Prop. 1997/98:145D2 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige

Beredningskedjan

bygger på SOU 1996:184 Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel - B

Prop. 1997/98:145D2
Propositioner · Miljödepartementet

Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige

1998-05-07 · 104 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1997/98:145D2, Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning av Kemikalieinspektionens rapport

(dnr M96/2824/6) Avveckling av kvicksilver i varor

Kemikalieinspektionen redovisar hur avvecklingen av användningen av

kvicksilver i varor förutom batterier fortgår. Förekomsten av

kvicksilver i elektriska komponenter och mätinstrument, i belysning,

papper, samt färger, lacker, limmer och fogmassor har utretts. De två

först nämnda grupperna varor omfattas av förbudet i förordningen

(1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor.

Inspektionen har även sökt kartlägga den nationella handeln med

kvicksilver från nedlagda verksamheter inom process- och tillverk-

ningsindustri samt vid laboratorier

Elektriska komponenter och mätinstrument

Under 1990-talet beräknas användningen i Sverige av elektriska kompo-

nenter och mätinstrument som innehåller kvicksilver i det närmaste ha

fasats ut. Tillförseln har nu minskat från ca 7,5 ton årligen till drygt

0,5 ton. Beräkningarna omfattar inte redan monterade komponenter och

mätinstrument i importerad utrustning. Identifiering av sådan utrustning

och frivillig substitution hos utländska tillverkare har lyckats i ett fåtal

fall.

Av den dispenshantering Kemikalieinspektionen har i anslutning till

gällande förbud framgår att det ibland kan vara förenat med stora

tekniska svårigheter att ersätta kvicksilverkomponenter. Många gånger är

det därför rimligt att medge tidsbegränsade undantag för

utvecklingsinsatser. Några mättekniska svårigheter att ersätta

kvicksilvertermometrar finns knappast. Det kan dock vara förenat med

kostnader, däribland för ombyggnad av apparatur.

Belysning

En kartläggning av marknaden för lampor som innehåller kvicksilver

visar att mängden kvicksilver per lampa ofta är betydligt högre än vad

man är medveten om. De marknadsledande producenterna har tillgång till

produktionsteknik som gör det möjligt att mera exakt dosera och samti-

digt radikalt minska mängden kvicksilver per lampa.

Papper och kemiska produkter

Kvicksilver har enbart identifierats i fotopapper och ljuskänsligt kopie-

ringspapper. Den senare användningen är på väg att fasas ut.

I de kemiska produkterna färger, lacker, limmer och fogmassor har

funktionstillsats av kvicksilver kunnat konstateras i endast ett fall. Det är

dock inte ovanligt att kvicksilver finns som förorening.

Nationell handel och användning av metalliskt kvicksilver

I takt med att amalgammetoden i kloralkaliindustrin och andra verksam-

heter med kvicksilver lagts ner, har den inhemska handeln med kvicksil-

ver ökat. Det har inte varit möjligt att få en klar bild av omfattningen. Av

den information som samlats in framgår att över 130 ton har bytt ägare

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

inom Sverige mellan åren 1984 och 1995. Det är stora mängder i förhål-

lande till de importerade. De senare ligger som grund för beräkningar av

användningen av metalliskt kvicksilver i Sverige.

Ett förbud som träffar försäljning och användning av kvicksilver och

dess föreningar skulle ge en samlad överblick över hur mycket och hur

kvicksilver används inom landet. Ett förbud skulle även underlätta av-

vecklingen av användningen av analyskemikalier vid laboratorier, liksom

av amalgammetoden inom kloralkaliindustrin.

Kemikalieinspektionen kommer att

överväga att utnyttja möjligheten att föreskriva förbud mot utrustning

som innehåller elektriska komponenter,

införa regler om att varor som säljs på dispens skall märkas så att det

framgår att de innehåller kvicksilver.

Kemikalieinspektionen föreslår regeringen att ändra förordningen

(1991:1290) om kvicksilver i vissa varor så att den även gäller

försäljning och användning av metalliskt kvicksilver och dess före-

ningar,

lysrör och andra lampor. Kemikalieinspektionen bör bemyndigas att

meddela tillämpningsföreskrifter,

varor som kan importeras och säljas utan kvicksilver, men kräver

kvicksilver för att kunna användas.

Kemikalieinspektionen föreslår vidare regeringen att

besluta att förbudet mot användning i 1 b § förordningen

(1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor även skall gälla utrustning

som innehåller mätinstrument med kvicksilver,

ge läkemedelsverket i uppdrag att se över användningen av kvicksil-

ver i farmaceutiska och veterinärmedicinska preparat

Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport

(dnr M96/2824/6) Avveckling av kvicksilver

Naturvårdsverket redovisar hur avvecklingen av

kvicksilveranvändningen fortgår vad gäller användning i batterier, klor-

alkaliindustrin och laboratorier. Vidare lämnas en kortfattad redogörelse

för det pågående arbetet med insamling och omhändertagande av

kvicksilverhaltigt avfall.

Batterier

Mängden batterikvicksilver har för år 1995 sjunkit till ca 1400 kg varav

1300 kg från kvicksilveroxidbatterier. Europeisk batteriindustri kommer

inom två år inte längre att leverera kvicksilveroxidbatterier. Naturvårds-

verket anser det viktigt att snarast kraftigt höja batteriavgiften för kvick-

silveroxidbatterier samt att inom EU fortsätta att aktivt verka för att fasa

ut batterier som innehåller kvicksilver.

Klor-alkaliindustri

Inom klor-alkaliindustrin tillverkas klor och natriumhydroxid. Mängden

kvicksilver i metallisk form som är i bruk inom klor-alkaliindustrin är

avsevärd, ca 330 ton. Sverige har vid Nordsjökonferensen 1990 samt i

Oslo-Pariskommissionen åtagit sig att senast år 2010 avveckla all klor-

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

alkalitillverkning enligt amalgammetoden. Några formella, bindande

beslut som ger ett slutdatum för amalgammetoden finns ej för de två

anläggningar i landet som fortfarande använder den.

Naturvårdsverket har hos Koncessionsnämnden för miljöskydd hem-

ställt om omprövning av ett av företagen och därvid begärt att företaget

utreder kostnader och konsekvenser för en avveckling av amalgammeto-

den till år 2010, år 2005 respektive år 2000. Kemikalieinspektionen före-

slår i sin redovisning av kvicksilveravvecklingen att förordningen

(1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor utvidgas att omfatta även

metalliskt kvicksilver och dess föreningar. En sådan utvidgning av för-

ordningen skulle ge en alternativ möjlighet att reglera avveckling av

amalgammetoden.

Laboratorier

Kvicksilver förekommer på laboratorierna i termometrar, mätinstru-

ment/apparatur samt i analyskemikalier/reagens. Kvicksilver i termomet-

rar och apparatur föreligger vanligen som metall, och frigörs och blir en

miljörisk först när apparatur går sönder eller skrotas. Eftersom försälj-

ningen av kvicksilvertermometrar och instrument som innehåller

kvicksilver är förbjuden sedan år 1993 kommer användningen att

upphöra i takt med utrustningen tages ur bruk. Användningen av

kvicksilverhaltiga reagens genererar fortlöpande relativt stora mängder

av ett oftast svårhanterligt miljöfarligt avfall. Naturvårdsverket ser därför

användningen av kvicksilverhaltigt reagens som det större och svårare

problemet. Den största enskilda användningen av analyskemikalier

innehållande kvicksilver står dock miljökontrollen för, genom COD-

analysen (kemisk syreförbrukning). Den årliga användningen av rent

kvicksilver uppskattas till 100-250 kg. Det finns idag möjlighet att

övergå från COD till andra metoder.

Naturvårdsverket föreslår dels ett förbud med vissa undantag mot all

användning av kvicksilverhaltiga analys- och reagenskemikalier i labora-

torier, dels att Sverige internationellt verkar för ett motsvarande förbud,

dvs i första hand inom EU.

Kvicksilverhaltigt avfall

Naturvårdsverket har uppskattat att det finns ca 100 ton kvicksilver i

varor och produkter som fortfarande används ute i samhället. Verket har

regeringens uppdrag, dels att få tillstånd en effektiv insamling av uttjänta

sådana varor och produkter och dels att utarbeta förslag till slutförvar av

kvicksilverhaltiga avfall. En preliminär förstudie om slutförvaret har

utarbetats

Sammanfattning av Kemikalieinspektionens rapport

(dnr M96/2824/6) Avveckling av amalgam inom

tandvården

Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att i samråd med

Socialstyrelsen redovisa en utvärdering av hur avvecklingen av

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

amalgamanvändningen fortgår. I propositionen 93/94:163 sattes mål för

avvecklingen av kvicksilver. Målsättningen för amalgam är att

användningen inom barn- och ungdomstandvården avvecklas fr.o.m. 1

juli 1995. Inom vuxentandvården ska användningen upphöra så snart som

möjligt, dock senast till år 1997.

Cirka 960 kg kvicksilver, för användning i amalgam, tillfördes den

svenska marknaden 1995.

Andelen fyllning av amalgam inom barn- och ungdomstandvården har

sjunkit från cirka 30 procent till cirka 1,5 procent mellan 1991 och 1995.

Uppgiften baseras på begränsad statistik. Inom vuxentandvården har

andelen sjunkit från 31,8 till 14,6 procent, drygt en halvering.

Amalgam används fortfarande till fyllningar där andra alternativ finns.

Påfallande ofta används amalgam i mindre lagningar av barntänder.

40 procent av amalgamfyllningarna på barn användes i lagningar av en

tandyta och lika ofta i lagningar av två tandytor. I motsvarande situation

på vuxna använder tandläkarna oftast andra material.

Det är svårt att avgöra hur framgångsrikt arbetet varit att avveckla

amalgam inom barn- och ungdomstandvården. Statistiken är inte så

detaljerad att den visar hur mycket som användes före 1 juli 1995. Förut-

sättningar finns för en i det närmaste total utfasning. Vissa landsting

använder inte amalgam på barn och ungdom längre.

Målet att avveckla amalgam för vuxna kommer sannolikt inte att nås.

Användningen är fortfarande alltför stor. Förutsättningar finns att minska

användningen. Flera faktorer spelar in:

Dentalt amalgam kommer att finnas på den svenska marknaden även

i fortsättningen, eftersom de uppfyller kraven i lagen om medicintekniska

produkter. Några produkter har redan CE-märkning och det innebär att

de är tillåtna i hela EES-området.

I takt med att patienterna ska betala allt större andel av tandvårds-

kostnaden så kommer privatekonomin alltmer styra deras val av material.

Amalgam är den billigaste lagningen. Tandvårdskostnaden för lagningar

med alternativa material är 2-6 gånger större än för amalgam. Förslag

finns att ytterligare reducera tandvårdsförsäkringens bidrag till patientens

tandvårdskostnad.

Det finns flera typer av alternativ till amalgam, men det behövs en

utveckling av både befintliga och nya material. Vissa material är inte

tillräckligt hållfasta, andra krymper när det härdats i tanden.

Appliceringsmetoderna behöver utvecklas.

Arbetsmiljön på tandklinikerna måste anpassas till hanteringen av

nya material. En del nya material medför nya hälsorisker för personalen,

bl.a. ökar allergierna. Det behövs bättre skyddsutrustning och

information om riskerna. Medvetenheten om hur materialen påverkar

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

miljön måste öka.

Tandvårdspersonalen måste få bättre fortbildning om nya material,

risker och hantering.

En total avveckling av amalgam inom tandvården till 1997 synes inte

möjlig, men användningen kan reduceras ytterligare. Avvecklingen av

amalgam måste följas upp. Det bör lämpligen göras av Socialstyrelsen.

Branschen bör ta fram relevant statistik. Utbildning och information

måste förbättras.

Arbetarskyddsverket har flera aktiviteter inom området, bl.a. tillsyn,

utökade föreskrifter och kontakter med industrin. Det arbetet bör

fortsätta.

Förteckning över remissinstanserna avseende

Kemikalieinspektionens rapporter (dnr M96/2824/6)

Avveckling av kvicksilver i varor och Avveckling av

amalgam inom tandvården samt Naturvårdsverkets

rapport Avveckling av kvicksilver

Kommerskollegium, Försvarets Materielverk (FMV), Riksförsäkrings-

verket (RFV), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket (LV), Apoteksbolaget

AB, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Kungliga Tekniska

Högskolan (KTH), Karolinska Institutet (KI) - Odontologiska fakulteten,

Uppsala universitet - Metallbiologiskt centrum, Lunds universitet -

Odontologiska fakulteten, Göteborgs universitet - Odontologiska

fakulteten, Umeå universitet - Odontologiska fakulteten, Statens

livsmedelsverk (SLV), Arbetslivsinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen

(ASS), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),

Konkurrensverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC), SIS-Standardiseringen i Sverige, Jernkontoret, Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Konsumentverket (KOV),

Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län,

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Koncessionsnämnden för

miljöskydd, Stiftelsen Institutet för vatten och luftvårdsforskning (IVL),

Stockholms kommun, Malmö kommun, Luleå kommun, Landstinget i

Uppsala län, Landstinget i Göteborgs och Bohus län, Landstinget i

Norrbottens län, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,

Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska

Arbetsgivareföreningen (SAF), Akademiska sjukhuset -

Amalgamenheten, Akzo Nobel, Boliden Mineral AB, EKA Chemicals

AB, Elektronikföreningen, Föreningen Svensk Dentalhandel,

Greenpeace, Hydro Plast AB, Kemikontoret, Lampleverantörernas

förening, Livsmedelsindustrierna (LI), Läkemedelsindustriföreningen

(LIF), Miljö- och hälsotjänstemannaförbundet (MHTF), Miljöförbundet,

Praktikertjänst AB, Ragn-Sellsföretagen AB,

Renhållningsverksföreningen (RVF), Sjukvårdsleverantörernas förening

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

(SLF), Stena Metall Återvinning AB, Svensk avfallskonvertering AB

(SAKAB), Svenska Petroleum Institutet, Svenska Leverantörsföreningen

för instrumentering, Svenska Tandsköterske Förbundet, Svenska

Elektriska Materialkontrollanstalten (SEMKO), Sveriges

Elektroindustriförening, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges

Tandhygienistförening, Tandvårdsskadeförbundet, Vatten- och

Avloppsverksföreningen (VAV)

Sammanfattning av Kretsloppsdelegationens rapport

(SOU 1994:104) PVC- en plan för att undvika

miljöpåverkan

Plan för att undvika miljöpåverkan från polyvinylklorid (PVC) och andra

klorerade plaster.

Regeringen gav genom beslut den 27 maj 1993 Kretsloppsdelegationen

i uppdrag att utarbeta en plan för att undvika miljöpåverkan från PVC

och andra klorerade plaster.

Kretsloppsdelegationens utredning och förslag omfattar den använd-

ning av PVC-råvara och PVC-produkter som sker i Sverige, vilken inklu-

derar importerad PVC.

Mjukgjord PVC

Kretsloppsdelegationen utgår från och delar i grunden tidigare riksdags-

beslut att användningen av ftalater och klorparaffiner bör minska respek-

tive avvecklas. Mot bakgrund av utförda riskbedömningar avseende

effekter på hälsa och miljö anser Kretsloppsdelegationen att använd-

ningen av de ftalater som i dag nyttjas för att mjukgöra PVC skall

avvecklas. Det underlag som finns tyder enligt Kemikalieinspektionen

dock på att en övergång från DEHP till något av de andra mjuknings-

medlen som utretts sannolikt inte skulle innebära någon riskreduktion av

betydelse om någon alls.

Kretsloppsdelegationen anser att användningen av dagens mjukgjorda

PVC skall avvecklas. Det är särskilt angeläget att snarast avveckla

dagens mjukgjorda PVC inom produktområden med stor användning av

mjukgörare eller med stora emissioner. För produktområden där PVC

relativt enkelt kan bytas ut till alternativ med bättre hälso- eller

miljöegenskaper med bibehållna funktioner och utan större kostnader

skall utbyte också inledas snarast.

Kretsloppsdelegationen bedömer att den av riksdagen beslutade inrikt-

ningen att avveckla kortlivade PVC-produkter genom substitution kan

och bör fullföljas snarast. För att totalt sett minska användningen av

dagens mjukgjorda PVC och dess miljöpåverkan skall således avveckling

genomföras snarast för mjukgjorda kortlivade PVC-produkter, PVC-

bestruken väv, PVC-belagd plåt samt PVC-golv. Även för övriga

mjukgjorda PVC-produkter bör avvecklingen påbörjas.

Stabilisatorer i PVC

All PVC innehåller stabilisatorer. Kretsloppsdelegationen konstaterar att

blyanvändningen enligt tidigare riksdagsbeslut bör avvecklas och att de

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

mest miljöskadliga organiska tennföreningarna bör avvecklas så snabbt

som möjligt. Kretsloppsdelegationen anser att avvecklingen av de utpe-

kade stabilisatorerna skall fullföljas snarast.

Kvittblivning

Stora mängder PVC finns i dag ackumulerade i samhället i produkter

eller på deponi och stora mängder tillförs årligen. Dagens PVC-produkter

innehåller stora mängder tillsatser som kan ge skador i miljön. En viktig

fråga för att undvika miljöpåverkan av PVC är därför hur den PVC som

redan finns ackumulerad i samhället skall behandlas. Kretsloppsdelega-

tionen anser att konventionell deponering är en olämplig kvittblivnings-

metod för det äldre PVC-avfall som innehåller miljöskadliga komponen-

ter. Delegationen bedömer vidare att konventionell deponering är

tveksam också för uttjänta nyare PVC-produkter med skadliga

komponenter.

Kretsloppsdelegationen föreslår att Naturvårdsverket skall ges i upp-

drag att följa arbetet. Kretsloppsdelegationen anser att allt PVC-avfall

som innehåller miljöskadliga komponenter skall omhändertas på ett

miljömässigt godtagbart sätt. Kretsloppsdelegationen föreslår att Natur-

vårdsverket får i uppdrag att utreda vilken slutbehandling som är den

mest lämpliga från miljösynpunkt och att föreslå lämpliga åtgärder så att

negativ miljöpåverkan från PVC-produkter i avfallsledet undviks.

Materialåtervinning

Kretsloppsdelegationen anser att materialåtervinning av PVC med

dagens teknik inte kan rekommenderas. Det är enligt Delegationens

uppfattning därför inte lämpligt att överhuvud taget initiera

materialåtervinning av PVC-produkter i någon större skala innan det är

utrett vilken eventuell miljöpåverkan som kan uppstå vid

materialåtervinning av PVC. Det ankommer på den som påbörjar

materialåtervinning att visa att återvinning inte ger oacceptabla

miljöeffekter.

Producentansvar

Kretsloppsdelegationen avser att föreslå producentansvar för bland annat

varugrupperna bilar, elektriska och elektroniska produkter samt byggva-

ror. Merparten av den PVC som används i dag kommer därmed att berö-

ras av producentansvar för skilda varugrupper. Kretsloppsdelegationen

anser att producentansvaret normalt skall utformas varugruppsvis och att

det därför inte är lämpligt att införa producentansvar för materialslaget

PVC.

Märkning

Kretsloppsdelegationen föreslår att alla produkter av PVC och andra

klorerade plaster märks för att underlätta sortering vid återvinning av

andra termoplaster och i avfallshanteringen. Kretsloppsdelegationen före-

slår att kemikalieinspektionen ges i uppdrag att följa arbetet med märk-

ning som i första hand skall ske på frivillig väg och om detta inte sker

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

överväga tvingande åtgärder.

Avveckling

Kretsloppsdelegationen har bedömt miljöpåverkan av PVC i alla led från

klortillverkning till avfall. Kretsloppsdelegationen föreslår att dagens

mjukgjorda PVC och styv PVC med miljöskadliga additiv avvecklas

snarast.

Inom vissa produktområden har ett utbyte av PVC redan skett eller

pågår. Kretsloppsdelegationen har erfarit att det inom många produktom-

råden finns alternativa material som redan nu kan ersätta PVC eller kan

utgöra alternativ efter viss omställningstid. För vissa produkter finns

dock i dag svårigheter att byta ut PVC, vilket kan bero på hindrande

internationella standarder, dagens maskinutrustning eller krav på vissa

specifika materialegenskaper. Kretsloppsdelegationen bedömer att många

tekniska problem kan lösas och att PVC kan bytas ut inom flertalet

användningsområden om tid för omställningen ges.

Kretsloppsdelegationens utredningar visar att merkostnaderna för

berörda näringsgrenar blir betydligt lägre om tillräcklig tid ges för om-

ställning och materialutveckling. Kretsloppsdelegationen har bl.a. av

dessa skäl valt en successiv avveckling som dock bör påbörjas

omedelbart och genomföras skyndsamt för de särskilt utpekade

produktområdena

Förteckning över remissinstanserna avseende

Kretsloppsdelegationens rapport (SOU 1994:104)

PVC- en plan för att undvika miljöpåverkan

Följande instanser har inkommit med yttrande: Kommerskollegium,

Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteksbolaget, Statskontoret,

Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionsverket, Boverket, Kungliga Tek-

niska Högskolan, Institutet för Miljömedicin, Lunds universitet, Fiskeri-

verket, Lantbruksuniversitetet, Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och

teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Byggforskningsrådet, Styrel-

sen för Teknisk Ackreditering, Jernkontoret, Konsumentverket, Länssty-

relsen Blekinge, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen

Dalarna, Naturvårdsverket, Avfallsforskningsrådet,

Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen,

Landskrona kommun, Göteborgs kommun, Sundsvalls kommun, Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Naturskyddsföreningen,

Grossistförbundet Svensk Handel, Köpmannaförbundet,

Industriförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges

Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i

Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenskt Natron AB,

Bilindustriföreningen, Föreningen Sveriges Plastfabrikanter,

Golvbranschens Riksorganisation, Föreningen Greenpeace-Sverige,

Göteborgsregionens Avfallsaktiebolag, Industrins byggmaterialgrupp,

Läkemedelsindustrins Branschorganisationer, Miljöförbundet, Nordiska

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Plaströrsgruppen, Plast- och Kemikalieleverantörers Förening, Svensk

Industriförening, Svenska Renhållningsverks-Föreningen, Svenska

Sjukvårdsleverantörsföreningen, Sveriges Elektroindustriförening,

Sveriges Färgfabrikanters Förening, Sveriges Plastförbund, Sydvästra

Skånes avfallsaktiebolag, Svenska Metallindustriarbetareförbundet (LO),

Svenska Industritjänstemannaförbundet (TCO), Sveriges Civil-

ingenjörsförbund (SACO), Bertil Wärnberg, Svenskt Stål AB, Plåtslage-

riernas Riksförbund, Överstyrelsen för civil beredskap.

Följande instanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra sig:

Högskolan i Luleå, Standardiseringskommissionen i Sverige, Stiftelsen

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Kooperativa Förbundet,

Föreningen Skogsindustrierna, Svenska Petroleum Institutet, AB

Svenska Returpack, Byggentreprenörerna, Kemikontoret, Näringslivets

Förpackningsråd, Plaståtervinningsgruppen, Svensk Plaståtervinning AB,

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, Umeå Energi AB

Sammanfattning av Kemikalieinspektionens

rapport 4/96 Additiv i PVC Märkning av PVC

Kemikalieinspektionen (KemI) fick den 8 juni 1995 i uppdrag av rege-

ringen att föreslå åtgärder för att minimera hälso- och miljörisker från

additiv i PVC. I uppdraget ingår också att ta fram förslag till riktlinjer för

märkning av PVC-plaster.

PVC och PVC-additiv

För framställning av PVC-produkter används tillsatskemikalier, additiv.

Dessa kan varieras beroende på de krav som ställs vid produktion och på

den färdiga produkten. Till all PVC sätts stabilisatorer för att förbättra

tåligheten vid bearbetning samt livslängden. En PVC-produkt kan mjuk-

göras genom tillsats av mjukningsmedel, t.ex. ftalater. Pigment, som i

vissa fall innehåller bly, tillsätts för att ge produkten en bestämd färg.

Till detta kommer ett antal andra additiv som är av mindre betydelse från

hälso- och miljösynpunkt.

Ett antal olika stabilisatorer förekommer på marknaden, varav de vikti-

gaste baseras på bly, tenn eller kalcium och zink respektive barium och

zink. KemI har undersökt hur mycket tillsatser som används i svensk

produktion av PVC-varor. Användningen av bly är drygt 700 ton. De

tennbaserade stabilisatorerna utgörs av mono- och diorganiska tennföre-

ningar, av vilka knappt 300 ton används årligen. Sammanlagt ca 700 ton

stabilisatorer med kalcium och zink eller barium och zink används

årligen.

Bland mjukningsmedlen dominerar estrar av ftalsyra. I svensk PVC-

tillverkning används årligen ca 25 000 ton ftalater, varav den största

andelen utgörs av dietylhexylftalat, DEHP.

Användningen av blypigment i svensk PVC-tillverkning är ca 20 ton,

räknat som rent bly.

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

Flöde av PVC och PVC additiv i Sverige

Inhemsk produktion, import, export och flödet till den svenska

marknaden har uppskattats för tio produktgrupper: golv- och väggmattor,

kabel, rör, profiler, belagd plåt/färg, folie, belagd väv, underredsmassa,

medicinska produkter och livsmedelsförpackningar. Den största

användningen av PVC, mer än 90 %, sker inom grupperna golv- och

väggmattor (ca 30 000 ton), kabel (ca 15 000 ton), rör (ca 30 000 ton),

profiler (ca 10 000 ton) och folie (ca 12 000 ton).

Blystabilisatorer används främst för rör (ca 250 ton bly) och kabel

(ca 400 ton bly). Tennstabilisatorer används företrädesvis inom

grupperna golv- och väggmattor, profiler, belagd plåt/färg samt folie. De

största mängderna ftalater (mer än 1 000 ton per grupp) förekommer i

golv- och väggmattor, kabel, belagd plåt/färg och folie.

Importen och exporten av produkter inom de undersökta grupperna är i

vissa fall betydande. Additivinnehållet i importerade varor kan skilja sig

från svenskproducerade varor, vilket försvårar bedömningen av hur

mycket som tillförs den svenska marknaden.

Emissioner av additiv

Emissioner av additiv kan ske i samband med tillverkning och använd-

ning av produkter, samt efter det att produkten tjänat ut, dvs i form av

emissioner från deponier, förbränningsanläggningar, samt från PVC-

produkter som lämnats kvar i miljön.

Avgången av bly från PVC är troligen mycket begränsad. Emissioner

sker huvudsakligen efter det att plasten brutits ned. Emissioner av tenn-

organiska stabilisatorer kan påvisas genom mätningar i t.ex. slam från

reningsverk.

Mjukningsmedlen har större benägenhet att avgå från plasten. Upp-

skattningar har visat att ca 200 ton ftalater sprids till miljön under till-

verkning och användning av PVC-produkter, samt från uttjänta

produkter. Den största spridningen av ftalater torde ske från

utomhusanvändning av belagd väv och belagd plåt, samt från

underredsmassa. Dessa produkter står uppskattningsvis för 90 % av

ftalatemissionerna, men representerar bara en mindre del av flödet av

PVC och ftalater på den svenska marknaden.

Hälso- och miljörisker av användning av additiv

Halterna av bly i mark och sediment är förhöjda. Mycket bly har genom

åren använts i olika produkter och mycket finns kvar i batterier, kablar,

rör m.m. Endast en mindre del av blyanvändningen i samhället är

kopplad till PVC, och risken är liten för hälso- och miljöskador med

användning av blystabilisatorer i PVC.

Beräkningar baserade på tidigare data tyder på att

dioktyltennföreningar kan utgöra en möjlig miljörisk lokalt i

vattenmiljön. Osäkerheterna är dock mycket stora. Senare data tyder på

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

att halterna i miljön skulle kunna vara lägre än vad som tidigare

beräknats.

KemIs tidigare bedömning var att DEHP utgör en miljörisk lokalt

inom vissa stads- och industrinära områden, t.ex. i sediment. Denna

uppfattning kvarstår, men även i detta fall är informationen begränsad.

Riskvärdering utförs nu av tre ftalater inom EU:s program för

existerande ämnen. Sverige utreder DEHP och Frankrike två andra

ftalatmjukgörare. Utvärderingarna bör kunna vara klara under 1998.

Exponering för ftalater förekommer i samband med medicinsk behand-

ling, t.ex. vid dialys och blodtransfusioner. Läkemedelsverket och Social-

styrelsen har tillsyn över medicinska produkter.

Märkning av PVC

Märkning av PVC-produkter medger ett aktivt produktval och är också

av betydelse för styrning av avfallsströmmarna. En mycket stor andel av

PVC-produkterna märks redan i dag, men systemen varierar och täck-

ningen är inte komplett.

Förslag

KemIs förslag inom uppdraget är i korthet:

Användningen av blystabilisatorer i svensk tillverkning av PVC-pro-

dukter av ny ej återvunnen plastråvara bör minska. Ambitionen bör vara

en minskning med 90 % till år 2005 jämfört med förbrukningen 1994.

Användningen av blypigment i PVC bör avvecklas till

31 december 2000.

Industrin bör redovisa åtgärdsplaner beträffande avveckling av bly i

PVC till senast 30 juni 1998. Där ska bl.a. ingå redovisning av substitu-

tionsarbetet. Åtgärderna begränsar inte återvinning av blystabiliserad

PVC. Användning av blystabilisatorer i kortlivade produkter ska helt

undvikas. Blystabilisatorer bör inte ersättas med organiska

tennföreningar. Minskningen av blytillsatser genomförs utan tvingande

regler.

Industrin bör närmare utreda exponering för och miljöeffekter av

organiska tennföreningar som stabilisatorer i PVC. Detta gäller i

synnerhet oktyltennföreningar men också andra tennstabilisatorer.

Utredningsmaterial bör ha kommit KemI tillhanda senast den

30 juni 1998. Möjligheten till substitution bör beaktas. Användningen av

tennstabilisatorer i svensk PVC-tillverkning bör inte öka jämfört med

år 1994.

Halterna av DEHP i miljön bör minska. Åtgärder bör vidtas i

internationellt samförstånd, och kan beröra gruppen

ftalatmjukningsmedel som helhet. Preciserade åtgärdsförslag tas fram av

KemI efter det att tre ftalater utretts inom EU:s program för existerande

ämnen. Detta bör kunna ske under 1998. Sverige utreder DEHP och

Frankrike DIDP och DINP. Möjligheten till substitution bör beaktas.

Gällande avvecklingsplaner för klorparaffiner bör ligga fast. Det

innebär bl.a. avveckling av långkedjiga klorparaffiner till år 2000.

Avvecklingen följs av Naturvårdsverket.

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Märkning av PVC-produkter bör genomföras och harmoniseras

enligt ISO- eller DIN-standarder. Tillräcklig information bör ingå i

märkningen av mellanprodukter för att slutprodukterna ska kunna

märkas. Slutprodukten bör vara märkt så att det går att göra ett aktivt

produktval och styra omhändertagandet efter det att produkten tjänat ut.

Industrin bör kunna påbörja arbetet redan innevarande år.

Förteckning över remissinstanserna avseende

Kemikalieinspektionens rapport 4/96 Additiv i PVC

Märkning av PVC

Kommerskollegium, Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB),

Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteksbolaget, Statskontoret,

Statistiska Centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket (RRV), Kungliga

Tekniska Högskolan (KTH), Högskolan i Luleå, Chalmers Tekniska

Högskola, Statens livsmedelsverk (SLV), Arbetarskyddsstyrelsen (ASS),

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket,

Boverket, Byggforskningsrådet (BFR), Styrelsen för teknisk

ackreditering, SIS-Standardiseringen i Sverige, Institutet för fiber- och

polymerteknologi (IFP), Konsumentverket (KOV), Länsstyrelsen i

Göteborg och Bohus län, Statens naturvårdsverk (SNV),

Koncessionsnämnden för miljöskydd, Stiftelsen Institutet för vatten och

luftvårdsforskning (ILV), Stenungsund kommun, Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Naturskyddsföreningen,

Sveriges Industriförbund, Kooperativa Förbundet (KF), Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska

arbetsgivareföreningen (SAF), Byggsektorns kretsloppsråd, Ciba Geigy

AB, Föreningen för Sveriges Plastfabrikanter, Golvbranschens

Riksorganisation (GBR), Greenpeace, Grossistförbundet Svensk Handel,

Hydro Plast AB, ICA, Industrins Byggmaterialgrupp,

Läkemedelsindustrins Branschorganisation, Miljöförbundet, Neste Oxo

AB, Nordiska Plaströrgruppen (NPG), Plast- och kemibranscherna,

Svenska Renhållningsverks-Föreningen (RVF), Sveriges

Färgfabrikanters Förening (SVEFF).

Sammanfattning av Alternativbränsleutredningens

betänkande (SOU 1996:184) Bättre klimat, miljö och

hälsa med alternativa drivmedel

Utredningen har i sitt betänkande, Bättre klimat, miljö och hälsa med

alternativa drivmedel (SOU 1996:184), föreslagit att samtliga alternativa

drivmedel skall delas in i ett eget miljöklassningssystem där de

biobaserade drivmedlen samt naturgas (CNG) och gasol (LPG) klassas

som från miljö- och hälsosynpunkt bättre än dagens bästa klasser av

bensin och dieselolja.

En samlad bränslelag avseende miljöklassning av såväl dagens

konventionella drivmedel som de alternativa drivmedlen bör enligt

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

utredningen införas. På sikt, när det finns mera kunskap om alternativen,

bör en för alla drivmedel gemensam miljöklassning utarbetas vilken

återspeglar drivmedlens samlade påverkan på klimat, hälsa och miljö.

Här avses utsläpp och därmed påverkan i livscykelperspektiv. Vid den

samlade bedömningen bör även sådana frågor som arbetsmiljö och risker

vid spill samt olyckor (ekotoxicitet) vägas in.

Utredningen pekar på vikten av ökade kunskaper om alternativen. Som

exempel kan nämnas utarbetandet av specifikationskrav och

vidareutveckling av metoder för värdering av utsläppen både för rena

alternativa drivmedel och drivmedelsblandningar.

Vidare föreslås att de biobaserade alternativa drivmedlen befrias från

koldioxidskatt samt att samtliga alternativa drivmedel inledningsvis

medges en reducering av energiskatten. Detta för att kompensera

merkostnaden för produktion och distribution i jämförelse med de

konventionella drivmedlen. Utredningen pekar här på den

dispensmöjlighet som regeringen har i 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om

skatt på energi, den s.k. pilotprojektsbestämmelsen. På längre sikt menar

utredningen att det finns förutsättningar för att kostnader för alternativa

drivmedel kan bli jämförbara med de för fossila drivmedel. I samband

med att en för alla drivmedel gemensam miljöklassning införs anser

utredningen att beskattningen av varje drivmedel, såväl fossila som

biobaserade, så långt möjligt bör återspegla samhällets kostnader för de

samlade hälso- och miljöeffekter som orsakats av användningen av

drivmedlet i fråga.

Utredningen föreslår också en tillämpning av pilotprojektsdispenser på

så sätt att inblandning av alternativa drivmedel i dieselolja (upp till 5 %

RME alt. 15 % etanol i diesel) inte påverkar beskattningen av den diesel-

olja i vilken alternativen inblandas.

Slutligen föreslås att bilavgaslagen utvidgas till en motoravgaslag med

emissionskrav för alla slags motorer av betydelse. Emissionskraven för

motorer angivna i denna nya motoravgaslag bör kopplas till drift med ett

eller flera bestämda drivmedel, fossila och/eller alternativa (biobaserade).

Dagens system med certifiering av motorfordon bör i detta syfte

vidareutvecklas på så sätt att certifieringsdrivmedel tas fram även för

aktuella alternativa drivmedel.

Förteckning över remissinstanserna avseende

Alternativbränsleutredningens betänkande (SOU

1996:184) Bättre klimat, miljö och hälsa med alter-

nativa drivmedel

Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kommunika-

tionsforskningsberedningen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Kon-

sumentverket, Statens naturvårdsverk, Svenska kommunförbundet,

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

Naturskyddsföreningen, AB Svensk Bilprovning, Bilindustriföreningen,

Gröna Bilister, Motormännens Riksförbund, Åkeriförbundet

Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport 4637

Miljöklasser för bättre bilar förslag till nytt miljö-

klassningssystem

Naturvårdsverket har arbetat tillsammans med företrädare för Vägverket

och Konsumentverket med förslagen. Bilindustriföreningen har varit med

i arbetet genom en referensgrupp.

Förslag till ett nytt miljöklassystem

Förslaget har två separata delar: ett nytt miljöklassystem och ett system

med skattestyrmedel för att stimulera efterfrågan och användningen av

miljöklassade bilar. Miljöklassystemet innehåller bl.a. klassning av kol-

dioxidutsläppen. Detta beskrivs dessutom separat, med differentierad

fordonsskatt.

Miljöklassningssystemet förändras med förslaget i grunden jämfört

med nuvarande system. Hänsyn tas till fler miljöparametrar och dessa

integreras i ett system. Grunden är så långt det går befintliga EU-regler.

Bilarnas miljöprestanda ges poäng. Totala poängsumman betecknar alltså

bilens miljöprestanda. Miljöpoängen bildar sedan grund för indelning i

tre miljöklasser.

För att stimulera miljöklassningen bör en differentiering av

bilskatterna införas, med skattesatser som speglar merkostnaden för den

miljövänligare bilen.

Förslagen är avsedda att läggas fram i EU-samarbetet

Miljöklassystemet bör utvecklas och användningen breddas för största

möjliga positiva effekt på miljön. Ett system med denna inriktning bör

därför föreslås av Sverige i EU-arbetet.

En genomgång av miljömässigt intressanta parametrar visar på en rad

avseenden där en miljöklassning skulle bredda användningen av bättre

teknik. Miljöklassningen behövs för att de bättre alternativen överhuvud-

taget skall komma fram och marknadsföras.

Eftersom bilar omfattas av regelverk med harmoniserade typgodkän-

nanden är det nödvändigt att driva på utvecklingen av de EU-gemen-

samma reglerna för att bredda användningen av miljöklassningen.

Ny miljöklassning: poängsystemet

Det nya miljöklassystemet breddar basen genom fler miljöparametrar.

Exemplet för personbilar i figur 1 anger sättet att väga samman de olika

parametrarna för en viss bilmodell. Varje box som anger en egenskap har

en poäng. Vissa svåruppnåeliga krav eller miljömässigt prioriterade

egenskaper ger högre poäng. Totala poängsumman är ett mått på

miljöprestanda

Krav

nivå

Avgaser

CO2

lym

dex

Oregl

släpp

Bul

ler,

förbi

fart

dB(A)

tor

vär

mare

Åter

vin

ning

Poäng

Bensin&övr.

Diesel

Avgas

rening

NOx

Obligatoriska

fr. 97 01

0,5

+HC:

0,7

0,08

Frivillig

grund

krav

0,20

0,15

0,45

0,05

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

Miljö

klass

ning

0,15

PM/b

III

85%

0,25

0,035

OBD

III

PM/b

0,10

0,20

Kall I

HälsaI

95%

0,05

0,01

Evap II

0,05

0,15

OBDII

Reak

Hållb.

HälsaII

0,00

0,10

Kall II

Miljöklassningen kan göras helt flexibelt mellan de olika parametrarna,

förutsatt att grundkraven klaras.

För lätta bilar miljöklassas avgasutsläppen och buller, baserat på

obligatoriska resp. föreslagna EU-krav. Viktiga avgaskomponenter

omfattas. Vissa mindre viktiga föroreningar finns inte med; ytterligare

lägre koloxid bedöms inte lika intressant som t.ex. kväveoxider.

Bilmodeller som visas ha lägre utsläpp får extrapoäng. För det

nordiska klimatet är det extra motiverat med goda emissionsegenskaper

vid kall temperatur. Samma gäller högre hållbarhet och därmed lägre

utsläpp under hela den relativt långa livslängden hos de svenska bilarna.

Likaså premieras användning av utvecklad felsökningsfunktion hos

omborddatorn.

Koldioxidutsläppen vägs in via hänsyn till bilens nytta/kapacitet:

bilens CO2 utsläpp/volymindexförhållande är avgörande för

miljöklassningen. Genom volymindex stäms CO2 av mot

trafiksäkerheten. Bilar med låga utsläpp av reaktiva eller speciellt

hälsofarliga föroreningar miljöklassas, liksom de som utrustats med

motorvärmare och de som följs av en deklaration om återvinning vid

skrotning.

Tunga bilar miljöklassas med avseende på avgaser, kväveoxider och

partiklar, och speciellt goda stadskörningsegenskaper. Koldioxidutsläp-

pen betonas genom klassning av bilar som har en deklaration av bränsle-

förbrukning och koldioxidutsläppen. Bilar med lågbullrande däck får

miljöklasspoäng.

Miljöinformation och miljömärkning

Miljöklassystemet med en rad parametrar ger ett otal möjliga

kombinationer för miljöklassning. Detta ger grunden för en bred

miljöprofilering. Bilens miljöpoäng blir en viktig del av bilens prestanda

och i marknadsföringen. Genom frivillig miljöklassning kan bilköparen

få en redovisning av den aktuella bilens miljöprestanda genom poängen,

och jämföra. Höga poäng betyder miljövänligare bil. Miljöpoängen kan

föras ut med hjälp av ett utvidgat konsument- och

miljöinformationssystem och kan kombineras med system för uppgifter

om andra aspekter på bilarna, som trafiksäkerhet.

Miljöklassning

Nuvarande system med tre miljöklasser kan enkelt kombineras med

poängsystemet. Poängsumman kan överföras till minimikravet för

miljöklassen. MK3 är enbart obligatoriska krav. MK2 och MK1 har vissa

minimikrav för avgaser som grundvillkor, se figur 2. I kapitel 1 finns

motsvarande för tunga bilar och lätta lastbilar.

Krav

nivå

Avgaser

CO2

lym

dex

Oregl

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

släpp

Bul

ler,

förbi

fart

dB(A

)

tor

vär

mar

Åter

vin

ning

Po äng

Min.

sum

po äng

Miljö

klass

Bensin&övr.

Diesel

Avgas

rening

NOx

Obligatoriska

fr. 97 01

0,5

+HC:

0,7

0,08

MK3

Frivilliga

grund

krav

0,20

0,15

0,45

0,05

MK2

Miljö

klass

ning

0,15

PM/b

III

85%

0,25

0,035

OBD

III

PM/b

0,10

0,20

Kall I

HäI

95%

0,05

0,01

Evap II

MK1

0,05

0,15

OBDII

Reak

Hållb.

HäII

0,00

0,10

Kall II

Denna del av figuren är hämtad från figur 1.

Stimulansstyrmedel och finansiering

Differentierad fordonsskatt bedöms vara det effektivaste av tillgängliga

styrmedel. För att rabatten skall uppfattas som meningsfull bör den ha en

viss storlek. Skillnaden mellan olika klasser bör dessutom upplevas som

reell. Därför vore försäljningsskatten effektivare. Stimulansen till miljö-

klassning görs lämpligen genom reduktion av fordonsskatten för bilar

som uppfyller strängare krav. Storleken på differentieringen bör

motsvara den ökade kostnaden för bättre teknik. Av dessa skäl stannar

förslaget vid tre skattenivåer.

Skattedifferensen kan tekniskt åstadkommas på olika sätt. Vårt förslag

är utformat som ett räkneexempel. I likhet dagens MK1 för personbilar,

införs befrielse för skatten ett antal år. Summa subvention motsvarar

ungefärliga merkostnaden att möta kraven, tabell 1. Skattereduktionen

kan exempelvis finansieras med en höjd fordonsskatt för fordon som är

äldre än 10 år.

Tabell 1

Styrmedel för miljöklassning. Differentierad fordonsskatt, år efter

nyregistrering

Bil MK3 MK2 MK1

Bensindrift Oförändrad 0 kr de två 0 kr de fem

fordonskatt första åren första åren

Dieseldrift Oförändrad 0 kr det första 0 kr de två

fordonskatt året första åren

Klassning för enbart koldioxidutsläpp

Miljöklassning av enbart koldioxidutsläppen kan göras enligt koldioxid-

klassningen i miljöklassningssystem. För personbilar är det enligt figur 3.

Detta skall stimuleras med ett komplement till koldioxidskatten i form av

differentierad fordonsskatt.

Miljöklassernas benämning

Totala miljöpoängen anger bilens miljöklass. Väljer man att knyta poäng-

systemet till det befintliga systemet med tre miljöklasser, kan förvirring

uppstå. Den bästa miljöklassen bör fortsatt kallas MK1, som är inarbetat.

Beteckningarna MK1, MK2 och MK3 har använts sedan systemet inför-

des. De nya klasserna kommer dock att ha radikalt annorlunda innehåll.

Behovet att skilja dessa tydligt åt är därför stort. Det kan göras på olika

sätt. Förslaget är att de nya klasserna får en tilläggsbeteckning som t.ex.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

kan vara införandeåret. Nya klasser från 1997 skulle alltså heta: MK1 97,

MK2 97 och MK3 97

Förteckning över remissinstanserna avseende Natur-

vårdsverkets rapport 4637 Miljöklasser för bättre

bilar förslag till nytt miljöklassningssystem

Kommerskollegium, Vägverket, Statens Väg- och transportforsknings-

institut, Kommunikationsforskningsberedningen, AB Svensk

Bilprovning, Statskontoret, Riksskatteverket Närings- och

Teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket,

Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms stad,

Malmö kommun, Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet,

Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum Institutet

Bilindustriföreningen/AB Svensk Bilstatistik, Före-ningen Gröna

Bilister, Kretsloppsdelegationen, Motorbranschens Riks-förbund,

Motormännens Riksförbund, SAAB Automobile AB, AB Scania,

Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Lokaltrafikföreningen,

Svenska Åkeriförbundet, Trafikbeskattningsutredningen, AB Volvo

Sammanfattning av EU:s försurningsstrategi

(dnr EUM 97/1362/M5) Meddelande till rådet och

parlamentet om en gemensam strategi för att

motverka försurning

Kommissionens meddelande innehåller ett antal förslag på åtgärder som

skall vidtas för att uppnå delmålet. Ett centralt förslag är att utarbeta ett

direktiv som anger nationella tak för utsläpp av försurande ämnen

(svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak). Andra förslag är ratificering

av 1994 års svavelprotokoll, direktiv för att begränsa svavelhalten i tung

eldningsolja, revidering av direktivet om utsläppsbegränsningar från

stora förbränningsanläggningar, förslag på åtgärder som

medlemsländerna kan vidta mot utsläpp från sjöfarten inom ramen för

IMO, där Östersjön och hela/eller delar av Nordsjön föreslås bli områden

där lägre svavelhalter i marin bunkerolja skall gälla, prioritering av

försurning inom miljöområdet i EU:s östutvidgning, samt användning av

ekonomiska styrmedel. Kommissionens meddelande innebär långtgående

åtgärder och kommer att innebära en betydlig förbättring för svensk del.

Enligt förslaget kommer 1,6 % av Sveriges yta att vara över den kritiska

belastningsgränsen år 2010 jämfört med 23 % år 1990.

Förteckning över remissinstanserna avseende EU:s

försurningsstrategi (dnr EUM 97/1362/M5)

Meddelande till rådet och parlamentet om en

gemensam strategi för att motverka försurning

Kommerskollegium, Vägverket, Statens Väg- och transportforsknings-

institut (VTI), Kommunikationsforskningsberedningen, Sjöfartsverket,

Luftfartsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Institutet för miljö-

medicin, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet,

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK), Boverket, Jernkontoret, Länsstyrelsen i Skåne län,

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Koncessionsnämnden för

miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning (IVL), Stockholm Environment Institute, Stockholms

kommun, Göteborgs kommun, Beijerinstitutet, Svenska

Kommunförbundet, Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund,

Bilindustriföreningen, Svenska Elverksföreningen, Svenska

Fjärrvärmeföreningen, Svenska Petroleuminstitutet, Svenska

Redarföreningen, Kemikontoret, Miljöförbundet Jordens vänner, Preem

Petroleum AB, Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Shell AB,

Svenska Statoil AB, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges

Energiföreningars Riksorganisation, Swedish Heating Boilers

Association, Statens naturvårdsverk, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),

Internationella försurningssekretariatet, Länsstyrelsen i Älvsborgs län,

Länsstyrelsen i Hallands lä

Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport

(dnr M96/4110/5) Nationell plan för kalkningsverk-

samheten

Naturvårdsverkets rapport Nationell plan för kalkning av sjöar och

vattendrag innehåller kriterierna för en bedömningsmall som skall kunna

ligga till grund för objektsprioriteringar på nationell nivå. Utgångspunk-

ten är att bevara den biologiska mångfalden och bibehålla möjligheterna

till nyttjande av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket föreslår att läns-

styrelserna skall utforma regionsvisa planeringsunderlag för kalkning av

sjöar och vattendrag. Underlaget skall utformas enligt direktiv från

Naturvårdsverket och skall innehålla en beskrivning av respektive

regions försurningssituation och hoten mot biologisk mångfald samt

förslag till åtgärdsplan. Bedömningsmallen skall vara ett underlag vid

utarbetandet av de regionala underlagen och skall, efter ytterligare

bearbetning av remissinstansernas synpunkter, kompletteras med bl.a. ett

bättre verktyg för bedömning av försurning resp. naturlig surhet. Den

slutliga nationella planen skall sammanställas av Naturvårdsverket.

Delrapport 2 Kalkning av sjöar och vattendrag kalkningsverksamhetens

organisation

Naturvårdsverket föreslår att, i avvaktan på eventuella framtida organisa-

tionsförändringar utifrån Miljöbalken och EU:s vattendirektiv, länsstyrel-

serna även i fortsättningen bör ansvara för verksamheten och att de

samordnas i regioner. Vidare förslår Naturvårdsverket att det nuvarande

systemet för statsbidrag, 85, 95 och 100 %, bibehålls samt att

Naturvårdsverket skall ha möjlighet att utfärda direktiv/föreskrifter för

hur kalkningsverksamheten skall bedrivas. För att Naturvårdsverket skall

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

kunna utfärda föreskrifter krävs det en ändring i Förordningen

(1990:1510) med länsstyrelseinstruktioner och Förordningen (1982:840)

om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket

föreslår också samarbete med Skogsstyrelsen när det gäller markkalkning

och metoder för optimering av effekterna på mark och i vatten. När det

gäller redovisningssystemet, som Naturvårdsverket enligt uppdraget har

utvärderat, föreslås det att det nuvarande redovisningssystemet och

utbetalningsrutinerna bibehålls. Man föreslår också att Naturvårdsverket

bör beviljas anslagskredit på anslaget A3 eller möjlighet att inteckna del

av nästkommande budgetårs anslag

Förteckning över remissinstanserna avseende

Naturvårdsverkets rapport (dnr M96/4110/5)

Nationell plan för kalkningsverksamheten

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, Statskontoret,

Riksrevisionsverket, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå

universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Statens Jordbruksverk,

Fiskeriverket, Sametinget, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU),

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Skogsstyrelsen,

Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län,

Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,

Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län,

Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i

Hallands län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i

Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i

Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands

län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län,

Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,

Svenska kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska

turistföreningen, Bullarens intresseförening, Institutet för tillämpad

miljöforskning vid Stockholms universitet, Göteborgsregionens

Kommunalförbund, Sportfiskarna, Sveriges Fiskevattenägareförbund,

Göteborgs Fritidsförvaltning, Svenska Kalkföreningen, Sveriges Fiskares

Riksförbund, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun,

Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Kungsbackaåns

Vattenvårdsförbund, Lygnerns Vattenvårdsförbund, Nissans

Vattenvårdsförbund, Ätrans Vattenvårdsförbund.

Sammanfattning av Boverkets rapport 1994:14

Sverige 2009 förslag till vision

Förutsättningarna

Det grundläggande målet för visionen är en god ekonomisk utveckling

med bibehållen välfärd samt en långsiktigt hållbar och stabil miljösitua-

tion.

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

De övergripande problematiska förändringarna är en globaliserad

ekonomi med ökad konkurrens mellan länder och regioner och

globaliserade miljöhot på grund av den rika världens livsstil.

Utgångspunkter för visionen är det glesa bebyggelsemönstret i Sverige

och de långa avstånden till marknaderna, förändrade omvärldskontakter

och risk för snabb strukturomvandling. Målet är ett småskaligt naturnära

boende med liv/arbete i regional skala.

Visionen problembilder och lösningar

Boverkets visionsrapport innehåller sex problembilder med förslag till

framtida lösningar.

Orter i samverkan: Genom att landets universitets- och högskoleorter

kopplas ihop med moderna snabbtåg fås ett nätverk av orter med sam-

verkande bostads- och arbetsmarknader och därmed en uthållig

bebyggelsestruktur.

En uthållig tätortsutveckling: De rumsliga, arkitektoniska och sociala

värdena i stadsmiljön ska bibehållas och utvecklas. De mindre orterna

behöver länka sig till varandra och till större orter, de större orterna bör

bevara sin resurshushållande struktur och i storstäderna bör stadsbyggan-

det baseras på utbyggnad av de kollektiva transporterna.

Samspel mellan stad och land: Städernas omgivningar bör användas

för mat-, varu- och energiproduktion och för biologisk nedbrytning av

restprodukter. För att fungera som rekreationsområden bör de förvaltas

så att den biologiska mångfalden och natur- och kulturvärden gynnas.

De areella näringarna: Insatserna till de areella näringarna bör inriktas

på att främja sådan produktion som efterfrågas och som underbygger

miljösträvanden, biologisk mångfald, kretsloppssamhället samt natur-

och kulturmiljövård och friluftsliv.

Den biologiska mångfalden: Den biologiska mångfalden ska upprätt-

hållas genom att områden med rika eller långvarigt kontinuerliga

biotoper identifieras och skyddas samt genom att mångfalden återskapas

där den förlorats.

En regionaliserad nationell politik: För utvecklingen av landsbygden

och landets fem storlandskap behövs både en regionaliserad nationell

politik där generella styrmedel får regional anpassning och en regional

planering som tar tillvara olika utvecklingspotentialer.

Strategi för förverkligande

Den strategi för en utveckling i visionens riktning som anges innehåller

förändrade planeringsformer där fysisk planering blir ett

resurshushållande instrument och där planeringsuppgifterna identifieras i

en organiserad dialog mellan central, regional och kommunal nivå.

Planeringstraditionen från den fysiska riksplaneringen bör således

vidareutvecklas och naturresurslagens arealorientering brytas för större

hänsyn till de många smärre förändringarnas inverkan på kulturmiljön,

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

den biologiska mångfalden och människornas vardagsliv.

Det krävs nya samverkansmönster för att vid lokalisering av

bebyggelse och kommunikationer de lokala arbetsmarknaderna ska

utvidgas till nätverk av attraktiva orter. Stat, länsstyrelser, landsting och

kommuner behöver utveckla ett samspel där fasta överenskommelser

sluts kring parternas åtaganden. Sådana plankontrakt bör vara

slutprodukten av en offentlig fysisk planeringsprocess.

Samverkansformer behöver utvecklas där den kommunala planeringen

kopplas till de statliga aktörer som förfogar över stödsystemen. En

regional utvecklingsstrategi kan behandla hur medel kan säkerställa

natur- och kulturvärden och en kommunal översiktsplanering kan utgöra

plattformen för åtgärderna.

Handlingsprogram för fortsatt arbete

Ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet innehåller ett fortsatt bred-

dat och fördjupat samråd som för många av frågorna kan ske inom ett

större antal geografiska samverkansarenor. Processen att utforma en

nationell vision kan ta två till tre år och resultatet kan bli ett av riksdagen

behandlat dokument som utgör nationella mål och principer för

infrastruktur och bebyggelsemönster samt hushållning med mark- och

vattenområden i Sverige

Förteckning över remissinstanserna avseende

Boverkets rapport 1994:14 Sverige 2009 förslag till

vision

Samtliga kommuner, samtliga kommunförbund, Kommunförbundet,

samtliga länsstyrelser, samtliga länstrafikbolag, samtliga landsting,

Landstingsförbundet, Banverket, Luftfartsverket, Vägverket,

Sjöfartsverket, Telestyrelsen, Fortifikationsverket, Centralnämnden för

fastighetsdata, Statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska

undersökning, Överstyrelsen för civil beredskap, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, Närings- och

teknikutvecklingsverket, Räddningsverket, Riksantikvarieämbetet,

Fiskeriverket, Socialstyrelsen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket,

Lantmäteriverket, Jordbruksverket, Glesbygdsmyndigheten, Statens

järnvägar, TELIA, GöteborgsRegionen, Mellanskånes

kommunalförbund, Nordvästra Skånes kommunalförbund, Sydvästra

Skånes kommunalförbund, Sydöstra Skånes samarbetskommitté,

SydSam, Mälardalsrådet, Nordplan, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges Akademikers

Centralorganisation, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska

högskolan, Stockholms universitet, Lunds universitet, Uppsala

universitet, Högskolan i Luleå, Högskolan i Karl Movium, Kungliga

ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga vetenskapsakademien,

Kungliga skogs- och lantbruksakademien, Institutet för framtidsstudier,

Föreningen för framtidsstudier, Föreningen för kommunal statistik,

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

Föreningen för samhällsplanering, Stadsarkitektföreningen,

Trafiktekniska föreningen, Svenska vägföreningen, Rail Forum Sweden,

Föreningen framtida järnvägstrafik, Järnvägsfrämjandet, Svenska

lokaltrafikföreningen, Kommunikationsforskningsberedningen,

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna, Världsnaturfonden, Greenpeace,

Skogsägarnas riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska

turistföreningen.

Sammanfattning av rapporten (M98/1593/4) En

samordnad kultur- och naturmiljöpolitik

Regeringen uppdrog den 19 september 1996 åt Bengt O.H. Johansson att

belysa erfarenheter av hittillsvarande samverkan mellan natur- och

kulturmiljövård, de betydelsefulla fördelar som kan uppnås med ett

sådant samarbete samt vilka förändringar inom förvaltning, arbetssätt

m.m. som kan leda till ett utökat samarbete.

Bengt O.H. Johansson har redovisat uppdraget i rapporten En samord-

nad kultur- och naturmiljöpolitik. I rapporten föreslås bl.a. olika åtgärder

för att främja en utökad samverkan på central nivå samt utbildningsinsat-

ser inom området. Vidare lämnas särskilda förslag på samverkan kring

tematiska områden såsom kustlandskapet, skogs-landskapet, fjällandska-

pet, stadsmiljön samt miljökonsekvensbeskrivningar, riksintresseområ-

den, skötsel av naturreservat m.m

Förteckning över remissinstanserna avseende

rapporten (M98/1593/4) En samordnad kultur- och

naturmiljöpolitik.

Yttrande över rapporten har avgivits av Boverket, Statens naturvårdsverk

och Riksantikvarieämbetet

Sammanfattning av departementspromemorian

(Ds 1997:68) Det svenska miljöarbetet i EU

Uppföljning av 1995 års strategi

I promemorian görs en uppföljning och utvärdering av den strategi för

miljöarbetet i EU som utarbetades år 1995 i samband med det svenska

medlemskapet och som redovisades i en skrivelse till riksdagen.

Utvecklingen inom EU på miljöområdet gås igenom med tonvikt på de

prioriterade sakområdena.

I promemorian dras slutsatsen att Sverige fortsatt bör verka för att

ekologiskt hållbar utveckling genomförs i praktiken på EU:s alla politik-

områden. Sverige bör arbeta för ett övergripande initiativ inom EU i

denna fråga. De stora utmaningarna under den närmaste femårsperioden

blir EU:s utvidgning, den praktiska tillämpningen av

Amsterdamfördraget och efterföljaren till det femte

miljöhandlingsprogrammet.

Liksom tidigare bör gälla att den högsta tillämpade ambitionsnivån i

medlemsstaterna skall vara utgångspunkt för det svenska arbetet i EU

och att någon sänkning av miljökraven ej bör ske. De nya

medlemsstaterna har drivit på utvecklingen av miljöpolitiken inom EU.

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

Medlemskapet har hittills inte inneburit någon sänkning av svenska

miljökrav.

De prioriterade sakområdena i 1995 års strategi bör kompletteras med

hänsyn till den förestående översynen av reglerna om genteknik. De

svenska prioriteringarna bör således omfatta:

kampen mot försurning och klimatförändringar,

arbetet för kretsloppsanpassning,

bevarande av biologisk mångfald och översynen av regler om

genetiskt modifierade mikroorganismer,

en höjd ambitionsnivå i EU när det gäller bekämpningsmedel och

kemikalier

Förteckning över remissinstanserna avseende

departementspromemorian (Ds 1997:68) Det svenska

miljöarbetet i EU Uppföljning av 1995 års strategi

Remissinstanser, Stiftelsen svenska institutet, Kommerskollegium,

Statens räddningsverk, Banverket, Vägverket, Statens väg- och

transportforskningsinstitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statskontoret,

Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Universitetet i

Stockholm, Universitetet i Uppsala, Universitetet i Lund, Statens

jordbruksverk, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Statens

livsmedelsverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Närings- och

teknikutvecklingsverket, Statens pris- och konkurrensverk,

Konkurrensverket, Ingenjörsvetenskapsakademien, Länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,

Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Lantmäteriverket,

Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Institutet för

vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms kommun, Norrköpings

kommun, Helsingborgs kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun,

Örnsköldsviks kommun, Umeå kommun, Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet, Stockholm Environment Institute (SEI),

Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Föreningen

skogsindustrierna, Kemikontoret, Jernkontoret, Kooperativa förbundet,

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO/SR), Landsorganisationen i Sverige,

EMISTRA, Beijerinstitutet, Naturskyddsföreningen, Jordens

Vänner/Miljöförbundet, WWF Världsnaturfonden, Det Naturliga Steget,

Q2000, Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet, Greenpeace,

Gröna Bilister, Bilindustriföreningen, Sveriges Kristna Råd

Sammanfattning av Agenda 21 kommitténs

betänkande (SOU 1997:105) Fem år efter Rio

resultat och framtid

Bakgrund

Handlingsprogrammet Agenda 21 omfattar 40 kapitel och spänner över

alla samhällssektorer. Antagandet av detta handlingsprogram vid

UNCED betydde inledningen på en intensiv verksamhet internationellt,

nationellt och lokalt. I Sverige har strävan från första början, bl.a. genom

en bred remiss av resultaten från UNCED och en serie konferenser med

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

företrädare för landets kommuner m. fl., varit att förankra Agenda-arbetet

lokalt. Verksamheten kan därför beskrivas som en konsekvent

tillämpning av ett s.k. underifrånperspektiv, vilket är en av de ambitioner

som ingår i Agendabeslutet.

I förhållande till det Agenda-dokument som antogs vid UNCED

omfattar den svenska nationalrapporten och de strategier och förslag som

kommittén lägger fram i detta betänkande omkring hälften av de kapitel

som där behandlades. Det innebär inte att andra kapitel är mindre viktiga,

utan är ett uttryck för att kommittén bedömt att de frågeställningar och

samhällsområden som här berörs kan anses ha störst relevans för det

svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar utveckling. Tyngdpunkten i

kommitténs framställning ligger på frågeställningar och ämnesområden

som har starka samband med miljöpåverkan och användningen av

naturresurser. Olika ekonomiska och sociala aspekter har därvid främst

behandlats i ett miljö- och naturresursperspektiv. Kommittén vill dock i

detta sammanhang framhålla vikten av att Agenda-arbetet i enlighet med

Riokonferensens intentioner kan breddas i det fortsatta arbetet.

Agenda 21 pekar ut tre samverkande dimensioner

Agenda 21 är Riokonferensens handlingsprogram inför 2000-talet.

Dokumentet pekar ut åtgärder inom ett brett spektrum av

samhällsområden, som syftar mot hållbar utveckling. Agenda 21 tar upp

tre dimensioner av samhällsutveckling som måste samverka för att

utvecklingen ska vara hållbar: den sociala dimensionen, den ekonomiska

dimensionen samt miljö- och naturresursdimensionen eller den

ekologiska dimensionen.

Det är naturligt att dessa tre dimensioner betonas olika mycket vid

olika tidpunkter och i olika delar av världen.

Bland de faktorer Agenda 21 framhåller som viktiga förutsättningar för

en hållbar utveckling är demokrati samt brett engagemang och

deltagande i demokratiska beslutsprocesser. För att stimulera både

enskilda individers, gruppers och organisationers delaktighet måste

arbetsformerna kontinuerligt utvecklas. En viktig förutsättning är också

fri tillgång till information från myndigheter om t.ex. produkters och

åtgärders inverkan på miljö och utveckling.

Slutsatser - vägar vidare mot hållbar utveckling

Det blir allt tydligare att vi måste söka efter integrerade lösningar på

miljöproblem och andra samhällsproblem. Samhällets resurser räcker

inte till för att lösa dem var för sig. Rätt utformade kan åtgärder och

investeringar som gynnar miljön också bidra till t.ex.

samhällsekonomiska vinster, förbättrad folkhälsa, utveckling av

näringslivet och fler arbetstillfällen samt vitalisering av demokratin.

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

Om vi inte lyckas lösa problem kring t.ex. samhällsekonomi och

arbetslöshet kommer omvänt både de ekonomiska och politiska

förutsättningarna för insatser som gynnar miljön att försämras.

För en långsiktigt hållbar utveckling, där balans råder mellan

ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter, krävs bland annat:

ökad internationell samsyn och samarbete. EU och FN är viktiga

forum för detta arbete,

förändringar i skattesystemet som gynnar effektivare råvaru- och

energianvändning, användning av miljöanpassad teknik samt minskad

arbetslöshet,

avveckling av subventioner och avgifter som medverkar till

resursslöseri och miljöförstöring,

en utvecklad målstyrning med klar ansvarsfördelning och

uppföljningsbara mål,

åskådliga och praktiskt användbara kriterier för att prioritera mellan

olika miljöproblem samt sätta in resurserna där de gör mest nytta. Dessa

kriterier bör så långt som möjligt bygga på vetenskaplig grund.

en ökad forskning kring miljö och hållbar utveckling,

tillämpning av gröna räkenskaper och indikatorer för hållbar

utveckling både på nationell och lokal nivå. Dessa är viktiga verktyg för

att bättre väga in miljöaspekter i samhällsekonomisk redovisning.

vidareutveckling av det arbetssätt som förstärkts genom Agenda 21-

arbetet, med tvärsektoriellt samarbete, dialog och gemensamt ansvars-

tagande från olika aktörer. Nya former för deltagande och samråd

behöver därför utvecklas, både på lokal och nationell nivå.

en nationell samordning för att vidareutveckla arbetet med Agenda

21 och hållbar utveckling.

Förslag till åtgärder

Nationalkommittén lägger ett hundratal förslag till åtgärder. Förslagen

riktar sig till instanser och aktörer som enligt kommitténs mening har

ansvar för att vidta åtgärder och att engagera sig i arbetet. Dessa

strategier och förslag kan sägas utgöra ett avstamp för det fortsatta

arbetet med Agenda 21.

Förslagen spänner över ett brett spektrum av aktiviteter och

samhällssektorer. Därför kan de av naturliga skäl inte vara heltäckande

eller gå in på detaljer i genomförandet. Syftet är dels att lyfta fram nya

idéer, dels att betona vikten av vissa sedan tidigare kända förslag. Denna

förslagskatalog ska förhoppningsvis komplettera andra angränsande

utredningar och förslag samt utgöra en grund för fortsatt arbete.

Förslagen är uppställda i tabellform, där det konkreta förslaget

formuleras i vänsterspalten. Tänkbara aktörer som på olika sätt kan

omsätta förslagen i praktiken anges i högerspalten. Nedan presenteras

några exempel på kommitténs förslag. För mer information hänvisas till

SOU 1997:105.

Att integrera hållbarhetsperspektivet i allt bistånd

Stöd till långsiktigt hållbara

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

projekt bör prioriteras konsekvent

i svenskt bistånd, medan stöd till

icke hållbara projekt bör

avvecklas. Exempelvis bör stöd till

utveckling av förnybara

energikällor och

energieffektivisering fortsätta,

enligt den inriktning som anges i

Sidas energipolicy. Stödet till

utveckling av

fossilbränsleanvändning bör

avvecklas och försiktighet bör

iakttas med stöd till

vattenkraftanläggningar.

Regeringen och Sida

Förändring av EU:s handelsregler

En vitbok för hållbar utveckling

bör utarbetas av EU-

kommissionen. Den bör ta upp

hur förenliga dagens direktiv är

med ekologiskt hållbar utveckling

samt vilka förändringar som krävs

i framtiden.

Regeringen bör ta fram en plan

för arbetet med en sådan vitbok

till år 2001, då Sverige är

ordförandeland (förslaget

utvecklas i

Kretsloppsdelegationens

Strategi för

kretsloppsanpassade varor ,

Rapport 1997:14).

Gynna energieffektivisering

Möjligheten att ålägga statliga

myndigheter att köpa miljömärkt el

bör undersökas.

Detta skulle kunna ingå i, eller bli

en förlängning av, pilotprojektet

Nämnden för offentlig

upphandling bör utreda

möjligheterna för statliga

myndigheter att göra detta.

Alla företag, myndigheter och

organisationer har möjlighet att

själva bli pionjärer inom detta med

miljöledning i statliga

myndigheter.

De diffusa utsläppen största orsak till övergödningen

Det är av stor vikt att den över-

gripande fysiska planeringen för

Östersjöregionen genomsyras av

ett tydligt Agenda 21-perspektiv.

Östersjövisionen VASAB 2010

bör utvecklas så att perspektivet

miljö och hållbar utveckling ges en

mer framträdande plats.

HELCOM, Östersjöstaternas råd,

Östersjögruppen m.fl.

Information och kunskapsförmedling

Nationella samordnade insatser

behövs för att nå ut till

allmänheten och olika aktörer med

grund-läggande information kring

hållbar utveckling och Agenda 21.

Därför bör en nationell

informations-strategi övervägas,

där t.ex. användning av olika typer

av in-formation via etermedia,

tryckt informationsmaterial samt

information via internet ingår.

Regeringen bör ta initiativ till en

sådan informationsstrategi och den

bör utformas i samråd med

centrala, regionala och lokala

aktörer.

Offentlig upphandling och miljöhänsyn inom EU

EU-kommissionen bör göra

förtydliganden av vilka miljökrav

som kan ställas vid offentlig

upphandling. Förhållandena mellan

artiklarna 2, 3 och 130r i

Romfördraget och

upphandlingsdirektiven bör särskilt

uppmärksammas.

Regeringen bör aktivt söka stöd

hos andra EU-länder för att skapa

ett större tryck bakom kraven som

riktas mot EU-kommissionen på

en effektivare och mer

miljöanpassad offentlig

upphandling.

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

Utbildning

Utbildningsväsendet måste på ett

bättre sätt än hittills tydliggöra för

eleverna hur samhällets

organisation samt vår livsstil kan

anpassas för att skapa en hållbar

utveckling. Kunskapsmål bör

fokuseras på en ökad förståelse för

sambanden mellan vår livsstil och

miljö- samt

utvecklingsproblematiken. Nation-

ella kunskapsmål för en hållbar

utveckling bör formuleras.

Skolverket bör i samarbete med

pedagogiska institutioner och

miljöorganisationer ta fram

förslag till nationella kunskapsmål.

Förteckning över remissinstanserna avseende Agenda

21 kommitténs betänkande SOU 1997:105 Fem år

efter Rio resultat och framtid

Rikspolisstyrelsen, Statens invandrarverk, Försvarsmakten,

Fortifikationsverket, Försvarets Materielverk, Statens Räddningsverk,

Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Landstinget i Stockholms län,

Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Södermanlands län, Landstinget

i Göteborgs och Bohus län, Landstinget i Malmöhus län, Landstinget i

Värmlands län, Landstinget Västernorrland, Statens Järnvägar (SJ),

Banverket, Vägverket, Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI),

Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI), Statskontoret, Statens fastighetsverk,

Statistiska centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket, Nämnden för

offentlig upphandling (NOU), Statens skolverk, Högskoleverket,

Forskningsrådsnämnden, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska

Högskolan, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet,

Umeå universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Kalmar,

Mitthögskolan, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk,

Fiskeriverket, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Sametinget,

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),

Arbetslivsinstitutet, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet

och statens historiska museer, Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Skogsstyrelsen,

Glesbygdsverket, Kommerskollegium, Lantmäteriverket,

Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i

Östergötlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs

län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,

Länsmuseet Kristianstad, Sveriges Hembygdsförbund, Svenska

Turistföreningen, Sveriges Riksidrottsförbund, Naturvårdsverket,

Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens

Strålskyddsinstitut, Bergs kommun, Borlänge kommun, Dorotea

kommun, Eksjö kommun, Falkenbergs kommun, Falu kommun,

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Hjo kommun, Hässleholms

kommun, Karlstads kommun, Landskrona kommun, Lessebo kommun,

Lilla Edets kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Lunds

kommun, Malmö Stad, Malå kommun, Marks kommun, Munkedals

kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun,

Oxelösunds kommun, Piteå kommun, Skövde kommun, Sollentuna

kommun, Sorsele kommun, Stockholm Stad, Sundsvalls kommun,

Tidaholm kommun, Torsås kommun, Tranås kommun, Uppsala

kommun, Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerås kommun, Växjö

kommun, Ystads kommun, Ånge kommun, Övertorneå kommun,

Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Kungliga Vetenskaps-akademin

(KVA), Svenska Kommunförbundet, Kommunförbundet i Stockholms

län, Kommunförbundet i Uppsala län, Kommunförbundet i Göteborgs

och Bohus län, Kommunförbundet i Kronobergs län, Kommunförbundet

i Västernorrlands län, Kommunförbundet i Norrbottens län,

Landstingsförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges

Industriförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas

Riksförbund, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska vatten- och

avlopps-verksföreningen, Svenska Kraftverksföreningen, Föreningen

Skogsindustrierna, Skogsägarnas Riksförbund, Institutet för

framtidsstudier, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisationen

SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Centerkvinnorna, Folkpartiets

kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokraters Kvinnoförbund, Svenska

Kvinnors Vänsterförbund, Kristdemokraternas Kvinnoförbund,

Miljöpartiet de Gröna Kvinnoutskottet, Moderata Ungdomsförbundet,

Centerns ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska

ungdomsförbund, Ung Vänster, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet,

Miljöpartiet Grön Ungdom, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund,

Det Naturliga Steget, Fältbiologerna, Greenpeace, Miljöförbundet

Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen, Q2000, Världsnaturfonden,

Arbetarnas Bildningsförbund, Medborgarskolan, Studiefrämjandet,

Studieförbundet Vuxenskolan, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva,

ICA förbundet, Kooperativa förbundet, Miljö- och

hälsoskyddstjänstemannaförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Röda

Korset, Svenska FN-förbundet, Svenska Freds- och

skiljedomsföreningen, Svenska Kyrkan, Sveriges kristna råd, Svenska

Scoutförbundet, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Fiskares Riksförbund.

Förteckning över remissinstanserna avseende ändring

i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned

ozonskiktet

Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Statens naturvårdsverk,

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

Kemikalieinspektionen, Svenska naturskyddsföreningen, Industri-

förbundet, Kemikontoret, Sveriges verkstadsindustrie

Förteckning över remissinstanserna avseende förslag

om Sveriges ratifikation av konvention om säkerheten

vid hantering av använt kärnbränsle och om

säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall

Justitiekanslern, Statens räddningsverk, Statskontoret, Riksrevisionsver-

ket, Uppsala universitet, juridiska fakulteten, Lunds universitet, juridiska

fakulteten, Vattenfall AB, Vattenfall AB, Ringhals, Statens strålskydds-

institut, Statens kärnkraftinspektion, Lokala säkerhetsnämnden vid Bar-

sebäcks kärnkraftverk, Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärn-

kraftverk, Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk,

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk, Lokala säkerhets-

nämnden vid Studsvik AB:s kärntekniska anläggningar, Statens råd för

kärnavfallsfrågor (KASAM), Svenska Kommunförbundet, Naturskydds-

föreningen, Svenska Kraftverksföreningen, Organisationskommittén för

en ny energimyndighet, c/o NUTEK, Nationelle samordnaren för kärnav-

fallsfrågor, Olof Söderberg, ABB Atom AB, AB SVAFO, Barsebäck

Kraft AB, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Forsmarks Kraft-

grupp AB, Greenpeace, OKG Aktiebolag, Studsvik AB, Svensk Kärn-

bränslehantering AB, Sydkraft AB.

Tidigare mål och beslut

Tabell över hur tidigare mål och beslut förhåller sig till förslaget till nya

nationella miljökvalitetsmål. De mål och beslut som återges i

vänsterspalten är hämtade från naturvårdsverkets lista i Ren luft och

gröna skogar (Naturvårdsverkets rapport 4765).

1 Klimatpåverkande gaser

Mål och beslut

Kommentar

Atmosfärens koncentration av växthusgaser

stabiliseras på en nivå som skulle förhindra

farlig antropogen störning i klimatsystemet.

En sådan nivå bör vara uppnådd inom en

tidsram som är tillräcklig för att tillåta

ekosystem att anpassa sig naturligt till

klimatförändring, att säkerställa att

livsmedelsproduktion inte hotas och att

möjliggöra för ekonomisk utveckling att fortgå

på ett hållbart sätt.

(Klimatkonventionen, prop. 1992/93:179 bil.

1.3 s. 92, bet. 1992/93:JoU19, rskr.

1992/93:361)

Målet fortsätter gälla.

Kompletteras av nytt

miljökvalitetsmål som

behandlas i avsnitt

4.2.15 Begränsad kli-

matpåverkan.

Utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser

skall begränsas. Sverige bör genomföra kost-

nadseffektiva insatser såväl nationellt som in-

ternationellt.

(Prop. 1992/93:179, bil. 1 s. 33, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt

4.2.15 Begränsad kli-

matpåverkan. En kom-

mitté kommer att till-

sättas för att behandla

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

strategier för att uppnå

målet.

En nationell strategi bör vara att koldioxidut-

släppen från fossila bränslen stabiliseras i

enlighet med klimatkonventionen till 1990 års

nivå år 2000 för att därefter minska (tillägg av

jordbruksutskottet, bet. 1992/93:JoU19 s. 21,

och riksdagen i samband med riksdagsbe-

handlingen).

(Prop. 1992/93:179 s. 33, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet fortsätter att gälla

och bereds i den kom-

mitté som kommer att

tillsättas. Behandlas i

avsnitt 4.2.15

Begränsad

klimatpåverkan.

Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska

med 30 % till år 2000.

(Prop. 1992/93:179, bil. 1 s. 36, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt

4.2.15 Begränsad kli-

matpåverkan.

Sverige skall verka för att de totala

koldioxidutsläppen i Västeuropa år 2000 inte

överstiger nuvarande nivå (1990) för att

därefter minska.

(Prop. 1990/91:90 s. 18, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt

4.2.15 Begränsad kli-

matpåverkan. Uppdate-

ras eventuellt i samband

med fördelningen av

åtaganden i Kyotoproto-

kollet mellan EU:s

medlemsstater.

Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av

växthusgaser skall utgöra en integrerad del av

det framtida samhällsbyggandet och i arbetet

med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter.

Klimataspekterna bör beaktas ingående inför

energi- och transportsystemens framtida ut-

byggnad, bostädernas och arbetsplatsernas lo-

kalisering och utformning och bli en drivkraft

för den tekniska utvecklingen.

(Prop. 1992/93:179, bil. 1 s. 37, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet fortsätter gälla.

En strategi behandlas i

avsnitt 7.3 Klimat.

Utsläppen av HFC- och FC-föreningar liksom

övriga närbesläktade gaser bör till år 2000 be-

gränsas till att motsvara högst 2 % av Sveriges

koldioxidutsläpp år 1990, räknat som kol-

dioxidekvivalenter.

(Prop. 1994/95:119 s. 29, bet. 1994/95:JoU22,

rskr. 1994/95:423)

Målet fortsätter gälla.

Delvis reglerat i förord-

ning (1995:555) om

HFC.

2 Uttunning av ozonskiktet

Mål och beslut

Kommentarer

Uttunningen av ozonskiktet hejdas så att män-

niskors hälsa och de ekologiska systemen inte

skadas.

(Prop. 1990/91:90 s. 18, bet.

1990/91:90:JoU30, rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljökva-

litetsmål. Behandlas i

avsnitt 4.2.14 Skyd-

dande ozonskikt.

Förbrukning och produktion av CFC skall ha

minskat med 75 % till år 1994 (jämfört med

1986) och helt ha upphört senast den 1 januari

1996.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet är uppnått. Regle-

rat i EG:s förordning

(EG) nr. 3093/94 om

ämnen som bryter ned

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

ozonskiktet och i för-

ordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet.

Avvecklingsbeslutet för haloner innebär att

förbrukning och produktion skall ha upphört

helt den 1 januari 1994.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet är uppnått. Regle-

rat i EG:s förordning

(EG) nr. 3093/94 om

ämnen som bryter ned

ozonskiktet och i för-

ordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet.

Förbrukning och produktion av koltetraklorid

skall år 1995 vara nere i 15 % av 1989 års nivå

och en total avveckling skall vara genomförd

till den 1 januari 1996.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet.

1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361)

Målet är uppnått. Regle-

rat i EG:s förordning

(EG) nr. 3093/94 om

ämnen som bryter ned

ozonskiktet och i för-

ordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet.

Från den 1 januari 1996 får inte HCFC använ-

das där miljövänligare alternativ finns och an-

vändningen begränsas till de områden där

HCFC ersätter de kontrollerade ämnena CFC,

halon, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och

HBFC. HCFC förbrukningen från och med år

1996 får uppgå till högst den kalkylerade nivån

för år 1989 (vilken beräknas som summan av

3,1 % av den ODP viktade CFC förbrukningen

och hela den ODP viktade HCFC förbruk-

ningen detta år).

Till år 2004 skall förbrukningen ha reducerats

med 35% och till 2010 med 65 %, för att år

2015 vara nere i 10 % av 1989 års kalkylerade

förbrukning. År 2020 skall endast 0,5 % av

tidigare förbrukning tilllåtas. All förbrukning

skall ha upphört till år 2030.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet. 1992/93:JoU

19, rskr. 1992/93:361)

Reglerat i EG:s förord-

ning (EG) nr. 3093/94

om ämnen som bryter

ned ozonskiktet och i

förordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet.

All förbrukning och produktion av HBFC skall

ha upphört senast till år 1996.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet. 1992/93:JoU

19, rskr. 1992/93:361)

Målet är uppnått. Regle-

rat i EG:s förordning

(EG) nr. 3093/94 om

ämnen som bryter ned

ozonskiktet och i för-

ordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet. .

Till år 1995 skall förbrukning och produktion

av metylbromid högst motsvara 1991 års nivå.

(Prop. 1992/93:179 s. 51-55, bet. 1992/93:JoU

19, rskr. 1992/93:361)

Målet är uppnått. Regle-

rat i EG:s förordning

(EG) nr. 3093/94 om

ämnen som bryter ned

ozonskiktet och i för-

ordningen (1995:636)

om ämnen som bryter

ner ozonskiktet.

Den svenska användningen av CFC skall i

huvudsak vara helt avvecklad till utgången av

1994.

(Prop. 1987/88:85 s. 173, 188, bet.

1987/88:JoU 23, rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

CFC-användningen inom kyl-, värme- och kli-

matanläggningar kan och bör ha minskat med

minst 25 % till c:a 900 ton vid årsskiftet

1990/91 och med ytterligare minst 25 % till c:a

600 ton vid årsskiftet 1992/93.

(Prop. 1987/88:85 s. 194, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC i förpackningsmaterial

kan och bör ha upphört senast vid årsskiftet

1989/90.

(Prop. 1987/88:85 s. 191, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC inom

verkstadsindustrin kan och bör ha upphört

senast vid årsskiftet 1990/91.

(Prop. 1987/88:85 s. 191, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC i kemtvättar kan och

bör ha minskats med 30 %, till c:a 210 ton per

år, vid årsskiftet 1990/91.

(Prop. 1987/88;85 s. 192, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC för framställning av

mjuk skumplast kan och bör ha upphört senast

vid årsskiftet 1990/91.

(Prop. 1987/88:85 s. 192, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC i produkter av hård

skumplast, framställda av extruderad polysty-

ren, kan och bör ha upphört senast vid årsskif-

tet 1990/91.

(Prop. 1987/88:85 s. 193, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC i produkter av hård

skumplast, framställda av polyuretan, helt kan

och bör ha upphört senast vid årsskiftet

1994/95.

(Prop. 1987/88:85 s. 193, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av koltetraklorid skall minska

med 50 % till den 1 januari 1993.

(Prop. 1990/91:90 s. 275, bet.

1990/91:90:JoU30, rskr. 1990/91:90:338)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av CFC som arbetsmedium i

nya installationer av kyl-, värme- och klimat-

anläggningar kan och bör ha upphört senast vid

årsskiftet 1994/95 (skall ha upphört senast den

31 dec. 1994, enligt RB 93/94).Efter denna

tidpunkt bör det endast återstå en mycket be-

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

gränsad och successivt minskande användning

av CFC vid service och reparation av befintliga

anläggningar.

(Prop. 1987/88:85 s. 194, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

All användning av CFC i kemtvättar kan och

bör ha upphört senast vid årsskiftet 1994/95.

(Prop. 1987/88:85 s. 192, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Användningen av halon som brandsläck-

ningsmaterial i befintliga anläggningar skall ha

upphört senast den 1 januari 1998.

(Prop. 1990/91:90 s. 270, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. . 1990/91:338)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Påfyllning av befintliga kyl-, värme- och kli-

matanläggningar med CFC bör förbjudas från

den 1 januari 1998 och sådana anläggningar

bör upphöra att användas yrkesmässigt från

den 1 januari år 2000.

(Prop. 1994/95:119 s. 25, bet. 1990/91:JoU22,

rskr. 1990/91:423)

Reglerat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Installation av nya kyl-, värme- och klimatan-

läggningar med HCFC bör upphöra senast den

1 januari 1998 och påfyllning av HFCF i be-

fintliga anläggningar bör upphöra senast den 1

januari år 2002.

(Prop. 1994/95:119 s. 25, bet. 1994/95:JoU22,

rskr. 1994/95:423)

Reglerat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Efter utgången av år 1995 bör endast en

mindre användning av metylbromid vara

tillåten. Senast vid utgången av år 1997 bör

användningen av metylbromid ha upphört helt.

(Prop. 1994/95:119 s. 25, bet. 1994/95:JoU22,

rskr. 1994/95:423)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Förbud mot saluhållande och överlåtelse av

HBFC och koltetraklorid bör gälla från den 1

januari 1996.

(Prop. 1994/95:119 s. 25, bet. 1994/95:JoU22,

rskr. 1994/95:423)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

Kommunerna skall ombesörja att CFC-inne-

hållet i kasserade kyl- och frysskåp omhänder-

tas på ett miljöriktigt sätt senast från den 1

januari 1995.

(Prop. 1990/91:90 s. 268, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet är uppnått. Regle-

rat i förordningen

(1995:635) om ämnen

som bryter ned ozon-

skiktet.

3 Försurning av vatten och mark

Mål och beslut

Kommentarer

Nedfallet av svavel- och kväveoxider

begränsas till nivåer som inte skadar naturen

eller människors hälsa.

(Prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr.

1990/91:338)

Kompletteras med

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

delmål. som behandlas i

avsnitt 4.2.7 Bara

naturlig försurning.

Svavelnedfallet behöver minska med 75 % i

sydvästra Sverige och med 50 % i Svealand

räknat från 1980 års nivå. Kvävenedfallet be-

höver minska med 50 % i södra och västra

Götaland.

(Prop. 1990/91:90 s. 28, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Kompletteras delmål

som behandlas i avsnitt

4.2.7 Bara naturlig

försurning.

De svenska svavelutsläppen skall minska med

80 % mellan åren 1980 och 2000.

(Prop. 1990/91:90 s. 25, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet har uppnåtts.

Kompletteras med

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.7 Bara

naturlig försurning.

Kväveoxidutsläppen skall minska med 30 %

till år 1995 räknat från 1980 års nivå.

(Prop. 1990/91:90 s. 25, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Kompletteras med

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.7 Bara

naturlig försurning.

Ammoniakutsläppen bör minska med 25 % till

år 1995. Möjligheterna att halvera utsläppen i

södra och västra Götaland till sekelskiftet un-

dersöks.

(Prop. 1990/91:90 s. 25, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet ej uppnått. Den

parlamentariska bered-

ningen kommer att ut-

värdera förslag till del-

mål. Behandlas i avsnitt

4.2.7 Bara naturlig

försurning.

Minskning av svaveldioxidutsläppen med

minst 65 % mellan år 1980 och år 1995.

(Prop. 1984/85:127 s. 6, bet. 1984/85:JoU28,

rskr. 1984/85:275)

Kompletteras med

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.7 Bara

naturlig försurning.

Ammoniakavgången från jordbruket skall

minska med 25 % till år 1995 i södra och

västra Götaland.

(Prop. 1990/91:90 s. 421, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Den parlamentariska

beredningen kommer att

utvärdera förslag till

delmål. Behandlas i

avsnitt 4.2.7 Bara natur-

lig försurning.

Området där åtgärder skall vidtas för att

minska ammoniakavgången bör utökas till att

omfatta hela Götaland samt Svealands

slättbygder för att ytterligare reduktion av

ammoniakavgången skall kunna uppnås. Detta

skulle innebära en ambitionshöjning jämfört

med dagens målområde som omfattar endast

södra och västra Götaland (se nedan). Krav bör

införas på täckning av flytgödsel- och

urinbehållare och på att påfyllning bör ske vid

behållarens botten i hela Götaland och

Svealands slättbygder. Krav på snabb

nedmyllning av gödseln och krav på speciell

spridningsteknik av flytgödsel bör införas i de

sydligaste länen för att åstadkomma en 25-

procentig minskning av ammoniakavgången i

dessa län.

(Prop. 1994/95:119 sid. 22, bet.

1994/95:JoU22, rskr. 1994/95:423)

Målet fortsätter gälla.

Den parlamentariska be-

redningen kommer att

utvärdera förslag till

delmål. Behandlas i

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

avsnitt 4.2.7 Bara natur-

lig försurning.. Före-

skrifter om täckning av

gödsel- och urinbehål-

lare (f.o.m. 1/7 1997)

samt om spridningen av

gödsel (f.o.m. 1/1 1996)

har utfärdats av Jord-

bruksverket i enlighet

med förordningen

(1979:426) om skötsel

av jordbruksmark.

4 Fotokemiska oxidanter/marknära ozon

Mål och beslut

Kommentarer

Nedfallet av flyktiga organiska ämnen begrän-

sas till nivåer som inte skadar naturen eller

människors hälsa.

(Prop.1990/91:90 s. 25, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/9: 338)

Målet fortsätter gälla.

Kompletteras med nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål för transport-

sektorn som behandlas i

avsnitt 4.2.1 Frisk luft.

Den parlamentariska be-

redningen överväger

delmål för övriga sekto-

rer.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen bör

minska med 50 % till år 2000 räknat från 1988

års nivå.

(Prop. 1990/91:90 s. 25, bet. 1990/91:JoU 30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Kompletteras med nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål för transport-

sektorn som behandlas i

avsnitt 4.2.1 Frisk luft.

Den parlamentariska be-

redningen överväger

delmål för övriga sekto-

rer.

5 Tätorternas luftföroreningar och buller

Mål och beslut

Kommentarer

Som riktlinjer för det fortsatta arbetet gäller att

luftkvaliteten förbättras så att de återstående

riskerna för människors hälsa till följd av ut-

släpp av luftföroreningar från trafik, industri

och energianläggningar undanröjs.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

miljökvalitetsmål som

behandlas i avsnitt 4.2.1

Frisk luft.

De som vistas i lokaler eller områden särskilt

avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter

skall inte behöva riskera att utsättas för

skadliga ljudnivåer.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Täcks delvis av nya

miljökvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård,

4.2.10 Storslagen

fjällmiljö och 4.2.11

God bebyggd miljö.

Bullerstörningarna i samhället skall begränsas

kraftigt såväl avseende ljudnivåernas höjd som

avseende antalet människor som utsätts för

buller.

(Prop. 1993/94:215 s. 9, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Kompletteras med del-

mål avseende trafik-

buller i tätorter som

behandlas i avsnitt

4.2.11 God bebyggd

miljö.

Enligt nya allmänna råd om ljudnivå i ny-

byggda bostäder på grund av vägtrafik bör

dygns medelnivå inte överstiga 30 dBA.

System för att ljudklassa bostäder vid ny- och

ombyggnad bör införas på frivillig väg.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

Kompletteras med

delmål avseende tätorter

i avsnitt 4.2.11. God

bebyggd miljö. Målet

fortsätter i övriga delar

att gälla.

Buller i tätorter bör minska så att det kommer

att ligga under naturvårdsverkets riktlinjer.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Den del av målet som

avser trafikbuller kom-

pletteras med delmål

som behandlas i avsnitt

4.2.11 God bebyggd

miljö.

Trafikbullret bör minskas kraftigt.

(Prop. 1993/94:215 s. 9, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Kompletteras av nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål avseende buller i

tätorter. Behandlas i

avsnitt 4.2.11 God

bebyggd miljö.

Vid ny- eller väsentlig ombyggnad av

vägtrafikleder bör åtgärder vidtas för att

begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus

så att den inte överskrider 55 dBA vid fasad

eller, om sådana åtgärder inte är rimliga, så att

inomhusnivåerna inte överstiger 30 dBA.

(Prop. 1993/94:215 s. 9, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Ersätts av riktvärden

som antagits i samband

med prop. 1996/97:53,

bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97: 174. Behand-

las som delmål gällande

tätorter i avsnitt 4.2.11

God bebyggd miljö.

Vid år 2000 skall halterna av koloxid, kväve-

dioxid, svaveldioxid, sot och partiklar under-

skrida de riktvärden som utarbetats av Natur-

vårdsverket.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Kompletteras med del-

mål som behandlas i

avsnitt 4.2.1 Frisk luft.

Utsläppen av cancerframkallande ämnen bör

minskas med 90 % i tätorterna för att de lång-

siktiga hälsoeffekterna skall vara på en

acceptabel nivå. Ett delmål är att halvera

utsläppen till år 2005.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Halveringsmålet kvar-

står och behandlas som

delmål i avsnitt 4.2.1

Frisk luft. Målet fort-

sätter i övriga delar att

gälla.

Miljöstörningar av externt industribuller bör

minskas genom åtgärder i industrin och genom

utveckling av Naturvårdsverkets råd och rikt-

linjer. Samhällsplaneringen utformas med hän-

syn till bullerstörningar bl.a. genom buller-

skyddszoner.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Miljöstörningar (buller) från byggarbetsplatser

bör minskas i första hand genom tystare maski-

ner och metoder.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Arbetet med att minska bullerexponeringen i

arbetslivet bör fortsätta med utgångspunkt från

vad som är praktiskt möjligt med hänsyn till

den tekniska utvecklingen och möjligheterna

att begränsa exponeringen.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Frågan om godtagbara bullernivåer för kon-

sumenterna bör i första hand lösas inom det

europeiska standardiseringsarbetet. Konsu-

mentvaror får inte utformas så att de alstrar

hörselskadligt buller. Detta är speciellt viktigt

vad gäller leksaker.

(Prop. 1993/94:215 s. 1, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Försvarsmakten bör fortsätta att genomföra sin

miljöpolicy bl.a. avseende insatser för att

minska flygbuller och skottbuller.

(Prop. 1993/94:215 s. 10, bet. 1993/94:JoU31,

rskr. 1993/94:402)

Målet fortsätter gälla.

Det är önskvärt att buller i befintliga bostads-

miljöer överstigande 65 dBA vid fasader utom-

hus (frifältsnivå) i ett första skede blir föremål

för åtgärder.

(Prop. 1993/94:215 s. 9, JoU 13, rskr. 402)

Kompletteras med del-

mål enl. prop.

1996/97:53 som be-

handlas i avsnitt 4.2.11

God bebyggd miljö.

Transportsektorn skall bidra till en 30-

procentig minskning av de totala utsläppen av

kväveoxider från år 1980 till år 1995. För

övriga luftföroreningar som kolväten och

kolmonoxid blir reduktionen 50 %.

(Prop. 1987/88:50 s. 49, bet. 1987/88:TU13,

rskr. 1987/88:159)

Kompletteras med nytt

mål för utsläpp av kvä-

veoxider från transport-

sektorn som behandlas i

Transportpolitik för en

hållbar utveckling (prop.

1997/98:56). Ett delmål

som bygger på detta

behandlas i avsnitt 4.2.7

Bara naturlig försurning.

Bulleravgivningen från motorbåtar bör mins-

kas.

(Skr. 1993/94:175 s. 17, bet. 1993/94:JoU 21,

rskr. 362)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård.

6 Övergödning av vatten och mark

Mål och beslut

Kommentarer

Naturligt förekommande arter i havs- och vat-

tenområden skall kunna bevaras i livskraftiga,

balanserade populationer.

(Prop. 1990/91:90 s. 41, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks i huvudsak av nya

miljökvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande våtmar-

ker och 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård.

De vattenburna utsläppen av kväve från

mänskliga verksamheter skall halveras mellan

1985 och 1995.

(Prop. 1990/91:90 s. 41, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målets tidsgräns passe-

rad. Ersätt delvis av

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.6 Ingen över-

gödning. Den parla-

mentariska beredningen

överväger i vilken takt

målen kan uppnås. Det

tidigare målet om en

halvering av kväveur-

lakningen från jordbru-

ket fram till sekelskiftet

(prop. 1987/88:128 s 11,

bet 1987/88:JoU24, rskr

1987/88:134) kvarstår.

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

En 50 % kvävereduktion bör införas före år

1992 vid reningsverk vid särskilt påverkade

kustområden.

(Prop. 1987/88:85 s. 143 och 161, bet.

1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373, "särskilt

påverkade kustområden" = se sid. 143-144 i

prop. 1987/88:85)

Målet är uppnått. Ersätts

med delmål som

behandlas i avsnitt 4.2.6

Ingen övergödning. Den

parlamentariska bered-

ningen överväger i vil-

ken takt målen kan upp-

nås.

Ambitionsnivån bör vara 50 % kvävereduktion

för övriga kustavsnitt (fortsättning av målet

ovan) från gränsen mot Norge upp t.o.m.

Stockholms skärgård före år 1995, vilka är

dimensionerade för att hantera avloppsvatten

från mer än 10 000 personer.

(Prop. 1990/91:90 s. 223, bet. 1990/91:JoU3,

rskr. 1990/91:338 samt prop. 1987/88:85 s.

161, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått. Ersätts

med delmål som

behandlas i avsnitt 4.2.6

Ingen övergödning. Den

parlamentariska bered-

ningen överväger i vil-

ken takt målen kan upp-

nås.

Genom Nordsjökonferensen 1987 har det träf-

fats en överenskommelse som bl.a. innebär att

utsläppen av vissa giftiga och svårnedbrytbara

ämnen skall begränsas med 50 % mellan år

1985 och 1995. Utsläppen av närsalter skall

minskas i samma omfattning i områden där

närsalterna har orsakat eller kan orsaka miljö-

problem.

(Prop. 1987/88:85 s. 146, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målets tidsgräns passe-

rad. Ersätts med delmål

som behandlas i avsnit-

ten 4.2.6 Ingen övergöd-

ning. och 4.2.12 Giftfri

miljö. Den parlament-

ariska beredningen

överväger i vilken takt

målen kan uppnås.

Av hänsyn till miljön bör användningen av

handelsgödselkväve minska ytterligare. Målet

bör vara en minskning av kväveförbrukningen

med 20 % till sekelskiftet.

(Prop. 1987/88:128 s. 28, bet. 1987/88:JoU24,

rskr. 1987/88:374)

Målet fortsätter gälla.

Fosforutsläppen via avloppsvatten från mjölk-

rum bör minskas.

(Prop. 1987/88:128 s. 34, bet. 1987/88:JoU24,

rskr. 1987/88:374)

Målet fortsätter gälla.

7 Påverkan genom metaller

Mål och beslut

Kommentarer

Utsläppen av kvicksilver, kadmium och bly

skall minskas med 70 % mellan åren 1985 och

1995. Utsläppen av övriga viktiga metaller hal-

veras under samma tid.

(Prop. 1990/91:90 s. 41, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet är uppnått. Täcks

av miljökvalitetsmål

samt delmål som be-

handlas i avsnitt 4.2.12

Giftfri miljö och nya

riktlinjer i avsnitten 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken samt

6.4 Begränsningar och

avvecklingar av vissa

skadliga ämnen.

Avvecklingen av bly och organiska tenn-före-

ningar som används som stabilisatorer i PVC

bör fullföljas snarast.

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

(Motioner 1995/96:JoU8 s. 1, rskr.

1995/96:40)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

samt delmål som be-

handlas i avsnitt 4.2.12

Giftfri miljö och nya

riktlinjer i avsnitten 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken och

6.4 Begränsningar och

avveckling av vissa

skadliga ämnen.

Effektivare insamling av uttjänta varor och

produkter innehållande kvicksilver bör komma

till stånd genom ett särskilt åtgärdsprogram.

(Prop. 1993/94:110 s. 14, bet. 1993/94:JoU16,

rskr. 1993/94:210)

Målet är till stor del

uppnått men fortsätter

att gälla. Åtgärdspro-

gram behandlas i avsnitt

6.4.4 Kvicksilver. In-

samlingen av produkter

som innehåller kvicksil-

ver regleras i förord-

ningarna (1991:1290)

om vissa kvicksilver-

haltiga varor och

(1989:974) om miljö-

farliga batterier.

Tillförseln av tungmetaller till mark och vatten

får inte överstiga den naturliga halten i miljön

med mer än vissa procenttal. Dessa procenttal

kan variera för olika metaller och för olika

geografiska områden beroende på miljöns

känslighet. För tillförseln till hav ligger, enligt

Naturvårdsverket, den förhöjning som normalt

kan tillåtas i intervallet 50-200 %.

(Prop. 1990/91:90 s. 244, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.12 Giftfri

miljö och nya riktlinjer i

avsnitt 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken samt 6.4 Be-

gränsningar och avveck-

ling av vissa skadliga

produkter.

Användningen av kvicksilver bör på sikt av-

vecklas.

(Prop. 1990/91:90 sid. 245, bet.

1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljökva-

litetsmål samt delmål

som behandlas i avsnitt

4.2.12 Giftfri miljö och

nya riktlinjer samt stra-

tegi som behandlas i

avsnitten 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken och 6.4.4

Kvicksilver.

Diffus spridning av kvicksilver hör inte hemma

i ett kretsloppssamhälle. Användningen av

amalgam inom tandvården bör avvecklas senast

till år 1997. Övrig kvicksilveranvändning bör

avvecklas till år 2000.

(Prop. 1993/94:163 s. 49, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Målet fortsätter att gälla.

Täcks delvis av nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.12 Giftfri

miljö och nya riktlinjer

samt strategi som

behandlas i avsnitten 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken och

6.4.4 Kvicksilver.

Användningen av

amalgam har nyligen

behandlats i prop.

1997/98:112 Reformerat

tandvårdsstöd.

Kvicksilveroxidbatterier avvecklas så snart som

möjligt och senast till år 2000 i första hand ge-

nom information och överenskommelser med

branschen.

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

(Prop. 1990/91:90 s. 245, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitten

4.2.12 Giftfri miljö och

6.4.4 Kvicksilver.

Användningen av bly bör på sikt avvecklas.

Avvecklingen sker i huvudsak genom frivilliga

åtgärder.

(Prop. 1990/91:90 sid. 249, bet.

1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljökva-

litetsmål samt delmål

som behandlas i 4.2.12

Giftfri miljö och nya

riktlinjer samt strategier

som behandlas i avsnit-

ten 6.2 Ytterligare rikt-

linjer för kemikaliepo-

litiken och 6.4.3 Bly.

Användningen av kadmium måste minskas

kraftigt.

(Prop. 1990/91:90 s. 252, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljökva-

litetsmål samt delmål

och nya riktlinjer som

behandlas i avsnitten

4.2.12 Giftfri miljö och

6.2 Ytterligare riktlinjer

för kemikaliepolitiken.

Användningen av arsenik- och kromföreningar

i träskyddsmedel måste minskas kraftigt.

(Prop. 1990/91:90 s. 255, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

samt delmål, nya

riktlinjer och strategier

som behandlas i

avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö och 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken och 6.4.12

Bekämpningsmedel.

När det gäller arsenik och krom har Sverige

genom Nordsjökonferensen år 1990 träffat

överenskommelse om en minskning av utsläp-

pen till Nordsjön av arsenik och krom med

minst 50 % under perioden 1985-

1995.Utsläppen till luft skall enligt samma

överenskommelse halveras till år 1995 eller

senast år 1999.

(Prop. 1990/91:90 s. 256, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet är uppnått.

För att begränsa skadorna på Sveriges miljö av

kvicksilver bör inte bara vidtas åtgärder inter-

nationellt och nationellt som minskar ny-

användning. Också kvicksilver som finns ut-

spritt i samhället i varor och produkter bör

samlas in effektivt och tas om hand säkert.

(Prop. 1993/94:110 s. 12, bet. 1993/94:JoU16,

rskr. 1993/94:210)

Täcks delvis av nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål, nya riktlinjer

och strategier som

behandlas i avsnitten

4.2.12 Giftfri miljö, 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken och

6.4.4 Kvicksilver.

Kvicksilverhaltiga restprodukter och avfall bör

behandlas på ett sätt som gör det möjligt att

förvara kvicksilver i lämplig form och långtids-

säkert. Kvicksilver bör inte återvinnas.

(Prop. 1993/94:110 s. 17, bet. 1993/94:JoU16,

rskr. 1993/94:210)

Täcks delvis av nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål, nya riktlinjer

och strategier som

behandlas i avsnitt

4.2.12 Giftfri miljö, 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken och

6.4.4 Kvicksilver.

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

8 Påverkan av organiska miljögifter

Mål och beslut

Kommentarer

1) Utsläppen av stabila organiska ämnen skall

begränsas, så att de till sekelskiftet nått en

sådan nivå att miljön inte tar skada. 2) Åtgärder

för att minska utsläppen av klorerade organiska

ämnen från skogsindustrin prioriteras. 3)

Stabila organiska och miljöskadliga ämnen

skall på sikt inte få förekomma i miljön.

(Prop. 1990/91:90 s. 41,bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

1) Täcks av nytt mil-

jökvalitetsmål samt del-

mål och av nya riktlinjer

och strategier

2) Målet har uppnåtts.

3) Täcks av nytt mil-

jökvalitetsmål. Behand-

las i avsnitt 4.2.12

Giftfri miljö och kapitel

6 Kemikaliepolitik för

2000-talet.

Målet är att eliminera hälso- och miljöriskerna

vid användningen av kemiska bekämpnings-

medel. Ett annat mål inom ramen för arbetet att

minska användningen av bekämpningsmedel

inom jordbruket är att användningen av ke-

miska bekämpningsmedel ytterligare skall hal-

veras till strax efter mitten av nittiotalet.

(Prop. 1989/90:146 s. 113, bet.

1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:237)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

samt delmål.

Halveringsmålet är i

huvudsak uppnått.

Behandlas i avsnitten

4.2.12 Giftfri miljö och

6.4.12 Bekämpnings-

medel. Har även

behandlats i Hållbart

fiske och jordbruk,

(prop. 1997/98:2, bet.

1997/98:JoU9, rskr

1997/98:116).

Flödena och användningen av hälso- och miljö-

farliga kemikalier bör minska. De flöden som

ändock innehåller skadliga kemikalier bör i

möjligaste mån slutas. Användningen av de

mest skadliga ämnena bör avvecklas.

(Prop. 1992/93:180 s. 46, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt del-

mål, nya riktlinjer och

strategier. Behandlas i

avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö, 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken och 6.4

Begränsningar och

avveckling av vissa

skadliga ämnen.

Den negativa miljöpåverkan från klortillverk-

ning för PVC-tillverkning bör minska.

(Motioner 1995/96:JoU8 s. 1, rskr.

1995/96:40)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

samt delmål, nya

riktlinjer och strategier.

Behandlas i avsnitt

4.2.12 Giftfri miljö, 6.2

Ytterligare riktlinjer för

kemikaliepolitiken 6.4

Begränsningar och

avveckling av vissa

skadliga ämnen.

Utsläppen från industrins processer skall

minska till sådana nivåer att miljön ej tar skada

och att hälsan inte påverkas. En sådan miljö bör

vara möjlig att uppnå till sekelskiftet.

(Prop. 1990/91:90 s. 212, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras av nytt

miljökvalitetsmål samt

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

delmål och nya riktlinjer

som behandlas i avsnit-

ten 4.2.12 Giftfri miljö

och 6.2 Ytterligare rikt-

linjer för kemikalie-

politiken.

PVC-plast avvecklas som förpackningsmate-

rial. Den svenska förpackningsbranschen har

efter överläggningar frivilligt åtagit sig att ta

fram alternativa material och ersätta PVC-

plaster i förpackningar senast till utgången av

juni 1990.

(Prop. 1989/90:100 bil 16,s 60, bet.

1989/90:JoU16,rskr. 1989/90:241)

Målet är uppnått.

Utsläppen av organiskt bundet klor bör från

sulfatfabriker minskas till 1,5 kg per ton klor-

blekt massa. Åtgärderna bör ha påbörjats vid

samtliga massafabriker före utgången av år

1992.

(Prop. 1987/88:85 s. 143, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Målet är uppnått.

Användningen av klorerade lösningsmedel

skall avvecklas. Som ett första steg förbjuds

försäljning av konsumentprodukter som inne-

håller hälso- och miljöskadliga klorerade

lösningsmedel från den 1 januari 1993.

Användningen av dessa lösningsmedel skall

med något undantag upphöra helt till 1995.

(Prop. 1990/91:90 s. 97, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya miljökvalitetsmål

samt delmål och nya

riktlinjer som behandlas

i avsnitten 4.2.1. Frisk

luft, 4.2.12 Giftfri miljö

och 6.2 Ytterligare rikt-

linjer för kemikalie-

politiken.

Regleras delvis i förord-

ning (1991:1289) om

vissa klorerad lösnings-

medel.

Metylenklorid, trikloretylen och perkloretylen

bör förbjudas i konsumentprodukter från den 1

januari 1993. Användningen av metylenklorid

och trikloretylen bör avvecklas helt till utgång-

en av år 1995.

(Prop. 1990/91:90 s. 258, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet är i huvudsak

uppnått. Behandlas i

avsnitten 4.2.1 Frisk

luft, 4.2.12 Giftfri miljö

och 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken. Reglerat i för-

ordning (1991:1289) om

vissa klorerade

lösningsmedel.

Minst 90 % av användningen i Sverige av

nonylfenoletoxylater bör ha upphört till år

2000.

(Prop. 1990/91:90 s. 263, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer. Behandlas

i avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö och 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken och 6.4.8

Nonylfenoletoxilater.

Användningen av bekämpningsmedel har hal-

verats under den senaste femårsperioden (fram

till 1990) och skall ytterligare halveras till

strax efter mitten av 1990-talet.

(Prop. 1990/91:90 s. 75, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

och nytt delmål. Be-

handlas i avsnitten

4.2.12 Giftfri miljö och

6.4.12 Bekämpnings-

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

medel. prop. 1997/98:2

Har även behandlats i

Hållbart fiske och jord-

bruk, (prop. 1997/98:2,

bet. 1997/98:JoU9, rskr

1997/98:116).

Klorblekmedel i konsumentprodukter för

maskindisk bör avvecklas till år 1995.

(Prop. 1993/94:163 s. 46, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Målet är uppnått.

Användningen av organiska tennföreningar,

ftalater, bromerade flamskyddsmedel och klor-

paraffiner skall begränsas. Målet är en snabb

avveckling av de ämnen inom ämnesgrupperna

som är mest skadliga.

(Prop. 1990/91:90 s. 260, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nytt miljökvalitetsmål

samt delmål, riktlinjer

och nya strategier. Be-

handlas i avsnitt 4.2.12

Giftfri miljö, 6.2 Ytterli-

gare riktlinjer för

kemikaliepolitiken, 6.4

Begränsningar och av-

veckling av vissa skad-

liga ämnen.

Regeringen anser att målsättningen bör vara att

användningen av klorparaffiner skall ha upp-

hört år 2000. De kortkedjiga och högklorerade

klorparaffinerna bör vara avvecklade till senast

år 1994.

(Prop. 1990/91:90 s. 261, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer och strate-

gier. Behandlas i

avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö, 6.2 Ytterligare

riktlinjer för kemikalie-

politiken och 6.4.7

Klorparaffiner.

Regeringen anser att det ankommer på tillver-

kare och importörer av disk-, tvätt- och ren-

göringsmedel att vidta åtgärder för en över-

gång till användning av tensider som enligt

OECD:s "guidelines for testing of chemicals"

klassificeras som lättnedbrytbara. En övergång

bör senast till år 1999 uppgå till 85% lättned-

brytbara räknat från 1994 års användning. Till-

verkare och importörer bör dessutom senast till

år 1996 ha upphört med att använda den

katjonaktiva tensiden DSDMAC i textilskölj-

medel i enlighet med Pariskommissionens re-

kommendation.

(Prop. 1993/94:163 s. 47, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Målet är uppnått.

Beträffande maskindisk- och maskintvätt-

produkter för yrkesbruk bör en avveckling med

90 % av 1994 års användning av

klorblekmedel ha uppnåtts senast till år 1996.

(Prop. 1993/94:163 s. 48, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Målet är uppnått.

9 Introduktion och spridning av främmande organismer

Mål och beslut

Kommentarer

Införande av främmande arter eller genetiskt

modifierade organismer skall ske med stor

restriktivitet och under betryggande kontroll så

att förutsättningarna för den inhemska floran

och faunan inte äventyras.

(Prop. 1990/91:90 s. 35, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nya miljö-

kvalitetsmål som be-

handlas i avsnitten 4.2.3

Levande sjöar och

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

vattendrag, 4.2.4 Myll-

rande våtmarker, 4.2.5

Hav i balans samt levan-

de kust och skärgård,

4.2.8 Levande skogar,

4.2.9 Ett rikt odlings-

landskap samt 4.2.10

Storslagen fjällmiljö.

10 Nyttjandet av mark och vatten som produktions- och

försörjningsresurs

Mål och beslut

Kommentarer

Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga

skall bevaras. En biologisk mångfald och gene-

tisk variation i skogen skall säkras. Skogen

skall brukas så att växt- och djurarter som

naturligt hör hemma i skogen ges förutsätt-

ningar att fortleva under naturliga betingelser

och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och

naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljö-

värden samt dess estetiska och sociala värden

skall värnas.

(Prop. 1992/93:226 s. 27, bet. 1992/93:JoU15,

rskr. 1992/93:352)

Täcks av nya miljö-

kvalitetsmål behandlas i

avsnitt 4.2.6 Ingen över-

gödning och 4.2.8

Levande skogar.

Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effek-

tivt och ansvarsfullt så att den ger uthålligt god

avkastning. Skogsproduktionens inriktning

skall ge handlingsfrihet i fråga om använd-

ningen av vad skogen producerar.

(Prop. 1992/93:226 s. 32, bet. 1992/93:JoU15,

rskr. 1992/93:352)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål som be-

handlas i avsnitt 4.2.8

Levande skogar.

Föroreningar skall inte begränsa användningen

av vatten från sjöar och vattendrag samt grund-

vatten som vattentäkt.

(Prop. 1990/91:90 s. 41, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nya miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.2

Grundvatten av god

kvalitet och 4.2.3

Levande sjöar och

vattendrag.

Miljö- och resursmålet innebär att jordbruket

måste ta hänsyn till kravet på god miljö och

behovet av en långsiktig och planerad hushåll-

ning med våra naturresurser. Jordbrukets nega-

tiva miljöeffekter till följd av närsaltutlakning

och användning av kemiska bekämpnings-

medel måste minimeras och produktionsförmå-

gan hos marken bevaras.

(Prop. 1989/90:146 s. 32, bet. 1989/90:JoU25,

rskr. 1989/90:237)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitten

4.2.9 Ett rikt odlings-

landskap, 4.2.6 Ingen

övergödning och 4.2.12

Giftfri miljö.

Naturresurserna skall nyttjas på ett långsiktigt

hållbart sätt.

(Prop. 1990/91:90 s. 37, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet regleras i lagen

(1987:12) om hushåll-

ning med naturresurser.

Behandlas i flera av

miljökvalitetsmålen i

avsnitt 4.2.

Miljömålet inom jordbrukspolitiken är att slå

vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap

och dess kulturvärden, bevara den biologiska

mångfalden och minimera jordbrukets miljö-

belastning på grund av växtnäringsläckage och

användning av bekämpningsmedel.

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

(Prop. 1993/94:111 s. 44, bet. 1993/94:JoU19,

rskr. 1993/94:256)

Målet fortsätter att gälla.

Behandlas i avsnitt 4.2.6

Ingen övergödning och

4.2.9 Ett rikt odlings-

landskap.

Miljömålet i den nya livsmedelspolitiken är att

slå vakt om ett rikt och varierat odlingsland-

skap och att minimera jordbrukets miljöbelast-

ning på grund av växtnäringsläckage och

användning av bekämpningsmedel. Det är

viktigt att odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden bevaras. Ett rikt och varierat

odlingslandskap är av central betydelse för

flora, fauna och för att stärka den genetiska

mångfalden.

(Prop. 1989/90:146 s. 102, bet.

1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt 4.2.9

Ett rikt odlingslandskap.

Vid val av markanvändning och bruknings-

metoder i jordbruket måste hänsyn tas till kra-

ven på en god miljö och långsiktig hushållning

med naturresurserna. Målet skall vara att slå

vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap

och att minimera jordbrukets miljöbelastning.

(Prop. 1989/90:146 s. 49, bet. 1989/90:JoU25,

rskr. 1989/90:327)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål. Behandlas

i avsnitt 4.2.9 Ett rikt

odlingslandskap.

Förnybara resurser skall utnyttjas inom ramen

för ekosystemets produktionsförmåga. An-

vändningen av icke förnybara naturresurser

skall i ännu högre grad präglas av en ansvars-

full hushållning.

(Prop. 1990/91:90 s. 35, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Täcks delvis av nya

miljökvalitetsmål som

behandlas i avsnitt 4.2

samt riktlinjer i kap. 5

Resurseffektivitet i ett

kretsloppssamhälle.

Regeringen bör utarbeta ett program med mål-

sättningen att den ekologiskt odlade arealen i

Sverige skall uppgå till 10% av åkerarealen år

2000.

(Motion p.g.a. prop. 1993/94:157, bet.

1993/94:JoU22 s. 1, rskr. 1993/94:272)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas som delmål i

avsnitt 4.2.9 Ett rikt

odlingslandskap.

11 Exploatering av mark och vatten för bebyggelse,

anläggningar och infrastruktur

Mål och beslut

Kommentarer

På 1990-talet skall den fysiska planeringens

huvuduppgifter vara att säkerställa en långsik-

tig god hushållning med mark- och vatten-

resurser, främja en långsiktig förnuftig

lokalisering av bebyggelse, anläggningar och

infrastruktur samt utveckla en rik och levande

stadsmiljö samt ta hänsyn till naturens krets-

lopp i samhällsplaneringen.

(Prop 1991/92:100, bil 15 s. 10, bet.

1991/92:JoU13, rskr. 1991/92:213)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt

4.2.11 God bebyggd

miljö och 9.1 Samhälls-

planering för en ekolo-

giskt hållbar utveckling.

Mark- och vattenområden med särskilt höga

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

naturvärden liksom ekologiskt särskilt känsliga

områden skall så långt som möjligt undantas

från exploatering.

(Prop. 1990/91:90 s. 39, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet regleras i lagen

(1987:12) om hushåll-

ning med naturresurser.

Behandlas i avsnitten

4.2.3 Levande sjöar och

vattendrag, 4.2.4 Myll-

rande våtmarker, 4.2.5

Hav i balans samt levan-

de kust och skärgård,

4.2.8 Levande skogar,

4.2.9 Ett rikt odlings-

landskap, 4.2.10 Stor-

slagen fjällmiljö och

4.2.11 God bebyggd

miljö.

Tätorterna bör i framtiden planeras allt tydli-

gare utifrån uppsatta miljökrav. Genom god

planering kan bl.a. behovet av transporter

minska. Industrier som kan påverka

människors hälsa lokaliseras så att tillräckliga

skyddsavstånd erhålls till områden där

människor bor och vistas. Områden för

friluftsliv och rekreation bör avsättas i

tillräcklig omfattning.

(Prop. 1990/91:90 s. 33, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål som be-

handlas i avsnitt 4.2.11

En god bebyggd miljö.

Behandlas även i avsnitt

9.1 Samhällsplanering

för en ekologiskt hållbar

utveckling.

Den värdefulla kulturmiljön i städerna skall

bevaras.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet regleras i lagen

(1987:12) om hushåll-

ning med naturresurser.

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål som be-

handlas i avsnitt 4.2.11

En god bebyggd miljö.

Tillstånd till torvtäkter skall prövas restriktivt i

områden som i den kommunala planeringen

angetts vara av riksintresse för naturvården,

kulturmiljövården och friluftslivet.

(Prop. 1990/91:90 s. 38, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet regleras i lagen

(1987:12) om hushåll-

ning med naturresurser.

Behandlas delvis i av-

snitt 4.2.4 Myllrande

våtmarker.

Grushushållningsplaner upprättas för områden

med materialförsörjningsproblem eller mark-

användningskonflikter. I sådana områden in-

riktas materialförsörjningen i första hand mot

bergtäkter och andra alternativa material till

naturgrus.

(Prop. 1990/91:90 s. 38, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas delvis i

avsnitt 4.2.11 God be-

byggd miljö.

Behovet av grönområden i tätorter och tätorts-

nära områden skall tillgodoses i den kommu-

nala planeringen.

(Prop. 1990/91:90 s. 31, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.11 En god

bebyggd miljö.

Naturvårdsverket har formulerat kvalitetsmål

för sjöar och vattendrag (Sötvatten ''''90). För att

kunna uppnå och bibehålla en god vattenkvali-

tet i Sverige bör kvalitetsmålen ingå som en

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

del i länsstyrelsernas beslutsunderlag.

(Prop. 1990/91:90 s. 45, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitten

4.2.3. Levande sjöar och

vattendrag, 4.2.6 Ingen

övergödning 4.2.7 Bara

naturlig försurning och

4.2.12 Giftfri miljö.

Som övergripande mål för samhällsbyggandet

inför 2000-talet bör gälla:

Att främja en långsiktigt bärkraftig bebyg-

gelsestruktur. Denna bebyggelsestruktur bör

förnyas och kompletteras så att en hushållning

med mark- och vattenområden, kulturmiljöns

värden, en ekonomisk utveckling och en god

livsmiljö främjas. Stor vikt bör därvid läggas

vid att hitta en balans mellan den byggda

miljön och omgivande landskap.

Att skapa en rik och levande livsmiljö. Be-

byggelsemiljön måste utvecklas med stor hän-

syn till dess värden och kvaliteter, så att både

särart och mångfald främjas.

Att utbyggnaden och förnyelsen av den tek-

niska infrastrukturen för kommunikationer,

vatten, avlopp, etc. måste ske med hänsyn

både till önskemålen om att skapa en samhälls-

ekonomisk effektiv struktur och att minimera

och förebygga miljökonsekvenserna av in-

greppen. På grund av miljöproblemen i städer

och tätorter bör nya tekniska lösningar som

bygger på kretsloppstänkande främjas. Särskild

tyngdpunkt bör läggas vid möjligheterna att

utnyttja naturområden och omgivande odlings-

landskap.

(Skr. 1994/95:120 s. 18-19, bet.

1994/95:JoU16, rskr. 1994/95:306)

Målet fortsätter gälla.

Täcks delvis av nytt

miljökvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.11 En god

bebyggd miljö. Be-

handlas även i avsnitt

9.1 Samhällsplanering

för en ekologiskt hållbar

utveckling.

12 Anspråk mot särskilt värdefulla områden (vissa

odlingslandskap och skyddsvärda områden)

Mål och beslut

Kommentarer

Målet för det fortsatta arbetet med att bevara

naturtyper anges vara att säkerställa alla före-

kommande naturtyper, såväl naturliga som

kulturpräglade, i en sådan utsträckning och på

ett sådant sätt att de långsiktigt kan bibehållas i

ekologisk stabilitet och med bevarat artinne-

håll.

(Prop. 1989/90:146 s. 32, bet. 1989/90:JoU25,

rskr. 1989/90:237)

Täcks av nya miljökva-

litetsmål samt delmål

som behandlas i av-

snitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande våt-

marker, 4.2.5 Hav i ba-

lans samt levande kust

och skärgård, 4.2.8 Le-

vande skogar, 4.2.9 Ett

rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen fjäll-

miljö och 4.2.11 God

bebyggd miljö.

Målet för det fortsatta arbetet inom fauna- och

floravården anges vara att bibehålla en rik och

varierad fauna och flora, att inom ramen för

rimliga krav på hänsyn och resursinsatser

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

bevara de naturligt förekommande växt- och

djurarterna i livskraftiga och reproducerande

populationer i naturen.

(Prop. 1989/90:146 sid. 32, bet.

1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:237)

Täcks av nya miljökva-

litetsmål samt delmål

som behandlas i av-

snitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande våt-

marker, 4.2.5 Hav i ba-

lans samt levande kust

och skärgård, 4.2.8 Le-

vande skogar, 4.2.9 Ett

rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen fjäll-

miljö och 4.2.11 God

bebyggd miljö.

Den biologiska mångfalden och den genetiska

variationen skall säkerställas. Växt- och

djursamhällen bevaras så att i landet naturligt

förekommande växt- och djurarter ges förut-

sättningar att fortleva under naturliga betingel-

ser och i livskraftiga bestånd.

(Prop. 1990/91:90 s. 35, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Täcks av nya miljökva-

litetsmål samt delmål

som behandlas i av-

snitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande våt-

marker, 4.2.5 Hav i ba-

lans samt levande kust

och skärgård, 4.2.8 Le-

vande skogar, 4.2.9 Ett

rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen fjäll-

miljö och 4.2.11 God

bebyggd miljö.

Målen för konventionen är att bevara den bio-

logiska mångfalden, att hållbart nyttja dess

beståndsdelar och att rättvist fördela de vinster

som uppstår vid nyttjandet av genetiska

resurser. Varje part (land) skall utveckla

nationella strategier, planer eller program för

bevarande av biologisk mångfald.

(Prop. 1992/93:227 s. 4-5, bet. 1992/93:JoU4,

rskr. 1992/93:27)

Målet uppnått i de delar

som avser utveckling av

strategier o.dyl. Målet

fortsätter gälla i övriga

delar.

Viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter

som tillhör landets viltbestånd och att främja

en med hänsyn till allmänna och enskilda

intressen lämplig utveckling av viltstammarna.

(Prop. 1986/87:58 s. 22, bet. 1986/87:JoU15,

rskr. 1986/87:190)

Målet fortsätter gälla.

Skogsvårdslagen skall på ett bättre sätt än hit-

tills vara en garanti för att skogsbruket i de

fjällnära skogarna bedrivs med mycket stor

återhållsamhet. Skogsbruket där skall inte

bedrivas i vidare omfattning än vad som är för-

enligt med intressen som är viktiga för natur-

vården, kulturmiljövården och rennäringen.

(Prop. 1990/91:3 s. 3, bet. 1990/91:JoU13,

rskr. 1990/91:70)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas delvis i

avsnitt 4.2.8 Levande

skogar.

En svensk strategi med grundläggande prin-

ciper för bevarande och hållbart utnyttjande av

biologisk mångfald antas. Dessa grund-

läggande principer är att miljömålen skall ges

samma vikt och betydelse som skilda eko-

nomiska överväganden i syfte att bygga

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

mänsklig verksamhet på ekologisk grund.

Vidare skall en helhetssyn tillämpas vad gäller

åtgärder för att upprätthålla ekologiska proces-

ser och säkra arters långsiktiga överlevnad.

(Prop. 1993/94:30 s. 16 och 18, bet.

1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87)

Målet är delvis uppnått

genom att en strategi är

antagen. I övriga delar

fortsätter målet att gälla.

Under de närmaste åren bör det läggas en ökad

vikt vid att främja en miljöanpassning av verk-

samheten inom olika samhällssektorer. Att

inrätta skyddade områden är viktigt även i fort-

sättningen.

(Prop. 1993/94:30 s. 21, bet. 1993/94:JoU9,

rskr. 1993/94:87)

Målet fortsätter gälla.

Täcks till de delar som

gäller skyddade områ-

den av nya miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande

våtmarker, 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård, 4.2.8

Levande skogar, 4.2.9

Ett rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen

fjällmiljö och 4.2.11

God bebyggd miljö.

Representativa områden av alla förekommande

naturtyper skall säkerställas. Skyddet av ursko-

gar, våtmarker och vissa naturtyper i odlings-

landskapet bör prioriteras. Mångfalden i flora

och fauna bör bibehållas. Mark bör säkerställas

och göras bättre tillgänglig för rekreation och

friluftsliv särskilt runt våra tätorter.

(Prop. 1987/88:85 s. 45, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373)

Täcks av nya miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande

våtmarker, 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård, 4.2.8

Levande skogar, 4.2.9

Ett rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen

fjällmiljö och 4.2.11

God bebyggd miljö.

Den biologiska mångfalden, artrikedomen och

den genetiska variationen är en förutsättning

för varaktigt liv. Aktionsplaner som syftar till

en mer naturvårdsanpassad verksamhet utarbe-

tas nu inom bl.a. skogsbruket, jordbruket,

fisket och rennäringen. Allemansrätten och

strandskyddet är viktiga förutsättningar för

friluftslivet. Landets fjällområden bör värnas

mot alltför hårt nyttjande och slitage.

(Skr. 1994/95:120, bet. 1994/95:JoU16, rskr.

1994/95:306)

Täcks av nya miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitten 4.2.3 Levande

sjöar och vattendrag,

4.2.4 Myllrande

våtmarker, 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård, 4.2.8

Levande skogar, 4.2.9

Ett rikt odlingslandskap,

4.2.10 Storslagen

fjällmiljö och 4.2.11

God bebyggd miljö.

Bulleravgivningen från snöskotrar och andra

terrängskotrar bör minskas.

(Skr. 1993/94:175 s. 10, bet. 1993/94:JoU21,

rskr. 1993/94:362)

Målet har därefter be-

handlats i propositionen

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

Hållbar utveckling i lan-

dets fjällområden (prop.

1995/96:226, bet.

1996/97:JoU5, rskr.

1996/97:63).

Kompletteras med

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.10 Storslagen

fjällmiljö.

Bullret bör minska i värdefulla natur- och re-

kreationsområden. Det bör ske dels genom

bullerdämpande åtgärder via källorna, dels

genom att begränsa eller förbjuda motordrivna

fritidsaktiviteter i områden med större krav på

frihet från buller.

(Skr. 1993/94:175 s. 5, bet. 1993/94:JoU21,

rskr. 1993/94:362)

Målet fortsätter gälla.

Har delvis behandlats i

propositionen Hållbar

utveckling i landets

fjällområden (prop.

1995/96:226, bet.

1996/97:JoU5, rskr.

1996/97:63). Täcks del-

vis av nya miljö-

kvalitetsmål samt

delmål som behandlas i

avsnitt 4.2.5 Hav i

balans samt levande

kust och skärgård samt

4.2.10 Storslagen

fjällmiljö.

13 Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter

Mål och beslut

Kommentarer

Energipolitiken ska utgå ifrån vad natur och

miljö kan bära.

(Prop. 1990/91:88 s. 6, bet. 1990/91:NU40,

rskr. 1990/91:373, 374)

Målet fortsätter gälla.

Riksdagen behandlade

1997 ett nytt energipoli-

tiskt beslut där det även

anges att energipolitiska

riktlinjer från 1991 års

uppgörelse ligger fast

(prop. 1996/97:89, bet

1996/97:NU12, rskr

1996/97:212). Behand-

las i denna proposition i

kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Miljöpolitiken skall underlätta industrins

anpassning till kretsloppssamhället, bl a genom

att skapa goda förutsättningar för användning

av förnybara resurser, energisnåla processer,

återanvändning och återvinning.

(Prop. 1992/93:180 s. 18, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer. Behandlas

i avsnitt 4.2.11 God be-

byggd miljö och i

kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Som riktlinjer för miljöpolitiken skall gälla att

alla beslut skall vara inriktade mot att

effektivisera resurshushållningen och främja

kretsloppssamhället. (Vad som utvinns ur

naturen skall på ett uthålligt sätt kunna

användas, återanvändas, återvinnas eller

slutligt omhändertas med minsta möjliga

resursförbrukning och utan att naturen skadas.)

(Prop. 1992/93:180 s. 14, bet. 1992/93:JoU

14, rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer. Behandlas

i avsnitt 4.2.11 God be-

byggd miljö och i

kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Som riktlinje för en kretsloppsanpassad ut-

veckling skall gälla att stimulera till en miljö-

anpassad produktutveckling genom att miljö-

krav i ökad utsträckning ställs vid offentlig

upphandling.

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

(Prop. 1992/93:180 sid. 41, bet.

1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i kap.10

Styrmedel och andra in-

strument i miljöpoli-

tiken.

Som närmare riktlinjer för kemikaliekontrollen

inom ramen för en kretsloppsanpassad sam-

hällsutveckling skall gälla:

att flödena och användningen av hälso- och

miljöskadliga kemikalier bör minska. De

flöden som ändock innehåller skadliga

kemikalier i möjligaste mån slutas.

Systematisk riskhantering av kemikalier

behöver utvecklas ytterligare. Användningen

av de mest skadliga ämnena bör avvecklas.

Planer för riskbegränsning bör tas fram för ett

antal ämnen inom en femårsperiod,

att substitutionsprincipen bör hävdas interna-

tionellt och tillämpningen i Sverige utvecklas,

att arbetet med att öka kunskaperna om och

begränsa riskerna med hälso- och

miljöskadliga kemikalier bör intensifieras.

Detta arbete bör i princip bekostas och

bedrivas av industrin enligt principen om att

förorenaren skall betala,

att kemikaliekontrollen så långt möjligt bör

genomföras i internationellt samarbete och

Sverige bör där vara aktivt pådrivande.

(Prop. 1992/93:180 s. 46, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt del-

mål, nya riktlinjer och

strategier. Behandlas i

avsnitt 4.2.12 Giftfri

miljö och kapitel 6

Kemikaliepolitik för

2000-talet.

Inom ramen för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling skall följande riktlinjer

gälla för all plasthantering:

För plaster bör bättre hushållning ske med

sådant plastmaterial som framställs ur ändliga

naturresurser genom ökad återanvändning och

materialåtervinning.

Särskilt miljöbelastade plastmaterial bör

undvikas helt.

Utvecklingen av alternativa plastmaterial, som

kan tillverkas av förnybara råvaror, bör

stödjas.

(Prop. 1992/93:180 s. 100, bet.

1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344)

Riktlinjen fortsätter

gälla. Behandlas i kapi-

tel 5 Resurseffektivi-

sering i ett kretslopps-

samhälle

Åtgärder inom jord- och skogsbruket, i trans-

portsektorn, inom energiförsörjningen och i

industrin skall inriktas mot ett resurssnålt

kretsloppssamhälle.

(Prop. 1992/93:180 s. 20, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer. Behandlas

målavsnitt 4.2.11 God

bebyggd miljö och i ka-

pitel 5 Resurseffektivi-

sering i ett kretslopps-

samhälle.

Som riktlinjer för beslut avseende samhälls-

planeringen skall gälla att de skall vara inrik-

tade mot att effektivisera och främja krets-

loppssamhället.

(Prop. 1992/93:180 s. 31, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Riktlinjerna/målet fort-

sätter gälla. Behandlas i

målavsnitt 4.2.11 God

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

bebyggd miljö.

Eftersom kommunerna spelar en avgörande

roll i arbetet för att ställa om till ett kretslopps-

anpassat samhälle bör kretsloppsprincipen få

stort genomslag i kommunernas arbete för att

omsätta och konkretisera Riokonferensens

handlingsprogram Agenda 21 i lokala program

för en hållbar utveckling. Centrala miljö-

myndigheter och länsstyrelser bör stödja

kommunernas arbete.

(Prop. 1992/93:180 s. 32, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt 11.3

Fortsatt arbete med

Agenda 21.

Som riktlinjer för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling skall gälla att ekonomiska

styrmedel i ökad omfattning skall utvecklas

och användas inom miljöpolitiken.

(Prop. 1992/93:180 s. 36, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Riktlinjen fortsätter

gälla. Behandlas i kap.

10 Styrmedel och andra

instrument i miljöpoli-

tiken samt delvis i kapi-

tel 5 Resurseffektivise-

ring i ett kretslopps-

samhälle.

Som riktlinjer för en kretsloppsanpassad sam-

hällsutveckling skall gälla att arbetet med nya

standarder skall bedrivas med inriktningen att

standarderna skall vara analyserade med avse-

ende på sina miljökonsekvenser. Miljö- och

hälsoaspekter bör integreras i företagens arbete

med kvalitetssäkring och standarder för detta.

(Prop. 1992/93:180 s. 42, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Riktlinjerna fortsätter

gälla. Behandlas i kap.

10 Styrmedel och andra

instrument i miljöpoli-

tiken.

Inom ramen för en kretsloppsanpassad sam-

hällsutveckling bör som riktlinje gälla att

nuvarande bilskrotningssystem skall utformas

till ett återvinningssystem där tillverkare och

importörer har fysiskt och ekonomiskt ansvar

att ta tillbaka uttjänta bilar och återvinna mate-

rial från dem.

(Prop. 1992/93:180 s. 106, bet.

1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344)

Regleras i förordningen

(1997:788) producent-

ansvar för bilar.

Behandlades i prop.

1995/96:174. Behandlas

i denna proposition i

kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Konsumentpolitikens mål ska bl.a. vara att

konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas,

och att sådana konsumtions- och produk-

tionsmönster utvecklas som minskar påfrest-

ningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt

hållbar utveckling.

(Prop. 1994/95:140 s. 21, bet. 1994/95:LU32,

rskr. 1994/95:438)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt 8.2

om konsumenterna och

miljön.

Avfallet utgör en allt större belastning på

miljön. Många problem skapas redan när en

vara tillverkas. Producenten ansvarar för det

avfall som uppstår till följd av verksamheten,

vilket inkluderar ett kostnadsansvar.

(Prop. 1989/90:100, bil 16 s. 28, bet.

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer Behandlas

i avsnitt 4.2.12 Giftfri

miljö och kapitel 5

Resurseffektivisering i

ett kretsloppssamhälle.

De stora volymerna avfall utgör problem för

miljön och resurshushållningen. Återanvänd-

ning och återvinning av material måste öka.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 28, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

nya riktlinjer. Behandlas

i avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö, 4.2.8 Levande

skogar och 4.2.15

Begränsad klimatpå-

verkan.

För det avfall som slutligen behöver tas om

hand måste teknik och system för miljöriktig

hantering och slutbehandling utvecklas.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 28, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i målavsnitt

4.2.11 God bebyggd

miljö och i kapitel 5

Resurseffektivisering i

ett kretsloppssamhälle.

Producentens ansvar måste utkrävas tydligare

än hittills. Varorna måste vara rena från början.

Den som ger upphov till avfall skall stå för

kostnaderna i samband med

avfallshanteringen.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 43, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet är uppnått. Regle-

ras i förordningarna om

producentansvar för

(1994:1205) returpap-

per, (1994:1236) bildäck

(1997:185) förpack-

ningar och (1997:788)

bilar och lagen

(1991:336) om vissa

dryckesförpackningar.

Behandlas i kapitel 5

Resurseffektivisering i

ett kretsloppssamhälle.

Återtagningsmålet för dryckesförpackningar

skall vara minst 90 %.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 58, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Regleras i förordningen

(1997:185) om produ-

centansvar för förpack-

ningar.

Källsortering av avfall bör utvecklas så att allt

avfall som lämnas till slutbehandling fr o m år

1994 sorteras i kategorier som möjliggör lämp-

lig hantering och så att förbränning och depo-

nering av osorterat avfall i allt väsentligt skall

ha upphört vid utgången av år 1993.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 54, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet fortsätter gälla

och kompletteras med

föreslagna åtgärder en-

ligt prop. 1996/97:172.

Behandlas i målavsnitt

4.2.11 God bebyggd

miljö och i kapitel 5

Resurseffektivisering i

ett kretsloppssamhälle.

Ett program läggs fast för att senast till år 1995

få bort de farligaste ämnena i slammet från de

kommunala reningsverken. Målet är att slam

fortlöpande skall kunna utnyttjas inom bl.a.

jordbruket utan risker för miljö och hälsa.

Deponering av slam bör upphöra på sikt.

(Prop. 1989/90:100, bil. 16 s. 73, bet.

1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241)

Målet fortsätter gälla.

Kompletteras med nya

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

miljökvalitetsmål samt

delmål i avsnitt 4.2.11

God bebyggd miljö och

4.2.12 Giftfri miljö. Be-

handlas delvis i avsnitt

5.5 Kretslopp av växt-

näring mellan stad och

land.

Åtgärder för att få en slamkvalitet som innebär

att slammet kan nyttjas av jordbruket bör

vidtas utifrån lokala planer och lokala

förutsättningar samt samordnas med de

handlingsprogram för en hållbar utveckling

som arbetas fram i kommunerna.

(Prop. 1993/94:163 s. 62, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Målet är uppnått.

Som riktlinjer för en kretsloppsanpassad sam-

hällsutveckling skall gälla att nya produkt-

grupper och varuområden successivt anges för

producentansvar. Inom flera områden pågår

redan arbete i denna riktning, t.ex. när det

gäller skrotdäck och bilar. Andra områden som

bör bli aktuella inom kort är plaster,

byggnadsmaterial, elektroniska och elektriska

produkter.

(Prop. 1992/93:180 s. 98, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet fortsätter gälla.

Delvis uppnått genom

att producentansvar

fastslagits i prop.

1995/96:174 och

1996/97:172. Regleras i

Renhållningslagen

(1979:597) och i förord-

ningar om producent-

ansvar för (1994:1205)

returpapper,

(1994:1236) bildäck

(1997:185) förpack-

ningar och (1997:788)

bilar. Behandlas i

kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Insamlingsmålet för försålda lösa och fast

monterade NiCd-batterier skall vara 90 %.

(Prop. 1990/91:90 s. 254, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338)

Målet fortsätter gälla.

Ett miljöanpassat näringsliv är en förutsättning

för en hållbar utveckling och kan stärka kon-

kurrenskraften. Producenterna bör ta ett ökat

miljöansvar för varor och produkter under hela

dess livscykel. Kretsloppsarbetet drivs vidare

med kraft. Spridning av skadliga ämnen som

medför risk för miljö och hälsa bör begränsas

så långt som möjligt. Mängden avfall bör

minska avsevärt jämfört med dagens situation.

(Skr. 1994/95:120, bet. 1994/95:JoU16, rskr.

1994/95:306)

Riktlinjerna fortsätter

gälla. Delvis uppnådda

genom att producent-

ansvar fastslagits i prop.

1995/96:174 och

1996/97:172. Behandlas

i kapitel 5 Resurseffek-

tivisering i ett krets-

loppssamhälle.

Motsvarande villkor som tillämpas för de före-

tag som får hanteringstillstånd för PET-flaskor

för återfyllnad skall gälla för företag som

väljer att ingå i ett system med retur-PET som

återvinns. För sådant hanteringstillstånd skall

således gälla att minst 90 % räknat på årsbasis

av de försålda engångsflaskorna från den 1

januari 1994 tas tillbaka och

materialåtervinnas.

(Prop. 1992/93:180 s. 76, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet är uppnått. Regle-

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

ras i förordningen

(1997:185) om produ-

centansvar för förpack-

ningar och lagen

(1991:336) om vissa

dryckesförpackningar.

Behandlas i avsnitt 5.3.1

Producentansvaret för

förpackningar, retur-

papper och däck som

bidrag till omställningen

av miljöarbetet.

Insamlingsmålet för tidnings- och journalpap-

per sätts till 75 % till år 2000.

(Prop. 1992/93:180 s. 79, bet. 1992/93:JoU14,

rskr. 1992/93:344)

Målet är uppnått. Regle-

ras i förordningen

(1994:1205) om produ-

centansvar för returpap-

per. Behandlas i avsnitt

5.3.1

Till år 1996 bör 60 % återtagning av alla årli-

gen uppkomna skrotdäck ha nåtts samt att det

bör vara möjligt att till år 1998 nå minst 80 %

återtagning.

(Prop. 1992/93:180 s. 105, bet. 1992/93:JoU

14, rskr. 1992/93:344)

Målet är i huvudsak

uppnått. Regleras i för-

ordning (1994:1236) om

producentansvar för

däck. Behandlas i

avsnitt 5.3 Producent-

ansvar och kretslopps-

anpassning av varor.

Producentansvar för förpackningar och krav på

återanvändning och materialåtervinning gäller

från den 1 januari 1994.

(Jfr prop. 1992/93:180 s. 65 och 73, bet.

1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344 samt SFS

1997:185)

Målet är uppnått. Regle-

ras i förordningen

(1997:185) om produ-

centansvar för förpack-

ningar. Behandlas i

avsnitt 5.3 Producent-

ansvar och kretslopps-

anpassning av varor.

Kemikaliekontrollen ingår i arbetet mot en

långsiktigt hållbar utveckling. Riskbegräns-

ningsarbetet och substitutionsprincipens

tillämpning bör vidareutvecklas. Det inter-

nationella arbetet bör intensifieras. Särskild

vikt bör läggas på samarbete inom EG/EFTA

samt insatser för hjälp till uppbyggnad av

kemikaliekontroll i Baltikum och Östeuropa.

Ökad vikt bör läggas vid stöd och vägledning

till kommuner och små företag.

(Prop. 1993/94:163 s. 42, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt del-

mål, riktlinjer och stra-

tegier. Behandlas i

avsnitt 4.2.12 Giftfri

miljö och i kapitel 6

Kemikaliepolitik för

2000-talet.

Arbete med att finna metoder för urval av

ämnen för riskbegränsningsarbete bör

intensifieras. Såväl miljö- och hälsoegenskaper

som exponering bör vägas in. Internationellt

samarbete bör få ökad betydelse.

(Prop. 1993/94:163 s. 45, bet. 1993/94:JoU23,

rskr. 1993/94:273)

Täcks av nytt miljö-

kvalitetsmål samt del-

mål, nya riktlinjer och

strategier. Behandlas i

avsnitten 4.2.12 Giftfri

miljö och 6.2 Ytterli-

gare riktlinjer för kemi-

kaliepolitiken, och 6.4

Begränsningar och

avveckling av vissa

skadliga ämnen.

14 Inriktningen av miljöarbetet gemensamt för flera hot

Mål och beslut

Kommentarer

Regeringen anser att kommunerna bör följa

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

rekommendationen i Agenda 21 om att alla

lokala myndigheter i världen senast år 1996

skall utarbeta lokala handlingsprogram för en

hållbar utveckling inför nästa århundrade. Ide-

ella insatser på miljöområdet bör främjas och

stimuleras.

(Prop. 1993/94:111, bet. 1993/94:JoU19, rskr.

1993/94:256)

Målet uppnått. Behand-

las i avsnitt 9.3 Fortsatt

arbete med Agenda 21.

Regeringen vill framhålla betydelsen av forsk-

ningssatsningar om biologisk mångfald,

klimatforskning, forskning för ett

kretsloppssamhälle och ökade insatser för

internationalisering.

(Prop. 1992/93:170, avsnitt 14 s. 514, bet.

1992/93:JoU18, rskr. 1992/93:398)

Målet fortsätter gälla.

Arbetet med att utveckla mätbara mål bör fort-

sätta. De av riksdagen fastlagda övergripande

målen för naturvårdsarbetet bör omsättas i

mätbara mål så att miljöarbetet kan utvärderas.

Målen bör brytas ned i praktiskt genomförbara

enheter som kan tillämpas inom olika

samhällssektorer och på regional och lokal

nivå. (Länsstyrelsernas utveckling av regionala

mål för bevarande av biologisk mångfald bör

genomföras i samarbete med skogsvårdsstyrel-

serna.)

(Prop. 1993/94:30 s. 31, bet. 1993/94:JoU9,

rskr. 1993/94:87)

Målet fortsätter gälla.

Nya miljökvalitetsmål

och riktlinjer behandlas

i kap. 4 Nationella mil-

jökvalitetsmål för eko-

logiskt hållbar utveck-

ling, kap 5 Resursef-

fektivitet i ett krets-

loppssamhälle, kap. 6

Kemikaliepolitik för

2000-talet samt kap. 9

Samhällsplanering,

lokalt och regionalt

miljöarbete.

Aktionsplaner eller handlingsprogram för

bevarandet av biologisk mångfald bör

utarbetas dels av Naturvårdsverket, för

uppföljning av miljömål och för en samlad

bedömning av insatsbehoven inom hela

området, dels av resp. sektorsmyndighet som

sektorsvisa konkreta planer eller program.

(Prop. 1993/94:30 s. 32, bet. 1993/94:JoU9,

rskr. 1993/94:87)

Målet är uppnått genom

Naturvårdsverkets och

sektorsmyndigheternas

aktionsplaner.

Uppföljning av konventionen om biologisk

mångfald bör ges en tematisk inriktning upp-

delad på olika regioner. Uppföljningsdiskus-

sionerna bör föras i FN:s regionala kommis-

sioner och i FAO:s regionala kommissioner för

skogsbruk, jordbruk och fiske. Konkret

uppföljningsarbete bör även bedrivas inom

andra mellanstatliga samarbetsorgan.

(Prop. 1993/94:30 s. 42, bet. 1993/94:JoU9,

rskr. 1993/94:87)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas delvis i kap.

11 Internationellt miljö-

samarbete.

Sveriges aktiva och pådrivande insatser i det

globala miljö- och utvecklingssamarbetet skall

fortsätta och utvecklas. Det övergripande målet

är att åstadkomma en integrering av UNCED-

besluten i både det normativa och operativa

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

internationella samarbetet, och där så är lämp-

ligt, sträva efter att få till stånd internationella

avtal med konkreta och tidsbestämda

åtaganden och förpliktelser.

(Prop. 1993/94:111, bet. 1993/94:JoU19, rskr.

1993/94:256)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i kap. 3

Miljöpolitikens inrikt-

ning och kap. 11 Inter-

nationellt miljösamar-

bete.

Tillväxten måste ske utan ökad förslitning av

natur samt miljö och så att resursbasen för

framtida generationer inte äventyras. Klara

gränser måste finnas för att skydda miljön i vid

bemärkelse. Ekonomiska styrmedel bör använ-

das i större utsträckning inom miljöpolitiken.

(Prop. 1995/96:25 s. 18, bet. 1995/96:FiU1,

rskr. 1995/96:134)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt 8.7

Optimalt styrmedelsval,

avsnitt 8.8 Miljöanpas-

sade stöd och avsnitt 8.9

Marknadsinriktade

styrmedel. 8.9.

(Ekonomiska styrmedel skall användas för att

driva på utvecklingen mot ett bärkraftigt sam-

hälle.)Utformningen av skatter och avgifter bör

avvägas så att miljökostnader beaktas på

samma sätt som andra samhällskostnader.

(Prop. 1991/92:150, bil. 1.12 s. 7, bet.

1991/92:JoU24, rskr. 1991/92:355)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas delvis i

avsnitt 8.7 Optimalt

styrmedelsval, avsnitt

8.8 Miljöanpassade stöd

och avsnitt 8.9 Mark-

nadsinriktade styrmedel.

8.9.

Det lokala miljöarbetet utgör grunden för en

hållbar utveckling. För Sveriges del är kommu-

nernas arbete med lokal Agenda 21 av central

betydelse. Kommuninvånare, intresseorganisa-

tioner, företag samt övriga lokala aktörer behö-

ver engageras i arbetet och bidra med sina kun-

skaper. Länsstyrelsernas ansvar att vara på-

drivande och samordnande i miljöarbetet behö-

ver utvecklas ytterligare.

(Skr. 1994/95:120 s. 15, bet. 1994/95:JoU16,

rskr. 1994/95:306)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i kap. 9

Samhällsplanering,

lokalt och regionalt

miljöarbete.

Samhällsplaneringen på alla nivåer bör ut-

vecklas mot ett sektorsövergripande och stra-

tegiskt synsätt för att främja en hållbar ut-

veckling av hela landet. Miljöproblem bör

förebyggas bl a genom arbete med ett

miljöanpassat transportsystem och

samordnande insatser i fråga om

markanvändning och byggande.

(Skr. 1994/95:120 s. 15, bet. 1994/95:JoU16,

rskr. 1994/95:306)

Målet fortsätter gälla.

Behandlas i avsnitt 9.1

Samhällsplanering för

ekologiskt hållbar ut-

veckling.

Bilaga till kap. 12

1997 års justeringar och ändringar av

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned

ozonskiktet

Annex I

ADJUSTMENTS AGREED AT THE

NINTH MEETING OF THE PARTIES

RELATING TO CONTROLLED

SUBSTANCES IN ANNEX A

The ninth meeting of the Parties to the

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

Montreal Protocol on Substances that

Deplete the Ozone Layer decides, on the

basis of the assessments made pursuant to

Article 6 of the Protocol, to adopt

adjustments and reductions of production

and consumption of the controlled

substances in Annex A to the Protocol as

follows:

Article 5, paragraph 3

The following words shall be added at the

end of paragraph 3 (a) of Article 5 of the

Protocol:

relating to consumption

The following subparagraph shall be added

to paragraph 3 of Article 5 of the Protocol:

A, either the average of its annual

calculated level of production for the period

1995 to 1997 inclusive or a calculated level

of production of 0.3 kilograms per capita,

whichever is the lower, as the basis for

determining its compliance with the control

measures relating to production.

Annex II

ADJUSTMENTS AGREED AT THE

NINTH MEETING OF THE PARTIES

RELATING TO CONTROLLED

SUBSTANCES IN ANNEX B

The ninth meeting of the Parties to the

Montreal Protocol on Substances that

Deplete the Ozone Layer decides, on the

basis of the assessments made pursuant to

Article 6 of the Protocol, to adopt

adjustments and reductions of production

and consumption of the controlled

substances in Annex B to the Protocol as

follows:

Article 5, paragraph 3

The following words shall be added at the

end of paragraph 3 (b) of Article 5 of the

Protocol:

relating to consumption

The following subparagraph shall be added

to paragraph 3 of Article 5 of the Protocol:

(d) For controlled substances under Annex

B, either the average of its annual

calculated level of production for the period

1998 to 2000 inclusive or a calculated level

of production of 0.2 kilograms per capita,

whichever is the lower, as the basis for

determining its compliance with the control

measures relating to production.

Annex III

ADJUSTMENTS AGREED AT THE

NINTH MEETING OF THE PARTIES

RELATING TO THE CONTROLLED

SUBSTANCE IN ANNEX E

The ninth meeting of the Parties to the

Montreal Protocol on Substances that

Deplete the Ozone Layer decides, on the

basis of the assessments made pursuant to

Article 6 of the Protocol, to adopt

adjustments and reductions of production

and consumption of the controlled

substances in Annex E to the Protocol as

follows:

A. Article 2H: Methyl bromide

1. Paragraphs 2 to 4 of Article 2H of the

Protocol shall be replaced by the following

paragraphs:

2. Each Party shall ensure that for the

twelve-month period commencing on 1

January 1999, and in the twelve-month

period thereafter, its calculated level of

consumption of the controlled substance in

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

Annex E does not exceed, annually, seventy-

five per cent of its calculated level of

consumption in 1991. Each Party producing

the substance shall, for the same periods,

ensure that its calculated level of production

of the substance does not exceed, annually,

seventy-five per cent of its calculated level of

production in 1991. However, in order to

satisfy the basic domestic needs of the

Parties operating under paragraph 1 of

Article 5, its calculated level of production

may exceed that limit by up to ten per cent of

its calculated level of production in 1991.

3. Each Party shall ensure that for the

twelve-month period commencing on 1

January 2001, and in the twelve-month

period thereafter, its calculated level of

consumption of the controlled substance in

Annex E does not exceed, annually, fifty per

cent of its calculated level of consumption in

1991. Each Party producing the substance

shall, for the same periods, ensure that its

calculated level of production of the

substance does not exceed, annually, fifty

per cent of its calculated level of production

in 1991. However, in order to satisfy the

basic domestic needs of the Parties

operating under paragraph 1 of Article 5, its

calculated level of production may exceed

that limit by up to ten per cent of its

calculated level of production in 1991.

4. Each Party shall ensure that for the

twelve-month period commencing on 1

January 2003, and in the twelve-month

period thereafter, its calculated level of

consumption of the controlled substance in

Annex E does not exceed, annually, thirty

per cent of its calculated level of

consumption in 1991. Each Party producing

the substance shall, for the same periods,

ensure that its calculated level of production

of the substance does not exceed, annually,

thirty per cent of its calculated level of

production in 1991. However, in order to

satisfy the basic domestic needs of the

Parties operating under paragraph 1 of

Article 5, its calculated level of production

may exceed that limit by up to ten per cent of

its calculated level of production in 1991.

5. Each Party shall ensure that for the

twelve-month period commencing on 1

January 2005, and in each twelve-month

period thereafter, its calculated level of

consumption of the controlled substance in

Annex E does not exceed zero. Each Party

producing the substance shall, for the same

periods, ensure that its calculated level of

production of the substance does not exceed

zero. However, in order to satisfy the basic

domestic needs of the Parties operating

under paragraph 1 of Article 5, its

calculated level of production may exceed

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

that limit by up to fifteen per cent of its

calculated level of production in 1991. This

paragraph will apply save to the extent that

the Parties decide to permit the level of

production or consumption that is necessary

to satisfy uses agreed by them to be critical

uses.

2. Paragraph 5 of Article 2H of the Protocol

shall become paragraph 6.

B. Article 5, paragraph 8 ter (d)

1. The following shall be inserted after

paragraph 8 ter (d) (i) of Article 5 of the

Protocol:

(ii) Each Party operating under paragraph 1

of this Article shall ensure that for the

twelve-month period commencing on 1

January 2005, and in each twelve-month

period thereafter, its calculated levels of

consumption and production of the

controlled substance in Annex E do not

exceed, annually, eighty per cent of the

average of its annual calculated levels of

consumption and production, respectively,

for the period of 1995 to 1998 inclusive;

(iii) Each Party operating under

paragraph 1 of this Article shall ensure that

for the twelve-month period commencing on

1 January 2015 and in each twelve-month

period thereafter, its calculated levels of

consumption and production of the

controlled substance in Annex E do not

exceed zero. This paragraph will apply save

to the extent that the Parties decide to permit

the level of production or consumption that

is necessary to satisfy uses agreed by them

to be critical uses;

2. Paragraph 8 ter (d) (ii) of Article 5 of the

Protocol shall become paragraph 8 ter (d)

(iv).

Annex IV

AMENDMENT TO THE MONTREAL

PROTOCOL ADOPTED BY THE NINTH

MEETING OF THE PARTIES

ARTICLE 1: AMENDMENT

A. Article 4, paragraph 1 qua.

The following paragraph shall be inserted

after paragraph 1 ter of Article 4 of the

Protocol:

1 qua. Within one year of the date of entry

into force of this paragraph, each Party

shall ban the import of the controlled

substance in Annex E from any State not

party to this Protocol.

B. Article 4, paragraph 2 qua.

The following paragraph shall be inserted

after paragraph 2 ter of Article 4 of the

Protocol:

2 qua. Commencing one year after the date

of entry into force of this paragraph, each

Party shall ban the export of the controlled

substance in Annex E to any State not party

to this Protocol.

C. Article 4, paragraphs 5, 6 and 7

In paragraphs 5, 6 and 7 of Article 4 of the

Protocol, for the words:

and Group II of Annex C

there shall be substituted:

, Group II of Annex C and Annex E

D. Article 4, paragraph 8

In paragraph 8 of Article 4 of the Protocol,

for the words:

Article 2G

there shall be substituted:

Articles 2G and 2H

E. Article 4A: Control of trade with Parties

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

The following Article shall be added to the

Protocol as Article 4A:

1. Where, after the phase-out date

applicable to it for a controlled substance, a

Party is unable, despite having taken all

practicable steps to comply with its

obligation under the Protocol, to cease

production of that substance for domestic

consumption, other than for uses agreed by

the Parties to be essential, it shall ban the

export of used, recycled and reclaimed

quantities of that substance, other than for

the purpose of destruction.

2. Paragraph 1 of this Article shall apply

without prejudice to the operation of Article

11 of the Convention and the non-

compliance procedure developed under

Article 8 of the Protocol.

F. Article 4B: Licensing

The following Article shall be added to the

Protocol as Article 4B:

1. Each Party shall, by 1 January 2000 or

within three months of the date of entry into

force of this Article for it, whichever is the

later, establish and implement a system for

licensing the import and export of new, used,

recycled and reclaimed controlled

substances in Annexes A, B, C and E.

2. Notwithstanding paragraph 1 of this

Article, any Party operating under

paragraph 1 of Article 5 which decides it is

not in a position to establish and implement

a system for licensing the import and export

of controlled substances in Annexes C and

E, may delay taking those actions until 1

January 2005 and 1 January 2002,

respectively.

3. Each Party shall, within three months of

the date of introducing its licensing system,

report to the Secretariat on the

establishment and operation of that system.

4. The Secretariat shall periodically prepare

and circulate to all Parties a list of the

Parties that have reported to it on their

licensing systems and shall forward this

information to the Implementation

Committee for consideration and

appropriate recommendations to the Parties.

ARTICLE 2: RELATIONSHIP TO THE

1992 AMENDMENT

No State or regional economic integration

organization may deposit an instrument of

ratification, acceptance, approval or

accession to this Amendment unless it has

previously, or simultaneously, deposited

such an instrument to the Amendment

adopted at the Fourth Meeting of the Parties

in Copenhagen, 25 November 1992.

ARTICLE 3: ENTRY INTO FORCE

1. This Amendment shall enter into force on

1 January 1999, provided that at least twenty

instruments of ratification, acceptance or

approval of the Amendment have been

deposited by States or regional economic

integration organizations that are Parties to

the Montreal Protocol on Substances that

Deplete the Ozone Layer. In the event that

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

this condition has not been fulfilled by that

date, the Amendment shall enter into force

on the ninetieth day following the date on

which it has been fulfilled.

2. For the purposes of paragraph 1, any such

instrument deposited by a regional economic

integration organization shall not be counted

as additional to those deposited by member

States of such organization.

3. After the entry into force of this

Amendment, as provided under paragraph 1,

it shall enter into force for any other Party to

the Protocol on the ninetieth day following

the date of deposit of its instrument of

ratification, acceptance or approval.

Bilaga I

JUSTERINGAR ÖVERENSKOMNA VID

NIONDE MÖTET MED PARTERNA OM

KONTROLLERADE ÄMNEN I BILAGA

Nionde mötet med parterna i

Montrealprotokollet om ämnen som bryter

ned ozonskiktet beslutar att, på grundval av

de utvärderingar som har gjorts i enlighet

med artikel 6 i protokollet, anta följande

justeringar och minskningar av produktion

och konsumtion av de kontrollerade ämnen

som anges i bilaga A till protokollet:

Artikel 5.3

Följande text skall läggas till i slutet av

artikel 5.3 (a) i protokollet:

med avseende på konsumtion

Följande stycke skall läggas till efter artikel

5.3 i protokollet:

c) i fråga om kontrollerade ämnen i bilaga

A, den mängd som är lägst av medeltalet för

dess årliga beräknade produktion under

perioden 1995 till och med 1997 och en

beräknad produktion på 0,3 kg per capita,

som grund för att fastställa om

kontrollåtgärderna har fullgjorts med

avseende på produktion.

Bilaga II

JUSTERINGAR ÖVERENSKOMNA VID

NIONDE MÖTET MED PARTERNA OM

KONTROLLERADE ÄMNEN I BILAGA

Nionde mötet med parterna i

Montrealprotokollet om ämnen som bryter

ned ozonskiktet beslutar att, på grundval av

de utvärderingar som har gjorts i enlighet

med artikel 6 i protokollet, anta följande

justeringar och minskningar av produktion

och konsumtion1 av de kontrollerade ämnen

som anges i bilaga B till protokollet:

Artikel 5.3

Följande text skall läggas till i slutet av

artikel 5.3 (b) i protokollet:

med avseende på konsumtion

Följande stycke skall läggas till efter artikel

5.3 i protokollet:

d) i fråga om kontrollerade ämnen i bilaga

B, den mängd som är lägst av medeltalet för

dess årliga beräknade produktion under

perioden 1998 till och med 2000 och en

beräknad produktion på 0,2 kg per capita,

som grund för att fastställa om

kontrollåtgärderna har fullgjorts med

avseende på produktion.

Bilaga III

JUSTERINGAR ÖVERENSKOMNA VID

NIONDE MÖTET MED PARTERNA OM

KONTROLLERADE ÄMNEN I BILAGA

Nionde mötet med parterna i

Montrealprotokollet om ämnen som bryter

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

ned ozonskiktet beslutar att, på grundval av

de utvärderingar som har gjorts i enlighet

med artikel 6 i protokollet, anta följande

justeringar och minskningar av produktion

och konsumtion1 av de kontrollerade ämnen

som anges i bilaga E till protokollet:

A. Artikel 2H: Metylbromid

1. Artikel 2H 2-4 skall ersättas med följande

punkter:

2. Varje part skall tillse att under den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari 1999 och under

tolvmånadersperioden därefter dess

beräknade nivå avseende konsumtion av det

kontrollerade ämnet i bilaga E inte

överstiger 75 procent av dess beräknade

konsumtionsnivå år 1991. Varje part som

producerar ämnet skall under samma period

tillse att dess beräknande produktionsnivå

avseende ämnet inte överstiger 75 procent

av dess beräknade produktionsnivå år 1991.

För att tillgodose de grundläggande

inhemska behoven hos de parter som avses i

artikel 5.1 får dock en parts beräknade

produktionsnivå överstiga denna gräns med

upp till 10 procent av den beräknade

produktionsnivån år 1991.

3. Varje part skall tillse att under den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari 2001 och under

tolvmånadersperioden därefter dess

beräknade nivå avseende konsumtion av det

kontrollerade ämnet i bilaga E inte

överstiger 50 procent av dess beräknade

konsumtionsnivå år 1991. Varje part som

producerar ämnet skall under samma period

tillse att dess beräknade produktionsnivå

avseende ämnet inte överstiger 50 procent

av dess beräknade produktionsnivå år 1991.

För att tillgodose det grundläggande

inhemska behoven hos de parter som avses i

artikel 5.1 får dock en parts beräknade

produktionsnivå överstiga denna gräns med

upp till 10 procent av den beräknade

produktionsnivån år 1991.

4. Varje part skall tillse att under den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari 2003 och under

tolvmånadersperioden därefter dess

beräknade nivå avseende konsumtion av det

kontrollerade ämnet i bilaga E inte

överstiger 30 procent av dess beräknade

konsumtionsnivå år 1991. Varje part som

producerar ämnet skall under samma period

tillse att dess beräknade produktionsnivå

avseende ämnet inte överstiger 30 procent

av dess beräknade produktionsnivå år 1991.

För att tillgodose de grundläggande

inhemska behoven hos de parter som avses i

artikel 5.1 får dock en parts beräknade

produktionsnivå överstiga denna gräns med

upp till 10 procent av den beräknade

produktionsnivån år 1991.

5. Varje part skall tillse att under den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari år 2005 och under varje

tolvmånadersperiod därefter dess beräknade

nivå avseende konsumtion av det

kontrollerade ämnet i bilaga E inte

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

överstiger noll. Varje part som producerar

ämnet skall under samma period tillse att

dess beräknade produktionsnivå avseende

ämnet inte överstiger noll. För att tillgodose

de grundläggande inhemska behoven hos de

parter som avses i artikel 5.1 får dock en

parts beräknade produktionsnivå överstiga

denna gräns med upp till 15 procent av den

beräknade produktionsnivån år 1991.

Denna punkt skall tillämpas utom i den

utsträckning som parterna beslutar att

tillåta den produktions- eller

konsumtionsnivå som är nödvändig för att

tillgodose de användningsområden som de

enats om vara kritiska.

2. Punkt 5 i artikel 2H i protokollet skall bli

punkt 6.

B. Artikel 5.8 ter (d)

1. Följande skall insättas efter protokollets

artikel 5.8 ter (d) (i):

ii) Varje part som avses i punkt 1 i denna

artikel skall tillse att för den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari 2005 och under varje

tolvmånadersperiod därefter dess beräknade

nivåer avseende konsumtion och produktion

av det kontrollerade ämnet i bilaga E inte

överstiger 80 procent av medeltalet av dess

beräknade årliga konsumtions- och

produktionsnivåer för perioden 1995 till och

med 1998;

iii) Varje part som avses i punkt 1 i denna

artikel skall tillse att för den

tolvmånadersperiod som börjar den 1

januari 2015 och under varje

tolvmånadersperiod därefter dess beräknade

nivåer avseende konsumtion och produktion

av det kontrollerade ämnet i bilaga E inte

överstiger noll. Denna punkt skall tillämpas

utom i den utsträckning som parterna

beslutar tillåta den produktions- eller

konsumtionsnivå som är nödvändig för att

tillgodose de användningsområden som de

enats om vara kritiska;

2. Punkt 8 ter (d) (ii) i artikel 5 i protokollet

skall bli punkt 8 ter (d) (iv).

Bilaga IV

ÄNDRING AV MONTREALPROTOLLET

ANTAGEN VID PARTERNAS NIONDE

MÖTE

ARTIKEL 1: ÄNDRING

A. Artikel 4.1 qua.

Följande punkt skall införas efter artikel 4.1

ter i protokollet:

1 qua. Inom ett år efter det att denna punkt

har trätt i kraft skall varje part förbjuda

import av det kontrollerade ämnet i bilaga E

från stat som inte är part i detta protokoll.

B. Artikel 4.2 qua.

Följande punkt skall införas efter artikel 4.2

ter i protokollet:

2 qua. Från och med ett år efter det att

denna punkt har trätt i kraft skall varje part

förbjuda export av det kontrollerade ämnet i

bilaga E till stat som inte är part i detta

protokoll.

C. Artikel 4.5, 6 och 7

I artikel 4.5, 6 och 7 i protokollet skall

orden:

samt under grupp II i bilaga C

ersättas med följande:

, grupp II i bilaga C samt bilaga E

D. Artikel 4.8

I artikel 4.8 i protokollet skall orden:

och 2G

ersättas med följande:

2G och 2H

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

E. Artikel 4A: Kontroll av handeln med

parterna

Följande artikel skall införas i protokollet

som artikel 4A:

1. När en part efter det datum för avveckling

som gäller för parten i fråga avseende ett

kontrollerat ämne, trots att den har vidtagit

alla praktiskt möjliga åtgärder för att

uppfylla sitt åtagande enligt detta protokoll,

är oförmögen att upphöra med produktionen

av ämnet för inhemsk konsumtion för andra

användningsområden än de som parterna

enats om vara oumbärliga, skall den

förbjuda export av använda, återanvända

och regenererade mängder av ämnet i fråga

för andra ändamål än förstöring.

2. Punkt 1 i denna artikel skall tillämpas

utan intrång på artikel 11 i konventionen

och de rutiner vid bristande uppfyllande av

åtaganden som avses i artikel 8 i

protokollet.

F. Artikel 4B: Licensiering

Följande artikel skall införas i protokollet

som artikel 4B:

1. Varje part skall senast den 1 januari 2000

eller inom tre månader från den dag då

denna artikel träder i kraft för parten i

fråga, beroende på vilkendera av dessa

händelser som inträffar senare, inrätta och

tillämpa ett licenssystem för import och

export av nyproducerade, använda,

återanvända och regenererade

kontrollerade ämnen enligt bilagorna A, B,

C och E.

2. Utan hinder av punkt 1 i denna artikel får

part som avses i artikel 5.1 som avgör att

den inte är i stånd att upprätta och tillämpa

ett licenssystem för import och export av de

kontrollerade ämnen som upptas i bilagorna

C och E uppskjuta vidtagandet av dessa

åtgärder till den 1 januari 2005 respektive

den 1 januari 2002.

3. Varje part skall inom tre månader efter

det att den har infört sitt licenssystem

rapportera till sekretariatet om hur detta

inrättats och fungerar.

4. Sekretariatet skall från tid till annan för

alla parter sammanställa en förteckning

över de parter som har rapporterat om sina

licenssystem och överlämna dessa uppgifter

till tillämpningskommittén för behandling

och utfärdande av vederbörliga

rekommendationer till parterna.

ARTIKEL 2: FÖRHÅLLANDET TILL

1992 ÅRS ÄNDRINGAR

Ingen stat eller organisation för regional

ekonomisk integration får deponera ett

ratifikations-, godtagande-, godkännande

eller anslutningsinstrument avseende dessa

ändringar, såvida den inte har deponerat

eller samtidigt deponerar ett sådant

instrument avseende de ändringar som

antogs vid fjärde partskonferensen i

Köpenhamn den 25 november 1992.

ARTIKEL 3: IKRAFTTRÄDANDE

1. Dessa ändringar träder i kraft den 1

januari 1999 om minst 20 ratifikations-,

godtagande- eller godkännandeinstrument

avseende ändringarna har deponerats av

stater eller organisationer för regional

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

ekonomisk integration som är parter i

Monterealprotokollet om ämnen som bryter

ned ozonskiktet. Om detta villkor inte är

uppfyllt nämnda dag, träder ändringarna i

kraft den nittionde dagen efter den dag då

villkoret uppfylldes.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ovan skall

ett instrument som deponerats av en

organisation för regional ekonomisk

integration inte medräknas utöver de

instrument som deponerats av denna

organisations medlemmar.

3. Sedan detta ändringsdokument har trätt i

kraft i enlighet med punkt 1 i denna artikel

skall det träda i kraft för varje annan part i

protokollet den nittionde dagen efter den dag

dess ratifikations-, godtagande- eller

godkännandeinstrument deponerades.

Bilaga till kap.13

Godkännande av konvention om säkerheten vid

hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten

vid hantering av radioaktivt avfall

Joint Convention on the Safety of

Spent Fuel Management and on the

Safety of Radioactive Waste

Management

Preamble

THE CONTRACTING PARTIES

(i) Recognizing that the operation of

nuclear reactors generates spent fuel

and radioactive waste and that other

applications of nuclear technologies

also generate radioactive waste;

(ii) Recognizing that the same safety

objectives apply both to spent fuel

and radioactive waste management;

(iii) Reaffirming the importance to the

international community of ensuring

that sound practices are planned and

implemented for the safety of spent

fuel and radioactive waste

management;

(iv) Recognizing the importance of

informing the public on issues

regarding the safety of spent fuel and

radioactive waste management;

(v) Desiring to promote an effective

nuclear safety culture worldwide;

(vi) Reaffirming that the ultimate

responsibility for ensuring the safety

of spent fuel and radioactive waste

management rests with the State;

(vii) Recognizing that the definition of a

fuel cycle policy rests with the State,

some States considering spent fuel as

a valuable resource that may be

reprocessed, others electing to

dispose of it;

(viii) Recognizing that spent fuel and

radioactive waste excluded from the

present Convention because they are

within military or defence

programmes should be managed in

accordance with the objectives stated

in this Convention;

(ix) Affirming the importance of

international co-operation in

enhancing the safety of spent fuel and

radioactive waste management

through bilateral and multilateral

mechanisms, and through this

incentive Convention;

(x) Mindful of the needs of developing

countries, and in particular the least

developed countries, and of States

with economies in transition and of

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

the need to facilitate existing

mechanisms to assist in the

fulfillment of their rights and

obligations set out in this incentive

Convention;

(xi) Convinced that radioactive waste

should, as far as is compatible with

the safety of the management of such

material, be disposed of in the State

in which it was generated, whilst

recognizing that, in certain

circumstances, safe and efficient

management of spent fuel and

radioactive waste might be fostered

through agreements among

Contracting Parties to use facilities in

one of them for the benefit of the

other Parties, particularly where

waste originates from joint projects;

(xii) Recognizing that any State has the

right to ban import into its territory

of foreign spent fuel and radioactive

waste;

(xiii) Keeping in mind the Convention on

Nuclear Safety (1994), the

Convention on Early Notification of a

Nuclear Accident (1986), the

Convention on Assistance in the Case

of a Nuclear Accident or

Radiological Emergency (1986), the

Convention on the Physical

Protection of Nuclear Material

(1980), the Convention on the

Prevention of Marine Pollution by

Dumping of Wastes and Other Matter

as amended (1994) and other relevant

international instruments;

(xiv) Keeping in mind the principles

contained in the interagency

"International Basic Safety Standards

for Protection against Ionizing

Radiation and for the Safety of

Radiation Sources" (1996), in the

IAEA Safety Fundamentals entitled

"The Principles of Radioactive Waste

Management" (1995), and in the

existing international standards

relating to the safety of the transport

of radioactive materials;

(xv) Recalling Chapter 22 of Agenda 21

by the United Nations Conference on

Environment and Development in Rio

de Janeiro adopted in 1992, which

reaffirms the paramount importance

of the safe and environmentally

sound management of radioactive

waste;

(xvi) Recognizing the desirability of

strengthening the international control

system applying specifically to

radioactive materials as referred to in

Article 1(3) of the Basel Convention

on the Control of Transboundary

Movements of Hazardous Wastes and

Their Disposal (1989);

Have agreed as follows:

CHAPTER 1.

OBJECTIVES, DEFINITIONS AND

SCOPE OF APPLICATION

Article1

Objectives

The objectives of this Convention are:

(i) to achieve and maintain a high level of

safety worldwide in spent fuel and

radioactive waste management,

through the enhancement of national

measures and international

co-operation, including where

appropriate, safety-related technical

co-operation;

(ii) to ensure that during all stages of spent

fuel and radioactive waste

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

management there are effective

defenses against potential hazards so

that individuals, society and the

environment are protected from

harmful effects of ionizing radiation,

now and in the future, in such a way

that the needs and aspirations of the

present generation are met without

compromising the ability of future

generations to meet their needs and

aspirations;

(iii) to prevent accidents with radiological

consequences and to mitigate their

consequences should they occur

during any stage of spent fuel or

radioactive waste management.

Article 2

Definitions

For the purposes of this Convention:

(a) "closure" means the completion of all

operations at some time after the

emplacement of spent fuel or

radioactive waste in a disposal

facility. This includes the final

engineering or other work required to

bring the facility to a condition that

will be safe in the long term;

(b) "decommissioning" means all steps

leading to the release of a nuclear

facility, other than a disposal facility,

from regulatory control. These steps

include the processes of

decontamination and dismantling;

controlled releases into the

environment, as a legitimate practice,

within limits authorized by the

regulatory body, of liquid or gaseous

radioactive materials that originate

from regulated nuclear facilities

during normal operation;

(d) "disposal" means the emplacement of

spent fuel or radioactive waste in an

appropriate facility without the

intention of retrieval;

(e) "licence" means any authorization,

permission or certification granted by

a regulatory body to carry out any

activity related to management of

spent fuel or of radioactive waste;

(f) "nuclear facility" means a civilian

facility and its associated land,

buildings and equipment in which

radioactive materials are produced,

processed, used, handled, stored or

disposed of on such a scale that

consideration of safety is required;

(g) "operating lifetime" means the period

during which a spent fuel or a

radioactive waste management

facility is used for its intended

purpose. In the case of a disposal

facility, the period begins when spent

fuel or radioactive waste is first

emplaced in the facility and ends

upon closure of the facility;

(h) "radioactive waste" means radioactive

material in gaseous, liquid or solid

form for which no further use is

foreseen by the Contracting Party or

by a natural or legal person whose

decision is accepted by the

Contracting Party, and which is

controlled as radioactive waste by a

regulatory body under the legislative

and regulatory framework of the

Contracting Party;

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

(i) "radioactive waste management" means

all activities, including

decommissioning activities, that

relate to the handling, pretreatment,

treatment, conditioning, storage, or

disposal of radioactive waste,

excluding off-site transportation. It

may also involve discharges;

(j) "radioactive waste management

facility" means any facility or

installation the primary purpose of

which is radioactive waste

management, including a nuclear

facility in the process of being

decommissioned only if it is

designated by the Contracting Party

as a radioactive waste management

facility;

(k) "regulatory body" means any body or

bodies given the legal authority by

the Contracting Party to regulate any

aspect of the safety of spent fuel or

radioactive waste management

including the granting of licences;

(l) "reprocessing" means a process or

operation, the purpose of which is to

extract radioactive isotopes from

spent fuel for further use;

(m) "sealed source" means radioactive

material that is permanently sealed in

a capsule or closely bonded and in a

solid form, excluding reactor fuel

elements;

(n) "spent fuel" means nuclear fuel that

has been irradiated in and

permanently removed from a reactor

core;

(o) "spent fuel management" means all

activities that relate to the handling or

storage of spent fuel, excluding

off-site transportation. It may also

involve discharges;

(p) "spent fuel management facility"

means any facility or installation the

primary purpose of which is spent

fuel management;

(q) "State of destination" means a State to

which a transboundary movement is

planned or takes place;

(r) "State of origin" means a State from

which a transboundary movement is

planned to be initiated or is initiated;

(s) "State of transit" means any State,

other than a State of origin or a State

of destination, through whose

territory a transboundary movement

is planned or takes place;

(t) "storage" means the holding of spent

fuel or of radioactive waste in a

facility that provides for its

containment, with the intention of

retrieval;

(u) "transboundary movement" means any

shipment of spent fuel or of

radioactive waste from a State of

origin to a State of destination.

Article 3

Scope of Application

1. This Convention shall apply to the

safety of spent fuel management when the

spent fuel results from the operation of

civilian nuclear reactors. Spent fuel held at

reprocessing facilities as part of a

reprocessing activity is not covered in the

scope of this Convention unless the

Contracting Party declares reprocessing to

be part of spent fuel management.

2. This Convention shall also apply to the

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

safety of radioactive waste management

when the radioactive waste results from

civilian applications. However, this

Convention shall not apply to waste that

contains only naturally occurring

radioactive materials and that does not

originate from the nuclear fuel cycle,

unless it constitutes a disused sealed source

or it is declared as radioactive waste for

the purposes of this Convention by the

Contracting Party.

3. This Convention shall not apply to the

safety of management of spent fuel or

radioactive waste within military or

defence programmes, unless declared as

spent fuel or radioactive waste for the

purposes of this Convention by the

Contracting Party. However, this

Convention shall apply to the safety of

management of spent fuel and radioactive

waste from military or defence

programmes if and when such materials

are transferred permanently to and

managed within exclusively civilian

programmes.

4. This Convention shall also apply to

discharges as provided for in Articles 4, 7,

11, 14, 24 and 26.

CHAPTER 2.

SAFETY OF SPENT FUEL

MANAGEMENT

Article 4

General Safety Requirements

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that at all

stages of spent fuel management,

individuals, society and the environment

are adequately protected against

radiological hazards.

In so doing, each Contracting Party shall

take the appropriate steps to:

(i) ensure that criticality and removal of

residual heat generated during spent

fuel management are adequately

addressed;

(ii) ensure that the generation of

radioactive waste associated with

spent fuel management is kept to the

minimum practicable, consistent with

the type of fuel cycle policy adopted;

(iii) take into account interdependencies

among the different steps in spent

fuel management;

(iv) provide for effective protection of

individuals, society and the

environment, by applying at the

national level suitable protective

methods as approved by the

regulatory body, in the framework of

its national legislation which has due

regard to internationally endorsed

criteria and standards;

(v) take into account the biological,

chemical and other hazards that may

be associated with spent fuel

management;

(vi) strive to avoid actions that impose

reasonably predictable impacts on

future generations greater than those

permitted for the current generation;

(vii) aim to avoid imposing undue burdens

on future generations.

Article 5

Existing Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to review the safety of

any spent fuel management facility

existing at the time the Convention enters

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

into force for that Contracting Party and to

ensure that, if necessary, all reasonably

practicable improvements are made to

upgrade the safety of such a facility.

Article 6

Siting of Proposed Facilities

1. Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that procedures

are established and implemented for a

proposed spent fuel management facility:

(i) to evaluate all relevant site-related

factors likely to affect the safety of

such a facility during its operating

lifetime;

(ii) to evaluate the likely safety impact of

such a facility on individuals, society

and the environment;

(iii) to make information on the safety of

such a facility available to members

of the public;

(iv) to consult Contracting Parties in the

vicinity of such a facility, insofar as

they are likely to be affected by that

facility, and provide them, upon their

request, with general data relating to

the facility to enable them to evaluate

the likely safety impact of the facility

upon their territory.

2. In so doing, each Contracting Party

shall take the appropriate steps to ensure

that such facilities shall not have

unacceptable effects on other Contracting

Parties by being sited in accordance with

the general safety requirements of Article

Article 7

Design and Construction of Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) the design and construction of a spent

fuel management facility provide for

suitable measures to limit possible

radiological impacts on individuals,

society and the environment,

including those from discharges or

uncontrolled releases;

(ii) at the design stage, conceptual plans

and, as necessary, technical

provisions for the decommissioning

of a spent fuel management facility

are taken into account;

(iii) the technologies incorporated in the

design and construction of a spent

fuel management facility are

supported by experience, testing or

analysis.

Article 8

Assessment of Safety of Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) before construction of a spent fuel

management facility, a systematic

safety assessment and an

environmental assessment appropriate

to the hazard presented by the facility

and covering its operating lifetime

shall be carried out;

(ii) before the operation of a spent fuel

management facility, updated and

detailed versions of the safety

assessment and of the environmental

assessment shall be prepared when

deemed necessary to complement the

assessments referred to in paragraph

(i).

Article 9

Operation of Facilities

Each Contracting Party shall take the

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

appropriate steps to ensure that:

(i) the licence to operate a spent fuel

management facility is based upon

appropriate assessments as specified

in Article 8 and is conditional on the

completion of a commissioning

programme demonstrating that the

facility, as constructed, is consistent

with design and safety requirements;

(ii) operational limits and conditions

derived from tests, operational

experience and the assessments, as

specified in Article 8, are defined and

revised as necessary;

(iii) operation, maintenance, monitoring,

inspection and testing of a spent fuel

management facility are conducted in

accordance with established

procedures;

(iv) engineering and technical support in

all safety-related fields are available

throughout the operating lifetime of a

spent fuel management facility;

(v) incidents significant to safety are

reported in a timely manner by the

holder of the licence to the regulatory

body;

(vi) programmes to collect and analyse

relevant operating experience are

established and that the results are

acted upon, where appropriate;

(vii) decommissioning plans for a spent

fuel management facility are

prepared and updated, as necessary,

using information obtained during the

operating lifetime of that facility, and

are reviewed by the regulatory body.

Article 10.

Disposal of Spent Fuel

If, pursuant to its own legislative and

regulatory framework, a Contracting Party

has designated spent fuel for disposal, the

disposal of such spent fuel shall be in

accordance with the obligations of Chapter

3 relating to the disposal of radioactive

waste.

CHAPTER 3.

SAFETY OF RADIOACTIVE WASTE

MANAGEMENT

Article 11

General Safety Requirements

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that at all

stages of radioactive waste management

individuals, society and the environment

are adequately protected against

radiological and other hazards.

In so doing, each Contracting Party shall

take the appropriate steps to:

(i) ensure that criticality and removal of

residual heat generated during

radioactive waste management are

adequately addressed;

(ii) ensure that the generation of

radioactive waste is kept to the

minimum practicable;

(iii) take into account interdependencies

among the different steps in

radioactive waste management;

(iv) provide for effective protection of

individuals, society and the

environment, by applying at the

national level suitable protective

methods as approved by the

regulatory body, in the framework of

its national legislation which has due

regard to internationally endorsed

criteria and standards;

(v) take into account the biological,

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

chemical and other hazards that may

be associated with radioactive waste

management;

(vi) strive to avoid actions that impose

reasonably predictable impacts on

future generations greater than those

permitted for the current generation;

(vii) aim to avoid imposing undue burdens

on future generations.

Article 12

Existing Facilities and Past Practices

Each Contracting Party shall in due course

take the appropriate steps to review:

(i) the safety of any radioactive waste

management facility existing at the

time the Convention enters into force

for that Contracting Party and to

ensure that, if necessary, all

reasonably practicable improvements

are made to upgrade the safety of

such a facility;

(ii) the results of past practices in order

to determine whether any

intervention is needed for reasons of

radiation protection bearing in mind

that the reduction in detriment

resulting from the reduction in dose

should be sufficient to justify the

harm and the costs, including the

social costs, of the intervention.

Article 13

Siting of Proposed Facilities

1. Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that

procedures are established and

implemented for a proposed

radioactive waste management

facility:

(i) to evaluate all relevant site-related

factors likely to affect the safety of

such a facility during its operating

lifetime as well as that of a disposal

facility after closure;

(ii) to evaluate the likely safety impact of

such a facility on individuals, society

and the environment, taking into

account possible evolution of the site

conditions of disposal facilities after

closure;

(iii) to make information on the safety of

such a facility available to members

of the public;

(iv) to consult Contracting Parties in the

vicinity of such a facility, insofar as

they are likely to be affected by that

facility, and provide them, upon their

request, with general data relating to

the facility to enable them to evaluate

the likely safety impact of the facility

upon their territory.

2. In so doing, each Contracting Party

shall take the appropriate steps to ensure

that such facilities shall not have

unacceptable effects on other Contracting

Parties by being sited in accordance with

the general safety requirements of Article

11.

Article 14

Design and Construction of Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) the design and construction of a

radioactive waste management

facility provide for suitable measures

to limit possible radiological impacts

on individuals, society and the

environment, including those from

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

discharges or uncontrolled releases;

(ii) at the design stage, conceptual plans

and, as necessary, technical

provisions for the decommissioning

of a radioactive waste management

facility other than a disposal facility

are taken into account;

(iii) at the design stage, technical

provisions for the closure of a

disposal facility are prepared;

(iv) the technologies incorporated in the

design and construction of a

radioactive waste management

facility are supported by experience,

testing or analysis.

Article 15

Assessment of Safety of Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) before construction of a radioactive

waste management facility, a

systematic safety assessment and an

environmental assessment appropriate

to the hazard presented by the facility

and covering its operating lifetime

shall be carried out;

(ii) in addition, before construction of a

disposal facility, a systematic safety

assessment and an environmental

assessment for the period following

closure shall be carried out and the

results evaluated against the criteria

established by the regulatory body;

(iii) before the operation of a radioactive

waste management facility, updated

and detailed versions of the safety

assessment and of the environmental

assessment shall be prepared when

deemed necessary to complement the

assessments referred to in paragraph

(i).

Article 16

Operation of Facilities

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) the licence to operate a radioactive

waste management facility is based

upon appropriate assessments as

specified in Article 15 and is

conditional on the completion of a

commissioning programme

demonstrating that the facility, as

constructed, is consistent with design

and safety requirements;

(ii) operational limits and conditions,

derived from tests, operational

experience and the assessments as

specified in Article 15 are defined

and revised as necessary;

(iii) operation, maintenance, monitoring,

inspection and testing of a radioactive

waste management facility are

conducted in accordance with

established procedures. For a

disposal facility the results thus

obtained shall be used to verify and

to review the validity of assumptions

made and to update the assessments

as specified in Article 15 for the

period after closure;

(iv) engineering and technical support in

all safety-related fields are available

throughout the operating lifetime of a

radioactive waste management

facility;

(v) procedures for characterization and

segregation of radioactive waste are

applied;

(vi) incidents significant to safety are

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

reported in a timely manner by the

holder of the licence to the regulatory

body;

(vii) programmes to collect and analyse

relevant operating experience are

established and that the results are

acted upon, where appropriate;

(viii) decommissioning plans for a

radioactive waste management

facility other than a disposal facility

are prepared and updated, as

necessary, using information obtained

during the operating lifetime of that

facility, and are reviewed by the

regulatory body;

(ix) plans for the closure of a disposal

facility are prepared and updated, as

necessary, using information obtained

during the operating lifetime of that

facility and are reviewed by the

regulatory body.

Article 17

Institutional Measures after Closure

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that after

closure of a disposal facility:

(i) records of the location, design and

inventory of that facility required by

the regulatory body are preserved;

(ii) active or passive institutional controls

such as monitoring or access

restrictions are carried out, if

required; and

(iii) if, during any period of active

institutional control, an unplanned

release of radioactive materials into

the environment is detected,

intervention measures are

implemented, if necessary.

CHAPTER 4.

GENERAL SAFETY PROVISIONS

Article 18

Implementing Measures

Each Contracting Party shall take, within

the framework of its national law, the

legislative, regulatory and administrative

measures and other steps necessary for

implementing its obligations under this

Convention.

Article 19

Legislative and Regulatory Framework

1. Each Contracting Party shall establish

and maintain a legislative and regulatory

framework to govern the safety of spent

fuel and radioactive waste management.

2. This legislative and regulatory

framework shall provide for:

(i) the establishment of applicable national

safety requirements and regulations

for radiation safety;

(ii) a system of licensing of spent fuel and

radioactive waste management

activities;

(iii) a system of prohibition of the

operation of a spent fuel or

radioactive waste management

facility without a licence;

(iv) a system of appropriate institutional

control, regulatory inspection and

documentation and reporting;

(v) the enforcement of applicable

regulations and of the terms of the

licences;

(vi) a clear allocation of responsibilities of

the bodies involved in the different

steps of spent fuel and of radioactive

waste management.

3. When considering whether to regulate

radioactive materials as radioactive waste,

Contracting Parties shall take due account

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

of the objectives of this Convention.

Article 20

Regulatory Body

1. Each Contracting Party shall establish

or designate a regulatory body entrusted

with the implementation of the legislative

and regulatory framework referred to in

Article 19, and provided with adequate

authority, competence and financial and

human resources to fulfill its assigned

responsibilities.

2. Each Contracting Party, in accordance

with its legislative and regulatory

framework, shall take the appropriate

steps to ensure the effective independence

of the regulatory functions from other

functions where organizations are involved

in both spent fuel or radioactive waste

management and in their regulation.

Article 21

Responsibility of the License Holder

1. Each Contracting Party shall ensure

that prime responsibility for the safety of

spent fuel or radioactive waste

management rests with the holder of the

relevant licence and shall take the

appropriate steps to ensure that each such

licence holder meets its responsibility.

2. If there is no such licence holder or

other responsible party, the responsibility

rests with the Contracting Party which has

jurisdiction over the spent fuel or over the

radioactive waste.

Article 22

Human and Financial Resources

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that:

(i) qualified staff are available as needed

for safety-related activities during the

operating lifetime of a spent fuel and

a radioactive waste management

facility;

(ii) adequate financial resources are

available to support the safety of

facilities for spent fuel and

radioactive waste management during

their operating lifetime and for

decommissioning;

(iii) financial provision is made which will

enable the appropriate institutional

controls and monitoring arrangements

to be continued for the period

deemed necessary following the

closure of a disposal facility.

Article 23

Quality Assurance

Each Contracting Party shall take the

necessary steps to ensure that appropriate

quality assurance programmes concerning

the safety of spent fuel and radioactive

waste management are established and

implemented.

Article 24

Operational Radiation Protection

1. Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure that during the

operating lifetime of a spent fuel or

radioactive waste management facility:

(i) the radiation exposure of the workers

and the public caused by the facility

shall be kept as low as reasonably

achievable, economic and social

factors being taken into account;

(ii) no individual shall be exposed, in

normal situations, to radiation doses

which exceed national prescriptions

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

for dose limitation which have due

regard to internationally endorsed

standards on radiation protection; and

(iii) measures are taken to prevent

unplanned and uncontrolled releases

of radioactive materials into the

environment.

2. Each Contracting Party shall take

appropriate steps to ensure that discharges

shall be limited:

(i) to keep exposure to radiation as low

as reasonably achievable, economic

and social factors being taken into

account; and

(ii) so that no individual shall be exposed,

in normal situations, to radiation

doses which exceed national

prescriptions for dose limitation

which have due regard to

internationally endorsed standards on

radiation protection.

3. Each Contracting Party shall take

appropriate steps to ensure that during the

operating lifetime of a regulated nuclear

facility, in the event that an unplanned or

uncontrolled release of radioactive

materials into the environment occurs,

appropriate corrective measures are

implemented to control the release and

mitigate its effects.

Article 25

Emergency Preparedness

1. Each Contracting Party shall ensure that

before and during operation of a spent fuel

or radioactive waste management facility

there are appropriate on-site and, if

necessary, off-site emergency plans. Such

emergency plans should be tested at an

appropriate frequency.

2. Each Contracting Party shall take the

appropriate steps for the preparation and

testing of emergency plans for its territory

insofar as it is likely to be affected in the

event of a radiological emergency at a

spent fuel or radioactive waste

management facility in the vicinity of its

territory.

Article 26

Decommissioning

Each Contracting Party shall take the

appropriate steps to ensure the safety of

decommissioning of a nuclear facility.

Such steps shall ensure that:

(i) qualified staff and adequate financial

resources are available;

(ii) the provisions of Article 24 with

respect to operational radiation

protection, discharges and unplanned

and uncontrolled releases are applied;

(iii) the provisions of Article 25 with

respect to emergency preparedness

are applied; and

(iv) records of information important to

decommissioning are kept.

CHAPTER 5.

MISCELLANEOUS PROVISIONS

Article 27

Transboundary Movement

1. Each Contracting Party involved in

transboundary movement shall take the

appropriate steps to ensure that such

movement is undertaken in a manner

consistent with the provisions of this

Convention and relevant binding

international instruments.

In so doing:

(i) a Contracting Party which is a State

of origin shall take the appropriate

steps to ensure that transboundary

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

movement is authorized and takes

place only with the prior notification

and consent of the State of

destination;

(ii) transboundary movement through

States of transit shall be subject to

those international obligations which

are relevant to the particular modes

of transport utilized;

(iii) a Contracting Party which is a State

of destination shall consent to a

transboundary movement only if it

has the administrative and technical

capacity, as well as the regulatory

structure, needed to manage the spent

fuel or the radioactive waste in a

manner consistent with this

Convention;

(iv) a Contracting Party which is a State of

origin shall authorize a transboundary

movement only if it can satisfy itself

in accordance with the consent of the

State of destination that the

requirements of subparagraph (iii)

are met prior to transboundary

movement;

(v) a Contracting Party which is a State of

origin shall take the appropriate steps

to permit re-entry into its territory, if

a transboundary movement is not or

cannot be completed in conformity

with this Article, unless an

alternative safe arrangement can be

made.

2. A Contracting Party shall not licence

the shipment of its spent fuel or

radioactive waste to a destination south of

latitude 60 degrees South for storage or

disposal.

3. Nothing in this Convention prejudices

or affects:

(i) the exercise, by ships and aircraft of all

States, of maritime, river and air

navigation rights and freedoms, as

provided for in international law;

(ii) rights of a Contracting Party to which

radioactive waste is exported for

processing to return, or provide for

the return of, the radioactive waste

and other products after treatment to

the State of origin;

(iii) the right of a Contracting Party to

export its spent fuel for reprocessing;

(iv) rights of a Contracting Party to which

spent fuel is exported for

reprocessing to return, or provide for

the return of, radioactive waste and

other products resulting from

reprocessing operations to the State

of origin.

Article 28

Disused Sealed Sources

1. Each Contracting Party shall, in the

framework of its national law, take the

appropriate steps to ensure that the

possession, remanufacturing or disposal of

disused sealed sources takes place in a safe

manner.

2. A Contracting Party shall allow for

reentry into its territory of disused sealed

sources if, in the framework of its national

law, it has accepted that they be returned

to a manufacturer qualified to receive and

possess the disused sealed sources.

CHAPTER 6.

MEETINGS OF THE CONTRACTING

PARTIES

Article 29

Preparatory Meeting

1. A preparatory meeting of the

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

Contracting Parties shall be held not later

than six months after the date of entry into

force of this Convention.

2. At this meeting, the Contracting

Parties shall:

(i) determine the date for the first review

meeting as referred to in Article 30.

This review meeting shall be held as

soon as possible, but not later than

thirty months after the date of entry

into force of this Convention;

(ii) prepare and adopt by consensus Rules

of Procedure and Financial Rules;

(iii) establish in particular and in

accordance with the Rules of

Procedure:

(a) guidelines regarding the form and

structure of the national reports to be

submitted pursuant to Article 32;

(b) a date for the submission of such

reports;

3. Any State or regional organization of

an integration or other nature which

ratifies, accepts, approves, accedes to or

confirms this Convention and for which

the Convention is not yet in force, may

attend the preparatory meeting as if it

were a Party to this Convention.

Article 30

Review Meetings

1. The Contracting Parties shall hold

meetings for the purpose of reviewing the

reports submitted pursuant to Article 32.

2. At each review meeting the Contracting

Parties:

(i) shall determine the date for the next

such meeting, the interval between

review meetings not exceeding three

years;

(ii) may review the arrangements

established pursuant to paragraph 2

of Article 29, and adopt revisions by

consensus unless otherwise provided

for in the Rules of Procedure. They

may also amend the Rules of

Procedure and Financial Rules by

consensus.

3. At each review meeting each

Contracting Party shall have a reasonable

opportunity to discuss the reports

submitted by other Contracting Parties and

to seek clarification of such reports.

Article 31

Extraordinary Meetings

An extraordinary meeting of the

Contracting Parties shall be held:

(i) if so agreed by a majority of the

Contracting Parties present and

voting at a meeting; or

(ii) at the written request of a Contracting

Party, within six months of this

request having been communicated to

the Contracting Parties and

notification having been received by

the secretariat referred to in Article

37 that the request has been

supported by a majority of the

Contracting Parties.

Article 32

Reporting

1. In accordance with the provisions of

Article 30, each Contracting Party shall

submit a national report to each review

meeting of Contracting Parties. This

report shall address the measures taken to

implement each of the obligations of the

Convention. For each Contracting Party

the report shall also address its:

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

(i) spent fuel management policy;

(ii) spent fuel management practices;

(iii) radioactive waste management policy;

(iv) radioactive waste management

practices;

(v) criteria used to define and categorize

radioactive waste.

2. This report shall also include:

(i) a list of the spent fuel management

facilities subject to this Convention,

their location, main purpose and

essential features;

(ii) an inventory of spent fuel that is

subject to this Convention and that is

being held in storage and of that

which has been disposed of. This

inventory shall contain a description

of the material and, if available, give

information on its mass and its total

activity;

(iii) a list of the radioactive waste

management facilities subject to this

Convention, their location, main

purpose and essential features;

(iv) an inventory of radioactive waste that

is subject to this Convention that:

(a) is being held in storage at radioactive

waste management and nuclear fuel

cycle facilities;

(b) has been disposed of; or

This inventory shall contain a description

of the material and other appropriate

information available, such as volume or

mass, activity and specific radionuclides;

(v) a list of nuclear facilities in the process

of being decommissioned and the

status of decommissioning activities

at those facilities.

Article 33

Attendance

1. Each Contracting Party shall attend

meetings of the Contracting Parties and be

represented at such meetings by one

delegate, and by such alternates, experts

and advisers as it deems necessary.

2. The Contracting Parties may invite, by

consensus, any intergovernmental

organization which is competent in respect

of matters governed by this Convention to

attend, as an observer, any meeting, or

specific sessions thereof. Observers shall

be required to accept in writing, and in

advance, the provisions of Article 36.

Article 34

Summary Reports

The Contracting Parties shall adopt, by

consensus, and make available to the

public a document addressing issues

discussed and conclusions reached during

meetings of the Contracting Parties.

Article 35

Languages

1. The languages of meetings of the

Contracting Parties shall be Arabic,

Chinese, English, French, Russian and

Spanish unless otherwise provided in the

Rules of Procedure.

2. Reports submitted pursuant to Article

32 shall be prepared in the national

language of the submitting Contracting

Party or in a single designated language to

be agreed in the Rules of Procedure.

Should the report be submitted in a

national language other than the designated

language, a translation of the report into

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

the designated language shall be provided

by the Contracting Party.

3. Notwithstanding the provisions of

paragraph 2, the secretariat, if

compensated, will assume the translation

of reports submitted in any other language

of the meeting into the designated

language.

Article 36

Confidentiality

1. The provisions of this Convention

shall not affect the rights and obligations

of the Contracting Parties under their laws

to protect information from disclosure.

For the purposes of this article,

"information" includes, inter alia,

information relating to national security or

to the physical protection of nuclear

materials, information protected by

intellectual property rights or by industrial

or commercial confidentiality, and

personal data.

2. When, in the context of this

Convention, a Contracting Party provides

information identified by it as protected as

described in paragraph 1, such information

shall be used only for the purposes for

which it has been provided and its

confidentiality shall be respected.

3. With respect to information relating to

spent fuel or radioactive waste falling

within the scope of this Convention by

virtue of paragraph 3 of Article 3, the

provisions of this Convention shall not

affect the exclusive discretion of the

Contracting Party concerned to decide:

(i) whether such information is classified

or otherwise controlled to preclude

release;

(ii) whether to provide information

referred to in sub-paragraph (i) above

in the context of the Convention; and

(iii) what conditions of confidentiality are

attached to such information if it is

provided in the context of this

Convention.

4. The content of the debates during the

reviewing of the national reports at each

review meeting held pursuant to Article 30

shall be confidential.

Article 37

Secretariat

1. The International Atomic Energy

Agency, (hereinafter referred to as "the

Agency") shall provide the secretariat for

the meetings of the Contracting Parties.

2. The secretariat shall:

(i) convene, prepare and service the

meetings of the Contracting Parties

referred to in Articles 29, 30 and 31;

(ii) transmit to the Contracting Parties

information received or prepared in

accordance with the provisions of this

Convention.

The costs incurred by the Agency in

carrying out the functions referred to

in sub-paragraphs (i) and (ii) above

shall be borne by the Agency as part

of its regular budget.

3. The Contracting Parties may, by

consensus, request the Agency to provide

other services in support of meetings of

the Contracting Parties. The Agency may

provide such services if they can be

undertaken within its programme and

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

regular budget. Should this not be

possible, the Agency may provide such

services if voluntary funding is provided

from another source.

CHAPTER 7.

FINAL CLAUSES AND OTHER

PROVISIONS

Article 38

Resolution of Disagreements

In the event of a disagreement between

two or more Contracting Parties

concerning the interpretation or application

of this Convention, the Contracting Parties

shall consult within the framework of a

meeting of the Contracting Parties with a

view to resolving the disagreement. In the

event that the consultations prove

unproductive, recourse can be made to the

mediation, conciliation and arbitration

mechanisms provided for in international

law, including the rules and practices

prevailing within the IAEA.

Article 39

Signature, Ratification, Acceptance,

Approval, Accession

1. This Convention shall be open for

signature by all States at the Headquarters

of the Agency in Vienna from 29

September 1997 until its entry into force.

2. This Convention is subject to

ratification, acceptance or approval by the

signatory States.

3. After its entry into force, this

Convention shall be open for accession by

all States.

(i) This Convention shall be open for

signature subject to confirmation, or

accession by regional organizations

of an integration or other nature,

provided that any such organization is

constituted by sovereign States and

has competence in respect of the

negotiation, conclusion and

application of international

agreements in matters covered by this

Convention.

(ii) In matters within their competence,

such organizations shall, on their own

behalf, exercise the rights and fulfil

the responsibilities which this

Convention attributes to States

Parties.

(iii) When becoming party to this

Convention, such an organization

shall communicate to the Depositary

referred to in Article 43, a

declaration indicating which States

are members thereof, which Articles

of this Convention apply to it, and

the extent of its competence in the

field covered by those articles.

(iv) Such an organization shall not hold

any vote additional to those of its

Member States.

5. Instruments of ratification, acceptance,

approval, accession or confirmation shall

be deposited with the Depositary.

Article 40

Entry into Force

1. This Convention shall enter into force

on the ninetieth day after the date of

deposit with the Depositary of the

twenty-fifth instrument of ratification,

acceptance or approval, including the

instruments of fifteen States each having

an operational nuclear power plant.

2. For each State or regional organization

of an integration or other nature which

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

ratifies, accepts, approves, accedes to or

confirms this Convention after the date of

deposit of the last instrument required to

satisfy the conditions set forth in

paragraph 1, this Convention shall enter

into force on the ninetieth day after the

date of deposit with the Depositary of the

appropriate instrument by such a State or

organization.

Article 41

Amendments to the Convention

1. Any Contracting Party may propose

an amendment to this Convention.

Proposed amendments shall be considered

at a review meeting or at an extraordinary

meeting.

2. The text of any proposed amendment

and the reasons for it shall be provided to

the Depositary who shall communicate the

proposal to the Contracting Parties at least

ninety days before the meeting for which it

is submitted for consideration. Any

comments received on such a proposal

shall be circulated by the Depositary to the

Contracting Parties.

3. The Contracting Parties shall decide

after consideration of the proposed

amendment whether to adopt it by

consensus, or, in the absence of

consensus, to submit it to a Diplomatic

Conference. A decision to submit a

proposed amendment to a Diplomatic

Conference shall require a two-thirds

majority vote of the Contracting Parties

present and voting at the meeting,

provided that at least one half of the

Contracting Parties are present at the time

of voting.

4. The Diplomatic Conference to consider

and adopt amendments to this Convention

shall be convened by the Depositary and

held no later than one year after the

appropriate decision taken in accordance

with paragraph 3 of this article. The

Diplomatic Conference shall make every

effort to ensure amendments are adopted

by consensus. Should this not be possible,

amendments shall be adopted with a

two-thirds majority of all Contracting

Parties.

5. Amendments to this Convention

adopted pursuant to paragraphs 3 and 4

above shall be subject to ratification,

acceptance, approval, or confirmation by

the Contracting Parties and shall enter into

force for those Contracting Parties which

have ratified, accepted, approved or

confirmed them on the ninetieth day after

the receipt by the Depositary of the

relevant instruments of at least two thirds

of the Contracting Parties. For a

Contracting Party which subsequently

ratifies, accepts, approves or confirms the

said amendments, the amendments will

enter into force on the ninetieth day after

that Contracting Party has deposited its

relevant instrument.

Article 42

Denunciation

1. Any Contracting Party may denounce

this Convention by written notification to

the Depositary.

2. Denunciation shall take effect one year

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

following the date of the receipt of the

notification by the Depositary, or on such

later date as may be specified in the

notification.

Article 43

Depositary

1. The Director General of the Agency

shall be the Depositary of this Convention.

2. The Depositary shall inform the

Contracting Parties of:

(i) the signature of this Convention and of

the deposit of instruments of

ratification, acceptance, approval,

accession or confirmation in

accordance with Article 39;

(ii) the date on which the Convention

enters into force, in accordance with

Article 40;

(iii) the notifications of denunciation of the

Convention and the date thereof,

made in accordance with Article 42;

(iv) the proposed amendments to this

Convention submitted by Contracting

Parties, the amendments adopted by

the relevant Diplomatic Conference

or by the meeting of the Contracting

Parties, and the date of entry into

force of the said amendments, in

accordance with Article 41.

Article 44

Authentic Texts

The original of this Convention of which

the Arabic, Chinese, English, French,

Russian and Spanish texts are equally

authentic, shall be deposited with the

Depositary, who shall send certified copies

thereof to the Contracting Parties.

Konvention om säkerheten vid

hantering av använt kärnbränsle

och om säkerheten vid hantering

av radioaktivt avfall

Inledning

DE FÖRDRAGSSLUTANDE

PARTERNA

i) som inser att driften av kärnkrafts-

reaktorer genererar använt kärn-

bränsle och radioaktivt avfall och att

andra tillämpningar av kärnteknik

också genererar radioaktivt avfall,

ii) som inser att samma säkerhetsmål

gäller för hantering av såväl använt

kärnbränsle som radioaktivt avfall,

iii) som bekräftar vikten för det

internationella samfundet av att

tillförsäkra att hållbara förfaranden

planeras och tillämpas på säker-

heten vid hantering av använt

kärnbränsle och radioaktivt avfall,

iv) som inser vikten av att informera

allmänheten om frågor kring

säkerheten vid hantering av använt

kärnbränsle och radioaktivt avfall,

v) som önskar främja en effektiv

kärnsäkerhetskultur över hela

världen,

vi) som bekräftar att det yttersta ansvaret

för att tillförsäkra säkerheten vid

hantering av använt kärnbränsle och

radioaktivt avfall åvilar staten,

vii) som inser att det åvilar staten att

bestämma en handlingslinje för

kärnbränslets kretslopp, varvid vissa

stater betraktar använt kärnbränsle

som en värdefull tillgång som kan

komma att upparbetas medan andra

stater väljer att slutförvara det,

viii) som inser att använt kärnbränsle och

radioaktivt avfall som är undantagna

från denna konvention på grund av

att de utgör en del av militära eller

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

försvarsinriktade program, bör

hanteras i överensstämmelse med de

mål som läggs fast i denna

konvention,

ix) som bekräftar betydelsen av

internationellt samarbete för att öka

säkerheten vid hanteringen av

använt kärnbränsle och radioaktivt

avfall genom bilaterala och

multilaterala mekanismer, och

genom denna säkerhetsbefrämjande

konvention,

x) som är medvetna om behoven i

utvecklingsländerna, och särskilt i

de minst utvecklade länderna, och i

stater med ekonomier i

övergångsfaser samt om behovet av

att underlätta befintliga mekanismer

för att bistå dem i utövandet av sina

rättigheter och skyldigheter

fastställda i denna säkerhets-

befrämjande konvention,

xi) som är övertygade om att radioaktivt

avfall, så långt det är förenligt med

säkerheten vid hantering av sådant

material, bör slutförvaras i den stat i

vilken det uppstod, och som

samtidigt inser att, under vissa

omständigheter, säker och effektiv

hantering av använt kärnbränsle och

radioaktivt avfall kan främjas genom

överenskommelser mellan

fördragsslutande parter om att

använda anläggningar hos en av dem

för de andra parternas räkning,

särskilt i fråga om avfall som härrör

från gemensamma projekt,

xii) som inser att varje stat har rätt att

förbjuda import av utländskt använt

kärnbränsle och radioaktivt avfall till

sitt territorium,

xiii) som är medvetna om Konventionen

om kärnsäkerhet (1994),

Konventionen om tidig information

vid en kärnenergiolycka (1986),

Konventionen om bistånd i händelse

av en kärnteknisk olycka eller ett

nödläge med radioaktiva ämnen

(1986), Konventionen om fysiskt

skydd av kärnämne (1980),

Konventionen om förhindrande av

havsföroreningar till följd av

dumpning av avfall (1994) och

andra tillämpliga internationella

instrument,

xiv) som är medvetna om de principer

som finns nedtecknade i

International Basic Safety

Standards for Protection against

Ionizing Radiation and for the

Safety of Radiation Sources (1996)

utgivna i samarbete mellan flera

internationella organisationer, i

publikationen IAEA Safety

Fundamentals med titeln The

Principles of Radioactive Waste

Management (1995), och i de

befintliga internationella standarder

som relaterar till säkerheten vid

transport av radioaktivt material,

xv) som erinrar sig kapitel 22 i Agenda

21 från Förenta nationernas

konferens om miljö och utveckling i

Rio de Janeiro som antogs år 1992,

och som bekräftar den

utomordentliga betydelsen av en

säker och miljömässigt hållbar

hantering av radioaktivt avfall,

xvi) som inser det önskvärda i att stärka

det internationella kontrollsystemet

som är specifikt tillämpligt på

radioaktiva material till vilket

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

hänvisas i Artikel 1(3) i Basel-

konventionen om kontroll av

gränsöverskridande transporter och

slutligt omhändertagande av farligt

avfall (1989),

har kommit överens om följande:

KAPITEL 1.

MÅL, DEFINITIONER OCH

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Mål

Målen för denna konvention är:

i) att uppnå och vidmakthålla en hög

säkerhetsnivå avseende hantering av

använt kärnbränsle och radioaktivt

avfall över hela världen genom att

förstärka nationella åtgärder och

internationellt samarbete inne-

fattande, där så är lämpligt,

säkerhetsanknutet tekniskt

samarbete,

ii) att säkerställa att det, under alla faser

av hantering av använt kärnbränsle

och radioaktivt avfall, finns

effektiva skydd mot möjliga faror så

att individer, samhället och miljön

skyddas från skadliga verkningar av

joniserande strålning, nu och i

framtiden, på ett sådant sätt att

behoven och strävandena hos dagens

generation tillgodoses utan att

äventyra möjligheten för kommande

generationer att tillgodose sina

behov och strävanden,

iii) att förhindra olyckor med skadliga

strålningsverkningar, och att

begränsa deras skadeverkningar, om

de ändå skulle inträffa under något

skede av hanteringen av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall.

Artikel 2

Definitioner

I denna konvention avses med

a) förslutning slutförandet av all

verksamhet vid någon tidpunkt efter

deponeringen av använt kärnbränsle

eller radioaktivt avfall i en

slutförvarsanläggning. Detta

innefattar det slutgiltiga tekniska och

annat arbete som fordras för att

anläggningen skall bli i sådant skick

att den kommer att vara säker på

lång sikt,

b) nedläggning alla åtgärder som

medför att en kärnteknisk

anläggning, med undantag för en

slutförvarsanläggning, befrias från

föreskriven kontroll. I dessa åtgärder

ingår dekontaminering och rivning,

c) utsläpp planerade och kontrollerade

utsläpp i miljön, utgörande en

tillåten åtgärd, inom de gränser som

har godkänts av tillsynsorganet, av

flytande eller gasformiga radioaktiva

ämnen som härrör från kärntekniska

anläggningar under normaldrift vilka

står under föreskriven tillsyn,

d) slutförvaring deponering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall i

en lämplig anläggning utan avsikt att

återvinna det,

e) tillstånd alla former av

behörighetsförklaring, tillåtelse eller

certifiering meddelade av ett

tillsynsorgan för att bedriva någon

typ av verksamhet som är knuten till

hantering av använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall,

f) kärnteknisk anläggning en civil

anläggning och dess tillhörande

område, byggnader och utrustning i

vilka radioaktiva ämnen framställs,

behandlas, används, handhas, lagras

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

eller slutförvaras i sådan omfattning

att hänsyn till säkerheten måste tas,

g) drifttid tidsperioden under vilken en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall

används för sitt avsedda ändamål.

För en slutförvarsanläggning börjar

denna period när använt kärnbränsle

eller radioaktivt avfall för första

gången deponeras i anläggningen,

och slutar när anläggningen försluts,

h) radioaktivt avfall radioaktivt material

i gasform, flytande eller fast form

för vilket ingen ytterligare

användning förutses av den

fördragsslutande parten, eller av en

fysisk eller juridisk person vars

beslut godtas av den fördrags-

slutande parten, och som står under

tillsyn som radioaktivt avfall av ett

tillsynsorgan inom ramen för den

fördragsslutande partens gällande

lagstiftning och regelverk,

i) hantering av radioaktivt avfall

åtgärder, innefattande åtgärder för

nedläggning som är knutna till

handhavande, förbehandling,

behandling, konditionering, lagring

eller slutförvaring av radioaktivt

avfall, med undantag för transport

utanför anläggningens område.

Sådana åtgärder kan även innefatta

utsläpp,

j) anläggning för hantering av

radioaktivt avfall varje anläggning

eller installation vars huvudsakliga

syfte är att hantera radioaktivt avfall,

innefattande en kärnteknisk

anläggning under nedläggning

endast om den har betecknats som

en anläggning för hantering av

radioaktivt avfall av den

fördragsslutande parten,

k) tillsynsorgan varje organ som av

den fördragsslutande parten tilldelats

rättslig befogenhet att utöva tillsyn

över varje aspekt som gäller

säkerheten vid hantering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall,

innefattande att medge tillstånd,

l) upparbetning en process eller

verksamhet vars syfte är att utvinna

radioaktiva isotoper från använt

kärnbränsle för vidare användning,

m) sluten strålkälla radioaktivt material

som är permanent inneslutet i en

behållare eller stabilt bundet och i

fast form, med undantag för

reaktorbränsleelement,

n) använt kärnbränsle kärnbränsle som

har bestrålats i och permanent

avlägsnats från en reaktorhärd,

o) hantering av använt kärnbränsle alla

åtgärder som knyts till handhavandet

eller lagringen av använt

kärnbränsle, med undantag för

transporter utanför anläggningens

område. Åtgärderna kan även

omfatta utsläpp,

p) anläggning för hantering av använt

kärnbränsle varje anläggning eller

installation vars huvudsakliga syfte

är hantering av använt kärnbränsle,

q) mottagarstat en stat till vilken en

gränsöverskridande transport

planeras eller äger rum,

r) avsändarstat en stat från vilken en

gränsöverskridande transport

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

planeras att påbörjas eller som har

påbörjats,

s) transitstat varje stat, förutom en

avsändarstat eller en mottagarstat,

genom vars territorium en

gränsöverskridande transport

planeras eller äger rum,

t) lagring förvarandet av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall i

en anläggning som tillgodoser

behovet av inneslutning i syfte att

kunna återvinna det,

u) gränsöverskridande transport varje

transport av använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall från en

avsändarstat till en mottagarstat.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1. Denna konvention skall tillämpas på

säkerheten vid hantering av använt

kärnbränsle som härrör från driften av

civila kärnkraftsreaktorer. Använt

kärnbränsle som förvaras på

upparbetningsanläggningar som ett led i

en upparbetningsaktivitet, omfattas inte

av konventionen, såvida inte den

fördragsslutande parten förklarar att

upparbetning utgör en del av hanteringen

av använt kärnbränsle.

2. Denna konvention skall även tillämpas

på säkerheten vid hantering av radioaktivt

avfall som härrör från civil användning.

Emellertid skall denna konvention inte

tillämpas på avfall som innehåller endast

naturligt före-kommande radioaktiva

material och som inte härrör från

kärnbränslets kretslopp, såvida det inte är

fråga om en kasserad sluten strålkälla

eller det har förklarats utgöra radioaktivt

avfall i enlighet med syftena i denna

konvention av den fördragsslutande

parten,

3. Denna konvention skall inte tillämpas

på säkerheten vid hantering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall inom

militära eller försvarsinriktade program,

såvida det inte har förklarats utgöra

använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall

i enlighet med syftena med denna

konvention av den fördragsslutande

parten. Emellertid skall denna konvention

tillämpas på säkerheten vid hantering av

använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall

från militära eller försvarsinriktade

program, om och när sådana material

slutgiltigt har överförts till och hanteras

inom uteslutande civila program.

4. Denna konvention skall även tillämpas

på utsläpp i enlighet med vad som anges i

Artiklarna 4, 7, 11, 14, 24 och 26.

KAPITEL 2.

SÄKERHET I FRÅGA OM

HANTERING AV ANVÄNT

KÄRNBRÄNSLE

Artikel 4

Allmänna säkerhetskrav

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

individer, samhället och miljön är

tillräckligt skyddade mot strålningsfaror i

alla skeden av hanteringen av använt

kärnbränsle.

Därvid skall varje fördragsslutande part

vidta lämpliga åtgärder för att

i) säkerställa att frågor rörande kriticitet

och bortförande av resteffektvärme

som uppkommer under hantering av

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

använt kärnbränsle blir omhänder-

tagna på ett tillfredsställande sätt,

ii) säkerställa att så litet radioaktivt avfall

som praktiskt är möjligt uppkommer

vid hantering av använt kärnbränsle,

i enlighet med den typ av

handlingslinje för kärnbränslets

kretslopp som antagits,

iii) beakta ömsesidiga beroenden mellan

de olika leden i hanteringen av

använt kärnbränsle,

iv) sörja för ett effektivt skydd för

individer, samhället och för miljön,

genom att på nationell nivå vidta

lämpliga skyddsåtgärder, vilka har

godkänts av tillsynsorganet inom

ramen för den nationella

lagstiftningen som beaktar

internationellt godtagna kriterier och

standarder,

v) beakta de biologiska, kemiska och

övriga faror som kan förknippas

med hantering av använt

kärnbränsle,

vi) sträva efter att undvika åtgärder som

orsakar rimligt förutsägbar påverkan

på kommande generationer som är

större än den som tillåts för

nuvarande generation,

vii) sträva mot att undvika att lägga

otillbörliga bördor på kommande

generationer.

Artikel 5

Befintliga anläggningar

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att granska säker-

heten vid alla anläggningar för hantering

av använt kärnbränsle, befintliga vid tiden

för konventionens ikraftträdande

avseende denna part, samt för att säker-

ställa, om nödvändigt, att alla rimligen

genomförbara förbättringar görs för att

höja säkerheten i en sådan anläggning.

Artikel 6

Förläggning av föreslagna anläggningar

1. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

procedurer upprättas och genomförs för

en föreslagen anläggning för hantering av

använt kärnbränsle

i) för att bedöma alla relevanta faktorer

relaterade till anläggningens läge

som sannolikt kan påverka

säkerheten för en sådan anläggning

under dess drifttid,

ii) för att bedöma den sannolika påverkan

av en sådan anläggning på

säkerheten för individer, samhället

och miljön,

iii) för att skapa information om

säkerheten vid en sådan anläggning

som är tillgänglig för allmänheten,

iv) för att rådgöra med fördragsslutande

parter i grannskapet av en sådan

anläggning, i den utsträckning som

de kan antas bli påverkade av

anläggningen samt, på deras

begäran, förse dem med allmän

information angående anläggningen

så att de kan utvärdera och göra sin

egen bedömning av kärnanlägg-

ningens sannolika påverkan från

säkerhetssynpunkt på deras

territorium.

2. Därvid skall varje fördragsslutande

part vidta lämpliga åtgärder för att

säkerställa att sådana anläggningar inte

skall medföra icke godtagbara effekter på

andra fördragsslutande parter genom att

förläggas i överensstämmelse med de

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

allmänna säkerhetskraven i Artikel 4.

Artikel 7

Utformning och uppförande av

anläggningar

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) utformningen och uppförandet av en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle sörjer för att lämpliga

åtgärder vidtas för att begränsa

möjlig strålningspåverkan

på individer, samhället och miljön,

inbegripet sådan påverkan som

härrör från kontrollerade eller

okontrollerade utsläpp,

ii) översiktliga planer samt, vid behov,

tekniska förberedelser för

nedläggning av en anläggning för

hantering av använt kärnbränsle

beaktas i utformningsskedet,

iii) sådan teknologi som innefattas i

utformningen och uppförandet av en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle är underbyggda av

erfarenhet, provning eller analyser.

Artikel 8

Bedömning av anläggningars säkerhet

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) innan en anläggning för hantering av

använt kärnbränsle uppförs, skall det

göras en systematisk bedömning av

säkerheten och av miljöpåverkan

som är anpassad till de risker som

anläggningen ger upphov till under

dess drifttid,

ii) innan en anläggning för hantering av

använt kärnbränsle tas i drift, skall

uppdaterade och detaljerade

versioner av bedömningen av

säkerheten och av miljöpåverkan tas

fram när så bedöms nödvändigt för

att komplettera de bedömningar som

refereras till i (i).

Artikel 9

Drift av anläggningar

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) tillståndet för att driva en anläggning

för hantering av använt kärnbränsle

är grundat på lämpliga bedöm-

ningar såsom angivits i Artikel 8,

och är beroende av att ett program

för idrifttagning fullföljs, vilket visar

att anläggningen, så som den är

uppförd, överensstämmer med

konstruktions- och säkerhetskrav,

ii) begränsningar och villkor för drift

härrörande från provningar,

drifterfarenheter och de bedöm-

ningar som angivits i Artikel 8,

fastställs och ses över om så är

nödvändigt,

iii) drift, underhåll, övervakning,

inspektion och provning av en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle utförs i

överensstämmelse med upprättade

procedurer,

iv) ingenjörsmässigt och tekniskt stöd på

alla säkerhetsanknutna områden

finns tillgängligt under hela

drifttiden för en anläggning för

hantering av använt kärnbränsle,

v) händelser som har betydelse för

säkerheten rapporteras i tid av

tillståndshavaren till tillsynsorganet,

vi) program för att samla in och analysera

tillämpliga drifterfaren-heter

upprättas och att resultaten

föranleder åtgärder när så är

lämpligt,

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

vii) planer för nedläggning av en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle upprättas och

uppdateras, när så är nödvändigt,

genom att använda information som

erhållits under anläggningens

drifttid, och att dessa planer

granskas av tillsynsorganet.

Artikel 10

Slutförvaring av använt kärnbränsle

Om en fördragsslutande part i enlighet

med sin lagstiftning och sitt regelverk har

bestämt att använt kärnbränsle skall

slutförvaras, skall slutförvaringen av

sådant använt kärnbränsle ske i

överensstämmelse med de åtaganden i

Kapitel 3 som avser slutförvaring av

radioaktivt avfall.

KAPITEL 3.

SÄKERHET I FRÅGA OM

HANTERING AV RADIOAKTIVT

AVFALL

Artikel 11

Allmänna säkerhetskrav

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

individer, samhället och miljön är

tillräckligt skyddade mot strålningsfaror

och andra faror i alla skeden av

hanteringen av radioaktivt avfall.

Därvid, skall varje fördragsslutande part

vidta lämpliga åtgärder för att

i) säkerställa att frågor rörande kriticitet

och bortförande av resteffektvärme

som uppkommer under hantering av

radioaktivt avfall blir omhänder-

tagna på ett tillfredsställande sätt,

ii) säkerställa att så litet radioaktivt avfall

som praktiskt är möjligt

uppkommer,

iii) beakta ömsesidiga beroenden mellan

de olika stegen i hanteringen av

radioaktivt avfall,

iv) sörja för ett effektivt skydd för

individer, samhället och för miljön,

genom att på nationell nivå vidta

lämpliga skyddsåtgärder, vilka har

godkänts av tillsynsorganet inom

ramen för den nationella

lagstiftningen som beaktar

internationellt godtagna kriterier och

standarder,

v) beakta de biologiska, kemiska och

övriga faror som kan förknippas

med hantering av radioaktivt avfall,

vi) sträva efter att undvika ageranden

rimligen kan förutsättas påverka

kommande generationer i högre grad

än vad som tillåts för nuvarande

generation,

vii) sträva mot att undvika att lägga

otillbörliga bördor på kommande

generationer.

Artikel 12

Befintliga anläggningar och tidigare

tillämpade förfaranden

Varje fördragsslutande part skall i

vederbörlig ordning vidta lämpliga

åtgärder för att granska

i) säkerheten vid alla anläggningar för

hantering av radioaktivt avfall,

befintliga vid tiden för

konventionens ikraftträdande

avseende den fördragsslutande

parten, samt för att säkerställa, om

det är nödvändigt, att alla rimligen

genomförbara förbättringar görs för

att höja säkerheten i en sådan

anläggning.

ii) följdverkningarna av tidigare

tillämpade förfaranden för att avgöra

om något ingripande behövs av

strålskyddsskäl, då med beaktande

av att den skademinskning som sker

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

till följd av minskningen i dos bör

vara tillräcklig för att rättfärdiga den

skada och de kostnader, inbegripet

samhälleliga kostnader, som följer

av ingripandet.

Artikel 13

Förläggning av föreslagna anläggningar

1. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa

att procedurer upprättas och

genomförs för en föreslagen

anläggning för hantering av

radioaktivt avfall

i) för att bedöma alla relevanta faktorer

relaterade till anläggningens läge

som sannolikt kan påverka

säkerheten såväl för en sådan

anläggning under dess drifttid som

för en slutförvarsanläggning efter

förslutning,

ii) för att bedöma den sannolika påverkan

av en sådan anläggning på

säkerheten för individer, samhället

och miljön, med beaktande av

tänkbara förändringar av betingel-

serna på platsen för förläggningen

av slutförvarsanläggningarna efter

förslutning,

iii) för att skapa information om

säkerheten vid en sådan anläggning

som är tillgänglig för allmänheten,

iv) för att rådgöra med fördragsslutande

parter i grannskapet av en sådan

anläggning, i den utsträckning som

de kan antas bli påverkade av

anläggningen samt, på deras

begäran, förse dem med allmän

information angående anläggningen

så att de kan utvärdera och göra sin

egen bedömning av

kärnanläggningens sannolika

påverkan från säkerhetssynpunkt på

deras territorium.

2. Därvid skall varje fördragsslutande part

vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa

att sådana anläggningar inte skall medföra

oacceptabla effekter för andra

fördragsslutande parter genom att

förläggas i överensstämmelse med de

allmänna säkerhetskraven i Artikel 11.

Artikel 14

Utformning och uppförande av

anläggningar

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) utformningen och uppförandet av en

anläggning för hantering av

radioaktivt avfall sörjer för att

lämpliga åtgärder vidtas för att

begränsa möjlig strålningspåverkan

på individer, samhället och miljön,

inbegripet sådan påverkan som

härrör från kontrollerade eller

okontrollerade utsläpp,

ii) översiktliga planer samt, vid behov,

tekniska förberedelser för

nedläggning av en anläggning för

hantering av radioaktivt avfall, som

inte utgör en slutförvarsanläggning,

beaktas i utformningsskedet,

iii) tekniska förberedelser för

förslutningen av en

slutförvarsanläggning beaktas i

konstruktionsskedet,

iv) sådan teknologi som innefattas vid

utformningen och uppförandet av en

anläggning för hantering av

radioaktivt avfall är underbyggda av

erfarenhet, provning eller analyser.

Artikel 15

Bedömning av anläggningars säkerhet

Varje fördragsslutande part skall vidta

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) innan en anläggning för hantering av

radioaktivt avfall uppförs, skall det

göras en systematisk bedömning av

säkerheten och av miljöpåverkan

som är anpassad till de risker som

anläggningen ger upphov till under

dess drifttid,

ii) innan en slutförvarsanläggning

uppförs, skall det göras en

systematisk bedömning av

säkerheten och av miljöpåverkan för

den tidsrymd som följer efter

förslutningen, och resultaten skall

bedömas i jämförelse med de

kriterier som fastställts av

tillsynsorganet,

iii) innan en anläggning för hantering av

radioaktivt avfall tas i drift, skall när

så bedöms nödvändigt uppdaterade

och detaljerade versioner av

bedömningen av säkerheten och av

miljöpåverkan skall tas fram för att

komplettera de bedömningar som

refereras till i i).

Artikel 16

Drift av anläggningar

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

i) tillståndet för att driva en anläggning

för hantering av radioaktivt avfall är

grundat på sådana lämpliga bedöm-

ningar som angivits i Artikel 15 och

är beroende av att ett program för

idrifttagning fullföljs, som visar att

anläggningen, så som den är

uppförd, överensstämmer med

konstruktions- och säkerhetskrav,

ii) begränsningar och villkor för drift

härrörande från provningar,

drifterfarenheter och bedömningar,

som angivits i Artikel 15, fastställs

och ses över om så är nödvändigt,

iii) drift, underhåll, övervakning,

inspektion och provning av en

anläggning för hantering av

radioaktivt avfall utförs i

överensstämmelse med upprättade

procedurer. För en

slutförvarsanläggning skall de

resultat som sålunda erhålls

användas för att kontrollera och

granska giltigheten av de antaganden

som gjorts, samt för att uppdatera

bedömningarna som angivits i

Artikel 15 för tiden efter förslutning,

iv) ingenjörmässigt och tekniskt stöd på

alla säkerhetsanknutna områden

finns tillgängligt under hela

drifttiden för en anläggning för

hantering av radioaktivt avfall,

v) procedurer för karakterisering och

särskiljande av radioaktivt avfall

tillämpas,

vi) händelser som har betydelse för

säkerheten rapporteras i tid av

tillståndshavaren till tillsynsorganet,

vii) program för att samla in och

analysera tillämpliga drifterfaren-

heter upprättas och att resultaten

föranleder åtgärder när så är

lämpligt,

viii) planer för nedläggning av en

anläggning för hantering av

radioaktivt avfall som inte är en

slutförvarsanläggning upprättas och

uppdateras, när så är nödvändigt,

genom att använda information som

erhållits under anläggningens

drifttid, och att dessa planer

granskas av tillsynsorganet,

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

ix) planer för förslutningen av en

slutförvarsanläggning upprättas och

uppdateras, när så är nödvändigt,

genom att använda information som

erhållits under anläggningens

drifttid, och att dessa planer

granskas av tillsynsorganet.

Artikel 17

Föreskrivna åtgärder efter förslutning

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att, efter förslutning

av en slutförvarsanläggning, säkerställa

att

i) handlingar som beskriver

anläggningens förläggning, utform-

ning och innehåll, som krävs av

tillsynsorganet, bevaras,

ii) föreskrivna aktiva eller passiva

kontroller, såsom övervakning eller

tillträdesbegränsning utförs, om så

är nödvändigt, samt

iii) om, under den tid då aktiv

föreskriven kontroll pågår, ett

oplanerat utsläpp av radioaktiva

ämnen till omgivningen upptäcks,

ingripande åtgärder skall vidtas, om

så är nödvändigt.

KAPITEL 4.

ALLMÄNNA SÄKERHETS-

BESTÄMMELSER

Artikel 18

Åtgärder för genomförandet

Varje fördragsslutande part skall inom

ramen för sin nationella rätt, vidta de

lagstiftande, föreskrivande och

förvaltningsmässiga mått och steg och

andra lämpliga åtgärder som behövs för

att fullgöra sina åtaganden enligt denna

konvention.

Artikel 19

Lagstiftning och annan regelgivning

1. Varje fördragsslutande part skall införa

och vidmakthålla en lagstiftning och ett

regelverk i övrigt för att styra säkerheten

vid hantering av använt kärnbränsle och

radioaktivt avfall.

2. Lagstiftningen och regelverket skall

sörja för

i) upprättande av tillämpliga nationella

krav och bestämmelser för säkerhet

och strålskydd,

ii) ett system för tillståndsgivning med

avseende på verksamhet för

hantering av använt kärnbränsle och

radioaktivt avfall,

iii) ett system för förbud mot drift av en

anläggning för hantering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall

utan tillstånd,

iv) ett system för lämplig föreskriven

kontroll, regelmässig inspektion

samt dokumentering och

rapportering,

v) framtvingande av uppfyllelsen av

tillämpliga bestämmelser och

villkoren för tillstånd,

vi) en klar ansvarsfördelning mellan de

organ som är berörda av de olika

leden i hanteringen av använt

kärnbränsle och radioaktivt avfall.

3. När de fördragsslutande parterna

överväger om bestämmelser avseende

radioaktivt avfall skall tillämpas på

radioaktiva ämnen, skall de ta vederbörlig

hänsyn till målen i denna konvention.

Artikel 20

Tillsynsorgan

1. Varje fördragsslutande part skall

upprätta eller utse ett tillsynsorgan som

anförtros genomförandet av den

lagstiftning och det regelverk som avses i

Artikel 19 och som tilldelas den

befogenhet, den kompetens och de

finansiella och mänskliga resurser som

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

behövs för att fullgöra sina tilldelade

skyldigheter.

2. Varje fördragsslutande part skall, i

överensstämmelse med sin lagstiftning

och sitt regelverk, vidta lämpliga åtgärder

för att säkerställa en effektiv oberoende

ställning mellan tillsynsfunktionen och

andra funktioner för de fall organisationer

ägnar sig såväl åt hanteringen av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall som åt

tillsynen av denna hantering.

Artikel 21

Tillståndshavarens ansvar

1. Varje fördragsslutande part skall se

till att det primära ansvaret för säkerheten

vid hantering av använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall vilar på innehavaren av

ifrågavarande tillstånd, och skall vidta

lämpliga åtgärder för att se till att varje

sådan tillståndshavare axlar sitt ansvar.

2. Om det inte finns någon sådan

tillståndshavare eller någon annan

ansvarig part, vilar ansvaret på den

fördragsslutande parten, vilken har

domsrätt över det använda kärnbränslet

eller över det radioaktiva avfallet.

Artikel 22

Mänskliga och finansiella resurser

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att se till att

i) den kvalificerade personal som behövs

finns tillgänglig för säkerhets-

anknutna verksamheter under

drifttiden för en anläggning för

hantering av använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall,

ii) tillräckliga finansiella resurser finns

tillgängliga för att stödja säkerheten

vid anläggningar för hantering av

använt kärnbränsle och radioaktivt

avfall under drifttiden och

nedläggningen,

iii) ombesörja finansiella åtgärder vilka

kommer att möjliggöra att

föreskrivna kontroller och

bevakningsåtgärder fortlöper i

lämplig omfattning under den

tidsrymd som bedöms nödvändig

efter förslutning av en

slutförvarsanläggning.

Artikel 23

Kvalitetssäkring

Varje fördragsslutande part skall vidta

nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

lämpliga program för kvalitetssäkring

avseende säkerheten vid hantering av

använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

upprättas och genomförs.

Artikel 24

Strålskydd under drift

1. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att under drifttiden

för en anläggning för hantering av använt

kärnbränsle eller radioaktivt avfall

säkerställa att

i) de stråldoser som personal och

allmänhet utsätts för och som

orsakas av anläggningen begränsas

så långt detta rimligen kan göras,

med hänsyn tagen till ekonomiska

och samhälleliga faktorer,

ii) ingen individ, under normala

förhållanden, skall utsättas för

stråldoser som överskrider

föreskrivna nationella dosgränser

vilka tar vederbörlig hänsyn till

internationellt godtagna standarder

för strålskydd, och

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

iii) åtgärder vidtas för att förhindra

oplanerade och okontrollerade

utsläpp av radioaktiva ämnen i

miljön.

2. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

utsläpp skall begränsas

i) för att stråldoser skall begränsas så

långt det rimligen är möjligt, med

hänsyn tagen till ekonomiska och

samhälleliga faktorer, och

ii) så att ingen individ, under normala

förhållanden, skall utsättas för

stråldoser som överskrider

föreskrivna nationella dosgränser,

vilka tar vederbörlig hänsyn till

internationellt godtagna standarder

för strålskydd.

3. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att, under drifttiden

för en kärnteknisk anläggning som står

under föreskriven tillsyn säkerställa att

det, för det fall det sker ett oplanerat eller

okontrollerat utsläpp av radioaktiva

ämnen till omgivningen, vidtas lämpliga

avhjälpande åtgärder i syfte att kontrollera

utsläppet och att lindra dess följder.

Artikel 25

Olycksberedskap

1. Varje fördragsslutande part skall

säkerställa att det, före och under drift av

en anläggning för använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall, finns lämpliga planer

för olycksberedskap inom och, om

nödvändigt, utanför anläggningsområdet.

Sådana planer för olycksberedskap bör

prövas med lämpliga tidsmellanrum.

2. Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att upprätta och

pröva planer för olycksberedskap inom

sitt territorium i den utsträckning som

parten sannolikt kommer att påverkas i

händelse av ett nödläge med strålning vid

en anläggning för använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall i grannskapet av dess

territorium.

Artikel 26

Nedläggning

Varje fördragsslutande part skall vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa

säkerheten vid nedläggning av en

kärnteknisk anläggning. Sådana åtgärder

skall säkerställa att

i) kvalificerad personal och tillräckliga

finansiella resurser finns

tillgängliga,

ii) bestämmelserna i Artikel 24 avseende

strålskydd under drift, tillsammans

med såväl kontrollerade som

okontrollerade och oplanerade

utsläpp tillämpas,

iii) bestämmelserna i Artikel 25 avseende

olycksberedskap tillämpas, och

iv) handlingar med information som är

viktig för en nedläggning bevaras.

KAPITEL 5.

DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 27

Gränsöverskridande transport

1. Varje fördragsslutande part som är

delaktig i en gränsöverskridande transport

skall vidta lämpliga åtgärder för att

säkerställa att en sådan transport företas

på ett sätt som överensstämmer med

bestämmelserna i denna konvention och

med tillämpliga bindande internationella

rättsakter.

Därvid

i) skall en fördragsslutande part som är

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

en avsändarstat vidta lämpliga

åtgärder för att säkerställa att en

gränsöverskridande transport är

godkänd och äger rum endast om

mottagarstaten i förväg underrättats

och givit sitt samtycke,

ii) skall en gränsöverskridande transport

genom transitstater vara föremål för

de internationella skyldigheter som

är tillämpliga för de specifika

transportformer som används,

iii) skall en fördragsslutande part som är

en mottagarstat godkänna en

gränsöverskridande transport endast

om den har de administrativa och

tekniska förutsättningar, såväl som

den tillsynsstruktur, som behövs för

att kunna hantera använt kärnbränsle

eller radioaktivt avfall på ett sätt

som är i överensstämmelse med

denna konvention,

iv) skall en fördragsslutande part som är

en avsändarstat godkänna en

gränsöverskridande transport endast

om den kan förvissa sig om, i

enlighet med mottagarstatens

samtycke, att kraven i (iii) är

uppfyllda innan den

gränsöverskridande transporten

påbörjas,

v) skall en fördragsslutande part som är

en avsändarstat vidta lämpliga

åtgärder för att tillåta återinförsel

till sitt territorium om en

gränsöverskridande transport inte

fullföljs, eller inte kan fullföljas, i

överensstämmelse med denna

Artikel, såvida inte ett alternativt

säkert förfarande kan åstadkommas.

2. En fördragsslutande part skall inte ge

tillstånd till en transport av sitt använda

kärnbränsle eller radioaktiva avfall för

lagring eller slutförvaring till en

destination som ligger söder om latitud 60

grader syd.

3. Ingenting i denna konvention utesluter

eller påverkar

i) utövandet, med fartyg och flygplan

från alla stater, av rättigheter och

friheter till sjö, flod- och luftfart

enligt internationell rätt,

ii) rätten för en fördragsslutande part, till

vilken radioaktivt avfall exporteras

för att bearbetas, att återsända eller

att sörja för återsändandet av det

radioaktiva avfallet och andra

produkter efter behandling till

avsändarstaten,

iii) rätten för en fördragsslutande part att

exportera sitt använda kärnbränsle

för upparbetning,

iv) rätten för en fördragsslutande part, till

vilken använt kärnbränsle exporteras

för att upparbetas, att återsända eller

att sörja för åter-sändandet av

radioaktivt avfall och andra

produkter som härrör från

upparbetningsåtgärder till

avsändarstaten.

Artikel 28

Kasserade slutna strålkällor

1. Varje fördragsslutande part skall, inom

ramen för sin nationella lagstiftning, vidta

lämpliga åtgärder för att säkerställa att

innehav, omladdning eller slutförvaring

av kasserade slutna strålkällor sker på ett

säkert sätt.

2. En fördragsslutande part skall tillåta

återinförsel till sitt territorium av

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

kasserade slutna strålkällor om parten,

inom ramen för sin nationella lagstiftning

har godtagit att dessa skall återsändas till

en tillverkare som är behörig att mottaga

och inneha de kasserade slutna

strålkällorna.

KAPITEL 6.

MÖTEN MELLAN DE

FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

Artikel 29

Förberedande möte

1. Ett förberedande möte mellan de

fördragsslutande parterna skall hållas

senast sex månader efter den dag då

denna konvention träder i kraft.

2. Vid detta förberedande möte skall de

fördragsslutande parterna

i) bestämma datum för det första

granskningsmötet som refereras till i

Artikel 30. Detta granskningsmöte

skall hållas så snart som möjligt,

dock senast trettio månader efter den

dag då denna konvention träder i

kraft,

ii) utarbeta och enhälligt anta

arbetsordning och finansiella

bestämmelser,

iii) särskilt och i överensstämmelse med

arbetsordningen fastställa,

a) riktlinjer angående utformningen av

de nationella rapporter som skall ges

in enligt Artikel 32,

b) ett datum för ingivande av sådana

rapporter,

c) tillvägagångssättet för granskning av

sådana rapporter.

3. Varje stat eller regional organisation

av förenande eller annan natur som

ratificerar, antar, godkänner, ansluter sig

till eller bekräftar denna konvention, och

för vilken konventionen ännu inte är i

kraft kan närvara vid det förberedande

mötet som om den vore en part till denna

konvention.

Artikel 30

Granskningsmöten

1. De fördragsslutande parterna skall

hålla möten för att granska de rapporter

som givits in enligt Artikel 32.

2. Vid varje granskningsmöte

i) skall de fördragsslutande parterna

bestämma datum för närmast

påföljande möte, dock skall tiden

mellan granskningsmötena inte

överstiga tre år,

ii) kan de fördragsslutande parterna se

över de bestämmelser, som

upprättats enligt punkt 2 i Artikel

29, och anta ändringar genom

enhälligt beslut såvida annat inte

följer av arbetsordningen. De kan

även ändra arbetsordningen och de

finansiella bestämmelserna genom

enhälligt beslut.

3. Varje fördragsslutande part skall vid

varje granskningsmöte ha rimlig

möjlighet att diskutera de rapporter som

givits in av andra fördragsslutande parter

och att begära klargöranden i fråga om

sådana rapporter.

Artikel 31

Extra möten

Ett extra möte med de fördragsslutande

parterna skall hållas

i) om det överenskoms av en majoritet

av de fördragsslutande parter som är

närvarande och röstar vid ett möte,

eller

ii) på en fördragsslutande parts skriftliga

begäran, vilken inom sex månader

från det denna begäran har delgivits

de fördragsslutande parterna och om

vilken det sekretariat, som avses i

Artikel 37 mottagit underrättelse att

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

den biträtts av en majoritet av de

fördragsslutande parterna.

Artikel 32

Rapportering

1. I överensstämmelse med bestäm-

melserna i Artikel 30 skall varje

fördragsslutande part ge in en nationell

rapport till varje granskningsmöte mellan

de fördragsslutande parterna. Denna

rapport skall behandla de åtgärder som

har vidtagits för att fullgöra var och en av

åtagandena i konventionen. För varje

fördragsslutande part skall rapporten

också behandla dess

i) handlingslinje för hantering av använt

kärnbränsle,

ii) förfaranden vid hantering av använt

kärnbränsle,

iii) handlingslinje för hantering av

radioaktivt avfall,

iv) förfaranden vid hantering av

radioaktivt avfall,

v) använda kriterier för att definiera och

typindela radioaktivt avfall.

2. Denna rapport skall också innehålla

i) en lista över de anläggningar för

hantering av använt kärnbränsle som

omfattas av denna konvention,

innefattande deras förläggning,

huvudsyfte och väsentliga

egenskaper,

ii) en inventarieförteckning över använt

kärnbränsle som omfattas av denna

konvention och som lagras, samt

över det använda kärnbränsle som är

slutförvarat. Denna förteckning skall

innehålla en beskrivning av

materialet, och i mån av

tillgänglighet, ge information om

dess massa och dess totala

aktivitetsinnehåll,

iii) en lista över de anläggningar för

hantering av radioaktivt avfall som

omfattas av denna konvention,

innefattande förläggning, huvud-

syfte och väsentliga egenskaper,

iv) en inventarieförteckning över

radioaktivt avfall som omfattas av

denna konvention, och som

a) lagras i anläggningar för hantering av

radioaktivt avfall och anläggningar

ingående i kärnbränslekretsloppet,

b) har slutförvarats, eller

c) härrör från tidigare tillämpade

förfaranden.

Denna inventarieförteckning skall

innehålla en beskrivning av materialet och

annan tilllämplig och tillgänglig

information, såsom volym eller massa,

aktivitetsinnehåll och specifika

radionuklider.

v) en lista över kärntekniska anläggningar

vilka håller på att läggas ned och

läget för nedläggningsarbetet vid

dessa anläggningar.

Artikel 33

Närvaro

1. Varje fördragsslutande part skall

närvara vid möten mellan de

fördragsslutande parterna och företrädas

vid sådana möten av en delegat, och av

ersättare, experter och rådgivare i den

utsträckning som bedöms nödvändigt.

2. De fördragsslutande parterna får, om

enhällighet föreligger, inbjuda sådan

mellanstatlig organisation som har

sakkunskap inom sådana ämnesområden

som regleras genom denna konvention att

som observatör närvara vid ett möte eller

under en särskild del av ett möte.

Observatörer skall anmodas att skriftligen

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

i förväg förklara sig beredda att följa

bestämmelserna i Artikel 36.

Artikel 34

Sammanfattande rapporter

De fördragsslutande parterna skall

enhälligt anta och göra tillgänglig för

allmänheten en skriftlig handling som

behandlar ämnen som diskuterats och

slutsatser som nåtts under möten mellan

de fördragsslutande parterna.

Artikel 35

Språk

1. Språken vid möten mellan de

fördragsslutande parterna skall vara

arabiska, engelska, franska, kinesiska,

ryska och spanska, såvida inte annat

bestämts i arbetsordningen.

2. Rapporter som ges in enligt Artikel

32 skall avfattas på den ingivande

fördragsslutande partens nationella språk

eller på ett i överensstämmelse med

arbetsordningen bestämt språk. Om

rapporten ges in på ett annat nationellt

språk än det sålunda bestämda språket,

skall en översättning av rapporten till det

bestämda språket ombesörjas av den

fördragsslutande parten.

3. Oavsett bestämmelserna i punkt 2 åtar

sig sekretariatet, om ersättning därför

lämnas, översättning av rapporter som

ges in på något annat mötesspråk till det

bestämda språket.

Artikel 36

Sekretess

1. Denna konventions bestämmelser

skall inte påverka de fördragsslutande

parternas rättigheter och skyldigheter

enligt deras nationella rätt att skydda

information från offentliggörande. För

denna artikels syfte innefattas i

information bland annat information

som hänför sig till nationell säkerhet eller

till fysiskt skydd av kärnämne,

information som skyddas genom

immaterialrättsliga rättigheter eller genom

industriell eller kommersiell sekretess,

och personliga uppgifter.

2. När en fördragsslutande part, inom

ramen för denna konvention, lämnar

information som parten anger som

skyddad på sätt som beskrivs i punkt 1,

skall sådan information användas endast

för de ändamål för vilka den har lämnats

och sekretessen för den skall iakttas.

3. Med avseende på information som

anknyter till använt kärnbränsle eller

radioaktivt avfall, som omfattas av denna

konvention med stöd av punkt 3 i Artikel

3, skall bestämmelserna i denna

konvention inte påverka den egna friheten

för den berörda fördragsslutande parten

att besluta

i) om sådan information är

hemligstämplad eller på annat sätt

kontrollerad för att hindra spridning,

ii) om att lämna information, som

refereras till i (i) ovan inom ramen

för konventionen, och

iii) vilka sekretessvillkor som är knutna

till sådan information om den

lämnas inom ramen för denna

konvention.

4. Sekretess gäller för innehållet i

debatterna under granskningen av de

fördragsslutande parternas nationella

rapporter vid varje granskningsmöte som

hålls enligt Artikel 30.

Artikel 37

Sekretariat

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

1. Internationella Atomenergiorganet

(nedan benämnt IAEA) skall

tillhandahålla sekretariat för möten

mellan de fördragsslutande parterna.

2. Sekretariatet skall

i) sammankalla, förbereda och vara

behjälpligt vid de möten mellan de

fördragsslutande parterna som

refereras till i Artiklarna 29, 30 och

31,

ii) tillställa de fördragsslutande parterna

information som mottagits eller

upprättats i enlighet med denna

konventions bestämmelser.

De kostnader som uppstår för IAEA

vid utförande av de uppgifter som

avses i (i) och (ii) ovan skall belasta

IAEA som en del av dess reguljära

budget.

3. De fördragsslutande parterna kan, om

enhällighet föreligger, anmoda IAEA att

tillhandahålla andra tjänster till stöd för

möten mellan de fördragsslutande

parterna. IAEA kan tillhandahålla sådana

tjänster om de kan utföras inom dess

program och reguljära budget. Om detta

inte skulle vara möjligt, kan IAEA

tillhandahålla sådana tjänster, om frivillig

finansiering ombesörjs från annat håll.

KAPITEL 7.

SLUTBESTÄMMELSER M.M.

Artikel 38

Tvistlösning

I händelse av tvist mellan två eller flera

fördragsslutande parter angående

tolkningen eller tillämpningen av denna

konvention skall de fördragsslutande

parterna samråda inom ramen för ett möte

mellan de fördragsslutande parterna i

syfte att bilägga tvisten. I händelse av att

samråden visar sig ofruktbara, kan

hänvändelse ske till regler om medling,

förlikning eller skiljeförfarande i

internationell rätt, innefattande gängse

regler och förfaranden inom IAEA.

Artikel 39

Undertecknande, ratifikation, antagande,

godkännande, anslutning

1. Denna konvention skall vara öppen

för undertecknande av samtliga stater vid

IAEA:s huvudkontor i Wien från den 29

september 1997 till dess den träder i kraft.

2. Denna konvention skall ratificeras,

antas eller godkännas av de stater som

undertecknat den.

3. Efter ikraftträdandet skall denna

konvention vara öppen för anslutning av

alla stater.

i) Denna konvention skall vara öppen för

undertecknande, vilket skall

bekräftas, eller anslutning av

regionala organisationer av

förenande eller annan natur under

förutsättning att en sådan

organisation består av suveräna

stater och är behörig att förhandla

om samt ingå och tillämpa

internationella överenskommelser i

frågor som täcks av denna

konvention.

ii) Sådana organisationer skall i de frågor

som ligger inom deras behörighet på

egen hand utöva de rättigheter och

fullgöra de skyldigheter som denna

konvention förelägger de

fördragsslutande staterna.

iii) När en sådan organisation blir part i

denna konvention skall den tillställa

den depositarie som avses i Artikel

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

43 en förklaring som anger dess

medlemsstater, vilka artiklar i denna

konvention som är tillämpliga på

den och omfattningen av dess

behörighet inom det område som

täcks av dessa artiklar.

iv) En sådan organisation skall inte

förfoga över någon röst utöver de

röster som dess medlemsstater

förfogar över.

5. Ratifikations-, antagande-,

godkännande-, anslutnings- eller

bekräftelseinstrument skall deponeras hos

depositarien.

Artikel 40

Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft den

nittionde dagen efter dagen för

deponeringen hos depositarien av det

tjugofemte ratifikations-, antagande- eller

godkännandeinstrumentet inbegripet

instrumentet från femton stater som var

och en har en idrifttagen

kärnkraftsreaktor.

2. För varje stat eller regional

organisation av förenande eller annan

natur som ratificerar, antar, godkänner,

ansluter sig till eller bekräftar denna

konvention efter dagen för deponeringen

av det sista instrument som behövs för att

uppfylla villkoren enligt punkt 1, träder

denna konvention i kraft den nittionde

dagen efter dagen för deponeringen hos

depositarien av vederbörliga instrument

från en sådan stat eller organisation.

Artikel 41

Ändringar i konventionen

1. En fördragsslutande part kan föreslå

en ändring i denna konvention.

Föreslagna ändringar skall övervägas vid

ett granskningsmöte eller vid ett extra

möte.

2. Texten till en föreslagen ändring och

skälen för den skall tillställas

depositarien, som skall delge de

fördragsslutande parterna förslaget minst

nittio dagar före det möte inför vilket det

har givits in för övervägande.

Depositarien skall till de fördragsslutande

parterna överlämna de kommentarer till

sådant förslag som han tagit emot.

3. De fördragsslutande parterna skall,

efter att ha övervägt den föreslagna

ändringen, avgöra huruvida de enhälligt

vill anta den, eller, om enhällighet inte

föreligger, de vill hänskjuta den till en

diplomatkonferens. Ett beslut att

hänskjuta en föreslagen ändring till en

diplomatkonferens kräver två tredjedels

röstmajoritet av de fördragsslutande

parter vilka är närvarande och röstar på

mötet under förutsättning att minst hälften

av de fördragsslutande parterna är

närvarande vid tidpunkten för

omröstningen.

4. Diplomatkonferensen skall för att

överväga och anta ändringar i denna

konvention sammankallas av depositarien

och hållas senast ett år efter vederbörligt

beslut fattat i enlighet med punkt 3 i

denna artikel. Diplomatkonferensen skall

sträva efter att se till att ändringar antas

enhälligt. Om detta inte skulle vara

möjligt, skall ändringar antas med två

tredjedels majoritet av samtliga

fördragsslutande parter.

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

5. Ändringar i denna konvention, som

antagits enligt punkt 3 och 4 ovan, skall

ratificeras, antas, godkännas eller

bekräftas av de fördragsslutande parterna

och träda i kraft för de fördragsslutande

parter, som har ratificerat, antagit,

godkänt eller bekräftat dem, den nittionde

dagen efter depositariens mottagande av

vederbörliga instrument från minst två

tredjedelar av de fördragsslutande

parterna. För en fördragsslutande part

som därefter ratificerar, antar, godkänner

eller bekräftar sagda ändringar, träder

ändringarna i kraft den nittionde dagen

efter det att den fördragsslutande parten

har deponerat vederbörligt instrument.

Artikel 42

Uppsägning

1. En fördragsslutande part får säga upp

denna konvention genom skriftlig

notifikation till depositarien.

2. Uppsägningen träder i kraft ett år efter

den dag då depositarien mottog

notifikationen eller vid en sådan senare

tidpunkt som angivits i notifikationen.

Artikel 43

Depositarie

1. IAEA:s generaldirektör skall vara

depositarie för denna konvention.

2. Depositarien skall underrätta de

fördragsslutande parterna om

i) undertecknande av denna konvention

och deponering av ratifikations-,

antagande-, godkännande, anslut-

nings- eller bekräftelseinstrument i

enlighet med Artikel 39,

ii) dagen då konventionen träder i kraft i

enlighet med Artikel 40,

iii) notifikationer om uppsägning av

konventionen och dagen för dessa,

vilka gjorts i enlighet med Artikel

42,

iv) de föreslagna ändringarna i denna

konvention som givits in av de

fördragsslutande parterna, de

ändringar som antagits av

vederbörande diplomatkonferens

eller av möte mellan de

fördragsslutande parterna samt

dagen för ikraftträdandet av sagda

ändringar i enlighet med Artikel 41.

Artikel 44

Autentiska texter

Originalet till denna konvention, av

vilken de arabiska, engelska, franska,

kinesiska, ryska och spanska texterna är

lika giltiga, skall deponeras hos

depositarien, som skall sända bestyrkta

kopior därav till de fördragsslutande

parterna.

Miljödepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 maj 1998

Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden, Freivalds,

Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh,

Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Lindh

Regeringen beslutar proposition 1997/98:145 Svenska miljömål.

Miljöpolitik för ett hållbart Sverige

I tidigare översättningar benämnt förbrukning.

Prop. 1997/98:145

Bilaga 31

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 32

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 33

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 34

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 35

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 36

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 37

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 38

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 39

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 40

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 41

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 42

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 43

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 44

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 45

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 46

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 47

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 48

100

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 49

101

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 50

102

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 51

103

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 52

108

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 53

110

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 54

111

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 55

112

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 56

150

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 57

Prop. 1997/98:145

Bilaga 58

151

113

Prop. 1997/98:145

Bilaga 59

Prop. 1997/98:145