Prop. 1997/98:38

Regeringens skrivelse

1997/98:38

Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottslig-

heten

Skr.

1997/98:38

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 oktober 1997

Lena Hjelm-Wallén

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen innehåller regeringens årliga rapport till riksdagen om läget be-

träffande den ekonomiska brottsligheten

I skrivelsen redovisas översiktligt de åtgärder som vidtagits sedan före-

gående lägesrapport i oktober 1996 inom ramen för regeringens strategi

för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Till de åtgärder som behandlas hör införandet år 1998 av en ny myn-

dighetsstruktur med Ekorådet, Ekobrottsmyndigheten samt särskilda

skattebrottsenheter inom skatteförvaltningen. Samma år införs en ny or-

ganisation för bl.a. ekobrottsforskmng.

Vidare redovisas ny lagstiftning eller utredningar rörande bl.a

- skattekontroll

- internationellt samarbete mot ekobrott

- sanering av utsatta branscher

- ökad kontroll i samband med upphandling

- näringslivets egenåtgärder

- bolagsplundring

- användning av stiftelser i samband med ekobrottslighet

- bulvanförhållanden

- penningtvätt

- förverkande av vinning av brott

- IT-brottslighet

- sekretess i ekobrottsbekämpning

- miljöbrott.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 38

Innehållsförteckning Skr 1997/98:38

1 Bakgrund...........................................................................................3

2 Inriktningen av det fortsatta reformarbetet.........................................4

3 Effektivare myndigheter.....................................................................7

3.1 Ny myndighetsstruktur och nytt styrsystem.........................7

3.2 Övriga frågor.....................................................................12

4 Förstärkt skattekontroll....................................................................13

5 Näringslivets egenåtgärder...............................................................16

6 Branschsanering, upphandling och åtgärder mot bolagsplundring

m.m..................................................................................................16

7 Penningtvätt, sanktioner och processfrågor.....................................19

8 Internationellt arbete........................................................................23

8.1 Internationella ekobrottsgruppens rapport.........................23

8.2 Andra internationella frågor..............................................27

9 Forskning och information...............................................................28

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 1997......31

1 Bakgrund

Regeringen beslutade i april 1995 om en strategi för samhällets samlade

åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades för

riksdagen, som inte hade någon erinran mot innehållet (skr. 1994/95:217,

bet. 1994/95:JuU25, rskr. 1994/95:412).

Det övergripande målet är enligt strategin att påtagligt minska den eko-

nomiska brottsligheten genom åtgärder som utgör en kraftig förstärkning

av samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet. Åtgärder skall

vidtas som innebär en effektivisering när det gäller att förebygga, upp-

täcka, utreda och lagfora ekonomisk brottslighet. En ökad tonvikt skall

läggas vid det förebyggande arbetet. I detta ligger bl.a. att kontrollen skall

effektiviseras och att myndigheterna skall utveckla ett problemorienterat

arbetssätt.

Kampen mot ekobrott är enligt strategin en prioriterad verksamhet för

myndigheterna. Särskild vikt skall läggas vid att samordna myndigheter-

nas prioriteringar och att utveckla samarbetet mellan myndigheter. En

annan viktig fråga är att höja myndighetskompetensen i fråga om

ekobrott.

En huvudpunkt i strategin är att också näringslivet måste ta ett ökat an-

svar i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, bl.a. genom att ut-

veckla affarsetik och kontroll.

För att genomföra dessa mål i fråga om kampen mot den ekonomiska

brottsligheten redovisades i skrivelsen till riksdagen ett brett åtgärdspro-

gram. Detta omfattar bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad skattelag-

stiftning, förbättrad myndighetsstruktur, gemensamma kontrollaktioner

från myndigheterna, affarsetik och internkontroll inom näringslivet, snab-

bare utredning och process, effektivare rutiner i samband med konkurs,

förbättrad lagstiftning om bolagsstyrelser m.m., sanering av utsatta bran-

scher, effektivare lagstiftning om penningtvätt, effektivare sanktionsreg-

ler, aktivt internationellt arbete bl.a inom EU, ökad forskning, informa-

tion till allmänheten samt effektivare styrning och uppföljning av myndig-

heternas verksamhet.

Inom regeringen svarar justitieministern för samordning av åtgärder

mot den ekonomiska brottsligheten. För att biträda justitieministern i detta

arbete inrättade regeringen i december 1994 en arbetsgrupp inom Rege-

ringskansliet. Arbetsgruppen, som benämns regeringens ekobrottsbered-

mng, leds av en politiskt utsedd ordförande och består i övrigt av tjänste-

män från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepar-

tementet.

Genomförandet av strategin mot ekonomisk brottslighet omfattar för

närvarande mer än 50 olika projekt. De flesta av dessa handlar om att för-

bättra lagstiftningen eller om att utveckla myndigheternas kompetens,

arbetsmetoder och organisation. Utredningsarbetet har bedrivits och be-

drivs i stor utsträckning inom kommittéväsendets ram, men regeringen

har också i flera fall uppdragit åt myndigheter att utreda vissa frågor eller

att bedriva visst utvecklingsarbete, ofta flera myndigheter i samverkan. En

del utredningsarbete har också bedrivits inom Regeringskansliet, bl.a. i

regeringens ekobrottsberedning.

Skr. 1997/98:38

I flera fall har projekten nu avslutats exempelvis genom att ny lagstift- Skr 1997/98:38

ning har antagits och trätt i kraft. Andra projekt är på utredningsstadiet

eller håller på att genomföras. Nya projekt tillkommer hela tiden

Regeringen redovisade i oktober 1996 för riksdagen läget vid den tid-

punkten när det gäller den ekonomiska brottsligheten och genomförandet

av strategin mot ekobrott (skr. 1996/97:49, bet. 1995/96:JuU6, rskr

1995/96:149). I den nu förevarande skrivelsen redovisas utvecklingen

efter det att den förra skrivelsen avlämnades.

2 Inriktningen av det fortsatta reformarbetet

Några huvudpunkter:

- En ny myndighetsstruktur införs 1998 när Ekobrottsmyndigheten

inrättas och skattemyndigheterna far vissa uppgifter när det gäller att

utreda skattebrott.

- För myndighetssamordning på central nivå inrättas Ekorådet.

- Ny organisation för ekobrottsforskning införs 1998

- Arbetet fortsätter med att effektivisera lagstiftningen mot ekono-

misk brottslighet.

- Näringslivets egenåtgärder mot ekonomisk brottslighet främjas.

- Internationellt samarbete mot ekonomisk brottslighet utvecklas

Strategins fyra grundpelare

Regeringens strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottslig-

heten vilar på fyra grundpelare:

* Lagstiftningen rörande ekonomisk brottslighet skall vässas

* En ökad tonvikt skall läggas vid det förebyggande arbetet.

* Myndigheterna skall bli effektivare när det gäller att bekämpa ekono-

misk brottslighet, inte minst genom att utveckla myndighetssamarbetet.

* Näringslivet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot den ekonomiska

brottsligheten.

Reformarbetet drivs vidare

Det krävs ett arbete på stor bredd för att genomföra den samlade strategin.

Under de två och ett halvt år som har gått sedan regeringen slog fast stra-

tegin har mellan 50 och 60 olika projekt satts igång eller fullföljts inom

ramen för detta åtgärdsprogram. Åtgärderna är delar i en sammanhållen

helhet och verkar tillsammans mot det övergripande målet att påtagligt

minska den ekonomiska brottsligheten. En effektivare lagstiftning far ex-

empelvis sin fulla effekt först när de myndigheter som tillämpar lagstift-

ningen har blivit effektivare genom höjd kompetens och förbättrad orga-

nisation. På samma sätt samverkar förebyggande och repressiva åtgärder

for att pressa tillbaka brottsligheten.

Att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten är ett mångfacetterat Skr. 1997/98:38

och långsiktigt arbete. Erfarenheter både från vårt land och från andra

länder visar att ett av de mest typiska dragen hos ekobrottsligheten är att

den snabbt anpassar sig till nya förhållanden. Brottsligheten bygger delvis

på att upptäcka och utnyttja kryphål i lagstiftningen, svagheter i kontroll-

system m.m. Detta är en av anledningarna till att ekobrottsbekämpningen

måste drivas på stor bredd.

I detta ligger också att förändringstrycket måste hållas uppe. Vidtagna

åtgärder måste ständigt kompletteras med nya. 1 annat fall kommer brotts-

ligheten snart att finna vägar förbi de hinder som rättssamhället har satt

upp.

Det är regeringens avsikt att fortsätta den breda och långsiktiga sats-

ningen mot ekonomisk brottslighet med full kraft. Pågående projekt skall

fullföljas. Nya projekt tillkommer efter hand

En ny lednings- och myndighetsstruktur

En av de viktigaste och mest komplicerade delarna av ekobrottssatsningen

tar ett stort steg framåt år 1998 i och med att en ny styrnings- och myn-

dighetsstruktur för ekobrottsbekämpningen inrättas.

Ett huvudproblem när det gäller att höja ekobrottsbekämpningens ef-

fektivitet har hittills varit att så många olika myndigheter och andra aktö-

rer har varit involverade. Samordningsproblemen har varit svåra att över-

vinna, inte minst när det gäller myndigheternas prioriteringar. Delvis har

det också visat sig svårt att långsiktigt bygga upp den specialkompetens

som behövs för att kunna ta itu inte minst med de nya former av ekobrott

som utvecklas i form av exempelvis databrottslighet och miljökriminalitet.

Dessa problem är inte specifikt svenska utan har visat sig också i andra

länder och har på flera håll lett fram till nya organisationslösningar för

ekobrottsbekämpningen.

Den nya organisationen innebär att man skapar strukturer inom

åklagarväsendet, polisen, skatteförvaltningen m.m. som är skräddarsydda

för kampen mot den ekonomiska brottsligheten. En ny myndighet,

Ekobrottsmyndigheten, inrättas och innebär att åklagare, poliser och spe-

cialister kan arbeta nära tillsammans under gemensam ledning och inom

en gemensam ekonomisk ram. Inom skatteförvaltningen påbörjas upp-

byggnaden av särskilda skattebrottsenheter som kompletterar polisen och

som innebär att den flaskhals som hittills funnits när det gäller att utreda

skattebrott försvinner.

Samtidigt fullföljs inrättandet av en ny struktur för statsmakternas styr-

ning av ekobrottsbekämpningen och för samordning av åtgärderna från

myndigheter från olika sektorer av samhället. Sammantaget innebär den

nya strukturen att statsmakterna varje år slår fast mål och riktlinjer för

ekobrottsbekämpningen och att myndigheterna samverkar omkring dessa

mål och riktlinjer i ett nationellt Ekoråd liksom i regionala samverkansor-

gan, ett i varje län. Ekorådets arbete leds av riksåklagaren. Samma struk-

tur används också för myndigheternas återrapportering till statsmakterna.

För regeringen är det angeläget att nära följa arbetet med att inrätta den Skr. 1997/98:38

nya styrnings- och myndighetsstrukturen och att säkerställa att den nya

organisationen finner sina ändamålsenliga arbetsformer så snabbt som

möjligt

Forskning om ekobrottslighet

En ny organisation för forskning inom rättsväsendets område, och då ock-

så om ekonomisk brottslighet, införs 1998 genom att Brottsförebyggande

rådet och Rikspolisstyrelsens forskningsenhet slås samman och far ökade

forskningsresurser.

Lagstiftningsreformer

Flera viktiga lagstiftningsprojekt, särskilt inom skatteområdet, har förts i

hamn eller står inför sin fullbordan. Bl a har reglerna om skattekontroll,

särskilt om revision, skärpts. Nya regler införs mot skatteflykt. Ett nytt

system för redovisning och betalning av skatt införs Ett utredningsförslag

har lagts fram om en permanent reglering av punktskattekontroll, avsett

att ersätta de provisoriska kontrollregler som infördes år 1996 och som

har beskrivits i föregående lägesrapport.

Andra lagstiftningsfrågor som är under utredning eller beredning gäller

bl.a. åtgärder mot penningtvätt, förverkande av vinning av brott, borge-

närsbrott, brott i IT-miljö, sekretess i ekobrottsbekämpningen, sanering av

utsatta branscher, bolagsplundring, företagsbot, åtgärder mot bulvaner

samt ytterligare skärpning i fråga om näringsförbud. Åtskilliga av dessa

projekt bör kunna leda fram till ny lagstiftning som kan behandlas av

riksdagen och träda i kraft under 1998 eller 1999.

Näringslivsfrågor

En huvudfråga inom ekobrottsbekämpningen är att höja näringslivets pro-

fil när det gäller särskilt att förebygga ekonomisk brottslighet. Näringsli-

vet är direkt utsatt för ekonomisk brottslighet, både i egenskap av

brottsoffer och genom att konkurrensförhållandena snedvrids till följd av

näringsverksamhet som bedrivs med brottsliga förtecken.

Efter överläggningar med näringslivsföreträdare har Justitiedeparte-

mentet inlett ett arbete med att, i nära samverkan med näringslivet, utreda

hur näringslivet kan förbättra sitt eget skydd mot ekonomisk brottslighet.

Internationellt samarbete

Den ekonomiska brottsligheten är en internationell företeelse och bedrivs

i ökande utsträckning genom gränsöverskridande transaktioner. Samtidigt

blir den internationella ekobrottsligheten alltmer kvalificerad och far ett Skr. 1997/98:38

ökat inslag av organiserad kriminalitet.

Denna utveckling ställer ökade krav på det internationella samarbetet

för att bekämpa ekonomisk och annan grov brottslighet. Det handlar både

om ett samarbete på strategisk nivå exempelvis för att utveckla internatio-

nell lagstiftning eller överenskomma om gemensamma prioriteringar och

om att utveckla det operativa, brottsbekämpande samarbetet i form av

internationell rättshjälp m.m.

I den fortsatta kampen mot den ekonomiska brottsligheten kommer re-

geringen att lägga stor vikt vid att utveckla det internationella samarbetet,

inte minst inom ramen för EU:s rättsliga och inrikes samarbete.

3 Effektivare myndigheter

3.1 Ny myndighetsstruktur och nytt styrsystem

Några huvudpunkter:

- Ekobrottsmyndigheten inrättas.

- Regler om skattemyndigheters medverkan vid utredning av skattebrott in-

förs.

- Ekorådet inrättas.

- Regeringen har utfärdat myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för

ekobrottsbekämpningen.

- Register för skattebrottsutredningar utreds.

Ekobrottsmyndigheten

Regeringens ekobrottsberedning lade i januari 1996 fram rapporten (Ds

1996:1) Effektivare ekobrottsbekämpning med förslag till en ny myndig-

hetsstruktur när det gäller utredning av ekonomisk brottslighet. Förslaget

grundades på en ingående undersökning och analys av nuvarande organi-

sations sätt att fungera. Till problembilden hör att myndigheterna inte har

kunnat bygga upp och behålla erforderlig kompetens långsiktigt och att

myndigheterna samarbetar alltför litet med varandra. Myndigheterna gör

ofta olika prioriteringar när det gäller bekämpning av ekobrott, vilket le-

der till flaskhalsar i ärendehanteringen. Metodutveckling och myndighets-

samarbete i strategiska frågor har varit praktiskt taget obefintlig. På senare

år har visserligen myndigheterna åter börjat bygga upp kompetens och

resurser för ekobrottsbekämpning med medel som statsmakterna särskilt

har tillskjutit för ändamålet. De grundläggande problemen kvarstår dock.

Ekobrottsberedningen har i rapporten formulerat allmänna krav på

framtidens ekobrottsbekämpning. De allmänna kraven, som fatt en bred

uppslutning under remissbehandlingen och som regeringen har ställt sig

bakom (skr. 1995/96:49), innebär att

* myndigheterna skall utgå från en gemensam strategi för ekobrottsbe- Skr. 1997/98:38

kämpningen,

* kompetens och resurser skall byggas upp och säkras,

* nära operativt samarbete skali ske mellan olika specialister,

* myndigheternas arbetsmetoder skall utvecklas,

* kriminalunderrättelseverksamhet skall bedrivas inom ekobrottsområdet,

* myndigheterna skall arbeta problemonenterat och brottsförebyggande,

* verksamheten skall följas upp,

* ekobrottsbekämpningen skall bedrivas i nära samverkan med annan

brottsbekämpning.

Regeringen har i 1997 års budgetproposition slagit fast att Ekobrottsmyn-

digheten skall inrättas. 1 december 1996 tillkallades en särskild utredare

för att utforma detaljförslag till den nya myndigheten. Utredningsuppdra-

get redovisades i en rapport till justitieministern i maj 1997. Efter bered-

ning i Regeringskansliet på grundval av rapporten lade regeringen i bud-

getpropositionen för 1998 förslag om inrättandet av den nya myndigheten.

I budgetpropositionen slås fast att Ekobrottsmyndigheten skall vara en

åklagarmyndighet och ingå i åklagarväsendet. Ekobrottsmyndigheten skall

svara för åklagaruppgifter i fråga om ekobrottsbekämpning i de tre stor-

stadslänen och far avdelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Myn-

digheten skall under Riksåklagaren samordna ekobrottsbekämpningen

också i resten av landet och kan på begäran ta över särskilt komplicerade

ekobrottsärenden därifrån. Som åklagarmyndighet är Ekobrottsmyndig-

heten underordnad Riksåklagaren på samma sätt som andra åklagarmyn-

digheter enligt vad som följer av rättegångsbalken. Den brottsutredande

verksamheten skall bedrivas i åklagarledda arbetsgrupper, i vilka också

poliser och olika slag av specialister ingår. Poliserna som arbetar inom

Ekobrottsmyndighetens ram skall dock fortfarande vara anställda inom

polisväsendet och ställs till Ekobrottsmyndighetens förfogande genom

kommendering från polismyndighet. Ekobrottsmyndigheten kommer inte

själv att ha ställning som polismyndighet Ekobrottsmyndigheten kommer

dock att ha ett eget anslag över vilket även de till myndigheten kommen-

derade poliserna finansieras.

Kriminalunderrättelseverksamhet rörande ekobrott kommer även i fort-

sättningen att vara en uppgift för polisen, men verksamheten skall bedri-

vas i nära samverkan med Ekobrottsmyndigheten. Den verksamhet som

kommer att bedrivas inom Ekobrottsmyndigheten, bl.a. genom den sär-

skilda expertkunskap som samlas inom myndighetens organisation, ger

goda förutsättningar för ett fördjupat och berikat kriminalunderrättelsear-

bete. Även den underrättelseverksamhet som kommer att bedrivas inom

ramen för skattemyndigheternas skattebrottsenheter (se nedan) kommer

att ske i nära samverkan med Ekobrottsmyndigheten.

Ekobrottsmyndigheten kommer således att ha uppgifter utöver det som i

allmänhet ankommer på en åklagarmyndighet Vid den nya myndigheten

kommer det att finnas nationella stabsfunktioner för kampen mot den

ekonomiska brottsligheten. Det innebär bl.a. att Ekobrottsmyndigheten

kommer att nära följa utvecklingen i fråga om ekonomisk brottslighet i

Sverige och internationellt. När nya former av ekobrottslighet uppträder är

det en uppgift för Ekobrottsmyndigheten att snabbt förvarna andra myn- Skr. 1997/98:38

digheter, näringslivet m.fl. om detta (”early waming”). Det är också en

uppgift för Ekobrottsmyndigheten att utarbeta och förelägga regeringen

förslag till ny lagstiftning och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

I de nu angivna frågorna svarar Ekobrottsmyndigheten direkt för att

statsmakterna erhåller den information som behövs.

Skattemyndigheters medverkan vid utredning av skattebrott

Ekobrottsberedningen lämnade i sin nyss nämnda rapport också ett prin-

cipförslag till en särskild organisation inom skatteförvaltningen för att

utreda skattebrott Förslaget vidareutvecklades i beredningens rapport

Skattekriminal (Ds 1997:23), som lades fram i mars 1997.

Efter remissbehandling och beredning inom Finansdepartementet samt

behandling i Lagrådet lade regeringen i oktober 1997 fram förslag till en

ny organisation för utredning av skattebrott (prop. 1997/98:10). Förslaget

innebär att det vid skattemyndigheterna byggs upp särskilda skatte-

brottsenheter efter förebild från de tullkriminalenheter som ingår i

tullmyndigheterna Till de nya enheterna rekryteras skatterevisorer och

andra med mycket hög kompetens i skattefrågor. Personalen ges sedan

särskild utbildning för att, under åklagares ledning, kunna utreda skatte-

brott. Utredarna vid skattebrottsenheterna kommer inte att ha befogenhet

att själva verkställa straffprocessuella tvångsmedel som husrannsakan och

beslag. Förundersökningsledningen skall liksom hittills skötas av åklagare

inom åklagarväsendet (i praktiken i många fall med placering vid

Ekobrottsmyndigheten).

Den nya organisationen innebär inte att polisens befattning med skatte-

brottsutredningar upphör. Polisen kommer också i fortsättningen att ha

viktiga uppgifter inom området, inte minst när det gäller utredningar som

kan kräva insats av processuella tvångsmedel eller som har samband med

annan brottslighet. Det blir en uppgift för den åklagare som är förunder-

sökningsledare att i det konkreta fallet bestämma om en viss skattebrotts-

utredning skall handläggas av skattebrottsenheten eller av polisen eller av

bägge. Förutom rena skattebrott kommer skattebrottsenheterna att ha be-

fogenhet att utreda viss annan brottslighet med anknytning till området,

exempelvis bokföringsbrott

Reformen skall träda i kraft den 1 januari 1998. Inledningsvis kommer

den nya organisationen att finnas i de tre storstadsregionerna, för att byg-

gas ut efter hand i resten av landet. För verksamheten kommer i princip

att gälla bestämmelser om förundersökning i allmänhet i rättegångsbal-

ken, sekretesslagen m m. Skattebrottsenheterna kommer att utgöra en

självständig verksamhetsgren inom skatteförvaltningen, fristående i för-

hållande till den fiskala verksamheten.

Den nya organisationen innebär att man till stor del kommer ifrån de

olägenheter med ”seriekopplade” myndigheter vid skattebrottsutredningar

som har påtalats bl.a. av Riksdagens revisorer. Olägenheterna har visat sig

inte minst genom flaskhalsar i handläggningskedjorna till följd av att

myndigheterna har gjort sinsemellan olika prioriteringar när det gäller

1 * Riksdagen ! 997/98. 1 samt. Nr 38

utredning av skattebrott, med stora utredningsbalanser som följd. Den nya Skr. 1997/98:38

organisationen ger betydligt bättre möjligheter att ta ett samlat grepp på

resursawägningen mellan skattekontroll och skattebrottsutredning, vilket

kommer att leda till snabbare och effektivare handläggning. Organisatio-

nen ger också möjlighet att bygga upp och behålla en mycket hög kom-

petens i skattefrågor.

Det anförda innebär att statsmakterna höjer ambitionen när det gäller att

utreda och lagfora brott inom skatteområdet. Den effektivare organisatio-

nen skapar bl.a. utrymme för att ingripa mot många enklare och medel-

svåra fiskala överträdelser som i dag i praktiken är mer eller mindre

”avkriminaliserade” eftersom myndigheterna inte hinner göra något åt

dem. För polisens del innebär inrättandet av skattebrottsenheter en avlast-

ning av arbete som frigör resurser för utredning av annan ekonomisk

brottslighet.

Som ett led i att effektivisera myndigheternas arbete har regeringen till-

kallat en särskild utredare för att behandla frågor om register för skatte-

brottsutredningar m.m., Skattekriminalregisterutredningen (dir. 1996:89). I

uppdraget ligger bl.a. att utreda vilka register skattebrottsenheterna kan ha

behov av för skattebrottsutredningar samt föreslå den författningsregle-

ring av registren som är motiverad. Vidare skall utredningen se över vilka

ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som kan behövas för att un-

derlätta arbetet med att utreda skattebrott m m. I uppdraget ingår att un-

dersöka behovet av tillgång till uppgifter hos andra myndigheter. Utreda-

ren skall också se över informationsutbytet mellan bl.a tullmyndighet och

skatteförvaltningen. Utredningen skall vara avslutad före utgången av

november 1997.

Ekorådet och de regionala samverkansorganen

Som redovisades i 1996 års lägesrapport i fråga om ekobrottsligheten

(skr. 1996/97:49 s. 15) inrättades den 1 augusti 1995 i varje län ett regio-

nalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet. Samverkansorganet

leds av landshövdingen och består i övrigt i första hand av de berörda

regionala myndighetschefema från polisen, åklagarväsendet, skatteför-

valtningen, exekutionsväsendet och tullen För samverkansorganets kans-

lifunktion svarar i regel polisen.

Ekobrottsmyndigheten kommer att delta i de regionala samverkansor-

ganen och där ha en aktiv och drivande roll. I de tre storstadslänen kom-

mer Ekobrottsmyndigheten att svara för samverkansorganets kanslifunk-

tion. I övriga län kommer Ekobrottsmyndigheten visserligen inte att vara

stationerad (se ovan), men avsikten är att myndigheten skall ha en repre-

sentant också i dessa samverkansorgan. En sådan ordning skapar goda

förutsättningar för en effektiv samordning av ekobrottsbekämpningen

såväl inom respektive län som interregionalt.

På central nivå kommer det år 1998 att inrättas ett nationellt samver-

kansorgan benämnt Ekorådet. I detta kommer att ingå berörda centrala

myndighetschefer från bl.a. polisen, åklagarväsendet, skatteförvaltningen

och exekutionsväsendet samt tullen Riksåklagaren kommer att vara ord-

10

förande i Ekorådet. Ekobrottsmyndigheten kommer att svara för Ekorå- Skr. 1997/98:38

dets kanslifunktioner. Ekorådet kommer, i likhet med de regionala sam-

verkansorganen, att vara ett rent samverkansorgan utan egen myndighets-

status.

Avsikten är att Ekorådet på central nivå skall spela en liknande roll som

de regionala samverkan sorganen på länsnivå. I detta ligger bi.a. att följa

utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten i samhället, att tidigt

uppmärksamma nya inslag i denna brottslighet, att vara forum för över-

läggning rörande samordning av de berörda centrala myndigheternas

verksamhetsplanering inom ekobrottsområdet, att ta initiativ till myndig-

hetsgemensamma aktioner för att förebygga och bekämpa den ekonomis-

ka brottsligheten samt att utvärdera och analysera insatserna. Det kan för-

utses att en viktig uppgift för rådet blir att utarbeta en myndighetsgemen-

sam plan för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

En av uppgifterna för de regionala samordningsorganen är att utarbeta

en årlig rapport om den ekonomiska brottsligheten i respektive län. I

dagsläget har de närmast berörda centrala myndigheterna (Riksåklagaren,

Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket och Generaltullstyrelsen) i uppgift att

sammanställa de regionala rapporterna och överlämna dem till regeringen

med ett gemensamt yttrande. Avsikten är att det i fortsättningen skall vara

en uppgift för Ekobrottsmyndigheten att, efter beredning i Ekorådet,

sammanställa en årlig rapport om ekobrottsligheten som skall överlämnas

till regeringen. Den nationella ekobrottsrapporten kommer att ingå i un-

derlaget för regeringens årliga lägesrapport till riksdagen om den ekono-

miska brottsligheten. Den kommer också att ingå i underlaget för rege-

ringens årliga myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för ekobrotts-

bekämpningen (se nedan). Ekobrottsmyndigheten kommer att få i upp-

drag att utarbeta förslag till hur uppföljningssystemet för ekobrottsbe-

kämpningen mera i detalj skall utformas.

Regeringens myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för ekobrottsbe-

kämpningen

Regeringen utfärdade i november 1996 myndighetsgemensamma mål och

riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Där anges bl.a.

att myndighetssamverkan skall utvecklas i olika avseenden samt att ge-

mensamma aktioner skall genomföras och då bl.a. minst en aktion med

nationell räckvidd

Av rapporterna från de regionala samverkansorganen framgår att myn-

dighetssamarbetet genomgående har utvecklats positivt under år 1996.

Alla samverkansorgan har genomfört gemensamma kontrollaktioner av-

seende restaurangbranschen och i många fall även taxibranschen. Kon-

trollaktionema bedöms ha gett betydande effekt. Myndigheternas samver-

kan med kommuner, näringsliv och organisationer har utvecklats betyd-

ligt. Brottsförebyggande verksamhet i form av s.k. preventiv ekonomisk

kontroll (PEK) har påbörjats i de flesta län. Flera samverkansorgan redo-

visar också att punktmarkering sker av kända ekobrottslingar.

11

Riksskatteverket fick i uppdrag att utveckla exekutionsväsendets roll i Skr. 1997/98:38

myndighetssamarbetet. I uppdraget ligger bl.a att söka ge en aktivare roll

till kronofogdemyndigheterna när det gäller att fånga upp indikationer på

ekonomisk brottslighet

På central nivå planeras och genomförs en gemensam kontrollaktion

med nationell räckvidd avseende skalbolagshandel.

Regeringen avser att i november 1997 utfärda myndighetsgemensamma

mål och riktlinjer för ekobrottsbekämpningen under år 1998

3.2 Övriga frågor

Några huvudpunkter:

- Samlad myndighetsrapportering om ekobrottsligheten

- Effektivare organisation för exekutionsväsendet och

skatteförvaltningen

- Myndigheternas kompetens har höjts.

1997 års regionala lägesrapporter

Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen och Riksskatte-

verket har i mars 1997 redovisat sin gemensamma årsrapport för 1996

rörande den ekonomiska brottsligheten. Redovisningen bygger på rap-

porter från de regionala samverkansorganen i enlighet med vad som före-

skrivs i förordningen (1995:736) om regional myndighetssamverkan för

bekämpning av ekonomisk brottslighet (se ovan).

I rapporten anförs bl.a. att den ekonomiska brottsligheten under år 1996

knappast har ändrat karaktär i någon övergripande mening. Många av de

regionala samverkansorganen har pekat på att ekobrottsligheten tenderar

att bli mera komplicerad Ett ökande inslag av internationell brottslighet

kan noteras. Särskilt ökar den EU-relaterade brottsligheten. Det finns

tecken som tyder på en ökning av blandad brottslighet, dvs. fall då det

handlar både om ekobrott och annan kriminalitet. En trend under 1996

har varit att bolagsplundring och skalbolagsaffärer ökat i antal och

komplexitet.

Delredovisning har också lämnats beträffande det uppdrag att minska

antalet ekobrottsutredningar i arbetsbalansen hos polis- och åklagarmyn-

digheter som lämnades till Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen den 14

mars 1996 (se skr. 1996/97:49 s 17). Arbetet med att nedbringa balanser-

na fortsätter. Uppdraget skall vara slutfört senast per den 30 juni 1998.

Exekutionsväsendets och skatteförvaltningens organisation

Exekutionsväsendet har från den 1 januari 1997 fått en mera ändamålsen-

lig och slagkraftig organisation som bygger på en indelning i 10 regioner

med en kronofogdemyndighet i varje region (prop. 1996/97:1 utg.omr.4,

bet 1996/97:JuUl, rskr. 1996/97:98, SFS 1996:1449).

12

I budgetpropositionen för 1998 har regeringen föreslagit en ny organi- Skr. 1997/98:38

sation för skatteförvaltningen från den 1 januari 1999 Organisationen

innebär att den regionala organisationen inom skatteförvaltningen i hu-

vudsak kommer att överensstämma med motsvarande organisation inom

exekutionsväsendet.

Kompetenshöjning hos myndigheterna

Regeringen uppdrog i juni 1995 åt berörda centrala myndigheter att i

samverkan planera och genomföra utbildningsinsatser för att höja kom-

petensen i ekobrottsfrågor inom domstolsväsendet, åklagarväsendet, po-

lisväsendet, tullverket, skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. I ar-

betet har också Patent- och registreringsverket deltagit och genomfört

utbildningar med de samverkande myndigheterna under rubriken

”Aktiebolagsrätt med ekobrottsinnktning”. Kompetensutvecklingsupp-

draget har slutredovisats genom en skrivelse i mars 1997 från Riksåklaga-

ren, som varit samordnare i projektet

Kompetenshöjningsprojektet har lett fram till en rad åtgärdsförslag,

som delvis redan har genomförts och som översiktligt berörts i regering-

ens förra skrivelse till riksdagen om ekobrottsbekämpningen (skr.

1996/97:49 s. 12). Bl.a. har ett centralt utbildningråd inrättats med repre-

sentanter från berörda myndigheter för samråd och gemensam planering.

Inom åklagarväsendet införs en tvåveckors grundläggande ekokurs för

alla åklagare. Inom polisen har utbildningen för ekoutredare helt förnyats

genom införande av en flerårig kombinerad teoretisk och praktisk utbild-

ningsgång. Härutöver har införts en åtta veckors ekoutbildning för krimi-

nalpoliser som utreder enklare ekobrott. Inom Riksskatteverkets område

har utbildningar genomförts i bl.a. skatterevision och redovisning med

deltagare från olika samverkande myndigheter (åklagare och polis). (Se

vidare redovisningen i skr. 1996/97:49.)

Riksåklagaren har i sin slutredovisning av kompetenshöjningsprojektet

anfört att erfarenheterna av myndigheternas samverkan inom projektet är

mycket goda. Det är därför av stor vikt att samarbetet fortsätter, vilket

kommer att ske inom ramen för det nyinrättade utbiidningsrådet, enligt

vad Riksåklagaren anfört.

4 Förstärkt skattekontroll

Några huvudpunkter:

- Reglerna om skattekontroll, särskilt revision, har skärpts.

- Bättre underlag för s.k. maskinella urvalskontroller har införts.

- Nytt system för redovisning och betalning av skatter införs den 1

januari 1998.

- Lagen mot skatteflykt skärps från den 1 januari 1998.

- Punktskattekontrollen skärps.

13

När det gäller läget i fråga om skattebrottslighet m.m. ligger fusket avse- Skr. 1997/98:38

ende mervärdesskatt fortfarande på en hög nivå enligt vad som framgår av

rapporterna från de regionala samverkansorganen (se avsnitt 3). Från en

del län har rapporterats en ökning av vissa andra slag av EU-relaterad

brottslighet, såsom insmuggling av obeskattad sprit eller av varor med

hög tullavgift. Däremot rapporteras bedrägerier mot EU:s bidragssystem,

som är ett stort problem i flera andra länder, förekomma endast obetydligt

i Sverige.

Skattekontroll i allmänhet

Reglerna om skattekontroll har skärpts från den 1 november 1997 (prop.

1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276). De nya reglerna

bygger på förslag från 1995 års Skatteflyktskommitté (SOU 1996:79). I

första hand berörs reglerna om revision. Revision skall kunna ske under

löpande period och hos tredje man. Om det är av betydelse för en revision

med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande fysiska kontroller

skall den reviderade kunna underrättas om revisionsbeslutet först i sam-

band med att revisionen verkställs

Genom beslut i samma lagstiftningsärende införs från den 1 januari

1998 ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgif-

ter. Det nya systemet innebär att det hos skattemyndigheten skall finnas

ett skattekonto för varje skatt- och avgiftsskyldig. Reglerna om skatte-

konto finns i skattebetalningslagen (1997:483). Systemet bygger på för-

slag i Skattebetalningsutredmngens slutbetänkande (SOU 1996:100) och

innebär en väsentlig förenkling av administrationen av främst företagens

skatte- och avgiftsbetalningar.

Ändringar har också införts i skatteregisterlagen (1980:343) med ver-

kan från den 1 juli 1997 (prop 1996/97:116, bet. 1996/97:SkU 19,

rskr. 1996/97:251, SFS 1997:354 och 1997:523) Ändringarna innebär

bl.a. att uppgifter skall fa hämtas från vissa andra myndigheter och re-

gistreras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att

genom bl.a. maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållan-

den.

Skatteflykt

Lagen (1995:575) mot skatteflykt skärps med verkan från den 1 januari

1998 (prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3). Ändringarna innebär

främst att rekvisiten i lagen preciseras så att lagen blir lättare att tillämpa

och att tillämpningen blir lättare att förutse Tillämpningen effektiviseras

främst vid sådana förfaranden där skatteflyktsmomentet överväger och i

de fall då den skattskyldige endast indirekt medverkar i förfarandet.

14

Punktskattekontroll

Skr. 1997/98:38

En provisorisk reglering av frågor om punktskattekontroll av alkohol,

tobak och mineralolja infördes från den 1 juli 1996 genom lagen

(1996:598) om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineralolje-

produkter, alkohol och tobak (prop. 1995/96:197, bet. 1995/96:SkU30,

rskr. 1995/96:291). Anledningen är att det uppstått en omfattande och

svårbemästrad kriminalitet genom att produkter av angivna slag införs

från andra EU-länder utan att svenska punktskatteregler följs. De proviso-

riska reglerna innebär bl.a. att skattemyndigheten, med biträde av polis,

far kontrollera att det som är eller kan antas vara yrkesmässiga transporter

av varor genomförs enligt gällande lagstiftning om respektive skatt på

energi, alkoholskatt eller tobaksskatt. I gränsnära områden har tullen ock-

så givits sådan kontrollbefogenhet.

1995 års Skatteflyktskommitté har i sitt slutbetänkande (SOU 1997:86)

föreslagit en permanent reglering av dessa frågor om punktskattekontroll

m.m. Förslaget innebär bl.a. en precisering av beskattningsmyndighetens

och tullens kontrollbefogenheter, krav på medgivande av domstol för vis-

sa slag av kontroller m.m. Kontrollen kan ske i form av transportkontroll

eller lokalkontroll. Skatteindrivning skall kunna säkerställas genom s.k.

skattebeslag och skatteförverkande, som kan avse inte bara den skatte-

pliktiga varan utan också transportmedel m.m Vidare föreslås att den

skattskyldige skall kunna påföras en sanktion benämnd transporttillägg,

medan förare m.fl. skall kunna dömas för transportkontrollbrott. Förslaget

bereds inom Finansdepartementet.

I samma betänkande föreslår Skatteflyktskommittén också regler om

identitetskontroll när skattemyndigheten genomför skattekontroll i verk-

samhetslokaler samt om särskild skattekontroll beträffande tillfällig han-

del.

Reavinstbeskattningen

Vid riktade kontroller av försäljning av bl.a aktier har konstaterats att en

relativt omfattande del av försäljningarna inte redovisats på en korrekt sätt

i självdeklarationen. Fr o m. 1997 års taxering gäller en obligatorisk kon-

trolluppgiftsskyldighet om reavinster och reaförluster vid försäljning av

andel i värdepappersfonder och, vad gäller andra finansiella instrument,

en kontrolluppgiflsskyldighet om den sammanlagda försäljningslikviden.

I Skattekontrollutredningens betänkande Kontroll Reavinst Värdepap-

per (SOU 1997:27) tas ytterligare ett steg i frågan om kontrolluppgifts-

skyldighet vid försäljning av finansiella instrument genom bl.a. förslag

om ett system som innebär att skattemyndigheten beräknar rea-

vinst/reaförlust vid fysiska personers och dödsbons avyttring av mark-

nadsnoterade aktier och obligationer. Betänkandet bereds i Finansdepar-

tementet.

15

Näringslivets egenåtgärder

- Näringslivets egenåtgärder mot ekobrott utreds.

Regeringens strategi innebär att näringslivet måste ta ett större ansvar när

det gäller att skydda sig mot eller annars förebygga ekonomisk brottslig-

het. En diskussion har fortlöpande förts mellan Justitiedepartementet och

näringslivsföreträdare i dessa frågor. Diskussionerna har lett fram till att

departementet i mars 1997 uppdragit åt en advokat med stor erfarenhet av

näringslivsfrågor att utarbeta ett underlag för näringslivets egenåtgärder

mot ekonomisk brottslighet. Underlaget skall avse hur näringslivet, ge-

nom frivilliga åtgärder, kan förbättra sitt eget skydd mot ekonomisk

brottslighet och vad statsmakterna kan göra för att främja sådana egenåt-

gärder.

Utredaren skall genomföra arbetet i fortlöpande dialog med näringsli-

vet. Underlaget, som bedöms vara framtaget i december 1997, skall kunna

läggas till grund för en dialog mellan regeringen och näringslivsföreträda-

re rörande inriktningen av fortsatt utvecklingsarbete såväl från statsmak-

ternas och myndigheternas sida som från näringslivets sida.

6 Branschsanering, upphandling och åtgärder

mot bolagsplundring m.m.

Några huvudpunkter:

- Branscher som är särskilt utsatta för ekobrott saneras

- Skärpta regler för upphandling föreslås.

- Effektivare kontroll vid tillståndsgivning, bidragsgivning och till-

syn föreslås.

- Ökad kontroll i samband med upphandling föreslås.

- Åtgärder mot bolagsplundring utreds.

- Åtgärder mot användning av stiftelser i samband med ekobrott

övervägs.

- Åtgärder mot vissa bulvanförhållanden utreds.

- Reglerna för yrkestrafiken skärps.

- Ytterligare skärpta regler om näringsförbud föreslås.

Branschsaneringsutredningen

Branschsaneringsutredningen (Ju 1995:11, dir. 1995:142 och 1997:29)

lade i december 1996 fram ett delbetänkande (SOU 1996:172) med dis-

kussion om olika modeller för schablonbeskattning av företag i branscher

som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. Utredningen anser att

en modell med licensavgift är den bästa modellen. Betänkandet innehåller

ett principförslag till licensavgiftssystem för taxibranschen. Principförsla-

get har remissbehandlats och bereds i Finansdepartementet.

Skr 1997/98:38

16

Frågan om licensavgiftsystem utvecklas vidare i Branschsaneringsut- Skr. 1997/98:38

redningens slutbetänkande (SOU 1997:111), som överlämnades till justi-

tieministern i september 1997. Betänkandet innehåller i övrigt en rad för-

slag till åtgärder inom utsatta branscher. Hit hör bl.a. restaurangbran-

schen, taxibranschen, flyttbranschen samt delar av städ- och byggbran-

scherna.

När det gäller s.k. kontantbranscher såsom restaurang- och taxibran-

schema föreslår utredningen bl.a. regler om typgodkända kassaregister

och skyldighet att tillhandahålla kunden ett kvitto. Också förslagen om

licensavgifter avser kontantbranscherna. För entreprenadbranscher före-

slås bl.a. regler för att komma till rätta med oseriösa underentreprenörer,

exempelvis att särskilda krav skall ställas för att fa F- skattsedel. Utred-

ningen lämnar vissa principiella förslag för att förbättra kontrollen vid

tillståndsgivning, bidragsgivning och tillsyn. Bl.a. föreslås att de system

och regelverk som finns inom nämnda område, efter behövliga ändringar,

systematiskt skall användas som ”administrativa filter” mot ekonomisk

brottslighet.

Branschsaneringsutredningens förslag berör ett flertal departement och

bereds i samverkan mellan dessa.

Upphandling

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag utarbetat förslag

till förbättrad kontroll i samband med offentlig upphandling. Förslagen

redovisades i en rapport i december 1996 (RRV 1996:74). Bl.a. föreslogs

en ökad kontroll av leverantörer genom att kontroll skall göras av att de

personer som företräder ett bolag är laglydiga. Kontrollen föreslås i ökad

utsträckning bli ett obligatoriskt inslag i upphandlingsförfarandet. Myn-

digheterna föreslås bli mera restriktiva med att tillåta underentreprenörer

med hänsyn till att erfarenheten visar att användning av underentreprenö-

rer i viss utsträckning har lett till problem för det allmänna när det gäller

redovisning av skatter och avgifter. RRV föreslog vidare en ökad kontroll

av revisionsorganen när det gäller den personal vid myndigheterna som

arbetar med upphandling.

Regeringen gav i februari 1997 tilläggsdirektiv till Branschsaneringsut-

redningen att lägga fram egna förslag till förbättrad kontroll vid upphand-

ling på grundval bl.a. av RRV:s rapport (se ovan). Branschsaneringsut-

redningen har i sitt slutbetänkande lämnad olika förslag till skärpta regler

vid upphandling. Bland förslagen kan nämnas att orimligt låga anbud,

som inte en anbudsgivare kan ge en rimlig förklaring till, skall förkastas,

att en skärpt kontroll av utländska leverantörers registrering i företagsre-

gister i hemlandet skall göras, att olika former av skärpt kontroll genom-

fors för att klarlägga att skatter och avgifter tidigare betalats samt att bätt-

re möjligheter skall införas att begära redovisning av vilka underentre-

penörer som anlitas av en leverantör.

17

Åtgärder mot bolagsplundring m.m.

Inom Justitiedepartementet förbereds en utredning av vissa bolagsrättsliga

frågor som har samband med ekonomisk brottslighet, bl.a. frågor om s.k.

styrelselösa aktiebolag och regler som medger bättre kontroll vid registre-

ring hos Patent- och registreringsverket. Projektet har sin utgångspunkt

bl.a. i en rapport från Riksenheten mot ekonomisk brottslighet rörande

åtgärder mot bolagsplundring och som redovisats i föregående lägesrap-

port till riksdagen.

1 en annan rapport från Riksenheten mot ekonomisk brottslighet be-

handlas frågor om användning av stiftelser i samband med ekobrottslig-

het. Också inom detta område övervägs lagstiftningsåtgärder.

I Justitiedepartementet övervägs vidare frågan om bolagsrevisorers

skyldighet att agera vid misstanke om brott.

Åtgärder mot bulvanförhållanden m.m.

En särskild utredare tillkallades i juni 1996 för att utreda frågor om åtgär-

der mot vissa bulvanförhållanden m.m. (Ju 1996:06, dir 1996:55). Ett

mål for utredningen är att effektivisera bekämpningen av ekonomisk

brottslighet genom att förhindra eller försvåra att sådan brottslighet be-

drivs med bulvaner som täckmantel. Utredningen skall redovisas före ut-

gången av december 1997. Bland utredningens uppgifter kan nämnas åt-

gärder mot s.k. målvakter och mot illojal användning av generalfullmak-

ter, frågor om kreditupplysning och möjligheter för myndigheter med till-

syn och tillståndsgivning att kunna inhämta information, registreringsfrå-

gor avseende famansföretag och vissa frågor kring näringsförbudet.

Yrkestrafik

Inom Kommunikationsdepartementet förbereds en ny yrkestrafiklag med

bl.a. skärpta regler för åkeri- och taxinäringen Arbetet har sin utgångs-

punkt i EG-direktiv på området och i Yrkestrafikutredningens betänkande

Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93). Översynen omfattar en rad

åtgärder i samband med tillståndsprövning m.m.

Yrkestrafikutredningen, som sett över hela yrkestrafiklagstiftningen, har

presenterat ett flertal förslag till regeländringar för den yrkesmässiga tra-

fiken inklusive taxitrafik Flera förslag syftar till att komma till rätta med

de inslag av ekonomisk brottslighet som förekommer inom taxibranschen.

Utredningen föreslår t.ex. ökade kapitalkrav för dem som har trafiktill-

stånd och förändringar av taxameterbestämmelserna. Vidare föreslås åt-

gärder som skall underlätta myndigheternas tillsyn etc. En proposition, på

grundval av utredningens betänkande, kommer att läggas fram för riksda-

gen under hösten 1997.

Länsstyrelserna har i regleringsbrev ålagts att prioritera tillsyn och till-

ståndsgivning i fråga om den yrkesmässiga trafiken. Det är därvid angelä-

get att tillsynen av den yrkesmässiga trafiken integreras i annat arbete som

Skr. 1997/98:38

18

länsstyrelserna är involverade i och som avser åtgärder mot den ekono- Skr. 1997/98:38

miska brottsligheten. En skärpning har också skett när det gäller till-

ståndsprövning och uppföljning inom detta område enligt vad länsstyrel-

serna har rapporterat. Enligt uppgift har detta lett till att tillståndshavamas

skulder till det allmänna har minskat. Särskilda kontroller av nya till-

ståndshavare uppges ha haft en god preventiv effekt.

Effektivare näringsforbudsregler

Näringsförbudslagsutredningen (N 1996:03, dir. 1996:20) har utrett frågor

om att förenkla och effektivisera reglerna om näringsförbud. I betänkan-

det (SOU 1997:123) Ett effektivare näringsförbud, som överlämnades i

september 1997, föreslås en ny lag om näringsförbud. Lagförslaget be-

handlar bl. a. frågor om presumtioner för näringsförbud, personkretsen

som kan komma att omfattas av näringsförbud samt frågor om talerätt.

Ärendet bereds i Närings- och handelsdepartementet.

Skärpta regler mot insiderbrott m.m.

Reglerna i insiderlagen (1990:1342) har skärps från den 1 januari 1997.

Ändringar i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument har

inneburit att ett nytt brott, otillbörlig kurspåverkan, införts

7 Penningtvätt, sanktioner och processfrågor

Några huvudpunkter

- Skärpt lagstiftning om penningtvätt föreslås

- Konkurstillsynen utreds.

- Effektivare regler om delgivning med aktiebolag har införts.

- Straff- och processrättsliga regler om IT-brottslighet utreds.

- Straffansvar för juridiska personer föreslås.

- Förverkande av vinning av brott utreds

- Reformering av förberedelsebrottet övervägs.

- Sekretessreglerna rörande ekobrott utreds.

- Miljöbrottsbekämpningen effektiviseras.

- Åtgärder för snabbare handläggning av stora ekobrottmål i domstol

vidtas.

Penningtvätt

Penningtvättutredningen har sett över lagstiftningen mot penningtvätt för

att effektivisera bekämpningen av denna verksamhet (SOU 1997:36). Ut-

redningen föreslår en helt ny lag om penningtvätt. Den nya lagen innebär

bl.a. att basen för bekämpningen av penningtvätt breddas genom att också

skattebrott skall kunna utgöra förbrott till penningtvätt. En annan nyhet är

19

att åklagare skall kunna besluta om att frysa en misstänkt transaktion un- Skr 1997/98:38

der en begränsad tid. Vidare föreslås att den som för ett belopp översti-

gande 50 000 kronor in i eller ut ur landet skall anmäla detta till tullen,

som också skall ha befogenhet att hålla kvar medlen vid misstanke om att

de härrör från brottslig verksamhet. Utredningen föreslår att penningtvätt

kriminaliseras genom en specialstraffrättslig regel som för grova fall om-

fattar fängelse upp till sex år. Även grov vårdslöshet vid yrkesmässig råd-

givning i penningtvättsammanhang föreslås bli straffbelagd. Förslagen har

varit föremål för remissbehandling och ärendet bereds i Finansdeparte-

mentet.

Konkurstillsyn

En särskild utredare tillkallades i april 1997 för att utreda frågor rörande

den framtida konkurstillsynen (Ju 1997:05, dir. 1997:74). Utredningsar-

betet utgår bl.a. från Riksrevisionsverkets rapport Tillsyn vid konkurs

(RRV 1994:13), vari redovisas verkets erfarenheter och synpunkter från

en granskning av konkurstillsynen. Syftet är bl.a. att precisera konkurstill-

synens innehåll och hur tillsynen skall kunna fungera på ett effektivt sätt. I

direktiven framhålls vikten av att tillsynsfunktionen utformas så att be-

kämpandet av ekonomisk brottslighet underlättas. Uppdraget skall redovi-

sas före utgången av 1998

Delgivning av aktiebolag

Nya regler om delgivning med aktiebolag har införts från den 1 juli 1997

(prop. 1996/97:132, bet. 1996/97 :JuU 16, rskr. 1996/97:215, SFS

1997:268). Reglerna innebär att delgivning under vissa förutsättningar

skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan krav på

kvittens. Genom sådan s.k. särskild delgivning med aktiebolag underlättas

bl.a. delgivning i fall då företrädare för bolag söker förhala ett rättsligt

förfarandet genom att hålla sig undan.

Datafrågor

Inom Justitiedepartementet inventeras vilka regelförändringar som behövs

på straff- och processrättens områden mot bakgrund av den nya informa-

tionstekniken. Bl.a. ses reglerna om beslag och husrannsakan över. I det

praktiska polisarbetet har det uppstått tveksamhet om de nuvarande reg-

lernas tillämplighet i IT-miljö, exempelvis vad som gäller i fråga om att

göra husrannsakan i en dator och beslagta information som finns lagrad

där. En särskild utredare biträder departementet i arbetet.

20

Straffansvar för juridiska personer

Företagsbotsutredningen (Ju 1995:06, dir. 1995:95) har utrett frågor om

sanktioner vid brott i näringsverksamhet. I betänkandet (SOU 1997:127)

Straffansvar för juridiska personer, som överlämnades till justitieministern

i oktober 1997, anger utredningen att reglerna om företagsbot inte mot-

svarat ställda förväntningar. Utredningen har mot denna bakgrund före-

slagit att reglerna om företagsbot avskaffas och ersätts med ett nytt sank-

tionssystem. Förslaget innebär ett straffansvar för juridiska personer. En

juridisk person skall kunna dömas till straff om en fysisk person har be-

gått brott i den juridiska personens verksamhet. Straffet skall vara böter,

normalt mellan 5 000 och 5 000 000 kronor. För att skilja dessa böter från

andra former av böter skall de kallas för företagsböter. Utredningsförsla-

get har utformats med utgångspunkterna att sanktionsreglema skall vara

enkla och praktiska att tillämpa, att sanktionerna skall kunna bestämmas

till ett belopp som är tillräckligt högt för att vara avskräckande samt att

regleringen skall vara ägnad att underlätta det internationella samarbetet i

fråga om bekämpningen av brott i näringsverksamhet. Betänkandet bereds

i Justitiedepartementet

Förverkandeutredningen

Regeringen beslutade i mars 1997 att tillkalla en särskild utredare för att

utreda frågor om att förverka vinning av brott (Ju 1997:02, dir. 1997:48).

I uppdraget ligger bl.a. att, mot bakgrund av utvecklingen i fråga om eko-

nomisk och annan grov brottslighet, undersöka om dagens regler om att

förverka vinning av brott är tillräckliga för att kunna angripa denna

brottslighet effektivt. Utredningen kan delvis sägas vara en uppföljning av

Penningtvättutredningen

I flera länder har redan genomförts, eller föreslagits, effektivare regler

om förverkande. Det ingår i utredningens uppdrag att ta del av erfarenhe-

terna från sådan lagstiftning i andra länder. Utredningen skall dock avse

hela kedjan i förverkandeförfarandet, från spaning och utredning till verk-

ställande av beslut om förverkande. Också andra åtgärder än lagändringar

skall övervägas, såsom förbättringar i fråga om arbetsmetoder, myndig-

hetssamarbete, internationellt samarbete och kompetenshöjning.

Utredaren skall också överväga om häleribestämmelserna bör ändras

för att kriminalisera straffvärda men i dag ej brottsliga förfaranden i fråga

om tillgångar som tillkommit på ett brottsligt sätt. Ett exempel kan vara

att hjälpa någon annan med att omsätta pengar som utgör undandragen

skatt eller tull. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av mars

1999.

Reformering av förberedelsebrottet

Straffansvarskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:185) lagt

fram förslag till delvis omfattande förändringar av den centrala reglering-

Skr 1997/98:38

21

en inom straffrättens område. Bl.a. föreslås ett mera generellt och hel- Skr. 1997/98:38

täckande ansvar för förberedelse till brott. Ett reformerat förberedelsebrott

bör kunna komma till användning också i samband bekämpningen av vis-

sa former av ekonomisk brottslighet. Förslaget har remissbehandlats och

bereds i Justitiedepartementet.

Sekretessutredningen

Ekobrottsberedningen har gjort en enkät bland myndigheterna rörande

deras erfarenheter av frågor om sekretess i ekobrottsbekämpningen. En-

käten visade att det var en allmän uppfattning bland myndigheterna att

sekretessreglerna hindrar myndigheterna att samarbeta effektivt för att

förebygga och bekämpa ekobrott så som följer av regeringens strategi mot

ekonomisk brottslighet.

Mot bakgrund härav beslutade regeringen i april 1997 att tillkalla en

särskild utredare för att utreda frågor om ökade möjligheter till informa-

tionsutbyte samt frågor om sekretess vid bekämpning av ekonomisk

brottslighet m.m. (Ju 1997:04, dir 1997:61). Utredningen skall bl.a. före-

slå åtgärder i syfte att effektivisera ekobrottsbekämpningen genom att

göra det möjligt för berörda myndigheter att i ökad utsträckning lämna

information om sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka eller

utreda ekonomisk brottslighet Inom uppdraget faller därvid också regler

om informationsutbyte mellan myndigheter vid planering av gemensamma

kontrollaktioner mot ekonomisk brottslighet. Uppdraget skall vara slutfört

före utgången av oktober 1998

Miljöbrott

Som redovisats i regeringens förra skrivelse till riksdagen om ekobrotts-

bekämpningen (skr. 1996/97:49 s. 29 f.) pågår i Miljödepartementet ett

arbete med en ny balk, Miljöbalken. Målet med miijöbalken är att skapa

förutsättningar för en hållbar utveckling i samhället, där nu levande och

kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö att leva i

De nya reglerna syftar till att samordna, skärpa och bredda lagstiftningen

på området. På det straffrättsliga området innebär den nya balken bl.a.

skärpta straff och ett straffrättsligt ansvar vid underlåtenhet att vidta

skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått inom kemikalieområdet.

Även regler om förverkande ses över. En proposition kommer att läggas

fram för riksdagen i december i år

Även hos de berörda myndigheterna pågår ett utvecklingsarbete inte

minst när det gäller att utveckla formerna för att bekämpa miljöbrott. I

fråga om kompetenshöj ande åtgärder har bl . a. ett omfattande utbildnings-

program tagits fram för poliser som utreder miljöbrott. Också åklagare

deltar i utbildningsprogrammet.

Sverige deltar i ett nystartat nordiskt samarbetsprojekt med syfte bl a.

att effektivisera informationsutbytet vid utredning av miljöbrott. Den

framtida utformningen av miljöbrottsbekämpningen kommer att utredas. I

22

detta arbete kommer Ekobrottsmyndigheten att kunna spela en framträ- Skr. 1997/98:38

dande roll.

Snabbare handläggning av ekobrottmål i domstol

Domstolsverket och Riksåklagaren har fått ett uppdrag att utveckla former

för rationell och snabb handläggning av stora ekobrottmål. Uppdraget

gavs i de myndighetsgemensamma målen och riktlinjerna för ekobrotts-

bekämpningen för 1997 (se ovan avsnitt 3.1). Uppdraget skall redovisas

före utgången av december 1997.

Internationellt arbete

8.1

Internationella ekobrottsgruppens rapport

Några huvudpunkter:

- Den internationella ekobrottsligheten har utretts

- Effektivare internationellt samarbete m.m. föreslås

Tre övergripande utvecklingstrender

En arbetsgrupp inom Justitiedepartementet, Internationella ekobrotts-

gruppen, har i augusti 1997 redovisat en rapport om den internationella

ekobrottsligheten (Ds 1997:51). Rapporten bygger bl.a. på intervjuer med

ett stort antal personer vid departement, myndigheter och näringsliv i Sve-

rige och ett antal andra länder (Belgien, Finland, Frankrike, Nederländer-

na, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA). Avsikten med gruppens

arbete var att skapa ett underlag för inriktning av det fortsatta reformar-

betet mot den ekonomiska brottsligheten

Gruppen har funnit att tre huvudtrender i fråga om den ekonomiska

brottsligheten framträder i de länder som studerats, nämligen

* ökande internationalisering,

* ökande datorisering (s.k. IT-brottslighet),

* ökat inslag av organiserad brottslighet.

Trenderna gäller också för Sveriges del Dock har utvecklingen av IT-

brottslighet och organiserad brottslighet inte gått lika långt här i landet

som i många andra länder.

Internationella ekobrottsgruppen bedömer att den ekonomiska brotts-

ligheten sannolikt kommer att öka internationellt. Det finns enligt rap-

porten en beaktansvärd risk för att ökningen kommer att beröra även Sve-

rige. IT-brottsligheten kommer sannolikt att bli en framträdande del av

ekobrottsligheten också i vårt land Till hotbilden hör också att det finns

23

risk för att kriminella grupper i andra länder, särskilt i Östeuropa, kommer Skr. 1997/98:38

att sträcka ut sin verksamhet till Sverige.

Att den ekonomiska brottsligheten alltmera bedrivs på internationell ba-

sis hänger enligt rapporten samman med att samhället och ekonomin m-

temationaliseras alltmer överallt i världen. Detta leder till företeelser som

att

* kriminella riktar sin brottslighet mot flera skilda länder,

* kriminella från olika länder slår sig ihop eller samverkar för att begå

brott,

* det brottsliga upplägget innefattar att varor och pengar förs från ett land

till ett annat,

* värdepapper eller andra finansiella instrument från ett land presenteras

som säkerhet eller för inlösen i ett annat land,

* företag och banker i flera länder kan förekomma i upplägget som

brottsliga aktörer eller som brottsoffer,

* vinsterna från brotten förs mellan olika länder i samband med penning-

tvätt,

* vinsterna från brotten förs till en sekretessfristad eller ett skatteparadis.

Den internationella ekobrottsligheten är mycket flexibel Den anpassar sig

snabbt till förändringar i fråga om lagstiftning, kontroll och andra förut-

sättningar. Inte minst drar den ofta nytta av skillnader i fråga om nationell

lagstiftning och av myndigheternas svårigheter att samarbeta effektivt

över gränserna.

IT-brottslighet

IT-brottsligheten är en konsekvens av samhällets fortgående datorisering.

Denna typ av brottslighet är enligt rapporten expansiv och mångfacetterad

och innefattar bl. a.

* obehörigt intrång i datasystem exempelvis för att fa del av information

(hacking),

* manipulering av information så att den manipulerande eller annan obe-

rättigat tillgodoförs tillgångar (t.ex. genom att felaktigt föra betalningar

till eget konto),

* obehörigt intrång i datasystem för att förstöra eller ändra information,

eller utpressning genom hot om att göra detta (dataterrorism),

* bedrägerier med hjälp av falska kontokort eller andra elektroniska be-

talningsmedel,

* missbruk av datoriserade telefonsystem,

* felaktiga noteringar i databaserad bokföring för att dölja olagliga trans-

aktioner.

Andra exempel på kriminalitet med anknytning till IT är piratkopiering av

dataprogram och förfalskning av pengar, värdepapper eller andra doku-

ment med hjälp av digital teknik. Sistnämnda förfalskningar kan, om de är Skr. 1997/98:38

välgjorda, vara mycket svåra att avslöja

Till det utmärkande för IT-brottsligheten hör att den kan begås genom

mycket snabba transaktioner och oberoende av nationella gränser. Ka-

raktäristiskt för IT-brottsligheten är också att den ofta är svår att upptäcka

och att utreda.

I många länder är IT-brottsligheten redan ett viktigt inslag i ekobrotts-

ligheten och den allmänna bedömningen i dessa länder är att den kommer

att fortsätta att öka. I Sverige har antalet databrott varit begränsat, men

mörkertalet kan vara stort med hänsyn till att företag i många fall är obe-

nägna att anmäla brottslighet av detta slag.

För framtiden kan IT-brottsligheten enligt rapporten komma att växa

sig stor också i Sverige. Detta med hänsyn till samhällets fortgående dato-

risering, den ökande kompetensen i datafrågor också i kriminella kretsar

samt möjligheterna att angripa datasystem hos banker, företag och myn-

digheter även från datorer i andra länder

Organiserad brottslighet

Internationellt är den ekonomiska brottsligheten i ökande utsträckning ett

fält för den organiserade kriminaliteten i form av mer eller mindre varak-

tiga och professionella kriminella grupper. I många fall bedrivs brottslig-

heten enligt affärsmässiga principer vilket bl a. innebär att man samarbe-

tar med andra kriminella grupper och engagerar specialister av olika slag,

såsom jurister, ekonomer eller datatekniker. Ett annat affärsliknande in-

slag är att man sprider riskerna genom att parallellt bedriva brottslighet av

olika slag, exempelvis både narkotikabrottslighet och olika slag av eko-

nomisk brottslighet. Korruption används ofta som ett medel för att begå

brott.

Det är numera vanligt att det bakom den gränsöverskridande ekobrotts-

lighet som berör Sverige står nätverk eller tillfälliga grupper av personer,

svenskar och andra. Vi har visserligen ännu inte drabbats i särskilt hög

grad av de verkligt resursstarka och farliga kriminella grupperna som är

verksamma exempelvis på kontinenten. Men det är känt att sådana grup-

per strävar efter att utvidga sina verksamhetsområden och det finns därför

en risk för att de kan komma att operera här i ökad utsträckning i framti-

den. Det största hotet när det gäller organiserad brottslighet torde enligt

rapporten komma från länder i Östeuropa.

Behov av åtgärder

När det gäller att effektivt skydda sig mot den internationella ekobrotts-

ligheten krävs enligt rapporten åtgärder på bred front. I stor utsträckning

handlar det om åtgärder som redan faller inom ramen för den svenska

strategin mot ekonomisk brottslighet. Men de internationella aspekterna

av kriminalpolitiken träder naturligtvis i förgrunden när det gäller att an-

gripa den gränsöverskridande brottsligheten.

25

Den viktigaste åtgärden är enligt rapporten att utveckla det intematio- Skr. 1997/98:38

nella samarbetet i olika avseenden, inte minst den internationella rätts-

hjälpen, mot större snabbhet och effektivitet (jfr avsnitt 8.2). Mycket vik-

tigt är att myndigheterna utvecklar sitt internationella samarbete.

En annan viktig fråga är att utveckla kompetensen hos myndigheterna i

internationella frågor och ekobrottsfrågor. 1 rapporten framhålls att

Ekobrottsmyndigheten bör ge bättre möjligheter än tidigare att långsiktigt

bygga upp och utveckla kompetensen inom ekobrottsområdet. Det är ock-

så viktigt att näringslivet har kompetens att skydda sig mot internationell

ekobrottslighet.

Vidare anförs i rapporten att lagstiftningen fortlöpande måste utvecklas

för att motsvara de behov som följer av nya samhälls- och näringslivsför-

hållanden, ny teknik och nya inslag i brottsligheten. Lagstiftningsarbetet

måste så långt det är möjligt ske med beaktande av lagstiftningen i andra

länder för att undvika att det uppstår skillnader i olika länders regelverk

som kan utnyttjas av de kriminella.

I rapporten framhålls särskilt vikten av förebyggande åtgärder mot den

internationella ekobrottsligheten. Inte minst bör det enligt rapporten fin-

nas ett stort utrymme för att utveckla det internationella samarbetet när det

gäller brottsförebyggande åtgärder, exempelvis genom informationsutbyte

om kriminella företeelser som det finns skäl att skydda sig emot

I detta ligger också att näringslivet, som främst drabbas av den ekono-

miska brottsligheten, bör kunna utveckla sin kapacitet att skydda sig mot

sådan brottslighet, exempelvis genom förebyggande strategier, tekniska

skyddsåtgärder och internkontroll samt genom ett bättre samarbete mellan

företag och mellan branscher. Statsmakterna och myndigheterna bör

stödja näringslivet i det förebyggande arbetet.

Rapporten framhåller att EU-samarbetet i rättsliga och inrikes frågor,

den s.k. tredje pelaren, bör vara en viktig plattform för Sverige när det

gäller att utveckla lagstiftning, samarbetsformer, förebyggande åtgärder

och andra åtgärder mot den internationella ekobrottsligheten Bl.a. gäller

det att utveckla samarbetet inom Europol. Som en del i detta har Sverige

placerat två sambandsmän på Europols narkotikaenhet, en från polisen

och en från tullen.

När det gäller åtgärder mot brott som riktar sig mot EU:s budget bör

bl.a. samarbetet utvecklas med EU-kommissionens bedrägeribekämp-

ningsorgan UCLAF. För svenskt vidkommande har brotten som har sam-

band med EU:s budget och finansiella system hittills huvudsakligen be-

stått av smuggling och s.k. transitbrottslighet. Beträffande fusk inom EU:s

bidragssystem är erfarenheterna hittills att det endast förekommer i be-

gränsad omfattning. Som ett led i att utveckla samarbetet föreslår rege-

ringen i 1998 års budgetproposition att en svensk tulltjänsteman skall pla-

ceras vid UCLAF.

Åtgärder mot organiserad brottslighet är en högprioriterad fråga inom

EU, där Sverige enligt rapporten har anledning att medverka aktivt. En

viktig fråga i det sammanhanget är åtgärder mot penningtvätt. Penning-

tvätt är i stor utsträckning en frukt av organiserad brottslighet eftersom

sådan brottslighet ger upphov till stora vinster som behöver tvättas för att

26

återinvesteras i brott eller för att investeras i laglig näringsverksamhet, till Skr. 1997/98:38

fastighetsköp m.m.

Åtgärder mot penningtvätt har under de senaste åren utvecklats till en

av huvudfrågorna i det internationella samarbetet mot brott, bl.a. inom

ramen för Financial Action Task Force (FATF). Sverige bör enligt rap-

porten medverka i det arbetet även i fortsättningen och också på hemma-

plan prioritera åtgärder mot penningtvätt. I detta ligger bl.a. att utveckla

det internationella samarbetet inom området med hänsyn till att all mera

betydande penningtvätt bedrivs på internationell basis.

8.2 Andra internationella frågor

Några huvudpunkter:

- EU-program mot organiserad brottslighet.

- Ny lag om internationell rättshjälp utarbetas.

- Förenklad tullagstiftning

EU:s högnivågrupp mot organiserad brottslighet

Efter initiativ från Europeiska rådet i Dublin i december 1996 bildades

inom EU en högnivågrupp av tjänstemän från medlemsstaterna med upp-

gift att utarbeta förslag till åtgärder som skall utgöra basen för EU:s fram-

tida samarbete mot den internationella organiserade brottsligheten. I en

rapport år 1997 föreslog gruppen bl.a. att Europeiska rådet skall anta po-

litiska riktlinjer rörande bl.a. kriminalisering av deltagande i kriminella

organisationer och att ett nätverk för rättsligt samarbete på europeisk nivå

skall upprättas. Därefter har det inrättats en ämnesövergripande arbets-

grupp under rådet för att utveckla strategier för samordningen av kampen

mot den organiserade brottsligheten.

Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet

Vid toppmötet i Visby i maj 1996 beslutade regeringscheferna att

tillsätta en särskild aktionsgrupp mot organiserad brottslighet bestående

av personliga representanter med uppdrag att utarbeta åtgärder och

omedelbart påbörja genomförandet av dessa och andra konkreta förslag

för att förstärka det regionala samarbetet på området. Aktionsgruppen

skall redovisa sitt resultat direkt till regeringscheferna vid ett nytt

toppmöte i januari 1998.

Arbetet har delats in i fyra huvudområden, nämligen ökat och förbättrat

informationsutbyte, gemensamma operationer och andra operativa åtgär-

der, rättsligt samarbete samt utredningar, utbildning och annat samarbete.

Inom ramen för de operativa åtgärderna har ett nytt samarbete på pen-

ningtvättområdet etablerats med särskilt utbyte av information vad avser

penningtvättfall som har koppling till regionen. Dessutom har en Öster-

sjömanual med aktuell penningtvättlagstiftning och praktiska aspekter på

27

samarbetet utarbetats och antagits. Ekonomisk brottslighet kan förväntas Skr. 1997/98:38

bli en större del av aktionsgruppens framtida arbete.

EU:s högnivågrupp för bekämpning av s.k. alkohol- och tobaksbedräge-

rier

Kommissionen och EU:s tullpolitiska kommitté har tillsatt en särskild

högnivågrupp med uppdrag att föreslå åtgärder som skall syfta till att eli-

minera de mycket omfattande bedrägerierna inom området tobak och al-

kohol. Sverige företräds i gruppen av representanter från Finansdeparte-

mentet, Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket.

/Vy lagstiftning om internationell rättshjälp

Inom Justitiedepartementet utarbetas en departementspromemoria med

förslag till en reviderad lagstiftning om internationell rättshjälp på

straffrättens område. Syftet är bl. a. att förenkla de nuvarande reglerna,

som i många fall har kritiserats för att vara alltför krångliga och inte svara

mot den moderna tidens krav på effektivt samarbete i fråga om brottsbe-

kämpning. En av nyheterna som övervägs är att öka möjligheterna för

myndigheter i skilda länder att ta direktkontakt med varandra för att bistå

varandra med utredningsåtgärder. Arbetet ansluter till den modernisering

av det rättsliga samarbetet inom straffrätten som sker inom EU:s tredje

pelare för att effektivisera kampen mot grov gränsöverskridande brottslig-

het.

ElJ:s tullagstiftning

Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen Sverige och den inre markna-

den (skr. 1996/97:83) uttalat sin avsikt att aktivt verka för att EU:s tullag-

stiftning förenklas och förbättras och samtidigt stödja åtgärder som syftar

till att bekämpa tullbedrägerier. Detta ligger i linje med EU:s åtgärdspro-

gram TULL 2000, som antogs av rådet i december 1996. En effekt av att

tullagstiftningen förenklas är att tullen i ökad utsträckning kan rikta in

resurserna på att bekämpa den illegala handeln och i mindre grad behöver

kontrollera den legala handeln.

9 Forskning och information

Några huvudpunkter:

- BRÅ har genomfört informationsinsatser mot ekobrott

- Ekobrottsmyndigheten tilldelas medel för information om

ekobrottslighet.

- En ny organisation för bl.a. ekobrottsforskning införs.

28

Informationsinsatser mot ekobrott

Skr. 1997/98:38

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick i mars 1995 regeringens uppdrag att

planera och genomföra utbildnings- och informationsinsatser rörande

ekonomisk brottslighet. Inom ramen för uppdraget har BRÅ genomfört

följande projekt:

* Vamingsblad till företagare rörande s.k. Nigeriabrev och annonsbedrä-

gerier.

* Promemorian Ekonomisk brottslighet - Den rättsliga processen

(BRÅ1996:5).

* Videofilmen Klipp som lockar, jämte lärarhandledning, som distribue-

rats till omkring 940 gymnasieskolor m.m.

* Informationsprojektet ”Vad är ekobrott?”. Målgruppen är fackföre-

ningsrörelsen, lärare, journalister, deltagare i starta-eget-utbildning, stude-

rande på grundnivå i bl.a. juridik och kriminologi m.fl.

För informationsinsatserna har BRÅ disponerat sex miljoner kronor av

medel som riksdagen anvisat för information om ekobrottslighet (jfr bet.

1993/94:JuU19). Härutöver disponerar regeringen fyra miljoner kronor av

de for ändamålet anvisade medlen Avsikten är att medel skall tilldelas

Ekobrottsmyndigheten för informationsinsatser rörande ekonomisk

brottslighet

Ny organisation för ekobrottsforskning

Regeringen har i 1998 års budgetproposition föreslagit en ny organisation

för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet, och då

bl.a. forskning om ekonomisk brottslighet. Regeringens ställningstagande

vilar på forslag från två särskilda utredare som utrett forskningen inom

rättsväsendet (Ds 1997:28) resp ekobrottsforskningen (SOU 1996:84).

Den nya organisationen innebär att verksamheten vid BRÅ och Riks-

polisstyrelsens forskningsenhet slås ihop. Sammanslagningen påbörjas

den 1 januari 1998. Avsikten är att BRÅ skall fortsätta att fungera som ett

expertorgan åt regeringen och myndigheterna. Mer än tidigare skall BRÅ

fungera som ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

hela rättsväsendet. Rådet skall prioritera samma områden som prioriteras

inom kriminalpolitiken i stort, och därmed bl.a. ekonomisk brottslighet.

BRÅ skall delta i kompetensutvecklingen vid Polishögskolan och i kom-

petensutvecklingen inom rättsväsendet som helhet.

För forskning om ekonomisk brottslighet tillförs BRÅ under budget-

åren 1998-2000 resp, tre, sex och åtta miljoner kronor. Genom att ansva-

ret for ekobrottsforskningen läggs på BRÅ kan verksamheten i större ut-

sträckning styras till angelägna frågor och resultaten kan lättare användas

som underlag för åtgärder. Avsikten är att huvuddelen av medlen för

ekobrottsforskning skall utlysas som projektmedel som forskare vid uni-

versitet och högskolor kan ansöka om. Den stimulans av forskning vid

29

olika institutioner som ligger i en sådan ordning bör säkerställa en lång- Skr 1997/98:38

siktig kunskapsutveckling inom detta angelägna område

30

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Skr. 1997/98:38

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober

1997

Närvarande: statsrådet Hjelm- Wallén, ordförande, och statsråden

Peterson, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,

Uusman, Sundström, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:38 Lägesrapport i fråga om den

ekonomiska brottsligheten.

31

gotab 55455. Stockholm 1997