Prop. 1998/99:150

Regeringens skrivelse

1998/99:150

Årsredovisning för staten 1998

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Regeringens skrivelse

1998/99:150

Årsredovisning för staten 1998

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 3 juni 1999

Lena Hjelm-Wallén

Lars-Erik Lövdén

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1998.

Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på

statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd

verksamhet och statliga garantier. Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under

året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med in-

vändning omnämns och skälen för invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (1997/98:187) har det tillkommit ett makro-

ekonomiskt avsnitt och en redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen samt en redogörelse

för utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen även upp frågor om

ekonomiska konsekvensanalyser.

Skr. 1998/99:150

Innehållsförteckning

1 Inledning och sammanfattning............................................................................13

1.1 Inledning................................................................................................13

1.2 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................................13

1.3 Sammanfattning.....................................................................................13

2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska

målen......................................................................................................................19

2.1 Makroekonomiska förutsättningar.......................................................19

2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen............................................20

3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.....25

3.1 Inledning................................................................................................25

3.2 Kvalitetsbedömning...............................................................................25

3.3 Olika avgränsningar av begreppet staten.............................................25

3.4 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter...........................................26

3.5 Nettoförmögenhetens förändring........................................................26

3.6 Statsskulden...........................................................................................27

3.7 Skatteinbetalningar m.m.......................................................................29

3.8 Transfereringar och bidrag....................................................................32

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................37

4.1 Konsoliderad resultaträkning................................................................37

4.2 Konsoliderad balansräkning..................................................................39

4.3 Finansieringsanalys................................................................................43

5 Statsbudgetens utfall 1998....................................................................................49

5.1 Inledning................................................................................................49

5.2 Statsbudgetens saldo..............................................................................49

5.3 Statsbudgetens inkomster.....................................................................50

5.3.1 Skatter m.m............................................................................................50

5.3.2 Övriga inkomster...................................................................................59

5.4 Statsbudgetens utgifter..........................................................................63

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde....................................................................66

6 Avgiftsbelagd verksamhet.....................................................................................83

6.1 Inledning................................................................................................83

6.2 Intäktsstruktur och totala avgiftsintäkter............................................83

6.3 Affärsverken...........................................................................................84

6.4 Myndigheter - exklusive affärsverken..................................................85

7 Redovisning av statliga garantier m.m.................................................................89

Skr. 1998/99:150

8 Utvecklingen inom statsförvaltningen................................................................95

8.1 Inledning................................................................................................95

8.2 Konsumtion...........................................................................................95

8.3 Sysselsättning........................................................................................99

8.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar..................101

8.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik..........................102

9 Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................113

9.1 Inledning..............................................................................................113

9.2 Revisionens iakttagelser......................................................................113

9.3 Revisionsberättelser med invändning................................................115

10 Ekonomiadministrativ värdering.......................................................................121

11 Utveckling av den ekonomiska styrningen......................................................125

11.1 Inledning..............................................................................................125

11.2 Ekonomisk styrning............................................................................125

11.3 Genomförda och pågående utvecklingsinsatser................................126

11.4 Utvecklingsbehov...............................................................................127

11.5 Framtida utvecklingsinsatser..............................................................127

12 Ekonomiska konsekvensanalyser......................................................................131

12.1 Bakgrund..............................................................................................131

12.2 Regeringens bedömning.....................................................................131

Bilagor

Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och

finansieringsanalys

Bilaga 2 Anslag och inkomsttitlar som blivit föremål för särskilt

avräkningsförfarande

Bilaga 3 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 4 Specifikation av utgifter på utgiftsområden

Skr. 1998/99:150

Tabellförteckning

2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998.........................................................20

2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande......................................................21

2.4 Takbegränsade utgifter 1998.................................................................................22

3.1 Nyckeluppgifter....................................................................................................26

3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 - 1998........................27

3.4 Lån i svenska kronor.............................................................................................27

3.4 Statsskuldens kostnader........................................................................................29

3.5 Skatteinbetalningar...............................................................................................30

3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1998.........................................................32

3.7 Socialförsäkring.....................................................................................................32

3.8 Arbetsmarknad......................................................................................................33

3.9 Bistånd och invandring.........................................................................................33

3.10 Övriga transfereringar och bidrag........................................................................34

4.1 Konsoliderad resultaträkning...............................................................................38

4.2 Konsoliderad balansräkning.................................................................................41

4.4 Finansieringsanalys...............................................................................................43

4.4 Justeringar till betalningar....................................................................................44

4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 ...................................................................................44

4.6 Amorteringar 1997 och 1998................................................................................44

4.7 Utdelningar från statliga bolag.............................................................................45

4.8 Förklaring av sambandet mellan statens nettoupplåning och

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov...........................................................45

5.1 Statsbudgetens utfall år 1998................................................................................49

5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter..................................50

5.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och avvikelser jämfört med

1999 års ekonomiska vårproposition...................................................................51

5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat....................................................54

5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt...................................................54

5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat.................................................55

5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt................................................55

5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift.....................56

5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 ........................................................56

5.10 Skattekontot december 1998................................................................................59

5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet...........................................59

5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom...............................................61

5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån................................................................61

5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster........................................................62

5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU...............................................................62

5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU.................................................62

5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr.................................................................64

5.18 Statsbudgetens utgifter 1998................................................................................65

5.19 Uo 1 Rikets styrelse..............................................................................................66

Skr. 1998/99:150

5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...................................................66

5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd..................................................................67

5.22 Uo 4 Rättsväsendet...............................................................................................67

5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan......................................................67

5.24 Uo 6 Totalförsvar..................................................................................................68

5.25 Uo 7 Internationellt bistånd................................................................................68

5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar...........................................................................68

5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.....................................................69

5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp...............................................69

5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig ersättning per dag.........................70

5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................70

5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn...........................................................70

5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet...................................................................71

5.33 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv....................................................................71

5.34 Uo 15 Studiestöd..................................................................................................72

5.35 Uol6 Utbildning och universitetsforskning......................................................72

5.36 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid.....................................................73

5.37 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande.................................................73

5.38 Uol9 Regional utjämning och utveckling..........................................................74

5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård......................................................................74

5.40 Uo21 Energi..........................................................................................................74

5.41 Uo22 Kommunikationer......................................................................................74

5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m..........................................................................75

5.43 Uo24 Näringsliv...................................................................................................76

5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner................................................................76

5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m...............................................................................76

5.46 Räntor på statsskulden.........................................................................................77

5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.....................................................77

5.48 Minskning av anslagsbehållningar.......................................................................78

5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit

större än 500 miljoner kronor..............................................................................78

5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 miljard kronor per 981231.... 78

5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning.......................................................................79

5.52 Kassamässig korrigering.......................................................................................79

6.1 Statens totala avgiftsintäkter................................................................................84

6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter...............................................................................84

6.4 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998.................................................85

6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter och övriga, år 1998............85

6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp, ej disponeras år 1998..............................86

7.1 Sammanställning av statliga garantier..................................................................91

8.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna......96

8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998........................................................99

8.4 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid uppsägningstidens utgång.......102

8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika sektorer 1997 och 1998..........104

8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn i olika

åldersgrupper 1997 och 1998.............................................................................105

9.1 Revisionsberättelser med invändning................................................................115

10.1 Sammanfattning av EA-omdömen....................................................................121

Skr. 1998/99:150

Diagramförteckn i ng

4.1 Statens intäkter 1998.............................................................................................38

4.2 Statens kostnader 1998.........................................................................................39

5.1 Statens lånebehov 1989-1998...............................................................................50

5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall

(1997) och prognos (1998) fördelat efter skatteslag..........................................52

5.4 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall

(1997) och prognos (1998) fördelat efter sektorer.............................................53

5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid olika prognostillfällen.

Avvikelser jämfört med utfall...............................................................................53

5.5 Realisationsvinster 1980-1998..............................................................................54

5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än

1 miljard kronor....................................................................................................63

7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1998.................90

8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig konsumtion 1990-1998........95

8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent....................................................96

8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom försvaret och

staten totalt, 1990-1998........................................................................................97

8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom utbildningsområdet

och staten totalt, 1990-1998.................................................................................97

8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området

näringslivstjänster och staten totalt, 1990-1998 .................................................98

8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området

samhällsskydd och rättskipning och staten totalt, 1990-1998...........................98

8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området allmänna

tjänster och staten totalt, 1990-1998 ...................................................................98

8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig sektor 1998....................................99

8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden 1998, procent...........................100

8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom statsförvaltningen

1990-1998 ............................................................................................................100

8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksamhetsområden och

statsförvaltningen totalt, perioden 1990-1998..................................................101

8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder 1998.......102

8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och på arbetsmarknaden

totalt 1998............................................................................................................104

8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998...........................................................104

8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och kvinnor i åldersgrupper,

perioden september 1997 - september 1998......................................................105

8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1980-1998 inom olika

sektorer på arbetsmarknaden.............................................................................106

8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i statsförvaltningen,

september 1998....................................................................................................107

Skr. 1998/99:150

8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för kvinnor och män i staten,

perioden september 1997 - september 1998.....................................................107

8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på komponenter.........................................108

8.20 Procentuell andel av identiska individer som inte haft avtalsmässiga

löneökningar, i olika löneökningsintervall, september

1997 - september 1998........................................................................................108

8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling i statsförvaltningens olika

sektorer, september 1997 - september 1998......................................................109

10

Inledning och

sammanfattning

Skr. 1998/99:150

1 Inledning och sammanfattning

1.1 Inledning

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall

regeringen så snart som möjligt men senast nio

månader efter budgetårets utgång se till att en

årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.

Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys. Den skall

även innehålla det slutliga utfallet på statsbudge-

tens inkomsttitlar och anslag.

I denna skrivelse presenteras årsredovisningen

för staten för 1998. Kapitel två t.o.m. sju be-

handlar olika aspekter på det ekonomiska utfal-

let under 1998. Till stor del baserar sig materialet

i dessa kapitel på underlag från Ekonomistyr-

ningsverket. I de följande kapitlen, åtta t.o.m.

tolv, redovisas utvecklingen inom statsförvalt-

ningen, revisionens iakttagelser och EA-

värderingen samt utvecklingen av den ekono-

miska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen

även upp frågor om ekonomiska konsekvens-

analyser.

1.2 Olika aspekter på det

ekonomiska utfallet

I årsredovisningen redovisas det ekonomiska

utfallet från flera olika aspekter. I bokslutet för

staten baseras redovisningen på bokföringsmäs-

siga principer. Resultaträkningen ger underlag

för bedömning av statens samlade resursför-

brukning under 1998. Värdet av statens tillgångar

och skulder redovisas i balansräkningen. Bok-

slutet omfattar myndigheterna inklusive affärs-

verken under regering och riksdag med undantag

för Riksbanken. Dessutom ingår försäkringskas-

sorna och de fonder som redovisas av myndig-

heter. Alla verksamheter inkluderas i bokslutet

oavsett finansiering. I skrivelsen jämförs utfallet

för 1998 med utfallet för 1997.

Statsbudgeten är en finansiell plan för det

kommande årets inkomster och utgifter. I skri-

velsen jämförs och kommenteras statsbudgetens

utfall för 1998 med budgeterade värden.

Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning

redovisas i eget kapitel. Detsamma gäller för

statliga garantier.

1.3 Sammanfattning

Budgetpolitiska mål

Det budgetpolitiska målet att de offentliga finan-

serna skall vara i balans 1998 har uppfyllts med

god marginal. Det finansiella sparandet blev 39,6

miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP. Det

långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2

procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-

turcykel. Som en gradvis anpassning av detta är

budgetmålen för den offentliga sektorns finansi-

ella sparande 0,5 procent av BNP 1999 och 2,0

procent från år 2000 och 2001.

Utgiftstaket för staten budgetåret 1998 var

720 miljarder kronor. Utfallet blev 718 miljarder

kronor.

Bokslutet

Nettoförmögenheten

Statens balansräkning visar att nettoförmögen-

heten var -1 154 miljarder kronor vid utgången

13

Skr. 1998/99:150

av år 1998 vilket är en försämring med 64 miljar-

der kronor jämfört med 1997. Under året har

ytterligare invärderingar gjorts avseende både

tillgångar och skulder. Bland annat redovisas av-

sättningen för statens tjänstepensioner, 111 mil-

jarder kronor, som skuld för första gången 1998.

Detta är den främsta förklaringen till att netto-

förmögenheten minskat.

Statsskulden

Balansräkningen visar att statsskulden vid ut-

gången av år 1998 uppgick till 1 446 miljarder

kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder

kronor i jämförelse med 1997. Ökningen mot-

svarar 1,4 procent vilket är en mycket liten

skuldökning i jämförelse med den snabba ök-

ningstakt som rådde t.o.m. budgetåret 1994/95.

Hela skuldökningen är dessutom hänförlig till

orealiserade valutaförluster på ca 26 miljarder

kronor, till följd av kronans försvagning på va-

lutamarknaden. Rensat för valutaeffekter har det

skett en nettominskning av skulden med drygt 5

miljarder kronor.

Skatteinkomster

Statens resultaträkning visar att inkomster av

skatter år 1998 uppgick till 744 miljarder kronor

vilket är en ökning med 68 miljarder kronor (9

procent) jämfört med 1997. Ökningen hänförs

främst till fysiska personers inkomstskatt men

även arbetsgivaravgifterna och inkomstskatter

för juridiska personer har ökat.

Transfereringar och bidrag

Av resultaträkningen framgår att kostnaderna för

transfereringar och bidrag uppgick till 573 mil-

jarder kronor år 1998, vilket är en ökning med 22

miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997.

Bland transfereringarna förekommer både

minskningar och ökningar. En väsentlig förkla-

ring till nettoökningen är att avsättningen till

premiereserven för första gången redovisas i re-

sultaträkningen. Därutöver har kostnadsökning-

ar skett bl.a. avseende socialförsäkringen, statsbi-

dragen till kommuner och landsting samt

studiestöd och avskrivning av lånefordringar.

Den största kostnadsminskningen på transfere-

ringssidan svarade räntebidragen för. Vidare

sjönk kostnaderna för arbetslöshetsersättningen.

Kostnader för statens egen verksamhet

Enligt resultaträkningen uppgick kostnaderna

för statens egen verksamhet till 157 miljarder

kronor 1998 vilket är en ökning med nästan 7

miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997.

Driftkostnaderna, avskrivningarna och lokal-

kostnaderna ökade medan personalkostnaderna

minskade.

Statsbudgetens utfall

Makroekonomiska antaganden

Statsbudgeten bygger till stor del på antaganden

om den makroekonomiska utvecklingen. I jäm-

förelse med de antaganden som gjordes i budget-

propositionen för 1998 blev både tillväxten i lan-

det och inflationen något lägre under året. Även

räntorna blev lägre. Den privata konsumtionen

ökade i enlighet med antagandena medan löne-

summan blev högre och den öppna arbetslöshe-

ten lägre än vad som antogs i budgeten. Utfallet

innebar bl.a. högre inkomster än budgeterat från

mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomst-

skatt från fysiska personer. Statens utgifter blev

lägre än budgeterat avseende bl.a. arbetslöshet-

sersättningen. Den lägre inflationen påverkade

utgifterna endast marginellt under 1998, främst

på grund av att prisbasbeloppet påverkas med ett

års eftersläpning.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo uppgick till 9,7 miljarder

kronor vid utgången av år 1998. Det är första

gången sedan 1989 som statsbudgeten uppvisar

ett positivt saldo.

Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster blev 706,3 miljarder

kronor vilket är 30,2 miljarder kronor högre än

beräknat. Skillnaden förklaras av högre skattein-

komster bl.a. till följd av en högre lönesumma

samt högre företagsvinster och realisationsvins-

ter.

Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgifter blev 696,7 miljarder kro-

nor vilket är 5,7 miljarder kronor högre än vad

som ursprungligen budgeterats. Differensen för-

klaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor

och högre statsbidrag till kommuner och lands-

ting. Tas även hänsyn till tilläggsbudgeten krym-

per differensen mellan budget och utfall till 3,9

miljarder kronor.

14

Skr. 1998/99:150

Avgiftsbelagd verksamhet

De sammantagna avgiftsintäkterna uppgick till

70,7 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kro-

nor mer än år 1997. Ökningen beror huvudsakli-

gen på ökade interndebiteringar inom staten.

Elimineras de interna transaktionerna uppgick

avgiftsintäkterna till 36,5 miljarder kronor år

1998.

Statliga garantier

Statens garanterade kapitalskuld var 668 miljar-

der kronor vid utgången av år 1998, varav 392

miljarder kronor avsåg Insättningsgarantinämn-

den.

Utveckling inom statsförvaltningen

Konsumtionen av statliga tjänster ökade under

1998 med 3 procent jämfört med år 1997. Det är

främst satsningar på högre utbildning, kommu-

nikationer och arbetsmarknadsåtgärder som för-

klarar ökningen. Staten har här avgränsats enligt

nationalräkenskapernas definition vilket innebär

att affärsverken inte är inkluderade.

Antalet heltidsanställda inom staten (inklusive

affärsverken) var 207 900 personer i september

1998, vilket är en minskning med 2 procent se-

dan föregående år.

Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt

2 600 anställda inom den civila statsförvaltning-

en, ca 400 vid affärsverken och 550 vid försvaret.

Uppföljningen av myndigheternas arbetsgi-

varpolitik visar att det löpande arbetet inom de

enskilda områdena fungerar tillfredsställande

men att det finns anledning för många myndig-

heter att arbeta mer aktivt med arbetsgivarpoliti-

kens långsiktiga strategiska inriktning, t.ex. avse-

ende åldersstrukturen.

RRV:s iakttagelser och EA-värderingen

Riksrevisionsverkets (RRV) iakttagelser avseen-

de budgetåret 1998 rör bl.a. ansvar och kontroll

avseende EU-medel, millennieskiftet, upphand-

ling och internkontroll, det ekonomiadministra-

tiva regelverket och myndigheternas representa-

tion. I skrivelsen redovisas ett urval av iakt-

tagelserna och regeringens bedömning av dessa.

En redogörelse görs också för vilka myndigheter

som erhållit revisionsberättelse med invändning.

I likhet med år 1997 rör flertalet invändningar

överträdelser som har en direkt effekt på årsre-

dovisningens information, dvs. den är felaktig

eller ofullständig. Allvarligt är också att det i

större utsträckning är stora myndigheter som

fått invändning.

Den ekonomiadministrativa värdering (EA-

värdering) som genomförs av Ekonomistyr-

ningsverket visar på en viss försämring av det

sammanlagda resultatet jämfört med 1997. För-

sämringen hänför sig främst till de större myn-

digheterna.

Utveckling av den ekonomiska styrningen

Under 1998 har utvecklingsarbetet med den

ekonomiska styrningen fortsatt inom ramen för

bl.a. VEST A-projektet (verktyg för ekonomisk

styrning i staten). Projektet behandlar både prin-

cipiella frågor och informationsteknologi. Under

hösten 1998 har regeringen även påbörjat en

översyn av mål och målstrukturer inom samtliga

utgiftsområden.

Ekonomiska konsekvensanalyser

Riksdagen har uttalat sig för att det kan vara

lämpligt att regeringen redovisar hur och i vilken

omfattning regeringen och riksdagen har använt

ekonomiska konsekvensanalyser som en del av

underlaget för sina beslut. Regeringen delar riks-

dagens uppfattning att ekonomiska konsekvens-

analyser kan vara ett värdefullt hjälpmedel inför

beslut där olika handlingsalternativ övervägs. Re-

geringen avser att även i fortsättningen använda

det ekonomiska beslutsunderlag som den i varje

enskilt fall anser vara lämpligt för att ett välgrun-

dat beslut skall kunna fattas eller föreslås riksda-

gen. Olika åtgärder vidtas med detta syfte.

Bedömning av det ekonomiska utfallet

Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera

att det ekonomiska utfallet avseende budgetåret

1998 visar att statens ekonomiska situation sta-

biliserats ytterligare jämfört med 1997. Statsbud-

getens saldo är positivt för första gången sedan

1989 vilket inneburit en amortering av statsskul-

den med 9,7 miljarder kronor. Den ökning av

statsskulden som redovisas i bokslutet beror på

15

Skr. 1998/99:150

orealiserade valutakursförändringar. Denna ök- dock att statsskuldens höga nivå ger stor käns-

ning är marginell och ökningstakten har i princip lighet för bl.a. ränte- och valutakursförändringar,

planat ut helt. Det ekonomiska utfallet visar

16

2

Makroekonomiska

förutsättningar och

uppföljning av de

budgetpolitiska målen

Skr. 1998/99:150

2 Makroekonomiska förutsättningar och

uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1 Makroekonomiska förutsättningar

Den offentliga sektorns finanser och statsbud-

getens inkomster och utgifter är starkt beroende

av den ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.1 re-

dovisas några makroekonomiska förutsättningar

som är av särkild vikt för de offentliga finanser-

na. De makroekonomiska antaganden som bud-

getpropositionen för 1998 baserades på jämförs

med utfallet.

I fasta priser växte BNP med 2,9 procent år

1998. Jämfört med bedömningen i budgetpropo-

sitionen för 1998 innebar detta en marginell ned-

revidering av tillväxten.

I förhållande till antagandena i budgetpropo-

sitionen blev inflationen lägre 1998. Statens ut-

gifter påverkas dock på kort sikt endast margi-

nellt av en lägre inflation under innevarande år,

främst på grund av att prisbasbeloppet påverkas

med ett års eftersläpning. Statens inkomster på-

verkas dock negativt av en lägre prisökningstakt.

I fasta priser ökade den privata konsumtionen

under 1998 i ungefär den takt som förutsattes i

budgetpropositionen för 1998. I löpande priser

förändrades dock den privata konsumtionen i

mindre grad, eftersom konsumentpriserna blev

lägre jämfört med antagandena i budgetproposi-

tionen för 1998. Den privata konsumtionen ut-

gör större delen av skattebasen för mervärdes-

skatten. En förändring av den privata konsum-

tionen i löpande priser med en procent beräknas

påverka inkomster av mervärdesskatten med

drygt 1 miljard kronor.

Lönesumman har direkt effekt på inkomsterna

av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fy-

siska personer. Lönesummans årsutvecklingstakt

blev 2,1 procentenheter högre än vad som antogs

i budgetpropositionen för 1998, vilket medförde

att statens inkomster från nämnda skatter och

avgifter blev ca 9 miljader kronor högre än tidi-

gare beräknat.

Den snabba sysselsättningsuppgången under

1998 medförde att den öppna arbetslösheten och

den del av arbetskraften som omfattas av arbets-

marknadspolitiska åtgärder blev 0,9 respektive

0,8 procentenheter lägre än beräknat i budget-

propositionen för 1998. Dessa förändringar på-

verkar främst statens utgifter i form av arbetslös-

hetsersättning och utbildningsbidrag. Den lägre

arbetslösheten och åtgärdsvolymen medförde att

utgifterna för dessa ersättningar blev ca 8 miljar-

der kronor lägre, jämfört med beräkningen i

budgetpropositionen för 1998.

De korta och långa marknadsräntorna blev

lägre än vad som antogs i budgetpropositionen

för 1998. Räntorna på statsskulden blev ca 5

miljarder kronor lägre till följd av den lägre rän-

tenivån. Effekter av valutakursförändringar ingår

inte i denna beräkning. Den lägre räntenivån in-

nebar också att utgifterna blev något lägre för

räntebidrag.

19

Skr. 1998/99:150

Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998

BP98

Utfall

Avvikelse

BNP 1

3.1

2,9'

-0,2

Prisbasbelopp 2

36,4

36,4

0,0

KPI

Årsgenomsnitt 1

1,7

0,4

-1,3

Privat

konsumtion 1

2,5

2,6

0,1

Lönesumma 1

4,5

6,6

2,1

öppen

arbetslöshet 3

7,4

6,5

-0,9

Arbetsmarkn.pol

åtgärder 3

4,7

3,9

-0,8

Ränta 5 år

Årsgenomsnitt

6,0

4,7

-1,3

Ränta 6 månader

Årsgenomsnitt

4.6

4,3

-0,3

^rii^röcentueiHörändrin^^

1 Tusental kronor

3 Andel av arbetskraften

4 Enligt de nya principer som EU-länderna skall tillämpa vid uppställande av national-

räkenskaperna blev utfallet enligt SCB 2,6 % år 1998.

2.2 Uppföljning av de

budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-

slutat om innebär att:

- Finansiellt sparande i offentlig sektor skall

uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt

över en konjunkturcykel. För 1998 har

riksdagen fastställt målet att balans i de of-

fentliga finanserna skall uppnås. Utfallet för

1998 innebär att målet uppnåddes med bred

marginal.

— De takbegränsade utgifterna skall rymmas

inom beslutade utgiftstak för staten. För

1998 har riksdagen fastställt utgiftstaket till

720 miljarder kronor. Utfallet för 1998 in-

nebär att utgiftstaket klarades med relativt

liten marginal.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sek-

torn visar sådana förändringar av den offentliga

sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror

på reala transaktioner. Omvärdering av finansi-

ella tillgångar eller skulder påverkar därmed inte

det finansiella sparandet. Försäljningar av aktier

och andra finansiella tillgångar påverkar inte det

finansiella sparandet, eftersom byte av en finansi-

ell tillgång mot en annan inte har någon effekt på

den finansiella förmögenhetsställningen. Målet

för det finansiella sparandet avser hela den of-

fentliga sektorn och påverkas därför inte av

transaktioner mellan den offentliga sektorns oli-

ka delar.

Det finns flera skäl till att Sverige bör ha ett

överskott i de offentliga finanserna:

- Den offentliga sektorns nettoskuld bör

minska för att stärka förtroendet för den

svenska ekonomin och för att minska de

offentliga finansernas känslighet för ränte-

förändringar.

- En stor offentlig skuld innebär att framtida

generationer tvingas använda en del av de

resurser de skapar till att betala räntor och

amorteringar. Av rättviseskäl måste Sverige

därför minska den offentliga skulden.

- De offentliga finanserna i Sverige är förhål-

landevis konjunkturkänsliga. Med ett över- .

skott i de offentliga finanserna vid ett nor- «

malt konjunkturläge finns det en marginal J

att motverka konjunkturavmattningar utan

att underskottet hotar att bli för stort.

- Sverige måste rusta inför framtiden. Ande-

len äldre kommer att öka en bit in i 2000-

talet. Den offentliga sektorn måste då vara

ekonomiskt stark nog att möta denna ut-

veckling.

Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit

och riksdagen ställt sig bakom följande budget-

politiska mål för de offentliga finanserna:

- För 1998 har riksdagen beslutat att de of-

fentliga finanserna skall vara i balans (prop.

1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr.

1994/95:447).

- En gradvis anpassning mot det långsiktiga

målet om ett överskott på i genomsnitt 2

procent uppnås genom ett överskott på 0,5

procent av BNP år 1999 och ett överskott

på 2 procent för respektive år 2000 och

2001.

De offentliga finanserna fortsätter att förstärkas.

År 1994 var underskottet i de offentliga finan-

serna 158 miljarder kronor eller 10,3 procent av

BNP. År 1998 visar de offentliga finanserna en-

ligt de preliminära nationalräkenskaperna ett

20

Skr. 1998/99:150

överskott på 39,5 miljarder kronor, vilket mot-

svarar 2,2 procent av BNP.

