Prop. 1996/97:155D1

9.8 Direkt åtkomst till registrerade uppgifter

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: RFV och de allmänna försäkringskas-|

|sorna skall få ha direkt åtkomst (tidigare |

|terminalåtkomst) till uppgifter i socialförsäkringsre-|

|gister som förs gemensamt för verket och försäk- |

|ringskassorna. |

| Direkt åtkomst till uppgifter i register som förs |

|särskilt för en försäkringskassa skall endast få finnas|

|hos den försäkringskassan. Om registret förs för ett |

|lokalt organ inom försäkringskassan skall direkt åtkomst|

|bara få finnas hos det organet. |

| Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i |

|register som förs särskilt för RFV skall bara få finnas|

|hos verket. En försäkringskassa skall dock, om det |

|behövs för dess ärendehandläggning eller för förberedande|

|åtgärder för sådan handläggning, få ha direkt åtkomst till|

|ett sådant register med undantag för handlingar i |

|elektroniska akter. |

| SPV och det för kommunerna och landstingen |

|gemensamma organet för administration av |

|personalpensioner skall, i den utsträckning som |

|föreskrivs av regeringen eller den myndighet |

|regeringen bestämmer, få ha direkt åtkomst till register|

|för sin handläggning av ärenden om utbetalning av |

|socialförsäkringsförmåner och samordning av |

|avtalspensionsförmåner. SPV skall också få ha direkt åt-|

|komst till register för handläggning av ärenden om |

|statens tjänstegrupplivförsäkring. |

| I socialförsäkringsregisterlagen skall tas in en |

|erinran om att behörighet att använda den direkta |

|åtkomsten endast får ges till dem hos RFV, försäkrings-|

|kassorna samt SPV och dess kommunala motsvarighet som|

|behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra|

|sitt arbete. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom

att det inte omfattar SPV:s användning av socialförsäkringsregister för statens

tjänstegrupplivförsäkring.

Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget.

Enligt Riksskatteverkets bedömning bör kronofogdemyndigheterna i första hand få

direkt åtkomst till försäkringskassans register. I andra hand bör utlämnande ske

på medium för ADB utan manuella avbrott. SPV hemställer att verket även i

fortsättningen skall kunna ha direkt åtkomst till uppgifter om pågående och

avslutade ersättningsärenden, uppgifter som presenteras på en särskld databild

(den s.k. 036-bilden). Uppgifterna behövs för handläggningen av statens

tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S.

Skälen för regeringens förslag: Med direkt åtkomst till ett ADB-register avses

här tillgång till registret - helt eller i vissa delar - via terminal eller

persondator eller på annat motsvarande sätt. Anslutningen behöver inte innefatta

möjlighet att föra in eller ändra uppgifter i registret. Som anförs i

propositionen med förslaget till lag om socialförsäkringsregister är det från

integritetssynpunkt angeläget att åtkomsten till ett socialförsäkringsregister

inte är vidare än som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret

förs (prop. 1994/95:8 s. 36).

Direkt åtkomst till gemensamma register

När det först gäller de för RFV och de allmänna försäkringskassorna gemensamma

registren bör som nu är fallet enligt SofrL varje försäkringskassa, såväl

centralt som lokalt inom försäkringskassan, ha direkt åtkomst till registrerade

uppgifter. Härmed avses i första hand direkt åtkomst för en försäkringskassa

till uppgifter om försäkrade som är inskrivna hos den kassan.

För handläggningen av enskilda försäkringsärenden kan det dock vara väsentligt

för en försäkringskassa med direkt åtkomst till en annan försäkringskassas

uppgifter i register som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna. Ett

exempel på ett ärende där detta behov kan uppkomma är ärende om underhållsstöd.

Föräldrarna kan vara bosatta inom skilda försäkringskasseområden. Den

försäkringskassa som handlägger ärendet om underhållsstöd måste när en ansökan

om underhållsstöd kommer in kommunicera med den bidragsskyldige. Med direkt

åtkomst till uppgifterna för den försäkringskassa där den bidragsskyldige är in-

skriven kan kommuniceringen underlättas. Även den försäkringskassa som

handlägger den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet kan behöva ha direkt

åtkomst till uppgifter hos den försäkringskassa som handlägger ärendet om

underhållsstöd.

Behov av direkt åtkomst för en försäkringskassa till en annan försäk-

ringskassas uppgifter i ett gemensamt register finns även av andra skäl.

Enskilda försäkrade besöker inte sällan, i samband med semester eller dylikt, en

annan försäkringskassa än den de tillhör för att t.ex. få reda på aktuella

förhållanden om sina socialförsäkringsförmåner. Det brukar ingå i

försäkringskassans service att vid sådana tillfällen hjälpa den enskilde.

Service lämnas också av försäkringskassorna genom att en försäkringskassa för en

annan försäkringskassas räkning tar emot anmälningar för rätt till förmåner,

t.ex. anmälan om sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning. Handläggningen i

sådana fall underlättas också av att åtkomsten för berörd försäkringskassa inte

är begränsad till enbart de försäkrade som tillhör denna försäkringskassa.

SjfrL medger inte direkt åtkomst för sådan service gentemot försäkrade och

mellan försäkringskassor som här har beskrivits. Det gör däremot SofrL. Den

ordning som gäller enligt SofrL bör gälla för hela socialförsäkringsområdet.

RFV är tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna. I denna uppgift

ingår att göra uppföljningar och utvärderingar av försäkringskassornas

verksamhet. Inför sådana uppföljningar granskar verkets sakenheter enskilda

ärenden för att bedöma rättstillämpning, beslutsunderlag m.m. En annan uppgift

för RFV är att verkställa försäkringskassornas beslut om social-

försäkringsförmåner och andra förmåner och ersättningar som handläggs av

försäkringskassorna. I verkställighetsfunktionen ingår också att samordna utbe-

talningen av förmåner. För den verksamhet hos RFV som här beskrivits behöver RFV

- för att kunna utföra sina uppgifter på ett rationellt, effektivt och

rättssäkert sätt - ha tillgång till uppgifterna i de gemensamma registren.

Direkt åtkomst till register som förs särskilt för en försäkringskassa eller

för RFV

När det gäller direkt åtkomst till uppgifter i register som förs särskilt för en

försäkringskassa bör huvudregeln i den nuvarande SofrL gälla, dvs. att åtkomst

endast får finnas hos den försäkringskassan. Detta bör också gälla handlingar

som finns i de elektroniska akterna.

Regeringen har enligt SofrL möjlighet att begränsa den direkta åtkomsten när

det gäller försäkringskassornas register. I propositionen (1994/95:8 s. 37)

anförs att ett register kan vara inrättat så att det förs för sig av varje

lokalkontor inom försäkringskassan. Enligt uttalandena i propositionen skall

regeringen i ett sådant fall kunna begränsa åtkomsten till registret till

lokalkontoret.

I det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV inom ramen

för ändamålsbeskrivningarna i lagen själva skall få avgöra vilka socialförsäk-

ringsregister som skall få föras. Med det ökade ansvar försäkringskassorna

därmed kommer att få för registerföringen bör följa att regeringen inte skall

behöva föreskriva om begränsningar i den direkta åtkomsten i sådana fall. Om en

försäkringskassa inrättar ett register endast för ett lokalt organs

verksamhetsområde inom försäkringskassan, bör dock i linje med den nyss angivna

huvudregeln gälla att åtkomst till registret endast får finnas hos det lokala

organet. Detta bör framgå direkt av lagen.

Vad därefter angår register som förs särskilt för RFV innebär gällande lag

att, förutom RFV såsom registeransvarig, de allmänna försäkringskassorna får ha

terminalåtkomst till sådana register i den utsträckning regeringen föreskriver

det.

Direkt åtkomst till sina egna register, inkluderande de elektroniska akterna i

ärenden där sådana får förekomma, bör givetvis RFV ha.

Även försäkringskassorna bör fortsättningsvis ha direkt åtkomst till register

som förs särskilt för RFV i den utsträckning det behövs för handläggningen av

ärenden eller för förberedande åtgärder för sådan handläggning. Det är främst

fråga om uppgifter som behövs för samordning av förmåner. Det bör ligga inom

socialförsäkringsadministrationens eget ansvar att se till att den direkta

åtkomsten begränsas till de behövliga uppgifterna, något som bör framgå av

lagen. Regeringens befattning med denna del av registerhanteringen bör därför

kunna upphöra.

Försäkringskassornas åtkomst bör inte få avse uppgifter i handlingar i de

elektroniska akterna hos RFV. En föreskrift om detta bör tas in lagen.

När det gäller direkt åtkomst till handlingar i elektroniska akter kan frågan

ställas om åtkomsten från integritetssynpunkt bör begränsas även inom

försäkringskassorna och RFV. Något behov av rättsliga begränsningar utöver vad

som föreslagits i det föregående kan dock inte anses föreligga. Dels kan i detta

sammanhang erinras om RFV:s föreskrifter (RFFS 1993:22) om ADB-säkerheten hos

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, som gäller för

samtliga ADB-system hos RFV och försäkringskassorna. Dels finns det numera

sådana möjligheter till tekniska begränsningar av åtkomsten att ett mycket

starkt integritetsskydd kan uppnås.

När det gäller tekniska begränsningar skall inom kort installation påbörjas

hos försäkringskassorna av det s.k. Säker Allterminalkonceptet. Syftet med

konceptet är att åstadkomma ett skydd för information som är lagrad i nätverk.

Säkerhetssystemet är avsett att vara en standardlösning för myndigheterna.

I lagen bör utsägas att direkt åtkomst till ett register endast får ges till

de personer hos försäkringskassorna och RFV som behöver tillgång till

uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.

Direkt åtkomst för SPV och dess kommunala motsvarighet

I nuvarande reglering anges att SPV och Kommunernas pensionsanstalt kan få

direkt åtkomst till ett socialförsäkringsregister i den utsträckning som

regeringen föreskriver det. Den direkta åtkomsten får bara avse uppgifter som

behövs för att handlägga ärenden rörande utbetalning av socialförsäkringsför-

måner och samordning av avtalspensioner.

Denna ärendehandläggning har ett mycket nära samband med RFV:s och försäk-

ringskassornas verksamhet. De uppgifter som behövs för angivna utbetalnings- och

samordningsärenden är förhållandevis begränsade till antalet och inte av

särskilt integritetskänslig natur (se prop. 1994/95:8 s. 25 f.). Det bör därför

skapas en möjlighet för regeringen att överlåta åt RFV att utfärda föreskrifter

när det gäller direkt åtkomst i dessa fall. Också denna åtkomst skall vara

begränsad endast till den som hos de angivna organen behöver uppgifterna för

sitt arbete.

Direkt åtkomst för handläggning av ärenden om statens

tjänstegrupplivförsäkring

SPV har begärt att registerändamålet i den föreslagna socialförsäkrings-

registerlagen utvidgas så att SPV även i fortsättningen kan ha direkt åtkomst

till uppgifter om pågående och avslutade ersättningsärenden. Detta är en

information som ges på en särskild databild, kallad 036-bilden. SPV behöver

direkt åtkomst till bilden för handläggningen av statens

tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S. SPV anför att uppgifter från databilden är

nödvändiga vid prövning av om den avlidne uppfyllde arbetsförhetskravet för att

omfattas av försäkringsskydd samt vid prövning av efterskydd, dvs. om personer

med försäkringsskydd har fortsatt försäkringsskydd efter

anställning/arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Uppgifter från databilden är också

enligt SPV nödvändiga vid utredning av försäkringsskydd för personer i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

SPV uppger att om SPV inte har direkt åtkomst till denna databild innebär det

att SPV i nästan varje grupplivärende måste inhämta de för handläggningen

nödvändiga uppgifterna genom skriftliga förfrågningar till de olika

försäkringskassorna. Det torde därvid handla om cirka 1 000 förfrågningar per år

som i många fall måste kompletteras.

SPV uppger vidare att Datainspektionen i beslut i december 1979 meddelade

tillstånd för SPV att från RFV få direkt åtkomst till den dåvarande sjukbilden

för grupplivverksamheten. Alltsedan dess har SPV för grupplivverksamheten haft

direkt åtkomst till databilden.

Regeringen har tidigare under avsnitt 9.4 föreslagit en utvidgning av

ändamålen för förandet av socialförsäkringsregistren så att SPV skall kunna ha

fortsatt tillgång till uppgifterna ifråga. Regeringen anser således också att

SPV även fortsättningsvis skall få ha direkt åtkomst till uppgifterna i fråga.

Regeringen föreslår inte att direkta bestämmelser härom tas in i lagen. Det

bemyndigande som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

föreslås få när det gäller möjligheterna till direkt åtkomst för SPV bör även

omfatta den här aktuella direkta åtkomsten för handläggningen av statens

tjänstegrupplivförsäkring.

Direkt åtkomst för kronofogdemyndigheter

Riksskatteverket anför i sitt remissyttrande att försäkringskassan, vid sidan om

skatteregistret, är den viktigaste uppgiftskällan för kronofogdemyndigheterna

vid utredningar av fysiska personer. Kronofogdemyndigheterna behöver

upplysningar ur bortemot 40 olika register hos försäkringskassan.

Riksskatteverket anför att den stora omfattningen av frågor och den mängd

uppgifter som frågorna avser medför att stora vinster kan göras både hos

försäkringskassan och kronofogdemyndigheten genom en rationell hantering.

Regeringen är dock för närvarande inte beredd att föreslå att

kronofogdemyndigheterna skall få direkt åtkomst till socialförsäkringsregistren.

I övrigt kommer uppgiftslämnandet till kronofogdemyndigheterna att behandlas i

nästa avsnitt.

9.9 Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk

databehandling

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Uppgifter i |

|socialförsäkringsregister som lämnas ut med stöd av en|

|särskild bestämmelse i lag eller förordning skall få läm-|

|nas ut på medium för automatisk databehandling. |

| I övrigt skall uppgifter få lämnas ut på medium för|

|automatisk databehandling endast om sådant |

|utlämningssätt följer av lag eller förordning eller |

|beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall |

|användas för forskning eller framställning av statistik.|

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag: Uppgifter i ett socialförsäkringsregister

skall få lämnas ut på ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning

eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av

statistik.

Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att invända mot

förslaget i departementspromemorian. Arbetarskyddsstyrelsen tar upp flera frågor

om uppgiftslämnande från försäkringskassorna till Arbetarskyddsverket.

Pensionärernas Riksorganisation hemställer att organisationen genom en

förordning ges möjlighet att på ADB-medium få namn, personnummer och

adressuppgifter på blivande 65-åringar.

Skälen för regeringens förslag: Flertalet av de uppgifter som enligt förslaget

skall få finnas i ett socialförsäkringsregister omfattas av sekretess enligt

sekretesslagen (1980:100). Redogörelser för bestämmelserna om sekretess inom

socialförsäkringsområdet finns i de propositioner som ligger till grund för de

nuvarande registerlagarna (se prop. 1992/93:193 s. 35 f. och 1994/95:8 s. 38

f.).

En förutsättning för utlämnande av en uppgift från ett socialförsäkrings-

register är således att sekretessen inte hindrar detta. Om sådant hinder inte

finns, får den utlämnande myndigheten bestämma i vilken form utlämnande skall

ske. Denna befogenhet kan inskränkas genom lag eller annan författning.

De nuvarande registerlagarna innehåller föreskrifter som vid sidan av sekre-

tesslagen begränsar utlämnandet av uppgifter på ADB-medium.

I SjfrL anges uttömmande i vilka fall uppgifter i ett lokalt sjukförsäk-

ringsregister får lämnas ut på ADB-medium. En redogörelse för dessa fall lämnas

i avsnitt 4.2. Som framgår där gäller detta utlämnande endast till andra försäk-

ringskassor och till RFV.

I avsnittet om sambearbetning (avsnitt 9.6) har föreslagits att ett social-

försäkringsregister skall få tillföras uppgifter från ett annat sådant register

och även genom sambearbetning tillföras uppgifter som lämnas till en

försäkringskassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller

förordning om lämnande av uppgifter.

Den föreslagna ordningen gör det möjligt att på ADB-medium lämna ut uppgifter

i den utsträckning som nu får ske enligt SjfrL. De särskilda bestämmelserna om

utlämnande på ADB-medium i den lagen behöver därför inte föras över till den nya

lagen.

När det gäller frågan i vilken utsträckning utlämnande av uppgifter på ADB-

medium skall få ske utanför socialförsäkringsområdet förutsätts i förarbetena

till SofrL att detta skall regleras i samband med att regeringen inrättar ett

register genom en förordning. Anledningen är att man måste veta vad ett register

skall få användas till och vad det får innehålla innan man kan föreskriva hur

regleringen av utlämnande av uppgifter på ADB-medium skall utformas (prop.

1994/95:8 s. 39).

I det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV själva skall

få avgöra när socialförsäkringsregister skall få föras.

Utvecklingen går mot minskade restriktioner i fråga om utlämnande av uppgifter

på ADB-medium. Regeringen anser dock att tiden inte är mogen att i detta

sammanhang ta steget fullt ut så att allt utlämnande av uppgifter får ske på

ADB-medium. Däremot bör det kunna accepteras att allt författningsreglerat

uppgiftslämnande från socialförsäkringsadministrationen också får ske på ADB-

medium. Detta innebär att om det finns en särskild bestämmelse i lag eller

förordning om att uppgifter skall eller får lämnas till en mottagare så får

detta alltid ske på ADB-medium.

Det kan för tydlighetens skull påpekas att den föreslagna regeln inte på något

sätt inverkar på frågan huruvida en uppgift skall eller får lämnas ut - den

gäller uteslutande mediet.

Försäkringskassans skyldighet att lämna uppgifter till bl.a. kronofogde-

myndighet regleras i förordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna

försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter. Med den

föreslagna regeln får allt sådant utlämnande av uppgifter till

kronofogdemyndighet ske på ADB-medium.

I övrigt bör uppgifter i ett socialförsäkringsregister få lämnas ut på ADB-me-

dium endast om det följer av lag eller förordning eller beslut av

Datainspektionen eller om uppgifterna skall användas för forskning eller

framställning av statistik.

Regeln om att Datainspektionen skall kunna besluta om att utlämnande av

uppgifter från socialförsäkringsregister får ske på ADB-medium har ingen

motsvarighet i de nu gällande registerlagarna. En sådan regel får emellertid

anses lämplig för mera tillfälliga behov. Sådana behov kan uppstå när någon

önskar få ut en större mängd uppgifter på ADB-medium från ett

socialförsäkringsregister.

Det som Arbetarskyddsstyrelsen har tagit upp i sitt remissvar rör inte så

mycket ADB-frågor som uppgiftslämnandet från försäkringskassorna och RFV till

Arbetarskyddsverket som sådant. Denna informationsöverföring är ett viktigt led

i samhällets insatser för att förebygga och minska ohälsa, och framställningen

ger anledning anta att det kan finnas behov av nya författningsbestämmelser om

detta uppgiftslämnande. Detta är en fråga som får tas upp i annat sammanhang. Om

emellertid en sådan författningsreglering av uppgiftslämnandet kommer till stånd

blir den här föreslagna regeln om att författningsreglerat utlämnande av

uppgifter alltid får ske på ADB-medium tillämplig. I motsatt fall, om själva

utlämnandet inte behöver författningsregleras, finns möjligheten att regeringen

i förordning tillåter utlämnande på ADB-medium.

9.10 Sökbegrepp

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Liksom i de nuvarande regis- |

|terlagarna skall i den nya lagen gälla särskilda |

|restriktioner för användningen av integritetskänsliga|

|uppgifter som sökbegrepp. Bestämmelserna om sökbegrepp|

|utformas i enlighet med vad som gäller enligt lagen |

|(1994:1517) om socialförsäkringsregister. |

| I de elektroniska akterna skall som sökbegrepp |

|endast få användas ärendebeteckning och beteckning på|

| |

|handling. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: RFV har inget att invända mot förslaget. Försäk-

ringskasseförbundet anser att sökning på personnummer i elektroniska akter bör

vara möjlig. Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter om sådan ändamålsbestämd

användning som de föreslagna bestämmelserna om sökbegrepp innebär är förenlig

med tryckfrihetsförordningen. Riksarkivet ser det som angeläget att

begränsningarna i sökmöjligheterna inte inkräktar på allmänhetens rätt till

insyn. Sådana uppgifter som avses i 15 kap. 2 § första stycket sekretesslagen

(1980:100) bör därför alltid vara sökbara.

Skälen för regeringens förslag: Av integritetsskäl bör i likhet med de

nuvarande registerlagarna den nya lagen innehålla bestämmelser som begränsar

användningen av olika uppgifter som sökbegrepp. Den närmare bakgrunden till att

bestämmelser om sökbegrepp är nödvändiga i personregistersammanhang redovisas i

propositionen med förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna (prop. 1992/93:193 s. 41 ff.).

SofrL har som huvudregel att uppgifter i ett socialförsäkringsregister får

användas som sökbegrepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller

förordning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för

forskning eller framställning av statistik. För vissa uppgifter gäller dock

enligt SofrL att sökmöjligheterna är än mer begränsade. Det gäller uppgifter om

dels huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt

eller delvis på det allmännas bekostnad, dels huruvida den registrerade är

häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand om

på det allmännas bekostnad. Dessa uppgifter får användas som sökbegrepp bara om

det är nödvändigt för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i

datorprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.

För samtliga uppgifter gäller att regeringen till skydd för den personliga

integriteten får föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av

sökbegrepp.

Bestämmelserna om sökbegrepp i SjfrL är mer specificerade än motsvarande

bestämmelser i SofrL, men kan ändå sägas bygga på i huvudsak samma synsätt som

huvudregeln i sistnämnda lag, dvs. uppgifter skall bara få användas som

sökbegrepp om det behövs för ärendehandläggning eller för uppföljning och utvär-

dering av verksamheten eller framställning av viss statistik.

När det gäller utformningen av bestämmelserna om sökbegrepp i den nya lagen

bör utgångspunkten vara att så långt det är möjligt ha enhetliga regler för

samtliga uppgifter med eventuella undantag för de mest integritetskänsliga

uppgifterna. Detta talar för att bestämmelserna bör utformas på liknande sätt

som i SofrL.

Medborgarskap som sökbegrepp

Den skillnaden föreligger att uppgift om medborgarskap är sökbar enligt SofrL-

men inte enligt SjfrL. Frågan är om något undantag skall göras

för uppgift om medborgarskap med avseende på sjukförsäkringsregister som kan

komma att inrättas med stöd av den nya lagen.

Vid tillkomsten av SjfrL konstaterades att starka skäl talade för att upp-

giften borde få vara sökbar. Ett av dessa skäl var intresset att söka utröna

orsaken till de långa sjukfallen och förtidspensioneringarna bland

invandrargrupperna i ansträngningarna att få ner ohälsotalet och därmed minska

kostnaderna för sjukförsäkringen. Avgörande för att uppgiften inte tilläts som

sökbegrepp i de lokala sjukförsäkringsregistren var dock risken för att en sådan

sökmöjlighet skulle kunna komma att användas för att i otillbörligt syfte spåra

flyktingar och andra invandrare från ett visst land (prop. 1992/93:193 s. 45).

Att uppgiften om medborgarskap gjorts sökbar enligt SofrL, trots att uppgiften

är integritetskänslig, har motiverats med att ett förbud skulle medföra stora

svårigheter. En del av de författningar om socialförsäkringsförmåner och bidrag

som grundar sig på internationella överenskommelser kräver nämligen för sin

tillämpning att man i registret kan söka efter försäkrade med visst

medborgarskap.

Vad gäller risken för att någon i otillbörligt syfte skulle söka kartlägga

utländska medborgare i Sverige erinrades i propositionen om att uppgifterna i

ett socialförsäkringsregister omfattas av sekretess enligt 7 kap. 7 §

sekretesslagen (1980:100). Mot bakgrund av risken för flyktingspionage och

liknande verksamheter borde det, fortfarande enligt propositionen, finnas

anledning för försäkringskassorna och RFV att alltid göra en särskild prövning

om hinder föreligger att bifalla en framställning om utlämnande av sådana

uppgifter om de registrerade som har medborgarskap som utgångspunkt. För denna

bedömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket

tryckfrihetsförordningen rätt att efterforska identiteten hos den som har gjort

framställningen och vilket syfte han har med framställningen (prop. 1994/95:8 s.

41).

Vad som sålunda anförts om möjligheterna att motverka risken för otillbörliga

kartläggningar av utländska medborgare i Sverige äger giltighet även i fråga om

sjukförsäkringsärenden. Dessutom gäller enligt 7 kap. 14 § första stycket sekre-

tesslagen, som är tillämplig inom hela den offentliga förvaltningen, sekretess

för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle

medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som

föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet

eller organisation av utlänningar (jfr. bet. 1994/95:SfU3 s. 9 f.). Något undan-

tag för uppgift om medborgarskap som sökbegrepp bör därför inte göras i den nya

lagen.

Sökning för forskning

SjfrL tillåter inte att uppgifter används som sökbegrepp för forskning. Av

propositionen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna

framgår att sådan sökning inte borde få förekomma, eftersom SjfrL inte skulle

innehålla någon bestämmelse om att dessa register skulle få användas för

forskning (prop. 1992/93:193 s. 44). Något sådant ställningstagande har inte

gjorts i förarbetena till SofrL, vare sig i propositionen eller vid riksdagsbe-

handlingen av denna. På denna punkt bör därför bestämmelserna om sökbegrepp i

den nya lagen kunna utformas i enlighet med vad som gäller enligt SofrL. Det

innebär att uppgifter skall kunna användas som sökbegrepp för forskningsändamål.

Sökning i elektroniska akter

Införandet av möjligheten att använda elektroniska akter vid ärendehand-

läggningen påkallar av integritetshänsyn restriktioner när det gäller sök-

begrepp. Därigenom kan förhindras att integritetsintrång sker genom bearbetning

av akterna som inte står i överensstämmelse med registrens ändamål. I

departementspromemorian föreslås att endast ärendebeteckning och beteckning på

handlingen skall få användas för att söka fram en handling i de elektroniska

akterna.

Riksarkivet ser det som angeläget att begränsningarna i sökmöjligheterna inte

inkräktar på allmänhetens rätt till insyn. Sådana uppgifter som avses i 15 kap.

2 § första stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför enligt Riksarkivet

alltid vara sökbara.

Det är naturligtvis, som Riksarkivet framhåller, viktigt att värna om

allmänhetens rätt till insyn. Men med hänsyn till det integritetskänsliga

material som kan förekomma i de elektroniska akterna anser regeringen att det är

motiverat med starka begränsningar av sökmöjligheterna. Regeringen är därför

inte beredd att utvidga sökmöjligheterna jämfört med promemorieförslaget. Det

kan också nämnas att såväl skatteregisterlagen (1980:343) som

utsökningsregisterlagen (1986:617) innehåller sökbegreppsbegränsningar för

elektroniska akter motsvarande dem som föreslås här.

9.11 Gallring

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Uppgifter i |

|socialförsäkringsregister skall gallras ut senast tio år|

|efter det att de registrerades eller inom den kortare|

|tidsfrist som föreskrivs av regeringen eller den |

|myndighet regeringen bestämmer. Detta gäller dock inte|

|om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för|

|ärendehandläggningen. |

| Handlingar i elektroniska akter skall gallras ut |

|senast tre år efter utgången av det år under vilket |

|ärendet har avslutats. |

| Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer|

|skall få föreskriva undantag från vad som nyss sagts om|

|gallring för bevarande av ett urval av material för |

|forskningens behov. Sådant material skall överlämnas |

|till arkivmyndighet. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom i

det att tioårsfristen inte är uttryckt som en maximitid.

