Prop. 1998/99:2

Regeringens skrivelse

1998/99:2

Informationssamhället inför 2000-talet

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 september 1998

Göran Persson

Ines Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Skr.

1998/99:2

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redovisning av utvecklingen på IT-området. Vid-

tagna och pågående åtgärder inom ramen för handlingsprogrammet för

att bredda och utveckla användningen av informationsteknik redovisas.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 2

Innehållsförteckning

Skr. 1998/99:2

1 Inledning.................................................................................................4

2 Policy inför 2000-talet: Informationsteknik för alla...............................4

3 Utvecklingen på IT-området...................................................................6

3.1 Utvecklingen på IT-marknaden...................................................7

3.2 Teknikutvecklingen.....................................................................9

3.3 Hushållens användning av informationsteknik.........................11

3.4 Företagens användning av informationsteknik.........................12

3.5 Demokrati och samhällsservice.................................................13

3.6 Tjänster i informationssamhället...............................................14

3.6.1 En samlad politik för elektronisk handel.................14

3.6.2 Övriga tjänster.........................................................15

3.7 Informationsteknik och sysselsättning......................................16

4 Redovisning av åtgärder inom ramen för handlingsprogrammet för

informationsteknik..........................................................................18

4.1 Rättsordningen..........................................................................19

4.1.1 De nya medierna och grundlagarna.........................19

4.1.2 Utredning om samordnad lagstiftning för radio, TV

och televerksamhet.........................................20

4.1.3 Personuppgiftslagen.................................................20

4.1.4 Offentlighetsprincipen i IT-samhället.....................22

4.1.5 Straff- och processrättsliga frågor...........................23

4.1.6 Elektroniska anslagstavlor.......................................23

4.1.7 Åtgärder mot befattning med bampomografiska

bilder...............................................................23

4.1.8 Rättsinformationssystem.........................................24

4.1.9 Rättsväsendets informationsförsörjning..................25

4.1.10 Det IT-rättsliga observatoriet.................................26

4.2 Utbildning i kunskapssamhället................................................27

4.2.1 Skolväsendet............................................................27

4.2.2 Utveckling av universitetsdatanätet SUNET m.m... 28

4.2.3 Informationsteknik på bibliotek...............................29

4.2.4 Distansutbildning.....................................................29

4.2.5 Utveckling av IT-utbildning i högskolan.................30

4.2.6 Forskning om informationsteknik och konsekvenser i

samhället.........................................................31

4.2.7 Forskningsinformationssystemet SAFARI..............31

4.2.8 Informationsteknik inom folkbildning.....................32

4.3 Samhällets informationsförsörjning..........................................32

4.3.1 Samhällsinformation och offentlig förvaltnings IT-

användning......................................................32

4.3.2 Hittillsvarande arbete - Toppledarforum m.m........34

4.3.3 Övrig användning av Informationsteknik i den

offentliga förvaltningen..................................35

4.3.4 Tillgänglighet till centrala data................................36

4.4 Sektorsövergripande frågor.......................................................38

4.4.1 Kommissionen för analys av informationsteknikens Skr. 1998/99:2

påverkan på samhällsutvecklingen - IT-

kommissionen.................................................38

4.4.2 Åtgärder med anledning av skiftet till år 2000........39

4.4.3 Tillförlitlighet och säkerhet.....................................41

4.4.4 Statistik....................................................................42

4.4.5 Utredning om översyn av domännamn....................42

4.4.6 Bidrag till IT-projekt................................................43

4.4.7 Hemdatorer..............................................................45

4.4.8 Samordning av IT-forskning...................................45

4.5 Särskilda insatsområden............................................................47

4.5.1 Arbetsmarknadspolitiken.........................................47

4.5.2 Näringspolitiken......................................................50

4.5.3 Kultur- och mediepolitiken......................................54

4.5.4 Konsumentpolitiken.................................................58

4.5.5 Hälso- och sjukvården.............................................60

4.5.6 Funktionshindrade och äldre personer.....................62

4.5.7 Miljöpolitiken..........................................................64

4.5.8 Transportpolitiken....................................................66

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 1998 71

1 Inledning skr -1998/99:2

Sverige har en ledande position när det gäller såväl tillgången till som

användandet av informationsteknik. Detta utgör en styrka och en stor

potential för tillväxt om tekniken och möjligheterna den ger tas tillvara.

Utvecklingen av informationssamhället går för närvarande mycket snabbt

och förändringstakten förväntas öka ytterligare. Drivkraften framför

andra är den tekniska utvecklingen vilket leder till att nya och mer avan-

cerade tjänster kan erbjudas och traditionella tjänster kan utföras med allt

bättre kvalitet. Priser på produkter och tjänster utgör inte längre något

oöverstigligt hinder för småföretag och privatpersoner, vilket inneburit

att användningen sprids till allt bredare grupper. Informationstekniken är

på god väg att bli en naturlig del av människors vardag, både på arbets-

platsen och i hemmet.

Utvecklingen är och bör vara marknadsledd. Statens roll är att under-

lätta utvecklingen och att främja användningen av den tillgängliga tekni-

ken inom alla delar av samhället. I detta ligger inte minst att prioritera

mellan alternativa åtgärder för att på bästa sätt kunna skapa möjligheter

att utnyttja fördelarna med den nya tekniken och skapa det informations-

samhälle vi vill ha.

Regeringen överlämnade den 1 mars 1996 propositionen Åtgärder för

att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop.

1995/96:125), i fortsättningen benämnd IT-propositionen. Förslag till

mål för en nationell IT-strategi, ett handlingsprogram och prioriterade

statliga uppgifter lades fram. Riksdagen godkände regeringens förslag

(bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). Riksdagen ansåg det angeläget

att den parlamentariska förankringen stärks genom en årlig rapportering

av utvecklingen på IT-området. Den första skrivelsen överlämnades till

riksdagen den 11 september 1997 (skr. 1997/98:19), föreliggande skri-

velse utgör den andra rapporteringen. Regeringen anser att frågan om

datoromställningar inför år 2000 är av stor vikt. En särskild skrivelse

med en lägesrapportering samt vidtagna och planerade åtgärder kommer

därför att överlämnas till riksdagen före årets slut.

2 Policy inför 2000-talet: Informationsteknik

för alla

Den nationella IT-strategin samt målen för denna ligger fast. Huvudin-

riktningen är att stimulera användningen av informationstekniken. En

marknadsmässig utveckling av nät, tillämpningar och informationssys-

tem samt valfrihet för användarna skall förenas med politiskt fastställda

mål och riktlinjer för hur samhällets kommunikations- och informa-

tionssystem skall fungera.

Målet är att alla skall ha lika möjligheter att använda informationstek-

niken som ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Informa-

tionsteknikens möjligheter skall utnyttjas för att skapa tillväxt och syssel-

sättning och därmed öka Sveriges konkurrenskraft. Informationstekni- Skr. 1998/99:2

kens betydelse for näringslivets skall tas tillvara. Den nya tekniken inne-

bär helt nya möjligheter och förutsättningar for de små- och medelstora

företagen. Bland annat underlättas samarbete med andra foretag. Geogra-

fiska avstånd blir inte längre någon nackdel vilket kommer att gynna eta-

blering och drivande av företag i glesbygd. Informationstekniken skall

även kunna användas for att skapa ett säkrare samhälle t.ex. genom

effektivare räddningsinsatser.

Såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens skall tas tillvara.

Informationstekniken skall vara ett medel för att utveckla välfärdssam-

hället, öka medborgarnas livskvalitet samt överbrygga de eventuella

klyftor i samhället som finns. Informationstekniken skall också användas

för att stödja grupper i samhället med särskilda behov. Vidare kan infor-

mationstekniken vara ett medel för att skapa en bra miljö.

Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbetsmarknadens

parter måste alla bidra till att informationstekniken far ett brett genom-

slag i Sverige.

En förutsättning för att så kommer att ske är att kompetensutveck-

lingen pågår parallellt med utvecklingen av informationssamhället, så att

inte nya klyftor i samhället uppstår. Dels kommer behovet av högutbil-

dad arbetskraft att öka, men även for mindre kvalificerade arbetsuppgif-

ter är det snart ett krav att kunna hantera informationsteknik på ett till-

fredsställande sätt. Informationstekniken ställer också nya krav på alla

medborgare i privatlivet i takt med att allt fler vardagliga rutiner på ett

eller annat sätt digitaliseras. Äldre människor och vissa funktionshind-

rade kan ha svårt att utnyttja den nya tekniken. Det är därför viktigt att

noga bevaka dessa gruppers intressen så att även de kan dra nytta av de

fördelar tekniken kan ge.

Utvecklingen av informationssamhället ger ständigt upphov till nya

användningssätt, vilket ibland kan innebära situationer som skapar osä-

kerhet. Eftersom utvecklingen går så snabbt och kreativiteten inom om-

rådet är närmast obegränsad, är det en omöjlig uppgift att exakt förutsäga

vilket behov av nya eller anpassade regler som kan behövas. Arbetet med

att anpassa regelverken kommer därför sannolikt att vara en mer eller

mindre ständigt pågående process under överskådlig tid. En ambition

därvidlag skall vara att regleringen håller jämn takt med utvecklingen av

informationssamhället. Internet är i sig ett globalt nätverk som berör

samtliga länder och allt fler tjänster är internationella. Internet utgör i dag

en global informationsbank och marknadsplats vars värde enligt många

bl. a. ligger i att det är ett fritt och neutralt forum. Det bör därför ligga i

allas intresse att så långt som möjligt bibehålla denna frihet. För ett opti-

malt utnyttjande av Internet behövs emellertid vissa internationellt ge-

mensamma spelregler som garanterar säkerheten i meddelanden och be-

talningar m.m. Utnyttjandet av tekniken och de möjligheter den ger är

beroende av att företag och privatpersoner i olika delar av världen har

förtroende den, dvs. att integriteten upprätthålls, att meddelanden kom-

mer fram i omanipulerat skick, att betalningssystem är säkra, m.m. Ef-

fekten av en del regler riskerar därför att helt utebli såvida inte en har-

monisering av regelverken sker i övriga länder. Denna ökade globalise-

ring ställer således krav på att regleringsarbetet är flexibelt och interna- Skr. 1998/99:2

tionellt koordinerat. Sverige arbetar aktivt inom såväl EU som OECD,

WTO och andra internationella organ för att i möjligaste mån göra detta

koordineringsarbete så effektivt som möjligt.

Den ökade och breddade användningen av informationstekniken inne-

bär också att allt fler system blir integrerade och därmed inbördes bero-

ende, att större mängder data och i viss utsträckning också allt känsligare

information skickas över näten. Den frihet och flexibilitet och de för-

enklade rutiner som den ökade IT-användningen för med sig innebär

också en större sårbarhet. Effekterna av eventuella tekniska fel, data-

intrång m.m. riskerar att drabba allt fler och med allt svårare konsekven-

ser. Arbetet med att utveckla säkerheten i informationssamhället måste

därför prioriteras högt.

De statliga prioriterade områdena -rättsordningen, utbildningen och

samhällets informationsförsörjning

Rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning är

de områden som i IT-propositionen identifierades som särskilt viktiga för

att i enlighet med målen för den nationella IT-strategin främja utveck-

lingen av informations- och kunskapssamhället. Även fortsättningsvis

bör rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning

prioriteras. För de närmaste åren bör följande mål ställas upp för dessa

områden.

- Författningsändringar inom prioriterade områden skall vara genom-

förda senast under år 2000. Effektiva former måste finnas för en kon-

tinuerlig juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på området.

- Kunskaper om informationsteknik och dess användningsområden skall

föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet senast under år 2000.

- Det skall finnas en hög tillgänglighet till basinformation genom en väl

fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning.

Ett gemensamt regelverk för de liberaliserade telemarknaderna är av

väsentlig betydelse för utvecklingen på IT-området. Den svenska mål-

sättningen har varit och kommer fortsättningsvis att vara att påverka det

framtida regelverket inom EU i riktning mot en överskådlig och mer

generell reglering som inte hämmar den tekniska utvecklingen på områ-

det samtidigt som användarna garanteras tillgång till grundläggande

tjänster.

3 Utvecklingen på IT-området

Den allmänna utvecklingen på området kan belysas genom att studera

marknads-, tjänste-, och teknikutvecklingen samt användningen av

informationsteknik. Informationstekniken har en viktig roll i den ekono- Skr. 1998/99:2

miska utvecklingen både direkt och indirekt. Störst betydelse har de indi-

rekta effekterna på varu- och tjänsteproduktionen. Människors vardagsliv

påverkas i hög grad främst i arbetet men även mer och mer i hemmen.

Gränserna mellan telekommunikation, datakommunikation och media

suddas successivt ut och fysiska avstånd blir inte längre lika viktiga som

tidigare.

3.1 Utvecklingen på IT-marknaden

Post- och telestyrelsen har i rapporten Utvecklingen av Internet (februari

1998) redogjort för Intemetmarknaden och dess konsekvenser på tele-

marknaden.

Den digitala tekniken har gjort att telekommunikation och datakom-

munikation integreras alltmer. Redan i dag kan det vara så att mängden

datatrafik som skickas i telenäten är lika stor som mängden telefontrafik

som skickas i dessa nät. Det har inte längre någon betydelse om en

datamängd som skickas i en fiberkabel är en del av ett telefonsamtal eller

någon annan form av data. Internet växer parallellt med den traditionella

telekommunikationsbranschen. Mediebranschen börjar samtidigt att

integreras med telekommunikationsbranschen genom Internet och

webbteknik samt att s.k. bredbandsteknik och multimediadatorer introdu-

ceras på marknaden. Teknikutvecklingen är den huvudsakliga drivkraften

bakom förändringen av telekommunikationsmarknaden, andra drivkrafter

för förändringen är ökad effektivitet och sänkta kostnader för förmedling

av kommunikation.

För närvarande finns ett hundratal leverantörer av Intemetanslutning i

Sverige, de flesta är dock återförsäljare till någon teleoperatör. De som

dominerar är teleoperatörerna Telia, Tele2, Telenordia (Algonet), Global

One samt Sonera Sverige AB. Dessa erbjuder Internet till såväl företag

som privatpersoner, Telia är den största leverantören till hushåll, följt av

Tele2 och Telenordia/Algonet. Av rapporten framgår att rekordtillväxten

i form av nettoökning (nya hushåll som skaffar Internet) kommer att

inträffa när drygt en miljon hushåll har Internet, vilket bedöms inträffa

under perioden 1998-99. Samtidigt framhålls i rapporten att det knappast

är troligt att alla hushåll kommer att skaffa sig persondator eller att alla

med tillgång till persondator kommer att skaffa sig Intemetanslutning.

Bedömningen baseras på uppgifter från analysföretaget AB Stelacon om

hur användningen av annan elektronisk utrustning har utvecklats i hem-

men.

Tele 2 är den största leverantören av Internet till företag, följt av Telia.

Större företag använder sig dock av Telia i större utsträckning än små. En

av anledningarna till att Tele2 gått om Telia är att nettotillväxten varit

större bland mindre företag vilka föredrar Tele2.

Företagens abonnemang fördelat per operaratör

Skr. 1998/99:2

Sonera Sverige AB (1 %)

Telia (33 %)

Hushållens abonnemang fördelat per operaratör

Annan (11 %) Telia (48 %)

Tele2 (34%)

Källa: Post- och telestyrelsen: Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i sin rapport Elek-

tronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 1998 (NUTEK R 1998:25)

belyst utvecklingen av dessa branscher. Antalet IT-relaterade tjänste-

företag har blivit fler under 1990-talet. År 1993 uppgick antalet IT-relate-

rade tjänsteföretag till 8 100 vilka sammanlagt sysselsatte 77 300 perso-

.er och år 1996 hade antalet IT-anknutna tjänsteföretag stigit till närmare

9 900 med 117 000 sysselsatta personer. Under perioden 1989-1996 är

det främst datakonsult- och dataserviceföretag som har ökat, medan

antalet sysselsatta i telekommunikationsområdet minskat med ungefar en

fjärdedel. Statistiska centralbyrån undersöker datakonsultbranschen

regelbundet sedan år 1990. Expansionen har varit mycket kraftig under

åren 1990-1996, omsättningen har ökat från drygt 25 miljarder år 1990

till 50 miljarder år 1996.

En ny men snabbt växande bransch är de nya multimedie- och Intemet-

företagen där informationsteknik och medier smälter samman. I rappor-

ten Nya medier (Åke Sandberg, Arbetslivsinstitutet 1998) identifierades

ca 600 aktiva företag i Sverige under år 1997. Företagen är mycket små

med 6 till 7 anställda, den genomsnittliga omsättningen år 1996 uppgick

till tre miljoner kr. Enligt branschbedömningar kommer omsättningen

dock att öka mycket snabbt och förväntas fördubblas på ett år. Företagen

samarbetar ofta lokalt och nästan hälften av dem återfinns i Stockholm Skr. 1998/99:2

med närförorter, därefter kommer universitetsorterna. Den höga geogra-

fiska koncentrationen av företagen till storstäderna förklaras i undersök-

ningen bl.a. av att tillgången till kompetens, arbetskraft, infrastruktur

samt kunderna koncentreras i storstäderna. I takt med att marknaden

växer är det dock möjligt att underleverantörer till foretagen kommer att

etablera sig på andra orter.

Merparten av foretagens produktion utgör Intemetproduktioner och

intranätproduktioner (kommunikationsnät inom foretag) medan cd-

romproduktioner svarar for en betydligt mindre del. Produktionerna

domineras nästan helt av reklam och företagspresentationer, medan spel

och underhållning utgör endast en liten del. Utbildningsnivån för de

anställda i företagen är hög, över hälften har högskoleutbildning varav

datateknisk eller systemvetenskaplig utbildningsbakgrund dominerar. En

femtedel av företagen avser att rekrytera personal inom dataområdet,

men även reklam-, design- och ekonomiutbildade uppges vara av

intresse. Av undersökningen framgår att stora hinder för företagens

utveckling är brist på kvalificerad personal och riskkapital samt att kun-

dernas kunskaper om området brister.

Rapporten belyser också arbetsmarknaden för anställda i dessa företag.

I många av dessa företag saknas kollektivavtal, och facklig anslutning

saknas helt i över hälften av bolagen. Majoriteten av de anställda har

dock tillsvidareanställning. I en ung entreprenörsindustri som denna är

framtidsoptimismen stor vilket kanske kan förklara den låga fackanslut-

ningen och bristen på kollektivavtal.

3.2 Teknikutvecklingen

Det traditionella kopplade telefonnätet är, genom möjligheten att använda

sig av modem, centralt för enskildas möjligheter att nå ut på Internet.

Modemanslutning har emellertid sina begränsningar, vilka samman-

hänger med den låga kapacitet som kablarna mellan lokalstation och

abonnentanslutning har. Dessa består i huvudsak av koppartråd. Kraven

på att kommunicera med högre hastigheter ökar emellertid successivt. I

synnerhet för företag är den kapacitet som erbjuds genom modem via det

vanliga telefonnätet många gånger otillräcklig.

För att tillgodose kraven på högre kommunikationshastighet har olika

nya tekniker utvecklats, som i större eller mindre utsträckning utgör en

vidareutveckling av det vanliga telefonnätet. De två viktigaste är i detta

sammanhang ISDN (Integrated Services Digital Network) och xDSL

(Digital Subscriber Line). Till detta kommer utvecklingen av helt nya

infrastrukturer av olika slag, t.ex. UMTS (Universal Mobile Telecommu-

nications System) och digital-TV.

ISDN och xDSL

ISDN är en vidareutveckling av telefonnätet till ett digitalt flertjänstnät.

Tekniken ger abonnenter möjlighet att använda en och samma anslutning

till samtidig överföring av avancerade teletjänster såsom data, text, bild Skr. 1998/99:2

och grafik. Den stora fördelen med ISDN-tekniken, utöver att den klarar

av att överföra större informationsmängder än vad som är möjligt via ett

vanligt telefonabonnemang, är att en ISDN-anslutning har mer än en s.k.

logisk kanal. Detta innebär bl.a. att Intemetuppkoppling kan ske parallellt

med att telefonen fungerar, alltså utan att telefonlinjen blockeras.

Det finns i dag ca 220 000 ISDN-abonnemang i Sverige, varav den

största delen har tecknats av företag. ISDN-anslutning kan erbjudas i hela

landet, men taxorna är i viss utsträckning beroende av var abonnenten

bor.

xDSL är en teknik som söker övervinna den flaskhals som koppartrå-

den till den enskilde abonnenten utgör. X:et står för olika varianter av

tekniken, där ADSL och HDSL (A=asymmetrisk, H=höghastighet) är

vanligast. Tekniken är ännu inte kommersialiserad, men testverksamhet

förekommer. Tekniken går ut på att genom tilläggsutrustning i telenätet -

på station och hos abonnent - öka överföringskapaciteten i själva

koppartråden, något som är relaterat till längden på kopparledningen.

Kapaciteten är dock i de flesta fall mångdubbelt större än den som ät

möjlig vid enbart ISDN-anslutning.

Alternativa infrastrukturer: TV-nät, UMTS m.m.

Vid sidan av telefonnätet, ISDN och telenät med xDSL-utrustning finns

andra typer av nät som kan fungera som plattformar för bl.a. elektronisk

handel. Dessa är kabel-TV-nät, nät för marksänd TV, satellitkommuni-

kationsnät, elnät samt olika former av radiolösningar. Det som hittills

utgjort begränsningar i dessa nät är möjligheten till interaktivitet, näten

har ursprungligen konstruerats för överföring i en riktning. Satsningar

görs för närvarande i de TV-baserade näten för att möjliggöra sändningar

i digital form. Den ökade sändningskapacitet som detta medför, i kombi-

nation med möjligheter att använda parallella nät, öppnar dörren för

interaktivitet. Detta i sin tur är av stor betydelse för möjligheterna att

använda näten för elektronisk handel.

En teknikutveckling pågår också på radiokommunikationsidan, som på

sikt kan bli mycket betydelsefull för utvecklingen av elektronisk handel.

Redan i dag har mobil datakommunikation fatt bred användning, genom

möjligheten att koppla upp sig med modem via GSM-näten. Denna har

dock klara begränsningar eftersom överföringskapaciteten är en bråkdel

av den som är möjlig via det fasta telefonnätet. På olika håll i världen

pågår emellertid ansträngningar för att etablera mobila system som klarar

betydligt större överföringskapaciteter än vad som är möjliga i dag. De

olika satsningarna går under den gemensamma benämningen UMTS.

Ett arbete pågår inom EU att fastställa gemensamma ramar för upp-

byggnaden av UMTS i Europa. I maj 1998 enades EU:s ministerråd om

slutsatser för frågor som rör tidsplaner, tillståndsgivning, frekvenser

m.m. UMTS kommer att kunna tas i drift ett par år in på 2000-talet.

Den beskrivna utvecklingen av nya nät och nya tillämpningar leder till

att tidigare åtskilda tillämpningar som t.ex. telefoni och TV-sändningar,

10

som lyder under olika regleringar, tenderar att flyta samman. I syfte att Skr. 1998/99:2

kartlägga effekterna på regleringen har regeringen tillsatt utredningen om

samordning av lagstiftningen inom TV, radio och televerksamhet (dir.

1997:95) den s.k. konvergensutredningen. Utredningen skall redovisa sitt

uppdrag den 31 oktober 1998.

Regional tillgång till ny teknik

Utvecklingen av ny teknik och nya tillämpningar är i dag helt marknads-

ledd. Detta innebär att investeringar tenderar att koncentreras till områ-

den där stora trafikvolymer finns i förhållande till de fysiska investe-

ringar som behöver göras. Detta medför ofrånkomligen att investering-

arna inriktas på företagssektorn i första hand, vilket i sin tur medför sats-

ningar inom tätbefolkade områden.

Tillgången till telefonitjänst - och därmed möjligheten till uppringd

modemaccess i telenätet - på likvärdiga villkor i hela landet är i dag

säkerställd genom telelagens regler. Telefonitjänsten är därmed att

betrakta som en s.k. samhällsomfattande tjänst (jfr engelskans ”universal

service”). Telefontätheten i Sverige är världens högsta - omkring 99 pro-

cent av Sveriges befolkning har tillgång till telefon.

En fråga som diskuteras är om de samhällsomfattande tjänsterna skall

utvidgas till att omfatta även kommunikation med högre kapacitet än

telefonitjänsten. I detta sammanhang har ISDN-anslutning diskuterats

och krav har rests på att en enhetstaxa införs.

Frågor kring vilka tjänster som skall anses som samhällsomfattande

diskuterades i samband med regeringens proposition 1996/97:61 Översyn

av telelagen. I propositionen anfördes att en utvidgning av de samhälls-

omfattande tjänsterna av flera skäl inte borde ske för tillfället. En utvidg-

ning skulle innebära att användare och hushåll betalar för tjänster som de

inte efterfrågar, samtidigt som det innebär en subvention till användare

som kan betala marknadspriser. Propositionen anger vidare att en utök-

ning av samhällsomfattande tjänster som knyts till en särskild teknik,

t.ex. ISDN, innan man kunnat konstatera vare sig dess tekniska livslängd

eller den efterfrågan som finns på tekniken, kan innebära risker för stora

felinvesteringar.