Överskottet i de offentliga finanserna som an-

del av BNP har alltså förstärkts med 12,5 pro-

centenheter sedan 1994. Större delen av denna

förbättring - mer än 8 procentenheter - har

åstadkommits genom att utgifterna har minskats.

Endast en mindre del av förbättringen av det of-

fentliga överskottet beror på konjunkturmässiga

eller tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvud-

sakligen en följd av det saneringsprogram för de

offentliga finanserna som påbörjades 1994 och

som har genomförts i och med budgeten för

1998. Saneringsprogrammet under dessa år om-

fattade åtgärder som innebär en varaktig årlig

budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller

ca 8 procent av BNP.

Det kan konstateras att målet att de offentliga

finanserna skall vara i balans uppfylldes 1998, då

utfallet blev 2,2 procent av BNP (se tabell 2.2).

Jämfört med den beräkning som gjordes i bud-

getpropositionen för 1998 har det finansiella spa-

randet förbättrats med 29,4 miljarder kronor eller

med 1,6 procent av BNP. Ökningen förklaras

främst av högre skatte- och avgiftsinkomster

jämfört med vad som beräknades i budgetpropo-

sitonen för 1998.

År 1997 uppvisade det finansiella sparandet ett

underskott på 19,1 miljarder kronor för att år

1998 visa ett överskott på 39,5 miljarder kronor.

Genom överskottet år 1998 har den offentliga

sektorns finansiella sparande förbättrats med

58,7 miljarder kronor sedan år 1997.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Utfall

1997

1998

BP98

Utfall

Utfall-

BP98

Inkomster

1 092,8

1 135,9

1 164,9

29,0

Utgifter

1 111,9

1 125,7

1 125,3

-0,4

Finansiellt

-19,1

10,2

39,5'

29,4

sparande

Procent av BNP

-1,1

0,6

2,2

1,6

1 1 det redovisade överskottet ingår inte effekten av att AP-fondens fastigheter överfö r-

destill bolagsform. Enligt internationella rekommendationer och i de kommande rev i-

derade nationalräkenskaperna skall bolagiseringen av AP-fondens fastigheter tillgod o-

räknas det finansiella sparandet, eftersom aktier till skillnad från fastigheter betraktas

som en finansiell tillgång. Statistiska centralbyrån har emellertid valt att inte beakta

denna transaktion, med hänsyn till att AP-fondens köp inte har registrerats.

Utgiftstaket för staten

Det statliga utgiftstaket omfattar utgiftsområde-

na 1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskulds-

räntor m.m. ingår således inte. Orsaken till att

detta utgiftsområde exkluderas är att dessa ut-

gifter på kort sikt inte kan påverkas av regering-

en. Till de takbegränsade utgifterna adderas soci-

alförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten

(fr.o.m. 1999 ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten) samt posten Minskning av an-

slagsbehållningar. I budgetpropositionen för

1998 budgeterades minskningen av anslagsbe-

hållningar till 5 miljarder kronor. I redovisningen

av utfallet ingår dock denna post i utgifterna un-

der respektive anslag. Skillnaden mellan det fast-

ställda utgiftstaket och de takbegränsade utgif-

terna utgörs av budgeteringsmarginalen. Syftet

med budgeteringsmarginalen är främst att inom

utgiftstaket kunna hantera olika typer av osäker-

heter, t.ex. förändringar i den makroekonomiska

utvecklingen.

Utgiftstaket för staten innebär att regering

och riksdag måste prioritera mellan olika utgifts-

områden vilket skall ge budgetpolitiken en lång-

siktig inriktning med hög förutsägbarhet. Utgift-

staket för staten underlättar därför möjligheten

att uppnå målet för finansiellt sparande i den of-

fentliga sektorn.

Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket

för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder

kronor (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,

rskr. 1995/96:314).

I budgetpropositionen för 1998 beräknades de

takbegränsade utgifterna år 1998 till 716,4 miljar-

der kronor (se tabell 2.3). Budgeteringsmargina-

len beräknades uppgå till 3,6 miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades

budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 mil-

jarder kronor. Regeringen gjorde i denna propo-

sition bedömningen att utgiftstaket för staten var

hotat. För att undvika ett överskridande besluta-

de regeringen därför om ett antal senareläggning-

ar och reduceringar av utgifter som bl.a. berörde

totalförsvaret, det internationella biståndet och

bidraget till de särskilda insatserna i kommuner

och landsting. Vidare senarelades utgifter för

miljöersättning avseende flerårig vallodling från

1998 till 1999.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev

718 miljarder kronor. Det innebär att de takbe-

gränsade utgifterna blev 2 miljarder kronor lägre

än utgiftstaket för staten. Budgeteringsmargina-

len blev därmed 1,6 miljarder kronor mindre än

vad som beräknades i budgetpropositionen för

1998. Statens utgifter exklusive statsskuldsräntor

uppgick till 585,7 miljarder kronor, vilket är 2

miljarder kronor högre än i budgetpropositionen

21

Skr. 1998/99:150

för 1998. Utfallet för socialförsäkringssektorn

vid sidan av statsbudgeten uppgick till 132,3 mil-

jarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre

än beräknat i budgetpropositionen för 1998.

Som andel av BNP uppgick de takbegränsade

utgifterna för 1998 till 39,8 procent, vilket är

0,4 procentenheter mindre än år 1997. Statens

utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till

32,5 procent av BNP år 1998.

År 1997 uppgick de takbegränsade utgifterna

till 698,9 miljarder kronor. Budgeteringsmargi-

nalen för detta år uppgick till 24,1 miljarder kro-

nor. Jämfört med 1997 ökade de takbegränsade

utgifterna år 1998 med 19,1 miljarder kronor el-

ler 2,7 procentenheter.

Tabell 2.3 Takbegränsade utgifter 1998

Miljarder kronor

1998

Utfall Utfall-

1997 BP98 Utfall BP98

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor

569,2

583,7'

585,7

2,0

Socialförsäkringssektorn

vid sidan av stats-

budgeten

129,7

132,7

132,3

-0,4

Takbegränsade utgifter

698,9

716,4

718,0

1,6

Budgeteringsmarginal

24,1

3,6

2,0

-1,6

Utgiftstak för staten

723,0

720,0

720,0

0.0

' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.

22

Analys av 1998 års

resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

Skr. 1998/99:150

3 Analys av 1998 års resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

3.1 Inledning

Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar varje år

underlag till årsredovisningen för staten till rege-

ringen. Underlaget innehåller resultat- och ba-

lansräkning, finansieringsanalys med noter och

underliggande analyser. Redovisningen utgår

från vedertagna redovisnings- och värderings-

principer som förändrats så lite som möjligt över

tiden. Dessutom ingår en sammanställning av

den statliga sektorns tillgångar och skulder, sta-

tens garantiverksamhet samt statsbudgetens ut-

fall i sammandrag. ESV:s underlag till årsredovis-

ningen baseras på den information som myn-

digheterna inklusive affärsverken lämnar till riks-

redovisningen och den information som presen-

teras i årsredovisningarna. I de fall denna infor-

mation inte varit tillräcklig för att t.ex. möjlig-

göra elimineringar mellan myndigheter har ESV

inhämtat information i särskild ordning.

3.2 Kvalitetsbedömning

Bokslutet måste tolkas med viss försiktighet av-

seende vissa poster, vilket även framgår av ESV:s

underlag. När det gäller tillgångssidan i balans-

räkningen har Försvarsmakten ännu inte invär-

derat en stor del av beredskapslagren. I balans-

räkningen redovisas värdet av olika typer av

nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar, bib-

liotek och nationalparker endast till ringa belopp.

Av Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsbe-

rättelser framgår att Försvarsmakten fick revi-

sionsberättelse med invändning då RRV anser att

balansräkningsposten Beredskapstillgångar, som

är upptagen till värdet 69,3 miljarder kronor är

redovisad med ett för lågt värde. Även Riksför-

säkringsverket (RFV) fick revisionsberättelse

med invändning då RFV bokfört balanserade ut-

gifter för dataprogram m.m. till ett belopp om

439 miljoner kronor. En väsentlig del av denna

balanspost bedöms utifrån RRV:s granskning

inte vara aktiverbar. Beloppet är bokfört som

immateriell tillgång i balansräkningen.

Trots osäkerheterna är regeringens bedöm-

ning att kvaliteten på bokslutet och finansie-

ringsanalysen har förbättrats i jämförelse med

tidigare år. Vidare bedömer regeringen att ESV:s

underlag uppfyller gällande krav vad gäller kon-

solidering. Ett belägg för detta är resultatet av

den utomstående kvalitetsgranskning som gjorts

av underlaget.

3.3 Olika avgränsningar av begreppet

staten

Bokslutet för staten omfattar myndigheterna in-

klusive affärsverken under riksdag och regering.

Riksbanken betraktas som ett självständigt rätts-

subjekt och ingår därför inte. Som myndigheter

redovisas även försäkringskassorna och de fon-

der som redovisas av myndigheter. Försäkrings-

kassorna är inte statliga myndigheter men be-

traktas som sådana i detta sammanhang eftersom

de ingår i den statliga redovisningsorganisatio-

nen. En fullständig förteckning över samtliga or-

ganisationer som ingår i bokslutet framgår av bi-

laga 1.5 . I bilaga 1.3 görs en sammanställning av

25

Skr. 1998/99:150

den statliga sektorn, vilket innebär att den inklu-

derar statliga bolag och finansinstitut samt Riks-

banken och AP-fonden.

I nationalräkenskaperna (NR) definieras sta-

ten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en

statistisk sammanställning i kontoform över den

svenska ekonomin med uppdelning på olika in-

stitutionella sektorer och olika slag av inkomster

och utgifter. Begrepp, definitioner och klassifice-

ringar följer de rekommendationer som Förenta

Nationerna (FN) utfärdat. I den kommande

omläggningen av NR, som Statistiska centralby-

rån (SCB) publicerade för första gången i maj

1999, har förutom FN också EU varit delaktig. I

NR beräknas bruttonationalprodukten (BNP),

det vill säga värdet av den totala produktionen av

varor och tjänster i ett land under en tidsperiod.

Den offentliga sektorn delas in i tre delsektorer;

staten, kommunerna och socialförsäkringssek-

torn. Till staten räknas departementen och till

dem hörande myndigheter och inrättningar samt

vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och

stiftelser som till mer än 50 procent finansieras

med statliga medel som ingående i den statliga

sektorn. Affärsverken hör enligt NR:s definition

av staten till näringslivet. I och med NR-

omläggningen 1999 omfattar socialförsäkrings-

sektorn enbart allmän tilläggspension (ATP).

3.4 Sammanställning av vissa

nyckeluppgifter

I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp-

gifter för statens finanser. Statens nettoförmö-

genhet, statsskulden, transfereringar och skatte-

inbetalningar beskrivs i kommande avsnitt.

Statsbudgetens saldo är från och med 1997 iden-

tiskt med statens lånebehov (med omvänt teck-

en).

¡Tabell 3.1 Nyckeluppgifter |

Miljarder kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Statens netto-

förmögenhet

-1 154

1 091

-1 038

-1 040

-924

Statsbudgetens

saldo

10

-6

-58

-156

-177

Resultat enligt

resutaträk-

ningen

-23

-25

-45

-189

-220

Statsskulden

1 446

1 426

1 408

1 368

1 177

Transfereringar

och bidrag

573

550

545

533

515

Kostnader för

statens egen

verksamhet

157

150

150

169

160

Skatte-

inkomster

744

676

644

544

465

3.5 Nettoförmögenhetens förändring

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar

statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar

för den övervägande delen av den negativa net-

toförmögenheten. Förändringen av nettoförmö-

genheten mellan två år motsvaras således av

statsskuldens förändring men även av föränd-

ringar i övriga tillgångs- och skuldposter i balans-

räkningen.

Vid utgången av 1998 var nettoförmögenheten

-1 154 miljarder kronor. Det är en försämring

med 64 miljarder kronor jämfört med 1997. Or-

saken till förmögenhetens förändring kan sam-

manfattas enligt nedan:

Ökning av tillgångar + 89

Ökning av skulder - 25

Ökning av avsättningar - 128

- 64

Av skuldökningen är merparten, 20 miljarder

kronor, hänförlig till statsskuldens ökning. Av-

sättningarna ökade med 128 miljarder kronor

vilket främst förklaras av att avsättningen för

statens tjänstepensioner, 111 miljarder kronor,

redovisas som skuld för första gången 1998. Vi-

dare har en avsättning till premiereserven gjorts

under året med 13 miljarder kronor. För första

gången har dessutom Exportkreditnämnden

26

Skr. 1998/99:150

(EKN) gjort en avsättning på 4 miljarder kronor

för risker i garantiengagemang.

Tillgångarna ökade med drygt 89 miljarder

kronor. Försvarsmakten har invärderat och re-

dovisat beredskapslager uppgående till 69 miljar-

der kronor. Värdet på aktier och andelar i dotter-

och intresseföretag ökade med 9 miljarder kro-

nor till följd av en ökning av bolagens justerade

egna kapital. Under perioden har värdet på statli-

ga vägar och järnvägar samt pågående väg- och

järnvägsanläggningar ökat med 8 miljarder kro-

nor.

Hos CSN har de osäkra studielånefordringar-

na i balansräkningen i form av konstaterade och

befarade förluster värderats till drygt 2 miljarder

kronor. Beroende på vilka antaganden som görs

om den ekonomiska utvecklingen beräknar dock

CSN ett ytterligare reserveringsbehov på minst 4

miljarder kronor.

EKN:s utestående skadefordringar (regress-

fordringar) har redovisats för första gången 1998.

Dessa uppgår i balansräkningen till 6 miljarder

kronor. Årets avsättning för risker i garantienga-

gemanget, som redovisas i resultaträkningen,

uppgår till knappt 1 miljard kronor.

3.6 Statsskulden

Efter den snabba ökningen av statsskulden till

och med budgetåret 1994/95 har skulden de se-

naste åren haft en lugnare utveckling. Ökningen

under budgetåret 1998 var 20 miljarder kronor

eller 1,4 procent. För tredje året i rad har den del

av skulden som utgörs av lån i utländsk valuta

minskat trots att den svenska kronans försvag-

ning medfört en skuldökning med drygt 25 mil-

jarder kronor. Rensat för valutaeffekter har där-

med statsskulden minskat med ca 5 miljarder

kronor. Skulden i absoluta tal och som andel av

BNP redovisas nedan (tabell 3.2) för de fem se-

naste åren.

Den upplåning som Riksgäldskontoret

(RGK) redovisar skiljer sig från vad som redovi-

sas i statens årsredovisning på grund av elimine-

ringar som gjorts för Riksförsäkringsverkets,

Riksgäldskontorets och Svenska Kraftnäts inne-

hav av statsobligationer och skuldväxlar. Detta

medför att den upplåning som Riksgäldskonto-

ret redovisar är ca 3 miljarder kronor högre än

vad som anges här (se not 42).

Statsskuldens utveckling och sammansättning

Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

1993/94 - 1998 _____________

Miljarder kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Penning-och

obligations-

marknaden

1 013

940

894

818

671

Hushålls-

marknaden

70

100

116

124

130

Lån i utländsk

valuta

363

386

398

426

376

Summa

1 446

1 426

1 408

1 368

1 177

Andel av

80

82

83

86

79

BNP i %

Under hela perioden från budgetåret 1993/94 till

och med 1998 har statsskulden ökat med 269

miljarder kronor. Merparten av denna ökning,

231 miljarder kronor, skedde dock till och med

1996. Därefter har skuldens utveckling varit lug-

nare. Statsskulden kan delas upp i en kronskuld

och en valutaskuld. Kronskuldens sammansätt-

ning redovisas i tabellen nedan:

¡Tabell 3.3 Lån i svenska kronor 1

Miljarder kronor

1998

1997

1996

1994/95

Statsobligationer,

nominella

682

680

635

582

Statsobligationer,

reala

94

91

74

12

Statsskuldväxlar

226

144

180

213

Kontokrediter/dagslån

11

25

5

1

Penning- och

valutamarknaden

1 013

940

894

808

Premieobligationer

59

61

60

63

Allemanssparkonto

0

29

44

50

Riksgäldskonto

6

7

12

12

Riksgäldssparkonto

5

3

Hushållsmarknaden

70

100

116

125

Summa lån i svenska

kronor

1 083

1 040

1 009

932

Under budgetåren 1994/95 till och med 1997

skedde en successiv neddragning av andelen

statsskuldväxlar i kronskuldens sammansättning.

Under 1998 är det dock detta låneinstrument

som ökat mest (82 miljarder kronor). Den hu-

vudsakliga förklaringen är att större delen av ett

27

Skr. 1998/99:150

obligationslån som förföll under året byttes in

mot statsskuldväxlar.

Den andel av kronskulden som avser upplå-

ning från hushållsmarknaden har minskat från 13

procent budgetåret 1994/95 till drygt 6 procent

1998. Minskningen under 1998 förklaras huvud-

sakligen av att sparformen Allemanssparkonto

avskaffades. Denna omfattade 29 miljarder kro-

nor vid utgången av år 1997.

Den förskjutning av skulden till en minskad

andel upplåning i utländsk valuta som skett sedan

1994/95 har fortsatt under 1998. Budgetåret

1994/95 utgjorde 31 procent av skulden lån i ut-

ländsk valuta. År 1998 är motsvarande andel 25

procent.

Effekten på skulden av de återbetalningar som

gjorts av lån i utländsk valuta motverkades under

året av en skuldökning på drygt 25 miljarder

kronor som en följd av kronans försvagning på

valutamarknaden. Trots detta minskade lånen i

utländsk valuta med 23 miljarder kronor, efter

valutakursförändringen.

Årets ökning av statsskulden med 20 miljarder

kronor kan därmed lite förenklat sammanfattas

enligt nedan.

Ökad upplåning i svenska kronor, netto

Minskad upplåning I utländsk valuta, netto

Skuldökning p.g.a. valutakursförändringar

Statsskuldens nettoförändring 1998

+ 44 miljarder

- 49 miljarder

+ 25 miljarder

+ 20 miljarder

lats enligt nedan under åren 1994 till och med

1998.

Statsskuldens netto- 114 99 106 106 105

utgifter

Den ökade räntebelastningen under 1998 med 15

miljarder kronor jämfört med 1997 förklaras

främst av större realiserade valutadifferenser än

tidigare som en följd av kronans försvagning un-

der 1998. Därtill kommer kursförluster som ge-

nererats av större byten och uppköp av obliga-

tioner som skett under året. Dessa åtgärder

kommer emellertid att minska statens framtida

räntebetalningar i motsvarande grad.

I RGK:s finansiella del i årsredovisningen sker

redovisning av räntor enligt kostnadsmässiga

principer och dessutom med bruttoredovisning

av intäkter och kostnader. Detta ger ett annat

utfall än vid utgiftsmässig redovisning. Nedan-

stående tabell är en sammanfattning av uppgifter

från olika noter i RGK:s årsredovisning med

jämförelsetal fr.o.m. budgetåret 1993/94. På

grund av omläggning från budgetår till kalender-

år 1996 saknas perioden 1/7-31/12 1995 i tabel-

len eftersom det är 12-månadersperioder som

Statsskulden i relation till BNP

Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera

statsskuldens storlek i förhållande till BNP.

Under budgetåret 1994/95 ökade skuldkvoten

med 7 procentenheter för att under följande år

gradvis sjunka. Under 1998 låg skuldkvoten åter

på ungefär samma nivå som under 1993/94 (se

tabell 3.2).

Statsskuldens kostnader

Enligt RGK:s årsredovisning har de anslagsfinan-

sierade utgifterna för hela statsskulden under

1998 uppgått till 114 miljarder kronor. Beloppet

är redovisat enligt utgiftsmässiga principer och är

i själva verket ett netto av både inkomster och

utgifter i upplåningsverksamheten. Med detta be-

räkningssätt har statsskuldens kostnader utveck-

28

Skr. 1998/99:150

Tabell 3.4 Statsskuldens kostnader

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Räntor pä

lån i

svenska

kronor

104 176

97 399

140 989

104 404

85 816

Räntor pä

lån i

utländsk

valuta

60 148

59 030

54 731

49 070

44 339

Realise-

rade va-

luta- och

kursdiffe-

renser

25 352

182

864

17 958

19 381

Orealise-

rade va-

lutadiffe-

renser

25 730

12 600

533

4 862

-6 816

Övrigt

-1927

-164

-1 636

-4 650

-2 910

Summa

kostnader

213 479

169 047

195 481

171 644

139 810

Räntein-

täkter i

upplå-

ningsverk-

samheten

69 132

54 109

85 938

45 218

33 677

Netto-

kostnader

efter in-

täkter

144 347

114 938

109 543

126 426

103 133

Statens totala räntekostnader enligt den konsoli-

derade resultaträkningen uppgår till 218 miljarder

kronor. Av tabellen ovan framgår att drygt 213

miljarder kronor (97 procent) är att hänföra till

statsskulden.

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten avser

upplåning i både svenska kronor och utländsk

valuta. Dessa intäkter har ökat under hela perio-

den med undantag för 1997. Ökningen under

1998 beror främst på upplåning i svensk valuta,

som ökat med ca 13 miljarder kronor.

Skillnaden mellan de nettokostnader på 144

miljarder kronor under 1998 som redovisas ovan,

och de 114 miljarder kronor i anslagsbelastning

orsakad av statsskulden som RGK redovisar,

förklaras huvudsakligen av de orealiserade valu-

taförlusterna på ca 26 miljarder kronor. Dessa

beaktas inte vid en utgiftsmässig redovisning och

har därmed inte medfört någon belastning på

statsbudgeten. Det kan dock noteras att under de

fem år som redovisas har realiserade kurs- och

valutaförluster som belastat statsverkets check-

räkning uppgått till sammantaget 64 miljarder

kronor.

Under hela perioden 1993/94 till och med

1998 har räntenettot avseende statsskulden ökat

med 41 miljarder kronor. Mellan 1994/95 och

1997 sjönk nettokostnaden från 126 till 115 mil-

jarder kronor bl.a. beroende på sjunkande ränte-

nivåer, uppköp av obligationer m.m. Den krafti-

ga ökningen under 1998 till 144 miljarder kronor

kan som nämnts huvudsakligen hänföras till

kronans försvagning på valutamarknaden.

3.7 Skatteinbetalningar m.m.

I tabell 3.5 redovisas hur inbetalningar av skatter

och avgifter utvecklats mellan budgetåren

1993/94 till och med 1998. Uppgifter om belopp

och om fördelningen mellan juridiska respektive

fysiska personer, liksom mellan olika slag av

skatter och avgifter, är en sammanställning av

uppgifter ur årsredovisningarna för de myndig-

heter som ansvarar för uppbörd. Riksskattever-

ket (RSV) svarar för den dominerande delen, ca

92 procent, av uppbörden.

Följande tabeller visar skatteinbetalningarnas

fördelning och utveckling från budgetåret

1993/94 till och med budgetåret 1998. På grund

av omläggningen till kalenderårsredovisning sak-

nas perioden juli-december 1995 i tabellerna. Av

avsnittet om skattekontot nedan framgår att

kontosystemet medför att det för skatteslagen

inkomstskatter, mervärdesskatt och i viss mån

arbetsgivaravgifter inte föreligger full jämförbar-

het mellan 1998 och tidigare år.

29

Skr. 1998/99:150

Tabell 3.5 Skatteinbetalningar

Miljoner kronor

1998 1997 1996 1994/95 1993/94

Skatter

Skatter - Fysis-

ka personer

126 946

111 414

78 557

72 807

27 074

Skatter - Juri-

diska personer

87 737

74 588

70 635

59 240

41 088

Skatter - Övrigt

8 002

4 389

10 180

7 497

7 010

Betalnings-

differenser

skattekonto

15 091

Arbetsgivar-

avgifter

235 575

220 348

213 813

186 842

171 468

Mervärdesskatt

153 251

147 719

151 668

115 282

121 784

Skatter på varor

och tullavgifter

74 126

71 755

71 865

69 123

65 963

Utjämningsavg.

21 265

23 862

23 773

1)

1)

kommuner och

landsting

övrigt

21 870

22 165

23 616

33 635

30 683

Summa skat-

teinbetalningar

m.m.

743 863

676 240

644 107

544 426

465 070

1 Utjämningsavgiften till kommuner och landsting ingår till och med 1994/95 i

posten Övrigt.

Den kassamässiga redovisning av skattein-

komster som görs i bokslutet avviker på flera

punkter från den redovisning av skatteintäkter

m.m. som görs på statsbudgetens inkomstsida. I

den senare sker omföringar och nedbrytning av

vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbe-

talningarna fördelar sig mellan t.ex. skatt på in-

komst, sociala avgifter etc.

Den största skillnaden mellan den redovisning

som görs i bokslutet och den som görs i stats-

budgeten, avser inbetalningar av skatter och av-

gifter från fysiska personer. Utöver statlig skatt

på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i redo-

visningen nedan även allmänna egenavgifter, eg-

na företagares egenavgifter, fastighetsskatt och

förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses

enskilda firmor som inte är juridiska personer,

samt delägare i handelsbolag.

En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten

är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter

som RSV redovisar ingår ATP-avgiften och den

allmänna pensionsavgiften. I statsbudgeten redo-

visas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar

som sker till AP-fonden. I bokslutet för 1998 in-

går ATP-avgiften och allmänna pensionsavgif-

ten, 92 miljarder kronor, som överförs till AP-

fonden. Det är den huvudsakliga förklaringen till

att de totala skatteinbetalningarna för 1998, drygt

742 miljarder kronor, överstiger de inkomster av

skatter m.m. som redovisas i statsbudgeten. Ut-

betalningarna till AP-fonden, 92 miljarder kro-

nor, kvittas mot intäkter från AP-fonden, 125

miljarder kronor, i bokslutet.

Skatt från fysiska personer

Inbetalningar av skatter från fysiska personer,

löntagare och företagare, har ökat under femårs-

perioden 1993/94 till 1998, från ca 27 miljarder

kronor till 127 miljarder kronor. Därtill kommer

att en del av det belopp som redovisas som betal-

ningsdifferenser på skattekontot i realiteten är att

hänföra till fysiska personers skatter. Det bör

också påpekas att de belopp som redovisas avser

de faktiska inbetalningar av skatter som sker ett

visst budgetår, vilket innebär att inbetalda skatter

kan avse ett annat år och att förändringar mellan

åren därmed kan innebära periodiseringseffekter.

Större periodiseringseffekter har skapats av re-

gelförändringar, som t.ex. en omläggning av

systemet för slutavräkning av kommunalskatter

1994/95. Förändringar av det slaget medför att

väsentliga belopp förskjuts mellan åren och en

rimlig bedömning är att utvecklingen av skat-

teintäkterna under femårsperioden i realiteten

har varit betydligt jämnare än vad uppgifterna i

tabellen ger intryck av.

Under 1998 var ökningen av fysiska personers

skatteinbetalningar 15,5 miljarder kronor. Där-

utöver gjordes fyllnadsinbetalningar i december

med cirka 7-8 miljarder kronor vilka vid utgång-

en av 1998 redovisades som betalningsdifferens.

