Prop. 1997/98:187

Regeringens skrivelse

1997/98:187

Uppföljning av budgetåret 1997

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 juni 1998

Skr.

1997/98:187

Göran Persson

ErikÅsbrink

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for det ekonomiska utfallet

i staten under budgetåret 1997. Skrivelsen omfattar årsredovisningen för

staten år 1997 samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar

och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd

verksamhet samt statliga garantier m.m.

Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under

året kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har erhållit

revisionsberättelse med invändning avseende budgetåret 1997 omnämns

och skälen för invändningarna anges.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187

Innehållsförteckning

Skr. 1997/98:187

1 Inledning............................................................................................4

1.1 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................4

1.2 Kvaliteten vid genomförandet av den statliga verksam-

heten....................................................................................5

1.3 Sammanfattande kommentar..............................................5

2 Årsredovisning för staten..................................................................6

2.1 Inledning.............................................................................6

2.2 Grundläggande principer för upprättande av

årsredovisning för staten.....................................................6

2.2.1 Redovisningsperiod..........................................6

2.2.2 Avgränsning av redovisningsenheten...............6

2.2.3 Redovisningsprinciper......................................7

2.2.4 Värderingsprinciper..........................................8

2.2.5 Konsolideringsprinciper...................................9

2.2.6 Klassificering....................................................9

2.3 Några kommentarer kring årets bokslut.............................9

2.4 Nyckeltal...........................................................................11

2.5 Konsoliderad resultaträkning............................................12

2.5.1 Kommentarer till resultaträkningen................13

2.6 Konsoliderad balansräkning.............................................14

2.6.1 Kommentarer till balansräkningen.................16

2.6.2 Ansvarsförbindelser........................................18

2.7 Finansieringsanalys...........................................................18

2.8 Statens upplåning..............................................................19

3 Statsbudgetens utfall.......................................................................20

3.1 T akbegränsade utgifter.....................................................21

3.2 Statsbudgetens inkomster.................................................22

3.3 Statsbudgetens utgifter......................................................31

4 Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning och struktur..........43

4.1 Inledning...........................................................................43

4.2 Offentligrättsliga avgifter.................................................44

4.2.1 Kostnadstäckning............................................45

4.2.2 Uppdragsverksamhet......................................45

4.3 Export................................................................................46

4.4 Kundstruktur.....................................................................46

5 Redovisning av statliga garantier med mera...................................47

5.1 Inledning...........................................................................47

5.2 Garanterad kapitalskuld....................................................47

5.3 Utgifter till följd av infriade garantier..............................48

5.4 Inkomster från lämnade garantier.....................................48

5.5 Det ekonomiska utfallet av verksamheten........................49

6 Riksrevisionsverkets generella iakttagelser....................................50

6.1 Inledning...........................................................................50

6.2 Respekten för gällande regelverk.....................................51

6.3 Definitionen av begreppet transfereringar........................51 Skr. 1997/98:187

6.4 Intern revision i staten......................................................52

6.5 Vissa EU-relaterade frågor...............................................52

6.5.1 Vissa frågor avseende regelverket..................52

6.5.2 Mervärdesskattebaserad avgift till EG...........53

6.6 Vissa IT-relaterade frågor.................................................54

6.7 Utvecklingen av resultatstyrningen..................................55

6.8 Utvecklingsaktiviteter inom betalningsområdet...............56

6.9 Arbetsgivarroll, lönepolitik, kompetens-

försörjning m.m................................................................57

6.10 Vissa pensionsfrågor.........................................................58

6.11 Upphandlingsregler i statliga bolag..................................59

6.12 Negativt resultat för affärsverk.........................................59

7 Revisionsberättelser med invändning..............................................59

7.1 Inledning...........................................................................59

7.2 Revisionsberättelser med invändning avseende

budgetåret 1997.................................................................60

8 Ekonomiadministrativ värdering.....................................................62

8.1 Inledning...........................................................................62

8.2 Resultatet av EA-värderingen...........................................63

Bilaga 1 Material avseende årsredovisningen för staten.................64

Bilaga 1.1 Redovisning av statliga kreditgarantier m.m..................147

Bilaga 1.2 Statliga dotter- och intresseföretag................................150

Bilaga 1.3 Statliga myndigheter och fonder....................................152

Bilaga 1.4 Statsanställda .................................................................159

Bilaga 1.5 Nyckeltal........................................................................161

Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens inkomster....................166

Bilaga 3 Specifikation av utgifter på utgiftsområden...................173

Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 25 juni 1998......212

Inledning

Skr. 1997/98:187

Enligt lag (1996:1059) om statsbudgeten är regeringen redovisnings-

skyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som

står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även

statens skulder och övriga förpliktelser samt den verksamhet som bedrivs

av staten. Av lagen framgår vidare att regeringen för riksdagen skall

redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika

verksamhetsområden.

Enligt lagen skall regeringen så snart som möjligt men senast nio

månader efter budgetårets utgång se till att en årsredovisning för staten

lämnas till riksdagen. Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys. Den skall även innehålla det

slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

Det är nu första gången regeringen en lämnar skrivelse till riksdagen

avseende uppföljningen av föregående år. Förra året lämnades

motsvarande redogörelse i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 volym

1 kap.7). I denna skrivelse presenteras en uppföljning avseende

budgetåret 1997 vilken bl.a. svarar mot centrala redovisningskrav enligt

lagen om statsbudgeten.

Skrivelsens första fyra kapitel behandlar olika aspekter på det

ekonomiska utfallet under året och ger sammantaget en bild av resultatet

under perioden samt ställningen vid utgången av år 1997. De följande tre

kapitlen berör på olika sätt kvaliteten vid genomförandet av den statliga

verksamheten. Beträffande redovisningen av mål och resultat avser

regeringen att återkomma i budgetpropositionen för år 1999.

Till stor del baserar sig materialet i skrivelsen på underlag som har

tagits fram av Riksrevisionsverket på uppdrag av regeringen.

1.1 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet

Den statliga verksamheten utgör en väsentlig del av den svenska

samhällsekonomin. Utgifterna på statsbudgeten för år 1997 motsvarande

närmare 38 procent av bruttonationalprodukten för samma period.

Komplexiteten i verksamheten är hög och definitionen av olika begrepp

varierar beroende på sammanhanget. Som exempel kan nämnas att

begreppet staten definieras annorlunda i årsredovisningen för staten är i

nationalräkenskaperna.

Inledningsvis presenteras årsredovisningen för staten inklusive

analyser och kommentarer. Årsredovisningen omfattar myndigheterna

under regering och riksdag med undantag för Riksbanken. Dessutom

ingår försäkringskassorna och vissa fonder.

Av årsredovisningen för staten avseende år 1997 framgår bl.a. att årets

underskott enligt den konsoliderade resultaträkningen blev cirka 25

miljarder kronor, vilket är cirka 20 miljarder kronor lägre än för

kalenderåret 1996. Denna resultatförbättring förklaras främst av ökade

skatteintäkter.

I skrivelsen lämnas en redogörelse för det slutliga utfallet på Skr. 1997/98:187

statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Utfallet för budgetåret 1997

visar att de totala inkomsterna blev knappt 26 miljarder kronor högre än

beräknat medan utgifterna blev drygt 34 miljarder kronor lägre än totalt

anvisade medel. Sammantaget innebär detta en förbättring med närmare

60 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten.

För att ge en mer fullständig bild av hur den statliga verksamheten

finansieras lämnas en beskrivning av den avgiftsbelagda verksamhetens

omfattning och struktur. Under budgetåret 1997 uppgick myndigheternas

sammanlagda avgiftsintäkter till drygt 47 miljarder kronor. Till största

del avser avgifterna s.k. uppdragsverksamhet, d.v.s. försäljning av

frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Intemdebiteringen inom staten

uppgick till cirka 60 procent av de totala avgiftsintäkterna.

Vid en bedömning av statens ekonomiska ställning måste hänsyn tas

till utestående förpliktelser av olika slag. Av redogörelsen framgår att

statens garanterade kapitalskuld vid utgången av år 1997 uppgick till

drygt 669 miljarder kronor varav cirka 407 miljarder kronor avsåg

Insättningsgarantinämnden.

1.2 Kvaliteten vid genomförandet av den statliga

verksamheten

Enligt lag om statsbudgeten skall hög effektivitet eftersträvas och god

hushållning iakttas i statens verksamhet. Av lagen framgår vidare att

statens verksamhet skall granskas genom revision.

Riksrevisionsverket (RRV) granskar myndigheterna under regeringen,

såväl vad avser myndigheternas årsredovisningar och förvaltning som

effektiviteten i statlig verksamhet och statliga åtaganden. I skrivelsen

lämnas ett sammandrag av vissa generella iakttagelser som RRV har

gjort avseende 1997 års verksamhet. Regeringens bedömningar med

anledning av RRV:s iakttagelser presenteras i anslutning till respektive

frågeställning.

De områdes- och/eller myndighetsspecifika iakttagelser som RRV har

lyft fram kommer i likhet med föregående år att behandlas i budget-

propositionen under respektive utgiftsområde. Emellertid lämnas redan i

denna skrivelse en redogörelse för vilka myndigheter som har erhållit

revisionsberättelse med invändning avseende räkenskapsåret 1997 samt

skälen för invändningarna.

Avslutningsvis presenteras kortfattat resultatet av den värdering av

myndigheternas ekonomiadministrativa standard som RRV har utfört.

1.3 Sammanfattande kommentar

Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera att det ekonomiska

utfallet avseende budgetåret 1997 visar att statens ekonomiska situation

har stabiliserats. Statens lånebehov uppgick till drygt 6 miljarder kronor

under året vilket är en minskning med cirka 82 miljarder kronor jämfört Skr. 1997/98:187

med budgetåret 1995/96.

De närmare formerna för redovisningen av det ekonomiska utfallet

avseende föregående år kommer successivt att utvecklas vad avser

presentationens omfattning och struktur.

2 Årsredovisning för staten

2.1 Inledning

Enligt lag (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen så snart som

möjligt, dock senast nio månader efter budgetårets utgång, se till att en

årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.

Årsredovisningen för staten avseende budgetåret 1997 innehåller

resultaträkning, balansräkning samt finansieringsanalys. Årsredo-

visningen baseras på den information som myndigheterna presenterar i

sina årsredovisningar och tillika lämnar till Riksrevisionsverket (RRV) i

enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212).

RRV skall varje år till regeringen lämna underlag till en årsredovisning

för staten. I de fall den information som RRV har fatt från myndigheterna

inte är tillräcklig för att ligga till grund för en konsoliderad

årsredovisning inhämtar RRV information i särskild ordning. Sådana

kompletteringar kan t. ex. vara nödvändiga för att möjliggöra

redovisningsmässiga elimineringar mellan olika myndigheter.

Årsredovisningen för staten sammanställs av reviderat redovisnings-

material. Någon revision av den konsoliderade årsredovisningen utförs

därför inte. Metoder för kvalitetssäkring med avseende på den tekniska

kvaliteten är under utveckling.

2.2 Grundläggande principer för upprättande av

årsredovisning för staten

2.2.1 Redovisningsperiod

Från och med år 1997 sammanfaller budgetåret med kalenderåret. Som

jämförelsetal i resultaträkningen avseende år 1997 redovisas därför

kalenderåret 1996 i stället för det förlängda budgetåret 1995/96.

Jämförelsetalen i balansräkningen avser på motsvarande sätt ställningen

per den 31 december 1996. I finansieringsanalysen redovisas dock hela

18-månadersperioden som jämförelsetal.

2.2.2 Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen omfattar den

juridiska enheten staten, dvs. myndigheterna under riksdag och regering

med undantag för Riksbanken som betraktas som ett självständigt rätts-

subjekt. Riksbanken ingår dock med grundfonden på 1 miljard kronor. Skr. 1997/98:187

Även försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som

myndigheter och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga

redovisningsorganisationen. Ingår gör även sådana fonder som redovisas

hos en myndighet såsom t.ex. arbetsskadefonden. I bl.a. nationalräken-

skaperna definieras staten annorlunda än i årsredovisningen för staten.

Nationalräkenskaperna - som syftar till att tillgodose andra behov än vad

som gäller för årsredovisningen för staten - är en statistisk

sammanställning över den svenska ekonomin med uppdelning på olika

institutionella sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp,

definitioner och klassificeringar följer internationella rekommendationer.

En fullständig förteckning över vilka myndigheter, organisationer och

fonder som omfattas av den statliga redovisningsorganisationen och som

ingår i årsredovisningen för staten återfinns som bilaga till denna

skrivelse.

I bilaga återfinns även en sammanställning av den statliga sektorn.

Sammanställningen syftar till att ge en översiktlig bild av den verksamhet

som staten har ett väsentligt inflytande över.

2.2.3 Redovisningsprinciper

Som nämnts ovan baseras årsredovisningen för staten på information från

myndigheterna. Myndigheternas löpande redovisning liksom upprättande

av årsbokslut sker enligt bokföringsförordningen (1979:1212).

Myndigheternas årsredovisning med bl.a. balans- och resultaträkning

samt finansieringsanalys upprättas enligt förordning (1996:882) om

myndigheters årsredovisning m.m..

Myndigheternas redovisning sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Med detta avses att redovisningen sker i enlighet med god

redovisningssed. God redovisningssed betyder i sin tur att redovisningen

skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,

intäkter och ställning. Kostnader kan definieras som det ekonomiska

värdet av de resurser som förbrukas under en bestämd

redovisningsperiod. Intäkter definieras som det ekonomiska värdet av

utförda prestationer hänförliga till en bestämd redovisningsperiod. Vad

gäller intäktssidan kan definitionen inte tillämpas fullt ut i staten, då

skatteinkomsterna redovisas det år de inflyter och sålunda kan ha

genererats tidigare år. För att få en enhetlig terminologi sorteras dock

skatteinkomsterna in under rubriken intäkter i resultaträkningen.

För uppbörd och transfereringar tillämpas kassamässig redovisning

som här, något förenklat, likställs med intäkter och kostnader i

resultaträkningen. Med kassamässig redovisning avses att redovisningen

tar sin utgångspunkt i betalningstillfallet. Transaktioner bokförs sålunda

under den redovisningsperiod till vilken betalningen hänför sig till

skillnad från redovisning enligt bokföringsmässiga grunder där

redovisningen baseras på förbrukning av resurser respektive utförande av

prestationer.

I de fall myndigheterna väsentligen avviker från de redovisnings- Skr. 1997/98:187

principer som föreskrivs i nämnda förordningar kommenteras detta i not.

Några förändringar av redovisningsprinciper i statens konsoliderade

redovisning jämfört med föregående räkenskapsår har inte gjorts.

2.2.4 Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig

redovisning. Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart

avviker ifrån dessa principer. Sådana avvikelser av mer väsentlig art

kommenteras i not till aktuell post.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Detta

innebär att tillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet eller till det

verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses

försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om

tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger

anledning till det får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffnings-

värdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed.

Vidare far omsättningstillgångar tas upp till ett belopp som överstiger

anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och om

det är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar skall

redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och

skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Exportkreditnämnden har beviljats dispens från att redovisa osäkra

fordringar.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar skall värderas till anskaffningsvärde med avdrag

för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till

respektive anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Om tillgångens

värde har minskat och nedgången bedöms som varaktig skall tillgångens

värde skrivas ned. Anläggningstillgångar som har ett värde som

väsentligt överstiger det belopp som redovisades föregående år far tas

upp till högst detta värde.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt

kapitalandelsmetoden. Den har använts för både intresse- och

dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon koncern-

redovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas

anskaffningsvärde. I bilaga till denna skrivelse redovisas kapital-

andelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade

företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga.

Övrigt

Utlåning som tidigare redovisades under långfristiga fordringar redovisas

i år på en egen rad i balansräkningen. Från och med räkenskapsåret 1997

redovisas förbättringsutgifter på annans fastighet också på en egen rad i

balansräkningen.

2.2.5 Konsolideringsprinciper

Med konsolidering avses åtgärder för att efter eliminering av interna

transaktioner redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet.

Konsolidering av den juridiska enheten staten sker genom samman-

läggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter

det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder samt

intäkter och kostnader mellan myndigheterna har eliminerats.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även

transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar

eller skulder för staten som helhet eliminerats. Ett exempel är statens

arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa avgifter redovisas som

personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos

Riksskatteverket.

2.2.6 Klassificering

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens årsredovisning i

förhållande till det underliggande materialet i myndigheternas

redovisning. Anledningen till detta är att transaktionerna ur statens

perspektiv hänför sig till en annan kategori av transaktioner än om den

enskilda myndigheten tas som utgångspunkt. Ett exempel är

omklassificering av statens tjänstepensioner vilka redovisas som

personalkostnad i statens årsredovisning men som transferering i

myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de

resultat- och/eller balansräkningsscheman som föreskrivs. Detta medför

att hela resultat- och/eller balansräkningen måste omklassificeras för att

en konsolidering skall kunna göras.

Nämnas kan även att Statens järnvägar har ändrat princip för

redovisning av förlustavtal och att Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete har ändrat redovisningsprinciper beträffande u-

landskrediter. Jämförelsevärden för 1996 har räknats om enligt de

ändrade principerna.

2.3 Några kommentarer kring årets bokslut

Nedan följer ett antal kommentarer i anslutning till resultat- och balans-

räkningarna, dvs. det som sammantaget brukar benämnas årsbokslutet.

För ytterligare analyser och specifikationer hänvisas till bilaga till denna

skrivelse.

Skr. 1997/98:187

• Resultaträkningen for år 1997 visar ett underskott på 25 miljarder Skr. 1997/98:187

kronor. År 1996 uppgick underskottet till 45 miljarder kronor.

Underskottet har sålunda minskat med 20 miljarder kronor.

Resultatförbättringen förklaras främst av ökade skatteintäkter. Totalt

ökade skatteintäkterna med drygt 32 miljarder kronor mellan

kalenderåren 1996 och 1997. Den stora ökningen av skatter och

avgifter för fysiska personer med nästan 33 miljarder förklaras

huvudsakligen av ökade fyllnadsinbetalningar, vilket hänger samman

med ökade realisationsvinster på allemansfonder under år 1996 samt

stora utbetalningar av kommunalskatt 1996 och en höjning av de

allmänna egenavgiftema med 1 procent. Även arbetsgivaravgifterna

ökade med drygt 6,5 miljarder kronor p.g.a.. ökat löneunderlag.

• Transfereringarna ökade med cirka 5 miljarder kronor mellan åren

1996 och 1997. De största ökningarna återfinns på arbets-

marknadsområdet samt i skatteutjämningsbidrag till kommuner. Inom

socialförsäkringssystemet som omfattar allmän sjuk- och

föräldraförsäkring, allmän tilläggspension samt erkända arbets-

löshetskassor minskade dock transfereringarna netto med nästan

6 miljarder kronor. Ersättningen vid sjukdom etc. och stöd till

barnfamiljer minskade med nästan 7 miljarder kronor p.g.a. ändrade

ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet samt till följd

av volymändringar. Pensionerna ökade med drygt 1 miljard kronor

p.g.a. det ökande antalet ATP-pensionärer. Arbetsmarknadsstödet

ökade med drygt 3 miljarder kronor.

• Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i september 1997

var 251 649 personer. Det är en minskning med 2 procent jämfört med

året innan då 256 700 personer var anställda inom staten.

• Lokalkostnaderna minskade med knappt en miljard kronor mellan

åren. Lokalkostnaderna minskade främst inom Försvarsmakten och

skatteförvaltningen.

• Den lägre räntenivån inom landet har medfört kraftigt minskade

ränteinkomster och ränteutgifter. Riksgäldskontorets ränteinkomster

från in- och utlåningsverksamheten föll också till följd av att stora

återbetalningar av lån minskade lånevolymen.

• Centrala studistödsnämndens (CSN) osäkra fordringar och avskrivna

fordringar uppgår tillsammans till cirka 2 miljarder kronor. De

konstaterade förlusterna uppgår till drygt 400 miljoner kronor. CSN

har även gjort en bedömning av avskrivningsrisken. Beroende på

antaganden om ekonomisk utveckling skulle enligt beräkningar

behovet av reservering vara mellan 2 och 29 miljarder kronor. Det

stora spännet beror på osäkerheten i bedömningarna av osäkra

fordringar i det nya studielånsystemet. Ett uppdrag har under våren

1998 lagts på CSN i syfte att utveckla metoder för beräkningar av

osäkra fordringar på ett mer tillförlitligt sätt.

För ytterligare kommentarer samt notapparat och specifikationer för

definansiella dokumenten hänvisas till bilaga till denna skrivelse.

2.4 Nyckeltal

Skr. 1997/98:187

I tabell 1 presenteras ett antal nyckeltal som syftar till att sammanfatta

och åskådliggöra olika inslag i statens finanser. Nyckeltalen

kommenteras nedan.

Tabell 1 Sammanställning av vissa nyckeltal

Miljarder kronor

1993/94*

1994/95*

1996

1997

Statens netto-

förmögenhet

-924

-1040

-1038

-1058

Statsbudgetens

underskott 1

177

156

58

6

Statsskulden

1177

1368

1408**

1426**

Transfereringar och

bidrag

531

540

545

550

Kostnader för

160

169

150

150

statens egen

verksamhet

Skatteinkomster

465

544

644

676

Årets resultat

-220

-189

-45

-25

enligt resultat-

räkning

*18 månader respektive ställning per den 30/6.

** Riksgäldskontoret redovisar en statsskuld som är cirka 4 miljarder högre än vad

som redovisas i årsredovisningen för staten. Detta lägre belopp i årsredovisningen

för staten förklaras av att Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets innehav

av statsobligationer har eliminerats i årsredovisningen.

1 Från och med år 1997 är statsbudgetens saldo identiskt med statens lånebehov.

Statens nettoförmögenhet kan jämföras med begreppet eget kapital i

traditionell redovisning för aktiebolag. Statens nettoförmögenhet är lika

med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde.

Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade

underskott, svarar för den övervägande delen av den negativa

nettoförmögenheten. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år

motsvaras således av statsskuldens förändring och av förändringar i

övriga tillgångs- och skuldposter i balansräkningen.

Statens totala tillgångar uppgick per den 31 december 1997 till 540

miljarder kronor och statens totala skulder till 1 598 miljarder kronor.

Statens nettoförmögenhet minskade under 1997 med 20 miljarder kronor.

Under räkenskapsåret 1997 minskade tillgångarna totalt med 8 miljarder

kronor och skulderna ökade totalt med netto 12 miljarder kronor.

Ökningen är i huvudsak en konsekvens av ökningen av statsskulden med

20 miljarder kronor samt en minskning av periodavgränsningspostema

jämfört med kalenderåret 1996.

11

Statsskulden kan delas upp i en kronskuld och i en valutaskuld. Under Skr. 1997/98:187

perioden 1993/94 till 1997 ökade statsskulden med cirka 250 miljarder

kronor. Mellan åren 1996 och 1997 var ökningen förhållandevis liten och

uppgick till cirka 18 miljarder kronor. Sedan budgetåret 1994/95 har en

förskjutning skett av skuldens sammansättning till en minskad andel

upplåning i utländsk valuta. Effekten av de återbetalningar som har gjorts

av skulder i utländsk valuta motverkades dock år 1997 av orealiserade

valutakursförändringar som har påverkat skulden negativt med drygt 14

miljarder kronor.

Den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar skiljer sig från vad

som redovisas i statens årsredovisning p.g.a. elimineringar som har gjorts

i årsredovisningen för Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets

innehav av statsobligationer. Detta medför att den upplåning som

Riksgäldskontoret redovisar är cirka 4 miljarder kronor högre än vad som

redovisas i årsredovisningen for staten.

Kostnader för statens egen verksamhet är jämfört med föregående år i

stort sett oförändrade. Skillnaden mot övriga redovisade år beror i

huvudsak på förändrade redovisningsprinciper. Under budgetåren

1993/94 och 1994/95 direktavskrevs vägar och järnvägar vilket inte var

fallet för åren 1996 och 1997 då tillgångarna invärderades och togs upp i

balansräkningen.

2.5 Konsoliderad resultaträkning

I den konsoliderade resultaträkningen for den juridiska enheten staten år

1997 redovisas intäkter och kostnader som har genererats under

redovisningsperioden. Merparten av redovisade intäkter utgörs av skatter

som har influtit under året. Denna post omfattar även skatter som är

hänförliga till tidigare år men som har influtit under år 1997. Detta kan

strikt redovisningsteoretiskt inte definieras som en intäkt 1 . För

enhetligheten i terminologin sorterar dock dessa skatter under rubriken

statens intäkter. Huvuddelen av statens kostnader uppkommer i den

statliga verksamheten och i de stora bidrags- och försäkringssystem som

staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Transfereringar redovisas

likt skatterna kassamässigt eftersom avräkningen mot statsbudgeten sker

utifrån kassamässiga grunder.

I tabell 2 redovisas den konsoliderade resultaträkningen för den

juridiska enheten staten år 1997.

1 Intäkt = periodiserad inkomst, dvs. hänsyn tas till den tidsperiod under vilken

inkomsten har upparbetats eller intjänats.

Inkomst = den ekonomiska ersättning som en organisation erhåller för sina

prestationer.

Inbetalning = betalning för avyttrande och utförda prestationer.

12

Tabell 2 Konsoliderad resultaträkning för den juridiska enheten staten år Skr. 1997/98:187

1997

Miljoner kronor______________________________________________________________

1997 1996

Intäkter

Skatter m.m.

676 240

644 107

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

58 884

59 441

Intäkter av bidrag

37 747

36 278

Summa intäkter

772 871

739 826

Transfereringar och bidrag

550 064

545 057

Intäkter efter avdrag för transfereringar och bidrag

222 807

194 769

Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnader för personal

69 025

70 080

Kostnader för lokaler

9 828

10 793

Övriga driftkostnader

60 289

59 776

Avskrivningar

11 129

9 682

Summa kostnader för statens egen verksamhet

150 271

150 331

Resultat före finansiella poster

72 536

44 438

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat av andelar i dotter-och intresseföretag

11 909

8 374

Finansiella intäkter

66 633

105 460

Finansiella kostnader

176 178

203 392

Summa finansiella poster

-97 636

-89 558

Årets underskott

-25 100

-45 120

2.5.1 Kommentarer till resultaträkningen

Resultaträkningen för år 1997 visar ett underskott på 25 miljarder kronor.

Detta är en förbättring med cirka 20 miljarder kronor jämfört med

kalenderåret 1996. År 1996 då underskottet uppgick till 45 miljarder

kronor. Resultatförbättringen förklaras främst av ökade skatteinkomster.

De finansiella intäkterna däremot har minskat kraftigt. Detta gäller även

de finansiella kostnaderna, dock inte i samma omfattning som de

finansiella intäkterna. Minskningen av de finansiella intäkterna och

kostnaderna kan förklaras av den lägre räntenivån inom landet.

De totala intäkterna år 1997 uppgick till 851 miljarder kronor. Därav

utgjorde skatterna inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt m.m. den

dominerande posten med 676 miljarder kronor, varav 220 miljarder

kronor avser arbetsgivaravgifter, 190 miljarder kronor skatt och avgifter

för fysiska och juridiska personer och 148 miljarder kronor

mervärdesskatt. Även resultatet av andelar i dotter- och intresseföretag

samt finansiella intäkter har inkluderats i de totala intäkterna.

13

Diagram 1 Statens intäkter år 1997

Statens intäkter 1997

Intäkter av bidrag

4% (4%)

Skr. 1997/98:187

Skatter m m inkl

arbetsgivaravgifter

80% (76%)

Finansiella

intäk’er

9% (13%)

Intäkter av avgifter

och andra

ersättningar

7% (7%)

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996.

Posterna i diagrammet går att härleda ur den konsoliderade resultaträkningen.

Diagram 2 Statens kostnader år 1997

Statens kostnader 1997

Finansiella

kostnader

20% (22%)

Verksamhetens

kostnader

17% (17%)

Transfereringar

och bidrag

63% (61%)

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996.

Posterna i diagrammet går att härleda ur den konsoliderade resultaträkningen.

Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 550 miljarder

kronor budgetåret 1997, en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med

år 1996. De största enskilda transfereringarna avser ålderspensioner

inklusive ATP samt skatteutjämningsbidrag till kommuner.

2.6 Konsoliderad balansräkning

Den konsoliderade balansräkningen för den juridiska enheten staten år

1997 skall i sammandrag redovisa värdet av statens samtliga tillgångar

och skulder samt av kapitalet. Värdet är beräknat per den 31 december

1997. Den konsoliderade balansräkningen redovisas i tabell 3.

14

Tabell 3 Konsoliderad balansräkning för den juridiska enheten staten år 1997 Skr. 1997/98:187

Miljoner kronor

Tillgångar

1997-12-31

1996-12-31

Omsättningstillgångar

Kassa, bank m.m.

4 756

4 443

Värdepapper och andelar

15 077

15 932

Kundfordringar

2 852

3 888

Övriga fordringar

15 511

19 268

Pågående arbeten

3 977

2017

Varulager och forråd

9 144

9 191

Förskott till leverantörer

14319

15 750

Summa omsättningstillgångar

65 636

70 489

Periodavgränsningsposter

45 598

49 326

Utlåning

109 125

113 152

Anläggningstillgångar

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag

121 460

125 253

Obligationer och andra värdepapper

3 276

4 423

Andra långfristiga fordringar

2 179

3 567

Summa finansiella tillgångar

126 915

133 243

Materiella tillgångar

Beredskapslager

2 371

3 005

Pågående nyanläggningar

11 728

17 458

Tekniska anläggningar, maskiner

11 980

10 821

Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier

18 877

18 587

Byggnader

22 679

22 610

Förbättringsutgifter på annans fastighet

681

0

Mark och annan fast egendom

10 425

10 677

Statliga vägar

66 175

62 400

Järnvägsanläggningar

47 005

36018

Summa materiella tillgångar

191 921

181 576

Immateriella tillgångar

606

352

Summa anläggningstillgångar

319 442

315 171

Summa tillgångar

539 801

548 138

15

Skulder och kapital

1997-12-31 1996-12-31 Skr. 1997/98:187

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

11 221

11 334

Depositioner

539

543

Övriga skulder

17810

17 674

Förskott från kunder

3 139

3 298

Summa kortfristiga skulder

32 709

32 849

Periodavgränsningsposter

108 552 118 483

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder i övrigt

Depositioner

Andra långfristiga skulder

Summa långfristiga skulder i övrigt

842 492

29 815 26 138

30 657 26 630

Statsskulden

Lån i Sverige

1 040 005

1 009 310

Lån utomlands

385 668

398 399

Summa statsskulden

1 425 673

1 407 709

Summa långfristiga skulder

1 456 330

1 434 339

Summa skulder

1 597 591

1 585 671

Nettoförmögenhet

-1 057 790

-1 037 533

Summa skulder och eget kapital

539 801

548 138

Ställda säkerheter vid Statens järnvägar

1 182

93

Ansvarsförbindelser

805 149

761 042

2.6.1 Kommentarer till balansräkningen

Omsättningstillgångar minskade under år 1997 med 5 miljarder kronor

och uppgick per den 31 december 1997 till 66 miljarder kronor. Det är

främst övriga fordringar som har minskat med nästan 4 miljarder kronor i

förhållande till föregående år. Minskningen kan bland annat hänföras till

att Venantius AB har återbetalat sitt lån till Riksgäldskontoret uppgående

till drygt 2 miljarder kronor.

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda fordrings-

poster som motsvaras av intäkter och kostnader som rätteligen hör till

redovisningsperioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till

46 miljarder kronor. Minskningen avser främst Riksgäldskontorets

upplupna ränteintäkter och förutbetalda underkurser vid upplåning.

Utlåning särredovisas för första gången budgetåret 1997. Posten utgörs

av fordringar som uppstår i utlåningsverksamhet i myndigheter som

enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Tidigare

redovisades dessa fordringar framförallt under rubriken andra långfristiga

fordringar. Redovisningen avseende föregående kalenderår har

omklassificerats så att jämförelser kan göras mellan åren. Utlåningen

16

uppgick vid utgången av år 1997 till 109 miljarder kronor, vilket är en Skr. 1997/98:187

minskning med 4 miljarder kronor jämfört med kalenderåret 1996.

Centrala studiestödsnämnden har ökat sin utlåning med 9 miljarder

kronor medan lån har återbetalats från bland annat Venantius AB,

Vattenfall AB, Vasakronan Krim samt Vasakronan AB med ett belopp på

sammanlagt 12 miljarder kronor.

Finansiella anläggningstillgångar uppgick till 127 miljarder kronor

per den 31 december 1997. Det är en minskning med 6 miljarder kronor

jämfört med föregående kalenderår. Det bokförda värdet på aktier och

andelar i dotter- och intresseföretag har minskat med 4 miljarder kronor

under motsvarande period. Skillnaden beror främst på att statens

aktieinnehav i de statliga bolagen har minskat med 3 miljarder kronor,

vilket i sin tur bland annat beror på att Securum AB har sålt en stor del av

sina fastigheter. Posten obligationer och andra värdepapper har minskat

med drygt 1 miljard kronor under år 1997. Detta beror huvudsakligen på

att universitetens och högskolornas donationsmedel har avskiljts ur

myndigheternas redovisning i enlighet med den nya stiftelselagen.

Materiella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av år 1997 till

192 miljarder kronor. Jämfört med föregående kalenderår är det en

ökning med drygt 10 miljarder kronor. Det bokförda värdet av statliga

vägar ökade med knappt 4 miljarder kronor till 66 miljarder kronor.

Värdet av de statliga järnvägsanläggningarna har ökat med 11 miljarder

kronor till 47 miljarder kronor. Banverkets pågående nyanläggningar

minskade under perioden med knappt 6 miljarder kronor. Statens

järnvägar redovisar finansiell leasing av lok och vagnar till ett värde av 6

miljarder kronor under rubriken anläggningstillgångar. Motsvarande

skuld redovisas under långfristiga skulder.

Försvarets myndigheter har beviljats dispens från invärdering av

krigsmateriel till och med räkenskapsåret 1997 på grund av svårigheter

med att tillämpa anskaffningsvärdesprincipen som utgångspunkt för

värderingen.

I balansräkningen redovisas inte värdet av olika typer av national-

tillgångar såsom exempelvis museisamlingar, bibliotek och

nationalparker, frånsett till ringa belopp. Orsaken är de svårigheter som

är förknippade med värdering av dessa tillgångar.

Kortfristiga skulder uppgick per den 31 december 1997 till

32 miljarder kronor och är i stort sett oförändrade jämfört med

föregående kalenderår.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda

intäkter och upplupna kostnader uppick vid utgången av år 1997 till

109 miljarder kronor. Jämfört med förgående år är det en minskning med

10 miljarder kronor. Minskningen hänför sig främst till

Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på statsskulden. En

mindre del hänför sig till Riksförsäkringsverkets minskning av

periodiserade läkemedelsersättningar.

Övriga långfristiga skulder uppgick till 31 miljarder kronor, vilket är

en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med motsvarande tidpunkt

kalenderåret 1996. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal ökade med

2 miljarder kronor. Skuldbytesavtal är en finansiell bytesaffär mellan två

17

parter där man t.ex. kan betala ränta eller amortera på varandras lån. Skr. 1997/98:187

Syftet är att skydda sig mot valuta- och ränterisker. Ett annat namn för

skuldbytesavtal för är swappar. Vägverkets skuld till det egna

dotterbolaget Stockholmsleder AB ökade med 1 miljard kronor.

Statsskulden ökade med 18 miljarder kronor till 1 426 miljarder

kronor. I statens balansräkning har delpensionsfondens statsobligationer

och Riksgäldskontorets uppköpta premieobligationer om sammanlagt

4 miljarder kronor eliminerats, vilket förklarar skillnaden mot

Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på 1 430 miljarder kronor.

2.6.2 Ansvarsförbindelser

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier och pensioner m.m. som

redovisas inom linjen i balansräkningen. Dessa ansvarsförbindelser

uppgick till sammanlagt 805 miljarder kronor vid utgången av år 1997.

Beträffande kreditgarantier lämnas en redogörelse i kapitel 5. För

pensioner och liknande åtaganden redogörs närmare i bilaga till denna

skrivelse.

2.7 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen för den juridiska enheten staten år 1997 visar

statens in- och utbetalningar fördelade på områdena statens verksamhet,

investeringar, finansiella aktiviteter och statens upplåning. Av analysen

framgår hur driftskostnaderna för statens verksamhet samt

investeringarna och de finansiella aktiviteterna har finansierats samt hur

statens upplåning har förändrats under redovisningsperioden. Syftet med

finansieringsanalysen är att åskådliggöra betalningsströmmarna i staten.

Finansieringsanalysen för den juridiska enheten staten år 1997

redovisas i tabell 4.

Tabell 4 Finansieringsanalys för den juridiska enheten staten år 1997

Miljoner kronor

1997

(12 mån)

1995/96

(18 mån)

Statens verksamhet

Intäkter av skatter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av bidrag

Summa intäkter

676 240

49 825

37 747

763 812

882 076

86 389

55 602

1 024 067

Transfereringar och bidrag

Kostnader för statens förvaltning

Summa kostnader exklusive avskrivningar

-550 064

-139 086

-689 150

-792 280

-218 299

-1 010 579

Justeringar till betalningar

34 854

60 356

Saldo statens verksamhet

109 516

73 844

18

1997 1995/96 Skr. 1997/98:187

(12 mån) (18 mån)

Investeringar

Finansiella investeringar

-1 057

-3 966

Materiella investeringar

-21 731

-38 355

Immateriella investeringar

-211

-260

Summa investeringar

-22 999

-42 581

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens upplåning

justerade för valutakursförändringar

-101 442

-163 667

Övriga finansiella intäkter/kostnader

justerade för utdelningar och resultatandelar

12 036

25 386

Justeringar till betalningar

-1 993

17641

Summa finansiella aktiviteter

-91 399

-120 640

Totalt

-4 882

-89 377

Statens upplåning

Förändring av statsskulden

17 964

39 085

Förändring av övrig upplåning

-7

1 007

Orealiserade valutakursförändringar

-13 075

49 2850

Saldo statens nettouppiåning

4 882

89 377

Uppgifterna för finansieringsanalysen har hämtats från den konsoliderade

resultat- och balansräkningen. Information om investeringar har hämtats

från myndigheternas finansieringsanalyser. För affärsverken har

information inhämtats i särskild ordning. Inom staten används den s.k.

indirekta metoden för att sammanställa finansieringsanalysen. Detta

innebär att utgångspunkten för analysen är intäkter och kostnader enligt

resultaträkningen. Intäkter och kostnader som inte medför några

betalningsströmmar elimineras. För att få fram betalningar måste även

hänsyn tas till förändringar av fordringar och skulder.

En analys som förklarar skillnaden mellan statens upplåning och

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov redovisas nedan. Som

jämförelsetal redovisas i finansieringsanalysen hela det förlängda

budgetåret 1995/96, dvs. en 18-månadersperiod.

2.8 Statens upplåning

Skillnaden mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets

redovisade lånebehov består huvudsakligen av tre komponenter; justering

för icke kassamässiga poster, förändring av upplåning som sker utanför

Riksgäldskontoret och förändring av interna innehav av stats-

skuldspapper. Sambandet mellan statens nettoupplåning och Riksgälds-

kontorets redovisade lånebehov illustreras i tabell 5.

19

Tabell 5 Sammanställning av sambandet mellan statens nettoupplåning och Skr. 1997/98:187

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov

Miljarder kronor

1997

1995/96

(18 mån)

Förändring av statsskulden

18,0

39,1

Förändring av övrig upplåning

0,0

1,0

Orealiserade valutakursförändringar

-13,1

49,3

Statens nettoupplåning

4,9

89,4

Justering för poster som inte är likvida men

som påverkar statsskulden

1,0

-2,4

Förändring av övrig upplåning

0,0

-1,0

Förändring av interna innehav av statsskuldspapper

0,3

2,6

Riksgäldskontorets lånebehov

64

88,6

Statens nettoupplåning bestäms utifrån bokföringsmässiga grunder, dvs.

samtliga fordringar och skulder som är utestående på bokslutsdagen

hänförs till redovisningsperioden oavsett när betalning skall ske.

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov är kassamässigt, vilket innebär

att fordringar och skulder redovisas det år betalning sker. Detta innebär

att skulder och fordringar som uppkommer i slutet av året men som

betalas först efterföljande år påverkar statens upplåning men inte

Riksgäldskontorets lånebehov eftersom detta är kassamässigt. Vid

årsskiftet 1996/97 uppgick justeringsposten till 1 miljard kronor.

Statsskulden redovisas i årsredovisningen för staten med ett belopp

som är 4,2 miljarder kronor lägre än statsskulden enligt

Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att interna innehav av

statsskuldpapper, t.ex. Riksförsäkringsverkets innehav av stats-

skuldväxlar, har eliminerats i årsredovisningen för staten. Förändringen

av interna innehav under budgetåret 1997 var 0,3 miljarder kronor.

3 Statsbudgetens utfall

Som nämnts i föregående kapitel bygger årsredovisningen för staten på

information från de myndigheter och organisationer som ingår i den

juridiska enheten staten. Redovisningsinformationen baseras i sin tur på

de principer som slås fast i bokföringsförordningen och i förordningen

om myndigheters årsredovisning m.m. Detta innebär bl.a. att

årsredovisningen för staten bygger på s.k. bokföringsmässiga grunder.

Redovisningen mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar sker

däremot enligt en annan princip. Enligt lag om statsbudgeten skall

avräkning mot anslag och inkomsttitlar göras det budgetår till vilket

utgiften respektive inkomsten hänför sig. Avräkning mot anslag för

transfereringar respektive inkomsttitlar för skatt skall emellertid göras

det budgetår då betalning sker, dvs. redovisningen skall ske enligt

kassamässiga principer.

20

Enligt nämnda lag skall statsbudgeten innehålla samtliga inkomster Skr. 1997/98:187

och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

Därmed redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig

korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. Från och med budgetåret

1997 är således statsbudgetens saldo identiskt med statens lånebehov.

För budgetåret 1997 beräknades statsbudgetens inkomster till 623

miljarder kronor och de totala utgifterna till 678 miljarder kronor 1997.

Budgetunderskottet beräknades därmed uppgå till cirka 54 miljarder

kronor.

Inkomsterna uppgick till knappt 649 miljarder kronor under budgetåret

1997. Detta är en ökning med knappt 26 miljarder kronor jämfört med

statsbudgeten. Utgifterna för motsvarande period uppgick till

655 miljarder kronor vilket är knappt 23 miljarder kronor lägre än

beräknat i statsbudgeten. I tilläggsbudget för år 1997 anvisades knappt 12

miljarder kronor, vilket innebär att utfallet for utgifterna blev cirka 34

miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel under året.

Budgetunderskottet, dvs. lånebehovet, för budgetåret 1997 blev

6 miljarder kronor. Detta är en förbättring med drygt 48 miljarder kronor

jämfört med statsbudgeten och med knappt 60 miljarder kronor jämfört

med totalt anvisade medel.

Statsbudgetens utfall budgetåret 1997 redovisas i tabell 6.

Tabell 6 Statsbudgetens utfall budgetåret 1997

Miljarder kronor

Stats-

budget

Tilläggs-

budget

Totalt

anvisat

Utfall

Avvikelse

från

statsbudget

Avvikelse

från totalt

anvisat

Inkomster

623,4

623,4

648,9

25,5

25,5

Utgifter

677,8

11,6

689,4

655,2

-22,6

-34,3

Saldo

-54,4

-11,6

-66,0

-6,2

48,2

59,8

Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför i vissa fall inte.

3.1 Takbegränsade utgifter

Den nya budgetprocessen innebär bl.a. att ett tak beslutas för den statliga

sektorns utgifter. Det statliga utgiftstaket omfattar statsbudgetens samtliga

utgiftsområden förutom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Inom

utgiftstaket ingår även socialförsäkringssektorns utgifter och en

budgeteringsmarginal. Socialförsäkringssektorn innefattade under

budgetåret 1997 allmän tilläggspension (ATP), delpensionsförsäkring

och arbetsskadeförsäkring.

De takbegränsade utgifterna uppgick till 699 miljarder kronor

budgetåret 1997. Det är 24 miljarder kronor lägre än det av riksdagen

fastställda utgiftstaket på 723 miljarder kronor. Utgifterna på samtliga

utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev drygt 11 miljarder

21

kronor lägre och socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten drygt 2 Skr. 1997/98:187

miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Budgeterings-

marginalen uppgående till drygt 10 miljarder kronor behövde således inte

utnyttjas.

Det takbegränsade utgifterna år 1997 redovisas i tabell 7.

Tabell 7 Takbegränsade utgifter år 1997

Miljarder kronor

Stats- Tilläggs- Totalt Utfall Avvikelse Avvikelse

budget budget anvisat från från totalt

statsbudget anvisat

Utgiftsområden

exkl. statsskulds-

räntor 1

580,5

11,7 592,2 569,2

-11,3

Soc. försäkringar

vid sidan av stats-

budgeten

132,0

129,7

-2,3

Takbegränsade

utgifter

712,5

698,9

-13,6

Budgeterings-

marginal

10,5

24,1

13,6

Utgiftstak

723,0

723,0

0,0

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar 6,0 miljarder kronor.

3.2 Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster år 1997 blev knappt 649 miljarder kronor,

vilket är kanppt 26 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Drygt 9 miljarder kronor förklaras av högre skatteinkomster. Övriga

inkomster förklarar drygt 16 miljarder kronor varav försäljningar av

aktier förklarar huvuddelen av ökningen.

Fysiska och juridiska personers inkomstskatt, mervärdesskatt och

energiskatt är de enskilda inkomsttitlar som uppvisar de största

avvikelserna inom inkomsttypen Skatter m.m.

I tabell 8 redovisas utfallet samt avvikelser mot statsbudgeten för

samtliga inkomsttyper och inkomsttitlar som omnämns i kapitlet. I bilaga

till denna skrivelse redovisas ufallet för samtliga inkomsttitlar.

22

Skr. 1997/98:187

Tabell 8 Statsbudgetens inkomster 1997

Miljoner kronro

Inkomsttyp / inkomsttitel

Stats-

budget

Utfall

Avvikelse

mot

statsbudget

1000

Skatter m.m.

566 113

575 292

9 179

1100

Skatt på inkomst

95 674

109 760

14 086

1111

Fysiska personers inkomstskatt

37 647

41 765

4 118

1121

Juridiska personers inkomstskatt

52 094

63 318

11 224

1200

Socialavgifter och allmänna egenavgifter

195 232

193 408

-1 824

1300

Skatt på egendom

22 858

23 267

409

1312

Fastighetsskatt

16 940

15 264

-1 676

1341

Stämpelskatt

1 400

2 624

1 224

1400

Skatt på varor och tjänster

231 383

228 196

-3 187

1411

Mervärdesskatt

144 880

150 283

5 403

1424

Tobaksskatt

9 330

7 695

-1 635

1425

Skatt på spritdrycker

5 660

4 686

-974

1426

Skatt på vin

2 785

3 094

309

1427

Skatt på maltdrycker

2 683

2 079

-603

1428

Energiskatt

52 728

46 945

-5 783

2000

Inkomster av statens verksamhet

38 590

38 947

358

2125

Inlevererat överskott för att stärka det fin.

1 000

-1 000

2151

Tipsmedel

2 442

1 394

-1 048

2152

Lotterimedel

1 165

223

-942

2153

Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

2 525

2 525

2215

Överskott av Statens Fastighetsverks verks.

1 101

1 101

2411

Inkomster av statens aktier

15 339

13 054

-2 285

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

330

1 406

1 076

3000

Inkomster av försåld egendom

81

15 802

15 721

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

15 746

15 746

4000

Återbetalning av lån

3 076

3 163

86

5000

Kalkylmässiga inkomster

6215

6 839

624

6000

Bidrag m m från EU

8 670

8 228

-442

7000

Extraordinära medel från EU

636

657

21

Totala inkomster

623 382

648 928

25 546

Även om statsbudgetens utfall är fastställt måste taxeringsutfallet för år

1998 avvaktas innan en fullständig analys kan göras. Källskattema, dvs.

skatter som deklareras och fastställs varje månad, går redan nu att följa

upp. Utfallet för dessa skatter har en direkt koppling till skattesatser och

ekonomisk utveckling för det år som analyseras. Exempel på källskatter

är arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Skatter som preliminärbetalas under inkomståret och som slutligen

fastställs i samband med taxeringen går däremot inte att analysera innan

taxeringsutfallet är klart. En ytterligare komplikation vad gäller analysen

av dessa skatter är den samordnade uppbörden, som omfattar fysiska och

juridiska personer inkomstskatter, fastighets- och förmögenhetsskatter,

egenföretagaravgifter samt allmänna egenavgifter.

Prognoserna över statsbudgetens inkomster utgår i regel från en

prognos av de periodiserade skatterna, dvs. de skatter som avser det

aktuella inkomståret och som debiteras i samband med taxeringen.

Därefter görs en kassamässig prognos, vilket för inkomsttiteln Fysiska

23

personers inkomstskatt innebär prognoser över preliminär skatt, Skr. 1997/98:187

fyllnadsskatt, kvarstående och överskjutande skatt samt utbetalningar

från titeln. Den preliminära skatten påverkar budgetåret medan de övriga

skatterna påverkar de två påföljande budgetåren. En avvikelse i

preliminärskattema kan bero på felaktigt antagande om utvecklingen av

löner, pensioner, kapitalinkomster, jämkningar m.m. Avvikelser i

fyllnadsbetalningar för budgetåret 1997 kan bero på högre eller lägre

realisationsvinster, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt m.m. under både år

1995 och år 1996.

En utfallsanalys bör följa prognosarbetet, dvs. först jämförs skillnaden

mellan utfall och prognos för de periodiserade skatterna och därefter

skillnaden i kassamässiga termer. Förändringen av de periodiserade

skatterna förklaras av skillnader i skatteregler och ekonomisk utveckling.

Den återstående delen är betalningsförskjutningar mellan åren,

exempelvis inbetalningar av skatt under år 1997, som avser inkomster

intjänade under år 1996.

1111 Fysiska personers inkomstskatter

Utvecklingen av de periodiserade skatterna avseende inkomståren 1995

till 1997 framgår av tabell 9. Vid beräkningen till statsbudgeten avsåg det

senast kända utfallet inkomståret år 1994. Av tabellen framgår att den

slutliga skatten avseende 1995 blev 1,3 miljarder kronor högre än

prognosen till statsbudgeten. Den största avvikelsen avsåg skatt på

kapital där utfallet blev 1 miljard kronor högre än beräknat. Denna

höjning berodde i huvudsak på realisationsvinster. Det högre utfallet

påverkar inkomsttiteln år 1997 genom den kvarstående skatten (se tabell

10).

Den slutliga skatten avseende år 1996 blev 6,9 miljarder kronor högre

än den prognos som statsbudgeten baserades på. Den lägre

kommunalskatten förklaras av lägre löner och pensioner. Den lägre basen

har i sin tur återverkningar på prognosen för år 1997. Skatt på

kapitalinkomster blev 7,5 miljarder kronor högre än beräknat och

förklaras av mycket stora realisationsvinster. Ökningen av realisations-

vinsterna beror till stor del på att den lägre beskattningen av

allemansfonder upphörde i och med utgången av år 1996. Den högre

skatten på kapitalinkomster påverkar inkomsttiteln år 1997 genom ökade

fyllnadsbetalningar och större egna inbetalningar av preliminär skatt (se

tabell 10).

För inkomståret 1997 finns ännu inget utfall, eftersom detta blir klart

först i samband med taxeringen 1998. Jämfört med statsbudgeten

beräknas kommunalskatten bli knappt 6 miljarder kronor lägre.

Minskningen förklaras dels av den lägre basen för löner och pensioner

(utfallet 1996), dels av ett lägre antagande om lönernas utveckling

avseende år 1997. Kapitalskatten beräknas öka, vilket beror på att

realisationsvinsterna år 1997 ligger kvar på en hög nivå. Totalt beräknas

den slutliga skatten för år 1997 bli 3,8 miljarder kronor lägre än vid

beräkningen till statsbudgeten budgetåret 1997.

24

Staten betalar ut kommunalskatt till kommunerna på grundval av Skr. 1997/98:187

prognostiserat utfall. Därefter leder lägre preliminärskatter 1997 till att

statens inkomster minskar. Inkomsterna på statsbudgeten år 1999

kommer dock att påverkas positivt när utbetalningen av kommunalskatter

slutgregleras. Slutregleringen innebär att kommunerna får betala tillbaka

skillnaden mellan förskottet och den slutliga kommunalskatten avseende

år 1997. Regeringen har emellertid utlovat en återbetalningsgaranti om

2,6 miljarder kronor till kommunerna, varför inkomstförstärkningen på

statsbudgeten år 1999 begränsas till det belopp som överstiger garantin,

dvs. cirka 2 miljarder kronor.

Tabell 9 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

Skatteslag

Inkomståret

1995

Inkomståret

1996

Inkomståret

1997

Stats-

budget

1997

Utfall

Av-

vikelse

Stats-

budget

1997

Utfall

Av-

vikelse

Stats-

budget

1997

Vår-

prop.

1998

Av-

vikelse

Statlig inkomstskatt

23,3

23,4

0,2

26,0

25,9

-0,1

28,2

28,2

0,0

Kommunal

272,2

271,7

-0,5

286,7

284,1

-2,6

296,8

290,9

-5,9

inkomstskatt

Förmögenhetsskatt

3,0

3,5

0,5

3,4

5,0

1,6

3,4

4,6

1,1

Kapitalskatt, netto

-4,2

-3,1

1,0

-3,3

4,2

7,5

-1,4

1,5

2,9

Allm. egenavgifter

28,9

29,0

0,1

37,8

37,5

-0,3

47,0

46,4

-0,6

Fastighetsskatt

10,9

10,8

-0,1

16,0

15,1

-0,9

16,9

15,2

-1,7

Övriga skatter

10,1

10,1

0,0

9,7

11,4

1,7

10,0

10,5

0,5

Slutlig skatt

344,3

345,5

1,3

376,3

383,2

6,9

401,0

397,2

-3,8

I prognossammanhang brukar alltid en viss försiktighet iakttas när det

gäller prognoser av realisationsvinster. Detta beror på svårigheten att

prognostisera tillfälliga inkomster. I diagram 3 visas realisations-

vinsternas utveckling under perioden 1970 till 1996. Som framgår av

diagrammet har variabiliteten i inkomsterna ökat dramatiskt under 1990-

talet. Tydliga toppar finns för inkomståren 1991, 1994 och 1996, då

realisationsvinsterna uppgick till cirka 40 miljarder kronor. Under

samtliga dessa år har speciella skatteregler gällt, vilket kan förklara de

dramatiska ökningarna dessa år.

25

Diagram 3 Hushållens skattepliktiga realisationsvinster år 1970-1996

Skr. 1997/98:187

Mdkr

Utfallet för inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt blev

4,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket framgår av

tabell 10. Den preliminära A-skatten blev 6,8 miljarder kronor lägre

jämfört med statsbudgeten. Denna minskning överensstämmer med den

lägre prognoserade kommunalskatten för år 1997 (se tabell 9).

Minskningen förklaras både av att lönesumman 1996 blev lägre än

beräknat och av en lägre antagen lönesumma för inkomståret 1997. En

stor del av denna korrigering gjordes redan i 1997 års ekonomiska

vårproposition.

Tabell 10 Inkomstiteln fysiska personers inkomstskatt 1997

Miljarder kronor

Statsbudget

Utfall

Avvikelse

Preliminär A-skatt

375,8

369,0

-6,8

Preliminär F-skatt + egna

24,7

33,5

8,8

inbetalningar

Fyllnadsinbetalningar

10,3

12,5

2,2

Kvarstående skatt

5,9

7,6

1,7

Övriga

0,9

0,6

-0,3

Summa inkomster

417,6

423,2

5,6

Kommunalskatteutbetalningar

293,2

293,7

0,5

Överskjutande skatt

17,5

18,1

0,5

Omföringar

69,2

69,6

0,5

Summa utgifter

380,0

381,4

1,5

Netto på titeln

37,6

41,8

4,1

De egna inbetalningarna redovisas tillsammans med F-skatten, men

avvikelsen uppgående till 8,8 miljarder kronor kan i huvudsak antas vara

egna inbetalningar. Tillsammans med fyllnadsinbetalningarna motsvarar

dessa inbetalningar de ökade kapital- och förmögenhetsskatterna 1996

26

om 7,5 miljarder kronor respektive 1,6 miljarder kronor. Ökningen av Skr. 1997/98:187

kapitalskatten beror på de mycket stora realisationsvinsterna under år

1996, minskade utgiftsräntor med bibehållen jämkning samt fastighets-

taxeringen år 1996. Inbetalningen av kvarstående skatter ökade med

drygt 1,7 miljarder kronor och beror på de högre skatterna år 1995.

Utgifterna har minskat med 1,5 miljarder kronor. Den överskjutande

skatten avser inkomståret 1996 medan omforingama avser inkomståret

1995. Utbetalningarna av kommunalskattemedel är i princip oförändrade.

1121 Juridiska personers inkomstskatt

Utfallet för juridiska personers inkomstskatt uppgick till 63,3 miljarder

kronor, vilket är 11,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

I tabell 11 redovisas prognosen i statsbudgeten år 1997 för de

periodiserade skatterna avseende inkomståren 1995, 1996 och 1997, samt

taxeringsutfallet för inkomståren 1995 och 1996. Dessutom redovisas

prognosen för den periodiserade skatten for år 1997 i 1998 års

ekonomiska vårproposition, som är den senaste publicerade prognosen.

Tabell 11 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

1995

1996

1997

Stats-

budget

1997

Tax.

utfall

Avvikelse

Stats- Tax.

budget utfall

1997

Avvikelse

Stats-

budget

1997

Vår-

prop.

1998

Avvikelse

Totalt

Varav:

57,6

59,6

2,0

62,2

65,1

2,9

63,6

75,6

12,0

Avkastnings-

skatt

9,6

11,5

1,9

10,6

13,5

2,9

8,2

12,6

4,4

Bolagsskatt

38,3

38,7

0,4

37,3

36,4

-0,9

40,0

44,3

4,3

Som framgår av tabellen underskattades den periodiserade skatten för

samtliga inkomstår i statsbudgeten för år 1997. Underskattningen av

1995 års periodiserade skatt medförde dels att den inbetalda kvarskatten

blev cirka 3 miljarder kronor högre än beräknat, dels att

preliminärskatten under år 1997 underskattades eftersom preliminär-

skatten baseras på slutskatten två år tillbaka i tiden.

Den högre skatten för år 1996 medförde att fyllnadsinbetalningarna

och de egna inbetalningarna av preliminär skatt blev högre än beräknat

under år 1997. Fyllnadsinbetalningarna blev cirka 1 miljard kronor högre

än prognostiserat. Inbetald preliminär skatt avseende inkomståret 1997

och egna inbetalningar avseende inkomståret 1996 blev sammanlagt

drygt 12 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna på titeln

underskattades sålunda med drygt 16 miljarder kronor. Detta

motverkades dock något av att även utgifterna på titeln underskattades.

Den överskjutande skatten blev cirka 4 miljarder kronor högre än

beräknat och övriga utgifter - restitutioner och omföringar m.m. -

underskattades med cirka 1 miljard kronor.

27

1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter

Bruttoinkomsterna från socialavgifterna och de allmänna egenavgiftema

år 1997 uppgick till 299,5 miljarder kronor, vilker är 2,8 miljarder kronor

lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgifterna uppgick till

106,1 miljarder kronor vilket är 1 miljard kronor lägre än i beräkningen

till statsbudgeten. Nettot på titeln uppgick 193,4 miljarder kronor, vilket

är 1,8 miljarder lägre jämfört med beräknat i statbudgeten. Precisionen i

beräkningarna bestäms i första hand av hur lönesumman faktiskt

utvecklas under året jämfört med den utvecklingstakt som har antagits i

statbudgeten. Utfallet för år 1997 visar att löneantagandet var för högt i

beräkningen i statsbudgeten. Det alltför höga löneantagandet förklarar

cirka 2,2 miljarder kronor av överskattningen av bruttointäkterna och 0,9

miljarder kronor av utgifterna.

1312 Fastighetsskatt

Prognosen för fastighetsskatt utgår från Rikskatteverkets senaste

sammanställning av de totala taxeringsvärdena för de olika

fastighetskategoriema. Dessa skrivs fram med förväntad prisökning och

förväntad nyproduktion. Om framskrivningama är korrekta så ger

prognoserna ofta god precision. Beräkningen till statsbudgeten är

emellertid 1,7 miljarder kronor högre än utfallet. Differensen förklaras av

att skattehöjningen på elproduktionenheter, vilka beräknades till

1,7 miljarder kronor år 1997, togs upp på inkomsttiteln Fastighetsskatt i

statsbudgeten trots att redovisning på denna titel sker med två års

eftersläpning. Det som redovisas som utfall på inkomsttiteln

Fastighetsskatt år 1997 avser sålunda den skatt som betalades

inkomståret 1995.

1341 Stämpelskatt

Utfallet för stämpelskatten för år 1997 är cirka 1,2 miljarder kronor

högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten, vilket i huvudsak

förklaras av ett för lågt antagande om omsättningen på

fastighetsmarknaden. Det låga ränteläget samt den tillfälligt reducerade

skattesatsen på lagfarter är två faktorer som har bidragit till den oväntat

höga aktiviteten på marknaden. Marknaderna för småhus och fritidshus

har uppvisat omsättningsökningar på nära 20 procent under de senaste

två åren, vilket ligger klart över prognosen.

1411 Mervärdesskatt

Mervärdesskatten uppgick till 150,3 miljarder kronor under budgetåret

1997, vilket är 5,4 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. De

högre inkomsterna förklaras dels av ett ändrat konsumtionsmönster inom

inhemsk privat konsumtion från lågbeskattade varor till högbeskattade

varor (1,3 miljarder kronor), dels av en felbedömning av de nya reglerna

Skr. 1997/98:187

28

for kommunernas mervärdesskatt (3,5 miljarder kronor) 2 . Ändringen Skr. 1997/98:187

innebär att återbetalningar av mervärdesskatt till kommuner och

landsting inte längre belastar inkomstiteln Mervärdesskatt utan istället

återbetalas genom en höjning av de generella statsbidragen. I

propositionen uppskattades återbetalningarna till 19miljårder kronor.

Utgångspunkten var att regeländringen skulle vara statsfinansiellt neutral,

varför även de generella statsbidragen höjdes med 19 miljarder kronor.

Under hösten 1996 visade det sig att återbetalningarna blev högre än

beräknat, 22,5 miljarder kronor, vilket föranledde en ytterligare höjning

av de generella statsbidragen med 3,5 miljarder kronor 3 . Vid detta tillfälle

borde även mervärdesskatten ha justerats upp med motsvarande belopp.

Denna justering gjordes först i samband med 1997 års ekonomiska

vårproposition.

1424 Tobaksskatt

Utfallet för tobakskatten blev betydligt lägre än vad som beräknades i

statsbudgeten. Minskningen beror bl. a. på en för högt beräknad effekt av

de båda skattehöjningar som genomfördes under år 1997.

Grundprognosen för de effektberäkningar som genomfördes inför

höjningarna visade sig i efterhand vara för hög. Dessutom har

skattebasen minskat genom ändrade rökvanor och problem med

smuggling och intemethandel. Tabell 12 visar prognoser och effekt-

beräkningar som har gjorts för tobaksskatten sedan hösten 1996.

Tabell 12 Prognoser och effektberäkningar avseende tobaksskatt

Miljoner kronor

Tid

Kommentar

Effekt 1997

Prognos1997

Höst-96

Grundprognos

7 430

BP-97

Skattehöjning 1997-01-01

1 515

varav felredovisad momseffekt

385

9 330

VÄP-97

Korrigering momseffekt

-385

Volymminskning

-445

8 500

VÅP-97

Skattehöjning 1997-08-01

500

9 000

BP-98

Volymminskning

-600

8 400

Utfall 1997

7 700

1425-1427 Alkoholskatter

Utfallet för alkoholskatterna blev 1,3 miljarder kronor lägre än vad som

beräknades i statsbudgeten. Avvikelsen beror på lägre utfall för sprit- och

maltdrycker. Konsumtionen av spritdrycker uppvisar sedan flera år

tillbaka en nedåtgående trend. Inkomsterna kan dessutom ha påverkats av

2 Proposition 1995/96:64, bet. FiU5, rskr 1995/96116.

3 Se budgetpropositionen för år 1997 (1996/97:1, volym 9, utgiftsområde 25, sid 9)

29

en ökad gränshandel och illegal införsel 4 . I samband med sänkningen av Skr. 1997/98:187

skatten på öl blev konsumtionen av obeskattat 2,8-procentigt folköl

oväntat hög, vilket förklarar avvikelen mot statsbudgeten för skatten på

maltdrycker.

1428 Energiskatt

Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas energiskatt, koldioxidskatt och

svavelskatt. Utfallet för skatt på energi blev 5,8 miljarder kronor lägre än

vad som beräknades i statsbudgeten. Den stora avvikelsen för

energiskatterna beror bl. a. på ett för högt antagande om förbrukningen

av bensin och oljeprodukter. En del av den lägre oljeförbrukningen

förklaras av att 1997 var ett ovanligt varmt år 5 . I prognosfelet ligger

också ett tidigare ej inkluderat avdrag för skepp i inrikes trafik.

2000-7000 Övriga inkomster

Summan av utfallet på dessa inkomsttyper uppgick till 73,6 miljarder

kronor vilket är 16,3 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Differensen förklaras främst av försäljning av aktieinnehav.

2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella

systemet

På inkomsttiteln redovisas under budgetåret 1997 inga inkomster till

följd av ändrade redovisningsprinciper av bankstödet. I statsbudgeten var

dessa inkomster upptagna till 1 miljard kronor vilket förklarar

differensen.

2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

År 1997 tillkom titeln i syfte att ersätta inkomsttitlarna 2151 Tipsmedel

och 2152 Lotterimedel. I början av år 1997 redovisade dock AB Svenska

Spel överskott på de två titlarna. Om de tre titlarna summeras uppgår

differensen mellan utfall och beräknat i statsbudget till 0,5 miljarder

kronor, vilket förklaras av ökat spelande.

4 Den genomsnittliga kvantiteten per tullbeslag av sprit ökade under 1997 jämfört

med 1996. Dessutom var inslaget av 96-procentig alkohol betydligt större än i

föregående års beslag.

5 Samtliga prognosår antas vara normala ur temperaturhänseende.

30

2215 Överskott av Statens Fastighetsverks verksamhet

Skr. 1997/98:187

I statsbudgeten beräknades inga inkomster på titeln. Utfallet blev

emellertid 1,1 miljarder kronor vilket förklaras av en engångsbetalning

från Statens fastighetsverk under år 1997.

2411 Inkomster av statens aktier

Inkomsterna av statens aktier uppgick till 13,1 miljarder kronor år 1997

vilket är en minskning med 2,3 miljarder kronor jämfört med vad som

beräknades i statsbudgeten.

Skillnaden förklaras främst av att utdelningen från Securum var 2,5

miljarder kronor lägre än beräknat. Av denna minskning utgjorde en

miljard kronor finansiering av återbetalning av lån för Securum till

Riksgäldskontoret (RGK). Den resterande delen motsvarande 1,5

miljarder kronor samt återbetalningen av lånet i RGK gjordes i början av

år 1998.

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

Utfallet på titeln uppgick år 1997 till 1,4 miljarder kronor. Skillnaden på

1,1 miljarder kronor i förhållande till vad som beräknades i statsbudgen

och förklaras främst av att Försvarsmakten levererade in 0,8 miljarder

kronor från räntekonto i Riksgäldskontoret. Det påverkade emellertid inte

statens lånebehov.

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

I statsbudgeten var inga inkomster beräknade på titeln. Utfallet på titeln,

som uppgår till 15,7 miljarder kronor, förklaras av försäljningen av

Stadshypotek AB samt försäljning av aktier i Nordbanken.

3.3 Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Inom varje

utgiftsområde redovisas anslagen per verksamhetsområde. Från och med

budgetåret 1997 används tre olika anslagstyper; ramanslag,

reservationsanslag och obetecknade anslag. Kvarstående medel från

tidigare budgetår vilka inte har uppförts på statsbudgeten innevarande år

redovisas på s.k. äldre anslag. I bilaga till denna skrivelse redovisas

samtliga anslag under respektive utgifts- och verksamhetsområde.

Nedan kommenteras utfallet för varje utgiftsområde samt större

avvikelser jämfört med av riksdagen totalt anvisade medel (dvs.

statsbudget inklusive tilläggsbudget). I tabell 13 redovisas utfall för

samtliga utgiftsområden samt avvikelser jämfört med statsbudget och

totalt anvisade medel.

31

En större förbrukning än tilldelade medel kan finansieras antingen Skr. 1997/98:187

genom att ingående reservationer eller anslagssparande alternativt

anslagskredit nyttjas eller genom att regeringen genom särskilt beslut,

s.k. medgivet överskridande, tillför ett anslag ytterligare medel.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen och dess ombudsmän

samt regeringen. Vidare ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala

myndigheter.

Utfallet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre

än totalt tilldelade medel. Avvikelsen förklaras till största delen av

anslaget för Regeringskansliet m.m.

Äldreanslaget från budgetåret 1995/96, Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen, redovisade en ingående reservation uppgående till 1,0

miljarder kronor. Under år 1997 förbrukades 77 miljoner kronor av den

ingående reservationen.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala myndigheter och nämnder,

Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt

Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa tidsbegränsade åtaganden,

exempelvis kapitalbidrag till Europeiska investeringsbanken.

Utgifterna för budgetåret 1997 uppgick till 2,5 miljarder kronor. Det är

1,3 miljarder kronor lägre än vad som tilldelades i statsbudgeten. På

tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 0,5 miljarder kronor. Utfallet blev

således 1,8 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Den främsta

orsaken till det lägre utfallet är att anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader

för upplåning och låneförvaltning blev 0,9 miljarder kronor lägre än

anvisat belopp. Detta förklaras till största delen av minskade provisioner,

något som i huvudsak beror på ändrad inriktning på upplåningen i

utländsk valuta.

Utfallet för verksamhetsområdet Tidsbegränsade åtgärder blev 0,7

miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Under budgetåret 1997

anvisades på tilläggsbudget 0,5 miljarder kronor på det nya anslaget

Investeringar i infrastrukturen på svenska finansmarknaden. Medlen

användes inte under år 1997 utan fördes över till budgetåret 1998 då

investeringarna har genomförts. Resten av avvikelsen härrör framför allt

från anslagen Åtgärder för att stärka det finansiella systemet och Statliga

ägarinsatser m.m. i Nordbanken.

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och

Tullverket.

Utgifterna blev 5,7 miljarder kronor under budgetåret 1997. Utfallet

överskred därmed anvisade medel med 20 miljoner kronor. Utgifterna för

anslaget Riksskatteverket blev 53 miljoner kronor lägre än tilldelade

medel. Förklaringen är bl.a. att Riksskatteverkets Data Service tjänster

genererade ett överskott under år 1997. Anslaget Skattemyndigheterna

32

ökade beroende på höga IT-satsningar och översteg tilldelade medel med Skr. 1997/98:187

totalt 61 miljoner kronor.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Under utgiftsområdet ingår polisväsendet, åklagarväsendet, domstols-

väsendet, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna samt övrig

verksamhet inom rättsväsendet varav kostnaderna till största delen avser

rättshjälp.

Utfallet for utgiftsområdet blev 21,2 miljarder kronor, vilket är 0,3

miljarder kronor högre vad som anvisades på statsbudget- och

tilläggsbudget for budgetåret 1997.

Det högre utfallet härrör främst från anslaget for Polisorganisationen.

Utfallet översteg tilldelade medel med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är

kostnader for utbetalning av retroaktiva löner från år 1996 samt höga

kostnader för den löpande driften av polisväsendet.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna

samt bidrag till internationella organisationer.

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 2,5 miljarder kronor under år

1997. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Det lägre

utfallet förklaras huvudsakligen av att anslaget Bidrag till vissa

internationella organisationer blev 0,2 miljarder kronor lägre än

anvisade medel. Störst avvikelse uppvisar bidraget till FN:s

fredsbevarande operationer.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Under utgiftsområdet finansieras det militära och civila försvaret samt

viss övrig verksamhet.

Utfallet för utgiftsområdet under den aktuella perioden blev 41,0

miljarder kronor vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än vad som

tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet

totalt 150 miljoner kronor. Utgifterna för 1997 blev därmed 1,5 miljarder

kronor lägre än totalt anvisade medel.

Det lägre utfallet än beräknat beror till stor del på att utgifterna för

anslaget Försvarsmakten blev 1,3 miljarder kronor lägre än tilldelade

medel. Det lägre utfallet beror främst på omläggningen till tillämpning av

anslagsförordningens bestämmelser fullt ut från och med den 1 januari

1997, vilket har inneburit en förskjutning av anslagsbelastningen.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet finansierar utvecklingssamarbete med u-länder samt

länder i Central- och Östeuropa.

Utfallet för år 1997 blev 12,1 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder

kronor högre än vad som totalt anvisats. Merparten av

anslagsutnyttjandet utöver anvisade medel förklaras av anslaget

Biståndsverksamhet. Orsaken är att ingående reservationer har utnyttjats.

Utgående reservationer för anslaget uppgår till 5,8 miljarder kronor.

2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187

Vidare blev utfallet för anslaget Samarbete med Central- och Skr. 1997/98:187

Östeuropa 0,2 miljarder kronor lägre än totalt tilldelade medel.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik och invandrares integration i

Sverige.

Utgifterna för år 1997 uppgick till 3,6 miljarder kronor. Detta är 0,1

miljarder kronor högre än anvisade medel. Störst avvikelse uppvisar

anslaget Kommunersättningar vidflyktingmottagande. Anslaget tillfördes

0,1 miljarder kronor på tilläggsbudget. Utgifterna blev dock 0,1 miljarder

kronor högre än totalt tilldelade medel. Det är i huvudsak bidrag till

kommunerna för äldre och handikappade samt bidrag till kommunerna

för flyktingmottagande som har blivit mer omfattande än beräknat.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet innefattar olika bidrag inom hälso- och sjukvårdsområdet

samt förvaltningskostnader för myndigheter inom området.

Utfallet för budgetåret 1997 blev 24,2 miljarder kronor vilket är 0,5

miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På

tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet totalt 0,3 miljarder kronor. Bland

annat tillfördes verksamhetsområdet Omsorg om äldre och funktions-

hindrade personer 0,4 miljarder kronor, medan verksamhetsområdet

Hälso- och sjukvård minskades med 0,2 miljarder kronor. Med hänsyn

tagen till justeringar på tilläggsbudget blev utfallet 0,2 miljarder kronor

högre än totalt anvisade medel.

Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 0,8

miljarder kronor jämfört med anvisade medel i statsbudgeten. På

tilläggsbudget tilldelades 0,8 miljarder kronor, vilket innebar att utfallet

blev 55 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel. Den ökade

anslagsbelastningen beror på att utgiftsutvecklingen underskattades,

främst beroende på att behovens omfattning inte var tillräckligt väl

kända.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet innefattar områdena ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp samt Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkrings-

kassorna.

Utfallet för utgiftsområdet blev 35,6 miljarder kronor budgetåret 1997

vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som tilldelades på statsbudget

och tilläggsbudget. Den största avvikelsen uppvisar anslaget Sjukpenning

och rehabilitering m.m. Utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än vad

som anvisats, beroende på de nya reglerna för sjuklön.

Utgifterna för Socialförsäkringsadministrationen, dvs. anslagen för

Riksförsäkringsverket och de Allmänna försäkringskassorna, blev 0,1

miljarder kronor högre än tilldelade medel. Riksförsäkringsverket har

använt delar av sitt anslagssparande, medan de allmänna försäkrings-

kassorna har utnyttjat anslagskrediten.

34

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Skr. 1997/98:187

Utgiftsområdet omfattar ålderspensioner, efterlevandepensioner till

vuxna och bostadstillägg för pensionärer.

Utgifterna för år 1997 uppgick till 63,1 miljarder kronor vilket är

0,8 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Det lägre utfallet förklaras

främst av lägre utgifter för anslaget Bostadstillägg för pensionärer.

Utgifterna blev 0,5 miljarder lägre än vad som anvisats. Minskningen

beror huvudsakligen på att den del av bostadskostnaden som kan ersättas

inom intervallet 100 till 4000 kronor per månad sänktes från 85 procent

till 83 procent från och med den 1 januari 1997.

Anslaget Ålderspensioner underskred tilldelade medel med

0,3 miljarder kronor.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet innefattar stöd till barnfamiljer i huvudsak genom

barnbidrag, föräldraförsäkring och underhållsstöd.

Utfallet för utgiftsområdet blev under budgetåret 1997 32,6 miljarder

kronor vilket är 2,6 miljarder kronor lägre än vad som anvisats i

statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget Underhållsstöd

0,6 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev därmed 3,1

miljarder kronor lägre än totalt avisade medel.

Det lägre utfallet förklaras till största delen av att utgifterna för

anslaget Föräldraförsäkring blev 2,9 miljarder kronor lägre än tilldelade

medel. Minskningen beror främst på att födelsetalet har sjunkit kraftigare

än vad som antagits. Vidare blev utfallet för anslaget Allmänna

barnbidrag 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Orsaken är att

antalet bidragsberättigade barn har minskat mer än vad som antogs i

statsbudgeten.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshets- och lönegaranti-

ersättning.

Utgifterna blev 40,9 miljarder kronor för år 1997. Det är 4,7 miljarder

kronor högre än vad som tilldelades på statsbudgeten men 2,4 miljarder

kronor lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes

utgiftsområdet totalt 7,1 miljarder kronor.

Under året förändrades bedömningen av den öppna arbetslösheten. I

statsbudgeten beräknades arbetslösheten uppgå till 6,9 procent, men

denna nivå reviderades under året. Anslaget Bidrag till arbetslöshets-

ersättning tillfördes därför totalt 7,1 miljarder kronor på tilläggsbudget.

Dessa medel räckte med god marginal för att täcka kostnaderna för

arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten för år 1997 uppgick till

8,0 procent.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet innehåller utgifter för arbetsmarknad, arbetslivsfrågor,

jämställdhetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor.

Utgifterna för utgiftsområdet under budgetåret 1997 blev 50,0

miljarder kronor vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än vad som

35

tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades utgifterna med Skr. 1997/98:187

2,1 miljarder kronor. Utgifterna blev således 0,2 miljarder kronor lägre

än vad som totalt anvisades under året.

Medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder redovisades på två anslag

under år 1997, dels på ett s.k. äldreanslag från 1995/96 som hade en

ingående reservation på 5,4 miljarder kronor och dels på ett nytt anslag

som tilldelades 25,6 miljarder kronor i statsbudgeten. Under 1997

gjordes indragningar från äldreanslaget på 1,5 miljarder kronor. Utfallet

för äldreanslaget blev 3,1 miljarder kronor.

Anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskades med 2,1

miljarder kronor i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 2,0 miljarder

kronor lägre än vad som totalt anvisats. Färre personer än beräknat

återfanns i åtgärder och fler fanns istället inom vuxenutbildnings-

satsningen "kunskapslyftet".

Utgifterna för anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

blev 0,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Under 1997 gjordes

indragningar från anslaget på totalt 200 miljoner kronor.

Belastningen på anslaget Europeiska socialfonden blev 0,8 miljarder

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten till följd av att verksamheten

inom de olika strukturfondsprogrammen påbörjades senare än planerat.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymnasiestuderande, studiemedel

i form av bidrag, räntesubventioner och avskrivning av studielån, olika

former av vuxenstudiestöd samt bidrag för vissa studiesociala ändamål.

Utfallet för utgiftsområdet blev 16,0 miljarder kronor under budgetåret

1997. Jämfört med statsbudgeten är detta en minskning med 0,9 miljarder

kronor. På tilläggsbudget ökades utgiftsområdet med 0,4 miljarder

kronor. Utfallet för utgiftsområdet blev därmed 1,3 miljarder kronor

lägre än totalt anvisade medel. Den största förklaringen till avvikelsen

härrör från anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Utfallet för vuxenstudiestödet

uppgick till 4,0 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än

totalt anvisade medel. De medel som avsåg det särskilda

utbildningsbidraget vilket infördes den 1 juli 1997, utnyttjades i sin

helhet. Medlen för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa

förbrukades dock inte helt, vilket är den största förklaringen till

avvikelsen.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola, vuxenutbildning, universitet

och högskolor, forskning samt högskolemyndigheter.

Utfallet blev 25,1 miljarder kronor för budgetåret 1997 vilket är 0,2

miljarder kronor lägre än vad som tilldelades på statsbudgeten. På

tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 0,4 miljarder kronor och utfallet

för utgiftsområdet blev således 0,6 miljarder kronor lägre än totalt

anvisade medel.

Utgifterna för verksamhetsområdet universitet och högskolor blev 0,5

miljarder kronor lägre än anvisade medel. Verksamhetsområdet

universitet och högskolor svarar för merparten av avvikelsen. Avvikelsen

36

förklaras främst av anslaget Särskilda utgifter vid universitet och Skr. 1997/98:187

högskolor.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar bl.a. allmän kulturverksamhet, museer, film,

trossamfund, folkbildning samt ungdoms-, folkrörelse och idrottsfrågor.

Utfallet blev 7,2 miljarder kronor under år 1997 vilket är 18 miljoner

kronor högre än vad som tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget

tillfördes utgiftsområdet 50 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområdet

blev därmed 32 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. På

anslagsnivå har det inte förekommit några större avvikelser mot totalt

anvisade medel.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska

frågor, länsstyrelserna och lantmäteriverksamheten samt ekologisk

omställning och utveckling.

Utfallet för budgetåret 1997 blev 30,9 miljarder kronor vilket är 2,5

miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Det lägre utfallet

förklaras till största del av att utgifterna för Räntebidrag m.m. minskade

med 2,6 miljarder kronor. De minskade räntebidragsutgiftema beror bl.a.

på sjunkande räntor i kombination med att ett mycket stort antal

bostadslån omsattes under år 1997. Anslaget för Bostadsbidrag ökade

med 0,3 miljarder kronor jämfört med totalt anvisade medel. Ökningen

beror på att den besparing som beräknades till följd av ändrade regler för

bostadsbidrag fr.o.m. den 1 januari 1997 har visat sig bli lägre än vad

som antogs i statsbudgeten.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska

företagsstöd, medel till länsstyrelserna för regional projektverksamhet

samt medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. I utgiftsområdet

ingår även utbetalningar finansierade från EG:s regionalfond som är en

av EG:s fyra fonder som delfinansierar strukurfondsprogram inom målen

2, 5b och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen.

Utfallet för budgetåret 1997 blev 2,9 miljarder kronor vilket är 0,8

miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Den lägre förbrukningen

förklaras dels av en lägre utbetalningstakt än beräknat på anslagen för

Regionalpolitiska åtgärder och EG:s regionala utvecklingsfond, dels av

fördröjning av vissa regionalpolitiska projekt.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar bl.a frågor rörande biologisk mångfald och

naturvård, miljö- och kretsloppsforskning samt strålskydd och

säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.

Utfallet för budgetåret 1997 blev 1,6 miljarder kronor vilket är 0,2

miljarder kronor mer än totalt anvisade medel. Den högre förbrukningen

domineras inte av något enskilt anslag.

37

Utgiftsområde 21 Energi Skr. 1997/98:187

Utgiftsområdet omfattar frågor avseende tillförsel, distribution och

användning av energi samt energiforskning. Området omfattar också de

statliga insatserna för krislagring av olja.

Utfallet blev 0,6 miljarder kronor under år 1997 vilket var i nivå med

totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tilldelades utgiftsområdet 114

miljoner kronor varav merparten tilldelades anslaget Bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara energikällor. På äldre-

anslaget Insatser för ny energiteknik som togs upp på statsbudgeten

budgetåret 1995/96 har 133 miljoner kronor förbrukats under 1997.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart,

postbefordran, telekommunikationer och övergripande IT-frågor.

Utfallet för budgetåret 1997 blev 24,5 miljarder vilket är 0,8 miljarder

lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet

204,5 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor avsåg Gemenskapens

finansiella stöd för Transeuropeiska nätverk. Den lägre förbrukningen på

0,8 miljarder kronor beror framförallt på att utfallet för Nyinvesteringar i

stomjärnvägar m.m. blev 1,3 miljarder kronor lägre än vad som

anvisades totalt. Banverket drabbades under året av ett flertal förseningar

av stora investeringsprojekt. Anledningen var främst förseningar i olika

tillståndsfrågor, detaljplaner, expropriationsbeslut samt överklagande av

planbeslut.

Avvikelser gentemot tilldelade medel finns även på anslaget Drift och

underhåll av statliga vägar där förbrukningen blev 185 miljoner kronor

lägre än vad som anvisades totalt. För anslaget Byggande av

länstrafikanläggningar blev förbrukningen 603 miljoner kronor högre än

totalt anvisat främst till följd av att den fysiska planeringen blev mer

tidskrävande än planerat.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Utgiftsområdet omfattar jord- och skogsbruk, fiske samt utgifter inom

ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och fiskepolitik

(CFP) samt nationellt beslutade åtgärder inom dessa näringar. Vidare

ingår utgifter för växtskydd, djurskydd samt livsmedelskontroll.

Utgiftsområdet innefattar även anslag till högre utbildning och forskning

som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser.

Utfallet blev 10,9 miljarder kronor under år 1997 vilket är 2,7

miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget

tillfördes utgiftsområdet 269 miljoner varav anslaget Jordbrukets

blockdatabas tilldelades 100 miljoner kronor och anslaget Från EG-

budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. tilldelades 74 miljoner

kronor. Den lägre förbrukningen på 2,7 miljarder kronor förklaras till

stor del av att utgifterna för Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter blev 1 miljard kronor lägre än beräknat. Detta

förklaras av att höga världsmarknadspriser och en stor efterfrågan på

spannmål har möjliggjort export av det svenska överskottet varför få

38

inköp av spannmål har behövt göras. Utfallet för Arealersättning och Skr. 1997/98:187

djurbidrag för strukturstöd inom såväl fiske som livsmedelssektorn

samt anslagen för Kompletterande åtgärder inom jordbruket blev

sammanlagt 1,6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Detta

beror dels på tidsförskjutningar mellan beslut om stöd och faktiska

utbetalningar, dels på en lägre utnyttjandegrad.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar en mycket bred verksamhet, där den

gemensamma nämnaren är insatser for tillväxt och förnyelse i svenskt

näringsliv.

Utfallet år 1997 blev 3,1 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor

mer än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet

136,5 miljoner kronor varav merparten 130 miljoner kronor tilldelades

anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda foretag.

Den största avvikelsen gentemot anvisade medel uppkom på anslaget

Teknisk forskning och utveckling vilket underskreds med 102 miljoner

kronor. Orsaken är främst att NUTEK under större delen av 1997 inte

fattade några beslut om långsiktiga åtaganden p.g.a.. anslagstilldelningen

i relation till kraven på myndigheten. NUTEK ville inte riskera att inte

kunna tillgöra redan gjorda åtaganden.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och

landsting. Bidragen syftar till att så långt som möjligt skapa goda och

likvärdiga förutsättningar for kommuner och landsting att uppnå de

nationella målen inom olika verksamheter.

Utfallet år 1997 blev 87,3 miljarder kronor vilket är 3,7 miljarder

kronor mer än vad som tilldelades i statsbudgeten. På tilläggsbudget

tillfördes utgiftsområdet 4,0 miljarder kronor vilket innebär att

förbrukningen blev 0,3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel.

De medel som tillfördes på tilläggsbudget anvisades i huvudsak till

anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting i syfte att

värna om kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna och motverka

en fortsatt sysselsättningsminskning. Förbrukningen på anslaget

Utjämningsbidrag till kommuner och landsting blev 283 miljoner kronor

lägre än totalt anvisat vilket förklaras av att omslutningen i

utjämningssystemet blev lägre än beräknat. För år 1998 beräknas

omslutningen bli motsvarande belopp högre.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

I detta utgiftsområde ingår förutom statsskuldsräntor även anslaget

Oförutsedda utgifter som uppgick till 7 miljoner kronor för år 1997. I

statsbudgeten anvisades 10 miljoner kronor på detta anslag.

Utfallet på anslaget för statsskuldsräntor blev 98,4 miljarder kronor

vilket var 5,8 miljarder kronor lägre än budgeterat för år 1997. Den lägre

inhemska räntenivån jämfört med tidigare antaganden bidrog med cirka

4,8 miljarder kronor och valutakursvinstema netto med 5 miljarder

kronor. Motverkande faktorer uppgick till cirka 4 miljarder kronor och

39

utgjordes främst av minskade överkurser till följd av en omfördelning av Skr. 1997/98:187

emissionsvolymema vad gäller statsobligationslån med lägre

kupongräntor. Statsskulden uppgick den 31 december 1997 till 1 032

miljarder kronor varav 386 miljarder kronor utgjordes av lån i utländsk

valuta.

Utgiftsområde 27 Avgiften till den Europeiska gemenskapen

Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten redovisas i statsbudgeten över

fyra olika anslag under detta utgiftsområde. Avgiften består dels av de

s.k. traditionella medlen nämligen tullar, särskilda jordbrukstullar och

sockeravgifter, dels av två övriga avgiftsslag vilka baseras på

mervärdesskatten respektive bruttonationalinkomsten (BNI) i respektive

medlemsland.

Utfallet år 1997 blev 20,2 miljarder kronor vilket var 0,1 miljarder

kronor mer än totalt anvisat. Den högre förbrukningen gentemot totalt

anvisade medel förklaras främst av att den Mervärdesskattebaserade

avgiften blev 2,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Förbrukningen på anslagen Tullavgift och Särskilda jordbrukstullar blev

dock 369 respektive 284 miljoner kronor lägre än vad som anvisades

totalt. Förklaringen till den lägre förbrukningen anses vara att

handelsmönstret har förändrats efter EU-inträdet. På anslaget Avgift

baserad på bruttonationalinkomsten förbrukades 1,3 miljarder kronor

mindre än vad som anvisades totalt. Detta beror bl.a. på att ett överskott

från år 1996 fördelats till medlemsländerna. Från anslaget drogs

dessutom 472 miljoner kronor in på tilläggsbudget till följd av ett EU-

beslut om en lägre avgift.

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten beräknades en minskning av anslagsbehållningarna med 6

miljarder kronor i en särskild post som är schablonmässigt beräknad.

Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från

föregående år och sparande av medel från innevarande år. För att komma

fram till en beräknad total utgift för budgetåret 1997 kompletteras de i

statsbudgeten anvisade beloppen med denna post. I utfallet ingår däremot

förbrukning av ingående anslagsbehållningar per anslag under respektive

utgiftsområde.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten ingår i statsbudgeten ff.o.rn.

budgetåret 1997 till följd av den ändrade budgetstrukturen. Posten utgör

skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och

inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningarna över

statsverkets checkräkning i Riksbanken (SCR). Redovisningen över SCR

är kassamässig, dvs. den baseras på in- och utbetalningar. Differenser

mot anslag och inkomsttitlar följer bl.a. av att redovisningen mot dessa

delvis är utgifts-/inkomstmässig. Utfallet av den kassamässiga korri-

geringen räknas fram residualt.

Utfallet år 1997 på posten kassamässig korrigering blev - 2 miljarder

kronor vilket är knappt 89 miljarder kronor lägre än enligt statsbudgeten.

40

Huvuddelen av avvikelsen förklaras av att regleringen av Skr. 1997/98:187

Arbetsmarknadsfondens skuld uppgående till knappt 87 miljarder kronor

gjordes i december 1996 och inte i januari 1997 som beräknat i

statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning har till följd av den ändrade

budgetstrukturen tillförts som en post på statsbudgetens utgiftssida.

Kompletterad med den kassamässiga korrigeringsposten är därmed

statens budgetsaldo och lånebehov identiska begrepp ff.o.m. budgetåret

1997.

RGK:s utlåning sker till största delen till myndigheter som enligt

riksdagsbeslut skall finansiera delar av sin verksamhet genom lån i RGK

eller som behöver tillfälliga krediter och möjlighet till inlåning. Vissa

affärsverk och statliga bolag som i första hand finansierar sin verksamhet

på marknaden har också rätt att låna och placera medel i RGK. Vidare

placerar bl.a. vissa statliga fonder medel på konto i RGK enligt särskilda

beslut.

Utfallet på RGK:s nettoutlåning blev -10,4 miljarder kronor år 1997

vilket är 83,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Huvuddelen av avvikelsen har samma förklaring som den kassamässiga

korrigeringsposten, dvs. Arbetsmarknadsfondens skuld uppgående till

86,7 miljarder kronor reglerades i december 1996 och inte i januari 1997

som beräknat i statsbudgeten. I övrigt uppgår avvikelsen för RGK:s

nettoutlåning till -3,5 miljarder kronor. Detta beror framför allt på ökade

återbetalningar av lån från bolag/affarsverk bl.a. genom förtida

återbetalningar. Detta motverkas dock till stor del av att inlåningen på

myndigheternas räntekonton har minskat med 10,1 miljarder kronor

varav Försvarsmakten och Försvarets materielverk sammanlagt svarar för

8,5 miljarder kronor. Till stor del motsvaras dock de minskade

räntekontobehållningama av en kassamässig korrigering åt motsatt håll

varför budgetsaldot, tillika statens lånebehov, inte har påverkats.

41

Tabell 13 Statsbudgetens samt socialförsäkringssektorns utgifter år 1997_______Skr. 1997/98:187

Utgiftsområde / anslag Stats- Tilläggs Totalt Utfall Avvikelse Avvikelse

budget - budget anvisat mot Stats- mot totalt

Miljoner kronor budget anvisat

1 Rikets styrelse 3 781

2 Samhällsek.och finansförvaltn. 3 808

3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 715

4 Rättsväsendet 20 825

5 Utrikesförvaltning 2 757

6 Totalförsvar 42 373

7 Internationellt bistånd 11 002

8 Invandrare och flyktingar 3 453

9 Hälsovård m.m. 23 722

10 Sjukdom och handikapp 35 833

11 Ålderdom 63 975

12 Familjer och barn 35 161

13 Arbetslöshet 36 174

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 52 277

15 Studiestöd 16 884

16 Utbildning 25 357

17 Kultur 7 162

18 Samhällsplan, bo och bygg 33 368

19 Regional utjämning och utv. 3 726

20 Allmän miljö- och naturvård 1 330

21 Energi 474

22 Kommunikationer 25 063

23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 13 324

24 Näringsliv 2 860

25 Allmänna bidrag till kommuner 83 612

26 Statsskuldsräntor m.m. 104 155

27 EU-avgiften 20 525

Summa utgiftsområden 678 696

Minskning av anslagsbehållningar 6 000

Summa utg.omr exkl. utg.omr 26 580 541

Socialförsäkringssektorn vid sidan 132 000

av statsbudgeten

Takbegränsade utgifter 712 541

Budgeteringsmarginal 10 459

Utgiftstak 723 000

-18

3 763

3 910

129

147

503

4311

2 504

-1 303

-1 806

5 715

5 735

20

20

18

20 843

21 160

335

317

2

2 759

2 476

-281

-283

150

42 523

40 978

-1 394

-1 544

11 002

12 139

1 137

1 137

3 453

3 583

130

130

294

24 016

24 218

497

202

35 833

35 591

-243

-243

63 975

63 134

-841

-841

589

35 750

32 602

-2 559

-3 147

7 141

43 315

40 920

4 745

-2 396

-2 110

50 167

50 005

-2 273

-163

383

17 267

15 983

-901

-1 285

365

25 722

25 122

-235

-600

50

7211

7 179

18

-32

3

33 371

30 891

-2 477

-2 480

-6

3 720

2 940

-786

-780

35

1 365

1 609

279

244

114

588

593

119

5

204

25 268

24 467

-597

-801

269

13 593

10 866

-2 458

-2 727

136

2 996

3 068

208

72

4 000

87 613

87 330

3 718

-283

104 155

98 367

-5 788

-5 788

-472

20 053

20 181

-344

128

11 650

690 346

667 552

-11 145

-22 795

6 000

-6 000

-6 000

11650

592 192

569 185

-11356

-23 006

132 000

129 707

-2 293

-2 293

724 192

698 892

-13 649

-25 299

24 108

723 000

723 000

0

0

Kassamässig korr.

RGK:s nettoutlåning

Statsbudgetens utgifter^

86 691

86 691

-1 961

-88 652

-93 605

-93 605

-10 435

83 170

677 782 11 650

689 432

655 156

-22 626

-88 652

83 170

-34 276

6 Statsbudgetens utgifter innefattar summa utgiftsområden, minskning av

anslagsbehållningar, kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets (RGK:s)

nettoutlåning.

42

Den avgiftsbelagda verksamhetens

omfattning och struktur

4.1 Inledning

De statliga utgifterna finansieras till övervägande del genom skatter.

Detta framgår bl.a. av diagram 1. Den närmare fördelningen av stats-

budgetens inkomster framgår av redogörelsen i föregående kapitel.

Statens utgifter finansieras även med finansiella intäkter, intäkter av

bidrag samt intäkter av avgifter och andra ersättningar. Beträffande de

två förstnämnda finansieringskällorna kommenteras dessa i bilaga till

denna skrivelse. När det gäller intäkter av avgifter lämnas i det följande

en redogörelse för den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning och

struktur.

År 1997 uppgick de statliga myndigheternas sammanlagda

avgiftsintäkter till drygt 47 miljarder kronor (se tabell 14). Merparten av

intäkterna härrörde från myndigheternas uppdragsverksamhet, vilken

stod för nära 38 miljarder kronor av de totala avgiftsintäkterna.

Intäkterna inom Försvarsdepartementets område utgjorde en stor del av

uppdragsverksamheten. Försvarets materielverk stod för drygt 20

miljarder kronor av avgiftsintäkterna budgetåret 1997. Totalt utgjorde

uppdragsintäktema under Försvarsdepartementets område cirka

80 procent av hela uppdragsverksamheten inom staten. Myndigheterna

inom Finans-, Kommunikations-, Närings-, och Utbildnings-

departementens områden bidrog även med stora intäkter genom

uppdragsverksamhet.

Skr. 1997/98:187

Tabell 14 Intäkter fördelade på departement och efter art av verksamhet år

1997

Miljoner kronor

Departement

Verksamhetsart

Offentligrättslig Uppdrag

4 § AvgF

Summa

Varav

Export

Arbetsmarknad

0

213

13

226

0

Finans

3 485

2617

42

6 144

107

Försvar

4

25 138

584

25 727

57

Inrikes

867

657

41

1 565

42

Jordbruk

178

568

9

756

48

Justitie

377

373

30

780

9

Kommunikation

1 741

2 712

16

4 469

267

Kultur

405

378

11

794

1

Miljö

269

31

5

306

1

Näring

556

2 176

22

2 759

14

Social

214

881

27

1 122

4

Utbildning

283

2 114

231

2 628

46

Utrikes

50

60

7

116

0

Summa

8 430

37 920

1 038

47 387

596

De offentligrättsliga avgifterna uppgick till drygt 8 miljarder kronor

under år 1997. Myndigheterna inom Finansdepartementets område hade

sammanlagt de största offentligrättsliga avgiftsintäkterna. Det beror till

43

stor del på de garantiavgifter som Riksgäldskontoret och Insättnings- Skr. 1997/98:187

garantinämnden tar ut från t.ex. banker. De garantiavgifter som här

redovisats som offentligrättsliga avgifter utgör sammanlagt 2,6 miljarder

kronor. Garantiavgifter uppgående till ytterligare cirka 1,5 miljarder

kronor har redovisats som intäkter inom uppdragsverksamheten. Den

största posten under Kommunikationsdepartementet är Banverkets

banavgifter uppgående till drygt en miljard kronor.

Enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får myndigheterna, om det

är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan

förordning ta ut avgifter for tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av lokaler

etc. Försvarsmakten står for ungefär hälften av dessa intäkter.

Myndigheterna inom Försvars- och Utbildningsdepartementets område

svarade tillsammans för närmare 80 procent av dessa intäkter.

De totala avgiftsintäkterna i staten ökade med 9 procent mellan åren

1996 och 1997. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna ökade med

23 procent under samma period medan avgiftsintäkterna från

uppdragsverksamheten ökade med 6 procent och de redovisade

intäkterna från avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen ökade med

38 procent.

Med anledning av den kraftiga intäktsökningen under perioden ökade

andelen offentligrättsliga avgifter från 15 procent av de totala avgifterna

år 1996 till 17 procent år 1997. Andelen uppdragsintäkter minskade i

motsvarande grad, från 83 procent till 81 procent. Andelen avgifter som

togs ut enligt 4 § avgiftsförordningen var trots den kraftiga

intäktsökningen oförändrad.

Tabell 15 Intäkter fördelade efter art av verksamhet åren 1994/95, 1996 och

1997 i löpande priser

Miljoner kr

1994/95

1996

1997

Förändring

1996/97

Offentligrättslig

4 364

6 619

8 430

+27 %

Uppdrag

33 172

35 715

37919

+6%

Export

262

4 § AvgF

738

763

1 052

+38 %

Summa

38 274

43 397

47 401

+ 9%

4.2 Offentligrättsliga avgifter

Den offentligrättsliga verksamheten regleras i lagar och förordningar och

innebär olika slag av myndighetsutövning. Genom besiktningar,

auktorisationer och kontroller vill staten utöva en samhällelig

kvalitetskontroll som direkt eller indirekt kommer den enskilde

medborgaren tillgodo. Som exempel på offentligrättsliga avgifter kan

nämnas avgift för pass, körkort och de avgifter som miljövårdande

myndigheter tar ut for tillsyn av miljöfarlig verksamhet.

44

År 1997 uppgick myndigheternas intäkter från offentligrättsliga Skr. 1997/98:187

avgifter till drygt 8 miljarder kronor vilket är knappt 2 miljarder kronor

mer än under år 1996 då intäkterna uppgick till knappt 7 miljarder

kronor. De ökade intäkterna förklaras huvudsakligen av ökade

garantiavgifter för Insättningsgarantinämnden.

Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda offentligrättsliga

verksamheter är oftast full kostnadstäckning, dvs. intäkterna skall täcka

de kostnader som är direkt förenade med verksamheten och dessutom en

rimlig andel av de indirekta kostnaderna. Det ekonomiska målet bör ses

på några års sikt.

4.2.1 Kostnadstäckning

Kostnadstäckningsgraden inom den offentligrättsliga verksamheten har

för år 1997 beräknats till i genomsnitt 103 procent. Det är en minskning

från år 1996 då kostnadstäckningsgraden beräknades till 116 procent.

Förändringen är positiv utifrån det regelverk som råder eftersom dessa

offentligrättsliga avgifter på några års sikt bör ha en

kostnadstäckningsgrad på 100 procent. Om avgiftsuttaget varaktigt

överstiger motsvarande kostnader kan det hävdas att uttaget utgör en

otillbörlig beskattning av medborgarna. Med genomsnitt avses här ett

ovägt medelvärde, dvs. alla myndigheter har samma vägningstal. Detta

innebär att myndigheter med stor respektive liten avgiftstyngd påverkar

genomsnittet i lika stor utsträckning.

Om den genomsnittliga kostnadstäckninggraden inom den

offentligrättsliga verksamheten i stället sammanvägs med hänsyn till hur

stora intäkter respektive myndighet genererar uppgick kostnads-

täckningen till 96 procent för år 1997.

4.2.2 Uppdragsverksamhet

Med uppdragsverksamhet avses försäljning av sådana varor och tjänster

som är frivilligt efterfrågade, dvs. avgifterna regleras inte i lag och

förordning. Exempel på uppdragsverksamhet är olika typer av

konsulttjänster, utbildningstjänster och laboratorieundersökningar.

Uppdragsverksamhetens kunder finns såväl inom som utanför den

statliga sektorn. Till uppdragsverksamhet hänförs samtliga avgifter inom

statsförvaltningen. Sådana avgifter betalas i stor utsträckning mellan

olika myndigheter inom försvarssektom samt t.ex. till SPV och

Arbetsgivarverket.

År 1997 uppgick myndigheternas intäkter från uppdragsverksamhet till

knappt 38 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 2 miljarder

kronor i förhållande till år 1996 då intäkterna från uppdragsverksamhet

uppgick till knappt 36 miljarder kronor. Denna ökning beror till stor del

på ökade avgiftsintäkter för Försvarets materielverk, dvs. avgifter inom

statsförvaltningen.

Det ekonomiska målet för uppdragsverksamheten är till övervägande

del full kostnadstäckning, vilket innebär att intäkterna skall täcka

45

verksamhetens direkta och indirekta kostnader sett över en rimlig Skr. 1997/98:187

tidsperiod.

Kostnadstäckningsgraden inom uppdragsverksamheten har för år 1997

beräknats till i genomsnitt 98 procent, vilket är ungefar lika med året

innan. Med genomsnitt avses här ett ovägt medelvärde, dvs. alla

myndigheter har samma vägningstal.

Om den genomsnittliga kostnadstäckningsgraden inom uppdrags-

verksamheten i stället sammanvägs med hänsyn till hur stora intäkter

som respektive myndighet genererar uppgår den till 106 procent för år

1997. Det är i nivå med den intäktsvägda kostnadstäckningsgraden år

1996.

De 18 myndigheter som har en kostnadstäckningsgrad under

90 procent står för en mycket liten del — 2 procent - av de totala

avgiftsintäkterna från uppdragsverksamhet. De myndigheter som har en

kostnadstäckningsgrad på mer än 90 procent svarade för hela 98 procent

av intäkterna både år 1996 och år 1997.

4.3 Export

Med tjänsteexport avses prestationer som inom eller utom landet utförs åt

utländsk kund.

År 1997 exporterade 42 statliga myndigheterna varor och tjänster för

drygt 596 miljoner kronor. De flesta av dessa myndigheter bedrev en

relativt blygsam exportverksamhet, både mätt i antal kronor och som

andel av den totala avgiftsbelagda verksamheten. Nära hälften av de 42

myndigheterna hade exportintäkter som understeg 10 miljoner kronor

och en fjärdedel hade under en miljon kronor i intäkter. Endast 11

myndigheter hade exportintäkter som stod för mer än 10 procent av deras

totala avgiftbelagda verksamhet.

Myndigheters export skall enligt tjänsteexportförordningen (1992:192)

bedrivas med krav på lönsamhet och avtal skall slutas på affärsmässiga

grunder. Den genomsnittliga kostnadstäckningsgraden för exporten under

åren 1996 och 1997 var 104 respektive 103 procent.

4.4 Kundstruktur

Större delen av myndigheternas avgiftsintäkter kommer från andra

statliga myndigheter. Intemdebiteringen inom koncernen staten uppgick

under 1997 till 28,7 miljarder kronor. Resterande 18,7 miljarder kronor

kommer från andra kunder än staten. Följaktligen har 40 procent av

avgiftsintäkterna en statsfinansiell effekt.

Tabell 16 Intäkter fördelade efter kundkategori år 1997

Miljoner kronor

Kundkategori

Intäkter

Andel (%)

Statliga myndigheter

28 652

60

Övriga

18 749

40

Summa

47 401

100

Om de totala utgifterna för myndigheternas verksamhet under 1997 Skr. 1997/98:187

beräknas till 186 miljarder kronor och om investeringarna i staten

elimineras betyder det att omkring 10 procent av kostnaderna för

statsförvaltningen täcks av avgifter.

5 Redovisning av statliga garantier med mera

5.1 Inledning

Vid en bedömning av statens ekonomiska ställning måste hänsyn tas till

utestående förpliktelser av olika slag. Sådana åtaganden kan eventuellt

infrias under kommande år och kan därmed påverka de statliga

utgifterna.

De redovisade uppgifterna avser ställningen per den 31 december 1997

samt verksamheten för budgetåret 1997. Garantier i utländska valutor

redovisas till den kurs som gällde den 31 december 1997.1 redovisningen

ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier,

pensionsgarantier, grundfondsförbindelser och kapitaltäckningsgarantier.

En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för

egen skuld. En pensionsgaranti utgör ett tryggande av en pensionsskuld.

En grundfondsförbindelse utgör ett generellt tryggande av utestående lån

upp till ett visst belopp. Kapitaltäckningsgarantin är ett åtagande att

tillförsäkra att kapitaltäckningsgraden i ett institut inte faller under den

stipulerade nivån (f.n. 8 procent). En kreditgaranti är, till skillnad från en

grundfondsförbindelse och kapitaltäckningsgaranti, kopplad till en viss

kredit. Därutöver inkluderas statens garanti för insättningar i bank och

vissa värdepappersinstitut utfärdade genom Insättningsgarantinämnden.

Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1 januari 1996. Syftet var

att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i bank. Som

medlem i EU är Sverige skyldigt att ha ett garantisystem för insättningar.

Det svenska garantisystemet omfattar insättningar upp till 250 000

kronor per insättare och institut. De institut som omfattas av garantin

skall också svara för finansieringen.

5.2 Garanterad kapitalskuld

Den garanterade kapitalskulden per den 31 december 1997 var 669

miljarder kronor vilket är en ökning med 15 miljarder kronor jämfört

med föregående år. I sifferuppgifterna nedan redovisas kalenderåret 1996

inom parentes. Drygt 99,8 procent av den garanterade kapitalskulden

hänför sig till 7 myndigheter. Dessa är Insättningsgarantinämnden med

407 394 (407 394) miljoner kronor, Riksgäldskontoret med 147 408

(169 426) miljoner kronor, Exportkreditnämnden med 44 123 (38 369)

miljoner kronor, Statens bostadskreditnämnd med 23 708 (24 690)

miljoner kronor, Regeringskansliet/Finansdepartementet med 39 800

(11 652) miljoner kronor, Regeringskansliet/Utrikesdepartementet med

47

4 507 (0) miljoner kronor och länsstyrelserna med 976 (1 266) miljoner Skr. 1997/98:187

kronor. Ökningen inom Finansdepartementet beror till stor del på att

åtaganden i bland annat Europeiska investeringsbanken och Europeiska

utvecklingsbanken numera ingår i redovisningen till skillnad från

föregående år då endast åtaganden i Världsbanken redovisades.

Diagram 4 Fördelningen av den garanterade kapitalskulden per myndighet

Finans-

departementet

6%

Bostads- UD + Läns-

kreditnämnd styrelserna

4% 1%

Exportkredit-

nämnden

7%

Riksgäldskontoret

22%

Insättning sgaranti-

nämnden

60%

5.3 Utgifter till följd av infriade garantier

Utgifterna till följd av infriade garantier, eller skadeersättningar, under

budgetåret 1997 uppgick till 1 557 (2 366) miljoner kronor, vilket

motsvarar 0,2 procent av den totala kapitalskulden. Den största andelen

infriade garantier redovisas av Statens bostadskreditnämnd med 1 233

(1 517) miljoner kronor och Exportkreditnämnden med 305 (714)

miljoner kronor.

5.4 Inkomster från lämnade garantier

Inkomster från garantiavgifter under redovisningsperioden 1997 uppgår

till 2 835 (1 285) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av total

kapitalskuld. Inkomsterna genereras främst av Insättningsgaranti-

nämnden 2 038 (966) miljoner kronor, Exportkreditnämnden 428 (598),

Riksgäldskontoret 239(250) och Statens bostadskreditnämnd 119(184)

miljoner kronor.

För Insättningsgarantinämnden 1997 var det sammanlagda

avgiftsbeloppet 0,50 procent av de totala insättningarna per den sista

december 1996. De 117 institut som betalade avgifter betalade

sammanlagt cirka 2 037 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av

de totala garanterade insättningarna om drygt 407 miljarder kronor.

Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret till både fast och rörlig ränta och med olika löptider.

Fyra externa kapitalförvaltningsföretag svarar för förvaltningen av

avgiftsmedlen hos Riksgäldskontoret. Avkastningen på avgiftsmedlen för

kalenderåret i sin helhet uppgick till drygt 6 procent. Vid utgången av år

1997 var cirka 1 310 miljoner kronor placerade med en räntebindningstid

48

understigande tre månader och cirka 1 780 miljoner kronor med en Skr. 1997/98:187

räntebindningstid överstigande tre månader.

När det gäller avgifter för nya garantier inom Riksgäldskontorets

ansvarsområde placeras även dessa på ett räntebärande konto i

Riksgäldskontoret. Behållningen på räntekontot for denna nya

garantiverksamhet uppgick vid slutet av år 1997 till över 197 miljoner

kronor. Eventuella infrianden av dessa nya garantier kommer att belasta

räntekontot. Riksgäldskontoret har tillgång till en obegränsad kredit.

Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier, eller

återvunna skadebelopp, uppgick till 996 (1 915) miljoner kronor, vilket

motsvarar 0,1 procent av den totala kapitalskulden. Dessa inkomster

härrör främst från Exportkreditnämnden och uppgick till 986 (1 871)

miljoner kronor.

5.5 Det ekonomiska utfallet av verksamheten

Summan av inkomsterna från garantiavgifter och återbetalningar för

tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifterna för infriade

garantier resulterat i ett nettoöverskott på knappt 2 274 miljoner kronor

för budgetåret 1997. Föregående budgetår redovisades ett nettoöverskott

på nästan 1 835 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har gjort en uppskattning av subventionsvärdena för

Riksgäldskontorets befintliga garantistock. Med subvention av statliga

garantier avses statliga garantiåtaganden där full riskavspeglande avgift

inte har tagits ut. Ett subventionsvärde utgör på så sätt ett nuvärde av en

framtida sannolik budgetbelastning. Budgetbelastningen kan uppkomma

stötvis och under en lång följd av år. Sammantaget beräknas

subventionerna motsvara en framtida budgetutgift över tiden på drygt

15 miljarder kronor i dagens penningvärde. Detta värde är att bruttovärde

utan avdrag för eventuella återvinningar.

Tabell 17 visar i sammandrag kapitalskuld för statliga garantier per

den 31 december 1997 samt inkomster och utgifter för statliga garantier

under budgetåret 1997.

49

Skr. 1997/98:187

Tabell 17 Sammanställning av statliga garantier

Miljoner kronor

Garantier utfärdade av:

Garanterad

kapitalskuld

31 december

1997

Utgifter till

följd av

infriade

garantier

Inkomster

från

garanti-

avgifter

Inkomster

till följd av

återbetal-

ningar av

tidigare

infriade

garantier

Insättningsgarantinämnden 1

407 394

0

2 038

0

Riksgäldskontoret^

147 408

0

239

1

Exportkreditnämnden^

44 123

305

428

989

Statens bostadskreditnämnd

23 708

1 233

119

7

F inansdepartementet

39 800

0

0

0

Länsstyrelserna

976

18

11

2

Utrikesdepartementet

4 507

0

0

0

Övriga

1 517

1

0

0

Totalsumma

669 433

1 557

2 835

999

insättningsgarantinämnden redovisar 1996 års garanterade kapitalskuld i 1997 års

årsredovisning.

2Riksgäldskontorets garanterade kapitalskuld innehåller kapitaltäckningsgarantier

till bland annat Venantius AB och Statens Bostadsfinansierings AB. Dessa uppgår

till drygt 76 miljarder kronor. För kapitaltäckningsgarantiema uppgår ett risk vägt

belopp per 1997-09-20 till drygt 30 miljarder kronor.

3 I Exportkreditnämndens siffror ingår även SIDA:s biståndsgarantier och en

särskild garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.

Exportkreditnämndens garantiram uppgår till 100 000 miljoner kronor och

garantiramen för Baltikum och Ryssland uppgår till 2 000 miljoner kronor.

6 Riksrevisionsverkets generella iakttagelser

6.1 Inledning

I de föregående kapitlen har olika aspekter på det ekonomiska utfallet

avseende budgetåret 1997 presenterats. De följande kapitlen berör

kvaliteten vid genomförandet av den statliga verksamheten.

Riksrevisionsverket (RRV) presenterar varje år en rapport till

regeringen med en sammanställning av de iakttagelser som har gjorts i

samband med revisionen under det gångna året. Slutsatserna bygger på

granskningar av myndigheternas årsredovisningar, särskilda studier,

effektivitetsgranskningar, regeringsuppdrag samt remissyttranden.

Vidare bygger rapporten på erfarenheter från verkets arbete med statlig

ekonomi- och resultatstyrning.

Rapporten (RRV 1998:33) består dels av ett avsnitt med generella

iakttagelser, dels av ett antal kapitel där iakttagelser och förslag redovisas

departementsvis. I det följande lämnas i sammandrag ett urval av RRV:s

iakttagelser och slutsatser avseende frågor av generell karaktär. I

anslutning till denna redogörelse presenteras regeringens bedömningar

med anledning av verkets iakttagelser.

50

Många av de frågeställningar som behandlas nedan rymmer flera olika Skr. 1997/98:187

aspekter varför en tydlig kategorisering av problemställningarna inte låter

sig göras. För att ge en bild av vilken typ av frågor som tas upp kan

emellertid en grov indelning tjäna som vägledning.

Inledningsvis uppmärksammas några frågor som på ett övergripande

plan berör överträdelser av gällande regelverk. Därefter behandlas

iakttagelser som bl.a. har utmynnat i förslag från RRV:s sida med

anknytning till utformningen av det statliga regelverket. Avslutningsvis

lämnas en redogörelse för sådana frågor som främst avser utvecklings-

arbete samt riktlinjer för regeringens agerande inom olika områden.

När det gäller vissa departementsspecifika frågeställningar som tas upp

i rapporten avser regeringen att återkomma med en mer ingående

redogörelse för såväl RRV:s iakttagelser som regeringens bedömningar i

budgetpropositionen för år 1999.

6.2 Respekten for gällande regelverk

I RRV:s rapport anges inledningsvis att det inom statsförvaltningen

ibland finns tendenser till bristande respekt för gällande regelverk.

Ambitionen att nå resultat för den enskilda myndigheten kan enligt

verket ibland komma till uttryck genom att reglerna kringgås eller ges

minskad betydelse, exempelvis genom att en myndighet stödjer verksam-

het som inte uppfyller samtliga villkor för stöd eller genom att

anslagsmedel används för fel ändamål. RRV skriver också att det blir allt

vanligare att myndigheter öppet ifrågasätter regelverken eller till och

med bortser från dem.

En bidragande orsak till denna utveckling kan enligt RRV:s mening

vara att vissa utgångspunkter som är naturliga i privat affarsdrivande

verksamhet kan ha anammats okritiskt i delar av förvaltningen i samband

med utvecklingen av resultatstyrningen i staten.

En utgångspunkt för styrningen och genomförandet av den statliga

verksamheten är att respektive myndighets ledning ansvarar för att

verksamheten bedrivs inom ramen för gällande regelverk. Regeringen

anser att det är oacceptabelt att myndigheter åsidosätter eller tänjer på

gällande bestämmelser.

Resultatstyrningen har inneburit att myndigheterna har ett relativt stort

utrymme för avvägningar mellan olika alternativ för att uppnå uppställda

mål. För att detta skall fungera är det emellertid avgörande att de gränser

för myndigheternas agerande som slås fast i det statliga regelverket

respekteras. Regeringen avser att agera för att snabbt komma tillrätta

med problemen i de enskilda fallen så snart missförhållanden av ovan

nämnda art blir kända.

6.3 Definitionen av begreppet transfereringar

RRV har uppmärksammat regeringen på vissa frågor som rör

definitionen och klassificeringen av transfereringar samt därtill relaterade

51

konsekvenser. Det handlar bl.a. om mervärdesskattebestämmelsemas Skr. 1997/98:187

tillämpning och om principerna för redovisning mot anslag och enligt

nationalräkenskapstermer. Verket har noterat att det inom vissa

departementsområden förekommer att olika myndigheter som utnyttjar

samma anslag redovisar utgifterna på olika sätt, antingen som

transfereringar eller som verksamhetskostnader.

Det är angeläget att definitionen av begreppet transferering är entydig.

Regeringen avser att analysera de problem som RRV har

uppmärksammat och kommer därefter vid behov att initiera en översyn

avseende redovisning och klassificering av transfereringar.

6.4 Intern revision i staten

Enligt RRV:s bedömning är intemrevisionens kvalitet och kompetens

fortfarande bristfällig hos flera myndigheter. Kvaliteten på revisions-

planer och -rapporter har dock förbättrats något under 1997. RRV påtalar

i sin rapport att det finns oklarheter beträffande tolkningen av

förordningen om intern revision i staten. RRV föreslår därför att

regeringen i förordningen förtydligar intemrevisionens arbetsuppgifter.

I enlighet med vad regeringen tidigare har meddelat (prop. 1997/98:1

volym 1 kap. 7 s. 139) har en översyn av förordningens tillämpning och

ändamålsenlighet påbörjats. Denna översyn pågår alltjämt. Eventuella

ändringar i förordningen om intem revision till följd av översynen kan

förväntas tidigast under hösten 1998. En mer genomgripande översyn av

den interna revisionen i staten övervägs.

6.5 Vissa EU-relaterade frågor

6.5.1 Vissa frågor avseende regelverket

I instruktionerna för de myndigheter som administrerar EG-medel

framgår enligt RRV:s mening inte tydligt vilket ansvar myndigheterna

har för handläggningen av EG-medel. Detta kan medföra att EG-medel

inte hanteras i enlighet med de krav som den svenska regeringen och EU

har på de myndigheter som handlägger EG-medel. Vidare föreligger det

enligt RRV en motsättning mellan en beslutsgrupps beslut och den

utbetalande myndighetens kontrollskyldighet avseende bidrag från

strukturfonderna.

RRV föreslår att ansvaret för myndigheter som handlägger EG-medel

förtydligas samt att ansvaret för fondansvariga respektive beslutande

myndigheter inom strukturfonderna regleras tydligare. RRV föreslår

vidare att regeringen, i syfte att undanröja rådande motsättningar,

förtydligar instruktionen för beslutsgrupperna samt instruktionen för

Svenska EU-programkontoret eller kompletterar nationella

stödförordningar.

För 1997 finns beslut om utgifter på anslagen för Europeiska regionala

utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Garantisektionen vid

Europeiska utvecklings- och garantifonden som avser fleråriga åtaganden

52

och som överstiger kvarvarande anslagsmedel. Detta innebär enligt RRV Skr. 1997/98:187

att berörda myndigheter har överskridit sina befogenheter genom att göra

åtaganden som medför framtida utgifter utan att särskilt bemyndigande

finns. RRV vill uppmärksamma regeringen på behovet av att

fondansvariga myndigheter ges särskilda bemyndiganden att göra

åtaganden som medför framtida utgifter.

Regeringen vill med anledning av RRV:s iakttagelser framföra

följande. Den 1 juli 1998 träder lag om ändring i lagen 1994:1708 om

EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd i kraft. I anslutning till

denna lagändring träder även förordning 1998:579 om vissa stöd från

EG:s strukturfonder i kraft. Som en följd av detta kommer vissa

följdändringar att aktualiseras i förordningar med instruktioner för

beslutsgrupper, Närings- och Teknikutvecklings verket (NUTEK),

Arbetsmarknadsverket och Sametinget.

I ovan nämnda lag regleras bl.a. tillsyn och kontroll över efterlevnaden

av reglerna i EG-förordningama samt skyldigheten att betala ränta vid

återbetalning av belopp som mottagaren inte är berättigad till. Även

strukturstöd som inte ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

omfattas av lagändringen, vilket innebär att den aktuella lagen numera

omfattar stöd från EG:s samtliga strukturfonder.

I den nya förordningen om vissa stöd från EG:s strukturfonder

förtydligas ansvarsfördelningen mellan beslutande och utbetalande

myndigheter. Dessutom omfattar förordningen frågor om tillsyn och

kontroll av strukturfondsmedel inklusive felaktigt utbetalade stöd.

Regeringen bedömer att dessa regelverk kommer att undanröja de

oklarheter som RRV har uppmärksammat.

Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 1999 vad

gäller frågan huruvida särskilda bemyndiganden krävs för att göra

åtaganden som medför framtida utgifter.

6.5.2 Mervärdesskattebaserad avgift till EG

Riksskatteverket disponerar ramanslaget för mervärdesskattebaserad

avgift till EG. Riksskatteverket ansvarar för bl.a. budgetering,

betalningsunderlag och prognoser avseende denna avgift. Enligt RRV

utförs dock uppgifterna i praktiken av Finansdepartementet och

Riksrevisionsverket. RRV föreslår att regeringen ser över fördelningen

av ansvar och uppgifter vad gäller den mervärdesskattebaserade avgiften.

Regeringen vill i sammanhanget erinra om följande. Inför

medlemskapet i EU uppdrogs åt Generaltullstyrelsen, Statens

jordbruksverk, Riksskatteverket, Kammarkollegiet och Riksrevisions-

verket att administrera EU-avgiften. Med anledning av erfarenheterna

från de första åren av medlemskapet pågår en översyn av formerna för

uppdragen och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna respektive

mellan myndigheterna och regeringen. Översynen väntas leda till

modifieringar av modellen för administration av EU-avgiften. De

grundläggande principerna för styrningen ligger dock fast.

53

6.6

Vissa IT-relaterade frågor

RRV skriver i sin rapport att systemutveckling i egen regi ställer stora

krav på myndigheterna. Det krävs erfaren ledning, tekniska experter av

olika slag, projektledning samt kompetens för utbildning och

genomförande. RRV pekar även på att projekten på grund av dålig

styrning och planering ofta blir försenade och därmed dyrare än beräknat.

RRV vill i sammanhanget fasta regeringens uppmärksamhet på att det

finns otillräcklig kompetens vad gäller styrning av IT-verksamhet i

myndigheternas ledning. Enligt RRV:s mening bör utbildningsprogram

för verkschefer och annan ledningspersonal innehålla utbildning i hur

man styr sådan verksamhet. Verket föreslår vidare att regeringen skall

begära redovisningar av vilka åtgärder myndigheterna vidtar for att

begränsa risker och motverka ökade kostnader i IT-verksamheten.

RRV anser också att myndigheternas beställarfunktion for IT-konsulter

och IT-tjänster av olika slag bör förbättras. En lösning kan enligt verkets

mening vara att sådant stöd erbjuds inom ramen för den statliga

inköpssamordningen.

RRV påtalar i sin rapport att det regelverk som reglerar IT-

användningen delvis är föråldrat och behöver ges en modernare

utformning. Dessutom menar verket att åtgärder måste vidtas för att

skydda myndigheternas IT-system mot databrott såsom obehörig

åtkomst, otillåten kopiering av program samt uppförande av

personregister i strid mot datalagen.

Regeringen har tidigare av Toppledarforum uppmärksammats på att

det regelverk som reglerar IT-användningen är svårt att tillämpa. Det

pågår ett successivt modemiseringsarbete i såväl Sverige som i Europa

och världen i övrigt beträffande detta regelverk. Ett exempel är arbetet

med regelverk for elektroniska signaturer.

Regeringen delar till viss del RRV:s uppfattning att det genom en

starkare styrning av IT-frågoma på myndigheterna är möjligt att

åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av informationstekniken.

Samtidigt ökar kraven på myndigheternas ledningsförmåga,

ledningsengagemang samt förmåga till kompetensutveckling.

Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas

tjänst (prop. 1997/98:136) pekat på att strategiska IT-projekt eller

insatser av större omfattning i ökad grad bör genomgå kritiska

granskningar och utvärderas i förväg av utomstående expertis i syfte att

ge såväl myndigheterna som statsmakterna bättre underlag för beslut. I

det uppdrag som regeringen har givit till Statskontoret i maj 1998 om

kartläggning av behovet av IT-utbildning inom offentlig sektor torde

frågan om en särskild utbildning om styrning av IT-projekt kunna

belysas. T nämnda proposition betonas värdet av ett systematiskt

kvalitetsarbete på myndigheten vilket även inkluderar IT-verksamheten.

Enligt regeringens mening innebär kvalitetsarbete t.ex. att öka

kompetensen och ledningsförmågan på myndigheterna. I övrigt är det

myndigheternas ansvar att samverka kring IT-lösningar.

Avslutningsvis kan nämnas att Statskontoret av regeringen har fatt i

uppdrag att utarbeta en sammanhållen strategi för IT-säkerhet avseende

Skr. 1997/98:187

54

samhällets informationsförsörjning. Uppdraget kommer att redovisas till Skr. 1997/98:187

regeringen inom kort.

6.7 Utvecklingen av resultatstyrningen

RRV har vid flera tillfallen pekat på behovet av att regeringen utvecklar

sin beställarroll vad avser resultatinformation från myndigheterna. Det

finns enligt verket fortfarande brister i detta avseende.

Enligt RRV:s mening finns det ett stort behov av att regeringen gör

tydligare och mer riktade beställningar av resultatinformation. Verket

lyfter också fram behovet av bättre samordning av olika slags

beställningar avseende resultatinformation. En annan brist är enligt RRV

att regleringsbreven i många fall har utvecklats till mycket omfattande

dokument med detaljerade återrapporteringskrav.

RRV anser vidare att myndigheter i vissa fall har erhållit sådana

återrapporteringskrav som inte har varit möjliga att redovisa mot.

Anledningen har i vissa fall varit att myndigheternas intemredovisning

inte har kunnat motsvara ställda krav. I andra fall har myndigheterna

uppfattat kraven på återrapportering i regleringsbrevet som orealistiska.

Myndigheterna har dock i dessa fall brustit i att påpeka detta förhållande

för respektive departementet i syfte att fa till stånd en ändring av

återrapporteringskraven.

RRV:s samlade bedömning på området är att det krävs fortsatta

insatser och i vissa fall förbättrad dialog mellan departement och

myndighet i syfte att göra regleringsbrevens återrapporteringskrav

tydligare och mer konkreta.

Regeringen delar i stort sett RRV:s uppfattning beträffande behovet av

fortsatta insatser och förbättrad dialog mellan departement och

myndighet. För att få till stånd en väl fungerande resultatstyrning är det

betydelsefullt att förmågan att beställa relevant resultatinformation

ytterligare utvecklas. Detta är angeläget både för styrningen av

myndigheterna och för att regeringen skall kunna redovisa resultatet av

verksamheten för riksdagen. Sådant utvecklingsarbete pågår för

närvarande. Inrättandet av Ekonomistymingsverket fr.o.m. den 1 juli

1998 skall vidare ses som ett led i att stärka statens ekonomistymings-

funktion.

Utgångspunkten är att det är regeringen som styr myndigheterna och

som avgör vilken resultatinformation som skall återrapporteras till

regeringen. Återrapporteringskraven i regleringsbreven bör formuleras i

dialog med myndigheterna och vara sådana att de kan efterlevas vilket

dock inte hindrar att det kan finnas tillfallen när krav på återrapportering

ställs i syfte att förmå myndigheterna att utveckla resultatredovisningen.

En fråga som är värd att uppmärksammas i detta sammanhang är

betydelsen av att departementen har en strategi för uppföljning och

utvärdering av den statliga verksamheten. En sådan strategi bör bl.a.

behandla vilken information som är relevant, hur ofta olika sorters

information behöver samlas in, vem som ansvarar för att informationen

analyseras samt vilka beslutsfattare som behöver tillgång till

55

informationen. En åtgärd som syftar till att förbättra kompetensen inom Skr. 1997/98:187

Regeringskansliet beträffande dessa frågor är den utbildning som skall

anordnas under hösten 1998 avseende resultatstyrning i budgetprocessen.

Inhämtande och analys av resultatinformation kommer att fokuseras

särskilt inom ramen för denna utbildning.

Avslutningsvis kan nämnas att regeringen avser att ta fram ett

handlingsprogram för resultatstyrningen. I propositionen Statlig

förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) anges ett antal

riktlinjer för de kommande årens arbete med att göra en bra förvaltning

ännu bättre. Dessa riktlinjer kommer att genomsyra handlings-

programmet.

6.8 Utvecklingsaktiviteter inom betalningsområdet

Mycket stora belopp hanteras i statens betalningssystem och en

regelbunden uppföljning av systemets effektivitet bör därför enligt

RRV:s mening vara av stor betydelse. RRV har lämnat förslag på

åtgärder som på sikt bedöms kunna leda till effektivare betalningar. RRV

anser bl.a. att regeringen bör uppdra åt Ekonomistymingsverket och

Riksgäldskontoret att aktivt informera myndigheterna om vikten av att

välja effektiva betalningstjänster. Incitamentstrukturen med avseende på

effektiviteten i de statliga betalningarna behöver vidare ses över enligt

RRV.

I sammanhanget kan nämnas att RRV under 1997 genomförde en

enkätundersökning i betalningsfrågor. Enkäten ställdes till myndigheter

under regeringen. Av svaren framgår bl.a. att mer än 90 procent av

myndigheterna anser att effektiviteten i betalningssystemet är hög eller

acceptabel.

RRV har påtalat behovet av att se över reglerna om

förmånsbeskattning av betalkort. Enligt RRV:s bedömning är det möjligt

att genom slopad förmånsbeskattning av betalkort nå ut till ett större

antal kortanvändare och därmed effektivisera myndigheternas ekonomi-

förvaltning genom att med betalkortens hjälp minska antalet förskott,

minimera kontantkassoma på myndigheterna, omstrukturera och

samtidigt nedbringa fakturahanteringen, effektivisera resehanteringen

samt komprimera myndigheternas utbetalningar.

I sin rapport har RRV även fört fram att kostnaderna för olika

koncemkontolösningar bör utredas ytterligare. Detta gäller även statens

behov av koncemvalutakontosystem.

Under senare år har ett antal studier gjorts för att ge underlag för beslut

om den framtida utvecklingen av statens betalningssystem. RRV,

Riksgäldskontoret och Riksbanken har på olika sätt medverkat i dessa

studier. Studierna har visat att placeringen av statens koncemkonto är av

stor betydelse i detta sammanhang. För närvarande är detta konto

placerat i Postgirot Bank AB.

Med hjälp av konsulter utreder Regeringskansliet för närvarande de

närmare kostnadsmässiga och konkurrensmässiga konsekvenserna av

olika lösningar beträffande placeringen av statens koncemkonto. De

56

möjligheter som i första hand analyseras är att koncemkontot placeras i Skr. 1997/98:187

en bank, i flera banker eller att staten driver koncemkontot i egen regi.

Utredningsarbetet väntas vara avslutat före utgången av år 1998.

Av betydelse för den vidare utvecklingen av statens betalningssystem

är också att huvudmannaskapet för statens betalningssystem från och

med den 1 juli 1998 övergår från RRV till Riksgäldskontoret. Ansvaret

för statens betalningar, kassahantering och finansiering kommer då att

vila på en enda myndighet.

6.9 Arbetsgivarroll, lönepolitik, kompetensförsörjning

m.m.

Enligt RRV:s mening saknas ett centralt myndighetsansvar för

systematisk uppföljning av myndigheternas arbetsgivarroll.

Regeringen har nyligen (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 14, s. 78ff)

introducerat ett centralt uppföljningssystem för att fortlöpande följa upp

myndigheternas arbetsgivarpolitik. Myndigheterna skall årligen i

samband med att de lämnar årsredovisningar redovisa sin

kompetensförsörjning och de mål som gäller för denna. Redovisningen

baseras på tre övergripande kompetensnivåer: ledningskompetens,

kärnkompetens och stödkompetens. Inom dessa nivåer skall

åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet samt lönenivå och

löneutveckling redovisas. Regeringskansliet har och tar således ett

centralt ansvar för den systematiska uppföljningen av myndigheternas

arbetsgivarroll.

RRV:s erfarenhet är att kompetensförsörjning är en fråga som varierar

i hög grad från myndighet till myndighet beroende på en rad faktorer.

Kompetensförsörjningen måste därför ta sikte på varje myndighets

specifika situation. RRV föreslår att regeringen, där det behövs, utnyttjar

regleringsbreven för att ange nyckeltal som fångar in det specifika

beträffande den enskilda myndighetens kompetensförsörjning.

Mot bakgrund av vad RRV skriver vill regeringen erinra om att det nya

uppföljningssystemet består av två delar: dels en årlig allmän

uppföljning, dels en särskild behovsrelaterad uppföljning. Den senare

avser att fokusera på specifika problemområden för att dessa skall

uppmärksammas och åtgärdas av myndigheten. Ett av regeringens

instrument därvidlag är regleringbreven, där nyckeltal vid behov kan

anges.

RRV anser vidare att regeringen bör pröva statistikredovisningens

innehåll och omfattning i syfte att identifiera vilken information som

behövs för att följa den lönepolitiska utvecklingen. Denna fråga prövas

noga av regeringen, dels för att inte betunga myndigheterna i onödan,

dels för att endast för regeringens bedömning relevanta uppgifter skall

begäras in.

RRV vill även uppmärksamma regeringen på att Arbetsgivarverkets

roll bör övervägas utifrån behovet av myndighetsstöd och uppföljning av

den arbetsgivarpolitiska delegeringen i statsförvaltningen.

57

Arbetsgivarverkets huvudsakliga roll är att verka på uppdrag av Skr. 1997/98:187

myndigheterna. I och med regeringens uppföljningssystem ökar sannolikt

myndigheternas krav på olika former av stöd från Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverket har också en roll som stabsorgan till regeringen. Den

senare rollen har i viss mån förstärkts inom ramen för

uppföljningssystemet genom att regeringen ställer preciserade krav både

på samlad och myndighetsspecifik statistik vad gäller myndigheternas

kompetensförsörjning och lönepolitikens utfall. Det nya

uppföljningssystemet kommer successivt att utvecklas mot bakgrund av

gjorda erfarenheter.

RRV pekar slutligen på avsaknaden av särskilda formkrav for hur en

myndighetschef skall anmäla sina bisysslor till regeringen. RRV föreslår

att regeringen utarbetar anvisningar för anmälan av myndighetschefers

bisysslor.

I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.

1997/98:136) har regeringen uttalat att den avser att se över regleringen

av bisysslor inom statsförvaltningen, främst avseende frågan om

skyldigheten att anmäla sådan syssla. I samband med denna översyn

kommer regeringen att behandla frågan huruvida särskilda anvisningar

behöver utarbetas.

6.10 Vissa pensionsfrågor

RRV har i sin rapport behandlat en fråga som rör bolagiserade

affärsverks övertagande av ansvaret för pensionsåtaganden som har

upparbetats under myndighetstiden. RRV anser att statliga garantier bör

finnas kvar även om de övertagna pensionsåtagandena har tryggats

genom avsättning till pensionsstiftelse.

I de riktlinjer för skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden

som riksdagen har godkänt (prop. 1991/92:150 bilaga 1:1, bet. 1991/92:

FiU30, rskr. 1991/92:350) sägs att staten i samband med överlåtelse-

avtalet bör förpliktiga bolaget att trygga det övertagna pensionsåtagandet.

Om bolaget har gjort detta på ett sätt som uppfyller kraven i lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse bör staten inte kräva att

åtagandet därutöver tryggas med statliga garantier.

Rekrytering av personal till affärsverken begränsas enligt RRV av

gällande regler för statens s.k. sistahandsansvar för intjänade

pensionsförmåner. Kostnaden för att anställa en person från en statlig

myndighet till ett affärsverk blir i vissa fall hög vilket enligt RRV:s

mening minskar affärsverkens möjligheter till konkurrenskraftig

rekrytering av personal med särskild kompetens från den statliga sektorn.

Frågan huruvida sistahandsansvaret, som gäller vid övergång i båda

riktningarna mellan ett affärsverk och annan statlig verksamhet, kan

verka rörlighetshämmande har övervägts vid den översyn som nyligen

gjorts inom Regeringskansliet avseende systemet för redovisning av

statens pensionsåtagande och beräkning av kostnader för statliga

tjänstepensioner. Någon ytterligare översyn planeras för närvarande inte.

58

6.11 Upphandlingsregler i statliga bolag

RRV tar i sin rapport upp vissa oklarheter när det gäller statliga bolags

forhållande till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU).

Nämnden för offentlig upphandling har hemställt att regeringen ställer

krav på att statliga bolag fattar beslut i frågan huruvida bolaget, eller

delar av detta, omfattas av LOU samt att bolagen på lämpligt sätt ger

offentlighet åt detta. RRV anser det angeläget att regeringen för fram

dessa frågeställningar till bolagen.

Regeringen har givit Nämnden för offentlig upphandling i uppdrag att

utreda i vilken utsträckning bolag med statligt ägande tillämpar LOU

samt att bedöma och följa upp om bolagen tillämpar bestämmelserna på

rätt sätt. En sammanfattande redovisning av uppdraget skall redovisas till

regeringen senast den 1 november 1998.

6.12 Negativt resultat för affärsverk

RRV berör i rapporten en fråga om konsekvenserna av negativt resultat i

statlig affärsverksamhet. RRV föreslår att regeringen skärper kraven för

de myndigheter som bedriver affärsverksamhet samt inför särskilda

regler avseende krav på åtgärder från myndigheternas ledning till skydd

för det bundna egna kapitalet.

Regeringen är medveten om den allvarsamma situation som en alltför

låg soliditet innebär. Regeringen följer därför mycket noga den

ekonomiska utvecklingen för affärsverken. Årsredovisningen samt de

tertialrapporter som affärsverken avger är utgångspunkten i detta arbete.

7 Revisionsberättelser med invändning

7.1 Inledning

När det gäller bedömningen av kvaliteten vid genomförandet av den

statliga verksamheten är resultatet av Riksrevisionsverkets (RRV:s)

granskningar av stor betydelse.

Det är RRV:s uppgift att inom ramen för den årliga revisionen varje år

granska redovisningen och förvaltningen hos myndigheter och

affärsverk. RRV granskar såväl årsredovisningar som delårsrapporter.

Sammanlagt 20 myndigheter erhöll invändning i revisionsberättelsen

avseende räkenskapsåret 1997. Enligt RRV:s mening indikerar utfallet av

genomförda revisioner en fortsatt positiv utveckling av redovisnings-

kvaliteten inom staten. Till de positiva inslagen hör bl.a. att de ökade

kraven på formerna för beslut och undertecknande av årsredovisningen

som infördes fr.o.m. budgetåret 1995/96 och som inledningsvis skapade

vissa problem nu tycks ha accepterats. Myndigheterna har också enligt

RRV som regel visat respekt för de strängare villkor för utnyttjande av

anslag som infördes i samband med införandet av utgiftsramar och

utgiftstak.

Skr. 1997/98:187

59

En utgångspunkt för regeringens beredning av revisionens iakttagelser Skr. 1997/98:187

är att ineffektiv användning eller bristfällig redovisning av statliga medel

inte kan accepteras. Det primära ansvaret för att påtalade brister åtgärdas

ligger hos myndigheternas ledning. Om en myndighet erhåller

revisionsberättelse med invändning skall myndigheten till regeringen

redovisa de åtgärder som avses att vidtas med anledning av

invändningen.

7.2 Revisionsberättelser med invändning avseende

budgetåret 1997

Flertalet av invändningarna avseende årsredovisningarna för 1997

grundar sig på brister i myndighetsledningarnas interna styrning och

kontroll av verksamheten. Dessa brister har fått olika uttryck i

årsredovisningen men har enligt RRV:s mening det gemensamt att

ledningen vid en mer ambitiös och regelbunden tillsyn av verksamheten i

tid borde ha kunnat förutse och därvid förhindrat de problem som

föranlett invändning i revisionsberättelsen.

Vanligt förekommande brister är bl.a. att redovisning och

kommentarer inte sker mot samtliga återrapporteringskrav i

regleringsbrevet samt att uppdrag och även annan information som inte

skall återrapporteras i årsredovisningen bifogas. Förutom att läsvärdet

minskar innebär detta att det många gånger kan vara svårt att avgöra vad

som utgör den faktiska årsredovisningen och således skall omfattas av

RRV:s uttalande i revisionsberättelsen. I några fall har RRV av denna

anledning lämnat en upplysning i revisionsberättelsen för att förtydliga

vad som har omfattats av revisionen.

Varje invändning i en revisionsberättelse har sin grund i någon form av

väsentlig överträdelse av föreskrifter eller regeringsbeslut. Beroende på

vilken typ av föreskrift eller beslut som överträdelsen avser påverkas

informationen i årsredovisningen i mer eller mindre stor utsträckning.

Vid en analys av hur antalet revisionsberättelser med invändning har

utvecklats över tiden kan det enligt RRV:s mening vara av värde att ta

hänsyn till om en överträdelse har fatt direkt eller indirekt effekt för

informationen i årsredovisningen.

Konsekvensen av en överträdelse som har fått direkt effekt på

årsredovisningen är att årsredovisningen i något väsentligt avseende är

felaktig eller ofullständig. Exempel på en sådan överträdelse är bristande

efterlevnad av flertalet av de föreskrifter som reglerar årsredovisningens

innehåll. Med överträdelser som har fatt en indirekt effekt på årsredo-

visningen avses enligt RRV:s definition att informationen i årsredo-

visningen är rättvisande i sig men grundar sig på någon form av

överträdelse. Som exempel kan nämnas bristande efterlevnad av

myndighetens instruktion.

RRV har redovisat utvecklingen de tre senaste åren avseende

revisionsberättelser med invändning fördelat på de två kategorierna av

effekter på årsredovisningens information (se tabell 18). Fördelningen

60

har gjorts med utgångspunkt från om invändningen främst avser direkta Skr. 1997/98:187

eller indirekta effekter.

Tabell 18 Revisionsberättelser med invändning fördelat på direkta respektive

indirekta effekter på årsredovisningens information

1994/95

1995/96

1997

Direkt effekt

7

9

15

Indirekt effekt

6

17

5

Totalt antal

13

26

20

Som framgår av tabell 18 ökade antalet berättelser med invändning där

överträdelsen hade en indirekt effekt på årsredovisningens information

under räkenskapsåret 1995/96 för att nästa år minska till i stort sett

samma nivå som tidigare. Förhållandet förklaras av det faktum att nya

föreskrifter infördes i samband med årsredovisningen avseende

räkenskapsåret 1995/96. Dessa föreskrifter avser bl.a. formerna för

styrelsens undertecknande av årsredovisningen. I många fall föranledde

dessa nya föreskrifter problem i tillämpningen det första året.

Nedan lämnas en redovisning av de myndigheter som har erhållit

revisionsberättelse med invändning avseende budgetåret 1997 samt en

översiktlig genomgång av skälen för invändningarna. En närmare

redogörelse för vilka bedömningar regeringen har gjort samt vilka

åtgärder regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kommer att lämnas i

budgetpropositionen för år 1999 under respektive utgiftsområde.

Sprängämnesinspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll (SWEDAC) och Inspektionen för strategiska produkter har

erhållit revisionsberättelse med invändning till följd av att

myndigheternas resultatredovisningar inte uppfyller väsentliga

återrapporteringskrav enligt regleringsbreven.

RRV har invänt mot Statens fastighetsverks redovisning avseende ett

samnordiskt ambassadprojekt i Berlin.

Statens lokalförsörjningsverk har avgivit årsredovisningen för sent.

Dessutom saknas separata resultaträkningar i enlighet med krav i

regleringsbrevet.

När det gäller Språk- och folkminnesinstitutet redovisas och

kommenteras inte verksamhetens resultat utifrån uppställda

verksamhetsmål. Vidare saknas redovisning och kommentarer avseende

väsentliga återrapporteringskrav.

Beträffande Rådet för arbetslivsforskning, Fortifikationsverket och

Statens räddningsverk anser RRV att den interna kontrollen inte har

fungerat på ett tillfredsställande sätt med brister i bl.a. redovisningen som

följd.

Försvarsmakten har erhållit invändning i revisionsberättelsen på grund

av att ledningen under året inte har haft tillförlitligt underlag för att

fortlöpande kunna pröva verksamheten. Orsaken är brister i rutiner för

planering, uppföljning och kontroll.

61

RRV anser inte att Styrelsen för psykologiskt försvar i tillräcklig Skr. 1997/98:187

omfattning har uppfyllt de krav på återrapportering samt redovisning av

uppdrag som regeringen har angivit i regleringsbrevet.

Tre rådsledamöter inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-

ningsrådet har inte undertecknat årsredovisningen.

Sameskolstyrelsen har avgivit årsredovisning för sent. Dessutom har

inte samtliga styrelseledamöter undertecknat årsredovisningen.

Södertörns högskola har enligt RRV dubbelräknat antalet

helårsstudenter och helårsprestationer och därmed avräknat

grundutbildningsanslaget med drygt två miljoner kronor för mycket.

Högskolan har vidare använt närmare nio miljoner kronor av

grundutbildningsanslaget till forskningsverksamhet. Dessutom har inte

samtliga styrelseledamöter undertecknat årsredovisningen.

Beträffande Högskolan i Skövde har RRV invänt mot felaktig

redovisning som har haft till följd att årets kapitalförändring har blivit

missvisande.

Högskolan i Örebro har inte beslutat om någon budget för året och har

enligt RRV haft bristfälliga rutiner för uppföljning och styrning av

verksamheten vilket återspeglas i resultatet och resultatutvecklingen

under 1997.

För Centrala studiestödsnämnden har RRV invänt mot att en

anslagspost har överskridits.

Enligt RRV har Länsstyrelsen i Västernorrland i flera fall inte följt

gällande förordningar och regelverk i samband med stödgivning inom

regionalekonomisk verksamhet.

Boverket har erhållit invändning i revisionsberättelsen till följd av

felaktig redovisning av en balanspost samt på grund av att styrelsens

ledamöter inte har undertecknat årsredovisningen.

RRV har slutligen invänt mot att Sametinget har överskridit ett

ramanslag med cirka 460 000 kronor.

8 Ekonomiadministrativ värdering

8.1 Inledning

Riksrevisionsverket genomför på regeringens uppdrag en årlig ekonomi-

administrativ värdering (EA-värdering) av myndigheter under

regeringen. EA-värderingen är avsedd att utgöra ett instrument för

regeringen att följa upp myndigheternas ekonomiadministrativa standard.

EA-värderingen presenteras nu för tredje året (RRV 1998:30).

EA-värderingen baserar sig på svaret på ett fyrtiotal frågor avseende

myndigheternas redovisning och interna kontroll. Med svaren på dessa

frågor som grund fastställer RRV ett tvåställigt s.k. EA-värde för varje

myndighet. Dessa värden grupperas i tre nivåer enligt något av

omdömena fullt tillfredsställande, tillfredsställande respektive ej

tillfredsställande.

62

8.2

Resultatet av EA-värderingen

EA-värdenas fördelning på EA-omdömena fullt tillfredsställande,

tillfredsställande och ej tillfredsställande för de tre räkenskapsår som EA-

värderingen har genomförts presenteras i tabell 19.

Skr. 1997/98:187

Tabell 19 Resultatet av EA-värderingen

1994/95

1995/96

1997

EA-omdöme

Antal Procent

Antal Procent

Antal Procent

Fullt

111

44

162

67

186

81

tillfredsställande

Tillfredsställande

120

47

60

25

28

12

Ej tillfredsställande

22

9

19

8

17

7

Av de 17 myndigheter som budgetåret 1997 har fatt EA-omdömet ej

tillfredsställande har 16 erhållit revisionsberättelse med invändning.

Detta ger automatiskt EA-omdömet ej tillfredsställande. Under år 1997

har sammanlagt 214 myndigheter (93 procent) klarat uppställda krav i

den utsträckning att de har åsatts EA-värden som hänför sig till

omdömena fullt tillfredsställande eller tillfredsställande.

Vad gäller EA-omdömen är det stor spridning mellan departements-

områdena. För två departementsområden, Justitiedepartementet och

Kommunikationsdepartementet, har samtliga myndigheter uppnått

omdömet fullt tillfredsställande.

Sammanfattningsvis kan betydande förbättringar konstateras på de

områden som EA-värderingen mäter. Samtidigt måste utgångspunkten

enligt regeringens mening vara att samtliga myndigheters ekonomi-

administration skall fungera på ett tillfredsställande sätt.

63

Material avseende årsredovisning för staten

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

1.1

Inledning

Bakgrund

Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo är begrepp som ofta

används för att beskriva statens verksamhet. Statens samlade

resursförbrukning samt värdet av statens tillgångar och skulder redovisas

dock inte i statsbudgeten. Detta medför att denna inte heller ger en

fullständig bild av det statsflnansiella läget. Före budgetmodemiseringen

1980 redovisades statens förmögenhet i ett antal kapitalfonder som

sammanställdes av Riksrevisionsverket (RRV) i rikshuvudboken. I och

med budgetmodemiseringen avskaffades kapitalfondssystemet. Som en

följd av detta slopades även rikshuvudboken. Detta medförde att det

därefter inte fanns någon samlad redovisning av den statliga

förmögenheten och dess förändring.

Den statsflnansiella utvecklingen under 1980-talet ökade efterfrågan på

en samlad förmögenhetsredovisning för staten. Intresset knöts inte minst

till frågan om i vad mån upplåningen använts för investeringar eller

konsumtion. RRV påbörjade ett utvecklingsarbete för att sammanställa

myndigheternas balansräkningar till ett årsbokslut för staten.

Myndigheternas förmögenhetsredovisning var dock ofullständig.

Flertalet myndigheter behövde inte heller upprätta resultaträkningar

vilket medförde att det inte fanns förutsättningar för att upprätta ett

konsoliderat bokslut för staten. Statens årsbokslut sammanställdes därför

i väsentliga delar på statistisk väg och med inriktning enbart på

förmögenhetsredovisning.

I och med att den nya redovisningsmodellen infördes 1993 förbättrades

möjligheterna att upprätta en konsoliderad balans- och resultaträkning för

staten baserad på bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed.

Det krävs dock fortsatt utveckling av vissa delar av årsredovisningen för

att den fullt ut skall tillgodose informationsanvändamas krav. Regeringen

kommer därför att under hösten 1998 tillsätta en referensgrupp med

representanter från bland annat riksdagen.

Väsentliga förändringar av regelverk

RRV har på uppdrag av regeringen upprättat en årsredovisning för staten

fr o m räkenskapsperioden 1993/94. Årsredovisningen har avrapporterats

till regeringen. I Lag om statsbudgeten (SFS 1996:1059) klargörs bl a

regeringens skyldighet att inför riksdagen redovisa hur statens medel

använts, värdet av statens tillgångar och skulder samt vilka förpliktelser

staten har utöver detta. Redovisningsskyldigheten fullgörs genom att

regeringen avlämnar en årsredovisning för staten till riksdagen. Ett

underlag till årsredovisning för staten skall hädanefter av RRV lämnas

till regeringen senast den 15 juni. Redovisningen 1997 innehåller

resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Dessutom ingår en

sammanställning av den statliga sektorns nettoförmögenhet. Vidare

64

presenteras även de statliga bolagen, statens garantiverksamhet samt ett Skr. 1997/98:187

sammandrag av statsbudgetens utfall. Statens redovisning baseras på den Bilaga 1

information som myndigheterna inklusive affärsverken lämnar till

riksredovisningen och presenterar i sina årsredovisningar. I de fall denna

information inte varit tillräcklig för att t ex möjliggöra elimineringar

mellan myndigheter har RRV inhämtat information i särskild ordning.

Olika avgränsningar av begreppet staten

I det underlag till årsredovisning för staten, som RRV lämnar till

regeringen, omfattar den juridiska enheten staten myndigheterna

inklusive affärsverken under riksdag och regering. Riksbanken betraktas

i rättspraxis som ett självständigt rättssubjekt. Som myndigheter

redovisas även försäkringskassorna och de s.k. fonder som redovisas av

myndigheter. Exempel på en sådan fond är arbetsskadefonden.

Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter men betraktas som

sådana i detta sammanhang eftersom de ingår i den statliga

redovisningsorganisationen. Den statliga redovisningsorganisationen

omfattar de statliga myndigheterna och de organisationer som har

dispositionsrätt till statsbudgetens anslag samt tillgång till statsverkets

checkräkning. En fullständig förteckning över samtliga ingående

organisationer framgår av bilaga 3.

I nationalräkenskaperna (NR) definieras staten annorlunda.

Nationalräkenskaperna är en statistisk sammanställning i kontoform över

den svenska ekonomin med uppdelning på olika institutionella sektorer

och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner och

klassificeringar följer de rekommendationer som Förenta Nationerna

(FN) utfärdat. I den kommande omläggningen av NR, som SCB avser att

publicera 1999, har förutom FN också EU varit delaktig. I NR beräknas

bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den totala

produktionen av varor och tjänster i ett land under en tidsperiod. I

Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper delas den offentliga sektorn

in i tre delsektorer; staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Till staten räknas departementen och till dem hörande myndigheter och

inrättningar samt vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och

stiftelser som till mer än 50 % finansieras med statliga medel som

ingående i den statliga sektorn. Affärsverken hör, enligt

nationalräkenskapernas definition av staten till näringslivet.

Försäkringskassorna ingår inte heller i den statliga sektorn utan förs till

socialförsäkringssektorn. I socialförsäkringssektorn ingår också allmän

tilläggspension (ATP), sjuk- och föräldraförsäkring samt erkända

arbetslöshetskassor. Efter NR-omläggningen 1999 kommer

socialförsäkringssektorn att utgöras av enbart ATP. I det av EU

uppställda konvergensprogrammet för EMU är den offentliga sektorns

konsoliderade bruttoskuld ett av konvergenskriterierna. Bruttoskulden

utgörs av den samlade skulden i staten, kommunerna och AP-fonden

minskad med de fordringar som respektive delsektor har på varandra.

3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187

Statsbudgeten är en finansiell plan for det kommande årets inkomster Skr. 1997/98:187

och utgifter. Från och med 1997 års statsbudget skall budgetunderskottet Bilaga 1

överensstämma med statens lånebehov. Genom att fastställa budgeten

anvisar riksdagen medel till regeringens förfogande. Myndigheterna, som

skall genomföra verksamheten, tilldelas i sin tur medel i form av disposi-

tionsrätt till anslag från regeringen. Myndigheternas samlade redovisning

innehåller således statsbudgetens alla inkomster och utgifter. I

myndigheternas redovisning ingår dessutom verksamheter som

finansieras på annat sätt, t ex med avgifter. På statsbudgeten har hittills

såväl inkomst- som utgiftssidan till stor del nettoredovisats. Från och

med den 1 juli 1995 bruttoredovisas dock föräldraförsäkring,

sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårdsförmåner på statsbudgeten.

Samtidigt med detta beslutades även att lönegarantimedel samt

arbetsmarknadsersättningar skulle redovisas över statsbudgeten.

Fortfarande är dock nettoredovisning tillåten bl a för avgiftsinkomster av

verksamhet, som i övrigt är anslagsfinansierad. Dessutom redovisas

avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning helt utanför

statsbudgeten. I RRV:s publikation "Statens totala inkomster och utgifter

- realekonomisk fördelning" (Totala verksamheten) bruttoredovisas

statens samtliga inkomster och utgifter. Statistiken är konsoliderad och

eliminerad för transaktioner inom och mellan myndigheter och följer i

princip NR:s definition av den statliga sektorn. Detta innebär att

affärsverken inte ingår utan hänförs till näringslivet. I Totala

verksamheten redovisas statens verksamhet dels i realekonomiska

termer, det vill säga uppdelat på konsumtion, transfereringar,

investeringar osv., dels efter ändamål som delvis sammanfaller med de

olika utgiftsområdena i statsbudgeten.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten och Totala

verksamheten redovisas i statens resultaträkning intäkter och kostnader,

vilket bl a innebär att utgifterna för en investering, via avskrivningar,

fördelas över investeringens hela livslängd. Resultaträkningen omfattar

myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Den är

eliminerad för inomstatliga transaktioner och för transaktioner som för

staten är varken intäkt eller kostnad, t.ex. statens egna

arbetsgivaravgifter.

Inom ramen för RRVs verksamhet bedrivs utvecklingsarbete för att

samordna de olika avgränsningama av staten. Bland annat har ett förslag

till ny struktur för statens budget presenterats. Dessutom pågår ett arbete

för att göra det möjligt att direkt från Totala verksamheten kunna utläsa

det finansiella sparandet i NR-termer. Anpassningar skall göras till det

NR-system som skall publiceras 1999.

66

1.2 Nettoförmögenhetens förändring

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

1997 1995/96 1994/95 1993/94 Ar

□ Nettoförmögenhet g Statsskuld

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och

skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar

statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar för den övervägande

delen av den negativa nettoförmögenheten. Förändringen av

nettoförmögenheten mellan två år motsvaras således av statsskuldens

förändring men även av förändringar i övriga tillgångs- och skuldposter i

balansräkningen.

Vid utgången av 1997 var nettoförmögenheten -1 058 iljarder kronor

dvs svenska staten hade en nettoskuld på detta belopp. Det är en

försämring med 20 miljarder kronor jämfört med 1996 då

nettoförmögenheten var -1 038 miljarder kronor. Under samma period

ökade statsskulden med 18 miljarder kronor. Tillgångarna minskade med

drygt 8 miljarder kronor. Skulderna ökade således sammantaget med 12

miljarder kronor. Det var främst Riksgäldskontorets period-

avgränsningsposter för räntekostnader på statsskulden m m som

minskade. Riksgäldskontorets fordringar på Venantius AB, Vasakronan

krim AB samt på Vasakronan AB minskade pga att dessa bolag återbetalt

sina lån till staten. Även värdet på aktier och andelar i dotter- och

intresseföretag minskade med anledning av att Securum, numera VF

Holding AB, sålt ut en stor del av sitt fastighetsbestånd. Utdelningar från

diverse statliga aktiebolag har likaså minskat värdet. Under perioden har

värdet av investeringar i statliga vägar och järnvägsanläggningar ökat.

Den samlade effekten av förändringarna i balansräkningens tillgångs-

och skuldposter innebär därmed att nettoförmögenheten försämrades med

18 miljarder.

Ännu saknas statens skuld för tjänstepensioner till statsanställda m fl i

redovisningen. Anledningen till att denna skuld inte redovisas är att det

är först fr o m 1998 som Statens löne- och pensionsverk (SPV) värderar

in pensionsskulden i redovisningen. Då införs en försäkringsmodell för

beräkning av pensionskostnader m m i staten och värdet av statens

pensionsåtagande enligt Regeringens beslut 1997-03-20. Pensions-

67

skulden beräknas av Statens löne- och pensionsverk uppgå till drygt Skr. 1997/98:187

100miljarder kronor per 31 december 1997. Affärsverken redovisar Bilagal

därutöver avsättningar för pensioner med 3 miljarder kronor.

Avseende Centrala Studiestödsnämndens (CSN) studielånefordringar

har de osäkra fordringarna i balansräkningen i form av konstaterade och

befarade förluster värderats till drygt 2 miljarder kronor. Beroende på

antagande om ekonomisk utveckling beräknar dock CSN

reserveringsbehovet uppgå till mellan 2-29 miljarder kronor.

Exportkreditnämndens (EKN) utestående skadefordringer

(regressfordringar) har inte heller värderats in på grund av Regeringens

medgivande. Dessa beräknas uppgå till drygt 17 miljarder kronor

inklusive självriskandelar och kapitaliserade räntor. Regressfordringarna

avses värderas in 1998.

1.3 Statsskulden

Till följd av de stora underskotten i statens finanser växte statsskulden

mycket snabbt under början av 1990-talet. Under första delen av

budgetåret 1993/94 översteg statsskulden 1 000 miljarder kronor.

Skulden i absoluta tal och som andel av BNP redovisas nedan för de fyra

senaste budgetåren.

Den upplåning som Riksgäldskontoret redovisar skiljer sig från vad

som redovisas i statens årsredovisning pga elimineringar som gjorts för

Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets innehav av

statsobligationer. Detta medför att den upplåning som Riksgäldskontoret

redovisar är ca 4 miljarder (se not 41) högre än vad som redovisas i

årsredovisningen för staten.

Statsskuldens utveckling och sammansättning

Diagram 2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 -1997

68

Statsskuldens utveckling och sammansättning

(i miljarder kronor)

1997

1996

1994/95

1993/94

Penning- och obligationsmarknad

940

894

818

671

Hushållsmarknaden

100

116

124

130

Lån i utländsk valuta

386

398

426

376

Summa

1426

1408

1368

1177

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Statsskulden kan delas upp i en kronskuld och i en valutaskuld. Under

perioden 1993/94 till 1997 har statsskulden ökat med ca 250 miljarder

kronor. Mellan 1996 och 1997 var ökningen dock förhållandevis liten, ca

18 miljarder kronor. Sedan 1994/95 har en förskjutning skett av skuldens

sammansättning till en minskad andel upplåning i utländsk valuta.

Effekten av de återbetalningar som gjorts av skulder i utländsk valuta

motverkades dock 1997 av orealiserade valutakursförändringar som

påverkat skulden negativt med drygt 14 miljarder kronor.

Valutaskulden

Regeringen fastställer årligen ramarna för upplåningen i utländsk valuta

medan upplåningsstrategier i stor utsträckning väljs av

Riksgäldskontoret. Målsättningen för staten är att långsiktigt minimera

kostnaderna för valutaskulden samt att tillse att förfallotidpunktema för

upplåningen medför att refinansieringsrisken är låg.

En försvagning av den svenska kronan under 1997 medförde som

nämnts en negativ effekt på valutaskulden med drygt 14 miljarder

kronor. Försvagningen var under året ca 3,5 %. Med den nivå

valutaskulden har idag, ca 400 miljarder kronor, innebär således varje

procents förändring av kronans värde en effekt på skulden med ca

4 miljarder kronor.

Kronskulden

Lån i svenska kronor

(i miljarder kronor)

1997

1996

1994/95

statsobligationer, nominella

680

635

582

statsobligationer, reala

91

74

12

statsskuldväxlar

144

180

213

kontokrediter/dagslån

25

5

1

Penning- och valutamarknaden

940

893

808

premieobligationer

61

60

63

Allemansspar

29

44

50

Rikgäldskonto

7

12

12

Riksgäldsspar

3

Hushållsmarknaden

700

116

124

Summa Lån i svenska kronor

1 040

1 009

932

Övergripande målsättning även beträffande kronskulden är att långsiktigt

minimera kostnaderna för statsskulden.Under de senaste åren har en stor

69

satsning skett för att utveckla marknaden för realobligationer och en

konsolidering av skulden har skett genom en successiv neddragning av

andelen statsskuldväxlar. Löptiden för den inhemska skulden har stadigt

ökat sedan 1992 och fortsatte att göra så även under 1997 och har därmed

bidragit till att refinansieringsrisken reducerats. Emissionerna av

nominella statsobligationer koncentreras alltmer till fem- och tioåriga

vilket också bidragit till att minska refinansieringsrisken.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Statsskuldens förändring

Diagram 3 Statsskuldens förändring 1993/94 -1997

Statsskuldens förändring bestäms i huvudsak av statens lånebehov dvs

nettoflödet av in- och utbetalningar till staten enligt Riksgäldskontorets

redovisning. Detta innebär att även Riksgäldskontorets nettoutlåning

ingår. Därtill påverkas skulden även av skulddispositioner, dvs

omvärderingar och andra bokföringsmässiga transaktioner, samt av

Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Under 1997 ökade

statsskulden med 18 (40) miljarder kronor.

Statsskulden i relation till bruttonationalprodukten (BNP)

Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera statsskuldens storlek i

förhållande till BNP. Vad som påverkar denna skuldkvot kan lite

förenklat sammanfattas som följande tre faktorer:

- statsskuldens storlek i utgångsläget

- skillnaden mellan realräntan (nominell ränta minus inflation) och

tillväxten

- storleken på statens primära lånebehov dvs budgetsaldo exklusive

statsskuldräntor i relation till BNP

Under perioden 1994-1997 har skuldkvoten förhållit sig tämligen stabil

strax över 80 %. Mellan åren 1996 och 1997 föll kvoten med ca 2 % till

82 %. År 1975 var skuldkvoten endast drygt 20 %.

70

Statsskuldsräntor och räntenetto Skr. 1997/98:187

Nedan sammanfattas Riksgäldskontorets redovisning av kostnader för bilaga 1

räntor på statsskulden samt räntenettot för upplåningsverksamheten

under perioden 1993/94 till 1997. Utöver de räntekostnader som

redovisas här förekommer ytterligare räntekostnader för staten för t ex

externa lån upptagna av affärsverk vilket kommenteras i not 40.

Diagram 4 Statsskuldräntor 1993/94 - 1997

B Kostnader för upplåning i SEK H Kostnader för upplåning i utländsk valuta

□ Realiserade valutaförluster g Orealiserade valutaförluster

B Realiserade kursförluster

Under 1997 uppgick räntekostnaderna till totalt ca 174 miljarder kronor

vilken är en minskning med 27 miljarder kronor jämfört med 1996.

Minskningen är hänförlig till upplåningen i svenska kronor och förklaras

huvudsakligen av en lägre räntenivå och att Riksgäldskontorets bytt in

obligationer med kuponger med hög ränta. Utöver statsskuldens storlek

påverkas räntekostnaderna även av t ex valutakursdifferenser. Under

1997 uppgick realiserade och orealiserade kurs- och valutaförluster

sammantaget till nästan 18 miljarder kronor.

Räntenettot i upplåningsverksamheten

För att ge en bild av den faktiska nettokostnaden, ränteintäkter med

avdrag för räntekostnader, för upplåningsverksamheten redovisas nedan

räntenettot för perioden 1993/94 till 1997.

71

Diagram 5 Räntenetto avseende statsskulden 1993/94 -1997

H Kostnader för upplåning i SEK

□ Netto valuta- och kursvinst/töriust

■ Kostnader för upplåning i utländsk valuta

q överkurs vid emission mm

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Räntenettot i upplåningsverksamheten har ökat kraftigt sedan 1970-talet

men har under senare år börjat plana ut. Ökningen beror på att

statsfinanserna under denna period har präglats av budgetunderskott som

lett till en växande statsskuld.

Under 1993/94 var räntenettot drygt 103 miljarder kronor for att

1994/95 stiga till knappt 126 miljarder kronor. Därefter har det sjunkit

till nästan 116 miljarder kronor år 1997 beroende bl a på sjunkande

räntenivåer, obligationsbyten m m.

1.4 Skatteintäkter m m

I nedanstående kommentarer, illustrerade med tabeller och diagram,

redovisas hur inbetalningar av skatter och avgifter utvecklats mellan åren

1993/94 till 1997. Uppgifter om belopp och om fördelningen mellan

juridiska respektive fysiska personer, liksom mellan olika slag av skatter

och avgifter, är ett sammandrag av Riksskatteverkets (RSV) redovisning

av inbetalningar i verkets årsredovisning.

Detta sätt att redovisa skatteinbetalningar avviker väsentligt från den

redovisning av skatteintäkter m m som görs på statsbudgetens

inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa

belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan t

ex vad som är skatt på inkomst, sociala avgifter etc.

Den största skillnaden av detta slag avser inbetalningar av skatter och

avgifter från fysiska personer som här uppgår till drygt 111 miljarder

kronor år 1997. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

ingår även allmänna egenavgifter, egna företagares egenavgifter,

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses

enskilda firmor, vilka inte är juridiska personer, och delägare i

handelsbolag. Handelsbolagen är visserligen juridiska personer men

däremot inga skattesubjekt. Ansvaret för inbetalning av skatter och

avgifter ligger hos delägarna i bolaget.

72

En annan väsentligt skillnad mot statsbudgeten är att i de inbetalningar

av arbetsgivaravgifter som RSV redovisar ingår ATP-avgifter. I

statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som

sker till AP-fonden. I Årsredovisningen för staten 1997 ingår ATP-

avgifter med ca 88 miljarder kronor brutto vilket är den huvudsakliga

förklaringen till att de totala skatteintäkterna, drygt 676 miljarder kronor,

överstiger de inkomster av skatter m m som redovisas i statsbudgeten.

Utbetalningarna, ca 88 miljarder, till AP-fonden kvittas mot intäkter från

AP-fonden.

Följande tabell och diagram visar skatteintäkternas fördelning och

utveckling från budgetåret 1993/94 tom budgetåret 1997. P g a

omläggning från budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7-

31/12 1995 eftersom det är 12-månadersperioder som jämförs.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Inkomster

(i miljoner kronor)

1997

1996

94/95

93/94

Skatter

Skatter - Fysiska personer

111 414

78 557

72 807

27 074

Skatter - Juridiska personer

74 588

70 635

59 240

41 088

Ofördelbara skatter m m

4 389

10 180

7 497

7 010

Arbetsgivaravgifter

220 348

213 813

186 842

171 468

Mervärdesskatt

147 719

151 668

115 282

121 784

Övriga skatter på varor och

tjänster och tullavgifter

71 755

71 865

69 123

65 963

Övrigt

46 027

47 389

33 635

30 683

Summa skatteinkomster m m

676 240

644 107

544 426

465 070

Diagram 6 Skatteintäkternas fördelning och utveckling 1993/94 - 1997

800000

o

C

o

u-

X.

i

o

Z

700000 I

400000

300000

200000

100000

0

600000

500000

94795

B Skatter B Arbetsgivaravgifter

□ Mervärdesskatt B Övr skatter varor o tjänster o t ull avg.

B Utjämningsavgifter kommun o landsting B Inlevererat överskott från Riksbanken

■ Övrigt

1

73

Skatter

Skr. 1997/98:187

Skatterna består av fysiska och juridiska personers skatter och av

ofördelbara skatter. Fördelningen av skatter mellan åren åskådliggörs i

diagrammet nedan.

Bilaga 1

Diagram 7: Skatter 1993/94 -1997

■ Skatter - Fysiska personer D Skatter - Juridiska personer

0 Ofördel bara skatter m m

Skatt fysiska personer

Inbetalningar av skatter från fysiska personer, löntagare och företagare,

har ökat under fyraårsperioden 1993/94 till 1997, från ca 27 miljarder till

111 miljarder kronor. De belopp som redovisas avser de faktiska

inbetalningar av skatter som sker ett visst budgetår, vilket innebär att

inbetalda skatter kan avse ett annat år. Förändringar mellan åren kan

därmed innehålla periodiseringseffekter.

Den stora ökningen mellan 1993/94 och 1994/95, med nästan 46

miljarder kronor, förklaras till en del av att den sista slutavräkningen av

kommunalskatteutbetalningar enligt det gamla systemet gjordes 93/94. I

början av 1995 gjordes stora egna inbetalningar av preliminär skatt inför

en ändring av reglerna för reavinstskatt årsskiftet 1994/95. Därutöver

ersattes schablonavdraget på 4000 kronor med en avdragsbegränsning

och en ny allmän sjukförsäkringsavgift infördes.

Ökningen av skatten under 1996 berodde huvudsakligen på ett ökat

uttag av egenavgifter samt en höjning av fastighetsskatten i kombination

med allmän fastighetstaxering för småhus.

Under 1997 ökade inkomsterna med nästan 33 miljarder kronor.

Ökningen förklaras huvudsakligen av för stora förskottsutbetalningar av

kommunalskatt 1996.Vidare höjdes de allmänna egenavgiftema med

1 %. Dessutom ökade fyllnadsinbetalningarna under året vilket hänger

samman med ökade reavinster på allemansfonder inkomståret 1996.

Även en höjning från 100 till 200 kronor av det fasta beloppet i den

statliga inkomstskatten medverkade till ökningen.

74

Skatt juridiska personer Skr. 1997/98:187

Under de fyra år som redovisas har juridiska personers skatt ökat med ca

83 % från ca 41 miljarder kronor 1993/94 till ca 75 miljarder 1997. Den

största ökningen, drygt 30 miljarder kronor, skedde mellan 1993/94 och

1994/95 och var till stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora

exportföretag. Även mellan 1994/95 och 1996 var ökningen betydande,

drygt 11 miljarder kronor. Under den perioden återinfördes

fastighetsskatt på kommersiella lokaler och på industrifastigheter.

Dessutom höjdes avkastningsskatten på pensionsfonder.

Mellan 1996 och 1997 var ökningen mindre, ca 4 miljarder kronor.

Den var framför allt hänförlig till fastighetsskatt, bolagsskatt och ökade

fyllnadsinbetalningar.

Arbetsgivaravgifter

Diagram 8. Arbetsgivaravgifter 1993/94 -1997

o

C

p

Arbetsgivaravgifterna har under fyraårsperioden successivt ökat med 49

miljarder kronor från 171 miljarder kronor till ca 220 miljarder.

Ökningen beror på en kombination av ökande löneunderlag och ett ökat

avgiftsuttag.

75

Mervärdesskatt

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Diagram 9 Mervärdeskatt 1993/94 -1997

Mervärdesskatten har ökat med ca 26 miljarder kronor mellan 1993/94

och 1997. Den minskning som inträffade mellan 1993/94 och 1994/95

beror främst på ändrad redovisning och nya regler för uppbörd av moms

på importerade varor i samband med inträdet i EU 1995. Den

förskjutning detta innebar förklarar i sin tur till en del den kraftiga

ökning som i stället skedde mellan 1994/95 och 1996. I början av 1996

tidigarelades dessutom tidpunkten för redovisning och betalning av

mervärdesskatt för företag med beskattningsunderlag över 40 miljoner

kronor vilket förklarar nedgången för 1997.

Den minskning av skatteinbetalningar som skett under 1997 är således

till stor del att hänföra till effekterna av förändringen 1996. Det är

därmed rimligt att kunna betrakta den totala ökning som skett under

fyraårsperioden som i realiteten successiv och jämt fördelad mellan åren.

Under 1997 har inga regelförändringar motsvarande de ovan beskrivna

skett och skatteinkomsten för 1997 ca 150 miljarder kronor bör därmed

kunna anses som den för närvarande "normala" inkomsten av

mervärdesskatt under ett år.

76

Övriga skatter på varor och tjänster och tullavgifter

Diagram 10 Övriga skatter på varor och tjänster och tullavgifter 1993/94 -1997

73000

71000

70000

69000

68000

67000

66000

65000

64000

63000

1993/94

1994/95

72000

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Övriga skatter på varor och tjänster samt tullavgifter har ökat med nästan

6 miljarder kronor från 1993/94 till 1997. De tre senaste åren har

inbetalningarna varit tämligen konstanta. Mellan olika skatteslag har

dock förändringar inträffat. Bl and de förändringar i skatteuttaget som

inträffat under perioden kan nämnas en breddning av basen och höjning

av skattesatserna för miljö- och energiskatter samt en höjd fordonsskatt.

Övrigt

I posten övrigt ingår för året 1997 utjämningsavgifter för kommun och

landsting med ca 21 (21) miljarder kronor. En annan stor post är

inlevererade överskott från Riksbanken ca 8 (8) miljarder kronor.

Därutöver innehåller posten stämpel- och egendomsskatter m m.

1.5 Transfereringar

Diagram 11 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1997

g Socialförsäkring gArbetsmarknad q Bistånd och invandring göwigt

77

Transfereringar och bidrag

(i miljoner kr)

1997

1996

94/95

93/94

Socialförsäkring

282 060

287 573

296 739

273 058

Arbetsmarknad

75 876

72 506

80 258

63 071

Bistånd och invandring

14 408

14 168

20 366

16 945

Övrigt

177 720

170 810

135 197

161 848

Summa

550 064

545 057

532 560

514 922

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Ovan visas utvecklingen av transfereringar och bidrag fr o m budgetåret

1993/94 tom budgetåret 1997. Nedan redovisas de fyra delområdena

närmare och kommenteras kortfattat. På grund av omläggning från

budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7 - 31/12 95 eftersom

det är 12-månadersperioder som jämförs.

Socialförsäkring

För hela perioden 1993/94 till 1997 har transfereringar och bidrag inom

socialförsäkringssystemet ökat med ca 9 miljarder kronor (ca 3 %). De

tre senaste åren har emellertid en successiv minskning skett med mellan

ca 2-3 % per år. Minskningen förklaras främst av ändrade

ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet samt ett minskat

barnafödande. Det ökande antalet ATP-pensionärer och pensionärer med

högre ATP-poäng har emellertid samtidigt lett till ökade kostnader för

pensioner med ca 20 miljarder kronor (ca 14 %) under hela

fyraårsperioden vilket förklarar den ökning som skett totalt sett.

78

Arbetsmarknad

Diagram 13 Arbetsmarknad 1993/94 -1997

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

o

c

o

L-

Q

C

O

1

90 000 _

80 000 -

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

94/95

^Arbetslöshetsersättning inkl KAS

□ Bidrag till Samhall AB

■ Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

□ Lönegarantier mm

93/94

En dämpad konjunktur och en minskad efterfrågan på arbetskraft som

präglat inledningen av 90-talet ledde till att kostnaderna för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 1994/95 hade nått drygt 80 miljarder

kronor. Trots en fortsatt hög arbetslöshet har emellertid kostnaderna

därefter minskat till knappt 76 miljarder kronor under 1997.

Minskningen förklaras huvudsakligen av förändringar som skett av den

lagstiftning som påverkar kostnaderna för bidrag och transfereringar.

Som exempel kan främst nämnas lägre ersättningsnivå i arbetslös-

hetsförsäkringen och skärpta ersättningsregler för deltidsarbetande. Men

även högre egenavgifter för arbetsgivare för att anlita praktikanter enligt

reglerna för arbetsplatsintroduktion (ALI) och mindre gynnsamma

villkor för s.k. utbildningsvikariat har medfört att statens kostnader har

minskat. För att bl a öka möjligheterna till lokalt anpassade lösningar på

arbetsmarknadsproblemen har samtidigt nya arbetspolitiska åtgärder

införts under perioden som t ex förlängning av arbetsplatsintroduktion

(API), arbetslivsutveckling (ALU) och startaegetbidrag. Under 1997

gjordes för första gången en invärdering av osäkra lönegarantifordringar

med drygt 4 miljarder. Dessa blev konstaterade som förluster och

avskrevs därefter direkt. Hos Länsstyrelserna har dessa konstaterade

förluster bokförts som transfereringar till de konkursdrabbade företagen.

79

Bistånd och invandring

Diagram 14 Bistånd och invandring 1993/94 -1997

a Bidrag via SIDA

a Bidrag via UD

□ Bidrag till invandring

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Kostnaderna för bistånd och invandring uppgick 1993/94 till knappt 17

miljarder kronor. Under 1994/95 steg sedan kostnaderna för att därefter

åter minska år 1996. 1997 ligger stödet totalt sett på ungefär samma nivå

som 1996, drygt 14 miljarder men inom gruppen har ändrade

redovisningsprinciper hos SIDA beträffande u-landskrediter medfört en

höjning. Kostnaderna för invandring var höga i början av perioden p g a

orolighetema i f d Jugoslavien men har de två senaste åren minskat

avsevärt.

Övrigt

Transfereringar och bidrag

(i miljoner kronor)

1 997

1 996

94/95

93/94

Övrigt

Skatteutjämningsbidrag

86 683

77 778

46417

47 537

Räntebidrag

20 804

30715

33 758

43 930

Sveriges avgift till EU

21 057

18 456

7 348

(varav avgift till Europeiska

Invest.banken)

876

1 681

974

Studiestöd / Avskrivning av

låneford

13 338

9 368

10 345

8 241

Stöd till jordbruk

8 164

7216

5913

9 656

Bidrag inom skolväsendet

3 114

1 864

2 008

1 864

Socialstyrelsen

2 389

1 603

3 060

2 643

Bidrag till folkbildning

2 357

2 468

2 374

6 984

Bidrag till investeringar i

infrastruktur

1 819

1 413

1 727

2 222

Bidrag till näringslivet mm via

NUTEK

1 531

3 172

2 271

2 470

Övrigt

16 464

16 757

19 976

36 301

Summa Övrigt

177 720

170 810

135 197

161 848

80

Under hela perioden 1993/94 till 1997 har övriga transfereringar och Skr. 1997/98:187

bidrag som redovisas ovan ökat med netto ca 16 miljarder kronor. Den Bilaga 1

tyngsta posten, skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting m m,

har främst till följd av ändrade redovisningsprinciper fördubblats under

perioden. Bland annat har ett nytt system för avräkning av moms för

kommuner och den kommunala utjämningsavgiften införts. Den näst

tyngsta posten, räntebidrag, har mer än halverats. Det beror på

neddragning av bidragen samt lägre räntenivåer. Sveriges avgift till EU

har tillkommit under perioden. Den uppgick 1997 till ca 21 miljarder.

1.6 Nettoskulden - En principdiskussion

Det ekonomiska läget brukar beskrivas med termer såsom

budgetunderskott och statsskuld. Termerna används ofta som riktmärke

eller betyg på den svenska ekonomin. Statsskulden är ett känt begrepp för

allmänheten, men vilka tillgångar som staten har är däremot okänt för de

flesta. Statens nettoförmögenhet, dvs tillgångar minus skulder, är

negativ, vilket innebär att staten har en nettoskuld. Att redovisa

nettoskulden bidrar till en mer rättvisande bild av det ekonomiska läget.

Försäljning av statliga tillgångar har fört tillgångarna i fokus.

Uppmärksamhet har även riktats mot statens balansräkning och i vilken

utsträckning som statsskulden använts för tillgångsuppbyggnad. Hur

tillgångarna redovisas påverkar naturligtvis nettoskulden.

En tillgång inom den privata sektorn karaktäriseras av att den endast

tillhör företagsenheten och att den genererar intäkter till det företag som

äger tillgången. Statens verksamhet skiljer sig emellertid från privat.

Denna skillnad präglar bland annat värderingen av de statliga

tillgångarna. Som exempel kan nämnas att det inte finns någon bestämd

ekonomisk livslängd för att bevara ett kulturarv. Tillgångar, som till

exempel en nationalpark eller en väg, förknippas inte alltid heller med

betalningsflöden, d v s de genererar inte alltid intäkter. Dessa tillgångar

måste underhållas, något som snarare bidrar till ett utflöde av pengar än

ett inflöde. De statliga tillgångarna utnyttjas av allmänheten istället för av

staten själv och deras värde är dessutom många gånger svåra att mäta i

monetära termer. Skillnaderna gäller framförallt anläggningstillgångarna

och innebär att det är betydligt svårare att definiera en statlig tillgång än

en privat.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv finns det olika sätt att definiera

en tillgång men tre komponenter som återkommer är nytta, kontroll och

transaktion. Den första komponenten är att tillgången måste ge en

sannolik framtida ekonomisk nytta. Tillgången skall ha en kapacitet som

kan leda till framtida nytta, ensam eller i kombination med andra

tillgångar, och bidra direkt eller indirekt till ett framtida nettoinflöde av

kapital. Den andra komponenten innebär att tillgången skall vara

anskaffad eller kontrollerad av en bestämd enhet. Legal äganderätt över

tillgången behöver alltså inte vara det som avgör om det är en tillgång,

utan istället är det rätten att nyttja och kontrollera andras möjlighet att

81

nyttja tillgången. Den tredje komponenten innebär att tillgången skall

vara ett resultat av tidigare transaktioner och händelser.

Statliga anläggningstillgångar kan däremot definieras som materiella

tillgångar som, lagenligt eller ekonomiskt, ägs av staten och som är

avsedda att användas av staten själv eller av allmänheten och som har en

livstid på flera år. Anläggningstillgångar för staten omfattar tillgångar

såsom mark, byggnader, maskiner och utrustning som är nödvändiga för

att staten skall kunna producera varor och tjänster. De omfattar även

tillgångar som direkt används av allmänheten såsom infrastruktur och

kulturella tillgångar. Dessa tillgångar är unika för den offentliga sektorn.

Slutligen omfattar statens tillgångar även av militära tillgångar, alltså

försvarets tillgångar.

När det gäller tillgångar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det

nyttan i samhället som hamnar i fokus. Det är med hänsyn till

samhällsnyttan, dvs välfärden för alla och envar, som den offentliga

produktionen av varor och tjänster äger rum. Individerna i landet står i

centrum för hur nyttan skall öka välfärden till ett så maximalt läge som

möjligt. Ett samhällsekonomiskt perspektiv tar hänsyn till sociala

aspekter i samhället. Statens uppgift är att förse landet med vissa

funktioner som inte den privata marknaden klarar av.

En statlig tillgång kan sägas vara en tillgång som utgör en service åt

den statliga verksamheten och allmänheten och som kontrolleras av

staten och hjälper till att bevara eller öka landets välfärd.

En svårighet med att redovisa tillgångar är att värdera dessa.

Underlaget till årsredovisning för staten baseras på historiska priser som

utbytespriser vilket innebär att hänsyn varken tas till inflation,

prisförändringar eller teknologisk utveckling. Svårigheten är att värdera

äldre tillgångar såsom exempelvis infrastruktur, där investeringar skett

under en lång tid. Anskaffningsvärdet motsvarar knappast den

förmögenhet som de representerar. Kulturföremål är också svåra att

värdera till anskaffningsvärde, eftersom det i praktiken oftast saknas

kunskap om anskaffningsvärdet. Värdet är förmodligen heller inte

relevant i dagens penningvärde och dessutom är det troligt att

kulturföremål ökar istället för minskar i värde.

Av denna anledning finns det tillgångar som inte omfattas av kravet att

redovisas i balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader och fast

egendom i övrigt som främst har ett kulturhistoriskt värde, samt

museiföremål som normalt inte omsätts på en marknad. Dessa tillgångar

far redovisas, men det finns inte något generellt krav. Emellertid kan

regeringen naturligtvis i ett regleringsbrev begära att enskilda

myndigheter skall redovisa kulturföremål som tillgångar, vilket i sådana

fall innebär att de ingår i balansräkningen för underlaget till

årsredovisningen för staten.

Nettoskulden påverkas naturligtvis av hur statliga tillgångar redovisas.

Dessutom är staten som enhet svårdefinierad eftersom verksamheterna

inom staten skiljer sig väsentligt åt. Detta gör nettoskulden till ett

påverkbart begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Men att endast

använda bruttotal för att analysera ekonomin ger inte en fullständig bild

av det ekonomiska läget. Balansräkningen ger en värdefull överblick och

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

82

underlaget till årsredovisningen för staten ger en samlad bild av den Skr. 1997/98:187

ekonomiska innebörden av de åtaganden som staten gjort, både vad gäller Bilaga 1

resultat och förmögenhet.

2 Konsoliderad resultaträkning för den

juridiska enheten staten

I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader som genererats

under redovisningsperioden dock med betydande undantag. Merparten av

redovisade intäkter utgörs av skatter som influtit under året medan

kostnaderna uppkommer i den statliga verksamheten och i de stora

bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex.

socialförsäkringssystemet. Även dessa transfereringar redovisas

kassamässigt då avräkningen mot statsbudgeten sker utifrån

kassamässiga grunder.

Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter

och bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav.

En begränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag, t ex från

AP-fondema.

De resultatposter som är speciella för statens resultaträkning

kommenteras nedan.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kostnader som staten via

myndigheterna har haft för att tillhandahålla vissa typer av varor och

tjänster. Andra former av ersättningar kan utgöras av t ex intäkter som

uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar samt

intäkter från EU.

Intäkter av bidrag

Staten erhåller även intäkter från organisationer utanför den juridiska

enheten staten vilka inte är relaterade till utförda prestationer. Det kan

vara t ex överföring av medel från AP-fondema till pensionssystemet för

att finansiera pensionsutbetalningama när dessa inte täcks av influtna

ATP-avgifter.

Transfereringar och bidrag

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar

från statsbudgeten till olika mottagare. Transfereringar och bidrag

kännetecknas av att staten, eller myndigheterna, inte erhåller någon

motprestation. Detta gäller t ex barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan

dock transfereringarna vara förknippade med villkor. Detta gäller t ex

83

utbildningsbidrag där kravet är att mottagaren genomfor någon form av Skr. 1997/98:187

utbildning. Bilaga 1

2.1 Kommentarer till resultaträkningen

I kommentarerna nedan jämförs de båda 12-månadersperiodema 1997

och 1996.

Det finns inte något egentligt samband mellan årets resultat och

effektiviteten i den verksamhet som staten bedriver. Den huvudsakliga

intäkten utgörs av skatter medan kostnaderna uppkommer i den statliga

verksamheten och i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten

hanterar. Verksamheten finansieras endast i begränsad utsträckning med

avgifter och bedrivs då utan krav på vinst.

Resultaträkningen för 1997 visar ett underskott på 25 miljarder kronor.

1996 uppgick detta till 45 miljarder kronor. Underskottet har alltså

minskat med 20 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras främst

av ökade skatteintäkter men även av något ökade bidragsintäkter. De

finansiella intäkterna däremot har minskat kraftigt. Det har även de

finansiella kostnaderna men inte i samma omfattning. Transfereringarna

däremot ökade.

De totala intäkterna 1997 uppgick till 851 miljarder kronor. Därav

utgjorde skatterna inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt mm den

dominerande posten med 676 miljarder kronor, varav 220 miljarder

kronor avser arbetsgivaravgifter, 190 miljarder skatt och avgifter för

fysiska och juridiska personer och 148 miljarder kronor mervärdesskatt.

Diagram 1

Statens intäkter 1997

Intäkter av bidrag

4% (4%)

Finansiella

intäkter

9% (13%)

Intäkter av aujifter

och andra

ersättningar

7% (7%)

Skatter m m inkl

arbetsgivaravgifter

80% (76%)

Inom parentes anges motsvarende värden för redovisningsperioden 1996

Skatteinkomsterna 1997 uppgick till 676 miljarder kronor vilket är en

ökning med 32 miljarder kronor jämfört med 1996. Ökningen hänförs

främst till skatter och avgifter för fysiska personer. Arbetsgivaravgifterna

och inkomstskatterna för juridiska personer har också ökat. Av

84

arbetsgivaravgifterna 1997 avser 12 miljarder kronor avgifter avsatta till Skr. 1997/98:187

premiereserven. Bilaga 1

För 1997 uppgick intäkter av avgifter och andra ersättningar till

59 miljarder kronor vilket innebär en ökning med en halv miljard jämfört

med 1996. Ökningen avser främst intäkter vid försäljningen av

Nordbanken och Stadshypotek. Många övriga intäkter minskade, främst

avgifter från kämkraftsindustrin och realisationsvinster hos SJ som 1996

uppgick till ca 1 miljard.

Intäkter av bidrag, knappt 38 miljarder avser till största delen de medel

från AP-fondens avkastning som måste tillskjutas när ATP-avgiftema

inte räcker till for utbetalning av allmän tilläggspension.

Diagram 2

Statens kostnader 1997

Finansiella

kostnader

20% (22%)

Verksamhetens

kostnader

17% (17%)

Transfereringar

och bidrag

63% (61%)

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996

Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 550 miljarder

kronor 1997, en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 1996. De

största enskilda transfereringarna avser ålderspensioner inklusive ATP

och skatteutjämningsbidrag till kommuner.

Bland transfereringarna förekommer både minskningar och ökningar

mellan åren. De största ökningarna avser kostnaden för

skatteutjämningsbidragen som ökat med 9 miljarder kronor, Sveriges

avgift till EU som ökat med drygt 2 miljarder kronor samt studiestöd och

avskrivningar av lånefordringar som ökat med 4 miljarder kronor.

Kostnaden för skatteutjämningsbidraget motsvaras på inkomstsidan av

den kommunala utjämningsavgiften som redovisas under

uppbördsinkomster. Ålderspensioner inkl ATP ökade med nästan

2 miljarder kronor. Bidragen avseende sjukförsäkringen och

föräldraförsäkringen minskade med 7 miljarder kronor. Likaså minskade

räntebidragen med 10 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet avser personal, lokaler, övrig

drift samt avskrivningar och uppgår till 150 miljarder kronor 1997 vilket

är ungefar samma nivå som 1996.

85

Personalkostnaderna minskade med 1 miljard kronor. Minskningen

hänförs till polisväsendet och förklaras av att 1 miljard avsattes till

avtalspensioner i samband med personalneddragningar 1996.

Avskrivningarna ökade med drygt 1 miljard kronor mellan 1996 och

1997 främst på grund av att Vägverket och Banverket färdigställt

ytterligare vägar och järnvägsanläggningar.

De finansiella intäkterna hänförbara till statsskulden minskade mellan

1996 och 1997 med 37 miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna

avseende upplåning i SEK som minskade. Minskningen förklaras av den

lägre räntenivån inom landet men också av att stora återbetalningar av lån

minskat lånevolymen. De finansiella kostnaderna hänförbara till

statsskulden minskade med 27 miljarder mellan 1996 och 1997. Det var

räntekostnaderna avseende upplåning i SEK som minskade med nästan

44 miljarder beroende på den lägre räntenivån och beroende på att

Riksgäldskontoret bytt in obligationer med hög ränta. De orealiserade

valutaförlusterna som uppkommit vid omvärdering av

Riksgäldskontorets upplåning och kreditgivning i utländsk valuta ökade

däremot.

Resultat från andelar i dotterföretag ökade under perioden med drygt

3 miljarder kronor. Några myndigheter redovisar i årets resulträkning en

resultatandel för en 18-månadersperiod. Det är en engångseffekt som

uppkommer pga att de detta år använder företagens delårsrapport för att

beräkna årets resultatandel. Tidigare fanns en eftersläpning på ett år.

Den har numera reducerats till sex månader när man inte längre använder

förgående års årsredovising för att beräkna resultatandelen.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Diagram 3

Statens intäkter

86

Diagram 4

Statens kostnader

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

o

c:

P

800 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

1 000 000

900 000

700 000

600 000

1993/94

1994/95

■ Transfereringar och bidrag

□ Avskrivningar

■ Driftskostnader

a Finansiella kostnader

Diagram 5

Statens underskott - en jämförelse över åren

1993/94

1994/95

87

Konsoliderad resultaträkning för den juridiska enheten staten i

miljoner kronor

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Not

1997

1996

Intäkter

Skatter m m

1

676 240

644 107

Intäkter av avgifter ochandra ersättningar

2

58 884

59 441

Intäkter av bidrag

3

37 747

36 278

Summa intäkter

772 871

739 826

Transfereringar och bidrag

4

550 064

545 057

Intäkter efter avdrag förtransfereringar och bidrag

222 807

194 769

Kostnader för statens egenverksamhet

Kostnader för personal

5

69 025

70 080

Kostnader för lokaler

6

9 828

10 793

Övriga driftkostnader

7

60 289

59 776

Avskrivningar

8

11 129

9 682

Summa kostnader för statens egen verksamhet

150 271

150 331

Resultat före finansiella poster

72 536

44 438

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat av andelar i dotter-och intresseföretag

9

11 909

8 374

Finansiella intäkter

10

66 633

105 460

Finansiella kostnader

11

176 178

203 392

Summa finansiella poster

-97 636

-89 558

Årets underskott

-25 100

-45 120

3 Konsoliderad balansräkning för den juridiska

enheten staten

Balansräkningen skall redovisa i sammandrag värdet av statens samtliga

tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december

1997. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i

statliga bolag presenteras dessa i bilaga 2.

De balansposter som är specifika for staten kommenteras nedan.

Beredskapslager

Lager för beredskapssyften kan omfatta t ex livsmedel, läkemedel,

fordon samt medicinsk utrustning. Beredskapslager innehas av ett flertal

myndigheter som t ex Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil

beredskap.

88

Depositioner Skr. 1997/98:187

Deponerade medel återfinns främst hos Länsstyrelserna,

Riksskatteverket, Tullverket och de Allmänna advokatbyråerna. De kan t

ex utgöras av hyror som deponerats av privatpersoner i samband med en

pågående tvist med en fastighetsägare.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter avser tillförda fordrings- respektive

skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som

rätteligen hör till räkenskapsåret. Dessa består av upplupna och

förutbetalda intäkter och kostnader. Exempel på en upplupen kostnad är

semesterlöneskuld.

Ansvarsförbindelser

Med ansvarsförbindelser avses större framtida åtaganden som inte

redovisats som skuld i balansräkningen. Skuldbokföring av

ansvarsförbindelser skall dock ske så snart det är sannolikt att ersättning

kommer att utgå och beloppet kan fastställas med rimlig sannolikhet.

Statens ansvarsförbindelser utgörs främst av kreditgarantier, t ex

bostadskrediter och bankstöd, samt premiereserven för pension. Under

ansvarsförbindelser ingår också beräknad skuld för tjänstepensioner till

statligt anställd personal, pensionärer samt övrig före detta anställd

personal.

Ännu ej invärderade tillgångar

Fortfarande är vissa tillgångar inte invärderade, t ex krigsmateriel och

försvarsmaktens förråd av förbrukningsmateriel. Försvarets myndigheter

har haft dispens från invärdering av dessa tillgångar till och med

räkenskapsåret 1997. 1998 skall dessa tillgångar invärderas. I

balansräkningen presenteras inte heller värdet av olika typer av

nationaltillgångar som t ex museisamlingar, bibliotek och nationalparker

frånsett till ett ringa belopp, se not 30. RRV kommer att utreda hur dessa

tillgångar skall behandlas i redovisningen samt vilka

redovisningsprinciper som i sådana fall bör tillämpas.

Övrig finansiering

SJ-koncemen har under 1996 och 1997 ingått nyttjanderättsavtal med

amerikanska investorer. Genom att hyra ut nyttjanderätten till lok och

vagnar och därefter återhyra densamma skapades ett

avskrivningsunderlag hos investom. Investoms bolag betalar hyra för

hela avtalsperioden i förskott, vilket äverr SJ gör för merparten av

hyrorna. Då dessa förskott har nettoredovisats får nyttj anderättsavtalen

endast begränsad påverkan på SJ:s och statens balansomslutning. SJ:s Skr. 1997/98:187

överskott från transaktionen redovisas som finansiell intäkt när affären Bilaga 1

genomfors.

Balansräkningen redovisas till skillnad från resultaträkningen i

miljoner kronor eftersom en större detaljeringsgrad bedömts som

önskvärd vid redovisning av skulder och tillgångar.

3.1 Kommentarer till balansräkningen

Statens totala tillgångar uppgår till 540 miljarder kronor och statens

totala skulder till 1 598 miljarder kronor. Under räkenskapsåret 1997

minskade tillgångarna totalt med 8 miljarder kronor och skulderna ökade

totalt med 12 miljarder kronor. Statens nettoförmögenhet minskade

därmed med 20 miljarder kronor under 1997. Detta beror huvudsakligen

på att statsskulden ökat med 18 miljarder kronor.

Omsättningstillgångar minskade med 5 miljarder kronor och uppgår till

66 miljarder kronor. Det är främst övriga fordringar som minskat med

nästan 4 miljarder kronor som utgör skillnaden från föregående år.

Minskningen kan bland annat hänföras till att Venantius AB återbetalat

sitt lån till Riksgäldskontoret på drygt 2 miljarder kronor.

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda

fordringsposter som motsvaras av intäkter och kostnader som rätteligen

hör till redovisningperioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till

46 miljarder kronor. Minskningen avser främst Riksgäldskontorets

upplupna ränteintäkter och förutbetalda underkurser vid upplåning.

Utlåning särredovisas for första gången i år. Posten utgörs av fordringar

som uppstår i utlåningsverksamhet i myndigheter som enligt sina

instruktioner är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Tidigare

redovisades dessa fordringar framförallt under andra långfristiga

fordringar. Föregående år har omklassificerats så att jämförelser kan

göras mellan åren. Utlåningen uppgår till 109 miljarder kronor, vilket är

en minskning med 4 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden har

ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor, medan lån har återbetalts från

bland annat Venantius, Vattenfall AB, Vasakronan Krim samt

Vasakronan AB med ett belopp på sammanlagt 12 miljarder kronor.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 127 miljarder kronor. Det

är en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Det bokförda värdet på aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har

minskat med 4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att statens

aktieinnehav i de statliga bolagen minskat med 3 miljarder kronor, vilket

bland annat beror på att Securum AB sålt ut en stor del av sina

fastigheter. Posten obligationer och andra värdepapper har minskat med

drygt 1 miljard kronor. Detta beror huvudsakligen på att universitetens

90

och högskolornas donationsmedel avskiljts ur myndigheternas Skr. 1997/98:187

redovisning i enlighet med den nya stiftelselagen. Bilaga 1

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 192 miljarder kronor.

Jämfört med föregående år är det en ökning med drygt 10 miljarder

kronor. Det bokförda värdet av statliga vägar ökade med knappt

4 miljarder till 66 miljarder kronor. Värdet av de statliga

järnvägsanläggningarna har ökat med 11 miljarder till 47 miljarder

kronor. Banverkets pågående nyanläggningar minskade under perioden

med knappt 6 miljarder kronor. Statens järnvägar redovisar finansiell

leasing av lok och vagnar till ett värde av 6 miljarder kronor under

anläggningstillgångar. Motsvarande skuld redovisas under långfristiga

skulder.

Kortfristiga skulder uppgår till 32 miljarder kronor och är i stort sett

oförändrade jämfört med föregående år.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda intäkter

och upplupna kostnader uppgår till 109 miljarder kronor. Jämfört med

förgående år är det en minskning med 10 miljarder. Minskningen hänför

sig främst till Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på

statsskulden. En mindre del hänför sig till Riksförsäkringsverkets

minskning av periodiserade läkemedelsersättningar.

Övriga långfristiga skulder uppgår till 31 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 4 miljarder kronor. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal

ökade med 2 miljarder kronor. Vägverkets skuld till det egna

dotterbolaget Stockholmsleder AB ökade med 1 miljard kronor.

Statsskulden ökade med 18 miljarder kronor till 1 426 miljarder kronor. I

statens balansräkning är delpensionsfondens statsobligationer och Riks-

gäldskontorets uppköpta premieobligationer på sammanlagt 4 miljarder

kronor eliminerade, vilket förklarar skillnaden mot Riksgäldskontorets

redovisade statsskuld på 1 430 miljarder kronor.

Ansvarsförbindelser

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier och pensioner m m som

redovisas inom linjen i balansräkningen på sammanlagt 805 miljarder

kronor. I not 44 och bilaga 1 redogörs närmare för de olika åtagandena.

Omräknade värden

För materiella tillgångar har uppgift om nukostnad inhämtats via enkät

från ett fyrtiotal myndigheter. Med nukostnad avses kostnaden på

balansdagen for att återanskaffa en ny anläggning med motsvarande

kapacitet och effektivitet, minskad med ackumulerade avskrivningar

baserade på denna kostnad. Nukostnaden för en anläggning kan beräknas

91

på olika sätt, antingen med hjälp av omräkning utifrån priset på

balansdagen eller med hjälp av index. Den vanligaste metoden vid

värdering av anläggningstillgångar förutom för byggnader och mark är

omvärdering med hjälp av index. Indexet är hämtat från Statistiska

centralbyråns nationalräkenskaper och avser statliga myndigheters

bruttoinvesteringar för maskiner, transportmedel och inventarier.

Myndigheterna har själva avgjort vilken metod som är lämpligast i det

enskilda fallet.

Nukostnadsvärdet för de materiella tillgångarna 1997 överstiger det

bokförda värdet med 14 miljarder kronor. 1996 översteg

nukostnadsvärdet det bokförda värdet med nästan 20 miljarder. Den stora

skillnaden beror på att 1996 nukostnadsvärderade Fortifikationsverkets

sina fastigheter med 7 miljarder över det bokförda värdet. För 1997

däremot saknas nukostnadsvärdering för försvarets materiella tillgångar.

Försvarets myndigheter har haft dispens från invärdering av dessa

tillgångar till och med räkenskapsåret 1997. Under 1998 skall dessa

tillgångar invärderas.

I balansräkningen presenteras inte heller värdet av olika typer av

nationaltillgångar som t ex museisamlingar, bibliotek och nationalparker

frånsett till ett ringa belopp.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Tabell

Bokförda värden och nukostnader för materiella anläggnings tillgångar

Bokfört

värde 1997

Nukostnad

1997

Differens

Tekniska anläggningar o maskiner

11 135

17 982

6 847

Transportmedel, maskiner, inventarier m m

15 559

16 644

1 085

Byggnader

12 728

17 368

4 640

Mark och annan fast egendom

76 441

77 829

1 388

Summa

115 863

129 823

13 960

1996

1996

Tekniska anläggningar o maskiner

9 488

13 513

4 025

Transportmedel, maskiner, inventarier m m

16 779

18 257

1 478

Byggnader

23 579

36 487

12 908

Mark och annan fast egendom

72 868

74 109

1 241

Summa

122 714

142 366

19 652

Svenska kraftnät har 1997 nukostnadsvärderat sina tekniska anläggningar

m m, 2 miljarder högre än 1996. Luftfartsverket nukostnadsvärderade

sina byggnader 2 miljarder lägre än i fjol.

92

Konsoliderad balansräkning för den juridiska enheten staten, i

miljoner kronor.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

TILLGÅNGAR

Not

97-12-31

96-12-31

Omsättningstillgångar

Kassa, bank m m

12

4 756

4 443

Värdepapper och andelar

13

15 077

15 932

Kundfordringar

14

2 852

3 888

Övriga fordringar

15

15511

19 268

Pågående arbeten

16

3 977

2017

Varulager och förråd

17

9 144

9 191

Förskott till leverantörer

18

14319

15 750

Summa omsättningstillgångar

65 636

70 489

Periodavgränsningsposter

19

45 598

49 326

Utlåning

20

109 125

113 152

Anläggningstillgångar

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag

21

121 460

125 253

Obligationer och andra värdepapper

22

3 276

4 423

Andra långfristiga fordringar

23

2 179

3 567

Summa finansiella tillgångar

126 915

133 243

Materiella tillgångar

Beredskapslager

24

2 371

3 005

Pågående nyanläggningar

25

11 728

17 458

Tekniska anläggningar, maskiner

26

11 980

10 821

Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier

27

18 877

18 587

Byggnader

28

22 679

22 610

Förbättringsutgifter på annans fastighet

29

681

0

Mark och annan fast egendom

30

10 425

10 677

Statliga vägar

31

66 175

62 400

Järnvägsanläggningar

32

47 005

36 018

Summa materiella tillgångar

191 921

181 576

Immateriella tillgångar

33

606

352

Summa anläggningstillgångar

319 442

315 171

SUMMA TILLGÅNGAR

539 801

548 138

93

SKULDER

Not

97-12-31

96-12-31

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

34

11 221

11 334

Depositioner

35

539

543

Övriga skulder

36

17 810

17 674

Förskott från kunder

37

3 139

3 298

Summa kortfristiga skulder

32 709

32 849

Periodavgränsningsposter

38

108 552

118 483

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder i övrigt

Depositioner

39

842

492

Andra långfristiga skulder

40

29 815

26 138

Summa långfristiga skulder i övrigt

30 657

26 630

Statsskulden

41

Lån i Sverige

1 040 005

1 009 310

Lån utomlands

385 668

398 399

Summa statsskulden

1 425 673

1 407 709

Summa långfristiga skulder

1 456 330

1 434 339

Summa skulder

1 597 591

1 585 671

Nettoförmögenhet

42,43

-1 057 790

-1 037 533

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

539 801

548 138

Ställda säkerheter vid Statens järnvägar

1 182

93

Ansvarsförbindelser

44

805 149

761 042

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

4 Finansieringsanalys för den juridiska enheten

staten

Finansieringsanalysen visar statens in- och utbetalningar fördelade på

drift, investeringar, finansiella aktiviteter och upplåning. Av analysen

framgår hur drift, investeringar och finansiella aktiviteter har finansierats

samt hur statens upplåning har förändrats under redovisningsperioden.

Syftet med finansieringsanalysen är således att visa

betalningsströmmarna i staten. Som jämförelsetal har hela det förlängda

räkenskapsåret 1995/96 (18 månader) använts eftersom det inte har varit

möjligt att fa fram de uppgifter som behövs för att ta fram en fullständig

finansieringsanalys for kalenderåret 1996.

Uppgifterna för finansieringsanalysen har hämtats från den

konsoliderade resultat- och balansräkningen. Information om

investeringar har hämtats från myndigheternas finansieringsanalyser. För

94

affärsverken har information hämtats i särskild ordning. Inom staten Skr. 1997/98:187

används den s.k. indirekta metoden för att sammanställa Bilaga 1

finansieringsanalysen. Den innebär att utgångspunkten i analysen är

intäkter och kostnader från resultaträkningen. Intäkterna och kostnaderna

som inte medför några betalningsströmmar elimineras. För att fa fram

betalningar måste även hänsyn tas till förändringar av fordringar och

skulder.

4.1 Kommentarer till Finansieringsanalysen

Finansieringsanalysen för staten framställs med begränsad tillgång till

bakomliggande redovisningsdata. Analyser av förändringar av

exempelvis anläggningstillgångar har därigenom försvåras. Det medför

att det för närvarande inte är möjligt att särredovisa vissa poster i

finansieringsanalysen, t ex försäljningar av anläggningstillgångar.

Finansieringsanalysen för 1997 har delvis omarbetats i förhållande till

1995/96. Noten Justeringar till betalningar under statens verksamhet har

utökats. Det innebär att väsentliga försäljningar och förändringar av

utlåning har särredovisats. Dessutom finns en specifikation av väsentliga

poster avseende utlåning och amorteringar i notavsnittet. En analys som

förklarar skillnaden mellan statens upplåning och Riksgäldskontorets

redovisade lånebehov redovisas i detta avsnitt. Som jämförelsetal

redovisas i finansieringsanalysen hela det förlängda budgetåret 1995/96,

dvs en 18 månadersperiod. I kommentarerna har värden för 1995/96

redovisats inom parentes.

Statens verksamhet

Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 1997 till 109,5 (73,8)

miljarder kronor. Kostnaderna för statens förvaltning har i

finansieringsanalysen justerats för avskrivningar samt för

realisationsvinster och förluster som uppkommit vid försäljning av

andelar i Nordbanken AB och försäljning av Statshypotek AB och

Securum AB. I posten justeringar till betalningar ingår positiva

engångseffekter på kassaflödet från försäljningar av Statshypotek AB

med 7,6 miljarder kronor, av Nordbanken AB med 8,1 miljarder kronor

och av Securum AB med 11,2 miljarder kronor. Av försäljningsvärdet för

Securum AB kvarstod en fordran om 4,9 miljarder kronor per 1997 - 12 -

31.

Förändring av utlåning uppgick under 1997 till 4,0 (-1,5) miljarder

kronor (en minskad fordran medför att likviditeten förbättras). För den

största posten nyutlåning svarade Centrala studiemedelsnämnden med

10,7 (14,1) miljarder kronor och amorteringarna av lånen uppgick till

3.1 (4,5) miljarder kronor. Amorteringar avseende lån i

Riksgäldskontoret omfattade 12,3 (18,6) miljarder kronor. De hänför sig

främst till återbetalning av lån från de statliga bolagen Vattenfall AB,

Venantius AB och Vasakronan AB.

95

Investeringar

Statens totala investeringar under 1997 uppgick till 23,0 (42,6) miljarder

kronor. De finansiella investeringarna var 1,1 (4,0) miljarder kronor

varav 0,4 miljarder kronor kunde hänföras till Regeringskansliet. De

materiella investeringarna uppgick till 21,7 (38,3) miljarder kronor och

liksom 1995/96 redovisade Banverket och Vägverket de största posterna

uppgående till 7,2 (13,6) respektive 6,1 (11,1) miljarder kronor. I not

framgår beloppen av finansiella och materiella investeringar för de

myndigheter som redovisat de största investeringsbeloppen.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 1997 uppgick till -91,4

(-120,6) miljarder kronor. Från resultaträkningen har finansiella poster

som inte påverkar betalningar eliminerats, t ex resultatandelar från dotter-

och intresseföretag, uppgående till 11,9 (8,3) miljarder kronor. Dessutom

har orealiserade valutakursförändringar på -14,4 (49,9) miljarder kronor

eliminerats. Dessa har uppkommit vid omvärdering av upplåning och

kreditgivning i utländsk valuta. Finansiella poster som inte utgör intäk-

ter/kostnader, t ex utdelningar, har tillkommit. Utdelningar från statliga

bolag uppgår till 5,7 (11,7) miljarder kronor. Räntebetalningar på

statsskulden uppgår netto till 101,4 (163,7) miljarder kronor.

Statens upplåning

Avsnittet har omarbetats sedan årsredovisning för 1995/96. Avsikten

med detta är att på ett bättre sätt analysera och kommentera skillnaderna

mellan statens upplåning och vad Riksgäldkontoret benämner lånebehov.

Statens nettoupplåning under 1997 var 4,9 (89,4) miljarder kronor.

Under året har statsskulden ökat med 18,0 (39,1) miljarder kronor.

Statsskuldens förändringar justeras för orealiserade

valutakursförändringar, som ingår med -13,1 (49,3) miljarder kronor, för

att komma fram till statens nettoupplåning.

Sammanställning av sambandet mellan statens nettoupplåning och

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov

(i miljarder kronor)

1997

1995/96

Förändring av statsskulden

18,0

39,1

Förändring av övrig upplåning

0,0

1,0

Orealiserade valutakursförändringar

-13,1

49,3

Statens nettoupplåning

4,9

89,4

Justering för poster som inte är likvida men

som påverkar statsskulden

1,0

-2,4

Förändring av övrig upplåning

0,0

-1,0

Förändring av interna innehav av statsskuldspapper

0,3

2,6

Riksgäldskontorets lånebehov

6,2

88,6

96

Skillnaden mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets Skr. 1997/98:187

redovisade lånebehov består huvudsakligen av tre komponenter; justering Bilaga 1

för icke kassamässiga poster, förändring av upplåning som sker utanför

Riksgäldskontoret och förändring av interna innehav av

statsskuldspapper.

Statens nettoupplåning bestäms utifrån bokföringsmässiga grunder

medan Riksgäldskontorets lånebehovet är kassamässigt. Det innebär att

skulder och fordringar som uppkommer i slutet av året men som betalas

efterföljande år påverkar statens upplåning men inte Riksgäldskontorets

lånebehovet eftersom detta är kassamässigt. Vid årsskiftet var nettot av

utestående fordringar och skulder, som påverkar statsskulden i

årsredovisningen men inte lånebehovet, 1 (-2,4) miljard kronor.

Några myndigheter har möjlighet att låna upp medel på marknaden ,

dvs utanför Riksgäldskontoret. Förändringen av denna upplåning

påverkar statens totala upplåning men redovisas inte under statsskulden.

Under 1997 var förändringen av övrig upplåning 0,0 (1,0) miljarder

kronor.

Statsskulden redovisas i Årsredovisningen för staten med ett belopp

som är 4,2 miljarder kronor lägre än statsskulden enligt

Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att interna innehav av

statsskuldpapper, t ex Riksförsäkringsverkets innehav av

statsskuldväxlar, har eliminerats i årsredovisningen. Förändringen av

interna innehav under 1997 var 0,3 (2,6) miljarder kronor.

97

4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187

Finansieringsanalys för den juridiska enheten staten

Not

1997

(12 mån)

1995/96

(18 mån)

Statens verksamhet

Intäkter av skatter

676 240

882 076

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

49 825

86 389

Intäkter av bidrag

37 747

55 602

Summa intäkter

763 812

1 024 067

Transfereringar och bidrag

-550 064

-792 280

Kostnader for statens förvaltning

-139 086

-218 299

Summa kostnader exklusiveavskrivningar

-689 150

-1 010 579

Justeringar till betalningar

45

34 854

60 356

Saldo statens verksamhet

109 516

73 844

Investeringar

46

Finansiella investeringar

-1 057

-3 966

Materiella investeringar

-21 731

-38 355

Immateriella investeringar

-211

-260

Summa investeringar

-22 999

-42 581

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens upplåning

justerade för valutakursförändringar

-101 442

-163 667

Övriga finansiella intäkter/kostnader

justerade för utdelningar och resultatandelar

12 036

25 386

Justeringar till betalningar

47

-1 993

17641

Summa finansiella aktiviteter

-91 399

-120 640

Totalt

-4 882

-89 377

Statens upplåning

Förändring av statsskulden

17 964

39 085

Förändring av övrig upplåning

-7

1 007

Orealiserade valutakursförändringar

-13 075

49 2850

Saldo statens nettoupplåning

4 882

89 377

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

5 Redovisningsprinciper

Redovisningsperiod

Från och med 1997 sammanfaller statens budgetår med kalenderår. Som

jämförelsetal i resultaträkningen jämte noter redovisas därför det utfall

för kalenderåret 1996 som särredovisades i 1995/96 års Underlag till

årsredovisning för staten. I finansieringsanalysen redovisas dock hela 18-

98

månadersperioden som jämförelsetal. Jämförelsetalen i balansräkningen

med noter avser ställningen per den 31 december 1996.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen omfattar den

juridiska enheten staten. Detta innebär att dessa dokument omfattar

myndigheterna under riksdag och regering, med undantag för Riks-

banken som enligt rättspraxis betraktas som ett självständigt rättssu-

bjekt. Riksbanken ingår dock med grundfonden på 1 miljard kronor.

Även försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som

myndigheter och ingår bl a därför att de ingår i den statliga

redovisningsorganisationen. Ingår gör även sådana fonder som redovisas

hos en myndighet som t ex arbetsskadefonden. En fullständig förteckning

över vilka myndigheter, organisationer och fonder som omfattas av den

statliga redovisningsorganisationen, och som ingår i denna årsredo-

visning, återfinns som bilaga 3.

Redovisningsprinciper

Myndigheternas redovisning liksom upprättande av årsbokslut sker enligt

Bokföringsförordningen (1979:1212). Årsredovisning med bl a balans-

och resultaträkning samt finansieringsanalys upprättas enligt Förordning

om myndigheters årsredovisning m m (1996:882).

För uppbörd och transfereringar tillämpas kassamässig redovisning

som här likställs med intäkter och kostnader i resultaträkningen.

I de fall myndigheterna väsentligen avviker från de

redovisningsprinciper eller från de scheman som föreskrivs i nämnda

förordningar kommenteras detta i not. Några förändringar av

redovisningsprinciper i statens konsoliderade redovisning jämfört med

föregående räkenskapsår har inte gjorts.

Statens järnvägar har ändrat princip för redovisning av förlustavtal och

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete har ändrat

redovisningsprinciper för u-landskrediter. Effekterna av dessa

förändringar beskrivs i not 43.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig

redovisning. Det finns dock myndigheter som p g a verksamhetens särart,

genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl

avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser av väsentligare art kommenteras i

not till aktuell post.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

99

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Detta

innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet

om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag

för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet

eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet

bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt

med god redovisningssed. Vidare far omsättningstillgångar tas upp över

anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det

samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar skall

redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och

skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Exportkreditnämnden har dispens från att redovisa osäkra fordringar.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för

ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till

respektive anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Om tillgångens

värde har minskat och nedgången bedöms som varaktig ska tillgångens

värde skrivas ned. Anläggningstillgångar som har ett värde som

väsentligt överstiger det belopp som redovisats föregående år får tas upp

till högst detta värde.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt

kapitalandelsmetoden. Den har använts för både intresse- och

dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon

koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas

anskaffningsvärde. I bilaga 2 redovisas kapitalandelsvärdet för varje

bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras

även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga.

Övrigt

Utlåning som tidigare redovisades under långfristiga fordringar redovisas

i år på en egen rad i balansräkningen. Från och med i år redovisas

förbättringsutgifter på annans fastighet också på en egen rad i

balansräkningen.

Konsolideringsprinciper

Med konsolidering avses åtgärderna att efter eliminering av interna

transaktioner redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet.

Konsolidering av den juridiska enheten staten sker genom

sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

100

resultaträkningar ur myndigheternas inrapportering till riksredovisningen

efter det att interna mellanhavanden i form av t ex fordringar, skulder,

intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även

transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar

eller skulder for staten som helhet eliminerats. Exempel är statens

arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa redovisas som

personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos

Riksskatteverket.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens årsredovisning i

förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att

de ur statens perspektiv utgör t ex kostnader och inte transfereringar. Ett

exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas

som personalkostnad i statens årsredovisning men som transferering i

myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de

resultat- och/eller balansräkningsscheman som föreskrivs i förordningen.

Detta medför att hela resultat- och/eller balansräkningen måste

omklassificeras för att konsolidering ska kunna göras.

6 Noter

Noter till resultaträkning (1-11)

Not 1

Skatter m m

Miljoner kronor

1997

1996

Skatt m m fysiska personer

111 414

78 557

Skatt juridiska personer

74 588

70 635

Ofordelbara skatter m m

4 389

10 180

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

220 348

213 813

Mervärdesskatt

147 719

151 668

Övriga skatter på varor och tjänster / tullavgifter

71 755

71 865

Utjämningsavg kommuner och landsting

23 862

23 773

Inlevererat överskott Riksbanken

8 100

8 100

Fordonsskatt

6417

6 840

Tips/Lotterimedel m m

1 982

2 108

Övrig uppbörd

5 666

6 568

Summa

644 107

676 240

101

Totalt ökade skatteintäkterna med drygt 32 miljarder kronor mellan Skr. 1997/98:187

budgetåren 1996 och 1997. Bilaga 1

Den stora ökningen av skatten för fysiska personer med nästan 33

miljarder förklaras huvudsakligen av ökade fyllnadsinbetalningar vilket

hänger samman med ökade reavinster på allemansfonder under 1996, för

stora utbetalningar av kommunalskatt 1996 samt en höjning av de

allmänna egenavgiftema med 1%. Även arbetsgivaravgifterna ökade med

drygt 6,5 miljarder p g a av ett ökat löneunderlag. Ökningen av skatten

för juridiska personer med nästan 4 miljarder är främst hänförlig till

fastighetsskatt, bolagsskatt och ökade fyllnadsinbetalningar.

Minskningen av mervärdeskatteinbetalningama med ca 4 miljarder under

1997 kan till stor del hänföras till effekter av förändringar under 1996 då

bl a tidpunkten för betalning av mervärdesskatt tidigarelades för vissa

företag. Dessutom medförde inträdet i EU en förskjutning av

inbetalningarna så att dessa engångsvis blev särskilt höga under 1996.

Ofördelbara skatter m m minskade med nästan 6 miljarder kronor

framförallt därför att de outredda inbetalningar som bokfördes på denna

inkomsttitel var ovanligt höga i slutet av 1996 p g a stora

fyllnadsinbetalningar.

Av arbetsgivaravgifterna har enligt riksdagsbeslut drygt 12 miljarder

kronor avsatts till premiereserven (se not 44 ).

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

1997

1996

EU-bidrag

8 104

7 006

Försäljning av aktier i Nordbanken

6 290

5 272

Försäljning Stadshypotek

2 768

Utdelning Nordbanken

1 032

Äterbet Nordiska Investeringsbanken

125

Försäljning av aktier i Zenit Shipping AB

95

Kredit- och garantiavgifter

3 708

3 712

Finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna

1 993

2 224

Registerhållnings- förarprovs- samt körkortssvgifier,

försäljningsskatt på motorfordon m m

1 719

1 906

Återbetalda underhållsbidrag

1 584

1 419

Fastighetsvärdering, fastighetstaxering

921

835

Utförsäljning av beredskapslager m m

856

683

Avgifter från kämkraftsindustrin

804

1 458

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

797

824

Vårdavgifter

736

718

Administrationsersättning från AP-fonden

622

743

Affärsverk

Luftfartsverket

3 696

3 621

Sjöfartsverket

1 113

1 297

Statens järnvägar

11 315

12 677

Svenska kraftnät

2 677

2 279

Övrigt

7 929

12 766

Summa

58 884

59 440

102

Jämfört med föregående år minskade intäkterna av avgifter och andra Skr. 1997/98:187

ersättningar med knappt 1 miljard kronor. Försäljning av Stadshypotek Bilaga 1

och av aktier i Nordbanken inbringade drygt 9 miljarder kronor.

Dessutom erhöll staten utdelning från Nordbanken med drygt 1 miljard.

Många av de övriga intäkterna har minskat. Statens järnvägars intäkt

1996 inkluderar realisationsvinster med 827 miljoner kronor.

Av EU-bidraget 1996 är det bara Jordbruksverkets intäkt som

redovisas i jämförelsekolumnen. Övriga intäkter från EU specificerades

inte detta år . Under 1997 har elimineringar gjorts för transaktioner

mellan myndigheter under posten övrigt uppgående till ca 1 miljard

vilket inte gjordes 1996 p g a bristande underlag.

För administrationsbidrag från AP-fonden 1996 har värdet 95/96 (18

månader) använts p g a av bristande uppgifter för 1996.

EU-bidraget utgörs av arealersättning och djurbidrag, exportbidrag till

handeln samt stöd till miljö och beskogning av jordbruksmark som

betalats till Jordbruksverket (6 840), bidrag från EU:s socialfond till

AMS (642), bidrag till NUTEK (558) samt bidrag till

jämvägsinvesteringar (64).

Försäljningar av statliga bolag, utdelning från Nordbanken samt

återbetalning från Nordiska Investeringsbanken redovisas av

Regeringskansliet. Föregående år redovisade Finansdepartementet drygt

5 miljarder kronor för försäljning av Nordbanken.

Kredit- och garantiavgifter avser årliga avgifter från banker, institut

och värdepappersbolag till Insättningsgarantinämnden, 2 038, samt

intäkter från Riksgäldskontorets kredit- och garantiverksamhet, 254,

EKN, 1 294, BKN, 122 miljoner kronor.

Finansieringsavgifter m m till AMS från arbetslöshetskassorna är

avsedda att till viss del finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar och

utj ämningsbidrag.

Registerhållnings- förarprovs- samt körkortssvgifter, försäljnings-

skatt på motorfordon m m redovisas av Vägverket.

Intäkter från fastighetsvärdering och fastighetstaxering redovisas av

Lantmäteriverket.

Försäljning av beredskapslager avser både försäljning från

Jordbruksverkets beredskapslager m m (561) samt försäljning av

beredskapslager av olja, anläggningar och materiel (295) miljoner

kronor.

Avgifter från kärnkraftsindustrin är de avgifter som betalas till

Kämavfallsfondens styrelse av reaktorinnehavama i förhållande till

levererad energi. Avgifterna betalas för att finansiera omhändertagandet

103

av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall och finns insatta på

konto hos Riksgäldskontoret.

Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna är utsökningsavgifter, avgifter

i mål om betalningsföreläggande m m.

Vårdavgifterna redovisas av Statens institutionsstyrelse och avser

intäkter från socialtjänsten till främst ungdomsvård men även till

missbrukarvård m m.

Administrationsersättning från AP-fonden redovisas av RFV och av

RSV.

Underhållsbidrag redovisas av RFV och avser återbetalning av

forskotterade underhållsbidrag.

Resterande avgiftsintäkter fordelar sig på ett stort antal myndigheter.

Luftfartsverkets intäkter avser trafikintäkter bestående främst av

landnings- och passageraravgifter m m. Övriga rörelseintäkter

tillkommer med främst bilparkeringsavgifter, hyror och arrenden.

Sjöfartsverkets intäkter avser fyr- och farledsvaruavgifter samt

lotsintäkter som uppbärs av Tullverket.

Statens järnvägars intäkter avser trafikintäkter på drygt 11 (13)

miljarder kronor inom persontrafik, godstransporter, färjetrafik m m.

Rensat från s k jämförelsestörande poster som avser realisationsvinster

ökade trafikintäktema något. Både godstransport- och persontrafikens

totala volym ökade jämfört med 1996. En ny prissättningsmodell har

medfört ett kraftigt ökat resande med X 2000 och en motsvarande

minskning med InterCity.

Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak av nät- och systemintäkter

där nätintäktema indelas i effektavgifter och energiberoende avgifter.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

1997

1996

AP-fondmedel

33 820

33 053

Bidrag till universitet och högskolor

3 059

2 150

Bidrag till övriga myndigheter

868

1 075

Summa

37 747

36 278

Ökningen på drygt 1 miljarder kronor jämfört med föregående år avser

intäkter av AP-fondmedel samt ökade bidrag till universitet och

högskolor.

Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i första hand med influtna

ATP-avgifter. Räcker inte ATP-avgiftema till för utbetalning av allmän

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

104

tilläggspension täcks underskottet med medel från AP-fondens

avkastning. För 1997 blev detta underskott nästan 34 (33) miljarder

kronor, jämför not 5 och 6 till tabell Sammanställning av den statliga

sektorn.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Not 4

Transfereringar och bidrag

Social försäkring:

Miljoner kronor

1997

1996

Ersättning vid ålderdom - Pensioner

162 618

161 172

Ersättning vid sjukdom och handikapp,

förtidspension, vårdbidrag

78 380

82 019

Stöd till barnfamiljer

41 062

44 382

Summa

282 060

287573

Arbetsmarknad:

Miljoner kronor

1997

1996

Arbetslöshetsersättning inklusive

kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)

38 303

39 191

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

28 739

27 448

Bidrag till Samhall AB

4 424

4516

Lönegarantier m m

4410

1 351

Summa

75 876

72 506

Bistånd och invandring:

Miljoner kronor

1997

1996

Bidrag via SIDA m fl

8 084

7 299

Internationella organisationer

4 195

3 731

Invandringsbidrag till kommuner

2 129

3 138

Summa

14 408

14168

Övrigt:

Miljoner kronor

1997

1996

Skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting

86 683

77 778

Sveriges avgift till EU

21 057

18 456

varav till Europeiska Investeringsbanken

876

1 681

Räntebidrag m m

20 804

30 715

Studiestöd, avskrivningar lånefordringar

13 338

9 368

Stöd till jordbruket m m varav EU-finansierat

8 164

7 216

Bidrag inom skolväsendet

3 114

1 864

Bidrag till hälso- och sjukvård m m

2 389

1 603

Bidrag till folkbildningen

2 357

2 468

Bidrag till investeringar i infrastruktur

1 819

1 413

Bidrag till näringslivet m m via NUTEK

1 530

3 172

Övrigt

16 465

16 757

Summa

177 720

170 810

Totalsumma

550 064

545 057

105

Med socialförsäkringssektorn avses RFV:s definition av densamma

varför stöd till barnfamiljer och folkpensionssystemet ingår.

Transfereringarna ökade med ca 5 miljarder kronor mellan 1996 och

1997.

Inom socialförsäkringssystemet minskade dock transfereringarna netto

med nästan 6 miljarder. Ersättningen vid sjukdom etc och stöd till

barnfamiljer minskade med nästan 7 miljarder p g a ändrade

ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet. Pensionerna

ökade med drygt 1 miljard p g a det ökande antalet ATP-pensionärer.

Arbetsmarknadsstödet däremot ökade med drygt 3 miljarder kronor.

Ökningen förklaras huvudsakligen av att en värdering för första gången

under 1997 gjordes av osäkra lönegarantifordringar med drygt 4

miljarder. Dessa osäkra fordringar på konkursdrabbade företag

konstaterades vara förluster och avskrevs direkt hos länsstyrelserna.

Stödet till bistånd och invandring ligger på ungefär samma nivå som

1996, drygt 14 miljarder. Ändrade redovisningsprinciper hos SIDA

beträffande u-landskrediter har orsakat en höjning. Kostnaderna för

invandring har å andra sidan minskat.

Transfereringarna under rubriken övrigt ökade med ca 7 miljarder

under 1997. Skatteutjämningsbidraget till kommuner ökade med nästan 9

miljarder p g a ett nytt system för avräkning av moms och den

kommunala utjämningsavgiften. Räntebidragen minskade dock med 10

miljarder beroende på lägre räntenivåer och neddragning av bidragen.

EU-avgiften ökade med drygt 2 miljarder och studiestöd och

nedskrivning av studielåne-fordringar ökade med ca 4 miljarder kronor.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

106

Not 5

Kostnader för personal

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarsmakten

11 565

11 447

Polisväsendet

8 248

9 583

Skatteförvaltningen

4 545

4 354

Riksförsäkringsverket inklusive

försäkringskassorna

4 391

4410

Arbetsmarknadsverket

3 549

3 495

Vägverket

2 999

2 924

Banverket

2 846

2 579

Kriminalvårdsverket

2 472

2416

Lunds universitet

2 392

2 277

Regeringskansliet

2 098

1 983

Domstolsverket

2 005

1 979

Uppsala universitet

1 741

1 705

Göteborgs universitet

1 494

1 503

Stockholms universitet

1 252

1 259

Kungl. Tekniska högskolan

1 173

1 080

Försvarets materielverk

1 162

1 228

Affärsverk

Statens järnvägar

4 168

4 724

Luftfartsverket

1 798

1 507

Sjöfartsverket

718

623

Svenska kraftnät

100

76

Övriga myndigheter

21 764

22 299

Summa

82 480

83 451

Statens tjänstepensioner m m

8 076

10318

Elimineringar av arbetsgivaravg, löneskatt m m

-21 531

-23 689

Summa

69 025

70 080

Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats in till Riksskatteverket

är en statsintem transaktion och således inte en kostnad for staten och har

därför eliminerats.

Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i september 1997

var 251 649 (256 700) personer. Det är en minskning med 2 % jämfört

med 1996. Omräknat till heltidspersoner var antalet 225 500 personer,

även det en minskning med 2 % jämfört med året innan. I bilaga 4

redovisas uppgifter om antalet sysselsatta inom den juridiska enheten

staten under 1997 även fördelat per departement.

Kostnaden for personal minskade totalt med ca 1 miljard kronor, eller

1,5 %, mellan åren. Minskningen hänförs till polisväsendet och förklaras

av att 1 miljard kronor avsattes till avtalspensioner 1996.

107

Not 6

Kostnader för lokaler

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarsmakten

1 714

1 965

Polisväsendet

1 153

1 168

Regeringskansliet

926

904

Skatteförvaltningen

666

788

Riksförsäkringsverket inklusive

försäkringskassorna

584

652

Kriminalvårdsverket

584

563

Arbetsmarknadsverket

540

539

Domstolsverket

470

481

Lunds universitet

452

446

Göteborgs universitet

444

452

Uppsala universitet

402

394

Stockholms universitet

352

345

Kungliga tekniska högskolan

342

340

Statens institutionsstyrelse

318

138

Sveriges lantbruksuniversitet

309

339

Affärsverk

Luftfartsverket

33

40

Sjöfartsverket

42

27

Statens järnvägar

75

76

Svenska kraftnät

17

15

Övriga myndigheter

4 816

4 389

Eliminering inomstatliga lokalkostn

-4 411

-3 268

Summa

9 828

10 793

Elimineringama utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas

till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Lokalkostnaderna minskade med knappt en miljard kronor mellan

åren. Minskningen beror främst på att en större del av lokalkostnaderna

är inomstatliga och har eliminerats. Lokalkostnaderna minskade främst

inom Försvarsmakten och Skatteförvaltningen. Vid Statens

institutionsstyrelse ökade dock lokalkostnaderna kraftigt p g a att

beräknade kostnader för avveckling av lokaler ingår med 164 miljoner

kronor i institutionsstyrelsens totala lokalkostnader.

108

Not 7

Övriga driftkostnader

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarsmakten

28 225

26 927

Försvarets materielverk

18 872

18611

Vägverket

4 129

4 157

Domstolsverket

1 232

1 248

Polisväsendet

1 048

1 163

Skatteförvaltningen

994

990

Statens fastighetsverk

989

1 162

Regeringskansliet

979

839

Kriminalvårdsverket

937

951

Banverket

917

835

Karolinska institutet

879

871

Lunds universitet

860

836

Göteborgs universitet

845

829

Riksförsäkringsverket inklusive

försäkringskassorna

840

915

Fortifikationsverket

805

373

Arbetsmarknadsverket

753

689

Uppsala universitet

746

750

Kämavfallsfondens styrelse

645

490

Riksgäldskontoret

567

819

Affärsverk

Statens järnvägar

7 064

7 534

Svenska kraftnät

1 396

999

Luftfartsverket

987

1 042

Sjöfartsverket

387

649

Övriga myndigheter

13 082

11 357

Summa

88 178

85 036

Elimineringar

-27 889

-25 260

Summa

60 289

59 776

Elimineringama utgörs av kostnaden för köp av varor och tjänster inom

staten. Motsvarande eliminering av intäkt av avgifter och andra

ersättningar görs mot respektive myndighet eftersom intäkterna

särredovisas i myndighetens redovisning.

Försvarsmakten står för den största ökningen av övriga driftkostnader.

Krigsmateriel som förbrukats under året nästan 18 (18) miljarder kronor,

redovisas som driftkostnad av Försvarsmakten.

Försvarets materielverks driftkostnader består i huvudsak av kostnader

för varor och materiel drygt 15(16) miljarder kronor.

Ökningen vid Fortifikationsverket förklaras av att ca 1600 personer

övertagits från Försvarsmakten p g a att fastighetsdrift och lokalvård

överfördes till Fortifikationsverket 1997.

Största delen av driftkostnaderna avser förvaltningskostnader.

109

Not 8

Avskrivningar

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Vägverket

2310

2 231

Banverket

1 795

1 404

F ortifikations verket

677

593

Polisväsendet

426

448

Socialstyrelsen

408

5

Affärsverk

Luftfartsverket

484

464

Sjöfartsverket

83

78

Statens järnvägar

664

646

Svenska kraftnät

344

415

Övriga myndigheter

3 938

3 398

Summa

11 129

9 682

För Statens järnvägar inkluderas avskrivningar på leasingobjekt.

110

Not 9

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor

1997

1996

Amu-Gruppen

5

Civitas Holding AB

1 620

Kasernen Fastighets AB

17

SBAB

678

Securum AB

454

Statliga Akademiska Hus AB

696

Svenska Lagerhus AB

31

Vin & Sprit

704

VPC AB

19

SAS Sverige AB

277

SOS Alarm Sverige AB

9

Kungliga Operan AB

4

Posten AB

356

AB Göta Kanalbolag

1

Almi Företagspartner AB

135

Förvaltningsaktiebo laget Stattum

186

LKAB

860

SAQ kontroll AB

24

Sveriges Geologiska AB

3

Svenska Rymdaktiebolaget

6

Svenska Skogsplantor AB

3

Sv Provnings- & Forskningsinstitut

4

Telia AB

2 341

Vattenfall AB

3 860

Svensk Exportkredit AB

317

AssiDomän AB

549

Celsius AB

70

Enator AB

35

Systembolaget AB

211

TERACOM Svensk Rundradio AB

277

Venantius AB

-1 618

AB Svensk Bilprovning

-1

SKD-företagen AB

-3

Svenskhemmet Voxenåsen A/S

-785

Zenit Shipping AB

-19

Sveriges Rese- & Turistråd AB

-1

Samhall AB

-224

Övriga bolag inom RK

809

8 371

Diverse dotterbolag till Vägverket

-3

2

Övriga myndigheter

2

1

Summa

11 909

8 374

I föregående års resultatandel ingick Venantius med drygt -3 miljarder

kronor. Några myndigheter redovisar i årets resulträkning en

resultatandel för en 18-månadersperiod. Det är en engångseffekt som

uppkommer pga att de detta år använder företagens delårsrapport för att

beräkna årets resultatandel. Tidigare fanns en eftersläpning på ett år.

Den har numera reducerats till sex månader när man inte längre använder

förgående års årsredovising för att beräkna resultatandelen.

För ytterligare information om de statliga bolagen se bilaga 2.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

111

Not 10

Finansiella intäkter

Finansiella intäkter avseende statsskulden

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta

34 628

31 138

Ränteint avseende upplåning i SEK

19481

54 801

Överkurs vid emission (netto)

664

2 350

Orealiserade valutavinster

0

533

Realiserade valutavinster (netto)

3 353

6 051

Intäktsförda preskr obligationer m m

31

64

Summa

58157

94 937

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

1997

1996

Ränteintäkter från RGKs

kreditgivning till bolag

824

3 614

Ränteintäkter avseende studielån som

finansierats via upplåning i RGK

4 496

3 577

Insättningsgarantinämnden

108

1 188

Avkastning delpensionsfonden med flera

884

861

Affärsverk

Luftfartsverket

8

17

Statens järnvägar

1 074

608

Svenska kraftnät

49

63

Övriga finansiella intäkter

1 033

595

Summa

8 476

10 523

Finansiella intäkter totalt

66 633

105 460

Den lägre räntenivån inom landet har medfört kraftigt minskade räntein-

komster. Riksgäldskontorets ränteinkomster från in- och

utlåningsverksamheten föll också till följd av att stora återbetalningar av

lån minskat lånevolymen.

Insättningsgarantinämnden redovisade 1996 utdelningen av statens

aktier i Nordbanken på denna post.

Affärsverkens ränteintäkter från Riksgäldskontoret särredovisas nedan

eftersom de är eliminerade ovan men inte tillhör sektorn staten i

nationalräkenskaperna:

Miljoner kronor

1997 1996

Affärsverk

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

30 36

1 4

Summa

31 40

För 1996 redovisades 533 miljoner kronor som orealiserade valutavinster

fast de skulle ha redovisats som orealiserade valutaförluster.

112

Not 11

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader avseende statsskulden

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Räntekostnader avs upplåning i SEK

97 399

140 989

Räntekostnader avseende upplåning i

utländsk valuta

59 030

54 731

Orealiserade valutaförluster

14 445

0

Realiserade kursförluster (netto)

3 171

5 685

Summa

174 045

201 405

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

1997

1996

Affärsverk

Luftfartsverket

14

149

Sjöfartsverket

14

15

Statens järnvägar

780

564

Övriga finansiella kostnader

1 325

1 465

Summa

2133

1987

Finansiella kostnader totalt

176 178

203 392

Räntekostnaderna har minskat avsevärt beroende på den lägre räntenivån.

Räntebetalningarna på statsskuldväxlar minskade mellan åren, liksom

kupongbetalningar på obligationslån, bl a till följd av att

Riksgäldskontoret bytt in obligationer med kuponger med hög ränta.

Dessutom bidrog de lägre marknadsräntorna till att minska statens

räntebetalningar. Värdering av upplåning och kreditgivning i utländsk

valuta har skett till balansdagens valutakurser. Vid denna värdering har

en orealiserad valutaförlust uppkommit.

Affärsverkens räntekostnader till Riksgäldskontoret särredovisas nedan

eftersom de är eliminerade ovan men inte tillhör sektom staten i

nationalräkenskaperna:

Miljoner kronor

1997

1996

Affärsverk

Statens järnvägar

135

380

Svenska kraftnät

115

257

Luftfartsverket

129

162

Summa

379

799

För 1996 redovisades 533 miljoner kronor som orealiserade valutavinster

fast de skulle ha redovisats som orealiserade valutaförluster.

113

Noter till balansräkning (12-44)

Not 12

Kassa, bank m m

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Exportkreditnämnden

1 562

1 327

Riksskatteverket

506

489

Riksförsäkringsverket

211

184

Göteborgs universitet

47

201

Affärsverk

Luftfartsverket

229

98

Sjöfartsverket

2

2

Statens järnvägar

295

257

Svenska Kraftnät

823

640

Övriga myndigheter

1 081

1 245

Summa

4 756

4 443

Not 13

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

1997

1996

Regeringskansliet

9 523

11 308

Riksförsäkringsverket

5 394

3 758

Affärsverk

Svenska Kraftnät

103

299

Övriga myndigheter

57

567

Summa

15 077

15 932

Regeringskansliets aktieinnehav 1997 avser 42,5 % ägarandel i

Nordbanken. Det bokförda värdet uppgår till 4 652 miljoner kronor.

Under år 1997 har statens ägarandel i Nordbanken minskat från 59,4%

till 42,5%. Posten innehåller även en fordran på Venantius med ett

belopp på sammanlagt 4 857 miljoner kronor. Securum har under året

bytt namn till VF Holding AB som i sin tur ingår i Venantius koncernen.

Aktierna i Stadshypotek AB har under 1997 sålts till Handelsbanken AB.

Se även Bilaga 2.

Riksförsäkringsverket har ett värdepappersinnehav bestående i

huvudsak av hypoteksobligationer (5 374 miljoner kronor) som hör till

verkets fondförvaltning. Innehavet av statsobligationer (2 060 miljoner

kronor) har eliminerats mot statsskulden.

114

Not 14

Kundfordringar

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Banverket

188

501

Vägverket

180

200

Statens lantmäteriverk

143

123

Försvarets materielverk

124

95

Försvarsmakten

112

157

Affärsverk

Luftfartsverket

409

428

Sjöfartsverket

52

59

Statens järnvägar

54

603

Svenska kraftnät

405

500

Övriga myndigheter

1 185

1 222

Summa

2 852

3 888

I Banverkets kundfordringar 1996 ingår fordringar på Statens järnvägar

som inte eliminerats p g a bristande underlag från Banverket.

Statens järnvägar har i augusti 1997 ingått avtal om månatlig

försäljning av kundfordringar vilket förklarar minskningen.

Not 15

Övriga fordringar

Miljoner kronor

1997

1996

Riksskatteverket

5 062

5 030

Jordbruksverket

4 552

4 481

Tullverket

2 641

2 245

Riksgäldskontoret

435

2 939

Riksförsäkringsverket

380

321

Banverket

194

434

Vägverket

31

684

Affärsverk

Luftfartsverket

141

118

Sjöfartsverket

12

19

Statens järnvägar

951

1 782

Övriga myndigheter

1 112

1 215

Summa

15 511

19 268

Riksskatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 72

183 miljoner kronor. Av beloppet beräknas 4 745 miljoner kronor inflyta.

Värderingen bygger på befintlig statistik över fordringsstockens

förändring.

Jordbruksverket har fordringar på EU för gjorda utbetalningar av

bidrag på totalt 4 538 miljoner kronor.

Av Tullverkets fordran avser 2 640 miljoner kronor uppbördsfordringar. Skr. 1997/98:187

Posten uppbördsfordringar utgörs av obetalda tullräkningar. Dessa Bilaga 1

tullräkningar avser dels intäkter av mervärdesskatt, tull och

importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m fl skatter och

avgifter, dels intäkter som uppbärs för andra myndigheters räkning.

Värdereglering av uppbördsfordringama har bl a gjorts med hjälp av en

statistisk metod (sk marko vkedjor). Med hjälp av metoden har det

beräknats hur stor del av de utestående fordringarna som sannolikt

kommer att inflyta.

Riksgäldskontorets övriga fordringar har minskat p g a att Venantius

AB (2 332 miljoner kronor) återbetalat sitt lån. Föregående års post har

justerats med 3 510 miljoner kronor och flyttats till utlåning se not 20.

Av Vägverkets övriga fordringar 1996 avser 671 miljoner kronor

fordringar på statliga myndigheter som borde ha eliminerats.

Not 16

Pågående arbeten

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarets materielverk

3 493

1 507

Statens lantmäteriverk

95

103

Karolinska institutet

41

36

Högskolan i Luleå

37

22

Fortifikationsverket

36

27

Försvarsmakten

36

62

Göteborgs universitet

35

38

Banverket

29

79

Affärsverk

Sjöfartsverket

8

18

Statens järnvägar

13

16

Övriga myndigheter

154

109

Summa

3 977

2 017

116

Not 17

Varulager och förråd

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarets materielverk

7 352

7 069

Banverket

448

411

Myndigheten för avveckling av statens oljelager

231

525

Försvarsmakten

218

274

Affärsverk

Luftfartsverket

29

26

Sjöfartsverket

21

26

Statens järnvägar

146

171

Svenska kraftnät

20

22

Övriga myndigheter

679

667

Summa

9144

9191

Försvarets materielverks lager består huvudsakligen av reservmateriel

och drivmedel.

Banverkets varulager består i huvudsak av material för underhåll och

reparation av anläggningar.

Myndigheten för avveckling av statens oljelager har som

huvuduppgift att sälja ut de statliga civila beredskapslagren av

oljeprodukter och avveckla de tömda oljelagringsanläggningama senast

vid utgången av år 1999.

Not 18

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarets materielverk

14 220

15 690

Övriga myndigheter

99

60

Summa

14 319

15 750

Av Försvarets materielverks post avser 10 461 miljoner kronor förskott

till IG JAS/SAAB-koncemen och 1 368 miljoner kronor förskott till

Celsiuskoncemen.

117

Not 19

Periodavgränsningsposter

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda

fordringsposter som motsvaras av upplupna intäkter och förutbetalda

kostnader.

Miljoner kronor

1997

1996

Riksgäldskontoret

39 427

41 458

Riksförsäkringsverket

1 704

1 363

Rikspolisstyrelsen

290

280

Kämavfallsfondens styrelse

267

809

Försvarets materielverk

34

1 361

Affärsverk

Luftfartsverket

174

73

Sjöfartsverket

32

21

Statens järnvägar

316

250

Svenska kraftnät

36

290

Övriga myndigheter

3318

3 421

Summa

45 598

49 326

Riksgäldskontorets post avser i huvudsak upplupna ränteintäkter med

13 938 miljoner kronor samt förutbetalda underkurser för upplåning med

25 481 miljoner kronor.

Minskningen avseende Försvarets materielverk beror på att 1996

redovisades en fordran på leverantör avseende för mycket fakturerade

kostnader.

Not 20

Utlåning

Miljoner kronor

1997

1996

Centrala studiestödsnämnden

104 830

96 075

Riksgäldskontoret

2 340

14 590

Kammarkollegiet

1 045

1 520

Närings- och teknikutvecklingsverket

556

585

Styrelsen för internationell utveckling

76

61

Boverket

58

67

Övriga myndigheter

220

254

Summa

109 125

113 152

Centrala studiestödsnämndens (CSN) post avser huvudsakligen

studielån beviljade tom 1988 med 32 848 miljoner kronor, studielån

beviljade fr o m 1989 med 71315 miljoner kronor och hemutrustningslån

med 1 664 miljoner kronor. Studielån beviljade from 1989 har ökat med

12 293 miljoner kronor.

118

Osäkra fordringar och avskrivna fordringar uppgår tillsammans till 2 Skr. 1997/98:187

136 miljoner kronor. De konstaterade förlusterna uppgår till 426 Bilaga 1

miljoner kronor.

Värderingen av osäkra fordringar baseras på olika kriterier. Ett slag av

osäkra fordringar avser dåliga betalare som har identifierats utifrån fyra

kriterier. Ett kriterium är exempelvis att känd adress saknas sedan länge i

CSNs register. En bedömning har gjorts att de som varaktigt uppfyller de

tre första kriterierna utgörs av dåliga betalare och deras skuld till CSN är

därmed att betrakta som osäkra fordringar. Dessa motsvarar ett belopp av

1 653 miljoner kronor.

Fordran som baseras på det fjärde kriteriet, som innebär att minst ett

avgiftsår är helt obetalt i reskontran, är inte bokförd men värdet är

uppskattat till 1015 miljoner kronor. CSN har även gjort en bedömning

av avskrivningsrisken. Beroende på antaganden om ekonomisk

utveckling skulle enligt beräkningar behovet av reservering vara mellan

2-29 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets post innehåller lånefordringar på statliga bolag på

tillsammans 2 340 miljoner kronor och någon värdering har inte gjorts.

Minskningen från föregående år beror bland annat på att lån till

Venantius AB (3 609 miljoner kronor) återbetalats och att Vattenfall AB

(5 206 miljoner kronor), Vasakronan Krim AB (1 441 miljoner kronor)

samt Vasakronan AB (2 000 miljoner kronor) återbetalat sina lån.

(Jämför även not 15.)

Kammarkollegiets post utgörs av näringslån på 922 miljoner och övriga

lån på 124 miljoner kronor.

Boverket redovisar tilläggslån på 58 miljoner kronor, vilka är upptagna

till sitt nominella värde i avvaktan på beslut från Finansdepartementet om

försäljning till Venantius AB.

Från och med räkenskapsåret 1997 redovisas Utlåning som egen post

och för 1996 har posten klassificerats om för att fa jämförbarhet mellan

åren. Tidigare redovisades posterna under Utlåning främst under Andra

långfristiga fordringar men även under Övriga fordringar.

119

Not 21

Aktier och andelar i intresse- och dotterbolag

1996

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Miljoner kronor

1997

Regeringskansliet

119 498

122 597

Riksbankens grundfond

1 000

1 000

Affärsverk

Luftfartsverket

50

50

Statens järnvägar

716

716

Svenska kraftnät

62

59

Övriga myndigheter

134

831

Summa

121 460

125 253

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag är fr o m 1996 värderade

enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av

bolagens ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har

invärderats i myndigheternas redovisning. Från och med 1997 redovisas

departementens innehav under Regeringskansliet.

Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är bokförda till

anskaffningsvärde.

I bilaga 2 redovisas det bokförda värdet för 1997 och 1996 och

utbetalda utdelningar för respektive statligt bolag.

Regeringskansliet redovisar merparten av statens aktieinnehav i statliga

bolag från och med 1997. Minskningen från föregående år kan bland

annat hänföras till att Securum, numera VF Holding AB, har sålt ut en

stor del av sitt fastighetsbestånd under året. Posten innehåller även

statens ägarandel i Celsius AB och Enator AB.

Riksbanken ingår i det bokförda värdet med den så kallade grundfonden

på 1 000 miljoner kronor.

Not 22

Obligationer och andra värdepapper

Miljoner kronor

1997

1996

Allmänna arvsfonden

910

821

Regeringskansliet

593

593

Karolinska Institutet

326

851

Göteborgs universitet

169

95

Riksförsäkringsverket

49

196

Lunds universitet

16

742

Umeå universitet

3

111

Affärsverk

Statens järnvägar

1 106

668

Övriga myndigheter

104

346

Summa

3 276

4 423

120

Regeringskansliets post består av Sveriges ägarandel i Världsbanken

IBRD som överfördes från Riksbanken 1995-12-14.

Statens järnvägars innehav består till största delen av nollkupongs-

placeringar.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Not 23

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor

1997

1996

Kammarkollegiet

1 374

2 070

Banverket

17

458

Affärsverk

Luftfartsverket

86

18

Statens järnvägar

51

337

Övriga myndigheter

651

684

Summa

2 179

3 567

Kammarkollegiet redovisar f d lönegarantifondens fordran på foretagen

med 1 319 miljoner kronor. Detta är en minskning med 667 miljoner

kronor från föregående år. Lönegarantifonden upphörde den 30 juni 1995

efter beslut av riksdagen. Infriade lönegarantierna finansieras numera

från anslag på statsbudgeten.

Banverkets post för 1996 innehåller interna fordringar som inte

eliminerats p g a bristande underlag.

Statens Järnvägar se not 43.

En stor del av de poster som tidigare redovisades som Andra långfristiga

fordringar har i år redovisats under utlåning.

Not 24

Beredskapslager

Miljoner kronor

1997

1996

Statens räddningsverk

1 020

1 080

Överstyrelsen för civil beredskap

600

637

Socialstyrelsen

556

956

Jordbruksverket

179

317

Övriga myndigheter

16

15

Summa

2 371

3 005

Beredskapslager är värderade till anskaffningsvärde och i vissa fall till

återanskaffningsvärde.

121

Socialstyrelsens minskning beror på att 1997 är första året som Skr. 1997/98:187

beredskapsinventarier avskrivs enligt avskrivningsplaner på 5-30 år. En Bilaga 1

extra avskrivning har gjorts med 361 miljoner kronor.

Not 25

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

1997

1996

Banverket

8 539

14 113

Fortifikationsverket

1 004

1 267

Statens fastighetsverk

308

542

Affärsverk

Luftfartsverket

980

799

Sjöfartsverket

34

62

Statens järnvägar

257

212

Svenska kraftnät

90

89

Övriga myndigheter

516

374

Summa

11 728

17 458

Banverket redovisar fr o m verksamhetsåret 1996 samtliga investeringar

i järnvägsanläggningar som tillgång i balansräkningen. Se även not 32.

Not 26

Tekniska anläggningar, maskiner

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarets materielverk

1 147

145

Vägverket

733

703

Banverket

616

602

Riksskatteverket

483

373

Försvarsmakten

191

188

Affärsverk

Luftfartsverket

1 135

1 246

Sjöfartsverket

99

98

Svenska Kraftnät

6 686

6 701

Statens järnvägar

98

117

Övriga myndigheter

791

648

Summa

11979

10 821

Försvarets materielverks ökning beror på invärdering av en FMV-ägd

anläggningstillgång vid industrin till ett värde av 1 166 miljoner kronor.

Riksskatteverket redovisade 1996 endast anläggningstillgångar. Dessa

låg i Årsredovisning för staten 1995/96 i posten Övriga anläggningar,

transportmedel, inventarier, se not 27.1 Årsredovisning för staten 1997 är

373 miljoner kronor omklassificerade för att fa jämförbarhet mellan åren.

122

Svenska Kraftnäts post avser driftsanläggningar for de svenska

storkraftsnäten (stamnätet, Norrbottennätet och utlandsförbindelser) samt

tele- och infosystem.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Not 27

Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier

Miljoner kronor

1997

1996

Rikspolisstyrelsen

725

818

Försvarsmakten

713

666

Kustbevakningen

510

483

Lunds universitet

508

502

Göteborgs universitet

455

422

Försvarets radioanstalt

404

2

Riksförsäkringsverket

366

520

Riksskatteverket

127

128

Affärsverk

Luftfartsverket

1 418

1 376

Sjöfartsverket

586

603

Statens järnvägar

7 659

7 780

Övriga myndigheter

5 406

5 287

Summa

18 877

18 587

Anläggningstillgångarna är värderade till anskaffningskostnad med

avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar

baseras på tillgångarnas uppskattade ekonomiska livslängd. Normalt är

avskrivningstiden 3-7 år för datorer, 5-10 år för maskiner, transportmedel

och inventarier, 10-50 år för skepp och flyg, 10-30 år för

fältanläggningar och 20-35 år för lok och vagnar.

Försvarets radioanstalt har invärderat krigsmateriel under 1997.

Riksskatteverket har justerats 1996 för att få jämförbarhet mellan åren,

se not 26.

Luftfartsverkets anläggningar avser flygplatser m m.

Statens järnvägar har sålt lok och vagnar som sedan återhyrs genom

leasingkontrakt. Som tillgång redovisas det ursprungliga

anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar.

Motsvarande skuld redovisas under långfristiga skulder i övrigt.

123

Not 28

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Byggnader

1996

Miljoner kronor

1997

F ortifikations verket

9 348

9 527

Statens fastighetsverk

6 058

5 528

Riksdagens förvaltningskontor

906

916

Banverket

380

358

Riksförsäkringsverket

343

231

Vägverket

194

194

Affärsverk

Luftfartsverket

2 113

2 156

Sjöfartsverket

326

302

Statens järnvägar

2417

2 562

Svenska kraftnät

200

210

Övriga myndigheter

394

626

Summa

22 679

22 610

Not 29

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

1997

Rikspolisstyrelsen

143

Kriminalvårdsstyrelsen

111

Lunds universitet

68

Sveriges lantbruksuniversitet

54

Övriga myndigheter

305

Summa

681

Förbättringsutgifter på annans fastighet särredovisas for första gången

i 997.

Not 30

Mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

1997

1996

Statens fastighetsverk

5 080

5 079

F ortifikationsverket

1 816

1 892

N aturvårdsverket

1 256

1 100

Affärsverk

Luftfartsverket

16

13

Sjöfartsverket

7

6

Statens järnvägar

1 905

2 194

Svenska kraftnät

184

228

Övriga myndigheter

161

165

Summa

10 425

10 677

124

Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Skr. 1997/98:187

Dessa är dock upptagna till ett lågt anskaffningsvärde eller inget värde Bilaga 1

alls.

Not 31

Statliga vägar

Miljoner kronor 1997 1996

Vägverket, vägar 66 175 62 400

Vägverket har från och med 1994 aktiverat investeringar i statliga vägar

och broar. Väginvesteringar åren 1955-1994 har invärderats retroaktivt.

Avskrivningstiden för väginvesteringar är 40 år. Omräkning har skett

med ledning av Vägverkets vägkostnadsindex som är en sammanvägning

av konsumentprisindex, entreprenadindex och producentindex. Det

erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar.

Not 32

Järnvägsanläggningar

Miljoner kronor 1997 1996

Banverket 47 005 36 018

Banverket har fr o m 1996 invärderat jämvägsbanoma utöver de tidigare

redovisade tele-, el- och SL-anläggningama. De investeringar som gjorts

i det statliga järnvägsnätet och som finansierats med statliga anslag har i

Banverkets redovisning tidigare direktavskrivits. De beräknade investe-

ringsbeloppen har omräknats till nuvärde enligt konsumentprisindex. Det

erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar. Avskriv-

ningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.

Not 33

Immateriella tillgångar

Miljoner kronor

1997

1996

Riksförsäkringsverket

263

165

Totalförsvarets pliktverk

129

71

Rikspolisstyrelsen

21

0

Statens fastighetsverk

17

17

Statens invandrarverk

16

22

F ortifikations verket

8

16

Affärsverk

Statens järnvägar

66

22

Övriga myndigheter

86

39

Summa

606

352

Riksförsäkringsverkets post avser utgifter för utveckling av ett IT-system

för det nya pensionssystemet. Enligt regeringens beslut aktiveras

125

utgifterna och finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet betalas och

tillgången avskrivs när pensionssystemet tagits i drift.

Totalförsvarets pliktverks post avser forsknings- och utvecklings-

kostnader.

Skr. 1997/98:187

Bilaga 1

Not 34

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

1997

1996

Försvarets materielverk

2 364

2 022

Vägverket

1 902

1 740

Banverket

841

1 188

Försvarsmakten

715

901

Arbetsmarknadsverket

412

407

Riksförsäkringsverket

402

473

Affärsverk

Luftfartsverket

257

341

Sjöfartsverket

93

82

Statens järnvägar

465

554

Svenska kraftnät

280

345

Övriga myndigheter

3 490

3 281

Summa

11 221

11334

Not 35

Depositioner, korta

Miljoner kronor

1997

1996

Länsstyrelsen i Stockholm

277

278

Tullverket

67

66

Allmänna advokatbyråerna

65

61

Övriga myndigheter

130

138

Summa