Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1998
1999-03-04 · 384 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1998/99:60, Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1998
Dokumentets text
Regeringens skrivelse
1998/99:60
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen
under 1998
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 1999
Göran Persson
Anna Lindh
(Utrikesdepartementet)
Skr.
1998/99:60
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen
under 1998 i enlighet med 10 kap. 1§ riksdagsordningen. Skrivelsen
behandlar Europeiska unionens övergripande utveckling, det ekonomiska
och sociala samarbetet, unionens förbindelser med omvärlden, det
rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.
1 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 60
Innehållsförteckning
Skr. 1998/99:60
SAMMANFATTNING
DEL 1 DEN ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGEN I EUROPEISKA
UNIONEN
1 Samarbete i svenskt och europeiskt intresse........................................27
1.1 Sveriges prioriterade frågor i EU..............................................29
2 Europeiska rådet 1998..........................................................................30
2.1 Europeiska rådets möte i Cardiff..............................................31
2.2 Europeiska rådets informella möte i Pörtschach.......................31
2.3 Europeiska rådets möte i Wien.................................................32
3 Agenda 2000 - utvidgning och reformer.............................................33
3.1 EU:s utvidgning........................................................................33
3.1.1 Genomgång av regelverket (”acquis screening”).... 34
3.1.2 Anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna 35
3.1.3 Kommissionens översynsrapporter om
kandidatländernas framsteg............................36
3.1.4 Det rättsliga och inrikes samarbetet inför
utvidgningen med kandidatländerna..............38
3.1.5 Förmedlemskapsstrategin........................................39
3.1.6 Europeiska konferensen...........................................40
3.2 EU:s reformering.......................................................................41
3.2.1 EU:s budget för perioden år 2000-2006.................41
3.2.2 lordbruksreformen och landsbygdsutvecklingen.... 42
3.2.3 EG:s strukturfonder - koncentration och
förenkling.......................................................43
3.2.4 Reform av den finansiella förordningen om
transeuropeiska nät (TEN) och av
lånegarantifonden...........................................44
4 Den ekonomiska och monetära unionen (EMU)..................................44
4.1 Besluten den 1-3 maj 1998.......................................................45
4.1.1 Beslut om deltagande medlemsstater......................45
4.1.2 Utnämning av chef och övriga direktionsledamöter
i Europeiska centralbanken (ECB).................45
4.1.3 Beslut om upphävande av alltför stora underskott.. 46
4.1.4 Förannonsering av omräkningskurser.....................46
4.2 Besluten den 31 december 1998...............................................47
4.3 Andra EMU-frågor under 1998.................................................47
4.3.1 Växelkursmekanismen ERM 2................................47
4.3.2 Eurons legala status.................................................48
4.3.3 Inrättandet av Europeiska centralbanken (ECB).....48
4.3.4 Multilateral övervakning.........................................48
4.3.5 Samordning av ekonomisk politik...........................50
4.3.6 Stabilitets- och tillväxtpakten..................................50
4.3.7 Euro 11-gruppen......................................................52
4.3.8 Extern representation...............................................52
4.4 Sveriges agerande i EMU-frågan under 1998...........................53 Skr. 1998/99:60
4.4.1 Information om euron..............................................53
4.4.2 Praktiska euroförberedelser i Sverige......................53
4.4.3 Det svenska konvergensprogrammet.......................54
4.4.4 Riksbankens ställning..............................................55
5 Amsterdamfördraget.............................................................................55
5.1 Ratifikationen av Amsterdamfördraget.....................................55
5.2 Genomförandet av Amsterdamfördraget..................................56
5.2.1 Handlingsplanen för att skapa ett område med
frihet, säkerhet och rättvisa............................57
DEL 2 DET EKONOMISKA OCH SOCIALA
SAMARBETSOMRÅDET
6 Tillväxt och sysselsättning...................................................................59
6.1 EU:s sysselsättningssamarbete - Europeiska rådets möten i
Cardiff och Wien..............................................................59
6.1.1 Förberedelser inför Europeiska rådets möte i
Cardiff............................................................59
6.1.2 Resultatet av Europeiska rådets möte i Cardiff.......61
6.1.3 Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Wien 61
6.1.4 Resultat av Europeiska rådets möte i Wien.............64
6.2 Sveriges samarbete med andra EU-länder................................64
6.2.1 Fördjupat trilateralt samarbete - Sverige,
Storbritannien och Italien...............................64
7 Inre marknadens utveckling.................................................................65
7.1 Handlingsplanen för den inre marknaden.................................65
7.1.1 Resultattavlan för den inre marknaden....................66
7.2 Effektivisering och regelförenkling..........................................67
7.2.1 Effektivare regler för den inre marknaden..............67
7.2.2 Förenklad lagstiftning på den inre marknaden........68
7.2.3 Företagspaneler - en möjlighet för företagen att
granska EG:s regler........................................68
7.3 Administrativt samarbete..........................................................68
7.4 Dialogen med medborgarna och företagen...............................69
7.5 Offentlig upphandling...............................................................69
7.6 Bolagsrätt..................................................................................70
7.7 Bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner.........71
7.8 Redovisnings- och revisionsfrågor............................................72
7.9 Bygg- och bostadsfrågor...........................................................72
7.9.1 Byggfrågor...............................................................72
7.9.2 Bostadsfrågor...........................................................73
8 Svenska övergångsregler från medlemskapsförhandlingama..............74
8.1 Kemikalier.................................................................................74
8.1.1 Begränsad användning av farliga ämnen.................74
8.1.2 Förbud mot kvicksilver i batterier...........................75
8.1.3 Strängare bedömning av många kemiska ämnen
och preparat....................................................75
8.1.4 Förlängd övergångsperiod för gränsvärden för Skr. 1998/99:60
kadmium i handelsgödsel...............................76
8.2 Veterinär- och smittskyddsfrågor..............................................76
8.2.1 EG förbjuder vissa antibiotika i foder.....................76
8.2.2 Fortsatta förhandlingar om övriga foderundantag... 76
8.2.3 Tilläggsgarantier på djurhälsoområdet....................76
8.3 Livsmedelsstandarder................................................................77
8.3.1 Svenska fetthalter i mjölk........................................77
8.3.2 Mullade morötter tillåtna genom förändrade EG-
regler...............................................................77
8.4 Fiske..........................................................................................77
8.4.1 Industrifiske efter sill fortsatt tillåtet i Östersjön.....77
8.5 Alkohol och tobak.....................................................................78
8.5.1 Sverige behåller införselregler för alkohol och
tobak...............................................................78
8.5.2 Sverige har för låg punktskatt på cigaretter.............78
9 Fri rörlighet för varor...........................................................................79
9.1 Tullunionen...............................................................................79
9.1.1 Åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen -
Tull 2000........................................................79
9.1.2 Förenkling och rationalisering av gemenskapens
tullbestämmelser och tullförfaranden.............80
9.1.3 EG:s tullagstiftning..................................................80
9.1.4 Åtgärder för ett säkrare och effektivare
transiteringsförfarande....................................81
9.2 Metoder att minska tekniska handelshinder..............................81
9.2.1 Harmoniserade tekniska föreskrifter.......................81
9.2.2 Provning, certifiering och avtal med tredje land.....83
9.2.3 Standardisering........................................................84
9.2.4 Informationsförfaranden inom det icke
harmoniserade området (föreskrifter).............84
9.3 Marknadskontroll - säkrare produkter......................................85
9.4 Ingripandemekanismen - hinder mot varurörlighet undanröjs
lättare................................................................................85
9.5 Medicintekniska produkter.......................................................86
9.6 Läkemedel.................................................................................87
10 Fri rörlighet för tjänster och kapital...................................................88
10.1 Finansiella tjänster..................................................................89
10.1.1 Bank- och kreditväsendet......................................89
10.1.2 Försäkringsväsendet..............................................91
10.1.3 Värdepappersmarknaden.......................................92
10.2 Telekommunikation................................................................93
10.2.1 Nya regler om taltelefoni.......................................93
10.2.2 Terminaldirektivet.................................................94
10.2.3 Mobil och trådlös kommunikation........................94
10.2.4 Konvergens mellan telekommunikation,
medier och informationsteknik.......................94
10.3 Post..........................................................................................95
10.3.1 Postdirektivet.........................................................95 Skr. 1998/99:60
11 Skatter.................................................................................................95
11.1 Skattepaketet...........................................................................95
11.1.1 Uppförandekoden för företagsbeskattning............96
11.1.2 Ett direktivförslag om beskattning av sparande.... 96
11.1.3 Ett direktivförslag om beskattning av ränte- och
royaltybetalningar...........................................96
11.2 Mervärdesskatt........................................................................96
11.2.1 Nytt direktiv om skattefrihet för investerings guld 96
11.2.2 Elektronisk handel — meddelande från
kommissionen till rådet..................................97
11.2.3 Nytt direktivförslag om avdragsrätt för
mervärdesskatt på vissa varor och tjänster.....97
11.2.4 Nytt direktivförslag om nivån på
normalskattesatsen inom EG..........................97
11.2.5 Nytt direktivförslag - ömsesidigt bistånd för
indrivning av skattefordringar m.m................98
11.2.6 Fiscalis-programmet antaget.................................98
11.3 Punktskatter.............................................................................98
11.3.1 Energibeskattningsdirektiv - förslag till
beskattning av samtliga energiprodukter........98
11.3.2 Punktskattekommittén - förslag till ökade
befogenheter...................................................99
11.3.3 Tobaksskattedirektiv - svensk begäran om
förlängning av undantaget för minimi-
skattesats för cigaretter...................................99
12 Fri rörlighet för personer samt arbetsmarknadsfrågor och sociala
frågor...............................................................................................99
12.1 Den sociala dimensionen.........................................................99
12.1.1 Den sociala dialogen............................................100
12.2 Arbetsmarknadsfrågor...........................................................101
12.2.1 Rådsbeslut om gemenskapens verksamhet för
forskning, analys och samarbete på
sysselsättningsområdet.................................101
12.3 Arbetsmiljö- och arbetslivsffågor.........................................101
12.3.1 Nytt direktiv om kemiska ämnen........................101
12.3.2 Ändring av arbetsmiljödirektivet om
cancerframkallande ämnen (carcinogener) ..101
12.3.3 Nytt arbetsmiljödirektiv om arbete i explosiva
miljöer................................... 102
12.3.4 Arbetsorganisation...............................................102
12.3.5 Halvtidsrapport om gemenskapens program för
att förbättra säkerhet, hygien och hälsa i
arbetet (1996-2000)..................................... 102
12.4 Arbetsrätt...............................................................................103
12.4.1 Arbetstid..............................................................103
12.4.2 Arbetstagarinflytande..........................................103
12.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män...................................104
12.5.1 Ökad fokus på jämställdhet mellan kvinnor Skr. 1998/99:60
och män........................................................104
12.5.2 EU:s handlingsprogram för jämställdhet.............105
12.6 Social trygghet......................................................................106
12.6.1 Samordning av social trygghet för migrerande
arbetstagare...................................................106
12.6.2 Direktiv om skydd av kompletterande
pensionsrättigheter........................................106
12.7 Etableringsrätt och erkännande av kompetensbevis.............107
12.7.1 Etableringsrätt för advokater...............................107
12.7.2 Etableringsfrihet inom hantverksyrken,
serviceyrken m.m.........................................108
12.8 Motorfordonsförsäkring........................................................108
12.9 Handikappfrågor...................................................................109
12.9.1 Parkeringstillstånd för personer med
funktionshinder.............................................109
12.10 Folkhälsa.............................................................................109
12.10.1 Folkhälsoprogram..............................................110
12.10.2 Tobak.................................................................111
12.10.3 Alkohol..............................................................111
12.10.4 Narkotika...........................................................111
12.10.5 Narkotikafrågor utanför folkhälsoområdet........112
12.10.6 Smittsamma sjukdomar.....................................112
12.10.7 Blodsäkerhet......................................................113
12.10.8 Antibiotikaresistens...........................................113
12.11 Ungdomsfrågor...................................................................114
12.11.1 Ungdom för Europa...........................................114
12.11.2 Europeisk volontärtjänst för ungdomar.............114
12.11.3 Nytt ungdomsprogram efter 1999.....................114
12.12 Idrott - Europeiska rådet inbjuder till mobilisering mot
dopning...........................................................................115
13 Transporter.......................................................................................116
13.1 Arbete som berör alla transportslag......................................116
13.1.1 Åtgärder för att integrera milj öhänsyn i
transportpolitiken..........................................116
13.1.2 Högnivågruppen för telematik på
transportområdet...........................................117
13.1.3 Vitboken om rättvisa trafikavgifter.....................117
13.1.4 Kombinerade transporter.....................................117
13.2 Landtransporter.....................................................................118
13.2.1 Vägtransporter.....................................................118
13.2.2 Järnväg.................................................................119
13.2.3 Inre vattenvägar...................................................120
13.3 Sjöfart....................................................................................120
13.3.1 Sjösäkerhet och miljö..........................................120
13.3.2 Gemensam sjöfartspolitik....................................121
13.3.3 Sjöfartsavtal med tredje land...............................121
13.4 Luftfart..................................................................................122
13.4.1 Flygtrafikledning.................................................122 Skr. 1998/99:60
13.4.2 Flygsäkerhet........................................................122
13.4.3 Förhållandet till tredje land.................................123
13.4.4 Ljuddämpare på flygplan.....................................123
13.4.5 Flygplatsavgifter..................................................124
13.5 Transeuropeiska nät för transporter......................................124
13.6 Transport av farligt gods.......................................................124
14 Näringspolitik...................................................................................125
14.1 Näringspolitikens inriktning.................................................125
14.2 Småföretagspolitik................................................................126
14.3 Branschfrågor........................................................................127
14.3.1 Teko-, återvinnings-, varvs- och gruvindustrin... 127
14.3.2 Skogsindustrin.....................................................127
14.4 Konkurrensfrågor..................................................................128
14.4.1 Svenska koncentrationsärenden...........................129
14.4.2 Stängning av Barsebäck.......................................129
14.5 Statsstöd - minskat stödutrymme.........................................130
14.5.1 Regeltillämpning.................................................131
14.6 Turism...................................................................................131
14.7 Kol- och stålfrågor................................................................132
14.8 Kooperation...........................................................................132
15 Energi...............................................................................................133
15.1 Den inre marknaden för gas..................................................133
15.1.1 Nordic Gas Grid..................................................134
15.2 Fömybara energikällor..........................................................135
15.3 Andra energifrågor................................................................135
16 Den gemensamma jordbrukspolitiken..............................................136
16.1 Jordbrukets miljö- och strukturfrågor...................................137
16.1.1 Nitratdirektivet....................................................138
16.1.2 Ekologisk djurhållning........................................138
16.1.3 Integrering av miljöhänsyn och hållbar
utveckling.....................................................138
16.1.4 Jordbrukets miljö- och strukturfrågor inom
Agenda 2000................................................. 138
16.2 Animaliefrågor......................................................................139
16.2.1 Mjölk - Sverige verkar för ökad avreglering......139
16.2.2 Kött - grisköttsproducenter drabbas av
ekonomisk kris.............................................139
16.2.3 Ägg - Sverige har fått undantag för
hämtningsintervall........................................140
16.3 Vegetabiliefrågor..................................................................140
16.3.1 Högre stöd för energigrödor tillåtet.....................140
16.3.2 Bananer - handelskonflikt mellan EG och USA. 140
16.3.3 Olivolja - säkrare information om produktionen 141
16.3.4 Ny marknadsordning för tobak............................141
16.3.5 Handelshinder för utsäde tas bort........................141
16.3.6 Mullade morötter får säljas i hela EG..................142
16.4 Djurskydd och djurhälsa.......................................................142 Skr. 1998/99:60
16.4.1 Djurtransporter - en prioriterad fråga..................142
16.4.2 Skydd av lantbrukets djur....................................142
16.4.3 Förbud mot avel med djur som är bärare av
genetiska defekter är ej förenligt med EG:s
bestämmelser................................................143
16.4.4 Djursjukdomen BSE............................................143
16.4.5 Hormoner.............................................................144
16.4.6 Djurfoder.............................................................145
17 Livsmedel.........................................................................................145
17.1 Grönboken om livsmedelslagstiftningen..............................145
17.2 Förenkling av livsmedelsstandarder......................................146
17.3 Kvalitetskrav på dricksvatten................................................146
17.4 Bestrålning av livsmedel.......................................................147
17.5 Nya livsmedel och genmodifierade livsmedel......................147
17.6 Märkning av livsmedel..........................................................148
18 Fiske.................................................................................................148
18.1 Förvaltning av fiskeresurser..................................................148
18.1.1 Nordsjösamarbete................................................148
18.1.2 Östersjösamarbete................................................149
18.1.3 Multilateralt samarbete........................................149
18.1.4 Förbättrad kontroll av fisket................................149
18.2 Den gemensamma marknadspolitiken för fiskerinäringen... 150
18.3 Strukturpolitiken för fiskerinäringen....................................150
19 Regional- och strukturpolitik...........................................................151
19.1 Målområden..........................................................................151
19.1.1 De beslutande instanserna...................................151
19.1.2 Mål 2 - omvandling av regioner med industriell
tillbakagång..................................................152
19.1.3 Mål 3 - bekämpning av långtids- och
ungdomsarbetslöshet....................................153
19.1.4 Mål 4 - kompetensutveckling av anställda..........154
19.1.5 Mål 5a - lantbrukets och fiskets omstrukturering
och modernisering........................................155
19.1.6 Mål 5b - utveckling av landsbygdsområden.......155
19.1.7 Mål 6 - utveckling av glest befolkade områden.. 156
19.2 Gemenskapsinitiativ..............................................................157
20 Miljö.................................................................................................159
20.1 Utvecklingen på de av Sverige prioriterade områdena.........159
20.1.1 Integration av miljö och hållbar utveckling
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
nom EU.........................................................159
20.1.2 Kampen mot försurning.......................................160
20.1.3 Kretsloppsanpassning och resurseffektivisering .161
20.1.4 Översyn av regler om genetiskt modifierade
organismer....................................................163
20.1.5 Höjd ambitionsnivå för kemikalier och
bekämpningsmedel.......................................164
8
20.2 Bilavgas- och bränslefrågor..................................................165 Skr. 1998/99:60
20.3 Övriga miljöfrågor................................................................165
20.3.1 EG:s miljöfond Life.............................................165
20.3.2 Kärnsäkerhet och strålskydd................................166
20.3.3 Uppföljning av FN:s konferens om miljö och
utveckling.....................................................166
20.3.4 Bevarande av biologisk mångfald.......................167
20.3.5 Räddningstjänst, farlig industriell verksamhet.... 167
21 Konsumentpolitik.............................................................................168
21.1 Ram fastställs för gemenskapens verksamhet till förmån
för konsumenter..............................................................168
21.2 Handlingsplan för konsumentpolitiken för perioden
1999-2001 diskuteras.....................................................169
21.3 Rådsresolution om konsumenten i informationssamhället... 170
21.4 Marknadsföring och information..........................................170
21.4.1 Arbete om affärskommunikation på den inre
marknaden....................................................170
21.4.2 Det s.k. bamreklammålet i EG-domstolen..........171
21.4.3 Övriga marknadsförings- och
informationsfrågor........................................171
21.5 Rådsresolution om bruksanvisningar för tekniska
konsumentvaror..............................................................172
21.6 Konsumentköp......................................................................172
21.7 Tvistlösning...........................................................................173
21.7.1 Direktiv om förbudsföreläggande antaget...........173
21.7.2 Tvistlösning utanför domstol...............................173
21.8 Finansiella tjänster................................................................174
21.8.1 Handlingsprogram för finansiella tjänster...........174
21.8.2 Direktivförslag om distansförsäljning av
finansiella tjänster.........................................174
21.9 Produktsäkerhet.....................................................................174
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
21.9.1 Översyn av produktsäkerhetsdirektivet...............174
21.9.2 Förändringar i EHLASS-systemet.......................175
21.10 Konsumenterna och miljön.................................................175
21.10.1 Miljömärkning...................................................175
21.10.2 Direktivförslag om konsumentinformation om
bränsleekonomi vid marknadsföring av nya
personbilar....................................................176
22 Immateriella rättigheter....................................................................176
22.1 Upphovsrätt...........................................................................176
22.1.1 Upphovsrätten i informationssamhället...............176
22.1.2 Ersättning vid vidareförsäljning av konstverk.....177
22.2 Patent.....................................................................................177
22.2.1 Kommissionens grönbok om gemenskapspatent
och patentsystemet i Europa.........................177
22.2.2 Nytt direktiv om rättsligt skydd för biotekniska
uppfinningar.................................................178
22.3 Bruksmodellskydd................................................................178
22.4 Varumärken...........................................................................179 Skr. 1998/99:60
22.4.1 EG:s anslutning till Madridprotokollet................179
22.4.2 Parallellimport av märkesvaror...........................179
22.5 Mönsterskydd........................................................................180
22.5.1 Nytt direktiv om mönsterskydd...........................180
22.5.2 Förslag till förordning om gemenskapsmönster.. 180
22.6 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter
(TRIP: s-avtalet)..............................................................180
23 Utbildning.........................................................................................181
23.1 Sokrates.................................................................................181
23.2 Leonardo da Vinci.................................................................181
23.3 Utbildningsprogrammen efter 1999...................................... 182
23.4 Europeiska skoldatanätet m.m..............................................182
23.5 Övriga utbildningsfrågor.......................................................183
23.6 Internationellt samarbete.......................................................184
24 Forskning..........................................................................................184
24.1 Svenskt deltagande i det fjärde ramprogrammet för
forskning och utveckling................................................184
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
24.2 Det femte ramprogrammet för forskning och utveckling
1998-2002......................................................................185
24.2.1 Programinnehåll efter rådets beslut.....................185
24.2.2 Svenska prioriteringar.........................................186
24.3 Internationellt samarbete på forskningsområdet...................186
25 Kultur och medier.............................................................................187
25.1 Kulturprogram.......................................................................187
25.1.1 Kalejdoskop.........................................................187
25.1.2 Ariane..................................................................188
25.1.3 Rafael...................................................................188
25.1.4 Kulturramprogrammet.........................................189
25.1.5 Kulturhuvudstadsprojektet..................................189
25.2 Mediefrågor...........................................................................189
25.2.1 MEDIA II............................................................189
25.2.2 Garantifonden......................................................190
25.2.3 Genomförande av det nya TV-direktivet.............190
25.2.4 Public service-radio och public service-TV........191
25.2.5 Konvergens mellan telekommunikationer,
medier och informationsteknik.....................192
25.2.6 Audiovisuell statistik...........................................192
25.2.7 Framtida audiovisuell politik...............................192
25.2.8 Skydd för minderåriga och mänsklig värdighet.. 193
25.3 Kultur och sysselsättning......................................................193
25.4 Övriga frågor på kulturområdet............................................193
26 Informationsteknik och samhället....................................................194
26.1 Det framväxande informationssamhället..............................194
26.2 Globaliseringen och informationssamhället..........................194
26.3 Elektronisk handel.................................................................195
26.4 Handlingsplan för säker användning av Internet..................195
10
26.5 IT-omställningen inför millennieskiftet................................196 Skr. 1998/99:60
26.6 Rättsinformation....................................................................196
27 EG:s statistikarbete...........................................................................196
27.1 Krav på ökad harmonisering av statistik...............................196
27.2 Beslut på statistikområdet som fattats under 1998................ 197
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
27.3 Svenskt agerande på statistikområdet...................................197
28 EU:s budget......................................................................................198
28.1 Budgetens inkomster och Sveriges avgift till EU-budgeten. 198
28.2 Budgetens utgifter och budgetarbetet under 1998................200
28.3 Återflödet från EU-budgeten................................................201
29 Åtgärder mot fusk och andra oegentligheter....................................202
29.1 Åtgärder inom rättsligt och inrikes samarbete......................203
29.2 Övriga åtgärder för att undvika fusk, fel och andra brister... 203
29.2.1 SEM 2000 - program för förbättrad styrning
och kontroll av EU-medel............................203
29.2.2 Kommissionens arbete med att bekämpa
bedrägerier....................................................204
29.2.3 Revisionsrättens iakttagelser...............................205
29.2.4 Beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen
för 1996 års budget.......................................205
DEL 3 DEN EUROPEISKA UNIONENS FÖRBINDELSER MED
OMVÄRLDEN
30 Utrikes- och säkerhetspolitik............................................................207
30.1 Säkerhetspolitik.....................................................................208
30.2 Mänskliga rättigheter............................................................210
30.3 Nedrustning...........................................................................211
30.4 Icke-spridning - EU uppmanar Indien och Pakistan att
ansluta sig till NPT.........................................................212
30.5 Förenta nationerna - omfattande samarbete inom EU..........213
30.6 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE)............................................................................214
30.7 Exportkontroll av krigsmateriel och andra strategiska
produkter.........................................................................214
30.8 Försvarsmaterielsamarbete....................................................215
30.9 Administrativt samarbete......................................................215
30.10 Protokollärt samarbete........................................................216
31 Den gemensamma handelspolitiken.................................................216
31.1 Svenska prioriteringar...........................................................217
31.2 Världshandelsorganisationen WTO......................................217
31.2.1 WTO:s arbete under 1998...................................217
31.2.2 WTO:s andra ministerkonferens i Geneve 1998.217
31.2.3 Förberedelsearbetet inför nya
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
WTO-förhandlingar......................................218
31.2.4 Jordbrukshandel...................................................218
31.2.5 Tjänstehandel.......................................................218
31.2.6 Marknadstillträde för industrivaror.....................219
11
31.2.7 Investeringar och konkurrens..............................220 Skr. 1998/99:60
31.2.8 Övriga förhandlingsfrågor...................................220
31.2.9 Textil och konfektion (teko)................................220
31.2.10 Elektronisk handel.............................................221
31.3 UNCTAD och råvarusamarbetet...........................................221
31.3.1 UNCTAD............................................................221
31.3.2 Råvarusamarbetet................................................222
31.4 GSP - tullformåner för utvecklingsländer............................222
31.4.1 Nya möjligheter till tullsänkning.........................222
31.4.2 Fler varor med sänkt tull......................................223
31.5 Förhandlingar om ett multilateralt investeringsavtal (MAI). 223
31.6 Exportkrediter.......................................................................224
31.7 Antidumpningspolitik...........................................................224
32 Utvecklingssamarbete inom EU.......................................................225
32.1 Svenska prioriteringar i EU:s utvecklingssamarbete............225
32.2 Humanitärt bistånd och återuppbyggnadsfrågor...................226
32.3 Samarbete med enskilda organisationer................................226
32.4 Livsmedelsbistånd - EG en stor bidragsgivare.....................227
32.5 Miljö och hållbar utveckling - ny förordning har börjat
tillämpas..........................................................................227
32.6 Jämställdhet i utvecklingssamarbetet - fördjupad dialog
med Europeiska kommissionen......................................228
32.7 Samarbete om reformer av FN:s biståndsverksamhet...........228
32.8 Stöd till befolkningsprogram i utvecklingsländer.................229
32.9 Narkotikabekämpning - ökat samarbete med Latinamerika
och Centralasien planeras...............................................229
32.10 Minröjning - EU-stöd till svenskt system för
mindetektering................................................................230
32.11 Makrofinansiellt stöd samt Europeiska
investeringsbankens utlåning till projekt i tredje land.... 230
32.12 Samarbete med Afrika, Västindien och Stillahavsområdet 231
33 EU:s bilaterala och regionala förbindelser.......................................232
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
33.1 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och
Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta).............232
33.1.1 Sektorförhandlingar med Schweiz......................233
33.2 De baltiska staterna...............................................................233
33.3 Östersjöregionen...................................................................234
33.4 Centraleuropa........................................................................235
33.5 Ryssland samt övriga OSS-stater..........................................236
33.5.1 Ryssland - ett viktigt land i EU:s
utrikespolitiska samarbete............................236
33.5.2 Ukraina - partnerskaps- och samarbetsavtal
har trätt i kraft...............................................237
33.5.3 Moldavien - partnerskaps- och samarbetsavtal
har trätt i kraft...............................................238
33.5.4 Vitryssland - försämrade relationer med EU
under året......................................................238
33.5.5 Barentssamarbetet................................................239
12
33.6 Staterna i f.d. Jugoslavien (utom Slovenien) och Albanien.. 239 Skr. 1998/99:60
33.6.1 Bosnien-Hercegovina..........................................239
33.6.2 Kroatien...............................................................240
33.6.3 Förbundsrepubliken Jugoslavien - krisen i
Kosovo..........................................................240
33.6.4 F.d. jugoslaviska republiken Makedonien...........241
33.6.5 Albanien - en vängrupp har upprättats................241
33.6.6 Utvecklingssamarbetet i regionen.......................241
33.7 Turkiet...................................................................................242
33.7.1 En europeisk strategi för Turkiet.........................242
33.7.2 Förslag om nytt finansiellt bistånd......................242
33.7.3 Kommissionens utvärderingsrapport om
Turkiets närmande till EU............................243
33.8 Medelhavsländerna - Maghreb/Mashrek..............................243
33.8.1 Politiska och säkerhetspolitiska frågor................243
33.8.2 Ekonomiska och finansiella frågor......................244
33.8.3 Miljöfrågor..........................................................244
33.8.4 Sociala och kulturella frågor...............................244
33.8.5 Associeringsavtal med länderna i
Medelhavsregionen......................................245
33.8.6 Utvecklingssamarbetet med Medelhavsregionen 245
33.9 Mellanöstern och Gulfstatema..............................................246
33.9.1 Mellanöstern........................................................246
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
33.9.2 Gulfstatema.........................................................246
33.9.3 Iran - den politiska dialogen återupptagen..........247
33.10 Afrika..................................................................................247
33.10.1 Konflikten i Stora sjöregionen...........................247
33.10.2 Nigeria - EU har beslutat om ny gemensam
ståndpunkt....................................................248
33.10.3 Konflikten mellan Etiopien och Eritrea.............248
33.10.4 Inbördeskriget i Sudan.......................................248
33.10.5 Samarbetet mellan EU och SADC....................249
33.10.6 Konfliktförebyggande i Afrika..........................249
33.10.7 Sydafrika - förhandlingarna om ett
samarbetsavtal..............................................249
33.11 USA och Kanada.................................................................250
33.11.1 USA...................................................................250
33.11.2 Kanada...............................................................251
33.12 Latinamerika och Västindien..............................................251
33.13 Asien...................................................................................252
3 3.13.1 Den euro-asiatiska dialogen -
ASEM-toppmöte i London...........................252
33.13.2 Intensifierad EU-politik gentemot Kina............253
33.13.3 Samarbetet med Japan - den ekonomiska
krisen viktigaste frågan................................254
33.13.4 Den koreanska halvön - EU följer
utvecklingen och ökar sitt engagemang.......254
33.13.5 Sydostasien - utvecklingen i Burma,
Kambodja, Indonesien och Östra Timor......255
13
33.13.6 Starka reaktioner på kärnvapen- Skr. 1998/99:60
sprängningarna i Indien och Pakistan...........256
DEL 4 SAMARBETE I RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
34 Civilrättsligt samarbete....................................................................257
34.1 Civilrättsligt samarbete inom den första och den
tredje pelaren..................................................................257
34.1.1 Brysselkonventionen - jurisdiktion och
verkställighet av domar inom privaträtten.... 257
34.1.2 Revidering av Bryssel- och
Luganokonventionema.................................258
34.1.3 En europeisk exekutionstitel................................258
34.1.4 Brysselkonventionen II - om äktenskapsmål......259
34.1.5 Romkonventionen - tillämplig lag för
avtalsförpliktelser.........................................260
34.1.6 Romkonventionen 11 - tillämplig lag för
förpliktelser utanför avtalsförhållanden.......260
34.1.7 Delgivningskonventionen - delgivning av
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
handlingar i mål och ärenden av civil eller
kommersiell natur.........................................260
35 Straffrättsligt samarbete, polisiärt samarbete och tullsamarbete......261
35.1 Horisontella frågor................................................................261
35.1.1 Internationell organiserad brottslighet.................261
35.1.2 Brottsförebyggande arbete...................................263
35.1.3 Ömsesidig utvärdering av hur internationella
åtaganden genomförs på nationell nivå........263
35.2 Straffrättsligt samarbete........................................................264
35.2.1 Inbördes rättshjälp i brottmål...............................264
35.2.2 Penningtvätt och förverkande..............................264
35.2.3 Deltagande i kriminella organisationers
brottsliga aktiviteter......................................265
35.2.4 Sexuellt utnyttjande av bam och
barnpornografi på Internet............................265
35.2.5 Korruption och förfalskning................................266
35.2.6 Utlämningsfrågor.................................................267
35.2.7 Återkallelse av körkort........................................267
35.3 Polis- och tullsamarbete........................................................267
35.3.1 Europol................................................................267
35.3.2 Annat polissamarbete..........................................268
35.3.3 Terrorism.............................................................268
35.3.4 Tullsamarbete......................................................269
36 Gränskontroll, invandring och asyl..................................................269
36.1 Övergripande frågor..............................................................270
36.2 Konvention om yttre gränskontroll.......................................272
36.3 Dublinkonventionen - asylansökan skall prövas..................272
36.3.1 Eurodac-konventionen - datoriserat
fingeravtryckssystem....................................273
14
36.4 Tredjelandsmedborgares rätt att resa in och bosätta sig i EU273 Skr. 1998/99:60
36.5 Asylpolitiken.........................................................................274
36.6 Viseringspolitiken.................................................................275
36.7 Olaglig invandring................................................................276
37 Schengensamarbetet.........................................................................277
38 Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet.................................277
38.1 Europaåret mot rasism har utmynnat i förslag till åtgärder ..278
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
38.2 Europeiskt centrum för övervakning av rasism och
främlingsfientlighet etableras i Wien.............................278
DEL 5 EU:S INSTITUTIONER M.M.
39 Institutionernas funktion och verksamhet........................................279
39.1 Rådet.....................................................................................279
39.2 Europeiska kommissionen....................................................280
39.3 Europaparlamentet................................................................281
39.4 EG-domstolen.......................................................................282
39.5 Europeiska revisionsrätten....................................................283
39.6 Ekonomiska och sociala kommittén.....................................284
39.7 Regionkommittén..................................................................285
39.8 Europeiska monetära institutet och Europeiska
centralbanken..................................................................286
39.9 Europeiska investeringsbanken.............................................287
39.10 Europeiska investeringsfonden...........................................287
39.11 Kommissionens förslag till kommittéväsende
(kommittologi)................................................................287
39.12 Personalpolitik i EU-institutionema....................................289
39.13 Öppenhet och insyn.............................................................290
39.14 Gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet..............291
39.15 Överträdelseärenden............................................................292
40 Förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd,
svenska språket samt rekrytering av svenskar..............................293
40.1 Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU:s
ministerråd våren 2001...................................................293
40.1.1 Förberedelsearbetets inledande fas......................293
40.1.2 Förberedelsearbetet under 1998..........................294
40.2 Svenskan i EU.......................................................................295
40.2.1 Svenska språket i EU...........................................295
40.2.2 Svensk språkpolicy..............................................296
40.2.3 Utredning om svenskan i EU...............................296
40.3 Svenskar i EU:s institutioner.................................................297
40.3.1 Ny inriktning från 1998 - ”Svenskar i EU-
institutioner”.................................................297
40.3.2 Chefstjänster........................................................298
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
40.3.3 Övriga fasta tjänster.............................................298
40.3.4 Temporärt anställda och nationella experter.......298
40.3.5 Fördelningen mellan kvinnor och män................299
40.3.6 Kontakt- och informationsverksamhet................299
15
Skr. 1998/99:60
BILAGOR
Bilaga 1: Viktigare förordningar, direktiv och beslut antagna av rådet
under 1998...........................................................................300
Bilaga 2: Viktigare rekommendationer, yttranden och meddelanden
under 1998.............................................................. 308
Bilaga 3: Svenska mål i EG-domstolen och förstainstansrätten 1998 ..311
Bilaga 4: Viktiga domar meddelade av EG-domstolen under 1998......315
Bilaga 5: Viktigare internationella avtal ingångna 1998.......................322
Bilaga 6: Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP):
gemensamma ståndpunkter och åtgärder samt uttalanden.. 323
Bilaga 7: Samarbete i rättsliga och inrikes frågor: konventioner,
gemensamma åtgärder m.m................................................338
Bilaga 8: EU-budgeten 1998.................................................................340
Bilaga 9: Statistik över Sveriges handel med EU:s medlemsstater
(jan.-sept. 1997 respektive 1998).......................................341
Bilaga 10: Statistik över EU:s handel med tredje land
(1997 samt jan.-juni 1998).................................................342
Bilaga 11: Slutsatser från Europeiska rådets möte i Cardiff.................343
Bilaga 12: Slutsatser från Europeiska rådets möte i Wien....................362
Bilaga 13: Ratifikationsläget för Amsterdamfördraget.........................388
Bilaga 14: Svenska ledamöter i Europaparlamentet.............................389
Bilaga 15: Europeiska kommissionens ledamöter................................392
Bilaga 16: Svenska ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén... 395
Bilaga 17: Svenska ledamöter i Regionkommittén...............................396
Bilaga 18: Samarbetet inom EU - skillnaden mellan EG och EU........397
Bilaga 19: Förkortningslista..................................................................398
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999..........401
16
SAMMANFATTNING
Den övergripande utvecklingen i Europeiska unionen
Under 1998 präglades Europeiska unionens 1 verksamhet av arbetet med
att fördjupa samarbetet mellan länderna. Förberedelserna för den
monetära unionens tredje fas, med införandet av euron, fortsatte parallellt
med arbetet att förbereda unionens utvidgning och reformarbetet inom
ramen för den s.k. Agenda 2000.
Utvidgningen och reformer
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
I mars 1998 inleddes en anslutningsprocess som omfattar de tio kandidat-
länderna i Central- och Östeuropa (Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen,
Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) och
Cypern. Det första steget i processen utgörs av en genomgång av EG:s
regelverk för samtliga kandidatländer. Med sex av kandidatländerna
(Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien, Ungern och Cypern) öppnades även
bilaterala regeringskonferenser i mars. I november ägde den första
formella förhandlingsomgången rum med vart och ett av dessa länder.
I november presenterade kommissionen den första av sina regelbundet
återkommande rapporter om de framsteg som gjorts i kandidatländerna.
Redogörelsen utgörs av en sammanfattande rapport och detaljrapporter
för vart och ett av kandidatländerna. En särskild rapport presenterades
samtidigt om Turkiet. I utvärderingen ger kommissionen mycket
blandade omdömen om kandidatländerna. I allmänna rådets slutsatser om
framstegsrapporterna noterar rådet kommissionens avsikt att
rekommendera förhandlingar med Lettland före slutet av 1999 om fram-
stegen fortsätter, och att det borde finnas förutsättningar för att inleda
förhandlingar även med Litauen och Slovakien. Europeiska rådet i Wien
gav sitt stöd till Allmänna rådets slutsatser och uppmanade
kommissionen att presentera nya rapporter om framstegen i kandidat-
länderna inför toppmötet i Helsingfors i december 1999.
I mars överlämnade kommissionen ett antal förslag som avser reformer
av centrala politikområden och en ny budget för EU under åren 2000-
2006. Reform- och budgetförslagen är en uppföljning av kommissionens
Agenda 2000-meddelande och har central betydelse för utvidgnings-
processen. Reformpaketet omfattar framför allt förslag om nya regelverk
inom jordbruks- och regionaL/strukturfondspolitiken, ett nytt s.k.
interinstitutionellt avtal om budgetfrågor - där även gemenskapens nästa
långtidsbudget (nästa s.k. finansiella perspektiv) ingår - samt regelverket
för förmedlemskapsstödet till kandidatländerna. I oktober överlämnade
kommissionen även en rapport om genomförandet av gemenskapens
system för egna medel. Rapporten tar upp frågan om en rimligare
fördelning mellan medlemsländerna av nettobidragen till EU:s budget.
1 En redogörelse för skillnaden mellan EG och EU återfinns i bilaga 18
Skr. 1998/99:60
17
Förhandlingarna om reformpaketet inleddes under våren med främst Skr. 1998/99:60
tekniska genomgångar av de olika förslagen. Vid toppmötet i Cardiff
enades medlemsstaterna om att beslut avseende reformpaketet bör fattas
senast vid ett extra möte med Europeiska rådet i mars 1999. Under hösten
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
har den tekniska genomgången fortsatt samtidigt som den politiska
behandlingen av förslagen har intensifierats.
Europeiska monetära unionen (EMU)
I maj 1998 fattades en rad viktiga beslut om valutaunionen. EU:s stats-
och regeringschefer slog fast att elva medlemsstater skulle införa euron
från den 1 januari 1999 (Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike).
Vidare utnämndes direktionsledamötema - holländaren Willem F.
Duisenberg utnämndes till ordförande - i Europeiska centralbanken
(ECB). Sedan dessa ledamöter utnämnts kunde ECB och det europeiska
centralbankssystemet (ECBS) upprättas den 1 juni 1998. Rådet har
antagit en rad förordningar som rör ECB:s uppgifter. Omräknings-
kursema mellan euron och respektive deltagande medlemsstats valuta
fastställdes vid rådets möte den 31 december 1998.
Rådets förordning om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska
politiken trädde i kraft i juli 1998. Enligt förordningen skall de länder
som deltar i valutaunionen utarbeta stabilitetsprogram och övriga
medlemsstater konvergensprogram. Sveriges konvergensprogram
lämnades till kommissionen i december.
Ratifikation av Amsterdamfördraget
För att Amsterdamfördraget skall kunna träda i kraft måste det ratificeras
(godkännas) av samtliga EU-medlemsstater i enlighet med deras
konstitutionella bestämmelser. Regeringen föreslog i en proposition som
förelädes riksdagen att Amsterdamfördraget skulle godkännas. Riksdagen
godkände fördraget den 29 april 1998 och regeringen fattade den 7 maj
1998 beslut om ratifikation. Vid utgången av december månad hade
samtliga EU-medlemsstater utom Belgien, Frankrike, Grekland, Portugal
och Spanien ratificerat Amsterdamfördraget. Dessa fem länder förväntas
kunna göra det under första halvåret 1999.
Det ekonomiska och sociala samarbetsområdet
Tillväxt och sysselsättning
Regeringen har prioriterat sysselsättningsfrågorna i EU-arbetet. I enlighet
med slutsatserna från toppmötet i Luxemburg har Sverige, liksom andra
medlemsstater, under året presenterat en nationell handlingsplan för
18
sysselsättning. Granskningen av handlingsplanerna har främjat Skr. 1998/99:60
erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna. Vid toppmötet i Cardiff
betonade stats- och regeringscheferna särskilt utvecklingen av en yrkes-
kunnig arbetskraft, jämställdhet mellan kvinnor och män, åtgärder mot
diskriminering och kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbets-
marknaden. Under året utvecklades ett samarbete mellan Sverige, Stor-
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
britannien och Italien på sysselsättningsområdet, vilket bl.a. resulterade i
ett gemensamt skriftligt uttalande av Göran Persson och Tony Blair inför
toppmötet i Wien. Vid toppmötet i Wien välkomnades forslaget till
riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik for 1999. Stats- och
regeringscheferna enades även om att en rapport skall tillställas
Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 om utarbetandet av europeisk
sysselsättningspakt inom ramen for EU:s sysselsättningsstrategi.
Jämställdhet
Arbetet med jämställdhet mellan kvinnor och män är en av fyra
prioriterade frågor för Sverige i EU-arbetet. Frågan uppmärksammades
särskilt vid ett informellt ministermöte med jämställdhetsministrama
under det brittiska ordförandeskapet. Även i de nationella handlings-
planerna for sysselsättning har jämställdhetsfrågan lyfts fram. Vid
toppmötet i Wien betonades att medlemsstaterna i sina handlingplaner
särskilt bör uppmärksamma att framsteg görs med att främja lika
möjligheter mellan kvinnor och män, i synnerhet genom kvantitativa mål
och genom att låta jämställdheten genomsyra samtliga politikområden.
Inre marknaden
Den nödvändiga lagstiftningen för inre marknaden är nu i huvudsak på
plats, varför fokus nu sätts på tillämpningen av de gemensamma reglerna.
I handlingsplanen för den inre marknaden, som togs fram vid toppmötet i
Amsterdam 1997, listades ett antal konkreta åtgärder som skulle stärka
den inre marknaden. Flertalet av åtgärderna har vidtagits. Det gäller
biotekniska uppfinningar, avreglering av gasmarknaden och öppenhet
avseende regler för informationstjänster. Däremot har inte frågan om en
gemensam europeisk bolagsstadga lösts. I det fortsatta inre marknads-
arbetet prioriterar Sverige identifiering av kvarstående problem på den
inre marknaden, enklare regler och ökat deltagande av foretag vid
offentlig upphandling, tillåtande av parallellimport från icke-EES-länder
och minskade statsstödsnivåer. Sverige ligger för närvarande på tredje
plats på kommissionens resultattavla över genomförandet av inre
marknadslagstiftningen, med en genomförandegrad på 98,7 procent. Nya
direktiv om maskiner, teleterminaler och produkter för in vitro-
diagnostik har antagits under året. För de två förstnämnda handlar det
främst om s.k. kodifiering, dvs. en sammanställning av tidigare texter.
Under året kom man också fram till en lösning för att garantera varors
fria rörlighet på den inre marknaden, den s.k. ingripandemekanismen.
Lösningen består dels av en förordning, dels av ett politiskt åtagande från
19
medlemsstaterna. Så kallade MRA-avtal om ömsesidigt erkännande av Skr. 1998/99:60
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
provning och certifiering har slutförhandlats med Australien, Israel, Nya
Zeeland och Schweiz. MRA-avtal med USA och Kanada trädde i kraft
under året.
Sveriges övergångsregler från medlemskapsförhandlingarna
Ett flertal övergångsperioder har löpt ut under 1998. Inom påfallande
många områden har övergångsperioderna använts till att ändra, eller
påbörja förändringar av, gemenskapens regler. Det gäller bl.a. stora och
viktiga frågor som förbud mot eller klassificering och märkning av
farliga kemikalier, kvicksilver i batterier och antibiotika i djurfoder.
Vidare har Sverige fått förlängning för gränsvärden för kadmium i
handelsgödsel och införselregler för alkohol och tobak.
Fri rörlighet för tjänster och kapital
Vid toppmötet i Cardiff beställdes en handlingsram för en bättre
fungerande inre marknad för finansiella tjänster av kommissionen. I
handlingsramen, som kommissionen fattade beslut om i oktober 1998,
konstateras att ny teknik och globaliseringen av de finansiella
marknaderna innebär krav på förbättrad gemenskapslagstiftning och mer
effektiva tillsynsregler. Under året har kommissionen lagt ett
direktivförslag om att starta och driva verksamhet i institut som ger ut
elektroniska pengar, s.k. e-penninginstitut. Vidare har ett direktivförslag
om likvidation och rekonstruktion av försäkringsbolag diskuterats under
året. I februari 1998 antogs ett nytt direktiv som innehåller bestämmelser
om att medlemsstaterna skall ha ett fast och allmänt tillgängligt telenät.
Skatter
Problemet med skadlig skattekonkurrens mellan medlemsländerna
uppmärksammades under året. Bl.a. bildades en rådsarbetsgrupp för att
granska att EG:s uppförandekod för företagsbeskattning följs. I maj
presenterades ett förslag till minimibeskattning (20 procent) av
ränteinkomster. Vidare föreslogs bl.a. att medlemsstaterna skall tillämpa
en normalskattesats på minst 15 procent och högst 25 procent för
mervärdesskatt.
Arbetsmarknad och sociala frågor
Nya direktiv antogs 1998 om bland annat skydd för arbetstagare när det
gäller risker med kemiska ämnen, exponering av cancerframkallande
ämnen samt explosiva miljöer. Arbetsmarknadens parter har på
Europanivå träffat arbetstidsavtal inom sjöfarten och järnvägstrafiken,
dock inte beträffande vägtrafiksektorn. Frågan om arbetstagarinflytande i
de s.k. Europabolagen har inte kunnat lösas under året. Jämställdhet
mellan kvinnor och män, som är en av Sveriges prioriterade frågor i EU-
20
samarbetet, har uppmärksammats särskilt under året vid två informella
ministerråd. En årlig uppföljning, liksom tidigare år, av FN:s
kvinnokonferens i Peking 1995 har också skett. Ett nytt direktiv har
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
antagits, som underlättar för advokater att bedriva verksamhet i andra
medlemsstater än den där auktorisationen erhållits. På handikappområdet
har särskild uppmärksamhet ägnats åt funktionshindrades situation i
arbetslivet. Under året trädde ett beslut i kraft om att förbjuda indirekt
och direkt tobaksreklam. Sverige och Finland har fatt medel för att göra
en studie av samtliga medlemsstaters alkoholpolitik, inför en eventuell
samlad alkoholpolitik i EU. Sverige har med viss framgång motarbetat
strävandena att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på narkotika-
området.
Transport-, närings- och energipolitik
Miljöhänsynen integreras alltmer i transportpolitiken, vilket under det
brittiska ordförandeskapet tog sig uttryck i form av ett gemensamt
transport- och miljöministermöte. Under det österrikiska ordförande-
skapet avslutades förhandlingarna med Schweiz om ett vägtransportavtal.
Vidare har ett direktiv om passagerarsäkerhet på färjor antagits. Sverige
har tilldelats ca 250 miljoner kronor för transportprojekt inom ramen för
transeuropeiska nät. Dessutom har Sverige tillsammans med Danmark
fått ca 180 miljoner kronor i bidrag för Öresundsförbindelsen.
EU:s näringspolitik har inriktats på att främja företagens
konkurrensförmåga och då särskilt små företag. I Stockholm och
Göteborg har mässor arrangerats om läkemedel och för under-
leverantörer. Kommissionen tog under året ställning till samgåendet
mellan Stora och Enso, vilket godkändes. I juni beslutades om regler för
den inre marknaden för gas. En rådsresolution har även antagits om en
gemensam strategi för att främja fömybara energikällor.
Skr. 1998/99:60
Jordbruk, livsmedel och fiske
Jordbruksministrarnas arbete under 1998 har dominerats av diskussioner
om reformförslagen i kommissionens Agenda 2000. Bland reform-
förslagen kan nämnas sänkningar av interventionspriserna för bl.a.
spannmål, nötkött och mjölk på mellan 15 och 30 procent. Sänkningen
föreslås delvis kompenseras med direktbidrag. Reformförslagen ligger
huvudsakligen i linje med den svenska uppfattningen. På mjölkområdet
förespråkar Sverige tillsammans med Storbritannien, Danmark och Ita-
lien en mer långtgående avreglering än vad som föreslås i Agenda 2000.
Under året har framför allt grisköttsproducenter drabbats av minskad
export till Ryssland och Asien på grund av kriserna i dessa områden. En
handelskonflikt som rör EG:s regelverk för import av bananer har under
året blossat upp mellan gemenskapen och USA. EG-domstolen slog fast i
den s.k. belgisk-blå-domen att Sverige inte har rätt att hindra användning
av sperma från vissa nötkreatur som godkänts i en annan medlemsstat.
21
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
Storbritannien tilläts att, under stränga villkor, lätta på sitt exportförbud Skr. 1998/99:60
av nötkött.
Kommissionens grönbok om livsmedel, som bl.a. syftar till att
tillgodose ett tryggt och hälsosamt livsmedelsutbud, debatterades under
året. Förenklingen av vissa livsmedelsstandarder har fortsatt under året.
Förslaget till nya standardregler för kaffe har gjort framsteg medan
reglerna om innehåll i choklad och sylt har gått trögare framåt. Rådet
beslutade i maj om ett direktiv som kräver en särskild märkning av
genetiskt modifierade sojabönor och majs.
Arbetet med en revidering av den gemensamma fiskepolitiken har
inletts under året. Försiktighetsprincipen har fatt en ökad tillämpning vid
bedömningen av fiskbestånden. Under året har satellitövervakning av
större fiskefartyg inletts för att förbättra kontrollen av fångster.
Regionalpolitik
Under den innevarande programperioden 1995-1999 tar Sverige emot
sammanlagt ca 12 miljarder kronor. Den nuvarande målstrukturen med
sju mål föreslås i kommissionens reformförslag Agenda 2000 minska till
tre mål under nästa programperiod 2000-2006. Regeringen har tillsatt
särskilda utredare för att se hur det regionalpolitiska arbetet kan
förbättras till nästa programperiod.
Miljöpolitik
Under 1998 har kommissionen arbetat vidare med så kallade nationella
tak för utsläpp av försurande ämnen. Vidare beslutades det att innan
utgången av 1999 skall samtliga medlemsstater ha förbjudit försäljning
av batterier med en kvicksilverhalt över 0,0005 viktprocent. Ett nytt
direktiv om bekämpningsmedel (biocider) antogs under året. Vidare
skärptes avgaskraven för samtliga lätta bilar.
Konsumentpolitik och immateriella rättigheter
Under året prövades det svenska förbudet mot TV-reklam riktad till barn.
Domen från marknadsdomstolen innebär att förbudet är förenligt med
EG-rätten och att Sverige kan ingripa mot TV-reklam riktad till barn
förutsatt att den är vilseledande. Nya bestämmelser om konsumenters köp
av varor har diskuterats. Förslagen innebär större trygghet för svenska
konsumenter vid köp i andra EU-medlemsstater samt ett generellt stärkt
konsumentskydd i EU. Kommissionen har även föreslagit regler för
konsumentinformation om bränsleekonomi vid marknadsföring av bilar. I
oktober 1998 antogs ett nytt direktiv med syfte att tillnärma
medlemsstaternas lagar om mönsterskydd. Frågan om mönsterskydd för
reservdelar för bilar var så kontroversiell att den lyftes ur direktivet. Ett
förslag till förordning om ett gemensamt system för mönsterskydd har
också diskuterats under året. Ett direktiv om rättsligt skydd för
biotekniska uppfinningar har antagits.
22
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Utbildning, forskning, statistik och kultur Skr. 1998/99:60
Rådet godkände en andra etapp av utbildningsprogrammen Sokrates och
Leonardo för perioden 2000-2006. Det europeiska skoldatanätet, som
tillkommit på svenskt initiativ, öppnades officiellt i september av den
svenska skolministern.
I december beslutade rådet om EG:s femte ramprogram för forskning
och utveckling. Budgeten som trädde i kraft den 1 januari 1999 omfattar
motsvarande 135 miljarder kronor. Antalet delprogram reducerades från
ca 20 till 9.
Ett omfattande arbete sker på statistikområdet för att harmonisera
begrepp och definitioner. Under 1998 har bl.a. möda lagts ner på att ta
fram en gemensam betalningsbalans för EU-området. Sverige har på
statistikområdet verkat för tydligare prioriteringar för att begränsa
kostnaderna för statistikproducenter och uppgiftslämnare.
På kulturområdet har de årliga fördelningarna från kulturprogrammen
Kalejdoskop, Ariane och Raphael skett. Beslutet om framtida kultur-
huvudstäder var mycket besvärligt att fatta. Rådet enades slutligen om ett
kompromissförslag där flera städer delade på huvudstadsåret. Europa-
parlamentet har därefter förkastat förslaget.
EU:s budget och åtgärder mot fusk
EU:s budget fastställdes för 1998 till ca 730 miljarder kronor. Ungefär
hälften av utgifterna rör jordbruket medan en tredjedel går till
regionalstöd och arbetsmarknadsstöd. Administrationen inom EU kostar
ca 5 procent av budgeten. Sveriges avgift till EU under 1998 var 21 186
miljoner kronor. Som en följd av infasningsöverenskommelsen från
medlemskapsförhandlingama återbetalas 296 miljoner kronor, vilket
innebär att nettoavgiften blev 20 890 miljoner kronor.
Under året avslöjades fusk och andra oegentligheter med EU-medel.
Bland annat gällde det EU:s biståndsorganisation ECHO och utbildnings-
programmet Leonardo. Kommissionen, som har det övergripande
ansvaret för att medlen i EU:s budget används korrekt och effektivt, har
av Europaparlamentet kritiserats för sitt sätt att hantera misstänkta
bedrägerier.
Europeiska unionens förbindelser med omvärlden
År 1998 har bl.a. präglats av de pågående förberedelserna för
tillämpningen av de nya instrument som kommer att inrättas när
Amsterdamfördraget träder i kraft. En hög representant för GUSP
(gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) och en gemensam enhet
för politisk planering och tidig förvarning (analysenhet) kommer att
inrättas. Även en ny beslutsform - gemensamma strategier - kommer att
införas. Vid Europeiska rådet i Wien beslutades att EU:s första
gemensamma strategi skall gälla Ryssland.
23
Under året har medlemsstaterna genomfört gemensamma démarcher i Skr. 1998/99:60
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
ett antal olika frågor. En fortsatt god sammanhållning har bidragit till en
tydlig attityd i den politiska dialogen med länder som brister i respekten
för de mänskliga rättigheterna. Unionen har även ägnat stor
uppmärksamhet åt utvecklingen i Västra Balkan, särskilt i Kosovo.
Gemensamma ståndpunkter har antagits bl.a. om Nigeria, om
främjandet av icke-spridning och förtroendeskapande i Sydasien, om
arbetet för att stärka efterlevnaden av konventionen om bakteriologiska
(biologiska) vapen och toxinvapen, samt om mänskliga rättigheter,
demokratiska principer och sunt styrelseskick i Afrika.
Att främja respekt för mänskliga rättigheter utgör ett av målen för den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt för utvecklings-
samarbetet. Detta bekräftades ånyo när Europeiska rådet i Wien ställde
sig bakom EU:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen med
anledning av 50-årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna.
Under året antogs även en uppförandekod för vapenexport vars mål-
sättning är att sätta en hög gemensam standard för medlemsstaternas
politik på exportkontrollområdet.
Handelspolitik, utvecklingssamarbete
Sverige har tillsammans med andra medlemsstater fortsatt arbetet med att
internt påverka gemenskapens handelspolitik i frihandelsvänlig riktning
med utgångspunkt i det multilaterala regelverket inom ramen för
världshandelsorganisationen WTO. Under hösten, vid WTO:s minister-
konferens, gavs en startsignal till förberedelsearbetet inför en ny
förhandlingsrunda i WTO. Gemenskapen har agerat offensivt och har
visat ledarskap i det pågående förberedelsearbetet. EG:s målsättning är
att en bred förhandlingsrunda skall kunna inledas vid sekelskiftet.
På biståndsområdet har det framtida samarbetet mellan gemenskapen
och de s.k. AVS-ländema i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
dominerat dagordningen. Under våren förhandlades kommissionens
förhandlingsmandat i frågan fram. Förhandlingar med AVS-ländema
inleddes i september.
Unionens bilaterala och regionala förbindelser
EU har omfattande bilaterala och regionala förbindelser. Under året
slutfördes, i stort sett, de bilaterala s.k. sektorförhandlingama mellan EG
och Schweiz, som syftar till att knyta Schweiz närmare EU:s inre
marknad. Beträffande relationerna till de öst- och centraleuropeiska stater
som är kandidatländer koncentrerades ansträngningarna till att förbereda
dessa länder för ett framtida medlemskap i unionen. I mars beslutade
rådet om s.k. partnerskap för anslutning med samtliga kandidatländer. I
dessa anges prioriteringarna för kandidatländernas reformansträngningar.
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
Den ekonomiska krisen i Ryssland medförde att EU:s relationer med
Ryssland kom i fokus. EU klargjorde på ett tidigt stadium sin beredskap
24
att stödja Ryssland genom krisen. Bl.a. inleddes en bred kartläggning av Skr. 1998/99:60
möjligheterna att bättre utnyttja redan existerande samarbetsinstrument.
EU har även beslutat att lämna både omfattande livsmedelsbistånd och
humanitärt bistånd riktat till särskilt utsatta grupper i samhället.
Kommissionen presenterade en rapport om den nordliga dimensionen,
som utgör en strategi för EU:s politik i förhållande till norra Europa med
särskilt fokus på samarbetet med nordvästra Ryssland och Baltikum.
Vad gäller krisen i Kosovo har EU i syfte att påskynda en politisk
lösning som ger Kosovo ökat självstyre inom ramen for Jugoslavien
under året infört sanktioner mot detta land.
Inom samarbetet mellan EU och de tolv Medelhavsländerna har
parterna diskuterat Barcelonaprocessens roll i regionen, det ekonomiska
samarbetet, biståndet och den kulturella dialogen. Vidare har
diskussionen om former för att inleda samtal om en säkerhetsstadga för
Medelhavet fortsatt. Frågan kommer formellt att tas upp under 1999.
EU har under 1998 på olika sätt markerat sin närvaro i Mellanöstern
liksom sina politiska och ekonomiska ansträngningar för att freds-
processen skall lyckas. EU uttalade sitt stöd till Wye-avtalet, som innebar
att dödläget i processen bröts, och har därefter uppmanat parterna att
noggrant uppfylla överenskommelsens alla delar. Under året har EU sökt
återupprätta relationerna med Iran och har som ett led i detta återupptagit
en politisk dialog.
Under året har EU:s ansträngningar att söka medverka till en fredlig
och demokratisk utveckling i Afrika fortsatt. Vad gäller konflikten i
Stora sjöregionen stöder EU de regionala initiativ som tas för att lösa
krisen. EU har ställt sig positivt till tanken på en internationell konferens
för fred, säkerhet och utveckling i regionen arrangerad av FN och OAU.
EU antog en ny gemensam ståndpunkt om Nigeria som innebär att vissa
sanktioner lyfts. I händelse av att den demokratiseringsprocess som
inletts ej fullföljs kan nya sanktioner snabbt införas. EU markerar
härigenom stöd till de reformvänliga krafterna, men bibehåller trycket på
militärregimen. Betydande framsteg har gjorts i förhandlingarna om ett
samarbetsavtal mellan EG och Sydafrika. Endast ett fåtal, om än svåra,
handelsfrågor är utestående. Förhandlingarna kommer troligtvis att
avslutas under första halvåret 1999.
USA och EG enades under året om att ingå ett transatlantiskt
ekonomiskt partnerskap. En gemensam handlingsplan har fastställts för
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
hur detta partnerskap skall fyllas med innehåll. Det skall bl.a. ske genom
samordnat agerande för att stärka det multilaterala WTO-regelverket och
genom fortsatta förhandlingar om avveckling av tekniska handelshinder
för handel med industrivaror, tjänster, offentlig upphandling och
immateriella rättigheter.
Dialogen mellan EU och Asien som inleddes under 1996 har fortsatt
under året. ASEM (Asia-Europe Meeting) höll sitt andra toppmöte under
våren. EU har under 1998 vidgat sina relationer med Kina. EU:s Kina-
strategi har uppdaterats och slår fast att EU:s målsättning är att engagera
Kina i en intensifierad politisk dialog, stödja utvecklingen i Kina mot ett
öppnare samhälle och en rättsstat med ökad respekt för de mänskliga
rättigheterna. EU:s förbindelser med Indien och Pakistan kom under
25
1998 att präglas av den nya säkerhetspolitiska situationen i Sydasien, Skr. 1998/99:60
som ländernas provsprängningar av kärnvapen i maj gav upphov till. EU
fördömde provsprängningarna och uppmanade Indien och Pakistan att
ansluta sig till icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet.
Samarbete i rättsliga och inrikes frågor
Under året har arbetet fortsatt med den handlingsplan mot den
organiserade brottsligheten som EU antog 1997. Frågan om hur man bäst
skall förebygga och bekämpa sexuella övergrepp på barn har i olika
sammanhang diskuterats. Medlemsstaterna har bl.a. uppnått politisk
enighet om en gemensam åtgärd för att bekämpa barnpornografi på
Internet. Inom ramen for den europeiska konferensen tillsattes i mars en
expertgrupp, den s.k. Kohl-gruppen, med uppdrag att snabbt överväga
problem som hänger samman med den organiserade brottsligheten och
narkotikahandeln.
Inom det polisiära samarbetet har arbetet med inrättandet av Europol
fortsatt. I oktober 1998 trädde Europolkonventionen i kraft.
En ny konvention om internationell behörighet och om erkännande och
verkställighet av domar i äktenskapsmål undertecknades av medlems-
staterna i maj. För att Sverige skall kunna tillträda konventionen krävs
riksdagens godkännande.
Arbetet med asylpolitiken har under året bl.a. rört tillämpningen av
Dublinkonventionen, som trädde i kraft 1997. I början av året ökade
inströmningen av irakier och kurder till EU. I samband med detta antog
EU en handlingsplan med en helhetssyn på dessa frågor. I juli 1998
presenterade kommissionen två förslag till åtgärder om ”tillfälligt skydd
för fördrivna personer”. Vid toppmötet i Wien godkändes en handlings-
plan för frihet, säkerhet och rättvisa, som anger vilka bestämmelser i
Amsterdamfördraget om fri rörlighet för personer, asyl, invandring,
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
civilrättsligt samarbete, polisiärt och straffrättsligt samarbete som bör
genomföras först och inom vilka tidsramar.
EU:s institutioner m.m.
Förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd
Sverige kommer under det första halvåret 2001 att inneha ordförande-
skapet i EU. Under året har arbetet varit inriktat på att kartlägga och
analysera frågor som rör ordförandeskapets arbetsprogram, personal- och
kompetensutveckling, press-, informations- och kultursatsningar, mötes-
verksamheten, budget samt organisationsfrågor. Det har lagts fast att
arbetet med ordförandeskapet även fortsättningsvis huvudsakligen skall
bedrivas i linjeorganisationen. För den praktiska planeringen av mötes-
verksamheten i Sverige inrättas i början av 1999 ett 2001-sekretariat.
26
DEL 1 DEN ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGEN I Skr 1998/99 60
EUROPEISKA UNIONEN
1 Samarbete i svenskt och europeiskt intresse
Under 1998, som var Sveriges fjärde år som medlem, präglades
Europeiska unionen (EU) 2 av arbetet med att fördjupa samarbetet mellan
länderna och den historiska uppgiften att utvidga unionen. Ett viktigt
fördjupningsprojekt har gällt de återstående förberedelserna inför
införandet av den gemensamma valutan den 1 januari 1999, den s.k.
tredje etappen för att etablera den ekonomiska och monetära unionen
(EMU). Under året inleddes också formella förhandlingar om en
utvidgning. Nära kopplat till utvidgningen är förhandlingarna om att
reformera EU:s jordbrukspolitik, regional- och strukturpolitik samt EU:s
budget för perioden år 2000-2006. Ett omfattande arbete har skett med
sikte på att de svåra förhandlingarna skall kunna slutföras under våren
1999.
Grundbulten i EU är uppgiften att genom integration och samarbete
knyta Europas länder och folk så nära att krig inte skall kunna
uppkomma. Stater som i sekler har bekämpat varandra kan inte föra krig
när de är nära sammanflätade ekonomiskt, socialt och politiskt.
Det är därför utvidgningen av EU är den viktigaste byggstenen för att
åstadkomma en allomfattande europeisk säkerhetsordning. Den bidrar till
ökad säkerhet, fördjupad demokrati samt social och ekonomisk
utveckling i Sveriges närområde, men också i hela Europa. Utsikten till
medlemskap är en mycket viktig faktor för att driva på reformarbetet i
Öst- och Centraleuropa.
I mars inleddes den anslutningsprocess som omfattar de tio öst- och
centraleuropeiska staterna samt Cypern. Bilaterala medlemskaps-
förhandlingar startade med sex av kandidatländerna. Det första steget i
processen, för samtliga kandidatländer, utgjordes av en genomgång av
EG:s regelverk under kommissionens ledning. Under året förnyade Malta
sin medlemskapsansökan.
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
EU strävar att inrikta sig på områden som upplevs som relevanta av
medborgarna. Detta kommer att bli tydligt när Amsterdamfördraget
träder i kraft. Det gäller bl.a. områden som starkt prioriteras av Sverige,
som sysselsättning, miljö, jämställdhet och konsumentskydd. Fördraget
hade vid årets slut ratificerats av tio medlemsstater och förutses träda i
kraft under 1999.
Kampen mot arbetslöshet står fortsatt mycket högt på EU:s
dagordning. För första gången sedan 1992 har arbetslösheten sjunkit till
under 10 procent i EU. Systemet med nationella handlingsplaner för
sysselsättning, som utvärderas på europeisk nivå, fungerar väl. Vid
Europeiska rådets möten i Cardiff och Wien fattades beslut som stärker
EU:s sysselsättningssamarbete ytterligare.
2 En redogörelse för skillnaden mellan EG och EU återfinns i bilaga 18
27
På miljöområdet kan noteras att principen om att hållbar utveckling Skr. 1998/99:60
skall genomsyra alla EU:s politikområden har lagts fast och börjat
omsättas i praktiska strategier. Hållbar utveckling är ett övergripande mål
för hela EU. Vad gäller jämställdheten har ett första steg mot en ordning
med nationella handlingsplaner tagits. Likaledes har konsumentskydd
kommit att ingå som ett prioriterat område i diskussionerna om det
fortsatta genomförandet av den inre marknaden. Vidare har en särskild
handlingsplan för konsumentpolitiken lagts fram av kommissionen för
perioden 1999-2001.
Samordningen av den ekonomiska politiken har stärkts under året. Den
syftar till att öka tillväxten, bekämpa arbetslösheten och öka syssel-
sättningen. De allmänna riktlinjerna utgör ett centralt instrument för
samordningen av den ekonomiska politiken.
EU fortsätter att utveckla den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken (GUSP). Genom denna samverkan kan medlems-
länderna tillsammans få ett större inflytande och spela en mer aktiv roll
på den världspolitiska scenen än om länderna agerat vart och ett för sig.
Det gäller särskilt ett litet medlemsland som Sverige. Genom att påverka
den gemensamma politiken har Sverige kunnat få större inflytande också
i andra internationella organisationer.
Genom Amsterdamfördraget kommer krishantering att bli ett tydligare
ansvarsområde för unionen. Humanitära, fredsbevarande och freds-
skapande insatser blir ett av huvudelementen i EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik.
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utvecklingen i Västra Balkan,
särskilt i Kosovo. Vidare har samarbetet mellan EU och den militära
samarbetsorganisationen Västeuropeiska unionen (VEU) fördjupats
under året. Under hösten 1998 har diskussionen bland EU:s medlems-
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
länder om hur EU ytterligare skall kunna stärka sin krishanterings-
förmåga intensifierats. Erfarenheterna från Bosnien, Albanien och nu
senast Kosovo har bidragit till detta.
En grundläggande princip för samarbetet i EU är att beslut skall fattas
så nära medborgarna som möjligt. Ett fördjupat europeiskt samarbete är
nödvändigt och rationellt på vissa områden. Andra frågor hanteras bäst i
medlemsländerna. Sverige värnar om denna s.k. närhetsprincip i EU-
arbetet. En god avvägning mellan den europeiska och den nationella
kompetensen är i allas intresse och stärker medborgarnas förtroende för
samarbetet inom EU.
Regeringen fäster stor vikt vid en väl fungerande inre marknad, dvs. fri
rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital inom EU. Det är därför
handlingsplanen - och tillämpningen av den - för den inre marknaden,
som syftar till att bl.a. göra reglerna mer effektiva, avskaffa sektoriella
hinder och säkerställa att den inre marknaden är till nytta för
medborgarna, blir viktig.
För tilltron till EU och dess institutioner är det fundamentalt att
medborgarna upplever att de gemensamma budgetmedlen används till
unionens nytta. Under året har en rad fall av misstänkta bedrägerier, som
rör anställda i kommissionen, uppdagats. Det mest uppmärksammade,
den s.k. ECHO-affaren, berör oegentligheter med medel i EU:s bistånds-
28
budget. Sverige har agerat aktivt i rådet för att försäkra sig om att Skr. 1998/99:60
kommissionen gör en noggrann utredning och ställer ansvariga till svars.
Svenska folkets engagemang i de europeiska frågorna är av stor
betydelse. Medlemskapets möjligheter att tillgodose både svenska och
andra medlemsstaters intressen måste tas till vara. Regeringen fattade
under året beslut om bidrag till frivilliga organisationer och stiftelser för
informationsinsatser om EU. Efter två ansökningstillfällen har
sammanlagt 4 miljoner kronor delats ut.
EU-samarbetet innebär både ett givande och tagande. Exempel på detta
är de övergångsregler som Sverige fick vid EU-medlemskaps-
förhandlingama. Övergångsperioden skulle användas till att undersöka
om det var motiverat att ändra gemenskapens regler på några områden,
och på andra områden för att de svenska reglerna skulle anpassas till
gemenskapens. Övergångsperioden, som för en huvuddel av undantagen
löpte ut vid 1998 års slut, har använts till att ändra eller påbörja
förändringar av EG-reglema, exempelvis förbud mot eller klassificering
och märkning av farliga kemikalier samt kvicksilver i batterier. Stora
ansträngningar har också gjorts från svensk sida för att begränsa
användningen av antibiotika i djurfoder.
1.1 Sveriges prioriterade frågor i EU
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
Viktiga prioriteringar under 1998 har varit EU:s utvidgning och
reformerna av viktiga politikområden.
En av de centrala uppgifterna för Sverige under 1998 har varit
förberedelserna för EU:s utvidgning. Det har gällt att förverkliga besluten
i Luxemburg 1997 om en process som omfattar alla kandidatländerna. En
genomgång av EU:s politik och regelverk har inletts med samtliga
kandidatländer och en s.k. förmedlemskapsstrategi antagits för dem.
Konkreta förhandlingar på några områden har inletts med de sex första
kandidatländerna. Slutligen har kommissionen gjort den första regel-
bundna utvärderingen av reformprocessen i samtliga kandidatländer.
En annan prioriterad fråga har varit att få i gång reformprocessen inom
den s.k. Agenda 2000. Reformer i bördefördelningen, den finansiella
ramen, jordbrukspolitiken och strukturfonderna är enligt svensk upp-
fattning nödvändiga redan med nuvarande medlemskrets. Utvidgningen
och kommande WTO-förhandlingar understryker bara behovet. Under
året har kommissionen lagt konkreta förslagstexter, och förhandlingarna
mellan medlemsstaterna har kommit i gång med sikte på en uppgörelse
under våren 1999.
De medborgamära frågorna, som Sverige drev redan från och med
inträdet i unionen, har kommit att stå alltmer i centrum för unionens
engagemang. Det gäller inte minst öppenheten i institutionernas arbete.
Sverige fortsätter att högprioritera frågan om sysselsättningen.
Åtgärder för att samordna medlemsländernas insatser i kampen mot
arbetslösheten är viktiga. Det nya fördraget innebär att samarbetet har
getts en fastare grund med tydliga mål.
29
På miljöområdet handlade det framför allt om utvecklandet av Skr. 1998/99:60
strategier för hållbar utveckling och det fortsatta arbetet med
försumingsstrategin. Strategin syftar till att utsläppen av försurande
ämnen skall minskas så att kritiska belastningsgränser, dvs. gränsen för
vad naturen tål, inte skall överskridas. Andra viktiga frågor har gällt en
översyn av genetiskt modifierade organismer (GMO) och en höjd
skyddsnivå för kemikalier och bekämpningsmedel.
Sverige vill sätta jämställdhet mellan kvinnor och män högt på den
europeiska dagordningen. Dessa frågor fokuserades mera under året.
Europeiska rådet uttalade bl.a. i Cardiff att ett jämställdhetsperspektiv
skall integreras i alla politiska riktlinjer för sysselsättningen (s.k.
mainstreaming). Vid mötet i Wien uttalade rådet att medlemsstaterna vid
översynen av sina nationella handlingsplaner bör ägna särskild
uppmärksamhet åt att göra påtagliga framsteg med att främja lika
möjligheter mellan kvinnor och män.
Konsumentpolitiken far genom Amsterdamfördraget en starkare
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
ställning. Det sker bl.a. genom att det blir tydligt att konsumentpolitiken
är ett självständigt område när hänsyn tas till konsumentkraven då
gemenskapens övriga politik och verksamhet utformas och genomfors.
Viktiga frågor under året har varit fastställande av en ram för
gemenskapens verksamhet till förmån för konsumenter samt arbetet med
en handlingsplan för konsumentpolitiken för perioden 1999-2001.
I unionens förbindelser med omvärlden faste Sverige särskild vikt vid
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och unionens arbete för
att främja fred och utveckling i världen. Relationerna med Ryssland intar
en central plats i EU:s utrikespolitiska samarbete. En fortsatt utveckling
mot demokrati, rättsstat och marknadsekonomi i Ryssland är av största
vikt för stabiliteten i Europa. Ett ramverk för förbindelserna är
partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EG och Ryssland. Sverige har
sedan EU-inträdet tagit en mycket aktiv del i utformningen av EU:s
Rysslandspolitik. Sedan den ryska ekonomiska och sociala krisen bröt ut
har detta engagemang ökat ytterligare. Sverige har bl.a. framhållit
behovet av en samlad och genomtänkt strategi för EU:s relationer till
Ryssland och fått gehör för ett antal förslag i den rapport som lämnades
till toppmötet i Wien. Detta resulterade bl.a. i beslutet att den första s.k.
gemensamma strategin skall avse Ryssland.
2 Europeiska rådet 1998
Europeiska rådets möten hölls i Cardiff den 15-16 juni och i Wien den
11-12 december. Ordförandeskapets slutsatser från dessa möten återfinns
i bilagorna 11 och 12.
Särskilt möte i Europeiska rådet hölls i Pörtschach, Österrike, den 24-
25 oktober. I övrigt kan nämnas att stats- och regeringscheferna möttes i
London den 12 mars i samband med Europeiska konferensen och i
Bryssel 1-3 maj för att besluta om vilka medlemsstater som skulle delta i
den tredje fasen av EMU.
30
Vid Europeiska rådets möte i Cardiff inleddes en bred debatt om Skr. 1998/99:60
Europeiska unionens framtida utveckling. Vid Europeiska rådets
särskilda möte i Pörtschach i oktober betonades ånyo behovet av en stark
och effektiv union. Ytterligare ett steg togs i Wien då stats- och
regeringscheferna fastställde att fyra frågor är av största betydelse för
Europas medborgare: främjande av sysselsättning, ekonomisk tillväxt
och stabilitet, förbättrad säkerhet och livskvalitet, reform av unionens
politik och institutioner, samt främjande av stabilitet och välstånd i hela
Europa och världen.
2.1 Europeiska rådets möte i Cardiff
Mötet innebar framsteg för sysselsättning jämställdhet och miljö. Mötet
bekräftade att sysselsättningen är högprioriterad och att det är viktigt att
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
medlemsländerna samordnar sina åtgärder i kampen mot arbetslösheten.
Europeiska rådet diskuterade också de nationella handlingsplaner för
sysselsättningen som presenterades tidigare under året. I enlighet med
Amsterdamfördraget enades stats- och regeringscheferna också om att
EU:s arbete för miljö och hållbar utveckling skall intensifieras. Tre
ministerråd (energi, transporter och jordbruk) uppmanades att inleda
detta arbete genom att ta fram strategier för att integrera miljö och hållbar
utveckling inom sina respektive politikområden. Vidare etablerades ett
nytt samarbete om ekonomiska reformer på produkt- och
kapitalmarknaderna i syfte att främja tillväxt och sysselsättning och
därmed konsumenternas välfärd.
En lägesrapport förbereddes för Cardiff där riktlinjer och en tidsplan
för vidare förhandlingar om Agenda 2000 fastställdes. Vad beträffar
förberedelserna för utvidgningen bekräftades slutsatserna från
Luxemburg. Stats- och regeringscheferna välkomnade de framsteg som
gjorts efter Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997. Man
konstaterade vidare att alla kandidatländer kommer att bedömas utifrån
samma kriterier och kommer att gå vidare i processen i sin egen takt
beroende på hur väl förberedda de är. Kandidatländernas egna
ansträngningar för att uppfylla kriterierna kommer att vara avgörande.
Samtliga kommer att dra nytta av de förstärkta förbindelserna med EU
genom en politisk dialog och skräddarsydda strategier för att bistå dem i
förberedelserna inför anslutningen. Kommissionen uppmanades också att
framlägga konkreta förslag till utvecklingen av EU:s förbindelser med
Turkiet, inklusive de finansiella aspekterna.
2.2 Europeiska rådets informella möte i Pörtschach
Mötet ägde rum den 24-25 oktober i den österrikiska orten Pörtschach,
som en uppföljning av lunchdiskussionen om EU:s framtid vid toppmötet
i Cardiff. Den övervägande delen av diskussionen kom dock att handla
om den globala ekonomiska situationen och EU:s roll för att bidra till att
motverka att den aktuella situationen försämras. Bl.a. förelåg enighet om
31
att avge signal om vikten av en räntesänkning för att behålla en Skr. 1998/99:60
inflationsfri tillväxt.
Diskussionen om EU:s framtid handlade framför allt om hur en
effektivisering och demokratisering av det framtida EU-samarbetet skall
kunna åstadkommas. Ett antal konkreta förslag framfördes, som kommer
att behandlas vidare i olika fora under det kommande året.
Även samarbetet rörande rättsliga och inrikes frågor behandlades.
Överenskommelse förelåg om att ett särskilt toppmöte för att diskutera
dessa frågor skall inkallas under hösten 1999.
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
Mötets informella karaktär underströks av att inga skriftliga slutsatser
förekom.
2.3 Europeiska rådets möte i Wien
I Wien, liksom vid de senaste Europeiska råden, bekräftades att kampen
mot arbetslösheten fortsatt står högst på Europeiska unionens dag-
ordning. Europeiska rådet konstaterade att systemet med nationella
handlingsplaner för sysselsättning som utvärderas på europeisk nivå
fungerade väl. Detta visar att bestämmelser i den nya avdelningen om
sysselsättning fått genomslag i praktiken.
I Wien diskuterades vidare skattepolitik; bl.a. handlade det om skatte-
harmonisering och då främst bekämpning av skadlig skattekonkurrens.
Även den skattefria försäljningen blev föremål för diskussion.
Europeiska rådet enades om att be kommissionen och Ekofm-rådet att
undersöka vilka effekter på sysselsättningen som ett avskaffande av den
skattefria försäljningen skulle få och hur dessa problem skulle kunna
lösas, inbegripet möjligheten till en begränsad utvidgning av
övergångsarrangemangen.
Diskussionen om Agenda 2000 ledde inte till några framsteg i sak. De
olika länderna redovisade sina ståndpunkter. Man bekräftade tidtabellen
för det fortsatta arbetet samt att inga av de förslag som dittills lagts fram
borde uteslutas från förhandlingarna. Som ett led i utvidgningsprocessen
erkändes de särskilda framsteg som gjorts i Lettland och Litauen. Stats-
och regeringscheferna noterade också kommissionens avsikt att under
1999 föreslå förhandlingar med Lettland om reformtakten där består,
dess uppfattning att förhandlingar kan bli aktuella även med Litauen och
Slovakien inom en rimlig framtid samt dess avsikt att lägga fram en
rapport om Maltas ansökan.
De mål för jämställdheten som Sverige satte upp inför mötet i Wien
uppnåddes. I riktlinjerna för sysselsättningen skall medlemsstaterna ägna
särskild uppmärksamhet åt att åstadkomma tydliga framsteg på
jämställdhetsområdet. Det första steget togs på vägen till utvecklandet av
nationella handlingsplaner på jämställdhetsområdet. På miljöområdet
slog mötet på nytt fast att principen om hållbar utveckling skall
genomsyra alla EU:s politikområden. Ministerrådet fick nu i uppdrag att
konkret redovisa hur detta skall gå till på ytterligare ett antal
politikområden. I enlighet med ett svenskt förslag kommer frågan om
starkare konsumentskydd att ingå som ett prioriterat område i
32
diskussionerna om det fortsatta genomförandet av den inre marknaden. Skr. 1998/99:60
Frågan om EU:s samarbete med Ryssland blev föremål för en lång
diskussion där Sverige presenterade ett antal konkreta förslag om
utvecklingen av samarbetet.
Omedelbart före mötet högtidlighölls 50-årsdagen av FN:s allmänna
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
förklaring om de mänskliga rättigheterna. Med anledning av detta
föreslog Sverige att EU under det kommande året ägnar särskild
uppmärksamhet åt kampen mot rasism, främlingsfientlighet och
antisemitism. I anslutning till detta välkomnade mötet den svenska
regeringens avsikt att hålla en internationell konferens i Stockholm för att
sprida kunskap om Förintelsen.
Europeiska rådet beslutade även att ytterligare förstärka arbetet med
miljö och hållbar utveckling inom EU. Tre nya policyområden — inre
marknaden, industri och bistånd - pekades ut. Det slogs också fast att en
övergripande utvärdering av ansträngningarna för att integrera miljö och
hållbar utveckling skall göras vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i
slutet av 1999.
3 Agenda 2000 - utvidgning och reformer
Vid Europeiska rådets möte i Madrid 1995 deklarerade rådet att de
nödvändiga besluten för att starta förhandlingar med de öst- och
centraleuropeiska länder som ansökt om medlemskap i EU (de s.k.
kandidatländerna) skulle fattas inom sex månader efter det att
regeringskonferensen om en ny fördragstext avslutats. Kommissionen
fick i uppdrag att avge yttranden över de enskilda kandidatländernas
ansökningar och att utarbeta förslag till hur utvidgningsprocessen skulle
genomföras. Kommissionen fick vidare i uppgift att mot bakgrund av
utvidgningen göra en detaljerad analys av EU:s finansiella system samt
jordbruks- och strukturpolitiken. Detta resulterade i juli 1997 i
kommissionens meddelande Agenda 2000. Meddelandet omfattar 1 200
sidor och innehåller såväl en ffamtidsinriktad genomgång av unionens
olika politikområden som en översikt av utvidgningens förväntade
effekter på unionen och förslag till hur den s.k. förmedlemskapsstrategin
skall förstärkas. Yttrandena över kandidatländerna utgör en bilaga och
omfattar drygt 100 sidor per land.
3.1 EU:s utvidgning
På grundval av de beslut som fattades av Europeiska rådet i Luxemburg i
december 1997 inleddes den 30 mars 1998 en anslutningsprocess som
omfattar de tio kandidatländerna från Central- och Östeuropa (Bulgarien,
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Tjeckien, Slovakien,
Slovenien och Ungern) och Cypern. Vid Luxemburgmötet beslutades
även att man under våren skulle öppna bilaterala regeringskonferenser för
inledande av medlemskapsförhandlingar med sex av kandidatländerna
33
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
(Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien, Ungern och Cypern). Dessa Skr. 1998/99:60
förhandlingar öppnades den 31 mars 1998. Det första steget i processen
utgörs, för samtliga kandidatländer, av en genomgång av gemenskapens
regelverk (”acquis”) under kommissionens ledning. Den första reella
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
förhandlingsomgången med vart och ett av de sex kandidatländerna, på
ministernivå, ägde rum den 10 november.
Enligt de beslut som fattades av Europeiska rådet i Luxemburg skall
kommissionen även lämna regelbundna rapporter om de framsteg som
kandidatländerna gör i det fortsatta reform- och anpassningsarbetet. I
början av november presenterade kommissionen för första gången sådana
rapporter, vilka utgör underlag för överväganden om att inleda
förhandlingar med ytterligare kandidatländer.
Efter att ha behandlats i rådsarbetsgruppen för utvidgningen och i
Coreper antog Allmänna rådet slutsatser om utvidgningen vid sitt möte
den 7 december. Dessa slutsatser utgjorde underlag inför Europeiska
rådet i Wien den 11 och 12 december. Vid mötet i Wien togs inte några
beslut om att inleda medlemskapsförhandlingar med ytterligare kandidat-
länder. På grundval av slutsatserna från mötet kommer emellertid frågan
om att inleda medlemskapsförhandlingar med ytterligare kandidatländer
att stå på EU:s dagordning under 1999.
3.1.1 Genomgång av regelverket (”acquis screening”)
Vid genomgången av regelverket med kandidatländerna går
kommissionen igenom vilka rättsakter som det samlade regelverket inne-
håller och betydelsen av dessa. Inför denna genomgång av regelverket
har gemenskapens gällande lagstiftning delats in i 31 kapitel. De länder
som inlett förhandlingar gör en något annorlunda genomgång av regel-
verket med kommissionen än de fem länder med vilka medlemskaps-
förhandlingar ännu inte har inletts (Bulgarien, Lettland, Litauen,
Rumänien och Slovakien).
Genomgången av regelverket med den första gruppen av länder går till
på följande sätt. Kommissionen går först översiktligt igenom ett visst
kapitel av regelverket gemensamt med alla länderna (den multilaterala
fasen). Därefter gör kommissionen en individuell genomgång av samma
kapitel av regelverket med vart och ett av dessa kandidatländer (den
bilaterala fasen). Syftet med den bilaterala genomgången är i första hand
att identifiera problemområden som kan bli aktuella för förhandling. Vid
genomgången kan frågor om regelverket besvaras och information
erhållas om vilka specifika problem ett visst kandidatland kan ha med att
anpassa sig till regelverket i kapitlet i fråga. Vid 1998 års utgång hade
kommissionen gått igenom ca 20 av de 31 kapitlen av regelverket med
kandidatländerna i den första gruppen.
Kandidatländerna i den andra gruppen har även de inledningsvis gjort
en multilateral genomgång av regelverket med kommissionen, men ännu
inte inlett någon bilateral genomgång. Detta har bidragit till att genom-
gången av regelverket med den andra gruppen enligt den multilaterala
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
fasen har gått relativt snabbt och är med undantag för några enstaka
34
kapitel avslutad. Bilaterala genomgångar av regelverket skall inledas med Skr. 1998/99:60
länderna i den andra gruppen när den multilaterala fasen är avslutad,
vilket den beräknas vara under första halvåret 1999. Hela genomgången
av regelverket med dessa länder syftar till att påskynda förberedelserna
för kommande medlemskapsförhandlingar och beräknas vara avslutad i
sin helhet till sommaren 1999.
Sverige har vid upprepade tillfallen argumenterat för att det är
angeläget att bibehålla utvidgningsprocessens inklusiva karaktär och att
leva upp till slutsatserna från Europeiska rådets möte i Luxemburg. Det
är därför viktigt att genomgången av regelverket för de fem kandidat-
länder som ännu inte har inlett förhandlingar om medlemskap har blivit
substantiell. Den svenska utgångspunkten är att när medlemskaps-
förhandlingar med ett ytterligare kandidatland inleds skall genomgången
av regelverket inte behöva göras om från början. Möjligheten måste ges
att också i praktiken ”hinna ikapp” övriga sex kandidatländer.
3.1.2 Anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna
Kandidatländerna förutsätts överta och införliva gemenskapens regelverk
med ett minimum av övergångslösningar. Förhandlingarna, som förs
mellan EU:s medlemsländer och vart och ett av de sex kandidatländerna
under ordförandeskapets ledning, syftar till att fastställa på vilka villkor
ett kandidatland skall anslutas till EU och hur eventuella övergångs-
lösningar skall utformas. Kommissionen står i nära kontakt med
kandidatländerna för att kunna hjälpa till med att lösa de problem som
uppstår under förhandlingarna. Europaparlamentet hålls informerat om
de framsteg som görs i förhandlingarna och skall ge sitt samtycke till de
anslutningsfördrag som blir framförhandlade. Medlemsländerna måste
också ratificera anslutningsfördragen.
Den 11 september lämnade de sex kandidatländer som inlett
förhandlingar om EU-medlemskap förhandlingspositioner på de sju
första kapitel som man har gått igenom multilateralt och bilateralt med
kommissionen (Industripolitik, Små och medelstora företag, Vetenskap
och forskning, Utbildning, Telekommunikationer och information,
Kultur och audiovisuella frågor samt Gemensam utrikes- och säkerhets-
politik). Vissa av kandidatländerna har även lämnat in förhandlings-
positioner på ytterligare kapitel.
På grundval av kandidatländernas positionspapper på de sju
ovannämnda kapitlen utarbetade kommissionen förslag till gemensam
förhandlingsposition för EU-ländema. Medlemsländerna skall enhälligt
anta gemensamma förhandlingspositioner. Vid Allmänna rådets möte den
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
9 november fastställdes EU-ländemas positioner i fråga om de sju
kapitlen. Realförhandlingar med kandidatländerna har under senhösten
inletts med en förhandlingsrunda på ställföreträdamivå och en
förhandlingsrunda på ministernivå (utrikesministrarna).
I anslutning till att kommissionen presenterade utkast till gemensamma
förhandlingspositioner avseende de sju kapitlen, lades även en rapport
fram om de slutsatser man hittills dragit av genomgången av regelverket
35
med kandidatländerna. I rapporten konstateras bl.a. att även om Skr. 1998/99:60
förhandlingarna om de kapitel som man har gått igenom multilateralt och
bilateralt kan inledas, kan de för närvarande ej avslutas. Kommissionen
konstaterar att det är nödvändigt att återkomma till dessa kapitel i ett
senare skede av förhandlingarna, bl.a. i ljuset av regelverkets utveckling
och efter uppföljning av anpassningsarbetet i kandidatländerna.
Vid det första förhandlingstillfallet på ministernivå, den 10 november,
konstaterades att det för närvarande inte finns behov av ytterligare
förhandlingar beträffande tre av kapitlen (Små och medelstora företag,
Vetenskap och forskning samt Utbildning). Ytterligare information
behövs beträffande Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, medan
ytterligare förhandlingar behövs vad gäller Industripolitik, Kultur och
audiovisuella frågor samt Telekommunikationer och information, där
kandidatländerna har begärt övergångstider av olika längd.
Sverige har understrukit vikten av att tempot i utvidgningsprocessen
inte stannar av. Det är därför positivt att realförhandlingar med kandidat-
länderna om sju av regelverkets kapitel nu har påbörjats. Det är viktigt
för det fortsatta reform- och anpassningsarbetet i kandidatländerna att
dynamiken i utvidgningsprocessen bibehålls.
3.1.3 Kommissionens översynsrapporter om kandidatländernas
framsteg
På uppdrag av Europeiska rådet presenterade kommissionen den 4
november 1998 den första av sina regelbundet återkommande rapporter
om de framsteg som gj orts i kandidatländerna.
Kommissionens bedömningar av kandidatländerna utgår ifrån de
kriterier som Europeiska rådet i Köpenhamn fastslog 1993, de s.k.
Köpenhamnskriteriema. Dessa består av 1) ett politiskt kriterium som
innebär att kandidatländerna skall ha uppnått institutionell stabilitet,
vilket garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och
respekt för och skydd av minoriteter, 2) ett ekonomiskt kriterium som
innehåller två delkomponenter som anger att kandidatländerna skall ha
fungerande marknadsekonomier samt förmågan att motstå konkurrensen
och marknadskrafterna inom unionen, och 3) ett kriterium som gäller
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
kandidatländernas förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av
medlemskap i EU och att ansluta sig till målen för den politiska,
ekonomiska och monetära unionen. Detta tredje kriterium avser kandidat-
landets förmåga att överta och efterleva EG:s regelverk, samt kapaciteten
hos dess administration och rättsväsende.
Redogörelsen för framstegen i kandidatländerna utgörs av en
sammanfattande rapport, innehållande slutsatser, och av rapporter
specifika för vart och ett av kandidatländerna i Central- och Östeuropa
och Cypern. En särskild rapport lades samtidigt fram om Turkiet. Malta,
som i september 1998 aktiverade sin medlemskapsansökan, vilken har
varit vilande sedan oktober 1996, kommer att behandlas i en särskild
rapport i början av 1999.
36
Kandidatländerna får både beröm och kritik i kommissionens utvärdering Skr. 1998/99:60
Kommissionen ger i sin utvärdering mycket blandade omdömen och
utdelar beröm och kritik till flera länder utan att följa någon uppdelning
av kandidatländerna i dem som har inlett förhandlingar om medlemskap
och dem som inte har gjort detta. Kommissionen betonar särskilt de
framsteg som gjorts i Lettland. Landet sägs inom en mycket snar framtid
kunna uppfylla kriterierna för en fungerande marknadsekonomi och
förmågan att stå emot konkurrensen och marknadskrafterna inom
unionen. Om den positiva utvecklingen fortgår i Lettland menar
kommissionen att det bör vara möjligt att under 1999 rekommendera att
medlemskapsförhandlingar med Lettland inleds. Även Litauen anses ha
gjort stora framsteg. Landet anses dock behöva göra ytterligare
anpassningar till regelverket för att uppfylla de ekonomiska kriterierna.
Kommissionen menar vidare att viss ny lagstiftning behöver prövas i
praktiken innan det är möjligt att utröna i vilken utsträckning den nya
lagstiftningen fungerar. Beträffande Slovakien ser kommissionen en ny
situation efter höstens val som skapar utsikter för öppning av
förhandlingar, förutsatt att de demokratiska institutionerna i landet får
stadga och att man kan konstatera att landet vidtar åtgärder för att rätta
till den ekonomiska situationen och skapa en ökad öppenhet om denna.
För Litauen och Slovakien har kommissionen, vid presentationen av
rapporterna inför parlamentet, uttalat att en rekommendation om
inledande av medlemskapsförhandlingar kan komma inom rimlig tid.
Kommissionen konstaterar också att goda framsteg har gjorts i Estland,
Polen och Ungern, men att de varit otillräckliga i Slovenien och Tjeckien.
För Bulgarien återstår ännu mycket arbete, och i Rumänien anses få
framsteg ha gjorts. Beträffande Cypern konstaterar kommissionen att det
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
trots ansträngningar att nå en politisk lösning på den fortsatt delade ön
inte har varit möjligt att nå någon allomfattande överenskommelse i
enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner. Vidare noterar man att den
cypriotiska regeringens inbjudan att inkludera representanter för den
turkcypriotiska befolkningsgruppen i förhandlingen inte accepterats,
varför genomgången av regelverket med Cypern inte omfattar hela ön.
Mot bakgrund av den genomgång av regelverkets kapitel som hittills
gjorts torde dock inte Cypern komma att fa alltför stora problem med att
överta och införliva EG:s regelverk. Beträffande Turkiet anges ett flertal
problem i förhållande till det politiska kriteriet. På det ekonomiska
området ges dock en relativt positiv bild. Även när det gäller Turkiets
förutsättningar att överta och införliva regelverket inom vissa begränsade
områden är formuleringarna positiva. I slutsatserna indikeras att Turkiets
EU-kandidatur följer ett eget och särskilt spår. Vad gäller det politiska
kriteriet är det Turkiets eget ansvar att uppfylla detta kriterium.