Remissinstanserna: RFV ser positivt på förslagen om gallring men anser att det

närmare bör utredas vad som menas med att ett ärende har avslutats. En annan

fråga som enligt RFV bör uppmärksammas är möjligheterna för

socialförsäkringsadministrationen att kunna gallra felaktiga och missvisande

uppgifter. Försäkringskasseförbundet redovisar samma inställning och synpunkter

på förslaget som RFV har gjort. Datainspektionen anser att huvudregeln bör vara

gallring senast efter tio år för allmänna uppgifter och fem år för känsliga

uppgifter. Undantag kan sedan göras om uppgifterna behövs för handläggningen av

ett pågående ärende. Riksarkivet (RA) avstyrker bestämt föreslagen gallring av

uppgifter om ärendebeteckning och beteckning på handling i elektroniska akter.

RA anser vidare att gallringsregeln för handlingar i elektroniska akter riskerar

att medföra svårigheter att verkställa gallringen. RA anser också att en

gallringsfrist kortare än tio år förutsätter att samtliga handlingar av

betydelse i ett ärende även bevaras i pappersform i tio år med hänsyn till

rättsskipningens och förvaltningens behov. Socialvetenskapliga forskningsrådet

föreslår att gallringsfristerna generellt sätts till tio år.

Enligt Statistiska centralbyråns uppfattning bör regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer ha möjlighet att föreskriva att även ett

totalmaterial kan få bevaras för forskningens behov hos arkivmyndighet, om det

föreligger särskilda skäl för det.

Skälen för regeringens förslag: I förarbetena till de nuvarande register-

lagarna för socialförsäkringsområdet finns utförliga redogörelser för vad som

allmänt gäller om bevarande och gallring av allmänna handlingar (prop.

1992/93:193 s. 46 ff. och 1994/95:8 s. 42 ff.). Dessa redogörelser återges

därför inte här.

Som framgår av avsnitten 4.2.1 och 4.3 gäller enligt de nuvarande regis-

terlagarna en tioårig gallringsfrist för flertalet uppgifter som får finnas i

registren. I departementspromemorian föreslås också en motsvarande

gallringsfrist för de uppgifter som inte finns i elektroniska akter. Datain-

spektionen har i sitt remissvar över departementspromemorian anfört att tio år

förefaller vara en väl lång tid vilket innebär att regeringen trots att den

skall frigöras från detaljregleringen av registren torde bli tvungen att besluta

i gallringsfrågan. Huvudregeln bör enligt Datainspektionen vara gallring senast

inom tio år för allmänna uppgifter och fem år för känsliga uppgifter.

Regeringen instämmer i den bedömning som Datainspektionen gjort så till vida

att regeringen anser att gallringsfristen bör uttryckas som en maximitid så att

uppgifter skall gallras ut senast efter tio år. Regeringen bör också ha kvar

möjligheten att föreskriva kortare gallringsfrist. I de fall uppgiften

fortfarande kan antas ha betydelse för handläggningen av ett ärende föreslås

dock som hittills gälla att uppgiften inte skall gallras.

I ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. AFL gäller för närvarande enligt

SjfrL en gallringsfrist om fem år för registeruppgifter som avser bl.a.

förekomsten av rehabiliteringsutredning och arten av och tidpunkter för före-

slagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder.

Hos försäkringskassorna är numera ett vanligt förekommande arbetssätt att man

för en och samma försäkrad handlägger sjukpenning- och rehabiliteringsärenden i

samma ärende, s.k. sammanhållen ohälsohantering. Om en försäkrad, som är föremål

för rehabilitering och uppbär rehabiliteringsersättning, blir sjuk under

rehabiliteringsperioden, lämnas sjukpenning i stället för rehabilite-

ringsersättning. I ärenden där det sålunda förekommer perioder med omväxlande

sjukpenning och rehabiliteringsersättning kompliceras handläggningen av att

olika gallringsfrister gäller för uppgifterna i ärendet. Mot bakgrund härav och

då syftet med ADB-stödet skall vara effektivisering och rationalisering av hand-

läggningen och då det inte heller gjorts undantag från tioårsfristen i SofrL för

andra känsliga uppgifter, bör tidsfristen om senast tio år gälla även för reha-

biliteringsuppgifterna. Den nuvarande regeln i SjfrL bör därför inte föras över

till den nya lagen.

Från integritetssynpunkt är det angeläget att information som kan vara av

känslig natur inte är åtkomlig lättare eller under längre tid än vad som behövs

för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Gall-

ringsfristen för handlingar i de elektroniska akterna bör därför sättas

betydligt kortare än vad som gäller för övriga uppgifter i ett register. Den bör

lämpligen bestämmas på det sätt som har föreslagits i departementspromemorian.

Från vissa remissinstanser har med anledning av den föreslagna gall-

ringsfristen beträffande handlingar i elektroniska akter framförts önskemål om

förtydligande om vad som menas med att ett ärende har avslutats.

Ärendebegreppet kan inte sägas vara helt klart inom socialförsäkringsområdet.

Så anses t.ex. varje utbetalning av sjukpenning i ett löpande sjukfall som ett

överklagbart beslut om sjukpenningen. Detta tyder på att ett löpande sjukfall

kan indelas i flera på varandra följande ärenden. Regeringen anser emellertid i

föreliggande sammanhang att den tolkningen bör göras att ärendet avslutas först

när det föreligger beslut att inte längre utge sjukpenning. Motsvarande synsätt

bör kunna anläggas på andra förmånsslag som är konstruerade på samma sätt som

sjukpenningen. När ett ärende grundas på en ansökan om en förmån, det kan t.ex.

handla om en ansökan om handikappersättning, bör det knappast behöva vara några

problem att bestämma när ärendet avslutas. Det får anses ske när

försäkringskassan meddelar det slutliga beslutet om rätten till förmånen.

Det skall framhållas att de föreslagna gallringsreglerna tar sikte specifikt

på registren. Avsikten är inte att göra något ingrepp i vad som gäller generellt

om bevarande och gallring av allmänna handlingar. Eftersom de föreslagna

gallringsfristerna är uttryckta som maximitider kan uppgifter gallras ut ur

registren när som helst under fristen. Beroende på hur denna möjlighet utnyttjas

kan det bli nödvändigt att i större eller mindre utsträckning bevara uppgifter

som gallras ut från ett register i annan form.

9.12 Registerutdrag

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna registerut-|

|drag avseende uppgifter i socialförsäkringsregister som|

|förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall |

|fullgöras av försäkringskassorna. |

| Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska |

|akter behöver inte tas med i registerutdrag enligt 10 §|

|datalagen. Av registerutdraget skall dock framgå vilka|

|handlingar som finns i en elektronisk akt som rör den|

|registrerade. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: RFV har inget att erinra mot de föreslagna reglerna om

registerutdrag. RFV framför dock behov av vissa förtydliganden vad gäller

registerutdrag för personer som inte är inskrivna hos försäkringskassan.

Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget men påpekar, liksom RFV, att

inte alla registrerade personer är inskrivna hos en försäkringskassa. Förslaget

bör kompletteras med förfarandet i sådana fall. Kammarrätten i Sundsvall anser

det oförenligt med det grundlagsfästa kravet på skydd för den enskildes

personliga integritet vid dataregistrering av uppgifter om honom (2 kap. 3 §

andra stycket regeringsformen) att på sätt som föreslås i promemorian undanta

uppgifter i de s.k. elektroniska akterna från skyldigheten att redovisa

uppgifterna i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289).

Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § datalagen har den enskilde rätt

att på begäran få registerutdrag med de personuppgifter som gäller honom.

Registerutdrag ur gemensamma register

Om någon hos en allmän försäkringskassa begär att få registerutdrag beträffande

uppgifter i ett socialförsäkringsregister som förs gemensamt för de allmänna

försäkringskassorna och RFV, skall underrättelsen enligt 14 § andra stycket

SofrL lämnas av RFV. Denna skyldighet har ålagts RFV av praktiska skäl (prop.

1994/95:8 s. 35 f.).

Under beredningen av departementspromemorian har RFV framfört att ansvaret för

att registerutdrag i fråga om de gemensamma registren tillställs den enskilde

bör ligga hos försäkringskassan i stället för hos RFV. Försäkringskassan kan då

samordna utdraget ur sådana register med utdrag ur sina egna register. Den en-

skilde kommer att få en försändelse från försäkringskassan med alla uppgifter

från de register beträffande vilka försäkringskassan ansvarar för uppgifternas

riktighet.

Den av RFV föreslagna ordningen gör, som framhålls i departementspromemorian,

att den enskilde kan få en bättre överblick över vilka uppgifter som finns om

honom i registren och är dessutom effektivare för socialförsäkringsadministra-

tionen. Regeringen anser att förslaget bör genomföras.

Registerutdrag och elektroniska akter

Handlingarna i de elektroniska akterna kräver ett särskilt övervägande i detta

sammanhang, av två skäl. För det första föreslås sökmöjligheterna för dessa

handlingar begränsade till ärendebeteckning och beteckning på handling. En

sökning i ett register med hjälp av personnummer eller namn kommer därför inte

att avslöja några sådana uppgifter om personen som finns i handlingar i en

elektronisk akt. Såvitt gäller ärenden i vilka personen är part eller

motsvarande kan naturligtvis akten och därmed också handlingarna återfinnas med

hjälp av den sammanställning som måste finnas i registret. Handlingarna i dessa

ärenden skulle därefter i och för sig kunna tas med i registerutdrag. Om

hjälpmedlet elektroniska akter blir så utnyttjat i verksamheten som det finns

anledning att anta skulle emellertid en ordning enligt vilken alla handlingar

måste i sin helhet återges i registerutdrag medföra att sådana utdrag blev

mycket omfattande. Med hänsyn till att handlingarna såsom aktmaterial i indi-

vidärenden i offentlig verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen och

förvaltningslagens bestämmelser om insyn och kommuniceringsskyldighet kan det

inte anses motiverat med en sådan ordning. Undantag från skyldigheten enligt 10

§ datalagen att lämna registerutdrag bör därför kunna göras för uppgifter i de

handlingar som finns i en elektronisk akt. En förutsättning för detta bör dock

vara att den registrerade vet vilka handlingar som finns i akter som rör honom.

Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen om att varje medborgare

i den utsträckning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga

integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av

automatisk databehandling utgör inget hinder mot det undantag som nu föreslås.

Det bör alltså i den nya registerlagen tas in bestämmelser om att uppgifter i

handlingar som finns i elektroniska akter hos försäkringskassorna och RFV inte

behöver tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen men att det av utdraget

skall framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som avser den

registrerade.

I det föregående har föreslagits begränsningar i fråga om sökbegrepp som

innebär att endast ärendebeteckning och beteckning på handling får användas som

sökbegrepp när det gäller elektroniska akter. Generell sökning efter personupp-

gifter i handlingarna kan då inte ske. Det är således inte möjligt att söka fram

uppgifter om en registrerad som finns i andra akter än dem som avser honom

själv. Sådana uppgifter torde därmed inte vara att hänföra till personregister,

vilket innebär att de inte heller omfattas av skyldigheten att lämna

registerutdrag (se SOU 1996:40 s. 109 ff.).

9.13 ADB-säkerhet

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Datainspektionen skall kunna |

|meddela generella ADB-säkerhetsföreskrifter för |

| |

|socialförsäkringsregistren. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorian: Frågan om meddelande av föreskrifter om ADB-säkerhet

har inte berörts i departementspromemorian.

Remissinstanserna: Datainspektionen har anfört att även säkerhetsbe-

stämmelserna bör omfattas av socialförsäkringsregisterlagen. Om så inte blir

fallet bör Datainspektionen bemyndigas att meddela generella ADB-

säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregistren.

Skälen för regeringens förslag: Datainspektionen anför i sitt remissyttrande

över departementspromemorian att det är både byråkratiskt och opraktiskt om vart

och ett av de register som inrättas med stöd av lagen skall anmälas till

Datainspektionen och att inspektionen för varje register skall meddela ADB-

säkerhetsföreskrifter. Även säkerhetsbestämmelserna bör därför omfattas av

lagen. Om så inte blir fallet bör enligt Datainspektionen inspektionen

bemyndigas meddela generella ADB-föreskrifter för socialförsäkringsregistren.

Promemorians lagförslag bygger i denna fråga på det hittills allmänt

accepterade synsättet att säkerhetsbestämmelser - på grund av detaljeringsgraden

och behovet av fortlöpande anpassningar till teknikutvecklingen - inte i någon

högre grad lämpar sig för att tas in i lag. Regeringen anser inte att det finns

skäl att ta in säkerhetsbestämmelser i socialförsäkringsregisterlagen, utöver de

föreslagna bestämmelserna om direkt tillgång till uppgifter i registren, vilka

kan sägas höra till området för ADB-säkerhet i vid mening.

När det gäller Datainspektionens möjlighet att meddela generella säker-

hetsföreskrifter för socialförsäkringsregister delar regeringen den uppfattning

som inspektionen har framfört. Lagen bör därför förses med ett bemyndigande för

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela sådana

föreskrifter.

Som Datainspektionen har anfört framstår det som opraktiskt om varje register

som förs med stöd av den nya lagen skulle behöva anmälas särskilt till

Datainspektionen. Socialförsäkringsregistren bör därför undantas från

anmälningsskyldigheten. Denna fråga regleras på förordningsnivå.

9.14 Ikraftträdande m.m.

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Den nya |

|socialförsäkringsregisterlagen skall träda i kraft den 1|

|januari 1998. |

| Register som motsvarar sådana register som kan |

|inrättas med stöd av den nya lagen och som har inrättats|

|före ikraftträdandet skall få föras enligt äldre |

|bestämmelser till utgången av år 1998. |

| Det skall ankomma på RFV att lämna registerutdrag |

|fram till den 1 januari 1999 ur de för RFV och |

|försäkringskassorna gemensamma register som börjar föras|

|efter den 1 januari 1998. |

-------------------------------------------------------

Departementspromemorians förslag omfattar inte frågan om registerutdrag men

överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att erinra mot

de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna men anser att det

behövs en särskild övergångsregel för utlämnande av registerutdrag ur gemensamma

register som börjar föras efter lagens ikraftträdande. RFV och

Försäkringskasseförbundet föreslår att verket under år 1998 även skall få lämna

utdrag ur de gemensamma register som börjar föras efter den 1 januari 1998.

