Prop. 1998/99:125

Regeringens skrivelse

1998/99:125

Redovisning av fördelningen av medel från

Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998

Skr.

1998/99:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 april 1999

Göran Persson

Lars Engqvist

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvs-

fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-

delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998. Slutligen

anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör upp-

märksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125

Innehållsförteckning

Skr. 1998/99:125

1 Inledning.............................................................................................4

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m..............................................4

2.1 När arvsfonden far egendom...................................................4

2.2 När arvsfonden avstår från egendom......................................5

2.3 Kostnader för fonden...............................................................6

3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden...................................6

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...............................7

3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd...........7

3.1.2 Översiktlig fördelning av arvsfondsmedel................7

3.1.3 Registrering och handläggning..................................8

3.1.4 Beslutade ärenden......................................................8

3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning

med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)...................10

3.2.1 Barn i vissa storstadsområden.................................10

3.2.2 Brottsförebyggande.................................................10

3.2.3 Drogförebyggande...................................................11

3.2.4 Familjestöd..............................................................11

3.2.5 FN:s konvention om barnets rättigheter..................11

3.2.6 Fritid/Idrott..............................................................11

3.2.7 Främlingsfientlighet.................................................11

3.2.8 Hjälpmedel...............................................................12

3.2.9 Information/Utbildning............................................12

3.2.10 Kultur.......................................................................12

3.2.11 Lokaler.....................................................................12

3.2.12 Organisationsutveckling..........................................12

3.2.13 Utsatta barn och ungdomar......................................13

3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år (För-

teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3).....13

3.3.1 Arbete/Sysselsättning..............................................13

3.3.2 Brottsförebyggande.................................................13

3.3.3 Datateknik................................................................14

3.3.4 Drogförebyggande...................................................14

3.3.5 Familjestöd..............................................................14

3.3.6 Fritid/Idrott..............................................................14

3.3.7 Främlingsfientlighet.................................................15

3.3.8 Idrottens sociala ansvar...........................................15

3.3.9 Information/Utbildning............................................15

3.3.10 Konsument/Ekonomi...............................................15

3.3.11 Kultur.......................................................................15

3.3.12 Kultur för integration...............................................16

3.3.13 Kvinnofrid...............................................................16

3.3.14 Kvinnor/Flickor.......................................................16

3.3.15 Lokaler.....................................................................16

3.3.16 Media.......................................................................17

3.3.17 Mobbning................................................................17

3.3.18 Skolkooperativ.........................................................17

3.3.19 Tittarmakt................................................................17 Skr. 1998/99:125

3.3.20 Ung Kultur...............................................................17

3.3.21 Ungdomars politiska delaktighet.............................18

3.3.22 Utsatta barn och ungdomar......................................18

3.3.23 Ungdomsarbete inom Östersjöregionen..................18

3.3.24 Föreningsutveckling inom ungdomsorgani-

sationerna.................................................................18

3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)19

3.4.1 Alternativa stöd och boendeformer.........................19

3.4.2 Arbete/sysselsättning...............................................20

3.4.3 Datateknik................................................................20

3.4.4 Familjestöd..............................................................21

3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor

med funktionsnedsättning delaktighet och

jämlikhet..................................................................21

3.4.6 Fritid/Idrott..............................................................21

3.4.7 Hjälpmedel...............................................................21

3.4.8 Information/Utbildning............................................21

3.4.9 Invandrare och handikapp.......................................22

3.4.10 Kultur.......................................................................22

3.4.11 Kvinnor och handikapp...........................................22

3.4.12 Lokaler.....................................................................22

3.4.13 Media.......................................................................22

3.4.14 Miljö........................................................................22

3.4.15 Nya rehabiliteringsmetoder.....................................23

3.4.16 Organisationsutveckling..........................................23

3.4.17 Tillgänglighet..........................................................23

3.4.18 Utrustning................................................................23

4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden..................23

4.1 Verksamhet till förmån för barn............................................24

4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...................................26

4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder... 28

5 Information, erfarenhetsspridning, uppföljning och utvärdering......29

5.1 Information............................................................................30

5.2 Erfarenhetsspridning.............................................................30

5.3 Uppföljning och utvärdering.................................................31

Bilaga 1 Bokslut (kammarkollegiet.....................................................32

Bilaga 2 Fördelning av utdelat stöd....................................................39

Bilaga 3 Projektkatalog.......................................................................41

Bilaga 4 Mottagare av stöd................................................................204

Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 29 april 1999.....214

Inledning

Skr. 1998/99:125

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam-

band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda-

balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släk-

tingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All-

männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ide-

ell karaktär till formån för barn, ungdomar och personer med funktions-

hinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden.

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna

arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-

delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998.

Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt

bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna

arvsfonden.

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild

fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fond-

förvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktav-

kastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel

som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden far tillsam-

mans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick

den 31 december 1998 till ca 710 miljoner kronor och marknadsvärdet

till ca 2 234 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i

Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1998 har

totalavkastningen varit 13,6 procent (direktavkastningen 2,8 procent) i

aktiekonsortiet och 8,2 procent (direktavkastningen 9,4 procent) i ränte-

konsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl rea-

liserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappers-

portfölj.

För budgetåret 1999 finns det ca 200 miljoner kronor att dela ut. Bok-

slut för budgetåret 1998 för Allmänna arvsfonden bifogas sombilaga 1.

2.1 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än

kusiner far arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-

rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet

för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade

släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex.

inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått

ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också fa Skr. 1998/99:125

egendom genom bl.a. gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när

dödsfall inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente

skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företrä-

der fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet.

Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen

är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet

och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fon-

dens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet

avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1998 kom det in 1 780

arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 229 testamentsärenden,

dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån

för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kolle-

giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvs-

fondens räkning uppgick till 525. Under budgetåret 1998 kom det in

drygt 140 miljoner kronor netto till arvsfonden.

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att

likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess än-

damål.

2.2 När arvsfonden avstår från egendom

1 vissa fall far arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det far

ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra sär-

skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta

vilja. Arv far också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan per-

son som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare far arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse

från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt,

avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om

egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl far samtidigt till

den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden,

avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara

egendomen.

Under budgetåret 1998 kom det in 60 ansökningar om avstående till

Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år

efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fon-

den. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som

ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck-

ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret

1998 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde

av ca 25 miljoner kronor, varav ett gällde 16 miljoner kronor.

2.3

Kostnader för fonden

Skr. 1998/99:125

Ur fonden har under budgetåret 1998 betalats följande kostnader:

Kammarkollegiet

- Dödsboavveckling m.m.

- Fondförvaltning

- Utbetalning av beviljat stöd

(miljoner kronor)

6.7

1.7

0,4

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

- Handläggning av ärenden om stöd

ur Allmänna arvsfonden m.m.

2,6

De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fon-

den avseende budgetåret 1998 uppgick till 11,4 miljoner kronor, vilket

motsvarade ca 0,5 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av bud-

getåret.

3 Fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegatio-

nen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfonds-

lagen).

I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs-

fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur

fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten

om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över-

lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse

eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm-

nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av

stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen far be-

sluta om stöd överstigande 300 000 kronor.

Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege-

ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice

ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är

tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvs-

fondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Social-

departementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån

för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli

knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verk-

samhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25 år. För beredningen av

ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda

delegationen.

Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsde-

legationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är

placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 6

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§ arvsfondslagen främja

verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och perso-

ner med funktionshinder. Försöksverksamhet som beviljas stöd skall vara

nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations

reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ide-

ell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings-

verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam-

mans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana

fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell

karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksam-

het på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas

stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär

föreningsverksamhet. Stöd far ej heller ges till enskilda personer.

Bedömningen av ansökningar om stöd ut fonden görs utifrån såväl ju-

ridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall

kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för-

bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situ-

ation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge

stöd till projekt som kan verka ffamåtsyftande och inspirera andra organi-

sationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad

av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och

för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åt-

gärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är

villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste åter-

betalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under av-

skrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller

vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också

bidraga till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del.

3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum

som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter

tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde-

ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en

av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet

har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas

innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen

föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 5).

3.1.2 Översiktlig fördelning av arvsfondsmedel

Av 1997 års resultat, 252 miljoner kronor var ca 63 miljoner kronor, (25

procent) avsett att fördelas till projekt för ungdomar i åldern 12-25 år

och resterande medel, ca 189 miljoner kronor, till projekt för barn under

Skr. 1998/99:125

12 år samt för personer med funktionshinder. Ca 243 miljoner kronor av

de utdelningsbara medlen har fördelats under året, se bilaga 2.

Regeringen har under året beslutat om särskilda satsningar för sam-

manlagt 62 miljoner kronor. Av dessa har 10 miljoner kronor avsatts till

projekt för barn under 12 år, ca 28 miljoner kronor till projekt för ung-

domar i åldern 12-25 år samt 4 miljoner kronor för personer med funk-

tionshinder. Utöver detta har regeringen beslutat avsätta 20 miljoner

kronor för första året av en treårig satsning. Denna satsning avser att

främja föreningslivets idrottsverksamhet främst på lokal nivå och vänder

sig till fondens tre målgrupper. De särskilda satsningarna redovisas under

respektive målgrupp.

Medel som återförts eller återbetalats till fonden under året samt de

medel som inte disponerats under året har överförts till utdelningsbara

medel för år 1999.

En mer detaljerad redovisning av de medel som fördelats lämnas i

bilaga 2.

Skr. 1998/99:125

3.1.3 Registrering och handläggning

Under år 1998 har Arvsfondsdelegationen diariefört 1 793 (2 026)' ären-

den. Av dessa var 1 349 (1 622) ansökningar om stöd ur fonden och

bland de resterande ärendena var 430 (399) redovisningar av beviljat stöd

samt 14 (5) s.k. övriga ärenden. Dessutom har ansökningar från 312

(436) enskilda personer inkommit och registrerats i särskild ordning.

Inkomna ansökningar

Enskilda 312

15%

Övriga 73

3%

Barn 394

19%

Handikapp 625

30%

Ungdom 701

33%

■ Barn 394

C Ungdom 701

■ Handikapp 625

H Övriga 73

■ Enskilda 312

3.1.4 Beslutade ärenden

Sammanlagt har 463 (446) beslut om att bevilja stöd ur fonden fattats

under budgetåret. Arvsfondsdelegationen har beslutat bifalla 247 (287)

ansökningar och överlämnat 162 (156) av dessa till regeringen med för-

slag om att stöd skall beviljas. Regeringen har därefter beslutat bifalla

Uppgifter inom parentes avser budgetåret 1997.

dessa 162 (156) ansökningar. Vidare har statsrådet Klingvall på rege- Skr. 1998/99:125

ringens bemyndigande beslutat bifalla 54 ansökningar som rör informa-

tion om FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa beslut återfinns i

diagrammet ”Bifall-regeringen”. I genomsnitt har ca 34 procent av an-

sökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd.

Dessutom har 419 (430) redovisningar (från såväl år 1998 som tidigare

år) granskats och godkänts.

Bifall-delegation

Barn 45

Handikapp 80

33%

Ungdom 121

49%

□ Barn 45

■ Ungdom 121

□ Handikapp 80

Bifall-regering

□ Barn 101

■ Ungdom 12

□ Handikapp 103

Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 202 (1 543) ansökningar

(inkluderande ansökningar från enskilda personer som enligt arvsfonds-

lagen ej kan få stöd). Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte

bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig

huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksam-

het som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra an-

sökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig

föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare

finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller

att ansökan kommit från en nystartad förening.

Av ansökningarna har 25 (30) återkallats och 4 (2) har överlämnats till Skr. 1998/99:125

annan myndighet m.m.

Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut-

veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar

ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ända-

måls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinrikt-

ning. En mer detaljerad redovisning lämnas i förteckning som bifogas

som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 4.

3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under 1998 har sammanlagt 82 222 000 kronor fördelats till 143 projekt

med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under

12 år. Av dessa rör 20 projekt barn med funktionshinder.Två av projekten

har beviljats stöd vid två tillfållen under året. Regeringen har ställt sam-

manlagt 20 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets för-

fogande, att fördela till organisationer som bedriver ideell verksamhet,

för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för att motverka rökning

bland barn och ungdomar.

3.2.1 Barn i vissa storstadsområden

Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars

föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barn-

omsorg. Som en konsekvens av detta får många barn som har föräldrar

som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I

vissa storstadsområden är andelen barn som står utanför barnomsorgen

betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst barn med in-

vandrarbakgrund. Många barn som bor i segregerade bostadsområden

och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i sam-

hället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet

och heller inte stöd i sin språkutveckling.

I juni 1995 beslutade regeringen därför att under en treårsperiod av-

sätta ca 15 miljoner kronor per år ur Allmänna arvsfonden för att social-

tjänsten i samarbete med ideella organisationer skulle utveckla och pröva

olika typer av verksamheter för barn som av olika skäl står utanför den

reguljära barnomsorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöj-

ligheter i samhället.

Under 1998 har 14 projekt med detta syfte beviljats stöd med sam-

manlagt ca 14,7 miljoner kronor.

3.2.2 Brottsförebyggande

Brottsofferjouremas Riksförbund (BOJ) har fått 300 000 kronor för det

andra året av två för att driva ett brottsförebyggande projekt på lokal-

planet riktat bl.a. mot skola, barnomsorg och föräldrar.

10

3.2.3 Drogförebyggande

Regeringen ställde i juni 1998 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-

den till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella

organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den

nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete.

Under detta andra år av projekttiden har 63 projekt beviljats stöd varav

47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fri-

tiden eller trafiken.

3.2.4 Familjestöd

Under år 1998 har stöd beviljats med sammanlagt ca 6 470 000 kronor

till 21 projekt. Projekten rör dels verksamhet med syfte att utveckla stöd

till barn med funktionshinder och deras familjer dels projekt som på olika

sätt ska ge stöd i föräldraskapet till föräldrar under olika perioder av bar-

nens uppväxttid.

3.2.5 FN:s konvention om barnets rättigheter

För att underlätta att FN:s barnkonvention införlivas på alla nivåer i sam-

hället fattade regeringen i december 1996 beslut om en satsning för bättre

kunskaper om barnkonventionen. Under en tvåårsperiod får 20 miljoner

kronor från Allmänna arvsfonden användas av olika frivilligorganisa-

tioner för projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland

förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting.

Under år 1998 har 15 632 000 kronor fördelats till 52 projekt samt till

vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informa-

tionsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen.

3.2.6 Fritid/Idrott

Stöd har lämnats till sex projekt med sammanlagt 1 344 000 kronor. Här

kan t.ex. nämnas Västemorrlands Handikappidrottsförbund som fått

400 000 kronor för en programserie som syftar till att ge kunskaper om

barns lika värde - ur funktionshindrade barns perspektiv och öka förstå-

elsen mellan barn med och utan funktionshinder.

Regeringen har under hösten 1998 beslutat att avsätta 20 miljoner

kronor ur arvsfonden för det första året av en treårsperiod för att ge möj-

ligheter för organisationer som bedriver ideell verksamhet att söka stöd

för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar

och funktionshindrade främst på lokal nivå.

3.2.7 Främlingsfientlighet

Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagoger har beviljats 193 000

kronor för ett projekt för att främja förståelse och tolerans hos barn och

ungdom i ett samhälle präglat av mångfald.

Skr. 1998/99:125

11

3.2.8 Hjälpmedel Skr. 1998/99:125

Hjälpmedelsinstitutet (f.d. Handikappinstitutet) har fatt 6 200 000 kronor

för att tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och

Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund (SRF), Hörselskadades

Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn genomföra ett treårigt projekt om hjälpmedel och hjälp-

medsförsörjning för barn med funktionshinder. Projektet skall genom-

föras i Hallands och Norrbottens län och har som mål att pröva och bygga

upp en bamhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande.

3.2.9 Information/Utbildning

Sammanlagt 19 457 000 kronor har fördelats till projekt med inriktning

på information/utbildning. Några av projekten som fatt stöd är Riksför-

bundet BRIS - Barnens rätt i samhället som i samarbete med Unga Ömar

utvecklat ett filmprojekt med syfte att öka förståelsen för barns situation

med stöd av FN:s konvention om barnets rättigheter, Synskadades Riks-

förbund (SRF) har fatt stöd för att inrätta en punktskriftsklubb för barn -

Punktklubben. Familjehemmens Riksförbund (FR) arbetar med projektet

Familjehems vården mot 2000-talet - ett informations- och utbildnings-

projekt.

Regeringen har beslutat att under en treårsperiod avsätta sammanlagt

30 miljoner kronor att fördelas till ideella organisationers projekt för att

motverka rökning bland barn och ungdomar. Folkhälsoinstitutet har fått

regeringens uppdrag att under 1998 fördela 10 miljoner kronor till detta

ändamål.

3.2.10 Kultur

Två kulturprojekt har beviljats sammanlagt 365 000 kronor. Handikapp-

idrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö har fått stöd till ett projekt där

man vill ge möjlighet för barn med funktionshinder att prova på olika

kulturaktiviteter. Föreningen 90tal Evenemang har fatt stöd till att för

första gången ordna en poesifestival för barn.

3.2.11 Lokaler

Stöd med sammanlagt 4 865 000 kronor har fördelats till ny-, om- och

tillbyggnad av lokaler för bamverksamhet. Sammanlagt 15 olika före-

ningar och organisationer har fatt denna typ av stöd.

3.2.12 Organisationsutveckling

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har fatt

580 000 kronor för att under det sista året av en treårig projekttid driva en

12

försöksverksamhet med kartläggning och metodutveckling av centralt Skr. 1998/99:125

föreningsstödjande verksamhet.

3.2.13 Utsatta barn och ungdomar

Stöd med sammanlagt 1 627 000 kronor har fördelats till tre projekt. Ett

av projekten som har beviljats stöd är Kamratföreningen Convictus pro-

jekt med målgruppen socialt utsatta barn och föräldrar.

3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under budgetåret 1998 har ca 24 623 000 kronor fördelats ur Allmänna

arvsfonden genom sammanlagt 133 beslut på ansökningar avseende verk-

samhet för ungdom.

Dessutom har Ungdomsstyrelsen genom 4 särskilda regeringsbeslut fatt

sammanlagt 22 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar

inom ungdomsområdet. (Se nedan Ungdomars politiska delaktighet, Ut-

satta barn och ungdomar, Ungdomsarbete inom Östersjöområdet samt

Föreningsutveckling inom ungdomsorganistionema.)

I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talang-

satsning inom handikappidrotten och 20 miljoner kronor till utveckling

och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens samtliga målgrupper.

Främst avses föreningslivets idrottsverksamhet för alla barn och ung-

domar på lokal nivå, bl.a. för att utveckla deras möjlighet att aktivt delta i

idrottsverksamhetens planering och genomförande. Hälften av medlen,

dvs. 10 miljoner kronor, belastar verksamhet för ungdomar och hälften

verksamhet till förmån för barn samt personer med funktionshinder. En

arbetsgrupp har tillsatts under våren 1999 av statsrådet ansvarig för idrott

med uppgift att bistå Arvsfondsdelegationen i beredningen av dessa

frågor. Avsikten är att under tre år avsätta 60 miljoner kronor i denna

särskilda satsning.

3.3.1 Arbete/Sysselsättning

Teaterkooperativet Teater X i Malmö har fatt stöd med 500 000 kronor

för det andra året av projektet ”Igångsättningen” som bl.a. syftar till att

göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individu-

ella gymnasiesatsningen ”Utmaningen” med internationell kockutbild-

ning som bas.

3.3.2 Brottsförebyggande

Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fatt stöd med sammanlagt

2 150 000 kronor under året. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har fatt

stöd för tredje och sista året för projektet ”Landslag mot våld” som i

tiden sammanfallit med idrottsrörelsens stora satsning ”Starta vågen,

13

idrottens etiksatsning”. Erfarenheterna visar att idrottsprofiler med rätt Skr. 1998/99:125

stöd kan spela en viktig roll för idrottsdebatten kring etik och moral både

i media och internt inom idrottsrörelsen. En utvärderande rapport för

projektet lämnas under år 1999. Vidare har Sveriges Motorcyklisters

Centralorganisation (SMC) fatt 450 000 kronor för att visa ungdomar att

det finns seriös motorcyklism och för att få rekryteringsgrunden för

kriminella grupperingar att minska. Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje

vill genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället

för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap

med det svenska samhällssystemet.

3.3.3 Datateknik

Redan i 1997 års skrivelse till riksdagen betonade regeringen vikten av

att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfatt-

ning har tillgång till IT i sin hemmiljö. För att uppmuntra och stödja

sådana ungdomsprojekt har stöd beviljats till fyra föreningar med

sammanlagt 1 412 000 kronor. Samarbetsorganet för Invandrarungdoms-

organisationer i Sverige (UngSIOS) och Riksförbundet Sveriges Fritids-

och Hemgårdar, Fritidsforum är två av dessa, som med ett brett arbete på

lokal nivå vill stimulera ungdomar till att arbeta med IT.

3.3.4 Drogförebyggande

Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 625 000 kronor. Tyresö Team

Smart arbetar med projektet ”Kontraktnätet”, ett kontaktnät för lokala

projekt, som arbetar förebyggande mot droger genom individuella kon-

trakt med ungdomar.

3.3.5 Familjestöd

Föreningen Unga Föräldrar driver en verksamhet där unga föräldrar ger

varandra stöd och delar med sig av varandras erfarenheter. Föreningen

har fått stöd med 50 000 kronor för att informera om unga föräldrars

villkor.

3.3.6 Fritid/Idrott

Sammanlagt 562 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning

på fritid/idrott. Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala

har fått stöd för att ge unga kvinnor en möjlighet att påverka och utveckla

sin idrott främst på lokal nivå. Vidare har den romska Föreningen

Petroffs ungdomar i Stockholm fått stöd för att hålla föredrag om sin

kultur och om sig själva och Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten

har genom bl.a. ett teaterprojekt givit ungdomar en plattform för att göra

sig hörda i sina kommuner och hitta samarbete med lokala teater-

föreningar och Västerbottensteatem.

14

Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 3 miljoner kronor Skr. 1998/99:125

till stöd för utveckling av verksamhet för talanger inom idrotter för funk-

tionshindrade. Avsikten är att under tre år avsätta sammanlagt 9 miljoner

kronor i denna särskilda satsning.

3.3.7 Främlingsfientlighet

Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats till sex

projekt med sammanlagt 786 000 kronor. Bl.a. har stöd getts till Judiska

församlingen i Stockholm och Riksorganisationen Ungdom mot Rasism

som genom olika metoder arbetar med skolelever kring frågor om rasism,

antisemitism och fördomar. Röda Korsets Ungdomsförbund har fatt stöd

till ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner

eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer, inte bara

begränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund.

3.3.8 Idrottens sociala ansvar

Två projekt har fatt stöd med sammanlagt 205 000 kronor. Däribland

Gotlands Skolidrottsförbund för att vidareutveckla och stärka ungdomars

möjlighet till elevinflytande och medbestämmande.

3.3.9 Information/utbildning

Sammanlagt har 2 496 000 kronor fördelats till tio projekt. Studieför-

bundet Örebro utbildar unga kulturarrangörer, Elevorganisationen vill

öka elevers kunskap och medvetande om sina rättigheter och föreningen

The Youth Promotion Collab Chapter vill utbilda ungdomar som kommit

till Sverige som flyktingar utan sina föräldrar, till egenföretagare.

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) informerar vuxna

som arbetar med barn och ungdomar om roll- och konfliktspel. Före-

ningen Resandefolket som är den första romska grupp som startat en

ungdomssektion har fått stöd för att genomföra ett barn- och ungdoms-

seminarium om sitt språk och sin kultur.

3.3.10 Konsument/Ekonomi

Tre projekt har fatt stöd med 560 000 kronor för att bl.a. öka kunskaperna

och därmed medvetenheten hos unga konsumenter. Stiftelsen Fair Trade

Center har fatt stöd för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till

ett större socialt och ekologiskt ansvar.

3.3.11 Kultur

Sammanlagt 1 225 000 kronor har beviljats i stöd till ungdomars arbete

med kultur. Referensgruppen UNG KULTUR har fungerat som rådgivare

till Arvsfondsdelegationen vid bedömning av de ungdomsprojekt som fatt

stöd under året. Dock bör påpekas att de flesta projekt som sökte stöd för Skr. 1998/99:125

olika projekt under Kulturhuvudstadsåret 1998 inkom och beslutades

redan under år 1997. Sju projekt har fatt stöd bl.a. Kulturföreningen

Avart, Medeltidsföreningen Den Gyllene Eken, Kulturföreningen

Humlan och Stiftelsen Fryshuset.

3.3.12 Kultur för integration

Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med

olika etnisk och kulturell bakgrund, har fem olika projekt fatt stöd med

sammanlagt 735 000 kronor. Folkparkerna i Sverige, Föreningen Ebika

Byabaganda Mu Sweden och Somaliska Mediaföreningen är några av de

föreningar som fatt stöd.

3.3.13 Kvinnofrid

I april 1998 avsatte regeringen 2 miljoner kronor till projekt som vänder

sig till eller initieras av ungdomar i frågor som rör våld mot unga kvin-

nor. Åtta projekt har fatt stöd. Bland dessa kan nämnas Fritidsforum,

Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar, Kristdemokratiska Ung-

domsförbundet ( KDU) och tre projekt i Umeå; Föreningen Motkraft i

Umeå, Kvinnojouren i Umeå och Filmföreningen Ken. Alla projekten

kommer att utvärderas och en uppföljning av satsningen sker med ett

seminarium våren 1999 för de deltagande projekten.

3.3.14 Kvinnor/Flickor

Stöd till projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har

fått stöd med 511 000 kronor. Afrosvenskamas Ungdomsförbund (ASU)

har fått stöd för att på tjejers villkor hitta metoder att stärka tjejer i före-

ningslivet, Föreningen Dagens ungdom i Rinkeby för att skapa en tjejjour

och Föreningen Europas Zigenska kvinnor för att hjälpa unga kvinnor att

bryta den traditionella isoleringen i hemmet och klara kontakterna i sam-

hället. Kontaktnätet- Riksorganisationen för ideella kulturföreningar har

fått stöd för att skapa förutsättningar för tjejer att inta pop- och rocksce-

nema. Totalt fyra projekt har fått stöd.

3.3.15 Lokaler

Stöd med sammanlagt 3 595 000 kronor har fördelats till ny-, om- och

tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt 19 föreningar och

organisationer har erhållit denna typ av stöd, bl.a. Föreningen Europeiskt

Ungdomscenter i Eksjö som bygger om en f.d. militärkasem till ett ung-

domscenter med bakgrund av ett kretsloppstänkande.

16

3.3.16

Media

Skr. 1998/99:125

Tre mediaprojekt har beviljats sammanlagt 430 000 kronor. Lidköpings

Film- och videoförening driver ett utvecklingsprojekt inom media, kultur

och data/IT som skall fungera som ett resurscentrum på lokal nivå av och

med ungdomar. Folkets Hus i Saltsjö-Boo har under tre år arbetat med

lokala TV-program för att lyfta fram unga människors idéer om hur ung-

domarna själva skall kunna påverka sin situation. Föreningen Samling för

Alby gör en lokalförankrad ungdomstidning.

3.3.17 Mobbning

Friends - elever mot mobbning har beviljats stöd med 250 000 kronor för

att få så många skolor som möjligt att starta upp kompisstödjarsystem

och en handlingsplan mot mobbning.

3.3.18 Skolkooperativ

Regeringen har sedan tidigare avsatt 10 miljoner kronor för att utveckla

kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Under året har nio projekt fatt

stöd med sammanlagt 2 300 000 kronor. Några av de projekt som fatt

stöd är Vårdgymnasiet i Avesta, Kullagymnasiet i Höganäs, Munke-

bäcksgymnasiet i Göteborg och Varbergs Gymnasieskolas elever Ek

förening m.fl. Ett seminarium för alla projekt som fatt stöd sedan sats-

ningens början hölls i april och en utvärdering av de första projekten har

kommit under våren 1999.

3.3.19 Tittarmakt

Tre projekt har beviljats stöd för det tredje och sista året i en särskild

satsning för att stärka unga människors egen makt mot våld i media.

Folkets Bio i Stockholm, Studiefrämjandet i Norra Skaraborg och Före-

ningen Skutskärs ungdom och media har fått sammanlagt 595 000

kronor. Utvärderingen Tittarmakt mot våld, blev klar under året.

3.3.20 Ung Kultur

Regeringen har avsatt en miljon kronor till lokala projekt för genom-

förande av Ungdomens kulturdagar. Målsättningen var att fa till stånd en

debatt i kommunen om ungdomars kulturverksamhet. Fjorton projekt har

fatt stöd med sammanlagt 228 000 kronor under 1998. En särskild utvär-

dering av de projekt som fått stöd kommer under 1999 och i höst kommer

de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagama att lyftas

fram under Hela Sveriges Filmfestival i Västmanland. Ansökningar för

satsningen har beretts tillsammans med Arbetsgruppen Kultur i hela

landet.

17

3.3.21 Ungdomars politiska delaktighet Skr. 1998/99:125

Elevorganisationen har fatt fortsatt stöd till projektet ”Elevinflytande på

riktigt” med 525 000 kronor. Projektet stödjer elevernas möjligheter för

att utöva ett aktivt inflytande, inom ramen för den försöksverksamhet

med lokala gymnasiestyrelser med elevmajoritet, som regeringen beslu-

tat.

Ungdomsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att fördela 3 miljoner

kronor under 1998 för att sprida information om de tolv goda exempel på

ungdomsverksamhet som definierats i samarbete med Inrikesdeparte-

mentet. Dessa tolv verksamheter ger tillsammans en bred bild av hur

ungdomsverksamhet kan bedrivas inom olika politikområden.

3.3.22 Utsatta barn och ungdomar

Stöd har beviljats med sammanlagt 3 036 000 kronor till 15 olika projekt

för utsatta barn och ungdomar. Två av dessa prioriteringar avser det sista

året av stöd till föreningsdrivna projekt som medverkar till en utveckling

av mellanvårdsaltemativ för ungdomar. Statens Instutionsstyrelse (SIS)

och Idrottsföreningen Mölndal Hockey kommer båda med utvärderande

rapporter under 1999. Andra projekt som fått stöd under året är bl.a.

Stockholms Zigenarförening, Föreningen Fiskebåtens Vänner i

Oxelösund, Internationell Musikförening i Malmö, Kulturföreningen

Kafé Lättings i Gävle, Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Spånga

och Göteborgs Arbetareteater.

Under 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utveck-

lingsinsatser genom bred samverkan mellan ideella och offentliga organi-

sationer. Medlen fördelas av Ungdomsstyrelsen och 8 miljoner belastade

år 1997. Resterande 4 miljoner har belastat 1998.

3.3.23 Ungdomsarbete inom Östersjöregionen

I juni 1998 beslutade regeringen att avsätta medel ur Allmänna arvsfon-

den för att stimulera ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjö-

regionen. I regeringens skrivelse 1997/98:125, Kommande inriktning för

stöd till verksamhet till förmån för ungdomar, aviserade regeringen att

stöd borde kunna ges till pilotprojekt som även omfattar internationella

kontakter och resor eller vistelser utomlands under förutsättning att verk-

samheten leder till nationell nytta. Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att

fördela 5 miljoner kronor för att stödja det internationella engagemanget

för Östersjöregionen bland ungdomar i Sverige, för att de ska få en ökad

kunskap och förståelse för historiska, kulturella och sociala villkor och

möjligheter i länderna runt Östersjön.

3.3.24 Föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna

Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 10 miljoner kronor till

Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som syftar till att ut-

veckla ungdomars egen organisering. Formerna och uttryckssätten för

18

ungas egen organisering förändras och förnyas. För att stärka demokratin Skr. 1998/99:125

är det angeläget att stödja fortsatt uppbyggande och utveckling av verk-

samhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med de frågor

som är mest angelägna för dem själva. Utvecklingsstöd beviljas till ung-

domsorganisationer på central, regional och lokal nivå. Stöd skall också

kunna ges till papaplyorganisationer och nätverk.

3.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under året har sammanlagt ca 113 683 000 kronor fördelats till 182

projekt. Ett av projekten har beviljats stöd vid två tillfällen.

1

' Hörselskadade/Döva 25

Psykiskt störda 48

4 Rörelsehindrade 10

* Synskadade 16

’ Utvecklingsstörda 19

” Flera funktionshinder 65

' Andra funktionshinder 43

Diagrammet visar hur antalet projekt rörande personer med funktionshinder fördelar

sig på olika handikappgrupper. Häri ingår också projekt rörande barn med funktions-

hinder.

3.4.1 Alternativa stöd och boendeformer

Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod avsätta sam-

manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisa-

tioners kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla

och pröva verksamhet som kan förbättra boendesituationen för personer

med psykiska funktionshinder. Under år 1997 beviljades fyra projekt stöd

med 1 783 000 kronor. Under år 1998 har ytterligare 15 projekt beviljats

stöd med sammanlagt 6 172 000 kronor. Stödet varierar från 300 000

19

kronor till 600 000 kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att pro- Skr. 1998/99:125

jekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark

förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det

första projektåret.

3.4.2 Arbete/sysselsättning

Under året har 13 projekt beviljats sammanlagt 6 127 000 kronor för

projekt som på olika sätt skall öka möjligheterna för personer med funk-

tionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten inne-

håller metoder som gör det möjligt att etappvis - från sysselsättning över

kooperativ eller andra organisationsformer - pröva sina möjligheter med

det yttersta målet att fa ett reguljärt arbete.

3.4.3 Datateknik

Handikappinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till IT-

program för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget

som rör personer med funktionshinder har regeringen beslutat att avsätta

sammanlagt 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för det första

året av en beräknad treårsperiod. Av dessa medel avser 4,4 miljoner

kronor ett informationsprojekt som bedrivs av Handikappinstitutet

(numera Hjälpmedelsinstitutet) tillsammans med Handikappförbundens

Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riks-

förbund och Synskadades Riksförbund med syfte att genom olika aktivi-

teter öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktions-

nedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet.

Vidare har 11,6 miljoner kronor ställts till Hjälpmedelsinstitutets för-

fogande för att fördelas bl.a. till brukarorganisationer och stiftelser att

utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, för-

söks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Dessutom har

fyra miljoner kronor avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a.

handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är att öka kompeten-

sen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT.

Dessa ansökningar bereds i samråd med handikapprörelsens förening

h@ndikapp.se . Beslut om stöd till dessa projekt kommer att fattas under

våren 1999. Förutom denna särskilda satsning har sju projekt beviljats

stöd med sammanlagt 6 005 000 kronor för att utveckla datateknik för

personer med funktionshinder. Så har t.ex. Sveriges Dövas Riksförbund

beviljats medel för ett projekt för att utveckla en PC-baserad multi-

mediaterminal där samtliga tre kommunikationsmetoder (bild, text, tal)

kan användas samtidigt eller var för sig. Dessa terminaler (12 st) finns

utplacerade i olika miljöer där döva och talskadade bor och arbetar. Med

sådana multimediaterminaler kan döva ges större valfrihet och möjlig-

heter till en säkrare kommunikation.

20

3.4.4 Familjestöd Skr. 1998/99:125

Elva projekt har beviljats stöd med sammanlagt 5 838 000 kronor. Flera

av projekten syftar till att utveckla stödgrupper som kan ge möjligheter

till möten för utbyte av erfarenheter och kunskap.

3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

Tre projekt har beviljats sammanlagt 2 229 000 kronor för projekt med

syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels utveckla

metoder för hur kommuner kan använda standardreglerna som verktyg

för att förbättra situationen för personer med funktionshinder.

3.4.6 Fritid/idrott

Under året har fem projekt som rör fritid/idrott med personer med funk-

tionshinder beviljats medel med sammanlagt 1 898 000 kronor. Så har

t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möj-

ligheternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12-24 år och som

med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m.

Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där

ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobic-

verksamhet. Verksamheten utvärderas med hjälp av Umeå universitet,

Pedagogiska institutionen.

Under året har regeringen beslutat avsätta medel ur Allmänna arvsfon-

den för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ung-

domar och personer med funktionshinder främst på lokal nivå.

3.4.7 Hjälpmedel

Två projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med

1 530 000 kronor. Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade har be-

viljats stöd för att kunna undersöka behovet av utveckling av hjälpmedel

för personer med polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärn-

skador samt personer som är amputerade. Projektet skall dokumenteras i

en Hjälpmedelsinformation/Kunskapsbank.

3.4.8 Information/utbildning

Inom detta ändamål har 42 403 000 kronor fördelats genom 76 beslut till

75 projekt (för ett av projekten har beslut fattats vid två tillfallen under

året). Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill in-

formera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om

funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller

ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så

lättillgängliga stödformer.

21

3.4.9 Invandrare och handikapp Skr. 1998/99:125

Två projekt har beviljats stöd med sammanlagt 970 000 kronor. Bosnisk

Islamiska Församlingen har fått stöd för faktaboken Det händer i Sverige.

I projektet ingår också en studiehandledning. Boken vänder sig till alla

som i sin vardag kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

funktionshinder och som har olika etniska kulturbakgrunder. Projektet

bedrivs tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan.

3.4.10 Kultur

Tolv projekt har beviljats stöd med 4 050 000 kronor. Bl.a. har Riksför-

bundet för Social och Mental Hälsa tillsammans med föreningen i

Stockholm genomfört projektet Den galna kulturhuvudstaden. Projektet

har innehållit olika former av kulturaktiviteter i syfte att dels öka kun-

skapen hos allmänheten om medlemmarnas funktionshinder och dels för-

söka påverka allmänhetens attityder till funktionshindret.

3.4.11 Kvinnor och handikapp

Två sådana projekt, båda med Synskadades Riksförbund som huvudman,

har beviljats sammanlagt 1 400 000 kronor.

3.4.12 Lokaler

Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats. Treklöverstiftelsen, en reha-

biliteringsanläggning har beviljats stöd med 500 000 kronor. För att

kunna utveckla verksamheten och kunna ta emot personer med olika

former av funktionshinder krävs vissa ombyggnader.

3.4.13 Media

FUB i Göteborg har fatt 700 000 kronor för projektet Grunden Radio-

Video-Tidning. Personer med intellektuella funktionshinder skall pro-

ducera och sprida lättförståelig information till dem som inte kan ta till

sig den vanliga samhällsinformationen. Projektets syfte är alltså två-

faldigt; skapa arbetstillfällen för personer med intellektuella funktions-

hinder samt ge information skapad av och för denna målgrupp.

3.4.14 Miljö

Två miljöprojekt har fatt stöd med sammanlagt 810 000 kronor. Ett av

projekten bedrivs av Astma- och Allergiförbundet för att förbättra inom-

husmiljön och ett av föreningen FUB i Falun för att utveckla en handi-

kappanpassad trädgård vid en särskola för att bl.a. öka den ekologiska

förståelsen.

22

3.4.15 Nya rehabiliteringsmetoder

Inom detta ändamål återfinns projekt med syfte att pröva nya vägar att

förbättra funktionshindrade personers vardag och möjligheter att leva

som andra. Sju projekt har beviljats stöd med sammanlagt 2 548 000

kronor. Två av projekten rör ungdomar med afasi, ett annat rör utveck-

ling av självhjälpsgrupper för personer med anorexi och bulimi.

3.4.16 Organisationsutveckling

Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats

från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har

medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation

som arbetsformer. 16 projekt med denna inriktning har beviljats stöd med

sammanlagt ca 11,7 miljoner kronor.

3.4.17 Tillgänglighet

Fyra projekt som rör detta prioriterade område har beviljas stöd med to-

talt 2 155 000 kronor. Sveriges Dövas Riksförbund har t.ex. beviljats

850 000 kronor för det andra året av projektet Utveckling av tecken-

språkig social service- och äldreomsorgscenter för döva och Hjälp-

medelsinstitutet har tillsammans med Reumatikerförbundet beviljats

medel för projektet Möjligheternas Trädgård - förslag och visioner kring

trädgårdsodling, träningsträdgård och tillgänglig miljö.

3.4.18 Utrustning

Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för mål-

gruppen, utgå till handikapporganisationer. Så har t.ex. Hörselskadades

Riksförbund beviljats 270 000 kronor för att anpassa lokalerna till hörsel-

skadades särskilda behov. DHR-Ung har beviljats 238 000 kronor för

utrustning i projektet IT-satsning under 1998.

4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna

arvsfonden

Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och

andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och för-

verkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar

och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som be-

drivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat

offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella or-

ganisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och en-

skilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara

för.

Skr. 1998/99:125

23

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka Skr. 1998/99:125

till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet

samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens mål-

grupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a.

genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala före-

ningsdrivna projekt.

I det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet

för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att

göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant

område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av

idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom

lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till

att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper.

Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer

medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för

utvecklingsverksamhet inom nya områden.

4.1 Verksamhet till förmån för barn

Utgångspunkten för den svenska barn- och ungdomspolitiken är att

barnets bästa ska sättas i centrum. Målet är att garantera alla barns rätt till

omvårdnad, trygghet och en god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett

stöd och komplement till föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda

och trygga uppväxtvillkor så långt som möjligt kan garanteras för alla

barn. Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under sådana

förhållanden kommer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där

kommunen åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig

personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos

alla barn. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett

utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Som

ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av

ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar mycket vik-

tigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till

myndigheter.

I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen

ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen

familjer där någon har invandrarbakgrund och ensamstående föräldrar

samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verksamhets-

former och metodutveckling för att bidra till integrationsmöjligheter,

språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för barn i dessa om-

råden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den ömsesidiga för-

ståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och andra familjer.

Idrottsverksamhet i föreningslivet spelar en viktig roll för att upp-

muntra barn och ungdomar till att lära sig en aktiv, meningsfull och livs-

lång fritidssysselsättning. Regeringen har i september 1998 beslutat att

under en treårsperiod avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ut-

veckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och

funktionshindrade främst på lokal nivå.

24

Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt Skr. 1998/99:125

som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värde-

ringarna i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga männi-

skor bör särskilt uppmärksammas.

Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och

frågan om barnets rättigheter fatt hög aktualitet. Under en tvåårsperiod

har 20 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas av

olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna om

barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och

landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom

barns och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och samhälls-

livet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete som be-

höver fortsätta.

Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i

föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika

perioder av barnens uppväxttid kan få stöd i sitt föräldraskap. Det stöd

som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och

önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med

barn. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds

och utvecklas.

Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela

uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång

till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporga-

nisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för

tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna

funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och

barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning

mot en kombination av information om barnets funktionshinder och sam-

hällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar i

samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan

länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och

stöd under barnens uppväxt. Det finns dock anledning att i detta sam-

manhang understryka värdet av att aktörer inom den frivilliga sektorn

också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av stöd i

föräldraskapet.

Många barn bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en för-

älder. Barn som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en

av sina föräldrar är överrepresenterade bland barn som far illa. Det är

angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område. Ar-

betslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra,

vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin

plats i barnomsorgen.

Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av

stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön,

men också genom att barn och ungdomar placeras utanför hemmet. Några

grupper av barn anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till

missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som

varit vitttne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella över-

grepp samt barn som växer upp i familjehem.

25

Bampsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet - Skr. 1998/99:125

stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU

1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psy-

kiskt eller allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar alko-

hol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxen vården har inte

tidigare haft ett sådant ansvar och det kommer därför att behövas nya

arbetssätt och kompetenshöjande åtgärder. För att fa till stånd ett sådant

samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndigheterna och

ideella organisationer prioriteras.

Bland de grupper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn

med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/

DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella

organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka.

Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande

och delaktighet bör uppmärksammas. För barn med funktionshinder

finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov

av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i

gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid Barn med

funktionshinder behöver fa tillgång till det stöd som behövs för att få

vara just barn och inte barn med funktionshinder.

4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar

Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som

fullvärdiga medborgare med både rättigheter och skyldigheter. Ungdomar

skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv och verklig

möjlighet till makt, inflytande och delaktighet. Ungdomars engagemang,

skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.

Frågor om ungdomars självständighet, inflytande och synen på ungdomar

som en resurs är därför centrala såväl för ungdomspolitiken i sin helhet

som för fördelningen av stöd ur arvsfonden till ungdomsprojekt.

Det är därför viktigt att bl.a. de insatser som görs med stöd ur All-

männa arvsfonden för att stärka ungdomars ställning inte innebär att de-

ras inflytande utformas enbart på vuxnas villkor. Unga människors ini-

tiativförmåga, kunskaper och kreativitet måste ges verkligt utrymme och

tas till vara.

I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden kommer projekt som

stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten

mellan pojkar och flickor att prioriteras.

Det faktum att ungdomar idag är mer nyfikna på och mindre avstångs-

tagande till narkotika än tidigare och att gruppen tonåringar kommer att

öka kraftigt i början av 2000-talet kan innebära behov av att utveckla nya

metoder för rehabilitering av unga missbrukare inom de närmaste åren.

Regeringen följer noga utvecklingen och kommer vid behov att prioritera

insatser inom detta område.

Samhällsutvecklingen präglas av en omfattande internationalisering.

Dagens ungdomar är i många avseenden bärare av denna utveckling.

Deras engagemang i internationella frågor och vilja att möta människor

och kulturmönster från andra länder bör främjas och stödjas. Stöd ur

26

Allmänna arvsfonden bör därför kunna ges till pilotprojekt som även Skr. 1998/99:125

innefattar internationella kontakter och resor eller vistelser utomlands

under förutsättning att verksamheten leder till nationell nytta.