Ökningen av inbetalningarna kan till en del till-

skrivas en ökning av den totala lönesumman och

höjningen av den allmänna pensionsavgiften med

en procentenhet. Drygt 7 miljarder kronor av

ökningen förklaras av ökad skatt på kapital. Bak-

om detta ligger en kombination av en förskjut-

ning av sparandet mot värdepapper och börsens

uppgång. Därtill kommer en skärpt granskning

av värdepappersförsäljning. Detta sammantaget

har lett till att reavinsterna (netto efter förluster)

blev hela 55 miljarder kronor vid 1998 års taxe-

ring.

Skatt från juridiska personer

Under de fem år som redovisas har juridiska per-

soners skatter ökat från ca 41 miljarder kronor

30

Skr. 1998/99:150

1993/94 till ca 88 miljarder kronor 1998. Den

största ökningen, drygt 30 miljarder kronor,

skedde mellan 1993/94 och 1994/95 och var till

stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora

exportföretag. Därefter har ökningarna mellan

åren varit mindre, mellan 1996 och 1997 endast

ca 4 miljarder kronor.

Under 1998 har emellertid ökningen varit för-

hållandevis stor, ca 13 miljarder kronor. Den re-

gelförändring som skett, och som förklarar ök-

ningen till en viss del, är att avsättningsmöj-

ligheten till periodiseringsfond sänkts från 25 till

20 procent. I huvudsak förklaras dock ökningen

av en allmän resultatförbättring hos företagen.

Betalningsdifferenser på skattekonto

Skattekontosystemet infördes i januari 1998. In-

nebörden i systemet är bl.a. att skatter och av-

gifter som tidigare deklarerades och betalades se-

parat, nu hanteras samtidigt och på ett sam-

manhållet sätt inom ramen för en enda upp-

bördsrutin. För skattskyldiga med enbart lönein-

komster innebär skattekontot i normalfallet ing-

en större förändring jämfört med i dag. De

märkbara förändringarna gäller fysiska och juri-

diska personer som betalar ett eller flera av skat-

teslagen F-skatt, arbetsgivaravgifter, moms och

innehållna preliminärskatter för anställda.

F-skatt debiteras månadsvis på kontot med

preliminära belopp. Deklaration av källskatter,

arbetsgivaravgifter och moms sker samlat på

samma handling och betalning av alla skatter

sammanräknat sker för flertalet skattskyldiga vid

endast en tidpunkt varje månad. För företag med

en omsättning överstigande 40 miljoner kronor

finns dock särbestämmelsen att moms skall be-

talas drygt två veckor tidigare än vad som gäller

för skattskyldiga med lägre omsättning.

Alla de skatter som debiteras på kontot sum-

meras till en total fordran på den skattskyldige,

eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har

moms att återfå. När betalning sker till skatte-

kontot avräknas beloppet mot det totala saldot

på skattekontot och inte som tidigare mot de en-

skilda skatteslagen. Det innebär att om en ford-

ran eller skuld uppkommer på kontot till följd av

för stora eller för små betalningar så hänförs inte

sådana saldon till bestämda skatteslag utan redo-

visas hos RSV som betalningsdifferenser. Regle-

ring av sådana saldon sker successivt när skatte-

debiteringar sker på kontot eller om återbe-

talning sker.

Som framgår av tabell 3.5 fanns vid utgången

av 1998 positiva betalningsdifferenser om totalt

15 miljarder kronor. Enligt RSV:s bedömning är

mellan 7-8 miljarder kronor av differensen att

hänföra till fyllnadsbetalningar från fysiska per-

soner som gjorts redan i december 1998. Reste-

rande belopp avser bl.a. moms som skattskyldiga

har att återfå och som återbetalas följande månad

samt för sent inkomna deklarationer.

Detta innebär att i realiteten är betalningsdif-

ferensen att hänföra till något av skatteslagen in-

komstskatt, moms och vad gäller oregistrerade

deklarationer även arbetsgivaravgifter, och för

dessa skatteslag ger därmed inte den redovisning

som sker i tabellen ovan avseende 1998 full jäm-

förbarhet med tidigare år.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden

successivt ökat med 63 miljarder kronor från 171

miljarder kronor till 234 miljarder kronor. Ök-

ningen under 1998 har varit ca 14 miljarder kro-

nor. Den ökning som skett av avgiftsnivån under

året har varit liten, 0,11 procentenheter, och för-

klarar bara en marginell del av ökningen. I hu-

vudsak är den, liksom fysiska personers skatter,

hänförlig till en större total lönesumma i landet.

Mervärdesskatt

Mervärdesskatten har ökat med ca 31 miljarder

kronor mellan budgetåret 1993/94 och 1998. I

likhet med vad som gäller för fysiska personers

skatter förklaras de förändringar som skett mel-

lan tidigare år av regeländringar. Dessa har inne-

burit ändrade tidpunkter för betalning av skatten

och nya regler för uppbörd bl.a. i samband med

EU-inträdet 1995. Detta innebär att den under-

liggande utvecklingen av mervärdesskattebetal-

ningarna har varit mer kontinuerlig än vad tabel-

len ger intryck av.

Under 1998 redovisas en ökning av mervär-

desskatten med 5,5 miljarder kronor i tabellen

ovan, jämfört med 4 miljarder kronor under

1997. Som framgår av avsnittet om skattekontot

ingår dock i posten betalningsdifferenser oregle-

rade kontosaldon som avser mervärdesskatt. Vis-

sa av dessa är överskott på skattekonton som be-

ror på skatt som skall återbetalas till skatt-

skyldiga. Någon exakt jämförbarhet föreligger

därför inte mellan 1998 och tidigare år.

31

Skr. 1998/99:150

Övriga skatter på varor och tjänster samt

tullavgifter

Mellan 1993/94 och 1996 ökade övriga skatter på

varor och tjänster samt tullavgifter med nästan 6

miljarder kronor. Därefter har de årliga ökning-

arna varit mindre och uppgår för hela femårspe-

rioden till och med 1998 till totalt 8 miljarder

kronor. Mellan vissa skatteslag har dock föränd-

ringar inträffat. Under 1997 skedde t.ex. en

breddning av basen och höjning av skattesatserna

för miljö- och energiskatter samt en höjning av

fordonsskatten.

Utjämningsavgifter för kommuner och landsting

De utjämningsavgifter som vissa kommuner och

landsting erlägger, och som redovisas av RSV,

motsvaras av bidragsutbetalningar med ungefär

samma belopp till kommuner som är berättigade

till sådana bidrag. Utbetalningarna redovisas i

statens resultaträkning som transfereringar till-

sammans med de generella statsbidrag som ut-

betalas till kommuner och landsting. Dessa ut-

betalningar kommenteras i avsnitt 3.8.

Övrigt

Det största enskilda beloppet i posten är inleve-

rerade överskott från Riksbanken som ingår med

9,3 miljarder kronor. Därutöver innehåller pos-

ten stämpel- och egendomsskatter m.m.

Obetalda skatter och avgifter

Under budgetåren 1994/95 till och med 1998 har

den beloppsmässiga volymen av sådana obetalda

fordringar som Skatteförvaltningen lämnat till

Kronofogdemyndigheten (KFM) för indrivning

legat mellan 11-12 miljarder kronor. Efter betal-

ningar och återkallanden har den slutliga, årliga

s.k. uppbördsförlusten stannat vid mellan 5-6

miljarder per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent

av den totala årliga uppbörden.

Det nominella värdet av de ackumulerade ute-

stående fordringar som skatteförvaltningen över-

lämnat till KFM för indrivning, och som inte är

preskriberade, uppgick vid utgången av 1998 till

50 miljarder kronor enligt RSV:s årsredovisning.

Preskription sker normalt efter fem år men tiden

kan förlängas när vissa förutsättningar är upp-

fyllda. Cirka 65 procent av fordringarna avser

gäldenärer som försatts i konkurs eller där kon-

kursförfarande pågår. Efter utredning har RSV

bedömt det verkliga värdet av fordringarna till 5

miljarder kronor vilket är den fordran RSV redo-

visar i balansräkningen. Förlusten avseende ej

preskriberade fordringar har därmed bedömts

vara 45 miljarder kronor.

3.8 Transfereringar och bidrag

|Tabell 3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1998 |

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Social-

försäkring

293 197

284 449

289 176

299 978

275 701

Arbets-

marknad

70 114

75 877

72 506

80 258

63 071

Bistånd och

invandring

14 173

14 408

14 168

20 366

16 945

Övrigt

195 076

175 330

169 207

132 138

159 205

Summa

572 560

550 064

545 057

532 560

514 922

Ovan visas utvecklingen av transfereringar och

bidrag från och med budgetåret 1993/94 till och

med budgetåret 1998. Nedan redovisas de fyra

delområdena närmare och kommenteras kort-

fattat. På grund av omläggning från budgetår till

kalenderår 1996 saknas perioden 1/7-31/12 1995

eftersom det är 12-månadersperioder som jäm-

förs.

Socialförsäkring

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Ersättning vid

ålderdom

164 858

162 618

161 172

156 406

142 364

Ersättning vid

sjukdom o

handikapp,

förtids-

pension,

vårdbidrag

84 346

80 769

83 622

89 943

86 073

Stöd till

barnfamiljer

43 993

41 062

44 382

53 449

47 264

Summa

293 197

284 449

289 176

299 798

275 501

Under perioden 1994/95 till 1997 skedde en suc-

cessiv minskning av kostnaderna för socialför-

säkringen från 300 miljarder kronor till 284 mil-

jarder kronor. Under 1998 har denna utveckling

32

Skr. 1998/99:150

brutits och kostnaderna har ökat med knappt 9

miljarder kronor (3 procent). Under hela den re-

dovisade perioden 1993/94 till 1998 har den to-

tala ökningen varit knappt 18 miljarder kronor

(6,4 procent). Hela ökningen under femårsperi-

oden är hänförlig till ökade pensionskostnader

(22,5 miljarder kronor) medan kostnaderna för

övriga försäkringsformer totalt sett minskat nå-

got. De ökade pensionskostnaderna beror dels på

ett ökat antal pensionärer, dels på att en allt stör-

re andel av dessa omfattas av ATP-systemet.

Av kostnadsökningen under 1998 är drygt 2

miljarder kronor hänförlig till ökade pensions-

kostnader. Ökningen av stödet till barnfamiljer

med cirka 3 miljarder kronor är till större delen

hänförlig till höjningen av barnbidraget från 640

till 750 kronor per barn och månad. Inom områ-

det ersättning vid sjukdom etc. förklaras hela

ökningen med 3,6 miljarder kronor av ökade

kostnader för sjukpenningen. Denna ökning be-

ror i sin tur på ett ökat antal sjukdagar kombine-

rat med att den sjuklöneperiod som arbetsgiva-

ren ansvarar för förkortades från 28 till 14 dagar.

Vidare höjdes ersättningsnivån för sjukpenning

den 1 januari 1998 från 75 procent till 80 procent.

Arbetsmarknad

Tabell 3.8 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Arbetslöshets-

ersättning

inkl. KAS

34 138

38 303

39 191

41 679

44 507

Arbetsmark-

nadspolitiska

åtgärder

29 384

28 739

27 448

32 474

11 351

Bidrag till

Samhall AB

4 456

4 424

4 516

4 900

4 934

Lönegarantier

m.m.

2 136

4 410

1 351

1 204

2 279

Summa ar-

70 114

75 876

72 506

80 258

63 071

betsmarknad

Bistånd och invandring

Utvecklingen med dämpad konjunktur och

minskad efterfrågan på arbetskraft under 1990-

talets första hälft ledde till att kostnaderna för

olika former av stöd till arbetsmarknaden kulmi-

nerade år 1994/95 då de nådde drygt 80 miljarder

kronor. Därefter har kostnaderna med vissa

svängningar successivt reducerats och har till och

med 1998 sjunkit med 10 miljarder kronor till 70

miljarder kronor.

Den minskning som skett under 1998 med

knappt 6 miljarder kronor förklaras till stor del

av att sysselsättningen ökat med cirka 57 000

personer samtidigt som de s.k. långtidsinskrivna

arbetslösa minskat. Dessförinnan låg dock ar-

betslösheten länge på en konstant hög nivå och

den ytterligare minskning av kostnaderna som

ändå skett förklaras främst av olika regelföränd-

ringar tidigare år. Som exempel kan främst näm-

nas lägre ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäk-

ringen och skärpta ersättningsregler för deltids-

arbetande. Men även t.ex. högre egenavgifter för

arbetsgivare för att anlita praktikanter enligt reg-

lerna för arbetsplatsintroduktion (ALI) och

mindre gynnsamma villkor för s.k. utbildnings-

vikariat har medfört att statens kostnader har

minskat.

Hela kostnadsminskningen 1998 förklaras av

att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen

och för den statliga lönegarantin har minskat

med tillsammans 6 miljarder kronor. Bland övri-

ga cirka 20-talet former för stöd och bidrag före-

kommer både ökade och minskade kostnader.

Bland annat har kostnaderna för arbetsmark-

nadsutbildning ökat med 1 miljard kronor. Men

samtidigt har t.ex. kostnaderna för arbetslivsut-

veckling (ALU) minskat lika mycket och sam-

manlagt ligger kostnaderna för de övriga stöd-

formerna på oförändrad nivå jämfört med 1997.

Tabell 3.9 Bistånd och invan d r i n |

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Bidrag via

7 739

8 084

7 298

7 603

6 714

SIDA

Bidrag via UD

3719

4 196

3731

4 548

4 728

Bidrag till

1 812

2 129

3138

8 215

5 503

invandring

Summa

14 173

14 408

14 168

20 366

16 945

Bistånd och

Invandring

Under den ovan redovisade femårsperioden

1993/94 till 1998 nådde kostnaderna för bistånd

och invandring en topp under 1994/95 då de

uppgick till drygt 20 miljarder kronor. Följande

år sjönk kostnaderna till 14 miljarder kronor vil-

ket är den nivå som de därefter bibehållit.

33

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

Övrigt

ITabell 3.10 Övriga transfereringar och bidrag 1

Miljoner kronor

1998

1997

1996

1994/95

1993/94

Generella

bidrag och

utjämnings-

bidrag till

kommuner och

landsting

96 171

86 683

77 778

46 417

47 537

Sveriges avgift

till EU

21 210

21 057

18 456

7 348

(varav avgift

till Europeiska

Invest.banken)

0

876

1 681

974

Studiestöd/

avskrivning av

låneford.

18 283

13 338

9 368

10 345

8 241

Avsättning till

premiereserven

11 366

Räntebidrag

10 814

20 804

30 715

33 758

43 930

Stöd till

jordbruk

8 558

8 164

7 216

5 913

9 656

Bidrag inom

skolväsendet

4 029

3 114

1 864

2 008

1 864

Bidrag till

folkbildning

2 418

2 357

2 468

2 374

6 984

Bidrag till nä-

ringslivet m.m.

via NUTEK

1 873

1 530

3 172

2 271

2 470

Bidrag till in-

vesteringar i

infrastruktur

1 480

1 819

1 413

1 727

2 222

Övrigt

18 874

16 464

16 757

19 977

36 301

Summa

195 076

175 330

169 207

132 138

159 205

Bidrag till kommuner och landsting + 9,5

Avsättning till premiereserven + 11,3

Räntebidrag - 10,0

Studiestöd inkl, avskrivning av länefordringar ________+ 4,9

Summa + 15,8

Av bidragen till kommuner och landsting på to-

talt 96 miljarder avser drygt 21 miljarder s.k. ut-

jämningsbidrag. Denna utgift motsvaras av en

inkomst på ungefär samma belopp som erhålls

från de kommuner och landsting som enligt sär-

skilda regler har skyldighet att erlägga utjäm-

ningsavgift. Inkomsten från avgiften redovisas i

resultaträkningen som skatteinkomst. Resteran-

de bidrag på 75 miljarder kronor utgörs av gene-

rella stadsbidrag varav kommuner erhåller 58

miljarder kronor och landstingen 17 miljarder

kronor. Ökningen av bidragen till kommuner

och landsting förklaras bl.a. av de extra medel

som anvisats för att värna om kvaliteten i skola,

vård och omsorg.

Avsättningen till premiereserven har tillkom-

mit under året i resultaträkningen för staten. Den

gjordes dock även under 1997 men redovisades

då som ansvarsförbindelse och inte som kostnad.

Under 1997 var avsättningen drygt 10 miljarder

kronor.

Vad gäller de övriga transfereringar och bidrag

som sammanfattas ovan har kostnaderna för des-

sa ökat med totalt cirka 36 miljarder kronor un-

der hela perioden 1993/94 till 1998. Denna för-

ändring är dock ett netto av såväl väsentliga

höjningar som minskningar av en handfull poster

samtidigt som t.ex. EU-avgiften, som under 1998

uppgick till 21 miljarder kronor, har tillkommit

under perioden. I bilaga 1.4 redovisas avgifter till

och bidrag från EU.

Även en väsentlig del av kostnadsökningen

under 1998 med 20 miljarder kronor är ett netto

av främst fyra större förändringar som kan sam-

manfattas enligt följande (miljarder kronor):

34

Resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

Skr. 1998/99:150

4 Resultaträkning, balansräkning och

finansieringsanalys 1

4.1 Konsoliderad resultaträkning

I resultaträkningen redovisas intäkter och kost-

nader som genererats under redovisningsperio-

den. Skatteintäkter m.m. som utgör merparten av

statens inkomster redovisas dock enligt

kassamässiga principer, dvs. med de belopp som

faktiskt inbetalats under året. Kostnaderna upp-

kommer i den statliga verksamheten främst i de

stora bidrags- och försäkringssystem som staten

hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Aven

dessa transfereringar redovisas kassamässigt då

avräkningen mot statsbudgeten sker på

kassamässiga grunder.

Den statliga verksamheten finansieras i viss ut-

sträckning med avgifter från försäljning av varor

och tjänster och bedrivs, med undantag för af-

färsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-

gränsad del av intäkterna kommer även i form av

bidrag, t.ex. från AP-fonderna.

De resultatposter som är speciella för statens

resultaträkning kommenteras nedan.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kost-

nader som staten via myndigheterna har haft för

att tillhandahålla varor och tjänster. Andra for-

mer av ersättningar kan t.ex. utgöras av intäkter

som uppkommit i samband med försäljning av

anläggningstillgångar.

Intäkter av bidrag

Staten erhåller även intäkter från icke-statliga or-

ganisationer som inte är relaterade till utförda

prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av

medel från AP-fonderna till pensionssystemet

för att finansiera pensionsutbetalningarna när

dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra

bidrag kan exempelvis vara intäkter från EU.

Transfereringar och bidrag

Transfereringar utgörs av medel som staten via

myndigheterna förmedlar från statsbudgeten till

olika mottagare. Transfereringar och bidrag kän-

netecknas av att staten, eller myndigheterna, inte

erhåller någon motprestation. Detta gäller t.ex.

barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan dock

transfereringarna vara förknippade med villkor.

Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där kravet är

att mottagaren genomför någon form av utbild-

ning-

1 I bilaga 1.1 anges de redovisningsprinciper som legat till grund för

bokslutet. Bilaga 1.2 innehåller notförteckningen.

37

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.1 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor

Not

1998

1997

Intäkter

Skatter m.m.

1

743 863

676 240

Intäkter av avgifter

och andra

ersättningar

2 J

43 071

50 780

Intäkter av bidrag

3

48 264

45 851

Summa intäkter

835 198

772 871

Transfereringar

och bidrag

4

572 560

550 064

Intäkter efter av-

drag för transfere-

ringar och bidrag

262 638

222 807

Kostnader för

statens egen

verksamhet

Kostnader för

personal

5 J

67196

69 025

Kostnader för

lokaler

6 II

10 839

9 828

Övriga

driftkostnader

7 Ii

63 913

60 289

Avskrivningar

8

15 077

11 129

Summa kostnader

för statens egen

verksamhet

157 025

150 271

Resultat före fi-

nansiella poster

105 613

72 536

Finansiella intäk-

ter och kostnader

Resultat av ande-

lar i dotter- och

intresseföretag

9

14 914

11 909

Finansiella intäkter

10

78 536

66 333

Finansiella

kostnader

11

222 460

176 178

Summa finansiella

poster

-129 010

-97 636

Årets underskott

-23 397

-25 100

Diagram 4.1 Statens intäkter 1998

Finansiella

Kommentarer till resultaträkningen

Resultaträkningen för 1998 visar ett underskott

på 23 miljarder kronor vilket är en marginell för-

bättring jämfört med 1997.

De totala intäkterna 1998 (inklusive finansiella

intäkter) uppgick till 929 miljarder kronor.

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997.

Skatteinkomsterna uppgick till 744 miljarder kro-

nor varav 236 miljarder kronor avser arbetsgivar-

avgifter, 223 miljarder kronor skatter och avgif-

ter från fysiska och juridiska personer och 153

miljarder kronor mervärdesskatt. Intäkter av

skatter ökade med 68 miljarder kronor jämfört

med 1997. Ökningen hänförs främst till skatter

och avgifter för fysiska personer. Arbetsgivarav-

gifterna och inkomstskatterna för juridiska per-

soner har också ökat. Av arbetsgivaravgifterna

1998 avser 11 miljarder kronor avgifter som av-

satts till premiereserven.

För 1998 uppgick intäkter av avgifter och andra

ersättningar till 43 miljarder kronor vilket innebär

en minskning med nästan 8 miljarder kronor

jämfört med 1997. Förändringen kan främst

hänföras till minskade intäkter från försäljning av

bolagsaktier jämfört med föregående år då för-

säljningen av Nordbanken och Stadshypotek in-

bringade ca 9 miljarder kronor. EU-bidragen är

omklassificerade och återfinns under intäkter av

bidrag. Föregående år redovisades de som intäk-

ter av avgifter och andra ersättningar.

Intäkter av bidrag avser till största delen de

medel från AP-fondens avkastning som måste

tillskjutas när ATP-avgifterna inte räcker till för

utbetalning av allmän tilläggspension. Ökningen

på drygt 2 miljarder kronor från föregående år

kan bl.a. hänföras till EU-bidrag som ökat med

ca 1 miljard kronor.

38

Skr. 1998/99:150

Diagram 4.2 Statens kostnader 1998

Inom parantes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997.

Kostnaderna för transfereringar och bidrag upp-

gick till 573 miljarder kronor 1998, en ökning

med 22 miljarder kronor jämfört med 1997. De

största enskilda transfereringarna avser skatteut-

jämningsbidrag och statsbidrag till kommuner

och landsting samt ålderspensioner inklusive

ATP.

Bland transfereringarna förekommer både

minskningar och ökningar mellan åren. En för-

ändring från föregående år är att avsättning till

premiereserven på 11 miljarder kronor för första

gången redovisas i resultaträkningen, vilket för-

klarar en del av ökningen. Andra stora ökningar

avser kostnaden för statsbidrag till kommuner

och landsting som ökat med drygt 9 miljarder

kronor till 75 miljarder kronor och studiestöd

och avskrivningar av lånefordringar som ökat

med 5 miljarder kronor till 18 miljarder kronor.

De utjämningsbidrag som utbetalats till kom-

muner och redovisas som transfereringar upp-

gick till 23 miljarder kronor och motsvaras på

inkomstsidan av den kommunala utjämningsav-

giften som redovisas under uppbördsinkomster.

Ålderspensioner inklusive ATP ökade med drygt

2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättning in-

klusive kontant arbetsmarknadsstöd minskade

däremot med 6 miljarder kronor. Likaså minska-

de räntebidragen med 10 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet avser

personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar

och uppgick till 157 miljarder kronor 1998 vilket

är en ökning med nästan 7 miljarder kronor

jämfört med 1997.

Personalkostnaderna minskade med 2 miljarder

kronor. Minskningen hänförs bland annat till

försvarsmakten som dragit ner på personal. An-

talet anställda inom staten har under året minskat

med 2 procent. Underlaget för eliminering av

statens egna arbetsgivaravgifter har också för-

bättrats, vilket bidragit till minskningen.

Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor.

Ökningen kan hänföras till flera olika myndig-

heter.

Driftskostnaderna ökade med 4 miljarder kro-

nor. Försvarets materielverk och Vägverket har

ökat sina driftskostnader för varor och materiel

med vardera 2 miljarder kronor.

Avskrivningarna ökade med 4 miljarder kro-

nor mellan 1997 och 1998. Den främsta orsaken

är att Försvarsmakten gjort en nedskrivning på

ett för högt värderat reservdelslager och att Väg-

verket och Banverket färdigställt ytterligare vägar

och järnvägsanläggningar.

De finansiella intäkterna hänförbara till stats-

skulden ökade mellan 1997 och 1998 med 13

miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna

avseende upplåning i svenska kronor som ökade.

De finansiella kostnaderna hänförbara till

statsskulden ökade med nästan 46 miljarder kro-

nor mellan 1997 och 1998. Det var främst oreali-

serade valutaförluster som uppkommit vid om-

värdering av upplåningen i utländsk valuta som

ökade. Valutaförlusterna har ökat till följd av

kronans försvagning under 1998. Likaså har de

kursförluster som genererats av större byten och

uppköp av obligationer ökat.

Resultat från andelar i dotterföretag ökade un-

der perioden med drygt 3 miljarder kronor, vilket

sammantaget kan hänföras till flera olika bolag

däribland Apoteket AB där statens ägarandel un-

der 1998 ökade från 66,67 procent till 100 pro-

cent.

4.2 Konsoliderad balansräkning

I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet

av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.

Värdet är beräknat per den 31 december 1998. I

de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier

och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bi-

laga 1.4.

De balansposter som är specifika för staten

kommenteras nedan.

Beredskapslager

Lager för beredskapssyften kan omfatta t.ex.

livsmedel, läkemedel, fordon, medicinsk utrust-

ning och krigsmateriel. Beredskapslager innehas

av ett flertal myndigheter som t.ex. Jordbruks-

39

Skr. 1998/99:150

verket, Överstyrelsen för civil beredskap och

Försvarsmakten.

Depositioner

Deponerade medel finns främst hos länsstyrel-

serna, Riksskatteverket, Tullverket och de All-

männa advokatbyråerna. De kan t.ex. utgöras av

hyror som deponerats av hyresgäster i samband

med en pågående tvist med en fastighetsägare.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter avser tillförda ford-

rings- respektive skuldposter som behövs för att

bestämma de intäkter och kostnader som rätteli-

gen hör till räkenskapsåret. De består av upplup-

na och förutbetalda intäkter och kostnader och

av upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på

en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för

anställda.

Ansvarsförbindelser

Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden

och andra större framtida åtaganden som inte re-

dovisats som skuld i balansräkningen. Skuld-

bokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske

så snart det är sannolikt att ersättning kommer

att betalas ut och beloppet kan fastställas med

rimlig sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser

utgörs främst av kreditgarantier, t.ex. bostads-

krediter och bankstöd. Under ansvarsförbindel-

ser ingick 1997 även en beräknad skuld för

tjänstepensioner till statligt anställd personal,

pensionärer samt övrig före detta anställd perso-

nal. Under 1998 har skulden för statens tjänste-

pensioner skuldbokförts och återfinns under av-

sättningar för pensioner och liknande förpliktel-

ser.

heller värdet av olika typer av nationaltillgångar

som t.ex. museisamlingar, bibliotek och natio-

nalparker, frånsett till ringa belopp, se not 31 .

Principdiskussion om värdering av tillgångar

En svårighet med att redovisa tillgångar är att

värdera dessa. Värderingen i bokslutet baseras på

anskaffningsvärdet vilket innebär att hänsyn inte

tas till inflation, prisförändringar och teknolo-

gisk utveckling. Svårigheten är att värdera äldre

tillgångar såsom exempelvis infrastruktur, där in-

vesteringar skett under en lång tid. Anskaff-

ningsvärdet motsvarar knappast den förmögen-

het som tillgångarna representerar.

Kulturföremål är också svåra att värdera eftersom

det i praktiken oftast saknas kunskap om an-

skaffningsvärdet. Värdet är förmodligen heller

inte relevant eftersom kulturföremål snarare ökar

än minskar i värde.

Av denna anledning finns det tillgångar som

inte omfattas av kravet att de skall redovisas i

balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader

och fast egendom i övrigt som främst har ett

kulturhistoriskt värde samt museiföremål som

normalt inte omsätts på en marknad. Dessa till-

gångar får redovisas, men det finns inte något

generellt krav. Emellertid kan regeringen i ett

regleringsbrev begära att enskilda myndigheter

skall redovisa kulturföremål som tillgångar, vil-

ket i sådana fall innebär att de ingår i balansräk-

ningen.

Ännu ej invärderade tillgångar

Under 1998 har Försvarsmakten värderat och re-

dovisat som tillgång krigsmateriel och förbruk-

ningsmateriel uppgående till 69 miljarder kronor.

Försvarets myndigheter har haft dispens från in-

värdering av dessa tillgångar till och med räken-

skapsåret 1997. Fortfarande återstår dock delar

att invärdera. I balansräkningen redovisas inte

40

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.2 Konsoliderad balansräkning 1

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Not

98-12-31

97-12-31

Omsättningstillgångar

Kassa, bank m.m.

12

4 946

3 271

Värdepapper och andelar

13

10 766

16 562

Kundfordringar

14

3 101

2 852

Övriga fordringar

15

17 374

15 511

Pågående arbeten

16

520

3 977

Varulager och förråd

1?

1632

9 096

Förskott till leverantörer

18

13 594

14 319

Fastigheter

19

44

48

Summa

omsättningstillgångar

51 977

65 636

Periodavgränsningsposter

20

41 175

45 598

Utlåning

21

119 269

109 125

Anläggningstillgångar

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar i

dotter- och intresseföretag

22

130 545

121 460

Obligationer och andra

värdepapper

23

5 932

3 276

Andra långfristiga fordringar

24

6 912

2 179

Summa finansiella till-

gångar

143 389

126 915

Materiella tillgångar

Beredskapslager

25

71625

2 371

Pågående nyanläggningar

26

25148

11 728

Tekniska anläggningar,

maskiner

27

11 259

11 980

Övriga anläggningar, trans-

portmedel, inventarier

28

20 210

18 877

Byggnader

29

22141

22 679

Förbättringsutgifter på

annans fastighet

30

1 100

681

Mark och annan fast

egendom

31

10 267

10 269

Statliga vägar

32

61340

66 175

Järnvägsanläggningar

33

48 877

47 005

Summa materiella till-

gångar

271 967

191 765

Immateriella tillgångar

34

1048

762

Summa

anläggningstillgångar

416 404

319 442

SUMMA TILLGÅNGAR

628 825

539 801

Tabell 4.2 Konsoliderad balansräknirq

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Not

98-12-31

97-12-31

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

35

12 818

11 221

Depositioner

36

862

539

Övriga skulder

37

18 890

17 810

Förskott från kunder

38

570

3 139

Summa kortfristiga skul-

der

33 140

32 709

Periodavgränsningsposter

39

106 631

108 552

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder övrigt

Depositioner

40

72

842

Andra långfristiga skulder

41

29 231

22 579

Summa långfristiga skul-

der övrigt

29 303

23 421

Statsskulden

42

Lån i Sverige

1 083 436

1 040 005

Lån utomlands

362 525

385 668

Summa statsskulden

1 445 961

1 425 673

Summa långfristiga skul-

der

1 475 264

1 449 094

Summa skulder

1 615 035

1 590 355

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser

43

116 149

4 830

Övriga avsättningar

44

51929

35 207

Summa avsättningar

168 078

40 037

Nettoförmögenhet

45

-1 154 288

-1 090 591

SUMMA SKULDER OCH EGET

KAPITAL

628 825

539 801

Ansvarsförbindelser

46

667 703

772 348

Kommentarer till balansräkningen

Statens totala tillgångar uppgår till 629 miljarder

kronor och statens totala skulder och avsättning-

ar till 1 783 miljarder kronor. Under räkenskaps-

året 1998 ökade de redovisade tillgångarna med

41

Skr. 1998/99:150

89 miljarder kronor, skulderna med 25 miljarder

kronor och avsättningar ökade totalt med 128

miljarder kronor. Statens nettoförmögenhet

minskade därmed med 64 miljarder kronor under

1998. Detta beror huvudsakligen på att avsätt-

ningar för statens tjänstepensioner gjorts för

första gången 1998 med 111 miljarder kronor

och att statsskulden ökat med 20 miljarder kro-

nor. Samtidigt har dock tillgångarna ökat till stor

del beroende på att Försvarsmakten värderat och

redovisat beredskapslager med 69 miljarder kro-

nor.

Omsättningstillgångar minskade med 14 mil-

jarder kronor och uppgår till 52 miljarder kronor.

Av denna minskning är 7 miljarder kronor hän-

förlig till en omklassificering av materiel hos för-

svarsmyndigheterna som i år redovisas som be-

redskapslager under anläggningstillgångar.

Materielet redovisades 1997 som varulager och

förråd. Minskningen förklaras också av att den

fordran staten hade på Securum AB och på Ve-

nantius AB på nästan 5 miljarder kronor har

reglerats.

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan av-

ser fordringar som motsvaras av intäkter och

kostnader som rätteligen hör till redovisningspe-

rioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor

till 41 miljarder kronor. Minskningen avser

främst Riksgäldskontorets upplupna ränteintäk-

ter från skuldskötselåtgärder och förutbetalda

underkurser vid upplåning.

Posten utlåning utgörs av fordringar som upp-

står i utlåningsverksamhet hos myndigheter som

enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva så-

dan verksamhet. Utlåningen uppgår till 119 mil-

jarder kronor, vilket är en ökning med 10 miljar-

der kronor. Centrala studiestödsnämnden har

ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor till 114

miljarder kronor och Riksgäldskontoret har ökat

sin utlåning med 1 miljard kronor vilket avser en

ökning av investeringslån till Svensk-Danska

broförbindelsen.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 143

miljarder kronor. Det är en ökning med 16 mil-

jarder kronor jämfört med föregående år. Det

bokförda värdet på aktier och andelar i dotter-

och intresseföretag har ökat med 9 miljarder

kronor vilket är en följd av förändringen av bola-

gens justerade egna kapital. Det är främst i Vat-

tenfall AB och Telia AB som en ökning, 5 mil-

jarder kronor, av det justerade egna kapitalet

skett. Vidare har under året förvärv skett av Pre-

mia Fond AB, Specialfastigheter AB och reste-

rande aktiepost (33 procent) i Apoteket AB vil-

ket ökat det bokförda värdet med 2 miljarder

kronor. Posten obligationer och andra värdepap-

per har ökat med knappt 3 miljarder kronor.

Detta beror huvudsakligen på att Statens järnvä-

gar ökat sitt innehav av nollkupongplaceringar

som innehas i syftet att finansiera betalningar

som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt

förfaller. Även långfristiga fordringar har ökat

vilket till huvuddelen förklaras av att Exportkre-

ditnämnden för första gången redovisar utestå-

ende skadefordringar på 6 miljarder kronor.

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 272

miljarder kronor. Jämfört med föregående år är

det en ökning med drygt 80 miljarder kronor

som huvudsakligen kan förklaras av att Försvars-

makten 1998 invärderat beredskapslager uppgå-

ende till 69 miljarder kronor. Det bokförda vär-

det av pågående väganläggningar ökade med

knappt 2 miljarder kronor. Värdet av de statliga

järnvägsanläggningarna har också ökat med

knappt 2 miljarder kronor till 49 miljarder kro-

nor och värdet av pågående järnvägsanläggningar

har ökat med ca 3 miljarder kronor. Statens järn-

vägar redovisar finansiell leasing av lok och vag-

nar till ett värde av knappt 8 miljarder kronor

under anläggningstillgångar. Motsvarande skuld

redovisas under långfristiga skulder.

Kortfristiga skulder uppgår till 33 miljarder

kronor och är i stort sett oförändrade jämfört

med föregående år.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som

avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader

och oförbrukade bidrag uppgår till 107 miljarder

kronor. Jämfört med förgående år är det en

minskning med 2 miljarder kronor. Minskningen

hänför sig delvis till Riksgäldskontorets upplup-

na kostnader för räntor på statsskulden. En an-

nan orsak är att huvudansvaret för utbetalningar

av läkemedelsersättning har övertagits av lands-

tingen från Riksförsäkringsverket.

Övriga långfristiga skulder uppgår till 29 mil-

jarder kronor, vilket är en ökning med 6 miljar-

der kronor. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal

ökade med 2 miljarder kronor. Vägverkets skuld

till de egna dotterbolagen Stockholmsleder AB

och Göteborgs trafikleder AB ökade med 1 mil-

jard kronor. Vidare har Statens järnvägar ökat av-

sättningen för nollkupongplaceringar med 2

miljarder kronor vilka skall finansiera leasing-

kontrakt som förfaller.

Statsskulden ökade med 20 miljarder kronor

till 1 446 miljarder kronor. I statens balansräk-

ning är Riksförsäkringsverkets innehav av

statsobligationer som hör till verkets fondför-

42

valtning, Svenska Kraftnäts innehav och Riks-

gäldskontorets uppköpta premieobligationer på

sammanlagt 3 miljarder kronor eliminerade, vil-

ket förklarar skillnaden mot Riksgäldskontorets

redovisade statsskuld på 1 449 miljarder kronor.

Ansvarsförbindelser

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier

som redovisas inom linjen i balansräkningen på

sammanlagt 668 miljarder kronor. I not 46 och

kapitel 7 redogörs närmare för de statliga garan-

tierna.

4.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens in- och utbe-

talningar fördelade på drift, investeringar, finan-

siella aktiviteter och upplåning. Av analysen

framgår hur drift, investeringar och finansiella

aktiviteter har finansierats samt hur statens upp-

låning har förändrats under redovisningsperio-

den.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen

har hämtats från de konsoliderade resultat- och

balansräkningarna. Information om investeringar

har hämtats från myndigheternas finansierings-

analyser. För affärsverken har information häm-

tats i särskild ordning. Inom staten används den

s.k. indirekta metoden för att sammanställa fi-

nansieringsanalysen. Den innebär att utgångs-

punkten i analysen är intäkter och kostnader från

resultaträkningen. Intäkter och kostnader som

inte har medfört några betalningsströmmar har

eliminerats. För att få fram betalningar har även

hänsyn tagits till förändringar av fordringar och

skulder.

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

Not

1998

1997

Statens verksamhet

Intäkter av skatter m.m.

743 863

676240

Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

43071

49 825

Intäkter av bidrag

48264

37 747

Summa intäkter

835 198

763 812

Transfereringar och bidrag

-572 560

-550 064

Kostnader för statens

förvaltning

-130 583

-139086

Summa kostnader exklusive

avskrivningar

-703 143

-689 150

Justeringar till betalningar

47

34854

Saldo statens verksamhet

Investeringar

48

134506

109516

Finansiella investeringar

-1671

-1057

Materiella investeringar

-23346

-21731

Immateriella investeringar

-443

-211

Summa investeringar

Finansiella aktiviteter

-25460

-22999

Finansiellt netto för statens

upplåning, justerat för valuta-

kursförändringar, utdelningar

och resultatandelar

-105276

-89406

Justeringar till betalningar

49

1749

-1993

Summa finansiella aktiviteter

-103527

-91 399

Totalt

Statens upplåning

5519

■4882

Förändring av statsskulden

20289

17964

Förändring av övrig upplåning

-78

-7

Orealiserade

valutakursförändringar

-25 730

-13075

Saldo statens nettoupplåning

-5519

4 882

Kommentarer till Finansieringsanalysen

Finansieringsanalysen för staten framställs uti-

från en begränsad tillgång till bakomliggande re-

dovisningsdata. Analyser av förändringar avseen-

de exempelvis anläggningstillgångar försvåras

43

Skr. 1998/99:150

därmed. Det medför att det för närvarande inte

är möjligt att särredovisa vissa poster i finansie-

ringsanalysen, t.ex. försäljningar av anläggnings-

tillgångar.

Statens verksamhet

Kassaflödet i statens verksamhet uppgick 1998

till 134,5 miljarder kronor, vilket är en ökning

från föregående år med 25 miljarder kronor. Att

nettobetalningarna i statens verksamhet har för-

bättrats beror till stor del på ökade skatteinbetal-

ningar.

Kostnaderna för statens förvaltning har i fi-

nansieringsanalysen justerats för avskrivningar

m.m. Justeringar till betalningar innehåller föl-

jande poster:

ITabell 4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 1

Miljoner kronor

1998

1997

CSN

-11275

- 10 744

Riksgäldskontoret

-1 300

-400

NUTEK

■129

-189

ITabell 4.6 Amorteringar

1997 och 1998 1

Miljoner kronor

1998

1997

CSN

3 268

3 178

Kammarkollegiet

189

501

NUTEK

64

106

Riksgäldskontoret

0

12 325

ITabell 4.4 Justeringar till betalningar 1

Miljoner kronor

1998

Förändring kassa, bank m.m.

-1675

Förändring övriga omsättningstillgångar

7 548

Förändring utlåning

-10 144

Förändring finansiella anläggningstillgångar

-1314

Förändring kortfristiga skulder

1697

Förändring långfristiga skulder

6339

Summa justeringar

2451

Kassa, bank m.m. ökade under 1998 med 1,7

miljarder kronor vilket ökade statens upplåning.

Ökningen berodde främst på att likvida medel

hade ökat hos Riksskatteverket som en följd av

att dagssaldon från uppbördsinbetalningar till

skattemyndigheternas bankkonton numera förs

över till Statsverkets checkräkning med en dags

fördröjning.

Övriga omsättningstillgångar minskade med

7,5 miljarder kronor vilket medförde ett positivt

kassaflöde. En av anledningarna till förändringen

var att statens fordran på Securum AB med 4,8

miljarder kronor minskade då denna inbetalades

under 1998.

Utlåningen ökade under 1998 med 10,1 mil-

jarder kronor vilket fick en negativ inverkan på

likviditeten. Nedan specificeras nyutlåning och

amorteringar avseende några av de myndigheter

som bedriver utlåning.

Av tabellen framgår att CSN i likhet med föregå-

ende år svarade för den största nyutlåningen med

11.3 miljarder kronor. Amorteringarna av lånen

uppgick till 3,3 miljarder kronor. Riksgäldskon-

torets nyutlåning under 1998 med 1,3 miljarder

kronor avser lån till Svensk-Danska Broförbin-

delsen AB.

Finansiella anläggningstillgångar ökade med

1.3 miljarder kronor vilket fick en negativ inver-

kan på kassaflödet. En orsak till ökningen var att

Statens järnvägar ökade sitt innehav av noll-

kupongplaceringar.

Kortfristiga och långfristiga skulder ökade

med 1,7 miljarder kronor respektive 6,3 miljarder

kronor vilket fick en positiv inverkan på kassa-

flödet. Ökningen av de långfristiga skulderna är i

huvudsak hänförbara till att Vägverkets skuld till

Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder

AB har ökat samt att Statens järnvägars skulder

som är hänförbara till leasing har ökat.

Investeringar

Statens totala investeringar under 1998 uppgick

till 25,5 miljarder kronor, vilket är en ökning

med 2,5 miljarder kronor från föregående år.

Ökningen kan till stor del förklaras av att vägin-

vesteringar och investeringar i aktier har ökat

med 1,8 respektive 0,5 miljarder kronor från fö-

regående år.

De finansiella investeringarna var 1,7 miljarder

kronor varav 1,6 miljarder kronor är hänförliga

till Regeringskansliets köp av aktier i Apoteket

AB och OM-gruppen AB (1,1 respektive 0,5

miljarder kronor). De materiella investeringarna

uppgick till 23,3 miljarder kronor. Vägverket och

Banverket redovisade de största investeringarna

44

Skr. 1998/99:150

på 7,5 respektive 7 miljarder kronor. Investering-

ar i immateriella tillgångar uppgick till 0,4 miljar-

der kronor varav 0,2 miljarder kronor är hänför-

liga till Riksförsäkringsverkets utveckling av ett

nytt pensionssystem. Av not 48 framgår belop-

pen av finansiella och materiella investeringar för

de myndigheter som redovisat de största investe-

ringsbeloppen.

Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-

der 1998 uppgick till -103,5 miljarder kronor,

vilket innebär ökade nettoutbetalningar med 12,1

miljarder kronor. Att nettoutbetalningarna öka-

de berodde till stor del på skuldskötselåtgärder av

statsskulden.

Från resultaträkningen har finansiella poster

som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.

resultatandelar från dotter- och intresseföretag

uppgående till 14,9 miljarder kronor. Dessutom

har orealiserade valutakursförluster på 29,5 mil-

jarder kronor eliminerats varav 25,7 miljarder

kronor är hänförliga till statens upplåning. Dessa

har i huvudsak uppkommit vid omvärdering av

upplåning och kreditgivning i utländsk valuta.

Finansiella poster som inte utgör intäkter och

kostnader, t.ex. utdelningar, har tillkommit. Ut-

delningar från statliga bolag som redovisas i av-

snittet finansiella aktiviteter uppgick till 7,5 mil-

jarder kronor. Därutöver har Civitas AB gjort en

utdelning med 1,2 miljarder kronor i form av ak-

tierna i bolaget Specialfastigheter AB, vilket inte

medfört någon betalning. Utdelningar på 1,3

miljarder kronor från Nordbanken m.fl. redovi-

sas i avsnittet statens verksamhet i finansierings-

analysen. De största utdelningarna redovisas

nedan.

Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av

statens hela upplåning. Förutom Riksgäldskon-

toret har endast ett fåtal myndigheter möjlighet

att ta upp lån på marknaden. Förändringen av

nettoupplåningen justeras för orealiserade kurs-

förluster/vinster i utländsk valuta. Den myndig-

het som förutom Riksgäldskontoret hade den

största upplåningen 1998 var Statens järnvägar

(1,1 miljarder kronor).

Statens nettoupplåning under 1998 var -5,5

miljarder kronor. Under året ökade statsskulden

med 20,3 miljarder kronor. För att komma fram

till statens nettoupplåning i slutraden har juste-

ringar gjorts för förändring av övrig upplåning

och för orealiserade valutakursförändringar med

-25,7 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Förklaring av sambandet mellan statens net-

toupplåning och Riksgäldskontorets redovisade lånebehov

Miljarder kronor

1998

1997

Förändring av statsskulden

20,3

18,0

Förändring av övrig upplåning

0,0

0,0

Orealiserade valutakursförändringar

-25,7

13,1

Statens nettoupplåning

-5.5

4,9

Justeringar för poster som inte är

likvida men som påverkar

statsskulden

-2,9

1,0

Förändring av övrig upplåning

0,0

0,0

Förändring av interna innehav av

statsskuldspapper

-1,3

0,3

Riksgäldskontorets lånebehov

-9,7

6.2

Skillnaden mellan statens nettoupplåning och

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov består

huvudsakligen av tre komponenter:

ITabell 4.7 Utdelningar från statliga bolag 1

Miljoner kronor

1998

Civitas AB

1 509 (inkl. Specialfastigheter AB)

Vattenfall AB

1 500

Apoteket AB

1 500

Telia AB

1 210

I bilaga 1,4 finns information om utdelningar

m.m. från statliga bolag.

• Justeringar för poster som inte är likvida men

som påverkar statsskulden

• Förändring av upplåning som sker utanför

Riksgäldskontoret

• Förändring av interna innehav av statsskulds-

papper

Statens nettoupplåning beräknas enligt bokfö-

ringsmässiga grunder medan det av Riksgälds-

kontoret redovisade lånebehovet är kassamässigt.

Det innebär att skulder och fordringar som upp-

kommer i slutet av året men som betalas efter-

följande år påverkar statens upplåning men inte

det av Riksgäldskontoret redovisade lånebehovet

45

Skr. 1998/99:150

eftersom detta är kassamässigt. Vid årsskiftet var

nettoförändringen av utestående fordringar och

skulder som påverkar statsskulden i årsredovis-

ningen men inte lånebehovet -2,9 miljarder kro-

nor.

Några myndigheter har möjlighet att låna me-

del på marknaden, dvs. utanför Riksgäldskonto-

ret. Förändringen av sådan övrig upplåning upp-

gick till några miljoner kronor både för 1998 och

för 1997.

Statsskulden redovisas i balansräkningen med

ett belopp som är 2,9 miljarder kronor lägre än

den statsskuld som redovisas hos Riksgäldskon-

toret. Skillnaden beror på att interna innehav av

statspapper, t.ex. Riksförsäkringsverkets innehav

av statsskuldväxlar, har eliminerats i årsredovis-

ningen. Förändringen av interna innehav under

1998 var -1,3 miljarder kronor. Det är i huvudsak

Riksförsäkringsverket som har minskat sitt in-

nehav av statspapper i samband med att vissa

fonder avvecklats.

46

Statsbudgetens utfall

1998

Skr. 1998/99:150

5 Statsbudgetens utfall 1998

5.1 Inledning

I 1999 års ekonomiska vårproposition redovisade

regeringen statsbudgetens preliminära utfall för

1998. I detta kapitel redovisar regeringen stats-

budgetens slutliga utfall för 1998. I avsnitt 5.1

görs en aggregerad redovisning av utfallet för

statsbudgetens saldo. Utfallet för statsbudgetens

inkomster redovisas i avsnitt 5.2. medan utfallet

för statsbudgetens utgifter presenteras i avsnitt

5.3 I bilagorna 3 och 4 redovisas det slutliga ut-

fallet för samtliga inkomsttitlar respektive anslag

på statsbudgeten.

5.2 Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma

som statens lånebehov (med motsatt tecken). Ett

positivt saldo innebär att staten amorterar på

statsskulden.

I tabell 5.1 redovisas det slutliga utfallet för

statsbudgeten och en jämförelse görs med anvi-

sade belopp i statsbudgeten samt med totalt anvi-

sade medel, (dvs. statsbudget samt tilläggsbud-

get). Budgetsaldot uppgick år 1998 till

9,7 miljarder kronor. I statsbudgeten för 1998

beräknades budgetsaldot till -14,9 miljarder kro-

nor. Utfallet blev därmed 24,6 miljarder kronor

bättre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med

utfallet 1997 har statsbudgetens saldo förbättrats

med 15,9 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-

budgeten till 676,1 miljarder kronor. Utfallet

blev 706,3 miljarder kronor, vilket är 30,2 miljar-

der kronor högre än beräknat. Ökningen förkla-

ras främst av högre skatteinkomster.

Utfallet för statsbudgetens utgifter blev

696,7 miljarder kronor. Det är 5,7 miljarder kro-

nor högre än budgeterat. Det högre utfallet för-

klaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor

och högre statsbidrag till kommuner och lands-

ting. Under budgetåret 1998 tillfördes på

tilläggsbudget 1,8 miljarder kronor. Utfallet

översteg därmed totalt anvisade medel med

3,9 miljarder kronor.

[Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall ar 1998 __________1

Miljarder kronor

Tilläggs

budget

Totalt

an-

visat

Utfall

Differens mot

Stats

bud-

get

Tot

anv.

Stats-

budgeten

Inkomster

676,1

0,0

676,1

706,3

30,2

30,2

Utgifter:

691,0*

1,8

692,7'

696,7

5,7

3,9

Utgifts

692,8*

1,8

694,6'

699,1

6.3

4,5

omr.

1-27

RGK:S

nettout

låning

m.m. 2

-1.8

0,0

-1,8

-2,4

-0,6

-0,6

Budget

saldo

-14,9

9,7

24,B

' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.

2 RGK= Riksgäldskontoret, inkl, posten Kassamässig korrigering

I diagram 5.1 redovisas statens lånebehov för

åren 1989-1998. Lånebehovet har förändrats

dramatiskt under perioden. Under 1990-talets

första år var staten tvungen att låna stora belopp.

Störst var lånebehovet 1993 då det uppgick till

totalt 241,7 miljarder kronor. Därefter har det

skett en kraftig minskning av lånebehovet och

1998 uppgick lånebehovet till minus 9,7 miljarder

kronor. Som framgår av diagrammet är det nio år

49

Skr. 1998/99:150

sedan staten senast kunde amortera på statsskul-

den.

Diagram 5.1 Statens lånebehov 1989-1998

Miljarder kronor

Statsbudgetens saldo påverkas av tillfälliga eller

engångsvisa händelser. Det finns ingen entydig

metod som definierar vilka transaktioner som

skall räknas som engångsvisa. I tabell 5.2 redovi-

sas för åren 1997 till 1998 bl.a. två större extraor-

dinära poster och deras effekter på statsbudge-

tens saldo åskådliggörs. Redovisningen omfattar

inkomster till följd av försäljning av statliga bolag

m.m. och inbetalningar av premiepensionsmedel

till Riksgäldskontoret.

Som framgår av tabellen försämras statsbud-

getens saldo rensat för större engångseffekter

med 24,9 miljarder kronor och beräknas till

-15,2 miljarder kronor för 1998. Därav uppgår

posten försäljning av statliga bolag m.m. till

11,2 miljarder kronor. Den största delen av detta

belopp, 8 miljarder kronor, härrör från inleverans

av Delpensionsfondens behållning. Slutligen

justeras statsbudgetens saldo med 13,7 miljarder

kronor för inbetalningar avseende premiepen-

sionsmedel. År 2000 kommer premiepensions-

medel för åren 1995-1998 att utbetalas till Pre-

miepensionsmyndigheten.

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större

engångseffekter

Miljarder kronor

1997

1998

Statsbudgetens saldo

-6,2

9,7

Större engångseffekter

50,2'

24,9

Försäljning av statliga bolag m.m.

15,6

11.2

Premiepensionsmedel, inbetalningar

12,1

13,7

Statsbudgetens saldo

(justerat för större engångseffekter)

-56,4

-15,2

1 Innehåller även posterna Venantius 6 mdkr, Securum 6,3 mdkr och en diversepost på

10,2 mdkr.

I 1997 års ekonomiska vårproposition föreslog

regeringen att riksdagen skulle bemyndiga rege-

ringen att tillämpa särskilda avräkningsgrunder

för vissa typer av anslag och inkomsttitlar. Fi-

nansutskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt

betänkande 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284

och föreslog att riksdagen skulle godkänna dessa

redan etablerade avräkningsförfaranden m.m.

Utskottet utgick samtidigt från att regeringen i

ett sammanhang kommer att redovisa vilka an-

slag som under år 1997 blivit föremål för särskilt

avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndi-

gande. I bilaga 2 redovisar regeringen de anslag

som under 1997 och 1998 blivit föremål för sär-

skilt avräkningsförfarande enligt riksdagens be-

myndigande.

5.3 Statsbudgetens inkomster

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick år 1998

till 706 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder

kronor högre än vad som beräknades till budget-

propositionen för 1998. Utfallet för inkomst-

typen Skatter m.m. blev 640 miljarder kronor,

vilket är knappt 38 miljarder kronor eller

5,8 procent högre än beräknat. Som jämförelse

kan nämnas att avvikelsen för budgetåret 1997

uppgick till 9 miljarder kronor eller 1,6 procent.

De högre skatteinkomsterna 1998 förklaras i hu-

vudsak av en underskattning av löner, företags-

vinster och realisationsvinster samt förändrade

betalningsflöden till följd av det nya uppbörds-

systemet. Uppskattningsvis förklarar löner

9 miljarder kronor, bolagsskatter 10 miljarder

kronor, realisationsvinster 14 miljarder kronor

och det nya uppbördssystemet cirka 5 miljarder

kronor. Övriga inkomster uppgick till 67 miljar-

der kronor, vilket är 7 miljarder kronor eller

10,5 procent lägre än beräknat. Avvikelsen för-

klaras till största delen av lägre aktieutdelningar

och lägre inkomster av försåld egendom.

5.3.1 Skatter m.m.

Ekonomisk utveckling

Bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

är av central betydelse vid beräkningar av skat-

teinkomsternas utveckling. I tabell 5.3 redovisas

några av de förutsättningar som låg till grund för

50

Skr. 1998/99:150

beräkningen till statsbudgeten 1998 (SB98). I ta-

bellen visas även de förutsättningar som använts i

beräkningarna till 1998 års ekonomiska vårpro-

position (VP98), budgetpropositionen för 1999

(BP99), konvergensuppföljningen i december

1998 (KVB) samt 1999 års ekonomiska vårpro-

position (VP99).

Tabell 5.3 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och

avvikelser jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition

SB98

VP98

BP99

KVB

VP99

Timlön %

3,5

3,1

3,3

3,3

3,6

Avvikelse

0,1

0,5

0,3

0,3

Antal

arbetade

tim. %

1,0

1,0

1,1

1,3

1,3

Avvikelse

0,3

0,3

0,2

0,0

Utbetald

lön, %

4,5

3,9

4,5

5,5

6,6

Avvikelse

2,1

2,7

2,1

1,1

Utbetald

lön, mdkr

794

786

791

799

806

Avvikelse

12

20

15

7

Privat

konsumt.

löpande

priser,%

4,7

3,6

3,5

3,4

3,1

Avvikelse

-1,6

-0,5

-0,4

-0,3

Privat

konsumt.

löp. pri-

ser,mdkr

968

956

956

954

952

Avvikelse

-16

-4

-4

-2

Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för

1998 blev det preliminära utfallet vad avser utbe-

talda löner 12 miljarder kronor högre. Utfallet

bygger på arbetsgivarnas deklarationer till skat-

temyndigheterna. Utifrån utbetald lönesumma

och antalet arbetade timmar kan timlönen be-

räknas till cirka 5,5 procent, vilket kan jämföras

med cirka 3,6 procent enligt förtjänststatistiken.

Det är inte ovanligt att olika källor ger olika re-

sultat, men skillnaden 1998 är ovanligt stor.

Möjligen kan skillnaden förklaras av att upp-

bördsystemet lades om vid årsskiftet 1997/98.

Klarhet i denna fråga kan fås när kontrollupp-

gifterna för 1998 sammanställts. Avvikelsen i den

privata konsumtionen uppgick till 16 miljarder

kronor jämfört med beräkningen till statsbud-

geten 1998.

Övriga påverkande faktorer

Utöver ekonomiska förutsättningar och bedöm-

ningar om betalningsflöden, dvs. när i tiden

skatterna betalas in till staten, påverkas avvikel-

sen även av institutionella faktorer som över-

gången till nytt uppbördssystem samt regel- och

redovisningsändringar.

Statsbudgeten för 1998 fastställdes i enlighet

med det gamla uppbördssystemet. Uppbördsåret

1998 infördes skattekontot, vilket framför allt

påverkar redovisningen av de enskilda inkomst-

titlarna. I det tidigare uppbördssystemet redovi-

sades inbetalda skatter på respektive inkomstti-

tel, medan det i nuvarande system är deklarerade

skatter som redovisas på inkomsttitlarna. Over-

eller underbetalningar av skatt redovisas under en

särskild inkomsthuvudgrupp Betalningsdifferen-

ser.

Bland regeländringar kan nämnas att riksdagen

under våren 1998 beslutade att sänka fastighets-

skatten från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvär-

det. Bruttoeffekten av denna sänkning avseende

inkomståret 1998 uppgick till 2,6 miljarder kro-

nor. Den kassamässiga effekten är svårare att

uppskatta eftersom det inte är känt i vilken grad

sänkningen, via ändrade jämkningar, påverkat in-

betalningarna av preliminärskatter.

Även tidigare beslutade regeländringar kan på-

verka utfallet i den mån bedömningen i proposi-

tionen avviker från utfallet. Inkomståret 1997

infördes t.ex. lättnad i ägarbeskattningen i små

och medelstora företag (prop. 1996/97:45). Den

direkta kostnaden beräknades till ca 2,5 miljarder

kronor. Utifrån taxeringsutfallet 1998, avseende

inkomståret 1997, kan skattebortfallet för lättna-

den uppskattas till 1,3 miljarder kronor. Det läg-

re beloppet kan förklaras av en felskattning eller

av att de skattskyldiga valt att spara en del av

lättnadsbeloppet för framtida utnyttjande. Det

lägre skattebortfallet påverkar även inkomst-

skatterna 1998, dock med ett lägre belopp, efter-

som utnyttjandegraden successivt antas öka.

Under budgetåret har ändringar gjorts i riks-

redovisningen vad gäller omföringar av skatter

mellan olika inkomsttitlar. Tidigare omfördes

mervärdesskatt, som debiteras fysiska och juri-

diska personer i samband med inkomsttaxering-

en, andra året efter inkomståret. Från och med

budgetåret 1998 omförs mervärdesskatt året efter

inkomståret, vilket innebär att två omföringar,

avseende inkomståren 1996 och 1997, gjordes

under 1998.

51

Skr. 1998/99:150

Periodiserade skatter - offentlig sektor

Prognosen av statsbudgetens inkomster görs i

två steg. I ett första steg görs en prognos över

skatteintäkterna avseende de inkomstår som

omfattas av prognosperioden, en s.k. periodise-

rad prognos. Därefter görs en prognos över be-

talningsflöden, dvs. när i tiden skatterna beräknas

betalas in till staten. Denna kassamässiga pro-

gnos är framför allt beroende av de skatt-

skyldigas beteenden när det gäller jämkningar,

fyllnadsinbetalningar m.m.

Inkomsterna på statsbudgeten 1998 är bero-

ende av skatteintäkterna för åren 1996 t.o.m.

1998. Inkomståret 1996 påverkar dels genom att

preliminärskatten för bolag och egenföretagare

baseras på den slutliga skatten två år tillbaka, dels

via de kvarskatter som fastställs i samband med

taxeringen 1997. Inkomståret 1997 påverkar ge-

nom fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt

och avser framför allt juridiska personers in-

komstskatt samt skatt på kapitalinkomster för

fysiska personer.

I diagram 5.2 visas skillnaden mellan utfall, av-

seende inkomståren 1997 och 1998, och progno-

ser vid tidigare beräkningar. Skatt på arbetsin-

komster och skatt på kapital avseende

inkomståret 1998 är fortfarande prognoser, efter-

som de fastställs i samband med taxeringen 1999.

I diagrammet är skatterna grupperade efter skatt

på arbetsinkomster, skatt på kapital, mervärdes-

skatt och övriga skatter. I skatt

på arbetsinkomster ingår statlig och kommunal

inkomstskatt på förvärvsinkomster och socialav-

gifter. Skatt på kapital omfattar fysiska personers

kapitalskatter, juridiska personers inkomstskatt

samt egendomsskatter, dvs. fastighets- och för-

mögenhetsskatt, stämpelskatt, arvs- och gåvo-

skatt. I gruppen övriga skatter ingår energiskat-

ter, skatt på alkohol och tobak m.fl.

Skatt på arbetsinkomster dominerar och om-

fattar cirka 65 procent av samtliga skatter. Mer-

värdesskatten utgör cirka 16 procent, skatt på

kapital 10-11 procent och övriga skatter utgör 8-

9 procent. Den stora andelen skatt på arbets-

inkomster innebär att även små förändringar av

timlön och sysselsättning får relativt stora ef-

fekter på prognosen. En förändring av lönesum-

man med en procent påverkar skatteintäkterna

med 4-5 miljarder kronor.

Diagram 5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.

Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)

fördelat efter skatteslag___________________________________

Miljarder kronor

Jämfört med beräkningen till statsbudgeten upp-

gick avvikelsen för de totala skatterna avseende

inkomståret 1997 till 26 miljarder kronor eller

2,6 procent. Utfallet för skatt på arbetsinkomster

blev cirka 5 miljarder kronor högre än prognosen

till statsbudgeten. Avvikelsen förklaras av ett för

lågt antagande om lönesumman och en under-

skattning av särskild löneskatt. Utfallet

för kapitalskatterna blev cirka 20 miljarder kro-

nor högre än beräknat. Av avvikelsen beror

9 miljarder kronor på realisationsvinster, 6 mil-

jarder kronor på bolagsskatt och 5 miljarder kro-

nor på övriga kapitalinkomster. Som framgår av

diagrammet blev avvikelsen för inkomståret 1997

väsentligt lägre från och med budgetpropositio-

nen för 1999. Inför denna beräkning fanns ett

preliminärt taxeringsutfall avseende inkomståret

1997 att tillgå. Det preliminära utfallet ger en in-

dikation om felet i skattningarna av fysiska per-

soners kapitalskatter och bolagens inkomstskat-

ter.

Avvikelsen för de totala skatterna avseende

inkomståret 1998 beräknas i 1999 års ekonomis-

ka vårproposition till 29 miljarder kronor eller

2,8 procent. Skatt på arbetsinkomster beräknas

bli 14 miljarder kronor högre än i beräkningen

till statsbudgeten. Kapitalskatterna avseende in-

komståret 1998 beräknas bli 15 miljarder kronor

högre. Avvikelsen för kapitalskatterna förklaras

av skatt på realisationsvinster om 8 miljarder

kronor och bolagsskatter om 7 miljarder kronor.

Resterande avvikelse förklaras av övriga kapital-

skatter och sänkt fastighetsskatt. Avvikelsen för

mervärdesskatt 1998 förklaras främst av den tidi-

gare nämnda ändringen av riksredovisningen.

Övriga skatter blev 7 miljarder kronor lägre.

Fördelningen av de periodiserade skatterna

mellan olika sektorer är tämligen konstant över

52

Skr. 1998/99:150

tiden. Statens andel uppgår till 59 procent, kom-

munernas andel till 30 procent medan pensions-

systemets andel uppgår till 11 procent. I

diagram 5.3 redovisas avvikelserna fördelat på

olika sektorer.

Diagram 5.3 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.

Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)

fördelat efter sektorer_______________ __________

Avvikelserna för kommunsektorn och pensions-

systemet förklaras huvudsakligen av förändringar

i lönesumman, medan felskattningar av kapital-

skatten förklarar en stor del av avvikelsen för den

statliga sektorn.

Skatteinkomster på statsbudgeten

Avvikelsen gentemot statsbudgeten uppgick till

38 miljarder kronor. I diagram 5.4 redovisas av-

vikelserna dels mot statsbudgeten, dels

mot övriga prognoser. En del av avvikelsen för-

klaras av att utbetalningarna av kommunal-

skattemedel till kommunerna fastställs i början

av budgetåret och inte ändras när lönesumman

revideras. Högre preliminärskatter via högre

kommunalskatter kommer därför att tillgodo-

räknas statsbudgeten innevarande år, medan slut-

regleringen påverkar statsbudgeten negativt två

år senare. I diagrammet har staplarna benämnda

BudgetK korrigerats för slutregleringen av

kommunalskattemedel. Exklusive kommunal-

skatter uppgår avvikelsen till 33 miljarder kronor.

Som jämförelse redovisas i diagrammet även av-

vikelserna för de periodiserade skatterna för den

statliga sektorn.

Diagram 5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid oli-

ka prognostillfällen. Avvikelser iämfört med utfall _________

Miljarder kronor

SB98 VP98

BP99 KVB

1111 - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 41,8 34,1 39,8 5,7

Utfallet på titeln blev 5,7 miljarder kronor högre

än i beräkningen till statsbudgeten. Med hänsyn

tagen till de betalningar som redovisas på in-

komsthuvudgruppen Betalningsdifferenser kan

dock avvikelsen uppskattas till knappt 15 miljar-

der kronor.

Avvikelsen mellan statsbudgeten och utfallet

förklaras av förändringar i den periodiserade pro-

gnosen avseende inkomståren 1996 t.o.m. 1998.

Den slutliga skatten avseende inkomståret 1996

blev 0,3 miljarder kronor högre än den prognos

som gjordes till statsbudgeten. I tabell 5.4 visas

avvikelsen mellan prognosen, avseende in-

komståren 1997 och 1998, till statsbudgeten och

taxeringsutfallet respektive prognosen i 1999 års

ekonomiska vårproposition. Utfallet avseende

inkomståret 1997 blev 14 miljarder kronor högre

än prognosen till statsbudgeten. Prognosen avse-

ende inkomståret 1998 är 17 miljarder kronor

högre än beräkningen till statsbudgeten.

53

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

Utfall

1997

Avvikelse

Prognos

1998

Avvikelse

Kommunalskatt

293

1

307

4

Statlig skatt

29

1

33

2

Skatt på kapital

11

12

13

11

varav skatt

26

11

26

9

varav skattereduktion

-15

1

-14

1

övrigt

1

0

1

0

Periodiserat - fysiska

335

14

353

17

pers.

Omförda skatter

73

2

82

1

Totalt

408

16

435

18

Avvikelsen 1997 förklaras till största delen av

skatt på kapitalinkomster och då främst realisa-

tionsvinster. Realisationsvinsterna förklarar även

en stor del av avvikelsen avseende inkomståret

1998, men även en underskattning av de utbetal-

da lönerna bidrar till avvikelsen.

Diagram 5.5 Realisationsvinster 1980-1998

Miljarder kronor

Av diagram 5.5 framgår att de beskattningsbara

realisationsvinsterna har uppvisat mycket krafti-

ga svängningar under 1990-talet. Kapitalvinster

är svåra att prognostisera då kapitaltillgångars

värden uppvisar hög variabilitet. Realisations-

vinster är än mer svåra att prognostisera eftersom

de påverkas av individers köp- och säljbeslut.

Dessa beslut beror bland annat på kostnaden för

transaktionen och de kan mycket enkelt flyttas

från ett år till ett annat om det bedöms som för-

månligt. En möjlig förklaring till de mycket

kraftiga ökningarna av realisationsvinsterna åren

1991, 1994 och 1996 är ändrade skatteregler. År

1991 genomfördes skattereformen, år 1994 var

reavinstskatten tillfälligt sänkt till 12,5 procent

och 1996 var det sista året som allemansfonder

beskattades förmånligare än andra typer av

aktieinnehav. Det mycket höga utfallet 1997 be-

ror sannolikt på kapitalmarknadernas starka ut-

veckling. Denna utveckling fortsatte under 1998

och förväntas leda till realisationsvinster på drygt

60 miljarder kronor inkomståret 1998.

I tabell 5.5 visas utfallet för titelns inkomster

och utgifter samt avvikelsen mot beräkningen till

statsbudgeten. De kassamässiga flödena går inte

att härleda till en specifik skatt. Preliminärskatt

betalas på löner och på en stor del av räntein-

komster och utdelningar. Preliminärskatten på-

verkas även av jämkningar för fastighetsskatt och

ränteutgifter. Däremot antas ingen jämkning ske

för förmögenhetsskatt och skatt på realisations-

vinster, utan dessa antas i allmänhet betalas in

som fyllnadsinbetalningar eller kvarskatt. De

högre preliminärskattema kan till stor del förkla-

ras av tidigare nämnda löneökningar. Avvikelsen

vad avser fyllnadsinbetalningar antas främst bero

på högre reavinster 1997. Den högre reavinsten

1998 påverkar däremot inte titeln Fysiska perso-

ners inkomstskatt, eftersom fyllnadsinbetalningar

av preliminär skatt från och med 1998 redovisas

på inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.

Minskningen av debiterad F-skatt beror på att

egenföretagarna jämkade mer än väntat, trots att

den slutliga skatten för 1998 beräknas bli något

högre än vad som prognostiserades till statsbud-

geten.

Tabell 5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Titeln

Statsbudget

Utfall

Avvikelse

Preliminär A-skatt

395,9

392,5

-3,4

Prei. F- & SA-skatt

19,1

20,6

1,5

Fyllnadsinbetalningar

29,5

23,4

-6,1

Kvarstående skatt m.m.

9,5

9,0

-0,5

Summa inkomster

454,0

445,4

-8,6

Utbetalning kommunal skatt

299,7

299,8

0,1

Överskjutande skatt

18,9

18,7

-0,2

Omföringar

89,8

87.1

-2,7

Summa utgifter

408,4

405,6

-2,8

Netto på titeln

55,5

49,8

-5,7

Den största delen av de högre utgifterna förkla-

ras av att det under 1998 gjordes två omföringar

av mervärdesskatt, dvs. för både inkomståret

1996 och 1997, vilket ökade utgifterna med cirka

3,5 miljarder kronor.

54

Skr. 1998/99:150

1121 - Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

____________________Uttall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 63,3 57,9 68,3 10,4

Juridiska personers inkomstskatt blev 10,4 mil-

jarder kronor högre än i statsbudgeten. I den pe-

riodiserade redovisningen utgörs juridiska perso-

ners inkomstskatt av inkomstskatt,

avkastningsskatt och skattereduktioner. På titeln

inbetalas emellertid även fastighetsskatt, särskild

löneskatt, förmögenhetsskatt och mervärdes-

skatt. Dessa skatter omförs till respektive titel

två år senare, förutom mervärdesskatten som

omförs efter ett år. På grund av betalnings-

förskjutningar påverkas det kassamässiga utfallet

1998 även av de periodiserade skatterna avseende

inkomståren 1996 och 1997. Avvikelsen mellan

prognosen till statsbudgeten och taxeringsut-

fallet för den periodiserade skatten 1996 är mar-

ginell. Däremot underskattades de periodiserade

skatterna för både 1997 och 1998. I tabell 5.6 vi-

sas avvikelsen mellan prognosen till statsbudge-

ten och taxeringsutfallet respektive prognosen

till 1999 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

Utfall

1997

Avvikelse

Prognos

1998

Avvikelse

Inkomstskatt

47

5

48

4

Avkastningsskatt

12

1

12

4

Reduktioner m.m.

-1

0

-1

0

Periodiserat - juridiska pers.

57

s

59

7

Omförda skatter

23

2

24

1

Totalt

80

7

83

8

Inkomstskatten underskattades för åren 1997

och 1998 på grund av att företagens vinster öka-

de mer än förväntat. Avkastningsskatten blev

högre än beräknat för åren 1997 och 1998 bero-

ende på att livbolagens förmögenhet blev högre

än prognostiserat. Även ett för lågt antagande

om den genomsnittliga statslåneräntan 1997 bi-

drog till att avkastningsskatten 1998 underskat-

tades. Omförda skatter blev högre än beräknat

beroende på att prognoserna på särskild lö-

neskatt och mervärdesskatt var för låg. Detta

motverkas delvis av att prognosen på fastighets-

skatten var för hög.

Avvikelsen mellan prognosen i statsbudgeten

och utfallet fördelad på olika kassamässiga flöden

redovisas i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Titeln

Statsbudget

Utfall

Avvikelse

Preliminär F-skatt

64,5

67,7

3,2

Fyllnadsinbetalningar

15,1

27,7

12,6

Kvarstående skatt

4,4

7,1

2,7

Summa inkomster

84,0

102,5

18,5

Överskjutande skatt

7,8

13,3

5,4

Omföri n gar

17,4

19,4

2,1

Restitutioner

0,9

1,5

0,5

Summa utgifter

26,1

34,2

8.0

Netto på titeln

57,9

68.3

10,4

Den högre preliminärskatten beror på att företa-

gen jämkat mindre än beräknat. Underskattning-

en av 1997 års periodiserade skatt medförde hög-

re fyllnadsinbetalningar. Även inbetald kvarskatt,

som avser inkomståret 1996, blev högre än be-

räknat. Inkomsterna på titeln blev sammanlagt

18,5 miljarder kronor högre än prognostiserat.

Detta motverkas dock av att även utgifterna på

titeln underskattades med 8 miljarder kronor.

Det var främst överskjutande skatt, avseende in-

komståret 1997, som underskattades men även

restitutioner och omförda skatter blev högre än

beräknat. Som tidigare nämnts omfördes under

1998 mervärdesskatt avseende både inkomståret

1996 och 1997.

1130- Ofördelbara inkomstskatter

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 1J)U 2J-0,9

På inkomsttiteln redovisas inbetalda skatter avse-

ende inkomstår 1997 och tidigare. Avvikelsen

beror på att statsbudgeten fastställdes enligt det

gamla uppbördssystemet medan utfallet redovi-

sas enligt det nya uppbördssystemet. I och med

skattekontosystemet redovisas de deklarerade

skatterna på inkomsttitlarna fysiska och juridiska

personers inkomstskatter och betalningarna på

inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.

55

Skr. 1998/99:150

1200 - Socialavgifter och allmän

pensionsavgift

1312 - Fastighetsskatt

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 193,4 208,8 210,9 2,1

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 15,2 24,0 24,0 0

Utfallet för inkomsthuvudgruppen blev 2,1 mil-

jarder kronor högre än beräknat till statsbudge-

ten. Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,

egenföretagaravgifter och särskild löneskatt.

Dessutom redovisas löntagarnas egenavgifter,

fr.o.m. år 1998 allmän pensionsavgift, under

denna inkomsthuvudgrupp. Av tabell 5.8 framgår

att bruttoinkomsterna år 1998 uppgick till 327

miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor

högre än vad som beräknades till statsbudgeten.

Utgifterna uppgick till 116 miljarder kronor vil-

ket är 5,8 miljarder kronor högre. Precisionen i

beräkningen bestäms i första hand av hur av-

giftsunderlaget, dvs. den totala lönesumman,

faktiskt utvecklas i förhållande till den utveck-

lingstakt som antas i prognosen.

Tabell 5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän

pensionsavgift

Miljarder kronor

Avvikelse

Titeln

Statsbudget

Utfall

Inkomster

319,1

327,0

7,9

Utgifter

110,3

116,1

5,8

Netto

208,8

210,9

2,1

varav

lönesumma

2,6

särskild löneskatt

0,6

nedsatta avgifter

-1,2

övrigt

0,1

I beräkningen till statsbudgeten antogs en för låg

lönesumma, vilket innebar att inkomster-

na underskattades med 2,6 miljarder kronor.

Förutom arbetsgivaravgifter påverkas även sär-

skild löneskatt, egenföretagaravgifter och allmän

pensionsavgift av lönesumman. Totalt svarar des-

sa antagandeberoende poster för en underskatt-

ning av utfallet med cirka 3,2 miljarder kronor. I

motsatt riktning verkar ökningen i olika typer av

nedsättningar av avgifterna. Totalt ökade ned-

sättningarna med 1,2 miljarder kronor.

Inkomsttiteln Fastighetsskatt redovisas på stats-

budgeten med två års eftersläpning. Detta inne-

bär att beloppet som redovisas på statsbudgeten

år 1998 avser inkomståret 1996. Fastighets-

skatten avseende inkomståret 1998 ingår som en

del av fysiska och juridiska personers inkomst-

skatt och fastställs i samband med taxeringen.

Inbetalningen av skatten sker i form av prelimi-

när skatt, fyllnadsinbetalningar eller kvarstående

skatt och redovisas på inkomsttitlarna fysiska

och juridiska personers inkomstskatt. Av tabell

5.9 framgår att beräkningen till statsbudgeten

1998 avviker med 3,5 miljarder kronor från nuva-

rande prognos för inkomståret 1998.

ITabell 5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 1

Miljarder kronor

Utfall 1997

SB 1998

Utfall/

prognos

1998 Avvikelse

Period iserat

27,1

28,4

24,9 -3,5

varav

skattesänkning

från 1,7% till 1,5%.

■2,6

taxeringsutfall 1997

-0,9

Förklaringen står främst att finna i den under vå-

ren 1998 beslutade skattesänkningen från 1,7 till

1,5 procent på småhus och bostadsdelen i hyres-

hus. Skattesänkningen svarar för 2,6 miljarder

kronor av differensen. Resterande del,

0,9 miljarder kronor, förklaras av att taxerings-

utfallet år 1997 blev lägre än beräknat, vilket le-

der till lägre fastighetsskatt även 1998.

1331 - Arvsskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln L6 U 1 8 0,5

Arvsskatten blev 0,5 miljarder kronor högre än

vad som beräknades till statsbudgeten.

56

Skr. 1998/99:150

1341 - Stämpelskatt

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln¿6 V£0 0,2

Utfallet för stämpelskatten år 1998 blev 4 miljar-

der kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än

prognosen till statsbudgeten. Inkomsterna från

stämpelskatten är beroende av dels omsättningen

och prisutvecklingen på fastigheter, dels antalet

inteckningar. Den stora ökningen mellan 1997

och 1998 förklaras av att stämpelskatten på lag-

farter var tillfälligt sänkt till och med 31 decem-

ber 1997.

1411 - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997

SB 1998

Utfall 1998

Avvikelse

Titeln 150,3

154,8

162,6

7,8

varav

privat konsumtion

-1,8

ändrat konsumtionsmönster

0,9

ändrad riksredovisning

5,2

moms i kommunsektorn

2,5

övrigt

1,0

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev 163

miljarder kronor, vilket är 7,8 miljarder kronor

högre än beräknat till statsbudgeten. Denna av-

vikelse förklaras av flera delvis motverkande

faktorer. Under 1998 ökade privat konsumtion i

löpande priser med 3,1 procent, vilket var

1,5 procentenheter lägre än det antagande som

beräkningen till statsbudgeten för 1998 baserades

på. Den lägre konsumtionen minskade inkoms-

terna med 1,8 miljarder kronor medan en större

andel högbeskattade varor ökade inkomsterna

med 0,9 miljarder kronor. Omläggningen av

riksredovisningen med tidigareläggning av tid-

punkten för omföring av mervärdesskatt från in-

komsttitlarna fysiska och juridiska personers in-

komstskatt höjde inkomsterna med 5,2 miljarder

kronor. Till resterande del förklaras de högre in-

komsterna av inbetalningar av mervärdesskatt

från kommunsektorn samt av en reviderad be-

räkning av avdragsförbud för bilar.

1424 - Tobakskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 7J 8^5¿5-1,0

Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev cirka

1 miljard kronor lägre än vad som beräknades till

statsbudgeten för 1998. Två skattehöjningar un-

der 1997 medförde högre priser på beskattade

cigaretter. Det medförde i sin tur en ökad kon-

sumtion av olika typer av obeskattade cigaretter

under 1997 och första delen av 1998. De effekt-

beräkningar som genomfördes inför skattehöj-

ningarna överskattade konsumtionen.

I enlighet med det förslag som presenterades i

1998 års ekonomiska vårproposition sänktes

skatten på cigaretter den 1 augusti 1998. Styck-

skatten sänktes då från 85 öre till 20 öre, medan

den del av skatten som är relaterad till detaljhan-

delspriset höjdes från 17,8 procent till 39,2 pro-

cent. Det lägre priset på cigaretter har förbättrat

förutsättningarna för en minskad konsumtion av

obeskattade cigaretter. Deklarationsuppgifter för

senare delen av 1998 visar också att konsumtio-

nen av beskattade cigaretter då åter ökade. Skat-

tesänkningen innebär dock lägre skatteinkomster

per cigarett, ca 0,88 kronor per cigarett, jämfört

med 1,24 kronor per cigarett före sänkningen av

skatten.

1425 - Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 9^9 10,9 10,0-0,9

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas in-

komster från skatt på etylalkohol, skatt på vin

och andra jästa drycker, skatt på mellanklasspro-

dukter samt skatt på öl. Utfallet för alkohol-

skatterna blev 0,9 miljarder kronor lägre än be-

räkningen till statsbudgeten. Den övervägande

delen av detta, cirka 0,7 miljarder kronor, härrör

från lägre skatteinkomster på öl. Skatten på öl

sänktes den 1 januari 1997. Efter skattesänkning-

en är öl med en alkoholhalt om 2,8 volympro-

cent eller lägre obeskattat. I prognosen under-

skattades dels efterfrågan av det obeskattade 2,8-

ölet, som initialt tog en stor del av marknaden

för folköl, dels effekten av skattesänkningen på

starköl.

57

Skr. 1998/99:150

Även skatt på vin och andra jästa drycker samt

skatt på mellanklassprodukter överskattades nå-

got. Utfallet för den förra blev 0,2 miljarder kro-

nor lägre och för den senare 0,1 miljarder kronor

lägre än beräknat till statsbudgeten. Konsumtio-

nen av spritdrycker uppvisar sedan flera år tillba-

ka en nedåtgående trend som bl.a. påverkas av

gränshandel och illegal införsel. Denna nedåt-

gående trend överskattades dock för 1998, vilket

innebar att inkomsterna från skatt på etylalkohol

blev knappt 0,1 miljard kronor högre.

1428 - Energiskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 46,9 50,9 49,8-1,1

Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas in-

komster från energiskatt, koldioxidskatt och

svavelskatt. Utfallet för dessa skatter på energi

blev 1,1 miljarder kronor lägre än vad som be-

räknades till statsbudgeten. Ur temperatur-

hänseende har 1998, i likhet med 1997, varit var-

mare än ett normalår. Det lägre utfallet beror

dock främst på lägre inkomster än prognostiserat

från energi- och koldioxidskatt på bensin, vilket

förklarar 0,9 miljarder kronor av avvikelsen.

Istället för att öka med 1,2 procent, som antogs i

statsbudgeten, minskade bensinförbrukningen

under 1998 med 2,6 procent jämfört med 1997.

Minskningen var särskilt stor under första halv-

året av 1998.

Inkomsterna från energiskatt på elektrisk kraft

blev cirka 0,3 miljarder kronor högre än i stats-

budgeten, vilket troligen kan förklaras av god

vattentillgång. Inkomsterna från koldioxidskatt

på oljor och övriga bränslen blev något lägre än

beräknat.

1600 - Betalningsdifferenser

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 0,0 0,0 15,1 15,1

Avvikelsen förklaras i sin helhet av att statsbud-

geten fastställdes i enlighet med det gamla upp-

bördssystemet. Utfallet för fysiska personer inkl,

egna företagare uppgick till 9 miljarder kronor

medan utfallet för juridiska personer uppgick till

6 miljarder kronor. Övergången till det nya upp-

bördssystemet gjordes till budgetpropositionen

för 1999. Inkomsterna beräknades då till 1 mil-

jard kronor och bestod i princip av förväntade

fyllnadsinbetalningar av fysiska personer i de-

cember 1998. Eftersom skattekontot med tillhö-

rande räntevillkor inte påverkar fysiska personers

ränteberäkning förrän den 12 februari 1999 gjor-

des månadsfördelningen av fyllnadsinbetalningar

enligt samma principer som tidigare. Detta inne-

bär att fördelningen mellan åren, vad avser den

del av fyllnadsinbetalningarna som betalas in un-

der inkomståret (december 1998) respektive på-

följande år (1999), var densamma som tidigare.

Inbetalningar i december månad inkomståret

görs för att undvika att påföras förmögenhets-

skatt för en beräknad kvarstående skatt. Utfallet

visar däremot att förändringar i betalningsmönst-

ret faktiskt har skett. Med samma betalnings-

mönster som tidigare skulle 4 miljarder kronor

betalats in som fyllnadsinbetalning i december

1998, medan det preliminära utfallet uppgår till 8

miljarder kronor. Denna förändring kan ha flera

orsaker, exempelvis att ett färre antal personer

har större kvarskatter eller att räntan på skatte-

kontot är högre än räntan på lönekontot.

1436 - Skatt på avfall

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 03 03 03-0,3

I statsbudgeten förutsattes införande av en av-

fallsskatt per den 1 juli 1998. Prognosen uppgick

till 0,3 miljarder kronor, vilket motsvarade en

kvartalsuppbörd. Ny införandetidpunkt beräknas

nu istället bli den 1 januari år 2000.

58

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.10 Skattekontot december 1998

Miljarder kronor

Intervall i tusental kr

överskott

Underskott

Fys.pers.

Jur.pers

Fys.pers

Jur.pers

0

- 100

1,9

0,6

0,2

0,3

100

- 1000

3,2

1,2

0

0,3

1000

- 10000

2,8

2,0

0

0,2

10000

- 100000

1,0

2,5

0

0,2

100000

0,6

0,2

0

0

Totalt

9,5

6,5

0,2

1,0

Restfört KFM

0,5

1,1

Totalt inkl.KFM

9,5

6.5

0,7

2.1

Som framgår av tabell 5.10 hade fysiska personer

inklusive egenföretagare gjort överinbetalningar

av skatt om 9,5 miljarder kronor medan juridiska

personer hade gjort överinbetalningar om

6,5 miljarder kronor.

Aven om det är vanligt att fysiska personer

gör kompletteringsbetalningar redan under in-

komståret är detta förfarande inte lika vanligt

bland juridiska personer. För dessa räcker det

med att betalningen är gjord under februari för

att undvika kvarskatteavgifter respektive kost-

nadsränta enligt det nya uppbördssystemet.

Trots detta redovisar juridiska personer ett över-

skott om 6,5 miljarder kronor. Uppskattningsvis

kan 1-2 miljarder kronor förklaras av för sent in-

komna deklarationer.

Vid övergången till redovisning med skatte-

kontot i statsbudgeten antogs att företagen en-

bart betalar de deklarerade eller debiterade skat-

terna. En viss andel antogs även restföras hos

kronofogdemyndigheterna. Det har dock visat

sig att företagen kontinuerligt gör större inbetal-

ningar än nödvändigt. Överskotten kan ha flera

orsaker, t.ex. mervärdesskatt som skall återbeta-

las och att företagen vill ha en viss säkerhetsmar-

ginal. Om överinbetalningarna under 1998 en-

bart är en engångseffekt och företagen successivt

anpassar sina betalningar till de deklarerade

skatterna kommer således inkomsterna budget-

året 1999 att bli motsvarande lägre.

I tabell 5.10 redovisas även underskottskonton

fördelade på fysiska och juridiska personer. Som

synes uppgår underskotten för fysiska personer, i

huvudsak egenföretagare, till 0,2 miljarder kro-

nor och för juridiska personer till 1 miljard kro-

nor. Restförda skatter uppgår till 0,5 respektive

1,1 miljarder kronor.

5.3.2 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna

2000-7000. Eftersom det på en del inkomsthu-

vudgrupper redovisas mindre belopp är samtliga

belopp i detta avsnitt uttryckta i miljoner kronor.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-

överskott, ränteinkomster, inkomster av statens

aktier, offentligrättsliga

ningsinkomster.

avgifter

och

försälj-

[Tabell 5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens |

Iverksamhet 1

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall

Utfall-SB

2000 Inkomster av

statens verksamhet

38 947

39 704

37 453

-2 252

2100 Rörelseöverskott

13 000

14 272

13 865

-406

2200 Överskott av

statens fastighets-

förvaltning

1 101

176

256

80

2300 Ränteinkomster

1412

1 400

1 652

252

2400 Aktieutdelning

13 054

12 000

8 923

-3 077

2500 Offentligrätts-

liga avgifter

6 037

8 047

7 546

-501

2600 Försäljnings-

inkomster

1 356

1 202

1 675

473

2700 Böter m.m.

1 343

1 166

1 305

139

2800 Övriga in

komster av statens

verksamhet

1 643

1 442

2 230

788

Som framgår av tabell 5.11 så uppgick inkoms-

terna år 1998 till 37 453 miljoner kronor, vilket är

en minskning med 2 252 miljoner kronor jäm-

fört med statsbudgeten. Skillnaden förklaras till

största delen av minskade utdelningsinkomster

från Securum AB och till en mindre del av ett

lägre inlevererat överskott från Riksbanken.

2100 Rörelseöverskott

Inkomster från Rörelseöverskott uppgick till

13 865 miljoner kronor år 1998, vilket är en

minskning med 406 miljoner kronor jämfört

med statsbudgeten. Minskningen förklaras till

viss del av att utfallet på inkomsttitel Luftfartver-

kets inlevererade överskott är 123 miljoner kronor

59

Skr. 1998/99:150

lägre än vad som beräknades till statsbudgeten

för 1998. Skillnaden förklaras främst av att Luft-

fartsverket tillåtits minska inleverensen till följd

av en kompensation av verkets kostnader för in-

vesteringar i samband med anpassningen av flyg-

platser till Schengenavtalet. Inkomsttitel Riks-

bankens inlevererade överskott minskade med

500 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten,

vilket har sin förklaring i att räntenedgången

minskat Riksbankens överskott. På inkomsttitel

Sjöfartsverkets inlevererade överskott var utfallet

263 miljoner kronor högre än vad som beräkna-

des till statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att

Sjöfartsverket levererat in medel enligt myndig-

hetens regleringsbrev.

2200 Överskott av statens fastighets-

förvaltning

Utfallet på inkomsttitel Överskott av Statens fas-

tighetsverks verksamhet uppgick till 256 miljoner

kronor, vilket är en ökning med 80 miljoner

kronor jämfört med vad som beräknades till

statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att över-

skottet avseende 1997 och därmed inleverensen

till inkomsttiteln under 1998 blev högre än be-

räknat.

2300 Ränteinkomster

Under inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster

redovisas på inkomsttiteln Ränteinkomster på

studielån upptagna efter 1989 en differens om ca

200 miljoner kronor jämfört med beräkningen

till statsbudgeten. Orsaken till det är främst att

större frivilliga studielånsåterbetalningar gjorts

än beräknat. Därmed har även ränteinkomsterna

ökat genom en omfördelning mellan kapital och

ränta.

betala ett lån i Riksgäldskontoret. Utdelningen

från Enator AB, i samband med att staten avytt-

rat aktieinnehavet i bolaget, blev 800 miljoner

kronor. Som försäljningsinkomst erhölls

440 miljoner kronor.

2500 Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen uppgick

till 7 546 miljoner kronor, vilket är en minskning

med 501 miljoner kronor jämfört med statsbud-

geten. Inkomsterna på inkomsttitel Avgift gene-

rationsväxling var 289 miljoner kronor lägre än

vad som budgeterades i statsbudgeten. Det för-

klaras av en betydligt lägre anslutning till genera-

tionsväxlingen än vad som beräknades till stats-

budgeten. Utfallet på inkomsttitel Bidrag för

arbetsplatsintroduktion är 234 miljoner kronor

lägre än vad som beräknades till statsbudgeten.

Det förklaras av att antalet deltagare i arbets-

platsintroduktion blev färre än vad som låg till

grund för beräkningen till statsbudgeten.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomster uppgick till 1 675 miljo-

ner kronor, vilket är en ökning med 473 miljoner

kronor jämfört med statsbudgeten. Inkomstti-

teln Utförsäljning av beredskapslager uppvisar ett

utfall på 687 miljoner kronor, vilket är

463 miljoner kronor högre än vad som beräkna-

des till statsbudgeten. Ökningen avser tidigare

års utförsäljning av beredskapslager. Före bud-

getåret 1998 användes inkomsterna av utförsälj-

ningar för att täcka utgifter för verksamhet inom

industriell försörjning.

2700 Böter m.m.

2400 Aktieutdelning

Aktieutdelningen till staten uppgår till

8 923 miljoner kronor, vilket är en minskning

med 3 077 miljoner kronor jämfört med vad som

beräknades till statsbudgeten. Minskningen för-

klaras framför allt av lägre utdelning från Secu-

rum AB. I stället har 2 557 miljoner kronor leve-

rerats in på inkomsttiteln Övriga inkomster av

försåld egendom i början av år 1998. Utöver det

har 1 000 miljoner kronor använts för att åter-

Böter m.m. uppgick till 1 305 miljoner kronor,

vilket är en ökning med 139 miljoner kronor

jämfört med vad som beräknades till statsbud-

geten. Det är främst inkomsttitel Dröjsmålsav-

gifter som förklarar denna ökning. Inkomsttitel

Skattetillägg tillkom i samband med införandet av

skattekontot. Utfallet på denna titel uppgår till

40 miljoner kronor vilket också är en ökning

med 40 miljoner kronor i förhållande till vad som

beräknades i statsbudgeten.

60

Skr. 1998/99:150

2800 Övriga inkomster av statens

verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick

till 2 230 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner

kronor högre än vad som beräknades till stats-

budgeten. Differensen förklaras bl.a. av att Ex-

portkreditnämnden leverat in medel enligt myn-

dighetens regleringsbrev.

3000 Inkomster av försåld egendom

Inkomsttyp Inkomster av försåld egendom om-

fattar realkapitalpåverkande inkomster, vilka

staten erhåller i utbyte för en motprestation. I

statsbudgeten för 1998 beräknades inkomster av

försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kro-

nor.

Tabell 5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld

egendom

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall

Utfall-SB

3000 Inkomster av

försåld egendom

15 802

15 001

11 227

-3 774

3100 Inkomster av

försålda byggnader

och maskiner

34

0

68

68

3200 Övriga inkomter

av markförsäljning

0

1

0

-1

3300 Övriga in-

15 768

15 000

11 160

-3 840

komster av försåld

egendom

För år 1998 uppgick inkomsterna till 11 227

miljoner kronor, vilket är en minskning med

3 774 miljoner kronor jämfört med vad som be-

räknades till statsbudgeten. Minskningen förkla-

ras av uteblivna försäljningar. Inkomsttitel Övri-

ga inkomster av försåld egendom uppgick till

11 160 miljoner kronor. Av detta utfall svarar

den nu avvecklade Delpensionsfonden för

8 018 miljoner kronor och Enator AB för

440 miljoner kronor. Utöver det levererade Secu-

rum AB levererat in 2 600 miljoner kronor till

följd av att en revers på motsvarande belopp in-

lösts.

4000 Återbetalning av lån

Till återbetalning av lån inräknas återbetalningar

till statliga utlåningsorgan som erhåller medel

från staten och som inte har rättigheten att teck-

na sig för skulder genemot andra än staten. Ex-

kluderade är finansiella institutioner som åtager

sig inlåning eller insättningar. De flesta inkomst-

titlar under inkomsttypen Återbetalning av lån

har sin motsvarighet under inkomsthuvudgrup-

pen 2300 Ränteinkomster. Det beror på att såväl

ränteinkomster som återbetalning härrör från

samma utlåning.

Tabell 5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall

Utfall-SB

4000 Återbetalning av

lån

3 163

2 690

2 889

199

4100 Återbetalning av

näringslån

261

173

186

13

4300 Återbetalning av

studielån

2 485

2 388

2 464

77

4500 Återbetalning av

övriga lån

417

129

238

109

För år 1998 uppgick inkomsterna till 2 889 mil-

joner kronor, vilket är en ökning med 199 miljo-

ner kronor jämfört med statsbudgeten. Utfallet

på inkomsttitel Återbetalning av studiemedel

uppgick till 2 464 miljoner kronor. Det är en ök-

ning motsvarande 79 miljoner kronor jämfört

med statsbudgeten. Från och med 1989 finansie-

ras studielånen utanför statsbudgeten och åter-

betalningarna redovisas under posten Riksgälds-

kontorets nettoutlåning m.m. Inkomsttitel

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor upp-

gick till 27 miljoner kronor, vilket är en minsk-

ning med 73 miljoner kronor jämfört med vad

som beräknades i statsbudgeten. Inkomsttitel

Återbetalning av övriga lån uppgick för år 1998

till 152 miljoner kronor, vilket är en ökning med

124 miljoner kronor. Ökningen förklaras till

största delen av en amortering från Haninge

kommun.

61

Skr. 1998/99:150

5000 Kalkylmässiga inkomster

Under inkomsttypen redovisas

amorteringar och statliga pensions

avskrivningar,

avgifter, netto.

Tabell 5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall Utfall-SB

5000 kalkylmässiga

inkomster

6 839

5 337

5 165 -172

5100 Avskrivningar

och amorteringar

2 608

1 504

1 188 -317

5200 Statliga pen-

sionsavgifter

4 231

3 833

3 977 144

För år 1998 uppgick inkomsterna till 5 165 mil-

joner kronor, vilket är en minskning motsvaran-

de 172 miljoner kronor jämfört med vad som be-

räknades i statsbudgeten.

6000 Bidrag m.m. från EU

Inkomsttyp Bidrag m.m. från EU omfattar bi-

drag från den Europeiska gemenskapens jord-

bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond

och bidrag för transeuropeiska nätverk samt öv-

riga bidrag från EU.

ITabell 5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m.

från EU 1

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall

Utfall-SB

6000 Bidrag m.m.

från EU

8 228

10 979

9 613

-1 366

6100 Bidrag från EG:S

jordbruksfond

6 634

7 565

7 246

-319

6200 Bidrag från EG:S

fiskefond

176

9

5

-4

6300 Bidrag från EG:S

regionalfond

612

700

451

-249

6400 Bidrag från EG:S

socialfond

668

2 621

1 671

-950

6500 Bidrag till tran-

seuropeiska nätverk

94

53

145

91

6900 Övriga bidrag

frän EU

44

30

95

65

För år 1998 uppgick inkomsterna till 9613 miljo-

ner kronor, vilket är en minskning med

1 366 miljoner kronor jämfört med vad som be-

räknades till statsbudgeten. Inkomsthuvudgrup-

pen Bidrag från EG:s jordbruksfond uppgår till

7 246 miljoner kronor, vilket är en minskning

med 319 miljoner kronor jämfört med vad som

beräknades till statsbudgeten. En viktig förkla-

ring till differensen är att medelsbehovet för ex-

portbidrag för jordbruksprodukter blev lägre än

beräknat. Medelsbehovet för detta är svårt att be-

räkna till följd av flera svårkontrollerbara och

oförutsägbara faktorer, bl.a. skördeutfall. In-

komsttitel Bidrag från EU:s socialfond uppgick

till 1 671 miljoner kronor, vilket är en minskning

med 950 miljoner kronor jämfört med vad som

beräknades i statsbudgeten. En förklaring till

differensen är att inkomster inte rekvirerats från

EU i den utsträckning som planerats. Det i sin

tur beror på att projekt inte påbörjats i den ut-

sträckning som planerats. Samma förklaring som

hänförs till ovan nämnda skillnad gäller även för

inkomsttyp Bidrag från EG:s regionalfond.

7000 Extraordinära medel från EU

Sverige betalar fr.o.m. år 1995 medlemsavgift till

den Europeiska gemenskapen. Medlemsför-

handlingarna resulterade bl.a. i att ett s.k. infas-

ningsbelopp skall återbetalats under perioden

1995-1998.

ITabell 5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU 1

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp

Utfall 1997

SB

Utfall

Utfall-SB

7000 Extraordinära

medel från EU

657

270

275

6

7100 Återbetalning

avseende avgiften till

gemenskapsbudgeten

657

270

275

6

För år 1998 uppgick inkomsterna till

275 miljoner kronor, vilket är en ökning med

6 miljoner kronor jämfört med vad som budgete-

rades i statsbudgeten. Inkomsterna har följt den

fastlagda återbetalningsplanen med en successiv

avtrappning för att efter år 1998 helt upphöra.

Den sista återbetalningen på inkomsttitel Åter-

betalning avseende avgiften till gemenskapsbudge-

ten gjordes i december månad år 1998. Samman-

lagt har Sverige fått tillbaka 9 085 miljoner

kronor på denna inkomsttitel sedan EU-inträdet

år 1995.

62

Skr. 1998/99:150

5.4 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statbudgeten är indelade i 27 ut-

giftsområden. Därutöver ingår även posterna

Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig

korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning

på statsbudgetens utgiftssida.

Som framgår av tabell 5.18 uppgick utfallet för

statsbudgetens utgifter till 696,7 miljarder kro-

nor. Det är 5,7 miljarder kronor högre än vad

som ursprungligen budgeterades. På tilläggsbud-

get tillfördes 1,8 miljarder kronor och utfallet

blev därmed 3,9 miljarder kronor högre än totalt

anvisade medel.

Jämfört med budgetåret 1997 ökade utgifterna

1998 med 41,5 miljarder kronor. Utgifterna un-

der utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-

muner ökade med omkring 9,5 miljarder kronor.

Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och

landsting svarade för knappt 9 miljarder kronor

av denna ökning. Vidare ökade utgiftsområde 15

Studiestöd med ca 6 miljarder kronor främst be-

roende på att anslaget Vuxenstudiestöd ökade

med drygt 5 miljarder kronor. Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

ökade med ca 4 miljarder kronor främst p.g.a.

högre utgifter på anslaget Sjukpenning och reha-

bilitering. Den sista större ökningen härrör från

Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev ca

7.5 miljarder kronor högre 1998 jämfört med

1997. Den viktigaste förklaringen är att 1997 års

utfall tillgodoräknades tre större inbetalningar

från Venantius, Vattenfall och Vasakronan.

I tabell 5.18 framgår avvikelser per utgiftsom-

råde i förhållande till anvisade medel på statsbud-

geten. Utfallet för de 27 utgiftsområdena är 6,3

miljarder kronor högre än budgeterat. För ut-

giftsområdena 6 Totalförsvar, 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp, 22 Kommu-

nikationer, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26

Statsskuldsräntor och 27 Avgiften till Europeiska

gemenskapen är utfallet mer än 1 miljard kronor

högre än anvisat på statsbudgeten. Två utgifts-

områden, utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet

vid arbetslöshet och utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar, redovi-

sar utfall som underskrider budgeterade belopp i

statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor.

Diagram 5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten,

avvikelser större än 1 mdkr________________________________

Miljarder kronor

Statsskulds Kommuner KommunikaSjukdom/ avgiften Totalförsvar skogsbruk Arbetslösh.

räntor tioner handik.

1 tabell 5.18 redovisas också avvikelser jämfört

med totalt anvisade medel, (dvs. medel anvisade

på statsbudget och tilläggsbudget). En större

förbrukning än anvisade medel kan finansieras

genom att myndigheterna utnyttjar ingående re-

servationer, anslagssparande eller anslagskredit

eller genom att regeringen genom särskilt beslut

medgivet ett överskridande.

Indragningar

Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen

besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall

användas, om detta är motiverat av särskilda om-

ständigheter i en verksamhet eller av statsfinansi-

ella eller andra samhällsekonomiska skäl.

Under 1998 har regeringen beslutat om in-

dragningar av anslagsmedel uppgående till totalt

9 615 miljoner kronor. Ett fåtal indragningar sva-

rar för större delen av detta belopp. I tabell 5.17

redovisas samtliga indragningar som är större än

100 miljoner kronor. Dessa större indragningar,

9 stycken, summerar till 8 578 miljoner kronor

och svarar för 89 procent av det totalt indragna

beloppet under 1998. En stor del av det indragna

beloppet avser indragning av anslagssparande

från 1997.

Den största indragningen uppgår till

2 302 miljoner kronor och avser anslaget Bidra-

get till arbetslöshetsersättning. Det av regeringen

indragna beloppet avser anslagssparandet från

budgetåret 1997. Vidare har regeringen i regle-

ringsbrev beslutat om indragningar på

2 211 miljoner kronor av anslagssparandet från

1997 för anslaget Räntebidrag m.m. Den tredje

större indragningen har gjorts för anslaget För-

äldraförsäkring och uppgår till 2 100 miljoner

kronor. Indragningen förklaras av att anslagsspa-

randet från 1997 översteg det maximalt tillåtna

anslagssparandet.

63

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr

Miljoner kronor

Utgiftsområde/anslag

Uol3 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning

2 302

Uol8 A2 Räntebidrag m.m.

2211

Uol2 A2 Föräldraförsäkring

2 100

Uol4 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

875

Uol5 A3 Vuxenstudiestöd m.m.

400

Uol4 A3 Särskilda åtg. för arbetshandikappade

255

Uo 5 Bl Bidrag till vissa int. organisationer

183

Uo6 95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder

141

Uol6 93/94 08G1 Inredn./utrustn. av lokaler

111

Summa större indragningar

8 578

Andel av totala indragningar

89%

överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra

statens betalningsåtagande.

I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgiftsom-

råde och de större avvikelserna mot statsbudge-

ten och tilldelade medel kommenteras på an-

slagsnivå. Med tilldelade medel avses summan av

ingående reservationer och ramöverföringsbe-

lopp, anvisade medel på stats- och tilläggsbudget,

medgivna överskridanden samt indragningar. I

bilaga 4 redovisas utfallet 1998 för samtliga an-

slag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a. jäm-

fört med statsbudgeten.

Medgivna överskridanden

Enligt 6 § andra stycket lagen om statsbudgeten

får regeringen med riksdagens bemyndigande be-

sluta att ett ramanslag får överskridas, om detta

är nödvändigt för att i en verksamhet täcka sär-

skilda utgifter som inte var kända då anslaget an-

visades eller för att ett av riksdagen beslutat än-

damål med anslaget skall kunna uppfyllas.

Riksdagen har lämnat ett sådant bemyndigande

för 1998.

För 1998 har regeringen medgett att anslaget

Sjukpenning och rehabilitering m.m, under ut-

giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp, överskrids med 617 miljoner kro-

nor. Regeringen beslutade under året att höja an-

slagskrediten för anslaget till 10 procent, men då

utgifterna för sjukpenningen ökade kraftigt un-

der hösten 1998, blev det nödvändigt för rege-

ringen att medge ett överskridande. Vidare har

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostad

och byggande medgetts att anslaget Bonusränta

för ungdomsbosparande överskrids med

275 000 kronor. Med anledning av kostnader för

avvecklingen av avtalet med Nordström & Thu-

lin har regeringen också medgett att anslaget

Transportstöd till Gotland, under utgiftsområde

22 Kommunikationer, överskrids med

321,7 miljoner kronor.

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på

statsskulden 108 415 miljoner kronor. Utfallet

blev 113 311 miljoner kronor, vilket är

4 896 miljoner kronor högre än vad som budge-

terades. Därmed har det direkt till anslaget

kopplade bemyndigande som riksdagen gett re-

geringen utnyttjats. Detta bemyndigande innebär

att regeringen har rätt att besluta att anslaget får

64

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.18 Statsbudgetens utgifter 1998 1

Miljoner kronor

Statsbudget

Tilläggs-

budget

Totalt

anvisat

Utfall

Avvikelse

mot stats-

budget

Avvikelse

mot totalt

anvisat

Uo 1 Rikets styrelse

3 977

19

3 996

4 328

351

332

Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2 063

-21

2 042

1 981

-82

-61

Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd

5 662

24

5 686

5 864

202

178

Uo 4 Rättsväsendet

21 034

86

21 120

21 413

379

293

Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2811

-1

2 810

2 638

-173

-172

Uo 6 Totalförsvar

41 244

100

41 344

42 399

1 155

1 055

Uo 7 Internationellt bistånd

11 434

0

11 434

11 479

45

45

Uo 8 Invandrare och flyktingar

3 864

366

4 230

4 186

322

-44

Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

22 500

254

22 754

23 124

624

370

Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

37 192

0

37 192

39 685

2 493

2 493

Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62 701

0

62 701

62 684

-17

-17

Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

35 814

0

35 814

35 910

96

96

Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

42 723

-4 238

38 485

37 331

-5 392

-1 154

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

47 542

-81

47 461

47 668

126

207

Uo 15 Studiestöd

21 334

-60

21 274

21919

585

645

Uo 16 Utbildning och universitetsforskning

27 051

196

27 247

27 737

686

490

Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid

7 335

0

7 335

7 342

7

7

Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande

22 826

366

23 192

22 371

-455

-821

Uo 19 Regional utjämning och utveckling

3 605

0

3 605

3 437

-168

-168

Uo 20 Allmän miljö- och naturvård

1 178

62

1 240

1 372

194

132

Uo 21 Energi

1 583

428

2011

867

-716

-1 144

Uo 22 Kommunikationer

24 101

-2

24 099

27 348

3 247

3 249

Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar

13 726

6

13 732

11 836

-1 890

-1 896

Uo 24 Näringsliv

2 698

20

2 718

2 777

79

59

Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner

93 049

4 250

97 299

96 784

3 735

-515

Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.

109 125

0

109 125

113 405

4 280

4 280

Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

19 645

0

19 645

21 210

1 565

1 565

Minskning av anslagsbehållningar

5 000

0

5 000

0

-5 000'

-5 000'

Summa utgiftsområden

692 815

1 774

694 589

699 094

6 278

4 504

Kassamässig korrigering

0

0

0

386

386

386

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-1 843

0

-1 843

-2 828

-985

-985

Summa statsbudgetens utgifter

690 972

1 774

692 746

696 652

5 680

3 906

65

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen

och dess ombudsmän samt regeringen. Vidare

ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala

myndigheter.

Tabell 5.19 Uo 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

Versksamhets-

område

Utfall

1997

SB 1

TB 1

Utfall

Utfall-SB

Statschfen

73

72

0

70

-2

Riksdagen och

dess ombuds-

män

823

956

0

913

-43

Regeringen

m.m.

2 301

2 222

19

2 615

393

Centrala myn-

digheter

46

47

0

46

-1

Mediefrågor

667

679

0

684

5

Summa Uo 1

3 910

3 977

19

4 328

352

1 SB= statsbudgeten TB= tilläggsbudget 1 och 2

Utfallet för 1998 uppgick till 4 328 miljoner kro-

nor, vilket är en ökning med 352 miljoner kronor

eller ca 9 procent jämfört med statsbudgeten.

Avvikelsen härrör framför allt från verksam-

hetsområdet Regeringen m.m. där anslaget Rege-

ringskansliet m.m. förklarar större delen av diffe-

rensen. Utfallet för detta anslag blev

233 miljoner kronor högre än totalt anvisade

medel, vilket finansierades med anslagssparande

från tidigare år.

Utgifterna för äldreanslaget från budgetåret

1995196 Samarbete och utveckling inom Östersjö-

regionen blev 175 miljoner kronor, vilket med-

förde en utgående reservation om 698 miljoner

kronor.

I förhållande till utgiftsområdets totalt tillde-

lade medel, som uppgick till 5,5 miljarder kronor,

var förbrukningen 1,1 miljarder kronor lägre.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-

förvaltning

Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala

myndigheter och nämnder, Riksgäldskontorets

kostnader för upplåning och låneförvaltning

samt Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa

tidsbegränsade åtaganden.

Tabell 5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

TB

Utfall

Utfall-SB

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

Centrala myndig-

heter m.m.

1 505

1 856

-1

1 393

-464

Tidsbegränsade

åtgärder

983

190

-20

573

383

Riksdagens revi-

sorer

17

17

0

15

-2

Summa Uo 2

2 504

2 063

-21

1 981

-82

Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 981 miljo-

ner kronor. Det är 82 miljoner kronor lägre än

anvisat på statsbudgeten. Jämfört med budgetåret

1997 har utgifterna minskat med 523 miljoner

kronor, främst beroende på att det sista kapital-

tillskottet till Europeiska investeringsbanken,

som uppgick till 876 miljoner kronor, gjordes

under år 1997.

Det lägre utfallet i förhållande till statsbudge-

ten för verksamhetsområdet Centrala myndighe-

ter m.m., förklaras till största delen av att utfallet

för anslaget RGK: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning blev 353 miljoner kronor lägre än

anvisat i statsbudgeten. Orsaken till att utfallet

blev lägre än budgeterat är bl.a. att utgifterna för

upplåningen på den institutionella marknaden

har minskat och att provisionerna vid upplåning

på hushållsmarknaden har minskat på grund av

allemanssparandets upphörande.

Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns

även inom verksamhetsområdet Tidsbegränsade

åtgärder. Utfallet som uppgick till 573 miljoner

kronor var 383 miljoner kronor högre än anvisat

på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av

att 453 miljoner kronor förbrukades på äldrean-

slaget Investeringar i infrastruktur på svensk fi-

nansmarknad. Detta äldreanslag har finansierat

statens köp av aktier i OM Gruppen AB. Köpe-

summan uppgick till 450 miljoner kronor.

Totalt tilldelade medel för 1998 uppgick till

3,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kro-

nor lägre än utfallet.

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket, Skatte-

myndigheterna samt Tullverket.

66

Skr. 1998/99:150

|Tabell 5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

Statsb

udget

TB

Utfall

Utfall-SB

Skatteförvaltn.

och tullverket

5 735

5 662

24

5 864

201

Summa Uo 3

5 735

5 662

24

5 864

201

För 1998 uppgick utgifterna till 5 864 miljoner

kronor. Utfallet blev därmed 201 miljoner kro-

nor högre än statsbudgeten.

Störst avvikelse uppvisar anslagen Skattemyn-

digheterna och Riksskatteverket, som tillsammans

ökade med 167 miljoner kronor jämfört med

statsbudgeten. Ökningen förklaras framför allt

av senareläggning av skatteförvaltningens IT-

planer för 1997, gjorda pensionsåtaganden, för-

beredelser för regionalisering och inrättande av

skattekriminalenheter. Överskridandet täcktes

genom att anslagssparande från tidigare budgetår

utnyttjades.

I förhållande till totalt tilldelade medel var ut-

fallet 0,6 miljarder kronor lägre.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polisväsen-

det, åklagarväsendet, domsstolsväsendet, krimi-

nalvården, kronofogdemyndigheterna samt övrig

verksamhet inom rättsväsendet vilket till största

delen avser rättshjälpen.

ITabell 5.22 Uo 4 Rättsväsendet |

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Polisväsendet

11 337

11 474

46

11 289

-185

Åklagar-

väsendet

660

815

0

741

-74

Domstol-

sväsendet mm

2 954

2 979

11

3 063

84

Kriminalvården

3 816

3 376

12

3 866

490

Kronofog-

demyndig-

heterna

1 271

1 284

0

1 303

19

Övrig verk-

samhet

1 122

1106

17

1 151

44

Summa Uo 4

21 160

21 034

86

21 413

378

För 1998 uppgick utgifterna till 21 413 miljoner

kronor, vilket är en ökning med 378 miljoner

kronor jämfört med statsbudgeten. På tilläggs-

budget tillfördes utgiftsområdet 86 miljoner

kronor. Utfallet blev därmed 292 miljoner kro-

nor högre än totalt anvisade medel.

Avvikelsen förklaras främst av att utfallet för

anslaget Kriminalvården blev 490 miljoner kro-

nor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget

budgeterades lågt för att det ingående anslagsspa-

randet, som uppgick till 720 miljoner kronor,

skulle utnyttjas. Vidare redovisar anslaget Poli-

sorganisationen en större avvikelse. Utfallet för

anslaget blev 197 miljoner kronor lägre än anvi-

sade medel på statsbudgeten.

I förhållande till totalt tilldelade medel inom

hela utgiftsområdet var utfallet 0,8 miljarder kro-

nor lägre.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter-

nationell samverkan

Utgiftsområdet innehåller förvaltningsutgifter

för Utrikesdepartementet med utlandsmyndig-

heter samt bidrag till vissa internationella organi-

sationer, bl.a. Nordiska ministerrådet och FN.

Vidare ingår information om Sverige i utlandet,

nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt

övriga utrikespolitiska frågor som omfattar stra-

tegisk exportkontroll och europainformation.

ITabell 5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan |

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

u

Utfall

tfall-

SB

Utrikesför-

valtningen m.m.

1 662

1 763

0

1 821

57

Int. organisa-

tioner

652

906

-1

679

-227

Info, om Sverige i

utlandet

69

61

0

61

0

Nedrustning och

säkerhetspol.

frågor

56

57

0

57

0

Övriga utrikespol.

frågor

37

24

0

20

-4

Summa Uo 5

2 476

2811

-1

2 638

-173

Utfallet uppgick till 2 638 miljoner kronor, vilket

är 173 miljoner kronor lägre än vad som anvisa-

des på statsbudgeten.

Skillnaden förklaras framför allt av att för-

brukningen för anslaget Bidrag till vissa interna-

tionella organisationer blev 195 miljoner kronor

lägre än budgeterat. Till stor del beror den lägre

anslagsbelastningen på att utgifterna för det obli-

gatoriska bidraget till FN:s fredsbevarande ope-

rationer har minskat men också till viss del på

valutakursförändringar.

67

Skr. 1998/99:150

Totalt tilldelade medel för hela utgiftsområdet

uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket blev

0,8 miljarder kronor lägre än utfallet.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Under utgiftsområdet finansieras det militära

och civila försvaret, nämnder samt stödverksam-

het till militärt och civilt försvar.

Tabell 5.24 Uo 6 Totalförsvar

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Militärt försvar

37 475

37 204

150

38 626

1422

Vissa funktio-

ner civila för-

svaret

2 153

2 589

-50

2 365

-223

Kustbe-

vakningen och

nämnder m.m.

419

484

0

443

-41

Stödverk-

samhet

932

968

0

965

-3

Summa Uo 6

40 978

41 244

100

42 399

1 155

I statsbudgeten för år 1998 anvisades

41 244 miljoner kronor. Utfallet blev

42 399 miljoner kronor vilket är 1 155 miljoner

kronor högre än budgeterat.

Avvikelsen förklaras framför allt av att utfallet

för anslaget Försvarsmakten blev 1 337 miljoner

kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Den

högre förbrukningen inom anslaget täcktes ge-

nom att både anslagssparande från tidigare år och

anslagskredit utnyttjades. Orsaken till utnyttjan-

det av anslagskrediten var att 2 227 miljoner kro-

nor av det ingående ramöverföringsbeloppet stod

till regeringens disposition under 1998. De medel

som stod till regeringens disposition framgår inte

enligt anslagsnomenklaturen för år 1998. Under

1999 redovisas dessa medel under äldreanslaget

Försvarsmakten. Under 1998 vidtogs åtgärder för

att förskjuta vissa materielkostnader till budget-

året 1999 som annars hade belastat anslaget För-

svarsmakten under 1998. Dessa materielförskjut-

ningar uppgick totalt till 338 miljoner kronor.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck-

lingssamarbete med u-länder och samarbete med

Central- och Östeuropa.

Tabell 5.25 Uo 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Int. utv. sam-

arbete

11470

10 624

0

10 790

166

Samarbete

med Central-

och Östeuropa

670

811

0

689

-122

Summa Uo 7

12 139

11 434

0

11 479

44

Utfallet för 1998 blev 11 479 miljoner kronor,

vilket är 44 miljoner kronor högre än anvisat i

statsbudgeten. I förhållande till totalt tilldelade

medel, som uppgick till 18,9 miljarder kronor

under år 1998, var utfallet 7,4 miljarder kronor-

lägre. Skillnaden mellan utgiftsområdets totalt

tilldelade medel och förbrukning förklaras

framförallt av att utfallen för anslagen Bistånds-

verksamhet och Samarbete med Central- och Öst-

europa blev 5,7 respektive 1,1 miljarder kronor

lägre än totalt tilldelade medel under 1998. Vid

utgången av 1998 uppgick utgiftsområdets an-

slagssparande till 7,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med

frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande.

Vidare finansieras arbetet med invandrares integ-

ration i Sverige, t.ex. utgifter för kommunersätt-

ningar vid flyktingmottagande.

Tabell 5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

TB

Utfall

Utfall-

SB

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

Migrationspolitik

1 966

1 748

92

1823

75

Invandrares

integration

1 617

2 116

274

2 363

247

Summa Uo 8

3 583

3 864

366

4 186

322

Under budgetåret 1998 förbrukades 4 186 miljo-

ner kronor inom utgiftsområdet vilket är

322 miljoner kronor högre än anvisade medel i

statsbudgeten. Skillnaden härrör främst från an-

slagen Mottagande av asylsökande och Kommu-

nersättningar från asylsökande där utfallen blev

198 respektive 376 miljoner kronor högre än an-

visade medel på statsbudgeten. Orsaken till över-

skridandet är dels att kommunerna har tagit

emot fler flyktingar än väntat, dels att antalet

personer i mottagningssystemet för asylsökande

har blivit högre än vad som antogs i samband

med statsbudgeten. Överskridandet täcktes ge-

68

Skr. 1998/99:150

nom att utgiftsområdet tillfördes 366 miljoner

kronor på tilläggsbudget, delvis finansierat ge-

nom att anslagen Migrationspolitiska åtgärder och

Utresor för avvisade och utvisade minskade.

Totalt tilldelade medel uppgick 1998 till

4193 miljoner kronor. Utfallet blev därmed

7 miljoner kronor lägre .

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens

utgifter för vård och omsorg t.ex. bidrag till lä-

kemedelsförmånen, utgifter för flertalet myndig-

heter under Socialdepartementet, bidrag till or-

ganisationer bl.a. till WHO, vissa stimulans- och

utvecklingsbidrag inom det sociala området samt

stöd till sektorsforskning.

iTabell 5.27 Uo 9 1

Hälsovård,

sjukvård och social omsorg 1

Miljoner kronor

Verksamhets-

Utfall

Utfall-

område

1997

SB

TB

Utfall

SB

Hälso- och sjuk-

17 323

16

0

17 148

760

vård

387

Äldre och funk-

tionshindrade

personer

5 643

4 961

250

4 821

140

Åtg. f barn, soc.

behandl., alkohol

/narkotika politik

778

680

4

675

-4

Socialstyrelsen

377

370

0

378

8

Stöd till forskn.

98

102

0

102

0

Summa Uo 9

24 218

22 500

254

23 124

624

Utgifterna uppgick 1998 till 23 124 miljoner

kronor. Utfallet blev därmed 624 miljoner kro-

nor högre jämfört med anvisade medel på stats-

budgeten.

Avvikelsen härrör framför allt från verksam-

hetsområdet Hälso- och sjukvård där anslaget

Sjukvårdsförmåner överskred budgeterade medel

med 330 miljoner kronor till följd av ökade tand-

vårdsutgifter. Aven anslaget Bidrag till läkeme-

delsförmånen överskred budgeterade medel med

274 miljoner kronor. De högre utgifterna för

dessa anslag täcktes genom ianspråktagande av

anslagskrediterna.

Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig as-

sistansersättning uppgick år 1998 till

3 884 miljoner kronor, vilket var 169 miljoner

kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.

De lägre utgifterna beror framför allt på att

hjälpbehovet (antalet personer och antalet assi-

stanstimmar) inte har ökat i den takt som antogs

i statsbudgeten.

På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet

254 miljoner kronor varav 250 miljoner avsåg an-

slaget Bidrag till äldrebostäder m.m.

Ingående anslagsbehållningar inom utgiftsom-

rådet uppgick till 530 miljoner kronor. Totalt

tilldelade medel för uppgick till 23 217 miljoner

kronor, vilket var 93 miljoner kronor mer än ut-

giftsområdets förbrukning under år 1998.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområ-

den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-

kapp samt socialförsäkringsadministrationen, dvs.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-

ringskassorna.

Tabell 5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Ek. tryggh. vid

sjukdom/

handikapp

30 373

32 258

0

35 311

3 053

Socialför-

säkringsadm.

5217

4 935

0

4 374

-560

Summa Uo 10

35 591

37 192

0

39 685

2 493

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till

39 685 miljoner kronor, vilket är 2 493 miljoner

kronor eller knappt 7 procent högre än vad som

budgeterades i statsbudgeten. Anslaget Sjukpen-

ning och rehabilitering m.m. svarade för ca

52 procent av utgiftsområdets totala utgifter

1998. Jämfört med utfallet 1997 har utgifterna

inom utgiftsområdet ökat med 4 094 miljoner

kronor. Orsaken är framför allt högre utgifter

för sjukpenningen.

Differensen mellan utfall och vad som anvisats

på statsbudgeten förklaras till största delen av

högre utgifter för anslaget Sjukpenning och reha-

bilitering m.m. Utfallet för anslaget blev

20 761 miljoner kronor, vilket är 2 880 miljoner

kronor högre än anvisat på statsbudgeten. De

högre utgifterna finansierades främst med ut-

nyttjande av anslagskredit. Vid utgången av 1998

uppgick utnyttjandet av anslagskrediten till

2 404 miljoner kronor.

Utfallet för anslagsposten Sjukpenning blev

18 610 miljoner kronor, vilket är 3 053 miljoner

kronor högre än budgeterat i statsbudgeten.

Jämfört med 1997 är detta en ökning med

69

Skr. 1998/99:150

4 668 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen styrs

bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,

demografiska förändringar samt beteendeföränd-

ringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna

av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs

av regelverk och löneutveckling.

Utgifterna för sjukpenningen har ökat mycket

kraftigt på grund av ett större antal sjukdagar,

bl.a. som en följd av att långtidssjukskrivningarna

har ökat. Antalet ersatta sjukpenningdagar upp-

gick år 1998 till ca 50,4 miljoner dagar. Det är ca

3,9 miljoner fler dagar än år 1997.

Tabell 5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig

ersättning per dag

Antal ersatta sjukdagar,miljoner

Genomsnittlig ers, kr/dag

1997

46,5'

332

1998

50,4

368

' För att underlätta jämförelsen mellan antalet ersatta sjukdagar 1997 och 1998 har

antalet sjukdagar 1997 korrigerats så att de motsvarar en sjuklöneperiod på 14 dagar.

Under 1998 har ersättningsnivån höjts, sjuklö-

neperioden förkortats från 28 dagar till 14 dagar

och begränsningsreglerna kring kompletterande

avtalsersättningar tagits bort.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-

dom

Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av

ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna

och bostadstillägg för pensionärer.

Tabell 5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Ek. trygghet

63 134

62 701

0

62 684

-17

vid ålderdom

Summa Uo 11

63 134

62 701

0

62 684

-17

Under budgetåret 1998 förbrukades 62 684 mil-

joner kronor. I förhållande till anvisade medel i

statsbudgeten var detta en minskning med

17 miljoner kronor. I förhållande till totalt till-

delade medel var förbrukningen inom utgiftsom-

rådet 820 miljoner kronor lägre.

Utgifterna på anslaget Ålderspensionärer ökade

med 182 miljoner kronor jämfört med vad som

tilldelades i statsbudgeten på grund av att antalet

ålderspensionärer blev högre än förväntat. Över-

skridandet täcktes genom att det ingående ram-

överföringsbeloppet utnyttjades. Trots ett ökat

antal ålderspensionärer under 1998 blev förbruk-

ningen på anslaget Bostadstillägg till pensionärer

119 miljoner kronor lägre jämfört med anvisade

medel på statsbudgeten. Anledningen var främst

att antalet pensionärer med bostadstillägg mins-

kade till följd av nya regler för beräkning av pen-

sionärernas inkomst.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet förfamiljer

och bam

Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer,

främst genom allmänna barnbidrag, föräldraför-

säkring inklusive havandeskapspenning och un-

derhållsstöd.

ITabell 5.31 Uo 12 Ek. tryg

;ghet för familjer och barn 1

Miljoner kronor

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Ek. trygghet för

32 602

35 814

0

35 910

96

familjer &barn

Summa Uo 12

32 602

35 814

0

35 910

96

Utfallet för

utgiftsområdet blev 35

910 mil

joner

kronor vilket var 96 miljoner kronor högre än

anvisade medel i statsbudgeten.

Under året har väsentliga förskjutningar av ut-

gifterna skett inom utgiftsområdet. Utgifterna

för anslaget Underhållsstöd blev 864 miljoner

kronor högre än vad som anvisades på statsbud-

geten samtidigt som utfallen för anslagen Föräld-

rarförsäkring och Allmänna barnbidrag under-

skred budgeterade medel med 630 respektive

188 miljoner kronor på grund av att det föddes

färre barn än vad som beräknades i statsbudge-

ten. På tilläggsbudget finansierades därför över-

skridandet på anslaget Underhållsstöd genom att

anslaget Föräldrarförsäkring minskades med

735 miljoner kronor. På detta anslag gjordes även

en indragning under år 1998 på 2 100 miljoner

kronor. För hela utgiftsområdet uppgick därmed

totalt tilldelade medel till 36,9 miljarder kronor

vilket var 945 miljoner kronor högre än vad som

förbrukades under 1998.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid

arbetslöshet

Utgifterna omfattar till största delen bidrag till

arbetslöshetsersättning (ca 95 procent av utgif-

terna 1998) och till en mindre del bidrag till lö-

negarantiersättning.

70

Skr. 1998/99:150

het vid arbetslöshet

Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall Utfall-

område

1997

SB

TB

Utfall

SB

Ers. vid

40 920

42 723

-4 238

37 331

-5 392

arbetslöshet

S:a Uo13

40 920

42 723

-4 238

37 331

-5 392

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till

37 331 miljoner kronor år 1998, vilket är 5 392

miljoner kronor eller knappt 13 procent lägre än

anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget har an-

slaget Bidrag till arbetslöshetsersättning minskats

med 4 238 miljoner kronor.

Jämfört med budgetåret 1997 har utgifterna

minskat med 3 589 miljoner kronor, vilket för-

klaras av att den öppna arbetslösheten minskat

från i genomsnitt 8 procent av arbetskraften år

1997 till 6,5 procent år 1998.

Avvikelsen jämfört med statsbudgeten förkla-

ras av lägre utgifter för anslaget Bidrag till ar-

betslöshetsersättning. Orsaken är att den öppna

arbetslösheten blev lägre än vad som prognosti-

serades i budgetpropositionen för 1998. I denna

proposition beräknades den öppna arbetslöshe-

ten till 7,4 procent. Utfallet för den öppna ar-

betslösheten blev i genomsnitt 6,5 procent under

1998, d.v.s. 0,9 procentenheter lägre än vad som

antogs i budgetpropositionen för 1998. Till följd

av lägre antaganden om den öppna arbetslöshe-

ten minskades anslaget på tilläggsbudget. Dess-

utom gjordes en indragning av anslagssparande

på 2 302 miljoner kronor. Utfallet på

35 289 miljoner kronor, blev därmed 1 154 mil-

joner kronor lägre än totalt anvisade medel.

Utfallet för anslaget Bidrag till lönegarantier-

sättningar, uppgick till 2 042 miljoner kronor. De

inbetalningar av lönegarantiavgifter som översti-

ger utgifterna för lönegarantiersättningar och

administrationskostnader finansierar avbetal-

ningar av den skuld som kvarstår från Lönega-

rantifonden. Enligt riksdagsbeslut avvecklades

den återstående skulden i Riksgäldskontoret vid

utgången av 1998.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet innehåller utgifter för arbets-

marknadspolitiska åtgärder, Arbetsmarknadsver-

ket m.fl. myndigheters förvaltning, forskning

och utveckling på arbetsmarknads- och arbets-

livsområdet, jämställdhetsfrågor och statliga ar-

betsgivarfrågor.

Tabell 5.33 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Arbetsmarkn

35 966

33 923

-181

34 039

117

Arbetsliv

5 845

5 485

100

5 534

49

Jämställdhet

kvinnor-män

30

31

0

36

5

Staten som

arbetsgivare

8 164

8 104

0

8 059

-45

S:a Uo 14

50 005

47 542

-81

47 668

126

Utfallet för utgiftsområdet blev 47 668 miljoner

kronor. Det är 126 miljoner kronor högre än

budgeterat i statsbudgeten. Anslaget Arbets-

marknadspolitiska åtgärder (inkl, äldreanslaget

1995/96 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder), sva-

rade för ca 46 procent av de totala utgifterna år

1998.

Indragningar av medel uppgick till totalt

1 218 miljoner kronor. Största delen av indrag-

ningarna härrör från anslaget Arbetsmarknads-

politiska åtgärder, från vilket 875 miljoner kronor

drogs in efter nerrevidering av antalet personer

som beräknades delta i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

Från och med 1998 belastar kostnader för re-

sursarbeten utgiftsområdet och 606 miljoner

kronor överfördes från utgiftsområde 13 Eko-

nomisk trygghet vid arbetslöshet till anslaget Ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder.

Jämfört med år 1997 har de totala utgifterna

minskat med 2 337 miljoner kronor. Huvudför-

klaring till minskningen är lägre utgifter för ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder. Antal personer i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade som

andel av arbetskraften från 4,3 procent år 1997

till 3,9 procent år 1998.

Störst avvikelser mellan utfall och statsbud-

geten återfinns under verksamhetsområde Ar-

betsmarknad. Utfallet för anslaget Europeiska so-

cialfonden m.m. blev 388 miljoner kronor lägre

än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras

av fördröjningar i strukturfondsverksamheten.

Vidare blev utfallet för anslaget Särskilda åtgärder

för arbetshandikappade 305 miljoner kronor lägre

jämfört med statsbudgeten. Den lägre anslags-

förbrukningen förklaras av ändrade redo-

visningsprinciper. Förändringen medförde att de

bokförda utgifterna minskade med ca

600 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget Bidrag till Samhall AB

uppgick till 4 456 miljoner kronor, vilket är

100 miljoner kronor högre än anvisat på stats-

71

Skr. 1998/99:150

budgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget

100 miljoner kronor för att säkerställa en oför-

ändrad sysselsättningsvolym för arbetshandikap-

pade mellan 1997 och 1998, dvs. 31,9 miljoner

arbetade timmar.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymna-

siestuderande, studiemedel i form av bidrag,

räntesubventioner och avskrivning av studielån,

olika typer av vuxenstudiestöd samt bidrag för

vissa studiesociala ändamål.

Tabell 5.34 Uo 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Verksamhets-

Utfall

Utfall

område

1997

SB

TB

Utfall

-SB

Studiestöd

15 983

21 334

-60

21 919

585

Summa Uo 15

15 983

21 334

-60

21 919

585

För 1998 uppgick utgifterna till 21 919 miljoner

kronor, vilket är en ökning med 585 miljoner

kronor eller ca 3 procent jämfört med statsbud-

geten.

Avvikelsen förklaras främst av anslaget Vux-

enstudiestöd m.m. Utfallet för detta anslag blev

489 miljoner kronor högre än anvisade medel på

statsbudgeten. Orsaken till de högre utgifterna är

regeringens satsning på vuxenutbildning

(Kunskapslyftet), där antalet studerande blev

högre än beräknat. De högre utgifterna har fi-

nansierats med anslagssparande från tidigare år.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 166 miljoner

kronor lägre än totalt tilldelade medel, efter det

att hänsyn tagits till en indragning på 400 miljo-

ner kronor.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-

forskning

Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola,

vuxenutbildning, universitet och högskolor,

forskning samt högskolemyndigheter.

ITabell 5.35 Uol6 Utbildning och universitetsforskning 1

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall

SB

Barnomsorg,

skola o vuxenutb.

4 400

5

182

5

5 543

362

Universitet hög-

skolor m.m.

17 934

19

199

108

19 334

135

Högskolemyn-

digheter

445

391

82

476

85

Nationell och int.

forskn. resurser

2 303

2 220

0

2 330

110

Gemensamma

ändamål

40

59

0

54

-5

Summa Uo 16

25 122

27

951

196

27 737

686

För 1998 uppgick utgifterna till 27 737 miljoner

kronor. Det är 686 miljoner kronor eller

3 procent mer än budgeterat i statsbudgeten.

Den största avvikelsen avser anslaget Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna, för vilket utfallet

översteg anvisade medel i statsbudgeten med

264 miljoner kronor. Den högre förbrukningen

finansierades med utnyttjande av anslagskredit.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid

Utgiftsområdet omfattar bl.a. kulturområdet

t.ex. bibliotek och museer, trossamfund, stöd till

folkbildningen, ungdomsfrågor samt folkrörelse-

och idrottsfrågor.

72

1 Tabell 5.36 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall

SB

Allm. kulturverk-

samhet

311

310

1

346

36

Teater, dans och

musik

1 467

1 428

0

1430

1

Bibliotek, litte-

ratur kultur-

tidskrifter.

222

219

0

217

-2

Bild/form samt

konsthantverk

84

80

-1

79

-1

Ersätning/

bidr.t. konstnärer

235

249

0

252

3

Arkiv

292

285

0

298

12

Kulturmiljö

373

424

0

393

-31

Museer, utställn.

847

932

0

939

7

Film o medier

164

164

0

163

-1

Forskning

42

38

0

42

4

Trossamfund

58

56

0

56

0

Folkbildning

2 424

2 497

0

2 491

-7

Ungdomsfrågor

117

108

0

108

0

Folkrörelse och

ungd. frågor

545

543

0

527

-15

Summa Uo 17

7 179

7 335

0

7 342

7

För 1998 uppgick utgifterna till 7 342 miljoner

kronor, vilket innebär en mycket liten skillnad

jämfört med anvisade medel i statsbudgeten.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostad och

byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-

stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-

na, lantmäteriverksamheten samt stöd till ekolo-

gisk utveckling.

Skr. 1998/99:150

¡Tabell 5.37 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande B

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-SB

Plan-, bygg-

bost. väsendet

28 561

19 923

375

19 628

-295

Geoteknik

21

23

0

22

-1

Länsstyrel-

serna m.m.

1 778

1 659

-7

1 696

38

Lantmäteri-

verksamh.

531

422

-2

407

-14

Stöd till ekolo-

gisk utv.

0

800

0

617

-183

Summa Uo 18

30 891

22 826

366

22 371

-455

Utfallet för budgetåret 1998 blev 22 371 miljoner

kronor, vilket är 455 miljoner kronor lägre än

anvisade medel i statsbudgeten.

Inom utgiftsområdet har det skett stora för-

ändringar i förhållande till vad som tilldelades i

statsbudgeten. Anslaget BKN: Garantiverksam-

het överskred budgeterade medel med

1 197 miljoner kronor på grund av att Bo-

stadskreditnämndens utgifter till följd av garanti-

åtaganden ökade. Samtidigt blev utfallet på ansla-

get Räntebidragm.m. 1 286 miljoner kronor lägre

än vad som tilldelades på statsbudgeten. Orsaken

var att marknadsräntorna blev lägre än vad som

beräknades i samband med statsbudgeten. På

detta anslag gjordes även en indragning med

2 211 miljoner kronor under år 1998. Överskri-

dandet på anslaget BKN: Garantiverksamhet

täcktes genom att anslaget på tilläggsbudget an-

visades ytterligare 1 015 miljoner kronor för ga-

rantiverksamheten, vilket delvis finansierades ge-

nom att anslaget Räntebidrag m.m. minskades.

Utfallet för anslaget Bostadsbidrag uppgår till

5 749 miljoner kronor, vilket är en minskning

med 170 miljoner kronor i förhållande till stats-

budgeten. Orsaken är att antalet hushåll som har

fått bostadsbidrag under 1998 har minskat i hög-

re utsträckning än beräknat.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-

ling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-

gionalpolitiska företagssstöd och medel som

länsstyrelserna förfogar över för regional pro-

jektverksamhet samt en del av medfinansieringen

av EG:s strukturfondsprogram. I utgiftsområdet

ingår även utbetalningar från EG:s regionalfond

som delfinansierar EG:s bidrag till struktur-

fondsprogrammen.

73

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.38 Uol9 Regional utjämning och utveckling II

Miljoner kronor

Verksamhets-område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall-

Utfall SB

Regional utjämning

2 940

3 605

0

3 437 -168

och utveckling

Summa Uo 19

2 940

3 605

0

3 437 -168

Under 1998 förbrukades 3 437 miljoner kronor,

vilket i förhållande till anvisade medel på stats-

budgeten är en minskning med 168 miljoner

kronor. Framför allt beror de lägre utgifterna på

att anslagen Regionalp oli tiska åtgärder och Regio-

nalpolitisk låneverksamhet förbrukade 643 re-

spektive 308 miljoner kronor mindre än anvisade

medel på statsbudgeten. Den lägre förbrukning-

en förklaras dels av en lägre utbetalningstakt än

beräknat, dels av fördröjning av vissa regional-

politiska projekt.

Totalt tilldelade medel för utgiftsområdet

uppgick till 7,4 miljarder kronor under 1998. Ut-

gående reservation och ramöverföringsbelopp

uppgick till 4 miljarder kronor vid utgången av år

1998.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

Utgiftsområdet omfattar bl.a. frågor om biolo-

gisk mångfald och naturvård, miljö- och krets-

loppsfrågor, kemikaliekontroll samt strålskydd

och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.

ITabell 5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård 1

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Mijövård

1370

934

62

1 133

199

Strålskydd,

kärnsäkerhet

238

244

0

240

-5

Summa Uo 20

1 609

1 178

62

1 372

194

I statsbudgeten för 1998 anvisades totalt 1 178

miljoner kronor. Förbrukningen uppgick till

1 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med

194 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.

Avvikelsen beror på att medel har förbrukats på

äldreanslagen från budgetåren 1994/95, 1995/96

samt 1997.

I förhållande till totalt tilldelade medel, som

uppgick till 2,6 miljarder kronor, var förbruk-

ningen under 1998 1,2 miljarder kronor lägre.

Skillnaden förklaras framför allt av att utfallet på

äldreanslaget från budgetåret 1995/96 Investe-

ringsuppdrag ekologisk omställning blev 62 miljo-

ner kronor, vilket var 787 miljoner kronor lägre

än totalt tilldelade medel.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet finansierar insatser för omställ-

ning och utveckling av energisystemet samt in-

satser för att främja utvecklingen av effektiva

energimarknader och en god försörjningsbered-

skap.

Tabell 5.40 Uo21 Energi

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Energi-

210

163

7

259

96

systemfrågor

Omställning och

283

1 420

421

608

-812

utv. av energi-

system

Oljelagring

101

0

0

0

0

Summa Uo 21

593

1 583

428

867

-716

Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna till

867 miljoner kronor, vilket är 716 miljoner kro-

nor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Orsaken till avvikelsen är att anslagen inom

verksamhetsområdet Omställning och utveckling

av energisystemet sammanlagt minskade sina ut-

gifter med 812 miljoner kronor i förhållande till

statsbudgeten. Utgiftsminskningen beror fram-

för allt på att utbetalningstakten har blivit lägre

än beräknat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar bl.a. väg- och järnvägs-

trafik, sjö- och luftfart, postbefodran, telekom-

munikationer och övergripande IT-frågor. I ut-

giftsområdet ingår också sektorsforskning och

miljöfrågor.

ITabell 5.41 Uo22 Kommunikationer |

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Vägar och

järnvägar

22 009

21 492

-114

24 410

2 918

Sjö-och luftfart

711

697

112

1 099

402

Post- och tele-

kommunik.

806

679

0

751

72

SJ, kollektiv-

trafik

521

830

0

616

-215

Komm. forskn.

meteorologi

419

402

0

473

71

Summa Oo 22

24 467

24 101

-2

27 348

3 248

74

I statsbudgeten anvisades totalt 24 101 miljoner

kronor. Utfallet blev 27 348 miljoner kronor,

vilket är 3 248 miljoner kronor eller 13,5 procent

högre än anvisade medel i statsbudgeten. Avvi-

kelsen beror framförallt på att både Banverket

och Vägverket har utnyttjat ingående reservatio-

ner från äldreanslag. I förhållande till totalt till-

delade medel på 28 351 miljoner kronor var ut-

fallet 681 miljoner kronor eller 2,4 procent lägre.

Utfallet för anslaget Investeringar samt drift

och underhåll av statliga järnvägar uppgick under

budgetåret 1998 till 7 596 miljoner kronor, vilket

var 106 miljoner kronor högre än anvisat belopp

enligt statsbudgeten. Förutom banverkets ordi-

narie verksamhet påverkades utfallet dels av det

beslut som fattades i samband med 1998 års eko-

nomiska vårpropositionen och som innebar att

Vägverket fick rätt att disponera 749 miljoner

kronor av anslaget. Utfallet påverkades också av

en slutlig anslagsavräkning i slutet av 1998 på

426 miljoner kronor till följd av tidigareläggning

av spårbyten under åren 1994 till 1996.

Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns

även inom verksamhetsområdet Sjö- och luftfart

där förbrukningen blev 402 miljoner kronor

högre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen är

framförallt hänförlig till anslaget Transportstöd

för Gotland som i statsbudgeten anvisades

175 miljoner kronor men där utfallet uppgick till

493 miljoner kronor. Skillnaden som uppgår till

318 miljoner kronor förklaras av avvecklingen av

statens avtal om Gotlandstrafiken med Nord-

ström & Thulin. I samband med avvecklingen

uppkom vissa kapitalkostnader och kostnader

för tillsyn av fartygen i avvaktan på försäljning.

Kostnaderna finansierades genom extra inleve-

ranser från Sjöfartsverket och Fonden för den

mindre sjöfarten.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-

gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och

djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning

och forskning bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet

och skogsnäring.

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m.

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Int. samarbete

37

37

0

38

0

Jordbruk och-

trädg.näring

8 514

11 380

-19

9 483

-1 897

Fiske

172

193

0

147

■46

Rennäring mm

69

110

-6

88

-22

Djurskydd och

djurhälsovård

272

268

31

301

33

Livsmedel

192

177

0

187

11

Utb. o forskning

1 212

1 229

0

1 254

25

Skogsnäring

397

331

0

338

6

Summa Uo 23

10 866

13 726

6

11 836

-1 889

Utfallet under 1998 uppgick till 11 836 miljoner

kronor och var därmed 1 889 miljoner kronor

eller 13,8 procent lägre än anvisade medel i stats-

budgeten.

Förklaringen är främst att utgifterna för ansla-

gen Arealersättning och djurbidrag m.m., Inter-

vention och exportbidrag för jordbruksprodukter

m.m, Kompletterande åtgärder inom jordbruket

samt anslaget Från EU-budgeten finansierade

kompletterade åtgärder inom jordbruket totalt blev

1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta

beror bl.a. på att ansökningarna har varit färre än

beräknat samt att arealersättningen för främst

oljeväxter har stabiliserats på en lägre utgiftsnivå.

Vidare senarelades utgifter om knappt 400 miljo-

ner kronor för miljöersättning avseende flerårig

vallodling från 1998 till 1999. De lägre utgifterna

i förhållande till statsbudgeten innebär att utgå-

ende reservation och ramöverföringsbelopp upp-

gick till 5,4 miljarder kronor vid utgången av

1998.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-

logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk

forskning och utveckling, utrikeshandel, export

och investeringsfrämjande, kooperativa frågor

samt konsumentfrågor.

75

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.43 Uo24 Näringsliv

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Näringspol.

1 070

855

-7

976

121

Tekn. in-

164

156

0

161

5

frastruktur

Konkurrensfrågor

74

66

0

77

11

Tekn. forskn. utv.

1285

1 247

0

1 214

-32

Utrikeshandel,

364

272

27

248

-24

export- och

inv.främjande

Konsumentfrågor

111

103

0

101

-2

Summa Uo 24

3 068

2 698

20

2 777

78

För budgetåret 1998 uppgick utgifterna till

2 777 miljoner kronor. I förhållande till anvisade

medel i statsbudgeten är detta en ökning med

78 miljoner kronor.

Den högre förbrukningen finansierades främst

genom att anslagsbehållningar från 1997 utnytt-

jades. I förhållande till totalt tilldelade medel,

som under 1998 uppgick till 4,7 miljarder kronor,

var utfallet 1,9 miljarder kronor lägre. Den

största avvikelsen för ett enskilt anslag återfinns

inom verksamhetsområdet Näringspolitik, där

anvisade medel i statsbudgeten för anslaget

Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett

civilt flygplansprojekt var 74 miljoner kronor hög-

re än utfallet. Detta beror på att hela beloppet

drogs in under 1998. Vidare har 246 miljoner

kronor förbrukats på äldreanslaget Program för

småföretagsutveckling: förnyelse och tillväxt under

1998.

tillförts 12 000 miljoner kronor mer 1998 jäm-

fört med 1996 års statsbidragsnivå.

Utfallet för anslaget Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting uppgick till 74 904 mil-

joner kronor. På tilläggsbudget anvisades ansla-

get 3 585 miljoner kronor för att värna om kva-

liteten i skola, vård och omsorg och för att

minska behovet av att höja kommunalskatten.

Vidare tillfördes på tilläggsbudget anslaget Bi-

drag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting 380 miljoner kronor. Slutligen anvisa-

des anslaget Statliga utjämningsbidrag till kom-

muner och landsting 285 miljoner kronor på

tilläggsbudget.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på

statsskulden, oförutsedda utgifter och Riks-

gäldskontorets provisionskostnader i samband

med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-

råde 26 omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas

främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och

växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks-

gäldskontorets upplånings- och skuldförvalt-

ningsteknik påverkar också ränteutgifterna.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens

bidrag till kommuner och landsting.

ITabell 5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. B

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-SB

Räntor på

statsskulden

98 360

108 415

0

113 311

4 896

Oförutsedda

utgifter

7

10

0

1

-9

RGK:S provi-

sionskostnader

0

700

0

93

-607

Summa Uo 26

98 367

109125

0

113 405

4 281

ITabell 5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner B

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-

SB

Bidr./ersättn.

till kommuner

och landsting

87 330

93 049

4 250

96 784

3 736

Summa Uo 25

87 330

93 049

4 250

96 784

3 736

Utfallet för utgiftsområdet blev 96 784 miljoner

kronor, vilket är 3 736 miljoner kronor eller

4 procent högre än vad som anvisades på stats-

budgeten. I 1998 års ekonomiska vårproposition

tillfördes på tilläggsbudget 4 250 miljoner kro-

nor. Sammantaget har den kommunala sektorn

I statsbudgeten för 1998 anvisades på utgiftsom-

rådet 109,1 miljarder kronor medan utfallet upp-

gick till 113,4 miljarder kronor. Utfallet blev så-

ledes knappt 4,3 miljarder kronor högre än

anvisat belopp. Med stöd av riksdagsbeslut be-

myndigar regeringen Riksgäldskontoret att över-

skrida anslaget Räntor på statsskulden när detta är

nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåta-

ganden.

76

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.46 Räntor pä statsskulden 1

Miljarder kronor

Utfall

1997

SB

Utfall

Utfall-SB

Räntor på lån i

svenska kronor

82,5

78,3

73,1

-5,2

Räntor på lån i ut-

ländsk valuta

23,9

20,6

23,6

3,0

Räntor på in- och

utlåning

-5,6

-2,4

-3,9

-1,5

Över-/underkurser vid

emission 1

-1,7

0,4

-5,7

-6,1

Summa räntor

99,1

96,9

87,2

■9,7

Valutaförluster/

vinster 2

-3,6

2,0

9,8

7.8

Kursförluster/vinster 1

2,8

9,6

15,6

6.0

Övrigt

0,1

0,0

0,6

0,6

Summa ränteutgifter

98.4

108,4

113,3

4,9

'överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån

då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid

emission uppstår vid motsatt förhållande.

2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller

vinster beroende på hur valutakursen utvec klats sedan lånet tecknades.

3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än

marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Statskuldssräntomas olika komponenter visas i

tabell 5.46. Den del av ränteutgifterna som beror

på valutaförluster/vinster och kursförlus-

ter/vinster påverkar inte statens finansiella spa-

rande. Budgetmålet för den offentliga sektorn

avser det finansiella sparandet redovisat enligt

nationalräkenskaperna. Det räntemått som där är

relevant är delposten summa räntor. Delposten

summa räntor blev nära 10 miljarder kronor lägre

än beräknat i statsbudgeten. Detta förklaras

främst av mindre ränteutgifter på lån i svenska

kronor till följd av bättre budgetsaldo och lägre

svenska räntenivåer än de antaganden som be-

räkningarna byggde på till statsbudgeten. Ytterli-

gare en förklaring till att delposten summa räntor

minskade är att det uppkom större överkurser

vid emission än beräknat. Överkursen redovisas

som inkomst vid emissionstillfället och minskar

därmed anslagsbelastningen. Överkurser upp-

kommer då Riksgäldskontoret emitterar i lån

med en högre kupongränta än gällande mark-

nadsränta.

De totala ränteutgifterna blev 4,9 miljarder

kronor högre än beräkningen i statsbudgeten.

Det högre utfallet förklaras främst av kraftigt

ökade valutakursförluster till följd av att kronan

försvagades i förhållande till de valutakurser som

beräkningen i statsbudgeten baserades på. Dess-

utom gjorde Riksgäldskontoret större byten och

uppköp av obligationer under 1998 vilket genere-

rade ökade kursförluster. Den ökade räntebelast-

ningen till följd av gjorda uppköp och byten

minskar dock statens framtida räntebetalningar i

motsvarande grad.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-

skapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Eu-

ropeiska unionens allmänna budget (EU-

budgeten). EU-budgeten finansieras huvudsakli-

gen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av avgif-

ter från medlemsländerna.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för

ett fastställt flerårigt budgettak, det s.k. finansi-

ella perspektivet. Den faktiskt betalda avgiften

kan förändras under året beroende på ett flertal

olika faktorer, bl.a. till följd av faktisk uppbörd

avseende tullar och importavgifter, utfallet av

EU-budgeten för tidigare år, tilläggsbudgetar på

gemenskapsnivå och valutakursförändringar.

Sveriges infasningsrabatt uppgick för 1998 till

275 miljoner kronor, (infasningsrabatten inbeta-

las på inkomsttitel Återbetalning avseende avgif-

ten till gemenskapsbudgeten). Den totala infas-

ningsrabatten för åren 1995-1998 uppgår till

9 085 miljoner kronor. Från och med 1999 upp-

hör denna rabatt.

Tabell 5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

Verksamhets-

område

Utfall

1997

SB

TB

Utfall

Utfall-SB

Sveriges avgift

tillgemenskaps

budgeten

20 181

19 645

0

21 210

1 565

Summa Uo 27

20 181

19 645

0

21 210

1 565

Utfallet blev 21 210 miljoner kronor, vilket är

1 565 miljoner kronor eller 8 procent högre än

vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggs-

budget tillfördes anslaget för Mervärdesskatteba-

serad avgift 993 miljoner kronor, samtidigt som

anslaget Avgift baserad på bruttonationalinkoms-

ten minskades med samma belopp. Skillnaden

mellan anslagsförbrukningen och anvisat belopp

i statsbudgeten finansierades med anslagssparan-

de från tidigare år. Anslagsbehållningarna mins-

kade med 1 565 miljoner kronor under år 1998

och uppgick vid utgången av året till

391 miljoner kronor.

Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och

anvisat belopp på statsbudgeten förklaras huvud-

sakligen av högre utgifter för anslagen Mervär-

desskattebaserad avgift och Avgift baserad på

77

Skr. 1998/99:150

bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskatte-

baserade avgiften och avgiften baserad på brutto-

nationalinkomsten blev 1 056 miljoner kronor

respektive 416 miljoner kronor högre än vad som

anvisades i statsbudgeten.

Den största delen av dessa skillnader beror på

uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997,

(framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997

större än vad som tidigare antagits), vilket ökade

avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den

andra större effekten beror på att ECU-kursen

den sista december 1997 var högre än vad som

beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kur-

sen per den sista december 1997 avgör till vilken

kurs betalningarna görs under år 1998. Den hög-

re ECU-kursen medförde att utgifterna blev

ca 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i stats-

budgeten.

Minskning av anslagsbehållningar

För att komma fram till beräknade totala utgif-

ter, kompletteras de i statsbudgeten för 1998 an-

visade anslagen med posten Minskning av an-

slagsbehållningar. Minskningen (dvs. förbruk-

ningen) av anslagsbehållningar beräknas som

nettot av förbrukningen av kvarstående medel

från föregående budgetår och sparade medel från

innevarande budgetår samt utnyttjande av an-

slagskredit.

Minskning av anslagsbehållningar ingår i de

utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket.

I tabell 5.49 redovisas de anslag som för 1998

uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar

och utnyttjande av anslagskredit på mer än

500 miljoner kronor.

Tabell 5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och ut- 1

nyttjande av anslagskredit större än 500 mkr i

Miljoner kronor

Utgiftsområde/Anslag

Uo 10 Al Sjukpenning och rehabilitering mm

2 880

Uo 22 1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar mm

1777

Uo 6 Al Försvarsmakten

1 543

Uo 27 A4 Avgift baserad på BNI

1 409

Uo 19 1995/96 10C2 Reg. utv. insatser mm

689

Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd mm

516

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av

1998 till 37 524 miljoner kronor. Utgiftsområde

7 Internationellt bistånd redovisar de största an-

slagsbehållningarna uppgående till totalt

7 436 miljoner kronor. I tabell 5.50 redovisas de

anslag som uppvisade anslagsbehållningar vid

årsskiftet 1998/99 överstigande 1 miljard kronor.

ITabell 5.48 Minskning av anslagsbehållningar 1

Miljoner kronor

Utfall 1997

SB Utfall

Utfall-

SB

Minskning av an-

-24 552'

5 000 4 619

-381

slagsbehållningar

1 Minustecken innebär att anslagsbehållningarna ökade med 24 552 mkr år 1997.

För budgetåret 1997 beräknades en minskning av

anslagsbehållningarna med 6 000 miljoner kro-

nor. Anslagsbehållningarna ökade emellertid

med 24 552 miljoner kronor.

I statsbudgeten för 1998 beräknades minsk-

ningen av anslagsbehållningar till 5 000 miljoner

kronor. I redovisningen av utfallet ingår minsk-

ningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av

anslagskredit i utgifterna för respektive anslag (se

bilaga 4). Förbrukningen av anslagsbehållningar

1998 blev 4 619 miljoner kronor, vilket är 381

miljoner kronor lägre än vad som beräknades i

statsbudgeten.

I Tabel 1 5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1

II mdkr per 981231 1

Miljoner kronor

Utgift so mråde/Ansla^

Uo 7 Al Biståndsverksamhet

5 689

Uo 6 Al Försvarsmakten

1 862

Uol9 Al Regionalpolitiska åtgärder

1 703

Uo23 B15 Interv. och exportbidr. för jordbr. prod.

1 422

Uol4 A4 Europeiska socialfonden

1 199

Uo 13 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning

1 154

Uo 24 01 Teknisk forskning och utveckling

1 121

Uo23 B14 Arealersättning och djurbidrag m.m.

1 107

Uo 7 Bl Samarbete med Central- och Östeuropa

1 073

Totalt

16 330

Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo skall överensstämma

med statens lånebehov redovisas Riksgäldskon-

torets nettoutlåning och en kassamässig korrige-

ringspost på statsbudgeten.

De största delposterna under Riksgäldskonto-

rets nettoutlåning 1998 utgörs av Centra-

la studiestödsnämndens (CSN) upplåning i RGK

för finansiering av studielån, förändringar av

myndigheternas räntekontobehållningar, insätt-

ningsgarantiavgifter och inbetalningar av

premiepensionsmedel.

78

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning §

Miljoner kronor

Utfall

1997

SB

Utfall

Utfall-

SB

CSN

9 859

11 100

10 122

-978

Myndigheternas

räntekonto

10 140

0

4 153

4 153

Insättningsgaranti

-2 097

-2 000

-2 127

-127

Premiepensionsmedel

-12 089

-13 500

-13 689

-189

Övrigt

-16 248

2 557

-1 287

-3 844

Totalt

-10 435

-1 843

-2 828

-985

statens lånebehov (med omvänt tecken). Posten

utgör skillnaden mellan saldot för statsbudgetens

inkomster och utgifter på inkomsttitlar och

nettot av in- och utbetalningar över statsverkets

checkräkning (SCR) i Riksbanken. Posten

prognostiseras inte i statsbudgeten.

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning

blev -2 828 miljoner kronor (d.v.s. nettoinlåning)

vilket innebar att utlåningen blev 985 miljoner

kronor lägre än beräknat i statsbudget. Förkla-

ringar till den lägre nettoutlåningen är att CSN:s

upplåning för studielån blev lägre än beräknat

och att det s.k. Securumlånet återbetalades till

RGK. Den lägre utlåningen till CSN och Secu-

rumlånets återbetalning motverkades till större

delen av att myndigheterna ökade förbrukningen

på sina räntekonton. I beräkningen till statsbud-

geten specificerades inte någon prognos av för-

ändringar på myndigheternas räntekonto.

Kassamässiga korrigering

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgetens