Prop. 1996/97:51

Regeringens skrivelse

1996/97:51

Vissa frågor om den kommunala ekonomin

Skr.

1996/97:51

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 oktober 1996

Göran Persson

Jörgen Andersson

(Inrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for vissa åtgärder som

regeringen vidtar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för

kommuner och landsting inför år 1997.

För att ge kommuner och landsting preliminära skatteinkomster som

överensstämmer med regeringens bedömning i budgetpropositionen av den

samhällsekonomiska utvecklingen görs en justering av den uppräkning

som skall göras av skatteunderlaget. Härigenom tillförs kommuner och

landsting ytterligare 2,6 miljarder kronor i preliminära skatteinkomster för

år 1997.

Härutöver avser regeringen att engångsvis göra vissa insatser för de

kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar. Utrymmet för detta

ändamål beräknas till totalt 400 miljoner kronor.

Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska

förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt

förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 51

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:51

1 Inledning.................................... 3

2 Bakgrund.................................... 3

3 De kommunala budgetarna for år 1997 ............... 4

4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997 ... 5

1 Inledning

Skr. 1996/97:51

Regeringen har som ett av flera viktiga mål för de närmaste åren att få

de offentliga finanserna i balans. Ett annat mycket centralt mål är att

halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Ytterligare ett mål är att

värna och utveckla den centrala kärnan i välfärden, nämligen vård,

omsorg och utbildning.

För att kommuner och landsting skall klara att upprätthålla en god vård,

omsorg och utbildning måste de ges stabila planeringsförutsättningar.

Regeringen redovisar i denna skrivelse vissa åtgärder som bidrar till att

skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför

år 1997. Uppsägningar av fast anställd personal kan undvikas genom att

en ytterligare minskning av den kommunala sysselsättningen bromsas.

Kvaliteten i verksamheten kan därmed bibehållas.

2 Bakgrund

Vid saneringen av statsfinanserna har åtgärderna främst riktats mot den

statliga verksamheten och transfereringssystemen. De allmänna

statsbidragen till kommunsektorn har undantagits i saneringen. Kommuner

och landsting har ändå fått bära sin del av bördan av den ekonomiska kris

som Sverige har genomgått, men de har klarat detta bl.a. genom

anpassning av sin verksamhet och genom ökning av produktiviteten m.m.

Den ekonomiska anpassningen har lett till en minskad sysselsättning

inom den kommunala sektorn. I vissa kommuner och landsting har också

väsentliga delar av verksamheten kommit att få vidkännas neddragningar.

I kommunerna har detta bl.a. varit en följd av att ökade transfereringar,

främst socialbidrag, har kommit att tränga ut den egentliga verksamheten.

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem har införts år 1996 i syfte

att långsiktigt skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner

•—.oektive landsting. Systemet innebär en omfördelning av inkomster och

införs successivt under en period om åtta år.

I syfte att även för de närmaste åren skapa stabila ekonomiska

förutsättningar för kommuner och landsting träffade regeringen i mars i

år en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin för åren 1997 och

1998. Överenskommelsen innebär bl.a. att förbunden har utfäst sig att

verka för att skatterna inte höjs i kommuner och landsting. Vidare har

förbunden åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste

mån undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar

i öppen arbetslöshet. Regeringen har å sin sida bl.a. åtagit sig att hålla

statsbidragen på en nominellt oförändrad nivå, att ekonomiskt reglera nya

statliga beslut som påverkar den kommunala ekonomin och att i övrigt

låta skatteinkomsterna följa den samhällsekonomiska utvecklingen.

Överenskommelsen låg till grund för de riktlinjer om ekonomiska ramar

för den kommunala sektorn år 1997 som redovisades i regeringens

ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150). Riksdagen har därefter, Skr. 1996/97:51

i syfte att motverka fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen över

de offentliga utgifterna, beslutat om vissa sanktioner mot de kommuner

och landsting som höjer skatten de aktuella åren (prop. 1995/96:213, bet.

1996/97:FiU6, rskr. 1996/97:16).

I budgetpropositionen har regeringen föreslagit vilka statsbidrag som bör

utgå till kommuner och landsting under år 1997. Bedömningarna grundar

sig på en samhällsekonomisk utveckling som är något ljusare än den som

presenterades i den ekonomiska vårpropositionen, medan de kommunala

utgifterna dock på kort sikt väntas öka mer än vad som förutsattes i våras.

Totalt sett innebär detta en något sämre bild av det kommunalekonomiska

läget inför år 1997.

3 De kommunala budgetarna för år 1997

För närvarande pågår arbetet i kommuner och landsting med budgetarna

för år 1997. Många kommuner och landsting har god kontroll på sin

ekonomi och har även goda förutsättningar att leva upp till den med

förbunden träffade överenskommelsen och det krav på balans i den

kommunala ekonomin som regeringen har aviserat i budgetpropositionen.

Regeringen har dock erfarit att det finns kommuner och landsting som

står inför en besvärlig situation inför år 1997. För kommunerna beror

detta bl.a. på att socialbidragskostnadema ökar kraftigt. Framför allt har

de kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar höga

socialbidragskostnader till följd av arbetsmarknadssituationen.

Mot denna bakgrund kan det ekonomiska läget i många kommuner och

landsting inge viss oro och enligt regeringens bedömning finns det en stor

risk för att den försämrade ekonomin kan leda till både

kvalitetsförsämringar i verksamheten och till att uppsägningar av personal

trots allt kommer att bli nödvändiga. Därmed skulle såväl

sysselsättningsmålet som målet att värna kärnverksamheterna kunna

komma att äventyras.

De budgetförutsättningar som kommuner och landsting nu arbetar efter

är emellertid enligt regeringens bedömning något sämre än vad de

egentligen behöver vara. Detta beror på att de beräknade preliminära

skatteinkomsterna för år 1997 är lägre än vad regeringen, kommuner och

landsting tidigare har räknat med. Beräkningen av de preliminära

skatteinkomsterna grundar sig på uppräkningsfaktorer som fastställs av

Riksrevisionsverket (RRV) utifrån senast kända skatteunderlag, av

riksdagen beslutade ändringar som påverkar skatteunderlaget samt

antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. De

uppräkningsfaktorer som RRV har fastställt i september 1996, och som

ligger till grund för beräkningen och utbetalningen av de preliminära

skatteinkomsterna för år 1997, baseras på Konjunkturinstitutets

augustiprognos, vilken innebär en samhällsekonomisk utveckling som är

något mer pessismistisk än den bedömning som regeringen har presenterat

i budgetpropositionen. Skillnaden mellan de olika bedömningarna

motsvarar nästan 1 % i ökat skatteunderlag vilket innebär omkring 2,6 Skr. 1996/97:51

miljarder kronor i ökade skatteinkomster för kommuner och landsting år

1997.

4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför

år 1997

Mot bakgrund av den ovan beskrivna situationen inför år 1997 vidtar

regeringen vissa åtgärder för att följa upp den tidigare överenskommelsen

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet och för att

förbättra förutsättningarna inför det kommande året. Regeringen redovisar

detta i det följande.

Regeringen har beslutat att i förordning upphäva de uppräkningsfaktorer

som RRV fastställt och bestämma nya sådana som ger kommuner och

landsting preliminära skatteinkomster år 1997 som överensstämmer med

den bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen som regeringen

gjort i budgetpropositionen. Utvecklingen i den svenska ekonomin under

senare tid styrker regeringens uppfattning att tillväxten av det kommunala

skatteunderlaget bör bli högre än vad som följer av RRV:s beslut.

Slutavräkning av 1997 års skatteinkomster kommer att ske i sedvanlig

ordning, men regeringen anser att kommuner och landsting redan i nuläget

bör fa del av en mer positiv bedömning av utvecklingen.

Regeringens beslut om att upphäva de uppräkningsfaktorer som RRV

fastställt ligger i linje med den tidigare överenskommelsen med förbunden

att de kommunala skatteinkomsterna ska följa den samhällsekonomiska

utvecklingen. Innebörden av regeringens åtgärd är att den kommunala

sektorn, genom justering av den uppräkning som görs av skatteunderlaget,

för år 1997 tillförs ytterligare ca 2,6 miljarder kronor i förhållande till vad

kommuner och landsting skulle ha fatt om RRV:s uppräkningsfaktorer

hade tillämpats. Ett exakt belopp föreligger först när 1996 års taxering är

slutförd.

Regeringen kommer därutöver att engångsvis göra vissa insatser för de

kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar, bl.a. på grund av en

stor sekundärinflyttning från andra kommuner. Dessa kommuner har fått

höga kostnader främst för socialbidrag till följd av att arbetslösheten

drabbat flyktingar extra hårt. Totalt bedömer regeringen att det är möjligt

att göra en verkningsfull insats för de mest utsatta kommunerna inom en

total ram om högst 400 miljoner kronor. Denna insats beräknas kunna

finansieras inom ramen för redan beviljade eller föreslagna medel enligt

följande.

Regeringen disponerar för år 1996 ett anslag för särskilda insatser för

vissa kommuner och landsting. Medlen under det anvisade anslaget är

avsedda att användas för att göra rekonstruktiva engångsinsatser för

sådana kommuner och landsting som inom utjämningssystemets ram

drabbas av en särskilt svår situation. Utrymmet för det angivna ändamålet

uppgår för innevarande år till 200 miljoner kronor. Regeringen har i

budgetpropositionen föreslagit ytterligare 400 miljoner kronor för samma Skr. 1996/97:51

ändamål för år 1997. De nu aktuella insatserna för vissa kommuner som

riskerar att fa en särskilt svår ekonomisk situation till följd av att de har

en mycket stor andel flyktingar och hög arbetslöshet bland dessa ligger,

enligt regeringens bedömning, inom ramen för ändamålet med anslaget för

särskilda insatser för vissa kommuner och landsting. Insatserna kan därför

finansieras dels med de 200 miljoner kronor som finns avsatta för år 1996

och dels med högst hälften av de 400 miljoner kronor som föreslagits för

år 1997, under förutsättning att riksdagen beviljar dessa medel.

Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska

förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt

förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.

Mot bakgrund av de redovisade åtgärderna förutsätter regeringen nu att

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet lever upp till sin del

av överenskommelsen.

Regeringen har haft ytterligare en överläggning med de båda

kommunförbunden. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

har vid dessa överläggningar åtagit sig att aktivt verka för att kommuner

och landsting i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd

personal, så att de inte hamnar i öppen arbetslöshet.

Svenska Kommunförbundet delar regeringens bedömning att de insatser

som görs på flyktingsidan kan bidra till att lösa många av de problem

som uppkommit i kommuner med stor andel flyktingar och som därmed

riskerar att fa höga merkostnader. En särskild arbetsgrupp skall tillsättas

för att analysera kommunernas kostnader för flyktingar.

Inrikesdepartementet Skr. 1996/97:51

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,

Andersson, Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von

Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:51 Vissa frågor om den kommunala

ekonomin.

gotab 52297, Stockholm 1996