Domstolsverket anser i vart fall att en ny registerlag bör kunna anstå till dess

man vet hur begreppsapparaten i en ny generell lagstiftning på persondata- och

integritetsskyddsområdet kommer att se ut. Justitieombudsmannen ifrågasätter

skälen att inte avvakta resultatet och utvärderingen av pågående utred-

ningsarbete inom data- och integritetsskyddsområdet.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8 har lämnats en kortfattad

redogörelse för innehållet i direktiv 95/46/EG om personuppgifter med särskild

inriktning på myndighetsregister av förevarande slag. Regeringen bedömer att den

nu föreslagna lagen är förenlig med direktivet i den meningen att regleringens

huvudprinciper och konstruktion inte står i strid med direktivets bestämmelser.

Lagen ger besked i frågor som är avgörande för den långsiktiga uppbyggnaden av

ett modernt ADB-stöd för socialförsäkringsadministrationen, besked som bör ges

så snart som möjligt. De stränga krav som ställs på administrationen att klara

sina åligganden trots minskad resurstilldelning gör det särskilt angeläget att

inte avvakta med en reformering. Ett antal ändringar, som nu inte kan i detalj

överblickas, kommer att få göras i lagen i anslutning tll den generella

lagstiftningen för genomförande av direktivet. Detta förhållande bör dock inte

få fördröja lagens ikraftträdande. Regeringen instämmer mot bakgrund av det som

nu har sagts i förslaget i departementspromemorian att den nya lagen bör träda i

kraft den 1 januari 1998.

För de personregister som för närvarande finns inom socialförsäkringsadmi-

nistrationen gäller att de förs på grundval av olika författningar och beslut av

Datainspektionen. Vissa register har inrättats med stöd av SofrL. Det finns

också lokala sjukförsäkringsregister inrättade. Därutöver finns

bostadstilläggsregistret som inrättats genom förordning utan särskilt

bemyndigande i lag. Slutligen finns register som har inrättats efter beslut av

Datainspektionen och som nu förs med stöd av övergångsbestämmelserna till SofrL.

Den nya lagen bör i den mån de nu nämnda registren fortfarande förs vid

ikraftträdandet göras tillämplig på dessa register. För att registren skall

kunna anpassas till den nya lagen behövs en övergångstid som lämpligen bör

bestämmas till den 1 januari 1999.

Regeringen anser att övergångsbestämmelsen bör utformas så att den inte

hindrar att nuvarande register så snart som möjligt efter den 1 januari 1998 kan

göras om till socialförsäkringsregister enligt den nya lagen. RFV och

Försäkringskasseförbundet har föreslagit en övergångsbestämmelse för år 1998

innebärande att RFV under detta år, i stället för försäkringskassorna, skall

lämna registerutdrag ur de gemensamma register som börjar föras efter den 1

januari 1998. Förslaget motiveras av att RFV under år 1998 lämnar registerutdrag

ur gemensamma register som förs med tillstånd av Datainspektionen. RFV ser det

som en praktisk fördel att alla utdrag ur gemensamma register lämnas av RFV

under år 1998.

Regeringen anser att det bör införas en övergångsbestämmelse i enlighet med

det förslag som RFV och Försäkringskasseförbundet lämnat.

10 Utlämnande av uppgifter från

Riksförsäkringsverket i samband med

prisfastställelse avseende läkemedel m.m.

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Bestämmelserna i 3 § lagen |

|(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel |

|m.m. kompletteras så att det tydligt framgår att |

|uppgifter som sökanden i samband med ett beslut om |

|prisfastställelse lämnat Riksförsäkringsverket kan |

|utlämnas av verket till sjukvårdshuvudmännen liksom |

|uppgifter sjukvårdhuvudmännen lämnat kan utlämnas till|

|sökanden. Vidare införs en bestämmelse i sekretesslagen|

|av innebörd att sekretess som gäller hos Riksförsäkrings-|

|verket med stöd av 8 kap. 6 § första stycket 1 sek- |

|retesslagen överförs till de sjukvårdshuvudmän som får del|

|av uppgifterna i samband med överläggningar enligt |

|lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. |

|Sekretessen skall dock inte gälla om en sekretessbe- |

|stämmelse til skydd för samma intresse ändå är tillämplig|

|hos landstinget eller kommunen. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1997 trädde lagen (1996:1150) om

högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. i kraft. Genom denna lag upphävdes

lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Såväl enligt den

gamla som den nya lagen åvilar det Riksförsäkringsverket att fastställa pris på

de läkemedel och vissa andra varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Jämlikt 3

§ lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall Riksförsäkrings-

verket innan det fastställer ett försäljningspris för en vara ge den som ansökt

om prisfastställelsen och sjukvårdshuvudmännen möjlighet till överläggningar med

myndigheten. Då fråga uppkommer om ändring av ett fastställt pris skall

Riksförsäkringsverket hålla överläggning med den som marknadsför varan och med

sjukvårdshuvudmännen om någon av de nu nämnda begär det.

I samband med de nu nämnda överläggningarna torde det vara påkallat att

Riksförsäkringsverket överlämnar vissa ingivna uppgifter till sjuk-

vårdshuvudmännen och sökanden. De uppgifter som skall överlämnas är sådana som

behövs för att uppfylla syftet med överläggningarna, nämligen att bereda

sjukvårdshuvudmännen insyn och medverkan i prisfastställelsen. För att

tydliggöra att sådana uppgifter skall utlämnas bör enligt regeringens mening 3 §

lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kompletteras så att detta

klart framgår.

Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i

statlig myndighets verksamhet som består i bl.a. prisreglering, i den

utsträckning regeringen föreskriver det, för uppgift om enskilds affärs- eller

driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att

den enskilde lider skada om uppgiften röjs, eller andra ekonomiska eller

personliga förhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande

förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Enligt 2 §

sekretessförordningen (1980:657) skall sekretess gälla för uppgifter som avses i

8 kap. 6 § sekretesslagen i den utsträckning som anges i bilagan till

förordningen. I punkt 18 i bilagan till förordningen anges att sådan sekretess

skall gälla i verksamhet som består i prisreglering hos Riksförsäkringsverket

enligt lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

Den som ansöker hos Riksförsäkringsverket om att få ett pris fastställt för en

vara enligt 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kan således

utgå ifrån att vissa uppgifter som verket därvid får del av om sökandens

verksamhet samt uppgifter om t. ex. sökandens affärspartners verksamhet kommer

att omfattas av sekretess. För att uppfylla kravet på överläggningar med

sjukvårdshuvudmännen kan det förekomma att Riksförsäkringsverket måste lämna

vissa av dessa uppgifter till sjukvårdhuvudmännen. De uppgifter som torde behöva

överlämnas till sjukvårdshuvudmännen och för vilka sekretess kan gälla hos

verket är sådana som avser sökandens egen verksamhet. Någon bestämmelse av

innebörd att sekretess kan gälla för uppgifterna hos sjukvårdshuvudmännen finns

inte. Enligt regeringens mening är det påkallat att införa en bestämmelse i

sekretesslagen som innebär att sekretess som gäller med stöd av 8 kap. 6 §

första stycket 1 sekretesslagen för uppgifter hos Riksförsäkringsverket överförs

till sjukvårdshuvudmännen. Bestämmelsen bör kompletteras med en bestämmelse om

att sekretessen inte skall gälla om en sekretessbestämmelse till skydd för samma

intresse ändå är tillämplig hos landstinget eller kommunen.

11 Följdändringar till ändringar i lagen (1969:205)

om pensionstillskott

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag: Lagen (1969:205) om |

|pensiontillskott och lagen (1990:325) om |

|självdeklaration och kontrolluppgifter ändras med an-|

|ledning av tidigare beslutade ändringar i lagen om |

|pensionstillskott. Ändringarna skall gälla från och med|

|den 1 januari 1997. |

-------------------------------------------------------

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 1997 (prop.

1996/97:1, utg.omr. 11) föreslogs att pensionstillskottet till omställnings-

pension, särskild efterlevandepension och änkepension skulle höjas från 55,5 %

till 61,5 %. I samband härmed flyttades också bestämmelserna om

pensionstillskott till dessa pensioner från 2 § till en ny 2 b §. Det som

tidigare reglerats i 2 b § reglerades efter ändringen i 2 c §. Ändringarna

föreslogs träda i kraft den 1 januari 1997. Förslaget antogs av riksdagen (bet.

1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126).

De sålunda genomförda ändringarna medför att bestämmelsen i 3 § lagen om

pensionstillskott behöver ändras, eftersom denna bestämmelse innehåller

hänvisningar till 2-2 b §§. Vidare behöver en ändring göras i 2 kap. 6 § lagen

om självdeklaration och kontrolluppgifter så att den som fått pensionstillskott

till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension även i

fortsättningen kan vara befriad från att lämna självdeklaration om inte den

uppburna pensionen överstiger 134 % av basbeloppet för den som är gift och 151,5

% av basbeloppet för den som är ogift. Av förbiseende gjordes inte detta i

samband med de förutnämnda ändringarna.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 december 1997 och tillämpas redan från och

med den 1 januari 1997 beträffande lagen om pensionstillskott och på

utbetalningar som gjorts från och med denna dag i fråga om lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter, eftersom de tidigare genomförda änd-

ringarna gäller från denna dag.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till socialförsäkringsregisterlag

1 §

Den inledande paragrafen om lagens tillämpningsområde motsvarar 1 § lagen

(1994:1517) om socialförsäkringsregister (SofrL), med ändringen att ordet

verksamhet används i stället för handläggning av ärenden, och tillägget att

verksamheten också kan åligga försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket

(RFV) till följd av särskilt beslut av regeringen. Ytterligare en skillnad är

att de tre hittillsvarande undantagen i fråga om lagens tillämpningsområde inte

finns med. Av de tre undantagen får de två första, vilka gäller personregister

som får föras utan tillstånd enligt datalagen och personregister som har

inrättats med stöd av annan lag, anses vara obehövliga. Det tredje undantaget,

för ärenden om vårdersättning, skall inte längre gälla eftersom

ärendehandläggningen rörande sådana ersättningar (numera endast för tandvård)

tvärtom skall omfattas av den nya lagen. Begreppet socialförsäkringsregister i

SofrL har behållits som samlingsbeteckning på registren.

2 §

I paragrafen anges att de allmänna försäkringskassorna och RFV får föra

socialförsäkringsregister för de ändamål som anges i 3 §. Bestämmelsen innebär

att RFV och försäkringskassorna ges rätt att själva besluta om

registerstrukturen och att tillskapa och föra registren inom de ramar som lagens

bestämmelser anger. Alla register som förs med stöd av denna lag skall vid

tillämpning av datalagen (1973:289) anses vara inrättade genom beslut av

riksdagen ("statsmaktsregister").

3 §

I paragrafen anges i tre punkter för vilka ändamål ett socialförsäkringsregister

får användas hos försäkringskassorna och RFV. Paragrafen täcker samtliga ändamål

som anges dels i 3 och 5 §§ SofrL, dels i 2-6 §§ lagen (1993:747) om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (SjfrL). För en

närmare kommentar till dessa ändamål kan hänvisas till prop. 1994/95:8 s. 53-55

respektive 1992/93:193 s. 64-68. Paragrafen omfattar också handläggning av

ärenden om tandvårdsersättning. Denna ärendetyp har behandlats i avsnitten 9.1

och 9.4.

Avsikten är att det på samma sätt som enligt SofrL skall föras olika register

för separata, definierade ändamål. Vissa ändamål kan emellertid antas vara

gemensamma för många register. Detta torde särskilt gälla behovet av samordning

mellan olika ersättningar och kontroll av att inte felaktiga utbetalningar sker.

I den utsträckning det behövs måste därför ett register som primärt förs för ett

visst ärendeslag få användas också för andra ärendeslag just för sådan

samordning och kontroll. De individuella registerändamålen får bestämmas med

hänsyn härtill.

Registerändamålen uppföljning, utvärdering etc. redovisas inte som i SofrL

uppdelade på RFV respektive försäkringskassorna. En försäkringskassa får använda

socialförsäkringsregister för uppföljning etc. avseende sin egen verksamhet.

RFV:s användning av register för motsvarande ändamål får däremot omfatta även

försäkringskassornas verksamhet. En särskild markering av detta förhållande i

lagen får emellertid anses vara obehövlig. Uppdelningen i fråga om vad

respektive organ får göra i detta hänseende följer automatiskt av organens olika

kompetens.

4 §

Paragrafen reglerar den registeranvändning som får ske hos Statens löne- och

pensionsverk och det organ som tidigare hette Kommunernas pensionsanstalt.

Första stycket överensstämmer med 4 § SofrL med det tillägget att regeringens

föreskriftsrätt får vidaredelegeras. För en kommentar till 4 § SofrL hänvisas

till prop. 1994/95:8 s. 54.

Användningen enligt andra stycket, som hittills har ägt rum med stöd av

tillstånd av Datainspektionen, har kommenterats i avsnitt 9.4.

5 §

Paragrafen anger vilka personer som får registreras i socialförsäkringsregister.

Paragrafen motsvarar 6 § SofrL, och vad som uttalats om personkretsen i

författningskommentaren till den paragrafen är tillämpligt även när det gäller

förevarande paragraf. Uttalandena finns i prop. 1994/95:8 s. 55, vartill

hänvisas. Med stöd av denna bestämmelse får alltså utöver den försäkrade eller

bidragssökande registreras make, barn, förälder, vårdnadshavare eller annan

person som har samband med den registrerade - allt under förutsättning att

uppgifter om personen har betydelse för handläggningen av ett ärende.

I register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får anges tandläkare som ger eller

avser att ge tandvård inom en försäkringskassas verksamhetsområde. Tandläkare

som avser att påbörja verksamhet i vilken kommer att begäras ersättning enligt

tandvårdstaxan (1973:638) kan således registreras även om verksamheten inte har

kommit igång. Även tandläkare som är uppförda på försäkringskassans förteckning

över tandläkare som är anslutna till tandvårdsförsäkringen får registreras. I

ett tandvårdersättningsregister får även anges patienter för vilka en i regis-

tret antecknad tandläkare begär eller avser att begära ersättning.

