Prop. 1998/99:1D1

2

Förslag till

riksdagsbeslut

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag

till statsbudget för budgetåret 1999

1. godkänner de allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken som regeringen

förordar (avsnitt 1),

2. fastställer målet för sysselsättningen till att

andelen sysselsatta av befolkningen mellan

20 och 64 år skall öka från 74 procent år

1997 till 80 procent år 2004 (avsnitt 1.5),

3. med anledning av ålderspensionsreformen

fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder

kronor, för år 2000 till 761 miljarder

kronor, och för år 2001 till 786 miljarder

kronor (avsnitt 4.1, tabell 4.1),

4. fastställer målet för budgetpolitiken om ett

överskott i de offentliga finanserna till 2

procent av bruttonationalprodukten för år

2000 (avsnitt 4.1),

5. godkänner den reviderade beräkningen av

de offentliga utgifterna för åren 1999-

2001(avsnitt 4.1, tabell 4.2),

6. bemyndigar regeringen att under

budgetåret 1999 ta upp lån enligt lagen

(1988:1387) om statens upplåning (avsnitt

4.6.3),

7. godkänner beräkningen av förändringar av

myndigheters m.fl. in- och utlåning i

Riksgäldskontoret för budgetåret 1999

samt beräkningen av överföring av medel

från AP-fonden för budgetåret 1999

(avsnitt 4.6.3, tabell 4.15),

8. godkänner beräkningen av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2

samt bilaga 1),

9. beslutar om fördelning av utgifterna för

budgetåret 1999 på utgiftsområden i

enlighet med vad regeringen föreslår

(avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),

10. godkänner beräkningen av förändringar av

anslagsbehållningarna för budgetåret 1999

(avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),

11. godkänner den preliminära fördelningen av

utgifterna på utgiftsområden för

budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för

regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1.1,

tabell 6.1),

12. bemyndigar regeringen att för budgetåret

1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar som

används i statens verksamhet intill ett

sammanlagt belopp av 16 700 000 000

kronor (avsnitt 6.4, tabell 6.4),

13. bemyndigar regeringen att för budgetåret

1999 besluta om krediter för myndigheters

räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett

sammanlagt belopp av 14 500 000 000

kronor (avsnitt 6.4, tabell 6.5),

14. bemyndigar regeringen att för budgetåret

1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens

verksamhet dels besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

verksamheten på högst 19 000 000 kronor,

dels besluta om kredit på räntekonto i

Riksgäldskontoret på högst 24 500 000

kronor (avsnitt 6.4),

15. bemyndigar regeringen att under

budgetåret 1999, med de begränsningar

som följer av 6 § andra stycket lagen

(1996:1059) om statsbudgeten, besluta att

ett ramanslag, med undantag för anslag

anvisade för förvaltningsändamål, får

överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag

på tilläggsbudget inte hinner inväntas och

om överskridandet ryms inom utgiftstaket

för staten (avsnitt 6.7),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1998

16. bemyndigar regeringen att besluta om och

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

förvärva 49 procent av aktierna i A/O Dom

Shvetsii (avsnitt 7.3.3),

17. godkänner att det under utgiftsområde 24

Näringsliv uppförda ramanslaget A7

Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. får belastas med

kostnaderna för förvärvet av aktierna i A/O

Dom Shvetsii och därmed uppkomna

förvaltningskostnader (avsnitt 7.3.3),

18. godkänner att det under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

uppförda ramanslaget A9 Riksgäldskontoret:

Kostnader för upplåning och låneförvaltning

får belastas med vissa driftskostnader för

statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3),

19. bemyndigar regeringen att i fråga om det

under utgiftsområde 6 Totalförsvar

uppförda ramanslaget A1 Försvarsmakten

under år 1998 medge beställningar av

materiel m.m. och utvecklingsarbete så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret

1998 för denna materiel m.m. och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst

88 918 200 000 kronor (avsnitt 7.3.7),

20. medger att personalramen för det svenska

bidraget i SFOR utökas till högst 530

personer (avsnitt 7.3.7),

21. godkänner att Affärsverket svenska

kraftnäts utgifter för verksamheten med

dammsäkerhet får belasta det under

utgiftsområde 6 Totalförsvar anvisade

ramanslaget B10 Funktionen

Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7),

22. bemyndigar regeringen att i fråga om det

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv uppförda ramanslaget A2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beställa

tjänster under år 1998 som medför utgifter

under år 1999 om högst 55 000 000 kronor

(avsnitt 7.3.10),

23. bemyndigar med ändring av riksdagens

tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet.

1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213)

regeringen att dels begränsa

Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig

borgen för redan påbörjade, avslutade eller

avbrutna projekt i Stockholms län till

3 000 000 000 kronor, dels låter

Riksgäldskontoret utöka garantin för vid

varje tidpunkt upplupna räntekostnader och

prisökningen i samhället till 625 000 000

kronor (avsnitt 7.3.14),

24. godkänner vad regeringen förordar om

inleverans av medel från Fonden för den

mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14),

25. godkänner vad regeringen förordar rörande

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

(avsnitt 7.3.14),

26. bemyndigar regeringen att för ändamål som

omfattas av det under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda ramanslaget

C2 Upphandling av samhällsåtaganden

under år 1998 ikläda staten ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter om högst

