Prop. 1996/97:50

Regeringens skrivelse

1996/97:50

På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen

Stockholm den 23 januari 1997

Göran Persson

Anna Lindh

(M i lj ödepartem entet)

Skr.

1996/97:50

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse beskrivs regeringens arbete under år 1996 med

omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar

(Avsnitt I och II). En viktig del är att tydliggöra de olika

samhällssektorernas ansvar för hushållningen med naturresurser och för

att integrera miljöhänsyn i sin verksamhet Skrivelsen skall ses som en

lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med att ta fram

miljöstrategier för ett antal olika samhällssektorer, där ett antal förslag

kommer att lämnas under år 1997 och år 1998. Regeringen har också

nyligen tillsatt en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling

OECD har gjort en ingående översyn av Sveriges miljöarbete. Som svar

på OECD:s rekommendationer presenteras i avsnitt III ett antal åtgärder.

I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av Statens kärnkraftsinspektions

och Statens strålskyddsinstituts årliga rapport till regeringen över

säkerhets- och skyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

Skr 1996/97:50

Innehållsförteckning

I EN POLITIK FÖR EN EKOLOGISKT

HÅLLBAR UTVECKLING 3

II SAMHÄLLSSEKTORERNA OCH MILJÖN 6

1 Ekonomisk tillväxt och miljö 6

2. Kommunikationer 11

3. Jordbruk 19

4. Fiske 24

5. Skogsbruk 27

6. Rennäring 31

7. Energi 33

8 Varuproduktion 37

9 Konsumtionsfrågor 49

10. Samhällsplanering 51

11. Byggande och bostäder 55

12. Försvaret 58

13. Arbetsmarknadspolitisk sektor 62

14. Utbildning, forskning och utveckling 65

15. Kultur 71

16. Lokalt och regionalt miljöarbete 74

17. Internationellt miljösamarbete 76

18. Internationellt utvecklingssamarbete 85

19. Handel och miljö 88

20. Miljöledningssystem inom statsförvaltningen 90

21. Ny miljölagstiftning 90

III ÅTGÄRDER AVSEENDE OECD:s

REKOMMENDATIONER 92

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 113

Bilaga 1

Säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken 1995-96

Bilaga 2

Aktiviteter med inriktning eller påverkan på

Ekologiskt hållbar utveckling

I EN POLITIK FÖR EN EKOLOGISKT HÅLLBAR

UTVECKLING

Skr 1996/97:50

Regeringsförklaringen av den 17 september 1996 framhåller att "Sverige

skall vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i

strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Välståndet skall

byggas på en effektivare användning av naturresurserna - energi, vatten,

råvaror." Regeringsförklaringen säger dessutom bl.a. att "Statsför-

valtningens miljöarbete skall utvecklas till ett föredöme".

De gångna 25 årens miljövårdsarbete har inneburit att den fortgående

miljöförstöringen i vårt land har bromsats upp och i viktiga avseenden

vänts. Industriutsläppen fortsätter att minska och avfallet nyttiggörs i allt

större utsträckning. Luft och vatten är betydligt renare Våra bestånd av

havsörnar, sälar och uttrar återhämtar sig. Den direkta miljöpåverkan från

industriell verksamhet är nu ett mindre allvarligt hot för vår svenska

miljö, även om betydande risker kvarstår bl.a. vid spridningen av vissa

miljöfarliga kemikalier.

Hushållningen med naturresurser har förbättrats. Vattenanvändningen

har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Energianvändningen har vant i stort

sett konstant sedan mitten av 1970-talet samtidigt som produktionen har

växt. Den uppvärmda ytan i bostäder och lokaler har ökat med nära 40%.

Kretslopp sluts och återbruket av resurser ökar.

På det nationella planet fokuseras arbetet allt mer på de diffusa

utsläppen och på miljöpåverkan från varor och från ämnen som är spridda

och har långsiktig påverkan.

Politiken för hållbar utveckling kommer också i allt högre grad att

utformas mom ramen för EU-samarbetet, gemensamt med övriga EU-

länder. Flera av de miljöproblem vi har i Sverige orsakas till betydande

del av utsläpp och nedfall från Europa norr om Alperna och Karpaterna.

Fortsatta åtgärder för att minska utsläppen och spridningen av

föroreningar i ett nordeuropeiskt perspektiv är därför viktiga för att

skydda den svenska miljön. Arbetet mom EU är en mycket viktig del i

detta. Därvid kan våra erfi-renheter vara till stor hjälp Sveriges

miljöarbete i EU under år 1996 redovisas närmare i regeringens skrivelse

om arbetet i EU.

I ett globalt perspektiv är det emellertid fortfarande långt kvar innan

vårt samhälle är i balans med de förutsättningar som naturen och jordens

resurser kan tillhandahålla. De globala klimatförändringarna, hotet mot

ozonskiktet, spridningen av miljöfarliga ämnen, hoten mot den biologiska

mångfalden, försurningen av vatten- och markområden, övergödningen

av haven och en ojämn fördelning av jordens resurser är några exempel

på akuta problem. Allt tydligare framstår det att grunden till miljö-

problemen ligger i vår bristande förmåga att hushålla med och rätt

använda våra naturresurser

Ett ekologiskt hållbart samhälle är ett samhälle där mänsklig verksam-

het inte skadar hälsa, klimat eller ekosystem. Det är ett samhälle som är

inriktat på fömybara resurser och som hushållar med de resurser som står

till buds så att de räcker åt alla, i dag och i framtiden. 3

Detta speglas i Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveck-

ling som en utveckling där dagens generation kan tillgodose sina behov Skr 1996/97:50

utan att försvåra för morgondagens generationer att tillgodose sina

Riodeklarationen betonar också att en hållbar utveckling, förutom att

vara anpassad till ekologiska ramar också måste innefatta ekonomisk

tillväxt, social välfärd, sysselsättning och kulturell identitet Detta breda

perspektiv gäller i särskild grad för utvecklingsländerna För de redan rika

länderna har uppgiften att begränsa den alltför stora miljöbelastningen

och konsumtionen en särskild tyngd Teknisk utveckling med ekologiskt

hållbar profil, anpassning av livsstilar och förstärkt fördelningspolitik är

viktiga instrument för en hållbar utveckling Regeringens första uppdrag

efter valet år 1994 var ekonomin. Statens finanser är på väg att bringas

i balans. Saneringen av de offentliga finanserna måste fullföljas för att

insatser inom andra områden skall vara hållbara Denna utgångspunkt är

nödvändig för att skapa långsiktig hållbarhet, och inte bara kortsiktiga

lösningar

En väsentlig uppgift är nu att utforma en politik för ekologisk ut-

hållighet. En ekologiskt hållbar utveckling innebär betydligt mer än

traditionell miljövård. Det är att väva in miljö och resurshushållning tidigt

i olika beslut och handlingsprogram Det är att skapa en tillväxt som

bygger på ekologiska hänsyn. Det är att handla långsiktigt.

En förutsättning för omställningen är att miljöhänsyn och resurshus-

hållning integreras i alla samhällsprocesser. De olikasamhällssektorerna

måste därför ta ett ökat ansvar. Däri ligger både att följa sektorns miljö-

påverkan och resursanvändning och att utforma olika åtgärder så att de

vid sidan om sitt huvudsyfte aktivt bidrar till att minska belastningen på

miljön och förbättra hushållningen med naturresurserna. Det gäller att

formulera konkreta mål för verksamheterna även i fråga om ekologisk

hållbarhet och kontinuerligt följa upp resultaten.

Vissa statliga myndigheter har därutöver ett särskilt sektorsansvar som

innebär att mer aktivt påverka alla sektorns samhällsaktörer att utveckla

sitt arbete i riktning mot hållbar utveckling. Dit hör bl.a. trafikverken och

verk med anknytning till näringslivet och areella näringar

I de närmaste årens politik måste därför kraven på hållbar utveckling

prägla såväl samhällsplaneringen som konkreta åtgärder i sektorer som

energianvändning/försörjning, jord- och skogsbruk, transporter, bostads-

och lokalförsörjning m.m. Dessa avser att främja tillväxten och

sysselsättningen. Samtidigt skapas förutsättningar för en hemmamarknad

för näringlivets utveckling.

Miljö- och utvecklingsfrågorna påverkas i allt högre grad av vad som

sker i omvärlden. Därför krävs att Sverige fortsatt intar en aktiv och

pådrivande roll inom det globala och regionala miljö- och

utvecklingssamarbetet. Särskilt viktigt är den internationella uppföljningen

av Riokonferensen, klimatförhandlingarna, EU:s regeringskonferens, öst-

ländernas miljöanpassning som ett led i tillnärmningsprocessen till EU,

EU:s försurningsstrategi, Östersjö- och Osteuropasamarbetet samt den s.k.

Environment for Europe-processen.

Framgång i det internationella arbetet förutsätter att Sverige bedriver

en egen kraftfull politik för ekologiskt hållbar utveckling. Regenngsför- 4

klanngama från den nuvarande regeringen anger också tydligt en sådan

ambition. Steget från miljöpolitik till en bredare politik för ekologiskt Skr. 1996/97:50

hållbar utveckling tillsammans med regeringens ambitioner gör att de nu

gällande målen inte täcker fältet och att de insatta åtgärderna är otill-

räckliga.

Utöver ett antal pågående utredningar (se bilaga 2) har regeringen till-

satt en särskild delegation för ekologiskt hållbar utveckling inom rege-

ringskansliet med två huvuduppgifter. Den skall utveckla en för samhälls-

sektorerna gemensam plattform med en sammanhängande målstruktur

som innefattar såväl miljömål som mål för användning av och försörjning

med naturresurser. Delegationen skall vidare utveckla de första stegen i

ett brett och långsiktigt investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och

ökad sysselsättning. Avsikten är att ramarna för detta program skall

läggas fast i vårpropositionen 1997. En samlad politik för ekologisk håll-

barhet kommer att presenteras i sina huvuddrag i anslutning till budget-

propositionen i september 1997. Konkreta åtgärder kommer även att

presenteras i särskilda propositioner Bl a. planeras en energiproposition

till våren 1997 och en miljöproposition våren 1998.

Naturvårdsverket har redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken

grad de uppnåtts i en rapport (4646:1996). Av sammanlagt ca 170 olika

beslutade mål har ca 90 följts upp. Hälften av dessa har nåtts eller

kommer att nås medan läget i övrigt visar betydande gap mellan mål och

verklighet. Mot den bakgrunden arbetar Naturvårdsverket och Agenda 21-

kommittén med en fördjupad översyn av miljömålen och förslag till

delmål för 20-hundratalet. De nya målen skall bidra till en höjd

ambitionsnivå i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Resultatet

kommer att redovisas i den nämnda miljöpropositionen.

II SAMHÄLLSSEKTORERNA OCH MILJÖN

Skr. 1996/97:50

Regeringen bedriver ett aktivt arbete kring ekologiskt hållbar utveckling

inom olika samhällssektorer. I det följande beskrivs nuläget inom resp,

sektor, pågående arbete i relation till gällande miljömål och utvecklingen

av miljöarbetet inom sektorn

1. EKONOMISK TILLVÄXT OCH MILJÖ

Regeringens sammanfattning: Den ekonomiska politiken kan

indirekt påverka miljön i både positiv och negativ riktning Positivt

då olika typer av miljöproblem kan påverkas av t.ex skatter och

negativt då enskilda delar av den ekonomiska politiken som en

bieffekt kan medföra ett överutnyttjande av miljön och natur-

resurserna. För att så långt som möjligt undvika negativa miljö-

effekter, är det därför viktigt att på ett tidigt stadium analysera

miljökonsekvenserna av de åtgärder som har tydlig anknytning till

miljön. Det pågår också arbete med att utveckla metoder för att

väga in miljövärden i nationalräkenskaperna.

En annan mycket viktig del i den ekonomiska politiken är att via

skattepolitiken bidra till att hushåll och företag tar hänsyn till

miljön i sitt agerande. I många fall är skatter och avgifter det mest

kostnadseffektiva sättet att påverka mängden utsläpp Sverige är

sedan länge ett föregångsland när det gäller att använda miljöskatter

och -avgifter och är t.ex. ett av få länder som tillämpar kol-

dioxidskatter Avgift på kväveoxidutsläpp samt skatter på svavel-

utsläpp och naturgrus är andra exempel på ekonomiska styrmedel

inom miljöområdet. Skatteväxlingskommittén har undersökt möjlig-

heterna att öka miljörelateringen i skattesystemet och presenterar

sina slutsatser i början av år 1997.

Ekonomisk politik och miljöpolitik

Den ekonomiska politiken syftar till god tillväxt, full sysselsättning,

stabila priser och rättvis fördelning. Den stora utmaningen utgörs i dag

av den höga arbetslösheten. Den ekonomiska politiken skall utformas med

hänsyn till medborgarnas krav på god livskvalitet, miljö och välfärd i vid

mening. Ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och

ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt.

Under en lång period dominerad av industrialiseringen, medförde till-

växten i produktionen ofta ökade utsläpp av miljöfarliga ämnen och ökad

användning av energi och andra resurser. Under de senaste decennierna

har förändringar i tillväxtmönstret, orsakade av bl.a miljöpolitik och ökat

miljömedvetande, medverkat till att luckra upp sambandet mellan produk-

tionstillväxt och negativa miljöeffekter. Det finns emellertid ett fortsatt

behov av förbättringar och ökad resurseffektivitet.

Den ekonomiska politiken påverkar individer och organisationer genom

bl a. lagstiftning, skatter, avgifter, offentligt finansierad verksamhet och

transfereringar. Sådana åtgärder fastställer hushållens och företagens

handlingsutrymme och påverkar deras beteende genom förändrade priser

och incitament. Även om det inte är avsikten kan enskilda delar av den

ekonomiska politiken som en bieffekt medföra ett överutnyttjande av

miljön och naturresurserna. Utformningen av den ekonomiska politiken

har på så sätt stor betydelse för förutsättningarna för hållbar utveckling

Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium analysera och i beslutsfat-

tandet beakta miljökonsekvenser av de åtgärder som har tydlig anknyt-

ning till miljön

Skr 1996/97:50

Miljöpolitiken bör vara så effektiv som möjligt och ta hänsyn till

samhällsekonomiska vinster och kostnader Miljöpolitiken bör därför ut-

formas så kostnadseffektivt som möjligt, dvs. att given miljöeffekt uppnås

till så låg kostnad som möjligt. Fler miljöinsatser blir då möjliga att

genomföra och samhällsekonomiskt lönsamma.

Miljöpolitiken bör vidare utformas på ett så konkurrensneutralt sätt som

möjligt. Genom effektiv konkurrens kan ett högt omvandlingstryck för

ökad tillväxt och sysselsättning åstadkommas till nytta för konsumenterna. 7

Konkurrensneutrala lösningar skapar förutsättningar att effektivt uppnå de

uppställda miljömålen. Det är angeläget att målen för de båda politik- Skr. 1996/97:50

områdena så långt möjligt tillgodoses i förhållande till varandra

I en svensk miljöstrategi bör också ingå att bidra till att minska globala

eller regionala miljöproblem genom åtgärder i länder där utvecklingen

ännu inte kommit lika långt som i Sverige. Det är ibland mer kostnads-

effektivt att reducera utsläppen i dessa länder än i Sverige Ett aktivt

nationellt miljöarbete är naturligtvis också viktigt, inte minst för vår tro-

värdighet när Sverige verkar för höjd ambitionsnivå i det internationella

miljösamarbetet

Möjligheter till miljöanpassning

En väl avvägd miljöpolitik innebär att förutsättningarna för en effektiv

resursanpassning ökar. Genom att man på ett tidigt stadium tar hänsyn till

långsiktiga effekter kan viktiga misstag undvikas. Miljökvalitet är en

viktig del i människors välfärd. Det innebär att när miljövärden tydliggörs

i det ekonomiska beslutsfattandet skapas förutsättningar för en totalt sett

högre välfärd i samhället.

Ansträngningarna att integrera miljöfrågor i den ekonomiska politiken

försvåras dock i dag av att det fortfarande råder brist på informations-

verktyg för att på ett tidigt stadium väga in miljöaspekter i beslutsfattande

på olika nivåer. Miljövärden uttrycks i begränsad grad i monetära termer,

och när så är fallet är uppskattningarna ofta behäftade med osäkerheter

Denna brist på beslutsunderlag skapar en risk för att miljöförändringar

under- eller övervärderas i miljöpolitiken i förhållande till vad en korrekt

samhällsekonomisk bedömning skulle ge.

En politik för hållbar utveckling bör bygga på att det finns inbyggda

säkerhetsmarginaler och metoder för att på rätt beslutsnivå hantera

miljöbelastningen. Vid strukturella analyser och olika konsekvensbeskriv-

ningar och -analyser är det aktuellt att även beakta miljöaspekter I ut-

formningen av vissa specifika ekonomisk-politiska beslut, t.ex vid

fastställandet av skatter och subventioner med potentiella särskilda

effekter på miljön, är det viktigt att miljökonsekvensanalyser utförs. Däi ■

emot är det svårt att genomgående göra miljökonsekvensanalyser i

utformningen av den generella ekonomiska politiken. För det första är det

svårt att kvantifiera den exakta effekten av den ekonomiska politiken på

tillväxt, strukturomvandling och resursanvändning. Vidare råder stor

osäkerhet om miljöeffekten på marginalen av ökad tillväxt eller struktur-

förändringar. Utvecklingen av gröna räkenskaper och liknande analys-

metoder är emellertid betydelsfulla i detta sammanhang.

Ekonomiska styrmedel

Idealet är att alla miljöeffekter är internaliserade i prisema genom ekono-

miska styrmedel eller annan miljöpolitik. I detta fall kommer hänsyn till

miljön automatiskt att tas när den generella ekonomiska politiken utfor-

mas. Kostnaden för den miljöskada som uppstår av en ökad ekonomisk

aktivitet finns då redan inbyggd i prissystemet. Alla ekonomins aktörer 8

blir medvetna om och får signaler att göra mer miljöanpassade val. En

viktig aspekt för att hushållningen med miljön skall bli så effektiv som Skr 1996/97:50

möjligt är att miljöproblem hanteras nära den punkt där den negativa

miljöpåverkan uppstår Träffsäkerheten blir då som störst Viktigt är

också att alla aktörer möter samma kostnader för en given miljöpåverkan

Miljöpolitiken är då konkurrensneutral och utsläppsminskmngar kommer

att ske där det kostar minst att genomföra dem Detta medför svårigheter

vid globala miljöproblem. Enskilda, särskilt små länder har endast

begränsade möjligheter att påverka den globala utsläppsmvån För att få

till stånd en rättvis fördelning av utsläppsminskningarna och kostnads-

effektiva åtgärder är därför internationellt samarbete mycket viktigt.

Sveriges medlemskap i EU medför vidgade möjligheter för Sveriges

arbete med de internationella miljöfrågorna Samtidigt är det angeläget att

utforma den nationella miljöpolitiken så att eventuella negativa effekter

på t.ex. internationell konkurrenskraft och investeringsvilja minimeras.

När det gäller valet mellan olika styrmedel är miljöskatter eller avgifter

i många fall mest kostnadseffektivt Ytterligare en viktig fördel med

miljöskatter och -avgifter är att de skapar drivkrafter för kontinuerliga

miljöförbättringar En reglering tvingar utsläppama att uppfylla en given

nivå, medan skatter och avgifter ger premier för att även gå längre. Detta

utgör en särskild stimulans för teknikutveckling. Miljöskatter och -

avgifter är lämpliga för utsläpp som man inte behöver ha exakt kontroll

På

Principer om sektorsansvar bör tillämpas på ett sådant sätt att

miljöproblem åtgärdas på rätt nivå och så att kostnadseffektivitet

underlättas dvs. så att åtgärder mot en given miljöpåverkan kostar lika

mycket oavsett i vilken verksamhet den sker. Det är därmed angeläget att

kostnads-nytta-resonemang förs inte bara inom sektorerna utan även

mellan dem.

Planerade och pågående åtgärder

Ett instrument för att kunna analysera tillväxtens effekter på miljön är de

miljöanpassade nationalräkenskaper som utvecklas av Konjunkturinstitutet

och Statistiska centralbyrån. Med hjalp av de modeller och metoder som

utvecklas inom detta arbete är avsikten att bättre mäta sambanden mellan

ekonomisk utveckling och belastningen på miljön, i både fysiska och

ekonomiska termer För närvarande görs värderingar av kväveutsläpp och

materialflöden. En rapport om arbetet skall lämnas under år 1997.

Ställning kan därmed tas till fortsättningen av detta arbete i samband med

de miljöpolitiska besluten år 1998. Sverige driver också på EG-

kommissionens planerade förslag om gröna räkenskaper

Sverige är sedan länge ett föregångsland när det gäller att använda

miljöskatter och -avgifter. Som ett av få länder tillämpar Sverige kol-

dioxidskatt. Skatten är hög i internationell jämförelse. Det är viktigt att

observera att även skatter som inte har miljörelaterade namn kan ha

miljöstyrande effekter. Detta är fallet med energiskatten, som har liknande

styreffekter som koldioxidskatten

Avgift på kväveoxidutsläpp samt skatter på svavel innehåll i eldnings- 9

olja och naturgrus är andra ekonomiska styrmedel inom miljöområdet

Sverige genomförde i samband med den stora skattereformen 1990- Skr 1996/97:50

1991 en s.k. grön skatteväxling genom att skatten på arbete reducerades

i utbyte mot ökade miljöskatter Skatteväxlingskommittén (Fi 1994:11)

har haft i uppdrag att analysera de befintliga energi- och miljöskatternas

samhällsekonomiska effekter Denna utvärdering skall ligga till grund för

en analys av förutsättningarna för och effekterna av olika slag av skatte-

växling Kommitténs slutbetänkande redovisas i slutet av januari 1997

Dessutom avlämnades sex expertrapporter i ett delbetänkande i juli 1996

(SOU 1996:117).

I de pågående energiöverläggningarna diskuteras bl.a olika styrmedel

för att öka effektiviteten i energianvändningen, vilket kan komma att leda

till förslag till förändringar i bl.a. energibeskattningen (Se avsnitt 7

Energi.)

Det pågår för närvarande en översyn av vägtrafikens samlade

beskattning (Fil996:11) Översynen skall koncentreras till vad som är den

lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi-

och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med

avseende på trafiksäkerhet och miljö.

Regeringen har aviserat införande av avfallsskatt Deponiskatte-

utredningen har nyligen lämnat sitt slutbetänkande (Fi 1996:139) och lagt

ett förslag om avfallsskatt Betänkandet är på remiss

Koldioxidskattepropositionen (prop. 1996/97 :29) innebär en fördubbling

av industrins koldioxidskatt och lättnadsregler för energiintensiv industri

Riksdagen har ännu mte tagit ställning till propositionen eftersom EU-

institutionema ännu granskar om förslaget är förenligt med EG-rätten

Kommissionen hade mte några invändningar mot det svenska förslaget

vad avser statsstödsreglema. Dessutom skall regler enligt mineralolje-

direktivet behandlas av Rådet, samt statsstödsregler enligt Kol- och

stålunionen behandlas av Kommissionen

Inom EU pågår arbete med att utveckla ett nytt energibeskatt-

ningsdirektiv, som innebär integrering av nuvarande mineraloljedirektiv

och tidigare diskuterade energi- och koldioxidskattedirektiv

En proposition kommer att läggas om vägavgifter för tunga fordon.

Förändringarna i beskattningen av förmånsbilar (se prop 1996/97:19,

bet. 1996/97 FiUl, rskr. 1996/97:53) innebär att skatten nu har en starkare

miljöprofil genom att bensin för privat användning skall betalas av bil-

innehavaren.

Miljöskatten på inrikesflyg är inte längre något effektivt styrmedel.

Dessutom har avregleringen av den civila luftfarten gjort det allt svårare

att tillämpa skatten på ett rättvist sätt. Skatten avförs därför från årsskiftet

och ersätts i stället av ett system som ger bättre miljöstyrning.

Offentlig upphandling är ytterligare ett instrument som kan användas

för att förändra produktions- och konsumtionsmönster Genom olika

åtgärder uppmuntras svensk förvaltning att utnyttja de möjligheter som

finns i dag mom ramen för lagen om offentlig upphandling

(SFS 1992:1528) till miljöanpassning av upphandlingarna Detta arbete

beskrivs närmare i avsnitt 8 Varuproduktion, Offentlig upphandling av

varor och tjänster. 10

Sverige driver också frågan om ökade möjligheter att ställa miljökrav

Skr 1996/97:50

vid offentlig upphandling i översynen av EU:s direktiv på området.

2. KOMMUNIKATIONER

Regeringens sammanfattning: Regeringens bedömning är att

arbetet med att begränsa trafikens miljöpåverkan måste drivas

vidare på ett kraftfullt sätt. Luftföroreningarna från transportsektorn

bidrar till såväl globala som regionala och lokala miljöproblem

Vidare leder infrastrukturens markbehov till intrång och barriär-

effekter i natur- och kulturlandskapen.

Åtgärder för att skapa ett miljöanpassat transportsystem kräver

effektiva styrmedel Det gäller krav på fordon, fartyg och flygplan

och på bränslen, överenskommelser om reducerad bränsleför-

brukning, krav på miljökonsekvensbeskrivningar på systemnivå vid

utveckling av infrastrukturen, en ökad användning av ekonomiska

styrmedel och en förbättrad konsumentinformation m.m Informa-

tionsteknik bör kunna bli ett verkningsfullt hjälpmedel. Satsningar

på kollektivtrafik, tillgång till alternativa bränslen och biobränslen

samt en planering för ett transportsnålt samhälle är också viktiga

åtgärder.

Transportsektorns miljöpåverkan

Transporter genererar utsläpp till luften av svavel- och kväveoxider, vilka

är en grundläggande orsak till försurning. Kväveföreningar bidrar dess-

utom till övergödning av mark och vatten. Utsläppen av koldioxid och

andra växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten och kan på

sikt påverka hela klimatsystemet. Infrastrukturens markbehov leder till Skr. 1996/97:50

intrång och barriäreffekter i natur- och kulturlandskapen. Vidare ger

trafiken upphov till lokala miljöproblem som t.ex kraftiga koncentra-

tioner av bilavgaser i tätorter samt buller

Transportsektorns miljömål

I 1988 års trafikpolitiska beslut anges fem delmål för trafikpolitiken,

varav ett rör miljön Detta delmål säger bl.a. att transportsystemet ska

utvecklas så att en god miljö och en långsiktigt god hushållning med

naturresurser främjas

Riksdagen har uttalat att transportsektorn skall bidra till att de natio-

nella miljömålen uppnås. Naturvårdsverket gör beräkningar med anknyt-

ning till de nationella målen för utsläpp till luften

En miljöanpassning av transportsystemet utgör en stor utmaning.

Hösten 1994 inleddes ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Banverket,

Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Luftfartsverket,

NUTEK, Sjöfartsverket, SIKA, Vägverket samt Bilindustriföreningen och

Petroleuminstitutet för att skapa en gemensam plattform i det fortsatta

arbetet med att åstadkomma ett miljöanpassat transportsystem - det s.k.

MaTs-arbetet I samverkan har parterna formulerat miljömålen i ett 25-30

årsperspektiv och utvecklat förslag till olika åtgärder

Trafikverken redovisar årligen, i miljörapporter, transportsektorns luft-

utsläpp och andra miljöeffekter. I miljörapporterna redovisas vilka åtgär-

der som vidtagits för att minska miljöeffekterna

Under förutsättning att transportsektorn skall stå för sin del av de totala

utsläppsminskningarna kan man konstatera att målet om en minskning av

koldioxidutsläppen inte kommer att uppnås För övriga klimatpåverkande

gaser uppfyller transportsektorn målet om minskning, utom när det gäller

dikväveoxid.

Vägtrafikens utsläpp av svaveldioxid har minskat i samma grad som de

totala utsläppen Någon motsvarande minskning har dock inte skett inom

sjöfarten, vilket gör att transportsekton: inte klarar sin del av riksdagens

mål för de totala svaveldioxidutsläppen. Inte heller målet för minskning

av kväveoxidutsläppen har nåtts Vägtrafikens utsläpp har minskat, medan

utsläppen inom sjöfart och flyg har ökat

Transportsektorn bedöms klara sin del av målet om minskning av

flyktiga organiska kolväten, främst till följd av minskade utsläpp inom

vägtrafiken.

Antalet människor som utsätts för höga bullernivåer har minskat, men

de långsiktiga bullermålen bedöms inte kunna uppnås mom överskådlig

tid.

Ett miljöanpassat transportsystem - möjligheter

Miljöanpassningen av transportsystemet bör ske på ett sådant sätt att de

trafikpolitiska målen om tillgänglighet, effektivitet och regional balans

främjas och näringslivets konkurrenskraft bevaras. En samordnad översyn

av trafikpolitiken ger förutsättningar för detta

12

Ny teknik och renare bränslen leder bl.a. till effektivare energi- Skr 1996/97:50

användning och minskade utsläpp till luften av miljö- och hälsoskadliga

ämnen. Samverkan mellan transportslag bör utvecklas Transportarbete

bör utföras med det transportmedel som har låg energiförbrukning och på

övrigt sätt har låg miljöpåverkan. En integrering av transport- och

markanvändningsplanenng är också nödvändig för att på sikt åstadkomma

ett miljöanpassat transportsystem

Planerade och pågående åtgärder

Kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel

Inom EU driver Sverige frågan om en rättvis och effektiv prissättning på

transporter

Förhandlingar pågår om en svensk anslutning till avtalet om ett regio-

nalt vägavgiftsystem avseende tunga lastfordon (eurovinjettsystemet), som

är träffat mellan Beneluxländerna, Danmark och Tyskland En proposition

planeras under första halvåret 1997.

I rådsbehandlingen av ett förslag till nytt direktiv om fordonsskatter

och vägavgifter för tunga lastfordon förordar Sverige en differentiering

av vägavgifterna beroende på fordonens miljöpåverkan och slitage på in-

frastrukturen.

Kollektivtrafik

Under våren 1997 lägger regeringen en proposition om kollektivtrafiken.

Dennas ställning i trafiksystemet har försvagats under senare tid, framför

allt i tätorterna. Regeringen avser att ta fram ett förslag som bl.a. syftar

till att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och därmed göra den mer

attraktiv.

Inriktningen av infrastrukturen, trafikbuller m m

I december 1996 lade regeringen en proposition om infra-

strukturinriktning för framtidens transporter (prop 1996/97:53). Den

inriktning för trafikverkens infrastrukturplaner för åren 1998-2007 som

regeringen föreslår innebär en ökad miljöanpassning av transportsystemet

Investeringsnivån på järnvägsnätet förslås bli fortsatt hög. Förut-

sättningarna för godstågstrafiken föreslås förbättras och satsningen på

snabba förbindelser fortsätta. På vägnätet föreslås investeringar i mindre

grad ske genom byggande av nya vägar och mer genom att förbättra

befintligt vägnät. Vissa av dessa investeringar syftar till att förbättra

miljöförhållandena längs vägnätet

Målet är att åtgärderna i infrastrukturen skall vara kretsloppsanpassade

samt att intrång och barriäreffekter mimmeras. Vidare redovisar regering-

en sm uppfattning om riktvärden för buller från spår- och flygtrafiken.

Underlag här har bl.a. varit de redovisningar av regeringsuppdrag vilka

initierades i propositionen 1993/94:215 Handlingsplan mot buller. För att 13

minska trafikbullret i befintlig bostadsbebyggelse föreslås särskilda åt-

gärdsprogram omfattande åtgärder för buller från väg, tåg och flygtrafik. Skr. 1996/97:50

En utvecklad regional planeringsprocess föreslås bl.a för att öka sam-

ordningen av planer för infrastrukturåtgärder och annan planering i sam-

hället. Den regionala planeringsprocessen väntas bl a. leda fram till ett

särskilt regionalt miljöprogram för miljöåtgärder invid befintliga tran-

sportanläggningar Särskilda stimulansbidrag för miljöåtgärder längs

befinliga kommunala vägar föreslås.

Bränslen

Utredningen om alternativa bränslens och biandbränslens miljöegenskaper

(M 1995:06) skall bl.a. lämna förslag till hur dessa bränslen bör

behandlas vid miljöklassning samt jämföra olika alternativbränslen och

deras miljö- och hälsoegenskaper. Resultatet av utredningen skall bl.a

användas i Kommunikationskommitténs (K 1995:01) arbete

Ett forskningsprogram om biobaserade drivmedel drivs i

Kommunikationsforskningsberedningens regi och syftar till att påskynda

de biobaserade drivmedlens marknadsintroduktion

Inom EU driver Sverige frågan om regler för bränslekvalitet, bl.a i

samband med behandlingen av det s.k. Auto/Oil-programmet

Naturvårdsverket redovisade den 1 juli 1996 rapporten Bättre miljö-

egenskaper hos bensin - Miljöklass 1 till regeringen. Rapporten innehåller

två förslag till förbättrad bränslekvalitet för bensin. Det ena innebär 2

volymprocent bensen, 75 ppm svavel och 13 volymprocent olefiner. En

sådan förbättring bör enligt rapporten kunna uppnås genom ett frivilligt

åtagande från branschen. Det andra förslaget innebär 1 volymprocent

bensen, 50 ppm svavel och 9 volymprocent olefiner och bör enligt rap-

porten genomföras genom ändring i lagen (1985:426) om kemiska pro-

dukter och lagen (1994:1776) om skatt på energi med skattedifferen-

tiering. Remissinstanserna har varit övervägande positiva till införande av

bättre bensinkvalitet.

Ett genomförande av det andra förslaget är angeläget men kan behöva

en viss genomförandetid. Regeringen driver frågan om en förbättrad

bensinkvalitet i förhandlingarna om ett nytt bränsledirektiv inom EU. Det

första förslaget med ett frivilligt åtagande om förbättrad bränslekvalitet

från branschens sida kan medverka till att förbättra förutsättningarna för

arbetet med bränsledirektivet. Enligt regleringsbrev för 1997 skall Natur-

vårdsverket därför i samverkan med främst Konsumentverket fortsätta

överläggningarna med branschen om frivillig introduktion av bättre

bensinkvalitet med målsättningen att minst uppnå föreslagna kravnivåer.

Fordon

Sverige har ett miljöklassystem för fordon. Naturvårdsverket har nyligen

föreslagit ett utvecklat system, där fler bedömningsparametrar ingår.

Kommunikationsforskningsberedningens program för el- och elhybrid-

fordon skall utveckla, prova och utvärdera ny teknik och system för

användning av dessa fordon. Programmen löper över fyra år och omfattar 14

120 miljoner kronor.

Olika styrmedel, bl a. en förbättrad konsumentinformation, bör Skr 1996/97:50

utvecklas så att introduktionen av bilar med goda miljö- och

säkerhetsegenskaper gynnas (Se även avsnitt 9 Konsumentfrågor.)

Inom EU driver Sverige aktivt frågor om avgaskrav på arbetsmaskiner

och skärpta avgaskrav på bilar. EG-lagstiftningen bör på sikt täcka samt-

liga motorslag och vara så utformade att de leder till att endast maskiner

med låga utsläpp under hela sin livslängd släpps ut på marknaden Sveri-

ge verkar för medlemsstaternas rätt att utveckla system för att gynna

introduktionen av fordon med mycket goda avgasegenskaper

Miljökontrollen vid den årliga bilbesiktningen bör förbättras och på sikt

omfatta en test som bättre återspeglar utsläppen under normala kör-

förhållanden. Kontroll av fordonens avgasutsläpp på väg avses att införas

under 1997.

Åtgärder bör tas fram för ökad efterlevnad av regler som är viktiga från

miljö- och säkerhetssynpunkt, t.ex. lastbilars last och hastighet

På hösten 1997 kommer FN:s ekonomiska kommission för Europa att

hålla en konferens om transporter och miljö. En viktig fråga för konferen-

sen är förslaget till ändring av Wienkonventionen från 1968 om

fordonskrav för internationelt vägtrafik. Ändringen kommer att göra det

möjligt att ställa miljökrav på tunga fordon i internationell trafik mellan

ECEs medlemsstater Sverige stödjer denna utveckling

Sjöfart

I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) redogör regeringen

för ett förslag om miljödifferentiering av sjöfartsavgiftssystemet

Sjöfartsverket, Sveriges redareförbund och Sveriges hamn- och

stuvareförbund slöt i april 1996 en överenskommelse om minskade

utsläpp genom installation av katalysatorer och användning av lågsvavligt

bränsle. Inom ramen för arbetet i IMO driver Sverige frågan om

erkännande av Östersjöregionen som ett kontrollområde för svavel-

emissioner från fartyg. Svavelhalten i fartygsbränsle skulle därmed

begränsas till maximalt 1,5 procent i Öste sjöområdet

Arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar och annan miljö-

påverkan från sjöfarten drivs vidare internationellt, bl.a inom EU,

International Mantime Organisation (IMO) och Helsingforskommissionen

(HELCOM). I mars 1996 antog HELCOM en strategi som består av ett

ingående och omfattande regionalt samarbete för uppbyggnad, utveckling

och harmonisering av mottagningssystem för fartygsgenererat avfall i

hamnar runt Östersjön Inom ramen för arbetet i IMO driver Sverige

frågan om erkännande av Östersjöregionen som ett kontrollområde för

svavelemissioner från fartyg Svavelhalten i fartygsbränsle skulle därmed

begränsas till maximalt 1,5 procent i Östersjöområdet

Regeringen beslutade i oktober 1996 att tillkalla en utredare med

uppgift att göra en utvärdering av gällande regler för de ingripanden som

kan bli aktuella när ett oljeutsläpp har skett till sjöss. Utredaren skall göra

en översyn av de författningar som finns på området samt föreslå åtgärder

för att effektivisera det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp

15

Fritidsbåtar

Skr 1996/97:50

Regeringen har anmält förslag till avgas- och bullerkrav för fritidsbåtar

till EU-kommissionen

Utredningen om fntidsbåtstrafikens kostnadsansvar m.m. (SOU

1996:170) föreslår bl.a att ett nät av båttvättanläggningar byggs upp

längs kusten under en femårsperiod för att begränsa användningen av

giftiga båtbottenfärger Därefter föreslås förbudet mot användandet av

metallbaserade bottenfärgar utsträckas till hela Östersjökusten

Luftfart

Den hittills gällande miljöskatten på inrikesflyg upphör från den 1 januari

1997 (prop 1996/97:14). Den planeras under år 1997 också att ersättas

med en utökad bullerdifferentiermg av landningsavgifterna och att land-

ningsavgiften relateras även till flygplanens avgasutsläpp

Arbetet med luftfartens miljöfrågor bedrivs förutom i EU även mom

International Civil Aviation Organisation (ICAO)

Transporttelematik

Delegationen för transporttelematik (K 1994:08) har bedömt de vinster

som informationsteknik kan ge miljö, samhälle och individ Slut-

betänkandet lämnades till regeringen den 7 januari 1997.

Som ett led i att uppnå ett miljöanpassat och effektivt transportsystem

och nollvisionen för trafiksäkerhet kan transporttelematik bli ett verk-

ningsfullt hjälpmedel. Vägavgifterna skulle kunna differentieras i tid och

rum

Transporttelematikdelegationens förslag bör ligga till grund för ett fort-

satt arbete med syfte att utnyttja informationsteknik för att minska trafik-

sektorns miljöpåverkan och förbättra trafiksäkerheten

MaTs-si marbetet

Miljöanpassat transportsystem (MaTs) är ett gemensamt projekt mellan

Naturvårdsverket, trafikverken, företrädare för transportforskningen och

bil- och petroleumindustrin Utgångspunkten för MaTs-arbetet är att

definiera miljömålen för transportsektorn och åtgärder för att nå ett miljö-

anpassat transportsystem.

MaTs-samarbetet har nu lämnat in slutrapport till Kommuni-

kationskommittén (SNV rapport 4638). Samarbetet har koncentrerats till

de miljömässiga aspekterna Det fortsatta arbetet bör enligt slutrapporten

inriktas på att finna så kostnadseffektiva utformningar som möjligt av ett

miljöanpassat transportsystem

En slutsats mom MaTs-samarbetet är att förändringen mot ett miljö-

anpassat transportsystem måste bedrivas på flera fronter och av ett stort

antal aktörer. För att bli framgångsrikt måste det fortsatta arbetet under-

stödjas av en konsekvent politik som skapar goda förutsättningar för att

åstadkomma ett miljöanpassat transportsystem.

16

Trafikverkens sektorsansvar

Skr 1996/97:50

Trafikverken (Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket)

har ett sektorsansvar för miljöpåverkan från transportsektorn Detta har

resulterat i ett intensivare miljöarbete såväl inom respektive verk som

mellan trafikverken och Naturvårdsverket Trafikverkens årliga gemen-

samma miljörapport, där jämförelser görs mellan utsläpp från de olika

transportslagen, och MaTs-projektet är exempel på samarbete mellan ver-

ken. (Se även avsnitt 9 Konsumentfrågor.)

Ett viktigt styrmedel som behöver utredas är en förbättrad

konsumentinformation Konsumentverket, Vägverket och Naturvårds-

verket har ett gemensamt uppdrag inom detta område

Nytt trafikpolitiskt beslut 1998

Regeringen avser att under våren 1998 lägga en proposition med förslag

till nytt trafikpolitiskt beslut. Ett av huvudsyftena med Kommunikations-

kommitténs arbete är att lämna underlag till en proposition som kan

främja transportsystemets miljöanpassning.

Behovet av nya miljömål och nya åtgärder

Frågor om mål och vilka olika faktiska åtgärder som står till buds för att

uppnå dessa analyseras av Kommunikationskommittén och skall redovisas

i dess slutbetänkade i mars 1997. Kommittén utgår från de miljömål som

MaTs-projektet har tagit fram. Dessa mål bygger på kunskap om vad

naturen och människornas hälsa långsiktigt tål och är utformade dels som

slutmål och dels som etappmål Målen har brutits ned på respektive

transportslag.

Klimatfrågan

Sverige deltar i förberedelsearbetet till miljö- och transportkonferensen

som skall arrangeras i november 1997 av FN:s ekonomiska kommission

för Europa.

Kommunikationskommittén betonar i sitt delbetänkande Ny kurs i

trafikpolitiken (SOU 1996:26) att det krävs flera typer av åtgärder för att

klara koldioxidmålen: höjd koldioxidskatt, minskning av fordonens speci-

fika bränsleförbrukning och en snabb introduktion av biobaserade driv-

medel. För att nå miljömålen om t.ex. kväveoxid och flyktiga organiska

kolväten krävs skärpta avgasregler. För att nå målen om buller och

avgashalter krävs åtgärder i tätorternas trafiksystem

Trafik- och klimatkommittén sade i sitt slutbetänkande i juni 1995

(SOU 1995:64) att ett långsiktigt mål för koldioxidutsläppen behöver

formuleras när energipolitiken har lagts fast och när det finns ett

internationellt avtal om hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp

av växthusgaser

17

2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

Agenda 21 for Östersjöområdet

Skr 1996/97:50

I kapitel 16 behandlas utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet

närmare I de aktionsprogram som diskuterades av statsministrarna vid

mötet i Visby i maj 1996 och i miljöministrarnas deklaration från sitt

möte i Saltsjöbaden i september 1996 framhålls behovet och vikten av att

de olika samhällssektorerna tar ansvar för arbetet med en uthållig

utveckling inom sektorn Utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjö-

området som nu har påbörjats bygger på denna princip

Transportsektorn är särskilt viktig när det gäller uthållig utveckling i

Östersjöområdet. Transporterna innebär en stor belastning på regionens

miljö men är också intimt förknippade med den ekonomiska tillväxt som

kan förväntas i Östersjöområdet Det innebär att kraven på transport-

sektorn från miljösynpunkt är tvåfaldiga. Dels skall man förebygga att en

ökad ekonomisk tillväxt i regionen ökar miljöpåverkan, dels skall man

reducera den miljöpåverkan som nu sker till en nivå som är förenlig med

uthållig utveckling. Detta kommer att kräva kraftfulla insatser på flera

fronter

År 1994 avlämnade en arbetsgrupp under Östersjöregionens

transportministrar en rapport till ministrarna om uthållig utveckling inom

transportsektorn Våren 1997 står Tyskland värd för den tredje transport-

ministerkonferensen i Östersjöregionen

HELCOM tog år 1996 beslut om rekommendation (17-1) avseende

begränsningar av utsläpp från transportsektorn

I det andra aktionsprogrammet som antogs av CBSS (Council of the

Baltic Sea States) vid dess möte i Kalmar 1996 deklarerar länderna att

transportsektorn kraftigt skall reducera sm miljöbelastning och utarbeta

ett aktionsprogram för uthållig utveckling inom transportsektorn

18

Skr 1996/97:50

3. JORDBRUK

Regeringens sammanfattning: Jordbrukets markanvändning har

väsentlig betydelse för att bibehålla kontinuiteten i det öppna

odlingslandskapet och skapar variation med en rikedom av olika

naturtyper och arter som gynnas av hävden Jordbruket kan dock

genom negativ miljöpåverkan belasta ekosystemen och utarma den

biologiska mångfalden och markens bördighet. Växtnänngsförluster

(kväve, fosfor) från jordbruksproduktion bidrar till övergödning av

vattendrag, sjöar och hav. Användning och hantering av bekämp-

ningsmedel samt tillförsel av kadmium till miljön genom han-

delsgödsel medför hälso- och miljörisker

Jordbruket kan därför sägas vara både en förutsättning för och en

riskfaktor för en god miljö. Jordbruket har också en stor potential

för recirkulation av energi och material och har därför möjlighet att

spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle

Inom jordbruket fortsätter arbetet med att miljöanpassa

verksamheten, både nationellt och inom EU genom att påverka den

gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen förfogar över en

mängd åtgärdsförslag och lämpliga styrmedel för att genomföra

dessa. En samlad redovisning planeras att föreläggas riksdagen

senare i år

Mål och åtgärder i jordbrukets miljöarbete

Jordbruket är en av de sektorer som i stor utsträckning påverkas av EU

via den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Detta präglar Sveriges

förutsättningar för framgång i arbetet med att miljöanpassa jordbruket

Sverige delar den kritik som riktats mot den nuvarande politiken, inte

minst mot oakgrund av de negativa miljöeffekterna, och anser att det är

angeläget med förändringar. Även i ljuset av en eventuell östutvidgning

av den Europeiska unionen behöver den gemensamma jordbrukspolitiken

förändras. En förändring av politiken kan också underlätta en miljöan-

passning av det östeuropeiskajordbruket. En parlamentarisk utredning (Jo

1995:06) har uppdraget att förbereda en svensk position inför den

framtida utformningen av CAP, bl.a. när det gäller miljöfrågorna Vidare

analyseras bl.a. i vilken utsträckning miljövillkor kan kopplas till produk-

tionsstöd.

Regeringen arbetar också inom EU med att få gehör för konstruktiva

förslag om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket Om sådana förslag

genomförs kan stor miljöeffekt uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Detta

kan t.ex. gälla arbetet med att begränsa antalet godkända bekämpnings-

medel liksom arbetet med att utarbeta strategier för användningen av

bekämpningsmedel i jordbruket. Regeringen arbetar också inom den på-

gående regeringskonferensen (IGC) för att den gemensamma jordbruks-

19

politiken (CAP) skall förses med ett miljömål, genom en ändring i Skr. 1996/97:50

grundtraktaten

Den svenska livsmedelspolitikens miljömål, som lades fast år 1990, är

att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och att minimera

jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och använd-

ning av bekämpningsmedel. Det är viktigt att odlingslandskapets natur-

och kulturmiljövärden bevaras. Ett rikt och varierat odlingslandskap är av

central betydelse för flora och fauna och för att stärka den genetiska

mångfalden. Jordbruket skall således beakta behovet av en god miljö och

en långsiktig hushållning med naturresurserna (prop. 1989/90:146)

Dessa övergripande miljömål har i olika sammanhang bildat

utgångspunkt för formulering av olika verksamhetsmål som skall fungera

som ledstjärnor för sektorns miljöarbete I möjligaste mån har målen

gjorts mätbara och uppföljningsbara för att ge ett mått på i vilken ut-

sträckning jordbruket miljöanpassas När det gäller målen för den

biologiska mångfalden har dessa preciserats i det svenska miljö-

programmet för jordbruket. Inom Naturvårdsverket pågår en systemstudie

om det framtida jordbruket som kommer att presenteras våren 1997

Studien kan komma att ge bättre underlag för att nå miljömålen.

Miljöprogrammet, som under år 1996 genomförts i sin helhet, består av

tre delprogram och innehåller åtgärder för att bevara biologisk mångfald,

odlingslandskapets kulturvärden och ett öppet odlingslandskap, åtgärder

mom miljökänsliga områden samt främjande av ekologisk produktion

Även information, utbildnings- och demonstrationsprojekt för jordbrukare

och skogsägare med jordbruksmark omfattas. Miljöprogrammet har

utformats i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2078/92 och

medfinansieras till hälften från EG-budgeten. Totalt omfattar det

befintliga miljöprogrammet 1 500 miljoner kronor

Intresset har varit störst för delprogrammen för bevarande av

odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturvärden samt främjande

av ekologisk odling. Särskilt stort var intresset för stödet för bevarande

av värdefulla natur- och kulturmiljöer Antalet ansökningar har överträffat

prognosen och därmed budgeterade medel för åtgärden. För att uppnå

målen med miljöprogrammet i sin helhet har därför en budgetbegränsning

av stödet behövt göras.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1996/97:1) föreslagit att

ytterligare 300 miljoner kronor avsätts av nationella medel (600 miljoner

kronor inklusive EU:s medfinansienng) till en utökning av

miljöprogrammet som avser att stödja och stimulera vallodling p.g.a. dess

miljöfördelar, bl.a. avseende växtnäringsläckaget och kretsloppsanpass-

ning av jordbrukets driftsformer. Under förutsättning att miljöprogrammet

utökas i enlighet med regeringens förslag kommer jordbrukets

miljöprogram därmed att omfatta totalt 2 100 miljoner kronor per år

Ett förslag till svenskt program för skogsbruksåtgärder har överlämnats

till EG-kommissionen för godkännande Programmet, som har utformats

i linje med miljömålet för jordbruket, skall bidra till att öka den

biologiska mångfalden på åkermark inom södra Sveriges slättbygder.

Programmet, som löper på fyra år, beräknas kosta 20 miljoner kronor per 20

år inklusive EU:s medfinansiering. Det planeras att påbörjas under år

1997.

De miljöåtaganden som jordbrukare gör, inom ramen för

miljöprogrammet eller skogsprogrammet, ersätts motsvarande den kostnad

eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Utöver sådana

miljöersättningar (inklusive information och utbildning) används även

miljöskatter på bekämpningsmedel och handelsgödsel som ekonomiska

styrmedel. Därtill kommer försöks- och utvecklingsverksamhet, forskning

samt lagstiftning

Bekämpningsmedel

Ett andra åtgärdsprogram med syfte att minska risker för människa och

miljö avslutades år 1996. Målet för programmet är att användningen av

aktiv substans i bekämpningsmedel skall reduceras med 75% utifrån

genomsnittet för perioden 1981-1985 Prognosen för att målet skall nås

verkar god Ett nytt handlingsprogram för perioden 1997-2001 har

redovisats till regeringen av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen

V äxtnäringläckage

Målet har vant att belastningen från mänsklig verksamhet på haven ska

minska med 50% till år 1995 För jordbrukets del har Naturvårdsverket

gjort beräkningar som tyder på att växtnäringsläckaget har minskat med

25-30% jämfört med år 1985. Förslag till ytterligare åtgärder har

presenterats av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket. Frågan

utreds vidare och slutliga förslag lämnas sommaren 1997. En särskild

utredare har tillsatts för att se på hur vattenfrågor kan behandlas och

administreras avrinningsområdesvis. Utredningens resultat presenteras i

juni 1997.

Ekologisk produktion

Målsättningen är att 10 procent av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad

år 2000. Jordbruksverket har presenterat en aktionsplan för hur målet ska

nås. Odlingen nådde troligen 5-6 procent år 1996 Goda möjligheter finns

att målet nås genom marknadens ökade efterfrågan på ekologiskt odlade

produkter, men också med hjälp av olika åtgärder som arealersättning

inom jordbrukets miljöprogram, information och utbildning samt försöks-

och utvecklingsverksamhet och forskning.

EG-kommissionen har presenterat ett förslag till regelverk för ekologisk

djurhållning på gemenskapsnivå. Sverige arbetar för att regelverket skall

baseras på höga krav beträffande etik och djurmiljö

Ammoniak

Målet om en 25-procentig reduktion av ammoniakavgången från

jordbruket i södra och västra Sverige till år 1995, baserat på 1990 års

nivå, har inte nåtts. Reglerande åtgärder i syfte att minska avgången har

trätt i kraft under år 1995. Ytterligare beslutade åtgärder införs fram till

Skr 1996/97:50

21

den 1 januari 1998. Jordbruksverket har i uppdrag att till mars 1997 Skr. 1996/97:50

utvärdera möjligheten att uppnå en reduktion med 50 procent i Götaland

och Svealands slättbygder

Kadmium

Sverige har till följd av anslutningsfördraget med EU övergångs-

bestämmelser om gränsvärde för kadmiumhalten i fosforgödsel. Undan-

taget löper ut år 1998. Sverige arbetar aktivt för att EG-kommissionens

översyn av regelverket skall möjliggöra att Sverige även fortsättningsvis

kan behålla gränsvärdet. Sverige betonar behovet av reningsteknik för

kadmium och behovet av en marknad för kadmiumrenade gödselmedel

Detta kan skapas om ett gränsvärde införs på gemenskapsnivå.

Biologisk mångfald

En aktionsplan för bevarande av biologisk mångfald inom jordbruket har

presenterats av Jordbruksverket. Aktionsplanen behandlar tillsammans

med övriga handlingsprogram beträffande ekologisk odling, bekämpnings-

medelsanvändning m.fl jordbrukets påverkan på den biologiska mång-

falden. Aktionsplanen innehåller en mängd åtgärdsförslag för att Sverige

ska leva upp till de intentioner som konventionen om biologisk mångfald

förpliktigar till Planen svarar i princip på vilka åtgärder som bör genom-

föras, tidsplan och beräknad kostnad. Inom ramen för miljöersättnings-

programmet för jordbruket har delar av de föreslagna åtgärderna genom-

förts. Vidare har en kompletterande utredning om växtgenetiska resurser

inom jordbruket remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet

Nya steg på vägen till ett miljöanpassat jordbruk

Ett flertal aktionsplaner och handlingsprogram har, som framgår av den

tidigare beskrivningen, avrapporterats till regeringen under år 1996.

Under år 1997 kommer ytterligare handlingsprogram och utredningar att

presenteras so.n har återverkningar på jordbrukets miljöarbete såsom

handlingsprogram för minskat växtnärmgsläckage, minskad ammoniak-

avgång, utredning om avrinningsområden samt förslag till miljööver-

vakningens fortsatta inriktning. Vidare skall en första utvärdering av

miljöprogrammet för jordbruket redovisas med förslag till hur

miljöprogrammet kan förbättras. I uppdraget ingår att lämna förslag till

ett nytt delprogram för resurshushållande jordbruk inom ramen för det

konventionella jordbruket.

Mot bakgrund av det omfattande underlag och de många åtgärdsförslag

regeringen nu förfogar över avseende jordbrukets miljöpåverkan, avser

regeringen återkomma till riksdagen med förslag till hur jordbruket

ytterligare kan miljöanpassas, utifrån principen om sektorsintegrerat

miljöansvar. Denna samlade redovisning avseende jordbrukssektorn

planeras till hösten 1997.

På samma sätt som miljöersättningsprogrammet utvärderas för när-

varande, kommer den gemensamma jordbrukspolitikens samlade miljö-

22

effekter löpande utvärderas och följas upp. I ett långsiktigt arbete har Skr. 1996/97:50

Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarie-

ämbetet sedan början av 1990-talet följt miljöeffekterna av livsmedels-

politiken. Erfarenheterna av detta arbete kommer att tas till vara i det nya

utvärderingsuppdrag som regeringen har gett berörda myndigheter. I det

sammanhanget skall eventuella målkonflikter i jordbrukspolitikens olika

delar uppmärksammas när det gäller möjligheterna att nå miljömålen

Utvärderingsarbetet syftar till att förbättra underlaget för att bedöma

behovet av förändringar av tillgängliga styrmedel. God målstyrning av in-

satta åtgärder medför bättre kostnadseffektivitet. Även för att ta ställning

till om gällande miljömål behöver revideras, omvärderas eller komplet-

teras, behövs en kontinuerlig utvärdering och uppföljning göras av i

vilken utsträckning befintliga miljömål har uppfyllts. För miljöåtgärder

som grundas på initiativ och medel från den Europeiska Gemenskapen

arbetar Sverige för bättre insyn och tillgänglighet till andra medlemstaters

miljöåtgärder och utfallet av dessa. Sverige arbetar också, t.ex. inom

ramen för OECD: s jordbruksarbete, med miljöindikatorer inom jordbruket

som ett medel för att kvantifiera miljöpåverkan och objektivt värdesätta

odlingslandskapets miljöer. Uppföljningen av FAO:s toppmöte om global

livsmedelssäkerhet, som ägde rum i november 1996, kommer sannolikt

att på det nationella planet integreras i arbetet med att miljöanpassa det

svenska jordbruket.

Agenda 21 för Östersjöområdet

I östra delen av Östersjöområdet har jordbrukssektorn undergått en

avsevärd förändring sedan sovjetssystemets fall och de baltiska repub-

likernas självständighet. Jordbruksproduktionen har minskat drastiskt och

därmed även miljöbelastningen. En omstrukturering pågår och i samband

med ett ekonomiskt uppsving kan jordbruksproduktionen åter öka. De

framtida miljöeffekterna beror i hög grad på hur det nya jordbruket

kommer att bedrivas

Jordbruket i västländerna fortsätter att belasta Östersjön och andra

vatten i regionen i hög utsträckning Jordbruket har inte kunnat uppnå det

50 procentiga reduktionsmålet enligt HELCOMS:s ministerdeklaration

från år 1988. Ett fortsatt åtgärdsarbete är nödvändigt.

Inom HELCOM pågår en utveckling av ett annex till Helsingfors-

konventionen till skydd av Östersjöns miljö avseende åtgärder inom jord-

brukssektorn. Polen är projektansvarig för detta arbete liksom för utveck-

lingen av ett utvidgat program för att miljöanpassa jordbruket i regionen.

Annexet avses att antas av HELCOM:s ministermöte år 1998.

Arbetet inom ramen för en Agenda 21 för Östersjöområdet bör kunna

koncentreras på det arbete som pågår inom HELCOM, dels vad avser

utvecklingen av ett jordbruksannex och aktionsprogrammet, dels inom

ramen för arbetet med att stärka åtgärdsprogrammet för att återställa

Östersjöns ekologiska balans. Sverige bör fortsätta med att stödja detta

arbete liksom Polens projektledarskap genom att ställa resurser till

förfogande 23

4. FISKE

Skr 1996/97:50

Regeringens sammanfattning: Fisket i sig själv innebär ett

nyttjande av en i huvudsak självreproducerande naturresurs. Det är

därför av största vikt att nyttjande sker med beakande av bästa

tillgängliga vetenskapliga fakta samt genom lämpliga åtgärder för

bevarande och förvaltning och för att säkerställa ett optimalt

nyttjande av fiskbestånden De mest betydelsefulla åtgärderna för

en god beståndsvård är fastställandet av fångstnivåer och tekniska

åtgärder för att skydda ungfisk och att undvika bi fångster av inte

önskade arter. Den för EU gemensamma fiskeripolitiken bygger på

principer som syftar till ett ansvarsfullt nyttjande av de levande

marina och akvatiska resurserna. Likalydande principer finns i ett

flertal internationella överenskommelser på fiskets område Sverige

verkar aktivt för att dessa principer skall tillämpas fullt ut

Ett stort antal faktorer kan påverka fiskbestånden i våra vatten.

I havsmiljön är eutrofieringen av våra kustområden och hela

egentliga Östersjön ett av de allvarligaste hoten mot fiskbestånden

I sötvattensmiljön är försurningen det allvarligaste problemet. Det

är av stor vikt att utsläppen av organiskt material, växtnäringsäm-

nen, försurande substanser och miljögifter minskas för att återställa

de marina och akvatiska ekosystemen.

Sambanden mellan fisket och miljön

Miljöstörningar utgör ett allvarligt hot mot ett uthålligt fiske eftersom d,e

minskar tillgången på de för fisket intressanta arterna eller gör fisken

mindre lämplig som livsmedel. En angelägen uppgift, när det gäller att

främja och skapa förutsättningar för ett hållbart fiske, är därför att bevara

eller återställa goda miljöförhållanden i hav, sjöar och vattendrag

Yrkesfiskets miljöeffekter

Effekter på ekosystemet av olika fiskeaktiviteter kan uppträda på många

olika sätt i tid och rum Yrkesfisket nyttjar en resurs i en föränderlig

miljö. En viktig miljöeffekt följer av själva syftet med fisket, nämligen

att fiske orsakar dödlighet på målarter, men också ger bifangster av såväl

fisk som andra organismer. Även djurarter högre upp i näringskedjan

(t.ex. sjöfåglar) och längre ned i näringskedjan (t.ex. bottenfaunan) kan

påverkas av fiske. Ett alltför omfattande fiske kan leda till att bestånden

reduceras till nivåer när det inte längre blir lönsamt med fortsatt fiske

Det är därför sällsynt att överfiske leder till utrotning av arter. Ett

undantag är den vilda laxen i Östersjön som påverkas av ett fiske som är

dimensionerat efter den rika förekomsten av odlad lax.

24

Skr. 1996/97:50

Fritidsfiskets miljöeffekter

Sport- och husbehovsfisket kan ge upphov till olika slags miljöeffekter,

dels sådana som är unika för fritidsfisket, dels sådana som är mer eller

mindre gemensamma för allt friluftsliv Även om fritidsfiskaren inte har

resurser av samma omfattning som yrkesfiskaren kan ett högt fisketryck

ändå uppkomma i vissa vatten Då fisket många gånger inriktas på stora

individer finns en risk för selektivt fiske på snabbväxande arter

Exempelvis kan nämnas det ökade fisket i strömmande vatten efter t.ex

öring, som har medfört en minskning av mängden större öringar

Vattenbrukets miljöeffekter

Odling av fisk för konsumtion är förknippat med påverkan av miljön

Med hänsyn till de möjliga miljöeffekterna är större odlingar av fisk

anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöskyddslagen. Tillstånds-

myndigheten har därvid att pröva om ett aktuellt vattenområde tål den

belastning för miljön som ett planerat vattenbruk medför samt föreskriva

om skyddsåtgärder och villkor för verksamheten så att miljöstörningar

undviks så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljö-

mässigt motiverat

Mål och åtgärder inom området

Den gemensamma fiskeripolitiken

EU:s gemensamma fiskeripolitik har tillämpats sedan år 1983. De all-

männa målen för den gemensamma fiskeripolitiken är att skydda och

bevara de levande marina akvatiska resurser som är tillgängliga och far

utnyttjas. Målen syftar även till att dessa resurser långsiktigt utnyttjas på

ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under de ekonomiska och sociala

förhållanden som i assar sektom. Vidare skal! hänsyn tas till följderna för

det marina ekosystemet och särskilt till producenternas och konsumen-

ternas krav. För förvaltningen av fiskerresurserna har ett gemenskaps-

system inrättats. Systemet syftar till en varaktig balans mellan resurser

och nyttjande inom de olika fiskeområdena.

EU:s fiskeripolitik har utformats för att ge ett maximalt skydd för

bestånd som riskerar att överutnyttjas. Politiken grundar sig på

vetenskaplig och ekonomisk information som lämnas av Vetenskapliga,

tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och

Internationella rådet för havsforskning (ICES). Vidare innebär den

gemensamma fiskeripolitiken att omedelbara åtgärder vid behov kan vid-

tas på gemenskapsnivå. Ett aktuellt exempel är de i år kraftigt reducerade

kvoterna för sill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt som med kort varsel

beslutades till följd av aktuella vetenskapliga rön

Inom den gemensamma fiskeripolitiken diskuteras för närvarande ett

förslag om införande av tekniska åtgärder för bevarande av fiske-

resursema som framförallt syftar till bevarande av ungfisk samt att för-

25

bättra fiskeredskapens selektivitet Skr. 1996/97:50

Inom ramen för Fiskenkommissionen för Östersjön har en arbetsgrupp

tillsatts för att utarbeta en aktionsplan för bevarandet av den vilda iaxen

i Östersjön

EU har undertecknat samt ratificerat FN:s havsrättskonvention,

undertecknat FN-konventionen om gränsöverskridande fiskbestånd och

vandrande arter, undertecknat FAO s internationella uppförandekod för

ansvarsfullt fiske samt FAO överenskommelsen om internationella beva-

rande- och förvaltningsåtgärder för högsjöfisket den s.k. flaggkonven-

tionen.

Nationella mål

Grundläggande i den svenska fiskeripolitiken är att vi skall utnyttja våra

vatten- och fisktillgångar på sådant sätt att de långsiktigt medverkar till

vår livsmedelsförsörjning och vårt välstånd i övrigt

En god hushållning genom en väl avvägd vård och beskattning av

fiskbestånden och genom omsorg om vattnen är sålunda väsentlig. En

god vård av våra vatten förbättrar också förutsättningarna för produktion

av fisk på icke traditionellt vis, dvs. i form av odling. En väl avvägd

hushållning främjar även sportfisket som är en viktig form för friluftsliv

och rekreation. Övergripande mål som även gäller fiskets område anges

bl.a i propositionen En god livsmiljö (prop. 1990/91:90).

För fiskesektorn har också särskilt följande miljömål och miljöriktlinjer

tidigare lagts fast. Enligt propositionen Strategi för biologisk mångfald

(prop. 1993/94:30) är målen att naturligt förekommande arter i havs- och

vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade popula-

tioner. Målen för natur- och miljövården mom fiskets område innebär att

fisk och skaldjur och deras näringsorganismer skall kunna bevaras i

livskraftiga, naturligt reproducerande bestånd. I detta ingår bl.a. att slå

vakt om alla fiskarter i landet. I princip likalydande formuleringar finns

i Vissa fiskeripolitiska frågor (prop. 1993/94:158).

Fiskeriverket har utarbetat en aktionsplan för biologisk mångfald på

fiskets område. I aktionsplanen redovisas pågående utredningar samt

framtida åtgärdsmål uppdelade på olika vattenområden, sötvatten, kust-

vatten och utsjövatten.

Åtgärder under 1997

Under 1997 kommer de nämnda konventionerna och multilaterala avtalen

att följas upp. En nationell ratificermgsprocess av FN-konventionen om

vandrande fiskbestånd och vandrande arter kommer att verkställas.

Eventuellt kommer uppföljningen av FAO:s toppmöte om global livs-

medelssäkerhet att ha implikationer på fiskets område.

Fiskerikommissionen för Östersjön skall vid ett extra möte i februari

ta ställning till en aktionsplan för bevarandet av Östersjölaxen

Fiske- och Miljöministrarna i Nordsjön kommer att mötas i mars för att

besluta om den långsiktiga inriktningen i frågor som rör sambandet 26

mellan fisket och Nordsjöns marina ekosystem

Fiskeriverkets aktionsplan för biologisk mångfald kommer att utgöra Skr. 1996/97.50

ett av underlagen för en redovisning av arbetet med biologisk mångfald

inom jordbruks- och fiskesektorerna som planeras föreläggas riksdagen

under nästa år

Agenda 21 for Östersjöområdet

Vid mötet med CBSS (Council för the Baltic Sea States) i Kalmar år

1996 antogs, på uppdrag av statsministrarna vid deras möte i Visby i maj

år 1996, tre aktionsprogram för utvecklingen i Östersjöområdet. I det

tredje aktionsprogrammet ombeds Fiskerikommissionen för Östersjön att

utveckla ett omfattande program för uthålligt fiske i Östersjön. Vid

Fiskerikommissionens 22:a årliga möte beslutades att en särskild grupp

skulle tillsättas för att utarbeta en aktionsplan för laxfiskevården i linje

med önskemålet från CBSS möte i Kalmar 1996. Aktionsplanen skall

behandlas vid ett extra möte med Fiskerikommissionens i februari 1997.

I det fortsatta arbete bör en harmonisering med utvecklingen av en

Agenda 21 för Östersjöregionen eftersträvas och i relevanta delar i

samarbete med HELCOM. Därvid bör för särskilt skyddsvärda fiskarter

handlingsplaner för ett resursanpassat fiske upprättas.

5. SKOGSBRUK

Regeringens sammanfattning: Genom 1993 års skogspolitiska

beslut introducerades ett miljömål jämställt med skogspolitikens

produktionsmål. Skogsnäringen har engagerat sig starkt i att öka

sina miljökunskaper och att tillämpa dem praktiskt. Hela det

skogspolitiska beslutet utvärderas för närvarande av Skogsstyrelsen

och Naturvårdsverket. Regeringen kommer att för riksdagen redovi-

sa resultatet av utvärderingen under år 1998, i vissa delar möjligen

tidigare

Skogsbruket och dess miljöpåverkan

De svenska skogarna har sedan århundraden haft stor ekonomisk

betydelse för landet som källa för olika förnödenheter för landsbygds-

befolkningen, industrin och för exporten Skogsnäringen är en av våra

basnäringar som numera genom en modern skogsindustri och export över

stora delar av världen genererar stora nettoexportinkomster till landet,

större än någon annan näring, och ger sysselsättning och inkomster åt

många människor

Skogsbrukets stora betydelse genom årerihar skapat en djup insikt hos

det svenska folket om nödvändigheten av att hushålla med skogsresursen

I olika grad har statsmakterna också föreskrivit sådan hushållning i

lagstiftningen Dessa föreskrifter tog emellertid sikte endast på bevarande

•och utveckling av skogsproduktionen

27

Först i mitten av 1970-talet började behovet av miljöhänsyn i Skr. 1996/97:50

skogsbruket uppmärksammas i de skogspolitiska besluten De föreskrifter

som beslutades var dock mycket begränsade sedda i dagens perspektiv

Bestämmelserna var dock ett första uttryck för vad som sedan har kommit

att benämnas sektorsansvar för miljön

Något skydd för skogsmarken som produktionsresurs finns inte.

Skogsvårdslagstiftmngen hindrar inte att skogsmarken tas i anspråk för

annat än virkesproduktion. Intressen som önskar exploatera skogsmark för

annan användning än skogsbruk har alltså företräde framför den lång-

siktiga, hållbara skogshushållningen

Skogsbruk bedrivs sedan länge aktivt över praktiskt taget hela vår

skogsareal. Styrkan av miljöpåverkan varierar med typ av ingrepp och

grad av häsynstagande. Sett över tiden har stora förändringar skett 1800-

talets omfattande miljöförändringar genom skogsplanteringar av ljung-

hedar och betesmarker har i dag inte någon motsvarighet i vårt land

1950-talets jättelika kalhyggen är också historia. Uppmärksamheten nu

riktar sig mera mot behovet av att vid skogsbruk bevara en biologisk

mångfald i skogsmiljön.

1993 års skogspolitik

Genom 1993 års skogspolitiska beslut togs ett helhetsgrepp i linje med

de överenskommelser som träffades vid FN:s konferens om miljö och

utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Den nya skogspolitiken bygger

sålunda uttryckligen på principerna om brukande, bevarande och hållbar

utveckling av skogarna, de s.k. Skogsprinciperna

Jämfört med tidigare har riksdagen nu lagt fast ett miljömål för

skogsbruket vid sidan av produktionsmålet. Dessa båda mål skall vara 28

jämställda.

Produktionsmålet för skogsbruket är att skogen och skogsmarken skall Skr. 1996/97:50

utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god

avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga

om användningen av vad skogen producerar.

Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna

produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk

variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och

djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva

under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och

naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska

och sociala värden skall värnas

Skogspolitikens medel för att nå dessa mål är av olika slag. De

innefattar lagstiftning, kunskapsförsörjning och statligt ekonomiskt stöd.

Den viktigaste lagstiftningen är skogsvårdslagstiftningen och naturvårds-

lagstiftningen. Kunskapsförsörjningen, som i den nya skogspolitiken har

fatt en väsentligt ökad tyngd, omfattar inventeringar, utbildning och

forskning samt rådgivning och information. Det staliga ekonomiska stödet

är av mindre omfattning och betydelse

Sektorsansvar för miljön

Skogsbrukets och skogsmyndigheternas sektorsansvar för miljön

behandlades ingående i 1993 års skogspolitiska beslut och har därefter

kompletterats med preciseringar i både riksdagsbeslut och regeringsbeslut.

Principerna för sektorsansvaret bygger på 1991 års miljöpolitiska beslut.

Skogspolitikens miljömål är en central del i detta ansvar. I lagstiftningen

kommer sektorsansvaret till uttryck både i skogsvårdslagstiftningen och

i naturvårdslagstiftningen. Rådgivning, information och utbildning är nöd-

vändiga redskap för att skogsägarna skall kunna leva upp till kraven på

sektorsansvar. En mycket stor del av Skogsvårdsorganisationens verksam-

het består i att föra ut kunskaper om sektorsansvaret för miljön och hur

det kan tillgodoses

Uppföljningen av det skogspolitiska beslutet

1993 års skogspolitiska beslut trädde i kraft den 1 januari 1994

Miljömålet och olika arrangemang kring detta har fått en stark anslutning

från enskilda skogsägare, skogsbolag, bransch- och intresseorganisationer

och myndigheter. Det har också rönt omfattande intresse utomlands

Utbildnings- och informationsmaterial om svensk skogspolitik är efter-

frågat över hela världen

Internationella skogsfrågor behandlas i de s.k. skogsprinciperna som

antogs vid Riokonferensen år 1992 och i kapitel 11 i Agenda 21. År 1995

tillsatte FN:s kommission för hållbar utveckling en mellanstatlig panel för

skogsfrågor som skulle diskutera ytterligare förslag till åtgärder för ett

globalt hållbart skogsbruk på grundval av de skogsprmciper som antogs

av världens länder vid Riokonferensen. Sverige deltar aktivt i detta arbete

och verkar för att genomföra och fördjupa skogsprinciperna med sikte på 29

en ny global överenskommelse för hållbart skogsbruk. Sverige verkar

internationellt för att skogsbruk bedrivs uthålligt till gagn för nuvarande Skr 1996/97:50

och kommande generationer, för att minskningen av världens skogs-

resurser hejdas och för att naturens mångfald bevaras Formerna för detta

måste bestämmas nationellt av hänsyn till de ekonomiska, sociala, kul-

turella och naturgivna skillnaderna mellan regioner och länder

I enlighet med vad som anmäldes för riksdagen år 1993 följs det

skogspolitiska beslutet upp av Skogsstyrelsen. I de delar uppföljningen

avser miljöfrågor görs den i samarbete med Naturvårdsverket. En samlad

redovisning skall göras till regeringen i januari 1998 Redan vid årsskiftet

1996/97 har dock en uppföljning av skyddet för den biologiska mång-

falden inkl utvecklingen i fråga om reservatavsättningen redovisats av

myndigheterna. Miljövårdsberedningen har fatt i uppdrag att med dessa

redovisningar som grund senast juli 1997 yttra sig över i vilken

omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och

former för att åstadkomma detta

Skogsstyrelsen har i likhet med Jordbruksverket, Fiskeriverket,

Boverket och Naturvårdsverket utarbetat en aktionsplan för biologisk

mångfald. Aktionsplanen har remissbehandlats och därefter diskuterats vid

tre regionala seminarier. Den redovisar de olika åtgärder som Skogs-

styrelsen anser behöver vidtas för att skogspolitikens miljömål skall nås.

De flesta åtgärder som redovisas ingår i Skogsvårdsorganisationens

uppgifter

Som nämnts har skogsnäringen engagerat sig starkt i frågor som rör

skogsbrukets miljömål. En sådan fråga gäller formerna för långsiktig

planering av ett skogsbruk, där stark betoning läggs på bevarande av

olika miljöer och arter. Flera stora skogsägande företag arbetar med s k

ekologisk landskapsplanering. Formerna för detta arbete skiljer sig något

mellan företagen. På så sätt erhålls en bred erfarenhet som grund för

framtida justeringar. Det enskilda mindre skogsbrukets särskilda förut-

sättningar möjliggör inte en direkt tillämpning av storskogsbrukets

modeller. Försök pågår därför med anpassade planermgsmodeller. En

ekologisk verksamhetsplanering av något slag är nödvändig i vårt land

där skogsbruk bedrivs över så gott som hela skogsarealen Den svenska

politiken för bevarande av en biologisk mångfald i skogen bygger därför

på hänssynstagande av olika grad där mycket stor vikt läggs på åtgärder

i samband med avverkning och skogsvård Miljömålet i skogsbruket kan

sålunda inte nås enbart genom totalskydd av vissa arealer, en linje som

följs i många andra länder. Det svenska planeringssystemet har rönt stort

intresse utomlands

En annan fråga av internationellt intresse är miljömärkning av

skogsindustriprodukter inkl, miljöcertifiering av skogsbruk Den interna-

tionella debatten handlar bl.a. om på vilken nivå certifiermgssystem skall

utformas, detalj en ngsgraden och statsmakternas inflytande I Sverige, där

frågan blivit högaktuell genom krav från stora köparländer som

Storbritannien och Tyskland, har vi valt att låta marknadsaktörerna arbeta

med frågan utan inblandning av staten Det pågår sålunda ett arbete med

att utifrån kriterier uppställda av organisationen Forest Stewardship

Council (FSC) utforma en nationell standard för miljöcertifiering av 30

skogsbruk. Två frågor som särskilt uppmärksammas sammanhänger med

det stora antalet skogsbrukare i vårt land och med virkesimporten till Skr. 1996/97:50

svensk skogsindustri. Arbetet görs i en särskild grupp med företrädare för

skogsnäringen, miljöorganisationerna, arbetstagarna och samerna. Avsik-

ten är att slutföra arbetet under första halvåret 1997

Redovisning för riksdagen

Det är regeringens avsikt att för riksdagen redovisa resultatet av

uppföljningen av 1993 års skogspolitiska beslut Mot bakgrund av den

rapporteringstidpunkt som är fastställd kan en helhetsredovisning göras

först under år 1998. Eventuellt kan en delredovisning bli aktuell under år

1997

OECD:s granskning av svensk miljövårdspolitik inklusive dess

rekommendationer rörande skogsbruket och miljön behandlas i avsnitt III

6. RENNÄRING

Regeringens sammanfattning: Genom de förslag och bedömningar

som regeringen redovisat i prop. 1995/96:226 om hållbar utveckling

i landets fjällområden har en god grund lagts för rennäringens

ansvar för hushållningen med naturresurser.

Renskötsel är en areell näring som bedrivs extensivt i den norra delen av

Sverige. Enligt 65 § första stycket rennäringslagen (1971:437) skall vid

renskötsel skälig hänsyn tas till andra intressen

Vid renskötselns utövande kan det förekomma konflikter med

naturvårdens intressen, särskilt med hänsyn till den rationalisering och

mekanisering som skett inom rennäringen under de senaste decennierna.

Därtill kommer att renskötseln i stor utsträckning bedrivs på marker som

är särskilt känsliga för påverkan. Bestämmelsen i 65 a § rennäringslagen

innebär att det ställs sä; skilda krav på rennäringen om att ta hänsyn till

naturvårdens och kulturmiljövårdens intresse så att verksamheten bedrivs

på det sätt som naturen tål i ett långsiktigt perspektiv.

Den miljöpåverkan som i första hand kan uppkomma avser för högt

betestryck, bete på från naturvårdssynpunkt känsliga områden och

terrängkörning på barmark med motorforden

I prop. 1995/96:226 om hållbar utveckling i landets fjällområden

föreslog regeringen att det skall införas ett miljömål i rennäringslagen

(1971:437). Rennäringen skall enligt förslaget bedrivas så att natur-

betesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls och att mar-

kerna uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska

mångfalden bevaras.

Miljömålet innebär att samebyarnas betesuttag, renantal och hjord-

sammansättmng skall vara anpassade till betesmarkernas långsiktiga

produktionsförmåga och bevarande av den biologiska mångfalden. Att

detta miljömål uppfylls är en mycket viktig fråga för såväl rennäringens

framtid som för den biologiska mångfalden. Därigenom bidrar detta Skr 1996/97:50

miljömål också till att stärka en verksamhet som är av central betydelse

för att långsiktigt säkra den samiska kulturen Miljömålet innebär sam-

tidigt att kraven på hänsyn till miljön vid rennäringens utövande görs

tydliga. Hänsynen gäller inte enbart själva renbetet utan även påverkan

på naturmiljön av rennäringens anläggningar och driftsformer.

Av hänsyn till den faktiska betestillgången över en längre tidsperiod är

det viktigt att det fastställda renantalet inte överskrids. År 1993 infördes

ett antal bestämmelser i rennäringslagen som ger förbättrade möjligheter

att kontrollera samebyns renantal.

Vidare har berörda länsstyrelser i samråd med berörda samebyar getts

i uppdrag att upprätta åtgärdsprogram för överbetade områden i fjällen

Regeringen har i den nämnda propositionen uttalat att samebyarnas

markanvändningsredovisnmgar skall kompletteras med information om

speciellt värdefulla eller känsliga områden för renskötseln, naturvården

och kulturminnesvården Detta gör redovisningarna mer operativa för

samebyns egen planering av driften liksom för samråd och planering.

Från år 2000 bör enligt propositionen endast fordon som uppfyller

särskilda krav vad gäller marktryck vid barmarksköming vara tillåtna.

Naturvårdsverket har fatt i uppdrag att efter samråd med Vägverket

utforma föreskrifter för terrängfordon om högsta marktryck.

32

7. ENERGI

Skr 1996/97:50

Regeringens sammanfattning: All användning och tillförsel av

energi innebär miljöpåverkan. Det gäller bl.a påverkan på klimatet,

försurning och katastrofrisker

Utsläpp av koldioxid, som är den viktigaste klimatpåverkande

gasen, härrör till övervägande del från förbränning av fossila

bränslen. Detta innebär att en verkningsfull strategi för begränsning

av koldioxidutsläppen måste inriktas på energianvändningen För-

bränning ger även upphov till utsläpp av svavel- och

kväveföreningar, vilket är en grundläggande orsaken till försurning.

Sveriges energisystem har de senare åren blivit mer effektivt och

utsläppen av luftföroreningar har minskat avsevärt En fortsatt

utveckling och omställning av energisystemet är dock nödvändig

för att ytterligare minska dess negativa miljöeffekter. Förutom en

vidareutveckling av de nationella styrmedlen krävs en internationell

samordning för att åtgärda miljöproblem av regional och global

karaktär.

För att åtgärda problemen är det bl.a. viktigt

- att Sverige driver på i arbetet med att formulera EU:s klimat-

strategi. Syftet med arbetet bör vara att ett protokoll till FN:s

Klimatkonvention kan antas i december 1997 innehållande

bindande åtaganden om begränsningar av utsläpp och gemensamma

åtgärder för att minska dess utsläpp.

- att Sverige agerar pådrivande för att arbetet med EU:s

försurnmgsstrategi slutförs, i syfte att utsläppen av försurande

ämnen mom EU kan minskas till den kritiska belastningsnivån.

- att ytterligare åtgärder vidtas för att minska svenska utsläpp av

försurande ämnen.

Energisystemets miljöpåverkan

All användning och tillförsel av energi innebär miljöpåverkan. Det gäller

bl.a. påverkan på klimatet, försurning, katastrofrisker, oljespill från tank-

fartyg och lokalt eller regionalt betingade miljöstörningar från exempelvis

vatten- och vindkraftverk. Inom klimatområdet är ett stort problem

befarade klimatförändringar som en följd av den s.k. växthuseffekten

Jordens klimat förändras som en följd av utsläpp av växhusgaser som

koldioxid, metan, kvävedioxid, ozon samt olika stabila klorflourkarboner

Ungefär fyra femtedelar av de nuvarande koldioxidutsläppen från

mänsklig verksamhet härrör från förbränning av fossila bränslen. Detta

innebär att en verkningsfull begränsning av koldioxidutsläppen måste

inriktas på användningen av fossila bränslen och drivmedel Utsläpp av

försurande ämnen från energisystemet för med sig problem med

försurning av mark och vatten. Detta beror dels på utsläpp av svavel, där

utsläppen till närmare 90 procent kommer från länder i Sveriges närhet,

33

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

dels på egna utsläpp av framför allt kväveoxid där Sverige inte ännu har Skr 1996/97:50

uppnått sitt nationella utsläppsmål

Småskalig vedeldning ger i många fall upphov till stora utsläpp av

oförbrända ämnen Naturvårdsverket och Boverket har lämnat förslag till

åtgärder. Utredningen remissbehandlas f.n.

Riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop

1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade sig

i allt väsentligt på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,

Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna omfattar bl a. vissa

program för omställning och utveckling av energisystemet

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga

tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga

villkor Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i

Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i

största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och

fömybara, energikällor samt en effektiv energihushållning. Stränga krav

skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och

utveckling av all energiteknik

En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes

sommaren 1994 (dirN1994:67, dir.N 1994:120). Kommissionens uppgift

var bl a att granska de pågående programmen för omställning och

utveckling av energisystemet samt att analysera behovet av förändringar

och ytterligare åtgärder. Energikommissionen redovisade sitt slut-

betänkande Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) i december

1995 som remitterades våren 1996.

För närvarande pågår överläggningar om energipolitiken mellan

riksdagspartierna. Syftet med överläggningarna är att på grundval av 1991

års överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren

på detta nå en bred parlamentarisk överenskommelse om den framtida

energipolitiken. Regeringen avser att under våren 1997 återkomma till

riksdagen med en proposition om energipolitiska riktlinjer m.m

Klimatstrategi for energiområdet

I anslutning till Riokonferensen år 1992 undertecknades FN:s ramkon-

vention om klimatförändring. Konventionen kom till för att förhindra

globala klimatförändringar till följd av utsläpp av s.k. växthusgaser, detta

kan utgöra ett allvarligt hot mot ekosystemens överlevnad och

världsekonomins utveckling - bl a. genom befarade ändrade förutsätt-

ningar för odling och näringsidkande. Konventionen syftar till att minska

klimtförändringama genom att reglera utsläppen av växthusgaser, framför

allt vad gäller användning av fossila bränslen. Från klimatsynpunkt spelar

det ingen roll varifrån utsläppen sker I-länderna har hittills svarat för den

största delen av utsläpp från fossila bränslen, men u-ländernas andel 34

förväntas dominera i framtiden. Klimatpolitiken förutsätter därför ett

globalt samarbete, som grundas på effektivitet och rättvisa

Jämfört med övriga länder har Sverige en låg andel fossila bränslen i

energisystemet. Knappt 40 procent av den svenska energitillförseln utgörs

av fossila bränslen Genomsnittet för OECD-ländema är över 80 procent

Inom den svenska elproduktionen utgör de fossila bränslena endast ca 5

procent.

Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska

klimatpolitiken (prop. 1992/93: JoU 19, rskr 1992/93: 361) Där fastlades den

nationella strategin att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras

på 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska. Beslutet omfattar en

klimatstrategi för energiområdet

Inför FN:s klimatkonventions nästa partsmöte är EU:s positioner för

närvarande under utarbetande. Parallellt bedrivs även ett arbete för en

EU-strategi för klimatfrågorna

De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras,

utöver koldioxidbeskattnmgen av fossila bränslen, till två områden: dels

forskning och utveckling samt tillämpning i Sverige av energieffektiv

teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor, dels insatser för

energieffektivisermg och övergång till förnybara energikällor i Baltikum

och Östeuropa

En utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken

bör utformas i ett internationellt perspektiv och innefatta ett aktivt

internationellt arbete Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan

vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till kostnads-

ansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare åtgärder Inom ramen

för FN:s konvention för klimatförändringar pågår just nu ett arbete för att

förstärka konventionen Protokollet, som förväntas antas i Kyoto i

december 1997, skall innefatta såväl åtgärder som kvantitativa åtagande

om utsläppsbegränsningar för åren 2005, 2010 och 2020. Sverige deltar

aktivt i den arbetsgrupp under EU:s ministerråd som har tillsatts för att

förbereda dessa förhandlingar och för att utforma EU:s interna

klimatstrategi.

Programmet för effektivare energianvändning m.m i de baltiska

staterna m.fl. har till huvudsakligt syfte att bidra till minskade globala

koldioxidemissioner och ge underlag för en bedömning av möjligheterna

till s.k. gemensamt genomförande (joint implementation) inom ramen för

klimatkonventionen Programmet administreras av Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK). Totalt har sedan år 1993 anslagits

närmare 300 miljoner kronor för detta program. Närmare 50 projekt har

genomförts, främst avseende energihushållning och konvertering från

oljeeldning till biobränslen. Insatserna har huvudsakligen gjorts i de

baltiska staterna

Förändring av utsläppen över tiden

De svenska utsläppen av koldioxid från energisektorn minskade kraftigt

under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talets första år ökade utsläppen

något, delvis på grund av en ökad industriell produktion. Även industrins

användning av förnybara bränslen ökade under perioden. Preliminära

Skr. 1996/97:50

35

siffror för år 1995 visar dock att koldioxidutsläppen från energisektorn Skr 1996/97:50

återigen är nere på 1990 års nivå

En bedömning av de framtida utsläppen av koldioxid blir beroende av

vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen och

framtidens energisystem. Av särskild betydelse är hur en avveckling av

kärnkraften genomförs

Energikommissionen har bedömt att det mål som riksdagen har ställt

upp, om att utsläppen av koldioxid skall stabiliseras till år 2000 och

därefter minska, inte kommer att kunna uppnås med dagens styrmedel.

Det gäller särskilt minskningen efter år 2000. Ytterligare åtgärder för att

begränsa utsläppen är enligt kommissionen nödvändiga om målen skall

nås. Samma slutsatser drar Naturvårdsverket i sin utredning "Sverige mot

minskad klimatpåverkan” rapport nr 4634. Naturvårdsverket pekar på

kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid

Naturvårdsverket föreslår också begränsning av HFC/FC-föreningar

Förslaget remissbehandlas för närvarande.

NUTEK har i rapporten (R 1996:57) Internationellt klimatarbete - Ur

ett svenskt perspektiv diskuterat konsekvenserna för Sverige av tänkbara

framtida bindande åtaganden inom ramen för klimatkonventionen, med

tonvikt på Sveriges särskilda förutsättningar i förhållande till andra

OECD-länder NUTEK:s beräkningar visar att kostnaderna för samhället

är kraftigt beroende av hur åtagandena formuleras

Utsläppen av försurande ämnen från energisystemet har minskat kraftigt

under de senaste decennierna Utsläppen av svavel från förbränning i

fasta anläggningar minskade med 90 procent mellan åren 1980 och 1994

Under samma period minskade utsläppen av kväveoxider från dessa

anläggningar med drygt 50 procent

En rad styrmedel finns för att begränsa utsläppen av försurande ämnen

från energisystemet. Det gäller bl.a. skatt på utsläpp av svavel, avgift på

utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar, reglering av högsta

tillåtna svavelhalt i bränslen och riktlinjer för utsläpp vid prövning enligt

miljöskyddslagen. Enligt regeringens bedömning har dessa styrmedel varit

effektiva. Överväganden sker nu om ytteiligare åtgärder för att re lucera

försurande utsläpp. Liksom vad gäller utsläppen av koldioxid är det

betydelsefullt hur en avveckling av kärnkraften genomförs

Sveriges energisystem har effektiviserats. Denna utveckling är till stor

del ett resultat av styrmedel såsom lagstiftning, regleringar, skatter,

avgifter och åtgärder för att främja utveckling av ny teknik med mindre

skadlig påverkan på miljön. En fortsatt utveckling av energisystemet är

nödvändig för att minska dess negativa miljöeffekter Förutom en vida-

reutveckling av de nationella styrmedlen för energieffektivisering och

fömybar energi krävs ett internationellt samarbete för att åtgärda mil-

jöproblem av regional och global karaktär. För att åtgärda problemen är

det bl.a. viktigt att Sverige agerar pådrivande i det internationella arbetet,

vilket bl.a. omfattar EU:s klimatstrategi, EU:s försurningsstrategi samt de

kommande protokollen om kväveoxider, tungmetaller och persistenta

ämnen under FN:s konvention för långväga gränsöverskridande luftför-

oreningar. Vidare bör ytterligare åtgärder vidtas för att minska Sveriges 36

egna utsläpp av försurande ämnen

Skr. 1996/97:50

8. VARUPRODUKTION

Regeringens sammanfattning: Den varuproducerande sektorn

bidrar till många olika typer av miljöpåverkan, varav de allvar-

ligaste är linjära materialflöden, ineffektiv resursanvändning samt

spridning av skadliga ämen till luft, mark och vatten En stor del

av det avfall som deponeras i dag utgörs av gruv- och

industriavfall Näringslivet kan därför bidra till en hållbar

utveckling på ett avgörande sätt genom att kretsloppsanpassa

produktionsprocesserna, utveckla nya, miljöanpassade produkter,

minska mängden avfall samt reducera avfallets farlighet och åter-

ställa förorenade områden. Detta ger också näringslivet en god och

långsiktig ekonomisk utveckling samt är positivt för konkurrens-

kraft och på sikt sysselsättning

Regeringens arbete är dels inriktat på att utveckla och förstärka

lagstiftningen, dels på att förbättra förutsättningarna för marknadens

möjligheter att driva på utvecklingen av miljöanpassade processer

och produkter. En varaktig samverkan mellan närings- och

miljöpolitiken syftar bl.a. till att fokusera och stimulera efterfrågan

på miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter, och till att

öka tillgången till miljörelaterad information hos olika aktörer på

marknaden. Producenterna av varor måste i ökad utsträckning ta

ansvar för den miljöpåverkan som varorna orsakar under hela deras

livscykel inkl, transporter och energiförbrukning. Arbetet med

kretsloppsanpassning fortsätter därför genom att producentansvaret

utökas till fler produktgrupper. Miljölagarna förstärks och samlas

i en miljöbalk. Kemikaliepolitiken liksom avfallshanteringen ses

över.

Allmänt om "sektorns" miljöpåverkan

Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt, genom t.ex. råvaru-

utvinnmg, utsläpp till luft, mark och hav, liksom avfall, markexploatering

och buller. Gränsdragningen för vad som är varuproduktion är inte själv-

klar, då varuproduktion sker i viss mening även i andra sektorer än den

rent industriella, såsom inom jord- och skogsbruksektorerna och i

energisektorn. Dessutom orsakar konsumtionen av varor och tjänster

liknande, men även andra, miljöproblem. I ett kretsloppsperspektiv blir

det därför angeläget att koppla samman varu- och tjänsteproduktion med

konsumtion och avfall.

Naturvårdsverket har analyserat miljöpåverkan av varuproduktion-

konsumtion ur ett kretsloppsperspektiv. Med ett sådant perspektiv blir

sektorns största miljöproblem linjära materialflöden, överkonsumtion och

spridning av skadliga ämnen via produkter och sektorn bidrar därför till

flera miljöproblem i relativt hög grad

37

Synen på miljöarbetet har i hög grad förändrats över tiden Från början Skr. 1996/97:50

stod punktutsläppen i centrum för uppmärksamheten och många

förbättringar har skett inom industrin under de senaste decennierna

Utsläppen har på vissa områden mer än halverats, t.ex vad gäller utsläpp

av svaveldioxider och klorerade organiska ämnen. Allt fler företag

övergår till att se mer på användningen av resurser, hur

produktionsprocesser kan förändras och vilka miljöegenskaper produkter-

na har i användnings-, avfalls- och återvinningsleden Det gäller dock att

inte begränsa sig till inverkan av enskilda processer eller produkter i

framtiden utan snarare se på hur hela ekologiska system påverkas av

mänsklig verksamhet

Trots en delvis förändrad inställning till miljöarbetet visar utsläppsstatistik

från Naturvårdsverket att industrin eller industrins processer svarar för

fortsatt stora andelar av de totala utsläppsmängdema, med runt 40 procent

av svaveldioxidutsläppen, ca 7 procent av koldioxid-utsläppen och ca 16

procent av utsläppen av flyktiga organiska kolväten. Av utsläppen till

Östersjön kommer t ex. drygt 10 procent av kväve, samt knappt 30

proc.ent av fosforutsläppen, från industrin. Av det avfall som går till

' deponering är den helt övervägande viktandelen gruvavfall, följd av avfall 38

från skogsindustrin, "övriga metaller och metallvaror" samt "livsmedels-,

dryckes- och tobaksindustrin". Avfallet skapar också efter- Skr. 1996/97:50

behandlingsbehov

Det är påfallande att det inte finns något enkelt samband mellan hur

mycket miljöpåverkan samhället utövar och vilket genomslag detta far i

form av faktiska effekter Ett ekologiskt system kan under lång tid

utsättas för en kraftig belastning utan att några egentliga effekter uppstår,

tack vare att buffertmekanismer träder i funktion och förhindrar genom-

slag. Plötsligt kan man emellertid nå en punkt där gränsen är nådd vars

omfattning och exakta inträffande i tiden är svåra eller rent av omöjliga

att förutsäga på förhand

Mot denna bakgrund kan och far vårt agerande med avseende på

miljöproblemen inte baseras enbart på vad som kan förutsägas med

säkerhet. Arbetet måste i högre grad inriktas på att kunna förebygga

risker och förbättra förutsättningarna för marknadens möjligheter att driva

på utvecklingen av miljöanpassade produkter och processer, sett ur ett

kretsloppsperspektiv

Miljömål i dag

Eftersom denna sektor påverkar miljön på en rad olika sätt är de flesta

mål antagna av riksdag och regering tillämpbara på sektorn Miljömålen

har emellertid hittills i begränsad grad brutits ner till mål som riktas

särskilt till varuproduktionsssektorn. Många av miljömålen riktar sig mer

eller mindre explicit till den producerande industrin, t ex. sägs att

"åtgärder inom... och industrin skall inriktas mot ett resurssnåll

kretsloppssamhälle". Ett exempel där både varor och tjänster inkluderas

är riksdagens miljömål för konsumentpolitiken "att sådana konsumtions-

och produktionsmönster skall utvecklas som minskar påfrestningarna pä

miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling" (se vidare avsnitt

9 Konsumentfrågor). Därtill hör en mängd begränsningsmål för olika

utsläpp och kemikalier samt många mål om avfall och återvinning, t.ex.

att "utsläppen av svaveldioxid frän processindustrin skall halveras mellan

1983 och 1995" och "utsläppen av kväveoxider till luft skall minska med

30% mellan 1980 och 1995"

För den första typen av övergripande mål är det svårt att utvärdera hur

långt sektorn har uppfyllt sina åtaganden. För den andra typen av mål,

som är mer avgränsade och lättare att följa upp har varierande resultat

uppnåtts, t.ex har ovannämnda svaveldioxid- och kväveoxidmål mer eller

mindre uppfyllts (se delavsnittet om förändring av utsläppen över tiden)

Industriutsläpp - omprövning av villkor

Regeringen gav år 1991 Naturvårdsverket i uppdrag att upprätta ett

tioårigt program för översyn av industrins utsläppsvillkor Målet för

programmet är att det för varje miljöstörande anläggning skall finnas

moderna och ändamålsenliga villkor. Vidare skall utsläppen till början av

2000-talet ha begränsats till sådana nivåer att miljön inte tar skada och

hälsan inte påverkas av de aktuella utsläppen Emellertid måste man 39

normalt räkna med att det 1 närområdet runt en större anläggning finns

någon form av negativ påverkan. Skr. 1996/97:50

I ett regionalt perspektiv bidrar många anläggningar till de skador som

t ex. eutrofienng, försurning, oxidantbildning samt utsläpp av metaller

och stabila organiska ämnen ger I ett globalt perspektiv kan utsläppen

bidra till de problem som finns med t.ex. klimatpåverkan och ozon-

uttunnmg. Varje enskild anläggnings bidrag är ofta litet men för att nå

många av de uppsatta miljömålen är det nödvändigt att minska utsläppen

från ett stort antal punktkällor

Naturvårdsverket har i juli 1996 avlämnat en lägesrapport om

prövningen (rapport 4587 Miljöstörande anläggningar) Utsläppen från de

aktuella anläggningarna har jämfört med år 1990 minskat Speciellt

framträdande är detta för utsläppen av klorerad organisk substans från

skogsindustrin Vidare har utsläppen av metaller, svavel- och kväveoxider

samt lösningsmedel reducerats betydligt Bidragen från större svenska

anläggningar till olika miljöhot såsom försurning, eutrofiering, oxidant-

bildning och påverkan från persistenta organiska ämnen har därigenom

minskat. Även utsläppen i vår omvärld har minskat och därmed

belastningen på Sverige

Den positiva trenden med minskad belastning av flertalet luft- och

vattenföroreningar till trots återstår det i de flesta fall mycket arbete innan

utsläppen når nivåer som inte innebär skada på biologisk mångfald,

naturresurser och på konstruktioner eller konstföremål.

Påverkan på hälsan på grund av utsläpp från större anläggningar är

begränsad jämfört med den som andra aktiviteter i samhället ger upphov

till, t.ex. trafiken I närheten av de flesta anläggningar är påverkan på

hälsan liten Alla lokala hälsoproblem är dock inte lösta, bl.a kan man

notera att bullret från vissa anläggningar är högre än Naturvårdsverkets

riktlinjer och att luktolägenheter förekommer Det kan vidare finnas ett

bidrag till regional påverkan på hälsan även om det är litet jämfört med

bidraget från vägtrafikens utsläpp

Även om svenska punktkällor bara bidrar till en viss del av våra

miljöproblem måste arbetet fortsätta med att begränsa dessa utsläpp. Det

är bl.a. viktigt att Sverige föregår med gott exempel för att i det

internationella arbetet kunna vara pådrivande för att minska utsläpp från

andra länder som påverkar oss.

Planerade och pågående åtgärder

För att kunna skapa en miljöanpassad utveckling av näringslivet krävs

insatser från många olika håll. Avsikten är inte att detaljreglera en sådan

utveckling utan att stimulera och katalysera processer som ger företagen

möjligheter att hantera miljöfrågor på ett effektivt sätt. Arbetet syftar bl.a

till att fokusera och stimulera efterfrågan på miljöanpassad teknik och

miljöanpassade produkter, och till att öka tillgången till miljörelaterad in-

formation hos olika aktörer på marknaden. Det är också angeläget att

utforma styrmedel som främjar dynamik i såväl själva produktionen som

beträffande tillskapandet av nya användningsområden för återvunnet

material. 40

Regeringen är inriktad på en varaktig samverkan mellan näringspolitik

och miljöpolitik präglad av en helhetssyn på miljö och tillväxt. Arbetet Skr 1996/97:50

omfattar kunskapsökning om "miljösektorn", en offentlig upphandlings-

politik för varor, tjänster och teknik som instrument i miljö- och

näringspolitiken och förbättrade förutsättningar för informationssystem

om miljöpolicy och miljöpåverkan Vidare omfattar arbetet producent-

ansvar, en drivande svensk insats för teknoiogispndning och investeringar

för bättre miljö och tillväxt i Östersjöregionen

Förbättring av marknadens möjligheter att driva på utvecklingen av

miljöanpassade produkter och processer

Miliömarknadens omfattning

För att öka kunskapen om miljösektorn, inkluderande verksamhet både

i den renodlade miljötekniksektorn (avfallshantering, återvinning, renings-

teknik och emissionsmätningar) och verksamhet där miljöfrågorna är en

drivkraft för utvecklingen, gav regeringen Ingenjörsvetenskapsakademien

(IVA) ett uppdrag som resulterade i rapporten "Miljödriven teknik-

utveckling".

Flera internationella studier visar på tillväxttakter på 5-8 procent årligen

i miljötekniksektorn Storleken på den svenska renodlade miljöteknik-

sektorn är liten (runt 15 000 anställda och 15 miljarder i omsättning) och

effekten av en sådan utveckling blir totalt därför inte så stor på syssel-

sättning och tillväxt IVA:s kartläggning visar dock att svenskt näringsliv

har goda förutsättningar att bli ledande på miljöområdet i stort och att

den största potentialen till teknikutveckling och tillväxt finns i miljö-

drivna företag i vid bemärkelse.

Myndigheternas miljökrav är fortsatt den främsta drivkraften för

företagen att miljöanpassa sin verksamhet, enligt IVA-studien Ett resultat

som även OECD:s program för teknologi och miljö kom fram till några

år tidigare Det ökade miljömedvetandet bland konsumenterna har dock

under senare år blivit en allt starkare drivkraft för företagen att

miljöanpassa produkter och produktionsprocesser (se vidare avsnitt 9

Konsumentfrågor). Denna bild återfinns också i Gothenburg Research

Institutes MiljöBarometer, en enkätundersökning av svenska företags

miljöstrategier som genomförs vartannat år. Detta innebär att allt större

ekonomiska värden står på spel, vilket medför att miljöfrågan blir av

strategisk betydelse för alla företag.

Miljöhänsyn skapar inte fler arbeten direkt, däremot ses det som en

nödvändighet att miljöanpassa sig för att bevara sin konkurrenskraft och

behålla sina anställda. Utan en satsning på miljön minskar konkurrens-

kraften och ännu fler arbeten kan försvinna. Utredningen pekade också

på att statliga insatser i vissa fall kan vara nödvändiga för att underlätta

för utvecklingen av ny teknik eller skapandet av marknader för nya

produkter och processer, t.ex. genom offentlig upphandling av varor,

tjänster och teknik

41

Skr. 1996/97:50

Offentlig upphandling av varor och tiänster

Offentlig upphandling av varor och tjänster har hittills använts endast i

begränsad utsträckning som instrument för att driva på miljöanpassningen

av produkter även om lagstiftningen ger utrymme för detta. När den

offentliga sektorn som helhet börjar ställa konsekventa miljökrav kommer

företag och dess produkter att behöva utvecklas. Producenterna far

incitament att styra mot mer miljöanpassade produkter och tjänster, vilket

kan bidra till framtida konkurrensfördelar och tillväxt

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen en särskilt utredare

(NI995:114) att kartlägga och analysera den offentliga sektorns upphand-

ling av varor och tjänster med miljöpåverkan I februari 1996 inkom

betänkandet SOU 1996:23 "Offentlig upphandling en miljöfråga"

Utredningen visade att omfattningen av offentlig upphandling är minst

280 miljarder per år (försvaret exkluderat) och att graden av miljö-

anpassning i upphandlingen var relativt begränsad, med vissa undantag

Utredaren pekade ut områden där möjligheterna och nyttan av att ställa

miljökrav är störst (byggsektorn, elektronik, energi för uppvärmning,

kemikalier, livsmedel, och transporter). För att öka inslagen av

miljöhänsyn i upphandlingen föreslogs bl.a att regeringen skulle ge ett

uppdrag till myndigheterna att miljöanpassa sin upphandling och

ändringar i kommunallagen Utredaren pekade också ut hur viktig

inköparens roll är i dessa sammanhang. Det krävs en kompetensupp-

byggnad och en ökad förståelse hos inköpare för hur upphandling kan

driva på utvecklingen, liksom att verktyg utvecklas för att hjälpa

inköparen

1 propositionen 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera

arbetslösheten till år 2000 (sysselsättningspropositionen), aviserade

regeringen ett uppdrag till ett antal myndigheter att återrapportera sina

erfarenheter vid tillämpning av lagen om offentlig upphandling vad gäller

miljöanpassningen av sm upphandling. Denna uppgift ingår i ett vidare

uppdrag som regeringen beslutade om i december 1996 och som innebär

att miljöhänsyn i stort skall integreras i statlig förvaltning, enligt ett

förslag i SOU 1996:112, Integrering av miljöhänsyn inom den statliga

förvaltningen (se avsnitt 20 Miljöledningssystem inom statsförvaltningen)

Integrering av miljöhänsyn sker genom att i ett första skede införa

miljöledningssystem i tjugotalet pilotmyndigheter. Myndigheterna far här

också i uppdrag att redovisa frågor avseende miljöanpassning av sin

upphandling. För att underlätta för offentliga inköpare har en vägledning

utarbetats av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Nämnden för

offentlig upphandling. Dessutom kommer viss utbildning av inköpare att

genomföras inom ramen för pilotprojektet. (Se vidare avsnitt 20

Miljöledningssystem )

Offentlig teknikupphandling och andra åtgärder för främjande av

miljöanpassad teknik

42

Utöver upphandling av varor och tjänster kan staten också teknikupp-

handla, för att driva på marknaden att utveckla och introducera ny teknik Skr. 1996/97:50

eller nya system som kan lösa specifika problem med stor

samhällsrelevans

I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) föreslogs att en

delegation för miljöteknik skall tillkallas med uppgift att föra ut miljö-

anpassad teknik på marknaden och främja användandet av sådan. Under

hösten utsågs Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik

(N96/2633). I december redovisade delegationen ett förslag till strategi

där bl.a. teknikupphandling ingår Områden har identifierats där tillgång

till miljöanpassad teknik är särskilt angelägen - transporter, byggsektorn,

livsmedel och marksanering. Strategin innehåller också konkreta förslag

på vad som mer bör göras för att främja utvecklingen av miljöanpassad

teknik, t.ex. genom utbildning och seminarier Under 1997 kommer

delegationen att i huvudsak arbeta med att genomföra sitt förslag till

strategi.

Regeringen planerar också att se över möjligheter och hinder för svensk

export på miljömarknaden, åtgärder för att främja export av svenskt

miljökunnande, liksom, om och i så fall hur, man bör ställa miljökrav vid

exportstöd.

Informationsinsatser

Behovet av tillgänglig och trovärdig information om den miljöpåverkan

som orsakas av företag växer hos en rad marknadsaktörer, exempelvis

företagsanalytiker, kunder, uppköpare, banker, försäkringsbolag, etc. Detta

ställer nya krav på informationens innehåll och utformning

Allt fler företag presenterar fristående miljöredovisning eller tar med

miljöinformation i årsberättelsen Redovisningskommittén (JU 1991:71,

1996:4) har på regeringens uppdrag lagt förslag till hur redovisningen av

miljöanknuten information kan ges en fastare förankring i det finansiella

redovisningsområdets regelverk, SOU 1996:57. Utredningen har föreslagit

ett särskilt upplysningskrav i årsredovisningens förvaltningsberättelse för

de företag som bedriver anmälningspliktig eller tillståndsphktig miljö-

farlig verksamhet enligt miljöskyddslagen

Finansiella institutioner har särskilda, och växande behov av

information för att väga in miljörisker i beslut om krediter och

investeringar. En särskild utredare tillkallades för att kartlägga tillgängliga

källor till miljöinformation och deras relevans för banker och andra

finansiella aktörer (M 1996:34). Utredaren fick i uppdrag att föreslå om,

och i så fall hur ett gemensamt system för sammanställning och analys

av miljöinformation skulle kunna utvecklas, och vilken'roll staten bör

spela i detta sammanhang. Betänkandet (SOU 1997:4) överlämnades i

mitten av januari 1997 och i detta föreslås bl a. att de redan existerande

kreditupplysmngsföretagen utvidgar sin verksamhet till att även omfatta

miljöinformation Detta bör ske i nära samarbete med Naturvårdsverket

och andra berörda myndigheter

43

Skr 1996/97 50

Miljöledningssystem

Miljöledningssystem förkommer i allt större omfattning i näringslivet

Mest kända är ISO 14001 som är ett internationellt standardiserat system

och EMAS (Environmental Management and Audit Scheme) som är EU:s

miljöledningssystem.

EMAS bygger på frivilligt deltagande från industrin och har till syfte

att förbättra och bedöma industrins miljöarbete och tillhandahålla

offentlig information. Förordningen omfattar i första hand industrin men

arbete pågår i syfte att utvidga den till att omfatta även andra

samhällssektorer

Den initiala tids- och kostnadsåtgången för att ansluta sig till EMAS

skulle kunna innebära svårigheter för främst småföretag att följa med i

utvecklingen. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har därför

uppdraget att informera små och medelstora företag om

miljöledningssystem och stimulera projekt i landet som hjälper till att

sprida kunskap om främst EMAS.

Bl a har en "miljölinje" inrättats dit företag kan vända sig med frågor

Dessutom har stöd getts till olika projekt i landet som arbetar med att

hjälpa företag i sitt miljöarbete

Hittills har 14 anläggningar i Sverige EMAS-registrerats och mer än

500 anläggningar i EU. Anslutningen förväntas fortsätta i snabb takt

Antalet miljökontrollanter uppgår för närvarande till ca 150 i EU, varav

fem stycken är svenska. I Sverige är det SWEDAC som ackrediterar

miljökontrollantema och AB Svenska Miljöstymingsrådet som registrerar

de svenska anläggningarna. Regeringen bedömer det väsentligt att

svenska småföretag inte halkar efter i utvecklingen och NUTEK :s och

Miljöstymingsrådets fortsatta arbete är av central betydelse

Regeringen har beslutat att det är angeläget att genomföra en snar

försöksverksamhet med att utvidga EMAS till andra sektorer. Försöks-

verksamheten bygger på frivillig överenskommelse mellan AB Svenska

M ljöstymingsrådet och olika branschorgan och behöver därför mte

regleras i lag. Regeringen anser också att en relativt bred

försöksverksamhet bör eftersträvas. Miljöstymingsrådet har föreslagit att

sektorerna transport, skogsbruk, bygg- och anläggning samt fastighetsför-

valtning skall omfattas av försöksverksamheten. Under år 1998 kommer

en utvärdering av EMAS-förordningen att göras.

ISO 14 001 är en nyligen fastställd internationell standard för

miljöledningssystem men med samma struktur som den sen länge

använda ISO 9000-serien inom kvalitetssäkring. ISO 14 001 utgör

underlag för frivillig certifiering Systemet är anpassat för användning

mom alla typer av verksamheter och har alltså ett bredare

anvädningsområde än EMAS. I ISO 14 001 finns inte kravet på en

offentlig miljöredovisning. De flesta industriföretag som bygger upp

system för miljöledning kommer att integrera ISO 14 001 och EMAS

EU-kommissionen väntas under våren komma att utpeka ISO 14 001 som

lämpligt miljöledningssystem inom EMAS

44

Miljöhänsyn i det svenska standardisermgsarbetet

Skr 1996/97:50

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att föreslå hur

miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardisermgsarbetet

(N 1996:93). Utredaren skall

- definiera miljöaspekter och redovisa metoder för tillämpning av dessa

i standardisermgsarbetet,

- föreslå hur den svenska standardiseringsorgamsationen och svenska

tekniska experter på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att

miljömässiga hänsyn tas i allt standardisermgsarbete och

- utarbeta en handlingsplan som dels omfattar allt standardisermgsarbete,

dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå resultat på kort

och medellång sikt

Förslagen skall också ta hänsyn till kretsloppstänkande samt erfaren-

heter mom svenskt och internationellt standardisermgsarbete Utredningen

skall redovisas i juni 1997

Agenda 21 för Östersjöområdet

I kapitel 16 behandlas utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet

närmare

I arbetet med att utveckla en Agenda 21 för Östersjöområdet spelar

näringslivet en stor roll. Som redovisats tidigare har de svenska utsläppen

från industriell produktion minskat betydligt över de senaste 25-30 åren

Även om målet att inga skadliga utsläpp skall ske från industrin före

sekelskiftet inte kommer att uppnås så kan belastningen från industriell

produktion ändå förväntas att ha nått en låg nivå i början på 2000-talet

i alla de västliga länderna runt Östersjön. Det gäller dock inte för

industrin i Östeuropa. Gamla anläggningar tillåts fortfarande ha en hög

utsläppsnivå liksom en ineffektiv energianvändning. Industristrukturen är

föråldrad och det kommer att krävas en genomgripande omstrukturering

under en längre tidsperiod

De länder som önskar medlemskap i EU och som upprättat

associationsavtal med EU har redan börjat arbetet med att anpassa sin

lagstiftning till EU:s Ett stort arbete står för dörren men konsekvenserna

kan bli mycket gynnsamma då östländerna anpassar sig till EU:s

utsläppskrav. Sverige har en viktig roll i att bistå östländerna i detta

anpassningsarbete. Det gäller inte bara att uppnå väsentligt bättre

utsläppsförhållanden för gamla anläggningar men också att förändra

industristrukturen till en energisnålare och effektivare kravbild

En hållbar utveckling kan dock inte uppnås enbart genom att begränsa

utsläppen från produktionen utan arbetet måste också utsträckas till en

effektivare användning av naturresurserna liksom varornas egenskaper i

ett kretsloppsperspektiv

Sverige kan lämna väsentliga bidrag i denna omställningsprocess Dels

är direkt bistånd viktigt, exempelvis i form av program för s.k clean

production Dels bidrar svenskt näringsliv genom exempelvis

företagskontaker, miljökrav på underleverantörer och genom regionalt

samarbete via olika organisationer till en industriell omdaning. Det finns

45

potential för ökning inom båda dessa områden

Politik inriktad på produktion, produkter,

avfall och kemikalier

Producentansvar

År 1994 infördes producentansvar för förpackningar, returpapper och

däck. SNV har i början av 1996 inkommit med rapporten:

Producentansvar - det första steget, som innehåller en utvärdering av hur

producentansvaret hittills fortlöpt i ett antal kommuner och man pekar på

förslag till förbättringar av producentansvaret avseende samspelet mellan

kommuner och producenter/materialbolag.

Regeringen fattade i oktober 1996 beslut om följande förändringar vad

beträffar redan infört producentansvar:

obligatoriskt samråd införs i förordning (1994:1235) om

producentansvar för förpackningar och i förordning (1994:1205) om

producentansvar för returpapper Producenten skall samråda med

kommunen i frågor som rör insamlingssystem för bortforsling av

förpacknmgsavfall samt returpapper

I returpappersförordningen införs samma lydelse som i förpacknings-

förordningen, dvs att hushåll och andra skall sortera ut returpapper och

lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna

tillhandahåller Genom ändringen förtydligas producentens skyldighet att

tillhandahålla insamlingssystem. Regeringen beslutade i juni 1996 om att

notifiera ett förslag till införlivande av EU:s förpackningsdirektiv i form

av ny förordning om förpackningar. Förslaget innehåller bl.a en höjning

av återvinningsmvåerna för förpackningar från och med år 2001.

En förordning om producentansvar för bilar har utarbetats och

notifierats till EU under hösten 1996. Målet är att producentansvaret skall

träda i kraft den 1 januari 1998. Ikraftträdandet kan förskjutas beroende

på att notifieringsprocessen inom EU kan dra ut på tiden

Regeringen har under året mottagit Kretsloppsdelegationer.s rapport

med förslag till producentansvar i byggsektorn. Delegationen föreslår bl a.

obligatorisk besiktning av miljöfarligt avfall vid åtgärder som alstrar

bygg- och rivningsavfall samt att allt sådant avfall måste omhändertas av

auktoriserade s.k. återvinnare Rapporten har remissbehandlats

Kretsloppsdelegationen (M1993: A) överlämnade i april 1996 sitt förslag

till ett producentansvar för elektriska och elektroniska produkter

(Kretsloppsdelegationens rapport 1996:12) till regeringen Rapporten har

remitterats och regeringen kommer under år 1997 att se över hur ett

kretsloppsanpassat system för hanteringen av uttjänta elektriska och

elektroniska produkter skall utformas

Regeringen tillsatte under våren 1995 en utredning för att se över

insamlingen av miljöfarliga batterier och möjligheten till en snabbare

övergång från miljöfarliga batterier till mindre miljöfarliga (M1995 64)

Utredningen "Batterierna en laddad fråga" SOU1996 8, överlämnades till

regeringen i februari 1996. Betänkandet har remitterats. Ett nytt regelverk

för batterier beräknas träda i kraft under första halvåret 1997

Skr 1996/97:50

46

Kretsloppsdelegationen skall enligt sina direktiv (dirM1993:67) ut- Skr 1996/97:50

forma en strategi för utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle

med producentansvar för varor. Strategin redovisas till regeringen i

februari 1997. Regering beslutade i oktober 1996 om tilläggsdirektiv för

Kretsloppsdelegationen Delegationen skall i sitt fortsatta arbete föreslå

en strategi för en kretsloppsanpassad varuproduktion, utarbeta förslag till

krav på varor som skall släppas ut på marknaden, föreslå producentansvar

för möbler samt inventera framlagda förslag till utnyttjande av biomassa

och därvid klargöra om det råder balans mellan olika förslag till biomas-

seuttag och tillgång på biomassa. I arbetet som skall vara slutfört juni

1998, ingår också att göra en kartläggning av i vilken omfattning

producenterna har förändrat sitt beteende till en mer kretsloppsanpassad

hantering av resurserna.

Kemikalier

Ett internationellt högnivåmöte om kemikaliesäkerhet mellan företrädare

för större internationella kemiföretag och regenngsrepresentanter hölls i

Stockholm i början av året. Mötet kom till stånd på initiativ från

regeringen. Vid mötet enades parterna om en gemensam deklaration om

kemikaliesäkerhet.

Regeringen har under året tillsatt en kommitté som mot bakgrund av

ändrade förutsättningar såsom Sveriges medlemskap i EU och en

eventuellt förändrad riskbild från användningen av kemiska ämnen, skall

göra en översyn av kemikaliepolitiken och ge förslag till hur

kemikaliepolitiken skall förändras (Ml996:40). I uppdraget ingår också

att göra en helhetsbedömning av miljöpåverkan av PVC. Kommittén

skall redovisa sitt uppdrag senast juni 1997.

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har på regeringens

uppdrag utarbetat förslag till hur riskerna med PVC kan minskas

Uppdragen har remissbehandlats. Ärendena bereds nu i regeringskansliet.

EU:s miljöministerråd har uppnått en gemensam position om det s.k

bioci.'direktivet. Detta direktiv kommer att reglera prövning och

utvärdering av andra bekämpningsmedel än jordbrukets bekämpnings-

medel (som prövas enligt ett befintligt direktiv). Mycket tack vare ett

aktivt arbete från främst Sveriges och Danmarks sida har

substitutionsprincipen inarbetats som en av grunderna vid

tillståndsprövningen. Dessutom pågår inom Kommissionen arbete med att

fa ut växtskyddsdirektivet i praktisk tillämpning. Detta direktiv är till sin

uppbyggnad en parallell till biociddirektivet. Kemikalieinspektionen har

att bevaka att den svenska ambitionsnivån i bekämpmngsmedels-

prövningen kan upprätthållas. Rådet antog också under hösten ett direktiv

om bortskaffande av PCB/PCT. Direktivet kommer att införlivas i svensk

lagstiftning

Arbete som är relaterat till Sveriges undantag inom kemikalieområdet

pågår inom flera av kommissionens arbetsgrupper och kommittéer Flera

frågor som rör klassificering och märkning av kemikalier har fatt en för

Sverige tillfredsställande lösning. Ytterligare andra löses om det av 47

kommissionen överlämnade förslaget till nytt direktiv om klassifiermg

och märkning av farliga beredningar antas För undantagen till det s.k. Skr 1996/97:50

begränsningsdirektivet pågår en översyn inom EU Regeringen liksom

dess myndigheter har kontinuerliga kontakter med företrädare för

kommissionen och andra medlemsstater i denna fråga De svenska

undantagen löper ut den 31 december 1998, och målet för det svenska

agerandet är att EU skall anta regler i paritet med de svenska innan

övergångsperiodens slut

Regeringen avser vidare att driva på för att fa en samlad strategi för

kemikaliearbetet inom EU.

Regeringen har under året uppdragit åt Kemikalieinspektionen att

kartlägga riskerna samt utveckla kriterier för innehåll av kemikalier i

textilier Uppdraget skall redovisas i februari 1997

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i uppdrag att följa hur

kvicksilveravvecklingen går samt att lämna förslag till åtgärder 1 juni

1996 lämnades en delredovisning till regeringen. Uppdraget slutredovisas

juli 1998. Kemikalieinspektionen har också haft i uppdrag att följa

avvecklingen av amalgam inom tandvården. Detta uppdrag redovisades

till regeringen juli 1996. De tre kvicksilverrapporterna har

remissbehandlats

Naturvårdsverket har vidare i uppdrag att redovisa ett åtgärdsprogram

för effektivare och heltäckande insamling av uttjänta varor och produkter

som innehåller kvicksilver Uppdraget redovisas till regeringen under

1999. I detta uppdrag ingår att ge förslag till slutförvar av kvicksilver

som delredovisas i september 1997

Inom UNEP (UN Environmental Programme) pågår förhandlingar om

att göra den frivilliga PIC-proceduren (Prior Informed Consent) till en

bindande konvention. Proceduren är ett informationsutbytessystem för

handel med farliga kemikalier. Förhandlingarna kommer att avslutas

under 1997

Inom IFCS (Intergovernmental Forum on Chemical Safety) har på

beställning av UNEPs styrelse en utvärdering gjorts av stabila organiska

miljögifter s.k POPs (persistent organic pollutants) Utvärderingen skall

presenteras för UNEPs styrelse i januari 1997. Sverige har deltagit aktivt

i arbetet för att få till stånd en konvention om användarbegränsningar och

utsläppsreduktion av de 12 farligaste POPsen.

Inom LRTAP (Long Range Transboundary Air Pollution) konventionen

pågår förhandlingar om ett regionalt protokoll för POPs. Förutom de 12

ämnen som ingår i UNEP:s arbete ingår ytterligare några ämnen i

LRTAP-arbetet. Förhandlingarna beräknas vara avslutade under 1997.

Avfall

Regeringen tillsatte i mars 1995 en utredare för att ta fram ett konkret

förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall som

deponeras (Fil995:37). Utredningen SOU 1996:139 redovisades till

regeringen i oktober 1996. Betänkandet remissbehandlas i januari 1997

Regeringen uppdrog i september 1995 åt Naturvårdsverket att föreslå

kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering som 48

bygger på avfallets egenskaper Uppdraget redovisades augusti 1996, och

har remissbehandlats under hösten 1996.

9. KONSUMENTFRÅGOR

Regeringens sammanfattning: Inom hushållsssektorn finns en stor

potential när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Arbetet med

att underlätta för konsumenterna att spela en mer aktiv roll när det

gäller att motverka miljöproblemen bör kunna ge goda resultat

Allmänt om sektorns miljöpåverkan

Miljöproblemen beror i högre grad än tidigare på de enskilda människor-

nas dagliga livsföring. Exempelvis visar, enligt Naturvårdsverkets rapport

"Biff och Bil", överslagsberäkningar att hushållen står för nära hälften av

de svenska utsläppen. Enligt utsläppsstatistik från Naturvårdsverket står

hushållen för ca 40 procent av växthusgaserna, 30 procent av

kväveoxiderna, 50 procent av utsläppen av flyktiga organiska ämnen, 40

procent av kväveutsläppen, 50 procent av fosforutsläppen till haven,

mellan 25 och 45 procent av utsläppen av ozonnedbrytande ämnen, 40-50

procent av metallutsläppen och 25-35 procent av utsläppen av organiska

miljögifter Det rör sig om utsläpp från hushållens transporter,

elanvändning, uppvärmning av bostäder, avlopp (där dock en del av

utsläppen av både kväve, fosfor och metaller härrör från industrier, som

är anslutna till avloppsreningsverken) och utsläpp från varor. Det som

tillskrivs hushållssektorn tillskrivs säkerligen i många fall även andra

sektorer. Det är dock klart att den enskildes agerande ofta är avgörande.

Det är därför viktigt att fler konsumenter blir medvetna om betydelsen av

att handla - i dubbel bemärkelse - miljöanpassat och att efterfrågan på

marknaden leder till att de varor som produceras belastar miljön så lite

som möjligt.

En viktig konsumentpolitisk uppgift är därför att underlätta för

konsumenterna att bedöma miljökonsekvenserna av sitt agerande samt att

länka in människorna i konsumtionsmönster som är så lite miljöbelastan-

de som möjligt.

Konsumentsektorns miljömål

I propositionen Aktiv konsumentpolitik (prop. 1994/95: 140), som

riksdagen antog i juni 1995 (bet. 1994/95: LU32, rskr. 1994/95:438),

anges som ett av de fyra målen för konsumentpolitiken att sådana

konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestning-

arna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling

Förutsättningar för miljöanpassning

Spännvidden på de problem som konsumenterna kan ställas inför är stor

4 Riksdagen 1996/97. I samt. Nr 50

Skr. 1996/97:50

49

Det kan röra sig om att det inte produceras eller marknadsförs Skr 1996/97:50

miljöanpassade alternativ, att nya fakta och nya tekniker inte är kända

och att bostäder inte planeras på ett sådant sätt att konsumenterna har

praktiska möjligheter att leva upp till sina ambitioner etc. Ett särskilt

problem är att det finns en tendens att informationen till konsumenterna

splittras när det gäller olika aspekter på en vara eller en tjänst. Det kan

gälla pris, kvalitet, säkerhet, energiåtgång och andra miljöaspekter.

Samhälleliga strukturer kan naturligtvis vara av stor betydelse för att

konsumenternas beteende skall kunna bli mer miljöanpassat Detta gäller

exempelvis beträffande avfallshantering samt inom transportområdet

Glädjande nog har konsumenternas medvetenhet om sambandet mellan

konsumtion och miljö stadigt ökat och människor är i dag villiga att ta

ett större ansvar för miljön. Inom hushållssektorn finns en stor potential

när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Arbetet med att underlätta

för konsumenterna att spela en mer aktiv roll när det gäller att motverka

miljöproblemen bör kunna ge goda resultat

Planerade och pågående åtgärder

Genom miljömärkningen finns ett instrument, som hjälper konsumenterna

att påverka Statskontoret har utrett vissa frågor rörande organisationen

i Sverige när det gäller det nordiska miljömärkningssystemet, Svanen, och

EU:s miljömärkning, den stiliserade blomman Remissbehandlingen är

slutförd och beredning pågår. En proposition avses läggas under hösten

1997 med förslag rörande miljömärkningsverksamhetens hemvist och

organisation.

Konsumentverket arbetar sedan lång tid med frågor som rör miljö- och

konsumtion T ex provas olika konsumentprodukter med hänsyn till bl a

energiförbrukning och olika miljöaspekter. Informationsinsatser genom-

förs för att underlätta för konsumenterna att fatta väl avvägda inköps-

beslut. Vidare ingriper Konsumentverket mot vilseledande användning av

miljöargument i reklam

Kons .menternas val av bil är av betydelse för miljön. Enligt

Konsumentverkets riktlinjer, som nyligen reviderats efter överläggningar

med Bilindustriföreningen, måste bränsleförbrukning, miljöklass och kol-

dioxidutsläpp anges i marknadsföringen

Regeringen tillkallade i mars 1995 en särskild utredare med uppgift att

utreda hur miljömålet i konsumentpolitiken skall uppnås samt lägga fram

förslag till en åtgärdsinriktad handlingsplan. Betänkandet Konsumenterna

och miljön (SOU 1996:108) överlämnades i juni 1996 Betänkandet har

remissbehandlats. Flera av förslagen är tvärsektoriella, varför nära sam-

arbete med andra departement kommer att äga rum. Bl.a. behandlas

frågor rörande varor, transporter och boende

I propositionen Aktiv konsumentpolitik nämns att Konsumentverket bör

få ett mer uttalat ansvar för en sammanhållen miljöinformation till

konsumenterna I betänkandet Konsumenterna och miljön föreslås ett

sektorsansvar för Konsumentverket för miljömålet i konsumentpolitiken

50

Skr 1996/97:50

Miljömålets precisering

Den beredning av betänkandet Konsumenterna och miljön som för

närvarande pågår skall leda till en presentation av en åtgärdsinnktad

handlingsplan, i vilken miljömålet i konsumentpolitiken konkretiseras och

preciseras.

Nya åtgärder

Regeringen har gett Konsumentverket och Vägverket i uppdrag att i

samarbete med Naturvårdsverket från och med år 1997 ge ut en samlad

konsumentinformation om bilar, vilken skall omfatta system för märkning

av bilar som bedömer utsläpp av miljöskadliga ämnen, bränsleför-

brukning, trafiksäkerhet och övrig information av intresse för konsumen-

terna Informationen skall utformas så att den underlättar konsumenternas

val av bilar med goda trafiksäkerhets- och miljöegenskaper samt beaktar

det hushållsekonomiska perspektivet.

10. SAMHÄLLSPLANERING

Regeringens sammanfattning: Miljöhänsyn skall prägla planer och

beslut om användningen av mark och vatten. Ett viktigt mål är att

öka förståelsen för natur- och kulturmiljöns värden i stadsland-

skapet. Ett ökat samarbete mellan olika planeringsnivåer och en

samordning av sektorsplaneringen är nödvändig för att samhälls-

planeringen skall kunna medverka till en hållbar utveckling

Planer och beslut om markanvändning

Mål

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m m., NRL uttrycks

samhällets grundläggande syn på vad som är en från ekologisk, social och

samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och

den fysiska miljön i övrigt. NRL skall tillämpas vid beslut enligt de

sektorlagar som är knutna till NRL I förslaget till miljöbalk ingår

bestämmelserna i NRL Avsikten är att stärka sambandet mellan miljö-

skydd och reglerna för hushållning med naturresurser. Förutsättningarna

förbättras för en samordnad och sektorsövergripande planering av använd-

ningen av mark och vatten som är inriktad mot en hållbar utveckling.

Plan- och bygglagen (1987:10, PBL) reglerar kommunala beslut om

mark- och vattenanvändningen. Bestämmelserna i PBL syftar till att med

beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsut-

veckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god

och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och

för kommande generationer Planläggningen skall, med beaktande av Skr. 1996/97:50

natur-och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse,

grönområden, kommunikationsleder och andra anlägningar Även en från

social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en

långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och

råvaror skall främjas.

Under senare tid har arbetet med att förändra och modernisera PBL

framför allt riktats in på ökad miljöhänsyn i planeringen De förändringar

i PBL som trädde i kraft den 1 januari 1996 är exempel på sådan

utvidgad miljöhänsyn.

För att planeringsprocessen skall kunna bidra till en god miljö och ett

ekologiskt hållbart samhälle krävs övervägda beslut och ett förbättrat

beslutsunderlag. Det gäller att i planeringen öka medvetenheten om

konsekvenserna för miljön av olika beslut Ett viktigt mål är att öka

förståelsen för natur- och kulturmiljöns värden i stadslandskapet.

Ett bättre samarbete mellan olika planeringsnivåer och en ökad

samordning av sektorsplaneringen är också nödvändig för att

samhällsplaneringen samlat och verkningsfullt skall bidra till en hållbar

utveckling.

Pågående utredningar m.m.

Länsstyrelsen i Stockholms län har regeringens uppdrag (M95/311/7) att

samordna frågor om skydd, förvaltning, vård och utveckling av landets

hittills enda nationalstadspark Ulnksdals-Haga-Brunnsviken-Djurgården.

I en rapport (1996:2) till regeringen redovisas arbetsläge och inriktningen

av det fortsatta arbetet. En samverkansgrupp med företrädare för

52

kommunerna och fastighetsförvaltare inrättas. Det fortsatta arbetet Skr. 1996/97:50

omfattar bl.a. utvecklade beskrivningar av natur- och kulturvärdena,

åtgärder för att öka tillgängligheten och minska de negativa

konsekvenserna av trafiken. En gemensam syn kring principer om skydd,

vård, förvaltning och utveckling skall utvecklas. Rapporten har

remitterats. Flertalet remissinstanser anser att rapporten ger en riktig

beskrivning av pågående verksamhet inom samverkansområdet och en

realistisk bild av det fortsatta arbetet. Vissa sektorsinstanser framhåller

emellertid vikten av att även vetenskapliga och ideella organisationer får

ett reellt inflytande i samverkansgruppen Bl.a. Boverket påpekar att det

inte framgår hur diskussioner skall föras med exploatörerna, Vägverket,

Banverket m fl. Bl.a. Stockholms kommun anser att staten bör initiera en

nationalstadsparksfond vars avkastning går till skötsel och stärkande av

nationalstadsparken. När ytterligare erfarenhet vunnits om tillämpningen

av NRL s bestämmelser om nationalstadsparker eller när det är påkallat

av andra skäl avser Länsstyrelsen att återkomma till regeringen om

särskilda ställningstaganden av regering och riksdag krävs

På regeringens uppdrag skall Länsstyrelsen tillsammans med Solna och

Stockholms kommuner lämna en fördjupad redovisning för förändrings-

och komplettenngsområdena kring södra Brunnsviken till regeringen

senast den 1 januari 1998

Utredningen om nationalstadsparker (M1995:04)har i mars 1996

överlämnat sitt betänkande Nationalstadsparker (SOU1996:38) till

regeringen Utredningen föreslår att två områden i Uppsala och

Trollhättans kommuner skall skyddas som nationalstadsparker. Utredning-

en har remissbehandlats. Innan regeringen tar slutlig ställning till

utredningens förslag skall de båda kommunerna redovisa sin syn på de

föreslagna nationalstadsparkernas värden och skyddsbehov.

Våren 1996 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med ett

samlat förslag till åtgärder bl.a. rörande snöskotertrafik, rennäring och

fysisk planering för att främja en hållbar utveckling i landets fjällområden

(prop. 1995/96.226, bet 1996/97:JoU5, rskr. 1996/97:63). Regeringen har

därefter givi •. de fyra berörda länsstyrelserna ett flertal uppdrag angående

samråd och underlag med anledning av de förslag som presenterats i

propositionen

I oktober 1996 överlämnade Miljövårdsberedningen sitt betänkande

Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153) till

regeringen. I betänkandet görs en analys av miljösituationen i Sveriges

skärgårdsområden och lämnas förslag till åtgärder för en hållbar ut-

veckling i dessa områden. Beredningens betänkande är nu föremål för en

bred remissbehandling

I tilläggsdirektiv år 1994 fick Plan-och byggutredningen (Ml992:03)

i uppdrag att undersöka möjligheterna att stärka sambanden mellan den

kommunala översiktliga planeringen och detaljplaneringen, särskilt med

hänsyn till ökade miljökrav. Utredningen fick samtidigt i uppdrag att se

över va-lagen. I uppdraget ingick att särskilt pröva kommunens skyldig-

het att ordna vatten och avlopp, undersöka möjligheterna att bättre

samordna kommunens ansvar med den enskilde fastighetsägarens i syfte 53

att i ökad omfattning fa till stånd ett bättre resursutnyttjande och lokala

kretsloppsanpassade lösningar samt överväga möjligheterna att anpassa Skr. 1996/97:50

avgifter och taxa till miljö- och naturresursförhållanden Plan- och

byggutredningen har nyligen redovisat sitt slutbetänkande Översyn av

PBL och VA-lagen (SOU 1996:168). Utredningens betänkande remissbe-

handlas för närvarande.

Inom EU pågår ett samarbete med att ta fram ett European Spatial

Development Perspecti ve, ESDP (Det Europeiska Planenngsperspektivet)

som har som mål en ekonomisk och social sammanhållning samt en

långsiktigt bärkraftig utveckling Vad gäller natur- och kulturlandskapet

syftar ESDP-insaterna till ökad hänsyn till det europeiska natur- och

kulturarvet genom bevarande, men också utveckling av landskapet. Ett

första ESDP-utkast skall föreligga i juni 1997. Inom ramen för

gemenskapsinitiativet INTERREG II C ges möjligheter till transnationell

planenngssamverkan i projektform som syftar till en hållbar

samhällsutveckling. Inom både EU och OECD deltar Sverige i arbete som

har den hållbara staden som ett bärande tema

Vid ett möte i Saltsjöbaden i oktober 1996 antog planministrarna i

länderna i Östersjöregionen en handlingsplan för det fortsatta samarbetet

mom Östersjövisionen samt gemensamma rekommendationer för kust-

zonsplanermgen. Samhällsplaneringen gavs därmed en tydlig uppgift att

medverka i arbetet med att förverkliga en Agenda 21 för Östersjön

Regeringen verkar för en ökad samordning av de olika insatserna på

planeringsområdet inom EU och internationellt.

I övrigt aktuella frågor

Ytterligare studier och analyser behövs mom följande områden:

* bebyggelsestruktur som främjar en ekologiskt hållbar utveckling

* utvecklat underlag om miljövärden, främst natur-och kulturvärden, som

måste beaktas i den fysiska planeringen och i enskilda beslut

* kopplingen mellan pågående Agenda 21-arbete i kommunerna och

fysisk planering

* utvecklandet av en sektorsamordnande planering på regional nivå som

förenar regional utveckling och fysisk planering och som främjar en håll-

bar samhällsutveckling

* en ökad samordning såväl mellan samhällssektorer som planerings-

nivåer

54

11. BYGGANDE OCH BOSTÄDER

Regeringens sammanfattning: Ett övergripande mål vid

uppförande, brukande och underhåll av byggnader bör vara

resurshushållning. En förutsättning för detta är att arbete inleds med

att ta fram metoder och standarder för provning av begagnat

byggmaterial. Därvid skapas förutsättningar för att de återanvända

och återvunna byggprodukterna blir lämpliga för sitt ändamål och

byggnaderna kan fungera i alla avseenden Även i europasamarbetet

har Sverige prioriterat dessa frågor.

Målsättning

Byggande och bostäder påverkar miljön i flera avseenden och under lång

tid. Omfattande naturresurser och energivolymer tas i anspråk vid

tillverkning av byggmaterial och inredning, för att uppföra byggnaden,

under brukstiden och fram till rivning

Byggnader tar mark i anspråk under avsevärd tid. Naturresurser som

skog, vatten, sten och grus används för att tillverka byggmaterial som

byggnaden skall bestå av. Omfattande energimängder går åt för

tillverkning av byggmaterialen och uppförandet av själva byggnaden Vid

användning av byggnaderna krävs energi för uppvärmning, för att driva

olika tekniska hjälpmedel i kontorshus, i bostadshus för matförvaring,

matlagning etc. Stora mängder avloppsvatten och avfall produceras i

bostäder och andra byggnader

Övergripande miljömål för att främja en hållbar utveckling inom

området byggande och bostäder uttrycks i byggreglerna. I lagen (1994:87)

om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. anges samhällets krav

på byggnadsverk som uppförs eller ändras. Kraven skall vidmakthållas

under en ekonomiskt rimlig livslängd Bland kraven kan nämnas:

- bärförmåga, stadga, beständighet

- skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö

- energihushållning och värmeisolering

- hushållning med vatten och avfall

Ett övergripande mål vid uppförande, brukande och underhåll av

byggnader bör vara resurshushållning. Samtidigt måste byggnader kunna

fungera för avsett ändamål, dvs. byggnaderna måste fungera som system

Störs helhetssynen på byggnader, t.ex. så att energihushållning prioriteras

ensidigt riskerar vi att inomhusluften försämras, vilket kan leda till ohälsa

och att byggnader förstörs.

Återanvändning och återvinning av byggmaterial måste också ske med

urskiljning och kunskap om i byggnaden befintligt material - även den

återanvända, återvunna byggprodukten måste vara lämplig för sitt ända-

mål. I plan- och bygglagen har införts krav på rivningsplan och

kvalitetsansvarig vid rivning av byggnader.

Olika byggmaterial och komponenter i en byggnad bör så långt möjligt

Skr. 1996/97:50

55

vara likvärdiga vad gäller beständighet. Arbetet med bestämning av Skr 1996/97:50

beständigheten hos byggmaterial och komponenter bör därför intensifie-

ras. En förutsättning för att återanvändmng och återvinning av bygg-

material och komponenter skall få större genomslagskraft är att

byggsektorns aktörer har kunskap och vilja att se resurshushållning som

en ledstjärna i verksamheten

Den bostadspolitiska utredningen har i sitt betänkande, Bostadspolitik

2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156), bl.a uttryckt

uppfattningen att miljökrav skall tillgodoses vid all ny- och ombyggnad

Endast projekt som uppfyller kraven i gällande miljölagstiftning föreslås

få statsbidrag Vidare anser utredningen att boendets miljöfrågor behöver

samordnas på olika nivåer Betänkandet remissbehandlas för närvarande

Allergier och överkänslighet har ökat och inomhusmiljöns bidrag till

detta måste undanröjas. Fukt och bristande ventilation måste åtgärdas

Medel för att öka byggsysselsättningen har använts för att stimulera

sådana åtgärder sedan januari 1995

Europas bygg- och bostadsministrar har tagit gemensamma initiativ för

att styra utvecklingen mot ett ekologiskt bostadsbyggande. Från svenskt

håll har bl.a. förts fram att en gemensam EU-bomässa bör hållas som ett

led i dessa strävanden.

Vid FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling,

Habitat II, som ägde rum i Istanbul i juni 1996, antogs ett globalt

handlingsprogram för boende, bebyggelse och stadsutveckling, den s.k.

Habitat-agendan Där anges att en hållbar utveckling av städer och bo-

platser förutsätter sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga

hänsyn I den svenska nationalrapporten Shaping Sustainable Homes in

an Urbanizing World (SOU 1996:48) som lämnades till Förenta

Nationerna anges de utmaningar som behöver hanteras i svensk politik

och samhällsplanering för att grunden ska kunna läggas för en hållbar

utveckling av våra städer och boplatser

Ytterligare utredningar m.m.

Boverket har fått i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter

och organisationer belysa kunskapsläget m m beträffande följande:

* ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende Här ingår bl.a ekolo-

giskt och miljöanpassat byggande samt olika miljö- och hälsoklassningar

av byggnader

* återanvändning och återvinning i byggandet

* elöverkänslighet

Uppdraget skall slutredovisas till regeringen under år 1998.

En särskild utredare har tillkallats för att bl.a belysa frågor om

kvalitetssystem i byggprocessen och förvaltningen (NI996:07). Kvalitet

i hela byggprocessen bör leda till god inomhusmiljö och effektivt

resursutnyttjande. Redovisning skall ske senast i oktober 1997.

En särskild utredare har även tillkallats för att göra en översyn av den

statliga myndighetsorgamsationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet.

Kretsloppsdelegationen har till regeringen lämnat förslag beträffande

56

producentansvar i byggsektorn, (se avsnitt 8 Varuproduktion). Bygg- Skr 1996/97:50

sektorn har redovisat hur de i första hand frivilligt skall starta en ny form

av producentansvar i byggandet. En viktig förutsättning för detta är att fa

till stånd fungerande andrahandsmarknader för övningsmaterial

I övrigt aktuella frågor

Vid materialval måste man ta hänsyn till såväl att byggmaterial skall vara

skonsamma mot vår natur som att de inte skall ge upphov till ohälsa i

den färdiga byggnaden. Målkonflikter av olika slag kan uppstå, t ex vid

återanvändning av byggmaterial Därför bör kostnadskonsekvenser för

byggande och förvaltning av byggnader vid återanvändning av

byggmaterial liksom detta materials funktion och användbarhet för olika

ändamål klarläggas. Vidare bör metoder och standarder för provning av

begagnat material utarbetas

Under avsnitt 13 Arbetsmarknadspolitik sektor beskrivs programmet

för miljöförbättring om en miljard kronor som innebär stöd till bl a

byggsektorn

Miljö och hälsa

Allmänt om miljöns betydelse för hälsan

Sverige har sedan lång tid lagt stor vikt på att förebygga ohälsa genom

att minska exponeringen för olika hälsorisker i miljön. Åtgärder för

förbättrad vatten- och avloppsförsörjning, bostadshygien, kost och

utbildning samt en generellt hög levnadsstandard har på ett avgörande sätt

bidragit till att många sjukdomar kraftigt har minskat i omfattning. En del

åtgärder har emellertid varit svåra att genomföra eller har inte finansierats

i tillräcklig utsträckning. Luftföroreningar inomhus och utomhus,

föroreningar och smittämnen i vatten och föda, buller samt radon är

exempel på faktorer i miljön som påverkar människors hälsa i Sverige

idag Nya risker kommer sannolikt att uppstå på grund av nya kemikalier,

ny teknik och förändrade mikroorganismer.

Miljöhälsoutredningen har i sitt betänkande (SOU 1996:124) "Miljö för

en hållbar hälsoutveckling" lämnat ett förslag till ett nationellt

handlingsprogram för att minska hälsorisker i miljön. Förslaget till

handlingsprogram baseras på en omfattande genomgång av dagens

kunskap om samband mellan faktorer i miljön och sjukdomar och annan

ohälsa.

Miljöhälsoutredningen bedömde att följande problemområden är de

mest betydande i Sverige när det gäller kopplingen miljö och hälsa

* Astma och luftvägsbesvär till följd av luftföroreningar inomhus och

utomhus,

* Lungcancer på grund av luftföroreningar, radon och tobaksrök (passiv

rökning),

* Maligna melanom (elakartade hudtumörer) på grund av ogynnsamma

solvanor, 57

* Upplagring av svämedbrytbara ämnen i människokroppen och i

näringskedjor, samt

* Olycksfall och skador

Därutöver tillkommer många hälsobesvär som inte är livshotande men

berör stora delar av befolkningen, främst bullerstörningar och mag-tarm

besvär från födoämnes- och vattenföroreningar.

Arbete med nationella miljö- och hälsoplaner pågår i ett stort antal

länder i WHO:s Europaregion. Detta arbete kan ge en viktig plattform för

stärkt internationellt samarbete vad gäller miljörelaterade hälsofrågor

Mål

Att skydda människors hälsa är ett av de övergripande mål som riksdagen

har antagit för miljöpolitiken. Flera av de befintliga nationella miljömålen

har relevans för hälsa, t.ex när det gäller utsläpp från trafiken, buller och

avveckling eller minskade utsläpp av vissa enskilda kemiska ämnen

I Miljöhälsoutredmngens (SOU1996:124) förslag till nationellt hand-

lingsprogram för att minska hälsorisker i miljön föreslås ett antal

hälsorelaterade miljökvalitetsmål, metoder och åtgärdsinriktningar Det

övergripande målet för handlingsprogrammet är en miljö för en hållbar

hälsoutveckling. Miljöhälsoutredmngens betänkande kommer att remiss-

behandlas i början av år 1997

12. FÖRSVARET

Regeringens sammanfattning: Införandet av miljöledningssystem

för Försvarsmakten har påbörjats och arbetet genomförs nu stegvis

Försvarsmakten har utarbetat en miljöplan som behandlar

begränsningar av utsläpp av växthusgaser och ozonnedbrytande

ämnen, användning och spridning av miljöskadliga ämnen, miljö-

krav vid upphandling, begränsningar av buller m.m. Förutom inom

den militära sidan så har även miljöarbetet nom fredsrädd-

ningstjänsten intensifierats.

Det internationella miljöarbetet inom försvarssektorn spelar en

alltmer betydelsefull roll, framförallt inom ramen för CCMS

Försvarets miljömål och planerade åtgärder

Regeringen redovisade i prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp

2, frågor om försvarets miljöfrågor för riksdagen.

Inom försvarssektorn är Försvarsmakten den dominerande myndigheten

och den myndighet som utövar den tydligaste påverkan på miljön. Den

år 1993 fastlagda miljöpolicyn för Försvarsmakten genomförs nu stegvis

Inom ramen för genomförandet av miljöpolicyn har Försvarsmakten

tillsammans med Naturvårdsverket utarbetat en sektorrapport. Rapporten

beskriver Försvarsmaktens verksamhet och dess miljöpåverkan utifrån av

Skr. 1996/97 50

58

Naturvårdsverket 14 identifierade miljöhot. Vidare redovisas, i tillämpliga Skr 1996/97:50

delar, Försvarsmaktens andel av den samlade miljöpåverkan i riket

Med utgångspunkt i sektorrapporten har Försvarsmakten även utarbetat

och i augusti 1996 fastställt ÖB:s miljöplan I planen belyses Försvars-

maktens miljöpåverkan och redovisas miljömål. Vidare redovisas åtgärder

för att bidra till en minskad miljöpåverkan från Försvarsmaktens sida

Försvarsmakten redovisar bl.a följande mål.

* Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen skall mimmeras. Avveck-

lingsplaner för CFC och halon skall upprättas senast år 1997.

* Utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen skall begränsas i

jämförelse med 1995 års utsläpp. Senast år 1999 skall Försvarsmakten

därför ha gått över till miljöklassade drivmedel. När nya fordon anskaffas

skall miljöpåverkan beaktas

* Försvarsmaktens energiförbrukning skall minskas i förhållande till 1995

års förbrukning För att kunna genomföra detta skall förbrukningen av

olja, el, drivmedel och fjärrvärme på lokal nivå ha kartlagts senast år

1997.

* Försvarsmaktens användning och spridning av miljöskadliga ämnen

skall mimmeras. Ett led i detta är att senast år 1997 ha tagit i bruk ett

register över miljöfarliga ämnen på såväl central som lokal nivå.

* Kretsloppsprincipen, försiktighetsprincipen och principen om bästa

möjliga teknik skall tillämpas så långt möjligt. Vid materielbeställningar

skall därför ställas miljökrav på producenterna Senast år 2000 skall blyfri

ammunition vara introducerad vid grundutbildningen av värnpliktiga

* Inom ramen för sin huvuduppgift skall Försvarsmakten arbeta för att

begränsa buller.

* Utbildningen av samtliga miljöhandläggare skall vara genomförd senast

år 1997.

Utöver denna grundläggande, centrala plan skall Försvarsmakten

utarbeta miljöplaner för övriga nivåer inom myndigheten. Miljöpolicyn

och ÖB:s miljöplan utgör de första stegen i införandet av ett

miljöledningssystem för Försvarsmakten.

I fråga om genc nfört arbete har Försvarsmakten anmält att arbetet med

att förbättra miljömedvetandet inom organisationen har prioriterats.

Miljöhandläggare har utsetts vid förbanden.

Försvarsmakten har lämnat en lägesredovisning om försvarets miljö-

farliga lämningar. 2 300 objekt har identifierats och kategoriserats i enlig-

het med Naturvårdsverkets riskklassificering. Inget objekt har kunnat

hänföras till den farligaste riskklassen. Flertalet objekt är ofarliga. En

preliminär saneringsplan har redovisats. Ytterligare undersökningar krävs

i fråga om dumpad ammunition och under budgetåret 1997 beräknas detta

kunna redovisas för regeringen Samtliga berörda länsstyrelser och

kommuner har informerats om lämningarnas lokalisering och risk-

klassificenng

Samtliga landets flottiljflygplatser har miljöprövats av

Koncessionsnämnden för miljöskydd. Nämndens beslut har i flertalet fall

överklagats till regeringen. Det kan här erinras om att regeringens

proposition om infrastrukturinriktningen för framtida transporter i 59

december 1996 (prop 1996/97:53) behandlar även frågor om buller från

militär flygverksamhet Vidare genomför Försvarsmakten en frivillig Skr 1996/97:50

miljöprövning av försvarets skjutfält En sådan prövning pågår för

närvarande vid ett 25-tal fält

Försvarsmakten har vidare anmält att utvecklingen inom miljöområdet

leder till ökade krav på miljöanpassning och begränsningar av miljöfarlig

verksamhet för Försvarsmakten Denna utveckling innebär att

Försvarsmakten belastas med ökade kostnader för att genomföra sin verk-

samhet och/eller begränsningar i möjligheterna att producera krigsförband

och förbereda för uppgifter i krig. Regeringen vill i sammanhanget därför

erinra om riksdagens tidigare beslut i frågor som rör försvaret och miljön,

bl a UNCED-beslutet år 1994 (prop 1993/94:111 s 57-58,

bet 1993/94: JoU 19, rskr 1993/94:256) Enligt regeringens mening är det

angeläget att en rimlig avvägning görs mellan miljö- och försvars-

intressena

I totalförsvarspropositionen redovisade regeringen för riksdagen även

Försvarets forskningsanstalts (FOA) förslag till miljöstrategi för Försvars-

makten Förslaget har utarbetats av FOA inom ramen för FOA:s forsk-

ning för regeringens behov. I rapporten redovisas det militära försvarets

miljöpåverkan med utgångspunkt i de 14 hot som Naturvårdsverket har

identifierat Förslaget till miljöstrategi innebär bl.a. att målet i miljöhän-

seende för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt håll-

bart försvar Försvarsmakten skall, med beaktande av sektorns speciella

förutsättningar, bidra till att de nationella miljömålen uppfylls. Ett kost-

nads-nyttaresonemng bör föras inom försvarssektorn och i förhållande till

andra sektorer Åtgärder bör genomföras i prioritetsordning

Regeringen anslöt sig i totalförsvarspropositionen till rapportens förslag

och ansåg att miljöstrategin utgör en bra grund för Försvarsmaktens

långsiktiga arbete. En del frågor fordrade emellertid, enligt regeringens

mening, ytterligare överväganden. Inom ramen för den nämnda forsk-

ningen för regeringens behov har FOA fortsatt studierna om ett

ekologiskt hållbart försvar.

I fråga om den vidare inriktningen av arbetet angav regeringen i

totalförsvarspropositionen att Försvarsmakten bör fortsätta miljöutbild-

ningen inom organisationen Utsläppen av fossila bränslen och andra

miljöskadliga ämnen bör begränsas ytterligare. Vid anskaffningen av

materiel m m bör kretslopps-, substitutions- och försiktighetsprinciperna

beaktas så långt möjligt. Vidare bör främst Försvarsmakten, men även

andra myndigheter mom försvarssektorn, enligt regeringens mening ut-

veckla ett miljöledningssystem. Regeringen har i regleringsbrevet för

budgetåret 1997 uppdragit åt Försvarsmakten att senast den 1 mars 1997

redovisa en plan för införande av ett miljöledningssystem inom myndig-

heten. Regeringen har vidare i regleringsbrevet uppdragit åt Försvars-

makten och Försvarets materielverk att utarbeta ett förslag till policy för

miljöanpassad upphandling av försvarsmatenal

Regeringen har i december 1996 uppdragit åt Försvarets materielverk

att ingå i ett pilotprojekt inom vilket ett tjugotal myndigheter skall

påbörja utveckling avmiljöledmngssystem. Pilotmyndigheterna skall även

redovisa frågor kring miljöanpassning av sin upphandling 60

Vid sidan om miljöarbetet inom Försvarsmakten skall de miljöpolicyar

som upprättats för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk respektive Skr 1996/97:50

Försvarets forskningsanstalt stegvis implementeras

Fredsräddningstjänsten och miljöarbetet

Även inom fredsräddningstjänsten har miljöarbetet intensifierats. Så skall

även Statens räddningsverk ingå i pilotprojektet att införa miljöled-

ningssystem. Verket skall också fortsätta sitt arbete med ett miljöprogram

för verket och i högre grad än hittills beakta miljöaspekter i sin tillsyns-

verksamhet. Vidare har Räddningsverket i samråd med Kustbevakningen

sett över den gällande inriktningen för beredskapen för oljebekämpning

och sanering efter oljeutsläpp till sjöss. Översynen innehåller även förslag

till åtgärder. Regeringen har i 1997 års regleringsbrev uppdragit åt

Kustbevakningen att utforma en miljöpolicy.

Internationellt arbete

Sverige spelar en alltmer aktiv roll i det internationella försvarsmiljö-

arbetet. Ett exempel är Sveriges medverkan i NATO:s miljökommittés

(Committee on the Challenges of Modern Society/CCMS) arbete.

Regeringen bedömer att flera av CCMS s.k. pilotstudier - t.ex. den om

miljöledningssystem inom den militära sektorn och den om miljöhot och

säkerhetspolitik - kommer att fä betydelse för försvarsmiljöarbetet även

i Sverige. Ett annat exempel på det internationella arbetet är Försvars-

maktens miljösamarbete med USA s försvarsmakt Inom ramen för detta

behandlas bl.a frågor om buller och miljöhänsyn i materielanskaffningen

Som en uppföljning på mötet om militären och miljön i Linköping år

1995 har vidare de svenska och amerikanska försvarsdepartementen

tillsammans inom ramen för CCMS-samarbetet utarbetet miljöriktlinjer

för den militära sektorn. Riktlinjerna är avsedda att hjälpa en stat att

upprätta en miljöpolicy för den militära sektorn. Regeringen bedömer att

riktlinjerna kommer att ha ett stort värde även för försvarsmiljöarbetet i

Sverige Riktlinjerna skall redovisas för FN:s ekonomiska kommission för

Europa (ECE) varefter de genom FN-systemets försorg kan spridas till

andra regioner i världen I december 1996 har inledande diskussioner

förts mellan ECE, UNEP, USA och Sverige om en implementermg av

riktlinjerna i ECE-regionen.

Regeringen vill även erinra om att de nordiska försvarsministrarna i

oktober 1996 enades om att utveckla det nordiska samarbetet på

försvarsmiljöområdet. Samarbetet syftar till att åstadkomma dels en

gemensam nordisk ram för det nationella försvarsmiljöarbetet, dels ett

gemensamt nordiskt handlande med hjälp till staterna i närområdet som

Ryssland, de baltiska staterna och Polen.

Inom fredsräddningstjänsten bedrivs sedan länge ett aktivt

internationellt samarbete på miljöområdet. Detta omfattar frågor som

kemikalieolyckor, transport av farligt gods samt utsläpp av olja och andra

skadliga ämnen till sjöss. Samarbetet genomförs inom FN-systemet på

global och regional nivå samt i övrigt inom ramen för nordiska

överenskommelser, det arktiska samarbetet, OECD och särskilda överens-

61

kommelser för Nordsjön och Östersjön. Medlemskapet i EU har medfört Skr. 1996/97:50

ett ökat samarbete med andra stater på räddningstjänstområdet

13. ARBETSMARKNADSPOLITIK SEKTOR

Regeringens sammanfattning: Miljöperspektivet skall genomsyra

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och finnas med i platsför-

medlingen, i vägledningen och i rehabiliteringen. Arbetsmarknads-

verket har i uppgift att utarbeta miljömål anpassade till de

nationella miljömålen Arbetsmarknadsutbildningen kan bidra till att

nå miljömålen Bland planerade åtgärder bör särskilt framhållas att

en miljard kronor har avsatts för att driva på teknisk utveckling och

skapa sysselsättning genom infrastrukturåtgärder. Decentralisering

av arbetsmarknadspolitiken till de nya arbetsförmedlingsnämnderna

ökar möjligheterna till goda lokala miljöinitiativ.

Allmänt om sektorns miljöpåverkan

Det finns stora möjligheter att utforma arbetsmarknadspolitiken, så att den

bidrar till en utveckling av ny teknik, förenar miljö- och

sysselsättnmgsmål och samtidigt påskyndar omställningen till en ekolo-

giskt hållbar utveckling. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna påverkar

miljön i samma utsträckning som de samhällsområden som insatserna

berör Arbetsmarknadspolitiken finansierar i hög grad verksamhet som

inte annars hade kommit till stånd. Det är i det sammanhanget viktigt att

säkerställa att samhället inte subventionerar miljöskadliga verksamheter

eller stimulerar miijöskadligt beteende

Målsättningar

Nuvarande inriktmm

I den sysselsättningspolitiska propositionen (prop. 1995/96: 222) anges att

arbetsmarknadspolitiken skall medverka till och påskynda förändringarna

i samhället bland annat på miljöområdet Miljöperspektivet skall gå som

en "grön" tråd genom platsförmedlingen, i vägledningen, i rehabilite-

ringen och i de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

I regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende Arbetsmarknadsverket

anges att myndigheten skall i samråd med Naturvårdsverket utarbeta

miljömål för den egna verksamheten samt anpassa delmål inom myndig-

hetens ansvarsområde till de nationella miljömålen Arbetet skall rappor-

teras till regeringen i september och november 1997.

Arbetarskyddsverket bevakar utvecklingen av arbetsmiljön i flera av de

branscher där kraven på kretslopp nu har börjat få genomslag

Arbetslivsinstitutets forskning- och utvecklingsarbete berör i en rad

avseenden förutsättningarna för en hållbar utveckling av arbetsliv och

62

hälsa Utvecklingen under senare år går mot ökad integrering av det Skr 1996/97:50

arbetsmedicinska och miljömedicinska FoU-arbetet och riskbedömningen,

t.ex. då det gäller exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska

faktorer. Institutets samarbete med olika universitet och högskolor skapar

också bryggor mellan frågeställningar kring arbetsmiljö och yttre miljö

I syfte att uppmärksamma de konsekvenser som kretsloppsanpassningen

har för arbetslivet överväger Rådet för arbetslivsforskning att starta ett

projekt som går ut på att kartlägga kretsloppsutvecklingen ur ett

arbetslivsperspektiv i länder som ligger långt framme i detta avseende

och återföra erfarenheterna från dessa till Sverige

Möjligheter att miljöanpassa sektorn

En miljöanpassning av sektorn kan driva på den tekniska utvecklingen

och skapa sysselsättning samtidigt som miljön förbättras. Möjligheter

finns också att genom olika utbildningssatsningar, som t.ex. utbildning av

miljöinformatörer, bidra till en ökad miljömedvetenhet i företag och bland

allmänheten

En central fråga är hur effektiva olika statliga finansieringsformer är i

att samtidigt åstadkomma positiva miljö- och syssselsättningseffekter. Här

måste bidragssystemens undanträngmngseffekter beaktas. En annan viktig

aspekt är att man genom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan rikta

insatserna till att ge arbete åt vissa grupper t.ex ungdomar,

långtidsarbetslösa, handikappade osv

Man bör även uppmärksamma hur olika åtgärder för att förbättra den

yttre miljön i vissa fall kan ge en försämrad arbetsmiljö för de som har

att utföra olika miljösaneringsarbeten.

Planerade och pågående åtgärder

Svsselsättningsåtgärder

Med anledning av sysselsättningspropositionen har riksdagen beslutat om

ett femårigt program för miljöförbättring om en miljard kronor. Investe-

ringsbidragen skall i första hand ges till åtgärder som leder till att:

1 minska total mängd genererat avfall eller minska avfallets farlighet,

2. återvinna och utnyttja avfallsfraktioner,

3. separera olika avfallsfraktioner,

4 avskilja miljöfarligt avfall,

5. återanvända byggnadsmaterial,

6 kretsloppsanpassa renovering av byggnader,

7. minska utsläpp av kväve och fosfor från avloppsvatten

8. separera avloppsvatten, eller

9. ekologiskt förbättra dag vattenhanteringen.

I särskilda fall far bidrag lämnas även till annat som främjar en

ekologiskt hållbar utveckling

En förutsättning för bidrag är också att åtgärderna kan antas medföra 63

en påtaglig förbättring för miljön, bidra till utveckling av ny teknik eller

nya arbetsmetoder samt öka sysselsättningen Skr. 1996/97:50

Under de senaste åren har ett flertal arbetsmarknadspolitiska åtgärder

haft miljöprofil Det gäller i synnerhet projekt som genomförts som miljö-

anpassade ROT-program, ALU-arbeten eller beredskapsarbeten Exempel

på arbetsmarknadspolitiska satsningar mom miljöområdet är de 400 Mkr

som avsatts enligt propositionen för miljöinvesteringar med

sysselsättmngsinnktning (prop. 1994/ 95:25, rskr 1994/95,145, 146 FiUl)

Insatserna fördelades på stöd om:

100 Mkr för bidrag om 15% till åtgärder inom VA-sektorn inkl

ledningsnät

75 Mkr för upprustning av naturvårdsområden

75 Mkr för efterbehandling av förorenade områden

50 Mkr som far lämnas för bidrag om 25% för bullersanering

100 Mkr för bidrag om 15% för fjärrvärmeutbyggnad.

Riksdagen har därefter beslutat att avsätta ytterligare 100 Mkr till

bidrag för omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100

rskr. 1994/95:257 JoU14)

Ett flertal kommuner har enskilt eller i samverkan initierat olika miljö-

och kretsloppsprogram som samtidigt tar sikte på en ökad sysselsättning

På länsnivå har i ett flertal län bl.a. i Dalarna och Värmland bedrivits

samarbete mellan kommuner, landsting, länsstyrelse och andra myndig-

heter och organisationer i syfte att formulera länsstrategier för att förena

en ekologiskt hållbar utveckling med en gynnsam näringslivs- och

sysselsättningsutveckling. Projekten inbegriper i allmänhet insatser som

finansieras inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsutbildning

Inom ovan nämnda kommun- och länssatsningar och i andra sammanhang

kan krav på ökad kompetens och medvetenhet om miljöfrågor i hög grad

tillgodoses genom arbetsmardnadsutbildning

Drygt hälften av de 24 länsarbetsnämnderna har under 1994-96

upphandlat antingen hela miljöutbildningar eller generella miljömoduler

i kontinuerligt pågående kurser. Med hela miljöutbildningar avses i detta

sammanhang t.ex. kurs i miljörätt, ekoturism eller tvärkunskap för sunda

hus. Länsarbetsnämnderna har upphandlat kurser som förbereder för

arbete i företag eller förvaltning t ex natur- och miljöutbildning, skogs-

och fjällturism eller miljökonsekvensutbildning

Inom ramen för den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen har en

utbildning av miljöinformatörer påbörjats. Utbildning av miljöinforma-

törer som Arbetslivsutvecklmg (ALU) har exempelvis startats i samarbets-

projekt mellan Näringslivets Förpackningsråd och Svenska Kommun-

förbundet Inom projektet har 100 miljöinformationsledare i en första

etapp nyligen utbildats landet runt. Dessa fungerar som projektledare för

ett antal ALU anställda som skall fungera som miljöinformatörer till

allmänhet, företag och myndigheter. AMS planerar fortsätta utbildningen

i en andra och tredje etapp.

En grov skattning av resultaten från genomförda kurser upphandlade 64

av länsarbetsnämnderna visar att olika arbetsmarknadsutbildningar med

miljöprofil innebär en kompetenshöjning, som för olika yrkesgrupper Skr 1996/97:50

underlättar möjligheterna till nya arbetsuppgifter

Behov av nya och förbättrade mål

Det föreligger ett stort behov av att kunna bedöma sysselsättnings- och

miljöeffekterna samt de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika

"gröna jobb" satsningar. En utvärdering av de bidragsprogram på miljö-

och sysselsättningsområdet som Delegationen för ekologisk omställning

administrerat under 1995 och 1996 kommer att redovisas under första

delen av 1997.

Vid sidan om miljöaspekter på de arbetsmarknadspolitiska ågärderna

finns det anledning att närmare studera sysselsättningseffekterna av en

miljöanpassning av samhällets olika delar. En sådan analys kan bidra till

att miljöpolitiken utformas så att så många arbetstillfällen som möjligt

skapas. Ett exempel är energisektorn, där en ökad användning av bio-

bränslen ger nya arbetstillfällen med god geografisk spridning i landet.

14. UTBILDNING, FORSKNING OCH UTVECKLING

Regeringens sammanfattning: Sektorns miljöpåverkande roll

består till stor del av att inom utbildning, forskning och utveckling

utveckla msikt och kunskap om miljön och handlingsförmåga för

att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Ett hållbart

samhälle som innebär såväl en ekologiskt som en socialt och eko-

nomiskt hållbar utveckling.

Allmänt om sektorns miljöpåverkan

De internationella deklarationer och överenskommelser som Sverige

förbundit sig att följa utg >r en naturlig bas för de bestämmelser som finns

införda i nationella dokument (Skollag, läroplaner etc) Exempel på

sådana överenskommelser är Riodeklarationen och handlingsprogrammet

Agenda 21 där utbildnings- och forskningsfrågor behandlas integrerade

i kapitlen 25 (bl.a. barns och ungdomars deltagande i beslutsprocessen),

28 (samrådsförfarande i alla kommuner), 31 (samverkan vetenskap och

samhälle, etiska principer) och 35b (forskning för hållbar utveckling) och

som ett eget kapitel 36.

I det följande redovisas hur miljöfrågorna behandlas i de grundläggande

dokument med bestämmelser som gäller för de olika nivåerna i utbild-

ningssystemet.

65

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

Skr 1996/97:50

Kunskapsmål som berör miljöområdet

Förskolan

Mål

Förskolan skall bidra till att barnen känner ansvar för naturen och får

erfarenheter och grundläggande kunskaper om - sig själva och andra

- sig själva i kedjan av generationer

- människan i förhållande till andra arter och till naturen

- naturens krafter och hur vi kan använda dem

Resultat

Runt om i landet pågår utvecklings- och förnyelsearbete som syftar till

att i den dagliga verksamheten ge barnen möjlighet att själva få uppleva

delaktighet i naturens kretslopp I många kommuner har mål och program

för ett miljöfostrande arbetssätt lagts fast.

66

Skr 1996/97:50

Skolområdet

Mål

Läroplanerna för såväl det obligatoriska (Lpo) som det frivilliga

skolväsendet(Lpf) tar upp flera kunskapsmål som bör tillämpas på

miljöundervisning bl.a,:

Skolan skall sträva efter att varje elev

* lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att

- formulera och pröva antaganden och lösa problem

- reflektera över erfarenheter och

- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,

* befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på

såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden (Lpo94),

Resultat

Skolverket har i augusti 1996 redovisat en utvärdering av det samlade

stödet för miljöundervisning Därvid skulle belysas hur olika nätverk

inverkar på miljöundervisningen samt i vad mån skolornas miljöunder-

visning integrerats med kommunernas lokala planer enligt Agenda 21

Den studie Skolverket genomfört omfattar 25 kommuner och i sex av

dessa har 15 grundskolor och 7 gymnasieskolor kartlagts

Inledningsvis konstateras att samtliga policydokument på undervisning-

ens och miljöns områden - nationellt såväl som internationellt - ställer

tydliga krav på och erbjuder samtidigt stöd för miljöundervisning och

miljöarbete i skolan.

Vidare framgår följande

* Skolorna är en del av - dock inte fullt integrerade i - kommunernas

miljöarbete i enlighet med Agenda 21. De ideella miljöorganisationerna

är tydligt närvarande i kommunernas och skolornas arbete med Agenda

21 och miljöundervisning

* Utvärderingen omfattar också skolor som deltar i nätverk mea stöd från

Skolverket. Sådana skolor tenderar att

- öppna sig mer mot det omgivande lokalsamhället,

- ha fler och nya kontakter eller referenser utanför själva skolan,

- omfatta och engagera fler personalgrupper på skolorna i miljöarbetet,

- ha en mer utbyggd miljöpedagogisk infrastruktur dvs. kretsloppstränan-

de verksamhetet,

- ha fatt nya perspektiv på den miljörelaterade undervisningen.

Högre utbildning och forskning

Mål

Högskolan skall genom utbildning och forskning främja en ekologiskt

hållbar utveckling

Den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt högskoleförord-

67

ningen, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till Skr. 1996/97:50

självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem

samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som

utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga

till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. I examensbeskrivningarna för

t.ex. lärare och civilingenjörer anges att den studerande skall ha förvärvat

för yrket relevant miljökompetens.

Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande

högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att

självständigt kunna bedriva forskning.

Resultat

De senaste årens reformer mom den högre utbildningen har inneburit en

övergång från detaljstyrning till målstyrning. Varje lärosäte har att besluta

om utbildningarnas inriktning och innehåll. Det mnebär att det finns stora

möjligheter för lärosätena att profilera sig och har lett till att många

universitet och högskolor har ett brett utbud av utbildning inom

miljöområdet. Regeringen har också möjlighet att påskynda utvecklingen

inom områden som anses angelägna.

Sedan 1992 har särskilda medel (4 miljoner kr) avsatts varje år för att

åstadkomma en integrering av miljöaspekter i högskolans utbildningar.

Inför första året av denna satsning angavs tre utbildningsområden, som

särskilt angelägna nämligen, tekniska utbildningar, lärarutbildningar och

utbildningar inom administrativa, ekonomiska och sociala områden. Drygt

20 av landets universitet och högskolor har genomfört projekt med detta

syfte.

Det kan noteras att Sverige - jämfört med många andra Europeiska

länder - kommit förhållandevis långt i målsättningen att integrera

miljöaspekter i högskoleutbildningar.

Studenterna är ofta pådrivande, frågar efter miljörelaterade kurser och

ifrågasätter innehållet i det etablerade kursutbudet.

COPERNICUS (Co-opera ion Programme in Europé for Research on

Nature and Industry through Coordinated University studies), är ett

initiativ av Europeiska rektorskonferensen. Ett avtal, som undertecknats

av drygt 200 universitet i Europa som innehåller målformuleringar som

går ut på bl.a. att miljöaspekter skall integreras i all högre utbildning, att

integrerade, tvärvetenskapliga, forskningsprojekt skall underlättas liksom

sådana projekt som bygger på samarbete över ämnesdiscipliner och

fakultetsgränser

Regeringen anser liksom Skolverket att det krävs en kraftig, tydlig och

medveten satsning inom alla lärarutbildningar för att de blivande lärarna

skall kunna få en stabil grund för en mångdisciplinär/tvärvetenskaplig

undervisning om miljö och naturresursfrågor

68

Skr 1996/97:50

Folkbildningsområdet

Mål

Syftet med statsbidrag till folkbildningen är bl.a. att göra det möjligt för

människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta

i samhällsutvecklingen. Verksamheter som syftar till att utjämna utbild-

ningsklyftor och höja utbildningsnivån skall prioriteras liksom verksam-

heter som anordnas för utbildnmgsmässigt, socialt eller kulturellt efter-

satta grupper

Resultat

I arbetet för en hållbar utveckling har det breda folkbildningsperspektivet

stor betydelse. Folkhögskolor och studieförbund genomför ett omfattande

arbete för att få medborgarna delaktiga i miljöarbetet.

I kommunernas Agenda 21-arbete ingår studieförbunden som naturliga

samtalspartner.

Problem och möjligheter för miljöanpassning inom sektorn

Det finns ett flertal exempel på skolor och klasser, som arbetar med

miljöundervisning på ett ambitiöst och konstruktivt sätt. Miljöarbetet i

skolorna har också ökat under den senaste tioårsperioden. Mot bakgrund

av elevernas intresse för miljöfrågor, skolans viktiga roll i sammanhanget

samt formuleringarna i relevanta policydokument om miljöundervisning

förefaller det Skolverket anmärkningsvärt att mte skolornas miljöarbete

nått större genomslag på de enskilda skolorna i landets kommuner.

En viktig del i utvecklingen av miljöundervisningen är elevernas

delaktighet i processen. Skolverkets utvärdering såväl som aktuell

forskning visar däremot att elevernas möjligheter att påverka utbildningen

är liten och att den minskar med stigande ålder. I Skolkommitténs

delbetänkande (SOU 1996:22) Inflytande på riktigt behandlas elevers rätt

till inflytande, delaktighet och ansvar. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

Vidare framgår av Skolverkets utvärdering att det för att åstadkomma

ett brett genomförande i undervisningen krävs att förtroendevalda och

tjänstemän arbetar aktivt med och vidareutvecklar lokala, stödjande

strukturer för miljöundervisningen på skolorna.

Enligt Skolverket är det materiella och institutionella stödet till

miljöundervisning relativt väl utvecklat, mångsidigt och brett. De olika

nätverken - t.ex Baltic Sea Project (BSP) och Environment and School

Initiatives (ENSI) - spelar en viktig roll som stöd och stimulans i

miljöundervisningen och det är viktigt att sådana nätverk behålls,

förstärks och kan utvecklas vidare. Skolverkets studie visar också att goda

kontakter har etablerats mellan skolan och kommunerna i Agenda 21-

processen. Denna process är betydelsefull och måste uppmuntras av

kommunernas ledning.

69

Ett problem är att miljöfrågorna är tvärvetenskapliga En ökad Skr. 1996/97:50

integration av miljöfrågor mom alla utbildningar är önskvärd. För att

Sverige här skall kunna vara en pådrivande internationell kraft och ett

föregångsland måste den svenska högskolan med sin stora kompetens

inom de flesta områden utgöra en avgörande del i detta arbete. Det är

glädjande att många lärare och studenter här spelar en pådrivande roll

Kontakter med och stöd till forskning kring miljöundervisning är viktig

och måste utvecklas och fördjupas för att utveckla miljöundervisning av

hög kvalitet mom skolan

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp, Kultur i skolan, som bl.a

uppmärksammar frågor som rör kulturmiljön. För att elever skall kunna

utvecklas och förstå sin kulturella identitet är det skolans uppgift att ge

kunskap om kulturarvet och om regioners och lokalsamhällens särskilda

kulturella och miljömässiga förutsättningar.

Planerade och pågående åtgärder

Hotet mot miljön är ett hot mot livet självt. En global solidaritet och

förändrad livsstil i den rika delen av världen är en nödvändig

förutsättning för att komma tillrätta med miljöproblemen. För detta

fordras utbildning för insikt och handlingsförmåga. Demokrati och

medinflytande liksom ett ämnesövergnpande arbetssätt är i detta

sammanhang vägar till framgång. Utbildningsanordnare på alla nivåer har

ett viktigt ansvar för detta.

Arbete pågår i regeringen med ett gemensamt måldokument för

pedagogisk verksamhet för barn mellan 6-16 år. Genom den nära

samverkan som nu etableras mellan förskola och skola kommer grunden

för en god miljöundervisning att kunna läggas tidigt.

Skolverket har, i sm tidigare redovisade utvärdering av miljöunder-

visningen, redovisat avsikten att i samband med uppföljningsarbetet av

kursplanerna ta ställning till behovet av en precisering och konkretisering

av de grundläggande och nödvändiga kunskapsmålen i miljöundervis-

ningen.

Regeringen delar den av Skolverket tidigare redovisade uppfattningen

att miljönätverk kan ha en positiv inverkan på utvecklingen av miljö-

undervisningen. Spridning av de olika miljönätverkens erfarenheter och

kunskaper från dem till landets skolor, elever och lärare kan ske såväl

genom seminarier som via IT användning exempelvis Skoldatanätet

Arbetet för ett nationellt kunskapslyft (Dir. 1995:67) har som en viktig

utgångspunkt att Sverige skall utvecklas som ett kunskapssamhälle vilket

också står i överensstämmelse med intentionen bakom Agenda 21 En

annan viktig del i skapandet av ett samhälle för en hållbar utveckling är

kampen mot arbetslösheten.

Utvecklingen av utbildning och forskning inom högskolan är i högsta

grad beroende på lärosätena själva och det ansvar ledningen för dessa tar.

Det är angeläget att det vid varje lärosäte utarbetas strategier för hur

miljöfrågor kan utvecklas inom hela utbildningen. Studerandemedverkan

och arbete över ämnes- och fakultetsgränserna är sannolikt en nödvändig- 70

het om utveckling skall ske Till detta bör läggas en strävan att förbättra

hela lärosätets verksamhet ur ett miljö- och energiperspektiv Skr. 1996/97:50

Regeringen avser att uppmärksamma Högskoleverket på att i sina

utvärderingar av utbildningarna vid universitet och högskolor bevaka att

miljöaspekter beaktas. Regeringen avser vidare att se över examens-

beskrivningarna och vid behov vidta ändringar med avseende på

miljökunskaper

I propositionen om Forskning och samhälle (prop.1996/ 97:5) aviserar

regeringen sm avsikt att ge forskningsråden i uppdrag att, i samverkan

med berörda sektorsorgan närmare utreda vilka insatser svenska forskare

skall kunna göra i arbetet med att bygga upp internationella nätverk kring

mterdisciplinära globala frågor om bl.a. miljö.

Sverige har även i sina preliminära synpunkter på EU:s femte

ramprogram framhållit betydelsen av forskning som stöder miljön och en

hållbar utveckling. Vidare har Sverige påpekat att en mer miljöanpassad

produktion som bygger på förnyelsebara material också kan innebära en

mer konkurrenskraftig företagsamhet

Vad gäller Sverige som aktör på internationellt plan har regeringen

nyligen avsatt 120 miljoner kronor till utbildning och forskning i

Östersjöregionen. Medlen avser bl.a. ett stipendieprogram för studenter

och forskare från de Baltiska länderna, nordvästra Ryssland och Polen

samt till svenskar för studier i dessa länder Vidare har 100 miljoner

kronor anvisats för utbyte mellan studenter, vuxenstuderande och

gymnasister i Sverige och Östersjöländerna. Inom ramen för

Östersjöprogrammet skall en särskild Agenda 21 tas fram. I detta

sammanhang förtjänar att nämnas det samarbete mellan universitet/hög-

skolor samt skolor mom Östersjöområdet som sker genom bl a. Baltic

University och Baltic Sea Project.

15. KULTUR

Regeringens sammanfattning: Kulturpolitiken bidrar till att skapa

goda förutsättningar för er hållbar utveckling. De humanistiska

perspektiv, som kultursektorn har som utgångspunkt för sitt arbete,

är av grundläggande betydelse för miljöarbetet. Vidare är kultur-

arvet bärare av viktiga erfarenheter om samspelet mellan människan

och naturen. Kulturen bidrar därför med en väsentlig dimension i

det breda arbetet för en hållbar utveckling.

Målsättningar

Kulturen är en viktig utvecklingsfaktor. Kultur ger livskvalitet i vid

bemärkelse, men fungerar också som motor för tillväxt och sysselsättning.

En stark regional och lokal identitet är en förutsättning för den hållbara

utvecklingen av varje region eller trakt och betydelsen av kulturell

identitet måste särskilt framhållas. De regionala museerna och läns-

styrelsernas kulturmiljöenheter arbetar aktivt med dessa frågor

71

Till de viktiga kulturuppgifterna hör bl.a. att göra människor mer Skr 1996/97:50

medvetna om de angelägna miljöfrågorna och att öka insikten om hur

vårt sätt att förhålla oss till vår omgivning är betingat av kulturella

orsaker De erfarenheter och den kompetens som kultursektorn använder

i sitt arbete, t.ex. kunskap om historien liksom en förmåga till analys av

samhällsutveckling och trender, är av betydelse för möjligheterna att bidra

till målet om en hållbar utveckling. Kulturverksamhet kan, bl.a. genom

att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, verka som katalysator och

idéspridare i miljödebatten

Samarbetet med andra samhällssektorer bör utvecklas och fördjupas

Målsättningen är att hänsynen till och medvetenheten om kulturarvet skall

vara vägledande i samhällsutvecklingen

Genom en fördjupad samverkan mom kulturarvssektorn är

målsättningen att museerna, arkiven och kulturmiljösektorn skall stärkas

i sina uppgifter som vitala samhällsinstitutioner. Vad kulturarvet ytterst

handlar om är att möjliggöra sådana perspektiv på historien som kan ge

nya kunskaper och insikter om människan och hennes miljö.

Riksantikvarieämbetet har som central myndighet för kulturmiljö-

området ett särskilt ansvar. Målsättningen är att öka förutsättningarna för

en långsiktigt hållbar utveckling för kulturmiljön i ett nationellt såväl som

ett internationellt perspektiv. Återanvändnmg av byggnadsmaterial och

etableringen av bygghyttor utgör en viktig del i insatserna för att utveckla

en kretsloppsanpassning inom byggnadsektorn

Pågående och planerade åtgärder

En samordnad kultur- och naturmiliöpolitik

För att utveckla samarbetet mellan naturvården och kulturmiljövården har

en utredning genomförts på regeringens uppdrag (Ku96/1653/Ka). Flera

förslag i den redovisning som lämnats handlar om att undanröja hinder

för samarbete och att genom olika åtgärder och särskilda projekt främja

samverkan mellan natur- och kulturmiljösektorerna i samhällsplaneringen.

Särskilt uppmärksammas sektorernas gemensamma möjligheter när det

gäller att ta tillvara kulturlandskapets särskilt odlingslandskapets mång-

sidiga värden

Arkitektur och form

Arbetet med det handlingsprogram för arkitektur och formgivning som

regeringen föreslog i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik är inriktat på

att främja ett mer långsiktigt tänkande i frågor som rör den gestaltade

miljön. Övergripande mål är att säkerställa hög kvalitet i utformningen

av städer, parker, anläggningar, byggnader och produkter m.m. Hög

kvalitet innefattar en väl sammanvigd helhet av funktionella, tekniska,

ekonomiska, ekologiska, sociala och estetiska krav Kvalitet i denna

bemärkelse förlänger livslängden på våra investeringar, bidrar till

hushållning med naturens resurser och till ökad livskvalitet för 72

användarna. Ett förslag till handlingsprogram skall presenteras under

hösten 1997

Skr. 1996/97:50

Människa och natur

Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nordiska museet och

Naturhistoriska riksmuseets har regeringens uppdrag att utveckla sitt

påbörjade arbete rörande samspelet människa och natur Den första

redovisningen lämnades i juni 1996 i rapporten "Samspelet mellan

människa och natur - naturlig påverkan och mänsklig inverkan". Nästa

redovisning skall lämnas till regeringen i januari 1998

Utställning om biologisk mångfald

Noas Express är Riksutställningars pågående utställning om biologisk

mångfald och livets utveckling. Utställningen är producerad i samarbete

med Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet, Naturhistoriska

museers samarbetsorganisation och SJ. Genom att använda en konstnärlig

gestaltning av teman kring historiska perspektiv och biologisk mångfald

har en spännande utställning skapats. Utställningståget turnerar genom

landet och skall besöka ca 75 orter under 1997.

Skogens kulturmiliövärden

Riksantikvarieämbetet har regeringens uppdrag att föreslå ett

handlingsprogram för en långsiktigt hållbar utveckling för skogens

kulturmiljövärden. Programmet skall bl.a. innehålla förslag till hur den

moderna skogsbruksteknikens negativa påverkan på skogens kulturmiljö-

värden kan minskas. Uppdraget skall redovisas senast i oktober 1997.

Luftföroreningar och kulturvärden

Luftens kvalitet är av avgörande betydelse för möjligheterna att bevara

kulturarvet Det gäller såväl kulturminnen som kulturföremål.

Odlingslandskapet och dess kulturvärden hotas också av föroreningar. Det

är angeläget att samverkan över sektorsgränserna fördjupas så att dessa

miljöproblem kan mötas

Riksantikvarieämbetet leder ett landsomfattande arbete med inventering

av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med bearbetad natursten. Vid

inventeringen har också skadorna på byggnadssten kartlagts. Arbetet har

resulterat i länsvisa rapporter under 1996 och en sammanställning av

resultatet för hela landet presenteras i slutrapporten "Stenen i tiden".

Med detta arbete som underlag har flera konserveringsåtgärder

genomförts Ett internationellt samarbete kring dessa frågor har också

inletts vid Riksantikvarieämbetet

Ett Europarådsseminarium om “Långsiktigt hållbara åtgärder mot

nedbrytning av kulturarvet p.g.a. luftföroreningar och andra liknande

faktorer 1 ' kommer att hållas i Stockholm i april 1997 med deltagande på

ministernivå.

73

Infrastruktur och kultur

Skr 1996/97:50

Infrastruktursatsningarna i landet har haft stora effekter på kulturmiljön

Riksantikvarieämbetet och Vägverket har därför inlett ett samarbete för

att åstadkomma att större hänsyn tas till landskapets kulturvärden när

trafikanläggningar planeras och genomförs. Arbetet har resulterat i

programskriften "Infrakultur"

Bygghyttor och återanvändnmg

Riksantikvarieämbetets projekt Tradition och Byggproduktion har

genererat byggnadsvårdsverksamhet över hela landet. Bygghyttor och

materialdepåer har etablerats på flera orter. Arbetet har varit inriktat på

att på traditionens grund hitta material och metoder som kan användas

och överföras till modernt byggande. Traditionella metoder och material

är jämförelsevis resurshushållande och projektet har skapat en förankring

för kretsloppstänkande mom byggnadsvården. Kombinationen av ett

miljövänligt byggande, återanvändande av material och tekniker samt

utveckling av värdefullt hantverkskunnande gör projektet särskilt

intressant. Särskilda medel har avsatts i 1997 års budget så att systemet

med bygghyttor och materialdepåer kan utvecklas i landet

UNESCO:s världsarv

Sverige har år 1984 ratificerat UNESCOs konvention om skydd för

världens kultur- och naturarv, den s.k världsarvskonventionen Under

1996 har två nya svenska objekt enligt konventionen upptagits på

världsarvslistan: Gammelstads kyrkstad i Luleå och Lapplands världsarv,

det senare ett kombinerat kultur- och naturobjekt. Sedan tidigare finns

följande svenska områden upptagna på UNESCO s världsarvslista:

Drottningholms slott, Birka och Hovgården, Engelsbergs bruk, Häll-

ristningsområdet i Tanum, Visby och Skogskyrkogården i Stockholm

16. LOKALT OCH REGIONALT MILJÖARBETE

Nationella Agenda 21-kommittén

Den 2 mars 1995 inrättades en nationell Agenda 21-kommitté för att

medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra arbetet med

Agenda 21. Kommitténs uppgifter är att hålla sig informerad om och

sprida erfarenheter från Agenda 21-arbetet i myndigheter på lokal,

regional och nationell nivå samt i föreningar och näringslivet.

Kommittén skall medverka till att många engageras i arbetet och att

goda exempel sprids bl.a genom seminarier, konferenser etc.

Kommittén skall vidare medverka i utarbetandet av Sveriges rapport till

FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997.

Generalförsamlingen skall härvid värdera ländernas genomförande av

besluten som togs i Rio de Janeiro år 1992 om Agenda 21 - en

74

handlingsplan för hållbar utveckling

Lokala Agenda 21

Samtliga Sveriges 288 kommuner har inlett arbetet med att omsätta

besluten från FN:s Rio-konferens i praktiken och utveckla lokala

handlingsprogram för hållbar utveckling - lokala Agenda 21. Genom det

genomslag som Agenda 21-arbetet fått, finns idag en unik möjlighet att

arbeta med frågor kring hållbar utveckling på lokal nivå Ett uttalat

politiskt engagemang har vant avgörande för framgången. Agenda-arbetet

har framför allt medfört att det lokala engagemanget, intresset och

kunskaperna kring dessa frågor ökat kraftigt. Det gäller både för politiker

och tjänstemän inom den kommunala organisationen och för idéella

organisationer, näringsliv och enskilda

Det lokala arbetet har även resulterat i en rad praktiska projekt för

informationsspridning och ökat engagemang, liksom för omställning av

olika konkreta verksamheter i samhället i hållbar riktning

Det lokala arbetet måste dock understödjas genom beslut och aktiviteter

på andra nivåer i samhället, t.ex. när det gäller infrastruktur,

energiförsörjning, skattesystem, lagstiftning och regler. Från lokal nivå

efterlyses en nationell strategi för hållbar utveckling och politiska signaler

som understödjer strävandena mot hållbar utveckling och som undanröjer

hinder och motsägelser. Man efterlyser även informationsinsatser från

central nivå.

Det lokala Agenda-arbetet har hittills starkt betonat miljö- och

naturresursaspekter medan arbetet med sociala och ekonomiska dimen-

sioner är mer outvecklat.

Agenda-arbetet har även resulterat i att nätverk för en hållbar

utveckling har skapats, både lokalt och regionalt. På regional nivå har

dessa nätverk ofta samordnats av kommunförbunden i länen och i vissa

fall av landsting eller länsstyrelser.

I Sverige fick Agenda-arbetet från början en stark betoning på det

'.okala arbetet och "underifrånperspektivet". Den lokala inriktningen

uppfattades som något nytt och väckte intresse. Regeringen preciserade

inte heller några närmare direktiv för myndigheters Agenda 21-arbete

Arbetet på regional och central nivå fyller dock en viktig funktion Det

gäller t.ex. länsstyrelsernas STRAM-arbete som ibland kallas "den

regionala Agenda 21". Arbetet skulle ändå ha genomförts men är ett

viktigt underlag för Agenda 21-arbetet lokalt och i länet Några

länsstyrelser arbetar med en uttalad Agenda 21-inriktning.

På nationell nivå har bl.a. Sida verkat för att Agenda 21 genomsyrar

hela verksamheten Dock finns det ett flertal goda exempel på påbörjat

Agenda-arbete på central nivå. Medvetenheten om Agenda 21 och dess

betydelse har ökat märkbart hos myndigheterna.

En bärande tanke i Agendan är integrering av miljöfrågorna med de

sociala, ekonomiska och kulturella frågorna. Denna koppling kan för-

stärkas i myndigheternas arbete Ambitionen finns också hos många

myndigheter om ett förändrat arbetssätt mot en mer demokratisk för-

ankring av beslut, delaktighet och samverkan, särskilt med viktiga

Skr 1996/97:50

75

samhällsgrupper utanför den offentliga sektorn Skr 1996/97:50

Det pågår en integrering av miljöansvar inom respektive sektor vilket

är ett positivt inslag i enlighet med intentionerna i Agenda 21. Även

samarbetet mellan myndigheter kan öka

Sammanfattningsvis efterfrågas på såväl lokal, regional som central

nivå behovet av en övergripande nationell strategi för hur ett hållbart

samhälle skall nås

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna skall verka för att de nationella miljömålen far genomslag

i länet Regeringen vill särskilt lyfta fram att länsstyrelserna skall

- i arbetet med naturvård, miljöskydd och hälsoskydd utgå från den

samlade regionala miljöstrategin (STRAM) och särskilda fördjupande

program inom delområdena och därvid driva på och samordna

miljöarbetet i länet och verka för en ökad samverkan mellan olika

sektorer och aktörer, såväl statliga och kommunala som privata,

- arbeta för den regionala miljöövervakningen och att den samordnas

med den nationella och den lokala miljööövervakningen,

- svara för en effektiv prövning och tillsyn enligt gällande

miljölagstiftning,

- stimulera fortsatt Agenda 21-arbete i länet bl.a genom att stödja

kommunerna i detta arbete,

- arbeta för att de reella näringarna (jord- och skogsbruk, fiske,

renskötsel och jakt) samt att den regionala utvecklingen i övrigt

anpassas till de ekologiska förutsättningarna så att den biologiska

mångfalden bevaras samt att landets naturresurser nyttjas på ett

långsiktigt hållbart sätt Arbetet med att miljöanpassa skogsbruket skall

ske i samarbete med skogsvårdsstyrelsen

17. INTERNATIONELLT MILJÖSAMARBETE

Regeringens sammanfattning: I enlighet med regeringens

skrivelse Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och genom-

förande (skr 1994/95:167) prioriterar Sverige följande områden i

miljöarbetet inom EU: försurning och klimatpåverkan, kemikalier

och bekämpningsmedel, kretsloppsanpassning samt biologisk mång-

fald och naturvård

Sverige bör inom ramen för de övriga regionala och globala

miljösamarbetet verka för ett stärkt konventionsarbete samt för

utveckling av hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Av

hög prioritet är också samarbetet för att utveckla metoder och hand-

lingsprogram för att hushålla med naturresurser, inkl jord- och

skogsbruk, marina resurser och färskvattenresurser, hållbar

markanvändning och bebyggelse samt nskminimering vid kemi-

kaliehantering.

76

Den ökande internationaliseringen har lett till att många av miljö- och Skr 1996/97:50

utvecklingsproblemen har blivit alltmer komplexa. Mänskligheten står

inför en situation där miljön och de livsuppehållande systemen utsätts för

en allt starkare negativ påverkan Klyftorna mellan rika och fattiga blir

allt större och världens befolkning fortsätter att öka. De politiska

systemen i många länder är fortfarande odemokratiska, och arbetslöshet

och undersysselsättning ökar i omfattning i såväl rika som fattiga länder

Konflikter om färskvattenresurser, människor på flykt från miljöproblem,

klimatförändringar och ökad ultraviolett strålning på grund av ett uttunnat

ozonskikt är globala säkerhetshot som kräver fortsatt internationellt

samarbete för att bemästras.

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED, den

s.k. Riokonferensen) skall ses som en milstolpe i det globala samarbetet

för hållbar utveckling. Riokonferensen resulterade bl.a. i den s.k.

Riodeklarationen om miljö och utveckling och i Agenda 21, som är ett

mer detaljerat handlingsprogram för hållbar utveckling inför det 21 :a

århundradet.

Riodeklarationen fastslår att begreppet hållbar utveckling, som bl.a.

omfattar en ren miljö, fred, rättvisa och demokrati, är det övergripande

långsiktiga målet för världssamfundet De globala FN-konferenser som

har hållits efter Riokonferensen har inneburit en genomgång från olika

utgångspunkter av de möjligheter och problem som kan förknippas med

målet att uppnå hållbar utveckling i skilda delar av världen.

Konferenserna har resulterat i betydelsefulla ställningstaganden för vilka

åtgärder som krävs internationellt, nationellt och lokalt. Olika frågor som

berör ekonomisk och social utveckling samt skydd av miljön är inbördes

beroende och ömsesidigt förstärkande delar av målet om hållbar ut-

veckling.

Riokonferensen resulterade i att miljöproblemen tydligt kopplades

samman med utvecklingsfrågor. Miljö- och utvecklingsfrågor hanteras

numera på ett mer integrerat sätt och det övergripande målet om hållbar

utveckling har i princip accepterats av världssamfundet.

Riodeklarationen slår också fast att s‘ater skall samarbeta för att bevara,

skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens ekosystem, men

att staternas ansvar är olika utformat på grund av deras skilda förut-

sättningar och olika bidrag till den globala miljöförstöringen

Riokonferensen identifierade två grundorsaker till hoten mot hållbar

utveckling

Den ena kan härledas till i-ländernas livsstil och konsumtionsvanor,

med hög energiförbrukning och materialomsättning, vilket ofta leder till

en allt högre produktion av avfalls- och restprodukter som påverkar de

livsuppehållande systemen. I-länderna befinner sig i dag långt ifrån målet

om hållbar utveckling och samtidigt börjar liknande problem uppstå i

mellaninkomstländer och i många u-länder.

Den andra huvudorsaken är fattigdom som i kombination med en snabb

folkökning ofta leder till överutnyttjande av naturresursbasen, när män-

niskor för sin överlevnad tvingas använda vatten, skogar, markområden

och kustzoner på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. 77

Samarbetet för hållbar utveckling är således en tudelad uppgift, dels att

ändra ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, dels att utrota Skr 1996/97:50

fattigdom och skapa en balans mellan befolknings- och resurstillväxt

Målet att nå hållbar utveckling kräver åtgärder på global, regional,

nationell och lokal nivå, i såväl i-länder som u-länder Utgångspunkten

måste vara att på sikt tillfredsställa alla människors grundläggande behov,

inom ramen för de ekologiska systemens bärkraft

Huvudansvaret för att uppnå hållbar utveckling ligger på varje nation

Alla länder är ömsesidigt beroende av att insatser för hållbar utveckling

genomförs. I-länderna skall också ge stöd till u-länderna i deras strävan

att skapa förutsättningar för hållbar utveckling.

Att komma till rätta med de globala miljö- och utvecklingsproblemen

är en stor utmaning, som kräver långtgående insatser av världssamfundet

inom båda områdena Det råder numera en internationell samsyn om

vikten av såväl en effektiv nationell miljöpolitik som aktivt internationellt

miljösamarbete Den stora utmaningen i dag är att omsätta intentioner och

rekommendationer till praktisk handling och konkreta åtgärder för att

säkra kommande generationers förutsättningar att leva och verka på

jorden

Generalförsamlingens extra möte för uppföljningen av

Riokonferensen

Sommaren 1997 håller FN:s generalförsamling ett extra möte med avsikt

att följa upp besluten från Riokonferensen (UNGASS). Mötet kommer att

utvärdera genomförandet av Agenda 21 på internationell, nationell och

lokal nivå. Arbetet baseras på det uppföljningsarbete som har skett inom

ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling (Commission for

Sustainable Development, CSD). Mötet skall bl.a. besluta om ytterligare

åtgärder för att åtagandena från Riokonferensen skall uppnås.

Regeringen lägger stor vikt vid generalförsamlingens extra möte, som

förväntas få stor betydelse för de framtida ansträngningarna att genomföra

besluten och rekommendationerna från Riokonferensen och de fortsatta

förhandlingarna om globala miljö- och utvecklingsfrågor. Mötet bör

durför resultera i ett fokuserat arbetsprogram eller motsvarande som

tydligt anger vilka frågor och områden som skall prioriteras inför nästa

årtusende

FN:s Kommission för hållbar utveckling

FN:s kommission för hållbar utveckling som bildades efter

Riokonferensen, har till uppgift att granska hur uppföljningen av besluten

från Rio genomförts nationellt och internationellt inkl, samtliga delar av

Agenda 21 Genomgången fullbordades vid det fjärde mötet med

kommissionen i april 1996. Nästa möte kommer att ägnas åt

förberedelserna inför FN:s generalförsamlings extra möte

1996 års möte bekräftade den centrala politiska roll i uppföljningen av

Riokonferensen som FN:s kommission för hållbar utveckling spelar

Kommissionens framtida roll kommer att diskuteras vid 78

generalförsamlingens extra möte sommaren 1997. Mötet kommer att

erbjuda ett tillfälle att se över den institutionella uppföljningen av såväl Skr. 1996/97:50

Riokonferensen som övriga FN-konferenser, och bör leda till att

kommissionens mandat tydliggörs gentemot övriga funktionella

kommissioner och FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC

Kommissionens årliga möten har alltsedan det första mötet under våren

1993 resulterat i en mängd rekommendationer och förslag som sedan

beaktas nationellt och inom andra delar av världssamfundet Några

exempel på viktiga frågor och problemkomplex som har behandlats av

kommissionen är hållbara konsumtions- och produktionsmönster, handel

och miljö, hållbart jord- och skogsbruk samt finansieringen av Agenda

21

FN:s miljöprogram

FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP) har

en central roll i uppföljningen av Riokonferensen Miljöprogrammet

arbetar med många viktiga miljöfrågor, såsom hoten mot den marina

miljön, miljölagstiftningen, kemikalier, ekonomiska styrmedel på mil-

jöområdet, miljöövervakning, handel och miljö samt militärens

miljöansvar. Miljöprogrammet skall katalysera, underlätta och samordna

det globala miljösamarbetet samt bidra med kunskapsunderlag

Miljöprogrammets styrelse skall svara för politisk vägledning och

samordning av organisationen. Sverige är medlem av styrelsen, som

består av 58 länder och möts vartannat år, under perioden 1995-1997

Sverige anser att FN:s miljöprogram har en viktig uppgift att fylla såsom

ansvarigt organ i FN-systemet inom miljöområdet, och har sedan länge

haft en aktiv roll i utformningen av dess verksamhet. För att förbättra

förutsättningarna för att uppfylla dess mandat, bör det bl.a ges en

tydligare ansvarsfördelning gentemot FN:s kommission för hållbar

utveckling, en effektiv beslutsstruktur samt en förutsägbar och

ändamålsenlig finansiering.

Andra FN-organ och de multilaterala utvecklingsbankerna

Inom FN har även en mängd andra initiativ startats för att följa upp

Riokonferensen. FN:s olika fackorgan, fonder och program har en viktig

uppgift i att stödja och komplettera nationella insatser vid uppföljningen

av Riokonferensen, inom sina resp, kompetensområden Detta gäller även

slutdokumentet från FN:s fjärde kvinnokonferens år 1994 i Peking, som

innehåller ett handlingsinriktat avsnitt om kvinnor och miljö Även de

multilaterala utvecklingsbankerna och fonderna uppmanades att fästa

särskild vikt vid att stödja de fattigaste länderna att genomföra Agenda

21. Sverige stödjer denna inriktning i de olika organisationerna och

verkar för att de i än högre grad skall integrera miljöhänsyn för hållbar

utveckling i den reguljära verksamheten.

EU-sam arbetet

79

EU-medlemskapet skapar nya förutsättningar för Sverige inom FN:s

arbete för hållbar utveckling, eftersom EU oftast strävar efter Skr. 1996/97:50

gemensamma ställningstaganden i internationella sammanhang. Det har

givetvis en mycket stor betydelse vid förhandlingar att EU enat kan driva

en linje som överensstämmer med svenska intressen

Under den korta tid som har förflutit sedan Sverige blev medlem i EU

har EU-samarbetet inför och under internationella förhandlingar som

berör miljö och utveckling i stort sett fungerat väl Det står klart att EU

alltmer framträder som en av de mest pådrivande krafterna mom det

globala miljösamarbetet och Sverige har genomgående haft goda

möjligheter att påverka EU:s gemensamma positioner. Sverige har genom

EU:s röst i många fall fatt ett bättre genomslag än om förslagen hade

framförts av Sverige eller Norden ensamt

Riktlinjerna för Sveriges miljöarbete i EU har lagts fast i regeringens

skrivelse 1994/95:167. De områden som bör prioriteras enligt riktlinjerna

är försurning och klimatpåverkan, kemikalier och bekämpningsmedel,

kretsloppsanpassning samt biologisk mångfald och naturvård. Det finns

skäl att i detta sammanhang lämna en kortfattad redogörelse för några

aktuella och framtida EG-frågor som rör de prioriterade omrdåena.

Vad gäller försurning pågår ett arbete som initierats av Sverige med en

särskild EU-strategi. Kommissionen väntas inom kort att anta ett

meddelande om detta till Europaparlamentet och rådet. Kommissionens

meddelande kommer att utgöra underlag för de rådsslutsatser som

planeras att antas under 1997. Under året kommer också de viktiga

direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att

behandlas i rådet. Beträffande klimatpåverkan är Sverige drivande i det

arbete som för närvarande pågår med att ta fram en EU-position till

förhandlingarna om ett protokoll till FN:s klimatkonvention om utsläpps-

minskningar av växthusgaser.

I fråga om kemikalier och bekämpningsmedel uppnåddes i

medlemsskapsförhandlingarna vissa undantag på områden där Sverige har

strängare regler än EU. Under tiden fram till utgången av 1998 skall EU

se över sina regler. Detta arbete pågår både i tekniska kommittéer under

kommissionen och på rådsnivå. Som ett exempel kan nämnas att

kommissionen har lagt ett förslag om vissa skärpningar i direktivet

88/379/EEG om klassificering och märkning av farliga preparat. Förslaget

kommer att behandlas i rådet under våren 1997.

Under år 1996 fattades vidare viktiga beslut rörande

kretsloppsanpassning. Rådet antog under året rådslutsatser om en

uppdaterad avfallsstrategi, i vilken bl.a. läggs fast att producentansvaret

är en grundprincip inom EU och att varje land skall ta ansvar för sitt eget

avfall. Sverige och de övriga nordiska länderna har vant pådrivande för

en anpassning av EU-reglerna till Baselkonventionen om farligt avfall

Detta arbete var lyckosamt och under året beslutades sålunda om ett

förbud inom EU mot export av farligt avfall från EU till icke OECD-

1 änder.

När det gäller det fjärde av Sverige prioriterade området, biologisk

mångfald och naturvård, kan nämnas att kommissionen under våren

väntas presentera ett förslag om en EU-strategi. Samtidigt fortsätter 80

arbetet med att utarbeta ett biosäkerhetsprotokoll under konventionen om

biologisk mångfald, där EU spelar en viktig roll och där Sverige har hört Skr. 1996/97:50

till de mest aktiva länderna

En annan viktig fråga för EU-arbetet är att säkerställa att de beslutade

reglerna genomförs på ett effektivt sätt i medlemsstaterna Frågan om

åtgärder för att förbättra genomförandet tas upp av kommissionen i ett

särskilt meddelande, som kommer att behandlas i rådet under våren 1997

Det regionala samarbetet i övrigt

Inom konventionsarbetet är bl.a luftföroreningskonventionen (LRTAP)

ett viktigt instrument för att minska belastningen på Sverige och vårt

närområde. Konvetionsarbetet domineras sedan en tid tillbaka av

förberedelser inför förhandlingar om tre nya protokoll om kväveoxider

och närbesläktade ämnen, - tungmetaller samt organiska miljögifter

(POPs). Förhandlingsarbetet beräknas sätta igång i början av år 1997

Målsättningen är att få ett färdigt protokoll om POPs redan under år 1997

för att kunna påverka diskussionerna i UNEP om en global POP-

konvention För de två andra ämnesområdena beräknas förhandlingarna

kunna avslutas vid mitten av 1998

OECD

Inom OECD bedrivs sedan drygt 25 år ett samarbete på miljöområdet

OECD:s miljöministrar möts regelbundet, senaste mötet ägde rum i

februari 1996. Nästa miljöministermöte avses äga rum våren 1998 och

kommer att bl a behandla OECD:s roll i uppföljningen av UNGASS

OECD:s arbete på miljöområdet har främst inriktats på att utarbeta

analyser och riktlinjer som kan tjäna som underlag för policybeslut på

miljöområdet i medlemsländerna. OECD har härvidlag en särskild

kompetens när det gäller frågeställningar om sambanden mellan miljö och

ekonomi.

Samarbetet har också inriktats på intergrering av miljöaspekter i olika

sektor, r Särskilt aktuellt har varit handel/miljö, energi, jordbruk och

transport. Ett sektorsövergnpande arbete pågår om miljömässigt hållbar

production och konsumtion.

OECD har vidare bedrivit ett analysarbete som stöd för globala

miljökonventioner, bl a klimatkonventionen.

OECD har under en lång tid bedrivit ett framgångsrikt arbete på

kemikalieområdet Häri har ingått harmonisering av data,

laboratonerutmer och riskvärdering. Ytterligare ett viktigt område är

hanteringen av miljöfarligt avfall.

Inom ramen för OECD:s miljöarbete ingår periodiska granskningar av

medlemsländernas miljöpolitik (Environment Performance Reviews).

Sverige har nyligen granskats (se kapitel III)

För närvarande pågår inom OECD en diskussion om organisationens

framtida roll och inriktning, bl a mot bakgrund av utvidgningen av

medlemskretsen

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

Skr. 1996/97:50

Det globala konventionsarbetet

Parallellt med FN:s kommissioner och program pågår ett antal processer

mom ramen för de globala konventionerna för hållbar utveckling. Några

exempel på globala miljökonventioner är FN:s ramkonvention för

klimatförändringar, Wienkonventionen och Montrealprotokollet om skydd

av ozonskiktet, Konventionen om biologisk mångfald och Basel-

konventionen om transport av farligt avfall Sverige anser att

konventionerna i många fall vant verkningsfulla medel för att främja

hållbar utveckling

Biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald, som undertecknades vid

Riokonferensen och som Sverige har ratificerat, har tre mål: att bevara

den biologiska mångfalden, att hållbart nyttja dess beståndsdelar och att

främja en rättvis fördelning av utnyttjandet av biologiska och genetiska

resurser.

Den biologiska mångfalden, det vill säga variationsrikedomen mom och

mellan arter och ekosystem, hotas globalt av en allt mer omfattande

mark- och vattenanvändning, förstörelse av livsmiljöer och intensivare

nyttjande av de biologiska resurserna. En hög variationsrikedom är en

förutsättning för djurs och växters förmåga att anpassa sig till

förändringar i naturen och för människans långsiktiga överlevnad En rik

biologisk mångfald krävs för att kunna producera föda, råvaror och

ekologiska tjänster i form av bl a. klimatreglering, vattenhushållning och

bördiga jordar

De viktigaste åtgandena i konventionen är krav på att integrera

bevarandet av biologisk mångfald inom alla samhällssektorer, att

identifiera och övervaka mångfalden, att vidta åtgärder för att bevara den

både i dess livsmiljöer och utanför (t ex genbanker). Metoder och

handlingsprogram bör utformas och tillämpas i syfte att uppnå ett

uthålligt nyttjande av naturresurser, i synnerhet mom jord- och skogsbruk

samt vid användandet av havs- och färskvattenresurser

Ett protokoll skall utarbetas till konventionen för säker hantering av

genetiskt modifierade organismer. Sverige har aktivt verkat för att

riskerna vid provning och introduktion av genetiskt modifierade organis-

mer i naturen måste regleras. Förhandlingarna påbörjades under år 1996

och beräknas avslutas under år 1998

En Agenda 21 för Östersjöområdet

Vid sitt möte i Visby i maj 1996 fastslog Östersjöområdets

regeringschefer att den fortsatta utvecklingen mom Östersjöområdet ska

ske inom ramen för en hållbar utveckling. Statsministrarna diskuterade

även utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet I juli 1996

antog utrikesministrarna vid Östersjörådets möte i Kalmar tre

aktionsprogram De tre aktionsprogrammen, som också diskuterats av

82

statsministrarna i Visby, innehöll ett antal konkreta åtaganden inom Skr. 1996/97:50

områdena demokrati och mellanfolkliga kontakter, ekonomisk integration

och utveckling och skydd av miljön i Östersjöområdet

I de tre aktionsprogrammen bekräftas målet om Östersjöregionens

hållbara utveckling. Under det ekonomiska avsnittet påtar sig bl.a.

transportsektorn att utveckla ett program för en hållbar utveckling inom

transportområdet i regionen. Vidare beslöts att det s.k. Östersjö-

programmet för att återställa Östersjöns ekologiska balans ska uppdateras

och stärkas. Ett program för uthålligt fiske i Östersjön ska också

utvecklas. Samtidigt uppmanas länderna att starta utvecklingen av en

Agenda 21 för Östersjöområdet

Den 20-21 oktober 1996 möttes Östersjöregionens miljöministrar

informellt i Saltsjöbaden. EU-kommissionen och ordförandelandet Irlands

miljöminister deltog också i mötet jämte ett antal olika internationella

organisationer, de internationella utvecklingsbankerna, som Europeiska

Utvecklingsbanken, Världsbanken och Nordiska Investenngsbanken,

NEFCO (det Nordiska Miljöfinansienngsbolaget) och ett antal ideella

organisationer. Främst på dagordningen stod beslutet om att starta ut-

vecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet. I Saltsjöbads-

deklarationen fastslår miljöministrarna att målet för en Agenda 21 för

Östersjöområdet skall vara uthållig utveckling. I Agendan skall sektorer-

nas ansvar för en hållbar utveckling och miljöansvar utvecklas, mål för

uthållig utveckling definieras och arbetet skall ske öppet och

demokratiskt. Olika grupper och aktörer skall inbjudas att delta aktivt i

arbetet. Resultatet ska presenteras som ett aktionsprogram med tydliga

tidsramar, mål och delmål och resurser för en uthållig utveckling De sek-

torer som pekas ut som särskilt viktiga är energi, transporter, jordbruk,

skogsbruk, industri, fiske och turism

Miljöministrarna identifierade flera viktiga utvecklingslinjer som stöder

utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet. En viktig bidragande

kraft är den anpassningsprocess till EU:s lagstiftning som nu påbörjats

inom de Baltiska republikerna och Polen. Östersjöområdet är en region

med hög tillväxtpotential. Polen har t.ex. en årlig tillväxt på ca. 7 procent

av BNP. I takt med att demokratin utvecklas och fortsatt

marknadsanpassning kommer resurser att tillskapas som gör det möjligt

att bearbeta ett antal miljöproblem i våra östliga grannländer. Samtidigt

kan en snabb utveckling ge upphov till nya problem om inte

förebyggande åtgärder kan vidtas för att undvika en sådan utveckling. En

långsiktig politik som ställer in den ekonomiska tillväxten mot hållbar

utveckling är målet för Agenda 21 för Östersjöområdet

Ministrarna kom överens om att Agenda 21 för Östersjöområdet skall

var klar för att antas på högsta möjliga politiska nivå våren 1998

Lägesrapporter ska avges till statsministrarnas möte 1997, till CSD-5 och

UNGASS-97. Vidare skall Östersjörådet hållas informerad om arbetets

fortskridande

Sverige har erbjudit sig att ställa sekretariat och andra resurser till

förfogande för utvecklingsarbetet. En tjänstemannakommitte på hög nivå

ska styra arbetet och framförhandla slutdokumentet. I denna grupp har 83

också internationella organisationer, utvecklingsbankerna och ideella

organisationer inbjudits att delta. En dialog skall kunna föras mellan Skr. 1996/97:50

tjänstemannakommitten, sekretariatet och alla som vill delta med förslag

och kommentarer via en hemsida på Internet

( http://www.gnda.no/ballenna/agenda21 ).

Dels ska de dokument som produceras mom Agenda 21-arbetets ram

finnas tillgängliga via denna hemsida, dels skall man kunna delta i

diskussionsgrupper om innehållet i en Agenda 21 för Östersjöområdet

Östersjöregionens planministrar enades vid sitt möte i Saltsjöbaden den

23 oktober 1996 att delta i arbetet med en Agenda 21 för östersjö-

området.

Genom de politiska högnivåmöten som genomförts under svenskt

värdskap under år 1996 har ett kraftfullt politiskt ramverk skapats för en

uthållig utveckling i Östersjöregionen Det är nu viktigt att de olika

sektorerna tar sitt ansvar och leder utvecklingen de närmaste åren och att

arbetet resulterar i konkreta handlingsplaner. En regional Agenda 21 för

Östersjöområdet kan i sig innebära ett unikt exempel på ett fördjupat

regionalt samarbete som kan, om det blir framgångsrikt, bilda modell för

liknande utveckling på andra håll

Pågående och planerade åtgärder

Prioriteringar inom det globala miliösamarbetet

I regeringens skrivelse Sveriges internationella samarbete för hållbar

utveckling (skr 1996/97:2) görs en mer ingående genomgång av det

internationella miljösamarbetet för hållbar utveckling. Nedan följer en

sammanfattning av övergripande svenska prioriteringar

* Stärkt konventionsarbete

Sverige bör verka för en effektiv uppföljning och tillämpning av

existerande globala konventioner för hållbar utveckling. Målsättningen är

att fler länder skall bli parter till konventionerna och att parterna skall

leva upp till de åtaganden som har gjorts. Sverige bör även, där så är

lämpligt, verka för att stärka och fa till stånd nya internationella

överenskommelser med konkreta och tidsbestämda åtaganden och

förpliktelser.

* Hållbara konsumtions- och produktionsmönster

Sverige verkar för att hållbara konsumtions- och produktionsmönster

utvecklas såväl i Sverige som i andra länder Viktiga metoder för att

uppnå detta är utveckling av bl.a ekonomiska styrmedel som gynnar

resurssnålhet, rena produkter och ren produktion, borttagande av

subventioner som motverkar hållbar utveckling, tillämpning av försiktig-

hetsprincipen och principen om att förorenaren skall betala, sektors- och

producentansvar, miljömärkning och miljöanpassad offentlig upphandling.

* Säkerhetspolitik och hållbar utveckling

Sverige har påbörjat ett arbete för att det internationella samarbetet för

hållbar utveckling skall ges en säkerhetspolitisk dimension En politik

som syftar till global säkerhet måste, förutom att förebygga konflikter och

krig, bidra till att bevara jordens livsuppehållande system. 84

* Uthålligt nyttjande av naturresurser

Sverige bör verka för utformning och tillämpning av metoder och Skr. 1996/97:50

handlingsprogram för ett hållbart nyttjande av naturresurser, i synnerhet

inom jord- och skogsbruk samt havs- och färskvattenresurser

* Hållbar markanvändning och bebyggelse

Sverige bör verka för att markanvändning och bebyggelse skall ställas om

mot kretsloppsanpassning och hållbar utveckling. Erfarenheter från

framför allt i-världens städer, t.ex. när det gäller plan- och byggfrågor,

energiförsörjning, teknisk försörjning, trafiksystem, bebyggelsemönster

och industri, bör spridas internationellt

* Kemikalier

Sverige bör verka för att minimera riskerna av kemikalieanvändning, bl.a.

genom att verka för att substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen

skall tilllämpas även i andra länder. Sverige bör även verka för ett ökat

producentansvar avseende kemikaliers miljö- och hälsoeffekter.

18. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

Sverige bör verka för att allt utvecklingssamarbete skall främja hållbar

utveckling. Framför allt måste miljöaspekter integreras tydligare i all

verksamhet, såväl inom bilaterala som multilaterala biståndsprogram

Sverige bör också verka för att fler länder bidrar till arbetet för hållbar

utveckling och att FN:s mål om att avsätta 0,7 procent av BNI till

biståndsverksamhet uppnås av alla OECD-länder. Sverige bör även verka

för att integreringen av miljöaspekter i EU:s utvecklingssamarbete stärks.

Allmänt

Huvudansvaret för att uppnå hållbar utveckling måste ligga på varje

nation. För att utvecklingsländerna skall klara av de omfattande

utvecklingsprogram som redovisas i Agenda 21 är det samtidigt

nödvändigt att de tillförs nya och additionella finansiella resurser

Framför allt måste utvecklingsländerna i högre grad skapa förutsättningar

för att ta del av det ökade internationella privata kapitalflödet, men

utvecklingssamarbete i form av bidrag och förmånliga krediter är också

av stor betydelse, särskilt i de minst utvecklade länderna.

Det svenska utvecklingssamarbetet lämnar därför ett viktigt bidrag till

genomförandet av Agenda 21. Sverige avsätter 0,7 procent av BNI under

det av FN antagna målet och verkar också för att andra länder skall

uppnå denna rekommendation, som återupprepades vid Riokonferensen.

Förutom att miljöaspekter skall, så långt det är möjligt, integreras i all

verksamhet, behövs också särskilda insatser för att komma till rätta med

miljöproblem

Miljömål

Riksdagen har, förutom det övergripande målet att bekämpa fattigdom

som i sig är en förutsättning för att uppnå en globalt hållbar utveckling,

antagit sex biståndsmål för Sveriges utvecklingssamarbete som en helhet

85

och utan inbördes rangordning. Regeringen bedömer att målen sam- Skr 1996/97:50

mantaget främjar hållbar utveckling i utvecklingsländerna

Målet om framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om

miljön motsvarar de grundläggande principerna i Agenda 21 och

Riodeklarationen

Alla insatser som Sida genomför skall också genomgå en

miljökonsekvensbedömning

EU:s utvecklingssamarbete

EU:s utvecklingssamarbete bör så långt som möjligt ligga i linje med de

mål som är uppsatta för det svenska utvecklingssamarbetet. Ett genomslag

för den svenska biståndspolitiken i EU:s utvecklingssamarbete skulle fa

stora effekter, med tanke på EU:s totala biståndsvolym på ungefär 30

miljarder kronor per år.

Efter Riokonferensen har kommissionen intensifierat sitt arbete för att

bättre integrera miljöaspekter i unionens utvecklingssamarbete. I mitten

av år 1995 lade kommissionen fram ett förslag till en särskild biståndsför-

ordning om miljöinsatser för hållbar utveckling för att genomföra

åtagandena från Riokonferensen. Förordningen har godkänts av rådet och

förväntas antas i juni 1997 I förordningen slås fast att gemenskapen skall

bidra med ekonomisk hjälp, ca 100 miljoner per år, som ges i form av

gåvomedel och teknisk kompetens för att underlätta att miljöaspekten

integreras i utvecklingsprocessen i u-länderna

Miljöaspekter har också börjat integreras på olika sätt i EU:s reguljära

utvecklingssamarbete I den s.k Lomékonventionen, som reglerar EU:s

bistånd till Afrika, Västindien och Stilla havet, finns målsättningen att

skapa en hållbar balans mellan ekonomiska mål och en rationell

förvaltning av miljön och en förstärkning av naturresurser och

humankapital. Det finns också ett särskilt avsnitt för miljöfrågornas

hantering. Kommissionen har utarbetat en intern beslutsmanual för att

integrera miljöaspekter i varje steg i projektcykeln

I förordningen om samarbetet med länderna . Asien och Latinamerika

är miljöskydd ett av de prioriterade områdena och minst 10 procent av de

totala resurserna skall riktas till miljöprojekt. Liknande prioriteringar finns

i Medelhavsprogrammet.

Också inom EU:s samarbetsprogram med Östeuropa har miljösektorn

fatt ökad uppmärksamhet. Europaparlamentet har t.ex. förordnat att 10

procent av de samlade insatserna från de ekonomiska bidrag som utgår

från Poland and Hungary Assistance for Economic Restructurmg

(PHARE) i varje mottagarland skall användas för miljöprojekt.

Anpassning till EU.s miljökrav bör vara en viktig förutsättning för

framtida medlemsskap

EU:s utvecklingssamarbete har trots den ovan redovisade positiva

utvecklingen ännu inten tydlig miljöprofil och genomförandet av antagna

riktlinjer har varit bristfällig. Åtagandena från Riokonferensen har inte

resulterat i en övergripande policy, t.ex. i form av ett handlingsprogram,

med specifika grundläggande regler för att hantera miljöfrågorna i 86

biståndet. Miljökonsekvensbedömningar genomförs inte konsekvent och

resultaten redovisas inte systematiskt

Problem och möjligheter

De flesta aktörer inom det svenska utvecklingssamarbetet, både bilaterala

och multilaterala, har antagit strategier för hållbar utveckling och för

integreringen av miljöfrågor i all verksamhet. Genomförandet och ge-

nomslaget för dessa strategier i olika projektinsatser har dock inte varit

enkel och mycket arbete kvarstår. Ett viktigt verktyg är miljökon-

sekvensbedömningar, men för de mer strategiska övervägandena krävs att

aspekter om hållbar utveckling och miljöhänsyn vävs in vid utarbetandet

av landstrategier.

Ytterligare ett problem kan vara mottagarländernas prioriteringar vid

utformningen av landstrategier. Arbetet inom det internationella

samfundet bör därför syfta till att skapa större förståelse för insatser för

hållbar utveckling, exempelvis vid större FN-konferenser och inom upp-

följningen av Riokonferensen

Planerade och pågående åtgärder

Integreringen av miljöaspekter i EU:s utvecklingsarbete bör förstärkas

Sidas medverkan i utformningen av EU:s biståndspolicy och vid

projektgranskning i biståndskommittéerna är av avgörande betydelse

Även Naturvårdsverket och andra relevanta myndigheter bör ta del i arbe-

tet. EU spelar en särskilt viktig roll för att stödja miljöarbetet i Östeuropa

Sida bör också på ett tidigt stadium medverka i projektutformning och

delta i de olika biståndskommittéerna

Kapaciteten i kommissionen för miljöfrågorna är också svag och bör

förstärkas. De svenska erfarenheterna bör tas tillvara i det arbetet

Kommissionen bör utarbeta förslag till en policy för hållbar utveckling

mom biståndet, t.ex. i form av ett handlingsprogram som kan antas av

rådet. Dessutom bör Sverige verka för att miljökomponenten far ett

tydligt geno nslag i kommissionens landstrategi arbete.

Sverige bör också driva på arbetet i kommissionen med att mer

generellt genomföra miljökonsekvensbeskrivningar, och verka för att

kommissionen utarbetar särskilda riktlinjer om detta

Vad gäller det svenska utvecklingssamarbetet har Sida under 1996

antagit ett handlingsprogram för hållbar utveckling, som löpande skall

revideras och uppdateras. Som ett resultat därav har t.ex en policy för

miljöanpassat energibistånd tagits fram Åtgärder inom fem områden

kommer i huvudsak prioriteras; sötvatten, jord- och skogsbruk (inkl

markvård), marin miljö, urban miljö och energi

Insatser för kapacitetsuppbyggnad på miljöområdet kommer att riktas

till utveckling av miljöinstitutioner, både privata och statliga,

miljölagstiftning, miljöforskning och miljöekonomi, miljöundervisning i

skolan och inom yrkes- och vuxenutbildning, samt till enskilda

organisationer och media

Vid utformningen av bilaterala biståndsinsatser skall också Sida verka

för en effektiv uppföljning och genomförande av FN:s globala miljöarbete

Skr 1996/97:50

87

inom ramen för Klimatkonventionen, Konventionen om biologisk mång- Skr. 1996/97:50

fald, Ökenkonventionen, och andra internationella överenskommelser på

miljöområdet

Insatser för att främja en hållbar utveckling skall i högre grad riktas till

kvinnor

I regeringens skrivelse 1996/97:2 Sveriges internationella samarbete för

hållbar utveckling görs en närmare granskning av de biståndspolitiska

målen med utgångspunkt i Riokonferensens mål om hållbar utveckling

På sikt är regeringens målsättning att det svenska utvecklingssamarbetet

skall uppgå till 1 procent av BNI,

19. HANDEL OCH MILJÖ

Allmänt om handelns miljöpåverkan

Internationell handel kan vara av godo ur miljösynpunkt, eftersom den

skapar förutsättningar för effektiv resursanvändning. Handel bidrar också

till att sprida användningen av miljöanpassade produkter och teknik. En

förutsättning för sådana positiva effekter är att handeln åtföljs av en

effektiv miljöpolitik. Annars riskerar negativa effekter, i form av t.ex.

ökade transporter eller den ökade miljöbelastning som följer av ökad

tillväxt, att överväga handelns positiva effekter. Detta har bl a. fastslagits

i OECDs rapport om handel och miljö

Också diskussionen om sambanden mellan internationell konkurrens-

kraft och miljöpolitik är relaterad till frågan om handel och miljö.

Mål

Den övergripande målsättningen är att handels- och miljöpolitiken skall

vara ömsesidigt stödjande för att uppnå en hållbar utveckling såväl inom

som utom Sverige. Sveriges arbete med handel och miljö skall också

främja en hållbar utveckling i utvecklingsländerna.

Målsättningen är också att Sveriges i en internationell jämförelse

progressiva miljöpolitik skall stödjas och fa internationell spridning

samtidigt som våra handelsförbindelser skall vara intakta eller förbättras.

Svenska företags miljöanpassning skall kunna utgöra en konkurrensfördel

En viktig uppgift är därvid att undanröja risken för konflikter mellan

miljö- och handelspolitiska beslut och så långt som möjligt tillgodose

målen för båda politikområdena i förhållande till varandra

Mer konkret innebär de handelspolitiska målen i förhållande till

miljöpolitiken att internationell handel samt den fria rörligheten på EU:s

inre marknad inte far inskränkas mer än nödvändigt genom

miljöpolitiken, i enlighet med ingångna handelsavtal samt reglerna för

den fria rörligheten på EU:s inre marknad Miljöpolitiska åtgärder skall

respektera viktiga handelspolitiska principer om icke-diskriminering och

nationell likabehandling. Vidare är utgångspunkten att miljöpolitiken skall

ta hänsyn till företagens konkurrenssituation och att en aktiv svensk 88

miljöpolitik kan bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft.

De miljöpolitiska målen i förhållande till handelspolitiken är att Skr. 1996/97:50

miljökrav måste fa ett genomslag när det gäller importerade produkter

Gemensamma EG-regler skall sättas på en hög miljöskyddsnivå. Sverige

har föreslagit att EU:s regeringskonferens skall klarlägga staternas rätt att

i vissa fall tillämpa miljöregler för varor som är strängare än EU:s

gemensamma regler. Målsättningen för Sverige är också att övrig

nationell miljöpolitik (som inte är kopplad till produkter) skall behållas

och förstärkas, att de multilaterala handelsreglerna skall stödja

internationella miljökonventioner samt att handelsreglerna inte motverkar

utan stöder en internalisering av miljökostnader på nationell och

internationell nivå

Planerade och pågående åtgärder

Sverige arbetar genom EU inom WTO för att handelsreglerna och

miljöpolitiken skall vara ömsesidigt stödjande i syfte att uppnå hållbar

utveckling. En prioriterad fråga har varit relationen mellan

handelsåtgärder i miljökonventioner och WTO-regelverket. Sverige verkar

för att undanröja risken för konflikt mellan de båda regelsystemen. Syftet

är att handelssystemet skall kunna stödja miljökonventionerna att uppfylla

sina mål och att riskerna för protektiomsm av miljöskäl skall minimeras.

Sverige verkar i detta sammanhang också för handelsliberalisering, i

synnerhet inom områden som kan förväntas ge positiva miljöeffekter samt

ökat marknadstillträde för u-länder, t.ex. mom jordbruksområdet.

Diskussionerna i WTO har präglats av en stark nord-syd-polansering.

Med sin långa fnhandelstradition och allmänt starka förtroende hos u-

länder bör Sverige anstränga sig för att spela en konstruktiv roll i dessa

konflikter genom att samtidigt verka för handelsliberalisering och en stark

miljöpolitik. Sverige deltar i diskussioner om handel och miljö också i

andra internationella fora, främst OECD, UNCTAD, UNEP, CSD och

UNGASS

Den internationella miljöorganisationen Världsnaturfonden (WWF) har

tagit initiativ till en expertpanel om handel och miljc, vilken skall fungera

som ett informellt diskussionsforum vid sidan om de mellanstatliga

förhandlingarna. I panelen finns såväl forskare och regeringstjänsteman

som frivilligorganisationer företrädda. Sverige ser mycket positivt på

initiativet och bidrar finansiellt genom SIDA till dess arbete

OECD-länderna förhandlar om ett multilateralt avtal om investeringar

(MAI) som skall skapa regler för, och därmed stimulera, internationella

investeringar. Sverige verkar för att miljöaspekter skall ingå i avtalet.

Bl.a. bör investerare stimuleras att ta miljöhänsyn genom att OECD:s

riktlinjer för multinationella företag biläggs till avtalet, dock utan att

deras icke-bmdande karaktär ändras

Regeringen avser att se över möjligheterna att på olika sätt integrera

miljöaspekter i exportpolitiken genom att bl a använda olika

exportfrämjande åtgärder för att stödja export av miljöanpassade varor

och tjänster. För att stimulera exporten av svenskt miljökunnande och

miljöteknik förbereder UD:s projektexportsekretariat i samarbete med 89

Naturvårdsverket informationsinsatser riktade till bl.a. utvecklingsbanker

och andra stora internationella uppköpare

19. MILJÖLEDNINGSSYSTEM INOM STATSFÖRVALTNINGEN

Regeringens sammanfattning: Miljöledningssystem skall införas

inom statsförvaltningen Regeringen har därför utsett ett tjugotal

pilotmyndigheter inom olika områden som skall påbörja ut-

vecklingen av miljöledningssystem

Regeringsförklaringen framhåller att statsförvaltningens miljöarbete skall

utvecklas till att vara ett föredöme Det innebär ett utökat arbete med att

integrera miljöhänsyn och resurshushållning i all statlig verksamhet Det

innebär också att samhällssektorernas ansvar för miljön tydliggörs bl.a

genom att statliga myndigheter inom t.ex. transport-, jordbruks-, skogs-

och industrisektorn aktivt bidrar till en hållbar utveckling

Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag i betänkandet (SOU

1996:112) Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen lagt

fram förslag om bl.a. att införa miljöledningssystem i statliga myndig-

heter

Miljöledningssystem förekommer i allt storre omfattning i näringslivet

och innebär systematiserat miljöarbete, tydliga riktlinjer och mål i bl.a.

centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för upp-

följning och redovisning samt att resultatet redovisas i årsredovisningen

Miljöstyrningen av statsförvaltningen bygger på samma principer som

för näringslivet men är anpassad till statliga myndigheters verksamhet.

Statliga myndigheter har ett grundläggande miljöansvar för sm verksam-

het enligt verksförordningen. Vissa myndigheter har också redan påbörjat

ett mer strukturerat miljöarbete och tagit fram miljöpolicy, miljömål och

handlingsprogram etc.

Miljövårdsbe redningens betänkande har varit på remiss och svaren visar

att intresset för förslaget att införa miljöledningssystem är stort

Regeringen har därför utsett ett tjugotal pilotmyndigheter mom olika

områden som skall inleda utvecklingen av miljöledningssystem. Pilot-

myndigheterna skall göra en miljöutredning, ta fram förslag till en

miljöpolicy samt påbörja och så långt som möjligt utarbeta en

handlingsplan för fortsatt integration av miljöhänsyn i myndighetens

verksamhet. I samband med redovisningen av arbetet med miljölednings-

system i samband med årsredovisningen skall även redovisas frågor kring

miljöanpassning av myndighetens upphandling.

20. NY MILJÖLAGSTIFTNING

Regeringen avser att under våren 1997 överlämna en proposition om en

miljöbalk till riksdagen Avsikten med förslaget är att få till stånd en

Skr 1996/97:50

90

skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling Skr. 1996/97:50

Förslaget till miljöbalk kommer därför att innehålla bl a. skärpta krav-

regler och regler om tillsyn, brott och straff

91

III ÅTGÄRDER AVSEENDE OECD:s REKOMMENDA-

TIONER

OECD påbörjade våren 1995 en översyn av Sveriges miljöarbete. Den

ingår som ett led i arbetet med att se över OECD-ländernas miljöarbete

i stort. Resultatet angående Sverige presenterades hösten 1996

(Rapporten "Environmental Performance Reviews - Sweden kan beställas

via Miljödepartementets bibliotek )

Syftet med översynen är att förbättra såväl medlemsländernas

miljöarbete som det gemensamma miljöarbetet genom att hjälpa enskilda

regeringar att värdera sina framsteg inom miljöområdet och hålla en

levande dialog mellan medlemsländerna Avsikten är också att stimulera

till ökad trovärdighet hos regeringarna gentemot allmänheten.

I sin rapport "Environmental Performance Reviews - Sweden" går

OECD igenom områdena miljöbelastning förorsakad av utsläpp,

kemikalieanvändning och avfall, naturvård och hushållning med

naturresurser, strategier för integrering av miljöpolitik- och ekonomisk

politik samt internationellt samarbete I Sverige har OECD dessutom

särskilt studerat jordbruket, kemikaliearbetet och användningen av

ekonomiska styrmedel

Sverige har utvecklat effektiva och nya riktlinjer för miljöpolitiken

Bland svenska framgångar nämner OECD vår utveckling av

miljölagstiftning och administration OECD framhåller också vår hänsyn

till miljöskydd och naturvård i den fysiska planeringen, att informationen

är omfattande och lättillgänglig, ett betydande inflytande från

miljöorganisationer samt långgående decentralisering. Svensk miljöpolitik

grundas dessutom på miljöövervakning och forskning av hög kvalitet.

Sverige har också tagit fram strategier med tydliga kvantitativa mål och

genomför regelbunden uppföljning. OECD lyfter fram den svenska

användningen av ekonomiska styrmedel och anser att Sverige i hög grad

tillämpar principerna om att förorenaren betalar OECD bedömer att den

förda miljöpolitiken inte lett till några problem för svensk ekonomi i

stort

I rapportens sammanfattning säger OECD att Sverige har satt ambitiösa

mål och nu gäller det att uppnå dessa genom att förstärka integreringen

av miljömål på ett kostnadseffektivt sätt i samhällets olika sektorer och

att fortsätta att gynna ett effektivt internationellt samarbete.

Översynen har resulterat i 48 rekommendationer, vilka fördelar sig

enligt följande:

rekommendation 1 - 3 genomförd miljöpolitik

rekommendation 4-10 luft

rekommendation 11-17 kemiska produkter, avfall, återvinning

rekommendation 18-23 vatten

rekommendation 24 - 28 naturvård

rekommendation 29 - 33 miljöanpassad samhällsutveckling

rekommendation 34 - 40 jordbruket

Skr 1996/97:50

92

rekommendation 41 -48 internationella frågor Skr 1996/97:50

Av rekommendationerna kan några nämnas särskilt. OECD föreslår

Sverige bland annat:

- att ge högre prioritet åt naturvården och att sätta kvantitativa mål för

skyddade områden,

- att fortsätta arbeta för en ökad användning av ekonomiska instrument

för att kunna genomföra en bättre och kostnadseffektivare miljöpolitik,

- att utveckla och genomföra en nationell strategi för att begränsa

ökningen av biltrafiken samt förstärka trafikplaneringen och

användningen av allmänna transporter i tätorter

I det följande presenteras ett antal åtgärder som baserar sig på

rekommendationerna.

93

Skr. 1996/97:50

OECD föreslår Sverige

1-3 Genomförd miljöpolitik

1. att de miljöregler som grundar sig på indivi-

duell prövning av miljöfarlig verksamhet, har-

moniseras med EUs regelverk med kvalitets-

eller utsläppsnormer

Åtgärder som pågår eller behöver vidtas

1. Grundläggande regler med utgångspunkt från

miljön bör införas i miljöbalken för att få en

anpassning till EU:s miljökvalitetsnormer med

bibehållande av det integrerade prövningssyste-

met

I avvaktan på miljöbalken skall en stoppregel

kopplad till 6 § i miljöskyddslagen införas för att

förhindra tillstånd till miljöfarlig verksamhet om

miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas

2. att harmonisera kontrollsystemet för utsläpp

och industriavfall

2. Inom ramen för Naturvårdsverkets projektom-

råde Utsläpp diskuteras kontrollsystem för ut-

släpp som är förberedda också för kontroll av

avfallsgenerermg. Miljörapportsystemet gör ingen

skillnad mellan utsläpp och avfall och arbete

pågår nu med att utveckla betecknings- och klas-

sificeringssystem för avfall som gör att miljörap-

portsystemet kan användas fullt ut.

Naturvårdsverket utför för närvarande ett uppdrag

åt EU-kommissionen i syfte att analysera förut-

sättningar och metoder för ett europeiskt ut-

släppsregister (EPER).

94

3. att använda en kombination av olika styrmedel

för ökad kostnadseffektivitet

Skr 1996/97:50

3. Sverige har sedan lång tid tillbaka arbetat med

en kombination av olika styrmedel

Det legala systemet står inför en genomgripande

förändring genom arbetet med miljöbalken. Ut-

gångspunkt för propositionsarbetet bör vara en

framåtblickande behovsanalys med hänsyn tagen

till förutsättningarna i existerande miljöregelverk,

nationella miljömål och internationella åtaganden.

Sysselsättningspropositionen år 1996 "Vissa åt-

gärder för att halvera arbetslösheten till år 2000"

har lett till ett uppdrag som innebär att miljöhän-

syn i stort skall integreras i statlig förvaltning.

Regeringen har därför utsett ett antal pilotmyn-

digheter som skall integrera miljöhänsyn i sin

förvaltning under 1997, bl. a. genom att ta fram

förslag till en miljöpolicy, göra en miljöutrednmg

och redovisa frågor krmg miljöanpassning av sin

upphandling. Dessutom kommer viss utbildning

av inköpare att genomföras. En delegation för

främjande av miljöanpassad teknik har inrättats.

Se även rekommendation 7.

95

4-10 Luft

4, att främja arbetet med att begränsa utsläppen

av kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och

stoft från arbetsfordon och fartyg

Skr. 1996/97:50

4. Beträffande vissa dieseldnvna arbetsfordon har

Ministerrådet nått en gemensam position om ett

EU-direktiv, där parlamentets slutgiltiga utlåtande

återstår. Sverige har varit drivande i arbetet att ta

fram förslag till direktiv. Naturvårdsverket har

för övriga arbetsmaskiner redovisat förslag till

kompletterande åtgärder till regeringen i septem-

ber 1996.

Vad gäller fartyg har Sjöfartsverket, Sveriges

redareförening och Sveriges hamn- och stuveri-

förbund träffat en principöverenskommelse för

att begränsa sjöfartens luftföroreningar: utsläppen

av svavel och kväve skall minska med 75 %

från 1996 till efter år 2000

I 1997 års budgetproposition föreslås miljödiffe-

rentierade miljöavgifter i farledsavgiftssystemet

från den 1 januari 1998. En miljödifferentiering

av hamnavgifterna behöver också införas.

Inom EU är Sverige ledande land för att utarbeta

ett förslag till dotterdirektiv avseende NO2 till

ramdirektivet om luftkvalitet

Sverige har också hos EU notifierat ett förslag

till nationella regler om begränsning av utsläpp

av luftföroreningar från småbåtar. Vidare har

Sverige notifierat ett förslag till nationella regler

om buller- och avgaskrav på terrängskotrar.

5. att främja strängare krav för kväveoxider, flyk-

tiga organiska ämnen och stoft från motorfordon

5. Våra ansträngningar inriktas framför allt mot

att få till stånd skärpta krav i EU:s kommande

regelverk. I detta arbete driver Sverige frågan om

hållbarhetskrav med tillverkaransvar, kallkör-

ningskrav samt att medlemsländernas rättighet att

använda ekonomiska styrmedel skall öka.

96

Skr. 1996/97:50

6. att främja förbättrat energiutnyttjande och

användning av förnybara energikällor

6. Sverige har under senare år vidtagit en rad

åtgärder för att förbättra energiutnyttjandet och

främja användningen av förnybar energi. Som

exempel kan nämnas teknikupphandlingsprogram,

stöd för demonstration av ny energieffektiv tek-

nik och demonstrationsanläggningar för elpro-

duktion med biobränslen. Energi- och koldioxid-

beskattning har också haft som mål att främja

energieffektivisering. Vindkraft erhåller både

investermgssstöd och driftbidrag via energi-skat-

tesystemet. Användning av biobränslen främjas

genom bl.a. skattebefrielse samt bidrag. Det

svenska energiforskningsprogrammet är inriktat

på förnybara energikällor och på energieffektivi-

sering.

Sverige har internationellt sett höga skatter på

energiområdet. Ett förslag att fördubbla koldi-

oxidskatten för tillverkningsindustrin med vissa

nedsättningsregler för den mest energikrävande

delen av industrin har tagits fram och notifierats

till EU. Sverige stöder principen att införa

gemensam CO2 skatt inom EU

Ytterligare åtgärder för att öka energieffektivite-

ten och användningen av förnybar energi, bland

annat biobränslen, beräknas komma i energipro-

positionen våren 1997.

97

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 50

7 att öka användningen av ekonomiska styrme-

del

Skr. 1996/97:50

7. Skatteväxiingskommittén analyserar för närva-

rande de befintliga energi- och miljöskatternas

samhällsekonomiska effekter och klarlägger

förutsättningarna för och effekterna av olika slag

av skatteväxling. Det pågår vidare en översyn av

vägtrafikens samlade beskattning Översynen

skall koncentreras till vad som är den lämpligaste

avvägningen mellan försäljningsskatt, fordons-

skatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att för-

bättra den samlade styreffekten på trafiksäkerhet

och miljö. Dessutom föreslår deponiskatteutred-

ningen att det införs en skatt på avfall som depo-

neras

Det svenska miljöersättningsprogrammet för jord-

bruket, som medfinansieras av EU, ger möjlighet

att i ökad utsträckning använda ekonomiska styr-

medel genom att kompensera för utförda miljö-

tjänster.

En viktig åtgärd är att arbeta internationellt för

att få till stånd harmoniserade skatter eller andra

internationella överenskommelser som ökar förut-

sättningarna för att använda ekonomiska styrme-

del i Sverige utan att svenska företags konkur-

renskraft försämras.

Se även rekommendation 6 angående CÖ2 skatt

8. att skatteavdrag för pendling med bil också

fortsättningsvis i realiteten är begränsad till

landsbygden

8. Inga förändringar påtänkta för närvarande.

9. att ändra reglerna för förmånsbeskattning så att

pnvatkörning undantas

9. Riksdagen har fattat beslut om ändring av

tjänstebilsbeskattnmgen så att pnvatkörning

belastas med kostnaderna för bensinen.

10. att utveckla och införa en riksomfattande

strategi för att begränsa ökningen av biltrafiken

samt förstärka trafikplaneringen och användning-

en av allmänna transporter i tätorter

10. Arbete pågår inom samarbetsprojektet

Miljöanpassat transportsystem och inom Kom-

munikationskommittén.

98

Skr. 1996/97:50

11-17 Kemiska produkter, avfall , återvinning

11. att utveckla ett systematiskt sätt att prioritera

vid arbete med riskreduktion

11. Kemikalieinspektionen utvecklar strategier

för arbetet med kemiska risker Syftet är att få

bättre underlag vid prioritering av insatser för

riskbegränsning av förekomst och användning av

kemikalier. Det är viktigt att kraven enligt de

svenska övergångsbestämmelserna i anslutnings-

fördraget avseende kemikalier upprätthålls. Arbe-

tet pågår för närvarande i expert- respektive ar-

betsgrupper inom EU och kommer att intensifie-

ras under 1997 och 1998

Kemikommittén har tillsatts för att ge en översyn

av kemikaliepolitiken i Sverige och ge förslag til

hur den framtida kemikaliepolitiken skall utfor-

mas

12. att utvärdera rapportsystemet till produktregi-

stret

12. Kemikalieinspektionen avser att påbörja en

utredning om möjligheten att ändra reglerna och

procedurerna för tillverkares och importörers an-

mälningsskyldighet till produktregistret Använd-

ningen av data ur registret skall utvärderas och

möjligheterna att förenkla och rationalisera före-

tagens uppgiftslämnande till exempel med av-

seende på antal kemikalier och anmälningsfrek-

vens skall studeras Registrets värde från över-

blicks- och kontrollsynpunkt skall bibehållas

Arbetet skall avslutas under augusti 1997.

99

13 att förbättra skötseln av avfallsdeponier

Skr. 1996/97:50

13. Ett förslag till allmänt råd om deponering av

avfall som nyligen utarbetats av Naturvårdsverket

innebär väsentligt skärpta miljöskyddskrav. För-

slaget skulle innebära väsentligt höjd teknisk

standard på deponierna

Vidare finns förslag till föreskrift om depone-

ring, som bland annat innebär att deponierna

skall klassindelas, att förbud införs mot depone-

ring av bland annat organiskt material och krav

på avslutmngsplan för deponier.

Ett system med tidsbegränsade tillstånd för depo-

nier bör införas.

Ett förslag till skatt på avfall som deponeras har

presenterats för regeringen i oktober 1996

Skatten syftar till att minska mängden avfall som

deponeras och styra avfallet till miljömässigt

bättre behandling.

Regeringen kommer under 1997 att ta ställning

till förslagen om skärpta krav på deponier

14 att utveckla en strategi för att förbättra om-

händertagandet av industriavfall, bygg- och riv-

ningsavfall

14 Naturvårdsverket föreslår i sin aktionsplan

för avfall att mål sätts upp för att minska depo-

nering av avfall: förslaget innebär att för icke

branschspecifikt avfall skall deponeringen minska

med 50 % till år 2000, för produktionsavfall

skall motsvarande minskning ske till år 2005.

För bygg- och rivningsavfall pågår diskussioner i

regeringskansliet med branschen om införande av

producentansvar. Branschen har åtagit sig att

minska deponeringen med 50 % till år 2000.

Information om hur industriavfall kan tas om

hand bättre, bland annat genom interna av-

fallsplaner, bör tas fram gemensamt av Natur-

vårdsverket och branschförbunden

För att avfallet skall kunna tas om hand utifrån

sina egenskaper krävs en ökad sortering.

Se rekommendation 13 om deponiskatt

100

15. att initiera producentansvar för flera avfalls-

strömmar

Skr. 1996/97:50

15-17. Kretsloppsdelegationens strategi är bland

annat inriktad på att ta fram förslag till utökat

producentansvar och identifiera prioriterade pro-

duktgrupper enligt kretsloppsprincipen

16. att identifiera prioriterade produktgrupper och

formulera strategier med tydliga mål

16. Se rekommendation 15.

17. att fortsätta ansträngningarna för att utveckla

och genomföra kostnadseffektiva modeller enligt

kretsloppsprincipen

17. Se rekommendation 15.

18-23 Vatten

18. att formulera en strategi för att hantera mil-

jöeffekterna av intensivt jordbruk

18. Sverige arbetar i EU mom ramen för den

pågående regeringskonferensen (IGC) för att ett

miljömål förs in i den gemensamma jordbrukspo-

litiken (CAP) genom en ändring i grundtraktaten.

Den pågående systemstudien för ett miljöanpas-

sat och uthålligt jordbruk under Naturvårdsver-

kets framtidsstudie Sverige 2021 arbetar med

denna fråga. Man arbetar med framtidsvisioner

och handlingsplaner för att nå miljömålen. Se

även rekommendation 27.

Handlingsprogram för biologisk mångfald i jord-

bruket, minskade risker för människa och miljö

vid användning av kemiska bekämpningsmedel

samt ökad andel ekologisk produktion har läm-

nats till regeringen. Under 1997 skall program

för minskad ammoniakavgång, minskade växtnä-

rmgsförluster samt utvärdering av miljöersätt-

mngsprogrammet för jordbruket rapporteras Re-

geringen avser att utifrån ett sektorsperspektiv på

miljöarbetet utarbeta en samlad redovisning för

jordbrukets miljöanpassning.

Kommittén för översynen av EU:s jordbrukspoli-

tik CAP (KomiCAP) har bland annat till uppgift

att identifiera en integrerad strategi för lands-

bygdsutveckling där hänsyn tas till regional ut-

veckling, miljökonsekvenserna samt kvalitets-

och etikaspekter

101

8 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 50

19 att ägna fortsatt uppmärksamhet åt lämplig

användning och bortskaffande av slam från av-

loppsreningsverk

Skr 1996/97:50

19 Fortsatt samverkan med olika aktörer regio-

nalt och lokalt inom ramen för överenskommel-

sen om slamanvändning i jordbruket som under-

tecknats av Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska

Vatten- och Avloppsverksföremngen och Natur-

vårdsverket

Sverige fortsätter det nationella och internationel-

la kemikaliearbetet i syfte att förbjuda, eller kraf-

tigt minska användningen av hälso- och miljöfar-

liga kemiska produkter i hushållen och inom

industrin för att därigenom även hindra att äm-

nena på sikt tillförs avloppsslammet

Naturvårdsverket skall se över nuvarande regler

för hygien i samband med användningen av slam

och andra organiska gödselmedel.

20. att göra nskbaserade prioriteringar för efter-

bearbetmng av mark vid gamla gruvor och andra

förorenade platser

20. Naturvårdsverket föreslog i en redovisning

till regeringen hur ett femångt handlingsprogram

för efterbehandling av förorenade områden skulle

kunna genomföras Handlingsprogrammet

innehåller konkreta mål och åtgärder som anses

nödvändiga.

Regeringen har dock, mot bakgrund av resultatet

av Naturvårdsverkets tidigare arbete samt med

hänvisning till det statsfinansiella läget, gjort

bedömningen att arbetet fortsättningsvis bör

bedrivas med samma inriktning som tidigare.

102

21 att öka ansträngningarna för att minska ut-

släppen av kadmium i syfte att tillgodose miljö-

målen för Nordsjön och Östersjön

Skr. 1996/97:50

21. Skyddsåtgärder behöver vidtas för att minska

läckaget från avfallsdepomer

När det gäller utsläpp av slam från kommunala

avloppsverk fortsätter det arbete som beskrivs i

Naturvårdsverkets rapport Renare slam - Åtgär-

der för kommunala avloppsreningsverk och slam-

överenskommelsens program. Se även rekom-

mendation 19.

Industriutsläpp av kadmium kommer framför allt

från massa- och pappersindustri p.g.a råvarans

naturliga innehåll av kadmium. Genom ökad slut-

ningsgrad i processen kan utsläppen till vatten

minskas. I jordbruket bidrar främst gödningsmed-

len till spridning av kadmium

Sverige driver aktivt förhandlingarna om ett pro-

tokoll för tungmetaller under Convention on

Long-range transboundary air pollution, Konven-

tionen om långväga transport av luftföroreningar,

LRTAP

22. att lägga större vikt vid vattenrecipienter och

ekosystem och anta ett avnnnmgsområdes-

perspektiv

22. Regeringen har tillsatt en utredare som bland

annat har till uppgift att utarbeta ett administra-

tivt system för avrinningsområdesvis hantering av

vattenanknutna miljö- och resursfrågor Utgångs-

punkten för detta arbete är förslag till miljökvali-

tetsnormer, nitratdirektiv samt kommande krav i

EU:s ramdirektiv för vatten.

Uppdraget skall vara avslutat senast i juni 1997.

I Naturvårdsverkets rapport med anledning av

uppdrag från regeringen om effektrelaterade

miljömål för havet har frågan om kväveutsläppen

från avrmmngsområdesperspektiv belysts.

Avsikten är att optimera insatserna utifrån

eutrofieringssituationen i Sveriges kustområden

Inom det särskilda kväveprojektet under rege-

ringsuppdraget utvecklas metoder för målstyrning

med inriktning mot vattendrag. Resultaten av

olika tänkta åtgärder testas i modellscenaner. Här

kan också nämnas Naturvårdsverkets framtids-

studie Sverige 2021 som visar hur Sverige kan se

ut om 25 år

103

23. att förbättra insynen vid genomförandet av

vattenpolitiken genom tydlig rapportering av

åtgärder och deras resultat.

Skr 1996/97:50

23. Se rekommendation 22

24-28 Naturvård

24. att ge hög prioritet åt naturvården

24. Nationella program för nationalparker, od-

lingslandskap och för skydd och bevarande av

våtmarker finns. Inventermgsverksamhet avseen-

de flera olika skyddsvärda naturtyper pågår, till

exempel beträffande sumpskogar och rikkärr Ett

omfattande arbete med att fullfölja EU:s

ekologiska nätverk Natura 2000 fortsätter.

Trots pressade statsfinanser är anslaget till natur-

vårdsinvestermgar inte minskat i 1997 års bud-

get..

Sektorsmyndigheterna och berörda näringar skall

i löpande samråd med Naturvårdsverket precisera

sektoransvaret i syfte att kontinuerligt miljöan-

passa verksamheterna. I detta arbete skall särskilt

naturvården beaktas.

25. att sätta upp kvantitativa mål för skyddade

områden i termer av total area, representativitet

och minimistorlek för enskilda parker och reser-

vat och att öka ansträngningarna att nå dessa

mål

25. Naturvårdsverket fortsätter, i samråd med

länsstyrelser och forskare, arbetet med att föreslå

kvantitativa mål för skydd av särskilt värdefulla

områden.

Naturvårdsverket har nyligen redovisat utveck-

lingen beträffande avsättande av skogsreservat

efter tidpunkten för det skogspolitiska beslutet.

Skogsstyrelsen har utrett vissa andra skydds-

former. Miljövårdsberedningen skall därefter till

den 1 juli 1997 yttra sig över i vilken omfattning

arealen skyddad produktiv skogsmark behöver

utökas och former för att åstadkomma detta

Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och

Miljövårdsberedningens utredningar kommer

därför att bilda underlag för att bedöma behovet

av skydd av representativ, produktiv skogsmark.

Se även rekommendation 28.

104

26. att skapa marina reservat i den svenska delen

av Östersjön

Skr 1996/97:50

26. Inom den ordinarie verksamheten för skydd

av områden, beträffande ansvarsfördelning och

ekonomiska ramar, planeras 6-7 marina reservat

(Baltic Sea Protected Areas) i den svenska delen

av Östersjön

27. att genomföra aktionsplanen för biologisk

mångfald och göra skyddet av denna till en

grundläggande princip i den föreslagna

miljöbalken

27. Regeringen kommer att under 1997 ta ställ-

ning till förslagen i aktionsplanerna för biologisk

mångfald.

Åtgärderna kommer att prioriteras och genom-

föras med hänsyn till tillgängliga resurser. In-

venteringen av sjöar och vattendrag tillhör en av

de angelägnaste åtgärderna.

I Miljöbalksutredningens förslag till miljöbalk

ingår bevarandet av den biologiska mångfalden i

miljöbalkens mål

28. att ytterligare integrera miljöhänsyn i skogs-

vården och säkerställa att skogsbruket allt mer

utvecklas i riktning mot ett hållbart och miljö-

medvetet synsätt med relevanta mål och målupp-

följnmg

28 Frågan om uppföljmngsbara mål behandlas i

Skogsstyrelsens aktionsplan för biologisk

mångfald.

Se även rekommendation 25.

29-33 Miljöanpassad samhällsutveckling

29. att fortsätta arbeta i riktning mot vidgad an-

vändning av ekonomiska styrmedel

29. Se rekommendation 7

105

30. att integrera miljöfrågorna i alla statliga för-

beredande processer och beslutsprocesser inkl

användning av miljökonsekvensbeskrivningar

Skr. 1996/97:50

30 Enligt riksdagsbeslut (prop 1993/94:111, bet

1993/94JoU19, rskr. 1993/94:256) skall bedöm-

ningar om miljökonsekvenser som allmän regel

innefattas i propositioner och andra förslag till

beslut av strategisk karaktär. Statsrådsbered-

ningen avser att utarbeta ett cirkulär för miljö-

bedömningar av propositioner. Strategisk miljö-

bedömning bör ingå som ett obligatorium för alla

utredningsförslag (motsvarande kravet på ekono-

miska konsekvensbedömningar).

Miljövårdsberedningen har föreslagit att regering-

en skall utforma ett miljödirektiv som ger kom-

mittéer och utredningar i uppdrag att väga in och

beskriva konsekvenserna för miljön av sina för-

slag. Miljövårdsberedningen har lämnat förslag

till modell för att bedöma miljökonsekvenser av

beslutsförslag. I sektormyndigheternas miljöan-

svar bör ingå att överväga och redovisa hur

myndigheternas verksamhet bidrar till en uthållig

utveckling. Miljöbedömningar bör även göras vid

allt regionalt utvecklingsarbete

Miljöbalksutredningen har vidare föreslagit att

bestämmelserna om miljökonsekvensbeskriv-

ningar skärps och samlas i miljöbalken.

31. att i samband med de förslag som väntas

från energi-, transport- och skatteväxlings-kom-

mittéerna sätta upp mer precisa mål och tidpunk-

ter för genomförandet

31. Arbetet pågår.

32. att ytterligare stärka länsstyrelsernas expert-

kunskap på miljöområdet och strategiska kapaci-

tet

32. För att stärka länen i arbetet med regionala

miljöstrategier Strategiskt miljöarbete (STRAM)

bör länsstyrelserna ges utökat ansvar för

sektorintegrermgen på regional nivå samt ha en

mera pådrivande roll i kommunernas arbete med

miljöanpassning av den fysiska planeringen.

Länsstyrelserna bör mer systematiskt följa upp

och utvärdera kommunernas miljöarbete i ett

regionalt perspektiv.

Länsstyrelsernas kompetens behöver till exempel

utvecklas mom kretsloppsfrågor för att de skall

kunna delta mera aktivt i arbetet med omställ-

ning till hållbar utveckling.

106

33. att fullfölja arbetet med miljöbalken och mil-

jökonsekvensbeskrivmngar och därigenom utvid-

ga regelsystemet för att överväga en utvidgning

av sakägarbegreppet, samt öka användningen av

miljökvalitetsnormer

Skr. 1996/97:50

33. Miljöbalksreformen fullföljs

34-40 Jordbruket

34. att stärka uppföljningen och genomförandet

av åtgärder rörande natur- och landskapsvård i

jordbrukspolitiken

34. Tillsammans följer och utvärderar Jordbruks-

verket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieäm-

betet miljöeffekterna av den gemensamma jord-

brukspolitiken och av det svenska miljöprogram-

met för jordbruk som godkänts av EU.

Det sedan 1991 pågående uppdraget att följa och

utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma

livsmedelspolitiken (LiM-projektet) innebär bland

annat en långsiktig investering för uppföljning

och utvärdering av jordbrukspolitikens miljö-

effekter. Denna uppföljning skall utnyttjas och

fortsätta genom integrering i det ordinarie miljö-

övervakningsarbetet.

Sverige skall mom EU-samarbetet vara pådrivan-

de för att reformera CAP så att denna främjar ett

ekologiskt uthålligt jordbruk

Föreskrifterna i skötsellagen har successivt stra-

mats upp under 1990-talet och de senaste juste-

ringarna trädde i kraft 1 januari 1995.

35. att stärka tillämpningen av föreskrifter om

kväveläckage

35. Naturvårdsverket planerar att se över tillsy-

nen enligt miljöskyddslagen. Den under rekom-

mendation 22 nämnda av regeringen tillsatta

utredningen skall också klargöra förutsättningarna

för miljösamverkan mellan jordbrukare i ett av-

rinningsområde som komplement till dagens

åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelast-

ning

Näringen genomför för närvarande ett

informations- och åtgärdsinriktat arbete för att

förbättra efterlevnaden av lagstiftningen mom

miljö- och djurskyddsområdet

Se rekommendation 34 avseende skötsellagen

107

36. att fortsätta ansträngningarna att reducera ut-

släpp av ammoniak

Skr. 1996/97:50

36. Jordbruksverket har för närvarande ett upp-

drag av regeringen att utarbeta ett åtgärdsprog-

ram för att reducera ammomakavgången med 50

% från jordbruket med utgångspunkt från 1990

års värden Uppdraget skall redovisas till den 1

mars 1997

37. att fortsätta övervaka effekterna av åtgärder

för att minska riskerna med kemiska bekämp-

ningsmedel

37. Ett nytt handlingsprogram lämnades till rege-

ringen våren 1996. I detta föreslås utökade un-

dersökningar inom ramen för det nationella över-

vakningsprogrammet och utökad statistikinsam-

ling. I den pågående utredningen om miljööver-

vakningens omfattning bör även problemet be-

aktas och effekterna följas upp

38. att ägna större uppmärksamhet åt kostnads-

effektiva aspekter i utformning av åtgärderna

(avser jordbruk)

38 Detta ingår i handlingsprogrammen för re-

spektive miljömål (se rekommendation 18) och är

en kontinuerlig process.

39 att utveckla en nationell strategi för ett miljö-

anpassat jordbruk och ta hänsyn till lokala kriteri-

er vid genomförandet

39. Se rekommendation 18

En stor forskningssatsning görs av Stiftelsen för

Miljöstrategisk forskning (MISTRA) i projektet

Uthållig livsmedelsproduktion.

40. att förbättra integreringen av olika verksam-

hetsmål

40. Detta ingår i den kontinuerliga översynen

Både systemstudien för ett miljöanpassat och

uthålligt jordbruk och kväveprojektet är bl.a

inriktade på att förbättra integreringen av olika

verksamhetsmål. En särskild utredning - Komi-

CAP - arbetar även med dessa frågor Arbetet

skall avslutas under år 1997.

108

Skr. 1996/97:50

41-48 Internationella frågor

41 att ratificera de avtal som Sverige nyligen

undertecknat

41. Sverige har ratificerat fler avtal än vad som

framgår av Annex III Det gäller 1994 Protocol

(sulphur emission ceilings) - Protokoll till 1979

års konvention om långväga gränsöverskridande

luftföroreningar om fortsatt reduktion av

svavelutsläpp, 1992 Agreement on Conservation

of Small Cetaceans - överenskommelse om skydd

för småvalar i Östersjön och Nordsjön, 1982

Law of the Sea - Havsrättskonventionen, 1989

Convention on Salvage - Internationella

konventionen om bärgning, 1994 Convention on

nuclear safety - Konventionen om kärnsäkerhet,

1992 Protocol under Convention on civil liability

for oil pollution damage - ändringsprotokoll till

konvention om ansvarighet för skada orsakad av

förorening genom olja ansvarighetskonventionen,

1976 Protocol under Convention on International

fund for Compensation for oil pollution damage -

Tilläggsprotokoll till konventionen om

upprättelse av en internationell fond för

ersättning av skada orsakad av förorening av

olja, 1973 Convention on Prevention of pollution

from ships, MARPOL - Konvention rörande

förhindrande av havsföroremngar från fartyg

samt 1994 Convention on Combat Desertification

- Förenta Nationernas konvention mot

ökenspridning

1992 Convention on Transboundary effects of

industrial accidents - K< nvention om gräns-

överskridande konsekvenser av mdustriolyckor -

har inte ratifierats beroende av att ett nytt

direktiv om kemikalieolyckor blivit klärt i

november 1996 och att åtgärder därefter vidtas.

109

9 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 50

42. att införa åtgärder för minskning av gräns-

överskridande föroreningar av svenskt ursprung

och fortsätta ett aktivt internationellt arbetet att

reducera gränsöverskridande luftföroreningar

Skr 1996/97:50

42. De mål resp, avtal där Sverige har störst pro-

blem gäller utsläpp av CÖ2 och metaller i Con-

vention on Prevention of marine pollution from

land-based sources (PAR.COM), kväve till vatten

och luft i Convention on Protection of the mari-

ne environment of the Baltic Sea area (HEL-

COM) och Convention on Long-range transboun-

dary air pollution (LRTAP). Regeringen räknar

dock med att målen kommer att kunna nås med

en viss tidsförskjutning.

Sverige deltar aktivt i förhandlingsarbetet inom

LRTAP för att få till stånd protokoll om kväve,

metaller och persistenta organiska föroreningar

(POPS) för att ytterligare begränsa de gräns-

överskridande föroreningarna. Ett viktigt svenskt

initiativ på senare tid har gällt en Agenda 21 för

Östersjöområdet (Visby-konferensen). Stora delar

av forskningsplanenngen, miljöövervakningen,

delar av det nordiska samarbetet, arbetet på

trafik- och energiområdena och

Östeuropaverksamheten är inriktade på att ge

underlag till det internationella arbetet och att nå

överenskommelser mom konventionerna och

inom EU:s arbete med olika direktiv, EU:s

försumingssstrategi, revideringen av femte

miljöhandlingsprogrammet med mera.

43. att främja åtgärder för minskning av luftföro-

reningar från fartyg på Östersjön

43. Sverige arbetar för att Östersjön vad gäller

utsläpp till luft från fartyg skall erhålla status

som "känsligt område" i och med ett ikraftträdan-

de av ett nytt annex om luftutsläpp från fartyg

till MARPOL 73/78. Annexet innebär bl a att

fartygsbränsle om högst 1,5 viktsprocent svavel

får användas

Ekonomiska styrmedel kommer att tillämpas för

alla fartyg som anlöper svenska hamnar från

1 januari 1998 enligt en överenskommelse mellan

Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sve-

riges Hamn- och Stuveriförbund. Styrmedlen

kommer att utgöras av miljödifferentierade

farleds- och hamnavgifter och omfatta alla fartyg

oavsett nationalitet

110

44. att stärka samarbetet inom ramen för Helsing-

forskonventionen, HELCOM

Skr 1996/97:50

44 Sverige tog initiativet till beslutet att upprätta

en Agenda 21 för Östersjöområdet Beslutet togs

av statsministrarna vid Visbymötet i maj 1996

och utnkesminstrarna i juli 1996 Miljöministrar-

na beslöt vid mötet i Saltsjöbaden i oktober 1996

hur arbetet skall genomföras. Vidare har Sverige

åtagit sig att tilllhandahålla sekretanatsresurser

för detta under cirka 1,5 år. HELCOM:s Joint

Comprehensive Programme (JCP) är härvid en

viktig del

45. att vara med och förebygga sjöfartsolyckor i

Östersjön

45. Sverige har inom HELCOM tagit initiativ till

utvecklingen av en övergripande strategi för att

förbättra mottagmngsanordmngarna för fartygs-

genererat avfall i Östersjöregionen. Strategin

omfattar bland annat tvingande regler för fartyg

att lämna sitt avfall i hamn före avgång och åt-

gärder för att inom hela östersjöregionen harmo-

nisera mottagningsprocedurer och avgiftssystem.

Strategin är planerad att i huvudsak vara genom-

förd under 1998

46. att minska koldioxidutsläppen från transporter

och tillverkningsindustrier

46. Det finns ett förslag inom EU om att för-

dubbla tillverkningsindustrins C02-skatt EG:s

direktiv om tillståndsprövning för industrian-

läggningar, Integrated Pollution Prevention and

Control (IPPC) kommer också att få betydelse

globalt när det gäller energieffektivisermg.

Miljöbalken beräknas ge ökade möjligheter att

förmå industrin att gå över till förnybara bräns-

len

I EU har kommissionen fått i uppdrag av minis-

terrådet att inleda förhandlingarna med den euro

peiska bilindustrin om att minska bränsleförbruk

ningen på nya personbilar.

47. att öka andelen miljöbistånd inom bistånds-

budgeten

47. Sida har beslutat om ett särskilt handlings-

program för hållbar utveckling som skall genom

syra den nya biståndsmyndighetens fortsatta

arbete. Miljötänkandet skall integreras i alla in-

satser som görs inom de olika verksamhetsgre-

narna där svenskt bistånd är aktivt.

111

48. att fortsätta med miljöbistånd till länderna i

Central- och Östeuropa

Skr 1996/97:50

48 Det särskilda Östeuropaprogrammet för för-

valtningsstöd och kunskapsuppbyggnad som ad-

ministreras av Naturvårdsverket är framför allt

inriktat på de tre baltiska staterna, Polen och

nordvästra Ryssland och kommer att fortsätta

Omfattande insatser görs av Sida, som även han-

terar investeringsbidrag. NUTEK har ett omfat-

tande program för energieffektiv användning av

förnybara resurser för ett miljöanpassat energi-

system i de baltiska staterna och Östeuropa. And-

ra intressenter är Skogsstyrelsen, Sveriges Lant-

bruksuniversitet, Kommunförbundet och olika

kommuner

De nordiska försvarsministrarna enades i oktober

1996 om ett utvecklat nordiskt samarbete i

försvarsmiljöfrågor. En del i ett sådant samarbete

är att gemensamt bistå staterna i närområdet,

Ryssland, Polen och de baltiska staterna, i

försvarsmiljöfrågor

112

MILJÖDEPARTEMENTET Skr, 1996/97:50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,

Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,

Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,

Åhnberg, Pagrotsky, Östros,

Föredragande: statsrådet Lindh

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart

samhälle.

113

Skr 1996/97:50

BILAGA 1

SÄKERHETS- OCH STRÅLSKYDDSLÄGET VID DE SVENSKA

KÄRNKRAFTVERKEN 1995-96

(SKI:s och SSI:s sammanfattning av myndigheternas årliga rapport till

regeringen över säkerhets- och stråiskyddsläget vid de svenska

kärnkraftverken)

Drifterfarenheter och åldrandefrågor

Drifterfarenheter

Dnfttillgängligheten har påverkats av att revisionsavställningarna för vissa

reaktorer blivit längre än planerat. Antalet snabbstopp har ökat något jämfört

med förra perioden medan antalet rapporterade händelser ligger i huvudsak

på oförändrad nivå. Sex händelser av viss betydelse för säkerheten redovisas

i denna rapport. Samtliga har klassats som nivå 1 på den sjugradiga INES-

skalan (International Nuclear Event Scale).

Samtidigt som SKI färdigställde rapporten för att överlämna den till

regeringen inträffade den 13 november 1996 en händelse vid Oskarshamn 2

som klassades som nivå 2 på INES-skalan. Händelsen innebar att personalen

vid Oskarshamn 2 vid ett återkommande prov av sprmklersystemet för

nödkylmng av reaktorhärden kunde konstatera att detta inte var dnftklart.

Orsakerna till händelsen står bl.a. att fmna i:

- en hög arbetsbelastning för skiftingenjören med en stor mängd restarbete

under en känslig fas inför uppstart,

- hänsynstaganden till restarbeten som normalt inte behöver iakttas under

uppstart,

- avsteg från driftinstruktionen, och

- bristfällig dokumentation över åtgärder och beslut.

SKI anser med anledning av det inträffade att ett antal åtgärder behöver

vidtas. Bl.a. behöver rutinerna för hantering, venfiering och dokumentation

av driftklarhet ses över. Vidare behövs bättre rutmer för planering och

genomförande av arbeten under pågående revisionsavställnmg.

Tillstånd till återstart av Oskarshamn 1

Oskarshamn 1 reaktorn har varit avställd för omfattande renovermgsarbeten

sedan 1992. Efter en omfattande säkerhetsgranskning meddelade SKI i

december 1995 tillstånd för OKG AB att återuppta driften av reaktorn under

särskild tillsyn intill revisionsavställningen 1996. Till grund för SKI:s beslut

låg en samlad säkerhetsvärdering av reaktorn. Tillståndet för drift under

särskild tillsyn kan förlängas till och med revisionsavställningen 1999.

SKI:s samlade bedömning var för det första att anläggningen genom de

114

vidtagna åtgärderna har återförts till att minst motsvara de säkerhetskrav som Skr. 1996/97:50

gällde och låg till grund för drifttillståndet för reaktorn intill dess att

anläggningen ställdes av sensommaren 1992. För det andra fann SKI det

bekräftat att de åtgärder som vidtagits för att uppfylla tidigare gällande

säkerhetskrav, också med dagens kunskaper och synsätt ger godtagbar

säkerhet för att driften ska kunna återupptas. SKI har dock som villkor för

fortsatt drift ställt krav på att ytterligare moderniseringsåtgärder genomförs.

För det tredje fann SKI att OKG AB dragit de riktiga slutsatserna av vad

som framkommit i anslutning till renovenngsprojektet, vad gäller behovet av

förbättringar och förstärkningar av det interna säkerhetsarbetet. SKI

förutsätter att de planerade åtgärderna genomförs och att resultaten av

åtgärderna utvärderas.

Med de vidtagna åtgärderna fann SKI att Oskarshamn 1 uppfyllde de mål

för säkerhetssystemens tillförlitlighet som tillämpas för befintliga reaktorer

enligt av IAEA föreslagen internationell praxis. Med de ytterligare

moderniseringsåtgärderna som kommer att vidtas förutsätts det att säkerheten

motsvarar den som gäller för nybyggda reaktorer.

Modernisering av äldre reaktorer

I Sverige finns sju olika typer av reaktorkonstruktioner. Dessa togs fram

redan på 1960- och 1970-talen. Den första reaktorn togs i drift 1972 och de

sista 1985. Reaktorerna är således mellan elva och 24 år gamla. Framförallt

de äldsta behöver moderniseras för att leva upp till dagens krav på

tillförlitlighet och säkerhet. Förslitning samt ökade krav på underhåll,

provning och säkerhet ligger också bakom behoven av förnyelse. Viss

teknisk utrustning är föråldrad och man har svårigheter att hitta reservdelar.

Elektroniken är ett exempel där utvecklingen gått snabbt.

Att driva reaktorer, speciellt äldre sådana, kräver ett särskilt åtagande som

innebär ett kontinuerligt och offensivt säkerhetsarbete Redan etablerade

tekniska lösningar måste kontinuerligt ifrågasättas och erfarenheterna visar

att säkerhetsarbetet inte bara omfattar teknik utan också kvalitet. Attityden

till säkerhet hos dem som arbetar vid anläggningarna måste också vara den

rätta.

Anläggningsägarna har informerat SKI om de program som pågår eller

planeras för renovering och modernisering av kärnkraftverken.

SKI kan konstatera att det idag inte föreligger någon entydig uppfattning

om hur moderna krav och konstruktionsprinciper ska tillämpas och överföras

på äldre reaktorer. SKI har därför inlett arbetet med att förtydliga de krav

myndigheten avser att ställa på reaktorer som skall vara i drift på 2000-talet

Material- och hållfasthetsfrågor

Erfarenheterna från perioden 1995-96 har återigen visat att åldersbetingade

förändringar i anläggningarna måste hållas under uppsikt. Degradering har

upptäckts i material som tidigare ansetts mindre benäget att angripas av så

kallad interkristallin spänningskorrosion. Erfarenheterna visar på behovet av

fortsatt noggrann kontroll av tillståndet i anläggningarna men också att 115

kontrollprogrammen huvudsakligen fångar upp de svagheter och

skadebildningar som finns.

För första gången har så kallade kvalificerade provningssystem tillämpats

i huvudcirkulationskretsarna i Oskarshamn 2. Detta har lett till att man

uppmärksammat indikationer på defekter som tidigare vant okända

SKI anser att det är viktigt att den pågående vidareutvecklingen av

kontrollprogrammen och provningsmetoderna fortsätter i oförminskad takt.

Säkerhetsanalyser och konstruktionsgenomgångar

Probabilistiska säkerhetsanalyser

De probabilistiska säkerhetsanalyser (PSA) dvs. sannolikhetsbaserade

säkerhetsanalyser, av de svenska reaktorerna som nu föreligger har utförts

vid olika tidpunkter och representerar därför en varierande grad av

utveckling. SKI anser dock att de ligger väl framme vid en internationell

jämförelse, bl. a därför att de grundas på en systematisk felstatistik på

komponentnivå som förts alltsedan verken startades.

Erfarenheten har visat att man måste driva PSA-studierna långt i detalj

för att täcka in alla från säkerhetssynpunkt relevanta händelseförlopp Så sker

också bl.a. inom ramen för programmet för återkommande

säkerhetsgranskning.

De säkerhetsanalyser som redovisas i FSAR, Final Safety Analysis Report,

för kärnkraftverken utgör ett viktigt underlag för PSA-studierna. För att öka

tilltron till PS A-resultaten måste de ursprungliga

konstruktionsförutsättningarna kontrolleras, vilket görs i de

konstruktionsgenomgångar som har initierats Fullständigheten i dessa har en

mycket stor betydelse för den samlade riskbilden.

Sedan länge finns för samtliga svenska reaktorer uppskattat sannolikheten

för härdhaveri med hjälp av PSA-studier. Kraftföretagen uppdaterar dessa

studier återkommande och de blir efterhand allt mer fullständiga och mera

detaljerade. Studierna granskas alltid av SKI På senare tid har studierna

utsträckts till yttre påverkan av reaktorsystemen genom brand, översvämning,

jordbävning, missöden med tunga lyft m m Däremot kan inte mera

komplicerade mänskliga eller organisatoriska forhållanden beräknas. Dessa

kan vara av både negativ och positiv natur. Trots dessa begränsningar bör

de PSA-resultat som nås vägas in t en samlad bedömning av säkerhetsnivå

och riskbild

Studierna ger genomgående en uppskattning av sannolikheten för att ett

härdhaveri inträffar i storleksordningen 1 på 100 000 per reaktordriftår.

Denna siffra svarar mot ett internationellt vedertaget mål för säkerhetsarbetet

vid projektering av nya reaktorer.

SKI har under det senaste året fått moderna PSA-studier av risker för

utsläpp vid härdhaverier redovisade för ett flertal reaktorer. SKI:s granskning

har visat att studierna är av god kvalitet sett i ett internationellt perspektiv.

Regeringen har fastställt som mål att utsläppen vid flertalet typer av svåra

haveriförlopp skall begränsas till radioaktiva ädelgaser och mindre än 0,1 %

av härdinnehållet av radioaktiva ämnen som kan ge långvariga

markbeläggningar. Enligt PSA-studierna för Ringhals 2 och

Barsebäcksreaktorerna uppskattas sannolikheten för härdhavenförlopp med

Skr 1996/97:50

116

utsläpp som är större än säkerhetsmålet, till mellan 1 på miljonen till 1 på Skr. 1996/97:50

10 miljoner per reaktordriftår. Resultaten visar att de konsekvenslindrande

systemen väsentligt minskar risken för utsläpp. Samtidigt visar de att

haveriförlopp där de konsekvenslindrande systemen inte får avsedd effekt

inte kan uteslutas, även om sådana förlopp har mycket låg sannolikhet.

Studierna aktualiserar överväganden om ytterligare förstärkning av skyddet

mot händelseförlopp som t.ex. gör att de s.k. haverifiltren förbipasseras

Återkommande säkerhetsgranskningar av reaktorerna (ASAR)

Reaktorägarna är genom riksdagsbeslut ålagda att med 10 års mellanrum

genomföra en genomgripande säkerhetsgranskning av varje reaktor Det är

sedan SKI:s uppgift att granska och avge yttrande om rapporten till

regeringen. Under rapportermgspenoden redovisade SKI till regeringen sin

granskning av ASAR-rapporten för Oskarshamn 1.

De återkommande säkerhetsgranskningarna ger, genom det övergripande

perspektivet, viktigt underlag både för SKI:s bedömningar av säkerheten vid

anläggningarna och för inriktningen på SKI.s säkerhetstillsyn. På senare tid

har granskningarna gått in mera på organisatoriska förhållanden och

organisatoriskt lärande genom analys av ekonomiska och organisatoriska

erfarenheter. SKI anser att den förändrade inriktningen givit gott utbyte.

Bedömningar av kärnkraftreaktorernas säkerhetsnivå och riskbild handlar

sålunda inte bara om att tolka innebörden av uppskattade sannolikheter för

härdhaveri med tillhörande osäkerheter, utan i minst lika hög grad om att

bedöma kvaliteten och trovärdigheten i det fortlöpande säkerhetsarbete som

bedrivs vid verken i syfte att förebygga och förhindra att allvarliga olyckor

överhuvudtaget inträffar.

Organisation och säkerhetskuitur

Samspelet människa-teknik-organisation (MTO) är av stor betydelse för

säkerheten vid anläggningarna SKI skaffar sig underlag för att kunna

bedöma säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen vid anläggningarna genom

årliga uppföljningar av s. k. MTO-relaterade händelser, genom inspektioner

och genom granskning av verkens ansökningar om anläggmngsändringar.

SKI intresserar sig särskilt för verkens förmåga att identifiera och

analysera problem som uppkommit, ta fram och genomföra lösningar samt

följa upp effekten av åtgärder som vidtagits. Detta är de steg som ingår i den

läroprocess som kännetecknar en hög säkerhetskuitur och som måste finnas

i varje verksamhet som strävar till förbättringar.

SKI meddelade hösten 1994 att Barsebäck Kraft AB (BKAB) står under

s.k. "särskild tillsyn", vilket bl.a. innebär tätare och mer omfattande

inspektioner. Detta bl.a. mot bakgrund av att tidigare problem mte lösts i

samband med en genomförd orgamsationsändring och ett ökat antal

händelser med tecken på brister i samspelet människa-teknik-organisation.

BKAB har sedan dess arbetat aktivt med att vidta åtgärder för att förbättra

kvalitet och säkerhet

Vid en samlad genomgång av iakttagelser och erfarenheter från driften vid ] 17

Barsebäcksverket under året fann SKI att det mte var motiverat att häva den

särskilda tillsynen Tecken fanns på att Barsebäcksverkets organisation Skr. 1996/97:50

fortfarande var hårt ansträngd

Vid Ringhalsverket genomförde SKI 1995 en riktad inspektion bl. a. med

anledning av en uppmärksammad ökning av tillbud under

revisionsavställningen vid ett av blocken. Kritik riktades då mot att man mte

tagit fram en särskild handlingsplan för att komma tillrätta med dessa frågor.

En handlingsplan togs därefter fram SKI genomförde en inspektion under

årets revisionsavställmng och kunde med tillfredsställelse konstatera att

problemen från förra året inte upprepats

Generellt gäller att verkens engagemang i MTO-frågorna fortsätter att

utvecklas tillfredsställande.

Strålskydd

Yrkesexponering

Den kollektiva dosen till personal vid kärnkraftverken blev 1995 något högre

än föregående år men den är fortfarande betydligt lägre än 1993. För 1996

väntas något högre doser än för 1995 Huvudorsaken är de säkerhetshöjande

insatser som gjorts samt omfattande underhållsarbeten på några av de äldre

kokvattenreaktorerna.

Ingen person har 1995 överskridit årsdosgränsen 50 mSv. Dessutom

minskar antalet individer som erhåller höga doser. 1995 fick 26 personer mer

än 20 mSv medan motsvarande siffra för 1994 var 47 Detta är en följd av

SSI:s dosgränsföreskrift med den nya kompletterande dosgränsen på 100

mSv över 5 år

Arbetet med att modernisera reaktorerna är endast i sin startfas och de

insatser som hittills utförts vid Oskarshamn 1 kommer att följas av liknande

arbeten i varierande omfattning vid övriga reaktorer. Detta innebär enligt SSI

att reaktorägarna ytterligare måste prioritera personalstråldoser även i ett

längre tidsperspektiv. Detta måste vara en fråga av högsta prioritet för

kärnkraftverken de närmaste åren. För att nå en hållbar och uthållig säker-

hetsutveckling vid verken måste därför personalstrålskyddet integreras i allt

förnyelse- och förändringsarbete

Omgivning - allmänhet

De årliga stråldoserna till allmänheten till följd av utsläpp till vattenmiljön

ligger generellt sett under 0,001 mSv, d v. s. under en hundradel av det

riktvärde för årsutsläpp som föreskrivits av SSI (0,1 mSv). Även

luftutsläppen ligger under detta riktvärde. Generellt sett minskar luftutsläppen

från år till år bl. a. i takt med att man byter till nyare typer av bränsle.

Utsläppen till luft från Ringhals 1 fortsätter att vara förhöjda till följd av en

bränsleskada 1993.

Omgivningskontroll visar som väntat förhöjda halter radioaktiva ämnen i

prover från vattenmiljön nära utsläppen. Halten radioaktiva ämnen i prover

från landmiljön är mycket låg.

Sammanfattningsvis ligger stråldoserna till allmänheten i anläggningarnas 1 ] 8

närhet under gällande gränsvärden, och ingen har utsatts för doser

överstigande 3% av den naturliga bakgrundsstrålningen. SSI för dock en Skr. 1996/97:50

diskussion om att komplettera dagens utsläppsbegränsnmgar utgående från

andra kriterier, t.ex. miljöskydd, bästa tillgängliga teknik, etc.

Hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall

SKI och SSI bedömer att hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfall

vid kärnkraftverken och vid centrallagret för använt kärnbränsle, CLAB,

samt slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall, SFR, generellt sett är av

god kvalitet, avseende både arbetets planering och dess genomförande.

Under perioden har arbetet med att genomföra en återkommande

säkerhetsgranskning (ASAR) för CLAB, som nu varit i drift i 10 år, inletts.

Analysen kommer att inlämnas till SKI för granskning under 1997.

Haveriberedskap

SSI och SKI kontrollerar tillsammans kärnkraftverkens beredskap

Inspektionerna omfattar bl.a organisation, instruktioner, mätmetoder,

utrustning, utbildning, övning, och planering för samverkan med länsstyrelse

och andra myndigheter. Under perioden har samtliga kärnkraftverk

inspekterats. De flesta av de brister som påpekats i samband med tidigare

inspektioner har nu rättats till. Kärnkraftverkens interna haveriberedskap

bedöms i stora drag som god även om några påpekanden kvarstår. Det gäller

främst vissa mindre brister i organisation, instruktioner och utbildning, vilket

kommer att följas upp av SSI. Sammanfattningsvis fyller kraftindustrin de

krav som ställts på beredskapen mot kärnkraftolyckor.

119

Bilaga 2

Skr 1996/97:50

Aktiviteter med inriktning eller påverkan på

Ekologiskt hållbar utveckling

(tonvikt på miljö, tillväxt, sysselsättning)

(planerade, pågående eller nyligen avslutade aktiviteter

enbart viktigare och mer omfattande har tagits med)

1. Övergripande

Delegation för En ekologiskt hållbar utveckling

tillsätts 1997

Skrivelse till riksdagen lägesrapport om HUT

jan 1997 inkl,

handlingsplan

angående OECD:s

rekommendationer

En samlad miljöproposition med miljömål

1998

Miljöbalken - en ny samlad miljölagstiftning

prop 1997

Kemikommittén betänkande

juni 1997

Styrmedel för miljöanpassning av företag

prop maj 1997

Tillväxtpropositionen

1995

Sysselsättningspropositionen

1996

Skatteväxlingskommittén

betänkande jan 1997

Nationellt Agenda 21-arbete lokalt och regionalt

1993-pågår

Femårigt program för miljöförbättringar-Miljarden

1997- 2001

Miljöledningssystem inom statsförvaltningen

start 1996

Kretsloppsdelegationens förslag

1993-1998

Internationellt

Förberedelse inför UNGASS

klart 1997

AGENDA 21 för Östersjön

start 1996

EU:s femte åtgärdsprogram för miljön

1992-2000

2. Ekonomi och miljö

Miljö npassade nationalräkenskaper

lägesrapport 1997

Strategiska miljöbedömningar före viktiga beslut

skall göras

3. Kommunikationer

Kommunikationskommittén,

kommunikations-

politiskt beslut våren

1998

Infrastrukturproposition

hösten 1996

Kollektivtrafiksproposition

våren 1997

Delegationen för transporttelematik

Miljöanpassat transportsystem

slutbetänkande

januari 1997

(MaTs-samarbetet)

klart december 1996

Trafik- och klimatkommitten

juni 1995

Översyn av luftfartslagstiftningen

1996-1997

Vägtrafikens samlade beskattning

betänkande 1997

120

4. Jordbruk

Skr. 1996/97:50

Jordbrukets miljöanpassning,

Aktionsplan för biologisk mångfald

Svensk position angående CAP

EU:s miljöprogram för jordbruket

redovisning till

riksdagen höst 1997

mom jordbruket pågår

betänkande 1997

pågår

5, Fiske

Handlingsplan för resursanpassat fiske

(öppen fråga Jo & M)

Aktionsplan för biologisk mångfald för fiske,

till riksdagen 1997

6. Skogsbruk

Skogspolitisk redovisning till riksdagen

Skyddet för biologisk mångfald, redovisning

Behov av ytterligare skyddad produktiv areal

Skogspolitiskt beslut (i kraft 1994

Standard för miljöcertifiering av skogsbruket

1998 (ev. även 1997)

jan 1997

yttrande juli 1997

1993

1997

7. Energi

Energipolitisk proposition

Energikommissionen

Klimatstrategi för energiområdet

vår 1997

betänkande 1995

1993

8. Industriproduktion

Omprövning av industrins utsläppsvillkor

Offentlig upphandling en miljöfråga

Delegation för främjande av miljöanpassad teknik

Miljöledningssystem för industrin

Kretsloppsdelegationen, producentansvar för varor

Utredning Standardisering-Miljöhänsyn

1991-2000

betänkande 1996

pågår

pågår

strategi 1997

pågår

9. Konsumentpolitik

Konsumentpolitiskt beslut

Konsumenterna och miljön

10. Samhällsplanering

Plan- och byggutredningen

11. Byggande och bostäder

Bostadspolitisk utredning

12. Miljö och hälsa

Miljöhälsoutredningen

1995

betänkande 1996

betänkande 1996

betänkande 1996

betänkande 1996

121

13. Försvar

Skr 1996/97:50

Proposition Totalförsvar i förnyelse, till riksdagen 1996

Miljöpolicy för Försvarsmakten 1993

Miljöpolicy för Fortifikationsverket, Försvarets

Materielverk och Försvarets radioanstalt 1996

14. Arbetsmarknadspolitik

Sysselsättningspolitisk proposition (nämns tidigare) 1996

15. Utbildning, forskning och utveckling

Proposition om forskning och samhälle 1996

122

gotab 52829, Stockholm 1997