6 §

I paragrafen införs i första stycket beteckningarna allmänna och särskilda

ärendeuppgifter och slås fast att dessa två typer av uppgifter får registreras.

I 12 § SofrL och i 14 § 5 SjfrL föreskrivs i dag att registren också får

innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose

registerändamålen. Detta gäller oförändrat men behöver inte särskilt anges i

lagen.

Allmänna ärendeuppgifter skall alltid få registreras. I andra stycket anges

vilka uppgifter som är allmänna ärendeuppgifter. Flertalet av de uppgifter som

omfattas av bestämmelsen kan registreras enligt SofrL. Identifierings- och

adressuppgifter är bl.a. namn, personnummer eller, om sådant saknas, annat

registreringsnummer, adress, telefon- och telefaxnummer. Med adress avses inte

bara folkbokföringsadress - inkluderande fastighets- och lägenhetsbeteckning -

utan även annan vistelseadress, t.ex. sommaradress eller utlandsadress.

Till allmänna ärendeuppgifter hänförs också de särskilt uppräknade kön,

civilstånd, medborgarskap och födelseort. Uppgift om medborgarskap har betydelse

i socialförsäkringsärenden rörande migrerande personer och uppgift om födelseort

behövs regelmässigt i samma slag av ärenden för identifiering av personer vid

förfrågningar i länder som inte använder personnummer.

Paragrafen innehåller i tredje stycket definitionen av särskilda ärende-

uppgifter. Innehållet i detta begrepp motsvarar till största delen det som

omfattas av 8 § SofrL. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana

ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för den handläggning av

ärenden som anges i 3 § 1. Innehållet i de materiella regler som gäller för de

olika ärendena blir därmed avgörande för vilka uppgifter som får registreras.

Begränsningen till ärendehandläggning innebär att det - i likhet med vad som nu

gäller enligt SofrL - inte blir tillåtet att registrera en uppgift som enbart

har betydelse för uppföljningen av verksamheten. (Jämför dock

undantagsbestämmelsen om sjukdomsdiagnoser i 10 §.)

Exempel på ekonomiska och personliga förhållanden som kan komma i fråga att

anteckna i ett socialförsäkringsregister har lämnats i förarbetena till 8 §

SofrL (se prop. 1994/95:8 s. 56). Uppgift om sjukpenninggrundande inkomst,

årsarbetstid och karenstid kan registreras med stöd av denna bestämmelse.

Detsamma gäller uppgifter som nu får registreras i ett lokalt

sjukförsäkringsregister enligt 12 § 4 och 7 SjfrL. Där anges uppgift om den

försäkrades yrke och arbetsuppgifter, arbetsgivares namn, adress, telefonnummer

och organisations- eller personnummer, arbetsställe, arbetsställenummer eller

fartyg samt näringsgren. Ytterligare exempel kan hämtas ur förarbetena till

14 § 1 och 2 SjfrL (se prop. 1992/93:193 s. 73-74).

När det gäller ärenden om tandvårdsersättning kan behöva registreras

skatteuppgifter såsom uppgift om F- eller A-skatt och andra uppgifter för att

försäkringskassan skall kunna göra rätt skatteavdrag. Uppgifter som behövs för

att försäkringskassan skall kunna betala ut ersättningen är t.ex. uppgift om

tandläkarens bank- eller postgirokonto.

Förutom den begränsning som ligger i att en uppgift skall ha betydelse för

handläggningen av ett ärende för att den skall få registreras som särskild

ärendeuppgift gäller också, enligt 7-10 §§, särskilda begränsningar i fråga om

integritetskänsliga uppgifter.

7 §

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning registrering får ske av integri-

tetskänsliga uppgifter. Paragrafen motsvarar 9 § SofrL men har en något ändrad

utformning och en utökad lista med uppgifter som får registreras.

Integritetskänsliga uppgifter definieras liksom i 9 § SofrL som uppgifter som

räknas upp i 4 § datalagen (1973:289) och uppgifter som utgör omdöme eller annan

värderande upplysning om den registrerade.

De uppgifter som räknas upp i 4 § datalagen är följande:

- uppgift om att någon misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat

straff eller undergått annan påföljd för brott,

- uppgift om att någon har varit föremål för tvångsingripande enligt lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård

av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen

(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1967:940) angående omsorger om

vissa psykiskt utvecklingsstörda eller utlänningslagen (1989:529),

- uppgift i övrigt om någons sjukdom eller hälsotillstånd,

- uppgift om någons sexualliv,

- uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten,

- uppgift om att någon varit föremål för åtgärd (annan än tvångsingripande)

enligt utlänningslagen,

- uppgift om någons ras, och

- uppgift om någons politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i

övrigt.

Uppgift som utgör omdöme eller annan värderande upplysning (6 § andra stycket

datalagen) kan t.ex. gälla omdömen om människors familjeförhållanden,

uppförande, samhällsanpassning, psykiska status, studieintensitet eller

prestationer i arbetslivet (se prop. 1994/95:8 s. 57 med där gjord hänvisning).

Detta är en typ av uppgifter som normalt inte är aktuell att registrera i de

ärenden som omfattas av denna lag. Listan i förevarande paragraf med uppgifter

som får registreras även om de är känsliga innehåller heller inte någon uppgift

av detta slag.

Paragrafens första stycke innehåller ett generellt förbud mot registrering av

särskilda ärendeuppgifter som utgör integritetskänsliga uppgifter i den mening

som nu har sagts. I paragrafens andra och tredje stycken räknas upp vilka

uppgifter som får registreras även i den mån de utgör eller avslöjar uppgifter

som enligt första stycket är otillåtna att registrera.

Andra stycket upptar 13 punkter, som huvudsakligen motsvarar punkterna i 9 §

SofrL och 13 § SjfrL.

Enligt första stycket punkt 1 får anges förekomsten av ansökan eller anmälan i

ärenden som omfattas av 1 § första stycket. Punkten motsvarar 9 § 4-6, 9, 10 och

16 SofrL samt 12 § 8 och 13 § 1 SjfrL, men har givits en generell utformning.

Punkt 2 omfattar tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och för

ersättningsgrundande förhållanden, i båda fallen i ärenden som omfattas av 1 §

första stycket. Med ersättningsgrundande förhållanden avses omedelbart relevanta

omständigheter såsom sjukdom, barnsbörd, arbetsskada, men däremot inte

bakomliggande omständigheter. Tidpunkter och perioder kan avse t.ex.

sjukanmälan, sjukdomsfall, sjukhusvård, beräknad nedkomst. Punkten motsvarar i

dessa delar 9 § 1, 2, 7 och 12 SofrL och 12 § 1, 2, 6 och 9 SjfrL. Belopp kan

avse allehanda ersättningar i de olika ärendena. Såvitt gäller sjuklön finns en

motsvarighet i 12 § 9 SjfrL.

Punkt 3 gäller uppgift om grad av nedsatt arbetsförmåga. Punkten motsvarar 9 §

3 SofrL och 12 § 3 SjfrL.

Punkt 4 tar upp förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan

intygsgivare. Punkten har sin motsvarighet i 12 § 5 SjfrL.

Punkt 5 gäller uppgift om förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan

utredning i rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan.

Punktens innehåll har hämtats från 13 § 1 och 2 SjfrL.

Punkt 6 gäller uppgift om arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade

eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder. Punkten motsvaras av 13 § 3 SjfrL.

Punkt 7, som syftar på förekomsten av funktionshinder, motsvaras av 9 § 11

SofrL.

Punkt 8, som är ny, är föranledd av att denna uppgift i vissa fall torde kunna

anses avslöja förekomsten av något sådant förhållande som nämns i 4 § datalagen

hos barnets föräldrar.

Punkterna 9-11 motsvarar 9 § 13-15 SofrL.

Enligt punkt 12 får anges huruvida den registrerade är aktuell i ett ärende om

återbetalningsskyldighet och i sådant fall även exekutiva åtgärder,

utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt

skuldsaneringslagen. Denna punkt har behandlats i avsnitt 9.5.

Punkt 13 gäller uppgift om anledningen till att ett ärende avslutats. Punkten

motsvarar 12 § 10 SjfrL.

Tredje stycket i paragrafen innehåller en fortsatt uppräkning av uppgifter som

får registreras även i den mån uppgifterna faller under förbudet i första

stycket. Det gäller här uppgifter som bara får finnas i register som förs för

handläggning av ärenden om tandvårdsersättning. Gemensamt för uppgifterna är att

de ofta indirekt kan avslöja patientens tandstatus, dvs. sjukdom eller

hälsotillstånd.

I inledningen till tredje stycket föreskrivs sålunda att i fråga om privat-

praktiserande tandläkare och annan anordnare av tandvård får anges uppgift om

namn på praktik och i förekommande fall specialistkompetens.

Specialisttandläkare finns bl.a. inom ämnesområdena tandlossningssjukdomar, oral

kirurgi, rotbehandling, oral protetik och tandreglering.

I tredje stycket anges vidare under sex punkter vissa uppgifter som skall få

anges i ett register för handläggning av tandvårdsersättningsärenden.

Punkt 1 gäller förekomst av begäran om förhandsprövning enligt 14 §

tandvårdstaxan samt kod för behandlingsförslag som avses i begäran. Som angivits

i avsnitt 9.1 kan begäran om förhandsprövning göras när den försäkrades behov av

tandvård är omfattande eller svårbedömt.

Punkt 2 gäller kod för behandling som avses i tandvårdstaxan. I begreppet

behandling innefattas undersökning, diagnostik, rådgivning, förebyggande

åtgärder och behandling. I detta begrepp innefattas också vilken tand eller

vilka tänder som åtgärden avsett. Föreskrifter om de koder som skall användas

meddelas som verkställighetsföreskrifter av regeringen eller efter regeringens

bemyndigande RFV.

Enligt punkt 3 får antecknas kostnad för tandtekniskt material. Uppgifter som

kan behöva antecknas enligt denna punkt är t.ex. typ av material, produktnamn,

à-priser, antal eller vikt i gram och antal lödningar. Om en uppgift som hämtas

från en räkning eller faktura avser behandling, skall uppgiften anges med kod.

Detta följer av punkt 2.

Enligt punkt 4 får anges förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn

och namnet på vårdgivare till vilken remiss har skett. Orsaken till remissen får

däremot inte anges.

Punkt 5 anger att uppgift om patientavgift och tandvårdsersättning får

antecknas.

Enligt punkt 6 får uppgift om arvode och delräkning antecknas.

8 §

I paragrafen föreskrivs i första stycket att de uppgifter som registreras med

stöd av 7 § andra och tredje styckena skall anges så kortfattat som möjligt.

Denna bestämmelse har sin motsvarighet i 10 § första stycket SofrL. Det kan i

detta sammanhang finnas skäl att erinra om att uppräkningen i 7 § andra och

tredje styckena inte har den innebörden att alla sådana uppgifter som räknas upp

behöver vara integritetskänsliga i det enskilda fallet. Om en uppgift inte är

integritetskänslig berörs den inte av 7 § och därmed inte heller av förevarande

bestämmelse.

Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela

föreskrifter som ytterligare begränsar innehållet i socialförsäkringsregister.

Bestämmelsen motsvarar 10 § andra stycket SofrL.

9 §

Paragrafen motsvarar 11 § SofrL och 14 § 4 SjfrL men har fått en ändrad lydelse.

Bestämmelsens innebörd är att begränsningarna enligt 7 och 8 §§ för registrering

av integritetskänsliga uppgifter skall tillämpas på samma sätt på beslut och

domar, men att de angivna tre punkterna ändå alltid skall få registreras.

10 §

Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen att efter särskild prövning medge

att uppgifter om sjukdomsdiagnos får registreras, om det behövs för angelägna

uppföljningsändamål. Registreringen får bara tillåtas i begränsad omfattning.

Begränsningarna kan vara av flera olika slag. De kan gälla bl.a. tidsperiod,

diagnoser, ort eller arbetsgivare (bransch) och gallringsfrist för uppgifterna.

Vidare skall en begränsning alltid ske till vissa socialförsäkringsregister.

Utgångspunkten skall här vara att uppgifterna skall finnas i så få register som

möjligt och vara tillgängliga för en så liten krets personer som möjligt. Det är

också naturligt att i första hand sträva efter att hålla uppgifterna avskilda i

särskilda register som bara används för uppföljningsändamål.

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om de elektroniska akterna. De närmare

övervägandena om dessa har redovisats i avsnitt 9.5.

Socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa

eller ett lokalt organ inom en sådan eller för RFV för handläggning av ärenden

får innehålla de handlingar som bildar de elektroniska akterna. För uppgifter i

sådana handlingar gäller inte de begränsningar i fråga om vad som får

registreras som följer av 7-10 §§, utan endast kravet att uppgifterna antingen

har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta. I gengäld gäller

strängare begränsningar i fråga om direkt åtkomst (14 §), sökbegrepp (18 §) och

gallring (19 §).

12 §

I paragrafens första stycke anges två fall i vilka sambearbetning får ske. Det

första är att sambearbetning får ske mellan olika socialförsäkringsregister,

vilket överensstämmer med huvudregeln i 13 § SofrL. Bestämmelsen gör det bl.a.

möjligt - under förutsättning att registerändamål och tillåtet registerinnehåll

för de berörda registren medger det - för den som handlägger ett

ersättningsärende med hjälp av ett register att inhämta uppgifter från andra

register om huruvida den som handläggningen gäller uppbär någon annan ersättning

som eventuellt utgör hinder mot fastställande eller utbetalning av den

ersättning som prövningen avser.

Enligt punkt två får uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa

eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning om

utlämnande av uppgifter alltid tillföras ett socialförsäkringsregister genom

sambearbetning. Punkten omfattar alla särskilda bestämmelser om lämnande av

uppgifter, vare sig de är utformade som en skyldighet eller som en rätt att

lämna uppgifter till någon av de nämnda mottagarna.

