Prop. 1996/97:25D1 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv

Prop. 1996/97:25D1
Propositioner · Utrikesdepartementet

Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv

1996-09-20 · 71 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1996/97:25D1, Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:46) Effektivare styrning och

rättssäkerhet i asylprocessen

Uppdraget

Utredningens uppdrag kan i allt väsentligt delas in i två olika block. Det

första blocket gäller frågor om regeringens möjligheter att styra praxisbild-

ningen i utlänningsärenden (styrmedelsavsnittet). Block 2 rör rättssäkerhets-

frågor i asylprocessen med tonvikt på tre särskilda frågor nämligen inslaget av

muntlighet i processen, beslutsmotiveringar samt för- och nackdelar med att

införa en vidgad möjlighet att överklaga beslut om uppehållstillstånd

(rättssäkerhetsavsnittet).

Styrmedelsavsnittet

Nuvarande förhållanden

Regeringen kan för närvarande styra praxisbildningen i utlänningsärenden på två

sätt. Den kan antingen utfärda generella föreskrifter (förordningsmetoden),

eller besluta i enskilda ärenden som överlämnats från Invandrarverket eller

Utlänningsnämnden (ärendemetoden). I nuvarande ordning används främst

ärendemetoden för att ge praxisvägledning i frågor om uppehållstillstånd.

Regeringens beslut i enskilda ärenden kan indelas i två kategorier. Dels

meddelar regeringen vägledande avgöranden för Invandrarverket och

Utlänningsnämnden. Dels kan regeringen utan riksdagens hörande skärpa

kriterierna för asyl med hänvisning till Sveriges mottagningsresurser; ett

styrmedel som har övervägande ekonomiska bevekelsegrunder.

Det kraftfullaste instrumentet som regeringen har till sitt förfogande när det

gäller att styra utvecklingen i uppehållstillstånds- ärenden är den sistnämnda

möjligheten att skärpa kriterierna för beviljande av asyl under hänvisning till

den svenska mottagningssituationen. Formellt sett har ett sådant beslut endast

verkan för krigsvägrare och s.k. de factoflyktingar men det har också stor

betydelse för vilka som får stanna av humanitära skäl. Däremot berör det inte

asylrätten för dem som är flyktingar enligt Genèvekonventionen. Möjligheten att

skärpa asylkriterierna har använts två gånger. Första gången var år 1976 och

andra i december 1989, det s.k. Luciabeslutet.

De utlänningsärenden som för närvarande får överlämnas till regeringen för

avgörande är av fem olika slag. Ärenden får överlämnas om de på grund av

familjeanknytning eller av annan liknande orsak har samband med ett ärende som

prövas av regeringen eller om de bedöms endera ha betydelse för den allmänna

säkerheten eller utrikespolitisk betydelse. De får vidare överlämnas om det

bedöms vara av särskild vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att

ärendet prövas av regeringen eller om synnerliga skäl annars talar för

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

regeringens prövning. Den vanligaste grunden för överlämnande är att det bedöms

vara av särskild vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att regeringen

prövar ärendet.

En stor del av de ärenden som överlämnats till regeringen för avgörande under

åren 1992-1994 har gällt frågor om nya stora grupper av asylsökande som sökt

skydd i Sverige. Som exempel kan nämnas asylsökande från Peru, Bosnien-

Hercegovina och Somalia. En annan större ärendekategori utgörs av s.k.

vårdfallsproblematik, dvs. ärenden som karakteriseras av att sökandena förutom

politiska skäl även åberopar medicinskt humanitära grunder för sin rätt till

uppehållstillstånd. På senare år kan noteras att s.k. nya ansökningar, dvs.

ansökningar från personer som skall avvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut,

har överlämnats tämligen ofta.

Oberoende om regeringen styr praxisbildningen genom beslut i enskilda ärenden

eller genom förordningar innebär den nuvarande ordningen att regeringen har

möjlighet att göra ställningstaganden som kan medföra avsevärda ekonomiska

konsekvenser för samhället utan att underställa riksdagen frågan. Regeringens

principbeslut vad gäller asylsökande från Bosnien-Hercegovina som berörde en

mycket stor grupp människor kan tjäna som exempel på detta.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att regeringen i första hand styr praxisbildningen i

utlänningsärenden genom förordningar. Bakgrunden till detta är i första hand

rättssäkerhetsaspekter. Förordningsmetoden ökar bl.a. förutsebarheten. En

förordning offentliggörs som regel minst en månad innan den börjar tillämpas. De

asylsökande och deras ombud/biträde kan alltså i god tid före ikraftträdandet

bilda sig en uppfattning om det nya rättsläget och de konsekvenser det kan föra

med sig. Ett beslut i ett enskilt ärende är mer överrumplande och betydligt

svårare för de berörda att hålla sig ajour med eftersom det inte offentliggörs

på samma sätt. Förordningsmetoden innebär även att en rimlig övergångsreglering

kan komma till stånd. Genom förordningsmetoden stärks Invandrarverkets och

Utlänningsnämndens ställning samtidigt som regeringen behåller det yttersta

ansvaret för praxisbildningen.

Enligt utredningens förslag får regeringen liksom hittills utfärda förord-

ningar om uppehållstillstånd för studier och besök. Regeringen får också rätt

att meddela generella föreskrifter om förutsättningarna för uppehållstillstånd

av humanitära skäl. Syftet är att regeringen i förordningar skall kunna meddela

föreskrifter om t.ex. kriterierna för beviljande av uppehållstillstånd för nya

grupper som sökt skydd i Sverige, beträffande vårdbehövande utlänningar och

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

andra principiella frågor. Regeringen får också bemyndigande att meddela

föreskrifter om tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Regeringens möjlighet att skärpa asylkriterierna på grund av Sveriges

mottagningsförhållanden behålls. Beslut av det slaget föreslås dock ges formen

av generella föreskrifter fortsättningsvis. Detta innebär att ställningstaganden

av den typ som gjordes i Luciabeslutet i framtiden bör komma till uttryck i en

förordning.

Som en följd av att förordningsmetoden främst skall användas vid styrning av

praxisbildningen minskas regeringens befattning med enskilda ärenden. En

begränsad möjlighet för myndigheterna att överlämna ärenden till regeringen för

avgörande behålls dock. De ärenden som fortsättningsvis får överlämnas är

huvudsakligen vissa säkerhetsärenden, ärenden som har utrikespolitisk betydelse

och ärenden som kan antas ha betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en

större grupp asylsökande. Nya ansökningar får enligt förslaget inte överlämnas.