Till skillnad mot de bedömningar som gjordes av kandidatländerna i
länderyttranden i Agenda 2000, synes kommissionen med större emfas i
år betona att kandidatländerna inte bara skall ha gjort vissa reformer, utan
att dessa även måste ha varit i kraft under en viss tid innan effekterna av
dem kan utvärderas (s.k. track record). Sverige har i detta sammanhang,
för hela processens och Luxemburgslutsatsemas trovärdighet, betonat
37
vikten av att de fem kandidatländer som inte har inlett förhandlingar Skr. 1998/99:60
prövas på samma grunder som de kandidatländer som redan inlett
förhandlingar. Framsteg i reformprocessen måste belönas och takten i
utvidgningsprocessen avgöras i enlighet med de framsteg som respektive
kandidatland gör.
Rådets slutsatser om utvidgningen
I sina slutsatser från den 7 december ställer sig Allmänna rådet bakom
analysen i kommissionens översynsrapporter och noterar dess slutsatser.
Allmänna rådets slutsatser noterar kommissionens avsikt att
rekommendera förhandlingar med Lettland före slutet av 1999 om
framstegen fortsätter. Vidare noteras kommissionens uppfattning att det
borde finnas förutsättningar for förhandlingar även med Litauen när
fattade beslut har prövats i praktiken, samt med Slovakien när man har
fått bekräftelse på att landet har fungerande demokratiska institutioner.
Europeiska rådet i Wien den 11-12 december gav sitt stöd till Allmänna
rådets slutsatser och uppmanade kommissionen att lägga fram nya
rapporter om framstegen i samtliga kandidatländer till Europeiska rådet i
Helsingfors i december 1999.
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
3.1.4 Det rättsliga och inrikes samarbetet infor utvidgningen
med kandidatländerna
Samtliga kandidatländer ansågs i kommissionens yttranden sommaren
1997 vara svaga i rättsliga och inrikes frågor (RIF), den s.k. tredje
pelaren. Mot bakgrund av detta, och med hänsyn till områdets centrala
betydelse för bl.a. rättsstatskriteriet, förklarade inrikes- och justitie-
ministrarna tidigt att de avsåg att spela en aktiv roll i utvidgnings-
processen.
Det har tagits flera initiativ i utvidgningsprocessen inom tredje-
pelarområdet. Efter ett svenskt initiativ, som godkändes av ministerrådet
for rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) i maj 1998, diskuterar man hur
kandidatländerna kan ansluta sig till olika nätverk för informationsutbyte
inom EU - s.k. förtida associering. Några exempel på sådana nätverk är
Early Waming System for Synthetic Drugs (nätverket for identifiering av
syntetiska droger) och utbyte av information om fotbollshuliganism.
Vid RIF-rådet i maj slöts mellan kandidatländerna och medlems-
länderna en föranslutningspakt mot organiserad brottslighet. Det är en
politiskt men inte rättsligt bindande överenskommelse som innehåller ett
antal principer om åtgärder for att förbättra samarbetet i kampen mot
internationell organiserad brottslighet. Man skall börja genomföra
åtgärderna utan att invänta en anslutning av kandidatländerna till EU.
RIF-ministrama antog även en gemensam åtgärd om en kollektiv
utvärderingsmekanism. En särskild rådsarbetsgrupp bestående av
experter från medlemsstaterna bistår sedan september 1998
kommissionen med utvärderingar av kandidatländerna inom RIF-
området. Kandidatländerna deltar således inte i arbetet. Medlemsstaterna
38
skickar eget material till rådets generalsekretariat från sina ambassader, Skr. 1998/99:60
delegationer och bilaterala institutionella förbindelser om kandidat-
ländernas utveckling inom områdena asyl, immigration, gränskontroll,
polisfrågor och rättsliga frågor samt tull. Generalsekretariatet samman-
ställer materialet och anger var information saknas och var uppgifterna
går isär. Under hösten 1998 har Ungern, Polen och Rumänien behandlats.
Under det tyska ordförandeskapet första halvåret 1999 arbetar
rådsarbetsgruppen med Estland, Tjeckien, Slovenien och Slovakien, och
under det finska ordförandeskapet andra halvåret behandlas Lettland,
Litauen, Cypern och Bulgarien.
3.1.5 Förmedlemskapsstrategin
Besluten vid Europeiska rådets möten i Köpenhamn 1993 och Essen
1994 att erbjuda alla associerade central- och östeuropeiska stater
medlemskap i Europeiska unionen innehöll bl.a. ett åtagande att aktivt
medverka till att förbereda dem för medlemskap. Kommissionen lade
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
sommaren 1997 i Agenda 2000 fram förslag till en förstärkt
förmedlemskapsstrategi som antogs i december 1997 vid Europeiska
rådets möte i Luxemburg.
Denna förstärkta strategi har två huvudsyften. Det första innebär att
EU bidrar till att utveckla kandidatländernas strategier för hur det mycket
komplexa integrationsarbetet skall bedrivas. Rådet antog därför i mars
1998 ett ”partnerskap för anslutning” för varje kandidatland. Detta
partnerskap utgör en ram för samverkan mellan EU och respektive land,
och där anges inom vilka områden som brister måste avhjälpas för att
landet i fråga skall kunna kvalificera sig för EU-medlemskap. På
grundval av partnerskapen har varje land under 1998 tagit fram ett mer
detaljerat nationellt program för anpassning till EG:s regelverk.
Det andra viktiga huvudsyftet är att förbereda kandidatländerna på hur
det är att arbeta inom EU, bl.a. genom att kunna delta i EU:s
gemenskapsprogram. Under det gångna året har denna möjlighet öppnats
för samtliga länder, och de har också möjlighet att fa stöd från EU för att
finansiera sitt deltagande.
Grundvalen för förmedlemskapsstrategin är Europaavtalen som EG
ingått med kandidatländerna. Avtalen utgör ett steg på vägen mot
medlemskap, och efterlevnaden följs upp i olika kommittéer där
resultatet av ländernas anpassning till EG:s regelsystem kommer upp och
kan behandlas.
Phare-programmet för stöd till kandidatländerna
Det faktiska stödet går i dag via EU:s särskilda program för stöd till
kandidatländerna, Phare-programmet. Programmet är inriktat på två
huvudområden, institutionsuppbyggnad (ca 30 procent) och investeringar
(ca 70 procent) och skall följa de prioriteringar som angetts i varje lands
ovan nämnda partnerskap för anslutning. Stödet till att bygga upp och
förstärka ländernas institutioner inriktas på de krav som ställs inför ett
39
EU-medlemskap. Under 1998 har detta arbete gått in i en ny fas där Skr. 1998/99:60
insatserna framför allt sker med hjälp av tjänstemän från EU:s
medlemsländer som under viss tid arbetar i kandidatländerna. Inom
ramen för detta initiativ kommer Sverige och svenska tjänstemän bl.a. att
ansvara för att utveckla miljömyndigheterna i Lettland. Investerings-
behovet i kandidatländerna är mycket omfattande och kan självklart inte
täckas av de medel som står till buds inom Phare-programmet. Avsikten
är därför att Phare-finansiering skall fungera som en bas där
kompletterande insatser och bidrag kan komma från andra internationella
finansiella institutioner som t.ex. Världsbanken eller från bilaterala
givare. Sverige samarbetar på detta sätt med Phare i de baltiska länderna
och Polen.
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
Phare-programmet kommer från år 2000 att kompletteras med två nya
program, dels för stöd till strukturomvandling på miljö- och transport-
områdena, dels insatser på jordbruks- och landsbygdsområdena. Dessa
program har under året behandlats i rådet och vid Allmänna rådets möte i
november nåddes i princip en politisk överenskommelse om hur de
slutligt skall utformas. Sverige fick i detta arbete framför allt gehör för
kravet att hälften av de medel som skall gå till strukturinsatser satsas på
milj öinvesteringar.
Budgeten för EU:s stöd till länderna i Central- och Östeuropa uppgår
för åren 1998 och 1999 till ca 1,5 miljarder euro per år men föreslås från
år 2000 öka till totalt ca 3 miljarder euro per år.
3.1.6 Europeiska konferensen
Vid toppmötet i Luxemburg i december 1997 beslutades även att en
europeisk konferens skulle öppnas. Denna konferens samlar EU:s
medlemsstater och de europeiska stater som har viljan att ansluta sig till
EU, som delar dess värderingar och har samma utrikes- och inrikes-
politiska mål. Konferensens medlemmar skall engagera sig för de
principer EU är grundat på. Inbjudan har gått till kandidatländerna i
Central- och Östeuropa, Cypern samt Turkiet. Syftet med konferensen är
att skapa ett multilateralt forum för politiskt samråd. Samarbetsområden
som nämnts är utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga och inrikes frågor
samt annat av gemensamt intresse, särskilt ekonomi och regionalt
samarbete.
Den 12 mars i år hölls den första europeiska konferensen på
regeringschefsnivå. Den andra hölls den 6 oktober på utrikes-
ministemivå. Samtliga medlemsstater och inbjudna länder utom Turkiet
deltog. Till det andra mötet inbjöds även Schweiz. Vid toppmötet i Wien
beslutades att Schweiz skall inbjudas att delta även i fortsättningen.
Vid konferensen har främst tredjepelarområdet behandlats och då
framför allt organiserad brottslighet. En sektorsövergripande grupp
bestående av rättssakkunniga från varje land (den s.k. Kohl-gruppen) har
bildats, och denna skall avge slutrapport i mars 1999 om bl.a. organiserad
brottslighet och narkotika. Gruppen har även fatt i uppdrag att se över
skyddet mot barnpornografi. Gemensamma slutsatser för regionalt
40
samarbete på miljöområdet, liksom for Kosovo och Albanien, har Skr. 1998/99:60
antagits.
En europeisk konferens kommer att hållas också under år 1999 i första
hand på utrikesministemivå.
3.2 EU:s reformering
I mars överlämnade kommissionen ett antal förslag som avser reformer
av centrala politikområden och EU:s budget under åren 2000-2006.
Reform- och budgetförslagen är en uppföljning av kommissionens
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
Agenda 2000-meddelande och har central betydelse för utvidgnings-
processen. ”Reformpaketet” omfattar framför allt förslag om nya
regelverk inom jordbruks- och regionaL/strukturfondspolitiken, ett nytt
s.k. interinstitutionellt avtal om budgetfrågor - där även gemenskapens
nästa långtidsbudget (nästa s.k. finansiella perspektiv) ingår - samt
regelverket för förmedlemskapsstödet till kandidatländerna.
Förhandlingarna om reformpaketet påbörjades under våren med främst
tekniska genomgångar av de olika förslagen. Vid Europeiska rådets möte
i juni i Cardiff enades medlemsländerna om att beslut om reformpaketet
bör fattas senast vid ett extra möte med Europeiska rådet i mars 1999,
bl.a. beroende på att Europaparlamentet därefter skall hinna avsluta sin
behandling innan det upplöses inför parlamentsvalen i juni 1999. Under
hösten har den tekniska genomgången av förslagen fortsatt samtidigt som
den politiska behandlingen av förslagen har intensifierats. I oktober
överlämnade kommissionen sin rapport om genomförandet av
gemenskapens egna medelssystem. Rapporten tar bl.a. upp frågan om en
rimligare fördelning mellan medlemsländerna av nettobidragen till EU:s
budget.
Sverige hör till de länder som tydligast framhållit att tidtabellen måste
hållas och att beslut måste fattas i mars 1999. Om så inte sker riskerar
utvidgningsprocessen att försenas. Sverige har också betonat att netto-
bidragsproblematiken måste vara en integrerad del av besluten om
Agenda 2000, vilket vissa andra medlemsländer starkt ifrågasätter. Vid
Europeiska rådets möte i Wien i december bekräftades den nämnda
tidtabellen och att alla element i diskussionen måste studeras.
3.2.1 EU:s budget för perioden år 2000-2006
Långtidsbudgeten fungerar som en övergripande ram för EU:s totala
utgifter och för utgifterna för budgetens underkategorier. Vid Europeiska
rådets möte i Edinburgh 1992 kom stats- och regeringscheferna överens
om den nuvarande långtidsbudgeten. Den gäller från 1993 till 1999 och
regleras i det s.k. interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och
förbättrat budgetförfarande. Uppläggningen av en ny långtidsbudget
regleras i detta avtal. Sedan kommissionen lade förslaget har det
bearbetats i en särskild rådsarbetsgrupp i Coreper, Ekofin-rådet,
Allmänna rådet och vid Europeiska rådet i Cardiff och Wien.
41
Kommissionen föreslår i nästa långtidsbudget en totalnivå för de Skr. 1998/99:60
nuvarande medlemsstaterna i EU på drygt 100 miljarder euro per år för
s.k. åtaganden för åren 2000-2006. Jordbruksriktlinjen föreslås öka från
46 miljarder euro år 2000 till drygt 51 miljarder år 2006 (i 1999 års
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
priser). Utgifterna för strukturpolitiken föreslås minska från drygt 36
miljarder år 2000 till drygt 32 miljarder år 2006. Dessa utgifter ryms
under det inkomsttak som kommissionen föreslår skall kunna tas i
anspråk av unionen. Detta ligger på 1,27 procent av EU:s samlade årliga
bruttonationalinkomst. Åtminstone en del av utrymmet som uppstår
mellan de totala utgifterna för EU:s nuvarande medlemsländer och taket
för egna medel skall kunna användas till kostnaderna för införlivandet av
de nya medlemsländerna fr.o.m. år 2002.
Ett stort antal medlemsstater, däribland Sverige, har förespråkat en
lägre nivå på långtidsbudgeten så att nivån på de framtida utgifterna
stabiliseras på nuvarande utgiftsnivå, dvs. omkring 85 miljarder euro
totalt per år i 1999 års priser.
3.2.2 Jordbruksreformen och landsbygdsutvecklingen
En viktig del i Agenda 2000 rör EG:s gemensamma jordbrukspolitik och
ändringar i denna. Förslagen på jordbruksområdet inom Agenda 2000
utgör en fortsättning på 1992 års reform av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Syftet är även nu att förhindra en kostsam
överproduktion och stärka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft,
men också att förbereda unionen inför nästa förhandlingsrunda i WTO
och den förestående utvidgningen av EU.
Riktlinjer för Sveriges långsiktiga agerande när det gäller reformen av
EG:s jordbrukspolitik har lagts fast av riksdagen (prop. 1997/98:142, bet.
1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Tre övergripande mål anges för
Sveriges jordbruks- och livsmedelspolitik inom EG: Jordbruks- och
livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas
efterfrågan. Produktionen skall vara långsiktigt hållbar, både från
ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EG skall också medverka
till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer
även på jordbruks- och livsmedelsområdet. En fri handel bör dock
kompletteras med konsument-, djurskydds-, miljö- och regionalpolitiska
insatser.
På sikt bör begränsningar av produktionen och subventioner inom
ramen för marknadsordningama avvecklas. De medel som därigenom
frigörs kan användas för att tillgodose behovet av regional närings-
livsutveckling, strukturinsatser, landsbygdsutveckling och förvärv av
miljötjänster. På sikt måste jordbruket som andra sektorer i huvudsak
verka på marknadens villkor. Under en övergångsperiod kan det dock
finnas behov av anpassningsstöd för att underlätta en omställning under
socialt acceptabla former. För att klara viktiga miljömål, mål för lands-
bygdsutveckling och mål för regional näringslivsutveckling kommer det
att finnas ett fortsatt behov av riktade åtgärder.
42
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
Ett minskat och på sikt avvecklat marknadsstöd och en bättre Skr. 1998/99:60
marknadsanpassning kan bidra till att de samhällsekonomiska
kostnaderna för jordbrukspolitiken blir mindre. För att uppnå detta mål
kan man acceptera vissa övergångsvisa merkostnader på EU-budgeten,
men på lång sikt skall kostnaderna för politiken minska.
3.2.3 EG:s strukturfonder - koncentration och förenkling
Nuvarande programperiod för EG:s regional- och strukturpolitiska
insatser löper ut år 1999 och en ny programperiod påböijas år 2000.
Europeiska kommissionen lade i mars 1998, med utgångspunkt från
Agenda 2000, fram förslag till nya förordningar för bl.a. strukturfonderna
att gälla perioden 2000-2006. Förslagen inriktas på att effektivisera och
förenkla de regional- och strukturpolitiska insatserna. En geografisk
koncentration av insatser eftersträvas, vilket avspeglar sig i en reducering
av antalet mål till tre samt till enbart tre gemenskapsinitiativ. Förslagen
syftar också till ett ökat ansvar för medlemsländerna i enlighet med
närhetsprincipen samt effektivare kontroll och uppföljning.
Med början under det brittiska ordförandeskapet under våren 1998 har
kommissionens förslag gåtts igenom i arbetsgrupper i ministerrådet.
Detta arbete fortsatte under det österrikiska ordförandeskapet andra
halvåret, varvid kompromissförslag lades fram i ett stort antal frågor.
Strukturfonderna har vid några tillfallen också behandlats av utrikes-
ministrarna i Allmänna rådet. Agenda 2000 behandlades också vid
Europeiska rådet den 11-12 december. En sammanfattning av
förhandlingsläget är att framsteg gjorts främst i tekniska frågor men att
de stora politiska frågorna kvarstår att lösa. Riktpunkten är att
förhandlingarna skall avslutas i mars 1999, åtminstone vad gäller de
viktigaste frågorna.
Kommissionens förslag innebär bl.a. att nuvarande mål 6-området blir
ett mål 1-område. Den fråga som från svensk sida drivits med stor kraft
gäller mål 1 (de svagaste regionerna). Med hänvisning till det svenska
anslutningsfördraget har Sverige framhållit att befolkningsgleshet erkänts
som ett strukturproblem, vilket också fastställts som ett särskilt kriterium.
I förhandlingarna hävdar Sverige att detta kriterium bör införas i
strukturfondsförordningen för mål 1. Tillämpningen av detta kriterium
skulle innebära att nuvarande mål 6 i det nya mål 1 skulle utvidgas till att
omfatta de fyra nordligaste länen samt den del av mål 6 som ligger
utanför dessa län.
För att bereda de regional- och strukturpolitiska frågorna i Agenda
2000 har ett intensivt arbete pågått i olika konstellationer inom
Regeringskansliet. Tyngdpunkten har legat på att utarbeta förslag till
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
svenska ståndpunkter i förhandlingarna i ministerrådet samt också på att
vinna andra länders stöd för dessa.
Ett stort antal möten har hållits på olika håll i landet för att informera
om arbetet med att bereda EG:s framtida regional- och strukturpolitik
samt fa synpunkter inför regeringens överväganden.
43
3.2.4 Reform av den finansiella förordningen om
transeuropeiska nät (TEN) och av lånegarantifonden
Under året har kommissionens förslag till ändringar i den nuvarande
finansiella förordningen om TEN från 1995 förhandlats i rådet. Denna
förordning reglerar hur TEN skall finansieras. Rådet har fattat beslut om
en gemensam ståndpunkt som innebär att en liten del av den totala
budgeten för TEN för perioden 2000-2006 skall användas för
riskkapitalinvesteringar i exempelvis investeringsfonder. Detta förväntas
attrahera mer privat kapital till investeringar i infrastrukturprojekt inom
transportområdet (se även 13.5). Beslutet föranleddes av en rapport från
1997 med förslag till åtgärder för att underlätta privat medfinansiering
(s.k. Public Private Partnerships, ppp) av infrastrukturprojekt inom
transportområdet, framtagen av transportministrarnas personliga
representanter samt företrädare för banker och industri. Dessutom har
rådet beslutat att den nuvarande årliga finansieringen av projekt skall
ersättas av s.k. flerårig indikativ vägledning för att ge större finansiell
säkerhet åt framför allt privatledda projekt.
Garantifonden för åtgärder avseende tredje land upprättades 1994 och
syftar till att ersätta långivarna om mottagaren av ett lån som beviljats
eller garanterats av gemenskapen till förmån för eller i ett tredje land inte
fullgör sina skyldigheter. Fonden förvaltas av Europeiska investerings-
fonden (se avsnitt 39.10). Förhållandet mellan de tillgängliga fondmedlen
och de utestående lånen har sedan fonden upprättades växt oavbrutet och
överskridit det tak på 10 procent som riktmärket fastställts till. Eftersom
fonden bara har använts vid två tillfallen sedan den inrättades och det har
visat sig att ett riktmärke på 10 procent är mer än nödvändigt, har
medlemsländerna nått en politisk överenskommelse att sänka detta till 9
procent.
4 Den ekonomiska och monetära unionen
(EMU)
Redan i början av 70-talet gjordes försök att skapa en ekonomisk och
monetär union, vilka misslyckades. Förnyade försök ledde i slutet av 70-
talet till ett samarbete inom ramen för Ekonomiska monetära systemet
(EMS) med dess valutakursmekanism ERM (Exchange rate mechanism).
Det var dock först under 1980-talet som medlemsstaterna på allvar
återupptog tanken på att skapa en ekonomisk och monetär union.
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna om EMU tillkom genom Unionsfördraget och den första
etappen inleddes den 1 juli 1990. År 1995 då Sverige blev medlem i EU
hade den andra etappen påbörjats.
Riksdagen beslutade i december 1997 att Sverige inte borde införa
Europeiska unionens gemensamma valuta euron då den tredje etappen av
EMU inleds den 1 januari 1999. Riksdagen beslutade emellertid också att
Sverige bör hålla dörren öppen för ett senare svenskt inträde i
valutaunionen. I regeringsförklaringen den 6 oktober 1998 klargjordes att
Skr. 1998/99:60
44
beslut om deltagande i EMU:s tredje etapp skall underställas det svenska Skr. 1998/99:60
folket i val eller i folkomröstning. Under 1998 fattades det viktiga
beslutet om vilka medlemsstater som skulle delta i valutaunionen från
starten, och omräkningskursema mot euron fastställdes.
4.1 Besluten den 1-3 maj 1998
Den 1-3 maj fattades ett antal viktiga beslut om valutaunionen i Bryssel.
En sekvens av möten ägde rum inledd av ett möte i rådet den 1 maj.
Dagen därpå sammanträdde Europaparlamentet i plenum följt av ett
rådsmöte i den sällsynta sammansättningen av stats- eller regerings-
chefer. Därefter ägde ett mellanstatligt möte rum med ministrar, central-
bankschefer, kommissionen och Europeiska monetära institutet (EMI)
och slutligen ytterligare ett möte i rådet.
4.1.1 Beslut om deltagande medlemsstater
Urvalet av medlemsstater som skulle ingå i valutaunionen från starten var
det viktigaste beslutet under helgen den 1-3 maj. Sedan riksdagens beslut
från december 1997 har det stått klart att Sverige inte önskar delta från
starten. Rådet, i sammansättningen av stats- eller regeringschefer, slog
fast att följande elva EU-medlemsstater skulle införa euron från den 1
januari 1999: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Fyra EU-
medlemsstater (Sverige, Storbritannien, Danmark och Grekland) skulle
inte delta från starten. Rådets beslut var enhälligt. Det stöddes av en stor
majoritet av Europaparlamentet. Röstsiffrorna var 468 för, 64 emot och
24 nedlagda.
Besluten om deltagande medlemsstater i valutaunionen baserades bl.a.
på rapporter från kommissionen och EMI om huruvida staterna uppfyllde
de s.k. konvergenskriterierna. Rådet slog fast att Sverige inte uppfyllde
de nödvändiga villkoren för införande av den gemensamma valutan.
Sverige uppfyllde konvergenskriterierna rörande låg inflation, låga räntor
och sunda statsfinanser. Det angavs dock att växelkurskriteriet inte
uppfyllts med hänvisning till att kronan aldrig har deltagit i
växelkursmekanismen ERM, och att kronan hade varierat i förhållande
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
till ERM-valutoma. Detta återspeglade bl.a. frånvaron av ett växel-
kursmål. Det anfördes också i rådsbeslutet att den svenska lagstiftningen
om Riksbanken inte uppfyller kraven i EG-fördraget.
4.1.2 Utnämning av chef och övriga direktionsledamöter i
Europeiska centralbanken (ECB)
ECB:s direktion består av ordföranden, vice ordföranden och fyra övriga
ledamöter. Efter långa förhandlingar mellan stats- och regeringscheferna
utsågs slutligen holländaren Willem F. Duisenberg till ordförande. Det är
dock oklart hur länge Duisenberg kommer att sitta kvar. Han utsågs i
45
enlighet med EG-fördraget för en period på åtta år. I ett personligt Skr. 1998/99:60
uttalande inför rådet tillkännagav Duisenberg emellertid att han med
hänsyn till sin ålder inte hade för avsikt att stanna hela mandatperioden.
Utan att nämna något datum anförde Duisenberg att han skulle stanna
åtminstone tills övergången till sedlar och mynt i euro har slutförts.
Duisenberg betonade att han gjorde detta uttalande av egen vilja och att
det i framtiden var han själv som beslutade om tidpunkten för sin avgång.
Till vice ordförande utnämndes fransmannen Christian Noyer på fyra
år. Till övriga direktionsledamöter utsågs Otmar Issing (tysk) för en
period på åtta år, Tommaso Padoa-Schioppa (italienare) på sju år,
Eugenio Domingo Solans (spanjor) på sex år och Sirkka Hämäläinen
(finska) på fem år.
4.1.3 Beslut om upphävande av alltför stora underskott
Under samma helg fattade Ekofin-rådet beslut om att upphäva besluten
om alltför stort underskott i de offentliga finanserna för nio av EU:s
medlemsstater. Ett sådant beslut krävdes för att vara kvalificerat till
valutaunionen. Förutom för Sverige lyftes beslutet om alltför stort under-
skott för Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike,
Portugal och Storbritannien. Detta innebar att 14 av EU:s medlemsstater
inte längre uppvisade för stora underskott. För Danmark upphävdes
beslutet år 1996 och för Finland samt Nederländerna år 1997. Irland och
Luxemburg har aldrig haft för stora underskott sedan 1994 när detta
förfarande upprättades. Endast för Grekland kvarstår beslutet om att
underskottet är alltför stort.
4.1.4 Förannonsering av omräkningskurser
Enligt EG-fördraget skall rådet den dag då valutaunionen inleds besluta
om de oåterkalleliga omräkningskurser som skall gälla mellan euron och
de nationella valutorna. Detta beslut skall inte ändra ecuns (eurons)
externa värde. Inför inledningen av valutaunionen har det funnits en stark
vilja att göra den praktiska övergången till euron så förutsägbar som
möjligt för att på så sätt undvika oro på de finansiella marknaderna.
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
Ecuns värde mot t. ex. dollarn bestämdes genom att en rad av
medlemsstaternas valutors kurs mot dollarn vägdes samman. Detta
betyder att ecuns externa värde berodde av värdet på samtliga de tolv
valutor som ingick i ecu-korgen. Detta gällde också ecuns värde mot var
och en av de valutor som ingick i ecu-korgen. I och med att det stod klart
att inte samtliga medlemsstater vars valuta ingick i ecun skulle komma
att delta i valutaunionen från starten, var det inte möjligt att förannonsera
de slutliga omräkningskurser som nu gäller mellan euron och de
deltagande medlemsstaternas valutor.
För att ändå minska risken för osäkerhet och spekulation kring
omräkningskursema valde finansministrarna och centralbankscheferna i
de deltagande medlemsstaterna, jämte kommissionen och EMI, vid mötet
den 2 maj att förannonsera metoden för att fastställa de slutliga
46
omräkningskursema. Denna metod var att de centralkurser inom ERM Skr. 1998/99:60
som rådde den 2 maj 1998 också skulle ligga till grund för beräkningen
av de slutliga omräkningskursema mot euron. Dessa omräkningskurser
skall obligatoriskt användas också för omräkning mellan de nationella
valutorna inom euro-området.
Centralbankerna i de medlemsstater som skulle komma att införa euron
från starten åtog sig i samband med beslutet att vidta åtgärder för att
marknadskursema den 31 december skulle komma att överensstämma
med centralkurserna inom ERM.
4.2 Besluten den 31 december 1998
Den 31 december 1998 fattades ytterligare viktiga beslut i EMU-
processen. Ekofm-rådet fastställde de oåterkalleliga omräkningskursema
mellan euron och de medlemsstaters valutor som skulle delta i
valutaunionen från starten dagen därpå.
Omräkningskursema mellan euron och valutorna för de medlemsstater
som inför euron är därmed sedan den 1 januari 1999 följande:
1 euro
= 40,3399
belgiska franc
1,95583
tyska mark
= 166,386
spanska pesetas
= 6,55957
franska franc
= 0,787564
irländska pund
1936,27
italienska lire
= 40,3399
luxemburgska franc
= 2,20371
nederländska gulden
13,7603
österrikiska schilling
= 200,482
portugisiska escudos
= 5,94573
finska mark
I anslutning till beslutet om omräkningskursema fattades vidare beslut
om centralkurser mot euron samt bandbredder för den danska kronan och
den grekiska drakman, vilka ingår i den nya växelkursmekanismen
(ERM 2) från valutaunionens start.
4.3 Andra EMU-frågor under 1998
4.3.1 Växelkursmekanismen ERM 2
Vid inledningen av valutaunionen ersattes den tidigare växelkurs-
mekanismen ERM av ERM 2. Grunddragen i ERM 2 har slagits fast
genom en resolution som antogs av Europeiska rådet i Amsterdam i juni
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
1997. ERM 2 baseras på att de länder utanför valutaunionen som deltar i
ERM 2 har en centralkurs mot euron och ett standardband på +/- 15
procent inom vilket valutakursen tillåts fluktuera. Det finns dock möjlig-
het att upprätta smalare band. Vid bandgränsema är interventioner från
ECB och de nationella centralbankerna i princip obligatoriska.
47
Interventionerna kan dock avbrytas om prisstabilitetsmålet för ECB Skr. 1998/99:60
hotas. Deltagande i ERM 2 är frivilligt, även om det anges i resolutionen
att medlemsstater utanför valutaunionen kan förväntas delta.
I september undertecknade samtliga centralbanker inom EU ett avtal
om ERM 2 där de operativa förfarandena vid tillämpningen av ERM 2
lades fast. Avtalet ersätter det tidigare centralbanksavtalet som slöts när
EMS upprättades. Under hösten 1998 gjorde Danmark och Grekland
klart att de avsåg delta i ERM 2 från 1 januari 1999. I en överens-
kommelse mellan Danmark och euro-ländema bestämdes fluktuations-
bandet för den danska kronan till +/- 2,25 procent, dvs. smalare än
standardbredden. För Sveriges del är ett deltagande i ERM 2 inte aktuellt
enligt regeringen.
4.3.2 Eurons legala status
Sedan beslut tagits i maj 1998 om vilka medlemsstater som deltar i
valutaunionen från starten kunde rådets förordning (EG) nr 974/98 om
införandet av euron antas. Rådet hade redan 1997 godkänt ett utkast till
förordning. Den antagna förordningen kompletterades på de punkter som
ännu saknades i utkastet, nämligen dels vilka medlemsstater som deltar i
valutaunionen från starten den 1 januari 1999, dels att sedlar och mynt i
euro sätts i omlopp den 1 januari 2002.
4.3.3 Inrättandet av Europeiska centralbanken (ECB)
Sedan ledamöterna av Europeiska centralbankens direktion utnämnts
kunde ECB och det europeiska centralbankssystemet (ECBS) upprättas
per den 1 juni 1998. Samtidigt inleddes likvidationen av ECB:s
föregångare, Europeiska monetära institut.
Under året pågick ett intensivt arbete för att lägga grunden för
verksamheten inom ECBS och ECB efter årsskiftet 1998/99. Olika
förberedande åtgärder vidtogs av såväl medlemsstaterna genom minister-
rådet som ECB internt (se även 39.8). Ministerrådet tog beslut om bl.a.
nationella myndigheters samråd med ECB om förslag till rättsregler inom
ECB:s behörighetsområde och om hur medlemsstaternas andel av ECB:s
kapital skall beräknas. Vidare beslutade rådet om ett antal förordningar
rörande ECB:s insamling av statistiska uppgifter, ECB:s tillämpning av
s.k. minimireserver eller kassakrav samt ECB:s rätt att förelägga
sanktioner mot institut som inte följer bestämmelserna i de två nyss
nämnda förordningarna.
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
Så länge Sverige inte deltar i valutaunionen kommer landet endast att
beröras av dessa rättsakter i begränsad omfattning.
4.3.4 Multilateral övervakning
Under våren 1998 lade kommissionen fram en rekommendation till
allmänna riktlinjer för hur den ekonomiska politiken skall bedrivas i
48
medlemsstaterna och gemenskapen innevarande år. På grundval av denna
rekommendation presenterade rådet ett utkast till allmänna riktlinjer,
vilket i sin tur behandlades av Europeiska rådet i Cardiff i juni 1998.
Slutsatserna från mötet i Cardiff låg till grund för den rekommendation
till riktlinjer som antogs av rådet i juli.
De allmänna riktlinjerna är av stor betydelse, då dessa anger
inriktningen på och målen för den ekonomiska politiken i medlems-
staterna och gemenskapen. I 1998 års riktlinjer betonas betydelsen av en
fortsatt tillväxt- och stabilitetsinriktad politik i gemenskapen. Medlems-
staterna skall fortsatt eftersträva och upprätthålla sunda offentliga
finanser som är förenliga med stabilitets- och tillväxtpakten (se även
4.3.6). Utgångspunkten för penningpolitiken är en inriktning mot
prisstabilitet. En stabilitetsinriktad penningpolitik understödd av lämpliga
budgetåtgärder och lämplig löneutveckling kan främja tillväxt och
sysselsättning. Strukturpolitiska åtgärder bör bidra till att göra
tillväxtprocessen smidig, att förstärka gemenskapens konkurrenskraft och
att göra tillväxten miljövänligare. Det krävs därför fortsatta
ansträngningar i många medlemsstater för att avlägsna strukturella brister
på varu-, tjänste- och arbetsmarknaderna.
Förstärkning av de allmänna riktlinjerna för multilateral övervakning
Efter mötet i Cardiff diskuterades behovet av att klargöra förfarandet för
de allmänna riktlinjerna som efter den 1 januari 1999 kommer att behöva
förstärkas ytterligare. Dessa riktlinjer måste vara ett effektivt instrument
dels för övervakning och samordning av den ekonomiska politiken (se
även 4.3.5), dels för att främja varaktig konvergens. Ordförandena i
Monetära kommittén och Ekonomisk-politiska kommittén utvecklade
och förtydligade därför förfarandet i ett brev till rådets respektive
kommissionens ordförande. Brevet tillställdes rådet i oktober.
Ordförandena i kommittéerna framhöll i brevet att riktlinjerna bör vara
allmängiltiga och utgöra en praktisk vägledning för den ekonomiska
politiken. Vidare bör riktlinjerna skrivas så att de är läsvänliga för en
bredare allmänhet. I brevet hänvisades även till mer landspecifika
rekommendationer i enlighet med resolutionen om samordning av den
ekonomiska politiken som antogs av Europeiska rådet i Luxemburg i
december 1997 (se även 4.3.5).
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
Europeiska rådet i Cardiff i juni kom överens om att ett s.k. enkelt
förfarande skall inrättas, enligt vilket medlemsstaterna och
kommissionen skall utarbeta korta rapporter vid årets slut inom sina
behörighetsområden på produkt- och kapitalmarknaden. De nationella
rapporterna skall lämnas senast den 1 december och skall i huvudsak
analysera hur viktigare produkt- och kapitalmarknader fungerar,
identifiera problemområden och presentera det fortsatta reformarbetet.
Med utgångspunkt från dessa rapporter skall kommissionen färdigställa
en rapport om strukturpolitiken i gemenskapen och medlemsstaterna.
Rapporten skall ligga till grund för diskussioner i rådet och det
förberedande arbetet med de allmänna riktlinjerna. Strukturrapporten
Skr. 1998/99:60
49
utgör därmed ett underlag för utarbetandet av riktlinjerna. Det finns även Skr. 1998/99:60
andra nationella underlag, nämligen stabilitets- och konvergens-
programmen (se även 4.3.6) samt handlingsplanerna för sysselsättning
(se även 6.1).
I december överlämnade Sverige en rapport om ekonomiska reformer
på produkt- och kapitalmarknaderna (se även 7.1). Reformer för att
främja en effektiv konkurrens är ett viktigt inslag i den svenska
regeringens politik. För en liten öppen ekonomi som den svenska är även
en väl fungerande inre marknad av stor betydelse. Målet med det enkla
förfarandet är att genom informationsutbyte och möjligheter till
gruppåverkan underlätta medlemsstaternas och kommissionens arbete att
främja konkurrens och fullborda den inre marknaden.
4.3.5 Samordning av ekonomisk politik
Vid Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997 antogs en
resolution om samordning av den ekonomiska politiken. I resolutionen
slås det fast att banden mellan de medlemsstater som deltar i
valutaunionen kommer att stärkas. Integrationen ökar det ömsesidiga
ekonomiska beroendet mellan medlemsstaterna. Övergången till en
gemensam valuta kommer därför att medföra förstärkt samordning av
den ekonomiska politiken mellan euroländema.
Vid mötet med Euro 15-gruppen och informella Ekofin-rådets möte i
Wien den 25-26 september diskuterades samordnad ekonomisk politik.
Medlemsstaterna var eniga om behovet av närmare samordning för att
dels nå ökad tillväxt, dels bekämpa arbetslösheten och öka syssel-
sättningen i unionen. Det rådde även enighet mellan medlemsstaterna om
att de allmänna riktlinjerna är det centrala instrumentet för den
ekonomiska politiken (se även 4.3.4). Utformningen av den ekonomiska
politiken kommer dock att förbli under alltigenom nationellt ansvar. En
förutsättning för uthållig ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning är
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
sunda offentliga finanser. Det är därför viktigt att värna stabilitets- och
tillväxtpakten (se även 4.3.6).
Rådet överlämnade, i enlighet med diskussionen om tillväxt och
sysselsättning vid det informella toppmötet i Pörtschach, en rapport om
samordning av ekonomisk politik till stats- och regeringscheferna vid
Europeiska rådets möte i Wien i december. Rapporten innehöll i allt
väsentligt redan kända och överenskomna texter.
4.3.6 Stabilitets- och tillväxtpakten
Vid Europeiska rådets möte i Dublin i december 1996 enades stats- och
regeringscheferna om huvudelementen i stabilitets- och tillväxtpakten.
Pakten godkändes i juni 1997 vid Europeiska rådets möte i Amsterdam
och antogs formellt vid rådets möte i juli samma år. Stabilitets- och
tillväxtpakten syftar till att säkerställa varaktig budgetdisciplin i den
tredje etappen av EMU. Pakten föreskriver både förebyggande och
avskräckande åtgärder och består av två rådsförordningar samt en
50
vägledande resolution från Europeiska rådet. Pakten omfattar samtliga
medlemsstater, med viktiga inskränkningar för de medlemsstater som
inte deltar i valutaunionen.
Rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen
av de offentliga finanserna samt av övervakningen och samordningen av
den ekonomiska politiken trädde i kraft i juli 1998. Enligt förordningen
skall de medlemsstater som deltar i valutaunionen från starten utarbeta
stabilitetsprogram. De som inte deltar skall utarbeta konvergensprogram.
Programmen skall presenteras före den 1 januari 1999 enligt den
deklaration som medlemsstaternas finansministrar kom överens om den 1
maj 1998 (se även 4.1). De skall därefter uppdateras årligen.
Programmen liksom uppdateringen skall offentliggöras.
Syftet med stabilitets- och konvergensprogram är att förstärka över-
vakningen av de offentliga finanserna. Programmen utgör ett viktigt
instrument i övervakningen. Rådet ges därmed möjlighet att tidigt kunna
varna en medlemsstat om behovet att vidta åtgärder för att undvika upp-
komsten av alltför stora underskott. I både stabilitets- och konvergens-
programmen skall ett medelfristigt budgetmål anges. Varje medlemsstat
far själv bestämma det exakta målet med hänsyn till bland annat
landspecifika förhållanden, men åtar sig att eftersträva ett mål nära balans
eller i överskott. I konvergensprogrammen skall de medlemsstater som
inte deltar i valutaunionen även ange de medelfristiga målen för penning-
och valutapolitiken. Detta är det enda som skiljer programmen åt.
Under hösten har Grekland och Danmark lämnat konvergens-
programmet och Finland och Nederländerna stabilitetsprogrammet.
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
Innehållet i programmen har utvärderats av rådet, som lämnat ett yttrande
över dem. Utvärderingen skall ske inom två månader efter det att
programmen lämnats. Sveriges konvergensprogram lämnades till
kommissionen och rådet i december (se även 4.4.3).
Skr. 1998/99:60
Närmare precisering av innehållet i stabilitets- och konvergensprogrammen
I juni presenterade kommissionen ett förslag om hur innehållet i
stabilitets- och konvergensprogrammen bör preciseras närmare, som ett
komplement till rådets förordning (EG) nr 1466/97. Detta resulterade i ett
yttrande över innehåll i och format på stabilitets- och konvergens-
programmen, som godkändes av rådet i oktober. Riktlinjerna i yttrandet
är vägledande. I yttrandet framhålls att målet om nära balans eller
överskott i de offentliga finanserna på medellång sikt skall ha uppnåtts
senast före utgången av år 2002. Vidare påpekas att det är nivån på det
strukturella underskottet som bör minskas för att göra det möjligt för den
enskilda medlemsstaten att hantera ett försämrat konjunkturläge och
samtidigt hålla underskottet i de offentliga finanserna inom referens-
värdet 3 procent av BNP.
Vid flera tillfallen under 1998 har kommissionen presenterat underlag
om finanspolitiken och budgetutsiktema i medlemsstaterna. Tanken är att
rådet och Euro 11-gruppen (se även 4.3.7) tidigt skall kunna identifiera
eventuella avvikelser i budgetutvecklingen som kan påverka den
51
ekonomiska politiken i euroområdet. Rådet skall i enlighet med Skr. 1998/99:60
stabilitets- och tillväxtpakten övervaka förändringar i budgetutvecklingen
i medlemsstaterna för att identifiera faktiska eller förväntade avvikelser
från målen i stabilitets- och konvergensprogrammen.
4.3.7 Euro 11-gruppen
Vid Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997 beslutades att
finansministrarna i de medlemsstater som skall delta i valutaunionen
skall kunna träffas informellt och diskutera frågor som har samband med
det särskilda ansvar som de delar för den gemensamma valutan. Varje
gång frågor av gemensamt intresse behandlas skall dessa diskuteras i
samtliga medlemsstater. Detta har lett till att de elva euroländema
sammanträder enskilt inom ramen för Euro 11-gruppen. Endast finans-
ministrarna och en medarbetare deltar i mötena. Gruppens första möte
ägde rum i samband med rådets möte i juni 1998. Under hösten 1998 har
ytterligare två möten ägt rum samt ett i Euro 15-gruppen (Ekofin-
kretsen). Gruppen möts i samband med Ekofin-rådets reguljära möten.
Ordföranden i Euro 11-gruppen redogör för gruppens samtal vid lunchen
under Ekofin-mötet. De frågor som skall diskuteras vid Euro 11-
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
gruppens möten skall enligt den praxis som utarbetats beredas i
Ekonomiska och finansiella kommittén (efterträdare till Monetära
kommittén). Ur svenskt perspektiv är detta positivt, då splittring inom
gemenskapen kan undvikas. Dessutom skall rådet förbli det officiella
beslutsorganet.
4.3.8 Extern representation
Frågan om hur gemenskapen skall representeras i internationella forum
har diskuterats under sommaren och hösten. Enighet råder om att
gemenskapen i högre utsträckning än i dag behöver tala med en röst i
internationella sammanhang. Medlemsstaterna eftersträvar därför ett mer
samordnat agerande i bland annat G 7 och Internationella valutafonden
(IMF) liksom vid internationella kriser. Anledningen är främst det
faktum att elva medlemsstater har en gemensam valuta - euron - från
och med den 1 januari 1999. Behovet av en samordning har ytterligare
aktualiserats under hösten i samband med de internationella finansiella
kriserna.
Vid Europeiska rådet i Wien godkändes Ekofin-rådets rapport om
gemenskapens externa representation. Formerna behöver dock slutligt
överenskommas med G 7-ländema utanför Europa. Enligt rådets rapport
är medlemsstaternas hållning att det land som innehar ordförandeskapet i
Euro 11 deltar i G 7-möten vad gäller frågor som är relevanta endast för
euroområdet. Kommissionen kommer att ingå i delegationen för att bistå
ordförandeskapet. Även ECB skall delta vid möten i G 7. När frågor som
är relevanta för samtliga medlemsstater diskuteras i G 7-kretsen kan
medlemsstaterna besluta om gemensamma synsätt. Gemenskapens
representation i IMF vad avser frågor som är relevanta för euroområdet
52
skall lösas pragmatiskt för att undvika eventuella förändringar i IMF:s Skr. 1998/99:60
stadgar. Det är dock klart att ECB skall delta med en observatör vid
styrelsemöten i IMF när frågor av större vikt för euron behandlas.
Gemenskapens representation vid besök i tredje land skall beslutas från
fall till fall.
4.4 Sveriges agerande i EMU-frågan under 1998
4.4.1 Information om euron
Under hösten påbörjades en satsning på information om praktiska
eurofrågor. Syftet har varit att informera svenska hushåll och företag om
hur de påverkas av att euron införs i flertalet medlemsstater. I
informationen gavs svar på ett antal praktiska och konkreta fråge-
ställningar om euron, medan för- och nackdelar med EMU eller frågan
om ett svenskt deltagande i valutaunionen inte diskuterades i materialet.
Informationssatsningen har bestått av tre delar:
• Två broschyrer har givits ut, Euron och hushållen och Euron och
företagen. Under året har totalt ca 400 000 exemplar spritts genom
olika kanaler.
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
• En telefonservice, Regeringskansliets euroinformation, har startats.
Euroinformationen har svarat på hushållens och företagens frågor om
euron, primärt via telefon men också via brev, fax och e-post.
• En webbplats har inrättats med praktisk euroinformation. I ett första
skede har webbplatsen haft samma information som de två
broschyrerna.
Som ett komplement till de tre delarna har annonser i dags- och
veckopress använts för att väcka intresse för frågan samt peka på var
informationen finns att hämta.
4.4.2 Praktiska euroförberedelser i Sverige
Arbetet med praktiska euroförberedelser inleddes 1996 och har fortsatt
under året. Inriktningen har varit dels vissa lagstiftningsändringar som
kan bli aktuella som en följd av att euron blir en viktig utländsk valuta,
dels analysarbete rörande ett eventuellt senare svenskt deltagande.
Arbetet har bedrivits inom ramen för den samordningsfunktion som
inrättats inom Finansdepartementet och där flera departement samt Riks-
banken deltar. Motsvarande diskussioner har även förts inom Referens-
gruppen för de svenska euroförberedelsema, med finansministern som
ordförande.
De frågor som har varit aktuella under året har varit:
• Utarbetandet av den informationssatsning om praktiska eurofrågor
som beskrivits ovan.
• Möjligheten för företag att ha aktiekapital och redovisning i euro. Ett
slutbetänkande från Utredningen om aktiekapital och redovisning i
53
utländsk valuta (SOU 1998:136) presenterades i november. Skr. 1998/99:60
Betänkandet föreslår i korthet att detta görs möjligt från årsskiftet
1999/2000.
• Möjligheten att lämna deklaration och kontrolluppgifter i euro. På
regeringens uppdrag presenterade Riksskatteverket under hösten en
rapport i frågan.
• Ledtider för offentliga sektorns omställning vid ett eventuellt
deltagande i valutaunionen. Statskontoret har regeringens uppdrag att
samordna myndigheternas IT-frågor som rör euron. Arbetet har bl.a.
bedrivits i form av en serie seminarier och möten med de relevanta
myndigheterna som deltagare.
Riksbanken har upprätthållit ett löpande samråd och information med den
finansiella sektorn.
4.4.3 Det svenska konvergensprogrammet
Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att säkerställa en varaktig
budgetdisciplin i den tredje etappen av EMU. Pakten innebär en förstärkt
övervakning av de offentliga finanserna i samtliga medlemsstater. Som
ett led i denna övervakning skall medlemsstaterna enligt rådets
förordning (EG) 1466/97 avge stabilitets- eller konvergensprogram.
Dessa skall enligt finansministrarnas deklaration från den 1 maj 1998
lämnas före utgången av år 1998. Konvergensprogrammen avser de
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
länder som inte omfattas av den gemensamma valutan. Rådet har antagit
särskilda riktlinjer för programmens form och innehåll (se även 4.3.6).
Sverige överlämnade sitt konvergensprogram till kommissionen och
rådet den 22 december 1998. Programmet baserades på den inriktning av
den ekonomiska politiken som presenterades i budgetpropositionen för
1999. Med hänsyn till den information som därefter inkommit, främst
vad avser den internationella utvecklingen, redovisades dock en
reviderad bedömning av den ekonomiska utvecklingen.
I programmet konstateras att Sverige har genomfört en betydande
konsolidering av de offentliga finanserna, och för 1998 redovisas ett
överskott på motsvarande 2,4 procent av BNP. Det finns flera skäl för att
Sverige bör ha ett sparandeöverskott i offentliga sektorn. Den offentliga
skulden bör minskas för att långsiktigt stärka förtroendet för den svenska
ekonomin, liksom av rättviseskäl gentemot framtida generationer. En
åldrande befolkning motiverar vidare att den offentliga nettoställningen
stärks. Slutligen skapar ett överskott utrymme för de automatiska
stabilisatorerna att verka.
Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att bibehålla en fast
kontroll över de offentliga finansernas utveckling. Det medelfristiga
målet är ett överskott på motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt
över en konjunkturcykel. Därigenom skapas en god marginal för att man
vid en framtida konjunkturavmattning skall kunna undvika alltför stora
underskott. På så vis är det möjligt att förhindra att finanspolitiken
förstärker konjunktursvängningarna.
54
4.4.4 Riksbankens ställning
I november 1997 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen
med förslag till de lagändringar som Sverige måste göra för att uppfylla
EG-fördragets krav på en självständig centralbank under den andra
etappen av EMU (prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning).
I propositionen föreslogs bl.a. att Riksbanken skall ha ett lagstadgat
prisstabilitetsmål för sin verksamhet samt att en ny ledningsstruktur för
banken skulle införas. Vidare föreslogs vissa ändringar beträffande
ansvaret för valutapolitiken. Propositionen innehöll förslag till grundlags-
ändringar.
Riksdagen fattade i mars 1998 det första beslutet om grundlags-
ändringarna (bet. 1997/98:KU15). Riksdagens slutliga bifall till de
vilande grundlagsförslagen och övriga lagförslag lämnades i november
1998 (bet. 1998/99:KU2). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari
1999.
I regeringsformen har tagits in ett förbud för varje myndighet att ge
instruktioner till Riksbanken i frågor som rör penningpolitik. Förbudet
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
kompletteras med att det i Riksbankslagen har förts in ett förbud för
ledamöter av direktionen att söka eller ta emot instruktioner när de
fullgör penningpolitiska uppgifter.
Skr. 1998/99:60
5 Amsterdamfördraget
I Unionsfördraget (artikel N.2) anges att en regeringskonferens skall
sammankallas år 1996 för att se över vilka bestämmelser i de
grundläggande fördragen som behövde ändras. Resultatet av denna
regeringskonferens blev Amsterdamfördraget om ändring av Fördraget
om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem. Fördraget
benämns Amsterdamfördraget.
Genom det nya fördraget görs substansändringar i de grundläggande
fördragen. Fördraget innehåller även en förenkling av de grundläggande
fördragen genom att ett stort antal bestämmelser som inte längre anses
aktuella upphävs och artiklarna i EG-fördraget och Unionsfördraget
numreras om.
Amsterdamfördraget undertecknades den 2 oktober 1997 i Amsterdam.
Fördraget har ännu inte trätt i kraft.
5.1 Ratifikationen av Amsterdamfördraget
Enligt artikel 14 i Amsterdamfördraget skall det ratificeras (godkännas)
av samtliga EU-medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella
bestämmelser. Fördraget träder sedan i kraft den första dagen i den andra
månaden efter den månad då det sista ratifikationsinstrumentet
deponerades hos depositarien, dvs. Italiens regering.
55
Regeringen föreslog i proposition 1997/98:58 Amsterdamfördraget, Skr. 1998/99:60
som förelädes riksdagen den 17 februari 1998, att riksdagen bl.a. skulle
godkänna Amsterdamfördraget. Riksdagen godkände fördraget den 29
april 1998 (bet. 1997/98:UU13 ochrskr. 1997/98:197).
Regeringen fattade den 7 maj 1998 beslut om ratifikation, och det
svenska ratifikationsinstrumentet deponerades den 15 maj 1998 hos
Italiens regering. Den svenska regeringen hade därmed fullgjort sina
förpliktelser enligt artikel 14 i det nya fördraget.
Tyskland deponerade den 7 maj 1998 såsom första EU-medlemsstat
sitt ratifikationsinstrument. Vid utgången av 1998 hade tio EU-medlems-
stater ratificerat Amsterdamfördraget. Belgien, Frankrike, Grekland,
Portugal och Spanien hade ännu inte ratificerat det nya fördraget men
förväntas kunna göra det under det första halvåret 1999 (se bilaga 13).
5.2 Genomförandet av Amsterdamfördraget
Vid toppmötet i Amsterdam 16-17 juni 1997, där stats- och
regeringscheferna enades om ett nytt fördrag, uppmanades samtidigt
rådet att ”vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fördraget kommer
att fungera fullt ut så snart det träder i kraft” när det gäller vissa aspekter
av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
rättsliga och inrikes frågor (RIF).
Vid Allmänna rådets möte 6-7 december 1998 noterade rådet
ordförandens interimsrapport som utgör en faktisk uppräkning av de
huvudsakliga åtgärder som bör vidtas för att fördraget skall fungera till
fullo det datum det träder i kraft. Rådet välkomnade de framsteg som
hade gjorts och underströk nödvändigheten av att skyndsamt ta itu med
de förberedelser som återstod.
De åtgärder som behöver genomföras enligt interimsrapporten rör
Schengensamarbetet, GUSP, säkerhetsfrågor vid rådssekretariatet,
institutionella frågor, nya bestämmelser om öppenhet, dataskydd och
Storbritanniens godtagande av att tillämpa avtalet om socialpolitik.
Schengensamarbetet
Vad gäller Schengensamarbetet krävs följande åtgärder: Schengen-
regelverket skall införlivas inom Europeiska unionens ramar, vilket
kräver att ett avtal förhandlas fram med Norge och Island för att
associera dessa båda stater till genomförandet och utvecklingen av
Schengenregelverket. En rad praktiska och administrativa beslut krävs
för integreringen av Schengensekretariatet i rådets generalsekretariat.
Överföringen till första pelaren av en del av nuvarande avdelning VI
(rättsliga och inrikes frågor) i Unionsfördraget och integreringen av
Schengenregelverket inom EU:s ramar kommer att medföra en ändring
av arbetsmetoderna i rådet.
56
Yttre förbindelser och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Skr. 1998/99:60
Beträffande yttre förbindelser och den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken krävs enligt det nya fördraget följande: En
generalsekreterare/hög representant för GUSP och en biträdande general-
sekreterare skall utnämnas. En enhet för politisk planering och tidig
förvarning skall inrättas. Generalsekretariatets avdelning för yttre
förbindelser skall omorganiseras. Rådet skall i samförstånd med
Västeuropeiska unionens (VEU) institutioner besluta om praktiska
arrangemang för att möjliggöra att alla medlemsstater som medverkar i
fredsfrämjande insatser (artikel 17.3 Unionsfördraget) skall delta fullt ut
och på lika villkor i planering och beslutsfattande inom VEU.
Arrangemang skall vidtas för att man skall kunna förbättra samarbetet
mellan EU och VEU.
Övriga åtgärder
Bland de övriga åtgärder som behöver genomföras märks följande:
Rådets generalsekreterare skall, på grundval av ett rådsbeslut som
fattades 1998, bemyndiga de anställda inom rådssekretariatet som skall få
rätt till tillgång till sekretessbelagd information. Praktiska bestämmelser
behövs för det nya medbeslutandeförfarandet för Europaparlamentet.
Kommissionen har lagt fram ett nytt förslag rörande systemet för
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
kommissionens genomförandebefogenheter, ”kommittologin” (se även
39.11). En rättsakt skall antas med regler och allmänna villkor för hur
ledamöterna i Europaparlamentet skall fullgöra sina uppgifter. En annan
rättsakt skall antas som inbegriper gemensamma principer för val av
Europaparlamentets ledamöter. Europaparlamentet, rådet och
kommissionen skall anta gemensamma riktlinjer för gemenskaps-
lagstiftningens redaktionella kvalitet. Rådets arbetsordning håller på att
revideras. Kommissionen skall utarbeta ett förslag om tillgång till
Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
Kommissionen förbereder ett förslag som syftar till att inrätta ett
oberoende övervakningsorgan som skall övervaka att rättsakter om skydd
för enskilda när det gäller behandling av fri rörlighet för personuppgifter
tillämpas på gemenskapens institutioner och organ. Rådet har antagit
vissa direktiv för att utvidga avtalet om socialpolitik till att omfatta
Storbritannien.
5.2.1 Handlingsplanen för att skapa ett område med frihet,
säkerhet och rättvisa
Vid Europeiska rådet i Cardiff i juni beslutade stats- och regerings-
cheferna att rådet och kommissionen skall utarbeta en handlingsplan för
hur man på bästa sätt skall genomföra bestämmelserna i Amsterdam-
fördraget om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, dvs. samma
ämnesområde som motsvaras av Unionsfördragets s.k. tredje pelare.
Handlingsplanen godkändes vid Europeiska rådet i Wien i december. I
57
handlingsplanen anges hur bestämmelserna i Amsterdam-fördraget om fri Skr. 1998/99:60
rörlighet för personer, asyl, invandring, civilrättsligt samarbete, polisiärt
och straffrättsligt samarbete bör genomföras och inom vilka tidsramar.
Genomförandetiden för de prioriterade områdena varierar mellan två och
fem år från det att Amsterdamfördraget trätt i kraft. Bland de prioriterade
åtgärderna kan nämnas att genomföra bestämmelserna om Europol, att
anta miniminormer om tillfälligt skydd åt fördrivna personer, att slutföra
arbetet på konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål och på andra
sätt utveckla samarbetet i rättsliga frågor samt att vidta åtgärder mot
barnpornografi.
58
DEL 2 DET EKONOMISKA OCH SOCIALA
SAMARBETSOMRÅDET
6 Tillväxt och sysselsättning
Mot bakgrund av den höga arbetslösheten i Europa har unionen på senare
år tagit olika initiativ i syfte att bryta den negativa utvecklingen på den
europeiska arbetsmarknaden. Den svenska regeringen har också
konsekvent prioriterat sysselsättningsfrågan mycket högt i EU-
samarbetet. Ett steg mot stärkt samarbete togs i Bryssel 1993 då
Europeiska rådet antog en handlingsplan baserad på kommissionens
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Vid efterföljande
toppmöten har konkreta steg tagits mot en mer systematisk övervakning
av sysselsättningspolitiken. Samarbetet stärktes ytterligare vid
Europeiska rådets möten i Essen (december 1994), Madrid (december
1995), Florens (juni 1996), Dublin (december 1996) och i Amsterdam
(juni 1996), där stats- och regeringscheferna enades om fördrags-
ändringar och en ny avdelning om sysselsättning i EG-fördraget. Sverige
var pådrivande för dessa fördragsändringar. Vid Europeiska rådets extra
möte i Luxemburg i november 1997 nåddes en överenskommelse som i
praktiken gjorde det möjligt att genomföra en ordning motsvarande
fördragets bestämmelser om samordning av medlemsstaternas syssel-
sättningspolitik i förtid med början 1998.
6.1 EU:s sysselsättningssamarbete - Europeiska rådets
möten i Cardiff och Wien
Som en följd av de nya bestämmelserna om sysselsättning i avdelning
VIII i EG-fördraget har sysselsättningsfrågan fått en kraftigt framskjuten
position i EU:s arbete till följd av Amsterdamfördraget. Samordning av
sysselsättningspolitiken skall ske på grundval av gemensamma riktlinjer
för sysselsättningen (artikel 128) och bygger på erfarenheterna från den
multilaterala övervakningen av den ekonomiska politiken. Det nya
regelverket i fördraget kom att prägla förberedelserna inför toppmötena i
Cardiff och Wien vad gäller sysselsättning.
6.1.1 Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Cardiff
Sveriges handlingsplan för sysselsättning
I enlighet med slutsatserna från Luxemburg skall medlemsstaterna i en
nationell handlingsplan för sysselsättning årligen ta ställning till samtliga
riktlinjer för sysselsättningen. Rapporten skall utarbetas ur ett flerårigt
perspektiv.
Skr. 1998/99:60
59
Den svenska handlingsplanen presenterades för riksdagen i anslutning
till regeringens ekonomiska vårproposition i april 1998 och tillställdes
samtidigt kommissionen och rådet. Ett antal samråd med arbets-
marknadens parter ägde rum i syfte att säkra deras delaktighet i
processen. Handlingsplanen upprättades i ett flerårigt perspektiv och på
grundval av riktlinjerna för sysselsättning. I Sveriges handlingsplan
betonades att sysselsättningspolitiken är en integrerad del av den
ekonomiska politiken. Politikens inriktning på makroekonomisk stabilitet
- sunda offentliga finanser och stabila priser - skapar förutsättningar för
en långsiktigt hög tillväxt och en varaktig sysselsättningsökning. Sverige
lyfte fram utbildning och kompetensutveckling som ett viktigt medel för
att skapa en flexibel europeisk arbetsmarknad. Medlemsstaternas skatte-
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
och bidragssystem bör utformas på ett sätt som är gynnsamt för
sysselsättningen. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll för att
underlätta företagens och de anställdas anpassningsförmåga, där
möjligheter till kompetensutveckling är central. Vidare betonade Sverige
att ett jämställdhetsperspektiv bör genomsyra samtliga politikområden
för sysselsättning.
Medlemsstaternas handlingsplaner var under våren föremål för
granskning i expertkommittéer under rådet. En avstämning gjordes även
av Ekofin-rådet och social- och arbetsmarknadsrådet.
Skr. 1998/99:60
Ordförandeskapets rapport till Europeiska rådet
På basis av den företagna granskningen av medlemsstaternas handlings-
planer sammanställde det brittiska ordförandeskapet en ordförandenot om
sysselsättning. Noten tillställdes Europeiska rådet i Cardiff. Bland annat
framhöll ordförandeskapet värdet av den företagna granskningen som
främjar ett utbyte av goda exempel mellan medlemsstaterna.
Kommissionens meddelande - från riktlinjer till handling
Inför toppmötet i Cardiff presenterade kommissionen den 13 maj en
första granskning av handlingsplanerna och de åtaganden som medlems-
staterna gjort mot bakgrund av de fyra huvudområdena i riktlinjerna.
Kommissionen underströk vikten av att genomföra de åtaganden som
gjorts i handlingsplanerna.
Kommissionens meddelande - gemenskapens politik för främjandet av
sysselsättning
Kommissionen antog den 13 maj ett meddelande vilket redogör för
åtgärder på EU-nivå, som kan komplettera nationella initiativ för ökad
sysselsättning. Meddelandet presenterades mot bakgrund av den framtida
artikeln 127.2 i EG-fördraget. Denna slår fast att målet att uppnå en hög
sysselsättningsnivå skall beaktas när gemenskapens politik och
verksamhet utformas och genomförs.
60
6.1.2
Resultatet av Europeiska rådets möte i Cardiff
Europeiska rådet uppmanade medlemsstaterna att genomföra handlings-
planerna så snart som möjligt och uttalade sig om vad riktlinjerna för
EU:s framtida arbete med sysselsättningen skall inbegripa:
• en förstärkning av utvecklingen av en yrkeskunnig och anpassningsbar
arbetskraft, bl.a. genom livslångt lärande; särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt äldre arbetstagare,
• en förstärkning av åtgärderna för lika möjligheter genom att
säkerställa att jämställdhet mellan män och kvinnor integreras i alla
politiska riktlinjer för sysselsättningen; främjande av familjevänliga
arbetsformer, inbegripet lämplig barnomsorg och system för
föräldraledighet,
• åtgärder mot diskriminering av människor med funktionshinder,
etniska minoriteter och andra grupper som är missgynnade på
arbetsmarknaden,
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
• främjande av nya sätt att organisera arbetet, vid behov genom att se
över den nuvarande rättsliga ramen på alla nivåer, för att kombinera
flexibilitet och trygghet,
• översyn av skatte- och bidragssystem för att göra det lättare för
arbetsgivare att skapa nya arbetstillfällen och mera attraktivt för
arbetstagare att ta ett arbete,
• utveckling av en entreprenörskultur och främjande av utvecklingen av
mindre företag.
6.1.3 Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Wien
Skr. 1998/99:60
Sveriges uppföljningsrapport
Enligt bestämmelserna i artikel 128.3 EG-fördraget skall varje
medlemsstat till rådet och kommissionen överlämna en årsrapport om de
viktigaste åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av riktlinjerna för
sysselsättning för år 1998. Sveriges uppföljningsrapport tillställdes
kommissionen den 5 augusti 1998.
Rapport om sysselsättningsutvecklingen i EU
Europeiska rådets extra toppmöte om sysselsättning i Luxemburg den
20-21 november 1997 uppdrog åt kommissionen att vart tredje år
presentera en rapport om sysselsättningsutvecklingen i EU. Som ett svar
på denna beställning presenterade kommissionen den 14 oktober 1998 en
första rapport, vilken analyserar faktorer på utbuds- och efterfrågesidan i
ekonomin som påverkar sysselsättningen. I rapporten lyftes särskilt
tillväxtpotentialen i tjänstesektorn fram.
Sverige välkomnade kommissionens rapport mot bakgrund av att en
hög sysselsättning bidrar till högre tillväxt, ökad välfärd, en jämnare
fördelning av inkomsterna och ett mer jämställt samhälle.
61
Gemensam rapport om sysselsättning 1998
Vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 fastställdes
förfaranden för övervakning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik.
Länderna ombads utarbeta fleråriga nationella sysselsättningsprogram
som underlag till en gemensam rapport. Det nya regelverket i fördraget
kodifierar och stärker detta övervaknings- och rapporteringsförfarande.
Årets gemensamma rapport om sysselsättning som presenterades den 14
oktober sammanställdes av kommissionen och rådet i dess tvådelade
konstellation bestående av ekonomi- och finansministrar respektive
arbetsmarknadsministrar. Rapporten upprättades mot bakgrund av
medlemsstaternas handlingsplaner och uppföljningsrapporter (artikel
128.5) och syftar till att följa sysselsättningsutvecklingen i EU samt
övervaka medlemsstaternas politik på området mot bakgrund av de
gemensamma riktlinjerna. Den gemensamma rapporten förelädes
Europeiska rådets möte i Wien.
Rapporten betonar behovet av att bedriva en enhetlig och samordnad
politik i sysselsättningsfrågan och lyfter bl.a. fram följande:
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
• Den nuvarande makroekonomiska strategin är av avgörande betydelse
i en situation med allt större osäkerhet och nedåtgående trender.
• Medlemsstaterna bör i större utsträckning prioritera förebyggande
åtgärder och aktivering. Reformer av skatte- och bidragssystemen kan
bidra till att förstärka effekterna av sådana åtgärder.
• Medlemsstaternas insatser för ökat företagande, särskilt för små och
medelstora företag, bör intensifieras.
• Införlivandet av ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken
bör prioriteras.
I 1998 års rapport presenteras vidare ett antal exempel på syssel-
sättningspolitiska initiativ i syfte att belysa framgångsrika åtgärder och
möjligheten att genomföra dessa i andra medlemsstater. I rapporten
konstateras att även om sysselsättningsläget har försämrats i Sverige är
sysselsättningsgraden högre än genomsnittet i EU. Sveriges arbets-
marknadspolitik har lyckats väl med att bryta arbetslösheten både bland
unga och vuxna arbetslösa. Vidare framhålls att arbetet för ökad
jämställdhet, integrering av arbetshandikappade i arbetslivet samt
möjlighet att förena yrkesliv och familjeliv är högt utvecklat i Sverige.
Rapporten pekar även på behovet av insatser för personer med mycket
långa arbetslöshetstider och insatser för företagande i Sverige.
Sverige sätter stort värde på den gemensamma rapporten om
sysselsättning. Den visar tydligt på de framsteg som medlemsstaterna har
gjort mot bakgrund av sysselsättningsriktlinjema. Rapporten utgör ett
värdefullt instrument för att främja utbyte av goda erfarenheter mellan
medlemsstaterna.
Kommissionens förslag till riktlinjer för sysselsättning för år 1999
Den 14 oktober 1998 presenterade kommissionen också ett förslag till
riktlinjer (artikel 128) för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för
1999. Innan förslaget förelädes Europeiska rådets möte i Wien var det
Skr. 1998/99:60
62
föremål för behandling i Ekofm-rådet och social- och Skr. 1998/99:60
arbetsmarknadsrådet. Mot bakgrund av denna behandling presenterade
det österrikiska ordförandeskapet ett nytt förslag som Europeiska rådet i
Wien ställde sig bakom (se 1.1.4). I likhet med föregående års riktlinjer
delas rekommendationerna in i fyra huvudområden: att förbättra
anställbarheten, utveckla företagarandan, uppmuntra företagens och de
anställdas anpassningsförmåga samt stärka jämställdhetspolitiken. I
förhållande till riktlinjerna för 1998 stärks rekommendationerna vad
gäller reformer av skatte- och bidragssystem, tillgång till livslångt
lärande, diskriminering av svaga grupper, undanröjande av hinder för
sysselsättning i tjänstesektorn samt åtgärder för ökad jämställdhet.
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
Sverige har vid upprepade tillfallen verkat för att riktlinjerna bör
konsolideras och förankras i medlemsstaterna och hos arbetsmarknadens
parter. Kommissionens förslag till riktlinjer och de slutligt antagna
rekommendationerna ligger väl i linje med denna ståndpunkt. Sverige
anser att riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör ges samma vikt som
motsvarande instrument på det ekonomiska och monetära området.
Sysselsättningen i Europa 1998 - rapport från kommissionen
Den 27 november 1998 antog kommissionen rapporten Sysselsättningen i
Europa 1998. Rapporten tillställdes Europeiska rådets möte i Wien och
har bidragit med en analytisk beskrivning av utgångspunkterna för
granskningen av den pågående sysselsättningsstrategin och antagandet av
riktlinjerna för sysselsättningen.
Europaparlamentets resolution om riktlinjerna
Mot bakgrund av ett betänkande den 11 november 1998 från Wim van
Velzen, föredragande i utskottet för sysselsättning och valutafrågor,
antog Europaparlamentet en resolution den 18 november med anledning
av kommissionens förslag till riktlinjer för sysselsättningen. Resolutionen
framhåller bl.a. att riktlinjerna genomförs snabbt och fullt ut i syfte att
öka sysselsättningen och lyfter fram nyckelbegrepp som aktivitet och
förebyggande insatser.
Arbetsmarknadens parters bidrag
Arbetsmarknadens parter bidrog på ett aktivt sätt med underlag till
Europeiska rådets möte i Wien. Vid det gemensamma mötet mellan
parterna (UNICE - arbetsgivarnas organisation på Europanivå, EFS -
europeiska fackliga samordningsorganisationen och CEEP - offentliga
arbetsgivare i EU) den 4 december 1998 i Wien antogs ett gemensamt
yttrande inför Europeiska rådets möte i samma stad. Parterna lyfte bl.a.
fram vikten av att konsolidera och förankra sysselsättningsstrategin. I
Sverige inkom parterna med synpunkter på kommissionens förslag till
sysselsättningsriktlinj er.
63
6.1.4
Resultat av Europeiska rådets möte i Wien
Europeiska rådet välkomnade förslaget till riktlinjer för 1999 och
uttryckte stöd för resultatet från det gemensamma mötet i Ekofm-rådet
och social- och arbetsmarknadsrådet i fråga om dessa riktlinjer.
När medlemsstaterna ser över sina nationella handlingsplaner bör de
ägna särskild uppmärksamhet åt att
• påtagliga framsteg görs med att främja lika möjligheter mellan
kvinnor och män, i synnerhet genom benchmarking och en strategi för
mainstreaming av jämställdhetsaspektema,
• förverkliga begreppet livslångt lärande, i synnerhet genom att sätta
upp ett nationellt mål för deltagande i sådana åtgärder,
• fullt utnyttja potentialen i tjänstesektorn och de tjänster som har
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
anknytning till industrin, särskilt informationsteknik och miljösektom,
• skapa ett klimat där företag, särskilt småföretag, kan växa,
• se över skatte- och bidragssystem i syfte att skapa incitament för
arbetslösa och icke yrkesverksamma att ta arbete eller genomgå
yrkesutbildning och till arbetsgivarna att skapa nya arbetstillfällen,
• stödja äldre arbetstagare för att öka deras deltagande i förvärvslivet,
• främja social integration och lika möjligheter för svaga grupper.
Vidare enades stats- och regeringscheferna om att en rapport skall
tillställas Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 om utarbetandet av
en europeisk sysselsättningspakt inom ramen för EU:s sysselsättnings-
strategi.
6.2 Sveriges samarbete med andra EU-länder
Den svenska regeringen har prioriterat sysselsättningsfrågan mycket högt
både inom ramen för det reguljära rådsarbetet och i förberedelserna inför
toppmötena i Cardiff och Wien.
6.2.1 Fördjupat trilateralt samarbete - Sverige, Storbritannien
och Italien
Det trilaterala samarbete som inleddes inför toppmötet i Luxemburg 1997
mellan Sverige, Storbritannien och Italien utvecklades under våren. I
enlighet med den gemensamma inlagan från de tre stats- och
regeringscheferna i Luxemburg har ett konkret trilateralt samarbete för
genomförande av s.k. pilotprojekt initierats. Ett gemensamt förslag om
särskilda projekt på arbetsmarknaden inlämnades i augusti 1998 till
kommissionen. Förslaget innebär att unga arbetslösa efter en gedigen
förberedelse skall få praktisera inom ramen för ett praktikutbyte i något
av de tre länderna. En annan del i samarbetet gäller starta eget-projekt för
unga i internationell miljö.
Samarbetet fördjupades under hösten, och inför kommissionens arbete
med att utforma förslag till sysselsättningsriktlinjer för 1999 inkom de tre
länderna i september 1998 med konkreta förslag till reviderade riktlinjer
vad gäller förstärkta skrivningar på jämställdhetsområdet.
Skr. 1998/99:60
64
Gemensamt uttalande av statsminister Persson och premiärminister Blair Skr. 1998/99:60
inför toppmötet i Wien
Den 9 december 1998 gjorde statsminister Göran Persson och premiär-
minister Tony Blair ett gemensamt uttalande som i skriftlig form över-
lämnades till Österrikes förbundskansler Klima inför toppmötet i Wien.
Sverige och Storbritannien framhöll vikten av en politik inriktad på att
förhindra marginalisering och utslagning av människor, inte minst på
arbetsmarknaden. Utslagning motverkas bäst genom att människor ges
möjlighet att delta i arbetslivet och på så sätt uppnår ekonomiskt
oberoende. Passivt bidragsberoende kan således undvikas.
7 Inre marknadens utveckling
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
Fullbordandet av den inre marknaden, dvs. skapandet av fri rörlighet för
varor, personer, tjänster och kapital inom EU, har intensifierats under
året. Arbetet har primärt präglats av genomförandet av handlingsplanen
för den inre marknaden. Den nödvändiga lagstiftningen kan nu till stor
del sägas vara på plats och ansträngningarna har därför alltmer kommit
att fokuseras på att tillämpa de gemensamma reglerna.
7.1 Handlingsplanen för den inre marknaden
Europeiska rådet gav i Amsterdam 1997 sitt stöd för kommissionens
handlingsplan för den inre marknaden. Handlingsplanen bygger på fyra
strategiska mål - att göra reglerna mer effektiva, att hantera de viktigaste
orsakerna till snedvridning av konkurrensen, att avskaffa sektoriella
hinder för marknadsintegrationen och att säkerställa att den inre
marknaden är till nytta för medborgarna. För varje strategiskt mål har
kommissionen definierat ett begränsat antal specifika åtgärder som syftar
till att förbättra den inre marknadens funktion. Bland de viktiga framsteg
som gjorts återfinns antagandet av tre av de fyra lagstiftningsåtgärder
som gavs särskilt hög prioritering i handlingsplanen, nämligen förslagen
till direktiv beträffande biotekniska uppfinningar, avreglering av gas-
marknaden (se avsnitt 15.1) och öppenhet avseende regler för
informationstjänster (se avsnitt 9.2.4). Den enda återstående prioritering
som ännu inte genomförts är antagandet av en förordning om en
europeisk bolagsstadga. Förslag till nya rättsakter har lagts fram bl.a.
rörande upphovsrätt, elektronisk handel och betalningsförseningar. Som
en ytterligare del av det skattepaket som bl.a. innefattar en uppförande-
kod mot skadlig skattekonkurrens har kommissionen presenterat direktiv-
förslag i syfte att säkerställa en effektiv minimibeskattning av ränte-
inkomster av sparande samt ett gemensamt system för beskattning av
räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika
medlemsstater.
Enligt tidsplanen skulle handlingsplanen ha varit genomförd den 1
januari 1999. Unge far en tredjedel av de åtgärder som omnämns i
65
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
handlingsplanen har dock inte hunnit genomföras. Mycket arbete kvarstår Skr. 1998/99:60
således, och frågan om vad som kommer att hända efter det att
handlingsplanen löpt ut har ofta varit i fokus under senare delen av 1998.
Kommissionen har aviserat att ett nytt politiskt program kommer att
läggas fram för att följa upp de delar i handlingsplanen som återstår att
genomföra. Arbetet med ekonomiska reformer på produkt- och
kapitalmarknaderna, som initierats inom ramen för Ekofin-rådet (se
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
avsnitt 4.3.4), kommer också att belysa brister i den inre marknadens
funktion. Faktorer som håller tillbaka den inre marknadens stora potential
är enligt den svenska rapporten bl.a. ofullständig harmonisering av
standarder och regelverk, krångliga regler för och dålig kunskap om
offentlig upphandling samt bristande tillämpning av principen om
ömsesidigt erkännande.
Från svenskt håll framhålls bl.a. följande som viktiga prioriteringar i
det fortsatta inre marknadsarbetet: att finna ett nytt instrument som i
likhet med handlingsplanen identifierar och tar itu med kvarstående
problem på den inre marknaden, att förenkla regelverket och öka
deltagandet av företag från Sverige och andra medlemsländer i offentlig
upphandling inom EU, att förenkla regler på såväl nationell nivå som
EU-nivå, att tillåta parallellimport av märkesvaror från tredje land och att
reducera statsstödsnivåema.
Genom det ekonomiska reformsamarbetet kommer gemensamma
problemområden att lyftas fram och en plattform för framtida
prioriteringar och åtgärder på den inre marknaden att kunna skapas.
7.1.1 Resultattavlan för den inre marknaden
Mot bakgrund av de projekt som pågår i form av införande av en
europeisk valuta, en omfattande utvidgningsprocess och ett ökat
samarbete överlag mellan medlemsstaterna, är det viktigt att det finns
instrument för att följa utvecklingen på den inre marknaden. Av
handlingsplanen för den inre marknaden följer att kommissionen en gång
i halvåret skall sammanställa en resultattavla för att belysa den inre
marknadens effektivitet och funktion. Hittills har tre versioner utkommit,
och beslut har fattats om en fortsatt användning av resultattavlan.
Resultattavlan har i stor utsträckning koncentrerats till de åtgärder som
följer av handlingsplanen, men den innehåller redan i dagsläget betydligt
mer än så. Statistik över genomförda inremarknadsdirektiv och
inlämnade tidsplaner är åtgärder som ursprungligen angavs i handlings-
planen, men som nu är permanenta delar i resultattavlan.
Sverige ligger för närvarande på en tredje plats med genomförande av
98,7 procent av inremarknadsdirektiven. I topp ligger Finland med 99,3
procent. Totalt inom EU:s 15 medlemsstater har 85,1 procent av inre-
marknadsdirektiven genomförts. Kommissionen har mer och mer inriktat
resultattavlan på att vara en sektorsindelad redogörelse, vilket gör det
lättare att identifiera var det finns problem kvar att lösa. I de senaste två
versionerna har kommissionen dessutom lagt till ett särskilt kapitel om
66
ekonomisk integration. I den senaste versionen togs utländska Skr. 1998/99:60
direktinvesteringar och statliga stödåtgärder upp.
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
Kommissionen har som ett komplement till resultattavlan låtit genom-
föra en gallupundersökning bland ett stort antal företag för att utröna var
dessa finner att den inre marknaden fortfarande inte fungerar fullt ut.
Som främsta orsaker angavs ett ofullständigt genomförande av inre-
marknadslagstiftningen samt nationella särkrav. Diskussioner har förts
om vad nästa resultattavla bör innehålla. Flertalet medlemsstater har
ansett att resultattavlan inte far bli för omfattande. Avslutningsvis kan
nämnas att den senaste resultattavlan även klargör en koppling mellan det
fortsatta inremarknadsarbetet och det framtida arbetet med ekonomiska
reformer.
7.2 Effektivisering och regelförenkling
7.2.1 Effektivare regler för den inre marknaden
Genomförande och effektiv tillämpning har kommit alltmer i fokus på
den inre marknaden. Kommissionen har med anledning av detta tagit
fram ett meddelande om hur genomförande och tillämpning kan
effektiviseras mer.
Grunden är de uttalanden som kommissionär Monti (GD XV) gjorde
på det informella inremarknadsrådsmötet i Cambridge i februari 1998.
Meddelandet är även kommissionens sätt att redogöra för hur långt den
kommit med målsättningen att bli mer effektiv vid handläggning av
klagomål och överträdelseärenden, en åtgärd som följer av handlings-
planen. Meddelandet betonar vikten av ett komplett genomförande i rätt
tid och med hög kvalitet. Vidare påtalas vikten av att regler måste vara
tydliga och enkla samt att bättre lagstiftning är ett viktigt inslag
beträffande ekonomisk tillväxt och sysselsättning. För att förtydliga
vikten av att inremarknadsreglema genomförs i tid skall medlemsstaterna
fortsättningsvis inkomma med tidtabeller för genomförandet i nationell
lagstiftning. Vidare nämns beträffande överträdelser att slutdatum för
besvarande av formella underrättelser måste iakttas. Det informella
samrådet mellan medlemsstater och med gemenskapens institutioner
framställs som särskilt viktigt.
På grundval av meddelandet utarbetades rådsslutsatser som antogs av
inremarknadsrådet i september. I slutsatserna uppmanas kommissionen
att påskynda sin hantering av överträdelseärenden. Vidare stadgas att
kommissionen skall analysera och utfärda rekommendationer för att
komma till rätta med problem på den inre marknaden och för att
medborgare och företag fullt ut skall kunna utnyttja sina rättigheter.
67
7.2.2
Förenklad lagstiftning på den inre marknaden
Arbetet med en förenklad lagstiftning på den inre marknaden (SLIM) har
fortsatt i enlighet med de intentioner som fastställdes 1995. Tre SLIM-
omgångar har hanterat så vitt skilda frågor som Intrastat (statistik över
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
handeln inom EU), byggprodukter, erkännande av examensbevis och
fröklassificering av prydnadsväxter (SLIM I), mervärdesskatt, gödnings-
medel, kombinerade tullnomenklaturen for extern handel och bank-
tjänster (SLIM II), socialförsäkringar, forsäkringstjänster och direktivet
för elektromagnetisk kompatibilitet (SLIM III). Under hösten 1998
startade SLIM IV som omfattar förpackningars volym och vikt,
klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen samt
bolagsrätt. SLIM IV skall avrapporteras våren 1999. För att resultatet av
arbetet i de olika grupperna skall få fortsatt politiskt stöd och leda till
konkreta resultat finns SLIM med som en avrapporteringspunkt vid varje
inremarknadsråd och även på de europeiska råden. Sverige har varit
positivt till arbetet i SLIM-gruppema, men har vid ett flertal tillfällen
framfört att arbetet måste koncentreras till ekonomiskt viktiga områden.
Dessutom måste processen leda till konkreta förslag, vilket också har
skett på ett antal av SLIM-områdena.
7.2.3 Företagspaneler - en möjlighet för företagen att granska
EG:s regler
Under våren 1998 presenterade kommissionen ett förslag som innebär att
man skall bygga upp flera testpaneler bestående av företag i respektive
medlemsstat. Genom denna panel vill kommissionen testa utkast till nya
regler. Inom tre veckor skall företagare, i de medlemsstater som anmält
sig till pilotprojektet, svara på ett frågeformulär där de skall ta ställning
till vilka anpassningskostnader och administrativa bördor som kan bli
följden av olika lagförslag inom EG.
Under hösten 1998 har två förfrågningar skickats ut, dels ett rörande
det sjätte momsdirektivet, dels ett om den fjärde ändringen av
redovisningsdirektivet. Den utvärdering som kommissionen sammanställt
visar att 43 respektive 42 procent av företagspanelema medverkade i de
första enkäterna.
För närvarande deltar åtta länder i pilotprojektet. Sverige är positivt till
att delta i projektet och kommer att delta under våren 1999. Det skall
avslutas under sommaren 1999 för att därefter utvärderas av
kommissionen.
7.3 Administrativt samarbete
I enlighet med de krav som ställs på medlemsstaterna i handlingsplanen
för den inre marknaden utsågs den 1 oktober 1997 Kommerskollegium
till officiell samordningscentral och nationell kontaktpunkt med ansvar i
Sverige för att se till att problem som uppstår på den inre marknaden
omhändertas och får en lösning. Om företag eller medborgare har
Skr. 1998/99:60
68
problem på den inre marknaden skall de kunna vända sig till Skr. 1998/99:60
Kommerskollegium för att få hjälp. Arbetet under 1998 har präglats av
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
kompetensuppbyggnad på Kommerskollegium för att dess handläggare
skall kunna svara på de mångskiftande frågor som blir resultatet av de
nya rollerna. Under det första året har det inkommit 56 ärenden, varav 36
avgjorts under året. Ett möte har också hållits med de ansvariga för
samordningscentralema i respektive medlemsland för att diskutera
framtida arbetsformer, ansvar och svarstider.
Kommerskollegium har också ansvar för att hantera det nätverk som
skapats för att förbättra det administrativa samarbetet i fråga om den inre
marknaden. Meningen är att medlemsländernas myndigheter på ett enkelt
och informellt sätt skall kunna kontakta varandra för att lösa problem
med handelshinder. Nätverket täcker arton särskilt viktiga sektorer, bl.a.
teknisk harmonisering och standardisering, det veterinära området,
växtskyddsområdet, livsmedelsområdet, maskinområdet, medicintekniska
området, byggproduktområdet, offentlig upphandling, tull, flyg och
telekommunikationer. Systemet sattes i gång redan 1994. Sverige har vid
ett flertal tillfallen framfört att det vore mer praktiskt om adresserna till
myndigheterna kunde hanteras elektroniskt, vilket skulle förenkla
användandet. Arbetet med detta pågår inom kommissionen.
7.4 Dialogen med medborgarna och företagen
Efter det lyckade informationsinitiativet ”Medborgarnas Europa” har
kommissionen fortsatt informationssatsningen med ett initiativ under
rubriken ”Dialogen med medborgarna”. Detta presenterades vid
Europeiska rådet i Cardiff. I det nya initiativet ges information via
Internet utifrån samma idé som Medborgarnas Europa, och man använder
sig av de sex redan framtagna broschyrerna med tillhörande faktablad på
EU:s officiella språk och flera av Europas minoritetsspråk. Broschyrerna
handlar om att bo, arbeta, studera, vidareutbilda sig, köpa och sälja varor,
arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsplatsen och resa
inom EU. Ytterligare en broschyr har tagits fram i samband med
presentationen i Cardiff: Hur det går till att söka arbete i EU. Adressen
är: http//:citizens.eu.int till Internet.
Kommissionen arbetar även med motsvarande satsning för
näringslivet, ”Dialogen med företagen”, som innebär att man arbetar på
att utveckla en hemsida med länkar till viktiga områden på den inre
marknaden som företagen kan vara intresserade av. Den skall även
komplettera och samordnas med Euro Info Centers nätverk (informa-
tionsnätverk för små och medelstora företag, se avsnitt 14.2).
Förhoppningen är att systemet skall komma igång under början av 1999.
7.5 Offentlig upphandling
Kommissionen antog i mars 1998 ett meddelande om offentlig upp-
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
handling. Meddelandet var en uppföljning av kommissionens grönbok
69
om offentlig upphandling och återgav kommissionens syn på vilka Skr. 1998/99:60
ändringar i direktiven som kunde bli aktuella. Kommissionen skulle
under 1998 presentera förslag om ändringar i upphandlingsdirektiven,
som skulle innebära bl.a.:
• att vissa områden som redan är konkurrensutsatta inte skall omfattas
av upphandlingsdirektiven (t.ex. telekommunikations- och elför-
sörjningsområdena),
• att ett nytt upphandlingsförfarande införs som innebär en ökad
möjlighet till förhandlad upphandling,
• att upphandlande enheter far använda ett elektroniskt förfarande.
Kommissionen skulle vidare under åren 1998 och 1999 presentera olika
tolkningsmeddelanden. I dessa skulle olika begrepp i upphandlings-
direktiven förklaras (byggentreprenad, upphandlande enhet, privatisering
m.m.).
Kommissionen skulle uppmuntra inrättandet av oberoende
övervakningsorgan i medlemsstaterna. I Sverige finns redan Nämnden
för offentlig upphandling.Vidare skulle kommissionen också förbättra
informationen till små och medelstora företag (under andra halvåret
1998).
Slutligen skulle kommissionen analysera behovet av och möjligheten
att ta hänsyn till miljöaspekterna vid offentlig upphandling.
Kommissionen har under 1998 inte presenterat några tolknings-
meddelanden eller vidtagit några andra åtgärder som den skulle ha gjort
enligt tidtabellen i meddelandet. I december 1998 presenterade
kommissionen därför en ny tidtabell som bl.a. innebär att förslag till
ändringar i direktiven skall presenteras under första halvåret 1999 och att
tolkningsmeddelandet om miljökrav kan förväntas under första kvartalet
1999.
Regeringen tog i sitt yttrande över grönboken särskilt upp fyra frågor
och kommissionen avser att under 1999 behandla två av dessa, nämligen
göra det möjligt för offentliga sektorn att upphandla elektroniskt och
förtydliga under vilka förutsättningar miljökrav får ställas.
7.6 Bolagsrätt
Frågan om att skapa en möjlighet att bilda och registrera Europabolag har
diskuterats sedan 1970-talet. Det senaste publicerade förslaget härrör från
år 1991 (EGT C 176, 8.7.1991, s. 1). Till förslaget är kopplad en fråga
om arbetstagarinflytande i Europabolaget. Avsikten är att denna fråga
skall regleras i ett till förordningen knutet direktiv. Medlemsstaternas
skilda meningar i frågan om arbetstagarinflytande har under lång tid
blockerat förslaget till förordning.
Förordningsförslaget har efter hörande av Ekonomiska och sociala
kommittén behandlats i en rådsarbetsgrupp under ministerrådet. Under
åren 1994-97 ägde det dock i stort sett inte rum något arbete med
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
förordningstexten i arbetsgruppen. I stället försökte man föra frågan om
arbetstagarinflytande framåt. En expertgrupp avgav den 13 maj 1997 den
s.k. Davignonrapporten. Gruppen ansåg att den bästa lösningen var ett
70
arbetstagarinflytandesystem som förhandlades fram i varje Europabolag Skr. 1998/99:60
för sig. Förhandlingarna skulle vara obligatoriska och inledas innan
Europabolaget bildades. Om förhandlingarna inte avslutades inom viss
tid skulle särskilda referensregler träda i kraft, vilka tillförsäkrade
arbetstagarna visst inflytande.
Arbetet med förordningsförslaget återupptogs i mars 1998 under det
brittiska ordförandeskapet. För Sverige, Österrike och Finland var detta
första gången man deltog i sakdiskussioner kring frågan om
Europabolag.
Storbritannien inriktade arbetet på att medlemsstaterna, såvitt gällde
förslaget till förordning, skulle träffa en politisk överenskommelse vid ett
inre marknadsrådsmöte under våren. Det visade sig emellertid inte
möjligt att uppnå någon överenskommelse. Också frågan om
arbetstagarinflytande kvarstod olöst efter vårens arbete.
Därefter hölls det under hösten flera rådsarbetsgruppsmöten i frågan
om arbetstagarinflytande. Också arbetet med själva förordningsförslaget
drevs vidare. Ett försök från det österrikiska ordförandeskapet att nå fram
till en politisk överenskommelse gick emellertid om intet, trots att de
flesta medlemsstater, däribland Sverige, var positiva till förslagen. Det
var framför allt frågan om arbetstagarinflytande som inte gick att lösa.
Under år 1998 har det inte skett något arbete rörande de parallella
förslagen om Europakooperativ, europeiska föreningar och europeiska
ömsesidiga företag.
Under hösten 1998 har även förslaget till ett trettonde bolagsrättsligt
direktiv diskuterats i en rådsarbetsgrupp. Förslaget gäller s.k. över-
tagandebud. Diskussionen har utgått från kommissionens reviderade
förslag (KOM (97) 565 slutlig). Österrike har under sitt ordförandeskap
sökt nå en gemensam ståndpunkt. Detta har dock än så länge visat sig
vara en svår uppgift. Särskilt frågor om gränsöverskridande bud har visat
sig svårlösta. I synnerhet har detta gällt frågor om vilken
övervakningsmyndighet som skall vara behörig att övervaka budet och
enligt vilket lands lag som frågor med anledning av budet skall avgöras.
7.7 Bekämpande av sena betalningar vid
affärstransaktioner
Kommissionen lämnade i april 1998 ett direktivförslag om insatser mot
betalningsförseningar vid handelstransaktioner, KOM (1998) 126 slutlig.
Direktivförslaget har under året varit föremål för diskussion i en
rådsarbetsgrupp om sena betalningar samt vid tre olika minister-
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
rådsmöten (industri, justitie/inrikes och inre marknad). Senast
diskuterades direktivförslaget vid inremarknadsrådet den 7 december
1998. Resultatet av den diskussionen blev att förslaget skall fortsätta
beredas av rådsarbetsgruppen under tyskt ordförandeskap under våren
1999.
Förslaget reglerar betalningar inom den kommersiella sektorn.
Betalningar från och till företag och myndigheter omfattas, däremot inte
71
betalningar från konsumenter och inte heller betalningar från en Skr. 1998/99:60
myndighet till en annan.
Sverige är positivt inställt till förslaget. Förslaget motsvarar i stora
delar vad som i Sverige redan gäller enligt räntelagen och lagen om
betalningsföreläggande och handräckning. Ett mål som Sverige arbetar
för i förhandlingarna är att räntenivån skall vara så pass hög att det inte
”lönar sig” att betala för sent.
7.8 Redovisnings- och revisionsfrågor
Det arbete med inriktning på en internationell harmonisering av
redovisningsnormema som kommissionen inledde år 1995 har fortsatt.
Redovisningsfrågor, särskilt sådana med anknytning till det arbete som
sker inom International Accounting Standards Committee, har diskuterats
både i EG:s kontaktkommitté för redovisningsfrågor och i en särskild
teknisk underkommitté under kontaktkommittén. Sverige har deltagit i
detta arbete.
Den nya tekniska underkommittén för revisionsfrågor har under året
hållit två sammanträden vid vilka Sverige har deltagit. Vid mötena har
behandlats i första hand frågor om kvalitetskontroll av revisionen och
vilken ställning den internationella revisionsnormen International
Standards on Auditing skall ha inom gemenskapen.
7.9 Bygg- och bostadsfrågor
Byggfrågor ingår i EG:s kompetensområde. I bostadpolitiska frågor sker
samarbetet informellt.
7.9.1 Byggfrågor
EG-arbetet har under år 1998 i huvudsak varit inriktat på
byggproduktdirektivet, byggbranschens konkurrenskraft samt direktivet
om linbanor.
Kommissionen har fortsatt arbetet med byggproduktdirektivet
(89/106/EEG), som trädde i kraft den 27 juni 1991. Direktivet omfattar
byggnadsverk, dvs. byggnader och anläggningar, och syftet är att skapa
fri handel för byggprodukter. Enligt direktivet skall byggnadsverken
uppfylla sex väsentliga krav, bl.a. i fråga om brandskydd, hygien, hälsa
och miljö. Kraven är utformade som kvalitativa funktionskrav. Det är
därför inte möjligt att bedöma om egenskaperna hos en byggprodukt
tillgodoser kraven på det fardiga byggnadsverket. En regel har utarbetats
för hur tillämpningsdokumenten för byggprodukter skall tolkas i
förhållande till de väsentliga kraven. Huvudsyftet med tillämpnings-
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
dokumenten är att fa underlag (mandat) till standardiseringsorganen för
att utarbeta europeiska standarder (harmoniserade standarder) och att
utarbeta riktlinjer för europeiska godkännanden. De byggprodukter som
överensstämmer med europeiska standarder far CE-märkas och fritt
72
marknadsforas inom EU och skall accepteras av myndigheterna i Skr. 1998/99:60
medlemsstaterna. Arbetet med att utforma mandaten till standardiserings-
organen har i huvudsak slutförts under år 1998. Standardiseringsarbetet
har emellertid blivit fördröjt, men de första CE-märkta produkterna finns
nu på marknaden.
Eftersläpningen i standardiseringsarbetet på byggvaruområdet är en av
orsakerna till det intresse som rådet ägnat åt standardiseringsfrågor.
Som ett led i arbetet att skynda på genomförandet av byggprodukt-
direktivet, främja en europeisk samsyn på byggsektorn samt skapa
förutsättningar för fortsatt utveckling av den inre marknaden, har Sverige
fört fram möjligheten att genomföra en europeisk bostadsmässa. Den
särskilt tillkallade utredaren fortsätter arbetet med att i samarbete med
byggsektorns aktörer undersöka möjligheterna att genomföra en sådan
mässa. Vid bostadsministramas informella möte i oktober 1998 i Graz i
Österrike välkomnades Sveriges planer på en sådan mässa.
I slutet av år 1997 presenterade kommissionen en rapport om bygg-
industrins konkurrenskraft (KOM(97) 539 slutlig). I denna konstateras att
byggbranschen är väl anpassad för lokala förhållanden. I en föränderlig
värld är det dock nödvändigt med en dynamisk ansats, och bygg-
branschen måste förbättra sin konkurrenskraft. En ökad konkurrenskraft
inom byggbranschen får positiv inverkan på andra branscher samt på
sysselsättning och tillväxt. Mot den bakgrunden presenterar
kommissionen ett antal strategiska mål och rekommendationer fördelade
på industrin, kommissionen och medlemsstaterna. I rapporten lämnas
förslag till ett stort antal åtgärder för att förbättra kvaliteten i
byggbranschen, förbättra lagstiftningen på området, förbättra utbildnings-
möjligheterna samt förstärka och ge ny inriktning åt forskning och
utveckling. Förslagen till åtgärder spänner över ett brett falt och skulle
kunna komma att beröra nationella regler på byggområdet, företagens
arbetsmetoder och förhållanden m.m. fnremarknadsrådet godtog den 7
maj 1998 föreslagna slutsatser och uppmanade kommissionen att
diskutera de föreslagna åtgärderna med medlemsstaterna och bygg-
branschen. Kommissionen skall presentera en rapport om diskussionerna
för rådet inom ett år. Syftet är att en handlingsplan skall utarbetas med
diskussionerna som grund.
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
Arbetet med linbanedirektivet (KOM(93) 646 slutlig) ledde vid
rådsmötet den 9 november 1998 till att en politisk överenskommelse
träffades. Direktivet omfattar linbanor, släpliftar, bergbanor m.m. Enligt
direktivet måste säkerhetskomponentema och delsystemen konstrueras
och tillverkas så att de installerade i en befintlig eller ny anläggning
samverkar med övriga delar och uppfyller de väsentliga kraven.
7.9.2 Bostadsfrågor
Den 22-23 oktober 1998 hölls ett informellt möte mellan EU:s bostads-
ministrar i Graz i Österrike. Bostadsfrågor ingår inte formellt i EG:s
kompetensområde. Ministermötena är främst avsedda att vara ett forum
för erfarenhetsutbyte och diskussion. Ministrarna diskuterade den s.k.
73
Habitat-agendan (FN:s världskonferens om boende, bebyggelse och Skr. 1998/99:60
stadsutveckling) och uttalade att de problem som den ökade
urbaniseringen i världen medför ökar betydelsen av utvecklingen av
bostäder och tätorter. Ministrarna underströk därför betydelsen av att alla
tillgängliga åtgärder vidtas för att förverkliga Habitat-agendan till ”the
Special General Assembly of the United Nations, Istanbul +5”, som äger
rum i New York år 2001.
8 Svenska övergångsregler från
medlemskapsförhandlingarna
Vid EU-medlemskapsförhandlingama fick Sverige övergångsregler på ett
antal områden. De flesta övergångsperioder var bestämda till tre eller
fyra år, varför flertalet löpt ut vid årsskiftet 1998/99. Övergångsperioden
skulle på vissa områden användas till att undersöka om det var motiverat
att ändra gemenskapens regler och på andra områden för att de svenska
reglerna skulle hinna anpassas till gemenskapens. Generellt kan sägas att
övergångsperioden inom påfallande många områden har använts till att
ändra, eller påbörja förändringar av, gemenskapens regler. Det gäller
bl.a. stora och viktiga frågor som förbud eller klassificering och
märkning av farliga kemikalier, högsta tillåten halt kvicksilver i batterier
och antibiotika i djurfoder. Men det gäller även mindre frågor som
industrifiske av sill och detaljregler om morötter. På andra områden har
Sverige fatt förlängda övergångsperioder, exempelvis för gränsvärden för
kadmium i handelsgödsel och införselregler för alkohol och tobak.
Kommissionen konstaterar, i meddelande KOM(1998) 745 slutlig om
översynen av gemenskapslagstiftningen på kemikalieområdet till följd av
anslutningen av Finland, Sverige och Österrike, att i många fall har
översynsprocessen resulterat i beslut om högre standarder på EU-nivå,
vilket lett till en höjning av skyddsnivån för miljön.
Övergångsreglerna från anslutningsfördraget berör huvudsakligen
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
områdena kemikalier, veterinär- och smittskyddsfrågor, livsmedels-
standarder, fiske, alkohol och tobak. Nedan redovisas hur det har gått
med de olika övergångsreglerna under Sveriges fyra första år som
medlem i EU.
8.1 Kemikalier
8.1.1 Begränsad användning av farliga ämnen
Sverige hade övergångsregler fram till 1998 års utgång för strängare
regler rörande begränsningar av fyra ämnen: kadmium, pentaklorfenol,
tennorganiska föreningar och arsenik. Kommissionen har lagt förslag till
ändringar i gällande direktiv för de tre förstnämnda av dessa ämnen.
74
Förslaget diskuterades under hösten 1998 i en rådsarbetsgrupp. Skr. 1998/99:60
Tidsschemat har inte kunnat hållas, vilket innebär att slutligt beslut inte
kommer att kunna fattas förrän i början av 1999. Vad gäller
arsenikbehandlat virke har kommissionen konstaterat att detta inte
omfattas av harmoniserade regler och att det därför inte finns något
behov av ändringar i direktivet. De svenska reglerna kan således även i
fortsättningen tillämpas.
8.1.2 Förbud mot kvicksilver i batterier
Sverige har enligt övergångsregler haft rätt att tillämpa sina
bestämmelser om lägre kvicksilverhalt i vissa batterier fram till den 31
december 1998. Kommissionens förslag till beslut, om förbud mot
saluförande av kvicksilverhaltiga batterier senast från den 1 januari 2000,
fick gehör från medlemsländerna vid omröstning i kommittén för teknisk
anpassning i oktober 1998. Beslutet innebär att Sveriges - och Österrikes
- gränsvärden blev tillåtna samt att reglerna för kvicksilverhaltiga
batterier skärps betydligt (se även 20.1.3).
8.1.3 Strängare bedömning av många kemiska ämnen och
preparat
Sverige hade strängare bedömningar av farlighet för en rad kemiska
ämnen som regleras i det s.k. ämnesdirektivet. För dessa gavs en fyraårig
övergångsperiod under vilken EG skulle ompröva sina bedömningar.
Dessa omprövningar har gått mycket bra. Merparten av de ämnen
Sverige har undantag för kommer att fa antingen en strängare bedömning
än idag eller ligga kvar på den svenska nivån. I avvaktan på ett parallellt
internationellt harmoniseringsarbete i OECD och FN-organet ILO tillåts
Sverige att under ytterligare två år tillämpa sina nu gällande kriterier för
akut giftighet för vissa mindre farliga ämnen.
Den revidering av direktivet om klassificering, förpackning och
märkning av farliga beredningar (preparat) som slutförts under året har
också medfört strängare bestämmelser inom EG och till stor del i
Sverige. Vid inremarknadsrådet i september 1998 antogs formellt en
gemensam ståndpunkt om denna skärpning av de gemensamma
bestämmelserna. Tiden för ikraftträdandet ligger långt fram i tiden (3-5
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
år). Finland, Österrike och Sverige får därför i en särskild artikel rätt att
fortsatt tillämpa sina nationella bestämmelser intill dess direktivet träder i
kraft. Genom de nya reglerna kommer hela gemenskapen att, såsom
Sverige, Finland och Österrike redan gör, klassificera och märka
bekämpningsmedel på samma sätt som andra kemiska ämnen.
8.1.4 Förlängd övergångsperiod för gränsvärden för kadmium i Skr. 1998/99:60
handelsgödsel
I EG-lagstifitningen finns inga gränsvärden för kadmium i handelsgödsel,
något som Sverige har sedan tidigare. Enligt anslutningsfördraget hade
Sverige möjlighet att tillämpa ett gränsvärde till utgången av 1998.
Kommissionen utarbetade under 1998 ett förslag till ändringsdirektiv
som innebär att den svenska övergångsperioden förlängs till utgången av
år 2001. Detta direktiv antogs av både parlamentet och rådet i december
1998. Under den förlängda övergångsperioden skall kommissionen
ytterligare utreda problemet på EU-nivå.
8.2 Veterinär- och smittskyddsfrågor
8.2.1 EG förbjuder vissa antibiotika i foder
Sveriges övergångsregler för antibiotika i djurfoder löpte ut den 31
december 1998. I februari 1998 lämnade Sverige in en ansökan om att
EG:s regler på området skulle anpassas till Sveriges. Under hösten 1998
togs beslut om förbud mot sex av de tio antibiotikasubstanser som varit
godkända som fodertillsatser enligt EG:s regler. Det är Sveriges ambition
att även behålla förbudet mot de övriga fyra substanserna efter den 31
december 1998. Därför utlöste Sverige den s.k. skyddsklausulen i EG:s
direktiv om fodertillsatser, vilken medger att nationell lagstiftning
tillämpas. Oberoende av den svenska ansökan arbetar kommissionen med
en omvärdering av de antibiotika som är godkända som fodertillsatser.
Den förväntas vara klar till den 1 oktober år 2003.
8.2.2 Fortsatta förhandlingar om övriga foderundantag
Vid 1997 års utgång löpte tio undantag på foderområdet ut, bl.a. regler
om kadaver, aflatoxin, PCB, bly, koppar, fosfor och myrsyra i foder.
Sverige lämnade i juni 1997 in en ansökan till kommissionen om att EG:s
lagstiftning skall anpassas till den svenska för åtta av dessa undantag. De
övriga två bedömdes vara av lägre prioritet. Under hösten 1998 har
Sverige fått gehör för krav på obligatorisk märkning avseende
fosforinnehållet i fiskfoder. Övriga undantag inom foderområdet är
fortfarande under beredning i Ständiga foderkommittén. Sverige
fortsätter att tillämpa nationell lagstiftning för de kvarstående undantagen
intill dess att beslut fattats av kommissionen.
8.2.3 Tilläggsgarantier på djurhälsoområdet
Vid förhandlingarna om medlemskap i EU begärde Sverige tilläggs-
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
garantier för ett antal djursjukdomar som inte förekommer i landet eller
som omfattas av våra kontrollprogram. Kommissionen skulle så snart
76
som möjligt pröva ansökningarna om tilläggsgarantier för dessa Skr. 1998/99:60
sjukdomar. I avvaktan på beslut från kommissionen fick Sverige under
ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de
nationella bestämmelserna for dessa sjukdomar. Sverige har beviljats
tilläggsgarantier för aujeszkys sjukdom (svin) och sjukdomen IBR/1PV
hos nötkreatur. Beträffande sjukdomarna SVC hos karp och EDS-76 hos
fjäderfa gäller det beslut som Efta:s övervakningsmyndighet (ESA) fattat
till dess att kommissionen fattar något beslut. Slutligen har Sverige
beviljats sjukdomsfrihetsstatus för bovin tuberkulos, bovin brucellos
samt newcastlesjukan. Någon prövning har ännu inte skett av övriga
ansökningar. I avvaktan på kommissionens prövning av övriga
ansökningar har Sverige enligt anslutningsfördraget rätt att tillämpa de
införselbestämmelser som gällde före medlemskapet.
8.3 Livsmedelsstandarder
8.3.1 Svenska fetthalter i mjölk
Inom EG:s jordbruksreglering finns särskilda bestämmelser om fetthalter
i mjölk som delvis avviker från Sveriges traditionella mjölksorter.
Sverige erhöll genom anslutningsfördraget en treårig övergångsperiod för
fetthaltema i våra traditionella mjölksorter lättmjölk (0,5 procent) och
standardmjölk (3 procent). Vid 1997 års utgång, när övergångstiden gick
ut, hade EG:s regler ändrats så att lättmjölken blivit tillåten. För
standardmjölken erhöll Sverige en förlängd övergångsperiod med två år,
till utgången av 1999. Regeringen arbetar för närvarande för en
permanent lösning av fetthalten i standardmjölk vid övergångstidens slut.
8.3.2 Mullade morötter tillåtna genom förändrade EG-regler
Sverige, liksom Finland, begärde vid anslutningsförhandlingarna att
mullade morötter, dvs. morötter som först tvättas och därefter beläggs
med mull, skulle tillåtas eftersom sådana morötter marknadsförs i dessa
länder. En tvåårig övergångsperiod beviljades som därefter förlängdes
med ytterligare två år. Frågan löstes efter kontakter på tjänstemannanivå
under hösten 1998 då EG:s kvalitetsnormer för morötter ändrades på
svensk och finsk begäran.
8.4 Fiske
8.4.1 Industrifiske efter sill fortsatt tillåtet i Östersjön
Sverige fick enligt anslutningsfördraget undantag från EG:s regler om att
fisk endast far fångas för mänsklig konsumtion. Svenska fiskare skulle
77
fram till utgången av 1997 fa fortsätta fiska efter sill för industriändamål Skr. 1998/99:60
i Östersjön. Våren 1998 fattade dock rådet beslut som möjliggör fortsatt
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
sådant sillfiske i Östersjön. Detta motiveras bl.a. av att den biologiska
balansen mellan sill- och torskbestånden på detta sätt upprätthålls. Andra
övergångsregler rörde svenska fiskares tillgång till fisk i Nordsjön. Vid
fiskerådsmötet i december 1997 uppnåddes för Sverige tillfredsställande
kompromisslösningar på dessa områden. Slutligen rörde en övergångs-
regel bidrag till Sveriges utsättning av laxsmolt, dvs. fiskyngel, i Öster-
sjön. Bidraget var i första hand avsett för tredje länder, dvs. länder som ej
är medlemmar i EU, och därför har Sverige inte erhållit ytterligare bidrag
efter övergångstidens slut den 31 december 1997.
8.5 Alkohol och tobak
8.5.1 Sverige behåller införselregler för alkohol och tobak
Enligt anslutningsfördraget får Sverige behålla restriktioner för
resandeinförsel av tobak, sprit, vin och öl från andra medlemsstater. De
kvantitativa restriktionerna är i korta drag 300 cigaretter, 1 liter sprit, 3
liter mousserande vin eller starkvin, 5 liter icke mousserande vin samt 15
liter starköl. Över dessa volymer tas svensk skatt ut. En uppgörelse har
slutits om att de nordiska länderna fortsatt far tillämpa sina
införselrestriktioner. Danmark och Finland har accepterat att
restriktionerna upphör vid utgången av år 2003. En översyn av de
svenska reglerna skall göras innan den 30 juni år 2000.
8.5.2 Sverige har för låg punktskatt på cigaretter
Den totala punktskatten på cigaretter skall enligt EG:s regler uppgå till 57
procent av högsta detaljhandelspriset, inklusive mervärdesskatt, för
cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten på cigaretter i
Sverige uppfyllde inte detta kriterium och Sverige fick en övergångs-
period till den 1 januari 1999 för att anpassa sig. Riksdagen beslöt att
sänka punktskatten på cigaretter fr.o.m. den 1 augusti 1998, bl.a. för att
motverka den tilltagande smugglingen av cigaretter. Detta innebär att
Sverige inte uppfyller kravet på 57 procents punktskatt efter den 1 januari
1999. Sverige har därför ansökt om förlängning av den nuvarande
övergångsperioden om minimiskattenivån för cigaretter till utgången av
år 2002. Det österrikiska ordförandeskapet föreslog att en sådan
förlängning tas in i ett av tobaksskattedirektiven. Inget medlemsland har
motsatt sig Sveriges begäran men något beslut har ännu inte fattats.
78
Fri rörlighet för varor
Fri rörlighet för varor inom EU skall säkerställas genom principen om
ömsesidigt erkännande av likvärdiga nationella regler eller genom att
varorna uppfyller kraven i den harmoniserade lagstiftningen. De gemen-
samma reglerna inom tullområdet är en förutsättning for varors fria
rörlighet.
9.1 Tullunionen
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna för tullunionen utgör en väsentlig del av gemenskapens
regelverk och de har direkt verkan i medlemsstaterna. Utformning och
tolkning av dessa bestämmelser är därför av stor betydelse för såväl
myndigheter som näringsliv.
9.1.1 Åtgärdsprogram for tullfrågor i gemenskapen - Tull 2000
Fullbordandet av den inre marknaden och den snabba utvecklingen av
gemenskapens handelsutbyte med den övriga världen har gjort det
nödvändigt att tydligt fastställa och genomfora strategiska riktlinjer for
att tydligare klargöra tullmyndigheternas roll inom gemenskapen. För
detta har en gemensam ram skapats genom åtgärdsprogrammet Tull 2000
vilket enligt det gällande beslutet skall gälla i fem år, från och med 1
januari 1996 till och med 31 december 2000.
Det övergripande målet for Tull 2000 är att främja den inre
marknadens funktion. EG:s tullprocedurer och kontroller måste fungera
stömingsfritt men samtidigt garantera säkerhet för medborgare och
foretag. Procedurer och kontroller måste vara lika effektiva längs hela
den yttre gränsen och bidra till att skydda medlemsstaternas och
gemenskapens ekonomiska intressen samt säkra enhetlighet och
konkurrensneutralitet. Det är även nödvändigt att förenkla förfarandena
för att säkerställa en obehindrad handel i syfte att främja utrikeshandeln
och förebygga bedrägerier. Arbetet genomförs genom ökat samarbete
inom olika områden dels mellan medlemsstaternas tullmyndigheter, dels
mellan dessa och kommissionen. Nya effektiva arbetsmetoder utvecklas
för att främja en effektiv tulladministration genom användning av
modem informationsteknik.
Med utgångspunkt i en rapport om programmet som kommissionen
lagt fram för Europaparlamentet och rådet har en ändring i det
ursprungliga beslutet om Tull 2000 nyligen föreslagits. Ändringen
innebär att flera andra åtgärder som i dag drivs parallellt inom olika
program samlas under Tull 2000. Detta gäller främst den datorisering
som bedrivits inom ID A-programmet (se även 9.2.4) samt utbildnings-
insatser inom Matteuspro grammet. Förslaget innebär även att
programmet öppnas för kandidatländerna inom Öst- och Centraleuropa
samt att dess löptid förlängs till den 31 december 2002. Förhandlingar i
rådet förväntas påbörjas under första halvåret 1999.
Skr. 1998/99:60
79
9.1.2 Förenkling och rationalisering av gemenskapens Skr. 1998/99:60
tullbestämmelser och tullförfaranden
Stockholmsdeklarationen, som handlar om förenkling och rationalisering
av gemenskapens tullregler och procedurer, antogs av medlemsstaternas
generaldirektörer den 10 maj 1996 och bekräftades sedermera i rådets
resolution den 25 oktober 1996. Denna deklaration har positivt bidragit
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
till att tänkandet inom EG alltmer sker i termer av förenkling,
rationalisering och modernisering av tullens arbete. Dessa policy-
instrument följs upp i berörda kommittéer, i första hand i Tullpolicy- och
Tullkodexkommittén. En rad rättsaktsförslag i dessa syften behandlas för
närvarande i berörda kommittéer.
Sverige driver, tillsammans med vissa andra EU-medlemsstater, frågan
om en långtgående datorisering av tullprocedurer och informations-
system. Detta är nödvändigt för att modernisera, effektivisera och
rationalisera tullförfarandena och kontrollverksamheten. Införandet av
modem informationsteknik i tullens arbete är en förutsättning för ett
framgångsrikt förenklingsarbete och bedöms dessutom underlätta
rationalisering av materiella, tullbestämmelser. Datoriseringen och
användning av informationsteknik är också en förutsättning för att man
skall kunna förverkliga målsättningarna i Tull 2000-programmet och i
Europaparlamentets transitrapport. Förenklingsarbetet fortsätter och
målet är att de femton tullverken inom EU-medlemsstatema skall fungera
som om de vore ett enda tullverk.
9.1.3 EG:s tullagstiftning
Huvuddelen av EG:s tullagstiftning finns i rådets förordning (EEG) nr
2913/92 (tullkodexen) och dess tillämpningsföreskrifter samt i rådets
förordning (EEG) nr 2658/87 (tulltaxan).
Under det gångna året har kommissionens förslag till utvidgning av
rådets förordning (EG) nr 3295/94 (varumärkesintrångsförordningen)
behandlats i rådsarbetsgruppen för ekonomiska frågor (tullunions-
gruppen). Enligt förslaget skall förordningens tillämpningsområde
utvidgas till att gälla ytterligare en typ av immateriell rättighet, nämligen
patent, samt till alla slag av tullprocedurer. Vidare skall förordningen
anpassas så att skyddet av gemenskapsvarumärket på det administrativa
planet underlättas.
I arbetsgruppen behandlas för närvarande ett antal förslag till ändringar
i tullkodexen. Dessa ändringar avser bl.a.
• möjligheten att befria företagen från tvånget att inge styrkande
handlingar då tulldeklarationer lämnas elektroniskt,
• gränsöverskridande tillstånd,
• uppkomst av tullskuld då varor smugglas genom en eller flera
medlemsstater,
• möjligheten att utsträcka tiden för tullens tilläggsdebitering,
• frizoner och
• modernisering av tullförfaranden med ekonomisk verkan.
80
9.1.4 Åtgärder for ett säkrare och effektivare
transiteringsforfarande
Transitering innebär att varor transporteras under tullkontroll från en
plats till en annan utan att de beläggs med tullar och andra pålagor eller
blir föremål för handelspolitiska åtgärder. I Europa sker transitering av
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
varor huvudsakligen med tillämpning av gemenskapens transiterings-
förfarande, det gemensamma transiteringsförfarandet (som är gemensamt
för EU- och Efta-medlemsstatema, Polen, Ungern, Tjeckien och
Slovakien) samt TIR-förfarandet (Transport International par la Route),
som tillämpas av ytterligare omkring tjugo stater.
I september 1997 initierades ett arbete för att reformera tullkodexen
och dess tillämpning mot bakgrund av påstådda överträdelser av gällande
regler i gemenskapsrätten samt problem vid tillämpningen av dessa
regler. Detta arbete har fortsatt under 1998. De förslag till ändringar som
diskuterats avser klarlägganden om extern transitering, avslutande av
transiteringsärenden, säkerheter, förenklade förfaranden och tullskuld.
Också arbetet med att reformera det gemensamma transiterings-
förfarandet har fortsatt under året.
9.2 Metoder att minska tekniska handelshinder
De metoder som används för att förhindra uppkomsten av tekniska
handelshinder på den inre marknaden är harmonisering och ömsesidigt
erkännande av likvärdiga regler. I takt med att färre rättsakter tagits fram
har man fokuserat uppmärksamheten alltmer på tillämpningen av
principen om ömsesidigt erkännande som bl.a. grundar sig på den kända
domen i det s.k. Cassis de Dijon-målet.
Under året behandlades den bristande tillämpningen av principen inom
EG i rådet, och i mars antogs rådsslutsatser därom. Rådsslutsatsema
innehåller krav på att stärka de båda informationsprocedurer vars
tillämpning är av avgörande betydelse inom det icke harmoniserade
området (83/189/EEG och 95/3052/EG, se avsnitt 9.2.4). Slutsatserna
pekar även på vikten av ökade informationsinsatser, administrativt
samarbete, förstärkning av europeisk ackreditering och, inte minst,
behovet av en sektoriell analys av tillämpningen av principen.
9.2.1 Harmoniserade tekniska föreskrifter
EG tillämpar två olika metoder för harmoniseringsdirektiv om tekniska
föreskrifter. Den äldre metoden innebär att man i direktivet i detalj anger
de tekniska kraven för varorna i fråga. Denna metod används bl.a. på
livsmedels- och fordonsområdena. I den s.k. nya metoden (New
Approach) anges endast de väsentliga säkerhetskrav som varor måste
uppfylla. Utarbetande av de tekniska detaljerna överlåts till
standardiseringen, men standarderna är, med undantag för i
byggproduktdirektivet, frivilliga; tillverkarna kan även använda egna
lösningar så länge de väsentliga kraven uppfylls. Denna metod används
Skr. 1998/99:60
81
inom områden där harmoniseringsarbetet inletts sedan mitten av Skr. 1998/99:60
åttiotalet.
Flertalet av de direktiv om harmonisering av tekniska föreskrifter som
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
antagits under året innebär modernisering av äldre direktiv. Relativt fa
helt nya direktiv har antagits under året.
På livsmedelsområdet, där den äldre metoden tillämpas, har man
fortsatt att behandla direktivförslaget om bestrålning av livsmedel. Rådet
enades under hösten 1997 om en gemensam ståndpunkt i frågan, och
direktivförslaget har under 1998 färdigbehandlats i parlamentet. Slutligt
antagande av rådet torde kunna ske i början av 1999. Ansträngningarna
har fortsatt med att modernisera de s.k. vertikala livsmedelsdirektiven,
dvs. direktiv som anger vilka krav livsmedlen måste uppfylla för att ges
vissa beteckningar. Härvid kan noteras att förslaget avseende kakao- och
chokladprodukter har behandlats flera gånger i rådet utan att enighet
kunnat nås.
Ett direktiv (97/24/EG) om två- och trehjuliga motorfordon trädde i
kraft under 1998. Direktivet innebär att EG-typgodkännande för dessa
fordon infördes.
Ett helt nytt direktiv (98/78/EG) enligt den nya metoden om produkter
för in vitro-diagnostik har antagits (avsnitt 9.5). Vidare har rådet enats
om en gemensam ståndpunkt till ett direktivförslag om linbanor.
Ett ”nytt” maskindirektiv trädde i kraft under året (98/37/EG).
Direktivet är en konsolidering av det gamla direktivet och ändringarna av
detta utan att innehållet i sak förändrats. Översynen av det sakliga
innehållet fortsätter.
Det under året antagna nya teleterminaldirektivet (98/13/EG) ersätter
dels ett tidigare terminaldirektiv, dels ett om jordstationsutrustning för
satellitkommunikationer. Det nya direktivet innebär förutom att texterna
konsoliderats också förändringar i det sakliga innehållet.
Arbete pågår med ett mätinstrumentdirektiv, men något beslut om
direktivet har ännu inte fattats. Vidare pågår arbete med ett förslag till
ädelmetalldirektiv (KOM(94) 267 slutlig). På grund av olika system-
uppbyggnad i medlemsstaterna har emellertid någon enighet inte kunnat
uppnås.
Framsteg har också gjorts på viktiga områden vilka inte är reglerade av
direktiv som är antagna enligt den s.k. nya metoden (innebär att
produkterna dels måste uppfylla direktivets krav, dels vara CE-märkta för
att fa släppas ut på marknaden). Kraven på åtgärder mot luftförorening
genom avgaser från motorfordon har ändrats genom direktivet 98/77/EG.
Även för motorer avsedda för jord- och skogsbrukstraktorer har nu
presenterats förslag om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga
föroreningar (KOM(1998) 472 slutlig).
Den snabbt ökade förekomsten av ozonnedbrytande ämnen har
föranlett ett förslag till ny förordning på området (KOM(1998) 398
slutlig) som skall ersätta den nuvarande förordningen 3093/94.
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
Ytterligare åtgärder mot dessa ämnen i syfte att förbättra skyddet av
ozonskiktet har aviserats. På miljöområdet föreligger också ett direktiv-
förslag (KOM(1998) 46 slutlig) som syftar till minskat buller från
utomhusutrustning i vidare bemärkelse än hittills.
82
Genom direktivet 98/61/EG ändras direktivet 97/33/EG om samtrafik Skr. 1998/99:60
inom telekommunikation med avseende på nummerportabilitet, förval
och lika tillträde. Nummerportabilitet innebär att abonnenten kan behålla
sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör. Lika tillträde och förval
innebär att abonnenten med hjälp av likvärdiga prefix vid enstaka samtal
eller på permanent basis kan få sina samtal kopplade via en vald
operatörs nät. För telekommunikationer har kommissionen vidare lagt
fram rekommendationer om prissättning och kostnadsredovisning vid
samtrafik på en avreglerad marknad (98/195/EG resp. 98/332/EG).
För ett säkert utnyttjande av de allt viktigare öppna näten för
elektronisk kommunikation bl.a. inom handel har kommissionen
utarbetat ett direktivförslag (KOM(1998) 297 slutlig) om rättsligt er-
kännande av elektroniska signaturer och en rättslig ram för vissa cert-
ifieringstjänster i detta sammanhang.
9.2.2 Provning, certifiering och avtal med tredje land
I de harmoniserade tekniska föreskrifterna återfinns, förutom krav på
varornas beskaffenhet och egenskaper, bestämmelser om vilken provning
och certifiering som man skall göra för att bekräfta att varorna
överensstämmer med kraven. Kraven på provning och certifiering ställs i
relation till de risker som är förknippade med varorna; ofta räcker det
med att tillverkaren själv utför den föreskrivna provningen, medan man i
andra fall föreskriver provning av oberoende organ, s.k. tredje-
partsprovning. Generella frågor om provning och certifiering behandlas i
en till kommissionen knuten rådgivande kommitté, SOGS. Under året har
kommissionen givit ut ett utkast till omarbetning av handboken för
tillämpning av den nya metoden. I denna behandlas de krav som skall
ställas på de organ som utför tredje parts-provning, s.k. anmälda organ,
liksom kraven på de organ som utvärderar kompetensen hos de anmälda
organen. Omarbetningen av handboken har under hösten behandlats i
SOGS.
Avtal med tredje land
De sedan flera år tillbaka förhandlade bilaterala MRA-avtalen (Mutual
recognition agreements - avtal om ömsesidigt erkännande av provning,
certifiering m.m., s.k. bedömning av överensstämmelse) trädde i kraft
med Kanada och USA och förelåg färdigförhandlade med Australien,
Nya Zeeland, Israel och Schweiz. Förhandlingarna med Japan
intensifierades under året och mot årsslutet fanns det en princip-
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
överenskommelse.
Förhandlingar om PECA-avtal (Protocols on European conformity
assessment) - en typ av MRA-avtal men med innebörd att provning och
certifiering inte sker mot mottagande parts regler utan mot EG:s
harmoniserade regler - ägde rum med Tjeckien och Ungern. Inledande
kontakter har tagits med Estland och Lettland.
83
9.2.3 Standardisering
Rådet har under året behandlat frågor om standardisering. Den 18 maj
enades inremarknadsrådet om slutsatser om standardisering. Upp-
rinnelsen var ett danskt initiativ om att kommissionen och medlems-
staterna tillsammans med standardiseringsorganen skulle studera varför
standardiseringsarbetet trots forbättringar inte helt motsvarar för-
väntningarna.
Vidare gav kommissionen i maj ut en rapport om effektiviteten och
tillförlitligheten i den europeiska standardiseringen. Liksom rådets
slutsatser behandlar kommissionens rapport endast den standardisering
som bedrivs på uppdrag från EG och som har anknytning till EG-
lagstiftningen till skydd av liv och hälsa enligt den s.k. nya
harmoniseringsmetoden.
I rådsslutsatsema lämnades vissa frågor öppna för vidare behandling.
Dessa avsåg bl.a. sambandet mellan europeisk och internationell
standardisering, alternativ till standarder i harmoniseringslagstiftningen
samt myndigheternas roll i standardiseringsarbetet. Arbetet har därför
fortsatt i en rådsarbetsgrupp och en rapport kan förväntas under våren
1999. Den allmänna uppfattningen i rådsarbetsgruppen är att, med
undantag för byggområdet, det europeiska standardiseringsarbetet
fungerar relativt bra. Däremot behöver relationerna med den
internationella standardiseringen diskuteras vidare, särskilt mot bakgrund
av diskussionerna i WTO och OECD, liksom myndigheternas roll i
standardiseringsarbetet.
Diskussioner har under hösten inletts i kommissionens rådgivande
kommitté om standardiseringsfrågor, SOGS, om den preliminära rapport
om standarders legala status som kommissionen låtit utföra.
Förutom de konkreta uppdrag att utarbeta standarder för att stödja
harmoniserings-lagstiftningen som kommissionen ger till de europeiska
standardiseringsorganen har 83/189-kommittén under året bl.a. behandlat
frågan om tillämpning av de s.k. skyddsklausulema i de fall då en färdig
standard inte anses uppfylla kraven i lagstiftningen.
9.2.4 Informationsforfaranden inom det icke harmoniserade
området (föreskrifter)
Direktiv 83/189/EEG som reglerar informationsförfarandet för förslag till
tekniska föreskrifter kodifierades under året. Direktivet 98/34/EG är i
Sverige införlivat genom förordningen (1994:2029) om tekniska regler.
Utbytet av meddelanden i informationsförfarandet var som vanligt
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
mycket intensivt. Sammanlagt anmäldes 604 förslag från medlems-
staterna. För svensk del anmäldes 30 förslag. Av de svenska
anmälningarna föranledde 18 reaktioner i form av detaljerade utlåtanden
och 9 kommentarer. Reaktionerna avsåg bl.a. hantering av brandfarliga
vätskor, väteperoxid, virkesmätning, märkning av fetter och farleds-
avgifter. Sverige i sin tur lämnade reaktioner på 11 anmälningar från
andra medlemsstater. Det gällde bl.a. byggprodukter, hissar, tryckkärl
och märkning av trä.
Skr. 1998/99:60
84
Rådet antog den 20 juli ett direktiv som innebär att informations- Skr. 1998/99:60
förfarandet för förslag till tekniska föreskrifter utvidgas till att även
omfatta regler om informationssamhällets tjänster (direktiv 98/48/EG).
Bakgrunden till direktivet är att man på ett tidigt stadium vill förhindra
att handelshinder upprättas för bl.a. elektronisk handel. Direktivet skall
vara införlivat av medlemsstaterna den 5 augusti 1999.
Den ständiga kommittén för tekniska standarder och föreskrifter (den
s.k. 83/189-kommittén) sammanträdde två gånger under året. Förutom
tillämpning av direktivet, standardiseringsmandat och skyddsklausuler
behandlades även förbättrade elektroniska system för överföring av
meddelanden mellan medlemsstaterna - en del av transeuropeiska nät för
elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (engelsk förkortning: IDA).
I 83/189-kommittén diskuterades även informationsförfarandet i
enlighet med rättsakten 95/3052/EG - beslut om åtgärder att stoppa en
vara som är lagligen satt på marknaden i annan medlemsstat. Proceduren
fungerade inte på önskvärt sätt under 1998. Antalet ärenden som
anmäldes i proceduren uppgick till 68. Anmälningarna kom i huvudsak
från två medlemsstater och inom områdena livsmedelstillsatser och
medicinska reagenser. Den utvärdering som enligt rättsakten skall ske
efter två års tillämpning inleddes under slutet av året.
9.3 Marknadskontroll - säkrare produkter
En av principerna bakom den inre marknaden för varor är att
gränskontroller avskaffas och att kraven på förhandskontroll reduceras.
Ett behov finns då av att myndigheterna genom stickprov på marknaden
kontrollerar att varorna uppfyller ställda krav, s.k. marknadskontroll.
Kraven på medlemsstaterna att utföra sådan kontroll är endast
rudimentära liksom mekanismerna för att samordna kontrollen.
Vid en europeisk konferens om marknadskontroll som anordnades i
Stockholm i oktober 1997 framkom tydligt att informationsutbytet och
samarbetet mellan berörda myndigheter i EU kan och bör utvecklas.
Konferensen har resulterat i ökat intresse för dessa frågor.
Kommissionen kommer bl.a. att inleda ett utbytesprogram mellan
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
medlemsstaterna för att utvärdera deras aktiviteter på området.
Marknadskontrollen ingick i kommissionens handlingsplan för den
inre marknaden. Vidare avhandlas den i kommissionens handbok för
tillämpningen av direktiv enligt den nya metoden. Därutöver har frågorna
fått en permanent status i kommissionens rådgivande grupp för
standardiseringsfrågor.
9.4 Ingripandemekanismen - hinder mot varurörlighet
undanröjs lättare
Inremarknadsministrama fattade i december beslut om en förordning om
den inre marknadens sätt att fungera när det gäller varors fria rörlighet
mellan medlemsstaterna och en resolution om fri rörlighet för varor.
85
Bakgrunden till de två dokumenten är den dispyt som förekommit mellan Skr. 1998/99:60
två medlemsstater under längre tid gällande jordbruksprodukter. Med
anledning av att situationen inte gick att lösa på politisk väg tog
Europeiska rådet upp ärendet. I sina slutsatser fattade det beslut om att
kommissionen skulle undersöka vilka medel som kan användas för att på
ett effektivt sätt garantera den fria rörligheten för varor på den inre
marknaden, inklusive möjligheten att införa sanktioner mot
medlemsstater samt att lägga fram förslag i frågan.
Kommissionen lade i december 1997 fram ett förslag till förordning
som dock inte tog upp möjligheter till sanktioner eftersom den inte ansåg
det lämpligt. Kommissionens förslag överlämnades för yttrande till rådets
rättstjänst som i februari 1998 svarade att förslaget inte var förenligt med
EG-fördraget. Det dåvarande brittiska ordförandeskapet lade med
anledning av flertalet medlemsstaters negativa inställning till
kommissionens ursprungliga förslag och mot bakgrund av rådets
rättstjänsts yttrande fram alternativa lösningar som diskuterades under
våren. Den lösning som antogs i december är en tvådelad lösning med
dels en rättslig bindande del i form av förordningen, dels en politisk del,
som inte är rättsligt bindande, i form av en resolution med ett politiskt
åtagande för medlemsstaterna att lösa allvarliga störningar på ett snabbt
och effektivt sätt (helheten har betecknats som den s.k. ingripande-
mekanismen).
I korthet innebär förordningen att i de fall det föreligger hinder mot
den fria varurörligheten som beror på en medlemsstats agerande eller
underlåtenhet att agera och som kan utgöra ett brott mot artiklarna 30-36
i EG-fördraget, så skall medlemsstaten vidta nödvändiga och
proportionella åtgärder för att undanröja hindret. Vidare finns det enligt
förordningen en omfattande informationsskyldighet för medlemsstaterna.
Kommissionens möjligheter att agera i de fall den anser att ett hinder
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
enligt fördraget finns har i och med förordningen snabbats upp betydligt.
Enkelt uttryckt kan förordningen beskrivas som ett sätt att i särskilda fall
korta den informella fasen i ett överträdelseärende enligt artikel 169 i
EG-fördraget. En känslig fråga i samband med att förordningen
diskuterades var huruvida utövandet av grundläggande rättigheter, t.ex.
strejkrätt, som de erkänns i respektive medlemsstat, skulle kunna
påverkas. I den lösning som nu har antagits finns skrivningar som
säkerställer att detta inte skall kunna inträffa.
9.5 Medicintekniska produkter
Europaparlamentet och rådet beslutade den 27 oktober 1998 om ett nytt
direktiv 98/79/EG om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Exempel på sådana produkter är reagenser för att bestämma en patients
blodgrupp eller test för hepatit eller glukos (socker). Merparten av
produkterna används av kliniskt kemiska laboratorier, läkare och
patologer, men en växande andel används av patienterna själva, t.ex.
graviditetstest. Om ett test inte fungerar kan det få allvarliga
konsekvenser för patientens hälsa och behandling eller för användarna
86
som kan infekteras av smittsamma sjukdomar. Sverige välkomnar en Skr. 1998/99:60
reglering av produkter för in vitro-diagnostisk, eftersom en svensk
lagstiftning hittills saknats.
I direktivet anges de väsentliga krav som produkterna måste uppfylla
för att släppas ut på marknaden och tas i bruk, samt vilka metoder för
bedömning av överensstämmelse med direktivet som tillverkarna måste
använda för att kunna CE-märka sina produkter. För de produkter som
medför särskilt allvarliga konsekvenser för patienter och brukare om de
inte fungerar som avsett måste ett s.k. anmält organ certifiera produkten
innan den får CE-märkas. För att tillmötesgå svenska synpunkter om en
hög nivå när det gäller patientsäkerhet skärptes bl.a. kraven på de
anmälda organens kvalitet och kompetens.
I det s.k. in vitro-direktivet görs en ändring i direktivet om
medicintekniska produkter (93/42/EEG). Ett nytt avsnitt införs rubricerat
”Särskilda åtgärder för hälsoövervakning”, där en medlemsstat får
möjlighet att förbjuda en produkt av folkhälsoskäl. Ett exempel på en
sådan produkt som angavs i diskussionerna var s.k. hiv-test för självtest.
Ett sådant test kan uppfylla alla krav på tillförlitlighet etc., men ändå
anses som icke önskvärt av folkhälsoskäl. Regeringen har aviserat att
detta tillägg till direktivet om medicintekniska produkter avses användas
för att användningen av amalgam skall kunna upphöra i Sverige.
9.6 Läkemedel
EG-reglema på läkemedelsområdet, med det första direktivet från 1965
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
(65/65/EEG), syftar till en harmonisering av regler för prövning,
godkännande, säkerhetsövervakning, handel m.m. i syfte att värna
folkhälsan. Genom rådets förordning (EEG) nr 2309/93 inrättades en
central godkännandeprocedur och en gemensam europeisk läkemedels-
myndighet (The European agency for the evaluation of medicinal
products, EMEA) på läkemedelsområdet. Sverige deltar i EMEA:s
styrelse samt i två vetenskapliga kommittéer inom EMEA. EMEA är en
samordningsmyndighet, och det är medlemsstaterna som ställer
vetenskapliga resurser till myndighetens förfogande vid utvärderingen av
ansökningar inom den centrala proceduren. Kommissionen eller rådet
fattar de formella besluten.
Strukturen och beloppen för de avgifter som läkemedelsindustrin skall
betala till EMEA för att erhålla och bibehålla ett gemenskaps-
godkännande för försäljning av läkemedel fastställdes provisoriskt i
rådets förordning (EG) nr 297/95 av den 10 februari 1995.1 artikel 10 i
förordningen föreskrevs att rådet efter att ha hört Europaparlamentet med
kvalificerad majoritet skall anta en slutlig förordning i vilken avgifts-
beloppen och de villkor som reglerar detta fastställs.
Den 9 november 1998 nådde rådet med enhällighet fram till en politisk
överenskommelse om antagande av rådets förordning (EG) om ändring
av förordning (EG) nr 297/95 gällande de avgifter som skall betalas till
Europeiska läkemedelsmyndigheten för värdering av läkemedel. Sverige
87
har särskilt verkat för införandet av en årsavgift for centralt godkända Skr. 1998/99:60
läkemedel.
Förslag om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av human-
läkemedel (KOM(97) 369 slutlig) som förelädes rådet under 1997, har
behandlats i en av rådets arbetsgrupper under såväl det brittiska som det
österrikiska ordförandeskapet. Behandlingen kommer att fortsätta under
1999 och det är svårt att bedöma när rådet kan nå en gemensam
ståndpunkt.
Kommissionen har utarbetat en rapport (dok 9975/97) till parlamentet
och rådet om medlemsländernas tillämpning av de två direktiven
92/73/EEG och 92/74/EEG (homeopatikadirektiven). Behandlingen av
rapporten i rådsarbetsgruppen syftade till att klarlägga medlemsstaternas
synpunkter på ett förslag från kommissionen om vissa ändringar av
direktiven samt om medlemsstaterna ansåg att sådana ändringar borde
prioriteras eller ej. Rådet noterade rapporten vid sitt möte den 12
november 1998 och återsände den tillsammans med Europaparlamentets
synpunkter till kommissionen för studium.
Kommissionen har lämnat ett förslag till Europaparlamentet och rådet
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
om en förordning (EG) 10827/98 om särläkemedel (läkemedel mot
sällsynta sjukdomar, ”orphan drugs”). Förslaget syftar till att inrätta ett
gemenskapsförfarande för att klassificera läkemedel som särläkemedel
och att införa stimulansåtgärder för forskning, utveckling och
marknadsföring av särläkemedel, däribland genom beviljande av
ensamrätt på marknaden under 10 år. Hälsorådsgruppen för ekonomiska
frågor har behandlat frågan vid ett första möte i december 1998.
Det tredje rundabordssamtalet om industripolitik för läkemedelssektorn
inom den europeiska gemenskapen ägde rum den 7 december 1998
varvid kommissionens meddelande KOM(1998) 585 slutlig om den inre
marknaden för läkemedel diskuterades. Syftet med meddelandet var att
stimulera diskussioner om frågeställningar av direkt och central betydelse
både för den europeiska läkemedelsindustrin och för den ekonomiska
lönsamheten hos de hälso- och sjukvårdssystem som de europeiska
medborgarna är beroende av. Frågor som prissättning för läkemedel, fri
rörlighet och parallellhandel berördes.
10 Fri rörlighet för tjänster och kapital
EG-reglema på tjänsteområdet syftar till att förbättra möjligheterna för
medborgare och företag att fritt kunna utöva näringar inom tjänstesektorn
i andra medlemsländer på lika villkor som landets egna medborgare och
företag.
88
10.1
Finansiella tjänster
Skr. 1998/99:60
Det finansiella tjänsteområdet omfattar bank-, försäkrings- och värde-
pappersfrågor. Nedan följer först en redogörelse för ett övergripande
reformprojekt, Kommissionens handlingsram för det finansiella tjänste-
området, följt av berättelser under respektive huvudrubrik om de
viktigaste frågorna som behandlades under året.
Vid Europeiska rådets möte i Cardiff den 15 och 16 juni 1998
beställdes av kommissionen en handlingsram för en bättre fungerande
inre marknad för finansiella tjänster. Tanken var att en effektiv inre
marknad på området fungerar som en drivkraft för tillväxt och nya
arbetstillfällen. Den 28 oktober fattade kommissionen beslut om en sådan
handlingsram (KOM(1998) 625 slutlig). Där konstateras att införandet av
en gemensam valuta, utvecklingen av ny teknik och globaliseringen av de
finansiella marknaderna innebär krav på förbättrad gemenskaps-
lagstiftning och mer effektiva tillsynsregler.
Dokumentet innehåller ett helt åtgärdspaket som berör såväl
kommissionen som rådet, Europaparlamentet och medlemsstaterna
(direkt). I paketet finns förslag på kompletterande regler, hur
lagstiftningen kan bli mer generell efter en snabbare lagstiftnings-
procedur, effektivare kontroll över genomförande av lagstiftningen i
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
medlemsstaterna samt på förbättrade tillsynsregler och ett utökat
samarbete mellan tillsynsmyndigheter. I handlingsramen finns även en
procedur för hur prioriteringar ur paketet skall göras.
Vid Europeiska rådets möte i Wien den 11 och 12 december 1998
konstaterades att det finns en samsyn mellan medlemsstaterna om att ett
genomförande av åtgärdspaketet skulle leda till avsedd effekt. Paketet är
dock omfattande, och det är därför viktigt att det så snart som möjligt
görs prioriteringar bland de föreslagna åtgärderna. För att bygga upp en
enighet i genomförandet mellan medlemsstaterna och för att fa ett brett
politiskt perspektiv på dessa frågor, har det tillskapats en ”högnivågrupp”
bestående av finansministrarnas personliga representanter - dock ledd av
kommissionen - med mandat att till Ekofin-rådets möte i maj 1999
presentera de projekt som bör prioriteras. Arbetet skall fokusera på att
utveckla gemenskapslagstiftningen och samtidigt särskilt tillse att
förslagen leder till ett gott konsumentskydd. Rådet skall sedan avge en
rapport till Europeiska rådets möte i Köln i början av juni.
Sverige är i princip tillfreds med handlingsramen, såväl åtgärdspaketet
som proceduren för att genomföra den.
10.1.1 Bank- och kreditväsendet
Elektroniska pengar
Kommissionen har den 21 september 1998 lagt fram ett direktivförslag
om att starta och driva verksamhet i institut som ger ut elektroniska
pengar (s.k. e-penninginstitut) samt om tillsyn av sådan verksamhet
89
(KOM(1998) 461 slutlig). Förslaget innebär att näringsrättsliga regler Skr. 1998/99:60
infors för e-penninginstitut. Tillståndsgivning och tillsyn skall enligt
förslaget gälla för dessa institut och detaljerade investeringslimiter
införas för mottagna medel. En särskild förenklad tillsynsordning
kommer dock att kunna tillämpas på företag med relativt små system för
elektroniska pengar efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Arbetet i
rådsarbetsgruppen har påbörjats, och vid utgången av 1998 har fyra
möten hållits. Sverige anser i första hand att det är för tidigt att införa en
reglering på gemenskapsnivå och att i vart fall det omfattande regelverk
som föreslås kan leda till att den tekniska utvecklingen på området
hämmas.
Distansförsäljning av finansiella tjänster
År 1997 beslutades direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid
distansavtal. Det direktivet är inte tillämpligt på finansiella tjänster. Den
14 oktober 1998 lade kommissionen fram ett förslag (KOM(1998) 468
slutlig) till Europaparlamentets och rådets direktiv om distansförsäljning
av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
90/619/EEG, 97/7/EG, 98/27/EG. Direktivförslaget, som föreskriver total
harmonisering, syftar bl.a. till att underlätta de finansiella tjänsternas fria
rörlighet och att stärka konsumentskyddet. Det gäller vid distans-
försäljning, dvs. vid köp av varor och tjänster i fall då köpare och säljare
inte fysiskt träffar varandra i samband med att avtalet ingås. Direktiv-
förslaget innehåller bl.a. regler om betänketid och ångerrätt för
konsumenten. Regleringen skiljer sig dock från den i det tidigare
beslutade direktivet. Sverige är positivt till ett direktiv men anser att
direktivet bör vara ett minimidirektiv. Om möjligt bör regleringen följa
samma mönster som i det befintliga direktivet.
Kapitaltäckningsregler m.m.
Tre nya direktiv om kapitaltäckningsregler antogs under sommaren.
Direktivet 98/31/EG, allmänt kallat CAD II, innebär huvudsakligen att
kapitalkrav för marknadsrisk för positioner i råvaror och i råvaruderivat
införs samt att s.k. egna riskberäkningsmodeller får användas av
instituten för beräkning av kapitaltäckningskrav för marknadsrisker, efter
godkännande av Finansinspektionen. Direktivet 98/32/EG inför nya
riskviktningsregler för fordringar med säkerhet i form av panträtt i
kommersiella fastigheter samt för s.k. hypoteksbaserade värdepapper
(mortgage backed securities). Direktivet 98/33/EG innebär bl.a. en
utvidgad möjlighet till informationsutbyte mellan myndigheter med
tillsynsansvar på det finansiella området, möjlighet till lägre riskviktning
på kyrkor som har rätt att uppbära skatt, utvidgning av kapitalkraven för
kreditrisk i derivat, instrument till att omfatta aktie- och råvarubaserade
derivat (vid sidan av ränte- och valutakursderivat), samt en möjlighet att
undanta derivatkontrakt som handlats utanför en börs (OTC), men som
90
clearats genom en clearingorganisation, från kapitaltäckningskrav i likhet Skr. 1998/99:60
med vad som gäller för börshandlade derivatkontrakt.
I december 1997 lade kommissionen fram ett förslag till s.k.
kodifiering av ett antal centrala direktiv på kreditinstitutsområdet, bl.a. de
bägge banksamordningsdirektiven, kapitaltäckningsdirektiven, direktivet
om gruppbaserad tillsyn och direktivet om stora exponeringar (KOM(97)
706 slutlig). Kodifieringen innebär att de nu gällande bestämmelserna i
de olika direktiven samlas i ett direktiv i syfte att ge en mer överskådlig
bild av vad som i dag är tillämplig lag på området. Kodifieringen skall
inte innebära några materiella ändringar av bestämmelserna. Under året
har fem möten hållits i den rådsarbetsgrupp som behandlar förslaget.
10.1.2 Försäkringsväsendet
Utökad tillsyn över försäkringsbolag i en grupp
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
Kommissionen lade i oktober 1995 fram ett förslag till direktiv om extra
tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp
(KOM(95) 406 slutlig). Det föreslagna direktivet är avsett att komplettera
den tillsyn som genomförts genom EG:s tidigare försäkringsdirektiv.
Direktivförslaget innehåller regler för beräkning av ”jämkad” solvens för
försäkringsföretag i en försäkringsgrupp. Vid beräkningen skall man ta
bort dubbel användning av kapitalbaselement mellan försäkringsbolag
(s.k. double gearing) samt av kapital som skapats internt inom gruppen.
Förslaget innehåller vidare regler om informationsplikt för försäkrings-
företag, övervakning av affärstransaktioner inom gruppen samt
samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter. De
föreslagna reglerna är ägnade att öka försäkringsföretagens stabilitet och
försäkringstagarnas trygghet. I Coreper fick man i november 1997 till
stånd en politisk överenskommelse om ett kompromissförslag som sedan
bekräftades av rådet. Efter att ingresstexten och Europaparlamentets
ändringsförslag diskuterats i början på 1998 antog rådet en gemensam
ståndpunkt den 30 mars. Parlamentet genomförde sin andra läsning av
direktivet enligt den gemensamma ståndpunkten, dvs. förslaget i den
form som antogs av rådet, under sommaren 1998. Vid parlamentets
omröstningen i september samma år röstades rådets gemensamma
ståndpunkt igenom utan ändringar. Rådet antog slutligen direktivet
98/78/EEG den 13 oktober 1998.
Rekonstruktion och konkursregler för försäkringsföretag
Kommissionen lade i januari 1987 fram ett förslag på direktiv om
samordning av bestämmelser om konkurs m.m. av försäkringsföretag
som bedriver direkt försäkringsverksamhet. Förslaget ändrades 1989
(8721/89). Det luxemburgska ordförandeskapet gjorde under hösten 1997
ett försök att blåsa liv i direktivförslaget, som inte behandlats för
behandling i rådsarbetsgruppen sedan våren 1995. Våren 1998 lade det
91
brittiska ordförandeskapet fram ett ändrat direktivförslag. Förslaget har Skr. 1998/99:60
varit föremål för fortsatt arbete i rådsarbetsgruppen vid tre möten under
det österrikiska ordförandeskapet. Det nya förslaget reglerar inte bara
konkurs, rekonstruktion och andra insolvensförfaranden, utan också
likvidation av försäkringsföretag. Till skillnad mot kommissionens
förslag inriktas det nuvarande förslaget på ömsesidigt erkännande av
nationella förfaranden snarare än en harmonisering av dessa. Som
komplement till ömsesidigheten föreslås en minimiharmonisering av
förmånsrättsreglema. Enligt förslaget skall medlemsstaterna kunna välja
mellan två varianter, särskild och allmän förmånsrätt för försäkrings-
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
fordringar. Vidare avser man att genom förslaget säkerställa information
och samordning mellan tillsynsmyndigheterna i hemlandet och det land
där bolaget har filial. Ett informationssystem föreslås i syfte att skydda
fordringsägarnas rättigheter. Dessutom skall fordringsägare inom samma
förmånsklass behandlas lika. Sverige ser positivt på arbetet med
direktivförslaget i dess nuvarande utformning. Det har tidigare visat sig
svårt att harmonisera konkurs- och förmånsrätten på inremarknadsnivå.
Det nu liggande förslaget med ömsesidigt erkännade i vilket
harmoniseringssträvandena begränsas till minimiharmonisering av
förmånsrättsreglema torde vara en mer framkomlig väg.
Reglering av försäkringsförmedlare
Kommissionen följde under hösten 1998 upp arbetet som inleddes hösten
1997 med att se över och diskutera en eventuell utvidgning av 1976 års
försäkringsförmedlardirektiv. Vid ett möte som hölls i november 1998
fortsatte diskussionerna om en utvidgning av direktivet genom
införlivande av delar av rekommendationen från 1991 angående
försäkringsförmedlare. De delar som diskuterades var i huvudsak yrkes-
ansvarsförsäkring, tillräckliga ekonomiska resurser, öppen information
och registrering. Diskussionerna fördes med inriktning på att införa en
begränsad harmonisering och ett ömsesidigt erkännande av registrering.
Kommissionen väntas tidigast under våren 1999 presentera ett första
utkast till förslag på reglering.
10.1.3 Värdepappersmarknaden
Reducering av legala risker
I maj antogs ett direktiv, 98/26/EG, om slutgiltig avveckling i system för
överföringar av betalningar och värdepapper. Syftet med direktivet är att
begränsa systemriskema på finansmarknaderna genom att reducera de
legala riskerna vid clearing- och avvecklingsverksamhet avseende
betalningar och finansiella instrument. Direktivet tar sikte på sådana
system som överför stora betalningar mellan aktörerna på finans-
marknaderna. Ett sådant system är t.ex. Riksbankens RlX-system. Även
system för överföringar av finansiella instrument omfattas i enlighet med
92
den svenska ståndpunkten. Direktivet innehåller bl.a. regler om nettning, Skr. 1998/99:60
tidpunkten för inledande av ett konkursförfarande och ställda säkerheter.
Direktivet skall vara införlivat i de nationella rättsordningarna den 11
december 1999.
Värdepappersfonder
Kommissionen presenterade 1994 ett direktivförslag om ändringar i 1985
års direktiv 85/611/EEG om fondföretag. Direktivet innehåller regler för
värdepappersfonder. Sedan enighet om ändringsförslaget inte kunnat
uppnås presenterade kommissionen i juli 1998 förslag till två direktiv om
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
ändringar av 1985 års direktiv (KOM(1998) 449 och 451 slutlig). Det ena
förslaget innehåller regler om utvidgade investeringsmöjligheter för
värdepappersfonder och förtydligande av vissa oklarheter i det befintliga
direktivet. Det andra förslaget är huvudsakligen inriktat på fondbolagen.
Reglerna anpassas till det befintliga regelverket för andra aktörer på
området för finansiella tjänster. Förslaget innehåller vidare bestämmelser
om att fondbolag skall fa ägna sig åt bl.a. individuell portfölj förvaltning.
Nya regler föreslås även om s.k. förenklade informationsbroschyrer.
Sverige stöder i huvudsak direktivförslagen. Under hösten har
direktivförslagen diskuterats vid fyra möten i en rådsarbetsgrupp.
Diskussionerna i arbetsgruppen kommer att fortsätta under Tysklands
ordförandeskap.
Inrättande av en värdepapperskommitté
Direktivförslaget (KOM(95) 360 slutlig) om inrättande av en värde-
papperskommitté, motsvarande kommittéerna på bank- och försäkrings-
området, föll sedan rådet och Europaparlamentet inte kunnat enas vid
förlikningsförhandlingama. Oenigheten gällde främst vilken besluts-
procedur som skulle gälla för kommittén.
10.2 Telekommunikation
Förberedelserna för en avreglering av telemarknaden inom EU har pågått
sedan 1980-talet. Sverige har sedan inträdet i unionen deltagit aktivt i
denna process och är i princip positivt inställt till det gemensamma
regelverk som utformas. Den svenska telelagen (1993:597) är i stort sett i
överensstämmelse med EG:s regelverk, men vissa justeringar kan komma
att bli nödvändiga med anledning av de senast antagna direktiven.
10.2.1 Nya regler om taltelefoni
Den 26 februari 1998 antogs ett nytt taltelefonidirektiv (98/10/EG).
Direktivet avser i första hand att göra det tidigare direktivet (95/62/EG)
tillämpligt på alla telekommunikationsföretag på en liberaliserad
telemarknad samt att förtydliga innehållet av samhällsomfattande tjänster
93
i takt med utvecklingen på området. Direktivet innehåller bl.a. Skr. 1998/99:60
bestämmelser om att ett fast, allmänt tillgängligt telenät och en
taltelefonitjänst skall tillhandahållas inom medlemsstaten. Vidare skall
medlemsstaten säkerställa att det finns bestämmelser för abonnemangs-
avtal, taxe- och debiteringsprinciper, kostnadsredovisning, nummer-
upplysningstjänster och telefonautomater. Det nya direktivet skall vara
genomfort i medlemsstaterna senast den 30 juni 1998.
10.2.2 Terminaldirektivet
Europaparlamentet och rådet har i december 1998 enats om innehållet i
ett direktiv om radio- och teleterminalutrustning och om ömsesidigt
erkännande av utrustningens överensstämmelse, det s.k. terminal-
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera lagstiftningen på
marknaden for radio- och teleterminalutrustning for att uppnå fri
rörlighet på den inre marknaden. Detta bör främja konkurrensen och
stimulera innovationsprocessema inom sektorn till gagn för såväl
näringsliv som konsumenter.
10.2.3 Mobil och trådlös kommunikation
Vidare har Europaparlamentet och rådet antagit ett gemensamt beslut om
ett samordnat införande av ett system för mobil och trådlös
telekommunikation av tredje generationen i gemenskapen (UMTS).
Beslutet syftar till att underlätta ett snabbt och samordnat införande av
UMTS. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att möjliggöra ett
samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänster senast den 1 januari
2002, och de skall inrätta ett system för auktorisation for UMTS senast
den 1 januari 2000.
10.2.4 Konvergens mellan telekommunikation, medier och
informationsteknik
Under året har också frågan om konvergens mellan sektorerna
telekommunikationer, medier och informationsteknik diskuterats flitigt
inom EU. Europeiska kommissionens generaldirektorat för tele-
kommunikation, informationsmarknaden och användning av forsknings-
resultat (GD XIII) publicerade den 3 december 1997 grönboken om
konvergens. Generaldirektoratet for information, kommunikation, kultur
och audiovisuella medier (GD X) aviserade därefter att man avsåg att
aktivt delta i beredningsarbetet. Parallellt med teleministramas arbete
med grönboken behandlas frågan även av kulturministrarna. Den svenska
regeringen lämnade remissvar med anledning av grönboken den 14 maj
1998. Under sommaren 1998 presenterade GD X och GD XIII
tillsammans en sammanfattning av resultaten av remissförfarandet
tillsammans med tre ytterligare frågor som kommissionen begärde syn-
94
punkter på. Sverige avgav ett svar den 5 november 1998. Kommissionen Skr. 1998/99:60
förväntas återkomma i början av 1999 med förslag till en handlingsplan.
10.3 Post
10.3.1 Postdirektivet
1995 beslutade kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om
gemensamma regler för utvecklingen av posttjänster i gemenskapen och
för förbättring av servicekvaliteten. Vid telekommunikationsrådet i
december 1997 godkändes efter flera års diskussioner ett omarbetat
förslag, direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma
regler för utveckling av gemenskapens inre marknad för posttjänster och
för förbättring av kvaliteten på tjänsterna. Direktivet publicerades den 21
januari 1998 och medlemsländerna skall ha genomfört regleringen senast
den 21 februari 1999.
Under försommaren 1998 inledde kommissionen arbete i en
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
föreskrivande kommitté, en så kallad III a-kommitté. Kommittén har
endast träffats en gång under året. Kommissionen har under året också
arbetat med ett nytt förslag för den fortsatta avregleringen av
gränsöverskridande post och direktreklam. Enligt gällande postdirektiv
skulle kommissionen presentera ett förslag senast den 31 december 1998.
Förslaget är emellertid försenat och förväntas komma i början av 1999.
11 Skatter
Arbetet med att harmonisera skatter inom EU har pågått en lång tid. Det
gäller företrädesvis de indirekta skatterna där gemenskapens
ansträngningar lett till förhållandevis långtgående resultat. På andra
områden, som beskattning av individer och företag, går arbetet emellertid
långsammare.
11.1 Skattepaketet
Ministerrådet fattade den 1 december 1997 ett beslut om ett skattepaket
avseende direkt beskattning i syfte att hindra skadlig skattekonkurrens
(EGT C 2, 6.1.1998, s. 1). Skattepaketet består av en rad slutsatser
beträffande beståndsdelarna i paketet, nämligen en uppförandekod för
företagsbeskattning, riktlinjer för ett direktiv om sparande samt ett
direktiv om beskattning av ränte- och royaltybetalningar mellan företag.
Under 1998 har det pågått ett intensivt arbete med att föra utvecklingen
framåt beträffande de olika delarna i paketet.
95
11.1.1 Uppförandekoden för företagsbeskattning
Ministerrådet och medlemsstaterna antog i december 1997 en politiskt
bindande uppförandekod för företagsbeskattning. Syftet med koden är att
minska de snedvridningar på den inre marknaden som kan bli följden av
skadlig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Koden innehåller bl.a.
kriterier för vad som skall anses vara skadlig skattekonkurrens och
bestämmelser om hur potentiellt skadliga skatteåtgärder skall granskas.
Den innehåller också ett åtagande för medlemsstaterna att avveckla
sådana skatteåtgärder som anses som skadliga samt att inte införa nya
skadliga åtgärder. Under våren 1998 inrättades rådsarbetsgruppen
Uppförandekodgruppen som har till uppgift att utföra granskningen
enligt koden. Gruppens arbete har därefter i huvudsak bestått i att
sammanställa beskrivningar av de skatteåtgärder i medlemsstaterna som
kan tänkas falla under kodens tillämpningsområde samt att inleda
granskningen av dessa åtgärder med hjälp av kodens kriterier.
11.1.2 Ett direktivförslag om beskattning av sparande
I maj 1998 presenterade kommissionen ett förslag till ett direktiv i syfte
att säkerställa en effektiv minimibeskattning av ränteinkomster från
sparande i gemenskapen (KOM(1998) 295 slutlig). Direktivförslaget
behandlar räntor som utbetalas i en medlemsstat till enskilda personer
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
som är bosatta i en annan medlemsstat. Direktivet bygger på en
samexistensmodell enligt vilken varje medlemsstat efter eget val antingen
tar ut en minimikällskatt eller förser andra medlemsstater med uppgifter
om inkomster från sparande. Den i förslaget angivna minimikällskatten
är 20 procent. Arbetet med direktivet i rådsarbetgrupp har inletts.
11.1.3 Ett direktivförslag om beskattning av ränte- och
royaltybetalningar
I mars 1998 presenterade kommissionen ett förslag till ett direktiv om ett
gemensamt system för beskattning av räntor och royaltier som betalas
mellan närstående bolag i olika medlemsstater (KOM(1998) 67 slutlig).
Avsikten är att källskatter som tas ut på ränte- och royaltybetalningar
inom koncerner skall avskaffas inom gemenskapen.
11.2 Mervärdesskatt
11.2.1 Nytt direktiv om skattefrihet för investeringsguld
Ministerrådet antog den 12 oktober 1998 ett nytt direktiv på
mervärdesskatteområdet om särskilda regler för investeringsguld, rådets
direktiv 98/80/EG. Det nya direktivet innebär att omsättning av guld i
investeringssyfte blir skattefritt utan någon rätt till avdrag för ingående
Skr. 1998/99:60
96
skatt för säljaren. Syftet med de nya reglerna är att jämställa handel med Skr. 1998/99:60
investeringsguld med de undantagna finansiella tjänsterna och att få till
stånd harmoniserade regler inom EG på detta område samt att stävja
momsfusket med guld. Med investeringsguld menas guldtackor med en
finhetsgrad på minst 995 tusendelar samt guldmynt som inte är
samlarmynt med en finhetsgrad på minst 900 tusendelar. Guldet kan även
representeras av värdepapper.
11.2.2 Elektronisk handel - meddelande från kommissionen till
rådet
I ett meddelande till rådet (KOM(1998) 374 slutlig) drar kommissionen
upp vissa riktlinjer som enligt kommissionen bör vara vägledande för hur
handel över Internet skall hanteras i mervärdesskattehänseende.
Kommissionen menar att mervärdesskatten skall anpassas till denna
handel och att inga nya eller ytterligare skatter skall övervägas. Vidare
skall leveranser av produkter via Internet betraktas som omsättning av
tjänster, t.ex. leverans av musik eller videofilm via nätet. Detta får
betydelse för var omsättningen anses äga rum och var, i förekommande
fall, tjänsten skall beskattas. Kommissionen menar också att det endast är
de tjänster som tillhandahålls för konsumtion inom EG som skall
beskattas där. Slutligen vill kommissionen att systemet att beskatta
Intemettjänster görs lätt och effektivt med minsta möjliga börda för
skatteadministrationen. Ministerrådet enade sig i juli 1998 om vissa
principer rörande beskattningen vilka väsentligen överensstämde med de
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
riktlinjer kommissionen dragit upp i sitt meddelande.
11.2.3 Nytt direktivforslag om avdragsrätt för mervärdesskatt
på vissa varor och tjänster
Kommissionen lade den 17 juni 1998 fram ett nytt direktivforslag för
rådet (KOM(1998) 377 slutlig) om avdragsrätt for mervärdesskatt i vissa
fall. Förslaget, som är ett led i kommissionens program for ytterligare
anpassningar av mervärdesskatten till den inre marknaden, innebär att
företagare skall ha rätt att i sin deklaration dra av mervärdesskatt som
erlagts i en annan medlemsstat där de inte är etablerade. Dessutom
föreslår kommissionen harmoniserade regler om avdragsbegränsning för
mervärdesskatt på förvärv som ligger privatkonsumtion nära, såsom
utgifter för mat, dryck, logi och personbil. Förslaget har diskuterats ett
fåtal gånger i ministerrådets arbetsgrupp men länderna är långt ifrån
eniga om en slutlig text.
11.2.4 Nytt direktivforslag om nivån på normalskattesatsen inom
EG
I ett nytt direktivforslag av den 30 november 1998 (KOM(1998) 693
slutlig) föreslår kommissionen att medlemsstaterna från och med den 1
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999 tillämpar en normalskattesats Skr. 1998/99:60
som får uppgå till minst 15 procent och högst 25 procent. Ändringen
innebär att den redan existerande tidsbegränsade tillämpningen av en
minimiskattesats om 15 procent förlängs samt utökas med en
maximiskattesats om 25 procent. Bakgrunden till förslaget är enligt
kommissionen att man vill undvika att konkurrenssnedvridningar uppstår
i vissa sektorer av ekonomin och särskilt mot bakgrund av införandet av
den gemensamma valutan euron. Skattesatsförslaget diskuteras i
ministerrådet första gången den 22 januari 1999. Kommissionen avser att
under 1999 lägga fram ett nytt förslag om skattesatserna.
11.2.5 Nytt direktivforslag - ömsesidigt bistånd för indrivning av
skattefordringar m.m.
I ett nytt direktivforslag (KOM(1998) 364 slutlig) föreslår kommissionen
att det gamla handräckningsdirektivet från 1976 (76/308/EEC) ändras till
att - förutom mervärdesskatt, jordbruksavgifiter och tullar - omfatta även
direkta skatter. Vidare skall det enligt förslaget bli lättare och snabbare
att använda sig av ömsesidigt bistånd för indrivning än tidigare, då tunga
formalia ofta ledde till att systemet sällan eller aldrig användes.
Medlemsstaterna skall direkt erkänna varandras indrivningsdokument
och göra dem rättsligt gällande. Vidare måste medlemsstaterna ge den
utländska fordringen samma ställning som de inhemska skatte-
fordringama i indrivningsprocessen. Förslaget är särskilt viktigt vid en
övergång till ett nytt momssystem inom EG.
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
11.2.6 Fiscalis-programmet antaget
Det i verksamhetsberättelsen om EU 1997 omnämnda Fiscalis-
programmet, som syftar till att förstärka de indirekta skattesystemen på
den inre marknaden, antogs formellt genom beslut 98/888/EG av rådet
och parlamentet den 30 mars 1998 (medbeslutandeförfarande enligt
artikel 189b i EG-fördraget).
11.3 Punktskatter
11.3.1 Energibeskattningsdirektiv - förslag till beskattning av
samtliga energiprodukter
Kommissionen föreslog i mars 1997 ett ramdirektiv om energi-
beskattning (KOM(97) 30 slutlig). Förslaget innebär en samlad
beskattning av samtliga energiprodukter och har under 1998 fortsatt att
diskuteras i rådets arbetsgrupp för finansiella frågor, utan att enighet har
kunnat nås. En lägesrapport presenterades vid ministerrådets möte den 1
december 1998 och rådsarbetsgruppen gavs i uppdrag att fortsätta
98
kompromissdiskussionerna och därvid rikta in sig på vissa frågor i avsikt Skr. 1998/99:60
att nå framsteg.
11.3.2 Punktskattekommittén - förslag till ökade befogenheter
Kommissionen har i ett direktivförslag till rådet i juni 1997 föreslagit
ökade befogenheter för den s.k. Punktskattekommittén (KOM(97) 326
slutlig). Denna fungerar i dag dels som normgivande kommitté vad gäller
åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av vissa angivna artiklar i
rådets direktiv 92/12/EEG, dels som rådgivande kommitté för
tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om punktskatter.
Kommitténs beslut fattas med kvalificerad majoritet. Som ett led i
harmoniseringssträvandena inom gemenskapen föreslås att kommitténs
normgivande befogenhet utvidgas. Gemenskapsbestämmelser för skatte-
nivåer faller utanför förslagets tillämpningsområde. Det brittiska
ordförandeskapet lade i april 1998 fram ett kompromissförslag som
endast innehåller vissa administrativa bestämmelser gällande
informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Något beslut i denna fråga
har ännu inte fattats av rådet.
11.3.3 Tobaksskattedirektiv - svensk begäran om förlängning av
undantaget för minimiskattesats för cigaretter
Kommissionen lade i maj 1998 fram förslag till vissa tekniska ändringar
av gemenskapens nuvarande lagstiftning om beskattning av tobaksvaror
(KOM(1998) 320 slutlig). Ändringarna har föreslagits på grundval av
vad som framkommit vid den granskning som kommissionen gjort i
enlighet med bestämmelser i rådets direktiv 92/79/EEG och i rådets
direktiv 92/80/EEG. Med ledning av de synpunkter som framkommit i
rådets arbetsgrupp för finansiella frågor har det österrikiska ordförande-
skapet utarbetat en kompromisstext som endast i mindre omfattning
avviker från kommissionens förslag. I samband med behandlingen av
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
kommissionens förslag har Sverige begärt en förlängning t.o.m. utgången
av år 2002 av det undantag för uppfyllandet av minimiskattesatsen på
cigaretter som Sverige fick vid medlemskapet i EU. Sveriges nuvarande
undantag gäller t.o.m. utgången av 1998.
12 Fri rörlighet för personer samt
arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor
12.1 Den sociala dimensionen
Den sociala dimensionen är ett sammanhängande begrepp för åtgärder
som syftar till att motverka negativa sociala effekter av den inre
99
marknaden samt att främja en positiv social utveckling. Den sociala Skr. 1998/99:60
dimensionen omfattar i princip medborgare i deras egenskap av
arbetstagare. Arbetskraftens fria rörlighet, socialförsäkringsskydd för den
som flyttar och ömsesidigt erkännande av examina utgör centrala
beståndsdelar av den sociala dimensionen. Minst lika viktigt är
samarbetet på jämställdhets-, arbetsrätts- och arbetsmiljöområdena samt
utvecklingen av dialogen med arbetsmarknadens parter. Därutöver
inrymmer den sociala dimensionen åtgärder kopplade till strävan att
minska de regionala obalanserna inom gemenskapen samt även åtgärder
till stöd för ungdomar, äldre och funktionshindrade på arbetsmarknaden.
Inom många områden som omfattas av den sociala dimensionen fattas
beslut i huvudsak på nationell nivå. Endast då de föreslagna målen inte
kan uppnås av medlemsländerna själva förs besluten upp på
gemenskapsnivå. EG kan besluta om lagstiftning, främst på arbetsmiljö-,
arbetsrätts- och jämställdhetsområdet. Sysselsättningspolitik och
sysselsättningsskapande åtgärder är av nationell kompetens och skall inte
finansieras av EU-budgeten. Det finns dock inga hinder för att medel tas
från EU-budgeten for att finansiera samarbetsprojekt, erfarenhetsutbyte
och dylikt. Genom avtalet om socialpolitik, i anslutning till
Unionsfördragets sociala protokoll, gavs arbetsmarknadens parter och de
kollektivavtal dessa sluter en förstärkt roll. Om parterna så önskar kan de
sluta avtal på Europanivå med stöd av avtalet om socialpolitik.
12.1.1 Den sociala dialogen
Genom EG-fördraget skapades Ekonomiska och sociala kommittén
(ESK) (avsnitt 39.6). I ESK ingår bl.a. företrädare för arbetsmarknadens
parter. På Jacques Delors initiativ inleddes 1985 den s.k. Val Duchesse-
dialogen mellan den europeiska fackliga samorganisationen EFS och
arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP och kommissionen. Dessa
överläggningar har därefter formellt förankrats genom artikel 118b i EG-
fördraget. Med stöd av denna artikel skall kommissionen sträva efter att
utveckla dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare på europeisk nivå
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
så att den, om parterna så önskar, kan leda till ”avtalsreglerade
relationer”. Under året har parterna tillsammans med kommissionen
diskuterat hur en sådan dialog skall utformas. Kommissionen lade den 20
maj i år fram ett meddelande (KOM(1998) 322 slutlig) som handlar om
att ”anpassa och främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå”.
I meddelandet diskuteras hur den sociala dialogen kan förbättras och
moderniseras genom forändrade arbetsformer för samverkan mellan
parterna. Även parternas representativitet och mötesfrekvens tas upp i
dokumentet. En del i översynen av den sociala dialogen är den ständiga
kommittén för sysselsättning som bildades 1970 och hur denna kommitté
kan moderniseras och effektiviseras. Ett förslag till ändring av rådets
beslut 70/532/EEG om inrättande av den ständiga sysselsättnings-
kommittén är intaget som bilaga till meddelandet. Förslaget har varit
föremål for diskussioner i rådsarbetsgruppen för arbetsmarknadsfrågor
och sociala frågor under hösten 1998. Sverige har lyft fram vikten av de
100
nationella arbetsmarknadspartemas roll och deltagande i kommitténs Skr. 1998/99:60
arbete.
12.2 Arbetsmarknadsfrågor
12.2.1 Rådsbeslut om gemenskapens verksamhet för forskning,
analys och samarbete på sysselsättningsområdet
Rådet beslutade den 15 december 1997 att anta ett gemenskapsprogram
som skall främja forskning, samarbete och uppföljning på syssel-
sättningsområdet. Programmet skall bidra till att identifiera goda exempel
och ge metodologiskt stöd till sådana projekt som syftar till att informera
om efterfölj ans värda praktiska lösningar, framför allt vad gäller
ungdomar, långtidsarbetslösa och särskilt utsatta grupper.
Programverksamheten skall övervakas av en blandad kommitté med
företrädare for medlemsstaterna och kommissionen. Arbetsmarknadens
parter skall på lämpligt sätt knytas till kommitténs arbete. Budgeten
uppgår till 30 miljoner ecu for perioden 1998-2000. Rådsbeslutet togs
med stöd av artikel 235 i EG-fördraget, vilken kräver enhällighet bland
medlemsstaterna när beslut fattas.
Ett arbetsprogram för 1999 har utarbetats i vilket följande fyra
övergripande områden kommer att behandlas: förändringen av Europa
som en ekonomisk helhet, öka sysselsättningen inom Europeiska
unionen, utvidgningen av EU samt främjandet av ett integrerat samhälle.
12.3 Arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor
12.3.1 Nytt direktiv om kemiska ämnen
I april 1998 antog rådet ett nytt direktiv om skydd för arbetstagare mot
risker relaterade till kemiska ämnen i arbetet, 98/247/EG. Direktivet är
ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG om
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i
arbetet.
12.3.2 Ändring av arbetsmiljödirektivet om cancerframkallande
ämnen (carcinogener)
I juni 1997 antog rådet ett direktiv om ändring av direktivet 90/394/EEG
om skydd for arbetstagare mot risker vid exponering for carcinogener i
arbetet. I samband med antagandet av ändringsdirektivet uppmanade
rådet kommissionen att se över och komma med förslag till ytterligare
ändringar av direktivet 90/394/EEG vad avsåg bl.a. mutagena ämnen,
trädamm och motsvarande ämnen. Ett förslag till ett andra ändrings-
101
direktiv lämnades av kommissionen under våren 1998. Förslaget innebar Skr. 1998/99:60
bl.a. att arbete som innebär exponering för trädamm från bok och ek
också skulle omfattas av bestämmelserna i direktivet. Förslaget
behandlades av Europaparlamentet i oktober 1998.
I december 1998 antog rådet en gemensam ståndpunkt om en andra
ändring av direktivet 90/394/EEG. Den viktigaste ändringen gäller
direktivets tillämpningsområde som nu även avses omfatta arbete som
innebär exponering från alla hårda träslag. I beslutet ingår även att
kommissionen skall överväga hur reproduktionsstörande ämnen senare
skall foras in i direktivet samt att se över gränsvärdena för trädamm och
kvarts.
12.3.3 Nytt arbetsmiljödirektiv om arbete i explosiva miljöer
I december 1998 antog rådet en gemensam ståndpunkt om ett direktiv om
minimikrav för förbättring av arbetstagares säkerhet och hälsa när de kan
utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär. Direktivet avser
arbetsplatser där det kan uppstå en explosionsfarlig blandning av luft och
gas, ånga, dimma eller damm. Direktivet är ett särdirektiv enligt artikel
16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar
av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.
12.3.4 Arbetsorganisation
Kommissionen lade i april 1997 fram en grönbok om ett partnerskap för
en ny arbetsorganisation (KOM(97) 128 slutlig). I grönboken tar
kommissionen upp olika frågor om arbetsorganisationens betydelse för
sysselsättningen, tillväxten, konkurrenskraften, arbetsmiljön m.m. Grön-
boken är ett viktigt bidrag och incitament för att utveckla en europeisk
debatt och dialog om alla aspekter av en god arbetsorganisation, inte
minst när det gäller individens trygghet i arbetslivet.
Kommissionen har antagit ett meddelande om modernisering av
arbetsorganisationen (KOM(1998) 592 slutlig). Meddelandet lyfter bl.a.
fram arbetsmarknadspartemas roll på såväl EU-nivå som nationell nivå
och anger sambandet med sysselsättningsfrågorna.
12.3.5 Halvtidsrapport om gemenskapens program för att
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
förbättra säkerhet, hygien och hälsa i arbetet (1996-2000)
Under 1995 lade kommissionen fram ett program för att förbättra
säkerhet, hygien och hälsa i arbetet (1996-2000). Syftet med programmet
är att stödja genomförandet och tillämpningen av den befintliga
lagstiftningen och i högre grad fästa vikt vid åtgärder som inte är av
lagstiftningskaraktär.
Kommissionen har lagt fram en halvtidsrapport om programmet,
(KOM(1998) 511 slutlig). I halvtidsrapporten anger kommissionen fyra
prioriteringsområden för tiden fram till år 2000. Kommissionens mål är
102
att engagera samtliga parter i en strävan efter en moderniserad, effektiv Skr. 1998/99:60
och ändamålsenlig arbetsmiljö for Europa som leder till färre olycksfall
och mindre ohälsa och har positiva effekter för anställbarheten och
näringslivet. Halvtidsrapporten behandlades vid ett ministerrådsmöte i
december 1998.
12.4 Arbetsrätt
12.4.1 Arbetstid
Under 1997 gav kommissionen ut en vitbok om sektorer och
verksamheter som är undantagna från arbetstidsdirektivet (rådets direktiv
93/104/EG (KOM(97) 334 slutlig). Undantagen avser bl.a. transport-
sektorerna och läkare under utbildning. Vitboken anger riktlinjer för hur
de undantagna områdena skall föras in i direktivet. Där anges att avsikten
är att arbetstidsdirektivet i sin helhet skall gälla for ”icke-mobila”
arbetstagare även i transportsektorerna. För ”mobila” arbetstagare skulle
vissa grundläggande regler i arbetstidsdirektivet, t.ex. om årlig semester
och om nattarbete, göras tillämpliga, men i övrigt skulle särregler inforas
for de olika sektorerna.
I september 1998 ingick de europeiska parterna inom sjöfartsområdet
ett europeiskt avtal om arbetstid till sjöss. Ett liknande avtal ingicks inom
järnvägstrafiken. Parterna inom vägtrafiksektorn har misslyckats med att
nå ett avtal.
Kommissionen lade i december fram ett paket (K0M( 1998)662 slutlig)
med forslag till fyra olika rådsdirektiv som avser arbetstid för
arbetstagare i transportsektorerna och läkare i utbildning. Ett av förslagen
avser ändringar i EG:s arbetstidsdirektiv (rådets direktiv 93/104/EG). Ett
annat avser genomförandet av det ingångna avtalet på sjöfartsområdet.
12.4.2 Arbetstagarinflytande
Under 1995 inledde kommissionen ett arbete som syftar till att
genomfora de sedan tidigare vilande förslagen om olika europeiska
associationsformer, genom att söka lösa frågan om arbetstagarinflytandet
vilken varit den stora stötestenen. Som ett led i detta arbete tillsatte
kommissionen i november 1996 en expertgrupp under ledning av Etienne
Davignon. Gruppen fick i uppdrag att lämna förslag om arbetstagar-
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
inflytande som kan leda till att den mångåriga blockeringen av förslagen
till europeiska associationsformer (framför allt de s.k. Europabolagen)
kan hävas. Gruppen lämnade sin rapport den 13 maj 1997.
Davignonrapporten, som den kommit att kallas, diskuterades vid ett
par ministermöten sommaren 1997. Därefter presenterade det
luxemburgska ordförandeskapet ett förslag till ändring av kommissionens
förslag om ett direktiv om arbetstagarinflytandet i Europabolag. Detta
förslag bygger i stor utsträckning på det gällande direktivet om
103
europeiska företagsråd (94/45/EG). Förslaget diskuterades vid ett Skr. 1998/99:60
ministerrådsmöte (arbetsmarknads- och socialministrarna) den 7 oktober
1997 och har sedan också diskuterats vid ministermötena den 15
december 1997, den 7 april, den 4 juni, den 27 oktober och den 2
december 1998. Enighet har hittills inte kunnat uppnås, men arbetet
fortsätter.
Kommissionen har under senhösten lagt fram ett förslag till direktiv
om ett allmänt ramverk för information till och samråd med arbetstagare
inom gemenskapen (KOM(1998) 612 slutlig). Förslaget presenterades
vid ministermötet den 2 december 1998.
12.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män
12.5.1 Ökad fokus på jämställdhet mellan kvinnor och män
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av fyra prioriterade frågor
som Sverige framöver skall driva aktivt inom EU. Sverige skall med sina
erfarenheter söka sätta jämställdhetsfrågan högt på den europeiska
dagordningen. Här följer en redogörelse för utvecklingen av jämställd-
hetsfrågoma inom EU-samarbetet under 1998.
Det brittiska ordförandeskapet inbjöd i maj 1998 till ett tvådagars
informellt ministermöte i Belfast för EU:s jämställdhetsministrar. Temat
var ”Women's Employability; the importance of childcare and family
friendly employment.” I ordförandeskapets slutsatser från mötet, vars
innehåll ministrarna ställde sig bakom, lyftes särskilt två frågor fram:
• tillgång till god barnomsorg, föräldraledighet och annan ledighet är
nödvändigt om både kvinnor och män skall kunna kombinera arbete
med familjeansvar,
• ett jämställdhetsperspektiv måste införlivas i all sysselsättningspolitik
på såväl europeisk som nationell nivå så att åtgärder för att förbättra
anställbarhet och minska arbetslöshet tar hänsyn till både kvinnors och
mäns rättigheter och behov.
Vid toppmötet i Cardiff uttalade Europeiska rådet att
jämställdhetsperspektivet skall integreras i alla politiska riktlinjer för
sysselsättningen (s.k. mainstreaming).
Österrike inledde sitt ordförandeskap med ett informellt ministermöte
med arbetsmarknads- och socialministrarna och jämställdhetsministrama
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
i Innsbruck i juli 1998. Frågan om hur ett jämställdhetsperspektiv kunde
integreras i 1999 års europeiska riktlinjer för sysselsättning samt hur man
kunde stärka den fjärde pelaren om lika möjligheter för kvinnor och män
dominerade diskussionerna. Mötet följde också upp det informella mötet
i Belfast då jämställdhetsministrama diskuterade hur man skall kunna
förena förvärvsarbete med familjeansvar.
Det sker årligen en uppföljning i rådet (arbetsmarknads- och
socialministrarna) av FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. Hittills har
den uppföljningen bestått i en allmän diskussion om vad de olika
104
länderna vidtagit för åtgärder för att genomfora Pekingbesluten. Skr. 1998/99:60
Ordförandeskapet hade inför Pekinguppfoljningen vid rådsmötet den 2
december 1998 presenterat ett förslag om att man borde införa ett system
med indikatorer och konkreta mål (benchmarking) för att bättre kunna
jämföra hur medlemsstaterna genomför de beslut som fattades vid
Pekingkonferensen. Principen om indikatorer och benchmarking fick
under rådsmötet ett starkt stöd från medlemsstaterna, och ordförandens
slutsats var att rådet var enigt om att denna fråga måste leva vidare.
1999 års europeiska riktlinjer för sysselsättning innehåller förstärkta
skrivningar om mainstreaming och konkreta jämställdhetsfrågor.
I slutsatserna från toppmötet i Wien den 11-12 december 1998 uttalade
Europeiska rådet bl.a.: När medlemsstaterna ser över sina nationella
handlingsplaner bör de ägna särskild uppmärksamhet åt att göra påtagliga
framsteg med att främja lika möjligheter mellan kvinnor och män, i
synnerhet genom benchmarking och en strategi för mainstreaming av
jämställdhetsaspektema.
Sverige har bidragit mycket aktivt till den ovan beskrivna utvecklingen
av jämställdhetsfrågorna inom EU-samarbetet.
12.5.2 EU:s handlingsprogram för jämställdhet
En styrkommitté följer tillämpningen av rådets handlingsprogram för
jämställdhetsarbetet inom EU för åren 1996-2000 som antogs den 22
december 1995. Programmet syftar främst till erfarenhetsutbyte,
spridande av goda exempel i jämställdhetsarbetet och stöd till projekt.
Programmets prioriterade områden är bl.a. jämställdhet på arbets-
marknaden och i ekonomin, könsfördelningen i beslutande organ,
förenande av yrkes- och familjeliv samt metoder och modeller för
integrering av ett jämställdhetsperspektiv på alla politikområden.
1 styrkommittén ingår representanter från medlems- och EES-ländemas
regeringar, och kommissionen är ordförande. Kommittén har bl.a. till
uppgift att fatta beslut om de samarbetsprojekt mellan medlemsländerna
som skall beviljas medel med anledning av programmet.
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
Ett antal projekt, varav tre svenska, har beviljats stöd för perioden 1
juli 1998 till 1 juli 1999. Av de svenska fick ett projekt inom Sydkraft
AB från 1997 förlängt stöd. Projektet handlar om att bryta den
könsuppdelade arbetsmarknaden inom energisektorn. De andra två är:
Länsstyrelsen i Stockholms län med ett projekt för att hindra våld mot
kvinnor samt Malmö stad med ett projekt med syfte att förbättra
invandrade kvinnors och mäns förutsättningar att integreras och vara
delaktiga i yrkes- och samhällsliv. Flera svenska organisationer och
myndigheter har även deltagit som samarbetspartner i projekt som
initierats i andra medlemsländer.
105
12.6 Social trygghet
Skr. 1998/99:60
För att underlätta den fria rörligheten for personer har EG regler för
samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Det innebär i
stort att en arbetstagare med familj har rätt att ta med sig de sociala
förmåner som intjänats i en medlemsstat i de fall vederbörande flyttar till
en annan medlemsstat samt rätt till sociala förmåner i värdlandet.
12.6.1 Samordning av social trygghet för migrerande
arbetstagare
För att underlätta den fria rörligheten inom EU för arbetstagare och
egenföretagare finns ett regelverk, i huvudsak förordning (EEG) nr
1408/71 om samordning av medlemsstaternas system för social trygghet.
1992 lade kommissionen fram förslag om utvidgning av förordningens
personkrets att omfatta alla försäkrade (EGT C 46, 20.2.1992, s. 1).
Förslaget har varit föremål för flera överläggningar i rådets arbetsgrupp
för sociala frågor, och den ursprungliga dossiern har delats upp i tre
delar. Den 29 juni 1998 antog rådet en utvidgning av förordningen till att
omfatta offentliganställda i särskilda system (EGT L 209, 25.6.1998, s.
1), och den 2 december nåddes en politisk överenskommelse om en
ytterligare utvidgning av förordningen till att också omfatta studenter. Ett
formellt beslut avseende studenter kommer att fattas vid ett senare
ministerrådsmöte. Den återstående delen av förslaget, som berör övriga
försäkrade, kommer att fortsätta att behandlas i rådets arbetsgrupp för
sociala frågor.
Kommissionen lade 1998 fram ett förslag om utvidgning av
förordningen till att gälla medborgare i tredje land (EGT C 6, 10.1.1998,
s. 15). Förslaget syftar till att utsträcka gemenskapens samordning av
systemen för social trygghet för anställda och egenföretagare som är
försäkrade i en medlemsstat utan att vara medborgare i någon av
gemenskapens medlemsstater. Förslaget har under året varit uppe för en
första diskussion i rådets arbetsgrupp för sociala frågor.
Kommissionen har vidare under året lagt fram förslag till vissa
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
tekniska ändringar av förordningen föranlett av ändringar i medlems-
staternas nationella lagstiftningar om social trygghet (EGT C 325,
23.10.1998, s. 12). Förslaget innehåller också nya regler om barnpension.
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig i ärendet.
12.6.2 Direktiv om skydd av kompletterande pensionsrättigheter
Den 29 juni 1998 antog rådet ett direktiv om skydd av kompletterande
pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom
Europeiska gemenskapen (EGT L 209, 25.7.1998, s. 46). Direktivet
syftar till att främja arbetskraftens fria rörlighet och innehåller dels en
bestämmelse som hindrar att personer som flyttar mellan medlemsstater
behandlas sämre i tjänstepensionshänseende än de som flyttar inom ett
106
medlemsland, dels en rätt för utsända arbetstagare att kvarstå i Skr. 1998/99:60
hemlandets tj änstepensionssystem.
Direktivet behandlar en del av de frågor som diskuteras i
kommissionens grönbok om kompletterande pensionsskydd på den inre
marknaden som lades fram 1997 (KOM(97) 283 slutlig). Beredningen av
övriga frågor som tas upp i grönboken fortsätter.
12.7 Etableringsrätt och erkännande av kompetensbevis
Inom gemenskapen finns det ett stort antal direktiv som syftar till att fri
rörlighet för arbetstagare, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla
tjänster skall uppnås, sammanlagt närmare femtio direktiv. Huvuddelen
av direktiven omfattar särskilda yrkesområden och innebär en
harmonisering av lagstiftningen; de flesta direktiv är mycket gamla. De
två senaste direktiven är antagna med hänsyn till subsidiaritetsprincipen
och är mer generella till sin karaktär.
Syftet med dessa bestämmelser är att undanröja de hinder för den fria
rörligheten för personer som utgörs av medlemsstaternas olika krav på
kompetensbevis för utövande av en viss yrkesverksamhet utgör. Den
form av hinder som dessa personer kan möta är att ett annat land har
särskilda restriktioner för ett visst yrke som innebär att yrkesutövaren
måste ha ett särskilt nationellt behörighets- eller kompetensbevis.
12.7.1 Etableringsrätt för advokater
Europaparlamentet och rådet har antagit ett direktiv (98/5/EG) som
ytterligare skall underlätta för advokater att bedriva verksamhet i andra
medlemsstater än den där de auktoriserats.
Det finns i dag tre direktiv som underlättar för advokater att arbeta
utomlands: ett direktiv som rör advokaters rätt att erbjuda tjänster, ett
generellt direktiv om erkännande av examens- och kompetensbevis och
det nu antagna direktivet, som syftar till att underlätta en advokats
tillträde till, eller rätt att stadigvarande utöva, advokatyrket i en annan
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
medlemsstat än den där han eller hon fick sin behörighet.
Direktivet ger möjlighet för advokater att verka i en annan medlemsstat
(värdlandet) än den där de har erhållit sin behörighet/advokattitel. En
utländsk advokat tillåts att verka i värdlandet, använda sitt hemlands
yrkestitel och utöva samma typ av verksamhet som värdlandets
advokater. Vidare underlättas integrering i värdlandets advokat-
organisation för den som önskar det. En kontroll av yrkes-
kvalifikationema görs av värdlandets behöriga myndighet. Direktivet ger
vidare utländska advokater rätt att utöva advokatverksamhet i
advokatgrupp (i bolag eller andra sammanslutningar) under gemensamt
namn. Värdlandet har dock rätt att hindra advokatgrupper som
kontrolleras av andra än advokater. En advokat som arbetar under sitt
hemlands titel får verka som anställd vid offentliga eller privata organ,
107
om värdlandets ”egna” advokater har rätt till det. Direktivet skall Skr. 1998/99:60
genomföras av medlemsstaterna senast den 14 mars 2000.
12.7.2 Etableringsfrihet inom hantverksyrken, serviceyrken
m.m.
Hösten 1997 inleddes beredning i en rådsarbetsgrupp om ett förslag från
kommissionen att till ett generellt samlingsdirektiv sammanföra ca 35
äldre direktiv som möjliggör för medborgare i en medlemsstat att
etablera näringsverksamhet, tillhandahålla tjänster samt arbeta som
anställda i en annan medlemsstat i en verksamhet som är reglerad i
värdlandet. Huvudprincipen är att värdlandet vid sin prövning om
tillstånd i princip skall godta erhållen yrkesutbildning, yrkeserfarenhet
samt intyg om konkursfrihet, god vandel och ekonomisk ställning som
medborgaren erhållit i hemlandet eller i senaste hemvistlandet.
Under våren 1998 nåddes en gemensam ståndpunkt i rådet. I oktober
1998 antog Europaparlamentet vid den andra behandlingen av förslaget
ett ändringsförslag som också kommissionen ställt sig bakom. Eftersom
enighet inte har uppnåtts kommer frågan upp till förlikning.
12.8 Motorfordonsförsäkring
Vid inremarknadsrådet i december 1998 nåddes en politisk
överenskommelse om att anta det ljärde direktivet om motorfordons-
försäkring. Direktivförslaget syftar till att harmonisera medlemsstaternas
regler och förbättra situationen för skadelidande vid olyckor som
inträffar i en annan medlemsstat än den där den skadelidande är bosatt,
och som orsakas av fordon registrerade och försäkrade i en annan
medlemsstat än den där den skadelidande är bosatt.
Direktivförslaget innehåller bl.a. en bestämmelse om att en skade-
lidande skall ha rätt att omedelbart kunna vända sig med sina ersättnings-
krav till motpartens försäkringsgivare (direktanspråk). Vidare skall alla
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
trafikförsäkringsgivare vara skyldiga att ha en skadereglerings-
representant i varje medlemsstat. Varje medlemsstat åläggs att skapa ett
informationsorgan, som skall bistå skadelidande med information om
bl.a. vilka försäkringsbolag som meddelat trafikförsäkring för de fordon
som varit inblandade i trafikolyckan och om de representanter som
ansvarar för skaderegleringen. Dessutom skall varje medlemsstat inrätta
eller auktorisera ett skadeersättningsorgan som skall ansvara för reglering
av skador i de fall det inte finns någon skaderegleringsrepresentant
utsedd eller när försäkringsgivaren eller representanten inte reagerar på
framställda krav. Om det inte går att identifiera det skadeorsakande
fordonet eller dess försäkringsgivare skall den skadelidande kunna vända
sig med sina ersättningskrav till skadeersättningsorganet i sitt hemland.
Sverige har en positiv inställning till direktivförslaget. Det är en fördel
för EU-medborgare som lidit skada i en trafikolycka i en annan
medlemsstat än sitt hemland, att i hemlandet kunna få information om
108
den ansvariges försäkringsgivare och att kunna framställa anspråk på Skr. 1998/99:60
ersättning direkt till försäkringsgivaren eller till dennes representant, som
skall finnas i den skadelidandes hemland.
En gemensam ståndpunkt kommer sannolikt att antas i början av år
1999.
12.9 Handikappfrågor
Sverige deltar i Europeiska kommissionens högnivågrupp för
handikappfrågor. Kommissionens nya roll på handikappområdet, efter
det att Helios Il-projektet avslutats, börjar nu utkristalliseras. En ny
uppgift som man tagit på sig är att samla in fakta om ftinktionshindrade
personers situation och om handikappolitiken i medlemsstaterna. En
annan är att främja informationsutbytet mellan medlemsstaterna. En
tredje är att ge bidrag (via Europeiska socialfonden) direkt till frivillig-
organisationerna. Ytterligare en uppgift är att upprätthålla dialogen med
Europeiskt handikappforum.
Sveriges strategi när det gäller arbetet för att förbättra situationen för
personer med funktionshinder bygger på Amsterdamfördraget, Agenda
2000, reformerna av socialfonden och fokus på funktionshinder i
riktlinjerna för sysselsättning och den nationella handlingsplanen.
Sverige har till kommissionen bidragit med information om det
pågående arbetet med diskrimineringslagstiftningen i Sverige. Den
europeiska handikappolitiken fortsätter att ägna stor uppmärksamhet åt
funktionshindrade personers situation i arbetslivet, vilket Sverige stöder.
12.9.1 Parkeringstillstånd för personer med funktionshinder
Rådet antog under året en rekommendation (EGT L 167, 12.6.1998) om
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
parkeringstillstånd för personer med funktionshinder. Före den 1 juli år
2000 skall kommissionen informeras om hur rekommendationen har
genomförts.
12.10 Folkhälsa
År 1994 blev folkhälsa ett formellt samarbetsområde i EG, i och med
antagandet av Unionsfördraget. I den s.k. folkhälsoartikeln, artikel 129,
sägs inledningsvis att gemenskapen skall bidra till att säkerställa en hög
hälsoskyddsnivå för människor genom att främja samarbetet mellan
medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser. Gemenskapens
insatser skall inriktas på att förebygga sjukdomar, särskilt de stora
folksjukdomarna inklusive narkotikamissbruket, genom att främja
forskning om deras orsaker och överföring samt hälsoupplysning och
hälsoundervisning. För att bidra till att de mål som anges i denna artikel
uppnås skall rådet besluta om stimulansåtgärder, som dock inte far
omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra
författningar.
109
År 1994 antogs ett femårigt ramprogram för folkhälsoområdet, där åtta
prioriterade områden definierades vilka alla har tilldelats resurser. För
fem av områdena har aktiviteter satts i gång: programmet mot cancer,
mot aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, mot narkotika, för
hälsofrämjande aktiviteter samt för hälsodata. Följande program är under
beredning och kan förutses träda i kraft under våren 1999: ett program
för sällsynta sjukdomar, ett för förebyggande av personskador samt ett
för miljörelaterade sjukdomar.
Det nuvarande ramprogrammet för folkhälsoområdet varar fram till år
2000. Beredningen av det framtida ramprogrammets utformning har
därmed börjat. Kommissionen presenterade i april 1998 ett meddelande
(KOM(1998) 230 slutlig) som ett diskussionsunderlag inför
utformningen av ett nytt ramprogram, där kommissionen har uppställt ett
antal områden som kan bli föremål för ett framtida samarbete. Med
anledning av meddelandet antog rådet den 30 april 1998 respektive 12
november 1998 slutsatser vari man lyfter fram att det är viktigt att en
horisontell ansats prioriteras med tre breda inriktningar: hälsodata, hälso-
risker samt hälsodeterminanter, dvs. risk/friskfaktorer. Därmed skulle
den nuvarande inriktningen med smala sjukdomsinriktade program
frångås.
Frågan om integreringen av hälsofaktorer i andra politikområden har
under året lyfts fram, då kommissionen presenterade en rapport om hur
hälsofaktorer har beaktats inom övriga politikområden. Sverige har aktivt
verkat för att hälsofaktorer skall integreras och har inför utformningen av
det framtida samarbetet på folkhälsoområdet understrukit att sådan
integrering måste ske på ett tidigt stadium. Många av de viktigaste och
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
mest grundläggande bestämningsfaktorerna för hälsa ligger utanför den
traditionella hälso- och sjukvårdssektorn. Sverige har därför poängterat
att arbetet med de sociala bestämningsfaktorerna för folkhälsan måste
stärkas och ges ökad tyngd.
12.10.1 Folkhälsoprogram
Inom åtgärdsprogrammet vad avser cancer har man utarbetat det tredje
femåriga ramprogrammet för Europa mot cancer. Programmet omfattar
insatser som bl.a. syftar till att förhindra dödsfall i förtid på grund av
cancer, minska dödlighet i cancer och cancersjukdomarnas omfattning
samt främja livskvaliteten genom att förbättra det allmänna hälso-
tillståndet. Programmet startade 1985 och det första ramprogrammet
omfattade perioden 1987-1989. Sverige har medverkat i tidigare
cancerprogram sedan 1990.
Det övergripande målet för åtgärdsprogrammet för hälsofrämjande,
utbildning och information är att bidra till en hög hälsoskyddsnivå i
medlemsstaterna. Det gör man bl.a. genom att stödja insatser som rör
strategier och strukturer för hälsofrämjande och uppbyggande av nätverk,
riktad prevention till särskilt utsatta grupper i relation till speciella
riskfaktorer, metoder för hälsoinformation och hälsoutbildning samt
yrkesmässig utbildning i folkhälsoarbetet. Under 1998 har man bl.a.
Skr. 1998/99:60
110
prioriterat projekt och nätverk som rör en hälsosam kost, hälsofrämjande Skr. 1998/99:60
arbete inom primärvården, ojämlikhet i hälsa, äldres hälsa, hälso-
främjande på arbetsplatsen och mental hälsa. I början av året startade det
svenskkoordinerade projektet ”En jämförande analys av alkoholpolitiken
och dess effekter i EU-ländema”.
Ätgärdsprogrammet för hälsoövervakning på folkhälsoområdet för
åren 1997-2001 har som mål att bidra till att upprätta ett gemenskaps-
system för hälsoövervakning, dvs. hälsodata om befolkningens
hälsotillstånd. Enligt arbetsprogrammet skall man uppnå detta mål genom
att inrikta arbetet på tre huvudområden: fastställande av hälsoindikatorer,
inrättande av ett nätverk för förmedling av hälsodata samt analyser och
rapporter. Inom programmets ram skall en europeisk folkhälsorapport
finansieras för år 2000.
Ätgärdsprogrammet mot aids och andra smittsamma sjukdomar berörs
närmare nedan (se även 12.9.6).
12.10.2 Tobak
Den 4 december 1997 antog hälsoministerrådet en gemensam ståndpunkt
om ett direktiv att förbjuda direkt och indirekt tobaksreklam (98/43/EG).
Detta är ett exempel på att integrationen av hälsofrågorna beaktas inom
gemenskapens övriga politikområden. Kommissionens förslag till ett
direktiv har diskuterats under flera år utan att kvalificerad majoritet i
rådet kunnat uppnås. På grund av röstförhållandena inom hälsominister-
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
rådet har en medlemsstats förändrade inställning till en gemensam
reglering av tobaksreklamen öppnat för att ett beslut kunde tas i frågan.
Beslutet trädde formellt i kraft den 22 juni 1998. Direktivet skall nu
genomföras nationellt.
Kommissionen meddelade vid hälsoministerrådet den 12 november
1998 att man avser att lägga fram ett förslag till ändringar i direktiv
89/622/EEG, avseende märkning av tobaksvaror, bl.a. innehållsför-
teckningar och varningstexter inför rådet och Europa-parlamentet under
våren 1999.
12.10.3 Alkohol
Sverige har tillsammans med Finland erhållit medel - totalt 6,7 miljoner
kronor - av kommissionen för att genomföra en länderjämförande
undersökning om alkoholproblemens omfattning och alkoholpolitiken i
samtliga EU-länder. Studien skall vara klar under hösten år 2000. Tanken
är att denna undersökning skall tjäna som underlag för diskussioner om
behovet av en samlad alkoholpolitik inom EU.
12.10.4 Narkotika
En framgångsrik EU-narkotikastrategi bör, enligt svensk uppfattning,
inriktas mot att minska både utbud och efterfrågan och berör samtliga tre
111
pelare. Artikel 129 i EG-fördraget utgör grunden för narkotikasamarbetet Skr. 1998/99:60
på folkhälsoområdet. När det gäller narkotikafrågor i EG-fördragets
artikel 152 i dess lydelse enligt Amsterdamfördraget (som kommer att
ersätta artikel 129 då Amsterdamfördraget ratificerats) är lagstiftning,
vård och behandling fortfarande nationella angelägenheter för medlems-
staterna.
Narkotikapreventionsprogrammet inom ramen för verksamhet på
folkhälsoområdet (1995-2000) har under året fortsatt sitt arbete.
12.10.5 Narkotikafrågor utanför folkhälsoområdet
Sverige stöder arbetet i EU:s myndighet på narkotikaområdet, Europeiska
centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk i Lissabon. Syftet
med centret är att samla och bearbeta information om narkotika och
narkotikaberoende i medlemsstaterna för att ta fram tillförlitliga och
jämförbara data om narkotikaproblematiken. I samtliga EU-länder
genomfördes under en vecka hösten 1998 en gemensam satsning för att
förebygga narkotikamissbruk. I Sverige ansvarade Folkhälsoinstitutet för
samordningen.
Under 1998 påbörjades diskussionen i rådets horisontella
narkotikagrupp om en ny EU-narkotikastrategi efter 1999. Den
horisontella narkotikagruppen ansvarar för övergripande narkotikafrågor
inom de tre pelarna. Sverige har med viss framgång motsatt sig
strävanden att harmonisera lagstiftningen; en diskussion som senare
tonades ned av det österrikiska ordförandeskapet.
12.10.6 Smittsamma sjukdomar
Under 1990-talet har det skett en rad förändringar som påverkat
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
smittskyddssituationen. Människors alltmer omfattande resande till
främst sydliga och tropiska länder, den ökande invandringen och handeln
med livsmedel är några faktorer som haft betydelse i sammanhanget.
Övervakning av smittsamma sjukdomar är ett viktigt område för
samarbete på europeisk nivå. Samarbetet inom smittskyddsområdet på
EU-nivå är inriktat på informations- och erfarenhetsutbyte, forsknings-
och utbildningsinsatser samt kompetensuppbyggnad i medlemsstaterna
men också i Östeuropa. Smittskyddsfrågor är ett prioriterat område för
Sverige i det fortsatta samarbetet.
Ätgärdsprogrammet mot aids och andra smittsamma sjukdomar
(647/96/EG) utgör ett av de prioriterade områdena för EU:s arbete vad
gäller folkhälsan. Syftet är att minska spridning och dödlighet av aids
samt förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Detta sker genom ett
utökat samarbete mellan medlemsstaterna och genom en samordning av
deras förebyggande politik och program. Vidare skall man stödja olika
icke-statliga organisationer, inklusive sammanslutningar av personer som
berörs av hiv.
Rådet och Europaparlamentet har under september 1998 beslutat att
inrätta ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av
112
smittsamma sjukdomar (2119/98/EG). Nätverkets uppgift skall bl.a. vara Skr. 1998/99:60
att utbyta information om utbrott av smittsamma sjukdomar och åtgärder
som vidtas för att skydda befolkningen. Vidare skall man befrämja
samarbete mellan medlemsstaterna och de nationella myndigheter som
ansvarar för folkhälsan.
Sedan 1996 pågår ett samarbete mellan EU och USA om
övervakningen av smittsamma sjukdomar, vilket bl.a. skall främja
utbildning och träning av professionella, samt svara för informations- och
kunskapsutbyte mellan de nationella instituten. Stöd av institutions-
uppbyggnad i Östeuropa genomförs också inom detta samarbete.
12.10.7 Blodsäkerhet
I samband med att Sverige anslöt sig till EU blev rådets direktiv
89/381/EEG om bl.a. självförsörjning med blod och blodprodukter
bindande för Sverige. Enligt direktivet skall medlemsstaterna vidta de
åtgärder som krävs för att främja gemenskapens självförsörjning med
blod och plasma från människa. Sverige har aktivt medverkat till att
ministerrådet i juni 1998 antog en rekommendation (EGT L 203,
21.7.1998) om blod- och plasmagivares lämplighet och screening av
donerat blod inom EU. I rekommendationen anges bl.a. krav på givares
lämplighet, tappningsvolymer, tidsintervaller mellan givningar och
undersökning av donerat blod. På svenskt initiativ diskuterades under
våren 1998 uppläggningen av en internationell studie av plasma-
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
tappningsvolymer med representanter för Tyskland och Österrike samt
kommissionen. Regeringen har den 5 november 1998 uppdragit åt
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att med utgångspunkt i nämnda
direktiv och rekommendation se över nationella föreskrifter i Sverige och
pröva behovet av en särskild svensk lagstiftning för blod- och
plasmaverksamheten.
12.10.8 Antibiotikaresistens
En alltför omfattande användning av antibiotika medför att bakterier blir
resistenta (motståndskraftiga) mot läkemedlen. Detta kan leda till att
svårbehandlade infektioner sprids inom befolkningen, vilket ger upphov
till svårt mänskligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Ett exempel är
tuberkulosen, som är på återtåg i Europa och nu ofta orsakas av
antibiotikaresistenta bakterier. Förekomsten av resistens hos vanliga
bakterier som pneumokocker och stafylokocker är andra problem som
uppstått. Läget i Sverige beträffande antibiotikaresistens är sannolikt ett
av de bästa i Europa. Ett omfattande övervaknings-, registrerings- och
informationsarbete förekommer bl.a. genom RAF (Referensgruppen för
antibiotikafrågor) och det nationella nätverket STRAMA (Strategi-
gruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotika-
resistens).
Sverige arbetar aktivt i EU-samarbetet med frågan om antibiotika-
resistens, för att den svenska hållningen skall vinna ökat gehör. Sverige
113
har sedan inträdet i EU haft ett undantag från EG:s regler för användande Skr. 1998/99:60
av antibiotika som tillväxtbefrämjare. Detta undantag löpte ut vid
årsskiftet 1998/1999. Användningen av antibiotika i djurhållningen har
visats bidra till resistenta bakterier även hos människor.
Frågan om antibiotikaresistens togs upp vid hälsoministerrådet den 12
november 1998, som en uppföljning till en dansk konferens i ämnet.
Sverige gav sitt fulla stöd till att frågan skall beaktas inom ramen för EU-
samarbetet. Tyskland meddelade slutligen att man avser att arbeta vidare
med frågan om antibiotikaresistens. Tanken är att en resolution skall
antas av hälsoministerrådet i juni 1999.
12.11 Ungdomsfrågor
12.11.1 Ungdom för Europa
EU:s samarbete på ungdomsområdet regleras i artikel 126 i EG-
fördraget, vilken ger möjlighet till stimulansåtgärder för att främja
utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte. Utbildnings- och
ungdomsfrågor är ett område inom vilket nationell bestämmanderätt
gäller, och fördraget ger inte utrymme för en harmonisering av lagar och
regler inom området. Huvuddelen av aktiviteterna sker inom programmet
Ungdom för Europa, där det nuvarande programmet sträcker sig över
perioden 1995-1999 och har en budget på sammanlagt 126 miljoner ecu.
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
Mer än 60 000 ungdomar har årligen deltagit i Ungdom för Europa-
programmen, och varje år har ca hälften av de organisationer som
organiserar utbyten inte haft tidigare erfarenhet av programmet. Ca 2 000
ungdomar kom från Sverige.
12.11.2 Europeisk volontärtjänst för ungdomar
Under åren 1996-1997 har kommissionen även drivit en
försöksverksamhet för att utveckla en europeisk volontärtjänst för
ungdomar. Tonvikten ligger på stöd till längre utbyten (6-12 månader)
för enskilda ungdomar som deltar som volontärer i ett samhällsnyttigt
projekt i en annan medlemsstat. Utifrån försöksverksamheten antogs
programmet i juli 1998 och sträcker sig fram till 1999 med en budget på
47,5 miljoner ecu. Totalt har ca 2 300 ungdomar, varav 120 från Sverige,
deltagit i verksamheten under 1996-1997.
12.11.3 Nytt ungdomsprogram efter 1999
I november 1997 överlämnade kommissionen ett s.k. meddelande till
rådet om riktlinjer för de framtida gemenskapsprogrammen inom
utbildnings- och ungdomsområdena. Inom ungdomsområdet förordades
att de bägge nuvarande programmen Ungdom för Europa och Europeisk
114
volontärtjänst för ungdomar ersätts av ett samlat ungdomsprogram för Skr. 1998/99:60
perioden den 1 januari 2000-den 31 december 2004. Programmet
föreslås få en budget om 600 miljoner euro och innebär en årlig
fördubbling från ca 54,5 miljoner ecu år 1999 till 120 miljoner euro för
vart och ett av de fem påföljande åren. Det nya programförslaget antogs
av kommissionen den 28 maj 1998 och överlämnades därefter till
Europaparlamentet och rådet för fortsatt behandling. Parlamentet har
härvid bl.a. föreslagit att programmets totala budget ökas till 800
miljoner euro.
Vid ungdomsministerrådets möte den 26 november 1998 kunde rådet
inte ena sig om en s.k. gemensam ståndpunkt i fråga om det föreslagna
programmet på grund av oenighet om programmets budget. Fyra av
medlemsländerna däribland Sverige, förordade nämligen en nollbudget-
tillväxt och kom därmed att utgöra en s.k. blockerande minoritet.
Den 4 december uppnådde utbildningsministrarna en gemensam
ståndpunkt om de nya utbildningsprogrammens budget och längd (7 år). I
ljuset därav kan förutses att frågan om ungdomsprogrammets budget och
längd ånyo kommer att tas upp till behandling.
12.12 Idrott - Europeiska rådet inbjuder till mobilisering
mot dopning
Idrott omfattas inte av fördraget och härigenom har inte heller någon
gemenskapspolitik förutsetts. EG-domstolen har dock genom domar
fastställt principen att idrotten bör underkastas gemenskapsrätten i de fall
den utgör en ekonomisk aktivitet inom ramen för den inre marknaden.
Den senaste domen av stor betydelse på idrottsområdet meddelades i
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
december 1995 i det s.k. Bosman-fallet (mål C-415/93). Domen har för
idrotten i Sverige medfört att olika specialidrottsförbund genomfört vissa
förändringar i sina tävlingsbestämmelser.
Under det österrikiska ordförandeskapet har idrotten och EU
diskuterats, detta bl.a. mot bakgrund av den deklaration som antogs vid
Europeiska rådets möte i Amsterdam. Vid dess möte i Wien antogs ett
särskilt avsnitt i slutdokumentet i vilket idrottens sociala betydelse
understryks. Rådet inbjuder vidare kommissionen att överlämna en
rapport till Europeiska rådets möte i december 1999 med inriktning på att
bevara nuvarande idrottsstrukturer och att upprätthålla idrottens sociala
funktion inom ramen för gemenskapen. Rådet uttryckte även sin oro för
omfattningen och allvaret med dopning inom idrotten, vilket undergräver
idrottens etik och äventyrar folkhälsan. Rådet betonade behovet av
mobilisering på EU-nivå och inbjöd medlemsstaterna att tillsammans
med kommissionen och internationella idrottsorganisationer undersöka
möjliga åtgärder för att intensifiera kampen mot denna fara, särskilt
genom bättre samordning av befintliga nationella åtgärder.
För att skapa större förståelse mellan Europas folk har kommissionen
fördelat ett begränsat stöd till idrottsföreningar genom det s.k.
Eurathlonprogrammet. Syftet med programmet har varit att främja den
roll som idrotten spelar för den sociala integrationen, hälsomedvetandet
115
och solidariteten människor emellan. Bidrag har fördelats under året till Skr. 1998/99:60
idrottsföreningar och förbund för projekt som omfattar minst tre
medlemsländer.
13 Transporter
På transportområdet skall EG-fördragets övergripande mål uppnås inom
ramen för en gemensam transportpolitik. I detta syfte skall rådet fatta
beslut om gemensamma regler för transporter till, från och genom
medlemsstaternas territorier, villkor för utländska företag som utför
transporter i en medlemsstat, åtgärder för att förbättra transportsäkerheten
och andra lämpliga bestämmelser.
13.1 Arbete som berör alla transportslag
13.1.1 Åtgärder för att integrera miljöhänsyn i
transportpolitiken
Gemensamt möte med transport- och miljöministrarna
Vid Europeiska rådets möte i Cardiff pekade regeringscheferna på
behovet av att integrera miljöskydd i gemenskapens olika politik-
områden. Som första politikområden där detta arbete borde inledas
angavs transporter, energi och jordbruk. Europeiska rådet gav i uppdrag
åt transportrådet, energirådet och jordbruksrådet att rapportera till topp-
mötet i Wien om en strategi för detta arbete inom sina respektive
områden. Den 17 juni 1998, dagen efter Cardiffmötet, höll transport- och
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
miljöministrarna ett gemensamt möte. Under detta möte enades
ministrarna om slutsatser som framhåller behovet av att främja en hållbar
utveckling mot bakgrund av de negativa effekterna på människors miljö
och hälsa.
Europeiska rådets möte i Wien
Transportministrarna presenterade en rapport (i enlighet med det uppdrag
som gavs dem i Cardiff) till Europeiska rådets möte i Wien med åtagande
om att utarbeta en strategi för att integrera miljöhänsyn och hållbar
utveckling i transportpolitiken. Strategin skall innehålla kort-, medellång-
och långsiktiga miljömål. Arbetet skall ytterligare preciseras i form av ett
arbetsprogram som i en första del skall presenteras mot slutet av 1999.
116
13.1.2 Högnivågruppen for telematik på transportområdet Skr. 1998/99:60
Den högnivågrupp för telematik på transportområdet, dvs. informations-
teknik tillämpad inom trafiken, som inrättades 1995 på initiativ av rådet,
har samlats en gång under 1998. Gruppen diskuterade bl.a. framtagande
av principer för gränssnittet mellan människa och maskin samt åtgärder
för att främja framväxten av en marknad av trafikinformationstjänster.
För att främja införandet av radiotjänsten RDS-TMC och utbyte av
trafikinformation inom ramen för de överenskommelser som under-
tecknades 1997 har en gemensam stödorganisation etablerats under året.
Vägverket är Sveriges representant i detta arbete.
13.1.3 Vitboken om rättvisa trafikavgifter
Den 28 juli 1998 presenterade kommissionen sin vitbok med titeln
Rättvisa trafikavgifter. En modell för stegvist införande av gemensamma
av giftsprinciper för transportinfrastruktur i EU (KOM(1998) 466 slutlig).
I syfte att åstadkomma en effektivare europeisk transportsektor, att bidra
till utvecklandet av hållbara transporter och att främja konkurrens-
neutralitet mellan företag och medborgare i olika medlemsstater föreslås
att gemensamma avgiftsprinciper införs. Förslaget har många likheter
med det svenska kostnadsansvaret för transportsektorn. Samhälls-
ekonomisk marginalkostnadsprissättning är grunden i förslaget. Det
kompletteras med möjlighet till kostnadstäckning genom genomsnitts-
prissättning för ny infrastruktur. Kommissionen föreslår ett stegvis
genomförande av förslaget.
Rådet har informerats om förslaget men några närmare diskussioner
har inte förts. I december inleddes arbetet i den kommitté av experter på
avgiftssättning för transportinfrastruktur som föreslås i vitboken.
Kommitténs uppgift är att utveckla och bereda frågor om genomförandet
av föreslagna avgiftsprinciper.
13.1.4 Kombinerade transporter
Kommissionen har under året lagt fram förslag till vissa ändringar av
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
rådets direktiv 92/106/EEG och 96/53/EG för att främja kombinerade
transporter (KOM(1998) 414 slutlig). Förslaget innebär en utvidgning av
begreppet ”kombinerad transport”. Det innehåller även regler om att
tillåta tyngre totalvikt (44 ton) samt om att införa vissa förmåner för
lastbilar i kombitrafik (bl.a. undantag från helgförbud för tung trafik och
vissa möjligheter till fordonsskattelättnader). Förslagen har behandlats
dels i rådsarbetsgrupper, dels som punkter med avrapportering av
arbetsläget vid två ministerråd. Sverige, liksom övriga medlemsstater, är
visserligen överens om att kombinerade transporter bör främjas, bl.a. för
att avlasta vägnätet viss trafik, men förslagen har mötts av viss
tveksamhet bl.a. med hänsyn till att de kan medföra kontrollproblem. EG
stöder även intermodala transportlösningar genom det s.k. PACT-
programmet (Pilot Action Combined Transport), där praktiska prov av
117
nya transportlösningar kan få visst ekonomiskt stöd. Sverige medverkar Skr. 1998/99:60
här vid värderingen av projektansökningarna.
13.2 Landtransporter
13.2.1 Vägtransporter
Beskattning av tung trafik vid utnyttjande av viss infrastruktur
Vid transportministermötet den 30 november-1 december 1998 nådde
medlemsstaterna efter drygt två års arbete en gemensam ståndpunkt kring
förslaget till nytt direktiv om beskattning av tunga lastfordon för
användning av vissa infrastrukturer (KOM(96) 331 slutlig). Det nya
direktivet skall ersätta det som nu tillämpas, rådets direktiv 93/89/EEG,
som på formella grunder upphävdes av EG-domstolen i juli 1995.
Avsikten är att det nya direktivet skall träda i kraft den 1 juli 2000. I
förslaget till nytt direktiv återfinns bland annat bestämmelser om
differentiering av vägavgifterna beroende på fordonens miljöpåverkan
och nya högre maximinivåer för vägavgifterna.
Reglering av arbetstiden vid vägtransporter för mobila arbetstagare och
förare som är egenföretagare
Kommissionen överlämnade i november 1998 till rådet ett förslag till
direktiv (KOM(1998) 662 slutlig), som bl.a. innebär viss reglering av
arbetstiden och som skall komplettera körtidsbestämmelsema i rådets
förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social
lagstiftning om vägtransporter. Rådsbehandlingen av förslaget har ännu
inte påbörjats. Förslaget berör också andra transportslag än vägtrafiken
(jfr avsnitt 12.4.1).
Vägtransportavtal med länder utanför EU
Kommissionen har under året fortsatt förhandlingarna med Schweiz om
att ingå avtal om luft- och landtransporter i syfte att bl.a. få använda
lastbilar med totalvikt upp till 40 ton för transporter på schweiziskt
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
territorium. Vid en separat förhandling i anslutning till transportrådet den
30 november och 1 december 1998 kunde parterna till slut nå en politisk
överenskommelse om innehållet i ett vägtransportavtal.
Vidare pågår det förhandlingar om tillfälliga busstransporter samt om
vissa transittrafikfrågor med bl.a. länderna i Central- och Östeuropa.
118
Motorfordonsfrågor
Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) träffade
1958 en överenskommelse om att utveckla enhetliga reglementen om
delar och egenskaper för motorfordon. Flertalet av EG:s motorfordons-
direktiv består av ECE-reglementen som införlivats i gemenskapsrätten.
Överenskommelsen från 1958 har reviderats for att möjliggöra att
gemenskapen skall kunna bli medlem i organisationen och företräda
medlemsländerna. EG blev fullvärdig medlem i överenskommelsen från
den 24 mars 1998. Under 1998 har också USA anslutits till överens-
kommelsen genom en parallell överenskommelse som ännu inte antagits
av EG. Den parallella överenskommelsen kan ses som ett steg på vägen
mot globala regler på motorfordonsområdet. För de svenska fordons-
tillverkama - som har en relativt sett blygsam produktion med mycket
stor geografisk spridning - har globala regler stor ekonomisk betydelse.
Ett gemensamt typgodkännandesystem för två- och trehjuliga
motorfordon antogs under 1997 och infördes i svensk lagstiftning den 1
november 1998. Det omfattar bl.a. den s.k. EU-mopeden med en högsta
tillåtna hastighet av 45 km/h.
I lagstiftningsproceduren behandlas ett direktivforslag om gemen-
samma regler för bussar i rådets motorfordonsgrupp. Förslaget är av stor
vikt för svenska transportföretag och tillverkare. Direktivet kan komma
att antas under våren 1999. Ett särskilt direktivforslag om bussar av högst
15 meters längd förväntas under 1999.
Ett förslag till direktiv om gemensamma registreringsdokument för
motorfordon är nära ett antagande. Det kommer, tillsammans med ett
direktivforslag om gemensamma regler för s.k. flygande inspektioner, att
underlätta kontrollen av fordon som kör utanför hemlandet och medverka
till likvärdiga konkurrensförhållanden för operatörerna.
Vägtrafiksäkerhet
År 1991 inrättade kommissionen en högnivågrupp för trafiksäkerhet, och
1993 presenterade kommissionen ett första handlingsprogram om väg-
trafiksäkerhet. Programmet har genomförts, vilket har lett till klara
framsteg enligt den utvärdering som kommissionen låtit göra.
Under året har rådet ställt sig bakom ett förslag att kommissionen
regelbundet ser över och rapporterar om utvecklingen av trafiksäkerheten
inom Europeiska unionen. 1 förslaget ingår också att sprida kunskap om
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
andras erfarenheter och de bästa metoderna för att öka trafiksäkerheten.
Under 1998 har två möten ägt rum, och de angelägna frågor som
diskuterats är att införa varselljus samt att fortsätta arbetet med att
motverka bruket av droger i trafiken.
Skr. 1998/99:60
13.2.2 Järnväg
Kommissionen överlämnade i juli ett s.k. järnvägspaket, med förslag till
ändringar av direktiven 91/440/EEG och 95/18/EG samt ett förslag till
119
nytt direktiv att ersätta direktivet 95/19/EG. Förslagen syftar till att Skr. 1998/99:60
omvandla den europeiska jämvägssektom, med dess vikande marknads-
andel, till en expanderande, konkurrenskraftig och kundorienterad
järnväg. För att uppnå detta krävs bl.a. kompetent förvaltning och sund
ekonomi inom jämvägssektom samt rättvis och icke-diskriminerande
behandling av olika inblandade parter. För detta krävs bl.a. klarlägganden
av de berördas roller och en tydlig uppdelning av olika aktörers
ansvarsområden. Vidare krävs ramar och regelverk for fördelningen av
jämvägsinfrastrukturkapacitet, för fastställandet av nivåerna på ban-
avgifterna och för utfärdande av licenser för järnvägsföretag. Framför allt
det sistnämnda förslaget är omfattande och i vissa delar mycket
detaljerat.
Under hösten har förslagen behandlats och diskuterats vid ett flertal
tillfällen. Någon form av överenskommelse har dock inte uppnåtts. Vid
transportministrarnas möte den 30 november-1 december 1998
diskuterades förslagen till ändringar i direktiven 91/440/EEC och
95/18/EG kort, medan förslaget till det nya direktivet endast har
behandlats i våldsarbetsgruppen. Förslagen stämmer väl överens med det
svenska synsättet och svenska erfarenheter samt med den transport-
politiska propositionen från våren 1998.
13.2.3 Inre vattenvägar
Arbetet med att effektivisera trafiken på EU:s inre vattenvägar har
fortsatt under 1998. Kommissionen har lagt fram två nya förslag. Det ena
handlar om att i ordnade former stegvis söka begränsa den alltför stora
flottkapaciteten och det andra om att införa nya tekniska krav på
fartygen. Förslagen, som inte berör Sverige, är inte fardigbehandlade.
13.3 Sjöfart
13.3.1 Sjösäkerhet och miljö
Rådet har under 1998 antagit direktiv 98/18/EG om säkerhets-
bestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, direktiv
98/41/EG om registrering av personer som fardas ombord på
passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i
gemenskapens medlemsstater samt direktiv 98/25/EG om hamnstats-
kontroll.
Kommissionen har under hösten presenterat ett förslag till rådets
direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
och lastrester från fartyg. Förslaget innebär bl.a. att medlemsstaterna
skall se till att det finns tillräckliga mottagningsanordningar för att ta
emot fartygsgenererat avfall och lastrester i alla hamnar. Vidare skall
varje hamn upprätta en avfallshanteringsplan i enlighet med riktlinjer i
bilaga till direktivet. Svenska ståndpunkter har fått gott gehör under
120
förslagets beredning inom kommissionen, och Sverige bör vara fortsatt Skr. 1998/99:60
pådrivande i arbetet.
Kommissionen har också presenterat ett förslag till rådets direktiv om
villkor för drift i reguljär trafik med ro-ro-passagerarfartyg och
höghastighetspassagerarfartyg i gemenskapen (KOM(1998) 71 slutlig).
De främsta syftena med förslaget är att uppnå en ökad harmonisering av
tolkningen av internationella säkerhetskrav för att säkerställa en effektiv
tillämpning av dessa krav och tillämplig gemenskapslagstiftning samt att
uppnå klarhet över de krav som gäller för att bedriva reguljär trafik med
ovan nämnda fartygstyper till och från gemenskapens hamnar. Den
svenska grundinställningen vid arbetet i rådet har varit positiv. En
gemensam ståndpunkt antogs i december 1998.
13.3.2 Gemensam sjöfartspolitik
Under året har kommissionen presenterat två förslag som berör den
gemensamma sjöfartspolitiken. Den ena förslaget, som presenterats i en
grönbok, berör hamnar och maritim infrastruktur (KOM(97) 678 slutlig).
Medlemsstaterna har under året kunnat lämna synpunkter, och Sverige
betonade främst vikten av att ”principen om att användaren skall betala”
skall gälla inom hela unionen såsom sker i Sverige. Kommissionen har
därutöver under hösten 1998 bett om uppgifter om hur hamnväsendet
finansieras (om statligt stöd m.m.). Enkäten har besvarats av Sverige.
I juni 1998 lämnade kommissionen även förslag till en gemensam
policy vad gäller bemanningsvillkor på fartyg i gemensam passagerar-
och farjetrafik i och mellan medlemsstater (KOM(1998) 251 slutlig).
Reformpaketet omfattar både förslag till fortsatt avreglering av
sjöfartsmarknaden inom EU (cabotage) och ett förordningsförslag om att
endast tillämpa de anställningsvillkor som gäller i någon av de berörda
medlemsstaterna ombord på farjoma. I det första fallet har
medlemsstaterna i södra delen av unionen motsatt sig förslaget och i det
senare fallet har flera medlemsstater i den norra delen avvisat tanken om
gemensamma regler. Ministerrådet beslöt den 1 december 1998 att frågan
skall bearbetas ytterligare.
13.3.3 Sjöfartsavtal med tredje land
Arbetet med att söka träffa sjöfartsavtal med Kina och Indien som rådet
fattade beslut om 1997 har bedrivits med viss prioritet i kommissionen.
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
Något resultat har ännu inte kunnat rapporteras, men avtal med dessa två
mycket stora stater är viktiga. Unionens medlemsstater åsamkas också
konkurrensmässig diskriminering i många länder utöver Kina och Indien.
Kommissionen har på detta område varit mycket aktiv under året i bl.a.
kontakter med Brasilien, USA, Japan, Thailand, Colombia m.fl. Arbetet
syftar till att genom förhandlingar med berörda länder söka undanröja
diskriminerande särbehandling av fartyg som tillhör EU:s handelsflotta.
121
13.4
Luftfart
Skr. 1998/99:60
13.4.1 Flygtrafikledning
Arbetet med att reformera den europeiska flygtrafikledningen har fortsatt
inom EG och Eurocontrol (Europeiska organisationen för säkrare
flygtrafikledningstjänst). Inom EG har diskussionerna koncentrerats
kring gemenskapens framtida roll som en medlem av Eurocontrol. Den
20 juli 1998 antog ministerrådet ett mandat som bemyndigar
kommissionen att inleda förhandlingar om ett medlemskap för EG i
Eurocontrol. De reella förhandlingarna beräknas påbörjas under 1999.
Sverige stödjer de övergripande målsättningarna i detta arbete. Ett viktigt
svenskt krav är att fa behålla vårt integrerade civila/militära
flygtrafikledningssystem.
13.4.2 Flygsäkerhet
Gemensam ståndpunkt har i juni 1998 uppnåtts gällande direktivförslaget
om rampinspektioner av flygplan. Förslaget innebär att medlemsstaterna
åläggs att genomföra utökade rampinspektioner av flygplan från länder
utanför EU, att en gemensam databas upprättas för att lokalisera
säkerhetsbrister, att experthjälp skall kunna erbjudas till tredje land samt
att kommissionen och medlemsstaterna skall kunna meddela flygförbud
för flygbolag som inte uppfyller säkerhetskraven. Sverige har under
arbetets gång verkat för att flygsäkerhetsrelaterad information skall vara
offentlig i största möjliga omfattning men har inte fått tillräckligt gehör
för kraven.
Diskussionerna om att bilda en gemensam europeisk flygsäkerhets-
myndighet (EASA) har fortsatt under året. Den 20 juli 1998 antog
ministerrådet ett mandat som bemyndigar kommissionen att inleda
förhandlingar om att etablera myndigheten, vilken avses grundas på den
existerande organisationen Joint Aviation Authorities. De reella för-
handlingarna beräknas påbörjas under 1999. Sverige stöder kraftfullt den
övergripande inriktningen i arbetet.
Kommissionen har i mars 1998 presenterat ett meddelande angående
en europeisk strategi för ett globalt system för satellitnavigering.
Strategin debatterades av transportrådet den 17 mars 1998 varvid ett antal
slutsatser antogs. Under 1999 avser man att intensifiera arbetet
intensifieras där internationella förhandlingar med bl.a. USA och
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
Ryssland utgör viktiga inslag.
122
13.4.3
Förhållandet till tredje land
Skr. 1998/99:60
EG och USA
Några ytterligare luftfartsförhandlingar mellan kommissionen och USA,
grundade på det första mandat rådet beslutade om i juni 1996, har inte
hållits. Arbetet har fortsatt med ett utvidgat mandat som omfattar även
trafikrättigheter m.m. Rådet har under året debatterat frågan om hur det
fortsatta arbetet bör bedrivas.
Sverige har vidhållit den i princip positiva inställningen till en
gemensam luftfartsmarknad över Atlanten och till arbetet med ett
utvidgat mandat, allt under förutsättning att detta inte innebär en
försämring av vad som gäller enligt det s.k. open skies-avtal som Sverige
har ingått med USA.
Kommissionen har beslutat att anmäla Sverige och vissa andra
medlemsstater till EG-domstolen med anledning av dessa open skies-
avtal, som enligt kommissionen innebär att Sverige och övriga berörda
medlemsstater har brutit mot sina förpliktelser mot unionen. Sverige har
bestridit att några överträdelser har skett.
EG och Schweiz
Arbetet med ett luftfartsavtal mellan EG och Schweiz pågår fortfarande.
EG och Central- och Östeuropa
Kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, har under våren 1997
på bilateral basis haft inledande diskussioner med de tio central- och
östeuropeiska staterna inför luftfartsförhandlingama om utvidgning av
den inre lufifartsmarknaden. Sverige har medverkat vid diskussionerna
med de baltiska staterna och Polen. En oberoende säkerhetsbedömning av
respektive stat har parallellt utförts av Joint Aviation Authorities. Vid ett
möte i september 1997 med den speciella kommittén, bestående av
kommissionen, medlemsstaterna samt övriga förhandlingsparter,
godkändes enhälligt förhandlingarnas slutmål om en gemensam inre
luftfartsmarknad. Under 1998 har de bilaterala förhandlingarna inletts.
Den första förhandlingsomgången blir klar till årsskiftet 1998/99.
Kommissionens förhoppning är att det skall finnas ett färdigt avtal före
den 30 juni 1999.
13.4.4 Ljuddämpare på flygplan
Rådet har antagit en gemensam ståndpunkt avseende en förordning om
förbud mot användning och nyregistrering av vissa flygplan som försetts
med ljuddämpare (s.k. hush kits). Syftet med förordningen är att minska
bullret vid gemenskapens flygplatser genom att förebygga att äldre
flygplan förses med ljuddämpare för att undgå det förbud mot vissa
123
flygplanstyper som träder i kraft den 1 april 2002, eftersom ett Skr. 1998/99:60
ljuddämpat äldre flygplan ändå har sämre miljöprestanda än ett modernt
flygplan. Sverige har stött detta förslag.
13.4.5 Flygplatsavgifter
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
Kommissionen har under året lagt ett forslag till direktiv om
flygplatsavgifter (KOM(97) 154 slutlig). Förslaget har behandlats dels i
rådsarbetsgrupper, dels som punkter med avrapportering av arbetsläget
vid två ministerråd. Förslaget har mötts med tveksamhet ur olika
synvinklar från medlemsstaterna. Från svensk sida har frågorna om
möjligheter till korssubventionering av våra flygplatser samt om rätten att
ta ut miljörelaterade landningsavgifter tilldragit sig det största intresset.
Under hösten 1998 har förslaget diskuterats i rådsarbetsgruppen.
Fortfarande råder stor oenighet. En avrapportering av arbetsläget gjordes
vid transportministrarnas möte den 30 november och 1 december 1998.
13.5 Transeuropeiska nät för transporter
Kommissionen fattade i juli 1998 beslut om fördelning av ekonomiskt
stöd till transeuropeiska nät för transporter, TEN-T.
Rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemen-
skapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät är gemensam
för transport-, tele- och energinäten och utgör den rättsliga grunden för
det ekonomiska stöd som genom årliga beslut i finansieringskommittén
fördelas till projekt av gemensamt intresse. I 1998 års EG-budget finns
avsatt 470 miljoner ecu till TEN-T. Av dessa har 27 miljoner ecu avsatts
till följande svenska projekt:
• Byggande av svenska landanslutningar till Öresundsförbindelsen,
• Trafiklednings- och informationstjänster för vägtrafiken i norra
Europa, VIKING
• Byggande av väg E 6 på delen Håby-Rabbalshede
• Byggande av väg E 18, delen Örebro-Arboga
• Byggande av Nordlänken, dubbelspår mellan Öxnered och Trollhättan
• Byggande av järnvägstunnel under Malmö centrum, Citytunneln
• Masterplan för Göteborgs hamn
• Utredningar för bana 3 på Arlanda flygplats
• NEAN, utveckling av flygtrafikledningstjänsten i norra Europa.
Sverige har tillsammans med Danmark erhållit 20 miljoner ecu i bidrag
till Öresundsförbindelsen.
13.6 Transport av farligt gods
Rådet har den 30 november 1998 antagit en gemensam ståndpunkt inför
antagandet av rådets direktiv om transportabla tryckbärande anordningar.
124
Kommissionen har den 14 maj 1998 lämnat ett förslag till rådets Skr. 1998/99:60
direktiv om harmonisering av reglerna för examination av säkerhets-
rådgivare (KOM(1998) 174 slutlig). Detta direktivforslag är att se som ett
underdirektiv till det direktiv som antogs 1996 om säkerhetsrådgivare för
transport av farligt gods på vägar, järnvägar och inre vattenvägar.
Regeringen avser att under våren 1999 föreslå riksdagen lagändringar
med anledning av det senare direktivet.
14 Näringspolitik
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
EU:s näringspolitik skall säkerställa att nödvändiga förutsättningar finns
för industrins konkurrensförmåga. Unionens insatser skall inriktas på att
påskynda industrins anpassning till strukturförändringar och främja ett
gynnsamt näringslivsklimat.
14.1 Näringspolitikens inriktning
Det finns en ambition i EU att stärka industrirådets roll i frågor som rör
det europeiska näringslivets konkurrenskraft, och rådet antog i november
det andra arbetsprogrammet som syftar till att strukturera arbetet kring
dessa frågor. Industriministrarna diskuterar numera regelbundet
förutsättningarna för det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Under
det brittiska ordförandeskapet våren 1998 fokuserades diskussionen på de
nyckelfaktorer på nationell nivå respektive EU-nivå som påverkar
konkurrenskraften och särskilt på tillgången till riskkapital för
innovationer, som är en av dessa nyckelfaktorer.
Vid industriministrarnas möte i november rörde diskussionen till stor
del de fyra benchmarkingprojekt som startade under 1997 och som
avslutades under hösten 1998. Projekten syftar till att höja konkurrens-
kraften i europeisk industri genom att göra jämförelser och lyfta fram
goda exempel. Pilotprojekten har fokuserat på områdena finansiering av
innovationer, informations- och kommunikations-teknologi och arbets-
organisation, logistik samt kompetensutveckling. Industriministrarna
antog vid rådsmötet i november slutsatser om benchmarking som baseras
på erfarenheterna från pilotprojekten. I slutsatserna konstateras bl.a. att
benchmarking utgör ett värdefullt instrument för att förbättra
konkurrenskraften i den europeiska industrin och att näringslivets roll bör
stärkas i det fortsatta arbetet. Generaldirektörerna för industri uppmanas
också i slutsatserna att närmare utvärdera pilotprojekten med syfte att
anta ett arbetsprogram om benchmarking.
Industriministrarna antog även slutsatser om företagstjänstemas
betydelse för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft vid rådsmötet i
november.
Näringspolitiska frågor diskuteras förutom i rådet även i
kommissionens generaldirektörsgrupp (GD III). Gruppen träffas regel-
bundet för att diskutera idéer, förslag och utredningsinsatser som under-
125
lag för diskussioner i industrirådet. Under året har gruppen diskuterat Skr. 1998/99:60
benchmarking, företagstjänsternas betydelse för sysselsättning och
tillväxt, industriella aspekter på utvidgningen av EU samt kopplingen
mellan miljö- och industrifrågor.
14.2 Småföretagspolitik
Inom ramen för gemenskapens fleråriga program för små och medelstora
företag i Europeiska unionen (1997-2000) har en rad aktiviteter ägt rum
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
under 1998. Två stora partnerskapsmässor, s.k. Europartenariat, och ca
30 branschspecifika partnerskapsmässor, s.k. Interprise, har anordnats. I
Stockholm har t.ex. ett Interprise ägt rum för företag med inriktning på
läkemedel och läkemedelsteknik, och i Göteborg har en under-
leverantörsmässa anordnats för företag inom bilindustrin. Småföretags-
programmet främjar också erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna. I
Stockholm anordnades i maj 1998 i detta syfte en konferens om
utbildning för nyföretagare. Kommissionen beslutade i november 1998
om en fortsättning på pilotprojektet Seed Capital Action (CREA) (EGT C
363, 25.10.1998, s. 30). Pilotprojektet innebär att kommissionen kan
stödja ett antal såddkapitalbolag som vänder sig till små och medelstora
företag som avser att införa ny teknik i sin verksamhet. Programmets
största operativa verksamhet är dock informationsnätverket Euro Info
Centre (EIC) vars ca 240 informationskontor i Europa, varav 14 i
Sverige, hjälper små och medelstora företag med frågor som rör EU och
den europeiska marknaden.
Ett förslag till ett direktiv om sena betalningar vid affärstransaktioner
presenterades av kommissionen den 25 mars 1998 (KOM(1998) 126
slutlig). Förslaget innehåller bestämmelser om dröjsmålsränta och om
skälig ersättning för skador som den sena betalningen har föranlett.
Avtalsvillkor som reglerar förfallotidpunkt och dröjsmålsränta och som
är oskäliga föreslås kunna jämkas/ogiltigförklaras. Dessutom föreskrivs
att varje medlemsland skall tillhandahålla ett snabbt och enkelt
förfarande för indrivning av otvistiga fordringar. Rådet förväntas anta en
gemensam ståndpunkt i frågan under första halvåret 1999.
På uppmaning av Europeiska rådet i juni 1997 tillsatte kommissionen
under hösten 1997 Business Environment Simplification Task Force
(BEST). Inför Europeiska rådets möte i juni 1998 lade BEST-gruppen
fram förslag till förbättringar av villkoren för framför allt små och
medelstora företag. Kommissionens svar på gruppens förslag redovisas i
kommissionens meddelande ”Främjande av företagaranda och
konkurrenskraft” (KOM(1998) 550 slutlig) till vilket ett förslag till
handlingsplan fogats. Förslaget till handlingsplan — kommissionens och
medlemsländernas uppföljning av BEST-gruppens förslag - har
förhandlats i en rådsarbetsgrupp under hösten 1998 och beräknas bli
antaget i början av 1999.
126
14.3
Branschfrågor
Skr. 1998/99:60
14.3.1 Teko-, återvinnings-, varvs- och gruvindustrin
Kommissionen presenterade vid industrirådsmötet i november 1997 ett
meddelande innehållande en handlingsplan för den europeiska textil- och
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
beklädnadsindustrins konkurrenskraft. Meddelandet är ett resultat av de
arbetsgrupper på tekoområdet som kommissionsledamoten Bangemann
tidigare har bildat. Ett förslag till rådsslutsatser har behandlats av rådets
industriarbetsgrupp och antogs av industrirådet i maj 1998.
Kommissionen kom i juli med ett meddelande om återvinnings-
industrins konkurrenskraft. Kommissionen föreslår där bl.a. att ett
återvinningsforum bildas med bredast möjliga deltagande av offentliga
och privata intressenter på området. Ordförandeskapets förslag till
rådsslutsatser har därefter diskuterats i rådets industriarbetsgrupp och
antogs av industrirådet vid dess novembermöte.
Vid industrirådets möte i maj 1998 fastställdes i en förordning nya
regler om stöd till varvsindustrin. Förordningen ersätter det så kallade
sjunde varvsdirektivet. Stöd som i princip medges enligt förordningen är
kontraktsbaserat driftstöd till utgången av år 2000, nedläggningsstöd,
omstruktureringsstöd, investeringsstöd för innovationer, regionalt
investeringsstöd, stöd till forskning och utveckling samt stöd till miljö-
skydd. Det är endast reglerna för driftstöd, nedläggningsstöd och stöd till
innovationer som är särskiljande för varvsindustrin. Förordningen skall
tillämpas under åren 1999-2003.
Inom gruv- och mineralområdet deltar Sverige i Raw Material Supply
Expert Group som är en beredningsgrupp för frågor om bl.a. gruvor samt
kalk-, sten-, och mineralutvinning. I gruppen deltar även representanter
från relevanta industriorganisationer som t.ex. Euromines och Euro-
metaux. De har haft två möten under året och bl.a. avhandlat
dammkatastrofen vid Bolidens gruva i Spanien och arbetet med direktivet
om deponering av avfall.
14.3.2 Skogsindustrin
EG har ingen gemensam skogspolitik. Vissa skogsfrågor diskuteras dock
inom ramen för EG:s jordbruks-, miljö-, industri-, energi-, bistånds-,
forsknings- och handelspolitik. Sveriges inställning är att skogsbruket
även i fortsättningen skall vara ett nationellt kompetensområde.
Efter ett initiativ av Europaparlamentet har kommissionen (GD VI och
GD XI) utarbetat ett förslag till en gemensam skogsstrategi med
gemenskapsåtgärder som skall komplettera nationell skogspolitik.
Kommissionens förslag till skogsstrategi har bearbetats i rådet i form av
en resolution som beslutades av jordbruksrådet den 14 december.
Inom ramen för Agenda 2000, i EG:s planerade landsbygdsförordning,
ingår ett skogskapitel. Artiklarna i skogskapitlet, som till stor del bygger
på tidigare EG-förordningar och direktiv, har diskuterats i
127
rådsarbetsgruppen for ”Rural development”. Sverige har arbetat för att Skr. 1998/99:60
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
skogsåtgärdema skall vara marknadsneutrala och därför i första hand
inriktade på miljö- och kulturmiljövård. Sverige har dock inom
forskningspolitiken framgångsrikt verkat för att EU:s femte ramprogram
för forskning, utveckling och demonstrationsaktiviteter skall omfatta stöd
till forskning om hela kedjan skogsbruksråvaruförädling.
EG har också deltagit aktivt i det internationella arbetet, t.ex. genom
det forum, Intergovemmental Forum on Forests (IFF), som hanterar de
skogsprinciper som beslutades om vid Riokonferensen 1992. IFF
diskuterar bland annat frågan om en global skogskonvention som ett
verktyg i arbetet med de överenskomna skogsprincipema.
EG deltar också i den internationella tropiska timmerorganisationen för
att främja handeln med uthålligt producerat tropiskt virke.
Vidare har Sverige på olika sätt, bl.a. genom den permanenta
kommittén för frö och såddmaterial, medverkat till att påskynda ett nytt
direktiv om kontroll av och handel med skogsfrö och plantor. Brådskan
motiveras av att Sveriges undantag från tillämpning av nuvarande
direktiv löper ut vid årsskiftet 1999/2000.
Den permanenta skogskommittén har under 1998 bl.a. diskuterat
skogsbrandsskydd och åtgärder för att mäta och minska luft-
föroreningarnas påverkan på skogen.
14.4 Konkurrensfrågor
Arbetet med att modernisera och förenkla konkurrensreglerna har varit
centrala under året, särskilt mot bakgrund av EU:s förestående
utvidgning.
Diskussionen om vertikala konkurrensbegränsningar, dvs. konkurrens-
begränsande avtal mellan olika handelsled, har fortsatt i kommissionen.
Utgångspunkten för arbetet är den grönbok som publicerades 1997 med
förslag om en modernisering och regler som är mer inriktade på de
ekonomiska effekterna. Under året har modeller för ett nytt grupp-
undantag, med frågor bl.a. om marknadsandelstak och svartlistade
förfaranden, diskuterats.
För att kommissionen skall kunna genomföra förändringar mot ett nytt
gruppundantag i stället för de gällande gruppundantagen för ensam-
återförsäljaravtal, franchising m.m. krävs att dess behörighet utvidgas
genom att förordning (EEG) 19/65 ändras. Utvidgning av den befrielse
från anmälningsplikt som finns i förordning (EEG) 17/62 krävs också.
Kommissionen har under hösten 1998 lagt fram förslag till rådet om
dessa frågor. Arbetet med att anta ett nytt gruppundantag och att anta
ändringarna till de nämnda rådsförordningama beräknas vara avslutat i
maj 1999.
Den arbetsgrupp i Världshandelsorganisationen WTO:s minister-
rådsmöte som sedan ministerkonferensen i Singapore i december 1996
har studerat frågan om handel och konkurrens har fortsatt att bedriva sitt
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
arbete under 1998. Avsikten var att slutredovisning skulle ske till
Allmänna rådet i december 1998. Arbetsgruppens mandat har emellertid
128
förlängts. Någon form av avrapportering till Allmänna rådet kan Skr. 1998/99:60
förväntas under 1999.
Kommissionen samarbetar med medlemsstaternas konkurrens-
myndigheter i handläggningen av enskilda ärenden som rör prövning av
konkurrensbegränsande samarbete, missbruk av en dominerande ställning
och företagsförvärv. Under 1998 fick Konkurrensverket del av cirka 550
ärenden som inlämnats till kommissionen. Under året fattade
kommissionen flera beslut om förbud och höga böter. Ett ärende rörde en
kartell mellan europeiska tillverkare av fjärrvärme rör. ABB, som spelade
en ledande roll i kartellen, ådömdes böter på 70 miljoner ecu.
Volkswagen-Audi förbjöds att hindra kunder i Tyskland och Österrike
från att köpa bilar av dessa märken i Italien, där priserna var lägre.
Volkswagen ådömdes de hittills högsta böterna för ett enskilt företag,
102 miljoner ecu.
14.4.1 Svenska koncentrationsärenden
Två viktiga koncentrationsärenden som berör Sverige var samgåendet
mellan Stora och finska Enso samt Skanskas ökade ägarinflytande i
cementföretaget Scancem. I det första fallet godkändes samgåendet på
grund av att det nya företagets starka ställning ansågs motverkas av den
betydande köparmakten hos de industriella kunderna. I Skanska-ärendet
krävdes betydande åtaganden från Skanska innan affären kunde
godkännas, eftersom Skanska och Scancem har en stark ställning på den
svenska marknaden för insatsvaror för bygg- och anläggningsindustri.
14.4.2 Stängning av Barsebäck
Riksdagen beslöt våren 1997 om riktlinjer för en omställning av det
svenska energisystemet som bland annat innebar att de två
kämkraftsreaktorema i Barsebäck skall ställas av. Avvecklingen skulle
inledas med att kämkraftsreaktom Barsebäck I skulle tas ur drift den 1
juli 1998. För att genomföra detta antog riksdagen i slutet av 1997 lagen
(1997:1320) om kärnkraftens avveckling. Med stöd av denna lag beslöt
regeringen den 5 februari 1998 att stänga Barsebäck I i enlighet med de
av riksdagen antagna riktlinjerna.
Ägaren, Barsebäck Kraft AB, har hos Regeringsrätten ansökt om
rättsprövning av detta beslut med åberopande av bl.a. att det strider mot
EG-rättens konkurrensregler, artikel 90.1 i förening med artikel 86.
Regeringsrätten beslöt i maj 1998 om inhibition av beslutet i avvaktan på
slutlig prövning. Målet är ännu inte avgjort. Sydkraft AB, som äger
Barsebäck Kraft AB, har också givit in klagomål till kommissionen med
åberopande av dessa regler. Handläggningen av klagomålet är inte
avslutad.
129
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
14.5
Statsstöd - minskat stödutrymme
Skr. 1998/99:60
EG:s regler om statligt stöd syftar till att förhindra att nationella
stödåtgärder till näringslivet får konkurrenssnedvridande effekter som
strider mot det gemensamma intresset. Bestämmelserna om stöd till olika
ändamål preciseras fortlöpande av kommissionen efter samråd med
medlemsstaterna. Arbetet bedrivs i riktning mot att begränsa företagsstöd
som kan påverka handeln mellan medlemsstaterna negativt.
Under året har ett antal förslag till nya regler för stöd på olika områden
behandlats. Bland annat kan nämnas att nya riktlinjer för utbildningsstöd
antogs den 22 juli 1998 och att tillämpningsföreskrifter för statsstöds-
reglema rörande åtgärder som omfattas av direkt beskattning av företag
antogs den 11 november 1998.
Vidare har kommissionen under året presenterat två nya dokument
angående regionalpolitiskt stöd. Samtliga regionalpolitiska stödformer
skall vara anpassade till riktlinjerna för statligt stöd för regionala
ändamål senast den 1 januari år 2000. De viktigaste förändringarna berör
villkoren för stödens form, de stödberättigade utgifterna, taken för
stödnivåema och kumulation av stöd. Dessutom berörs metoden för att
avgränsa de områden som berättigar till regionalstöd.
Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora
investeringsprojekt trädde i kraft den 1 september 1998. Stora
investeringsprojekt definieras i princip som antingen en sammanlagd
projektkostnad på minst 50 miljoner ecu eller ett sammanlagt stöd på
minst 50 miljoner ecu. Projekt som faller under denna definition skall
anmälas till kommissionen, som därefter bedömer projektet utifrån tre
faktorer, nämligen konkurrensfaktorn, förhållandet mellan kapital och
arbetstillfällen samt regionalfaktom. Mot bakgrund av dessa uppgifter
fastställer kommissionen det högsta tillåtna stödet.
Kommissionen har också fattat beslut om att giltigheten förlängs för
det s.k. strukturomvandlingsområdet, vilket består av delar av stöd-
område 2 respektive delar av det tillfälliga stödområdet. Beslutet gäller
en förlängning av giltigheten för perioden 1998-99. Det medför också att
det tidigare strukturomvandlingsområdet utökas till att även omfatta
Arboga kommun.
I december meddelade kommissionen sitt beslut om hur stor andel av
befolkningen i medlemsstaterna som får omfattas av nationellt
regionalpolitiskt stöd för perioden 2000-2006. Totalt inom EU innebär
beslutet en minskning med 4 procentenheter till 42,7 procent i jämförelse
med de nuvarande nationella stödområdena. Inom Sverige får maximalt
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
15,9 procent av befolkningen omfattas av stödområden, vilket betyder en
minskning med 2,6 procentenheter.
Under året har vidare kommissionen genom en rådsförordning givits
möjlighet att införa s.k. gruppundantag i statsstödsreglema. Med
gruppundantag menas att vissa former av stöd med automatik skall anses
vara förenliga med gemenskapsrätten. Medlemsstaterna är därmed
befriade från anmälningsplikten som ställs upp i EG-fördragets artikel
93.3. Genom detta skall kommissionen slippa mer rutinartade uppgifter
och större vikt skall kunna läggas vid granskning av ärenden av större
130
betydelse. Tanken är även att förbättra överskådligheten och förenkla Skr. 1998/99:60
planeringsprocessen for medlemsstaterna när de avser att införa nya
stödåtgärder. Rådsförordningen publicerades och trädde i kraft i maj
månad 1998, varefter arbetet med att närmare precisera de olika
undantagen påbörjades. Sannolikt kommer kommissionen att börja med
att precisera gruppundantag för stöd till små och medelstora företag.
Kommissionen och medlemsstaterna har även under året träffat en
politisk överenskommelse om innehållet i en procedurförordning. Syftet
med förordningen är enligt kommissionen att öka öppenheten och
rättssäkerheten och samtidigt göra gemenskapens stödpolitik mer
effektiv. Detta skall ske genom att sammanföra och klargöra
procedurreglema inom området for statligt stöd. Den nya förordningen
kan förväntas träda i kraft tidigast under våren 1999 efter att
Europaparlamentets hörts.
14.5.1 Regeltillämpning
Sverige har under året anmält ett antal stöd till kommissionen for
bedömning. Bl.a. kan nämnas ett stöd i form av en befrielse till
Agroetanol AB från att erlägga energi- och koldioxidskatt, ett stöd som
godkändes med vissa villkor av kommissionen den 14 oktober 1998.
Ytterligare exempel på stöd som godkänts är de nya eller förändrade
energiteknikrelaterade stöd som anmäldes under år 1997 och 1998 till
följd av riksdagens energipolitiska beslut år 1997.
Kommissionen anordnade i oktober 1998 ett möte för att diskutera
tillämpningen av statsstödsreglema på radio- och TV-området. Orsaken
till detta var bl.a. en dom från EG-domstolen som tvingar kommissionen
att agera på klagomål på statlig finansiering av nationella public service-
funktioner på etermediaområdet. Kommissionen ville diskutera
möjligheterna att fastställa riktlinjer för hur ett public service-uppdrag
skulle kunna se ut för att inte stå i strid med konkurrensrätten, något som
dock medlemsstaterna motsatte sig. Kommissionen kommer av den
anledningen att bedöma klagomålen från fall till fall.
En annan fråga som är av intresse för svensk del är den franska statens
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
stöd på 28 miljarder kronor till Air France. Sverige intervenerade 1995
och framförde argument till forstainstansrätten där en del av ärendet
prövats. Rätten meddelade sin dom i juni 1998, där man delvis gav
Sverige rätt.
14.6 Turism
Kommissionen lade i juni 1996 fram ett förslag till rådsbeslut om ett
första flerårigt program till stöd for europeisk turism (1997-2000) -
Philoxenia. Förslaget till program har sedan dess diskuterats utan att
något beslut har kunnat fattas. Det österrikiska ordförandeskapet lade i
oktober 1998 fram ett reviderat programförslag. Förslaget har behandlats
vid rådsarbetsgruppsmöten och det har funnits delade meningar kring
131
behovet av ett program till stöd för europeisk turism. På inremarknads- Skr. 1998/99:60
rådsmötet den 7 december 1998 saknades erforderligt enhälligt stöd för
beslut om ett program. Sverige tillhörde dem som röstade emot
programmet.
Mot bakgrund av ett uttalande om kampen mot sexturism riktad mot
barn, som antogs vid rådsmöte den 26 november 1997, har under 1998 en
arbetsgrupp under kommissionen bildats med uppgift att ta fram förslag
till gemensamma åtgärder.
Vid rådsmötet den 26 november antog rådet också slutsatser om turism
och sysselsättning som bl.a. pekar på turistnäringens viktiga roll som
sysselsättningsskapare. En arbetsgrupp på hög nivå bildades och i
oktober 1998 presenterade gruppen sina slutsatser och rekommendationer
om turism och sysselsättning.
14.7 Kol-och stålfrågor
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen
(EKSG) upphör den 23 juli 2002. En nedtrappning av EKSG:s
verksamhet har redan inletts. När EKS G-fördraget upphör år 2002 krävs
att någon tar ansvar för fortsatt förvaltning av EKSG:s ännu oavslutade
finansiella ärenden och tar över dess tillgångar och skulder. I oktober
1997 lade kommissionen fram sitt förslag rörande EKSG:s finansiella
verksamhet, vilket i korthet innebär att EKSG:s tillgångar, fordringar och
skulder övertas av de återstående gemenskaperna samt att forskningen
inom kol- och stålområdet skall upprätthållas efter 2002 och finansieras
genom EKSG:s medel.
Frågan har behandlats i industrirådet under 1998. Sverige delade i allt
väsentligt kommissionens uppfattning om de finansiella aspekterna på
EKSG-fördragets utgång. Avvikande uppfattningar framfördes endast
från ett par länder som ansåg att medlemsstaterna bör vara ägare till
EKSG:s tillgångar. Den kompromiss som gjorde att rådet kunde enas om
en resolution innebar att kommissionens förslag rörande EKSG:s medel
endast skall genomföras om det är rättsligt och praktiskt möjligt. För
närvarande bereds inom EU de rättsliga och praktiska aspekterna av en
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
sådan överföring.
Inför industrirådsmötet den 16 november diskuterades
omstruktureringen av den central- och östeuropeiska stålindustrin i
EKSG:s rådsarbetsgrupp. Som ett resultat av diskussionerna och för att
inte inkräkta på förhandlingsprocessen med de central- och östeuropeiska
länderna, antog ministrarna dock vid rådsmötet enbart allmänt hållna
slutsatser som gav uttryck för EU-ländemas erfarenheter från
omstruktureringen inom stålsektom.
14.8 Kooperation
I mars 1992 lade kommissionen fram tre förslag till rådsförordningar
(KOM(91) 273 slutlig), med stadgar för europeiska (ideella) föreningar,
132
for europeiska kooperativa föreningar och för europeiska ömsesidiga
bolag (ME). Till förordningsförslagen är kopplade förslag till direktiv
med bestämmelser om de anställdas medinflytande i de olika
associationerna. Förslagen skall beredas i samarbete med Europa-
parlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, vilka båda har varit
starkt pådrivande när det gäller tillkomsten av förslagen.
Förslagen är paralleller till det tidigare förslaget om europeiska
aktiebolag (SE), som trots långvariga och stora ansträngningar ännu inte
lett fram till något beslut.
Förslagen skall göra det möjligt för företag som drivs i respektive
associationsform att utnytja den inre marknadens fördelar på samma
villkor som gäller för andra företag. Förslagen har behandlats i en
rådsarbetsgrupp. Inga sammanträden med arbetsgruppen har hållits under
1998.
Det fortsatta arbetet vad gäller samtliga av förslagen blockeras
fortfarande av motsättningar om direktivet om arbetstagarnas inflytande.
Under våren 1997 lämnade den s.k. Davignongruppen förslag rörande
arbetstagarinflytandet i SE. Frågan om arbetstagarnas inflytande har
diskuterats vid flera ministerrådsmöten under 1998. Den är ännu inte löst,
men arbetet fortsätter.
Kommissionen presenterade 1994 ett förslag till ett flerårigt program
för kooperativa företag, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser i
gemenskapen. Oenighet har därefter rått bland medlemsländerna om hur
programmet administrativt skulle förverkligas. Kommissionen drog
tillbaka programmet 1997. Det pågår nu ett arbete med att utforma ett
långsiktigt program för social ekonomi inkl, kooperativa företag,
ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser.
15 Energi
Energi är inget gemensamt politikområde i EU. EG-fördraget har inte
något specifikt avsnitt som behandlar energi. De gemensamma åtgärder
som finns på energiområdet har framför allt utvecklats inom ramen för
reglerna och idéerna om den inre marknaden och på senare tid på basis av
Unionsfördragets artiklar om transeuropeiska nät (TEN).
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
15.1 Den inre marknaden för gas
Ett direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas
beslutades av ministerrådet den 22 juni 1998. Direktivet skall
genomföras senast den 10 augusti år 2000 och bygger på samma
principer som ligger till grund för elmarknadsdirektivet (tillgång till
nätet, ömsesidighet, subsidiaritet och gradvis öppnande av marknaden),
men beaktar samtidigt de särskilda villkoren för naturgasmarknaden.
Direktivet innehåller gemensamma regler för överföring, distribution,
leverans och lagring av naturgas. Vidare fastställs regler för naturgas-
Skr. 1998/99:60
133
sektoms organisation och funktion samt för tillträde till marknaden samt Skr. 1998/99:60
drift av systemen.
En medlemsstat skall ange vilka kunder inom respektive land som skall
kunna fa tillträde till systemet i avsikt att ingå avtal om att köpa naturgas.
Definitionen av sådana kunder skall leda till en öppningsnivå av
marknaden som är lika med minst 20 procent av den årliga
naturgasanvändningen på den nationella marknaden. Denna andel skall
gradvis ökas.
De medlemsstater som inte är direkt anknutna till det europeiska
naturgasnätet och har endast en huvudleverantör av naturgas skall kunna
ställa sig utanför en rad av direktivets regler. Likaså skall vissa medlems-
stater som kan anses vara framväxande marknader fa tillåtas undantag
från direktivets tillämpning. Om genomförandet av direktivet kan orsaka
allvarliga problem inom ett visst geografiskt område skall också
undantag medges.
En grupp som skall behandla genomförandet av direktivet i
medlemsstaterna har bildats. Gruppen, som består av representanter för
medlemsstaterna och kommissionen, avses träffas några gånger per år.
Därutöver planerar kommissionen att ha bilaterala överläggningar med
medlemsstaterna samt kandidatländerna.
I juni 1998 tillsattes en särskild utredare för att se över hur direktivet
skall kunna genomföras i svensk lagstiftning. Utredaren skall följa
arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre
marknaden för naturgas och lämna förslag till en ny naturgaslagstiftning
som tillgodoser direktivets krav. Utredaren skall även lämna förslag till
nödvändiga förändringar av gällande lagstiftning som blir en följd av att
en särskild naturgaslagstiftning införs. Frågan om en utvidgning av
naturgasnäten i Norden och Östersjön skall beaktas.
15.1.1 Nordic Gas Grid
Nordic Gas Grid-projektet är ett projekt som drivits av ett antal
intressenter i Finland, Sverige och Danmark. En förstudie har erhållit
finansiering av EU (s.k. Transeuropeiskt nätverksprojekt). Målet med
förstudien har varit att studera förutsättningarna för ett integrerat
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
gasnätverk i Norden och Östersjöområdet. Utgångspunkten är att en
pipeline byggs från Finland över till Sverige och vidare mot Göteborg.
Även en hopkoppling med de baltiska staterna har studerats. I studien har
bl.a. marknaden, gasnätverk, lagringsmöjligheter, finansiering samt
miljö- och klimateffekter analyserats.
Förstudien avslutades under oktober 1998. Enligt resultaten är det
ekonomiskt och miljömässigt försvarbart med ett nordiskt naturgasnät.
Utsläppen av klimat- och försumingspåverkande substanser i regionen
skulle minska.
134
15.2 Fömybara energikällor
Vid energirådsmötet i maj 1998 hölls en öppen debatt om energi och
miljö, i vilken ministrarna betonade vikten av stöd till forskning och
utveckling, betydelsen av gemensamma regler och anpassad lagstiftning
för att främja fömybara energikällor. Flera ministrar nämnde möjligheten
att skapa reglerade marknader för fömybara energikällor medan andra
varnade för att konkreta åtgärder kan verka konkurrenssnedvridande på
den inre marknaden. Vidare antogs en rådsresolution om en gemenskaps-
strategi för att främja fömybara energikällor. Denna strategi skall bidra
till att de relativa kostnaderna för de fömybara energikällorna minskas så
att de bättre kan konkurrera med traditionella energibärare. I resolutionen
uppmanas medlemsländerna att fortsatt bidra till gemenskapens
indikativa mål om att andelen fömybara energikällor skall uppgå till 12
procent år 2010.
Andra politikområden inom gemenskapen som är betydelsefulla när
det gäller att främja fömybara energikällor är regional- och landsbygds-
utveckling, forskning och utveckling, externa relationer, konkurrens- och
statsstöds- samt jordbruks- och avfallspolitik. Medlemsländerna upp-
manas att koordinera sina aktiviteter på området.
Vid energirådsmötet i november 1998 debatterade ministrarna om hur
fömybara energikällor skall främjas på den inre marknaden för el.
Kommissionen aviserade ett förslag till direktiv om harmoniserade regler
för främjande av fömybara energikällor på den inre marknaden för el.
15.3 Andra energifrågor
I rådsslutsatsema från toppmötet i Cardiff pekades energisektorn särskilt
ut som en av de sektorer inom vilka en strategi för integrering av
miljöhänsyn och hållbar utveckling skall utvecklas. En särskild rapport
behandlades under hösten i rådskonstellationen för energi för att sedan
presenteras vid toppmötet i Wien. Sverige lämnade förslag till konkreta
åtaganden som kan bidra till hållbar utveckling inom energisektorn.
Vid energirådsmötet i maj antogs rådsslutsatser med energisektorns
svar på utmaningen från mötet vid partskonferensen i Kyoto i december
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
1997. I rådsslutsatsema bekräftas energisektorns betydelse för det
fortsatta klimatarbetet. Rådet påminner om pågående aktiviteter och
betydelsen av den inre marknaden för el och gas för ökad miljöhänsyn. I
rådsslutsatsema understryks vidare vikten av internationellt samarbete
utifrån det faktum att klimatförändringar är en global fråga.
Flera medlemsstater har i skilda sammanhang efterlyst en samlad bild
av gemenskapens verksamhet inom energiområdet. Anledningen är att
det därigenom förutses bli lättare att överblicka resultat och konsekvenser
av gemenskapens aktiviteter på energiområdet samt se till att de på ett
effektivt sätt bidrar till att uppfylla gemenskapens prioriterade mål på
energiområdet: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och skydd för
miljön. Kommissionens förslag har diskuterats under året. Vid energi-
rådsmötet i november enades ministrarna om ett ramprogram för energi
Skr. 1998/99:60
135
och därmed sammanhörande åtgärder, inklusive sex delprogram, inriktat Skr. 1998/99:60
på fömybara energikällor (Altener), energieffektivisering (Save), analys
(Etap), samarbete med tredje land (Synergy), fastbränsle (Carnot) och
säkerhetsaspekter inom kärnenergisektom (Sure).
Vid novembermötet enades även rådet om ett reviderat oljelagrings-
direktiv. Revideringen innebär ett antal fortydliganden och att öppenhet i
ökad utsträckning betonas, men inte några förändringar av lagrings-
olymema.
Under år 1998 fattade rådet två beslut som innebär att EG godkänner
förhandlingsresultat inom den s.k. energistadgeprocessen. Det ena avsåg
ändringar i energistadgefördragets handelsbestämmelser, det andra regler
om genomförande av förlikning i transiteringstvister. Därutöver
välkomnade energiministrarna vid sitt novembermöte energistadge-
konferensens inititativ till att inleda överläggningar om ett internationellt
ramregelverk om transitering av ledningsbunden energi.
16 Den gemensamma jordbrukspolitiken
Den gemensamma jordbrukspolitiken är som helhet EU:s mest
omfattande samarbetsområde. Politikens övergripande mål anges i EG-
fordraget. Politiken genomförs med stöd av gränsskydd mot tredje land,
interna marknadsregleringar, exportsubventioner samt struktur- och
regionalpolitiska åtgärder. Grundläggande är den gemensamma
finansieringen över EU-budgeten.
I mars 1998 presenterade kommissionen sitt förslag till en fortsatt
reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, Agenda 2000. Förslaget
syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknads-
orientering med sänkta administrativa priser. Kompensation skall lämnas
till jordbrukarna for dessa prissänkningar. De områden som berörs är
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
spannmål, nötkött, mjölk och vin.
Interventionspriset för spannmål föreslås sänkas med 20 procent.
Jordbrukarna skall kompenseras genom ett höjt arealbidrag motsvarande
hälften av den föreslagna prissänkningen. Nivån på det föreslagna
arealstödet skiljer sig dock något åt mellan olika grödor.
Interventionspriset på nötkött föreslås minskas med 30 procent. De
lägre priserna skall kompenseras till 80 procent genom direktbidrag.
Ungefar 30 procent av direktbidragen föreslås fördelas genom s.k.
nationella kuvert. Interventionssystemet skall efter den 1 juli år 2002
avskaffas och ersättas med ett system for privat lagring.
Riktpriset och interventionspriset på mjölk föreslås sänkas med 15
procent. Som kompensation for prissänkningarna skall ett nytt system
med direktbidrag införas som fördelas genom kobidrag respektive genom
nationella kuvert. Vidare föreslås en ökad mjölkkvot på två procent som
skall fördelas med en procent till producenter i bergsområden och med en
procent till yngre lantbrukare.
För att underlätta jordbrukets anpassning och strukturförändring i
samband med reformeringen av marknadsordningama föreslås en
136
integrerad landsbygdspolitik. Det innebär att nuvarande regional- och Skr. 1998/99:60
strukturstöd inom jordbrukssektorn samt s.k. kompletterande åtgärder
(miljöåtgärder, förtidspension och skogsplantering) sammanförs i en
förordning för landsbygdsutveckling. Dessa åtgärder skall ses som ett
komplement till övriga stödformer i den gemensamma jordbrukspolitiken
och till största delen finansieras från jordbruksfondens garantisektion.
De principiellt nya inslagen i Agenda 2000 är förslaget om nationella
kuvert och förordningen om horisontella åtgärder. Genom de nationella
kuverten (gäller marknadsordningama för mejeri och nötkött) ges
medlemsländerna möjlighet att i större utsträckning än tidigare påverka
utformningen av stöden. De horisontella åtgärderna ger medlemsstaterna
möjlighet att dels förena miljövillkor med utbetalning av direktstöd
(cross compliance), dels inom vissa gränser och med hänsyn till
sysselsättningen i det enskilda jordbruksföretaget begränsa direktstöden
(modulering). Enligt förslaget skall inbesparade medel användas till
miljöinriktade stödåtgärder. Det föreslås också individuella tak per
jordbruksföretag som innebär en viss degressiv nedtrappning av de
sammanlagda direktstödsbetalningarna då de är högre än 100 000 euro.
Sveriges uppfattning om förslagen på jordbruksområdet i Agenda 2000
Kommissionens förslag Agenda 2000 ligger i huvudsak i linje med den
svenska uppfattningen om hur den gemensamma jordbrukspolitiken
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
måste förändras. Sveriges ståndpunkt avviker dock från kommissionens
förslag på några väsentliga områden. De viktigaste är mjölk, spannmåls-
ensilage, extensifieringsbidrag, bidragsrätter och det sätt som
kommissionens förslag tar hänsyn till sysselsättning och miljö inom den
horisontella förordningen.
16.1 Jordbrukets milj ö- och strukturfrågor
Det svenska miljöprogrammet för jordbruket, enligt rådets förordning
(EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är
förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven, har under 1998
utökats och genomgått vissa förändringar. Med den nu genomförda
utökningen, som beskrivs i riksdagens beslut om Hållbart fiske och
jordbruk (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:241),
motsvarar omfattningen av det svenska miljöprogrammet den
kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år som tilldelats Sverige
i anslutningsfördraget. Utöver förändringar och förenklingar av befintliga
miljöåtgärder har nya miljöåtgärder introducerats för resurshushållande
konventionellt jordbruk och restaurering av slåttermarker. Vissa
ersättningsnivåer har höjts för att öka måluppfyllelsen. Mål och
tillämpning av ett flertal åtgärder har vidgats. En miljöåtgärd för att
bevara natur- och kulturmiljövärden i renskötselområdet bereds för
närvarande med Europeiska kommissionen. Denna nya åtgärd avses träda
i kraft under 1999.
137
Nitratdirektivet
Skr. 1998/99:60
Kommissionen lämnade i oktober 1997 en kritisk rapport över vilka
åtgärder som vidtagits av medlemsländerna för att genomföra rådets
direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från
jordbruket. Vid tidpunkten för rapporten hade kommissionens granskning
av det svenska genomförandet nyligen inletts, varför Sverige inte
omfattades av kritiken. Ett arbete med att ändra det svenska regelverket
för att få en fullständig överensstämmelse med kraven i direktivet har
ändå bedrivits under året.
16.1.2 Ekologisk djurhållning
Kommissionen har med anledning av Europaparlamentets yttrande
reviderat sitt förslag om att inkludera ekologisk djurhållning i rådets
förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruks-
produkter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. På
jordbruksministerrådet i december träffades en överenskommelse om
riktlinjer för det fortsatta arbetet med kommissionens förslag.
16.1.3 Integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling
I rådsslutsatsema från toppmötet i Cardiff pekas jordbrukssektorn särskilt
ut som en av de sektorer inom vilka en strategi för integrering av
miljöhänsyn och hållbar utveckling skall utvecklas. En särskild rapport
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
har under hösten presenterats och behandlats i ministerrådet för jordbruk.
Sverige har lämnat förslag till konkreta åtaganden som kan förstärka
jordbrukssektorns miljöansvar.
16.1.4 Jordbrukets miljö- och strukturfrågor inom Agenda 2000
Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir. 1998:11) med uppgift att
lämna förslag till innehåll i ett nytt svenskt miljöersättningsprogram för
jordbruket för perioden 2001-2005. En viktig utgångspunkt för utredaren
är att föreslå effektiva miljöåtgärder så att miljömålen kan nås och
regelverket förenklas utan att miljönyttan försämras. Utredaren skall
redovisa sina förslag senast den 30 juni 1999.
Utredningen sammanfaller med det planeringsarbete som inletts för ett
landsbygdutvecklingsprogram i enlighet med kommissionens förslag om
en sammanhållen förordning för landsbygdsutveckling. I förslaget förs de
nio förordningar som reglerar de kompletterande åtgärderna och mål 5 a-
stöden samman till en. Finansieringen är tänkt att till största delen
komma från Jordbruksfondens garantisektion. Beslut väntas i mars 1999.
Enligt den föreslagna förordningen är det endast miljöåtgärder som är
obligatoriska för medlemsstaterna att införa. Dessa skall således ersätta
de miljöersättningsprogram som nu tillämpas med stöd av rådets
förordning (EEG) nr 2078/92. Ett förslag om att förlänga de pågående
åtagandena inom det innevarande svenska milj öersättningsprogrammet
138
som löper ut 1999 har lämnats till kommissionen. Infasningen av de Skr. 1998/99:60
gällande miljöersättningsåtagandena till det kommande landsbygds-
utvecklingsprogrammet underlättas därmed.
16.2 Animaliefrågor
16.2.1 Mjölk - Sverige verkar för ökad avreglering
Sverige har ett fortsatt undantag från EG:s regler om konsumtions-
mjölkens fetthalt. Det innebär att standardmjölk, vars fetthalt avviker från
EG:s fetthaltskrav, kan fortsätta att saluföras i Sverige till utgången av
1999 då undantaget löper ut (se även 8.3.1). Arbetet med Agenda 2000
har inneburit ingående diskussioner om kommissionens förslag.
Medlemsstater har även lagt fram alternativa förslag, däribland Sverige
tillsammans med Storbritannien, Danmark och Italien. Denna
blockerande minoritet har lämnat ett alternativt förslag till reform av
mjölkregimen inom EG. Förslaget syftar till att systemet med
mjölkkvoter skall avvecklas till år 2006. De fyra länderna har också i ett
exempel redovisat en modell för hur avvecklingen skulle kunna
genomföras. I modellen föreslås att interventionspriset sänks med 30
procent i stället för 15 procent som kommissionen föreslår. Kvot-
ökningen föreslås till fyra procent i stället för två procent och
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
direktbidraget till mjölkproducentema skall vara 290 ecu i stället för 145
ecu. Vidare föreslår gruppen att systemet med intervention skall ersättas
med privat lagring. Enligt förslagsställarna skulle en sådan utveckling ge
EG en starkare position i de kommande WTO-förhandlingama och ge
EG frihet att konkurrera på den växande världsmarknaden. Detta
alternativa förslag kommer också att underlätta utvidgningen av EU
genom att kandidatländerna slipper införa systemet med mjölkkvoter.
16.2.2 Kött - grisköttsproducenter drabbas av ekonomisk kris
Agenda 2000 omfattar på köttområdet endast nötkött och kommissionens
förslag har under 1998 diskuterats ingående vilket beskrivs i det
inledande avsnittet om EG:s jordbrukspolitik.
Exporten av samtliga köttslag har påverkats av den ekonomiska krisen
i Ryssland och Asien med pressade priser som resultat. Emellertid har
marknaden för griskött drabbats hårdast av den ekonomiska krisen i
Ryssland och Asien med kraftigt minskad export som följd. Marknaden
har präglats av mycket låga priser under 1998. Dessa låga priser står i
kontrast till de senaste årens högkonjunktur inom svinsektom. För att
stödja producenterna har EG infört stöd för privat lagring och höjt
exportbidragen kraftigt. Priserna på får- och lammkött har varit låga i
hela EU. I Sverige har det därför införts stöd för privat lagring.
I april 1997 beslutade jordbruksrådet om nya regler för identifiering
och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött i syfte att
139
garantera konsumenterna kött av hög kvalitet. Enligt EG:s regler skall en Skr. 1998/99:60
databas för nötkreatur finnas i respektive medlemsland senast den 1
januari 2000. Sverige har infört en djurdatabas under 1998. EG:s
frivilliga köttmärkningssystem har varit i funktion i Sverige sedan den 1
juli 1998 och fungerar väl. Kalvslaktsprogrammet som infördes för att
skapa balans mellan utbud och efterfrågan i nötköttssektom upphörde i
slutet av november.
16.2.3 Ägg - Sverige har fått undantag för hämtningsintervall
Sedan den 1 januari 1998 följer Sverige EG:s märkningsregler för ägg.
Det finns fyra kategorier av märkning för alternativt producerade ägg och
den vanligaste i Sverige är ”Ägg från frigående höns inomhus, högst 7
höns/m2”. Sverige har fått ett undantag från EG:s handelsnormer för
hämtning av ägg. Dessa föreskriver att äggen skall hämtas från en
producent var tredje dag och innefattar ett framstämplingsdatum på 21
dagar från värpdagen. I Sverige är framstämplingsdatumet för ägg 30
dagar från värpdagen, ett resultat av att äggen under hela hanteringen
från producent till konsument är kylda genom en s.k. kylkedja.
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
Undantaget innebär att man i Sverige, som tidigare, kan hämta ägg från
producenterna en gång per vecka.
16.3 Vegetabiliefrågor
16.3.1 Högre stöd för energigrödor tillåtet
Sverige lyckades under året fa till stånd en ändring av EG:s regler för
stöd till plantering av fleråriga grödor, t.ex. salix. Regeländringen innebär
att det nationellt finansierade anläggningsstödet har kunnat höjas till
5000 kr/ha. Ändringen medför också att full trädesersättning utbetalas
även om mer än 50 procent av gårdens arealstödsberättigade areal
planteras med energiskog.
16.3.2 Bananer - handelskonflikt mellan EG och USA
Till följd av WTO:s kritik mot EG:s importregim för bananer antogs en
ändring av regimen vid jordbruksministermötet i juni. Rådsbeslutet
innebar bl.a. att den WTO-bundna tullkvoten för tredjelandsimport om
2.2 miljoner ton kompletterades med en autonom tullkvot om 353 000
ton motsvarande Sveriges, Finlands och Österrikes import före
medlemskapet. Tullsatsen för import inom ramen för kvoterna om
sammanlagt 2,553 miljoner ton fastställdes till 75 ecu/ton, dvs.
oförändrade villkor. Därtill fastställdes rambestämmelser för licens-
fördelning. Kommissionen skall också före den 1 mars 1999 presentera
lämpliga åtgärdsförslag till förmån för s.k. fair trade-produktion.
140
Åtgärderna planeras gälla horisontellt, dvs. inte endast bananproduktion. Skr. 1998/99:60
Dessutom innebar rådsbeslutet att stödet till producenterna inom EG
höjdes. Kommissionens tillämpningsförordning antogs i mitten av
oktober med detaljbestämmelser om bl.a. kvotfördelningen mellan
traditionella och nya aktörer samt licensfördelning. Kritik har dock på
nytt hörts från USA och de latinamerikanska länderna som anser att även
den nya importregimen strider mot WTO:s regelverk. En s.k. snabb-
spårs-panel inom ramen för WTO har begärts av Ecuador.
16.3.3 Olivolja - säkrare information om produktionen
En övergångsregim har inrättats för olivoljesektom som kommer att gälla
till och med den 1 november 2001. Syftet med övergångsperioden är bl.a.
att samla säkrare information om sektorn, såsom uppgifter om antalet
träd i gemenskapen och om olivodlingamas areal och skördar, till nytta
för det kommande reformarbetet. Kommissionen avser att lägga fram ett
reformförslag under år 2000 så att det kan tillämpas från och med
regleringsåret 2001/2002. I en övergångsregim beslutades om flera
ändringar. Varje producentland har tilldelats en produktionskvot och träd
planterade efter den 1 maj 1998 skall i framtiden inte vara
stödberättigade. Vidare återstår endast en stödform, nämligen stöd till
producenterna i förhållande till faktisk producerad kvantitet olja.
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
Interventionsmekanismen har tagits bort och ersatts med ett
gemenskapsfinansierat stöd till privat lagring. Detta stöd utlöses inte med
automatik utan först efter en helhetsbedömning av situationen på
marknaden och en bedömning av nyttan av åtgärden i fråga.
16.3.4 Ny marknadsordning för tobak
Under sommaren beslutades om en ny marknadsordning för tobak.
Denna marknadsordning skall bl.a. ytterligare förhindra möjligheterna till
fusk, tvinga producenterna att odla tobak av bättre kvalitet samt ge de
producenter som inte klarar av en mer marknadsanpassad sektor stöd för
att lämna sektorn.
16.3.5 Handelshinder för utsäde tas bort
Arbetet med det så kallade utsädespaketet har fortsatt under 1998. Beslut
i frågan fattades av jordbruksrådet i december 1998. Beslutet innebär
bl.a. att den inre marknaden genomförs på utsädesområdet och syftar till
att eventuella tekniska handelshinder för den fria rörligheten för utsäde
skall tas bort. Beslutet innebär vidare att godkännande av genetiskt
modifierade sorter flyttas från direktiv 90/220/EEG till utsädesdirektivet.
141
16.3.6 Mullade morötter får säljas i hela EG
Skr. 1998/99:60
Under hösten 1998 ändrades på svensk och finsk begäran EG:s
kvalitetsnormer for morötter för att göra det möjligt att även
fortsättningsvis sälja mullade morötter, dvs. morötter som först tvättas
och därefter beläggs med mull. Hittills har för sådan försäljning gällt ett
undantag till förmån för Sverige och Finland med grund i anslutnings-
fördraget. Ändringen är i linje med den generella svenska ståndpunkten
att kvalitetsnormerna för frukt och grönsaker inte i onödan skall
förhindra försäljning av varor och att det är konsumenternas sak att välja
vilken produkt de önskar. En nyhet i samband med ändringen är att
morötter som har mullats måste förses med en särskild märkning för att
konsumenterna skall kunna avgöra vilken typ av morötter det är fråga om
(se även 8.3.2).
16.4 Djurskydd och djurhälsa
16.4.1 Djurtransporter - en prioriterad fråga
Det brittiska ordförandeskapet arbetade mycket aktivt med djurskydds-
frågoma, bl.a. djurtransporter, under det första halvåret av 1998. I detta
sammanhang har medlemsstaterna diskuterat bestämmelser om hur de
fordon som transporterar djur längre tid än åtta timmar skall vara
utrustade. Detta utmynnade i ett beslut om mer detaljerade regler på
området. Rådets förordning (EG) nr 411/98 om tilläggsnormer avseende
skydd av djur, vilka skall tillämpas på vägfordon som används för
djurtransporter som överskrider åtta timmar, trädde i kraft i februari
1998. I denna förordning finns utförliga tilläggsnormer, bl.a. vad gäller
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
strö, foder, åtkomlighet och ventilation. Reglerna skall tillämpas från och
med den 1 juli 1999.
16.4.2 Skydd av lantbrukets djur
Hittills har djurskyddsområdet varit till största delen oreglerat inom EU.
Endast vissa delområden har omfattats av bestämmelser, t.ex. djurtrans-
porter, skydd av värphöns i bur och skydd av kalvar. Genom att rådets
direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur antogs vid
ministerrådsmötet i juli 1998 blev emellertid djurskyddsområdet vad
gäller lantbrukets djur som helhet reglerat. Direktivet är ett grund-
läggande minimidirektiv som ger generella regler om bl.a. inspektioner,
byggnader, foder, stympning och avel. Det kan förväntas att detta grund-
läggande direktiv i ett senare skede följs upp med tilläggsbestämmelser
som rör varje enskilt djurslag.
142
16.4.3 Förbud mot avel med djur som är bärare av genetiska Skr. 1998/99:60
defekter är ej förenligt med EG:s bestämmelser
I Sverige har det av djurskyddsskäl varit förbjudet att bedriva avel med
nötkreatur som är bärare av en gen för s.k. dubbellårighet, muskel-
hypertrofi. Denna har i Sverige bedömts som en genetisk defekt. I ett mål
vid Helsingborgs tingsrätt, det s.k. belgisk-blå-målet, begärde tingsrätten
ett förhandsavgörande från EG-domstolen i Luxemburg huruvida den
svenska lagstiftningen är förenlig med EG:s bestämmelser. EG-dom-
stolens dom, som avkunnades den 19 november 1998, innebär att Sverige
inte har rätt att hindra användning av sperma från vissa nötkreatur med
motivering att dessa är bärare av anlag för muskelhypertrofi, om djuren
har godkänts för insemination i en annan medlemsstat.
16.4.4 Djursjukdomen BSE
Frågor relaterade till BSE - Bovin Spongiform Encefalopati - har sedan
1996 i stor utsträckning satt sin prägel på arbetet inom gemenskapen.
Ikraftträdandet av kommissionens beslut 97/534/EG, som bl.a. innehåller
bestämmelser om ett totalt förbud mot all användning av s.k. specifikt
riskmaterial (SRM), bl.a. ryggmärg och hjärna från nötkreatur, flyttades
fram till den 1 april 1998 i ett första skede. Vid ett extrainkallat
ministerråd den 31 mars beslöt rådet att skjuta upp ikraftträdandet igen,
till den 1 januari 1999.
Kommissionen lade under senhösten fram ett nytt förslag angående
SRM-bestämmelser. Medlemsstaterna kunde emellertid inte enas om
förslaget och vid jordbruksministermötet i december beslutades det att
skjuta upp ikraftträdandedatumet för kommissionsbeslutet 97/534/EG till
den 31 december 1999.
I juni 1996 fastställde rådet villkoren för att steg för steg upphäva
förbuden i kommissionens beslut 96/239/EG om utförsel av levande
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
nötkreatur och produkter från nötkreatur från Storbritannien och Nord-
irland. De villkor som fastställdes för att lättnader i utförselförbudet
skulle kunna medges gällde t.ex. förbud mot utfodring med kött och
benmjöl, identifiering av djur och särskilda krav på slakterier. Ett första
steg för att lätta på utförselrestriktionema togs i och med att utförsel av
bl.a. urbenat kött från nötkreatur i s.k. certifierade besättningar i Nord-
irland tilläts från den 1 juni 1998. Ministerrådet beslutade i november
1998 med enkel majoritet att tillstyrka lättnader för utförsel av bl.a.
urbenat nötkött även från övriga delar av Storbritannien, i enlighet med
ett s.k. databaserat exportschema - DBES. Sverige gav sitt stöd för dessa
lättnader. Då beslutet emellertid inte kunde fattas med tillräcklig
majoritet i ministerrådet antogs bestämmelserna genom kommissionens
beslut 98/692/EG.
143
Utförselförbud från Portugal Skr. 1998/99:60
Efter omröstning i Ständiga veterinärkommittén i november 1998
beslutades att infora tidsbegränsade förbud mot utförsel från Portugal av
bl.a. levande nötkreatur och produkter från sådana i enlighet med
kommissionens beslut 98/653/EG. Sverige röstade för ett införande av
dessa tidsbegränsade utförselförbud. Förbuden föranleds av att ett relativt
stort antal fall av BSE-smitta konstaterats under senare tid samt att
kommissionens inspektörer funnit brister i genomförandet av de
försiktighetsåtgärder mot BSE som gemenskapen kommit överens om.
Kommissionen har också under året i beslut 98/272/EG meddelat
bestämmelser för epidemiologisk övervakning av Transmissibel
Spongiform Encefalopati (TSE) i fråga om t.ex. hur många under-
sökningar per år som skall genomföras i medlemsstaterna och beträffande
vilka djurarter som skall ingå i undersökningarna. I kommissionens
rekommendation 98/477/EG uppmanas medlemsstaterna att helst före
den 1 oktober 1998 lämna in ansökan om erkännande av deras
epidemiologiska status beträffande TSE. Sverige ansökte hos
kommissionen om status som fritt från TSE i juni 1998.
I syfte att ta fram bestämmelser för att bekämpa BSE har en rad frågor
diskuterats i olika arbetsgrupper under året. Detta har bl.a. gällt handels-
regler för fett från nötkreatur, tillverkningsbestämmelser för gelatin för
livsmedelsändamål och steriliseringskrav för animaliska biprodukter.
16.4.5 Hormoner
Diskussionerna om EG:s rätt att behålla importförbudet mot
hormonbehandlat kött från bl.a. USA har fortsatt under 1998. Sverige
stödde tillsammans med övriga medlemsstater i EU hösten 1997
kommissionens förslag att överklaga den av WTO tillsatta panelens
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
utslag, som falide EG:s importförbud vad gäller hormonbehandlat kött.
WTO:s överprövningsorgan presenterade den 16 januari 1998 sitt
utlåtande över EG:s överklagande.
I likhet med utslaget från de två tvistlösningspanelema har över-
prövningsorganet, som är den högsta WTO-rättsliga instansen i
tvistlösningsfrågor, i sitt utlåtande kommit fram till den övergripande
slutsatsen att EG:s nuvarande förbud mot import av hormonbehandlat
kött inte, med den riskvärdering som hittills gjorts, är förenligt med
WTO-regelverket. Samtidigt kan konstateras att överprövningsorganet i
flera viktiga avseenden i sitt utlåtande avviker från panelslutsatsema
genom att erkänna vissa av EG:s tolkningar av WTO-regelverket. WTO
antog formellt överprövningsorganets rapport den 13 februari 1998 och
EG erhöll en övergångstid på 15 månader för att anpassa sig till WTO:s
regelverk.
EG initierade under 1998 ett stort antal vetenskapliga undersökningar
för att visa det berättigade i att förbjuda användning av hormoner och
import av hormonbehandlat kött. Vissa av undersökningarna kommer
inte att hinna slutföras inom den respittid som medgivits EG.
144
16.4.6 Djurfoder
Skr. 1998/99:60
I Ständiga foderkommittén har Sveriges undantag på foderområdet
diskuterats. Detta behandlas även i avsnitt 8.2.1 och 8.2.2. Användandet
av antibiotika som tillväxtbefrämjande fodertillsatser diskuterades i
jordbruksrådet. I september arrangerades en EU-konferens i Köpenhamn
om antibiotikaresistens. Konferensen utmynnade i ett antal
rekommendationer som syftar till att förhindra och motverka
utvecklingen av resistens mot antibiotika.
I december togs beslut om att förbjuda fyra tillsatser i gruppen
antibiotika samt två tillsatser i gruppen tillväxtbefrämjare i bilagorna till
rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser. Besluten baseras på
vetenskapliga fakta samt på försiktighetsprincipen.
Under året har ytterligare rättsakter antagits inom foderområdet, t.ex.
kommissionens direktiv 98/67/EG som bl.a. innehåller definitioner av
foderråvaror, kommissionens direktiv 98/19/EG om ändring av rådets
direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser innebärande att substansen
Ronidazol utgår ur förteckningen över tillåtna fodertillsatser,
kommissionens direktiv 98/64/EG om analyser av t.ex. aminosyror och
råfetter i foderråvaror, samt kommissionens förordningar (EG) nr
1436/98 och (EG) nr 2316/98 om godkännande av vissa enzymer,
mikroorganismer och vissa andra substanser som tillsatser i foder och om
ändring av villkoren för tillstånd för vissa redan tillåtna fodertillsatser.
17 Livsmedel
En stor del av livsmedelsområdet är totalharmoniserat, vilket innebär att
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
det inte är tillåtet för de enskilda medlemsstaterna att ha vare sig
strängare eller mer liberala bestämmelser. Det pågående arbetet inom
gemenskapen innefattar såväl nyreglering som modernisering av det
befintliga regelverket på området.
17.1 Grönboken om livsmedelslagstiftningen
Kommissionens grönbok om livsmedel publicerades under 1997. Ett
syfte med grönboken är att undersöka i vilken utsträckning lagstiftningen
tillgodoser konsumenternas, producenternas, tillverkarnas och handlarnas
krav och förväntningar. Ett annat syfte är att bedöma hur åtgärder för att
stärka oberoende och objektivitet samt likvärdighet och effektivitet hos
de allmänna kontroll- och övervakningssystemen uppfyller de grund-
läggande målsättningarna att säkerställa ett tryggt och hälsosamt
livsmedelsutbud och att skydda konsumenternas övriga intressen.
Grönboken har varit på remiss och har debatterats i rådet samt vid en
särskild konferens som arrangerades av kommissionen och parlamentet i
november 1997. Ett reformarbete inom livsmedelspolitiken kan förutses
som en konsekvens av grönboken om livsmedel. Flera kommissions-
145
forslag till omfattande ändringar på livsmedelsområdet kan väntas under Skr. 1998/99:60
de närmaste åren.
Det finns ett antal direktiv som innehåller hygienregler for olika typer
av livsmedel. Ett forslag till att omforma direktiv 93/43/EEG till en
rättsakt som innehåller hygienregler både för det veterinära området
(animaliska livsmedel) och för det icke-veterinära området, diskuteras för
närvarande. Reglerna skall omfatta hela livsmedelskedjan inklusive
primärproduktionen. Arbetet befinner sig i ett inledningsskede och
kommer att fortsätta under 1999.
17.2 Förenkling av livsmedelsstandarder
Under 1998 har arbetet med förenkling av vissa livsmedelsstandarder
fortsatt. Förslag finns om ändring av direktiven för kakao- och
chokladvaror, vissa former av socker, honung, juice och nektar,
mjölkpulver och kondenserad mjölk, kaffeextrakt och cikoriaextrakt samt
sylt, gelé och marmelad. Endast beträffande förslaget om kaffe- och
cikoriaextrakt har medlemsländerna nått fram till en gemensam
ståndpunkt och Europaparlamentet har yttrat sig en andra gång. Arbetet
med de övriga standarderna pågår på rådsnivå. Återstående olösta frågor
är bl.a. användning av annat vegetabiliskt fett än kakaosmör i
chokladprodukter och sockerinnehållet i sylt.
17.3 Kvalitetskrav på dricksvatten
Arbetet med omarbetning av direktiv 80/778/EEG om dricksvatten har
pågått sedan 1996 med avsikt att förenkla, uppdatera och konsolidera
direktivet. Den 3 november 1998 antogs direktiv 98/83/EG om kvaliteten
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
på dricksvatten. Direktivet lägger tonvikten på att väsentliga kvalitets-
och hälsoparametrar iakttas. Medlemsstaterna far dock fastställa
strängare värden samt lägga till ytterligare parametrar om det anses
lämpligt.
Direktivet ålägger medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för
att säkerställa att dricksvatten är hälsosamt och rent. Vattnet får inte
innehålla mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller
sådana koncentrationer att de utgör en potentiell fara för människors
hälsa. Med dricksvatten menas allt vatten, förutom naturligt mineral-
vatten och vatten avsett som läkemedel, som antingen i sitt ursprungliga
tillstånd eller efter beredning är avsett för dryck, matlagning, beredning
av livsmedel eller andra hushållsändamål, oavsett ursprung och hur
vattnet tillhandahålls. Vidare omfattas allt vatten som används i företag
för tillverkning, bearbetning, konservering, eller saluföring av varor eller
ämnen som är avsedda för livsmedelsändamål. Parametervärdena skall
iakttas för vatten som tillhandahålls från ett distributionsnät vid den
tidpunkt då det tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten.
Om fastighetsinstallationer kan vara orsaken till att parametervärdena
inte hålls skall medlemsstaterna ändå anses ha fullgjort sina skyldigheter.
146
Medlemsstaterna kan enligt direktivet göra undantag bl.a. för dricks- Skr. 1998/99:60
vatten från en enskild vattentäkt som tillhandahåller mindre än 10 kbm
per dag eller försörjer högst 50 personer, om inte vattnet tillhandahålls
som en del av kommersiell verksamhet.
17.4 Bestrålning av livsmedel
Europeiska kommissionen presenterade 1988 ett förslag till direktiv om
bestrålning av livsmedel. Parlamentet sade emellertid nej till bestrålning
av andra livsmedel än örter och kryddor. Efter flera kompromissförslag
antog rådet formellt en gemensam ståndpunkt i oktober 1997. Förslaget
godkänner bestrålning av örtkryddor, kryddor och smakgivande
ingredienser av vegetabiliskt ursprung men tillgodoser också
konsumenternas viktiga krav på att alla livsmedel som bestrålats, även
livsmedel där bestrålade ingredienser ingår, skall märkas.
Senast i slutet av år 2000 skall kommissionen lägga fram ett förslag till
slutlig lista över livsmedel som far bestrålas. Under tiden fram till dess
får medlemsstaterna behålla existerade förbud mot bestrålning, såväl för
den egna industrin som i handeln med andra länder.
17.5 Nya livsmedel och genmodifierade livsmedel
Förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och
livsmedelsingredienser trädde i kraft den 15 maj 1997. Förordningen,
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
som även omfattar genmodifierade livsmedel, fastställer regler och
villkor för sådana produkter innan de kan släppas ut på marknaden.
Bland annat skall en säkerhetsprövning av produkterna ske. Två
procedurer finns: ett ansökningsförfarande via en medlemsstat samt en
förenklad procedur med anmälan till kommissionen. Regler för särskild
märkning finns i förordningen. Kommissionen skall dessutom föreslå
tillämpningsregler för märkning att antas av Ständiga livsmedels-
kommittén.
Under 1998 har ett antal ansökningar om godkännande av nya
livsmedel inkommit till medlemsstaterna. Ingen produkt har ännu
godkänts enligt ansökningsproceduren. Ett antal produkter har även
anmälts enligt den förenklade proceduren, bland annat oljor från
genmodifierad raps. Ingen ansökan enligt förordningen har ännu
inlämnats i Sverige.
Den 26 maj 1998 beslutade rådet om särskild märkning av
genmodifierad sojaböna och majs. Dessa produkter godkändes för
utsläppande på marknaden i enlighet med direktiv 90/220/EEG om
avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön innan
förordningen om nya livsmedel trädde i kraft. Beslutet innebär att
produkter skall märkas om det går att analytiskt påvisa nytt DNA eller
protein. I beslutet anges att en förteckning skall upprättas över produkter
som inte omfattas av dessa märkningskrav. Beslut om en sådan för-
teckning förväntas under 1999. Kommissionen skall även utreda frågan
147
om ett tröskelvärde för märkning i fall av oavsiktlig förorening av livs- Skr. 1998/99:60
medel med DNA eller protein som är ett resultat av genetisk modifiering.
17.6 Märkning av livsmedel
Den 27 januari 1997 beslutade rådet om en ändring av direktiv
79/112/EEG om märkning av livsmedel. Ändringen omfattar bl.a.
kraftigt utökade krav på mängddeklaration av karaktärsgivande
ingredienser och tydligare regler för beteckningar under vilka livsmedel
saluhålls samt krav om att ange när stärkelse innehåller gluten. Under år
1998 har ett stort arbete lagts ned på tolkning och tillämpning av dessa
regler samt utarbetande av förslag till undantag.
Beslut om en förordning rörande märkning av nötkött och
nötköttsprodukter fattades av rådet under 1997. Förordningen innehåller
bestämmelser om vilka uppgifter en sådan märkning skall innehålla och
om krav på spårbarhet. Märkningssystemet är frivilligt, men de som efter
den 1 juli 1998 väljer att märka nötkött med t.ex. ursprung måste följa
förordningens krav. Nötkött och nötköttsprodukter skall kunna märkas
med uppgift om ursprungsland och med bl.a. information om utfodring.
18 Fiske
Den gemensamma fiskeripolitiken är en fullt utvecklad
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
gemenskapspolitik med för medlemsstaterna gemensamma bestämmelser
som omfattar fiskerinäringens alla aspekter. En omfattande genomgång
av den gemensamma fiskeripolitiken har påbörjats av kommissionen
inför den revidering som senast måste beslutas år 2002. Revideringen av
den gemensamma fiskeripolitiken kommer att vara en viktig fråga under
det svenska ordförandeskapet i EU år 2001.
18.1 Förvaltning av fiskeresurser
18.1.1 Nordsjösamarbete
Nordostatlantiska fiskerikommissionen beslutade vid ett extra möte i juli
1998 att organisationen skall förstärkas och att en permanent sekreterare
skall anställas. Sekretariatet har förutom administrativa uppgifter även
ansvaret för uppföljningen av fiskerikontroll inom organisationens
område.
Inom den Nordostatlantiska fiskerikommissionen och inom Nord-
atlantiska laxorganisationen samt inom ramen för EG:s avtal med Norge
har arbetet med tillämpningen av försiktighetsprincipen inletts. Det
Internationella havsforskningsrådet har i sina fiskbeståndsöversikter och i
sin rådgivning under 1998 utgått ifrån försiktighetsprincipen och
148
presenterat mer långsiktiga råd än tidigare. Nordatlantiska laxorganisa- Skr. 1998/99:60
tionen har påbörjat arbetet med en långsiktig aktionsplan för de
nordatlantiska laxbestånden.
18.1.2 Östersjösamarbete
Fiskerikommissionen för Östersjön antog vid ett extra möte i februari
1997 en långsiktig plan för att bevara de genetiskt unika vilda
laxstammama i Östersjön. Under 1998 beslutade fiskerikommissionen
vilka naturliga vildlaxälvar som till år 2005 skall vara självförsörjande
samt vilka potentiella naturlaxälvar som kan bli föremål för särskilda
insatser. All utsättning av smolt skall upphöra senast år 2005. En
arbetsgrupp har till uppgift att till fiskerikommissionens årliga höstmöte
1999 lämna förslag till hur fisket skall inriktas mot den odlade laxen.
Fiskerikommissionen har vidare som ett bidrag till Baltic 21 fattat beslut
om att tillämpa försiktighetsprincipen och att ta fram långsiktiga
förvaltningsplaner för övriga fiskbestånd. Inledningsvis skall en
arbetsgrupp utarbeta en långsiktig strategi för Östersjöns torskbestånd.
Arbetsgruppen skall ha sitt första möte i Visby under våren 1999.
18.1.3 Multilateralt samarbete
Inom FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO, som har
huvudansvaret för det multilaterala samarbetet på fiskeriområdet, har
under året bl.a. utarbetats riktlinjer för en minskning av den globala
fangstkapaciteten. Riktlinjerna skall diskuteras vidare och antas vid ett
fiskeriministermöte i början av 1999. Vidare har handlingsplaner
utarbetats för en minskning av bifangster samt för förvaltning av världens
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
hajbestånd. Inom OECD har arbetet fortsatt med att analysera dels
effekterna av subventioner på fiskområdet, dels effekterna av en
övergång till varaktigt fiske.
18.1.4 Förbättrad kontroll av fisket
Satellitövervakning av gemenskapens fiskefartyg har införts från och
med den 1 juli 1998. Detta innebär att fartyg över 24 meter och som
fiskar i öppet hav, inom ramen för vissa tredje landsavtal eller för
framställning av fiskmjöl och fiskolja, skall vara försedda med sändare
för automatisk överföring av positionsrapporter. I Sverige berörs ca 45
fiskefartyg.
Andra viktiga frågor på området under året har varit den handlingsplan
som kommissionen lade fram för en bättre tillämpning av den
gemensamma fiskerikontrollen samt beslut vid fiskerådet den 17-18
december om en omfattande översyn av kontrollförordningen (EG)
2847/93.
149
18.2 Den gemensamma marknadspolitiken för
fiskerinäringen
I ett meddelande till rådet i december 1997 presenterade kommissionen
förslag till förändringar i gemenskapens marknadsreglering av fisk och
fiskprodukter. I meddelandet konstateras att detta är avsett som utgångs-
punkt för en debatt i syfte att definiera lämpligaste riktlinjer för att säker-
ställa att gemenskapens marknad för fiskeriprodukter fungerar optimalt.
Enligt meddelandet bör fiske och handel bedrivas på ett ansvarsfullt
sätt samt instrument för marknadsregleringen även kopplas till
förvaltningen av fiskeresursema. Det är viktigt att de olika leden i
näringen samarbetar. Vidare måste kvalitetsansträngningar uppmuntras.
Kommissionen anser att ansvaret för förvaltningen av fångsterna bör
överlåtas till producentorganisationerna men att det slutligen är medlems-
staten som fattar beslut om detta. Kommissionen föreslår även att
näringen måste kunna bilda branschorganisationer som kan godkännas.
Det är kommissionens intention att återtagen fisk, dvs. fisk uppköpt av
gemenskapen, i större utsträckning skall lagras eller beredas och därefter
släppas ut på marknaden. Meddelandet behandlar även märkning av fisk.
Under första halvåret 1998 diskuterades meddelandet vid flera
tillfallen. Kommissionen deltog i möte med representanter från såväl
fiskerinäringen som staten. Under 1999 framläggs sannolikt förslag om
vissa förändringar i marknadspolitiken.
När det gäller återtaganden av fisk från den svenska marknaden så har
dessa under 1998 varit relativt små. Periodvis förekommer det emellertid
betydande återtåg av främst sill/strömming och kokräka.
18.3 Strukturpolitiken för fiskerinäringen
Nuvarande programperiod för strukturpolitiken avslutas i och med
utgången av 1999.1 mitten av juli 1997 presenterade kommissionen, som
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
en del av Agenda 2000, sin övergripande strategi för struktur- och
regionalpolitiken från och med år 2000. I mars 1998 presenterade
kommissionen förslag till förordningar om den framtida politiken, regler
för strukturfonderna samt prioriterade målområden.
De huvudsakliga diskussionerna angående Agenda 2000 och reformen
av strukturpolitiken har förts inom rådsarbetsgruppen för struktur-
fondsfrågor och en ad hoc-grupp, ordförandeskapets vänner, den s.k.
Amis-gruppen. Ansvarigt ministerråd är allmänna rådet. För fiskets del
innebär förslaget att de särskilda programmen för fiskerinäringen - mål
5 a och Pesca - ersätts med strukturåtgärder inom fiskerinäringen som
integreras i de regionala programmen och i ett program utanför mål 1 och
2. Med anledning av de omfattande förändringar förslaget innebär för
fiskerinäringen ställde det österrikiska ordförandeskapet ett antal
principiella frågor till medlemsländerna, som bl.a. behandlades på fiske-
rådsmötet den 22 oktober. Ordföranden redovisade fiskeministramas
synpunkter till ordföranden i allmänna rådet. På fiskerådsmötet den 17-
18 december presenterade kommissionen muntligen ett förslag till
Skr. 1998/99:60
150
tillämpningsförordning för strukturinsatser på fiskets område. Förslaget Skr. 1998/99:60
är kopplat till det övergripande Agenda 2000-förslaget men kommer att
förhandlas i fiskerådet.
19 Regional- och strukturpolitik
Inom EG råder stora skillnader i ekonomisk utvecklingsnivå mellan olika
regioner. Alltsedan EG-fördraget undertecknades 1957 är en gradvis
utjämning av dessa skillnader ett viktigt mål för EU:s verksamhet.
Den gemensamma regional- och strukturpolitiken är det viktigaste
instrumentet för att minska obalanserna och skillnaderna i ekonomisk
utveckling mellan regionerna och på så sätt skapa en högre grad av social
och ekonomisk sammanhållning inom unionen. Dessutom är minskade
regionala skillnader en nödvändighet om alla regioner inom unionen till
fullo skall kunna dra nytta av den inre marknaden och andra
tillväxtinriktade åtgärder, som tillsammans med bl.a. den tekniska
utvecklingen verkar i centraliserande riktning. EG:s regional- och
strukturpolitik kanaliseras via fem strukturfonder: regionalfonden, social-
fonden, jordbruksfonden, fonden för fiskets utveckling samt samman-
hållningsfonden. Av medlen från dessa fonder avsätts ca 90 procent till
sju olika mål för regional- och strukturpolitiken. Målen innefattar
kriterier för när EG:s regional- och strukturpolitik kan komma i fråga. Av
de sju målen är alla mål utom mål 1 aktuella för Sveriges del. Vidare
avsätts 9 procent av medlen till ett antal gemenskapsinitiativ, samt 1
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
procent till pilotprojekt.
Under perioden 1995-1999 kommer Sverige att sammanlagt ta emot ca
1,4 miljarder ecu från strukturfonderna, vilket motsvarar ca 12 miljarder
kr. Ett villkor för att medel från fondema skall betalas ut är att de
kompletteras med svenska offentliga medel samt i vissa fall privata
medel. Insatserna sker inom ramen för särskilda program, s.k. samlade
programdokument eller operationella program, som utarbetats av
regionala eller nationella myndigheter och som fastställts i förhandlingar
mellan kommissionen och svenska regeringen.
19.1 Målområden
19.1.1 De beslutande instanserna
För målen 2, 5b och 6 gäller att regionala beslutsgrupper, med status som
egna myndigheter, fattar beslut om EU-medel till nationella stödsystem
eller enskilda projekt. För beslut inom mål 3 har regionala partnerskap
inrättats för att bistå länsarbetsnämnderna. Beslut om projekt inom mål 4
fattas av Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetens-
utveckling i samverkan med regionala partnerskap. För mål 5a fattas
besluten av Jordbruksverket och Fiskeriverket eller länsstyrelsen.
151
Särskilda övervakningskommittéer har inrättats med uppgift att ge Skr. 1998/99:60
riktlinjer för, följa upp och föreslå förändringar av programmen samt
utvärdera hur dessa genomförs. Kommittésekretariat är Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) för mål 2 och mål 6, Arbets-
marknadsstyrelsen (AMS) för mål 3, Svenska EU-programkontoret för
utbildning och kompetensutveckling för mål 4 samt Glesbygdsverket för
mål 5b. Jordbruksverket och Fiskeriverket är sekretariat för över-
vakningskommittéerna inom mål 5a för de åtgärder som har krav på att
en övervakningskommitté skall finnas.
Utbetalande myndigheter som är fondansvariga myndigheter gentemot
kommissionen är NUTEK för den regionala fonden, AMS för den sociala
fonden, Jordbruksverket för jordbruksfonden och Fiskeriverket för
fonden för fiskets utveckling.
Programperioden 1995-1999 går mot sitt slut och flera av programmen
är till stor del intecknade genom beslut. Mot slutet av 1998 har arbetet
alltmer inriktats på uppföljning och utbetalningar. I november 1998
genomfördes en konferens med deltagande från kommissionen om hur
program avslutas.
På regeringens uppdrag har de centrala fondansvariga myndigheterna
för innevarande period gjort en översyn för att utveckla arbetsformer och
administrativa rutiner. Syftet med uppdraget har varit att underlätta
genomförandet av programmen. Uppdraget redovisades i december 1998.
Regeringen har beslutat att tillkalla en särskild utredare för de
geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa program-
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
period åren 2000—2006. Utredaren skall redovisa förslag till dels former
för hur de nya programmen skall tas fram, dels organisation för att
genomföra programmen. Regeringen har även utsett en särskild utredare
som skall lämna förslag till inriktningen av nya mål 3 m.m. för
kommande programperiod. Båda uppdragen skall redovisas den 26
februari 1999 och utgör en del av förberedelserna inför nästa program-
period.
19.1.2 Mål 2 - omvandling av regioner med industriell
tillbakagång
Mål 2 syftar till omvandling av regioner som påverkats av industriell
tillbakagång. I Sverige har fem mål 2-områden avgränsats: Bergslagen,
Fyrstad, delar av Blekinge, norra Norrlandskusten och Ångermanlands-
kusten. Mål 2-områdena får ca 1,4 miljarder kr från strukturfonderna
under perioden 1995-1999. Till detta kommer svensk offentlig med-
finansiering som uppgår till ca 3 miljarder kr samt privata medel.
I oktober 1998 hade beslutsgrupperna godkänt projekt för närmare 80
procent av EU-medlen för programperioden och 22 procent var utbetalt
till projektägama. Besluten och utbetalningarna i de fem mål 2-områdena
fördelar sig enligt följande:
152
Mål 2-område
Skr. 1998/99:60
Beslut och utbetalningar t.o.m. september
1998
EU-ram
i miljoner kr
1995-1999
Beslut i
procent av
EU-ramen
Utbetalningar
i procent av
EU-ramen
Bergslagen
589
85
22
Fyrstad
211
83
15
Blekinge
132
80
30
norra Norrlandskusten
316
59
16
Ångermanlandskusten
158
70
20
Totalt
1 406
77
22
öd har lämnats till ett
stort antal
projekt inriktade
på små och
medelstora företag. Projekten syftar bl.a. till att stimulera nyföretagande
och marknadsutvidgning i företagen såväl nationellt som internationellt.
Det finns även projekt som är inriktade på att öka kompetensen inom
särskilda områden, t.ex. informationsteknik. Ett antal projekt är av
samverkanskaraktär, där flera företag inleder samarbete om t.ex. produkt-
och processutveckling. Inriktningen på projekten gör att antalet nya
arbetstillfällen är en viktig resultatindikator. Enligt målsättningen med
mål 2-programmen skall 19 000 nya arbetstillfällen skapas. De projekt
som hittills slutredo visats bedöms ha bidragit till att skapa 3 500 nya
arbetstillfällen.
19.1.3 Mål 3 - bekämpning av långtids- och
ungdomsarbetslöshet
Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, bekämpa
långtidsarbetslöshet och stödja personer som riskerar att uteslutas från
arbetsmarknaden. Till den senare gruppen räknas i programmet
invandrare och arbetshandikappade. De svenska mål 3-insatserna är
inriktade på kompetensutveckling, vägar till sysselsättning via dator-
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
teknikens aktivitetscentrum, vägledning och rådgivning, utveckling av
små och medelstora företag samt hjälp till egen företagarverksamhet. Ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra insatserna. Mål 3-programmet
ligger väl i linje med den svenska s.k. arbetslinjen, där syftet är att
engagera de arbetssökande i aktiva åtgärder som platsförmedling,
rådgivning och utbildning för att de snabbt skall komma in på arbets-
marknaden.
Sverige har för mål 3 under programperioden 1995-1999 tilldelats ca
364 miljoner ecu, eller ca 3,1 miljarder kr, från Europeiska socialfonden.
Till detta kommer nationell medfinansiering om ca 445 miljoner ecu,
vilket motsvarar ca 3,8 miljarder kr. I september 1998 hade samtliga
socialfondsmedel inom programmet intecknats genom beslut. Även
153
utbetalningarna ligger på en relativt sett hög nivå. I slutet av oktober Skr. 1998/99:60
1998 hade ca 58 procent av medlen utbetalats till projektanordnama.
Från programmets start i juli 1995 till och med oktober 1998 hade
totalt 131 000 personer deltagit i mål 3, fördelade på ca 1 600 projekt.
Mer än hälften av deltagarna återfinns i projekt som särskilt har riktats
till långtidsarbetslösa och 39 procent av deltagarna har omfattats av
projekt för unga.
Stora insatser har gjorts inom mål 3 för att sprida erfarenheter från
programmet. Bl.a. har en förteckning över ca 100 projekt som utgör
särskilt goda exempel tagits fram. I den senaste utvärderingsrapporten
avseende mål 3, vilken avlämnades i maj 1998, föreslås bl.a. åtgärder i
syfte att just förskjuta tyngdpunkten i verksamheten till mer av
uppföljning och spridning av erfarenheter från genomförda projekt. I
rapporten görs vidare en jämförelse mellan mål 3 och ordinarie arbets-
marknadspolitiska åtgärder med avseende på andelen deltagare som
erhållit arbete. Jämförelsen tyder preliminärt på ett något sämre resultat
för mål 3 än genomsnittet för övriga åtgärder. I detta sammanhang bör
dock nämnas att ett kriterium inom mål 3 är att projekten skall vara
nyskapande. De syftar således till att pröva nya vägar inom arbets-
marknadspolitiken och resultaten kan därför variera väsentligt mellan
olika projekt.
19.1.4 Mål 4 - kompetensutveckling av anställda
Mål 4 syftar till att ge kompetensutveckling till anställda som hotas av
arbetslöshet till följd av strukturella förändringar. Insatserna skall
kopplas till en utveckling av företaget och nya sätt att organisera arbetet.
Målgruppen är anställda i företag med upp till 49 anställda, men i vissa
fall kan insatserna omfatta anställda i företag med upp till 250 anställda.
Sverige har som första medlemsstat fått utvidga målgruppen till anställda
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
inom vård och omsorg i offentlig sektor. Av dem som omfattas av mål 4-
insatsema skall hälften vara kvinnor.
Mål 4 genomförs i två steg. Steg 1 omfattar en analys av de anställdas
och företagets behov, varefter en handlingsplan skall upprättas. Steg 2
innebär att handlingsplanen genomförs. Det kan därvid handla om
kompetensutveckling och organisationsutveckling genom interna insatser
eller med stöd av studieförbund, utbildningsföretag eller offentliga
utbildningsanordnare. Inom programmet finns dessutom en åtgärd, den
s.k. åtgärd 3, som syftar till att bilda nätverk mellan företag eller
institutioner. Från programmets start i juni 1996 till och med oktober
1998 hade ca 13 000 företag med totalt 235 000 anställda beviljats stöd
för steg 1-insatser. Under samma period hade ca 7 700 beslut om stöd till
steg 2-insatser fattats, liksom drygt 1 000 beslut om åtgärd 3.
Mål 4 omfattar för programperioden 1996-1999 bidragsmedel om
totalt ca 369 miljoner ecu, eller ca 3,1 miljarder kr, vilka till lika delar
utgörs av medel från Europeiska socialfonden och statlig med-
finansiering. Till detta kommer samma belopp som medfinansiering från
företagen. Av socialfondsmedlen hade ca 75 procent intecknats genom
154
beslut och ca 34 procent utbetalats till projektanordnare till och med Skr. 1998/99:60
oktober 1998.
Arbetet inom mål 4 är starkt decentraliserat vilket har bidragit till ett
stort engagemang hos ledamöterna inom de regionala partnerskapen för
programmet. I den senaste utvärderingsrapporten avseende mål 4, som
avlämnades i oktober 1998, redovisas bl.a. att genomförande-
organisationen för programmet har fungerat väl. Insatser bör enligt
rapporten dock göras för att förbättra uppföljningen och genomförandet
av åtgärd 3. Dessutom påpekas behovet av att börja utveckla
stödfunktioner för programmets avslutande.
19.1.5 Mål 5a - lantbrukets och fiskets omstrukturering och
modernisering
Investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller ren-
skötselföretag tillämpades under 1998 för första gången under ett helt år.
Stödet regleras i förordningen (1996:1431) om investeringsstöd till före-
tagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag. Intresset för
stödet har varit stort.
Det har under 1998 också funnits ett stort intresse att komma i
åtnjutande av stöd till investeringar som avser förädling eller saluföring
av produkter från jordbruket eller skogsbruket (SFS 1995:1271). Under
året genomfördes en halvtidsutvärdering av stödet. Inga genomgripande
förändringar av stödutformning eller stödvillkor föreslogs i denna
utvärdering.
Sverige tillämpar utöver de ovan nämnda stödformerna även startstöd
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag
samt kompensationsbidrag till mindre gynnade områden. Det nya
regelverk för mål 5a-stöden som föreslås i Agenda 2000 beskrivs i
avsnitten 3.2.2 och 16.1.4.
För fiskerinäringen har strukturstöd varit tillgängligt under hela 1998.
Efterfrågan på stöd till de investeringar och åtgärder som regleras i
förordning (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
har varit stor, särskilt vad avser investeringar i utrustning i hamnar och i
beredningsföretag. Övervakningskommittén för mål 5a fiske har under
1998 beslutat om omfördelning till de områden där efterfrågan har varit
störst. Inga ändringar vad gäller stödvillkor har beslutats under året.
19.1.6 Mål 5b - utveckling av landsbygdsområden
Mål 5b syftar till utveckling av landsbygdsområden. Sverige har fem mål
5b-områden: Sydöstra Sverige, Västra Sverige, Skärgården (omfattar
bebodda öar utan fast landförbindelse), Gotland samt Västerbotten/
Gävleborg/Dalama. Mål 5b omfattar, efter omfördelning från 5a-åtgärder
och indexering, 1,3 miljarder kr under perioden 1995-1999. Till detta
kommer svensk offentlig medfinansiering, som uppgår till 2,7 miljarder
kr, samt privata medel.
155
I oktober 1998 hade beslutsgrupperna godkänt projekt för 73 procent Skr. 1998/99:60
av EU-medlen för programperioden, och 20 procent var utbetalt till
projektägama. Besluten och utbetalningarna i de fem mål 5b-områdena
fördelar sig enligt följande:
Mål 5b-område
Beslut och utbetalningar t.o.m. september 1998
EU ram i
miljoner kr
1995-1999
Beslut i
procent av
EU-ramen
Utbetalningar
i procent av
EU-ramen
Sydöstra Sverige
437
65
20
Västra Sverige
274
95
26
Skärgården
64
54
10
Gotland
117
53
20
V ästerbotten/Gävle-
borg/D alama
383
77
18
Totalt
1 275
73
20
Programmen har olika karaktär, men generellt sett har utvecklingsinsatser
för näringslivsutveckling, kultur och turism haft störst omfattning. Enligt
målsättningen i programmen skall ca 10 000 arbetstillfällen skapas, och
enligt de slutredo visade projekten har ca 2 500 nya arbetstillfällen
skapats i 5b-områdena.
19.1.7 Mål 6 - utveckling av glest befolkade områden
Mål 6 syftar till utveckling av glest befolkade områden. Mål 6 berör 43
kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Västemorrlands, Jämtlands,
Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Den ekonomiska ramen från
EU uppgår, efter omfördelning från 5a-åtgärder och indexering, till ca
2,6 miljarder kr för perioden 1995-1999. Sveriges offentliga med-
finansiering är ca 2,4 miljarder kr. Den totala ramen för programmet är
ca 6,3 miljarder kr.
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
Mål 6 Beslut och utbetalningar t.o. m. september 1998
EU-ram
i miljoner kr
1995-1999
Beslut i
procent av
EU-ramen
Utbetalningar i
procent av
EU-ramen
2 551
69
27
I oktober 1998 hade beslutsgrupperna beviljat totalt 1 771 miljoner kr av
EU-ramen till projekt. Till detta kommer 2 072 miljoner kr från svenska
offentliga finansiärer och 771 miljoner kr från privata finansiärer. Enligt
målsättningen i programmet skall det skapas 9 500 nya arbetstillfällen
under programperioden, och för de projekt som avslutats redovisas att det
skapats ca 2 700 nya arbetstillfällen.
156
19.2 Gemenskapsinitiativ
Av strukturfondsmedlen används ca 9 procent för så kallade
gemenskapsinitiativ som initieras av kommissionen och som omfattar
insatser inom ett antal områden gemensamma för hela unionen.
Gemenskapsprogrammen styrs på samma sätt som målprogrammen via
övervakningskommittéer som följer upp och utvärderar hur programmen
genomförs. Programdokumenten benämns operativa program. Närings-
och teknikutvecklingsverket är kommittésekretariat för Interreg II A,
Konver, Urban och Småföretagsinitiativet; Glesbygdsverket för Leader
II; Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling
för Adapt och Employment; Fiskeriverket för Pesca. Fem länsstyrelser,
Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Värmland och Västra Götaland, har
utsetts att vara utbetalande myndigheter för fem Interreg ILA-program.
Under år 1998 beslutade förvaltningskommittén för gemenskaps-
initiativen att godta kommissionens föreslag att 100 miljoner ecu skall
överföras till Peace-initiativet för Nordirland från övriga gemenskaps-
initiativ. För Sveriges del gäller det 1,2 miljoner ecu, vilket motsvarar ca
10.2 miljoner kr. Sverige har föreslagit kommissionen att 8,5 miljoner
kronor skall tas från Interreg IIA-programmet Nordkalotten och 1,7
miljoner kr från Pesca-programmet.
Sverige omfattas av sammanlagt åtta Interreg IIA-program med syfte
att stärka och utveckla det gränsregionala samarbetet mellan regioner i
Sverige, Danmark, Norge, Finland och Ryssland. De åtta programmen
omfattar totalt ca 525 miljoner kr från EU, varav den svenska delen utgör
ca 265 miljoner kr. Programmen omfattar lika mycket i svensk offentlig
medfmansiering, och därutöver tillkommer privat finansiering. I oktober
1998 hade närmare 60 procent av budgeten intecknats och 10 procent
utbetalats. Beslut och utbetalningar för de sex program som Sverige
administrerar redovisas nedan.
Skr. 1998/99:60
Interreg IIA-program
Beslut och utbetalningar t.o.m. 1998 för de
program som administreras av Sverige
EU-ram
i miljoner kr
1995-1999
Beslut i
procent av
EU-ramen
Utbetalningar
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
i procent av
EU-ramen
Öresund (Sv)
51
48
8
Bohus/Dals/Östfold
47
76
14
V ärmland/Dalama/
38
68
11
Hedmark
J ämtland/T röndelag
47
58
10
Kvarken-Mittskandia
56
59
18
Nordkalotten
104
49
4
Totalt
343
57
10
157
I de halvtidsutvärderingsrapporter som redovisats på övervaknings-
kommittéerna under hösten konstateras att Interreg-programmen och
framfor allt de svensk-norska programmen är på god väg att genomföras.
Sverige deltar även i två Interreg IIC program, vars syfte är att öka
transnationellt samarbete över gränserna avseende regional utvecklings-
planering. Dessa program är Östersjön där delar av Sverige, Danmark,
Tyskland och Finland samt även delar av angränsande icke-medlems-
stater ingår, dels Nordsjön där delar av Sverige, Danmark, Tyskland,
Nederländerna, Storbritannien och Norge ingår. Programmen godkändes
av kommissionen i december 1997.
Employment har till syfte att genom transnationella utvecklingsprojekt
öka jämställdheten på arbetsmarknaden samt förbättra möjligheterna till
arbete för arbetshandikappade, utsatta grupper och ungdomar. Antalet
projekt inom Employment uppgår till totalt 120, fördelat på två
ansökningsomgångar under programperioden. Arbetet med Employment
har under året gått in i en ny fas där tyngdpunkten ligger på spridning och
s.k. mainstreaming med sikte på mål 3 och ordinarie verksamhet. I den
oberoende utvärdering som rapporterats under år 1998 pekas bl.a. på
behovet av en ökad samverkan med myndigheter och andra aktörer för ett
erfarenhetsutbyte kring projektens resultat.
Adapt syftar till att genom transnationella utvecklingsprojekt
underlätta för anställda att klara arbetsmarknadens förändrade krav,
skapa nya arbetstillfällen och stärka företagens konkurrensförmåga.
Totalt 55 projekt har beslutats inom Adapt, fördelade på två
ansökningsomgångar. Arbetet har under år 1998 bl.a. inriktats på
spridning av resultaten inom programmet till mål 4 och ordinarie verk-
samhet. Under året har ytterligare en oberoende utvärdering upphandlats.
Konver syftar till att bidra till ekonomisk utveckling i regioner som
sedan länge är starkt beroende av försvarssektom. I Sverige ingår
kommunerna Karlskoga och Karlsborg.
Leader II syftar till att utveckla människors initiativkraft och
engagemang för att stimulera en fortsatt ekonomisk utveckling av
landsbygden. Leader II genomförs i Sverige inom ramen för två
operativa program, ett för mål 6-området och ett för 5b-områdena.
Insatserna sker via s.k. LAG (local action group) som genomför projekt i
geografiskt avgränsade områden. Under år 1998 har beslutstakten
fördubblats.
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
Pesca syftar till att främja ökad variation inom näringslivet på orter
som varit starkt beroende av fiskerinäringen. Sexton kommuner inom
fem områden (Norrlandskusten, ostkusten, sydkusten, västkusten samt
insjön Vänern) berörs av initiativet.
Småföretagsinitiativet vänder sig till små och medelstora företag i
målområdena 2, 5b och 6. Stöd kan ges för insatser inom tre områden:
marknadsutveckling, användning av ny teknik samt miljöstrategier.
Urban syftar till att angripa problem i stadsområden och förorter. I
Sverige berörs endast ett par stadsdelar i Malmö kommun.
Nedan visas en sammanställning över beslut och utbetalningar för
övriga gemenskapsinitiativ t .o.m. september 1998.
Skr. 1998/99:60
158
Skr. 1998/99:60
EU-ram i
miljoner kr
1995-1999
Beslut i
procent av
EU-ramen
Utbetalningar i
procent av
EU-ramen
Employment
209
99
49
Adapt
114
95
29
Konver
29
37
3
Leader
137
39
5
Pesca
34
24
2
Småföretagsinitiativet
146
80
3
Urban
42
80
3
Totalt
711
75
20
I oktober 1998 hade 75 procent av den totala budgeten för
gemenskapsinitiativen intecknats och 20 procent utbetalats. Det är
framförallt Adapt och Employment som härvid redovisar höga nivåer.
20 Miljö
EU:s miljöpolitik skall bidra till att bevara, skydda och förbättra miljön,
skydda människors hälsa, utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt
samt främja åtgärder på internationell nivå. Miljöfrågorna har funnits på
gemenskapens dagordning sedan 1972 då det första handlings-
programmet för miljön antogs. Formerna för den gemensamma miljö-
politiken utvecklades ytterligare när Unionsfördraget trädde i kraft 1993.
De ändringar i fördraget som kommer att införas genom Amsterdam-
fördraget innebär ännu en viktig utveckling av de grundläggande
principerna för skyddet av miljön. Hållbar utveckling slås fast som ett
övergripande mål för hela EU.
Under 1998 har det hållits fyra miljöministerrådsmöten. Vidare
arrangerades ett gemensamt miljö- och transportministermöte förberett av
ett informellt ministermöte. I april hölls ett informellt miljöministermöte
om kemikaliestrategier och om integration av miljön i alla samhälls-
sektorer. I juli anordnades ytterligare ett informellt miljöministermöte,
denna gång om miljö och fömybara energikällor.
20.1 Utvecklingen på de av Sverige prioriterade områdena
20.1.1 Integration av miljö och hållbar utveckling inom EU
Amsterdamfördraget leder till att målet om hållbar utveckling skrivs in i
EG- och Unionsfördragen (artikel 2 i respektive fördrag) och till en
förstärkning av principen om integrering av miljöhänsyn inom olika
159
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
politikområden (artikel 6 i EG-fördraget). Vid Europeiska rådets möte i Skr. 1998/99:60
Luxemburg i december 1997 beslöts på svenskt initiativ att till nästa
toppmöte i Cardiff utarbeta en strategi för att konkretisera dessa
principer.
Detta initiativ ledde fram till att Europeiska rådet i Cardiff antog ett
flertal slutsatser, som grundar sig på förslag från kommissionen, i syfte
att stärka arbetet med hållbar utveckling inom gemenskapen. Av
slutsatserna framgår bl.a. att viktigare policyförslag från kommissionen i
princip skall åtföljas av en bedömning av förslagens miljöeffekter och att
de olika ministerråden skall upprätta strategier för att integrera
miljöhänsyn inom sina politikområden. Transport-, energi- och
jordbruksråden uppmanades inleda denna process.
Under hösten 1998 pågick ett intensivt svenskt arbete för att följa upp
Cardiffslutsatsema. Sverige drev en aktiv linje i samtliga tre sektorsråd
och de svenska prioriteringarna inför Europeiska rådets möte i Wien fick
ett stort genomslag. Slutsatserna från detta möte innebär bl.a. att
ytterligare tre politikområden - inre marknaden, industri och
utvecklingsbistånd - pekas ut. Vidare skall en samlad utvärdering göras
vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i slutet av 1999, varvid
riktlinjer för det fortsatta arbetet skall dras upp.
20.1.2 Kampen mot försurning
Försurningsstrategin
I mars 1995 lyckades Sverige få igenom ett uppdrag till kommissionen
att utveckla en strategi för att begränsa utsläppen av försurande ämnen.
Kommissionen presenterade sitt meddelande om en strategi för att
bekämpa försurningen i mars 1997.
Det långsiktiga målet i kommissionens förslag till strategi är att
utsläppen av försurande ämnen skall minskas så att kritiska belastnings-
gränser, dvs. gränserna för vad naturen tål, inte överskrids någonstans i
unionen. I strategin föreslås också ett konkret delmål: att minska arealen
med oskyddade ekosystem med 50 procent till år 2010.
Kommissionen föreslog i sitt meddelande ett antal åtgärder för att
uppnå delmålet. Ett centralt förslag är ett planerat direktiv som anger
nationella tak för utsläpp av försurande ämnen (svaveldioxid, kväve-
oxider och ammoniak). Andra förslag är ratificering av 1994 års
svavelprotokoll, direktiv för att begränsa svavelhalten i tung eldningsolja,
revidering av direktivet om utsläppsbegränsningar från stora
förbränningsanläggningar, förslag på åtgärder som medlemsländerna kan
vidta mot utsläpp från sjöfarten inom ramen för Internationella
sjöfartsorganisationen IMO, där Östersjön och hela eller delar av
Nordsjön föreslås bli områden där lägre svavelhalter i marin bunkerolja
skall gälla.
160
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
Rådet ställde sig bakom kommissionens forslag till utformning av Skr. 1998/99:60
strategin genom att anta rådsslutsatser. Kommissionen har sedan arbetat
vidare med förslagen under 1998.
Det pågående arbetet med förslagen i försurningsstrategin
Kväveoxider och.flyktiga organiska ämnen bidrar både till försurning och
bildning av marknära ozon. Kommissionen har också arbetat med en
strategi för marknära ozon. Det förslag till direktiv med nationella
utsläppstak som kommissionen har arbetat med under 1998 har därför
kompletterats med att inkludera tak för flyktiga organiska ämnen. På
detta sätt erhålls de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska
dessa miljöproblem.
Förslaget om en revidering av direktiv 93/12/EG om svavelhalten i
flytande bränslen har behandlats i rådsarbetsgruppen under våren 1998
och en gemensam ståndpunkt antogs under hösten 1998. I och med att
detta direktiv behandlades togs också frågan om sjöfartens utsläpp upp
och det resulterade i att kommissionen skall utreda de olika åtgärder som
står till buds på sjöfartsområdet och återkomma med ett förslag under år
2000.
Förslaget om revidering av direktiv 88/609/EEG om begränsning av
vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar presenterades av
kommissionen i juli 1998 och behandlingen i rådsarbetsgruppen väntas
under våren 1999.
Under året har kommissionen kallat till expertmöten för att diskutera
ett förslag till direktiv med nationella tak för utsläpp av försurande och
oxidantbildande ämnen. Den ambitionsnivå som nu finns hos
kommissionen motsvarar det som rådet kom överens om på rådsmötet i
december 1997. Kommissionens förslag väntas tidigt under 1999.
20.1.3 Kretsloppsanpassning och resurseffektivisering
Batterier
Kommissionen har under 1998 hanterat frågan om kvicksilverhaltiga
batterier separat från den planerade större revideringen av direktivet om
batterier och ackumulatorer. Detta förfarande har delvis motiverats av
Sveriges och Österrikes strängare krav avseende kvicksilverhaltiga
batterier i anslutningsfördragen. Innan utgången av 1999 skall samtliga
EU-länder ha förbjudit saluhållande av batterier med en kvicksilverhalt
över 0,0005 viktprocent. Batterier av knappcellstyp och en halt upp till 2
viktprocent är undantagna från förbudet.
Avfall
Under året har rådet antagit en gemensam ståndpunkt om ett nytt direktiv
om deponering av avfall. Direktivet innehåller bl.a. skärpta krav på
161
6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
miljöskydd för deponier samt krav på att avfall förbehandlas innan det
deponeras. Vidare skall varje land utarbeta en strategi för att minska
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
deponeringen av organiskt avfall. Direktivet beräknas bli slutligt antaget
under början av 1999.
Kommissionen har under 1998 tagit fram ett förslag till direktiv om
förbränning av icke-farligt avfall. Det nya direktivförslaget kommer att
ersätta två nu gällande direktiv om förbränning av kommunalt avfall.
Förslaget innehåller skärpta miljökrav.
Återvinning
Rådet har under hösten 1998 antagit en resolution om återvinnings-
industrins konkurrenskraft som uppföljning till ett meddelande från
kommissionen. Både meddelandet och resolutionen understryker
integrering av miljöhänsyn och näringslivsutveckling. Resultatet av
arbetet blir ett nytt återvinningsforum som skall ge rekommendationer till
kommissionen angående återvinningsfrågor. Forumet kommer att bildas
under 1999 och bestå av representanter för olika intressentgrupper.
Uttjänta elektriska och elektroniska produkter tillhör en av de
avfallsströmmar som prioriterats i kommissionens arbete med avfalls-
frågor. Kommissionen har nu påbörjat arbetet med regler för omhänder-
tagande av elektriska och elektroniska produkter. I detta arbete har
medlemsländerna under 1998 deltagit vid expertgruppsmöten initierade
av kommissionen. Denna har tidigare uttalat att den avser att lägga fram
ett direktivförslag på det området under 1998. Regeringen ser positivt på
kommissionens arbete inom detta område.
Förslag till direktiv om uttjänta fordon har under hösten 1998 tagits
upp till behandling i rådets miljöarbetsgrupp. Förslaget syftar till att
säkerställa en hög miljöskyddsnivå och till att bevara den inre
marknadens funktion. Det syftar också till att förhindra uppkomsten av
avfall från fordon och till att främja återanvändning, materialåtervinning
och återvinning av fordon och deras komponenter. Regeringen ser
positivt på förslaget som har stora likheter med de svenska reglerna på
området.
Under 1998 har kommissionen presenterat ett förslag till beslut om
villkor för att bevilja undantag för lådor, backar och pallar i plast
avseende de halter av tungmetaller som fastställts i direktiv 94/62/EG om
förpackningar och förpackningsavfall. Direktivet förutsätter att de
faktiska nivåerna revideras och antas av rådet och parlamentet senast år
2001. Arbetet med revideringen har påbörjats under 1998 och
kommissionen väntas presentera ett förslag under första halvåret 1999.
En konsultbyrå presenterade i mars 1998 på uppdrag av kommissionen
en rapport om IPP, Integrated Product Policy, som de gjort på uppdrag av
kommissionen. I december 1998 bjöd kommissionen in berörda aktörer
till en workshop där konsultrapporten utgjorde underlag för diskussion.
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
Kommissionen kommer nu mot bakgrund av rekommendationer från
workshopen att lägga fram riktlinjer för det fortsatta arbetet med en
miljövarupolicy. Regeringen följer noga detta arbete.
Skr. 1998/99:60
162
20.1.4 Översyn av regler om genetiskt modifierade organismer Skr. 1998/99:60
Genetiskt modifierade organismer (GMO) regleras i EG huvudsakligen
av två direktiv, dels 90/219/EEG om innesluten användning, dels
90/220/EEG om avsiktlig utsättning i miljön. De båda direktiven har setts
över för att förenkla och effektivisera de administrativa procedurer som
följer av dem med bibehållen säkerhet för miljön och hälsan. Under det
gångna året har en ändring av det förstnämnda direktivet slutligen
antagits och ett i många avseenden förbättrat regelverk finns nu. Sverige
har fått gehör för bl.a. stärkt informationskrav, adekvat riskklassificering,
klarare definitioner m.m.
Arbetet med att ändra det mer kontroversiella direktivet (90/220/EEG)
påbörjades under sommaren 1998 sedan kommissionen den 23 februari
samma år lagt fram ett förslag till ändrat direktiv. Även här är ett
huvudsyfte att förenkla och effektivisera de administrativa rutinerna utan
att säkerheten för miljö och hälsa försvagas. Under förhandlingarna inom
EG har Sverige framgångsrikt drivit att den riskbedömning som krävs för
aktiviteter i miljön med GMO omfattar direkta och indirekta såväl som
omedelbara och fördröjda effekter samt att denna bedömning sker med
stöd av vissa tillgängliga tekniker. Sverige har även arbetat för att
riskbedömningarna görs enligt gemensamt överenskomna principer för
att inom EG nå en samsyn vad avser potentiella risker med GMO.
Sverige har även varit delaktigt i framtagandet av ett gemensamt
uppföljningsprogram om miljöeffekter av insektsresistenta grödor inom
EG. Under revideringen har Sverige verkat för att etiska aspekter ska ges
större utrymme i det kommande direktivet. Förhandlingarna om ett
ändrat direktiv kommer att fortsätta under 1999.
Inom ramen för FN-konventionen om biologisk mångfald förhandlas
ett biotekniksäkerhetsprotokoll, vilket syftar till att undvika att
gränsöverskridande transporter av levande organismer modifierade
genom modem bioteknik skadar bevarandet och det hållbara nyttjandet
av biologisk mångfald. Under 1998 har två förhandlingsmöten ägt mm
och det sjätte och avslutande mötet går av stapeln i februari 1999. EG har
som part till konventionen varit en pådrivande aktör i förhandlingarna
bl.a. i syfte att säkerställa att utvecklingsländerna kan få till stånd interna
regelverk och att information om gränsöverskridande transporter ges till
det importerande landet. Under 1998 har ett antal interna EG-möten
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
hållits och Sverige har där varit en pådrivande part, inte minst för att nå
samordning mellan protokollets utformning och det under året påbörjade
förändringsarbetet med direktiv 90/220/EEG.
163
20.1.5 Höjd ambitionsnivå for kemikalier och Skr. 1998/99:60
bekämpningsmedel
Svenska undantag har höjt skyddsnivån inom EU
I och med utgången av 1998 upphörde den övergångstid för bevarande av
strängare regler på kemikalieområdet som Sverige, i likhet med Finland
och Österrike, fick i samband med anslutningen till unionen. I
anslutningsfördragen ingick att gemenskapen skulle se över sina regler på
de områden som de nya medlemsländerna fick undantag för. Denna
översyn har pågått intensivt under 1998 och diskussionerna slutfördes
sent under året. Kemikalieinspektionen och Miljödepartementet har gjort
stora ansträngningar för att få gehör för den svenska hållningen.
Resultatet är överlag mycket gott för Sveriges del och EU:s skyddsnivå
har höjts på flera områden. Detta gäller framför allt hur farliga ämnen
skall klassificeras och märkas. Ett betydelsfullt exempel är nya -
strängare för både Sverige och EU - krav på hur produkter som
innehåller petroleumprodukter ska märkas. Denna grupp av kemiska
ämnen ingår i 700-800 kemiska produkter på den svenska marknaden
och svarar för nästan alla allvarliga bamförgiftningar. I andra fall har
Sverige fått förlängd övergångstid. Detta gäller t.ex. rätten att tillämpa ett
gränsvärde för hur mycket kadmium som far finnas i handelsgödsel.
Förlängningen har sin bakgrund i att det inte i dag finns tillräckligt
underlag för att bedöma behovet av att införa gränsvärde för hela
gemenskapen. I avvaktan på att ett sådant underlag tas fram behåller
Sverige sitt gränsvärde under tre år.
EU har börjat arbeta med en kemikaliepolicy
Mot bakgrund av den långsamma takt som arbetet på
kemikalieområdet inom EU i många fall håller, har kraven på ett nytt
angreppssätt vuxit sig allt starkare. Detta fick till följd att kommissionen
vid det informella miljöministermötet i april 1998 åtog sig att göra en
utvärdering av det existerande regelverket på området. Vid miljörådet i
december 1998 presenterade kommissionen resultatet av den första delen
av detta arbete, vilket klart visade på behovet av att gå vidare och
förbättra arbetet på området.
Bekämpningsmedel
I början av året antogs ett nytt direktiv om biocider (98/8/EG). Det skall
vara införlivat i medlemsländernas lagstiftning senast under våren år
2000.
Inom ramen för det existerande direktivet om växtskyddsmedel - som
avser bekämpningsmedel inom jordbruket och trädgårdsodlingen - finns
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
ett program för utvärdering av alla verksamma ämnen som i dag används
i medlen. Sverige svarar för utvärderingen av fyra verksamma ämnen.
164
20.2 Bilavgas- och bränslefrågor
Under 1998 antog EG skärpta avgaskrav for samtliga lätta bilar. Beslutet
innebär att avgaskraven för personbilar och lätta lastbilar och bussar
skärps i två steg. För personbilar sker detta i ett första steg under år
2000-2001 och i ett andra år 2005-2006. För merparten av de lätta
lastbilarna och bussarna sker detta ett år senare.
Förutom den nämnda skärpningen kompletteras EG-rätten med regler
som kommer att ha betydande positiva effekter. Sverige drev och fick
gehör för att ett gemensamt system för tillverkaransvar införs inom EU.
Det innebär att medlemsstaterna har rätt att kontrollera om bilar uppfyller
utsläppskraven även sedan de har tagits i bruk. Om kontrollerna visar att
så ej är fallet kan typgodkännandemyndigheten efter egen utredning
tillåta att bilarna återkallas inom hela unionen och åtgärdas på
tillverkarens bekostnad.
Den andra viktiga punkten var att Sverige och Finland gemensamt drev
och fick gehör för att särskilda kallstartskrav skall införas inom EU.
Samtidigt tog EG beslut om att införa gemensamma miljökrav på
fordonsbränslen från år 2000. Dessa skärps i ett andra steg år 2005 för
både bensin och diesel. Sverige verkade bland annat för att de tillåtna
svavelhalterna skulle begränsas kraftigt. År 2005 skall de enligt det nya
direktivet högst vara 50 ppm.
20.3 Övriga miljöfrågor
20.3.1 EG:s miljöfond Life
Syftet med EG:s miljöfond Lifeär att bidra till utvecklingen och
genomförandet av EU:s miljöpolitik. Life administreras av
kommissionens miljödirektoratet (DGXI). I Sverige är enligt regerings-
beslut Naturvårdsverket i samråd med NUTEK ansvarig myndighet. Life
består av tre delar: miljöskydd, naturvård samt tredje land, dvs. ryska
Östersjökusten och länder som gränsar till Medelhavet. Life miljöskydd
finansierar demonstrationsprojekt som innebär nytänkande när det gäller
teknik eller metoder i ett europeiskt perspektiv. Partners i andra EU-
länder är inget krav, men är ofta en fördel. Life naturvård finansierar
projekt som bidrar till skydd eller vård av värdefulla naturtyper och vilda
arter av flora och fauna inom EU (enligt habitat- eller fågeldirektivet,
79/409/EEG och 92/43/EEG). Stödet inriktas särskilt mot områden som
kommer att ingå i Natura 2000, det europeiska nätverket av skyddade
områden.
EG fördelar ca 48 miljoner ecu per år vardera till miljöskydds- och
naturvårdsprojekt. Därutöver går 4,7 miljoner ecu till projekt i tredje
land. Stödet från EG är 30 procent av projektkostnaden för kommersiella
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
projekt och 50 procent för övriga. En ansökningsomgång äger rum varje
år. Ansökningarna tas emot av Naturvårdsverket innan de vidare-
befordras till kommissionen som utvärderar och beslutar vilka
Skr. 1998/99:60
165
ansökningar från alla EU-länder som beviljas stöd. Resultatet för Skr. 1998/99:60
Sveriges del har varit positivt med ungefar 7 procent av totalbudgeten
från Life till svenska miljöprojekt varje år. Under 1998 fick vi drygt 90
miljoner, vilket är 10 procent av budgeten för Life. Närmare information
och sökbara databaser över tidigare finansierade projekt finns under
adressen: http ://europa. eu. inf/comm/life/home
20.3.2 Kärnsäkerhet och strålskydd
EU:s medlemsländer samt kommissionen för Euratom har med
Internationella Atomenergiorganet (IAEA) förhandlat texten till tre
tilläggsprotokoll till de befintliga avtalen om tillämpningen av artiklarna
III. 1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. De
tre tilläggsprotokollen undertecknades den 22 september 1998 och är nu
föremål för ratifikation.
Rådet beslutade den 24 november 1998 att godkänna Euratoms
anslutning till konventionen om kärnsäkerhet. Rådet antog den 7
december 1998 slutsatser om kärnsäkerhet i samband med utvidgningen
av EU. I slutsatserna anmodar rådet kommissionen bl.a. att se till att
kärnsäkerhet ges hög prioritet i samband med partnerskap för anslutning
och betonar att reaktorer som inte kan förbättras till en rimlig kostnad så
att de når upp till internationellt godkända säkerhetsnivåer måste stängas.
20.3.3 Uppföljning av FN:s konferens om miljö och utveckling
EG blev genom goda förberedelser en dominerande aktör under det sjätte
mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) våren 1998.
Kommissionen ansvarar för att följa upp och driva på arbetet med
Agenda 21. Vid årets möte ingick Sverige i CSD:s byrå och den svenske
representanten ledde förhandlingarna om industri och hållbar utveckling.
Sverige medverkade till ett tydligt ställningstagande inom EU om
bekämpande av fattigdom - ett genomgående tema för CSD fram till år
2002. Sverige ansvarade också för att ta fram EG:s position för temat
utbildning. Här fastslogs att det krävs ett helhetsperspektiv för att nå fram
till en hållbar utveckling. Sötvatten var en annan av svenska prioriterade
frågor som behandlades. I det sammanhanget lyfte Sverige främst fram
genderfrågoma (dvs. jämställdhet mellan kvinnor och män), kopplingen
till fattigdomsaspektema samt betydelsen av sötvatten för ekosystemen.
CSD:s sjunde möte äger rum under våren 1999. Ett intensivt
förberedelsearbete pågår inom EU med att ta fram gemensamma
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
ställningstaganden avseende bl.a. havsfrågor samt hållbara konsumtions-
och produktionsmönster. Inom havsområdet är det globala överfisket,
utsläpp av farliga ämnen samt havens betydelse för de fattiga som källa
till mat och försörjningsmöjlighet viktiga frågor för svensk del. För temat
hållbara konsumtions- och produktionsmöjligheter har Sverige tagit på
sig ansvaret för att ta fram underlag för en EG-ståndpunkt. Här
prioriteras frågan om eko-effektivitet, konsumenternas beteende samt
166
styrmedel som kan användas för att nå mer hållbara konsumtions- och Skr. 1998/99:60
produktionsmönster.
20.3.4 Bevarande av biologisk mångfald
Den globala FN-konventionen om biologisk mångfald är en viktig
utgångspunkt för Europeiska unionens arbete på detta område.
Konventionens övergripande mål är att bevara och uthålligt nyttja den
biologiska mångfalden samt att rättvist fördela de nyttigheter som
uppkommer vid nyttjande av biologisk mångfald. Ett omfattande samråd
sker inom unionen inför konventionens partsmöten och intersessionella
aktiviteter. Sverige prioriterar detta arbete högt.
Inför det ljärde partsmötet med konventionen om biologisk mångfald
som hölls i Bratislava i maj 1998 presenterade kommissionen sin första
rapport över hur konventionen hittills genomförts inom EG.
Kommissionen har i ett meddelande till rådet och Europaparlamentet
presenterat sitt förslag till gemenskapsstrategi för biologisk mångfald.
Strategin fokuserar på sektorer med en hög grad av gemensam-
hetspolitik. Kommissionen kommer som en åtgärd till följd av strategin
att till utgången av 1999 utarbeta specifika aktionsplaner för bevarande
och uthålligt nyttjande av biologisk mångfald inom följande sektorer:
jordbruk, fiske, naturvård, regionalpolitik och fysisk planering samt
utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete. Där så behövs kommer
aktionsplanerna att innehålla förslag till rättsliga instrument. De kommer
även att innehålla uppgifter om förslagens kostnadseffektivitet. Efter att
planerna antagits åligger det respektive sektor att se till att de genomförs.
EG:s viktigaste instrument för den gemensamma naturvårdspolitiken är
direktiven om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) och bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter (92/43/EEG), det s.k art- och
habitatdirektivet. Enligt dessa direktiv skall ett sammanhängande
ekologiskt nätverk av skyddade naturområden bildas i Europa. Syftet
med nätverket, Natura 2000, är att bevara den biologiska mångfalden.
Under året har Sverige föreslagit 421 objekt som skall beredas skydd
enligt habitatdirektivet och 55 nya objekt enligt fågeldirektivet.
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
Tillsammans med tidigare föreslagna områden är 1 598 områden
föreslagna att ingå i Natura 2 000. Den sammanlagda arealen uppgår till
närmare 10 procent av landets yta.
Sverige ligger väl framme när det gäller att redovisa sina förslag till
kommissionen och är det land som föreslagit störst areal till nätverket
och efter Italien flest områden.
20.3.5 Räddningstjänst, farlig industriell verksamhet
Rådet beslutade i december 1996 om det nya Seveso-direktivet
(96/82/EG) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår. Det fortsatta arbetet
med att genomföra direktivet i medlemsstaterna har behandlats av
kommissionens Seveso-kommitté vid två möten under 1998. Härutöver
167
har arbete skett i kommitténs undergrupper avseende vissa tillämpnings- Skr. 1998/99:60
frågor m.m.
Ett lagförslag om det svenska genomförandet av direktivet har beretts
inom Regeringskansliet hösten 1998. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med förslag till lagstiftning våren 1999.
Rådet beslutade vidare i december 1997 om ett tvåårigt program om
gemenskapsåtgärder för främjande av räddningstjänst (98/22/EG).
Programmet, som påbörjats under 1998, syftar till att utveckla förmågan
hos medlemsstaternas räddningstjänster att hantera svåra olyckor och
naturkatastrofer. Under 1998 har fyra möten hållits i den kommitté som
är knuten till programmet.
21 Konsumentpolitik
EU-samarbetet när det gäller konsumentpolitiken skall enligt fördraget
bidra till att en hög skyddsnivå uppnås genom tillnärmning av medlems-
staternas bestämmelser som syftar till att upprätthålla den inre marknaden
och få den att fungera. Gemenskapen kan också göra särskilda insatser
som understöder och kompletterar medlemsstaternas politik på området.
Ändringarna genom Amsterdamfördraget kommer att innebära att det blir
tydligt att konsumentpolitiken även är ett självständigt politikområde.
Vidare medför Amsterdamfördraget bl.a. att hänsyn skall tas till
konsumentkraven när gemenskapens övriga politik och verksamhet
utformas och genomförs. En konferens hölls i Dublin den 2-3 oktober
1998 om konsumenterna och Amsterdamfördraget.
I regeringsförklaringen har konsumentskyddet i EU lyfts fram som en
prioriterad fråga. En arbetsgrupp har inrättats för att behandla frågan om
starkare konsumentskydd i EU, bl.a. genom upprättande av nationella
handlingsprogram.
21.1 Ram fastställs för gemenskapens verksamhet till
förmån för konsumenter
Åtgärder för att stödja gemenskapens konsumentpolitik har under åren
finansierats över EU-budgeten. Under de senaste åren har behovet ökat
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
av en tydlig rättslig grund för finansieringen. En dom från EG-domstolen
från den 12 maj 1998 understryker att enbart icke betydelsefulla åtgärder
kan vidtas utan att en sekundärrättslig rättsakt, en s.k. grundrättsakt, först
antas.
Beslutet om en allmän ram för gemenskapens verksamhet till förmån
för konsumenter avser en femårsperiod och syftar till att redovisa de
aktiviteter inom det konsumentpolitiska området som skall kunna erhålla
medel från EU-budgeten. Eftersom det är ett ramverk är inte ambitionen
att peka ut alla möjliga aktiviteter som kan rymmas inom de regler och
mål som fastlagts i fördraget. Beslutet utgör en sådan sekundärrättslig
rättsakt som krävs.
168
När det gällde den finansiella ramen konstaterades vid
konsumentministerrådet i november att kommissionens och Europa-
parlamentets förslag var 106,5 respektive 122,5 miljoner ecu.
Finansieringen av gemenskapens system for information om olyckor i
hemmet och på fritiden är dock flyttad till personskadeprogrammet under
ministerrådet för hälsofrågor. Det var angeläget att enas om ett belopp
som kunde godtas av parlamentet eftersom frågan annars skulle hamna i
förlikning med frysta utbetalningar som följd. Ett flertal medlemsstater
tog ställning för det övre beloppet, några förordade däremot det lägre.
Sverige förespråkade en nivå på åtminstone 112,5 miljoner ecu, vilket
även blev den summa som ministerrådet sedermera enades om. Sverige
framförde också att en bestämmelse borde införas om en utvärdering av
finansieringen inom en viss tid, t.ex. tre år.
I verksamhetsramen nämns bl.a. frågor som rör hållbara konsumtions-
och produktionsmönster, vilket var en framgång för Sverige. En annan
fråga som Sverige fatt gehör för är att det skall framgå att inte bara
konsumentorganisationer utan även offentliga organ, såsom statliga
myndigheter, kan delta i projekt och erhålla medel. Detta eftersom
strukturen för konsumentarbetet är olika i medlemsstaterna.
21.2 Handlingsplan för konsumentpolitiken för perioden
1999-2001 diskuteras
Kommissionen har nyligen beslutat om en ny handlingsplan för
konsumentpolitiken för perioden 1999-2001. Den hittillsvarande
handlingplanen har omfattat åren 1996-1998.
Inför ett möte med högre tjänstemän presenterade kommissionen ett
översiktligt utkast till handlingsplan. Vid konsumentministermötet den 3
november hade medlemsstaterna möjlighet att lämna synpunkter på
utkastet till handlingsplan. Sverige sade sig kunna stödja den allmänna
inriktning som kommissionen redovisat. Vidare hänvisade Sverige till
den nordiska handlingsplanen på området som man tidigare hade delgivit
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
medlemstatema och framhöll betydelsen av att ha tydliga och realistiska
mål som var möjliga att följa upp. Som viktiga frågor framhölls
konsumenten i informationssamhället, finansiella tjänster och hållbara
konsumtions- och produktionsmönster. Sverige pekade också på
hushållsekonomiska frågor liksom på konsumentpolitiken som ett
fördelningspolitiskt instrument och betydelsen av att satsa på utsatta
konsumentgrupper.
En fråga som tas upp är tillämpningen och genomförandet av europeisk
konsumentlagstiftning. Det kan nämnas att ett arbetsdokument från
kommissionen hade presenterats av kommissionär Bonino på minister-
rådet den 23 april 1998. Detta har sin grund i kommissionens
Handlingsplan för den inre marknaden och tar bl.a. upp hur långt
medlems-statema kommit med arbetet att införliva konsument-
lagstiftning, samt ett antal konkreta förslag om hur man skall arbeta
vidare för att öka införlivningsgraden och göra tillämpningen starkare
och mer enhetlig i de olika medlemsstaterna. Principen om samarbete och
Skr. 1998/99:60
169
öppenhet underströks men dokumentet föranledde ingen diskussion på Skr. 1998/99:60
ministerrådet. Ett första steg i arbetet har varit en diskussion om frågan
vid ett seminarium i Edinburgh den 11-12 juni.
21.3 Rådsresolution om konsumenten i
informationssamhället
Frågan om konsumenterna i informationssamhället har på senare år
uppmärksammats i många olika sammanhang både nationellt och
internationellt. På ministerrådet i april 1998 tog Sverige upp frågan om
konsumenträttigheter i IT-samhället. Det österrikiska ordförandeskapet
presenterade under sommaren ett diskussionsunderlag om konsumenten i
informationssamhället. Detta ledde därefter till att medlemsstaterna
kunde enas om att anta en rådsresolution i ämnet vid konsument-
ministerrådet den 3 november. Denna hänvisar till IT-samhällets stora
inverkan på samhällslivet liksom till den stora betydelse IT har för
medborgarnas dagliga liv. Informationstekniken kan medföra fördelar för
individerna, samtidigt som det finns en risk för att centrala
konsumentintressen kan äventyras. Rådsresolutionen pekar på viktiga
åtgärder som bör vidtas på gemenskapsnivå.
I resolutionen framhålls principen att konsumenterna bör få sin rätt
prövad i sitt eget land och enligt sitt eget lands lag, vilket är en viktig
utgångspunkt för Sverige. Vidare används begreppet ”otillbörlig”
marknadsföring, vilket också är positivt för svenskt vidkommande.
Rådsresolutionen ger även uttryck för att EG med utgångspunkt i
resolutionen skall samordna ståndpunkter inför arbete på internationell
nivå. Ett arbete pågår f.n. inom ramen för OECD med riktlinjer för
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
konsumentskydd och elektronisk handel.
21.4 Marknadsföring och information
21.4.1 Arbete om affärskommunikation på den inre marknaden
Kommissionen presenterade vid konsumentministerrådet i april 1998 ett
meddelande om affärskommunikation på den inre marknaden.
Meddelandet utgör en uppföljning av den grönbok om affärs-
kommunikation som kommissionen presenterade i maj 1996. Affärs-
kommunikation omfattar, enligt kommissionens definition, alla typer av
kommunikation som avses främja tillhandahållandet av produkter,
tjänster eller företagens och organisationernas kännetecken till
konsumenterna eller distributörerna. Enligt kommissionens slutsatser i
grönboken utnyttjas inte den inre marknaden fullt ut i samband med
affärskommunikation på grund av olikheter i lagstiftningen mellan
medlemsstaterna och varierande nationella restriktioner av olika slag.
Kommissionen föreslår i meddelandet följande åtgärder:
170
• att en genomsiktlig metod tillämpas för att bedöma proportionaliteten Skr. 1998/99:60
av nationella restriktioner, som upprätthålls med åberopande av
allmänintresset men som försvårar gränsöverskridande affärs-
kommunikation,
• att en expertgrupp tillsätts för affärskommunikation, för administrativt
samarbete mellan kommissionen och medlemsländerna samt för en
dialog med berörda tredje parter.
I anslutning till ministerrådet tillställde Sverige medlemsstaterna en
skrivelse (not) som beskriver den svenska synen på dessa förslag.
Sveriges uppfattning är bl.a. att kommissionen varken i grönboken eller i
sitt meddelande på ett övertygande sätt har lyckats visa att det finns
sådana problem på den affärskommunikativa marknaden som motiverar
de föreslagna åtgärderna.
Rådets slutsatser med anledning av kommissionens meddelande antogs
på inre marknadsrådet den 18 maj 1998.
För närvarande pågår arbete i en expertgrupp under kommissionen
(GD XV), som hittills har behandlat frågor och problem i samband med
tilläggs- och förmånserbjudanden över gränserna.
21.4.2 Det s.k. barnreklammålet i EG-domstolen
I ett förhandsavgörande den 9 juli 1997 uttalade sig EG-domstolen om
ett mål i Marknadsdomstolen angående gränsöverskridande TV-reklam
riktad till barn (C-34-36/95). Målet gällde huruvida artikel 30 eller 59 i
EG-fördraget eller rådets direktiv 89/552/EEG (TV-direktivet) hindrar en
medlemsstat att ingripa mot TV-reklam som en annonsör låter sända från
en annan medlemsstat eller förhindrar en tillämpning av det svenska
förbudet mot TV-reklam riktad till barn.
Marknadsdomstolen har i en dom den 11 november 1998 (1998:17)
slutligen avgjort ärendet. Domen innebär att Sverige kan ingripa mot TV-
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
reklam från ett annat EU-land om den är vilseledande eller på annat sätt
strider mot marknadsföringslagen. Varken direktivet eller artikel 30 eller
59 i fördraget förhindrar en tillämpning av sådana generella
konsumentskyddsbestämmelser. Vidare är förbudet i radio- och TV-lagen
mot att rikta TV-reklam till barn under 12 år i inhemska sändningar
förenligt med EG-rätten - det kan inte anses vara diskriminerande mot
utländska produkter och faller därmed utanför artikel 30. När det gäller
sändningar från andra EU-länder kan Sverige dock inte hindra att TV-
reklam riktar sig till barn eller ingripa mot andra reklamområden som
harmoniseras av TV-direktivet (t.ex. tobaks- och alkoholreklam).
21.4.3 Övriga marknadsförings- och informationsfrågor
Arbete har pågått inom ramen för nordiska arbetsgrupper med att genom-
föra direktiven om jämförande reklam samt prisinformation. Vidare kan
nämnas att kommissionen har tagit initiativ till ökad information om
livsmedelssäkerhet. Separata kampanjer med ekonomiskt stöd från
kommissionen planeras i de olika medlemsländerna. I Sverige har
171
konsumentorganisationer (Sveriges konsumentråd och Konsumenter i Skr. 1998/99:60
samverkan) samt Livsmedelsverket och Konsumentverket gjort en
gemensam ansökan till kommissionen som beviljats. Den svenska
kampanjen riktar sig främst till skolungdomar. Kampanjen stöds även av
livsmedelsindustrin och handeln.
21.5 Rådsresolution om bruksanvisningar för tekniska
konsumentvaror
Sedan det österrikiska ordförandeskapet tagit initiativ till en diskussion
om problem och möjliga lösningar vid utformningen av bruksanvisningar
för tekniska konsumentvaror antog konsumentministerrådet den 3
november 1998 en resolution i ämnet.
I resolutionen uppmanas kommissionen att arbeta med frågan om
bruksanvisningar för tekniska konsumentvaror inom standardiserings-
verksamheten. Vidare uppmanas medlemsländerna och ekonomiska
aktörer att eftersträva information till konsumenterna som möjliggör
säker, enkel, riktig och komplett användning av tekniska konsumentvaror
och att överväga möjligheten att tillämpa frivilliga överenskommelser.
Viktigt för Sverige har varit att det vid övervägandet av vilka
möjligheter standardiseringsproceduren kan ge för att förbättra kvaliteten
på bruksanvisningarna görs en bedömning av vilka kostnader som är
förknippade med ett sådant arbete i förhållande till det resultat som är
möjligt att uppnå.
21.6 Konsumentköp
I september 1998 antog ministerrådet en gemensam ståndpunkt för ett
direktivforslag om konsumentköp och garantier, gemensam ståndpunkt
(EG) nr 51/98 (EGT C 333, 30.10.1998, s. 46). Direktivet syftar till att
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
säkerställa en lägsta konsumentskyddsnivå vad gäller fel i konsument-
varor. Direktivet innehåller bl.a. regler om vad som är fel i en vara och
om konsumentens rätt vid fel i varor (påföljder). Vidare skall det finnas
en presumtion för ursprungligt fel om felet upptäcks inom sex månader.
Det finns också en bestämmelse om innebörden av och kraven på
garantier.
Bakgrunden till direktivet är att medlemsstaternas lagar skiljer sig
starkt från varandra på detta område, vilket medför svårigheter inte minst
i den gränsöverskridande handeln. För svenska konsumenter medför
direktivet en ökad trygghet vid köp i andra EU-länder. Direktivet innebär
också en generell ökning av konsumentskyddet i EU.
I januari 1999 överlämnade Europaparlamentet sitt yttrande med ett
antal ändringsförslag efter den andra läsningen. Ett förlikningsförfarande
kan förväntas inledas inom kort.
172
21.7
Tvistlösning
Skr. 1998/99:60
21.7.1 Direktiv om forbudsföreläggande antaget
Vid konsumentministerrådet i april 1998 antog ministrarna slutligt
direktivet om forbudsföreläggande. Direktivet syftar till att samordna
medlemsstaternas reglering av ingripanden mot överträdelser som strider
mot bestämmelser i bl.a. direktiv om vilseledande reklam, oskäliga
avtalsvillkor, konsumentkrediter, paketresor och distansavtal. Dessa
direktiv anges i bilaga till grunddirektivet, som garanterar att nationella
rättsmedel står till buds när överträdelser av bestämmelser i aktuella
direktiv sker, oavsett i vilken medlemsstat överträdelserna får sina
konsekvenser.
Direktivet är avsett att tillämpas vid ingripanden av kollektiv karaktär
- företrädesvis förbuds- och informationsförelägganden - och inte på
talan som avser konsumenters individuella rättigheter enligt individuella
avtal.
Medlemsstaterna skall utse domstol eller myndighet som skall vara
behörig att besluta om rättsliga åtgärder. Förfarandet när åtgärder
beslutas skall vara så snabbt som möjligt. Åtgärder skall vidtas för att
komma till rätta med överträdelsernas verkningar. Domstol eller
myndighet skall kunna utfärda föreläggande om att en överträdelse skall
upphöra och kunna vidta åtgärder i syfte att förhindra fortsatta verkningar
av en överträdelse. Om det är möjligt enligt medlemsstaternas nationella
system skall domstol eller myndighet kunna utfärda föreläggande att
”svaranden” skall betala visst belopp om inte ett forbudsföreläggande
följs inom angiven tid.
Varje offentligt organ eller organisation som har ett berättigat intresse
att väcka talan om en åtgärd enligt ovan skall ha behörighet att väcka
talan i den medlemsstat där överträdelsen har sitt ursprung. En
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
förteckning över taleberättigade organ och organisationer skall över-
lämnas till kommissionen. Förteckningen skall offentliggöras i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT).
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att
behöriga utländska organ får väcka talan. Medlemsstaterna får ställa vissa
villkor för rätten att väcka talan, såsom att en ansökan först måste göras
hos medlemsstatens behöriga organ, om ett sådant finns, och att
motparten måste ges besked innan ett förfarande om åtgärder inleds.
Direktivet skall inte hindra nationella bestämmelser med syfte att ge
organisationer, offentliga organ eller berörda personer mer vittgående
rättigheter. Ett nordiskt samarbete har påbörjats för genomförande av
direktivet.
21.7.2 Tvistlösning utanför domstol
På konsumentministerrådet i april 1998 presenterade kommissionen ett
s.k. meddelande om utomrättsligt lösande av tvister i konsumentfrågor.
173
Meddelandet innehåller en europeisk reklamationsblankett för Skr. 1998/99:60
konsumenter. Syftet är att förbättra kommunikationen mellan
konsumenter och näringsidkare så att tvister dem emellan kan göras upp i
godo. För den händelse dialogen mellan konsument och näringsidkare
inte skulle leda till en lösning på problemet, skall blanketten kunna
användas för att inleda ett förfarande utanför domstol.
Rekommendationen fastställer en rad principer för inrättandet av
instanser med behörighet att reglera konsumenttvister utanför domstol
och för hur dessa instanser skall fungera. Principerna avser oberoende,
öppenhet och effektivitet.
21.8 Finansiella tjänster
21.8.1 Handlingsprogram för finansiella tjänster
Under hösten har ett handlingsprogram för finansiella tjänster beslutats
av kommissionen som bl.a. behandlar konsumentfrågor. I detta föreslås
bl.a. att konsumenternas möjligheter att fa sin rätt prövad skall förbättras
och att skillnaderna mellan medlemsstaternas ”det allmännas bästa” skall
identifieras. Vidare har bl.a. frågor rörande försäkringsmäklare och
konsumentskyddsaspekter behandlats inom ramen för en expertgrupp
under kommissionen (se avsnitt 10.1 om Fri rörlighet för tjänster och
kapital, Finansiella tjänster).
21.8.2 Direktivförslag om distansförsäljning av finansiella
tjänster
År 1997 beslutades direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid
distansavtal. Detta direktiv är inte tillämpligt på finansiella tjänster. Den
14 oktober 1998 lade kommissionen fram ett förslag till Europa-
parlamentets och rådets direktiv om distansförsäljning av finansiella
tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG,
97/7/EG, 98/27/EG. Direktivförslaget, som föreskriver total
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
harmonisering, syftar bl.a. till att underlätta de finansiella tjänsternas fria
rörlighet och att stärka konsumentskyddet (se vidare angående direktivets
innehåll i avsnitt 10.1.1).
21.9 Produktsäkerhet
21.9.1 Översyn av produktsäkerhetsdirektivet
Arbetet med en översyn av det allmänna produktsäkerhetsdirektivet, som
ligger till grund för bl.a. den svenska produktsäkerhetslagen, har
174
påbörjats i kommissionen. För ändamålet har en arbetsgrupp tillsatts, Skr. 1998/99:60
med representanter från medlemsländerna, Efta, standardiseringsorganen
och vissa konsumentorganisationer. Sverige deltar aktivt i detta arbete,
och kommer också att genomfora en nationell parallellanalys rörande den
svenska produktsäkerhetslagstiftningen.
De frågor som aktualiserats rör bl.a. frågan om huruvida tjänster skall
ingå i direktivet, hur anmälningsförfarandet kan effektiviseras och vilken
roll kommissionen skall ha i tillsynsarbetet på produktsäkerhetsområdet.
Sverige är positivt till initiativet att revidera produktsäkerhetsdirektivet
och preliminärt också till majoriteten av de förslag till förändringar som
kommissionen hittills lämnat.
21.9.2 Förändringar i EHLASS-systemet
EHLASS (European home and leisure accidents surveillance system) är
ett europeiskt produktbaserat registreringssystem för olyckor i hemmet
och på fritiden. Systemet syftar dels till att få kunskap om skade-
situationer, fastställa prioriteringar och mål för olika åtgärder och
utvärdera vilken effekt olika åtgärder haft, dels till att inom ramen för
EU:s inre marknad samordna lagstiftning och krav på säkra produkter.
Systemet har nu förts över från GD XXIV till GD V för att integreras i
ett program för skadeprevention (se även 12.9). EG har hittills täckt
maximalt 80 procent av kostnaderna för skaderapporteringen. Denna nivå
kommer att sänkas från och med 1999.
21.10 Konsumenterna och miljön
21.10.1 Miljömärkning
Under våren 1998 behandlade Europaparlamentet kommissionens förslag
till ändrad miljömärkningsförordning. Parlamentet framförde kritik mot
förslaget och presenterade ett antal tillägg, bl.a. ett som rör förhållandet
mellan gemenskapens system å ena sidan och nationella och regionala
miljömärkningsordningar å den andra. Förslaget från parlamentet innebär
att nationella och regionala system skall dra tillbaka sina kriterier först
när oberoende studier visar att kriterier i gemenskapens system är
åtminstone lika stränga som i de nationella och regionala.
Kommissionsförslaget behandlades vid en allmän orienteringsdebatt på
miljörådets möte i juni 1998. Där framförde flera medlemsländer stark
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
kritik på en rad punkter. Sverige betonade betydelsen av att skapa en
sådan relation mellan nationella och regionala system och gemenskapens
system som ger bästa möjliga miljöeffekt. Sverige framhöll därför vikten
av att finna former för hur samarbetet mellan systemen på olika nivåer
bör organiseras så att dessa kan dra nytta av varandras arbete. Mot
bakgrund av den starka kritik som framfördes omarbetar kommissionen
för närvarande sitt förslag.
175
21.10.2 Direktivforslag om konsumentinformation om
bränsleekonomi vid marknadsföring av nya personbilar
Kommissionen har lagt fram ett forslag till direktiv om tillhandahållande
av konsumentinformation om bränsleekonomi vid marknadsföring av nya
personbilar. Förslaget till direktiv syftar till att erbjuda information om
bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för nya personbilar som utbjuds
till försäljning eller leasing för att påverka konsumenternas val i riktning
mot mer bränslesnåla modeller. Informationen skall tillhandahållas på
fyra olika sätt: Medlemsstaterna skall se till att alla nya bilar som visas
vid försäljningsstället är försedda med en väl synlig bränsleekonomi-
märkning. Vidare skall en översikt om bilars bränsleekonomi utarbetas
årligen. Enligt kommissionens förslag skall översikten finnas såväl i
pappersform som på Internet. Genom affischering skall hos varje bil-
försäljare anslås en förteckning över uppgifter om officiell bränsle-
förbrukning och officiella specifika koldioxidutsläpp. Medlemsstaterna
skall också se till att tryckt reklammaterial innehåller uppgifter om den
officiella bränsleförbrukningen och de officiella specifika koldioxid-
utsläppen.
Sverige ser positivt på förslaget till direktiv. Förslaget överensstämmer
i stort med den svenska regleringen.
22 Immateriella rättigheter
För att den inre marknaden skall fungera effektivt måste medlems-
staternas immaterialrättsliga lagstiftning på vissa områden tillnärmas
genom åtgärder på gemenskapsnivå. Åtgärderna innebär huvudsakligen
att direktiv utarbetas och antas. Vad gäller varumärken har även en
rådsförordning om gemenskapsvarumärken trätt i kraft. Vidare har
kommissionen lämnat ett förslag till en förordning om gemenskaps-
mönster och påbörjat förberedelserna för ett förslag till en förordning om
gemenskapspatent.
22.1 Upphovsrätt
22.1.1 Upphovsrätten i informationssamhället
Utvecklingen av den digitala tekniken har medfört att text, ljud och bild
kan kopieras och spridas på ett helt annat sätt än tidigare. Nya produkter
och tjänster har skapats som snabbt och enkelt kan kopieras och spridas
mellan olika länder. Mot denna bakgrund lade kommissionen fram ett
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
direktivförslag i december 1997 som syftar till att anpassa upphovsrätten
till informationssamhällets förutsättningar (KOM(97) 628 slutlig).
Förslaget avser både upphovsrätt - t.ex. rättigheter för författare,
kompositörer och skapare av dataprogram - och till upphovsrätten
Skr. 1998/99:60
176
närstående rättigheter, t.ex. rättigheter för artister, filmproducenter, Skr. 1998/99:60
skivbolag och radio- och tv-bolag. Förslaget innehåller regler som är av
särskild betydelse i informationssamhället, men det är inte begränsat till
sådana frågor. Innehållet avser bl.a. bestämmelser om digitala kopior, om
tillgängliggörande för allmänheten av skyddade verk på t.ex. Internet, om
tekniska skyddsåtgärder (t.ex. kryptering och kopieringsspärrar), samt
om elektronisk information om rättigheter (s.k. digitala vattenstämplar).
Förhandlingar om förslaget pågår i en rådsarbetsgrupp sedan våren 1998.
Europaparlamentets yttrande över förslaget planeras komma i början av
1999, vilket sannolikt kommer att leda till ett reviderat förslag från
kommissionen. På grund av förslagets omfattning och komplexitet är det
svårt att bedöma när ett antaget direktiv kan föreligga.
22.1.2 Ersättning vid vidareförsäljning av konstverk
En majoritet av länderna inom EU har bestämmelser som ger den
konstnär som skapat ett konstverk rätt till en viss del av försäljningspriset
när verket säljs vidare (följerätt). I Sverige finns sådana regler sedan den
1 januari 1996. Några länder saknar helt regler och andra har regler som
inte tillämpas. Bland de länder som har regler om följerätt skiljer sig
reglernas innehåll åt bl.a. vad gäller ersättningens storlek. Avsaknaden av
regler i vissa länder och skillnaderna i reglernas utformning mellan
länderna medför störningar på den inre marknaden. Kommissionen lade
därför under 1996 fram ett förslag till direktiv om upphovsmannens rätt
till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (KOM(96) 97
slutlig). Efter att Europaparlamentet yttrat sig lade kommissionen fram
ett reviderat förslag i början av 1998 (KOM(1998) 78 slutlig). Förslaget
innehåller bestämmelser om vilka konstverk som skall vara föremål för
följerättsersättning, vilka överlåtelser som skall omfattas, hur stor
ersättningen skall vara, m.m. Ersättningens storlek är väsentlig för
Sverige. Kan man enas om den är det troligt att direktivet kan antas under
1999.
22.2 Patent
22.2.1 Kommissionens grönbok om gemenskapspatent och
patentsystemet i Europa
I juni 1997 presenterade kommissionen en grönbok om gemenskaps-
patent och patentsystemet i Europa (KOM(97) 314 slutlig). Grönboken
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
behandlar de brister som beror på frånvaron av gemenskapsaspekter i det
europeiska patentsystemet och hindren för att införa sådana. Den
beskriver även hithörande frågor av teknisk, juridisk och politisk art.
Grönboken redovisar tre huvudmål. Det första är att åstadkomma en så
fullständig sammanställning som möjligt av läget vad gäller skydd för
innovationer genom patentsystemet i gemenskapen. Det andra är att
177
bedöma nödvändigheten av nya gemenskapsåtgärder och/eller en Skr. 1998/99:60
anpassning av nuvarande system. Det tredje huvudmålet är att analysera
vilket innehåll och vilken form sådana nya åtgärder och/eller
anpassningar skulle kunna ha.
Kommissionen har anordnat en samrådsprocess beträffande grönboken
innefattande bl.a. skriftliga synpunkter från berörda parter och en hearing
i november 1997. I november 1998 utfärdade Europaparlamentet en
resolution om grönboken. Kommissionen förväntas nu föreslå dels en
förordning om gemenskapspatent - dvs. ett system som, på samma sätt
som i dag gäller för varumärken, ger möjlighet att på grundval av en enda
ansökan erhålla skydd i hela gemenskapen - dels ett direktiv om
tillnärmning av medlemsstaternas nationella patentlagar.
22.2.2 Nytt direktiv om rättsligt skydd for biotekniska
uppfinningar
Den 6 juli 1998 antog Europaparlamentet och rådet direktivet 98/44/EG
om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (EGT L 213, 30.7.1998,
s. 13). Direktivets syfte är att tillnärma reglerna om patent på biotekniska
uppfinningar. Bl.a. anges principer för i vilka fall patent skall anses
uteslutet på etiska grunder. Arbetet med direktivet pågick i tio år.
Europaparlamentet förordade en stark betoning av etiska aspekter vid
meddelande av patent på biotekniska uppfinningar och fick i stor
utsträckning gehör för sina ändringsförslag. Direktivet skall ha
genomförts senast den 30 juli 2000.
I oktober 1998 väckte Nederländerna talan vid EG-domstolen om att
direktivet skulle ogiltigförklaras, mål C-377/98. Som grund för talan har
Nederländerna angivit bl.a. att felaktig rättslig grund har angetts vid
antagande av direktivet, att fel beslutsprocedur har tillämpats vid
direktivets antagande och att direktivet strider mot flera internationella
åtaganden.
22.3 Bruksmodellskydd
Alla medlemsstater utom Luxemburg, Storbritannien och Sverige har
lagstiftning om bruksmodellskydd. En bruksmodell är en registrerad
rättighet som ger rättsinnehavaren ensamrätt till enklare uppfinningar.
För att kunna få ett sådant skydd skall uppfinningen bl.a. vara ny och ha
en viss uppfinningshöjd. De närmare förutsättningarna för att erhålla
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
bruksmodellskydd varierar mellan de medlemsstater som erbjuder sådant
skydd.
I december 1997 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om
tillnärmning av de rättsliga ordningarna för bruksmodellskydd för
uppfinningar (KOM(97) 691 slutlig). Syftet med direktivförslaget är att
de nationella lagstiftningarna skall tillnärmas så att en enklare uppfinning
skall kunna få samma skydd inom hela gemenskapen. De stater som
saknar regler om bruksmodellskydd skall införa sådana. Detta anses vara
178
särskilt viktigt för små och medelstora företag. Under 1998 har förslaget Skr. 1998/99:60
behandlats i en rådsarbetsgrupp och i inremarknadsrådet den 24
september 1998. En av de viktigaste frågorna vid den fortsatta behand-
lingen av förslaget är hur kravet på uppfmningshöjd skall utformas.
22.4 Varumärken
22.4.1 EG:s anslutning till Madridprotokollet
Enligt rådets förordning (EG) 40/94 av den 20 december 1993 om
gemenskapsvarumärken är det möjligt att på grundval av en enda
ansökan till gemenskapens varumärkesmyndighet i Alicante få ett
varumärkesskydd som gäller i samtliga medlemsstater. Det finns
liknande system med en vidare geografisk räckvidd. Ett sådant system
infördes bl.a. genom det s.k. Madridprotokollet och administreras av
Världsorganisationen för immateriell äganderätt (WIPO) i Geneve.
Under första hälften av 1998 fortsatte arbetet i en rådsarbetsgrupp i syfte
att ansluta EG och därmed gemenskapsvarumärket till Madridprotokollet.
Arbetet avbröts i Coreper i juni 1998 efter att enighet inte kunnat nås
beträffande vissa frågor, bl.a. frågan om vilka språk som skall få
användas vid registrering. Det är oklart när arbetet kommer att
återupptas.
22.4.2 Parallellimport av märkesvaror
I juli 1998 meddelade EG-domstolen dom i mål C-355/96, Silhouette
International Schmied GmbH & Co. mot KG v Hartlauer
Handelsgesellschaft mbH. Målet gällde tolkningen av artikel 7.1 i rådets
första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen
av medlemsstaternas varumärkeslagar. Domstolens dom innebär ett
förtydligande av vad som gäller vid parallellimport av varor som under
ett varumärke förts ut på marknaden i ett land utanför EES. Enligt domen
skall en varumärkesinnehavare kunna hindra sådan import till ett EES-
land. Regeringen har givit Varumärkeskommittén i uppdrag (Ju 1997:11)
att senast den 1 mars 1999 lämna förslag till en ny bestämmelse i
varumärkeslagen (1960:644) som överensstämmer med artikel 7.1.
Regeringen tog vid inremarknadsrådets möte den 24 september 1998
initiativ till en fortsatt diskussion i gemenskapen beträffande
möjligheterna att i framtiden tillåta parallellimport även från länder
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
utanför EES.
179
22.5
Mönsterskydd
Skr. 1998/99:60
22.5.1 Nytt direktiv om mönsterskydd
Mönsterskydd är ett immaterialrättsligt skydd för varors utseende
(design) avseende rent funktionell formgivning men även utsmyckningar
och ornament. Den 13 oktober 1998 antog Europaparlamentet och rådet
direktivet 98/71/EG om mönsterskydd (EGT L 289, 28.10.1998, s. 28).
Direktivets syfte är att tillnärma medlemsstaternas lagar om mönster-
skydd vad gäller bestämmelser som har störst inverkan på den inre
marknadens funktion. Den kontroversiella frågan om mönsterskydd för
reservdelar, för exempelvis bilar, löstes genom att skydd för sådana
produkter uteslöts från direktivet. Varje medlemsstat ges i stället frihet att
behålla befintliga bestämmelser när det gäller mönsterskydd för reserv-
delar och även att anta nya bestämmelser förutsatt att syftet med dessa är
att liberalisera marknaden för sådana delar. Direktivet skall ha genom-
förts senast den 28 oktober 2001.
22.5.2 Förslag till förordning om gemenskapsmönster
Kommissionen har tidigare lämnat ett förslag till en förordning om
gemenskapsmönster (KOM(93) 342 slutlig). Förslaget innebär att ett
gemensamt system för registrering av mönster inrättas. Genom en enda
ansökan till en gemenskapsmyndighet skall ett mönsterskydd som gäller i
samtliga medlemsstater kunna erhållas. Europaparlamentet har inte
avslutat sin första läsning av förslaget. Kommissionen förväntas
presentera ett nytt förslag under våren 1999.
22.6 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (TRIP:s-avtalet)
Arbetet i TRIP: s-rådet (Trade related aspects of intellectual property
rights) i WTO (World Trade Organization - Världshandels-
organisationen) har under året fokuserats på genomförandet av TRIP:s-
avtalet. U-ländema tillämpar med några undantag övergångstider till den
1 januari 2000 eller, för de minst utvecklade länderna (MUL), den 1
januari 2006. Ett omfattande tekniskt samarbete erbjuds av WIPO och
WTO för att hjälpa u-länderna genomföra nödvändiga förändringar till
dess att avtalet träder i kraft. Sverige bidrar med visst bistånd via Sida.
EG har under året drivit frågan om ett multilateralt register för
registrering av geografiska ursprungsbeteckningar för vin. TRIP:s-avtalet
innehåller bestämmelser om att sådana förhandlingar skall upptas, och
frågan är betydelsefull för de vinproducerande EU-medlemsstatema. I
slutet av året inleddes även diskussioner om den översyn av undantaget
för patent på växter och djur som enligt avtalet skall ske under nästa år.
180
Det tvistlösningsärende som USA under fjolåret inledde med Sverige Skr. 1998/99:60
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
på TRIP:s-området kunde avslutas sedan riksdagen den 25 november
antagit regeringens proposition ”Ny skyddsåtgärd vid immaterialrätts-
intrång”.
23 Utbildning
23.1 Sokrates
Sokratesprogrammet genomförs under perioden 1995-1999 och syftar till
att främja kvalitet och en europeisk dimension i all utbildning. Det
omfattar delprogrammen Erasmus för högre utbildning och Comenius for
skolan samt övergripande åtgärder som språkprogrammet Lingua, olika
nätverk och program for informations- och erfarenhetsutbyte samt
distans- och vuxenutbildning. Den totala budgeten var ursprungligen 850
miljoner ecu men höjdes genom beslut av Europaparlamentet och rådet i
februari 1998 till 920 miljoner ecu. Erasmus får drygt hälften av medlen
och Comenius omkring 13 procent.
Flertalet svenska universitet och högskolor deltar i Erasmus, och alla
ämnesområden finns representerade i utbytet med andra EU-länder.
Antalet studenter som erhållit Erasmusstipendier for utlandsstudier har,
sedan Sokrates startade, varit knappt 3 000 per läsår.
Av svenska skolor har redan omkring var tionde kunnat delta i
program för utbildning och kompetensutveckling med EG-stöd, i första
hand tack vare Comenius och Lingua. År 1997 deltog 468 skolor i
europeiska nätverk, och omkring 300 lärare och skolledare fick EG-stöd
for studiebesök och fortbildning i andra EU-länder.
Sverige har också lyckats väl på vuxenutbildningsområdet, där vi stått
bakom en femtedel av alla projekt som under perioden 1995-1997
beviljats EG-stöd i Sokrates.
23.2 Leonardo da Vinci
Leonardoprogrammet skall bidra till genomförandet av en gemensam
yrkesutbildningspolitik. Stöd ges till åtgärder för att förbättra både grund-
och vidareutbildningen samt kompetensutvecklingen i företag, inklusive
åtgärder för bättre språkkunskaper, kunskapsutveckling och innovation
samt informationsutbyte. Budgeten är for programperioden 620 miljoner
ecu.
Leonardo har fatt god spridning över Sverige. Det gäller i synnerhet de
transnationella praktikprogrammen for elever i grundläggande yrkes-
utbildning, studenter och unga arbetstagare; antalet sådana projekt som
samordnas av Sverige har mer än fördubblats sedan programmet startade.
De möjligheter till utvecklingsprojekt som Leonardo också erbjuder har
181
inte fått lika stort genomslag. När det gäller återflödet av medel till Skr. 1998/99:60
Sverige, tyder jämförelser med andra länder på att vi skulle kunna uppnå
bättre resultat.
23.3 Utbildningsprogrammen efter 1999
Under 1998 inleddes förhandlingarna om utformningen av utbildnings-
programmen efter sekelskiftet. Kommissionen lade i maj fram förslag till
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
beslut om genomförande av en andra etapp av Sokrates och Leonardo
under perioden 2000-2004, inklusive förslag om en förenkling av
programstruktur och genomförandebestämmelser samt en högre grad av
samordning mellan programmen, liksom mellan dessa och andra
gemenskapsåtgärder.
Rådet godkände i sina gemensamma ståndpunkter, som antogs i
december, en förlängning av programmen men fastställde genomförande-
perioden till den 1 januari 2000-31 december 2006. Båda programmen
skall ha som långsiktigt mål att främja livslångt lärande, aktivt
medborgarskap och anställbarhet. För att underlätta samverkan mellan
dem införs möjligheten att genomföra projekt över programgränsema.
Andra viktigare förändringar i Sokrates i förhållande till nuvarande
program blir att vuxenutbildning, genom att delprogrammet Grundtvig
införs, ges status av eget insatsområde vid sidan av skola och högre
utbildning och att större vikt läggs vid IT-användning, bl.a. i
delprogrammet Minerva, samt vid informations- och erfarenhetsutbyte.
Budgeten har tills vidare fastställts till 1 550 miljoner euro för hela
genomförandeperioden. Vid den årliga budgetfördelningen förutsätts
Erasmus få samma andel som i dag, medan anslagen till skola och
vuxenutbildning skall utökas.
I Leonardo avskaffas de nuvarande delområdena och programmet
förenklas väsentligt. Leonardo skall ge stöd till rörlighets- och pilot-
projekt, nätverk för erfarenhetsutbyte, språk- och kulturkunskap samt
utveckling av gemensamt referensmaterial som studier och statistik över
yrkesutbildningen. Den totala budgeten har tills vidare fastställts till 1
150 miljoner euro; omkring 40 procent av den årliga budgeten skall
anslås till rörlighetsprojekt och ungefär lika mycket till pilotprojekt,
inklusive språkprojekt.
Sverige har hittills haft stort inflytande över förhandlingsresultaten.
Till frågor som Sverige fäst särskild vikt vid hör att programmen skall
omfatta alla utbildningsnivåer och åldersgrupper och underlätta en
integrering av allmän och yrkesinriktad utbildning samt att de skall vara
så enkla som möjligt att administrera och utnyttja.
23.4 Europeiska skoldatanätet m.m.
1998 blev ett framgångsrikt år för det av Sverige initierade projektet om
ett europeiskt skoldatanät. De 18 länder som deltar i projektet - förutom
EU-ländema Island, Norge och Schweiz - ingick i juni en överens-
182
kommelse om mål, arbetsformer och budget, och Sverige valdes till Skr. 1998/99:60
ordförande i styrkommittén till och med 1999 års utgång. Skoldatanätet,
som vänder sig till både lärare och elever, öppnades officiellt av den
svenska skolministern vid en konferens i Bryssel i september.
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
Under året har kontrakt slutits mellan kommissionen och tio andra
kontraktorer och med Sverige som samordnare, om utveckling av olika
delar av skoldatanätet. I arbetet medverkar 53 olika partner från hela
Europa. I utvecklingen av skoldatanätets webb-plattform har särskilda
satsningar gjorts på nyhetssidor, som kontinuerligt uppdateras på tio
språk, och ett gratis nyhetsbrev till lärare. Under året har också ett
sekretariat för skoldatanätet inrättats i Bryssel.
Kampanjen ”Intemet-dagar Europa”, som kommissionen inledde hösten
1997 för att öka användningen av Internet i skolorna, har fortsatt och
väckt stort intresse även i länder utanför EU. Hösten 1998 genomfördes
med hjälp av både offentliga och privata finansiärer drygt 5 000 projekt
och andra evenemang där 35 000 skolor samt yrkesutbildningsanordnare,
museer m.fl. deltog. 10 000 skolor fick tack vare kampanjen tillgång till
Internet.
23.5 Övriga utbildningsfrågor
I syfte att underlätta för dem som inom ramen för sin yrkesutbildning
fullföljer praktik eller studier utomlands att få utlandsperioden erkänd i
alla medlemsländer, föreslog kommissionen i februari 1998 införande av
intyget Europassutbildning. Intyget skall ha formen av officiellt EG-
dokument och kunna utnyttjas av dem som deltar i Leonardoprogrammet
eller annan utbytes- och praktikverksamhet, t.ex. den svenska Inter-
praktiken. Rådet beslöt i december att intyget skall tillämpas fr.o.m. år
2000 och fastställde också vissa principer för hur utlandsperiodema skall
läggas upp. Varje medlemsland skall utse ett eller flera organ som
säkerställer genomförande på nationell nivå i nära samarbete med
arbetsmarknadens parter.
På initiativ av det brittiska ordförandeskapet inleddes under året en
debatt i rådet om den nationella utbildningspolitikens och det europeiska
utbildningssamarbetets roll i unionens arbete för sysselsättning.
Utbildnings- och arbetsmarknadsministrarna betonade vid gemensamt,
informellt rådsmöte den 12-13 mars och vid gemensamt rådsmöte den 4
juni bl.a. vikten av att utbildnings- och sysselsättningsåtgärder samordnas
och av att Europeiska socialfonden och de nya utbildningsprogrammen
tillsammans stödjer nationella strategier för livslångt lärande och
sysselsättning. Diskussionen vidgades vid det informella rådsmöte med
utbildningsministrarna som det österrikiska ordförandeskapet anordnade
den 23-24 oktober till att omfatta utbildningsåtgärder som kan underlätta
människors integrering både på arbetsmarknaden och i samhället, och
kommer att fortsätta under kommande ordförandeskap.
I september beslöt rådet att utfårda den rekommendation om europeiskt
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
samarbete kring kvalitetssäkring i den högre utbildningen som
kommissionen föreslog föregående år. Beslutet innebär bl.a. att frågor
183
som rör kvalitetssäkring särskilt skall beaktas i Sokrates och Leonardo, Skr. 1998/99:60
liksom i det arbete som rör ömsesidigt erkännande av yrkesutbildningar.
23.6 Internationellt samarbete
Sedan 1997 öppnas Sokrates och Leonardo successivt för de länder som
ansökt om medlemskap i EU. År 1998 fattade respektive associeringsråd
beslut om att Estland, Lettland, Litauen, Polen och Slovakien far delta.
Därmed medverkar redan nio av ansökarländema i gemenskapens
utbildningsprogram. Kommissionens forslag till nytt Sokratesprogram
diskuterades gemensamt av medlemsländer och ansökarländer vid ett
informellt utbildningsministermöte i Prag i juni.
Vid rådsmötet den 4 december 1998 godkände utbildningsministrarna
en förlängning av Tempusprogrammet, som syftar till utveckling av den
högre utbildningen i Öst- och Centraleuropa samt de nya republikerna i
f.d. Sovjetunionen och Mongoliet. Programmet ingår i bistånds-
programmen Phare och Tacis och är inne i sin andra etapp. Om Phare och
Tacis förlängs från 2000 skall en tredje etapp av Tempus genomföras
under perioden 1 juli 2000-30 juni 2006 och särskilt inriktas på regional
och administrativ utveckling i mottagarländerna. De associerade öst- och
centraleuropeiska länderna skall inte omfattas av den tredje program-
etappen men skall kunna bidra med sina erfarenheter av samarbete med
EU-ländema.
Stöd till mottagarländerna i Phare och Tacis ges också av Europeiska
yrkesutbildningsstiftelsen i Turin. Rådet beslöt i september att öppna
stiftelsens verksamhet även för Medelhavsländerna.
24 Forskning
För samarbetet inom forskning och teknisk utveckling skall gemenskapen
ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för
industrin inom gemenskapen, att främja utvecklingen av dennas
internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forsknings-
insatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i EG-fördraget.
24.1 Svenskt deltagande i det fjärde ramprogrammet för
forskning och utveckling
1998 är det fjärde ramprogrammets sista år. Det svenska deltagandet i
detta har varit mycket framgångsrikt. Den relativa andel som forsknings-
samarbetet upptar av den svenska avgiften till EU har varit ca 2,9
procent. Det svenska deltagandet i programverksamheten inom ramen för
det fjärde ramprogrammet innebär ett återflöde på närmare 3,8 procent.
Universitet och högskolor står för nästan hälften av det svenska
184
deltagandet. Företagsandelen uppgår till ca 30 procent, varav drygt Skr. 1998/99:60
hälften är små och medelstora foretag.
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
Under programmets löptid har andelen svenska projektkoordinationer
ökat, liksom antalet småföretag som deltar i Craft-projekt. Craft är de
små och medelstora foretagens särskilda program med syfte att underlätta
samarbetet med forskare i EU. Sverige har haft ett särskilt framgångsrikt
deltagande inom delprogrammen for bioteknik, biomedicin, jord- och
skogsbruks samt miljö och klimat.
24.2 Det femte ramprogrammet för forskning och
utveckling 1998-2002
Förhandlingarna om utformningen av det femte ramprogrammet inleddes
under 1997. Intensiva forhandlingar under 1998, bl.a. med ett antal
förlikningstillfällen med parlamentet, har lett till att rådet den 22
december 1998 beslutat om det femte ramprogrammet för forskning och
utveckling inom EG samt Euratom. Rådet fattade även beslut om
delprogrammen for ramprogrammet. Besluten innebär att ram-
programmet kan träda i kraft den 1 januari 1999. Budgeten för det fjärde
ramprogrammet låg på 13,21 miljarder ecu. Rådets beslut om det femte
ramprogrammet innebär att budgeten ökar till 14,96 miljarder euro.
Sverige, liksom några ytterligare länder, drev en oförändrad budgetnivå.
Denna ståndpunkt ledde bl.a. till att den beslutade budgeten kraftigt
understiger kommissionens förslag till totalbudget.
Kommissionen presenterade sitt förslag till ramprogram i april 1997.
Förslaget innebar en drastisk omstrukturering av samarbetet i förhållande
till både det tredje och det fjärde ramprogrammet. Kommissionen
föreslog att antalet delprogram skulle reduceras från ca tjugo till endast
sju; tre tematiska program, tre horisontella program samt Euratom. De
tematiska delprogrammen skulle även bli mer problemorienterade i
förhållande till de tidigare ramprogrammens mer sektorsindelade
delprogram. Varje tematiskt delprogram delades därefter in i nyckel-
områden, generiska teknologier samt infrastrukturåtgärder.
24.2.1 Programinnehåll efter rådets beslut
Medlemsländerna anslöt sig till förslaget om att omstrukturera
programmen, men beslutade om ett något större antal tematiska program,
i praktiken fem: Livskvalitet och förvaltning av levande resurser, Ett
användarvänligt informationssamhälle, Konkurrenskraftig och hållbar
tillväxt, Energi samt Miljö och hållbar utveckling. Rådet beslöt i enlighet
med kommissionens förslag till indelning beträffande två av de tre
horisontella programmen, Stärka gemenskapsforskningens internationella
roll och Främja innovation och stimulera deltagande av små och
medelstora företag. Det tredje horisontella programmet kompletterades
med ett särskilt område för forskning inom humaniora och samhälls-
185
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
vetenskap. Programmet kallas Förbättra den mänskliga forsknings- Skr. 1998/99:60
potentialen och den socioekonomiska kunskapsgrunden.
24.2.2 Svenska prioriteringar
Sverige har framgångsrikt drivit att ett stort antal frågor skall få mer
utrymme och/eller bli synligare i det femte ramprogrammet. Bland
delprogrammen var det av särskilt stor vikt för Sverige att det bildades
delprogram för miljö och energi.
Skogsforskning är ett område som knappt har ingått i de tidigare
ramprogrammen. Detta område, som ju inte omfattas av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik, har fått ett särskilt utrymme i det nya
ramprogrammet.
Forskning som avser landtransporter - bil, buss, lastbil och järnväg -
var också högt prioriterade, och fick i rådets beslut betydligt mer
utrymme än i kommissionens ursprungliga förslag.
Sverige, tillsammans med andra medlemsländer, drev också att
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning skulle få ett större och
tydligt utrymme i det femte ramprogrammet. Resultatet blev att det
horisontella programmet Förbättra den mänskliga forskningspotentialen
tillfördes ett särskilt nyckelområde för socio-ekonomisk forskning med
en av rådet fastställd budget. Nyckelområdet innehåller bl.a. forskning
om arbetslöshet, effekter av den europeiska integrationen samt
demografiska och sociala förändringar, utvecklingsmodeller som främjar
tillväxt och sysselsättning.
Andra områden som rådet tillfört ramprogrammet utöver
kommissionens förslag är forskning om åldrandet, marin vetenskap,
forskning om kulturarvet samt global förändring, klimat och biologisk
mångfald.
Kommissionen har bildat ett antal externa rådgivande grupper, i
princip en för varje nyckelområde. Dessa består av oberoende experter,
forskare, företagsrepresentanter, företrädare för konsumenter m.fl. som
skall bistå kommissionen med expertis vid genomförandet av ram-
programmet. Medlemsländerna är representerade i programkommittéer,
ett land per delprogram. I rådets beslut ingick även budget och beslut om
forskningsinriktning för de gemensamma forskningscentrumen (GFC).
GFC utför forskning som stöd till kommissionens samtliga
politikområden.
24.3 Internationellt samarbete på forskningsområdet
Hösten 1998 fick kommissionen mandat att inleda förhandlingar om
associationsavtal med samtliga kandidatländer. Förhandlingarna har
inletts, och målet är att avtalen skall kunna slutas under våren 1999. EG
har slutit avtal om teknisk-vetenskapligt samarbete med USA, Kina och
Sydafrika.
186
25
Kultur och medier
Skr. 1998/99:60
EU skall bidra till kulturell utveckling i medlemsstaterna. Detta skall ske
med respekt för nationella och regionala intressen samtidigt som det
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
gemensamma kulturarvet skall framhävas. EU:s insatser skall främja
samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja verksamhet
som syftar till att sprida kunskap om de europeiska folkens kultur och
historia, att bevara och skydda kulturarv och att främja icke-kommersiellt
kulturutbyte och konstnärligt skapande även inom den audiovisuella
sektorn.
25.1 Kulturprogram
25.1.1 Kalejdoskop
Kalejdoskop är ett program for stöd till konstnärliga och kulturella
projekt för perioden 1996-1998. Till 1998 års stödfördelning inkom
totalt 930 ansökningar som var ganska jämnt fördelade mellan de
tre huvudgrupperna Teater/Dans, Musik/Opera och Konst/Övrigt. Av
dessa fick 147 (15 procent) stöd med sammanlagt 10 miljoner ecu varav
900 000 ecu gick till de fasta orkestrarna, 600 000 ecu till årets
kulturhuvudstad Stockholm och 150 000 ecu till kulturmånadema i Linz
och Valetta.
För Sverige innebar Kalejdoskop 1998 en dramatisk förändring.
Antalet ansökningar ökade från 33 till 63, antalet formellt godkända från
21 till 46 och antalet sökande som beviljades stöd från 5 till 11, allt
jämfört med 1997. Den ökade svenska aktiviteten kan till en del
tillskrivas kulturhuvudstadsåret. Stödet till svenska sökande uppgick till
637 000 ecu, vilket motsvarar ca 8 procent av den totala summan
fördelade medel. Bland mottagarna finns Musikhögskolan i Stockholm,
Cirkus Cirkör och Dramaten. Dessutom deltog svenska organisationer
som partner i ytterligare 16 projekt.
Avtal har upprättats med kommissionen om ett svenskt
informationskontor på Statens kulturråd för Kalejdoskop-programmet.
Enligt rådsbeslut 1996 löper Kalejdoskop- och Ariane-programmen ut
den 31 december 1998. Eftersom kommissionens förslag till ett samlat
kulturramprogram, Kultur 2000, planeras starta först den 1 januari 2000
blir 1999 ett ”glapp” mellan nuvarande och kommande kulturprogram.
Vid rådsmötet den 17 november 1998 uppnådde rådet en enhällig politisk
överenskommelse om en förlängning av Ariane- och Kalejdoskop-
programmen under 1999 med en budget om totalt 14,3 miljoner ecu (4,1
miljoner till Ariane och 10,2 till Kalejdoskop).
187
25.1.2
Ariane
Skr. 1998/99:60
Ariane är ett program for stöd till böcker, läsning och översättning för
perioden 1997-1998. Den totala fördelningen av Ariane 1998 är ännu
inte publicerad. En kompletterande fördelning kommer att göras bland
kvalitetsansökningar. Till den ansökningsomgång som var tidigare i år
kom totalt 474 ansökningar. Av dessa fick 270 stöd med sammanlagt 2,8
miljoner ecu fördelat på 224 översättningsprojekt (en kraftig ökning), 27
samarbetsprojekt och 19 fortbildningsprojekt.
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
Sammanlagt 25 svenska sökande fick stöd, varav 22 för översättningar.
De 22 beviljade ansökningarna gäller översättning från 12 olika språk
och fördelas på 12 svenska förlag som fick totalt 133 000 ecu. Bland
mottagare av projektstöd märks Östersjöns Författar- och Översättar-
centrum i Visby som fick totalt ca 65 000 ecu för två projekt, en
poesifestival och en litterär workshop med författare och översättare från
hela Europa. Den totala svenska andelen blev så hög som 9,3 procent av
antalet beviljade ansökningar och 8,5 procent av summa fördelade medel.
I Ariane ingår också Aristeionpriset som 1998 delades ut i Stockholm.
Författarpriset, som delades ut av kulturminister Marita Ulvskog, vanns
av belgaren Hugo Claus, medan spanjoren Miguel Såens fick översättar-
priset. Prissumman är 20 000 ecu vardera.
Avtal har upprättats med kommissionen om ett svenskt informations-
kontor på Statens kulturråd för Ariane-programmet. Programmet förlängs
med ett år (1999) och med 4,1 miljoner ecu (se ovan).
25.1.3 Rafael
Rafael är ett kulturarvsprogram för perioden 1997-2000. Rafael utlystes
första gången den 31 mars 1998. 1998 års ansökningsomgång var
uppdelad på tre åtgärdsområden: I. Vård, skydd och befrämjande av
Europas kulturarv, II. Kompetensutveckling, erfarenhets- och infor-
mationsutbyte och III. Kulturarvet och medborgarna. Dessutom gavs det
möjlighet för medlemsländerna att nominera ett nationellt objekt som
europeiskt kulturarvslaboratorium.
Till åtgärd I inkom 164 ansökningar, varav 33 projekt beviljades stöd
på sammanlagt 1 667 500 ecu. Fyra av projekten som har svensk
medverkan, har tilldelats totalt 260 000 ecu. Av 326 inkomna
ansökningar inom åtgärd II och åtgärd III har 42 projekt beviljats stöd på
sammanlagt 5 812 500 ecu. Sverige leder 1 av projekten och deltar i
sammanlagt 9. Dessa projekt får dela på totalt 1 450 000 ecu. Av 12
föreslagna objekt som europeiskt kulturarvslaboratorium har 9 objekt
beviljats stöd på sammanlagt 2 285 000 ecu. Riksantikvarieämbetet leder
ett projekt kring bevarandeproblemen för hällristningsområdet i Tanum,
Bohuslän, som beviljats 200 000 ecu.
Avtal upprättades 1997 med kommissionen om ett svenskt
informationskontor på Riksantikvarieämbetet för Rafael-programmet.
188
25.1.4 Kulturramprogrammet Skr. 1998/99:60
Vid rådsmötet den 17 november 1998 kunde kulturministrarna efter en
lång och svår debatt uppnå en preliminär enhällig politisk överens-
kommelse om en gemensam ståndpunkt om inrättandet av ett
Kulturramprogram for perioden år 2000-2006 med 167 miljoner ecu.
Överenskommelsen förutsatte en bekräftelse om budgeten från ett av
avsnitt 194 Kontrollera mot PDF
medlemsländerna. I december 1998 stod det dock klart att detta
medlemsland kommer att blockera den politiska överenskommelsen om
167 mecu i avvaktan på klarläggande av det långsiktiga
budgetperspektivet (perioden 2000-2006). Frågan kommer att tas upp
under det tyska ordförandeskapet.
25.1.5 Kulturhuvudstadsprojektet
Kulturhuvudstadsprojektet har sedan 1985 varit ett mellanstatligt projekt.
I oktober 1997 lade kommissionen ett förslag om att fr.o.m. år 2002
införa ett gemenskapsinitiativ baserat på artikel 128. Förhandlingarna i
rådsarbetsgruppen om förslaget var svåra, och det brittiska ordförande-
skapet lade under våren 1998 ett kompromissförslag till beslut dels om
val av kulturhuvudstäder åren 2001-2004, dels om ett gemenskaps-
initiativ för kulturhuvudstadsprojektet åren 2005-2019.
Vid rådsmötet den 28 maj 1998 uppnådde kulturministrarna en
gemensam ståndpunkt. Kulturministrarna valde för år 2001 Rotterdam
och Porto som kulturhuvudstäder (Riga och Basel fick kulturmånader),
för 2002 Brygge och Salamanca som kulturhuvudstäder, för 2003 Graz
som kulturhuvudstad (S:t Petersburg fick kulturmånad) samt för 2004
Genua och Lille som kulturhuvudstäder. Vidare antog rådet ett
gemenskapsinitiativ för åren 2005-2019 där en stad från ett medlemsland
och en stad från tredje land kommer att utses varje år. Rådets beslut om
val av stad från tredje land skall fattas med enhällighet. Kulturhuvud-
stadsprojektet planeras finansieras inom ramprogrammet.
25.2 Mediefrågor
25.2.1 MEDIA II
Under 1998 har ansökningsomgångar ägt rum inom samtliga av de tre
delprogrammen utbildning, utveckling och distribution. Budgeten var för
hela programmet under år 1998 ca 65 miljoner ecu. Bland de totalt 36
beviljade ansökningarna till utbildningsprogrammet fanns inte någon
svensk. Inom utvecklingsprogrammet beviljades 241 ansökningar, varav
7 svenska. Av drygt 500 beviljade ansökningar inom distributions-
programmet var ca 40 svenska. Inom ramen för det automatiska
distributionsstödet har 6 svenska distributörer beviljats sammanlagt ca
395 000 ecu. Under året har man gjort en halvtidsutvärdering av
189
programmet och beslut om en eventuell förlängning av programmet och Skr. 1998/99:60
andra förändringar kommer att fattas under 1999.
25.2.2 Garantifonden
Kommissionen lade i november 1995 fram ett förslag till garantifond för
stöd till europeisk audiovisuell produktion men förslaget vann inte stöd i
rådet. Under 1997 vidareutvecklades kommissionens förslag i ett antal
kompromissförslag, men de fick inte heller något gehör i rådet. Frågan
togs upp vid den audiovisuella konferensen i Birmingham i april 1998
avsnitt 195 Kontrollera mot PDF
under det brittiska ordförandeskapet. Konferensslutsatsema diskuterades
vid det formella kulturrådsmötet den 28 maj 1998. Troligen kommer
frågan om garantifonden att tas upp i samband med utvärderingen av
MEDIA Il-programmet.
25.2.3 Genomförande av det nya TV-direktivet
I proposition 1997/98:184 föreslogs vissa ändringar i radio- och TV-
lagen för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets
direktiv 97/36/EG om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om
samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas
lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för
television.
Bestämmelserna om i vilka fall Sverige skall ansvara för en TV-
sändning skulle förtydligas. En helt ny bestämmelse skulle införas för att
möjliggöra att TV-sändningar av viktiga evenemang blir tillgängliga för
en väsentlig del av allmänheten i en EES-stat. Vidare föreslogs ett förbud
mot försäljningsprogram för läkemedel och medicinsk behandling i
televisionen liksom ett förbud mot sponsringsmeddelanden i TV-program
för receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling som endast
är tillgänglig efter ordination. Dessutom skulle TV-program med
ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder föregås av en
varningssignal i ljud eller en varning som anges löpande i bild.
Under riksdagsbehandlingen av ärendet beslutades att regeringens
förslag vad avser möjligheterna att upprätta en s.k. svensk TV-lista skulle
behandlas av konstitutionsutskottet under våren 1999. I övrigt beslutade
riksdagen i enlighet med regeringens förslag, dock med den
korrigeringen att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 februari 1999 i
stället för den 1 januari 1999 (bet. 1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100).
Enligt direktivet skall en kontaktkommitté inrättas. Kommittén träffas
regelbundet för diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna
om tillämpningen av direktivet. Sverige företräds i kommittén av
tjänstemän från Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio
och TV.
Enligt det nya direktivet skall kommissionen tillsammans med de
berörda myndigheterna i medlemsstaterna undersöka möjliga fördelar
och nackdelar med att genomföra ytterligare åtgärder i syfte att underlätta
föräldrars eller vårdnadshavares kontroll över vilka program minderåriga
190
får se. Den s.k. V-chips-studien genomförs av University Oxford på Skr. 1998/99:60
uppdrag kommissionen. Avsikten är att en rapport skall lämnas till
kommissionen i början av år 1999.
Vid förhandlingarna om det nya direktivet drev Sverige frågan om mer
långtgående restriktioner i fråga om TV-reklam till barn. Dessa
avsnitt 196 Kontrollera mot PDF
strävanden ledde till att kommissionen åtog sig att göra en studie av hur
TV-reklam och köp-TV påverkar underåriga med avsikt att på nytt
granska denna fråga vid nästa revidering av direktivet. Studien kommer,
efter avslutat upphandlingsförfarande, att starta i början år 1999.
25.2.4 Public service-radio och public service-TV
Vid regeringskonferensens avslutning i Amsterdam enades medlems-
staterna, med bl.a. Sverige som pådrivande part, om ett protokoll till
fordraget som i huvudsak innebär att varje medlemsstat har rätt att
bestämma omfattningen, finansieringen och organisationen av public
service-radio och public service-TV. Finansieringen far dock inte
påverka handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en
omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven
på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.
Kommissionen (GD IV) presenterade hösten 1998 ett diskussions-
papper om eventuella riktlinjer for hur kommissionen bör agera när det
gäller klagomål från kommersiella aktörer om att offentlig finansiering
av public service-radio och -TV snedvrider konkurrensen på den inre
marknaden. Kommissionen bedömde att denna verksamhet omfattas av
fördragets konkurrensregler och hade flera synpunkter på definition och
finansiering av public service-uppdraget: bl.a. ifrågasätts om vissa
programtyper som sport, underhållning, långfilmer och liknande bör
kunna omfattas av ett public service-uppdrag. Samtliga medlemsstater
framförde vid ett multilateralt möte om statsstöd den 20 oktober 1998
stark kritik mot kommissionens sätt att beskriva konkurrenssituationen på
radio- och TV-området samt den tolkning som görs av det protokoll som
fogats till Amsterdamfördraget.
Mot denna bakgrund fick det österrikiska ordförandeskapet i uppdrag
av kulturministrarna att arbeta fram ett förslag till resolution om public
service-verksamheten. Vid rådsmötet den 17 november 1998 antogs
resolutionen som, liksom protokollet, är en stark markering från
medlemsstaterna att public service-medier är en nationell angelägenhet
värd att slå vakt om. Public service-verksamhetens viktiga roll och
funktion vad gäller social sammanhållning och kulturell mångfald i ett
demokratiskt samhälle understryks. Vidare sägs att public service-företag
skall kunna förse hela befolkningen med en bred variation av alla sorters
program av hög kvalitet. Det är legitimt för sådana företag att söka en
bred publik, och det är viktigt att de tillåts dra nytta av den tekniska
utvecklingen.
191
25.2.5 Konvergens mellan telekommunikationer, medier och Skr. 1998/99:60
informationsteknik
avsnitt 197 Kontrollera mot PDF
I december 1997 beslutade kommissionen om en grönbok om konvergens
mellan sektorerna för telekommunikationer, medier och informations-
teknik, och vilka följder detta får för lagstiftningen. Grönboken skickades
ut till medlemsstaterna för synpunkter bl.a. vad gäller de i boken
presenterade tre alternativen för den framtida regleringen inom sektorn:
att bygga vidare på nuvarande strukturer, att utveckla nya särskilda regler
för nya medier eller att införa en helt ny regleringsmodell för samtliga
sektorer.
I det svenska svaret på grönboken om konvergens hänvisade
regeringen till den pågående svenska konvergensutredningen (Ku
1997:05) som lämnar sina förslag den 28 februari 1999. Sverige ville
därför avvakta med att ta slutlig ställning i de aktuella frågorna.
Under sommaren 1998 presenterade kommissionen en sammanfattning
av svaren på konvergens grönboken och formulerade i detta sammanhang
tre diskussionsfrågor. Frågorna rör följande områden: att få tillgång till
nät och digitala portar i en konvergerad miljö, att skapa ramar för
investeringar, innovation och främjande av europeisk produktion och att
säkerställa en balanserad regleringsstrategi. Även i detta svar hänvisar
Sverige till den pågående konvergensutredningen. Kommissionen
återkommer i början av år 1999 med förslag till en åtgärdsplan.
25.2.6 Audiovisuell statistik
Kommissionen lade hösten 1998 förslag till beslut om att upprätta en
gemensam infrastruktur för statistisk information om industri och
marknader inom den audiovisuella sektorn. Kommissionen anger i sitt
förslag att målet med beslutet är att upprätta den gemensamma
infrastruktur för statistisk information som krävs för att kunna fastställa
och genomföra en gemenskapspolitik för industri och marknader inom
audiovisuella och närliggande sektorer. Ministerrådet förväntas fatta
beslut under våren 1999 om ett direktiv i syfte att upprätta en gemensam
infrastruktur för statistik.
25.2.7 Framtida audiovisuell politik
Kommissionsledamoten Marcelino Oreja har tillkallat en grupp med
framstående personer med anknytning till det audiovisuella området.
Under hösten 1998 presenterade gruppen rapporten The digital age -
European audiovisual policy. Rapporten innehåller rekommendationer
som omfattar bl.a. mediernas roll för samhället och demokratin,
finansiering av TV-produktioner, behov av finansiella stödåtgärder,
public service-TV:s roll och finansiering, regelverk och reglerande
myndigheter samt upphovsrätt. Kommissionen avser att återkomma
under år 1999 med förslag till fortsatt arbete.
192
25.2.8 Skydd för minderåriga och mänsklig värdighet
avsnitt 198 Kontrollera mot PDF
I juni 1998 beslutade rådet om en rekommendation om utvecklingen av
konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster
och informationstjänster genom främjande av nationella system för att
uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och den
mänskliga värdigheten. Medlemsstaterna rekommenderas att bl.a. främja
självreglering och delta i samarbete för att utveckla metoder för en
jämförbar utvärdering.
25.3 Kultur och sysselsättning
Det nya sysselsättningskapitlet i fördraget ger en möjlighet att, i enlighet
med artikel 128, överväga hur man bäst tar hänsyn till sysselsättnings-
aspekterna på EU:s övriga politikområden.
Kommissionen presenterade i maj 1998 ett arbetsdokument kallat
Kultur, kulturindustrier och sysselsättning. Dokumentet är att betrakta
som ett diskussionsunderlag för kommissionens arbete med att
genomföra artikel 128:4, som anger att kulturaspekter skall beaktas inom
andra sektorer av unionens verksamhet.
Dokumentet tar upp olika tillväxtområden för kultursysselsättning,
inklusive områden som inte traditionellt ingår i kultursektorn men ändå
direkt påverkas av den. Slutsatserna är att kultur är en resurs för
framtiden och en viktig tillgång för utvecklingen av sysselsättningen i
Europa.
Storbritannien fokuserade under sitt ordförandeskap våren 1998 på
frågor kring sambandet kultur och sysselsättning. Sverige har välkomnat
kommissionens initiativ att närmare belysa sambandet mellan kultur,
kulturindustrier och sysselsättning.
25.4 Övriga frågor på kulturområdet
Under 1998 har EU:s kulturministrar träffats i två formella och två
informella möten samt i en kulturmininisterkonferens inom ramen för
Europa-Medelhavssamarbetet.
Under året har rådet vid ett flertal tillfallen tagit upp den resolution
som antogs 1997 där kommissionen uppmanades att undersöka om och i
så fall hur man kan tillåta att nationella fasta bokpriser kan länkas
samman i vissa europeiska språkområden. Man har också diskuterat
OECD:s förhandlingar om ett multilateralt investeringsavtal, det s.k.
MAI-avtalet. Vidare har diskuterats möjligheten att inrätta ett filmpris i
EU. Vid det informella rådsmötet i september fördes samtal mellan EU:s
15 och kandidatländernas 11 kulturministrar. En offentlig diskussion på
temat Kulturaspekter i EU-utvidgningen hölls där allmänheten hade
bjudits in för att kunna ställa frågor till de sammanlagt 26 kultur-
ministrarna.
Skr. 1998/99:60
193
7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
26
Informationsteknik och samhället
Skr. 1998/99:60
26.1 Det framväxande informationssamhället
EG lägger stor vikt vid att följa och stödja det framväxande
avsnitt 199 Kontrollera mot PDF
informationssamhället. Det fleråriga gemenskapsprogrammet för att
stimulera etablerandet av informationssamhället i Europa började löpa
den 1 januari 1998. Programmets mål är att öka allmänhetens
medvetenhet om och förståelse av informationssamhällets betydelse och
dess nya tillämpningar i hela Europa, att optimera de socio-ekonomiska
fördelama av informationssamhället samt att stärka Europas roll i den
globala dimensionen av informationssamhället. För att förverkliga detta
program har en kommitté skapats, den s.k. PROMISE-kommittén. Ett
antal projekt har identifierats under respektive delmål, från utveckling av
informationsinstrument via Internet (ISAC/ISPO) till särskilda projekt
som syftar till att utveckla IT-användning hos små och medelstora
företag samt sådan användning på regional nivå. I sistnämnda fall
omfattas även de östeuropeiska länderna och Medelhavsländerna.
Jämsides med ovannämnda verksamhet löper EG:s program för att
stimulera forskningsprojekt med koppling till IT-användning, bl.a.
genom att erbjuda delfinansiering av sådana projekt. Kommissionen har
under 1998 omorganiserat sin hantering av frågan och koncentrerat
verksamheten till GD XIII.
26.2 Globaliseringen och informationssamhället
Kommissionen presenterade i februari 1998 meddelandet
Globaliseringen och informationssamhället: behovet av stärkt
internationell samordning (KOM(1998) 50 slutlig). Bakgrunden är bl.a.
de ökade behoven av globala lösningar på olika frågeställningar som har
betydelse för att främja elektronisk handel. Meddelandet har diskuterats i
telekommunikationsrådet vid ett par tillfallen och rådet har välkomnat
kommissionens initiativ. Kommissionen ordnade i juni 1998 ett
rundabordssamtal med näringslivet för att diskutera sitt förslag. Samtalet
ledde till att en styrgrupp bildades bestående av representanter för
näringslivet. Kommissionens initiativ går under benämningen The global
business dialogue. Inom ramen för denna dialog finns bl.a. planer för en
större konferens om elektronisk handel under 1999.1 oktober 1998 hölls
en omfattande sådan konferens på ministernivå i Kanada arrangerad av
OECD och den kanadensiska regeringen. Såväl kommissionen som
enskilda medlemsstater deltog.
194
26.3
Elektronisk handel
Skr. 1998/99:60
Kommissionen antog den 18 november 1998 ett förslag till direktiv om
vissa juridiska aspekter av elektronisk handel på den inre marknaden.
Syftet med kommissionens förslag är bl.a. att uppnå fri rörlighet för
informationssamhällets tjänster. Förslaget innehåller vissa harmoniserade
regler vad gäller definition av var en operatör är etablerad, elektroniska
avsnitt 200 Kontrollera mot PDF
avtal, mellanhänders ansvar, tvistlösning samt nationella myndigheters
roll.
Kommissionen lade den 13 maj 1998 fram ett förslag till direktiv
angående en gemensam ram för elektroniska signaturer (KOM(1998) 297
slutlig). Öppna nät, som till exempel Internet, blir allt viktigare för den
globala kommunikationen. För att utnyttja dessa möjligheter krävs säkra
system för att kunna fastställa identiteten på en avsändare av ett
elektroniskt meddelande. En elektronisk signatur innebär ett fastställande
av avsändarens identitet, samt säkerställande av att ett elektroniskt
meddelande inte har förändrats under överföringen. Direktivförslaget
syftar till att främja användandet av elektroniska signaturer på den inre
marknaden och därmed ett främjande av elektronisk handel. Detta skall
uppfyllas genom att direktivet upprättar en rättslig ram för användningen
av elektroniska signaturer och genom att direktivet bidrar till ett juridiskt
erkännande av elektroniska signaturer. Direktivförslaget har behandlats i
rådet under sommaren och hösten och en gemensam ståndpunkt kommer
tidigast att kunna nås under våren 1999.
26.4 Handlingsplan för säker användning av Internet
Under året har också en handlingsplan för en säker användning av
Internet diskuterats. Förslaget syftar till antagandet av en flerårig
handlingsplan på gemenskapsnivå för att stödja en säker användning av
Internet. Genom planen vill kommissionen underlätta IT-branschens
arbete med att finna modeller för självreglering så att den kan ta större
ansvar för innehållsfrågor, bl.a. genom att stödja framtagande av system
för klassificering och filtrering av innehåll. Utöver detta syftar planen till
att öka den allmänna medvetenheten om hur innehållsfrågor på Internet
kan hanteras samt stödja utvecklingen, utreda legala frågor och
koordinera arbetet på internationell nivå.
Även frågan om förvaltningen av Internet har varit föremål för
överväganden under året. Kommissionen har koordinerat arbetet med att
följa utvecklingen av den nya organisationen ICANN (The Internet
Corporation for Assigned Names and Numbers) som har ersatt den gamla
organisationen LANA (Internet Assigned Numbers Authority). Dialogen
har förts med bl.a. den amerikanska regeringen. Kommissionen har
regelbundet haft möten med medlemsstaterna för att samla in synpunkter
på sitt arbete.
195
26.5
IT-omställningen inför millennieskiftet
Kommissionen ser allvarligt på frågan om IT-omställningen inför år
2000. Man avser att knyta kontakter med europeiska och internationella
organisationer med ansvar för lagstiftning inom eller tillsyn över sektorer
avsnitt 201 Kontrollera mot PDF
(finans, telekommunikationer, energi och transporter) för infrastruktur av
omfattande gränsöverskridande betydelse för att utbyta information om
insatser som gjorts och bestämma på vilka områden det kan krävas
samarbete. Kommissionen har en webbplats om dataproblemet i samband
med år 2000 ( http://www.ispo.cec.be/y2keuro ). Ett antal arbetsgrupps-
möten har hållits i Bryssel beträffande 2000-frågan.
26.6 Rättsinformation
Den tekniska utvecklingen på IT-området skapar nya möjligheter att
sprida information om innehållet i gemenskapsrätten och den nationella
rätten.
I Sverige pågår för närvarande uppbyggnaden av ett nytt offentligt
rättsinformationssystem. Liknande arbeten med att förbättra den
elektroniska tillgången till den nationella rätten pågår också i övriga
medlemsländer. Ett viktigt led i det arbetet har varit det utbyte av
kunskaper och erfarenheter som skett inom ramen för rådets arbetsgrupp
för rättsdata. Att vara ett forum för sådant utbyte och på så sätt bidra till
utvecklingen i medlemsländerna är en viktig uppgift för arbetsgruppen.
En annan viktig funktion för arbetsgruppen är att verka för en
förbättrad spridning av gemenskapsrätten och uppgifter om hur denna har
genomförts i medlemsländerna.
27 EG:s statistikarbete
Statistik används som underlag för att fördela pengar inom EG, för att
följa utvecklingen inom gemenskapen samt för attt utgöra underlag för
beslut.
27.1 Krav på ökad harmonisering av statistik
I samband med Sveriges medlemskap i EES och därefter i EU
accepterades ett stort antal rättsakter på statistikområdet.
Harmoniseringsarbetet har därefter fortsatt med ökad intensitet. Det beror
ytterst på att gemenskapens politik fördjupats på en rad områden, t.ex.
när det gäller penningpolitik och övergången till en gemensam valuta.
Samtidigt har statistiken blivit allt viktigare som ett beslutsunderlag t.ex.
för gemenskapens budget och dess fördelning och som urvalskriterium
t.ex. inför beslutet om vilka länder som uppfyller kraven att delta i EMU.
Det är mot den bakgrunden som den ökade harmoniseringen av
statistik skall ses. Sedan 1995 har flera nya rättsakter antagits framför allt
Skr. 1998/99:60
196
inom det ekonomiska området men även inom arbetsmarknads-, Skr. 1998/99:60
transport-, jordbruks- och miljöområdet. Här kan särskilt nämnas
förordningarna om det europeiska national- och regionalräkenskaps-
systemet i gemenskapen (ENS 95) samt om harmoniserade konsument-
prisindex. En annan rättsakt med stor betydelse för det statistiska
systemet är förordningen om gemenskapsstatistik som reglerar sam-
arbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen, vilka principer som
avsnitt 202 Kontrollera mot PDF
skall gälla i statistikarbetet, hur statistiken skall spridas och hur fortroliga
material skall hanteras.
27.2 Beslut på statistikområdet som fattats under 1998
Under 1998 har flera nya beslut som rör statistikområdet antagits både i
rådet och i kommissionen. Rådets förordningar utformas ofta som
ramförordningar och detaljerna preciseras först senare i särskilda
kommissionsbeslut. Viktiga förordningar som antagits av rådet är
banktjänsternas hantering i det nya nationalräkenskapssystemet, en ny
och heltäckande konjunkturstatistik, statistik om arbetskraften och dess
kostnader samt statistik för det europeiska centralbankssystemet. En
förteckning över alla beslut som tagits finns i bilaga 1.
Under 1998 har även ett icke-bindande avtal (s.k. gentlemen’s
agreement) om anpassningen av betalningsbalansstatistiken träffats
mellan Sveriges riksbank, Statistiska centralbyrån och Eurostat.
Motsvarande avtal skall träffas med övriga EU-medlemsstater. Syftet är
att harmonisera begrepp och definitioner och att kunna framställa bl.a. en
gemensam betalningsbalans för EU-området.
Vidare har ett rådsbeslut om gemenskapens statistiska program 1998—
2002 antagits. I beslutet anges bl.a. vilket arbete som kommer att
bedrivas, vilka regelverk och policydokument som styr arbetet samt vilka
nya regler som kan förväntas under femårsperioden.
27.3 Svenskt agerande på statistikområdet
Samarbetet på statistikområdet är mycket omfattande särskilt mellan
kommissionens statistikkontor (Eurostat) och de statistikansvariga
myndigheterna i medlemsstaterna. Arbetet bedrivs i ca 80 kommittéer
och arbetsgrupper knutna till Eurostat. Den mest betydelsefulla gruppen
är den statistiska programkommittén där Eurostats och medlemsstaternas
generaldirektörer möts fyra gånger per år. En viktig uppgift för denna
kommitté är att delta i beslut som rör genomförandet av nya
statistikregler.
Det svenska agerandet i kommissionens kommittéer och arbetsgrupper
syftar till att förenkla och rationalisera det europeiska statistiksystemet,
både avseende beslutsprocesser och statistikproduktion, med utgångs-
punkt från svenska behov och erfarenheter. Inom flera områden har klara
framsteg gjorts, även om institutionella olikheter inom gemenskapen
197
försvårar en allmän tillämpning (t.ex. en ökad användning av register-
baserad statistik).
På grund av de omfattande kraven på ny och förändrad statistik har det
svenska agerandet i rådet inriktats på att åstadkomma tydligare
prioriteringar av statistiken för att begränsa kostnaderna för statistik-
producenter och uppgiftslämnare. Vägledande för det svenska agerandet
avsnitt 203 Kontrollera mot PDF
har varit EG:s mest angelägna behov av statistik, möjligheter att ta fram
statistik med en tillförlitlig kvalitet och kostnaden i förhållande till nyttan
av statistiken. Gemenskapens statistikprogram för 1998-2002 som nyss
beslutats är ett exempel på att dessa tankegångar nu börjar accepteras mer
allmänt.
Under 1998 har Statistiska centralbyrån (SCB) stått som värd för två
konferenser. I januari anordnades en konferens som ledde till ett arbete
med harmonisering av standarder och definitioner inom fattigdoms- och
inkomstmätningar. I maj hölls i anslutning till ett av generaldirektörs-
mötena en konferens på temat kvalitetsarbete och kvalitetssäkring, ett
område där SCB är en av de ledande statistikbyråerna inom unionen. Vid
denna konferens deltog även generaldirektörerna från kandidatländerna.
Skr. 1998/99:60
28 EU:s budget
EU:s budget omfattar Europeiska unionens samtliga förväntade
inkomster och utgifter. EU:s gemensamma budgetpolitik utgör ett
instrument för dess politiska verksamhet.
28.1 Budgetens inkomster och Sveriges avgift till EU-
budgeten
EU-budgeten finansieras huvudsakligen av de s.k. egna medlen, vilka
utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Övriga inkomster ger bidrag till
finansieringen och utgörs av eventuellt överskott från föregående år,
diverse gemenskapsskatter, räntor på böter, EES-ländemas bidrag och
diverse övriga inkomster. Denna ordning regleras i fördragets artikel 201,
som också anger att bestämmelser om egna medel skall fastställas i
särskilt rådsbeslut.
Det nu gällande beslutet om egna medel fattades 1994, rådets beslut
728/94/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel. I
detta beslut fastställs vad som skall innefattas i egna medel. Den
sammanlagda avgiften från medlemsländerna till gemenskapsbudgeten
består som en följd av detta av tullar, särskilda jordbrukstullar och
sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift beräknad på
bruttonationalinkomsten. I egna medelsbeslutet ges också Storbritannien
en budgetreduktion, vilken finansieras av övriga medlemsländer.
Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för
Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten.
198
Medlemsländerna får dock behålla 10 procent av uppburna medel för att
täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden.
Särskilda tullar på jordbruksprodukter och de särskilda avgifterna på
sockerproduktionen vilka tas ut i enlighet med EG:s regelverk utgör i
likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan budgetens egna
medel. Även för dessa avgifter gäller att medlemsstaten får behålla tio
avsnitt 204 Kontrollera mot PDF
procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader kopplade till
uppbörden.
Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till budgeten
beräknas som en procentuell andel av en prognos av medlemslandets
mervärdesskattebas för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen
korrigeras härvid för (godkända) avvikelser från och variationer inom
EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålls.
Uttaget var för 1998 satt högst till 1,08 procent av momsbasen. Det
faktiska uttaget påverkas av den brittiska budgetreduktionen och dess
finansiering och fastställs i budgeten för respektive år. Efter avslutat
budgetår beräknas avgiften på momsbasen enligt utfall, och korrigerande
betalningar görs vid behov.
Avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften)
beräknas på en prognos för medlemsstatens BNI till marknadspriser för
budgeteringsåret. Uttaget beräknas som en procentuell andel av
gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansierings-
behov sedan övriga medelsslag beräknats. BNI-avgiften korrigeras i
efterhand med hänsyn till utfall på samma sätt som momsbasavgiften.
Vid Europeiska rådets möte i Edinburgh 1992 träffades en
överenskommelse om budgetens utveckling och finansiering under
perioden 1993-1999. Överenskommelsen har därefter formaliserats i
rådets beslut 728/94/EG, Euratom om gemenskapens egna medel och i en
budgetplan, s.k. finansiellt perspektiv. Beslutet om egna medel gäller till
dess nytt beslut fattas, medan beslutet om finansiellt perspektiv gäller
t.o.m. 1999.
I beslutet om egna medel fastställs dels budgetens totala
volymutveckling genom att man fastställer taket för uttag av egna medel,
dels vad som skall utgöra egna medel. Taket är fastställt i förhållande till
gemenskapens samlade bruttonationalinkomst (BNI). Beslutet innebär att
budgetens högsta möjliga omslutning under perioden ökar från 1,20
procent av BNI till 1,27 procent 1999. Principerna för fördelningen
mellan medelsslagen fastställs också i egna medels-beslutet. Där anges
också en successiv minskning av momsbasuttaget under perioden 1995—
99 i lika steg från 1,4 procent 1994 till 1 procent 1999, samt att taket för
uttaget av momsbasavgift under samma period för medlemsländer med
BNI per capita lägre än 90 procent av gemenskapsgenomsnittet sänks till
50 procent 1995 och för övriga sänks i lika steg under perioden från 55
procent till 50 procent av BNI 1999. Det sker således en förskjutning av
tyngdpunkten från momsbasavgiften mot BNI-avgiften. Detta innebär en
ökad betydelse för BNI-avgiften i finansieringen av EU-budgeten. 1
avsnitt 205 Kontrollera mot PDF
beslutet förlängs också den brittiska budgetreduktionen, dvs. den
minskning av avgiften som Storbritannien erhåller.
Skr. 1998/99:60
199
Det finansiella perspektivet reglerar det totala utrymmet för de årliga Skr. 1998/99:60
budgetarna under perioden. Ett nytt finansiellt perspektiv diskuteras nu
inom ramen för Agenda 2000. Enligt kommissionens förslag skulle det
nya perspektivet omfatta åren 2000-2006.
Avgiften för 1998 uppgick enligt preliminärt utfall för statsbudgeten
till 21 210 miljoner kronor. Återbetalningen till följd av infasnings-
överenskommelsen motsvarade 251 miljoner kronor. Nettoavgiften blev
därmed 20 959 miljoner kronor.
28.2 Budgetens utgifter och budgetarbetet under 1998
EU:s budget omfattade år 1998 ca 84 miljarder ecu i s.k. betalnings-
anslag, vilket motsvarar ca 730 miljarder kronor. Ungefär hälften av
utgifterna går till jordbruksstöd under ut giftskategori 1 och omkring en
tredjedel till olika former av strukturstöd såsom regional- och
arbetsmarknadsstöd under utgiftskategori 2. Budgeten inom ramen för
utgiftskategori 3 avser olika åtgärder som hänger samman med den inre
marknaden, t.ex. forskning och utveckling, miljöåtgärder, kulturstöd och
investeringar i infrastruktur. Vidare finansieras utrikespolitiska åtgärder
(kategori 4), främst i form av bistånd, samt administrationskostnader för
EU:s olika institutioner (kategori 5). Utgiftskategoriema 3-5 tar i anspråk
ca 5 procent vardera av budgeten.
EU-budgetens inriktning och nivå bestäms av tre faktorer. För det
första har långtidsbudgeten, det finansiella perspektivet, avgörande
betydelse genom att ange ramar för de sex utgiftskategoriema och ramen
för de totala utgifterna. För det andra bestäms inriktningen och i stor
beslutsprocessen inom EU. För det tredje spelar EU:s egen årliga
budgetprocess en viktig roll för att slutligt avgöra nivån på utgifterna.
Den årliga budgetprocessen för EU inleds genom att kommissionen
förelägger rådet och parlamentet det preliminära budgetförslaget. Rådet
upprättar, med detta som grund, budgetförslaget som sedan föreläggs
parlamentet. Parlamentet granskar budgetförslaget vid två läsningar och
därefter upprättas budgeten i dess slutliga form. När budgeten har
fastställts genomför kommissionen den under eget ansvar. Revisions-
rätten kontrollerar budgetens genomförande och beslutar om den
ekonomiska förvaltningen har varit sund.
Budgeten för 1999 är den sista årsbudgeten under det nu gällande
finansiella perspektivet. Inom ramen för arbetet med Agenda 2000
förhandlas nu ett nytt finansiellt perspektiv för åren 2000-2006 fram.
Sverige verkade i budgetprocessen 1998 för att 1999 års EU-budget
avsnitt 206 Kontrollera mot PDF
skulle bli så restriktiv som möjligt samtidigt som Edinburgh-
överenskommelsen gällande strukturfonderna respekterades. Vid Ekofin-
rådet i maj 1998 uttalade flera finansministrar att man önskade en mer
återhållsam budget för 1999 än vad kommissionen hade föreslagit, sam-
tidigt som de konstaterade att kommissionens förslag gick i rätt riktning.
Sverige driver generellt en återhållsam budgetpolitik inom EU.
Förbättrad budgetdisciplin vid användningen av EU:s medel är en
prioriterad fråga för Sverige. Sverige önskar på sikt genomföra mer
200
strukturellt inriktade besparingar och då framför allt genom förändringar Skr. 1998/99:60
av jordbruks- och strukturfondspolitiken. Förändringar av dessa områden
diskuteras inom ramen för Agenda 2000 och kräver i sådana fall reformer
på områdena.
28.3 Återflödet från EU-budgeten
Med återflöde brukar normalt avses de utgifter i EU:s budget som riktar
sig mot en särskild medlemsstat. Det är inte möjligt att beskriva hela EU-
budgeten i sådana termer. Redovisningen av EU-budgeten är inte heller
upplagd på ett sådant sätt att återflödet för ett enskilt land är lätt
avläsbart. Återflödet är intressant bl.a. som ett uttryck för hur man
använder de resurser som medlemsstater genom sina betalningar till
budgeten ställer till EU:s förfogande. För 1998 finns ännu inga samman-
ställningar över budgetens utfall i detta perspektiv.
Kommissionen har dock överlämnat en sammanställning över
utgifterna för 1997 fördelade på medlemsländerna. I sammanställningen
framgår att det faktiska återflödet till Sverige 1997 uppgick till 1 140,7
miljoner ecu (mecu) eller 9,9 miljarder kronor vid kursen 8,66
kronor/ecu, vilket är genomsnittskursen kronor/ecu för 1997. I detta
belopp ingår den s.k. infasningsåterbetalningen i enlighet med
anslutningsfördraget. Infasningen uppgick 1997 till ca 648,9 miljoner
kronor.
Räknat per capita uppgick återflödet till 130 ecu, vilket innebar att
enbart Storbritannien, Tyskland och Nederländerna hade lägre återflöde
per capita än Sverige. Det bör dock påpekas att även 1997, liksom de två
första medlemskapsåren, inte är ett representativt år för Sverige och de
övriga nya medlemsländerna, dels beroende på infasningsarrangemangen,
dels beroende på fluktuationer i återflödet.
Det svenska återflödet år 1997 fördelade sig enligt följande:
Jordbruksstöd
747,0 mecu
65 procent
Strukturfonder
190,1 mecu
17 procent
Infasning
76,0 mecu
7 procent
Inre åtgärder
127,6 mecu
11 procent
varav:
FoU
86,2 mecu
8 procent
Utbildning, ungdom och
15,3 mecu
1 procent
kultur
Transeuropeiska nätverk
10,9 mecu
<1 procent
Energi och miljö
5,3 mecu
<1 procent
Övrigt
9,9 mecu
avsnitt 207 Kontrollera mot PDF
<1 procent
Totalt
1 140,7 mecu
100 procent
Av återflödet utan infasningen utgjorde jordbruksstödet 70 procent och
strukturstöden 18 procent, dvs. tillsammans 88 procent av återflödet.
201
Fördelningen innehåller inga administrativa utgifter. Utrikes åtgärder, Skr. 1998/99:60
programsamarbete med tredje land liksom betalningar till Europeiska
investeringsfonden har inte heller tagits med i kommissionens
redovisning per medlemsland.
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av
svenska myndigheter, dvs. betalningarna från kommissionen redovisas
mot inkomsttitel, medan de utbetalningar svenska myndigheter gör på
kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens
utgiftssida. Alla betalningar av detta slag från kommissionen till svenska
myndigheter redovisas under inkomsttitel 6000. Man kan alltså där få en
uppfattning om storleksordningen på den del av återflödet som
administreras av svenska myndigheter ett visst år beskrivet i termer av
kommissionens utbetalningar. Det är dock viktigt att påpeka att svenska
myndigheter inte administrerar samtliga utgifter på EU-budgeten som
riktar sig mot Sverige och alltså skulle ingå i termen återflöde.
Exempel på återflöde som inte fångas över statsbudgeten är
forskningsstöd inom ramprogrammet för forskning. Det preliminära
utfallet for inkomsttitel 6000 år 1998 uppgår till 9,5 miljarder kronor.
Den gemensamma jordbrukspolitiken svarade för 6,7 miljarder av detta,
strukturfonderna för 2,7 miljarder kronor. Infasningsåterbetalningen
redovisas separat under inkomsttitel 7000 och ingår alltså inte i det
redovisade återflödet under inkomsttitel 6000. Som nämnts under avsnitt
28.1 uppgår infasningsbetalningama 1998 till 251 miljoner kronor. Efter
1998 upphör infasningsåterbetalningama. Sverige betalar alltså full avgift
fr.o.m. 1999.
Vad gäller strukturpolitiken är utfallet för ett enskilt år något
missvisande eftersom utformningen av strukturfondsbeslutet innebär att
ett visst belopp görs tillgängligt för Sverige under perioden 1995-1999,
men att utfallet fördelat över åren kan variera beroende på de beslutade
programmens utformning och betalningstidpunkter. Tillgängligt belopp
för hela femårsperioden motsvarar i genomsnitt 2,5 miljarder kronor per
år.
29 Åtgärder mot fusk och andra oegentligheter
Enligt EG-fördraget har kommissionen det övergripande ansvaret för att
medlen i EU:s budget används korrekt och effektivt. Samtidigt har
medlemsstaterna, också enligt fördraget, det primära ansvaret för att
bekämpa bedrägerier och andra oegentligheter i medlemsstaterna som
riktas mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaternas myndigheter
avsnitt 208 Kontrollera mot PDF
och kommissionen samarbetar för att upptäcka och åtgärda bedrägerier.
Revisionsrätten har i sin tur till uppgift att granska både kommissionens
och medlemsstaternas sätt att administrera och kontrollera EU:s medel.
Kontrollen över hur EU:s budgetmedel används blev en mycket aktuell
fråga under 1998 som en följd av att revisionsrätten och kommissionens
egna kontroller uppmärksammade att det förekommit bedrägerier och
202
oegentligheter med EU-medel i samband med bl.a. biståndsprojekt och Skr. 1998/99:60
insatser i Central- och Östeuropa.
29.1 Åtgärder inom rättsligt och inrikes samarbete
En straffrättslig konvention om skydd för EG:s finansiella intressen
(bedrägerikonventionen) skrevs under av medlemsstaterna den 26 juli
1995 (EGT C 316, 27.11.1995, s. 48). Konventionen innebär att staterna
åtar sig att straffbelägga olika former av bedrägerier som skadligt kan
påverka gemenskapens budget. Ett första protokoll till bedrägeri-
konventionen med bestämmelser om korruption som kan inverka menligt
på EG:s finanser undertecknades den 27 september 1996 (EGT C 313,
23.10.1996, s. 1). Ytterligare ett protokoll, med bestämmelser om
förhandsbesked från EG-domstolen rörande tolkningen av bedrägeri-
konventionen och det första protokollet (domstolsprotokollet), under-
tecknades den 29 november 1996 (EGT C 151, 20.5.1997, s. 1).
Regeringen överlämnade den 17 december en proposition till riksdagen
(prop. 1998/99:32) som bl.a. innehåller förlag om att riksdagen skall anta
dessa instrument och genomföra vissa.
Vidare kan anges att det s.k. andra protokollet till bedrägerikonventionen,
med bestämmelser främst om ansvar för juridiska personer för EG-
bedrägerier som begås i dess verksamhet och om samarbete med
kommissionen i brottsundersökningar rörande EG-bedrägerier, under-
tecknades den 19 juni 1997 (EGT C 221, 19.7.1997, s. 11). Under 1998
påbörjades arbetet med en förklarande rapport till det sistnämnda
protokollet. Rapporten kan förväntas antas under 1999.
29.2 Övriga åtgärder för att undvika fusk, fel och andra
brister
29.2.1 SEM 2000 - program för förbättrad styrning och kontroll
av EU-medel
Arbetet med förbättrad styrning och kontroll av EU-medlen inom ramen
för kommissionens program SEM 2000 (Sound and efficient
management) har fortsatt även under 1998 i linje med de
rekommendationer som Europeiska rådet ställde sig bakom i december
1996. Den särskilda gruppen med personliga representanter för
medlemsstaternas finansministrar har under året sammanträtt två gånger
under kommissionsledamöterna Gradins och Liikanens ledning.
Uppgiften har varit att följa kommissionens arbete och lämna råd i fråga
avsnitt 209 Kontrollera mot PDF
om nya förslag. Lägesrapporter har lämnats till Ekofin-rådets möten i
maj och november 1998.
Under året har gruppens arbete fokuserats på att följa upp
genomförandet av de åtgärder som tidigare beslutats inom struktur-
203
fondsområdet. Ett annat viktigt område har varit att bevaka finansiella Skr. 1998/99:60
kontrollaspekter i beredningen av Agenda 2000-förslagen. Ett nytt
initiativ är åtgärder för att utveckla samarbetet med EU:s kandidatländer i
syfte att underlätta deras ansträngningar att uppnå minst samma kvalitet
på styrning och kontroll av EU-medlen som EU:s medlemsstater.
Framsteg har också gjorts för att förbättra samarbetet rörande utvärdering
av EU-fmansierade program samt nationell uppföljning av revisions-
rättens iakttagelser.
29.2.2 Kommissionens arbete med att bekämpa bedrägerier
När det gäller bekämpning av bedrägerier mot EU:s budget har
kommissionen ansvar för att föreslå gemensam lagstiftning, att samordna
medlemsstaternas arbete, samarbeta med medlemsstaterna i upptäckta fall
samt främja kompetensutveckling. För detta ändamål finns en särskild
”task-force” inom kommissionen, UCLAF. Under 1998 har UCLAFrs
oberoende ställning inom kommissionen stärkts. Dess direktör har givits
utökat mandat. Dessutom har manlagt fast rutiner och regler för hur
interna fall, som upptäckts av tjänstemän i kommissionen, skall anmälas
till UCLAF och utredas.
Under året har flera fall av misstänkta bedrägerier som berör anställda i
kommissionen uppdagats och utretts av UCLAF. Särskilt i fråga om den
mest uppmärksammade, den s.k. ECHO-affaren som berör oegentligheter
med medel i biståndsbudgeten, har Sverige agerat aktivt i rådet för att
försäkra sig om att kommissionen går till botten med det inträffade och
ställer ansvariga till svars.
Europaparlamentet har riktat kritik mot kommissionens sätt att hantera
affärerna samt anklagat kommissionen för bristande information till
parlamentet. Mot denna bakgrund beslutade parlamentet i oktober om en
resolution, baserad på det s.k. Bösch-betänkandet, där man begär att ett
nytt, från EU-institutionema fristående, organ inrättas med uppgift att
utreda misstänkta interna bedrägerier i samtliga EU-institutioner. Vid
Ekofin-rådets möte i november 1998 begärde rådet att kommissionen
utreder vilka åtgärder den anser behöver vidtas för att undanröja de
brister som finns. Rådet uppmanade kommissionen att snarast återkomma
till rådet med förslag i vilka alternativa lösningar analyseras i ljuset av
kommissionens ansvar för genomförandet av budgeten.
Kommissionen svarade på dessa krav redan den 2 december genom att
lägga ett förslag om inrättande av ett nytt organ, OLAF. Detta organ
avsnitt 210 Kontrollera mot PDF
skulle enligt kommissionens förslag svara för alla utredningar av
misstänkta bedrägerier, såväl i EU:s institutioner som i medlemsstaterna
och i tredje land.
Rådets beredning av kommissionens förslag har ännu inte inletts.
Europeiska rådet i Wien noterade dock kommissionens förslag och
inbjöd EU-institutionema att behandla det skyndsamt med målet att
beslut fattas under våren 1999. Europeiska rådet angav också att
bedrägeribekämpningen i sin helhet skall följas upp vid dess möte i
Helsingfors i december 1999.
204
29.2.3 Revisionsrättens iakttagelser
Revisionsrätten presenterade i november 1998 sin årsrapport avseende
1997. I årsrapporten ingår, förutom iakttagelser från de olika politik-
områdena som finansieras av EU:s budget, en revisionsförklaring om
huruvida redovisningen av EU-budgeten är rättvisande och tillförlitlig
och om de s.k. underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Rätten har också under 1998 avgivit totalt 25 s.k. specialrapporter, vilket
är en omfattande ökning i förhållande till tidigare år. Genom att
revisionsrätten presenterat en större del av sina iakttagelser i special-
rapporter har årsrapporten i gengäld kunnat komprimeras betydligt.
I årsrapporten konstateras i huvudsak samma typ av brister som
noterats i föregående års rapport. Administrationen behöver
effektiviseras och redovisnings- och kontrollsystemen släpar efter inom i
stort sett alla områden. Riskanalyserna till grund för kontroll-
verksamheten måste utvecklas och tillämpas bättre inom samtliga
områden. Revisionsrätten noterar att flera fel och brister ofta kan härledas
till alltför komplicerade regelverk och efterlyser förenklingar. Revisions-
rätten välkomnar de skärpta kraven på kontroller och sanktioner som
införts inom jordbruks- och strukturfondsområdena, men konstaterar att
svagheter ofta finns i intemkontrollen och datasäkerheten. Särskilt när
det gäller biståndsverksamheten har revisionsrätten noterat brister i
kommissionens övervakning av programmen. För såväl strukturfonds-
området som biståndsområdet har inte tillräcklig vikt lagts vid
utvärdering. I revisionsförklaringen konstaterar rätten att den, i likhet
med tidigare år, inte kan avge en positiv förklaring vad gäller de
underliggande transaktionerna, då omfattningen av fel och brister är för
stor.
Rådets beredning av rättens iakttagelser för 1997 inleds i januari 1999
och kommer att avslutas med att en rekommendation avges till Europa-
parlamentet om huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för
1997 års budget. Parlamentet väntas ta ställning till ansvarsfriheten i april
1999.
29.2.4 Beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för 1996 års
avsnitt 211 Kontrollera mot PDF
budget
Enligt EG-fördraget skall Europaparlamentet, på rekommendation av
rådet, besluta om ansvarsfrihet för kommissionen för berört budgetår.
Beslutet skall baseras på redovisningen mot budgeten samt revisions-
rättens rapporter. Om parlamentet inte skulle bevilja ansvarsfrihet får det
inte någon direkt juridisk effekt för kommissionen, men det skulle
naturligtvis innebära en svår politisk belastning för kommissionen och
dess relationer till de övriga EU-institutionema.
Ekofin-rådet beslutade i mars 1998 att rekommendera parlamentet att
bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 1996, men fogade till
sitt beslut en rad synpunkter på åtgärder som rådet ansåg att
kommissionen bör vidta med anledning av de brister som revisionsrätten
pekat på. Europaparlamentet beslutade i april 1998 att inte ta ställning till
Skr. 1998/99:60
205
ansvarsfrihetsfrågan i avvaktan på kompletterande åtgärder från Skr. 1998/99:60
kommissionen. Efter en långdragen process under sommaren och hösten,
där parlamentet successivt kompletterat sina krav på åtgärder och
rapporter från kommissionen för att bevilja ansvarsfrihet, beslutade det
ansvariga utskottet, budgetkontrollutskottet, den 10 december 1998 att
föreslå parlamentet att ansvarsfrihet beviljas. Beslutet fattades med
minsta möjliga marginal, med endast en rösts övervikt. Efter en debatt i
plenum den 17 december valde parlamentet emellertid att gå emot
budgetkontrollutskottets förslag. Med röstsiffrorna 270-225 beslutades
att inte bevilja ansvarsfrihet för kommissionen.
Frågan kunde dock inte slutbehandlas under 1998 då ärendet återförts
till budgetkontrollutskottet för att det skulle utarbeta ett nytt förslag till
resolution. Som en direkt följd av beslutet begärde den socialistiska
partigruppen i parlamentet en misstroendeomröstning mot
kommissionen. Denna omröstning schemalades till den första
parlamentssessionen i januari 1999. Budgetkontrollutskottet förmodas
inte gå vidare i frågan om ny resolution i ansvarsfrihetsfrågan till dess
resultatet av denna omröstning står klart.
206
DEL 3 DEN EUROPEISKA UNIONENS
FÖRBINDELSER MED OMVÄRLDEN
30 Utrikes- och säkerhetspolitik
Det samarbete som etablerades genom Unionsfördraget på det utrikes-
och säkerhetspolitiska området, GUSP, utgör EU:s s.k. andra pelare och
är mellanstatligt till sin karaktär. I princip fattas samtliga beslut med
enhällighet. Utrikesministrarna möts månatligen för att bl.a. diskutera
utrikespolitiska frågor. På tjänstemannanivå förbereds frågorna inom
EU:s politiska kommitté samt därunder inom ett antal olika GUSP-
arbetsgrupper.
Inom GUSP finns i första hand följande instrument till förfogande:
avsnitt 212 Kontrollera mot PDF
gemensamma démarcher, gemensamma ståndpunkter och gemensamma
åtgärder. En förteckning över gemensamma ståndpunkter och åtgärder
samt över gemensamma uttalanden finns i bilaga 6.
Under året har medlemsstaterna gjort gemensamma démarcher i ett
antal olika frågor. En fortsatt god sammanhållning har bidragit till en
tydlig attityd i den politiska dialogen med länder som brister i respekten
för de mänskliga rättigheterna. Uppföljningen av EU:s förbindelser med
Burma är exempel på detta. Unionen har även ägnat stor uppmärksamhet
åt utvecklingen i Västra Balkan, särskilt i Kosovo.
Gemensamma ståndpunkter på grundval av artikel J 2 i Unions-
fördraget, som anger unionens inställning till en särskild fråga av
geografisk eller tematisk karaktär, har antagits bl.a. om Nigeria, om
främjandet av icke-spridning och förtroendeskapande i Sydasien, om
arbetet för att stärka efterlevnaden av konventionen om bakteriologiska
(biologiska) vapen och toxinvapen, samt om mänskliga rättigheter,
demokratiska principer och sunt styrelseskick i Afrika. Likaså har rådet
genom gemensamma ståndpunkter enats om utvidgade sanktioner mot
Förbundsrepubliken Jugoslavien och Serbien, samt om fortsatta
sanktioner mot Burma, mot Sierra Leone och mot UNITA i Angola.
Gemensamma åtgärder inom ramen för GUSP beslutas i specifika
situationer där operativa insatser från unionens sida anses nödvändiga.
De finansiella medel som behövs tas som regel från ett särskilt anslag i
EU:s budget (30 miljoner ecu under 1998). Under året har EU på detta
sätt beslutat att på grundval av artikel J 3 bl.a. lämna stöd till
Montenegros regering, till höge representantens strukturer för
genomförande av fredsavtalet i Bosnien och Hercegovina och om fortsatt
stöd till fredsprocessen i Mellanöstern. Ett särskilt sändebud för
Förbundsrepubliken Jugoslavien utsågs också genom beslut om
gemensam åtgärd. Vidare förlängdes mandaten för EU:s särskilda
sändebud för fredsprocessen i Mellanöstern och för området kring de
afrikanska stora sjöarna.
Under året antogs för första gången ett beslut om gemensam åtgärd på
grundval av artikel J 4.2 i Unionsfördraget, genom vilket EU anmodade
Skr. 1998/99:60
207
Västeuropeiska unionen (VEU) att slutföra en genomförbarhetsstudie av Skr. 1998/99:60
möjliga alternativ för internationella polisiära insatser i Albanien för att
bistå de albanska myndigheterna. Därutöver antogs gemensamma
åtgärder på grundval av samma artikel om stöd till Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för övervakning av situationen i
Kosovo samt en begäran om VEU:s medverkan i en minröjningsinsats i
Kroatien.
avsnitt 213 Kontrollera mot PDF
Året 1998 har även präglats av de pågående förberedelserna för
tillämpningen av de nya instrumenten för GUSP efter Amsterdam-
fördragets ikraftträdande. En uttalad ambition har funnits hos medlems-
staterna att öka EU:s handlingsförmåga och effektivitet i GUSP för att
främja fred och säkerhet.
Amsterdamfördraget anger att en hög representant för GUSP skall
inrättas. Höge representanten skall biträda rådet och medverka vid
utformning, förberedelser och genomförande av beslut samt vid behov
kunna företräda unionen utåt. Funktionen som den höge representanten
ska utövas av rådets generalsekreterare. Europeiska rådet har i Wien
enats om att denne skall utnämnas snarast möjligt, och att det skall vara
en person med en stark politisk profil.
Förberedelser har också inletts för att inrätta en gemensam enhet för
politisk planering och tidig förvarning (analysenhet) i GUSP inom rådets
generalsekretariat under ledning av Höge representanten. Beslutet att
inrätta en analysenhet gjordes i en särskild förklaring, som fogades till
Amsterdamfördragets slutakt. Syftet med dess förvamingsfunktion är att
ge EU möjligheter att på ett tidigt stadium sätta in konfliktförebyggande
åtgärder. Målsättningen är vidare att analysenheten skall föra in ett
gemenskapsperspektiv i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, såväl på lång
sikt som inför och under konkreta kriser.
Diskussioner om utvecklingen av en europeisk säkerhets- och
försvarspolitik har förts under året och väntas fortsätta under det
kommande året. Frågan kommer att tas upp vid Europeiska rådets möte i
Köln i juni 1999.
30.1 Säkerhetspolitik
Inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
samordnar unionens medlemsländer sin politik på ett antal områden av
säkerhetspolitisk betydelse.
Under 1998 har förberedelserna för EU:s utvidgning utgjort en central
fråga i det säkerhetspolitiska samarbetet mellan medlemsstaterna.
Realförhandlingar inleddes under det gångna året med Polen, Tjeckien,
Ungern, Slovenien, Estland och Cypern. Parallellt har förberedelser för
förhandlingar med Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Lettland och
Litauen pågått. Utvidgningsprocessen har i sig en betydande
säkerhetspolitisk effekt genom att det i förhandlingarna ställs krav på
institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga
rättigheter och respekt och skydd för minoriteter. Medlemskaps-
208
perspektivet har medfört betydande framsteg inom dessa områden i Skr. 1998/99:60
kretsen av kandidatländer.
Samarbetet mellan EU och den militära samarbetsorganisationen
Västeuropeiska unionen (VEU) har under 1998 fördjupats ytterligare. EU
avsnitt 214 Kontrollera mot PDF
och VEU har under det gångna året diskuterat hur man skall kunna utöka
en internationell polisiär insats i Albanien. Vidare har EU fattat beslut
om att VEU skall bistå OSSE med satellitövervakning av situationen i
Kosovo. EU har därutöver uppdragit åt VEU ge råd om minröjning i
Kroatien. Sverige har påtagit sig ledningsansvaret för missionen. Syftet
med insatsen är att utöka Kroatiens nationella kapacitet att röja minor.
Insatsen är humanitärpolitiskt viktig då den förutsätts bidra till att öka
rörelsefriheten och säkerheten när flyktingar återvänder till Kroatien.
Under 1998 har en förnyad debatt om europeiskt försvarssamarbete
inletts. Vid Europeiska rådets möte i Wien i december välkomnades de
nya impulser som tillförts debatten om en stärkt europeisk krishanterings-
förmåga. Regeringscheferna konstaterade att den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken måste stödjas av trovärdig operativ kapacitet för
att EU skall kunna spela sin roll fullt ut på den internationella arenan.
Under 1998 har EU genom olika program lämnat betydande stöd till
fredsfrämjande insatser, framför allt till f.d. Jugoslavien, Mellanöstern,
Afrika samt Latinamerika. EU samarbetar i dessa frågor nära med FN
och andra internationella organisationer såsom OSSE, NATO, VEU samt
Europarådet. Därmed ökar möjligheterna att de internationella
organisationernas arbete samordnas och blir ömsesidigt förstärkande.
Balkan har även under 1998 stått högt på EU:s dagordning. EU och
dess medlemsstater har under året givit substantiella finansiella och
personella bidrag för att OSSE:s s.k. verifikationsmission i Kosovo
snabbt skall kunna etableras och verka. EU har såsom den enskilt största
bidragsgivaren aktivt stött fredsprocessen i Bosnien-Hercegovina,
framför allt genom återuppbyggnadsinsatser. EU:s egen övervaknings-
insats i Balkanområdet (ECMM) har verksamt bidragit till fredsprocessen
i Bosnien och Kroatien. En ECMM-grupp tjänstgör även i Albanien och
har under året till följd av konflikten i Kosovo skärpt sin övervakning i
gränsområdet i norra Albanien.
Den ekonomiska och sociala krisen i Ryssland under 1998 underströk
vikten av en samlad och genomtänkt strategi för EU:s relationer till
landet. Under året har EU avsatt betydande resurser för detta ändamål.
Genom att Amsterdamfördraget träder i kraft införs en ny beslutsform,
s.k. gemensamma strategier. Vid Europeiska rådets toppmöte i Wien
beslutades att EU:s första gemensamma strategi skall gälla Ryssland i
syfte att ytterligare konsolidera EU:s Rysslandspolitik. Vidare beslutades
att förberedelser för gemensamma strategier om Ukraina, Medelhavs-
området samt västra Balkan skall vidtas.
avsnitt 215 Kontrollera mot PDF
EU-ländema samarbetar även nära inom nedrustningsområdet.
Medlemsstaterna har under året åtagit sig att verka för att övertyga de
stater som ännu inte är parter till icke-spridningsfördraget att ansluta sig
till detta.
209
30.2 Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna intar en framträdande plats inom EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det bekräftades ånyo när
Europeiska rådet den 10 december 1998 ställde sig bakom EU:s
förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen med anledning av 50-
årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Denna EU-förklaring från Wien baseras på den syn och de mål vilka
tidigare formulerats i bl.a. LuxemburgfÖrklaringen 1991 och i Amster-
damfördraget. I förklaringen sägs att principerna om frihet, demokrati
och respekt for mänskliga rättigheter utgör en grundval för EU. Att
främja respekt för mänskliga rättigheter utgör också ett av målen för den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt för utvecklings-
samarbetet. Men, sägs det i förklaringen, det finns också ett behov av att
främja de mänskliga rättigheterna i våra egna länder.
EU antog under 1998 riktlinjer om dödsstraffet, i vilka en starkt hållen
uppfattning uttrycks om att ett universellt avskaffande av dödsstraffet bör
eftersträvas. Man bör arbeta för detta mål genom att verka för
dödsstraffets successiva begränsning, exempelvis genom att plädera för
moratorium. Sverige, som länge verkat för dödsstraffets avskaffande,
deltog aktivt i utarbetandet av dessa riktlinjer. EU antog också under året
riktlinjer vad avser deltagande i valobservationer.
EU arbetade för målet att nå respekt för de mänskliga rättigheterna
genom att ta upp dessa frågor i bilaterala relationer med tredje land
liksom inom ramen för FN och andra multilaterala forum, särskilt inom
OS SE. I de bilaterala relationerna kommer frågor om mänskliga
rättigheter till uttryck genom s.k. grundläggande klausuler i avtal, genom
démarcher och offentliga avsiktsförklaringar.
Med Kina har EU etablerat en formell dialog kring mänskliga
rättigheter, vilket inneburit en överenskommen struktur för att ta upp
frågor och kritik samt för att anordna erfarenhetsutbyten genom
seminarier och liknande.
EU är en aktiv aktör inom FN:s olika forum för mänskliga rättigheter,
särskilt vad avser FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Här sker en
långtgående samordning av medlemmarnas synpunkter även om
utrymme medges för nationella initiativ. Under 1998 års session av FN:s
kommission för mänskliga rättigheter lade EU fram resolutionsförslag
angående situationen i Demokratiska republiken Kongo, Myanmar,
avsnitt 216 Kontrollera mot PDF
Nigeria, Irak och Iran samt deltog aktivt i utarbetandet av
ordförandeuttalanden om Östra Timor och Colombia. EU deltog vidare i
utarbetandet av bland annat resolutionsförslag om barnets rättigheter. EU
höll ett längre anförande om situationen i olika länder, ett särskilt inlägg
om FN-kommissionens oförmåga att behandla situationen i Algeriet samt
anföranden kring olika tematiska ämnen.
På motsvarande sätt upprätthöll EU en hög profil vid behandlingen av
resolutionsförslag under FN:s generalförsamling kring frågor om de
mänskliga rättigheterna.
Skr. 1998/99:60
210
30.3 Nedrustning
Inom nedrustningsområdet skedde under året ett nära samarbete inom
EU. I den inledande allmänna debatten i FN:s generalförsamlings första
utskott - där nedrustningsfrågorna behandlas - höll EU:s ordförandeland
ett gemensamt anförande. Totalt antog utskottet 48 resolutioner och ett
beslut. Unionens medlemsländer intog en gemensam hållning i fråga om
18 av de 22 resolutioner som fördes till omröstning. I två fall var
röstfördelningen mellan EU-ländema helt splittrad med såväl ja- som nej-
röster och avståenden. Det ena fallet gällde den resolution om
kämvapennedrustning som lagts fram av länderna i det s.k. åttanations-
initiativet: Sverige, Brasilien, Egypten, Irland, Mexico, Nya Zeeland,
Slovenien och Sydafrika. Av EU-ländema röstade Sverige, Irland och
Österrike för denna resolution.
Förberedelser inför icke-spridningsfördragets granskningskonferens
Ministerrådet antog den 23 april en gemensam ståndpunkt om
förberedelser för det andra mötet med förberedande kommittén för icke-
spridningsfördragets (NPT) granskningskonferens år 2000. I denna
fastslås bl.a. att EU, där så är lämpligt, skall vidta ansträngningar för att
övertyga de stater som ännu inte är parter i NPT att ansluta sig till detta,
om möjligt före år 2000, samt att EU vidare skall bidra till att
åstadkomma enighet i substansfrågor vid mötena i den förberedande
kommittén liksom vid själva konferensen år 2000 för att underlätta en
strukturerad och balanserad översyn av fördragets tillämpning.
Vid mötena med den förberedande kommittén för NPT:s
granskningskonferens och FN:s nedrustningskommission (UNDC) ägde
ett nära samarbete rum inom EU. Under året genomfördes också en EU-
démarch för att uppmana till rapportering till FN:s register över
konventionella vapen.
Biologiska och kemiska vapen
Nära samråd skedde även inom ramen för konventionerna om förbud mot
biologiska och kemiska vapen. Ministerrådet antog den 4 mars en
gemensam ståndpunkt syftande till att främja en snar och framgångsrik
avslutning av förhandlingarna om ett kontrollsystem för B-
avsnitt 217 Kontrollera mot PDF
vapenkonventionen. I den gemensamma ståndpunkten fastslås att
medlemsstaterna anser att det är viktigt att nödvändig tid avsätts för dessa
förhandlingar och att de skall verka för enighet i förhandlingarna om
vissa huvudelement. Den 13 maj anordnades ett seminarium för berörd
industri för att informera om och diskutera konsekvenserna av det
framtida protokollet. Under året genomfördes också EU-démarcher
syftande till att uppbåda stöd för en intensifiering av förhandlingarna och
för de i ståndpunkten angivna huvudelementen, samt för att främja
universell anslutning till konventionen. EU lade också fram ett antal
arbetspapper i förhandlingarna.
Skr. 1998/99:60
211
EU-démarcher gjordes också under året för att främja universell Skr. 1998/99:60
anslutning till C-vapenkonventionen (kemiska vapen). Särskilda
démarcher företogs även i frågan om fördragspartemas åtaganden att
avge deklarationer rörande kemisk industri. Vid den tredje konferensen
med parterna i C-vapenkonventionen hölls ett gemensamt EU-anförande.
I detta betonades vikten av att konventionen genomförs effektivt och till
fullo, i synnerhet beträffande deklarationsåtagandena. Vidare underströks
betydelsen av öppenhet vid genomförandet av konventionen och
universell anslutning till denna.
Lätta vapen
Ministerrådet antog den 17 december en gemensam åtgärd avseende
frågan om lätta vapen. I denna fastslås att EU skall eftersträva att få till
stånd enighet i relevanta internationella forum för att genomföra vissa i
åtgärden angivna principer och åtgärder för att bidra till att bekämpa
destabiliserande ansamlingar och spridning av lätta vapen samt att lösa
problem orsakade av dessa ansamlingar.
30.4 Icke-spridning - EU uppmanar Indien och Pakistan
att ansluta sig till NPT
Med anledning av Indiens kämvapenprovsprängningar gjorde minister-
rådet ett uttalande den 25 maj, som fördömde de indiska proven. Indien
uppmanades bl.a. att ansluta sig till icke-spridningsfördraget (NPT),
underteckna fördraget om fullständigt förbud mot kämsprängningar
(provstoppsavtalet) och vidta åtgärder för dess ratificering samt att aktivt
bidra till att öppna förhandlingar i nedrustningskonferensen i Geneve om
ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för
vapenändamål. Ministerrådet gjorde även ett uttalande den 8 juni av
väsentligen samma innebörd gällande både Indiens och Pakistans
provsprängningar.
I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Cardiff
uttrycktes EU:s djupa oro över situationen i Sydasien. Indien och
Pakistan uppmanades att underteckna provstoppsavtalet och aktivt
medverka till förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av
avsnitt 218 Kontrollera mot PDF
klyvbart material för vapenändamål. EU uppmanade Indien och Pakistan
samt övriga länder som ännu inte gjort detta att ansluta sig till NPT.
Ministerrådet antog den 26 oktober en gemensam ståndpunkt om EU:s
bidrag till främjande av icke-spridning och förtroendeskapande i
Sydasien. I denna fastslås bl.a. att unionen i dessa frågor skall lämna ett
aktivt bidrag vid bilaterala möten med Indien och Pakistan liksom i olika
internationella forum; främja, samt lämna finansiella och konceptuella
bidrag till, olika seminarier och andra initiativ inriktade på ökat
förtroendeskapande samt stärkande av icke-spridningsmål i fråga om
kärnteknik och missilteknologi; lämna tekniskt bistånd till de båda
länderna för att genomföra och administrera exportkontrollbestämmelser.
212
Arbetet för att stärka det internationella atomenergiorganets (IAEA) Skr. 1998/99:60
safeguardssystem (kämämneskontroll) - det s.k. 93+2-programmet -
fortsatte under året. EU:s medlemsstater och kommissionen avslutade
förhandlingarna med IAEA om tilläggsprotokoll till safeguardsavtalen på
grundval av modellprotokollet. Vid IAEA:s generalkonferens under-
tecknade medlemsstaterna och kommissionen den 22 september tilläggs-
protokollen till sina respektive safeguardsavtal. IAEA:s 93+2-program
utgör ett viktigt element i stärkandet av den internationella icke-
spridningsregimen på kämvapenområdet.
30.5 Förenta nationerna - omfattande samarbete inom EU
Mellan EU-ländema sker regelbundna konsultationer och ett mycket
omfattande samarbete i FN-frågor. Medlemsstaternas representationer i
FN-huvudstädema New York, Geneve, Nairobi, Rom och Wien
förbereder och samordnar under ordförandeskapets ledning gemensamma
ställningstaganden, anföranden och förhandlingspositioner m.m. i
praktiskt taget alla aktuella ärenden. Ett intensivt samarbete förekommer
också vid konventionsförhandlingar, större konferenser, vissa fackorgans
styrelsemöten och kommittémöten. EU-gruppen har efter hand blivit en
allt viktigare aktör i FN. Denna utveckling accentueras genom att USA:s
ställning inom organisationen samtidigt försvagats som en följd av
landets bristande betalningar.
Sverige fortsätter sin traditionellt mycket aktiva roll i FN-sammanhang
genom att verka nationellt och i EU-gruppen. Sverige har i gruppen tagit
initiativ som har resulterat i gemensamma ställningstaganden i många
viktiga frågor, som FN:s finanser och reformer och verksamheten på det
ekonomiska och sociala området, inklusive miljöfrågorna.
Som medlem i EU-gruppen kan Sverige sägas ha vunnit i inflytande i
FN, även om den nationella profilen utåt i vissa fall blivit mindre
avsnitt 219 Kontrollera mot PDF
framträdande. Huvudregeln är att när det råder enighet i en fråga
framförs endast denna som EU:s gemensamma linje. Om oenighet
föreligger står det dock varje medlemsstat fritt att efter samråd med
ordförandeskapet framföra sina nationella synpunkter. EU-samordningen
omfattar inte FN:s säkerhetsråd, där varje medlem svarar för sina egna
ställningstaganden. I Unionsfördraget sägs att medlemsstater som också
är medlemmar av säkerhetsrådet skall ”rådgöra med varandra” och ”hålla
övriga medlemsstater fullt informerade”. Som medlem i säkerhetsrådet
under perioden 1997-1998 har Sverige starkt vinnlagt sig om största
möjliga öppenhet i rådsarbetet, inte minst gentemot övriga EU-länder.
EU-samordningen omfattar heller inte styrelsearbetet i frivillig-
finansierade fonder och program som FN:s utvecklingsprogram (UNDP),
FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s barnfond (Unicef), eftersom
bidragsgivningen där sker nationellt.
Det nordiska samarbetet i FN är fortsatt mycket omfattande. Det
innefattar informationsutbyte, gemensamt analys- och förankringsarbete,
och - i förekommande fall - samfällda initiativ. En gemensam nordisk
profil upprätthålls när så är möjligt. Detta sker antingen genom att de
213
nordiska länder som inte är EU-medlemmar ansluter sig till EU:s linje Skr. 1998/99:60
eller genom särskilda nordiska framträdanden. Sverige försöker också
verka för att nordiska intressen beaktas inom ramen för EU:s samarbete,
bland annat genom EU-stöd för nordiska kandidater till höga FN-tjänster,
såsom t.ex. senast i fallet Gro Harlem Brundtland som kandidat till
chefsposten i Världshälsoorganisationen (WHO).
30.6 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE)
Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik präglar i
stor utsträckning verksamheten inom OSSE. Samråd och utarbetande av
gemensamma ståndpunkter inom unionen sker inom merparten av
OSSE:s verksamhetsområden. Unionen har också regelbundna möten
med associeringsländema i aktuella frågor. I OSSE:s ständiga råd, som
möts varje vecka i Wien, för EU-ordföranden genomgående unionens
talan. Rustningskontrollfrågoma inom OSSE är normalt inte föremål för
EU-samordning.
Unionens samordning märks starkast i frågor som rör OSSE:s
operativa verksamhet i falt. Under 1998 har EU-kretsen ägnat stor
uppmärksamhet åt främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och
rättsstatens principer, som grundläggande element i det säkerhetspolitiska
arbetet, bl.a. på Balkan, där OSSE har upprättat fältmissioner i Kroatien,
Bosnien-Hercegovina och Albanien samt under året övertagit FN:s
civilpolismission i östra Slavonien. Under slutet av 1998 konfronterades
avsnitt 220 Kontrollera mot PDF
OSSE med sin dittills största fältutmaning, upprättandet av
verifikationsmissionen i Kosovo. EU har verkat för snabb etablering och
starka insatser i denna mission.
EU har under året också aktivt verkat för ökade aktiviteter från OSSE i
de centralasiatiska republikerna.
Inom OSSE:s pågående förhandlingsarbete på en europeisk
säkerhetsstadga har EU lagt fram ett antal gemensamma förslag bl.a. om
samarbetet mellan OS SE och andra regionala och subregionala
organisationer samt om främjandet av efterlevnaden av de normer som
antagits av medlemsländerna om bl.a. mänskliga rättigheter och
demokrati. Unionen har också verkat för att stärka OSSE:s sekretariat,
utbildningen av dess personal, särskilt på fältet, samt OSSE:s kapacitet
att ställa upp med civilpolisinsatser.
EU driver också vidare ett initiativ som genom olika projekt syftar till
att stödja regionalt samarbete i sydöstra Europa.
30.7 Exportkontroll av krigsmateriel och andra strategiska
produkter
Den 8 juni 1998 antog ministerrådet en uppförandekod för vapenexport,
vilken bygger på de åtta kriterier för vapenexport som antogs vid
Europeiska råden i Luxemburg och Lissabon år 1991 och 1992. Dessa
214
kriterier har försetts med förklarande och vägledande text. Vidare har en Skr. 1998/99:60
inledning lagts till där det bl.a. framgår att målsättningen med koden är
att sätta en hög gemensam standard för medlemsstaternas politik på
exportkontrollområdet. Uppförandekoden omfattar även överens-
kommelser om notifiering av avslag på exportansökningar och om årlig
rapportering av hur koden genomförs. Uppförandekoden utgör ett
komplement till det program som antogs i juni 1997 av ministerrådet i
syfte att förhindra och bekämpa olaglig handel med konventionella
vapen, särskilt lätta vapen.
Under 1998 inleddes arbetet med en översyn och revidering av EG:s
förordning för kontroll av export av varor med dubbla användnings-
områden (den s.k. dual use-förordningen). Denna trädde i kraft år 1995.
Syftet med översynen är bl.a. att förstärka och effektivisera kontrollen av
export till tredje land, samtidigt som handeln med dessa produkter inom
EU förenklas och konkurrensvillkoren mellan olika europeiska länder
utjämnas. Arbetet slutförs först under 1999.
30.8 Försvarsmaterielsamarbete
Inom unionen pågår ett arbete som syftar till att pröva förutsättningarna
för och föreslå åtgärder som kan leda till ökat samarbete mellan
medlemsstaterna på försvarsmaterielområdet. Arbetets utgångspunkt är
den begränsning som följer av artikel 223 i EG-fördraget som ger varje
medlemsstat rätt att undanta tillverkning av och handel med
avsnitt 221 Kontrollera mot PDF
försvarsmateriel från den inre marknadens regler när detta anses
nödvändigt för att skydda medlemsstatens väsentliga säkerhetsintressen.
Kommissionen har i ett meddelande lagt fram förslag som syftar till att
genomföra unionens strategi för försvarsindustrin. Meddelandet
innehåller ett utkast till gemensam ståndpunkt och en åtgärdsplan.
Förslagen innebär att instrumenten både under första och andra pelaren
utnyttjas i större omfattning kompletterade med särskilda regler med
hänsyn till det som är specifikt för försvarsmaterielområdet. I
meningsutbytet om kommissionens förslag redovisar medlemsstaterna
olika syn på frågorna om, när, hur och i vilken omfattning åtgärder bör
vidtas som kan medföra inskränkning i nationell bestämmanderätt.
30.9 Administrativt samarbete
Samarbetet inom andra pelaren omfattar även administrativa frågor. Det
innebär att man gemensamt belyser frågor som rör medlemsstaternas
utrikesförvaltningar ur ett organisatoriskt, resursmässigt och
administrativt perspektiv. Det kan till exempel gälla frågor om sam-
lokalisering av utlandsmyndigheter i tredje land. Genom sådant sam-
arbete önskar man uppnå kostnadseffektiva lösningar genom att t.ex.
nyttja gemensamma administrativa stödtjänster. En annan uppgift är att
diskutera och utbyta erfarenheter av genomförda organisations-
förändringar i medlemsstaternas utrikesförvaltningar. Under det gångna
215
året har mycket engagemang ägnats frågan om uppföljning av beslutet Skr. 1998/99:60
om samlokalisering i Nigeria, det s.k. Abuja Il-projektet. Länder som
Irland, Danmark, Finland, Sverige, Spanien och Belgien medverkar dock
inte i projektet av kostnadsskäl. Samtliga länder framhåller emellertid att
man delar åsikten att samlokalisering som princip kan vara värdefull. Ett
annat samlokaliseringsprojekt rör den nya huvudstaden i Kazakstan. Man
har under det gångna året också utbytt erfarenheter om lokalanställdas
villkor, villkor för hardship-poster hos de olika medlemsstaterna samt
medfölj andefrågor. Från inte minst svensk sida har ett omfattande
material ställts till förfogande för en sådan diskussion. Inom EU har man
också samarbetat om utbildning av nyantagna diplomater, växel-
tjänstgöring i medlemsstaternas utrikesförvaltningar samt hälso- och
sjukvårdsområdet.
30.10 Protokollärt samarbete
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
diskuteras även protokoll, dvs. frågor som rör folkrättsliga och
ceremoniella regler för umgänget mellan stater, i synnerhet tolkning och
tillämpning av 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser.
Arbetet innebar under 1998 framför allt jämförelser av praxis på
avsnitt 222 Kontrollera mot PDF
immunitets- och privilegieområdet syftande till harmonisering där sådan
är möjlig och lämplig, samt bevakning av utvecklingen i icke-
medlemsländer som misstänks bryta mot Wienkonventionen.
Bland annat diskuterades frågan om diplomatiska rättigheter för
sambor av motsatt och samma kön, liksom omfattningen av
befrielse/restitution av mervärdesskatt för utländska beskickningar. En
protokollär guide för officiella besök kunde också accepteras av samtliga
delegationer.
Två arbetsgruppsmöten har hållits under 1998. Detta fördjupade
samarbete i protokollära frågor uppskattas mycket av Sverige som
värdesätter en harmonisering på området.
31 Den gemensamma handelspolitiken
En förutsättning för att den inre marknaden skall fungera är att det finns
en gemensam handelspolitik gentemot länder utanför EU. För att EU:s
produkt- och tjänstemarknader skall bli effektiva är det dessutom av vikt
att den inre marknaden präglas av öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är
EU för sin ekonomiska utveckling självfallet också beroende av att kunna
exportera sina produkter till länder utanför EU på så gynnsamma villkor
som möjligt.
216
31.1
Svenska prioriteringar
Skr. 1998/99:60
Sverige, som är starkt beroende av utrikeshandel, har ett stort intresse av
ett öppet och väl fungerande internationellt handelssystem. Sverige
fortsätter arbetet med att internt inom EG påverka gemenskapens
handelspolitik i frihandelsvänlig riktning. Genom medlemskapet har
Sveriges möjligheter att påverka den internationella utvecklingen ökat,
och EG för i dag en mer frihandelsinriktad politik än tidigare. Detta har
bland annat visa sig i gemenskapens offensiva agerande och ledarskap i
det pågående förberedelsearbetet i WTO inför en ny förhandlingsrunda.
Fortsatt finns dock vissa områden inom EG:s handelspolitik där
gemenskapen är mindre frihandelsvänlig än vad Sverige skulle önska.
Detta gäller t.ex. på jordbruks- och tekoområdena samt vid tillämpningen
av antidumpningsinstrumentet. Den gemensamma handelspolitiken
bereds inom ramen för EG:s s.k. 113-kommitté.
31.2 Världshandelsorganisationen WTO
31.2.1 WTO:s arbete under 1998
WTO har nu existerat i tre år. Medlemsantalet har ökat till 134, vilket kan
jämföras med att 125 länder år 1995 var signatärer till gamla GATT. För
närvarande är det 32 länder som ansöker och förhandlar om medlemskap.
Av dessa är Kina, Taiwan, Ryssland och andra f.d. Sovjetrepubliker samt
Saudiarabien viktigast ekonomiskt och politiskt. Av våra baltiska
grannländer blev Lettland WTO-medlem under 1998 och Estland och
Litauen kan förhoppningsvis slutföra sina förhandlingar under 1999.
31.2.2 WTO:s andra ministerkonferens i Geneve 1998
avsnitt 223 Kontrollera mot PDF
WTO:s andra ministerkonferens, som ägde rum den 18-20 maj i Geneve,
var till sin omfattning mindre än den första konferensen i Singapore.
Målsättningen med konferensen, att ge en startsignal till förberedelse-
arbetet inför nya förhandlingar, kunde dock uppnås i och med att
ministerdeklarationen uppdrog åt WTO:s allmänna råd att inleda detta
arbete. EG:s mål är att en bred förhandlingsrunda skall kunna inledas vid
sekelskiftet.
I anslutning till ministerkonferensen firades även att det multilaterala
handelssystemet, manifesterat i det Allmänna tull- och handelsavtalet,
(GATT), fyllde 50 år. Bland andra USA:s president Clinton, Sydafrikas
president Mandela och Storbritanniens premiärminister Blair (tillika
ministerrådets ordförande) deltog i högtidligheterna.
217
31.2.3 Förberedelsearbetet inför nya WTO-forhandlingar Skr. 1998/99:60
Under hösten har det första officiella steget i förberedelseprocessen inför
beslut om nya förhandlingar inletts. Vid ministerkonferensen beslutades
att fem frågeområden skall behandlas. Dessa är genomförandet av
befintliga avtal, den inbyggda dagordningen, där beslut redan föreligger
om förhandlingar på jordbruks- och tjänstehandelsområdena och där
översyn skall ske inom flera avtal, de minst utvecklade ländernas
ställning i WTO samt slutligen nya frågor, däribland investeringsffågor
och konkurrenspolitik.
EG har i WTO presenterat sin syn vad gäller behovet av en bred
samlad förhandling och att förhandlingen skall vara kort (3 år). EG
förespråkar genom kommissionen en öppen attityd till andra länders
intressen och att inga frågor i nuläget bör uteslutas. Det slutliga beslutet
om förhandlingar förväntas tas vid påföljande ministerkonferens i USA i
början av december 1999.
31.2.4 Jordbrukshandel
WTO:s jordbrukskommitté har genom informella möten påbörjat en
analys och ett erfarenhetsutbyte (den s.k. AIE-processen) som ett led i
förberedelserna inför nya förhandlingar. Under 1998 har fem AIE-möten
hållits varvid diskuterats frågor gällande bland annat exportstöd,
direktstödens villkor, statshandelsföretagens roller, jordbrukets multi-
funktionalitet samt frågor av intresse för utvecklingsländerna.
Diskussionen har utgått från särskilda inlagor från medlemsländerna.
Dessutom har WTO-sekretariatet utarbetat ett antal bakgrundsdokument
om hur avtalet tillämpats under 1995-1997. EG har presenterat en inlaga
om jordbrukets multifunktionalitet och har också meddelat sin avsikt att
återkomma med uppföljande dokument som diskuterar de jordbruks-
politiska medlen för att uppnå olika mål vad avser bland annat
landsbygdsutveckling, miljö och livsmedelssäkerhet.
31.2.5 Tjänstehandel
avsnitt 224 Kontrollera mot PDF
Enligt det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) skall nya heltäckande
tjänstehandelsförhandlingar (GATS 2000) inledas i WTO i januari år
2000. Förberedelserna för dessa förhandlingar inleddes under 1998 både i
WTO och EG. Inom ramen för det informationsutbyte som enligt GATS-
avtalet skall föregå GATS 2000 påbörjades en genomgång av de
viktigaste tjänstesektorerna i WTO:s tjänstehandelsråd. Avsikten är att
inför de kommande förhandlingarna ge alla WTO:s medlemsländer ett
likvärdigt utgångsläge i fråga om information om världshandeln med
tjänster. Förberedelsearbetet i EG sker i den s.k. 113-kommittén/tjänster.
Hittills har diskussionen där rört övergripande strategifrågor liksom EG:s
bidrag till informationsutbytet i WTO. Ett europeiskt tjänstehandels-
nätverk, öppet för deltagande av tjänsteindustriföreträdare från samtliga
medlemsländer, håller vidare på att skapas på initiativ av kommissionen.
218
I Sverige har en referensgrupp för GATS 2000 bildats. Den kommer Skr. 1998/99:60
sedermera att underställas den formella övergripande beredningsgrupp
som kommer att upprättas inför kommande förhandlingar i WTO.
Sveriges övergripande mål i GATS 2000 är att samtliga WTO:s
medlemsländer skall vara beredda att göra mer långtgående åtaganden än
under Uruguayrundan.
31.2.6 Marknadstillträde för industrivaror
Resultatet av marknadstillträdesförhandlingama i Uruguayrundan innebar
att industriländerna sänkte sina industrivarutullar med nära 40 procent till
en genomsnittlig nivå på ca 4 procent. De överenskomna tull-
sänkningarna skulle genomföras i fem årliga steg med början den dag då
WTO-avtalet trädde i kraft, vilket kom att bli den 1 januari 1995. Detta
innebär att för merparten av industrivarorna har tullavvecklingen slutförts
den 1 januari 1999. På vissa områden gäller dock längre genomförande-
perioder. För stål, papper, teko och leksaker sker tullsänkningarna över
en tioårsperiod. På läkemedelsområdet skedde en omedelbar tull-
avveckling den 1 januari 1995. För EG:s del medförde resultatet av
Uruguayrundan att den genomsnittliga tullnivån för industrivaror sänktes
med 37 procent eller från 5,7 till 3,6 procent. Om man bl.a. tar med i
bilden det avtal om informationsteknik som slöts under 1997 uppgår
EG:s nuvarande genomsnittliga tullnivå till ca 3 procent. Sammantaget
innebär detta att tullnivån vid import till Sverige nu ligger på en klart
lägre nivå än före EU-medlemskapet.
Under hösten 1997 inleddes ett arbete med att utveckla det i mars
samma år beslutade avtalet om informationsteknik (ITA-avtalet). Syftet
är att komplettera avtalets produktomfattning med bl.a. sådana produkter
avsnitt 225 Kontrollera mot PDF
som av olika skäl inte kom att ingå i det ursprungliga avtalet och
produkter som har tillkommit som ett resultat av den tekniska
utvecklingen. Dessutom skall förhandlingar om s.k. icke-tariffara
handelshinder, såsom diskriminerande standarder, behandlas under ITA.
På det förstnämnda området väntas förhandlingarna i bästa fall avslutas
under första hälften av 1999. Behandlingen av andra handelshinder än
tullar, vilket är en högt prioriterad fråga för EG, beräknas inledas i början
av 1999.
Beslut om nya tullförhandlingar för industrivaror ligger formellt inte
inom ramen för WTO:s nuvarande arbetsprogram. Inför nya multilaterala
handelsförhandlingar i WTO, vilka kan förväntas inledas omkring år
2000, ingår dock frågan om tullförhandlingar som ett centralt element.
Kommissionen har under 1998 redovisat sin syn i denna fråga. Målet är
att tullar för industrivaror skall ingå i kommande förhandlingar i syfte att
på sikt uppnå global tullfrihet. Sverige stöder detta långsiktiga och
övergripande handelspolitiska mål. Det förslag till tullfrihet för ett antal
utvalda sektorer, som lagts fram inom APEC (Asia Pacific Economic
Organization) och för vilket man inom organisationen inte lyckats fa
samtliga medlemmars stöd förväntas i stället diskuteras i WTO. Under
förutsättning att EG:s långsiktiga mål inte äventyras har Sverige inte
219
motsatt sig sektorsvisa förhandlingar före eller inom ramen för Skr. 1998/99:60
kommande förhandlingsrunda.
31.2.7 Investeringar och konkurrens
WTO:s arbetsgrupp för handel och konkurrens fortsatte under 1998 det
arbete som inleddes i juli 1997. Olika aspekter av samspelet mellan
handels- och konkurrenspolitik diskuterades. Arbetsgruppens mandat
skulle egentligen ha löpt ut vid utgången av 1998, men trots viss oenighet
lyckades arbetsgruppen enas om att rekommendera en fortsättning av
arbetet även under 1999. Sveriges mål är att WTO:s ministermöte 1999
skall fatta beslut om någon form av förhandlingar i WTO om
multilaterala riktlinjer på konkurrensområdet. Flera WTO-länder är dock
ännu tveksamma till en sådan tanke.
Från svensk sida är vi angelägna om att ett bra multilateralt
investeringsavtal kommer till stånd. Investeringar mellan länder blir allt
vanligare i den intemationaliserade ekonomin, och det är viktigt att det
finns klara regler för hur dessa ska gå till så att de kan bidra till
ekonomisk tillväxt.
Det är Sveriges och gemenskapens målsättning att investeringar skall
ingå som en integrerad del av en ny förhandlingsrunda i WTO. Ett
investeringsavtal i den breda länderkrets som WTO utgör skulle bli
multilateralt i ordets rätta bemärkelse. Hur ett sådant avtal skulle kunna
avsnitt 226 Kontrollera mot PDF
se ut är en öppen fråga. Samtliga WTO-parter måste vara överens om
uppläggningen. Det är viktigt att i WTO-arbetet bl.a. dra lärdom av de
erfarenheter som MAI-förhandlingen (Mulilateral Agreement on
Investment) givit (se avsnitt 31.5). Detta gäller inte minst förhållandet
mellan multilaterala investeringsregler och andra samhällsområden.
Dessa kan inte ses isolerat från varandra.
31.2.8 Övriga förhandlingsfrågor
Förutom de ovan nämnda förhandlingsområdena förväntas ytterligare ett
antal frågor ingå i en ny förhandling, dels om översyn av befintliga avtal,
dels inom andra handelsrelaterade områden. Här kan bland annat nämnas
sambandet mellan dels handel och miljö, dels handel och arbetsvillkor
samt frågan om elektronisk handel. Från svensk sida är vi intresserade av
att föra in frågan om korruption i ett bredare handelspolitiskt
sammanhang som WTO.
31.2.9 Textil och konfektion (teko)
Alltsedan medlemskapet i EU har Sverige nödgats tillämpa
gemenskapens tekopolitik, med bl.a. avtal om begränsningar och
övervakning mot ett femtiotal länder. Sedan EU utökades med Österrike,
Finland och Sverige har en gradvis förskjutning ägt rum mot en mer
220
frihandelsvänlig linje. Vid flertalet omförhandlingar av avtalen har
antalet kvoter minskats. Någon gång har avtal inte förlängts.
Den viktigaste händelsen på tekoområdet under 1998 var att EG och
Ryssland kunde enas om ett nytt avtal, enligt vilket alla begränsningar
upphörde. Detta kunde ske först efter nästan två års segslitna
förhandlingar och först sedan Ryssland bemött EG:s ensidiga
begränsningar med egna, som drabbade gemenskapsexporten hårt.
Sverige var från början emot fortsatta restriktioner mot Ryssland och
förordade total liberalisering av tekohandeln.
Andra tekoavtal som ingicks under 1998 var med Egypten och
Vietnam. I båda dessa fall har EG:s tekobegränsningar trappats ner. I det
senare fallet slopades kvoterna för 22 av 51 varukategorier. Teko-
arrangemanget med Taiwan har förlängts och ett övervakningsavtal har
slutförhandlats med Laos.
Bland förhandlingar som påbörjats under 1998, men inte kunnat
slutföras, kan nämnas de med Kina, Ukraina och Indien.
31.2.10 Elektronisk handel
Marknaden för den elektroniska handeln fortsätter att växa, både
beträffande vanlig konsumenthandel och mellan företag. Handelspolitiskt
ger den elektroniska handeln upphov till en rad frågeställningar, som t.ex.
hur man bäst skall säkerställa att inga nya handelshinder skapas. Vid
årets ministermöte i WTO antogs en särskild ministerdeklaration i vilken
beslutades att inrätta ett arbetsprogram samt att elektronisk handel också
avsnitt 227 Kontrollera mot PDF
fortsättningsvis skall vara tullfri. Från svensk sida välkomnades detta
beslut. Arbetsprogrammet sjösattes vid ett möte i WTO:s allmänna råd
den 24-25 september. Målet är att utreda om och hur WTO:s regelverk
beträffande GATT, GATS och TRIP:s omfattar den elektroniska handeln.
Också Kommittén för handel och utveckling kommer att analysera
området då u-landsaspektema är väsentliga för den fortsatta
utvecklingen. Utgången av arbetsprogrammet kommer att avgöra om
elektronisk handel behöver bli föremål för diskussioner i den nya
förhandlingsrunda som väntas komma i gång år 2000.
31.3 UNCTAD och råvarusamarbetet
31.3.1 UNCTAD
Sverige samordnar sitt agerande inom FN:s konferens för handel och
utveckling (UNCTAD) med sina samarbetspartner inom EU. I UNCTAD
förekommer både blandad och s.k. exklusiv gemensam kompetens
eftersom vissa delar av UNCTAD:s verksamhet ligger utanför den
gemensamma handelspolitiken.
På initiativ av EU-medlemsstatema kunde en omfattande reform av
UNCTAD:s verksamhet fastställas vid den ministerkonferens (UNCTAD
Skr. 1998/99:60
221
IX) som hölls i Sydafrika våren 1996. Där fastslogs att UNCTAD:s Skr. 1998/99:60
huvuduppgift är att genom analys och tekniskt bistånd stimulera och bistå
u-ländema att delta i det multilaterala handelssystemet. Samtidigt lades
grunden för effektivisering och reformering av UNCTAD:s mellan-
statliga arbete, bl.a. genom farre möten och fokusering av arbetet på ett
mindre antal ämnen. Det tekniska biståndet ges också numera en ökad
inriktning mot de minst utvecklade länderna och bl.a. deras behov av stöd
för att kunna delta i internationell handel. Reformarbetet har fortsatt
också under 1998 och i slutet av året har diskussioner om uppläggningen
av nästa ministerkonferens (UNCTAD X, år 2000) inletts. Sverige har,
som aktiv deltagare i EU-kretsen, verkat för ytterligare effektivisering
och konkretisering av verksamheten. En mer uttalad pragmatism har
under året märkts i det mellanstatliga samarbetet inom UNCTAD:s ram
genom att dialogen mellan u-länder och i-länder fördjupats och inriktats
mot mer realistiska förväntningar och jordnära lösningar på u-ländemas
problem att aktivt delta i det internationella handelssystemet.
31.3.2 Råvarusamarbetet
Sverige fortsätter att delta i det internationella råvarusamarbetet. Den
tidigare höga profilen har dock under 1990-talet alltmer ersatts av en
betydligt lägre aktivitetsnivå på grund av ändrade politiska och
ekonomiska förutsättningar. Tron på regleringstänkande har successivt
fatt vika för marknadsanpassade lösningar på råvarusektoms problem. I
den mån internationella råvaruavtal innehåller reglerande mekanismer
avsnitt 228 Kontrollera mot PDF
utgör de en del av den gemensamma handelspolitiken, och då har
kommissionen exklusiv beslutskompetens. För andra råvaruavtal gäller
blandad kompetens. Sådana råvaruavtal mellan medlemsländerna och
kommissionen gäller kaffe, kakao, naturgummi, jute, tropiskt timmer och
spannmål. EU:s medlemsstater söker genom ett omfattande samråds-
förfarande uppträda gemensamt på hela råvarufaltet.
31.4 GSP - tullförmåner för utvecklingsländer
31.4.1 Nya möjligheter till tullsänkning
De industrialiserade länderna har sedan 1970-talet en gemensam
grundsyn om att stimulera utvecklingen i utvecklingsländerna genom
tullsänkningar. Det allmänna preferenssystemet (Generalized System of
Preferences, GSP) i EG omfattar tullförmåner för ett stort antal
industrivaror och för ett begränsat antal jordbruksvaror. GSP-systemet är
en del av den gemensamma handelspolitiken inom gemenskapen. I EG
finns förordningar för industri- och jordbruksvaror i kraft, med det
traditionella målet att stimulera tillverkning och export genom att erbjuda
tullsänkningar i gemenskapen.
222
Under 1998 har ytterligare en förordning tillkommit som ger möjlighet Skr. 1998/99:60
till extra tullsänkningar genom utveckling på det sociala området och
miljöområdet i utvecklingsländerna. En förutsättning för förmånen är att
landet har antagit och faktiskt tillämpar bestämmelser i sin nationella
lagstiftning som innehållsmässigt överensstämmer med de normer som
anges i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om
föreningsfrihet och förhandlingsrätt (nr 87 och 98) samt i konventionen
om minimiålder för anställning (nr 138). På miljöområdet far en särskild
stimulansordning beviljas om landet har antagit och faktiskt tillämpar
bestämmelser som väsentligt motsvarar de normer som fastställts av
Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) för en hållbar
förvaltning av skog.
För att omfattas av den extra tullsänkningen skall landet lämna in en
ansökan, som granskas av kommissionen för att bedöma om villkoren är
uppfyllda.
Vid slutet av 1998 hade Moldavien lämnat in en ansökan att omfattas
av den särskilda tullsänkningen på det sociala området. Ansökan
behandlas av kommissionen, men något beslut att bevilja tullförmånen
har inte tagits under 1998.
31.4.2 Fler varor med sänkt tull
EG har förutom GSP-systemet även andra system för tullnedsättning för
utvecklingsländer. Lomé-konventionen ger tullförmån för länder i
Afrika, Västindien och Stilla havet. Tullsänkningarna i det systemet är
mer generösa för de minst utvecklade länderna än i GSP. Skillnaden i
förmåner mellan dessa två system har under 1998 minskat genom att
avsnitt 229 Kontrollera mot PDF
varuomfattningen har samordnats. Detta har medfört att GSP-systemet,
för de minst utvecklade länderna, har kompletterats med ytterligare varor
som omfattas av tullsänkning.
31.5 Förhandlingar om ett multilateralt investeringsavtal
(MAI)
Förhandlingarna om MAI i OECD har upphört. Den utlösande faktorn
härvidlag var Frankrikes beslut att lämna förhandlingarna. Fortsatt arbete
på investeringsområdet inom organisationen kommer således inte att ha
förhandlingskaraktär, utan handla om analys och principdiskussion.
Arbetet kan bl.a. tjäna som förberedelse för en eventuell förhandling i
WTO. Inom OECD pågår nu informella konsultationer för att klara ut
vad organisationen kan och bör göra. Det svenska deltagandet i dessa
konsultationer kommer att vara aktivt och med en öppen inställning till
det framtida OECD-arbetet. En avrapportering bör ske till OECD:s
ministermöte i maj 1999.
223
31.6
Exportkrediter
Skr. 1998/99:60
Ministerrådet antog den 7 maj 1998 ett direktiv (98/29/EG) om
harmonisering av medellång och lång exportkreditförsäkring. Direktivet
är baserat på artikel 113 i EG-fördraget och avser affårer som har en
risktid på mer än två år med länder utanför unionen. Direktivet har
samband med de riktlinjer om premiesättning m.m. som antogs av
OECD:s konsensus-grupp i juni 1997 och som träder i kraft den 1 april
1999. De nya EG-bestämmelsema som också träder i kraft den 1 april
1999 innebär inte att verksamheten på detta område harmoniseras i någon
högre grad utan medför framför allt en större öppenhet genom de
anmälningssystem som stadgas.
Arbetet i rådsarbetsgruppen under året präglades som normalt i hög
grad av förberedelser inför och uppföljning av pågående förhandlingar
om statsstödda exportkrediter i OECD. Regler på detta område återfinns i
den s.k. konsensus-överenskommelsen som genom rådsbeslut blivit en
del av EG:s regelverk. Två väsentliga frågor som diskuterades i större
utsträckning bör särskilt framhållas. Den ena gäller komplettering av den
överenskommelse om minimipremier som träffades i OECD:s konsensus-
grupp i juni 1997, ett arbete som fortfarande pågår. Den andra gäller
införande på försök av särregler för s.k. projektrisker, dvs. projekt där
normala säkerheter för finansieringen inte kan erhållas. Parterna i
konsensus-överenskommelsen, däribland EG, enades under sommaren
1998 om att sådana särregler skulle prövas under tre år räknat från den 1
september 1998.
31.7 Antidumpningspolitik
Sverige har fortsatt att driva en starkt kritisk linje till EG:s politik på
detta område. Vid slutet av året var, liksom ett år tidigare, anti-
avsnitt 230 Kontrollera mot PDF
dumpningsåtgärder i kraft mot import från tredje länder i ett knappt 80-
tal fall och knappt 20 undersökningar pågick. Bland mera uppmärk-
sammade ärenden kan nämnas
• faxapparater från sju asiatiska länder, där slutliga antidumpningstullar
infördes,
• stångstål från Indien, där kommissionen inte lyckats få majoritet i
rådet för att införa slutliga antidumpningstullar,
• oblekt bomullsväv från Egypten, Indien, Indonesien, Kina, Pakistan
och Turkiet. Trots att rådet avvisat ett förslag om slutliga
antidumpningstullar inledde kommissionen sommaren 1997 ett nytt
förfarande och införde provisoriska antidumpningstullar. Rådet
avvisade på nytt slutliga tullar i oktober 1998.
224
32
Utvecklingssamarbete inom EU
Skr. 1998/99:60
Utvecklingssamarbetet är en integrerad del av unionens samlade externa
politik och skall enligt Unionsfördraget vara ett komplement till
medlemsstaternas nationella politik. Målsättningarna för den gemen-
samma politiken är en varaktig ekonomisk och social utveckling,
successiv integration av utvecklingsländerna i världsekonomin samt
kamp mot fattigdomen i utvecklingsländerna. Dessutom skall bistånds-
politiken bidra till att utveckla demokratin och respekten för de
mänskliga rättigheterna.
32.1 Svenska prioriteringar i EU:s utvecklingssamarbete
En svensk strategi för EU:s utvecklingssamarbete presenterades för
riksdagen 1996. Strategin är föremål för revidering men är i sina
huvuddrag fortfarande relevant för det svenska agerandet. Målen för
EU:s utvecklingssamarbete (artikel 130u i EG-fördraget) stämmer väl
överens med svenska målsättningar. Problemen med EU:s utvecklings-
samarbete ligger i allt väsentligt i genomförandet. Sverige prioriterar
därför frågor om organisation, arbetssätt och kapacitet för att verka för att
politiken får genomslag i det praktiska utvecklingssamarbetet. Genom en
omorganisation i kommissionen har under 1998 ett särskilt direktorat,
Gemensamma tjänsten (Service Commun Relex), skapats för att
genomföra kommissionens bistånd. Det är ännu för tidigt att bedöma om
denna omorganisation kommer att medföra ett förbättrat genomförande
av biståndet.
En annan viktig fråga är att se till att målet i fördraget att bekämpa
fattigdom följs. Sverige vill se en ökad fattigdomsinriktning i EG-
biståndet. En uppföljning av fattigdomsresolutionen från år 1993 gjordes
under våren 1998. Den ledde till rådsslutsatser vid utvecklingsrådet i maj
1998 (8516/98 DEVGEN 29). I dessa understryks vikten av ett integrerat
synsätt där relationerna mellan fattigdom och social marginalisering
beaktas, liksom jämlikhet, social rättvisa, mänskliga rättigheter,
avsnitt 231 Kontrollera mot PDF
demokrati, deltagande, rättvis handel och konfliktförebyggande åtgärder.
Även under 1998 har det framtida samarbetet mellan EG och de s.k.
AVS-ländema i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet dominerat
dagordningen på biståndsområdet. Sverige var mycket aktivt i
förhandlingarna under våren 1998 om kommissionens förhandlings-
mandat. Mandatet, som antogs i juni 1998, återspeglar väl svenska
ståndpunkter. Sverige lyfte i förhandlingarna bland annat fram vikten av
fattigdomsbekämpning, partnerskap och politisk dialog, partnerskap med
det civila samhället och den privata sektom, barnets rättigheter och
hållbar utveckling. Vidare betonades behovet av en ny syn på formerna
för samarbetet som användande av landstrategier och rullande
programmering.
225
8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
32.2 Humanitärt bistånd och återuppbyggnadsfrågor Skr. 1998/99:60
Gemenskapens humanitära bistånd hanteras i huvudsak av Europeiska
byrån för humanitärt bistånd (ECHO). ECHO inrättades 1992 i syfte att
samordna det humanitära biståndet i en situation med ett ökande antal
humanitära katastrofer till följd av inbördes väpnade konflikter på flera
håll i världen, framför allt i Irak och f.d. Jugoslavien. ECHO:s bistånd
avser endast i begränsad omfattning återuppbyggnad. För detta ändamål
har andra delar av kommissionen ett tydligare ansvar, t.ex.
generaldirektoraten VIII, IA och B. Sverige har varit pådrivande när det
gäller effektiv samordning mellan de olika biståndsgrenama.
Genom ett totalt bistånd på 663 miljoner ecu under 1998 är ECHO en
av världens största enskilda finansiärer av humanitärt bistånd. Stödet
kanaliseras i huvudsak via olika FN-organ, Röda kors-rörelsen och
enskilda organisationer, i första hand de med något EU-land som bas.
ECHO vägleds i sin verksamhet av en rådgivande humanitär kommitté
med företrädare för samtliga EU:s medlemsstater. Sverige har aktivt
verkat för ett tydligare ansvar för denna kommitté och en mer ingående
diskussion om bl.a. utvärderingar och revisionsrapporter som berör
ECHO. Detta kommer även under 1999 att vara en hörnpelare i Sveriges
agerande.
32.3 Samarbete med enskilda organisationer
Rådet antog under 1998 förordningen om samfinansiering av
utvecklingsinsatser med europeiska enskilda organisationer (EGT L 213,
30.7.98, s. 1). Förordningen faster särskild vikt vid stärkande av det
civila samhället och utveckling av medborgerligt deltagande samt
främjande och försvar av mänskliga rättigheter och demokrati, kvinnans
roll i utvecklingen och en hållbar utveckling. Rådet har även antagit
förordningen som reglerar decentraliserat samarbete som genomförs av
avsnitt 232 Kontrollera mot PDF
icke-statliga organisationer i gemenskapen och i samarbetsländer (EGT L
213, 30.7.98, s. 6). Kommissionen har också inlett ett arbete med att få
fram ett förslag till ny avtalsform för samarbete med enskilda
organisationer. Samarbetet med enskilda organisationer omfattade under
1998 ca 200 miljoner ecu.
Dels kan enskilda organisationer kontrakteras för att genomföra EG-
finansierade projekt, dels kan EG erbjuda samfinansiering (vanligtvis
50/50) av insatser som initierats av de enskilda organisationerna. En
ökning har under den senaste tioårsperioden skett av denna senare typ av
stöd, vilket lett till problem för kommissionen att hantera det stora antalet
ansökningar. Europeiska enskilda organisationer för genom sitt
samordningsorgan, NGO Liaison Committee, en dialog kring
utvecklingsfrågor med kommissionen. NGO Liaison Committee erhåller
medel från kommissionen för att underlätta för enskilda organisationer att
söka bidrag. Många svenska organisationer uppfattar dock fortfarande
ansökningsprocessen som krånglig och svårhanterlig.
226
32.4
Livsmedelsbistånd - EG en stor bidragsgivare
Skr. 1998/99:60
EG är fortfarande en stor givare av livsmedelsbistånd. 1997 (senast
tillgängliga uppgifter) anslogs 530 miljoner ecu för detta ändamål, vilket
innebär att nivån låg kvar på samma nivå som föregående år. Totalt sett
har dock biståndet i form av livsmedel halverats jämfört med i början av
1990-talet. Samtidigt har övergripande livsmedelssäkerhet fokuserats mer
genom den nya förordningen (EG) 1292/96. Övervägande delen av EG:s
livsmedelsbistånd ges som gåvor. Under 1997 användes enligt
kommissionen hela 45 procent av budgeten för att främja långsiktig
livsmedelssäkerhet. 40 procent av det totala livsmedelsbiståndet
kanaliserades viaNGO:s och internationella organisationer. Utvecklingen
mot ökad livsmedelssäkerhet, gåvobistånd och ökad multilateralism ses
som något mycket positivt från svensk sida.
Under året har mycket tid ägnats åt förhandlingarna om en ny
konvention för livsmedelsbistånd som skall träda i kraft i mitten av 1999.
EG har i dessa förhandlingar verkat för att en ny konvention skall vara
mer utvecklingsorienterad bl.a. genom att koncentrera biståndet till de
fattigaste länderna, öka koordineringen mellan givare för att höja
effektiviteten av biståndet, öka fokuseringen på lokal och triangulär
upphandling samt begränsa andelen koncessionella lån till förmån för en
större andel gåvobistånd. Den slutliga utgången av förhandlingarna är
oviss, då länder som USA och Japan inte har velat inkludera nämnda
aspekter i samma utsträckning som EG. Det är dock glädjande att
avsnitt 233 Kontrollera mot PDF
kommissionens prioriteringar i dessa fall så väl har sammanfallit med
Sveriges.
32.5 Miljö och hållbar utveckling - ny förordning har
börjat tillämpas
Den förordning (EG) 722/97 som antogs av utvecklingsrådet i april 1997
om åtgärder för att främja miljöhänsyn och hållbar utveckling i u-
ländema har under året börjat tillämpas. Målet med förordningen är dels
att främja verksamhet som angriper miljöproblemen i u-ländema, dels
integrera miljöhänsyn i EU:s utvecklingssamarbete. Årsbudgeten uppgår
till 15 miljoner ecu. Den nya förordningen och kommissionens tidigare
erfarenhet har bildat utgångspunkten för hur det nya anslaget kan bidra
till att betona vissa grundläggande principer för EU:s utvecklings-
samarbete. Att integrera miljö- och utvecklingsdimensionen på alla
nivåer är en sådan. Den lokala befolkningen skall också bidra till hur
projekten utformas, genomförs och följs upp. Strategiska partnerskap
mellan olika grupper i samhället skall byggas upp för att angripa
gemensamma miljöproblem. De tematiska områden som identifierats för
perioden 1998-1999 är strategiska beslut för hållbar utveckling,
stadsmiljön, kustzonsskötsel, integrerad sötvattenshantering, och hållbart
jordbruk, särskilt i torrområden. Projekten kommer att utvärderas
kontinuerligt. Under den kommande perioden kommer erfarenheter från
framgångsrika resultat att spridas i u-länder samt inom och utanför
227
kommissionen. Sverige har genom Sida medverkat till att Skr. 1998/99:60
prioriteringarna vuxit fram och deltar dessutom aktivt i de särskilda
rådgivande expertgrupperna som motsvarar ovannämnda tematiska
områden.
32.6 Jämställdhet i utvecklingssamarbetet - fördjupad
dialog med Europeiska kommissionen
Inom EU har en ambitiös och heltäckande policy utvecklats på
jämställdhetsområdet, bl.a. genom den resolution som antogs av
ministerrådet 1995 och de rådsslutsatser som togs våren 1998, liksom en
ny förordning om integrering av jämställdheten i utvecklingssamarbetet.
Mycket återstår dock att göra för att praxis skall motsvara policy.
Kommissionen uppmanas därför i rådsslutsatsema att arbeta med frågor
som stått i centrum för Sveriges arbete under flera år: att bedriva
intemutbildning, utveckla indikatorer och fastställa tidsbestämda
handlingsplaner.
Kommissionen arbetar både med att integrera jämställdhetsperspektiv i
allt bistånd och att göra särskilda insatser för kvinnor. Kommissionen har
emellertid få anställda som arbetar med jämställdhet, och ofta anlitas
konsulter som arbetar med att utbilda kommissionens egen personal och
med att föra in jämställdhetsperspektiv i biståndet på fältnivå. Sverige har
avsnitt 234 Kontrollera mot PDF
under 1998 tagit initiativ till en fördjupad dialog med kommissionen för
att få större genomslag för ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av
kommissionens utvecklingsarbete. I denna dialog har Sverige bl.a.
framhållit vikten av att såväl EU som en rad partnerländer världen över
åtagit sig att arbeta för att ge kvinnor och män samma rättigheter och
möjligheter. Sverige har också framhållit vikten av att ansvaret för
jämställdhet läggs på ledningsnivå inom kommissionen och att åtgärder
vidtas för att stärka kompetensen på området. Jämställdhet skall ses både
som ett mål i sig och som ett medel för att effektivisera arbetet med att
minska fattigdom och främja bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter och
hållbar utveckling.
32.7 Samarbete om reformer av FN:s biståndsverksamhet
Under 1998 har EU fortsatt att spela en aktiv roll i strävanden att
reformera och effektivisera FN:s ekonomiska och sociala verksamhet.
Arbetet har bl.a. handlat om att följa upp och vidareutveckla de
reformförslag som FN:s generalsekreterare Kofi Annan presenterade
1997. EU har eftersträvat såväl samordning och effektivisering av FN:s
insatser på landnivå som ökad samverkan mellan FN:s huvudkontor. EU-
kretsen har även främjat ökad samordning mellan FN och Världsbanken
och Europeiska kommissionen. EU:s arbete under 1998 har vidare
kommit att fokusera på effektivisering av FN:s arbete inom vissa
sektorer. En sektor som påkallade särskilt intresse från EU-kretsen var
miljöområdet. Därtill har EU - med Sverige som aktiv partner - arbetat
228
med frågor som rör finansiering av FN:s biståndsverksamhet. En Skr. 1998/99:60
gemensam EU-ståndpunkt i frågor om utvecklingsfinansiering har
utarbetats. Denna ligger till grund för de fortsatta diskussionerna mellan
medlemsstaterna om hur man ser på utvecklingsfinansiering inklusive
hur medlemsländerna vill att FN skall finansieras i framtiden.
32.8 Stöd till befolkningsprogram i utvecklingsländer
EU har under 1998 inlett ett samarbete för att stödja utvecklingsländers
arbete med att utveckla, genomföra och utvärdera program och projekt på
befolkningsområdet.
Samarbetet skall vara baserat på principen att individer och familjer
fritt och välinformerat skall kunna fatta beslut om antalet barn och tiden
mellan födslarna. Programmet skall, bl.a. genom utbildning av kvinnor,
bidra till att skapa de sociokulturella och ekonomiska förutsättningar som
krävs för att fatta sådana beslut och till att utveckla och omstrukturera
hälsovårdssystemen så att tillgången till och kvaliteten på hälsoservice på
det reproduktiva området förbättras, vilket leder till minskade hälsorisker
avsnitt 235 Kontrollera mot PDF
för kvinnor och barn. Bland annat genom svenskt agerande har
programmet en inriktning som omfattar ungdomars roll och våld mot
kvinnor.
Förberedelserna inför uppföljningen av Kairokonferensen (ICPD+5)
har fortskridit inom unionen, bl.a. genom deltagande i ett regionalt
förberedelsemöte i Budapest 7-9 december 1998. Mötet fokuserade på
migration, fertilitet, åldrande, mortalitet och reproduktiv hälsa i Europa.
32.9 Narkotikabekämpning - ökat samarbete med
Latinamerika och Centralasien planeras
EU har samarbetat med utvecklingsländer på narkotikaområdet under
flera år. Senast antogs år 1997 på forslag av kommissionen ett program
om samarbete mellan nordliga och sydliga länder for bekämpning av
narkotika och narkotikaberoende. En budgetpost på 30 miljoner ecu för
år 1998 t.o.m. år 2000 är kopplad till programmet. Samarbete kan
komma i fråga med utvecklingsländer som själva visat politisk vilja bl.a.
genom anslutning till FN:s narkotikakonventioner. Det kan ske i form av
stöd för att upprätta och genomföra nationella handlingsplaner med mål,
strategier och prioriteringar för narkotikabekämpningen i landet. Planen
skall hantera narkotikaproblemen på ett integrerat och balanserat sätt och
omfatta olika element såsom förebyggande åtgärder, samarbete mellan
rättstillämpande myndigheter (polis, tull, kustbevakning m.m.), kontroll
av illegal handel samt program för landsbygdsutveckling som alternativ
till odling av narkotikagrödor — allt i nära samarbete med FN:s
narkotikaprogram. Mänskliga rättigheter skall respekteras.
Under 1998 har arbetet under ministerrådet fortsatt på en omfattande
handlingsplan för narkotikabekämpning mellan EU och Latinamerika,
vilken innefattar interregionalt samarbete med Västindien. Tidigare har
229
samarbetet inskränkts till enstaka projekt. Arbete har också påbörjats om Skr. 1998/99:60
hur narkotikaproblemen i de f.d. sovjetrepublikerna i Centralasien skall
hanteras med hänsyn till regionens växande roll som genomfartsområde
för bl.a. herointrafik med riktning mot Europa. Finansiering sker här bl.a.
genom Tacis-budgeten (kommissionens biståndsprogram för Ryssland
och OSS-ländema).
32.10 Minröjning - EU-stöd till svenskt system för
mindetektering
Under år 1998 har EU, genom beslut både i kommissionen och i
ministerrådet, stött insatser för minröjning, minoffer och därtill hörande
aktiviteter med ca 51 miljoner ecu. Sedan 1992, då unionen inledde sitt
arbete mot landminor, uppgår det samlade bidraget därmed till 181
miljoner ecu. I detta belopp ingår inte de bidrag som enskilda
medlemsstater i EU givit till minröjningsändamål.
EU:s bidrag under år 1998 har givits för insatser i Afghanistan
avsnitt 236 Kontrollera mot PDF
(4 miljoner ecu), Angola (4), Bosnien-Hercegovina (5,3), Kambodja
(6,5), Kroatien (1,7), Etiopien (0,2), Laos (2,7), Mozambique (1,8), norra
Irak (2,3), Somalia (0,9) samt Uganda (0,2). Därutöver har
Internationella Rödakorskommittén (ICRC) fatt 8 miljoner ecu för sitt
arbete med stöd till minoffer. Kommissionen har preliminärt beslutat att
inom ramen för 1998 års budget stödja forskning och utveckling av
minröjningsteknik med 13 miljoner ecu. Inom ramen för det s.k. Esprit-
programmet (ministerrådet tillsammans med parlamentet) har det under
år 1998 anvisats 35 miljoner kronor för svenskt utvecklingsarbete, vilket
avser det av Celsius Tech AB:s samordnade arbetet med ett sensorsystem
för mindetektering.
EU:s utvecklingsråd har beslutat att inrikta EU:s stöd till minröjning så
att detta inte skall ges till stater som själva använder landminor eller
själva inte vidtar åtgärder mot handel, tillverkning eller upplagring av
minor. EU prioriterar sitt stöd så att det skall stärka det nationella
ansvaret för minröjning i mottagarländerna.
32.11 Makro finansiellt stöd samt Europeiska
investeringsbankens utlåning till projekt i tredje land
Makrofinansiellt stöd från EU som kompletterar anpassningsprogram
stödda av Internationella valutafonden (IMF) har hittills utgått i första
hand till reformländer i Central- och Östeuropa. Behoven bland dem har
dock minskat i takt med att den makroekonomiska balansen återställts.
Under 1998 har man fattat beslut om makrofinansiellt stöd till Ukraina
om 150 miljoner ecu. Vidare beslut om insatser i Albanien och Bosnien-
Hercegovina tagits i princip. Insatsen i Albanien uppgår till 20 miljoner
ecu och i Bosnien-Hercegovina till 30 miljoner ecu i form av lån och 30
miljoner ecu i form av bistånd. Dessa insatser är av långsiktig karaktär
230
och får betraktas som exceptionella, eftersom dessa länder inte uppfyller Skr. 1998/99:60
de kriterier som normalt gäller för makrofinansiellt stöd.
Europeiska investeringsbanken, EIB, (se avsnitt 39.9) finansierade
projekt utanför EU för ca 4,4 miljarder ecu under 1998. Av dessa kom ca
4 miljarder frän EIB:s egna medel och ca 400 miljoner från EU:s budget
eller medlemsländernas budgetmedel (Europeiska utvecklingsfonden).
Huvudsakligen finansierades projekt i Central- och Östeuropa och
Medelhavsregionen, men även AVS-ländema (Afrika, Västindien och
Stillahavsområdet), ALA-ländema (asiatiska och latinamerikanska länder
som omfattas av EU:s biståndsprogram) och Sydafrika kom i åtnjutande
av projektfinansiering från EIB. EIB lånar sedan 1997 ut till EU:s
kandidatländer i syfte att förbereda dem för ett kommande medlemskap.
avsnitt 237 Kontrollera mot PDF
Bankens ram för utlåning till projekt i kandidatländerna uppgår till 7
miljarder ecu fram till början av år 2000, och dessa medel finansierar
huvudsakligen transport-, energi-, telekommunikations- och miljöprojekt.
32.12 Samarbete med Afrika, Västindien och
Sti 1 lahavsområdet
Inom ramen för Lomékonventionen samarbetar EG med de s.k. AVS-
ländema i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. AVS-medlems-
kretsen omfattar 71 länder. Samarbetet finansieras utanför ordinarie
budget genom särskilda bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
Lomékonventionen täcker ett mycket brett spektrum, bl.a. politisk dialog,
utvecklingssamarbete samt handel och råvaror. Konventionen
undertecknades första gången år 1975 (Lomé I) och har förlängts vid ett
antal tillfållen. En revidering av nuvarande konvention, Lomé IV, antogs
vid ett extra ministermöte i november 1995 och godkändes av riksdagen
samma år (prop. 1995/96:36, bet. 1995/96:UU 24, rskr. 1995/96:257).
Sverige ratificerade konventionen den 13 juni 1996 och den trädde i kraft
den 1 juni 1998.
Lomé IV löper ut den 29 februari år 2000. Under våren 1998
förhandlades kommissionens förhandlingsmandat fram för det framtida
samarbetet mellan EG och AVS-ländema. Beslut fattades om mandatet i
Allmänna rådet den 29 juni 1998. När det gäller mandatets principer och
mål står fattigdomsbekämpningen i fokus. En betoning görs av
partnerskapets politiska dimension med inriktning på mänskliga
rättigheter, demokrati, rättsstaten, gott styrelseskick, konfliktföre-
byggande och konfliktlösning samt en fördjupad politisk dialog.
Partnerskapets aktörer skall förutom regeringar omfatta det civila
samhället och den privata sektom. Samarbetets strategier bygger på
grundvalar om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning; social och
kulturell utveckling; samt regional integration. Ett viktigt mål är att bidra
till AVS-ländemas integration i världshandeln. Tanken är att en successiv
utveckling mot reciprocitet i handelsförbindelserna på sikt skall leda till
frihandel. Samarbetets finansiering och instrument skall möjliggöra
differentiering mellan länder och främja ökad effektivitet. Detta skall
uppnås bl.a. genom en förenkling av tillgängliga instrument och en
231
tydligare programmering av bistånd genom landstrategier. Den Skr. 1998/99:60
institutionella ramen föreslås i stort sett förbli oförändrad, dock efter-
strävas större flexibilitet för att underlätta den politiska dialogen och
samarbetet med det civila samhället. Förhandlingar om samarbetet
mellan EG och AVS-ländema efter Lomé IV inleddes den 30 september
1998.
33 EU:s bilaterala och regionala förbindelser
avsnitt 238 Kontrollera mot PDF
EU:s förbindelser med tredje land och regionala organisationer ökar och
far allt fastare former. Allt fler överenskommelser undertecknas i syfte att
ange ramarna för en politisk dialog och främja samarbetet gällande t.ex.
handel, ekonomiska och finansiella frågor och utbyte på de kulturella,
sociala och tekniska områdena.
33.1 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta)
Medlemmar i Efta är Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Norge,
Island och Liechtenstein deltar även i EES-samarbetet, och de benämns
EES/Efta-statema. För Sveriges förbindelser med Norge och Island, vilka
tillsammans svarar för en betydande del av våra yttre ekonomiska
förbindelser och som nordiska länder står oss nära, utgör EES-avtalet ett
viktigt ramverk. EES-avtalet innebär att väsentliga delar av regelverket
för EU:s inre marknad även gäller i och gentemot Norge, Island och
Liechtenstein. Dessutom innefattas i EES-samarbetet ett antal s.k.
angränsande politikområden, t.ex. forskning, utbildning och statistik,
samt även en utrikespolitisk dialog.
Som EU-medlem är Sverige en avtalspart i EES-avtalet. Sedan inträdet
i EU företräds dock Sverige - liksom övriga EU-länder - huvudsakligen
av kommissionen i det löpande arbetet. Två gånger under året har EU-
och EES/Efta-statema mötts på ministernivå. Det sker i EES-rådet, vars
huvuduppgift är att ge övergripande politisk vägledning för samarbetet,
men som även utnyttjas för en dialog om utrikespolitiska frågor.
Vid årets första möte i juni kunde EES-rådet notera att EES-samarbetet
fungerar väl, att fortsatta framsteg gjorts i fråga om införlivande av
gemenskapslagstiftning i EES-avtalet och att framsteg gjorts vad gäller
EES/Efta-statemas deltagande i gemenskapens kommittéer. Vidare
betonades betydelsen av den utrikespolitiska dialogen inom EES-
samarbetet och EES/Efta-statemas intresse av att följa utvidgnings-
processen.
Vid det andra mötet i oktober kunde EES-rådet konstatera att
samarbetet fortsatt att fungera väl under året samt att takten i
införlivandet av regelverk i EES-avtalet ökat. En särskild diskussion
fördes vid mötet om den s.k. finansiella mekanismen i EES-samarbetet.
Genom denna ordning ger EES/Efta-ländema stöd till den sociala och
232
ekonomiska utjämningen i Europa. Avsikten har varit att detta stöd skulle Skr. 1998/99:60
upphöra vid årsskiftet 1998/99. Spanien tog vid mötet upp en diskussion
om fortsatt stöd. En dialog om detta pågår fortfarande.
Av de frågor som i övrigt behandlats i EES-samarbetet under året kan
nämnas handel med bearbetade jordbruksprodukter, veterinära gräns-
avsnitt 239 Kontrollera mot PDF
kontroller, ursprungsregler, ömsesidigt erkännande av provningsresultet
och regler för medicinska produkter. Ny relevant EG-lagstiftning för den
inre marknaden skall i princip alltid föras över till EES-avtalet genom
beslut i gemensamma EES-kommittén, som möts månatligen. EES-
kommittén är ett viktigt forum för ömsesidigt informationsutbyte.
Mycket av det löpande arbetet sker i övrigt i olika undergrupper.
33.1.1 Sektorförhandlingar med Schweiz
Då Schweiz år 1992 valde att ställa sig utanför EES regleras mycket av
unionens - och därmed Sveriges - handel med Schweiz alltjämt av det
bilaterala frihandelsavtal mellan EG och Schweiz som fanns redan före
EES.
De bilaterala s.k. sektorförhandlingama som inleddes i slutet av 1994
mellan EG och Schweiz, i syfte att knyta Schweiz närmare EG:s inre
marknad, är i stort sett slutförda. Under Europeiska rådets möte i Wien i
december enades man om en samlad lösning för hela paketet.
Förhandlingarna rör flera sektorer: offentlig upphandling, forskning och
utbildning, ömsesidigt tekniskt erkännande, bearbetade jordbruks-
produkter, luft- och landtransporter samt personers fria rörlighet.
33.2 De baltiska staterna
EU fortsatte under 1998 att utveckla förbindelserna med de baltiska
länderna, där stora ansträngningar görs för att anpassa såväl lagstiftning
som förvaltningsstruktur till EU-normer. Ett avgörande kvalitativt steg i
de baltiska staternas integration med EU togs när de bilaterala Europa-
avtalen trädde i kraft den 1 februari 1998. Genom dessa avtal breddas
kontaktytorna mellan ländernas respektive förvaltningar och EU-
systemet. Även möjligheten för deltagande i EU:s program på bl.a.
utbildnings-, forsknings- och miljöområdet öppnas. Inom ramen för
Europaavtalen förhandlas vidare handelsliberaliseringar och villkoren för
kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogrammen.
Vidare ingår de tre baltiska länderna i den grupp om elva kandidat-
länder som inledde en anslutningsprocess till EU i mars 1998. Estland
ingår även i den grupp på sex länder som bedömts vara redo för
förhandlingar och som har inlett bilaterala regeringskonferenser med EU-
medlemsstatema (se även 3.1).
Enligt de beslut som fattades i Europeiska rådet i Luxemburg skall
kommissionen regelbundet lämna rapporter om de framsteg som
kandidatländerna gör i det fortsatta reform- och anpassningsarbetet. I den
första av dessa rapporter, som presenterades 4 november 1998, lyftes
233
särskilt framstegen i Lettland fram. Om takten i reformansträngningama Skr. 1998/99:60
upprätthålls, hette det i rapporten, borde kommissionen kunna föreslå att
realförhandlingar även inleds med Lettland under loppet av 1999.
avsnitt 240 Kontrollera mot PDF
Även Litauen ansågs ha gjort stora framsteg som Lettland och fick en
hel del positiva omdömen. Litauen ansågs dock behöva göra ytterligare
anpassningar till regelverket för att uppfylla de ekonomiska villkoren.
Vid Europeiska rådets möte i Wien i december togs inga beslut om att
inleda förhandlingar med ytterligare kandidatländer. På grundval av de
slutsatser som antogs i Wien kommer dock frågan om att inleda
medlemskapsförhandlingar med bl.a. Lettland och Litauen att stå på EU:s
agenda under 1999. Under alla förhållanden kommer frågan upp inför
Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999, inför vilket
kommissionen skall utarbeta nya utvärderingsrapporter.
Sverige har under året aktivt medverkat i GUSP-arbetsgruppen för
Centraleuropa, där Baltikumffågoma ingår. Baltikum har stått på
dagordningen bl.a. i samband med att reformering av medborgarskaps-
lagstiftningen i Estland och Lettland diskuterats.
33.3 Östersjöregionen
Europeiska kommissionen är medlem i Östersj östaternas råd (Council of
the Baltic Sea States, CBSS) sedan organisationen bildades 1992. Övriga
medlemmar är de fem nordiska länderna, de tre baltiska staterna, Polen,
Ryssland och Tyskland. Med en annan indelning omfattar organisationen
fyra av EU:s medlemmar, fyra kandidater till medlemskap och tre länder
som står utanför EU men har samarbetsarrangemang med unionen. CBSS
utgör ett av många organ i den väv av organisationer som verkar för
integration och samverkan i Europa. Det ryska medlemskapet i CBSS gör
organisationen särskilt intressant liksom det faktum att den utgör ett
forum för utbyte och praktiskt samarbete mellan Ryssland och de tre
baltiska staterna.
Genom medlemskapet i CBSS arbetar kommissionen tillsammans med
medlemsstaterna i syfte att öka handel och investeringar, främja
demokratiska institutioner och förbättra den nukleära säkerheten.
Kommissionen deltar också i en del samarbete mellan Östersjöstaterna
vid sidan av CBSS, såsom den mycket aktiva aktionsgruppen mot
organiserad brottslighet.
Kommissionens engagemang för Östersjöregionen styrs fortfarande i
viss utsträckning av det Östersjöinitiativ som Europeiska rådet antog
1996 och som lades fram för Östersj östaternas första regeringschefsmöte
i Visby i maj detta år. Kommissionen var också initiativtagare till ett
näringslivsråd (Baltic Sea Business Advisory Council) med syfte att
stärka det ekonomiska samarbetet. Detta råd lade tillsammans med en
sammanslutning av företagsledare i Östersjöregionen fram förslag till det
andra toppmötet mellan regionens regeringschefer, vilket hölls i januari
1998 i Riga.
Kommissionen antog den 25 november en rapport om den nordliga
avsnitt 241 Kontrollera mot PDF
dimensionen efter beslut av Europeiska rådet i december 1997. Initiativet
234
till den nordliga dimensionen kommer från Finland. Kommissions- Skr. 1998/99:60
rapporten utgör en strategi för EU:s politik i förhållande till norra Europa
med särskild fokus på samarbetet med nordvästra Ryssland och
Baltikum. Rapporten slår fast att EU starkt stöder regionalt samarbete, i
norra Europa främst Östersj östaternas råd och Barentsrådet, i vilka EU
medverkar.
EU:s stöd för regionalt Östersjösamarbete sker i flera olika former.
Inom ramen för CBSS ger kommissionen särskilt stöd till projektet
EuroFaculty som syftar till att att höja kvaliteten på undervisningen vid
universiteten i Tartu, Riga och Vilnius. Kommissionen stöder också
CBSS kommissarie för demokratiska institutioner och mänskliga
rättigheter genom att betala löner för personal från de baltiska staterna
och/eller Ryssland. EU stöder också det s.k. gränsöverskridande
regionala samarbetet i Östersjöregionen (Cross Border Cooperation,
CBC) inom ramen för EU:s Phare-program. Insatserna skall främja
samarbetsprojekt mellan de vid Östersjön belägna EU-statema och
Estland, Lettland, Litauen och Polen. Dessa CBC-projekt kan också
kombineras med projekt inom samarbetsprogrammet för Ryssland och
övriga OSS-länder (Tacis) och med EU:s särskilda program för regional
fysisk planering, Interreg II C.
Kommissionen har tagit initiativ till ett intensifierat energisamarbete i
Östersjöområdet genom att i juni 1998 inrätta Baltic Energy Task Force.
Samtliga CBSS-stater deltar i detta tidsbegränsade initiativ, vars
huvudsyfte är att inventera de viktiga energiprojekten i området och
främja investeringsverksamheten. Energisamarbetet inom Baltic Energy
Task Force och Nordiska ministerrådet bedrivs i ett nära samarbete, och
Sverige har under det svenska ordförandeskapet i ministerrådet arbetat
mycket aktivt för att stärka det.
33.4 Centraleuropa
Centraleuropa definieras här som Bulgarien, Polen, Rumänien,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessa länder ingår i den
grupp om elva kandidatländer som inledde en process för anslutning till
EU i mars 1998. Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern ingår även i den
grupp på sex länder som bedömts vara redo för förhandlingar och som
har inlett bilaterala regeringskonferenser med EU-medlemsländema (se
även 3.1).
I mars antog rådet kommissionens förslag till s.k. partnerskap för
anslutning med samtliga kandidatländer. I partnerskapen anges
prioriteringarna för kandidatländernas reformansträngningar. Partner-
skapen följs upp i de associationsråd och associationskommittéer som
ryms inom Europaavtalens strukturer. Kandidatländerna å sin sida
avsnitt 242 Kontrollera mot PDF
utformade nationella planer för anpassningsprocessen.
I november presenterade kommissionen översynsrapporter om de
framsteg som kandidatländerna gjort i reform- och anpassningsarbetet.
De gick i huvudsak ut på att Polen och Ungern gått starkt framåt.
Anpassningstakten i Slovenien och Tjeckien hade stannat av något.
235
Bulgarien hade gjort framsteg, framför allt på det ekonomiska området. Skr. 1998/99:60
Rumänien hade halkat efter. Slovakien fick en särskild eloge for att
landet genom regeringsskiftet efter valen i september slog in på en mer
demokratisk väg än tidigare. Sverige kunde i stort sett instämma i
kommissionens slutsatser.
Sverige har aktivt deltagit i rådsarbetsgruppen för Centraleuropa.
Denna grupp behandlar frågor med anknytning till Europaavtalen.
Viktiga frågor på dagordningen under det gångna året var, vid sidan av
beredningen av gemensamma EU-ståndpunkter för ett tjugotal bilaterala
möten på minister- och högre tjänstemannanivå, omstruktureringen av
den polska stålindustrin i Centraleuropa, diskussioner om förhandlings-
mandat för kommissionen rörande handel med fisk mellan EG och
Bulgarien, handel med vin och sprit mellan EG å ena sidan och Ungern,
Bulgarien och Rumänien å den andra, samt formerna för de central-
europeiska ländernas deltagande i vissa gemenskapsprogram.
I GUSP-arbetsgruppen för Centraleuropa har Sverige också medverkat
aktivt. Som exempel på gruppens dagordning kan nämnas valen i
Tjeckien, Ungern och Slovakien. Den diskussion som inletts om
romemas situation i Centraleuropa bör också nämnas.
33.5 Ryssland samt övriga OSS-stater
33.5.1 Ryssland - ett viktigt land i EU:s utrikespolitiska
samarbete
Relationerna med Ryssland intar en central plats i EU:s utrikespolitiska
samarbete. En fortsatt utveckling mot demokrati, rättsstat och marknads-
ekonomi i Ryssland är av stor vikt för stabiliteten i Europa. EU verkar
därför aktivt för fördjupade förbindelser och partnerskap med Ryssland i
syfte att vidmakthålla och stärka de demokratiska, ekonomiska och
sociala reformprocesserna i landet. Ett annat övergripande mål är att
integrera Ryssland i europeiska samarbetsstrukturer och undvika att nya
skiljelinjer skapas i Europa. Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan
EG och Ryssland, som trädde i kraft 1 december 1997, tillhandahåller ett
ramverk för förbindelserna. Bland EU:s instrument för konkret stöd till
Ryssland kan framhållas Tacis-programmet för tekniskt bistånd.
När det ryska finansiella systemet kollapsade hösten 1998 försämrades
den ekonomiska och sociala situationen i Ryssland markant. Krisen
medförde att EU:s relationer med Ryssland fick förnyad aktualitet. EU
avsnitt 243 Kontrollera mot PDF
klargjorde på ett tidigt stadium sin beredskap att stödja Ryssland genom
denna svåra fas i landets utveckling sedan Sovjetunionens upplösning.
Bl.a. inleddes en bred kartläggning av möjligheterna att bättre utnyttja
EG:s existerande samarbetsinstrument, såsom partnerskaps- och
samarbetsavtalet och Tacis-programmet. Till följd av allvarliga
störningar i betalnings- och distributionssystemen i anledning av krisen
samt en osedvanligt dålig skörd fanns farhågor för att livsmedelsbrist
236
skulle kunna uppstå i delar av landet. EG beslutade därför, efter begäran Skr. 1998/99:60
från Ryssland, att lämna ett omfattande livsmedelsbistånd för att
förhindra en ytterligare försämring av läget. EG beslutade även om
humanitärt bistånd riktat till särskilt utsatta grupper i samhället.
Sverige har sedan EU-inträdet tagit en mycket aktiv del i utformningen
av EU:s Rysslandspolitik. Sedan den ryska ekonomiska och sociala
krisen bröt ut har detta engagemang ökat ytterligare. Sverige har bl.a.
framhållit behovet av en samlad och genomtänkt strategi for EU:s
relationer till Ryssland och därvid understrukit vikten av stöd från EU till
fortsatta ekonomiska reformer men med en förstärkt social dimension,
samarbete i kampen mot organiserad brottslighet, utökat utbyte för
politiker, företagare och studenter mellan EU och Ryssland samt
samverkan för att undanröja miljöhot.
33.5.2 Ukraina - partnerskaps- och samarbetsavtal har trätt i
kraft
EU har under det gångna året ägnat betydande uppmärksamhet åt
relationerna till Ukraina. Partnerskaps- och samarbetsavtalet (PSA)
trädde i kraft den 1 mars 1998, och härefter har det första mötet med
samarbetsrådet ägt rum. Vid detta möte identifierades de olika under-
kommittéer inom vilka samarbetet skall föras vidare. Ett gemensamt
arbetsprogram för 1998/99 diskuterades. En rad högnivåmöten har också
ägt rum under året, bl.a. ett toppmöte i Wien den 16 oktober.
EU har känt fortsatt oro över den stagnerade reformprocessen, och från
såväl ordförandeskapet som från kommissionen har vid ett par tillfällen
démarcher gjorts i Kiev med uppmaningar att skynda på de ekonomiska
och sociala reformerna, samt att följa de riktlinjer som ställts upp i PSA.
Även tillsammans med USA har EU uppvaktat den ukrainska regeringen
i dessa frågor.
Från ukrainsk sida har under året förts en intensiv kampanj för att söka
få EU att uttala sin politiska vilja att knyta Ukraina närmare till sig
genom att ställa i utsikt ett ukrainskt medlemskap i gemenskapen. Från
EU:s sida har dock framförts ståndpunkten att de önskemål om närmare
utveckling av relationerna som uttryckts väl uppfylls av innehållet i PSA.
avsnitt 244 Kontrollera mot PDF
En långdragen tvist om ukrainsk särbehandling gällande investeringar
för det koreanska bilföretaget Daewoo har förmörkat relationerna mellan
EU och Ukraina. Detta fall strider direkt mot internationellt accepterade
spelregler på GATT/WTO-området. Då frågan trots upprepade
påtalanden från EU:s sida inte mött förståelse från ukrainsk sida har
allmänna rådet beslutat hänskjuta problemet till en tvistlösningsprocedur.
Den ryska krisen har även fått återverkningar på den ukrainska
ekonomin som stagnerade kraftigt under hösten, främst på grund av
nedgång i handeln mellan Ukraina och Ryssland. EG har under året
bidragit med makroekonomiskt stöd till Ukraina om maximalt 285
miljoner ecu som stöd till tidigare makroekonomiska program. Detta stöd
är villkorat av att Ukraina följer IMF:s krav på fortsatta reformer. Vidare
har EG kommit att utgöra största bidragsgivaren med en insats på 100
237
miljoner ecu till den s.k. shelter fund som syftar till att bygga en ny Skr. 1998/99:60
sarkofag över den havererade reaktorn i Tjemobyl, och som
administreras av EBRD. Detta åtagande ingår i den överenskommelse
som utgör grunden för det samförståndsavtal som undertecknades i
december 1995 mellan de ukrainska myndigheterna, G7-gruppen och
Europeiska gemenskapen. Elittills har dock Ukraina visat en ”utpressande
långsamhet” vad gäller att genomföra sina åtaganden rörande Tjemobyl.
33.5.3 Moldavien - partnerskaps- och samarbetsavtal har trätt i
kraft
Även med Moldavien har EG:s samarbets- och partnerskapsavtal trätt i
kraft under året, och ett första möte med samarbetsrådet ägde rum i juli.
Ett möte med samarbetskommittén ägde sedan rum i november. De
underkommittéer som då tillsattes motsvarar de traditionella
kommittéerna för kandidatländerna, och ett gemensamt arbetsprogram
för 1998/99 diskuterades. Även en parlamentarisk samarbetskommitté
har mötts.
EU diskuterar för närvarande ett ökat engagemang för att hjälpa
Moldavien ur den prekära ekonomiska situation man befinner sig i på
grund av den ryska krisen. Moldaviens president har vänt sig till EG med
anhållan om olika former av bistånd inklusive humanitärt sådant, för att
lindra effekterna av krisen. Från EG:s sida ställdes ett positivt gensvar i
utsikt, men med reservationen att de konkreta behoven först måste
undersökas. De moldaviska myndigheterna har hittills samarbetat mycket
väl med gemenskapen.
33.5.4 Vitryssland - försämrade relationer med EU under året
EU:s relationer med Vitryssland har fortsatt att försämras under 1998.
Oron för den politiska och konstitutionella situationen i Vitryssland samt
för kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna kvarstår
avsnitt 245 Kontrollera mot PDF
från EU:s sida. De gemensamma ståndpunkter som man kom överens om
inom EU under 1997, och som begränsar umgänget med Vitryssland på
flera punkter, har varit i kraft också under 1998. Förberedelserna för det
särskilda Tacis-program som stöder utvecklingen av det civila samhället i
Vitryssland har fortsatt, men programmet har ännu inte kunnat inledas.
EU:s inställning till Vitryssland skärptes ytterligare efter det att flera
EU-ambassaders residens i Minsk i strid mot Wienkonventionen under
försommaren tvingades utrymmas med kort varsel på grund av deras
närhet till presidentpalatset. Som ett resultat av det vitryska agerandet tog
de EU-länder som är representerade i Vitryssland hem sina
ambassadörer, och de vitryska ambassadörerna i EU uppmanades åter-
vända till Minsk. Något senare infördes dessutom visumrestriktioner till
EU för högre tjänstemän inom den vitryska förvaltningen. I slutet av året
kom signaler som tyder på att residensfrågan är på väg mot en lösning.
238
33.5.5
Barentssamarbetet
Skr. 1998/99:60
Till Barentsregionen räknas de nordliga delarna av Finland, Norge och
Sverige samt nordvästra Ryssland - Karelen, Murmansk och
Archangelskområdena och den autonoma republiken Nenets. Barents
euro-arktiska råd (Barentsrådet) bildades 1993 för att främja samarbete
och utveckling inom regionen. Det består av utrikesministrarna i de fem
nordiska länderna och Ryska federationen samt en representant för
Europeiska kommissionen. Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Neder-
länderna, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA är observatörer. Vid
utrikesministermötet i Luleå i januari 1998 konstaterades att Barentsrådet
på fem år har etablerat sig som regionalt samarbetsforum för Europas
nordligaste delar. Sverige överlämnade ordförandeskapet till Norge.
Prioriterade arbetsområden har under året varit ekonomiskt samarbete,
hälso- och miljösamarbete, energifrågor inklusive kärnsäkerhet och
utbildningsfrågor. Sverige leder en arbetsgrupp om energifrågor och en
expertgrupp med uppgift att ta fram ett handlingprogram mot
handelshinder. Kommissionen deltar aktivt i arbetet och har genom
Tacis- och Interreg-programmen stött projekt avseende bl.a. ökad
kärnsäkerhet, energieffektivisering, bättre transportmöjligheter och
gränskontroll.
Barentssamarbetet påverkas av de akuta ekonomiska problemen i
Ryska federationen, och förseningar av vissa projekt har uppstått. En
ökad uppmärksamhet har också fått ges till humanitära insatser, bl.a.
livsmedelshjälp.
33.6 Staterna i f.d. Jugoslavien (utom Slovenien) och
Albanien
Staterna i f.d. Jugoslavien (utom Slovenien) samt Albanien hanteras i
avsnitt 246 Kontrollera mot PDF
rådsarbetsgruppen för Västra Balkan. Grunden för EU:s bilaterala
förbindelser med dessa stater utgörs av den s.k. regionala ansatsen. I
denna anges villkor för förbindelserna inom områdena handel, finansiellt
stöd, ekonomiskt samarbete och andra avtalsreglerade förbindelser.
Utvecklingen i respektive land samt hur den svarar mot de uppsatta
villkoren granskas två gånger per år av EU. Den senaste granskningen
ägde rum i oktober. Under 1998 medförde granskningen att
förbundsrepubliken Jugoslavien fråntogs sina autonoma handelsåtgärder.
33.6.1 Bosnien-Hercegovina
EU har slutit upp bakom den höge representantens prioritering att
minoriteter återvänder samt att medierna och polisväsendet reformeras.
För att markera sitt fortsatt starka engagemang för Bosnien-Hercegovina
antog EU i juni en deklaration om det vidare samarbetet. För att
underlätta systematisk och regelbunden uppföljning av utvecklingen i
landet upprättades i somras en informell arbetsgrupp bestående av
experter. Arbetsgruppen har hittills hållit två möten.
239
Med anledning av att en mer reformsinnad regering tillträtt i Republika Skr. 1998/99:60
Srpska (RS) beslöt EU i våras om en gemensam åtgärd om 3 miljoner ecu
i stöd till RS. EU har aktivt bidragit till utformningen och genomförandet
av det möte som rådet för fredsavtalets genomförande höll i Madrid 15-
16 december.
33.6.2 Kroatien
EU har varit aktivt engagerat i de internationella ansträngningarna att
förmå Kroatien att respektera åtaganden gjorda i bl.a. Dayton-avtalet och
genom medlemskapet i Europarådet. I fokus har stått återflyttning av
serbiska flyktingar som så önskar till Kroatien samt reformer i val- och
medialagstiftning. Vidare har EU beslutat stödja ett program om
minröjning i Kroatien i VEU:s regi. Sverige har åtagit sig att vara ”lead
nation” inom denna mission, kallad Western European Union de-mining
assistance mission (WEUDAM). Missionen skall erbjuda Kroatien råd,
teknisk expertis och utbildning om minröjning.
33.6.3 Förbundsrepubliken Jugoslavien - krisen i Kosovo
Krisen i Kosovo har varit en fråga som stått på dagordningen vid i
princip samtliga årets möten. I syfte att påskynda en politisk lösning som
ger Kosovo ökat självstyre inom ramen for Förbundsrepubliken
Jugoslavien (FRJ), och for att markera avståndstaganden till hur regimen
i Belgrad hanterat situationen, har EU under året infört sanktioner mot
FRJ. Dessa består av frysning av att vissa statliga tillgångar, investerings-
stopp, viseringsforbud riktat mot ett begränsat antal personer samt en
flygsanktion innebärande att det jugoslaviska flygbolaget (JAT) inte får
avsnitt 247 Kontrollera mot PDF
trafikera EU-länder. Vid genomgång av EU:s regionala ansats beslutade
EG att inte återge FRJ de autonoma handelsåtgärdem. EU har utsett ett
särskilt sändebud for Kosovo, den österrikiske ambassadören Petritsch,
som deltar aktivt i förhandlingarna om provinsens status.
I december antog Allmänna rådet ett dokument med en samlad EU-
ansats till konflikten i FRJ/Kosovo. Ansatsen tar sikte på insatser för
återuppbyggnaden och stöd for den politiska processen. Men den riktar
också in sig mot stöd för demokratiseringsprocessen i hela FRJ. Skärpta
viseringsrestriktioner infördes mot personer som bidragit till ökat
förtryck av fria medier i Serbien. Unionen uttrycker också stöd för den
positiva utvecklingen i Montenegro mot demokrati. EU beslutade tidigare
under året att stödja det mer reformvänliga Montenegro med 5 miljoner
ecu.
Sverige har aktivt drivit frågor rörande bl.a. stöd till demokratiseringen
i Montenegro, verkningsfulla sanktioner riktade mot ansvariga i Belgrad
och olika former av stöd till stärkandet av det civila samhället i Kosovo.
240
33.6.4
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien
Utifrån den tilltagande etniska polariseringen mellan albaner och slaver,
inte minst i ljuset av Kosovokrisen, har EU noga följt utvecklingen i
landet. Särskild tyngdpunkt har lagts på försoning mellan de etniska
grupperna i landet och skydd för mänskliga rättigheter. Ett samarbets-
avtal mellan EG och Makedonien trädde i kraft den 1 januari 1998. Inom
ramen för avtalet inleddes en politisk dialog i februari. Det första mötet
mellan kommissionen och den makedonska staten, inom ramen för
samarbetsavtalet, ägde rum i mars.
Sverige har inom EU agerat för att landet skall ges stor
uppmärksamhet. En expertdelegation från EU besökte Skopje i juli för att
se över relationerna till EU, och ett trojkabesök på ministernivå gjordes i
december. EU har uppgraderat de diplomatiska relationerna och
representeras genom ett särskilt sändebud.
33.6.5 Albanien - en vängrupp har upprättats
Efter höstens uppflammande oroligheter bildades på initiativ av bl.a. EU
en vängrupp för Albanien - ”Friends of Albania”. EU har därefter i ett
antal démarcher uppmanat de politiska partierna till ett konstruktivt
agerande. En ministerkonferens om Albanien hölls i slutet av oktober i
Tirana som en uppföljning av förra årets Romkonferens. Det
internationella stödet till den albanska regeringen var enhälligt och vikten
av fortsatt internationellt engagemang betonades. EU deltog aktivt vid
denna konferens. Inför folkomröstningen om ny konstitution deltog
unionen tillsammans med bl.a. Organisationen för samarbete och
avsnitt 248 Kontrollera mot PDF
säkerhet i Europa (OSSE) med valövervakare. EU har som en följd av
konflikten skärpt sin övervakning av gränsområdet genom European
commission monitor mission (ECMM).
33.6.6 Utvecklingssamarbetet i regionen
EG är den överlägset största biståndsgivaren till regionen inklusive FRJ.
Insatserna i området härstammar från såväl Europeiska byrån för
humanitärt bistånd (ECHO) som det s.k. Phare-biståndet (Bosnien-
Hercegovina, Makedonien och Albanien) och också direkt från
kommissionen. Insatserna har varit inriktade på humanitärt bistånd och
stöd till det civila samhället. Det sammantagna värdet på EG:s bistånd till
Västra Balkan uppgick 1998 till ca 400 miljoner ecu. Merparten har
använts till återuppbyggnad i Bosnien-Hercegovina. Ett genomgående
tema har varit stöd till insatser som underlättar för flyktingar att
återvända. Den årliga givarkonferensen för Bosnien-Hercegovina ägde
rum i början av året under ledning av EG och Världsbanken.
EG deltog i december i en internationell konferens om
återuppbyggnadsbistånd till Kroatien.
EG:s bistånd till Albanien är per capita större än till något annat
europeiskt land varav merparten utgörs av Phare-stöd. Omfattande
Skr. 1998/99:60
241
humanitärt bistånd har getts till de kosovoalbanska flyktingarna. Genom Skr. 1998/99:60
Phare har EU även bidragit till VEU:s insats för utbildning och
rådgivning till den albanska polisen, Multinational advisory police
element (MAPE). Sverige har nationellt bidragit med fyra poliser till
insatsen.
33.7 Turkiet
Relationerna med Turkiet präglades under 1998 framför allt av
kommissionens förslag till en europeisk strategi för Turkiet i syfte att
förbereda landet för medlemskap (KOM(1998) 124 slutlig). Förslaget
välkomnades av Europeiska rådet i Cardiff. Kommissionen presenterade
även ett förslag till nytt finansiellt bistånd för Turkiet för att intensifiera
arbetet inom ramen för tullunionen och främja ekonomisk och social
utveckling (KOM(1998) 600 slutlig). En översynsrapport om Turkiets
närmande till EU presenterades i november. Europeiska rådet i Wien
bekräftade vikten av att den europeiska strategin genomfördes. Turkiet
valde under 1998 att avbryta den politiska dialogen med EU då man
ansåg sig diskriminerad i jämförelse med kandidatländerna i Central- och
Östeuropa och Cypern.
Sverige har verkat för att kommissionens förslag skall kunna
genomföras. Förslagen ligger i linje med tidigare framförda svenska
förslag om behovet av en ”färdplan” för Turkiet till vägledning och
stimulans för landets medlemskapsperspektiv. Sverige har här betonat
Turkiets eget ansvar för att komma till rätta med en rad problem som
avsnitt 249 Kontrollera mot PDF
berör områdena demokrati, pluralism, respekt för de mänskliga
rättigheterna, skydd av minoriteter etc.
33.7.1 En europeisk strategi för Turkiet
Strategin presenterades av kommissionen den 4 mars och hade utarbetats
på uppdrag av Europeiska rådet i Luxemburg 12-13 december 1997. Den
innehåller detaljerade förslag och tidtabeller för ett fördjupat samarbete
på en rad områden: mänskliga rättigheter och humanitära frågor,
fördjupning av tullunionen, forsknings- och utvecklingssamarbete,
jordbruk, tjänstehandel, etc.
33.7.2 Förslag om nytt finansiellt bistånd
Förslaget presenterades av kommissionen den 21 oktober 1998 på
uppmaning av Europeiska rådet i Cardiff den 12-13 juni 1998. Det är
uppdelat på två finansiella förordningar med olika rättslig grund. Den
första förordningen, som kräver enhällighet i rådet, förutser att 15
miljoner ecu skall användas till åtgärder för att fördjupa tullunionen (bl.a.
anpassning till gemenskapens lagstiftning och stöd till mänskliga
rättigheter, demokrati- och minoriteter). Den andra förordningen, som
kräver kvalificerad majoritet i rådet, omfattar 135 miljoner ecu och rör
242
sektorer som MR-, demokrati- och minoritetsstöd, infrastruktur, Skr. 1998/99:60
industriellt samarbete, telekommunikationer, hälsosektom etc.
33.7.3 Kommissionens utvärderingsrapport om Turkiets
närmande till EU
Rapporten presenterades den 4 november i enlighet med slutsatserna från
Europeiska rådets möte i Cardiff. Kommissionen konstaterar i sina
slutsatser att Turkiet framstår som ett kandidatland med vissa särdrag när
det gäller den politiska situationen. EU är berett att utveckla sitt stöd för
att underlätta Turkiets EU-anpassning, men Turkiet måste ta sitt ansvar
för att stärka demokratin och skyddet för de mänskliga rättigheterna.
Allmänna rådet den 7 december delade generellt kommissionens analys.
33.8 Medelhavsländerna - Maghreb/Mashrek
Partnerskapet Europa - Medelhavet (den s.k. Barcelonaprocessen)
etablerades vid Barcelonakonferensen den 28 november 1995.
Partnerskapets syfte är att skapa en bas för samarbetet mellan EU och
tolv icke-medlemsstater i Medelhavsregionen, nämligen Marocko,
Algeriet, Tunisien, Egypten, Israel, Jordanien, Syrien, Libanon, Turkiet,
Cypern och Malta samt den palestinska myndigheten. Samarbetet skall
omfatta politisk dialog, säkerhetspolitik, ekonomiskt och finansiellt stöd
till partnerländema och utbyte på de kulturella, sociala och tekniska
områdena.
33.8.1 Politiska och säkerhetspolitiska frågor
Den politiska dialogen skall främja utvecklingen av demokratiska
institutioner och respekten för mänskliga rättigheter. Den skall också
avsnitt 250 Kontrollera mot PDF
tjäna som instrument för säkerheten i regionen. Barcelonaprocessen är
inte avsedd att ersätta andra åtgärder för fred, stabilitet och utveckling i
området. Den är t.ex. inte en del av fredsprocessen i Mellanöstern utan en
parallell process som förhoppningsvis skall bidra till att göra
fredsprocessen framgångsrik. Därtill är tanken att Barcelonaprocessen
genom att skapa förtroende och samarbete även skall lösa och förhindra
konflikter på andra områden inom regionen. Motsatsen kan emellertid
även inträffa, dvs. att Barcelonaprocessen påverkas av en negativ
utveckling i andra processer som berör regionen. Den låsning i
fredsprocessen i Mellanöstern som större delen av året hindrade
genomförandet av Osloavtalet har försvårat det politiska och
säkerhetspolitiska arbetet under året i Barcelonaprocessen.
Den 3-4 juni hölls ett extra, informellt utrikesministermöte i Palermo.
Mötet kan ses som en mellanstation för analys och eftertanke inför det
ordinarie utrikesministermöte som skall äga rum i Tyskland (Stuttgart) i
april 1999. Huvudfrågor under mötet var Barcelonaprocessens roll i
regionen; det ekonomiska samarbetet, i synnerhet införandet av ett
243
frihandelsområde; biståndet (Meda) och den kulturella dialogen. Mötet Skr. 1998/99:60
sågs som en framgång eftersom Barcelonaprocessens egenvärde och
betydelse för ansträngningarna att skapa fred, stabilitet och välstånd i
regionen fastslogs.
Inom ramen för det politiska och säkerhetspolitiska samarbetet hölls i
november ett möte om möjligheterna till samarbete i kampen mot
terrorism. Vidare fortsatte diskussionen om former för att börja
diskussionen om utformningen av en säkerhetsstadga för Medelhavet.
33.8.2 Ekonomiska och finansiella frågor
Inom ramen för det ekonomiska och finansiella partnerskapet har arbetet
fortsatt med att bedöma investeringshinder, främja investeringar och i
allmänhet stimulera den industriella och ekonomiska utvecklingen i de
tolv sydliga parterna i Medelhavsregionen. Vid en industriminister-
konferens i oktober betonades behovet av förbättrad infrastruktur,
enhetliga och öppna regelverk och förbättrad information. Ett närmare
samarbete med representanter för näringslivet skall eftersträvas. De
erfarenheter som gjorts när den europeiska inre marknaden infördes skall
erbjudas partnerländema för att underlätta de omställningar som kan
komma att krävas vid införandet av ett frihandelsområde i regionen.
Den analys om de sydliga parternas behov i fråga om ekonomisk
modernisering som påbörjades 1997 fortsätter. En rapport förväntas
föreligga inför utrikesministermötet 1999.
I syfte att stärka energi samarbetet runt Medelhavet beslutades vid en
avsnitt 251 Kontrollera mot PDF
ministerkonferens 1996 att skapa ett Europa-Medelhavsenergiforum.
Dess allmänna syfte är att bidra till att organisera och övervaka
energisamarbetet samt utgöra en permanent ram för dialog och
informationsutbyte. Vid ett energiministermöte i maj i Bryssel fastslogs
målsättningarna för det framtida arbetet, och ett aktionsprogram för
energisamarbetet för perioden 1998-2002 antogs.
33.8.3 Miljöfrågor
Ett expertmöte hölls i november i Bryssel för att följa upp det
handlingsprogram på kort och medellång sikt för prioriterade åtgärder på
miljöområdet som beslutades vid miljöministermötet i Helsingfors 1997.
Bland de viktigaste åtgärdsområdena ingår kontroll av erosion och
jordförstöring samt ökenspridning. Vidare ingår integrerad förvaltning av
vatten, mark och kustområden.
33.8.4 Sociala och kulturella frågor
Inom ramen för partnerskapet i sociala och kulturella frågor stod Sverige
den 23-24 april tillsammans med Egypten värd för ett seminarium i
Stockholm om dialogen mellan kulturer och civilisationer. Resultatet av
mötet blev ett antal slutsatser om det fortsatta arbetet inom
244
Barcelonaprocessen i syfte att bredda och fordjupa dialogen mellan de Skr. 1998/99:60
olika kulturer, religioner och civilisationer som finns i länderna som
deltar i den. Slutsatserna förordar fortsatt arbete på följande områden:
forskning, utbildning, medier, mänskliga rättigheter och demokrati (den
mänskliga dimensionen) samt kulturellt utbyte i allmänhet.
Ett projekt inom ramen för Barcelonaprocessen där Sverige deltar
tillsammans med flertalet strandstater runt Medelhavet samt Österrike
och Finland ”Museum utan gränser” invigdes i november i Stockholm.
Huvudparten av det kulturella och sociala samarbetet runt Medelhavet
är tänkt att äga rum inom ramen för några s.k. decentraliserade
samarbetsprogram; Med-Media för samarbete t.ex. mellan journalister;
Med-Campus för samarbete och utbyte mellan universitet; Med-Urbs
som rör samarbete mellan städer, kommuner etc. På grund av tidigare
finansiella oegentligheter som uppdagades av EU:s egna revisorer har
arbetsprogrammen legat nere och åtgärder vidtagits. De väntas kunna
starta på nytt under våren 1999.
33.8.5 Associeringsavtal med länderna i Medelhavsregionen
Frihandel och ekonomiskt stöd är två viktiga komponenter i EG:s politik
för Medelhavsområdet. EG har inlett förhandlingar om associeringsavtal
med en rad Medelhavsländer i syfte att på sikt skapa ett frihandelsområde
runt Medelhavet. Som ett första steg skall frihandel för industrivaror vara
införd till år 2010. Hittills har avtal slutits med Israel, Marocko, Tunisien
avsnitt 252 Kontrollera mot PDF
(samtliga år 1995), med Jordanien (april 1997) samt med PLO (februari
1997). Sverige ratificerade de tre förstnämnda under 1996 och kommer
att ratificera avtalet med Jordanien under 1999. Avtalet med Tunisien
trädde i kraft den 1 mars 1998. Interimsavtalet med PLO, vilket är ett
gemenskapsavtal och således inte behöver ratificeras av EU-ländemas
parlament, har likaså trätt i kraft. Förhandlingar om associeringsavtal
pågår med Egypten, Libanon, Algeriet och Syrien.
33.8.6 Utvecklingssamarbetet med Medelhavsregionen
EG har anslagit 4 685 miljoner ecu för perioden 1996-1999 till
utvecklingssamarbetet med länderna i Medelhavsregionen. Av detta
svarade Sverige under 1998, genom sin medlemsavgift till EU, för 170
miljoner kronor. Av biståndet regleras ca 3 424 miljoner ecu genom den
s.k. Meda-förordningen, som anger beslutsformerna och huvudområdena
för biståndssamarbetet. Biståndet utgår efter nationella och regionala
strategier vilka baseras på partnerländemas prioriteringar och i enlighet
med målen och syftena i Barcelonadeklarationen och Meda-
förordningen. Biståndet skall gå till ekonomisk omvandling, till
stärkande av den socio-ekonomiska jämvikten och stöd för utveckling av
det civila samhället samt till regionalt samarbete. Biståndet till vissa
sydliga partnerländer har alltsedan början dragits med förseningar på
grund av administrativa problem. Efter att samtliga länder i november
1998 skrivit på proceduravtal för utbetalning av biståndet bör nu Meda
245
börja kunna fungera. En utvärdering av programmet skall presenteras av Skr. 1998/99:60
kommissionen i början av 1999.
33.9 Mellanöstern och Gulfstatema
33.9.1 Mellanöstern
EU har under 1998 på olika sätt markerat sin närvaro i regionen liksom
sina politiska och ekonomiska ansträngningar för att fredsprocessen skall
lyckas. EU uttalade sitt stöd för Wye River Memorandum som i oktober
1998 ingicks mellan Israel och palestinierna under amerikansk
förmedling och som innebar att dödläget i processen bröts. EU har
därefter uppmanat parterna att noggrant uppfylla överenskommelsens alla
delar och inte vidta åtgärder som kan äventyra den fortsatta processen.
Sverige bidrog till att unionen intog en konsekvent och fast hållning i
frågor som rör den israeliska bosättningspolitiken, Jerusalems status,
israeliska avspärrningar av palestinska områden samt fördömanden av
terrorism. Det svenska generalkonsulatet i Jerusalem fungerade enligt
rotationsordningen på platsen som lokal EU-ordförande där andra
halvåret 1998.
EU:s särskilda sändebud för fredsprocessen i Mellanöstern, Miguel
Angel Moratinos, verkade under året bl.a. för en gemensam dialog
avsnitt 253 Kontrollera mot PDF
mellan EU och Israel om den palestinska ekonomin skulle leda till
konkreta israeliska åtgärder. EG:s bistånd till Västbanken/Gaza uppgår
till 54 procent av det totala internationella biståndet.
Arbetet har fortgått med EU:s program för att bistå den palestinska
myndigheten i dess strävan att motverka terroristhandlingar. Förutom
tekniskt inriktade insatser ingår i programmet att främja den palestinska
polisens insikter och respekt vad gäller mänskliga rättigheter. Svensken
Nils Eriksson samordnar detta biståndsprogram.
33.9.2 Gulfstatema
Det åttonde ministermötet inom ramen för samarbetet mellan EG och
Gulfstatemas samarbetsråd (Gulf Cooperation Council, GCC) hölls i
Luxemburg den 26-27 oktober. Vid mötet, där utrikesminister Anna
Lindh deltog, upprepade EU-ländema sitt krav på att GCC-ländema
skapar en intem tullunion innan ett frihandelsavtal EG-GCC kan
slutförhandlas. Samtidigt välkomnades de framsteg som faktiskt gjorts i
genomförandet av det gällande samarbetsavtalet. Den 7 december hölls
också det åttonde mötet i den gemensamma samarbetskommittén EG-
Jemen i Bryssel. Handels- och biståndsfrågor stod på dagordningen.
246
33.9.3 Iran - den politiska dialogen återupptagen
Under året har EU sökt återupprätta relationerna till Iran. Som ett led i
detta arbete har EU återupptagit en politisk dialog med Iran. Dialogen
täcker frågor som är av gemensamt intresse for EU och Iran, såsom
ekonomiskt och kulturellt samarbete, men även ämnen som mänskliga
rättigheter, eventuellt iranskt stöd till terrorism och eventuell förekomst
av massförstörelsevapen i Iran. Det första dialogmötet ägde rum i
Teheran i juli och EU företräddes av trojkan, ledd av den österrikiske
kabinettsekreteraren. Ett andra dialogmöte hölls i Wien den 18 december.
EU har under året uttryckt sin oro för bristande respekt för de mänskliga
rättigheterna och inskränkningar i yttrandefriheten i Iran. Alltjämt
förekommer det repressalier mot religiösa minoriteter i landet, såsom
bahaiema, vilket EU påpekade i ett uttalande i juli. Den 16 december
uttryckte EU sin oro över de upprepade mord och försvinnanden bland
författare och oppositionella som rapporterats från Iran.
33.10 Afrika
Under året har EU:s ansträngningar att söka medverka till en fredlig och
demokratisk utveckling i Afrika fortsatt. I en rad länder har
demokratiseringen vidareutvecklats, men många konflikter har kvarstått
och ett par nya tillkommit.
Förberedelserna för toppmötet mellan EU och Afrika har fortsatt, bl.a.
genom inledande diskussioner med OAU. Mötet planeras äga rum under
det portugisiska ordförandeskapet första halvåret år 2000. Sverige verkar
avsnitt 254 Kontrollera mot PDF
för att mötet skall behandla såväl politiska som ekonomiska frågor.
Allmänna rådet antog den 25 maj 1998 en gemensam ståndpunkt som
innebär att EU tillsammans med de afrikanska länderna skall verka för att
främja respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och ett
gott styrelseskick i Afrika. Länder med en positiv utveckling i dessa
hänseenden skall kunna fa ökat EU-stöd. I länder med en negativ
utveckling skall EU kunna överväga lämpliga åtgärder för att motverka
denna, på basis av principerna i den rådsresolution som antogs den 28
november 1991.
33.10.1 Konflikten i Stora sjöregionen
Utvecklingen i Stora sjöregionen har följts nära av EU, i synnerhet sedan
den väpnade konflikten i Demokratiska republiken Kongo bröt ut i
augusti. EU har i ett flertal uttalanden uttryckt sin djupa oro över
konflikten och bland annat betonat risken för spridning och vikten av
respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. De
inblandade parterna har uppmanats till eldupphör, trupptillbakadragande
och inledande av politiska processer. EU har också verkat direkt hos
inblandade parter genom gemensamma démarcher till förmån för en
fredlig lösning på konflikten. EU:s särskilda sändebud för Stora
sjöregionen, Aldo Ajello, har spelat en central roll bl.a. för att förmedla
Skr. 1998/99:60
247
EU:s ståndpunkter till de olika aktörerna, och för att identifiera hur EU Skr. 1998/99:60
konkret kan bidra till fred i regionen.
EU har stött de regionala initiativ som tagits för att lösa krisen och har
upprätthållit nära kontakter både med regionala organisationer (OAU,
SADC) och med FN. EU har drivit tanken på en internationell konferens
för fred, säkerhet och utveckling i Stora sjöregionen, arrangerad av FN
och OAU, och uttryckt sin beredvillighet att bidra. EU har också inlett en
intern diskussion om möjliga åtgärder för att motverka vapenflödet till
Stora sjöregionen. EG har haft ett omfattande i första hand humanitärt
bistånd till länderna i Stora sjöregionen (Rwanda, Burundi och
Demokratiska republiken Kongo).
33.10.2 Nigeria - EU har beslutat om ny gemensam ståndpunkt
I Nigeria har den nye statschefen, general Abubakar, lagt fram en plan
för återgång till demokrati den 29 maj 1999. Mot denna bakgrund beslöt
EU om en ny gemensam ståndpunkt fr.o.m. den 1 november 1998, i
vilken endast de sanktioner som rör vapenembargo, militärt samarbete
och utbildning av militärstyrkor (med undantag för viss MR-relaterad
utbildning) kvarstår. Efter förslag från bl.a. Sverige ges en tydlig signal
till regimen att, i den händelse demokratiseringen ej skulle fullföljas, nya
avsnitt 255 Kontrollera mot PDF
sanktioner snabbt kan införas. EU markerar härigenom stöd till de
reformvänliga krafterna, men bibehåller samtidigt trycket på militär-
regimen. EU har vidare beslutat sända 100 valobservatörer till Nigeria,
varav 10 från Sverige.
33.10.3 Konflikten mellan Etiopien och Eritrea
Konflikten mellan Etiopien och Eritrea, som eskalerade i maj 1998, följs
noga inom EU-kretsén. Konflikten behandlades den 8 juni av allmänna
rådet, som uppmanade parterna att omedelbart upphöra med fientlig-
heterna och att återuppta förhandlingarna. Därefter har flera gemen-
samma EU-uttalanden och démarcher gjorts. I dessa har stöd uttalats för
OAU:s ansträngningar, och parterna har uppmanats att finna en fredlig
lösning på konflikten. Vidare har stöd uttryckts för det av OAU
framlagda ramavtalet, och parterna har uppmanats att acceptera det. EU
har förklarat sig berett att finansiellt stödja genomförandet av detta
ramavtal.
33.10.4 Inbördeskriget i Sudan
EU följer vidare noga utvecklingen i Sudan och den svåra humanitära
situationen. Flera gemensamma uttalanden har gjorts med anledning
härav. Situationen i Sudan behandlades av allmänna rådet den 29 juni. I
rådsslutsatsema uttrycktes ånyo oro över den allvarliga humanitära
situationen, och vidare bekräftades EU:s stöd för IGAD:s (Inter-
248
Govemmental Authority on Development) ansträngningar för att finna en Skr. 1998/99:60
fredlig lösning.
33.10.5 Samarbetet mellan EU och SADC
Det tredje utrikesministermötet mellan EU och SADC (Southern African
Development Community) ägde rum i Wien den 3-4 november 1998.
Inom ramen för den politiska dialogen diskuterades framför allt
konflikterna i Demokratiska republiken Kongo och Angola. Vidare
berördes regional integration och frihandel. På svenskt initiativ antogs
barnets rättigheter som en framtida prioriterad fråga för EU-SADC-
samarbetet.
33.10.6 Konfliktförebyggande i Afrika
EU:s gemensamma ståndpunkt om konfliktförebyggande i Afrika och de
relaterade rådsslutsatsema från den 2 juni 1997, sågs över i juni 1998.
Kommissionen har under året lagt ned stort arbete på att utveckla och
operationalisera den gemensamma ståndpunkten, och bland de många
åtgärder som vidtagits kan nämnas att EG den 25 maj enades om en
uppförandekod vad gäller vapenexport, och den 26 juni om ett program
för att förebygga och bekämpa smuggling av konventionella vapen.
Vidare har EU stött det initiativ som tagits av Mali (och som sedermera
stadfästs av den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas) att
införa ett moratorium för handel med och tillverkning av lätta vapen i
Västafrika. EU har gett stöd till OAU:s särskilda konfliktmekanism och
avsnitt 256 Kontrollera mot PDF
även tagit de första stegen mot att etablera en dialog med Ecowas genom
dess sekretariat, framför allt med sikte på att stärka organisationens
kapacitet för förebyggande och lösande av konflikter. Sverige har verkat
för att det inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken skall föras fördjupade diskussioner om konfliktrisker i
afrikanska länder, innan dessa utvecklats till kriser av allvarligt slag.
33.10.7 Sydafrika - förhandlingarna om ett samarbetsavtal
Framsteg i förhandlingarna om ett samarbetsavtal mellan EG och
Sydafrika, inklusive ett frihandelsavtal, har skett under 1998. Inför
årsskiftet utestår endast ett fatal, om än svåra, handelsfrågor.
Förhandlingen bör kunna slutföras under 1999. Sverige har verkat för ett
så liberalt och öppet handelsavtal som möjligt. Antalet undantag har
minskat och andelen handel - särskilt på jordbrukssidan - som kommer
att omfattas av ett framtida frihandelsavtal har ökat.
249
33.11 USA och Kanada
Skr. 1998/99:60
33.11.1 USA
Vid ett möte i Madrid 1995 enades EU och USA om att inom ramen för
den så kallade nya transatlantiska agendan stärka sitt samarbete vad
gällde såväl handelspolitik som kulturutbyte och utrikes- och säkerhets-
politik. Den vidgade politiska dialogen mellan EU och USA gäller bland
annat stärkt respekt för mänskliga rättigheter, främjande av icke-
spridning av massförstörelsevapen, terroristbekämpning och kris-
hantering.
Sverige tillmäter det transatlantiska samarbetet hög prioritet.
Samarbetet har tydlig inverkan på enskilda sakområden, den över-
gripande säkerhetssituationen i Europa och etablerandet av en global
säkerhetsordning.
Det transatlantiska samarbetet, som följs upp vid halvårsvisa
toppmöten mellan EU och USA, har hittills nått längst på det
handelspolitiska området, även om det också har understrukits att den
politiska förbindelsen i bredare bemärkelse mellan EU och USA skall
fördjupas. Under år 1998 enades EU och USA om att ingå ett
transatlantiskt ekonomiskt partnerskap. Vid toppmötet den 18 december
fastställdes även en gemensamt framförhandlad handlingsplan för hur
detta partnerskap skall fyllas med innehåll. Det skall ske bland annat
genom samordnat agerande för att stärka det multilaterala WTO-
regelverket och genom fortsatta bilaterala förhandlingar om avveckling
av tekniska hinder för handeln med industrivaror, tjänster, offentlig
upphandling och immateriella rättigheter. I syfte att underlätta för EU-
medborgare att erbjuda sina tjänster i USA och vice versa har man också
enats om att förhandla fram sektorsvisa avtal om ömsesidigt erkännande
avsnitt 257 Kontrollera mot PDF
av respektive länders kvalifikations- eller licenskrav för att utföra en viss
tjänst. Ett viktigt avtal med USA om ömsesidigt erkännande avseende
tekniska standarder, ett s.k. MRA-avtal, trädde i kraft den 1 december
1998 efter flera års förhandlingar. Avtalet med USA utgör det viktigaste
MRA-avtalet och bidrar starkt till att stimulera den transatlantiska
handeln.