Paragrafens andra stycke har sin motsvarighet i 13 § tredje stycket SofrL.

Bestämmelserna om sambearbetning är underordnade bestämmelserna om

registerändamål och registerinnehåll. En grundläggande förutsättning för att

sambearbetning skall få ske är således att uppgifterna enligt nämnda

bestämmelser får registreras i det mottagande registret.

13 §

Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 14 § första stycket SofrL och 7 § SjfrL.

14 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om direkt åtkomst till uppgifter i

socialförsäkringsregister. Med direkt åtkomst menas åtkomst via terminal eller

persondator eller på annat motsvarande sätt.

Paragrafens första stycke motsvarar i sak 15 § första stycket första meningen

SofrL jämförd med 14 § första stycket andra meningen samma lag.

I andra stycket första meningen föreskrivs att direkt åtkomst till uppgifter i

socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa

endast får finnas hos den försäkringskassan. Denna bestämmelse motsvarar i sak

15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket samma

lag samt 16 § SjfrL såvitt avser den försäkringskassa som för ett särskilt

sjukförsäkringsregister över sjömän. I andra stycket andra meningen regleras

den direkta åtkomsten till uppgifter i register som förs särskilt för ett lokalt

organs verksamhetsområde inom en försäkringskassa. I sådant fall är den direkta

åtkomsten begränsad till det lokala organet. Med begreppet lokalt organ åsyftas

de nuvarande lokalkontoren men också andra motsvarande existerande eller

framtida organisatoriska enheter. Den nuvarande motsvarigheten till bestämmelsen

finns i 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första

stycket första meningen samma lag samt 16 § SjfrL.

I tredje stycket regleras den direkta åtkomsten till uppgifter i register som

förs särskilt för RFV. Den nuvarande huvudregeln (15 § första stycket första

meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket tredje meningen samma lag) har

behållits. Vidare ges i detta stycke en möjlighet för en försäkringskassa att få

ha direkt åtkomst till ett register som förs särskilt för RFV, dock med undantag

för uppgifter i handlingar i de elektroniska akterna. Det anges särskilt att en

förutsättning för rätt till direkt åtkomst i sistnämnda fall är att den behövs

för sådan ärendehandläggning som avses i 3 § 1 eller sådana förberedande

åtgärder för handläggning som avses i 3 § 2.

I fjärde och sista stycket har tagits in en erinran om att behörighet för

direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister endast får ges till

den som behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt arbete.

15 §

Paragrafen gäller direkt åtkomst hos Statens löne- och pensionsverk och det för

kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av

personalpensioner, och motsvarar i huvudsak 15 § andra stycket SofrL. Regeringen

får dock överlåta åt en myndighet att föreskriva i vilken utsträckning de två

organen skall få ha direkt åtkomst till uppgifter i ett

socialförsäkringsregister. Den direkta åtkomsten hos de två organen skall vidare

vara individuellt begränsad på samma sätt som föreskrivs i 14 § fjärde stycket

beträffande försäkringskassorna och RFV.

16 §

Paragrafen motsvarar 16 § SofrL.

17 §

Paragrafen motsvarar 17 § SofrL men har försetts med tillägget att uppgifter

som lämnas ut med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning alltid

får lämnas på ADB-medium. Uttrycket "en särskild bestämmelse i lag eller

förordning" avser att utesluta tryckfrihetsförordningen. Vidare har lagts till

möjligheten att Datainspektionen kan tillåta utlämnande på ADB-medium. Denna

möjlighet avser enstaka fall.

18 §

Bestämmelserna i första och fjärde styckena motsvarar 18 § andra stycket SofrL,

med tillägg i första stycket 1 för beslut av regeringen (jämför 1 § och

kommentaren till denna). Beträffande de nuvarande bestämmelserna om sökbegrepp i

19 § SjfrL hänvisas till avsnitt 9.10.

Andra stycket motsvarar 18 § första stycket SofrL och avser samma situation

som den bestämmelsen (se prop. 1994/95:8 s. 41). Lydelsen har dock modifierats

så att det inte längre krävs att det kan fastställas att uppkomna fel har sin

orsak i "brister i ett dataprogram". Det är tillräckligt att felen inte kan

rättas med mindre än att de angivna uppgifterna får användas som sökbegrepp.

I paragrafens tredje stycke regleras vad som är tillåtna sökbegrepp vid

sökning i de elektroniska akterna. Beträffande den avgränsning som har gjorts

hänvisas till avsnitt 9.10.

19 §

Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i enlighet

med Lagrådets förslag.

Paragrafens första stycke motsvarar 19 § första stycket SofrL och huvud-

sakligen också 20 § första stycket andra meningen SjfrL. Den tioåriga

gallringsfristen gäller även uppgifter som enligt 20 § första stycket första

meningen SjfrL skall gallras efter fem år. Övervägandena om gallringsfrist för

dessa uppgifter har redovisats i avsnitt 9.11. Regeringens rätt att föreskriva

kortare gallringsfrist har gjorts delegerbar till myndighet. Gallringsfristen är

till skillnad från tidigare uttryckt så att utgallring skall ske senast efter

tio år. Detta är en anpassning till det förhållandet att gallringsbestämmelserna

för uppgifter i socialförsäkringsregister inte är avsedda att ta över de

generella bestämmelserna om bevarande och gallring av allmänna handlingar i

ärenden hos försäkringskassorna och RFV. Om uppgifter som bara finns i register

skall gallras ut där måste uppgifterna överföras till papper eller något annat

medium, om de enligt de generella bestämmelserna ännu skall bevaras.

I paragrafens andra stycke föreskrivs att handlingar som bildar de

elektroniska akterna skall gallras ut senast tre år efter utgången av det år

under vilket ärendet har avslutats. Beträffande gallringsfristen hänvisas till

avsnitt 9.11.

Paragrafens tredje stycke motsvarar 19 § andra stycket SofrL och 20 § andra

stycket SjfrL.

20 §

Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i enlighet

med Lagrådets förslag.

I paragrafens första stycke föreskrivs att registerutdrag enligt 10 § data-

lagen i fråga om register som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna

skall lämnas av försäkringskassan. Med försäkringskassan avses den

försäkringskassa hos vilken den registrerade är inskriven. En begäran om

registerutdrag som kommer in till en annan försäkringskassa eller till RFV får

således överlämnas till inskrivningskassan. Den som inte är inskriven hos någon

försäkringskassa har rätt att få ett registerutdrag från vilken som helst av

försäkringskassorna.

I andra stycket görs ett undantag från skyldigheten enligt 10 § datalagen att

lämna registerutdrag, beträffande uppgifter som finns i handlingar i de

elektroniska akterna. Av registerutdraget skall dock framgå vilka handlingar som

finns i en elektronisk akt som avser den registrerade. Detta förutsätter att det

finns ett dagboksblad eller liknande sammanställning över handlingarna i akten

(jfr. SOU 1996:40 s. 111).

21 §

Paragrafen motsvarar 20 § SofrL och 21 § SjfrL.

22 §

I och med socialförsäkringsregisterlagen blir ett obestämt antal personregister

i rättslig mening inrättade. Rent faktiskt kommer registren att tillkomma efter

hand. Enligt 6 och 6 a §§ datalagen skall Datainspektionen meddela föreskrifter

(villkor) för inrättade register, om bl.a. säkerhet. Som bestämmelserna är

utformade måste detta ske för varje register för sig. Förevarande paragraf

innebär att Datainspektionen - efter bemyndigande av regeringen - kan meddela

generella säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998, vid

vilken tidpunkt SofrL och SjfrL skall upphöra att gälla.

Två övergångsbestämmelser föreslås. Existerande personregister som motsvarar

de register som inrättas genom den nya lagen får föras enligt äldre bestämmelser

till utgången av år 1998. Det gäller huvudsakligen tillståndsregister som

fortlever enligt övergångsbestämmelsen till SofrL. På register som tillkommer

efter ikraftträdandet, vare sig de ersätter äldre register eller saknar tidigare

motsvarighet, kommer den nya lagen att bli tillämplig omedelbart. Vidare

föreslås av praktiska skäl att RFV övergångsvis under år 1998 skall lämna

begärda registerutdrag även i de fall detta enligt 20 § första stycket skall

göras av försäkringskassan.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om

högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

3 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser för prissättning av de varor

som omfattas av högkostnadsskydd enligt lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd

vid köp av läkemedel m.m. RFV skall första gången pris fastställs för en vara

bereda sökanden och sjukvårdshuvudmännen möjlighet till överläggningar. Vid

omprövning av ett tidigare fastställt pris skall verket på begäran av någon av

dessa hålla överläggningar. I samband med överläggningar är det påkallat att

verket till sjukvårdshuvudmännen lämnar vissa av de uppgifter sökanden ingivit.

Sökanden å sin sida måste få del av vissa av de uppgifter sjukvårdshuvudmännen

ingivit till RFV. Sådant utlämnande av uppgifter från verket är nödvändigt för

att fullgöra syftet med överläggningarna, nämligen att ge sjukvårdshuvudmännen

insyn och medverkan i prisfastställelsen. För att tydliggöra att uppgifter måste

lämnas i samband med överläggningarna föreslås att ett tredje stycke införs i

paragrafen av innebörd att de uppgifter som behövs skall lämnas till sökanden

eller sjukvårdshuvudmännen. Till sjukvårdshuvudmännen skall sekretess som gäller

hos RFV överföras enligt förslaget om ändring i sekretesslagen (1980:100). För

de uppgifter som lämnas av verket till sökanden torde inte sekretess gälla hos

verket.

12.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

8 kap. 25 §

I samband med att RFV har att fastställa pris på läkemedel och vissa andra varor

inom ramen för läkemedelsförmånen enligt 3 § lagen (1996:1150) om

högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall verket, första gången pris

fastställs för en vara liksom, vid omprövning av tidigare fastställt pris, på

begäran ge sökanden och sjukvårdshuvudmännen tillfälle till överläggningar. De

uppgifter sökanden ingivit till RFV kan omfattas av sekretess jämlikt 8 kap. 6 §

sekretesslagen (1980:100) och 2 § sekretessförordningen (1980:657) samt punkt 18

i bilagan till förordningen. I samband med nämnda överläggningar med

sjukvårdshuvudmännen kan det vara påkallat för RFV att till dessa utlämna

uppgifter som sökanden ingivit och som avses i 8 kap. 6 § första stycket 1

sekretesslagen. Genom den föreslagna bestämmelsen överförs den sekretess som kan

gälla för ifrågavarande uppgifter till sjukvårdshuvudmännen. Vidare föreskrivs

att sekretessen inte skall gälla om en sekretessbestämmelse till skydd för samma

intresse ändå är tillämplig hos sjukvårdshuvudmannen.

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott och förslaget till lag om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

3 § resp. 2 kap. 6 §

Ändringarna är följdändringar till den tidigare beslutade ändringen i lagen om

pensionstillskott (prop. 1996/97:1, utg.omr. 11, bet. 1996/97:SfU1, rskr.

1996/97:126). Ändringarna har kommenterats i avsnitt 11.

1

Administrativa personregister inom

socialförsäkringsområdet som förs med

tillstånd av Datainspektionen

Inledning

I det centrala datasystemet ingår sedan länge sjukförsäkrings- och pen-

sionssystemen. Under senare år har register tillkommit i anslutning till

reformer såsom införande av bilstöd till handikappade, försäkring mot kostnader

för sjuklön, familjebidrag till värnpliktiga m.m. Vidare finns system för

uppföljning av olika förmåner samt för framställning av statistik och prognoser.

Registren uppdateras löpande med uppgifter som matas in av försäkringskas-

sorna. Registren tillförs även uppgifter från externa personregister. De

uppdateras regelbundet med uppgifter från Riksskatteverket, Statens löne- och

pensionsverk, Kommunsektorns Pension AB, Centrala studiestödsnämnden,

Totalförsvarets pliktverk, Kriminalvårdsstyrelsen, arbetsmarknadsmyndigheterna,

kronofogdemyndigheterna och arbetslöshetskassornas medlemsregister.

Sambearbetningar sker mellan registren för att uppgifter skall kunna föras

över från ett register till ett annat och för kontroll av att uppgifter som

finns i flera register överensstämmer.

Med hänsyn till att registren innehåller personlig information om de

försäkrade begränsas tjänstemännens tillgång till informationen genom ett s.k.

behörighetssystem. Detta innebär att varje anställd endast får tillgång till den

information som behövs för att han eller hon skall kunna sköta sina arbets-

uppgifter.

Försäkringskassorna initierar olika åtgärder genom terminaltransaktioner.

Expedition av beslut och utbetalning av förmåner sker via den centrala anlägg-

ningen i Sundsvall.

I datasystemet finns funktioner som medger att beslut kan tillkomma

automatiskt. Omräkning till följd av ändring av basbeloppet eller av andra

regler för ersättningsnivåer sker ofta automatiskt med användning av

registeruppgifter. Vidare finns möjlighet till maskinella bevakningsrutiner.

Sjukförsäkringssystemet

Med hjälp av sjukförsäkringssystemet administreras den allmänna sjuk-

försäkringen, dvs. sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner.

Vidare ingår i detta system den frivilliga sjukpenningförsäkringen, vissa för-

måner enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, smittbärarersättning och ersättning

vid närståendevård, utbildningsbidrag, dagpenning till värnpliktiga m.fl.,

kontant arbetsmarknadsstöd, försäkring mot kostnader för sjuklön samt försäkring

mot vissa semesterlönekostnader. Tandvårdsförsäkringen ingår däremot inte i

systemet.

Systemtekniskt finns det tre centrala register inom sjukförsäkringssystemet:

ett register som innehåller uppgifter om förmåner, sjukförsäkringsregistret, ett

register som innehåller sjuklöneaviseringar från arbetsgivare, SLAV-registret,

samt ett register med uppgifter om försäkring mot kostnader för sjuklön,

registret för försäkring för småföretagare.