Den vanligaste organiserade fritidssysselsättningen för ungdomar är

idrott. Trots det är stora grupper av ungdomar inaktiva och mänga ung-

domar avslutar sitt utövande av idrott i föreningslivet i de yngre tonåren.

Regeringen har i september 1998 beslutat att under en treårsperiod av-

sätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av

idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade främst på

lokal nivå.

De särskilda områden som regeringen därutöver avser att lyfta fram

och stödja med medel ur Allmänna arvsfonden är följande:

Ungdomars egen organisering inom såväl hobbyorganisationer och

kulturföreningar som politiska ungdomsförbund och andra samhällspoli-

tiskt engagerade organisationer och projekt bör ges stöd. Regeringen av-

ser att avsätta särskilda medel för att stödja organisations- och verksam-

hetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer,

paraplyorganisationer och nätverk. Inom ramen för denna satsning anser

regeringen det viktigt att också ge politiska ungdomsförbund bättre

möjligheter att medverka i skolan.

De stora tonårskullama i början av 2000-talet ställer nya krav på förny-

else av den kommunala fritids- och kulturverksamheten. Regeringen av-

ser ta initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser

och träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar

gemensamt.

I dag är kultur ett stort ungdomsintresse som spelar stor roll för ut-

vecklingen av ungdomars kreativitet och entreprenörskap. Regeringen

avser därför att inleda en särskild satsning på att stödja och stimulera

utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik,

teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta.

Det är av särskilt stort intresse att följa utvecklingen av ungas värde-

ringar och visioner inför 2000-talet och att analysera idéernas betydelse

för det framtida samhället. Regeringen avser därför att stödja projekt som

på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället under

det nya millenniets första tid.

Under 1980- och 1990-talen har det ideella engagemanget och frivil-

ligarbetet börjat organisera sig i nya former. Inom ungdomsområdet har

sociala entreprenörer byggt upp breda verksamheter i form av träffpunk-

ter och ungdomshus på olika håll i landet. Regeringen avser att stödja de

nätverk som byggs upp bl.a. för att stärka erfarenhetsutbytet och stimu-

lera att liknande verksamheter etableras på nya orter och i fler bostads-

områden. Regeringen har vidare för avsikt att stödja uppbyggnaden av

nätverk mellan lokala föreningar och andra ideella sammanslutningar

som utvecklar bl.a. ungdomsprojekt i storstädernas utsatta stadsdelar.

27

4.3

Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

Handikappolitiken har som syfte att utforma samhället så att det blir till-

gängligt for alla medborgare. Det innebär att personer med funktions-

hinder skall beredas samma möjligheter som andra att vara med i sam-

hällslivet, delta i olika aktiviteter och bemötas med samma respekt som

andra. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet.

Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och

andra organisationer som bedriver ideell verksamhet ges möjlighet att

utifrån brukarnas egna behov och önskemål utveckla och pröva olika

verksamheter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets

stöd.

Trots de insatser som gjorts finns det fortfarande stora hinder for att

personer med funktionshinder skall kunna leva som andra och delta i

samhällslivet. Så har t.ex. Utredningen om bemötande av personer med

funktionshinder i sitt slutbetänkande Lindqvists nia - nio vägar att ut-

veckla bemötandet av personer med funktionshinder (SOU 1999:21) bl.a.

konstaterat att det finns stora brister i bemötandet av personer med funk-

tionshinder och att det behövs insatser för att stärka den enskildes ställ-

ning i olika avseenden. Det gäller t.ex. rätten till full delaktighet och in-

flytande där det bl.a. behövs åtgärder för att motverka att människor ute-

stängs eller behandlas på ett kränkande sätt därför att de har ett funk-

tionshinder. Det gäller också att på olika vägar stödja den enskilde i den-

nes kontakter med myndigheter och andra offentliga organ genom att

skapa möjligheter för handikapporganisationerna att tillhandahålla per-

sonligt brukar stöd. Försöksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant

stöd, byggt på erfarenhet av funktionshinder, kan utformas, organiseras,

administreras och finansieras bör mot denna bakgrund ges stöd ur fonden.

Utredningen föreslår också att handikapporganisationerna skall fa

möjlighet att med kulturen som uttrycksmedel tydliggöra fördomar, atti-

tyder och bemötande. Projekt som syftar till att utveckla metoder för att

genom handikapprörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper

ökad kunskap och kompetens om hur olika funktionshinder påverkar livs-

situationen för personer med funktionshinder bör uppmärksammas. Stöd

bör också, liksom för närvarande, ges till utbildnings- och informa-

tionsverksamhet med målet att öka kunskapen bland personer med funk-

tionshinder om de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem.

Detta rör inte minst personer med funktionshinder och invandrarbak-

grund.

Många funktionshindrade idrottsutövare har genom föreningslivets

idrottsverksamhet kunna förbättra sina möjligheter att aktivt delta i och

forma samhällets utveckling. Regeringen har i september 1998 beslutat

att under en treårsperiod avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ut-

veckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och per-

soner med funktionshinder, främst på lokal nivå.

Frågor som rör kost och motion blir särskilt viktiga för personer med

funktionshinder, det finns därför ett stort behov av utvecklingsarbete som

ökar möjligheterna att genom t.ex. kost och motionsaktiviteter öka väl-

befinnande och livskvalitet.

Skr. 1998/99:125

28

Det är också viktigt att nå både kvinnor och män med funktionshinder i Skr. 1998/99:125

utvecklingsverksamhet som syftar till att stimulera till att arbeta med de

grundläggande värderingarna i samhället och hur de påverkar relationer

mellan kvinnor och män.

Många personer med funktionshinder saknar sysselsättning eller arbete.

Steget mellan habilitering och den öppna arbetsmarknaden är ofta all-

deles for långt. Det finns därför behov av att med handikapprörelsen som

medaktör, utveckla och pröva metoder/modeller som gör det möjligt för

den enskilde att successivt pröva sina möjligheter att arbeta tillsammans

med andra - från sysselsättning, över arbete i kooperativ eller andra or-

ganisationsformer till ett arbete i den traditionella arbetsmarknaden.

Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,

kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kom-

munala verksamheter är en viktig förutsättning for att personer med

funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och

kunna delta i samhällslivet. Att kunna besöka vänner, att som konsument

kunna besöka affärer, restauranger och biografer, att kunna ta del av

kommunens service och information är exempel på aktiviteter som är

naturliga for de allra flesta men som inte är självklara för personer med

funktionshinder. Handikapporganisationerna kan öka tillgängligheten,

genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten kan ökas och

genom olika samarbetsprojekt med t.ex. branschorganisationer och be-

rörda myndigheter.

Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam-

manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra

för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och

pröva alternativa stöd- och boendeformer för personer med psykiska

funktionshinder. Projekt med brukarorganisationema som initiativtagare

kan särskilt förnya och utveckla dessa stöd- och boendeformer.

Mot bakgrund av ett av Hjälpmedelsinstitutet utarbetat IT-program

med inriktning på äldre och funktionshindrade personer, har regeringen

beslutat att 20 miljoner kronor per år under en treårsperiod bör avsättas

för att genomföra informations-, försöks- och utbildningssatsningar med

syfte att göra informationstekniken mer tillgänglig för personer med

funktionshinder. Genom detta möjliggörs en ökad tillgång till in-

formationstekniken bland funktionshindrade i alla åldersgrupper. Många

ungdomar deltar aktivt i utvecklingen av denna teknik. Det är viktigt att

uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga

möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra orga-

nisationer som bedriver ideell verksamhet bör själva eller tillsammans

med andra aktörer ges fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter.

5 Information, erfarenhetsspridning,

uppföljning och utvärdering

I förordningen om Allmänna arvsfonden anges att Arvsfondsdelegatio-

nens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp

projekt samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och

fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen utarbetar där- Skr. 1998/99:125

för årligen en plan för arbetet med information och erfarenhetsspridning.

5.1 Information

Arvsfondsdelegationen har producerat en allmänt hållen broschyr

Nyskapande och utveckling som riktar sig till allmänheten. Broschyren

delas ut till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Den dist-

ribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i

kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande

information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Broschyren

finns översatt till engelska och dessutom på kassett och punktskrift. Un-

der år 1999 planeras en revidering och uppdatering av broschyren.

I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om

Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till sammanställs

årligen Allmänna arvsfonden Årsbok. Årsbokens innehåll är ett redigerat

utdrag av Regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av

fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående

budgetår samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden.

I samarbete med Information Rosenbad har Arvsfondsdelegationen ut-

vecklat hemsidan Allmänna arvsfonden. Hemsidan ger information om

fonden och aktuella satsningar ( www.regeringen.se/arvsfonden ).

5.2 Erfarenhetsspridning

Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och

utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger

är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de pro-

jekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför

metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en

uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvis-

ningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en

plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.

Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter

och annan dokumentation används för att sprida mer generell information

om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Arvsfondsdele-

gationens diarium och projektdatabas har gjort det möjligt att ta fram

förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område på förfrågan

från t.ex. organisationer och myndigheter.

För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från

försöksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som

bedriver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs årligen

s.k. Arvsfondsdagar. Hittills har sådana dagar genomförts i Stockholm,

Umeå och Malmö.

30

5.3

Uppföljning och utvärdering

Organisationer som får stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15

månader från beslutsdatum redovisa hur stödet använts. Under året har

419 redovisningar (inkomna under såväl år 1998 som 1997) granskats

och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall innehålla

dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en redogö-

relse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den

ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska re-

dovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utformning

och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar natur-

ligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar, men

först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verksamhet

är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte fullt ut

godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela

stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fåtal projektredovis-

ningar.

De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast ge-

nomförts inom ramen för respektive projekt. Centralt genomförda utvär-

deringar har gällt särskilda avgränsade satsningar. Ett viktigt syfte med

dessa utvärderingar är att ge kunskap och underlag till berörda politikom-

råden. Under året beslutade Arvsfondsdelegationen att de utvärderings-

rapporter, som Arvsfondsdelegationen bedömer vara intressanta för all-

mänheten skall publiceras i en särskild rapportserie. Exempel på en sådan

central utvärdering vars resultat publicerades under år 1998 är Ungdomar

i rådslag - ett intiativ från Ungdomspolitiska kommittén 1996-97.

Mer genomgripande utvärderingar kommer även fortsättningsvis att

genomföras huvudsakligen utifrån avgränsade ämnesområden och fråge-

ställningar, exempelvis de satsningar på särskilda ändamål som rege-

ringen beslutar om.

I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna

arvsfonden har delegationen t.ex. i augusti 1998 gjort en uppföljning av

stöd som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1990.

Ett 15-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna

arvsfonden påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och

hur verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att

stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, om-

fattning och i antal deltagare.

Skr. 1998/99:125

31

RESULTATRÄKNING

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

Fondnr

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org nummer 802004-9642

6103

1998-01-01 1997-01-01

Kr

Not 1998-12-31 1997-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

SUMMA INTÄKTER

185 219 350,28

185 219 350,28

234 950 932,92

234 950 932,92

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.

1

-44 967 741,79

-17 580 189,94

Förvaltning och administration

2

-11 461 058,00

-13 456 876,72

Övriga kostnader

-1 000,00

-300,00

SUMMA KOSTNADER

-56 429 799,79

-31 037 366,66

RESULTAT FÖRE FINANSIELLA

INTÄKTER/KOSTNADER

128 789 550,49

203 913 566,26

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter Nordbanken

719 601,24

1 001 936,00

Ränteintäkter egna placeringar

3

24 840,00

30 956,62

Utdelning KK:s räntekonsortium

4

36 811 259,08

25 247 800,00

Utdelning KK:s aktiekonsortium

5

51 194 448,00

43 539 376,00

Realisationsvinst andelar i KK:s aktiekonsortium

6

39 349 031,65

0,00

Realisationsvinst andelar i KK:s räntekonsortium

6

457 114,00

0,00

SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER

128 556 293,97

69 820 068,62

ÅRETS RESULTAT

257 345 844,46

273 733 634,88

32

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

BALANSRÄKNING

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1 Fondnr

6103

Kr__________________________________________________Not_____________1998-12-31_____________1997-12-31

TILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Nordbanken

7

19 761 180,38

28 192 195,89

Reversfordran

0,00

469 302,00

Egna placeringar

0,00

25 000,00

Gota konsortium

8

403 651,00

403 651,00

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

9

514 831,88

1 003 511,00

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

20 679 663,26

30 093 659,89

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

10

Andelar i KamK:s räntekonsortium

386 570 877,85

376 399 033,00

Andelar i KamK:s aktiekonsortium

568 761 417,18

533 680 815,24

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

955 332 295,03

910 079 848,24

SUMMA TILLGÅNGAR

976 011 958,29

940 173 508,13

SKULDER OCH EGET KAPITAL

SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Fördelade, ej slutligt beslutade medel (Bilaga 1)

Beslutade men ej utbetalda bidrag (Bilaga 1)

Fastighetsskatt

Sociala avgifter, godemän

Interima skulder

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

173 279 132,27

90 118 000,00

0,00

0,00

11 2 835 598,81

157 740 911,38

74 407 194,00

28 264,00

67 241,00

3 499 515,00

266 232 731,08

235 743 125,38

SUMMA SKULDER

266 232 731,08

235 743 125,38

EGET KAPITAL

12

BUNDET EGET KAPITAL

Fondkapital

506 264 232,93

452 432 926,28

SUMMA BUNDET EGET KAPITAL

506 264 232,93

452 432 926,28

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel

203 514 994,28

251 997 456,47

SUMMA FRITT EGET KAPITAL

203 514 994,28

251 997 456,47

SUMMA EGET KAPITAL

709 779 227,21

704 430 382,75

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

976 011 958,29

940 173 508,13

Ställda panter

0,00

0,00

Ansvarsförbindelser

0,00

0,00

33

2 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125

NOTBILAGA

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har

kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de

stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar Andelarna är lika stora och medför lika rätt t

egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de

omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994:1220) pågår för

närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Regeringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning Sedan

konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. 1

innebär att andelar i konsortierna tas upp som till tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av

andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning fr

konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade

eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid

anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfallet. Anskaffnings- och inlösenvärdet för

andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt

värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnat

Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden

som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen

avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.

Not 1

Restituerade arvsmedel m. m.

Avstående av arv, bättre rätt till arv

Dödsboförvaltning

Rättegångskostnader

Sociala avgifter, godemän

Fastighetsskatt

1998

41 112 241,00

3 025 667,79

43 722,00

446 943,00

339 168,00

44 967 741,79

1997

13 164 056,00

3 539 771,94

0,00

597 943,00

278 419,00

17 580 189,94

34

NOTBILAGA

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

Not .2

Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

- Handläggning av ärenden

Socialdepartementet

Inrikesdepartementet

1998

1997

2 044 687,00

________547 279,00

2 591 966,00

3 121 542,72

2 272 516,00

5 394 058,72

* Inrikesdepartementets kostnader för handläggning av ärenden 1998 uppgår till 992 547:- varav 445 268:-

belastade bokslut per 1997-12-31.

Kammarkollegiet

- Dödsboavveckling m.m.

- Fondförvaltning

- Utbetalning av beviljat stöd

Summa

6 700 000,00

1 732 892,00

436 200,00

8 869 092,00

11 461 058,00

6 200 000,00

1 482 898,00

_______379 920,00

8 062 818,00

13 456 876,72

Not 3

Räntintäkter egna placeringar

Näringslivskredit

Inteckningslån

Kommunlån

1998

24 899,00

0,00

-59,00

24 840,00

1997

0,00

26 512,62

4 444,00

30 956,62

Not 4

Utdelning från KK:s räntekonsortium

Antal andelar

1998 1997

3 113 933 2 806 527

♦Upplupen ränta köp

*Upplupen ränta förs (Not 6)____________________

Utdelning/andel

Utdelning

1998

1997

1998

1997

12,00

9,00

37 367 196,00

-1 191 003,92

635 067,00

25 258 743,00

-10 943,00

0,00

36 811 259,08 25 247 800,00

♦utdelningen per andel i räntekonsortiet har justerats med differensen

mellan anskaffhings-respektive inlösenvärde och det nominella värdet på köp eller

försäljning av andelar med högre anskaffhings-respektive inlösenvärde än nominellt värde.

Köp av andelar

KK:s räntekonsortium

Antal Anskaffn. kurs

151 181 134,8780

Nom Differens

127,00 7,8780

Upplupen ränta

1 191 003,92

35

NOTBILAGA

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

Not 5

Utdelning från KK:s aktiekonsortium

Antal andelar

Utdelning/andel

Utdelni

1998 1997

1998

1997

1998

19

711 034 702 248

72,00

62,00

51 194 448,00

43 539 376,

Not 6

Realisationsvinster

Försäljning av andelar

1

Antal

Försäljnings-

kurs

Genomsnitti.

anskaffn.kurs

Realisations-

vinst

KK:s aktiekonsortium

7 450

3 215,95

738,06

18 460 248,00

KK:s aktiekonsortium

4 602

3 259,11

738,06

11 601 858,00

KK:s aktiekonsortium

4 727

2 750,03

785,37

9 286 925,65

39 349 031,65

Försäljnings-

Genomsnitti.

Nom.

Realisations-

Upplupen rär

Försäljning av andelar

Antal

kurs

anskaffn.kurs

värde

vinst

KK:s räntekonsortium

30 766

131,39

122,67

127,00

133 217,00

135 069,

KK:s räntekonsortium

74 803

133,68

122,67

127,00

323 897,00

499 998,

457 114,00

635 067,

Not 7

Nordbanken

Bankmedlen ingår tillsammans med övriga av Kammarkollegiet förvaltade stiftelsers/fonders bankmedel i ett s.k.

företagskonto. Kollegiet företräder stiftelser/fonder gentemot banken i frågor som rör bankmedlen.

Not 8

Fordran avseende Gota AB:s konkurs.

Gotakonsortiet utgörs av en osäker fordran i Gota AB:s konkurs. I samband med konkursen 1992 skrevs fordringen ned til

60 % av det nominella värdet. Därefter har återbetalningar gjorts motsvarande 20 %. Under 1995 gjordes ytterligare

nedskrivning med 20% . Detta sammantaget innebär att fordringen i bokslutet tas upp till 20% av det nominella värdet.

Konkursförvaltaren har lämnat slutredovisning med utdelningsförslag till tillsynsmyndigheten i december 1997. Förslage

som innebär att utdelning lämnas med ett belopp som motsvarar ca 45% av det nominella värdet har fastställts av

Stockholms tingsrätt den 10 december 1998. Utdelningen kommer att betalas ut i böljan av 1999.

Bokfört värde 1998-12-31 403 651,00

36

Not 9

NOTBILAGA

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

Upplupna intäkter och forutbetalda kostnader

Kostnader för dödsboförvaltning

Upplupen ränta bankkonto 1998-12-31

Upplupen ränta post-girokonto 1998-12-31

12 542,27

502 284,28

5,33

514 831,88

Not 10

Marknadsvärden

1998-12-31

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

13,6

Direktavkastning i konsortiet (%)

2,8

Antal andelar

724 192

Kurs/andel (kr)

2874,49

Marknadsvärde (kr)

2 081 685 433,72

Bokfört värde (kr)

568 761 417,18

Orealiserat övervärde (kr)

1 512 924 016,54

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

8,2

Direktavkastning i konsortiet (%)

9,4

Antal andelar

3 145 032

Kurs/andel (kr)

126,58

Marknadsvärde (kr)

398 103 447,66

Bokfört värde (kr)

386 570 877,85

Orealiserat övervärde (kr)

11 532 569,81

Eget kapital (kr)

Bokfört värde

709 779 227,21

Övervärde aktiekonsortiet

1 512 924 016,54

Övervärde räntekonsortiet

11 532 569,81

Marknadsvärde

2 234 235 813,56

1997-12-31

26,9

2,9

723 086

2 605,79

1 884 209 286,90

533 680 815,24

1 350 528 471,66

4,7

6,9

3 068 321

128,07

392 963 332,95

376 399 033,00

16 564 299,95

704 430 382,75

1 350 528 471,66

16 564 299,95

2 071 523 154,36

Not 11

Interima skulder

Administrativa kostnader 1998, Inrikesdep.

Administrativa kostnader 1998, Socialdep.

Preliminär A-skatt, december 1998

Sociala avgifter, december 1998

Kostnad utbetalning av beviljat stöd 9810-9812

Dödsboförvaltning

Upplupen skuld p g a dubbelåterbet. av bidrag

547 279,00

2 044 687,00

28 264,00

71 217,00

117 150,00

25 095,00

1 906,81

2 835 598,81

37

NOTBILAGA

Skr. 1998/99:125

Bilaga 1

Not 12

Förändringar i eget kapital

Belopp vid årets ingång

Redovisat resultat

Kapitalisering av influtna arvsmedel*

Omforing av realisationsvinster

Under året fördelade medel

Belopp vid årets utgång

* Kapitalisering av influtna arvsmedel

Influtna arvsmedel

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)

varav 10 % till fondkapitalet

Bundet eget

kapital

452 432 926,28

14 025 161,00

39 806 145,65

506 264 232,93

185 219 350,28

-44 967 741,79

140 251 608,49

14 025 160,85

Fritt eget

kapital

251 997 456,47

257 345 844,46

-14 025 161,00

-39 806 145,65

-251 997 000,00

203 514 994,28

38

Fördelning av utdelat stöd ur Allmänna arvsfonden

under år 1998

Under år 1998 har sammanlagt ca 243 miljoner kronor fördelats på

följande sätt:

Skr. 1998/99:125

Bilaga 2

Verksamhet till förmån för barn

Barn i vissa storstadsområden 14 713 000

Brottsförebyggande 300 000

Drogförebyggande 10 370 000

Familjestöd 6 476 000

FN:s konvention om barnets rättigheter 15 632 000

Fritid/idrott 1 344 000

Främlingsfientlighet 193 000

Hjälpmedel 6 200 000

Information/Utbildning 19 457 000

Kultur 365 000

Lokaler 4 865 000

Media 100 000

Organisationsutveckling 580 000

Utsatta barn och ungdomar 1 627 000

82 222 000

Verksamhet till förmån för ungdomar

Arbete/Sysselsättning 500 000

Brottsförebyggande 2 150 000

Datateknik 1412 000

Drogförebyggande 625 000

Familjestöd 50 000

Fritid/idrott 562 000

Främlingsfientlighet 821 000

Föreningsutveckling inom ungdoms- 10 000 000

organisationerna

Idrottens sociala ansvar 205 000

Information/Utbildning 2 396 000

Konsument/Ekonomi 560 000

Kultur 1 190 000

Kultur for integration 735 000

Kvinnofrid 1 947 000

Kvinnor/Flickor 511 000

Lokaler 3 595 000

Media 430 000

Mobbing 250 000

Skolkooperativ 2 300 000

Tittarmakt 595 000

Ung kultur 228 000

39

Ungdomars politiska delaktighet

Ungdomsarbete inom Östersjöregionen

Utsatta barn och ungdomar

3 525 000

5 000 000

7 036 000

46 623 000

Skr. 1998/99:125

Bilaga 2

Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Alternativa stöd- och boendeformer

6 172 000

Arbete/Sysselsättning

6 127 000

Datateknik

6 005 000

Familjestöd

5 838 000

FN:s standardregler för att tillförsäkra

människor med funktionsnedsättning delaktighet

och jämlikhet

2 229 000

Fritid/idrott

1 898 000

Hjälpmedel

1 530 000

Information/Utbildning

42 403 000

Invandrare och handikapp

970 000

IT Handikapp

16 650 000

Kultur

4 050 000

Kvinnor och handikapp

1 400 000

Lokaler

575 000

Media

700 000

Miljö

810 000

Nya rehabiliteringsmetoder

2 548 000

Organisationsutveckling

11 115 000

Tillgänglighet

2 155 000

Utrustning/Inventarier

508 000

1 13 683 000

Totalt

242 528 000

40

Projektkatalog

Förteckning över projekt som beviljats stöd under

budgetåret 1998

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Innehållsförteckning

Alternativa stöd- och boendeformer........................................................43

Arbete/sysselsättning...............................................................................48

Ungdom...........................................................................................58

Handikapp.......................................................................................62

Barnomsorg i storstad..............................................................................53

Brottsförebyggande.................................................................................57

Barn.................................................................................................57

Ungdom...........................................................................................60

Datateknik...............................................................................................60

Ungdom...........................................................................................60

Handikapp.......................................................................................62

Drogförebyggande...................................................................................66

Barn.................................................................................................66

Ungdom...........................................................................................67

Familjestöd..............................................................................................68

Barn.................................................................................................68

Ungdom...........................................................................................75

Handikapp.......................................................................................75

FN:s konvention om barnets rättigheter..................................................79

FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet..............................94

Fritid/idrott..............................................................................................95

Barn.................................................................................................95

Ungdom...........................................................................................97

Handikapp.....................................................................................100

Främlingsfientlighet..............................................................................102

Barn...............................................................................................102

Ungdom.........................................................................................102

Hjälpmedel............................................................................................105

Barn...............................................................................................105

Handikapp.....................................................................................105

Idrottens sociala ansvar.........................................................................106

Information/utbildning..........................................................................107

Barn...............................................................................................107

Ungdom.........................................................................................115

Handikapp.....................................................................................119

Invandrare och handikapp.....................................................................145

Konsument/ekonomi.............................................................................146

Kultur....................................................................................................147

Barn...............................................................................................147

Ungdom.........................................................................................148

Handikapp.....................................................................................151

41

Kultur för integration............................................................................

Kvinnofrid.............................................................................................

Kvinnor och handikapp.........................................................................

Kvinnor/flickor......................................................................................

Lokaler..................................................................................................

Barn och ungdom..........................................................................

Handikapp.....................................................................................

Media.....................................................................................................

Ungdom.........................................................................................

Handikapp.....................................................................................

Miljö......................................................................................................

Mobbning..............................................................................................

Nya rehabiliteringsmetoder...................................................................

Organisationsutveckling........................................................................

Barn...............................................................................................

Handikapp.....................................................................................

Skolkooperativ......................................................................................

Tillgänglighet........................................................................................

Tittarmakt..............................................................................................

Ung kultur.............................................................................................

Ungdomars politiska delaktighet...........................................................

Utrustning och inventarier.....................................................................

Utsatta barn och ungdomar....................................................................

Barn...............................................................................................

Ungdom.........................................................................................

155 Skr. 1998/99:125

157 Bilaga 3

160

161

163

163

172

173

173

174

174

175

176

178

178

179

184

188

189

190

194

195

196

196

197

42

Alternativa stöd- och boendeformer

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN-RIA) i Gislaved

Projektet Kompis-Stöd for psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt lång-

tidssjuka ungdomar och vuxna under helger och kvällar

356 000 kr för år 1 av 2

DKSN (De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse)-RIA vill under ca

2,5 år tillsammans med berörda brukarorganisationer, kommun och

landsting arbeta för att finna stödformer som gör att psykiskt långtids-

sjuka och psykiskt utvecklingsstörda i eget boende far ett tryggare, bättre

liv på kvällar och helger. Det vanliga utbudet av fritidsverksamhet är inte

anpassat till dessa grupper och många blir mobbade och utsatta för olika

former av övergrepp. Man vill nu nå ut till berörda personer och utifrån

deras intressen och önskemål finna lämpliga aktiviteter.

Kontaktperson: Eivor Lilja, tel. 0371-166 41

Frälsningsarmén i Uppsala

Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation

450 000 kr för år 1 av 3

Frälsningsarméns socialtjänst bedriver sedan 30 år tillbaka verksamhet

för bostadslösa i Uppsala. Idag finns två olika verksamheter, Sagahem-

mets stödboende och Frälsningsarméns natthärbärge. Andelen bostads-

lösa med psykiska problem har ökat markant, man räknar med att 40% av

platserna har upptagits av personer med psykiska funktionshinder, 60%

har drogmissbruk som största problem. De psykiskt sjuka som blir vräkta

är ofta mycket rädda för såväl socialvård som sjukvård. Frälsningsarmén

upplevs som mer ofarlig och kan fungera som en länk mellan individen

och myndigheterna. Frälsningsarmén vill nu pröva om man genom upp-

sökande verksamhet (kontakter med bostadsföretagen, socialtjänsten och

kronofogden) kan förhindra antalet vräkningar av dessa personer, man

menar att de varningsbrev som socialtjänsten skickar ut kanske inte ens

öppnas. Genom att tidigt försöka nå dessa människor kan man försöka få

till stånd avbetalningsplaner, hjälpa till med medicinering genom psyk-

vården när vräkning på grund av störning aviseras och kanske hjälp med

städning när man riskerar vräkning på grund av sanitära orsaker.

Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018-12 81 57

Frälsningsarméns Socialtjänst Källan i Tyresö

Projektet Källan 2 Aktivt boendestöd för psykiskt störda missbrukare

400 000 kr för år 1 av 3

Frälsningsarméns socialtjänst arbetar i nära samarbete med specialen-

heten för missbrukare på Tyresö socialförvaltning. Frälsningsarméns

verksamhet var från början ett s.k. lågtröskelboende med omhänder-

tagande av bostadslösa med drogproblem. Kommunen bygger nu en-

rumslägenheter som med förtur skall ges till missbrukare med psykiska

problem. Detta boende skall vara ett slags mellanboende mellan låg-

tröskelboendet och vanliga lägenheter. Till detta boende skall - med

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

43

hjälp av Frälsningsarmen - kopplas en form av stöd för den dagliga livs-

föringen med kontaktperson som ett personligt stöd som skall hjälpa in-

dividen med olika kontakter och möjligheter till t.ex. arbete och studier.

Kontaktperson: Håkan Rundgren, tel. 08-798 92 03

Föreningen Club Lindormen

Projektet Vidga Världen

400 000 kr för år 1 av 3

RSMH startar med Eriksbergs kommundelsnämnd en treårig försöks-

verksamhet för ungdomar 18-30 år med psykiska funktionshinder. Det

krävs särskilda åtgärder för att fånga upp just denna grupp och anpassa

rehabiliteringen till varje individ i samarbete med berörda myndigheter.

Arbetet skall kopplas till SARUKprojektet som drivits med särskilda sti-

mulansmedel. IFS kommer också att delta i detta projekt.

Kontaktperson: Ingemar Wemegren, tel. 018-50 46 86

Föreningen Ny Gemenskap

Strukturerad öppenvårdsverksamhet med öppet hus som bas

509 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har snart 30 års erfarenhet av öppen verksamhet för alla

människor, även de som hamnat utanför samhällets sociala trygghet. Allt-

sedan starten har en majoritet av dem som är med i Ny Gemenskap varit

personer som är hemlösa, oftast arbetslösa och många med omfattande

alkoholproblem. Verksamheten finansieras genom bidrag från kommunen

(35%), stiftet och församlingar i Sthlm (ca 30%) och fonder, gåvor (35

%). Genom verksamheten har många upplevt förtroende och fatt styrka

att gå vidare och söka andra sociala gemenskaper. Föreningen har försökt

analysera förutsättningarna för att gå vidare och utveckla den sociala re-

habiliteringen. Man vill nu pröva driva en återvinningsverkstad i före-

ningens lokaler. Idén har i mindre skala prövats med goda erfarenheter.

Föreningen vill nu under två år pröva denna mer strukturerade verksam-

het i större skala. Man vill ha en fast inskriven grupp på 10 personer som

skall arbeta och som också skall ges möjlighet till stödjande samtal.

Verksamheten skall ledas av en projektledare med stor erfarenhet av att

arbeta med människor med missbruks- och psykiska problem samt en

person som skall som skall ha erfarenhet av snickeri- och annat hant-

verksarbete. Vid inskrivningen träffas ett avtal om att deltagandet förut-

sätter drogfrihet, att man deltar i aktiviteterna och håller fastställda tider.

Handledning skall ges genom stadsmissionen. Verksamheten skall drivas

i samarbete med berörda myndigheter. Man räknar med att verksamheten

på sikt skall kunna sälja sina tjänster till berörd stadsdelsnämnd.

Kontaktperson: Sven Erik Wånell, tel. 08-690 58 09

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

44

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Linköping

Projektet Stöd och stimulans till ett aktivt liv

327 000 kr för år 2 av 3

Kommunen har utvecklat boendestöd i olika former - gruppbostäder med

personal, lägenheter som är kopplade till gruppbostäderna och uppsökan-

de verksamhet. Trots dessa insatser finns två grupper som kommunen

inte når; psykiskt sjuka med missbruksproblem samt psykiskt sjuka som

bor hos åldrande anhöriga. Föreningen vill nu arbeta med dessa grupper

genom att samarbeta med kommunens uppsökande verksamhet och med

Frälsningsarmén och pröva träningsverksamhet i form av studiecirklar.

Kontaktperson: Lotti Lundberg, tel. 013-31 24 62

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Norrköping, Östra

Östergötland

Projektet Gamla Tullhuset (Allaktivitetshus)

600 000 kr för år 1 av 3

IFS i Norrrköping vill starta ett allaktivitetshus med olika aktiviteter

(Caféverksamhet/matlagning, Akvarell/oljemålning, stadsvandringar, tea-

ter m.m.) som skall bryta isoleringen, öva upp förlorad social kompetens

och ge brukarna möjligheter att växa i sin egen takt. Verksamheten skall

skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så individerna, genom

övergångsarbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, skall kunna arbeta i

öppna marknaden. IFS skall arbeta tillsammans med kommunen, lands-

tinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden.

Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 011-13 82 38

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Gällivare

Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi

500 000 kr för år 1 av 3

RSMH i Gällivare vill i samarbete med kommunen undersöka behovet av

stödboende för personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har

meddelat att man är intresserad av att medverka till ett sådant stödboende

om behovet kan visas och om RSMH efter en inventering kan ge förslag

till hur ett sådant boende kan tillgodose funktionshindrades behov.

Kontaktperson: Doris Björkman, tel. 0970-172 33

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Helsingborg

Projektet Boendestöd - uppsökande verksamhet och samordnare

530 000 kr för år 1 av 3

Föreningens s.k. boendesektion skall tillsammans med kommunen bygga

upp en verksamhet för personer som är psykiskt funktionshindrade, har

ett drogmissbruk och är hemlösa. I verksamheten ingår en uppsökande

verksamhet och en boendemodell som genom samarbete med anhöriga,

psykiatrin, kommunen, försäkringskassan och andra ideella organisatio-

ner ger möjlighet att träna eget boende, klara praktiska frågor som bo-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

45

ende, matinköp, ekonomi, städning m.m. för att få hjälp att bryta isole- Skr. 1998/99:125

ring och passivitet. Bilaga 3

Kontaktperson: Rolf Troedsson, tel. 042-12 30 30

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Hudiksvall

Projektet Utveckling av alternativa stöd- och boendeformer för yngre

psykiskt funktionshindrade personer

400 000 kr för år 1 av 3

RSMH skall tillsammans med Psykiatriprojektet i Hudiksvall under en

treårsperiod utforma en verksamhet som innebär att man anställer perso-

nal som skall stötta yngre psykiskt funktionshindrade personer att själva

utforma sin tillvaro med avseende på boende, sysselsättning och fritid.

Man vill på olika sätt nå dessa personer och tillsammans med anställd

personal göra studiebesök för att fånga upp goda exempel, diskutera fram

olika lösningar som passar individen men också gruppen och arbeta för

att dessa lösningar går att realisera tillsammans med socialtjänsten, bo-

företagen, fritidsverksamheten m.m.

Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. 0650-961 72

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Nedansiljan

Uppsökandeprojektet

370 000 kr för år 1 av 2

Projektet skall omfatta Rättviks, Gagnefs och Leksands kommuner och

syftar till att genom direkt uppsökande verksamhet fånga upp personer

med psykiska funktionshinder som också har missbruksproblem. Dessa

personer skall erbjudas friskvård, kamratstödjande verksamhet, viss kul-

turverksamhet och alkoholrådgivning i samarbete med kommunen.

Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 0248-138 36

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Roslagen

Projektet Kooperativt gruppboende för psykiskt funktionshindrade kvin-

nor

270 000 kr för år 1 av 2

Föreningen skall tillsammans med Kooperativ utveckling i Roslagen,

Norrtälje kommun, Psykiatrin i Norrtälje och Väddö folkhögskola starta

ett kooperativt gruppboende för kvinnor med psykiska funktionshinder.

Kvinnorna skall ha egna lägenheter med egna kontrakt och en lägenhet i

huset skall vara för gemensamt bruk. Denna skall finansieras med kom-

munala medel. Projektarbetet beräknas pågå under två år.

Kontaktperson: Bosse Blideman, tel. 0176-129 49

Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH)

Projektet Livskraft

450 000 kr för år 1 av 3

Föreningen skall tillsammans med kommunen arbeta med människor med

psykiska och/eller missbruksproblem som har svårigheter med sitt boen-

46

de och hur de skall hantera sin dag. Unga människor som ännu inte fast-

nat i “vårdsvängen“ eller missbruk skall prioriteras. Genom nätverk för

kamratstöd och motivationsarbete vill man hjälpa personerna ur missbruk

och ge dem mod att föra sin egen talan och fa livskraft. Konkret skall

detta ske genom att föreningen dels hyr några lägenheter, dels ger perso-

nerna möjlighet till struktur på dag (och därmed också natt) genom en

daglig verksamhet som inkluderar måltider och individuellt komponerade

program där inslagen är utbildning i ekonomi, praktisk samhällskunskap,

svenska och matematik, matlagning, klädvård, personlig omvårdnad,

droginformation, motion, motivation (i grupp och enskilt) m.m. Kommu-

nen köper föreningens tjänster.

Kontaktperson: Lars Melin, tel. 036-16 51 11

Röda Korset, Bergsjökretsen

Nätverksbygge i samverkan för personer med psykiska och fysiska funk-

tionshinder

300 000 kr för år 1 av 2

Kommunen har tillsammans med landstinget genomfört en kartläggning

som visat att ungefär 30 personer med psykiska funktionshinder behöver

någon form av stöd och aktivering. I februari 1998 startade kommunen

ett boendestödsteam som arbetar kommunövergripande med stödjande

insatser i hemmet och med uppbyggande av nätverk kring den funktions-

hindrade personen. Arbetet är motivationsinriktat med syfte att upp-

muntra till aktiviteter t.ex. till besök på RSMH:s dagcentral som är

lokalintegrerad med ett sysselsättnings-, arbetstränings- och rehabilite-

ringsprojekt som riktar sig till psykiskt, socialt och intellektuellt funk-

tionshindrade och till flyktingar med traumatiska upplevelser. En annan

verksamhet som ingår i detta projekt är en Röda Korsverksamhet - Kon-

takten.

Kontaktperson: Barbro Elfgren, tel. 0652-361 10

Stiftelsen Malmö Kyrkliga Stadsmission

Uppbyggnad av ett aktivitetscenter

310 000 kr för år 1 av 2

Stadsmissionen bedriver sedan 4 år tillbaka en öppen dagjour dit männi-

skor med olika problem kan komma för att tvätta sina kläder, läsa tid-

ningen, ringa myndigheter, samtala och bara vara. Man vill nu under en

tvåårsperiod utveckla denna verksamhet till ett aktivitetscenter för att

kunna ge besökarna möjligheter till olika aktiviteter, studiebesök, utbild-

ning m.m. för att ge besökarna självförtroendet tillbaka och tillsammans

med berörda myndigheter fa stöd att finna sysselsättning/arbete, utbild-

ning, vård m.m.

Kontaktperson: Birthe Wallin-Rudolw, tel. 040-30 55 33

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

47

Arbete/sysselsättning

Ungdom

Teaterkooperativet Teater X

Projektet Igångsättning

500 000 kr för år 2 av 3

Tillsammans med andra skall Teater X och ungdomar skapa ett ekolo-

giskt Rosengård där det finns möjlighet att skapa nya arbeten, att kunna

påverka sitt liv, att vara behövd, att ge sina barn drömmar om en framtid

och bli förebilder för hela Malmö. Rosengårds Herrgård är bas för verk-

samheten. Projektet beräknas pågå i tre år och omfattar att planera, för-

bereda och starta dels ett folkrörelsearbete kring Rosengård som ekolo-

gisk stadsdel, dels gymnasieprogrammet "Utmaningen" för 50 ungdomar

i åldern 16-19 år med internationell kockutbildning som bas samt dels

under det första året den ekologiska tillbyggnaden av Herrgården för att

skapa miljöcentrum Rosengård. Hela projektidéen handlar om att vända

bilden av Rosengård till något positivt för alla utifrån en ungdomssats-

ning. Herrgården skall bli "Drömmarnas Hus". Under det första året har

kommunen i samarbete med Teater X genomfört den ekologiska till-

byggnaden av Herrgården. Det första året av gymnasieprogrammet

"Utmaningen" pågår och inför hösten 1998 planeras verksamheten inrik-

tas mot ett utvecklingsprojekt inom det individuella programmet. En

långsiktig utvecklingsidé är ett gymnasium i Rosengård med inriktning

på miljöprogram i nära samverkan med högskolan. Förutom kommunen

är ABF Malmö och Stadsfastigheter i Malmö med i projektet. Malmö

kommun har beviljats stöd till en återuppbyggnad av ytterligare en flygel

till Herrgården från regeringens medel för investeringsstöd till lokala

projekt för omställning till ett ekologiskt samhälle. Detta kommer ytter-

ligare att stärka den roll Teater X har för att tillsammans med områdets

unga och vuxna arbeta för en omställning av Rosengård till en ekologisk

stadsdel. Projektet skall dokumenteras och utvärderas.

Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. 040-21 74 76

Handikapp

Dövas förening i Göteborg

Projektet Lokalt arbetscenter för döva

100 000 kr

Projektet byggs upp och drivs i nära samarbete med Göteborgs Stad

Majorna, handikappenheten. Målgruppen är döva och gravt hörselskada-

de personer som varit arbetslösa en längre tid och har uppenbara svårig-

heter att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden. Målgruppen skall er-

bjudas plats inom TSC (Teckenspråkscentrum = ett kulturhus med

teckenspråket som grund). Arbetsuppgifterna inom arbetscentret skall

variera allt från serviceuppgifter inom TSC's lokaler över legoarbeten,

som också utförs inom lokalerna, till arbete hos externa arbetsgivare -

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

48

privata, offentliga eller organisationer. Verksamheten har därmed stora

möjligheter att låta den enskilde individen finna arbete i linje med sina

intressen och förmåga samt närma sig den öppna arbetsmarknaden i sin

egen takt och med ett individuellt stöd.

Kontaktperson: Ulla-Bell Thorin, tel. 031-701 71 55

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Mellanskåne

Utveckling av verksamhet/sysselsättning på dagtid för gravt fysiskt funk-

tionshindrade

342 000 kr för år 1 av 3

RBU-Mellanskåne skall i samarbete med Lunds kommun utveckla daglig

verksamhet för och med de allra svårast funktionshindrade 20 år och

äldre, som inte har rätt att kräva daglig sysselsättning enligt LSS. Många

av dessa personer har personlig assistans men det kan ändå vara svårt att

göra tillvaron meningsfull om man varken går i skola, har ett arbete eller

annan sysselsättning. Verksamheten skall bedrivas på dagtid i en ung-

domslokal som ligger mycket centralt i Lund.

Kontaktperson: Louise Wikman, tel. 046-355488

Föreningen Medvind

Projektet Medvind

400 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla arbetsuppgifter för personer med mått-

lig och lindrig utvecklingsstörning. Östra Göinge och Osby FUB lokal-

förening och kooperativet Medvind skall tillsammans med Östra Göinge

kommun, Länsstyrelsen i Kristianstads län samt AMI under en treårs-

period finna och pröva arbetsuppgifter lämpliga för målgruppen i samar-

bete med lokala arbetsgivare.

Kontaktperson: Mats Fahlén, tel. 044-436 90

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Älvsborgs län

Projektet Arbetslösa kvinnor med funktionshinder - en resurs

140 000 kr för år 2 av 2

Organisationen vill försöka fånga upp funktionshindrade kvinnor som

skulle kunna arbeta. Man skall utarbeta en checklista, som skall användas

i samarbetet med berörda myndigheter, försöka belysa eventuell skillnad

mellan manliga och kvinnliga arbetslösa funktionshindrades behov och

önskemål samt tillsammans med Samhall försöka belysa arbetets värde.

Samarbete sker med Vårdhögskolan i Vänersborg.

Kontaktperson: Carita Henriksson, tel. 0322-157 54

Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i centrala Stockholm

Projektet Steg för steg - Arbetsrehabilitering av psykiskt funktionshind-

rade

380 000 kr för år 1 av 3

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

49

Projektet vänder sig till personer med svåra psykiska funktionshinder

som är långtidssjuka och sysslolösa och som har sjukbidrag eller sjuk-

pension. Trots insatser som arbetsterapi och studiecirklar är det svårt för

denna grupp att gå vidare till arbete eller studier eftersom det inte finns

anpassade arbeten. Steget mellan sjukvårdens och socialtjänstens rehabi-

litering och arbetsmarknadens krav är alltför stort. Det behövs en rehabi-

litering rehabilitering i flera steg där självständighet, aktivitet och presta-

tion successivt ökar. Ett stort problem är okunskapen om funktionshind-

rets karaktär. Denna okunskap återspeglas enligt föreningen i de arbets-

rehabiliterande åtgärder som erbjuds av AMI och försäkringskassor. Fö-

reningen vill genom tre olika delprojekt finna och utveckla daglig syssel-

sättning och arbetstillfällen för 20 personer. Delprojekt 1 går ut på att en

av de textila studiecirklar som bedrivits i Vuxenskolans regi skall ut-

vecklas till arbetsverksamhet genom att producera saker till försäljning,

arbeta på beställning eller vidareutveckla deltagarna i textila hantverk. I

delprojekt 2 skall föreningen skall fungera som en arbetsförmedling ge-

nom att inventera de egna leden och nätverken kring den funktionshind-

rade. Man söker efter medlemmar, t.ex. släktingar som själva har kon-

takter med företag som kanske kan ge möjligheter för två funktionshind-

rade att dela på ett arbete m.m. eller att man kan stötta individen på ar-

betsplatsen. Det tredje delprojektet handlar om att leta upp företag, t.ex.

ett café, köpa in detta och slussa in långtidssjuka i företaget med stöd av

yrkeskunnigt folk. Målet är att driva verksamheterna i kooperativ form

eller som småföretag. Arbetet skall bedrivas tillsammans med kommu-

nen, Studieförbundet Vuxenskolan och Kooperativt Idécentrum.