230 000 000 kronor efter år 1998 (avsnitt

7.3.14),

27. bemyndigar regeringen att godkänna att

Statens jordbruksverk får ha utestående

förpliktelser avseende

beställningsbemyndiganden vid 1998 års

slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda ramanslaget B11 Från

EG-budgeten finansierade regionala stöd till

jordbruket, som uppgår till högst

150 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15),

28. bemyndigar regeringen att godkänna att

Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha

utestående förpliktelser avseende

beställningsbemyndiganden vid 1998 års

slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda ramanslaget G3 Skogs-

och jordbrukets forskningsråd: Forskning och

kollektiv forskning, som uppgår till högst

160 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15),

29. på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar

för utgiftsområden samt anvisar ändrade

anslag i enlighet med specifikation i

bifogade tabell,

såvitt avser skattefrågor

30. antar regeringens förslag till lag om

skattereduktion på förvärvsinkomster vid

2000 års taxering,

31. antar regeringens förslag till lag om

beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2000 års taxering,

m.m.,

32. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1998

Tusental kronor

Utgifts-

område

Anslags-

nummer

Belopp enligt

statsbudgeten

1998 + TB1 1998

Förändring av

ram/anslag

Ny ram/

ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

3 976 700

+ 18 693

3 995 393

C1 Regeringskansliet m.m., ramanslag

1 870 944

+18 693

1 889 637

C3 Allmänna val, ramanslag

217 400

+20 000

237 400

C4 Stöd till politiska partier, ramanslag

132 800

-20 000

112 800

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2 041 414

0

2 041 414

A6 Finansinspektionen, ramanslag

110 875

+1 000

111 875

A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag

83 769

- 1 000

82 769

3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 672 254

+ 14 148

5 686 402

A1 Riksskatteverket, ramanslag

352 304

-10 000

342 304

A2 Skattemyndigheterna, ramanslag

4 269 581

+17 588

4 287 169

A3 Tullverket, ramanslag

1 050 369

+6 560

1 056 929

4

Rättsväsendet

21 029 870

+90 730

21 120 600

A1 Polisorganisationen, ramanslag

10 956 709

+60 976

11 017 685

A2 Säkerhetspolisen, ramanslag

516 984

-15 000

501 984

C1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag

2 979 279

+11 012

2 990 291

D1 Kriminalvården, ramanslag

3 372 090

+16 742

3 388 832

F7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag

19 560

+15 000

34 560

F8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag

8 356

+2 000

10 356

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 811 310

-600

2 810 710

B1 Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag

464 161

-600

463 561

6

Totalförsvar

41 343 865

-200

41 343 665

A1 Försvarsmakten, ramanslag

36 757 400

-207 136

36 550 264

A2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

534 419

+207 136

741 555

B1 Funktionen Civil ledning, ramanslag

473 145

-200

472 945

8

Invandrare och flyktingar

3 863 934

+366 000

4 229 934

A1 Statens invandrarverk, ramanslag

452 402

+3 000

455 402

A2 Mottagande av asylsökande, ramanslag

773 650

+208 000

981 650

A3 Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

313 289

-85 000

228 289

A5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag

60 295

-11 000

49 295

A6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag

83 210

-23 000

60 210

B1 Integrationsmyndigheten, ramanslag

40 487

-8 000

32 487

B2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag

189 763

-25 000

164 763

B3 Integrationsåtgärder, ramanslag

68 097

-10 000

58 097

B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag

1 713 915

+324 000

2 037 915

B5 Hemutrustningslån, ramanslag

98 549

-7 000

91 549

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

35 813 561

0

35 813 561

A2 Föräldraförsäkring, ramanslag

14 759 000

-735 000

14 024 000

A3 Underhållsstöd, ramanslag

2 125 661

+735 000

2 860 661

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

48 247 952

-786 542

47 461 410

A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

4 118 585

+13 458

4 132 043

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

21 649 793

-800 000

20 849 793

Tusental kronor

Utgifts-

område

Anslags-

nummer

Belopp enligt

statsbudgeten

1998 + TB1 1998

Förändring av

ram/anslag

Ny ram/

ny anslagsnivå

16

Utbildning och universitetsforskning

27 110 554

+135 530

27 246 084

A7 Specialskolor och resurscenter, ramanslag

418 943

+5 330

424 273

B45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,

ramanslag

350 984

+107 800

458 784

C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

313 924

+22 400

336 324

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

22 902 383

+289 454

23 191 837

A1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag

120 455

-17 000

103 455

A2 Räntebidrag m.m., ramanslag

12 100 000

-600 000

11 500 000

A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag

12 480

-2 000

10 480

A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag

1 500 000

+1 015 000

2 515 000

A8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag

60 000

-15 000

45 000

A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag

12 000

-7 000

5 000

A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

m.fl., ramanslag

75 000

-75 000

0

C1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 646 481

-7 546

1 638 935

D2 Statens va-nämnd, ramanslag

5 349

-2 000

3 349

20

Allmän miljö- och naturvård

1 214 802

+25 000

1 239 802

A4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag

311 473

+25 000

336 473

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

13 725 623

+6 400

13 732 023

B16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.,

ramanslag

80 000

-25 000

55 000

B17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag

17 000

+6 400

23 400

E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag

91 500

+25 000

116 500

24

Näringsliv

2 718 180

0

2 718 180

E3 Exportkreditnämnden, ramanslag

47 400

-5 000

42 400

E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning,

ramanslag

11 663

+5 000

16 663

25

Allmänna bidrag till kommuner

97 318 700

-20 000

97 298 700

A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,

reservationsanslag

1 136 600

-20 000

1 116 600

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

19 645 000

0

19 645 000

A3 Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag

8 093 000

+993 000

9 086 000

A4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag

8 256 000

-993 000

7 263 000

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

+138 613

3

Lagförslag

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid

2000 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela

beskattningsåret, har vid 2000 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 §

på

skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller

sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader

som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade

med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av

anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till

närmast lägre hundratal kronor.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt

1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000

kronor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande

inkomsten. Skattereduktionen får varken överstiga ett belopp motsvarande

förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen

eller den debiterade kommunala inkomstskatten.

3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en

del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den

skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i

landet under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav

under vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i

tillämpliga

delar.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i

53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av

dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i

fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalnings-

lagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före

annan skattereduktion.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-

lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion

enligt denna lag.

6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)

skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2000 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga

inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra

en

kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning

av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent

utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid

skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den

även utgjorde ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall

göras av skattemyndigheten i januari 1999 i samband med slutavräkningen

av 1997 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall

ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per

invånare den 1 november 1998.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år

2000 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller

slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny punkt 4 av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. I stället för det procenttal som

föreskrivs i 3 § första stycket punkten b

skall procenttalet vid 2000 års taxering

utgöra 1,3. Har beskattningsåret

påbörjats före den 1 januari 1999

tillämpas äldre regler för den del av

beskattningsåret som infaller före

denna tidpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

4

Budgetpolitiska mål och

statsbudgeten

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I det följande redovisas regeringens förslag till

mål för budgetpolitiken. Vidare redovisas

förutsättningarna för beräkningarna av

budgetförslaget inklusive en redovisning av

ålderspensionsreformens effekter på

statsbudgeten samt en bedömning av den

offentliga sektorns finansiella sparande. Slutligen

presenteras en bedömning av statsbudgetens och

statsskuldens utveckling för perioden 1997

2001.

4.1 Budgetpolitiska mål

Regeringens förslag: Med anledning av ålders-

pensionsreformen fastställs utgiftstaket för

staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan

av statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder

kronor, för år 2000 till 761 miljarder kronor och

för år 2001 till 786 miljarder kronor.

Målet om ett överskott i de offentliga

finanserna fastställs till 2 procent av BNP för år

2000.

Den reviderade beräkningen av de offentliga

utgifterna för åren 1999 2001 godkänns.

De budgetpolitiska målen innebär att statens

utgifter skall rymmas inom beslutade utgiftstak

och att de offentliga finanserna skall visa ett

överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP över

en konjunkturcykel.

4.1.1 Utgiftstak

Utgiftstaket för staten är fördelat på 26

utgiftsområden (nr 1 25 samt 27),

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten, minskning av anslagsbehållningar

samt en budgeteringsmarginal. Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i utgiftstaket.

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten består från och med år 1999 av

delsektorerna AP-fonden och

premiepensionssystemet. Minskning av

anslagsbehållningar ingår som en post under

utgiftstaket, vilket innebär att den är medräknad

i saldot både för statsbudgeten och för de

offentliga finanserna. Budgeteringsmarginalen

utgör skillnaden mellan utgiftstaket och summan

av de utgifter som omfattas av utgiftstaket. Ett

ianspråkstagande av budgeteringsmarginalen

ökar därmed lånebehovet och minskar det

offentliga finansiella sparandet.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs

av utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten och den beräknade utgiftsnivån

för den kommunala sektorn. Summan av dessa

två reduceras med interna transaktioner inom

den offentliga sektorn.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten

och godkänner en beräkning av de offentliga

utgifterna.

Utgiftstak för staten

Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska

vårproposition ett förslag till utgiftstak för år

2001. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för

staten och ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten till 720 miljarder kronor för år

1998, 734 miljarder kronor för år 1999, 742

miljarder kronor för år 2000 och 767 miljarder

kronor för år 2001 (prop. 1995/96:150, bet. 1995

/96:FiU10, rskr. 1995/96:314 och prop. 1997/98:

150 bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318).

Regeringen föreslår nu att en teknisk justering

görs av utgiftstaken åren 1999 2001. Ändringen

av utgiftstaken föranleds uteslutande av den av

riksdagen beslutade ålderspensionsreformen vars

intjänanderegler m.m. träder i kraft 1999 (prop.

1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.

1997/98:SfU:13, rskr. 1997/98:316).

Revideringen föranledes av att det fr.o.m. år 1999

införs staliga ålderspensionsavgifter i det

reformerade ålderspensionssystemet. För

statsbudgeten innebär införandet av statliga

ålderspensionsavgifter att utgifterna höjs. De

takbegränsade utgifterna beräknas öka med 18,8

miljarder kronor år 1999, 18,7 miljarder kronor

år 2000 och med 19,1 miljarder kronor år 2001

till följd av ålders-pensionsreformen (se även

avsnitt 4.4 och bilaga 3). I enlighet med tidigare

etablerad praxis att avrunda utgiftstaket till hela

miljarder kronor (prop. 1995/96:150 s. 71 och

prop. 1996/97:150 s. 102) föreslår regeringen att

utgiftstaket revideras upp med 19 miljarder

kronor per år åren 1999 2001.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten 1999 2001

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Nuvarande utgiftstak

734

742

767

Statliga ålderspensionsavgifter

19

19

19

Förslag till utgiftstak

753

761

786

De föreslagna höjningarna av utgiftstaken åren

1999 2001 innebär att statens och

ålderspensionssystemets konsoliderade utgifter

begränsas till samma nivå som utgiftstaket enligt

nuvarande bestämmelser medger. Med undantag

för denna tekniska justering ligger de fastställda

utgiftstaken för åren 1998 2001 fast.

Utgiftstak för den offentliga sektorn

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av

summan av det fastställda utgiftstaket för staten

och den beräknade kommunala utgiftsnivån med

avdrag för interna transaktioner mellan staten,

kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten. Riksdagen fastställde i ju-

ni 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318)

beräkningen av den offentliga sektorns utgifter

till 1 050 miljarder kronor för år 1999, 1 074

miljarder kronor för år 2000 och 1 114 miljarder

kronor för år 2001.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn

revideras nu i förhållande till de beräkningar som

gjordes i den ekonomiska vårpropositionen.

Detta beror till största delen på den reviderade

beräkning av den kommunala konsumtionen

som presenteras närmare i bilaga 2 Svensk

ekonomi. De interna transaktionerna inom den

offentliga sektorn utgjordes tidigare endast av

transaktioner mellan staten och

kommunsektorn, men från och med år 1999

måste avdrag även ske för transaktioner mellan

statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten. Det reformerade

ålderspensionssystemet föranleder som tidigare

nämnts en justering av utgiftstaket för staten,

men eftersom ålderspensionsavgifterna förs från

statsbudgeten till ålderspensionssystemet görs

avdrag för denna transaktion vid beräkningen av

utgiftstaket för den offentliga sektorn på samma

sätt som för transaktionerna mellan staten och

kommunerna. Av posten interna transaktioner år

1999 utgörs 161 miljarder kronor av

transaktioner mellan staten och den kommunala

sektorn och ca 19 miljarder kronor av

transaktioner mellan statsbudgeten och

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren

1999 2001 beräknas till 1 050, 1 075 respektive

1 113 miljarder kronor.

Tabell 4.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn 1999-2001

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Staten inkl.

ålderspensionssystemet

753

761

786

Kommunerna

477

496

512

Interna transaktioner

varav Stat - Kommun

Statsbudget -

Ålderspensionssystemet

-180

-161

-19

-182

-163

-19

-185

-166

-19

Utgiftstak offentlig sektor

1 050

1 075

1 113

Procent av BNP

55,7

54,3

53,8

4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna

Utöver det budgetpolitiska målet att statens och

ålderspensionssystemets utgifter skall rymmas

inom det fastlagda utgiftstaket är målet om ett

överskott i de offentliga finanserna centralt.

De budgetpolitiska mål avseende de offentliga

finanserna som regeringen tidigare föreslagit och

som riksdagen ställt sig bakom för åren 1998

2001 kan sammanfattas enligt följande:

- De offentliga finanserna skall vara i balans

år 1998 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU

20, rskr. 1994/95:447).

- På lång sikt skall de offentliga finanserna

uppvisa ett överskott på i genomsnitt

2 procent av BNP över en konjunkturcykel

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1996/97:284).

- En gradvis anpassning mot det långsiktiga

målet uppnås genom ett målsatt överskott på

0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 procent av

BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1996/97:284). Om tillväxten av

konjunkturmässiga skäl blir väsentligt högre

skall kraven på överskott skärpas för att

undvika en finanspolitik som förstärker

konjunktursvängningarna.

Den BNP-tillväxt som beräknas för åren 1998

2000 i föreliggande proposition är högre än den

tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska

vårproposition inför beslutet om målen för

sparandet åren 1999 2000. Regeringen föreslår

därför att målet för sparandet höjs från 1,5 till

2 procent av BNP år 2000. Genom denna åtgärd

minskar den offentliga skuldbördan och därmed

räntebördan för kommande generationer. Som

en konsekvens av regeringens målsatta överskott

beräknas den offentliga nettoskulden minska

med minst 90 miljarder kronor till och med år

2001.

4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar

Vid beräkningen av den offentliga sektorns

finanser, statsbudgetens inkomster och utgifter

samt statens lånebehov är de antaganden som

görs om den makroekonomiska utvecklingen av

stor betydelse. De makroekonomiska

förutsättningar som beräkningarna baserar sig på

redovisas i sin helhet i bilaga 2 Svensk ekonomi. I

tabell 4.3 anges några faktorer av särskild

betydelse för de offentliga finanserna.

Tabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar

Värden från vårpropositionen anges inom parentes

1997

1998

1999

2000

2001

BNP1

1,8

(1,8)

3,0

(3,0)

3,0

(3,1)

3,2

(3,4)

2,6

(2,6)

Prisbasbelopp2

36,3

(36,3)

36,4

(36,4)

36,4

(36,6)

36,7

(37,0)

37,3

(37,7)

KPI1

0,9

(0,9)

0,5

(0,9)

0,7

(1,2)

1,7

(2,0)

2,0

(2,0)

Privat

konsumtion1

2,0

(2,0)

2,7

(2,3)

2,9

(2,5)

2,5

(2,2)

2,0

(2,0)

Lönesumma1

4,0

(4,0)

4,5

(3,9)

4,1

(4,4)

4,7

(4,9)

4,1

(4,0)

Arbetslöshet3

8,0

(8,0)

6,6

(6,7)

5,7

(5,7)

4,4

(4,4)

4,0

(4,0)

Arbetsmark-

nadspolitiska

åtgärder3

4,3

(4,3)

3,9

(4,2)

3,9

(4,0)

3,8

(3,9)

3,5

(3,5)

Ränta 5 år

5,8

(5,8)

4,8

(5,3)

4,7

(5,4)

4,9

(5,4)

5,0

(5,4)

Ränta 6

månader

4,3

(4,3)

4,4

(4,6)

4,3

(4,6)

4,3

(4,6)

4,3

(4,6)

1 Årlig procentuell förändring

2 Tusentals kronor

3 Andel av arbetskraften

I fasta priser beräknas BNP växa med ca

3 procent per år t.o.m. år 2001. Jämfört med

bedömningen i den ekonomiska

vårpropositionen innebär detta en marginell

nedrevidering av tillväxten åren 1999 och 2000.

I förhållande till antagandena i den

ekonomiska vårpropositionen görs en

nedrevidering av inflationen åren 1998 2000

vilket medför att prisbasbeloppet för åren 1999

2001 blir lägre än vad som då antogs.

Prisbasbeloppet påverkar främst statens och AP-

fondens utgifter för basbelopps-anknutna

transfereringar samt inkomsterna från fysiska

personers inkomstskatt.

I fasta priser beräknas den privata

konsumtionen öka med 2 till 3 procent per år

under de kommande åren, främst som en följd av

en förbättring av situationen på

arbetsmarknaden. I förhållande till bedömningen

i den ekonomiska vårpropositionen beräknas

tillväxten i den privata konsumtionen nu bli

något lägre. I löpande priser förändras dock den

privata konsumtionen i mindre grad eftersom

konsumentpriserna antas bli lägre än i den

ekonomiska vårpropositionen. Den privata

konsumtionen utgör större delen av skattebasen

för mervärdesskatten.

Kombinationen av en ökad sysselsättning och

en löneökningstakt på i genomsnitt ca 3 procent

per år innebär att lönesumman beräknas öka med

mellan 4 och 5 procent per år under perioden

1998 2001. Detta ökar statens inkomster från

socialavgifter och fysiska personers

inkomstskatt.

Under de närmaste åren antas den snabba

sysselsättningsuppgången leda till att den öppna

arbetslösheten minskar till 4 procent i slutet av år

2000. De konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas då

omfatta 3,5 procent av arbetskraften. Jämfört

med vad som antogs i den ekonomiska

vårpropositionen beräknas den öppna

arbetslösheten och den del av arbetskraften som

omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder nu

bli sammantaget 0,4 procentenheter lägre år

1998. I förhållande till vad som angavs i den

ekonomiska vårpropositionen beräknas de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna också

minska något under åren 1999 2000. Dessa

förändringar påverkar främst statens utgifter för

arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

De korta och de långa marknadsräntorna

väntas i stort sett bli oförändrade under de

kommande tre åren, men är mellan 0,3 och

0,7 procentenheter lägre än vad som antogs i den

ekonomiska vårpropositionen. Räntenivån

påverkar bl.a. statsskuldsräntorna och utgifterna

för räntebidrag och studiemedel.

4.3 Prioriteringar

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.

1997/98:150) presenterades förslag till åtgärder

inom sex områden: Kunskap och kompetens,

Delaktighet i informationssamhället, Hållbara

Sverige - ett föregångsland, Företagande,

Europeiskt samarbete och Ett Sverige för alla.

Därutöver föreslogs bland annat också att

skolan, vård-en och omsorgen skulle tillföras

ytterligare medel.

I denna proposition föreslås ytterligare åtgärd-

er inom områdena ekonomi, sysselsättning,

rättvisa, jämställdhet och miljö. Dessa förslag

redovisas i avsnitt 1.4 i denna volym.

I tabell 4.4 finns en sammanfattning av

effekterna på de offentliga finanserna av samtliga

åtgärder som presenterades i den ekonomiska

vårpropositionen och andra propositioner under

året samt denna proposition. Samtliga åtgärder

ingår i regeringens förslag till statsbudget för

1999 samt i beräkningen av utgifterna för år 2000

och 2001. Åtgärderna på skatteområdet ingår i

beräkningarna av inkomsterna.

