Prop. 1997/98:171

Regeringens skrivelse

1997/98:171

Filmavtalet

Skr.

1997/98:171

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 maj 1998

Göran Persson

Marita Ulvskog

(Kulturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för avtalet om förlängning av 1993 års

finansieringsavtal för Filminstitutet, förväntade effekter av detta avtal

och för den fortsatta beredningen av frågan om det framtida filmstödet.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 171

Innehållsförteckning

Skr. 1997/98:171

1 Inledning............................................................................................3

2 Bakgrund...........................................................................................3

3 Förändringar genom avtalet om förlängning.....................................4

4 Förväntade effekter av avtalet om förlängning.................................5

5 Frågans fortsatta behandling................... 5

Bilaga Avtal om förlängning av 1993 års finansieringsavtal för

Filminti tutet...............................................................................7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998...........11

1 Inledning

Skr. 1997/98:171

Regeringen redogör i denna skrivelse för det avtal om förlängning av

1993 års fmansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet

(Filminstitutet) som träffats mellan staten, organisationer inom filmbran-

schen, Sveriges Television AB och TV4 AB (publ), samt regeringens

fortsatta behandling av frågan.

2 Bakgrund

Sedan år 1963 har stödet till filmproduktion finansierats genom avtal

mellan staten och olika berörda branschparter. Det nuvarande avtalet,

1993 års fmansieringsavtal för Filminstitutet, träffades den 3 september

1992 mellan staten, organisationer inom film- och videobranschen samt

Sveriges Television och TV4. Förutom stödet till svensk filmproduktion

finansieras inom ramen för avtalet även vissa andra stöd relaterade till

film- och videobranschen. Det handlar om stöd till biograf- och video-

verksamhet på mindre och medelstora orter, stöd till samarbete mellan

film- och videobranschema samt TV-företagen, och avgifter m.m. till

internationellt samarbete. Avtalet löper ut den 31 december 1998.

Utöver stödet inom ramen för filmavtalet lämnar staten ett särskilt stöd

till filmkulturell verksamhet och till regionala resurscentrum för film och

video som fördelas av Filminstitutet. Det särskilda stödet till regionala

resurscentrum för film och video är resultatet av den satsning som gjor-

des på regional filmverksamhet i propositionen Kulturpolitik (prop.

1996/97:3, bet. 1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129). Vidare lämnas statligt

stöd till kortfilmsproduktion av Konstnärsnämnden.

Den 1 juli 1996 infördes mervärdesskatt med sex procent på entréav-

gifter till biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28,

rskr. 1995/96:290). Den 1 januari 1997 infördes även mervärdesskatt på

filmhyror m.m. (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69).

I likhet med vad som redan gällde för entréavgifterna till biografföre-

ställningar bestämdes skattesatsen för filmhyror till sex procent.

Stöd till svensk filmproduktion ges enligt det nuvarande filmavtalet i

form av för- respektive efterhandsstöd. Den 6 maj 1997 enades samtliga

parter utom en, VIDSAM - Videouthyramas Samarbetsorganisation, om

en smärre ändring i avtalet (dnr Ku97/397/Ko). Ändringen innebär att

Svenska Filminstitutets styrelse får justera det högsta beloppet för efter-

handsstödet i likhet med vad som gäller för förhandsstödet.

Inför en ny avtalsperiod för tiden efter den 31 december 1998 gav re-

geringen hösten 1996 Filminstitutet i uppdrag att utvärdera det nuvarande

avtalet och att kartlägga spridningen av film i hela landet. I oktober 1997

överlämnade Filminstitutet rapporterna Stödet till svensk filmproduktion,

Film landet runt och Underlag för överläggningar om ett nytt filmavtal. I

december 1997 höll Kulturdepartementet ett remissmöte med anledning

av Filminstitutets förslag. En sammanställning av de synpunkter som

lämnades vid mötet finns tillgänglig på Kulturdepartementet (dnr

1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 171

Ku97/3439, 3440, 3441/Ko). Skriftliga synpunkter har också kommit in i

ärendet.

Filmavtalet skall sägas upp senast ett år före avtalstidens utgång. Om

detta inte skett förlängs avtalet med tre år åt gången. I december 1997

sades avtalet upp av två av partema, nämligen Sveriges Videodistributö-

rers Förening och VideoHandelns Samarbetsorganisation.

Sedan dessa organisationer meddelat att de inte var beredda att delta i

en förlängning av nuvarande filmavtal, träffade övriga parter utom vi-

deobranschen den 13 februari 1998 ett avtal som innebär att 1993 års

fmansieringsavtal, med vissa smärre förändringar, förlängs fr.o.m. den 1

januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999 (dm Ku98/301/Ko, se bilaga).

Om partema inte före den 1 februari 1999 har kommit överens om ett

nytt avtal, gäller det förlängda avtalet t.o.m. den 31 december 2000. Re-

geringen godkände avtalet för statens del den 19 februari 1998.

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslår

regeringen att Sveriges Television AB tilldelas ett nytt årligt stöd ur

rundradiokontot på 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad program-

produktion av typerna dokumentärer, dramatik och program för bam och

ungdom. De särskilda medlen för programproduktion skall i hög grad

användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av pro-

dukti onsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och produ-

center.

Skr. 1997/98:171

3 Förändringar genom avtalet om förlängning

De olika stödformerna inom ramen för filmavtalet finansieras enligt av-

talet genom bidrag från staten och TV-företagen samt avgifter på biograf-

föreställningar och videogram. Organisationerna inom videobranschen är

fr.o.m. den 1 januari 1999 inte avtalsparter. Det betyder bl.a. att intäk-

terna från videoavgiftema bortfaller. Riksdagen har tidigare tagit

ställning till det statliga bidraget till filmen inom ramen för avtalet (prop.

1992/93:10, bet. 1992/93 :KrU7, rskr. 1992/93:60). Den överenskom-

melse om en kortare förlängning av avtalet som parterna enats om

medför inga förändringar när det gäller statens ekonomiska åtagande. De

ändringar i filmavtalet som har skett genom avtalet om förlängning är i

huvudsak en följd av att videobranschen inte längre deltar. Följande änd-

ringar har skett.

Bestämmelserna om videoavgifter (10-13 §§) utgår. Det gäller även

bestämmelsen om vilka villkor som skall gälla för filmer som ges ut på

videogram (22 §). Det föreskrivs inte längre att stöd skall lämnas till

videoverksamhet på mindre och medelstora orter (16 och 17 §§)- En del

av stödet till biografverksamhet på mindre och medelstora orter skall

kunna lämnas för att stödja sådana anordnare av biografföreställningar

som inte är mervärdesskatteskyldiga. Videobranschen skall inte få del av

det stöd som ges till samarbete mellan vissa av avtalsparterna (18 §). Vi-

deobranschen skall inte utse representanter i förvaltningsrådet och antalet

ledamöter i rådet minskas (27 och 28 §§). Det preciseras hur stor del av

de influtna avtalsmedlen som får användas till administration och hur Skr. 1997/98:171

stor del som minst skall användas för stöd till filmproduktion (19 §).

Videobranschen utgår ur bestämmelsen om uppsägning till omedelbart

upphörande (36 §). I samma bestämmelse anges att organisation inom

filmbranschen får säga upp avtalet bl.a. om mervärdesskatten på filmvis-

ning höjs. Slutligen har en justering av teknisk art skett när det gäller hur

influtna medel skall hanteras om filmavtalet upphör utan att ersättas av

ett nytt avtal (38 §).

4 Förväntade effekter av avtalet om

förlängning

År 1997 var de totala intäkterna från filmavtalet ca 203 miljoner kronor.

För innevarande år finns det anledning att tro att intäkterna från bio-

grafavgiftema och därmed de totala intäkterna kommer att öka. Under

månaderna januari-mars 1998 har biobesöken nämligen ökat med 20

procent jämfört med samma period året innan. År 1999, då avtalet om

förlängning gäller, bortfaller intäkterna från videoavgiftema. Med ut-

gångspunkt från nivån på videoavgiftsintäktema för år 1997 och att

övriga intäktsposter är oförändrade kommer de totala intäkterna därmed

att minska med ca 29,5 miljoner kronor under nästa år.

Avtalet är så konstruerat att de minskade intäkterna inte får fullt ge-

nomslag på produktionsstödet. Genom den ändring som gjorts i 19 § i

filmavtalet kommer den förväntade minskningen av intäkterna under

förlängningsperioden att fördelas proportionellt mellan avtalets olika ut-

giftsposter. Ett tak har t.ex. satts för kostnaderna för administration.

Vidare garanteras att minst 82 procent av de totala intäkterna skall

användas för stöd till svensk filmproduktion. Mot denna bakgrund kan

minskningen av produktionsstödet begränsas till ca 23 miljoner kronor år

1999.

Antalet premiärer på svenska långfilmer (inklusive svenska filmer med

utländska samproducenter) har ökat kraftigt under senare år. Under bud-

getåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96 (tolv månader) hade 19, 20 re-

spektive 24 svenska filmer premiär. Kalenderåren 1996 och 1997 var

motsvarande siffror hela 27 och 29. Den minskning av intäkterna från

filmavtalet som kan beräknas för år 1999 innebär sannolikt att några

svenska filmproduktioner kommer att senareläggas.

5 Frågans fortsatta behandling

Den aktuella filmpolitiska debatten och förhandlingarna om en förläng-

ning av det nuvarande filmavtalet visar att flera frågor behöver analyse-

ras närmare inför ett ställningstagande om ett framtida stöd till svensk

filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter. Några cent-

rala frågor gäller formerna för stöd, urvalet av filmer som skall stödjas,

distributions- och visningssituationen för film i Sverige samt finansie-

ringen av stödet.

Regeringen har den 29 april 1998 beslutat om direktiv till en särskild

utredare med uppdrag att lämna forslag till hur ett framtida stöd till

svensk filmproduktion och därmed sammanhängande verksamheter skall

utformas (dir. 1998:36). Utredaren skall inledningsvis kartlägga filmens

situation i Sverige samt analysera effekterna av stödet inom ramen för

filmavtalet. Utifrån de åtgärder som föreslås skall utredaren pröva förut-

sättningarna för såväl en fortsatt avtalsmodell för finansiering av stödet

som en finansiering utan ett avtal.

En rapport om kartläggningen skall lämnas senast den 1 oktober 1998.

Utredningsarbetet i sin helhet skall vara avslutat senast den 30 november

1998. Ett syfte med det skyndsamma utredningsarbetet är att kunna be-

gränsa det tillfälliga avtalets giltighet till endast ett år, dvs. år 1999.

Regeringen avser att då utredningen är avslutad återkomma till riksdagen

i frågan om det framtida stödet till filmproduktion och därmed samman-

hängande verksamheter.

Skr. 1997/98:171

Avtal om förlängning av 1993 års fmansieringsavtal ^aga" 7 98 1?1

för Filminstitutet

Partema

1. svenska staten,

2. Sveriges Biografagareförbund, Folkets Husföreningamas Riksorgani-

sation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening

u.p.a. och Föreningen Sveriges Filmproducenter,

samt

3. Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.)

har träffat följande avtal om förlängning av 1993 års fmansieringsavtal

för Filminstitutet.

I fråga om 1993 års fmansieringsavtal för Filminstitutet skall

dels 10-13 och 22 §§ upphöra att gälla,

dels 16-19, 27, 28, 34, 36-38 §§ ha följande lydelse.

16 §

De medel som tillförs stiftelsen enligt detta avtal skall användas till föl-

jande ändamål:

1. Stöd till biografverksamhet på mindre och medelstora orter.

2. Stöd till samarbete mellan filmbranschen och TV-företagen.

3. Avgifter m.m. till internationellt samarbete.

4. Produktionsstöd till svensk film.

17 §

Stiftelsen skall vaije räkenskapsår lämna stöd till biografverksamhet på

mindre och medelstora orter. Av under räkenskapsåret influtna medel

skall fyra procent användas för sådant stöd. Styrelsen skall fördela med-

len till stöd för upprustning av biografer, parallelldistribution av kopior

av aktuella filmer samt andra aktiviteter som stimulerar spridning av vär-

defull film. En del av stödet skall dessutom användas för att stödja

sådana anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskat-

teskyldiga.

18 §

Stiftelsen skall vaije räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film-

branschen och TV-företagen.

Av under verksamhetsåret influtna medel skall tre procent användas till

detta stöd. Stödet skall fördelas av filmbranschens och TV-företagens

samarbetskommitté till filmbranschen och TV-företagen i proportion till

deras respektive bidrag till stiftelsen. Stödet skall användas till bl. a.

spridning av värdefulla filmer, utbildning och forskning, åtgärder mot

olovlig hantering av film samt aktiviteter för att öka allmänhetens in-

tresse för film i alla spridningsformer.

19 §

De medel som under räkenskapsåret influtit till stiftelsen skall, efter det

att stiftelsens kostnader för förvaltning (inklusive kostnaden för förvalt-

ningsrådet) samt kostnaderna för punkterna 1-3 i 16 § täckts, användas

till stöd till svensk lång- och kortfilmsproduktion (produktionsstöd). Med

kostnader för förvaltning avses inte kostnader som är direkt hänförliga

till den del av stiftelsens verksamhet som inte regleras i detta avtal eller

till konsulenternas verksamhet.

Kostnaderna för förvaltningen och för administrationen av konsulen-

ternas verksamhet får inte uppgå till mer än 4,3 procent av under verk-

samhetsåret influtna medel.

Minst 82 procent av under räkenskapsåret influtna medel skall använ-

das för produktionsstöd.

27 §

Förvaltningsrådet är ett rådgivande organ till styrelsen.

Rådet består av 25 till 35 ledamöter som för en tid av mellan ett och tre

år utses av filmbranschens, filmskaparnas och andra av stiftelsens verk-

samhet berörda organisationer samt av TV-företagen.

28 §

Styrelsen väljer i samråd med filmbranschen och TV-företagen senast i

mars vaije år de organisationer som skall få möjlighet att utse ledamöter i

förvaltningsrådet.

34 §

Filmbranschen förbinder sig att verka för att detta avtal efterlevs. Organi-

sationer som är bundna av avtalet är skyldiga att söka förmå sina

medlemmar att följa avtalets bestämmelser.

36 §

Staten får säga upp avtalet till omedelbart upphörande om en annan av-

talspart bryter mot avtalet.

Organisation inom filmbranschen får säga upp avtalet till omedelbart

upphörande om nöjesskatt för biografföreställningar återinförs eller om

annan skatt av väsentligen samma karaktär och effekt införs eller om

mervärdesskatten på filmvisning höjs. Detsamma gäller om rätten att

göra avdrag för biografavgiften vid beräkning av nettointäkten av rörelse

vid taxering för inkomst begränsas eller avskaffas.

Sveriges Television AB får säga upp avtalet till omedelbart upphö-

rande om väsentlig förändring sker beträffande finansiering, kanalstruk-

tur eller uppdrag för bolaget av det av riksdagen år 1992 fattade beslutet

om bl.a. bolagets verksamhet och av det avtal som staten och bolaget på

grund av riksdagsbeslutet har ingått.

Skr. 1997/98:171

Bilaga

TV 4 AB (publ.) får säga upp avtalet till omedelbart upphörande om Skr. 1997/98:171

Sveriges Television AB eller annat programföretag som ensamt eller i Bilaga

samverkan med andra bedriver rikstäckande TV-sändningar far tillstånd

att över marknätet sända reklam mot betalning. Detsamma skall gälla om

TV 4 AB förlorar sitt tillstånd att här i landet sända televisionsprogram i

rundradiosändningar.

37 §

Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1999 och skall gälla till och med

den 31 december 1999. Om parterna inte före den 1 februari 1999 har

kommit överens om ett nytt fmansieringsavtal skall avtalet dock gälla till

och med den 31 december 2000.

38 §

Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång utan att ersättas av ett

nytt avtal, skall de avgifter som redovisats för de två åren närmast före

avtalets upphörande användas enligt bestämmelserna i avtalet, om inte

parterna kommer överens om annat.

Detta avtal är för statens del träffat under förbehåll av regeringens god-

kännande.

Avtalet är upprättat i åtta likalydande exemplar av vilka vaije part tagit

ett.

Stockholm den 13 februari 1998.

För staten

För Sveriges Biografägareförbund

För Folkets Husföreningamas

Riksorganisation

För Sveriges Filmuthyrare-

förening u.p.a.

För Föreningen Sveriges

Filmproducenter

För Riksföreningen

Våra Gårdar

För Sveriges

Television AB

För TV 4 AB (publ.)

Mot detta avtal har Filmägamas

Kontrollbyrå Aktiebolag inte

någon erinran.

Protokollsanteckningar

till 16 §

Staten förutsätter att stiftelsen fortsätter samarbetet inom Nordiska Film-

och TV-fonden samt åtar sig de svenska samordningsinsatserna i anslut-

ning till Media Il-programmet. I mån av tillgängliga medel förutsätts

vidare att stiftelsen fortsätter samarbetet inom Eurimages.

till 21 §

Bestämmelsen skall ha den lydelse som avtalades den 5 maj 1997.

Protokollsanteckningama till 10, 13 och 37 §§ i 1993 års finansierings-

avtal saknar aktualitet.

Skr. 1997/98:171

Bilaga

10

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998

Skr. 1997/98:171

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,

Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,

Messing, Engqvist

Föredragande: statsrådet Ulvskog

Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:171 Filmavtalet.

11

Eländers Gotab 56403, Stockholm 1998