Kontaktperson: Ulla Elfving Ekström, tel. 08-653 34 67

KulturCentrum Skåne

Utbildning, Arbete och Öppen verksamhet för funktionshindrade

500 000 kr för år 1 av 3

För ungdomar med utvecklingsstörning finns efter särskolegymnasium

inga eftergymnasiala studiealtemativ. Kulturcentrum Skånes mål är att

bedriva konstnärlig utbildning på eftergymnasial nivå, skapa en kultur-

arbetsplats och bedriva öppen verksamhet med kultur- och naturförank-

ring för personer med funktionshinder - i första hand personer med ut-

vecklingsstörning. Projektet skall bedrivas tillsammans med kommunen

och landstinget, CERTEC (Centrum för Rehabiliteringsteknik) vid Lunds

Tekniska Högskola och FUB i Lund.

Kontaktperson: Heimo Åback, tel. 046-32 08 62

Reumatikerförbundet

Ett Arbetsmarknadsprojekt

810 000 kr för år 3 av 3

Många av reumatikema står utanför arbetsmarknaden trots utvecklad tek-

nik och medvetenhet om rehabiliteringsfrågor. Man vill därför kartlägga

arbetsmarknadssituationen genom en enkät och telefonintervjuer, kart-

lägga hindren, utbilda s.k. arbetmarknadsombud som skall stödja reuma-

tiker samt informera arbetsgivare, försäkringskassa och andra aktörer om

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

50

reumatikers möjligheter och förutsättningar i arbetslivet. Under det första

året har man gått ut med en enkät till 10 000 slumpvis utvalda personer i

åldrarna 16-64 år. Enkäterna har bearbetats och underlag till djupinter-

vjuer har utarbetats. Resultaten har analyserats och sammanställts till en

rapport som skall spridas inom Reumatikerförbundet och till arbetsmark-

nadens aktörer. Rapporten innehåller också ett diskussionsavsnitt om de

förslag till åtgärder som framkommit av enkätsvaren. Man vill också göra

en videofilm med goda och mindre goda exempel på hur arbetssitua-

tionen för reumatiker kan vara.

Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 00

Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)

Projekt gällande hivpositivas återgång till arbetslivet

640 000 kr för år 1 av 2

De nya s.k. bromsmedicinerna innebär för de flesta hivpositiva att livssi-

tuationen och livslängden kraftigt förändras. Många av dem som idag är

sjukskrivna, helt eller delvis är pensionerade eller har sjukbidrag börjar

hoppas på ett liv som innebär möjlighet att åter komma in i arbetslivet.

Förbundet skall på olika sätt informera om vad förändringen i överlevnad

för hivpositiva innebär och vilka problem detta kan innebära samt genom

olika informationsinsatser påverka attityder hos arbetsgivare, fackliga

organisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer så att även hivpositiva

skall ses som en resurs på arbetsmarknaden. Projektet riktar sig till samt-

liga hivpositiva i yrkesverksam ålder, samt till arbetsgivare, fackliga or-

ganisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer.

Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08-657 94 86

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Borlänge

Förstudie till projektet Rätten till en bra dag

200 000 kr för år 1

RSMH Dalarna och IFS Dalarna vill tillsammans med Kooperativ ut-

veckling i Dalarna utifrån erfarenheter från olika projekt i Dalarna söka

skapa någon form av forum där den socialpsykiatriska rehabiliteringen

far stor betydelse.

Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 0248-138 36

Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS)

Projektet Vägar till arbete för funktionshindrade med utländsk bakgrund

1070 000 kr för år 1 av 3

Organisationen skall utveckla metoder, föreslå åtgärder och formulera

projekt som leder till att krigsskadade och arbetshandikappade med ut-

ländsk bakgrund far arbete, sysselsättning eller utbildning. Projektarbetet

skall koncentreras till Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionen. I

projektet ingår uppsökande verksamhet som skall bedrivas i samarbete

med myndigheter som AF, AMI, FK, Socialtjänsten m.m. Vidare vill

man genomföra kurser, konferenser och seminarier för och med funk-

tionshindrade personer med utländsk bakgrund och representanter för

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

51

berörda myndigheter och organisationer för att få fram idéer och goda

exempel. Nätverk av myndigheter och organisationer som ansvarar för

dessa frågor skall bildas och man vill dessutom skapa medvetenhet om

målgruppens situation genom olika former av informationsinsatser och

utbildning för framför allt personalgrupper.

Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60

Stiftelsen Arbete och Vänskap i Lycksele

Projektet Steget ut

295 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen, som bedriver Klubbhuset Lapplandsfontänen (ett Fountain

House-rörelseklubbhus), skall utveckla samarbetet med Lycksele kom-

mun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Medborgarskolan, DHR

och Svenska Kyrkan. Samarbetet syftar till att göra det möjligt för psy-

kiskt funktionshindrade att stegvis komma ut till anpassat arbete.

Kontaktperson: Per-Anders Brännström, tel. 0950-389 60

Stiftelsen Bräcke Östergård

STURA-proj ektet

750 000 kr

Stiftelsen skall genomföra ett EU-projekt som rör neuropsykologisk re-

habilitering med arbetslivsinriktning för unga vuxna med förvärvad

hjärnskada. Försäkringskassa, AMI och Göteborgs folkhögskola går in

med medel. Arvsfondsstödet avser utveckling av arbetskooperativ samt

anhörigutbildning/stöd.

Tel. 031-50 25 00

Stiftelsen RIFS

Projektet Kooperativa arbetsformer för psykiskt funktionshindrade

500 000 kr för år 2 av 2

Stiftelsen (RSMH och IFS) samarbetar med KFU - Föreningen Koope-

rativ Utveckling i Sverige som organiserar ett 20-tal olika LKU - Lokala

Kooperativa Utvecklingscentra i frågor som rör arbets- och sysselsätt-

ningsåtgärder. Organisationerna genomför regional seminarieverksamhet

för kommuner, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, lokala RSMH- och

IFS-föreningar, folkhögskolor. Syftet är att föra ut den gemensamma

kunskapen och presentera goda exempel på boende och sysselsättning.

Kontaktperson: Hans Bergström, tel. 08-772 33 74

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

52

Barnomsorg i storstad

Göteborgs kommun, Lärjedalens stadsdelsförvaltning

Långsiktigt processarbete i primärområdena Hjällbo, Hammarkullen och

Eriksbo

2100 000 kr för år 2 av 3

Projektet syftar till att i samråd med fackliga företrädare och lokala före-

ningar göra ett långsiktigt processarbete där medarbetare inom det lokala

föreningslivet, kommunala och icke kommunala verksamheter ges för-

djupade kunskaper och en samsyn kring meningsfullt integrationsarbete.

Inom områdena skall alla barn 0-12 år erbjudas någon form av verk-

samhet, språkförskola, öppen förskola, musikverksamhet för skolbarn etc.

Under våren 1998 genomförs en ny förvaltningsorganisation i Lärjedalen

vilket bl.a. innebär att ledningsteamen för barnomsorgen och skolan far

ett ökat ansvar för det lokala tvärsektoriella folkhälso- /områdesarbetet

med en planeringsledare som ansvarar för samordning.

Kontaktperson: Lisbeth Söderlund, tel. 031-33 28 266

Haninge kommun

Jordbroprojektet - öppen språkförskola

400 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt där en öppen språkförskola drivs i samverkan med ABF,

skolförvaltningen och kommunledningskontoret i Haninge kommun och

som har som mål bl.a. att förbättra invandrarbarnens svenska kunskaper i

så tidig ålder som möjligt och att medverka till att det mångkulturella

bostadsområdet Jordbro kan utnyttja sin speciella sammansättning och att

dessa egenskaper kan ses som en positiv resurs. I Haninge kommun bor

ca 60 000 invånare, ungefar 20% är invandrare eller har invandrarbak-

grund. I Jordbro finns en stor andel barn 1-6 år. Föräldrar och barn be-

höver träning i det svenska språket och möjlighet till kontakt med andra

barn och vuxna i bostadsområdet.

Kontaktperson: Ingrid Bergander, tel. 08-606 70 00

Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundelsnämnd

Språkförskola m.m.

1420 000 kr för år 2 av 3

Man önskar satsa på ytterligare sommarlovsverksamhet och lägervistelse

för de mest utsatta och isolerade barnen, på förstärkt stöd till områdets

föreningar samt på föräldrastödsgrupper. Medlen handläggs av Centrum

för Samverkan, vilket är en psykosocial, förebyggande verksamhet för

barn, ungdomar och familj i samverkan mellan landsting och kommun - i

nära samarbete med föreningsliv och ideella organisationer. Inom CfS

ingår som en självklar del “brobyggande" insatser där man med alla till

buds stående medel söker vägar för att minska segregationens negativa

konsekvenser för barnfamiljer och ungdomar i Flemingsberg. Många av

de negativa konsekvenserna man ser hos barnen går att härröra till bris-

tande förankring i samhället, speglad i nyansfattigt språk, osäker identi-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

53

tetsupplevelse, rädsla for det omgivande samhället samt ökade risker for Skr. 1998/99:125

kriminalitet och drogmissbruk. För små barn med dubbelsegregerade for- Bilaga 3

äldrar - isolerade i samhället och invandrare - ges normalt ingen möjlig-

het till språkinlärning och kontakt utanför familjens närmaste krets. För

de äldre barnen är en meningsfull fritid ett viktigt sätt att definiera sig

själv till andra och till omvärlden.

Kontaktperson: Agneta Samuelsson, tel. 08-535 300 00

Huddinge kommun, Vårby kommundelsnämnd

Språkförskola m.m.

640 000 kr för år 2 av 3

Språkförskola för barn utanför barnomsorgen från 3-4 år samt "barnens

och ungdomarnas hela dag" - fritidssysselsättning för mellanstadiebarn

även på sommaren. Stödet gäller dels Språkförskola för barn utanför

barnomsorgen från 3^4 år samt Barnens och ungdomarnas hela dag -

fritidssysselsättning för mellanstadiebarn även på sommaren. I Vårby

samarbetar MVC, BVC, den öppna förskolan och individ- och familje-

omsorgen. Tillsammans med kyrkan och föreningslivet arbetar kommun-

delsförvaltningen med att förebygga en socialt olycklig utveckling hos

barn och ungdom. Samarbetspartners är föreningar som IFFI och Vi

Unga.

Kontaktperson: Christina Eklund, tel. 08-535 300 00

Malmö kommun, Fosie stadsdelsförvaltning

Projektet El-Emel (Förhoppning)

513 000 kr för år 2 av 3

Projektet bedrivs i samarbete med Unga Ömar Malmö. Inför år två plane-

rar man bl.a. att bedriva öppen förskola på förmiddagarna där barnen är

indelade i grupper efter språkförmåga. Verksamheten inbegriper en del

hantverksverksamhet som rymmer närhet till den egna kulturen, historien

och traditionerna. Man tänker också starta kvällsverksamhet för tonårs-

flickor.

Kontaktperson: Rafah Al Radi, tel. 040-21 90 56

Malmö kommun, Husie stadsdelsförvaltning

Projektet Att växa upp inför 2000-talet

455 000 kr

Projektet gäller att utveckla alternativ i bostadsområdet Almgården för

barn 0-12 år och deras familjer som av olika skäl inte har reguljär barn-

omsorg. Bostadsområdet gränsar till Rosengårdsområdet som det tillhör-

de innan stadsdelsindelningen. Arbetslösheten och socialbidragsberoen-

det är stort. Andelen ensamstående föräldrar med barn under 15 år är

dubbelt så hög som för hela Malmö. Man vill nu arbeta för att föra över

en nybildad föräldraförening och dess verksamheter till en avdelning som

tillhör barnomsorgen. Barnavårdscentralen skall flytta in i samma lokaler

vilket är en förutsättning för möjlighet till nyskapande kontakt med för-

äldrar i området. Föräldraföreningens lokal kommer att fungera som en

54

mötesplats för områdets barnfamiljer som kan få råd och stöd från olika

yrkeskategorier.

Kontaktperson: Eva-Britt Holmberg, tel. 040-34 62 35

Malmö kommun, Rosengårds stadsdelsförvaltning

Lokalt utvecklingsarbete i bostadsområdet Herrgården

700 000 kr för år 3 av 3

Bostadsområdet Herrgården är ett av landets mest invandrartäta områden.

Personalen inom förskole- och skolverksamheterna har sett hur de accele-

rerande förändringarna i livsvillkoren inom området påverkar barns upp-

växt och deras barndom. Projektet är en förberedande öppen verksamhet

där personalen har samma kulturella bakgrund som familjerna samt

svensk pedagogisk utbildning. Man utvecklar nya arbetsmetoder för ar-

bete med barn för att öka deras förutsättningar att tillgodogöra sig alla de

möjligheter som förskolan, grundskolan och gymnasieskolan erbjuder.

Man vill också utveckla metoder för en bra föräldrakontakt. Föreningarna

som deltar i utvecklingsarbetet är Islamiska Kulturföreningen, Internatio-

nella Muslimska Kvinnoföreningen och Brottarklubben Centrum.

Kontaktperson: Gunilla Schyberg, tel. 040-34 38 21

Malmö kommun, Rosengårds stadsdelsförvaltning

Öppen verksamhet för muslimska kvinnor med barn

385 000 kr för år 2 av 2

I bostadsområdet Herrgården bor ca 3 500 personer varav 3 247 har ut-

ländsk bakgrund. Socialbidragsberoendet i området uppgår till 91 %.

Flertalet barn i området har ej tillgång till daghemsverksamhet eftersom

deras föräldrar inte arbetar eller studerar. Detta innebär att de endast er-

bjuds deltidsgrupp, 3 tim/dag i ett läsår innan skolstarten. Projektet syftar

till att bryta isoleringen för mödrar och barn, underlätta för mammorna

att skapa kontakter och sociala nätverk i Sverige, lära mammorna att tala

svenska, låta kvinnorna få en inblick i svensk barnuppfostran och svenskt

samhällsliv, ge barnen möjlighet till utveckling genom lek och språklig

stimulans i svenska. Projektet bygger på att 25 kvinnor med barn är in-

skrivna i verksamheten. Mammorna får svenskundervisning 2 tim/dag.

Barnen är då med förskolepersonal. Övrig tid är det mamma-bamverk-

samhet med regelbundna temaeftermiddagar.

Kontaktperson: Anne Eckhardt-Ahldén, tel. 040-34 68 12

Malmö kommun, Rosengårds stadsdelsförvaltning

Öppen verksamhet för somalier i bostadsområdet Törnrosen

470 000 kr för år 2 av 2

Verksamhet för somaliska familjer med barn i bostadsområdet Tömrosen.

Många somaliska familjer bor i delområdet Tömrosen. Arbetslösheten är

i det närmaste 100 %. I området finns ett flertal somaliska föreningar som

efterfrågar stöd och hjälp från stadsdelsförvaltningen för att starta

mamma-bam-grupper och utbildning för männen. I samverkan med de

lokala somaliska föreningarna skall drivas mamma-bamverksamhet.

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

55

Exempel på innehåll kan vara information om kosten för barn, informa-

tion om bamsäkerhet, samhällsinformation, sömnad, svenskundervisning.

Kontaktperson: Anne Eckhardt-Ahldén, tel. 040-34 68 12

Stockholms kommun, Rinkeby stadsdelsförvaltning

Verksamhet i integrationssyfte för barn i Rinkeby

160 000 kr för år 2 av 2

En invandrarförening som bedriver en verksamhet i integrationssyfte för

barnen - tvåspråkighet, integration etc. Projektplanen omfattar metodut-

veckling för de barn som bor i språkligt och socialt isolerade miljöer samt

kompetensutbildning för personalen. Barn till arbetslösa turkiska föräld-

rar prioriteras och avgifterna sätts lågt på grund av föräldrarnas ekonomi.

Det mest angelägna i projektet är den uppsökande verksamheten samt

utbildning av föräldrar och personal.

Kontaktperson: Mazhar Göker, tel. 070-742 28 29

Stockholms kommun, Stockholms socialnämnd

Projektet En plats för alla barn - ett projekt för att främja jämlika upp-

växtvillkor i de mest utsatta stadsdelarna i Stockholms kommun

6900 000 kr för år 3 av 3

Bakgrunden till projektet är att det i bostadsområden där en högre andel

av de boende familjerna har flykting- eller invandrarbakgrund händer det

att barn börjar skolan med mycket bristfälliga kunskaper i svenska

språket. Detta medför att barnen får sämre förutsättningar i att klara sin

skolgång än barn med helt svensk bakgrund. I dessa områden finns även

barn med helt svensk bakgrund som står utanför den reguljära barnom-

sorgen och skolbamomsorgen och som inte heller får möjlighet att ta del

av den pedagogiska stimulansen och gemenskapen som erbjuds. Alla

dessa barn får en sämre start i livet som förstärks med åren om inget görs

för att förändra situationen.

Projektet sker i samarbete med Centrum för kulturkommunikation

(CFK) och skall erbjuda barn i åldern 1-12 år, som står utanför den

reguljära barnomsorgen i de mest segregerade stadsdelarna i Stockholm,

förskole- och fritidsverksamhet. Projektet skall ge erfarenheter när det

gäller uppsökande verksamhet, nya verksamhetsformer, självförvaltning,

föräldrasamarbete, samverkan och pedagogisk metodutveckling.

Projektets tredje och sista år kommer nu att utvidgas till att omfatta fler

äldre barn och ytterligare stadsdelar.

Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98

Stockholms kommun, Stockholms socialnämnd

Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Husby)

190 000 kr för år 3 av 3

Delprojekt i Husby. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC) driver

läsfårdighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samarbete

med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska och

somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

56

grund för integregring i det svenska samhället. De tre delprojekten be-

drivs i Husby, Rinkeby och Tensta. Detta är det tredje och sista pro-

jektåret

Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98

Stockholms kommun, Stockholms socialnämnd

Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Rinkeby)

190 000 kr för år 3 av 3

Delprojekt i Rinkeby. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC)

driver läsfardighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samar-

bete med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska

och somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en

grund för integregring i det svenska samhället.

Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98

Stockholms kommun, Stockholms socialnämnd

Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Tensta)

190 000 kr för år 3 av 3

Delprojekt i Tensta. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC) driver

läsfardighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samarbete

med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska och

somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en

grund för integregring i det svenska samhället.

Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Brottsförebyggande

Barn

Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ)

Brottsförebyggande projekt avseende barns och ungdomars värderingar

och normbildning i en förändrad uppväxtmiljö

300 000 kr för år 2 av 2

Projektet syftar till att genom de 90 lokala Brottsofferjourer anslutna till

Brottsofferjouremas Riksförbund driva en informationskampanj som på

lokalplanet riktas mot skola, barnomsorg, barn- och ungdomspsykolo-

giska institutioner, politiker och föräldrar. Man vill skapa förusättningar

för ett mer långsiktigt intresse som kan leda till fortsatta samtal, lokala

studiegrupper. Särskild vikt läggs vid att de lokala samtalen Projektet blir

generationsövergripande och barn och ungdomar bereds möjlighet att

aktivt delta i utvecklingen.

Kontaktperson: Per Svensson, tel. 08-550 106 22

57

Ungdom

SUNNE MU

Projektet Taggarna

275 000 kr för år 2 av 3

Sunne Mu är en ideell förening, ansluten till Kontaktnätet i Sunne. Kon-

taktnätet i Sunne är en tvärsektoriell samverkanssatsning mellan skola,

föräldrar, föreningslivet, socialtjänst, polis m.fl. Kommunen har kartlagt

invånarnas syn på framtiden med fokus på trygghet/otrygghet. Denna bild

har utgjort grunden för nätverkets arbete och insatser sedan 1995. Kom-

munala grupper har tillsammans med föreningslivet arbetat med olika

problemområden från förebyggande insatser i barnomsorgen, kamratstöd

i skolan till brottsofferstöd för äldre. Sunne Mu planerar nu för det andra

året av ett treårigt projekt med syfte att tillsammans med ortens äldre ton-

åringar etablera en samlingsplats för ungdomarna i en nedlagd OK-mack.

Under projektets första år har ungdomarna själva målat och inrett macken

med stöd av bl.a. ortens näringsliv. I den gamla macken finns nu ett café

och en verkstad. I anslutning till caféet byggde ungdomarna under som-

maren en beach-volleyplan. Föreningen planerar att utvidga verksam-

heten med internet, möteslokal, TV-video, spel och temakvällar. Nät-

verkets föräldrar samt en fritidspedagog kommer att ansvara för att pro-

jektet genomförs.

Kontaktperson: Tony Nilsson, tel. 0565-126 28

Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC)

Projektet Kvalitetssäkrad motorcyklist - fri från våld, kriminalitet och

droger

450 000 kr för år 1 av 3

Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) genomförde åren

1995 och 1996 projektet "Motorcyklister mot våld", som fick stöd ur

Allmänna arvsfonden. Enligt den genomgripande utvärdering som

gjordes framkom att projektet hade stor betydelse för att både inom och

utom organisationen tydliggöra gränserna mellan de vanliga 99 procenten

av mc-åkarna och den numerärt sett lilla gruppen kriminella "outlaws".

SMC vill nu vidareutveckla sitt brottsförebyggande arbete med målsätt-

ningen "att visa ungdomarna att det finns en seriös motorcyklism" och att

efter projektet "rekryteringsgrunden för kriminella grupperingar minskat i

stor omfattning." Organisationen som har ca 47 000 medlemmar i ca 360

lokala klubbar planerar att med hjälp av en bred medlemsaktivitet sprida

budskapet "Kvalitetssäkrad motorcyklist, fri från våld, droger och krimi-

nalitet". Detta planeras ske genom den egna tidningen och genom att i

länsvisa och lokala aktiviteter mobilisera det stora sociala nätverk som

organisationen utgör. SMC har ingen ungdomsorganisation, utan arbetar

generationsövergripande. I detta projekt har SMC försäkrat att unga

medlemmar kommer att ta aktiv del i planering och genomförande av

både centrala och lokala aktiviteter.

Kontaktperson: Per Johansson, tel. 0250-395-08

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

58

Sveriges Riksidrottsförbund (RF)

Projekt "Landslag mot våld"

1100 000 kr för år 3 av 3

Riksidrottsförbundet (RF) har tillsammans med Svenska Idrottsrörelsens

Studieförbund (SISU) sedan hösten 1995 med stöd av Allmänna arvsfon-

den drivit en landsomfattande satsning inom idrottsrörelsen för att mot-

verka våld med mottot "Landslag mot våld". Ett antal händelser i sam-

hället hade riktat uppmärksamheten mot problematiken kring våldet.

Händelserna påverkade i hög grad idrotten och väckte ett engagemang

inom idrottsrörelsen. På olika sätt genomförde idrotten runt om i hela

landet spontana manifestationer och upprop mot våldet. Projektet

"Landslag mot våld" innebär bl.a. att aktiva landslagsutövare ur varje

idrott utses att ingå i ett "Landslag mot våld". Dessa idrottsprofiler er-

håller en särskild utbildning för att aktivt kunna propagera mot våldet vid

manifestationer, möten, utbildningar, skolbesök etc. Målsättningen är att

vart och ett av de 22 distrikten inom idrottsrörelsen skall utse

"Distriktslandslag mot våld". RF vill också stimulera, initiera och sprida

goda lokala exempel samt ta initiativ till att svenska idrottare vid alla

landskamper och andra större idrottsarrangemang genom olika manifes-

tationer tar ställning mot våld. Projektet beräknades pågå under två år.

"Landslag mot våld" har i tiden sammanfallit med idrottsrörelsens stora

satsning "Starta vågen, idrottens etiksatsning" och har kommit att utgöra

en viktig del av denna. Erfarenheterna från det första året medförde att

projektet förlängdes med ett halvår för att omfatta hela 1997 för att fa

genomslag ända ut till de enskilda människorna. Satsningen har visat sig

ge en väldigt positiv respons från alla led i idrottsrörelsen. RF har nu in-

kommit med ny ansökan för ett tredje år i satsningen "Landslag mot

våld". Under året planerar RF rekrytera nya Landslag mot våld inom dels

specialidrottsförbunden, dels de tre distrikt som ännu inte har något

Landslag mot våld. Mediautbildningen av idrottsprofilerna inom lands-

lagen mot våld kommer att både breddas och fördjupas. Erfarenheterna

visar att idrottsprofilerna med rätt stöd kan spela en viktig roll för

idrottsdebatten kring etik och moral både i media och internt inom

idrottsrörelsen. RF vill också tillsammans med distrikten utveckla ett an-

tal projekt på distriktsnivå. Syftet med dessa är att ge idrottsprofilerna

möjlighet att på ett bättre sätt kunna kommunicera och informera om

Starta Vågen. Under Riksidrottsforum i maj 1998 planeras ett aktivt del-

tagande från idrottsprofilerna i besök, hearings och diskussioner. Den

totala Starta Vågensatsningen (inkl. Landslag mot våld) har utvärderats

och dokumenterats löpande. Under hösten 1998 planeras en särskild ut-

värdering av de aktiviteter som idrottsprofilerna deltagit i eller själva ge-

nomfört.

Kontaktperson: Camilla Hagman, tel. 08-605 60 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

59

Syrisk Ortodoxa Kyrkan

Förebygga konflikter och våld

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

325 000 kr för år 1 av 2

Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje planerar ett projekt med syfte att

öka kunskapen om det svenska samhället för att underlätta ungdomarnas

känsla av gemenskap med det svenska samhällssystemet. Församlingen

vill också förebygga skadegörelse i skolor, på allmänna platser och på

privat egendom. I projektet planerar församlingen informationsaftnar för

i första hand pojkar och flickor i tonåren kring etik och moral, lagar och

förordningar i det svenska samhället och svensk kultur jämfört med den

egna kulturen. Syrisk Ortodoxa kyrkans ungdomsförening och ungdomar

från Syrianska föreningen kommer att medverka i utarbetandet av de

olika programpunkterna för att ungdomarnas speciella erfarenheter skall

användas i projektet. För den äldre generationen arrangeras motsvarande

information genom olika studiecirklar där samma program anpassas för

deras bakgrund. Deltagarna kommer att följas upp genom mer individuell

kompletterande informationsverksamhet och parallellt kommer speciella

uppföljande arrangemang att ordnas för ungdomar med särskilt stora pro-

blem.

Kontaktperson: Johan Melkemichel, tel. 0708-14 91 32

Datateknik

Ungdom

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn

Projektet Datakunskap i Backluraområdet

62 000 kr för år 2 av 2

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn fick stöd i mars 1997 för att i

kyrkans lokaler utbilda ungdomar i datakunskap, Internet m.m. Ung-

domarna som deltagit i utbildningen har nu tillsammans med ledare tagit

initiativ till att erbjuda grunddatakunskaper till barn i Backluraområdet.

Backlura är ett av Nynäshamns miljonprogramområden. AB Nynäs-

hamnsbostäder lånar ut lokal för utbildningen. Intresset har varit stort och

man vill nu utöka grundkursen så att de äldre ungdomarna kan fa möjlig-

het att vidareutveckla sin egen IT - kunskap. Stödet avser viss ersättning

till ungdomarna och ledaren som genomför utbildningarna samt kostna-

der för utbildningsmaterial.

Kontaktperson: Benny Söderström, tel. 08-520 184 63

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar

Datamakt för gårdsungdomar

500 000 kr för år 1 av 3

Fritidsforum planerar ett projekt för att utveckla metoder att uppmuntra

och stödja IT-användningen bland ungdomar inom ungdomsgrupper som

60

i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. Förbundet kommer

att ta hjälp av äldre ungdomar som utbildas till IT-ambassadörer för att

utveckla och genomföra verksamhet som skall göra gårdsungdomar in-

tresserade av att använda IT som verktyg för ökad demokrati. På så sätt

erbjuds ungdomarna redskap för att skaffa sig makt och inflytande som i

dag är svårtillgängliga för dem. Verksamheten kommer att omfatta 20

fritidsgårdar, som är medlemmar i Fritidsforum, varav 10 redan före

projektet har datautrustning. I de planerade aktiviteterna ingår såväl ut-

bildning av ungdomar till IT-ambassadörer som ett nätverk för att sprida

erfarenheterna bland fritidsgårdsledare. Dessutom planeras ett IT-forum

för att stimulera intresset att använda tekniken för att söka demokratiin-

formation samt läger och träffar för ungdomarna både virituellt och reellt.

Kontaktperson: Swante Holm, tel. 08-16 07 25

Samarbetsorgan för Invandrarungdomsorganisationer i Sverige

(UngSIOS)

Projektet IT och ungdomsföreningar med olika etniska bakgrunder

625 000 kr för år 1 av 2

Ung-SIOS planerar ett projekt för att utveckla metoder för att uppmuntra

och stödja IT-användningen inom medlemsgrupper som i liten omfatt-

ning har tillgång till IT i sina hemmiljöer. Projektet syftar till att öka

dessa gruppers närvaro på internet samt att de mer självständigt skall till-

godogöra sig den nya tekniken. Föreningen vill ge ungdomar och i syn-

nerhet flickor tillräckliga kunskaper för att själva kunna göra hemsidor

och söka sig den nödvändiga kunskap man anser sig behöva. Ett ytter-

ligare syfte är att med hjälp av den nya kunskapen stimulera demokratin

inom organisationen och skapa nya informationskanaler till nya ung-

domar. Bland Ung-SIOS samtliga lokala föreningar kommer ett tiotal att

väljas ut att delta i pilotprojektet. För att nå ut med projektet till så många

grupper som möjligt riktar sig projektet dessutom till förbunden och de-

ras styrelser. För förbunden och de centrala organisationerna anordnas

föreläsningar och kurser och den IT ansvariga på förbunden skall delta i

de utbildningar som hålls för lokalföreningarna. I lokalföreningarna sti-

muleras ungdomarna till att arbeta med IT genom föreläsningar, semina-

rier, kurser och konferenser. Varje projektgrupp skall starta en eller flera

studiecirklar.

Kontaktperson: Ankido de Basso, tel. 070-482 71 33

Sverigefmländarnas arkiv

Projektet IT - mångfaldens museum i Järva

225 000 kr för år 1

Med detta projekt vill föreningen tillsammans med områdets ungdomar

skapa ett "virtuellt museum" i Järva. Syftet är att öka medvetenheten om

områdets historia ända från fornhistorisk tid fram till dagens kulturella

mångfald. Tillsammans med ungdomsgruppen avser man att kartlägga

och dokumentera områdets historia genom att använda den moderna in-

formationstekniken. Beskrivningen av nutidshistorien skall utgå från ung-

domarnas egna erfarenheter. Målet är att efter ett år presentera ett inter-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

61

nationellt hembygdsmuseum i form av en multimediaproduktion och att

tillsammans med ungdomarna skapa en stiftelse for att driva museet. Fö-

reningen kommer att samarbeta med en rad andra offentliga och friståen-

de organisationer. Bakom projektidén ligger en stark övertygelse om att

tillgång till en gemensam hembygdshistoria är viktigt for områdets ung-

domar med en mångfald av etnisk och kulturell bakgrund.

Kontaktperson: Erkki Vuonokari, tel. 08-36 65 24

Handikapp

Afasiföreningen i Norrtälje (AFASI)

Projektet Kom över tröskeln

175 000 kr

Föreningen skall, med sin ordinarie dataträningsverksamhet som bas, ge

ett antal personer med funktionshinder möjligheter att fa träning och ut-

bildning i användandet av datorer for att söka information som sedan

skall sammanställas till en gemensam tidning. I gruppen ingår såväl afa-

tiker som personer med andra funktionshinder. Projektets syfte är också

att bryta den isolering som många afatiker kan drabbas av.

Kontaktperson: Gunnar Claesson, tel. 0176-555 20

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet h@ndikapp.se

2128 000 kr för år 1 av 2

Föreningen h@ndikapp.se består av Handikappförbundens Samarbets-

organ (HSO), ett 20-tal av medlemsförbunden, några läns-HSO och ett

antal förbund utanför HSO. Föreningen skall vara den ledande kraften i

utvecklandet och användandet av IT såväl i organisationerna som för de

enskilda medlemmarna, h@ndikapp.se kan ge arbetstillfällen för personer

med egna funktionshinder när det gäller uppbyggnader av databaser

(projektdatabas och rättsdatabas), lägga ut nyhetsbyrån Ikapps material,

IT-utbildning, underhåll och support, utarbetandet av hemsidor till orga-

nisationer m.m. Utvecklingsbidrag söks från KK-stiffelsen. Projektets

syfte är att utveckla och marknadsföra de elektroniska plattformarna, ut-

bilda användare, starta Torget där företag kan annonsera om produkter

och tjänster och bygga upp underhåll och support.

Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08-613 51 80

Handikappinstitutet

Projektet Kartläggningar av anpassningar och hjälpmedel/datorstöd för

personer med psykiska funktionshinder

410 000 kr

Institutet genomförde under 1997 ett idéseminarium/konferens om psy-

kisk sjukdom och hjälpmedel. Seminariet vände sig till brukarorganisa-

tioner samt personer som arbetar inom området. Man kunde konstatera att

dator- och andra hjälpmedel kan hjälpa personer med psykiska funktions-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

62

hinder att klara sig bättre i samhället. Det kan t.ex. röra sig om praktiska Skr. 1998/99:125

träningsprogram som visar hur man fyller i blanketter, lagar mat m.m., Bilaga 3

program med simulerade situationer som visar vad som kan hända på

posten, arbetsförmedlingen m.m., påminnelsehjälpmedel som kan hjälpa

personerna att komma igång, program som tränar och utvecklar pro-

blemlösningsförmågan m.m. Institutet och berörda brukarorganisationer

(Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för

Schizofren) ivill nu gå vidare och tillsammans kartlägga anpassningar av

bostäder, arbetsplatser och hjälpmedel för personer med psykiska funk-

tionshinder. Kartläggningen skall föras in i en resurs- och kunskapsdata-

bas som skall göras tillgänglig via Internet så att brukare, anhöriga,

hjälpmedelsutvecklare och personalgrupper kan ta del av den. Handi-

kappinstitutet svarar för kostnaderna för projektledare och samordning.

Kontaktperson: Catarina Brun, tel. 08-620 18 42

Handikappinstitutet

Projektet Prov av datorbaserad talträningsutrustning för personer med

stamning

600 000 kr för år 2 av 2

Ca 60 000 personer i Sverige lider av stamning. Det råder en stor kun-

skapsbrist inom området hos allmänhet men också hos fackfolk, dvs.

logopeder, talpedagoger, psykologer och foniatrer och stor oenighet kring

stamningens orsaker och mekanismer och därför problem när det gäller

att skapa effektiva rehabiliteringsåtgärder. Sveriges Stamningsföre-

ningars Riksförbund prövar nu tillsammans med Handikappinstitutet

under två år en metod som prövats i bl.a. USA och som går ut på träna

med hjälp av ett datorhjälpmedel som analyserar stammarens tal. Genom

detta datorhjälpmedel kan träningen göras mycket effektiv under förut-

sättning att stammaren är motiverad. Under det första året har man bl.a.

arbetat med översättning av programmet och lagt upp en databas för alla

övningar och prövat införande av ett sorts andningsbälte som medger full

visualisering av andningsmönstret i talet kopplat till röstfunktion och ar-

tikulation (så att man kan både se, höra och känna hur man talar). Under

det andra året skall programmet färdigöversättas och man skall påbörja

behandlingen av personer som stammar. För att fa vetskap om vilka be-

handlingseffekter träningen kan ge de personer som genomgår DR Fluen-

cybehandlingen, kommer en kontrollgrupp att genomgå traditionell stam-

ningsbehandling hos logoped. De band- och videoupptagningar som

kommer att ske före och efter behandlingen skall bedömas av en lyssnar-

panel med logopeder.

Kontaktperson: Catharina Brun, tel. 08-620 17 00

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Projektet Multimediaprogram för interaktiv basträning av hörselskadade

560 000 kr för år 3 av 3

Det finns ca 800 000 hörselskadade personer i Sverige, var tionde svensk

har alltså någon form av hörselnedsättning. Bland dessa finns ca 10 000

döva varav hälften är barndomsdöva och resten har blivit döva i vuxen

ålder. Den vuxendöve som ju tidigare använt sig av det talade språket

mister sina vanliga kommunikationsmöjligheter när han blir döv. Livs-

situationen blir dramatiskt förändrad vilket kan resultera i ändrade ar-

betsförhållanden, isolering och ensamhet. Det är då viktigt att ta tillvara

alla tänkbara resurser i rehabiliteringsarbetet. Systematisk avläseträning

är en sådan resurs. Med avläseträning menas att man tränar sig i att vi-

suellt uppfatta vad någon säger. (Tidigare användes termen läppavläsning

vilken gav det felaktiga intrycket att det enbart är fråga om att läsa på

läpparna, i stället är det så att man måste träna sig i att uppfatta det totala

ansiktsuttrycket och kroppsspråket hos den man talar med.) Ett demon-

strationsprogram för avläseträning och testning av döva och hörselskada-

de har prövats av hörselskadade vid bl.a. Hörselkliniken på Karolinska

sjukhuset, på AMI-hörsel i Uppsala och Sollentuna och på Tekniska

Högskolan. Programmet bygger på laservideoteknik, där man lagrar

videomaterial på en skiva. Informationen avläses med en laserstråle. Pro-

grammet är utformat så att man kan träna såväl visuellt som auditivt.

Demonstrationsprogrammet innehåller att 50-tal övningar och har blivit

mycket uppskattade av såväl användare som hörselpedagoger eftersom

det gör det möjligt för döva och hörselskadade att få sitta och träna själv

utan att vara helt beroende av att en hörselpedagog hela tiden är när-

varande för korrigering. Eftersom programmet är utformat i Mac-miljö

skall det nu anpassas till PC-miljö.

Kontaktperson: Christer Selö, tel. 08-453 53 00

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Digital version av Svenskt teckenspråkslexikon

492 000 kr

Sveriges Dövas Riksförbund har med stöd ur arvsfonden framställt ett

teckenspråkslexikon (vanlig pappersversion). SDR gör nu tillsammans

med Stockholms universitet en digital version av detta lexikon. KK-stif-

telsen ingår som delfinansiär.

Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Projektet Framåt 2000

1640 000 kr för år 1 av 2

Projektet, går ut på att pröva och utveckla en PC-baserad multimediater-

minal där samtliga tre kommunikationsmetoder (bild, text, tal) kan an-

vändas samtidigt eller var för sig. Dessa terminaler (12 st) finns utplace-

rade i olika miljöer där döva och talskadade bor och arbetar. Med multi-

mediaterminalema far döva större valfrihet och möjligheter till en säkrare

kommunikation.

Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

64

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Samordning av utvecklingsverksamhet inom området funktionshinder

och IT

650 000 kr för år 1 av 3

Regeringen har beslutat avsätta 4 miljoner kronor ur Allmänna arvs-

fonden för att genom olika former av utbildning öka IT-kompetensen hos

enskilda medlemmar, anställda och förtroendevalda inom handikapp-

rörelsen. Handikapprörelsens förening " h@ndikapp.se " (där såväl DHR,

SDR, SRF som HSO ingår) skall stimulera föreningar och förbund att

söka medel för sådan utbildning och också hjälpa till med bedömningarna

av ansökningarna. Stödet avser kostnaderna för dessa samordnande insat-

ser under det första året av beräknade tre.

Kontaktperson: Lena Rundfelt, tel. 08-613 51 80

Handikappinstitutet

Informationskampanj om IT för funktionshindrade

4 400 000 kr för år 1 av 3

Det första året av ett treårigt informationsprojekt. Handikappinstitutet

skall tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De

Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synska-

dades Riksförbund genomföra projektet vars syfte är att öka medveten-

heten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland

funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Kampanjen skall föras

såväl centralt som lokalt. Centralt framställt informationsmaterial skall

användas av handikapprörelsens och Handikappinstitutets lokala nätverk.

Man vill nå skolungdomar, bankpersonal, serviceinrättningar m.fl. In-

formationsaktiviteterna skall utarbetas i samarbete med olika intressenter

på orten, t.ex. dataresurscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek

och naturligtvis alla handikappföreningar. Med en ryggsäck fylld av

spännande IT-material vill man intressera gymnasieelever att göra spe-

cialarbeten kring betydelsen av IT för personer med funktionshinder. An-

nonskampanjer vid projektets start och avslutning i relevanta facktid-

skrifter. Projektet avslutas med en gränsöverskridande totalutställning

kring framtidens teknik “Visionärt leverne i samarbete med Tekniska

Museet med hearing, pressvisningar och konstnärliga aktiviteter.

Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. 08-620 17 00

Handikappinstitutet

Tillämpningsprogram avseende utvecklingsarbete och försöksverksamhet

inom området IT och funktionshindrade

11 600 000 kr för år 1 av 3

Det första året av ett treårigt program som består av utveckling, anpass-

ning och utvärdering av IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och

demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Metodutvecklingen kan

avse metoder för utprovning, inträning och användning av IT-hjälpmedel

i olika situationer och för olika ändamål, uppföljning och utvärdering av

hur dessa hjälpmedel används, att undersöka tillgänglighet och använd-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

3 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125

barhet och metoder för informationsspridning. Programmet skall bedrivas

i mycket nära samarbete med berörda brukargrupper och bygger på erfa-

renheter från IT-satsningen i början av 90-talet. Medel skall ställas till

institutets förfogande för vidarebefordran till brukarorganisationer och

stiftelser, enheter inom landsting och kommuner och företag. Vid be-

dömningen av ansökningar läggs mycket stor vikt vid projektens brukar-

medverkan och där det är praktiskt möjligt skall brukarorganisationema

stå som medsökande till projekten. En viktig del av arbetet är resul-

tatspridningen liksom utvärdering och uppföljning. Under hela projektet

sker kartläggningar och undersökningar av sociala och ekonomiska kon-

sekvenser.

Kontaktperson: Margita Lundman, tel. 08-620 17 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Drogförebyggande

Barn

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn

Rådgivningscenter för anhöriga till drogberoende

370 000 kr för år 1 av 2

Anhöriga till drogberoende är en stor grupp i samhället. De som far mest

illa av de anhöriga är barnen. Barnen bär på skuld, skam och vrede. De

kan även utveckla ett eget drogberoende. Projektets mål är att under två

år ge anhöriga stöd, hjälp och rådgivning för att de skall fa bättre själv-

känsla och styrka att sätta gränser. Ge barn som lever i familjer med

drogproblem hjälp, stöd och rådgivning så att de skall fa insikt i sin situa-

tion och bli medvetna om att det inte är deras fel samt synliggöra an-

hörigas situation i familjer med drogproblem genom information och ut-

bildning till olika målgrupper. Samarbetspartners är arbetsgivare, skolor,

daghem, försäkringskassa, företagshälsovård, socialtjänst, vårdcentral

och frivilligorganisationer, t.ex. kvinnojouren.

Kontaktperson: Ingrid Dahlberg, tel. 0929-172 42

Folkhälsoinstitutet

Ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande in-

satser för barn och ungdomar

10 000 000 kr för år 2 av 2

Regeringen ställde i april 1997 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-

den till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till ideella organisationers

barn- och ungdomsprojekt, som ligger i linje med den nationella hand-

lingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Stöd har lämnats

till att fa igång förebyggande arbete i utsatta förortsområden liksom me-

ningsfull aktivitet på landsbygden. Projekten har god spridning över lan-

det. Folkhälsoinstitutet far ytterligare medel för att man under ännu ett år

skall kunna fördela medel för alkohol- och drogförebyggande insatser

66

bland barn och ungdom till ideella organisationers barn- och ungdoms-

projekt i linje med den nationella handlingsplanen.

Kontaktperson: Gert Johansson, tel. 08-566 136 13

Ungdom

Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög

Projektet Lifestyle -98

125 000 kr för år 1 av 3

Församlingen planerar en verksamhet för utsatta ungdomar i Ödeshög.

Ungdomarna skall väljas ut i samråd med socialtjänsten och inbjudas att

delta i planering och genomförande av en lägervecka i en stuga i

Värmland. De ungdomar som är intresserade skall under hösten delta i en

uppföljande verksamhet där aktiviteterna planeras gemensamt. Den grup-

pen skall planera nästa års sommarläger. Församlingens förhoppning är

att aktiviteterna efter tre års projekttid skall ingå i ordinarie verksamhet.

Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144-102 72

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Jönköpings län

Projektet Livstecken i rörelse

200 000 kr för år 1 av 3

NBV planerar att under tre år utveckla en verksamhet med cirklar för

socialt utsatta tonårsflickor och pojkar i Vaggeryd och Värnamo. I verk-

samheten ingår både samtal, skrivarkurser och mer utåtriktade gemen-

samma aktiviteter. Parallellt planeras en samtalsverksamhet för kvinnor.

Under projekttiden planeras tjejgrupper i Värnamo, killgrupper, kvinno-

grupper och en grupp för invandrartjejer i Vaggeryd. Målsättningen är att

år 2001 skall det finnas ett antal personer både bland kvinnorna och

ungdomarna som verkar som resurspersoner för andra på ideell basis.

Projektet skall utvärderas för att erfarenheterna skall kunna användas i

NBV:s övriga verksamhet i Jönköpings län. I utvärderingen skall särskilt

uppmärksammas de olika kulturella förutsättningarna i staden Värnamo

och det mindre samhället Vaggeryd.

Kontaktperson: Linda Christoffersson, tel. 0393-126 93

Tyresö Team Smart

Projektet Kontraktnätet - ett kontaktnät för lokala projekt, som arbetar

förebyggande med hjälp av individuella kontrakt med ungdomar

300 000 kr för år 2 av 3

Tyresö Team Smart är en ideell organisation av ungdomar från alla

skolor i Tyresö kommun. Ungdomarna har aktivt tagit avstånd från tobak,

sprit och narkotika genom att underteckna ett "kontrakt". Föreningen har

tagit initiativ till att utveckla ett nationellt nätverk av föreningar som ar-

betar på liknande sätt mot droger. Nätverket består av 49 lokala projekt

som under 1 år har arbetat med att bygga upp en central samordning för

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

67

utbildning, erfarenhetsutbyte och information. En utvärdering planeras nu

av såväl kontraktsmetoden som nätverkets arbete.

Kontaktperson: Slim Lidén, tel. 08-742 10 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Familjestöd

Barn

Afasiförbundet i Sverige (AFASI)

Projektet Vi finns, visste ni det ?

435 000 kr för år 1 av 3

Föräldrar till barn med grav språkstörning eller afasi orkar ofta inte delta

i vanligt föreningsarbete men har stort behov av information, kunskap

och erfarenhetsutbyte med andra föräldrar i samma situation. Förbundet

vill därför bygga upp nätverk med sådana föräldrar som förutom att dela

erfarenheter skall kunna påverka förskola-skola genom information om

funktionshindret som sådant. I projektet ligger också att undersöka inter-

aktionen i samtal mellan barnen och deras föräldrar.

Tel. 08-660 44 04

Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten

Projektet Leva tillsammans

69 000 kr för år 1

Projektet avser förebyggande insatser för parrelationer och familjebild-

ning. Statistik från SCB visar att varje år sker ca 50 000 separationer.

Hälften av alla separationer sker i barnfamiljer och 46 000 barn drabbas

årligen av en skilsmässa. Förbundet tror att ett förebyggande arbete i

syfte att förhindra separation och splittring är det bästa sättet, men tyvärr

väntar man ofta till skadan är skedd. Det fordrar då mycket mera av tid,

pengar och samhälleliga resurser i form av socialbidrag, bidragsförskott,

familjeterapeutiska åtgärder och i sämsta fall fosterhemsplaceringar för

barnen. Förbundet vill nu pröva att erbjuda parsamtal till dem som avser

att gifta sig och som tillhör frikyrkorna och frälsningsarmén i

Västerbotten.

Kontaktperson: Janne Nilsson, tel. 010-664 12 02

Frälsningsarmén i Stockholm, 3:e kåren

Sommarkoloni 1998 med fokus på barn i åldersgruppen 9-12 år i Jordbro

190 000 kr

Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge

kommun. Under två dagar i veckan har två personer funnits med i skolan.

Främst under rasterna som kamratstödjare men även ibland under lek-

tionstid som vuxenstöd. Verksamheten har utvecklats och fungerar

mycket bra i samarbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar

och föräldrar. Man har som mål för verksamheten att stärka barnens

68

självkänsla, stärka kontakten mellan barnen, föräldrarna och skolan bl.a.

genom att verka för föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverk-

samheten och att samordna mellanstadieverksamheten med andra före-

ningar. Man vill utöka verksamheten med en halvtidstjänst under ht. 98.

Man ansöker också om medel till sommarkoloni för barn från området.

Många av barnen har ett annat språk än svenska som sitt första språk.

Kontaktperson: Michael Hjerpe, tel. 08-642 46 91

Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (ATSUB)

F örsöksverksamhet

200 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har funnits sedan 1993 och anser att det är viktigt att det finns

någon organisation som stöttar och hjälper familjer i den svåra krisen när

ett sexuellt brott mot barn uppdagas. Projektet skall bedrivas i egna lo-

kaler där man kan ta emot anhöriga även på kvällstid. Telefonjour be-

mannad under kontorstid samt en kväll i veckan.

Kontaktperson: Birgitta Holmberg, tel. 08-668 22 70

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Jämtlands län

Projektet Ibland hjälper det att prata - Mötesplats

221 000 kr för år 2 av 2

Föreningen skall utveckla nätverk mellan familjer som har barn med

funktionshinder. Alla rörelsehindrade barn i Jämtlands län går i sina

hemkommuners förskolor/skolor och saknar möjlighet att mötas naturligt.

De är nästan alltid ensamma om sitt funktionshinder i sin grupp/klass.

Målet med projektet är att ge förutsättningar för möten även ute i kom-

munerna mellan familjer med funktionshindrde barn, att stärka samarbe-

tet mellan föräldraorganisationen RBU och barn- och ungdomshabilite-

ringen och att nätverket skall bli självgående om några år.

Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Jämtlands län

Projektet Kommahemifrån

35 000 kr för år 1 av 2

Föreningen skall inom ramen för projektet Ibland hjälper det att prata,

genomföra ett läger för barn tillsammans med habiliteringsboendet Lyan

och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands län samt elever från Fritidsledar-

utbildningen vid Birka Folkhögskola.

Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

69

Föreningen for Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Värmland

Projektet DAMP-jouren i Värmland

300 000 kr

Föreningen skall under ett år göra en studie om behov och insatser for

familjer som har barn med DAMP/ADHD eller liknande problem i

Värmlands län. Föreningen vill också pröva om man genom självhjälps-

grupper på lokal nivå kan påverka livsvillkoren för dessa familjer. Man

vill med hjälp av telefonjour och uppsökande verksamhet starta en kedje-

reaktion av små stödgrupper i varje kommun/stadsdel och erbjuda varje

kommun en behovsinventering som gjorts av föräldrarna själva. Genom

telefonjouren kan man dels fa träffa föräldrar i samma situation, få tips

om var man kan lära sig mer om funktionshindret (litteratur, studiecirklar

m.m.), och få hjälp att slussas till rätt hjälpinstans eller rätt person.

Kontaktperson: Lena Bonnevier, tel. 054-53 03 82

Föreningen Stödnätet

Projektet Barn-Familj-Skola

35 000 kr för år 1 av 3

I Hammarkullen har 87% av befolkningen invandrarbakgrund. Många

har kommit relativt nyligen med stora familjer, där barnen är i skolåldern.

Barnen lever med trycket från två kulturer vilket är svårt för barnen att

förstå och tillgodogöra sig. Ungdomar som redan har sin tonårsproble-

matik, konfronteras även med varierande kulturproblem. Projektets mål

är att hjälpa invandrarföräldrar, genom att bygga en bro mellan skola och

hemmen samt att försöka ge stöd till samtliga familjemedlemmar, bilda

en specialgrupp för familjer med varierande problematik samt att

bam/ungdomar skall uppfatta sig som viktiga individer inom familjen,

skolan och samhället för att underlätta deras integration.

Kontaktperson: Vanja Escobar, tel. 070-746 62 57

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond

Nationellt samverkansprogram kring familjer med barn med funktions-

hinder vilkas diagnos tillhör små och mycket ovanliga diagnosgrupper

1915 000 kr för år 2 av 3

Ågrenska Hälsocentret för Barn har under de senaste åren arbetat med

olika verksamheter för att samla insatser kring familjer med barn som har

en mycket ovanlig diagnos (50 personer eller fårre/miljon invånare).

Syftet med projektet är att under en treårsperiod genomföra ett antal

verksamheter där ansvarig personal från familjernas lokala miljö besöker

Ågrenska samtidigt som familjerna vistas där. Parallellt med detta kom-

mer ordinarie familjeverksamhet att bedrivas vilket ger möjlighet till en

jämförande studie. Syftet är att med hjälp av tidigare vunna erfarenheter

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

70

pröva och utveckla former för kunskapsspridning och annan samverkan

kring familjerna. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för framtida

rutiner för familjerna i deras hemmiljö t. ex. i form av ett nationellt sam-

verkansprogram.

Kontaktperson: Anders Olausson, tel. 0705-22 45 60

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg

Gruppstöd för barn till psykiskt handikappade föräldrar

70 000 kr

Barn till föräldrar med psykiska funktionshinder har länge varit osynliga

och inte fatt behövligt stöd. Föreningen vill nu i samarbete med några

intresserade stadsdelsförvaltningar undersöka hur man skulle kunna

ordna barngrupper där barn med liknande erfarenheter kan få professio-

nell hjälp men också få möjligheter att träffa andra barn med liknande

erfarenheter.

Kontaktperson: Ingemar Lyshag, tel. 031-99 11 95

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS)

Pappa-barn projekt

75 000 kr

Att vara man/pappa och missbrukare och sitta i fängelse handlar mycket

om bitterhet och hat. En av de stora anledningarna till detta är ofta sakna-

den av sina barn och känslan av att inte ha lyckats som pappa. Dessutom

bär man ofta själv på samma bamdomstrauma som man nu riskerar

överföra till sina barn. Man vill ge papporna chansen att vara just pappor

med allt vad det innebär av glädje, sorg, ansvar m.m. Detta ger dem en

chans att återta en del av deras självrespekt och självkänsla. Man vill

också ge barnen en möjlighet att få lära känna sin verkliga pappa. Tanken

med projektet är att papporna skall träffas och prata om sina resp, pro-

blem med barnen. Barnen skall få träffas tillsammans med en kunnig

handledare. Därefter träffas barnen och papporna tillsammans. Handleda-

ren kommer att vara antingen psykolog eller personal från Ersta Vänd-

punkten. Man vill också göra ett pappa-barnläger.

Kontaktperson: Christer Karlsson, tel. 08-615 19 20

Leksands kommun, Socialnämnden

Projektet Familjecentrum i Leksand

285 000 kr för år 3 av 3

FC Brukarförening, en förening med föräldrar med framförallt små barn

är tillsammans med Leksands kommun ansvariga för projektet. Projektet

är framförallt en primärpreventiv insats med psykosocial betoning. Ett

förebyggande arbete, för att förhindra att problem uppstår skall påbörjas

under graviditeten medan de flesta föräldrarelationer fortfarande är in-

takta och störningssymtom är sällsynta. Familjecentrum är förlagt i

vårdcentralen, där det finns barnmorskor, barnhälsovårds- och distrikts-

sköterskor, läkare, psykolog, socialsekreterare, familjerådgivare och vid

vissa tillfällen personal från förskola, fritidshem, skola, organisationer

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

71

och försäkringskassan. Projektet är nyskapande med en helhetssyn på

människan som är svår att uppnå i traditionellt familjearbete. Projektet är

nu framme vid sitt tredje projektår. Man önskar förlänga projektet med

fyra månader för att sammanställa hela projektet inklusive utvärderingen

i en rapport.

Kontaktperson: Anna-Lena Winge, tel. 0243-800 00

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Utbildning och stöd i föräldraskapet

340 000 kr för år 1 av 2

Moderna institutioners påverkan på barn och ungdomar har ökat men

familjen är den viktigaste miljön för barns/ungdomars uppfostran. Upp-

fostringsnormer har alltid varit en svår och komplicerad fråga. Än mer

komplicerat blir det för muslimska invandrarfamiljer som är bosatta i

nordiska länder. Målet med det här projektet är att medverka och presen-

tera ett familjepedagogiskt program baserat på barns/ungdomars röster

och rättigheter. Genom utvecklandet av nya medel skall invandrarför-

äldrar utbildas och stödjas i föräldrarollen. Målgruppen är iranska

familjer bosatta i Sverige. Metoden är att utveckla ett läromedelspaket

med närradio och persiska tidsskrifter, bemanna en rådgivningstelefon

bland iranier i Sverige samt att bearbeta och presentera ett fortbild-

ningsprogram för socialsekreterare, kuratorer, lärare m.fl.

Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00

Riksförbundet Hem och Skola (RHS)

Projektet Med skolan och förskolan som mötesplats - Stöd i föräldra-

skapet

500 000 kr

Riksförbundet Hem och Skola har under arbetsnamnet ‘‘Med skolan och

förskolan som mötesplats" bildat en arbetsgrupp tillsammans med Stu-

diefrämjandet för att utforma metodhandledning, sammanställa översikt

över lämpligt studie- och mötesmaterial och för att arrangera regionala

upptaktsträffar vid höstterminens start 1998. Projektets långsiktiga mål är

att föräldrar med barn i förskola och skola skall erbjudas och uppmuntras

att tillsammans med andra föräldrar träffas inom skolans och gruppen/

arbetsenhetens ram för att söka kunskap om frågor som rör förädraskapet

och barns fostran och utveckling. En metodhandledning skall göras. Den

skall innehålla konkreta exempel på genomförda aktiviteter och lyckade

lokala satsningar. Förslag till lämpligt studie- och mötesmaterial kommer

att ingå.

Kontaktperson: Bengt Andersson, tel. 08-84 03 15

Riksföreningen Autism (RFA)

Nätverk - utvecklingsprojekt Disintegrativ störning

140 000 kr för år 1 av 2

Varje år föds i Sverige 1—4 barn som utvecklar symtom som kan sam-

manfattas under diagnosen disintegrativ störning. Barnen har en normal

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

eller nästan normal utveckling under de första åren men förlorar därefter

sociala och språkliga förmågor parallellt med tillkomsten av svåra stör-

ningar inom sociala, emotionella och beteendemässiga områden. Föränd-

ringen sker snabbt - över en period av några månader och barnet kan bli

överaktivt, med motoriska stereotypa rörelser, och ofta nedsättningar av

intellektuella funktioner m.m. Riksföreningen Autism vill nu arbeta med

att utveckla ett nätverk för att föräldrar till dessa barn skall kunna träffa

varandra eller på andra sätt kunna hålla kontakt med varandra för er-

farenhetsutbyte eftersom barnen är relativt fa och spridda över hela

landet. Genom nätverket kan man också fa större kunskap om hur

bamen/föräldrama har det och vilka rehabiliteringsresurser som finns och

skulle behövas.

Kontaktperson: Lena Andersson, tel. 08-702 05 80

Stiftelsen Stora Sköndal

Föräldradialogen i skolan, Vuxendialog

680 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen vill genomföra ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med för-

äldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och

strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till barn i låg-

och mellanstadieåldern. Vuxendialog är en pedagogisk modell för livs-

nära samtal. I en dialoggrupp är alla jämbördiga och tar gemensamt an-

svar för gruppens samtal och de frågor man vill bearbeta. Järfälla och

Eskilstuna är kommuner där det finns intresse och förutsättningar. I båda

kommunerna finns en lokal arbetsgrupp med anställda och frivilligarbeta-

re inom skola, socialförvaltning och Svenska kyrkan som vill se en an-

passad form av Vuxendialog utvecklas och prövas på resp. ort. Mål-

gruppen är föräldrar till barn i åldern 6 13 år. Projektet skall ses som

pilotprojekt som skall fungera som modell för andra skolor och kommu-

ner i landet.

Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08-605 09 22

Studiefrämjandet i Norra Dalarna

Projektet Pappa, Mamma, Barn

90 000 kr

Studiefrämjandet i Norra Dalarna har beslutat att under 1998 1999 fo-

kusera folkbildningsarbetet på unga föräldrar. Syftet med projektet är att

erbjuda alla de föräldrar som, när barnet fyllt ett år släpper den kontinu-

erliga kontakten med BVC, ett fortsatt stöd i föräldraskapet i form av

föräldrautbildning och tematräffar. Det första steget är att utbilda

“igångsättare“ som kan vara resurspersoner för föräldragrupperna. Där-

efter startar föräldragrupper bl.a. med syftet att öka det sociala nätverket.

En dokumentation kommer att göras av verksamheten som skall kunna

bli en värdemätare på satsningen och hur ett försatt arbete med barn och

föräldrafrågor skall kunna se ut.

Kontaktperson: Berit G Bergfors, tel. 0247-131 35

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

73

Studiefrämjandet i Småland/Gotland

Projektet Tid for föräldraskap

330 000 kr för år 1 av 2

Många föräldrar lever idag under stor press. Det sociala skyddsnätet ser

annorlunda ut än förr och är för vissa näst intill obefintligt. Kombinatio-

nen föräldra- och yrkesroll har ökat kraven på föräldrarna. Att invandrar-

och flyktingbarnen har en speciell situation genom att de lever i dubbla

kulturer och med främlingsfientlighet skall inte glömmas bort. Mot bak-

grund av de behov som finns behöver särskilda satsningar göras för att

bidra till stärkt föräldraroll. Målgrupp är alla föräldrar, oavsett nationali-

tet och religion med barn i ålder 1-18 inom studiefrämjandet Småland-

Gotlands distrikt. Särskild kraft och uppmärksamhet kommer att ägnas

föräldrar med invandrarbakgrund. Målet är att genomföra ett stort antal

föräldracirklar/utbildningar och nå ca 5000 föräldrar, arrangera föreläs-

ningar om föräldraskap och barns utveckling och hälsa samt genomföra

en konferens “Barn om föräldrar på 2000-talet“. Kontakter skall ha

etablerats med kommuner, landsting, institutioner, föräldraföreningar,

invandrarföreningar, skolor m.fl. så att föräldracirklar efter projektets slut

kommer att ingå i den normala verksamheten.

Kontaktperson: Anna Wennerståhl, tel. 0470-213 00

Studiefrämjandet i Södra Skaraborg

Projektet Tryggare kan ingen vara - trygghet i föräldrarollen

326 000 kr för år 2 av 3

Studiefrämjande har en lång och bra erfarenhet av föräldrautbildning i

samarbete med Hem och Skola. Syftet med detta projekt är att ge föräld-

rar kunskap om sitt barns utveckling och därigenom redskapen till ett

aktivt föräldraskap. Föreningen vill särskilt erbjuda stöd till ensamståen-

de föräldrar och andra grupper som kan vara svåra att nå med annan ut-

bildning. Arbetet består i att finna nyckelpersoner, informationskanaler i

kommunerna, ge information till chefer och personalgrupper, utbilda per-

soner som skall leda föräldragrupper, skriftlig information m.m.

Tonvikten legat på att skapa ett nätverk.

Kontaktperson: Anja Johansson, tel. 0515-194 66

Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)

Projektet Föräldragrupper

240 000 kr för år 1 av 2

Förbundet vill tillsammans med Stockholms Stamningsförening starta

föräldragrupper i Stockholms län. Genom dessa grupper kan föräldrar till

stammande barn fa kunskap om vart man vänder sig, hur stamning kan

yttra sig, vad man kan göra för att hjälpa sina barn m.m. Förbundet vill

under en tvåårsperiod söka nå föräldrarna, hjälpa dem starta grupper, ar-

rangera föreläsningar m.m. Man räknar med att grupperna efter två år

skall kunna vara självgående och ingå i den vanliga föreningsverksam-

heten.

Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

74

Ungdom

Föreningen Unga Föräldrar

Projektet Unga Föräldrars nätverk

50 000 kr

Föreningen Unga Föräldrar bildades våren 1997 ur projektet Unga För-

äldrars nätverk. Syftet är att unga - mestadels tonåringar - som blir för-

äldrar skall kunna ge varandra stöd och dela med sig av varandras

erfarenheter. Föreningen ordnar träffar, informerar om unga föräldrars

villkor genom en tidning som sprids till mödravårdscentraler, föredrag

m.m. Föreningen har för sitt första år fatt stöd av Ungdomsstyrelsen och

söker nu från arvsfonden stöd till sin fortsatta utveckling. Ett av

föreningens planerade projekt avser en bok om unga föräldrar skriven av

unga föräldrar. Boken skall också vända sig till myndigheter och andra

som kommer i kontakt med unga föräldrar.

Kontaktperson: Evalisa Persson, tel. 08-649 76 62

Handikapp

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)

Projektet Stöd till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående

630 000 kr för år 2 av 2

BRO skall under en tvåårsperiod ge ökad kunskap till bröstcancerbe-

handlade kvinnor och deras närstående för att komplettera sjukvårdens

insatser och ge sjuka och anhöriga bättre möjligheter att klara sjukdomen.

I samarbete med sjukvården i Uppsala/Örebroregionen skall man starta

samtalsgrupper för bröstcanceropererade kvinnor och informationskvällar

för deras män och söner där män far tala med andra män som dels har

erfarenhet av sin hustrus bröstcancer, dels fått en viss utbildning för att

genomföra dessa samtal. Allt för att få bättre kunskap och därigenom

bättre kunna stödja sin hustru. Ett annat delprojekt riktar sig till döttrar

till kvinnor med bröstcancer. Man vill ta fram en särskild broschyr där en

mor och en dotter berättar om vikten av att tala om de upplevelser och

känslor som inträffar vid en sjukdom som bröstcancer och arrangera

“öppet hus“ på bröstcancerföreningama där kvinnor och döttrar får utbyta

erfarenheter. BRO vill slutligen utbilda kontaktpersoner för yngre kvin-

nor som insjuknat i bröstcancer. BRO har för närvarande 250 kvinnor

som själva bröstopererats och som fått särskild kontaktpersonutbildning

genom BRO. Eftersom bröstcancern allt mer drabbar även yngre kvinnor

och redan utbildade kontaktpersoner är äldre, krävs utbildning av unga.

Kontaktperson: Birgit Flodin, tel. 08-677 16 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

75

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Projektet Föräldrar med rörelsehinder

400 000 kr for år 1 av 3

Att vara förälder och dessutom vara rörelsehindrad medför många gånger

praktiska problem, problem som kan lösas eller underlättas om man kan

utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Det är också viktigt för barn med

rörelsehindrade föräldrar att träffa andra barn i samma situation. Förbun-

det skall tillsammans med DHR Ung under drygt 2,5 år utveckla regio-

nala rikstäckande nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i för-

äldrarollen. Under denna projekttid skall man också finna vägar för en

fortsatt finansiering av ett sådant nätverk. Nätverken skall utvecklas

genom uppsökande verksamhet (press, radio och TV, hemsida på Internet

m.m.) läger och seminarieverksamhet. Man skall ägna särskilda ansträng-

ningar åt att fa rörelsehindrade pappor intresserade att delta.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Verksamhet för dövblinda föräldrar, dövblinda kvinnor och vissa sociala

insatser

210 000 kr för år 2 av 3

Föreningen har arbetat med att sprida information om den nya handi-

kapplagstiftningen. Detta arbete har tydligt visat att många dövblinda inte

själva kan bevaka sina rättigheter och att flertalet kommunala tjänstemän

saknar kunskap om målgruppens behov men också om gällande lagstift-

ning. Projektledaren har gått in med stöd i enskilda fall, bl.a. ang. möjlig-

heten att fa personlig assistans och riksfardtjänst. Under projektarbetet

har också framkommit behov av att ge stöd till dövblinda föräldrar, att ge

dem möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter (precis som

alla föräldrar gör). Relationsproblem i familjer där en person är dövblind

och den andra inte diskuteras också liksom kvinnoroll och mansroll.

Tel. 08-39 90 00

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Projektet Livsvillkoren för familjer med barn och ungdomar med funk-

tionshinder

1 000 000 kr för år 2 av 3

Projektets syfte är att studera i vilken grad de handikappolitiska och

familjepolitiska målen varit möjliga att uppnå, hur familjernas vardag

faktiskt upplevs och fungerar, men också ta fram modeller och förslag på

insatser som sätter barnets bästa i centrum och ger familjerna en möjlig-

het att leva som andra. Förbundet har gått ut med en enkät till ett repre-

sentativt urval på 1 000 familjer med rörelsehindrade barn under 16 år,

och följa upp med djupintervjuer med 30 familjer. Dessutom skall några

familjers liv skildras genom ett antal tidningsreportage och kortfilmer.

Projektets resultat skall presenteras genom två rapporter, en förkortad

version, en avslutande konferens och ett antal mindre seminarier där

handikappforskare, ekonomer och analytiker medverkar. Under det andra

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

76

året skall enkäterna kompletteras med djupintervjuer med föräldrar,

barn/ungdomar med funktionshinder och deras syskon. Man skall också

undersöka hur 10-11 åringar med rörelsehinder trivs i skolan och på fri-

tiden. Jfr. BOs liknande undersökning mest barn utan funktionshinder.

Resultaten från enkäter och intervjuer sammanställs och skall spridas vid

seminarier regionalt och lokalt.

Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00

Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH)

Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud

2 100 000 kr

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för

Schizofreni söker - i avvaktan på att personligt ombudverksamheten blir

utvärderad, och förhoppningsvis får en permanent lösning - medel ur

fonden för fortsatt finansiering av verksamheten i Sollentuna och

Helsingborg/Lund/Landskrona.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Örnsköldsvik

Sj älvhj älpsproj ekt

216 000 kr för år 1 av 3

Riksförbundet driver sedan ett par år ett självhjälpsprojekt. RSMH

Örnsköldsvik var först i landet med att starta en sådan grupp som agerat

förebild för andra. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man

tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser.

Man vill nu utvidga projektet genom att dels vända sig till människor

som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett samar-

bete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i framtiden

kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor som är i

behov av stöd, inte minst närstående. Projektidén är förankrad i kommu-

nen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäkrings-

kassan.

Projektet beräknas pågå under tre år.

Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660-882-54

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB)

Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utveck-

lingsstörning som har sociala och psykosociala problem

654 000 kr för år 1 av 2

Olika undersökningar visar att utvecklingsstörda har en särskild utsatthet,

dvs. löper större risk än andra att hamna i situationer som de inte klarar

av psykiskt eller fysiskt. Funktionsnedsättningen i sig medför en utsatthet

eftersom det är lätt att försättas i svårbegripliga situationer när man har

vaga begrepp om tid, orsak och verkan och detta kan innebära risker för

ensamhet, missbruk och kriminalitet. Kunskapen om utvecklingsstör-

ningens effekter är tyvärr ofta bristfällig bland samhällets stödorganisa-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

77

tioner som t.ex. familjerådgivning, frivård, psykiatri m.fl. FUB vill därför

pröva en samverkansmodell som kan ge ett mer heltäckande stöd till ut-

vecklingsstörda som begått brott, sociala och psykosociala problem m.m.

Modellen skall utprovas i Halmstad och FUB och deras föräldrarådgivare

skall där samarbeta med familjerådgivningsbyrå, Frivilliga samhälls-

arbetare, Statens institutionsstyrelse, frivården och psykiatriska öppen-

vården.

Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00

Svenska Psoriasisförbundet (PSO)

Utveckling av stödpersonsverksamhet

450 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt med syfte att rekrytera och utbilda stödpersoner som skall

stötta personer som fatt diagnosen psoriasis. Läkare och annan vårdper-

sonal svarar på medicinska frågor och frågor om behandling, men det

finns ofta behov av att fa kontakt med någon som själv har sjukdomen

och som kan hantera den på ett positivt sätt. 9 län ingår i projektet och

man har utbildat 19 personer (steg ett, två och tre). Under det andra året

skall man pröva verksamheten och utvärdera den. Information om verk-

samheten skall framställas och marknadsföras genom HSI (Hälso- och

sjukvårdsinformation) som kan ge adresser till personal inom hud- och

reumatikersjukvården, apotek, företagshälsovård, politiker, vårdskolor

m.m.

Kontaktperson: Kristina Söderlind, tel. 08-600 36 36

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Utveckling av kontaktverksamhet för synskadade föräldrar

178 000 kr för år 2 av 3

Att vara synskadad och fa barn kan innebära svårigheter och problem

som i viss mån kan tänkas lösas genom kontakter med andra föräldrar i

samma situation. Förbundet utvecklar därför nätverk mellan familjer med

synskadade föräldrar för att kunna stärka självkänslan i familjerna, möj-

liggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte och stimulera regelbunden verk-

samhet för familjerna regionvis. Under det första året har man genomfört

2 regionala kurser och gett ut ett nyhetsbrev. Under år två skall man

genomföra ytterligare två kurser och utforma nyhetsbrev och en informa-

tionsbroschyr.

Kontaktperson: Lars Jonsson, tel. 08-39 90 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

78

FN:s konvention om barnets rättigheter

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor-Stockholm, Järfälla

Projektet Dags för barnkonventionen

280 000 kr

ABF Norra Stor-Stockholm skall i samarbete med Unga Ömar

Stockholms län utveckla en metod för hur förtroendevalda, tjänstemän

och anställda i kommunerna kan utbildas i barnkonventionen och lära sig

att tillämpa den på sin egen verksamhet. Man vill genomföra rådslag i

fem kommuner (Järfälla, Sigtuna, Sundbyberg, Upplands Bro, Upplands

Väsby) med föreläsningar, diskussioner i nämnder och styrelser, utbild-

ning av cirkelledare samt studiecirklar för politiker, tjänstemän och an-

ställda. Man vill skapa samverkande grupper för barnkonventionens till-

lämpning, där både barn, ungdomar och vuxna ingår.

Kontaktperson: Patrick Ärleman, tel. 08-474 64 13

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Värmland

Dags för barnkonventionen - Som man ropar i skogen far man svar

150 000 kr

Projektet skall genomföras i samarbete med Hagfors Kommun

Barn/ungdomsnämnden och Socialnämnden, Klarälvdalens Folkhög-

skola, Handikappföreningarna i kommunen, Arbetsförmedlingen, Före-

ningen Rädda Barnen och ABF Norra Värmland. Målet är en bra kom-

mun som man vill bo kvar i och flytta till, goda förutsättningar för en bra

start i livet. Undersöka hur barnkonventionen efterlevs idag, intervjuva

olika kategorier av människor i kommunen. Informera människorna i

Hagfors om innehållet i konventionen. Tillse att politikerna far en god

kunskap om barnkonventionen och att det utarbetas en handlingsplan.

Anordna kurser/seminarier för personal som arbetar med barn och ung-

domar i kommunen, ge bam/ungdomar kunskaper om konventionen, an-

ordna mötesplatser för föräldrar, sprida information om andra länder,

internationellt engagemang, bilda en FN/UNICEF-förening.

Kontaktperson: Gunilla Berggren, tel. 0563-142 50

Barnombudsmannen (BO)

Insatser inom ramen för informationsprojektet Dags för barnkonventio-

nen

1 339 000 kr för år 1 och 2

Regeringen har avsatt 20 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden som i

första hand skall avse frivilligorganisationemas kostnader för informa-

tionsprojekt riktade till kommuner och landsting i syfte att öka kunska-

perna om barnkonventionen. BO har fatt uppgiften att vara samman-

kallande för frivilligorganisationema.

En stor del av arbetet kommer att vara att stödja de lokala projekten

(projektledarutbildning, regionala träffar, samordna informationsinsatser,

utbildning samt initiera och genomföra insatser där det inte pågår några

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

79

lokala projekt. En viktig del blir också att knyta ihop projektet, utvärdera

och lägga grund för fortsatt arbete efter projektets slut.

Kontaktperson: Kenneth Ljung, tel. 08-692 29 58

Barnombudsmannen (BO) i Uppsala

Implementering av FN:s barnkonvention i Uppsala kommun

210 000 kr

Målet är att ett politiskt beslut tas i fullmäktige att en barn- och ung-

domsplan skall utarbetas samt att barnkonventionen omsätts på verksam-

hetsnivå. Man vill utse och utbilda kontaktpersoner i kommundelarna

som blir nyckelpersoner for planering av fort- och utbildningsinsatser for

personal inom forskolan, skolan, kultur och fritid, individ- och familje-

omsorg, hälso- och sjukvård. Poliser, jurister, åklagare, stadsplanerare

och personal vid tekniska förvaltningar skall också ges utbildning. En

projektledare ansvarar for organisation, kontakter.

Tel. 018-69 44 69

European NetWork för School-Age Childcare (ENSAC-Sweden)

Ett nytt steg for barnets bästa

450 000 kr for år 1 av 2

Organisationen European Network for School-Age Children, en organi-

sation för skolbamomsorg i internationellt perspektiv, vill kartlägga, ut-

värdera och dokumentera hur några kommuner arbetar med barn- och

ungdomsprojekt i barnkonventionens anda. Syftet är att visa på goda

exempel och presentera en teoretisk kunskapsbas. Tre regionala semina-

rier planeras, intern pilotutbildning om barnkonventionen genomförs .

Projektet genomförs under två år i fyra kommuner. Inledande kontakter

har tagits med Växjö, Vimmerby, Härnösand och Gällivare.

Kontaktperson: Inga-Lill Wener, tel. 08-783 31 67

FN-föreningen i Kungsbacka

Lyssna på Barnen - FN:s barnkonvention i praktiken

60 000 kr

Föreningen vill tillsammans med Kungsbacka kommun genomföra akti-

viteter som skall ge mer information om hur barnen i kommunen mår och

stärka barnens självkänsla att de har rätt att bli lyssnade till och att fa vara

delaktiga i beslut som rör dem. Lärare och elever på mellanstadiet in-

bjuds att delta i en utställning. Förtroendevalda, tjänstemän och föräldrar

inbjuds att se utställningen, man vill ha en teaterföreställning, Barnens

hjälptelefon, Öppet hus, information och föreläsning.

Kontaktperson: Inga-Lill Östgårdh Tyrefelt, tel. 0300-157 32

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

80

FN-föreningen i Skövde

Dags för Barnkonventionen i Skövde

225 000 kr för år 1 av 2

Syftet är att forma ett nätverk och ställa krav på kommunens alla myn-

digheter, organisationer och föreningar för en positiv helhetssyn på arbe-

tet för alla som har med barn och ungdom i Skövde att göra. Målen för

projektet har diskuterats på ett seminarium med företrädare för Skövde

kommun och lokala frivilligorganisationer. Man vill bilda ett nätverk

med kommun, landsting och frivilligorganisationer. En styrgrupp har

bildats.

Kontaktperson: Stig Gustavsson, tel. 0500-43 55 58

Förbundet Vi Unga

Dags för barnkonventionen

245 000 kr

Vill i diskussion med barn och ungdomar ta fram metoder som ger ett

reellt inflytande i samhället, både internt inom Vi Unga och mot besluts-

fattare i samhället. En central samordnare skall stötta och hjälpa till att

sprida erfarenheter. En central projektintroduktion skall anordnas. Fem

ledarutbildningar för barn och unga initieras liksom läger för barn och

unga om barnkonventionen. Delprojekt i Västerbottens distrikt och

Gävleborgs Vi Unga

Kontaktperson: Malin Lindgren, tel. 08-787 58 73

Kontaktnätet i Mark

Projektet Bankonventionen i Marks kommun

100 000 kr

Kontaktnätet i Mark vill i samarbete med Marks kommun och Action

Leamingföreningen i Sverige att alla i kommunen skall känna och förstå

vad barnkonventionen innebär samt att kunna översätta den till vardag-

liga situationer så att den blir handling. Man planerar ett antal aktiviteter.

Turné i Marks kommun där man vill nå alla skolor i kommunen för att

träffa alla elever på dagtid, personal på eftermiddagstid och föräldrar

samt politiker på kvällstid. Man planerar en framtidsfestival, deltagande i

Globen, fortsatt utbildning av barn och ungdomar (“Brisagenter“), man

vill stärka föräldrarollen. Det nyskapande är att man vänder upp och ner

på utbildningskonceptet och låter barn och ungdomar utbilda varandra

och vuxna politiker och tjänstemän.

Tel. 0302-170 00

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Operation medinflytande

455 000 kr för år 1 av 2

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan BRIS, Elevombudsmannen och

Elevorganisationen i Stockholm. Målet är att utbilda kommunala poli-

tiker och beslutsfattare i elevinflytandets positiva verkningar. Arbetet

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

skall också ske i ett antal skolor där alla grupper som på något sätt är Skr. 1998/99:125

kopplade till skolan utbildas i barnkonventionen, skollagen och Bilaga 3

läroplanens syn på elevinflytande. Målet är att pilotskolorna efter

projektet skall ha funnit sin egen form för elevers inflytande i och

omkring skolan. Man skall välja 3 + 2 kommuner i Sverige som

pilotkommuner. År ett startar ett metodutvecklingsarbete. Under år två

utvecklas metoderna vidare. I komplettering har angivits att de tre

kommunerna man skall samarbeta med är Umeå, Karlstad samt Halmstad

kommuner.

Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Mitt

Barnkonventionen som levande verktyg i kommunala beslut

425 000 kr

Projekt i tre kommuner: Solna (där kommunen redan har antagit en plan

for att utveckla sitt bamkonventionsarbete), Falun och Torsby. En pro-

jektledare skall koordinera de olika delarna av projektet. Samverkan med

Rädda Barnen och Röda Korset. Man vill rekrytera unga arbetslösa till

utbildare/informatörer som skall grundutbilda tjänstemän och ledamöter i

kommunfullmäktige och facknämnder. I Torsby och Falun finns planer

på att göra en analys om bamkonventionsarbetet m.fl. tankar och funde-

ringar, man vill pröva idéer om IT-kommunikation mellan elever och

politiker, informationssatsningar, diskussioner m.m.

Kontaktperson: Anna Nilsson, tel. 08-429 88 30

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Syd

Barnkonventionen i Malmö - från avtal till handling

600 000 kr för år 1 av 2

Man vill göra ett seminarium för förtroendevalda i fullmäktige, styrelse,

tjänstemän m.fl. för att ge ingående kunskaper om barnkonventionen.

Informationsmaterial kommer att delas ut. Elevråden inbjuds att delta i

studiecirklar, temadag för högstadium och gymnasium, frivilliginforma-

törer rekryteras samt seminarier för arbetsledare och handläggare.

Projektet är ett samarbete med fyra frivilligorganisationer i

Malmö.(BRIS, Malmö Hem och skola, Rädda Barnens Malmöförbund

och Röda Korsets Malmöhusförbund.)

Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Syd

Barnkonventionen och socialcheferna

50 000 kr för år 1

Målet är att ge kunskapsförmedling till socialcheferna i regionens 59

kommuner om barnkonventionen. Föreläsningar kommer att hållas i

samband med de regionala kommunförbundens socialchefsträffar.

Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76

82

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Öst

Barnkonventionen - ett levande lokalt dokument

450 000 kr för år 1 av 2

Målet är att med barn och ungdomar informera alla berörda politiska och

förvaltande organ om barnkonventionen och att samverka integrerat med

Agenda 21. En projektledare anställs. Till projektet knyts sex ungdomar

och barn och ungdomar i befintliga lokala organisationer ansluts. Idéer

att arbeta kring: Intervjuer, informationspaket, seminarium, hearing,

bamdagar i Östergötland, informationspunkt på stadsbiblioteket, utbild-

ning m.m.

Kontaktperson: Ingvar Almrot, tel. 011-15 20 84

Riksförbundet Hem och Skola (RHS)

Projektet Lokala nätverk för barnkonventionen

900 000 kr för år 1

Hem och Skola vill tillsammans med Nätverket för barnkonventionen

söka medel för att stödja bildandet av lokala nätverk. Det övergripande

målet är att via de lokala nätverken implementera barnkonventionen så

att en majoritet av beslutsfattarna i projektområdena vid beslutsfattande

tar hänsyn till eller styrs av konventionens bärande principer. Man vill

etablera kontakt med frivilligorganisationerna i ca tio kommuner. Arran-

gera möten, utbilda, medverka att etablera kontakter, utvärdera hur nät-

verkens arbete fortskrider, dokumentera.

Kontaktperson: Ulla Graneli, tel. 08-84 03 15

Rädda Barnen

Samordnare av Bamkonventionspiloter

314 000 kr

Medel till en samordnare av barnkonventionspilotemas insats i

Stockholm. Samordnaren skall tillsammans med de förtroendevalda ut-

bildningsansvariga i resp, länsförbund marknadsföra och samordna barn-

konventionspilotemas arbete och uppdrag inom de två länsförbunden.

“Driva på“ arbetet i de olika kommunerna så att barnkonventionen ham-

nar i fokus. Kontakta förtroendevalda, tjänstemän och boka tider och

finna former för utbildning.

Kontaktperson: Björn Frändegård, tel. 08-698 90 00

Rädda Barnen

Utbildning av utbildare - piloter - i Barnkonventionen

890 000 kr

Rädda Barnen genomförde 1996 en utbildning av piloter/utbildare i barn-

konventionen. Piloterna åtog sig ett ansvar att utbilda olika grupper inom

det egna länet; föreningens medlemmar, poliser, jurister, barnom-

sorgspersonal m.fl. Satsningen har varit mycket framgångsrik för de

länsförbund som idag har egna piloter. Kommunerna efterfrågar dessa

piloter och flera kommuner har visat sig var intresserade av att ingå i

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

83

samverkansprojekt med Rädda Barnens lokalföreningar med piloterna

som projektledare. I vissa länsförbund pågår redan ett sådant samarbete.

Som bamkonventionspilot åtar man sig att under ett år frivilligt, utan er-

sättning utbilda och informera om barnkonventionen.

Syftet med projektet är att förse alla Rädda Barnens länsförbund med

piloter samt vidareutbilda redan aktiva piloter. Budgeten omfattar utbild-

ning av 70 bamkonventionspiloter.

Kontaktperson: Ronny Weylandt, tel. 08-698 91 51

Rädda Barnen

Utveckling av metoder för genomförande av kommunala bamkon-

sekvensanalyser och handlingsplaner för förverkligandet av barnkonven-

tionen

295 000 kr för år 1 av 2

Rädda Barnen har planerat att i nära samarbete med 5-6 av landets kom-

muner och de lokala Rädda Barnen-föreningarna på orten, kartlägga,

vidareutveckla och pröva metoder och preliminära modeller för s.k.

barnkonsekvensanalyser och utveckling av kommunala handlingsplaner

för förverkligande av barnkonventionen. En projektgrupp inom RB är

redan etablerad kring projektet, projektledare och en projektanställd för

den första fasen (ett Rädda Barnen finansierat projekt med kartläggning

och analys av förutsättningarna för det fortsatta arbetet) finns på plats.

Kontaktperson: Elisabeth Englundh, tel. 08-698 92 08

Rädda Barnen i Dalarna

Barnkonventionen i Dalakommuner

165 000 kr för år 1

Rädda Barnen anställer en stödpilot som skall informera och utbilda po-

litiker och tjänstemän. Projektet inleds med information och utbildning

(halvdags seminarium).

Kontaktperson: Håkan Landelius, tel. 0247-371 65

Rädda Barnen i Eskilstuna

Dags för barnkonventionen i Eskilstuna

290 000 kr för år 1 av 2

En projektledare skall vara förbindelselänk mellan Rädda Barnen cent-

ralt, BO:s kansli samt arbeta nära med kommunen. Bl.a. vill man utbilda

kommunens politiker och tjänstemän i barnkonventionen, fortsätta bygga

nätverk samt arbeta på ett förslag på hur barnkonventionen kan införlivas

i de kommunala måldokumenten. Dessutom vill man utbilda arbetslösa

ungdomar i konventionen och från deras idéer föra ut barnkonventionen

genom skriftlig framställning, drama, bild och musik.

Kontaktperson: Gunnel Bergstrand, tel. 016-35 76 69

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

84

Rädda Barnen i Gotlands Länsförbund

Omsättning av Barnkonventionen i praktiken på Gotland

100 000 kr

Länsförbundet skall anordna en hearing för politiker i september där bl.a.

barn och ungdomar kommer att ställa sina frågor till beslutsfattare/

politiker. Förarbetas bl.a. med beredning av frågeställningar som barn i

Gotlands skolor ansvara för. Uppföljning och återrapportering ingår i

projektet.

Kontaktperson: Kerstin Blomberg, tel. 0498-22 36 84

Rädda Barnen i Göteborg

Barnkonventionssamordnare i Västsverige

300 000 kr

En samordnare lägger tillsammans med nätverksorganisationer upp ar-

betet med att ta kontakt med förtroendevalda och tjänstemän, boka tider

och lokaler för utbildning samt ta inititativ till att tillsammans med barn-

konventionspilotema och berörda diskutera hur arbetet med utbildning i

barnkonventionen bäst läggs upp. Aktiviteterna skall vara seminarier,

hel-halvdagsutbildningar, utbildningskvällar, frukostmöten för bl.a. kom-

munalråd, nätverksträffar, paneldebatter samt delta i massmediadebatter.

Projekt i 8 av länets 18 kommuner.

Kontaktperson: Anita Holmberg, tel. 031-20 70 55

Rädda Barnen i Håbo

Barnets bästa är Håbos bästa

100 000 kr

Föreningen vill arbeta med information om barnkonventionen riktad till

politiker och tjänstemän på olika sätt t.ex. vid sammanträden, utbild-

ningsdagar, barnpaneler, konsekvensanalyser m.m.

Kontaktperson: Ove Jansson, tel. 070-494 81 04

Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors

Barnens rättigheter och behov i Karlskoga, Sverige och Världen

175 000 kr

Samarbete finns mellan Karlskoga kommun och Rädda Barnens lokalav-

delning om bl.a. barnkonventionen - samarbetet har uppstått ifrån pro-

jektet Globträdet som planerar ett internationellt möte i Globen 1998. En

gymnasieklass arbetar konkret med projektet med hjälp av en arbetsgrupp

där RB ingår. Målet är att sprida kunskap om barnkonventionen. En klass

för en egen teaterproduktion, klassen kommer att få mer kunskap om sina

rättigheter, vara med i planeringen av en aktivitetsvecka i kommunen,

delta i framtidsmötet i Globen, aktiviteter i kommunen med teater, musik,

föreläsningar, introducera en ny klass som skall arbeta vidare med

projektet.

Kontaktperson: Solveig Nilsson, tel. 0586-72 55 34

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

85

Rädda Barnen i Klippan/Örkelljunga

Hög tid för Barnkonventionen i Klippan och Örkelljunga kommuner

180 000 kr

Via information och utbildning av kommunernas förtroendevalda och

högre tjänstemän initierar man ett arbetssätt och handlande i de kommu-

nala verksamheterna som genomsyras av innehållet i barnkonventionen.

Man planerar en utbildningsdag på senhösten som skall föregås av ett

antal aktiviteter bl.a. kartläggning av kunskapsnivån om barnkonven-

tionen hos utvalda nyckelpersoner, lokala studier av barnkonventionens

efterlevnad, konstprojekt med utställning med tema barnkonventionen,

kontakter med lokalpressen.

Kontaktperson: Helen Stigson, tel. 0435-181 20

Rädda Barnen i Kristinehamn

Barn 2000

240 000 kr

Man skall samordna frivilligorganisationemas insatser sinsemellan, ha ett

upptaktsmöte för politiker och chefstjänstemän, studiebesök, anordna

ffamtidsverkstäder, föreläsare, utvärdering m.m.

Kontaktperson: Elisabeth Olsson, tel. 0550-885 98

Rädda Barnen i Kronobergs Länsförbund

Dags för barnkonventionen

280 000 kr

Förbundet vill bidra till att barnkonventionen beaktas i alla kommunala

beslut som rör barn. Ge politiker och anställda i Växjö kunskaper om

barnkonventionen och dess syfte, att nämnder och kommunala bolag

skall anta handlingsplaner för genomförande av konventionen inom resp,

ansvarsområde, ge barn och föräldrar kunskap och att en tidplan för ge-

nomförandet fastställs. Projektsamordnaren ansvarar för genomförandet i

samverkan med FLYSAM:s organisationer Amnesty, Röda Korset,

Svenska Kyrkan i Växjö, Frikyrkliga studieförbundet, Diakonia, Studie-

främjandet, Katolska kyrkan, Caritas, Islamiska förbundet, Svenska

Afgan i stankommittén, Växjö Stift, Kommunförbundet Kronoberg samt

Växjö kommun. Processutvärdering sker i samverkan med högskolan i

Växjö.

Kontaktperson: Gun Alexandersson, tel. 0474-203 30

Rädda Barnen i Lidingö

Barnkonventionen i det vardagliga arbetet med barn

185 000 kr

Föreningen vill sprida kunskap om barnkonventionen och dess tillämp-

ning hos politiker och tjänstemän inom Lidingö Stad. Man vill stödja

föräldrar genom att erbjuda kurser där barnkonventionen ligger som

grund. Utbilda elevråden i barnkonventionen och genom praktisk med-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

86

verkan lägga grunden till en arbetsgång för elevernas delaktighet i beslut

i skolan. Kommunen har ställt sig positiv till projektets mål.

Kontaktperson: Henrik Munthe, tel. 08-766 08 88

Rädda Barnen i Linköping

Barnkonventionssamordnare i Östergötland

144 000 kr

En samordnare skall lägga upp arbetet med att ta kontakt med förtroende-

valda och tjänstemän, boka tider och lokaler för utbildning samt ta initia-

tiv till att tillsammans med bamkonventionspilotema och berörda disku-

tera hur arbetet med utbildning i barnkonventionen bäst läggs upp. Sam-

ordnaren skall också genomföra utbildningarna och fungera som ett stöd

för övriga 17 piloter.

Kontaktperson: Monica Ericsson, tel.013-125538

Rädda Barnen i Ronneby

Dags för barnkonventionen i Ronneby kommun

300 000 kr

Projektet genomförs tillsammans med kommunen, Hem och Skola och

Ungdomsparlamentet. Syftet är att förankra barnkonventionen och dess

anda i den kommunala verksamheten i kommunen. Målgrupper är förtro-

endevalda, anställda inom övriga verksamhetsfält, föräldrar och allmän-

het. En ledningsgrupp skapas och informationen sker genom föreläs-

ningar, studiedagar, studiecirklar. Barnen engageras på olika sätt bl.a.

genom musikal och utställningar m.m.

Kontaktperson: Margareta Tidman, tel. 0457-169 84

Rädda Barnen i Skaraborg

Utveckling av Bamkonventionspilotverksamheten i Skaraborgs län

116 000 kr

Länsförbundet vill öka kontakten med kommuner och landsting. Målet är

att 8 av länets 17 kommuner skall upprätta en plan eller på annat sätt tyd-

ligt ha påbörjat ett arbete för implementering av FN:s barnkonvention. En

"Superpilot" skall ha stort eget ansvar för uppläggningen och genom-

förandet av projektet. Uppgiften är att kontakta kommuner och landsting,

samordna de frivilligas utbildningsinsatser samt rekrytera nya piloter till

den fortsatta verksamheten.

Kontaktperson: Eva Karin Möllefors, tel. 0501-623 37

Rädda Barnen i Staffanstorp

Barnkonventionen i Staffanstorp

220 000 kr

Projektet genomförs i huvudsak av Rädda Bamenpiloter som har stöd av

en arbetsgrupp (politiker, chefer från barnomsorg/skola, kultur- och fri-

tidstjänstemän, barnpsykolog, repr. från Svenska kyrkan och Rädda Bar-

nen i Staffanstorp). Man skall göra temadagar för kommunens och

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

87

kyrkans politiker och tjänstemän och en bamrättsdag planeras i skolan i

samband med FN-dagen.

Kontaktperson: Kerstin Malmsten, tel. 046-25 41 31

Rädda Barnen i Stockholms Södra Länsförbund

Samordning av kunskapsspridning om FNs barnkonvention

280 000 kr för år 1 av 2

Under en period av två år skall man samordna och genomföra utbild-

ningsinsatser och därigenom öka kunskapen om barnkonventionen bland

politiker och tjänstemän samt inom landstinget och personal inom skola

och barnomsorg i kommunerna i Stockholms läns södra delar.

Kontaktperson: Maja Salsbäck, tel. 08-698 91 32

Rädda Barnen i Strängnäs

Strängnäs - En bamkommun

210 000 kr

Kommunen antog i december 1996 ett beslut om barnkonsekvensanalys

vid alla viktiga beslut. Målet är att Strängnäs år 2000 skall var en barn-

vänlig kommun. Projektets uppläggning är att barn skall vara delaktiga

(pedagogiska spel), kartläggning av barns yttre miljö (studie i skol-

klasser), dialog mellan barn och kommunfullmäktige (ungdomsfullmäk-

tige, skapa möjligheter för barn och beslutsfattare att mötas, bamriksdag)

och barnkonsekvensanalys (utveckla arbetsmodeller) m.m.

Kontaktperson: Birgitta Rubenson, tel. 0152-154 42

Rädda Barnen i Södertälje

Trygga Hovsjö - Barnkonventionen i praktiken

150 000 kr för år 1 av 2

Det finns ett samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivillig-

organisationer om att gynna barns vardagstrygghet. Genom projektet vill

man öka kunskapen om barnkonventionen genom studiedagar m.m.

Kontaktperson: Caisa Ekstrand, tel. 08-550 194 30

Rädda Barnen i Sölvesborg

Dags för barnkonventionen i Sölvesborg

165 000 kr

Projektet görs i samarbete med Sölvesborgs kommun. Man vill sprida

kunskap om barnkonventionen till politiker, tjänstemän och föräldrar.

Den huvudsakliga aktiviteten i projektet utgörs av projektorganisationens

arbete med information, utbildning och påverkan. I samarbete med kom-

munen kommer all personal, inkl, de förtroendevalda, inom skola, barn-

omsorg att informeras om konventionen genom studiedagar, föreläs-

ningar och gruppdiskussioner.

Kontaktperson: Eva Yngvesson, tel. 0456-142 80

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

88

Rädda Barnen i Vetlanda

Dags för barnkonventionen

215 000 kr

En projektledare anställs som arbetar för att öka samarbetet mellan fri-

villigorganisationerna och myndigheter, utveckla barns och ungdomars

medinflytande och förståelse för den kommunala demokratins möjlig-

heter.

Det övergripande målet är att varje nämnd som ingår i projektarbetet

skall ha inhämtat barns och ungas åsikter i minst hälften av de ärenden

som man fattar beslut om och som berör bam/unga.

Kontaktperson: Ulla Teng Werner, tel. 0383-102 71

Rädda Barnen i Värmland

Barns och ungas år i Värmland

200 000 kr

Syftet är att samordna barnkonventionsutbildningen i Värmlands län för

landstings- och kommunpolitiker samt för tjänstemän i kommuner och

landsting. I Värmland finns nu 12 bamkonventionsutbildare och det be-

hövs en samordnare på länsnivå. Samordnaren skall tillvarata utbildarnas

kunskaper och engagemang, samordna utbildning i landsting och kom-

muner och bilda nätverk med andra bamrättsorganisationer och studie-

förbund för att politiker och tjänstemän skall få utbildning i barnkonven-

tionen.

Kontaktperson: Lars Österdahl, tel. 054-86 81 24

Rädda Barnen i Örnsköldsvik

Information Barns Rätt

165 000 kr

Man vill i samarbete med kommunen utbilda politiker och tjänstemän om

barnkonventionen, utveckla samarbetet mellan olika nämnder, yrkesom-

råden och organisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor.

Kontaktperson: Kerstin Wannberg, tel. 0660-833 33

Rädda Barnen i Österhaninge

Dags för barnkonventionen i framtidskommunen Haninge

330 000 kr för år 1 av 2

Man vill i projektet i samarbete med Haninge kommun, arbeta med att

utbilda politiker och tjänstemän i barnkonventionen för att stärka barns

och ungas möjligheter till delaktighet i närmiljöarbetet och öka sam-

verkan mellan olika myndigheter och organisationer.

Kontaktperson: Ulla Iggsjö-Löfgren, tel. 08-745 45 04

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

89

Röda Korsets Ungdomsförbund, Jämtlandsdistriktet

Utbildning i Barnkonventionen bland politiker och tjänstemän i

Jämtlands län

385 000 kr

Kommunförbundet i Jämtlands län har utarbetat ett förslag till en metod

för att uppmärksamma barn- och ungdomsperspektivet mer på alla plan i

samhället. Metoden för att säkerställa detta är en s.k. barncheck som idag

är antagen i sex av åtta av länets kommuner.

Röda korset gör den utbildning som kommunen planerat. En person ar-

betar fram utbildningspaket.

Kontaktperson: Barbro Byström, tel. 063-51 65 53

Röda Korset, Gävleborgsdistriktet

Projektet Barnens rätt för Dags för barnkonventionen

300 000 kr

Röda Korset vill i samarbetet med Rädda Barnen och Barnens Rätt

(samarbetsprojekt mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden, Primärvården

Gästrikland, Länssjukhuset, Gävle grundskolor, Gävle kommuns för-

skolor, Socialtjänsten, Fritid Gävle, Kultur Gävle och Miljökontoret)

lyfta fram och sprida information om barnkonventionen. Målgruppen är i

första hand politiker och tjänstemän inom Gävle kommun och landstinget

i Gävleborgs län för att grundtankarna i barnkonventionen skall finnas

med i de kommunala besluten, men syftet är också att nå ut till barn och

ungdomar, föräldrar, föreningslivet och allmänheten samt övriga

kommuner i länet. Metoden är i korthet att informatörer deltar i politiska

sammanträden och personalmöten, en barn- och ungdomsplan presenteras

och förankras hos ungdomarna via elevråden, barn- och ungdomsteatern i

Gävle engageras för att via teater och drama nå både vuxna och barn med

budskapet. Via föreläsningar under projekttiden skall ett engagemang

skapas. Projektet avslutas med en stor seminariedag där representanter

från länets samtliga kommuner inbjuds till en föreläsningsdag som beto-

nar den juridiska och sociala delen av barnkonventionen, men också ger

tips på hur man arbetar i Gävle.

Kontaktperson: Kerstin Bertéus Blomberg, tel. 026-17 99 31

Studieförbundet Vuxenskolan, Forshaga/Kil

Dags för barnkonventionen

115 000 kr

Studieförbundet vill genom informationsbrev, föreläsning och studie-

cirklar sprida information om barnkonventionens bestämmelser bland

barn och vuxna. Målgrupper är kommunerna, politiker, sociala myndig-

heter, BVC, daghemspersonal, fritidsledare och lärare samt polismyndig-

heten. Samarbete skall ske med Rädda Barnen med Kil och Forshaga

kommuner samt FN-föreningen i Kil.

Kontaktperson: Ingbritt Odermatt, tel. 054-87 39 70

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

90

Svenska O.M.E.P. i Lycksele

Barns rättigheter

425 000 kr

Svenska O.M.E.P. ( Organisation Mondiale pour 1'Education Préscolaire)

gör ett projekt som börjar med en informationsinsats om hur man ser på

barn. Under året startas ett nätverk där Lycksele kommun, landstinget,

lärarförbundet, Svenska kyrkan och Omeps lokala krets ingår. Man ord-

nar föreläsningar, erfarenhetsutbyten m.fl. aktiviteter.

Kontaktperson: Jonny Fjellner, tel. 0950-167 79

Svenska UNICEF-kommittén

Dags för barnkonventionen

20 000 kr

Under två år har en person, rektor vid grundskolan, rest runt i Sundsvalls

skolor som clownen Lalla och presenterat valda artiklar ur barnkonven-

tionen. Nu vill man utvidga detta till att också möta gymnasieelever i

sista årskursen, personalgrupper på skolor, lokala skolstyrelser och kom-

munala nämnder.

Kontaktperson: Marianne Gustafsson, tel. 060-256 05

Svenska UNICEF-kommittén

Dags för barnkonventionen i Hudiksvall

106 000 kr

Information till målgruppen; politiker, tjänstemän och skolledare, skall

ges genom aktivt uppsökande verksamhet. Projektet genomförs av en

projektledare, en lärare/politiker samt en dramapedagog. Lokaltidningen

används för att skapa debatt. Utvärdering görs i form av en enkätunder-

sökning.

Kontaktperson: Lena Eriksson, tel. 070-681 87 01

Svenska UNICEF-kommittén

UNICEF, Skåne Syds projekt Hur mår barnen i Skåne ?

467 000 kr för år 1 av 2

Syftet med projektet är att med utgångspunkt från barnen själva, deras

föräldrar och skolsköterskor beskriva hur de upplever sin vardag. Genom

att barnen, deras hälsa och levnadsvillkor kommer på politikernas dag-

ordning behöver de en grundläggande och konkret utbildning i hur barn-

konventionen kan tillämpas i praktiken. Målsättningen är att regionfull-

mäktige och dess tjänstemän skall fa ökad kännedom om hur barnen har

det i Skåne för att kunna använda barnkonventionen som ett naturligt

redskap i alla beslut som berör barnen. Ett delmål är att Svenska

UNICEF-kommittén vill stärka samarbetet med kommuner, skolhälso-

vård och handikapporganisationer. Aktiviteter planeras i Skånes samtliga

kommuner utom i Malmö som har ett eget barnkonventionsprojekt.

Kontaktperson: Ulrika Sundler Lykke, tel. 08-692 25 17

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

91

Svenska UNICEF-kommittén i Örebro

Projekt Dags för barnkonventionen

600 000 kr

Projektet är ett samarbete mellan Svenska UNICEF-kommittén och dess

lokalgrupp i Örebro. Samarbete skall ske med Kulturskolan i Örebro.

Syftet är att ge grundläggande kunskap och konkret information om barn-

konventionen till kommunens politiker, tjänstemän och skolledare. Ett

delmål är att stärka sambandet mellan kommundelsnämnderna i Örebro

och olika organisationer som arbetar for barns välbefinnande. Man tänker

ha temadagar/seminarier och debatter i kombination med studiecirklar.

Med hjälp av kulturens olika uttrycksformer är målet att göra alla barns

röster hörda.

Kontaktperson: Elisabeth Sommerseth, tel. 070-496 41 51

Unga Örnar, Borlänge

Dags for barnkonventionen

81 000 kr

Genom Unga Örnars rättvisekampanj Rättvisa för barnens skull har ar-

betet med barnkonventionen delvis redan påbörjats. Genom ett konkret

samarbete med ett av kommunalråden och Barn- och skolnämndens ord-

förande samt ett fördjupat samarbete med Kulturcentrum Asken

(kommunal verksamhet riktad mot förskola, grundskola och en viss del

gymnasieskola) tas ett första steg till att hitta en arbetsform att jobba uti-

från. Målet är att sätta barnens rätt i fokus samt att Borlänge kommuns

politiska beslut skall genomsyras av medvetna tankar utifrån FN:s barn-

konvention.

Kontaktperson: Ulrika Lefvander, tel. 0243-801 90

Unga Örnar, Brunflo

Att lära mera om Barnkonventionen

50 000 kr

Målet med projektet är att göra barn, ungdomar och föräldrar medvetna

om barnkonventionen. Man skall med datorn som hjälp skaffa in-

formation och göra egna utskrifter och arbeten utifrån barnkonventionens

olika artiklar. Man vill fa en kommunikation med politikerna samt lära

sig att granska beslut som rör barn och ungdomar m.m. Projektet

innehåller information till barn och ungdomar på mellanstadiet i Brunflos

skolor och fritidsklubb, datakommunikation for barn och ungdomar,

lägerverksamhet, uppvaktning av politiker, seminarium för föräldrar och

vuxna, paneldebatt for nyvalda politiker samt utvärdering. Samarbete

med Rädda Barnens lokalförening i Brunflo.

Kontaktperson: Agneta Åhlin, tel. 063-224 23

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

92

Unga Örnar, Eskilstuna

Dags för barnkonventionen

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

105 000 kr

Unga Örnar vill informera förtroendevalda och tjänstemän om barnkon-

ventionen bl.a. på ordinarie nämndmöten. På samma sätt vill man göra

med förvaltningar och förvaltningschefer. Unga Ömar gör en jämförande

studie mellan de nio kommunerna i länet. Målet är att föra upp barnkon-

ventionen på den politiska dagordningen i samtliga kommuner i länet och

hos landstinget i Sörmland.

Tel. 016-12 03 50

Unga Örnar, Kiruna

Kirunas barn - Vår framtid, Dags för barnkonventionen

400 000 kr

Man vill medverka till att kommunen gör en Barn- och ungdomshand-

lingsplan, bamkonsekvensanalyser, bamchecklistor, en Kiruna Barnom-

budsman samt kartlägga barn- och ungdomars hälsa och välfärd. Aktivi-

teter som är planerade är föreläsning, studieresa, barnens dag, mark-

nadsföring samt utvärdering.

Kontaktperson: Maivor Johansson, tel. 0980-182 11

Unga Örnar, Norrbotten

Dags för barnkonventionen

485 000 kr

Projektets mål är att samtliga kommuner i Norrbotten skall ta fram en

plan för hur besluten skall genomsyras av barnkonventionens intentioner.

På vägen fram till målet hoppas man att ett samarbete mellan före-

ningarna skall utvecklas och ge föreningarna ännu bättre kunskap om

barnkonventionen. Främsta målgruppen är kommunernas tjänstemän och

politiker men också föreningsledarna i nätverkets organisationer.

Projektet består av: gemensam utbildning för de inblandade föreningarna,

seminarieutbildning för minst fem politiker/tjänstemän, utbildningsdag i

varje kommun med politiker och tjänstemän, utvärdering och efter

projektets avslutande fortsatt samarbete mellan kommuner/ landsting/

föreningar/organisationer.

Kontaktperson: Anders Öberg, tel. 0920-687 00

Unga Örnar, Östergötland

Utbildning i Barns Rätt

145 000 kr

Organisationen planerar en utbildning med syfte att klargöra för politiker

och tjänstemän inom kommuner och landsting de faktiska konsekvenser-

na av bristande hänsyn till barnkonventionen i beslutsfattandet. Utbild-

ningen skall ske i två block under hösten 98 och under våren 99. Utbild-

ningen beräknas samla ca 150-200 personer. Utbildningen bygger på

konkreta arbetsuppgifter på hemorten i den egna förvaltningen under

93

mellanperioden. Man skall ha medverkande från polisen och de sociala

myndigheterna vid det första tillfallet. Vid det andra tillfallet planeras för

medverkan av BRIS, BO och/eller Rädda Barnen. Tre projektledare skall

utbildas som skall genomföra projektet. Utbildningen genomförs i Riks-

förbundets regi. Samarbete kommer att ske med ABF Östergötland. Av-

sikten är att utbildningen skall bli återkommande och kunna riktas till

andra som arbetar med barn och deras rättigheter.

Kontaktperson: Ann-Helene Femberg, tel. 013-24 95 00

FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt om FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funk-

tionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

1655 000 kr för år 3 av 3

Ett informationsprojekt med målsättningen att:

- framställa informationsmaterial och studiematerial med kommentarer

och tolkningar av standardreglerna. Materialet skall tas fram efter

seminarier med experter och representanter från handikapprörelsen på

riks- och lokal nivå. Information skall läggas ut på Internet,

- framställa ett utvärderingsinstrument (efter modell av danska DSI)

Vill också bygga upp en permanent övervakningsmodell där en person

skall vara ansvarig för varje regel,

- Informationsspridning genom att utbilda informatörer som skall gå ut

till skolor, kommuner, organisationer m.fl. Vill också under projekt-

tiden ge ut en tidning med sammanlagt 9 nummer. Tidningen skall gå

till samtliga handikappföreningar och till kommuner och landsting.

Projektet stöder handikapprörelsens lokala arbete bl.a. när det gäller

utarbetande av kommunala handikappolitiska planer. Under det sista

året utarbetas ett dokument - en arbetsmodell för hur handikapprörel-

sen med lokalt engagemang kan arbeta för god samhällsplanering med

FN:s standardregler som grund.

Kontaktperson: Christina Jernström, tel. 08-613 51 80

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk

tillämpning

340 000 kr för år 1 av 3

Länsförbundet skall tillsammans med 7 kommuner i länet (och berörda

sjukvårdsdistrikt) genomföra gemensamma utbildningar för medlemmar,

kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en ut-

talad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapp-

rörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant

samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling

av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera re-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

94

virgränser (mellan olika föreningar) och lösa upp låsningar/motsättningar

mellan personer som företräder olika intressen och slutligen lägga grun-

den för ett reellt samarbete som gör det möjligt för offentliga sektorn att

använda sig av handikapprörelsens kompetens. Diskussioner pågår med

Umeå universitet om utvärdering.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50

Synskadades Riksförbund (SRF)

Skapa en modell för hur FN:s standardregler för personer med funktons-

hinder kan tillämpas på kommunnivå

234 000 kr för år 2 av 2

Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund och Sveriges

Dövas Riksförbund skall tillsammans med Handikappförbundens Sam-

arbetsorgan och några kommuner analysera FN:s standardregler utifrån

den kommunala verksamheten och bedöma hur väl kommunerna upp-

fyller reglerna. Man skall lägga upp planer för hur kommunerna skall

kunna förverkliga reglernas intentioner samt dokumentera processen från

analys till plan för åtgärder. Under det första året har man tillsammans

med HSO bl.a. arbetat fram en beskrivning av hur handikapprörelsen

skall arbeta med standardreglerna.

Kontaktperson: Bertil Sköld, tel. 08-39 92 74

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Fritid/idrott

Barn

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem

Projektet Sommar-98

111 000 kr

Målsättningen med projektet är att en grupp barnfamiljer erbjuds möjlig-

het att få delta i en kolloverksamhet på kommunens kolonigård nära

Trosa under två veckor sommaren 1998. Målgruppen är både invandrar-

ungdomar med föräldrar och svenska ungdomar med föräldrar där föräld-

rarna finns inskrivna i komvux och inte har någon eller ringa möjlighet

att själva bekosta en vistelse i skärgårdsmiljö. Projektet bedrivs i samar-

bete mellan ABF Botkyrka/Salem och Botkyrka kommun-arbetsmark-

nadsförvaltningen, kommunala vuxenutbildningen och socialförvalt-

ningen.

Kontaktperson: Lena Ingren, tel. 08-530 363 00

Föreningen Roten

Sommarläger med uppföljning

300 000 kr för år 1 av 3

Föreningen Roten är en förening som är en avknoppning av Idrottsföre-

ningen Lundby IF i Göteborg. Man har lång erfarenhet av lägerverksam-

95

het. Lundby IF var en av de allra första idrottsföreningarna i Göteborg

som breddade sin verksamhet till att omfatta mer än fotboll. Man hade

öppet klubbhus på loven redan i mitten av 70-talet. Denna verksamhet

har sedan gått hand i hand med fotbollen i ambitionen att ta ett allt större

socialt ansvar. Socialförvaltningen etablerade ett samarbete med före-

ningen och man har sedan 1986 bedrivit läger på friluftsgården Roten. I

ansökan skriver föreningen att det finns ett fundamentalt problem i stödet

till unga idag. Alla vill nå utsatta riskzonsbarn, men hur? Vi är många

som har minnen av långa, lata sommarlovsdagar. Soldagar på landet, med

mormor, ute med båten, på vandring i fjällen eller spännande upplevelser

i främmande land. Det finns många barn som aldrig får uppleva dessa

saker. Sommarkollo kan var ett sätt att få uppleva saker man annars inte

upplever. Ett sätt att samla minnen och upplevelser när den dagliga lun-

ken känns tröstlös. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten för-

söka nå barn med särskilt stort behov av sommarläger. Man har sökt

samarbete med föreningen Frizonen inför sommaren. Föreningen Frizo-

nen arbetar med tjejer i riskzon. Målet är att nå rätt barn med en kvalita-

tivt väl utvecklad verksamhet som inte stannar vid sommarlägret. Barnen

skall rekryteras i Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen.

Ett delmål är att visa tjänstemän och politiker hur man kan jobba före-

byggande - för att kommande år få en kommunal finansiering.

Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031-702 06 91

Hyresgästföreningen Vattenkannan

Sommarläger för barn boende på Holma/Kroksbäck i Malmö

100 000 kr för år 1 av 3

Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 % hy-

resgäster med utländsk bakgrund, ca 30 % är socialbidragsberoende.

Ungefär 25 % av de boende är barn i åldern 0—15 år. Många av barnen

har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksammat bar-

nens situation . Man vill nu i samarbete med Unga Örnar erbjuda 100 av

hyresgästernas barn i åldern 6-12 år att under en vecka få vistas på

Rönneholms slott norr om Eslöv. Barnen kommer där att tas omhand av

personal som bl.a. i samråd med skolan har lagt upp ett program.

Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040-13 89 61

Sveriges Riksidrottsförbund (RF)

Uppföljningsundersökning

350 000 kr

Under åren 1984-89 bedrevs med stöd ur Allmänna arvsfonden ett ut-

vecklingsarbete rörande idrott för barn, ungdom och personer med funk-

tionshinder. 30 miljoner kronor fördelades till 440 projekt. Riksidrotts-

förbundet och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) gör nu en-

kätundersökningar och djupintervjuer för att utvärdera de långsiktiga

effekterna av satsningen.

Kontaktperson: Sten Eriksson, tel. 031-773 10 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

96

Unga Örnar, Malmö

Projektet Sommarglädje

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

83 000 kr för år 1 av 2

Föreningen vill bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kon-

takter mellan svenskar och invandrare. Målgruppen är barn med föräldrar

i områden som är tungt belastade såväl socialt som ekonomiskt. Läger-

verksamhet ger erfarenhetsmässigt positiva upplevelser och erfarenheter

samt skapar nya kontakter som man kan behålla och utveckla i sitt bo-

stadsområde. Projektledaren arbetar med ett projekt delvis finansierat

med arvsfondsmedel i den särskilda satsningen på “Barn i vissa stor-

stadsområden" proj. El-Emel (förhoppning) och det är barn och ung-

domar från detta område i området Fosie, Malmö som kommer ifråga.

Kontaktperson: Rafah Al-Radi, tel. 040-21 26 540

Västernorrlands Handikappidrottsförbund

Projektet Villja

400 000 kr

Handikappidrottsförbundet medverkar tillsammans med landstinget

Västernorrland i en produktion för SVT som inriktas mot barn med funk-

tionshinder. Dockan Villja, en flicka i rullstol, skall visa möjligheterna

till omväxlande och aktiv fritid för barn (-10 årjoch samtidigt kunna visa

att barn med funktionshinder har samma behov som andra barn. Pro-

gramserien om Villja (och Villgott som tidigare medverkat i en annan

serie om skadeförebyggande verksamhet) syftar till att ge kunskaper om

Barns lika värde - ur funktionshindrade barns perspektiv och öka förstå-

elsen mellan barn med och utan funktionshinder.

Kontaktperson: Tommy Jönsson, tel. 010-674 52 78

Ungdom

Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten

Teaterprojektet Sheik-sper

89 000 kr

Tidigare föreningsovana tonåringar i Vännäs och Vindeln planerar var

sin teaterföreställning i regi av Frikyrkliga studieförbundet (SFS) i

Västerbotten. Ungdomarna far i projektet - utöver möjligheten att spela

teater - en plattform för att göra sig hörda i sina kommuner och hitta ett

samarbete med lokala teaterföreningar och Västerbottensteatern. SFS

kommer att noga följa de båda gruppernas arbete för att lära mer om hur

de kan stödja tonåringars egna kulturaktiviteter. Projektet är ett

samarbete mellan SFS och ungdomarna samt en fritidsgård i respektive

kommun, lokala amatörteaterföreningar, lokala "proffs" inom ljud och

ljus samt Västerbottensteatern i Skellefteå.

Kontaktperson: Carin Dahlström, tel. 0933-130 75

97

4 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125

Föreningen Petroff

Projektet Bygga Broar

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

45 000 kr

Föreningen Petroff vill genom detta projekt bygga broar mellan olika

kulturer. Tanken är att de romska ungdomarna skall åka runt och hålla

föredrag om sin kultur och sig själva. Ungdomarna skall själva sy upp

scenkläder och sätta ihop ett program med sång och traditionell dans.

Föreningen planerar även att låta ungdomarna göra en egen cd-inspelning

med zigensk musik. Man förbereder också en sportlovsvecka där ung-

domarna skall få bowla, spela squash, styrketräna, åka skridskor, gå på

bio m.m. De flesta romska barn gör inget sådant, utan kommer ytterligare

utanför "gemenskapen" efter exempelvis ett sportlov då de sällan har

något att berätta om vad de har gjort under lovet.

Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 070-489 33 67

Hyresgästföreningen Orren 14 i Kungälv

Projektet Stor och Liten

96 000 kr

Två kvarter i stadsdelen Komarken i Kungälv har en extrem hård belast-

ning av vandalisering, inbrott, konflikter mellan svenskar och invandrare

och deras barn m.m. Nu vill föreningen genom ett tiotal killar, i åldrarna

18-25 år, "öppna dörrar" för olika fritidsaktiviteter för de yngre

tonåringarna och barnen i stadsdelen. De kommer även att stötta dem i

skolarbetet med läxläsningshjälp etc. Målet är att öka ungdomarnas själv-

känsla och ge förebilder och en vision inför framtiden.

Kontaktperson: Mayvor Tjärnberg, tel. 0303-159 43

Kolbäcks Missionsförsamling

Projektet Ten Sing

112 000 kr för år 1 av 2

Församlingen planerar en bestående fritidsverksamhet för ungdomarna i

samhället. Genom ungdomsprojektet Ten Sing, där man använder sig av

dans, drama, kör och musikverksamhet vill man stärka ungdomars för-

måga till samarbete och ansvarstagande, att fatta egna beslut och ta på sig

ledarroller. Projektet skall pågå i 2 år med en ungdomsledare som an-

svarig. Efter detta hoppas församlingen att verksamheten blir självgåen-

de, då nya ledare kommit fram genom verksamheten.

Kontaktperson: Mats Källstig, tel. 0220-123 84

Köpings Modelljärnvägsförening

Projektet Att bygga modell landskap

10 000 kr för år 1 av 2

Köpings Modelljärnvägsförening har en bred barn- och ungdomsverk-

samhet. De senaste åren har föreningen även ställt upp för barn och ung-

domar vid skolor i kommunen genom att där erbjuda sin verksamhet som

en aktivitet inom ämnet "fritt valt arbete". Föreningen vill nu starta ett

98

projekt i egen regi där barn och ungdomar får bygga upp olika land-

skapsmiljöer. Genom att konstruera egna ritningar, byggnad och målning

av byggsatser, arbete i trä och papper skapas en meningsfull fritid. På så

sätt kan barn- och ungdomsverksamheten utvecklas. Projektet är avsett

att pågå i 2 år.

Kontaktperson: Ilgonis Lipartas, tel. 0221-284 84

Skådebanan i Östergötlands län

Projektet Idrott och Kultur

150 000 kr

Projektet är ett samarbete mellan Skådebanan, Östergötlands Idrottsför-

bund och SISU. Projektets syfte är att de tre organisationerna tillsam-

mans med idrottsföreningarnas ungdomar skall integrera kulturen i före-

ningarna och finna metoder för att ge ungdomarna bredare uttrycksmedel,

gemensam kulturell referensram, se sammanhang och stimulera till aktivt

deltagande i kulturlivet såväl inom som utom föreningslivet. Projektet

innebär också en utveckling för ledare och administratörer i föreningarna

och klubbarna i hela Östergötland. Föreningama/klubbarna skall präglas

av kulturen och använda kulturen som drivmedel för att utveckla

individerna och arbetet. SISU har förberett projektet genom att samla ett

antal ungdomar som representerar olika idrotter för att diskutera kultur i

föreningarna. Ungdomarna definierade sin uppfattning av kultur och vad

den skall innehålla inom den egna föreningen.

Kontaktperson: Lars Johansson, tel. 011-12 89 00

Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (sbuf)

Projektet Levande rollspel

40 000 kr

Svenska Baptisternas Ungdomsförbund har tillsammans med Metodist-

kyrkans Ungdom och Svenska Missionsförbundets Ungdom beslutat att

genomföra ett "levande rollspel", Live 98. Rollspel har inte tidigare an-

vänts som metod i förbunden, men skall nu prövas som ett sätt att behålla

tonåringarna i verksamheten. LIVE 98 utspelar sig i Jerusalem och del-

tagarna skall vara invånare och agera utifrån den karaktär de valt i var-

dagsliv och speciella situationer. En stor del av tiden går åt till förbere-

delser inför spelen då deltagarna själva skall utforma sin rollkaraktär

ytterligare, sy kläder, ordna rekvisita m.m. med hjälp av bakgrunds-

information och litteraturtips. Minst 100 deltagare skall rekryteras från

förbundens lokala föreningar.

Kontaktperson: Erik Svalander. tel. 08-727 18 12

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala

Projektet Tjejer vågar

20 000 kr

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala vill genomföra

en satsning för att få in unga kvinnor i ledar- och/eller styrelseposition för

att de på så sätt skall få möjlighet att påverka och utveckla "sin" idrott

99

främst på lokal nivå. Förbundet vill med detta projekt utveckla en metod

för att ge kvinnorna kunskaper och verktyg att, som ledare, använda inom

idrotten även då den egna aktiva karriären minskar i omfattning.

Kontaktperson: Anette Larsson, tel. 0141-21 07 30

Handikapp

Föreningen FUB-Gården

Björklingeprojektet

300 000 kr för år 2 av 3

Syftet är att utveckla en sommargård till ett kurs- och rekreationscentrum

för åretruntbruk. Stöd för det första året beviljades FUB-föreningen i

Uppsala. Under det första året har huset upprustats och gruppboende-

enheter och dagcenterverksamheter avlöser nu varandra. Handikapporga-

nisationer och Barn- och Ungdomshabiliteringen har börjat utnyttja går-

den för kursverksamhet m.m. och man räknar med att efter projekttiden

kunna driva gården med hjälp av avgifter från kommun och landsting.

Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018-71 10 20

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Norrbotten

Projektet Ju-Jutsu för barn med DAMP

430 000 kr för år 1 av 3

Föreningen vill med hjälp av en polis med erfarenheter från arbete med

barn och ungdomar, starta ett projekt som syftar till att med Ju-Jutsu som

medel få ökad förståelse för barn med DAMP och finna vägar till kon-

takter med andra barn. Projektet syftar också till att förbättra barnens

motorik och självförtroende och därmed minska barnens känsla av att

vara annorlunda och utanför och därmed minska risken för att barnen

utvecklar kriminalitet som skadegörelser och inbrott. Arbetet skall be-

drivas tillsammans med barnens föräldrar, skola och socialtjänst.

Kontaktperson: Ingrid Engman, tel. 0920-884 17

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Projekt Synskadeidrott

495 000 kr för år 2 av 2

Under en längre tid har motion och idrottsutövande bland synskadade

minskat. Genom intervjuver med Synskadades Riksförbund, Handi-

kappidrottsförbundet, Unga Synskadade, Ami Syn, Tomteboda Resurs-

center, instruktörer och tränare, distrikt och föreningar, gymnastiklärare,

idrottskommittéer samt aktiva och före detta aktiva idrottsutövare vill

man belysa behov och möjligheter till aktiviteter. Utifrån kartläggningen

skall lämpliga åtgärder tas fram och prövas. Dessutom skall ett informa-

tionspaket på tal och punkt framställas för att informera om idrottsverk-

samhet inom SHIF och SRF:s motions- och fritidsverksamhet.Vidare

skall man bilda kontaktgrupp/er av synskadade och seende för förmedling

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

100

av kontakt mellan synskadade och aktuell verksamhet. Ledsagarrekryte- Skr. 1998/99:125

ring skall förbättras och man vill också göra en översyn av utbildnings- Bilaga 3

hjälpmedel för idrottslärare.

Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00

Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)

Projektet Möjligheternas Hus

413 000 kr för år 2 av 3

Föreningen vänder sig till ungdomar med funktionshinder i åldrarna 12-

24 år för att öka möjligheterna till olika idrottsaktiviteter genom olika

prova-på-aktiviteter med idrott-fritidsinriktning, samarbete med andra

föreningar och utbildning av ledare. Projektets bas är en särskild lokal

där kommunen står för hyra och driftkostnader. Samarbete med Riks-

gymnasiet för funktionshindrade, AMI-S, habiliteringen, skolan m.m. I

lokalen skall också inrymmas FIKET som skall vara en mötesplats för

olika ungdomar och föräldrar. Möjligheternas hus skall också fungera

som praktikplats för studerande vid Riksgymnasiet och AMI-S. Studenter

från Socialhögskolan eller fritidspedagogutbildningen skall följa utveck-

lingsarbetet. Erfarenheter från det första året visar behov av en särskild

satsning på tjejerna.

Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52

Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)

Projektet Wheel & Walk Aerobic

260 000 kr för år 1 av 2

Umeå Handikappidrottsförening har under flera år tillsammans med

Folkuniversitetet i Umeå bedrivit försöksverksamhet för att möjliggöra

för funktionshindrade ungdomar att tillsammans med icke funktionshind-

rade ungdomar delta i motionsformen aerobics. Föreningen vill nu till-

sammans med Umeå universitetet (Institutionerna för Specialpedagogik

och Idrottsmedicin) i ett treårsprojekt utveckla motionsformen, rörelse-

bank och pedagogiska verktyg, utveckla en struktur för instruktörsutbild-

ning och göra motionsformen nationell. Man vill fråga funktionshindrade

resp, icke funktionshindrade varför man valt att träna i gemensam grupp,

göra medicinska mätningar av muskel-ben och fettmassa för att kartlägga

träningsformens fysiska effekter före och efter 14 veckors regelbunden

Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen

är också att gående och rullstolsburen aerobicsutövare skall kunna utbilda

sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet för att

utöka och utveckla rörelsematerialet, pedagogik och metodik. Ett infor-

mationsmaterial skall sammanställas steg för steg.

Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52, 010-202 14 48

101

Främlingsfientlighet

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Barn

Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagoger (RAD)

Projektet Att främja förståelse och tolerans hos barn och ungdom i ett

mångkulturellt samhälle

193 000 kr för år 2 av 3

Riksorganisationen har tidigare i samverkan med Rädda Barnens Riks-

förbund informerat om FN:s barnkonvention med drama/teater som me-

tod. RAD vill nu fortsätta göra en insats i den kanske allra viktigaste

samhällsuppgiften i dagens Sverige, att motverka rasism och främlings-

fientlighet samt att integrera barn och ungdomar från invandrarländer i

det svenska samhället. Då projektet skall omfatta metodplanering och

spridning av erfarenheterna är projekttiden tänkt att vara i första hand två

år samt ett tredje år för uppsummering/dokumentation. Projektet har som

mål att bygga vidare på erfarenheter från tidigare projekt nu med fokuse-

ring på artikel 2, om icke-diskriminering i barnkonventionen. Genom

dramapedagogiska metoder skall barn och ungdomar ges möjlighet till

skapande där egna ideér och åsikter kan komma till uttryck.

Kontaktperson: Gunilla Sellersjö, tel. 031-19 86 03

Ungdom

Folkets Hus i Borgholm

Projektet Vi måste ta varning av historien

35 000 kr

Projektet "Vi måste ta varning av historien" genomförs i Folkets Hus i

Borgholm under våren där ca 35 st ungdomar mellan 11-25 år arbetar

med att färdigställa en musikal. Projektet tog form efter en föreläsning av

Ference Gunder som överlevt koncentrationslägren. Målet är att 3 gånger

i veckan, under juli - augusti sätta upp en musikal, av och för ungdomar,

vars huvudbudskap är att människor måste se upp för att låta sig mani-

puleras och sluta vara egoistiska och likgiltiga inför andra människors

lidanden. Ungdomarna hoppas på att fa till stånd en turné efter sommaren

för att visa upp musikalen för andra ungdomar.

Kontaktperson: Lars Persson, tel. 0485-881 51

Judiska församlingen i Stockholm

Hotet - ungdomens dialog om morgondagen genom studier av gårdagen

141 000 kr avser två beslut

Projektets syfte är att hitta metoder för att inom gymnasieskolan arbeta

med frågor som rasism, antisemitism, fördomar, intolerans och demokrati

på ett sätt så att det berör och skapar förutsättningar för en bestående

känsla för förståelse och tolerans över kultur- och religionsgränser. Pro-

jektet vill pröva en pedagogik som förenar fakta, känsla och intellekt. I

102

projektet deltar 20 ungdomar från Södra Latin och Tensta gymnasier i

Stockholm. Utöver ren faktakunskap kommer de under projektet att få

möta personer med egna erfarenheter av förföljelse och personer med

erfarenheter av stöd och hjälp mot förföljelsen. De har under projektets

gång kontakt med en motsvarande gymnasiegrupp i Warszawa i Polen

och kommer själva aktivt att delta i planeringen av ett avslutande läger i

Sverige tillsammans med ungdomarna från Warszawa och svenska ju-

diska ungdomar. Syftet med det avslutande mötet är att ge ungdomarna

egna erfarenheter av att tankar och synsätt kan breddas och fördjupas när

de ses ur olika perspektiv och att historien därför kan te sig annorlunda

beroende på ur vilket perspektiv den beskrivs. De tre svenska gymnasie-

lärare som ingår i planeringsgruppen kommer att göra en utvärdering som

bl.a. tar upp frågan om hur erfarenheterna från projektet kan appliceras

på gymnasieskolans uppgift att förmedla kunskaper om tolerans, antira-

sism och demokrati.

Kontaktperson: Eva Fried, tel. 08-679 29 09

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Projektet Pow-Wow II - Rådslag mot rasism

295 000 kr

Under läsåret 1997/98 har riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

(UMR) drivit ett samarbetsprojekt med Europaåret mot rasism, kallat

Pow-Wow, vilket är ett indianskt uttryck för rådslag. Syftet med projektet

har bl.a. varit att elever och personal på geografiskt spridda skolor skall

ta fram en hos eleverna väl förankrad handlingsplan mot rasism och

främlingsfientlighet för sin skola samt att elever och skolpersonal skall

bli aktiva i diskussionen om rasism och främlingsfientlighet på sin skola.

Organisationen planerar en fortsättning som skall bygga på det genom-

förda arbetet, men med några grundläggande förändringar. För att ge

handlingsplanen en ännu starkare förankring hos både elever och skolper-

sonal planeras rådslagen att genomföras under två i stället för en dag och

med två diskussionsledare i stället för som hittills en ensam. Innehållet

kommer också att utvidgas till att även omfatta "vanlig" mobbing, något

som efterlysts på många skolor. Vidare kommer dokumentation av hand-

lingsplanen att förstärkas och en gemensam uppföljningskonferens att

anordnas för ungdomar från de skolor som deltagit. För att nå ett lång-

siktigt resultat på skolan krävs ett stort engagemang från skolledning och

övrig skolpersonal. I Pow-Wow II vill UMR därför dels ta fram ett sär-

skilt handledningsmaterial för lärarpersonalen (s.k. verktygslådor), dels

metoderna för att utbilda skolpersonalen att själva använda materialet till

lokala rådslag. Föreningen planerar också att ta ut en avgift av de besökta

skolorna för att på lång sikt åtminstone delvis kunna självfinansiera en

fortsättning av Pow-Wow. Diskussioner pågår med bl.a. Röda Korsets

Ungdomsförbund om ett nära samarbete kring projektet.

Kontaktperson: Soledad Pinero-Misa, tel. 08-642 69 90

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

103

Röda Korsets Ungdomsförbund, Stockholmsdistriktet

Projekt mot främlingsfientlighet och rasism

200 000 kr för år 1 av 3

Röda Korsets Ungdomsförbund har en lång erfarenhet av arbete mot

rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidareutveckla och

sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt.

Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt samman-

föra ungdomar som representerar skilda sociala miljöer från olika kom-

muner eller kommundelar och begränsar sig inte enbart till ungdomar

med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera gemen-

samma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att några av ung-

domarna skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan

stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras att pågå

under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhets-

spridning till övriga distrikt inom Röda Korsets Ungdomsförbund.

Kontaktperson: Karen Austin, tel. 08-665 58 07

Sankt Petrus Syrisk-Ortodoxa Kyrkan

Projektet Barn och Framtid

150 000 kr

Sankt Petrus kyrka i Hallonbergen har över 1000 barn och ungdomar i

åldern 7-25 år, varav de flesta kommer till gudstjänsten på söndagar.

Många av dessa umgås bara med sina närmaste släktingar och med barn

och ungdomar från samma land eller med annan invandrarbakgrund.

Detta gör det svårare för dem att tillägna sig en god svenska och att hitta

vägar in i det svenska samhället. I Hallonbergens Centrum vistas sam-

tidigt många barn och ungdomar utan att ha något att göra. Genom pro-

jektet vill församlingen därför öppna kyrkan för en fritidsverksamhet och

träffpunkt för alla barn och ungdomar i Hallonbergens Centrum för att

aktivt samla och blanda barn och ungdomar av olika kulturell bakgrund.

Syftet är att hjälpa syrisk-ortodoxa barn och ungdomar att fa kontakt med

andra svenska barn och ungdomar, att erbjuda läxhjälp och sysselsättning

till de barn och ungdomar som inte har något att göra på lördagarna. Av-

sikten är att hålla öppet två till tre vardagseftermiddagar samt hela dagen

på lördagarna. Målgruppen består till ca 50 procent av ungdomar över 12

år och församlingens Ungdomskommitté deltar aktivt i planeringen av

aktiviteterna.

Kontaktperson: Souad Aho, tel. 08-706 24 88

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

104

Hjälpmedel

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Barn

Handikappinstitutet

Hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning för barn med funktionshinder

6200 000 kr för år 1 av 3

Hjälpmedelsinstitutet skall tillsammans med Riksförbundet för Rörelse-

hindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklings-

störda Barn. Ungdomar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund

(SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva,

hörselskadade och språkstörda barn genomföra ett treårigt projekt. Bak-

grunden är mycket stora brister i funktionshindrade barns hjälpmedelssi-

tuation. Föräldrar upplever svårigheter att fa gehör för sina barns hjälp-

medelsbehov. Verksamhetens regelsystem är svåra att förstå, som föräl-

der upplever man sig alltid fa slåss för att fa sina barns hjälpmedelsbehov

tillgodosedda. Dessutom upplevs kunskap om barns olika utvecklings-

faser som bristfällig. Det medför svårigheter att fa ett hjälpmedel för-

skrivet för lek och fritid, eftersom man inte har förståelse för att lek och

fritidsaktiviteter också kan vara habiliterande åtgärder. Det krävs kom-

petensutveckling hos såväl personal som hos föräldrar om bamhjälp-

medel och om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling. Det är ock-

så viktigt att kunskap finns om barns motoriska, sensoriska, intellek-

tuella, sociala, emotionella och språkliga utveckling och om hur detta

påverkas positivt och negativt vid hjälpmedelsanvändning. Befintliga

hjälpmedel är inte tillräckligt anpassade till barns behov, hjälpmedlen är

ofta tunga och tråkiga och stimulerar inte barnen tillräckligt. Dessutom

måste alla i barnens närmiljö (föräldrar, släktingar, dagis- och skol-

personal) få kunskap om hur och varför. Projektets mål är att under en

treårsperiod i två län, Hallands och Norrbottens, pröva och bygga upp en

barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande och där

man också kan få möjlighet att pröva verksamhet och hyra för sprciella

tillfallen. Stor vikt skall läggas vid information om verksamheten.

Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08-620 18 41

Handikapp

Handikappinstitutet

Projektet inkontinens och rörelsehinder

430 000 kr

Spinalisenheten vid Karolinska sjukhuset beskriver att de mest över-

skuggande problemen vid en ryggmärgsskada rör sexualitet och inkon-

tinens. Den som är rörelsehindrad och inkontinent far en starkt begränsad

tillvaro med oro för läckande blöjor och därmed risk för isolering. Insti-

tutet vill nu genomföra en studie för att sen kunna informera om och öka

kunskapen om rörelsehindrade brukares hanteringsproblem kring inkon-

105

tinensskydd, öka förståelsen för problemet hos sjukvårdshuvudmännen ,

ordinatörer och annan personal och inköpare av dessa produkter.

Kontaktperson: Agneta Zaar, tel. 08-620 18 69

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Ett hjälpmedelsprojekt

1100 000 kr för år 1 av 3

Tillgång till väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig miljö är nöd-

vändig för att människor med fimktionsnedsättningar skall kunna utöva

sina rättigheter; delta i kulturlivet, leva ett självständigt liv och uppnå

målet full delaktighet och jämlikhet. Hjälpmedlet är inte bara en kompen-

sation för funktionsnedsättningen utan också ett viktigt led i att förhindra

förslitningsskador och försämring av sjukdomar och skador. Det finns en

stor okunskap om vilka hjälpmedel som finns och hur man kan få dem.

Dessa problem är särskilt stora för personer med osynliga handikapp,

t.ex. whiplash- och hjärnskador. Omorganisering inom landstingen och

decentraliseringen av vissa hjälpmedelsans var till kommunal nivå har

skapat svårigheter liksom antalet aktörer i hjälpmedelshanteringen vilket

ofta skapar oklarheter för brukare om vart man skall vända sig; kommun

och/eller landsting (personliga hjälpmedel till det dagliga livet och

skolan), kommunen (bostadsanpassningsbidrag), Försäkringskassan

(bilstöd) och Försäkringskassa och Arbetsmarknadsverket

(arbetshjälpmedel). Projektets syfte är att göra brukaren till en kompetent

hjälpmedelskonsument och ge mer kunskap om RTP:s skadegruppers

livssituation och behov. Förbundet vill i projektet särskilt arbeta med

skadegruppema polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärn-

skador och frågor som rör amputerade. Projektet startar med en kartlägg-

ning där projektledaren dels skall träffa berörda målgrupper vid lokala

möten, dels gå ut med en enkät till dessa målgrupper. Kartläggningen

skall ligga till grund för utbildnings- och informationsinsatser riktade till

lokalföreningarnas kontaktpersoner för hjälpmedelsfrågor som i sin tur

skall ge råd och stöd till enskilda hjälpmedelsbrukare och bygga upp nät-

verk mellan dessa. Dessa insatser skall utformas tillsammans med en

grupp yrkesverksamma personer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall

man bygga upp en Hjälpmedelsinformation/kunskapsbank.

Kontaktperson: Mats Ekeblom, tel. 08-629 27 80

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Idrottens sociala ansvar

KFUM Basket, Sundsvall

Ungdomsbasket

25 000 kr

Föreningen planerar nu dels en bred uppbyggnad av kvartersverksamhet

dels en sommarverksamhet för ungdomar med spel 3-mot-3 i mixade

pojk- och flicklag. Syftet med sommarverksamheten är att tona ner täv-

lingsmomentet genom att arbeta med flickor och pojkar i samma

106

grupp/lag, att uppmuntra till spontanidrott, att engagera invandrarbarn

och deras föräldrar och att aktivt arbeta mot rasism, våld och utslagning.

Föreningen fick våren 1997 stöd för utveckling av basketverksamheten i

Nacksta med särskild inriktning på att försöka engagera invandrar-

föräldrar genom att erbjuda grundläggande ledar- och tränarutbildning.

Projektet ledde till en bred aktivering av föreningens ungdomsbasket,

men uppnådde endast delvis målsättningen med att nå invandrarföräldrar.

Stödet avser sommarverksamheten.

Kontaktperson: Håkan Andersson, tel. 060-19 43 32

Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF)

Projektet Fair play i skolan - demokratisk fostran

180 000 kr

Ansökan avser en stor satsning från Skolidrottsförbundet för att vitalisera

och stärka lokala skolidrottsföreningar inom sex distrikt och samtidigt

arbeta aktivt med frågor kring etik och moral i skolorna. Gotlands skol-

idrottsförbunds målsättning är att starta aktiva skolidrottsföreningar på

sex högstadieskolor, att utbilda 120 ungdomar i föreningsteknik och

grundläggande ledarskap samt att nå 400 ungdomar med diskussioner

kring moral och etik (utfrån bl.a. idrottsrörelsens material Fair play). Den

demokratifostran som föreningsutbildning och föreningsarbete innebär

skall stärka och utveckla ungdomarnas möjlighet till elevinflytande och

medbestämmande. Förbundet vill genom projektet att skolidrotten skall

kunna bli motorn i ett förebyggande arbete med att minska utanförskapet

i skolan. Stödet avser endast Gotlands Skolidrottsförbund.

Kontaktperson: Janne Allinger, tel. 08-605 65 01

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Information/utbildning

Barn

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor-Stockholm, Järfälla

F öräldrautbildning

357 000 kr

Det finns idag ett växande behov av föräldrautbildningar. Man vill starta

utbildningar i samarbete med ABF:s medlemsorganisationer och anslutna

invandrarföreningar samt kommuner, skolor, förskolor, barnavårdscent-

raler m.fl. Man planerar att utbilda cirkelledare, översätta en utbildnings-

manual för cirkelledare till arabiska och persiska och ha uppsökande

verksamhet. Föräldrautbildningarna som syftar till att stärka föräldrar i

deras relation till sina barn skall startas i nio kommuner.

Kontaktperson: Patrick Ärleman, tel. 08-474 64 13

107

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) i Göteborg och

Bohus län

Kyrkan - en fredad zon för barn och ungdom

155 000 kr

Man vill med detta projekt fördjupa kunskapen och höja kompetensen för

insatserna inom bl.a drogproblematikens område. Projektet är ett pilot-

projet där barn och ungdomsledare inbjuds till seminarier med föreläs-

ning och grupparbete. Även ansvariga barn- och ungdomsledare, scout-

ledare, konfirmandlärare m.fl. inbjuds. Till projektet finns en referens-

grupp med representanter bl.a. från narkotikapolisen, SDN centrum

Göteborg, Göteborgs stift, Frikyrkan/SMU, Kyrkans studiemottagning,

NB Vs studieförbund.

Kontaktperson: Stig Utter, tel. 031-29 40 36

ECPAT Sverige

Projektet Barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering

475 000 kr

I Världskongressens aktionsplan betonas vikten av utbildning och med-

vetandegörande bland sådana yrkesgrupper i samhället som på olika sätt

genom ökad kunskap, kan förebygga och motverka sexuellt utnyttjande

av minderåriga. ECPAT Sverige vill genomföra olika utbildningsinsatser

genom heldagskurser, fackliga kurser, heldagsseminarium för nämnde-

män.m.m. Man gör en informationstidning samt ett delprojekt om barn-

pornografi och pedofil verksamhet på Internet.

Kontaktperson: Helena Karlén, tel. 08-611 99 34

Familjehemmens Riksförbund (FR)

Projektet Familjehemsvården mot 2000-talet - ett informations- och ut-

bildningsprojekt

300 000 kr för år 2 av 3

Huvudtanken är att på ett konkret sätt fa fram den kunskap som de er-

farna familjehemmen har skaffat sig genom åren och använda denna

kompetens i samarbete med socialtjänsten i olika faser av familjehems-

placering, i utbildning innan placering, vid rekrytering av familjehem och

under placeringstiden. Projektets syfte är att höja familjehemsvårdens

kvalitet genom att utveckla informations- och utbildningsutbudet. Pro-

jektet består av tre delar: opinionsbildning, utbildning och framtagning

av informationsmaterial.

Kontaktperson: Roland Oscarsson, tel. 08-33 58 66

Folke Bernadotte Stiftelsen för barn och ungdom med rörelsehinder

Vissa konferenskostnader

200 000 kr

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Stiftelsen genomför en internationell konferens med syfte att ge möjlighet

för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras föräldrar att fa ta del

108

av nya forskningsresultat och behandlingsmetoder. Medlen avser kostna-

der för bl.a viss dokumentation och för föräldrars medverkande.

Kontaktperson: Bo Ingberg. tel. 019-18 79 87

Folkhälsoinstitutet

Utveckling av tobaksförebyggande insatser för barn och ungdomar

10 000 000 kr för år 1 av 3

Tobaksdöden drabbar varje år ca 8 000 personer i Sverige. Nästan ingen

börjar röka i vuxen ålder det gör man i ungdomen när grupptillhörighet

och sökande efter en egen identitet spelar stor roll. Regeringen har därför

beslutat ställa 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande för

det första året av en treårig projekttid. Medlen skall fördelas till ideella

organisationer. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbild-

nings- och informationinsatser mot tobaksanvändningen hos barn och

ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra ung-

domar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak.

Kontaktperson: Jan Larsson, tel. 08-566 135 00

Föräldraföreningen för Prematurfödda Barn Stockholm

Framställning av barnbok

90 000 kr

Föreningen skall göra en barnbok. Föreningen består av föräldrar till för

tidigt födda barn.

Att ha ett nyfött barn på en neonatalavdelning är mycket svårt. Lyckan

förbyts till oro och ångest och behovet av stöd och tröst är enormt. Före-

ningen har tidigare gett ut en bok “Livskraft 44 . Boken är mycket upp-

skattad av föräldrar, anhöriga och personal på Sveriges neonatalavdel-

ningar. Nu finns det ett behov av att tillgodose barnens behov att fa bear-

beta sina tidiga upplevelser. Barnboken riktar sig också till syskon till det

för tidigt födda barnet och kan användas under neonataltiden för att göra

det hela lite mer begripligt för syskonen. Boken kommer att presenteras i

föreningens medlemstidning och skall kunna köpas på neonatalavdel-

ningama till ett lågt pris. Med en blygsam marknadsföring kan före-

ningen nå ut till barnavårdscentraler och på så sätt de lite större barnen.

Kontaktperson: Eva Håkansson, tel. 08-96 25 85

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Projektet Barn och ungdomar med medicinska handikapp i skolan

500 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att analysera samt pröva olika åtgärder för att för-

bättra skolsituationen för grundskoleelever med medicinska handikapp i

kommunerna Umeå och Vindeln. Andelen barn med medicinska handi-

kapp, exempelvis astma, epilepsi, hjärtfel, psoriasis, allergier eller diabe-

tes uppskattas till ca 10 procent. Projektet skall analysera hur skolorgani-

sation och kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkar eleverna,

samt undersöka vilken kunskap som behövs hos olika yrkesgrupper i

skolpersonalen för att barnen skall fa det stöd som behövs. Man skall

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

109

utarbeta dels en utbildningsmodell för skolpersonal dels en samverkans-

modell mellan handikapprörelse, skola och föräldrar.Deltagande kommu-

ner står för skolornas extrakostnader samt konferenslokaler. Utifrån

första årens erfarenheter skall man genomföra utbildning för elever och

skolpersonal, i första hand lokalvårdare och skolmåltidspersonal samt

slutföra skolsköterskornas utbildning. En nationell standard ur ett brukar-

perspektiv skall utformas och förankras. Dessutom skall HSO utveckla en

utvärderingsmodell i samarbete med en föräldragrupp m.m. Projektarbe-

tet drivs utifrån FN:s standardregler.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 5

Hem och Skolaföreningen i Bollebygd

Projektet Skolbarnsföräldrar - samhällets viktigaste pedagogiska resurs

80 000 kr

Det är viktigt att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. Trots

denna vetskap har mycket lite gjorts för att förbättra situationen för de

barn som har föräldrar som inte har detta engagemang. Projektets syfte är

att öka föräldrarnas engagemang på olika sätt för barnen i deras skolar-

bete och öka föräldrarnas kunskap om hur skolan fungerar. Man vill bl.a.

informera per brev om projektet, låta klassföreståndaren göra besök

hemma hos elevens familj vid terminens start, engagera föräldrar genom

olika metoder för att på så sätt öka kontakten mellan barn och vuxna och

stödja föräldraskapet.

Kontaktperson: Bengt Fridh, tel. 033-28 82 28

IKTYOS Föreningen

Projekt för barn och ungdomar med Iktyos och deras föräldrar

346 000 kr för år 3 av 3

Iktyoser är en grupp av ärftliga hudsjukdomar med torr, förtjockad och

fjällig hud på hela eller delar av kroppen. Sjukdomen smittar inte men

kan för dem som har de svåraste varianterna innebära ett livslångt lidande

med stramande hud som deformerar utseendet starkt, sjukdomen innebär

också att kroppens termostat fungerar sämre och att de flesta med iktyos

har stora problem med värmeregleringen, de kan t.ex. inte svettas. Barn

med iktyos blir ofta mobbade på grund av sitt annorlunda utseende.

Eftersom sjukdomen i sin svåraste form inte är så vanligt förekommande

känner inte ens vårdpersonal till sjukdomen och hur nyfödda barn bör

behandlas, man kanske lägger barnet i kuvös vilket kan vara livsfarligt.

Föreningen skall utveckla en omvårdnadsstrategi som innebär att alla

som möter ett nyfött barn med iktyos skall veta vilket omhändertagande

barnet skall ha och vilken information som föräldrarna behöver.

Föreningen skall utbilda vårdpersonal genom informationsmaterial och

föreläsningar, utbilda kontaktpersoner som själva har iktyosbarn och ge

föräldrar mer kunskap genom veckoslutskurser. I projektet ingår också en

utbildning för föräldrar till barn med Epidermolysis bullosa och Bullos

Iktyos (liknande problem med mycket skör hud).

Kontaktperson: Agneta Gånemo, tel. 0431-283 80

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

110

IOGT-NTO, Södertörnskretsen

Projektet Solidaritet och gemenskap

65 000 kr

I bostadsområdet Jordbro, Haninge kommun finns en stor grupp invand-

rare. Där finns även en turkisk kulturförening som anser att det är viktigt

att man inom IOGT - NTO bildar en förening för barn och ungdomar för

att sprida information om alkohol och narkotika. Målet med detta projekt

är också att få större förståelse för varandras kulturer. Sverige har blivit

ett mångkulturellt land och det är viktigt att genomföra detta projekt så

att barn och ungdomar av olika nationaliteter kan verka tillsammans för

en drogfri livsstil. Information skall ges i skolorna, föräldrar skall bjudas

in till information samt föreningsverksamhet där så många intressen som

möjligt kan tillfredsställas.

Kontaktperson: Bertil Lindström, tel. 08-777 81 87

Kvinnojouren i Falun

Förebyggande arbete mot sexuella trakasserier bland skolbarn i Falun -

en modell baserad på tidig intervention och löpande utvärdering

275 000 kr för år 1 av 3

Många undersökningar har visat att sexuella trakasserier är vanliga och

att de har konsekvenser som berör känslor, beteende, skolgång, yrkesliv

och personlig ekonomi. I likhet med många andra sociala problem börjar

inte sexuella trakasserier i vuxen ålder utan utvecklas successivt med

åldern. Projektets primära mål är att minska omfattningen av sexuella

trakasserier, att minska deras negativa kort- och långsiktiga effekter -

t.ex. psykiska problem, hälsoproblem och studieproblem samt att skapa

förutsättningar för ett lärande i en miljö som är fri från trakasserier och

som är befordrande för jämlikhet mellan könen. Samtliga 700 elever i

fjärde klassen i Falu skolor samt den privata Söderbaumska skolan deltar.

De kommer att delas in i två grupper som kommer att följas under ca 2‘A

år. Innehållet i arbetet bestäms av en referensgrupp bestående av personer

från Kvinnojouren i Falun, Mansjouren i Borlänge, rektorer, Dalarnas

forskningsråd, ett urval av lärare, elever och föräldrar.

Kontaktperson: Solveig Regnander, tel. 023-202 30

Medborgarskolan i Skånedistriktet

Projektet Uppgift Förälder

278 000 kr för år 1 av 3

Trygga föräldrar ger tryggare och lyckligare barn. Att stödja barn/ ung-

domar och deras föräldrar är en angelägenhet för alla. Det behövs okon-

ventionella lösningar och nya initiativ för att bryta negativa trender. Att

behovet av sådan verksamhet är stort märks via föräldramöten, informa-

tionsträffar på skolor etc. Projektet innehåller informationsaftnar, diskus-

sionsträffar och kurser som vänder sig till föräldrar. Man har tidigare haft

ett samarbete med polis och med hjälp av Lions och med medverkan av

tidigare missbrukare har man initierat föräldragrupper i ett par kommuner

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

111

i Skåne. Man vill nu bredda verksamheten geografiskt och innehålls-

mässigt.

Kontaktperson: Britt Jeppsson, tel. 040-93 64 50

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Projekt NN

900 000 kr

Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) har genom utbildningen “Hitta

Vilse“, friluftssäkerhet för barn, fatt kontakt med ett stort antal barn och

deras föräldrar samt anställda vid företrädesvis förskolor och skolor. Bris

har via sin “Barnens hjälptelefon“ och på andra sätt kontakt med många

barn och ungdomar i utsatta situationer av olika slag. Kombinationen av

Bris och SCF ger särskilda möjligheter eftersom organisationerna har

expertkunskap om barns utsatthet och särskilda problem i dagens sam-

hälle och dessutom stor erfarenhet av att utbilda barn och vuxna på om-

råden som kan vara svåra och skrämmande att tänka på. BRIS och SCF

vill nu tillsammans på ett konkret sätt ge barn och vuxna bättre förutsätt-

ningar att förebygga och hantera olika övergrepp mot barn. Man vill göra

en utbildning som skall leda till att stärka barnens självkänsla och att få

barnen att reagera, agera och våga begära hjälp i olika nödsituationer.

Syftet är också att medvetandegöra föräldrar och andra vuxna om deras

betydelse för barnens säkerhet och trygghet. Utbildningen skall genom-

föras av instruktörer från Bris och SCF och instruktörerna skall var kvali-

tetssäkrade enligt ett fastställt program.

Kontaktperson: Göran Hemesk, tel. 08-664 64 00

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Projektet Vadå rättigheter?

3265 000 kr

BRIS. Barnens Rätt I Samhället huvudsakliga verksamheter är stödtele-

fonema, Barnens Hjälptelefon och Bris Vuxentelefon - barn, opinions-

bildning samt informations- och utbildningsverksamhet. BRIS har i sam-

arbete med Unga Ömar utvecklat ett filmprojekt “Vadå Rättigheter?"

med syfte att locka till diskussion om barnets rättigheter såväl genom

organiserade studiecirklar som i hemmet.

Programmen, studiematerialet och studiecirklarna syftar till att sätta

barnets rättigheter i centrum men mot en bakgrund av vardagssituationer.

Syftet med materialet är att öka förståelsen för barns situation med stöd

av FN:s barnkonvention.

Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00

Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)

Informations- och utvecklingsprojekt

266 000 kr för år 2 av 3

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärtebarnsföreningens Mistgrupp, Föräld-

raföreningen Plötslig Spädbarnsdöd och Barncancerfondens Visommist-

grupp har bildat Paraplyet, en samarbetsorganisation för bra omhänder-

112

tagande vid barns död. Paraplyet skall nu utveckla det regionala samar-

betet mellan föreningarna för att familjer, där ett barn har dött, skall

kunna dela erfarenheter och stödja varandra. Paraplyet skall också ta fram

informationsmaterial och utbilda vårdpersonal, politiker och tjänstemän

och arbeta för att förbättra familjers villkor när ett barn har dött.

Kontaktperson: Maj-Lis Olsson, tel. 046-13 33 62

Riksförbundet Hem och Skola (RHS)

Projektet Möjligheternas möte? Utvärdering av utvecklingssamtalet i

skolan

200 000 kr

Utvecklingssamtalet i skolan är en möjlighet. Blir inte de mötena som

man tänkt riskerar man att inte få någon trygghet hos den unge, inte hos

föräldern och inte heller hos läraren. Det är viktigt att utveckla en kontakt

i mötet som stärker självkänslan hos alla parter. Utvecklingssamtalet är

den viktigaste - och egentligen den enklaste - formen för samverkan

mellan hem och skola. Fyra olika skolor/metoder jämförs. En inriktad

speciellt på eleverna genom metoden “Trygghetssamtal", en där man sat-

sar speciellt på föräldrarna, en inriktad på elever, föräldrar och lärare till-

sammans samt en där man arbetar på “som vanligt".

Kontaktperson: Bengt Andersson, tel. 08-84 03 15

Röda Korset, Kronobergsdistriktet

PS-Center/Tid för föräldraskap

30 000 kr för år 1 av 2

Röda Korset Kronobergsdistriktet och Svenska Kyrkan i Växjö har en

frivillig verksamhet med psykosocialt arbete bland flyktingar kallad PS-

Center. 1 detta arbete möter man ibland flyktinggrupper där man ser att

andra arbetsmetoder skulle ge bättre resultat. Budskapet går fram bättre

om det kommer via ett “språkrör" från den egna gruppen. Man vill därför

erbjuda en föräldrautbildning som omfattar etik-, hälso-, skol- och sam-

hällsfrågor. Detta görs i samarbete med Studiefrämjandet Småland och

Gotland.

Kontaktperson: Ewa Jonsson, tel. 0470-270 10

Studieförbundet Vuxenskolan, Solna/Sundbyberg

Läsproj ektet

130 000 kr

Projektet vänder sig till skolbarn på mellanstadiet. Det är ofta under

denna period barnen försvinner från läsningen. Text genomsyrar allt -

om man kan läsa, skriva och uttrycka sig har man många fördelar. Skolan

förlägger en del av sin svenskundervisning inom detta projekt. Ca 180

barn , lärare, fritidsledare och andra vuxna kommer att vara direkt aktiva.

Kontaktperson: Kristina Summanen, tel. 08-83 20 57

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

113

Svenska Barnmorskeförbundet

Projektet Utbildningsmaterial till Sveriges barnmorskor och blivande

föräldrar

400 000 kr

Materialet syftar till att göra föräldrar medvetna om sitt eget ansvar att

lyckas i föräldrarollen. Med bättre kunskaper kan relationen mellan för-

äldrarna tåla påfrestningarna bättre, till förmån för alla inblandade parter

och samhället i stort. Materialet skall också bidra till personlig utveckling

och insikten om betydelsen av att båda föräldrarna tar del av späd-

bamsvården. Ett utbildningsmaterial skall produceras och distribueras

kostnadsfritt till primärvårdens barnmorskor och landets blivande föräld-

rar under ett halvt till ett år. En utvärdering kommer att göras för att ut-

veckla materialet ytterligare.

Kontaktperson: Karin Gottvall. tel. 070-526 49 46

Svenska Migränförbundet (SMIF)

Projektet Migrän och annan svår huvudvärk hos barn och ungdom

80 000 kr för år 3 av 3

Förbundet har tidigare beviljats stöd för en videofilm om migrän hos barn

och ungdomar och vill nu komplettera denna film med ett avsnitt om

spänningshuvudvärk.

Tel. 08-660 55 35

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Ökad synkompetens inom bamhabiliteringen

620 000 kr för år 1 av 3

De vanligaste orsakerna till synskador är ärftliga anlag, virus eller skad-

liga ämnens påverkan på fostret, förlossningsskador och skador i sam-

band med syrgasbehandling av för tidigt födda barn. Hjälp och stöd be-

hövs från en rad olika experter som t.ex. psykologer, sjukgymnaster, tal-

pedagoger m.m. Dessutom är det viktigt att det finns möjligheter att delta

i gruppverksamhet tillsammans med andra barn med samma funktions-

hinder.

På landstingens habiliteringar finns dessa experter, men de har oftast

ingen eller liten kunskap och erfarenhet av just synhandikapp utan är mer

experter på barn med utvecklingsstörning och rörelsehandikapp (eftersom

dessa barn är så många fler). En synskada innebär mycket mer för ett

barn än för en person som blir synskadad i vuxen ålder eftersom en vuxen

som blir synskadad har en bild av omvärlden som han/hon kan återan-

passa sig till. Ett synskadat barn måste fa hjälp att via sina övriga sinnen

erövra sin värld.

Förbundet skall därför genomföra ett treårsprojekt med syfte att ge per-

sonalen vid landstingens bamhabiliteringar kompetens att möta synska-

dade barn, att utveckla föräldrautbildning och att därigenom lägga grun-

den till ett fortsatt samarbete mellan SIH:s konsulenter - Syncentralema

- Omsorgen/barnhabiliteringarna - Ögonklinikerna och Synskadades

Riksförbund. För att ge habiliteringspersonalen kompetens inom synom-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

114

rådet vill förbundet erbjuda en tvådagars utbildning. Utbildningen skall

ge kunskaper om de medicinska orsakerna till synskador, om situationen

för synskadade barn med ytterligare funktionshinder, om blinda barn

samt om synsvaga barn. Föräldraperspektivet skall belysas, liksom beho-

vet av motorisk träning, sjukgymnastikinsatser samt om behovet av att

träna kroppsspråk. En diskussion om arbetsmodeller och metoder skall

ingå. Utbildningsmomenten skall sammanställas till en handbok.

Kontaktperson: Annika Sahl-Kadar, tel. 08-39 91 35

Synskadades Riksförbund (SRF)

Punktskriftsklubb för barn - Punktklubben

445 000 kr för år 2 av 3

Barn som kan se har tillgång till bilder, pekböcker och serietidningar re-

dan i tidig ålder som en introduktion till litteraturens värld. Genom SRF:s

barn- och juniorklubb har de yngre medlemmarna numera tillgång till en

egen medlemstidning på kassett. För att inspirera de gravt synskadade

barnen till att lära sig punktskrift har förbundet nu startat en punktskrifts-

klubb för blinda barn - Punktklubben - för att göra punktskriften rolig.

Förbundet stimulerar punktskriftsläsandet bland barnen genom breddat,

mer varierat och attraktivt utbud där fantasin och olika tekniska lösningar

ges fritt spelrum. Målgruppen är blinda barn 5-12 år, drygt 10 per års-

kull, totalt 80 -100 medlemmar varje år. Åldersanpassat material skall

produceras. En viktig del i klubben är att varje år fa en egen bok, i början

med taktila bilder med successiv övergång till böcker med text i punkt-

skrift. Förbundet vill pröva utgivningen under en treårsperiod för att där-

efter fortsätta utgivningen som reguljär verksamhet. Samarbete kommer

att ske med SIH Läromedel, Talboks- och Punktskriffsbiblioteket och

Tomtebodaskolans resurscenter.

Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 90 00

Ungdom

Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU)

Projektet Vem deltar och vem deltar inte i internationellt ungdomsutbyte?

565 000 kr

Centrum för internationellt ungdomsutbyte (CIU) söker ca 1,5 miljoner

kronor till en landsomfattande informationssatsning i syfte att nå de ung-

domar som inte deltar i internationellt ungdomsutbyte. Ansökan avser

förprojektering av en större landsomfattande 3-årig informationssatsning.

CIU vill utarbeta ett material i syfte att nå grupper av ungdomar som tra-

ditionellt inte deltar i sådant utbyte. Därför innehåller ansökan noggranna

undersökningar av hur utbytesdeltagandet ser ut i dag för att ge en tydlig

bild av målgruppen och för att utforma informationsmaterial och utbild-

ningsinsatser så att de når dessa grupper. Dessa undersökningar planeras

dels som marknadsundersökningar, dels som djupintervjuer samt dels

som sammanställning av tidigare forskning och statistik avseende ung-

domars deltagande i internationellt ungdomsutbyte. Vidare planeras sex

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

115

testutbildningsdagar i glesbygdskommuner. Dessa vänder sig till årskurs

två i gymnasiet och till ungdomar i arbetsmarknadsåtgärder. Ett program

skall tas fram som skall passa både ungdomarna (primärmålgruppen) och

de s.k. vidareinformatörema (fritidsledare, af-handläggare, syo-informa-

törer och ungdomsledare). CIU aviserar att de har för avsikt att åter-

komma med en ansökan om stöd till den stora informationssatsningen.

Det beviljade stödet avser sammanställning av tidigare forskning och

statistik samt sex utbildningstillfällen.

Kontaktperson: Brit Stakston, tel. 08-440 87 87

Elevorganisationen i Sverige

Elevombudsman

400 000 kr för år 3 av 3

Elevorganisationen, som är en facklig organisation för elever på grund-

skolans högstadium och gymnasium, är uppbyggd "av, för och kring

ungdomar". Organisationen startade hösten 1995 en kampanj vid namn

"Sätt hårt mot hårt" i syfte att öka elevernas kunskap och medvetande om

sina rättigheter samt att fa eleverna att reagera och agera kring dessa.

Kampanjen har därefter vidareutvecklats i syfte att hjälpa eleverna att ta

tillvara sina rättigheter genom att organisationen sedan 1996 har anställt

en elevombudsman för målgruppen elever på högstadie- och gymnasie-

skolan. Elevombudsmannen (EO) är stationerad i Stockholm men reser

också runt i landet för att besöka skolor samt elever och distriktsom-

budsmän. Elevorganisationen har genom en särskild utvärderare granskat

de första två åren, dels utifrån rapportering av fall som EO hanterar, dels

utifrån de elever och de distriktsombudsmän som mottagit hjälp av EO.

Utvärderingen visar att det finns ett stort behov av EO:s stöd men också

behov av vissa förstärkningar. Under det tredje och sista projektåret pla-

nerar organisationen att öka utbildningen av lokala elevombudsmän, att

förstärka dokumentation av behandlade fall, att fortsätta utveckla EO på

internet, att producera stödmaterial till enskilda elever, elevråd och elev-

organisationens distrikt.

Kontaktperson: Christopher Tägtström, tel. 08-23 33 90

FilmPool Jämtland

Mediaprojekt

200 000 kr för år 3 av 3

Projektets syfte är att unga skall ges möjligheter och redskap att utveckla

intresse, medvetenhet och förmåga i arbete om och med rörliga bilder. En

mobil rullande mediaverkstad har byggts upp för att också kunna ge möj-

ligheter och redskap till barn och unga i glesbygd. Under det första året

utarbetades i Krokoms kommun en modell för uppsökande mediaverk-

samhet inriktad på barn och ungdomar, som därefter förts vidare inom

Härjedalen och andra kommuner inom Jämtlands län. Föreningen har

också arbetat med fortbildning och information till lärare inom barnom-

sorg och skola från lågstadiet t.o.m. högstadiet i Jämtlands län. Verksam-

heten har pågått under två år med gott resultat. Under det tredje och sista

året i projektet kommer Mobil medieverkstad att vid sidan av fortbildning

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

116

och uppsökande verksamhet inriktas på utvärdering samt övergång till

kontinuerlig verksamhet. För att säkra den fortsatta verksamheten har

Jämtlands läns landsting fr.o.m. 1998 övertagit huvudmannaskapet för

FilmPool Jämtland.

Kontaktperson: Karin Larsson, tel. 063-12 55 44

Föreningen Europeiskt Ungdomscenter (EUE) i Eksjö

Europeiskt ungdomscenter i Eksjö

150 000 kr för år 2 av 2

Den ideella föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö - EUE fick

bidrag till del av kostnader för planering, projektering och marknadsfö-

ring för år 1997. Målsättningen är att skapa och driva ett europeiskt ung-

domscenter i Eksjö i en del av lokalerna från det nedlagda regementet.

Syftet med verksamheten är att skapa ökad förståelse mellan olika na-

tioner och kulturer samt stimulera ungdomar till ökat engagemang och

ansvarstagande i samhällsutvecklingen - kulturellt, politiskt, socialt och

ekologiskt. Detta skall ske genom kurs- och lägerverksamhet för ung-

domar från olika länder i Europa. EUE vill också skapa internationella

kontakter för regionen, stimulera ideella organisationer till internationella

kontakter, underlätta för svenska ungdomar att resa utomlands samt

stimulera intresset för främmande språk och kulturer. Aktiviteterna vid

ungdomscentret skall byggas upp kring aktiviteter med utgångspunkt från

de specifika förutsättningar som finns på småländska höglandet och i

Eksjöbyggden. Föreningen söker nu bidrag till del av kostnader för pla-

nering, projektering och marknadsföring av centret för år 1998.

Kontaktperson: Eva Ståhl, tel. 0381-361 09

Föreningen Resandefolket

Projektet Glöm gammalt groll - bygg nya broar

85 000 kr

Föreningen Resandefolket är den första romska grupp som startat en

ungdomssektion. För att stärka ungdomarna i deras identitet och ge dem

en bättre självkänsla planerar föreningen att genomföra ett barn- och

ungdomsseminarium i S:t Annas skärgård där föreläsningar om bl.a. ro-

mers språk och historia kommer att varvas med olika fritidsaktiviteter.

Kontaktperson: Birger Rosengren, tel. 013-817 29

Rädda Barnen i Trelleborg

Projektet Boken Upptakt

50 000 kr

Rädda Barnen och Ungdom mot Rasism i Trelleborg har tillsammans

med andra ungdomar skrivit och samlat ihop material till ett bokprojekt.

Tanken med projektet är dels att få vuxna att lyssna till ungdomars tankar

och åsikter, dels att få andra ungdomar att engagera sig och inte bli lik-

giltiga. Boken skall spridas nationellt bl.a. till alla lokala föreningar av

Ungdom mot Rasism, Ungdomsriksdagen, kommuner och riksdag.

Kontaktperson: Lizian Kyreus, tel. 0410-537 51

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

117

Stiftelsen Stockholms folkhögskola

Projektet Regnbågen på linje 13, Syd

200 000 kr för år 2 av 2

Projektets devis är "Hur kooperativa värderingar och principer skall

kunna förändra livsstil och levnadsvillkor hos ungdomar på

marginaliseringsvägen" och syftar till att genom utbildning verka för att

långtidsarbetslösa invandrarungdomar och handikappade ges nya förut-

sättningar att komma in på arbetsmarknaden eller i kooperativ form skapa

sina egna arbetstillfällen. Stiftelsen Stockholms Folkhögskola genom

Långbro Folkhögskola har planerat en ny form av anpassad utbildning för

arbetslösa. Utbildningen ses som ett arbetsmarknadsprojekt med stark

social prägel. Projektet planerades för ca 16 elever, som efter en utbild-

ning på 3 terminer skall kunna starta egna kunskaps- och/eller informa-

tionskooperativ för att som informatörer och inspiratörer gå ut i sina egna

bostadsområden och sprida kunskaper om kooperation. Projektet har

genomfört sitt första år med stora svårigheter att fa en lämplig elev-

sammansättning varför projektet kommer att avslutas i januari 1999 i

stället för i slutet av mars 1999.

Kontaktperson: Pierre Olivier, tel. 08-464 70 90

Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro

Ungdomskulturfestival 1998

300 000 kr

Projektets målsättning är att utbilda ca 10 ungdomar i åldern 17-24 år till

festivalarrangörer, som under ledning av en ung projektledare genomför

en ungdomskulturfestival i slutet av augusti 1998. Syftet är att öka ung-

domars intresse för kultur genom att festivalen planeras och genomförs

av unga arrangörer. Genom att utbilda unga kulturarrangörer ökar också

förutsättningarna för att ung kultur skall fa ett större och mer

framträdande utrymme inom kulturutbudet i Örebro. Projektet drivs i

samarbete med förbundet Vi Unga, varifrån projektidén kommer. Ung-

domarna hämtas från tidigare projekt inom Studieförbundet Vuxen-

skolan/Vi Unga och från arbetsförmedlingen. Tanken är att ungdoms-

kulturfestivalen skall bli något återkommande, förhoppningsvis ett årligt

evenemang.

Kontaktperson: Annelie Johansson, tel. 019-611 94 80

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) i Linköping

Projektet Spela Roll

450 000 kr

SVEROKs syfte är att främja sällskapsspelandet med tonvikt på roll- och

konfliktspel. Flera av de hobbyer förbundet organiserar har under nittio-

talet figurerat i bl.a. kvällspressen som roten till allt från mord till sekula-

riseringen bland ungdomar. Ungdomsstyrelsen, som sedan år 1991 har

godkänt SVEROK som bidragsberättigad ungdomsorganisation, publice-

rade år 1997 en granskande och resonerande rapport "Rollspel som fri-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

118

tidssysselsättning." Slutsatsen av denna rapport är att SVEROK som för-

bund tar ett stort ansvar för sina nära 21 000 medlemmar varav drygt

19 000 är i åldern 7-25 år. Genom medlemskapet i SVEROK får ett stort

antal ungdomar erfarenhet av demokratiskt organiserad förenings-

verksamhet och inom förbundet förs en ständig diskussion om etiska

förhållningssätt i samband med rollspel. Förbundets lokalföreningar

stöter ofta på motstånd och ifrågasättande från lokala beslutsfattare.

Många vuxna har ingen egen erfarenhet av rollspel och deras bild av

rollspel bygger till stor del på diskussioner i massmedia. SVEROK

planerar därför en stor informationsinsats för att nå föräldrar och de

vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Projektet innehåller dels en

analyserande mediabevakning, dels en biblioteksutställning samt en

seminarie- och föreläsningsturné. Förbundets unga medlemmar kommer

att utbildas i att informera om och diskutera roll- och konfliktspel med

vuxna barn- och ungdomsarbetare. Projektet är planerat att pågå från maj

1998 t.o.m. sommaren 1999.

Kontaktperson: Emma Wieslander, tel. 070-623 07 38

The Youth Promotion Collab Chapter

Att omvandla ungdomar till egenföretagare

96 000 kr

Föreningen The Youth Promotion Collab Centre vill dra igång en utbild-

ning för ungdomar som kommit till Sverige som barn och flyktingar utan

föräldrar. Projektet går ut på att lära ungdomarna att bli egenföretagare.

De ungdomar som kommer att ingå i projektet är dels arbetslösa med då-

lig skolutbildning, dels ungdomar som har svårt att hänga med i skolan

och skolkar eller helt saknar skolgång från sitt hemland. Ungdomarnas

nationaliteter är bland annat somalier och kurder. I gruppen finns även en

döv flicka. Föreningen tänker bl.a. använda sig av Dr Zadiv Catics

studiematerial "Första skriftliga kursen för nyföretagare på lätt svenska"

som ingår i Invandrarverkets rapport: Invandrare och arbete. Utbild-

ningen skall bedrivas i Örebro och Västerås under våren och sommaren

1999 för två grupper om vardera 15 st ungdomar. Lärare och tolkar

ställer upp helt idéelit och projektet kommer att utvärderas och doku-

menteras för att förhoppningsvis kunna användas nationellt.

Kontaktperson: Hassan Saad, tel. 070-881 58 85

Handikapp

Astma- och Allergiförbundet

Projektet Nationell handlingsplan mot allergi

760 000 kr för år 1 av 3

Astma- och Allergiförbundet kommer att vara en central aktör i utarbe-

tandet av en nationell handlingsplan mot allergi. Förbundet skall på olika

sätt engagera hela förbundet (lokalt, regionalt och centralt) i arbetet.

Detta arbete skall ske genom ett antal temakonferenser (Parfymer och

starka dofter, Pälsdjur, Livsmedelsallergier, Allergier i skola och bam-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

119

omsorg och Hudallergier). Vid dessa konferenser skall man fa fram

underlag till handlingsplanen. Temakonferenserna dokumenteras i en

serie temaskrifter. Under 2000 genomförs dialogmöten med Kommun-

förbundet, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Skolverket och AMS.

Kontaktperson: Roger Wallin, tel. 08-506 282 00

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Mitt i samhället - med eller utanför - en bok om livet för människor med

funktionshinder i dagens Sverige

430 000 kr

Handikappolitiska utredningsinstitutet, HANDU, har 1996 gjort en lev-

nadsnivåundersökning för sina uppdragsgivare DHR, SRF och SDR.

3000 av förbundets medlemmar har intervjuats. Syftet har varit att få en

bild av hur funktionshindret påverkar boende, utbildning, sysselsättning,

hälsa, tillgång till information och tillgänglighet i samhället samt behovet

av hjälpmedel. Förbunden skall nu sammanställa, producera och föra ut

en bok som skall vända sig till medlemmarna själva, utbildningar, olika

personalgrupper och beslutsfattare. Undersökningen skall kompletteras

med 15 djupintervjuer ( fem personer från respektive förbund i åldrarna

16-64 år spridda över hela Sverige). Bokens innehåll skall föras ut

genom bl.a. seminarier och funktionärsutbildningar.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Projektet DHR:s rättighetsbyrå

62 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med syfte att bygga upp och pröva en ny verksamhet; ett Ser-

vicekontor/rättighetsbyrå i Värmland. Denna bemannas nu med personer

som själva har erfarenhet av att leva med funktionshinder och som genom

särskild utbildning skall få kunskap om lagar och regler som styr berörda

samhällsorgan och känner till hur samhällets insatser för rörelsehindrade

är organiserade. Byråns uppgifter är att ge individuell information och

rådgivning, hjälpa till vid överklagningar, vara moraliskt stöd i samband

med myndighetskontakter, ge service, utbildning och information till de

s.k. socialombud som finns i DHR:s avdelningar m.m.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Projektet Effektivt brukarinflytande i det internationella standardiserings-

arbetet inom hjälpmedelsområdet

515 000 kr för år 3 av 3

I Sverige har brukarorganisationerna ett jämförelsevis stort inflytande på

utvecklingen av hjälpmedel. Anslutningen till EU innebär att europastan-

darder kommer att vara styrande för den kvalitativa utvecklingen av

hjälpmedel. För att brukarorganisationerna fortfarande skall kunna på-

verka hjälpmedelsutvecklingen måste de kunna ta del av dokumentation

som oftast är av teknisk, svårtillgänglig art. Handikappinstitutet och De

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

120

Handikappades Riksförbund skall under en treårsperiod utarbeta en mo- Skr. 1998/99:125

dell för effektivt inflytande i standardiseringen. Målet är att handikapp- Bilaga 3

organisationer (även med små resurser) skall ha möjlighet att få ett av-

görande inflytande över standarder på de områden som är av väsentligt

intresse för medlemmarna. Representanter för Trafik- och Polioskadade

och Neurologiskt Handikappades Riksförbund ingår i projektet. Förutom

utredning av förutsättningarna för brukarorganisationerna att delta i det

nationella och internationella standardiseringsarbetet skall utbildningsin-

satser utarbetas och genomföras m.m. Under det första året har mycken

tid ägnats åt att inhämta material, knyta kontakter och delta i möten.

Standardiseringens avancerade tekniska karaktär gör att det tar tid att

bygga upp en generell kompetens på området vilket är en förutsättning

för att delta i detta utredningsarbete. Projektarbetet kommer att fortsätta

sitt arbete inom ramen för Sveriges Konsumentråd och man planerar att

delta aktivt i utarbetandet av generella guidlines för brukarinflytande

inom de europeiska standardiseringsorganen. Man skall konkretisera po-

licy för brukarinflytande, utbildning och lobbying och utarbeta former för

att projektets kunskaper inte skall försvinna när projektet är slutfört.

Kontaktperson: Wenche Willsumsen, tel. 08-685 80 00

Dövas förening i Malmö

Informationsprojekt i Malmö och Skåne län

300 000 kr för år 1 av 2

Föreningen skall med anledning av tillskapandet av Skånes län genom-

föra ett projekt för att föra ut information om dövhet och vad detta funk-

tionshinder kan innebära och om teckenspråket till hörande allmänhet,

politiker och tjänstemän. Föreningen skall i samband med Malmöfesti-

valen tillsammans med specialföreningar för döva, Tolkcentralen i

Malmö och AMU-gruppen Hadar sätta upp ett Teckenspråkstält med mi-

nikurser i teckenspråk för vuxna och barn och kulturuppträdanden på

teckenspråk m.m. Föreningen vill också genomföra informationssemina-

rier för beslutsfattare samt genomföra föreläsningar vid sjukhus, skolor

och barna- och mödravårdscentraler.

Kontaktperson: Lars Larsson, tel. 040-611 12 49

FUB:s Stiftelse ALA

Projektet En skola för alla, integrationsprocessen särskola-grundskola

900 000 kr för år 1 av 2

Trots att tankarna om en integrerad skola funnits mer än 30 år är endast

ca 10% av eleverna integrerade i grundskola eller gymnasium. Forsk-

ningen kring detta område har varit bristfällig. FUB och ala skall nu

tillsammans med Skolverket och SIH utveckla former för anpassning av

grund- och särskolans utbildningssystem för att underlätta elevers möj-

ligheter till full delaktighet genom att stimulera integreringsprocessen i

121

skola. Projektet skall förläggas till fyra skolor i mellansverige. Integre-

ringsprocessen skall följas, dokumenteras och analyseras, handledning

skall ges från central nivå. Medel från SIH, Skolverket och FUB ges

också till projektet.

Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)

Ett kommunikationsprojekt

809 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utforma informationsmaterial och informera po-

litiker och beslutsfattare om blödarsjukas situation och behov och att ge-

nom utbildning och IT-satsning öka kunskapen om forskning och ut-

veckling bland förbundets förtroendevalda och medlemmar.

Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08-661 94 55

Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN)

Projektet Neurosedyn igår-idag-imorgon

290 000 kr

Skolor och vårdutbildningar kontaktar ofta föreningen för att få informa-

tion. Föreningen vill nu framställa ett informationsmaterial om Neurose-

dynkatastrofen och om hur neurosedynskadade lever och sedan utbilda

föreläsare/informatörer som skall föra ut kunskapen.

Kontaktperson: Björn Håkansson, tel. 0431-513 88

Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer (FHDBF)

LSS-projekt

410 000 kr för år 2 av 2

Projektet syftar till att öka kunskaper om LSS och förbättra livskvaliteten

för familjer som har döva eller hörselskadade familjemedlemmar. I pro-

jektet ingår att informera beslutsfattare i stadsdelsförvaltningar och

kommuner om det “osynliga" handikapp som FHDBF representerar och

att genom studiecirklar, sk. medvetandeläger, konferenser och informa-

tionsmaterial ge familjerna kunskap om lagens möjligheter. Personligt

stöd ges till nya föräldrar från mer erfarna föräldrar.

Tel. 08-97 54 49

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Västmanland

Projektet Rätt till en ljusnande framtid

103 000 kr

Gymnasieskolorna i Västmanland har deltagit i ett utvecklingsarbete som

bedrivs med stimulansmedel från Socialstyrelsen fram till hösten 98.

Detta stöd avser dokumentation och spridning av erfarenheter av projek-

tet som gått ut på att synliggöra dessa elever, öka kunskapen, påvisa be-

hov av stödjande åtgärder och utarbeta fungerande arbetsmodeller. Ar-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

122

betet är enligt Riksförbundet för Barn och Ungdomar med rörelsehinder

helt unikt och det är därför mycket viktigt att sprida erfarenheterna.

Kontaktperson: Inger Öhlmer, tel. 021-12 40 02

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG)

Utveckla personlig assistans för personer med flera mycket svåra funk-

tionshinder

595 000 kr för år 3 av 3

Projektets syfte är att genom bl.a. utbildnings- och informationsinsatser

utveckla kvalitén på personlig assistans för personer med mycket svåra

funktionshinder, såväl rörelsehinder som kommunikationshinder, dvs.

personer som är totalt beroende av andra personer för att kunna leva ett

fullvärdigt liv. I projektet ingår utvecklande av modeller för brukar-

kooperativ, daglig verksamhet, fritid och boende. Föreningen vill under

det tredje året göra uppföljande intervjuer med projektdeltagarna och

deras företrädare, göra en veckoslutskonferens och en videofilm som

skall kunna användas vid kontakter med försäkringskassor, kommuner

m.fl. och som skall kunna visa den personliga assistans och det skyddsnät

som JAG-medlemmama måste ha för att kunna leva jämlikt.

Kontaktperson: Gerd Andén, tel. 08-20 20 80

Föreningen Offensiva Nätverket

Projektet Kraftsamling i Norrbotten

40 000 kr

Föreningen Offensiva Nätverket och Intresseföreningen för Schizofreni i

Piteå arbetar för att förbättra förhållandena för psykiskt funktionshind-

rade och deras anhöriga. Föreningarna skall nu tillsammans med Studie-

förbundet Vuxenskolan och psykiatrin i Västerbotten genom kvällsföre-

läsningar informera länets psykiskt funktionshindrade och deras anhöriga

om vilka aktiviteter, stöd och information föreningarna och psykiatrin

kan ge.

Kontaktperson: Hanna Hansen, tel. 0920-26 14 58

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Projektet Etiska regler i tolkverksamhet för barndomsdöva, hörselskada-

de, dövblinda och vuxendöva

860 000 kr för år 1 av 3

Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för döva, hörselskadade

och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas

Riksförbund har tidigare gemensamt arbetat fram ett principprogram för

hur tolkverksamheten bör se ut, ett tjugotal informatörer har besökt

samtliga tolkråd (knutna till landstingen) för att informera om prin-

cipprogrammet. Tolkrådsrepresentanterna har utbildats, stöd ges till

tolkråden och man söker stimulera bildandet av tolkråd. Nu vill förbun-

den genom regionala konferenser ge möjligheter för tolkanvändare att

dels tillsammans, dels var för sig diskutera sina erfarenheter som inled-

ning till för diskussioner kring etik och kvalitet. Detta arbete skall ske i

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

123

nära samarbete med tolkarnas organisationer. För att diskussionerna skall

bli meningsfulla vill man utarbeta särskilt diskussionsmaterial.

Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Utbildning av framtida ledare

885 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. Dövblindhet medför en allvarlig

brist på information och kunskap om möjligheter och rättigheter. Mål-

gruppens "litenhet" och samhällets decentralisering gör att okunskapen

om funktionshindrets effekter ofta är mycket stor hos olika personal-

grupper i kommun och landsting. För att försöka säkra tillgången på ak-

tiva ledare inom föreningen vill föreningen söka upp och utbilda med-

lemmar i föreningskunskap, samhällskunskap och ideologi. Funktions-

hindrets art innebär att utbildningen skall genomföras genom regel-

bundna träffar (4 tredagarsträffar per år), eget hemarbete samt praktik på

föreningens kansli i Stockholm.

Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00

Föreningen Åhuslägret

Projektet Åhuslägret. Social integrering för ungdomar med och utan

funktionshinder

67 000 kr för år 1 av 2

Under ca 30 år har föreningen genomfört sommarläger samt konfirma-

tionsundervisning gemensamma för ungdomar med och utan utvecklings-

störning. Man har också verksamhet för båda dessa målgrupper under

terminerna, två kvällar/vecka samt ledarutbildning. Föreningens arbete är

mycket uppskattat men föreningen vill nu under en tvåårsperiod mer

systematiskt undersöka bl.a. hur dessa gemensamma aktiviteter påverkar

ungdomarna och om man kan överföra arbetsmetoderna till andra om-

råden för att bl.a. kunna förbättra attityderna till personer med funktions-

hinder.

Kontaktperson: Herman Hallonsten, tel. 046-14 31 33

Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond

Regionalt samverkansprojekt i Västra Götaland

300 000 kr

En förstudie till ett projekt som i ett första steg går ut på att på olika sätt

sammanföra alla de världar som en person (i första hand med ovanliga

funktionshinder) med livslånga funktionshinder är beroende av och som

finns representerade inom regionen; Barnsjukhus, Primärvård, Försäk-

ringskassa, Länsarbetsnämnd, Grundskola, socialtjänst, LSS-team,

Handikapporganisationen m.fl. Erfarenheter från tidigare genomförda

utvecklingsprojekt och från Ågrenskas Familjeveckor skall tas tillvara

liksom naturligtvis föräldrars ocgh funktionshindrades synpunkter och

erfarenheter. I det första steget formuleras tydligt mål och metoder för det

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

124

stora projektet som skall genomsyras av synsättet Ett helt livsperspektiv

från födseln till åldrandet.

Kontaktperson: Anders Olausson, tel. 0705-22 45 60

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Förstudie för att bygga upp ett projekt om Handikapp och sexualitet -

samlevnad

295 000 kr

Området handikapp och sexualitet är ofta tabubelagt. Trots tidigare

genomförd utvecklingsverksamhet söker funktionshindrade, deras föräld-

rar och olika personalgrupper söker ofta förgäves efter kunskap. Sam-

arbetsorganet skall genomföra en förstudie för att se om och hur man kan

tillskapa någon form av Knutpunkt - ett kompetenscenter som skall vara

tillgängligt för alla som söker information och kunskap.

Kontaktperson: Christina Jernström. tel. 08-613 51 80

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt om att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU

880 000 kr för år 1 av 2

Samarbetsorganet har haft kontakter med EU-programkontoret och ge-

nomfört en egen “Work-shop“ kring en särskild ansökningsomgång från

EUkommissionen riktad till handikappsektorn. På begäran av EDF

(European Disability Forum) har Samarbetsorganet gjort en enkel under-

sökning byggd på offentligt material om svenska handikapporganisatio-

ners andel av ansökningar om EU-medel och deras framgång när det

gäller att fa ansökningarna beviljade. Resultatet är nedslående. Orsakerna

till dessa resultat kan enligt Samarbetsorganet vara okunskap om EU-

terminologi, -byråkrati och de korta tidsramarna samt dåliga kunskaper

om nätverk, partnerskap m.m. Samarbetsorganet vill under en tvåårs-

period kartlägga alla program, projekt och fonder som kan vara av in-

tresse för handikapprörelsen och därifrån utarbeta en handbok om att

söka medel från EU, utveckla mallar och manualer för hur man söker,

framställa ett kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller

för hur man skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Därefter vill

samarbetsorganet bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund,

samarbetsorgan i län och kommuner och ge dessa en grundutbildning och

en kunskap om hur man söker medel ur EU. Vidare vill man anordna er-

farenhetsutbyte och seminarier kring ansökningsförfarande och resutaten

av beviljade ansökningar.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Nyhetsbyrån ikapp

850 000 kr för år 2 av 3

Inom HSO finns 29 medlemstidningar av varierande storlek. De flesta

produceras med små resurser av en ensam redaktör. 2-3 förbund satsar

mer på sina tidningar och har flera journalister anställda. De större för-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

125

bunden använder sig också av frilansande journalister. 1 de mindre för-

bunden görs tidningarna av medlemmarna själva eller av en anställd på

kansliet. Trots att den samlade upplagan bör vara ca 400 000 exemplar

finns inget organiserat gemensamt informationsflöde för frågor som rör

människor med funktionshinder. Det leder till dubbelarbete och det finns

vissa komplexa frågor som den ensamme redaktören aldrig hinner studera

på djupet. Många svåra frågor bevakas inte. Nationella och internatio-

nella nyhetsbyråer bevakar inte samhället ur funktionshindrades perspek-

tiv och därför vill man pröva en egen nyhetsbyrå. . Huvudämnen för en

sådan nyhetsbyrå är rikspolitiken och EU. Nyhetsbyrån skulle också vara

till gagn för klient- och patientorganisationer. Utomstående tidningar och

organisationer skall kunna abonnera på nyhetsbyråns material. Man vill

utveckla denna verksamhet under tre år och räknar med att sedan kunna

finansiera verksamheten genom att sälja artiklar och annat material. Ma-

terialet skall distribueras via post, fax, diskett och elektroniskt.

Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-613 51 80

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Gällivare kom-

mun

Informationsprojektet Full delaktighet i samhället

150 000 kr

Handikappföreningarna vill genom information och utbildning till samt-

liga anställda i offentlig och privat verksamhet ge kunskap om funktions-

hindrade personers rättigheter, behov och möjligheter. Arbetet skall in-

ledas med en aktivitetsvecka med föreläsningar och seminarier som också

skall ge underlag till det fortsatta arbetet.

Kontaktperson: Alice Ahnqvist, tel. 0970-181 02

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län

Projektet LSS - på brukarnas villkor

1086 000 kr för år 1 av 3

Samarbetsorganisationen HSO Skåne skall tillsammans med Riksförbun-

det för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksför-

bundet för mag- och tarmsjuka (RMT), Neurologiskt Handikappades

Riksförbund (NHR) och Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) genomföra

ett projekt om LSS på brukarnas villkor. Uppföljningar av lagen som

gjorts av såväl Socialstyrelsen som olika handikapporganisationer har

visat på brister i stödet när den gäller den nytillkomna persongruppen.

Insatserna utformas inte på ett sådant sätt att de tillgodoser de behov som

personer inom personkrets grupp 3 har. I denna grupp ingår t.ex. döv-

blinda, personer med cystisk fibros, med svåra mag-tarmsjukdomar och

personer med svåra rörelsehinder Bristerna i stödet kan dels förklaras av

att myndigheterna inte känner till och därför inte kan utforma de sär-

skilda insatserna så att de tillgodoser behoven, dels av att de enskilda

personerna inte känner till vilka insatser man kan fa. Inom Skåne län sker

dessutom stora förändringar genom sammanslagning av sjukvård och

myndigheter för anpassning till det nya storlänet. Detta innebär både de-

centralisering och förändrade huvudmannskap vilket kräver nya arbets-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

126

metoder och samverkansstrukturer. Förbunden vill därför utveckla sam-

verkan kring LSS genom inrättande av kommunala samverkansgrupper,

där handikapprepresentanter, brukare och politiker tillsammans skall

diskutera LSS-frågor och kvalitetsutveckling, utveckla LSS-insatsen råd-

givning och annat personligt stöd, speciellt för små och mindre kända

handikappgrupper. Vidare skall man i samverkan med kommunerna ta

fram modeller för uppsökande verksamhet och information samt utveckla

modeller för individuella planer.

Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042-12 97 46

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms

kommun

Information om Handikapp-Handikapprörelsen-Kommun-HSO

100 000 kr för år 2 av 2

Samarbetsorganet skall tillsammans med medlemsföreningarna samman-

ställa en databaserad skärmutställning som ger kunskap om respektive

handikappförening, information om handikappens effekter, föreningarnas

program och aktiviteter m.m. Utställningen skall cirkulera hos Med-

borgar- och facknämndskontoren och syftar till att ge representanterna i

de nämnda anknutna råden ökad kunskap om handikappen och före-

ningarna.

Kontaktperson: Gun Henriksson, tel. 08-88 89 50

Handikapphistoriska Föreningen (HHF)

Bokprojektet Urval ur handikapprörelsens historia, tilläggsanslag

30 000 kr

Utveckling av handikappverksamhet kräver kunskap om insatser i det

förflutna. Föreningen skall sammanställa artiklar ur bokserien Handi-

kapprörelsens historia till en skrift på olika media, som tillsammans med

studiehandledning skall användas för utbildning av vård- och social-

tjänstpersonal samt inom handikapprörelsen.

Kontaktperson: Rolf Utberg, tel. 08-520 203 98

Handikappombudsmannen

Upplysningskampani om psykiska funktionshinder (PSYKEkampanien)

6 865 000 för år 1 och 2

En kampanj som drivs tillsamman med Riksförbundet för Social och

Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni för att söka medverka

till en attitydförändring till människor med psykiska funktionshinder. Det

handlar bl. a. om att avdramatisera det dramatiska. Kampanjen förbereds

genom länsupptakter och kontakter med olika samarbetspartners. Kultur i

olika former blir ett vilktigt medel att nå ut: böcker, föredrag, utställ-

ningar, film, teater, musik. Kampanjen vänder sig till alla ; psykiskt

funktionshindrade, deras anhöriga, allmänhet, olika personalgrupper och

kampanjen har ett mycket starkt brukarperspektiv.

Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08-406 65 40

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

127

ILCO Svenskt förbund för stomiopererade

Samverkansutbildning patientorganisationen ILCO-vården

174 000 kr för år 1 av 2

Förbundet har ca 6 500 medlemmar. Varje år opereras ca 3000 personer,

1000 av dessa beräknas få en permanent stomi. Att få en stomi innebär att

livssituationen förändras och det är viktigt att den opererade förutom in-

formation från sjukvården, kan få träffa personer som redan lever med

stomi. Föreningen skall under en tvåårsperiod genomföra tre regionala

konferenser, gemensamma för medlemmar och vårdpersonal, för att ut-

veckla samverkansformer och nätverk som innebär att patientorganisatio-

nen blir en naturlig del av rehabiliteringen.

Kontaktperson: Börje Olsson, tel. 019-17 00 50

Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden

Ungdomsfilm om dyslexi

470 000 kr

Fonden har under våren -98 genomfört en film- och teaterföreställ-

ningstumé i ett 30-tal högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm.

Göteborg och Malmö. Turnén har fungerat mycket bra, publikreaktioner-

na har varit starka och efterfrågan är stor. För att göra det möjligt för fler

skolor i hela landet att ta del av innehållet vill man omvandla föreställ-

ningen till en film.

Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08-406 65 40

Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)

Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen

500 000 kr för år 1 av 2

Stödet avser kostnaderna för utbildning av kampanj ledare, resor, aktivi-

teer, informationsmaterial och kampanj sekteterare under PSYKE kam-

panjen.

Tel. 08-626 55 64

Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)

Projektet Källans föräldraprogram

550 000 kr för år 1 av 2

Barn till psykiskt sjuka har börjat kallas “de osynliga barnen" därför att

de ofta inte blir sedda i sin många gånger utsatta situation. Barn till psy-

kiskt sjuka är en riskgrupp för att själva insjukna i psykisk sjukdom men

det är framför allt psykosociala faktorer som avgör om sjukdomen ut-

vecklas. Det är därför nödvändigt att finna metoder för att stötta dessa

barn. Förbundet har med stöd av Socialstyrelsens stimulanspengar för att

utveckla anhörigstöd bedrivit projektet Källan, en gruppverksamhet för

barn som har en förälder som är psykiskt sjuk. Genom denna verksamhet

har barnen fått kunskap om psykisk sjukdom och lärt sig hantera situatio-

nen bättre och mera se till sina egna behov. Under försöksverksamheten

har också framkommit behov av ett program för att stötta den förälder

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

128

som inte är sjuk och som ju har en mycket svår situation och problem att Skr. 1998/99:125

orka vara förälder fullt ut. I detta projekt vill Riks-IFS alltså utveckla och Bilaga 3

genomfora ett fbräldraprogram som i första hand skall rikta sig till föräld-

rar/vårdnadshavare där en förälder är psykiskt sjuk. Framför allt vänder

man sig till föräldrar vars barn deltagit i projektet Källan.

Kontaktperson: Eva Waltré, tel. 08-690 60 99

Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i Jönköping

Projektet Brukarrevision av psykiatrisk vård

70 000 kr

Föreningen och förbundet skall pröva en metod för brukarmedverkan

som prövats inom psykiatrisk vård i andra länder. Modellen har i Sverige

provats inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda genom den s.k.

BUKU (Brukarstyrd Utvärdering och KvalitetsUtvecklingj-modellen. Ett

team bestående av brukare, anhöriga och personal tillsammans med en

teamledare följer brukarens dag på enheten och intervjur dem, anhöriga

och andra viktiga personer. Granskningen kan också innefatta skriftligt

material och andra arbetsrutiner som direkt berör brukaren. Revisionens

innehåll bygger på en i förväg upprättad checklista. I projektlednings-

gruppen skall ingå representanter från IFS och andra brukarorganisatio-

ner. Studieförbundet Vuxenskolan (som planeras att anlitas för det

praktiska genomförandet). Psykosvårdkedjan och FoU-enheten vid Psy-

kiatrin, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Teamen med brukare, an-

höriga och personal utbildas i ämnen som människosyn/etik, lagar, orga-

nisation, kvalitetsbegrepp, samverkan, utvärderingsmetoder, intervjume-

toder, och rapportskrivning.

Kontaktperson: Harrieth Grahn, tel. 036-12 98 80

Intressegruppen för Assistansberättigade (IFA)

Projekt Resurscenter - Personlig Assistans

708 000 kr för år 2 av 3

Intressegruppen (en ideell förening) vänder sig i projektet till assistans-

användare och anordnare (de senare mot avgift) i hela landet för att sti-

mulera enskilda användare att använda brukarstyrd personlig assistans.

Projektet syftar till att genom brukarstöd, information, utbildning och

praktisk hjälp bistå enskilda för att uppnå bra assistanslösningar som en

drivkraft till frigörelse och självförverkligande och att verka för att per-

sonlig assistans kan förbli fri från inflytande, beroende och påverkan av

ett vård och behandlingstänkande. Man upprättar ett resurscenter varifrån

man skall kunna fa brukarstöd till enskilda (rådgivning om rättigheter, i

myndighetskontakter, i sociala frågeställningar och i identitets- och per-

sonlighetsstärkande syfte). Man vill också bygga upp juridisk service för

att kunna följa och påverka lagstiftningens tillämpning och praxis. Utar-

beta informationsmaterial och ge kurser för att öka enskildas kunskap om

deras lagliga rättigheter och bidra till ökad kunskap och intresse i jurist-

kretsar och bland politiker och myndigheter. Genom ett 020-nummer vill

man underlätta kontakten med resurscentret. Sökanden räknar med att

129

5 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125

verksamheten skall kunna vara helt självfinansierad efter tre år genom Skr. 1998/99:125

köp av tjänster från kommuner m.fl. Bilaga 3

Kontaktperson: Lars Hagström, tel. 044-10 07 30

Kommunförbundet i Västerbotten

Ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten

610 000 kr för år 1 av 3

Det krävs nya arbets- och synsätt vad gäller stöd, service och vård för

personer med psykiska funktionshinder för att psykiatrireformens inten-

tioner skall förverkligas. S.k. Socialpsykiatri är ett tvärvetenskapligt och

tvärprofessionellt område där även ffivilliginsatser och anhöriga ingår.

Det krävs dock kontinuerlig kunskaps- och metodutveckling hos alla ak-

törer. Berörda parter i Västerbotten, såväl brukarorganisationer, kommu-

ner, landsting som forskningsansvariga vill nu starta ett Socialpsykiat-

riskt kunskapscentrum med syfte att

- utveckla och förbättra insatser för psykiskt funktionshindrade och

deras anhöriga och att utöka brukarnas delaktighet i verksamhet och

planering

- att stimulera anställda och brukare till egna forsknings- och utvärde-

ringsansträngningar, att ge kompetent stöd i arbetets alla faser, att er-

bjuda kanaler för återföring av resultat såväl lokalt som i ett läns- och

nationellt perspektiv och att ge adekvat grundläggande utbildning och

- att arbeta med en konsekvent tillämpad faltforskningsmodell där alla

berörda stimuleras till att under handledning själva ta aktiv del av ar-

betet.

Kontaktperson: Bernt Vedin, tel. 090-16 37 17

Länsbiblioteket i Västerbotten

Dyslexiprojekt i Västerbotten

300 000 kr för år 3 av 3

Ett treårigt projekt med syfte att nå ut till dyslektiker i Västerbotten, både

barn och vuxna, via "förmedlare" som bibliotekarier, lärare och arbets-

förmedlare. Projektet bedrivs tillsammans med Föreningen mot läs- och

skrivsvårigheter och Hem och Skola i Västerbotten. Talböcker, böcker,

band och annan litteratur ställs till förfogande på arbetförmedlingar,

Kom-Vux, folkhögskolor och fängelsebibliotek för att dyslektiker skall

kunna lästräna. I projektet ingår även att prova datoranpassade program

på biblioteken och CD-romskivor. Barn- och ungdomsdelen går ut på att

ge elever, föräldrar och lärare kunskap om dyslexi och om att det finns

talböcker m.m. och att biblioteken kan vara ett stöd i lästräningen. Under

det tredje året fortsätter arbetet med uppföljningsträffar med lärare från

grundskola, gymnasium, Kom-Vux och folkhögskolor, seminarium till-

sammans med AMI i Skellefteå (har genomförts i Lycksele), bokprat med

föräldrar och elever, fortsatt samarbete med Metalls läsprojekt m.m.

Kontaktperson: Britt Douhan, tel. 090-17 24 43

130

Malmöhus läns landsting, Utvecklingsnämnden

Förstudie Pedagogisk Hörsel vård för vuxna bamdomsdöva

278 000 kr

Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige,

har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller

dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. I ett fåtal

län erbjuds habiliteringsinsatser till gruppen vuxna bamdomsdöva med

teckenspråk som första språk. Gemensamt för denna grupp är bristen på

information av olika slag, man får inte tillgång till den service man har

rätt till. Pedagogiska hörselvården i Malmö skall tillllsammans med

Sveriges Dövas Riksförbund göra en förstudie för att sedan genomföra ett

tvåårigt projekt med syfte att i ett regionalt samarbete kunna ge alla, oav-

sett ålder, grad av hörselnedsättning, när i livet skadan inträffat, språktill-

hörighet m.m. tillgång till individuellt anpassad habilitering/ rehabili-

tering och att vuxna bamdomsdöva skall kunna få kommunicera med

Pedagogiska hörselvården på sitt första språk - teckenspråket.

Kontaktperson: Birgit Rymer-Rythén, tel. 046-17 48 01

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Bygg klokt - ett projekt om fysisk tillgänglighet

1100 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt som bedrivs av Neurologiskt Handikappades Riksförbund, De

Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam

och Ungdomar, Riksförbundet mot Reumatism, Riksförbundet för Trafik-

och Polioskadade och Synskadades Riksförbund. För samtliga dessa för-

bund är tillgängligheten i den fysiska miljön av centralt intresse för att

medlemmarna efter fritt val, med bevarad integritet och under värdiga

former skall kunna delta i samhällslivet. Plan- och Bygglagen har föränd-

rats, byggarna skall anlita kvalitetsansvariga som skall se till att lagens

krav på kvalitet och funktion fylls. Förbunden vill nu höja kunskapen hos

sina lokala föreningar för att dessa skall kunna bevaka att samhällsplane-

ring och byggande motsvarar funktionshindrades behov. Förbunden

bygger upp en gemensam enhet med tillgång till en teknisk expert i

byggnadsfrågor, en handläggare och viss sekreterarresurs. Enheten skall

under projekttiden kartlägga pågående utredningsarbete och tänkbara

förändringar inom samhällsplanering och byggande i Sverige men också

bevakning av arbete inom EU som kan påverka den fysiska tillgänglig-

heten i Sverige. Resultatet av kartläggningsarbetet skall fungera som en

informationsbas för det fortsatta arbetet. Den andra huvuduppgiften för

enheten blir att utforma studiematerial för studiecirklar och kurser. Mate-

rialet skall ge medlemmarna information och kunskap om aktuell lag-

stiftning och tillämpningsföreskrifter liksom om olika slag av praktiska

lösningar av tillgänglighetsproblemen. Den tredje uppgiften blir att forma

en strategi för tillgänglighet nationellt och i ett EU-perspektiv. I arbetet

ingår seminarier med arkitekter, sakkunniga kvalitetsbedömare och andra

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

131

verksamma inom byggande och planering. Under projekttiden skall man

försöka finna lösningar på hur enheten skall finansieras efter de tre för-

söksåren.

Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Projektet S - som i Skolios

299 000 kr

Sveriges Skoliosförening har upphört och medlemmarna tillhör nu NHR.

Inför detta arbete genomfördes med stöd ur fonden ett introduktionspro-

gram och man har nu framställt en informationsfolder och en mer fördju-

pad skrift som distribuerats till bl.a. skolsköterskemottagningarna. NHR

vill nu göra en videofilm som kan visa vad skolios faktiskt är och hur

livet kan kompliceras för unga människor men också visa att det är möj-

ligt att leva bra med den och därmed kunna avdramatisera sjukdomen och

behandlingen. Genom filmen kan man också visa på vikten av att tidigt

upptäcka skoliosen och så tidigt som möjligt påbörja behandlingen.

Filmen skall också visas genom Utbildningsradion.

Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10

Prostatabröderna

Informationsinsatser

50 000 kr

Föreningen - för män med prostatacancer - skall kopiera och distribuera

en film om smärta som skall föras ut till bl.a. läkare och annan vårdper-

sonal.

Kontaktperson: Lasse Söderholm, tel. 08-94 75 42

Regnbågen - föreningen för döva homo- och bisexuella

Projektet Döva homo- och bisexuellas livssituation i Sverige

200 000 kr

Föreningen vet att det finns många döva som är homo- och bisexuella

som lever ett dubbelliv med ständig rädsla att bli avslöjad. Föreningen

vill göra en undersökning för att utifrån en beskrivning av livssituationen

kunna finna metoder för en mer humanitär och accepterande värld. Före-

ningen kommer att samarbeta med RFSL för att kunna se likheter och

skillnader mellan hörande och icke hörande döva och bisexuella perso-

ner.

Kontaktperson: Åsa Gustavsson, tel. 90165-08-31 47 01

Reumatikerförbundet

Projektet Av egen kraft

316 000 kr för år 2 av 2

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Förbundet prövar tillsammans med Reumatikerdistriktet i Dalarna och

Reumatologen i Falun om självhjälpsgrupper/studiecirklar kan förbättra

livet för reumatiker med olika former och grader av reumatiska sjukdo-

132

mar. Blivande gruppledare skall utbildas/tränas genom en psykosocial

resurs från Reumatologen. Man vill genom detta projekt också få bättre

samarbete mellan föreningen och reumatologen.

Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 00

Reumatikerförbundet

Projektet Vägen till - att stärka patientens ställning i vården

3100 000 kr för år 2 av 3

Om patienter skall ha möjlighet att agera och bemötas som en aktiv part i

vården krävs stora utbildningssatsningar till både patienter och vårdper-

sonal. Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet (SD) och Riks-

förbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) som tillsammans representerar

närmare 100 000 medlemmar med kroniska sjukdomar skall genom detta

projekt utbilda och informera sina medlemmar. Projektet skall om möjligt

genomföras parallellt med motsvarande utbildnings- och informationsin-

satser inom vården. Informations- och utbildningsinsatserna går ut på att

öka patienternas medvetenhet om vikten av kunskap och aktivt deltagan-

de i behandlingen, att öka patienters möjligheter att aktivt delta i beslut

rörande den egna behandlingen, att stärka patientens position och möjlig-

het att agera som aktiv part och att bidra till ett effektivare vårdutnyttjan-

de i hela vårdkedjan. Det första året påbörjas utvecklandet av utbild-

ningsmaterial, studiehandledning m.m., marknadsföring av utbildning-

arna och etablerandet av fungerande studie/arbetsformer. Man vill nu

pröva utbildningen i Västerbotten, Uppsala och Västra Götalands län.

Därefter skall utbildningen föras ut och genomföras i hela landet

Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-629 85 87

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)

Videofilm

280 000 kr

Familjer med döva, hörselskadade och språkstörda barn möts ibland med

okunnighet och nonchalans när de skulle behöva råd, stöd och hjälp av

personal vid barnavårdscentraler, kommun- och landstingspolitiker, för-

säkringskassa m.fl. Förbundet har medlemmar som är informatörer, dvs.

föräldrar som går ut till olika grupper i samhället för att informera om

medlemmarnas situation och behov. Informatörerna har uttryckt behov av

verktyg som ger mer än fakta. Man gör därför en videofilm - ca 12-18

minuter med intervjuer med föräldrar från förbundets olika målgrupper.

Basen i varje intervju handlar om upptäckten, krisen, fortsättningen och

nuläget. Intervjuerna varvas med inspelningar av barn i olika situationer,

t.ex. i förskolan, i lek mellan hörande och döv m.m.

Kontaktperson: Sara Håkansson, tel. 019-17 08 30

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

133

Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (RFHL)

Samverkansprojekt

298 000 kr

Den samlade klientrörelsen skall inom ramen för “Alternativutredningen

för ökat brukarinflytande inom socialtjänsten'' följa och föra en dialog

med Socialtjänstutredningen. Alternativutredningen består av Alkohol-

problematikers riksorganisation, Riksförbundet för Familjers rättigheter.

Länkarna RSMH, RFHL och Verdandi. I projektet ingår även att ge ut-

bildning om socialtjänst och ev. ny lagstiftning genom utbildare med

klientrörelsebakgrund.

Kontaktperson: Arne Bogren, tel. 08-34 15 65

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)

Ungdomsverksamhet

550 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt .med syfte att utarbeta metoder för att länsföreningarna själva

skall kunna ge information och stöd. Syftet är att förbättra de mag- och

tarmsjuka ungdomarnas omgivning så att de kan leva ett så aktivt liv som

möjligt. Många mag- och tarmsjuka insjuknar i åldern 15-35 år. När

sjukdomen debuterar är den mycket vårdkrävande och många ungdomar

vistas långa perioder på sjukhus. Det finns minst 400 ungdomar i före-

ningen och dessa måste lära sig att leva med sin sjukdom samtidigt som

de skall klara av att studera, arbeta och bilda familj. Ungdomarna i före-

ningen har gett tydliga signaler att det finns ett behov av att fa möjlighet

att stödja varandra och fa information om samhällets stödinsatser. Under

år ett har man samlat in erfarenheter och utarbetat metoder för hur man

skall kunna samarbeta med vården och former för hur ungdomarna skall

kunna stödja varandra, år två kommer huvudsakligen att användas till

regional försöksverksamhet.

Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08-642 42 00

Riksförbundet för Njursjuka (RNj)

Konferens om Njursjukvården inför 2000-talet

450 000 kr

Förbundet skall genomföra en konferens för att skapa nationell enighet

om de viktigaste aspekterna på vård av kroniskt njursjuka. Njursjuk-

vården har sedan 60-talet utvecklats mycket positivt i Sverige. Tilltagan-

de organbrist innebär numera att farre njurtransplantationer kan genom-

föras. Organbristen, tillsammans med att fler patienter har medicinska

förutsättningar att klara aktiv uremivård, innebär att behovet av resursut-

byggnad inom främst dialysvården kontinuerligt ökar. Sjukvårdshuvud-

männens försämrade ekonomiska situation medför kvalitetsförsämringar

av den medicinska vården, inskränkningar i patienters valfrihet beträf-

fande behandlingsalternativ och brister i nödvändiga teamresurser. En

arbetsgrupp med representanter för förbundet, från olika personalgrupper

inom njursjukvården och från Svensk Njurmedicins Förening och Svensk

Transplantationsförening planerar konferensen som skall behandla fråge-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

134

ställningar som t.ex. framtida behov, kvalitetsfrågor, vilka skall trans-

planteras, patienters och anhörigas medverkan i vården, etik och åtgärder.

Kontaktperson: Anna-Lisa Lampinen, tel. 08- 668 15 70

Riksförbundet for Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

RBU:s informationsprojekt

534 000 kr för år 1 av 2

Förbundet har idag ca 20 000 medlemmar, barn, ungdomar, deras

familjer och vuxna. Inom RBU finns sju diagnosgrupper: Cerebral Pares

(CP), ryggmärgsbrock, DAMP/MBD, muskelsjukdomar, medfödd

benskörhet (Of), kortväxta och Prader-Willi Syndromet (PWS). RBU har

också en arbetsgrupp för flerhandikappfrågor. Under senare år har antalet

undergrupper, bestående av små och mindre kända handikapp inom diag-

nosgruppema ständigt ökat. RBU måste kunna tillgodose även dessa

gruppers informationsbehov och vill därför göra nytt diagnosrelaterat

material.

Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen

500 000 kr för år 1 av 2

Stödet avser kostnaderna för utbildning av förbundets kampanj ledare,

resor, aktiviteter, informationsmaterial och kampanj sekteterare i

PSYKEkampanjen

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Produktion av metodhandledning

470 000 kr

Projektet avser produktion och spridning av en metodhandledning i syfte

att skapa bättre förutsättningar för att underlätta för personer med psy-

kiska funktionshinder att integreras i samhället. Skriften skall ge infor-

mation och kunskap till såväl ansvariga politiker och bostadsplanerare

som den personal som stöttar psykiskt funktionshindrade i deras bostäder

och dagliga verksamheter av skilda slag. Skriften skall utarbetas tillsam-

mans med Svenska Kommunförbundet. Skriften skall spridas vid fyra

regionala konferenser där ansvariga politiker, bostadsplanerare och boen-

destödspersonal skall delta tillsammans med företrädare för RSMH och

IFS.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Projektet Brukarinflytande i personligt ombudsverksamheten

285 000 kr för år 3 av 3

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Ett projekt med syfte att samordna, stödja och följa upp olika former av

försöksverksamhet med personligt ombud som finansierats genom

135

Socialstyrelsens stimulansmedel. Projekten har olika huvudmän; RSMH

och Intresseförbundet för schizofreni.

Kontaktperson: Lennart Håvestam. tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Rättsproj ektet

815 000 kr för år 1 av 3

Det svenska rättsväsendet är enligt Riksförbundet för Social och Mental

Hälsa (RSMH) och Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS) inte

tillgängligt för de psykiskt funktionshindrade. Förbunden vill förbättra

denna situation genom rådgivning, bistånd, utbildning och information.

Man vill kunna bistå patienter vid överklagningar m.m., initiera en debatt

om hur viss lagstiftning bör utformas och vilka kompletterande förord-

ningar och anvisningar som behövs, uppmärksamma myndigheter och

politiker på brister i lagar och tillämpningsföreskrifter, utbilda brukarom-

bud som kan fungera som rådgivare och stödjare, producera informa-

tionsmaterial till domstolar, jurister och myndigheter om psykiska funk-

tionshinder och störningar.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utbildningsprojektet Ekonomisk rehabilitering

350 000 kr för år 2 av 2

Psykiskt funktionshindrade lever ofta under mycket dåliga ekonomiska

förhållanden och saknar kunskap om vilka rättigheter man har och hur

man gör för att kunna ta del av dem. De psykiska besvären, tung medici-

nering och hospitaliseringseffekter medför en betydande oförmåga att

hantera den personliga ekonomin. Handläggare och beslutsfattare har

heller inte tillräcklig kunskap om dessa personers oförmåga att värna om

sina rättigheter. Förbundet vill nu genomföra regionala kurser i ekono-

miskt kamratstöd (ge kunskap om olika stödsystem, försäkringar,

konsumenträtt m.m. m.m.). Dessutom vill man anordna seminarier för

politiker och handläggare för att ge ökad förståelse för psykiskt funk-

tionshindrades ekonomiska situation och svårigheter.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utveckling av nätverk och rehabiliteringsmetoder för människor med

psykoser/schizofreni och/eller som hör röster, ur ett patientperspektiv

505 000 kr för år 1 av 3

Förbundet vill arbeta med människor som har återkommande psykoser

och/eller som hör röster. 1 Storbritannien och Nederländerna finns sedan

flera år ett nätverk för människor som hör röster. Genom dessa nätverk

kan rösthörande få hjälp och stöd i hur de skall “hantera" sina röster av

andra som också hör röster. Förbundets systerorganisation MTKL i

Finland har nyligen påbörjat ett sådant arbete. RSMH vill under en tre-

årsperiod utveckla en rehabiliteringsmetodik som tar tillvara gjorda erfa-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

136

renheter och som anpassas till svenska förhållanden. Man vill börja med

sammanställning av den forskning och de erfarenheter som finns genom

litteraturgenomgång och intervjuer. Efter genomgång och analys av detta

arbete vill man göra ett upprop inom och utom RSMH för att samla män-

niskors erfarenheter i olika brevberättelser. Man vet att medlemmarna

gärna tar del av andras upplevelser. Institutionen för socialt arbete vid

Stockholms universitet skall ge handledning. Frågeställningar som skall

behandlas är: Hur är det att leva med psykoser/schizofreni och höra

röster, vad tror människor är de grundläggande orsakerna till att man far

psykoser och/eller hör röster, finns det förklaringar? Kan man utveckla

strategier för att känna igen tidiga återfall? Hur kan man stödja varandra

m.m. Nätverksvägledare skall ges särskild utbildning.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utvärdering av psykiatrireformen

295 000 kr

Förbundet har under 1996/97 gjort preliminära utvärderingar av psykiat-

rireformen sett ur ett brukarperspektiv i fem kommuner. Man har inter-

vjuat berörda vård- och servicegivare, politiker och patient- och anhörig-

organisationer. I ett andra steg har man gjort djupintervjuer med berörda

patienter i dessa kommuner. Förbundet vill nu göra en egen slututvärde-

ring innehållande intervjuer med de personer som tidigare intervjuats.

Fokus skall ligga på upplevda förändringar och hur vård och omsorg

skall fungera när stimulansmedlen är slut. Dessutom vill man intervjua ett

antal nyckelpersoner i genomförandet av reformen samt en analys av ar-

betet utifrån ett brukarperspektiv.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Ett Anhörigprojekt

895 000 kr för år 1 av 3

Förbundet har genom en s.k. erfarenhetskonferens gjort en behovsinven-

tering av vilka insatser RTP bör utveckla för att kunna ge bättre stöd till

anhöriga till trafikolycksfalls- och polioskadade. Man skall nu under en

treårsperiod arbeta för att underlätta situationen för anhöriga och natur-

ligtvis därmed för skadade och sjuka genom att utveckla ett anhörigråd

samt utbilda kontaktpersoner och anhörigstödjare. Detta skall ske genom

framtställning av utbildningsmaterial och en “Guide för anhörigom-

händertagande i vården“ samt utbildning.

Kontaktperson: Mats Ekeblom, tel. 08-629 27 80

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

137

Riksförbundet for Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB)

Projektet Kunskapsservice - ett projekt med syfte att upprätta förbundets

kunskaps- och informationsservice

268 000 kr för år 3 av 3

Förbundet har genom sina s.k. forskningsdagar och separata projekt

samlat kunskap och vill nu finna utvecklings- och utvärderingsmöjlig-

heter och samordningsformer för att sprida erfarenheterna av genomförda

och pågående projekt. Förbundet utvecklar samverkans- och nätverks-

formationer med aktuella forskningsinstitutioner och centrumbildningar i

handikappforskning och arbetar fram mer lättlästa och anpassade versio-

ner av projekt- och forskningsresultat för utvecklingsstörda, anhöriga och

personal. För att på sikt kunna finansiera dessa visioner vill man utarbeta

och genomföra uppdragsutbildningar, kurser och konferenser för utveck-

lingsstörda, anhöriga samt personal och handläggare.

Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00

Riksföreningen Autism (RFA)

Utbildningscenter kring autism

1487 000 kr för år 3 av 3

Projekt bedrivs av Riksföreningen Autism tillsammans med team Autism

i Kronobergs läns landsting och Högskolan i Växjö. Projektets syfte är att

utveckla ett utbildnings- och kompetenscenter kring Autism. Modellen

finns bl.a. i USA och Nederländerna. Genom ett sådant center med veten-

skapligt bibliotek och databas vill man skapa en mötesplats för forskare,

praktiker och föräldrar. I projektet skapas ett permanent utbildningscenter

för personalgrupper och föräldrar med mål att utveckla poängkurser i det

svenska universitets- och högskolesystemet. Utbildningen skall ges bl.a.

genom classroomtraining/undervisning av elever med autism (teoretiska

föreläsningar och direkt tillämpning av hur man anpassar undervisningen

till individuella behov). Projektet har nu resulterat i att Högskolan i

Växjö fr.o.m. 1999 kommer att anordna en högskoleutbildning om 20

poäng för olika personalgrupper som arbetar med personer med autism

men även för föräldrar.

Kontaktperson: Maria Dumik, tel. 08-702 05 80

Stiftelsen NK-Villan

Utveckling till Visningshus

200 000 kr för år 2 av 2

Fountain-Houserörelsen i Sverige omfattar ett antal fristående självstän-

diga stiftelser sammanfogade i ett löst nätverk. NK-Villan i Nyköping har

alla komponenter som ett Fountain-House skall ha, dvs. ett arbetsinriktat

dagsprogram, ett övergångsarbetsprogram och ett kvälls- och vecko-

slutsprogram. I samband med psykiatrireformen har intresset från all-

mänhet, organisationer, kommuner och landsting ökat inför denna form

av stöd till psykiskt sjuka personer. NK-Villan har blivit en slags modell

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

138

för rörelsen och intresset för att besöka den har blivit stort och man vill Skr. 1998/99:125

nu utveckla verksamheten ytterligare - utforma ett “visningshus 11 . Bilaga 3

Kontaktperson: Anette Henriksson, tel. 0155-26 81 40

Stockholms Universitets Studentkår

Projektet Utökat lokalt stöd vid universitet och högskolor för studenter

med funktionshinder

224 000 kr för år 3 av 3

Antalet studenter med funktionshinder ökar, bland annat tack vare de allt

bättre tekniska hjälpmedlen som finns. Studentkåren arbetar fram en mo-

dell för hur lokalt stöd till studenter med funktionshinder vid universitet

och högskolor kan fungera. Projektet har inletts med en kartläggning av

vilka krav studenterna ställer och i vilken grad de kan uppfyllas idag.

Kartläggningen har bl.a. visat att studenter med funktionshinder ofta på

grund av tidspress som orsakas av funktionshindret, måste prioritera bort

kamratkontakter. Under år två har man bl.a. tillsatt kårföreningar eller

arbetsgrupper direkt underställd kårstyrelsen, genomfört introduktions-

seminarier för nyantagna funktionshindrade och sammanställt en hand-

bok för studenter med funktionshinder.

Kontaktperson: Fia Sundevall, tel. 08-674 62 14

Studieförbundet Vuxenskolan, Avd 88

Projektet Personer med utvecklingsstörning och folkhälsan

95 000 kr

Förbundet vill tillsammans med FUB Klippan och FUB Sockholms-

klippan pröva hur innehållet i de fyra skrifter som nationella Folkhälso-

kommittén hittills utgivit skall kunna komma personer med utvecklings-

störning tillgodo. Förbundet vill dels anpassa texten, dels utarbeta studie-

vägledning och sedan pröva dessa anpassningar tillsamman med FUB

Klippan i Göteborg och Stockholm. Erfarenheterna skall utvärderas och

återföras till kommittén.

Kontaktperson: Eva Ekengren, tel. 08-84 12 14

Svenska Bibelsällskapet (SBS)

Projektet Bibeln på teckenspråk

50 000 kr

Svenska Kyrkan, Sveriges Dövas Riksförbund och Svenska Bibelsäll-

skapet skall översätta delar av bibeln till teckenspråk.

Kontaktperson: Anders Alberius, tel. 018-18 63 33

Svenska Epilepsiförbundet (SEF)

Filmprojekt

1200 000 kr

Förbundet vill göra en film med några personers egna berättelser om sina

liv i skuggan av sin epilepsi. En regissör med egen erfarenhet av funk-

tionshindret skall tillsammans med expertmedverkan från en neurolog

139

utforma en film som kan skildra livet med epilepsi. Filmen skall an-

vändas i det interna föreningsarbetet, i sjukvården, i skolor, socialtjänst

och hos andra myndigheter. Eftersom filmen skall skildra möjligheterna

att hantera vardagliga problem hoppas man kunna förändra attityderna till

personer med epilepsi.

Kontaktperson: Sven-Åke Karlsson, tel. 0590-502 80

Svenska Föreningen för Tuberös Skleros

Tvärvetenskaplig världskongress

200 000 kr

Tuberös skleros (Ts) är en komplex ärftlig sjukdom som kan drabba i

princip kroppens alla organ, men framför allt hjärna, hud, hjärta och

njurar. Sjukdomen har länge varit en förbisedd sjukdom, forskning pågår

runt om i världen men forskningen samordnas inte med och förändrar inte

den kliniska vardagen. Föreningen skall tillsammans med danska och

norska systerföreningar och Utvecklingsprojektet om Ts vid Östra sjuk-

huset i Göteborg genomföra en världskongress i Göteborg där forskare,

kliniker och föräldrar far ge varandra kunskap om Ts.

Kontaktperson: Eva Nordin-Olsson, tel. 0250-146 41

Svenska Migränförbundet (SMIF)

Projektet Information om migrän och annan svår huvudvärk

440 000 kr för år 1 av 2

Enligt en SIFO-undersökning upplever sig över en miljon svenskar ha

migrän eller migränliknande huvudvärk, en tredjedel av dessa anser sig

särskilt hårt drabbade. Enligt Migränförbundet är migrän ingen sjukdom

man talar högt om, man blir inte tagen på allvar, man skäms bl.a. för att

man ofta avfårdas av omgivningen och inte sällan också av sjukvården

med att huvudvärken är psykiskt betingad. Den drabbade behöver kun-

skap och information om sin sjukdom för att kunna begära adekvat be-

handling och respekt. Förbundet vill nu under en tvåårsperiod försöka

utveckla regionala samarbetsformer mellan patient, behandlande läkare,

sjukgymnaster och andra specialister, arbetsgivare och försäkringskasse-

handläggare för att uppnå en tidigare och effektivare behandling och

därmed öka livskvalitén och minska utslagningen från arbetslivet. Genom

samverkan mellan regionala/lokala migränföreningar och neurologer

skall man genomföra informationsinsatser som seminarier, föreläsningar

och framställa informationsmaterial.

Kontaktperson: Sylvia "Ylva" Nilsson, tel. 08-660 55 35

Svenska Migränförbundet (SMIF)

Utbildningsdagar om spänningshuvudvärk hos barn och ungdom

280 000 kr

Förbundet bedriver med stöd ur fonden ett projekt som går ut på att ge-

nom bl.a. informationsinsatser ge barn och ungdomar med migrän bättre

skolförhållanden. Man har under projekttiden uppmärksammat att många

barn har spänningshuvudvärk som nästan kan vara svårare att komma till

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

140

rätta med. Förbundet har därför tillsammans med HSO Västerbotten utar-

betat ett förslag till program som skall involvera lärare, skolsköterska och

gymnastik- och idrottslärare och som innebär att när man konstaterat att

barnet har spänningshuvudvärk koppla in en sjukgymnast som kan utar-

beta ett anpassat avspänningsprogram som successivt kan övertas av

idrottsläraren. Förbundet skall under ett år vid fyra tillfallen informera

om denna metod. Vid dessa informationstillfällen som vänder sig till be-

rörda personalgrupper, kommer andra förbund - som också arbetar med

dolda funktionshinder hos barn - att medverka.

Kontaktperson: Svea Olofsdotter. tel. 08-660 55 35

Svenska Paniksyndromsällskapet (Ps)

Informationsverksamhet

360 000 kr för år 1 av 2

Sällskapet är en riksförening för dem som drabbas av paniksyndrom och

fobier som kan ge långa sjukskrivningar och social isolering bildades

1992. Sällskapet skall genomföra utbildnings/ och informationsinsatser

för att öka kunskapen om funktionshindret hos allmänhet och olika per-

sonalgrupper..

Kontaktperson: Ragnar Åkerström, tel. 08-653 33 66

Sveriges Dövas Idrottsförbund

Projektet Rädda dövidrottens arkiv och historia

770 000 kr för år 1 av 3

Dövidrottsrörelsen växte fram i början av 1900-talet. I förbundets arkiv

och i föreningarnas gömmor finns en mängd foton, böcker, skrifter, pro-

tokoll, statistik m.m. som inte finns registrerat. Förbundet söker medel

för att under en treårsperiod samla in gammalt dövidrottsmaterial,

videointervjua äldre aktiva dövidrottare, dokumentera fotografier och

bygga upp en databas som skall göra det möjligt för döva, dövidrotts-

föreningar och forskare att kunna följa dövidrotten som går som en röd

tråd genom dövrörelsens sociala historia. En representant från Riks-

idrottsförbundet kommer att ingå i projektets ledningsgrupp.

Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08-605 60 00

Sveriges Teckenspråkstolkars förening (STTF)

Samverkans- och utvecklingsprojekt

250 000 kr för år 1 av 2

I Sverige finns två ideella rikstäckande intresseföreningar för tolkar för

bamdomsdöva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda. STTF

(Sveriges Teckenspråktolkars förening) ansluter teckenspråkstolkar och

dvtf (Dövblind-och vuxendövtolkföreningen) ansluter dövblind- och

vuxendövtolkar. Föreningarna har sammanlagt ca 300 medlemmar. Före-

ningarna vill nu under två år arbeta för att göra en gemensam förening för

att kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskap. Sveriges Dövas

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

141

Riksförbund har i skrivelse markerat behovet av detta utvecklingsarbete Skr. 1998/99:125

som man också ser som en väg att förbättra samhällets attityder. Bilaga 3

Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08-654 93 62

Sveriges Teckenspråkstolkars förening (STTF)

Vissa konferenskostnader

65 000 kr

Föreningen ingår i den europeiska tolkföreningen European Forum of

Sign Language Interpreters (EFSLI) som bl.a. arbetar för att garantera

god tolkservice till döva, dövblinda och hörselskadade. I år skall Sverige

stå för värdskapet för EFSLI:s årsmöte och konferens. Stödet avser vissa

kostnader för att arrangera konferensen.

Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08-654 93 62

Synskadades Riksförbund (SRF)

Produktion av skolpaket - diskussionsmaterial till gymnasieskolorna,

tilläggsanslag

215 000 kr

Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR),

och De Handikappades Riksförbund (DHR) skall framställa ett s.k. skol-

paket som skall erbjudas lärare i samhälls/socialkunskap inom gymnasie-

skolan i syfte att påverka attityder till personer med någon form av funk-

tionshinder och medverka till ökad handikappkunskap. Genom att fak-

tiskt lära känna människor med annorlunda erfarenheter påverkas attity-

der och fördomar. De tre organisationerna vill i samarbete med resp,

länsförbund utnyttja de informatörer som finns spridda i landet för att

aktivt arbeta gentemot gymnasieskolan. En lärarhandledning skall tas

fram, en kort video och en illustrerad tidning.

Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 08-18 91 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Att kunna fungera som konsument trots att man inte ser eller ser

dåligt

720 000 kr för år 1 av 2

Utvecklingen på konsumentområdet har mångfaldigats och sättet att

marknadsföra och saluföra varor och tjänster förändras snabbt. En ut-

veckling på gott och ont för synskadade konsumenter. Då det saknas lag-

stiftning är det företaget/butiken och/eller personalen som avgör om en

synskadad person kan få extra service i livemedelsbutiken, på posten,

apoteket eller i varuhuset. Samma sak gäller informationen om varuut-

bud, extrapriser. Den elektroniska handeln utvecklas också lavinartat, en

form av utbud som om den utvecklas så att den tar hänsyn också till syn-

skadades behov, kan bli positiv för synskadade. Medlemsskapet i EU

innebär också att utvecklingen och påverkan på den eruropeiska markna-

den är viktig för synskadade. Förbundet vill nu under en tvåårsperiod

bedriva ett projekt (i samråd med Handikappinstitutet, Sveriges konsu-

mentråd och konsumentverket) med syfte att öka kunskaperna bland så-

142

väl synskadade som företagare om vad som krävs för att synskadade

självständigt skall kunna fungera som konsumenter och stimulera före-

tagarna att utveckla sin verksamhet för att tillgodose synskadades behov.

Det andra syftet med projektet är att tillsammans med de europeiska

systerorganisationerna arbeta för ett tillgängligt utbud av elektronisk

handel. 1 projektet ingår att göra inventeringar av tillgängligt utbud, fast-

ställa en kravspecifikation byggd på medlemmarnas synpunkter, träffa

synskadade inom EU-området, ta kontakter med berörda företag lokalt,

nationellt och inom EU för att diskutera hur de kan förbättra och utveckla

sin verksamhet och sprida kunskaperna bland företagare och synskadade.

Vidare ingår att bjuda in till konferenser, stimulera lokalföreningarna att

ta initiativ till lokala konsumentträffar med företrädare för köpmanna-

föreningen m.fl. för att hitta lokala lösningar på hur tillgängligheten till

det publika utbudet skall lösas.

Kontaktperson: Dagny Mörk, tel. 08-39 91 61

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet En ny politisk arena

295 000 kr

Förbundet har bett ett tiotal samhällsdebattörer formulera sina stånd-

punkter kring aktuella och framtida samhällsfrågor för att kunna sam-

manställa en essäsamling som sedan skall ligga till grund för en bred dis-

kussion kring synskadades roll och behov av förändrade strategier inför

“det nya samhället". Materialet skall diskuteras genom studiecirklar, ge-

nom förbundets hemsida m.m.

Kontaktperson: Urban Femquist, tel. 08-39 91 53

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Enskild rådgivning

610 000 kr för år 1 av 3

Som synskadad är det ofta svårt att hålla sig informerad om vilket stöd

och service som finns och som dessutom tillhandahålls av olika huvud-

män. Förbundet skall därför under en treårsperiod utbilda ca 450 kamrat-

stödjare som skall fungera som en sorts fadder till nyskadade och deras

närstående, en som vet hur det är att vara synskadad och kan ge hjälp och

råd som inte tjänstemän och vårdpersonal kan ge. Dessa kamratstödjare

skall också kunna ge råd till den som varit synskadad en längre tid men

som behöver information om förändringar beträffande taxor, hjälpmedel

m.m.

Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 91 46

Talhandikappades Förening (THF)

Projektet TalFIandikapp

750 000 kr för år 3 av 3

Med många funktionshinder följer också talhandikapp. För att talskadade

skall kunna fungera i samhället måste kunskap om handikappet förbättras

och talhandikappade måste själva fa kunskap om vilka tekniska och so-

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

143

cialpolitiska möjligheter som finns att förbättra deras situation. Före-

ningen skall därför kontakta andra handikapporganisationer som har tal-

handikappade medlemmar, informera om talhandikapp och hjälpmedel,

planera utbildning för talhandikappade samt planera och genomföra

konferenser för talhandikappade. Talhandikappades svåra situation kan

genom detta projekt lyftas fram, inte minst kan projektet visa övriga han-

dikapporganisationer vilka problem som talhandikappade medlemmar har

men som de kanske inte själva kan föra fram.

Tel. 08-677 70 43

Teater Schahrazad

Videodokumentation kring språk och språkförståelse

180 000 kr

Föreningen Teater Schahrazad arbetar sedan några år tillbaka tillsam-

mans med studieförbund i Södertälje i projekt som rör fritidsverksam-

heter med personer med utvecklingsstörning. Man har bl.a. arbetat med

hur man kan utveckla möjligheterna att kommunicera genom att komp-

lettera språket med gester, ljud, skådespeleri och tecken m.m. Föreningen

har påbörjat ett samarbete med en rysk regissör som arbetar på liknande

sätt med ryska personer med utvecklingsstörning, framför allt med ung-

domar med Downs syndrom. Man arbetar i respektive land med texter

som bygger på intervjuer med utvecklingsstörda ungdomar och deras

situation. Dessa texter skall iscensättas som monologer och dialoger, dels

med utvecklingsstörda dels med professionella skådespelare för att kunna

jämföra hur olika grupper använder språk och gester. Man kan genom

dessa studier få kunskap som kan användas för att ge utvecklingsstörda

bättre möjligheter att kommunicera.

Kontaktperson: Maj-Britt Brilioth, tel. 08-84 44 52

Unga RBU-are

Projektet Livssituationen för ungdomar med funktionshinder

710 000 kr för år 1 av 2

Personer med funktionshinder behandlas ofta som om de vore en enhetlig

grupp, utan hänsyn till att behov skiljer sig mellan olika åldersgrupper

och mellan art och grad av funktionshinder. Unga glöms lätt bort efter-

som det finns fler äldre med funktionshinder. Unga RBU:are vill nu

under en tvåårsperiod genom enkäter (1000 RBU:are 16-25 år) och

intervjuer belysa situationen för ungdomarna avseende boende, utbild-

ning, arbete och fritid och drömmar och önskemål idag och i framtiden.

Utifrån utredningens resultat skall man ta fram konkreta förslag till hur

ungdomarna skall uppnå villkor likvärdiga dem som andra ungdomar har.

Resultaten skall spridas till beslutsfattare och andra som kommer i kon-

takt med dessa ungdomar.

Tel. 08-736 26 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

144

Väg och transportforskningsinstitutet (VTI)

Projektet Körkortsutbildning för bilförare med perceptuella och kognitiva

funktionshinder

500 000 kr för år 2 av 3

Ett treårigt projekt med olika delprojekt/moment (tester, jämförelser, ut-

veckling av hjälpmedel, mätning av livskvalitet m.m.) som hör samman

och delvis löper parallellt i tid. Målgruppen är bilförare och blivande

bilförare med CP-skador. Projektets syfte är att utveckla bättre metoder

för att bedöma hur olika funktionsnedsättningar inverkar på målgruppens

möjlighet att få körkort och kunna köra säkert. Dessutom skall projekten

belysa hur IT-teknik kan tillämpas i ett fordon och hur livskvalitén på-

verkas genom möjligheten att själv kunna köra bil. Ett urval körkorts-

elever kommer att följas före, under och efter körkortsutbildningen. I

projektet ingår även AmuGruppen Körkort Handikapp i Kävlinge, Han-

dikappinstitutet och Neurologiskt Handikappades Riksförbund .

Kontaktperson: Björn Peters, tel. 013-20 40 70

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Invandrare och handikapp

Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige

Insatser för bosnier i Sverige med funktionshinder

300 000 kr för år 3 av 3

Ett treårigt projekt med syfte att genomföra ett kartläggnings- och infor-

mationsprojekt för bosnier med funktionshinder. Föreningen arbetar ge-

nom uppsökande verksamhet, rådgivning och kartläggning och söker ut-

veckla samarbete med handikapporganisationerna.

Kontaktperson: Semsudin Imamovic, tel. 08-643 99 66

Bosnisk Islamiska Församlingen

Faktabok i projektet Det händer i Sverige, ett projekt kring funktions-

hindrade barn och ungdomar med olika kulturbakgrunder

670 000 kr

Stödet avser kostnaderna för en faktabok och ett studiehäfte som ingår i

ett utbildningspaket för kompetensutveckling kring funktionshindrade

barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Utbildningspaketet är

resultatet av ett projekt som bedrivits mellan SIH (Statens Institut för

handikappfrågor i skolan), Lärarhögskolan i Malmö, Utbildningsradion,

Statens Invandrarverk, Region Syd i Malmö och Malmö kommun. Bos-

nisk Islamiska Församlingen har hela tiden deltagit i det stora projektet.

De kulturella skillnaderna i synen på funktionshinder mellan invandrar-

familjerna och andra familjer gör att det ofta uppstår kommunikations-

svårigheter i mötet mellan samhällsföreträdare inom vård, skola och om-

sorg och familjerna. Faktaboken innehåller moment som handikappbe-

grepp. att utvecklas med handikapp, synen på barn, hur påverkar invand-

rarbakgrunden diagnosen av barnet och integration åtföljs av ett studie-

145

häfte. Målgruppen är alla som i sin vardagsverklighet kommer i kontakt

med barn och ungdomar med funktionshinder och som har olika etniska

kulturbakgrunder.

Kontaktperson: Gun Kjellstigen, tel. 08-642 44 06

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Konsument/ekonomi

Konsumentgillesförbundet

Ungdomsprojekt

200 000 kr for år 3 av 3

Organisationen har i två år fatt stöd för att utveckla sin organisation med

ungdomsverksamhet. Under temat "Nya Konsumentgillet" planerades tre

pilotprojekt starta i landet. Sedan arbetet fortskridit på ett positivt sätt

fortsatte och koncentrerade sig organisationen år två på två av de tre del-

projekten - Östersund och Stockholm. Syftet med projektet är att nå fler

ungdomar och fa en livaktig debatt om konsumentfrågor. Utvärderingen

av år två visar att projektledaren i Östersund lyckats nå flera ungdomar

och barn genom att arbeta via skolor, fritidsgårdar och studiecirklar. I

Stockholm har projektet däremot inte nått den avsedda målgruppen. För

verksamheten i Jämtland år tre planerar föreningen bl.a. att fortsätta in-

formera i skolorna, att starta studiecirklar, besöka butiksråd samt ge-

nomföra lägerverksamhet. Stödet avser verksamheten i Jämtland.

Kontaktperson: Christina Axelsson, tel. 08-641 79 79

Stiftelsen Fair Trade Center

Aktionsmaterial

210 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen Fair Trade Center startades i oktober 1996 av en grupp ung-

domar som tidigare varit aktiva i ett projekt kallat Action 21, som i sin

tur startades i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling år

1992. Stiftelsens syfte är att förändra vår handel med utvecklingsländer,

så att handeln bättre tar hänsyn till människors sociala välfärd och natu-

rens bärkraft. Stiftelsen har fatt startstöd från Konsumentverket och Ung-

domsstyrelsen. Under 1998 och 1999 planerar Fair Trade Center en ak-

tion med syfte att ungdomar skall upptäcka och utöva makten de har som

konsumenter, att uppmuntra dem till att påverka företag till ett större so-

cialt och ekologiskt ansvar samt att inspirera ungdomar till att fördjupa

sin kunskap om internationell handel i sina gymnasie- eller högskole-

studier. Stiftelsen söker stöd för produktion och spridning av ett aktions-

material riktat till ungdomar som uppmuntrar till att konsumera rättvist

och att påverka företag. Aktionsmaterialet kommer i första hand att spri-

das via internet men också via föreläsningar och andra kontakter med

skol- och högskolevärlden. Fair Trade Center kommer också att sam-

verka med andra ungdomsorganisationer i spridandet av kampanjerna.

Via stiftelsens hemsida kan elever och studenter nå Fair Trade Student

Center för uppslag och material till specialarbeten eller uppsatser.

146

Kontaktperson: Kristina Bjurling, tel. 08-643 43 64

Unga Örnar, Söråker

Projektet Ung konsument

150 000 kr

Unga Ömar i Söråker planerar ett konsumentprojekt för ungdomar. Pro-

jektet skall genomföras av en grupp arbetslösa, varav merparten (ca 20 st)

beräknas vara ungdomar under 25 år. Gruppen kommer att praktiskt ar-

beta med att inreda en lägenhet och renovera gamla möbler till mycket

små kostnader. Syftet är dels att ge arbetslösa ungdomar meningsfull

sysselsättning och inblick i sin vardagsekonomi dels att nå ut till minst 50

procent av ungdomarna i åldern 16-18 år i föreningsliv och skolor i

Timrå för att belysa vikten av och vinsten med återvinning och återbruk.

Detta skall genomföras av projektgruppen, som utöver arbetet med lägen-

heten också med stöd av konsumentvägledare skall utforma informatio-

nen om och programmet för visningen av återvinningslägenheten. Pro-

jektgruppen kommer att genomgå en tvåveckors grundutbildning i

ekonomi, miljö och hälsa samt en studiecirkel i att arbeta i projektform.

Med stöd av Kulturskolan i Timrå kommer några av de arbetslösa ung-

domarna att dokumentera arbetet med lägenheten på en hemsida som

skall kunna länkas till bl.a. Konsumentverkets hemsida.

Kontaktperson: Ingela Dahlin, tel. 060-417 30

Kultur

Barn

Föreningen 90tal Evenemang

Stockholms Barnpoesifestival

70 000 kr

Stockholms Internationella Poesifestival är Nordens största litterära eve-

nemang. Festivalen arrangeras av 90tal i samarbete med Elverket/

Dramaten och Stockholms Europas Kulturhuvudstad 1998. Huvudtemat

för festivalen i år är Världen i Europa. Poeter med utomeuropeisk bak-

grund som är bostatta i Europa bjuds in för att visa hur immigrant-

författarna inspirerat och förnyat Europas litteratur. Man kommer för

första gången att ha en poesifestival för barn. Det är oerhört viktigt att

barn far tillgång till kvalitetslitteratur, redan på ett tidigt stadium i livet.

Projektet är av pilotkaraktär och förhoppningen är att idén skall kunna

permanentas med ett årligt evenemang. Information kommer att ges till

skolor, fritidshem och daghem i hela Stor-Stockholm för att nå även till

dem som vanligtvis inte är självklara besökare på kulturevenemang.

Kontaktperson: Madeleine Grive, tel. 08-612 10 03

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

147

Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO)

Projektet Ba(r)nbrytarna

295 000 kr för år 1 av2

HISO vill i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen, Fritid

Malmö/Malmös stadsdelsförvaltningar, Studieförbund och föreningar,

lokala kulturgrupper, Malmö Musikhögskola, Moomsteatem m.fl. ge

möjlighet för barn med funktionshinder att pröva på olika kulturaktivite-

ter. Barnen kan sedan välja ut den aktivitet man är mest intresserad av.

Om inte denna aktivitet finns i den stadsdel som barnet bor i, kan/skall

berörd organisation (offentlig eller ideell) starta sådan verksamhet som

då också skall vara öppen för barn och ungdomar som inte har funktions-

hinder. På så sätt räknar man med ett s.k. integrerat utbyte där man möts i

aktiviteten, i intresset. Projektet beräknas pågå under två år.

Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. 040-23 10 90

Ungdom

Föreningen Etnokollokult

Projekt Kulturell Catering m.fl.

300 000 kr för år 3 av 3

Föreningen Etnokollokult driver sedan snart två år en verksamhet med

målsättning "att stödja utsatta grupper såsom barn, ungdomar och ar-

betslösa genom kulturella uttrycksmedel som ger individen dess kraft

åter." Föreningen har under de första projektåren utvecklat en bred pro-

jektverksamhet bl.a. på temat "kulturell catering". Projektet skapar en ny

modell för utbildning inom restaurang och musik för att stärka ung-

domars entrepenörskraft med bl.a. kulturyttringar i organiserade former

som t.ex show, teaterföreställning, happening blandat med matservering

av olika slag. Allt utfört och framfört av ungdomar efter beställningar.

Kulturell Catering har under 1997 utvidgats med Poeta Magica - en

öppen scén för unga frilansande konstnärer. Förutom Kulturell Catering

bedriver föreningen Cirkus K, en ambulerande cirkusskola för barn som

erbjuds stadsdelsförvaltningarna i företrädesvis Stockholms kommun

samt teaterverksamhet för barn och vuxna - Teater K. Under 1997 be-

drevs ett arbetslöshetsprojekt för unga och f.n. planeras en cirkusskola för

funktionshindrade barn och ungdomar. Föreningen söker stöd för ett

tredje år av Kulturell Catering. Under 1998 planeras en utveckling med

ett program "Integration-98" som tar upp integrationsfrågor.

Kontaktperson: Joan Dahlgren, tel. 08-30 74 04

Kulturföreningen Avart

Projektet Direktsändning Dans

150 000 kr

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Den ideella kulturföreningen Avart genomför under 1998 en dansteater-

uppsättning i Stockholms södra förorter. Genom dansföreställningar och

work-shops på ett stort antal högstadier och gymnasier har ett 50-tal ung-

148

domar intresserats för projektet. Ungdomarna deltar aktivt i utformningen

av föreställningen tillsammans med 10 professionella kulturarbetare. Ge-

nom sitt sätt att arbeta vill kulturföreningen Avart engagera ungdomar

som annars inte så ofta nås av dans samt förena ungdomar från olika de-

lar och miljöer inom södra Stockholm samt skapa ett bestående intresse

för kultur bland deltagarna. Merparten av projektet finansieras av

Stockholms kommun och de berörda stadsdelsnämnderna. Projektet kan

bli ett intressant exempel på samverkan mellan föreningsliv och skola

samt annan kommunal förvaltning.

Kontaktperson: Philip Mascher, tel. 0708-64 26 03

Kulturföreningen Humlan

Projektet Kultur Campus

280 000 kr

Projektets syfte är att aktivt arbeta för kulturmöte mellan studenter från

naturvetenskapliga området, från det humanistiska området och ung-

domar som inte studerar. Föreningen vill nå studenter och andra ung-

domar som inte tidigare ägnat sig åt någon form av kulturverksamhet.

Verksamheten skall kunna täcka både traditionella konstområden och en

mer okonventionell inriktning som t.ex. tekno/rave, musikmix och IT-

layout.

Kontaktperson: Charlotte Lundkvist, tel. 090-786 90 26

Medeltidsföreningen Den Gyllene Eken

Projektet Gränsen

70 000 kr

Föreningen Den Gyllene Eken är en ungdomsstyrd förening som inriktar

sig på studier av medeltida kultur och idrott. Nu vill de genomföra pro-

jektet Gränsen som skall inledas med ett historiskt spel för 200 - 300 del-

tagare i åldrarna 15-25 år. Deltagarna skapar all rekvisita själva. Före-

ningen vill med detta projekt initiera en ny typ av kulturaktivitet och ge

utlopp för ungdomars kreativitet och historiska intresse. Som en del i

projektet kommer deltagarna att bygga upp en mindre romersk by och ett

soldatfort som i spelet ligger vid gränsen till Germanien. På den ger-

manska sidan av gränsen skall det byggas en tingsplats. Projektet

kommer att bekämpa främlingsfientlighet genom att mötet mellan

kulturer och religioner spelas upp och bearbetas. Vidare vill man verka

för demokratiska arbetsformer genom uppförandet av en fingerad

valkampanj och folkförsamling. Efter spelens slut kommer en handbok

att tas fram med det historiska bakgrundsmaterialet som skall publiceras

för att underlätta arrangemang av liknande evenemang i framtiden.

Kontaktperson: Simon Malmberg, tel. 08-681 06 77

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

149

Stiftelsen Fryshuset

Förprojekt

250 000 kr för år 1 av 3

Fryshuset planerar ett projekt för att samla och sprida praktiska erfaren-

heter om hur ungdomar kan fa möjlighet till träffpunkter på egna villkor.

Målsättningen är att samla den praktiska erfarenhet som finns hos de or-

ganisationer som lyckats etablera föreningsdrivna träffpunkter, vare sig

verksamheten har en ren kulturverksamhet eller en mer sammansatt so-

cial målsättning och att sprida erfarenheterna till de grupper som runt om

i landet försöker hitta medel och möjligheter till att skapa sina egna verk-

samheter. Syftet är att stimulera och stötta "gör-det-själv-projekt" som

engagerar 13-17 åringar. Bakgrunden är det behov Fryshuset anser sig ha

mött i sina många kontakter runt om i landet. Det aktuella projektet avser

en ca 4 månaders förstudie för att bättre dokumentera behovet men

framför allt för att samla ett antal organisationer som tillsammans kan

representera en bred erfarenhet och förankring i olika målgrupper.

Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel. 08-462 22 24

Teater Avalon

Teaterprojektet Oliver Twist

40 000 kr för år 2 av 2

Teater Avalon är en ideell förening vars verksamhet syftar till att i ett

undersökande arbete utveckla nya former för scenkonsten och dess peda-

gogik. Föreningen fick stöd ur arvsfonden under läsåret 1997/98 för att i

samarbete med Frans Schartaus gymnasium handleda 50 elever i skolan

för en gemensam teaterföreställning där eleverna deltog i en kreativ mål-

styrd arbetsprocess som integrerades i skolans arbete. Samtliga klasser

utom marknadsföringsklassema var representerade i arbetet. Nu vill före-

ningen fortsätta med ytterligare en teaterföreställning för läsåret 1998/99

där man även vill engagera högstadieelever i form av en rörlig utställning

samt besök i klasserna. Syftet är att ge eleverna förutsättningar för att i

framtiden kunna starta upp och driva egna projekt.

Kontaktperson: Bobo Lundén, tel. 0708-60 69 20

Vi Ungas Krets i Skellefteå

Projektet En resa i det förflutna

100 000 kr

Vi Ungas Krets i Skellefteå vill genomföra projektet "En resa i det för-

flutna" för att väcka ungdomars intresse för gammalt hantverk. Genom

uppsökande verksamhet i skolor och klubbar kommer ungdomarna att fa

lära sig att bygga kolmilor, olika hantverk t.ex smide, sömnad, skinn, trä,

växtfargning och vävning. I projektet kommer ungdomarna även att ge-

nomföra lajvspel (levande rollspel) förlagda till medeltid. Ungdomarna

kommer själva att tillverka rekvisitan till dessa spel. Förbundet kommer

att besöka de olika grupperna under projektets gång för att dokumentera.

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

150

Materialet kommer sedan att sammanställas till ett häfte som kommer att

spridas genom riksorganisationen till alla distrikt i landet.

Kontaktperson: Karin Sällberg, tel. 0910-365 83

Handikapp

Föreningen Etnokollokult

Cirkus K - för barn och ungdomar med funktionshandikapp

210 000 kr för år 1 av 2

En barn- och ungdomscirkus för och med funktionshindrade. Syftet är att

utifrån cirkusens unika möjligheter träna med barnen och efter deras egen

förmåga nå fram till en cirkuspremiär. Cirkuspedagoger i samarbete med

fysioterapeuter, psykologer och föräldrar arbetar fram en föreställning

med de medverkande. Tanken är att lära sig av varandra att samarbeta,

kommunicera och att öka förståelsen inför varandras olikheter med ömse-

sidig respekt..

Kontaktperson: Joan Dahlgren, tel. 08-30 74 04

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB) Sundsvall

En alldeles särskild cirkusskola

290 000 kr

FUB Sundsvall skall göra en alldeles särskild cirkusskola för barn som

har det extra svårt jämfört med de flesta barn i samma ålder, dvs barn i

särskola och träningsskola. Cirkus är en magisk värld där det är möjligt

att göra de svåraste trick. Den världen vill man bjuda på i projektet och

det oberoende vad man har för handikapp. “Gå på lina“ skall man kunna

göra även om man sitter i rullstol, det hänger faktiskt bara på vad det är

för lina. Barnen skall fa en upplevelse av att det till synes omöjliga, onå-

bara är möjligt. Tanken är att cirkusskolan skall erbjudas kostnadsfritt till

eleverna. Fem kommuner i Västernorrlands län omfattas av projektet och

man räknar med att kunna ta emot 8 grupper med ca 10-12 barn plus per-

sonal/grupp.

Kontaktperson: Thomas Jerbo, tel. 060-319 27

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Kulturverksamhet

170 000 kr för år 2 av 3

Kulturutbudet för dövblinda är mycket litet. Nordisk föräldrakommitté

för dövblinda och Folkuniversitetet Gotland bygger upp kulturverksam-

het för denna målgrupp. Man har startat med en kulturvecka i Visby där

arbete med bl.a. skulpturverksamhet, dans, trummor m.m. ingår. Döv-

blinda från Sverige deltar tillsammans med dövblinda från övriga Norden

i projektet.

Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

151

Handikappinstitutet

Projektet Kultur för alla — i Frida Kahlos fotspår

1098 000 kr för år 2 av 3

Handikappinstitutet, Handikappförbundens Samarbetsorgan och före-

ningen Very Special Arts utvecklar i samarbete med TBV och Folkuni-

versitetetskurs- och utbildningsverksamhet i konst för personer med

funktionshinder. I utbildningarna skall man använda datatekniken som

skaparverktyg och utställningsmedia. I projektet ingår också att produ-

cera läromedel på internet med information om hjälpmedelsanpassningar

för konstnärligt skapande. Bakgrunden är de svårigheter som personer

med funktionshinder och då särskilt för den med grava funktionshinder

har att delta i konstnärlig utbildning. Svårigheterna är bl.a. otillgängliga

lokaler, transporter av verktyg och hanterandet av olika redskap och in-

strument. Det finns numera datorbaserade verktyg för film, musik och

bildkonst. Projektet går ut på att skapa två mediaverkstäder (i Stockholm

och i Göteborg) i samarbete med nämnda studieförbund och de 8 data-

resurscenter som finns i landet samt SISUS (Statens

Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08-620 17 00

Handikappinstitutet

Utvärdering av projektet Kultur för alla -1 Frida Kahlos fotspår

106 000 kr för år 1 av 2

Stödet avser utvärdering av ett treårigt projekt som bedrivs av Handi-

kappinstitutet tillsammans med Handikappförbundens samarbetsorgan

och föreningen Very Special Arts. Det första projektåret är snart till ända.

För att kunna göra en riktig utvärdering av projektet krävs extra resurser.

Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08-620 17 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Projektet Den galna kulturhuvudstaden

320 000 kr för år 2 av 2

Förbundet genomför tillsammans med RSMH i Stockholms län en sats-

ning med syfte att genom olika former av kulturaktiviteter öka kunskapen

hos allmänheten om medlemmarnas funktionshinder och därmed försöka

förändra attityder till funktionshindret. Man vill genomföra studiecirklar

där personer med psykiska funktionshinder på olika sätt skall försöka

spegla sin verklighet genom musik, textil, bild, måleri, foto, prosa, poesi,

teater m.m.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB)

Projektet Läsning och Livskvalitet

754 000 kr för år 2 av 2

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

Utvecklingsstörda personer har oftast mycket begränsad tillgång till in-

formation och läsupplevelser. Förbundet och LL-stiftelsen genomför där-

152

for olika former av försöksverksamhet i fem län. 1 delprojektet "Personer

med utvecklingsstörning som inspiratörer" (Göteborgs stad) utser

biblioteken handledare bland bibliotekspersonalen som skall stötta

utvecklingsstörda som skall medverka med högläsning vid särskolor, om-

sorgsverksamhet, Samhall m.m. "Förbättrad biblioteksservice för perso-

ner med utvecklingsstörning" (Kalmar län) går ut på att utbilda biblio-

tekspersonal om utvecklingsstörning, anordna regelbundna läsestunder

för vuxna utvecklingsstörda, utbilda utvecklingsstörda "värdar" för bib-

lioteken, informera omsorgerna om bibliotekens möjligheter m.m.

"Försöksverksamhet inom vårdutbildningar" går ut på att utvärdera stu-

diematerial, undersöka attityder till utvecklingsstörda och läsning hos

elever och lärare och ta fram en förändrad studieplan. "Insatser genom

särskolan för att skapa intresse för läsestunder i utvecklingsstörda barn

och ungdomars hem." Föräldrarna är inte alltid medvetna om att utveck-

lingsstörda har samma behov av läsupplevelser som andra. I detta del-

projekt vill man utbilda särskolans personal och föräldrar, kartlägga

särskolans lästräning och läsvanor m.m. och utarbeta modeller för ökad

högläsning i hemmen. Det femte delprojektet "Folkbildning som väg till

information och läsglädje för personer med utvecklingsstörning"

(Stockholms län) går ut på att inbjuda studieförbunden till att utveckla

verksamheter som kan ge och stimulera läsupplevelser och information

och som vänder sig till personer med utvecklingsstörning.

Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00

Stiftelsen Gyllenkroken

Teaterprojektet En annan verklighet

125 000 kr

Stiftelsen och föreningen Gyllenkroken vill genomföra ett teaterprojekt

med professionella skådespelare och personer med schizofreni för att

kunna beskriva hur det är att vara psykiskt sjuk. Syftet är att avmystifiera

sjukdomsbegreppet och att påverka allmänhetens negativa attityd till

psykiskt sjuka människor.

Kontaktperson: Lotta Åhlén, tel. 031-80 89 90

Svenska Very Special Arts (VSA)

Dokumentation av kulturfestivalen Fånga Dagen

110 000 kr

Föreningen skall tillsammans med Norrköpings kommun genomföra en

kulturfestival med funktionshindrade konstutövare. Stödet avser doku-

mentation av festivalen.

Kontaktperson: Ulla Lindeberg, tel. 0302-408 09

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

153

Svenska Very Special Arts (VSA) Skr. 1998/99:125

Kartläggning och sammanställning av handikappade konstnärers möjlig- Bilaga 3

heter till utbildning och arbete med uttryckande konst, tilläggsanslag

22 000 kr för år 2 av 2

Föreningen har tidigare beviljats medel för att under en tvåårsperiod till-

sammans med handikapporganisationerna göra en kartläggning av handi-

kappade konstnärers och artisters situation utifrån möjligheter till utbild-

ning, dvs. hur utbildningar är anpassade till handikappade personers be-

hov, i vilken mån teaterscener, gallerier, estrader och utställningshallar är

och om och hur de har möjligheter att försörja sig på sin konst m.m. Ar-

betet är i stort sett genomfört och föreningen behöver särskilda medel för

att göra slutrapporten lättillgänglig för olika typer av funktionshinder.

Kontaktperson: Ulla Lindeberg, tel. 0302-408 09

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Utveckling av teater på teckenspråk

450 000 kr

I Sverige finns sedan tjugo år tillbaka en professionell döv teatergrupp.

Tyst Teater, som är en av Riksteaterns finansierade teatergrupper. Tyst

Teaters verksamhet är unik i den svenska teatern och har bidragit till att

dövas kulturmedvetande ökat och också spritt kunskaper om tecken-

språket. Teateruppsättningarna har regisserats av hörande regissörer som

fått använda teckentolkar. Nu skall förbundet utveckla verksamheten

genom kontakter med en döv regissör som skall arbeta med en teaterupp-

sättning och använda en döv svensk skådespelare som utexaminerats från

scenskolan som regiassistent. Målsättningen är att sätta upp en teaterföre-

ställning som skall spelas vid bl.a. hörskolorna för döva och hörande.

Man vill genom detta öka döva ungdomars intresse för teater och också

öka intresset för teckenspråket hos hörande.

Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61

Synskadades förening (SRF) i Gävleborg

Projektet Mycket återstår att göra

395 000 kr för år 2 av 3

Synskadades förening. Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar

och vuxna och Hörselskadades förening i Gävleborg skall tillsammans

med Kultur Gävleborg arbeta med att göra kulturen tillgänglig för funk-

tionshindrade i länet. Man vill bygga upp ett nätverk med välinformerade

kontaktpersoner på kulturinstitutioner, skolor, studieförbund, i föreningar

m.fl., utbilda personer med funktionshinder till kulturinformatörer, arbeta

med att skapa en dialog mellan handikapporganisationer och kulturansva-

riga och se till att kulturarrangemangen anpassas till funktionshindrades

behov och att informationen om arrangemangen också görs tillgängliga.

Genom EU-medel utbildas 15 personer med funktionshinder till handi-

kappinformatörer som skall öka kunskapen om funktionshindrades behov

154

av stöd och anpassning hos personal vid kulturinstitutioner, kulturför-

valtningar och studieförbund.

Kontaktperson: Åsa Wirén, tel. 026-15 59 86

Kultur för integration

Folkparkerna i Sverige

Pilotprojekt för biandkultur i Folkparkerna och Folkets Hus

125 000 kr

Projektet drivs gemensamt av Folkets Hus Riksorganisation och Folk-

parkerna i Sverige. Projektets syfte är att ge ungdomar och invandrare

ökad tillgänglighet till kultur, att bygga grunden till ett kontaktnät för

biandkultur och att skapa nya allianser i kultur- och organisationslivet

som gynnar ungdomar och invandrare. Organisationerna vill uppnå detta

genom ett pilotprojekt som i tre lokala föreningar skall utveckla en metod

för att arbeta för en blandad publik och ett bra klimat för blandkultur.

Pilotprojektet kommer på varje ort att inledas med ett seminarium där

ungdomar och invandrare kommer att inbjudas tillsammans med före-

ningarnas vanligen dominerande besökare och arrangörer. Projektet för-

utsätter att alla dessa grupper därefter involveras från början i de lokala

planeringsprocesserna. Pilotprojektet omfattar dessutom bl.a. ett interna-

tionellt gästspel som "övnings- och utvecklingsobjekt" och ett avslutande

seminarium för uppföljning och planering av fortsättningen. Tanken är att

varje förening därefter skall sprida sina erfarenheter till två fadderföre-

ningar. Målsättningen att samtidigt lyfta fram ungdomar och invandrare

och dessutom arbeta generationsövergripande skall underlätta för ung-

domar från vissa invandrargrupper att knyta kontakter med andra ung-

domar på orten. Stödet avser inte det internationella gästspelet.

Kontaktperson: Liv Fries, tel. 08-702 67 21

Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden

Projektet Mötesplats för ungdomar

60 000 kr

Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden är en ideell förening vars mål

är att främja relationer mellan afrikaner, andra invandrare och svenskar

genom kulturella- och sociala aktiviteter samt utställningar. Nu vill före-

ningen starta ett projekt för ungdomar som dels skall öka kunskapen och

förståelsen för de afrikanska kulturerna, dels informera om svensk kultur

och samhällsinformation för att förbättra integrationsmöjlighetema i det

svenska samhället. Genom föreläsningar och studiecirklar om olika kul-

turer och utbildning samt annan samhällsinformation räknar föreningen

med att nå ca 2500 ungdomar. Föreläsare och deltagare rekryteras från

arbetsförmedlingen, idrottsförbund, andra föreningar samt olika skolor.

Det material som arbetas fram genom skrifter, videofilmer och andra er-

farenheter skall sedan integreras i föreningens ordinarie verksamhet.

Kontaktperson: Michael Sentongo, tel. 08-632 01 69

Skr. 1998/99:125

Bilaga 3

155

Föreningen Shakespeare kommer kommer du Skr. 1998/99:125

Från kulturen i skolorna Till skolorna i kulturen - Ett möte med Shakes- Bilaga 3

peare över 400 år

200 000 kr för år 2 av 3

Ideella föreningen Shakespeare kommer kommer du har i sitt kulturar-

bete i samarbete med skolor inom Stockholms län och Lärarhögskolan