Utvecklingen sedan riksdagen antog propositionen har inte givit anled-

ning till en ändrad bedömning avseende definitionen av samhällsomfat-

tande tjänster. Frågan om regional tillgång till avancerade telekommuni-

kationer är emellertid en angelägen fråga. Regeringen har därför tillkallat

en särskild utredare med uppdrag att utreda tillgången till infrastruktur ur

ett regionalpolitiskt och socialt perspektiv (dir. 1998:61). Utredningen

skall lämna sin rapport till regeringen senast den 1 mars 1999.

3.3 Hushållens användning av informationsteknik

Enligt resultat från mediebarometem 1997 (NORDICOM vid Göteborgs

universitet utkom den 1 mars 1998) har 42 procent av befolkningen i åld-

rarna 9-79 år tillgång till persondator och Internet i hemmet, motsva-

11

rande siffra för år 1996 var 31 procent. Det finns dock skillnader mellan Skr. 1998/99:2

olika grupper i samhället. I gruppen män i åldrarna 18—79 år har 40 pro-

cent dator och Internet, medan motsvarande siffra för kvinnorna i samma

åldersgrupp är 39 procent. Flest datorer med Intemetanslutning återfinns

i åldersgruppen 9-17 år där hela 62 procent av pojkarna har tillgång till

dator och 56 procent av flickorna. Utbildningsnivå tycks spela en viss

roll för tillgången till dator, av de som genomgått högskoleutbildning har

över hälften tillgång till dator medan endast en tredjedel av dem med

grundskoleutbildning har datortillgång.

Hushållen ansluter sig i dag till Internet via uppringd modemaccess

eller via ISDN-anslutning/abonnemang. Ett av tio hushåll använder

modem med en hastighet under 28 800 bit/sekund. Cirka 40 procent

använder snabbare modem med hastigheter över 33 600 bits per sekund.

Det finns olika sätt att ta betalt för Intemettjänsten, antingen genom en

fast summa och obegränsad uppkopplingstid eller genom att betala när-

samtalstaxa samt en trafikavgift per minut uppringd tid. Vanligt är att

trafikavgiften är lägre på kvällar och helger. Cirka 100 000 hushåll surfar

minst fem timmar per vecka. Största delen av hushållen använder dock

Internet mindre än en timme per vecka.

3.4 Företagens användning av informationsteknik

Enligt Post- och telestyrelsens rapport Utvecklingen av Internet - kon-

sekvenser för marknaden för telefoni, har ca 65 000 företag Intemet-

anslutning vilket innebär att drygt 700 000 anställda har möjlighet att

använda sig av Internet på arbetet. Få företag har infört någon form av

spärr mot fri Intemetanvändning. Trots den låga kommunikationshastig-

heten kopplar de flesta företag upp sig på nätet via uppringd modem-

access. Fast förbindelse och ISDN-anslutning har dock ökat bland större

företag.

Enligt NUTEK:s rapport IT-användning i fem branscher - redovisning

av en enkätstudie 1997 (NUTEK R 1998:17), har nio av tio datakonsult-

företag en hemsida på Internet. Inom de andra undersökta branscherna -

livsmedelsindustrin, maskinindustrin, elektronikindustrin och trans-

porttjänster varierar andelen som har hemsida mellan 30-55 procent.

Flertalet använder hemsidan för att informera om sina produkter och

tjänster, det är ännu inte särskilt vanligt att den används för försäljning

över Internet.

Föga förvånande leder datakonsultbranschen IT-utvecklingen, flera har

redan kommit i gång med elektronisk handel. Dessa företag uppger också

att informationstekniken bidrar till att underlätta samarbete över längre

avstånd. Elektronikindustrin kommer inte långt efter datakonsulterna i

fråga om utveckling, ca 40 procent av företagen planerar att starta elek-

tronisk handel. Livsmedels- och maskinindustrierna har inte kommit lika

långt i utvecklingen, inte särskilt många använder sig för närvarande av

elektronisk handel. Majoriteten av företagen anser att kundens efterfrå-

gan av att fa handla elektroniskt är det som styr utvecklingen. Samman-

fattningsvis visar undersökningen att där informationsteknik används

12

mycket och där man ser möjligheter i elektronisk handel där finns det Skr. 1998/99:2

också arbetstillfällen, samtidigt är det ont om arbetskraft med hög IT-

kompetens.

3.5 Demokrati och samhällsservice

Ur demokratisk synvinkel innebär informationstekniken bättre möjlig-

heter för medborgare att ta del av lagar, bestämmelser och beslut, men

också att lämna information. Statsförvaltningen kan göras alltmer till-

gänglig med hjälp av Internet, telefon och fax. Medborgare kan lättare

komma i kontakt med många myndigheter och andra offentliga institu-

tioner även utanför kontorstid. Internet har på kort tid blivit ett medium

med stor genomslagskraft som förenklar och snabbar upp kontakterna

med den offentliga sektom. Det utvecklas tjänster för att skicka in blan-

ketter och uppgifter via Internet till myndigheterna. Det pågår ett arbete

på lagstiftningsområdet och på det tekniska området som är ett led i

denna utveckling. Internet förenklar även kontakterna mellan myndig-

heter, och information kan i högre grad utnyttjas samtidigt av flera myn-

digheter, vilket innebär minskade kostnader bl.a. för registerhållning.

Statskontoret har nyligen till regeringen lämnat en samlad bild om staten

och informationstekniken i rapporten Staten i omvandling.

Den tekniska revolutionen innebär att det skapas barriärer för vissa

medborgare att ta till sig de nya möjligheterna med informationstekniken.

Staten kan därför skapa förutsättningar för en god informationsförsörj-

ning inom den offentliga förvaltningen. Det innebär t.ex. att öka till-

gängligheten till Intemetterminaler ute i samhället, att öka kunskapen om

tekniken och att i stor utsträckning tillhandahålla informationen avgifts-

fritt. I kapitel 4.3 Samhällets informationsförsörjning redogörs vidare för

regeringens åtgärder och IT-utvecklingen i övrigt inom offentlig sektor.

Toppledarforum är ett initiativ av Finansdepartementet och verkar i

samverkan med Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Tidigt i

detta arbete aktualiserades frågan om att skapa en enhetlig struktur för

offentlig information på Internet. Toppledarforums rapport Det Offent-

liga Sverige på Internet från september 1996, innehåller rekommendatio-

ner för webbplatser inom offentlig sektor. Rapporten resulterade i ett

beslut om att skapa en elektronisk informationstjänst för offentlig infor-

mation i Sverige. Tjänsten heter ”Sverige Direkt”, en beskrivning av den

finns i avsnitt 4.3.1.

Regeringen har i propositionen (1997/98:136) Statlig förvaltning i

medborgarnas tjänst tagit ställning till att myndigheter, vars verksamhet

riktar sig främst till företag och medborgare, bör erbjuda elektroniska

tjänster för självbetjäning som komplement till traditionella tjänster.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att konkretisera förslagen i

propositionen. Arbetet innebär bl.a. att analysera vilka ytterligare åtgär-

der som krävs för att öka IT-användningen i den statliga förvaltningen.

En av de större och mest använda informationsstrukturerna på Internet

är Skoldatanätet som startades redan år 1994. Nätets syfte är att integrera

13

informationstekniken i undervisningen genom att erbjuda relevanta Skr. 1998/99:2

tjänster och informationsresurser, mest känd är Länkskafferiet.

Några andra goda exempel är Arbetsmarknadsverkets webbplats Plats-

banken - för övrigt en av de tio mest besökta webbplatsema i landet -

där arbetsgivarna kan anmäla lediga tjänster, samt Verket för Högskole-

service, där man kan kontrollera att ansökan till högskolestudier har bli-

vit registrerad. Andra interaktiva tjänster erbjuds av Skatteförvaltningen,

Försäkringskassorna samt Konsumentverket. På dessa webbplatser går

det att räkna fram sin skatt, föräldrapenning, bostadsbidrag eller göra upp

en hushållsbudget. Ett ytterligare exempel på användning av Internet som

kommunikationskanal är Statistiska centralbyråns presentation av aktuell

statistik. Tjänsten erbjuder bl. a. fri tillgång till basstatistik och aktuell

statistik. De flesta myndigheter har i dag e-postadresser, antalet har ökat

och endast i undantagsfall saknar de anställda individuella e-postadres-

ser. Regeringskansliet publicerar all information via regeringens hemsida

Information Rosenbad.

3.6 Tjänster i informationssamhället

En rad nya tjänster utvecklas i takt med att informationssamhället växer

fram. Dessa bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning samt ökad service

till hushåll och företag. I de följande avsnitten beskrivs några av dem.

3.6.1 En samlad politik för elektronisk handel

Genom Intemets starka framväxt har elektronisk handel och andra former

av elektronisk affärskommunikation kommit att bli ett av de viktigaste

användningsområdena för informationsteknik. Denna utveckling för med

sig betydande möjligheter för såväl näringslivet som den enskilde kon-

sumenten och den offentliga sektom. Via de elektroniska nätverken far

företag - såväl stora som små - omedelbar tillgång till världsmarknaden

till förhållandevis låga kostnader. Konsumenter får tillgång till ett i det

närmaste oändligt utbud av varor och tjänster samt ökade möjligheter att

skaffa sig information om detta utbud. Avstånden far mindre betydelse

och konsumenten kan - i synnerhet om det gäller en vara eller tjänst som

kan levereras elektroniskt - söka efter det bästa alternativet på världs-

marknaden.

Utvecklingen av elektronisk handel berörs av den politik som förs och

de regler som gäller inom ett mycket stort antal områden. Staten har ett

ansvar för att utveckla en samlad politik för elektronisk handel. I en skri-

velse till riksdagen i juli 1998 (skr. 1997/98:190) redovisar regeringen

utgångspunkter för denna politik. Utvecklingen går oerhört fort och ett

omfattande nationellt och internationellt arbete bedrivs för närvarande

med att söka finna lösningar på olika frågeställningar och problem. Rege-

ringen betonar att ställningstaganden i enskilda frågor kommer att ut-

vecklas successivt.

14

I skrivelsen framhåller regeringen att förutsättningar för en bred Skr. 1998/99:2

användning av elektronisk handel skall skapas i syfte att främja syssel-

sättning och tillväxt. Utvecklingen skall komma alla grupper och alla

delar av landet till del och eventuella negativa omställningseffekter bör

minimeras.

Elektronisk handel är global till sin natur. För att inte fragmentera

marknaden anser regeringen att det är angeläget att i största möjliga

utsträckning nå överenskommelser på global nivå vad avser regler och

villkor för elektronisk handel. Regeringen anser vidare att utvecklingen

av handeln primärt bör drivas av marknadens aktörer. Detta innebär bl.a.

att olika tekniska tillämpningar främst utvecklas av den privata sektorn.

Regleringar bör tillgripas endast när branschstandarder och avtal inte är

tillräckliga åtgärder.

I skrivelsen görs en genomgång av utförda, pågående och planerade

initiativ på de områden där regeringen anser att staten har sina huvud-

sakliga uppgifter: att åstadkomma ett effektivt regelverk, att satsa bl.a. på

utbildnings- och informationsinsatser och genom att verka för en till-

gänglig och säker teknisk infrastruktur.

3.6.2 Övriga tjänster

Av Post- och telestyrelsens rapport Utvecklingen av Internet framgår att

66 procent av Intemetanvändama har en egen e-postadress men endast

6 procent av Intemetanvändama skickar dagligen e-post. En ny reklam-

finansierad tjänst är de olika e-postadressema som numera finns att tillgå

gratis på nätet. Det finns flera e-posthemsidor som finansieras på detta

sätt. Fördelen med dessa tjänster är att användaren inte behöver teckna ett

abonnemang, samt att tjänsten ligger i browsern (nätläsare, nätbläddrare)

vilket medför att användaren kan komma åt sin post från vilken dator

som helst utan att behöva ringa upp en egen e-postserver.

Allt fler använder Internet för informationssökning. En ny tjänst som

därför utvecklats är ”informationssållning”, vilket innebär att företag

sorterar och levererar information efter kundens önskemål.

Vid internationella jämförelser ligger Sverige förhållandevis väl

framme i utvecklingen vad gäller banktjänster över Internet. I dag erbju-

der, enligt Bankföreningen, samtliga större banker och de flesta mindre

banker Intemettjänster. Det handlar främst om att sköta betalningar över

nätet, kontrollera saldon på konton samt betalningsservice med betal-

ningsbevakning. För nischbankema som saknar kontorsrörelse är Internet

viktigt för kontakterna med kunderna. Aktiehandel via Internet är också

en växande tjänst och att utföra dessa tjänster över nätet är betydligt bil-

ligare än på traditionellt sätt.

Det som driver utvecklingen är bl.a. att tjänsterna kan erbjudas på ett

överskådligt och lättillgängligt sätt vilket också på sikt kan leda till

effektivisering av bankkontorsverksamheten. De flesta kunder är mycket

nöjda med banktjänsterna, men ett problem som Post- och telestyrelsen

framhåller är överföringshastigheten i telenäten. Den är för närvarande

god men inte tillräckligt stabil. Vissa tider på dygnet kan överbelastning i

15

näten leda till långa väntetider. En begränsning för utvecklingen av Skr. 1998/99:2

tjänsterna är enligt Bankföreningen tillgången till datorer med uppkopp-

lingsmöjligheter. Föreningen framhåller vidare att säkerheten i näten,

liksom rättsläget inom IT-området, utgör begränsningar för de tjänster

som är möjliga att tillhandahålla över nätet.

Ett exempel, bland många andra, på ökad globalisering är att radiosta-

tioner i dag, via Internet, kan nå lyssnare över hela världen. Än så länge

nyttjas tekniken mest av lokalradiostationer och studentradiostationer. En

intressant frågeställning är vad som närmare gäller upphovsrättsligt vid

tillgängliggörande av t.ex. skyddad musik över Internet. Inom EU pågår

arbetet med ett direktiv om harmonisering av upphovsrätt och närstående

rättigheter i informationssamhället. När detta arbete är slutfört kommer

klarare regler för hur upphovsrätt och närstående rättigheter skall regleras

i informationssamhället att kunna införas.

Konvergensen har bl. a. lett till att det i dag också är möjligt -om än i

begränsad omfattning och med varierande kvalitet - att ringa över Inter-

net. Ett tjugotal företag har sedan år 1995 etablerat sig och erbjuder pro-

gramvara som möjliggör röstkommunikation över Internet. Program-

varan har också börjat att användas vid videokonferenser.

3.7 Informationsteknik och sysselsättning

Informationstekniken påverkar på ett genomgripande sätt vardagsliv och

arbetsliv. Utvecklingen innebär stora möjligheter för såväl näringslivet

som den enskilde individen. Företag kan rationalisera och effektivisera

produktionsprocesser. De far - via de elektroniska nätverken - omedel-

bar tillgång till världsmarknaden till förhållandevis låga kostnader. Det är

förhållandevis lätt att starta företag för att erbjuda tjänster över nätet.

Utvecklingen ger också ökade möjligheter för individen att bestämma till

vilken plats han eller hon fysiskt vill förlägga sitt arbete. Utvecklingen

ställer emellertid också krav.

Arbetsmarknaden och arbetslivets villkor förändras såväl inom Sverige

som i omvärlden. I en hårdnande internationell konkurrens måste företa-

gen snabbt kunna förändra omfattning och inriktning på sin verksamhet.

Den nya tekniken förkortar tiden det tar att utveckla en produkt och leder

också till förändrade produktionsprocesser och produktionsförhållanden.

Allt detta ställer högre krav på såväl företagsledning som den enskilde

individens förmåga.

Denna snabba tekniska utveckling ställer stora krav på utbildningssys-

temet och på företagen. Alla elever i skolan måste fa goda kunskaper och

förberedas för ett föränderligt arbetsliv och för vidare utbildning. Den del

av arbetskraften som i dag har för låg utbildning måste fa möjlighet till

kompletteringar och vidareutbildning för att bättre svara mot de krav som

arbetsmarknaden ställer. Andelen med högskoleutbildning måste öka.

Företagen har också ett stort ansvar för att ständigt vidareutbilda sin per-

sonal.

Regeringen genomför därför omfattande satsningar på kunskap och

kompetens. Via Kunskapslyftet, som är en femårig satsning på vuxenut-

16

bildning, ökar omfattningen av främst gymnasial vuxenutbildning och en Skr. 1998/99:2

bättre anpassning av vuxenutbildningen till de krav som individen,

arbetslivet och samhället kommer att ställa på 2000-talet. Totalt satsar

regeringen 3,3 miljarder per år på Kunskapslyftet. Av de studerande

inom Kunskapslyftet är 67 procent kvinnor och 33 procent män.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen kartlagt behovet av IT-kom-

petens inom offentlig sektor (rapport 1998:21). Bakgrunden var de planer

regeringen aviserade i vårpropositionen (prop.1998:150) att överväga en

satsning på IT-utbildning inom offentlig sektor. I uppdraget ingick bl.a.

att belysa efterfrågan på IT-kompetens inom offentlig sektor, vidtagna

eller pågående åtgärder för att tillgodose efterfrågan samt behovet av

ytterligare insatser.

Det finns en oro att informationssamhället kommer att innebära att ett

stort antal arbetstillfällen försvinner. Vissa branscher kanske kommer att

krympa medan andra i stället kommer att expandera. Vid införandet av

nya tekniska lösningar måste en strukturanpassning ske. Denna process

kan innebära att arbetstillfällen går förlorade som inte omedelbart ersätts

i andra sektorer. Detta kan bl.a. bero på att den friställda arbetskraftens

kompetens inte motsvarar de krav som ställs i de expanderande bran-

scherna. Men tekniken innebär också att nya jobb tillkommer. Som tidi-

gare beskrivits så expanderar bl.a. IT-branschen kraftigt. Den nya tekni-

ken innebär också att helt nya affärsmöjligheter skapas. Hindren för

marknadstillträde minskar. Det räcker i princip med mycket små investe-

ringar för att etablera ett företag, och via de elektroniska näten sedan nå

potentiella kunder i hela världen.

IT-utvecklingen innebär också att möjligheterna att förlägga arbetet till

andra platser än en fast arbetsplats och vid andra tillfällen än under en

fast arbetstid ökar. Regeringen tillkallade i juni 1997 en särskild utredare

för att se över den lagstiftning som berör distansarbete (dir. 1997:83).

Utredaren har haft till uppgift att klarlägga de hinder lagstiftningen kan

innebära för att införa och genomföra distansarbete samt behovet av

skydd för den enskilde samt föreslå de lagstiftningsåtgärder som behövs.

Den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen, arbetsmiljölagen, arbetstids-

lagen, jämställdhetslagen, lagstiftningen om ansvar och ersättning för

skada på person eller egendom samt socialförsäkringslagstiftningen har

ingått i översynen, liksom annan lagstiftning som kan ha betydelse för

distansarbete. Utredaren har den 9 september avlämnat betänkandet

Distansarbete, SOU 1998:115.

Var finns då jobben på den framtida arbetsmarknaden? I Arbetsmark-

nadsstyrelsens (AMS) rapport ”Var finns jobben 1998 och 1999?” fram-

går att expansionen inom IT-branschen är starkare än någonsin. Efterfrå-

gan avser personal till såväl utveckling som drift och underhåll. Dels sker

ökningar inom multimedia och Intemetföretag, dels skapas nya arbetstill-

fällen för att genomföra förändringar som krävs inför sekelskiftet och i

samband med införandet av euron. Antalet sysselsatta inom IT-branschen

beräknas enligt AMS öka med ca 26 000 personer under åren 1998 och

1999. Totalt räknar AMS med en ökning av antalet arbetstillfällen med

120 000 fram till december 1999. IT-branschen står alltså för mer än en

femtedel av de nya arbetstillfällena.

17

I AMS rapport ”Framtidens jobb - välja yrke in i 2000-talet” som Skr. 1998/99:2

behandlar arbetsmarknaden fram till år 2010 pekar AMS på den starka

efterfrågan på högskoleutbildade inom naturvetenskap och teknik. Sys-

selsättningen inom uppdragsverksamheten forväntas öka med 10 000 -

15 000 personer per år och bristen på arbetskraft är ett stort problem.

Informationsteknik är en dominerande och mycket expansiv del av denna

verksamhet.

Arbetsmarknadsutbildningen

Under budgetåret 1997 påbörjade ca 129 000 personer en arbetsmark-

nadsutbildning, varav ca 48 procent var kvinnor. Inriktningen och nivån

styrs efter deltagarnas kompetens och behov. Som ett led i att de arbets-

marknadspolitiska medlen använts på ett mer effektivt sätt, har Arbets-

marknadsverket ålagts att bedriva mer yrkesinriktad arbetsmarknadsut-

bildning och därigenom förhindrat att bristsituationer på arbetsmarkna-

den uppstår.

Datortek

Som ett komplement till gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärder inför-

des fr.o.m. den 1 juli 1995 datortek/aktivitetscenter med kommunerna

som huvudmän. Syftet med datortek är att arbetslösa skall fa möjlighet

att lära sig arbeta med modem informationshantering och datorer.

Datortek är ett komplement till traditionell arbetsmarknadsutbildning och

skall möta den ökande efterfrågan på modem IT-kunskap i samhället.

Datortek skall också väcka intresse för och motivera till fortsatta studier

inom bl.a. IT-området.

Nationellt program för IT-utbildning

I december 1997 träffade staten avtal med Föreningen SWIT Yrkesut-

bildning om genomförandet av ett nationellt program för IT-utbildning.

Syftet med programmet är att avhjälpa bristen på kompetent yrkesutbil-

dad personal inom IT-området. Detta gäller bl.a. programmerare, appli-

kationsutvecklare, och nätverkstekniker.

Det nationella programmet för IT-utbildning beräknas omfatta 10 000

personer under perioden 1 december 1997 till den 31 december 1999.

Målgruppen är främst arbetslösa, men även anställda som har behov av

att förnya eller byta arbetsuppgifter kan komma i fråga.

4 Redovisning av åtgärder inom ramen för

handlingsprogrammet för informationsteknik

Regeringen har med stöd av handlingsprogrammet utvecklat och tagit

initiativ på en rad områden. Arbetet har bedrivits i olika fora och med

18

skilda inriktningar. IT-kommissionen och Toppledarforum har t.ex. haft Skr. 1998/99:2

breda mandat och resultaten från dessa gruppers arbeten har varit både

informativa, policyskapande och konkreta. I andra grupper har man

arbetat med att utveckla och skapa förutsättningar for konkreta IT-tjäns-

ter inom specifika områden. Omfattande insatser har genomförts inom

rättsväsendet, utbildningsområdet och andra delar av förvaltningen.

Regeringen har under perioden överlämnat flera förslag och skrivelser

till riksdagen som har anknytning till handlingsprogrammet för informa-

tionsteknik. Här kan, förutom tidigare nämnda skrivelse om en samlad

politik för elektronisk handel, bl.a. nämnas Lärandets verktyg - nationellt

program för IT i skolan (skr. 1997/98:176), samt propositionen Statlig

förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136). I den senare ges

ramen för det fortsatta arbetet inom hela den statliga förvaltningen.

4.1 Rättsordningen

Regeringen hade redan innan arbetet med IT-propositionen inleddes tagit

en rad initiativ i syfte att se över och anpassa lagstiftningen till utveck-

lingen på IT-området. I IT-propositionen anförde regeringen att rättsord-

ningen i ett utvecklat informationssamhälle måste vara så robust att den

kan hantera tekniska förändringar samtidigt som den fångar våra grund-

läggande samhällsvärderingar. Målet är att genomföra författningsänd-

ringar inom prioriterade rättsområden inom tre år. Målet är också att

finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den

snabba utvecklingen på IT-området. Regeringen har tagit flera initiativ på

dessa områden. De angivna målsättningarna står fast.

När det gäller frågor om kryptering, säkra elektroniska betalningar,

konsumentskydd, upphovsrätt, varumärken, bokföring m.m. hänvisas här

till den ovan nämnda regeringsskrivelsen om elektronisk handel. En

ytterligare målsättning inom rättsområdet enligt IT-propositionen är att

söka finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av

den snabba tekniska utvecklingen på IT-området. Ett IT-rättsligt obser-

vatorium har därför inrättats av IT-kommissionen (se avsnitt 4.1.10).

4.1.1 De nya medierna och grundlagarna

Regeringen överlämnade i december 1997 propositionen Tryckfrihets-

förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden -

bampomografifrågan m.m. (prop. 1997/98:43) till riksdagen. I proposi-

tionen föreslår regeringen bl.a. att yttrandefrihets grundlagen ändras

genom att benämningen ”tekniska upptagningar” förs in i grundlagen

som ett samlingsbegrepp för upptagningar som innehåller text, bild eller

ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med

tekniska hjälpmedel. Denna ändring innebär en utvidgning av yttrande-

frihetsgrundlagens tillämpningsområde så att det även omfattar t.ex. cd-

rom-skivor och datordisketter med enbart text eller stillbilder, med

endast rörliga bilder eller med blandat innehåll. Ändringen föreslås träda

19

i kraft den 1 januari 1999. Regeringens förslag bygger på Mediekom- Skr. 1998/99:2

mitténs förslag i betänkandet Grundlagsskydd för nya medier (SOU

1997:49). Regeringen föreslår till skillnad från utredningen ingen ändring

av yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på ny kommunikation med

hjälp av elektromagnetiska vågor.

4.1.2 Utredning om samordnad lagstiftning for radio, TV och

televerksamhet

Som tidigare nämnts har regeringen i juli 1997 beslutat att en särskild

utredare skall tillsättas för att bl.a. utreda behovet av, förutsättningarna

för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen för ljudra-

dio, television, övrig radiokommunikation och televerksamhet den - s.k.

konvergensutredningen (dir. 1997:95). Utgångspunkten skall vara att

lagstiftningen bör underlätta utvecklingen av elektroniska informa-

tionstjänster och ta tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets

olika behov med avseende på sådana tjänster. Utredaren skall också

bedöma om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrande-

frihet, tillgänglighet och mångfald inom området för elektroniska infor-

mationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrensbegränsningar.

Till grund för utredarens bedömningar skall bl.a. en analys göras av i

vilken mån nuvarande lagstiftning för ljudradio, television, övrig radio-

kommunikation och televerksamhet är tillämplig på elektroniska infor-

mationstjänster samt hur lagstiftningen påverkar utformningen, använd-

ningen och distributionen av elektroniska informationstjänster. Uppdra-

get skall redovisas senast den 31 oktober 1998.

I sammanhanget bör nämnas att Europeiska kommissionen i december

1997 lade fram Grönboken om konvergens av telekommunikation, media

och informationsteknik och konvergensens följder för lagstiftningen.

Grönboken tillkom som ett svar på kravet på debatt och har varit ute på

remiss i medlemsländerna under december 1997 till maj 1998. Den

svenska regeringen anger i sitt yttrande att den vill invänta konvergensut-

redningens slutsatser innan slutlig ställning tas i någon av de aktuella

frågorna. Kommissionen avser att i slutet av år 1998 presentera en rap-

port med förslag till uppföljning av grönboken.

4.1.3 Personuppgiftslagen

Utvecklingen inom informationstekniken går allt fortare. Tekniken blir

hela tiden kraftfullare, enklare att hantera och billigare. Det gör att den

blir tillgänglig för allt fler. Samtidigt blir det allt lättare att ta del av och

sprida datorlagrad information. Sätten att lagra och söka informationen

blir alltmer flexibla.

Den nya teknikens möjligheter har gjort att även hanteringen av perso-

nanknuten information ökat, t.ex. vid användningen av datorer. Medve-

tenheten har också ökat om att uppgifter finns tillgängliga på alltfler

ställen. De metoder som används för att samla in och bearbeta personan-

knuten information förfinas ständigt. De som använder Internet eller

20

modema kort för t.ex. betalning kan lätt - utan att vara medvetna om det Skr. 1998/99:2

- lämna s.k. elektroniska spår.

Utvecklingen har medfört att tekniken kan användas på ett sådant sätt

att den medför oacceptabla ingrepp i den personliga integriteten. Den

enskilde har rätt att av samhället få skydd mot sådana integritetskränk-

ningar. Samtidigt måste individens skyddsbehov vägas mot andra

grundläggande demokratiska rättigheter och värden, t.ex. informations-

friheten och yttrandefriheten. Legitima behov av att använda personan-

knuten information finns även för t.ex. samhällsplaneringen.

Det är således många avvägningar som måste göras vid utformningen

av en lagstiftning till skydd för den personliga integriteten när det gäller

personuppgifter. Härtill kommer att lagstiftningen inte i onödan bör

hindra användningen av ny teknik.

Datalagen (1973:289) har under en längre tid betraktats som föråldrad.

Den har inte i alla delar motsvarat de krav som kan ställas på en ända-

målsenlig lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Lagen

har därför behövt ersättas av en ny, modem lag.

I betänkandet Integritet - Offentlighet - Informationsteknik (SOU

1997:39) lämnade Datalagskommittén förslag till ny lagstiftning på

området. På grundval härav har riksdagen under våren 1998 antagit en

personuppgiftslag (1998:204), som den 24 oktober 1998 ersätter data-

lagen (prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180). Med

den nya lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv

95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med

avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

sådana uppgifter.

Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot att deras

personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Till

skillnad från datalagen omfattar den nya lagen inte bara automatiserad

behandling av personuppgifter utan även manuella register i vissa fall.

Personuppgiftslagen gäller inte vid behandling av personuppgifter som

ett led i en verksamhet av rent privat natur. Bestämmelserna i lagen till-

lämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot grundlagsbestämmel-

serna om tryck- och yttrandefrihet eller inskränka offentlighetsprincipen.

I princip tillämpas lagen inte heller på journalistisk, konstnärlig eller lit-

terär verksamhet.

Det gamla systemet med licens och tillstånd avskaffas. Ansvaret för att

behandling av personuppgifter sker på ett lagligt sätt läggs i första hand

på den som behandlar sådana uppgifter. Den som behandlar personupp-

gifter skall bl.a. se till att dessa samlas in bara för särskilda, uttryckligt

angivna och berättigade ändamål och att uppgifterna inte behandlas för

något ändamål som är oförenligt med det för vilket de samlades in. Per-

sonuppgifter får i princip behandlas bara om den registrerade lämnar sitt

samtycke till det. Från denna regel finns det dock undantag, exempelvis

vid myndighetsutövning, när en arbetsuppgift av allmänt intresse skall

utföras för att den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rätts-

lig skyldighet eller för att ett avtal med den registrerade skall kunna full-

göras. För behandling av känsliga personuppgifter - t.ex. om politiska

21

åsikter eller hälsa - gäller särskilt stränga regler. Detsamma gäller över- Skr. 1998/99:2

föring av personuppgifter till andra länder.

Den registrerade har rätt till information om behandling av personupp-

gifter som rör honom eller henne.

4.1.4 Offentlighetsprincipen i IT-samhället

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall,

enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF), varje medborgare ha rätt

att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt far begränsas endast om det

är påkallat med hänsyn till vissa i TF särskilt angivna intressen, t.ex.

rikets säkerhet, intresset att förebygga eller beivra brott och skyddet for

enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.

Rätten att ta del av material hos myndigheterna har från början gällt

”handlingar”. År 1974 infördes nya bestämmelser i TF som slog fast att i

princip samma regler som gällde for handlingar av traditionell typ skulle

tillämpas på tekniska upptagningar, inklusive ADB-upptagningar.

Den tidigare nämnda Datalagskommittén hade i uppdrag bl.a. att före-

slå de ändringar i TF:s bestämmelser om allmänna handlingars offentlig-

het som är motiverade for att grundlagsregleringen skall vara anpassad

till den nya tekniken och terminologin på området. I detta uppdrag ingick

att med hänsyn till utvecklingen på IT-området göra en översyn av reg-

lerna i TF om allmänna handlingars offentlighet. Syftet var att kommittén

skulle överväga hur offentlighetsprincipen skall kunna tillämpas under

nya tekniska förutsättningar och att lagstiftningen skulle göras så obero-

ende som möjligt av tekniska begrepp och termer. En utgångspunkt var

att allmänhetens tillgång till information skall vara oberoende av vilket

sätt myndigheterna valt for att registrera informationen. Kommittén

skulle särskilt överväga om begreppet handling i TF är ändamålsenligt

eller om det bör ersättas.

Datalagskommittén föreslog en rad ändringar i bl.a. TF. Betänkandet

remissbehandlades under våren och sommaren 1997. Förslagen som

gällde offentlighetsprincipen mottogs i huvudsak positivt av en majoritet

av remissinstanserna. Flera instanser, även en del av dem som tyckte för-

slagen var bra, uttryckte emellertid farhågor for att konsekvenserna av

föreslagen inte var tillräckligt utredda.

I samband med förslaget till personuppgiftslag valde regeringen att inte

gå vidare med de förslag från Datalagskommittén som gällde allmänna

handlingars offentlighet. Dessa förslag ansågs nämligen kräva ytterligare

överväganden. Det främsta skälet var att konsekvenserna av förslagen

inte var tillräckligt utredda.

Regeringen har under våren 1998 beslutat att tillkalla en kommitté med

uppgift bl.a. att göra en översyn av bestämmelserna om allmänna hand-

lingars offentlighet i syfte att vidga möjligheterna for offentlighetsprinci-

pens tillämpning i IT-samhället (dir. 1998:32). I kommittédirektiven sägs

att lagstiftningen måste vara utformad så att den är tillämplig oavsett vil-

ken teknik som används. Allmänhetens tillgång till information skall vara

oberoende av på vilket sätt myndigheterna valt att dokumentera den.

22

Syftet med reglerna skall vara att förstärka offentlighetsprincipen genom Skr. 1998/99:2

att säkerställa att den kan tillämpas under nya förutsättningar. Offentlig-

heten skall vara så vid som möjligt, med de begränsningar som följer av

hänsynen till intresset att skydda personuppgifter och uppgifter som är

sekretessbelagda. Reglerna skall vara tydliga och lätta att tillämpa.

Kommitténs förslag måste också stå i överensstämmelse med Sveriges

internationella åtaganden på IT- och personuppgiftsområdet.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 september 2000 när

det gäller uppdraget som avser offentlighetsprincipen och IT, och i övrigt

senast den 1 maj 2001.

4.1.5 Straff- och processrättsliga frågor

Datastraffrättsutredningens betänkande Information och den nya infor-

mationstekniken (SOU 1992:110) bereds för närvarande inom Rege-

ringskansliet. Inom ramen för detta arbete sker en inventering av de

regeländringar som krävs på straff- och processrättens område i syfte att

för riksdagen kunna presentera erforderliga förslag till lagändringar. En

särskild utredare har biträtt Justitiedepartementet med att ta fram visst

underlag i detta hänseende. Avsikten är att under hösten 1998 ytterligare

bredda och fördjupa beredningsunderlaget.

4.1.6 Elektroniska anslagstavlor

Den i maj 1994 tillkallade IT-utredningen hade i uppdrag att utarbeta

bl.a. sådana förslag till rättslig reglering som kunde behövas i samband

med inrättande av s.k. elektroniska anslagstavlor. Utredningens förslag i

denna del (SOU 1996:40) har lett till lagstiftning.

Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor trädde i

kraft den 1 maj 1998 (prop. 1997/98:15, bet. 1997/98:JuUl 1, rskr.

1997/98:149). Med elektronisk anslagstavla avses i lagen en tjänst för

elektronisk förmedling av meddelanden. I lagen slås fast att den som till-

handahåller en elektronisk anslagstavla skall ha sådan uppsikt över

tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och in-

riktningen av verksamheten. En tillhandahållare av en elektronisk

anslagstavla skall vidare vara skyldig att lämna användare av tjänsten

viss information och att ta bort vissa slag av meddelanden. Den som inte

lämnar föreskriven information eller underlåter att ta bort vissa medde-

landen kan bli straffad. Datorer och annan utrustning som använts vid

brott mot lagen kan i vissa fall förverkas.

4.1.7 Åtgärder mot befattning med barnpornografiska bilder

I debatten kring kriminaliseringen av innehav av bampomografiska bil-

der har åtgärder som särskilt riktar sig mot användning av datorer och

globala nätverk såsom Internet diskuterats. Bampomografiutredningen

föreslog emellertid inga sådana åtgärder i sitt betänkande Bampomogra-

23

fifrågan, innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29). Inte heller före- Skr. 1998/99:2

slår regeringen några sådana särskilda åtgärder i den tidigare nämnda

Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpnings-

områden - bampomografifrågan m.m. (prop. 1997/98:43) (se avsnitt 4.

1. 1.) där bl.a. Bampomografiutredningens betänkande behandlas. Den

kriminalisering av i princip all befattning med bampomografiska bilder,

även innehav, som föreslås i propositionen omfattar även bilder i elek-

tronisk form. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

I september 1997 beslutade regeringen att det hos Rikspolisstyrelsen

skall föras ett register över beslagtagna bampomografiska framställ-

ningar med namnet Digitalt referensbibliotek över bampomografiska

framställningar. Ändamålet med registret är att utföra bildanalys i brotts-

utredningar och att bistå utländska brottsutredande myndigheter med

uppgifter om bildanalys. Ett arbete pågår med att internationellt presen-

tera registret och de möjligheter till effektivisering av den brottsbekäm-

pande verksamheten detta medför.

4.1.8 Rättsinformationssystem

Hösten 1996 överlämnade IT-kommissionen en skrivelse till regeringen

(dnr Ju96/3882). I skrivelsen lämnades en rad förslag till åtgärder för att

fa till stånd en aktiv spridning av rättsinformation med hjälp av informa-

tionsteknik. Enligt vad IT-kommissionen angav har det allmänna ett

ansvar för att grundläggande rättsinformation förmedlas elektroniskt.

Med grundläggande rättsinformation avsågs huvudsakligen författningar,

förarbetena till dessa samt rättspraxis.

Med anledning bl.a. av kommissionens skrivelse tillsatte regeringen

under hösten 1996 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift

att lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem (dnr Ju96/4333). I arbets-

gruppen har det, förutom företrädare för olika departement, även funnits

representation bl.a. från Riksdagens förvaltningskontor. Under arbetets

gång har gruppen redovisat två arbetspromemorior. I februari 1997 pre-

senterade arbetsgruppen en översiktlig promemoria med vissa övervä-

ganden om vad som bör ingå i ett nytt rättsinformationssystem och vilka

som skall ha ansvaret för att informationen sprids. I juli samma år pre-

senterades en översiktlig kravbeskrivning. Till kravbeskrivningen fanns

en rapport om standarder för märkning, sökning och strukturering av rätt-

sinformation i elektronisk form.

Arbetsgruppens arbete avslutades i februari 1998 då de slutgiltiga

övervägandena presenterades i departementspromemorian Ett offentligt

rättsinformationsystem (Ds 1998:10).

Grundtanken med det föreslagna systemet är att varje offentligt organ

som ger ut viss rättsinformation skall ansvara för att den sprids elektro-

niskt, att den är korrekt och att den är aktuell. Det betyder att informatio-

nen kommer att finnas i ett stort antal databaser runt om i landet. Inne-

hållet i systemet skall dock med teknikens hjälp finnas tillgängligt för

användarna på ett enhetligt och samlat sätt.

24

Enligt förslaget skall allt material i systemet finnas tillgängligt via en Skr. 1998/99:2

gemensam ingångssida på Internet i ett gränssnitt anpassat för detta. När

systemet är färdigt skall det vara möjligt att göra fritextsökningar och

strukturerade sökningar över hela systemet samtidigt. Det skall vidare

finnas bra länkningsmöjligheter. Systemet kommer därför att kräva

långtgående samordning mellan de deltagande myndigheterna varför en

myndighet far ett särskilt samordningsansvar. Arbetsgruppen gör

bedömningen att Regeringskansliet bör vara denna samordningsmyndig-

het under uppbyggnadsskedet.

I den föreslagna förordningen finns en uppdelning mellan obligatoriskt

innehåll och övrigt innehåll. Innehållet i Svensk författningssamling

(SFS) skall utgöra obligatoriskt material. Dessutom skall det vara möjligt

att genom en datumangivelse fa fram en upphävd lydelse av en författ-

ning i SFS. Vidare föreslås att föreskrifter som beslutas av statliga myn-

digheter och som skall kungöras enligt lagen (1976:633) om kungörande

av lagar och andra författningar skall finnas elektroniskt tillgängliga i

rättsinformationssystemet. När det gäller förarbeten föreslås att bl.a.

Statens offentliga utredningar (SOU), departementsserien (Ds) och pro-

positioner skall vara obligatoriskt innehåll i systemet. I frågor om rätt-

spraxis från domstolar och förvaltningsmyndigheter föreslås att det obli-

gatoriska innehållet skall bestå av vissa referensuppgifter om vägledande

avgöranden. Referat av avgöranden från Europadomstolen samt Sveriges

internationella överenskommelser skall också utgöra obligatoriskt mate-

rial. Enligt arbetsgruppen är det obligatoriska innehållet sådant som kan

tillhandahållas utan avgifter.

I den föreslagna förordningen finns en generell bestämmelse som gör

det möjligt att också annan rättsinformation sprids inom ramen för det

nya systemet. Arbetsgruppen gör den bedömningen att bl.a. kommunala

föreskrifter, allmänna råd från statliga myndigheter, rättsfallsreferat och

rättsinformation med anknytning till EU särskilt bör prioriteras i detta

avseende. Genom bestämmelsen kan riksdagen medverka i systemet med

den information som den förfogar över och arbetsgruppens bedömning är

att så kommer att ske. Huvuddelen av detta innehåll bör enligt arbets-

gruppen kunna tillhandahållas utan avgifter.

Promemorian har remitterats till omkring 70 remissinstanser.

Remissynpunkterna är över lag mycket positiva. Inom Regeringskansliet

kommer beredningen av ärendet att fortsätta med inriktning i första hand

på att en ny rättsinformationsförordning skall kunna beslutas någon gång

under slutet av året. Det planeras också en särskild skrivelse till riksda-

gen med information om det nya systemet.

4.1.9 Rättsväsendets informationsförsörjning

Den 1 januari 1997 inrättades ett råd för rättsväsendets informationsför-

sörjning, RIF-rådet, efter beslut av regeringen. RIF-myndighetema är

Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrel-

sen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Brottsoffermyndigheten, Gene-

raltullstyrelsen och Riksskatteverket. Till RIF-rådet har knutits en arbets-

25

grupp, RIF-gruppen. I juni 1997 fastställdes en tidsplan över vilka åtgär- Skr. 1998/99:2

der som skall vidtas från hösten 1997 fram till år 1999 för att uppnå en

samlad informationsförsörjning.

Genom RIF-verksamheten har ett forum skapats för informationsut-

byte och samverkan mellan berörda myndigheter, vilket verkar för sam-

syn i väsentliga frågor inom såväl verksamhets- som IT-områdena. RIF-

verksamheten har under år 1997 helt inriktats mot de två övergripande

målen:

- att en uppgift normalt endast skall registreras en gång och kontrolleras

direkt vid källan, samt

- att varje berörd myndighet skall kunna fa den information som behövs

vid vilken tidpunkt som helst och i önskad form.

Arbetet med att kunna följa ett brott, en misstänkt person och ett brotts-

offer genom rättskedjan har inletts. Den första etappen som gick ut på att

kartlägga flödet är i sin slutfas.

Arbetet med att ta fram ett nytt brottsklassificeringssystem förbereddes

av BRÅ under år 1997. Under innevarande år har en brett sammansatt

arbetsgrupp fortsatt arbetet.

Regeringen kommer att följa det fortsatta arbetet bland annat genom de

rapporter som RIF-rådet skall lämna den 1 mars varje år. En beskrivning

av RIF-arbetet på varje myndighet skall också lämnas i respektive myn-

dighets årsredovisning.

4.1.10 Det IT-rättsliga observatoriet

En framtida rättsordning som är anpassad till de krav som utvecklingen

av informations- och kommunikationsteknologin ställer är fortfarande en

av de mest väsentliga delarna i utvecklingen av informationssamhället.

IT-kommissionen har därför tagit initiativ till ett IT-rättsligt observato-

rium. IT-kommissionens övriga uppgifter beskrivs närmare i avsnitt

4.4.1. Observatoriets uppgift är att urskilja och beskriva områden och

frågor, där användningen av informationstekniken innebär juridiska svå-

righeter, framför allt sådana som i dag är ofullständigt kända och diskute-

rade och som skär på tvären genom traditionella rättsområden och omges

av särskild osäkerhet.

Observatoriet har påböljat projekt inom några sådana områden. Som

exempel kan nämnas

Mobila agenter. I en rapport (Observatoriets rapport 4/98) presenteras

ett underlag för en diskussion om rättsliga aspekter på agentteknik.

Transaktionens anonymisering. I Observatoriets rapport 1/97 (6/98 -

engelsk version) presenteras tankar kring varför rättsliga problem uppstår

vid användningen av IT.

Missbruksmodellen. I en rapport som håller på att färdigställas

utvecklas ett sätt att skydda den personliga integriteten i informations-

samhället, som också behandlades av Datalagskommittén.

26

Åtgärder mot "spamning" (massmarknadsföring via e-post). Obser- Skr. 1998/99:2

vatoriet har genomfort två samtal, den 18 december 1997 massmarknads-

föring via e-post och den 2 mars 1998 om e-post och yttrandefrihetsfrå-

gor. En rapport med tankar kring vilka åtgärder som är möjliga att vidta

håller på att slutföras.

Fria agenter, egenanställd, nya daglönare!? Observatoriet har till-

sammans med Distansarbetsutredningen och Småföretagsdelegationen

genomfört ett första samtal kring behoven av nya former för anställning

och egenföretagande. En rapport håller på att tas fram och ett nytt samtal

planeras under hösten 1998.

En aktuell förteckning över samtliga projekt som Observatoriet driver

och övrig information bl.a. medlemmarna återfinns på Observatoriets

webbsida - http://www.itkommissionen.se/observ

4.2 Utbildning i kunskapssamhället

Sveriges framtid är beroende av en kvalificerad arbetskraft med god

utbildning hos både kvinnor och män. Den viktigaste investeringen är

därför att satsa på ökad utbildning för kunskap och kompetens. Därför

har statsmakterna under senare år gjort stora satsningar inom hela utbild-

ningssektom. Exempel på detta är den kraftiga utbyggnaden av högsko-

lan, satsningen på vuxenutbildning inom ramen för kunskapslyftet och

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med stark kopp-

ling till arbetslivet. Denna utveckling kan väntas fortsätta.

4.2.1 Skolväsendet

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i den ekonomiska

vårpropositionen 1998 (prop. 1997/98:150) föreslagit att totalt 1, 49 mil-

jarder kronor skall avsättas under tre år för en satsning på informations-

teknik i skolan. Regeringen presenterade den 3 juni 1998 i (Skr.

1997/98:176), Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan ett

nationellt program för informationsteknik i skolan. Programmet för

informationsteknik i skolan består av olika delar: en satsning på kompe-

tensutveckling och datorer som arbetsverktyg för lärare, en utveckling av

IT-stöd till elever med funktionshinder, e-post till samtliga elever och

lärare, Internet till skolor, utveckling av det svenska och det Europeiska

skoldatanätet m.m. Det nationella programmet för informationsteknik i

skolan omfattar förskoleklassen, den obligatoriska skolan samt gymna-

sieskolan.

För att förbereda inför en start den 1 januari 1999 har en särskild dele-

gation inrättats - Delegationen för IT i skolan. Delegationen skall i sitt

arbete utgå från de riktlinjer för IT-satsningen som regeringen redovisat i

skrivelsen till riksdagen. Regeringen återkommer i budgetpropositionen

för år 1999 vad gäller tilldelningen av medel för satsningen.

27

4.2.2 Utveckling av universitetsdatanätet SUNET m.m. Skr. 1998/99:2

Från att ha varit en resurs som huvudsakligen utnyttjats av tekniskt kun-

niga och högt motiverade användare har SUNET under de senaste åren

blivit ett nät som används mycket brett. Inom i synnerhet de humanis-

tiska och samhällsvetenskapliga områdena har datoranvändningen och

användningen av datornät ökat betydligt och den fortsätter att öka. Allt

fler universitet och högskolor har börjat ansluta studenter i stor skala och

räknar med att på sikt kunna erbjuda samtliga studerande Intemetanslut-

ning.

SUNET utnyttjas f.n. av ca 37 000 anställda och 140 000 studenter.

Antalen ökar snabbt. Tidigare utvecklingsprognoser har överträffats.

Det avtal SUNET efter uppdrag av regeringen slutit om uppringd

Intemettjänst för alla studerande till en kostnad för studenten om bara 21

kr per månad kommer sannolikt att leda till att användningen intensifie-

ras. De viktigaste användningsområdena är bland annat

- sökande efter forskningsrapporter och litteraturreferenser

- sökning i databaser,

- kunskapsförmedling,

- kontakt med forskare,

- distansundervisning, undervisning och självinläming om Internet.

Dokumentation som tidigare bara fanns i pappersform läggs i dag ut på

nätet, bl.a. information till blivande studenter. Nätet används numera inte

bara för forskning och utbildning, utan också för högskolans tredje upp-

gift, dvs. samverkan med det omgivande samhället.

Applikationerna använder alltmer grafiska gränssnitt och både stillbil-

der och rörliga bilder på ett alltmer sofistikerat sätt, vilket ställer ökade

krav på bandbredd. Även hämtning av texter ökar emellertid, eftersom

man nu inte längre nöjer sig med att på nätet hitta en referens till ett visst

verk utan också vill ha direkt tillgång till det sökta dokumentet. När detta

krav blir allmänt kommer hittills oanade mängder text att transporteras

över nätet.

Nätanvändningen håller på att integreras i utbildning och lärande. En

annan iakttagelse är att dagens studenter ofta redan har haft kontakt med

tekniken när de inleder sina studier vilket underlättar användningen inom

ramen för utbildningen. Intemettekniken har blivit en alltmer självklar

teknik. Sammanfattningsvis kan konstateras att allt fler använder nätet

alltmera och för alltmer krävande tillämpningar.

SUNET kommer under år 1998 att uppgradera sina förbindelser mellan

universitetsorterna (ryggradsnätet) till 155 Mbit/s och till högskolorna till

34 Mbit/s. Ytterligare uppgraderingar genomförs av både nationella och

internationella förbindelser under perioden t. o. m. år 2001.

28

4.2.3

Informationsteknik på bibliotek

Utbildningsexpansionen har medfört att det ställs stora krav på folkbib-

lioteken och den kommer även fortsättningsvis att öka allmänhetens

efterfrågan på tjänster därifrån. Konsekvenserna av det ökade utbudet av

distansutbildningar på olika nivåer och som i många fall innehåller mul-

timedia kräver kraftfull förbindelse. Biblioteken kommer att bli en allt

viktigare länk när det gäller kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja

samhällets satsningar på utbildning.

Biblioteken har även en central roll i informationsförsörjningen i sam-

hället i allmänhet. I bibliotekslagen § 2 sägs följande ... folkbiblioteket

skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla med-

borgare. Detta är viktigt när det gäller alla medborgares rätt till kunskap

och information, yttrandefrihet, demokrati och jämlikhet.

För att stödja utvecklingen av biblioteksväsendet och medborgarnas

möjligheter att oavsett bostadsort kunna ta del av satsningen på landets

utbildningsväsende beslutade regering och riksdag under år 1997 att

kommunerna skulle erbjudas stöd till en fast förbindelse av hög kapacitet

för bl.a. de kommunala huvudbiblioteken till det svenska universitets-

datanätet SUNET. Biblioteken far på detta sätt en mycket kraftfull Inter-

netuppkoppling som på ett helt annat sätt än vad som är vanligt ger all-

mänheten tillgång till effektiv datakommunikation för studieändamål och

allmän informationssökning.

Statsmakternas beslut innebär att staten erbjuder kommunerna en kost-

nadsfri anslutning av biblioteken och länsmuseerna på 2 Mbit/s till Inter-

net under två år. Erbjudandet gäller under förutsättning att kommunerna

därefter under minst tre år själva svarar för kostnaden för anslutningen

eller en annan likvärdig lösning.

Regeringen har gett Kungl. biblioteket i uppdrag att ansvara för ut-

vecklingen och driften av ett nationellt bibliotekssystem baserat på mo-

dem informationsteknik och som utgår från bibliotekssystemet LIBRIS

och som är avgiftsfritt för användarna. Därigenom förbättras både all-

mänhetens och de professionella biblioteksanvändamas tillgång till bib-

lioteksinformation.

4.2.4 Distansutbildning

År 1995 tillkallades en kommitté, Distansutbildningskommittén

(DUKOM), med huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt skall

främja utvecklingen av distansutbildning i hela landet. I anslutning till

DUKOM:s arbete har regeringen beviljat sammanlagt omkring 100 mil-

joner kr till olika försöksverksamheter inom vitt skilda områden med

distansutbildning genom användning av informationsteknik. Kommittén

överlämnade sitt betänkande den 18 juni 1998. Omfattningen av den fort-

satta utbyggnaden av distansutbildningen inom högskolornas utbild-

ningsutbud liksom dess inriktning avser regeringen återkomma till senare

i samband med behandlingen av DUKOM:s förslag. Regeringen har före-

slagit att en distansutbildningsmyndighet inrättas i Härnösand, vilket

riksdagen har bifallit.

Skr. 1998/99:2

29

I dag finns stor IT-kunskap inom alla delar av utbildningsväsendet, den Skr. 1998/99:2

är dock mycket ojämnt fördelad. Inom t.ex. vissa institutioner på univer-

sitet och högskolor finns mycket avancerat kunnande och ett utnyttjande

av möjligheter som informationsteknik erbjuder, både för distansutbild-

ning och för utbildning på högskoleorten. Inom andra finns däremot lägre

beredskap för att utnyttja informationsteknik för att utveckla utbild-

ningen. Förhållandena inom folkbildningen är liknande. Gemensamt är

behovet av fortsatt utveckling. Utvecklingen av IT-baserad pedagogik,

teknik och läromedel är resurskrävande. För att stödja utvecklingen av

distansutbildning baserad på modem informationsteknik behövs därför

ett särskilt utvecklingscentrum. Utbildningsanordnare skall kunna vända

sig till centret för att fa stöd och hjälp i samband med sina projekt. Cent-

ret skall även kunna ha en egen produktion av generellt användbara IT-

läromedel. Det skall kunna bedriva sitt utvecklingsarbete både med cent-

rala resurser och med resurser som samverkar nätverksbaserat.

Distansutbildningsmyndigheten skall också förfoga över resurser för

utveckling och genomförande av IT-baserad distansutbildning inom om-

råden som är särskilt angelägna ur regionalpolitisk synvinkel och som

inte kan väntas komma till stånd på annat sätt. Detta kan t.ex. gälla

utbildning för personer som önskar högskoleutbildning men är bosatta på

mindre orter som de inte önskar lämna och där någon högskoleutbildning

av annat slag inte kan anordnas.

Regeringen räknar med att myndigheten i det första skedet kommer att

disponera utvecklingsresurser om 50 miljoner kronor i anslag för hög-

skolans del och 50 miljoner kronor i bidrag från KK-stiftelsen för folk-

bildningens del under åren 1999 och 2000.

4.2.5 Utveckling av IT-utbildning i högskolan

Högskolan har en central roll för IT-utvecklingen i samhället. Högskolan

har en roll både som utvecklingsorgan och kritiskt granskande instans.

Universitet och högskolor skall vid utformandet av utbildningsutbudet

särskilt beakta behovet av utbildade inom det informationstekniska

området.

I samband med uppbyggnaden av nya högskolor tas också särskild

hänsyn till de fördelar informationstekniken för med sig. Ett exempel

härpå är Malmö högskola som kommer att integrera modem informa-

tionsteknik för ett effektivt datorstöd i lärandet. Inom utbildningen i

konst och kommunikation vid Malmö högskola diskuterar, analyserar

och utvecklar man IT-samhällets estetik på ett konstruktivt sätt.

Lärama har en nyckelroll för utveckling av IT-användningen inom

skolväsendet. Därför har regeringen genom ett tillägg i examenskraven

förordnat att samtliga studenter som fr.o.rn. år 1998 avlägger lärarexa-

men skall ha kunskaper om och egna erfarenheter av hur informations-

tekniken används i undervisningen.

Regeringen har vidare avsatt särskilda medel - sammanlagt 30 miljo-

ner kronor — till universitet och högskolor för utveckling av IT-använd-

ningen. Det gäller områdena lärarutbildning, pedagogisk användning av

30

informationsteknik inom högre utbildning samt forskning om IT- peda- Skr. 1998/99:2

gogiken. Vidare har 45 miljoner kronor avsatts under en treårsperiod till

en forskarskola i teleinformatik som är ett samarbetsprojekt mellan tre

högskolor.

4.2.6 Forskning om informationsteknik och konsekvenser i

samhället

Forskningsrådsnämnden (FRN) har under åren 1997 och 1998 startat

drygt ett tiotal projekt inom programmet Teknik, Informationskultur och

samhälle. Projekten rör bl.a. IT-politik, Hantering av överflödig infor-

mation i organisationer och Organisationers IT-lärande och institutionell

förändring.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har ett

särskilt program åren 1997-2000 om Människa, samhälle och IT. Pågå-

ende projekt är t.ex. Maktrelationer och organisationsförändring, infor-

mationsteknik i kommunal verksamhet, Beslutsfattandestil och Standar-

disering av IT-användning. Rådet arbetar också med förstudier och semi-

narier. Exempel på ämnen är Sociala och psykosociala förändringar, jäm-

förelser mellan land och stad, Regionerna och informationssamhället, en

jämförande analys av initiativ, politik, genomförande och resultat samt

Glesbygd, informationsteknik och mänskliga räckhåll.

4.2.7 Forskningsinformationssystemet SAFARI

På uppdrag av regeringen utvecklar Högskoleverket ett nationellt system

för forskningsinformation på Internet. Systemet skall innehålla informa-

tion från alla organ som forskar med användning av statliga medel och

som dels är innehållsmässigt anpassad till olika användare, skolor, före-

tag, forskare och allmänhet, dels är lätt sökbar för de olika användarna.

Åtgärden är ett led i fullgörandet av högskolans tredje uppgift, dvs. sam-

verkan med det omgivande samhället.

SAFARI bygger på ett decentraliserat tillvägagångssätt med ett be-

gränsat antal centrala regler som skall göra det möjligt för användarna att

utifrån en enda plats på Internet hitta information från alla berörda orga-

nisationer. Systemet skall inte ställa särskilt stora krav på den som söker

informationen utan i stället riktas kraven mot den som producerar forsk-

ningsinformationen.

SAFARI-projektet och dess uppläggning skiljer sig från vad som är

vanligt inom området även internationellt, där man traditionellt använder

stora databaser avsedda för professionella användare. Det svenska pro-

jektet har därför väckt uppmärksamhet inom EU varför det studeras av

DG XIII. Det svenska synsättet stöds även av Finland och Danmark.

31

4.2.8

Informationsteknik inom folkbildning

Folkbildningen har genom sin öppna och flexibla natur goda förutsätt-

ningar att med hjälp av informationstekniken medverka i ett lärande som

vilar på folkbildningens grundvärderingar. Regeringen har i folkbild-

ningspropositionen (prop. 1997/98:115) framhållit att folkbildningen bör

ta på sig viktiga uppgifter på IT-området till nytta for samhället och folk-

bildningens egen verksamhet.

Regeringen vill öka folkbildningens möjligheter att ge en allmän IT-

kompetens for hela Sveriges befolkning. Folkbildningen skall därför

stödjas i detta arbete. Vidare vill regeringen ytterligare utveckla den lo-

kala tillgängligheten till informationstekniken inom folkbildningen ge-

nom att möjliggöra även för folkbildningen att ansluta sig till Internet

med god kapacitet och på förmånliga villkor, i stort i enlighet med den

modell som gällt för folkbibliotekens anslutning till SUNET. Folkbild-

ningen far genom detta en avgörande möjlighet att infoga IT-stöd i sina

kurser och studiecirklar. Regeringen vill också påskynda det utvecklings-

arbete som påbörjats inom ramen för projektet Folkbildningsnätet.

Den i avsnitt 4.2.4. ovan nämnda distansutbildningsmyndigheten i

Härnösand skall stödja folkbildningen och därvid bl.a. lämna förslag till

hur staten skall stödja folkbildningens tillgång till Internet.

4.3 Samhällets informationsförsörjning

Regeringen har i flera förslag sedan IT-propositionen tydligt markerat

ambitionen att med stöd av informationstekniken förbättra medborgarnas

möjlighet att ta del av informationen i förvaltningen. Senast kom det till

uttryck i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.

1997/98:136). Åtgärder har vidtagits dels för att förbättra samhällservi-

cen, dels för att ändra regler och rutiner som försvårat informationsför-

sörjning med hjälp av informationstekniken, dels genom olika insatser

för att förbättra tillgången till data som har en central betydelse för sam-

hällets infrastruktur.

4.3.1 Samhällsinformation och offentlig förvaltnings IT-

användning

Den demokratiska dialogen förutsätter att medborgarna kan orientera sig

i samhällets labyrinter och vet vart man kan vända sig för att få mer in-

formation om verksamheterna och kunskaper om sina rättigheter och

skyldigheter. Nya elektroniska service- och informationssystem växer

fram som innebär att medborgare och småföretag själva kan fa tillgång

till myndighetsinformation, blanketter, föreskrifter, lagar och förord-

ningar från kommunala och statliga förvaltningar, s.k. elektronisk själv-

betjäning.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att konkretisera de förslag

som lämnades till riksdagen med anledning av propositionen Statlig för-

valtning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136). Arbetet går bl.a. ut

Skr. 1998/99:2

32

på att formulera krav som skall riktas till myndigheterna. Informations- Skr. 1998/99:2

försörjningen ingår där som ett insatsområde. I samband med detta arbete

kommer ett antal arbetsgrupper att bildas inom Regeringskansliet. Sedan

tidigare behandlas frågor om elektronisk medborgarservice även av Inri-

kesdepartementets arbetsgrupp om medborgarkontor (In 1997:A). Ar-

betsgruppen behandlar bl.a. frågan om utvecklingen av Samhällsguiden.

Offentliga tjänster levererade via hemsidor på Internet fick ett genom-

brott år 1996. Elektroniska orienteringstavlor på Internet för offentlig

information finns genom tjänsterna Sverige Direkt och Information Ro-

senbad. Sverige Direkt är ursprungligen ett Toppledarforumprojekt som

nu finansieras tills vidare gemensamt av stat, kommun och landsting.

Riksdagen ansvarar för driften av verksamheten. Tjänsten innehåller bl.a.

länkar till statliga myndigheter, landsting och kommuner och är ett bra

exempel på hur offentlig information länkas samman för att förenkla för

allmänheten att fa tillgång till offentlig information. Rixlex är riksdagens

publika databas och innehåller bl.a. riksdagstrycket med lagar och för-

ordningar, propositioner, information om riksdagens ledamöter, referen-

ser till offentliga publikationer m.m. Rixlex är en populär tjänst och be-

söks ca 150 000 gånger per månad.

Utvecklingen av den digitala formen av Samhällsguiden sker i nära

samarbete med utvecklingen av Sverige Direkt. Regeringen beslutade

den 3 april 1997 att godkänna ett avtal om den löpande uppdateringen av

Samhällsguiden i såväl bokform som i digital form. Därefter har den ni-

onde upplagan av Samhällsguiden utkommit och den tionde utkommer

under hösten 1998.

Tjänsterna på Internet utvecklas alltjämt och finns spridda på flertalet

myndigheter, kommuner och landsting. I jämförelse med tidigare år har

den offentliga förvaltningen förbättrat kvaliteten på sina hemsidor och

ökat antalet sidor. Myndigheterna erbjuder främst information om öppet-

tider, telefonnummer, författningar och föreskrifter. Vissa myndigheter

har även ett större utbud. Genom t.ex. Riksskatteverkets hemsida har

enskilda och företag fått möjlighet att på ett enkelt sätt hämta hem och

beställa blanketter och broschyrer. Tillgången till tjänsterna förbättras

genom att antalet uppkopplade terminaler till Internet ökar ute i samhäl-

let. Exempelvis erbjuder många medborgarkontor, bibliotek, arkiv, mu-

seer och arbetsförmedlingar denna tjänst.

Myndigheter finner det i allt högre grad angeläget att kunna utnyttja

varandras information för att effektivisera handläggningen. I stället för

att upprätta och underhålla egna register med information som finns på

annat håll, används andra myndigheters register i den egna ärendehante-

ringen. Flera offentliga register t.ex. det statliga person- och adressregist-

ret och fastighetsdatasystemet, utgör underlag för tjänster som förenklar

och spar tid för medborgare och företag. I detta sammanhang bör också

framhållas att näringsidkare sedan lång tid har möjlighet att lämna de

uppgifter om näringsverksamhet som skall lämnas i deklarationen med

hjälp av informationsteknik.

Den tekniska miljön moderniseras och förbättras inom förvaltningen.

Arbetet påskyndas till följd av omställningen inför år 2000. Inom EU

33

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 2

förbereds ett direktiv om ett gemensamt ramverk for elektroniska signa- Skr. 1998/99:2

turer som väntas träda i kraft år 2001.

Inom Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket pågår ett arbete med

att skapa ett myndighetsgemensamt system for elektronisk spridning och

hämtning av information. Syftet med systemet är att effektivisera infor-

mationsutbytet inom den offentliga sektorn och mellan offentlig sektor,

medborgare och företag.

Utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster på Internet är bra. De

bör utvecklas vidare så att medborgare och företagare i större utsträck-

ning både kan hämta och lämna information till offentlig förvaltning.

Denna utveckling ökar förutsättningarna for en dialog mellan de offent-

liga verksamheterna och medborgarna. Informationstekniken är en viktig

resurs för att den offentliga förvaltningen skall kunna vara effektiv och

tillgänglig. Detta förutsatt att myndigheterna tar till sig och utnyttjar tek-

niken efter de behov och önskemål medborgarna har.

4.3.2 Hittillsvarande arbete - Toppledarforum m.m.

Toppledarforum har under hösten 1997 fattat beslut om verksamhets-

perioden for år 1997-1998. Arbetet kommer att inriktas på att underlätta

informationsutbytet och utveckla den offentliga verksamheten. Utgångs-

punkten for arbetet är att underlätta informationsutbytet med och inom

den offentliga sektorn genom ett enhetligt uppträdande mot företag,

medborgare och mellan myndigheter. Ett antal projekt har satts i gång

under våren 1998. Centrala studiestödsnämnden har redovisat en förstu-

die om att effektivisera administrationen av transfereringar vid ohälsa

och arbetslöshet. Studien visar att det i dag inte finns tillräckligt stora

förutsättningar for att driva ett större projekt på detta område. Riksarkivet

har uppgiften att skapa tekniska förutsättningar och eliminera väsentliga

hinder for att kunna utbyta elektroniska dokument mellan myndigheter i

stat, kommun och landsting. Svenska kommunförbundet har uppgiften att

skapa de tekniker och administrativa förutsättningar som krävs för att

arbeta på distans i fasta eller lösa förbindelser. NUTEK leder ett projekt

med stöd av flera centrala myndigheter som syftar till att lämna förslag

till förenklingar av rutiner för företagens uppgiftslämnande till offentlig

förvaltning. Statskontoret arbetar med att ta fram lösningar för att myn-

digheter skall kunna använda elektronisk post på ett säkert sätt.

Projektet Elektronisk handel, inom Toppledarforum och som letts av

Svenska kommunförbundet sedan våren 1995, har nyligen avslutats. An-

svaret för att införa elektronisk handel i offentlig förvaltning vilar nu på

respektive verksamhetsledning. Beslut har nyligen fattats om att bilda en

ny gemensam organisation mellan den offentliga sektorn och det privata

näringslivet i ansträngningarna att få fart på elektroniska affarer i

Sverige.

Landstingsförbundet presenterade för ett år sedan rapporten Säkrare IT

i offentlig sektor där de föreslog en säkerhetslösning baserad på aktiva

kort och som Toppledarforum ställde sig bakom. Rapporten kommer

inom kort att följas upp av ytterligare en rapport - Elektroniska service-

34

kort i offentlig sektor. Rapporten beskriver utvecklingen och använd- Skr. 1998/99:2

ningen av aktiva kort i offentlig sektor och övrigt i samhället samt hur

fort ett bredare införande av elektroniska servicekort kan ske.

4.3.3 Övrig användning av Informationsteknik i den offentliga

förvaltningen

Databasen kan fungera som ett viktigt läromedel i skolan samt öka IT-

kompetensen hos berörda grupper. Databasen vänder sig främst till, för-

utom lärare och elever, bl.a. till enskilda konsumenter och vidareinfor-

matörer såsom kommunala konsumentvägledare.

Ett annat exempel är Slussen. Regeringen gav i september 1996 Ung-

domsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett informationssystem, en sam-

hällsguide, för ungdomar. Resultatet av myndighetens arbete blev Slus-

sen, en IT-baserad samhällsguide for ungdomar som öppnades hösten

1997. I dag är Slussen en mycket välbesökt webbplats för information

om det svenska samhället.

I Slussen finns såväl basinformation som artiklar och tävlingar. Slus-

sen fyller en viktig funktion genom att den kan öka ungdomars delaktig-

het och inflytande i samhället och förbättra direktkontakten mellan be-

slutsfattare och ungdomar. Den sprider kunskap om samhällsfrågor och

breddar användningen av informationstekniken som kunskapskälla. Slus-

sen kan även användas for valinformation inför valet hösten 1998 i syfte

att öka valdeltagandet bland fÖrstagångsväljare och andra ungdomar.

Ungdomsstyrelsen planerar att under de närmaste åren utveckla en om-

fattande allmännyttig kanal, Ungdomskanalen, for ungdomar och vuxna,

där Slussen ingår som en del. Syftet är att sammanställa information från

olika ungdomssajter på det offentliga området samt att skapa IT-funktio-

ner som gynnar informationssökning på det offentliga området, som

gynnar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, som gynnar ungas del-

aktighet i samhället och som gynnar internationella kontakter och nät-

verk. Ungdomskanalen avser också att effektivisera informationsförsörj-

ningen på ungdomsområdet genom att samla offentlig statistik, forskning

och utvecklingsverksamhet. Detta innebär att Ungdomskanalen kan bli

den nationella arenan för information om det offentliga riktad till ung-

domar samt en kunskapsbank på ungdomsområdet riktad mot vuxna. Re-

geringen har våren 1998 beslutat att även bidra ekonomiskt till webbplat-

sen.

Det är av största vikt att samhället har väl fungerande kommunikatio-

ner for hanteringen av olyckor, katastrofer, brottsbekämpning och sam-

hällsstömingar m.m. En rad instanser har ansvaret för räddningsinsat-

serna bland annat kommunal räddningstjänst, hälso- och sjukvård, sjö-,

flyg- och fjällräddning, polisen samt andra säkerhetsfunktioner. I dag har

de ansvariga organisationerna olika radiokommunikationssystem varav

många också börjar att bli föråldrade.

Den nya standarden för radiokommunikation TETRA innebär att förut-

sättningar finns for ett gemensamt och gränslöst system mellan de olika

instanserna. TETRA-standarden har i dag fatt bred acceptans i Europa,

35

vilket även möjliggör en effektivare kommunikationssamverkan över Skr. 1998/99:2

nationsgränserna i händelse av katastrofer. Tekniken medger förutom

mobil radiokommunikation även överföring av data, exempelvis möjlig-

het att vid ett olyckstillfälle snabbt på plats fa tillgång till patientdata.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare (Dir. 1997:92) för att utreda

förutsättningarna för ett gemensamt radiosystem för polisen, den kom-

munala räddningstjänsten, hälso- och sjukvården m.fl. Bland annat skall

de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av ett gemensamt

radiosystem klargöras. Utredningen skall lämna sitt betänkande senast

den 1 december 1998.

På tullområdet har användningen av informationsteknik en avgörande

betydelse. Betydelsen av samarbete och informationsutbyte ökar i arbetet

med att bekämpa den grövre gränsöverskridande brottsligheten. Tullen

har därför av regering och riksdag nyligen fått utökade möjligheter att

med hjälp av informationsteknik utveckla och förfina arbetsmetoderna

inom tullens spanings- och underrättelseverksamhet bl.a. genom att föra

datoriserade register i underrättelseverksamheten (prop. 1997/98:11).

Tullen har även i förhållande till företagen genomfört en genomgripande

datorisering under 1990-talet. Elektronisk överföring av tulldokument

och en stor andel av tullklarering och kontroll sker numera på elektronisk

väg. Tullen inför under år 1998 ett nytt datoriserat system. Med hjälp av

riskanalys väljs de tullärenden ut som kan behöva en manuell eller mer

genomgående granskning medan övriga ärenden med låg eller ingen risk

hanteras genom automatiska beslut som svar på en elektronisk tulldekla-

ration.

4.3.4 Tillgänglighet till centrala data

Centrala data

I IT-propositionen angav regeringen att tillgängligheten till och kvalite-

ten i de offentliga grunddatabasema skall förbättras. Dessa frågor har

därefter utretts av Grunddatabasutredningen som lämnade sitt betänkande

hösten 1997 (SOU 1997:146). Utredningen föreslog bl.a. en reglering av

ansvar och definition avseende grunddata för centrala person-, företags-

och fastighetsdata. Vidare lämnades förslag om hur dessa grunddata skall

styras och samordnas samt fördes resonemang om uppgifts- och kvali-

tetskrav m.m. Utredningen föreslog även en enhetlig princip för prissätt-

ning av uppgifter i elektronisk form.

I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.

1997/98:136) har regeringen därefter tagit ställning till utredningens för-

slag. Det innebär bl.a. att en enhetlig prissättningsprincip fastställs. I de

flesta fall får myndigheterna därmed endast ta ut avgifter för att täcka

kostnaden för att ta fram och distribuera en uppgift oavsett om den tas ut

i elektronisk form eller på papper. En anpassning av avgiftsförordningen

kommer att ske och en vägledning för hur distributionskostnader skall

räknas fram skall utarbetas under hösten 1998.

När det gäller utredningens övriga förslag om reglering, samordning

och styrning av grunddata krävs ytterligare analys- och utredningsinsat-

36

ser innan regeringen är beredd att ta ställning till forslagen i sin helhet. Skr. 1998/99:2

Ett skäl till detta är att regeringen vill avvakta utvecklingen av offentlig-

hetsprincipen innan ett slutligt ställningstagande till det offentliga åta-

gandet för grunddata tas. Ett annat är att regeringen anser att definitionen

av grunddata kan komma att behöva utvidgas så att all information av

större vikt för samhällets effektivitet och med bred användning omfattas

av definitionen. Regeringen kommer därför i första hand att initiera olika

insatser inom Regeringskansliet för att komma vidare i frågan.

Geografisk informationsteknik

Tillgång till geografiska data är en viktig del i samhällets IT-utveckling.

Information i samhället har ofta en geografisk koppling och geografiska

data produceras hos många myndigheter, kommuner och organisationer

m.fl. Lägesfaktom är en av samhällets viktigaste samordningsnycklar.

Det finns en betydande potential i den geografiska informationstekniken

vad avser tillväxt, ökad sysselsättning och ekologiskt hållbar utveckling.

Ett effektivt utnyttjande av geografisk information i samhället bör därför

främjas.

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen (prop.

1997/98:150) presenterat en särskild satsning för att stimulera en ökad

användning av geografiska data och informationssystem (GIS) inom den

offentliga sektorn. Satsningen omfattar åren 1999-2001. Ramen för

utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

har för detta ändamål räknats upp med 10 miljoner kronor år 1999,

9 miljoner kronor år 2000 och 9 miljoner kronor år 2001. Regeringen

kommer i budgetpropositionen för år 1999 att precisera satsningen.

En grundläggande förutsättning för att kunna använda GIS är att det

finns geografiska data i digital form. Produktion av databaser och utgiv-

ning av de allmänna kartorna vid Lantmäteriverket bedrivs med

utgångspunkt i den nioåriga plan som riksdagen beslutade om år 1994

(prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:BoU10, rskr. 1993/94:185). Re-

geringen har i budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr.

18) angett att grundläggande landskaps- och fastighetsinformation skall

byggas upp med sikte på slutförande år 2003 och att den digitala regis-

terkartan så långt som möjligt skall föreligga i digital form år 2001. En

rikstäckande förenklad databas för den ekonomiska kartan har färdig-

ställts.

Produktion av geologisk information sker vid Sveriges geologiska un-

dersökning (SGU) och regeringen kommer i samband med budgetpropo-

sitionen för år 1999 att se över verksamhetsmålen. Sjöfartsverket arbetar

med att bygga upp en databas för samtliga sjökort och de första helt

digitala sjökorten lagras nu i den. Tillgängligheten till kulturarvet och

Kulturnät Sverige, en samlingspunkt på Internet för svensk kultur, be-

handlas i avsnitt 4.5.3. Vägverket arbetar med att ta fram ett nationellt

program för väginformatik och genomför uppbyggnaden av en nationell

vägdatabas vilket behandlas i avsnitt 4.5.8.

37

Samhällets system för lagring och presentation av information om fas- Skr. 1998/99:2

tigheter utgörs av fastighetsdatasystemet vid Lantmäteriverket. Systemets

författningsreglering är omodern. Fastighetsdatautredningen har gjort en

översyn som redovisats i betänkandet Fastighetsdataregister (SOU

1997:3). Justitiedepartementet har tagit fram en departementspromemoria

Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden - en forfattningsöversyn

(Ds 1998:25). Frågan bereds i Regeringskansliet med sikte på en propo-

sition under 1998/99.

I skrivelsen Ekologisk hållbarhet (Skr. 1997/98:13) anger regeringen

att en infrastruktur for samhällets informationsförsörjning med geogra-

fiska data är en tillgång för ett ekologiskt hållbart Sverige. Miljövårds-

beredningen har lämnat betänkandet IT i miljöarbetet (SOU 1996:92) och

konstaterar att nästan all miljödata har någon form av geografisk kopp-

ling. Miljöinformationsutredningen konstaterar i betänkandet Förbättrad

miljöinformation (SOU 1997:4) att analyser i GIS kan visa vilka belast-

ningsnivåer som gäller for en viss yta vilket kan påverka t.ex. en verk-

samhets lokalisering. Utredningen om avrinningsområden har i slutbe-

tänkandet Miljösamverkan i vattenvården (SOU 1997:155) uppmärk-

sammat betydelsen av GIS för att studera avrinningsområden. Svenska

miljönätet, en samlingspunkt på Internet för svensk miljöinformation,

behandlas i avsnitt 4.5.7.

4.4 Sektorsövergripande frågor

I linje med de tidigare redovisade målen har regeringen vidtagit en rad

åtgärder på övergripande nivå vars syfte är att stimulera användningen av

informationsteknik, öka säkerheten, minska sårbarheten samt motverka

att klyftor i samhället uppstår.

4.4.1 Kommissionen för analys av informationsteknikens

påverkan på samhällsutvecklingen - IT-kommissionen

Regeringen har den 14 maj 1998 tillkallat en ny IT-kommission

(K98/1737/1) för att analysera informationsteknikens påverkan på sam-

hällsutvecklingen. Anledningen till att en ny kommission har tillkallats är

for att markera att kommissionen delvis skall få en ny inriktning och nå-

got ändrade arbetsformer. Informationsteknikens påverkan på samhället

ur ett framtida perspektiv skall betonas ytterligare i kommissionens ar-

bete. Eventuella problem skall analyseras och synliggöras samt framtida

möjligheter inom IT-området lyftas fram.

Den nya kommissionen skall bistå regeringen i dess arbete med IT-frå-

gor genom att ge råd och föreslå konkreta åtgärder samt medverka till att

information sprids till allmänheten. Uppdraget sträcker sig över en fem-

årsperiod. Den snabba utvecklingen på området innebär att kommissio-

nen måste arbeta flexibelt och kunna justera inriktning på arbetet och

arbetsformer vid behov. Den rullande årliga planeringen av arbetet skall

ske i nära samråd med regeringen. Kommissionen skall -förutom rap-

38

porter om särskilda frågor - årligen senast den 31 maj rapportera till re- Skr. 1998/99:2

geringen.

4.4.2 Åtgärder med anledning av skiftet till år 2000

Ett särskilt problem av stor betydelse för säkerheten i IT-samhället gäller

datorsystemens förmåga att klara övergången till år 2000. Problemet lig-

ger i att datum ofta skrivs utan århundradesiffran i många datorprogram.

Problemet finns i alla verksamheter som använder elektro-

nik/informationsteknik. Arbetet med att lösa problemet pågår inom såväl

offentlig som privat sektor. Regeringens IT-kommission har fungerat

som en sammanhållande länk mellan sektorerna. Statskontoret har i upp-

drag att följa upp anpassningsarbetet inom staten och de drygt femtiotal

myndigheter som bedöms vara mest sårbara för samhället. Sverige ligger

långt framme i omställningsarbetet inför år 2000 tillsammans med länder

som USA, Kanada, Storbritannien och Nederländerna.

Hösten 1996 togs en första diskussion om 2000-problemen upp i

Toppledarforum, och det kunde konstateras att medvetenheten bland

myndigheter, kommuner och landsting var låg. Regeringen beslutade i

januari 1997 om en särskild förordning (SFS 1997:30) om översyn av

statliga myndigheters informationssystem inför år 2000. Vid sidan av

Statskontorets uppföljning har regeringen beslutat att bl.a. Försvarsmak-

ten kvartalsvis skall inrapportera myndighetens anpassningsarbete. Rege-

ringen anser att det är av stor vikt att snarast få en klar bild av vilka kon-

sekvenser en eventuell utebliven anpassning av olika system kan få bl.a.

för den samlade försvarsförmågan. Med utgångspunkt från de redovis-

ningar om arbetsläget som Försvarsdepartementet därutöver löpande er-

håller, noterar regeringen att anpassningsarbetet nu har högsta prioritet

inom myndigheterna. Statskontoret lämnar kvartalsvis bedömningar om

läget i statsförvaltningen till regeringen. Den första rapporten till rege-

ringen i september 1997 visade att arbetet inte kommit i gång i tillräcklig

utsträckning. Regeringen har i regleringsbreven för år 1998 krävt att

vissa myndigheter senast den 1 april skulle rapportera om allvarliga ris-

ker och problem. Statskontorets uppföljningsrapport i april 1998 visade

att situationen inte hade förbättrats under det gångna halvåret. Statskon-

torets senaste rapport den 22 juni 1998 visar dock att medvetenheten om

2000-problemen har ökat väsentligt hos myndigheternas ledning under

våren. Arbetet har avancerat betydligt och ges allt högre prioritet. Samti-

digt återstår resurskrävande omprogrammerings- och testarbete innan

systemen är säkrade och klara att tas i drift.

Trots regeringens tidigare direktiv har emellertid endast ett fåtal till-

syns- eller sektorsansvariga myndigheter hittills redovisat några samlade

bedömningar av läget och riskerna för störningar inom viktiga samhälls-

funktioner som el- och vattenförsörjning, telekommunikationer, rädd-

ningstjänst, hälso- och sjukvård, transporter och finansiella tjänster. Ett

problem är att tillsyns- och sektorsmyndighetemas ansvar och befogen-

heter varierar inom olika områden. Regeringen anser att det är angeläget

att de olika aktörerna inom respektive område kommer överens om for-

39

mer för informationsutbyte och samverkan. Inom vissa områden, som Skr. 1998/99:2

betalningsförmedling och finansiella tjänster, finns också stora interna-

tionella beroenden. Det är utomordentligt viktigt att ordentliga riskbe-

dömningar görs inom alla viktiga samhällsfunktioner och att det finns en

beredskap och en planering inför eventuella störningar som kan inträffa.

Genom regeringens beslut den 25 juni 1998 har berörda sektorsmyndig-

heter nu fatt tydligare uppdrag i dessa avseenden. Ytterligare riktlinjer

för arbetet kan behöva vidtas efter sektorsmyndighetemas första avrap-

portering till regeringen den 1 oktober 1998. Till exempel övervägs krav

på att myndigheter skall ha åtgärdat, testat och färdigställt verksam-

hetskritiska system för drift före den 1 juni 1999. Den internationella

dimensionen bör i högre grad uppmärksammas. Regeringen kommer där-

för att verka för en internationell samverkan för att trygga gränsöverskri-

dande kritiska infrastrukturer såsom betalningsförmedling och finansiella

tjänster, transporter samt telekommunikationer. Som inledningsvis

nämnts avser regeringen att överlämna en särskild skrivelse om aktuellt

läge samt vidtagna och planerade åtgärder inför skiftet till år 2000 före

årets slut.

Delegation för IT-omställningen inför år 2000

IT-kommissionen uppmärksammade tidigt 2000-frågan och har sedan

flera år i olika sammanhang och via massmedia fört ut information om de

problem som kan komma att uppstå. Medan Statskontorets arbete i denna

fråga är inriktad på de statliga myndigheterna har kommissionen vänt sig

till en bred målgrupp och inte minst mot företagen. Medvetenheten om

de potentiella problemen har höjts väsentligt under det senaste året, sam-

tidigt som det fortfarande råder en oroväckande aningslöshet i vissa kret-

sar.

Varje företag, organisation eller myndighet måste ta ansvar för 2000-

omställningen i sin egen verksamhet. I statens ansvar ligger först och

främst att se till att den egna verksamheten fungerar stömingsfritt samt

att säkra de mest väsentliga samhällsfunktionerna. Många verksamheter

som bedrivs i olika regi är emellertid inbördes beroende av varandra,

slutar en att fungera kan det leda till kedjereaktioner som fortplantas ge-

nom stora delar av samhället. Även små företag kan, i egenskap av un-

derleverantörer, orsaka allvarliga störningar om deras system inte funge-

rar.

För att ytterligare betona allvaret i situationen tillsatte regeringen en

särskild delegation den 29 januari 1998 (Dir. 1998:10) för att behandla

frågor rörande omställningen av datorer och system vars funktioner

måste ses över inför år 2000. Delegationen består av företrädare för vik-

tiga samhällsintressen och är ett samverkansorgan mellan privat och of-

fentlig sektor. Dess uppgift är att följa och analysera arbetet med anpass-

ningen inför år 2000 genom att löpande värdera hur arbetet fortskrider i

samhällets olika sektorer. Företags- och verksledningar skall uppmärk-

sammas på behov av insatser framför allt beträffande samordning över

samhällssektorer. Viktiga samhällsfunktioner såsom totalförsvar, rädd-

40

ningstjänst, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, transporter, fi- Skr. 1998/99:2

nansiella tjänster samt energi- och vattenförsöijning skall ägnas särskild

uppmärksamhet. En viktig uppgift är också att, liksom den tidigare IT-

kommissionen, sprida ytterligare kunskap och information. Delegationen

rapporterar kontinuerligt sina analyser och iakttagelser till regeringen.

Därutöver skall en sammanfattande lägesbeskrivning lämnas den 1 okto-

ber 1999 och en slutlig redovisning skall lämnas senast den 31 mars 2000

då delegationens uppdrag löper ut.

4.4.3 Tillförlitlighet och säkerhet

Utvecklingen av informationssamhället leder till nya möjligheter men

också större sårbarhet. Myndigheter, företag och privatpersoner utbyter

information elektroniskt i utökad omfattning vilket medför ökade krav på

tillförlitlighet till kommunikationssystemen. Den elektroniska hante-

ringen leder också till ökad exponering av den information som hanteras.

Information som går mellan avsändare och mottagare måste kunna skyd-

das genom funktioner för integritet, autenticitet, oavvislighet och skydd

från insyn. Brister i säkerheten kan medföra störningar i informationsut-

bytet i form av minskad tillgänglighet, datavirus, dataintrång, avlyssning

samt informationskrigföring. Säkerhetsarbetet är högprioriterat och det

bör om möjligt hålla jämn takt med utvecklingen på området.

På säkerhetsområdet pågår sedan tidigare flera aktiviteter bl.a. inom

ramen för Toppledarforum rörande s.k. förtroendeskapande åtgärder. En

upphandling av tjänster för utfärdande, tillhandahållande och administra-

tion av elektroniska anställningskort förbereds av Statskontoret och vän-

tas bli klar under hösten 1998. Riksskatteverket och Riksförsäkringsver-

ket har redan i dag elektroniska tjänstekort och dessa kort kommer med

stor sannolikhet nyttjas av myndigheterna under den närmaste treårsperi-

oden. Finansinspektionen testar för närvarande ett elektroniskt system för

inrapportering av huvudboksuppgifter m.m. över Internet med hjälp av

elektroniska ID-kort. Efter testperioden, som beräknas avslutas under

hösten 1998, planeras den nya rapporteringstekniken göras tillgänglig för

institut under inspektionens tillsyn.

Inom EU förbereds ett direktiv om ett gemensamt ramverk för elektro-

niska signaturer som väntas träda i kraft år 2001.

Regeringen gav den 25 september 1997 Statskontoret i uppdrag att ta

fram ett förslag till strategi för IT-säkerhet avseende samhällets informa-

tionsförsörjning. Rapporten Sammanhållen strategi för samhällets IT-

säkerhet (1998:18), som överlämnats till regeringen den 24 juni 1998,

innehåller förslag till omfattningen av statens ansvar samt hur den fram-

tagna strategin skall kunna inordnas i det nationella handlingsprogram-

met. Vidare finns förslag på övergripande gemensamma mål samt för-

hållnings- och tillvägagångssätt för samhällets IT-säkerhet. Utredningen

remissbehandlas för närvarande och regeringen avser att återkomma till

riksdagen med förslag till hur en nationell IT-säkerhetsstrategi bör vara

utformad.

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 2

Den 12 december 1996 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för informa- Skr. 1998/99:2

tionskrigföring (AgIW). Gruppens uppdrag är att följa utvecklingen av

hot och risker inom området informationskrigföring, sprida kunskap om

detta samt lämna förslag till hur ansvar inom området skall preciseras

och hur riktlinjerna för en sådan strategi inom området bör se ut. I ar-

betsgruppens första delrapport konstaterades att Sverige kan ha hamnat

på efterkälken i förhållande till den snabba IT-utvecklingen inom

totalförsvarsområdet. Säkerhetskrav för vissa typer av civila system bör

därför standardiseras och fastställas. Vidare ansåg arbetsgruppen att det

bör övervägas om en obligatorisk incidentrapportering för i första hand

statsförvaltningen bör införas. I rapporten betonas också vikten av

samordning. I arbetsgruppens andra rapport vidareutvecklas förslagen.

De förslag som redovisas innebär, enligt arbetsgruppen, en kraftsamling

och nya former för samordning av framför allt den statliga sektorns

befintliga resurser i syfte att bättre skydda samhället mot de nya hot och

risker som informationskrigföring och IT-sårbarhet utgör i ett nationellt

perspektiv.

4.4.4 Statistik

Användningen av moderna informations- och kommunikationstekniker

genomsyrar alla samhällssektorer och samhällsnivåer. Det uppstår ef-

fekter på demokratin, informationen och effektiviteten i alla samhälleliga

förhållanden och aktiviteter. Därför innebär det stora svårigheter att få en

relevant och uttömmande statistisk belysning av IT-området. Bland annat

är det fråga om helt nya tillämpningar och tjänster i nya branscher där det

inte tidigare funnits någon statistisk bevakning eller där de nuvarande

produkt- eller tjänsteklassificeringama är helt eller delvis irrelevanta.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har därför den 25 juni

1998 fatt regeringens uppdrag att utreda uppbyggnaden av ett samlat

system för statistik om modem informations- och kommunikationsteknik

(K98/2096/1). Arbetet skall ske i samråd och samarbete med övriga

myndigheter/organisationer med statistikansvar på IT-området eller

andra angränsande arbetsuppgifter. Uppdraget skall vara slutfört den 30

juni 2001. En första rapportering med en sammanställning av befintlig

statistik på området, pågående utvecklingsinsatser inom IT-området samt

preliminärt förslag till uppläggning av ett statistiskt system m.m. skall

dock lämnas senast den 15 september 1998.

4.4.5 Utredning om översyn av domännamn

Det ligger ett allmänt samhällsintresse i att den svenska delen av Internet

fungerar väl. Detta intresse omfattar bl.a. att den svenska .se domänen

hanteras på ett riktigt sätt. Användningen av Internet ökar mycket snabbt

i Sverige liksom i övriga världen. I takt med ökad användning blir dock

företag, myndigheter och enskilda alltmer sårbara och beroende av att

Internet fungerar på ett tillfredsställande och säkert sätt. Domännamnet är

ett viktigt led i sökandet av information på Internet. Under senare år har

42

hundratusentals foretag anslutits till Internet. Då variationsmöjligheterna Skr. 1998/99:2

är begränsade och företagen vill registrera ett namn som återspeglar fö-

retagets namn eller varumärke, uppstår emellanåt intressekonflikter mel-

lan företag runt om i världen som anser sig ha rätt till ett visst domän-

namn. Så kallade domännamnsstölder har också förekommit, där en

person registrerar ett känt företagsnamn och sedan försöker sälja detta till

högstbjudande. Tilldelningen av domännamn under .se handhas sedan

den 1 oktober 1997 av Stiftelsen för Intemetinfrastruktur (II-stiftel-

sen) /NIC.SE . Il-Stiftelsen har grundats av den svenska avdelningen av

Internet Society (ISOC-SE). ISOC-SE är en ideell förening där såväl en-

skilda personer som organisationer kan bli medlemmar. ISOC-SE har

som syfte att främja utvecklingen och användningen av Internet i Sve-

rige.

Eftersom domännamnen är av mycket stor betydelse för många företag

och sannolikt kommer att öka ytterligare i betydelse i framtiden, avser

regeringen att inom kort tillsätta en utredning för att se över hur organi-

sationen av adresshanteringen fungerar i dag, samt om och i så fall hur

staten bör utöva tillsyn över verksamheten.

Regeringen tillsatte i oktober 1997 en kommitté för att göra en samlad

översyn av den varumärkesrättsliga lagstiftningen (Dir. 1997:118). I

kommitténs uppdrag ingår att överväga en reglering vad gäller använd-

ningen av varumärkesrättigheter på Internet.

4.4.6 Bidrag till IT-projekt

Anslaget Informationsteknik: Telekommunikation m.m. (budgetpropo-

sitionen 1997/98:1, utgiftsområde 22) har använts till att stimulera an-

vändandet av informationsteknik, bl.a. har IT-kommissionen och 2000-

delegationen finansierats från detta anslag. Stöd till ett antal IT-projekt

vars syfte har varit att bredda IT-användningen i olika grupper i samhäl-

let - som tidigare inte utnyttjat den nya tekniken i någon större omfatt-

ning- har den 14 maj 1997 beviljats av Kommunikationsdepartementet.

Följande är några exempel på bidrag.

Umeå kommun: IT-utbildning för en ny politikerroll. Målet med pro-

jektet är att möjliggöra för alla, oavsett kön, familje- och arbetssituation

och geografi, att engagera sig inom det politiska livet. Detta skall möjlig-

göras genom att hitta en modell för att introducera informationstekniken

som ett redskap i det politiska arbetet. Ett av medlen är att upprätta en

First Classbas för politikerna. First Class är ett varumärke för en pro-

gramvara. Programmet utgör en slags elektronisk anslagstavla (BBS), en

elektronisk mötesplats för utbyte av information i form av inlägg eller

chat i realtid. Alla riksdagspartierna har (eller har haft) en sådan

FirstClass-bas. Sådana baser är mer ägnade åt interaktiv kommunikation

än t.ex. en website. Det finns dock likheter med ett s.k. Intranät då inte

basen är öppen för alla utan kräver behörighet.

Kista stadsdelsförvaltning Amina-projektet. Amina-projektet är ett ny-

skapande projekt för invandrarkvinnor i Kista. Utbildningen sker till stor

del via interaktiva program och via elektronisk kommunikation med lära-

43

ren bl.a. via E-post. Utbildningen omfattar en grundläggande IT-kurs och Skr. 1998/99:2

därefter kan deltagarna välja mellan svenskundervisning, engelska- eller

marknadsföringskurser. Kurserna sker både på distans och genom före-

läsningar.

Svenska kommunförbundet/Göteborgs stad/Telemedicin. Informations-

teknik utnyttjas för att öka tryggheten och säkerheten i vården av äldre

och funktionshindrade i skärgården. Detta sker genom teknisk överföring

av bilder och dokumentation mellan olika yrkesgrupper inom vård och

omsorg i skärgården. Utbildning har också genomförts där samtliga

vårdbiträden har utbildats i användandet av mobiltelefon och grundläg-

gande datakommunikation.

Vetlanda kommun. Syftet med projektet har varit att möjliggöra att för-

skoloma/skoloma i kommunens glesbygd skulle kunna bli en resurs för

kunskaps- och kompetensutveckling. Kommunen vill motverka att klyf-

tor i samhället uppstod mellan centralkommunen - med god tillgång till

informationsteknik - och kommunens ytterområden. För att göra detta

möjligt har man i de små sockenskolorna försökt att samordna folkbibli-

oteksverksamheten med lokala IT-centra. Detta gör att man kan ha ett

ökat öppethållande på biblioteket jämfört med tidigare. För att nya grup-

per skulle lära sig den nya tekniken valde Vetlanda att i de nya IT-cent-

rumen starta grundläggande utbildning för småföretagare på orterna.

Säffle kommun/satellitprojektet. Syftet med projektet är att höja IT-

kompetensen främst bland små och medelstora företag, samt att utbilda

och slussa in arbetslösa på en attraktiv arbetsmarknad. Efter avslutad

kurs skall kursdeltagarna ha kompetens att tekniskt kunna samordna fö-

retagets intema och externa marknadsföring och kommunikation. För att

t.ex. kunna arbeta som webmaster, IT-samordnare, nätverkstekniker,

helpdesk- och supportarbete, avancerad säljare eller instruktör inom

dataområdet.

Uppföljningen av samtliga IT-projekt beräknades vara avslutad per den

sista april 1997. Ett antal projekt har dock inte kunnat avslutas inom

denna tidsperiod, vilket har föranlett regeringen att fatta beslut om en

förlängning av projekttiden. Slutrapporter från huvuddelen av projekten

kommer att inkomma till departementet i augusti 1998. En samlad värde-

ring av utfallen av projekten kommer att göras inom kort. Regeringen

avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag till

anslagsnivå och fortsatta användningsområden för ovan nämnda anslag.

IT-satsning inom ramen för Östersjömiljarden

Med anledning av att riksdagen den 12 juli 1996 beslutade att på

tilläggsbudget anvisa 1 miljard kronor till samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen undertecknades ett Memorandum of Understanding

(MOU) mellan Sverige, Estland, Lettland, Litauen och staden S:t Peters-

burg. Enligt detta MOU skall bilaterala IT-råd inrättas mellan Sverige

och respektive part med uppgift att identifiera lämpliga samarbetsprojekt.

Sverige har i samband härmed åtagit sig att under en inledande tvåårspe-

44

riod stödja IT-rådens verksamhet såväl administrativt genom Swedfund Skr. 1998/99:2

som ekonomiskt. För ändamålet har 80 miljoner kr reserverats.

Ungdomar från IT-fattiga miljöer

Regeringen vill med medel ur Allmänna Arvsfonden stimulera och stödja

projekt som syftar till att motverka en ojämlik utveckling mellan ung-

domsgrupper. Projekt som syftar till att uppmuntra och stödja IT-an-

vändning bland ungdomar inom ungdomsgruppen som i liten omfattning

har tillgång till informationsteknik i sin hemmiljö.

4.4.7 Hemdatorer

Sedan årsskiftet gäller att förmånen att använda en av arbetsgivaren till-

handahållen datorutrustning for privat bruk är skattefri. Förutsättningen

för skattefriheten är att förmånen riktar sig väsentligen till hela den sta-

digvarande personalen på arbetsplatsen. Ett syfte med forändringen är att

skapa bättre möjligheter for arbetsgivare att höja personalens allmänna

datamognad och därigenom underlätta och förbereda en övergång till att

använda den nya tekniken inom olika arbetsområden. Denna skattefria

förmån har fått stort genomslag och utnyttjas på många arbetsplatser.

4.4.8 Samordning av IT-forskning

Forskning om IT bedrivs inom en rad samhällssektorer och vetenskapliga

discipliner samt i tvärvetenskapligt samarbete inom vida falt. Exempel på

samhällssektorer och politikområden som i hög grad berörs av IT-ut-

vecklingen är rättsväsendet, kultur/medie-, utbildnings-, kommunika-

tions-, arbetsmarknads- samt närings- och handelspolitiken.

Regeringens IT-kommission ansåg i sitt delbetänkande (SOU 1995:68)

att forsknings- och utvecklingsverksamheten inom IT-området är alltför

teknikdriven och att utvecklingen i högre grad bör styras utifrån ett an-

vändarperspektiv. Det är en bedömning som regeringen i propositionen

(prop. 1996/97:5) Forskning och Samhälle ställt sig bakom. De insatser

som olika forskningsfinansiärer sammantaget svarar för bedöms i det

avseendet utgöra en ändamålsenlig svensk satsning på IT-forskning. Re-

geringen anser det viktigt att koordineringen och samplaneringen mellan

dessa aktörer ökar. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen år 1997,

(K97/542/SM) Uppdrag till Kommunikationsforskningsberedningen

(KFB) att inrätta en samrådsgrupp för forskning inom informationstek-

nik, åt KFB att i samråd med NUTEK inrätta en samrådsgrupp för forsk-

ning inom informationsteknik.

Förutom KFB och NUTEK ingår i gruppen Byggforskningsrådet,

Forskningsrådsnämnden, Försvarsmakten, Humanistisk-samhällsveten-

skapliga forskningsrådet, Högskoleverket, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning,

Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forsknings-

45

rådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Även Stiftelsen för kun- Skr. 1998/99:2

skap och kompetensutveckling, Stiftelsen för strategisk forskning och

Riksbankens jubileumsfond deltar i samrådsgruppen. Gruppens arbete

skall avrapporteras till regeringen senast den 15 januari varje år.

Syftet med uppdraget är att åstadkomma en ökad koordinering och

samplanering genom att medlemmarna i samrådsgruppen utifrån givna

roller och resurser söker operativ samverkan för att uppnå bästa möjliga

samlade effekt av de resurser som avdelats för forskning inom IT-områ-

det. Som en första åtgärd har en nulägesanalys genomförts, vilken ger en

översiktlig bild över nuvarande aktörer, roller, resurser, inriktningar och

arbetsformer. Det framgår där bland annat att de som ingår i samråds-

gruppen sammantaget för år 1997 avsatt ca 1 miljard kronor, till närmare

2 000 projekt. För närvarande pågår en fördjupad analys av inriktningar

och strukturer, vilken avrapporteras under hösten 1998. Detta arbete skall

sedan ligga till grund för identifiering av vad som skiljer respektive före-

nar olika aktörer när det gäller målen för forskningen, klargörande av vad

som är gemensamma ansvars- och intresseområden samt förslag till hur

FoU-planeringen inom dessa områden kan koordineras.

Forskning om informationsteknik och konsekvenser i samhället

Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom IT-området

måste tillmätas en allt större vikt med hänsyn till de genomgripande kon-

sekvenser för hela samhället som utvecklingen mot informationssamhäl-

let väntas få. Med hänsyn till att olika tekniska system vävs samman på

ett nytt sätt måste forskningen bygga på en helhetssyn på informations-

samhället. KFB:s verksamhet har därför inriktats på forskning om infor-

mationshantering, kommunikation och systemtillgänglighet i vid mening

och KFB fullföljer och vidareutvecklar sin verksamhet med sådan bredd.

KFB:s IT-forskning rymmer forskning på just dessa områden och syf-

tar till att visa på effekterna av IT-användningen för både individ, företag

och samhälle.

Programmet delas in i ett kärnområde där KFB tar ett långsiktigt

forskningsansvar och ett antal samverkansområden inom vilka flera stat-

liga och andra finansiärer är verksamma och där KFB samverkar och

koordinerar insatserna, finansiellt och organisatoriskt.

De långsiktiga kunskapsmålen gäller bl.a. IT-samhällets strukturför-

ändringar, drivkrafter, säkerhet, tillgänglighet och sociala konsekvenser,

dess konsekvenser för samhällsekonomin, näringslivet, marknaderna och

konsumenterna samt rättsliga aspekter på teleinffasystemet och dess

olika användningsområden.

Programmet gränsar till annan IT-forskning och vissa gränszoner ut-

forskas i samverkan mellan olika ämnesområden och vetenskapliga an-

satser. Programmet omfattar bl.a. generell teknik, resande och turism,

elektronisk handel, distansarbete, telemedicin samt offentliga informa-

tionstjänster.

I delprogrammet Telematik för äldre och funktionshindrade har KFB

tillsammans med NUTEK samarbetat under en treårsperiod med forsk-

46

ning och utvecklingsprojekt rörande telematikbaserade hjälpmedel för Skr. 1998/99:2

personer med olika funktionshinder. En utvärdering av programmet av-

seende inriktning, kvalitet, relevans och satsningar har gjorts och

indikerar att forskningsprogrammet är unikt i sin inriktning och omfatt-

ning och fyller en viktig funktion. En diskussion pågår om programmets

fortsättning. KFB kommer att lämna en rapport till regeringen i oktober

1998.

EU-forskning

Inom EU:s 4:e Ramprogram drivs IT-forskning inom huvudsakligen tre

program och svenska forskare deltar i stor omfattning. I det kommande

5:e Ramprogrammet samlas frågorna i ett omfattande program, Infor-

mation Society Technologies, med en förväntad budget på ca 30 miljar-

der kronor. Det är viktigt att detta forskningssamarbete fortsätter och att

Sverige även under det kommande 5:e Ramprogrammet kan delta i rele-

vanta projekt.

4.5 Särskilda insatsområden

Nedan följer en redovisning av utvecklingen på de övriga insatsområden

som i IT-propositionen pekades ut som viktiga att följa.

4.5.1 Arbetsmarknadspolitiken

Utgångspunkten är att arbetsförmedlingens service skall präglas av stor

öppenhet och kundanpassning. All information om arbetssökande och

lediga platser som kan och far tillhandahållas bör också tillhandahållas

genom de kanaler som bäst gagnar användarna.

IT-utvecklingen gör det möjligt att med enkla medel påtagligt höja

kvaliteten i informationsservicen och strukturera den så att den blir lät-

tare att överblicka och utnyttja. Det innebär att skalan på servicelinjen

förskjuts. Det som tidigare bara kunde tillhandahållas genom direkt kon-

takt med en arbetsförmedlare kommer i ökad utsträckning att kunna er-

hållas i form av självservice.

De möjligheter som Internet nu ställer till buds öppnar nya vägar inte

bara för ren registrering och spridning av information, utan också till ett

utvidgat samarbete mellan olika aktörer på arbetsmarknaden. Utveck-

lingen innebär att även arbetsgivare kan erbjudas kvalificerad självser-

vice. Genom att bygga upp väl fungerande sökkanaler för arbetsgivare

och arbetssökande bör matchningen på arbetsmarknaden kunna effektivi-

seras. Dessa sökkanaler bör byggas upp med utgångspunkt från följande

begrepp.

47

Standard och kvalitet

Skr. 1998/99:2

Tillgången till en rad olika söksystem innebär inte automatiskt att match-

ningen effektiviseras. Det kan å ena sidan finnas en risk för att det växer

fram en snårskog av förmedlingssystem där användarna har svårt att ori-

entera sig och värdera informationen. Intrycken av de system som nu

växer fram på den svenska marknaden är i dessa avseenden inte enbart

positiva. Å andra sidan kan framväxandet av nya söksystem innebära

ökade möjligheter för såväl arbetssökande som arbetsgivare att ”finna

varandra”. Om den offentliga arbetsförmedlingen tillhandahåller bra

system för allmänt utnyttjande, kommer man att sätta en de facto stan-

dard för matchningsinformationen. Förutsättningen för en sådan standard

ges genom de 1 100 ”yrkesmallar” som tagits fram inom verket och som

löpande anpassas till förändringar inom yrkesvärlden. 6 300 sökord över

hela yrkesspektrat utgör grunden för en strukturerad och nyanserad

matchning mellan platser och arbetssökande. Yrkesmallama är i bruk i

arbetsförmedlingens interna datasystem, AF90, men kommer, genom att

användas i självservicesystem, också kunna bli en gemensam standard

för arbetsmarknaden. En sådan gemensam standard kommer att gynna

användarna och underlätta hela sökningen. Den offentliga arbetsförmed-

lingens ambition bör vara att utgöra den naturliga sökkanalen för match-

ning på arbetsmarknaden för alla arbetssökande och arbetsgivare - den

marknadsplats dit alla först vänder sig för att skaffa information.

Spridning och tillgänglighet

Trots att utnyttjandet av Internet ökar snabbt kommer antalet sökande

som i det egna hushållet har tillgång till denna kanal sannolikt att vara

begränsat under överskådlig tid. Internet kommer de närmaste åren så-

lunda inte på hushållsbasis att vara en volymkanal för arbetssökande.

Men om möjligheten att använda detta instrument tillhandahålls avgifts-

fritt på en mängd ställen och i sammanhang där arbetssökande ofta

kommer att vistas, kommer också antalet personer som har möjlighet att

utnyttja det att växa mycket kraftigt. Av bl.a. denna anledning kommer

ett antal ”kundarbetsplatser” ställas till förfogande på landets arbetsför-

medlingar där bl.a. möjligheter att komma åt relevanta applikationer på

Internet kommer att ges.

Samverkan med olika aktörer

Utvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit att fler aktörer - fackliga

organisationer, kommuner, trygghetsstiftelser m.fl. - engagerar sig aktivt

för att hjälpa arbetslösa. I de flesta fall fungerar samarbetet med arbets-

förmedlingarna utmärkt. I en del fall har man byggt upp, eller diskuterat

att bygga upp egna matchningssystem för att bättre tillgodose de egna

gruppernas intresse.

48

Arbetsmarknadsverkets internetapplikationer

Arbetsmarknadsverket (AMV) publicerar löpande information om ar-

betsmarknaden i form av statistik m.m. på Internet. Nedan redogörs lite

mer detaljerat om de ”operativa” system som AMV tillhandahåller på

Internet.

Platsbanken

Sedan november 1995 har arbetssökande möjlighet att via Internet fa

tillgång till alla de platser i landet som arbetsgivare är villiga att publi-

cera, f.n. innebär det att ca 19 000 platser finns tillgängliga i Platsban-

ken. Förutom möjligheterna att på olika sätt hitta platser i Platsbanken,

kan också sökande direkt anmäla sitt intresse for platsen genom att fylla i

en elektronisk platsansökan, som går direkt till den e-postadress arbets-

givaren angivit. Arbetsgivare kan också anmäla sina lediga platser till

arbetsförmedling via systemet.

Platsbanken har blivit mycket uppskattad och antalet användare har

ökat stadigt. Den är för närvarande den sjätte mest besökta platsen på

Internet i Sverige med ca 700 000 besök per månad och 270 000 unika

besökare per månad. Antalet uppkopplingar som slutar med en platsan-

nons ligger kring 2,6 miljoner per månad. Detta sätt att förmedla de le-

diga platserna via Internet har också väckt stort internationellt intresse.

Sökandebanken

Sökandebanken introducerades på Internet i april 1997. Den öppnades då

för arbetssökande inom områdena teknik, ekonomi och informationstek-

nik. Från mitten av april har sökande inom dessa yrkesområden kunnat

registrera sig med hjälp av ”yrkesmallar”. Arbetsgivare har kunnat an-

vända systemet för sökning från mitten av maj 1997. Sökandebanken ger

samtliga personer som är intresserade av att komma ifråga för ett arbets-

erbjudande och som på något sätt har tillgång till Internet möjlighet att

registrera sig på Internet. Den sökande avgör själv om han/hon vill vara

anonym eller ej. Genom ett enkelt och väl strukturerat system, där yr-

kesmallar utgör en väsentlig komponent, kan den sökande beskriva sina

meriter. En arbetsgivare som söker i systemet far inte namn eller andra

personuppgifter som gör det möjligt att identifiera den sökande utan att

denne direkt medgivit det, utan har i stället möjlighet att lämna ett elek-

troniskt meddelande till den eller de sökande vars yrkesprofil och meriter

svarar mot arbetsgivarens önskemål.

Fördelarna med ett system av detta slag är uppenbara både för arbets-

givare och arbetssökande. Till exempel ökad tillgång till matchningsser-

vicen, mindre beroende av arbetsförmedlingens öppettider och den aktu-

ella tillgången på arbetsförmedlare. Resultatet av matchningen blir tyd-

ligt och kontrollen över den egna situationen ökar eftersom beroendet av

förmedlingens resurser och bedömningar minskar. Den arbetssökande

kan alltid vara säker på att de egna meriterna exponeras för alla arbets-

givare som är intresserade. Arbetsgivarna ser alla arbetssökande, om än

Skr. 1998/99:2

49

anonyma, som svarar mot de egna önskemålen. De arbetssökande kan Skr. 1998/99:2

också lita på att i en första granskning bli uppmärksammad för sådana

kunskaper och meriter som är relevanta för en viss arbetsuppgift och att

inte redan vid en första granskning bli bortsorterad på grund av medvetna

eller omedvetna fördomar om vilka personer som kan vara lämpliga för

ett jobb.

Vikariebanken

De tillfälliga anställningarna utgör en betydande del av anställningsflödet

på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens service för att tillgodose be-

hov av tillfälligt och akut behov av arbetskraft har varit mindre omfat-

tande än för mer långvariga anställningar. För att möta detta behov finns

på Internet en vikariebank tillgänglig för arbetssökande och arbetsgivare.

Vikariebanken består av yrkesmässigt och geografiskt begränsade

”pooler” och applikationen är tillgänglig på Internet. Arbetssökande som

önskar ställa sig till förfogande för denna typ av arbete registrerar sig i

relevant ”pool”. Registrering sker med stöd av s.k. yrkesmallar. Arbets-

förmedlingen gör en kvalitetsgranskning av registreringen och godkänner

densamma. Den sökande far sedan via tonvalstelefoni dagligen anmäla

sin aktualitet till Vikariebanken. Arbetsgivare som är i behov av att

snabbt komma i kontakt med en sökande för en korttidsanställning söker

fram sökande som matchar deras önskemål och tar därefter kontakt med

den sökande. Vikariebanken innehåller i dag 20 olika ”pooler”. Antalet

”pooler” utökas kontinuerligt både yrkesmässigt och geografiskt.

4.5.2 Näringspolitiken

Sverige tillhörde de länder som tidigt uppmärksammade informations-

teknikens möjligheter och satsade på långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Sverige har, vilket tidigare nämnts, en bra kunskap och kompetens

inom ett mycket brett spektrum av områden inom informationstekniken -

inte minst tack vare målmedvetna statliga satsningar i tidiga skeden.

Inom stora delar av näringslivet har det under 1990-talet skett en snabb

produktivitetstillväxt och en snabb förnyelse, såväl i arbetsformer och

arbetsorganisation som i nya affärsidéer och nya företag. Dessa positiva

förändringar har i mångt och mycket med informationsteknik att göra.

IT-användningen i många företag synes ha nått en sådan ”mognad” att

vinsterna av ganska stora investeringar har kunnat aktualiseras genom

förändringar i arbetsrutiner, organisations- och ledningsformer. Nya pro-

dukter och nya företag har skapats genom nya tillämpningar och nyut-

veckling av mikroelektronik. Den snabba tillväxten i tillämpningar av

informationsteknik har dock aktualiserat några viktiga tillväxtproblem.

Det finns i dag en brist på resurser och kompetens inom hela IT-området

som allvarligt kan hämma pågående tillväxt och förnyelse. Vissa strate-

giska forskningsnischer måste förstärkas.

Inom näringspolitiken planeras därför nya satsningar för att kunna öka

resurserna på hela bredden. Som ett led i dessa satsningar gav regeringen

50

våren 1997, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) i uppdrag Skr. 1998/99:2

att skissa på ett förslag till en svensk handlingsplan på mikroelektronik-

området. Arbetet skulle också ge en mer detaljerad plan för hur en ökad

kapacitet för tillverkning och användning av mikroelektronik skulle

kunna nås inom en femårsperiod. Rapporten ”Förslag till strategi för att

stärka basen för elektronikbaserad industri i Sverige” (Regeringsuppdrag

N 97/202) avlämnades i slutet av juni 1997 och behandlar bl.a. förutsätt-

ningar och möjligheter för att öka tillverkningskapaciteten för halvledare

i Sverige, genom att attrahera utländska tillverkare att investera i Sverige.

Baserat på förslag som NUTEK lämnat i nämnda uppdrag gav regeringen

i december 1997 NUTEK fortsatt ”uppdrag att utarbeta beslutsunderlag

för att stärka basen för elektronikbaserad industri i Sverige”

(Regeringsuppdrag N97/3739). Uppdraget skall redovisas senast den 15

februari 1999. Regeringen berör frågan om behovet av en ny nationell

strategi på IT-området i budgetpropositionen för år 1998 (prop.

1997/98:1).

Regeringens bedömning i propositionen Forskning och samhälle (prop.

1996/97:5), är att de näringspolitiska insatserna inom NUTEK i högre

grad också bör främja användningen av informationsteknik såväl inom

privat som offentlig verksamhet, inte minst rörande tjänsteutvecklingen

inom kommuner och landsting. Regeringen har givit NUTEK i uppdrag

att lämna förslag till en ny programstruktur för FoU på IT-området. För-

slaget från NUTEK till ny programstruktur för FoU på IT-området för-

väntas inkomma under hösten 1998. Regeringens bedömning är också att

NUTEK:s insatser för grundläggande kunskapsutveckling i ökande ut-

sträckning bör inriktas mot forskning kring industriell programvaruteknik

och utveckling av metoder för komplexa system. Regeringen har i enlig-

het med propositionen Forskning och samhälle givit NUTEK i uppdrag

att tillsammans med Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet

för arbetslivsforskning utveckla ett forskningsprogram för socialt moti-

verad teknikutveckling inom vilket program informationstekniken har en

självklar plats.

Långsiktiga satsningar på kunskapsutveckling är viktiga för det nuva-

rande och framtida näringslivet. Erfarenheten från tidigare satsningar

talar sitt tydliga språk. Sådana långsiktiga satsningar kan i bland kräva att

forskare i andra länder engageras för att öppna nya falt där vi i Sverige

inte har kommit så långt. Det internationella samarbetet är ett annat sätt

att förnya och utveckla vår inhemska kunskapsbas. Samarbetet i EU:s

ramprogram har haft stor betydelse för den svenska kompetensen. I det

kommande femte ramprogrammet för forskning och utveckling kommer

med största sannolikhet nya intressanta samarbetsmöjligheter att öppnas.

Inom COST-samarbetet och inom EUREKA-samarbetet skapas andra

betydelsefulla forsknings- och utvecklingssamarbeten.

En aktiv kunskapsutvecklande miljö, i vilken näringslivet deltar aktivt,

är viktig för dynamiken i det svenska näringslivet och en förutsättning

för att behålla de större företagens utvecklingsinvesteringar i Sverige.

Detta är viktigt för tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt.

Den svenska utvecklingsmiljön måste vara minst lika god som den som

företagen kan möta utomlands. Företagen är redan internationella och

51

deras val av etableringsort grundar sig huvudsakligen på kvaliteten i den Skr. 1998/99:2

miljö där de lägger projekt eller utvecklingsavdelningar.

På kortare sikt är kompetensförsörjning till och kompetensutveckling i

näringslivet av stor betydelse. Forsknings- och utvecklingssamarbete

med universitet och högskolor samt med industriforskningsinstitut inom

området möter ett växande intresse från företagen. Dessa och angränsan-

de frågor, som t.ex. de immaterialrättsliga frågeställningarna, var föremål

för en utredning under år 1996 (Nyttiggörande av forskningsresultat,

samverkan näringsliv-högskola, N 1995:10). Utredningen har lämnat två

betänkanden Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU

1996:70) samt Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora

företagen (SOU 1996:89). Utredningen föreslog bl.a. att högskolans s.k.

tredje uppgift - samverkan med det omgivande samhället - formalisera-

des vilket också har skett. Flera organisationer arbetar i dag med frågor

som ligger nära den tredje uppgiften. Ett exempel är Teknikbrostiftel-

sema som i dag har fått en sådan tillväxt på sitt kapital att de blivit bety-

delsefulla på lokal nivå. Som ett exempel har Teknikbrostiftelsen i Lin-

köping varit mycket aktiv i förhållande till den mängd av mindre och

snabbväxande IT-företag som finns i den regionen. Flera av dessa, kan-

ske rent av flertalet, har tillkommit på den grund som högskolan lagt ge-

nom forskning och utbildning.

Flera program har tillskapats för att stödja samverkan mellan högskola

och näringsliv. Regeringen har t.ex. anvisat 60 miljoner kronor till

NUTEK för att stödja sådan samverkan främst vid mindre och medel-

stora högskolor. NUTEK samarbetar i detta sammanhang med Stiftelsen

för Kunskap och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) som enligt sina

stadgar driver relativt stora program inom området. Informationstekniken

är särskilt uppmärksammat inom KK-stiftelsens uppdrag. Till industri-

forskningsinstituten har riksdagen anvisat särskilda medel för uppsö-

kande verksamhet till främst mindre företag så att dessa skall kunna dra

nytta av den kunskap och kompetens som instituten har. IT-frågoma har

en framskjuten plats i detta arbete. Norden är i dag en region som ligger

långt framme vad gäller användningen av informationsteknik. Rege-

ringen är intresserad av att, på nordisk bas och på olika sätt, främja ut-

vecklingen av elektronisk handel. Förslag till två nordiska projekt har

därför arbetats fram inom Regeringskansliet. Det ena projektet avser

elektronisk handel med byggvaror och det andra inrättandet av en refe-

rensgrupp för elektronisk handel med deltagare från samtliga nordiska

länder.

Informationsteknik och ökad konkurrens

Ett exempel på hur informationsteknik och samhälleliga innovationer har

samspelat är avregleringen av elmarknaden och utvecklingen av en nor-

disk elbörs. Avregleringen hade i praktiken varit mycket svår att genom-

föra om inte ett effektivt sätt att handla med el och att utsätta denna han-

del för priskonkurrens hade kunnat skapas genom informationsteknik. I

dag ser vi hur denna marknad skapar nya produkter med informations-

52

teknikens hjälp. Nya elmätare i hushållen gör det möjligt för dem att i Skr. 1998/99:2

real tid välja den billigaste leverantören av el. Samtidigt ger en datorise-

rad elmätare i hemmet förutsättningar för en hel rad nya tjänster till

hemmen, bl.a. övervakning, styrning av klimat och larm. Avregleringen

har i samspel med informationstekniken skapat både en effektivare

marknad men även givit förutsättning för nya produkter, produktion och

ny sysselsättning.

En ökad elektronisk handel och användning av Internet påverkar även

konkurrensförhållandena, inte minst i sammanhang där det i dag i prakti-

ken råder lokala monopol. Tekniken möjliggör också en bred kontaktyta

för mindre företag, vilket inte minst visas genom det utvecklingsarbete

som gjorts av Länsteknikcentrum i Jönköping, det s.k. SME-link. Pro-

jektet är initialt finansierat av Wallenbergstiftelsen. Det ger mindre före-

tag möjlighet att bl.a. köpa transporttjänster på en marknad via Internet,

att köpa översättningstjänster på samma sätt, att ha kontakt med myndig-

heter och kollegor. Ursprungligen byggdes tolv specifika länkar upp med

särskilda resurser avsatta för att underhålla och utveckla respektive länk

som är inriktad mot ett visst, innehållsmässigt avgränsat område. SME-

link har en stor potential och har rönt stort intresse bland mindre företag,

inte minst genom att länkarna utformats på ett sätt som passar dem. Re-

geringen har under år 1998 beviljat stöd till SME-linkprojektet för den

länk som skall underlätta kommunikation mellan småföretag och myn-

digheter. Det nyligen av regeringen tillskapade nätverket av industriella

utvecklingscentra (IUC) har inlett ett samarbete med Länsteknikcentrum

där vissa medel som riksdagen anvisat till IUC-nätverket används för en

IUC-länk.

Offentlig upphandling

Ett viktig område för näringslivets IT-utveckling gäller den offentliga

förvaltningens teknikupphandling. Den 27 april 1995 tillsatte regeringen

Utredningen om former och områden för offentlig teknikupphandling.

Betänkandet Upphandling för utveckling (SOU 1997:88) presenterades

den 25 juni 1997 och remissbehandlades under hösten 1997. Utredning-

ens slutsats är att teknikupphandlingen har en roll att fylla även i framti-

den, i första hand i samband med upphandling av stora komplexa system

inom försvars-, bygg- och kollektivtransportområdena. Som exempel

anges system för övervakning av Östersjön, spårtaxi och byggande av

flerbostadshus i trä.

Offentlig teknikupphandling har enligt betänkandet också en viktig roll

att fylla när det gäller att driva på den tekniska utvecklingen inom områ-

den där samhället har viktiga intressen att främja såsom energisparande,

miljö och trafiksäkerhet.

Företagsinriktade åtgärder

IT-propositionen behandlar de åtgärder som görs för att främja exporten

av svensk programvara. Sveriges Exportråd har tillsammans med SweSi

53

(Swedish Software Initiative) genomfört en förstudie om tänkbara pro-

jekt på området, kring vilket 75 företag samlats.

Information för småföretag om goda IT-tillämpningar och utveck-

lingsmöjligheter med hjälp av informationsteknik är ett annat område

som diskuteras i IT-propositionen. ALMI Företagspartner har under åren

1996 och 1997 fortsatt att utveckla detta genom olika typer av program.

I diskussionerna kring hur elektronisk handel skall främjas omnämns i

IT-propositionen att NUTEK skulle fa i uppdrag att finna former för en

effektivare informationsspridning till svenska företag angående offent-

liga upphandlingar inom EU. NUTEK redovisade detta uppdrag den 30

april 1997 och verkets viktigaste slutsats var att några statliga åtgärder

inte var nödvändiga på detta område. Det bör överlåtas åt marknadens

aktörer att finna former för att få information kring offentliga upphand-

lingar.

Skr. 1998/99:2

Turism

Ett annat område som IT-propositionen behandlar är IT-satsningar inom

turistnäringen. Riksdagen beslutade i december 1995, med anledning av

regeringens proposition (prop. 1995/96:94, bet. 1995/96:NU13, rskr.

1995/96:136) om exportinsatser för små och medelstora företag m.m., att

20 miljoner kronor skall tillföras Sveriges Rese- och Turistråd AB för

teknikutveckling inom främst mindre turistföretag. Bland åtgärderna in-

går ett projekt som syftar till att utveckla ett informations-, boknings- och

ekonomisystem som kan fa bred användning bland branschens små och

medelstora företag. Insatserna skall finansieras gemensamt av berörda

företag och Sveriges Rese- och Turistråd AB. Sveriges Rese- och Tu-

ristråd AB har våren 1998 lämnat en slutrapport till Närings- och han-

delsdepartementet om projektet.

Riksdagen har beslutat att bemyndiga regeringen att disponera högst

500 miljoner kronor för att genomföra ett program för regional närings-

politik och särskilda regionalpolitiska åtgärder. Som en del av program-

met har 4,9 miljoner kronor anvisats till Sveriges Rese- och Turistråd AB

i juni 1998 som delfinansiering av ett projekt för att marknadsföra Sve-

rige som turistland med hjälp av informationsteknik. Projektet beräknas

kosta sammanlaget 14,5 miljoner kronor och pågå t.o.m. år 1999.

4.5.3 Kultur- och mediepolitiken

Kulturnät Sverige

I betänkandet IT i kulturens tjänst (SOU 1997:14) föreslogs att ett ge-

mensamt kulturnät inom IT-området skulle byggas upp så snart som

möjligt. Under utredningstiden framkom att det fanns en stor efterfrågan

på råd, stöd och erfarenhetsutbyte från landets kulturproducenter. I enlig-

het med utredarens förslag uppdrog regeringen den 13 mars 1997 åt In-

genjörsvetenskapsakademien att i projektform bygga upp och under en

inledande treårsperiod administrera Kulturnät Sverige. Projektet bedrivs

54

enligt de direktiv som lämnats av en särskild styrgrupp, som samma dag Skr. 1998/99:2

utsågs av Kulturdepartementet. Styrgruppen skall närmare ange verk-

samhetens projekt- och tidsplaner.

Det främsta syftet med Kulturnät Sverige är att med hjälp av informa-

tionsteknik öka tillgängligheten till svensk kultur. Kulturnätets sidor på

Internet kan liknas vid ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda kulturin-

formation, kulturmaterial och kulturyttringar. Kulturnätet skall fungera

som en mötesplats och en plattform for kultursverige. Kulturinstitutioner

och andra kulturproducenter skall inspireras till och uppmuntras att ut-

nyttja ny teknik men också bistås med råd och vägledning när de skall

digitalisera material och göra det tillgängligt på Internet. Bildande av

regionala och lokala kultumätverk skall understödjas och ett system for

evenemangsinformation bör utvecklas.

Projektet utvärderas under 1998 och en slutlig rapport skall lämnas vid

årsskiftet 1998-1999. Rapporten skall innehålla forslag på hur verksam-

heten skall bedrivas efter den treåriga uppbyggnadsperioden.

Program för ökad kulturell tillgänglighet

I propositionen Regional tillväxt - for arbete och välfärd

(prop.l997/98:62)aviserade regeringen en särskild satsning på att bl.a.

utveckla ny teknik i syfte att öka tillgängligheten till kulturutbudet och

det gemensamma kulturarvet. Satsningen omfattar totalt 30 miljoner kro-

nor under åren 1998-2000.

Statens kulturråd fick i juni 1998 regeringens uppdrag att med hjälp av

dessa medel initiera och stödja lokala och regionala utvecklingsprojekt,

framfor allt i de regionalpolitiska stödområdena. Projekten skall stärka

den kulturella utvecklingen och infrastrukturen. Vid bidragsfördelningen

bör Kulturrådet verka för att samspelet mellan teknikutveckling och mö-

ten med det levande kulturutbudet lyfts fram, liksom samverkan mellan

regionala/lokala aktörer och den nationella nivån.

Projekt med god lokal förankring, som bedöms ge långsiktiga effekter

och som syftar till utveckling av modem informationsteknik och förbätt-

rad kommunikation bör prioriteras.

Stöd till IT-utveckling på kulturområdet

Regeringen aviserade i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.

1997/98:150) en satsning på IT inom kulturområdet. Satsningen föreslås

omfatta 10 miljoner kronor per år under perioden 1999-2001. Syftet är

att bredda och utveckla kulturinstitutioners och fria kulturutövares an-

vändning av modem informationsteknik, för att därigenom öka tillgäng-

ligheten till kulturlivet och nå ut till nya målgrupper.

Regeringen vill genom den treåriga stödåtgärden stimulera kulturlivet

till att utnyttja de nya medierna och skapa ett nydanande innehåll av hög

kvalitet i sin elektroniska publicering på Internet och cd-rom. Hur peng-

arna skall användas och fördelas kommer att presenteras hösten 1998 i

budgetpropositionen för år 1999.

55

Tillgänglighet till kulturarvet

Det är en kulturpolitiskt prioriterad uppgift att öka tillgängligheten till

kulturarvet. Allmänhetens möjligheter att ta del av museernas, arkivin-

stitutionernas och kulturmiljösektoms samlingar bör förbättras. Kultur-

arvsinstitutionemas omfattande och mångskiftande samlingar har genom

Internet fatt tillgång till ett medium med stor spridning. Även möjlig-

heterna till kontroll av samlingarna har starkt förbättrats. Olika statliga

åtgärder har vidtagits för att underlätta kulturarvsinstitutionemas utnytt-

jande av informationsteknik. Genom museernas och Riksutställningars

anslutning till datanätet SUNET finns nu en fast koppling till Internet.

Andra museer har tagit fram cd-rom-produktioner. Kulturnät Sverige har

för kulturarvsinstitutionema betytt att de har en gemensam kontaktpunkt

för information till allmänheten på Internet. För tillgängligheten till kul-

turarvsinstitutionemas samlingar är det avgörande att registreringen sker

på ett sådant sätt att sökning blir möjligt i skolor, i folkbildningssam-

manhang, för forskare etc. För detta krävs en samordning som medför en

gemensam uppsättning uppgifter om respektive samlingstyp som alla

institutioner registrerar på samma sätt. Detta kräver i sin tur att institutio-

nernas olika registreringssystem samordnas bättre.

Inom kulturmiljöområdet är det angeläget att uppgifter om bl.a. fasta

fomlämningar kan göras tillgängliga i digital form genom Internet. Så-

dana uppgifter är av betydelse för bl.a. samhällsplaneringen och forsk-

ningen, men efterfrågas även bl.a. av hembygdsföreningar och enskilda.

Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att öka den IT-base-

rade tillgängligheten till fomminnesregistret. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 november 1998. Riksantikvarieämbetet utvecklar för närva-

rande även digitala register för bl.a. kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,

riksintresseområden för kulturmiljö vården, kyrkobyggnader samt land-

skapets historia.

Arkiven skall bevaras och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del

av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och

förvaltningen och forskningens behov. Tillgängligheten till offentliga

handlingar i arkivinstitutionernas bestånd är av stor betydelse för bl.a.

öppenheten i samhället. Genom den ökande tillgängligheten till arkiv-

materialet skapas förutsättningar att nå fler och nya användare, även på

andra ställen än hos arkivinstitutionerna. Inom arkivsektom pågår sedan

flera år ett omfattande arbete med att göra arkivmaterial tillgängligt i di-

gital form, bl.a. genom Internet. Riksarkivet har som verksamhetsmål i

regleringsbrevet för år 1998 att förbättra arkivbeståndens status genom

bl.a. digitalisering av dem samt att prioritera arbetet med att utveckla

digitala söksystem m.m.

Riksutställningar har förstärkt resurserna för IT-produktion och prövat

nya sätt att integrera IT-inslag i utställningsverksamheten. Utvecklingen

inom digitalisering och informationsteknik ger stora förutsättningar för

att utveckla utställningsmediet och det ger även ökade möjligheter att nå

fler och nya besökare.

Inom museiområdet har regeringens s.k. Sesam-satsning varit av stor

betydelse för att påskynda en ökad digital tillgänglighet till museernas

Skr. 1998/99:2

56

samlingar. Fler än 200 svenska museer har egna hemsidor på Internet, Skr. 1998/99:2

vilket ur ett internationellt perspektiv är en mycket god siffra. I arbetet

med att göra samlingarna tillgängliga via Internet ligger bl.a. Naturhisto-

riska riksmuseet och Statens musiksamlingar långt framme. Det senare

museet har även påbörjat ett arbete med virtuella utställningar. Insam,

samrådsgruppen för informationshantering vid svenska museer med sek-

retariat vid Nordiska museet, arbetar kontinuerligt med att bl.a. utveckla

dokumentationsriktlinjer och en dataelementkatalog för museisektorn.

Digital marksänd TV

Riksdagen beslutade i april 1997 (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:Kul7,

rskr. 1996/97:178) att digital marksänd TV skall introduceras i Sverige.

Införandet skall ske i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta

ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta.

Enligt riksdagens beslut bör målen för statens nuvarande politik inom

massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och

mångfald, vara vägledande även inför den tekniska utveckling som nu

pågår. Introduktionen av digital-TV far inte innebära att publikens valfri-

het inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå

alla i hela landet. Digitaltekniken skall användas så att den vidgar yttran-

defriheten och mångfalden samt motverkar privat och offentlig maktkon-

centration.

I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sve-

rige. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de

digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.

Regeringen fattade i november 1997 beslut om de fem sändningsområ-

den som skall ingå i den första utbyggnadsetappen: Stockholm med Mä-

lardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne,

Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd.

Samtidigt fattades beslut om direktiv (dir. 1997:134) för den parla-

mentariska Digital-TV-kommittén som skall följa och utvärdera verk-

samheten och medverka vid urvalet av programföretag genom att yttra

sig till Radio- och TV-verket över tillståndsansökningama.

I juni 1998 beslutade regeringen, på förslag från Radio- och TV-ver-

ket, om vilka företag som i en första etapp far tillstånd att sända digital

marksänd TV. Elva bolag av de drygt 50 som ansökt valdes ut. Regering-

ens beslut innebär att vissa företag kommer att behöva dela kanalut-

rymme. Dessa företag kommer att få möjlighet att disponera ett eget ut-

rymme om och när ytterligare frekvenser blir tillgängliga. Sändningarna

beräknas kunna starta i januari 1999.

Digitala ljudradiosändningar

Våren 1995 beslutade riksdagen (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47,

rskr. 1994/95:369) att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett

begränsat antal områden. För närvarande sker sändningar i fyra områden:

Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten. I de olika regionerna skall

57

såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) Skr. 1998/99:2

som privata programföretag ges möjlighet att delta. Regeringen fattade

beslut om sändningarna för SR och UR i september 1995 respektive

januari 1996. I januari 1998 startade Sveriges Radio dessutom en digital

finskspråkig kanal. Beredning av ansökningar om sändningstillstånd från

privata programföretag pågår.

EG-direktiv om krypterade tjänster

Ministerrådet har antagit en gemensam ståndpunkt i fråga om ett direktiv

om det rättsliga skyddet for tjänster som bygger på eller utgörs av villko-

rad tillgång. Enligt direktivet skall medlemsstaterna vidta åtgärder mot

olaglig utrustning som ger obehöriga tillgång till program i TV och radio

eller till interaktiva tjänster som erbjuds mot betalning. Sedan Europa-

parlamentet har yttrat sig väntas direktivet bli slutligt antaget under hös-

ten 1998. För svensk del kommer direktivet att föranleda ändringar i det

förbud mot ”piratutrustning” som redan gäller för TV och radio samt att

motsvarande regler införs i fråga om elektroniska tjänster som tillhanda-

hålls på distans och individuell begäran.

4.5.4 Konsumentpolitiken

Utvecklingen på IT-området innebär stora förändringar for konsumen-

terna. Inom några år kommer den ”elektroniska marknadsplatsen” san-

nolikt att vara fullt utvecklad. Därmed kan många varor och tjänster

komma att erbjudas via någon form av IT-baserade system som t.ex.

Internet. Detta kan innebära strukturförändringar i olika former t.ex. ge-

nom att antalet traditionella återförsäljare minskar. På sikt kan konkur-

rensen främjas. För konsumenten kan det innebära lägre priser. Samtidigt

medför de nya möjligheterna också nya problem for många konsumenter,

t.ex. vid reklamation, eftersom återförsäljaren blir svår att nå. En ytterli-

gare aspekt för konsumenten att beakta är den gränsöverskridande

karaktären hos elektronisk handel. Detta kan göra att konsumenter i allt

större utsträckning konfronteras med särskilda problem av rättslig natur

som kan bero på tekniken i sig själv eller att de kommer i kontakt med

främmande rättsordningar som kanske inte har samma höga konsument-

skydd som den svenska.

Andra viktiga konsumentpolitiska frågor är bl.a. tillgänglighet för alla,

säkerheten för konsumenterna vid elektronisk handel, utvecklingen av

marknadsföring, främst på Internet, samt skydd for konsumenternas

integritet.

Telefonitjänsten skall bl.a. medge datakommunikation via låghastig-

hetsmodem, vilket i sin tur medger möjlighet till t.ex. Intemetuppkopp-

ling. Det är dock inte bara den fysiska tillgången som har betydelse. Till-

gänglighet förutsätter också att konsumenten har kunskaper för att kunna

använda sig av t.ex. datorer.

Utvecklingen mot en ”elektronisk marknad” ger också upphov till sä-

kerhetsproblem for konsumenterna. I dagens läge handlar det främst om

58

att garantera säkerheten vid användandet av konto- och kreditkort på Skr. 1998/99:2

Internet, men i framtiden kan det vara att garantera säkerhet vid använ-

dandet av elektroniska pengar (se dir. 1997:1). Utvecklingen av elektro-

nisk handel kommer också att vara beroende av konsumenternas förtro-

ende för säkerheten, dvs. konsumenterna kommer att börja handla i större

omfattning först när de känner sig säkra.

Marknadsföring via Internet mot konsumenter är också något som ökar

i omfattning. För konsumenterna innebär detta bl.a. kontakt med annor-

lunda och nya marknadsföringsmetoder på grund av Intemets globala

karaktär. Detta ger upphov till frågor rörande behovet av särskilda regler

för marknadsföring via Internet, hur frågor om bamreklam skall hanteras

och om det bör inrättas ett särskilt organ för att hantera globala mark-

nadsrättsliga frågor. I dagens läge finns det inga självklara svar på någon

av dessa frågor.

Den snabba tekniska utvecklingen gör att konsumentfrågorna på IT-

området kräver kontinuerlig bevakning för att en hög nivå av konsument-

skydd skall kunna skapas och bibehållas inom detta område. Inrikesde-

partementet arrangerade hösten 1997 i samarbete med bl.a. IT-kommis-

sionen ett seminarium om konsumenträttigheter i informationssamhället.

En rapport från seminariet publicerades i januari 1998 (IT-rättsliga ob-

servatoriets rapport 2/97).

Regeringen beslutade den 30 juli 1998 att anta kommittédirektiv för en

utredning om konsumenträttigheter i IT-samhället. Av direktiven framgår

att utredaren skall undersöka och kartlägga vilka speciella problem av

främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas inför i sam-

band med elektronisk kommunikation i informationssamhället. Enligt

direktiven skall resultatet av denna inventering följas av en analys om

konsumentens skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är fal-

let, på vilka sätt detta lämpligen bör ske. Utgångspunkten skall vara att

stärka konsumenternas rättigheter i IT-samhället.

Utvecklingen på IT-området för konsumenterna i ett brett perspektiv

bevakas också internationellt på flera nivåer, där följande möten m.m.

kan nämnas.

- Vid OECD-konferensen i Ottawa i oktober 1998 kommer konsument-

skyddsfrågor att diskuteras. Arbete pågår för närvarande med att ut-

veckla riktlinjer för konsumentskydd i det globala informationssam-

hället. Riktlinjerna skall koncentreras på vissa grundprinciper som är

nödvändiga att uppfylla i syfte att stärka konsumenternas förtroende

och konsumentskyddet vid elektronisk handel.

- I den Europeiska kommissionens konsumentpolitiska prioriteringar för

perioden 1996-1998 ingår att vidta åtgärder som tillåter konsumen-

terna att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom informationssam-

hället (KOM(95) 519 slutlig).

- Vid det nordiska konsumentministermötet i Stockholm i februari 1998

beslutades att söka nå lösningar genom att ta fram ett gemensamt nor-

diskt förslag till bestämmelser om god marknadsföringssed, vilka

59

skulle bygga på Internationella Handelskammarens regler i ämnet och Skr. 1998/99:2

vara ett uttryck för ett etiskt förhållningssätt i marknadsföringen. Ett

sådant förslag skulle kunna utgöra underlag för ett eventuellt nordiskt

initiativ i EU. Skälet för EU-regler om god marknadsföringssed är att

man med sådana skulle kunna uppnå minimikrav inte bara för vilsele-

dande marknadsföring utan även för otillbörlig sådan. Reglerna skulle

kunna gälla för bl.a. marknadsföring via nya IT-medier. På detta möte

beslutades även att man i nordiskt samarbete bör undersöka om det

finns ett behov att se över de nordiska avtals- och köplagama i ljuset

av IT-utvecklingen.

- Under mötet den 1 juli 1997 i Nordiska Ministerrådet beslutades det

att man skall utarbeta ett förslag till spelregler för IT-marknadsföring

riktad mot barn och unga. Detta skall ligga till grund för ett samnor-

diskt initiativ på EU-nivå angående ”Konsumenten i det nya medie-

landskapet - IT-marknadsföring riktad mot barn och unga”. Ett förslag

till spelregler kommer preliminärt att presenteras för de nordiska kon-

sumentministrama i början av år 1999.

I regeringens skrivelse Konsumenterna och miljön - en handlingsplan för

hållbar utveckling (skr. 1997/98:67, 1997/98:LU21, rskr. 1997/98:220)

konstaterar regeringen bl.a. att informationstekniken ger möjligheter att

enklare och mer kostnadseffektivt förmedla information om hur produk-

ter och aktiviteter påverkar miljön och resursanvändningen. Regeringen

har givit Konsumentverket i uppdrag att påbörja inrättandet av en databas

på Internet med hushållsinriktad miljöinformation. Genom en databas

med sådan miljöinformation kan det t.ex. gå att få reda på hur vissa varor

påverkar miljön, undersöka utbudet av miljöanpassade produkter, få goda

råd, utbyta erfarenheter och fa förklaringar till olika begrepp. Databasen

kan användas av enskilda konsumenter, kommuner, informatörer, företag

och organisationer samt fungera som ett viktigt läromedel i skolan. Vi-

dare kan databasen stimulera lokala initiativ såsom lokala investerings-

program samt utgöra ett stöd för kompetensutvecklingen inom handeln

och därigenom underlätta arbetsmarknadspolitiska insatser i form av bl.a.

utbildningsstöd i kombination med anställningsstöd via länsarbetsnämn-

derna.

4.5.5 Hälso- och sjukvården

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ett dynamiskt utvecklings-

skede. Nya metoder för diagnostik och behandling utvecklas kontinuer-

ligt. Samtidigt innebär utvecklingen ofta nya krav på resurser. Genom det

snäva utrymmet för offentlig finansiering måste resurser framför allt fri-

göras genom att sjukvården effektiviseras. Ett medel och ett stöd för en

sådan effektivisering är den datorbaserade informationstekniken. Tele-

medicinska tillämpningar utgör en intressant del i detta arbete.

Det är dock inte givet att ett vidsträckt utnyttjande av informationstek-

niken leder till kostnadsbesparingar. Det finns redan ett antal tillämp-

60

ningar inom området, där den potential som finns till rationaliseringar Skr. 1998/99:2

inte utnyttjas på grund av att det saknas gemensamma system och tek-

niska plattformar. Det är således av stor vikt att satsningar görs inom

området infrastruktur och horisontella tillämpningar i syfte att underlätta

och minska kostnaderna vid användningen av informationsteknik i hälso-

och sjukvården. Den tekniska möjligheten att integrera och kombinera

olika former av IT-stöd måste tas tillvara. Infrastruktur och tekniska

plattformar bör i möjligaste mån harmoniseras med motsvarande

lösningar inom EU. En samordning mellan olika vårdnivåer och huvud-

mannaskap är angelägen så att det skapas väl fungerande vårdkedjor som

kan ge bättre resultat och kvalitet samt lägre kostnader.

För att hälso- och sjukvården effektivt skall kunna ta tillvara möjlig-

heterna som informationsteknik erbjuder nu och de närmaste åren fram-

över krävs utveckling av nya lednings- och organisationsformer. Lös-

ningarna måste tillgodose hälso- och sjukvårdspolitiska mål om en god

och säker vård, god kvalitet och patienten i centrum. Arbetet måste också

utgå från en informationsteknisk gemensam infrastruktur och gemen-

samma tillämpningar. Vidare är det av vikt att en satsning på en kompe-

tensutveckling för personalen kommer till stånd, så att de möjligheter

som informationstekniken ger kan utnyttjas fullt ut.

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri) skall utveckla och

samordna insatser när det gäller informationsteknik inom hälso- och

sjukvården. Spri, som ägs gemensamt av staten och Landstingsförbundet,

är ett svenskt kompetenscentrum för IT-frågor inom hälso- och sjukvår-

den. Förutom att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet

inom hälso- och sjukvården skall Spris insatser vara ett led i kompe-

tensutvecklingen av hälso- och sjukvårdens personal.

På uppdrag av regeringen lämnade Spri den 3 december 1996 ett pro-

gramförslag för att utveckla och stödja IT-användningen inom hälso- och

sjukvården. Den föreslagna omfattningen på IT-verksamheten som be-

döms vara rimlig avseende infrastruktur och tillämpningar, förutsatte ett

substantiellt stöd från bl.a. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensut-

veckling (KK-stiftelsen), utöver de medel som Spri erhåller enligt avtal

mellan staten och Landstingsförbundet. I regeringens skrivelse om Ut-

vecklingen i informationssamhället (skr 1997/98:19, avsnitt 4.6.5 Hälso-

och sjukvården) framgår att regeringen förutsatte att stora delar av Spris

IT-program kunde finansieras av det program omfattande 150 miljoner

kronor för tre år som överenskommits av Landstingsförbundet och KK-

stiftelsen. Spri sökte tillsammans med andra intressenter medel från

nämnda program. Samtliga av Spris inlämnade ansökningar fick stöd,

men stödets omfattning blev, bl.a. på grund av programmets omfattning

och det stora antalet ansökningar, ringa även om programmets utvärde-

ringsgrupp bedömde Spri-projekten som mycket väsentliga för svensk

hälso- och sjukvård.

Framgångsrikt arbete avseende infrastruktur och tillämpningar måste

involvera berörda parter. Spri samverkar därför i sitt IT-arbete med

hälso- och sjukvården, universitet och högskolor samt hälso- och sjuk-

vårdens specialist- och intresseorganisationer främst i Sverige men också

inom EU.

61

4.5.6

Funktionshindrade och äldre personer

Hösten 1996 gav regeringen ett uppdrag till Handikappinstitutet att utar-

beta ett IT-program med inriktning på funktionshindrade och äldre per-

soner. Uppdraget har utförts i samråd med berörda myndigheter och or-

ganisationer och omfattar såväl den generella tillgången till informa-

tionsteknik som särskilda IT-produkter och metoder för funktionshind-

rade personer. Handikappinstitutet lämnade våren 1997 en rapport över

uppdraget till regeringen. Därefter har Handikappinstitutet påbörjat ar-

betet med att genomföra programmet. Regeringen har ansett det angelä-

get att stödja detta arbete och har därför i april 1998 formellt ställt sig

bakom programmet (prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr.

1997/98:307). Regeringen kommer vidare under hösten 1998 att besluta

att bidra till finansieringen av programmet när det gäller personer med

funktionshinder, genom att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 60

miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Medlen avser dels en utbild-

ningssatsning och försöksverksamhet för att stimulera funktionshindra-

des kunskap om och användning av informationsteknik, dels ett brett

upplagt program för att stödja projekt som skall bidra till utveckling och

förnyelse av IT-användningen inom olika samhällssektorer. Medlen skall

också finansiera en informationskampanj riktad mot i första hand besluts-

fattare för att öka medvetenheten om betydelsen av informationsteknik

för funktionshindrade.

Utöver dessa satsningar på informationsteknik för funktionshindrade

kommer det att fr.o.m. år 1999 i den nationella handlingsplanen för äld-

repolitiken att finnas särskilda stimulansmedel om sammanlagt 90 miljo-

ner kronor per år under perioden 1999-2001 för försöksverksamhet i

kommuner och landsting. Medlen skall ha ett brett användningsområde

och syftar till utveckling och nytänkande inom vård- omsorgs- och ser-

viceverksamhet för äldre personer. Bland annat skall medlen användas

för att stimulera utvecklingen av IT- och telebaserade tjänster samt andra

tjänster som underlättar äldres livsföring.

Regeringen gav i juni 1997 NUTEK i uppdrag att i samarbete med Rå-

det för arbetslivsforskning (RALF) och Kommunikationsforskningsbe-

redningen (KFB) utarbeta ett forskningsprogram - Socialt motiverad

teknikutveckling - där bl.a. funktionshindrades behov skulle beaktas.

Uppdraget har redovisats för regeringen i juni 1998. Förutsättningarna

har förändrats sedan uppdraget lämnades. Besparingar i anslagen har

gjorts för inblandade finansiärer. Det har lett till svårigheter att fullfölja

redan gjorda åtaganden. Det har på grund av detta inte varit möjligt att

lämna ett samordnat och finansierat programförslag. Uppdraget utmynnar

därför i att NUTEK, KFB och RALF avser att inleda ett utökat samråds-

förfarande för att förbereda framtida gemensamma insatser, t.ex. FoU-

program.

Inom ramen för Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) utvecklingsarbete

pågår under år 1998, utöver det normala arbetet med teknikstöd till ar-

betshandikappade, en försöksverksamhet med datortek för funktionshind-

rade. Satsningen syftar till att göra datortek med datorträning och på-

byggnad av utbildning inom IT-området tillgänglig också för funktions-

Skr. 1998/99:2

62

hindrade. Målet är att öka chanserna för fler personer med funktionshin- Skr. 1998/99:2

der att komma i fråga på arbetsmarknaden. Inom försöksverksamheten

skall prövas hur datortekens verksamhet kan anpassas till olika grupper

av arbetshandikappade. En uppföljning av försöksverksamheten skall

inriktas på att visa i vilken utsträckning denna anpassning kunnat åstad-

kommas samt så långt möjligt vilka effekter verksamheten haft på de

sökandes planering för arbete och utbildning. Försöksverksamheten på-

går i Stockholm, Växjö, Göteborg och Kristinehamn.

AMS har också tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) och

Handikappinstitutet (HI) utvecklat ett skrivstöd för personer med dyslexi,

som givits ut under våren.

Inom ramen för en strategisk satsning på informationsteknik i skolan,

som presenterades i 1998 års vårproposition, genomförs också insatser

för funktionshindrade elever. Delegationen för IT i skolan kommer att fa

1 uppdrag att avsätta särskilda medel på detta område för att på bästa sätt

stödja och påskynda utvecklingen av läromedia för elever med funk-

tionshinder. För elever med funktionshinder har tillgången till datorer

bl.a. inneburit tillgång till ett läs- och skrivverktyg som de kan hantera

självständigt. Tillgång till Internet och e-post har för dem blivit en kun-

skapskälla och möjlighet till kommunikation som skapar helt nya förut-

sättningar för delaktighet och jämlikhet. Parallellt med detta pågår en

utveckling av pedagogisk och specialpedagogisk programvara som sti-

mulerar och stödjer ett undersökande och analyserande arbetssätt i un-

dervisningen. (Lärandets verktyg - Nationellt program för IT i skolan).

Socialdepartementet har, inom ramen för texttelefonanslaget anvisat

2 miljoner kronor, att användas för förskrivning av bildtelefoner till döva

personer. Socialstyrelsen skall under år 1998 genomföra en begränsad

försöksverksamhet med införande av bildtelefon som telefoniutrustning,

för vilken det utgår statsbidrag. Försöksverksamheten skall genomföras i

ett fatal län och i första hand riktas mot ungdomar med teckenspråk som

första språk. Socialstyrelsen har i samråd med berörda handikapporgani-

sationer och Landstingsförbundet utformat projektet. HI och Sjukvårds-

huvudmännens Upphandlingsbolag. (SUB) har provat respektive skrivit

avtal med tre leverantörer av bildtelefoner. Försöksverksamheten skall

rapporteras till regeringen senast den 1 mars 1999.

För att få fram ett gemensamt kunskapsunderlag vad gäller sjukvårds-

huvudmännens förskrivning av datorer och andra IT-baserade hjälpmedel

har HI påbörjat en kartläggning av vilka regler som gäller i landstingen

vid förskrivning av IT-baserade hjälpmedel. Den beräknas vara klar un-

der hösten 1998.

Post- och telestyrelsen (PTS) har inom teleområdet till uppgift att upp-

handla tjänster för personer med funktionshinder. Fruktträdet är ett nät av

elektroniska post- och konferenssystem som främst vänder sig till männi-

skor med funktionshinder. Genom Fruktträdet har funktionshindrade fått

ökade möjligheter att knyta sociala kontakter, utbyta tankar, delta i dis-

kussioner och få del av information. Arbetet har bedrivits i olika projekt i

ett samarbete mellan huvudsakligen Föreningen Sveriges Dövblinda

(FSDB) och HI. Institutet har engagerat sig i samordningen av systemen,

arbetat för en enhetlig policy i nätverket samt hållit i samordningsmöten

63

och producerat informationsmaterial. FSDB har arbetat med de tekniska

frågorna och utvecklandet av ny programvara för baserna, drivit den

största basen i nätverket samt givit tekniskt och ekonomiskt stöd till öv-

riga baser i nätverket.

En viktig del i projekten har varit att informera funktionshindrade och

att uppmuntra dem att utnyttja de möjligheter som elektronisk kommuni-

kation erbjuder. Bland huvudmännen för de olika baserna i Fruktträdet

finns förutom FSDB även landsting, rehabiliteringscentra och skolverk-

samhet.

Ett projekt med syfte att utveckla en PC-baserad multifunktionstermi-

nal med egenskaper av speciellt intresse för döva, hörselskadade och tal-

skadade personer drivs i Sverige med Sveriges Dövas Riksförbund i

samarbete med Ericsson. Kommunikationsdepartementet har finansierat

delar av projektet. I terminalen skall finnas bra videokommunikation för

teckenspråk och läppavläsning, konversation med text, tal och video

samtidigt. Den skall också kunna användas som texttelefon med möjlig-

het att föra internationella samtal. Terminalen genomför de nya standar-

derna för textkonversation och texttelefoni. Tanken är att den skall vara

datorplats och kommunikationscentral samtidigt. En prototyp visades på

regeringens IT-seminarium den 16 juni 1998 Delaktighet i informations-

samhället, något för alla?

Som tidigare nämnts är telenäten av särskild vikt för tillgången till in-

formationsteknik. I propositionen Funktionshindrades tillgång till tele-

tjänster (prop. 1995/96:86) angavs att en samlad utvärdering av tele-

kommunikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov

inkluderande standardiserings-, forsknings-, och utvecklingsarbetet skall

göras senast år 1998. Regering har därför givit KFB i uppdrag att utvär-

dera standardisering och forskningsinsatser inom området för personer

med funktionshinder (dnr.K95/4577/1, dnr.K98/2013/l). Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 30 oktober 1998.

I Sverige har inom ramen för Informationstekniska standardiseringen

(ITS) en särskild arbetsgrupp (AG 9) bildats med särskild inriktning på

funktionshindrade. Arbetet i denna grupp leds av PTS. I uppdraget ingår

att i samråd med PTS redovisa funktionshindrades behov av standardise-

ring och av utveckling av nya tjänster.

4.5.7 Miljöpolitiken

I IT-propositionen (prop. 1995/96:125) angavs att Miljövårdsbered-

ningen givits i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad strategi för an-

vändningen av informationsteknik inom miljöområdet. Ambitionen

skulle vara att sammanföra i första hand olika statliga, landstings- och

kommunala myndigheters grundläggande miljöinformation till en samlad

resursbas på Internet.

Miljövårdsberedningen föreslog i sitt betänkande IT i miljöarbete

(SOU 1996:92) att Svenska Miljönätet skulle bildas i syfte att stärka

miljöarbetet genom bättre och snabbare tillgång till data och information

om den svenska miljön. Miljönätet skulle enligt förslaget innehålla en

Skr. 1998/99:2

64

katalog med en detaljerad och en översiktlig nivå, en s.k. sökmotor, Skr. 1998/99:2

elektroniska konferenser om miljö och miljöarbetet samt en katalog med

e-postadresser till de som arbetar med miljöfrågor i Sverige.

Svenska miljönätet är nu i drift och förvaltas av Naturvårdsverket, där

Miljönätets kansli finns. Miljönätet finansieras via Naturvårdsverkets

budget. Verksamheten styrs av ett råd, sammansatt av representanter for

olika användargrupper, förutom Naturvårdsverket, Assi Domän, Länssty-

relsen i Gävleborgs län, Statistiska Centralbyrån, WWF, Botkyrka kom-

mun och Sveriges Lantbruksuniversitet.

I Svenska miljönätet finns data och information om Sveriges miljö och

miljöarbetet inom svenska myndigheter, foretag och ideella organisatio-

ner. Drygt 50 myndigheter, kommuner och andra organisationer har hit-

tills blivit medlemmar i Miljönätet och drygt hälften av dessa har doku-

ment sökbara via Miljönätet. Det finns också hänvisning till ett urval av

informationskällor utanför Miljönätet. Miljönätet är vidare ett diskus-

sionsforum om miljöarbetet, debatt och frågor. Det finns också en eng-

elskspråkig version.

I enlighet med vad som aviserades i propositionen Svenska miljömål

(prop. 1997/98:145) har regeringen i juli 1998 uppdragit åt Kom-

merskollegium att anmäla ett förslag till förordning om producentansvar

for elektriska och elektroniska produkter (bl.a. IT-utrustning) till EG

kommissionen. Producentansvaret innebär bl.a. att en producent i sam-

band med försäljning av elektriska och elektroniska produkter är skyldig

att ta emot motsvarande mängd uttjänta produkter av samma slag utan

ersättning. Med producent avses den som yrkesmässigt tillverkar, im-

porterar eller säljer elektriska och elektroniska produkter. Producenten

ansvarar for att de mottagna produkterna tas om hand på ett ur miljösyn-

punkt godtagbart sätt. Dessutom är producenten skyldig att informera

hushåll och andra om möjligheten att lämna uttjänta produkter till produ-

centen samt att lämna upplysningar om innehållet i produkten om det

behövs för att underlätta förbehandling av avfall. Avsikten är att förord-

ningen skall träda i kraft år 2000.

I renhållningsforordningen (SFS 1998:902) stadgas att avfall som ut-

görs av, eller innehåller elektriska och elektroniska produkter får depone-

ras, förbrännas eller fragmenteras endast om de förbehandlats i enlighet

med föreskrifter meddelade av Naturvårdsverket samt hanterats av certi-

fierad förbehandlare. Denna bestämmelse bör träda i kraft vid samma

tidpunkt som förordningen om producentansvar for elektriska och elek-

troniska produkter träder i kraft dvs. år 2000.

I propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145) föreslår rege-

ringen ett antal riktlinjer for kemikaliepolitiken som har betydelse för

hantering av IT-utrustning. Bland annat bedömer regeringen att orga-

niska, av människan framställda ämnen som är långlivade och bioacku-

mulerande, i huvudsak inte bör förekomma i nyproducerade varor. Det-

samma gäller metallerna kvicksilver, kadmium och bly liksom ämnen

som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och hormonstörande,

inklusive fortplantningsstörande. Regeringen avser att verka för att dessa

riktlinjer skall vara genomförda inom 10-15 år. I samma proposition

anger regeringen mer specifika riktlinjer for bromerade flamskyddsme-

65

del. Användningen av bromerade flamskyddsmedel bör begränsas och Skr. 1998/99:2

flamskyddsmedlen PBB och PBDE kommer att avvecklas. Dessutom

uttalar regeringen att den elektriska och elektroniska industrin bör verka

för att öka den i dag bristfälliga kunskapen om innehåll i varor och risker

vid användningen av flamskyddsmedlet tetrabrombisfenol A (TBBP A).

I IT-propositionen aviserades att Naturvårdsverket kommer att fa i

uppdrag att verka för att kommunerna involveras i uppbyggnaden av

miljödatabaser. Vidare anges att Naturvårdsverket skall fa i uppdrag att i

samverkan med Kommunförbundet utarbeta förslag till kvalitetsdeklara-

tion av miljödata och miljödatabaser. Regeringen har ännu inte givit

dessa uppdrag, men Naturvårdsverket har dock på eget initiativ påbörjat

samarbete med kommunerna för att underlätta utbyte av miljödata. Upp-

byggnad av det Svenska Miljönätet och Naturvårdsverkets miljöövervak-

ning fångar också upp vissa frågor om kvalitetsbeskrivning av miljödata.

Naturvårdsverket har också i samarbete med länsstyrelserna utvecklat ett

antal olika miljödatasystem för samarbete inom miljöområdet, exempel-

vis för kalkning, utsläpp samt för täktdata. Miljödepartementet, Natur-

vårdsverket och Kemikalieinspektionen ger gemensamt ut Swedenwi-

ronment, som behandlar aktuella frågor inom miljöområdet. Distributio-

nen sker främst via Internet.

4.5.8 Transportpolitiken

I IT-propositionen behandlas det arbete som görs inom området vägin-

formatik; dels de medel som avsatts i 1995 års budgetproposition för

projektverksamhet samt ffamtagning av programförslag för väginforma-

tik de närmaste tio åren, dels förslagen avseende nationell digital vägda-

tabas och vägtrafikledning som Delegationen för transporttelematik (K

1994:08) presenterat. Utvecklingen avseende dessa uppdrag samt nya

och planerade uppdrag av större vikt redovisas här.

Nationellt program för väginformatik

När det gäller väginformatikens införande under den närmaste tioårsperi-

oden kommer Vägverket att presentera ett nationellt program för vägin-

formatik under hösten 1998. Regeringen har i ett flertal sammanhang

betonat betydelsen av att utveckla en grundläggande infrastruktur för

användningen av väginformatik, nu senast i den Transportpolitiska pro-

positionen (prop. 1997/98:56). Vägverket kommer i programmet bl.a. att

redovisa en strategi för insamling, spridning etc. av trafikinformation.

Nationell digital vägdatabas

Regeringen beslutade i juni 1996 (dnr .K96/1837/4) att Vägverket, med

utgångspunkt i Delegationen för transporttelematiks delbetänkande

Bättre trafik med väginformatik (SOU 1996:17), skulle upprätta en na-

tionell digital vägdatabas. I detta uppdrag fastställde regeringen också att

66

vägdatabasen skall betraktas som en av samhällets grunddatabaser, och Skr. 1998/99:2

att den bör vara etablerad senast år 1999.

Vägverket presenterade i oktober 1997 en rapport till regeringen

(dnr.K96/3502/4) där man redogör för projektets fortskridande, olika

alternativ för prissättning av tillhandahållande samt bedömer vägdataba-

sens trafikpolitiska betydelse. I rapporten betonar Vägverket också svå-

righeterna kring uppdraget. Bland annat pågår fortfarande avtalsdiskus-

sioner mellan involverade parter.

Vägtrafikledning

Regeringen bedömer i propositionen Transportpolitik för en hållbar ut-

veckling (prop. 1997/98:56) att Vägverket bör svara för vägtrafikledning

på det nationella vägnätet samt för nationell samordning av vägtrafikled-

ningsffågor. Man säger också att det framtida ansvaret för och organisa-

tionen av vägtrafikledningen i storstäderna bör utredas. Regeringen avser

att ge Vägverket i uppdrag att med berörda kommuner förhandla fram

övergångslösningar som möjliggör en fortsatt utveckling av vägtrafikled-

ningen i storstadsområdena. Regeringen avser också att tillkalla en utred-

ning med uppgift att se över väghållningen och vägtrafikorganisationen i

stort. Utredningen bör särskilt behandla storstadsregionernas problem

men också kunna pröva om vägtrafikorganisationen i övrigt är ändamåls-

enligt ordnad med hänsyn till de nya krav och möjligheter som gör sig

gällande.

Regeringen gav i augusti 1997 Vägverket i uppdrag att i samråd med

berörda kommuner och landsting i Stockholm och Göteborg planera och

genomföra ett program för väginformatik. I januari 1998 delredo visades

uppdraget (dnr.K98/334/3). Senast i februari 1999 skall uppdraget slutre-

dovisas.

Hastighetsanpassningssystem

Vägverket redovisade i mars 1998 ett regeringsuppdrag (dnr.K97/829/4)

om att utreda konsekvenserna av att genomföra ett storskaligt försök med

dynamisk hastighetsanpassning. Vägverket bedömer bl.a. att hastighets-

anpassningssystem kan ha stora trafiksäkerhetspotentialer. Regeringen

beslutade i april 1998 att bifalla Vägverkets hemställan om att fa använda

75 miljoner kr under en treårsperiod för försöket.

Informationsteknik inom kollektivtrafikområdet

Vägverket har i redovisningen av sitt regeringsuppdrag om Strategi och

struktur för samordning av informationstekniken inom kollektivtrafikom-

rådet (dnr.K97/3809/4) bl.a. föreslagit att en statlig kommitté och en IT-

samordnare tillsätts med uppgift att verka för utveckling och ökad an-

vändning av informationsteknik i kollektivtrafiken. Vägverket har lyft

fram information till resenärerna samt biljett- och betalsystem som prio-

riterade insatsområden. Regeringen har i den transportpolitiska proposi-

67

tionen föreslagit att ansvaret för samordning av IT-utvecklingen inom Skr. 1998/99:2

kollektivtrafikområdet skall läggas på en ny myndighet för rikstrafikffå-

gor, Rikstrafiken.

Forskning om samhällsbetalda resor är med hänsyn till bl.a. dessa re-

sors omfattning och stora potential för effektivisering och kvalitetshöj-

ning ett prioriterat område. Ökade resurser har tillförts KFB för detta.

KFB kommer tillsammans med branschorgan och övriga kollektivtra-

fikintressenter att genomföra ett stort antal projekt varav några redan på-

börjats. IT-tillämpningar bedöms kunna bidra till att uppnå önskade för-

bättringar. Inom ramen för sitt forskningsprogram för kollektivtrafik med

en årlig budget på 30 miljoner kronor stödjer KFB därför utveckling och

genomförande av informationssystem i kollektivtrafiken.

Forskning om transportinformatik

Som komplement till utveckling och försök med enskilda IT-applikatio-

ner knutna till fordon och/eller trafikmiljö är det viktigt att genom

systemorienterade studier kunna bedöma de samlade effekterna för sam-

hälle och individer av ett framtida införande i full skala. KFB har här

som statlig forskningsbeställare och oberoende part en viktig granskande

och ifrågasättande uppgift för att bidra till en utveckling som leder mot

uppställda trafiksäkerhets- och miljömål.

Andra viktiga områden som KFB finansierar FUD inom är områden

där samordnad, trafikslagsöverskridande forskning behövs, exempelvis

gods och logistik, intermodala transporter och persontransporter.

Svenska forskare deltar i stor omfattning i transportinformatikprojekt

inom EU:s nu pågående 4:e ramprogram. Det är viktigt att detta forsk-

ningssamarbete fortsätter och att Sverige även under det kommande 5:e

ramprogrammet kan delta i relevanta projekt. Vägverkets satsningar på

FoU inom väginformatikområdet uppgick år 1997 till ca 60 miljoner kr.

För 1998 planeras ca 68 miljoner kr att användas för ändamålet.

Deltagande i det internationella samarbetet

Sverige har genom Kommunikationsdepartementet och Vägverket också

aktivt deltagit i det internationella samarbetet inom transportinforma-

tikområdet. Bland annat har Sverige inom ramen för EU-samarbetet tagit

fram en gemenskapsstrategi och ram för utbyggnaden av transportinfor-

matik i Europa (KOM(97) 223). Som högprioriterade områden anges i

denna; trafikinformationstjänster via RDS-TMC (RadioDataSystem-

TrafficMessageChannel), elektroniskt avgiftsupptag, utbyte av

transportinformation/informationshantering, människa-maskingränssnitt

samt systemarkitektur. Som ett led i detta arbete undertecknade Sverige

under hösten 1997 två överenskommelser (Memorandum of Under-

standing) för att främja utvecklingen av trafikinformationstjänster via

RDS-TMC samt utbyte av transportinformation.

68

Energiområdet Skr. 1998/99:2

Sedan den 1 januari 1996 gäller ett nytt regelverk för elmarknaden. Kon-

kurrens har införts i handeln med el vilket skapar förutsättningar för en

ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen och ökar valfriheten

för elanvändarna. Detta ställer nya krav på elmarknadens parter. En för-

utsättning för att den fria elmarknaden skall fungera är att information

kan utbytas snabbt och med hög kvalitet. För att klara detta till låga kost-

nader måste informationsutbytet ske elektroniskt enligt en överenskom-

men standard och med så fa manuella ingrepp som möjligt. Affärsverket

Svenska kraftnät använder EDIEL, ett elektroniskt rapporteringssystem

som bygger på EDI-teknik och som möjliggör standardiserad kommuni-

kation mellan elbranschens aktörer på den nordiska elmarknaden.

Svenska kraftnäts EDIEL-organisation är ansvarig för såväl drift av

EDIEL-systemet som olika utvecklingsprojekt. Inom projektets ram ut-

bildas användare och handböcker tas fram. Projektgruppen arbetar i nära

samverkan med elbranschen och andra nordiska utvecklingsprojekt inom

EDIEL.

Via EDIEL hanteras i dag all icke realtidsinformation. Dagligen över-

förs meddelanden mellan aktörer. Den information som sänds via EDIEL

innehåller mätvärden för avräkning, planer och prognoser samt elhan-

delsinformation mellan aktörerna. EDIEL i Sverige omfattar ett elektro-

niskt postverk, ett s.k. ”clearinghouse”. I dag finns även en nordisk orga-

nisation, EDIEL Nordiskt Forum, som samordnar utvecklingen av

EDIEL i Norden.

Svenska kraftnät äger simulatorn ARISTO (Advanced Real-Time Inte-

ractive Simulator for Training and Operation) vars utveckling initierades

år 1991. Svenska kraftnät inledde år 1993 inledde ett samarbete med

ABB NetWork Partner för att utveckla och marknadsföra simulatorn.

ARISTO har använts på Svenska kraftnät sedan år 1993 för att utbilda

operatörer och annan personal. Simulatorn används även för utbildning

av externa intressenter och för vissa analysuppgifter. En detaljerad mo-

dell av det svenska nätet har lagts in i simulatorn. Hela Svenska kraftnäts

400 kV och 220 kV stamnät finns representerat i detalj, förenklade mo-

deller har lagts in av underliggande nät och grannländernas system. To-

talt finns omkring 300 aggregat representerade med sina regulatorer i

simulatorn. Simulatorn är världsunik genom att den kombinerar hante-

ring av detaljerade dynamiska förlopp och simulering i realtid.

Leverantörsbyten och utrustning för timvis mätning

För att fritt kunna byta elleverantör måste elanvändarens förbrukning

mätas timvis och rapporteras dygnsvis till den centrala avräkningen.

Detta sker med hjälp av s.k. timregistrerande mätutrustning som baseras

på IT. Elmätarna ägs av nätföretagen, men dessa har rätt att debitera

elanvändaren för de extra kostnader som den timregistrerande ger upp-

hov till. Med anledning av detta infördes ett takpris på 2500 kronor från

den 1 juli 1997 för de kostnader som nätägaren far debitera små elanvän-

dare för mätutrustning och installation. Enligt NUTEK:s rapport Utveck-

69

lingen på elmarknaden 1997 har införandet av takpriset medfört påtagliga

effekter for förutsättningarna för leverantörsbyte. År 1996 fanns endast

enstaka exempel på hushållskunder eller andra små elanvändare som bytt

leverantör, medan de flesta leveranskoncessionärer år 1997 hade tagit

emot anmälningar om leverantörsbyte.

Regeringens förslag om takpris bygger bl.a. på bedömningen att elan-

vändarna kan fa tillgång till mätare till avsevärt lägre pris än 2 500 kro-

nor. Det är möjligt att utrustningen om några år kommer att vara så billig

att det i ellagen angivna takpriset kan sänkas drastiskt eller helt tas bort.

Mätutrustningen har vid sidan om elmätningen många intressanta an-

vändningsmöjligheter, vilket gör att det finns starka drivkrafter i utveck-

lingen. Samma mätare kan t.ex. ofta hantera mätning av flera slags leve-

ranser, såsom t.e.x. el, vatten, gas etc. Tekniken skapar förutsättningar

för styrning av elförbrukning och energieffektivisering. Vissa system

utnyttjar elnäten för informationsöverföring och det pågår ytterligare ut-

vecklingsarbete inom detta område.

Skr. 1998/99:2

Den internationella utvecklingen

Inom EU har antagits ett direktiv om en inre marknad för el, vilket ge-

nom regeringens proposition genomförande av Europaparlamentets och

rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el,

m.m. (prop,1997/98:159) avses bli genomfört i svensk rätt. Den svenska

ellagen bedöms dock inte behöva ändras i någon betydande utsträckning

för att genomföra direktivet. En utveckling mot ökad konkurrens på el-

marknaden pågår i flera EU länder och även i exempelvis USA. Det ska-

par en marknad för elektroniska datorbaserade handelssystem för elhan-

del, ett område där svenska företag ligger långt framme. Ett exempel på

sådana system är det ovan nämnda EDIEL.

IT-utvecklingens betydelse för energieffektivisering och miljö

Utvecklingen inom IT-området berör i många avseenden effektivise-

ringsfrågor och miljö. Ökad kvalitet i processtyrning, minskat spill, för-

bättrade planeringssystem, bättre tele- och datakommunikationer kan på

olika sätt bidra till att resurser utnyttjas effektivare. Statens energimyn-

dighet stödjer systeminriktade studier kring processintegration, där syftet

är att undersöka möjligheter att i ökad utsträckning koppla proces-

ser/system så att restvärme kan utnyttjas effektivt. Myndigheten driver

forskningsprogram inom området transportteknik som berör IT-anknutna

energieffektiviseringsfrågor t.ex. programmet för el- och hybridfordon

som tar upp bl.a. batteriteknik och elektriska drivsystem. Forskning om

effektivare motorer ingår i ett program om förbränningsteknik. Statens

energimyndighet har inom teknikupphandling och demonstration bedrivit

ett antal projekt som syftar till att få fram energi effektiva produkter t. ex.

system för styrning av värme i småhus, energieffektiv belysning med

närvarogivare m.m.

70

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,

Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow,

Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist

Föredragande: statsrådet Uusman

Skr. 1998/99:2

Regeringen beslutar skrivelsen 1998/99:2 Informationssamhället inför

2000-talet

71

Eländers Gotab, Stockholm 1998