Tabell 4.4 Utgiftsökningar och skattesänkningar1

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Framtidsområden

Kunskap och kompetens

1,0

1,1

1,5

Delaktighet i

informationssamhället

0,4

0,6

0,8

Hållbara Sverige - ett

föregångsland

0,2

0,4

2,5

Företagande 2

1,8

2,1

1,8

Europeiskt samarbete

1,0

1,0

1,2

Ett Sverige för alla

0,1

0,3

0,8

Summa framtids-

områden

4,5

5,5

8,6

Övrigt

Nytt skalsteg i

inkomstskatten

- 2,0

- 2,2

- 2,2

Skattereduktion

3,0

0,3

0,1

Fastighetsskatt, 1,7 %

till 1,5 %

2,3

2,6

2,0

Fastighetsskatt,

hyreshus, 1,5 % till 1,3

%

-

0,6

1,1

Frysning av

taxeringsvärden för

1999 och 2000

0,8

1,1

1,8

Bostadspolitisk

proposition och

byggstimulanser3

0,7

0,9

0,1

Tandvårdsförsäkring

0,5

0,5

0,5

Äldreproposition

0,5

0,3

0,3

Pensioner

3,0

3,1

3,2

Kommunsektorn

4,0

4,0

6,0

Barnbidrag, flerbarns-

tillägg och studiebidrag

-

2,5

4,9

BTP

0,7

0,7

0,7

Rättsväsendet

0,4

0,3

0,3

Bistånd

0,1

-

0,2

Övriga åtgärder

0,6

0,4

1,1

Summa övrigt

14,6

15,1

20,1

TOTALT

19,1

20,6

28,7

1. Ökade inkomster i beräkningen är angivna med negativt tecken.

Inkomsterna är kassamässigt beräknade. Se vidare kap. 8.

2 Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999, 2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001.

3 Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000.

I kapitel 8 redovisas de nya förslagen på

skatteområdet i detalj. Förslagen innebär att en

skattereduktion införs för låg- och

medelinkomsttagare med pensionsgrundande

inkomst. Vidare föreslås att den statliga skatten

om 200 kronor på förvärvsinkomster för fysiska

personer tillfälligt skall överföras till

kommunsektorn under 1999 (redovisas inte i

ovanstående tabell eftersom

förslaget inte påverkar den offentliga sektorns

inkomster). Därutöver föreslås en sänkning av

fastighetsskatten på bostadshyreshus från 1,5

procent av taxeringsvärdet till 1,3 procent 1999.

I denna proposition föreslår regeringen att

pensionerna under år 1999 skall beräknas utifrån

prisbasbeloppet utan reduktion. Detta innebär

att återgången till att beräkna pensionerna utan

reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999.

Utgifterna beräknas med anledning av detta

förslag öka med ca 3 miljarder kronor år 1999.

Regeringen föreslår vidare att den del av

bostadskostnaden i intervallet 100-4 000 kronor

per månad och för vilken bostadstillägg till

pensionärerna (BTP) kan utgå, höjs från 85

procent till 90 procent fr.o.m. 1 januari 1999.

Utgifterna beräknas öka med ca 720 miljoner

kronor per år med anledning av höjningen av

bostadstillägget.

Regeringen föreslår också i denna proposition

att biståndsramen engångsvis höjs med 100

miljoner kronor för 1999. Detta innebär att

anslagna medel för bistånd motsvarar totalt 0,705

procent av bruttonationalinkomsten.

På miljöområdet föreslår regeringen bl.a. att

660 miljoner kronor anvisas under perioden

1999 2001 för skydd av naturområden, och

främst skogsmark, i syfte att bevara den

biologiska mångfalden. Det föreslås också att

totalt 170 miljoner kronor anvisas för sanering

och återställning av förorenade områden för

perioden 1999 2001. Åtgärderna på

miljöområdet redovisas under framtidsområdet

Hållbara Sverige ett föregångsland (tabell 4.4).

Regeringen aviserar också ett antal åtgärder

för år 2000 och 2001 i denna proposition. Utöver

de aviserade medelstillskott på 4 miljarder

kronor i den ekonomiska vårpropositionen

aviseras i denna proposition ett tillskott till

kommunerna motsvarande 2 miljarder för 2001.

I beräkningen för år 2000 och 2001 ingår också

höjningar av barnbidraget och studiebidraget för

gymnasie-studerande med 100 kronor per månad

och barn år 2000 och ytterligare 100 kronor per

månad och barn år 2001. Flerbarnstillägget avses

räknas upp i motsvarande mån.

I tabell 4.5 redovisas effekterna av förslagen i

denna proposition jämfört med förslagen i den

ekonomiska vårpropositionen och andra

propositioner som presenterats under året.

Sammantaget beräknas nu de takbegränsade

utgifterna bli ca 1,9 miljarder kronor högre 1999

jämfört med beräkningen i vårpropositionen,

exklusive de beräknade effekterna av det

reformerade ålderspensionssystemet.

Reformerna ryms inom ramen för de

budgetpolitiska målen.

Tabell 4.5 Fördelning på propositioner

miljarder kronor

1999

2000

2001

Nya åtgärder i budgetpropositionen

5,3

4,8

10,7

varav utgiftsökningar

skattesänkningar

2,3

3,0

3,2

1,6

8,1

2,6

Vårpropositionen och andra

propositioner under året

13,8

15,8

18,0

varav utgiftsökningar

skattesänkningar

10,6

3,2

12,3

3,5

16,1

1,9

TOTALT

19,1

20,6

28,7

4.4 Ålderspensionsreformen

Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om

ett reformrat ålderspensionssystem (prop.

1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.

1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315).

Reformeringen av ålderspensionssystemet

innebär bl.a. att offentliga

ålderspensionsförmåner kommer att beräknas

enligt nya regler såväl under intjänandetiden som

under den tid då ålderspensionen betalas ut.

Övergångsbestämmelserna är utformade på ett

sådant sätt att de ålderspensioner som betalas ut

under de närmaste åren med mycket begränsade

undantag utgörs av pensioner beräknade enligt

gällande folkpensions- och ATP-regler.

Reformen påverkar därför inte den offentliga

sektorns utgifter för ålderspension under

perioden fram till och med år 2001.

Genom att delpensions- och arbetsskadefon-

derna upplösts och utgifterna inom dessa försäk-

ringar fr.o.m. år 1999 redovisas på statsbudgeten

utgörs socialförsäkringen vid sidan av statsbud-

geten enbart av inkomstrelaterade ålders-

pensioner. Av detta skäl ändras benämningen till

åldespensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten. Motsvarande gäller för

socialförsäkringssektorn i

nationalräkenskapernas redovisning. Denna

sektor delas upp i delsektorerna AP-fonden,

respektive Premiepensionsmyndigheten.

Ålderspensionsreformen medför från och

med år 1999 betydande betalningsflöden mellan

statsbudgeten, AP-fonden och

premiepensionssystemet. Detta innebär att

utgiftsområdesramarna och det statliga

utgiftstaket liksom statens lånebehov och

statsskulden påverkas av reformen.

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.

1997/98:150) beaktades inte effekterna av ålders-

pensionsreformen. En preliminär bedömning av

dessa lämnades dock i ett särskilt avsnitt (4.8). I

föreliggande budgetproposition har däremot

riksdagens beslut om nytt ålderspensionssystem

fullt ut beaktats. Beslutet innebär bl.a. följande:

- Det statliga utgiftstaket och utgiftsramarna

för ett antal utgiftsområden justeras upp med

hänsyn till att statliga ålderspensionsavgifter

skall erläggas för sådana pensionsgrundande

ersättningar som finansieras över statsbudge-

ten, liksom för vissa s.k. pensionsgrundande

belopp. Sammantaget beräknas de statliga ål-

derspensionsavgifterna uppgå till ca 19 mil-

jarder kronor per år. Det statliga utgiftstaket

justeras därför upp. Vidare sker en teknisk

uppjustering av utgiftsramarna för

utgiftsområdena 6, 9 17 samt 23.

Huvuddelen av avgifterna förs till Allmänna

pensionsfonden. En mindre del, motsvarande

premiepensionsrätten för berörda inkomster,

förs till inlåning hos Riksgäldskontoret.

- Finansieringsansvaret för folkpension i form

av ålderspension till pensionärer som samti-

digt har rätt till tilläggspension (ATP) i form

av ålderspension förs över från statsbudgeten

till AP-fonden. Detta föranleder en teknisk

nedjustering av utgiftsramen för utgiftsområ-

de 11.

- Finansieringsansvaret för tilläggspension i

form av förtids- och efterlevandepension

överförs från AP-fonden till statsbudgeten.

Detta föranleder en teknisk justering av

utgiftsområdena 10, 11 och 12.

- Den andel av influtna ålderspensionsavgifter

som förs till tillfällig förvaltning hos Riks-

gäldskontoret höjs. Denna andel är beräknad

så att de medel som förs till den tillfälliga

förvaltningen skall motsvara under året

intjänad pensionsrätt för premiepension.

Höjningen bidrar till att reducera statens

lånebehov.

- Under år 1999 skall medel motsvarande

fastställd pensionsrätt för premiepension

överföras till Premiepensionsmyndigheten

för placering i värdepappersfonder. Dessa

medel förs över från den tillfälliga

förvaltningen hos Riksgäldskontoret vilket

innebär att statens lånebehov ökar i

motsvarande grad. År 1999 sker överföring av

medel avseende inkomståren 1995 97.

Premiepensionsrätten för dessa år har

uppskattats till 37 miljarder kronor. År 2000

sker överföringar av belopp motsvarande

premiepensionsrätt avseende inkomståret

1998 och år 2001 avseende inkomståret 1999,

då även premiepensionsdelen av den totala

ålderspensionsrätten höjs.

- Enligt riksdagens beslut skall det ske en

överföring av medel från AP-fonden till sta-

ten under åren 1999 och 2000. Syftet med

denna överföring är att reducera den ökning

av statens lånebehov som reformen annars

leder till. Överföringen skall uppgå till

45 miljarder kronor år 1999 och ett lika stort

belopp år 2000. Därefter skall det ske en

engångsvis överföring av ett belopp som ännu

inte fastställts, men som beräkningstekniskt

har antagits uppgå till 235 miljarder kronor.

Den omedelbara effekten på statens

lånebehov blir dock mindre.

- Inkomsttaket för uttag av allmän pensionsav-

gift höjs. Dessa avgifter förs i sin helhet till

Allmänna pensionsfonden. För att kompen-

sera hushållen höjs samtidigt skiktgränsen för

statlig inkomstskatt, vilket reducerar statens

skatteinkomster.

I bilaga 3 till denna proposition lämnas en mer

utförlig redogörelse för ålderspensionsreformens

finansiella effekter för statsbudgeten,

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten och den konsoliderade offentliga

sektorn. Där redovisas även utgiftsramar och

lånebehov exklusive effekter av

pensionsreformen i jämförelse med vad som

angavs i den ekonomiska vårpropositionen.

Det reformerade ålderspensionssystemet

kommer redovisningsmässigt i sin helhet att fö-

ras till den offentliga sektorn, även vad gäller

premiepensionsdelen. De transaktioner som an-

givits ovan är därför betalningar inom den of-

fentliga sektorn. Den konsoliderade offentliga

sektorns finansiella sparande påverkas således

inte. Däremot medför infasningen av det refor-

merade ålderspensionssystemet att statsskulden

och den konsoliderade bruttoskulden reduceras.

Pensionsreformen är inte genomförd i sin hel-

het genom riksdagens beslut. Bland annat åter-

står att lösa frågan om formerna för avgiftsuttag

och utformningen av garantipensionen för dem

som är födda före 1938. Det innebär att det kan

komma att ske ytterligare tekniska justeringar av

utgiftstaket och utgiftsramarna för berörda ut-

giftsområden under kalkylperioden. Statsbud-

getens inkomster kommer även att påverkas av

ett förändrat avgiftsuttag till ålderspensionssys-

temet. I beräkningarna har dock antagits att de

nu beslutade avgiftsnivåerna ligger fast under

kalkylperioden.

Tabell 4.6 Finansiella effekter av ålderspensionsreformen

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Statligt utgiftstak

19

19

19

Statens lånebehov

-1,9

-22,1

-143,6

Statens finansiella sparande

+1,8

+22,1

+214,6

Ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten

-1,6

-21,9

-214,2

4.5 Den offentliga sektorns finanser

De budgetpolitiska målen för det offentliga

sparandet avser den konsoliderade offentliga

sektorn.

Målen är formulerade för den offentliga

sektorns finansiella sparande som detta definieras

i nationalräkenskaperna. Detta mått visar den

förändring i den offentliga sektorns finansiella

förmögenhet (tillgångar minus skulder) som

beror på transaktioner. Vissa finansiella

transaktioner som påverkar statens lånebehov,

t.ex. försäljning av statliga aktier, inkluderas inte.

Inte heller värdeförändringar på offentliga

tillgångar eller skulder räknas in i det finansiella

sparandet. I bilaga 2 Svensk ekonomi, lämnas en

utförlig redogörelse för utvecklingen av de

offentliga finanserna.

Tabell 4.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

Staten

14,6

15,1

68,3

282,0

Statens lånebehov

-12,0

-16,0

-63,1

-203,1

Ålderspensionssystemet

vid sidan av

statsbudgeten

23,3

-0,2

-28,0

-219,8

Kommunerna

0,2

6,5

6,1

6,7

Summa

38,1

21,3

46,4

68,9

Procent av BNP

2,1

1,1

2,3

3,3

Saldomål, mdkr

9,4

39,6

41,4

Procent av BNP

0,5

2,0

2,0

Källa: Finansdepartementet

År 1998 beräknas den offentliga sektorns

finansiella sparande uppgå till 38,1 miljarder

kronor vilket motsvarar 2,1 procent av BNP.

Denna siffra påverkas dock av att AP-fondens

inhemska fastighetsinnehav bolagiseras under

året, vilket ger ett rent bokföringsmässigt bidrag

till det finansiella sparandet. Frånräknat denna

effekt beräknas sparandet uppgå till 23,1

miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. Målet

om balans i de offentliga finanserna år 1998

uppnås således med bred marginal. Sedan år 1994

har därmed de offentliga finanserna förstärkts

med 11,6 procent av BNP, varav 2,4

procentenheter mellan 1997 och 1998. Jämfört

med den bedömning som gjordes i den

ekonomiska vårpropositionen har prognosen för

den offentliga sektorns finansiella sparande

reviderats upp med ca 9 miljarder kronor, i

huvudsak till följd av att årets skatteinkomster

nu ser ut att bli högre än vad som tidigare

beräknats.

Prognosen innebär att den offentliga sektorns

finansiella sparande år 1999 ligger kvar på

ungefär samma nivå som i år, justerat för

bokföringsmässiga effekter. De samlade

offentliga utgifterna exklusive räntor väntas stiga

med 2 procent i reala termer, efter att ha minskat

fyra år i rad med sammantaget 4 procent.

Samtidigt hålls inkomstutvecklingen tillbaka av

bl.a. vissa skattesänkningar. En minskande

nettoskuld och lägre räntenivå medför att den

offentliga sektorns räntenetto förbättras. Det

finansiella överskottet nästa år beräknas till 21

miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, vilket

är 12 miljarder kronor över målet om ett

sparande på 0,5 procent av BNP.

Under åren 2000 och 2001 stärks det

offentliga sparandet enligt kalkylen och når ett

överskott motsvarande 2,3 procent av BNP år

2000 och 3,3 procent av BNP år 2001. År 2000

ligger således det offentliga sparandet strax över

det i denna proposition föreslagna

budgetpolitiska målet, medan det av riksdagen

tidigare fastställda budgetpolitiska målet för år

2001 överträffas med större marginal.

Det finansiella sparandets fördelning mellan

staten och ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten påverkas under kalkylperioden av

tillfälliga faktorer som har samband med

ålderspensionsreformen (se avsnitt 4.4 och bilaga

3). Kommunsektorns bidrag till den offentliga

sektorns finansiella sparande etableras från och

med år 2000 på en nivå som är förenlig med de

krav som från och med detta år ställs på

ekonomisk balans i kommuner och landsting.

4.6 Statsbudgetens utveckling 1997-

2001

Statsbudgetens inkomster beräknas öka

successivt under perioden 1997 2001. Utgifterna

beräknas minska från och med 1998. Statens

lånebehov minskar därför mellan åren 1997 och

2001. Från att ha behövt låna 6 miljarder kronor

år 1997 kan staten amortera 203 miljarder kronor

år 2001. I relation till BNP minskar både

inkomsterna och utgifterna under perioden.

Ålderspensionsreformen bidrar till

lånebehovets kraftiga minskning. Även utan

hänsyn till ålderspensionsreformens effekter på

lånebehovet beräknas lånebehovet minska

successivt under hela perioden, från 6 miljarder

kronor 1997 till en amortering på 12 miljarder

kronor 1998 och sedan till en amortering på

59 miljarder kronor 2001. Detta framgår av

siffrorna inom parentes i tabell 4.8. Den statliga

utgiftskvoten minskar väsentligt även när

ålderspensionsreformens effekter exkluderas.

I full funktion bidrar det reformerade ålders-

pensionssystemet inte till en minskning av

lånebehovet. Den största effekten av

ålderspensionsreformen på lånebehovet är

temporär och beror på de stora överföringar som

görs av tillgångar från AP-fonden till

Riksgäldskontoret under åren 1999 2001.

Formerna för avgiftsuttag till

ålderspensionssystemet är ännu inte fastställda.

När detta görs kommer den avgiftsandel som

förs till statsbudgeten att minska och den andel

som förs till ålderspensionssystemet att öka. En

intressant fråga är hur stort lånebehovet blir när

pensionsreformen är fullt genomförd. I bilaga 3

beräknas ett s.k. underliggande lånebehov, dvs.

det lånebehov som skulle ha uppkommit år 2001

om reformen inklusive överföringen slutförs den

31 december år 2000. Detta lånebehov beräknas

till -7 miljarder kronor. (En detaljerad

genomgång av pensionsreformens effekter

återfinns i bilaga 3.)

Tabell 4.8 Statens lånebehov 1997 2001

Exkl. ålderspensionsreformen anges inom parentes

1997

1998

1999

2000

2001

Miljarder kronor

Inkomster

(Inkomster)

648,9

697,3

696,4

(696,9)

714,2

(714,9)

728,2

(728,9)

Utgifter1

(Utgifter)

655,1

685,3

680,4

(682,8)

651,0

(673,9)

525,1

(669,4)

Lånebehov

(Lånebehov)

6,2

-12,0

-16,0

(-14,1)

-63,1

(-41,0)

-203,1

(-59,5)

Procent av BNP

Inkomster

(Inkomster)

37,3

38,5

36,9

(37,0)

36,1

(36,1)

35,2

(35,2)

Utgifter

(Utgifter)

37,7

37,8

36,1

(36,2)

32,9

(34,0)

25,4

(32,4)

Lånebehov

(Lånebehov)

0,4

-0,7

-0,8

(-0,7)

-3,2

(-2,1)

-9,8

(-2,9)

1 Utgifterna inkluderar anslagen inom samtliga utgiftsområden, minskning av

anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåningen, kassamässig korrigering

samt finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret.

4.6.1 Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka

med omkring 31 miljarder kronor under

perioden 1998 2001. Det är framför allt ändrade

antaganden om lönesummans och den privata

konsumtionens utveckling som ligger till grund

för ökningen. I relation till BNP beräknas

emellertid statsbudgetens totala inkomster

minska.

Tabell 4.9 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

Skatter

575,3

617,7

630,6

650,8

676,9

Övriga inkomster

73,6

79,6

65,8

63,4

51,3

Totala inkomster

648,9

697,3

696,4

714,2

728,2

Procent av BNP

Skatter

33,1

34,1

33,5

33,0

32,8

Totala inkomster

37,3

38,5

36,9

36,1

35,2

För budgetåret 1998 beräknas de totala

inkomsterna uppgå till 697,3 miljarder kronor.

Ökningen i förhållande till 1997 avser främst

skatter och förklaras till största delen av ökade

bolagsvinster och ökade realisationsvinster för

fysiska personer avseende inkomståret 1997

vilket medför ökade fyllnadsinbetalningar år

1998. Även Övriga inkomster ökar under året

bl.a. till följd av att delpensionsfondens

behållning överförs till statsbudgetens

inkomstsida. Skatteinkomsterna under perioden

1999 2001 följer i stort sett utvecklingen av

lönesumman och privat konsumtion. Den lägre

ökningstakten mellan år 1998 och år 1999 beror

dels på regeringens förslag om skattereduktion

för låg- och medelinkomsttagare, dels på att det

fasta beloppet om 200 kronor i statlig

inkomstskatt för fysiska personer för år 1999

övergår till att utgöra en kommunal skatt. År

1999 påverkas även skatteinkomsterna av den

beslutade sänkningen av fastighetsskatten från

1,7 procent till 1,5 procent och av att den

tillfälliga värnskatten upphör.

Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster justerat för

redovisningstekniska förändringar

Miljarder kronor

I diagram 4.1 framgår att ökningen av

inkomsterna från 1994 till 1996 till en del beror

på redovisningstekniska förändringar. De

viktigaste förändringarna är att utgifterna för

sjuk- och föräldraförsäkringen nettoredovisades

t.o.m. 1994/95 och att systemet för

kommunernas ingående mervärdesskatt

nettoredovisades t.o.m. 1996. Förändringarna är

endast redovisningsmässiga vilket innebär att

statens lånebehov inte påverkats.

4.6.2 Statsbudgetens utgifter

År 1997 uppgick statsbudgetens utgifter

exklusive statsskuldsräntor och

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning m.m.

till 569,2 miljarder kronor. För år 2001 beräknas

dessa utgifter uppgå till 619,1 miljarder kronor.

Utgifterna på statsbudgeten exklusive

statsskuldsräntor och RGK:s nettoutlåning m.m.

beräknas således öka med ca 50 miljarder kronor

mellan åren 1997 och 2001 (se tabell 4.10). I

relation till BNP minskar dock dessa utgifter

under samma period med nära tre

procentenheter.

Statsskuldsräntorna beräknas minska med

omkring 26 miljarder kronor under

prognosperioden.

Riksgäldskontorets utlåning sker

huvudsakligen till myndigheter som antingen

skall finansiera delar av sin verksamhet genom

lån i RGK eller behöver tillfälliga krediter.

Myndigheterna har även möjlighet till inlåning i

RGK. Affärsverken och vissa statliga bolag har

också rätt att låna och placera medel i RGK.

Slutligen placerar vissa statliga fonder medel på

konto i RGK.

Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl. den

kassamässiga korrigeringen och den finansiella

överföringen från AP-fonden är negativ under

under åren 1997 2001. Orsaken till detta är

huvudsakligen den av riksdagen beslutade

ålderspensionsreformen. Som en del av reformen

kommer stora överföringar att göras av medel

från AP-fonden till staten (RGK) åren 1999

2001, vilket förklarar att posten RGK:s

nettoutlåning m.m. är kraftigt negativ under

slutet av beräkningsperioden.

Kompletterad med den kassamässiga

korrigeringsposten, RGK:s nettoutlåning och

den finansiella överföringen från AP-fonden är

skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och

inkomster lika med statens lånebehov.

I relation till BNP beräknas statsbudgetens

totala utgifter minska under perioden 1997 2001

med drygt 12 procentenheter. För budgetåret

1997 uppgick utgifterna till 655,1 miljarder

kronor, medan de år 2001 beräknas till

525,1 miljarder kronor.

Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor1

569,2

586,5

613,8

614,1

619,1

Statsskuldsräntor2

98,4

107,8

84,6

77,0

72,2

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

m.m.3

-12,4

-9,0

-18,0

-40,1

-166,2

Summa utgifter

655,1

685,3

680,4

651,0

525,1

Procent av BNP

37,7

37,8

36,1

32,9

25,4

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

2Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från

AP-fonden till

RGK. Den kassamässiga korrigeringen utgörs av skillnaden mellan å ena sidan

statsbudgetens inkomster och utgifter och å andra sidan nettot av in- och

utbetalningarna över statsverkets checkräkning.

Utgifter exklusive statsskuldsräntor

I relation till BNP beräknas statsbudgetens

utgifter exkl. statsskuldsräntor (utgiftsområde

1 25 samt 27) minska från ca 33 procent år 1997

till ca 30 procent år 2001, se diagram 4.2.

Utgiftskvoten minskar trots att

ålderspensionsreformen medför att utgifterna på

elva utgiftsområden ökar med totalt ca 14

miljarder kronor årligen perioden 1999 2001.

Denna ökning av utgifterna motsvarar knappt 1

procent av BNP. För en detaljerad redovisning

av ålderspensionsreformens effekter se bilaga 3.

Diagram 4.2 Utgiftskvot, utgifter exkl. statsskuldsräntor

Procent av BNP

Under de senaste åren har

redovisningsprinciperna för statsbudgetens

utgifter förändrats. Utgifter som tidigare

redovisades utanför statsbudgeten har lyfts in på

budgeten och bruttoredovisningen har ökat i

omfattning. Som exempel kan nämnas att sedan

budgetåret 1995/96 bruttoredovisas

föräldraförsäkring, sjukpenning och

rehabilitering samt sjukvårdsförmåner. Från och

med år 1999 redovisas arbetsskadeförsäkringen

och delpensionsförsäkringen på statsbudgeten,

vilket innebär att statsbudgetens utgifter ökar

med ca 6 miljarder kronor per år. De

takbegränsade utgifterna påverkas dock inte.

I diagram 4.2 redovisas statsbudgetens utgifter

exkl. statsskuldsräntor rensade för större

redovisningstekniska förändringar inklusive

ålders-pensionsreformens finansiella effekter

(s.k. justerad utgiftskvot). Genom att nuvarande

redovisningsprinciper tillämpas över hela

tidsperioden uppnås en högre grad av

jämförbarhet mellan åren.

Den justerade utgiftskvoten nådde sin högsta

nivå under 1993. Denna höga nivån förklaras

delvis av stora utgifter för bankstödet, vilket

1993 uppgick till knappt 42 miljarder kronor,

eller ca 3 procent av BNP. Efter 1993 minskar

utgiftskvoten kraftigt. Från och med 1995 beror

den allt lägre utgiftskvoten till stor del på

budgetsaneringen. Tendensen med en

minskande utgiftskvot beräknas fortsätta under

prognosperioden 1998 2001. Den justerade

utgiftskvoten beräknas minska från ca 33

procent år 1997 till ca 29 procent år 2001.

I tabell 4.11 redovisas utgifterna per

utgiftsområde samt utgifterna för

ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för åren 1997 2001. Utgifterna för

tre utgiftsområden beräknas minska kraftigt

under perioden 1997 2001.

Den största utgiftsminskningen uppvisar

utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom. Detta utgiftsområde minskar med ca

30 miljarder kronor. Orsaken till de lägre

utgifterna är framför allt den omfördelning av

finansieringsansvar som sker genom

ålderspensionsreformen.

Det andra utgiftsområdet med kraftigt

minskade utgifter är utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Regeringens bedömning är att den öppna

arbetslösheten kommer att uppgå till 4 procent

vid slutet av år 2000. En sådan utveckling medför

att utgifterna för arbetslöshetsersättningen

minskar med ca 17 miljarder kronor mellan åren

1997 och 2001.

Den tredje större utgiftsminskningen härrör

från utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande. Under

perioden 1997 till 2001 minskar utgifterna med

omkring 17 miljarder kronor, framför allt

beroende på att räntebidragen till bostäder

sjunker som en följd av lägre räntor, reducerad

bidragsandel samt ett förhållandevis lågt

byggande.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp ökar kraftigt under

perioden 1997 2001. Merparten av

utgiftsökningen, som uppgår till ca 48 miljarder

kronor, förklaras av ålderspensionsreformen.

Bland annat överförs finansieringsansvaret för

tilläggspension i form av förtidspension från AP-

fonden till utgiftsområdet. Denna överföring

uppgår till omkring 25 miljarder kronor per år

under perioden 1999 2001.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner ökar med ca 20 miljarder kronor

mellan år 1997 och år 2001. Ökningen beror

främst på de resurstillskott som riksdagen

beslutat om för att värna kvaliteten i skola, vård

och omsorg.

Tabell 4.11 Statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten,

utgifter 1997-2001

Miljarder kronor

1997

utfall

1998

prognos

1999

förslag

2000

beräknat

2001

beräknat

UO 1

Rikets styrelse

3,9

4,4

4,2

4,3

4,6

UO 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2,5

2,1

1,7

1,5

1,6

UO 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5,7

6,0

5,8

5,8

5,9

UO 4

Rättsväsendet

21,2

21,5

21,9

22,2

22,6

UO 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2,5

2,8

2,9

2,9

2,9

UO 6

Totalförsvar

41,0

43,0

44,1

45,4

45,2

UO 7

Internationellt bistånd

12,1

11,5

11,9

12,9

13,9

UO 8

Invandrare och flyktingar

3,6

4,3

4,3

4,2

4,5

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24,2

23,1

24,0

24,5

24,8

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

35,6

38,7

80,5

81,1

83,3

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

63,1

62,7

34,3

33,8

33,5

UO 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

32,6

35,9

39,9

42,6

45,6

UO 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

40,9

37,8

33,8

26,5

24,1

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

50,0

47,8

48,3

48,9

47,4

UO 15

Studiestöd

16,0

21,6

22,4

23,7

25,4

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

25,1

27,7

29,0

30,4

31,9

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7,2

7,5

7,5

7,6

7,7

UO 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

30,9

22,6

20,5

17,3

13,7

UO 19

Regional utjämning och utveckling

2,9

3,5

2,7

2,7

3,3

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

1,6

1,5

1,5

1,5

1,6

UO 21

Energi

0,6

1,2

1,7

1,4

1,7

UO 22

Kommunikationer

24,5

25,7

25,5

26,6

25,6

UO 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

10,9

12,7

12,0

13,2

13,2

UO 24

Näringsliv

3,1

2,9

2,9

2,9

3,0

UO 25

Allmänna bidrag till kommunerna

87,3

96,8

103,6

105,1

107,3

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

98,4

107,8

84,6

77,0

72,2

UO 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

20,2

21,2

21,9

21,4

22,1

Minskning av anslagsbehållningar

0,0

0,0

5,0

4,0

3,0

Summa

(exkl. ålderspensionsreformen)

667,6

694,4

698,4

(687,1)

691,1

(678,5)

691,3

(675,3)

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

(exkl. ålderspensionsreformen)

569,2

586,5

613,8

(599,5)

614,1

(599,8)

619,1

(604,2)

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

(exkl. ålderspensionsreformen)

129,7

132,4

135,8

(131,3)

140,4

(136,0)

146,4

(142,3)

Summa takbegränsade utgifter

(exkl. ålderspensionsreformen)

698,9

718,9

749,7

(730,8)

754,6

(735,8)

765,6

(746,5)

Budgeteringsmarginal

(exkl. ålderspensionsreformen)

24,1

1,1

3,3

(3,2)

6,4

(6,2)

20,4

(20,5)

Utgiftstak

(exkl. ålderspensionsreformen)

723,0

720,0

753,0

(734,0)

761,0

(742,0)

786,0

(767,0)

Statsskuldsräntor

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utgör

det enskilt största utgiftsområdet på

statsbudgeten under år 1998. Utgiftsområdet

omfattas inte av det statliga utgiftstaket. För

1998 beräknas statsskuldsräntorna uppgå till 108

miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av

BNP. Statsskuldsräntornas nivå påverkas framför

allt av storleken på statsskulden, inhemska och

utländska räntesatser samt växelkurser.

Diagram 4.3 Statsskuldsräntor

Procent av BNP

Som framgår av diagram 4.3 steg ränteutgifterna

som andel av BNP kraftigt under 1980-talets

första hälft. År 1985 utgjorde ränteutgifternas

andel av BNP närmare 9 procent. Under 1980

talets senare hälft minskade ränteutgifternas

andel av BNP markant för att åter stiga 1993 och

1994. Därefter beräknas ränteutgifterna falla

trendmässigt för att år 2001 uppgå till 72

miljarder kronor eller drygt 3 procent av BNP.

Statsskuldsräntorna påverkas förutom av

statsskuldens storlek, räntenivåer och

växelkurser även av mer tekniska faktorer till

följd av Riksgäldskontorets upplånings- och

skuldförvaltningsteknik. Dessa faktorer kan leda

till stora variationer i ränteutgifterna utan att

möjligheten att nå de budgetpolitiska målen

påverkas. I volym 2, utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. finns en mer detaljerad

beskrivning av de olika upplånings- och

skuldförvaltningsteknikerna.

Tabell 4.12 Statsskuldsräntor

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

Räntor på lån i

svenska kronor

82,5

73,7

69,5

64,5

55,6

Räntor på lån i

utländsk valuta

23,9

24,1

20,2

18,3

15,2

Räntor på in- och

utlåning

-5,6

-3,6

-4,5

-4,0

-4,0

Över-/underkurser vid

emission1

-1,7

-5,3

-7,0

-4,0

-2,3

Summa räntor

99,1

88,9

78,3

74,8

64,5

Valutaförluster/

vinster2

-3,6

5,4

-2,4

-4,4

-0,9

Kursförluster/vinster3

2,8

13,5

8,6

6,6

8,5

Övrigt

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

Summa ränteutgifter

98,4

107,7

84,4

76,9

72,0

1Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga

benchmarklån

då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser

vid

emission uppstår vid motsatt förhållande.

2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras

valutakursförluster eller

vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades.

3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta

än

marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt

förhållande.

I statsbudgeten sker redovisningen av stats-

skuldsräntorna utgiftsmässigt enligt tabell 4.12. I

tabell 4.13 redovisas periodiserade ränteutgifter,

exklusive valuta- och kursvinster/förluster

fördelade över lånens löptid. En periodiserad

redovisning ger en mer rättvisande bild av

kostnaderna för statsskulden. Enligt den

periodiserade redovisningen kommer

räntekostnaden att sjunka trendmässigt under

beräkningsperioden, för att år 2001 uppgå till 69

miljarder kronor.

Tabell 4.13 Periodiserade ränteutgifter

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

Summa räntor enligt

tabell 4.12

99,1

88,9

78,3

74,8

64,5

Justering

kursdifferenser vid

emission

-0,3

3,0

5,8

2,8

2,0

Justering noll-

kupongräntor

1,5

2,8

1,6

2,8

2,3

Summa kostnads-

justeringar

1,1

5,9

7,5

5,6

4,4

Summa beräknade

räntekostnader

100,2

94,8

85,8

80,4

68,9

4.6.3 Statens lånebehov

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1999 ta upp lån

enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i

Riksgäldskontoret, netto för budgetåret 1999

samt överföring av medel från AP-fonden för

budgetåret 1999 beräknas enligt tabell 4.15.

Lånebehovet är skillnaden mellan statsbudgetens

utgifter inklusive Riksgäldskontorets

nettoutlåning m.m. och statsbudgetens

inkomster. För åren 1999 2001 påverkas även

statens lånebehov av posten Överföring från AP-

fonden. Från att ha uppgått till 242 miljarder

kronor 1993 har lånebehovet successivt minskat.

År 1997 uppgick lånebehovet till 6 miljarder

kronor. Under innevarande år beräknas staten

amortera 12 miljarder kronor på statsskulden.

Senast staten amorterade på statsskulden var

budgetåret 1989/90.

Lånebehovet påverkas, förutom av

konjunkturutvecklingen och politiska beslut,

även av engångshändelser och

redovisningstekniska omläggningar. För att få en

tydligare bild av lånebehovets underliggande

utveckling redovisas ett justerat lånebehov i

diagram 4.4 och tabell 4.14. Till och med år 1998

utgörs skillnaden mellan faktiskt och justerat

lånebehov främst av försäljningar av statliga

företag och omläggningen av uppbörden av

mervärdesskatt åren 1995 och 1996 samt

överföringen av kärnbränslefonden till

Riksgäldskontoret. Skillnaden mellan det

faktiska och det justerade lånebehovet var som

störst 1996 då den uppgick till 74 miljarder

kronor. För åren 1999-2001 beror skillnaderna

även på effekterna av det reformerade

ålderspensionssystemet.

Diagram 4.4 Statens lånebehov

Miljarder kronor

För åren 1999 2001 beräknas överskotten

successivt öka, både faktiskt och justerat.

År 2000 uppgår skillnaden mellan faktiskt och

justerat lånebehov till 29,2 miljarder kronor,

varav pensionsreformen förklarar 22,2 miljarder

kronor. För år 2001 förklarar

ålderspensionsreformen hela skillnaden mellan

faktiskt och justerat lånebehov. Skillnaden

uppkommer främst till följd av att ett större

belopp överförs från AP-fonden till

Riksgäldskontoret. En detaljerad redovisning av

ålderspensionsreformens effekter görs i bilaga 3.

I tabell 4.15 redovisas vilka poster som ingår i

beräkningen av statens lånebehov. Förutom

saldot av statsbudgetens inkomster och utgifter

finns en kassamässig korrigeringspost och

Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 4.6.2).

För åren 1999 2001 ingår även posten

Överföring från AP-fonden.

Tabell 4.14 Statens lånebehov faktiskt och justerat

Miljarder kronor

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

Faktiskt lånebehov

184,9

138,6

21,0

6,2

-12,0

-16,0

-63,1

-203,1

Justerat lånebehov

160,3

149,7

94,7

44,3

15,2

0,8

-33,9

-59,6

Differens justerat faktiskt lånebehov

-24,6

11,1

73,7

38,1

27,2

16,8

29,2

143,5

Tabell 4.15 Statens lånebehov och statsskulden

Miljarder kronor

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

Inkomster

(exkl. ålderspensionsreformen)

465,7

600,5

648,9

697,3

696,4

(696,9)

714,2

(714,9)

728,2

(728,9)

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

(exkl. ålderspensionsreformen)

513,4

559,2

569,2

586,5

613,8

(599,5)

614,1

(599,8)

619,1

(604,2)

Statsskuldsräntor m.m2

(exkl. ålderspensionsreformen).

104,7

99,5

98,4

107,8

84,6

(87,6)

77,0

(78,7)

72,2

(71,1)

Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning

(exkl. ålderspensionsremformen)

-152,4

-58,3

-18,6

3,0

-2,0

(9,8)

23,1

(36,4)

36,9

(53,6)

Arbetsmarknadsfonden

86,7

Övrigt, netto

-38,4

1,8

-2,0

Summa kassamässig korrigering

-38,4

88,5

-2,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Tilläggspensionsavgift, avsättning i

Riksgäldskontoret, inkl ränta

(exkl. ålderspensionsreformen)

-9,1

-10,5

-12,1

-13,5

-20,9

(-15,2)

-18,5

(-15,5)

-19,3

(-16,6)

Utbetalning av premiepensionsmedel

(exkl. ålderspensionsreformen)

37,0

(0,0)

12,5

(0,0)

18,1

(0,0)

Arbetsmarknadsfonden

14,3

-86,7

Lönegarantifonden, inkl. ränta

-0,4

-0,6

-0,7

-1,3

CSN, studielån

8,1

8,9

9,9

10,9

11,4

12,0

12,2

Kärnbränslefonden

-19,1

-1,3

-0,2

-0,4

-0,7

-0,8

Insättningsgaranti

-1,0

-2,1

-2,6

-2,6

-2,7

-2,8

Övrigt, netto

11,6

-16,8

-4,1

-2,3

2,5

2,3

2,0

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i

Riksgäldskontoret, netto

(exkl. ålderspensionsreformen)

24,5

-125,8

-10,4

-9,0

27,0

(-4,3)

4,9

(-4,6)

9,4

(-6,0)

Överföring från AP-fonden3

(exkl. ålderspensionsreformen)

-45,0

(0,0)

-45,0

(0,0)

-175,6

(0,0)

Lånebehov

(exkl. ålderspensionsreformen)

138,6

21,0

6,2

-12,0

-16,0

(-14,1)

-63,1

(-41,0)

-203,1

(-59,5)

Skulddispositioner m.m.

-38,9

4,4

14,7

-15,6

-6,3

2,7

0,9

Statsskuldsförändring

99,6

25,4

20,9

-27,6

-22,3

-60,4

-202,2

Statsskuld vid årets slut

(exkl. ålderspensionsreformen)

1 386,2

1 411,2

1 432,1

1 404,5

1 382,3

(1 384,1)

1 321,8

(1 345,8)

1 119,7

(1 287,2)

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar

2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Total beräkningsteknisk överföring år 2001 235 miljarder kronor, varav 175,6

miljarder kronor är lånebehovspåverkande. Det lånebehovspåverkande beloppet år

2001 består av statspapper 118

miljarder kronor, bostadspapper 31 miljarder kronor, likvida medel 23 miljarder

kronor samt kupongbetalningar på bostadsobligationer 3,6 miljarder kronor.

4.7 Statsskulden

Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen

av lånebehovet. Statsskulden påverkas även av

skulddispositioner som bl.a. omfattar

valutaomvärderingar av den del av statsskulden

som är i utländsk valuta.

Genom den omfattande saneringen av statens

finanser som genomförts under senare år

stabiliserades statsskulden som andel av BNP

redan 1995 då skuldkvoten uppgick till

84 procent av BNP. Vid 1997 års slut uppgick

statsskulden till 1 432 miljarder kronor vilket

motsvarar en skuldkvot på 82 procent av BNP.

Till följd av prognostiserade överskott i statens

finanser och överföringen från AP-fonden de

kommande åren förväntas skulden minska med

312 miljarder kronor under åren 1998 2001. Vid

utgången av år 2001 beräknas statsskulden uppgå

till 1 120 miljarder kronor, vilket motsvarar en

skuldkvot på 54 procent av BNP.

I diagram 4.5 visas statsskuldens utveckling

1980 2001 i relation till BNP. Den kraftiga

minskningen mellan åren 2000 och 2001

förklaras huvudsakligen av överföringar från AP-

fonden i samband med ålderspensionsreformen.

Även utan effekterna av ålderspensionsreformen

minskar statsskulden väsentligt vilket framgår av

i diagrammet.

Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling

Procent av BNP

PROP. 1998/99:1

PROP. 1998/99:1

34

39

PROP. 1998/99:1

PROP. 1998/99:1

46

45

PROP. 1998/99:1

PROP. 1998/99:1

62

63

PROP. 1998/99:1

PROP. 1998/99:1

116

115