Sjukförsäkringsregistret

Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över 15

år, ca 7,4 miljoner personer. Registret omfattar även andra personer som

erhållit dagersättning under året och personer som avförts från registret. I en

särskild del av registret - barnregistret för föräldrapenningförmåner -

antecknas uppgifter om barn dvs. personer som är yngre än 17 år (för närvarande

ca 1,9 miljoner barn).

I de fall personer har utvandrat eller anses obefintliga anges detta särskilt

i registret liksom att personer som är inskrivna i försäkringskassa inte är

folkbokförda i Sverige. Dessa personer ingår i ett riksregister som förs hos

Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Detta ingår tekniskt i

sjukförsäkringsregistret.

För varje registrerad person innehåller sjukförsäkringsregistret uppgift om

personnummer, namn, adress (även vistelseadress) och civilstånd. Även makes

personnummer registreras. För den som inte är svensk medborgare anges na-

tionalitet och i förekommande fall uppgift om vilket år svenskt medborgarskap

har erhållits. Det anges vidare till vilken försäkringskassa jämte vilket

lokalkontor vederbörande hör, och fr.o.m. vilken tidpunkt uppgifterna gäller.

Vidare innehåller registret uppgift om sjukpenninggrundande inkomst,

årsarbetstid och förekomst av frivillig sjukpenningförsäkring. I registret

noteras vilka utbetalningar som görs. Här finns uppgift bl.a. om art av ersätt-

ning, skatteavdrag, utbetalningssätt och vilken tid utbetalningen avser.

Spärrmarkeringar läggs in i det fall den registrerade inte är berättigad till

ersättning, t.ex. på grund av att han är häktad eller intagen i kriminalvårdsan-

stalt.

SLAV-registret

SLAV-registret innehåller uppgifter som lämnas av arbetsgivare enligt lagen

(1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivare skall lämna uppgifter till försäkrings-

kassorna dels om sjukfall som upphört inom sjuklöneperioden, dels om sjukfall

som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Uppgifterna får lämnas skriftligen

eller på ADB-medium. En särskild databas har skapats för att ta emot och lagra

dessa uppgifter.

Registret för försäkring för småföretagare

Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön kan en arbetsgivare, om han uppfyller

vissa i lagen angivna förutsättningar, försäkra sig hos försäkringskassan för

kostnader för sjuklön. Registret används för att administrera denna försäkring.

Pensionssystemet

Pensionssystemet används för administration av den allmänna pensions-

försäkringen, den frivilliga pensionsförsäkringen, delpension samt arbets-

skadelivränta och yrkesskadelivränta. Systemtekniskt finns det tre centrala

register inom pensionssystemet, pensionsdatabasen, den s.k. DALF-basen samt

poängdatabasen. Till pensionsregistren räknas även bilstödsregistret.

I pensionsdatabasen finns uppgifter om ca 2,2 miljoner personer vilka har

allmän pension i någon form och i förekommande fall om deras makar eller barn.

Vidare finns uppgifter om personer med yrkesskadelivränta, pension från Statens

löne- och pensionsverk eller från Kommunsektorns Pension AB. Uppgifter finns

också om avlidna efter vilka pension utgår. I databasen finns även uppgifter för

beräkning av barntillägg, hustrutillägg och bostadstillägg till pensionärer

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd,

nationalitet, art av pension, yrkesskadelivränta som samordnas, eventuellt

samband med statlig eller kommunal pension, begynnelsedatum för senaste pension-

sändring, belopp som utbetalas, skatteförhållanden samt beräknad årsinkomst i de

fall inkomstprövade förmåner utges.

Den s.k. DALF-basen innehåller uppgifter om personer som har beviljats

delpension, arbetsskade- eller yrkesskadelivränta. Även uppgifter om personer

som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen registreras i denna databas.

I poängdatabasen lagras uppgifter om pensionspoäng m.m. vad gäller försäkrade

födda år 1910 eller senare för vilka det för något år beräknats

pensionsgrundande inkomst. Även försäkrade födda före år 1910, som inte

beviljats ålderspension och för vilka uppgift om pensionsgrundande inkomst

finns, omfattas av registret. Vidare finns i registret uppgift om yrkesskada, om

undantagande från allmän tilläggspension samt återkallande av undantag.

Poängdatabasen innehåller även uppgifter om utländska sjömän för vilka det

beräknats pensionsgrundande inkomst.

Bilstödsregistret omfattar personer som fått bilstöd. Registret innehåller

uppgifter om namn, personnummer, adress, beräknad årsinkomst, handikappgrupp

enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade, fordonsslag och

utbetalt belopp.

Andra register

Familjebidragsregistret

Familjebidragsregistret används för försäkringskassornas utbetalning av

familjebidrag till värnpliktiga m.fl.

Registret som inrättades den 1 januari 1992 omfattar ca 20 000 ansökningar om

familjebidrag för år räknat.

Registret innehåller uppgifter om bidragsmottagares personnummer, namn, adress

och civilstånd samt vilket belopp som betalas ut. Vidare registreras sådant

förhållande till någon annan person som påverkar rätten till familjebidrag samt

den personens personnummer och namn. Även uppgifter om tjänstgöring för

beräkning och utbetalning av bidraget registreras.

Assistansersättningsregistret

Statlig assistansersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1994 utges till personer

som är svårt funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sin

dagliga livsföring. Administrationen ankommer på försäkringskassorna och RFV.

Bestämmelser om förmånen finns i lagen (1993:389) om assistansersättning.

Datainspektionen har meddelat tillstånd för RFV och försäkringskassorna att

inrätta och föra ett personregister för administrationen av assistanser-

sättningen.

Registret omfattar uppgifter om personer med assistansersättning. I registret

ingår uppgifter om personnummer, namn, adress, antal assistanstimmar, kostnader

per timme för assistansen, arbetsgivarkod och utbetalningsförhållanden.

88

Departementspromemorians (Ds 1996:70)

huvudsakliga innehåll

Sammanslagning av nuvarande registerlagar

Det anförs i departementspromemorian att syftet med användningen av automatisk

databehandling (ADB) är att uppfylla grundläggande krav på effektivitet och

rättssäkerhet som kan ställas på handläggningen. Mot bakgrund bl.a. härav före-

slås i departementspromemorian att de båda nuvarande registerlagarna för

socialförsäkringsområdet slås samman till en för socialförsäkringsadministra-

tionen gemensam registerlag, benämnd socialförsäkringsregisterlagen.

Sammanslagningen avser lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna och lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister.

Den nya lagens tillämpningsområde

I den nya lagen regleras RFV:s och försäkringskassornas möjligheter att med

hjälp av automatisk databehandling handlägga ärenden som rör

socialförsäkringsförmåner och andra förmåner samt fullgöra vissa andra

uppgifter. Vidare omfattar lagen handläggning av ärenden om ersättning till

tandläkare för tandvård.

I den nya lagen anges de ändamål för vilka ett socialförsäkringsregister får

föras. RFV och de allmänna försäkringskassorna får själva inom ramen för dessa

ändamål bestämma vilka socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten.

Regler till skydd för enskilds integritet

Till skydd för den enskildes integritet föreslås, förutom bestämmelserna om

ändamålen, begränsningar om vad ett register får innehålla. I samma syfte

föreslås bestämmelser när det gäller sambearbetning, direkt åtkomst till

registrerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och

gallring.

Registerstrukturen

I promemorian görs den bedömningen att en flexibel och effektiv struktur för

ADB-behandlingen inom socialförsäkringsadministrationen förutsätter att

uppbyggnaden av ADB-systemen sker med utgångspunkt i det logiska samband som

finns mellan de uppgifter som skall få registreras. Den fysiska lagringen av

uppgifterna bör därför inte vara styrande för registerstrukturen. Genom

särskilda åtkomstbegränsningar, såväl rättsliga som tekniska, kan skyddet för

den enskildes personliga integritet upprätthållas även i en sådan struktur.

Begränsningarna gör det möjligt att låta uppgifter i ett register vara

tillgängliga endast för en försäkringskassa eller lokalt organ inom en sådan,

även om den fysiska lagringen av uppgifterna sker på annat håll.

Registerändamålen

Registerändamålen anges uttömmande i lagen och överensstämmer med vad som gäller

enligt de nuvarande registerlagarna med det tillägget att ett

socialförsäkringsregister även skall kunna användas för handläggning av ärenden

om tandvårdsersättning.

Registerinnehållet

Ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om den som förekommer i

ärende som försäkringskassorna eller RFV handlägger enligt lag eller förordning.

I ett register skall få förekomma, förutom allmänna ärendeuppgifter som namn,

personnummer, adress m.m., uppgifter om sådana personliga och ekonomiska

förhållanden som har betydelse för handläggningen av ett ärende. För

registrering av särskilt känsliga uppgifter gäller särskilda begränsningar.

Bl.a. får diagnos och sjukdomsorsak inte antecknas. I register som förs för

handläggning av ärenden om tandvårdsersättning får dock uppgift om behandling

anges, men endast i kodad form. Regeringen skall i förordning för visst fall

kunna ytterligare begränsa innehållet i ett socialförsäkringsregister.

I övrigt får vissa uppgifter registreras på samma sätt som nu gäller, t.ex.

försäkringskassas, RFV:s och domstols beslut i ärenden såvitt avser utgången och

tillämpade bestämmelser.

Försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet att använda sig av s.k.

elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan akt får innehålla handling

som kommit in eller framställts i ett ärende, även om den innehåller känsliga

uppgifter. Särskilda skyddsregler skall därför gälla för de elektroniska akterna

av hänsyn till den enskildes integritet. Möjligheterna till elektronisk

akthantering innebär inte att beslut i ärendena skall kunna upprättas i form av

s.k. elektroniska dokument.

Sambearbetning

Ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från ett annat sådant

register, om uppgifterna behövs för de ändamål för vilka registret får föras.

Registeransvaret

Registeransvaret utformas i den nya lagen på motsvarande sätt som i lagen om

socialförsäkringsregister. Det innebär att registeransvariga för ett register

som förs gemensamt för RFV och de allmänna försäkringskassorna är verket samt

varje försäkringskassa såvitt avser behandling av uppgifter hos den

försäkringskassan. För ett register som förs särskilt för en allmän

försäkringskassa eller lokalt organ inom denna är försäkringskassan

registeransvarig. RFV är registeransvarigt för socialförsäkringsregister som

förs särskilt för verket.

Direkt åtkomst

RFV och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till uppgifter i

socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäkringskassorna.

Direkt åtkomst till ett register som förs särskilt för en försäkringskassa får

endast finnas hos den försäkringskassan. Detta gäller också i fråga om

handlingar i elektroniska akter. Om registret förs för ett lokalt organ inom

försäkringskassan får direkt åtkomst bara finnas hos det organet.

Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i ett register som förs särskilt

för RFV får bara finnas hos verket. En försäkringskassa får dock, om det behövs

för dess ärendehandläggning, ha direkt åtkomst till ett sådant register med

undantag för handlingar i elektroniska akter eller uppgifter som behövs för att

söka fram sådana handlingar.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) och det för kommunerna och landstinget

gemensamma organet för administration av personalpensioner får liksom hittills

ha direkt åtkomst till ett register för sin handläggning av ärenden om

utbetalning och samordning av avtalspensionsförmåner i den utsträckning som

regeringen föreskriver det. Regeringen skall dock kunna delegera denna rätt till

RFV.

Det föreslås vidare att det i lagen tas in en erinran om att behörighet att

använda den direkta åtkomsten endast får ges till de tjänstemän hos RFV,

försäkringskassorna samt SPV och dess kommunala motsvarighet som behöver ha

tillgång till uppgifterna för sitt arbete.

Utlämnande av uppgifter

Uppgifter i ett socialförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium

endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas

för forskning eller framställning av statistik.

Sökbegrepp

Användningen av integritetskänsliga uppgifter som sökbegrepp regleras i den nya

lagen. Bestämmelserna utformas i enlighet med vad som gäller enligt lagen om

socialförsäkringsregister. Bestämmelserna innebär att uppgifter om den

registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det

allmännas bekostnad inte får användas som sökbegrepp i annat fall än då det har

uppkommit fel till följd av brister i datorprogram och felet inte kan avhjälpas

på något annat sätt. Motsvarande gäller uppgifter huruvida den registrerade är

häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand

på det allmännas bekostnad.

I de s.k. elektroniska akterna skall som sökbegrepp endast få användas

ärendebeteckning och beteckning på handling.

Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp

endast om det behövs för tillämpning av lag eller förordning, eller för tillsyn,

uppföljning och utvärdering, eller för urval för forskning eller framställning

av statistik, eller för vidtagande av rättelse i ett register.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får till skydd för de

registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av

användningen av uppgifter som sökbegrepp.

Gallring

En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det att

den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. En

uppgift skall dock bevaras i registret om den fortfarande kan antas ha betydelse

för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förordning ankommer på

försäkringskassorna eller RFV.

Handlingar i en elektronisk akt och uppgifter som behövs för att söka fram

dessa skall gallras senast tre år efter utgången av det år under vilket ärendet

har avslutats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall som hittills

kunna föreskriva undantag från gallringsskyldigheten för bevarande av ett urval

av material för forskningens behov.

Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter behöver inte tas med i

registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av registerutdraget skall dock

framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som rör den registrerade.

Skyldigheten att lämna registerutdrag avseende uppgifter i socialförsäk-

ringsregister som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall i

fortsättningen fullgöras av försäkringskassorna i stället för som hittills av

RFV.

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Lagen skall fr.o.m. den 1

januari 1999 tillämpas på register som har inrättats före ikraftträdandet. För

sådana register skall intill detta datum äldre bestämmelser fortfarande

tillämpas.

89

Förteckning över remissinstanser

Yttrande över departementetspromemorian Översyn av registerlagarna inom

socialförsäkringsadministrationen (Ds 1996:70) har inkommit från Kammarrätten i

Sundsvall, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket,

Socialstyrelsen, Datainspektionen, Kriminalvårdsstyrelsen, Statskontoret, Riks-

revisionsverket, Riksskatteverket, Statens löne- och pensionsverk,

Försvarsmakten, Statistiska centralbyrån, Pliktverket, Överstyrelsen för Civil

Beredskap, Räddningsverket, Centrala studiestödsnämnden, Riksarkivet,

Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens Invandrarverk,

Justitieombudsmannen (JO), Folkhälsoinstitutet, Arbetslivsinstitutet,

Forskningsrådsnämnden, Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga Forsk-

ningsrådet, Samhall AB, Svenska Kommunförbundet, Kommunsektorns Pension AB,

Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärernas Riks-

organisation, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Tandhygienistförening, Dental-

laboratoriernas Riksförening och Humanistisk-Samhällsvetenskapliga

Forskningsrådet.

Arbetsgivarverket, Svenska Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens

Centralorganisation, SACO, Företagarnas riksorganisation och Handikappförbundens

Samarbetsorgan har i svar på remissen förklarat att de avstår från att yttra

sig.

90

Lagrådsremissens lagförslag

2.1 Förslag till socialförsäkringsregisterlag

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om

socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag

eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer på de allmänna

försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister).

Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).

2 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får föra

socialförsäkringsregister för de ändamål som anges i 3 § och enligt de övriga

bestämmelserna i denna lag.

Registerändamål

Användning hos de allmänna försäkringskassorna och

Riksförsäkringsverket

3 § Socialförsäkringsregister får användas för

1. handläggning av ärenden som omfattas av 1 § första stycket,

2. förberedande åtgärder för handläggning enligt 1, samt

3. uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik avseende

verksamhet enligt 1 och 2.

Övrig användning

4 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och landstingen

gemensamma organet för administration av personalpensioner får, i den

utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer, använda socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden om

utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av

avtalspensionsförmåner.

Statens löne- och pensionsverk får, i den utsträckning som föreskrivs av

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, använda

socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden om statens tjänste-

grupplivförsäkring.

Registerinnehåll

5 § Socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person

1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 3 § 1 eller, då

förberedande åtgärder för handläggning vidtas enligt 3 § 2, kan förekomma i ett

sådant ärende, och

2. om uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen av

ärendet.

6 § I fråga om personer som avses i 5 § får allmänna och särskilda

ärendeuppgifter registreras.

Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och adressuppgifter samt uppgifter

om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort.

Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga

förhållanden som har betydelse för den handläggning av ärenden som anges i 3 §

1.

7 § Som särskilda ärendeuppgifter får inte sådana uppgifter registreras som

avses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller annan värderande

upplysning om den registrerade.

Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:

1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av 1 § första

stycket,

2. tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och ersättnings-

grundande förhållanden i ärenden som omfattas av 1 § första stycket,

3. grad av nedsatt arbetsförmåga,

4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare,

5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i reha-

biliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,

6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-

biliteringsåtgärder,

7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bostadskostnad

som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket lagen (1993:737) om

bostadsbidrag,

8. särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken,

9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller

delvis på det allmännas bekostnad,

10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i

övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,

11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt

socialtjänstlagen (1980:620) eller på annat liknande sätt,

12. om den registrerade är aktuell i ett ärende om återbetalningsskyldighet

och i sådant fall även exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria

belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), samt

13. anledningen till att ett ärende avslutats.

I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om ersättning

för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får

dessutom, i fråga om privatpraktiserande tandläkare och annan anordnare av

tandvård, registreras uppgift om personnamn och namn på praktik och, i

förekommande fall, specialistkompetens. I sådana register får vidare registreras

uppgift om

1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårdstaxan

(1973:638) samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,

2. kod för behandling som avses i tandvårdstaxan,

3. kostnad för tandtekniskt material,

4. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på

vårdgivare till vilken remiss har skett,

5. patientavgift och tandvårdsersättning, samt

6. arvode och förekomsten av delräkning.

8 § Uppgifter som registreras med stöd av 7 § andra och tredje styckena skall

anges så kortfattat som möjligt.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter

om koder för registrering av behandling enligt 7 § tredje stycket 1 och 2.

Regeringen får meddela föreskrifter som ytterligare begränsar innehållet i

socialförsäkringsregister.

9 § Utan hinder av de begränsningar som följer av 7 och 8 §§ får följande

uppgifter registreras i fråga om beslut av domstol, Riksförsäkringsverket eller

en allmän försäkringskassa i ärenden som omfattas av 1 § första stycket:

1. utgången,

2. de bestämmelser som har tillämpats, och

3. huruvida beslutet har överklagats.

10 § Regeringen får föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos får registreras

i socialförsäkringsregister om det behövs för angelägna uppföljningsändamål.

Sådan registrering skall vara av begränsad omfattning och begränsad till vissa

socialförsäkringsregister.

11 § Socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa

eller ett lokalt organ inom denna eller för Riksförsäkringsverket för

handläggning av ärenden får, utöver vad som följer av 5-10 §§, innehålla uppgift

om ärendebeteckning och beteckning på handling samt, i förekommande fall,

uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret.

Socialförsäkringsregister som avses i första stycket får också innehålla

handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende som handläggs hos en

allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket. För uppgifter i sådana

handlingar gäller inte de begränsningar som följer av 7-10 §§, om uppgifterna

har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta.

Sambearbetning

12 § Socialförsäkringsregister får tillföras

1. uppgifter från andra sådana register, och

2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller Riksför-

säkringsverket med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning om

lämnande av uppgifter.

Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektionen kan

följa att socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från personregister

utöver vad som anges i första stycket.

Registeransvar

13 § Registeransvariga för socialförsäkringsregister som förs gemensamt för

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna är verket samt varje

försäkringskassa när det gäller behandling av uppgifter hos den

försäkringskassan. För register som förs särskilt för en allmän försäkringskassa

eller ett lokalt organ inom denna är försäkringskassan registeransvarig.

Riksförsäkringsverket är registeransvarigt för socialförsäkringsregister som

förs särskilt för verket.

Direkt åtkomst till registrerade uppgifter

14 § Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt

åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket

och försäkringskassorna.

Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt

för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha. Om ett

register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom

försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åtkomst till

uppgifterna.

Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt

för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs för ändamål som

avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa ha direkt åtkomst

till ett sådant register med undantag för uppgifter som avses i 11 §.

Behörighet för direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister

enligt första-tredje styckena får endast ges till den som behöver ha tillgång

till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.

15 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och landstingen

gemensamma organet för administration av personalpensioner får, i den

utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer, ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister för de

ändamål som anges i 4 §. Bestämmelserna i 14 § fjärde stycket skall tillämpas på

motsvarande sätt på pensionsverket och det gemensamma organet.

16 § Den som genom sin befattning med ett socialförsäkringsregister hos det för

kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av

personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskildas ekonomiska och

personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.

Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling

17 § Uppgifter i ett socialförsäkringsregister som lämnas ut till någon med

stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning får lämnas på medium för

automatisk databehandling. I övrigt får uppgifter lämnas ut på medium för

automatisk databehandling endast om det följer av lag eller förordning eller

beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall användas för forskning eller

framställning av statistik.

Sökbegrepp

18 § Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp endast

om det behövs för

1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen,

2. rättelse,

3. tillsyn, uppföljning och utvärdering, eller

4. urval för forskning eller framställning av statistik.

Uppgifter som avses i 7 § andra stycket 9 och 10 får användas som sökbegrepp

endast om det är nödvändigt för vidtagande av rättelse.

I fråga om handling som avses i 11 § andra stycket får endast ärende-

beteckning och beteckning på handling användas som sökbegrepp.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva ytterligare

begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.

Gallring

19 § Uppgifter och handlingar som avses i 11 § skall gallras ut senast tre år

efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats.

Andra uppgifter i socialförsäkringsregister skall gallras ut senast tio år

efter det att de registrerades eller inom den kortare tidsfrist som föreskrivs

av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta gäller dock inte

om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för sådan handläggningen av

ett ärende som avses i 3 § 1.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva undantag

från bestämmelserna i första och andra styckena för bevarande av ett urval av

material för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till

arkivmyndighet.

Registerutdrag

20 § Uppgifter som finns i handlingar som avses i 11 § andra stycket behöver

inte tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av utdraget

skall dock framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns i

registret.

Registerutdrag beträffande register som förs gemensamt för Riks-

försäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall lämnas av

försäkringskassan.

Information

21 § Den som är registeransvarig för ett socialförsäkringsregister skall se

till att den som är eller avses bli registrerad på lämpligt sätt får information

om registret.

Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som registret får

innehålla samt upplysning om

1. ändamålen med registret,

2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,

3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289), samt

4. de begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter på

medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som

gäller för registret.

Bemyndigande

22 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1994:1517) om

socialförsäkringsregister och lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna skall upphöra att gälla.

2. Motsvarande register som har inrättats före ikraftträdandet får föras

enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.

3. Under år 1998 skall registerutdrag som avses i 20 § andra stycket lämnas av

Riksförsäkringsverket.

91

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om

högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av

läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Riksförsäkringsverket skall på begäran av den som marknadsför en vara som

avses i 1 eller 2 § fastställa ett försäljningspris för varan. Den sökande skall

förebringa den utredning som behövs för att priset skall kunna fastställas.

Innan Riksförsäkringsverket meddelar beslut i ett sådant ärende skall sökanden

och landstingen ges tillfälle till överläggningar med myndigheten.

Fråga om ändring av ett tidigare fastställt försäljningspris får, förutom av

Riksförsäkringsverket, tas upp av den som marknadsför varan eller av ett

landsting. Dessa har även rätt att påkalla överläggning med Riksför-

säkringsverket. Om inte överläggning begärs kan Riksförsäkringsverket fastställa

det nya priset på grundval av tillgänglig utredning.

-------------------------------------------------------

Inför överläggningar enligt

första och andra styckena

skall Riksförsäkringsverket

till landstingen och

sökanden lämna de uppgifter

som behövs.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.

92

2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)1 skall införas en ny

paragraf, 8 kap. 25 §, av följande lydelse.

-------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

-------------------------------------------------------

25 § Om en uppgift som

omfattas av sekretess hos

Riksförsäkringsverket enligt

6 § första stycket 1 har

lämnats till ett landsting

eller en kommun som inte

ingår i ett landsting i

samband med sådana

överläggningar som avses i 3 §

lagen (1996:1150) om

högkostnadsskydd vid köp av

läkemedel m.m., gäller

sekretessen även hos

landstinget eller kommu-

nen. Detta gäller dock inte

om en sekretessbestämmelse

till skydd för samma

intresse ändå är tillämplig på

uppgiften hos landstinget

eller kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

93

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-15

Närvarande: f.d. justiterådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,

justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Socialdepartementet) har regeringen

beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. socialförsäkringsregisterlag,

2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel

m.m.,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Bo Nordelius.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslag till socialförsäkringsregisterlag

11 §

I första stycket anges att vissa särskilda socialförsäkringsregister får, utöver

vad som följer av 5-10 §§, innehålla uppgift om ärendebeteckning och beteckning

på handling samt, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett ärende

inte finns i registret.

Såvitt Lagrådet kan finna utgör bestämmelserna i 5-10 §§ inte något hinder mot

att de angivna uppgifterna registreras i något socialförsäkringsregister. Något

behov av en utvidgad rätt att registrera dessa uppgifter i de särskilda

registren synes därför inte föreligga.

Första stycket framstår således som överflödigt och missvisande för övriga

registers del.

Enligt andra stycket får sådana särskilda register som avses i första stycket

innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende som

handläggs hos en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket. För

uppgift i sådana handlingar skall de begränsningar som följer av 7-10 §§ inte

gälla, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av

detta.

Avsikten med sist återgivna bestämmelser är att de särskilda socialför-

säkringsregistren skall kunna kompletteras med s.k. elektroniska akter. I en

elektronisk akt kan, till skillnad mot vad som gäller för andra delar av

registret, registreras hela innehållet i olika handlingar. Som exempel på

innehållet i en elektronisk akt anförs i remissen att en handläggare tar in en

journal, en föredragningspromemoria eller ett förslag till beslutsmotivering.

Ett socialförsäkringsregister är ett register som förs med automatisk

databehandling. Det i lagtexten valda uttrycket att nu aktuella register får

innehålla "handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende" synes

därför kunna vålla missförstånd. Uttryckssättet torde kunna leda till den

felaktiga föreställningen att det alltid är handlingen som sådan - och alltså

inte uppgifterna i handlingen - som registreras i den elektroniska akten. Enligt

Lagrådets uppfattning bör lagtexten förtydligas på denna punkt.

Lagrådet finner mot den nu redovisade bakgrunden att paragrafen bör innehålla

endast ett stycke vilket förslagsvis kan ges följande lydelse:

"I socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa

eller ett lokalt organ inom denna eller för Riksförsäkringsverket för

handläggning av ärenden får, utan hinder av 7-10 §§, registreras uppgifter i

handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende, om uppgifterna

har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta"

18 §

Hänvisningen i tredje stycket till 11 § andra stycket bör - om den av Lagrådet

förordade lydelsen av 11 § godtas - ändras till 11 §.

19 och 20 §§

Enligt Lagrådets uppfattning finns det skäl att placera de allmänna be-

stämmelserna om utgallring och registerutdrag avseende socialförsäk-

ringsregistren före motsvarande bestämmelser för de särskilda registrens

elektroniska akter. Första och andra styckena i de båda paragraferna synes

därför böra byta plats. Hänvisningarna till 11 § i de föreslagna styckena synes

vidare böra begränsas till "uppgifter som avses i 11 §" (jfr vad Lagrådet anfört

i anslutning till 18 §).

Övriga lagförslag lämnas utan erinran.

94

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,

Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,

Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Klingvall

Regeringen beslutar proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på

socialförsäkringsområdet, m.m.

95

Rättsdatablad

-------------------------------------------------------

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande

häver eller upp- EG-

repar ett regler

normgiv-

ningsbemyndigande

-------------------------------------------------------

Socialförsäkringsre-4 §, 8 §, 10 §, 15 §,

gisterlag 18 §, 19 §, 22 §

96