Prop. 1996/97:93

Regeringens skrivelse

1996/97:93

Metodutveckling, forskning och utbildning

i arbetet för barn som utsatts för sexuella

övergrepp

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm-Wallén

Maj-Inger Klingvall

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I riksdagens skrivelse 1993/94:251 om barn och ungdom har riksdagen

begärt att regeringen överväger vissa frågor om metodutveckling,

forskning och utbildning när det gäller insatser för barn som utsatts för

sexuella övergrepp och att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag på insatser.

I denna skrivelse från regeringen lämnas en redogörelse för regeringens

överväganden och åtgärder med anledning av riksdagens skrivelse.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 93

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:93

1 Riksdagens skrivelse............................... 3

2 Regeringens bedömning samt redogörelse för vidtagna

och planerade åtgärder ............................. 4

2.1 Bakgrund........................................ 4

2.1.1 Brottsutveckling ........................... 4

2.2 Vidtagna och planerade åtgärder ..................... 5

2.2.1 Regeringsuppdrag m.m...................... 5

2.2.2 Barn i fokus-projektet....................... 6

2.2.3 Kunskapscentrum för forskning och metod-

utveckling ................................ 6

2.2.4 Utbildning inom rättsväsendet m.m............. 8

2.2.5 Bampsykiatrikommittén ..................... 8

2.2.6 Pediatrisk gynekologi ....................... 9

2.2.7 Pojkar som offer för sexuella övergrepp och som

förövare av sådana övergrepp................. 9

2.2.8 Stöd till ideella organisationer och alternativa

behandlingsinstitutioner ..................... 10

2.2.9 Föreslagna förändringar i socialtjänstlagen....... 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 .. 12

1 Riksdagens skrivelse

Skr. 1996/97:93

I socialutskottets betänkande 1993/94:SoU30 har utskottet med anledning

av två motioner om sexuella övergrepp mot barn anfört bl.a. följande. De

personer som i sin yrkesutövning möter problem förbundna med sexuella

övergrepp mot barn behöver särskild kunskap och erfarenhet. Utskottet

anser att det är angeläget med utökad utbildning och fortbildning för dessa

yrkesgrupper om barn som utsatts för sexuella övergrepp. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om behovet av forskning och metodutveckling

inom området. Forskningen bör vara inriktad på att skapa underlag för

bättre omhändertagande och rehabilitering av de barn som drabbats av

sexuella övergrepp. Utskottet anser att regeringen bör överväga de förslag

som förs fram i motionerna och återkomma till riksdagen med förslag om

insatser. Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna vad

utskottet anfört (rskr. 1993/94:251)

I motion 1993/94:So230 anförs bl.a. att de som i sin yrkesutövning

möter problem förbundna med sexuella övergrepp mot barn ställs inför

speciella krav på erfarenhet och kunskap. Yrkesgrupper som berörs åter-

finns inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan samt rättsväsen-

det. De som arbetar med incestfrågor behöver kontinuerlig fortbildning

och möjligheter att få kunskap om nya metoder för att klara sina arbets-

uppgifter. Ytterligare åtgärder måste vidtas hos de forskningsstödjande

myndigheterna och organen för att stimulera till kvalificerad forskning om

incest. Forskningen måste vara så inriktad att den skapar underlag för

bättre omhändertagande och rehabilitering av de barn som drabbats av

sexuella övergrepp och av deras familjer. Den skall även kunna bidra till

att förebygga återfall hos förövarna.

I motion 1993/94: So273 tas upp frågor om forskning, metodutveckling

och kunskapsspridning kring behandling av barn som utsatts för sexuella

övergrepp. Det efterfrågas ett nationellt kunskapscentrum om sexuella

övergrepp på barn där specialistkompetens i pediatrisk gynekologi skall

finnas. I motionen tas också upp frågor om riktlinjer för stöd till de när-

stående, om samordnad handläggning av sexuella övergrepp, om forsk-

ning kring övergrepp på pojkar och om stöd till ideella organisationer som

utför behandlingsarbete med barn som utsatts för sexuella övergrepp, om

alternativa behandlingsinstitutioner och om anmälningspliktsffia behand-

lingsinstitutioner.

1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 93

2 Regeringens bedömning samt redogörelse för

vidtagna och planerade åtgärder

Skr. 1996/97:93

Regeringens bedömning: Att skydda barn mot sexuella övergrepp

och att stödja de barn som utsatts för sådana är bland de mest ange-

lägna frågorna för regeringen.

De åtgärder som vidtagits av regeringen, myndigheter och en-

skilda organisationer och som redogjorts för i denna skrivelse, har

givit värdefull kunskap inom detta område. Det är viktigt att de pågå-

ende åtgärderna utvärderas ordentligt och att den nyvunna kunskapen

sprids.

Regeringen kommer att noga följa utvecklingen på området för att

kunna ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för utsatta

barn och ungdomar.

2.1 Bakgrund

Ärenden där barn varit utsatta för sexuella övergrepp hör till de känsli-

gaste och mest komplicerade uppgifterna för de yrkesgrupper som kom-

mer i kontakt med sexuella övergrepp i sin verksamhet. Goda kunskaper,

genomtänkta arbetsmetoder och väl utvecklad samverkan är viktiga förut-

sättningar för att arbetet inom t.ex polisväsendet, socialtjänsten, kris- och

behandlingsarbete och inom rättsväsendet skall lyckas. Regeringen ser det

som mycket viktigt att verka för kontinuerlig fortbildning för att sprida

kunskap om nya metoder. Det finns ett konstant behov av metodutveck-

ling hos dessa personalkategorier som i sin yrkesutövning möter och har

att utreda eller behandla barn och familjer. En förutsättning för att föra

metodutvecklingen framåt är att det finns forskning på området och att det

finns möjligheter att samla och bearbeta kunskap. Det rör sig om ett konti-

nuerligt och idogt arbete.

2.1.1 Brottsutveckling

På Socialdepartementets initiativ genomförde Brottsförebyggande Rådet

(BRÅ) under åren 1985 - 1990 ett forskningsprojekt om sexuella över-

grepp mot barn och gav ut flera rapporter i ämnet. Av rapporterna framgår

att det troligtvis finns ett mörkertal när det gäller sexualbrott i allmänhet

och sexuella övergrepp mot barn i synnerhet. Faktorer som är avgörande

för mörkertalet är brottets grovhet, relationen mellan gärningsman och

offer samt brottets synlighet. När det gäller sexualbrott mot barn kompli-

ceras situationen av att barn oftast inte själva kan anmäla brottet till

polisen.

Av rapporterna framgår att mörkertalet styrs av i hur hög grad barn kan

berätta, i vilken mån de blir trodda och i vilken utsträckning den som

barnet anförtror sig åt går vidare med en anmälan om händelsen. Vidare Skr. 1996/97:93

framgår att benägenheten att anmäla sexualbrott varierar vid olika tid-

punkter, vilket gör att mörkertalet kan vara olika högt under olika tids-

perioder. Benägenheten att anmäla kan enligt rapporterna även bero på

den allmänna opinionen, de handläggande myndigheternas inställning och

den syn som människor i offrets närhet har på denna typ av brottslighet.

BRÅ följer noga utvecklingen av bl.a. antalet rapporterade sexualbrott

mot barn. Antalet rapporterade sådana brott har stadigt ökat under de

senaste tjugu åren. De ökade mellan 1990 och 1995 med 53 %.

Antalet anmälda våldtäkter på barn under 15 år var 173 fall år 1990,

338 fall år 1993 och 258 fall år 1995. Antalet anmälda fall av sexuellt

tvång eller utnyttjande av barn under 15 år var 908 fall år 1990, 1783 fall

år 1993 och 1395 fall år 1995. Motsvarande siffror på anmälda fall av

annat sexuellt ofredande mot barn under 15 år var 665 fall år 1990, 900

fall år 1993 och 1 057 fall år 1995.

Statistiken visar att ökningen av antalet anmälda våldtäkter och sexuellt

tvång eller utnyttjande kulminerade 1993 for att därefter minska något.

Minskningen är tydlig när det gäller sexualbrott mot barn begångna i en

nära relation. Antalet anmälda fall av annat sexuellt ofredande har fortsatt

att stiga. (BRÅ-rapport 1996:4 Brottsutvecklingen). Minskningen av an-

talet anmälda fall av våldtäkter och sexuellt tvång eller utnyttjande hänger,

enligt BRÅ:s uppfattning, troligen ihop med den debatt som pågått i sam-

hället och som mer fokuserat på förövaren än på de utsatta barnen. Enligt

forskarna påverkas anmälningsfrekvensen när det gäller sexuella över-

grepp av den allmänna debatten och av samhällsutvecklingen.

2.2 Vidtagna och planerade åtgärder

2.2.1 Regeringsuppdrag m.m.

Socialstyrelsen är den centrala myndighet som ansvarar för att utöva till-

syn och kunskapsinsamling för metodutveckling både när det gäller det

medicinska området och socialtjänstområdet. Socialstyrelsen har givit ut

Allmänna råd (1991:3) Sexuella övergrepp mot barn. Dessa allmänna råd

är såväl en kunskapsöversikt som en handbok för handläggning och utred-

ning med redovisning av lämpliga behandlingsmetoder.

Socialstyrelsen har nyligen påbörjat ett arbete som syftar till att belysa

det aktuella kunskapsläget om sexuella övergrepp mot barn. I arbetet ingår

att samla in och ställa samman resultat från forskning, utvecklingsinsatser

och kvalificerat utredningsarbete. Med denna kunskapsöversikt som ut-

gångspunkt kommer Socialstyrelsen att ta ställning till om och i vilken

utsträckning de allmänna råden behöver revideras. Arbetet beräknas vara

genomfört i början av år 1998.

Med utvecklingsmedel från Socialstyrelsen har under senare år flera

projekt genomförts i landet, vars syfte är att utveckla arbetet med barn

som utsatts for övergrepp. Socialstyrelsen fortsätter detta arbete och anser

att erfarenheten hittills visat att det är mest värdefullt att lägga tonvikten Skr. 1996/97:93

vid att systematiskt bygga upp kunskaper och erfarenheter som sedan kan

spridas i landet.

Socialstyrelsen har i sina allmänna råd givit riktlinjer för samverkan

mellan olika myndigheter. Där länsgrupper och samrådsgrupper finns och

fungerar i landet ordnas utbildningsdagar och fors disskussioner om

metodutveckling. Kvaliteten i det egna arbetet och i samarbetet varierar

dock i olika delar av landet.

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för år 1995/96 i uppdrag att

genomföra metodutveckling och kvalitetsförbättring i utrednings- och

behandlingsarbetet rörande barn som far illa. Socialstyrelsen skulle enligt

uppdraget samla, analysera och sprida kunskap om det arbete som bedrivs

inom området. Särskild uppmärksamhet skulle ges till arbete med barn

som utsätts för sexuella övergrepp. I den redovisning över det s.k. Barn i

fokus-projektet som överlämnades till Socialdepartementet i oktober 1995

redovisar Socialstyrelsen en tid- och verksamhetsplan för uppdraget. Av

denna framgår bl.a. att Socialstyrelsen under projekttiden gav ut ett antal

skrifter om sexuella övergrepp på barn, finansierade ett seminarium för

terapeuter som arbetar med grupper riktade till barn, ungdomar eller vux-

na som varit utsatta för sexuella övergrepp och lämnade ekonomiskt stöd

till den s.k. BUP-Elefanten i Linköping för att denna skulle kunna fungera

som ett nationellt kompetens- och utvecklingscentrum vad gäller miss-

handel och sexuella övergrepp mot barn.

Resultatet av uppdraget kommer att ge underlag för fortsatt metod-

utveckling på området. Behovet av ytterligare riktlinjer samt informations-

skrifter till de berörda bedöms inom ramen för uppdraget och Socialstyrel-

sens löpande tillsyns- och utvecklingsarbete. I regleringsbrevet för år 1997

har uppdragits åt Socialstyrelsen att senast den 31 oktober 1997 redovisa

utvecklingsarbete som rör utsatta barn.

2.2.2 Barn i fokus-projektet

Socialstyrelsen har inom ramen för det s.k. Barn i fokus-projektet (SoS-

rapport 1996:19) stöttat ett antal projekt i landet där metoder utvecklats

för arbete med barn som utsatts för sexuella övergrepp. Projekt kring

metodutveckling i arbete med unga förövare har också fått stöd, liksom

andra projekt som arbetat med t.ex. samarbetsmodeller mellan olika

myndigheter. Som exempel på projekt kan nämnas bl.a. ett som varit för-

lagt till Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Malmö Allmänna

Sjukhus med syfte att studera samverkan mellan myndigheter och utveckla

familjebehandlingsmodeller vid sexuella övergrepp. En slutsats som dras

i detta projekt är att behandlingsformerna måste vara varierade och flex-

ibla. Kliniken skall också genomföra en långtidsuppföljning av familjer

som deltagit i familjebehandling. Uppföljningen skall bl.a. innehålla en

bedömning av samspelet mellan barn och föräldrar.

Ett annat projekt, SAMS-projektet, har drivits av Stockholms läns

landsting, sydvästra omsorgsområdet. Strävan har varit att förbättra samar-

betet mellan olika inblandade myndigheter vid sexuella övergrepp mot Skr. 1996/97:93

barn. I samarbetet ingick Södertälje PBU, Geneta barnhem och social-

tjänsten. En slutsats från projektet är att ett fungerande samarbete mellan

olika institutioner kräver motivation för samarbete, en klar struktur, plane-

ring och tillräckligt med tid. Samtliga projekt har redovisats i skriftlig

form.

2.2.3 Kunskapscentrum för forskning och metodutveckling

BUP-Elefanten i Linköping är ett centrum för aktiv forskning och metod-

utveckling. Där finns en mottagningsverksamhet som bygger på ett sam-

arbete mellan barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid universitets-

sjukhuset i Linköping och Linköpings kommun. Den startade sin verksam-

het i januari 1995 med stöd från Socialstyrelsen och från försäkrings-

kassan i Linköping. Verksamheten är en specialiserad enhet för psyko-

terapeutisk hjälp när ett sexuellt övergrepp eller misshandel mot barn

misstänks eller konstateras. Den skall vid behov kunna erbjuda krisbe-

arbetning och olika terapiformer och samla kunskap för metodutveckling

både vad gäller förebyggande och behandlande arbete.

När det gäller behandling vänder sig BUP-Elefanten i första hand till

Östergötlands län. Utomlänspatienter tas emot enligt gällande utomlänsav-

tal. Vad beträffar handledning och konsultation ges detta efter avtal med

beställare. Erfarenheter och kunskaper från BUP-Elefanten kommer även

socialtjänsten tillgodo. Socialstyrelsen beviljade under 1995 616 000

kronor och under 1996 1 miljon kronor ur anslaget för utvecklings- och

förnyelsearbete inom socialtjänsten för detta arbete. Erfarenheterna torde

kunna tas tillvara nationellt.

BUP-Elefanten har, utöver uppgifterna att utreda, behandla och bedriva

forskning, också till uppgift att utbilda personal inom såväl barn- och

ungdomspsykiatrin som polisen och socialtjänsten. Verksamheten har för

budgetåret 1995/96 tilldelats 500 000 kr och för 1997 500 000 kr av

Socialstyrelsen för detta ändamål. Två projektledare har anställts med

uppgift att planera en universitetskurs vid Hälsouniversitetet i Linköping

med start höstterminen 1997. Kursen kommer att riktas till personal inom

barn- och ungdomspsykiatrin, allmänpsykiatrin, socialtjänsten och polisen.

Den kommer att omfatta tre terminers studier med en inledande gemensam

multi-disciplinär kurs och därpå följande specialiserade studier för be-

handlingspersonal respektive utredare inom socialtjänsten. Utbildningen är

tänkt att återkomma regelbundet.

Som regeringen framhållit i forskningspropositionen 1996/97:5 är det

viktigt med en kontinuerlig och bred forskning om barns villkor. Särskilt

viktigt är det att öka kunskapen om utsatta barns villkor.

2.2.4 Utbildning inom rättsväsendet m.m.

Skr. 1996/97:93

Justitieutskottet behandlade i betänkandet 1992/93 :JuU24 bl.a. regering-

ens förslag om anslag till domstolsväsendet samt ett antal motioner avse-

ende medelstilldelning i övrigt med anknytning till domstolsväsendet. I

motion 1992/93Ju802 yrkades bl.a. ett tillkännagivande att den personal

(poliser, psykologer, jurister, bamhälsovårdspersonal m.fl.) som har att

göra med barn i svåra situationer bör utbildas för den uppgiften. Yrkandet

avslogs av såväl utskottet som riksdagen.

När det gäller utbildningsinsatser avseende just sexuella övergrepp mot

barn kan bl.a. nämnas att Domstolsverket anordnat regionala utbildnings-

dagar vid flera domstolar i detta ämne. Domstolsverket bekostar även

deltagande för domare i kurser och konferenser anordnade av bl.a. BRÅ,

Rädda Barnen och Barnens Rätt i Samhället (BRIS), (bet. 1993/94:SoU30

s.15). Riksåklagaren höll i januari 1996 ett seminarium för åklagare om

mål om sexuella övergrepp mot barn och kommer eventuellt att utarbeta

en handbok för åklagare.

Rädda Barnens regionala seminarier för bl.a. domare om sexuella över-

grepp på barn och barnmisshandel kommer att fortsätta under kommande

år. Rädda Barnen har också framställt en videofilm om sexuella övergrepp

på barn, vilken inköpts av Domstolsverket för utlåning till domstolarna.

Information sprids även skriftligen till domstolarna.

På många håll i landet fungerar, i enlighet med rekommendationerna i

Socialstyrelsens allmänna råd om sexuella övergrepp mot barn, s.k. sam-

rådsgrupper, som består av representanter för bl.a. socialtjänst, hälso- och

sjukvård samt polis och åklagare. Samarbetet utgår oftast från enskilda

aktuella ärenden men kan också bestå av regelbundna gemensamma ut-

bildningar och aktiv metodutveckling.

2.2.5 Barnpsykiatrikommittén

Den sedan våren 1996 pågående utredningen om barns och ungdomars

psykiska hälsa, Barnpsykiatrikommittén (S 1995:06), har enligt direktiven

(dir. 1995:75) till uppgift att överväga och föreslå olika åtgärder för att

förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och i

förekommande fall andra samhällsinstanser. Utredningen skall bl.a. över-

väga om nuvarande ansvarsgränser är de mest ändamålsenliga. Kommittén

skall också föreslå rehabiliteringsåtgärder.

Bland de målgrupper som särskilts lyfts fram i direktiven, när det gäller

analysen av samarbetet mellan olika myndigheter, finns barn och ungdo-

mar som utsatts för sexuella övergrepp. Kommittén kommer i ett särskilt

projekt fokusera på strukturer inom bampsykiatrin och socialtjänsten för

att garantera metodutveckling och möjliggöra ackumulering av kunskap

när det gäller sexuella övergrepp på och misshandel av barn och ung-

domar. Kommitténs arbete skall vara slutfört den 31 december 1997.

2.2.6 Pediatrisk gynekologi

Skr. 1996/97:93

I motion 1993/94:So273 pekas på nya former för den medicinska under-

sökningen inom en disciplin för pediatrisk gynekologi. Sådana undersök-

ningsformer bör enligt motionärerna inrättas i Sverige för att stimulera

utvecklingen av nya undersökningsmetoder och därmed öka kunskapen

om skador av sexuella övergrepp.

Socialstyrelsen har i sina allmänna råd om sexuella övergrepp mot barn

givit riktlinjer för den medicinska utredningen. Socialstyrelsen rekommen-

derar vidare att det i varje landsting finns tillgång till särskild personal

som på ett kompetent sätt kan utföra utredningar vid misstänkta sexuella

övergrepp. Det bör även finnas rutiner för hur dessa utredningar skall

hanteras inom sjukvården.

I en skrift med titeln Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar, en

introduktion med särskild tonvikt på kroppsundersökning och värdering

av somatiska fynd, som givits ut av Svensk Förening för Obstetrik och

Gynekologi, finns detaljerad information om medicinska undersökningar

vid misstanke om sexuella övergrepp mot barn. Denna skrift har fått stor

användning bl.a. inom grundutbildningen av läkare samt inom specialist-

utbildning och efterutbildning för gynekologer.

Vid utredning av barn, som har blivit utsatta för sexuella övergrepp

krävs en omfattande utredning med inslag av flera olika discipliner. Vid

ställningstaganden till fynd, som härrör från gynekologiska undersök-

ningar, krävs en ingående bedömning där kunskap från obstetrik och

gynekologi, pediatrik, bamkirurgi, venerologi och rättsmedicin är aktuell.

Det krävs vana, kunskap och vaksamhet av de läkare som skall undersöka

barnet och tolka fynden, inte minst med hänsyn till den vikt som de medi-

cinska intygen har i den rättsliga prövningen av dessa ärenden. I Sverige

har det vid de specialenheter som finns för utredning av sexuella över-

grepp mot barn vuxit fram ett väl fungerande samarbete mellan olika

vetenskaper för behandling och omhändertagande av dessa barn. Vid de

flesta av dessa utförs kroppsundersökningar av barnläkare med särskild

erfarenhet eller tillsammans med rättsmedicinare där sådana resurser finns.

För att närmare belysa frågan har Socialdepartementet inhämtat yttran-

den av ett antal experter bl.a. på bamkirurgi och rättsmedicin. Av exper-

ternas svar framgår att barn- och tonårsgynekologi är en specialitet på

framväxt över hela världen. Området kräver ett interdisciplinärt samarbete

mellan flera olika specialistområden. Många störningar och sjukdomstill-

stånd är ovanliga och kräver regionsjukvårdens resurser och forsknings-

miljö. Enligt experterna är det angeläget att utveckla ämnesområdet.

2.2.7 Pojkar som offer för sexuella övergrepp och som förövare

av sådana övergrepp

Regeringens uppfattning är att det behövs mer kunskap kring övergrepp

på pojkar och att det är viktigt att finna nya vägar och metoder att nå

pojkar som varit offer för eller förövare av sexuella övergrepp. Olika

erfarenheter tyder på att unga förövare själva har varit utsatta för sexuella Skr. 1996/97:93

övergrepp. Det finns projekt som arbetar med pojkar som offer. Rädda

Barnens pojkmottagning är ett exempel.

I Kristianstads kommun bedrevs inom Barn i fokus-projektet, med

ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, fyra olika omfattande utvecklings-

projekt kring arbete med sexuella övergrepp. Ett av delprojekten behand-

lade frågor kring unga förövare, vilka ofta själva varit utsatta för fysiska

eller sexuella kränkningar som barn. Det innebär att dessa ungdomar både

är offer och förövare, vilket medför komplikationer i förhållningssätt och

i utrednings- och behandlingsarbetet. En metod för att bedöma unga

förövares problematik och behandlingsbehov samt arbetsmodeller för att

nå unga förövare har utarbetats. Projektet finns redovisat i rapporten Unga

förövare av sexuella övergrepp.

Sedan år 1996 pågår ett projekt om gruppbehandling för unga förövare

- ett metod- och handledningsprojekt i vilket Rädda Barnens pojkmot-

tagning, Wasa PBU-mottagning i Stockholm, BUP-Elefanten och social-

förvaltningen i Kristianstad deltar i syfte att få metod- och handlednings-

stöd i arbetet med att starta gruppverksamhet för unga förövare. Projektet

skall utvärderas. Socialstyrelsen har bidragit med medel till detta projekt.

2.2.8 Stöd till ideella organisationer och alternativa

behandlingsinstitutioner

Regeringen vill betona de ideella organisationernas värdefulla arbete som

ett viktigt komplement till olika myndigheters arbete.

Rikstäckande ideella organisationer får därför organisationsstöd från

Socialstyrelsen. Organisationerna söker därtill ytterligare medel till sina

projekt från bl.a. Allmänna arvsfonden och Socialstyrelsen. Som ett priori-

terat område har regeringen (prop. 1995/96:138) angivit stöd ur Allmänna

arvsfonden till organisationer som arbetar med att utveckla metoder för att

hjälpa barn som utsatts för sexuella övergrepp. Av de projekt som stötts

med hjälp av Allmänna arvsfonden kan nämnas utbildning inom barn- och

ungdomsrörelser av ansvariga ledare på lokal- och distriktsnivå för att

dessa bättre skall kunna förstå när barn far illa och hur man skall agera i

dessa situationer.

2.2.9 Föreslagna förändringar i socialtjänstlagen

I proposition 1996/97:125 Ändring i socialtjänstlagen, som beslutas av

regeringen denna dag, föreslås förändringar i syfte att stärka barnets ställ-

ning inom socialtjänsten. Regeringen föreslår införandet av en ny bestäm-

melse som svarar mot artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Bestämmelsen stadgar att när åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad

hänsynen till barnets bästa kräver. Det fastslås också att barnets inställning

skall klarläggas så långt det är möjligt i ärenden som rör barnet person-

ligen. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och

mognad.

10

Socialtjänstens utredningsskyldighet när det gäller barn tydliggörs gen- Skr. 1996/97:93

om att vissa tidsfrister infors. Bamavårdsutredningar skall genomföras

skyndsamt och vara slutförda senast inom fyra månader. Om det finns sär-

skilda skäl kan utredningstiden förlängas. Det införs även regler som ger

socialtjänsten möjlighet att konsultera sakkunniga och att ta de kontakter

som är nödvändiga för att genomföra utredningen. En utredning skall inte

göras mer omfattande än vad omständigheterna i ärendet motiverar.

Skyldigheten utvidgas för vissa yrkesgrupper att enligt 71 § social-

tjänstlagen anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som

kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd.

Anmälningsskyldigheten kommer även att omfatta alla som är verksamma

inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ung-

dom och annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso-

och sjukvården och på socialtjänstens område. Offentlig och enskild verk-

samhet likställs därmed när det gäller anmälningsskyldigheten.

I propositionen betonas att socialnämnden bör samverka med andra

myndigheter samt informera om sin verksamhet. Detta är särskilt ange-

läget i arbetet med utsatta barn. Socialtjänsten har ansvar för att informera

exempelvis personal inom barnomsorg och skola om bestämmelserna om

bl.a. anmälningsskyldigheten och om hur socialtjänsten arbetar med utred-

ningar av och stöd- och hjälpåtgärder och andra insatser till bam och

familjer.

Regeringen vill i detta sammanhang särskilt framhålla värdet av att det

skapas rutiner inom socialtjänsten för såväl samverkan som information.

Av denna redogörelse framgår att ett omfattande arbete pågått och pågår

när det gäller skyddet för bam som utsatts för sexuella övergrepp. Det är

fråga om ett långsiktigt och kontinuerligt arbete där kunskapsuppbyggnad

och utbildning har särskild betydelse. Av väsentlig betydelse är också väl

utvecklade arbetsmetoder och samverkan mellan bl.a. olika myndigheter.

Frågans vikt gör att utvecklingen på området noga måste följas. Beredskap

måste hållas för att omedelbart kunna sätta in ytterligare åtgärder om och

så snart behov därav visar sig.

11

Socialdepartementet Skr. 1996/97:93

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,

Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg,

Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,

Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Klingvall

Regeringen beslutar skrivelsen 1996/97:93 Metodutveckling, forskning

och utbildning i arbetet för bam som utsatts för sexuella övergrepp.

gotab 53069, Stockholm 1997

12