Den praxisbildning som behövs från regeringens sida bör enligt utredningens

uppfattning ges i ärenden som inte slutligt avgjorts.

Regeringen föreslås inte få möjlighet att förbehålla sig prövningsrätten av

vissa ärenden eller ärendegrupper. Utredningen har inte funnit några

konstitutionella hinder mot en sådan ordning men anser att den är olämplig. Den

kan påverka myndigheternas självständighet gentemot regeringen på ett

ofördelaktigt sätt. Dessutom finns en påtaglig risk för att skrivelser till

regeringen med yrkande om att regeringen skall överta ett visst ärende blir ett

regelmässigt inslag i asylprocessen. Detta skulle kunna medföra att regeringen i

detta hänseende återigen skulle komma att belastas med alla utlänningsärenden

vilket skulle ta tid i anspråk som bör inriktas på det egentliga politikområdet.

För att förordningsmetoden skall fungera är det av yttersta vikt att

myndigheterna kontinuerligt håller regeringen underrättad om inströmnings-

situationen såvitt gäller olika grupper av asylsökande och andra principiella

frågor. Utredningen förslår därför att kontaktnätet mellan regeringen och

myndigheterna vidgas. Myndigheternas rapporteringar föreslås kompletteras med

månatliga rapporter som innehåller statistik och en omvärldsanalys. Dessutom bör

ett informellt kontaktnät etableras mellan regeringen och myndigheterna där

allmängiltiga frågeställningar kan tas upp.

Utredningen berör också frågan hur fördelningen mellan regeringens och

riksdagens kompetens på uppehållstillståndsområdet bör vara utformad.

Utgångspunkten är att en rimlig ordning bör tillgodse såväl regeringens behov av

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

att kunna styra utvecklingen som riksdagens behov av kontroll och begränsningar

av statens utgifter. Den nuvarande ordningen innebär att riksdagen kan ställas

inför fullbordat faktum beträffande oplanerade utgifter sedan regeringen fattat

ett vägledande beslut i fråga om uppehållstillstånd för en större grupp av

asylsökande. Denna ordning är inte tillfredsställande. Enligt utredningens

bedömning skulle en lösning kunna vara införandet av en ekonomisk totalram för

verksamhetsområdet invandring. En sådan skulle ge riksdagen ett reellt styrmedel

samtidigt som regeringen, inom den givna totalramen, skulle ha full frihet att

styra praxisbildningen. Något konkret förslag för genomförande av en sådan

ordning läggs inte fram men utredningen vill peka på behovet att sådana

överväganden görs.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Rättssäkerhetsavsnittet

Muntlig handläggning i asylärenden

Enligt nuvarande ordning skall muntlig handläggning ingå vid Invandrarverkets

och Utlänningsnämndens handläggning av asylärenden om det kan antas vara till

fördel för utredningen eller i övrigt främja ett snabbt avgörande av ärendet.

Muntlig handläggning skall även annars företas på begäran av utredningen om inte

en sådan handläggning skulle sakna betydelse för att avgöra frågan om

uppehållstillstånd.

Utredningen föreslår ett delvis nytt regelsystem. En utlänning som har ansökt

om asyl skall i fortsättningen få avvisas endast om muntlig handläggning har

ingått vid Invandrarverkets handläggning av ärendet. Även för Utlänningsnämndens

del görs vissa ändringar. Enligt förslaget måste Utlänningsnämnden medge muntlig

handläggning om utlänningen har begärt detta om det inte står klart att en sådan

handläggning är obehövlig. Detta innebär bl.a. att det knappast finns något

utrymme för att avslå en begäran om muntlig handläggning i ärenden där en

tilltrosbedömning kan sägas ha direkt betydelse för frågan om ett

uppehållstillstånd skall beviljas eller inte. Om nämnden inte omedelbart

beviljar en begäran om muntlig handläggning, får ärendet inte avgöras förrän

utlänningen fått besked om detta och beretts tillfälle att slutföra sin talan.

Beslutsmotiveringar m.m.

Nuvarande ordning innebär bl.a. att positiva beslut, dvs. beslut som innebär

bifall till sökandens ansökan, inte behöver vara motiverade. Utredningen

föreslår att alla beslut om uppehållstillstånd skall motiveras. Bakgrunden till

förslaget är bl.a. att Invandrarverkets positiva beslut är praxisbildande inom

verket. Att besluten är motiverade är en förutsättning för att den praxis-

bildningen skall kunna följas av utomstående. En vidgad beslutmotiverings-

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

skyldighet kan också leda till en kvalitetsförbättring av beslutsfattandet som

sådant. Erfarenhetsmässigt blir nämligen beslut där beslutsfattare har att ge en

tydlig och enkel skriftlig motivering till sina beslut mer genomarbetade.

Utredningen anser att det särskilt viktigt att beslut som innebär att ett till-

stånd tidsbegränsas på grund av sökandens vandel motiveras eftersom den

asylsökande måste få veta vilken avvägning som gjorts mellan de anförda skälen

för uppehållstillstånd och den vandelsanmärkning som vänds mot honom eller

henne.

Ett särskilt problem som har samband med beslutsmotiveringar är hur de

asylsökande och deras ombud/biträden skall få tillgång till det material som

myndigheterna baserar sina länderbedömningar på. Utredningen förspråkar större

öppenhet i sådana frågor. Myndigheterna rekommenderas att sammanställa utförliga

s.k. länderöversikter samt att i större utsträckning tillföra de enskilda

asylärendena bakgrundsmaterial. Utredningen pekar slutligen också på den

förändring som skett beträffande utrikessekretessen och regeringens roll när det

gäller att ta ställning till utlämnande av t.ex. reserapporter.

Överklagande av beslut om uppehållstillstånd m.m.

Enligt nuvarande ordning får ett beslut i fråga om uppehållstillstånd eller

arbetstillstånd eller återkallelse av sådana tillstånd överklagas av utlänningen

endast om tillståndsfrågan har behandlats i samband med ett beslut om avvisning

eller utvisning. Utredningens förslag innebär att den kopplingen tas bort för

beslut om uppehållstillstånd och återkallelse av ett sådant tillstånd. En

utlänning har alltså rätt att överklaga ett beslut där ansökan om uppehålls-

tillstånd avslås eller ett beslut om återkallelse av uppehållstillstånd även om

frågan inte har behandlats i samband med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Förslaget får störst betydelse för personer som söker uppehållstillstånd före

inresan i Sverige.

