Prop. 1998/99:132

Regeringens skrivelse

1998/99:132

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksam-

het år 1998

Skr.

1998/99:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 20 maj 1999

Lena Hjelm-Wallén

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet under år 1998. I redovisningen ingår bl.a. en sam-

manställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av

fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt rege-

ringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. I år,

liksom i ijol, har regeringen anlitat extern utvärderingsexpertis for att få

ett bättre underlag för skrivelsen.

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar visar att det

marknadsvärderade resultatet för hela AP-fonden under verksamhetsåret,

var 65,9 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet i pensionssystemet upp-

gick under året till 32,9 miljarder kronor. Sammantaget innebar detta att

det totala fondkapitalet ökade med 33,3 miljarder till 744,8 miljarder

kronor. Det marknadsvärderade resultatet motsvarar en avkastning på

8,8 % på det totala fondkapitalet. Den genomsnittliga årliga avkastningen

för femårsperioden 1994-1998 uppgick till 10,1 %. Konsumentprisindex

sjönk med 0,6 % under år 1998 vilket innebär att den reala avkastningen

på fondkapitalet blev 9,5 %. För femårsperioden blev den årliga reala

avkastningen höga 8,8 %.

I skrivelsen sammanfattas de olika fondstyrelsernas egna resultatupp-

följningar, utvärderingsfirmans rapport och regeringens bedömning av

förvaltningen presenteras. Med tanke på fondstyrelsernas långsiktiga pla-

ceringshorisonter utvärderar regeringen fondernas resultat under rullande

femårsperioder. Första-tredje fondstyrelserna har uppfyllt sitt mål att

realvärdesäkra kapitalet under perioden 1994-1998. Regeringen saknar

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 132

emellertid ett tydligt, investeringsbart och riskrelaterat mål för totalav-

kastningen. Avsaknaden av ett tydligt mål gör att förvaltnings-resultatet

för första-tredje fondstyrelsernas totala portfölj är svårt att värdera.

Avseende första-tredje fondstyrelsernas delportföljer har förvaltnings-

reultatet varit bra för fastighetsförvaltningen och förvaltningen av real-

ränteobligationer. Förvaltningen av svenska nominella portföljer har varit

mindre tillfredsställande. Sammantaget bedöms första-tredje fondstyrel-

sernas förvaltningsresultat som tillfredställande utifrån de uppsatta

målen.

Under den senaste femårsperioden uppnådde både fjärde och femte

fondstyrelserna en genomsnittlig årlig avkastning på 20,1 %, respektive

20,6 %, vilket understiger avkastningen från Findatas avkastningsindex

som under motsvarande period avkastade 21,6 % per år. Ett huvudskäl till

att fondstyrelserna inte når upp till index var den stora andelen likvida

medel som tidigare funnits i portföljerna samt ett svagt förvaltningsre-

sultat för portföljerna med svenska aktier under 1998. Vid en analys av

enbart aktieförvaltningen över en femårsperiod har dock bägge fondsty-

relserna haft ett tillfredsställande resultat. Både fjärde och femte fondsty-

relserna har sedan den förra skrivelsen om AP-fondemas verksamhet

förbättrat sina målformuleringar på ett sätt som skapar möjligheter för en

bra utvärdering.

Sjätte fondstyrelsen har kommit igång väl med sin verksamhet och satt

upp tydliga och uppföljningsbara mål. Under det senaste året har också

en förändring av fjärde, femte och sjätte fondstyrelsernas portföljer

genomförts så att man nu är fullinvesterade i aktier, vilket på sikt kom-

mer att ge större möjligheter att nå de uppsatta avkastningsmålen.

Skr. 1998/99:132

Innehållsförteckning

Skr. 1998/99:132

1 Inledning............................................................................................4

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.................................4

2.1 Historik...............................................................................4

2.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1998.......6

2.3 Älderspensionsreformen.....................................................7

3 AP - fondens samlade resultat...........................................................8

3.1 Bakgrund och grundläggande termer..................................8

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1994-1998.........................................................................10

3.3 AP-fondens samlade resultat............................................13

4 Sammanställning av fondstyrelsernas resultat och

resultatuppföljningar.......................................................................16

4.1 Första-tredje fondstyrelserna............................................16

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje

fondstyrelsernas resultatuppföljning..............17

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna...........................22

4.2.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................23

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................26

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................27

5 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet..............30

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna....................30

5.1.1 Första-tredj e fondstyrelsernas mål och

placeringsinriktning........................................30

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning......33

5.2 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna.............38

5.2.1 Fj ärde och femte fondstyrelsernas mål...........38

5.2.2 Fjärde och femte fondstyrelsernas

förvaltning......................................................41

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen..................................45

6 Fastställande av balansräkning........................................................48

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna......................

Bilaga 2 Årsredovisning Q ärde fondstyrelsen...................................

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen...................................

Bilaga 4 Årsredovisning sjätte fondstyrelsen....................................

Bilaga 5 Årsredovisning sjunde fondstyrelsen..................................

Bilaga 6 Utvärdering av William M. Mercer AB.............................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1999..............

Skr. 1998/99:132

1 Inledning

Medelsförvaltningen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) hand-

has av sju fondstyrelser. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).

Fondstyrelserna skall årligen till regeringen överlämna dels en årsre-

dovisning och en revisionsberättelse, dels en egen utvärdering av sin för-

valtning av fondmedlen (resultatuppföljning), som skall ha sin utgångs-

punkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som respektive sty-

relse har fastställt. Regeringen skall sedan göra en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas för-

valtning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredo-

visningar och regeringens utvärdering skall överlämnas till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har överlämnat sina årsredovisningar för år

1998 till regeringen, se bilagorna 1-5. Vidare har fondstyrelserna över-

lämnat sina resultatuppföljningar.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-fon-

dens verksamhet och organisation. I avsnitt 3 redovisas det samlade

resultatet för hela AP-fonden och i avsnitt 4 ges en sammanfattning av

resultaten på fondstyrelsenivå och fondstyrelsernas egna resultatupp-

följningar. Därefter följer i avsnitt 5 regeringens utvärdering av medels-

förvaltningen. Även i år har regeringen anlitat extern expertis för att

erhålla ett underlag för utvärderingen. Deras utvärdering finns i bilaga 6.

Begränsade delar av rapporten har dock utelämnats. I dessa delar bygger

rapporten på uppgifter som erhållits från fondstyrelserna och för vilka

enligt styrelsen sekretess gällt enligt 6 kap. sekretesslagen (1980:100).

Regeringen har i skrivelsen saknat anledning att frångå detta ställnings-

tagande.

Den sjunde fondstyrelsen har inte förvaltat några medel under 1998.

Någon utvärdering av den sjunde fondstyrelsens verksamhet görs därför

inte detta år.

2 AP-fondens verksamhet och organisation

m.m.

2.1 Historik

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspen-

sion. Trots att 1960 års pensionsreform utformades som ett rent fördel-

ningssystem (d.v.s. varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år) fann man det motiverat

att en betydande fondbildning kom till stånd. Skälen för detta var dels ett

samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels

ett behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader

mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av Skr. 1998/99:132

arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 uppdrogs förvaltningen åt tre

fondstyrelser; första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna

skulle enligt lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande

värdepapper. Sedan år 1988 far första-tredje fondstyrelserna även pla-

cera i fastigheter. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens

tillkomst haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Det är

vidare styrelsernas uppgift att tillhandahålla de medel som behövs for

utbetalning av ATP-pensionema inkl, kostnaderna for administrationen

av ATP-systemet.

För att bredda AP-fondens placeringsmöjligheter till att omfatta även

aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en

fjärde fondstyrelse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988. Vidare

inrättades den 1 juli 1996 en sjätte fondstyrelse vilken också skall placera

på riskkapitalmarknaden, men med inriktning mot små och medelstora

foretag. Fjärde-sjätte fondstyrelserna har separata förvaltningar och

kanslier.

Under våren 1998 fattade riksdagen beslut om ett reformerat

ålderspensionssystem (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfUl4,

rskr. 1997/98:315 och 320). Det reformerade ålderspensionssystemet är

indelat i två huvuddelar, dels en inkomstgrundad ålderspension, dels ett

grundskydd i form av en garantipension. Den inkomstgrundade ålders-

pensionen består i sin tur av dels inkomstpension från ett fördelnings-

system, dels premiepension från ett fonderat system

(premiepensionssystemet). AP-fondemas roll är i det reformerade

ålderspensionssystemet att även utgöra buffert inom fördelningssystemet.

Om det uppkommer avgiftsöverskott skall således dessa föras till AP-

fonden. På motsvarande sätt skall underskott mellan avgiftsintäkter och

utbetalda pensioner täckas med medel från AP-fonden. En beskrivning av

ålderspensionsreformen finns i avsnitt 2.3.

En del i det reformerade ålderspensionssystemet skall alltså utgöra ett

fonderat system. I premiepensionssystemet har varje pensionssparare

möjlighet att själv bestämma över placeringen av de medel som fonderas

för spararens räkning. För de sparare som inte gör något aktivt val, s.k.

ickeväljare, har det inrättats en särskild fond, Premiesparfonden. Premie-

sparfonden förvaltas av en nyinrättad sjunde fondstyrelse inom AP-fon-

den. Sjunde fondstyrelsen bildades den 1 juli 1998. Fondstyrelsen har

ännu inte erhållit några sparmedel, utan bedriver enbart uppbyggnads-

verksamhet, vilken finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen

har nyligen föreslagit att den första överföringen av premiepensionsme-

del förskjuts ett år för att ske före utgången av år 2000 (prop.

1998/99:98).

Sjunde fondstyrelsen skall liksom övriga fondstyrelser årligen till rege-

ringen överlämna dels en årsredovisning och en revisionsberättelse, dels

en resultatuppföljning. Regeringens sammanställning av fondstyrelsernas

årsredovisningar och utvärdering av deras förvaltning, vilka överlämnas

till riksdagen, skall också omfatta sjunde fondstyrelsen.

Under hösten 1996 förklarade finansministern att regeringen skulle se

över hela AP-fondens organisation och placeringsregler. I januari 1998

kom de partier som står bakom ålderspensionsreformen, se nedan, öve- Skr. 1998/99:132

rens om gemensamma överläggningar om AP-fondens organisation och

placeringsregler i ljuset av denna reform. Arbetet bedrivs i en parlamen-

tarisk arbetsgrupp under ledning av finansministern. Arbetet i gruppen

har pågått under 1998. Arbetet bedrivs i nära anslutning till de överlägg-

ningar som pågår rörande övriga utestående frågor i ålderspensionsre-

formen.

2.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1998

De förändringar som beslutats rörande AP-fonden under år 1998 präglas

av ålderspensionsreformen (prop. 1997/98:151 och 152, bet.

1997/98:SfU14, rskr. 1997/98:315 och 320, SFS 1998:711, se även prop.

1998/99:1 ålderspensionssyst., bet. 1998/99:SfUl, rskr. 1998/99:101,

SFS 1998:1771). I övrigt har endast marginella ändringar beslutats vad

avser fondens organisation och placeringsregler.

Med hänsyn till att sjunde fondstyrelsen inte kommer att erhålla spar-

medel förrän år 2000, saknas det anledning att i denna skrivelse närmare

redogöra för de regler som gäller för fondstyrelsen. En översiktlig

beskrivning av sjunde fondstyrelsen återfinns i avsnitt 2.3, som behandlar

ålderspensionsreformen. Bestämmelserna om sjunde fondstyrelsen åter-

finns i 43 a-i §§ APR.

Som en följd av ålderspensionsreformen har bestämmelserna om vilka

pensionsavgifter som skall tillföras AP-fonden, hur avgiftsmedlen för-

delas mellan fondstyrelserna och AP-fondens skyldighet att bidra med

medel till pensionsutbetalningar anpassats till lagstiftningen rörande det

reformerade ålderspensionssystemet.

Vidare har AP-fonden, första-tredje fondstyrelserna, som ett led i den

s.k. finansiella infasningen av ålderspensionsreformen, se avsnitt 2.3,

ålagts att till Riksgäldskontoret överföra 45 miljarder kronor per år under

åren 1999 och 2000.

I anslutning till ålderspensionsreformen kompletterades också behö-

righetskraven för att vara styrelseledamot och suppleant i en fondstyrelse

så att det nu uttryckligen framgår att den som är försatt i konkurs eller

underkastad näringsförbud inte far inneha sådant uppdrag.

Härutöver har endast ett begränsat tillägg gjorts som rör införandet av

reglerna om att AP-fonden endast far investera i fastigheter genom bolag

eller utländsk fastighetsfond, vilka redogjorts för i föregående års skri-

velse (Skr. 1997/98:163 s. 5). Med hänsyn till förhållandena särskilt i

England, har fondstyrelserna medgivits rätt att behålla fast egendom som

är belägen utomlands till utgången av år 1999 (prop. 1997/98:1, bet.

!997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120, SFS 1998:29). Bestämmelserna i övrigt

trädde i kraft den 1 september 1998.

2.3 Ålderspensionsreformen

Riksdagens beslut att reformera det allmänna ålderspensionssystemet

berör i flera avseenden AP-fondens framtida roll och utveckling. Refor-

men syftar till ätt göra ålderspensionssystemet mer följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen samt att stärka

sambandet mellan ålderspensionsförmånema och inkomsterna som

yrkesaktiv. Därmed skapas ett i finansiellt hänseende mer robust

ålderspensionssystem. Till skillnad från tidigare ordning kommer

inkomster och utgifter i det nya systemet att balansera över tiden även

vid förhållandevis svag ekonomisk tillväxt.

De beslutade förändringarna innebär även att den inkomstrelaterade

ålderspensionen avskiljs från andra pensionsförmåner för att utgöra ett

eget system, som till fullo finansieras med socialavgifter. Det innebär

bl.a. att betalningsansvaret för ATP-pensioner i form av förtids- och

efterlevandepensioner överförs från AP-fonden till statsbudgeten. I gen-

gäld belastas AP-fonden med betalning av större delen av folkpensioner

till ålderspensionärer.

I det nya ålderspensionssystemet kommer huvuddelen av inbetalda av-

gifter, 16 procentenheter av en total avgift på 18,5 % av avgiftsunderla-

get, användas för att finansiera utgående inkomstrelaterade pensioner

inom ramen för ett fördelningssystem. AP-fondens framtida roll är härvid

att utgöra buffert inom fördelningssystemet. Om det sålunda uppkommer

överskott skall detta föras till AP-fonden. På motsvarande sätt skall

underskott mellan avgiftsintäkter och utbetalda pensioner täckas med

AP-fondens medel.

Enligt beslutet skall en andra del av den inkomstgrundande ålderspen-

sionen vara fullt ut fonderad med individuella konton för de enskilda.

Denna del kallas premiepensionssystemet. Av ålderspensions-avgiftema

skall 2,5 procentenheter föras till individuella premiereservkonton.

Premiepensionssystemet är utformat som ett fondförsäkringssystem,

där kapitalförvaltningen sker i värdepappersfonder som sköts av fristå-

ende fondförvaltare. Den enskildes tillgodohavande före pensioneringen

och enligt huvudregeln även premiepensionen skall vara uttryckt i

fondandelar. När premiepensionsrätt har fastställts för ett visst år skall

pensionsspararen kunna välja fond. För de som inte gör något val av

fond, s.k. ickeväljama, har en sjunde fondstyrelse inom AP-fonden

inrättats som skall förvalta de medel som tillkommer ickeväljama. De

enskilda skall vidare när som helst kunna byta fond.

En bärande tanke är att förvaltningen inom AP-fonden skall vara jäm-

förbar och likvärdig med de andra premiereservaltemativen, varför det så

långt som möjligt skall gälla samma regler för de olika alternativen. För

de övriga alternativen skall, som framgått av förvaltningen, ske i värde-

pappersfonder. För att uppnå den avsedda likformigheten har det tillska-

pats ett "syntetiskt fondbolag" och en "syntetisk värdepappersfond" inom

AP-fonden. Sjunde fondstyrelsen bildar "fondbolaget" och de medel som

styrelsen förvaltar utgör "värdepappersfonden". De medel som sjunde

fondstyrelsen förvaltar skall vidare vara separerade från övriga medel

inom AP-fonden. Medlen skall därför utgöra en särskild fond inom AP-

Skr. 1998/99:132

fonden benämnd Premiesparfonden. Den sjunde fondstyrelsen skall dock, Skr. 1998/99:132

liksom övriga fondstyrelser, utgöra en egen myndighet.

Ålderspensionsreformen innebär en kraftig finansiell förstärkning av

AP-fonden. Denna motsvaras av en försvagning av statsbudgeten. Mot

bakgrund av att AP-fondens behållning kan anses vara for stor i förhål-

lande till dess roll som buffert for det reformerade systemets fÖrdel-

ningsdel, har det beslutats om en överföring av medel från AP-fonden till

staten. Storleken på denna överföring skall fastställas först sedan beslut

fattats om värdeuppräkning av pensionsrätter och en fördjupad analys av

förutsättningarna för den framtida fondutvecklingen. Övergångsvis skall

enligt riksdagsbeslutet 45 miljarder kronor per år överföras under år 1999

och 2000.

3 AP - fondens samlade resultat

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs for att

finansiera försäkringen for tilläggspensionen. Målet for fondförvalt-

ningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-

gångarna, samtidigt som ett krav på tillfredsställande riskspridning till-

godoses. För första-tredje fondstyrelserna gäller dessutom att medlen

skall förvaltas så att krav på tillfredsställande betalningsberedskap och

betryggande säkerhet tillgodoses. Olika placeringsrestriktioner gäller for

de olika fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakli-

gen placera fondmedlen på penning- och obligationsmarknaden, medan

ijärde-sjätte fondstyrelserna skall placera på riskkapitalmarknaden.

För att utvärdera fondstyrelsernas förvaltning jämförs avkastningen på

kapitalet med avkastningen på de marknader där de olika fondstyrelserna

får placera medel och med de resultat som andra liknande förvaltare

presterat. Vid jämförelser och utvärderingar är utgångspunkten det mark-

nadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt

realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet. Det mark-

nadsvärderade resultatet återspeglar således fondkapitalets verkliga vär-

deförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som

eget kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.

Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pen-

sionsutbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i pla-

ceringsverksamheten. Avkastningen på det totala fondkapitalet har på

vissa ställen beräknats av regeringen genom att ställa det marknadsvärde-

rade resultatet i relation till det marknadsvärderade fondkapitalet. Det är

inte ett helt korrekt tillvägagångssätt for att beräkna avkastningen, men

något bättre avkastningsmått har inte kunnat beräknas på det underlag

regeringen haft tillgång till.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera

kraftigt från år till år till följd av svängningar i marknadspriserna, men

sett över en längre period tenderar sådana slumpmässiga fluktuationer i

resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför sträcka sig över Skr. 1998/99:132

några år, vilket också innebär att variationer till följd av konjunktur-

utvecklingen tenderar att jämnas ut. En alltför lång utvärderingsperiod

kan dock medföra incitamentsproblem i förvaltningen, varför regeringen

funnit att femåriga perioder är en lämplig avvägning.

Vid utvärderingen måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och

restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Även om fon-

dens värde minskat kan förvaltningen av kapitalet ha varit framgångsrik

vid en jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan

fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet

trots att förvaltningen inte gått bra vid en sådan jämförelse. Slutligen är

en utvärdering av förvaltningen svår eller t.o.m. meningslös att göra, om

inte den erhållna avkastningen kan relateras till något mått på den risk

förvaltningen medfört. En hög avkastning kan bero på skicklig förvalt-

ning, på att ovanligt stora risker tagits eller på en kombination av båda.

I skrivelsen används en rad riskbegrepp. Risk definieras ofta som

variationen i tillgångspriser eller räntor. Variationen mäts ofta som en

standardavvikelse. För räntebärande instrument används också begreppet

duration vilket är kopplat till ett räntebärande värdepappers löptid. Dura-

tionen är ett sätt att mäta hur mycket värdet på ett räntebärande instru-

ment ändras vid en given ränteförändring. Därmed kommer ett värdepap-

per med hög duration att ge en större förändring i tillgångsvärdet vid en

given ränteförändring än ett värdepapper med lägre duration.

Ofta redovisas den riskrelalaterade avkastningen. Denna kan beräknas

på olika sätt men i huvudsak kan den ses som avkastningen under en

period dividerat med risken, som oftast mäts som variationen i t.ex. en

akties pris. Ett vanligt mått på den riskrelaterade avkastningen är

sharpkvoten som är avkastningen minus den s.k. riskfria räntan dividerat

med avkastningens standardavvikelse.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är den aktiva risken. Den

aktiva risken visar hur mycket en förvaltare har valt att avvika från det

index som portföljens avkastning jämförs med. Den aktiva risken mäts

t.ex. med tracking error som är standardavvikelsen för förvaltarens

avkastning gentemot jämförelseindexet. Ett riskrelaterat avkastningsmått

som ställs i relation till jämförelseindexet är informationskvoten som är

överavkastningen mot det valda jämförelseindexet dividerat med tracking

error.

Återstoden av skrivelsen är disponerad enligt följande: I avsnitt 3.2

beskrivs utvecklingen på de finansiella marknaderna under femårsperio-

den 1993-1997. I avsnitt 3.3 presenteras AP-fondens samlade resultat.

Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för respektive fondstyrelses resultat

och utvärdering. I avsnitt 5 följer regeringens utvärdering av fondernas

mål och resultat.

3.2

Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år Skr. 1998/99:132

1994-1998

Med undantag för 1994, som var ett svagt år med stigande räntor och

stagnerande aktiemarknader, har avkastningen på finansiella tillgångar

under perioden 1994-1998 varit mycket god. Morgan Stanleys globala

aktieindex har, översatt till svenska kronor, gått upp med cirka 85 %

medan deras svenska aktieindex har stigit med drygt 150%. Under

samma period har OMRX-indexet for svenska statsobligationer ökat med

60 %. Från en högsta nivå på cirka 12 % våren 1994 har de långa rän-

torna i Sverige fallit till drygt 4 % samtidigt som räntedifferensen mot

Tyskland krympt från 4,80 procentenheter till 0,3 procentenheter.

Till följd av stigande inflationstryck genomförde Federal Reserve i

början av 1994 den första i en serie räntehöjningar från 3 % till 6%

under våren 1995. Stigande räntor i USA var en bidragande orsak till att

även europeiska räntor gick upp. Speciellt steg räntorna i länder med

svaga offentliga finanser och politisk osäkerhet, bl.a. i Italien, Spanien

och Sverige. Under våren 1995 började en global räntenedgång som i

princip varat fram till idag. Stabiliseringen av ekonomin i de s.k högrän-

teländema började ge effekt och gav upphov till stora räntefall inte minst

i Italien, Spanien och Sverige. De förbättrade statsfinanserna i Sverige

medförde att räntedifferensen mot Tyskland på de längre löptiderna

minskade med över 2 procentenheter, från toppen som nåddes hösten

1994 fram till januari 1996. Samtidigt bidrog dock ett högt infla-

tionstryck till att Riksbanken under första halvåret 1995 i flera steg höjde

reporäntan till strax under 9 %.

1996 kännetecknades av en svagare konjunktur, fortsatt konvergens av

de europeiska räntorna samt en förbättring av de offentliga finanserna

inom EU området, bl.a. som en följd av de konvergensprogram som hade

beslutats inför den monetära unionen. Den svenska inflationstakten stan-

nade vid cirka 0,7 % under 1996 efter att ha uppgått till 2,9 % 1995. Det

låga inflationstrycket bidrog till att Riksbanken under 1996 i flera steg

kunde sänka styrräntan från 8,91 % till 4,10 %. Till skillnad från Europa,

som hade en relativt dämpad tillväxt, var konjunkturbilden i USA betyd-

ligt ljusare. I början på 1997 framkom åter vissa tecken på högre infla-

tionstryck i USA. Efter en räntehöjning under våren 1997 kom överhett-

ningen dock av sig och Federal Reserve följde inte upp med någon ytter-

ligare åtstramning. En viktig orsak var krisen i Sydostasien som kulmine-

rade sommaren och hösten 1997, då bl.a. Thailand, Malaysia, Sydkorea

och Indonesien tvingades devalvera sina valutor. Fortsatt låg inflation

och förväntningar om en förestående konjunkturavmattning till följd av

Asienkrisen ledde till att de internationella räntorna fortsatte att falla

under 1997.

Under 1998 spred sig krisen även till andra länder. I augusti inställde

Ryssland betalningarna på delar av sina skulder. Situationen förvärrades

vid kollapsen av Long-Term Capital Management i USA senare under

hösten. Konsekvenserna för de finansiella marknaderna blev djupgående

och yttrade sig bl.a. i kraftigt höjda räntekostnader för låntagare med

sämre kreditvärdighet. Flykten till placeringar som uppfattades som säkra

10

ledde också till stark press på mindre valutor. Den svenska räntedifferen- Skr. 1998/99:132

sen mot Tyskland på längre löptider steg från rekordlåga nivåer av 20

punkter till strax under 100 punkter. Farhågor för en global likviditetskris

gjorde att Federal Reserve, trots en stark inhemsk efterfrågan, i tre steg

sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter till 4,75 %. Till följd av fort-

satt låga inflationsutsikter sänkte Riksbanken under andra halvåret 1998

styrräntan i fyra steg från 4,35 % till 3,40 %. I syfte att likställa styrrän-

torna inför introduktionen av euron och upprätthålla prisstabilitet sänkte

euroområdets centralbanker i en gemensam aktion sina styrräntor till

3 %, med undantag för Italien som sänkte till 3,50 %.

Utvecklingen på världens börser har i stort sett följt den generella eko-

nomiska utvecklingen. Stigande räntor och höga inflationsför-väntningar

ledde till en svag utveckling på aktier under 1994. De följande åren, som

generellt kännetecknades av sjunkande långräntor och förbättringar av de

offentliga finanserna i många länder, uppvisade aktiemarknaderna i väst-

världen, med undantag för Japan, en i stort sett obruten uppgång. Asien-

krisen som inledningsvis hade relativt milda inverkningar på finans-

marknaden medförde endast ett temporärt avbrott i uppgången. Krisen i

Ryssland drabbade dock världens börser i större omfattning då investe-

rare viktade om sina portföljer till placeringar med lägre kreditrisk. De

amerikanska aktieindexen sjönk med cirka 20 % medan det svenska

OMX under loppet av tre månader tappade 39 %. Trots kriserna i

Ryssland och Sydostasien steg Morgan Stanleys globala aktieindex med

45 % under åren 1997-1998. S&P 100 i USA ökade med 68 % medan

Dow Jones steg med 42 %. Detta kan jämföras med tyska DAX och

svenska OMX som under samma period ökade med 77 % respektive

51 %. Den generella uppgången kan sannolikt förklaras av flera faktorer.

Globalt stabilare statsfinanser har tillsammans med de finansiella kri-

serna bidragit till lägre reala och nominella räntor. Detta tillsammans

med omfattande produktivitetsökningar har haft en positiv effekt på de

förväntade företagsvinsterna och värderingen av aktier. Ändrade mönster

i både privat sparande och pensionssparande har medfört en stor tillförsel

av kapital till aktiemarknaderna. Den japanska ekonomin utvecklades

dock svagt under stora delar av perioden och Nikkei-index låg vid års-

skiftet 1998/99 20 % under ingångsnivån 1994.

11

10-åriga statsräntorna i Tyskland och Sverige perioden 1994-98 Skr. 1998/99:132

May Sep 95 May Sep 96 May Sep 97 May Sep 98 May Sep

•Sverige 10-årig statsobligation (vänster skala)

Tyskland 10-årig statsobligation (vänster skala)

Skillnad mellan 10-åriga statsobligationerna i Sverige och Tyskland (höger skala)

Den svenska börsen inledde 1998 med stigande kurser på grund av

bland annat minskad oro för utvecklingen i Asien samt kraftigt fallande

marknadsräntor. Uppgången kulminerade emellertid i Juli då Affärsvärl-

dens Generalindex sedan årsskiftet hade stigit med cirka 31% och låg på

nivåer som aldrig nåtts förut. Rysslandskrisen och problemen för den

amerikanska hedgefonden Long Term Capital ledde till att generalindex

under loppet av cirka 3 månader fram till oktober föll med cirka 39%

från rekordnivån i juli. På denna nedgång följde en kraftig rekyl uppåt

varvid börsen fram till årsskiftet steg med cirka 37 %. Under året som

helhet steg generalindexet med 10%.

Kursutveckling i Sverige under 1998 för utvalda sektorer

Sweden Affärsvärlden IT-index [index 1998-01-02]

Sweden Affärsvärlden Forestry index [index 1998-01-02]

Sweden Affärsvärlden Manufacturing index [index 1998-01-02]

Sweden Affärsvärlden General index [index 1998-01-02]

De- svenska vinnarbranchema under år 1998 blev handelsföretagen och

IT-bolagen. Den förstnämnda branschens uppgång kan till stor del för-

klaras av Hennes & Mauritz’ starka utveckling. Bara under 1998 steg

kursen med 89 %. IT-branchen hade som väntat en mycket ojämn

utveckling med såväl stora förlorare som stora vinnare. En av vinnarna

blev WM-data som under året gick upp med 141 %. Verkstadsbranchen

består av företag med mycket skilda förutsättningar varav flertalet är

12

cykliska och mycket konjunkturkänsliga. Som helhet gick verkstadsaktier

upp med cirka 5,5 %. Till förlorarna hörde exempelvis stålföretagen

Avesta och SS AB som drabbades extra hårt av bl.a. Asienkrisen och tap-

pade 57 % respektive 40 %. Även fordonsaktier som Scania och Volvo

gick ned med cirka 15 %. En viktig bidragande orsak till branchens posi-

tiva slutfacit är telekommunikationsaktiema. Ericson gick upp med cirka

30 % vilket dock är betydligt mindre än Nokia som steg med 250 %.

Skogsbranschen tillhörde också den kategori cykliska aktier som påver-

kades negativt av Asienkrisen. Skogsindexet gick ned med cirka 16%

under 1998. En viktig strukturaffär för skogsindustrin var sammanslag-

ningen av Stora och finska Enso. Läkemedelsbranschen präglades till

stor del av Pharmacia &Upjohn och Astra som steg med 55 % respektive

20 %. Astra nådde under sommaren en uppgörelse med Merck varvid

Astra fick kontrollen över sin amerikanska verksamhet, samt beslutade

under hösten att gå samman med brittiska kemiföretaget Zeneca för att

bilda AstraZeneca. Fastighetsbranschen gick ned med cirka 7 % trots

låga räntor och låga vakanstal. Nybyggnationen har varit liten vilket

bidragit till låga marginaler för byggföretagen.

Skr. 1998/99:132

3.3 AP-fondens samlade resultat

Vid utgången av 1997 var AP-fondemas marknadsvärderade totala kapi-

tal 711,5 miljarder kronor. Under ett år påverkas det marknadsvärderade

kapitalet av både realiserade och icke realiserade värdeförändringar på

fondernas tillgångar. Dessa utgör tillsammans fondernas marknads-vär-

derade resultat vilket 1998 uppgick till 65,9 Mkr. Detta resultat motsva-

rar en nominell avkastning på 8,8 % och genom den under året negativa

inflationen, en real avkastning på 9,5 %. Under den senaste femårsperio-

den har den genomsnittliga nominella avkastningen varit 10,1 % och den

genomsnittliga reala avkastningen 8,8 %. Detta far anses vara en mycket

hög realavkastning sett över en längre period.

Eftersom drygt 70 % av AP-fondemas placeringar utgörs av ränte-

bärande värdepapper är de främsta förklaringarna till den goda reala

avkastningen de senaste årens sjunkande räntor tillsammans med den

låga inflationen. Det förefaller inte sannolikt att en så pass hög real

avkastning kommer att kunna vidmakthållas under en längre period.

Förutom förvaltningsresultatet påverkas AP-fondemas totala kapital av

nettot av pensionsavgifterna och pensionsutbetalningama. I tabell 2

framgår att avgifterna under 1998 understeg utbetalningarna. Så har

också varit fallet under de senaste åren. Under 1998 var avgiftsunder-

skottet 32,9 mdkr.

Sammantaget har årets förvaltningsresultat mer än väl kompenserat

avgiftsunderskottet och AP-fondemas totala kapital ökade under 1998

med 33,3 mkr till 744,8 mdkr.

13

Skr. 1998/99:132

Tabell 1 Resultatsammanställning för hela AP-fonden, miljarder kronor

1998

1997

1996

1995

1994

1994-

1998

Årets resultat

54,5

56,5

56,8

64,5

36,3

+Ej realiserade kursvins-

ter/förluster

11,4

3,9

43,9

24,3

-33,7

=Marknadsvärderat resultat

65,9

60,3

100,6

88,8

2.6

Fondkapital, ultimo

Marknadsvärderat

744,8

711,5

685,6

618,4

562,4

Avkastning, %*

8,8

9

16,8

16,3

0,5

10,1

Real avkastning

9,5

0

8

6

-2,0

8,8

* Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med det genomsnittliga fondkapitalet under året

(medelvärdet av kapitalet ultimo).

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1996, marknadsvärde, miljarder kronor

1998

1997

1990

1980

19709601960

Första-tredje fondstyrelserna:

Avkastning

57,3

38,9

45,4

10,4

2,0

0,0

Avgifter

92

87,7

77,7

22,2

6,1

0,5

Pensionsutbetalningar

-125

-121,6

-77,4

-19,0

-1,2

Överföring netto t/fr övr.

fondstyrelser

-0,2

-0,0

1,1

Administrationskostn.

-0,6

-0,6

-0,5

-0,2

-0,1

Tillfört kapital, netto

-33,6

-34,4

0,9

3,0

4,8

0,5

Tot. förändr. i fondkapital

(avkastn. + tillfört kapital)

23,7

4,5

46,3

13,4

6,8

0,5

Fondkapital i första-tredje

fondstyrelserna

629,2

605,6

386,8

145,3

35,9

0,5

Fondkapital i fjärde fondst.

88,8

81

19,2

1,4

Fondkapital i femte fondst.

14,7

13,6

1,6

Fondkapital i sjätte fondst.

12,1

11,3

Summa fondkapital

744,8

711,5

407,6

146,7

35,9

0,5

AP-fondens placeringar

Huvuddelen av AP-fondemas kapital är placerat i nominella räntebärande

värdepapper. Sammantaget var 545 Mkr eller ca 73 % av kapitalet place-

rat i sådana tillgångar vid utgången av 1998. Dessa utgörs framförallt av

första-tredje fondstyrelsernas placeringar. Övriga fonder håller endast en

mindre del av tillgångarna i räntebärande värdepapper. Under 1998 har

fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna ändrat sin placeringsinriktning i

det avseendet att de blivit follinvesterade aktiefonder. Detta har inneburit

att andelen nominella räntebärande värdepapper minskat i den totala port-

följen.

Första-tredje fondstyrelserna placerar en del av sin tillgångar i real-

ränteobligationer. Dessa utgör ca 8 % av den totala portföljen.

14

Aktieplaceringama utgör 15 % av det totala kapitalet och kan hänföras

till fjärde, femte och sjätte fondstyrelsernas tillgångsportföljer. Huvud-

delen, ca 77 %, av aktieplaceringama görs av den fjärde fondstyrelsen.

Även den sjätte fondstyrelsens placeringar är inriktade mot aktier. Ett

mål är att dessa över tiden i ökande grad skall vara i onoterade bolag men

än så länge är merparten i noterade bolag.

Första-tredje fondstyrelserna placerar en del av sin portfölj i fastighe-

ter. Sedan 1 september 1998 far fondstyrelserna inte längre inneha

direktäga fastigheter, förutom ett tillfälligt undantag för vissa utländska

fastigheter. Därför har första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav

placerats i ett helägt dotterbolag. Första-tredje fondstyrelsernas fastig-

hetstillgångar utgör 3,5 % av AP-fondemas totala tillgångar.

De utländska tillgångarnas andel av den totala portföljen har ökat

påtagligt under det senaste året. Ökningen beror framförallt på att första-

tredje fondstyrelserna har placerat en större andel av sina tillgångar i

utländska räntebärande värdepapper.

Skr. 1998/99:132

Tabell 3 Placeringar till marknadsvärde AP-fonden totalt, miljarder kr och som andel av de totala tillgångarna

1998-12-31

1997-12-31

Nominella förlags- och obligationslån samt pen-

545

73,2%

533,9

75,0%

ningmarknadslån och direktlån

Reala lån

62

8,3%

61,5

8,6%

Aktier, konvertibla skuldebrev

112

15,0%

90,5

12,8%

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag *

26

3,5%

25,3

3,5%

Summa tillgångar

745

100%

711,2

100%

varav i utländsk valuta

56

7,5%

13,0

1,8%

* I första-tredje fondstyrelsens portfölj.

Ser man till de olika tillgångsslagens avkastning har placeringar i

aktier givit den högsta avkastningen under de senaste fem åren. Under

denna period har den genomsnittliga årsavkastningen på aktieplaceringar

varit ungefär dubbelt så hög som avkastningen på placeringar i nominella

räntebärande värdepapper eller fastigheter.

Tabell 4 Avkastning från AP-fondens olika placeringskategorier, procent

Tillgångsslag

1998

1997

1996

1995

1994

1994-

1998

Nominella räntebärande plac.

10,7

6,2

14,6

16,5

-0,3

9,4

Reala lån

4,1

7,8

17,2

7,9

6,8

8,8

Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.

8,5

31,2

41,1

20,5

6,7

20,9

Fastigheter, aktier i fastighetsbo-

11,8

12,4

10,0

4,7

13,0

10,2

lag

15

Sammanställning av fondstyrelsernas resultat Skr -1998/99:132

och resultatuppföljningar

I detta avsnitt görs en sammanställning av resultaten och en samman-

fattning av fondstyrelsernas egna utvärderingar.

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

Enligt APR skall första-tredje fondstyrelserna i huvudsak placera sina

tillgångar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Därtill får högst fem

procent av tillgångarna placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av

svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Högst fem procent av

fondmedlen far placeras i aktier i svenska eller utländska fastighetsbolag

samt utländska fastigheter och fastighetsfonder.

Vid utgången av 1998 var 86 % av medlen placerade i nominella lån,

varav 7 % var i utländsk valuta. Realräntelån i svenska kronor utgjorde

9,8 % av tillgångarna och 4,2 % av tillgångarna var placerade i fastighe-

ter eller fastighetsbolag.

Fondkapitalet i första-tredje fondstyrelserna påverkas av avkastningen

på fondstyrelsernas tillgångar, av nettot mellan pensionsavgifter och pen-

sionsutbetalningar, av de överföringar som görs till och den avkastning

som levereras från fjärde och femte fondstyrelserna samt av administra-

tiva avgifter till andra myndigheter och organisationer. Under det senast

året var nettounderskottet i pensionsavgifterna 32,9 mdkr och 0,2 mdkr

betalades netto till ljärde och femte fondstyrelserna. Därtill betalade man

0,6 mdkr i administrativa avgifter till andra myndigheter och organisatio-

ner som deltar i det allmänna pensionssystemet. Därmed innebar årets

marknadsvärderade resultat på 57,3 mdkr en förändring av det mark-

nadsvärderade fondkapitalet med 23,7 mdkr.

Tabell 5 Resultatsammanställning för första-tredje fondstyrelserna, miljarder kronor

1998

1997

1996

1995

1994

Årets resultat

49,2

50,5

51,9

62,0

34,8

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

8,1

-11,5

28,4

17,5

-34,9

marknadsvärdering

=Marknadsvärderat resultat

57,3

38,9

80,2

79,5

-0,1

Fondkapital

629,2

605,6

601,1

564,3

517,9

Avkastning, %

10,0

6,4

13,9

15,0

0,1

KPI, förändring, %

-0,6

1,9

0,1

2,4

2,6

Real avkastning, %

10,6

4,6

13,8

12,3

-2,5

Delas 1998 års avkastning upp på de olika tillgångskategoriema

framgår att avkastningen på realräntelånen var lägre än för de övriga till-

gångarna. Skälet till detta är den under året låga inflationstakten. Högst

har avkastningen varit för fastighetsinvesteringama. Under den senaste

16

femårsperioden var skillnaden i avkastning mellan tillgångsslagen liten. Skr. 1998/99:132

Även under denna period har fastigheterna givit den högsta avkastningen

medan realräntelånen givit den lägsta.

Tabell 6 Avkastning från första-tredje fondstyrelsernas placeringar, procent

Tillgångsslag

1998

1994-1998

Svenska nominella lån

10,7

9,2

Utländska nominella lån

10,6

9,1*

Svenska reala lån

4,1

8,8

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

11,8

10,2

‘Avser endast 1995-98

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resul-

tatuppföljning

Förvaltningens mål

Som ovan beskrivits, skall första-tredje fondstyrelserna förvalta anför-

trodda medel så att de blir till största nytta för försäkringen för tilläggs-

pension. Medlen skall placeras så att krav på långsiktigt hög avkastning,

tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning samt betryg-

gande säkerhet tillgodoses. Fondstyrelserna skall därutöver fastställa

närmare mål för sin placeringsverksamhet.

Enligt den placeringspolicy som första-tredje fondstyrelserna fastställt

skall tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av

fondkapitalet. På längre sikt bör kapitalet dessutom följa tillväxten i den

reala lönesumman.

Fondstyrelserna fastställer årligen en verksamhetsplan som anger hur

fondmedlen skall förvaltas för att målen enligt placeringspolicyn skall

kunna uppnås. Av verksamhetsplanen framgår den placeringsinriktning

som bäst förväntas uppfylla målen för fondförvaltningen.

Enligt de senaste årens verksamhetsplaner har inriktningen varit att

ändra portföljsammansättningen så att det reala inslaget i portföljen blir

större. Dessutom har betydelsen av diversifiering genom att investera i

olika tillgångsslag och utländsk valuta betonats. Fondstyrelsernas beslut

beträffande placeringsinriktningen för 1998 och 1999 sammanfattas i

tabell 7.

17

Tabell 7 Placeringsinriktning enligt verksamhetsplanen för år 1998 (andel av portföljen)

Tillgångsslag

Ingående dec

1997

Målsättning

Utgående dec 1998

Nominella placeringar

86%

Residual

86%

Reallån

10%

Oförändrat

10%

Fastigheter

4%

Ökning mot 5 %

4%

Placeringar med valutaexponering

-%

Valutasäkra

Det övergripande avkastningsmålet har preciserats for vart och ett av

tillgångsslagen i portföljen. De olika målen framgår av tabell 8. För

samtliga tillgångsslag utom fastigheter är målen definierade genom att

portföljens avkastning sätts i relation till ett lämpligt index. Vad gäller

fastigheterna menar fondstyrelsen att det idag saknas ett relevant index

för jämförelse men att det nybildade Svenskt Fastighetsindex med tiden

kan ge ökat stöd för utvärderingen av fastighetsförvaltningen.

Tabell 8 Långsiktiga avkastningsmål

Tillgångsslag

Mål

Nominella placeringar

Överträffa avkastningen för ett nominellt marknadsindex

Placeringar i valuta

Överträffa avkastningen för G5-index

Reala räntebärande placeringar

Högre än för ett realt marknadsindex

Fastighetsplaceringar

Minst två procentenheter högre än ett externt realt marknadsindex

Under det senaste året har andelen utländska tillgångar ökat till ca.

8 %. Därmed är fondens tillgångsallokering nära nog densamma som de

begränsningar som ställs upp genom placeringsreglema. En sådan port-

följ, med 85 % i svenska räntebärande tillgångar, 10 % i utländska till-

gångar och 5 % i fastigheter, anges av fondstyrelserna som en lämplig

normalportfölj ur riskspridningshänseende. Placeringsreglema upplevs

därigenom som begränsande för förvaltningen på så sätt att det vore

önskvärt med möjligheter att avvika från den valda normalportföljen

genom såväl underviktning som överviktning.

Fondstyrelserna använder sedan 1987 ett internt index vid utvärde-

ringen av nominella räntebärande placeringar i svenska kronor. I rege-

ringens skrivelse om AP-fondemas verksamhet 1997 angavs att indexet

borde beräknas av en oberoende tredje part. Mot bakgrund av detta har

första-tredje fondstyrelserna under det senaste året undersökt möjlighe-

terna att använda externt producerade index. Fondstyrelserna menar att

det idag inte finns ett lämpligt jämförelseindex som skulle kunna använ-

das. Ett alternativ vore att man gav i uppdrag till en utomstående att

konstruera ett nytt index som skulle vara mer lämpligt än de redan existe-

rande. Utifrån den aviserade förändringen av AP-fondemas organisation

och placeringsregler menar dock fondstyrelsen att det tills vidare är

lämpligt att behålla det nuvarande interna indexet.

Skr. 1998/99:132

18

Skr. 1998/99:132

Förvaltningens organisation

Fondstyrelserna har möjlighet att antingen själva förvalta fondmedlen

eller att lämna ut dem för extern förvaltning. Förvaltningen av svenska

räntebärande värdepapper sköts av fonden. Däremot har förvaltningen av

utländska tillgångar till en del lagts på externa förvaltare. En extern för-

valtare anlitas för förvaltning av utländska räntebärande tillgångar samti-

digt som en intern förvaltning görs. För förvaltningen av utländska fas-

ti ghetsaktier anlitas två externa förvaltare. Under 1998 har en intern för-

valtning av europeiska fastighetsaktier börjat byggas upp. Enligt beslut

av Riksdagen skulle fondstyrelsernas svenska fastighetsförvaltning bola-

giseras senast den 1 september 1998. Bolagiseringen genomfördes den 1

juli. För de direktägda utländska fastigheterna skall förändringen vara

genomförd före utgången av 1999.

Riskprofil

Första-tredje fondstyrelserna presenterar i utvärderingen av förvaltningen

en tämligen omfattande beskrivning av de risker som verksamheten är

förknippad med. De risker som kommenteras är inflationsrisk, kreditrisk,

ränterisk, likviditetsrisk, valutarisk och administrativ risk. Riskerna i

första-tredje fondstyrelsernas portfölj domineras av inflationsrisken och

ränterisken.

Eftersom första-tredje fondstyrelsernas placeringar i huvudsak består

av nominella placeringar i svenska kronor, kommer oväntat hög inflation

att innebära att fondstyrelsernas reala avkastning blir lägre. Inflationsris-

ken har minskats genom innehaven i tillgångar med realavkastning och

utländska tillgångar. Till en del har man i förvaltningen utnyttjat de möj-

ligheter till diversifiering som finns enligt placeringsreglema genom

innehaven av utländska tillgångar och fastigheter.

Ränterisken kan ses som hur stor värdeförändringen blir vid en föränd-

ring av ränteläget. Såväl nominella obligationer som realränteobligatio-

ner är förknippade med ränterisk.

Förvaltningen av de svenska nominella lånen utvärderas mot ett internt

index. Indexet återspeglar i huvudsak löptidsstrukturen på den svenska

räntemarknaden. En struktur som första-tredje fondstyrelserna har svårt

att avvika ifrån i sina placeringar på grund av fondens dominerande ställ-

ning på marknaden.

Den utländska portföljens förvaltning utvärderas mot investmentban-

ken Salomon Brothers G-5:index. För den del av den utländska portföljen

som förvaltas av första-tredje fondstyrelserna tillåts en riskavvikelse med

1 år. Denna delportföljs duration var 5,4 år vid slutet av 1998. En mindre

delportfölj förvaltas externt. Denna hade under året en avsevärt högre

duration. Vid slutet av året var jämförelseindexets duration 5,8 år medan

första-tredje fondstyrelsernas totala utlandsportfölj hade en duration på

5,5 år.

Realränteobligationemas nominella avkastning påverkas dels av KPI:s

utveckling under det senaste året, dels av realräntan. Realräntan varierar,

19

enligt fondstyrelsernas utvärdering, vanligtvis mindre än obligations- Skr. 1998/99:132

räntorna. Fondstyrelserna har valt att bygga upp ett innehav av realrän-

teobligationer som har en avsevärt längre löptid än den nominella obli-

gationsportfoljen. För de marknadsnoterade realräntelånen var durationen

13 år vid slutet av år 1998. Syftet med denna skillnad i duration är att

realräntelånens riskprofil väsentligt skall skilja sig från de nominella

lånen. Den absoluta risken bedöms ändå som lägre i den reala portföljen

än i den nominella på grund av att den reala portföljen är avsevärt

mindre.

Första-tredje fondstyrelserna kan ta valutarisk genom placeringar i

räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta och i utländska

fastigheter. Enligt styrelsebeslut skall utländska placeringar i normalfal-

let valutasäkras. Detta görs genom lånefinansiering i utländsk valuta och

försäljning av utländsk valuta på termin.

Slutligen kan man konstatera att fondernas kreditrisker bedöms som

låga. Detsammma gäller likviditetsrisker.

Avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas totala avkastning uppgick under 1998 till

10%. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga avkastningen

varit 9,1 % i nominella termer och 7,8 % i reala termer. Som framgått av

föregående avsnitt placerar första-tredje fondstyrelserna huvuddelen av

kapitalet i nominella räntebärande värdepapper. De senaste årens fallande

räntor och låga inflation har därför varit de viktigaste orsakerna till fon-

dens historiskt sett hög avkastning. Fonden har uppnått det övergripande

målet att realvärdesäkra fondkapitalet. För respektive tillgångsslag utvär-

deras resultatet genom en jämförelse med antingen ett index eller med

andra förvaltares resultat.

Placeringarna i nominella räntebärande värdepapper i kronor jämförs

med ett internt index. Under 1998 var avkastningen på dessa tillgångar

10,7 % vilket exakt motsvarar jämförelseindexets avkastning. Under den

senaste femårsperioden var den genomsnittliga årsavkastningen på fon-

dens nominella placeringar i kronor 9,4 % medan jämförelseindexets

avkastning var 9,5 %. Den riskrelaterade avkastningen mätt som

sharpkvot var 2,9 for fondens förvaltning av nominella räntebärande till-

gångar den senaste femårsperioden medan den för jämförelseindexet var

3,1. Både vad gäller ren avkastning och riskrelaterad avkastning har där-

med skillnaderna mellan fonden och jämförelseindexet varit små enligt

fondstyrelsernas utvärdering.

Förvaltningen av nominella räntebärande värdepapper i utländsk valuta

jämförs med ett internationellt obligationsindex; Salmon Brothers’G-5

index. För en del av de utländska obligationerna har förvaltningen skötts

av externa förvaltare. Av tabellen nedan framgår att både under det

senaste året och under de senaste fyra åren har den totala avkastningen,

exkl. valutasäkringar, varit något över den för jämförelseindexet. Samti-

digt har, som konstaterades i föregående avsnitt, risken i förvaltningen

varit något lägre än for jämförelseindexet. Risken i portföljen har där

minskats ytterligare genom att de utländska tillgångarna valutasäkras.

20

Skr. 1998/99:132

Tabell 9 Avkastning pä placeringar i utländska räntebärande värdepapper

Tillgångsslag

1998

1995-1998

genomsnitt

Standardavvikelse

1-3 AP-fonden

19,9%

14,2 %*

Extern förvaltare

11,7%

12,9%

Total avkastning

19,3%

11,9%

Valutasäkring

-8,8%

-2,7

Total avkastning ink valutasäk-

rring

10,6

9,1

Jämförelse index

17,3%

11,4%

* Avser perioden 1996-98

För placeringarna i realränteobligationer finns endast jämförelseindex

tillgängligt för de senaste tre åren. Därtill kan inte hela fondens innehav

av realränteobligationer ses som likvida. Under det senaste året var

avkastningen på realräntelånen 4,1 %. Under de senaste fem åren har

avkastningen i genomsnitt varit 8,8 %. För de år där jämförelse kan

göras, år 1996-1998, var den genomsnittliga årsavkastningen på jämfö-

relseindexet OMRX-REAL 8,4 % men den genomsnittliga avkastningen

i fondens förvaltning var 9,7 %. Skillnaden kan enligt fonden i huvudsak

förklaras av att man valt en längre löptid för placeringarna i realränteob-

ligationer än vad som ingår i indexet.

Förvaltningen av räntebärande värdepapper jämförs även med förvalt-

ningsresultat för de större livförsäkringsbolagen. Eftersom livförsäk-

ringsbolagen inte särredovisar avkastningen på de olika räntebärande

tillgångarna kan endast en jämförelse göras för fondens samlade förvalt-

ning av räntebärande värdepapper. En sådan jämförelse har dock vissa

brister, dels var inte livförsäkringsbolagens årsredovisningar för 1998

tillgängliga när fonden skrev sin utvärdering, dels är storleken på de för-

valtade medlen inte en begränsning för livbolagens förvaltning på det sätt

som den far anses vara för en så pass dominerande förvaltare som första-

tredje fondstyrelserna.

Jämförs fondens förvaltningsresultat med livbolagens för åren 1993-

1997 är fondens genomsnittliga årliga avkastning 11,0 % medan snittet

för bolagen är 12,2 %. Tas hänsyn till risken i förvaltningen blir dock

bilden annorlunda. Sharpkvoten, som är ett riskrelaterat avkastningsmått,

är 1,4 för fonden och 1,3 i snitt för livbolagen.

Under 1998 har avkastningen på fastighetsplaceringama varit 11,8%.

För dessa placeringar saknas ännu lämpligt jämförelseindex vilket gör

utvärderingen av förvaltningsresultatet svår. En viss jämförelse kan ändå

göras med några av de större livbolagens förvaltning. Som beskrevs ovan

kan dock en sådan jämförelse inte innehålla resultatet för 1998. Under

perioden 1993-1997 var den genomsnittliga avkastningen för de större

livbolagens fastighetsförvaltning 5,7 % per år. Avkastningen för första-

tredje fondstyrelsernas fastighetsförvaltning var under samma period i

snitt 7,7 % per år. Vid tolkningen av en sådan jämförelse måste man ta

hänsyn till att avkastningen beräknats utifrån värderingar av fastighe-

21

tema. Någon marknadsvärderad avkastning är inte känd förrän innehavet Skr. 1998/99:132

realiserats.

Tabell 10 Årlig avkastning och standardavvikelse

Tillgångsslag

Avkastning

1998

Avkastning

1994-1998

Standard-

avvikelse

Avkastning/

Standardavi-

kelse

Nom. Räntebärande SEK

10,7%

9,2%

5,8%

1,6

Realräntelän

4,1%

8,8%

4,5%

2,0

Nom. Uti. räntebärande*

19,3%

7,9%

10,6%

0,7

Fastigheter

11,8%

10,2%

3,0%

3,4

Hela portföljen

10,0%

9,1%

5,4%

1,7

* exkl valutasäkring

Första-tredje fondstyrelserna konstaterar i sin utvärdering att portföl-

jens fördelning mellan olika tillgångsslag, även inom de gällande place-

ringsreglema, är av mycket stor vikt för fondens risk och avkastning. Ser

man till de olika tillgångarnas utveckling under den senaste femårsperio-

den har framförallt nominella räntebärande placeringar i kronor samt

fastigheter givit god avkastning på grund av den sjunkande räntenivån

och låga inflationen. Ser man även till risken i placeringarna framstår

fortsatt fastigheternas utveckling som gynnsam både genom hög avkast-

ning och låg risk. Den lägre risken i realränteobligationema gör att den

riskjusterde avkastningen för dessa är högre än för t.ex. de nominella

obligationerna. Realränteobligationema har dock inte bidragit till att öka

avkastningen i portföljen.

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna

De fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna skall enligt APR, inom ramen

för vad som är till nytta för ålderspensionssystemet, placera anförtrodda

medel på riskkapitalmarknaden. Fjärde och femte fondstyrelsernas medel

far bl.a. placeras i aktier och konvertibler i svenska och utländska bolag.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktighet, hög avkastning

och riskspridning tillgodoses. Maximalt 10 % av förvaltade medel far

placeras i utländska aktier, fondandelar eller vissa andra utländska till-

gångar. Fjärde och femte fondstyrelsen far som mest förvärva en andel

som motsvarar 10 % av rösterna i ett aktiebolag som är inregisterat på en

svensk börs. Sjätte fondstyrelsen får förvärva 30 %. Detta gäller inte för-

värv av aktier i onoterade bolag.

Medlen har successivt rekvirerats från första-tredjefondstyrelsema och

utgör fondstyrelsernas grundkapital. Det far inte överstiga, för var och

en, 1 % av första-tredje fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital

(anskaffningsvärdet) vid utgången av föregående år. Under året rekvire-

rade den fjärde fondstyrelsen 700 miljoner kronor till sitt grundkapital

som nu uppgår till 5,7 miljarder kronor. Den femte fondstyrelsens grund-

22

kapital är oförändrat 5,4 miljarder kronor. Det högsta möjliga grundka- Skr. 1998/99:132

pitalet var ca 5,9 miljarder kronor för respektive styrelse.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall årligen till första-tredje fondsty-

relserna leverera motsvarande 3 % av det reala grundkapitalet, dvs.

grundkapitalet uppindexerat med utvecklingen av konsumentprisindex.

Vid utgången av år 1998 uppgick det reala grundkapitalet till 10,6 mil-

jarder kronor för fjärde fondstyrelsen och 6,1 miljarder kronor för femte

fondstyrelsen. Under året har fjärde fondstyrelsen därför levererat 301

miljoner kronor och femte fondstyrelsen 183 miljoner kronor.

Tabell 11. Resultatsammanställning för fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna, miljarder kronor

Fjärde

Femte

Sjätte

1998

1997

1998

1997

1998

1997

Årets resultat

3,9

4,7

0,7

0,7

0,7

0,5

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

3,1

12,7

0,03

2.4

0,2

0,3

marknadsvärdering

^Marknadsvärderat resultat

7,0

17,4

0,8

3,2

0,9

0,8

Fondkapital

89,1

81

9

13,9

12,2

11,3

Avkastning, %

9,0

27,8

6,7

30,1

8,4

7,8

KPI, förändring, %

-0,6

1,9

-0,6

1,9

0,6

1,9

Real avkastning, %

9,7

25,4

7,3

27,7

9

5,8

4.2.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Fjärde fondstyrelsen har i början av 1999 omformulerat det övergripande

målet för förvaltningen. Det nya målet är: fjärde fondstyrelsen skall

löpande under en femårsperiod nå en totalavkastning som överstiger

valda benchmark med 5 %. Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för för-

valtningen ej överstiga 8 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som

informationskvot skall i genomsnitt överstiga 0,15. För portföljens olika

komponenter sker en utvärdering mot lämpliga jämförelseindex.

Tabell 12 Fjärde fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Portföljvikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

90%

87,5-92,5 %

FDAX

+1,05 %

Utländska aktier

7,5%

5-10%

Sammanvägt

+/-0%

Likvida medel

2,5%

0-5%

OMRX-TBILL

+ 0,5%

* FDAX är Findatas avkastningsindex. Utlandsportföljen utvärderas mot ett index samanvägt av 65 % MCI Europa

exkl. Sverige samt 35 % MCI Världen exkl. Europa. OMRX-TBILl är ett index som statsskuldväxlar.

Fjärde fondstyrelsen presenterar i år, liksom förra året, dels en egen

utvärdering av förvaltningen, dels en kvantitativ utvärdering gjord av

konsultföretaget MPIR.

23

Fjärde fondstyrelsens utvärdering

I sin utvärdering konstaterar fjärde fondstyrelsen att den genomsnittliga

avkastningen på fondkapitalet under den senaste femårsperioden uppgår

till ca. 20 % per år, vilket jämförs med avkastningen på Findatas avkast-

ningsindex vars genomsnittliga avkastning varit knappt 22 %. Man

menar att de huvudsakliga skälen till att avkastningen varit lägre än jäm-

förelseindex, dels är fondens tidigare likviditetsandel på 5-10 %, dels är

fondens övervikt i och ogynnsamma bolagsval inom verkstadssektorn

under 1998.

I utvärderingan av 1997 års förvaltning framförde regeringen att fjärde

och femte fondstyrelserna i princip borde vara fullinvesterade i aktier,

vilket skulle innebära en likviditetsandel på 3-5 %. Som en följd av detta

beslutade fjärde fondstyrelsen i slutet av maj att den totala likviditets-

andelen högst far uppgå till 5 %. Därefter genomfördes omfattande

aktieinvesteringar under sommaren.

Vid utgången av 1998 uppgick fjärde fondstyrelsens likviditet till

3,5 % av kapitalet, 93,4 % av kapitalet var placerat i svenska aktier och

3,1 % av kapitalet var placerat i utländska aktier (exklusive Stora Enso

och Autoliv, inklusive dessa blir andelen 5,5 %). Detta innebär både att

likviditeten har minskat under året och att innehavet av utländska till-

gångar har ökat.

Under 1998 har avkastningen på det totala fondkapitalet varit 9 % vil-

ket jämförs med en avkastning på 13 % för Findatas avkastningsindex.

Resultatet betecknas av fondstyrelsen som inte helt tillfredsställande.

Utöver de ovan nämnda skälen hänvisar fondstyrelsen även till fondens

underexponering i den snabbt växande IT-branschen som anledning till

den svaga resultatutvecklingen.

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondstyrelsens huvudsakliga

verksamhetsområde. Förvaltningsresultatet jämförs med utvecklingen av

Veckans Affärers (VA:s) totalindex. Det för perioden gällande målet var

att fondens avkastning för dessa tillgångar skall ha varit något högre än

avkastningen på jämförelseindexet. Under de senaste fem åren har

avkastningen på fondens portfölj av svenska aktier varit drygt 19%

medan den har varit knappt 19 % för jämförelseindex. Under 1998 ökade

värdet på fjärde fondstyrelsens aktieportfölj med knappt 7 % medan jäm-

förelseindexet steg med drygt 10 %.

Fondstyrelsen har valt en mer koncentrerad portfölj i syfte att nå den

eftersträvade överavkastningen, vilket också betyder ett begränsat ökat

risktagande. Jämförs fondens portfölj med den tillgångsallokering som

ligger till grund för VA:s totalindex, har fonden under de senaste 5 åren

konsekvent varit överviktad i verkstads-, kemi- och läkemedelsaktier

medan man varit underviktad i bank- och fmansaktier.

En mindre del av fondkapitalet placeras i onoterade bolag. Vid

utgången av 1998 var det uppskattade marknadsvärdet för dessa 599

miljoner kronor. Den årliga avkastningen på dessa placeringar beräknas

till 15 % av fjärde fondstyrelsen.

Den utländska aktieportföljen har under 1998, i linje med vad rege-

ringen förordade i föregående års utvärdering, tillförts medel och uppgick

Skr. 1998/99:132

24

vid årsskiftet till 3,1 % (exklusive Stora Enso och Autoliv, inklusive Skr. 1998/99:132

dessa blir andelen 5,5 %). Den högre andelen beror både på att nya medel

tillförts portföljen och på att utvecklingen på de utländska börserna varit

bättre än på Stockholmsbörsen. Under de senaste fem åren har värdeök-

ningen for fjärde fondstyrelsens utländska aktier i genomsnitt varit

knappt 15 % per år. Värdeökningen på jämförelseindexet har varit drygt

13 % per år. Under 1998 var avkastningen på fondens portfölj drygt 24 %

medan jämförelseindexet steg med drygt 25 %. Utifrån resultatet under

de senaste fem åren betecknar ljärde fondstyrelsen utfallet av förvalt-

ningen av utländska aktier som tillfredsställande.

Årsavkastningen på fjärde fondstyrelsens likvida medel var 2,8 %

under 1998 medan avkastningen på jämförelseindexet var 4,9%. Under

den senaste femårsperioden har avkastningen på fjärde fondstyrelsens

likviditet varit 5,8 % vilket är lägre än jämförelseindexets avkastning på

6,7 %.

MPIR:s utvärdering

I syfte att kunna presentera en riskjusterad avkastningsanalys av hög

klass har fjärde fondstyrelsen givit konsultföretaget MPIR i uppdrag att

utvärdera fondens förvaltning. MPIRs utvärdering görs dels övergripande

för perioden 1985-1998, dels mer detaljerat for perioden 1995-1998.

Därtill har en särskild utvärdering gjorts for år 1998.

MPIR konstaterar att fjärde fondstyrelsens totala avkastning under

1998 uppgick till 8,9 % vilket är ca 4 % lägre än avkastningen på det

jämförelseindex som MPIR använder. MPIRs index for den totala port-

följen består av en sammanvägning av de olika delportföljemas jämförel-

seindex. Underavkastningen på den totala portföljen kan enligt MPIR

förklaras av fjärde fondstyrelsens höga likviditetsandel under våren samt

förvaltningen av den svenska aktieportföljen.

Avkastningen på aktieportföljen understeg avkastningen for jämförel-

seindexet, Findatas avkastningsindex, under 1998 med nästan 5 % och

under perioden 1995-1998 med knappt 1 % men gav en överavkastning

på drygt 2 % under perioden, 1986-1998. Vidare var risken i aktieport-

följen ungefär lika hög som för jämförelseindexet under 1998 och åren

1995-1998 medan den var något lägre mätt över perioden 1986-1998.

Därmed har den riskjusterade avkastningen varit högre för fonden än

för jämförelseindexet över den långa jämförelseperioden men lägre för

de två kortare.

I förra årets utvärdering konstaterade MPIR att fjärde fondstyrelsens

aktieförvaltning tenderar att ge ett bättre resultat, relativt sett, när börsen

utvecklas svagt och på motsvarande sätt ge ett sämre resultat när börsen

utvecklas starkt. Under 1998 förefaller mönstret ha försvagats. Genom en

mer detaljerad analys visar dock MPIR t.ex. att fondstyrelsens aktieport-

följ under 1998 oftare utvecklats bättre än index under svaga börsveckor

än under starka. MPIR menar därför att slutsatsen från förra året fortfa-

rande är giltig.

MPIR genomför vidare en bidragsanalys som beskriver vilka aktier

som bidragit särskilt mycket till 1998 års uppgång i börsindex, samt vilka

25

aktier som motverkat uppgången. Det är framförallt fyra aktier som Skr. 1998/99:132

bidragit till uppgången under året; Ericsson, Hennes & Mauritz, Nokia

och Astra. Av dessa far inte Nokia ingå i fjärde fondstyrelsens svenska

aktieportfölj. Därtill har även snabbväxande företag som Europolitan,

Securitas, WM-data och Netcom bidragit till uppgången i index under

1998. Fjärde fondstyrelsen har haft en mindre andel av sin portfölj i

dessa aktier än vad som ingår i index. Däremot har fondstyrelsen haft en

övervikt i några indextunga verkstadsföretag vars aktiekursutveckling

under året haft en negativ inverkan på index.

I en närmare presentation av risken i fjärde fondstyrelsen konstaterar

MPIR att risken i förvaltningen under året sjunkit. Fondstyrelsen har haft

en klart högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet under perio-

den 1986-1998, men en något lägre riskjusterad avkasting än index under

1995-1998 och en påtagligt lägre riskjusterad avkastning än index under

1998.

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Femte fondstyrelsen konstaterar i sin årsredovisning att regeringens

utvärdering av fondens verksamhet under 1997 innehöll kritik på fram-

förallt två punkter. Dels saknades tydligt angivna mål för förvaltningen,

dels var andelen likvida medel onödigt hög.

Vad gäller den första delen av kritiken har styrelsen under året låtit

utarbeta ett nytt och mer detaljerat mål för verksamheten. För hela port-

följen är det nya målet att under en femårsperiod överträffa avkastningen

på ett sammanvägt index med 0,8 procentenheter per år. Målet för hela

portföljen har brutits ned i delmål för de olika portfölj andelarna. Delmå-

len framgår av tabellen nedan.

Vad gäller den andra punkten har likviditetsandelen sjunkit till 3,9 %

under hösten. Som framgår av tabellen nedan har en normalvikt för likvi-

diteten satts till 4 %.

Tabell 13 Femte fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Portföljvikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

88%

80-96 %

FDAX

+ 0,8%

Utländska aktier

8%

5-15%

STOX 50

+/-0%

Likvida medel

4%

0-8%

OMRXTOT

+ 0,4%

* FDAX är Findatas avkastningsindex. STOX 50 är ett index omfattande 50 stora europeiska bolag. OMRX TÖT är

ett index som innefattar statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobligationer.

Femte fondstyrelsens placeringsinriktning har behållits under året.

Verkstadsbolag, förvaltningsbolag och kemisk industri utgör de tyngsta

placeringarna. Fondens placeringar skiljer sig i några fall från den

svenska aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag. Fonden har

en högre andel i kemisk industri (inkl, utländska bolag) och förvaltnings-

26

bolag. Verkstadsföretag utgör, relativt index, en mindre andel av fondens Skr. 1998/99:132

portfölj främst på grund av en undervikt i Ericsson och att fonden inte

äger aktier i ABB och Nokia.

Vid slutet av 1998 uppgick innehaven av utländska aktier till 12,4%

av portföljens marknadsvärde (5,8 % av anskaffningsvärdet), likviditeten

uppgick till 3,9 %, återstoden 83,7 % var placerat i svenska aktier.

Även detta år har femte fondstyrelsen givit konsultföretaget MPIR i

uppdrag att granska fondens resultat för perioden 1994-1998. I denna

beskrivs avkastningen på den totala portföljen samt avkastningen och

risken för aktieportföljen (svenska och utländska aktier sammantaget).

Någon beskrivning eller analys av den totala risken i portföljen eller

någon separat diskussion av förvaltningen av likvida medel, svenska

aktier eller utländska aktier görs inte.

I granskningen konstateras att avkastningen på fondens totala kapital

var 6,7 % under 1998 vilket kan jämföras med Findatas avkastningsindex

som steg med 13,0 % under året. Det skall noteras att detta index inte

motsvarar det sammanvägda index som fondstyrelsen under året fastställt

som mål. Under den senaste femårsperioden har avkastningen på fondens

totala kapital i snitt varit 20,6 % medan jämförelseindexet stigit med

21,6%.

Aktieportföljens avkastning var 5,5 % under 1998 vilket alltså var 6,5

procentenheter lägre än Findatas avkastningsindex. Under de senaste fem

åren har avkastningen på aktieportföljen varit 21,6 % vilket exakt mot-

svarar avkastningen på jämförelseindex. Risken, mätt som standardavvi-

kelse, har för fondens aktieportfölj varit 22,2 % respektive 17,3 %

medan den har varit 27,0 % respektive 19,1 % för jämförelse-indexet.

För det totala fondkapitalet har den riskjusterade avkastningen varit

något lägre än för jämförelseindexet under 1998 men något högre än

jämförelseindex under den senaste femårsperioden.

MPIR menar att utvecklingen under de senaste fem åren varit tillfreds-

ställande. Avkastningen har i snitt varit 1 procentenhet lägre än jämförel-

seindexet men samtidigt menar man att risken i portföljen varit lägre

vilket gör att femte fondstyrelsens riskjusterade avkastning varit högre än

för jämförelseindexet. Resultatet för 1998 ses som ogynnsamt. Dock går

det, enligt MPIR, inte att utifrån detta enskilda år utläsa någon ny trend

eller nytt mönster i förvaltningen.

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Sjätte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten

fÖF år 1998. Utgångspunkter för utvärderingen har varit årsredovisningen

för 1998, verksamhetsplanen för 1998, fondens riktlinjer för värderingen

av investeringsverksamhetens portfölj och fondens fmanspolicy.

27

Organisation och mål

Sjätte fondstyrelsens verksamhet bedrivs inom två verksamhetsområden,

kapitalförvaltning och investeringsverksamhet. Inom kapitalförvalt-

ningen förvaltar fondstyrelsen medel i noterade aktier, räntebärande vär-

depapper samt vedertagna derivatinstrument på aktie- och räntemarkna-

den. Inom investeringsverksamheten genomförs såväl direkta som indi-

rekta investeringar i onoterade bolag. Indirekta investeringar görs genom

fonder och investeringsbolag. Investeringsverksamheten har i sin tur

delats in i fyra grenar. Investeringar och närhetsinvesteringar som verkar

branschövergripande, AP Technology Ventures som verkar inom IT,

telekom, media samt miljö och energi respektive AP Life Since Ventures

som verkar inom läkemedel, bioteknik, medicinsk teknik och hälsovård.

För 1998 var det övergripande verksamhetsmålet att inom ramen för

fondens uppgift och placeringsregler i ett långsiktigt perspektiv, 5-10 år,

maximera avkastningen/värdeutvecklingen på fondmedlen. Detta baserat

på en portfölj med god riskspridning.

Avkastningsmål för tillgångsslagen räntebärande instrument och börs-

noterade aktier utgick från avvikelser jämfört med index. Utgångs-punk-

ten för beräkningen av måluppfyllelse är relativ och framgår av tabellen

nedan.

Tabell 14 Sjätte fondstyrelsens avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Mål

Räntebärande instrument

OMRX-GOVT + 0,25 %

Börsnoterade aktier

Fondens avkastning på aktier ska överstiga Affärs-

världens Generalindex med 1 procentenhet.

Investeringsverksamheten för onoterade innehav

På lång sikt skall avkastningen vara högre än

avkastningen på börsplaceringar.

Under 1998 har målet för sjätte fondstyrelsens förvaltning för hela fon-

den ändrats till: Att inom ramen för sjätte fondstyrelsens uppgift och pla-

ceringsreglemente i ett femårigt perspektiv maximera avkastningen, dvs

lägst uppnå en portfölj avkastning i nivå med Findatas avkastnings-index.

Detta baserat på en portfölj med god riskspridning. Inget separat mål

kvarstår för förvaltningen av räntebärande instrument. Det nya målet

återspeglar en förändring av tillgångsallokeringen till en fond som är

fullinvesterad i aktier. I och med förändringen av målet för förvaltningen

har fondstyrelsen valt att redovisa årets förvaltningsresultat i jämförelse

med Findatas avkastningsindex och inte Affärsvärldens generalindex.

Resultatrapportering

Sjätte fondstyrelsen inledde sin verksamhet under slutet av 1996. Då till-

fördes grundkapitalet om 10,4 mdkr. Indelningsvis var kapitalet placerat i

räntebärande värdepapper. Under de följande två åren har omfattande

köp av noterade aktier genomförts. Samtidigt har investeringsverksam-

heten byggts upp. Vid slutet av 1998 hade fonden ägarandelar i 120

Skr. 1998/99:132

28

onoterade bolag. I 20 av dessa är ägandet direkt. I övriga sker ägandet Skr. 1998/99:132

genom investeringsfonder eller investeringsbolag. Under 1998 var

avkastningen på det totala kapitalet 8,4 %. Sedan verksamheten inleddes

har den ackumulerade avkastningen varit 18,5 %.

Tabell 15 Sjätte fondstyrelsens marknadsvärde i december 1998 samt beslutat

1996-1998 för respektive tillgånsslag.

Marknadsvärde

Mdkr

Andel

Avkastning

1996-1998

Målavvikelse**

Räntebärande värdepapper

0,6

5%

16,5%

-1,4

Noterade aktier

10,7

88%

67,6%

19,7

Onoterade aktier*

0,9

7%

-

-

Totalt

12,2

100%

18,5%

-

* Värderat till anskaffningsvärde

** Noterade aktier - Findatas avkastningsindex; Räntebärande instrument - OMRX GOV t.o.m. augusti 1998, där-

efter OMRXT-Bill

Kapitalförvaltningen

Avkastningen på det totala kapitalet inom kapitalförvaltningen var 9,9 %

under 1998. Under perioden december 1996 t.o.m. 1998 har den acku-

mulerade avkastningen varit 20,2 %. För aktieportföljen har avkast-

ningen varit 8,8 % under 1998 vilket är 4,2 procentenheter lägre än jäm-

förelseindexets avkastning, för den räntebärande portföljen var avkast-

ningen det senaste året 9,9 % vilket är marginellt bättre än jämförelsein-

dex. Motsvarande jämförelser över den längre perioden december 1996

t.o.m. 1998 framgår av tabellen ovan.

Den riskjusterde avkastningen är lägre för fonden än för jämförelsein-

dex. Detta gäller vart och ett av tillgångsslagen under båda jämförelsepe-

riodema. Skillnaden är dock inte stor, särskilt inte för aktieportföljen,

men man konstaterar att den högre avkastningen för aktieförvaltningen

har varit förknippad med en mer riskfylld portfölj. Detta kan åtminstone

delvis förklaras av att fondstyrelsens portfölj varit mer koncentrerad än

marknadsindex under perioden då portföljen byggts upp.

Investeringsverksamheten

Fondstyrelsen konstaterar i sin utvärdering att investeringar i onoterade

bolag i regel är av långsiktig karaktär. Eftersom upparbetade övervärden

realiseras först vid avyttring är det svårt att bedöma resultat och avkast-

ning för en bestämd period.

Fondstyrelsen presenterar dock dels ett resultat enligt European Private

Equity and Venture Capital Associations (EVCA) riktlinjer, dels en

beräkning av IRR (Intemal rate of Retum), vilken bygger på en nuvär-

desberäkning av samtliga transaktioner i samband med ett projekt.

Resultatet enligt EVCA:s riktlinjer är minus 22 miljoner kronor. Under

hösten genomfördes den första försäljningen av ett projekt i investerings-

verksamheten. Affären var då utvärderingen skrevs ej helt avslutad men

en preliminär IRR beräknas till 22,2 % vilket är en avkastning som över-

stiger Findatas avkastningsindex med 6,2 % under den aktuella perioden.

29

Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas Skr -1998/99:132

verksamhet

I följande avsnitt presenteras regeringens bedömning av fondstyrelsernas

mål och förvaltningsresultat. I år, liksom förra året, har regeringen haft

konsultföretaget William M Mercer (Mercer) till sin hjälp i utvärde-

ringen. Mercers slutsatser återges kortfattat i respektive avsnitt.

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna

5.1.1 Första-tredje fondstyrelsernas mål och placeringsinrikt-

ning

Regeringens bedömning: Målen för första-tredje fondstyrelsernas

olika delportföljer är i huvudsak välformulerade. Det av fondstyrel-

serna uppsatta målet for den totala portföljen är emellertid inte till-

fredställande. Det är angeläget att ett investeringsbart och tydligt mål

presenteras för hela portföljens avkastning och risk. Så snart som

möjligt bör fondstyrelserna även övergå till fastighetsindex som mål

for förvaltningen av fastighetsportföljen.

Regeringen delar första-tredje fondstyrelsernas syn att ökade place-

ringar i utländska tillgångar är fördelaktig. Däremot ifrågasätter rege-

ringen värdet av att i så stor utsträckning som skett, valutasäkra inne-

haven i utländska tillgångar. En valutaexponering kan ge fondstyrel-

sernas portföljer en lägre total risk genom att portföljens inflationsrisk

diversifieras genom valutaexponeringen. Detta vore värdefullt mot

bakgrund av att inflationsrisken är en av de största riskerna i första-

tredje fondstyrelsernas portfölj till följd av den höga andelen nomi-

nella obligationer i portföljen samtidigt som möjligheterna att skydda

sig mot denna risk genom t.ex. placeringar i realränteobligationer är

begränsad.

Första-tredje fondstyrelsernas målformulering och tillgångsallokering:

Det av första-tredje fondstyrelserna uppsatta övergripande målet är att

realvärdesäkra fondkapitalet. Vidare har fondstyrelserna fastslagit att

fondkapitalet skall följa utvecklingen för den reala lönesumman.

De operativa målen är att avkastningen på fondens placeringar i

svenska nominella räntebärande värdepapper skall överstiga ett internt

konstruerat index, att avkastningen på utländska nominella räntebärande

värdepapper skall överstiga ett fastställt index och att avkastningen på

fastighetsplaceringama skall vara minst 2 procentenheter högre än for ett

realt marknadsindex. De utländska fastighetsplaceringamas avkastning

skall dessutom överstiga externa marknadsindex. Samtliga dessa mål

gäller över rullande femårsperioder.

Risken i förvaltningen begränsas bl.a. genom att jämförelseindex samt

tillåtna avvikelser från dessa fastställs.

30

Vad gäller den långsiktiga tillgångsallokeringen har fondstyrelserna

bestämt att innehaven av utländska nominella räntebärande värdepapper

bör öka.

Regeringens skrivelse för år 1997: Regeringen ansåg att de då upp-

ställda målen framöver borde tidsbestämmas till en femårsperiod. Därut-

över menade regeringen att ambitionsnivån i målet att värdesäkra fond-

förmögenheten var for låg. Man menade vidare att ett riktmärke bör fast-

ställas för fondens totala avkastning.

Regeringen ansåg vidare att riktmärket för den nominella räntebärande

portföljen bör beräknas av en oberoende tredje part och att fondstyrelser-

nas långsiktiga mål att öka andelen realränteobligationer och utländska

nominella räntebärande tillgångar för portfölj sammansättningen, var

välmotiverat.

Mercers utvärdering: I årets utvärdering menar Mercer att motiven

bakom de övergripande målen är mycket förenklade och kortfattade.

Utöver utvärderingen av målet för förvaltningen kommenterar Mercer

vissa frågor som berör den strategiska portfölj allokeringen. Några av

dessa kommentarer tas upp här. Mercer menar i korthet att tillgångssidan

måste bestämmas med utgångspunkt i fondens skuldsida. Mercer föreslår

att en studie av detta görs och att ett durationsmål för fondstyrelsernas

portfölj fastställs utifrån framtida pensionslöften. Mercer har uppfattat att

fondstyrelserna idag arbetar med dessa frågor vilket anses lovvärt.

Man menar vidare att realränteobligationer är en idealisk tillgång för

pensionsförvaltare och att det funnits möjligheter att öka innehavet under

det senaste året trots att omsättningen på marknaden för dessa obligatio-

ner är låg. Mercer är tveksamma till första-tredje fondstyrelsernas beslut

att valutasäkra de utländska tillgångarna. Bland annat menar man att icke

valutasäkrade utländska placeringar skulle innebära en viss minskad

inflationsrisk i portföljen och därmed en säkrare real avkastning.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen vidhåller sin kritik

mot det av fondstyrelserna fastställda övergripande målet. En första

invändning är målets otydlighet. För en given period är det svårt att veta

om målet är realvärdesäkring av fondkapitalet eller följsamhet med den

reala lönesumman. Det är därtill osäkert om man i den senare delen

menar den reala utvecklingen för fondkapitalet, även om så får antas vara

fallet.

Tolkas målet så att den reala avkastningen skall överstiga noll, är målet

lågt satt med tanke på att den långa riskfria realräntan är 3-4 %.

Det bör finnas ett mål för den övergripande portföljen som är möjligt

att nå under varje enskild period genom investeringar i enlighet med pla-

ceringsbestämmelsema, dvs. det bör vara investeringsbart. Detta talar

emot att ställa upp mål med en bestämd absolut avkastning eller mål vars

nivå inte har ett tydligt samband med avkastningen på tillgångar som

förvaltaren kan placera i, som t.ex. målet att följa tillväxten i den reala

lönesumman. Ett mål för den samlade portföljen som relateras till ett

lämpligt finansiellt index torde vara att föredra. Ett sådant mål bör i och

för sig bygga på resonemang om i vilket syfte förvaltningen sker. Detta

resonemang kan vara en del av det övergripande målet men kan knappast

användas i utvärderingssyfte.

Skr. 1998/99:132

31

Första-tredje fondstyrelserna har på grund av fondens storlek svårt att Skr. 1998/99:132

t.ex. låta skuldens genomsnittliga löptid påtagligt avvika ifrån det som är

genomsnittet på marknaden. Fondens storlek gör därmed att man genom

förvaltningen av svenska räntebärande tillgångar har svårt att påverka

avkastningen påtagligt. Därmed finns små möjligheter att skapa en högre

avkastning än marknadens för motsvarande genomsnittliga löptid. Efter-

som de svenska räntebärande tillgångarna utgör en så pass stor andel av

fondens portfölj kommer ett måls funktion som medel att effektivisera

förvaltningen vara mindre för första-tredje fondstyrelsen än för andra

förvaltare.

Trots detta finns möjligheter för första-tredje fondstyrelserna att

genom tillgångsförvaltningen, t.ex. genom förändringar av andelen

utländska tillgångar eller fastighetstillgångar, påverka avkastningen. Det

är därför, som regeringen även påpekade i förra årets utvärdering, ange-

läget att ett investeringsbart och tydligt mål presenteras för hela portföl-

jens avkastning och risk. En möjlig invändning mot att konstruera ett nytt

övergripande mål för hela portföljen är att såväl pensionssystemet som

AP-fondemas placeringsregler är under översyn och att en ny målfor-

mulering skulle kunna anstå tills en senare tidpunkt. Icke desto mindre

skall första-tredje fondstyrelserna förvalta betydande kapital i enlighet

med de nuvarande reglerna under tiden fram till att en eventuell reform

trätt i kraft. Att under denna period helt avstå från att definiera en nor-

malportfölj innebär en sämre möjlighet till styrning och utvärdering av

första-tredje fondstyrelsernas verksamhet varför regeringen vidhåller sin

syn att ett övergripande mål bör definieras.

Vad gäller målen för de olika delportföljema vidhåller regeringen att

det vore värdefullt om indexet för den inhemska nominella ränteportföl-

jen beräknades av en extern part. Regeringen vidhåller även att det vore

värdefullt om målet för fastighetsförvaltningen så snart som möjligt

kunde utgöras av ett fastighetsindex.

Under 1998 har fondstyrelsen ökat andelen utländska nominella till-

gångar i portföljen från 1,7 % till 7 %. Regeringen ser detta som en posi-

tiv utveckling men är, som Mercer, tveksam till beslutet att valutasäkra

samtliga utländska tillgångar. Grunderna för regeringens inställning är

desamma som för Mercers. Även valutasäkrade placeringar i utländska

räntebärande tillgångar är värdefulla, eftersom första-tredje fondstyrel-

serna är mer fria att välja tillgångarnas genomsnittliga löptid eller att

genomföra portföljjusteringar på grund av förväntningar om ränteut-

vecklingen på den utländska marknaden jämfört med den inhemska.

Trots detta är det huvudsakliga syftet med möjligheten att placera upp till

10 % av kapitalet i utländska tillgångar att ge möjlighet till en mer diver-

sifierad portfölj. Genomförs en fullständig valutasäkring torde dessa

diversifieringseffekter minska påtagligt. Ett skäl är att en fullt ut valuta-

säkrad ränteplacering i utländsk valuta bör ge exakt samma avkastning

som en ränteplacering i svenska kronor med motsvarande löptid 1 . Detta

kan ses i ljuset av att placeringar i utländsk valuta erbjuder ett visst skydd

' Enligt det s.k. kurssäkrade ränteparitetsvillkoret motsvarar kostnaden för valutasäkringen

exakt skillnaden i ränta mellan tvä länder.

32

mot inflationsrisk. Detta beror på att om inflationen oväntat blir högre i Skr. 1998/99:132

Sverige än i andra länder kan kronan förväntas depreciera. Den försva-

gade kronan innebär att utländska tillgångar ökar i värde, i kronor räknat,

vilket kan kompensera att värdet av andra tillgångar i första-tredje

fondstyrelsernas portfölj urholkas av inflationen. Enligt samma meka-

nism innebär en exponering mot valutarisk en risk för ett sämre förvalt-

ningsresultat t.ex. om inflationen i utlandet blir högre än i Sverige. Med

tanke på första-tredje fondstyrelsernas stora exponering mot svensk

inflation förefaller en internationell diversifiering rimlig.

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning

Regeringens bedömning: Den reala avkastningen på första-tredje

fondstyrelsernas totala portfölj under de senaste fem åren har varit ca

8 %. Detta överstiger de mål om realvärdesäkring och följsamhet med

den reala lönesumman som fondstyrelserna beslutat. Bristen på ett

tydligt mål för den totala portföljen gör det dock svårt att värdera för-

valtningsresultatet.

Avkastningen för den inhemska nominella portföljen är i och för

sig av samma storleksordning som fondens interna jämförelseindex,

men den riskjusterade avkastningen är lägre. Storleken på första-tredje

fondstyrelsernas inhemska räntebärande portföljer tillsammans med

den senaste femårsperiodens resultat innebär att det finns anledning

för första-tredje fondstyrelserna att överväga möjligheten till en passiv

indexförvaltning av hela eller delar av den inhemska ränteportföljen.

Utvärderingen av förvaltningen av den utländska räntebärande port-

följen försvåras av att andelen valutasäkrade tillgångar ändrats under

utvärderingsperioden. Detta gör det svårt att avgöra huruvida avkast-

ningen skall jämföras med ett valutasäkrat eller ej valutasäkrat index.

Fondstyrelsernas avkastning ligger mellan dessa.

Förvaltningen av realränteobligationer och fastigheter har under de

senaste fem åren givit ett bra resultat.

Sammantaget bedömer regeringen första-tredje fondstyrelsens för-

valtningsresultat som tillfredsställande utifrån de uppsatta målen.

Regeringens skrivelse för år 1997: Sammanfattningsvis var det rege-

ringens bedömning att första-tredje fondstyrelsernas förvaltning var till-

fredsställande med hänsyn till uppställda mål. Möjligheten till en adekvat

utvärdering försvåras emellertid av bristen på en relevant jämförelsebas

för totalavkastningen, men också av brist på avkastnings-data på total-

portfölj snivå.

Mercers utvärdering: Målet att realvärdesäkra fondkapitalet har mer än

väl uppfyllts. Realavkastningen var 11,1 % under 1998. Även den

långsiktiga målsättningen — att följa den reala lönesumman - har infriats.

Den reala avkastningen har under den senaste femårsperioden varit 8 %

per år. Detta kan jämföras med en reallöneökningen på 3,4 % per år.

33

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 132

Sammanfattningsvis har således första-tredje fondstyrelsernas såväl Skr. 1998/99:132

kortsiktiga som långsiktiga målsättningar uppfyllts för totalportföljen.

En bidragsanalys kan förklara ett avkastningsresultat i förhållande till

den uttalade strategin. Då första-tredje fondstyrelserna ej har fastställt ett

strategiskt jämförelseindex för totalportföljen, har Mercer med hjälp av

första-tredje fondstyrelsernas uttalade mål för 1998 samt tolkningar av

reglementet konstruerat ett jämförelseindex för 1998 2 . Indexet speglar

den maximalt tillåtna positionen i fastigheter och utländska nominella

obligationer samt tar hänsyn till första-tredje fondstyrelsernas uttalade

strategi avseende reallån och den nominella totala portföljen. Indexet

speglar inte första-tredje fondstyrelsernas optimala portfölj, men kan ses

som en analys av huruvida resultatet av första-tredje fondstyrelsernas

verkliga strategi skiljer sig från resultatet av den portfölj som de enligt

sina uttalade mål i kombination med ett fullt utnyttjande APR 3 skulle

kunnat vara investerad i.

Sammanfattningsvis har första-tredje fondstyrelserna under 1998 upp-

nått en överavkastning om 0,05 procentenheter i jämförelse med jämfö-

relseindexet för totalportföljen. Första-tredje fondstyrelsernas övervikt-

ning i nominella svenska räntor (81,4 % mot 75 %) samt underviktning i

utländska räntor (4,3 % mot 10 %) har i detta sammanhang varit strate-

giskt positivt. Samtidigt har underviktningen i fastigheter (4,3 % mot

5 %) varit strategiskt negativt.

Utländska nominella lån och reallån är de tillgångsslag som bidragit

positivt till totalportföljens avkastning i relation till respektive jämförel-

seindex under 1998 . Den utländska nominella portföljen är den delport-

följ som relativt sitt index haft högst avkastning. Däremot har ett negativt

bidrag i jämförelse med Mercer fastighetsindex genererats för fastig-

hetsportföljen. Den svenska nominella obligationsportföljens avkastning

sammanfaller med första-tredje fondstyrelsernas interna index, vilket

innebär att de inte bidrar till någon överavkastning gentemot index. Även

om delportfölj erna inte lyckats slå respektive jämförelseindex, kan bidra-

get till totalportföljens avkastning vara positivt.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj med svenska nominella place-

ringar har utvärderats gentemot första-tredje fondstyrelsernas interna

index. Första-tredje fondstyrelserna har riskjusterat 4 avkastat -0,14 % per

år i förhållande till det egna indexet. Resultatet är nästan signifikant på

10-procentsnivån. 5 En underavkastning på 0,14 % motsvarar en förlust på

ca 3,5 miljarder kronor under en femårsperiod. Ett beaktansvärt alternativ

är att vara aktiv på de marknader där möjligheten att överträffa markna-

den bedöms som god samt att vara passiv på övriga marknader. På detta

sätt kan onödiga förluster begränsas.

2 75 % Internt index nominella svenska obligationer, 10 % SSB5-hedgat (utländska

obligationer), 10 % OMRX-REAL (realobligationer) samt 5 % Mercer fastighetsindex som

beror av sammansättningen i AP-fondens fastighetsbestånd och har framräknats av Mercer

med utgångspunkt från SCB:s och Catellas statistik.

3 Med avseende på diversifiering, riskspridning.

4 Mätt som Jensens alfa.

s Underavkastningen är signifikant på 6 %-nivån. Normalt anses 5 % som lägsta

signifikanta gräns. 34

Den svenska nominella portföljens avkastning har jämförts med två Skr. 1998/99:132

olika jämförelsegrupper, en översiktlig med livbolag och årsavkastnings-

siffror och en mer detaljerad med övriga kapitalförvaltare och månadsav-

kastningar. Ränteportföljemas sammansättning skiljer sig åt bland kapi-

talförvaltama. Jämförelsen med livbolagen kan därför endast ses som en

avkastningsjämförelse mellan olika större institutioner. Avseende jämfö-

relsegruppen med övriga kapitalförvaltare, har korrigering av olikheterna

i ränteportföljemas sammansättning genomförts. Istället för att ange

absoluta tal, anges respektive ränteportfölj relativt ett relevant index. I

jämförelse med livbolagen är första-tredje fondstyrelsernas avkastning 10

procentenheter sämre än genomsnittet i gruppen under femårsperioden

1994-98. Detta kan endast ses som en ren avkastningsjämförelse som ej

beaktar portföljemas fördelning mellan olika tillgångsslag och duration.

Skillnaden bör därför tolkas med försiktighet. I den andra jämförelse-

gruppen där relativa tal anges, har första-tredje fondstyrelserna gått 0,1

% sämre per år än sitt jämförelseindex. Detta skall jämföras med andra

ränteförvaltare, som gått 0,9 % bättre än sina jämförelseindex i genom-

snitt. Första-tredje fondstyrelsernas informationskvot ligger på -0,4 %

per år. Snittet i gruppen exklusive första-tredje fondstyrelserna är 0,7,

vilket är en godkänd informationskvot för en aktiv förvaltare. En negativ

informationskvot under en femårsperiod är inte acceptabel. Den riskjus-

terade avkastningen (Jensens alfa) är -0,14 för fondstyrelserna. Genom-

snittet för gruppen är 0,6 % per år.

Mätt under en treårsperiod har första-tredje fondstyrelsernas avkast-

ning på den utländska nominella portföljen varit 12,4 % per år. Ett hed-

gat index har under samma period en avkastning om 8,7 % per år och ett

ohedgat 13,1 % per år. Under tvåårsperioden 1996-97 skall portföljen

jämföras med ett kombinerat index 6 så att en rättvisande hedge avspeglar

portföljen och under 1998 ett fullt hedgat index. Mycket talar dock för att

det inte skall bestå av kombinationer av första-tredje fondstyrelsernas

nuvarande jämförelseindex 7 . Då existerande jämförelseindex, SSBG5

hedgat eller ohedgat, inte är relevanta är riskjusterade avkastningar i för-

hållande till index ointressanta. För att göra en djupare analys krävs

information om den exakta positionen som valutasäkrats över tiden.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj av realräntelån har under de

senaste två åren (då ett jämförelseindex finns tillgängligt) haft en överav-

kastning är 0,2 % per år. Den högre avkastningen har dock skapats under

en högre durationsrisk. Den riskjusterade avkastningen är nära noll, vil-

ket indikerar att första-tredje fondstyrelserna legat passiv i portföljen.

Detta är rimligt, då omsättningen på marknaden för realobligationer har

varit mycket låg. Första-tredje fondstyrelsernas strategi att låta portföl-

jens duration vara längre än index, har varit lyckosam.

Den totala fastighetsportföljens avkastning under femårsperioden är

63,5 %. Första-tredje fondstyrelsernas målsättning att uppnå OMRX-

REAL+2 % är inte möjligt att utvärdera under perioden, då OMRX-

REAL endast funnits de två senaste åren. Det saknas ett jämförbart och

6 Index bestående av ett hedgat och ohedgat

7 En mycket låg korrelation med portföljen, ca 0,6.

35

relevant index under hela femårsperioden, varför slutsatser är svåra att Skr. 1998/99:132

dra. I en jämförelsegrupp bestående av 6 livbolag, har första-tredje

fondstyrelserna lyckats väl avkastningsmässigt under femårsperioden.

Den ackumulerade avkastningen är 14,8 procentenheter bättre för första-

tredje fondstyrelserna än genomsnittet i jämförelsegruppen. Då fastig-

hetsbeståndet och därmed avkastningen skiljer sig mellan olika förval-

tare, bör dock resultatet tolkas med försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Den avkastning som presterats

för den totala portföljen av första-tredje fondstyrelserna under den

senaste femårsperioden är mycket hög. Utvecklingen har varit så pass

stark att det är viktigt att påpeka att denna avkastningsnivå knappast kan

förväntas vara möjlig att nå under en längre period. De senaste årens låga

inflation och fallande räntor har erbjudit mycket goda avkastningsmöj-

ligheter. I en utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas förvaltningsre-

sultat är det nödvändigt att försöka urskilja hur väl fondstyrelserna

lyckats ta till vara de placeringsmöjligheter som erbjudits. Detta görs

t.ex. genom att jämföra avkastningsresultatet med relevant index som

avspeglar utvecklingen på marknaden eller med andra förvaltares resul-

tat.

Första-tredje fondstyrelsernas mål för den totala portföljens avkastning

är realvärdessäkring samt att på sikt följa den reala löneutvecklingen.

Något mål för risken har inte presenterats. Fondens avkastningsmål har

uppnåtts mer än väl.

En intressant fråga vid utvärderingen av första-tredje fondstyrelsernas

förvaltning är hur portföljen fördelats över de olika tillgångarna. Från

och med 1998 har Mercer identifierat en tillgångsfördelning som

används som en strategisk riktmärkesportfölj. Analysen som presenteras

av Mercer ger en illustration av hur en utvärdering kan se ut i närvaro av

en definierad normalportfölj för första-tredje fondstyrelsernas portfölj.

Tabell 16 Resultat i första-tredje fondstyrelserna 1994-1994

T r ----------------

1998

1997

1996

1995

1994

1994-

1998*

Totalavkastning, %

10,0

6,4

13,9

15,0

0,1

8,9

l-3:e internt index

10,7

6,2

15,0

16,3

0,1

9,5

OMRX-Total, %

11,2

6,2

16,2

16,6

-1,0

9,6

Real avkastning, %

10,6

4,8

14,9

13,0

-2,5

7,9

Reala lönesumman, %

6,1

3,1

4,9

2,0

1,9

3,6

* Geometriskt medelvärde

Delportföljer

För de inhemska nominella placeringarna visar Mercers beräkningar att

avkastningen under de senaste fem åren marginellt understigit det interna

index som används för utvärderingen. Risken i första-tredje fondstyrel-

semas inhemska nominella portfölj skiljer sig inte märkbart från fondens Skr. 1998/99:132

interna jämförelseindex risk. Den riskjusterade avkastningen för fondens

förvaltning understiger den riskjusterade avkastningen för indexet.

I Mercers jämförelse mellan första-tredje fondstyrelsernas resultat av

förvaltning av ränteportföljen och andra ränteförvaltares resultat, fram-

står första-tredje fondstyrelsernas förvaltningsresultat som mindre till-

fredställande. Mercer har jämfört första-tredje fondstyrelsernas resultat

med livbolagens förvaltning på årlig basis. Resultatet måste dock tolkas

med försiktighet, t.ex. har inte justeringar för skillnader i duration gjorts.

I brist på uppgifter från livbolagen har Mercer även konstruerat en annan

jämförelsegrupp där en jämförelse mellan förvaltarnas riskjusterade

avkastning varit möjlig. De förvaltare som ingår i jämförelsegruppen är

emellertid genomgående väsentligt mindre än första-tredje AP-fonden.

Jämförelsen behöver därför inte nödvändigtvis innebära att första-tredje

fondstyrelserna har bedrivit en sämre förvaltning. Resultatet är istället en

indikation på att första-tredje fondstyrelserna kan vara alltför stora jäm-

fört med den svenska marknaden för att ha förutsättningar att bedriva en

effektiv aktiv förvaltning.

Regeringen kan konstatera att första-tredje fondstyrelsernas möjlighe-

ter att bedriva en aktiv förvaltning av ränteportföljen, till följd av fon-

dens storlek, förefaller små och att den aktiva förvaltning som genom-

förts under de senaste åren har varit mindre lyckosam. Samtidigt är inte

en passiv indexförvaltning av en så stor portfölj som första-tredje fond-

styrelsernas heller helt problemfri. Regeringen delar emellertid Mercers

uppfattning att en passiv förvaltning bör övervägas för hela eller delar av

den inhemska ränteportföljen.

Den utländska nominella portföljen var före 1998 delvis valutasäkrad

och 1998 valutasäkrades portföljen fullt ut. Jämförs första-tredje fondsty-

relsernas avkastning med ett valutasäkrat index under de senaste fem

åren är fondens resultat påtagligt bättre än index. Görs jämförelsen i

stället med icke valutasäkrat index är fondstyrelsermas avkastning något

lägre än indexets. På grund av förändringen av och osäkerheten kring den

tidigare valutasäkringspolitiken är det svårt att dra några säkra slutsatser

om förvaltningsresultatet i denna del.

För realränteportföljen kan man konstatera att under de två senaste

åren, då ett jämförelseindex funnits tillgängligt, har fonden haft en högre

risk och avkastning än indexet. Riskjusterat är fondstyrelsernas avkast-

ning marginellt sämre än index. Regeringen bedömer dock resultatet för

delportföljen som tillfredsställande.

Fastighetsportföljen är svår att utvärdera på grund av problemen med

att löpande bestämma värdet av fondens portfölj och frånvaron av lämp-

liga jämförelseindex. I Mercers jämförelse med andra förvaltare kan man

konstatera att avkastningen på första-tredje fondstyrelsernas fastighets-

placeringar var högre än andra placerares under femårsperioden. Denna

slutsats överensstämmer med första-tredje fondstyrelsernas konstate-

rande att fondens resultat i snitt varit ca. 2 procentenheter bättre än livför-

säkringsbolagens under den senaste femårsperioden. Regeringen konsta-

terar utifrån detta att fastighetsförvaltningen givit ett bra resultat.

37

5.2

5.2.1

Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelsernas mål

Skr. 1998/99:132

Regeringens bedömning: Både fjärde och femte fondstyrelserna har

förbättrat sina målfomuleringar efter § olårets utvärdering. De mål

som fjärde och femte fondstyrelsen beslutat sedan den förra utvärde-

ringen är i allt väsentligt väl avvägda och gör att förvaltningen kan

utvärderas på ett bra sätt.

Regeringens skrivelse för år 1997: I regeringens skrivelse de två

senaste åren kritiserades både fjärde och femte fondstyrelsens målfor-

muleringar. Fjärde fondstyrelsen fick kritik för att den totala portföljen

utvärderas mot Veckans Affärers totalindex som inte innehåller utdel-

ningar samt att man inte redovisar portföljens risk i samband med utvär-

deringen. Femte fondstyrelsen kritiserades framförallt för att det inte

fanns något tydligt angivet mål för förvaltningen. Regeringen menade att

det är väsentligt att femte fondstyrelsen anger tydligt mätbara och tidsbe-

stämda avkastningsmål för totalportföljen. Vidare kritiserades både

fjärde och femte fondstyrelserna för att målen för andelen likvida medel

var för högt satta.

De nuvarande målen: Sedan den föregående utvärderingen har både

den ijärde och femte fondstyrelsen reviderat sina mål i linje med vad som

uttrycktes i förra årets utvärdering.

Målet för den fjärde fondstyrelsen ändrades i början av 1999 till att

fondstyrelsen löpande under en femårsperiod skall nå en avkastning som

överstiger ett bestämt riktmärke med 5 %. Risknivån, mätt som aktiv risk

(se avsnitt 3.1 för definition), skall för förvaltningen ej överstiga 8%.

Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot, skall som

genomsnitt överstiga 0,15. Fjärde fondstyrelsens totala avkastning skall

jämföras med ett, av de olika delportföljemas jämförelseindex (se tabell

12) , sammanvägt index.

Även målet för femte fondstyrelsens förvaltning har ändrats sedan

förra årets utvärdering. Femte fondstyrelsens mål är att under en rullande

femårsperiod ha en avkastning på den totala portföljen som överstiger ett

sammanvägt index med 0,8 procentenheter per år. Fondstyrelsen har

också definierat motsvarande mål för de respektive delportfölj erna,

svenska aktier, utländska aktier och räntebärande instrument (se tabell

13) . För de svenska aktierna anges även en riskrestriktion genom att ett

tak på 7 % satts för aktiv risk och ett delmål om en informationskvot på

0,3.

Båda fondstyrelserna har genom det sammanvägda index som ligger

till grund för totalportföljemas avkastningsmål definierat en strategisk

portfölj. Kring denna strategiska portfölj definieras vilka avvikelser som

tillåts.

Mercers utvärdering: Mercer anser att fjärde fondstyrelsen skapat ett

välformulerat och strukturerat dokument för styrning och vägledning av

placeringsverksamheten. Dock saknar Mercer en koppling mellan den av

fondstyrelsen definierade normalportföljen och vad förvaltningen av till-

38

gångarna syftar till. Vidare ifrågasätts om en aktiv risk på 8 % fyller

någon funktion for fondstyrelsen eller om en så pass hög aktiv risk är

möjlig att uppnå for en förvaltare av den fjärde fondstyrelsens storlek.

Därtill menar Mercer att målet om en enprocentig överavkastning per år

är ett högt satt mål och att ett mer rimligt mål kunde vara att överträffa

det gällande indexet. Sammanfattningsvis menar Mercer att det nya mål-

dokumentet är en stor forbättring mot det föregående. Det har en god

struktur och bra argumentation, även om man på vissa punkter har avvi-

kande uppfattningar.

Angående den femte fondstyrelsens mål anser Mercer att det under

1998 fastslagna målet är ett stort steg framåt jämfört med tidigare. Man

noterar dock två oklarheter, dels har den minsta tillåtna andelen utländ-

ska aktier i portföljen satts så att den största tillåtna andelen svenska

aktier inte uppnås, dels är den högsta andelen utländska aktier satt till en

nivå som överstiger vad som är tillåtet enligt APR, om APR tolkas som

att begränsningen gäller marknadsvärden. I det fall APR tolkas som att

det gäller anskaffningsvärdet behöver detta dock inte vara ett problem.

Mercer noterar också att avkastningsmålet för förvaltningen av räntebä-

rande tillgångar förefaller vara väl ambitiöst.

Skälen för regeringens bedömning: Inledningsvis kan regeringen

konstatera att fjärde och femte fondstyrelsernas mål ändrats i en till-

fredsställande riktning.

Fjärde och femte fondstyrelsernas målformuleringar, med en strategisk

portfölj samt definierade tillåtna avvikelser kring denna samt mål for

förvaltningens risknivå synes i många stycken vara föredömliga. Till-

sammans med att jämförelseindex definierats for de tre delportföljema

ger modellen goda möjligheter att följa upp och utvärdera fattade beslut.

Den strategiska portföljallokeringen blir tydlig genom den övergripande

riktmärkesportfÖljen. Resultatet av mer tillfälliga avvikelser från den

strategiska portföljen blir möjligt att utvärdera mot rikmärket samtidigt

som gränsen for hur stora avvikelser som tillåts innebär en riskbegräns-

ning. Slutligen går de val av tillgångar som gjorts inom varje delportfölj

att utvärdera genom respektive delportföljs jämförelseindex.

Skillnaden mellan de båda fondstyrelsernas mål är små. Fjärde fond-

styrelsen har ett avkastningsmål som något överstiger den femte fond-

styrelsens, dock är den fjärde fondstyrelsens riskrelaterade avkastnings-

mål, informationskvoten, lägre än den femte fondstyrelsens. Det senare

kan motiveras med att den fjärde fondstyrelsens storlek som gör det svårt

for fonden att skapa mervärde på den svenska aktiemarknaden. En fond

som uppnår en viss storlek har svårt att ta positioner t.ex. i en särskild

aktie genom att man på grund av transaktionens storlek påverkar aktiens

pris på ett for fonden ogynnsamt sätt. Stora fonder tenderar därför att

fördela sina portföljer på sätt som nära överensstämmer med det index

som man utvärderas emot.

I ljuset av detta förefaller det oklart varför den fjärde fondstyrelsens

riskbegränsning for aktiv risk är mer snarare än mindre tillåtande än den

femte fondstyrelsens. Den fjärde fondstyrelsen torde, på grund av sin

storlek, ha mindre möjlighet att utnyttja riskmandatet vilket också åter-

speglas i fjärde fondstyrelsens lägre satta riskjusterade avkastningsmål. I

Skr. 1998/99:132

39

den del av Mercers material som innehåller jämförelser med andra aktie- Skr. 1998/99:132

förvaltare kan man konstatera att samtliga i jämförelsegruppen historiskt

haft en aktiv risk som påtagligt understiger 8 %. Detta gäller även för

fjärde fondstyrelsen vars aktiva risk under perioden varit knappt 4 %.

Man bör dock uppmärksamma att målet för den aktiva risken gäller hela

portföljen och inkluderar därmed utlandsportföljen. På de utländska

aktiemarknaderna begränsas inte den fjärde fondstyrelsen på samma sätt

som på den svenska marknaden. Nivån på målet för den aktiva risken

kan dock vara en del av den nya målformuleringen som efterhand kan

behöva justeras något.

Det mål som femte fondstyrelsen beslutat under 1998 förefaller, som

framgått ovan, väl avvägt och gör att förvaltningen kan utvärderas på ett

bra sätt. Regeringen instämmer dock i Mercers frågeställning om inte

målet på en överavkastning på 0,4 procentenheter mot jämförelseindexet

för den räntebärande portföljen är väl ambitiöst. Valet av OMRX-

TOTAL som jämförelseindex förefaller inte heller naturligt utifrån det

förvaltningsmandat femte fondstyrelsen har i dag, men här måste också

den förändring av AP-fondssystemet som kan bli resultatet av de nu

pågående politiska diskussionerna vägas in.

Vad gäller den strategiska portföljallokeringen förefaller även de port-

följandelar som valts i den strategiska portföljen (se tabell 13) i huvudsak

rimliga. Däremot kan man, som Mercer gör, ifrågasätta om man uppnår

önskad riskspridning genom de utländska placeringarna när de som idag i

huvudsak koncentreras till ett företag.

40

5.2.2

Fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning

Skr. 1998/99:132

Regeringens bedömning: Vare sig fjärde eller femte fondstyrelsen

har i sin totala förvaltning under de senaste fem åren lyckats nå

samma resultat som börsen i genomsnitt. Fjärde fondstyrelsens årliga

avkastning är 20,1 % vilket är 1,5 procentenheter lägre än Findatas

avkastningsindex. Den femte fondstyrelsens årliga avkastning är

20,6 %, en underavkastning med 1 procentenhet.

För båda fondstyrelserna motsvarar avkastningen på aktieportföljen i

stort sett jämförelseindexet under en femårsperiod. Vidare har båda

fondema ett påtagligt svagare resultat än index under 1998.

Risken är lägre än index i den femte fondstyrelsens aktieportfölj. För

ljärde fondstyrelsens svenska aktieportfölj ligger risken i nivå med

index. Skillnaden i uppmätt risk är åtminstone delvis en effekt av att

femte fondstyrelsen inte skiljer ut de utländska aktierna i sin portfölj.

Skillnaden i risk betyder att den riskrelaterade avkastningen för femte

fondstyrelsens aktieförvaltning är bättre än index medan ljärde

fondstyrelsens avkastning på den svenska aktieportföljen är sämre än

index. Fjärde fondstyrelsens resultat kan delvis förklaras av fondens

relativa storlek på den svenska aktiemarknaden.

Det huvudsakliga skälet till att fondstyrelserna inte uppnår avkast-

ningsmålen är den tidigare höga likviditetsandelen och det svaga

resultatet på aktieförvaltningen under 1998. Förvaltningsresultatet för

båda fondstyrelsernas aktie förvaltning är tillfredsställande. Vad gäller

det totala fondkapitalet har resultatet varit mindre tillfredsställande

under den senaste femårsperioden, men åtgärder har genomförts för

att styrelserna i framtiden bättre skall kunna nå de uppsatta målen.

Regeringens skrivelse för år 1997: I fjolårets utvärdering konsta-

terades att fjärde och femte fondstyrelsernas resultat varit tillfredsstäl-

lande under femårsperioden vad avser aktieförvaltningen. Den totala

avkastningen på fondkapitalet har emellertid, till följd av den höga likvi-

ditetsnivån, varit lägre än vad som kan förväntas av en fullinvesterad

aktiv aktieförvaltning. Något underlag för att konstatera huruvida denna

underavkastning motsvaras av en lägre risknivå finns ej. Brister kvarstår

vad gäller underlaget till utvärderingen.

Mercers sammanfattning: Den fjärde fondstyrelsen har inte uppnått

målet att under en femårsperiod överträffa ett totalavkastningsindex för

Stockholmsbörsen. Avkastningen för Findatas avkastningsindex (FDAX)

uppgår till 165,5 % (21,6 % per år) och fjärde fondstyrelsens portfölj har

beräknats till 149,6 % (20,1 % per år) under åren 1994-98. Ett jämförel-

seindex som bättre avspeglar den tillåtna tillgångsfördelningen för total-

portföljen är enligt Mercer 92 % FDAX och 8 % MSCI World. Avkast-

ningen för detta index var 161,3 % under femårsperioden, dvs 4,2 pro-

centenheter lägre än FDAX. Även mot ett mer rättvisande index lyckades

inte fjärde fondstyrelsen att överträffa avkastningsmålet under en fem-

årsperiod. I avsaknad av månadssiffror för totalportföljen kan någon

riskanalys ej utföras.

41

En bidragsanalys har genomförts för 1998 8 . Fjärde fondstyrelsens Skr. 1998/99:132

avkastning för 1998 var 8,7%, vilket var 5,5 procentenheter sämre än

jämförelseindex bestående av 92 % FDAX och 8 % MSCI World. Denna

underavkastning beror till största del på en sämre avkastning i den

svenska aktieportföljen än FDAX samtidigt som portföljen överviktas.

Andra orsaker är den relativt låga andelen utländska aktier vars avkast-

ning varit betydligt högre än portföljens totalavkastning. Det har varit

positivt att successivt minska andelen likvida medel från ca 8 % till ca

2,8 % av portföljens värde under året. Den under året genomsnittligt

höga andelen (5,2 %) likvida medel har dock bidragit negativt till total-

portföljens avkastning.

Avkastningen avseende svenska aktier kan utifrån årsavkastningar

uppskattas till 21,4 % för fondstyrelsen vilket kan jämföras med 21,6 %

för FDAX under femårsperioden.

Då avkastningshistorik finns på veckobasis för fyraårsperioden 1995-

98, har Mercer valt att också kommentera fyraårsperioden då riskaspek-

ten kan kommenteras. Fjärde fondstyrelsens avkastning har under en

fyraårsperiod varit 24,9 % per år att jämföra med FDAX avkastning om

25,7 % per år. Detta betyder att den svenska aktieportföljen avkastat

0,8 % sämre per år än index de senaste fyra åren. Detta till en risk som

ligger i linje med index under perioden.

I jämförelse med livbolagen som grupp har avkastningen med undan-

tag för 1998 varit god. Fjärde fondstyrelsens avkastning ligger strax över

genomsnittet under femårsperioden, 21,4 % per år jämfört med genom-

snittet om 21,2% per år. I relation till en jämförelsegrupp med andra

kapitalförvaltare har fjärde fondstyrelsens avkastning varit mellan 0,5 %

och 6,7 % per år sämre än jämförelsegruppen. Detta trots att risken mätt

som standardavvikelse varit något högre i fondstyrelsens portfölj än i de

portföljer som ingår i jämförelsegruppen.

Vi vet från erfarenheter av andra marknader att det är svårt att över-

träffa ett marknadsindex, när en betydande ägarandel av den lokala

aktiemarknaden innehas. I fjärde fondstyrelsens fall med en ägarandel

om ca 3,5 % av det totala börsvärdet av bolagen noterade vid Stockholms

fondbörs, kan detta få betydande konsekvenser. Studier från andra mark-

nader visar att en aktiv förvaltning av fjärde fondstyrelsens storlek och

andel, kan innebära en extra marknadskostnad. Vi kan dock inte utgå från

att detta är fallet för fjärde fondstyrelsen, bl a måste hänsyn tas till

omsättningshastigheten. Det är dock rimligt att anta att storleken har en

negativ påverkan på fondens möjlighet att skapa mervärde i form av

avkastning genom aktiv förvaltning. Den exakta storleken är dock svår

att kvantiflera. Enligt studier på andra aktiemarknader har den extra

marknadskostnaden skattats till 2,5 procentenheter per år. Detta problem

kan reduceras genom att sänka den aktiva risken eller omsättningshastig-

heten.

Den utländska aktieportföljens avkastning har beräknats till 110,5%

att jämföra med avkastningen för MSCI World inklusive utdelningar,

8 Tidigare år saknas kvartalssiffror.

42

vars avkastning varit 106,0% under perioden. Siffrorna är dock inte Skr. 1998/99:132

exakta och bör tolkas med försiktighet.

Femte fondstyrelsen har inte uppnått det tidigare långsiktiga målet att

överträffa ett avkastningsindex för Stockholms fondbörs. Avkastningen

för fondstyrelsens portfölj har beräknats till 153,3 % under den senaste

femårsperioden, eller 20,4 % per år. Samtidigt har Findatas avkast-

ningsindex avkastat 165,5 %, eller 21,6 % per år. De fem senaste åren

har femte fondstyrelsens avkastning varit 12,2 procentenheter lägre än

Findatas avkastningsindex. Jämfört med ett mer rättvisande index 9 bestå-

ende av även utländska aktier, har underavkastningen varit 8 procenten-

heter. Femte fondstyrelsen har således inte överträffat något av de

nämnda jämförelseindexen under femårsperioden.

Under 1998 fastställdes nya mål for förvaltningen. Det är ännu för

tidigt att utvärdera förvaltningen utifrån detta mål.

En bidragsanalys har genomförts för 1998 10 . Femte fondstyrelsens

avkastning för 1998 var 5,3 %, vilket var 8,9 procentenheter sämre än

jämförelseindex bestående av 92 % FDAX och 8 % MSCI World. Det

positiva bidrag till portföljens avkastning som genererats av det fulla

utnyttjandet av den tillåtna ramen för utlandsinnehav, har inte uppvägt

den negativa effekt som den höga andelen likvida medel inneburit. Här-

utöver har underavkastningen i den svenska aktieportföljen bidragit

negativt till resultatet.

Femte fondstyrelsens avkastning har under en femårsperiod varit

165,1 % (21,5 % per år) att jämföra med FDAX avkastning om 165,5 %

(21,6% per år). Detta betyder att aktieportföljen inklusive utländska

aktier har underträffat jämförelseindex som endast innehåller svenska

aktier, med 0,1 % per år de senaste fem åren. Utländska aktier har utgjort

minst 10 % av marknadsvärdet på fondens aktieportfölj. Detta har bidra-

git till att sänka risken i portföljen. Standardavvikelsen är ca 2,3 pro-

centenheter lägre i portföljen än i FDAX under femårsperioden. Förvalt-

ningen av aktieportföljen förefaller god under femårsperioden. Vid jäm-

förelser med såväl andra kapitalförvaltare som index, där enbart svenska

aktier ingår, med femte fondstyrelsen där utländska aktier ingår bör dock

resultatet tolkas med försiktighet.

I jämförelse med livbolagen som jämförelsegrupp (peer-group) har

avkastningen med undantag för 1998 varit god. Femte fondstyrelsens

avkastning inkluderar dock utländska aktier. Femte fondstyrelsens

avkastning ligger över genomsnittet under femårsperioden, 21,6 % per år

jämfört med genomsnittet om 21,2 % per år. Då avkastningen i femte

fondstyrelsens portfölj även inkluderar utländska innehav bör resultatet

tolkas med försiktighet.

Avkastningen i femte fondstyrelsen har i genomsnitt varit 21,5 % per

år under en femårsperiod. Detta skall jämföras med en grupp (peer-

group) kapitalförvaltare där avkastningen per år legat mellan 0,4 % och

6,8 % högre. Överavkastningen jämfört med index i femte fondstyrelsen

ligger på -0,1 % vilken är sämst i gruppen. Viktigt att ta hänsyn till är

’ 92% FDAX, 8%MSC1 World.

10 Tidigare år saknas kvartalssiffror.

43

dock att femte fondstyrelsen även har utländska aktier i sin portfölj. Det Skr. 1998/99:132

har inte de andra i jämförelsegruppen. Den leder till en relativt högre

aktiv risk hos femte fondstyrelsen. Den högre aktiva risken har inte mot-

svarats av en ökad avkastning. Risken mätt som standardavvikelse i

femte fondstyrelsens portfölj är dock lägre p.g.a den ökade diversifie-

ringen i portföljen.

Skälen till regeringens bedömning: För både fjärde och femte

fondstyrelserna har underlaget med avkastningshistoriken förbättrats

påtagligt från och med 1998. Detta innebär att det framöver kommer att

t.ex. vara möjligt att beräkna riskjusterad avkastning för hela portföljen.

För den period som är aktuell i denna utvärdering kan vissa beräkningar

inte göras på grund av bristande underlag. Detta förtar dock inte värdet

av de framsteg som gjorts hos de båda fondema.

Fjärde fondstyrelsen har under den senaste femårsperioden inte upp-

nått målet att över en femårsperiod något överträffa ett avkastningsindex

för Stockholms fondbörs. För åren före 1998 saknas avkastningshistorik

som skulle göra det möjligt att beräkna den riskrelaterade avkastningen

för totalportföljen.

Placeringarna i svenska aktier utgör huvuddelen av fjärde fondsty-

relsens tillgångsportfölj. Fondstyrelsens investeringar i svenska aktier har

utvecklats i linje med jämförelseindexet för den svenska aktiemarknaden

under de senaste fem åren. Under det senaste året har dock fondstyrelsens

portfölj utvecklats märkbart sämre än index.

För den svenska aktieportföljen tillåter den existerande avkastnings-

historiken beräkningar av den riskrelaterade avkastningen från och med

1995. Jämförs den fjärde fondstyrelsens förvaltning med Findatas

avkastningsindex under denna period har fondstyrelsens portfölj haft en

högre risk, och den riskrelaterade avkastningen har varit något lägre för

fondstyrelsens portfölj än för index enligt den av fjärde fondstyrelsen

anlitade utvärderingsfirman MPIRs beräkningar.

I jämförelse med livförsäkringsbolagen har avkastningen på fjärde

fondstyrelsens svenska aktieportfölj varit god, men i jämförelse med

andra aktieförvaltare än livbolagen är fjärde fondstyrelsens förvaltnings-

resultat för svenska aktier under snittet. I jämförelse med dessa är också

risken högre i ljärde fondstyrelsens aktieportfölj.

Resultatet av förvaltningen av utländska aktier och likviditeten har som

framgått tidigare varit bra.

Därmed kan man konstatera att den svaga totalavkastningen under

perioden 1995-98 framförallt beror på den tidigare höga andelen likvida

medel samt under 1998 ett olyckligt val av svenska aktier. Andelen lik-

vida medel har minskat påtagligt under 1998. Även om det senaste årets

förvaltningsresultat vad gäller svenska aktier i och för sig är nedslående,

har avkastningen varit i linje med jämförelseindexet under de senaste fem

åren. Det förefaller inte i dag finnas grund för att se 1998 års förvalt-

ningsresultat för de svenska aktierna som resultat av en långsiktigt för-

sämrad förmåga att förvalta svenska aktier. Sammantaget far därför för-

valtningsresultatet för den senaste femårsperioden anses vara mindre till-

fredsställande, men det skall konstateras att åtgärder genomförts under

1998 vilka bör leda till en bättre utveckling på sikt.

44

Inte heller den femte fondstyrelsen har under den senaste femårs-perio- Skr. 1998/99:132

den kunna nå sitt tidigare mål, att uppnå en så hög avkastning att den

motsvarar minst totalavkastningen för aktier på Stockholmsbörsen. Det

är ännu för tidigt att utvärdera fonden mot det nya mer välformulerade

målet. Som framgår ovan är avkastningen på femte fondstyrelsens totala

portfölj lägre än både ett sammanvägt index och Findatas avkastningsin-

dex. Något underlag för att göra riskjusterade bedömningar av den femte

fondstyrelsens totala portföljs avkastning har inte presenterats.

Femte fondstyrelsens portfölj med svenska och utländska aktier har

under de senaste fem åren haft en avkastning som exakt motsvarar

avkastningen på Findatas avkastningsindex. Risken i portföljen har dock

varit lägre än index. Därmed har den riskjusterade avkastningen varit

högre än för indexet. Resultatet vid en jämförelse med andra förvaltare

liknar det för den fjärde fondstyrelsen. Skillnaden är dock att risken i

femte fondstyrelsens portfölj är något lägre än jämförelsegrupperna,

vilket kan vara en förklaring till den lägre avkastningen.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att femte fondstyrelsen inte

nått uppsatta mål. En förklaring till detta är den tidigare höga likvidi-

tetsandelen. En annan mindre bidragande orsak förefaller vara att femte

fondstyrelsen valt en lägre risknivå än vad som ingår i det index man haft

som mål att överträffa. Det senaste året avviker från tidigare år genom att

femte fondstyrelsens aktieförvaltning givit en påtagligt sämre avkastning

än j ämförelseindex

Tabell 17. Avkastning i fjärde och femtes aktieportfölj under perioden 1994-1998.

Fjärde*

FDAX

1995-98

Femte

FDAX

1994-98

Avkastning

21.4

-

21,6

21,6

Risk (standardavvikelse)

19,3*

18,1

17,3

19,1

Riskjusterad avkastning

0,99*

1,03

0,9

0,8

* För perioden 1995-98

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen

Regeringens bedömning: De mål och riktmärken som sjätte

fondstyrelsen presenterat är uppföljningsbara och väl formulerade.

Målet för förvaltningen av de noterade aktierna bör dock kunna

kompletteras med ett mål för portföljens risk.

Sjätte fondstyrelsen har bedrivit verksamhet sedan slutet av 1996,

vilket innebär en alltför kort tids verksamhet för att medge en bra

utvärdering. Under 1998 ändrades fondens strategiska tillgångs-allo-

kering genom ett minskat ägande av räntebärande tillgångar och ett

ökat innehav av noterade aktier. Sammantaget gör detta att det är svårt

att nu utvärdera förvaltningsresultatet. Jämförs den avkastning som

sjätte fondstyrelsens placeringar givit med lämpliga index förefaller

dock avkastningen ha varit tillfredsställande.

45

Regeringens skrivelse för år 1997: Regeringen ansåg att sjätte fond- Skr. 1998/99:132

styrelsens mål huvudsakligen var formulerade på ett bra sätt. Vissa syn-

punkter fanns dock. Målet for den totala portföljen ansågs vara för lågt

satt. Mål för risknivåerna saknades för delportföljema och för investe-

ringsverksamhetens mål saknades en tidshorisont. Därtill menade rege-

ringen att den tid som satts upp för en övergång från ränteplaceringar till

aktieplaceringar var för väl tilltagen. Regeringen menade vidare att det

var svårt att dra några slutsatser om resultatet för kapitalförvaltningen

och investeringsverksamheten eftersom verksamheten pågått under en

alltför kort tidsperiod.

Mercers utvärdering: Sjätte fondstyrelsen är under uppbyggnad. Därför

saknas ett utvärderingsbart mål och relevant index för den totala portföl-

jen under tvåårsperioden. I början av 1997 bestod portföljen nästan ute-

slutande av räntebärande placeringar. Andelen aktier har sedan gradvis

ökat, för att i slutet av 1998 uppgå till ca 95 %. Om aktieandelen hade

ökats snabbare hade portföljens marknadsvärde varit högre då aktie-

marknaden ökat i värde under nästan hela perioden.

Sjätte fondstyrelsens förvaltning av svenska aktier slog under 1997

Findatas avkastningsindex med 12 %. Detta berodde dock till fullo på att

fonden under januari innehade en aktie, Bure, som steg kraftigt i värde.

Det senaste året, 1998, underträffade fonden index med 4,2 %. Perioden

är dock för kort för att kunna dra några slutsatser av AP-fondens skick-

lighet att förvalta den svenska noterade aktieportföljen.

För svenska onoterade tillgångar har inte någon avkastningsberäkning

genomförts då bokförda värden eller anskaffningsvärden sällan har något

samband med det verkliga marknadsvärdet. För att kunna utvärdera ono-

terade tillgångar förutsätts en kontinuerlig och konsekvent marknadsvär-

dering av tillgångarna.

De räntebärande placeringarna underträffande index med 1,7 % under

1997 och med 2,3 % under 1998 jämfört med jämförelseindex, OMRX-

GOVT, ett index för statsobligationer. Detta beror främst på att risknivån

(durationen) varit lägre än index, särkilt under det fjärde kvartalet. En

kraftig nedviktning i duration genomfördes i augusti 1998. Riskjusterat

har avkastningen varit 0,5 % sämre än för index under 1997 och i paritet

med index för 1998. Tidsperioden är även här för kort för att kunna dra

någon slutsats.

Tabell 18. Avkastning för sjätte fondstyrelsen under år 1997-1998

Tillgångsslag

Marknadsvärde

1998

Avkastning

Dec 1996-98

Index

Dec 1996-98

Räntebärande

0,6

16,5 %

17,9 %

värdepapper

Noterade aktier

10,7

67,6 %

47,9 %

Onoterade

0,9

-

-

Totalt

12,2

18,5 %

-

Skälen for regeringens bedömning: Som tidigare kan regeringen

konstatera att de mål sjätte fondstyrelsen satt upp i huvudsak är välgrun-

dade och uppföljningsbara.

I fjolårets utvärdering kritiserades den sjätte fondstyrelsen för att det

inte fanns ett angivet riktmärke för den totala portföljen. Under året har

46

Findatas avkastningsindex fastställts som riktmärke. Regeringen noterar Skr. 1998/99:132

Mercers synpunkt att en verksamhet som sjätte fondstyrelsens över tiden

borde generera en avkastning som överstiger Findatas avkastningsindex

eftersom risken i de tillgångar som fonden placerar i kommer att vara

högre än jämförelseindexets. På sikt kan det vara rimligt att fonden åter

ser över riktmärket för hela portföljen. Under en inledande period då

endast en mindre del av sjätte fondstyrelsens totala portfölj utgörs av

investeringar i onoterade bolag förefaller dock det uppsatta målet för den

totala portföljen rimligt.

Det nya målet innehåller också den en precisering som efterfrågades i

förra årets utvärdering. Avkastningen utvärderas över en femårsperiod.

Däremot instämmer regeringen i Mercers kritik av huruvida Findatas

avkastningsindex är en lämplig jämförelse för investeringsportföljen.

Denna del av portföljen borde över tiden ge en högre avkastning än de

noterade börsbolagen. Det förefaller rimligt att detta återspeglas i målet

för avkastningen på investeringsportföljen.

I de målformuleringar som presenterats anges att fondens totala till-

gångar skall ge en avkastning som minst motsvarar Findatas avkast-

ningsindex och att avkastningen från investeringsverksamheten skall

överträffa denna avkastning. Någon risknivå framgår dock inte av mål-

formuleringen. Det förefaller rimligt att risken för de onoterade aktierna

kommer att överstiga den för noterade aktier. För de onoterade aktierna

är det också svårt att ange ett kvantitativt mål för portföljens risk. Den

formulering som fondstyrelsen valt - ”en portfölj med god riskspridning”

- förefaller därför vara tillfyllest för de onoterade tillgångarna och för

den totala portföljen. För de noterade tillgångarna bör det däremot vara

möjligt att fastställa ett mål för risknivån i portföljen.

På grund av att den sjätte fondstyrelsen är relativt nystartad är det inte

möjligt att utvärdera förvaltningsresultatet på samma sätt som för de

övriga fondstyrelserna. Därtill innebär den sjätte fondstyrelsens place-

ringsinriktning mot onoterade bolag särskilda problem vid utvärderingen.

De onoterade tillgångarna är svåra att utvärdera med de metoder som i

Övrigt används i denna skrivelse. Regeringen kommer i samråd med

sjätte fondstyrelsen att försöka utarbeta metoder för att framgent möjlig-

göra en utvärdering av sjätte fondstyrelsens onoterade tillgångar.

Sjätte fondstyrelsen har under det senaste året, efter inrådan från rege-

ringen, genomfört en omallokering av portföljen. Vid årets ingång

utgjordes huvuddelen av portföljen av räntebärande tillgångar. Under året

har en omplacering gjorts till förmån för noterade aktier. Sammantaget

var nästan hela portföljen placerad i noterade och onoterade aktier vid

utgången av 1998.

Det förvaltningsresultat som framgår av Mercers sammanfattning visar

att avkastningen på de räntebärande tillgångarna inte nått upp till jämfö-

relseindexet. Detta beror till en del på att sjätte fondstyrelsen valt en

lägre risknivå än index, men även riskjusterat är fondstyrelsens avkast-

ning lägre. Fondstyrelsen själv jämför för 1998 ränteförvaltningen med

ett index som väger samman det tidigare indexet samt det index som nu

används vid resultatjämförelserna. Sjätte fondstyrelsen konstaterar att

man under det senaste året haft en avkastning som något överstiger det

47

sammanvägda indexets avkastning men fondens riskrelaterade avkast- Skr. 1998/99:132

ning understiger indexets.

Det är knappast möjligt att dra några meningsfulla slutsatser om resul-

tatet för aktieförvaltningen efter två års verksamhet. Sådana slutsatser för

vänta till kommande utvärderingar.

6 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-

sjunde fondstyrelserna.

48

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Årsredovisning

Innehåll

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

1998 i sammandrag _ 1

VD kommenterar

2-3

Uppdrag och direktiv

4

AP-fondens roll i det svenska pensionssystemet

4

1-3 AP-fondens förvaltningsuppdrag

5

1-3 AP-fondens placeringsregler

5

Det nya pensionssystemet

6

1-3 AP-fondens organisation

7

Den ekonomiska utvecklingen

8

Utvecklingen i omvärlden

8

Den svenska utvecklingen

9

Förvaltningsberättelse

Fondens placeringsverksamhet

11

Placeringsprocess

11

Placeringsinriktning

11

Risker

11

Portföljen

12

Svenska nominella lån

13

Utländska nominella lån

14

Svenska reallån

14

Fastigheter Sverige

15

Fastigheter utland

15

Fondkapitalets utveckling

16

Resultat och avkastning

17-19

Resulta:

17

Totalavkastning

17

Totalavkastning 1998

17

Femårig totalavkastning

18

Totalavkastning enligt

försäkringsbranschens metod -

19

Resultat- och balansräkning (1-3)

20-21

Redovisningsprinciper

22

Noter

23-25

Resultat- och balansrakningar

1.2 resp 3 fondstyrelserna

26-31

Styrelse

32-34

Revisionsberättelse

35

Jamforande resultat- och

balansräkningar 1994-98

36

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

1 998 i sammandrag

1 3 AP-FONDENS TOTALAVKASTNING

I 1 »-'. Ifh* 199/ 1998

.....GerKMf.:-"’! 19V. 1998.9.’

Årets resultat var 49,2 mdkr. Inklusive orealise-

rade värdeförändringar var det marknadsvärde-

rade resultatet 57,3 mdkr. vilket motsvarar en

totalavkastning på 10,0 procent.

Totalavkastningen för femårsperioden 1994-98

var 9.1 procent per år.

Den reala avkastningen uppgick under 1998 till

10,7 procent och under femårsperioden 1994-98

till 7,8 procent per år.

Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan inbetal-

da avgifter och utbetalda ATP-pensioner - upp-

gick till 32,9 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 92.0

mdkr och pensionsutbctalningarna 124,9 mdkr.

Fondkapitalet ökade under året med 3,9 procent

till 629.3 mdkr per den 31 december 1998.

Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nomi-

nella lån 86,0 procent, reallån 9,8 procent och

fastigheter 4,2 procent.

Ränteutvecklingen under året medförde att såväl

de svenska som utländska nominella lånen ökade

i värde. Totalavkastningen 1998 var för dessa port-

följer 10,7 procent respektive 10,6 procent. De

svenska reallånens totalavkastning var låg, 4,1

procent, till följd av minskningen i kpi under året.

Fastigheter gav en totalavkastning på 11,8 pro-

cent för 1998.

1-1 AP-tondens årsredovisning 1998

VD kommenterar

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

AP-fondens roll är att vara buffert i ATP-svstemet,

för att över tiden jämna ut obalanser mellan av-

giftsinkomster och pensionsutbetalningar. L nder

senare år har underskottet ökat och successivt

krävt allt större påfyllnad från AP-fonden. Med

oförändrade regler skulle AP-fonden på lång sikt

tömmas på sitt kapital. Detta var ett av skälen till

att riksdagen i juni 1998 fattade beslut om ett

nytt ålderspensionssystem. Livsinkomstprincipen

blir styrande i det nya pensionssystemet, pen-

sionsrätten för den enskilde bestäms a\ hur

mycket pensionsavgifter som betalats in. Huvud-

delen av avgifterna går, liksom idag, till ett

fördelningssystem medan en mindre del fonde-

ras i en så kallad premiereserv där den enskilde

själv bestämmer över förvaltningen.

AP-fondens uppdrag i det nya pensionssvste-

mets fördelningsdel kan sägas vara detsamma

som i dagens ATP-svstem. Det finns dock vissa

skillnader. AP-fondens storlek kommer att redu-

ceras till följd av överföringar till statskassan.

Avsikten är vidare att placeringsreglema för AP-

fonden skall blir friare. Därtill kommer att

fondens storlek och avkastning kan komma att

påverka den så kallade bromsen. Avsikten med

bromsen är att reducera pensionernas storlek i

tider med alltför stora finansiella påfrestningar.

Regeringens konkreta förslag i dessa frågor vän-

tades presenteras under våren 1998. Så blev det

tyvärr inte, i stället är förhoppningen att klarhet

skapas under 1999 vad gäller organisation,

placeringsregler och kapitalstorlek.

Det gångna året präglades av fortsatta ränte-

nedgångar i större omfattning än väntat såväl

internationellt som i Sverige samt fallande infla-

tionstakt. Asienkrisen och den följande globala

finansiella krisen skapade oro och osäkerhet och

bromsade tillväxten runt om i världen. Alla aktö-

rer påverkades. Hushållen påmindes om att

sparande i aktier inte är riskfritt, investerare om

att onormalt hög avkastning bara kan nås genom

högt risktagande som ibland ieder till omfattande

förluster. Övervakarna av systemen - regeringar

och centralbanker - påskyndar nu arbetet med att

försöka skapa ett långsiktigt hållbart ramverk för

att få det globala finansiella systemet att fungera

tillfredsställande.

Det redovisade resultatet av 1 -3 fondstyrelser-

nas medelsförvaltning under första halvåret 1998

blev 49 miljarder kronor, ungefär samma nivå

som har gällt de senaste fem åren. Visserligen

sjönk ränteinkomsterna i takt med fallande räntor,

men detta har till stor del kompenserats av ökade

kursvinster. Räntenedgången ligger också bakom

att det orealiserade värdet på obligationsportföl-

jen ökade med 8 miljarder kronor. Det marknads-

värderade resultatet uppgick därmed till 57 miljar-

der kronor.

Återigen finns det skäl att betona att fondens

roll är långsiktig och att ränteutvecklingens posi-

tiva eller negativa effekter på portfölj värdet inte

bör överskattas för ett enskilt år. Det är bara en

liten del av förändringarna som realiseras.

Kortare tid än fem år bör inte användas för utvär-

dering och analys i detta sammanhang.

Totalavkastningen under de senaste fem åren

uppgår till 9,1 procent årligen. Den reala avkast-

ningen under femårsperioden uppgår till 7,8

procent per år, vilket är tillfredsställande utifrån

de placeringsregler som gäller för AP-fonden. Det

innebär också att avkastningen under femårsperi-

oden gett en realsäkring av kapitalet, vilket enligt

gällande placeringspolicy är ett primärt mål.

Avkastningen har huvudsakligen genererats via

nominella räntebärande placeringar, men det är

värt att notera att avkastningen på fastigheter

under femårsperioden var högre än dessa.

En viktig organisatorisk händelse för fonden

under 1998 var att fastighetsverksamheten i Sveri-

ge bolagiserades. AP Fastigheter AB bildades

under första halvåret och ett intensivt arbete pågår

tor att säkerställa att bolaget organiseras och drivs

på ett rationellt och effektivt sätt. Den långsiktiga

inriktningen för fastighetsbolaget får anstå tills de

politiska beslut fattats som rör förändringar i

fondens organisation och placeringsregler.

En viktig förändring i fondens placeringsverk-

samhet, som blivit tydligare under 1998, är att vi

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

ökat andelen räntebärande

placeringar utomlands. Sam-

mantaget har ytterligare drygt

30 miljarder investerats under

året och avsikten är att nå

reglementets tillåtna gräns på

10 procent.

Fondens verksamhet på-

verkas naturligtvis starkt av

den samhällsekonomiska ut-

vecklingen. För de närmaste

åren kan förutses fortsatt låg

inflation och låga räntor

internationellt och i Sverige.

Den ekonomiska politiken,

såväl penning- som finanspolitik, är inriktad på

låg inflation. En stor utmaning är emellertid att

tillväxten samtidigt måste komma upp till sådana

nivåer att arbetslösheten avtar mer varaktigt.

Låginflationspolitiken måste kunna uppvisa

sådana fördelar om den på lång sikt skall kunna

behålla sin legitimitet.

Konkurrensen över gränserna blir allt mer

påtaglig vilket ökar kraven på effektivitet. Detta

påverkar även kapitalförvaltarna i hög grad.

Strukturomvandlingen i sektorn kommer sanno-

likt att accelerera genom fortsatta sammanslag-

ningar, samtidigt som det växande sparandet ger

större volymer att förvalta. Den genomsnittliga

portföljstorleken kommer att öka och små förval-

tare kan få svårare att hävda sig, såvida man inte

lyckas inmuta en speciell och lönsam nisch.

En lägre inflation, jämfört med vad vi vant oss

vid, medför också lägre genomsnittliga räntor.

Svängningarna på räntemarknaden blir sannolikt

mindre och riskpremierna lägre även om tillfälli-

ga bakslag torde komma att ske som en följd av

oro och nervositet på de alltmer globala finans-

marknaderna. Samtidigt kan svängningarna för

de reala ekonomierna väntas fortsätta sitt tradi-

tionella mönster. Detta leder till en ökad fokuse-

ring på den övergripande tillgångsallokeringen.

Detta är en viktig utgångspunkt för fonden. Vi

räknar med att få placera även i aktier och med

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

avsevärt större andel av för-

mögenheten utomlands fram-

över. Sedan en tid bedriver vi

ett arbete för att förbereda oss

inför de väntade nya förutsätt-

ningarna. Erfarenheter från

andra stora kapitalförvaltare

både i Sverige och utomlands

har hämtats in. Tillgångsallo-

keringen förutses få en cen-

tral roll för fondens place-

ringsversamhet.

Det är svårt att i dagsläget

peka på några direkta konse-

kvenser för fondens verksam-

het av EMUs bildande, men några slutsatser kan

ändå dras. Bedömningen av kreditrisker kommer

att hamna i fokus inom EMU och behovet av en

mer global sektorsanalys ökar. Den gemensamma

valutan ger goda förutsättningar för en stor, likvid

kapitalmarknad inom EMU. Marknaden för före-

tags- och kommunobligationer kan förväntas

växa. Detta skapar utökade möjligheter för fonden

att handla med kreditspreadar. På sikt borde också

möjligheterna att investera i europeiska fastig-

hetsbolag öka.

Fonden ägnar särskild uppmärksamhet åt de

problem som kan uppstå i samband med millennie-

skiftet. Vårt interna åtgärdsprogram beräknas vara

avslutat till kommande halvårsskifte.

Det finns starka skäl att understryka vikten av att

politikerna nu sätter punkt för diskussionerna om

utformningen av AP-fondens framtida organisation

och placeringsregler. Förhoppningsvis tas därvid

hänsyn till de trender som finns i vår omvärld

rörande kapitalförvaltning. Det är också viktigt att

beslut och riktlinjer görs tydliga och klara.

Stockholm i februari 1999

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Uppdrag och direktiv

AP-fondens roll i det svenska

PENSIONSSYSTEMET

Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden, tillkom

som en följd av att en allmän tilläggspension,

ATP. infördes 1960.

ATP-systemet är ett så kallat fördelningssystem

som bygger på att varje års pensionsutbetalningar

finansieras genom avgifter på den aktiva be-

folkningens förvärvsinkomster under samma år.

De aktiva generationerna bär genom dessa avgif-

ter ansvaret för de pensionerades försörjning.

Trots att ATP-systemet utformades som ett

fördelningssystem fann man det motiverat att få

till stånd en betydande fondbildning. Motiven

var dels att bidra till sparandet i ekonomin, dels

att bygga upp en buffert för att klara perioder då

avgiftsinkomsterna understiger pensionsutbetal-

ningarna.

AP-fonden är uppdelad i flera självständiga

fondförvaltningar och består idag förutom av de

tre ursprungliga fondstyrelserna, som huvud-

sakligen placerar på räntemarknaden, även av en

fjärde, femte och sjätte fondstyrelse. Dessa inrät-

tades 1974, 1988 respektive 1996 och placerar i

aktier och andra värdepapper på riskkapital-

marknaden. AP-fondens samlade förmögenhet

uppgår till drygt 700 miljarder kronor varav drygt

600 miljarder kronor förvaltas av 1-3 AP-fonden.

I samband med pensionsreformen har också en

sjunde fondstyrelse tillkommit inom ramen för

premiereservsystemet (se vidare avsnittet Det nya

pensionssystemet).

I juni 1998 beslutade riksdagen om reglerna

för det reformerade ålderspensionssystemet.

Reformen träder i kraft den 1 januari 1999 och

de första utbetalningarna kommer att ske år

2001. Det nya ålderspensionssystemet ska finan-

sieras med en avgift på 18,5 procent. Av den

totala avgiften går 2,5 procent till en ny premie-

reserv och resterande 16 procent går till fördel-

ningssystemet. AP-fondens roll är att, inom det

reformerade systemets fördelningsdel, även fort-

sättningsvis fungera som en buffert.

Det är 1-3 AP-fondens uppgift att tillhandahålla

de medel som behövs för utbetalning av pensio-

ner inklusive kostnader för administration av

pensionssystemet. Pensionsreformen innebär att

en omfördelning sker av betalningsansvaret för

pensionsutgifterna. Den ATP i form av förtids-,

efterlevande- och barnpension som fram till och

med 1998 belastade AP-fonden belastar från och

med 1999 statsbudgeten, medan utgifterna för

folkpension till ålderspensionärer förs från stats-

budgeten till 1-3 AP-fonden.

Mot bakgrund av dessa förändringar pågår ett

utredningsarbete om hur mycket medel som kan

överföras från 1-3 AP-fonden till statskassan. Till

frågan om hur mycket medel som bör tas ur 1-3

AP-fonden hör frågan om hur den så kallade

bromsen ska utformas. Avsikten är att bromsen

ska reducera pensionsutgifterna i det fall ålders-

pensionssystemet är i finansiell obalans. Något

färdigt förslag har ännu inte presenterats. I avvak-

tan på ett beslut om överföringens storlek har

riksdagen beslutat att 45 miljarder kronor ska

övertöras från 1-3 AP-fonden till statsbudgeten

för vart och ett av åren 1999 och 2000.

Storleken på överföringen till statskassan och

bromsens utformning är viktiga förutsättningar för

1-3 AP-fonden. Vidare diskuteras 1-3 AP-fondens

framtida placeringsregler och organisation. Avsik-

ten är bland annat att ge 1-3 AP-fonden friare

placeringsregler för att fonden därmed bättre ska

kunna möta de avkastningskrav som det nya

pensionssystemet ställer.

1-3 AP-rondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Oppdr.ig och direktiv

1-3 AP-FONDtNS

FÖRVALTNINGSUPPDRAG

Uppdraget som riksdagen har gett 1-3 AP-fonden

och dess förvaltning är att förvalta fonden så att

dess bidrag till finansieringen av de allmänna

pensionerna blir så stort som möjligt. Det över-

gripande målet är att maximera tillgångarnas

totalavkastning på lång sikt inom ramen för det

risktagande som följer av placeringsreglema i

lagen med reglemente för Allmänna Pensionsfon-

den (1983:1092).

Enligt reglementet eke medlen förvaltas »i:

e att de ger en långsiktigt hög avkastning,

e att de uppfyller en tillfredsställande

betalningsberedskap,

e att placeringarnas risker sprids och

e att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Dessa riktlinjer poängterar kravet på hög avkast-

ning men markerar också begränsningar för risk-

tagandet.

1-3 AP-fondens placeringsregler

Enligt reglementet får fonden fritt placera i ränte-

bärande papper, dock med begränsningen att

motsvarande högst 10 procent av marknadsvär-

det på fondens totala tillgångar får placeras i

skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. En

ytterligare begränsning är att skuldförbindelser

som inte klassas som låg risk får utgöra högst 5

procent av de totala tillgångarnas värde.

Fonden får handla med optioner och terminer

eller andra likartade finansiella instrument för att

effektivisera förvaltningen.

Fondens möjligheter att placera i fastighetsak-

tier i och utanför landet är också begränsad till

5 procent. Genom en ändring i reglementet tär

fonden från och med den 1 september 1998 inte

längre direktäga fastigheter, utan fastighets-

placeringar måste ske i form av aktier. Fonden

har dock fått dispens från denna regel för sina

utländska direktägda fastigheter fram till

utgången av 1999.

Den pågående riversynen av fondens place-

ringsregler kan enligt uttalanden från finansmini-

stern förväntas ge fonden mer flexibla place-

ringsregler i form av ökade möjligheter att placera

i aktier och i tillgångar på utländska marknader.

1-3 AP-iondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Det nya pensionssystemet

Den 1 januari 1999 träder pensionsreformen i

kraft och utbetalningar enligt de nya reglerna

sker från och med 2001. Folkpension och ATP

ersätts av inkomstpension, premiepension och

garantipension.

Den nya ålderspensionen grundas på livsin-

komstprincipen, det vill säga på hur mycket varje

person tjänat under hela sitt liv. Pensionen i det

reformerade systemet baseras på en fast avgift på

18,5 procent av den inkomst som ger pensions-

rätt. Pensionen blir med andra ord avgiftsbestämd

mot att tidigare varit mer förmånsbestämd. I ATP-

systemet ska man för att få full pension ha arbetat

30 år av vilka de 15 bästa inkomståren styr

pensionens storlek.

Avgifterna och kapitalförvaltningen delas upp i

två delar i det nya pensionssystemet, dels ett

fördelningssystem, dels ett premiereservsystem.

16 procent förs till fördelningssystemet för att

betala samma års pensioner. Ersättningen från

denna del av systemet kallas inkomstpension.

Varje individs pensionsrätt registreras och den på

så sätt bokförda behållningen räknas upp varje år

med den allmänna inkomstutvecklingen. 1-6 AP-

fonden ska, liksom i ATP-systemet, fungera som

finansiell buffert i fördelningsdelen.

I de fall de finansiella påfrestningarna blir för

stora - trots den ökade följsamheten mot den sam-

Den nva re n si on s avg i fte n

' Åiderspeniionsavgttt 18,5%

1 -6:e AP-fonderna

Inkomstpension

■ -J

Premiepensionsmyndigheten (PPM)

Riksgäldakontoret (interimistiskt)

7:e AP-fonden Stätligt J Privata

(Premiasbarfonden) fondbolag fontibojag

Premiepension

hällsekonomiska utvecklingen - är avsikten att

pensionsutgifterna ska reduceras. Den tekniska

utformningen av en sådan broms är under utredning.

Den återstående delen av avgiften, 2,5 pro-

cent, sparas och förräntas på ett individuellt

premiereservkonto. Storleken och avkastningen

på denna avsättning bestämmer premiepensio-

nens storlek.

Den årliga avsättningen på 2,5 procent till

premiereserven förvaltas interimistiskt av Riks-

gäldskontoret till dess inkomsttaxeringen för det

aktuella året är klar och individen kan göra sitt

fondval.

Utöver inkomstpension och premiepension

tillkommer ett grundskydd i form av en garanti-

pension, vilken skattefinansieras.

De nya reglerna för ålderspension införs

successivt. Personer födda 1937 eller tidigare får

fortsatt folkpension och ATP. De som är födda

mellan 1938 och 1953 fasas in genom att en del

av pensionen kommer från det gamla systemet

och en del från det nya. Ju yngre man är desto

större andel av pensionen beräknas enligt de nya

reglerna. Personer födda 1954 eller senare får

pension helt enligt det nya systemet.

Premiepensionsmyndigheten kommer att svara

för administrationen av premiereserven men inte

för den direkta förvaltningen.

Individen kommer årligen att få välja mellan ett

stort antal fonder för förvaltning av de avgifter

som sätts av till premiereserven. För den som inte

gör ett aktivt val kommer medlen att förvaltas av

en nybildad 7:e AP-fond. Enligt planerna skulle

valet av fondförvaltare ske med början hösten

1999. I dagsläget kvarstår dock inbetalda medel

från 1995 och framåt hos Riksgäldskontoret i

avvaktan på att Premiepensionsmyndigheten

bygger upp sin administration.

För information om den nya allmänna pensio-

nen svarar Riksförsäkringsverket, Försäkrings-

kassorna och Premiepensionsmyndigheten. De

gemensamma informationskanalerna är internet-

sidan www.pension.nu och "pensionstelefonen"

telefon 020-61 65 70.

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

1-3 AP-fondens organisation

De tre fondstyrelsernas ledamöter och suppleanter

väljs årligen av regeringen efter förslag av arbets-

marknadens parter och andra organisationer.

Första, Andra och Tredje fondstyrelsernas till-

gångar förvaltas i en gemensam organisation.

Placeringsutskottet, som består av de tre ord-

förandena och ytterligare sex ledamöter ur fond-

styrelserna, fungerar som ett rådgivande organ

för VD men har av styrelserna också delegerats

vissa beslutande funktioner.

Under 1998 bolagiserades fondens svenska

fastighetsverksamhet, varvid personer knutna till

fastighetsverksamheten och som tidigare var

anställda i fonden fick anställning i det nybildade

fastighetsbolaget AP Fastigheter AB som ägs av

1-3 AP-fonden. Av denna anledning minskade

antalet anställda i fonden kraftigt under 1998.

Vid utgången av året var totalt 62 (245 > anställda

i fonden.

Organisationen för fondens räntebärande

placeringar är uppdelad i tre arbetsområden,

analys, placering samt uppföljning/utvärdering.

Placeringsverksamheten är i sin tur uppdelad i

olika delportföljer.

Inom affärsområdet Obligationer Sverige görs

placeringar på den svenska penning- och obliga-

tionsmarknaden.

Inom Obligationer utland görs placeringar på

den internationella penning- och obligations-

marknaderna. Placeringar sker nästan uteslu-

tande i statspapper.

Affärsområdet Kreditspread placerar i räntebä-

rande värdepapper med något lägre kreditvärdig-

het och därmed högre förväntad avkastning.

Placeringarna sker såväl i Sverige som i utlandet.

Därutöver finns affärsområdet Specialfinansiering

för placeringar i icke standardiserade produkter.

Till placeringsverksamheten hör också ett

nvbildat affärsområde för placeringar i fastighets-

aktier.

Under 1998 fortsatte arbetet med att ersätta

fondens egenutvecklade IT-system med externt

utvecklade standardsystem. I samband härmed

har också år 2000-problematiken uppmärk-

sammats. Under året har IT-systemen successivt

uppgraderats för att kunna hantera millennieskif-

tet. Arbetet med att kontrollera detta beräknas

vara avslutat till halvårsskiftet 1999.

FÖRSTA

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Gösta Gunnarsson

ANDRA

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Roine Carlsson

TREDJE

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Rolf Wirtén

PLACERINGSUTSKOTT

Styrelseordförande (3 st)

Styrelseledamöter (6 st)

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Den ekonomiska utvecklingen

Utvecklingen i omvärlden

1998 var ett händelserikt år med stor turbulens

både inom den reala och den finansiella ekono-

min. Den finansiella krisen nådde sin kulmen

första veckan i oktober då den akuta finansiella

oron utlöste en omfattande kapitalflykt från vad

som betraktades som riskfyllda eller illikvida till-

gångar till placeringar i statspapper med låg kredi-

trisk och hög likviditet. Kreditspreadarna - ränte-

differensen mellan statspapper och värdepapper

med lägre kreditvärdighet - vidgades kraftigt och

risken för en allvarlig kris i det finansiella systemet

var överhängande. Problematiken ställdes på sin

spets när den amerikanska hedgefonden Long

Term Capital Management fick problem att fullgö-

ra sina åtaganden.

Med hjälp av räntesänkningar från i första hand

den amerikanska centralbankens sida och rädd-

ningsinsatser för att undvika en krasch för hedge-

tonder kunde dock läget stabiliseras. Efter dessa

insatser började kreditspreadarna att krympa något

och börserna att återhämta sig.

Prognoserna över världsekonomins utveckling

har gradvis fått justeras ned under året. En viktig

förklaring är den svaga ekonomiska utvecklingen i

Asien. Visserligen lättade den akuta finansiella

krisen i exempelvis Thailand och Sydkorea, men

nedgången i ekonomierna inom regionen fortsatte.

Den svaga utvecklingen i Japan har bidragit till att

fördjupa fallet. Förtroende saknas för den ekono-

miska politiken. Den japanska regeringen har upp-

repade gånger lagt fram ekonomiska stimulans-

paket, som visat sig få mycket begränsade effekter

på den ekonomiska aktiviteten. Hushållen har känt

sig oroliga inför framtiden och visat en ovilja att

konsumera. När sedan exporten utvecklats nega-

tivt och investeringsviljan varit svag har landet

glidit in i ett depressionsliknande tillstånd med

snabbt stigande budgetunderskott och arbetslös-

het. Det stora bytesbalansöverskottet har dock

bidragit till att stärka yenen. Framtidsutsikterna ter

sig fortsatt dystra, men fallet kommer dock sanno-

likt att bromsas upp under 1999.

Den ekonomiska nedgången i Asien och Latin-

amerika har emellertid till stor del uppvägts av en

fortsatt gynnsam utveckling av den amerikanska

ekonomin. Fallande räntor, en stark arbets-

marknad och en i huvudsak positiv börsutveck-

ling har medfört att hushållen känt sig opti-

mistiska och den privata konsumtionen har under

året fortsatt att utvecklas gynnsamt. Även investe-

ringarna har varit expansiva. Klara tecken finns

dock på att exporten dämpas av den svaga

utvecklingen i omvärlden. Dessutom befinner sig

hushållens sparkvot på en nivå som knappast är

långsiktigt hållbar. Risken är påtaglig att den

amerikanska ekonomin därför mattas av under

1999, trots den penningpolitiska stimulansen.

Utvecklingen på börsen kommer att få stor bety-

delse för den inhemska efterfrågan.

AKTIEMARKNADEN 1994-98

USA. Dow Jones Industrial

Tyskland. Financial times

—» Svenge. Affärsvärlden Generalindex

Japan. Nikkei 300 index

Den europeiska konjunkturen har varit splittrad.

Flera av de mindre EMU-länderna, exempelvis

Nederländerna. Portugal, Irland och Finland, har

haft en hög ekonomisk aktivitet. Även i Frankri-

ke och Spanien har tillväxten varit relativt god,

medan den tyska ekonomin släpat efter något.

Den brittiska ekonomin började tydligt vända

nedåt under hösten efter sex år av expansion.

Utvecklingen på den europeiska arbetsmarkna-

den har i huvudsak varit gynnsam. I takt med att

exporten viker blir den inhemska efterfrågan allt

viktigare för att bära upp expansionen. Om en

avmattning ska kunna undvikas måste sannolikt

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Den ekonomiska utvecklingen

arbetsmarknaden fortsätta att förbättras och

börserna utvecklas positivt.

Inflationstakten fortsatte att falla under 1998.

Detta berodde både på tillfälliga faktorer som

fallande råvarupriser och på den konjunkturav-

mattning som kunnat noteras på många håll i

världen. Därutöver har vissa mer långsiktiga

faktorer fortsatt att påverka prisutvecklingen.

Den internationella integrationen tilltar vilket

leder till ökad konkurrens och priskonvergens.

Öppnare och mer genomlysta marknader

medför också stordriftsfördelar samt lägre infor-

mations- och transaktionskostnader. Sannolikt

kommer inflationstrycket att förbli lågt under de

närmaste åren.

I linje med den fallande inflationstakten var

trenden för obligationsräntorna nedåtriktad under

större delen av året. En rekyl uppåt inträffade

dock under den mest akuta finansiella turbulen-

sen. Dessutom avtog räntenedgången i USA

under det sista kvartalet och en betydande

ränteuppgång ägde rum i japan i slutet av året.

Nominellt låg de långa räntorna på historiskt sett

mycket låga nivåer vid årets utgång. De korta

marknadsräntorna har i stor utsträckning påver-

kats av de sänkningar av styrräntorna som ett fler-

tal centralbanker genomfört. På valutamarknaden

har stora rörelser bland annat noterats för den

japanska venen. Trots betydande börsfall efter

sommaren låg aktiekurserna i de ledande

industriländerna vid utgången av 1998 på eller

över de nivåer som noterades i slutet av 1997.

De senaste årens förbättring av konjunkturlä-

get har genererat en ökad efterfrågan på fastig-

hetsmarknaden på många håll ute i Europa,

samtidigt som nyproduktionen varit låg. Detta

har resulterat i hyreshöjningar, som dock sanno-

likt kulminerat i de länder som ligger tidigt i

konjunkturcykeln.

Den svenska utvecklingen

Den svenska ekonomin utvecklades gynnsamt

under 1998, framförallt beroende på en hög

inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen

stimulerades under året av kraftigt ökande realin-

komster. Konsol ideringsprogrammets åtstra-

mande effekter för hushållen har också gradvis

ebbat ut vilket ytterligare bidragit till att stimulera

den privata konsumtionen. Detta har också

möjliggjort ett positivt omslag för den offentliga

konsumtionen. Även näringslivets investeringar

sköt fart under fjolåret efter nedgången 1997.

Den svagare utvecklingen i Sveriges omvärld

började emellertid märkas tydligt i exportutveck-

lingen. Utrikeshandeln gav ett negativt bidrag till

tillväxten. Bytesbalansen blev något sämre än

förväntad, men uppvisade ändå ett betydande

överskott.

Sammantaget medförde detta att tillväxten i

ekonomin preliminärt blev 2,8 procent under

1998, att jämföra med 1,8 procent under 1997.

Den gynnsammare utvecklingen gav också utslag

i ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Sysselsätt-

ningen vände uppåt och den öppna arbetslöshe-

ten sjönk markant, trots en viss minskning av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Mot bakgrund av att den internationella

konjunkturen försvagas är det troligt att tillväxten

dämpas något till cirka 2 procent under 1999.

Framförallt kommer expansionen för exporten

och investeringarna att bromsas, medan den

privata konsumtionen förväntas fortsätta att stiga

även under 1999. Nedgången i arbetslösheten

blir sannolikt blygsam.

De offentliga finanserna fortsatte att förbättras

under 1998. Skatteintäkterna steg i snabbare takt

än förväntat och skattekvoten i ekonomin uppgår

nu till över 55 procent av BNP. Överskottet i

statsfinanserna på närmare 2,5 procent av BNP

1998 beror delvis på stora tillfälliga effekter och

beräknas krympa till cirka 1 procent av BNP

1999. Givet den nuvarande inriktningen på

finanspolitiken pekar den underliggande trenden

emellertid på en gradvis förbättring under

kommande år. Därmed förväntas också statsskul-

den, som andel av BNP, sjunka.

Den allmänna prisutvecklingen var dämpad

under 1998 och tidvis noterades till och med

1-3 AP-iondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Den ekonomiska utvecklingen

Tyskland

Sverige

—• Japan

deflation. Även om förloppet delvis kan förklaras

av tillfälliga faktorer i form av fallande råvarupri-

ser, lägre räntor och sänkta punktskatter är ändå

siffrorna anmärkningsvärt låga. Inte heller under

1999 förväntas ökningen av konsumentprisindex

nå nedre gränsen i Riksbankens målintervall.

Det låga inflationstrycket möjliggjorde för Riks-

banken att gradvis lätta på penningpolitiken

under 1998. Obligationsräntorna föll överlag,

med undantag för den period under hösten när

den finansiella turbulensen kulminerade. Mark-

nader med låg likviditet - till exempel marknaden

för svenska realränteobligationer - utvecklades

också mycket negativt i samband med höstens

finansiella oro. Sverige drabbades relativt hårt av

turbulensen och räntemarginalen mot Tyskland

vidgades kraftigt. Denna marginal hade dock vid

årsskiftet nästan krympt till den nivå som rådde

innan krisen. Avkastningskurvan blev något flack-

are under första kvartalet och därefter fortsatte

såväl korta som långa räntor att sjunka.

Kronan uppvisade en hög volatilitet under

1998. Efter en förstärkning under våren försvaga-

des kronan trendmässigt från maj och fram till

årsskiftet. Den uppgång som därefter skett beror

förmodligen på att valutamarknaden uppvärderat

sannolikheten för ett svenskt deltagande i EMUs

tredje etapp.

Återhämtningen på den svenska fastighets-

marknaden har fortsatt sedan krisen i början av

1990-talet. Prisnivåerna på kontorsfastigheter har

stigit markant på expansiva orter. Vissa tendenser

till utplåning av priserna kan dock observeras i de

centrala delarna av Stockholm och Göteborg.

6-MÅNADERS STATSSKULDVAXLAR 1997-98

%

6----

2----------

1997 1 998

■■ USA

Tyskland

— Sverige

—• Japan

KRONANS UTVECKLING 1993-98

1992-11-18-100

i ■■in» TCW index

ECU index

10

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondens

placeringsverksamhet

Förvaltningsberättelse

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och

Tredje fondstyrelser och verkställande direktör

avger härmed årsredovisning för 1998, fondens

39:e verksamhetsår.

av nominella Lån reducerats genom placeringar i

fastigheter och reallån. Detta har inneburit att de

maximala kvoterna för placering i fastigheter (5

procent) och för placering i utländska räntebä-

rande skuldförbindelser (10 procent) börjar

fyllas.

PlACERINCSPROCESS

Första - tredje fondstyrelserna för en gemensam

placeringspolitik. Den gemensamma placerings-

politiken diskuteras i det av de tre styrelserna

valda Placeringsutskottet.

Styrelserna fattar beslut - med utgångspunkt i

fondens direktiv och uppdrag - i strategiska

frågor rörande placeringsverksamheten. Ut-

gångspunkten är att avkastningen på det förval-

tade kapitalet ska överstiga inflationen med stör-

sta möjliga marginal, det vill säga att uppnå en

så hög realavkastning som möjligt. Styrelserna

beslutar om den övergripande fördelningen på

tillgångsslag inom ramen för placeringsregle-

mentet. Vidare fastställer styrelserna ramarna för

fondens riskexponering. Utifrån dessa strategiska

beslut får piaceringsansvariga inom fonden ett

taktiskt utrymme att agera inom.

Styrande för den övergripande tillgångsalloke-

ringen är - förutom målet att maximera avkast-

ningen på lång sikt - kravet på riskspridning och

en bedömning av den makroekonomiska ut-

vecklingen. Fondens placeringsregler begränsar

dock möjligheterna till riskspridning, då fonden

huvudsakligen är hänvisad till att placera på den

svenska räntemarknaden.

PlACERINCSINRIKTNINC

Fonden kan placera i tillgångsslagen nominella

lån, reallån och fastighetsaktier. Förvaltningen av

tillgångarna är uppdelad i delportföljer. Inrikt-

ningen för fondens placeringar är att reducera

den mycket stora exponeringen mot den svenska

räntemarknaden genom att utnyttja möjlighe-

terna till placeringar i utländska räntebärande

papper. Vidare har fondens mycket stora innehav

Risker

All kapitalförvaltning är förenad med risker, det

vill säga osäkerhet om den framtida avkastning-

en. Man brukar i detta sammanhang tala om

finansiella risker. De för fonden mest relevanta

riskerna är inflationsrisk, kreditrisk, ränterisk,

likviditetsrisk och valutarisk.

Inflationsrisken kan definieras som risken för

att inflationen blir högre än förväntat och där-

med minskar den reala avkastningen på tillgång-

arna.

Kreditrisk är risken för att en låntagare ej

punktligt fullgör sina betalningsskyldigheter.

Enligt reglementet ska fondens placeringar i allt

väsentligt ske i "skuldförbindelser med låg kredit-

risk". Endast placeringar motsvarande högst 5

procent av tillgångarna får ske i "andra skuldför-

bindelser". Ett sätt att rangordna låntagares kredit-

värdighet är efter en skala där AAA motsvarar det

högsta betyget. Fondstyrelserna har tolkat låg

risk som en kreditvärdighet som motsvarar lägst

BBB, det vill säga vad som internationellt brukar

betecknas som "investmentgrade". Inga place-

ringar har gjorts med lägre kreditvärdighet.

Fondens räntebärande placeringar fördelade efter

kreditvärdighet, 1998-12-31

AAA

AA

A

BBB

Summa

51%

21%

27%

1%

100%

I tabellen redovisas fondens totala räntebärande

placeringar fördelade efter bedömd kreditvärdig-

het. Svenska staten har internationellt betyget

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

11

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondens placeringsvcrksamhet

AA men klassas av fonden som AAA. vilket

medför att hälften av fondens placeringar ligger i

denna kreditklass.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värde-

förändring vid en förändring av marknadsrän-

torna. Då den övervägande delen av fondens

placeringar är räntebärande och kreditrisken är

begränsad, är ränterisken den dominerande

risken i fondförvaltningen. Ett mått på ränterisk

är duration som mäter en tillgångs värdeförän-

dring vid en ränteförändring om 1 procentenhet.

Fonden kan inte på grund av sin storlek i någon

högre grad avvika från den genomsnittliga dura-

tionen för den svenska penning- och obligations-

marknaden.

Huvuddelen av fondens finansiella placeringar

har en återstående löptid som - i likhet med utbu-

det på marknaden - är kortare än fem år. Merpar-

ten av dessa placeringar avser värdepapper som

är föremål för daglig handel på penning- och

obligationsmarknaden, varför placeringarna

sannolikt kan omsättas före förfall genom försälj-

ning. Således är likviditetsrisken låg.

Den aviserade större engångsöverföringen

från fonden till statsbudgeten, vilken är en del

av den finansiella inläsningen av det nya

pensionssystemet, måste trots den höga likvi-

diteten i portföljen ske i form av en inleverans av

såväl statspapper som bostadspapper. I avvaktan

på att beloppets storlek fastställs har riksdagen

beslutat att fonden ska överföra 45 miljarder

kronor under såväl 1999 som 2000. Dessa inle-

veranser kommer dock att ske i form av likvida

medel.

Fonden valutasäkrar den valutarisk som

uppstår vid placeringar i utländska tillgångar.

Fondens handel med derivatinstrument be-

drivs som en integrerad del av placeringsverk-

samheten. Ränte- och valutaterminer används för

att hantera ränte- och valutarisken i portföljen.

PORTFÖUEN

Fördelning på tillgångsslag

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgång-

arna ökade under året till 627,8 (605,9) mdkr.

1-3 AP-fondens placeringar, fördelning i %

1994

1995

1996

1997

1998

Nominella lån

94.6

93.3

87.6

85,7

86,0

Reallån

2.7

3.7

8.9

10,1

9,8

Fastigheter

2.7

3.0

3.5

4.2

4,2

Totalt marknads

värde, mdkr

518.6

564.7

601.6

605,9

627,8

Den övervägande delen av fondens förmögenhet

utgjordes av räntebärande placeringar. Mark-

nadsvärdet för fondens räntebärande placeringar

uppgick vid utgången av 1998 till 601,7 (580,6)

mdkr eller 95,8 procent av de totala tillgångarna.

Av de räntebärande tillgångarna var 61,7 (61,5)

mdkr placerade i reallån med kpi-relaterad

avkastning. Dessa placeringar tillsammans med

fondens placeringar i fastigheter på 26,1 (25,3)

mdkr utgjorde fondens totala reala placeringar.

De reala tillgångarna utgjorde således 14,0

(14,3) procent av marknadsvärdet på den totala

portföljen. Vid utgången av 1998 var 5,2 (5,6) mdkr

placerade i utländska fastigheter och 44,0 (10,1)

mdkr i utländska obligationer.

Fondens räntebärande placeringar

Fondens reglemente styr i hög utsträckning port-

följens sammansättning. Nuvarande kvoter för

utlandsplaceringar och fastigheter innebär att

den avgjort största delen av fondens förmögen-

PLACERINGAR 1998-12-31

Utländska

nominella lån

„ . Utländska

. Sve o n aof fastigheter 0.8%

fastigheter 3.4% y

Svenska

reallån 9.6

Totalt 627.8 mdkr

Svenska nominella

lån 79.0%

12

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondens placeringsverksamhet

het placeras på den svenska penning- och obli-

gationsmarknaden. Av fondens totala tillgångar

på 628 mdkr är 558 mdkr placerade i räntebä-

rande värdepapper utställda i SEK.

Under 1998 omallokerades drygt 30 mdkr

från den svenska till den utländska räntebärande

portföljen.

Svenska nominella lån

Fondens placeringar görs huvudsakligen på den

organiserade penning- och obligationsmarkna-

den. Därutöver sker en viss direktutlåning till

företag och kommuner. En förskjutning mot ökad

andel statspapper ägde rum i den svenska nomi-

nella portföljen under 1998. Vid utgången av

1998 var portföljens värde 496,0 (509,0) mdkr,

varav 212 mdkr var placerade i statsobligationer

och 220 mdkr i bostadsobligationer.

Efterfrågan på krediter ökade under året,

främst från hushållssektorn. De svenska bostads-

låneinstitutens emitterade volym ökade under

året, vilket medförde att den totala utestående

volymen var större vid utgången av 1998 än vid

utgången av 1997. Totalt sett ökade också den

emitterade volymen statsskuldväxlar och stats-

obligationer jämfört med föregående år.

Den genomsnittliga dagsomsättningen var 80

mdkr, en marginell nedgång jämfört med föregå-

ende år. Marknaden har präglats av stora struktu-

rella omdaningar, bland annat införandet av en

futuremarknad efter internationell förebild samt

förändringar i återförsäljarledet.

Riksbanken sänkte reporäntan med totalt 0,95

procentenheter under 1998. De långa marknads-

räntorna följde den internationellt nedåtriktade

trenden. Sammantaget ledde detta till att avkast-

ningskurvan blev mer flack under 1998.

Ränteskillnaden mellan 10-åriga tyska och

svenska obligationer sjönk med cirka 0,4 pro-

centenheter under året och var vid utgången av

1998 drygt 0,3 procentenheter. I samband med

den finansiella turbulensen under hösten vid-

gades dock räntemarginalen och var som högst

drygt 0,9 procentenheter.

Den finansiella oron påverkade även avkast-

ningskravet på räntepapper med någon form av

kreditrisk. Den sedan årsskiftet fallande trenden

bröts. Vid årets utgång var bostadsinstitutens

räntemarginal cirka 0,1 procentenheter högre än

vid årets början för obligationer med längre

löptid.

FÖRDELNING SVENSKA

NOMINELLA LÄN 1998-12-31

Näringsliv mm 11 % Kommuner 1 %

FORDELNING AV SVENSKA

NOMINELLA LÄN PÅ EMITTENT

1993-98

Fördelning

1993-12-31 1994-12-31 1995-12-31 1996-12-31 1997-12-31 1998-12-31

—Staten Bostad övriga

NOMINELL AVKASTNINGSKURVA

Rån t a %

Löptid år

1 2 3-1 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

— ■« 1997-12-31 i i ■ in i. 1998-06-30 • ■ 1998-12-31

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

13

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 132

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondens placeringsverksamhet

Den svenska nominella låneportföljen minskade

i värde med 13,0 mdkr - trots räntenedgången -

till följd av omallokeringen till den utländska

ränteportföljen.

Placeringar som förfallit under året har omsatts

till fallande marknadsräntor, vilket kommer att

innebära en lägre framtida direktavkastning för

fonden.

Utländska nominella lån

Den utländska obligationsportföljen expande-

rade relativt kraftigt under året. Vid utgången av

1998 uppgick marknadsvärdet till 44,0 (10,1)

mdkr, motsvarande en ökning med 33,9 mdkr

från föregående år. Huvuddelen av portföljen var

placerad i utländska statsobligationer. En mindre

del, 6 mdkr, var placerade på den relativt likvi-

da USD-marknaden för obligationer med högre

kreditrisk än statsobligationer.

Fondens placeringar i fastigheter

Genom en lagändring i slutet av 1997 beslutade

riksdagen att fonden från den 1 september 1998

inte längre får direktäga svenska placeringsfastig-

heter. För direktägda utländska fastigheter ska

omstrukturering av ägandet ha ägt rum senast vid

utgången av 1999. För ägande och förvaltning av

fondens svenska fastigheter bildades AP Fastighe-

ter AB. Koncernen förvärvade under första halvå-

ret 1998 fondens svenska fastigheter och övertog

vid halvårsskiftet den personal som tidigare var

verksam inom fondens fastighetsförvaltning.

Vid utgången av 1998 var marknadsvärdet på

fondens totala fastighetsplaceringar 26,1 (25,3)

mdkr.

Svenska reallån

I realränteportföljen gjordes endast marginella

förändringar under året. Omsättningen i realrän-

teobligationcr var låg under 1998 och den sven-

ska realräntekurvan flackade jämfört med utgång-

en av föregående år. Fonden har stora innehav i

flera av de obligationer som har lång löptid vilket

har ökat marknadsvärdet på de reala placering-

arna. Reallåneportföljens värde var totalt 61,7

(61,5) mdkr vid utgången av 1998. Portföljen

innehåller förutom realränteobligationer också

äldre så kallade partnerfinansieringslån.

AP FASTIGHETER AB

AREAFORDELNING PA VTSLAG

Hotell 2% övrigt 3%

14

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondens placeringsverksamhet

Fastigheter Sverige

Värdet av 1-3 AP-fondens aktier i och lån till AP

Fastigheter AB var vid utgången av 1998 sam-

mantaget 21,0 mdkr.

AP Fastigheter AB är moderbolag i den nybil-

dade koncernen som består av ett större antal

handels- och kommanditbolag. AP Fastigheters

inriktning är att äga och förvalta kommersiella

fastigheter och bostadsfastigheter på ett fåtal

expansiva orter i Sverige, främst Stockholm, Göte-

borg, Uppsala och Umeå. Koncernen ägde vid

utgången av 1998 292 fastigheter med en total

yta om 1,7 miljoner kvm. Fastigheternas

marknadsvärde uppgick vid årsskiftet till 22,0

mdkr, varav drygt tre fjärdedelar var belägna i

Stockholm. Marknadsvärdet ökade under 1998

totalt med 1,4 mdkr eller 7,2 procent.

Under 1998 köptes fastigheter för 0,9 mdkr.

Fastigheter till ett värde av 0,6 mdkr såldes

under året, bland annat hela fastighetsbeståndet

i Sundsvall. Under 1998 investerades 0,6 mdkr i

projektfastigheter.

De totala hyresintäkterna uppgick under 1998

till 2,0 mdkr. Vid årsskiftet uppgick vakansgraden

till 2,7 procent av hyresvärdet och till 3,8 procent

av ytan. Driftnettot uppgick till 1,3 mdkr, motsva-

rande en direktavkastning om 6,6 procent.

Fastigheter utland

Värdet på fondens utländska fastighetsplacering-

ar uppgick totalt till 5,2 mdkr vid utgången av

1998.

Portföljen med utländska fastighetsaktier var

värderad till 2,6 mdkr vid utgången av 1998.

Huvuddelen av portföljen utgörs av placeringar i

amerikanska fastighetsfonder, så kallade REITs.

Fondens direktägda fastigheter i London

värderades vid årsskiftet till 2,6 mdkr.

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

15

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Fondkapitalets utveckling

i

b

■3 ,

.1'1

rÅ

Förändringen av fondkapitalet påverkas dels av

avkastningen på fondens tillgångar, dels av en

rad faktorer som 1-3 AP-fonden inte kan påver-

ka. 1-3 AP-fonden erhåller löpande pensionsav-

gifter och betalar löpande ut pensioner. Utöver

dessa flöden överför fonden medel till 4e och 5e

AP-fonden samt erhåller avkastning från dessa

fonder. Vidare svarar 1 -3 AP-fonden för pensions-

systemets administrationskostnader.

Under 1998 ökade det marknadsvärderade

fondkapitalet från 605,6 till 629,2 mdkr. Av

ökningen om 23,6 mdkr svarade avkastningen

på fondens tillgångar för 57,3 mdkr. nettot av

inbetalda pensionsavgifter och utbetalda pensio-

ner för -32,9 mdkr, nettot av överföring till 4e

och 5e AP-fonderna för -0,2 mdkr och admi-

nistrationskostnader för -0,6 mdkr.

Avkastning

Årets resultat uppgick till 49,2 (50,5) mdkr. Fond-

kapitalets marknadsvärde påverkas även a\

förändringen i ej realiserade vinster och förluster.

För 1998 uppgick denna förändring till 8,1

(-11,5) mdkr. Den totala avkastningen uppgick

således till 57,3 (38,9) mdkr under 1998.

Pensionsavgifter och pensionsutbetalningar

Under 1998 steg 1-3 AP-fondens erhållna pen-

sionsavgifter med knappt 5 procent till 92,0 (87,7>

mdkr. Pensionsutbetalningarna ökade med knappt

3 procent till 124,9 (121,6) mdkr. Avgiftsunder-

skottet sjönk därmed från 33,9,till 32,9 mdkr.

Nettoöverföring till 4e och 5e AP-fonderna

1-3 AP-fonden erhåller en treprocentig avkast-

ning från 4e och Se fondstyrelserna beräknad på

nuvärdet av de medel som respektive styrelse

Fondkapitalets utveckling 1960 - 1998

Marknadsvarae. mdkr 196C

Avkastning C.C

Pensionsavgifter C.5

Pensionsutbetalningar

Överföring netto från/till

4e och 5e AP-fonderna

Administrationskostnader

Förändring av fondkapitalet

C.5

Fondkapital vid utgången av året

Forandrmg av fondkapitalet i %

16

sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning

uppgick totalt till 0.5 (0,5) mdkr för 1998.

Fjärde och femte fondstyrelsen rekvirerade

sammanlagt 0,7 (0,5) mdkr under 1998.

Den sjätte fondstyrelsen erhöll i december 1996

hela sitt startkapital om 10 mdkr från 1-3 AP-

fonden. Sjätte fondstyrelsen har inte någon ytterli-

gare rekvisitionsrätt och ska inte heller överföra

någon avkastning på sina medel till 1 -3 AP-fonden.

Administrationskostnader

Myndigheter och organisationer som deltar i admi-

nistrationen av det allmänna pensionssystemet

erhåller ersättning från fonden för sina kostnader.

Det gäller Riksförsäkringsverket och försäk-

ringskassorna för handläggning och utbetalning av

pensioner samt skattemyndigheterna för uppbör-

den av pensionsavgifterna. Statens löne- och

pensionsverk och Kommunsektorns Pension AB

erhåller också ersättning från 1-3 AP-fonden.

Sammanlagt uppgick administrationskostnaderna

till 0,6 (0.6) mdkr.

Finansieringsanalys

Första, Andra och tredje fondstyrelserna

Mkr

Tillförda medel

Årets resultat

Förändring av fordringar

och skulder

Summa tillförda medel

Använda medel

Oknmg av placeringar

Förändring av fondkapital.

Erhållna pensionsavgifter

Utbetalda pensionsmede 1

Admmistrationsbidrag

Nettoovertonngar till

4-5:e fondstyrelserna

Summa använda medel

1998

1997

49 241

50 468

-1 765

-91

47 476

50 377

-13 828

-15 930

92 026

-124 862

-595

87 733

-121 578

-588

-217

-15

-47 476

-50 377

1970

1980

1990

1997

1998

2.0

10 4

45.4

38.9

57,3

6.1

22.2

77.7

87.7

92,0

-1.2

-19.0

-77.4

-121.6

-124,9

-

-

1.1

-0.0

-0,2

-0.1

-0.2

-0.5

-0.6

-0,6

6.8

13.4

46.3

4.5

23,6

35.9

145.3

386.8

605.6

629,2

23

10

14

1

4

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultat och avkastning

Resultat

Fondens ränteintäkter minskade till 36,5 (41,0)

mdkr under 1998 på grund av att placeringarna

omsatts till allt lägre marknadsräntor. Fallande

marknadsräntor har dock möjliggjort att stora

kursvinster om 11,5 (7,3) mdkr realiserats, främst

avseende nominella obligationslån. Årets resul-

tat, uppgick till 49,2 (50,5) mdkr. Fallande mark-

nadsräntor gav också upphov till orealiserade

värdeökningar, framförallt för nominella obliga-

tionslån, om 8,1 (-11,5) mdkr. Det marknadsvär-

derade resultatet, som inkluderar orealiserade

vinster och förluster, ökade därmed till 57,3

(38,9) mdkr.

Under första halvåret 1998 överfördes de

svenska placeringsfastigheterna till en nybildad

koncern med AP Fastigheter AB som moderbolag.

Placeringar i fastigheter redovisas därför för 1998

enligt kapitalandelsmetoden. Under 1997 ingick

fastighetsverksamhetens tillgångar, skulder, intäk-

ter och kostnader i fondens räkenskaper. Metod-

förändringen är orsakad av att fonden, enligt riks-

dagens beslut om ändrade placeringsregler, från

1998 inte längre får direktäga fastigheter. Ägan-

det av utländska fastigheter ska, enligt beslutet,

dock omstruktureras senast vid utgången av

1999. De direktägda fastigheterna i London gene-

rerar ett resultat som redovisas under fastigheter-

nas driftnetto. Fastighetsplaceringarna bidrog

totalt med 2,9 (2,1) mdkr till årets resultat. Av

detta resultat har 0,5 mdkr erhåljits som ränta för

de lån som fonden lämnat AP Fastigheter AB.

Fondens förvaltningskostnader uppgick till

106 (183) Mkr. Detta motsvarar cirka 0,02

procent av det förvaltade kapitalet vilket är lågt

jämfört med andra kapitalförvaltare. Fastighets-

förvaltningens kostnader, både de som redovi-

sats i fonden före bolagiseringen och de som

redovisats i den nya fastighetskoncerncn, ingår i

resultatet från intresseföretag. Den sänkta kost-

nadsnivån i fonden beror på bolagiseringen av

fastighetsverksamheten.

Totalavkastning

Beräkningsmetod

För finansiella placeringar och fastighetsaktier

utgörs totalavkastning av ränteintäkter samt utdel-

ningar på fastighetsaktier, realiserade och oreali-

serade värdeförändringar. Den orealiserade

värdeförändringen för räntebärande placeringar

och aktier bestäms med utgångspunkt i officiella

marknadsnoteringar.

För fondens direktägda fastigheter och för de

av fonden helägda fastighetsbolagen består total-

avkastningen av fastigheternas driftnetto, realise-

rat resultat vid fastighetsförsäljningar samt den

orealiserade värdeförändringen för fastighetsbe-

ståndet. Den orealiserade värdeförändringen

bestäms med stöd av fastighetsvärderingar.

Totalavkastningen för utländska placeringar

redovisas inklusive de vinster och förluster som

uppstått i samband med valutasäkringen av till-

gångarna.

Fondens totalavkastning relateras till tillgångar-

nas ingående marknadsvärde justerat för netto-

placeringar och med avdrag för direktavkastning-

en under året. Nettoplaceringar och direktavkast-

ning tidsviktas så att avkastningen kan relateras

till ett genomsnittligt bundet kapital. Tidsviktning-

ar sker månadsvis utom för direktägda fastigheter

och av fonden helägda fastighetsbolag där vikt-

ningen sker på kvartalsbasis.

Vid en jämförelse mellan avkastningsberäkning

och balans- och resultaträkningar, har andelar i

intresseföretag och lån till intresseföretag ersatts

av de fastigheter som innehas av intresseföretag.

Fondstyrelserna äger tillsammans de fastigförval-

tade intressebolagen till 100 procent och har finan-

sierat bolagen med lån och eget kapital. Fonden

har därför en fastighetsrisk i placeringarna. Ränte-

kostnader beaktas ej i beräkningen, varför place-

ringarnas avkastning är opåverkad av skuldsätt-

ning. Sådana intäkter och kostnader som ej är

direkt hänförbara till placeringar beaktas ej heller

i avkastningsberäkningen.

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

17

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultat och avkastning

Totalavkastning 1998

Totalavkastningen för samtliga placeringar

uppgick 10,0 (6,4) procent under 1998. För

fonden är det i första hand utvecklingen på den

inhemska räntemarknaden som styr avkastning-

en, trots att fonden under senare år allokerat allt

mer kapital till fastigheter och utländska ränte-

marknader. Vid utgången av 1998 svarade sven-

ska räntebärande tillgångar för 88,8 (94,21

procent av fondens värde.

Räntenedgången har lett till en värdeökning av

fondens obligationsportföljer. Räntorna har fallit

något mer i Sverige än på de viktigaste markna-

derna i vår omvärld. Totalavkastningen på den

svenska nominella räntebärande portföljen

uppgick under året till 10 7 (5,8) procent. Total-

avkastningen på den utländska nominella ränte-

bärande portföljen uppgick till 10,6 (16,5>

procent inklusive valutasäkring. Utan valutasäk-

ring hade avkastningen varit 19,3 (19,0) procent,

eftersom den svenska kronan försvagats mot fler-

talet valutor.

Avkastningen på realränteobligationer har

påverkats positivt av fallande realräntor på läng-

re löptider under 1998. De marknadsnoterade

realräntorna för löptider understigande fem år

har dock stigit. De längsta realräntorna note-

rades strax under 4 procent. Deflationen under

1998 har reducerat avkastningen. Totalavkast-

ningen för reallån uppgick 1998 till 4,1 (7,8)

procent.

Fastigheter var det tillgångsslag som hade den

högsta totalavkastningen. 11-,8 (12,4) procent,

under 1998.

Efter omräkning med förändring i konsument-

prisindex under året som var -0,6 (1,7) procent

uppgick den reala totalavkastningen på fondens

totala tillgångar till 10,7 (4,7) procent.

Femåric t o t a i a v k a s t n i n c

Fondens totalavkastning påverkas i hög grad av de

svenska marknadsräntornas utveckling. En

femårig statsobligation kan användas som en

måttstock för denna utveckling, vilket framgår av

diagrammet nedan. Skillnaden i totalavkastning

mellan enskilda år är betydande. I likhet med

1998 gav räntenedgången under åren 1995 och

1996 upphov till stora värdestegringar i obliga-

tionsportföljen, varför även totalavkastningen var

hög under dessa år. För 1994 var utvecklingen

den motsatta och kraftigt stigande räntor medför-

de att värdet på den räntebärande portföljen föll.

Året

Rullande femarsgenomsnitt

• 5-ång statsobligation 31/12

Totalavkastning pä placeringar 1994-1998, procent

Svenska

Utlandska

Svenska

Förändring kpt

nominella lar

nominella lar

realian

Fastigheter

Totalt

idec-deci

1994

-0.3

-

6.8

13.0

0.1

2.6

1995

15.6

4.1

7.9

4.7

15.0

2.6

1996

13.9

5.4

17.2

10.0

13.9

-0.2

1997

5.8

16.5

7.8

12.4

6.4

1.7

1998

10.7

10.6

4.1

11.8

10.0

-0.6

Medeltal för aren

1994-1998

9.2

9,1#

8,8

10,4

9,1

1.2

» For utlandska nomineiia ian avser meseltalet aren 1995-199?

18

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultat och avkastning

Under 1997 ändrades lutningen på avkast-

ningskurvan varför förändringen i femårsräntan

inte ger en fullständig förklaring till fondens total-

avkastning under detta år.

Med hänsyn till den betydelse för finansie-

ringen av pensionssystemet som AP-fondens

avkastning har samt att det enskilda årets resultat

i stor utsträckning är beroende av en föränderlig

utveckling av marknadsräntorna, är den långsik-

tiga avkastningen av större betydelse än avkast-

ningen för ett enskilt år.

Totalavkastningen för femårsperioden 1994-

1998 uppgick till i genomsnitt 9,1 (1993-1997:

10,3) procent per år. Skillnaden i avkastning

mellan de olika portföljerna under femårsperio-

den är mindre än tidigare år.

Tillgångsslaget fastigheter belastas inte längre

med negativa avkastningstal från början av

1990-talet och är nu det tillgångsslag som har

högst totalavkastning. Under den senaste

femårsperioden uppgick totalavkastningen för

fastigheter till i genomsnitt 10,4 (7,7) procent

per år. Avkastningen på den svenska nominella

låneportföljen var 9,2 (10.3 > procent per år. Den

utländska låneportföljen hade en totalavkastning

på i genomsnitt 9,1 procent per år under den

period AP-fonden investerat i utlandet (1995-

1998). Realränteportföljen hade en genomsnitt-

lig totalavkastning på 8,8 (9.8) procent per år.

Under perioden december 1993 - december

1998 uppgick konsumentprisindex förändring

till 1,2 (december 1992 - december 1997: 2,2)

procent per år. Den reala avkastningen uppgick

därför i medeltal till 7,8 (7.9) procent per år.

Totalav kastning enligt försäkrings-

branschens METOD

Placeringarnas totalavkastning redovisas nedan

enligt en rekommendation från Försäkringsbran-

schens Redovisningsnämnd.

Enligt denna rekommendation får tillgångarna

en annan indelning än vad fonden använder.

Avkastningsberäkningen är förenklad och kan

därför avvika något från fondens metod. Den

största skillnaden avser tidsvägningen av det

placerade kapitalet.

1-3 AP-fondens avkastning 1998 enligt försäkringsbranschens metod

Ingående

marknads-

Netto

Utgaenoe

marknacs-

Direkt-

Värdeför-

Total-

Belopp i mkr

värde

piacering

varde

avKastnina

; ’.-

ändring

%

avkastning

q o

Fastigheter

25.339

1 139

27 603

1 662

6.6

1 122

4.4

2 784

11.1

Reala län

61.525

56

61 746

2 078

3.5

165

0.3

2 243

3.8

Direktlän

17.988

-1 593

16 722

1 168

7.3

327

2.0

1 495

9.3

Räntebärande

501.089

3 663

523 236

32 722

6.6

18 484

3.7

51 206

10.3

Summa

605 941

3 265

629 304

37 630

6.3

20 098

3.4

57 728

9.7

1- 5 AP-iöndens årsredovisning 1998

19

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultaträkning

Första. Andra och Tredje fondstyrelserna

Mkr

1998

1997

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag Not 1

Fastigheternas driftnetto Not 2

Utdelningar

Ränteintäkter

Partnerfmansiermgslån

Reala obligationslån

Reverslån

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån Not 3

Penningmarknadslån Not 4

Övriga ränteintäkter

Räntekostnader

Övriga intakter

Kursvinster och kursförluster Not 5

Värdeförändring för fastigheter

Resultat vid fastighetsförsäljning

Summa nettointäkter

Förvaltningskostnader

Årets resultat

Värdeförändring vid marknadsvärdering

Årets marknadsvärderade resultat

1 062

184

127

1 458

96

527

750

1 551

2 557

1 168

1 226

488

-

649

1 095

30 442

32 875

1 625

2 421

36 450

53

40 977

-111

-

3

11 459

7 274

-9

944

74

10

49 347

50 651

-106

-183

49 241

50 468

8 065

-11 545

57 306

38 923

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

20

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Balansräkning

Första. Andra och Tredje fondstyrelserna

Mkr

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Fastigheter

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Partnerfinansieringslån

Reala obligationslån

Reverslån

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Penningmarknadslån

Upplupna ränteintäkter

98-12-31 98-12-31 97-12-31 97-12-31

Bokfört värde Marknadsvärde Bokfort värde Marknadsvärde

Not 6

3 135

4 258

-

-

Not 7

2 574

2 574

23 048

23 048

Not 8

2 171

1 882

2 099

2 283

Not 9

2 752

2 752

2 752

2 752

7 460

7 460

7 460

7 460

44 420

49 255

44 170

48 970

15 609

16 483

17 107

17 661

17 403

17 403

-

-

6 448

6 759

11 733

12 835

Not 10

454 504

488 998

382 369

408 867

Not 11

7 072

7 078

57 842

57 809

Not 12

22 790

22 932

23 930

24 256

586 338

627 834

572 510

605 941

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar

Summa tillgångar

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

Årets förändring av fondkapitalet

Årets resultat

Not 13

180

180

229

229

483

483

485

485

Not 14

135

135

608

608

635

635

280

280

1 433

1 433

1 602

1 602

587 771

629 267

574 112

607 543

Not 15

572 145

605 576

556 124

601 100

-33 649

-33 649

-34 447

-34 447

49 241

57 306

50 468

38 923

587 738

629 233

572 145

605 576

Skulder

Skulder till kreditinstitut

Övriga skulder

Summa fondkapital och skulder

-

-

1 264

1 264

33

33

703

703

33

33

1 967

1 967

587 771

629 267

574 112

607 543

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

21

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt reglemente för Allmänna Pensionsfonden skall

årsredovisning upprättas med tillämpning av god redo-

visningssed. I årsbokslut för delfonderna värderas place-

ringarna till anskaffningsvärde, med tillägg för upplupen

avkastning och med avdrag för nedskrivningar som kan

antas motsvara en bestående värdenedgång. Andra till-

gångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och

marknadsvärde, om det kan antas att en värdenedgång

är bestående. För jämförelser av fondens avkastning

med marknadsutveckling och andra kapitalförvaltares

avkastning upprättas en för fondstyrelserna gemensam

marknadsvärderad redovisning, i vilken placeringarna

värderas till marknadsvärde. Den gemensamma fondre-

dovisningen är endast en sammanläggning av de tre

delfondernas redovisning.

Placeringar i fastigheter redovisas 1998 enligt kapita-

landelsmetoden. Under 1997 ingick fastighetsverksam-

hetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i

fondens räkningar. Metodförändringen är orsakad av att

fonden, enligt riksdagens beslut om ändrade piacerings-

regler, från 1998 inte längre skall inneha några svenska

placeringsfastigheter som därför har överförts till fastig-

hetsbolag. Ägandet av utländska fastigheter skall, enligt

beslutet, omstruktureras senast vid utgången av 1999.

Andelar och aktier i fastighetsbolag

Andelar i fastighetsbolag som ägs till minst 20 procent,

utgör intresseföretag för fondstvrelserna. Dessa innehav

redovisas enligt kapitalandelsmetodcn. Utländska ande-

lar omräknas till balansdagens valutakurser. Värderingen

av intresseföretagen baseras på en marknadsvärdering

av bolagens tastighetsinnehav vid utgången av året.

Någon justering för latent skatt på skillnaden mellan

fastigheternas marknadsvärden och skattemässiga rest-

värden görs ej. Aktier i fastighetslxJag, som ej är intresse-

företag, redovisas till anskaffningsvärde. Utländska

fastighetsaktier omräknas till balansdagens valutakurser.

Marknadsvärden för fastighetsaktier bestäms av

marknadsnoteringar vid årets utgång, då sådana före-

kommer.

Reala räntebärande värdepapper

Fondstvrelsernas realränteplaceringar omfattar partnerfi-

nansieringsavtal och reala statsobligationer. I en partner-

finansiering betalar motparten årligen en real ränta samt

kan med slöd av utställda optioner förvärva fondstvrel-

sernas lånefordringar och aktier i partnerbolag. Options-

priset uppräknas årligen med inflationen. Inflationsupp-

räkningen av partnerfinansieringar och av reala statsobli-

gationer redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen.

Fondstvrelserna har utöver realränta och inflationsupp-

räkning ej någon del i resultatet i partnerbolagen. Låne-

fordringar och aktieinnehav i partnerbolag samt reala

statsobligationer värderas till anskaffningsvärde med till-

ägg för inflationsuppräkning. Marknadsvärden för reala

räntebärande placeringar bestäms av marknadsnoterade

realräntor vid årets utgång.

Nominella räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till anskaffningsvär-

den med periodisering av över- och underkurser. Köp

och försäljning av räntebärande värdepapper redovisas

på affärsdagen. Marknadsvärden för räntebärande

värdepapper bestäms av marknadsnoteringar vid årets

utgång. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas

till balansdagens valutakurser. Såväl orealiserade valuta-

kursvinster som förluster ingår i sin helhet i årets resultat.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i första hand för att skvdda

valutapositioner i utländska placeringar, men även för

att förändra valutasammansättningen eller ränterisken i

inhemska eller utländska räntebärande placeringar.

Enligt styrelsebeslut skall fondens nettoexponering i

utländska placeringar valutasäkras. Derivatpositioner

består av räntefutures och valutaterminer. Positionerna

värderas enligt de principer som gäller för räntebärande

placeringar eller fastighetsaktier, vilkas marknadsrisk

skyddats eller förändrats. Valutapositioner i derivatinstru-

ment värderas alltid till balansdagens valutakurser.

Inkomstskatter

Fondstyrelserna är befriade från all inkomstskatt vid

placeringar i Sverige. Vid placeringar utanför Sverige

varierar skattskvldigheten från land till land. Fondstvrel-

sernas fastighetsförvaltande intresseföretag är skatteplik-

tiga enligt lokala regler i de länder där verksamhet

bedrivs.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av ett tillskjutet kapital, ett ansamlat

resultat och av årets resultat. Det tillskjutna kapitalet är

ett netto av ackumulerade pensionsavgifter, pensionsut-

betalningar, och överföringar från/till 4-6:e fondsty-

relserna. 4-5:c fondstyrelserna skall varje år överföra en

avkastning för närmast föregående år till l-3:e fondsty-

relserna. De medel som kan rekvireras av 4-5:e fondsty-

relserna får vardera uppgå till högst en procent av l-3:e

fondstvrelsernas fondkapital vid utgången av närmast

föregående år.

22

1 - < AP-tondens årsredovisning 199H

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Noter

Första. Andra och Tredje fondstvrelserna

Belopp i miljoner kronor

Not 1

Resultat tran intresseföretag

AP Fastigheter AB. o>rekt- och boiagsagoa fastignete*

Nisses Miilbank Ltd

AP Properties Belgium S.A

1998

1 015

67

-20

1 062

Not 2

Fastigheternas drittnetto

1998

Driftnetto för inhemska fastigheter

-

Driftnetto för utländSKa fastigheter

184

184

1997

1 256

202

F-458

Not 3

Ränteintäkter på obligationslån

Obligationslån i svenska kronor

Obligationslån i utianask valuta

1998

29 221

1 221

30 442

Not 4

Ränteintäkter pa penningmarknadslän

1998

Penningmarknadslån i svenska kronor

1 586

Penningmarknadslän i utländsk valuta

39

1 625

Not 5

Kursvinster och kursförluster

1998

Fastighetsaktier

-36

Reala obligationslån

109

Reverslån

7

Förlagslån

959

Obligationslån

11 793

Valutakursdifferense'

-1 373

11 459

1997

32 479

396

32 87:

1997

2 384

2 42 1

1997

308

7 297

-313

7 274

Not 6

Andelar i intresseföretag

1998-12-31

Kapital'roster %

AP Fastigheter AB. Stockholm (556061-4603!

100/100

2 394

Nisses Miilbank Lto. London (2197695;

100/100

696

AP Properties Belgium S,A.. Bryssel (592433;

100/100

45

3 135

Bolagen ags av Första fondstyrelsen till 30%. Anora fondstyrelsen till 50% och Tredie fondstyrelsen till 20%.

Innehaven representerar därför andelar intresseföretag for vardera fondstyrelse.

Innehaven varderas enligt kapitaiandeismetoder

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

23

Noter Första. Andra <x h Tredje fondstyrelserna

Not 7

Not 8

Not 9

Not 1G

Not 1 1

24

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Placeringsfastigheter

98-12-31

97-12-31

Anskaffningsvaroe för inhemska fastignete'

-

23 159

Omvärdering tin marknadsvärde

-

-3 408

Anskaffningsvärde för utlandska fastighete*

2 647

3 568

Omvärdering till marknadsvarde. inkl, valutaraxning

-73

-271

2 574

23 048

Aktier i fastighetsbolag

98-12-31

97-12-31

Kapitai roster %

Svenskt Fastighetskapital AB. 50 50

10

10

Stockholm (556392-4116)

Confinimmo S.A.. Bryssel 3'3

151

136

Real Estate Investment Trusts. USA

1 618

1 576

Security Capital US Realty

392

377

2 171

2 099

Innehaven värderas till anskattnmgsvarde omraknat med dagskurs.

Ovnga delägare

Svenskt Fastignetskapital AB

50 50

Nordisk Renting AB

Aktier i partnerfinansieringsbolag

98-12-31

97-12-31

Iggesund Kraft AB.

Örnsköldsvik (556-122-0902'

Kapita: roster c c

50 50

112

112

Nikab Energi AB.

Sundsvall (556-107-6338’

91 49

1 750

1 750

Nybrovikens Kraft AB.

Stockholm (556-11 7-8852*

90 47

890

890

2 752 2 752

Innehaven värderas till anskaffningsvärde, då fondstyrelserna utöver realrante- och intlationsersättmng

O| har någon andel i resultatet.

Övriga delägare

Iggesund Kraft AB

Nikab Energi AB

Nybrovikens Kraft AB

Kapital roster ° e

50 50

951

10 53

Mo och Domsjö AB

Båkab Energi AB

AB Skandinaviska Elverk

Obligationslån

98-12-31

97-12-31

Obligationslån i svenska kronor

414 002

372 749

Obligationslån i utländsk valuta

40 502

9 620

454 504

382 369

Penningmarknadslän

98-12-31

97-12-31

Penningmarknadslän i svenska krono’

5 961

57 842

Penningmarknadslän i utländsk valuta

1 111

-

7 072

57 842

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Not 12

Upplupna ränteintäkter

Partnertinansieringslan

Reverslån

Lan till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Övrigt

Not 13

Not 14

Not 15

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Noter borsta. Andra och Tredje fondstyrelserna

Anläggningsfastigheter

98-12-31

97-12-31

Anskaffningsvärde

241

241

Extra avskrivning

-47

-

Planenliga avskrivningar (2 % per är på byggnad;

-14

-12

Pianenligt restvärde

180

229

Taxeringsvärde

68

66

Kassa och bankmedel

98-12-31

97-12-31

Kassa och bankmedel i svenska kronor

14

184

Kassa och bankmedel i utländsk valuta

121

424

135

608

Fondkapital

Bokfört värde

Marknadsvärde

Ingående varde 1997

556 125

601 100

Forändring av grundkapitalet

-34 933

-34 9::?

Avkastning Iran 4-5:e fondstyrelserna

485

4 K:.

Arets resultat

50 468

38 92''.

Utgående värde 1997

572 145

605 576

Forändring av grundkapitalet 1998

Erhållna pensionsavgifter

92 026

92 026

Utbetalda pensionsmedel

-124 862

-124 862

Administrationsbidrag

-595

-595

Rekvirerat av 4-5:e fondstyrelserna

-700

-700

Avkastning frän 4-5:e fondstyrelserna

483

483

Summa

538 497

571 927

Arets resultat

49 241

57 306

Utgående värde 1998

587 738

629 233

98-12-31

97-12-31

Fiarde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda rekvisitionsratt

655

1 043

Medeltal anställda

Man Kvinnor

Totalt

Fondkansliet

37

(160 26(77)

63 (237)

Exkl. personal verksam i fastighetsförvaltning ocn

fastighetsbolag under 1998.

Löner och ersättningar

1998

1997

Styrelse och verkställande ledning

3.8

3

Övriga anstallda

31.9

59.9

Totalt

35.7

63.5

Exkl. lonor och ersättningar under 1998 till personal i fastighetsförvaltning och fastighetsbolag.

I arvoden och ersättningar till styrelsernas ledamoter har undei 1998 utbetalats 1.6 11.6) mkr. varav 0.2 (0.2) mkr

till styrelsernas ordföranden. Styrelsearvodena faststalies av regeringen. Lon. ersättningar och förmåner till verk-

ställande direktören uppgick 1998 till 1.2 (0.9 mkr. Verkställande oirektorens anställningsvillkor ligger inom de

riktlinjer som angivits av Finansdepartementet. For verkställande direktoren har avtalats om en pensionsålder pa

65 år. med en pension som utgar med 40% av ionen.

1- 3 AP-tondens årsredovisning 1998

25

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultaträkning

Första fondstv reisen

Mkr

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat fran intresseföretag

Fastigheternas driftnetto

Utdelninga'

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

Reala obligationslån

Reverslän

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Penningmarknadslån

Övriga ränteintäkter

1998

1997

318

55

437

38

29

158

225

499

863

315

384

135

-

185

325

9 314

9 968

433

639

-

11 039

16

12 420

Räntekostnader

-

-34

Övriga intäkter

-

2

Kursvinster och kursförluster

3 370

1 781

Värdeförändring för fastigheter

-3

283

Resultat vid fastighetsförsälining

23

3

Summa nettointäkter

14 840

14 921

Förvaltningskostnader

-16

-4 7

Årets resulta:

14 824

14 874

26

1-3 AP-tondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Balansräkning

Första fondstyrelsen

Mkr

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Fastigheter

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Partnerfinansieringslån

Reala obligationslån

Reverslån

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Penningmarknadslån

Upplupna ränteintäkter

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar

Summa tillgångar

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

Årets förändring av fondkapitalet

Årets resultat

Skulder

Skulder till kreditinstitut

Skuld till delfond

Övriga skulder

Summa fondkapital och skulder

98-12-31

97-12-31

940

-

772

6 914

651

630

826

826

2 238

2 238

15 020

15 238

4 128

4 655

5 239

-

1 999

3 582

140 294

112 984

1 361

17 505

6 897

6 775

180 365

171 347

54

58

175

225

39

182

521

84

789

549

181 154

171 896

171 310

-4 992

14 824

165 079

-8 643

14 874

171 310

181

142

379

6

-

6

207

12

586

181

154

171 896

Strxkholm den 17 februari 1999

Gösta Gunnarsson

ordförande

Sven-Olot Arbestål

Lilian Hindersson

Ingrid Petersson

Lisbeth Eklund

Lars Isaksson

Lars-Gerhard Westberg

Åke Hillman

Mats Persson

Lennart Nilsson, VD

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

27

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Mkr________ _________________ . _______1997

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

531

-

Fastigheternas driftnetto

92

729

Utdelningar

64

48

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

263

375

Reala obligationslån

826

1 330

Reverslån

620

527

Lån till intresseföretag

263

-

Förlagslån

308

518

Obligationslån

16 088

17 485

Penningmarknadslån

998

1 414

Övriga ränteintäkter

-

19 366

27

21 676

Räntekostnader

-55

Övriga intäkter

-

1

Kursvinster och kursförluster

7 089

4 436

Värdeförändring för fastigheter

-5

472

Resultat vid fastighetsförsäljning

37

5

Summa nettointäkter

27 174

27 312

Förvaltningskostnader

-49

-90

Årets resultat

27 125

27 222

28

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Balansräkning

Andra fondstyrelsen

Mkr

Tillgångar

98-12-31

97-12-31

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Fastigheter

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i partnerfinansiermgsbolag

Partnerfinansieringslån

Reala obligationslån

Reverslån

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Penningmarknadslån

Upplupna ränteintäkter

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar

Summa tillgångar

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

Årets förändring av fondkapitalet

Årets resultat

Skulder

Skulder till kreditinstitut

Skuld till delfond

Övriga skulder

Summa fondkapital och skulder

1 568

-

1 287

11 524

1 086

1 050

1 376

1 376

3 730

3 730

23 292

22 861

8 571

8 673

8 664

-

3 034

5 678

243 554

207 885

4 461

33 169

12 305

13 169

312 928

309 115

90

112

244

143

70

304

182

140

586

699

313 514

309 814

308 833

298 407

-22 744

-16 796

27 125

27 222

313 214

308 833

632

27

-

273

349

300

981

313 514

309 814

Stockholm den 17 februari 1999

Roine Carlsson

ordrörande

()ve Bengtsberg

Per-Olof Edm

lan Käl Isson

Ult Laurin

Wanja Lundbs-Wedin

Lilian Ringsand

Bo Rvdin

Roland Svensson

Lennart Nilsson, VD

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

29

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Resultaträkning

Tredje fondstvrelscn

Mkr_________ _________________ _ 1998 __ _1 997

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat frän intresseföretag

212

-

Fastigheternas driftnetto

37

292

Utdelningar

25

19

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

105

150

Reala obligationslån

227

364

Reverslån

233

315

Lån till intresseföretag

90

-

Förlagslån

155

251

Obligationslån

5 040

5 422

Penningmarknadslän

194

368

Övriga ränteintäkter

-

6 044

11

6 881

Räntekostnader

-22

Övriga intäkter

-

-

Kursvinster och kursförluster

1 000

1 057

Värdeförändring för fastigheter

-1

189

Resultat vid fastighetsförsälinmg

15

2

Summa nettointäkter

7 332

8 418

Förvaltningskostnader

. .......—.....

-39

____ .

-46

Ärets resultat

7 293

8 372

30

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Balansräkning

Tredje fondstvrelscn

Mkr

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Fastigheter

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i partnertmansieringsboiag

Partnerfinansieringslån

Reala obligationslån

Reverslån

Lån till intresseföretag

Förlagslån

Obligationslån

Penningmarknadslån

Upplupna ränteintäkter

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar^

Summa tillgångar

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

Årets förändring av fondkapitalet

Årets resultat

Skulder

Skulder till kreditinstitut

Skuld till delfond

Övriga skulder

Summa fondkapital och skulder

98-12-31

97-12-31

Rolf H. C.ard

Åke P< »tersson

(. onnv Sandström

Stockholm den 18 februari 1999

Rolf Wirten

ordtör.indr

Börje Johansson

Kenth Pettersson

Sven Steen

1 - 1 AP-töndcns årsredovisning 1998

627

515

434

550

1 492

6 109

2 909

3 499

1 415

70 657

1 250

3 588

93 045

36

102

27

189

354

93 399

92 002

-5 912

7 293

93 382

5

12

17

93 399

kiell Johansson

Christer Romilson

Lennart Nilsson. VD

4 610

420

550

1 492

6 071

3 778

2 473

61 500

7 168

3 986

92 048

58

118

122

56

354

92 40?

92 639

-9 009

8 372

92 002

252

148

400

92 402

31

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Styrelse

Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson

F.d landshövding (ordförande)

Lisbeth Eklund

Förbundsordförande,

Statstjänstemannaförbundet

Sven-Olof Arbestål

Förbundsordförande,

Facket för Service och

Kommunikation, fr 981112

Åke Hillman

Kommunalråd

Lilian Hindersson

Förbundssekreterare,

Svenska kommunalarbetareför-

bundet

Mats Persson

Professor,

Institutet f. internationell ekonomi,

Stockholms universitet

Lars-Gerhard Westberg

Kommunalråd

Ingrid Petersson

Överdirektör,

Riksförsäkringsverket, fr 980528

Lars Isaksson

Landstingsråd

Suppleanter

Eva Lindström

Budgetchef,

Finansdepartementet

Birgit Hansson

Förste vice ordförande,

Sveriges Akademikers

Centralorganisation

Ulla Olovsson

Andra förbundsordförande,

Facket för Service och

Kommunikation

Ulla Ölvebro

Kommunalråd

Ingalill Landqvist-Westh

Tredje ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Peder Törnvall

Generaldirektör,

Statskontoret

Erik Langby

Kommunalråd

Inga-Britt Ahlenius

Generaldirektör,

Riksrevisionsverket

Monica Sundström

Verkställande direktör,

Landstingsförbundet

32

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Styrelse

Andra fondstyrelsen

Ledamöter

Roine Carlsson

F.d. statsråd (ordförande)

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetare-

förbundet

Per-Olof Edin

Enhetschef,

Landsorganisationen i Sverige

Jan Källsson

Direktör,

Erik Thun AB

Ulf Laurin

Direktör, Näringslivets Fond

Wanja Lundby-Wedin

Andre ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Lilian Ringsand

Vice ordförande,

Tjänstemännens

Centralorganisation

Bo Rydin

Direktör,

AB Industrivärden

Roland Svensson

Direktör,

Kooperativa Förbundet

Suppleanter

Birgit Erngren

Generaldirektör.

Närings- och teknikutvecklings-

verket - NUTEK

Åke Pettersson

F.d. förbundsordförande

Barbro Palmerlund

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Gunnar Högberg

Direktör

Rune Sirvell

Verkställande direktör,

STG. Standardiseringsgruppen

Göran Wiström

Arbetsmarknadssekreterare,

Svenska Metallindustriarbetare*

förbundet

Sten Persson

Vice förbundsordförande.

Tjänstemannaförbundet HTF

Erik Menckel

Direktör,

Svenska Arbetsgivareföreningen

Hans Almgren

Direktör,

HSB Riksförbund

Roine Carlsson, ordförande

1-3 AP-fondens årsredovisning 199B

33

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Styrelse

Tredje fondstyrelsen

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén

F.d. landshövding (ordförande*

Rolf H. Gard

Direktör

Börje Johansson

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas förbund

Kjell Johansson

Förbundsordförande,

Svenska Målareförbundet

Åke Petersson

Direktör,

Hcstra Inredningar AB

Kenth Pettersson

Förbundsordförande,

Handelsanställdas förbund

Christer Romilson

Förbundsordförande,

Lärartörbundet

Sven Steen

Direktör,

F.O. Peterson & Söner

Byggnads AB

Conny Sandström

Andre vice ordförande.

Lantbrukarnas Riksförbund,

fr 980528

Suppleanter

Anita Modin

Direktör,

City Conference Centre

E O Holm

Direktör,

Svensk Handel och Tjänste-

företagen

Sune Ekbåge

Förbundsordförande,

Svenska Päppersindustriarbetare-

förbundet

John Herrström

Förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas

Förbund

Christer Jönsson

Vice ordförande.

Kooperativa förbundet

Hans Wahlström

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetare-

förbundet

Äke Lindström

Förbundsordförande,

DIK-Förbundel

Carlerik Holst

Direktör

Lars Holmgren

Direktör,

LRF Administration, fr 980528

34

1-3 AP-iondens årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Revisionsberättelse

Första Fondstyrelsen

Undertecknade, som av rege-

ringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna

Pensionsfondens Första fond-

styrelse förvaltning, får här-

med avge revisionsberättelse

för år 1998.

Vi har granskat årsredovis-

ningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning

om fondstyrelsens förvaltning,

inventerat de tillgångar fond-

styrelsen förvaltar samt vidta-

git de övriga granskningsåt-

gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit

anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen,

de i densamma upptagna

resultat- och balansräkning-

arna, bokföringen eller inven-

teringen eller eljest beträffande

fondstyrelsens förvaltning.

Stixkholm den 24 februari 19*19

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Andra Fondstyrelsen

Undertecknade, som av rege-

ringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna

Pensionsfondens Första fond-

styrelse förvaltning, får här-

med avge revisionsberättelse

för år 1998.

Vi har granskat årsredovis-

ningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning

om fondstyrelsens förvaltning,

inventerat de tillgångar fond-

styrelsen förvaltar samt vidta-

git de övriga granskningsåt-

gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit

anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen,

de i densamma upptagna

resultat- och balansräkning-

arna. bokföringen eller inven-

teringen eller eljest beträffande

fondstyrelsens förvaltning.

Stixkholm den 24 februari 1999

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Tredie Fondstyrelsen

Undertecknade, som av rege-

ringen förordnats att såsom

revisorer granska Allmänna

Pensionsfondens Första fond-

styrelse förvaltning, får här-

med avge revisionsberättelse

för år 1998.

Vi har granskat årsredovis-

ningen, tagit del av räkenska-

per, protokoll och andra hand-

lingar, som lämnar upplysning

om fondstyrelsens förvaltning,

inventerat de tillgångar fond-

styrelsen förvaltar samt vidta-

git de övriga granskningsåt-

gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit

anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen,

de i densamma upptagna

resultat- och balansräkning-

arna. bokföringen eller inven-

teringen eller eljest beträffande

fondstyrelsens förvaltning.

Stix kholm den 24 tebruari 1999

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

1-3 AP-fondens årsredovisning 1998

35

Skr. 1998/99:132

Bilaga 1

Jämförande resultat- och

balansräkningar 1994-98

Resultaträkningar, Mkr

1994

1995

1996

1997

Resultat från intressebolag

-

-

-

-

Fastigheternas driftnetto

66 f

1 021

1 216

1 458

Ränteintäkter

Partnerfmansieringslån

849

885

564

750

Reala obligationslån

97

408

969

2 557

Reverslån

1 520

1 329

1 327

1 226

Lån till intresseföretag

-

-

-

-

Förlagslån

743

1 263

1 216

1 095

Obligationslån

43 374

41 637

36 487

32 875

Penningmarknadslån

2 004

3 884

4 904

2 4?i

övriga ränteintäkter

174

69

39

53

Räntekostnader

-194

-170

-108

-112

Utdelningar och övriga intäkter

39

11

13

99

Förvaltningskostnader

-123

-136

-145

-183

Resultat före avyttringar

och omvärderingar

49 144

50 201

46 482

42 239

Kursvinster och kursförluster

175

-1 901

4 725

7 274

Värdeförändring för fastigheter

574

-389

654

945

Resultat vid fastighetsförsaljnmg

-19

-75

-6

10

Årets resultat

49 874

47 836

51 855

50 468

Balansräkningar, Mkr

94-12-3'

95-12-31

96-12-31

97-12-31

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

-

-

-

Fastigheter

13 293

16 683

19 965

23 048

Aktier i fastighetsbolag

49"

298

813

2 099

Aktier i partnertinansiermgsbolag

2 884

2 884

2 884

2 75?

Partnerfmansieringslån

8 17S

8 178

8 178

7 460

Reala obligationslån

2 173

8 197

36 689

44 170

Reverslån

15 552

13 931

15 525

17 107

Lån till intresseföretag

-

-

-

-

Förlagslån

7 6C2

12 820

12 520

1 1 733

Obligationslån

428 030

427 201

369 688

382 369

Penningmarknadslän

30 25c

32 315

67 245

57 842

Upplupna ränteintäkter

25 219

25 544

23 073

23 930

Summa piaceringstillgånga*

533 686

548 051

556 580

572 510

1998

1 062

184

527

1 551

1 168

488

649

30 434

1 625

127

-106

37 717

11 459

-9

74

49 241

98-12-31

3 135

2 574

2 171

2 752

7 460

44 420

15 609

17 403

6 448

454 505

7 072

22 789

586 338

Fordringar och andra tillgångar

Kontorsfastigheter 1 1C

1 79?

Summa tillgångar 535 594

170

235

229

987

1 160

1 373

549 208

557 975

574 1 12

180

1 253

587 771

Fondkapital

Fondkapital vid arets bogan 510 704

Arets förändring av fondkapitalet -27 605

Arets resultat 4Q 874

Fondkapital vid arets slut 532 97?

532 973

547 712

556 124

-33 097

-43 443

-34 447

4 7 836

51 855

50 468

547 71?

556 124

572 145

572 145

-33 648

49 241

587 738

Skulder

Skulder till kreditinstitut

i 094

1 037

1 107

1 264

Övriga skulder

1 52"

459

744

703

Summa fondkapital och skulder

535 594

549 208

557 975

574 1 12

33

587 771

36

Första, Andra och Tredje Fondstyrelserna

Box 16292, 103 25 Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 2.

Telefon: 08-787 88 00. Telefax: 08-20 63 37.

e-mail: info@apfund1-3.se www.apfund1-3.se

1- t AP-löncirn*. årsredovisning 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

AUmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att infora en allmän tilläggs-

pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för

förvärv av aktier och liknande värdepapper.

fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2,35 mdr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,

som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,

andra och tredje AP-fondema förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten inled-

des tillförts 5,7 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en

avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

röstetalet.

Fondstyrelsens ledamöter förordnas av regeringen. Av de fjorton ledamöterna (med

lika många personliga suppleanter) utses ordförande och vice ordförande utan särskilt

förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter

förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssamman-

slutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom koope-

rationen.

1998 i sammandrag

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje

fondstyrelsemas tillgångar eller drygt 5,7 mdr vid årsskiftet 1998/1999.

• Fonden har under året rekvirerat 700 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 5,7 mrd.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 89,1 mdr

mot 81,4 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1998 värdepapper för 9,2 mdr och sålde värdepapper för 3,4 mdr.

' • Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Ericsson, Astra,

Hennes & Mauritz, ABB och Volvo, som med ett sammanlagt marknadsvärde på

44,5 mdr svarade för halva värdet av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 433 mkr.

• Det marknadsvärderade resultatet uppgick till 7,0 mdr. I balansräkningen har avsatts

300 mkr för överföring till 1-3 fondstyrelserna utifrån det reala resultatkrav som fond-

styrelsernas reglemente stadgar.

• Kurserna på stockholmsbörsen steg under 1998 med 10%. Ett index för fondens svenska

värdepappersportfölj steg med 7%. Totalavkastningen på fondkapitalet blev 9%.

VD-kommentar

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, lägger

härmed sin tjugofemte årsbokslut till handlingarna.

Fondkapitalet har under året, mätt till marknadsvärde och

efter avdrag för överföring av 3(X) mkr till första-tredje

fondstyrelserna, ökat från 81.1 mdr till 88.8 mdr. Det

marknadsvärderade resultatet, som uppkommer genom

att årets bokföringsmässiga resultat justeras med hänsyn

till förändringen av "dold reserv” i värdepappersport-

följcn. redovisas till 7.0 mdr.

Ett index för fondens svenska aktieportfölj exkl utdel-

ningsintäkter steg med knappt 7% jämfört med drygt

10% för den svenska aktiemarknaden. Härmed blev 1998

det andra året sedan fondens tillkomst som fonden signi-

fikant avvek negativt från den svenska aktiemarknadens

genomsnitt. En huvudorsak härtill var portföljens starka

övervikt av verkstadsaktier. som kursmässigt under året

utvecklades mindre fördelaktigt relativt sett. Utveckling-

en under den senaste femårsperioden var något mer till-

fredsställande. Jämförs sålunda den svenska aktieportföl-

jens utveckling med motsvarande index exklusive utdel-

ningsintäkter utfaller jämförelsen till fondens fördel, men

om fondens totalavkastning jämförs med ett avkastnings-

index för den svenska aktiemarknaden under samma pe-

riod så har fondens utveckling varit sämre. 1 tioårsper-

spektivet utfaller båda jämförelserna till fondens fördel.

Sammanfattningsvis har fjärde AP-fonden från att ha

presterat en överavkastning under åttiotalet under senare

år i stort sett utvecklats i paritet med den svenska aktie-

marknaden och därmed inte riktigt uppnått hittillsvaran-

de avkastningsmål.

1 regeringens årliga skrivelse har dessutom finansdepar-

tementet initierat en annorlunda syn på likviditetsandelen

och förespråkat att fonden av divcrsifteringsskäl

fullt ut utnyttjar den relativt blygsamma utlandsandel på

10% som tillåts enligt fondens reglemente. Huvudman-

nen har också starkt argumenterat för att fondstyrelsen

fastställer riskrelaterade avkastningsmål och därmed ap-

plicerar kvantitativa metoder i portföljsammansättningen.

Såväl intema som externa faktorer har således samverkat

för en omprövning av grundsynen när det gäller fondens

verksamhet. Härtill kan läggas också aviserade föränd-

rade uppgifter för fondstyrelsen inom ramen för det nya

allmänna pensionssystemet.

Ett förändringsarbetc har inletts som syftar till att utveck-

la en delvis ny affarsfilosoft för fonden. Avsikten är att

förena vår traditionella fundamentala aktieanalys med

kvantitativa metoder. Fondstyrelsen fastslog nya riskrela-

terade mål för verksamheten i början av 1999.

Det övergripande målet för fondens verksamhet framö-

ver har formulerats som att "Fjärde AP-fonden skall lö-

pande under en femårsperiod nå en totalavkastning som

överstiger valda benchmark med 5%. Risknivån, mätt

som aktiv risk, skall för förvaltningen ej överstiga 8%.

Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informa-

tionskvot. skall i genomsnitt överstiga 0.15".

Förenklat kan sägas att målet är att långsiktigt något

överträffa jämförelseindex på ett genom riskmätning

kontrollerat sätt. Genom att differentiera avkastningskra-

ven på de olika deiportföljena skall merparten av överav-

kastningen uppnås i den svenska aktieportföljen, som ju

är den största delportföljen och även den portfölj för vil-

ken den inlema kompetensen är högst. Den risknivå som

uttry cks i den nya målformuleringen skall även fortsätt-

ningsvis ge utrymme för en koncentration av fondens to-

tala portfölj, men genom mätning och simulering av ris-

ker är det troligt att portföljerna på marginalen anpassas

mer och oftare än tidigare, samtidigt som långsiktigheten

i placeringsverksamheten kan tillvaratas.

Det viktigaste medlet för att uppnå målet är att utveckla

och förstärka organisationen. En ny befattning som ad-

ministrativ direktör har nyligen tillsatts. Fem finansana-

lytiker anställdes under hösten 1998 och en mer renodlad

finansanalysavdelning har formerats. Under 1999 kom-

mer ytterligare kompetenser, t ex när det gäller IT och

modem portföljteori, att tillföras organisationen.

Min vision är att den nya organisationen skall möta högt

ställda krav för en stor kapitalförvaltare i en miljö som.

inte minst i det internationella perspektivet, utsätts för

ständiga och allt snabbare förändringar. Därför kommer

den nya organisationen att bli väsentligt större än i dag.

Den administrativa sidan måste avsevärt förstärkas för att

ge en stabil grund åt verksamheten i en mer transaktions-

intensiv och internationell miljö. Även affärssidan måste

ytterligare förstärkas med syfte inte bara att självständigt

hantera en större egen utlandsportfölj. utan också för att

hantera den svenska aktieportföljen på en alltmer gräns-

lös kapitalmarknad.

En större organisation måste med nödvändighet bli mer

strikt och renodlad. Men i min vision måste vi också

vinnlägga oss om att bevara den lilla organisationens öp-

penhet och fördel genom informell tvärkontakt och inter-

aktion. Lyckas vi med det. är förutsättningarna goda för

att fjärde AP-fonden framgångsrikt kommer att infria de

nva högt ställda avkastningskraven!

Stockholm i februari 1999

Thomas Halvorsen

Aktiemarknaden 1998

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Kurserna på stockholmsbörsen fortsatte uppåt under

1998. Från årsskifte till årsskifte steg Veckans Affärers

totalindex med 10.5%. vilket kan betecknas som en bra

utveckling med tanke på att den svenska inflationen un-

der äret var obefintlig. Jämfört med kursutvecklingen de

närmast föregående aren ter sig dock 1998 års utfall som

modest. Ökningstakten sedan kursomslaget 1992 - i

samband med att Sverige övergav den fasta växelkurspo-

litiken - har varit hela 28% per år. Vidgas perspektivet

till en internationell jämförelse framstår 1998 års utfall

till och med som svagt. Morgan Stanleys världsindex

steg under 1998 med nära 23%.

Tvära börs kast

Att 1998 blev ett ovanligt dramatiskt börsår är däremot

ett entydigt påstående. Året inleddes med starkt stigande

kurser. Den tidigare oron för Asienkrisen klingade suc-

under 1998. Kursfallet under tredje kvartalet, var globalt

men volatiliteten i Stockholm var som regel lite större.

Kursåterhämtningen utomlands var i flera fall också mer

uttalad. Aktiemarknaden i New York nådde t ex somma-

rens rekordnivåer redan i november, medan stockholms-

börsen vid årets utgång fortfarande hade nära 20% kvar

till all-time-high.

Huvudförklaringen till dessa tvära börskast kan sökas i

ett komplicerat samspel mellan konjunkturer, räntor,

ekonomisk-politiska beslut, vinstförväntningar och kapi-

talflöden. Ur ett ekonomiskt perspektiv kom 1998 att i

hög grad handla om ekonomiska kriser och internationell

krishantering.

I början av året fortsatte den ekonomiska krisen i Sydo-

stasien. framförallt utvecklingen i Indonesien, att stå i fo-

kus på de finansiella marknaderna. De fördjupade svårig-

heterna för Japan har varit ett annat tema under hela

1998 VECKA

1998 VECKA

1998 VECKA

1998 VECKA

cessivt av och aktiemarknaderna började istället fokusera

pa dc fallande marknadsräntorna. Stockholmsbörsen

kunde från slutet av februari inregistrera nya all-time-

high och i mitten på juli var kursnivån 32% högre än vid

årsskiftet. Sedan inleddes en period med häftigt kursfall.

Oron kulminerade i början av oktober. Då hade mark-

nadsvärdet på Stockholms Fondbörs fallit med drygt l

I00 mdr kronor eller nära 40% jämfört med rekordnote-

ringarna i juli. Därefter kom en kraftig rekyl. Stockholms

Fondbörs steg med 19% på en vecka och med 37% fram

till årsskiftet.

Häftiga kursrörelser var nu inget utmärkande för Stock-

holmsbörsen utan det gängse mönstret på världens börser

1998. De japanska politikernas försök att stimulera till-

växten för denna, världens näst största ekonomi, har hit-

tills varit fruktlösa - trots synnerligen låga räntor och åt-

skilliga finanspolitiska paket. Först under senare delen av

året kom politiska beslut som fick omvärlden att börja

skönja en lösning för den allvarliga och utdragna krisen

inom den japanska banksektorn.

Dolda risker

En annan chockvåg gick genom västvärldens finansiella

system när den ryska valutan kollapsade i augusti och det

blev uppenbart att Ryssland inte längre kunde infria sina

internationella ekonomiska förpliktelser. Oron för andra

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

sårbara länder, särskilt Brasilien, förstärktes. På de finan-

siella marknaderna gjordes bedömningen att risken för

ett mycket negativt scenario för världsekonomin ökat

markant. Det internationella kapitalet sökte sig i detta lä-

ge bort från både "emerging markets" och aktier för att

istället ta sin tillflykt till stabila länder och trygga värde-

papper. Följden blev att aktiekurserna på världens börser

rasade, att räntemarginaler och riskpremier ökade och att

en allvarlig internationell kreditkontraktion hotade. Detta

ledde i sin tur till att stora, dolda risker synliggjordes på

ett obehagligt sätt, vilket förstärkte turbulensen. Så t ex

kollapsade en av de största amerikanska hedgelöndema.

Long Term Capital Management (LTCM). i början av

oktober.

Kraftfulla motåtgärder från det internationella samfun-

det. t ex från IMF och kanske i än högre grad från den

amerikanska centralbanken, lyckades så småningom stil-

la den värsta oron på de finansiella marknaderna. När pa-

niken hotade att breda ut sig sänkte Federal Reserve

snabbt och resolut styrräntan - trots att den amerikanska

konjunkturen var stark. Efter hand blev det också flera

räntesänkningar i Europa. I början av december - innan

den nya europeiska centralbanken börjat verka officiellt

- kom den första gemensamma aktionen då 10 av de II

blivande medlemsländerna inom den europeiska valutau-

nionen. EMU. aviserade en sänkning av styrräntan till

3.0%. Sverige, som åtminstone tills vidare står utanför

valutaunionen, hakade på trenden. Vid årsskiftet hade

riksbanken sänkt reporäntan i flera steg till 3.4% jämfört

med 4.3% vid årets början.

Räntefallet framstår som den viktigaste förklaringen till

dc senaste årens synnerligen positiva börsutveckling.

Placerarna har kunnat sänka sina avkastningskrav samti-

digt som börsföretagens vinstutveckling varit gynnsam.

De internationella obligationsräntorna har pressats ned

med hjälp av bl a framgångsrik inflationsbekämpning

samt prispress och dcflationistiska tendenser i Asicnkri-

sens spår. För Sverige tillkommer att räntedifferensen

mot utlandet - som tidvis varit mycket stor - har krympt

i takt med att ekonomiska fundamenta förbättrats och

fortroendet för den ekonomiska politiken stabiliserats.

Den tioåriga svenska marknadsräntan låg vid årsskiftet

på 4.18%. jämfört med 5.98% året innan och ca 12% för

fyra år sedan.

Världskonjunkturen utvecklades svagare än de flesta be-

dömare räknat med vid ingången av året. Siktet fick suc-

cessivt ställas in på konjunkturavmattning. även om man

för både 1998 och 1999 fortsatte att prognostisera tillväxt

för OECD-områdct. inte recession. Också konjunkturför-

loppet blev annorlunda än de ursprungliga förväntningar-

na. USA har återigen överraskat positivt. För åttonde året

i rad har den amerikanska ekonomin fortsatt att vara

lokomotiv för världsekonomin. Europakonjunkturcn blev

däremot blekare än väntat. Konsumtionen i Europa har

inte tagit riktig fart och framförallt har industrins order-

ingång mattats av i spåren av Asienkrisen. särskilt under

hösten. Den positiva sidan av denna ekonomiska utveck-

ling är att inflationstrycket i västvärlden f n tycks vara

praktiskt taget obefintligt, vilket bidragit till ett fortsatt

fall för dc långa marknadsräntorna. För Sveriges del blev

det till och med en minskning av konsumentpriserna i

slutet av 1998. Ökningstakten i december var -0.6 och

årsgenomsnittet hamnade på 0.4%.

I detta ekonomiska klimat med räntefall, begränsade in-

flationsrisker. måttlig tillväxt och goda företagsvinster,

har kapitalet fortsatt att strömma till världens aktiemark-

6

nader. Likviditetsflödena har naturligtvis hjälpt till att

driva upp aktiekurserna, vilket - framför allt i USA - lett

till en positiv växelverkan mellan börsutvecklingen och

den privata konsumtionen. USAs konsumtionsledda eko-

nomi har fortsatt att växa, vilket delvis kan förklaras med

au amerikanarna ökat konsumtionen genom att successivt

dra ned på sitt traditionella sparande så att sparkvoten nu

är omkring noil. vilket i sin tur kan förklaras med hushål-

lens gynnsamma förmögenhetsutveckling tack vare börs-

uppgången. Uthålligheten i denna positiva växelverkan

måste dock ifrågasättas. Risken är inte obetydlig att det

utvecklas en negativ kursspiral när NewYork-börsen tar

en paus eller vänder nedåt, så att de amerikanska konsu-

menterna känner sig manade att åter höja sparkvoten.

De utländska investerarna kom under 1998 i viss mån

tillbaka som nettoköpare på Stockholms Fondbörs. Un-

der föregående år bröts den tidigare trenden under 1990-

talet då utlandet var stadig nettoköpare av svenska aktier

och facil för 1997 blev ett minus med nära 13 mdr kro-

nor. Statistiken t o m november 1998 visar alt utlandet

har nettoköpt svenska aktier för drygt 8 mdr sedan årets

början, men utvecklingen har ingalunda varit stabil. 1

samband med kursfallet nettosålde utlandet svenska akti-

er för omkring 25 mdr.

Fondsparandet i Sverige fortsätter att växa även om in-

slaget av räntefonder och s k blandlönder ökade på de

renodlade aktiefondernas bekostnad under 1998. En

mycket stark trend de allra senaste åren är svenskarnas

köp av utländska aktier. Enligt riksbankens statistik upp-

gick nettoköpen t o m november 1998 till 61 mdr kro-

nor. att jämföra med 84 mdr för samma period året före.

Många portföljförvaltare, i Sverige såväl som utom-

lands. omdisponerar sina aktieportföljer med hänsyn till

det nya Euroland och de nya aktieindex som skapats ef-

ter Eurovalutans införande vid årsskiftet. Omviktningen

av de stora institutionernas portföljer kommer sannolikt

att få stora konsekvenser det närmaste året, både för oli-

ka aktiemarknader inom Europa och för olika europeis-

ka börsföretag. Det mesta talar t ex för att det blir bättre

likviditet och stabilare kurser för dc aktier som kommer

att ingå nya Europaindex än för de aktier som hamnar

utanför.

De stora kurssvängningama under 1998 innebar att aktie-

handeln på stockholmsbörsen tidvis var mycket intensiv,

vilket resulterade i flera nva rekord. Så t ex ökade den

samlade omsättningen på de tre aktielistoma (A-. O- och

OTC) med 36% till dry gt 1 8(X) mdr kronor, vilket torde

innebära att omsättningen för första gången blir större än

Sveriges BNP. Omsättningshastigheten - ett mera rele-

vant matt på aflärsaktivitctcn - steg under året från 66%

till 77% och var under de mest volatila månaderna över

90%. I början av 1990-talet var börsomsättningen inte

större än ca 11X1 mdr och omsättningshastigheten låg runt

15%. Ökningen sedan dess avspeglar inte bara en påtaglig

volymtillväxt utan också att aktiehandeln ändrat karaktär

på senare år. Andelen traditionell aktiehandel mot slut-

kund har minskat, medan fondkommissionäremas posi-

tionstagande och den sk market makerhandeln ökat, bl a

som en följd av att allt fler utländska aktörer bearbetar

den svenska aktiemarknaden. Antalet medlemmar på

Stockholms Fondbörs fortsätter att öka och uppgick vid

årets slut till 53 inklusive 20 s k fjärrmedlemmar. Under

1998 svarade den senare kategorin för 12% (5%) av börs-

handeln medan marknadsandelen för de utlandsägda

fondkommissionärema med kontor i Stockholm låst på

34% (35%).

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Som en naturlig följd av de etablerade börsföretagens allt

starkare balansräkningar har efterfrågan på nytt riskkapi-

tal minskat markant på senare år. Samtidigt har efterfrå-

gans karaktär fortsatt att förändras. Nyemissionerna på

Stockholms Fondbörs under 1998 stannade vid drygt 2

mdr (5 mdr) kronor, medan nyintroduktionema drog in

knappt 5 mdr kronor, jämfört med ca 12 mdr året före.

Tillströmningen av nya bolag till fondbörsen och SBl-lis-

tan fortsatte att vara hög. även om kursfallet och turbulen-

sen under andra halvåret innebar att liera introduktioner

sköts på framtiden. Vid årsskiftet fanns 276 (261) bolag

noterade på fondbörsens tre listor. Därutöver hade snabb-

växande SBI ett drygt 50-tal mindre bolag på sin lista.

Det samlade börsvärdet på de tre aktielistoma uppgick

vid årets slut till drygt 2 400 mdr kronor. Eftersom total-

index under året steg med 10% samtidigt som börsföreta-

gens sammanlagda resultat bara tycks ha ökat med .3-4%

har värderingen på stockholmsbörsen ökat ytterligare.

Det genomsnittliga p/e-talet (räknat på 1998 års förvänta-

de resultat) har stigit till ca 23 och värderingen av synligt

eget kapital uppgår nu till (iver 250% i snitt. Direktav-

kastningen (beräknad på förväntade utdelningar för verk-

samhetsåret 1998) ligger på ca 2.3%. Värderingen ter sig

hög i ett historiskt perspektiv, men inflationen och räntan

har kommit ned till rekordlåga nivåer, vilket innebär att

gamla tumregler får användas med försiktighet och bör

kompletteras med nya modeller.

Skillnaden i värdering mellan olika branscher <x'h olika fö-

retag har pä senare år blivit allt mera iögonfallande. Vinst-

multipeln för framgångsrika tillväxtföretag som Hennes &

Mauritz. och Securitas var vid årsskiftet över 50 respektive

drygt 60. medan synligt eget kapital här värderades till

ungefär 1 500% respektive ca 750%. För de cykliska

skogsaktiema var det genomsnittliga p/e-talet ca 11.

medan det egna kapitalet värderas till strax över 100% .

l ör att rådande indexnivå skall kunna vidmakthållas

krävs alt de senaste årens mycket gynnsamma betingelser

fortsätter. Konjunkturavmattningen sätter lökus på bo-

lagsvinsterna. Aktiemarknadens bedömning av 1998 års

utfall har successivt fått justeras ned och förväntningarna

kring årsskiftet låg alltså på en marginell vinstförbätt-

ring. En knäckfräga är hur djup och hur läng konjunktur-

avmattningen blir. En annan knäckfraga gäller hur länge

företagen skall lyckas hävda sina vinstmarginaler i den

dellationistiska miljö som utvecklats på senare år och

som kan komma att skärpas de allra närmaste aren, både

som ett resultat av att dc sydostasiatiska företagen ökar

sina exportansträngningar och av den nya europeiska va-

lutunionen med en gemensam eurovaluta. som blev en

realitet vid årsskiftet 1998/99.

Handel, telekom och IT i topp

Diagram 1 - som visar totalindex 1994 - 1997 samt den

månadsvisa utvecklingen under 1998 för totalindex och

index för några av de viktigaste branscherna - belyser

den positiva utvecklingen pä stockholmsbörsen på senare

är liksom den tidvis stora kursskillnaden mellan bran-

scherna. Ett kännetecken för börsåret 1998 är just de sto-

ra kursskillnadema - både pä bransch- och företagsnivå.

Kursvinnarna återfinns framför allt bland större bolag i

nyare branscher medan kursförlorama som regel hittas

bland cykliska och/eller mindre företag.

Årets vinnarbransch blev ännu en gång handelsföretagen.

Att Veckans Affärers del-index här visar en uppgång på

66% - jämfört med 10% för totalindex - beror huvudsak-

ligen på att framgångarna fortsatt för branschens domi-

nant. modeföretaget Hennes & Mauritz. Under 1998 steg

aktien med 8997 och genomsnittet för den senaste femårs-

perioden är imponerande 67%. Denna kursutveckling har

fatt till följd att H&M vid årsskiftet 1998/99 avancerat till

positionen som stockholmsbörsens tredje största företag,

nu med ett börsvärde på drygt 130 mdr. nästan 70% hö-

gre än bolag som ABB. Volvo och Handelsbanken.

Enligt VA:s branschindelning väger ännu IT-bolagen lätt

i totalindex, men dessa bolag växer snabbt och förvänt-

ningarna är mycket höga. Branschens kursökning under

1998 uppgick till 54%. Bakom den siffran döljer sig flera

kursfördubblare men också liera kursförlorare med den

tidigare börskometen Prosolvia i spetsen, ett bolag som

försattes i konkurs under året. Branschens tungviktare

WM-data fortsätter att imponera. Aktien steg under året

med 138% och kan bli 1990-talets absoluta kursvinnare.

WM-datas börsvärde uppgick vid årsskiftet till 25 mdr.

vilket innebär att bolaget i detta avseende med marginal

har passerat gamla industriföretag som SKF och MoDo.

Den indextunga verkstadsbranschen gick under 1998

sämre än totalindex. Kursuppgången stannade här vid

6%. men som vanligt var utvecklingen mycket splittrad i

denna heterogena grupp. Här återfinns kursvinnare som

telekomföretagen. Under stor handel och häftiga sväng-

ningar steg Ericssonaktien på årsbasis med 29%. varmed

positionen som stockholmsbörsens största företag för-

stärktes. nu med ca 16% av det totala börsvärdet. För fin-

ska Nokia, som i kraft av ett mycket starkt produktpro-

gram pä mobiltelefonisidan ryckte fram som det ledande

telekomföretaget. gick det ännu bättre. Bolagets svenska

depäbevis blev 1998 års vinnare alla kategorier på stock-

holmsbörsen med en kursuppgång på 250%. Denna häp-

nadsväckande kursutveckling för ett stort, etablerat före-

tag innebar inte bara alt Nokia vid årsskiftet hade ett vä-

sentligt högre börsvärde än Ericsson utan txksa att Hel-

singfors under 1998 blev Europas bästa börs med en

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

HcltrtSM

Hetlr1M7

Vtrklslndex 1TOS

4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 132

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

kursuppgång på 68%. Men bland verkstadsföretagen

återfinns också månaa kursförlorare: Avesta-Sheffield

<-579?). SKF (-43%'). SSAB (-38%) och Sandvik

<—389é I. I spåren av Asienkrisen har de stålrelaterade

bolagen fått känna av skärpt konkurrens och accentuerad

prispress. Även andra traditionella verkstadsaktier ut-

vecklades dåligt under 1998. Atlas Copco backade t ex

med 25% och såväl Scania som Volvo föll med mer än

10%.

Bank- och finansaktiema har på senare år blivit en tung

delgrupp och svarar nu för ca 13% av totalindex. Det kan

också noteras att fyra av stockholmsbörsens tio värde-

mässigt största bolag vid årsskiftet återfanns inom denna

sektor. Kursutvecklingen under 1998 överträffade på nytt

totalindex, men också här var utvecklingen slagig och

oenhetlig. Skandia blev branschvinnare (bland A-listebo-

lagen) med en kursuppgång på 64%. framför allt tack va-

re AFS. bolagets snabbväxande internationella verksam-

het för långsiktigt sparande. Aktienia i SEB backade där-

emot med 16% - trots fallande marknadsräntor - vilket

till stor del kan förklaras med bankens exponering mot sk

emerging niarkets.

De cykliska skogsaktiema Fick ett mycket dåligt utfall

under 1998 på grund av de successivt dämpade konjunk-

turförvänlningama. Utvecklingen var positiv under första

halvåret, men under kursraset föll skogspapperen djupare

än genomsnittsaktien och återhämtningen därefter har

också gått trögare. Årsfacit blev att skogsaktiema i ge-

nomsnitt sjönk med 16%. endast den lilla rederi- och

transportbranschen gick sämre. Den långsiktiga utveck-

lingen ser lika trist ut. Medan totalindex de fem senaste

åren i snitt ökat med 19% årligen stannar skogsbran-

schens uppgång på 3%. Det innebär att denna förr så vik-

tiga näring för Sverige numera ingår med endast 3% i to-

talindex.

Kemisk industri - en bransch som länge varit överrepre-

senterad i fondens portfölj - återgick under 1998 till sin

gamla vana att överträffa index. Även här var dock ut-

vecklingen blandad. Den gynnsamma utvecklingen för-

klaras helt av läkemedelsföretagen Astra och Pharma-

cia&Upjohn. Astra, stockholmsbörsens näst största före-

tag vad gäller börsvärde, stod i händelsernas centrum vid

åtminstone två tillfällen under 1998. Först nådde ledning-

en en uppgörelse med sin amerikanska partner Merck

varigenom Astra återfick full kontroll över sin verksam-

het i USA. något som var en förutsättning för framtida

strukturaffärer. Sedan förhandlade man fram ett förslag

om ett samgående med engelska Zcneca. cn fusion som

kan komma att göra AstraZcneca till ett av världens stör-

sta läkemedelsföretag. Enligt de båda bolagsstyrelsernas

förslag skall AstraZcneca bli ett engelskt bolag med hu-

vudkontor i London. Detta har fått debatten om företag-

samhetens villkor i Sverige att äter flamma upp.

Wall Street mot nya kurstoppar

Facit för det internationella börsåret 1998 blev mycket

gott, även om det var ovanligt stora skillnader mellan oli-

ka marknadsplatser delta år. Som nämndes inledningsvis

steg Morgan Stanleys dollarbaserade världsindcx med

23*7. vilket var bästa utfallet hittills under 1990-talet. En

gynnsam utveckling kännetecknade USA och flertalet

europeiska marknader medan Japan och många emerging

markets noterade kursfall. Raset för Moskvabörscn ham-

nade i storleksordningen 80C?.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1997 och 1998 för ett

urval utländska börser, mätt i lokal valuta. New York

fortsatte alltså starkt uppåt. För fjärde året i rad visade

Dow Jones index en tvåsiffrig tillväxt, denna gång med

dry gt I6 r t. Räknat enligt den bredare indexserien S&P

5(K) var 1998 års kursuppgång än bättre eller nära 31.

Den kraftiga amerikanska börsuppgången under året

skulle kunna summeras med tre nyckelord: ränteutveck-

lingen. IT och megafusioner. Listoma över amerikanska

börsvinnare toppas av intemetrelateradc bolag och av ak-

tier med anknytning till telekommunikation. De nya in-

temelbolagen värderas enligt helt andra normer än resten

av börsen. Även för mycket stora företag var aktiemark-

naden vid årets utgång beredd att betala p/e-tal kring 1 (X)

eller mer. bara bolagen har anknytning till den nya infor-

mationsteknologin.

Parisbörsen utvecklades bäst bland dc större europabör-

sema. Kursuppgången här var 319 i lokal valuta, vilket i

första hand berodde på en relativt gynnsam inhemsk kon-

junkturutveckling. Frankfurt börsen slog också nya re-

kord under 1998. Från årsskiftet fram till det stora kurs-

fallet i juli var kursuppgången i Tyskland nästan 509.

men särskilt händelseutvecklingen i Ryssland Fick stor

negativ inverkan på den tyska aktiemarknaden, varför

årsfacit enligt DAX index stannade på en ökning med

189. För Zurich blev uppgången på årsbasis av samma

storleksordning. Londonbörsen steg däremot med endast

Vt under året. Förklaringen är bl a alt Storbritannien har

haft cn svagare konjunkturutveckling än Centraleuropa.

Vidare har det starka pundet försvagat företagens kon-

kurrenskraft. En tredje förklaring är att detaljhandelsföre-

tagen. som väger tungt på Londonbörsen, drabbades av

stora kursfall.

1 bjärt kontrast till den mestadels gynnsamma utveckling-

en för västerlandets börser blev det alltså ännu ett besvi-

kelsernas år på Tokyobörsen. Nikkei’s index föll under

året med ytterligare 99. vilket innebär att den japanska

börsen under 1990-talet nu har tappat ca 609 av värdet

från decenniets början.

Förvaltningsberättelse

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Fjärde AP-fonden. som ingår i allmänna pensionsfonden,

har som uppgift alt förvalta från riksförsäkringsverket re-

kvirerade medel genom placering på riskkapitalmarkna-

den. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske så

att kravet på god avkastning, långsiktighet och risksprid-

ning tillgodoses. Maximalt tio procent av fondkapitalets

värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglema för medelsöverföring till fon-

dens grundkapital infördes den 1 juli 19X8. Enligt dessa

får till fondens förvaltning överföras medel som ”får

uppgå till högst en procent av del sammanlagda anskaff-

ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-

derår på dc medel som första-tredje fondstyrelserna för-

valtar”. Medclsramen vid 1998 års utgång uppgick till ca

5 877 mkr. Fonden har under verksamhetsåret rekvirerat

7(X) mkr. varefter fonden totalt har tillförts 5 7(X) mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi-

va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram

t o m december 1998) uppgår till 10 620 mkr. Det uppin-

dexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets

krav på tre procents direktavkastning till första-tredje

AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

har främst investerats i svenska noterade värdepapper.

Engagemangen i onoterade förelag sker - förutom vad

avser s k privatiseringar - i form av saminvesteringar via

aktörer som är specialiserade på detta segment av riskka-

pitalmarknaden. Den utländska aktieportföljen har under

aret tillförts ytterligare medel och har i del närmaste för-

dubblats. I formell bemärkelse skall dessutom fondens

värdepappersinnehav i Autoliv och Stora Enso redovisas

som utländska tillgångar. 1 portföljförteckningama upp-

tas därför dessa värdepapper i den utländska portföljen.

Däremot ingår Autoliv och Stora Enso i avkastningsbe-

räkningarna för den svenska aktieportföljen, eftersom ak-

tierna ingår i de index för den svenska aktiemarknaden

som fondens avkastning jämföres med. Fondstyrelsen har

i skrivelse till regeringskansliet hösten 1998 anhållit om

en reglemcntsändring när del gäller begränsningsregeln

lör utländska värdepapper mot bakgrund av bl a trenden

mot Iler gränsöverskridande fusioner.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersport följ under

1998 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-

tal för 1997 (belopp i mkr):

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är av-

rundade så att totalsummorna överensstämmer med sum-

man av delposterna.)

Fondens köp och försäljningar av värdepapper under 1998

var högre än föregående år och uppgick till 9 209 mkr (7

428 mkr) respektive 3 416 mkr (5 770 mkr). Fonden netto-

köpte således värdepapper tor 5 793 mkr (1 658 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer var högre än före-

gående år och uppgick till ca 375. Del svenska courtagel

var lägre, drygt 11 mkr (IX mkr). Fonden har gjort affä-

rer i svenska värdepapper med 13 mäklare och i utländ-

ska värdepapper med 6 mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda sven-

ska företagen (aktier och andra riskkapitalinstnimeni

sammantagna: noterade värdepapper till marknadsvärden,

onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värde-

pappersport följen vid utgången av I99X på följande sätt:

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt

belopp

Procent

>2.500

10

60.457

75

1.000 ^2.500

6

9.743

12

500 < 1.000

5

3.340

4

250 < 500

13

4.707

6

100 < 250

12

1.848

2

50 < 100

9

673

1

< 50

25

315

0

80

81.083

100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade til)

större enskilda engagemang, innehav på 1 (XX) mkr och

däröver finns i 16 förelag och svarade vid årsskiftet för

X7'.-f av port följ värdet.

Noterade värdepapper

Fördelningen på branscher av fondens noterade svenska

värdepapper framgår av tabellen på följande sida. Place-

ringsinriktningen har under året varit i stort sett oförän-

drad. De största förändringarna i portföljens sammansätt-

Köp

1998 1997

Försäljningar

(marknadsvärden)

1998 1997

Nettopiaceringar

(likviditetse ffekt)

1998 1997

Svenska värdepapper

noterade

i nyemissioner

125

21

0

0

125

21

i andrahandsmarknaden

6.865

7.152

2.066

3.437

4.799

3.715

onoterade

i nyemissioner

0

19

0

0

0

19

övrigt

191

57

410

44

-219

13

7.181

7.249

2.476

3.481

4.705

3.768

Utländska värdepapper

2.028

179

940

2.289

1.088

-2.110

Totalt

9.209

7.428

3.416

5.770

5.793

1.658

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade sä att totalsummorna överensstämmer med summan av delposterna.)

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

ning har skett för branscherna Verkstadsindustri. Han-

delsföretag och Skogsindustri samt Banker och finansiel-

la tjänster.

Minskningen av fondens andel i Verkstadsindustri beror

på sämre utveckling för b) a Sandvik. ABB och Volvo än

för börsindex. Andelen Handelsföretag har ökat främst

som en följd av att branschens största bolag. H&M. har

utvecklats klart bättre än börsindex. Förändringen av

fondens andel Skogsindustri beror på att Stora Enso ej

längre räknas in i den svenska portföljen. Andelen i Ban-

ker och finansiella tjänster har ökat på grund av såväl

nettoköp som en bättre utveckling för branschen än för

börsindex.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några

avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

scher. Fonden har totalt sett högre andel aktier i bran-

scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstads-

industri. Kemi och Läkemedel) med tillsammans 64% av

portföljvärdet jämfört med 52% för marknaden. Däremot

är andelen Investmcnt- och förvaltningsbolag. Banker

och finansiella tjänster samt Övriga företag underrepre-

senterade i fondens portfölj. Vid en jämförelse med

Veckans Affärers (VAs) branschfördelning skall det no-

teras att H&M. samt några andra bolag, under 1997 ej in-

gick i VAs index på grund av byte av börslista från A-lis-

tan till O-listan. VA har under 1998 ändrat beräkningsun-

derlaget för index och skiljer inte längre på A- respektive

O-lista, varför dc bolag som ej räknades med under 1997

nu återigen ingår i VAs branschindex.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis

koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning

(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-

gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten

strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan

portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än

cn mer indexneutral portfölj, men koncentrationen inne-

bär samtidigt ett högre risktagande.

Bransch

Branchfördelning i procent*

1996

Fondens portfölj

Marknaden

1998

1997

1996

1998

1997

Verkstadsindustri

45

51

48

37

42

41

Kemi och läkemedel

19

18

22

15

15

15

Skogsindustri

4

7

7

3

6

6

Fastighets- och

byggföretag

4

4

6

4

4

5

Handelsföretag

9

6

4

6

1

3

Rederi & Transport

0

0

0

1

0

1

Investment- och

förvaltningsbolag

1

0

0

6

9

8

Banker och

finansiella tjänster

10

7

6

15

13

12

Övriga företag

7

7

7

11

10

9

Data och IT-företag

1

2

100

100

100

100

100

100

1 Veckans Affärers branschindelning exkl Autoliv och Stora Enso 199S

respektive Autoliv 1997 och P&U 1996. P&U 1996.

10

Fondens omsättning av noterade svenska aktier sjönk un-

der året medan omsättningen på börsen steg markant

jämfört med 1997. Affärsvolvmens andel av den officiel-

la handeln halverades således till 0.2%. Marknadsvärdet

av londens svenska portfölj, inklusive Autoliv och Stora

Enso. utgjorde 3.4% av det totala börsvärdet vid årets ut-

gång. vilket var i nivå med föregående år. Omsättnings-

hastigheten låg därmed på en väsentligt lägre nivå än ge-

nomsnittet för marknaden.

De tem största engagemangen svarade sammantaget för

drygt halva marknadsvärdet av den totala svenska aktie-

portföljen. vilket var något högre jämfört med föregåen-

de år.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

ter marknadsvärdet, utgjorde:

(1)

Ericsson

15.310 mkr

(2)

Astra

12.744 mkr

(6)

H&M

6.913 mkr

(3)

ABB

5.567 mkr

(4)

Volvo

3.975 mkr

Följande större förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav i fondens portfölj är Affärsslratcgema.

Assa Abloy. Balder (från Stadshypotck). Drott (från

Skanska). Enator. 1FS. Intcntia. Invcstor. Mandamus

(från FöreningsSparbankcn). Mandator. Muntcrs. SIFO

(från Scribona) och Skandia.

• Avyttrade innehav är ASG. Europolitan. Gorthon

Lines och Lifco. 1 samband med uppköpserbjudande

avyttrades Näckcbro.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i ABB. Atlas

Copco. FöreningsSparbankcn. Handelsbanken och

Sandvik.

• Förutom inlösen av aktier i SSAB och Swcdish Match

har inga större nettoförsäljningar av aktier gjorts under

året.

1 övrigt hänvisas till värdepappersförtcckningcn på sidor-

na 16-21. Där redovisas också uppgifterna om fondens

kapital- och röstandelar i dc enskilda bolagen.

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i

aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-

färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska

aktiefonder. Under året har fonden påbörjat en medveten

uppbyggnad av den utländska aktieportföljen. I följande

beskrivning har dock värdepappersinnehav i Autoliv och

Stora Enso utelämnats.

Marknadsvärdet på fondens noterade utländska värde-

pappersporttölj exkl Autoliv och Stora Enso. uppgick vid

årets slut till 2 724 mkr (1 408 mkr). Värdet ökade såle-

des med 1316 mkr. främst via nettoköp på 1 088 mkr.

Anskaffningsvärdet uppgick till 2 139 mkr (683 mkr).

Avkastningen på investerat kapital, mätt i svenska kro-

nor. uppgick under verksamhetsåret till knappt 25%.

Även i ett längre perspektiv har portföljen givit ett posi-

tivt tillskott till fondens resultat.

Följande tabell visar fördelningen av den utländska aktie-

portföljen pä respektive land vid utgången av 1998. såväl

exklusive som inklusive Autoliv respektive Stora Enso.

jämfört med föregående årsskifte:

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Fördelning till marknadsvärden, procent

Land

1998

1997

USA

30 (31)

30(48)

England

28 (16)

22(16)

Schweiz

10 ( 6)

21 (16)

Tyskland

15 ( 8)

13(10)

Frankrike

11 ( 6)

8( 6)

Japan

6( 3)

5( 4)

Finland/Danmark

0(30)

1(0)

100(100)

100(100)

() inkl Autoliv och Stora Enso 1998

() inkl Autoliv 1997

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade förelag.

Linder 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut som hu-

vudsaklingen innebär att fondens nyinvesteringar i on-

oterade företag begränsas dels till investeringar genom

investerarkonsorticr med särskild kompetens för onote-

rade företag, dels till investeringar i s k privatiseringar

där exitmöjlighetema är klarlagda. Hittillsvarande erfar-

enheter av denna investeringsinriktning är goda och

fondstyrelsen höjde medelsramcn för sådana investering-

ar från 5(X) mkr till 1 (XX) mkr under 1996. inom denna

ram har en portfölj av konsortier med olika partners och

sinsemellan olika inriktning byggts upp.

Inom ramen för samarbetet i Nordic Capital har aktierna

i Frilidsresegruppen avyttrats under 1998 med synner-

ligen gott resultat. Vidare har fonden i början av året här

gjort en större investering i Mölnlycke Health Care. Ett

annat nytt innehav är Scapa Inter.

Aktiviteten inom ramen för EQT Scandinavia I (f.d

Scandinavian Equity Partners) har varit relativt hög un-

der 1998. Aktierna i danska (börsnoterade) Royal Scand-

inavia avvecklades samtidigt som portföljen utökades

med fyra nva företag, nämligen TAC Holding. Stjärnan

Multimedia. Ballingslöv Holding och danska Struers

Holding. Detta investerarkonsortium är därmed i det när-

maste fullinvcsteral. Fonden har under året förbundit sig

investera 150 mkr (motsvarande 2.6%) i nystartade EQT

Scandinavia II. Första investeringen här. som genomför-

des i början på 1999. blev det finska bageri företaget

Vaasan & Vaasan.

HealthCap och parallcllinveslcringcn HealthCap Coln-

vcsl. som bedrivs i kommandit bolagsform och som sva-

rar för fondens onoterade investeringar inom läkemedels-

sektorn. utvecklas löftesrikt. Hittills har ett tjugotal in-

vesteringar gjorts.

IDI. Industrial Development & Investmcnl. kommandit-

bolag som startades under 1997. har under 1998 gjort fy-

ra investeringar i fem medelstora nordiska företag. Där-

med har drygt en fjärdedel av IDI:s totala investerings-

ram på ca 1 (XX) mkr tagits i anspråk. Fondens ägarandel

är 15%.

Skandia Investment är ett nystartat kommanditbolag med

inriktning på medelstora tillväxtföretag som siktar på

börsen. Fonden har förbundit sig att investera 100 Mkr.

vilket ger en ägarandel på 10%. Kommanditbolagets för-

sta investering är Connccta, ett konsultföretag inom IT-

sektom.

L nder 1998 avvecklades ett par av fondens äldre innehav

bland de onoterade värdepapperen. Det gällde dels part-

nerfinansieringama av vattenkrafttillgångar i Holmen

Kraft resp Älvkraft. dels moderinnehavet i Four Seasons

Venture Capital (FSVC). Därefter återstår endast kon-

torsmöbel företaget European Fumilure Group bland fon-

dens äldre engagemang inom tillgångsklassen onoterade

värdepapper.

Del bokförda värdet på de onoterade värdepapperen, inkl

utländska engagemang, uppgick vid utgången av 1998

till 433 mkr (410 mkr). Marknadsvärdet torde översliga

anskaffningsvärdet med beiryggande marginal.

Kortfattade uppgifter om de onoierade företagen i fon-

dens värde pappers port följ återfinns på sid 22 i denna års-

redovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-

växlar. obligationer m m) uppgick vid årets slut till 3 085

mkr. vilket innebär en minskning från föregående år med

3 396 mkr. Likviditetsandelen. det vill säga likvida me-

del i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna

till marknadsvärden, minskade under året från 8.0% till

3.5%.

Likvida medel i svenska kronor uppgick i genomsnitt till

knappt 4.1 mdr under året.

Placeringarnas fördelning vid respektive års utgång

framgår av följande tabell:

Procent

1998

1997

Specialkonto, dagslån

46

4

Företagscertifikat

54

63

Statsskuldväxlar

0

15

Obligationer

0

18

100

100

Avkastningen på likvida medel i svenska kronor var

under året 2.8% (4.4%). Jämförelscindexet. OMRX-

TBILL. steg under samma period med 4.9% (4.1%). I

reala termer var avkastningen på likvida medel i svenska

kronor 4.0% (2.7%).

Årets resultat

Ett resultatbegrepp som inte innefattar dc orealiserade

värdeförändringarna är för en aktieförvaltande institution

ofullständigt. Fonden skall dessutom enligt sitt regle-

mente överföra cn direktavkastning till första-tredje AP-

fondema motsvarande 3% av grundkapitalets realvärde.

Därför redovisas som tillägg även ett marknadsvärderat

resultat, samt en marknadsvärderad balansräkning i sam-

mandrag.

Aktieutdelningarna ökade med 28% (21%) till I 771 mkr

(1 389 mkr). '

Realisationsvinsterna uppgick til) 2 440 mkr (3 419 mkr)

och realisationsförlusterna till 155 mkr (119 mkr). Till

realisationsvinster och förluster hänförs endast resultatet

av transaktioner i den aktierelaterade verksamheten.

Motsvarande resultat av transaktioner i förvaltningen av

likvida medel redovisas som ränteintäkter.

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Finansieringsanalys, mkr

1998

1997

Tillförda medel

Aktieutdelningar

1.771

1.389

Ökning av grundkapitalet

700

-

Konvertibelräntor

5

4

Räntenetto, likvida medel

199

336

Nettoförsäljning av värdepapper

0

0

Minskning av fordringar resp

ökning av skulder

0

3

Kursdifferenser

12

94

övrigt

47

-2

Summa tillförda medel

2.734

1.824

Använda medel

Nettoköp av värdepapper

5.793

1.658

Överföring till 1-3 AP-fondema

301

296

Förvaltningskostnader

26

30

ökning av fordringar resp

minskning av skulder

10

0

Summa använda medel

6.130

1.984

Förändring av likvida medel

-3-396

-160

Ränteintäkterna, inklusive upplupna räntor, uppgick till

2(M mkr jämfört med 340 mkr föregående år.

Personalkostnaderna uppgick till 1 1.3 mkr (10.2 mkr).

se not 1. Antalet anställda vid fondens kansli var vid

årets utgång 13 (9). varav fem kvinnor och åtta män.

Övriga kostnader uppgick till 15.0 mkr (19.4 mkr) vari

ingår bl a lokalkostnader. IT-kostnader och inventariean-

skaffningar. Av totalen avser dessutom 4.6 mkr (9.0 mkr)

externa förvaltningsarvoden och 0.3 mkr (0.5 mkr) revi-

sionsarvoden.

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat

(aktieutdelningar, ränteintäkter, realisationsnetto minskat

med förvaltningskostnader) på 4 234 mkr (5 (XX) mkr).

Efter överföring till första-tredje AP-fonderna med 3(X)

mkr (301 mkr) uppgick årets resultat till 3 934 mkr (4

699 mkr).

Marknadsvärdering

Under året har det icke realiserade övervärdet - populärt

benämnt den dolda reserven - i fondens värdepappers-

portfölj ökat med 3 089 mkr (12 688 mkr). Vid årets ut-

gång uppgick det totala oreaiiscrade övervärdet till

54 413 mkr (51 324 mkr). Om förändringen av över värd-

et tillföres årets resultat uppkommer det marknadsvärdera-

de resultatet som således uppgick till 7 023 mkr (17 387

mkr). Fördelen med detta resultatmått är att det samvarie-

rar med portföljens avkastning, vilket är det relevanta mått

som portföljförvaltningen utvärderas med på lång sikt.

Nedan följer en marknadsvärderad balansräkning i sam-

mandrag med jämförelsetal från föregående år (mkr).

Dessa balansräkningar korresponderar med de balansräk-

ningar som tidigare år redovisats under marknadsvärdes-

kolumnen i räkenskaperna. På tillgångssidan har de aktie-

relaterade värdepappren marknadsvärderats och det orea-

liserade övervärdet 54 413 mkr (51 324 mkr) sålunda för-

delats mellan aktier och konvertibler. Skuldsidan har upp-

delats med hänsyn till fondens reala avkastningskrav. Det

uppinde.xerade grundkapitalet. 10 620 mkr (10 034 mkr).

12

Tillgängar

1998

1997

Likvida medel

3.085

6.481

Förutbetalda kostnader.

upplupna intäkter

11

4

Aktier

85.380

74.463

Konvertibler mm

624

433

Summa

89.100

81381

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital

10.620

10.034

Ackumulerat överskott

71.038

53.813

Realt resultat

7.137

17.225

Skulder

Skulder till 1-3 AP-fondema

300

301

övriga skulder

5

8

Summa

89.100

81381

utgör basen för reglementets krav på 3Cr direktavkastning

till första-tredje AP-fondema. Se även not 2 i räkenska-

perna. Del reala resultatet. 7 137 mkr (17 225 mkr). upp-

kommer om det marknadsvärderade resultatet justeras för

bevarande av grundkapitalets köpkraft. +114 mkr (163

mkr). Detta resultat utgör således ett överskott i förhållan-

de till det reala resultatkrav som ställs på fonden.

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i

förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 i

stort sett ökat kontinuerligt. Vid bokslutsårets utgång

översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav

med 78 175 mkr (71 038 mkr).

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1998

Vånsterskaia, staplar Högarskala. Hn)e

Artigt resultat i förhållande Ackumulerat resultatöverskott

till resultatkrav utöver resultatkrav sedan

starten

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsakli-

ga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som långsiktigt

operativt mål för förvaltningen fastslagit att fonden över

en femårsperiod eftersträvar en totalavkastning, som något

överstiger ett avkastningsindex för stockholmsbörsen. Det

är därför av intresse att närmare redovisa fondens ekono-

miska utfall på såväl kort som lång sikt i förhållande till

kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden.

VAs totalindex steg under 1998 med 10.5%. Ett index

för fondens svenska aktieportfölj visade en uppgång med

6.5%. Avkastningen på fondkapitalet till marknadsvärde,

som dessutom inkluderar utdelningsinläkter. likviditets-

förvaltningens och den utländska aktieportföljens resultat

samt belastas med förvaltningskostnaderna, uppgick till

9.0% att jämföras med Findatas avkastningsindex för den

svenska aktiemarknaden, som uppgick till 13.0%. Årets

utfall är därmed inte tillfredsställande. Underavkastning-

en beror på hög likviditetsandel under inledningen av

året, svag utveckling för fondens verkstadsaktier och låg

exponering fnot den snabbt växande IT-branschen. Detta

har delvis balanserats av den positiva utvecklingen för

fondens stora innehav i Hennes & Mauritz.

Under den senaste femårsperioden, uppgår den genom-

snittliga avkastningen på fondkapitalet till 19.6%. Mot-

svarande genomsnitt för Findatas avkastningsindex är

21.6%. Den viktigaste anledningen till periodens under-

avkastning har varit fondens höga likviditetsandel under

år med stark börsutveckling.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-

kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att

koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-

lys är fondens filosofi att acceptera en i denna bemärkel-

se ökat men begränsat risktagande.

Inriktning

Utvärderingen av 1997 års verksamhet genomfördes av

såväl fondstyrelsen som finansdepartementet på ett mer

grundligt sätt än under tidigare år. Både fonden och hu-

vudmannen (finansdepartementet) använde sig av exter-

na rådgivare för genomförandet av analysen.

I korthet kan huvudmannens slutsatser, som offentliggjor-

des i maj. sammanfattas i tre punkter. I regeringens skri-

velse förespråkades en full investeringsstrategi, ett fullt ut-

nyttjande av utlandsmandatet samt fastställande av kvanti-

fierade och riskrelaterade mål för fondens verksamhet.

Vad gäller den första punkten fastslog fondstyrelsen re-

dan i slutet av maj att ett högsta tak för likviditetsandelen

i normalfallet skall uppgå till 5%. Redan före augusti

månads utgång var anpassningen genomförd.

Beträffande utlandsandelen är läget mer komplicerat bl a

på grund av trenden mot fler gränsöverskridande fusioner

som ju i formell bemärkelse tar detta utrymme i anspråk.

För att lösa problemet har fondstyrelsen i en skrivelse till

regeringskansliet i början av september förordat förän-

dringar i fondens reglemente. Härutöver har fonden un-

der året nettoinvesterat kapital i utlandet så att den "äkta"

utlandsandelen i stort sett fördubblats.

För att tillmötesgå också den tredje punkten på ett till-

fredsställande sätt har även viss systemutveckling krävts.

En databas för daglig avkastningsberäkning och riskmät-

ning av hela tillgångssidan är i drift sedan årsskiftet

98/99. Vid fondstyrelsens första sammanträde 1999 har

riskrelaterade mål fastställts.

Ett omfattande förändringsarbete har således initierats

vars syfte i grunden är att utveckla en delvis ny affärsfi-

losofi för fonden. Det kommer att kräva en större organi-

sation med delvis nya kompetenser och ett mer utvecklat

systemstöd jämfört med i dag. Utvecklingsarbetet kom-

mer att fortsätta under 1999.

13

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

Resultaträkning, mkr

1998

1997

Rörelsens intäkter:

Aktieutdelningar

1.771

1.389

Realisationsvinster

2.440

3.419

Ränteintäkter

204

340

Rörelsens kostnader:

Realisationsförluster

155

119

Personalkostnader, not 1

11

10

övriga kostnader

15

19

Rörelseresultat

4234

5.000

överföring till 1-3 AP-fondema, not 2

300

301

Arets resultat

3.934

4.699

Marknadsvärderat resultat:

Verksamhetens marknadsvärderade resultat, 7.023 (17387) mkr, framkommer genom att årets resultat, 3.934

(4.699) mkr, justeras med hänsyn till förändring av orealiserade vinster och förluster, 3.089 (12.688) mkr.

Balansräkning, mkr

Tillgångar

A nläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, not 3

1998-12-31

31.322

1997-12-31

23.359

Konvertibla skuldebrev m m, not 4

269

213

Summa anläggningstillgångar

31391

23372

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

11

4

Kortfristiga placeringar

Statsskuldväxlar, statsobligationer, bank- och företagscertifikat, dagslån

2.872

5.657

Kassa och bank

Bankräkning, postgiro, kassa

213

824

Summa omsättningstillgångar

3.096

6.485

Summa tillgångar

34.687

30.057

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

5.700

5.000

Ackumulerat överskott från föregående år

24.748

20.049

Ärets resultat

3.934

4.699

Summa fondkapital

34382

29.748

Skulder

Skuld till 1-3 AP-fondema, not 2

300

301

övriga skulder

3

2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2

6

Summa skulder

305

309

Summa fondkapital och skulder

34.687

30.057

Redovisningsprinciper

Fonden följer de regler som återfinns i lag med regle-

mente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983:1092

med senare beslutade ändringar). I § 16 stadgas an årsre-

dovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed

och redovisningen har sedan 1997 i allt väsentligt an-

passats till den nya årsredovisningslagen.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har

genomsnittsmetoden använts.

14

Inventarier kostnadsförs löpande.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-

kluderar courtage och eventuella andra kostnader.

Portföljmetoden tillämpas vid värderingen av noterade

värdepapper, dvs bokförda värden för enskilda poster

justeras inte, även om marknadsvärdet varaktigt understi-

ger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra poster i

portföljen motiverar detta synsätt. Portföljmetoden till-

Skr. 1998/99:132

Bilaga 2

lämpas även för onoterade värdepapper. Marknadsvärde-

ringen av noterade värdepapper sker i första hand till läg-

sta betalkurs under årets sista handelsdag, i andra hand

till sista köpkurs. Vid marknadsvärderingen av utländska

värdepapper används balansdagens valutakurs.

Kortfristiga placeringar (statsskuldväxlar, obligationer,

etc) redovisas till anskaffningsvärdet inkl upplupen ränta.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta redovisas till ba-

lansdagens valutakurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

Not 1 Personalkostnader

I arvoden till styrelsens ledamöter har under 1998 utbetalats 656 tkr (660 tkr), varav till ordföranden 60 tkr (60

tkr) och 38 tkr (38 tkr) till vice ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen och några avgångsveder-

lag förekommer ej.

Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1998 till 1 667 tkr (1 518 tkr).

Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångs-

vederlag i huvudsak innebärande pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Löner och ersättningar till övriga anställda uppgick till 4 601 tkr (3 916 tkr).

De totala sociala kostnaderna uppgick till 4 146 tkr (3 889 tkr) varav pensionskostnader 1 564 tkr (1 615 tkr). Av

pensionskostnaderna utgjordes 570 tkr (647 tkr) av verkställande direktörens pensionskostnader.

övriga personalkostnader uppgick till 294 tkr (239 tkr).

Not 2 överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde. Nu-

värdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsument-

prisindex för december 1998 uppgår till 256,2.

Belopp/mkr

Index

Beräknat nuvärde

98-12-31/mkr

Tillgängligt

antal dagar

Avkastnings-

krav/mkr