Prop. 1998/99:40

Regeringens skrivelse

1998/99:40

Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför

år 2000

Skr.

1998/99:40

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 26 november 1998

Göran Persson

Björn Rosengren

(Kommunikationsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och planerade åtgärder

beträffande IT-omställningen inför år 2000. En första samlad rapport av

läget inom väsentliga samhällsfunktioner lämnas. Därutöver redogörs för

hur arbetet med datoromställningar i övriga samhällssektorer fortskrider.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40

Innehållsförteckning

Skr. 1998/99:40

Inledning....................................................................................................3

1 Regeringens slutsatser och bedömning av aktuellt läge.........................3

1.1 Fortsatt arbete.....................................................................6

2 Problembeskrivning................................................................................7

3 Regeringens ansvar samt organisation av arbetet...................................9

4 Regeringens åtgärder............................................................................11

4.1 IT-kommissionens arbete med 2000-frågan.....................11

4.2 Delegation för IT-omställningen inför år 2000................11

4.3 Regeringens åtgärder på det statliga området...................12

5 Läget inom viktiga samhällsfunktioner................................................13

5.1 Omställningsarbetet i de statliga myndigheterna..............13

5.2 Energiförsörjning..............................................................15

5.3 Telekommunikationer.......................................................23

5.4 Transporter........................................................................26

5.4.1 Luftfart............................................................26

5.4.2 Sjöfart.............................................................27

5.4.3 Jämvägssektom..............................................28

5.4.4 Vägverket........................................................29

5.5 Finansiella system.............................................................30

5.6 Vattenförsörjning..............................................................32

5.7 Miljösektom......................................................................34

5.8 Hälso- och sjukvård..........................................................37

5.9 Polisväsendet....................................................................40

5.10 Räddningstj änsten.............................................................42

5.11 F örsvarsmakten.................................................................44

5.12 Överstyrelsen för civil beredskap.....................................45

5.13 Radio och TV....................................................................46

5.14 Post...................................................................................49

5.15 2000-omställningen ur ett brukar- och

konsumentperspektiv........................................................50

6 Övriga sektorer.....................................................................................51

6.1 Kommuner och landsting..................................................51

6.2 Socialförsäkringsområdet.................................................53

6.3 Företagssektorn.................................................................55

7 Det internationella läget.......................................................................58

8 Beredskap.............................................................................................62

8.1 Länsstyrelserna.................................................................63

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998.65

Inledning

Skr. 1998/99:40

Regeringen anser att frågan angående IT-omställningar inför år 2000 är

av högsta prioritet liksom att riksdagen hålls informerad om utveck-

lingen. I regeringens skrivelse Informationssamhället inför 2000-talet

(skr. 1998/99:2) aviserades därför en särskild skrivelse om 2000-frågan

före årets slut. Skrivelsen innehåller ett klargörande av regeringens an-

svar och organisation av arbetet. Av regeringen vidtagna och planerade

åtgärder redovisas och en första samlad rapportering av det aktuella läget

i väsentliga samhällssektorer görs. Därutöver redogörs för hur arbetet

med datoromställningama i övriga samhällssektorer fortskrider. Rege-

ringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare en uppföljande

rapportering före halvårsskiftet 1999 samt vid behov en sista rapportering

under hösten 1999.

Skrivelsen behandlar främst statens ansvarsområde vad avser de vikti-

gaste samhällsfunktionerna. Skrivelsen skall därför inte ses som en hel-

täckande beskrivning av alla samhällsområden som berörs av 2000-frå-

gan.

1 Regeringens slutsatser och bedömning av

aktuellt läge

Regeringens bedömning: Medvetenheten om 2000-frågan har ökat

väsentligt hos myndigheternas ledning under det senaste halvåret. De

flesta myndigheter tar nu frågan på stort allvar och arbetet med att

säkra den egna verksamheten har kommit en god bit på väg.

Myndigheter med sektorsansvar har i varierande grad och med del-

vis olika metodik genomfört granskningar av sina respektive sektorer.

Det ökade teknikberoendet i samhället har totalt sett lett till ökad sår-

barhet och ett ytterligare problem är att många samhällsviktiga funk-

tioner är inbördes beroende av varandra. Verksamheten bedrivs i såväl

offentlig som privat regi. Den sammantagna risken för störningar i

samhället är mycket större än den risk som varje samhällsfunktion för

sig upplever.

Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan regeringen inte

med säkerhet uttala sig om risken för störningar i de för samhället

viktigaste sektorerna. Sektorsmyndighetemas arbete med att granska

och driva på det fortsatta arbetet, följa upp testresultat samt skapa be-

redskap för eventuella störningar måste därför högprioriteras under år

1999.

Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i arbetet vilket

regeringen bedömer som oroväckande mot bakgrund av kommunernas

viktiga uppgifter som distributörer av el, värme och vatten, m.m.

Störningar inom kommunerna kan leda till konsekvenser inte bara för

dess invånare utan även för samhället i stort.

Medvetenheten på många håll i samhället är fortfarande alltför låg

och måste höjas. Inte minst gäller detta små och medelstora företag

samt konsumenter. Saklig information till såväl företagsledningar som

allmänhet måste spridas. Takten på arbetet med IT-omställningama

måste ökas väsentligt bland små och medelstora företag för att und-

vika driftsstopp och kedjeeffekter.

Regeringen kan inte nog poängtera hur viktigt det är att alla - myn-

digheter, kommuner, landsting, företag, branschorganisationer och

andra aktörer - tar sitt ansvar och driver på omställningsarbetet.

Skr. 1998/99:40

Skälen för regeringens bedömning

IT-omställningar av myndigheternas egna system

Av Statskontorets lägesrapport (1998:26) om 2000-arbetet i myndigheter

framgår att statsförvaltningen är den sektor i samhället som har störst

samlad kunskap om anpassningsläget och störst medvetenhet om frågan.

Statskontorets sammanfattande bedömning är att medvetenheten om

2000-problemen har ökat väsentligt hos myndigheternas ledning under

det senaste halvåret och att arbetet nu har avancerat betydligt och ges allt

högre prioritet. IT-omställningama i den statliga sektom bromsas dock

av att leverantörerna av IT-system inte klarar av att leverera i tid eller

inte kan lämna upplysningar.

Som också framgår av Statskontorets rapport finns det fortfarande en

betydande osäkerhet om vilka kostnader som omställningen kommer att

innebära för de statliga myndigheterna. Det är angeläget att alla berörda

myndigheter gör noggranna kostnadsberäkningar och överväger vilka

eventuella omprioriteringar som behöver göras för att finansiera arbetet.

Regeringens utgångspunkt är att myndigheternas omställningsarbete skall

klaras inom befintliga ramar.

Arbetet i sektorerna

Många samhällsviktiga funktioner är helt beroende av andra funktioner

eller företag för att kunna fungera. Detta ökade inbördes teknikberoende i

samhället innebär en ökad sårbarhet och stora risker för kedjeeffekter.

Elförsörjning, telekommunikationer och vatten är exempel på sådana

viktiga länkar i kritiska beroendekedjor. Om anpassningsarbetet skulle

misslyckas i någon av dessa sektorer kommer det att ge störningar i näs-

tan samtliga andra samhällsfunktioner. En annan kritisk samhällsfunktion

är de finansiella tjänsterna. Vattenförsörjningen, hälso- och sjukvården,

telekommunikationerna, samt polisväsendet är alla beroende av funge-

rande elförsörjning för att kunna fungera normalt. Räddningsväsendet,

polisväsendet samt olika styr- och reglersystem inom industrin är därtill

också mycket beroende av fungerande telekommunikationer. Inom tele-

kommunikationerna och de finansiella tjänsterna råder också ett stort

inbördes beroende mellan aktörerna. Den sammantagna risken för stör-

ningar i samhället är således väsentligt mycket större än den risk som Skr. 1998/99:40

varje samhällsfunktion för sig upplever.

Sektorsmyndighetema har i uppdrag att granska hur arbetet med omställ-

ningen inför år 2000 fortskrider inom sektorn och flertalet sektorsmyn-

digheter är redan i dag mycket aktiva i sin tillsyn. På grund av ovan be-

skrivna komplexitet och varierande metodik har de dock kommit olika

långt i sina analyser. Det underlag som hittills presenterats för regeringen

räcker inte för att med säkerhet kunna utesluta att störningar i viktiga

samhällsfunktioner kan uppstå. Bland annat återstår en del tester och

fördjupade analyser av olika beroenden. För att få en rättvisande bild av

riskerna i olika sektorer måste alla faktorer, interna och externa, vägas

samman. De internationella beroendena måste också granskas noga och

arbetet över gränserna intensifieras. Regeringen kommer att mycket noga

följa det fortsatta arbetet i respektive sektor.

I vissa kommuner har man inte kommit tillräckligt långt i arbetet vilket

kan leda till direkta konsekvenser för kommuninvånarna men även föror-

saka externa kedjeeffekter. Inte minst den kommunala eldistributionen är

en kritisk faktor som vid eventuella störningar kan fa indirekta effekter

på en rad andra sektorer.

Även bland små och medelstora företag bör arbetstakten med IT-om-

ställningama ökas väsentligt för att undvika driftsstopp och kedjeeffek-

ter. Ansvariga styrelser i bolag, myndigheter m.m. måste löpande hållas

informerade om arbetet med IT-omställningar. Frågan är alltför viktig för

att hanteras enbart av respektive organisations IT-avdelning.

Incident- och informationsberedskap

Trots alla förebyggande åtgärder kan problem kvarstå vid skiftet till år

2000. Samhället måste dock kunna lösa dessa problem så att allvarliga

störningar så långt möjligt inte uppkommer. Varje sektor måste bygga

upp en beredskap. Förberedelsearbetet inför eventuella incidenter skall

intensifieras under det kommande året. Ryktesspridning och onödig oro,

vilket kan förväntas öka ju närmare år 2000 vi kommer, måste kunna

bemötas på ett sakligt sätt. Ansvariga företag och myndigheter, inte minst

sektorsmyndighetema, måste därför skapa en beredskap för att kunna

informera alla berörda. Regeringen avser att återkomma angående detta i

nästa skrivelse om IT-omställningar inför skiftet till år 2000.

Statens inflytande

Statens inflytande och möjlighet att direkt styra omställningsarbetet är

framför allt begränsat till den statliga sektorn, medan de samhällsviktiga

funktionerna i realiteten består av en blandning av offentlig och privat

verksamhet. Det kan därför inte nog poängteras hur viktigt det är att alla

- myndigheter, kommuner, landsting, företag, branschorganisationer och

andra aktörer- tar sitt ansvar och driver på omställningsarbetet.

1.1 Fortsatt arbete

De fortsatta verksamheterna med 2000-omställningen under år 1999 bör

drivas på från flera utgångspunkter. Konsumenterna måste bli mer med-

vetna om hur eventuella problem med datordrift eller inbäddade system

kan komma att påverka dem själva, men inte minst för att skapa ett tryck

gentemot producenter av varor och tjänster.

Regeringen anser att arbetet på lokal nivå är mycket viktigt. På den lo-

kala nivån möter konsumenten det arbete som görs i företag, myndighe-

ter och organisationer. Olika åtgärder måste också initieras för att se till

att företag och organisationer möts på den lokala nivån för att stötta var-

andras arbete och utbyta information.

Många små och medelstora företag har ännu inte insett betydelsen av

att arbeta med 2000-omställningen. Informationsåtgärder och stödåtgär-

der riktade till denna målgrupp kommer därför att fullföljas under år

1999 av 2000-delegationen. Öppenhet kring 2000-arbetet måste upp-

muntras och stödjas på olika sätt. Direktkontakter kommer även fortsätt-

ningsvis att tas med företag, branschorgan, kommuner m.fl. för att samla

information om läget och driva på arbetet.

Statskontorets uppdrag löper vidare under år 1999. Nya uppföljningar

av myndigheterna kommer att ske genom kvartalsvisa mer ingående be-

dömningar. Anpassningsläget i samtliga ca 180 statliga myndigheter

kommer att följas upp vid årsskiftet 1998/1999.

Regeringen avser att vidta följande åtgärder under år 1999:

Skr. 1998/99:40

- Samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn kommer att

intensifieras inte minst med fokus på de inbördes beroenden som kan

komma att påverka viktiga samhällsfunktioner.

- Krav skall ställas på myndigheterna att alla verksamhetskritiska sys-

tem skall vara åtgärdade, testade och klara att tas i drift senast den

1 juni 1999.

- Ytterligare analysera och verka för att trygga gränsöverskridande kri-

tiska infrastrukturer såsom betalningsförmedling och finansiella

tjänster, transporter, och telekommunikationer.

- Följa upp och analysera befintlig ledningsorganisation och dess bered-

skap för att hantera eventuella allvarliga störningar som kan uppstå i

samhället.

- Vid behov initiera ytterligare riktade informationsinsatser till de mål-

grupper som bedöms ha sämst förutsättningar att klara övergången till

år 2000.

Regeringen avser att ånyo rapportera till riksdagen om läget före halv-

årsskiftet 1999 samt vid behov ett ytterligare tillfälle före årsskiftet

1999/2000.

Skr. 1998/99:40

2 Problembeskrivning

Att anpassa datorer och IT-system till år 2000 anses ur teknisk synvinkel

som relativt okomplicerat. Metoden är känd men problemet när det gäller

exempelvis administrativa IT-system är att analysera och ändra en

mycket stor mängd program. Det handlar således om ett mängdproblem.

När det gäller s.k. inbäddade system, vilka förklaras närmare nedan, är

det dessutom en svårighet att bland ett stort antal komponenter hitta just

de komponenter som kan orsaka fel.

För att kunna hantera bl.a. mängdproblemet är det nödvändigt att lägga

upp arbetet på ett systematiskt sätt. Ett 2000-projekt brukar i stort se ut

som följer: inventering av verksamheten för att klarlägga vilka system

som berörs, prioritering av system som är verksamhetskritiska, åtgärder,

genomförande, testning av åtgärdade system, införande av de åtgärdade

systemen i verksamheten samt översyn av verksamhetens reservrutiner.

Problemets bakgrund är att årtal av programmerare har angetts med två

siffror i stället för med fyra, dvs. ”99” i stället för ”1999” och ”00” i

stället för ”2000”. Datorn uppfattar talet 00 som ett lägre tal än 99, alltså

att år 2000 kommer före år 1999.

Ett ytterligare problem är att år 2000 är skottår. Om programmeraren

inte har tagit hänsyn till detta blir följden att den 29 februari år 2000 helt

enkelt saknas. Detta kan ställa till problem vid olika slags beräkningar av

dagar under året.

Datumkoder med särskilda betydelser kan också orsaka problem. En

vanlig metod att spara utrymme och effektivisera programmeringsarbetet

var tidigare att använda siffran 9 för särskilda innebörder. Exempelvis

kan 9999 (9/9 1999) i vissa program betyda ”filen skall avslutas” eller

”felaktigt värde”. Detta innebär att ”2000-problemet” kan inträffa redan

under året 1999. Det kan bli fel vid jämförelser av data, sorteringar eller Skr. 1998/99:40

beräkningar. Datumkoder som innehåller siffran nio är särskilt kritiska.

Problemet förekommer självfallet i den rena datordriften. I exempelvis

system som styrs av statistiskt material kan resultatet bli felaktig infor-

mation eller helt fel jämförelsetal; om produktionstalen i ett system jäm-

förs på årsbasis och datorn tolkar år 00 som år 1900 och jämför 1999 års

produktion med den år 1900 blir resultatet helt missvisande.

Fel på grund av 2000-skiftet kan uppträda även på områden som inte

direkt för tankarna till datorer och IT, t.ex. elförsörjning, vatten- och av-

loppshantering, trafiklednings- och miljöövervakningssystem.

Några exempel på system och utrustningar som kan beröras av över-

gången till år 2000 är:

- Verksamhetsstödjande system, administrativa system.

- Gränssnitt mellan olika system (t.ex. olika former av informationsut-

byten).

- Plattformar och infrastruktur (exempelvis persondatorer, lokala nät-

verk och servrar).

- I arkiverad information (innehållande förkortade datumangivelser)

som skall aktiveras efter år 1999.

- Tekniska system (bl.a. inpasserings- och larmsystem, robotar av olika

slag).

- Kontorsutrustning (telefaxmaskiner, kopiatorer, klockor etc.)

Ytterligare ett område som kan beröras av datumfel är äldre GPS-sys-

tem (navigering med hjälp av satelliter), dvs. det geografiska posi-

tionsangivningssystemet. En funktion i GPS-systemet är en veckoräknare

som är byggd för att räkna till 1 024 veckor. Därefter börjar räknaren om

från noll, vilket i sig inte är något problem. Problemet ligger hos GPS-

mottagaren och hur den hanterar övergången till noll. Mottagaren kan

fungera helt utan problem men den kan också upphöra att fungera eller

den kan ge en helt felaktig position. Tidpunkten för omslaget i räknaren

är natten mellan den 21 och 22 augusti 1999.

De persondatorer med standardprogram som levereras i dag påstås

hantera 2000-skiftet på ett korrekt sätt. Dock visar test med särskilt

långtgående testprogram att tillämpningar i nya datorer kan uppvisa fel-

funktioner.

Inbäddade system

I IT-kommissionens rapport 3/98 Problem med inbäddade system inför

2000-skiftet finns bl.a. följande definitioner av inbäddade system:

- ett datorsystem som är inbäddat i ett större system, vars primära funk-

tion inte är att bearbeta data,

- allt processorbaserat som normalt inte betraktas som en dator.

Inbäddade system används för att styra eller kontrollera processer t.ex.

driften av system, maskiner eller annan utrustning. Begreppet ”inbäddad”

antyder att det handlar om en mindre delkomponent i ett större system.

Ibland är de inbäddade systemen synliga men oftast inbyggda på det sät-

tet att de inte syns för blotta ögat och är oåtkomliga rent fysiskt.

Inbäddade system kan vara av olika typer, från mycket enkla till

mycket avancerade. De mycket enkla, t.ex. de som finns i vanliga hus-

hållsapparater, har en mycket låg risknivå medan de mer avancerade med

s.k. realtidsklocka (klocka som visar verklig tid) har en relativt hög risk-

nivå. De problem som rör inbäddade system och år 2000 är desamma

som för administrativa IT-system.

Inbäddade system kan uppvisa helt olika typer av felfunktion - allt-

ifrån att de plötsligt inte fungerar (låser sig) till att de lämnar ifrån sig

felaktig information. Systemet kanske inte ens går att starta. Det är svårt

att exakt veta vilka effekterna blir om ett system inte klarar övergången

till år 2000.

Det råder stor osäkerhet om hur många inbäddade system som finns,

var de finns och vilka av systemen som består av datumberoende kom-

ponenter samt vilka som eventuellt kommer att få felfunktion. I ovan

nämnda rapport från IT-kommissionen anges att en liten andel av de in-

bäddade systemen ger felfunktioner i verksamhetskritiska system. Pro-

blemen ligger i att hitta systemen med felfunktioner.

Skr. 1998/99:40

3 Regeringens ansvar samt organisation av

arbetet

Regeringen anser att arbetet med omställningar av IT-system inför år

2000 är mycket viktigt och av högsta prioritet. Det pågående omställ-

ningsarbetet måste ske i alla samhällets sektorer dvs. på myndigheter,

kommuner, landsting, foretag och organisationer. Alla måste göra sitt

yttersta för att minimera eventuella störningar till följd av skiftet till år

2000. Detta arbete far inte forsenas. Samtidigt måste information om ar-

betet nå ut i samhället.

Ansvarsfördelningen for anpassningsarbetet avviker inte från hur andra

verksamheter styrs. Den som är ansvarig för en viss verksamhet är också

ansvarig för att driva 2000-omställningsarbetet. Alla sektorer i samhället

är berörda och de verksamhetsansvariga måste ta ansvar för sina verk-

samheter.

Statens ansvar är att framför allt se till att den egna verksamheten skall

fungera så stömingsfritt som möjligt. Varje myndighet har därför fatt i

uppgift att åtgärda 2000-frågan inom sitt område. Statskontoret har fått i

uppdrag att följa myndigheternas arbete med IT-omställningar och kvar-

talsvis rapportera till regeringen. Statskontoret har lämnat rapporter vid

ett flertal tillfallen. Uppdragen till myndigheterna och vad som fram-

kommit av deras rapporter beskrivs närmare i följande kapitel.

Genom tillsyns- och sektorsmyndighetema har staten ett övergripande

ansvar för att samhällsviktiga funktioner såsom totalförsvar, rädd-

ningstjänst, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, transporter, fi-

nansiella tjänster samt energi- och vattenförsörjning skall fungera.

Energi- och värmeförsörjning, telekommunikationer samt vattenförsörj-

ning är särskilt prioriterade. Många funktioner omfattar såväl offentlig

som privat verksamhet och innebär att ansvaret för dessa verksamheter Skr. 1998/99:40

delas mellan staten och ett stort antal andra aktörer.

Ansvaret för att verksamheterna i företag, myndigheter och andra or-

ganisationer fungerar ligger ytterst även i denna fråga på verksamhets-

ledningama. Det är mycket viktigt att styrelser i bolag och myndigheter

m.m. hålls informerade om pågående arbete. Störningar i dessa sektorer

kan leda till kedjeeffekter och därmed störningar på samhället i stort.

Aktörer i samhällets alla delar måste samverka och ingen aktör kan ar-

beta isolerat. Öppenhet och aktiv information på ett tidigt stadium om

arbetsläge underlättar arbetet för samtliga aktörer. Det är av stor vikt att

information om aktuellt läge vad gäller olika IT-system lämnas då de

flesta verksamheter i dag använder datorer. Leverantörer av IT-system

måste ta sitt ansvar och lämna tydliga besked vid förfrågningar och även

själva ta initiativ och informera sina kunder. Inte minst branschorgani-

sationerna har härvidlag ett stort ansvar för att informera och förmedla

råd och erfarenheter till sina medlemmar. Särskilt gäller detta IT-

branschens organisationer. I samtliga sektorer bör reformer och andra

förändringar som kan försvåra omställningsarbetet noga prövas innan

beslut tas, inte minst med avseende på anspråkstagande av resurser.