Utredningen föreslår också att rättsprövning införs för ärenden enligt

utlänningslagen som prövas av regeringen i första och enda instans.

I utredningens uppdrag ingår slutligen även att överväga om det finns behov av

en formell regel som ger Invandrarverket och Utlänningsnämnden rätt att skjuta

upp prövningen av ett asylärende tills situationen i de asylsökandes hemländer

har klarnat. Bedömningen är att det är förvaltningsrättsligt godtagbart att

myndigheterna tar viss tid på sig för att skaffa ett tillförlitligt underlag för

sin bedömning. Ett asylärende bör emellertid inte få skjutas upp allt för länge

av denna orsak. En regel om vilandeförklaring skulle närmast uppmuntra till en

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

ordning där ärenden skjuts upp under längre tid. Utredningens bedömning är

därför att asylärenden inte bör kunna vilandeförklaras.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)1

dels att 2 kap. 4, 5 och 11 §§, 3 kap. 4 §, 7 kap. 3 och 11 §§ samt 11 kap. 1

och 3 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer 2 kap. 14 § och 3 kap. 8 §

samt närmast före dessa paragrafer två nya rubriker av följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------------------------

2 kap.

4 §

Uppehållstillstånd får ges till

1. en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som

annars har särskild anknytning till Sverige,

2. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller

en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad

på något annat sätt.

----------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva att

uppehållstillstånd kan ges

----------------------------------------------------------------------

5 §

Om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd görs

eller prövas, får ansökan inte bifallas.

Detta gäller dock inte om

1. utlänningen har rätt till asyl här,

2. utlänningen skall återförena sig med en nära familjemedlem som är

stadigvarande bosatt i Sverige och som han tidigare har sammanlevt med

utomlands, eller

3. det annars finns särskilda skäl.

Om utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga

kraft, får dock en ansökan om uppehållstillstånd från honom bifallas bara om

ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut i ärendet om

hans avvisning eller utvisning och om

1. utlänningen har rätt till asyl här, eller

det annars finns synnerliga skäl av humanitär art.

---------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva att en

ansökan om uppehållstillstånd får

bifallas även i andra fall än som

anges i andra stycket, om det

följer av en överenskommelse med

främmande stat.

---------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

11 §

Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksamhet

som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,

2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan

särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något

annat nordiskt land, eller

3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att

han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet

i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan

utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva att

uppehållstillstånd får återkallas för

de utlänningar som omfattas av

avtalet om ett europeiskt eko-

nomiskt samarbetsområde (EES) även

i andra fall än de som anges i

första stycket.

--------------------------------------------------------------------

Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd

14 §

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får meddela före-

skrifter om

--------------------------------------------------------------------

1. uppehållstillstånd för studier

eller besök,

--------------------------------------------------------------------

2. förutsättningarna för uppe-

hållstillstånd av humanitära skäl i

andra fall än som avses i 5 §

tredje stycket 2 och

--------------------------------------------------------------------

3. förutsättningarna för tids-

begränsat uppehållstillstånd.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får också föreskriva

att en ansökan om uppe-

hållstillstånd får bifallas även i

andra fall än som anges i 5 §

andra stycket, om det följer av

en överenskommelse med främmande

stat, samt att uppehållstillstånd

får återkallas för de utlänningar

som omfattas av avtalet om ett

europeiskt ekonomiskt samarbets-

område (EES) även i andra fall än

de som anges i 11 § första

stycket.

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

3 kap.

4 §

En utlännings som avses i 1 § har rätt till asyl

Asyl får dock vägras om

1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller

med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl,

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------------------

2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en utlänning

som omfattas av 1 § 2 eller 3 som omfattas av 1 § 2 eller 3 på

finns särskilda skäl att inte grund av brottslighet eller med

bevilja asyl, hänsyn till rikets säkerhet finns

särskilda skäl att inte bevilja

asyl.

--------------------------------------------------------------------

3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan

sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan

Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att

beviljas uppehållstillstånd där,

4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett

annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse

eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller till

hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte har

motsvarande skydd, eller

utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på

det sätt som anges i 4.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva undantag

från andra stycket 4 för de fall då

utlänningens anknytning till

Sverige är av sådan art att han

inte bör nekas att få sin ansökan

om asyl prövad här.

--------------------------------------------------------------------

Bemyndiganden i fråga om asyl

8 §

--------------------------------------------------------------------

Om Sveriges möjligheter att ta

emot utlänningar motiverar det får

regeringen föreskriva att asyl

inte får beviljas i fall som

avses i 1 § 2 eller 3.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva

undantag från 4 § andra stycket för

de fall då utlänningens anknytning

till Sverige är av sådan art att

utlänningen inte bör nekas att få

sin ansökan om asyl prövad här.

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

7 kap.

3 §

--------------------------------------------------------------------

Statens invandrarverks beslut Statens invandrarverks beslut

i fråga om avvisning eller i fråga om avvisning, utvisning

utvisning och en i samband därmed uppehållstillstånd eller

behandlad fråga om återkallelse av uppehållstillstånd

uppehållstillstånd eller får av utlänningen överklagas till

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

arbetstillstånd eller återkallelseUtlänningsnämnden. Invandrar-

av sådana tillstånd får av verkets beslut i fråga om arbets-

utlänningen överklagas till Ut- tillstånd eller återkallelse av

länningsnämnden. arbetstillstånd får av utlänningen

överklagas till nämnden under för-

utsättning att frågan om tillstånd

har behandlats i samband med ett

beslut i fråga om avvisning

eller utvisning.

--------------------------------------------------------------------

Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal

regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och

ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för

ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare

eller annan likvärdig erfarenhet.

11 §

--------------------------------------------------------------------

Statens invandrarverk får med Statens invandrarverk får med

eget yttrande överlämna ett

--------------------------------------------------------------------

Invandrarverket eller Utlän Invandrarverket och Utlän

--------------------------------------------------------------------

1. ärendet på grund av familje 1. ärendet på grund av familje

--------------------------------------------------------------------

2. ärendet bedöms ha betydelse 2. ärendet bedöms ha sådan

för

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------------------------

3. det bedöms vara av särskild 3. det bedöms vara av särskild

vikt för ledning av

--------------------------------------------------------------------

4. synnerliga skäl annars talar 4. om det i andra fall än som

för

--------------------------------------------------------------------

Har invandrarverket överlämnat När Invandrarverket överlämnar

--------------------------------------------------------------------

Vad som i 5 § föreskrivs om Invandrarverket och Utlänningsnämnden gäller också

regeringen när den avgör ett överlämnat ärende.

11 kap.

1 §

--------------------------------------------------------------------

I ett asylärende vid statens En utlänning som har ansökt om

invandrarverk skall det ingå

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

Invandrarverket får bestämma att I ett asylärende vid Ut

även andra personer än

--------------------------------------------------------------------

Första och andra styckena Invandrarverket och Utlän

--------------------------------------------------------------------

3 § 2

Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas

1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksamhet

som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,

2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan

särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något

annat nordiskt land, eller

3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att

han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet

i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan

utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva att

uppehållstillstånd får återkallas för

de utlänningar som omfattas av

avtalet om ett europeiskt eko-

nomiskt samarbetsområde (EES) även

i andra fall än de som anges i

första stycket.

--------------------------------------------------------------------

Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd

14 §

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får meddela före-

skrifter om

--------------------------------------------------------------------

1. uppehållstillstånd för studier

eller besök,

--------------------------------------------------------------------

2. förutsättningarna för uppe-

hållstillstånd av humanitära skäl i

andra fall än som avses i 5 §

tredje stycket 2 och

--------------------------------------------------------------------

3. förutsättningarna för tids-

begränsat uppehållstillstånd.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får också föreskriva

att en ansökan om uppe-

hållstillstånd får bifallas även i

andra fall än som anges i 5 §

andra stycket, om det följer av

en överenskommelse med främmande

stat, samt att uppehållstillstånd

får återkallas för de utlänningar

som omfattas av avtalet om ett

europeiskt ekonomiskt samarbets-

område (EES) även i andra fall än

de som anges i 11 § första

stycket.

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------------------

3 kap.

4 §

En utlännings som avses i 1 § har rätt till asyl

Asyl får dock vägras om

1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller

med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl,

--------------------------------------------------------------------

2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en utlänning

som omfattas av 1 § 2 eller 3 som omfattas av 1 § 2 eller 3 på

finns särskilda skäl att inte grund av brottslighet eller med

bevilja asyl, hänsyn till rikets säkerhet finns

särskilda skäl att inte bevilja

asyl.

--------------------------------------------------------------------

3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan

sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan

Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att

beviljas uppehållstillstånd där,

4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett

annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse

eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller till

hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte har

motsvarande skydd, eller

utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på

det sätt som anges i 4.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva undantag

från andra stycket 4 för de fall då

utlänningens anknytning till

Sverige är av sådan art att han

inte bör nekas att få sin ansökan

om asyl prövad här.

--------------------------------------------------------------------

Bemyndiganden i fråga om asyl

8 §

--------------------------------------------------------------------

Om Sveriges möjligheter att ta

emot utlänningar motiverar det får

regeringen föreskriva att asyl

inte får beviljas i fall som

avses i 1 § 2 eller 3.

--------------------------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva

undantag från 4 § andra stycket för

de fall då utlänningens anknytning

till Sverige är av sådan art att

utlänningen inte bör nekas att få

sin ansökan om asyl prövad här.

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

7 kap.

3 §

--------------------------------------------------------------------

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Statens invandrarverks beslut Statens invandrarverks beslut

i fråga om avvisning eller i fråga om avvisning, utvisning

utvisning och en i samband därmed uppehållstillstånd eller

behandlad fråga om återkallelse av uppehållstillstånd

uppehållstillstånd eller får av utlänningen överklagas till

arbetstillstånd eller återkallelseUtlänningsnämnden. Invandrar-

av sådana tillstånd får av verkets beslut i fråga om arbets-

utlänningen överklagas till Ut- tillstånd eller återkallelse av

länningsnämnden. arbetstillstånd får av utlänningen

överklagas till nämnden under för-

utsättning att frågan om tillstånd

har behandlats i samband med ett

beslut i fråga om avvisning

eller utvisning.

--------------------------------------------------------------------

Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal

regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och

ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för

ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare

eller annan likvärdig erfarenhet.

11 §

--------------------------------------------------------------------

Statens invandrarverk får med Statens invandrarverk får med

eget yttrande överlämna ett

--------------------------------------------------------------------

Invandrarverket eller Utlän Invandrarverket och Utlän

--------------------------------------------------------------------

1. ärendet på grund av familje 1. ärendet på grund av familje

--------------------------------------------------------------------

2. ärendet bedöms ha betydelse 2. ärendet bedöms ha sådan

för

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------------------------

3. det bedöms vara av särskild 3. det bedöms vara av särskild

vikt för ledning av

--------------------------------------------------------------------

4. synnerliga skäl annars talar 4. om det i andra fall än som

för

--------------------------------------------------------------------

Har invandrarverket överlämnat När Invandrarverket överlämnar

--------------------------------------------------------------------

Vad som i 5 § föreskrivs om Invandrarverket och Utlänningsnämnden gäller också

regeringen när den avgör ett överlämnat ärende.

11 kap.

1 §

--------------------------------------------------------------------

I ett asylärende vid statens En utlänning som har ansökt om

invandrarverk skall det ingå

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------------------

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

--------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

--------------------------------------------------------------------

Invandrarverket får bestämma att I ett asylärende vid Ut

även andra personer än

--------------------------------------------------------------------

Första och andra styckena Invandrarverket och Utlän

--------------------------------------------------------------------

3 §

--------------------------------------------------------------------

Bestämmelserna i 20 § förvalt- Bestämmelserna i 20 § förvalt-

ningslagen om motivering av be- ningslagen om motivering av be-

slut tillämpas inte beträffande slut gäller även för beslut som

beslut om visering, tidsbegränsat meddelas i ärenden enligt denna

uppehållstillstånd och arbetstill-lag om inte något annat följer av

stånd. andra eller tredje stycket.

--------------------------------------------------------------------

En utlänning som avses i 2 kap. Ett beslut i fråga om uppe-

11 § tredje stycket har dock hållstillstånd skall alltid

alltid rätt till motivering av innehålla de skäl som ligger till

ett sådant beslut om det går honomgrund för beslutet.

emot.

--------------------------------------------------------------------

Vid beslut om visering eller

arbetstillstånd får skälen som

ligger till grund för beslutet

utelämnas. En utlänning som avses

2 kap. 11 § tredje stycket har

dock alltid rätt till motivering

av ett beslut om visering om det

går honom emot.

--------------------------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------------------------

2 §3

--------------------------------------------------------------------

Bestämmelserna i 20 § förvalt- Bestämmelserna i 20 § förvalt-

ningslagen om motivering av be- ningslagen om motivering av be-

slut tillämpas inte beträffande slut gäller även för beslut som

beslut om visering, tidsbegränsat meddelas i ärenden enligt denna

uppehållstillstånd och arbetstill-lag om inte något annat följer av

stånd. andra eller tredje stycket.

--------------------------------------------------------------------

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

En utlänning som avses i 2 kap. Ett beslut i fråga om uppe-

11 § tredje stycket har dock hållstillstånd skall alltid

alltid rätt till motivering av innehålla de skäl som ligger till

ett sådant beslut om det går honomgrund för beslutet.

emot.

--------------------------------------------------------------------

Vid beslut om visering eller

arbetstillstånd får skälen som

ligger till grund för beslutet

utelämnas. En utlänning som avses

2 kap. 11 § tredje stycket har

dock alltid rätt till motivering

av ett beslut om visering om det

går honom emot.

--------------------------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------------------------

2 §

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag

och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd,

beslut om svenskt medborgarskap,

--------------------------------------------------------------------

3. beslut om utlänningars 3. andra beslut om utlänningars

vistelse i riket, vistelse i riket än sådana som en-

ligt utlänningslagen (1989:529)

har prövats i regeringen som enda

instans,

--------------------------------------------------------------------

4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller tjänstgöring

inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter,

7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- eller kreditreglering eller beslut

i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmaterial än sådana som avser

återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §,

9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3-4 lagen (1984:3)

om kärnteknisk verksamhet,

10. beslut enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Sammanfattning i relevant del av betänkandet

(SOU 1995:55) Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden

Utredningen behandlar i korthet frågan i vilken utsträckning ett beslut om

omhändertagande av ett barn med stöd av lagen (1990:52) med särskilda

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

bestämmelser om vård av unga (LVU) skall utgöra hinder mot verkställighet av ett

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.

Enligt utredningen bör huvudprincipen vara att beslut enligt utlänningslagen i

princip tar över beslut rörande enskilda som fattats med stöd av annan

lagstiftning. Det är emellertid enligt utredningen inte möjligt att i alla fall

hävda att utlänningslagen skall ha företräde framför annan lagstiftning.

Avgörande om vilken lagstiftning som bör ha företräde kan bli särskilt grannlaga

när det gäller barn som omhändertagits med stöd av LVU därför att de vanvårdats

av sina föräldrar. Det är inte rimligt att överlämna barnet till en

vårdnadshavare som uppenbart vanvårdar barnet och där barnets liv och hälsa kan

sättas i stor fara om barnet överlämnas till vårdnadshavarna.

Samtidigt är det heller inte rimligt att ett omhändertagande enligt LVU

automatiskt skulle innebära att inte bara barnet utan också vårdnadshavarna

skulle få uppehållstillstånd I Sverige.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Sammanfattning av Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75)

Motiv för en sammanhållen global flyktingpolitik

*Allt fler människor i världen kommer att flytta inom eller mellan länderna

under de närmaste årtiondena. Antalet migranter utgör nu ca 2,5 procent av

världsbefolkningen. Flyktingsituationen fortsätter att förvärras. För ungefär

tio år sedan var flyktingarna ca 10 miljoner, nu är de omkring 23 miljoner.

Dessutom finns ca 2,5 miljoner palestinska flyktingar samt omkring 25 miljoner

internflyktingar (inom det egna landet). Antalet miljöflyktingar uppskattas till

25 miljoner.

* Därtill kommer de människor i tredje världen som flyttar från landsbygden

till städerna, f.n. 70-100 miljoner människor årligen. En del av dem söker

sig vidare från de överlastade storstäderna (med 5-20 miljoner invånare) till

andra länder.

* Världsbefolkningen ökar nu med ungefär 100 miljoner årligen och 95 procent av

denna ökning sker i tredje världen. Med nuvarande tillväxttakt kommer

sannolikt Afrikas befolkning att öka från 600 miljoner till 1 600 miljoner år

2025. Befolkningen i Sydasien kommer också att öka med en miljard. Sedan år

1950 har världsbefolkningen fördubblats. Under enbart de närmaste 60 åren

kommer världsbefolkningen i vart fall att fördubblas jämfört med idag.

Europas befolkning blir en allt mindre andel av världsbefolkningen.

* Inkomstgapet mellan Syd och Nord har blivit dubbelt så stort på 30 år. I

kombination med det ökade inkomstgapet kommer den våldsamma

befolkningsökningen oundvikligen att leda till ökad migration, främst Syd-

Syd, men också Syd-Nord.

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

* På kort och medellång sikt finns andra faktorer som bidrar till att öka be-

folkningsomflyttningarna. Dit hör den pågående övergången från diktatur till

demokrati i många utvecklingsländer, upplösningen av paktsystemen med

Sovjetunionen och USA som dominerande stater, det därmed sammanhängande

sönderfallet av statsbildningar (såsom f.d. Sovjetunionen och f.d.

Jugoslavien) och uppblossandet av gamla etniska konflikter. Vapentillförseln

till konflikthärdarna samt allmänt bristande framtidstro i många länder i

Afrika och Asien på grund av en alltför långsam ekonomisk utveckling bidrar

till att förstärka problembilden. För Europa tillkommer inkomstgapet mellan

Västeuropa i förhållande till Östeuropa och Nordafrika, kriget på Balkan samt

osäkerheten om utvecklingen i Ryssland och Nordafrika.

Orsakssambanden mellan befolkningsökningen, fattigdomsklyftan, konflikterna,

miljöförstöringen och flykten från landsbygden till storstäderna och ökningen i

stort av befolkningsrörelserna mellan länderna i världen är utomordentligt

komplicerade. Befolkningsökningen i tredje världen, den ökade rikedomsklyftan

mellan Syd och Nord, miljöförstöringen i Syd i samt den kraftiga urbaniseringen

i Syd är de viktigaste orsakerna. Globaliseringen av ekonomin öppnar fönstren

mot andra länder. Förbättrade kommunikationer och införandet av ny teknologi i

tredje världen (billigt flyg, TV, telefon, fax etc.) påverkar också människors

benägenhet att utvandra.

* Ett grundläggande problem i de internationella försöken att bemästra denna

nya situation är att FN:s organisation för att hantera den kombination av

politiska, ekonomiska och sociala problem som ofta ligger bakom flykt och

annan migration inte är tillräckligt anpassad och samordnad för uppgiften.

* Global solidaritet med en tyngdpunkt på förebyggande insatser för att

undanröja och lindra orsaker till flykt och migration måste prägla det

internationella samfundets verksamhet vad gäller utvecklingssamarbete,

internationell handel etc. De flyktingpolitiska åtgärderna är emellertid mer

inriktade på att reagera på flyktingströmmar och omfattande befolk-

ningsomflyttningar än på att förebygga dem.

* De europeiska länderna kommer oundvikligen att ställas inför ett ökande

migrationstryck. För de europeiska västländerna, däribland Sverige, gäller

att bedöma hur de samlade resurserna för att (i) reglera invandringen, (ii)

pröva asylskäl och (iii) ta emot och integrera invandrare skall vägas mot

insatser utanför det egna landet, i ursprungsländerna, för att motverka de

orsaker som leder till utvandring och ge skydd och stöd åt flyktingar.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

Länderna måste ta ställning till det faktum att skillnaden ökar mellan de

resurser som används för att hjälpa den relativt sett lilla andel flyktingar

som kommit till industriländerna och de resurser som genom multilaterala och

bilaterala kanaler används för merparten av världens flyktingar och

flyktförebyggande insatser.

* Sverige är fr.o.m. år 1995 medlem i EU. Unionen är en av de viktigaste

aktörerna för att påverka orsakerna till flykt och massmigration. Sveriges

medlemskap innebär förutom nya åtaganden också ett nytt ansvar att delta i

och påverka den framtida europeiska politiken på migrations- och

flyktingområdet inklusive sambanden med EU:s bistånds- och handelspolitik

samt det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. EU:s biståndsbudget är

ungefär tre gånger så stor som den svenska och har också sin tyngdpunkt på

Afrika. Sedan slutet av 1980-talet pågår inom EU ett arbete på att skapa

gemensamma europeiska yttergränser, en gemensam asylpolitik och långsiktigt

även en gemensam invandringspolitik.

* En flykting- och migrationspolitisk omorientering förutsätter att hela det

traditionella systemet för flyktinghjälp i ett mottagningsland som Sverige

ses över och ökad vikt behöver läggas vid mottagningsländerna i den rika

världen skall kunna överföra en del av de resurser som idag binds upp i asyl-

och flyktingmottagande i de egna länderna till generella och riktade insatser

i de områden där flyktingproblemen förekommer.

* Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken har en

migrations- och flyktingpolitisk dimension men de olika politikområdena är

inte tillräckligt samordnade.

* Den i europeisk jämförelse omfattande invandringen till Sverige av

asylsökande måste - liksom den omfattande invandringen av anhöriga - ses i

relation till de stora kostnaderna. Enbart statens kostnader för prövningen

av asylansökningar och mottagningsstöd under åren 1992-1994 uppgick till ca

20 miljarder kr. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges hela bistånd till

utvecklingsländerna under samma tid uppgick till sammanlagt ca 45 miljarder

kr och de svenska bidragen till UNHCR till ca 1,5 miljarder kr.

* Ökande integrationssvårigheter, långsiktigt sjunkande sysselsättningsgrad och

hög arbetslöshet samt socialhjälpsberoende bland invandrarna innebär såväl

svårigheter som ökade kostnader. Ett omfattande, långvarigt och

resurskrävande arbete krävs för att ge 1980-talets och 1990-talets invandrare

rimliga förutsättningar för framtiden i Sverige.

Samarbete i ett globalt perspektiv

* Ett övergripande mål i en global sammanhållen flyktingpolitik bör vara att i

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

internationell samverkan aktivt medverka till att undanröja orsaker bakom

flykt och påtvingad utvandring. Samtidigt måste de som tvingats på flykt få

skydd och stöd. Dessa mål kan uppnås dels genom politiskt agerande, dels

genom bistånd i olika former. Biståndet kan lämnas inom ramen för det

internationella utvecklingssamarbetet och genom riktade insatser på medellång

och kort sikt. Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och

handelspolitiken bör få en tydligare uttalad migrations- och flyktingpolitisk

inriktning samt en högre grad av samordning med flykting- och

migrationspolitiken. På motsvarande sätt bör Sverige verka för att den

flykting- och migrationspolitiska dimensionen på ett mer uttalat sätt beaktas

i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt i EU:s handels- och

biståndspolitik. Flykting- och migrationsfrågor bör i ökad utsträckning föras

upp på dagordningen också i andra internationella säkerhetspolitiska och

ekonomiska fora.

* Genom politiskt agerande bör Sverige vara pådrivande i det internationella

samarbetet för att på lång sikt skapa sådana politiska, ekonomiska, sociala,

befolknings- och miljömässiga förhållanden globalt att orsakerna bakom flykt

och påtvingad migration i möjligaste mån undanröjs och att flyktingars

rättigheter respekteras. Detta innebär att Sverige bör fortsätta att spela en

aktiv roll i den pågående reformprocessen för att stärka Förenta Nationerna.

Det handlar om att främja fred, säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter

och ekonomisk utveckling. Sverige bör verka för att sådana handelsvillkor

etableras av EU och globalt som kan främja fattiga länders ekonomiska

utveckling. Sverige bör även ge fortsatt prioritet åt arbetet för nedrustning

och begränsning av den internationella vapenhandeln.

* Genom bistånd bör Sverige, såväl bilateralt som genom gemensamma EU-insatser

och bidrag till multilaterala organisationer, intensifiera arbetet med att på

kort och lång sikt förebygga flyktingrörelser och massmigration. Detta

innebär stärkta insatser för att främja demokrati och respekt för mänskliga

rättigheter. Vidare bör de internationella instrumenten för fredlig

konflikthantering utvecklas och utnyttjas. Särskild uppmärksamhet bör i detta

sammanhang ägnas minoriteters ställning samt preventiva diplomatiska och

fredsbevarande åtgärder. Ett starkt stöd bör utgå till insatser för att

förebygga humanitära katastrofer genom tidiga internationella ingripanden.

Hög beredskap bör vidare finnas för riktade insatser till områden från vilka

omfattande ekonomiskt betingad utvandring kan förväntas.

* Målet om hållbar utveckling för det långsiktiga biståndet rymmer även

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

migrations- och flyktingaspekter. Detta bör bl.a. innefatta migrations- och

flyktförebyggande insatser, t.ex. för landsbygdsutveckling i utveck-

lingsländer.

* Då rörelser av skyddsbehövande uppstår inom eller mellan länder bör Sverige

verka för att de skyddsbehövande skall kunna ges skydd och stöd i eller så

nära hemlandet som möjligt. Insatser, som kan ske bilateralt eller genom

exempelvis UNHCR och EU:s biståndsorgan, bör inriktas på att förebygga vidare

flykt från ett första asylland. Det är viktigt att skapa sådana förhållanden

i första asylländer vad gäller säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter,

materiell försörjning och hälsovård att vidare flykt motverkas. På

motsvarande sätt bör, när det gäller internflyktingar, insatserna för skydd

och materiellt bistånd öka för att förebygga vidare flykt till ett första

asylland. Sverige bör särskilt agera för en bättre samverkan mellan

diplomatiska, humanitära, fredsbevarande och andra militära insatser vid

komplexa katastrofer.

* Sverige bör bl.a. satsa mer ekonomiska resurser för att främja mänskliga

rättigheter, ge ökat skydd för internflyktingar samt stödja första asyl-

länder.

Europeiskt samarbete kring flykting- och migrationsfrågor

* Sverige bör som medlem i EU verka för en samordnad och aktiv europeisk

flykting- och migrationspolitik. Den bör präglas av solidaritet och öppenhet

samt innefatta insatser såväl inom som utom EU-området. Politiken bör sträva

efter att uppnå de övergripande målen att undanröja orsaker till flykt och

påtvingad migration, att ge skydd åt skyddsbehövande i första hand i den egna

regionen och att skapa förutsättningar för frivilligt återvändande. Sverige

bör värna asylrätten samt verka för att den fria rörligheten inom EU och, på

sikt, mellan EU och andra regioner gradvis skall kunna förverkligas.

* Sverige bör aktivt verka för att de långsiktiga målen för EU:s migrations-

och flyktingpolitik inte endast blir att förverkliga det redan beslutade

systemet med en gemensam yttre gräns och allt vad som därmed följer. Målen

måste också innefatta en vision om hur unionsområdet gradvis skall kunna

utökas till att omfatta även länderna i Central- och Östeuropa och kring

Medelhavet. Ett steg på vägen är att EU i ökad grad bistår länderna i

Central- och Östeuropa med att upprätta såväl system för utvecklandet av

demokrati och skydd för minoriteter som migrations-, flykting- och

gränssystem som är jämförbara med dem i Västeuropa.

* Vid EU:s regeringskonferens år 1996 bör Sverige lägga stor vikt vid att ett

mer ändamålsenligt och resultatinriktat samarbetssystem skapas för

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

migrations- och flyktingfrågorna. Detta är en förutsättning för att en aktiv

flyktförebyggande politik skall kunna föras som länkar samman

biståndspolitiska, handelspolitiska och säkerhetspolitiska insatser med

flykting- och migrationsåtgärder.

* Sverige bör även agera i andra europeiska fora såsom Europarådet och

Organisationen för fred och säkerhet i Europa (OSSE) för att mänskliga

rättigheter, särskilt minoriteters rättigheter, respekteras, att demokratiska

system formas och att den säkerhetspolitiska situationen i ett utvidgat

Europa utvecklas på ett sätt som inte skapar flykt och påtvingad migration.

* Ett gemensamt agerande av EU:s medlemsstater och andra länder bör

eftersträvas vad gäller bedömningen av om en massflyktssituation skall anses

föreligga och när den skall anses ha upphört, för upprättande av minimiregler

för behandlingen av flyktingarna och för principer rörande återvändande.

Sverige bör även aktivt verka för att dessa stater kommer överens om ett

fungerande bördefördelningssystem vid massflyktssituationer.

Invandringen till Sverige

* De internationella åtaganden som Sverige gjort skall respekteras. Detta

gäller bl.a. rätten för flyktingar att få skydd i Sverige enligt flykting-

konventionen, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

enligt Europakonventionen samt överenskommelser om fri rörlighet inom Norden

och EU.

* Skydd bör ges till den som är flykting enligt en vidare tolkning av

flyktingkonventionen än för närvarande, i enlighet med UNHCR:s

rekommendationer. Dessutom bör skydd ges till de som riskerar att utsättas

för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, de som flyr

undan en väpnad konflikt eller en miljökatastrof och de som riskerar ett

strängt straff eller mycket allvarliga trakasserier på grund av

könstillhörighet eller homosexualitet. De nuvarande skyddsbegreppen de

factoflykting och krigsvägrare försvinner liksom begreppet politiskt-

humanitära skäl. En stor del av de som med gällande regler skulle fått

uppehållstillstånd som de factoflyktingar eller krigsvägrare skulle också ha

fått stanna enligt förslaget.

* Vid massflykt bör tidsbegränsade uppehållstillstånd kunna ges för i princip

högst två år och kunna förlängas med sex månader åt gången om ett

återvändandeprogram har inletts. Detta bör gälla såväl den som är flykting

som den som flyr undan en väpnad konflikt eller miljökatastrof. Avsikten är

att den skyddsbehövande skall kunna stanna i Sverige under den tid som

skyddsbehovet kvarstår. Bedömningen av om en massflyktsituation föreligger

och hur länge skyddet skall ges bör göras i internationell samverkan.

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

* Flyktingar bör liksom i dag efter samråd med UNHCR kunna överföras till

Sverige för bosättning. Ett särskilt anslag bör finnas för flexibel

användning beroende på det aktuella behovet av sådan överföring jämfört med

behov av insatser utanför Sverige.

* Tillståndsgrunden starka humanitära skäl bör förbehållas personer som på

grund av synnerligen allvarlig sjukdom, allvarliga handikapp eller andra

ömmande skäl av udda natur bör tillåtas vara bosatta i Sverige. Särskilda

hänsyn bör tas i ärenden som berör barn.

* Sveriges behov av såväl tillfällig som långsiktig arbetskraftsinvandring

tillgodoses huvudsakligen genom rörligheten inom Norden och EU. Nuvarande

lagstiftning ger möjligheter till flexibel arbetskraftsinvandring från även

andra länder. Den förutsätts liksom hittills ske i samråd mellan

myndigheterna och arbetsmarknadens parter.

* Invandringen av anhöriga, som inte är medborgare i ett nordiskt land eller

EU-land, begränsas till en krets bestående av man och hustru eller

sammanboende, ensamstående hemmavarande barn under 18 år samt andra nära

anhöriga utanför kärnfamiljen som direkt ingått i hushållsgemenskapen i

hemlandet. Visering för släktbesök bör kunna meddelas för längre tid än tre

månader eller för upprepade tremånadersbesök.

* Viseringspolitiken förs i framtiden gemensamt av EU:s medlemsstater och

kommer i utgångsläget att ungefärligen överensstämma med den viseringspolitik

Sverige för närvarande har. Det övergripande målet att skapa så stor frihet

för rörelser över gränserna som möjligt bör genomsyra Sveriges agerande i

alla sammanhang där frågor om viseringspolitik behandlas.

* Regeringen bör styra praxis genom förordningar i stället för som i dag genom

beslut i enskilda ärenden.

* För att höja rättssäkerheten och öka effektiviteten i asylprocessen bör

Invandrarverket ges ett samlat ansvar. Invandrarverket bör därför överta

ansvaret för de utredningar som genomförs med asylsökande vid gränsen liksom

de som genomförs i samband med ansökan inne i landet. Invandrarverket bör

också överta ansvaret för verkställigheterna av avlägsnandebeslut och förvar.

* Pass och andra identitetshandlingar bör omhändertas mer systematiskt än vad

som sker i dag. Bestämmelser bör införas om obligatorisk fotografering och

tagande av fingeravtryck för samtliga asylsökande. Den inre

utlänningskontrollen bör tillmätas större betydelse än i dag.

* Muntlig handläggning bör användas i ökad utsträckning. Utredningarna bör

spelas in på band för att tveksamhet om vad som avhandlats skall kunna

undanröjas. Asylsökande bör vid behov förhöras av en tjänsteman av samma kön.

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

* Möjligheterna bör ökas att få rättshjälp i samband med avvisning vid gränsen.

* Ett gemensamt informations- och dokumentationssystem bör byggas upp för att

ge Invandrarverket och Utlänningsnämnden snabb tillgång till basinformation.

* Metoder bör utvecklas för att kontrollera kvaliteten i de beslut hos

Invandrarverket där utlänningens ansökan bifalles. För att ytterligare för-

bättra kvaliteten bör krav ställas på att även dessa beslut motiveras.

* Transportörerna bör liksom tidigare vara ansvariga för de kostnader som

uppstår då en utlänning avlägsnas från Sverige. Någon ändring av reglerna är

inte påkallad.

* Straffet för den som organiserar illegala inresor för asylsökande och andra

utlänningar bör höjas från maximalt två års fängelse i dag till fyra års

fängelse. Om brottet är mindre grovt bör straffet kunna sättas till böter

eller fängelse i högst sex månader. Kravet på att brottet skall ha utförts i

vinstsyfte bör ändras till att det utförts mot betalning.

Återvandringen från Sverige

* Det är en mänsklig rättighet att återvända till sitt land. Att främja

frivillig återvandring bör därför vara en viktig del av flyktingpolitiken.

Detta synsätt bör i princip prägla mottagandet från första början.

* Den som vill återvända bör uppmuntras och få bättre stöd. Återvand-

ringsprogram bör vara anpassade efter gruppernas olikartade situation.

* Särskilda resurser för återvandringsprojekt inriktade på flyktingarnas olika

ursprungsländer bör avsättas.

* Det bör även i fortsättningen vara möjligt att återinvandra till Sverige inom

viss tid och beroende på graden av anknytning till vårt land.

* En delegation för återvandringsfrågor bör inrättas med företrädare för

myndigheter och frivilligorganisationer. Organisationerna bör ges en utökad

roll för insatser såväl inom som utom Sverige.

Frivilligorganisationernas roll

* Frivilligorganisationernas erfarenhet och engagemang är viktig att ta till

vara i förverkligandet av den nya flykting- och migrationspolitiken.

Organisationerna bör få en utökad roll både vad gäller insatser utomlands och

i Sverige.

* Samverkansformerna mellan staten och frivilligorganisationerna på flykting-

och migrationsområdet bör utredas vidare.

Barnen, barnkonventionen och utlänningslagen

* Ändringar bör göras för att bringa utlänningslagstiftningen i full överens-

stämmelse med barnkonventionen. Barn som tas i förvar enligt utlänningslagen

bör få rättshjälpsbiträde direkt. Med hänsyn till barnets ålder och mognad

bör klarläggas vad barn som berörs av ett beslut har att säga i ärendet. Vid

beaktandet av humanitära skäl för uppehållstillstånd bör särskild hänsyn tas

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa.

* Konventionens definition att den som är under 18 år är barn bör följas. De

inskränkningar som f.n. gäller för att barn under 16 år skall kunna tas i

förvar bör gälla alla under 18 år.

* Tidsbegränsat uppehållstillstånd bör som regel meddelas när det behövs för

att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.

* Den som är förordnad som offentligt biträde för ett ensamt barn bör vara

barnets ställföreträdare i det ärende förordnandet avser.

* Invandrarverket bör följa upp sina rutiner för hörande av barn.

* Invandrarverket bör tillsammans med Utrikesdepartementet och Riks-

polisstyrelsen överväga hur handläggningen av ansökningar om återförening

från ensamstående barn eller från föräldrar till ensamstående barn i Sverige

skall behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

Samordning och genomförande

* De olika delarna av kommitténs förslag bör behandlas som en helhet. De

resurser som frigörs vid en minskning av den spontana invandringen bör

användas för flyktförebyggande åtgärder på lång och kort sikt, för en

rättvisare bördefördelning och för att ge fler skyddsbehövande i världen

möjligheter att få hjälp. De resurser som frigörs på lång sikt bör tillföras

biståndspolitiken.

* Ett för invandrar- och biståndsministrarna gemensamt anslag för särskilda

insatser bör skapas. Därutöver bör särskilda insatser finansieras genom

biståndsanslaget. Från dessa båda anslag bör bör projekt finansieras för

demokratiinsatser, internflyktingar, första asylländer, stöd till länder i

Sveriges närområde och återvandringsprojekt.

* En ökad samordning bör åstadkommas inom regeringskansliet så att den av

kommittén förordade helhetspolitiken kan säkerställas och utvecklas.

* En genomgång av utlänningslagstiftningen bör göras för att få till stånd ett

överskådligt lagverk som i största möjliga utsträckning ansluter till hur

rättssystemet i övrigt är utformat. Bl.a. bör asylprocessen regleras i högre

grad än vad som nu är fallet samt insyn i förfarandet säkerställas.

Prop. 1996/97:25

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag

och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd,

beslut om svenskt medborgarskap,

--------------------------------------------------------------------

3. beslut om utlänningars 3. andra beslut om utlänningars

vistelse i riket, vistelse i riket än sådana som en-

ligt utlänningslagen (1989:529)

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF