Prop. 1997/98:79

Regeringens skrivelse

1997/98:79

med redovisning av arbetet med de allmänna

barnfrågorna

Skr.

1997/98:79

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 februari 1998

Göran Persson

Maj-Inger Klingvall

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisas några av de insatser som genomförts under 1990-

talet i syfte att stärka barnets ställning och för att skapa goda uppväxt-

villkor för barn och unga.

Vidare lämnas en redovisning av regeringens försatta arbete med de

allmänna barnfrågorna. Redovisningen omfattar bl.a. områdena bamsta-

tistik, barn inom socialtjänsten och barns miljö utomhus och inomhus.

Skrivelsen redovisar huvudsakligen arbetet med barnfrågorna inom

Socialdepartementets bevakningsområde.

1 Riksdagen 1997/98. 1 sand. Nr 79

Innehållsförteckning

Skr. 1997/98:79

1 Inledning............................................................................................3

2 Mål för barn- och familj epolitiken....................................................3

3 Barn i Sverige....................................................................................4

4 Utvecklingstendenser under 90-talet.................................................5

5 Den nationella implementeringen av Barnkonventionen..................6

6 Barnets ställning inom socialtjänsten har stärkts..............................7

7 Kommunernas ansvar för barn- och ungdomsfrågorna.....................7

8 Samarbete med de ideella organisationerna......................................8

9 Nyligen avlämnade utredningar........................................................8

9.1 Bamkommittén...................................................................8

9.2 Bampsykiatrikommittén.....................................................9

9.3 Föräldrautbildningsutredningen..........................................9

10 Ökade resurser till kommunerna.....................................................10

11 Arbetet inom Regeringskansliet......................................................10

11.1 De statliga myndigheterna................................................11

12 Ekonomiskt stöd till barnfamiljer....................................................11

13 Bamstatistik.....................................................................................12

14 Socialtj änsten och barn med särskilda behov..................................13

15 Barns hälsa......................................................................................14

16 Barns milj ö inomhus och utomhus..................................................15

16.1 Inomhusmiljön — allergier och överkänslighet...............15

16.2 Barns utemiljö...................................................................15

17 Barn och ungdomar i ett internationellt perspektiv.........................16

17.1 Förenta Nationerna...........................................................16

17.2 Europarådet.......................................................................16

17.3 Nordiskt samarbete...........................................................16

17.4 Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering

av barn...............................................................................17

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari.............18

Skr. 1997/98:79

1 Inledning

Inom Regeringskansliet handläggs frågor som rör barn och unga på flera

departement. Varje departement ansvarar självständigt för barnfrågorna

inom sitt bevakningsområde. Frågor som berör flera departement bereds i

samråd mellan de berörda statsråden. Inom regeringen ansvarar social-

försäkringsministern för samordningen av de allmänna barnfrågorna samt

för rapportering och samordning av nationella frågor som berör FN:s

konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Ungdomsministem, Inrikesdepartementet, har ansvar för de övergri-

pande ungdomspolitiska frågorna. Regeringens ungdomspolitik behand-

lar ungdomars livsvillkor och möjligheter att både under själva ungdoms-

tiden som i den s.k. etableringsfasen dvs. övergången från ungdom till

vuxen. Enligt barnkonventionen definieras barn som personer i åldrarna

0—18 år vilket medför att t.ex. vissa ungdomsfrågor behandlas inom

ramen för konventionen. Det finns alltså ingen tydlig åldersgräns mellan

barn- och ungdomspolitiken.

Regeringen avser senare under våren 1998 återkomma till riksdagen

med en proposition med förslag till mål för den framtida ungdomspoliti-

ken samt en skrivelse som beskriver regeringens insatser för ungdomar

under mandatperioden. En översyn av barnfrågorna i det internationella

samarbetet pågår inom Utrikesdepartementet.

I det följande redovisas det aktuella läget i arbetet med olika barnfrå-

gor samt hur den fortsatta bevakningen av implementeringen av barn-

konventionen bör fortskrida.

Regeringen avser senare under våren 1998 återkomma till riksdagen

med en bamproposition byggd på Bamkommitténs och Föräldrautbild-

ningsutredningens betänkande.

2 Mål för barn- och familjepolitiken

Den svenska familjepolitiken sätter barnets bästa i centrum. Målet för

barn- och familjepolitiken är att garantera alla barns rätt till omvårdnad,

trygghet och en god fostran. Genom bestämmelserna i föräldrabalken

åläggs föräldrarna huvudansvaret för vård och fostran av sina barn. Sam-

hällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att goda och

trygga uppväxtvillkor kan garanteras för alla barn.

Ett annat viktigt familjepolitiskt mål är att göra det möjligt för både

män och kvinnor att kombinera föräldraskap och yrkesarbete. En väl ut-

byggd barnomsorg i kombination med föräldraförsäkringen skapar en

valfrihet för föräldrarna.

Barn- och familjepolitiken syftar också till att garantera en rimlig lev-

nadsstandard för barnfamiljerna. Det ekonomiska familjestödet i form av

bl.a. barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd är ett viktigt instru-

ment i det sammanhanget.

1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 79

Hänsyn skall tas till barnets bästa i alla sammanhang där barn berörs. Skr. 1997/98:79

Intentionerna i barnkonventionen skall genomsyra all verksamhet som

berör barn.

Den svenska välfärdspolitiken för barn och barnfamiljer är huvudsak-

ligen av generell natur. Insatser i form av t.ex. barnbidrag, föräldraför-

säkring, barnhälsovård, barnomsorg och skola med hög kvalitet har erfa-

renhetsmässigt visat sig vara av stor betydelse för barnens levnadsför-

hållanden. De generella insatserna ger alla en trygghet och skapar förut-

sättningar för en god start i livet.

I strävan att skapa goda betingelser för barns uppväxtvillkor kan värdet

av de generella insatserna knappast överskattas. Alla tillgängliga erfaren-

heter visar att god kvalitet i de generella insatserna är den bästa hjälpen

vi kan ge till barn som har behov av särskilt stöd.

3 Barn i Sverige

Sverige har ratificerat barnkonventionen. Det innebär att Sverige är folk-

rättsligt förpliktigat att se till att åtagandena i barnkonventionen fullgörs.

Artikel 4 i barnkonventionen innebär att staten är skyldig att vidta alla

lämpliga åtgärder för att implementera barnkonventionen. Det är statens

ansvar att åtagandena i konventionen genomförs oavsett på vilken admi-

nistrativ nivå ansvaret för olika åtgärder ligger.

I barnkonventionen definieras barn som personer i åldern 0—18 år, om

myndighetsåldern inte inträffar tidigare i landets lagstiftning. Med den

definitionen utgör barnen i vårt land 22 procent av befolkningen eller ca

2 miljoner innevånare.

Under 1990-talets första hälft har andelen barn med två förvärvsarbe-

tande sammanboende föräldrar sjunkit från 84 till 67 procent och är till-

baka på samma nivå som vid 1980-talets början.

När det gäller barn med ensamstående mor, har andelen med förvärvs-

arbetande mor sjunkit drastiskt sedan 1980-talets början från 72 till

58 procent. Andelen som har en heltidsarbetande mor har dock inte

minskat i samma utsträckning, utan har gått ned från 36 till 31 procent.

Den 1 januari 1997 deltog 75 procent av barnen i åldern 1—6 år i

någon form av förskoleverksamhet. Av barnen i åldern 7—9 år var

53 procent inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg. 94 procent av

sex-åringama var vid samma tidpunkt inskrivna i förskoleklass.

Mellan år 1990 och 1996 ökade antalet inskrivna barn i barnomsorgen

från 423 000 till 484 000.

Under den senare delen av 1990-talet har födelsetalen minskat. De

nådde i början av år 1996 samma nivå som när de var som lägst under

1980-talet. Nedgången visar ännu ingen tendens till att stanna av. År

1997 föddes 91 000 barn vilket kan jämföras med 124 000 födda barn år

1990 då den senaste toppen i bamafödandet nåddes.

Kraftiga förändringar i födelsetalen kan vara signaler om problem i

samhället i stort. De senaste årens nedgång kan hänga samman med den

osäkerhet som följer av hushållens försämrade ekonomi, av hög

arbetslöshet och av genomförda och aviserade besparingar i de offentliga Skr. 1997/98:79

utgifterna.

Regeringen har givit Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att när-

mare analysera orsakerna till det minskade bamafödandet. Uppdraget

kommer att redovisas senare i år.

4 Utvecklingstendenser under 90-talet

Utvecklingen under de senaste fem åren har präglats av en stram finans-

politik där regeringen tvingats till långtgående åtgärder för att sanera den

svenska ekonomin. I stort sett alla sektorer i det svenska samhället har

tvingats till omprövningar, effektiviseringar och besparingar. Det har

varit ofrånkomligt att den nödvändiga saneringen av statsfinanserna ock-

så har påverkat barn och ungdomar. Samtidigt är en sanerad ekonomi en

förutsättning för att Sverige även i fortsättningen skall kunna garantera

goda uppväxtvillkor för barn och unga. Ett fortsatt stort budgetunderskott

skulle ha ökat den svenska statsskulden och intecknat framtiden. Inte

minst med tanke på barnen har det varit nödvändigt att vända den ut-

vecklingen.

Trots de genomförda besparingarna satsar Sverige fortfarande en stor

andel av de offentliga utgifterna på stöd till barn och barnfamiljer. Ex-

pertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har i en rapport år

1996 (Ds 1996:49) visat att Sverige, vid en jämförelse med sju andra

europeiska länder fortfarande är ett av de länder som satsar mest på stöd

till barn och barnfamiljer mätt som andel av landets utgifter.

Arbetslösheten och dess effekter har varit det dominerande problemet

under 90-talet även för barn och barnfamiljer. Ensamstående föräldrar

tillhör de grupper som har drabbats hårdast.

Under 1990-talet har regeringen på olika sätt bevakat hur barnens upp-

växtvillkor har påverkats av de senaste åren besparingar.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort uppföljningar av för-

hållandena inom den kommunala barnomsorgen och Skolverket har

löpande bevakat utvecklingen inom skolan.

Barnombudsmannen (BO) inrättades år 1993 som en fristående myn-

dighet med uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars

rättigheter och intressen. BO:s uppdrag utgår från barnkonventionen och

BO skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt

dess tillämpning stämmer med Sveriges åtaganden enligt barnkonventio-

nen. BO skall också inom sitt verksamhetsområde ta initiativ till åtgärder

som syftar till att hävda barns och ungdomars rättigheter och intressen

samt företräda och stödja barn och ungdomar i den allmänna debatten.

BO skall ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som rör utsatta barn och

ungdomar. BO har också i uppgift att informera om barnkonventionen,

upprätthålla kontakter med barn och ungdomar, frivilligorganisationer

och myndigheter samt stödja forsknings- och utvecklingsarbete.

Ansvaret för familjerådgivningen fördes över till kommunerna år 1995, Skr. 1997/98:79

samtidigt som kommunerna ålades att tillhandahålla familjerådgivning

till de par som behöver sådan rådgivning.

Under 1996 utarbetades inom Regeringskansliet rapporten Barn idag

(Ds 1996:57) i syfte att ge en aktuell bild av barns villkor på några olika

områden. I rapporten konstateras att flertalet av de svenska barnen lever

under goda villkor. Samtidigt pekar man dock på flera problemområden

som bör uppmärksammas. Ett sådant område är besparingarnas effekter

på verksamheten i barnomsorg och skola. Ett annat område är samverkan

mellan barnomsorgen, skolan och socialtjänsten. Rapporten har tillställts

samtliga kommuner och landsting.

Sverige har ratificerat 1993 års konvention om skydd för barn och

samarbete vid internationella adoptioner. I samband med ratificeringen

gjorde en begränsad översyn av svensk lagstiftning avseende internatio-

nella adoptioner i modemiseringssyfte och för att den ska anpassas till

den nya konventionen. De nya reglerna trädde i kraft år 1997.

I sammanhanget bör slutligen nämnas att vissa ändringar gjorts i utlän-

ningslagen (1989:529) med verkan från den 1 januari 1997. Bl.a. har en

s.k. portalbestämmelse förts in i 1 kap 1 § andra stycket. Där föreskrivs

att i fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets

hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Förebild för

bestämmelsen är artikel 3 i barnkonventionen.

5 Den nationella implementeringen av

Barnkonventionen

Arbetet med att implementera barnkonventionen är en ständigt pågående

process. Stora insatser har fram till nu gjorts i arbetet med att implemen-

tera barnkonventionen. Sådana insatser kommer att behövas även i fort-

sättningen. Arbetet med att informera och utbilda om barnkonventionen

måste pågå ständigt eftersom det hela tiden tillkommer nya barn och

vuxna som behöver känna till konventionen.

Det är viktigt att barnkonventionen blir känd och att den ingår som ett

vardagligt instrument i arbetet hos dem som arbetar med eller fattar be-

slut i frågor som rör barn.

Under perioden 1990—1993 avsatte Regeringen 30 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden för att ge ideella organisationer möjlighet att sprida

kunskap om barnkonventionens bestämmelser och principer. Under åren

1996 och 1997 har regeringen anslagit 20 miljoner kronor ur Allmänna

arvsfonden för fortsatta informationsinsatser omkring barnkonventionen.

Kommuner, landsting och statliga myndigheter är viktiga målgrupper

för implementeringsarbetet. Formerna för detta arbete och Barnombuds-

mannens roll är frågor som för närvarande bereds inom Regerings-

kansliet.

Barnets ställning inom socialtjänsten har

stärkts

Skr. 1997/98:79

Från och med den 1 januari 1998 har ett antal ändringar inforts i social-

tjänstlagen (SFS 1997:890) som syftar till att stärka barnets ställning.

Portalparagrafen har kompletterats med en bestämmelse som innebär att

när en åtgärd rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets

bästa kräver. Ett barns inställning skall klarläggas så långt det är möjligt

så snart åtgärder inom socialtjänsten rör ett barn.

Anmälningsskyldigheten i 71 § socialtjänstlagen har blivit mer omfat-

tande. Socialtjänstens utredningsskyldighet gällande barns och ungdo-

mars forhållanden har tydliggjorts. Nya bestämmelser har inforts i en ny

paragraf, 50 a §, med regler om hur utredningen skall genomföras, en

tidsfrist på fyra månader samt skyldighet for socialnämnden att

underrätta den som berörs av utredningen att den inleds.

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen skall i sitt tillsynsarbete under in-

nevarande verksamhetsår särskilt följa hur ändringarna i socialtjänstlagen

om barnets bästa far genomslag i arbetet i kommunerna.

Kommunernas ansvar för barn- och

ungdomsfrågorna

Det kommunala självstyret innebär att mycket av den direkta tillämp-

ningen av barnkonventionen sker på den kommunala nivån. Det gäller

exempelvis beslut som berör utformningen av samhällelig service som

skola och barnomsorg, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Under 1990-talet har ansvaret for skolan flyttats från staten till kom-

munerna. Syftet har varit att besluten om skolan skall fattas så nära de

berörda människorna som möjligt och därmed också öka möjligheterna

för barn och unga och deras föräldrar att utöva inflytande över skolans

verksamhet. Detta ger också goda förutsättningar för att nå de intentioner

som anges i barnkonventionens artikel 12 (barns rätt till inflytande) och

det är en av förutsättningarna för att det ska gå att efterleva artikel 3 (om

barnets bästa).

Det lokala beslutsfattandet gör det möjligt att på ett aktivt sätt engagera

barn och unga i hur beslutet fattas i frågor som på olika sätt berör dem. I

den enkät till kommunerna som BO genomförde under våren 1997 upp-

gav hälften av de svarande kommunerna att barn och unga ges tillfälle att

aktivt påverka kommunala beslut. 81 kommuner har inrättat särskilda

ungdomsråd och 7 kommuner har ungdomsparlament.

