Prop. 1996/97:68

Regeringens skrivelse

1996/97:68

1996 års redogörelse för tillämpningen av lagen

(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1996/97:68

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 december 1996

Göran Persson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen

(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1995 -

den 30 juni 1996.

Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 68

1 Inledning

Skr. 1996/97:68

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-

kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen

tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - lik-

som under tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en

skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet.

1990/91 :JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen

lämnades i regeringens skrivelse 1995/96:124 (bet. 1995/96:JuU18, rskr.

1995/96:278).

Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli

1995 - den 30 juni 1996. Rikspolisstyrelsen har som underlag för

redogörelsen i en skrivelse till regeringen den 28 oktober 1996 redogjort

för dess tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll under den

aktuella perioden.

2 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i

svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till

förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna

syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att

komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för

kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad

i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfallen. Sedan den 1 juli 1991

återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser

alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlän-

ningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhand-

lingar (prop. 1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn

till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om

hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han

kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar

våld, hot eller tvång för politiska syften. Bestämmelserna i utlännings-

lagen (1989:529) om avvisning och utvisning skall dock tillämpas i

första hand.

Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att

lagen skall kunna tillämpas. Utvisning kan tillämpas även vid brottslig

gärning i en främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har

övervägande karaktär av politiskt brott. Den tidigare möjligheten att

föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och arbete har

avskaffats. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att

utlänningen t.ex. riskerar dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han

skall utvisas, skall regeringen förordna om inhibition av verkställigheten.

Regeringen kan i sådant fall meddela bestämmelser om skyldighet för

utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. Skr. 1996/97:68

anmälningsplikt. Regeringen far även förordna att vissa särskilda

bestämmelser rörande tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. husrannsakan

och hemlig teleavlyssning, får tillämpas. Ett beslut om anmälningsplikt

eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedels-

bestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång

skall frågan prövas av allmän domstol.

3 Den parlamentariska kontrollen

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick

vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontroll-

möjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När terrorist-

bestämmelsema permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år

skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terrorist-

bestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande

redovisningsskyldighet gäller såvitt avser bestämmelserna i rättegångs-

balken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lagen

(1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med införandet

av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts ovan, att

den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terrorist-

bestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör

ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till

riksdagen.

Riksdagen har, genom justitieutskottet, under 1996 gjort en fördjupad

granskning av regeringens tillämpning av lagen om särskild

utlänningskontroll. Arbetet har gått ut på att granska regeringens

tillämpning av lagen från såväl materiell som formell synpunkt, dvs. att

regeringens olika beslut om utvisning i sak legat i linje med riksdagens

intentioner, dels att i lagen angivna regler rörande handläggningen av

ärendena tillämpats korrekt. Kontrollen har genomförts genom att

utskottet dels inhämtat skriftliga redogörelser, dels genom en granskning

av aktuella akter. Viss kompletterande information har inhämtats från

Säkerhetspolisen och åklagarmyndigheten i Stockholm.

Utskottet uttalade vid sin granskning att regeringens beslut måste

bedömas som välgrundade liksom att handläggningcnjiy ärendena från

formell synpunkt varit korrekt. När det gäller dokumentationen av

muntligen lämnade uppgifter konstaterade utskottet att det inte

dokumenterats vilka uppgifter som lämnats. Regeringen avser att i

kommande ärenden förbättra dokumentationen i berörda avseenden.

Beträffande framtida redogörelser av lagen om särskild

utlänningskontroll uttalade utskottet att redovisningen av konkreta,

enstaka händelser och analysen av den internationella utvecklingen bör

hållas på minst samma nivå som hittills. Framtida redogörelser bör även

behandla mer betydelsefulla lagändringar i länder som är av särskilt

intresse i dessa sammanhang (bet. 1995/96:JuU18 s. 6). När det gäller

behovet av en reglering som den i lagen om särskild utlänningskontroll

uttalade utskottet att lagstiftningen måste ge utrymme för att ur landet Skr. 1996/97:68

avlägsna sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till

risken för internationella terroristhandlingar eller som utgör ett hot mot

rikets säkerhet. Riksdagen godtog utskottets uttalanden (rskr.

1995/96:278).

4 Redogörelse för tillämpningen av lagen om

särskild utlänningskontroll

Lagen har tillämpats vid fyra tillfällen under perioden. I ett fall har

regeringen beslutat att med stöd av 1 § första stycket 2 lagen om

särskild utlänningskontroll utvisa en algerisk medborgare. Regeringen

beslöt samtidigt att verkställighet av utvisningen tills vidare inte fick

ske. I ärendet togs utlänningen i förvar av Säkerhetspolisen och chefen

för Justitiedepartementet beslutade om fortsatt förvar. Sådan förhandling

som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll ägde rum. I

de övriga tre fallen har regeringen omprövat tidigare meddelade beslut

om utvisning med stöd av lagen. Inte i något fall upphävdes det tidigare

beslutet om utvisning. I ett av dessa fall togs personen i fråga i förvar av

Säkerhetspolisen som även på nytt verkställde utvisningsbeslutet.

Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har

tillämpats.

- 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

- 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfallen

- 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle

- 1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen.

5 Den internationella terrorismens utveckling

Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella

terrorismens utveckling under den aktuella perioden.

Sverige har under denna tid varit förskonat från terroristdåd.

Allmänt sett har den typ av terrorism som haft sin grogrund i

vänsterextremism gradvis avtagit och praktiskt taget upphört i Europa

med vissa undantag i Grekland och Turkiet.

Terrorism som helhet har dessvärre åter tagit fart på ett oroande sätt,

vilket till stor del sammanhänger med att fredsprocesserna i flera

konflikter med rötter långt bakåt i tiden hakat upp sig.

Vapenvilan på Nordirland, vilken proklamerades i augusti 1994, bröts

således i februari 1996 i samband med att fredsprocessen gått in i ett

politiskt dödläge.

I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen från extremister på Skr. 1996/97:68

bägge sidor fortsatt att ta sig uttryck i terrorhandlingar i Israel eller på

av Israel behärskat område, bland annat dåd som drabbat såväl israelisk

som palestinsk allmänhet och mordet på den israeliske premiärministern

Rabin. Politiska krafter med maximalistiska program har komplicerat

fredsprocessen. Risk för nya uttryck för politiskt motiverat våld

föreligger.

I Spanien har terrordåd förorsakade av baskisk nationalism och

separatism fortsatt.

Striden mellan turkiska regeringsstyrkor och den kurdiska PKK-

gerillan har också fortsatt med oförminskad oförsonlighet i Turkiet.

I Algeriet går det ännu inte att se slutet på den oförsonliga kampen

mellan regeringsstyrkor och islamska fundamentalistiska extremister.

I Egypten har den radikala islamska extremistiska oppositionen i olika

grupperingar med grogrund bland annat i landets ekonomiska och sociala

problem fortsatt att bland annat angripa symboler för västerländskt

inflytande såsom turistnäringen.

Utanför Europa har terroristdåd förekommit i t.ex. Colombia, Kashmir,

Filippinerna och i Sri Lanka. Ett nytt fenomen är bombattentat mot den

militära närvaron av USA i Saudiarabien.

Mot bakgrund av utvecklingen har det internationella samarbetet med

att bekämpa terrorism ökat i intensitet. I varierande kretsar har frågan

satts högt på dagordningen vid gemensamma möten. Bland annat enades

G 7-statema och Ryssland i somras vid ett ministermöte i Paris om ett

antal förslag som kommer att följas upp i de internationella

organisationer, såsom FN eller dess fackorgan, där frågorna sakligt hör

hemma. I FN har Storbritannien föreslagit kompletteringar till 1994 års

FN-deklaration om åtgärder mot internationell terrorism. Inom EU

fortsätter Sverige att medverka i det arbete som bedrivs på detta område

såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken

som inom samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena.

Justitiedepartementet Skr. 1996/97:68

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,

Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson,

Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:68 1996 års redogörelse för

tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 52789, Stockholm 1996