Aktörerna bör även vara uppmärksamma på vissa juridiska frågor

kring problemet. Här kan nämnas att Svenska kommunförbundet på sin

webbplats har lagt ut sammanställningar av vissa juridiska aspekter på år

2000-problemet inom några huvudområden som berör kommunen. Vi-

dare har regeringen i propositionen Det allmännas skadeståndsansvar

(1997/98:105) behandlat frågor om det allmännas skadeståndsansvar med

hänsyn till den ökade datoriseringen och datorberoendet.

Arbetet med IT-omställningar har också en internationell aspekt.

Sverige bör här utnyttja det omfattande och nära samarbetet med andra

länder som är uppbyggt sedan lång tid tillbaka. Varje sektor måste för-

utom att se till att verksamheten säkras inom Sveriges gränser, medverka

till att ett aktivt samarbete sker med motsvarande sektorer i andra länder.

Samtidigt som huvudriktningen är att säkra viktiga funktioner måste ett

arbete med reservrutiner påbörjas där så inte redan har skett.

I sammanhanget bör också framhållas att IT-omställningar inför skiftet

till år 2000 inte enbart är av negativ karaktär. IT-omställningama bidrar

bl.a. till moderniseringar och investeringar i nya produkter, vilket medför

bättre fungerande verksamhet och ökad säkerhet. Det leder också till att

verksamhetsledningama far ökad kunskap om produktionsresurserna och

om IT-frågor i allmänhet. Informationen om företagets produkter blir

sannolikt mer öppen än tidigare, vilket är till fördel för kunder och kon-

sumenter i stort.

10

Regeringens åtgärder

4.1 IT-kommissionens arbete med 2000-frågan

IT-kommissionen inledde arbetet med att skapa uppmärksamhet kring

2000-frågan sommaren 1996. IT-kommissionen skapade bl.a. två nät-

verk, Generalsgruppen och Sekelskiftesgruppen. Den s.k. Generalsgrup-

pen består av ansvariga for 2000-arbetet inom de största företagen som

Volvo, Asea Brown Boveri AB, Ericsson, Telia, Posten med flera. Syftet

med gruppen, som träffas en gång i månaden, är att utbyta erfarenheter

och att arbeta med strategifrågor. Sekelskiftesgruppen består av repre-

sentanter för offentlig sektor och uppgifterna motsvarar Generalsgrup-

pens.

Arbetet i dessa nätverk har visat att en av de viktigaste frågorna i ar-

betet med 2000-omställningen är information om arbetsläge, processens

fortskridande och statusen för olika system och funktioner.

Omställningsarbetet är uppbyggt i kedjor leverantör till kund och kun-

den måste veta statusen hos sin leverantörs produkter för att kunna be-

döma affarsrisker och risken för fel i produkterna.

En viktig princip är att alla verksamhetsansvariga skall se till att den

egna verksamheten 2000-säkras. Detta klarlades på ett tidigt stadium och

under ledning av den dåvarande IT-kommissionen startades arbetet som

resulterade i de två deklarationerna Status 2000 och Säker 2000. Arbetet

med deklarationerna beskrivs utförligare nedan.

4.2 Delegation för IT-omställningen inför år 2000

Regeringen anser det vara av vikt att det finns ett samverkansorgan mel-

lan privat och offentlig sektor som behandlar frågor rörande omställ-

ningen av datorer och system vars funktioner måste ses över inför år

2000. Regeringen tillkallade därför en särskild delegation för att be-

handla dessa frågor. Delegationen följer och analyserar arbetet med an-

passningen inför år 2000 och utvärderar löpande hur arbetet i de olika

samhällssektorerna fortlöper. IT-kommissionens arbete med information

om 2000-problematiken - bl.a. 2000-märkningen - har därmed övertagits

av delegationen.

En uppgift för 2000-delegationen är att uppmärksamma verksam-

hetsansvariga på behov av insatser särskilt när det gäller samordning

över samhällssektorerna. En särskilt viktig uppgift är att informera och

stödja små och medelstora företag vilka tidigare har identifierats som en

riskgrupp. Delegationen sprider också kunskap och information till be-

rörda i samhället. Analyser och iakttagelser lämnas löpande till rege-

ringen. Delegationen skall den 1 oktober 1999 lämna en lägesrapport och

en slutlig redovisning av arbetet lämnas den 31 mars 2000 då dess upp-

drag löper ut.

Skr. 1998/99:40

11

Öppenhet om verksamheters och produkters 2000-status

Status 2000 är en statusrapport bestående av 14 frågor som skall besvaras

med ja eller nej efter eget ansvar. Verksamheter som använder status-

rapporten kan signalera detta till omvärlden genom ett särskilt märke.

Säker 2000 är en definition för vad som utmärker 2000-skiftessäkra

produkter. Om leverantören anser att produkten eller tjänsten uppfyller

definitionen, kan han använda 2000-säkermärket som en upplysning till

kunden. Leverantören ansvarar för varan i det skick den levereras till

kunden eller i enlighet med avtal. Någon certifiering av användaren sker

således inte.

2000-delegationen har i september 1998 låtit undersöka 200 detaljis-

ters kännedom om Säker 2000-märket och i hur stor utsträckning märket

används. Nära 70 procent av återförsäljare av IT-produkter uppger att de

känner till märket och hälften uppger att de använder märkningen för

produkterna. Av övriga detaljister, återförsäljare av t.ex. hushållspro-

dukter, radio och TV, är motsvarande siffror 38 procent som känner till

märket och 18 procent som använder märkningen för sina produkter.

På 2000-delegationens webbplats ges leverantörer tillfälle att visa att

de använder deklarationerna i två särskilda listor.

Idén med märkena har bedömts så intressant att den tagits upp av flera

länder, bl.a. Danmark och Nederländerna. Irland överväger att använda

idén.

I flera sammanhang har efterfrågats ett produktregister för att ge en

signal till användare av liknande produkter om produkters status. Något

sådant heltäckande register finns inte i dag. Flera branschorganisationer

sammanställer dock register inom sitt ansvarsområde.

4.3 Regeringens åtgärder på det statliga området

För att försäkra sig om att de statliga myndigheterna genomför det nöd-

vändiga omställningsarbetet beslutade regeringen i januari 1997 förord-

ningen (1997:30) om översyn av statliga myndigheters informationssys-

tem inför år 2000. Förordningen ålägger alla myndigheter att upprätta en

plan för det anpassningsarbete som behöver göras och varje halvår till

Statskontoret redovisa hur arbetet fortskrider, som i sin tur skall lämna

samlade bedömningar till regeringen.

Statskontorets första uppföljningsrapport i september 1997 visade att

arbetet inte kommit igång i tillräcklig utsträckning. Med anledning därav

informerades samtliga myndighetschefer om vikten av att anpassningsar-

betet genomförs i tid så att den statliga verksamheten och viktiga sam-

hällsfunktioner inte riskerar att utsättas för allvarliga störningar. Samti-

digt har varje departement att fortlöpande följa upp anpassningsarbetet

inom sina ansvarsområden och därvid särskilt uppmärksamma konsek-

venser för verksamheten och eventuella behov av prioriteringar för att

undvika resurskonflikter med andra reformer och för att klara omställ-

ningen i tid och inom givna resursramar.

Skr. 1998/99:40

12

För att sätta ytterligare press på myndigheterna har regeringen i regle- Skr. 1998/99:40

ringsbreven för de myndigheter som är mest berörda krävt att de senast

den 1 april 1998 skulle redovisa till regeringen om de bedömer att det

finns allvarliga problem och risker, som kan få konsekvenser för verk-

samheten och hur man i så fall avser att hantera dessa.

Statskontorets nya uppföljningsrapport i april 1998 visade att situatio-

nen inte förbättrats under det gångna halvåret. Eftersom fortfarande bara

ett fatal myndigheter hade analyserat riskerna kunde enligt Statskontorets

bedömning allvarliga störningar i verksamheten vid många myndigheter

inte uteslutas. Elva myndigheter hade inte kunnat bedömas, eftersom de

inte lämnat någon fullständig redovisning av sitt 2000-arbete.

Trots regeringens tidigare direktiv hade under våren 1998 endast ett

fåtal tillsyns- eller sektorsans vari ga myndigheter redovisat några samlade

bedömningar av läget och riskerna för störningar inom viktiga samhälls-

funktioner som el- och vattenförsörjning, telekommunikationer, rädd-

ningstjänst, hälso- och sjukvård, transporter och finansiella tjänster. Inom

vissa områden, som betalningsförmedling och finansiella tjänster, finns

också stora internationella beroenden.

Regeringen beslutade därför den 25 juni 1998 att uppdra åt vissa cent-

rala myndigheter att bedöma risker och överväga behov av åtgärder för

att säkerställa viktiga samhällsfunktioner i samband med IT-omställ-

ningen inför år 2000. Samtidigt uppdrogs åt länsstyrelserna att vidta er-

forderliga förberedelser i ledningsorganisationen inför de eventuella

störningar som kan uppstå och åt Överstyrelsen för civil beredskap

(ÖCB) att ge länsstyrelserna stöd i detta arbete.

Myndigheterna har lämnat redovisningar till regeringen den 1 oktober

1998, vilka ligger till grund för regeringens bedömning i denna skrivelse.

Redovisningar skall också lämnas den 1 mars 1999 och den 1 oktober

1999.

Statskontoret har i sin rapport den 1 april 1998 också aktualiserat frå-

gan om vilket ansvar det allmänna har om allvarliga störningar uppträder.

5 Läget inom viktiga samhällsfunktioner

Som nämnts tidigare har regeringen uppdragit åt berörda tillsyns- och

sektorsmyndigheter att inkomma med bedömningar om läget. En första

avrapportering inkom till regeringen den 1 oktober 1998. I följande

kapitel beskrivs bl.a. vad som framkommit av dessa rapporter samt rege-

ringens bedömning.

5.1 Omställningsarbetet i de statliga myndigheterna

Statskontorets lägesrapport den 15 oktober 1998, som är den femte i ord-

ningen, redovisar hur anpassningsarbetet fortskrider i de 53 mest berörda

myndigheterna. De återkommande uppföljningarna av de statliga myn-

digheterna innebär att statsförvaltningen är den sektor i samhället, där

13

den samlade kunskapen om anpassningsläget och medvetenheten om Skr. 1998/99:40

problemet är störst.

De 53 undersökta myndigheterna utfor enligt Statskontoret nu ett

mycket engagerat och kompetent arbete med år 2000-omställningen.

Flertalet av de stora myndigheterna har omorganiserat och förstärkt sina

2000-projekt då de fatt ökad insikt om problemens omfattning.

Arbetet går enligt Statskontorets bedömning framåt. Av myndigheterna

arbetar 90 procent aktivt med åtgärder och tester. Anpassningsarbetet har

dock än så länge resulterat i fa åtgärdade och 2000-säkrade system. Ma-

joriteten av myndigheterna har i drift säkrat mindre än 20 procent av sina

system. Av det totala antalet system uppges 26 procent inom myndig-

heterna nu vara säkrade. De totala kostnaderna för omställningsarbetet

uppskattas till 1,1 miljarder kronor. Regeringen bedömer att denna kost-

nad kan finansieras av myndigheterna inom deras befintliga anslags-

ramar. Nästan hälften av myndigheterna har emellertid ännu inte gjort

några fullständiga kostnadsuppskattningar. Tio myndigheter svarar för

drygt 80 procent av de uppskattade totala kostnaderna.

Arbetet med s.k. inbäddade system släpar emellertid efter. Dessa sys-

tem är ofta en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Osäker-

heten är fortfarande stor om omfattningen av 2000-problemen i inbäd-

dade system.

Ett annat problem är att hela 84 procent av myndigheterna anger att ut-

rustning måste bytas ut, vilket innebär att man är mycket beroende av IT-

leverantörema för att lyckas med sin 2000-säkring. Riskerna för förse-

ningar och andra störningar i samband med leverans och installationer är

enligt Statskontoret betydande. Flertalet myndigheter uppger att leve-

rantörerna inte gett tillfredsställande svar på förfrågningar om deras pro-

dukter är 2000-säkra.

Den sammanfattande bedömningen från Statskontoret är att medveten-

heten om 2000-problemen har ökat väsentligt hos myndigheternas led-

ning och att arbetet har avancerat betydligt och ges allt högre prioritet.

Samtidigt bör noteras att mycket av det mest tids- och resurskrävande

omprogrammerings- och testarbetet återstår att göra innan systemen är

säkrade och klara att tas i drifts Utrymmet för förseningar och olika

handlingsalternativ krymper i takt med att tiden till år 2000 minskar.

Enligt Statskontoret bör arbetet intensifieras i tre av de undersökta

myndigheterna, nämligen Kriminalvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket och

Försvarsmakten. Fortsatt uppmärksamhet bör också ägnas fyra myndig-

heter med särskilt omfattande och komplexa omställningsprojekt, nämli-

gen Centrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksskatte-

verket och Statens pensionsverk.

Nästa lägesrapport kommer enligt Statskontorets planer att lämnas till

regeringen i januari 1999.

Statskontorets bedömningar av anpassningsläget i tio viktiga

samhällssektorer

I rapporten År 2000 - Läget i 10 samhällsfunktioner (Statskontoret

1998:29) görs en jämförande analys av sektorsmyndighetemas bedöm-

14

ningar av anpassningsläget inför år 2000 i tio viktiga samhällssektorer. Skr. 1998/99:40

Analysen bygger på de uppdrag som redovisades till regeringen den

1 oktober 1998.1 Statskontorets rapport framkommer att säkerheten i be-

dömningarna är högst vad avser kärnkraften och de finansiella tjänsterna

och lägst vad avser luftfart, sjöfart, räddningstjänst, järnvägstrafik och

telekommunikationer. Vidare bedömer myndigheten att förutsättningarna

för att lyckas för närvarande är bäst för luftfarten och kärnkraften och

sämst för järnvägstrafiken, telekommunikationerna, sjöfarten och vatten-

försörjningen. Statskontoret menar att relevanta myndigheter bör ta till

vara möjligheterna att mer aktivt driva på och stimulera arbetet. Detta

kan ske exempelvis genom mer inträngande analyser av aktörernas an-

passningsläge, av utnyttjande möjligheter att utfärda anvisningar eller

allmänna råd, inspektioner samt stöd och hjälp till aktörerna.

5.2 Energiförsörjning

Regeringens bedömning: Mot bakgrund av samhällets elberoende är

det ytterst angeläget att elförsörjningen inför skiftet till år 2000 anpas-

sas så att leveranssäkerheten kan upprätthållas. Det är en uppgift för

företagen inom elbranschen att säkerställa att en sådan anpassning

sker. Ellagens (1997:857) bestämmelser om nätverksamhet och kon-

sumentskydd torde ge starka incitament till att genomföra anpass-

ningsarbetet. Med utgångspunkt från den information som regeringen

erhållit har anpassningsarbetet i huvudsak bedrivits på ett tillfreds-

ställande sätt. Arbetet bör dock påskyndas för att säkra att prövning

och verifiering av systemen hinner genomföras. Anpassningsarbetet

bör uppmärksammas särskilt i tillsynen av nätföretag.

Läget inom den övriga energiförsörjningen är oklart. Det är de be-

rörda företagen som har att tillse att en anpassning sker. Det torde hu-

vudsakligen vara inom fjärrvärmesektom och försörjningen med

petroleumprodukter och naturgas som anpassningsproblematiken

skulle kunna orsaka allvarliga störningar. Regeringen har nyligen

uppdragit åt Statens energimyndighet att göra en lägesbedömning och

att stödja och övervaka anpassningsarbetet.

Anpassningen inom energiförsörjningen kan främjas genom en

lokal debatt om anpassningsarbetet och ett tryck från energiföretagens

kunder. Kommunerna har som ägare till energiföretag och företrädare

för kommuninvånarna en viktig funktion i detta sammanhang. I upp-

dragen till Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät

ingår att främja en sådan debatt inom energiförsörjningen.

15

Skälen för regeringens bedömning

Elförsörjningen

Inledning

Elsystemet är ett av de viktigaste infrastruktursystemen och har en stor

betydelse för alla andra samhällsfunktioner. Samhällsutvecklingen har

under en lång tid karaktäriserats av ett allmänt tilltagande teknikbero-

ende, särskilt av väl fungerande telekommunikationer och datorsystem.

Detta beroende har förstärkts under de senaste decennierna och medfört

ett allt större elberoende i samhällsviktiga funktioner och verksamheter.

Alla delar av det svenska samhället är i dag beroende av en väl funge-

rande elförsörjning med en hög leveranssäkerhet. Toleransen för avbrott

och störningar i elförsörjningen har därigenom minskat.

Elavbrott kan leda till omfattande störningar i viktiga samhällsfunktio-

ner och förorsaka betydande materiella skador och ekonomiska förluster

hos elkunderna. I vissa fall kan störningar utgöra ett hot mot individens

överlevnad, exempelvis om de drabbar sjukvården eller uppstår i sam-

band med kall väderlek.

Elsystemets uppbyggnad och företagsstruktur

Den svenska elproduktionen sker huvudsakligen i vattenkraftanlägg-

ningar i norra Sverige och i större värmekraftanläggningar, huvudsakli-

gen kärnkraftverk, i södra delen av landet. Eftersom det finns betydande

stordriftsfördelar är produktionen till stor del centraliserad till stora an-

läggningar som ofta ligger långt från de huvudsakliga konsumtionsområ-

dena. Överföringsförbindelsema med utlandet möjliggör kraftutbyte med

Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Sverige och Norge har numera

en öppen och gemensam elmarknad. Kraftöverföringen från produk-

tionsanläggningama till förbrukare sker på ledningsnät som delas in i tre

nivåer. Kraftöverföring mellan landets regioner sker via det landsomfatt-

ande stamnätet, till vilket utlandsförbindelserna är anslutna. Från stam-

nätet transformeras kraften ned till lägre spänningsnivåer för överföring

på regionala nät. Därefter sker ytterligare nedtransformering för överfö-

ring på lokala nät. Produktionsanläggningar och större förbrukare är van-

ligtvis anknutna till stamnätet eller regionala nät. Lokalnäten försörjer

hushåll och andra elkunder med låg elförbrukning.

De tekniska systemen inom elförsörjningen är vanligtvis händelse-

styrda och inte tidsstyrda. Det finns dock inbäddade tidsstyrda system.

En stor mängd tekniska system är baserade på äldre analog och elektro-

mekanisk teknik som inte påverkas av 2000-problematiken. Till stor del

utnyttjar företagen standardsystem från ett relativt begränsat antal leve-

rantörer.

Det finns för närvarande ett tjugotal större elproducerande företag i

Sverige, där Vattenfall AB, Sydkraft AB och Birka Energi AB är de

största. Dessa företag är anslutna till branschorganisationen Svenska

Kraftverksföreningen.

Skr. 1998/99:40

16

Det finns vidare ca 220 nätföretag, som svarar för verksamheten med Skr. 1998/99:40

region- och lokalnät samt ca 160 elhandelsföretag. Med fa undantag är

nätföretagen och elhandelsföretagen anslutna till branschorganisationen

Sveriges Elleverantörer (Elleverantörerna).

Produktionsföretag och nätföretag är direkt operativt involverade i den

fysiska försörjningen med el. Elhandelsföretagen administrerar främst

handeln med el och saknar operativa uppgifter i den fysiska elförsörj-

ningen.

Lagstiftning, myndigheter och ansvarsförhållanden

Elmarknaden regleras genom ellagen (1997:857). Regelverket innebär

konkurrens i handeln med el, vilket skapar förutsättningar för en ökad

pris- och kostnadspress i elförsörjningen och en ökad valfrihet för kun-

derna. Nätverksamhet är ett naturligt monopol som övervakas med stöd

av ellagen. Ellagen innehåller bestämmelser om bl.a. nätverksamhet, t.ex.

nätföretagens skyldigheter och rättigheter samt villkor för anslutning och

överföring av el. Nätverksamhet är koncessionspliktig. En nätkoncession

får återkallas helt eller delvis bl.a. om koncessionshavaren i väsentlig

mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagen, enligt föreskrifter som

har meddelats med stöd av lagen eller enligt villkor i nätkoncessionen.

Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas enligt huvudregeln av

nätmyndigheten (Statens energimyndighet).

Ellagen innehåller också bestämmelser om bl.a. elkonsumenters rätt till

ersättning från nätkoncessionshavaren i samband med elavbrott. Dessa

bestämmelser innebär i korthet att nätkoncessionshavaren kan undgå er-

sättningsansvar endast om han visar att avbrottet beror på ett hinder utan-

för hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med

och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervun-

nit.

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är bl.a. nätmyndighet

enligt ellagen. I uppgiften ingår att utöva tillsyn över ellagens efterlevnad

utom i fråga om driftsäkerhet och elsäkerhet. Det innefattar bl.a. tillsyn

av nätverksamhet och leveranskoncessioner. Myndigheten prövar också

koncessionsärenden enligt ellagen utom i fråga om nätkoncessioner för

utlandsförbindelser. Energimyndigheten är vidare funktionsansvari g

myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila

del och ansvarig för delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning.

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar

det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.

1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Svenska kraftnät

skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den lö-

pande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergri-

pande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994:1806)

om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 system-

ansvarig myndighet enligt ellagen. I detta ingår att bl.a. utfarda före-

skrifter om och utöva tillsyn över driftsäkerheten i elektriska anlägg-

ningar.

17

Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen Elförsörjning inom Skr. 1998/99:40

funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret.

Svenska kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt

elberedskapslagen (1997:288).

Ansvarsfördelningen är sådan att det är en uppgift för företagen inom

elförsörjningen att vidta de åtgärder som krävs i elsystemet för att hålla

en god leveranssäkerhet i fredstid. Den som är ansvarig för elförsörj-

ningen inom ett visst område är skyldig att mot ersättning och inom rim-

liga gränser tillgodose kundernas önskemål om leveranssäkerhet. Ansva-

ret innefattar åtgärder för att förebygga och förhindra störningar och åt-

gärder för att snabbt återställa elförsörjningen vid störningar.

Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad gäller driftsäkerhet,

elsäkerhet och nätverksamhet påverkar elföretagens arbete med leverans-

säkerhet. Enligt ellagen är den som bedriver nätverksamhet skyldig att på

skäliga villkor ansluta den som så begär till elnäten och att överföra el.

Nätets leveranssäkerhet är ett avtalsvillkor vars skälighet ställs i relation

till andra villkor i samband med prövning av skäligheten i nättariffer.

Leveranssäkerheten är även i övrigt en faktor som beaktas vid tillsyn av

nätverksamhet.

Arbetet med år 2000-problem inom elförsörjningen

Svenska kraftnät har regeringens uppdrag att inom elförsörjningen följa

anpassningsarbetet, bedöma eventuella risker för allvarliga störningar

samt överväga och vid behov uppmärksamma ansvariga på nödvändiga

åtgärder för att säkerställa elförsörjningen i samband med IT-omställ-

ningen inför år 2000.

För att fullgöra uppdraget har Svenska kraftnät etablerat ett samarbete

med Kraftverksföreningen beträffande produktionssystemet och med

Elleverantörerna när det gäller regionala och lokala nätföretag samt el-

handelsföretag. Elleverantörerna driver i anslutning till detta ett organi-

sationsintemt projekt. Det branschgemensamma forsknings- och utred-

ningsorganet Elforsk har i uppdrag att samordna branschens anpass-

ningsverksamhet i projektet El år 2000. Syftet med det branschövergri-

pande samarbetet är att göra företagen medvetna om anpassningsbehovet,

att samla och sprida information om anpassningsarbetet och anpass-

ningslösningar och att kanalisera dialogen mellan företagen och leveran-

törer av system och komponenter inom elförsörjningen. Genom de en-

kätundersökningar som genomförs av Elforsk finns underlag för bedöm-

ningar av anpassningsarbetet inom branschen. Svenska kraftnät bedriver

också ett eget anpassningsarbete som gäller stamnätet och andra system

inom verket.

Beträffande elproduktionen kommer produktionsbolagen, enligt

Svenska kraftnät, väsentligen att vara färdiga med det direkta åtgärdspro-

grammet vid halvårsskiftet år 1999. Vissa företag anger dock en senare

tidpunkt. Sammantaget planeras dock merparten av elproduktionskapa-

citeten att vara åtgärdad under första kvartalet 1999.

18

Vad gäller Svenska kraftnäts egen verksamhet med stamnätet och öv- Skr. 1998/99:40

riga system knutna till verket bedömer Svenska kraftnät att de direkta

åtgärderna för att säkerställa en normal funktion år 2000 kommer att vara

slutförda vid årsskiftet 1998/1999. Under år 1999 planeras kontroll, veri-

fierings- och planeringsarbete. Svenska kraftnät samverkar och utbyter

information med andra nordiska stamnätsföretag angående anpassnings-

arbetet inom projektet MillNord, bl.a. i syfte att planera driften. Svenska

kraftnät bedömer att anpassningsarbetet hos dessa företag kommer att

vara genomfört något senare än i den egna verksamheten.

Beträffande regionala och lokala nätföretag samt elhandelsföretag be-

dömer Svenska kraftnät att huvuddelen av företagen kommer att slutföra

anpassningsarbetet efter första kvartalet 1999. Ett betydande antal företag

har dock angivit att detta arbete kommer att slutföras först under andra

halvåret 1999. Bedömningen försvåras dock av mängden företag och

vissa tolkningssvårigheter.

En gränssättande faktor i anpassningsarbetet har hittills varit svårig-

heterna för leverantörer av system och komponenter inom elförsörj-

ningen att lämna besked om anpassningsbehov och anpassningsåtgärder.

Dessa problem har dock med tiden minskat i omfattning.

Enligt Svenska kraftnäts bedömning bör anpassningsarbetet intensifie-

ras i elnätsföretagen med sikte på att arbetet skall vara genomfört senast

halvårsskiftet 1999. Mot denna bakgrund har Svenska kraftnät i sam-

arbete med Kraftverksföreningen och Elleverantörerna tagit initiativ till

att påskynda arbetet genom bl.a. informationsinsatser inom elbranschen

och i massmedier. Svenska kraftnät planerar att i december 1998 lämna

en ny lägesrapport.

Svenska kraftnät konstaterar att verket inte har befogenheter att vidta

åtgärder mot företag som inte bedriver ett tillräckligt aktivt arbete.

Svenska kraftnät kommer att i sin rapport i december att utveckla frågan

om vilka åtgärder som kan och bör vidtas på regeringsnivå. Det gäller

dels en skärpning av ellagens regler för nätkoncession, dels en precise-

ring av reglerna om konsumenternas rätt till ersättning vid elavbrott. Vi-

dare föreslår Svenska kraftnät att regeringen tar upp en dialog med

kommunerna om möjligheten att ftån kommunerna ställa krav på elföre-

tag i kommunal ägo och på företag som bedriver verksamhet inom el-

sektorn i kommunen.

En samlad bedömning vad gäller elförsörjningen

Mot bakgrund av samhällets elberoende är det ytterst angeläget att elför-

sörjningen anpassas till år 2000 så att leveranssäkerheten kan upprätt-

hållas. Med utgångspunkt i den information som regeringen erhållit be-

dömer regeringen att anpassningsarbetet i huvudsak bedrivs på ett till-

fredsställande sätt. Arbetet med anpassning bör dock i enlighet med vad

Svenska kraftnät redovisat påskyndas för att säkra att prövning och veri-

fiering av systemen hinner genomföras.

Beträffande Svenska kraftnäts förslag till åtgärder vill regeringen hän-

visa till vad som sagts ovan beträffande ansvarsförhållanden och tillsyn

19

av nätverksamhet. Det är en uppgift för Statens energimyndighet att inom Skr. 1998/99:40

ramen för sitt tillsynsansvar närmare definiera vilka anpassningsåtgärder

som skall genomföras med hänsyn till leveranssäkerheten. Enligt rege-

ringens bedömning är det angeläget att myndigheten under år 1999 sär-

skilt uppmärksammar leveranssäkerheten vid sin tillsyn av nätverksam-

het och att hänsyn tas till anpassningsarbetet i samband med tillsynen.

Detta kommer att uppmärksammas i regleringsbrev till myndigheten.

Vad gäller reglerna om konsumentskydd är de utformade för att

skydda elkonsumenter från de ekonomiska konsekvenserna av elavbrott.

Det ankommer på Statens energimyndighet och prövande domstols-

instanser att avgöra om ett inträffat elavbrott berättigar till ersättning. Det

torde dock inte råda något tvivel om att behovet av att anpassa elsystemet

till följd av omställningen till år 2000 vid det här laget är väl känt bland

nätföretagen.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att ellagen med dess nuva-

rande lydelse omfattar också de syften som Svenska kraftnät avser med

sina förslag, och att några preciseringar eller ändringar för närvarande

inte är påkallade. I avvaktan på rapportering av Svenska kraftnäts slutsat-

ser beträffande eventuella författningsändringar vidtar regeringen för

närvarande inga författningsåtgärder.

Regeringen vill i detta sammanhang informera riksdagen om att en sär-

skild utredare planeras att tillkallas inom kort med uppgift att utreda

vissa frågor om nätverksamhet. I detta ingår bl.a. att föreslå närmare

regler om tvångsförvaltning av nätkoncession. Sådana bestämmelser kan

vara av betydelse om nätkoncessioner skulle återkallas till följd av ett

bristande anpassningsarbete hos nätföretag.

Kommunerna har en viktig funktion att fylla som pådrivande i om-

ställningen inom elförsörjningen till år 2000, både som ägare till företag

inom elförsörjningen och som företrädare för kommuninvånarna. Det är

angeläget att debatten om anpassningsarbetet förs aktivt på det lokala

planet så att företagen inom bl.a. elförsörjningen känner av ett föränd-

ringstryck från kunderna.

Övrig energiförsörjning

Försörjningssystemens uppbyggnad och struktur

Vid sidan om elförsörjningen finns också andra försörjningssystem inom

energiområdet som är av stor betydelse för samhället och dess funktions-

förmåga. Det gäller främst försörjningen med petroleumprodukter och

fjärrvärmesektom. Dessa system har betydelse för dels transportsektorn,

dels värmeförsörjningen.

Även försörjningen med naturgas är viktig i de delar av Sverige som

har tillgång till detta energislag.

Petroleumprodukter används dels som drivmedel inom transportsek-

torn, dels som bränsle inom en rad samhällssektorer, bl.a. hushållssek-

tom. Färre än tio oljebolag är verksamma i Sverige. Marknaden är såle-

des starkt koncentrerad. Försörjningen sker genom import av färdiga

produkter och inhemsk raffinering vid landets tre raffinaderier på väst-

20

kusten. Distributionen sker med båt, tåg och lastbil till ett tjugotal depåer Skr. 1998/99:40

runt om i landet varifrån produkterna distribueras vidare direkt till kun-

derna eller till försäljningsställen för bensin och diesel. Det finns ca

4 000 bensinstationer i landet. Inom oljesektom sker som en följd av bl.a.

internationella åtaganden inom det internationella energiavtalet (IEP) och

EU en beredskapslagring för fredstida störningar motsvarande över 90

dagars normal konsumtion.

Naturgasens utbredningsområde är södra Sverige och västkusten upp

till Göteborg. I dessa områden svarar gasen för ca 20 procent av den pri-

mära energianvändningen. Av den totala energitillförseln i Sverige svarar

naturgasen för ca 1,5 procent. Gasen används i huvudsak i kraftvärme-

och värmeverk och inom industrin. Dessa sektorer står vardera för ca

40 procent av användningen. I övrigt används gas främst i bostäder och

lokaler.

Antalet aktörer när det gäller tillförsel av naturgas är fa. Vattenfall

Naturgas AB svarar för import av gasöverföring på stamledningen. I dist-

ributionsledet är sex företag verksamma.

Fjärrvärme finns i över två tredjedelar av landets kommuner.

Fjärrvärme levereras till ca 1 655 000 lägenheter i flerbostadshus och till

ca 123 000 småhus. Nära 70 procent av landets lägenheter värms med

fjärrvärme. Motsvarande siffra för lokaler är 50 procent och för småhus-

beståndet 6 procent. Av det totala behovet av värme och varmvatten i

sektorn bostäder, service m.m. svarar fjärrvärmen för drygt 40 procent.

Antal värmeproducerande företag är ca 220. Omkring 160 av dessa är

medlemmar i Svenska Fjärrvärme föreningen, fjärrvärmeföretagens

branschorganisation. Av föreningens medlemmar är 68 procent kom-

munalt ägda, 13 procent privata, 10 procent statligt ägda och 9 procent

kommunala förvaltningar.

För att värmeförsörjningen skall fungera tillfredsställande krävs, för-

utom tillgång till energi, att pannor och annan utrustning i såväl hus med

fjärrvärme som individuell uppvärmning fungerar som de skall. I all-

mänhet är detta fastighetsägarens ansvar. Beträffande distribution av na-

turgas gäller dock särskilda regler, vilket beskrivs i ett avsnitt nedan.

Tekniska aspekter på fjärrvärmesystemet

Inom fjärrvärmesektom är variationerna stora vad gäller produktionstek-

nik och anläggningarnas storlek, ålder, etc. Det är därför svårt att göra en

generell bedömning av var i systemen problemen ligger i samband med

omställningen till år 2000. De delsystem som karaktäriserar ett företag i

fjärrvärmebranschen kan i huvudsak indelas i styrdatorer, styrsystem,

faltutrustning, bränsle, fastighetssystem, egna konstruktioner och admi-

nistrativa system. Erfarenheter av fjärrvärmeföretagens inventeringar

visar att antalet system som måste uppgraderas eller bytas ut skiljer sig

väsentligt från anläggning till anläggning. Troligtvis ligger de flesta pro-

blemen i anläggningarnas styrfunktioner. Det kan även förekomma pro-

blem relaterade till omställningen inför år 2000 hos vissa typer av under-

centraler.

21

Lagstiftning och ansvarsförhållanden i fjärrvärmesektorn

Ingen speciell lagstiftning reglerar leveransförhållandena inom fjärr-

värmesektom. Kundernas skydd regleras genom gällande leveransavtal.

Den vanligaste förekommande typen av avtal innebär att fjärrvärme-

företagets ansvar för leverans av värme slutar vid avstängningsventilen,

dvs. utanför fastigheten. För undercentralen inne i fastigheten har alltså

fastighetsförvaltaren det fulla ansvaret.

Lagstiftning och ansvarsförhållanden vad gäller distribution av naturgas

Yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, till vilka naturgas räknas,

kräver vanligen en särskild tillståndsprövning av kommunens byggnads-

nämnd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868).

Under vissa förutsättningar kan detta tillstånd ersättas med andra sär-

skilda krav.

I föreskrifterna SÄIFS 1995:3 medger Sprängämnesinspektionen att

tillstånd för anläggande och drift av bl.a. naturgasdistributionssystem

ersätts med andra särskilda krav. Ett av dessa krav är att ett distributions-

företag ansvarar för att anläggande, drift och kontroll av systemet utförs

enligt regler som utarbetats i samråd med Sprängämnesinspektionen.

Med systemet avses distributionssystemet fram till och med förbruk-

ningsstället, t.ex. lågan, dvs. distributionföretagens ansvar sträcker sig

ända in i kundens anläggning.

Arbetet med år 2000-problem

Det finns för närvarande ingen samlad bild av risken för störningar i för-

sörjningen med petroleumprodukter och naturgas och i fjärrvärmesektom

i samband med omställningen till år 2000. Det samma gäller för anpass-

ningsarbetet.

Enligt vad regeringen har inhämtat finns det dock ett anpassningsbe-

hov också inom dessa delar av energiförsörjningen. Beträffande

fjärrvärmesektom och försörjningen med naturgas torde det finnas lik-

heter med situationen inom elförsörjningen. Bränsle- och drivmedelsför-

sörjningen har en mer decentraliserad struktur med parallella leverans-

system och ett mindre uttalat krav på att systemet måste fungera kontinu-

erligt.

Enligt uppgift pågår ett anpassningsarbete inom dessa områden.

Fjärrvärmeföreningen driver ett branschgemensamt projekt för fjärrvär-

mesektom med motsvarande syfte och inriktning som El år 2000. Vad

gäller läget ute bland fjärrvärmeleverantörema och mottagande fastighe-

ter saknas överblick.

Inom bränsle- och drivmedelssektom uppges företagen bedriva an-

passningsarbetet på egen hand. Något samarbete förekommer inte. Före-

tag som ingår i internationella koncerner utnyttjar den expertis och de

samordningsmöjligheter som detta erbjuder. Även vad gäller leveranser

av naturgas uppges anpassningsarbetet bedrivas inom företagen. Svenska

Gasföreningen bedriver arbete avseende frågor av teknisk natur.

Skr. 1998/99:40

22

En samlad bedömning vad gäller övrig energiförsörjning

Det är angeläget att såväl värmeförsörjningen som försörjningen med

petroleumprodukter och naturgas anpassas till år 2000 så att de kan upp-

rätthållas stömingsfritt. Med den information som nu finns tillgänglig

kan regeringen inte bedöma läget i anpassningsarbetet. Det finns dock

tecken på att arbetet inletts i ett sent skede och att det måste intensifieras.

Regeringen har nyligen uppdragit åt Statens energimyndighet att inom de

berörda sektorerna följa anpassningsarbetet, bedöma eventuella risker för

allvarliga störningar samt överväga och vid behov uppmärksamma an-

svariga på nödvändiga åtgärder för att säkerställa försörjningen i sam-

band med IT-omställningen inför år 2000. En första lägesbedömning

skall redovisas senast den 20 december 1998.

En grundläggande utgångspunkt är att företag och organisationer an-

svarar fullt ut för att anpassa IT-system inom verksamheten till år 2000

så att leveranssäkerheten kan upprätthållas utan störningar. Energimyn-

digheten skall kunna göra en samlad lägesbedömning och riskanalys. Om

myndigheten bedömer att risk för allvarliga störningar föreligger skall

myndigheten vidta erforderliga ledningsförberedelser.

Beträffande fjärrvärmesektom har kommunerna en viktig funktion att

fylla som pådrivande i omställningen till år 2000, både i egenskap av

ägare till företag inom elförsörjningen och som företrädare för kommun-

invånarna.

Det är angeläget att debatten om anpassningsarbetet förs aktivt på det

lokala planet så att berörda företag känner av ett förändringstryck från

kunderna. Det är en uppgift för Energimyndigheten att initiera en sådan

debatt genom bl.a. informationsinsatser.

5.3 Telekommunikationer

Skr. 1998/99:40

Regeringens bedömning: Teleoperatörerna har påbörjat omställ-

ningsarbetet inför år 2000 och bedömer att merparten av nödvändiga

åtgärder skall vara genomförda under år 1998. En del testarbete åter-

står dock att slutföras under år 1999. Med tanke på det stora inbördes

beroendet som råder mellan teleoperatörerna samt telekommunika-

tionernas centrala betydelse för många andra viktiga samhällsfunktio-

ner, anser regeringen det vara av yttersta vikt att sådana tester kom-

mer igång snarast och att Post- och telestyrelsen (PTS) noga följer

detta arbete. På basis av det underlag som finns i dag kan regeringen

inte göra någon säker bedömning av riskerna för störningar i tele-

kommunikationerna. Post- och telestyrelsen bör, inom ramen för sitt

sektorsansvar, intensifiera arbetet med tillsyn och information.

En viktig avgränsning av funktionsansvaret är att myndigheter, fö-

retag och andra som äger sin abonnentväxel, själva måste ansvara för

att denna växel klarar omställningen till år 2000. Regeringen

23

bedömer att det finns en viss risk för att inte alla växelinnehavare är

medvetna om detta, varför information om förhållandet bör spridas.

I regleringsbrev för år 1999 avser regeringen att ge Post- och tele-

styrelsen i uppdrag att informera om att växelinnehavama själva

måste se över sina abonnentväxlar inför år 2000.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Telemarknaden är sedan flera år avreglerad i Sverige och ett antal nya

operatörer har, vid sidan av Telia, etablerat sig på marknaden. Merparten

av de operatörer som tillhandahåller fast telefoni äger endast i begränsad

omfattning egna nät och är således i hög grad beroende av Telias nät för

att kunna tillhandahålla sina tjänster. Detta kan ske dels genom att de hyr

nätkapacitet dels betalar för varje samtal som Telia förmedlar för deras

räkning, s.k. samtrafik. Nätkapacitet kan även hyras av Banverket,

Svenska Kraftnät, Stokab m.fl. I takt med att de nya operatörernas

verksamhet växt, har de skaffat sig allt mer egen infrastruktur i form av

nät och växlar. Samtidigt har trafiken ökat i andra riktningen. När det

gäller mobiltelefoni är marknadspositionerna mer jämna och Comviq och

Europolitan har en väl utbyggd egen infrastruktur.

Post- och telestyrelsen (PTS) är en central förvaltningsmyndighet med

samlat sektorsansvar. På teleområdet är PTS ansvarig för att telekommu-

nikationerna fungerar vid svåra påfrestningar på samhället.

Det är av avgörande betydelse att Telia AB klarar omställningsarbetet i

tid, dels därför att bolaget skall tillhandahålla den grundläggande telefo-

nitjänsten åt alla som efterfrågar den, dels på grund av Telias domine-

rande ställning som nätägare. Men, som redan nämnts, är antalet aktörer i

dag stort och inte minst företag kan i många fall vara helt, eller i stor ut-

sträckning beroende av någon annan operatör än Telia. Störningar även i

mindre operatörers nät kan därför få allvarliga effekter för samhället.

Även mobiltelefoni är i dag en allt viktigare teletjänst i samhället och

fungerar numera inte bara som ett komplement till vanlig fast telefoni

utan även som ersättning.

PTS sektorstillsyn omfattar samtliga operatörer på den svenska mark-

naden men har helt naturligt ägnat särskild uppmärksamhet åt Telia.

2000-delegationen har också anordnat ett s.k. husförhör hos Telia under

augusti 1998.

Riskbedömning av teleoperatörerna

Telia påbörjade sitt 2000-arbete under år 1996, NetCom och Europolitan

började sitt arbete år 1997 och övriga teleoperatörer har påbörjat detta

arbete under år 1998. Alla teleoperatörer har förklarat att de kommer att

ha huvuddelen av sina åtgärder och tester klara under år 1998. Ett mycket

omfattande arbete pågår. Vidare beräknas alla operatörer vara helt klara

med detta arbete, inklusive integrationstester mellan system, före den

1 juli 1999.

Skr. 1998/99:40

24

PTS har gjort bedömningen att alla teleoperatörer påbörjat år 2000-an- Skr. 1998/99:40

passningen i god tid, och att det för närvarande inte finns anledning att

tro att de har underskattat problemet. PTS understryker dock att det är en

komplex uppgift att verifiera stora integrerade system, särskilt om tele-

systemet är beroende av andra såväl nationella som internationella tele-

operatörer, och att PTS avser att följa upp detta arbete i kommande rap-

porter till regeringen.

En väsentlig fråga är om branschen kommer att klara att organisera

integrationstester mellan sig. Sådana tester är en förutsättning för att en

någorlunda säker bedömning av funktionen inom sektorn som helhet

skall kunna göras. PTS avser att följa detta testarbete. PTS framhåller

vidare att den hårda konkurrensen på den svenska telemarknaden är en

stark och effektiv drivkraft för att teleoperatörerna skall betrakta 2000-

åtgärder som en affärsmässig nödvändighet. Regeringen delar Post- och

telestyrelsens uppfattning, men vill ändå understryka vikten av en mycket

noggrann uppföljning av det fortsatta arbetet inom sektorn.

Alla teleoperatörerna har angett att de för sina tekniska system är bero-

ende av samhällets infrastruktur, främst från elleverantörer. Alla teleope-

ratörers större telestationer för fast och mobil telefoni, större transmis-

sionsanläggningar och driftcentraler har stationära reservelverk med

bränsle för i allmänhet två dygns drift vid elavbrott.

Teleoperatörerna är mycket osäkra på om alla lokala elleverantörer

kommer ha sin eldistribution år 2000-säkrad. Besked om detta bedöms

komma så sent att teleoperatörerna måste förbereda ett utökat utnyttjande

av reservkraft.

Fel som skulle kunna uppstå i telenätet i en nod (t.ex. en telestation) på

grund av omställningen till år 2000 kan inte spridas vidare till andra no-

der. De telemeddelanden som vanligtvis passerar en specifik nod slussas,

om noden slutar att fungera, via andra dirigeringsvägar. Detta innebär

emellertid att om en högt trafikerad nod slutar fungera kan det bli kapa-

citetsbrist och det kan blir spärr i större eller mindre delar av det svenska

telenätet.

Abonnentväxlar - ett potentiellt problem

Många kommuner, myndigheter, företag och även andra abonnenter äger

själva sina abonnentväxlar. Dessa kan vara av olika ålder och fabrikat,

innehålla olika grad av avancerade funktioner och därmed vara mer eller

mindre känsliga för störningar i samband med övergången till år 2000.

Vanligt är att en växel uppgraderas successivt, nya funktioner läggs till

och växeln blir efterhand en alltmer unik och kundanpassad produkt. Det

kan därför i vissa fall vara svårt eller omöjligt att utifrån leverantörens

produktbeskrivning bedöma om växeln är 2000-säkrad. Ansvaret för

abonnentväxlama beror på vad som avtalats mellan leverantören och

kunden. PTS som funktionsansvarig myndighet kan inte heller ta ansvar

för enskilda abonnentväxlar utan ansvarar endast för funktionen i de

allmänt tillgängliga telenäten.

25

Regeringen hyser vissa farhågor att många abonnenter, kanske främst Skr. 1998/99:40

mindre foretag inte tänker på att de själva måste kontrollera sin utrust-

ning utan förlitar sig på att teleoperatören har kontroll över läget. Även

teleterminaler, exempelvis vanliga telefoner kan utgöra ett problem som

flertalet abonnenter sannolikt är omedvetna om. Det är därför angeläget

att informera abonnenterna om ansvarsförhållandena.

Förberedelser vid PTS

PTS anskaffar under år 1998 och år 1999 1 600 mindre reservelverk.

Detta är ett led i den normala beredskapsplaneringen och anläggningarna

är avsedda för mobiloperatöremas basstationer samt mindre telestationer

i Telias fasta nät. Elverken skall klara teleoperatörernas behov vid längre

elavbrott som kan uppkomma vid t.ex. ett större snöoväder som drabbar

en relativt stor del av landet. De täcker även behovet av reservkraft for

telefunktionen vid annan svår påfrestning på samhället t.ex. sabotage mot

elförsörjningen. Infor den kritiska omställningen till år 2000 kommer

dessa reservelverk att förberedas för insats inom områden där risken be-

döms vara störst för elavbrott. PTS avser även att förbereda omställ-

ningen med funktionsövningar med operatörerna på liknande sätt som

man tränar ledningsorganisationen för tänkbara förlopp vid naturkata-

strofer, sabotage och terroristhandlingar.

5.4 Transporter

Inom det civila försvaret har Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) det

övergripande ansvaret för beredskapen inom transportsektorn. Vägverket,

Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Banverket och SJ har beredskapsansvar

för sina respektive sektorer. ÖCB skall samordna och inrikta det

beredskapsarbete, som bedrivs av dessa verk. Utöver funktionsansvaret

har ÖCB också ett särskilt ansvar för delfunktionerna transportsamord-

ning och landsvägstransporter.

Enligt lag har kommuner och landsting ett ansvar för den lokala och

regionala kollektivtrafiken, oavsett trafikslag. Verkens ansvar är huvud-

sakligen övervakande medan kommuner och landsting har det operatio-

nella ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken.

5.4.1 Luftfart

Regeringens bedömning: Luftfartsverkets arbete sker på ett tillfreds-

ställande sätt. Verket bedömer att samtliga flygtrafiklednings- och

flygplatssystem samt erforderliga administrativa stödsystem som kan

påverkas av omställningen till år 2000 kommer att vara klara senast

den 1 juni 1999. Det finns i dag inget fullständigt underlag för att be-

döma anpassningsläget hos aktörerna.

26

Skälen för regeringens bedömning: Samtliga av Luftfartsverkets Skr. 1998/99:40

flygtrafiklednings- och flygplatssystem samt erforderliga administrativa

stödsystem som kan påverkas av omställningen till år 2000 bedöms vara

klara senast den 1 juni 1999.

För övriga aktörer på den civila flygtransportmarknaden sker en konti-

nuerlig uppföljning av anpassningsläget antingen direkt med berörda ak-

törer eller genom Statskontorets samverkansgrupp. Dessutom följer Luft-

fartverket situationen utomlands genom att samverka med de nordiska

luftfartsmyndigheterna, inom Europa genom Eurocontrol och European

Civil Aviation Conference samt i övrigt med International Civil Aviation

Organisation och genom underhandskontakter med bl.a. International Air

Transport Association och andra aktörer inom den civila luftfarten. De

riskbedömningar som för närvarande föreligger tyder på att de större

aktörerna kommer att kunna genomföra erforderliga anpassningar av sys-

tem som kan påverkas av omställningen till år 2000.

Luftfartsverket gör för närvarande bedömningen att verket inte kom-

mer att drabbas av några okontrollerade problem vid omställningen till år

2000.

Utöver redan befintliga reservförfaranden kan det komma att erfordras

en komplettering av reservsystem och rutiner för passagerar- och bagage-

hantering samt bevaknings- och säkerhetssystem och andra vitala flyg-

platssystem. Speciella ”2000 Nödåtgärdsplaner” kommer att utarbetas

där så erfordras.

5.4.2 Sjöfart

Regeringens bedömning: Regeringen har inget fullständigt underlag

för att bedöma riskerna för störningar för sjöfarten. Det är ytterst vik-

tigt att det arbete som bedrivs intensifieras och slutförs. Sjöfartsverket

bedömer dock att risken för allvarliga störningar inom sjöfarten är li-

ten. Detta är grundat på att det finns manuella reservsystem på fartyg-

en.

Skälen för regeringens bedömning: Fartygens anpassningsläge är för

närvarande relativt okänt. För svenska fartyg kommer läget att undersö-

kas dels genom en enkät under hösten 1998, dels genom kontroller i

samband med Sjöfartsinspektionens förrättningar ombord. Många leve-

rantörer och tillverkare av fartygsutrustning har relativt länge varit aktiva

vad gäller anpassning och testning inför år 2000.

Sjöfartsverket gör bedömningen att risken för allvarliga störningar

inom sjöfarten är liten. Vad som eventuellt kan inträffa är mindre och

tillfälliga stockningar i vissa hamnar samt andra kortare förseningar.

För de flesta kritiska system ombord i fartygen finns i regel reserv-

system, ofta med möjlighet till manuell manövrering. Många fartyg har

egna lastnings- och lotsningsanordningar som kan användas om t.ex.

kranar på kajen inte fungerar.

27

Många redare har påbörjat inventering och vid behov åtgärdande av de Skr. 1998/99:40

system som kan komma att utgöra problem. Leverantörer av fartygsut-

rustning har sedan lång tid arbetat med att fastställa status för de system

man levererat. Sjöförsäkringsbolagen diskuterar införande av en särskild

2000-klausul.

Beroende av andra funktioner

Fartygen är beroende av att leverantörer och tillverkare av system kan

informera om erforderliga åtgärder samt att de har kapacitet att genom-

föra åtgärder i tid, exempelvis utbyte av komponenter och uppgradering

av programvara. Vidare är man beroende av att radiokommunikationer

fungerar, liksom GPS-satelliter, fyrar, lotsning, isbrytning m.m. I hamn

är sjöfarten beroende av att elförsörjningen till kaj fungerar, liksom att

landtransportema fungerar.

5.4.3 Järnvägssektorn

Regeringens bedömning: Det har hittills inte framkommit problem

eller åtgärder som skulle innebära risker för tågtrafiken i samband

med omställningen till år 2000. Statens järnvägars och Banverkets ar-

bete med år 2000-säkringen är väl framme och verken har en tillfreds-

ställande kontroll över situationen. När det gäller verkens inbäddade

system återstår dock en hel del arbete och risken för svårigheter och

förseningar i arbetet är betydande. Vad gäller jämvägssektoms övriga

aktörer har regeringen otillräcklig information för att bedöma läget.

Skälen för regeringens bedömning: På järnvägsområdet är Banverket

sektorsansvarig myndighet. Den helt dominerande rollen bland de företag

som trafikerar statens spåranläggning innehas av Statens järnvägar (SJ).

SJ bedriver också entreprenadtrafik åt ett antal företag som äger trafike-

ringsrätt. Banverket förvaltar större delen av infrastrukturen. Banverket

har således tillsammans med SJ ett mycket stort ansvar vad avser frå-

gorna kring omställningen till år 2000 inom järnvägssektorn.

SJ bedriver sedan år 1997 ett företagsövergripande arbete med att an-

passa IT-tillämpningar som används internt inom SJ till omställningen

till år 2000. Den totala antalet IT-system inom SJ uppgår till 9 000 och i

september 1998 var 8 400 av dem år 2000-säkrade. SJ planerar att samt-

liga IT-system skall vara säkrade vid utgången av år 1998.

Inom SJ:s verksamhet finns även 600 inbäddade system. SJ räknar

med att arbetet med att inventera och analysera de inbäddade systemen

kommer att slutföras under oktober 1998 och att samtliga sådana system

skall vara säkrade till halvårsskiftet 1999.

Totalt är antalet system hos Banverket som berörs 135 stycken. Till

december 1998 bedöms 120 stycken vara säkrade och de resterande skall

vara säkrade senast i mars 1999. Riskanalys är inte genomförd för 2000-

28

projektet men eftersom sluttidpunkten för projektet ger god marginal till Skr. 1998/99:40

årsskiftet ses det som mindre allvarligt.

SJ:s samlade år 2000-arbete är organiserade i tre delprojekt:

- 2000-IT med de administrativa och tekniska tillämpningar inklusive

stödsystem för den kommersiella verksamheten (bl.a. bokningssyste-

men).

- 2000-inbäddade system (sju delområden).

- 2000-övrigt, omfattande bl.a. system som nyttjas av samarbetspartner

till SJ.

Dessutom ansvarar SJ för analys och eventuella åtgärder vad avser vissa

IT-system och IT-funktioner som används av Banverket.

Banverkets 2000-arbete är indelat i följande arbetsområden:

- tester av administrativa och tekniska tillämpningar (ADB-system),

- signalsystem, inbäddade system inom området trafikstyrning,

- telesystem, inbäddade system inom området jämvägskommunikation,

- elkraft, inbäddade system inom området elkraft och fordon,

- detektorer, inbäddade system inom området mätning och tillstånds-

bedömning,

- fastigheter, inbäddade system i fastigheter som nyttjas av Banverket.

Förutom de system som behandlas inom SJ:s respektive Banverkets

egna ansvarsområden finns några områden där systemen samverkar och

där verksamheten är beroende av att de skilda systemdelarna fungerar

som en integrerad helhet. Till dessa system hör signalsystem, elkraft-

system, teletransmission och tågradiosystem samt fordon. Inom dessa

områden erfordras arbete med gränssnitt och systemsamverkan så att en

funktionalitet för hela systemet och funktionen kan vidmakthållas.

SJ räknar med en total kostnad om ca 60 miljoner kronor för arbetet

med omställningen till år 2000. Motsvarande kostnad för Banverket be-

räknas till 30 miljoner kronor.

5.4.4 Vägtrafik

Regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att resultatet av ge-

nomförda analyser av vägtransportsystemet tyder på att riskerna för

störningar vid omställningen till år 2000 är små. Vägverket har till-

fredsställande kontroll över situationen och att de åtgärder som Väg-

verket behöver genomföra för att anpassa IT-lösningama kommer att

hinna genomföras i god tid innan år 2000.

Skälen för regeringens bedömning: Vägverket har ett sektorsansvar

inom vägtransportsystemet. Vägverket har en tradition som en mycket

datamogen organisation och har i dag en långt driven decentralisering av

datorstödet. Detta har medfört att det finns ett stort antal IT-lösningar

som har utvecklats och som nyttjas i de olika verksamheterna. Den stora

bredden inom Vägverkets verksamheter medför att ett stort antal inbäd-

dade system finns inom olika områden dels inom Vägverket, dels i hela

vägtransportsystemet. Exempel på externa system är trafiksignaler, öpp-

29

ningsbara broar och bilfärjor. Inom verksamhetsområdet statlig väghåll- Skr. 1998/99:40

ning sker tillsynen av dessa IT-lösningar genom kontakter med Svenska

kommunförbundet, som har informerats om problematiken.

Inom de inbäddade systemen har de analyser som Vägverket hittills

genomfört pekat på att inga allvarliga problem finns, men arbetet fort-

sätter tills samtliga problem i IT-lösningar har analyserats och åtgärdats.

Det totala antalet IT-system som behöver anpassas till år 2000 är 34.

Av dessa beräknar Vägverket att 32 skall vara säkrade vid utgången av år

1998 och resten under första halvåret 1999. När det gäller de inbäddade

systemen räknar Vägverket med att anpassningen till största delen skall

vara slutförd vid slutet av år 1998.

5.5 Finansiella system

Regeringens bedömning: Först när anpassningsåtgärdema testats

finns kunskap om vilka svårigheter som kan uppstå. Det är därför yt-

terst angeläget att testverksamheten kommer igång snarast. Finans-

inspektionens rapport i april 1999 måste därför innehålla en analys av

institutens testresultat. Vidare är det av stor vikt att analyser av mot-

partsrisker genomfors i större utsträckning och att beredskapsplaner

förbereds i instituten. Regeringen stödjer Finansinspektionens an-

strängning att följa upp detta i särskild ordning. Alla styrelser och re-

visorer i finansiella institut skall vara väl informerade om anpass-

ningsbehovet. Där detta inte skett bör information och analys intensi-

fieras.

Skälen för regeringens bedömning

Finansinspektionens rapport: Den finansiella sektorn och

informationssystemen inför år 2000

Finansinspektionen har i enlighet med regeringsbeslutet den 25 juni 1998

inkommit med en rapport som beskriver handlingsberedskapen vad gäller

IT-systemens anpassning inför år 2000 inom den finansiella sektom.

Rapporten är i vissa delar en uppföljning av den tidigare rapport i samma

ämne som Finansinspektionen, i enlighet med sitt regleringsbrev, läm-

nade i mars 1998.

Rapporten bygger på en undersökning där enkäter skickats till ett fler-

tal finansiella institut som tillsammans representerar en marknadsandel

på över 95 procent av den finansiella marknaden. Enkätsvaren återspeg-

lar läget vid halvårsskiftet 1998.

Uppdraget var att följa institutens anpassningsarbete, analysera och

bedöma risker för allvarliga störningar i den finansiella sektom, samt vid

behov uppmärksamma ansvariga på nödvändiga åtgärder for att säker-

ställa viktiga samhällsfunktioner i samband med IT-omställningen inför

år 2000. För att presentera resultaten har Finansinspektionen delat in in-

stituten i prioriterade institut (de större finansiella koncernerna, börserna

och clearingorganisationema) och övriga institut.

30

Institutens anpassningsarbete

Rapporten visar att de prioriterade instituten själva bedömer att de kom-

mer att klara övergången till år 2000 och att anpassningsarbetet, inklu-

sive tester, beräknas kunna avslutas före den 1 juli 1999. Inspektionen

konstaterar också att mycket anpassningsarbete har utförts av de priorite-

rade instituten sedan den förra rapporten. Samtidigt understryker inspek-

tionen att det är först när instituten testat de anpassningsåtgärder som

genomförts som man mer säkert har svar på vilka svårigheter som kan

uppstå. Testverksamheten planeras genomföras under första halvåret

1999 för samtliga institut.

Bland de övriga instituten har anpassningen av informationssystemen

inte kommit lika långt, även om handlingsberedskapen även här har för-

bättrats i förhållande till föregående rapport. Finansinspektionen anser att

2000-problematiken är en strategisk fråga och därmed styrelsens ansvar.

Det är därför enligt inspektionen en anmärkningsvärt stor del (ungefär en

tredjedel) av de mindre institutens styrelser och revisorer som inte infor-

merats om behovet av anpassning inför omställningen till år 2000. Detta

trots att Finansinspektionen i allmänna råd påtalat styrelsens ansvar att

senast 31 januari 1999 rapportera utvecklingen av anpassningsarbetet till

inspektionen. Finansinspektionen anser därför att dessa institut bör ha

analyserat och dokumenterat anpassningsbehoven fullt ut till den

31 december 1998.

Finansinspektionens riskbedömning

Finansinspektionen gör bedömningen att det främst är i hanteringen av

olika skuldkontrakt som riskerna för allvarliga störningar kan uppstå på

de finansiella marknaderna. Ett driftsstopp i ett instituts in- och utlå-

ningsverksamhet eller betalningsförmedling får snabbt stora effekter för

kunderna och drabbar den del av det finansiella systemet där störst

skyddsintresse föreligger. Därmed kan allvarliga störningar snabbt upp-

stå som förstärks av reaktioner på de internationella kapitalmarknaderna

och ett sviktande förtroende. På samma sätt har masshanteringen av för-

säkringskontrakt i försäkringsinstitut stor ekonomisk betydelse för kun-

derna och driftsstömingar kan snabbt orsaka allvarliga störningar.

För att motverka dessa störningar kan beredskapsplaner upprättas för

varje institut. Bland de prioriterade instituten har mycket genomförts se-

dan den förra rapporten men bland övriga institut finns exempel på in-

stitut som inte kommit så långt. Inspektionen understryker emellertid att

dessa institut svarar för en mycket liten marknadsdel.

Nästintill samtliga institut bedömer att resurstillgången är tillräcklig

för att kunna avsluta anpassningarna enligt plan. Finansinspektionen me-

nar emellertid att frågan om resurstillgång i dagsläget är oklar, bl.a. på

grund av osäkerheten i hur resurskrävande testverksamheten kommer att

vara. Finansinspektionen kan därför inte utesluta att de prioriterade in-

stituten kommer att få problem i vissa system.

Inspektionen anser vidare att det är anmärkningsvärt att instituten inte i

större omfattning börjat analysera motparter (kunder, leverantörer etc.)

Skr. 1998/99:40

31

vad gäller risker för störningar i samband med övergången till år 2000. Skr. 1998/99:40

Inspektionen menar att alla institut bör genomföra en sådan analys och

vidta eventuella åtgärder.

Finansinspektionens undersökning visar också att instituten själva ser

störningar i andra samhällsfunktioner som det största hotet för en allvar-

lig störning i det finansiella systemet. Främst gäller det risken för pro-

blem i elförsörjning och telekommunikation.

Åtgärder

För att lindra effekten av eventuellt uppkomna störningar föreslår Finans-

inspektionen att instituten kan vidta olika åtgärder, t.ex. att förskjuta be-

talningsflöden, förbereda olika reservsystem eller alternativ i form av

manuella rutiner. Kollektiva beredskapsåtgärder på samhällsnivå kan

också planeras enligt inspektionen. Särskilt framhålls vikten av att över-

väga Riksbankens roll att tillhandahålla likviditet.

Finansinspektionen själv kan ytterst överväga om rätten att bedriva

verksamhet har förverkats i det fall ett institut inte följer de allmänna

råden, t.ex. vad gäller anpassning till år 2000-problematiken.

Finansinspektionens fortsatta arbete

Under hösten planerar Finansinspektionen en mängd aktiviteter för att

fortsätta bevaka anpassningen av informationssystemen inför år 2000.

Utöver att producera de halvårsvisa rapporterna till regeringen kommer

inspektionen bl.a. att

- genomföra platsundersökningar i de prioriterade finansiella instituten

för att följa anpassningsarbetet,

- följa upp övriga institut som bedöms ha svårigheter med anpassning

till år 2000,

- kontrollera att instituten avslutat tester av anpassning, inklusive ex-

terna kopplingar, i god tid före utgången av år 1999,

- i särskild ordning följa upp motpartsrisker (kunder, leverantörer etc.)

bland de prioriterade instituten,'

- följa upp institutens beredskap för en eventuell krishantering och

- utvärdera testverksamhet och beredskapsplanering genom inspektio-

nens förordnade revisorer i de prioriterade instituten.

Utifrån yttranden från institutens styrelser, i enlighet med inspektio-

nens allmänna råd, kommer eventuellt ytterligare åtgärder att övervägas.

5.6 Vattenförsörjning

Regeringens bedömning: Dricksvattenproduktionen är helt beroende

av tillgång till elektricitet. Flera av de mindre vattenverken fjärröver-

vakas och drivs via telekabel varför fungerande telekommunikationer

är nödvändigt. Det har hitintills inte framkommit några direkta pro-

blem - utöver ovanstående - som skulle kunna innebära ytterligare

32

risker för vattenförsörjningen.Det bör dock understryckas att det sak-

nas möjligheter att med sanktioner påverka kommunernas arbete med

vattenförsörjningen.

Skr. 1998/99:40

Skälen för regeringens bedömning

Risker - beroenden av andra aktörer

Dricksvattenproduktionen är helt beroende av tillgång till elektricitet.

Flera av de mindre vattenverken ljärrövervakas och drivs via telekabel

varför fungerande telekommunikationer är nödvändigt. De stora vatten-

verken i Sverige, främst ytvattenverk, är beroende av processkemikalier

för sin dricksvattenproduktion. Produktionen av kemikalierna kan vara

IT-beroende. I tidigare undersökningar har det visat sig att vattenverkens

kemikalielager varierar avsevärt. Inför perioden närmast efter 2000-skif-

tet är det därför viktigt att verken ser över sina lagervolymer.

Storstädernas vattenverk har påbörjat arbetet för att säkerställa dricks-

vattenproduktionen och distributionen inför omställningen till år 2000,

t.ex. genom att genomföra tester av utrustning, verka för att kunna köra

vattenverk manuellt, ökad lagring av processkemikalier m.m.

De reservförfaranden som behövs är i huvudsak reservelektricitet

(dieselverk), utrustning för nödvattenförsörjning och möjlighet till manu-

ell drift av vattenverk. Dessutom skall det finnas informationsberedskap,

krisberedskap och rutiner för att säkra nyckelpersonal, dvs. beredskap på

arbetsplats eller i hemmet under nyårsnatten 1999/2000 och vid andra

kritiska tidpunkter.

De rapporter m.m. som Livsmedelsverket tidigare tagit fram utgör en

del av underlaget för kommunernas år 2000-arbete vad gäller reservför-

farande.

Åtgärder

Livsmedelsverket beslutade i juni 1998 att sända ut en skrivelse till

samtliga kommunstyrelser i landet där verket påtalade vikten av att upp-

märksamma problemet och påbörja år 2000-arbetet inom dricksvatten-

området. Livsmedelsverket har därefter publicerat och distribuerat två

nyhetsbrev med information inför år 2000-arbetet till kommunerna.

Dessutom har verket genomfört en enkät till samtliga kommunstyrelser

med frågor rörande den kommunala dricksvattenförsörjningens problem

inför år 2000-övergången. Resultatet av enkäten kommer att utgöra grund

för verkets fortsatta arbete inför år 2000-skiftet. Vatten- och avlopp-

sverksföreningens avsikt är att fortlöpande förmedla erfarenheter från år

2000-arbetet mellan sina medlemmar.

Livsmedelsverket har ingen möjlighet att med sanktioner påverka

kommunernas arbete inom området dricksvatten. Kommunernas skyl-

dighet att tillgodose anläggningarnas säkerhet och underhåll och att dessa

fyller sitt ändamål regleras i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och

avloppsanläggningar.

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40

5.7

Miljösektom

Skr. 1998/99:40

Regeringens bedömning: Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt

övergripande tillsynsansvar informera och driva på länsstyrelser,

kommuner, företag och andra verksamheter så att miljö- och hälso-

skadliga utsläpp undviks i samband med driftsstömingar i olika an-

läggningar vid 2000-årsskiftet.

Omställningen till år 2000 förväntas inte innebära något hot mot re-

aktorsäkerheten i kämkraftsverken och åtgärder vidtas för att mini-

mera risken för driftstörningar.

Skälen for regeringens bedömning

Statens naturvårdsverk och Kemikalieinspektionen

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har inga verksamhetskri-

tiska informationssystem. Bedömningen är att problemen inför 2000-års-

skiftet är små och att anpassningsarbetet är klart senast den 1 juli 1999.

Risken för eventuella driftstörningar inom industrin och andra verk-

samheter med utsläpp som kan skada hälsa och miljö som följd kan inte

uteslutas. Naturvårdsverket bör därför inom ramen för sitt övergripande

tillsynsansvar informera och driva på länsstyrelser, kommuner, företag

och andra verksamheter så att miljö- och hälsoskadliga utsläpp undviks i

samband med eventuella driftsstömingar i olika anläggningar vid 2000-

årsskiftet.

Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstitut (SSI) har ett datorsystem för beslutsstöd i

händelse av en kärnteknisk olycka. Systemet har analyserats med avse-

ende på 2000-problematiken och inga problem har påträffats. Inga inbäd-

dade system av kritisk betydelse för SSI:s verksamhet har kunnat identi-

fieras.

Statens kärnkraftinspektion

Med anledning av regeringens uppdrag i regleringsbrevet för år 1998

redovisade Statens kämkraftinspektion (SKI) den 1 april 1998 resultatet

av den översyn som gjorts av myndighetens datorsystem inför omställ-

ningen till år 2000. SKI angav då att analysen av de egna datorsystemen

inte påvisat något som skulle kunna medföra att verksamheten skulle

kunna komma att störas på grund av år 2000-problemet. SKI redovisade

också med anledning av sitt tillsynsansvar för kärnsäkerheten vilka åt-

gärder som vidtagits gentemot tillståndshavama av kärntekniska anlägg-

ningar.

Regeringen beslutade därefter den 25 juni 1998 om uppdrag åt SKI att

inom sitt ansvarsområde bl.a. noggrant följa anpassningsarbetet, analy-

sera och bedöma eventuella risker för allvarliga störningar samt överväga

34

åtgärder för att säkerställa kärnsäkerheten i samband med omställningen Skr. 1998/99:40

inför år 2000. SKI har den 29 september 1998 redovisat läget vad gäller

risker och behov av åtgärder vid kärnkraftverken i samband med om-

ställningen till år 2000.

Som underlag för sina bedömningar har SKI använt de rapporter som

kraftbolagen ingivit till SKI under augusti och september 1998 och de

möten SKI hållit med samtliga kraftbolag under samma tidsperiod. SKI

har också gått igenom tidigare insänt material.

SKI:s samlade bedömning är:

- Att det inte förväntas att omställningen till år 2000 skall innebära ett

hot mot reaktorsäkerheten.

SKI anger att de svenska kärnkraftverken i sina ursprungsleveranser

var helt utan datorer i system av betydelse för säkerhet och drift. De för-

ändringar som därefter skett är väldokumenterade vilket ger goda förut-

sättningar att spåra de eventuella problem som kan finnas. SKI anser att

kraftbolagen hanterar de identifierade problemområdena på ett sätt som

bedöms leda till att system av betydelse för reaktorsäkerheten kan klassas

som år 2000-säkra.

- Att åtgärder vidtas för att minimera risken för driftstörningar.

SKI säger också att kraftbolagen ger system av betydelse för drifttill-

gängligheten hög prioritet. Detta görs för att kraftbolagen vill minska

risken för störningar som kan leda till behov av säkerhetssystemen. Detta

leder även till en minskad risk för bortfall av den produktionskapacitet

som kärnkraftverken utgör.

- Att arbetet hos tillståndshavama bedrivs seriöst, välorganiserat och

med en god struktur i arbetsmetodiken.

SKI anser att arbetet bedrivs som väldefinierade projekt vilka rapporte-

ras direkt till respektive bolags VD. Vidare har kraftbolagen för projek-

ten tagit fram projekthandböcker med tillhörande instruktioner för hur de

olika momenten i arbetet skall genomföras och dokumenteras. Olika in-

ternationella rekommendationer har inarbetats i dessa rutiner. Identifie-

ringsarbetet har skett genom att olika kompletterande metoder använts

för att säkerställa att alla objekt av intresse identifieras. Om analysen

visar att korrigerande åtgärder behövs utförs dessa enligt de väl inarbe-

tade rutiner som gäller för anläggningsändringar, vilket enligt SKI bör

leda till god kvalitet på de vidtagna åtgärderna.

- Att arbetet bedrivs med god framförhållning vilket ger marginaler för

att hantera oväntade problem.

SKI anser att arbetet bedrivs med tidplaner som ger goda marginaler

för nytillkomna problem. Enligt SKI:s bedömning kommer analys och

genomförande av korrigerande åtgärder på system som är viktiga för re-

aktorsäkerheten att till stor del vara genomförda före utgången av år

1998. Detta gäller även i stor utsträckning för system som är viktiga för

upprätthållande av drifttillgängligheten.

- Att åtgärder vidtas för att minimera risken att yttre störningar påverkar

reaktorsäkerheten eller drifttillgängligheten.

Som en del i arbetet inom projekten hos kraftbolagen genomförs även

scenarioutredningar om vilka yttre störningar som kan inträffa samt vilka

planeringar och konsekvensbegränsande åtgärder som behöver genomfö-

35

ras för att minimera inverkan på det egna verket. SKI anför att ombygg- Skr. 1998/99:40

nader vid flera av verken under de senaste åren har förbättrat möjligheten

att behålla reaktorn i så kallad husturbindrift vid bortfall av det yttre el-

kraftnätet, vilket förbättrar möjligheten att snabbt koppla tillbaka reak-

torn till yttre elnät när detta har återupprättats.

- Att för närvarande inga ytterligare förelägganden mot tillstånds-

havama behövs utan att arbetet kan bedrivas enligt uppgjorda planer.

SKI:s bedömning är för närvarande, baserad på inlämnade rapporter

och de muntliga föredragningar som skett, att kraftbolagen hanterar år

2000-problemet på ett sådant sätt att SKI inte skall behöva ställa ytterli-

gare krav på redovisning eller vidtagande av åtgärder. SKI kommer dock

att noga följa det fortsatta arbetet vid kraftbolagen och kommer att, om så

befinnes nödvändigt, besluta om ytterligare förelägganden.

SKI. s fortsatta arbete och planerade insatser

SKI hanterar arbetet med år 2000-problemet på samma sätt som andra

tillsynsfrågor avseende reaktorsäkerhet hanteras. SKI har under år 1997

diskuterat frågan med de olika kraftbolagen vid de ledningsmöten som

regelbundet hålles med respektive kraftbolag. I samband med insamlan-

det av underlag för rapporten till regeringen diskuterades problemområ-

det och de fortsatta aktiviteterna med varje kraftbolag.

SKI:s fortsatta arbete är att under november och december 1998 företa

inspektioner hos de olika tillståndshavama för att på plats gå igenom

dokumentationen av de olika projekten. Detta görs för att ge SKI ett

underlag för bedömning av om arbetet i projekten bedrivs med god kva-

litet. I regeringsbeslutet av den 25 juni 1998 anges att SKI skall rappor-

tera till regeringen vid två ytterligare tillfallen. Mot bakgrund av detta har

SKI begärt att tillståndshavama skall tillställa SKI rapporter i sådan ord-

ning att SKI kan bedöma deras arbete. Dessa bedömningar kommer se-

dan att ligga till grund för den rapportering SKI tillställer regeringen

samt för eventuellt beslut om ytterligare förelägganden och slutligen för

SKI:s planering av tillsynsinsatser.

Internationellt arbete

Då frågan om omställningen inför år 2000 är av global betydelse har ett

internationellt informationsutbyte startats. OECD/NEA har inventerat

arbetsläget inom sina medlemsländer samt skapat ett nätverk med en ko-

ordinator i varje medlemsland. Genom det nätverket utbyts information

om upptäckta viktigare förhållanden som kan vara av intresse för andra

länder. Inom IAEA har det bestämts att ett motsvarande nätverk som

täcker även de länder som inte ingår i OECD skall upprättas. Ett samar-

bete sker mellan OECD/NEA och IAEA så att det inte blir ett dubbelar-

bete. Som ett led i informationsutbytet kommer det att genomföras en

gemensam internationell workshop om år 2000-problemet under februari

1999.

36

SKI har vidare i sitt kämsäkerhetssamarbete med i första hand Litauen Skr. 1998/99:40

initierat en dialog om problematiken. Regeringens ambition är att detta

skall resultera i reella samarbetsprojekt under år 1999.

5.8 Hälso- och sjukvård

Regeringens bedömning: Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens

stora betydelse i samhället och att patientsäkerheten inte far äventyras

är det ytterst angeläget att viktiga system inom sektorn anpassas till

skiftet till år 2000. Det operativa ansvaret for anpassningsarbetet och

2000-säkringen inom hälso- och sjukvården åvilar sjukvårdshuvud-

männen, dvs. landsting och kommuner respektive privata vårdgivare. I

nuläget finns det inte något som talar för att allvarligare störningar

kommer att inträffa inom hälso- och sjukvården i och med skiftet till

år 2000. Det kan dock inte uteslutas att delar av verksamheten kan fa

störningar.

Regeringen ser positivt på Socialstyrelsens avsikt att under hösten

1998 göra en särskild uppföljning för att närmare utröna vilka pro-

blem och risker som kan uppstå och hur dessa kan påverka patient-

säkerheten.

Tempot i anpassningsarbetet behöver höjas hos vissa sjukvårds-

huvudmän for att säkra att nödvändiga anpassningar av systemen hin-

ner genomföras.

Eftersom alla risker för till störningar inte kan förutses är det dess-

utom viktigt att sjukvårdshuvudmännen ser över sin beredskapsorga-

nisation och testar reservrutinerna för att på så sätt minska följderna

av eventuella störningar.

Riskerna för störningar i hälso- och sjukvården är mycket beroende

av anpassningen inom övriga samhällssektorer som t.ex. i system för

el, värme, vatten och avlopp samt telekommunikationer och andra

kommunikationer. Ansvaret för anpassningen av systemen inom dessa

sektorer åligger ofta kommunala och privata bolag. Det är av största

vikt att samtliga kommuner samt eventuella entreprenörer inser bety-

delsen av anpassningsarbetet.

Skälen för regeringens bedömning

Socialstyrelsens hittillsvarande arbete i 2000-frågan

Socialstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten inom området hälso-

och sjukvård och har fått regeringens uppdrag att följa anpassningsarbe-

tet inom hälso- och sjukvården samt analysera och bedöma eventuella

risker för allvarliga störningar i samhällsfunktionen i samband med skif-

tet till år 2000.

Socialstyrelsen är inte operativt ansvarig för anpassningsarbetet och

2000-säkringen inom hälso- och sjukvården. Den uppgiften åvilar re-

spektive huvudman, dvs. landsting, kommuner och privata vårdgivare.

Det är också hos dessa huvudmän som den primära bedömningen av ris-

37

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40

ker för störningar och behovet av åtgärder måste ske. Socialstyrelsens Skr. 1998/99:40

uppgift har varit att följa arbetet samt att göra övergripande bedömningar

om anpassningsläget, eventuella risker för störningar inom hälso- och

sjukvården och behovet av beredskapsåtgärder. Utgångspunkten för

Socialstyrelsens arbete är att eventuella risker inte får äventyra patient-

säkerheten och att beredskap skall finnas hos huvudmännen för att ut-

nyttja reservrutiner. Socialstyrelsen har den 1 oktober 1998 inkommit

med en redovisning av uppdraget till regeringen.

Socialstyrelsen har hittills huvudsakligen följt anpassningsarbetet inom

hälso- och sjukvården genom Landstingsförbundets och Svenska kom-

munförbundets enkäter till landstingen och kommunerna under våren

1998. Socialstyrelsen och Landstingsförbundet har dessutom i september

1998 gemensamt gått ut med en enkät till landstingen samt universitets-

och regionsjukhusen. Socialstyrelsen har även i samband med olika till-

synsaktiviteter inhämtat information om hur anpassningsarbetet fortskri-

der. Vidare har Socialstyrelsen informerat tillverkare och leverantörer

m.fl. vad avser problemen i de allmäntekniska och medicintekniska pro-

dukterna. När det gäller anpassningsläget inom den privata sjukvården

har Socialstyrelsen haft underhandskontakter med en del privata vårdgi-

vare.

Aktuellt läge i anpassningsarbetet och bedömning av risker för störningar

Socialstyrelsens bedömning är att anpassningsarbetet inom olika delar av

landstingens hälso- och sjukvård är i full gång men att det för de flesta

landsting återstår mycket arbete innan anpassningen är klar. I anpass-

ningsarbetet prioriterar landstingen främst system som är nära förknip-

pade med patientsäkerheten eller av andra skäl anses särskilt viktiga för

hälso- och sjukvårdens funktion. Exempel på sådana system är system i

medicinsk utrustning, patientjoumalsystem, system för interna kommu-

nikationer eller försörjningssystem av olika slag.

När det gäller risken för verksamhetsstömingar som medför sämre

vård och service till patienterna gör 7 av 24 landsting (motsvarande) och

2 av 9 universitets- och regionsjukhus bedömningen att risken är ganska

stor för sådana störningar. Vidare bedömer 8 landsting att de inte helt

kommer att klara 2000-skiftet utan problem i hälso- och sjukvården.

Ytterligare 2 landsting anger att deras kartläggning ännu inte är klar och

har därför svårt att bedöma om problem kan komma att uppstå. Socialsty-

relsen ser det som angeläget att göra en särskild uppföljning för att när-

mare utröna vilka problem och risker som dessa huvudmän syftar på och

hur riskerna kan påverka patientsäkerheten. En sådan uppföljning plane-

ras under hösten 1998. Enligt landstingens nuvarande bedömning kan de

problem som kan komma att uppstå i samband med 2000-skiftet leda till

sämre kvalitet, sämre tillgänglighet, sämre service och högre kostnader.

När det gäller huruvida prioriteringar diskuterats eller fastställts inom

hälso- och sjukvården för att åtgärda år 2000-problemen anger 12 lands-

ting att sådana diskussioner pågår och 2 landsting att riktlinjer redan fast-

38

ställts. Något mer än hälften av landstingen uppger sig ha börjat med en Skr. 1998/99:40

beredskapsplanering inriktad på 2000-skiftet.

Socialstyrelsen gör bedömningen att det är viktigt att huvudmännen

utöver de direkta anpassningsåtgärdema även ser över sina beredskaps-

och reservrutiner samt testar sin beredskap för det fall icke önskvärda

händelser, trots vidtagna anpassningsåtgärder, skulle inträffa vid över-

gången till år 2000. I beredskapsplaneringen bör också ingå att se över

bemanningsbehovet inför skiftet till år 2000 och försörjningen med vik-

tiga produkter.

Enligt Socialstyrelsen finns det fortfarande behov av stora insatser när

det gäller åtgärder för anpassning av medicintekniska produkter, inte

minst för att dessa produkter ofta innehåller s.k. inbäddade system. Svå-

righeter har förelegat att fa fram dokumentation och garantier för 2000-

säkringen från en del tillverkare av medicintekniska produkter. Det är

därför viktigt att den personal som upphandlar sådana produkter ställer

krav på leverantörerna att dessa deklarerar produkternas anpassning till

2000-skiftet.

När det gäller anpassningsarbetet inom den kommunala hälso- och

sjukvården gör Socialstyrelsen bedömningen att detta är i full gång. I

Svenska kommunförbundets enkät särredovisas emellertid inte förhållan-

dena inom den kommunala hälso- och sjukvården. Svenska kommunför-

bundet avser emellertid att följa upp med en ny enkät till kommunerna

under senare delen av hösten 1998. Socialstyrelsen har i denna enkätom-

gång möjlighet att få in frågor som mer specifikt kan belysa läget inom

den kommunala hälso- och sjukvården.

Riskerna för störningar i hälso- och sjukvården, både den offentliga

och den privata, är synnerligen beroende av anpassningen inom vissa

infrastrukturella samhällssektorer som t.ex. i system för el, värme, vatten

och avlopp samt telekommunikationer och andra kommunikationer.

Ansvariga för anpassningen av dessa system är ofta kommunala och pri-

vata bolag. För att hälsoskyddet skall fungera på ett tillfredsställande sätt

krävs också att kommunerna lyckas i sitt anpassningsarbete inte minst

när det gäller vatten och avlopp samt sophämtning. Kommunerna måste

försäkra sig om att eventuella entreprenörer inom dessa eller andra områ-

den 2000-säkrar sin verksamhet.

De kontakter Socialstyrelsen haft med en del privata vårdgivare visar

att anpassningsarbete pågår även inom det privata vårdområdet. De pri-

vata vårdgivarna är många och relativt svåra att nå då det inte finns en

enhetlig organisation att vända sig till. IT-beroendet hos privata vårdgi-

vare varierar också mycket. Socialstyrelsen har ändå för avsikt att göra

en enkät till ett urval av privata vårdgivare, och då i första hand till vård-

givare med mer omfattande verksamhet, för att fa bättre kunskap om det

aktuella läget i anpassningsarbetet. Socialstyrelsen återkommer till denna

fråga i nästa rapportering.

39

Socialstyrelsens sammanfattande bedömning Skr. 1998/99:40

Med den information som Socialstyrelsen för närvarande har (och som i

stor utsträckning grundar sig på sjukvårdshuvudmännens egna bedöm-

ningar) gör styrelsen bedömningen att det i nuläget inte finns något som

talar för att allvarligare störningar kommer att inträffa inom hälso- och

sjukvården i och med skiftet till år 2000, även om det inte kan uteslutas

att vissa delar av verksamheten kan fa störningar. För att allvarliga stör-

ningar skall undvikas krävs dock att det pågående anpassningsarbetet

både hos sjukvårdshuvudmännen själva och inom de övriga samhälls-

sektorerna som hälso- och sjukvården är beroende av är framgångsrikt.

Samtidigt behöver tempot i anpassningsarbetet troligen höjas hos vissa

huvudmän för att de nödvändiga anpassningarna skall hinnas med i tid.

Eftersom alla möjligheter till störningar inte kan förutses är det också

viktigt att sjukvårdshuvudmännen ser över sin beredskapsorganisation

och testar reservrutinerna för att på så sätt minska följderna av stör-

ningar.

Socialstyrelsens handlingsplan för det fortsatta 2000-arbetet

Socialstyrelsen avser att under år 1999 fortsätta att samarbeta med

Landstingsförbundet när det gäller enkäter till landstingen för att följa

upp läget i anpassningsarbetet inom landstingens hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen planerar under år 1999 även en särskild enkät till ett urval

vårdgivare i den privata hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen kommer

också under år 1999 att följa upp arbetet med 2000-säkring i hälso- och

sjukvården genom de tillsynsbesök och inspektioner som styrelsens till-

synsorganisation genomför.

När det gäller anpassningsläget i kommunerna kommer Svenska kom-

munförbundet under hösten 1998 att gå ut med en ny enkät till kommu-

nerna. Socialstyrelsen kommer att få möjlighet att komplettera denna

enkät med vissa frågor som rör den kommunala hälso- och sjukvården

samt hälsoskyddet. Socialstyrelsen har också för avsikt att gå ut med se-

parat information till utvalda grupper angående bl.a. hälsoskyddet.

Socialstyrelsen kommer utifrån några riskscenarier att göra kon-

sekvensanalyser inom några viktiga delar av hälso- och sjukvården. Syf-

tet är att särskilt uppmärksamma huvudmännens behov av beredskap

med reservrutiner inom viktiga områden i hälso- och sjukvården samt att

se i vad mån åtgärder inom den normala beredskapsplaneringen kan ut-

nyttjas även inför 2000-skiftet. Socialstyrelsen planerar även att under år

1999 genomföra en beredskapsövning med sin ledningsorganisation för

att förbereda 2000-skiftet.

5.9 Polisväsendet

Regeringens bedömning: Rikspolisstyrelsen har gett uppgiften hög

prioritet. Den modell med olika scenarier som styrelsen utvecklar är

väl ägnad att skapa bästa möjliga underlag för bedömning av riskerna

40

inom området allmän ordning och säkerhet. Polisväsendets grundläg-

gande betydelse i samhället gör att regeringen mycket noggrant kom-

mer att följa upp resultaten av det arbete RPS bedriver och vidta de

åtgärder som är nödvändiga. Det är emellertid för tidigt att nu dra

några slutgiltiga slutsatser om vilka åtgärder som måste vidtas för att

stärka polisens förmåga att upprätthålla allmän ordning och säkerhet

vid störningar i viktiga samhällsfunktioner i anslutning till omställ-

ningen inför år 2000.

Skälen för regeringens bedömning

Uppdraget

Regeringen uppdrog i ett beslut den 25 juni 1998 åt Rikspolisstyrelsen

(RPS) att göra en övergripande bedömning av konsekvenserna inom om-

rådet allmän ordning och säkerhet av allvarliga störningar i viktiga sam-

hällsfunktioner, såsom kommunikationer, vatten- och elförsörjning, i

samband med omställningen till år 2000. Underlag för RPS bedömningar

skall lämnas av Statskontoret och av Överstyrelsen för civil beredskap.

RPS lämnade en första redovisning av uppdraget den 1 oktober 1998.

Ytterligare redovisningar skall lämnas den 1 mars 1999 och den

1 oktober 1999.

Beredskap inom polisväsendet

RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn

över detta. Styrelsens befogenheter att leda polisverksamhet koncentreras

till situationer där det krävs en central överblick och samordning eller ett

internationellt kontaktnät för att nå framgång i polisarbetet. Styrelsen

svarar för bland annat utveckling, drift och förvaltning av de i vissa fall

mycket stora centrala IT-system som används inom polisväsendet. Inom

den lokala polisorganisationen, som består av 21 polismyndigheter, an-

svarar respektive polismyndighet för de övriga tekniska stöd som är be-

roende av anpassningar inför omställningen till år 2000.

Den osäkerhet som råder om övergången till år 2000 komplicerar be-

dömningen av de konsekvenser eventuella störningar i IT-systemen kan

fa för området allmän ordning och säkerhet. RPS har därför uppdragit åt

Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utarbeta ett antal tänkbara sam-

hällsscenarier som åskådliggör effekter av allvarliga störningar i viktiga

kommunikations-, försörjnings- och betalningssystem. Vidare kommer

Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) att i samverkan med FOA utar-

beta ett scenario som skall åskådliggöra psykologiska reaktioner bland

allmänheten vid allvarliga störningar.

Resultaten från de scenarion som tas fram kommer att presenteras för

polismyndigheterna, som skall bedöma vilka konsekvenser de kan få för

området allmän ordning och säkerhet. Myndigheterna skall dessutom

bedöma vilka svagheter som kan finnas i den egna organisationen samt

föreslå åtgärder för att minimera risker och förbättra krishanteringsför-

mågan.

Skr. 1998/99:40

41

Med hjälp av scenariomodellen kommer RPS den 1 mars 1999 att Skr. 1998/99:40

kunna redovisa en första riskbedömning och beskrivning av konsekven-

serna för området allmän ordning och säkerhet. En andra bedömning

kommer att redovisas den 1 oktober 1999. I avvaktan på dessa har RPS

redovisat några generella riskbedömningar.

Risker för polisverksamheten

Polisverksamheten är beroende av ett flertal grundläggande infrastruktur-

system som står utanför polisens egen kontroll. En kontinuerlig tillförsel

av elkraft är av synnerlig vikt för polisverksamheten. Endast för vissa

begränsade verksamheter finns reservkraftsresurser tillgängliga. Tele-

kommunikationer är av helt avgörande betydelse för polisverksamheten.

Till viss del kan inskränkningar i teletrafiken ersättas med andra kom-

munikationssätt, främst radio. Radiosystemen är dock till stor del bero-

ende av att de markbundna telekommunikationerna fungerar. Vidare är

polisverksamheten starkt beroende av att det kollektiva persontrafiksys-

temet fungerar. Samma sak gäller för vatten- och avloppssystem, där po-

lisens verksamhet är sårbar på samma sätt som samhället i övrigt.

De risker som finns i de viktiga infrastruktursystemen påverkar sam-

hället i sin helhet och de har alla stora konsekvenser för området allmän

ordning och säkerhet. Oavsett vilken omfattning eventuella störningar

inom dessa system far kommer konsekvenserna inom området allmän

ordning och säkerhet att bli betydande. Även mindre problem kan upple-

vas som oproportionerligt stora i en påfrestande situation och måste där-

för ges hög prioritet.

Det är ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som måste vidtas för att

stärka polisens förmåga att upprätthålla allmän ordning och säkerhet vid

allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Rikspolisstyrelsens

fortsatta arbete med regeringsuppdraget avser att ge svar på detta.

5.10 Räddningstjänsten

Regeringens bedömning: Av Statens räddningsverks redovisning

beträffande den kommunala räddningstjänsten framgår att anpass-

ningsläget inför år 2000 varierar över landet. Räddningsverket avser

att inom ramen för sin tillsynsverksamhet, med stöd av länsstyrel-

serna, följa upp räddningstjänstens anpassningsarbete. Det är därför

för tidigt att nu dra några säkra slutsatser om räddningstjänstens för-

måga i anslutning till omställningen inför år 2000.

Skälen för regeringens bedömning: Räddningstjänst definieras i 2 §

första och andra styckena räddningstjänstlagen (1986:1102):

”Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten

eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhäng-

ande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på

människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst hänförs

också räddningsinsatser som görs enligt 25-27 a §§ utan att det har in-

42

träffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en Skr. 1998/99:40

olyckshändelse.

Ansvarsfördelningen för räddningstjänst är enligt lagen att varje kom-

mun skall svara för räddningstjänsten inom kommunen med undantag för

de som omfattas av statliga räddningstjänsten. Polisen svarar för fjäll-

räddningstjänsten och efterforskning av försvunna personer i andra fall.

Vid flyghaverier svarar Luftfartsverket för räddningstjänsten. Sjöfarts-

verket svarar för efterforskning av och räddning av människor, som är

eller kan befaras vara i sjönöd, och för sjuktransporter från fartyg. Kust-

bevakningen svarar för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga

ämnen kommit ut i havet och Vänern, Vättern samt Mälaren. Rädd-

ningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anlägg-

ning svarar respektive länsstyrelse för.

Tillsyn över efterlevnaden av räddningstjänsten inom respektive kom-

mun svarar en kommunal nämnd för, inom länet av länsstyrelsen och

centralt av Statens räddningsverk.

Det åligger kommuner och de statliga myndigheter som ansvarar för

räddningstjänsten att se till att det finns anordningar för alarmering av

räddningstjänstorganen. Staten har slutit avtal med SOS Alarm AB om

SOS-tjänsten. Statens räddningsverk har tillsynsansvaret för avtalet mel-

lan staten och SOS Alarm AB.

Räddningstjänsten är utformad för att kunna fungera i svåra situatio-

ner. Detta innebär att den är utrustad så att den självständigt kan utföra

sina uppdrag. Förutsättningarna för räddningstjänsten är dock beroende

av ett antal system som måste klara omställningen till år 2000. En förut-

sättning för att räddningstjänsten skall kunna larmas är att SOS-tjänsten

fungerar även vid en större belastning. SOS Alarm AB:s bedömning i

dag är att omställningen till år 2000 inte skall orsaka driftsstömingar i

larmfunktionen.

Räddningstjänstens uthållighet är beroende av att vatten- och elförsörj-

ning fungerar tillfredsställande. Vattenförsörjningen är ett kommunalt

ansvar och det ligger således på respektive kommun att ta ansvar för

detta anpassningsarbete. För elförsörjningen finns både ett ansvar hos

den lokala eldistributören och hos det centrala organet Svenska kraftnät.

En ytterligare förutsättning för en väl fungerande räddningstjänst är att

telekommunikationerna fungerar. Vid behov kan räddningstjänsten klara

vattenförsörjningen i viss mån genom att hämta vatten från ytvattentäkter

och elförsörjningen kan ske med stöd av motordrivna reservaggregat.

Statens räddningsverk har lämnat en första redovisning med bedöm-

ning av risker och övervägda behov av åtgärder inför omställningen till

år 2000. Räddningsverket har hos samtliga kommuner påpekat vikten av

att anpassningsarbete sker och lämnat förslag till vad detta arbete bör

omfatta ur ett räddningstjänstperspektiv. Anpassningsläget i den kom-

munala räddningstjänsten varierar över landet.

SOS Alarm AB inventerar möjliga felkällor och går igenom hårdvara,

operativsystem och applikationer.

Det fortsatta arbetet med år 2000 problem kommer att ge en bättre bild

av vilka åtgärder olika aktörer förbereder. Arbetet kommer också att ge

underlag för eventuella åtgärder som skall vidtas.

43

Anpassningsarbetet för den kommunala räddningstjänsten omfattar be- Skr. 1998/99:40

dömning av riskerna, analys, prioritering och anpassningsåtgärder för att

säkerställa räddningstjänstens förmåga. Räddningsverket planerar inom

ramen för sin tillsynsverksamhet att med stöd av länsstyrelserna följa upp

räddningstjänstens anpassningsarbete. Detta planeras ske vid fyra tillfal-

len under år 1998 och år 1999.

Regeringen anser det angeläget att det påbörjade anpassningsarbetet får

heltäckande spridning över landet och att eventuella behov av åtgärder

genomförs i god tid så att räddningstjänsten kommer att fungera utan år

2000-problem.

5.11 F örsvar smakten

Regeringens bedömning: Det är tillfredsställande att anpassnings-

arbetet nu har högsta prioritet inom Försvarsmakten. Ett viktigt mål

för Försvarsmakten måste vara att helt eliminera allvarliga konse-

kvenser för allmänheten. Från försvarssynpunkt är det av stor bety-

delse att krigsdugligheten och beredskapen inte påverkas negativt. De

redovisningar som Försvarsmakten hittills lämnat avseende anpass-

ningsarbetet visar att det finns goda förutsättningar för att dessa mål-

sättningar kan uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt.

Skälen för regeringens bedömning: Försvarsmakten är den myndig-

het inom Försvarsdepartementets ansvarsområde som till följd av såväl

storlek som verksamhetens innehåll står inför det i särklass största an-

passningsarbetet inför år 2000. Med anledning härav har regeringen och

Försvarsdepartementet parallellt med de generella kraven på återrappor-

tering anmodat Försvarsmakten att lämna fördjupade redovisningar avse-

ende anpassningsarbetet. Försvarsmakten har dessutom anmodats att re-

dovisa eventuella konsekvenser för allmänheten och för försvarsförmå-

gan i händelse av utebliven anpassning.

Av de redovisningar som hittills lämnats av Försvarsmakten har fram-

kommit att områden som potentiellt skulle kunna medföra konsekvenser

för allmänheten i händelse av en utebliven anpassning i första hand berör

flyg-, sjö- och trafiksäkerheten samt vapenområdet. Försvarsmakten har

dock i hittills genomfört arbete bedömt att några sådana risker inte före-

ligger. Försvarsmakten bedömer att några sådana risker inte heller kom-

mer att föreligga före eller efter årsskiftet 1999/2000.

Beträffande det nu pågående anpassningsarbetet kan framhållas att

Försvarsmakten tecknat avtal med Försvarets materielverk för att kunna

inventera, prioritera och åtgärda de berörda systemen. Direktiv för 2000-

säkring har utarbetats, vilka bl.a. innehåller ansvars- och rollfördelning

samt riktlinjer och stöd för det arbete som skall genomföras vid Försvars-

maktens olika organisationsenheter.

Försvarsmakten räknar med att erforderliga anpassningsåtgärder kan

ske före år 2000 i de verksamhetskritiska informationssystemen.

Försvarsmakten kommer däremot inte att hinna åtgärda alla inbäddade

44

och tekniska system före år 2000. Arbetet inriktas mot att 2000-säkra Skr. 1998/99:40

systemen så att Försvarsmakten kan upprätthålla erforderlig förmåga att

lösa sina uppgifter, vilket även innefattar räddningstjänst och stöd till

samhället vid svåra påfrestningar i fred. Målet är att verksamhetskritiska

informationssystem skall vara åtgärdade före den 31 december 1998 och

att prioriterade tekniska och inbäddade system skall vara åtgärdade före

den 1 juli 1999. De system som Försvarsmakten kommer att använda

efter årsskiftet 1999/2000 skall vara testade och säkra. Ett nytt-

j andeförbud kommer att utfärdas för de system som inte uppfyller detta

krav. En slutlig bedömning av nyttjandeförbudens konsekvenser och

därmed den samlade försvarsförmågan kommer Försvarsmakten att

kunna redovisa under senare delen av år 1999.

5.12 Överstyrelsen för civil beredskap

Regeringens bedömning: Överstyrelsens för civil beredskap arbete, vad

avser stöd till aktörer inom civila försvaret i deras arbete inför år 2000,

sker enligt regeringens bedömning på ett ändamålsenligt sätt. Detta

kommer att medge att aktörerna har bättre förutsättningar att klara av

eventuella problem inför år 2000.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är beredskapsmyndighet inom

det civila försvaret med vissa samordnande uppgifter avseende det civila

försvaret. Utöver detta är ÖCB ansvarig myndighet för bl.a. funktionen

Civil ledning. I funktionen ingår bl.a. de områdesansvariga organen i den

så kallade ledningskedjan, dvs. civilbefälhavama, länsstyrelserna och

kommunstyrelserna.

ÖCB arbetar även med säkerhetsanalyser av samhällsviktiga data-

system vad gäller beredskapsmyndigheter (se 22 a § beredskapsförord-

ningen (1993:242)). I de föreskrifter och allmänna råd avseende grundsä-

kerhet hos samhällsviktiga datasystem som ÖCB meddelat (FA22) ställs

krav som också berör 2000-omställningen inom dessa områden.

Under år 1998 har ÖCB utarbetat scenarier för att beskriva händelser

som kan inträffa som en följd av störningar eller stopp i IT-stöd vid

skiftet till år 2000. Avsikten är att aktörer inom det civila försvaret skall

få möjligheter att öva bl.a. beslutsprocesser. ÖCB bistår även med råd

om hur övningar kan genomföras.

ÖCB kommer att verka för en ökad medvetenhet om vikten av att göra

bedömningar av vilka konsekvenser som störningar eller stopp i IT-stö-

det kan få. I detta arbete ingår också att bedöma och lämna förslag på

vilka samhällsfunktioner som i första hand bör prioriteras med hänsyn till

omfattningen av de konsekvenser som störningar i IT-stödet kan få.

I regeringens uppdrag från den 25 juni 1998 avseende ÖCB:s stöd till

länsstyrelserna ingår även att myndigheten skall lämna stöd till Riks-

polisstyrelsen i dess arbete med att förbereda hantering av eventuella

störningar i samhället.

ÖCB har även inlett diskussioner med Försvarsmakten vad gäller be-

hov av samordning och inriktning av förberedelsearbetet inför är 2000. I

45

detta ingår bl.a. att se på möjligheterna att utnyttja Försvarsmaktens re- Skr. 1998/99:40

surser avseende mobil reservkraftsutrustning.

5.13 Radio och TV

Regeringens bedömning: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,

Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB har en skyldighet att

hälla en beredskap och utarbeta planer för sina verksamheter under höjd

beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Radions och

televisionens stora betydelse för samhället motiverar en fortsatt hög så-

dan beredskap, i vilken arbetet med att säkra företagens IT-system inför

övergången till år 2000 ingår som en naturlig del.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Radion och televisionens stora betydelse för samhället motiverar att det

ställs krav på en hög säkerhet i verksamheten. Riksdagens beslut med

anledning av regeringens proposition Radio och TV under höjd bered-

skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:158,

bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:18) innebär bl.a. att regeringens bered-

skapskrav på Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges

Utbildningsradio AB och Teracom AB har setts över och förtydligats

samt att Styrelsen för psykologiskt försvar har fått nya uppgifter som

samrådsorgan i frågor om beredskap på medieområdet.

Utgångspunkten för ett säkert och uthålligt distributionssystem för

radio och TV är de krav som regeringen ställer på enskilda program-

företag om den tekniska säkerheten och kvaliteten i sändningarna. För

närvarande ställer regeringen sådana krav endast på public service-före-

tagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och

Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I företagens sändningstillstånd finns

krav på att hålla en hög teknisk kvalitet på sändningarna. Sändningarna

skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så

korta som möjligt. Det är företagens ansvar att ställa de krav på sina leve-

rantörer av tjänster för utsändning och programinsamling som är nöd-

vändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företagen

åläggs av regeringen.

Teracom AB (Teracom) har en särställning genom bolagets ansvar för

den huvudsakliga distributionen av radio och TV i Sverige. Staten har i

december 1997 träffat ett avtal med Teracom om verksamheten under

höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Teracom

skall ha en beredskap för verksamheten under sådana situationer. Avtalet

innebär vidare att Teracom skall planera för och göra bedömningar av de

hot och risker som kan föreligga för verksamheten samt vidta de åtgärder

som behövs med anledning därav.

Sedan länge finns en planering för att hantera fredstida katastrofer och

andra händelser som kan orsaka störningar i såväl produktion som över-

46

föring och utsändning. Såväl Teracom som public service-företagen har

nu utifrån de nya förutsättningar som beskrivits i det föregående anpassat

sina beredskapsplaner till att omfatta en beredskap för verksamheten så-

väl under höjd beredskap som vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Detta innebär att befintlig planering ses över och anpassas vid behov.

Särskild uppmärksamhet ägnas för närvarande åt anpassning av bered-

skapsåtgärdema i samband med införandet av digital teknik.

Exempel på åtgärder som vidtas är säkerställande av alternativa sänd-

ningsplatser för centrala nyhetsredaktioner, anläggningsskydd, IT-säker-

het, kompletteringar i installationer på skyddade produktionsplatser samt

fortsatt upprättande av alternativa sändningsvägar och reservfunktioner

såsom reservelverk, programmatning via satellit och mobila reservutrust-

ningar. Företagens bedömningar redovisas årligen i beredskapsplaner till

regeringen. Regeringen har erfarit att företagen i sina kommande bered-

skapsplaner avser redovisa arbetsläget när det gäller IT-omställningar

inför skiftet till år 2000.

Säkerhet i olika datasystem är en naturlig del i företagens bered-

skapsplanering utifrån en bedömning av de risker som kan finnas för

verksamheten. Regeringen har därför kommit till slutsatsen att det utöver

dessa generella säkerhets- och beredskapskrav som gäller inte kräver

specifika krav på företagen vad gäller planeringen av IT-säkerheten inför

övergången till år 2000.

Nedan redovisas företagens egna bedömningar av läget när det gäller

säkring av IT-system inför år 2000.

Skr. 1998/99:40

Teracom AB

Teracom har sedan år 1996 arbetat med frågan i vilken utsträckning pro-

blem kan uppkomma för verksamheten vid övergången till år 2000 i

företagets olika IT-system samt vilka åtgärder som i så fall behöver vid-

tas. Under år 1997 har en omfattande studie genomförts av samtliga stöd-

system i företaget. Totalt sett anser Teracom att de problem som identifi-

erats och de därmed förknippade åtgärdskostnadema är förhållandevis

måttliga.

Teracom har utsett operativt ansvariga som arbetar för att övergången

till år 2000 skall kunna ske utan problem. Rapportering sker en gång per

kvartal i ledningsforum samt på anmodan till styrelsen. Resurser för att

kunna genomföra nödvändiga åtgärder har säkrats.

En inventering har genomförts av samtliga IT-stöd som används i

verksamheten, inbegripet vilka objekt som berörs respektive inte berörs.

Arbetet med att inventera samt analysera s.k. inbäddade system och pro-

cessorer i produktionsnätet samt reservrutiner för produktion pågår. En

uppskattning ger vid handen att 70 procent av olika datautbyten mellan

kritiska system har identifierats och analyserats.

Teracom är även beroende av att underleverantörer klarar sina åtagan-

den. Dokumenterade utfästelser finns, och ett mer genomgripande och

kompletterande arbete gentemot leverantörer pågår. Teracom för också

47

en aktiv dialog med större kunder kring bl.a. definitionen av tekniska Skr. 1998/99:40

gränssnitt och dataflöden för olika tjänster.

Teracom bedömer att samtliga objekt som är kritiska för verksamheten

och som behöver korrigeras, bytas ut eller etableras särskild bered-

skapsplan för, kommer att vara åtgärdade, testade och driffssatta senast

den 1 oktober 1999.

Sveriges Television AB

Arbetet med år 2000-problematiken på Sveriges Television AB (SVT)

startade år 1997 och beräknas vara klart i mitten av år 1999. En central

projektgrupp har utsetts inom SVT, som bl.a. svarar för bevakning, sam-

ordning, rapportering och uppföljning av projektet. Projektets uppdrag

omfattar hela SVT, men ansvaret för åtgärdandet av upptäckta problem

ligger på respektive enhet inom bolaget. SVT:s styrelse har informerats

om projektet och har också begärt att fa en rapport på senvåren 1999 om

utfallet av den riskanalys som nu har påbörjats. Information om arbetet

har spridits till samtliga medarbetare på SVT.

Huvudmålet är att säkerställa att SVT:s samtliga IT-system och inbäd-

dade system i produktionsutrustning, hissar, inpasseringssystem etc. skall

fungera även efter skiftet till år 2000.1 ett första steg görs en inventering

av alla datasystem, datorer, nätverksutrustning, produktionsutrustning,

kontorsmaskiner och system i byggnader som kan innehålla datum-

klockor. All utrustning som är viktig för verksamheten och innehåller

mikrochips eller inbäddade system skall kontrolleras.

I ett andra steg görs en analys av inventerat material avseende påver-

kan vid skiftet till år 2000 och i ett tredje steg testas systemen. Valda

datasystem kommer att kontrolleras i en simulerad nätverks- och test-

miljö. Slutligen kommer upptäckta fel och brister att åtgärdas. En risk-

analys håller på att tas fram. Denna analys siktar på att klargöra vad som

bör åtgärdas om någon eller några anläggningar, leverantörer, system etc.

fallerar, trots de åtgärder för att säkra driftssäkerheten som nu sätts in.

SVT är i flera fall beroende av att aktörer i omvärlden, leverantörer

etc. klarar sina eventuella problem. Exempel på sådana tjänster är elför-

sörjning, tele- och satellittjänster samt distributionen av TV-program.

SVT ställer därför nödvändiga krav på alla sina leverantörer av tjänster

och utrustning.

Sveriges Radio AB

Sveriges Radios direktion antog under år 1997 en handlingsplan för sä-

kerställande av verksamheten vid skiftet till år 2000. Företaget har ge-

nomfört en systematisk kartläggning och inventering av samtliga data-

applikationer som utnyttjar en datumrelation. Aktiviteter, ansvarsområ-

den, statusnivåer och prioriteringsnivåer är fastställda. Direktionen har

fastställt företagets krav på 2000-säkerhet vid upphandling av ny utrust-

ning och produktdeklarering av befintliga system och mikroprocessor-

48

styrd verksamhet. Samråd med externa företag, särskilt Teracom AB, Skr. 1998/99:40

sker löpande.

Ledningen för Sveriges Radio har utsett särskilt ansvariga för arbetet

med att säkra verksamheten vid skiftet till år 2000. Sveriges Radios di-

rektion fungerar som särskild styrgrupp för projektet. Arbetet med att

säkerställa företagets vitala system bedrivs i projektform. En särskild

bemanningsplan har upprättats för de kritiska datum som berörs. Styrelse

och revisorer informeras fortlöpande om arbetet.

Sveriges Utbildningsradio AB

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) påbörjade år 1997 arbetet med att se

över och åtgärda riskerna för verksamhetens IT-system inför övergången

till år 2000. En särskild projektgrupp har utsetts inom UR som ansvarar

för analys och åtgärder. UR ingår tillsammans med SVT, SR och Tera-

com i en gemensam grupp som arbetar med inventering av problem och

eventuella åtgärder för sändningsverksamheten. I fråga om intern pro-

duktionsteknik har UR gått igenom samtliga system och har åtgärdat eller

håller på att åtgärda tänkbara problem. Detta arbete kommer, enligt UR,

att vara avslutat vid halvårsskiftet år 1999. UR:s egen bedömning är att

man genom hittills vidtagna åtgärder har full kontroll över frågan.

5.14 Post

Regeringens bedömning: Posten AB har påbörjat arbetet med om-

ställningen till år 2000 i god tid och bolaget har deklarerat att

arbetet kommer att vara klart före halvårsskiftet år 1999. Stöd och

kontroll av arbetet drivs av Postens ledning via ISG-2000, som är

Postens samordningsprogram för 2000-skiftet. Posten är i sin

verksamhet beroende av samhällets infrastruktur, framför allt el,

telekommunikationer och transporter klarar övergången till år 2000.

Skälen för regeringens bedömning

Riskbedömning av Posten AB:s verksamhet

Posten AB (Posten) har i dag, genom sina tillståndsvillkor, ansvaret för

den samhällsomfattande posttjänsten. Minst 85 procent av brevförsändel-

sema inom den samhällsomfattande tjänsten skall enligt postförord-

ningen (1993:179) levereras över natten. Vid större störningar i bolagets

terminalanläggningar och distributionssystem kan uppfyllandet av statens

krav på postservicen helt eller delvis ej komma att tillgodoses eller rent

av omöjliggöras. I det fall att en sådan störning skulle bli långvarig kan

möjligheten att sprida information till landets alla medborgare försvåras

avsevärt.

Posten har i god tid påbörjat sitt arbete med IT-omställningen inför år

2000. Bolaget räknar med att vara klart med planerade åtgärder och tester

före halvårsskiftet 1999. Posten är i sin verksamhet beroende av samhäl-

49

lets infrastruktur, framför allt el, telekommunikationer och transporter Skr. 1998/99:40

klarar övergången till år 2000. Posten har framhållit att bolaget, för att

fullgöra sina åtaganden är starkt beroende av att andra inom transportsek-

torn, främst inom Luftfartsverket, SJ:s och Banverkets områden, också

har 2000-säkrat sina verksamheter.

Inom Posten pågår arbetet med att 2000-säkra verksamheten inom alla

enheter. Målet för arbetet är att nå större säkerhet och jämnare kvalitet än

tidigare. Stöd och kontroll av arbetet drivs av Postens ledning via ISG-

2000, som är Postens samordningsprogram för 2000-skiftet, samtidigt

som ansvaret för anpassningsarbetet ligger helt på de enskilda enheterna.

Fokus för 2000-arbetet inom Posten ligger för närvarande på att planera

lämpliga tester mellan de olika enheternas IT-system och att tillsammans

med viktiga kunder och samarbetspartner utarbeta liknande tester. Tes-

terna kan emellertid göras först efter det att alla inblandade parter är

färdiga med sina egna IT-system och dessa kommer därför att genom-

föras först under våren 1999.

Samtidigt med detta arbete pågår en genomgång av olika typer av av-

tal. Postens största leverantörsberoende finns i dag inom affärsområdet

Posten Brev och rör främst brevsorteringsanläggningama. Ett nära sam-

arbete sker därför med leverantörerna för dessa anläggningar så att dessa

skall klara omställningen. Posten har också anskaffat reservkraftsanlägg-

ningar till alla postsorteringsterminaler. Reservkraftsanläggningama är

till hälften bekostade av PTS av beredskapsskäl.

5.15 2000-omställningen ur ett brukar- och

konsumentperspektiv

Regeringens bedömning: Varje producent och leverantör av t.ex.

datorer, el, finansiella tjänster, post- och telekommunikationer bör

upplysa brukare om hur produkter kommer att fungera och tjänster

tillhandahållas även efter skiftet. Därvid bör de informera om hur man

skall försöka bemästra de svårigheter som kan uppstå.

Skälen för regeringens bedömning: Medborgarna och företagen är

på olika sätt och i olika sammanhang ”användare” av produkter, tjänster

och nyttigheter som påverkas av eventuella IT-omställningar inför skiftet

till år 2000. Det kan gälla användandet av datorer och hemelektroniska

produkter, tillgodogörandet av finansiella tjänster, nyttjandet av energi,

post- och telekommunikationer etc. Regeringens bedömning av aktuellt

läge i de viktigaste samhällssektorerna som kan störas till följd av IT-om-

ställningar vid tusenårsskiftet redovisas i det följande. Inledningsvis bör

dock några viktiga aspekter beröras från ett rent brukarperspektiv.

Informationsaspekten är av fundamental betydelse. Företagen ser nor-

malt till att försöka skaffa sig kunskap om 2000-frågor. För enskilda an-

vändare och konsumenter kan det emellertid förhålla sig delvis annor-

lunda. Här måste krav ställas på att de informeras om dessa frågor när de

har samband med produkters funktion och viktiga nyttigheters och tjäns-

50

ters fortsatta tillhandhällande. De bör därvid upplysas om de eventuella Skr. 1998/99:40

riskerna och om vad de själva kan göra för att minimera dessa. Därvid

bör bl.a. uppmärksammas de konsumenter som kan ha särskilda behov,

exempelvis därför att de är funktionshindrade.

Informationen kan också avse vilka rättigheter konsumenterna har en-

ligt t.ex. konsumentköplagen om en dator fallerar eller hur deras TV- och

videoapparater eller hushållsapparater kan påverkas av IT-omställningen.

I det sammanhanget förtjänar det att uppmärksammas hur skyddet i olika

typer av försäkringar är utformat för att möta de eventuella krav på

ersättning för direkta eller indirekta skador som kan bli en följd av över-

gången till år 2000.

Allmänhetens kännedom om 2000-frågan.

Krav har aktualiserats från många håll på att allmänheten måste fa mer

kunskap i 2000-frågan. Detta har tagits upp i olika internationella rap-

porter. Utgångspunkten bör vara att man som konsument bör vara med-

veten om huruvida en vara som köps är 2000-säker, eller om garantin

gäller om varan inte visar sig klara av att hantera 2000-skiftet. Ökad

medvetenhet hos konsumenterna kan dessutom skapa ett tryck underifrån

som driver på arbetet hos producenterna.

Småföretagen är en annan grupp som, vilket redan nämnts, behöver

mer information för att veta vad som är problemet och på vilket sätt det

kan åtgärdas och för att inse allvaret i frågan.

2000-delegationen har undersökt allmänhetens kännedom om 2000-

frågan. Studien visar att många har hört talas om 2000-frågan (84 procent

av ca 1 000 tillfrågade), vilket troligen kan tillskrivas svenskarnas stora

mediekonsumtion, eftersom nästan alla som hade hört talas om frågan

hade fått informationen via medier. Men trots att kännedomen tycks vara

stor är det få som relaterar 2000-frågan till samhällsstömingar, som t.ex.

störningar i vatten- eller elförsörjningen, finanssystemet, kommunika-

tionssystemet eller liknande.

Det är angeläget att överväga kunskapshöjande informationsåtgärder

riktade mot den enskilde individen om de potentiella konsekvenserna.

Risken är annars att det kan uppstå allvarliga situationer om störningar

blir verklighet. Okunskap eller felaktig information kan också leda till

ryktesspridning som kan få allvarliga konsekvenser. En bred och sakligt

upplagd information till allmänheten bör därför genomföras.

6 Övriga sektorer

6.1 Kommuner och landsting

Regeringens bedömning: Det kommunala självstyret innebär att

kommun och landsting har en handlingsfrihet i förhållande till staten

när de utför sina uppgifter. Handlingsfriheten skall ses i perspektivet

51

av det betydande ansvar kommuner och landsting som huvudmän har

för flera samhällsviktiga funktioner.

Många kommuner är också ägare till bolag som handhar samhälls-

viktiga funktioner, t.ex. energi- och vattendistribution. En fjärdedel av

kommunerna uppgav våren 1998 att de inte inventerat de tekniska

system som innehåller inbäddade processorer. Det gäller områden

som tillhandahållandet av vatten, avlopp och energi. En tredjedel av

landstingen uppgav i september 1998 att de inte klarar övergången till

år 2000 utan problem. Mot denna bakgrund vill regeringen betona att

det i kommunernas och landstingens roller som huvudmän och ägare

ligger ett operativt helhetsansvar för anpassningsarbetet och 2000-

säkringen inom respektive samhällsfunktion. Det operativa ansvaret

förutsätter samordning på ledningsnivå inom varje kommun och

landsting. Varje kommun och landsting ansvarar för att bedöma risker

för störningar i sin verksamhet samt att vidta olika åtgärder för att så-

väl motverka störningar som hantera effekter av eventuella störningar.

Eftersom osäkerheter kvarstår om vilka följder omställningen till år

2000 får är det naturligt att planeringen även innefattar väl fungerande

och realistiska reservrutiner.

Skr. 1998/99:40

Skälen för regeringens bedömning

Statens roll

Staten ansvarar för att följa förberedelsearbetet i kommuner och

landsting och att göra övergripande nationella bedömningar av anpass-

ningsläget och eventuella risker för störningar inom olika samhällsfunk-

tioner och i vissa fall av behovet av beredskapsåtgärder. Statliga myn-

digheter utövar tillsyn över flera av de samhällsviktiga funktionerna

inom kommuner och landsting. Dessa myndigheter har fått regeringens

uppdrag att inom sina respektive sektorer återkommande göra bedöm-

ningar av läget vad gäller 2000-problemet.

Kommuner och landsting ansvarar för samhällsviktiga funktioner

Kommuner och landsting ansvarar för flera viktiga samhällsfunktioner.

Kommunerna ansvarar bl.a. för social omsorg (barnomsorg, äldre- och

handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg), eldistribution, ren-

hållning och avfallshantering, vatten och avlopp, värmedistribution,

räddningstjänst, civilt försvar, miljö- och hälsoskydd, plan- och byggfrå-

gor samt grund- och gymnasieskola. Landstingen ansvarar bl.a. för hälso-

och sjukvård samt tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder.

Landstingens verksamhet är beroende av kvalificerad medicinteknisk

utrustning och olika former av försörjningssystem. Hälso- och sjukvår-

den är också i stor utsträckning beroende av andra samhällsfunktioner,

t.ex. system för el, vatten och avlopp, värme, telefoni och andra kom-

munikationer. Landstingen är liksom kommunerna beroende av inbädd-

ade informationstekniska system för driften av sin verksamhet.

52

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet sprider kunskap Skr. 1998/99:40

om läget inom kommun- och landstingssektorn och stöder aktivt kom-

muner och landsting i deras omställningsarbete. Kommunförbundet spri-

der testresultat och erfarenheter från omställningsarbetet till samtliga

kommuner. Landstingsförbundet har också inrättat en central grupp för

att leda och samordna 2000-arbetet samt fem undergrupper eller motsva-

rande för viktiga områden för IT-stöd. En viktig uppgift i detta samman-

hang är att löpande följa kommunernas och landstingens omställning till

år 2000.

Kommuner

Den enkätundersökning avseende kommunernas 2000-problem som

Svenska kommunförbundet genomförde under våren 1998 har komplette-

rats under sommaren. Samtliga kommuner har numera påbörjat sitt 2000-

arbete. Många kommuner befinner sig i en inventeringsfas. Allt fler

kommuner har börjat vidta åtgärder utifrån den genomförda invente-

ringen. Hälften av kommunerna uppger att det saknas ett tydligt uppdrag

från kommunledningen till kommunens förvaltningar angående 2000-

problemet. Cirka en ijärdedel av kommunerna har inte börjat inventera de

tekniska system som innehåller inbäddade processorer. Det gäller områ-

den som tillhandahållandet av vatten, avlopp och energi. Kommunför-

bundet planerar att genomföra en uppföljande enkätomgång under

november och december 1998. Socialstyrelsen kommer att beredas möj-

lighet att formulera frågor till denna enkät.

Landsting

Landstingens centrala grupp för 2000-anpassningen i landstingens IT-

stöd har tillsammans med Socialstyrelsen under september 1998 genom-

fört en enkätundersökning för att beskriva och följa upp landstingens

arbete med att anpassa IT-stöden till år 2000.

Sammanfattningsvis uppger tjugo landsting att 2000-anpassningen ut-

gör ganska stora problem för dem) Endast fyra landsting anser att en stor

del av åtgärdsarbetet är genomfört. Tjugo landsting menar att åtgärdsar-

betet är i full gång men att mycket arbete återstår. Sjutton landsting be-

dömer riskerna som ganska små att 2000-anpassningen medför verksam-

hetsstömingar som medför sämre vård och service till patienterna. En

tredjedel av landstingen bedömer sig inte klara övergången utan problem.

Två tredjedelar av landstingen bedömer att de kan klara övergången ge-

nom åtgärder i befintliga system eller genom införandet av nya system.

6.2 Socialförsäkringsområdet

Regeringens bedömning: Omställningsarbetet inom socialförsäk-

ringsområdet inför år 2000 har en hög komplexitet och är mycket om-

fattande, samtidigt som andra omfattande utvecklingsarbeten görs.

53

Bland annat skall det reformerade ålderspensionssystemet införas.

Trots detta bedöms att Riksförsäkringsverket har en tillfredsställande

kontroll över 2000-omställningen.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Inom socialförsäkringsområdet är beroendet av ett väl fungerande IT-

stöd av central betydelse. Socialförsäkringens administration betalar ut ca

300 miljarder kronor per år i ersättningar, vilket motsvarar ca 25 procent

av den privata konsumtionen. Inom socialförsäkringsområdet är Riksför-

säkringsverket ansvarig systemägare av de gemensamma IT-stöden vilket

också innebär ett ansvar för det omfattande utvecklingsarbetet som är

nödvändigt av IT-stöden. I detta ansvar ligger också att verket har ansvar

för arbetet med att 2000-säkra de gemensamma IT-stöden.

IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration är mycket

komplex. Ett omfattande arbete inom Riksförsäkringsverket pågår för att

utveckla och förbättra administrationens IT-stöd. Ett viktigt syfte med

detta arbete är att förbättra de allmänna försäkringskassornas IT-stöd för

att effektivisera handläggningen av socialförsäkringen. Parallellt med den

pågående utvecklingen av IT-stöden driver Riksförsäkringsverket även

utvecklingsarbetet av det nya pensionssystemet som träder i kraft succes-

sivt från år 1999 och arbetet med att 2000-säkra samtliga IT-system.

Dessa uppgifter har högsta prioritet inom organisationen. Riksförsäk-

ringsverket beräknar att 2000-säkringen under en treårsperiod kommer

att kosta verket knappt 300 miljoner kronor och arbetet sysselsätter ca

140 personer.

Riksförsäkringsverket har med anledning av uppdrag i regleringsbrev

avseende år 1998 rapporterat om IT-verksamhetens utveckling inom

socialförsäkringsområdet. Denna rapportering innehåller i enlighet med

uppdraget också information om vilka åtgärder som vidtagits för att sä-

kerställa funktionaliteten inför övergången till år 2000. Riksförsäkrings-

verket skall före utgången av år 1998 till regeringen inkomma med en

förnyad rapportering inom området.

I Riksförsäkringsverkets rapportering lämnas en översikt av vad som

måste säkerställas inför år 2000 avseende IT-systemen inom socialför-

säkringen samt en rapport om hur långt Riksförsäkringsverket kommit i

detta arbete. Nedan redovisas dessa uppgifter. Vissa uppgifter bygger på

arbetsläget i oktober och november 1998.

Riksförsäkringsverket konstaterade i juni 1998 liksom vid tidigare till-

fällen att arbetet med 2000-säkringen inom applikationsdelen var för-

knippad med allvarliga förseningsrisker. Men riskerna är numera mindre

och arbetet med 2000-säkringen flyter planenligt. Ett antal åtgärder har

vidtagits, bl.a. har lednings- och ansvarsfunktioner omorganiserats och

tydliggjorts. Arbetet har också stärkts kompetensmässigt och olika av-

gränsningar har gjorts. Riksförsäkringsverket har också genomfört en

riskanalys över vad som totalt sett skulle kunna inträffa vid övergången

till år 2000, vilket resulterat i en handlingsplan. En ny beredskapsplan för

Skr. 1998/99:40

54

svåra och kritiska situationer inom socialförsäkringen med olika re- Skr. 1998/99:40

servrutiner har utarbetats, vilket är en del av handlingsplanen.

Regeringen konstaterar liksom Statskontoret att omställningsarbetet

inom socialförsäkringen har hög komplexitet och är mycket omfattande

såväl verksamhetsmässigt som personellt. Arbetet bedrivs med stark

medvetenhet och förankring i Riksförsäkringsverkets ledning. Ett till-

fredsställande grepp om 2000-omställningen förefaller därför föreligga.

Socialförsäkringsapplikationer

Socialförsäkringens applikationssystem består av ca 5 800 program, som

utvecklades framför allt under 1970- och 1980-talen. Programmen består

av ca 6 miljoner kodrader och analysen har visat att datum finns på var

tionde rad. Den jämförelsevis mycket höga datumförekomsten beror på

att socialförsäkringen till stor del bygger på ersättningar för vissa tids-

perioder, där datumen är viktiga delar i handläggningen. En genomgång

av arbetsläget i november 1998 visade att av de 5 800 programmen är ca

4 900 säkrade och arbete pågår med ytterligare ca 900 program men

Riksförsäkringsverket konstaterar också att detta arbete är mer komplext

än vad som kunde förutses och att arbetet tar mer resurser i anspråk än

vad som planerats.

Hårdvara och standardprogramvaror

Riksförsäkringsverket har central utrustning på ett antal tekniska platt-

formar. I dessa ingår bl.a. stordatorer där socialförsäkringsapplikatio-

nema till största delen körs, samt persondatorer i lokala nätverk. Till

detta kommer kommunikationsnät med tillhörande kommunikationsut-

rustningar och kommunikationsprogramvaror. Totalt sett finns det ca 500

olika produkter som måste säkerställas. Arbetet flyter till största delen

planenligt och i oktober 1998 var Riksförsäkringsverket bl.a. klart med

installationen av ett 2000-säkert operativsystem för stordatorer.

Övriga system

Här finns utrustning som inpasseringssystem, fastighetssystem m.m. som

framför allt kan ha problem med s.k. inbäddade system. Enligt Riksför-

säkringsverket flyter denna del planenligt.

6.3 Företagssektorn

Regeringens bedömning: Stora företag har tidigt insett att 2000-

skiftet kan utgöra ett hot mot den egna affärsverksamheten och arbetet

har varit i gång sedan lång tid. Bedömningen är att bilden är splittrad

55

men att det fortfarande finns anledning till oro.

För de små och medelstora företagen är bedömningen att anpass-

ningsarbetet inte har kommit tillräckligt långt. Bland de allra minsta

företagen är medvetenheten sannolikt mycket låg om problemets art

och hur det kan slå mot verksamheten. Gentemot de små och medel-

stora företagen krävs således fortsatta insatser. Det är samtidigt viktigt

att branschorganisationer m.fl. stöttar företagen så att de snabbt kom-

mer i gång med arbetet.

Regeringen överväger olika åtgärder för att skapa öppenhet kring

2000-arbetet.

Skr. 1998/99:40

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Vid 2000-delegationens sammanträde i juni 1998 meddelade Industriför-

bundet att läget är fortsatt allvarligt inom företagssektorn även om akti-

vitetsnivån har ökat markant. De stora företagens beroende av små före-

tag och av infrastrukturen i stort gör att osäkerheten är stor. Företagen

anser att man nu tvingas att göra prioriteringar. Vid samma möte redovi-

sade Företagarnas Riksorganisation att läget för omställningen vid små

och medelstora foretag är svårtolkat men att allt tyder på att arbetet släpar

efter och att åtgärder måste vidtas för att trygga verksamheten.

Arbetet går nu in i ett intensivare skede för de större företagen. Enligt

vissa bedömningar inriktas omställningsarbetet i de större företagen allt

mera på att se över reservrutiner och beredskapsplaner. Anledningen

uppges vara osäkerheten om förhållanden i omvärlden, exempelvis leve-

rantörers besked, samhällets infrastrukturer och även situationen i andra

länder.

Information om 2000-arbetet

Företagen visar inte gärna utåt hur de ligger till i 2000-arbetet. Detta

tycks vara fallet för företag i hela världen och är ett stort problem i sig.

Motsvarigheten till Finansinspektionen i USA, Security and Exchange

Commission, kräver att de bolag som är registrerade på USA:s börser

öppet skall redovisa sina kostnader och planer inför anpassningen till år

2000. Detta gäller givetvis även de svenska foretag som är noterade på

amerikanska börser.

I Sverige har Industriförbundet i februari 1998 uppmanat sina med-

lemsföretag att öka informationsinsatserna i 2000-frågan, bl.a. genom att

ange sin 2000-status i års- och delårsrapporter. I juni 1998 sände

Stockholms Fondbörs ut en liknande skrivelse.

2000-delegationen har granskat hur de 98 börsföretagen på Stockholms

Fondbörs A-lista informerar om sitt 2000-arbete i årsredovisningar, del-

årsrapporter och webbplatser på Internet. Undersökningen gav ett nedslå-

ende resultat. I drygt hälften av företagens årsredovisningar (avseende

1997 års verksamhet) påträffades uppgifter kring 2000-frågan. Endast tre

56

av dessa företag lämnade informationen under en rubrik som särskilt Skr. 1998/99:40

kunde associeras till skiftet till år 2000.

För 86 av företagen påträffades webbplatser på Internet (mitten av

augusti 1998), varav fem hade uppgifter kring företagets 2000-omställ-

ning. När det gäller delårsrapporterna var det 14 företag som informerade

om sitt 2000-arbete. Endast tre företag lämnade information om 2000-

frågan i såväl årsredovisning, delårsrapport som på webbplats. Endast en

handfull av företagen har lämnat information om 2000-omställningen

som ger läsaren konkreta upplysningar som gör att man kan värdera

arbetet.

Industriförbundets och Fondbörsens uppmaningar och de undersök-

ningar som 2000-delegationen på olika sätt har förmedlat tycks således

ännu inte ha hörsammats.

Små och medelstora företag

Olika undersökningar pekar på att de små och medelstora företagen inte

har tagit 2000-problemet på allvar. Små företag svarar för en stor del av

sysselsättningen och är viktiga länkar i produktionskedjor. (I Sverige har

också vissa storföretag satt hårt tryck på underleverantörerna att se över

sina verksamheter.)

En enkätundersökning som 2000-delegationen har låtit utföra bland

400 företag med 5-100 anställda (totalt finns, enligt Statistiska central-

byrån, 108 000 företag med 5-100 anställda) indikerar att småföretagen i

Sverige inte har uppmärksammat 2000-problematiken på ett tillfreds-

ställande sätt. En stor andel uppger att de inte tänker se över viktiga sys-

tem i sin verksamhet. Undersökningen visar att 38 procent av dem som

vet att de har inbäddade system inte tänker göra något för att 2000-säkra

dessa.

Så gott som samtliga företag berörs av 2000-frågan och behöver därför

säkerställa verksamheten. Det kommer framöver att bli allt viktigare för

de mindre företagen att visa att man har gjort allt som har stått i deras

makt för att kontrollera verksamheten.

Finansiärerna, i första hand bankerna, börjar visa ett ökande intresse

för kundernas status i 2000-frågan. Bankerna måste bedöma risken för

sina krediter och väger då in arbetet med 2000-omställningen.

Branschorganisationer har flera viktiga roller i 2000-frågan gentemot

sina medlemmar, särskilt när det gäller de små företagen med små resur-

ser. De kan dels fungera som väckarklocka och informationsförmedlare,

dels ge mer eller mindre aktiv hjälp och vägledning. De kan dessutom

samordna branschspecifika aktiviteter.

I oktober 1998 genomförde 2000-delegationen en undersökning bland

226 branschorganisationer som visar att 66 procent av de tillfrågade an-

såg att det var av stor eller yttersta vikt för medlemmarna med informa-

tion i 2000-frågan. Trots detta har endast 37 procent (72 stycken) själva

satt in åtgärder för att informera och hjälpa sina medlemmar.

57

Av de 121 respondentema som i dagsläget inte har satt in åtgärder för Skr. 1998/99:40

att informera sina medlemmar om 2000-problematiken anger 37 procent

att de inte heller i framtiden avser att göra något.

Resultatet visar att många uppfattar att det är angeläget att medlem-

marna far information, vilket måste tolkas som att många har uppfattat

2000-frågan som en fråga att ta på allvar. Ändå tycks uppfattningen vara

att ”någon annan” skall se till att medlemmarna blir informerade.

7 Det internationella läget

I Sveriges kontakter med andra länder är det av största vikt att klarlägga

statusen inom gränsöverskridande infrastrukturer och system.

Den ökande teknikutvecklingen i kombination med internationalise-

ringen innebär att Sverige är starkt beroende av att våra närmaste grann-

länder samt våra viktiga import- och exportländer säkrar sina system.

Framför allt gäller detta elförsörjning och telekommunikationer, men

även störningar hos andra länders småföretag, inte minst diverse kompo-

nentindustrier, kan bidra till att svenska företag far svårt att arbeta som

vanligt. En annan källa till oro är tredje världen, där 2000-frågan ofta far

stå tillbaka för mer vardagliga och akuta problem. Under hösten 1998 har

ett antal initiativ tagits för att bl.a. öka informationsutbytet i 2000-frågan

mellan världens länder. Ett av huvudsyftena är att försöka fa en uppfatt-

ning om hur arbetet fortskrider internationellt.

En OECD-rapport från oktober 1998 (The Year 2000 Problem: Im-

pacts and Actiori) visar bl.a. att medvetenheten om 2000-problemet ökar i

medlemsländerna men att det fortfarande återstår mycket arbete innan

systemen är säkrade. 2000-frågan är fortfarande underskattad. I många

länder har omställningsarbetet just kommit i gång. Situationen är särskilt

oroande inom hälso- och sjukvårdsområdet, hos små och medelstora fö-

retag och inom vissa delar av den offentliga sektorn. OECD anser också

att det finns risk för negativa återverkningar på samhällsekonomin och

menar att bedömningar är vanskliga eftersom det råder stor osäkerhet om

hur stora störningar det kan bli. Man ser också ett behov av ett ökat in-

ternationellt samarbete och särskilt när det gäller de gränsöverskridande

aktiviteterna inom framför allt områdena energi, telekommunikation,

transporter och finansiella transaktioner.

Europeiska kommissionen bedriver ett samarbetsprojekt om 2000-om-

ställningen under Generaldirektorat III. Sammanfattande slutsatser från

den rapportering som har begärts in från medlemsländerna är att mycket

har gjorts under år 1998. Anledning till oro finns dock för vissa områden,

t.ex. när det gäller den offentliga sektorns förberedelser. Vidare konstate-

ras att det saknas information om läget i de lokala och regionala delarna

av de offentliga verksamheterna (kommuner och motsvarande).

Det finns inga rapporter om att gränsöverskridande aktiviteter pågår i

transportsektorn (järnväg, sjöfart, väg). Energisektorn är det område som

inger mest oro.

58

Få insatser har gjorts mot allmänheten för att informera i 2000-frågan

och få länder överväger att infora särskilda lagstiftningsåtgärder.

Europeiska kommissionen (Generaldirektorat XXIV) har i en arbets-

grupp, the Consumer Committee, tagit upp konsumentaspekten. Diskus-

sionerna och förslagen rör allmänhetens behov av konsumentinformation.

Vid en konferens i London i oktober 1998, The Global Year 2000

Summit, med OECD och en rad andra stora organisationer som arrangö-

rer, konstaterades att omfattningen av 2000-problemet är stor och svår

och att det fortfarande återstår mycket arbete, från företagsnivå till

nationsnivå. Vid konferensen diskuterades bl.a. behovet av global sam-

verkan på en rad områden eftersom 2000-frågan rymmer ett flertal ge-

mensamma beröringspunkter mellan världens länder. En annan fråga var

bristen på kunskap för att kunna göra bedömningar av läget. Inom före-

tagssektorn t.ex. är det problematiskt att informera om sin status eftersom

det kan påverka börskursen. U-ländemas behov av hjälp för att komma i

gång med anpassningsarbetet var ytterligare en fråga som togs upp.

Världsbanken har ett omfattande program för att hjälpa dessa länder.

Vid konferensen lyftes Sverige fram som ett av de bättre förberedda

länderna, tillsammans med Nederländerna, Belgien och Storbritannien.

Skr. 1998/99:40

Olika länders insatser

Resultatet av OECD:s enkät till medlemsländernas regeringar visar att

det finns en medvetenhet om problemet och att många länder har omfat-

tande program för att lösa det. Det finns emellertid också exempel på

länder som inte har påbörjat omställningsprojekt i någon större omfatt-

ning.

De flesta av länderna är eniga om att regeringens roll är att skapa all-

män medvetenhet om problemet och peka på behovet av att sätta in åt-

gärder. Många har inrättat särskilda insatsgrupper för att arbeta med frå-

gan. De flesta nationer är ense om att det privata näringslivet måste ta

ansvar för att åtgärda sina egna problem. Några har från statligt håll bl.a.

anslagit medel för att hjälpa den privata sektorns aktörer och särskilt de

små och medelstora företagen.

Det finns också exempel på länder som anser att staten har ett mycket

litet inflytande över den privata sektorn och därför har små eller inga

insatser riktade till industrin. Till dessa hör bl.a. Frankrike, Tyskland och

Nya Zeeland.

Danmark arbetar aktivt både mot näringslivet och på den statliga sidan.

År 2000-sekretariatet, med medel från forskningsministeriet, genomför

informationsaktiviteter, belyser olika problemställningar och följer upp

aktörerna. I Norge tillsattes i juni i år Aksjon 2000 för att göra särskilda

insatser riktade mot små och medelstora företag samt mot kommunerna.

Storbritannien är mycket offensivt när det gäller 2000-frågan. Action

2000 (Storbritanniens insatsgrupp) har en budget på 16 miljoner pund för

att se till att landets små och medelstora företag tar problemet på allvar.

Storbritannien är också mycket aktivt för att skapa medvetenhet på det

59

internationella planet, bl.a. genom att fondera ca 10 miljoner pund för Skr. 1998/99:40

ändamålet till Världsbanken.

Kostnader

Ett flertal studier visar att de ekonomiska återverkningarna till följd av

2000-problemet riskerar att bli betydande. Exempelvis anser Gartner

Group, ett analytikerföretag som ofta citeras i 2000-frågan, att världens

IT-kostnader kommer att uppgå till mellan 300 och 600 miljarder US-

dollar. Dessa bedömningar bör dock tolkas med viss försiktighet, anser

OECD. Analytikerna i Gartner Group utgår ifrån att anpassningsarbetet

inte hinns med och att arbetet görs dåligt. Emellertid konstaterar OECD

att även om det skulle bli negativa effekter är det troligt att det på längre

sikt kan få vissa positiva följder. Detta beroende på att en genomgång av

IT-systemen ger en bättre överblick av systemen, att företagen får möj-

lighet att byta ut uttjänta system och att det därmed finns goda möjlighe-

ter att i framtiden öka produktiviteten och skära ned underhållskostnader.

Hur ser det ut i de viktigaste sektorerna?

I OECD:s rapport The Year 2000 Problem: Impacts and Actions görs en

uppskattning av anpassningsarbetet samt risknivån i olika sektorer. Upp-

skattningen bygger på olika statusrapporter från offentliga och privata

källor och omfattar ett antal länder. Tabellen ger en fingervisning om att

arbete återstår att göra i vissa nyckelsektorer.

Risk och anpassning i 2000-arbetet för olika sektorer

Grad av anpassning till år 2000

Hög

Medel

Medel-låg

Hög

Finans

Bank

Försäkring

Fiyg

Telekommunikation

Tillverkningsindustri

De flesta offentliga

verksamheterna

Energi

Övrig offentlig verksamhet

Hälso- och sjukvård

Detaljhandel

Medel

Sjöfart

Små och medelstora före-

tag

Låg

Jordbruk

Byggindustri

Källa: OECD The Year 2000 Problem: Impacts and Actions, s. 22.

Energi

OECD skriver i sin rapport att de områden som kräver störst vaksamhet

är energi och vattenförsörjning.

Kärnkraftverk har av olika aktörer pekats ut som särskilt viktiga att

granska, liksom distributionsnät av olika energislag (el, gas och olja).

Inom kämkraftområdet finns en rad organisationer som samarbetar inter-

nationellt. För att säkerställa att arbete pågår i kärnkraftverken i de östra

grannländerna överväger EU att bjuda in företrädare för de östeuropeiska

kämkraftsorganisationema till diskussioner.

60

I EU:s medlemsländer pågår arbete för att 2000-säkra kärnkraftverken. Skr. 1998/99:40

På andra områden inom energisektorn är läget svårbedömt eftersom det

inte finns information tillgänglig. Det är, enligt Europeiska kommissio-

nens arbetsgrupp för 2000-frågan, inte känt om det pågår samarbete

mellan länderna för att säkerställa gränsöverskridande aktiviteter på om-

rådet.

Telekommunikationer

Telekommunikationssektorn anses som mycket sårbar i 2000-samman-

hang. Särskilt infrastrukturen är i riskzonen, skriver OECD i sin rapport.

Det är svårt att se om det sker framsteg på området, vilket framkom vid

ett möte anordnat av EU-kommissionen hösten 1998 (Third Workshop

on Year 2000 National and Sectoral Actions, 22-23 september 1998).

Det konstaterades att öppenheten från sektorn borde kunna förbättras,

särskilt när det gäller arbetet över nationsgränserna och mellan aktörerna.

I en studie från år 1997 av British Telecommunications (BT) varnades

för att telekommunikationsföretag i regioner utanför USA låg långt efter i

utvecklingen. Utredningen visade att i Afrika hade bara 11 procent av de

kommersiella aktörerna initierat åtgärdsprogram, 23 procent i Asienregi-

onen, 43 procent av operatörerna i Europa och 49 procent i Nord- och

Sydamerika. En studie från mars 1998 som omfattar över 113 länder vi-

sar att mindre än hälften av operatörerna tror sig vara helt 2000-säkrade

före december 1999. The International Telecommunications Union (ITU)

är en av organisationerna som koordinerar gränsöverskridande aktiviteter

på teleområdet, bl.a. finns en grupp som arbetar med medvetandegörande

aktiviteter och leverantörsfrågor.

Finansiella marknaden

Anpassningsarbetet inom finanssektom har av aktörerna prioriterats högt

på grund av det stora beroendet av datumintensiv informationsteknik.

Finanssektom ligger väl till enligt de flesta bedömare samtidigt som det

finns rapporter som visar att många finansiella institut världen över kan

komma att fa problem. Risken är särskilt stor bland de mindre företagen.

Detta var också något som togs upp vid den tidigare nämnda OECD-kon-

ferensen som ägde rum i oktober.

Ett antal samarbetsprojekt pågår sedan länge på finansområdet för att

driva på och följa upp omställningsarbetet.

Transportsektorn

Liksom finanssektom är flyget det område som omges av rykten om låg

beredskap. Även här drivs arbetet på av ett antal internationella organi-

sationer. The International Air Transport Association (IATA) uppskattar

att världens flygbolag lägger ned ca 1,6 miljarder US-dollar på att han-

tera 2000-problemet. IATA gör också egna insatser, som t.ex. att besöka

flygplatser världen över för att se till att arbete pågår.

61

Inom sjöfarten uppskattar OECD att det är närmare 3 000 redare som Skr. 1998/99:40

berörs världen över. I farozonen är säkerhetskritiska system, t.ex. navi-

gationssystem, kommunikationssystem, stabilisatorer, maskinövervak-

nings- och kontrollsystem och brandlarm.

Vid det tidigare refererade EU-sammanträdet sades att man inte har

funnit några exempel på att gränsöverskridande 2000-arbete pågår inom

områdena järnväg, sjöfart och väg.

8 Beredskap

Allmänt

Regeringen har i föregående avsnitt redovisat de olika åtgärder som med

stor bredd vidtas for att begränsa risken för att störningar inträffar i vik-

tiga samhällsfunktioner på grund av 2000-problemet.

Trots alla sådana förebyggande åtgärder kan man inte bortse från ris-

ken att vissa störningar likväl inträffar vid 2000-skiftet, bl.a. eftersom

systemen i sin tur är beroende av andra funktioner, t.ex. el och telekom-

munikationer. Särskilda förberedelser kommer därför att vidtas för att

konsekvenserna av eventuella störningar skall bli så små som möjligt. I

detta syfte uppdrog regeringen den 25 juni 1998 åt myndigheter med till-

syns- eller sektoransvar för viktiga samhällsfunktioner att om risk före-

ligger för allvarliga störningar vidta förberedelser för att avhjälpa even-

tuella brister i ledningsorganisationen. Vidare uppdrogs åt länsstyrelserna

att vidta erforderliga förberedelser i ledningsorganisationen och åt Över-

styrelsen för civil beredskap att ge länsstyrelserna stöd i detta arbete.

Rapporter har lämnats från myndigheterna i oktober 1998. Ytterligare

rapporter skall lämnas den 1 mars 1999 och 1 oktober 1999.

Regeringen anser det angeläget att arbetet vid alla berörda myndigheter

och organ successivt intensifieras. Bland annat bör övnings- och semina-

rieverksamhet om 2000-problemet genomföras.

Regeringen kommer att noggrant följa arbetet med att säkerställa att

ledningsorganisationen hos myndigheterna har en förmåga som i olika

avseenden motsvarar de krav som kan komma att ställas på den vid 2000-

skiftet. Vid behov kommer regeringen att besluta om särskilda åtgärder.

Regeringen avser återkomma med information till riksdagen i denna

fråga.

Informationsberedskap

Det finns också anledning att förmoda att det, oavsett det faktiska läget,

kommer att spridas en viss oro inte minst bland allmänheten ju närmare

årsskiftet 2000 vi kommer. Det måste därför finnas en generell bered-

skap, inte minst hos myndigheterna och inom regeringen, att ge korrekt

och väl avvägd information. Den ordinarie informationsfunktionen bör

ses över och eventuellt förstärkas. Inte minst bör de som svarar för in-

62

formationen utbildas i frågan. Ryktesspridning kan komma att göra större

skada än eventuella mindre eller tillfälliga störningar och måste så långt

möjligt motverkas genom en väl fungerande information till alla berörda.

2000-delegationen har under 1998 samarbetat med yrkesföreningen för

informatörer, Sveriges informationsförening. Ett seminarium har genom-

förts och ytterligare planeras. På övergripande nivå har ett samarbete in-

letts med informationscheferna på Landstingstingsförbundet, Kommun-

förbundet, Statskontoret, Överstyrelsen för civil beredskap, Styrelsen för

psykologiskt försvar, Industriförbundet och Företagarnas riksorganisa-

tion. 2000-delegationen avser att fördjupa samverkan med olika aktörer.

Delegationen arrangerar också olika aktiviteter gentemot massmedierna,

t.ex presseminarier.

Regeringen avser under 1999 att följa hur arbetet med informations-

förberedelserna fortgår på myndigheterna. En hög beredskap bör givetvis

också byggas upp hos kommuner, landsting, länsstyrelser och större

företag.

Skr. 1998/99:40

8.1 Länsstyrelserna

Regeringens bedömning: Av redovisningarna framgår sammantaget

att aktiviteten har ökat vid länsstyrelserna vad gäller 2000-problemet

men att ambitionsnivån varierar mellan olika länsstyrelser. Rege-

ringen avser därför att förtydliga de uppdrag som givits till länsstyrel-

serna angående förberedelserna inför år 2000.

Regeringen vill framhålla vikten av Överstyrelsens för civil bered-

skap uppdrag att stödja länsstyrelserna i deras förberedelsearbete. En

central del i detta stöd är att förmedla de övriga sektormyndighetemas

rapporter och risk- och konsekvensanalyser.

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen, AG Ledningskedjan, har

föreslagit bl.a. en översyn av länsstyrelsernas instruktion med ett för-

tydligande av ansvar och befogenheter.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Regeringen uppdrog den 25 juni 1998 till länsstyrelserna att vidta erfor-

derliga förberedelser i ledningsorganisationen inför de eventuella stör-

ningar som kan uppstå vid skiftet till år 2000, med en första redovisning

till regeringen den 1 oktober 1998. Regeringen uppdrog vidare till Över-

styrelsen för civil beredskap att lämna stöd till länsstyrelserna i arbetet

samt att till regeringen redovisa sina erfarenheter av stödverksamheten

och sina bedömningar av länsstyrelsernas ledningsförberedelser.

Regeringen avser att överväga ändring i länsstyrelseinstruktionen när

det gäller länsstyrelsens ansvar att planera för svåra fredstida

påfrestningar.

63

Sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter Skr. 1998/99:40

När det gäller den interna IT-säkerheten och kontrollen av övrig teknisk

utrustning är den allmänna bedömningen att läget är eller kommer att

vara under kontroll. Detta gäller även länsstyrelsernas ledningscentraler.

Arbetet har kommit igång i tillräckligt god tid för att man ska hinna vidta

erforderliga åtgärder.

Ledningsorganisationen vid länsstyrelsen bedöms ha kompetensen för

att hantera en svår påfrestning i fred. Dock framhåller flera länsstyrelser

vikten av att genomföra övningar med ett särskilt 2000-scenario, internt

eller med andra berörda myndigheter.

Flera länsstyrelser påpekar också att länsstyrelsernas och kommuner-

nas ansvar och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred

inte är reglerat. I tider av resursknapphet är det då inte självklart att ta ett

mer samlat ansvar för samhällets beredskap inför påfrestningar som kan

komma att inträffa som följd av IT-omställningen till år 2000. Det finns

därmed risk för stora skillnader när det gäller hur aktivt länsstyrelserna

arbetar t.ex. gentemot kommunerna.

I några länsstyrelser genomförs ett relativt omfattande arbete med re-

gionala risk- och konsekvensanalyser, oftast i samråd med områdes- och

funktionsansvariga myndigheter och organisationer.

Det förekommer också att länsstyrelser anordnar utbildning för kom-

munalråd och informationsansvariga i informationshantering vid olika

typer av påfrestningar.

Erfarenheter från olika övningar visar att informationsberedskapen är

ett problemområde.

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen, AG Ledningskedjan, har i

rapporten Skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på sam-

hället i fred (Ds 1998:32) bl.a. behandlat denna fråga. Regeringen avser

överväga ändring av länsstyrelsernas instruktion.

Överstyrelsens för civil beredskap erfarenheter och bedömningar av

stödarbetet

Överstyrelsen för civil beredskap redovisade den 1 oktober 1998 erfaren-

heterna av stödverksamhet till och bedömningar av ledningsförberedel-

sema vid länsstyrelserna.

ÖCB framhåller att länsvisa genomgångar görs av föreskrifterna om

grundläggande säkerhetsnivå i samhällsviktiga datasystem. Vidare ger

styrelsen ut föreskrifter och allmänna råd samt genomför konferenser

riktade till länsstyrelser och kommuner.

Genom samarbete med Svenska kommunförbundet och 2000-delega-

tionen planerar ÖCB att inrätta en informationstjänst. ÖCB avser även att

inrätta en expertpanel som extra resurs vid bedömningar och avvägningar

av övergripande frågor i samband med stödarbetet.

Det är enligt ÖCB en viktigt att samordna insatser och erfarenhets-

utbyte. ÖCB samarbetar därför med bl.a. Kommunförbundet, 2000-dele-

gationen, Rikspolisstyrelsen och Styrelsen för psykologiskt försvar för

att nå framgång i förberedelsearbetet.

64

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998

Skr. 1998/99:40

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,

von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,

Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet Björn Rosengren

Regeringen beslutar skrivelsen 1998/99:40 Lägesrapport om IT-om-

ställningen i samhället inför år 2000.

65

Eländers Gotab 57449, Stockholm 1998