt fas-

tighetsskatt.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna

träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen

en real ränta samt äger med stöd av utställd option

förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och

aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas

årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver

realränta och inflationsuppräkning ej någon del i

resultatet i partnerbolagen. Aktieinnehavet i partner-

bolagen värderas därför till anskaffningskostnad.

Inflationsuppräkning av partneriinansieringar och

reala obligationer redovisas som ränteintäkt i resul-

taträkningen. Aktieinnehavet i Svenskt Fastighetska-

pital AB värderas till anskaffningskostnad, då andel i

bolagets resultat i huvudsak utgörs av ränta på lån

till bolaget.

Räntebärande värdepapper värderas till anskaff-

ningsvärden med periodisering av över- och under-

kurser. Jämförelseårets resultat har justerats för den

resultatpåverkan som en periodisering av över- och

underkurser ger. Köp och försäljning av räntebäran-

de värdepapper redovisas, i avvaktan på en övergång

till affärsdagsredovisning. alltjämt på likviddagen.

Marknadsvärden för räntebärande värdepapper

bestäms av marknadsnoteringar vid årets utgång.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas

till balansdagens valutakurser. Såväl orealiserade

valutakursvinster som förluster ingår i sin helhet i

resultatet. Positioner i derivatinstrument värderas

efter samma principer som de placeringar vilkas

marknadsrisk skyddats eller förändrats. Valutaposi-

tioner i derivatinstrument värderas alltid till balans-

dagens valutakurser.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från all inkomstskatt vid

placeringar i Sverige och Storbritannien. Skattekost-

nader i fondstyrelsernas fastighetsbolag redovisas

som förvaltningskostnad.

Fondkapital

Fondkapitalet består dels av ett ingående kapital,

dels av årets resultatet. Det ingående kapitalet består

av pensionsavgifter, pensionsutbetalningar, adminis-

trationsbidrag, överföringar från/till 4—5:e fondsty-

relserna samt ett ackumulerat resultat. 4—5:e fond-

styrelserna skall varje år överföra en avkastning för

närmast föregående år till l-3:e fondstyrelserna. De

medel som kan rekvireras av 4—5:e fondstyrelserna

får vardera uppgå till högst en procent av 1-3:e fond-

styrelsernas fondkapital vid utgången av närmast

föregående år. Härutöver har den nybildade 6:e

fondstyrelsen rätt att. utan avkastningskrav, rekvi-

rera 10 mdkr.

56

HO K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Belopp i Tkr

Not 1 Fastigheternas <lriftnetto_________________________

Hyresintäkter för inhemska fastigheter....................

Driftkostnader för inhemska fastigheter..................

Hyresintäkter för utländska fastigheter...................

Driftkostnader för utländska fastigheter.................

Summa.......................................................................

Not 2 Ränteintäkter på obligationslån________________

Obligationslån i svenska kronor................................

Obligationslån i utländsk valuta...............................

Summa.......................................................................

_______________1996________________________________1995

36 149 889 41381693

336 997 255 277

36 486 886 41636 970

Not 3 Ränteintäkter på penningmarknadslån__________________________________1996_______________________1995

Penningmarknadslån i svenska kronor.................... 4 885 653 3 863 692

Penningmarknadslån i utländsk valuta.................... 18 310 20 720

Summa 4 903 963 3 884 412

Not 4 Kursvinster och kursförluster__________________

Penningmarknadslån och obligationslån..................

Förlagslån...................................................................

Reverslån....................................................................

Reala obligationslån...................................................

Valutakursdifferenser på

räntebärande placeringar.........................................

Valutasäkring av utländska fastighetsplaceringar ...

Omräkningsdifferens utländska fastighetsbolag......

Summa.......................................................................

1996 1995

5 203 451

- 1 413 694

3 677

19065

778

1 186

1 230

-

- 357 562

-620 874

- 244 520

243 402

118 074

- 129 727

4 725 128

-1 900 642

Not 5 Kontrakterade ej likviderade fondaffarer_____________________________1996-12-31____________________1995-12-31

Köp............................................................................. 77 000 1 797 852

Försäljning................................................................. 830 107 1 661 882

Not 6 Placeringsfastigheter__________________________

Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter............

Nedskrivning till marknadsvärde.............................

Anskaffningsvärde för utländska fastigheter...........

Nedskrivning till marknadsvärde.............................

Bokfört värde............................................................

Not 7 Aktier i fastighetsbolag

1996-12-31

1995-12-31

Kapitalandel c /t

Nominellt

/ Röstvärde c /c

värde

Svenskt Fastighetskapital AB...........................

........ 50/50

8 000 10 000

10 000

Pleiad Real Estate AB.......................................

......... 25/25

153 750

287 866

Cofinimmo S.A.. Belgien...................................

......... 3/3

138 116

-

Real Estate Investment Trusts. LSA................

.........

665 335

-

Diverse aktier............................................................

3

3

Bokfört värde...................................................

813 454

297 869

Kapitalandel r 7c

i Röstvärde c /f

< ivriga delägare

Svenskt Fastighetskapital AB...........................

........ 50/50

Nordisk Renting

AB

57

H II k S L l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1996-12-31

1995-12-31

Kapitalandel C4

ISominellt

/ Röxtvärdr r /<

värde

lggesunds Kraft AB...........................................

......... 50/50

5 600

112 000

112 000

Nikab Energi AB...............................................

91/49

87 500

1 750 000

1 750 000

Nvbrovikens Kraft AB......................................

......... 90/47

89 000

890 000

890 000

Svarthålsforsens Intressenter AB....................

......... 60/13

12010

132 110

132 110

Bokfört värde..................................................

2 884110

2884 110

Kapitalandel Vt

/ Röstvärde 94

Övriga delägare

lggesunds Kraft AB

50/50

Mo och Domsjö AB

Nikab Energi AB

9/51

Båkab Energi AB

Nybrovikens Kraft AB

10/53

AB Skandinaviska Elverk

Svarthålsforsens Intressenter AB

40/87

Stockholm Energi AB

Not 9 Obligationslån_______________

Obligationslån i svenska kronor.

Obligationslån i utländsk valuta

1995-12-31

421 215 628

5 985 707

1996-12-31

363 441 904

6 246 052

Bokfört värde............................................................

Not 10 Penningmarknadslån

369 687 956

427 201 335

1996-12-31

1995-12-31

Penningmarknadslån i svenska kronor....................

66 869 672

32 075 770

Penningmarknadslån i utländsk valuta....................

375 199

238 999

Bokfört värde............................................................

67 244 871

32 314 769

Not 11 Upplupna ränteintäkter

1996-12-31

1995-12-31

Obligationslån i svenska kronor................................

19 978 618

22 174 633

Obligationslån i utländsk valuta...............................

136 751

134 878

Förlagslån...................................................................

536 902

586 570

Reverslån....................................................................

323 977

350 867

Partnersfinansieringslån...........................................

2 096 722

2 297 338

Övrigt..........................................................................

316

Bokfört värde............................................................

23 073 286

25 544 286

Not 12 Anläggningsfastigheter

1996-12-31

1995-12-31

Anskaffningsvärde.....................................................

242 761

174 887

Planenliga avskrivningar (2% per år på byggnad)..

-8210

-4840

Bokfört värde............................................................

234 551

170 047

Not 13 Kassa och bankmedel

1996-12-31

1995-12-31

Kassa och bankmedel i svenska kronor....................

187 953

155 343

Kassa och bankmedel i utländsk valuta....................

261 990

54 078

Bokfört värde............................................................

449 943

209 421

58

B (» K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Not 14 Fondkapital

Ingående värde 1995..................................................

Effekt av ändrad redovisningsprincip......................

Förändring av grundkapitalet 1995..........................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1995 ...........

Årets resultat..............................................................

Utgående värde 1995..............................................

Förändring av fondkapitalet 1996:...........................

Erhållna pensionsavgifter.........................................

Utbetalda pensionsmedel...........................................

Administrationsbidrag...............................................

Rekvirerat från 4—5:e fondstyrelserna.....................

Rekvirerat från 6:e fondstyrelsen.............................

Avkastning från 4-5 :e fondstyrelserna 1996............

Årets resultat..............................................................

Utgående värde 1996..............................................

Bokfört värde__________________Marknadsvärde

517 902 418

517 902 418

15 070 371

-

-33 539 438

- 33 539 438

443 008

443 008

47 835 694

79 505 841

547 712 053

564 311 829

84 896 612

84 896 612

- 117 864 399

- 117 864 399

-536867

- 536 867

-400 000

-400 000

-10 000 000

-10 000 000

461915

461915

51854 973

80 230 830

556 124 288

601099 920

Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1995.................................................

Vid utgången av 1996.................................................

1 261 498

1 164 071

Not 15 Skulder till kreditinstitut_________________________

Fastighetslån i svenska kronor..................................

Fastighetslån i utländsk valuta..................................

Bokfört värde............................................................

1996-12-31

705 804

401 534

1 107 338

1995-12-31

652 534

384 235

1 036 769

59

B I) K S L t; T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Tkr

1996

1995

ISettointäkter i placeringsverksamheten

Fastigheternas driftnetto................

Ränteintäkter

364 693

306 282

Partnerfinansieringslån ...............

169 264

265 359

Reala obligationslån ...................

244 218

136 680

Reverslån ..............................

421 229

472 674

Förlagslån .............................

387 924

405 109

Obligationslån

10 629 551

12 645 390

Penningmarknadslån..................

1 683 307

900 216

Övriga ränteintäkter...................

11 632

13 547 125

17 445

14 842 873

Räntekostnader .........................

- 32 552

- 57 483

Utdelningar..............................

3 747

3 000

Övriga intäkter..........................

391

387

Kursvinster och kursförluster...........

1 131 098

-357 174

Värdeförändring för fastigheter.........

196 262

-116815

Resultat vid fastighetsförsäljning

- 1 870

-22 621

Summa nettointäkter....................

15 208 894

14 598 450

Förvaltningskostnader

- 40 035

-42 858

Årets resultat............................

15 168 859

14 555 592

60

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tkr________________________________

Tillgångar

Placeringstillgångar

Fastigheter ..............................

Aktier i fastighetsbolag..................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

Partnerfinansieringslån.................

Reala obligationslån.....................

Reverslån................................

Förlagslån ...............................

Obligationslån..........................

Penningmarknadslån....................

Upplupna ränteintäkter.................

Summa ..................................

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter ..............................

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar ........................

Summa...................................

Summa tillgångar........................

Fondkapital och skulder

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

Årets förändring av fondkapitalet ......

Årets resultat............................

Summa ..................................

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

Övriga skulder...........................

Summa...................................

Summa fondkapital och skulder

1996-12-31

1995-12-31

5 989 608

5 004 827

244 036

89 361

865 233

865 233

2 453 366

2 453 366

11 728 562

2 881 351

5 131 763

4 378 368

4 075 657

4 209 222

109 540 713

128 347 543

18 505 516

7 829 682

6 619 984

7 532 668

165 154 438

163 591621

64 267

54 075

202 681

200 689

135 096

63 257

74 310

85 221

476 354

403 242

165 630 792 163 994 863

163 554 029

- 13 644 005

15 168 859

163 061 637

- 14 063 200

14 555 592

165 078 883

163 554 029

332 201

311031

219 708

129 803

551909

440 834

165 630 792

163 994 863

Stockholm den 26 februari 1997

Gösta Gunnarsson

ordförande

Lisbeth Eklund

Lilian Hindersson

Lars-Gerhard Westberg

Gunnar Erlandsson

Lars Isaksson

Kerstin Wigzell

Åke Hillman

Johan Mvhrman

Lennart Nilsson

verkställande direktör

61

H II k S I, l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Andra fondstyrelsen

Tkr

1996

1995

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Fastigheternas driftnetto

607 822

510 471

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

282 107

442 266

Reala obligationslån

582 524

185 442

Reverslån..............................

568 528

519 620

Förlagslån

548 613

571575

Obligationslån .........................

19 153 411

21 529 773

Penningmarknadslån..................

2 767 319

2 554 962

Övriga ränteintäkter

19 365

23 921 867

42 147

25 845 785

Räntekostnader

-54 215

-65 780

Utdelningar

6 246

5000

Övriga intäkter..........................

650

645

Kursvinster och kursförluster ...........

2 794 093

-1 337 698

Värdeförändring för fastigheter

327 103

-194 692

Resultat vid fastighetsförsäljning

-3 117

- 37 702

Summa nettointäkter

27 600 449

24 726 030

Förvaltningskostnader

-68 826

- 60 978

Årets resultat

27 531 623

24 665 052

62

K O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tkr

1996-12-31

1995-12-31

Tillgångar

Placeringstillgångar

Fastigheter .............................

9 982 680

8 341 378

Aktier i fastighetsbolag..................

406 727

148 934

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

1 442 055

1 442 055

Partnerfinansieringslån.................

4 088 944

4 088 944

Reala obligationslån.....................

19 060 491

3 785 905

Reverslån................................

6 597 764

5 883 579

Förlagslån ...............................

5 636 456

5 755 913

Obligationslån...........................

201000 529

226 568 091

Penningmarknadslån

38 181519

21385 272

Upplupna ränteintäkter.................

12 318 202

13 333 653

Summa ..................................

298 715 367

290 733 724

Fordringar och andra tillgångar.......

Fastigheter ..............................

110 708

74 991

Fordran på delfond .....................

232 368

223 131

Kassa och bankmedel

224 679

103 353

Övriga tillgångar ........................

123 917

192 252

Summa...................................

691 672

593 727

Summa tillgångar........................

299 407 039

291 327 451

Fondkapital och skulder ...............

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

290 477 918

277 948 340

Arets förändring av fondkapitalet

-19 602 781

- 12 135 473

Årets resultat............................

27 531 623

24 665 052

Summa ..................................

298 406 740

290 477 919

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

553 669

518 385

Skuld till delfond.......................

77 228

95 771

Övriga skulder...........................

369 382

235 376

Summa

1 000 279

849 532

Summa fondkapital och skulder.......

299 407 039

291 327 451

Stockholm den 27 februari 1997

Roine Carlsson

ordförande

Ove Bengtsberg

Ulf Laurin

Bo Rvdin

Per-Olof Edin

Wanja Lundby-Wrdin

Roland Svensson

Jan Källsson

Lilian Ringsand

Lennart Milsson

terkställande direktör

63

B O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Tkr

1996

1995

ISettointäkter i placeringsverksamheten

Fastigheternas driftsnetto

243 129

204 188

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

112 843

176 906

Reala obligationslån

142 029

85 755

Reverslån..............................

337 612

337 148

Förlagslån .............................

279 433

286 369

Obligationslån

6 703 925

7 461 807

Penningmarknadslån

453 337

429 234

Övriga ränteintäkter

7 766

8 036 945

9 076

8 786 295

Räntekostnader .........................

-21 689

-46 874

Utdelningar..............................

2 400

2000

Övriga intäkter

358

258

Kursvinster och kursförluster ...........

799 936

-205 769

Värdeförändring för fastigheter

130 841

-77 877

Resultat vid fastighetsförsäljning

-1247

-15 081

Summa nettointäkter

9 190 673

8 647 140

Förvaltningskostnader

-36181

- 32 090

Årets resultat............................

9 154 492

8 615 050

64

BOKS I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Tkr

1996-12-31

1995-12-31

Tillgångar

Placeringstillgångar

Fastigheter

3 993 072

3 336 550

Aktier i fastighetsbolag..................

162 691

59 574

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

576 822

576 822

Partnerfinansieringslån.................

1 635 578

1 635 578

Reala obligationslån.....................

5 899 539

1 529 572

Reverslån................................

3 795 025

3 668 951

Förlagslån ...............................

2 808 374

2 854 879

Obligationslån...........................

59 146 713

72 285 701

Penningmarknadslån....................

10 557 836

3 099 815

Upplupna ränteintäkter.................

4 135 100

4 677 965

Summa ..................................

92 710 750

93 725 407

Fordringar och andra tillgångar.......

Fastigheter ..............................

59 576

40 981

Fordran på delfond .....................

104 096

114 962

Kassa och bankmedel ...................

90 167

42 811

Övriga tillgångar

49 788

56 886

Summa...................................

303 627

255 640

Summa tillgångar........................

93 014 377

93 981 047

Fondkapital och skulder ...............

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

93 680 106

91 962 813

Årets förändring av fondkapitalet ......

-10 195 953

-6 897 757

Årets resultat............................

9 154 492

8 615 050

Summa ..................................

92 638 645

93 680 106

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

221468

207 354

Övriga skulder...........................

154 264

93 587

Summa...................................

375 732

300 941

Summa fondkapital och skulder

93 014 377

93 981 047

Stockholm den 25 februari 1997

Rolf Wirtén

ordförande

RolfH.Gard

Åke Petersson

Sven Steen

Börje Johansson

Kenth Pettersson

Leif Zetterberg

Kjell Johansson

Christer Romilson

Lennart Nilsson

verkställande direktör

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

65

H I) k .' I, I |

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)

Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Gunnar Erlandsson,

Förbundsordförande, Facket för Service och

Kommunikation - SEKO, fr 961010

Åke Hillman,

Kommunalråd, fr 961010

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Lars Isaksson,

Landstingsråd, fr 961107

Johan Myhrman,

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Lars-Gerhard Westberg,

Kommunalråd

Kerstin Wigzell.

Överdirektör. Riksförsäkringsverket, fr 961010

SUPPLEANTER

Eva Lindström,

Budgetchef. Finansdepartementet, fr 970213

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande, SACO

Ulla Olovsson,

Andre förbundsordförande. Facket för Service och

Kommunikation - SEKO, fr 961010

Ulla Ölvebro,

Kommunalråd, fr 961010

Ingalill Landqvist-Westh, Tredje ordförande,

Landsorganisationen i Sverige, fr 961010

Monica Sundström,

Verkställande direktör, Landstingsförbundet

Peder Törnvall,

Generaldirektör, Statskontoret

Erik Langby,

Kommunalråd, fr 961010

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör. Riksrevisionsverket

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Ak te us, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

66

H O K S I, l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Roine Carlsson, ordförande

LEDAMÖTER

Roine Carlsson,

F.d. statsråd (ordförande), fr 961010

Ove Bengtsberg,

Förbundsordförande.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet (tid suppi)

Per-Olof Ed in.

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Jan Källsson,

Direktör, Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Direktör, Näringslivets Fond

Wanja Lundby-Wedin

Andra ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Lilian Ringsand,

Vice ordf. TCO, fr 961010

Bo Rydin,

Direktör, AB Industrivärden

Roland Svensson,

Direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör,

Närings- och teknikutvecklingsverket - NUTEK

Åke Pettersson,

Förbundsordförande.

Svenska Skogsarbetareförbundet, fr 961010

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

Gunnar Högberg,

Direktör, HAO-Förbunden

Rune Sirvell,

Direktör

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare,

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Sten Persson,

Vice förbundsordförande,

Handelstjänstemannaförbundet, fr 961010

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Hans Almgren,

Direktör, HSB Riksförbund, fr 961010

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

67

I< O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

F.d. landshövding (ordförande)

Rolf H. Gard,

F.d. förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas Förbund

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet,

(f d suppl - ledamot 961010)

Åke Petersson,

Direktör. Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Christer Romilson,

Förbundsordförande, Lärarförbundet, fr 960515

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Leif Zetterberg,

Direktör. Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Anita Modin,

Direktör. City Conference Centre. fr 961010

E.O. Holm.

Direktör. Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarhetareförbundet

John Herrström,

Förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund, fr 961010

Christer Jönsson,

Vice ordförande, Kooperativa Förbundet, fr 970213

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Åke Lindström,

Förbundsordförande, DIK-Förbundet

Carlerik Holst,

Direktör, fr 961010

Stefan Bergstrand,

Lantbrukare, fr 961010

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor Pål Wingren. Auktoriserad revisor

68

B O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

På) Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstvrel

sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens

Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge

revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-

skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar

upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

69

Organisation

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

70

STATISTIK

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1996

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr

1960

1970

1980

1990

1995

1996

Fastigheter..............................................

8 869

16 683

19 965

Aktier i fastighetsbolag.........................

351

298

813

Aktier i partnerfinansieringslån.........

-

-

-

2 884

2 884

2 884

Partnerfinansieringslån.......................

-

-

-

8 178

8 178

8 178

Reala obligationslån..............................

8 197

36 688

Refinansieringslån.................................

2 438

11 2678

549

Reverslån.................................................

59

6 355

30 561

31 554

13 931

15 525

Förlagslån................................................

15

1 146

1 990

10 224

12 820

12 520

Obligationslån........................................

396

28 320

114 637

308 454

427 202

369 688

Penningmarknadslån............................

1

1

2

10225

32 315

67 245

Räntefordringar.....................................

9

738

5 101

17 374

25 544

23 073

Övriga tillgångar....................................

-

-

18

932

1 156

1 395

Summa tillgångar..................................

480

38 998

163 577

399 594

549 208

557 974

Fondkapital............................................

478

38 418

163 553

396 976

547 712

556 124

Fastighetslån...........................................

2 242

1 037

1 107

Övriga skulder........................................

2

580

24

376

459

743

Summa skulder och fondkapital......

480

38 998

163 577

399 594

549 208

557 974

RESULTATRÄKNINGAR Mkr

1960

1970

1980

1990

1995

1996

Fastigheternas driftnetto.....................

-

-

-

201

1021

1 216

Inläktsräntor

Partnerfinansieringslån.......................

-

-

-

238

885

564

Reala obligationslån..............................

408

969

Refinansieringslån.................................

179

1 200

75

Reverslån.................................................

1

372

2 790

4 260

1329

1327

Förlagslån................................................

1

73

191

807

1263

1216

Obligationslån........................................

10

1 625

9 481

32 856

41 637

36 487

Övriga intäktsräntor.............................

1

10

67

2 158

3 953

4 943

Summa ränteintäkter..........................

13

2 259

13 729

40 394

49 475

45 506

Övriga intäkter.......................................

8

II

13

Kursvinster och kursförluster............

- 15

-34

- 1 680

- 1 901

4 725

Värdeförändring för fastigheter.........

-

-

-

-

- 389

654

Resultat vid fastighetsförsäljning......

-

-

-

-

-75

-6

Summa intäkter.....................................

13

2 244

13 695

38 923

48 142

52 108

Kostnadsräntor, övriga kostnader.....

1

30

22

478

173

115

Fondstyrelsernas administrations-

kostnader.................................................

1

1

6

60

133

138

Summa kostnader.................................

2

31

28

538

306

253

Årets resultat.........................................

11

2 213

13 667

38 385

47 836

51 855

71

STATISTIK

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER

PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING

PÄ LÄNTAGARGRUPPER

Under år IW6

Per 31.12.1996

Under år 1996

Per 31.12.1996

Anskaffningsvärden, Mkr

Totalt

Totalt

Anskaffningsvärden, Mkr

Totalt

Totalt

Obligationslån..............................

-28 659

407 600

Staten ....

15 803

211 208

Staten ............................................

15 803

211 208

kommuner...................

343

3 148

Landsting och kommuner.............

642

1 113

Bostäder...................

38 588

173 589

Bostadsfinansierande institut......

-38 590

171 387

Näringsliv..........................

-5 224

39 975

Företag..........................................

3 993

10 614

Utländska låntagare.....................

276

7 699

Företagsfinansierande institut.....

-10 783

5 579

Penningmarknadsplaceringar.....

34 931

67 245

Utländska låntagare.....................

276

7 699

Partnerfinansieringsplaceringar..

0

11062

Förlagslån.....................................

-269

12 551

Fastighetsinvesteringar m.m........

3 798

20 779

Bostadsfinansierande institut......

2

2 202

Summa..........................................

11 339

534 705

Företag..........................................

-62

5 463

Företagsfinansierande institut.....

—77

45

Banker...........................................

-132

4 841

Reverslån......................................

1 538

15 468

Landsting och kommuner.............

-299

2 035

Företag..........................................

2 253

11 529

Företagsfinansierande institut.....

-416

1 904

Penningmarknadsplaceringar

34 931

67 245

Partnerfinansieringsplaceringar

0

11062

Fastighetsinvesteringar ni.ni......

3 798

20 779

Summa..........................................

11 339

534 705

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÄNTAGARGRUPPER PER 31.12 RESPEKTIVE ÄR

Anskaffningsvärden, Mkr

1960

Mkr

<7r

1970

Mkr

%

1980

Mkr

%

1990

Mkr

%

1995

Mkr

%

1996

Mkr

%

Staten .......................................

135

29

3 320

9

34 940

22

78 966

21

195 405

37

211 208

39

Kommuner...............................

61

13

3 987

10

11 036

-

10314

3

2 805

1

3 148

1

Bostäder...................................

173

37

18 420

48

58 280

37

217216

57

224 055

43

173 589

32

Näringsliv.................................

102

21

12 405

33

54 036

34

44 223

11

33 321

6

39 975

9

Utländska låntagare................

-

-

136

-

163

-

62

-

7 423

1

7 699

1

Penningmarknadsplaceringar

-

-

-1

-

3

-

10 225

3

32 314

6

67 245

12

Partnerfinansieringsplaceringar

-

-

-

-

-

-

11 062

3

11 062

2

11 062

2

Fastighetsinvesteringar m.m.

-

-

-

-

-

-

9 220

2

16 981

3

20 779

4

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

381 288

100

523 366

100

534 705 100

AP FONDENS FASTIGHETSINNEHAV PER 31.12 1996

Sverige

Antal fastigheter

Bokfört värde Mkr

Marknadsvärde kr/kvm

Direktavkastn., %

Ytvakann i %

llostadsfastigheter

Storstadsregioner

83

2 420

7 800

6.1

1.5

Kontors-faffarsfastigheter

Storstadsregioner

104

13 507

13 500

6.9

6.7

Övriga landet

26

905

6 900

7.2

14.3

Övriga fastigheter

Storstadsregioner

8

356

-

1.9

0.0

Övriga landet

3

38

Summa Sverige

224

17 227

11 600

6.7

6,0

Utland

Förvaltningsobjekt

5

2 346

43 300

7.8

18.2

Projektfastigheter

3

391

Summa utland

8

2 737

43 300

6.9

18.2

Summa totalt

232

19 965

15 500

6.8

6.5

72

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP

liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget

och visar förändringen i konsumentpriserna från

oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs

inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i

konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-

skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år

reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965

5000

1985

21 800

1970

6000

1990

29 700

1975

9000

1995

35 700

1980

13 900

1996

36 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas

på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av

förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-

loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-

nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten

(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser

fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-

dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng = -—--

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje

år. ATP-poängen registreras och sparas för varje

individ varje år.

ATP-be räkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt

följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x 0 98 »**

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

*** Fr.o.m. den 1 januari 1993 reduceras

ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För

att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).

Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7.5 basbelopp).

Maximalt för år 1995:

(0,6 x 6,5 x 35.700) x 0,98 - 136.440 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida”

månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad (livs-

varaktig).

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig eller för avsevärd tid nedsatt

arbetsförmåga motsvarande minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen

samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-

pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,

om barn med barnpension finns. 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-

de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta

gäller för första barnet. För varje ytterligare barn

ökar procenttalet med 20.

73

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

75

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

96

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

76

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

FJÄRDE FONDSTYRELSEN (FJÄRDE AP-FONDEN)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,

andra och tredje AP-fonderna förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten in-

leddes tillförts 5,0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

röstetalet.

77

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

1996 I SAMMANDRAG

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1 % av

första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller knappt 5,5 mdr vid års-

skiftet 1996/1997.

• Fondens grundkapital uppgår oförändrat till 5,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet

till 64,0 mdr mot 47,1 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1996 värdepapper för 3,3 mdr och sålde värdepap-

per för 4,8 mdr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra,

Ericsson, ABB, Volvo och Sandvik, som med ett sammanlagt marknads-

värde på 27,4 mdr svarade för drygt hälften av den svenska värdepap-

persportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av

året till 351 mkr (322 mkr).

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har

fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets real-

värde och ge en årlig utdelning på detta med 3% - med närmare 54 mdr.

• De svenska aktiekurserna steg under 1996 med 38%. Ett index för fon-

dens svenska värdepappersportfölj steg med 39%. Totalavkastningen på

fondkapitalet blev 37%.

78

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

VD - KOMMENTAR

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, lägger med detta bokslut sitt tjugo-

tredje verksamhetsår till handlingarna. Under året har fondkapitalet, mätt till mark-

nadsvärde och efter avdrag för överföring av 296 mkr till första-tredje fondstyrelser-

na, ökat från 46,8 mdr till 63,7 mdr. Härmed redovisas således ett totalresultat inklu-

sive orealiserade värdeförändringar på drygt 17 mdr. I absoluta tal är detta naturligt-

vis högst respektingivande belopp även om de huvudsakligen speglar den svenska

aktiemarknadens utveckling.

Sedan fjärde AP-fondens tillkomst har förvaltningen totalt tillförts 5,0 mdr och "åter-

betalt" 3,0 mdr. Så sent som vid utgången av 1992 var fondkapitalets marknadsvärde

ca 25 mdr. Med ett marknadsvärde som i skrivande stund närmar sig 70 mdr speglar

detta en utveckling som stämmer till ödmjukhet.

Ett index för fondens svenska värdepappersportfölj, steg under året med 39%, vilket

något överstiger genomsnittet för aktiemarknaden. Dock tappade fonden i förhål-

lande till genomsnittet om totalavkastningen jämförs med ett avkastningsindex för

den svenska marknaden. Förhållandet är likartat om perioden utsträcks i ett fem-

årsperspektiv. Under denna period uppgår nämligen fondkapitalets totalavkastning

till 23% per år att jämföras med 24% för ett avkastningsindex. För att infria

fondstyrelsens långsiktiga målsättning - "att något överträffa ett avkastningsindex

för den svenska aktiemarknaden" - får jämförelseperioden utsträckas till 10 år. Då

har den genomsnittliga totalavkastningen uppgått till 18% mot 15% för avkastnings-

index . Överavkastningen uppgår därmed till ca 3 procentenheter per år.

En så hög förräntning över en så lång tidsperiod manar till eftertanke. Den genom-

snittliga riskfria räntan var inte i närheten av dessa tal under perioden. Dessutom

kan noteras att marknadens värdering - i det korta perspektivet - knappast kan sägas

ha varit låg i början av perioden, dvs vid årsskiftet 86/87. De flesta kommer ännu

ihåg aktiemarknadens kollaps hösten 1987.

Är då kursnivåema idag bättre underbyggda än för tio år sedan? I makroperspekti-

vet verkar förutsättningarna på kort sikt mycket lovande. Låga avkastningskrav, så-

väl i Sverige som internationellt och en förväntat lugn inflationsutveckling på låg

nivå i kombination med ett ökat långsiktigt sparande i de flesta utvecklade ekono-

mier. Men implicit i dagens kurser intecknas en sådan utveckling för lång tid fram-

över. Frågan bör dock ställas om inte den reala ekonomin, i ett sådant perspektiv,

anpassas till dessa nya förutsättningar. Så länge företagens lönsamhet på eget kapital

ligger långt över marknadens avkastningskrav kommer en sådan anpassning att ske

på ett eller annat sätt. Ett sätt är att företagen genom ökad riskkapitalanskaffning

successivt dränerar aktiemarknaden. Ett annat, mera troligt, är att en omvärldsut-

veckling enligt ovan utan nämnvärd inflation, med ett högt sparande och därmed

svag konsumtion, gradvis kommer att öka konkurrenstrycket på de flesta varu- och

tjänstemarknader. Detta leder i sin tur till försämrade marginaler och sänkt lönsam-

het i företagssektorn. Den reala ekonomin anpassas till den finansiella sektorns ut-

veckling.

79

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

En sådan utveckling kan naturligtvis bli utdragen, men de tecken på så kallade defla-

tionistiska tendenser som registreras i vår omvärld är enligt min mening uttryck för

en sådan marknadsanpassning. Om en sådan omvärldsmiljö blir bestående blir det

väl så viktigt att vårda intäktssidan som kostnadssidan för företagen. Då borde vi

också inom något år få en diskussion om företagens interna nominella avkastnings-

krav. För visst skulle det förvåna - åtminstone mig - om företagen långsiktigt lyckas

förränta sitt kapital långt över placerarnas avkastningskrav. Marknaderna har alltid

rätt - på lång sikt.

Stockholm i februari 1997

80

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1996

Stockholmsbörsen utvecklades mycket starkt under 1996. Kursnivån, mätt som Vec-

kans Affärers totalindex, steg under livlig handel med hela 38% och året avslutades

stilenligt med ännu en all-time-high notering. Börsklimatet under 1996 var i och för

sig gynnsamt i större delen av världen, men Stockholm placerade sig i den absoluta

tätgruppen även i ett internationellt perspektiv. Bland de 22 länder som ingår i Mor-

gan Stanleys världsindex - där kursutvecklingen beräknas i samma valuta (dollar) - var

det i fjol bara Spanien som hamnade före Sverige i kursvinnarstatistiken, 36,5% mot

35,4%.

Förlänger man tidsperspektivet framstår Stockholmsbörsens utvecklingen som än

starkare. Sedan kursomslaget senhösten 1992 - i samband med att Sverige övergav

den fasta växelkurspolitiken - har totalindex ökat med i genomsnitt 37 % per år -

under drygt fyra år.

Man kan peka på två huvudförklaringar till fjolårets kraftiga kursstegring på Stock-

holmsbörsen, dels ränteutvecklingen, dels likviditetsutvecklingen.

Att den svenska räntenivån skulle fortsätta att falla under 1996 var inte oväntat, men

kraften i utvecklingen underskattades av praktiskt taget alla bedömare. Den resoluta

saneringspolitiken gav påtagligt bättre statsfinanser, vilket uppmärksammades inter-

nationellt och bidrog till att den svenska ekonomin kom in i en positiv spiral där en

förstärkning av kronan och sänkta räntor gick hand i hand med sjunkande inflation.

Riksbanken sänkte under året den s k reproräntan inte mindre än 25 gånger, från 8,91

till 4,10% och den tioåriga marknadsräntan sjönk från årsskifte till årsskifte med när-

mare två procentenheter till 6,71%, samtidigt som den tidigare besvärande höga rän-

tedifferensen till Tyskland minskade påtagligt.

Det kraftiga räntefallet innebar både att aktieplacerama sänkte sina avkastningskrav

och att nytt kapital sökte sig till börsen för att få bättre förräntning samtidigt som

företagens efterfrågan på nytt riskkapital var låg.

Den samlade vinstutvecklingen för de svenska börsföretagen under 1996 har däre-

mot inte riktigt nått upp till aktiemarknadens förväntningar vid årets början. Den

bleka konjunkturen i Europa, liksom kronförstärkningen, har tvingat fram successiva

prognosnedjusteringar, vilka verkat som en något kursdämpande kraft. Börsföreta-

gens resultat för 1996 är inte redovisade när detta skrivs, men att döma av delårsrap-

portema i höstas kommer facit att bli en vinstminskning i storleksordningen 10%. Bil-

den är dock splittrad. Medan konjunkturen och kronans förstärkning lett till stora

vinstförsämringar i de cykliska branscherna tycks den höga vinstnivån i tillväxtföre-

tag som Ericsson och Astra som regel ha vidmakthållits eller förstärkts. Det mesta

talar för att näringslivets reala räntabilitet, dvs lönsamheten justerat för inflationen,

även under 1996 kommer att betecknas som god eller mycket god. Samtidigt kom-

mer börsföretagens finansiella ställning vid utgången av året att i flertalet fall framstå

som exceptionellt stark - något som bäddar för ökad aktivitet när det gäller förvärv

och/eller olika former av kursvårdande åtgärder.

81

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Den starka kursutvecklingen i kombination med livlig handel medförde att Stock-

holmsbörsen noterade många nya rekord under fjolåret. Så t ex steg det samlade

börsvärdet på de tre aktielistorna (A, O och OTC) med över 500 mdr och uppgick vid

årets slut till 1.688 mdr. Den samlade omsättningen på dessa listor ökade med 38%

till 918 mdr. Även omsättningshastigheten - ett mera relevant mått på affärsaktivite-

ten - ökade efter föregående års lätta tillbakagång och nådde 66% (räknat som må-

nadsgenomsnitt). I början av 1990-talet var börsomsättningen inte större än ca 100

mdr och omsättningshastigheten låg runt 15%. Ökningen sedan dess avspeglar inte

bara en påtaglig volymtillväxt utan också att aktiehandeln ändrat karaktär på senare

år, bl a har fondkommissionäremas positionstagande och den s k market makerhan-

deln ökat medan andelen traditionell aktiehandel mot slutkund minskat markant.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier ökade under förra året

från 451 mdr till 581 mdr. De utländska aktörernas andel av handeln på Stockholms-

börsen synes ha legat kvar på de senaste årens höga niva, ca en tredjedel. Nettoex-

porten av svenska aktier stannade i fjol på 22 mdr, vilket innebar en minskning med

4 mdr (när 1995 års siffror justerats för Pharmacia & Upjohn-affären). Samtidigt no-

teras att de svenska nettoköpen av utländska aktier ökat i accelererande takt, 40 mdr

i fjol jämfört med ca 21 mdr året innan (rensat för Pharmacia & Upjohn-affären) och

15 mdr under 1994.

Som en naturlig följd av de svenska börsföretagens allt starkare balansräkningar har

efterfrågan på nytt riskkapital minskat. Samtidigt har efterfrågans karaktär fortsatt

att förändras. Fjolårets nyemissioner på Stockholmsbörsen summerade inte ens till

fullt 2 mdr (9 mdr), medan nyintroduktionerna drog in 21 mdr (16 mdr). Här svarade

Investors ägarspridning i Scania för drygt 18 mdr.

Diagram 1 - som visar totalindex 1992-1995, samt den månadsvisa utvecklingen un-

der 1996 för totalindex och index för några av de viktigaste branscherna - belyser den

positiva utvecklingen på Stockholmsbörsen på senare år liksom den tidvis stora kurs-

skillnaden mellan branscherna.

Medan totalindex i fjol steg med 38% noterade Verkstäder en kursuppgång på 45%.

Som vanligt var dock utvecklingen splittrad inom denna stora men heterogena

bransch. Indextunga aktier som Ericsson och Sandvik utvecklades bättre än index

medan t ex SKF och Volvo gick klart sämre.

Tack vare en mycket stark börsutveckling under andra halvårets tilltagande ränte-

optimism visar VA:s bankindex en ännu bättre uppgång, 50 %. De svenska bankerna

har haft en minst sagt dramatisk utveckling under 1990-talet, men efter de senaste

årens kraftfulla kursåterhämtning är nu branschen nästan ikapp totalindex.

Fjolårets överlägset bästa bransch på Stockholmsbörsen blev dock Handelsföretag

med en uppgång på hela 110% enligt Veckans Affärers statistik. Återigen är det

Hennes & Mauritz som stått i fokus för placerarnas intresse. Aktien steg i fjol med

155%, vilket på A-listan endast överträffades av oljeprospekteringsföretaget

Forcenergy. Under den senaste femårsperioden har H&M-aktiens genomsnittliga

kursökning varit imponerande, 58 % per år.

82

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Skogsaktierna tappade fart under andra halvåret i fjol när aktiemarknadens förhopp-

ningar om massaprisförbättringar fick skjutas på framtiden och effekterna av den

stärkta kronan blev allt mera tydliga. 1996 års facit för detta delindex stannade vid en

uppgång på 29%, nio procentenheter sämre än genomsnittsaktien. Avståndet till to-

talindex är ännu större i femårsperspektivet.

Kemisk industri - en bransch som är överrepresenterad i fondens portfölj - gick rela-

tivt sett ännu lite sämre under förra året. I första hand var det nyfusionerade Phar-

macia & Upjohn, en av kursvinnarna 1995, som hade en svag kursutveckling. I det

längre perspektivet har dock detta branschindex utvecklats bättre än genomsnitts-

aktien, även om marginalen krymt på senare år.

Kraftigt stigande kurser och lätt vikande företagsvinster har inneburit att nyckeltalen

på Stockholmsbörsen ser annorlunda ut jämfört med situationen ett år tidigare. För

genomsnittsföretaget hade vinstmultipeln eller det s k p/e-talet (räknat på 1996 års

förväntade vinst) stigit till 17 vid årets slut medan värderingen av justerat eget kapi-

tal ökat till ca 200%. I tillväxtföretagen har dessa två nyckeltal justerats upp än mera

iögonenfallande. En kursvinnare som Hennes & Mauritz hade vid årets utgång med

ett p/e-tal kring 30 (räknat på 1996 års prognostiserade vinst) medan det egna kapi-

talet värderats upp till mer än 900%.

Sett genom historiska glasögon framstår värderingen av Stockholmsbörsen som hög,

men samtidigt är det en hel del som talar för att många historiska tumregler inte

längre är särskilt relevanta. Dels har börserna blivit mer globala med de konsekvenser

som detta innebär för värderingen av aktier. Dels tycks Sverige ha fått bukt med sitt

långvariga inflationsproblem varmed räntorna börjat närma sig internationell nivå

med följd att aktieplacerarna successivt har sänkt sina avkastningskrav så att det

blivit lättare att motivera kursnivån. Långsiktiga investerare, som tror att Sverige nu

uthålligt skall klara att bemästra sitt gamla inflationsproblem, behöver t ex inte be-

kymra sig över att Stockholmsbörsens genomsnittliga direktavkastning (beräknad på

de förväntade utdelningarna för 1996) sjunkit till ca 2,3% vid årsskiftet 1996/97. Den

svenska inflationen under det gångna året var obefintlig - ja, statistiken visar tom

på ett visst prisfall. En betydligt viktigare frågeställning i det längre perspektivet är

hur länge de svenska börsföretagen i en närmast deflationistisk affärsmiljö skall lyc-

kas hävda sina nuvarande vinstmarginaler och sin goda lönsamhet.

I det kortsiktiga perspektivet är det andra riskfaktorer än vinstutvecklingen som står

i förgrunden för marknadsanalysen. Att Stockholmsbörsen f n framstår som relativt

likviditetsstyrd och dessutom starkt känslig för utvecklingen på den i sin tur mycket

likviditetsdrivna New Yorkbörsen är ett av de största men samtidigt ett av de mest

svårprognostiserade hoten.

Avknoppningar och renodling

Sammantaget tillfördes A-, OTC- och O-listan 18 bolag under förra året medan 12

bolag avfördes med följd att antalet noterade bolag uppgick till 229 vid årsskiftet.

Bakom denna statistik hittar man några av börsårets märkeshändelser. Så t ex fick

aktiemarknaden värdera tre nya stora fastighetsbolag när Sparbanken Sverige,

Handelsbanken och S-E-Banken satte en slags inofficiell punkt för 1990-talets djupa

bankkris och helt sonika delade ut sina tidigare krisengagemang i fastighetssektorn

83

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

till aktieägarna. De tre avknoppningarna Tornet, Näckebro och Diligentia, som åt-

minstone på idéstadiet bemöttes med tveksamhet, har med hjälp av bl a räntefallet

blivit påtagliga kursframgångar. Dessa fastighetsbolag, som t v återfinns på O-listan,

hade vid årsskiftet 1996/97 ett sammanlagt marknadsvärde på drygt 11 mdr, vilket

innebär att branschen i ett börsperspektiv blivit både större och intressantare. I grup-

pen renodlade fastighetsbolag i den lite större storleksklassen hade placerarna tidiga-

re egentligen bara Hufvudstaden som investeringsalternativ.

Fjolårets i särklass största nykomling var dock verkstadsföretaget Scania, som svens-

ka och internationella investerare vid en mycket uppmärksammad utförsäljning i

våras prissatte till 36 mdr, ett marknadsvärde som då placerade Scania bland Stock-

holmsbörsens tio största företag. Under perioden som helägt dotterbolag till Investor

omstrukturerades den högteknologiska Saab-Scaniakoncernen. Flygverksamheten

liksom engagemanget i personbilsrörelsen behålls t v inom Investor. Det företag där

Investor nu gjort en ägarspridning är en (i allt väsentligt) renodlad lastbilstillverkare.

Denna fokusering på den historiskt sett utomordentligt lönsamma kärnaffären har

uppenbarligen premierats av aktiemarknaden.

Swedish Match var ett annat stort bolag som i fjol gjorde comeback på börsen, sedan

Volvo - som en konsekvens av sin nya renodlingsstrategi - beslutat dela ut hela bola-

get till sina aktieägare. Även Swedish Match har strukturerats om grundligt sedan

förra gången bolaget var noterat, men här - i motsats till Scaniafallet - har koncern-

strukturen också breddats så att tobaksprodukter numera väger tyngre än den gamla

kärnaffären med tändstickor och tändare. Swedish Match hade vid årsskiftet 1996/97

ett marknadsvärde på ca 11 mdr efter en gynnsam kursutveckling under andra halv-

året.

NetCom Systems, en annan nykomling på O-listan, får i denna uppräkning symboli-

sera de snabbväxande men svårvärderade IT-företagen där aktiemarknadernas för-

väntningar världen runt blivit mycket upptrissade under det gångna året. NetCom

Systems, som Kinnevik delade ut till sina aktieägare i maj, fördubblade aktiekursen

under andra halvåret och hade vid årsskiftet ett marknadsvärde (efter konvertering)

på hela 11 mdr - trots att rörelsen på årsbasis ännu inte tjänat ihop en vinstkrona.

Det kontantbud på 23 mdr som Handelsbanken strax före årsskiftet lade på Stadshy-

potek - och som fick Skandia att ge upp i dragkampen om Stadshypotek - kan också

räknas in bland 1996 års märkeshändelser på börsen. Dels på grund av de dramatiska

turerna och affärens storlek - det högsta kontantbudet i Sverige hittills. Dels på

grund av att den svenska finanssektorn tycks stå inför ännu en genomgripande om-

stöpning - i första hand som ett svar på det nya, integrerade Europa som håller på att

växa fram. Det finns alltså anledning tro att Handelsbankens bud på Stadshypotek

(som inte är genomfört när detta skrivs) blir den första men inte den sista storaffären

i branschen de närmaste åren.

Nya kursrekord i NewYork

Facit för det internationella börsåret 1996 blev gott, om än inte lika starkt som året

innan. Uppgången för Morgan Stanleys världsindex räknat i dollar blev nära 12%

jämfört med 19% för 1995.

84

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

De generellt kursdrivande faktorerna har varit fortsatt låga räntor i en hovsam inter-

nationell konjunktur med låg tillväxt och begränsad inflationsrisk. Denna miljö har

gett upphov till fortsatt mycket stora flöden till riskkapitalmarknaderna. Insättning-

arna i de amerikanska aktiefonderna har exempelvis slagit alla tidigare rekord.

Som vanligt har dock kursutvecklingen varierat betydligt mellan de olika aktiemark-

naderna. Diagram 2 visar kursutvecklingen 1995 och 1996 för ett urval utländska

börser, mätt i lokal valuta. New York fortsatte - tvärtemot många bedömningar -

kraftigt uppåt månad efter månad, med ett par korta, nervösa avbrott då placerarna

befarade att den amerikanska centralbanken skulle tvingas höja räntorna för att stäv-

ja tendenserna till överhettning i ekonomin, något som dock inte skedde. Kursfacit

för NewYorkbörsen i fjol blev enligt S&P 500, en uppgång med 20% och utvecklingen

blir ännu mera gynnsam när tidsperspektivet förlängs med några år.

Av andra större börser utvecklades Frankfurt och Paris bäst under 1996. Kursupp-

gången här, räknat i lokal valuta, uppgick till 28 resp 24%. Ziirich steg med 18%,

medan uppgången i London stannade på knappt 12%, vilket delvis kan förklaras

med värderingen i utgångsläget och att den engelska räntan höjdes under året. På

Tokyobörsen blev det åter ett besvikelsernas år. 1990-talet har varit en mycket tung

period för japanska aktier och som synes blev det i fjol ett nytt kursfall, denna gång

på drygt 5% - trots att ekonomin börjat visa tecken på återhämtning, räntan fortsatt

att vara mycket låg samtidigt som valutan försvagats och därmed förbättrat den

japanska konkurrenskraften.

85

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden, har som uppgift att förvalta

från riksförsäkringsverket rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmarkna-

den. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske så att kravet på god avkast-

ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Maximalt tio procent av fondkapi-

talets värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fondens grundkapital infördes den

1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens förvaltning överföras medel som "får uppgå

till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av när-

mast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar".

Medelsramen vid 1996 års utgång uppgick till ca 5.470 mkr. Fonden har sedan verk-

samheten inleddes tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade

med konsumentprisindex fram tom december 1996) uppgår till 9.872 mkr. Det upp-

indexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på tre procents direkt-

avkastning till första-tredje AP-fonderna.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har främst investerats i

svenska noterade värdepapper. Engagemangen i onoterade företag sker för närvar-

ande - förutom vad avser s k privatiseringar - i form av saminvesteringar via aktörer

som är specialiserade på detta segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska

aktieportföljen är under uppbyggnad och utgör vid utgången av 1996 fortfarande

bara ett par procent av de totala tillgångarna om aktieinnehavet i Pharmacia & Up-

john exkluderas. Pharmacia & Upjohn är i formell bemärkelse ett amerikanskt före-

tag och redovisas fr o m detta år som ett innehav i den amerikanska aktieportföljen.

I avkastningsberäkningarna inkluderas dock Pharmacia & Upjohn i den svenska

aktieportföljen, eftersom fonden är ägare av depåbevis noterade på den svenska

aktiemarknaden, vilka i sin tur ingår i de index som fondens avkastning jämföres

med.

86

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1996 har sammanfattats i

följande tabell med jämförelsetal för 1995 (belopp i mkr):

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

(marknadsvärden)

NETTO-

PLACERINGAR

(likviditetseffekt)

1996

1995

1996

1995

1996

1995

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade

i nyemissioner

0

345

0

0

0

345

i andrahandsmarknaden

2.985

2.185

4.281

2.401

-1.296

-216

onoterade

i nyemissioner

11

20

0

0

11

20

övrigt

89

12

121

60

-32

-48

3.085

2.562

4.402

2.461

-1.317

101

UTLÄNDSKA

VÄRDEPAPPER

211

279

400

443

-189

-164

TOTALT

3.296

2.841

4.802

2.904

-1.506

-63

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så att totalsummorna

överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens köp och försäljningar av värdepapper under 1996 var högre än föregående

år och uppgick till 3.296 mkr (2.841 mkr) respektive 4.802 mkr (2.904 mkr). Fonden

nettosålde således värdepapper för 1.506 mkr (63 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer var klart lägre än föregående år, ca 160. Det

svenska courtaget var något lägre, drygt 5 mkr. Fonden har gjort affärer med 12

svenska och 15 utländska mäklare.

87

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda svenska företagen (aktier och

andra riskkapitalinstrument sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvär-

den, onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värdepappersportföljen vid

utgången av 1996 på följande sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

>2.500

5

27.417

51

1.000=<2.500

10

16.121

30

500=<1.000

7

5.108

9

250=< 500

8

2.658

5

100=< 250

11

1.852

3

50=< 100

10

682

1

< 50

23

348

1

74

54.186

100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till större enskilda engage-

mang. Innehav på 1.000 mkr och däröver finns i 15 företag och svarar för 81% av

portföljvärdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av

tabellen på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett oförändrad. De största föränd-

ringarna i portföljens sammansättning har skett för branscherna Kemisk industri,

Verkstäder samt Övriga företag.

Den minskade andelen i Kemisk industri förklaras främst av branschens sämre rela-

tiva kursutveckling och av att innehavet i Pharmacia & Upjohn numer redovisas i

fondens utländska portfölj. Ökningen av andelen Verkstäder beror huvudsakligen på

en bättre utveckling för branschen än för börsindex. Andelen Övriga företag har

minskat främst som en följd av att innehavet i Gambro avyttrades i samband med

uppköpserbjudande.

88

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några avseenden från aktiemark-

nadens fördelning på branscher. Fonden har totalt sett högre andel aktier i branscher

som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder och Kemisk industri) med till-

sammans 70% av portföljvärdet jämfört med 56% för marknaden. Däremot är ande-

len Förvaltningsbolag i portföljen mycket låg jämfört med branschens marknadsan-

del. Även branschen Banker är underrepresenterad i fondens portfölj.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden (branschmässigt och

antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-

ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en större spridning.

Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en

sådan portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än en mer indexneutral

portfölj, men koncentrationen innebär samtidigt ett högre risktagande.

Branschfördelning i procent*

Fondens portfölj Marknaden

Bransch

1996

1995

1994

1996 1995

1994

Verkstäder

48

42

47

41

36

39

Kemisk industri

22

28

24

15

20

19

Skogsindustri

7

7

11

6

7

7

Fastighets- och

byggföretag

6

5

5

5

5

5

Handelsföretag

4

3

3

3

2

2

Rederier

0

0

0

1

1

1

Förvaltningsbolag

0

0

0

8

9

9

Banker

6

5

1

12

9

5

Övriga företag

7

10

9

9

11

13

100

100

100

100

100

100

*Veckans Affärers branschindelning exkl P&U

89

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier var 1996, i likhet med omsättningen

på börsen, högre jämfört med året innan. Affärsvolymens andel av den officiella

börsomsättningen förblev därför densamma som föregående år, 0,4%. Marknadsvär-

det av fondens svenska portfölj, inklusive Pharmacia & Upjohn, utgjorde drygt 3,3%

(3,5%) av det totala börsvärdet vid årets utgång. Omsättningshastigheten låg därmed

på en avsevärt lägre nivå än genomsnittet för marknaden.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter marknadsvärdet, utgjorde:

1

(1)

Astra

9.174 mkr

2

(2)

Ericsson

7.988 mkr

3

(3)

ABB

3.879 mkr

4

(4)

Volvo

3.203 mkr

5

(6)

Sandvik

3.173 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för drygt halva marknadsvär-

det av den totala svenska aktieportföljen, vilket var fallet även föregående år. Nytt

bland de fem största innehaven är Sandvik, vars kurs utvecklats bättre än index

under året.

Följande större förändringar har under året skett i fondens portfölj av noterade

svenska värdepapper:

* Nya innehav i fondens portfölj är AssiDomän, Bylock&Nordsjöfrakt,

Consilium, Diligentia (från S-E-Banken), Näckebro (från Handelsban-

ken), Scania, Spectra-Physics, Swedish Match (från Volvo) samt Tornet

(från Sparbanken).

* Avyttrade innehav är Gullspång, Orrefors samt SILA. I samband med

uppköpserbjudande avyttrades Gambro.

* Större nettoköp av aktier har gjorts i Esselte, JM, PLM, Handelsbanken

och Sparbanken.

* Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Nordbanken.

* Dessutom har fonden likviditetsmässigt nettosålt Sydkraft i en s k arbit-

rageaffär och härigenom ändå ökat kapitalandelen i företaget.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid XX-XX. Här redovisas också

uppgifterna om fondens kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i aktier i utländska bolag eller

konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska

aktiefonder. I följande beskrivning har dock Pharmacia & Upjohn utelämnats.

90

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Marknadsvärdet på fondens noterade utländska värdepappersportfölj uppgick vid

årets slut till 1.007 mkr ((961 mkr). Värdet ökade således med 46 mkr trots att aktier

för 80 mkr nettosåldes. Anskaffningsvärdet uppgick till 691 mkr (761 mkr).

Avkastningen på investerat kapital, mätt i svenska kronor, uppgick under verksam-

hetsåret till drygt 10%. Även i ett längre perspektiv har portföljen givit ett positivt

tillskott till fondens resultat.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot främst större bolag i länder

med betydande ekonomier och väl fungerande kapitalmarknader. Genom investe-

ringar på börserna i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Paris och Ziirich finns i

fondens portfölj placeringar på sex av de största börserna.

Följande tabell visar fördelningen av den utländska aktieportföljen på respektive

land vid utgången av 1996, såväl exklusive som inklusive Pharmacia & Upjohn,

jämfört med föregående årsskifte:

Land

Fördelning till marknadsvärden, procent

1996

1995

USA

31 (78)

33

England

21 ( 7)

16

Schweiz

17 (5)

19

Tyskland

15 (5)

14

Frankrike

8 (3)

9

Japan

8 (2)

9

100 (100)

100

() inkl Pharmacia & Upjohn

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1996 var 351 mkr (322 mkr) exklusive från

FSVC (Four Seasons Venture Capital) utskiftat eget kapital. I båda beloppen har dess-

utom exkluderats 100 mkr avseende Näringslivskredit NLK AB, som under 1996 trätt

i likvidation. Investeringen har bokförts som en realisationsförlust (55 mkr) och tidi-

gare reserverade medel har upplösts.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som huvudsakligen innebär att fon-

dens nyinvesteringar i icke noterade företag under de tre närmaste åren begränsas

dels till investeringar genom investerarkonsortier med särskild kompetens för onote-

rade företag, dels till investeringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är klar-

lagda. Även om det är för tidigt att definitivt utvärdera det ekonomiska resultatet av

denna inriktning när det gäller investeringar i onoterade företag, så har utfallet så

här långt varit lovande. Mot bakgrund av detta har fondstyrelsen tills vidare fast-

91

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

slagit denna inriktning och samtidigt höjt ramen för investeringar genom investe-

rarkonsortier från 500 mkr till 1.000 mkr. I takt med att denna del av riskkapital-

marknaden utvecklas är tanken att komplettera portföljen av konsortier med nya

partners med annorlunda inrikning samtidigt som ramarna för befintliga partners

kan komma att höjas.

FSVC har inlett sin likvidiseringsfas och merparten av kapitalet har utskiftats till

aktieägarna. I samband härmed har aktieinnehavet i sidoinvesteringen Uwelast sålts.

Inom ramen för investeringssamarbetet i Nordic Capital har aktierna i Skrivab sålts

med gott ekonomiskt utfall. Nytt innehav är Optimera Bygghandel (f d Euroc Bygg-

handel).

Scandinavian EQT Partners har under året investerat i tre nya företag, svenska OKB,

finska Perlos och danska Sabroe. Efter verksamhetsårets utgång har engagemanget i

Brukens Thermotreat sålts med gott resultat.

Swedestart, vars nisch är företag med hög tillväxtpotential i tidig utvecklingsfas, har

avslutat sitt första verksamhetsår och fondens engagemang har successivt vuxit från

3 mkr till 14 mkr.

I HealthCap (med parallellinvesteringen CashCap) har fonden investerat 75 mkr.

Investerarsamarbetet, som sker i kommanditbolagsform, syftar till investeringar

inom läkemedelssektorn i vid bemärkelse, huvudsakligen i Sverige. HealthCap är

veterligt det första branschspecifika investerarsamarbetet av denna typ i Sverige.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fondens värdepappersportfölj

återfinns på sidan XX i denna årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuldväxlar, obligationer m m) upp-

gick vid årets slut till 6.473 mkr, vilket innebär en ökning under året med 2.698 mkr.

Likviditetsandelen, dvs likvida medel i förhållande till fondens totala tillgångar

upptagna till marknadsvärden, ökade under året från 8,0% till 10,1%.

Genomsnittsbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick till ca 5.540 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av följande tabell:

Procent

1996

1995

Specialkonto, dagslån

4

12

Företagscertifikat

23

0

Statsskuldväxlar

65

88

Obligationer

8

0

100

100

92

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Årsavkastningen på likvida medel i svenska kronor var under året 7,8% (9,8%). I

reala termer innebar detta en avkastning på 8,2% (7,6%).

Ökningen av likvida medel, 2.698 mkr, uppstod på följande sätt (med jämförelsetal

för föregående år):

Finansieringsanalys, mkr

1996

1995

Tillförda medel

Aktieutdelningar

1.151

857

Konvertibelräntor

5

6

Räntenetto likvida medel

422

289

Nettoförsäljning av värdepapper

1.506

63

Minskning av fordringar resp

ökning av skulder

0

34

Kursdifferenser

-3

-45

Övrigt

-5

103

Summa tillförda medel

3.076

1.307

Använda medel

Överföring till 1-3 AP-fondema

297

264

Förvaltningskostnader

28

25

Ökning av fordringar resp

minskning av skulder

53

24

Summa använda medel

378

313

Förändring av likvida medel

2.698

994

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet genom avkastning i form

av räntor och utdelningar respektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade

såväl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive förlusterna är inte "plane-

rade", utan uppkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade om-

placeringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp som inte inbegriper de

orealiserade värdeförändringarna kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna ökade med 34% till 1.151 mkr (857 mkr). Aktieutdelningarna

motsvarade 2,5% (2,2%) av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1996-

04-30.

Ränteintäkterna ökade från 287 mkr till 416 mkr, varav 411 mkr från likvida medel.

Förvaltningskostnaderna ökade med 3,0 mkr till 27,9 mkr. En uppdelning av för-

valtningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinns under avsnittet "Administ-

ration" på sid xx. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2 promille (1,2 promille) av

det genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och 0,5 promille (0,6 promille)

om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

93

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och räntein-

täkter minskade med förvaltningskostnader) på 1.539 mkr (1.119 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1996 medförde realisationsvinster på 2.970

mkr (1.037 mkr) och realisationsförluster på 87 mkr (120 mkr). Av nettot - 2.883 mkr

- uppkom 2.872 mkr i den aktierelaterade verksamheten medan förvaltningen av

likvida medel gav ett netto på 11 mkr.

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3 AP-fonderna blev därmed

4.422 mkr (2.036 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföljen ökat med 12.804 mkr

(5.859 mkr). Det totala nominella resultatet 1996 blev därmed ett överskott på 17.226

mkr (7.895 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer detta senare resultatmått är

utsatt för genom att aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt.

Man bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett enstaka år.

Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i

ett längre perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fon-

derna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna

överföring uppgår för 1996 till 296 mkr (297 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 4.126 mkr (1.739

mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar fonden också ett realt resul-

tatmått. Grundkapitalet justeras därför årligen med förändringen i konsumentpris-

index. Årets justering för bevarande av grundkapitalets köpkraft uppgick till +43

mkr och innebar således en återvinning förorsakad av den fallande prisnivån. Före-

gående år avsattes i stället 217 mkr. Denna årliga justering påverkar det nominella

resultatet inklusive icke realiserade förändringar i värdepappersportföljen. Detta

resultat minskat med den ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott i för-

hållande till resultatkravet, som för året uppgick till 16.973 mkr (7.381 mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i förhållande till det reala

avkastningskravet sedan 1981 i stort sett ökat kontinuerligt. Vid bokslutsårets utgång

översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav med 53.813 mkr.

94

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsakliga verksamhetsområde.

Fondstyrelsen har som operativt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier

fastslagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkastning, som något överstiger

den vägda totalavkastningen för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intres-

se att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl kort som lång sikt i för-

hållande till kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1996 med 38,3%. Ett index för fondens svens-

ka aktieportfölj visade en uppgång med 38,7%. I denna beräkning har Pharmacia &

Upjohn inkluderats. Avkastningen på fondkapitalet till marknadsvärde, som inklu-

derar utdelningsintäkter, likviditetsförvaltningens och den utländska aktieportföl-

jens resultat samt belastad med förvaltningskostnaderna, uppgick till 36,8% att jäm-

föras med Findatas avkastningsindex för den svenska aktiemarknaden, som uppgick

till 43,3%. Denna jämförelse är inte helt rättvisande eftersom det totala fondkapitalet

inte bara består av svenska noterade aktier, utan också av onoterade svenska och

utländska aktier samt av likvida medel. Avkastningen på dessa senare tillgångsslag

har under året inte nått upp till den svenska aktiemarknadens nivå. Dessutom

belastas fondkapitalet av förvaltningskostnader. Med hänsyn till detta får årets utfall

anses vara tillfredsställande.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår den genomsnittliga av-

kastningen på fondkapitalet till drygt 23%. Motsvarande genomsnitt för Findatas

avkastningsindex är 24%.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överavkastning för fonden jämfört

med börsen som helhet är att koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental

analys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkelse ökat men begränsat

risktagande.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen

för tiden fram till dess fondens balansräkning fastställts år 1997. Av de fjorton leda-

möterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordförande och vice ordför-

ande utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder

kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter

förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssam-

manslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång nio (nio), varav fem kvin-

nor och fyra män.

95

De totala förvaltningskostnaderna fördelade sig på följande sätt:

1996

tkr

1995

tkr

Löner och ersättningar

Styrelse och

verkställande direktör

1.924

1.778

Övriga anställda

3.630

3.291

Övriga personalkostnader

3.578

3.370

Lokalkostnader

1.362

1.147

Informations- och datakostnader

2.995

4.066

Övriga förvaltningskostnader

inkl inventarieanskaffningar

14.437

11.240

Summa

27.926

24.892

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

96

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

RESULTATRÄKNING, MKR

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

1996

1995

Aktieutdelningar

1 151

857

Ränteintäkter

416

287

Förvaltningskostnader, not 1

-28

-25

Rörelseresultat

1 539

1 119

Realisationsvinster, not 2

2 970

1 037

Realisationsförluster, not 2

-87

-120

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna

4 422

2 036

Överföring till 1-3 AP-fonderna, not 3

-296

-297

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

4126

1 739

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema

enl ovan 4 422 2 036

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster 12 804 5 859

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/

förluster 17 226 7 895

Justering för bevarande av grundkapitalets

köpkraft, not 3 +43 -217

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/

förluster 17 269 7 678

Överföring till 1-3 AP-fondema ______-296 -297

ÖVERSKOTT I FÖRHALLANDE TILL

RESULTATKRAV 16 973 7 381

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

97

ALLMANNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

BALANSRÄKNING, MKR

1995-12-31

1995-12-31

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Bokförda

värden

Marknads-

värden

Tillgångar

Likvida medel

6 473

6 473

3 775

3 775

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

172

172

121

121

Aktier, not 4

18 515

56 999

17 178

42 958

Konvertibla skuldebrev, not 5

195

347

157

208

SUMMA TILLGÅNGAR

25 355

63 991

21 231

47 062

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fonderna, not 3

296

296

297

297

Upplupna kostnader och förut-

betalda intäkter

9

9

9

9

Övriga skulder

1

1

2

2

306

306

308

308

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

5 000

5 000

Uppindexerat grundkapital, not 3

9 872

9 914

Ackumulerat överskott från före-

gående år

15 923

14 184

Ackumulerat överskott i för-

hållande till resultatkrav

36 840

29 459

Årets resultat

4 126

1 739

Arets resultat i förhållande till

resultatkrav

16 973

7 381

25 049

63 685

20 923

46 754

SUMMA SKULDER OCH FOND-

KAPITAL

25 355

63 991

21 231

47 062

98

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensions-

fonden (SFS 1983:1092 med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att årsredovis-

ningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Inventarier kostnadsförs löpande.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genomsnittsmetoden använts.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och ev

andra kostnader.

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som marknadsvärden för värdepappers-

innehaven. Portföljmetoden tillämpas vid värderingen av noterade värdepapper, dvs

bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även om marknadsvärdet varaktigt

understiger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra poster i portföljen motiverar

detta synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till lägsta betalkurs under

årets sista handelsdag, i andra hand till sista köpkurs. Vid marknadsvärderingen av

utländska värdepapper används balansdagens valutakurs.

Onoterade värdepapper upptas till anskaffningsvärdet i såväl den traditionella som

den reala redovisningen. Nedskrivning sker efter individuell bedömning av värdet

på de innehav som anses varaktigt understiga anskaffningskostnaden och sker till ett

värde som motsvarar fondens andel av företagets uppskattade egna kapital vid årets

utgång. Förändringar av nedskrivningsbehovet påverkar resultatet. Ackumulerade

nedskrivningar för befarade förluster på onoterade värdepapper framgår av sam-

manfattningen av not 4 och 5.

De likvida medlen redovisas till anskaffningsvärden varvid de utländska likvida

medlen redovisas till balansdagens valutakurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

Not 1 Förvaltningskostnader

En fördelning av förvaltningskostnader med jämförelsetal för föregående år framgår

av tabellen under avsnittet Administration i förvaltningsberättelsen. I arvoden till

styrelsens ledamöter har under 1996 utbetalats 597 tkr, varav 60 tkr till ordföranden

och 38 tkr till vice ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen och några

avgångsvederlag förekommer ej.

Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1996

totalt till 1.400 tkr. Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda

bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag i huvudsak innebärande

pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Revisionskostnaderna uppgick till 533 tkr (459 tkr).

99

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Not 2 Realisationsvinster/förluster

Som framgår av förvaltningsberättelsen uppkom 2.872 mkr (909 mkr) av nettot i den

aktierelaterade verksamheten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto på

11 mkr (8 mkr).

Not 3 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat

ingående kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex föränd-

ring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december

1996 uppgår till 254,9. Avsättningen göres i den reala redovisningen motsvarande

årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp

mkr

Index

Beräknat

nuvärde

96-12-31

mkr

Tillgängligt

antal dagar

Avkast-

nings-

krav/mkr

Utgående fondkapital

5.000

254,9

9.871,6

Ingående fondkapital

5.000

256,0

9.914,2

360

296

Justering för bevarande av grund-

kapitalets köpkraft 42,6

Not 4 Förteckning över aktier återfinns på sid 00.

Not 5 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 00

Stockholm 1997-02-25

Sören Mannheimer

Christer Spångberg

Dem Andersson

Hans Jonsson

Birgitta Johemsson-Hedberg

Carl Wilhelm Ros

Valter Carlsson

Bertil Tiusanen

Ingegerd Karlsson

Carl-Johan Westholm

Bengt Hansson

Thomas Halvorsen

Sonja Weidland

Bertil Jonsson

Inger Ohlsson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1997-02-26

Pål Wingren Per-Olof Akteus

100

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

VÄRDEPAPPERSINNEHAV PER DEN 31 DECEMBER 1996

Svenska värdepapper

Aktier, noterade

Företag

Antal

Förändring”

under 1996

Marknads-

värden, mkr

% av

aktiekapital

röster

ABBA

5 038 025

3 879

5,4

7,3

AGA

A 12 371 250

B 4 995 370

17 366 620

1 781

7,3

9,1

ASG B

1 134 489

155

6,8

3,9

AssiDomän A

265 000

+265 000

50

0,2

0,2

Astra A

27 885 550

9 174

4,5

5,4

Atlas Copco A

4 268 950

698

2,3

3,3

Autoliv A

1 850 000

+925 000

547

3,4

3,4

Beijer & Alma B

221 400

28

5,8

2,5

Bergman & Beving B

1 273 096

281

8,9

5,6

BT Industries A

534 330

67

2,7

2,7

B&N B

928 600

+928 600

66

5,0

3,2

Consilium B

100 000

+100 000

6

2,0

1,1

Diligentia A

135 000

+ 135 000

15

0,3

0,3

Electrolux B

5 180 004

2 036

7,1

0,3

Ericsson

A 1 095 225

B 36 196 284

37 291 509

7 727

3,9

1,4

Esselte

A 1 653 938

B 450 000

2 103 938

+600 000

308

6,1

7,9

Garphyttan A

1 460 000

126

7,9

7,9

Hennes & Mauritz B

2 094 875

1 948

5,1

2,5

Incentive

3 830 840

1 878

5,6

7,0

A 3 629 340

B 201 500

101

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändring 1

under 1996

Marknads-

värde, mkr

% av

aktiekapital

röster

J M Bygg B

1 804 300

+1 300 000

217

5,5

3,3

Linjebuss A

898 456

85

7,0

7,0

LjungbergGruppen B

140 000

8

2,2

0,9

L E Lundberg-

företagen B

1 290 145

121

1,7

0,4

Mo och Domsjö

A 1 143 068

B 3 273 024

4 416 092

+2 208 046

839

5,0

5.0

NCC

A 2 390 028

B 323 760

2 713 788

244

3,4

5,1

Nordbanken A

1 109 900

-249 000

228

0,5

0.5

NordicTel A

2 000 000

298

4,9

4,9

Näckebro A

345 052

+345 052

40

1,5

1,5

Perstorp B

6 107 400

+4 071 600

825

8,5

4,1

PLM A

3 000 000

+900 000

351

6,9

6,9

Sandblom & Stohne B

315 000

18

5,7

3,1

Sandvik

A 16 949 815

B 342 290

17 292 105

3 173

6,2

7,9

SCA

A 3 380 266

B 9 226 618

12 606 884

1 729

6,4

5,7

Scancem A

1 975 644

483

4,2

5,2

Scania

A 600 000

B 400 000

1 000 000

+1 000 000

169

0,5

0,6

Scribona

A 1 663 132

B 288 806

1 951 938

149

5.7

7,8

S-E-Banken

1 350 000

87

0,3

0.1

A 210 000

C 1 140 000

102

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändring' 1

under 1996

Marknads-

värde, mkr

% av

aktiekapital

röster

Seco Tools B

1 127 665

214

3,9

1,1

SHB

A 2 551 128

B 1 404 200

3 955 328

+504 800

757

1,6

1,3

Siab

A 532 800

B 733 800

1 266 600

45

2,5

1,6

Sifab B

338 524

13

2,5

2,5

Skanska

A 111918

B 7 065 250

7 177 168

2 139

5,7

3,9

SKF A

1 976 800

305

1,8

4,0

Sparbanken Sverige A

10 300 000

+1 800 000

1 190

3,7

3,7

Spectra-Physics A

1 000 000

+ 1 000 000

122

5,7

5,7

Spira A

208 333

33

3,0

3,0

SSAB

A 6 913 732

B 2 124 300

9 038 032

+3 514 300

1 021

7,1

7,3

Stadshypotek A

4 938 160

+234 300

921

4,1

4,1

Stora A

11 506 500

1 053

3,6

4,3

Strålfors B

300 000

90

5,6

3,4

Svedala A

2 410 268

+ 1 205 134

275

5,1

5,1

Swedish Match A

21 958 990

+21 958 990

523

4,7

4,7

Sydkraft C

10 729 248

+1 500 000

1 347

5,6

0,9

Tornet A

1 030 000

+ 1 030 000

107

3,7

3,7

Trelleborg

B 3 074 848

C 890 156

3 965 004

356

3,4

1,8

Westergyllen B

80 000

9

3,0

0,8

103

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag

Antal

Förändring ’

under 1996

Marknads-

värde, mkr

% av

aktiekapital

röster

Volvo

A 12 770 610

B 9 188 380

21 958 990

3 203

4,7

7,9

Ångpanneföreningen B

456 300

+152 100

50

7,9

2,7

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

53 607

16 873

104

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Företag

Antal

Förändring ’’

under 1996

Anskaffnings-

värde, mkr

% av

aktiekapital

röster

Brukens Thermotreat

565 355

10

5,7

5,7

CashCap A

22 658

+22 658

24,1

24,1

EFGB

32 736

9

15,9

5,8

Elmo-Calf A

61 658

9

6,2

7,0

Four Seasons VC

A 83 950

B 326 050

410 000

32

33,8

28,4

Gislaved Folie A

302 260

+241 808

2

6,0

6,9

Holmen Kraft

Prefl 540 000

Stam A 4 000

544 000

54

45,5

23,7

Junkaravan pref 1

83 166

15

5,4

10,4

Karlshamns A

401 828

+373 126

7

2,9

2,9

Nordic Capital

A 2 160

B 7 215

9 375

18,8

10,0

Optimera Bygghandel

A 1 860

B 3 020

4 880

+4 880

6

11,4

9,7

OKB A

21 060

+21 060

5

2,1

2,1

Swedestart

A 375

B 975

1 350

14

25,1

17,7

Transpool A

195 526

+ 195 526

19

5,5

6,6

Älvkraft pref 1

500 000

50

15,9

25,0

Totalt anskaffningsvärde

232

1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under

året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

105

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt Förändring Marknadsvärde

mkr under 1996 mkr

Ericsson B

91

261

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

261

109

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev, kommanditbolagsandelar)

Företag

Nominellt

mkr

Förändring

under 1996

Anskaffningsvärde

mkr

Four Seasons VCM

3

-19

3

HealthCap

75

+75

75

Holmen Kraft

6

6

Transpool

2

-18

2

Totalt anskaffningsvärde

86

106

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Utländska värdepapper

Aktier, noterade

Företag

Antal

Marknadsvärde

mkr

England

BAA

250 000

14

BOC

100 000

10

British Telecom

150 000

7

BTR

416 666

14

Cable & Wireless

150 000

8

Grand Metropolitan

250 000

13

HSBC

85 000

13

Marks & Spencer

260 000

15

National Westminster Bank

130 000

10

Next

300 000

20

Reed

100 000

13

Royal Sun Alliance

310 000

16

Shell

50 000

6

SmithKline Beecham

151 900

14

Unilever

75 000

12

Whitbread

100 000

9

Williams

300 000

12

Frankrike

Air Liquide

23 221

25

Alcatel Alsthom

15 000

8

Crédit Local de France

15 140

9

Générale des Eaux

12 000

10

Havas

13 000

6

Lafarge Coppée

14 000

6

LVMH

6 700

13

Société Générale

11 000

8

Japan

Alps Electric

70 000

5

Bridgestone

43 000

6

Canon

62 000

9

Fanuc

16 000

3

Marui

61 000

8

Mitsubishi Electric

116 000

5

Mitsubishi Estate

40 000

3

Mitsubishi Heavy Ind

135 000

7

Nomura Securities

38 000

4

NTT

136

7

New Oji Paper

50 000

2

Okumura

102 000

4

Sony

16 000

7

Sumitomo Bank

65 000

6

Tokyo Steel

20 000

2

107

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag

Antal

Marknadsvärde

mkr

Schweiz

Michelin

1 000

3

Nestlé

4 000

29

Novartis

9 399

73

Roche

450

24

UBS

3 050

18

Winterthur

6 000

24

Tyskland

Bayer

100 000

27

Deutsche Bank

80 000

25

Mannesmann

6 500

19

Siemens

55 000

18

Veba

90 000

35

Volkswagen

9 000

25

USA

Fluor

90 000

37

General Electric

120 000

79

Merck

60 000

32

Morton

50 000

14

Motorola

90 000

37

Oracle

50 000

14

Pfizer

100 000

55

Pharmacia & Upjohn

7 751 786

2 120

Procter & Gamble

70 000

50

Totalt marknadsvärde

3 127

Totalt anskaffningsvärde

1 377

108

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Aktier, onoterade

Företag Antal Anskaffningsvärde

mkr

Danmark

Sabroe 88 344 16

Finland

Perlos 458 404 17

Totalt anskaffningsvärde 33

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffnings-

värden, mkr

Marknads-

värden, mkr

Svenska aktier, noterade

16 873

53 607

Svenska aktier, onoterade

232

232

Utländska aktier, noterade

1 377

3 127

Utländska aktier, onoterade

33

33

Summa aktier

18515

56 999

övriga svenska värdepapper,

noterade

109

261

övriga svenska värdepapper,

onoterade

86

86

Summa övriga värdepapper

195

347

Summa värdepapper

18 710

57 346

109

Ö

CO

OJ

1—

ca

C

u

>

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

OJ

OA

’E

OJ

>

cz>

ra

•o

:O

co

Q

CO

OJ

co

-o

CO

□

-□

C

ca

_c

c

_ra

oj

£

O

6

co

_ra

G-

co

3

■a

_s

co

OJ

OJ

C

co

>

.2

v

ra

c

00

OA

>%

>

CO

2

-D

L_

2

.2

’>

ra

# c

ca

OJ

CZJ

OJ

s

OJ

OJj

ra

O

-Q

OA

O A >»

ra CZ

Q Ö

a ?

c

S

o

u.

c

u

=o

OA

a

ra

t

ca

S

co

U

<2

OJ

ra

OJ

U

O

C

OJ

1)

-O

c

<

E

oj

-O

o

oC

C

O

co

co

TJ

oj

E

oj

aA

CO

oj

ca

o

C

>

c/3

ra

£

co

o

•o

C

<

co

<2

:O

?

JZ

’E

UJ

O

_N

1—

ra

U

rä

OJ

u.

w O

OA

-i §

•c =

ca

ra

.2

^5

a

ra

zz

GO

C

OJ

zz

. c

aj ra

a -Ö

— co

CO <u

o-g

“ « .>

< X -J

CT3

E

u

O

"co

aj

>

co

OJ

>

Lu

SZ

co

OJ

>

u

oj

aj

OJ

£

CZ)

KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG

OJ

"O

2

OÅ

OA

>%

CO

c_

O

§

c_

co

C

ra

110

re

OJ

E

E

o

co

ö b

o

u

-O

czT

<v

oo 2

oo

<

oo

E

re

•- “

c

OJ

2 ’Jö

2

O

o _re

O

<2

ZZ oo

X

re

l.

’E

<2

ju

Q

IS

O

E

<2

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

<D

re

>

• — In

00 3

“ "O

E

©

re

re

C

u

>

o

u.

re

_E

Q

O

E

O

22

S

tn

c

o

in

«re

©

l.

re -

o o 00

re e

— «re so

o eo J2

-° = o

re = cc

ob

re

re

b-

_E

re

-o

c

E

:re

c

<u

-O

■O

<D

E

re

>

re

tn

c

<D

>

OJ

O

"O

re

La

<v

E

<n

G

O

ZZ

•re

m

L.

;re

E

Q

00

re

u

L.

<2

V

G

>

re

n

3

■u

O

22

re

<n

E

e

<u

k g

= =

w

X)

Q. C

V

>

E

O

ZZ

o

<n

•re

r

c

o

-o

c

2

re

C) Saminvesteringar inom ramen för Scandinavian Equity Partners

vt

©

so —

111

HealthCap KB 75 24,1/24,1 Skandia m fl Björn Odlander Kommanditbolag för investeringar inom

(inkl CashCap) Thomas Halvorsen läkemedelssektorn.

t:

ra

c/5

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

112

FEM ÅR I SIFFROR

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

1992

1993

1994

1995

1996

Grundkapital vid årets slut

4.000

4.000

5.000

5.000

5.000

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

8.160

8.487

9.697

9.914

9.872

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

16.151

17.273

19.184

20.923

25.050

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

25.256

35.941

39.157

46.754

63.685

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaff-

ningsvärden

13.584

14.371

16.585

17.335

18.710

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknads-

värden

22.688

33.039

36.558

43.166

57.346

Nettoplaceringar under året

702

666

1.645

-63

-1.506

Realt resultat

2.575

10.358

2.006

7.381

16.973

Avkastning på fondkapital, %

+13

+43

+7

+20

+37

Index för fondens portfölj, förändring, %

+9

+44

+7

+19

+39

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

+ 0

+54

+5

+18

+38

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %

+16

+15

+10

+19

+23

Totalindex (Veckans Affärer), %

+7

+7

+3

+15

+21

113

8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

DEFINITIONER

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvalt-

ning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapi-

talet varje år om med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (mot-

svarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då

tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den

"dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av

värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplace-

ringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts

genom försäljningar.

Realt resultat - jämför resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har

hela det ingående fondkapitalet räknats om med konsumentprisindex.

Avkastningen på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade

vinster/förluster men exklusive överföring till 1-3 AP-fonderna i förhållande till

fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på

fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

114

FJÄRDE AP-FONDEN

Styrelse

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Sonja Weidland, landstingsledamot

Christer Spångberg, tandläkare

Carl Wilhelm Ros, direktör

Carl-Johan Westholm, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Dan Andersson, ekonom

Valter Carlsson, fd förbundsordförande

Bengt Hansson, kanslichef

Inger Ohlsson, TCOs ordförande

Hans Jonsson, förbundsordförande

Bertil Tiusanen, direktör

Suppleanter

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Pär Nuder, riksdagsledamot

Gunvor Andersson, kommunalråd

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Erik Menckel, direktör

Dick Kling, direktör

Carl Rosenblad, direktör

Kjell Varenblad, förbundsordförande

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Kent Torwald, direktör

Jan Ohlsson, direktör

Pål Wingren, aukt revisor

Revisorer

Per-Olof Akteus, aukt revisor

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Björn Franzon, vice verkställande direktör

Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Arne Lööw

Ulf Fahlgren

Pia Westerlund

Annika Andersson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress:

Box 3069,103 61 Stockholm

Telefon:

08-787 75 00

Telefax:

08-24 42 40

1 15

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

116

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Diagram 2 1996

1995 i----11996 Världsindex

117

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

119

Innehåll

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Finansmarknaderna 1996

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

120

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Femte Fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i Allmänna Pensions-

fonden. Fondens uppgift är att förvalta medel,

som placeras huvudsakligen i aktier och lik-

nande värdepapper. Femte AP-fonden har

samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-

fonden och är underkastad samma regelsystem.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988 och

har varit verksam sedan augusti 1989.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst

1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet för

de medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar och har tom 1996 tilldelats 4.900 Mkr.

Fonden skall till första-tredje fondstyrelserna

varje år överföra en real avkastning på 3%.

Femte AP-fondens ägarandel i ett börsnoterat

bolag får uppgå till högst 10%, alternativt vid

aktier med olika röstvärde högst 10% av det

totala röstetalet.

Placeringar i utländska börsnoterade företag är

begränsade till maximalt 10% av det totala an-

skaffningsvärdet av de tillgångar som fonden

förvaltar.

1996 i sammandrag

• Under året har fonden rekvirerat 400 Mkr,

varefter grundkapitalet uppgår till 4.900

Mkr.

• Fondens grundkapital får uppgå till högst 1%

av anskaffningsvärdet av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar vilket motsvarade

knappt 5,6 Mdr vid utgången av 1996.

• Marknadsvärdet på fondens totala tillgångar

uppgick vid årsskiftet till 10.545 Mkr, mot

7.129 Mkr vid årets början.

• Under året har fonden köpt värdeppapper för

1.155 Mkr och sålt för 671 Mkr. Nya företag i

portföljen är Oxigene och Scania. Följande

bolag har under året helt avyttrats ur port-

följen: Akzo-Nobel, Esselte, Gullspång, Nord-

banken, Swedish Match och Öresund.

• Fondens fem största aktieinnehav vid års-

skiftet var Sandvik, Roche Holding, Aga,

Investor och Industrivärden, med ett sam-

manlagt marknadsvärde på 3.916 Mkr vilket

motsvarar 39% av aktieportföljen.

• Fonden uppfyllde väl det resultatkrav som

reglementet föreskriver - att uppnå en avkast-

ning på 3% på grundkapitalets realvärde.

• Aktiekurserna steg under 1996 med 38,3%

(Veckans Affärers totalindex) medan index för

fondens portfölj ökade med 39,7%. Avkast-

ningen på genomsnittligt fondkapital uppgick

till 43,0%.

121

VDs kommentar

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Fjolåret blev ett bra år för Femte AP-fonden.

Mätt med Veckans Affärers totalindex steg

Stockholmsbörsen med 38,3 procent och vår

portfölj utvecklades även detta år något bättre

och ökade med 39,7 procent i värde. Likviditeten

förräntades med 6,7 procent.

När Bert Ekström vid månadsskiftet septem-

ber/oktober 1996 gick i pension efterträdde

undertecknad honom som verkställande direk-

tör i fonden. En långsiktig förvaltning av

pensionskapital är inte betjänt av snabba kast i

placeringspolitiken. Så ej heller Femte AP-fon-

den, varför ingen större kursändring vidtagits

efter VD-skiftet.

Den nyckelfråga vi måste ta ställning till är

viiken riktning aktiemarknaden skall ta sedan

väl anpassning till lägre inflation och lägre rän-

tor skett.

De stora företagen på Stockholmsbörsen arbetar

i stor utsträckning på mogna marknader och

deras behov av kapitaltillförsel är litet. I stället

prisas förslagen att ge företag möjlighet köpa

tillbaka egna aktier i varma ordalag. På börsen

konfronteras denna situation i bolagen med ett

tilltagande flöde av pensionskapital från en

större andel premiereservbaserade pensions-

planer.

Hittills har denna situation lett till stigande

aktiekurser. Men ju högre nivåer kurserna når

desto högre risker byggs in. Aven om på något

eller ett par års sikt likvida medel skulle fortsät-

ta ge lägre avkastning än aktier är den stigande

risknivån ett argument för att öka likviditeten

och därmed öppna möjligheter göra goda affär-

er när aktiemarknaden förr eller senare utsätts