Enkäten visar också att kommunernas insatser för att tillämpa barn-

konventionen har ökat under de senaste två åren. I en motsvarande enkät

år 1995 hade sju procent (19) av kommunerna behandlat barnkonventio-

nen i kommunfullmäktige. I 1997 års undersökningar pekar resultatet på

en ökning till omkring 30 procent.

Trots en pressad ekonomisk situation fortsätter kommunerna att priori- Skr. 1997/98:79

tera barn- och ungdomsverksamheten i budgetarbetet. I en liknande enkät

år 1995 uppgav 71 procent av kommunerna att man prioriterade bam-

och ungdomsverksamheten. Förhållandet är detsamma år 1997 med

någon tendens till ökning — 76 procent.

86 procent av kommunerna svarar ja på frågan om man har särskilda

metoder för att upprätthålla kvaliteten i barn- och ungdomsverksamhe-

terna under år 1997. Det är en markant ökning jämfört med år 1995 då

endast 39 procent svarade ja på den frågan.

Ett annat område där man kan se en klar förbättring är barns och ungas

möjligheter till inflytande. År 1995 hade 35 procent av kommunerna fat-

tat beslut om att öka barns och ungdomars inflytande medan hela 55 pro-

cent har gjort detta under år 1997.

Samarbete med de ideella organisationerna

De ideella organisationerna har gjort betydande insatser för att göra

barnkonventionen känd. Informationen har i första hand nått ut till de

egna organisationerna, till barn och ungdomar främst genom lärare samt

till olika grupper av bamprofessionella som t.ex. förskollärare, kulturar-

betare, bamhälso- och skolhälsovårdspersonal och barnpsykologer.

Regeringen fattade år 1996 beslut om ytterligare en stor satsning på in-

formation om barnkonventionen. Under en två-årsperiod far sammanlagt

20 miljoner kronor användas av olika frivilligorganisationer för projekt

som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och

anställda i kommuner och landsting. Regeringens målsättning är att varje

kommun i slutet av år 1998 skall ha kommit ett steg vidare i arbetet med

att införliva barnkonventionen i det dagliga arbetet.

Nyligen avlämnade utredningar

Under hösten 1997 och våren 1998 har tre stora statliga utredningar av-

lämnat sina betänkanden. Delar av de förslag som utredningarna har

lämnat kommer att arbetas in i den proposition som regeringen har för

avsikt att lämna till riksdagen senare i vår.

9.1 Bamkommittén

Regeringen tillsatte i början av år 1996 en parlamentarisk kommitté med

uppgift att klarlägga hur barnkonventionens anda och innebörd kommer

till uttryck i svensk lagstiftning och praxis. Kommittén, som antog nam-

net Bamkommittén, presenterade i augusti 1997 sitt betänkande Barnets

bästa i främsta rummet — FN:s konvention om barnets rättigheter för-

verkligas i Sverige (SOU 1997:116).

Bamkommittén konstaterade att svensk lagstiftning i stort sett överens- Skr. 1997/98:79

stämmer med åtagandena i barnkonventionen och lämnade därför inte

några direkta forslag till lagändringar. Tyngdpunkten i kommitténs över-

väganden låg istället på implementering av barnkonventionen på alla ni-

våer och inom alla de olika sektorerna av samhället. Bl.a. pekade kom-

mittén på följande:

— vikten av en samordning av bampolitiken i hela samhället,

— att samordningen av barnfrågor inom Regeringskansliet bör

stärkas,

— vid allt beslutsfattande skall analyser av konsekvenserna för

barnen göras,

— att kommunerna skall åläggas att upprätta planer for genom-

förande av barnkonventionen,

— att BO:s roll bör tydliggöras och stärkas samt

— vikten av utbildning av personal och tjänstemän som har att

hantera frågor som rör barn.

9.2 Bampsykiatrikommittén

Den statliga Bampsykiatrikommittén har i uppgift att utreda vården och

stödet till barn och ungdom med psykiska problem. Utredningen skall

bl.a. definiera gruppen barn och ungdom med psykiska problem, redo-

göra för samhällets kostnader för vård och stöd, redogöra för och

analysera hur olika samhällsinstanser arbetar med barn och ungdomar

med psykiska problem samt föreslå åtgärder som bl.a. syftar till att

tydliggöra ansvarsområden och förbättra samarbetet. Utredningen skall

också överväga och föreslå insatser för att förebygga att psykiska

problem uppkommer. Kommittén har lämnat ett delbetänkande Röster

om barns och ungdomars psykiska hälsa (SOU 1997:8). Kommittén

lämnar i dagarna sitt slutbetänkande, Det gäller livet (SOU 1998:31).

9.3 Föräldrautbildningsutredningen

Föräldrautbildningsutredningen lämnade i november 1997 sitt betän-

kande Stöd i foräldraskapet (SOU 1997:161) med förslag om den

framtida utformningen av föräldrautbildningen.

Utredningen konstaterar att alla föräldrar har behov av kunskap om

barn, ett socialt nätverk omkring barnet och stöd i sitt föräldraskap. Vissa

föräldrar behöver mer stöd. En utgångspunkt for utredningens förslag har

varit att all föräldrautbildning och allt föräldrastöd bygger på frivillighet

och egen medverkan.

Utredningen förslår att det övergripande ansvaret för föräldrautbild-

ningen delas upp så att det ligger på landstingen under barnets första år.

Därefter tar kommunerna över.

Tiden före barnets födelse och den första perioden därefter är naturligt-

vis mycket viktig för föräldrarna och utredningen menar att alla föräldrar

skall erbjudas föräldrautbildning under denna period.

Barnomsorgens och skolans samverkan med föräldrar är ett område där Skr. 1997/98:79

det för närvarande sker en snabb utveckling. Utredningen pekar på hur

viktig denna samverkan är både för barnet och barnomsorgen respektive

skolan. Men en sådan samverkan är också viktig för förälderns möjlig-

heter att utveckla sin familjeroll.

Utredningen betonar hur viktigt det är att föräldrar får stöd också när

barnen är i tonåren, inte minst för att motverka destruktiva livsstilar och

sociala problem.

Vissa familjer har ett särskilt stort behov av stöd av olika skäl. Barna-

vårdscentralerna, individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten och

bampsykiatrin har viktiga uppgifter i detta arbete. Men det är, enligt

utredningens mening, också viktigt att de generella verksamheterna,

exempelvis i barnomsorg och skola fungerar väl för dessa barn.

10 Ökade resurser till kommunerna

Kommunerna har under åren 1997 och 1998 fatt ökade stadsbidrag för

att kunna upprätthålla och vidareutveckla en god kvalitet i vården,

omsorgen och skolan. Även i framtiden kommer det att vara kvaliteten i

de generella insatserna som har störst betydelse för om vi skall kunna

skapa goda uppväxtbetingelser för barn och unga.

11 Arbetet inom Regeringskansliet

Inom Regeringskansliet handläggs frågor som rör barn och unga på flera

olika departement. Utbildningsdepartementet ansvarar för barnomsorgen

och skolan. Socialdepartementet ansvarar bl.a. för barnen inom social-

tjänsten, hälso- och sjukvård, barn och familjeekonomiskt stöd, barn med

funktionshinder samt frågor i anslutning till FN:s konvention om barnets

rättigheter. Inrikesdepartementet ansvarar för integrationsfrågor, övergri-

pande ungdomspolitiska frågor samt för stöd till de ideella barn- och

ungdomsorganisationerna. Utrikesdepartementet handlägger frågor som

rör utvecklingsbistånd, internationellt samarbete omkring barnets

rättigheter och frågor som rör asylsökande barn. Barns rätt till kultur är

Kulturdepartementetets ansvar. Frågor om barnarbete och barns arbets-

miljö handläggs i Arbetsmarknadsdepartementet. Den familjerättsliga

lagstiftningen ansvarar Justitiedepartementet för.

Bamkommittén pekar i sitt betänkande på behovet av att utveckla ar-

betet med att analysera konsekvenserna av olika förslag som rör barn.

Sedan lång tid tillbaka har det funnits önskemål om att regeringen, i

anslutning till budgetpropositionen, efter norsk förebild skall utarbeta en

särskild ”bambilaga” där de särskilda effekter som budgetförslaget får

för barnen skulle redovisas. I Sverige har vi emellertid ett system som

innebär att staten endast förfogar över en mindre del av den totala summa

som samhället satsar på barn och unga. Huvuddelen av pengarna fördelas

10

efter beslut i kommunerna. Regeringen har av den anledningen inte ansett Skr. 1997/98:79

att en sådan bambilaga skulle vara särskilt meningsfull.

I anslutning till 1996 års budgetarbete producerades istället den tidiga-

re refererade promemorian Barn idag (Ds 1996:57). Avsikten var att i

anslutning till budgetarbetet ge en aktuell bild av barns uppväxtvillkor.

I det framtida arbetet med att beskriva vilka effekter olika forändringar

i statsbudgeten far for barn förefaller det naturligt att varje departement, i

anslutning till sitt budgetarbete, gör analyser av konsekvenserna for bar-

nen av sina förslag. Ett sådant arbetssätt understryker också att varje de-

partement självständigt ansvarar för barnfrågorna inom sitt bevaknings-

område.

11.1 De statliga myndigheterna

Ansvaret för den statliga tillsynen av barnomsorgen och skolan har nu

samlats på Statens skolverk. Tillsynen av barnfrågor inom social-

tjänstområdet kommer även i fortsättningen att utövas av Socialstyrelsen

och länsstyrelserna.

Regeringen överväger att, i sina anvisningar för myndigheternas bud-

getarbete, rekommendera berörda statliga myndigheter att de i anslutning

till sina budgetframställningar också analyserar vilka effekter myndig-

heternas budgetförslag har för barn.

Socialdepartementet avser att ge BO i uppdrag att följa upp 1995 och

1997 års enkäter till kommunerna även under åren 1998 och 1999. Skulle

det visa sig att många kommuner fortfarande släpar efter med den lokala

anpassningen till barnkonventionens bestämmelser kommer regeringen

att överväga vilka ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att

påskynda genomförandet.

Under år 1998 avser regeringen genomföra en översyn av BO:s organi-

sation och uppgifter.

Ungdomsstyrelsen är den myndighet som har regeringens uppdrag att

samordna ungdomspolitiken. Myndigheten inrättades den 1 juli 1994 och

ersatte den tidigare myndigheten Statens ungdomsråd. Ungdomsstyrel-

sens huvuduppgift är att främja goda levnadsvillkor för ungdomar samt

att öka kunskapen i samhället om ungdomars situation och villkor. Myn-

digheten skall arbeta sektorsövergripande och ha kontinuerlig kontakt

med kommuner och andra berörda när det gäller att följa ungdomars vill-

kor i samhället. Ungdomsstyrelsen handlägger också frågor om stöd till

barn- och ungdomsorganisationer samt ansvarar för EU:s utbytesprogram

Ungdom för Europa och andra former av internationellt ungdomsutbyte.

12 Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

Statistiska centralbyråns sammanställningar av de s.k. ULF-undersök-

ningama (Levnadsförhållanden rapport 91) visar att den ekonomiska

krisen med arbetslöshet och nedskärningar som följd har drabbat barn-

familjerna mer än andra grupper. För att förbättra barnfamiljernas situa- Skr. 1997/98:79

tion har riksdagen nyligen, på regeringens förslag, beslutat att höja barn-

bidraget och att återinföra flerbarnstillägget.

Analysen av barnfamiljernas ekonomiska situation behöver fördjupas

och breddas. Vi har ännu inte den fulla bilden av de effekter som föränd-

ringarna under 1990-talet har inneburit. Vi vet exempelvis inte på vilket

sätt som barnen påverkas av föräldrarnas arbetslöshet eller andra effekter

av den ekonomiska åtstramningen. Inte heller vet vi hur barnens syn på

sina egna framtida utsikter på arbetsmarknaden påverkas av föräldrarnas

arbetslöshet.

En del av det fortsatta analysarbetet kommer bl.a. att göras inom den

nyligen tillsatta Socialtjänstutredningen (Dir 1997:109). Utredningen

kommer bl.a. att kartlägga faktorer som kan förklara det ökande socialbi-

dragsberoendet.

Det fortsatta analysarbetet bör också inriktas på att öka kunskaperna

om vilka grupper som behöver stöd och vilka åtgärder som kan hjälpa

människor att ordna sin egen försörjning genom arbetsinkomster.

Det är redan känt att vissa ensamföräldrar har drabbats hårt av de eko-

nomiska förändringarna under 1990-talet. Exempelvis har arbetslösheten

bland ensamföräldrarna ökat mer än i andra grupper. Det är en angelägen

uppgift att ta reda på vad som ligger bakom detta.

Det är också viktigt att veta hur vägen till förvärvsarbete och egen för-

sörjning ser ut för ensamföräldrarna och för andra grupper som idag står

utanför arbetsmarknaden.

13 Bamstatistik

Bamkommittén pekar i sitt betänkande på att Sveriges ratificering av

barnkonventionen innebär ett åtagande för staten att följa upp hur barn

har det och hur de påverkas av offentliga beslut inte bara på statlig nivå

utan också på regional och lokal nivå.

För att Sverige långsiktigt skall kunna föra en bra bampolitik och för

att vi skall kunna uppfylla de åtaganden som vi gjort vid tillträdet till

barnkonventionen behöver vi ytterligare förstärka kunskaperna om barn.

Det innebär att vi behöver bygga upp en bra basstatistik, att vi behöver

mer kunskap om särskilda frågor av vikt för barn och att vi behöver öka

våra kunskaper om situationen för barn och ungdomar i olika delar av

landet.

Regeringen har givit SCB i uppdrag att utarbeta ett förslag till bassta-

tistik om barn och deras familjer. Arbetet skall framför allt inriktas på att

kunna beskriva barns familjeförhållanden. Det arbetet måste gå vidare

och omfatta fler aspekter av barns liv såsom hälsa, utbildning, sociala

förhållanden, kultur och fritid, etc.

Statistiken och kunskapsinsamlingen måste också fa sådan bredd att de

kan tjäna som underlag för en uppföljning och beskrivning av regionala

och lokala beslut.

12

Mer kunskaper är i sig angeläget, men det är också viktigt att de tas om Skr. 1997/98:79

hand, analyseras och blir till underlag för politiska beslut. Utveckling av

såväl analysresurser som analysmetoder blir därför viktiga för berörda

myndigheter. BO har ett samordningsansvar för denna verksamhet.

14 Socialtjänsten och barn med särskilda behov

Traditionellt brukar ett antal grupper av barn anses vara i behov av

särskild uppmärksamhet inom socialtjänsten så att deras behov av stöd,

skydd och hjälp tillgodoses. Det rör sig bl.a. om barn som utsatts för fy-

sisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp, barn som växer upp i

miljöer där det förekommer våld, barn till missbrukare samt barn till

psykiskt sjuka Också barn som vistats länge i familjehem behöver upp-

märksammas. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Bamkom-

mitténs förslag tillsätta en särskild utredning som behandlar modeller för

att skapa varaktighet i de fall familjehemsplaceringar blir långvariga.

Även kommitténs förslag om att se över lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga för att stärka bamperspektivet bör över-

vägas.

Regeringen anser att det mer är allvaret i barnets problem som avgör

hur arbetet inom socialtjänsten skall prioriteras än vilket slags problem

barnet har. Utvecklingsarbete pågår inom olika delar av socialtjänsten för

att förbättra det sociala arbetet med barn bl.a. med stöd av medel från

Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

Det finns verksamhet som förtjänar uppmärksamhet inom detta område

och genom nedanstående exempel vill regeringen visa på bl.a. följande.

Statistiken gällande polisanmälda fall av barnmisshandel har ökat mar-

kant under de senaste 10 åren. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är

det svårt att uttala sig om huruvida detta beror på ökad anmälningsbenä-

genhet hos dem som arbetar med barn och ungdomar eller en faktisk

ökad förekomst av barnmisshandel, eftersom siffrorna inte särskiljer

misshandel som begåtts av någon förälder från misshandel av annan.

BRÅ anser det vara troligt att ökningen beror på en faktisk ökning av

våld mellan barn och ungdomar och att misshandel polisanmäls oftare

idag än tidigare. Oavsett vilka orsaker som ligger bakom dessa siffror är

det angeläget att åter fasta uppmärksamhet på problemet med barnmiss-

handel. Regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild utredare för frå-

gor om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor.

Rädda Barnen har ur Allmänna arvsfonden beviljats 2,4 miljoner kro-

nor för att under en av sina Bamdagar i mars 1998 anordna en satellit-

konferens på temat barnmisshandel. Genom denna satsning nås ett stort

antal personer som arbetar med barn och ungdomar i olika verksamheter

runt om i landet.

Frågor om sexuella övergrepp mot barn har varit i fokus under hela

1990-talet. Antalet rapporterade sexualbrott har ökat stadigt under de

senaste tjugo åren men minskar nu något, enligt BRÅ, som noga följer

utvecklingen inom området. Minskningen är tydlig när det gäller sexual-

13

brott mot barn begångna i en nära relation. Antalet anmälda fall av annat Skr. 1997/98:79

sexuellt ofredande har fortsatt att stiga.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet utarbetade under år 1997 ett

förslag till handlingsplan mot kommersiell exploatering av barn (Ds

1997:54). Förslaget har under hösten 1997 diskuterats vid en hearing

med företrädare för frivilligorganisationema. Efter ytterligare beredning

kommer regeringen under våren 1998 att presentera en nationell hand-

lingsplan rörande kommersiell sexuell exploatering av barn.

Regeringen har i prop. 1997/98:55 Kvinnofrid betonat vikten av att

barn till misshandlade kvinnor får ett gott stöd. Det är därför angeläget

att utveckla metoder för det arbetet. Socialstyrelsen har ett anslag för

organisationsstöd, som bl.a. används för att motverka våld mot kvinnor.

Regeringen har i regleringsbrevet till Socialstyrelsen framhållit att medel

skall kunna sökas för insatser som syftar till att stödja barn till miss-

handlade kvinnor. I förslaget till ett nytt brott i brottsbalken (grov

fridskränkning) som tar sikte på upprepade kränkningar av en persons

integritet ingår även kränkningar av barn.

Justitiedepartementet uppdrog i augusti 1997 åt Kriminalvårdsstyrelsen

och Socialstyrelsen att gemensamt göra en översyn av förhållandena för

barn vars föräldrar är intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt och lämna

förslag till åtgärder och författningsändringar. Uppdraget skall redovisas

den 1 december 1998.

15 Barns hälsa

Flera olika undersökningar visar att svenska barn och ungdomar, kropps-

ligt, är bland de friskaste i världen. Samhällets ambitioner att distribuera

välfärden så att alla får del av den har varit framgångsrikt då det gäller

barnens fysiska hälsa. Förbättringarna har kommit alla till del men resul-

taten har varit tydligast för dem som tidigare hade det sämst.

Det finns dock tecken som tyder på att denna utveckling kan ha brutits.

I vissa avseenden då det gäller barns psykiska hälsa tycks skillnaderna i

hälsotillstånd öka mellan olika socioekonomiska grupper.

En väl fungerande barnhälsovård och skolhälsovård är med all sanno-

likhet en del av förklaringen till de svenska barnens allmänt goda hälso-

tillstånd. Mot den bakgrunden är det givetvis oroande att skolhälsovår-

dens resurser på många håll har minskat under 90-talet.

Ett viktigt inslag i arbetet att bevara den goda hälsan hos barn och unga

är de beslut som många landsting nu fattat om fri sjukvård för barn och

ungdomar.

14

16

Barns miljö inomhus och utomhus

16.1 Inomhusmiljön — allergier och överkänslighet

I rapporten Barn idag (Ds 1996:57) beskrivs allergi och överkänslighet

som barnens folksjukdom. Vart tredje skolbarn har eller har haft astma,

allergisk snuva eller eksem. Ingen annan sjukdom är så vanlig bland barn

som allergi och annan överkänslighet.

Det finns barn med allergi i alla skolor och förskolor och i alla klasser

och barngrupper. Däremot vet man inte på förhand vilka barn som kom-

mer att utveckla en svår allergi. Därför är det angeläget att detta hälso-

problem tas på allvar och att skolan och förskolan planerar sin miljö och

verksamhet på ett sätt som är väl genomtänkt ur allergisynpunkt.

Utredningen om föräldrautbildning har föreslagit att Folkhälsoinstitutet

skall fa ett förstärkt uppdrag att arbeta med metodutveckling för att bättre

nå föräldrar i allergiförebyggande syfte.

Boverket har i en rapport visat att det föreligger stora brister i kontrol-

lerna av inomhusmiljön. Mellan 25 och 30 procent av samtliga skolor

och daghem hade år 1996 ännu inte besiktigats eller åtgärdats två år efter

det att den första kontrollen skulle ha gjorts. Av de kontroller som har

gjorts visar det sig att endast 51 procent av daghemmen och 43 procent

av skolorna var godkända.

Regeringen avser att ge Boverket och Folkhälsoinstitutet ett gemen-

samt uppdrag rörande förbättringar av innemiljön i lokaler där barn vis-

tas.

16.2 Barns utemiljö

Under 1970- och 80-talen togs en rad initiativ för att förbättra barns ute-

miljö. Dåvarande Bammiljörådet var pådrivande och opinionsbildande

omkring frågor som utformning av skolgårdar, utemiljön i bostadsområ-

den och barn i trafiken. Bammiljörådet samarbetade i dessa frågor med

Statens planverk, Vägverket och Byggnadsstyrelsen.

I samband med att Bammiljörådet avskaffades och ersattes av Barnom-

budsmannen förändrades delvis bevakningen av frågor som rör barns

utemiljö. Under 1990-talet har också andra förändringar i den statliga

myndighetsstrukturen bidragit till att bevakning och opinionsbildning i

de här frågorna minskat.

En bra utemiljö är, enligt regeringens uppfattning, en viktig förutsätt-

ning i strävandena mot att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om hur den

statliga tillsynen över barns utemiljö skall utformas.

Skr. 1997/98:79

15

17

Barn och ungdomar i ett internationellt

perspektiv

Sverige påverkas av den internationella utvecklingen även när det gäller

synen på barn och ungdomar. Det är möjligt att Sverige, i viss mån, ock-

så påverkar den internationella utvecklingen. Utbytet sker på många olika

nivåer. Inte minst är forskning och forskningssamarbete ett viktigt inslag

i det internationella arbetet. Också det bilaterala regeringsarbetet innebär

ett idéutbyte länder emellan. Här begränsas dock redovisningen till sam-

arbetet inom de mellanstatliga organisationerna och liknande.

17.1 F örenta N ationema

FN:s konvention om barnets rättigheter har varit utomordentligt viktig i

arbetet på att stärka barnets rättigheter i världen. Det innebär att barnet

ses som en särskild individ med rätt till respekt och integritet.

196 stater har ratificerat barnkonventionen. Det innebär att alla länder

utom Somalia och USA nu har anslutit sig till barnkonventionen. Imple-

menteringsarbetet är i full gång bl.a. i form av att länderna rapporterar till

FN om utvecklingen i sina respektive länder. Sverige har betonat vikten

av uppföljningsarbet och att FN ges resurser för att kunna behandla

rapporterna på ett seriöst sätt i syfte att fa igång utvecklingsprocesser i

rätt riktning i de olika länderna.

17.2 Europarådet

I Europarådet finns det stora flertalet av Europas länder samlade, vilket

gör det till ett viktigt forum för erfarenhets- och tankeutbyte bl.a. på

barn- och ungdomsområdet. På initiativ av Europarådets parlamentariker-

församling förs för närvarande en diskussion om en ”Strategi för barn”. I

den handlingsplan som nyligen antagits av ett toppmöte har på svenskt

initiativ infogats ett avsnitt om barnfrågor för att bl.a. följa upp den

nämnda bamstrategin.

Som ett led i arbetet med att placera barnfrågorna på dagordningen har

Sverige inbjudit till 1999 års Europeiska familjeministerkonferens.

17.3 Nordiskt samarbete

Vid Nordiska rådets möte i november 1997 beslutades att verka för att

UNICEF söker nya vägar till effektivisering av sitt operativa arbete för

att kunna öka sina insatser i Nordens närområden och bistå länderna i att

bygga upp och utveckla verksamheten på områdena sociala åtgärder för

barn, barn- och mödrahälsovård, upplysningsarbete gällande immunise-

ring samt amningsfrämjande insatser.

Rådet beslutade också att rekommendera Nordiska ministerrådet att

framlägga en översiktsrapport till sessionen 1998 om vilken omfattning

Skr. 1997/98:79

16

de nordiska ländernas bi- och multilaterala bistånd till närområdena

stöder social utveckling och särskilt synliggöra på vilket sätt detta

kommer barn (även i ett gender-perspektiv) till godo samt att komma

med förslag till hur insatserna ytterligare kan utökas och samordnas

mellan de nordiska länderna.

Rådet beslutade också att under 1998 utarbeta en tvärsektoriell bam-

och ungdomshandlingsplan för närområdena där

-— insatser på social- och hälsoområdet är i fokus,

— barnkultur används som ett verktyg mot utslagning,

— utbyte av nordisk/baltisk/ryska erfarenheter och förmedling av

kontakter i relation till barnfrågor mellan myndigheter,

instutitioner och frivilligorganisationer intar en central roll,

— de nordiska informationskontorens potential utnyttjas,

— ministerrådets stipendieordning för tjänstemän tydligt beaktar

barnfrågor,

insatser mellan myndigheter, institutioner och frivillig-

organisationer mellan vänorter i Norden och närområdena upp-

muntras.

Skr. 1997/98:79

17.4 Världskongressen mot kommersiell sexuell

exploatering av barn

Under sommaren 1996 hölls i Stockholm, under svenskt värdskap, en

världskongress med inriktningen att bl.a. motverka den sexturism som

hittills i huvudsak drabbat sydöstasien, men där förövarna av över-

greppen kommer från många olika länder. På kongressen beslutades en

handlingsplan (Declaration and Agenda for Action) för uppföljnings-

arbetet. Inom Regeringskansliet pågår utarbetandet av den svenska

regeringens handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

Inom ramen för Östersjösamarbetet pågår ett konkret arbete för att

motverka kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn. Arbetet går bl.a. ut

på att motverka att det utvecklas en sexturism inom närområdet och att

barnen i området inte utnyttjas exempelvis för prostitution eller för fram-

ställning av pornografi.

17

Socialdepartementet

Skr. 1997/98:79

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,

Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,

Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: stadsrådet Klingvall

Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:79 med redovisning av arbetet

med de allmänna barnfrågorna

18

Eländers Gotab 55869, Stockholm 1998