En bärande tanke på den transatlantiska agendan är också att främja
kontakterna mellan det civila samhällets olika sektorer. Av särskild vikt
har varit den transatlantiska affärsmannadialogen, som i november 1998
höll sin fjärde årliga konferens med deltagande av hundratalet
företagsledare från EU och USA. Under året hölls också för första
gången en transatlantisk konsumentdialog samt initierades kontakter för
dialog på rätts- och miljöområdena.
De amerikanska sanktionslagama som syftar till att inskränka handel
med Kuba, Iran och Libyen har varit centrala diskussionsämnen i
dialogen med USA. EG anser att dessa extraterritoriella lagar strider mot
WTO-reglema. I november 1996 antog gemenskapen en förordning i
vilken det fastslås att det är illegalt för medlemsländerna att följa dessa
250
amerikanska lagar. Med anledning av denna förordning trädde en svensk Skr. 1998/99:60
kompletterande lag i kraft den 1 januari 1998.
Vid toppmötet mellan EG och USA i maj 1998 bekräftades en
uppgörelse mellan parterna vad gällde att tills vidare uppskjuta
tillämpning av sanktionslagens möjlighet till privaträttsliga processer i
USA mot företag som handlar med nationaliserad egendom i Kuba. 1
utbyte mot detta har EG tills vidare gått med på att uppskjuta sin begäran
om skiljedomsförfarande inom WTO.
33.11.2 Kanada
Dialogen mellan EU och Kanada äger rum inom ramen för en gemensam
handlingsplan och deklaration som undertecknades den 17 december
1996. Dialogen är bred och omfattar handel och ekonomi, utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor, transnationella ämnen såsom miljö, migration,
internationell brottslighet, kulturfrågor och vetenskapliga frågor samt
främjandet av kontakter mellan det civila samhällets olika sektorer.
Relationerna mellan EU och Kanada är traditionellt mycket goda med en
betydande grad av samsyn i många frågor. Ett område där det finns
meningsskiljaktigheter rör den kanadensiska fiskelagen.
I dialogen är handelsfrågoma de mest framträdande. Vid toppmötet i
maj 1998 undertecknades ett viktigt avtal om ömsesidigt erkännande av
tekniska standarder, vilket stimulerar den transatlantiska handeln. EG har
svarat positivt på kanadensiska önskemål om ett stärkande av de
ekonomiska förbindelserna. Parterna är ense om att arbeta fram ett
avsnitt 258 Kontrollera mot PDF
fördjupat handelsinitiativ som omfattar såväl multilaterala som bilaterala
frågor.
På det vetenskapliga området undertecknades vid toppmötet i
december 1998 ett avtal om kämforskningssamarbete. Förhandlingarna
om att ingå ett veterinäravtal samt ett avtal om vetenskap och teknologi
är långt framskridna. Vidare finns ett praktikantprogram (Acadia), som
erbjuder yrkespraktik for ungdom från EU-medlemsstatema vid små och
medelstora kanadensiska foretag.
Sverige välkomnar och stödjer dialogen med Kanada. Strävandena att
stärka detta transatlantiska samarbete i multilaterala såväl som bilaterala
handelsfrågor understöds från svensk sida. På det multilaterala området
är dialogen särskilt viktig mot bakgrund av förberedelserna inför nästa
multilaterala förhandlingsrunda.
33.12 Latinamerika och Västindien
Den regelbundna politiska dialogen mellan EU och Latinamerika
inleddes i början av 80-talet. Sedan dess har årliga ministermöten hållits
med Centralamerika (den s.k. San José-dialogen) och med Riogruppen,
vilken omfattar Sydamerika och Mexico med de centralamerikanska
länderna som observatörer. I februari 1998 ägde ministermöten rum i
Panama (Rio-gruppen) respektive i San José (Centralamerika).
251
Det första toppmötet mellan EU och Latinamerika/Västindien kommer Skr. 1998/99:60
att äga rum i Rio de Janeiro den 28-29 juni 1999. Under året som gick
arbetade EU med förberedelserna infor toppmötet, både vad gäller
organisation och dagordning.
I december 1997 undertecknade EG och Mexiko ett avtal om
ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete samt ett
interimsavtal. I november 1998 påbörjades förhandlingar inom ramen for
de nya avtalen om liberaliseringar av handeln med såväl varor som
tjänster. Sverige stöder upprättandet av ett frihandelsavtal mellan EG och
Mexiko i enlighet med WTO:s regler.
Avtal har tidigare ingåtts mellan EG och Mercosur (Argentina,
Brasilien, Paraguay och Uruguay) 1995 respektive EG och Chile 1996.
Båda avtalen är ramavtal som syftar till att förbereda processen att uppnå
handelsliberaliseringar och på sikt etablera en associering av politisk och
ekonomisk karaktär. EG och Mercosur respektive EG och Chile har
under året utarbetat ett gemensamt faktaunderlag som skall utgöra basen
for bedömning om och när frihandelsförhandlingar skall inledas.
Kommissionen presenterade internt for rådet i juli 1998 förslag till
associationsavtal med respektive part, vilka för närvarande diskuteras
inom gemenskapen.
Den 2 december 1996 antog rådet en gemensam ståndpunkt rörande
unionens politik visavi Kuba. Den fastställer Europeiska unionens avsikt
avsnitt 259 Kontrollera mot PDF
att uppmuntra och underlätta en fredlig övergång till pluralistisk
demokrati i Kuba, större respekt for mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter samt varaktig förbättring av levnadsstandarden
for det kubanska folket. Den gemensamma ståndpunkten klargör
unionens önskan att vara Kubas partner, men att EU anser att fullt
samarbete med Kuba är beroende av förbättringar när det gäller
mänskliga rättigheter och politisk frihet. Den gemensamma ståndpunkten
utvärderas varje halvår. Vid utvärderingen av det senaste halvårets
utveckling konstateras att förhoppningarna om att påvens besök i Kuba
tidigare i år skulle fa en gynnsam effekt på den politiska utvecklingen i
landet ännu inte har infriats. Några förbättringar vad avser MR-
situationen kan inte skönjas och den kubanska ekonomin uppvisar inga
övertygande tecken på hållbar återhämtning.
33.13 Asien
33.13.1 Den euro-asiatiska dialogen - ASEM-toppmöte i London
Asien-Europa mötet (Asia-Europe Meeting, ASEM) hade sitt andra
toppmöte i London 3—4 april 1998 under ordförandeskap av premiär-
minister Tony Blair. I mötet deltog stats- eller regeringscheferna från
EU:s femton medlemsstater, sju ASEAN-länder samt Japan, Kina och
Sydkorea. EU representerades av kommissionens ordförande. Till
skillnad från ASEM:s första toppmöte i Bangkok 1996, som hölls i en
252
anda av optimism och tilltro till fortsatt stark tillväxt i Asien, ägde ASEM Skr. 1998/99:60
2 rum mot bakgrund av den snabbt förvärrade Asienkrisen.
Vid Londonmötet fattades beslut om att inrätta en ASEM Trust Fund i
Världsbanken för att finansiera experthjälp till reformer av den
finansiella sektorn och bidra till att lindra de sociala konsekvenserna av
krisen i de drabbade asiatiska länderna. Vidare beslöts att ställa ett EU-
nätverk av finansexperter till ländernas förfogande samt att inrätta ett
miljöinstitut i Bangkok (Asia-Europe Environmental Technology Centre,
AEETC). Institutets uppgift skall vara policyrådgivning och stöd till
gemensamma projekt. Sverige har bidragit med en miljon US dollar till
fonden, lämnat förslag på svenska experter till nätverket samt bidragit
finansiellt till miljöinstitutet. Mötet antog också aktionsplaner för
underlättande av handel och investeringar och ett uttalande mot
protektionism. Man tillsatte även en expertgrupp med uppgift att utarbeta
en vision för det fortsatta ASEM-samarbetet, avsedd att presenteras vid
nästa toppmöte, ASEM 3, i Seoul år 2000.
ASEM bildades för drygt två år sedan som en plattform för dialog och
samarbete mellan Europa och Asien. Sedan dess har man inlett
akademiskt, vetenskapligt och kulturellt samarbete och dialog om bl.a.
avsnitt 260 Kontrollera mot PDF
mänskliga rättigheter och institutionsutveckling. ASEM har därutöver
etablerat sig som ett värdefullt forum för informellt ekonomiskt och
politiskt informationsutbyte mellan de europeiska och asiatiska länderna.
Sverige prioriterar i ASEM-samarbetet frågor rörande handel och
investeringar, miljö, institutionsutveckling, akademiskt och kulturellt
samarbete, mänskliga rättigheter samt folkrörelsekontakter.
33.13.2 Intensifierad EU-politik gentemot Kina
EU har under 1998 vidgat sina relationer med Kina. Från och med 1998
avser EU och Kina att hålla årliga toppmöten. En uppdaterad Kina-
strategi, Mot ett globalt partnerskap med Kina godkändes av minister-
rådet i juni 1998. Strategin slår fast att EU:s målsättning är att engagera
Kina i en intensifierad politisk dialog, stödja utvecklingen i Kina mot ett
öppnare samhälle och en rättsstat med ökad respekt för de mänskliga
rättigheterna, samt att ytterligare involvera Kina i den globala ekonomin.
EU:s finansiella engagemang skall samtidigt ökas och EU:s profil i Kina
förstärkas. Man kommer även att särskilt intressera sig för utvecklingen i
Hongkong och Macau.
Kommissionens ordförande besökte under hösten 1998 Kina - det
första besöket sedan 1985. Ett blandkommissionsmöte EG-Kina ägde
rum i Bryssel i juni 1998, vid vilket bland annat handelspolitiska frågor
mellan EU och Kina samt Kinas medlemskap i Världshandels-
organisationen WTO diskuterades. Kinas medlemskapsförhandlingar
med WTO har under 1998 visat få framsteg, sedan även Kina fatt känna
av konsekvenserna av Asienkrisen. EG har genom biståndsprojekt sökt
stötta Kinas ansträngningar att erhålla medlemskap i WTO.
På det politiska området kan noteras att EU:s trojka i juni presenterade
en rapport från ett besök i Tibet. Inom ramen för EU:s MR-dialog med
253
Kina har två möten ägt rum under 1998 mellan EU:s trojka, Skr. 1998/99:60
kommissionen och Kina. I anslutning till dessa möten anordnades även
juridiska seminarier i Peking om mänskliga rättighetsfrågor med
deltagande av experter från Kina och Europa.
Kina har tagit initiativet till ett vetenskaps- och teknologiministermöte
1999 inom ramen för ASEM.
33.13.3 Samarbetet med Japan - den ekonomiska krisen
viktigaste frågan
EU och Japan har sedan 1991 hållit årliga toppmöten, och det sjunde
mötet i ordningen hölls den 12 januari 1998 i Tokyo. Vid mötet
behandlades en rad politiska och ekonomiska frågor av gemensamt
intresse, t.ex. Asienkrisen, EMU, FN-frågor och regionala säkerhets-
frågor. Japan förklarade att man avsåg att sätta i gång ett nytt treårigt
avregleringsprogram efter att det program som sträckt sig 1995-1998 är
avslutat.
avsnitt 261 Kontrollera mot PDF
Den under året alltmer ansträngda japanska ekonomin stod högt på
dagordningen vid det ministermöte mellan EU och Japan som hölls den
12 oktober i Tokyo. Vid mötet avhandlades även en rad bilaterala och
multilaterala handelsfrågor. Japan och EG kom överens om att
gemensamt verka för att få till stånd en ny heltäckande förhandlingsrunda
i WTO kring millennieskiftet. I anslutning till ministermötet ledde
kommissionens vice ordförande Sir Leon Brittan en affarsmanna-
delegation med representanter för EU:s näringsliv, dock utan svenskt
deltagande.
EG:s exportfrämjande aktiviteter gentemot Japan, Exprom, har varit
föremål för debatt i EG:s kommitté för handelspolitik, 113-kommittén.
Enligt ett beslut av EG-domstolen måste det finnas en rättslig grund för
alla budgetposter. Bland medlemsländerna, bl.a. Sverige, har det funnits
en ovilja att gå med på kommissionens förslag att använda artikel 113
som rättslig grund och därigenom inkludera program för exportfrämjande
i den gemensamma handelspolitiken.
Framsteg har noterats i förhandlingarna om ett avtal om ömsesidigt
erkännande (mutual recognition agreement, MRA). MRA-avtal innebär
att en tillverkare kan testa sin produkt i hemlandet för ett annat lands
marknad. Kommissionen hyser hopp om att kunna träffa ett avtal inom
en snar framtid.
33.13.4 Den koreanska halvön - EU följer utvecklingen och ökar
sitt engagemang
Sir Leon Brittan, vice ordförande i kommissionen, besökte Sydkorea
tillsammans med en affarsmannadelegation 13-14 oktober. Sir Leon
träffade, bland andra, president Kim Dae-jung och den sydkoreanske
finansministern. Bakgrunden till besöket var president Kims uppmaning
under ASEM:s toppmöte i London i april 1998 att sända europeiska
investeringsdelegationer till Sydkorea.
254
Handelsfrågor diskuterades också vid det årliga bilaterala minister- Skr. 1998/99:60
mötet mellan EG och Sydkorea i Bryssel den 27 oktober.
Kommissionen lade i december fram ett meddelande som redogjorde
för hur EU önskade utveckla relationerna med Sydkorea. Meddelandet är
indelat i en politisk och en ekonomisk del. Den politiska delen uttrycker
bland annat stöd för Sydkoreas försök att minska spänningarna på den
koreanska halvön genom att involvera Nordkorea i det internationella
samfundet. Den ekonomiska delen stöder president Kims ekonomiska
reformprocess och poängterar behovet av att Sydkorea förbättrar
marknadstillträdet.
EG har under 1998 bidragit med omkring 50 miljoner ecu i bistånd till
Nordkorea. I detta belopp ingår livsmedelsbistånd och stöd till
jordbruket. EG har valt att kanalisera sitt bistånd främst genom
avsnitt 262 Kontrollera mot PDF
internationella enskilda organisationer och Världslivsmedelsprogrammet.
EU är efter USA den största givaren till Nordkorea.
Den 2 december inleddes i Bryssel en politisk dialog mellan EU och
Nordkorea på tjänstemannanivå. Agendan var bred och omfattade bl a
relationerna EU-Nordkorea, humanitärt bistånd, MR-frågor, reform-
frågor och säkerhetssituationen på den koreanska halvön.
33.13.5 Sydostasien - utvecklingen i Burma, Kambodja,
Indonesien och Östra Timor
Utvecklingen i Burma gav upphov till återkommande reaktioner från
EU:s sida under året. Ett flertal uttalanden gjordes i vilka bl.a. SPDC-
regimen fördömdes för arresteringen av oppositionella, ett frisläppande
av landets politiska fångar krävdes, och SPDC uppmanades återuppta en
dialog med oppositionen.
EU:s gemensamma ståndpunkt om Burma från 1996 förlängdes i april
1998 och ytterligare en gång i oktober, då ståndpunkten också skärptes.
Till förbudet mot att utfarda inresevisering för personer med anknytning
till militärregimen lades förbud mot transitviseringar. Vidare utökades
gruppen som omfattas av viseringsförbudet till att även omfatta personer
inom turistnäringen.
Burmas inträde i ASEAN har utgjort ett problem i EU:s förbindelser
med ASEAN. Ett planerat blandkommissionsmöte mellan EG och
ASEAN fick ställas in hösten 1997 eftersom oenighet rådde om Burmas
närvaro vid dessa möten. På grund av den svåra politiska situationen i
Burma motsätter sig EG att landet deltar på jämbördig fot med övriga
ASEAN-medlemmar i blandkommissionsarbetet. Detta grundas på ett
avtal mellan EG och ASEAN till vilket Burma inte är anslutet. Frågan
löstes hösten 1998 då EG och ASEAN enades om att de nya ASEAN-
medlemmama, Burma och Laos, skulle ges möjlighet att passivt närvara
vid biandkommissionens nästa möte.
EU gav ett betydande bistånd för att möjliggöra det parlamentsval som
hölls i Kambodja i juli. EU:s stöd gick till välj arregistrering och
observatörsverksamhet, och uppgick till 9,5 miljoner ecu. Valets
genomförande fick godkänt av den samlade gruppen av internationella
255
observatörsstyrkor (joint intemational observer group), vars koordinerade Skr. 1998/99:60
insats leddes av EU:s chefsobservatör, svensken ambassadör Sven G.
Linder. Valet kunde genomföras utan större störningar, med mindre våld
än väntat, med 90-95 procent av de röstberättigade registrerade och med
ett 90-procentigt valdeltagande. Men de allvarliga problem som
valprocessen varit behäftad med påpekades också av observatörerna.
Utvecklingen i Indonesien gav anledning till en tätare dialog mellan
EU och landet om den reformprocess som inletts och som syftar till att en
avsnitt 263 Kontrollera mot PDF
demokratiskt vald regering skall kunna ta över styrningen av landet efter
valen sommaren 1999.
I frågan om Östra Timors framtid har samtalen mellan Portugal och
Indonesien fortsatt under ledning av FN:s generalsekreterare, med
inriktning på att ge Östra Timor vittgående autonomi. EU:s medlems-
stater gav sitt fulla stöd till dessa förhandlingar. EU förde under året en
återkommande dialog med Indonesien om utvecklingen i Östra Timor,
där inte minst frågor sammanhängande med överträdelser av de
mänskliga rättigheterna gavs uppmärksamhet.
33.13.6 Starka reaktioner på kärnvapensprängningarna i Indien
och Pakistan
EU:s relation till Indien och Pakistan kom under 1998 att präglas av den
nya säkerhetspolitiska situation i Sydasien som ländernas prov-
sprängningar av kärnvapen i maj gav upphov till. Vid allmänna rådets
möte den 25 maj fördömdes de indiska provsprängningarna och Indien
uppmanades att ansluta sig till icke-spridningsavtalet och provstopps-
avtalet. Unionen enades även om att verka för ett uppskjutande av lån
från de internationella finansiella institutionerna till Indien. Den 8 juni
antog allmänna rådet en ny rådsdeklaration gällande både Indien och
Pakistan. Formuleringarna överensstämde till stora delar med
deklarationen från den 25 maj, men Pakistans mer utsatta ekonomiska
situation skulle tas i beaktande vid bedömningen av nya krediter. En
gemensam ståndpunkt med syfte att främja icke-spridning och
förtroendeskapande åtgärder i Sydasien antogs av rådet den 26 oktober
(se även avsnitt 30.4).
Trots EU:s fördömande av provsprängningarna har man samtidigt
funnit det angeläget att fortsätta den politiska dialogen med Indien och
Pakistan. EU-trojkan har under hösten haft överläggningar med Indien på
ministernivå i New Delhi och med Pakistan på tjänstemannanivå i Wien.
På det handelspolitiska området har EG drivit frågorna om Indiens
bristfälliga genomförande av WTO:s avtal om immaterialrätt (TRIP:S)
och flera fall av antidumpning. Man har även argumenterat mot landets
åberopande av betalningsbalansproblem som skäl till allmänna
tullhöjningar och införandet av nya investeringsregler för personbils-
tillverkning.
256
DEL 4 SAMARBETE I RÄTTSLIGA OCH
INRIKES FRÅGOR
34 Civilrättsligt samarbete
Arbetet på det civilrättsliga området är omfattande och syftar såväl till att
harmonisera medlemsstaternas lagar som till att förbättra det
internationella samarbetet staterna emellan. Harmoniseringsfrågoma
behandlas regelmässigt i den första pelaren, medan arbetet i den tredje
pelaren är koncentrerat till den internationella privat- och processrätten.
34.1 Civilrättsligt samarbete inom den första och den
avsnitt 264 Kontrollera mot PDF
tredje pelaren
Det mesta och kanske viktigaste civilrättsliga samarbetet, dvs. det
samarbete som rör regler om enskildas förhållanden inbördes, sker inte
som en del av samarbetet i rättsliga och inrikes frågor utan görs i stället
inom det ekonomiska och sociala samarbetsområdet. Detta samarbete
syftar till att harmonisera medlemsstaternas lagar så att den inre
marknaden kan fungera. Olika civilrättsliga lagar i medlemsstaterna kan
utgöra onödiga hinder för den fria rörligheten av t.ex. varor och tjänster.
Under året har inom första pelaren pågått ett betydelsefullt och
effektivt harmoniseringsarbete om flera centrala civilrättsliga frågor.
Detta civilrättsliga samarbete finns redovisat i andra delar av skrivelsen.
Arbetet har gällt direktiv om bl.a. produktansvar (se även 9.3),
försäkringsrätt (se även 10.1.2), konsumentköp (se även 21) och
immaterialrätt (se även 22).
Arbetet i den tredje pelaren är helt och hållet inriktat på den
internationella privat- och processrätten - dvs. frågor om lagval,
internationell delgivning, domstolars internationella behörighet, och
erkännande och verkställighet av utländska domar. Det arbetet redovisas i
det följande.
34.1.1 Brysselkonventionen - jurisdiktion och verkställighet av
domar inom privaträtten
EU:s medlemsstater undertecknade i november 1996 en konvention om
Sveriges, Finlands och Österrikes tillträde till 1968 års Bryssel-
konvention (EGT C 15, 15.1.1997, s. 1). Brysselkonventionen, som har
ingåtts mellan EU:s medlemsstater, innehåller dels regler om domstolars
internationella behörighet (jurisdiktion), dels regler om verkställighet av
domar på privaträttens område. Reglerna innebär att enhetliga
jurisdiktionsregler tillämpas inom hela EU-området och att en dom som
har meddelats i ett av länderna normalt skall erkännas och verkställas i de
övriga länderna inom unionen.
Skr. 1998/99:60
257
9 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 60
Riksdagen beslutade i maj 1998 att Sverige skall tillträda Bryssel- Skr. 1998/99:60
konventionen. Riksdagens beslut innebär att konventionen införlivas med
svensk rätt (prop. 1997/98:102, bet. 1997/98:LU24, rskr. 1997/98:231).
Konventionen och de nya bestämmelser som krävs träder för Sveriges del
i kraft den 1 januari 1999 (SFS 1998:1321). Av övriga medlemsstater har
hittills Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike anslutit sig till
1996 års tillträdeskonvention (se SFS 1998:1689).
Brysselkonventionen innebär för svensk del mycket små nyheter i sak,
eftersom Luganokonventionen, som är så gott som identisk med
Brysselkonventionen, redan gäller i Sverige. Luganokonventionen
ingicks år 1988 mellan EU:s medlemsstater och de dåvarande Efta-
avsnitt 265 Kontrollera mot PDF
ländema. En nyhet i och med tillträdet till Brysselkonventionen är att den
summariska processen hos kronofogdemyndigheten omfattas av
konventionens regler. En annan nyhet är att EG-domstolen är behörig att
tolka denna.
34.1.2 Revidering av Bryssel- och Luganokonventionerna
Medlemsstaterna påbörjade i januari 1998, tillsammans med Schweiz,
Norge och Island, ett arbete med att revidera Bryssel- och Lugano-
konventionema. Arbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret
1999.
Konventionerna har fungerat väl och revideringsarbetet är därför inte
inriktat på några omvälvande förändringar. Utgångspunkten för arbetet är
att de grundläggande principerna för konventionerna skall bibehållas och
att arbetet skall koncentreras på förändringar som innebär att
konventionerna fungerar bättre.
En av de viktigaste frågorna rör förenkling och ökad effektivitet när
det gäller verkställighetsförfarandet (exekvatur) för domar. Det är ett
starkt önskemål att öka domars fria rörlighet inom konventionsområdet,
dvs. att domar som meddelats i en konventionsstat skall kunna verkställas
i andra konventionsstater utan att en omfattande prövning sker i den
mottagande staten. En annan viktig fråga rör behörighetsregler till skydd
för konsumenter. De nuvarande reglernas tillämpningsområde kommer
sannolikt att bli bredare och reglerna samtidigt mer begripliga och
överskådliga.
Andra förslag som ägnas stort intresse är av mer juridisk-teknisk
karaktär. Det handlar bl.a. om en förbättring av den nuvarande särskilda
behörighetsregeln för avtalsrättsliga tvister och om den regel som skall
avgöra vilken domstol som skall ta upp en sak beträffande vilken talan
har väckts i mer än en konventionsstat (internationell lis pendens).
34.1.3 En europeisk exekutionstitel
Våren 1997 tillsattes en arbetsgrupp med namnet Europeisk
exekutionstitel. Gruppen skall behandla frågor om verkställighet inom
EU av domar och beslut på civilrättens område. Sverige har redan tillträtt
flera konventioner som gäller verkställighet av utländska domar (och
258
ibland även domstols internationella behörighet), exempelvis de ovan Skr. 1998/99:60
nämnda 1988 års Luganokonvention, som gäller inom EU-Efta-kretsen,
och 1968 års Brysselkonvention.
I arbetsgruppen diskuterades bl.a. förenklingar av det system för
verkställighetsprövning som de nyssnämnda konventionerna föreskriver,
s.k. exekvaturprövning. Även effektiviseringar av systemet för säkerhets-
åtgärder diskuterades, liksom frågor om standardformulär för ansökan
och ett ökat informationsutbyte. I april 1998 överlämnades
dokumentation av gruppens arbete till gruppen för revidering av Bryssel-
avsnitt 266 Kontrollera mot PDF
och Luganokonventionema (se även 34.1.2), och därefter har arbetet med
verkställighetsfrågorna drivits vidare i den sistnämnda gruppen.
34.1.4 Brysselkonventionen II - om äktenskapsmål
Konventionen om domstols behörighet och om erkännande och
verkställighet av domar i äktenskapsmål (den s.k. Brysselkonventionen
II) är en konvention mellan EU:s medlemsstater. Den har till syfte att
underlätta den fria rörligheten för människor inom EU genom enhetliga
regler om erkännande av domar på hemskillnad, äktenskapsskillnad och
andra domar om äktenskaps upplösning som meddelats i någon
medlemsstat. Konventionen innehåller även enhetliga regler om vilket
lands domstolar som skall vara behöriga att ta upp ett sådant äktenskaps-
mål. Även vårdnadsfrågor omfattas av konventionen, under förutsättning
att en sådan fråga uppkommer i samband med ett äktenskapsmål.
Konventionens struktur är i väsentliga hänseenden densamma som i den
förmögenhetsrättsliga Brysselkonventionen från 1968.
Brysselkonventionen II och ett protokoll om EG-domstolens
behörighet att tolka konventionen undertecknades av Europeiska
unionens råd den 28 och 29 maj 1998 (EGT C 221, 16.7.1998, s. 1). För
att Sverige skall kunna tillträda konventionen och protokollet krävs
riksdagens godkännande.
Som resultat av en politisk kompromiss får Danmark, Finland och
Sverige enligt konventionen rätt att även fortsättningsvis använda sig av
1931 års nordiska äktenskapskonvention i sina inbördes förhållanden i
stället för den nya Brysselkonventionen II. Dessa länder får även träffa
nya avtal som rör frågor som regleras av Brysselkonventionen II, så
länge eventuella bestämmelser om domstols behörighet i sådana avtal är i
överensstämmelse med Brysselkonventionen II.
Överenskommelsen innebär vidare att domar som meddelats i de
nordiska EU-statema med stöd av 1931 års konvention erkänns och blir
verkställbara i alla de andra medlemsstaterna enligt reglerna i Bryssel-
konventionen II, under förutsättning att den nordiska domstolens
behörighet varit grundad på en regel som har en motsvarighet i Bryssel-
konventionen II. På så sätt kommer nordiska domars rörlighet att
garanteras inom EU på ett sätt som även kommer Island och Norge till
del.
259
34.1.5 Romkonventionen - tillämplig lag för avtalsforpliktelser Skr. 1998/99:60
Regeringen beslutade den 17 juni 1998 att ratificera en konvention om
bl.a. Sveriges tillträde till 1980 års EU-konvention om tillämplig lag för
avtalsforpliktelser (den s.k. Romkonventionen).
Romkonventionen innehåller regler om vilket lands lag som skall
tillämpas i tvister som rör avtalsforpliktelser med internationell
avsnitt 267 Kontrollera mot PDF
anknytning när det uppkommer ett val mellan rättsordningarna i olika
länder. Sverige har i och med medlemskapet i EU förbundit sig att
ansluta sig till konventionen. Efter förhandlingar mellan Sverige, Finland
och Österrike å ena sidan och de övriga tolv medlemsstaterna i EU å
andra sidan undertecknades den 29 november 1996 en överenskommelse
som innebar att de tre nya staterna anslöt sig till Romkonventionen.
Riksdagen godkände överenskommelsen den 4 februari 1998.
34.1.6 Romkonventionen II - tillämplig lag för förpliktelser
utanför avtalsförhållanden
Den år 1980 upprättade konventionen om tillämplig lag för avtals-
förpliktelser (Romkonventionen) var ursprungligen tänkt att omfatta även
förpliktelser utanför avtalsförhållanden (framför allt skadeståndstvister).
I slutänden lämnades emellertid dessa frågor utanför den konventionen.
Konventionsarbetet har i den delen nu väckts till liv igen, och en råds-
arbetsgrupp har haft i uppdrag att undersöka behovet av och möjlig-
heterna att komma överens om en konvention om tillämplig lag för
förpliktelser utanför avtalsförhållanden (Romkonventionen II).
För att underlätta de fortsatta diskussionerna presenterade den
österrikiske ordföranden ett första utkast till konventionstext vid
rådsarbetsgruppsmötet i början av november 1998.
Ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor godkände vid sitt
sammanträde den 3 och 4 december 1998 på ordförandens initiativ ett
dokument vari det konstateras att det finns ett behov av en konvention av
det slag som diskuterats och att det torde vara möjligt att komma överens
om en sådan. Rådsarbetsgruppen uppmanades att övergå till mer direkta
förhandlingar på grundval av det av ordföranden presenterade
konventionsutkastet.
34.1.7 Delgivningskonventionen - delgivning av handlingar i mål
och ärenden av civil eller kommersiell natur
Den 26 maj 1997 antog ministerrådet den s.k. delgivningskonventionen
(konventionen om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av
handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur). Till
konventionen hör ett protokoll om EG-domstolens tolkning av
konventionen. Ännu har ingen medlemsstat ratificerat konventionen.
Frågan om ett svenskt tillträde övervägs. Fram till dess att konventionen
träder i kraft tillämpas andra multi- eller bilaterala konventioner på
området. Den viktigaste av dessa är 1965 års Haagkonvention om
260
delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller Skr. 1998/99:60
kommersiell natur, som har tillträtts av ett 30-tal länder i och utanför
Europa.
35 Straffrättsligt samarbete, polisiärt samarbete
och tullsamarbete
avsnitt 268 Kontrollera mot PDF
Det straffrättsliga samarbetet, liksom polis- och tullsamarbetet är mellan-
statligt och arbetet sker helt och hållet inom ramen för den tredje pelaren.
En ansenlig del av de rättsakter som antagits och det arbete som pågår
fokuserar på den organiserade brottsligheten.
35.1 Horisontella frågor
35.1.1 Internationell organiserad brottslighet
En särskild handlingsplan mot den organiserade brottsligheten antogs av
rådet i april 1997 (EGT 97/C 251/01) och godkändes av Europeiska rådet
vid dess möte i Amsterdam i juni 1997.
Handlingsplanen innehåller 15 politiska riktlinjer och 30 särskilda
rekommendationer.
Riktlinjerna och rekommendationerna innehåller uppmaningar till rådet
att vidta en rad konkreta åtgärder som spänner över ett vitt fält. Det rör
frågor om att vidta åtgärder för att straffbelägga vissa förfaranden, och att
undersöka i vad mån harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning kan
bidra till kampen mot den organiserade brottsligheten. Handlingsplanen
betonar också vikten av att det i varje medlemsstat finns effektiv och väl
utvecklad lagstiftning mot penningtvätt och när det gäller att förverka
vinning av brott. Riktlinjerna och rekommendationerna lägger stor vikt
vid hur det rättsliga och polisiära samarbetet är organiserat. Ett flertal
rekommendationer handlar om att skapa nätverk, centrala kontaktpunkter
och andra kontaktytor för att befrämja informationsutbyte och samarbete
mellan de rättsliga myndigheterna och polis- och tullmyndigheter både
inom varje medlemsstat och mellan dessa. En viktig utgångspunkt för
handlingsplanen är att en rad åtgärder redan har vidtagits och att ett antal
olika överenskommelser redan har träffats inom ramen för EU och andra
internationella organ för att förbättra samarbetet mellan länderna på det
rättsliga och polisiära området för att bekämpa bl.a. organiserad
brottslighet. En huvuduppgift för rådet är att se till att dessa instrument
tillträds av alla medlemsstater och att de genomförs på ett effektivt sätt.
Slutligen innehåller handlingsplanen riktlinjer och rekommendationer
som syftar till att involvera främst ansökarländema i arbetet.
261
Den sektorsövergripande arbetsgruppen mot organiserad brottslighet
En av handlingsplanens rekommendationer gick ut på att det under rådet
skulle inrättas en sektorsövergripande arbetsgrupp mot den organiserade
brottsligheten. En sådan inrättades redan i mitten av juli 1997. Gruppen
har sedan dess mötts ungefar en gång per månad. Den består av
representanter på hög nivå från medlemsstaternas berörda departement/
ministerier, åklagar-, polis- och tullväsenden.
Arbetsgruppen har under 1998 utarbetat ett antal gemensamma
avsnitt 269 Kontrollera mot PDF
åtgärder, deklarationer och resolutioner. Inom ramen for gruppens arbete
har också frågor om metodutveckling på området för både det rättsliga
och det polisiära samarbetet diskuterats och behandlats. Några av de
viktigaste exemplen är en gemensam åtgärd om kriminalisering av
deltagande i kriminella organisationers aktiviteter, som antogs i
december 1998. Vidare kan nämnas den gemensamma åtgärden om
bekämpande av barnpornografi på Internet, som i princip är fardig-
behandlad, och den gemensamma åtgärden om penningtvätt, spårande,
frysning, beslag och förverkande av vinning av brott, som antogs vid
rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor i december 1998 (se även 35.2).
Handlingsplanen lyfter särskilt fram brottsförebyggande åtgärder, och
arbetsgruppen har utarbetat en resolution om förebyggande av
organiserad brottslighet. Ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor
godkände resolutionen i december 1998. Vad gäller det polisiära
samarbetet har gruppen tjänat som ett forum för utbyte av erfarenheter
rörande konkreta samarbetsåtgärder och strategisk information om
organiserad brottslighet. Som exempel kan nämnas den årliga rapporten
om organiserad brottslighet i medlemsstaterna som genomgått en
avsevärd kvalitetshöjning genom årets upplaga. I förhållande till tredje
land kan särskilt nämnas att arbetsgruppen utarbetat den s.k.
föranslutningspakten mot organiserad brottslighet som slöts i maj 1998
mellan EU:s medlemsstater och länderna som sökt medlemskap i
unionen. Paktens bestämmelser har sedan följts upp vid tre möten med en
för ändamålet särskilt inrättad expertgrupp i vilken representanter för alla
länder deltar.
Den europeiska konferensens expertgrupp mot narkotika och organiserad
brottslighet (Kohl-gruppen)
Inom ramen för den europeiska konferensen (se avsnitt 3.1.6) tillsattes i
mars 1998 en expertgrupp med uppdrag att snabbt överväga problem som
hänger samman med den organiserade brottsligheten och narkotika-
handeln. Gruppen fick under hösten särskilt i uppdrag att överväga frågor
om barnpornografi och organiserad människosmuggling. Expertgruppen
skall senast den 12 mars 1999 redovisa sina rekommendationer i en
rapport till den europeiska konferensen. Gruppen har under året haft tre
möten.
Skr. 1998/99:60
262
35.1.2 Brottsförebyggande arbete
Skr. 1998/99:60
Det brottsförebyggande arbetet har under året lyfts fram ytterligare. Efter
det att Sverige 1995 förde upp frågan om brottsförebyggande arbete på
EU:s dagordning tog Nederländerna under hösten 1997 initiativ till ett
utökat samarbete mellan medlemsstaterna inom området för brottsföre-
avsnitt 270 Kontrollera mot PDF
byggande åtgärder har resulterat i att medlemsstaterna har utsett
nationella kontaktpunkter som skall ha till uppgift att ta emot frågor om
brottsförebyggande arbete. Sverige anordnade i november 1998 ett
tvådagarsseminarium i brottsförebyggande arbete för dessa
kontaktpunkter.
Polissamarbetsgruppen är knutpunkt inom tredje pelaren för att ta emot
och analysera information på det brottsförebyggande området. En
handbok med goda exempel på brottsförebyggande arbete är under
utarbetande.
Brottsförebyggande aspekter har under det österrikiska ordförande-
skapet uppmärksammats också i den sektorsövergripande arbetsgruppen
mot organiserad brottslighet (se avsnitt 35.1.1). Den 1 december 1998
antogs en resolution om förebyggande av organiserad brottslighet (EGT
C 408, 29.12.1998, s. 1). Resolutionen kommer att fungera som en
politisk plattform och idékatalog för det fortsatta arbetet. Genom
resolutionen åtar sig medlemsstaterna, kommissionen och Europol att
inventera vad som kan göras på EU-nivå för att förebygga organiserad
brottslighet. En rapport skall arbetas fram före utgången av år 2000.
35.1.3 Ömsesidig utvärdering av hur internationella åtaganden
genomförs på nationell nivå
Den 5 december 1997 antogs en gemensam åtgärd om införande av en
ordning för utvärdering av hur internationella åtaganden i kampen mot
den organiserade brottsligheten tillämpas och genomförs på nationell
nivå. Den gemensamma åtgärden har sin grund i handlingsplanen mot
organiserad brottslighet (se avsnitt 35.1.1). Åtgärden tar inte bara sikte på
genomförandet av unionens rättsakter utan omfattar även andra
internationella instrument som medlemsstaterna tillträtt. Utvärderingen
genomförs under överinseende av den sektorsövergripande arbetsgruppen
om organiserad brottslighet. Den första utvärderingsomgången avser
nationell lagstiftning och praxis på området för inbördes rättshjälp i
brottmål och efterforskning och beslag eller spärrande av egendom.
Enligt planerna skall fem länder utvärderas årligen under 1998, 1999 och
2000. För Sveriges del sker utvärderingen under år 2000.
263
35.2
Straffrättsligt samarbete
Skr. 1998/99:60
35.2.1 Inbördes rättshjälp i brottmål
År 1995 inrättades inom EU en arbetsgrupp för att behandla frågan om
effektivisering av det internationella samarbetet i brottmål (internationell
rättshjälp). Arbetet syftar till att åstadkomma en konvention som
kompletterar 1959 års Europakonvention om inbördes rättshjälp i
brottmål. Arbetsgruppen behandlar huvudsakligen frågor om utökade
möjligheter till direkt kontakt mellan de olika staternas myndigheter i
ärenden som rör internationellt samarbete, användande av videoteknik
avsnitt 271 Kontrollera mot PDF
vid förhör med vittnen som befinner sig i en annan stat än domstolen,
samt framställningar om husrannsakan, beslag och förverkande eller
återställande av egendom som tillskansats genom brott. Även frågor om
hemlig avlyssning av telekommunikationer och gränsöverskridande
samarbetsmetoder (kontrollerade leveranser och hemliga utredningar) är
aktuella i gruppen.
Konventionen är i princip fardigförhandlad. Den fråga som kvarstår att
diskutera är frågan om hemlig avlyssning av telekommunikationer.
Arbetsgruppen har redan fatt i uppdrag att påbörja arbetet med ett
tilläggsprotokoll där bl.a. ett svenskt förslag om förhör med vittnen
genom telefonkonferens kommer att tas upp.
Under våren har den sektorsövergripande arbetsgruppen mot
organiserad brottslighet utarbetat en gemensam åtgärd om goda rutiner
vid inbördes rättshjälp i brottmål (98/427/RIF, EGT L 191, 7.7.1998,
s. 1) som antogs av rådet den 29 juni 1998. Den gemensamma åtgärden
syftar till att göra praktiska förbättringar av den inbördes rättshjälpen
genom att varje medlemsstat åtar sig att främja ett antal uppräknade goda
rutiner vid verkställandet av framställningar om rättshjälp i brottmål.
Den sektorsövergripande arbetsgruppen mot organiserad brottslighet
har även utarbetat en gemensam åtgärd om inrättande av ett europeiskt
rättsligt nätverk (98/428/RIF, EGT L 191, 7.7.1998, s. 4) som också
antogs av rådet den 29 juni 1998. Genom den gemensamma åtgärden
inrättas ett europeiskt rättsligt nätverk som skall underlätta informations-
utbyte och konkret samarbete mellan åklagare och förundersöknings-
ledare i medlemsstaterna. Det rättsliga nätverket består av kontakt-
personer som utses av respektive medlemsstat och har redan påbörjat sitt
arbete.
35.2.2 Penningtvätt och förverkande
Den 3 december 1998 antogs en gemensam åtgärd om penningtvätt och
identifiering, spårande, frysning, beslag och förverkande av vinning som
härrör från brott (EGT L 333, 9.12.1998, s. 1). Åtgärden kompletterar
1990 års europeiska konvention i samma ämne och har sin grund i
handlingsplanen mot organiserad brottslighet (se avsnitt 35.1.1).
264
Medlemsstaterna åtar sig i den gemensamma åtgärden att se till att Skr. 1998/99:60
deras lagstiftning om penningtvätt och förverkande är mer generellt
tillämplig och inte är begränsad till vissa brott eller brottstyper. Åtgärden
innehåller också bestämmelser som syftar till att förbättra det rättsliga
samarbetet över gränserna när det gäller förverkad egendom.
35.2.3 Deltagande i kriminella organisationers brottsliga
aktiviteter
Den 21 december 1998 antog rådet en gemensam åtgärd om att göra
avsnitt 272 Kontrollera mot PDF
deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlems-
stater till ett brott (EGT L 351, 29.12.1998, s. 1). I den gemensamma
åtgärden åtar sig medlemsstaterna bl.a. att kriminalisera vissa för-
faranden. Åtgärden innehåller en definition av vad som avses med en
kriminell organisation vid tillämpningen av den gemensamma åtgärden.
Definitionen är således inte allmängiltig utan syftar enbart till att
avgränsa tillämpningsområdet för den gemensamma åtgärden. Enligt
definitionen krävs bl.a. att organisationens kriminella verksamhet skall
inbegripa brott med ett maximistraff på minst fyra års fängelse. Kravet på
kriminalisering knyter an till deltagandet i organisationens brottsliga
aktiviteter eller i andra aktiviteter om detta sker med kännedom om att
deltagandet bidrar till organisationens brottslighet. Endast medlemskap i
en kriminell organisation är inte tillräckligt, utan det krävs en påtaglig
koppling mellan den enskildes deltagande och den kriminella
verksamheten.
Den gemensamma åtgärden är så utformad att det inte torde krävas
några svenska lagändringar för att Sverige skall leva upp till åtagandena.
Brottsbalkens bestämmelser om straffansvar för medverkan till brott är
t.ex. tillräckliga för att Sverige skall leva upp till kravet på
kriminalisering.
35.2.4 Sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi på
Internet
Frågan om hur man bäst skall förebygga och bekämpa sexuella
övergrepp på barn - särskilt förekomsten av barnpornografi på Internet -
har i olika sammanhang diskuterats under året.
Det österrikiska ordförandeskapet tog i början av september 1998
initiativ till en gemensam åtgärd för att bekämpa barnpornografi på
Internet. Frågan om barnpornografi togs därefter upp i rådet i september
(ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor) och i oktober 1998
(allmänna rådet).
En intensiv behandling av förslaget till en gemensam åtgärd för att
bekämpa barnpornografi på Internet har därefter skett i olika rådsarbets-
grupper. Europaparlamentet skall höras om förslaget. Medlemsstaterna
har uppnått politisk enighet om detta. Vid rådsmötet den 3—4 december
1998 (ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor) beslutades att den
265
gemensamma åtgärden skall antas så snart Europaparlamentet har lämnat Skr. 1998/99:60
sitt yttrande.
Förslaget till en gemensam åtgärd för att bekämpa barnpornografi på
Internet syftar till att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp på barn
och särskilt produktion, bearbetning, distribution och innehav av barn-
pornografi på Internet. Det innehåller åtaganden för medlemsstaterna att
bl.a.
• uppmuntra användare av Internet att anmäla barnpornografi på nätet
avsnitt 273 Kontrollera mot PDF
om de träffar på sådant material,
• se till att de brottsbekämpande myndigheterna kan agera snabbt när de
har fått information om misstänkt förekomst av barnpornografi,
• säkerställa största möjliga internationella samarbete och utbyte av
information m.m.,
• i dialog med industrin granska lämpliga åtgärder för att eliminera
förekomsten av barnpornografi på Internet,
• kontrollera att den straffprocessrättsliga lagstiftningen är i takt med
den tekniska utvecklingen,
• uppmuntra framställning av filter och andra tekniska hjälpmedel.
Förslaget innehåller också bestämmelser om utvärdering, bl.a. av den
gemensamma åtgärden den 24 februari 1997 om åtgärder mot människo-
handel och sexuellt utnyttjande av barn (97/154/RIF, EGT L 63,
4.3.1997, s. 2).
Praktiska samarbetsåtgärder för att bekämpa barnpornografi och
organiserad människohandel behandlas också i Europeiska konferensens
expertgrupp mot narkotika och organiserad brottslighet (se avsnitt
35.1.1).
35.2.5 Korruption och förfalskning
Som nämnts i avsnitt 29.1 undertecknade medlemsstaterna i september
1996 ett protokoll till den s.k. bedrägerikonventionen med bestämmelser
om korruption som menligt kan påverka EG:s finanser. Sedan det arbetet
avslutats fortsatte man inom EU:s tredje pelare med att utarbeta en
fristående konvention om korruption. Den undertecknades av medlems-
staterna den 26 maj 1997 (EGT C 195, 25.6.1997, s. 1). Konventionens
bestämmelser överensstämmer till stora delar med vad medlemsstaterna
redan gått med på i bedrägerikonventionen och korruptionsprotokollet.
Den går emellertid längre i det att det inte finns något rekvisit om skada
för EG:s finanser.
Sedan korruption i den offentliga sektorn sålunda täckts in, lade
Luxemburg i inledningen av sitt ordförandeskap hösten 1997 ett förslag
till gemensam åtgärd rörande korruption på det privata området (muta
och bestickning av bl.a. anställda i företag). Den gemensamma åtgärden
antogs av rådet i december 1998 (EGT L 358, 31.12.1998, s. 2).
Åtagandena i den gemensamma åtgärden är i olika avseenden
begränsade, och medlemsstaterna enades därför om att fortsatta över-
väganden skall ske. Sverige kunde stödja långtgående åtaganden på
området. Vår lagstiftning omfattar redan korruption i den privata sektorn.
266
I början av hösten 1998 presenterade kommissionen ett meddelande till Skr. 1998/99:60
rådet, Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om åtgärder för
att skydda den kommande gemensamma valutan, euro, mot förfalskning.
Meddelandet innehåller tankar och idéer om sådant som ökat
informationsutbyte och samarbete. Några konkreta förslag läggs inte
avsnitt 274 Kontrollera mot PDF
fram. Ett arbete för att utröna om det finns behov av gemensamma
straffrättsliga åtgärder mot förfalskning påbörjades under hösten inom
ramen för rådsarbetsgruppen för gemenskapsrätt och nationell straffrätt.
På grundval av medlemsstaternas svar på ett frågeformulär skall det
göras en bedömning av om de nationella rättsordningarna tillhandahåller
tillräckligt skydd.
Kommissionen lade också i början av hösten fram ett förslag till
gemensam åtgärd om bedrägerier och förfalskningar som rör andra
betalningsmedel än kontanter. De föreslagna bestämmelserna innefattar
bl.a. åtagande att straffbelägga förfalskning av t.ex. checkar och
betalkort. Med utgångspunkt i förslaget skall det inom ramen för samma
rådsarbetsgrupp utrönas om det finns något behov av de gemensamma
åtaganden om straffbeläggning som föreslås. Det diskuteras också att ge
Europol utökat mandat till att omfatta förfalskningar av betalningsmedel.
35.2.6 Utlämningsfrågor
En konvention om utlämning, som behandlar materiella frågor, antogs i
september 1996 (EGT C 313, 23.10.1996, s. 11). En förklarande rapport
till konventionen godkändes av rådet den 26 maj 1997 (EGT C 191,
23.6.1997, s. 13). Frågan om konventionens införlivande i svensk rätt
bereds för närvarande i Regeringskansliet.
35.2.7 Återkallelse av körkort
Företrädarna för de 15 medlemsstaterna undertecknade den 18 juni 1998
konventionen om kördiskvalifikationer efter sju års diskussioner,
däribland tre års detaljerade förhandlingar. När konventionen har trätt i
kraft innebär det att förare som har fått körkortet indraget i ett EU-land
inte längre kan undgå körkortsingripandet genom att lämna brottslandet.
35.3 Polis- och tullsamarbete
35.3.1 Europol
Europolkonventionen trädde i kraft den 1 oktober 1998. Samtidigt
inledde Europols styrelse sin verksamhet. Under sina första samman-
träden har styrelsen formellt antagit de tillämpningsföreskrifter som
behövs för att Europols verksamhet skall kunna starta sedan de bekräftats
av rådet. Styrelsen har vidare behandlat frågor om Europols ledning och
267
uppbyggnad av datasystemen. Eftersom vissa åtgärder fortfarande Skr. 1998/99:60
återstår innan Europol kan ta upp sin verksamhet - bl.a. har inte alla
medlemsstater ratificerat tilläggsprotokollet om immunitet och privilegier
för Europol och dess tjänstemän - har Europols narkotikaenhet
upprätthållit verksamheten även under slutet av 1998. Den gemensamma
tillsynsmyndigheten över Europol inledde sin verksamhet i början av
oktober och har enhälligt antagit sin arbetsordning vilken har underställts
rådet for godkännande.
35.3.2 Annat polissamarbete
avsnitt 275 Kontrollera mot PDF
Den särskilda arbetsgruppen for polissamarbete, som bl.a. ägnar sig åt
tekniska frågor, har fortsatt sitt arbete med krypteringsfrågor. Rådet
antog den 28 maj vissa slutsatser angående rättsvårdande myndigheters
möjligheter att få tillgång till krypterade meddelanden i klartext. En
resolution kommer att utarbetas i ämnet. Frågor om avlyssning av
Internet har behandlats främst med inriktning mot bekämpandet av
barnpornografi (se avsnitt 35.2.4). Andra frågor som har varit aktuella
under året är en inventering av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit
för att genomföra den år 1997 antagna resolutionen om utbyte av DNA-
analyser och en inventering av standarder för pejlingsutrustning till
fordon. En handbok för brottsplatsundersökning har tagits fram. Gruppen
behandlar också brottsförebyggande arbete (se avsnitt 35.1.2).
Arbetsgruppen ägnar sig vid sidan om tekniskt samarbete främst åt
frågor om polisutbildning, där ett viktigt verksamhetsområde är bistånd
till och samarbete med kandidatländerna. En utvärdering av utbildnings-
behovet pågår och riktade utbildningsinsatser kommer att påbörjas under
nästa år. Ett annat område som tilldragit sig stor uppmärksamhet är
åtgärder mot ordningsstömingar, där särskilt frågor om fotbolls-
huliganism har diskuterats, bl.a. mot bakgrund av händelserna vid
fotbolls-VM under året. Vidare har ett antal seminarier ägt rum under
året, bl.a. om utbyte av DNA-analyser, huliganism, avlyssning av
telekommunikation och våld mot kvinnor.
35.3.3 Terrorism
Tredje pelarens terrorismarbetsgrupp har under 1998, i likhet med
tidigare år, halvårsvis upprättat hotbildsdokument om inre och yttre
terrorismhot i EU. Arbetsgruppen har som vanligt även ställt samman
statistik om händelser med rasistiska, främlingsfientliga eller anti-
semitiska motiv. Under året har förslag till förbättringar av statistik-
insamlingen diskuterats.
Arbetsgruppen har vidare behandlat frågan om hur finansiering av
terrorism kan begränsas och presenterat ett dokument med åtta punkter
om denna fråga. I dokumentet, som har noterats av ministerrådet för
rättsliga och inrikes frågor, understryks vikten av att uppmärksamma de
första länkarna i sådana kedjor som kan misstänkas leda fram till
konkreta terroristhandlingar.
268
Arbetsgruppen har även utarbetat en tiopunktslista som ger en bild av Skr. 1998/99:60
medlemsstaternas gemensamma synpunkter rörande handel med vapen
till terrorister. I punkterna markeras medlemsstaternas beslutsamhet att
öka samarbetet inom det aktuella området. Listan är tänkt att fungera som
vägledande riktlinjer för ytterligare åtgärder.
35.3.4 Tullsamarbete
avsnitt 276 Kontrollera mot PDF
Ett antal gemensamma kontrollaktioner mot den illegala trafiken av
narkotika har genomförts. Besluten rörande dessa aktioner togs av
rådsarbetsgruppen för tullsamarbete. En ansenlig mängd av olika slags
droger har kunnat beslagtas.
I syfte att intensifiera kampen mot bl.a. den illegala handeln med
narkotika utarbetades under 1998 förslag till ett strategiskt åtgärds-
pro gram för tredje pelaren med en detaljerad plan över det vidare arbetet.
Syftet med programmet är också att skapa ett allt närmare samarbete
mellan EU:s medlemsstater - dels mellan tullförvaltningama, dels mellan
tull och polis. Förhandlingar pågår dock för närvarande.
En viktig uppgift för tullmyndigheterna, både vid gemenskapens yttre
gränser och inom EU:s område, är att bekämpa brottslighet i samband
med införsel och utförsel av varor. Grov kriminalitet inom bland annat
narkotikaområdet är i hög grad internationell och väl organiserad. För att
effektivt bekämpa kriminalitet av detta slag är det nödvändigt att
tullmyndigheterna har ett väl utvecklat internationellt samarbete.
Riksdagen har under året ratificerat den s.k. CIS-konventionen (customs
information system). Konventionen syftar till att möjliggöra utbyte av
information och ett gemensamt agerande av tullmyndigheterna vilket är
av betydelse för den brottsbekämpande verksamheten. En central databas
är under uppbyggnad. Där skall tullmyndigheterna kunna hämta och
lämna personuppgifter och andra uppgifter för användning i under-
rättelse- och spaningsverksamhet. Dessutom har under året tagits beslut
om att i ett tilläggsprotokoll till CIS-konventionen införa möjligheten att
registrera ett fordonsregistreringsnummer. Vidare har man i protokollet
definierat penningtvätt på samma sätt som gjorts i Neapel II-
konventionen. Denna konvention handlar om ömsesidigt bistånd och
samarbete mellan tullförvaltningama.
36 Gränskontroll, invandring och asyl
Samarbetet under året har präglats av en rad nya inslag där
förberedelserna inför Amsterdamfördragets ikraftträdande spelat en
avgörande roll.
I syfte att påbörja förberedelserna för att Amsterdamfördraget skall
träda i kraft har rådet och kommissionen utarbetat en handlingsplan för
att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i fördraget om upprättandet
av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Denna handlingsplan
269
antogs av Europeiska rådet i Wien i december och innehåller
prioriteringar för arbetet under den närmaste två- till treårsperioden.
Av nya inslag kan särskilt nämnas det arbete som karaktäriseras av en
ökande tyngdpunkt på en integrerad, pelaröverskridande strategi med
avsnitt 277 Kontrollera mot PDF
inriktning på situationen i vissa ursprungs- och transitländer som asyl-
sökande och migranter huvudsakligen kommer ifrån. Detta arbete
inleddes med den s.k. handlingsplanen om Irak och har sedan tagit sig
uttryck i den i december upprättade högnivågruppen för asyl- och
migrationsfrågor, som bl.a. skall studera ett antal ursprungsländer.
I juni lanserade det österrikiska ordförandeskapet ett strategidokument
om migrations- och asylpolitiken i ett försök att fa i gång en allmän
policydebatt om politikområdet. Trots att rådet i stort välkomnade en
sådan debatt fick detta dokument utstå mycket stark kritik, både från
rådet och från andra aktörer, och några konkreta förslag har inte lagts
som följd.
Under året har flertalet beslut tagits för att göra budgetmedel
tillgängliga för projekt inom politikområdet asyl, invandring och gräns-
kontroller, inom ramen för vilka även svenska projekt har finansierats.
I övrigt har det arbetats vidare på frågor som Dublinkonventionens
tillämpning, färdigställande av Eurodac-systemet, förslag till gemen-
samma bestämmelser om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare,
återtagandeavtal, tillfälligt skydd för fördrivna, bördefördelning,
viseringspolitik m.m.
36.1 Övergripande frågor
Inströmningen av irakier och kurder i EU
En fråga som väckte uppmärksamhet i början av året var inströmningen
av irakier och kurder i EU. I januari 1998 antogs den s.k. handlings-
planen om Irak av allmänna rådet. Initiativet till planen var nederländskt
och den antogs efter att frågan behandlats av Europeiska rådet i
Luxemburg. Handlingsplanen rörde ”tillströmningen av immigranter från
Irak och närliggande region” och tog upp ett antal åtgärder på områdena
utrikes- och säkerhetspolitik, migrationspolitik och biståndspolitik.
Planen var det första handfasta exemplet där EU anlade ett
pelaröverskridande helhetsperspektiv på migrationsfrågor, vilket stöddes
av Sverige och låg väl i linje med den helhetssyn som Sverige har på
migrationspolitiska frågor.
Odysseus-programmet
Rådet antog i mars 1998 en gemensam åtgärd om ett utbildnings-,
utbytes- och samarbetsprogram inom politikområdet asyl, invandring och
passage av medlemsstaternas yttre gränser, det s.k. Odysseus-
programmet (EGT L 99, 31.3.1998, s. 2). De projekt som pågick under
Sherlock-programmet från 1996 integrerades i det nya, mycket mer
Skr. 1998/99:60
270
omfattande Odysseus-programmet. Programmet gäller 1998-2002 och Skr. 1998/99:60
omfattar 12 miljoner ecu. Kommissionen beviljar medel efter
ansökningar från medlemsstaterna till olika projekt inom området.
Projekten kan röra samarbete mellan olika medlemsstater, men även med
avsnitt 278 Kontrollera mot PDF
kandidatländerna. Sedan rådet beslutade om programmet har ett
hundratal projekt beviljats medel (se också 36.5).
Utvidgningen
Vad angår den förestående utvidgningen av EU antog rådet under våren
1998 en gemensam åtgärd (EGT L 191, 7.7.1998, s. 8) om en kollektiv
utvärderingsmekanism på området rättsliga och inrikes frågor, se vidare
under 3.1.4.
Handlingsplan inför Amsterdamfördraget
Vid Europeiska rådet i Cardiff i juni beslutade stats- och
regeringscheferna att rådet och kommissionen skall utarbeta en
handlingsplan om hur man på bästa sätt skall genomföra bestämmelserna
i Amsterdamfördraget om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,
dvs. samma ämnesområde som UnionsfÖrdragets s.k. tredje pelare (se
också 5.2.1). Handlingsplanen godkändes vid Europeiska rådet i Wien i
december. I handlingsplanen anges hur bestämmelserna i Amsterdam-
fördraget om fri rörlighet för personer, asyl, invandring, civilrättsligt
samarbete, polisiärt och straffrättsligt samarbete bör genomföras och
inom vilka tidsramar. Genomförandetiden for de prioriterade områdena
varierar mellan två och fem år från det att Amsterdamfördraget trätt i
kraft. Bland de prioriterade åtgärderna kan nämnas att genomföra
bestämmelserna om tillfälligt skydd för fördrivna personer.
Ny övergripande arbetsgrupp
I december 1998 fattade rådet beslut om att en horisontell arbetsgrupp för
migrations- och asylfrågor skall upprättas, vilken skall vara verksam
fram till, och avrapportera vid, toppmötet i Tammerfors i oktober 1999.
Initiativet till den horisontella arbetsgruppen tar sin utgångspunkt i den
ovannämnda handlingsplanen om Irak. Tanken är att den horisontella
arbetsgrupp som bildats skall sammanföra element från alla tre pelarna
och utveckla en handlingsplan. Planen skall ta upp ett flertal aspekter,
bland annat följande:
• en gemensam analys beträffande orsakerna till inströmning av
migranter till medlemsstaterna, vilken skall bygga på reguljärt
uppdaterade rapporter om situationen for mänskliga rättigheter i
ursprungsländerna,
• effektiva biståndsinsatser, t.ex. for flyktingmottagande i regionen,
möjligen i samarbete med UNHCR och enskilda organisationer,
• politiska/diplomatiska initiativ och dialog med ursprungslandet och
andra länder i närområdet,
271
• möjligheterna att stärka det ekonomiska samarbetet med landet eller Skr. 1998/99:60
regionen.
36.2 Konvention om yttre gränskontroll
Arbetet med utkastet till yttre gränskontrollkonvention, som innehåller
regler för hur personkontroll vid EU:s yttre gräns skall genomföras, har i
stort legat nere under de senaste åren. I dagsläget förutser man - i
avsnitt 279 Kontrollera mot PDF
avvaktan på Amsterdamfördragets ikraftträdande med de däri
inkorporerade Schengenreglema - inte någon lösning på de frågor som
hittills har hindrat arbetet med den nämnda konventionen inom EU.
36.3 Dublinkonventionen - asylansökan skall prövas
”Första asyllandsprincipen ”
Dublinkonventionen från 1990 grundar sig i stort på en tillämpning av
den s. k. första asyllandsprincipen. Denna innebär sammanfattningsvis att
för det fall att utlänningen före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i
ett annat land än hemlandet, kan han återsändas dit, om han där är
skyddad mot förföljelse eller mot att sändas till hemlandet och också mot
att sändas vidare till ett annat land där han inte har motsvarande skydd.
Konventionen har som syfte att säkerställa att var och en som ansöker om
asyl i någon medlemsstat skall fa sin asylansökan prövad och att en
asylsökande inte sänds från en medlemsstat till en annan utan att någon
stat anser sig ha ansvar för prövningen.
Konventionen trädde i kraft för de tolv ursprungliga signatärstatema
den 1 september 1997. För Sveriges del, liksom för Österrike, trädde
konventionen i kraft den 1 oktober 1997 (se prop. 1996/97:87). För
Finlands del trädde den i kraft 1 januari 1998.
Artikel 18-kommittén
En särskild kommitté har inrättats enligt artikel 18 i konventionen för att
bl. a. besluta om tillämpningsföreskrifter och pröva frågor om tillämp-
ningen av konventionen. Kommittén sammanträdde vid två tillfallen
under 1998. Vid ett möte i maj antogs ett beslut rörande bl.a. beviskraven
enligt Dublinkonventionen (beslut nr 1/98 av den 30 juni 1998, EGT nr L
196, 14.7.1998, s. 49) och ett åtgärdsprogram rörande tillämpningen av
Dublinkonventionen. Vid ett möte i december kunde kommittén inte enas
om de två förslag som lades fram, varför inga beslut fattades.
Tillämpningen i Sverige
I Sverige begärde man under de nio första månaderna 1998 att andra
medlemsstater skulle ta ansvaret för asylsökande i ca 1 500 ärenden,
272
vilket utgör ca 15 procent av det totala antalet asylsökande under den Skr. 1998/99:60
perioden. Efter sådan begäran av Sverige till andra medlemsstater
accepterades under samma period ansvaret för uppskattningsvis 800
asylsökande av andra medlemsstater.
36.3.1 Eurodac-konventionen - datoriserat fingeravtryckssystem
Under 1998 har arbetet med konventionen om upprättandet av det
datoriserade fingeravtryckssystemet Eurodac fortsatt. Eurodac skall
utgöra ett komplement till Dublinkonventionen, som trädde i kraft under
1997. Arbetet har framskridit under 1998, men några frågor är
fortfarande utestående. I december kom rådet till slutsatsen att man skall
avsnitt 280 Kontrollera mot PDF
sikta in sig på Amsterdamfördragets ikraftträdande och då förhandla
vidare om innehållet i Eurodac i annan rättslig form, förmodligen ett
direktiv. Arbetet rörande de utestående frågorna fortgår dock i avvaktan
på Amsterdamfördragets ikraftträdande.
36.4 Tredjelandsmedborgares rätt att resa in och bosätta
sig i EU
Invandringskonventionen
Arbetet rörande tredjelandsmedborgares rätt att resa in och bosätta sig i
EU har under året till stor del koncentrerats kring det av kommissionen
presenterade förslaget till invandringskonvention. Förslaget syftar till att
harmonisera de bestämmelser som rör tredjelandsmedborgares möjlig-
heter till uppehållstillstånd i egenskap av bl.a. arbetstagare, egen-
företagare, studenter och anhöriga. Förslaget innehåller även en
avdelning som reglerar inom EU bosatta tredjelandsmedborgares
möjligheter att söka anställning i ett annat medlemsland. Ett inledande
granskningsarbete har påbörjats och en genomgång av artiklarna i
förslaget har genomförts. Förslaget kommer dock inte att vara färdig-
förhandlat före Amsterdamfördragets ikraftträdande. Genomgången har
visat på stora skillnader i de olika medlemsstaternas regelverk. Sverige
stöder i och för sig arbetet med en harmonisering på området, men har
framfört reservationer mot utformningen av vissa av de föreslagna
reglerna.
Återtagandeavtal
Diskussioner har förts under en längre tid om återtagandeavtal mellan EU
och tredje länder. Dessa diskussioner är ännu inte avslutade och kommer
att påverkas av Amsterdamfördragets ikraftträdande.
273
Informationskampanjer Skr. 1998/99:60
Diskussioner pågår om genomförandet av informationskampanjer i tredje
länder avseende möjligheterna till bosättning inom EU. Syftet är att
informera om de regler som gäller, främst för att förhindra att personer
från de aktuella urspungsländema tar sig till EU i falska förhoppningar
om att beviljas uppehållstillstånd.
36.5 Asylpolitiken
Arbetet med asylfrågor har inom EU under året till viss del rört
tillämpningen av Dublinkonventionen (se 36.3).
Budgetmedel för mottagande och återvändande/återvandring
Rådet antog under våren 1998 två rättsakter, gemensamma åtgärder, som
är gällande under 1998 och rör medel för projekt för bl.a. asylsökande.
Under 1997 hade rådet antagit liknande rättsakter, men dessa gällde bara
för kalenderåret 1997, så de nya akterna från 1998 utgör en fortsättning
på området. I en rättsakt (EGT L 138, 9.5.1998, s. 6) sägs att projekt i
syfte att underlätta återvändande för asylsökande och fördrivna personer
som har fatt skydd i medlemsstaterna, t.ex. rörande yrkesutbildning, skall
avsnitt 281 Kontrollera mot PDF
kunna finansieras av EU. Rättsakten omfattar 13 miljoner ecu. Den andra
akten (EGT L 138, 9.5.1998, s. 8) rör projekt som kan förbättra
mottagandet av asylsökande och flyktingar och omfattar 3,75 miljoner
ecu. Medel för de här projekten skall beviljas av kommissionen efter
ansökan. Totalt har mer än 200 ansökningar från myndigheter och
organisationer ingetts till kommissionen under 1998. Från svenskt håll
har det under året ansökts om medel för ett tjugotal projekt, varav åtta har
beviljats medel.
Asylprojekt under Odysseus-programmet
Rådet antog i mars 1998 vidare en gemensam åtgärd om ett utbildnings-,
utbytes- och samarbetsprogram inom politikområdet asyl, invandring och
passage av medlemsstaternas yttre gränser, det s.k. Odysseus-
programmet (se 36.4). Ett svenskt projekt som beviljades medel enligt
programmet är den konferens rörande barn i asylprocessen, vilken
Utrikesdepartementet anordnade i september 1998 i Sigtuna. I
konferensen deltog företrädare för EU:s medlemsstater, de baltiska
staterna, Norge, kommissionen, FN:s kommitté för barnets rättigheter,
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) samt enskilda organisationer och
experter.
"Tillfälligt skydd" och "solidaritet"
I juli 1998 presenterade kommissionen två förslag till gemensamma
åtgärder om ”tillfälligt skydd för fördrivna personer” (EGT C 268,
274
27.8.1998, s. 13) och ”solidaritet vid mottagandet av fördrivna personer” Skr. 1998/99:60
(EGT C 268, 27.8.1998, s. 22). Huvuddragen i de två förslagen kan sägas
vara samma som de i ett tidigare förslag om tillfälligt skydd från 1997,
vilket nu förändrats något och delats upp i två delar. Rörande förslaget
från 1997 var man efter mer än ett års förhandlingar ännu inte enig
rörande flera principiella frågor, varefter de två nya förslagen
presenterades av kommissionen. De två förslagen är avsedda att ses som
ett komplement till 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga
ställning. Förslagen är nu föremål för förhandlingar som kan förväntas
bli utdragna.
Utbyte av information
Den arbetsgrupp inom asylpolitikens område som benämns Cirea
(Centrum för utbyte av information och diskussion kring asylfrågor) har
som målsättning att samla, utbyta och sprida information samt ställa
samman dokumentation om asylrelaterade frågor inom EU. I sin
förlängning syftar arbetet inom Cirea till att samordna och harmonisera
medlemsstaternas asylpolitik. Verksamheten består av två huvuddelar,
dels möten genom vilka informationen sprids bland medlemsstaterna,
dels dokumentation av denna information. Ett nära samarbete mellan
UNHCR och Cirea har sedan 1995 tagit form, bland annat genom att
avsnitt 282 Kontrollera mot PDF
UNHCR numera vanligen närvarar och bidrar med material vid Cireas
möten, då genomgångar görs av tredje länder som genererar många
asylsökande. Av särskilt intresse har hittills varit t.ex. statistiska uppgifter
(antal asylansökningar och andel beviljade ansökningar), typ av asyl-
sökande, åberopade motiv, resvägar, situationen i ursprungslandet samt
medlemsstaternas praxis i fråga om handläggning av asylansökningar.
36.6 Viseringspolitiken
Under året har arbetet med det befintliga regelverket fortskridit, och ett
antal beslut av teknisk natur som grundar sig på detta har fattats.
Förordningen (EG) 2317/95 om vilka tredje länders medborgare som
måste ha visering vid passerandet av medlemsstaternas yttre gränser har
varit i kraft sedan 1995. Europaparlamentet har därefter fört talan mot
rådet i EG-domstolen och yrkat att förordningen skall upphävas eftersom
parlamentet inte konsulterats på vederbörligt sätt innan rådet fattade
beslut. Dom gavs i målet i juni 1997 vari det fastslogs att så var fallet.
Enligt domen upphävs förordningen, och det föreskrivs att en ny
förordning skall antas efter det att parlamentet lämnat yttrande. Den
upphävda förordningen skall dock äga giltighet till dess en ny har
antagits. Därefter har kommissionen lämnat ett förslag till ny förordning,
vilket rådet den 3 oktober 1997 beslutade lämna till parlamentet för
yttrande. Detta har parlamentet ännu inte lämnat. Denna situation har
föranlett rådet att under senhösten 1998 i brev till parlamentets
ordförande framhålla vikten av att yttrande lämnas i enlighet med EG-
domstolens dom.
275
36.7 Olaglig invandring
Utbyte av information om olaglig invandring
Centrum för information, reflexion och utbyte i frågor som rör
gränspassage och invandring (Cirefi) har som mål att samla in, utbyta
och vidarebefordra information samt sammanställa dokumentation om
alla frågor som rör gränspassage och olaglig invandring. Syftet med ett
sådant informationsutbyte är att underlätta samordning mellan berörda
organ och harmonisera medlemsstaternas praxis, politik och lagstiftning
när det gäller gränspassage och invandring.
Under det brittiska ordförandeskapet fortsatte informationsinsamling
och uppdatering av invandringen av personer med irakiskt ursprung. På
svenskt initiativ presenterades ett frågeformulär angående invandringen
från f.d. Jugoslavien med tyngdpunkt på Kosovoregionen. Vidare
slutfördes under det brittiska ordförandeskapet diskussionerna om de
gemensamma definitioner som skall användas vid utväxling av statistik
mellan medlemsstaterna och Cirefi. Dessa definitioner skall på sikt även
användas av kandidatländerna vid deras rapportering.
avsnitt 283 Kontrollera mot PDF
Flera gemensamma möten med kandidatländerna har ägt rum under
året. För att underlätta kandidatländernas integrering i statistikutbytet har
vissa medlemsstater utsetts att inleda ett partnerskap. För Sveriges del
resulterade detta i partnerskap med Lettland. Målet är att kandidat-
länderna på sikt skall delta fullt ut i det statistikutbyte som for närvarande
sker mellan medlemsstaterna. Information om olaglig invandring och
gränskontroll har under året även utbytts med USA och Kanada.
Aktionsplan för behandling av statistiken på området
Under hösten 1998 har kommissionen presenterat sin aktionsplan som rör
bl.a. databehandling av statistikuppgifter och EUROSTAT:s roll.
Aktionsplanens första steg har under hösten genomförts, vilket inneburit
att statistikutväxling har påböljats mellan medlemsstaterna och
EUROSTAT.
Utrustning vid inreseställen
I maj utfärdade rådet en rekommendation om tillhandahållande av
utrustning för att upptäcka förfalskningar vid Europeiska unionens
inreseställen (EGT C 189, 17.6.1998, s. 19). I rekommendationen anges
bl.a. vilken typ av utrustning som anses vara adekvat för att säkerställa att
myndigheterna skall upptäcka förfalskningar vid gränsen.
”FADO"
I december antog rådet en gemensam åtgärd om inrättandet av ett
europeiskt system för arkivering av bilder, ”FADO” (EGT L 333,
Skr. 1998/99:60
276
9.12.1998, s. 4), i syfte att effektivisera det befintliga utbytet av Skr. 1998/99:60
information om vissa dokument. Ett enhetligt system för överföring av
bilder och information om äkta och falska dokument skall inrättas.
Systemet skall bestå av en central enhet i Bryssel som står i kontakt med
en central enhet i varje medlemsland. Systemet skall vara baserat på
intemetteknik och innehålla bilder av falska och förfalskade handlingar,
bilder av äkta handlingar, kortfattad information om förfalsknings-
metoder samt om säkerhetsmetoder.
37 Schengensamarbetet
Schengenkonventionen ligger till grund för ett samarbete som syftar till
att påskynda förverkligandet av den fria rörligheten inom EU. I samband
med att Amsterdamfördraget träder i kraft kommer Schengenregelverket
att införlivas med EU (se även 5.2).
Sverige deltar ännu inte i det operativa samarbetet i Schengen utan
förväntas, tillsammans med de övriga nordiska länderna, att inträda som
operativ medlem under år 2000.
Innan ett land kan delta i det operativa samarbetet inspekterar
Schengenstatema landets förmåga att leva upp till de krav som
konventionen ställer. Grekland är det land som närmast står på tur att bli
operativ medlem i Schengen, och där har man under året genomfört en
avsnitt 284 Kontrollera mot PDF
inspektion som har resulterat i att man sannolikt under 1999 kommer att
fatta beslut om när landet skall fa operativt medlemskap.
Inom Schengensamarbetet bedrivs arbetet i ett antal arbetsgrupper som
till sin struktur mycket påminner om EU:s arbetsgrupper. Från svensk
sida eftersträvas att sakfrågor i så liten utsträckning som möjligt skall
dubbelarbetas, dvs. behandlas parallellt inom både EU och Schengen.
Arbetet inom Schengen har en tydlig inriktning mot att underlätta det
dagliga polissamarbetet. Av det skälet har en handbok för gräns-
överskridande polissamarbete tagits fram. Vidare har det inom Schengen-
samarbetet genomförts tre separata operativa projekt avseende
narkotikabrottslighet, stulna fordon samt illegal invandring. Ett av
instrumenten för att underlätta och effektivisera polissamarbetet är
Schengen Information System, SIS. På detta område har man under året
fattat beslut om att anpassa systemet dels för att klara 2000-
årsproblematiken, dels för att rymma de fem nordiska länderna.
38 Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet
I Amsterdamfördraget återfinns en bestämmelse som uttryckligen ger
unionen kompetens att vidta åtgärder mot rasism och diskriminering.
Enligt bestämmelsen (den nya art. 13 (6 a) i EG-fördraget) skall rådet -
inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen - på
förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet få vidta
277
lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, Skr. 1998/99:60
etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller
sexuell läggning. Bestämmelsen har inte någon direkt effekt, dvs. den
kan inte i sig åberopas av någon som anser sig diskriminerad. Genom
denna ges dock möjlighet att vidta åtgärder mot diskriminering av olika
slag. Sådana åtgärder kan exempelvis vara lagstiftning.
I mars 1998 presenterade kommissionen genom ett s.k. meddelande en
handlingsplan mot rasism, som grundar sig på ovannämnda bestämmelse.
I denna redovisas bl.a. kommissionens planer på att föra in arbetet mot
rasism och diskriminering samt för integration på alla relevanta områden
inom unionen (s.k. mainstreaming), exempelvis på sysselsättnings-
området. Kommissionen redovisar vidare sin avsikt att under år 1999
lägga fram ett förslag till direktiv mot etnisk diskriminering.
•
38.1 Europaåret mot rasism har utmynnat i förslag till
åtgärder
De svenska aktiviteterna inom ramen för Europaåret 1997 mot rasism
avslutades den 30 juni 1998. I sitt betänkande ”Acceptera!” (SOU
1998:99) redovisar den svenska samordningskommittén för Europaåret
mot rasism - vars uppgift varit att initiera, leda och samordna de svenska
avsnitt 285 Kontrollera mot PDF
aktiviteterna - ett antal förslag till åtgärder för att minska rasism och
främlingsfientlighet inom olika samhällsområden, bl.a. vad gäller arbete,
skola/utbildning, kultur och idrott. Förslagen bereds nu i
Regeringskansliet.
38.2 Europeiskt centrum för övervakning av rasism och
främlingsfientlighet etableras i Wien
Efter ett gemensamt beslut av rådet och medlemsstaterna inrättades under
år 1997 ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och
främlingsfientlighet med säte i Wien. Under år 1998 har arbetet vid
centret huvudsakligen inriktats på administrativ uppbyggnad. Sverige har
en representant i centrets styrelse.
278
DEL 5 EU:S INSTITUTIONER M.M.
Skr. 1998/99:60
39 Institutionernas funktion och verksamhet
Samarbetet i EU bedrivs inom olika institutioner och fackorgan.
Institutionernas funktion, men också huvuddragen i deras verksamhet
under år 1998, redovisas som bakgrund till skrivelsens redogörelse för
verksamheten inom samarbetets olika politikområden.
De politiska riktlinjerna för unionens utveckling fastställs av
Europeiska rådet. Detta består av medlemsstaternas stats- och
regeringschefer samt Europeiska kommissionens ordförande, biträdda av
medlemsländernas utrikesministrar samt en medlem av kommissionen.
39.1 Rådet
Funktion
Ministerrådet, EU:s beslutande och lagstiftande organ, är det forum där
medlemsstaterna för fram, diskuterar och sammanjämkar sina
synpunkter. Rådet fattar beslut om lagstiftning på grundval av
kommissionens förslag. Sådana beslut tas i ökad omfattning i
medbeslutande tillsammans med Europaparlamentet. Rådet består av en
regeringsledamot från varje land. Utrikesministrarna möts i allmänna
rådet i regel en gång i månaden, liksom ekonomi- och finansministrarna i
Ekofin-rådet. Därutöver hålls ett stort antal fackministermöten.
Arbetets karaktär är ett resultat av en mångårig utveckling. Efter hand
har en ökad användning av majoritetsröstning införts. Denna beslutsform
tillämpas nu för mer än tre Värdedelar av alla beslut. Röstreglema i rådet
vid beslut med kvalificerad majoritet bygger på att varje stat har ett visst
röstetal som varierar mellan två och tio. Sverige har fyra av de totalt 87
rösterna.
De ständiga representanternas kommitté (Coreper) förbereder rådets
arbete med hjälp av ett stort antal rådsarbetsgrupper där medlems-
länderna företräds av tjänstemän. Vid sidan av Coreper finns andra
förberedande organ med särskilda ansvarsområden: Politiska kommittén
(den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken), K 4-kommittén
(rättsligt och inrikes samarbete), Monetära kommittén (ekonomisk och
monetär politik), Särskilda jordbrukskommittén (den gemensamma
avsnitt 286 Kontrollera mot PDF
jordbrukspolitiken) och den s.k. 113-kommittén (den gemensamma
handelspolitiken).
279
Verksamhet
Skr. 1998/99:60
Rådet har under 1998 haft drygt 200 aktiva arbetsgrupper på olika
områden, inklusive arbetet inom den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Rådet har
sammanträtt 94 gånger i sina olika sammansättningar. Därtill kommer ett
antal informella ministermöten då rådet inte kan fatta beslut men som ger
ministrarna möjlighet till politisk diskussion.
Budgeten for 1998 avsåg 2 534 anställda. Driftskostnaden 1998 var
budgeterad till 320 miljoner ecu.
Sverige har under året ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor som rör
EU:s utvidgning, Agenda 2000, sysselsättning, jämställdhet, miljö,
konsumentskydd och EU:s relationer med Ryssland. Under 1998 har
diskussionen om rådets (särskilt allmänna rådet) funktionssätt och
arbetsformer fortsatt, bl.a. vid det informella utrikesministermötet i
Salzburg. Av betydelse för rådets framtida funktion är även ratificeringen
och genomförandet av Amsterdamfördraget.
39.2 Europeiska kommissionen
Funktion
Europeiska kommissionen består av 20 ledamöter (se bilaga 15). Den
nuvarande kommissionen tillträdde i januari 1995, och medlemmarna har
utsetts för en period om fem år. Den svenska ledamoten är Anita Gradin.
Ledamöterna skall i sitt arbete agera i unionens allmänna intresse under
full oavhängighet. De far varken begära eller ta emot instruktioner från
någon regering eller något annat organ.
Kommissionen är ett opartiskt organ och skall övervaka tillämpningen
av fördragens bestämmelser och de beslut som fattas på grundval av
fördragen. Den kan infor EG-domstolen väcka talan mot andra
institutioner eller medlemsstaterna for att de åsidosatt fördraget.
Kommissionen är också den institution som har rätt att ta initiativ till
lagstiftning. Vad gäller det mellanstatliga samarbetet har kommissionen
med några undantag samma rätt som medlemsstaterna att lägga fram
förslag. Kommissionen har även en verkställande roll, framför allt
rörande den inre marknadens funktion och utveckling, samt på de
områden i övrigt där befogenheter att genomföra delegerats.
Kommissionen meddelar också själv i stor omfattning lagstiftning och
andra beslut. Till övervägande del sker detta på delegation från minister-
rådet, främst inom ramen for systemet med kommissionens verkställig-
hetskommittéer (se även 39.11).
Verksamhet
Kommissionens arbetsprogram för 1998 präglades av kontinuitet och har
följt de mål som kommissionen satte upp for hela mandatperioden. De
280
viktigaste förslagen i arbetsprogrammet hade lagts fram tidigare, t.ex. Skr. 1998/99:60
avsnitt 287 Kontrollera mot PDF
förslagen inom ramen för Agenda 2000 om en intensifiering av strategin
inför anslutningen, förberedelserna inför övergången till euron 1999 och
ökad konvergens av den ekonomiska politiken och sysselsättnings-
politiken. Därutöver har betydande framsteg gjorts inom andra
prioriterade politikområden, bl.a. vad gäller det tidiga genomförandet av
den nya sysselsättningsstrategin, förstärkningen av tillväxten,
konkurrenskraften och den inre marknaden, närvaron av en öppen
europeisk union med en stark ställning i världen samt arbetet med att öka
närheten mellan EU och medborgarna. Vad gäller EU:s utvidgning lade
kommissionen i början av november fram en rapport om de framsteg
varje kandidatland gjort inför anslutningen (se kap 3.1.3)
Internt har kommissionen fortsatt sitt arbete med SEM 2000 och MAP
2000, som utgör ett brett program för interna reformer inom
kommissionen. Målet är att steg för steg omvandla hela förvaltningen för
att skapa en modem administration. Kommissionen har också förberett
ett förslag om tillskapandet av en oberoende struktur för både externa och
interna bedrägeriutredningar, samt ett förslag till reform av systemet med
verkställighetskommittéer, den s.k. kommittologin.
Kommissionens driftsbudget för 1998 uppgick till totalt 2 843 miljoner
ecu och omfattade 21 495 anställda.
39.3 Europaparlamentet
Funktion
Europaparlamentet har lagstiftande befogenheter och budgetmakt.
Parlamentet utövar demokratisk kontroll över verksamheten inom
unionen, dels genom att ställa frågor till rådet och kommissionen, dels
genom att granska EU:s räkenskaper och bevilja ansvarsfrihet för
kommissionen. Parlamentet har även möjlighet att avsätta kommissionen
genom misstroendevotum. Dess möjlighet att påverka beslut har
successivt förstärkts och kommer att förstärkas ytterligare när
Amsterdamfördraget träder i kraft.
Av Europaparlamentets 626 ledamöter är 22 från Sverige (se bilaga
14). Sedan 1979 väljs ledamöterna i direkta allmänna val för en
mandatperiod om fem år samordnat i alla medlemsstater. Nästa val äger
rum den 10-13 juni 1999 (i Sverige den 13 juni). Vid parlamentets
sammanträden är ledamöterna grupperade efter partitillhörighet och inte
efter nationalitet. Det finns åtta olika politiska partigrupper samt ett litet
antal grupplösa ledamöter. Närmare 100 politiska partier från EU:s
medlemsstater finns representerade. Parlamentets ordinarie plenarmöten
äger rum i Strasbourg och extrasessioner samt utskottsmöten i Bryssel.
Europaparlamentet väljer talman och företrädare bland sina ledamöter.
Den nuvarande talmannen spanjoren José Maria Gil-Robles ingår i
avsnitt 288 Kontrollera mot PDF
Europeiska folkpartiets grupp/kristdemokratiska gruppen (EPP).
Dessutom väljs 14 vice ordförande. Arbetet bedrivs i 20 fasta utskott med
281
ansvar för olika sakområden. I varje sakfråga utses en föredragande som Skr. 1998/99:60
presenterar utskottets betänkande i parlamentets plenarmöte. Vid behov
kan även tillfälliga utskott inrättas.
Vid parlamentet finns sedan 1995 en europeisk ombudsman. Jacob
Söderman från Finland är den förste som innehar detta ämbete. Hans
uppgift är att ta emot och granska klagomål från enskilda medborgare
och företag på hur EU:s institutioner utövar sin makt.
Verksamhet
Under 1998 har parlamentet varit aktivt bl.a. när det gällt mänskliga
rättigheter, miljö och sociala frågor. Andra viktiga frågor har varit
Agenda 2000 och utvidgningen. Parlamentet har även engagerat sig i
debatten om bedrägeribekämpningen inom EU som varit aktuell under
året. Från parlamentets sida har man bl.a. föreslagit och fatt gehör för att
ett särskilt fristående organ inrättas för att bekämpa korruption och
bedrägerier med EU-medel.
Under året har Europaparlamentet även lagt fram förslag om
gemensamma principer för medlemsstaternas valsystem för val till
Europaparlamentet samt förslag till ny ledamotsstadga (som bl.a.
behandlar ledamöternas arvoden och resekostnadsersättning). Dessa
förslag är nu föremål för behandling i rådet.
Svenska ledamöter har varit aktiva inom många områden, såsom
biståndsområdet, miljöområdet, kampen mot organiserad brottslighet och
öppenhet i beslutsfattandet. Bl.a. har betänkanden om miljökonsekvens-
beskrivningar och biologisk mångfald lagts fram av svenska ledamöter.
Vidare har ledamöterna engagerat sig i kampen mot narkotika och
jämställdhetsfrågan. Östersjöområdet och utvidgningen har fortsatt fått
stor uppmärksamhet.
Sedan den europeiska ombudsmannafunktionen inrättades 1995 har det
inkommit 3 520 klagomål. 30 procent av dessa klagomål har fallit inom
ombudsmannens kompetensområde. Utredningar har gjorts i 552 fall. De
flesta klagomålen har gällt brist på information, försumlighet och
diskriminering. Klagomålen har gällt kommissionen i 458 fall,
Europaparlamentet i 58 och rådet i 22 fall.
Budgeten för 1998 avsåg 4 110 anställda. Driftskostnaden 1998 var
budgeterad till 908 miljoner ecu.
39.4 EG-domstolen
Funktion
EG-domstolens huvudsakliga uppgifter är att tolka och döma i tvister om
tillämpningen av EG-rätten. Domstolens avgöranden är bindande för
medlemsstaterna. Domstolar och rättstillämpande myndigheter i
medlemsstaterna är alltså skyldiga att följa de vägledande avgöranden
som EG-domstolen meddelar.
282
avsnitt 289 Kontrollera mot PDF
Målen vid EG-domstolen är av olika slag. De vanligaste är mål om Skr. 1998/99:60
förhandsavgörande enligt artikel 177 i EG-fÖrdraget. På begäran av
nationella domstolar i medlemsstaterna lämnar domstolen bindande
uttalanden om tolkningen av fördragen, eller giltigheten och tolkningen
av rättsakter som har beslutats av EG:s institutioner.
En annan måltyp vid domstolen är mål om fördragsbrott enligt artikel
169 i EG-fördraget, där kommissionen eller en medlemsstat kan väcka
talan mot en annan medlemsstat som har underlåtit att uppfylla sina
förpliktelser enligt fördraget. Därutöver finns det mål där talan kan
väckas enligt artikel 173 om ogiltighet av rättsakter som har beslutats av
institutionerna.
En förstainstansrätt, som prövar vissa typer av mål där talan väcks av
en enskild fysisk eller juridisk person, är också knuten till EG-domstolen.
Såväl domstolen som forstainstansrätten består av 15 domare, en från
varje medlemsstat.
I EG-domstolen finns också nio generaladvokater, som biträder
domstolen genom att lämna förslag till avgöranden.
Verksamhet
Medlemsstaterna har, i likhet med vissa av EU:s institutioner, möjlighet
att yttra sig i mål om förhandsavgörande. I andra mål finns det en
möjlighet att intervenera, dvs. fora talan till stöd for en av de ordinarie
parterna i målet. För medlemsstaterna är det viktigt att kunna utnyttja
dessa möjligheter. Det gäller inte bara i de mål där den nationella
lagstiftningen är direkt berörd utan även i andra mål som kan påverka
Sveriges nationella lagstiftning.
Under år 1998 begärde nationella domstolar förhandsavgörande i 264
fall. Av dessa kom sex från svenska domstolar. Den svenska regeringen
yttrade sig skriftligen i åtta mål om förhandsavgörande under året. Den
andra dominerande måltypen i domstolen är direktstämda mål, i vilka en
institution eller medlemsstat väcker talan mot en annan medlemsstat eller
institution. Talan väcktes under år 1998 i 143 sådana mål. Sverige väckte
i ett fall talan mot rådet. Den svenska regeringen ansökte dessutom under
året om intervention i två mål vid forstainstansrätten.
I bilaga 3 redogörs för sådana mål om förhandsavgörande där begäran
har kommit från en svensk domstol, och for mål där Sverige är part eller
intervenient.
I bilaga 4 redogörs for viktigare domar som EG-domstolen har
meddelat under år 1998.
39.5 Europeiska revisionsrätten
Funktion
Revisionsrätten är EU:s externa revisionsorgan som svarar for
granskning av hur medlen på EU:s budget används och redovisas samt
283
redovisningen för de institutioner och organ som gemenskapen bildat. Skr. 1998/99:60
Rätten prövar också om inkomsterna och utgifterna är förenliga med
avsnitt 290 Kontrollera mot PDF
regelverken och om den ekonomiska förvaltningen skett på ett sunt sätt. I
detta ligger normalt att granska måluppfyllelsen och huruvida system för
administration och kontroll är ändamålsenliga. Revisionsrättens
granskningar sker dels vid respektive EU-institution, dels på plats i de
länder där gemenskapsmedlen administreras eller används. På nationell
nivå sker granskningen med bistånd av landets externa revisionsorgan, i
Sverige Riksrevisionsverket.
Verksamhet
Revisionsrättens rapporter utgör det viktigaste underlaget för rådets
ställningstagande till om den skall rekommendera Europaparlamentet att
bevilja kommissionen ansvarsfrihet för dess genomförande av budgeten.
I mars 1998 beslutade rådet att rekommendera att kommissionen
beviljades ansvarsfrihet för budgetåret 1996. Till beslutet fogades en rad
kommentarer om vilka åtgärder som rådet ansåg behövde vidtas av
kommissionen med anledning av revisionsrättens iakttagelser.
Under 1998 har revisionsrätten avgivit 25 specialrapporter. I november
presenterades årsrapporten, som innehåller dels en sammanfattning av
rättens iakttagelser om genomförandet av budgeten 1997, dels
revisionsförklaringen. Revisionsrätten har under året även lämnat
yttranden på förslag till nya rådsförordningar, inklusive en rad
förordningar som ingår i kommissionens Agenda 2000-förslag.
Revisionsrättens utgiftsbudget för 1998 är 59,1 miljoner ecu och
antalet anställda är ca 500.
39.6 Ekonomiska och sociala kommittén
Funktion
Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) består av företrädare för olika
grupper från de ekonomiska och sociala områdena. Här finns represen-
tanter från tillverkning, jordbruk, transportföretag, arbetstagare, köpmän,
hantverkare, fria yrken och allmänna samhällsintressen. De är i sin tur
indelade i tre grupper: en för arbetsgivare, en för arbetstagare och en för
övriga intressen. ESK:s uppgift är att liksom parlamentet delta i
beslutsproceduren genom att avlämna yttranden över kommissionens och
rådets förslag. Kommittén skall på detta sätt tillförsäkra att samhällets
viktigaste intressegrupper bereds tillfälle att ge sin syn på förslagen.
Kommitténs yttranden är dock endast rådgivande. ESK:s medlemmar
nomineras av varje medlemsstat, som ger rådet en namnlista på
kandidater. Rådet inhämtar därefter ett yttrande från kommissionen. ESK
har 222 medlemmar, varav 12 är från Sverige. Dessa representerar SAF,
SACO, LO, TCO, LRF, Svensk handel, Sveriges konsumentråd,
284
Kooperativa institutet och Handikappförbundens samarbetsorgan. De Skr. 1998/99:60
svenska ledamöternas namn framgår av bilaga 16.
Verksamhet
Under året har en omstrukturering gjorts av kommitténs arbetsformer
avsnitt 291 Kontrollera mot PDF
bland annat i syfte att effektivisera arbetet. Antalet utskott, t.ex., har
minskat från nio till sex. Mandatperioden for ledamöterna löper på fyra
år och gäller for närvarande från den 21 september 1998 till den 20
september 2002. Under året har ESK haft nio plenarmöten samt en
mängd möten i de sex utskotten och kommitténs arbetsgrupper. ESK har
behandlat en rad viktiga frågor bl.a. inom social- och arbetsmarknads-
området. Till de områden som kommittén prioriterat under det gångna
året hör sysselsättningen. Som exempel på konkreta frågor som tagits upp
på initiativ av LO kan nämnas behovet av en samordnad expansiv
ekonomisk politik samt lönebildningens betydelse i samband med EMU.
Publikationer
ESK ger ut och distribuerar ett antal publikationer, bland annat
kommitténs viktigaste yttranden i broschyrform, en månatlig publikation
om verksamheten (CES Info.), en månatlig bulletin som beskriver alla
yttranden som antagits av plenarsessionen samt en årsrapport.
39.7 Regionkommittén
Funktion
I Regionkommittén finns representanter för olika regionala och lokala
organ i de femton medlemsstaterna. Ledamöterna är 222 till antalet och
utsedda för fyra år. Kommittén håller ett antal plenarsessioner varje år.
De svenska ledamöterna i Regionkommittén nomineras av Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Regeringen föreslår sedan
EU:s ministerråd att utnämna ledamöterna. Under år 1998 har en ny
mandatperiod påbörjats vilken upphör i början av år 2002. En
förteckning över de ledamöter som har representerat Sverige under större
delen av året återfinns i bilaga 17 Svenska ledamöter i Regionkommittén.
Verksamhet
Regionkommittén har haft sex plenarmöten under året. Den svenska
delegationen har svarat för sju rapportörskap, dvs. yttranden som antagits
av plenarsessionen. Rapportörskapen har exempelvis gällt en hållbar
transportstrategi för regionala och lokala myndigheter och EU,
ramavtalet om deltidsarbete, ideella föreningars roll som bidragande till
ett europeiskt samhälle, och ett samordnat införande av system för mobil
285
och trådlös telekommunikation (UMTS) i gemenskapen. En viktig del av Skr. 1998/99:60
kommitténs arbete under året har varit arbetet med yttranden kring
Agenda 2000. Även kommitténs roll i EU:s pågående utvidgningsprocess
har intensifierats, framför allt genom etableringen av arbetsgruppen
ReK/CEÖ-Cypem-gruppen. Arbetsgruppen engagerar och inhämtar
synpunkter från den lokala och regionala nivån i kandidatländerna inför
deras EU-medlemskapsförhandlingar. Arbetet har bl.a. skett i form av
konferenser tillsammans med lokala och regionala företrädare i
kandidatländerna.
avsnitt 292 Kontrollera mot PDF
39.8 Europeiska monetära institutet och Europeiska
centralbanken
Europeiska monetära institutet (EMI) fortsatte under början av året sina
förberedelser av det rättsliga, organisatoriska och logistiska regelverk
som skall användas i Europeiska centralbanken (ECB) och inom
Europeiska centralbankssystemet (ECBS) under den tredje etappen. Till
stöd för i första hand intressenter i den finansiella sektorn publicerade
EMI ett antal rapporter om uppbyggnaden av betalningssystemet Target,
hanteringen av värdepapperstransaktioner i anslutning till detta samt
detaljer om statistikrapporteringen. I enlighet med artikel 109j.l i
fördraget lade EMI i mars fram en rapport för att belysa i vad mån som
medlemsstaterna uppnått en hög grad av varaktig ekonomisk konvergens
enligt de kriterier som anges i fördraget. Rapporten redovisade även i vad
mån den nationella lagstiftningen för centralbankerna i medlemsstaterna
gjorts förenlig med fördraget inför upprättandet av ECBS och starten av
etapp tre. Denna rapport ingick tillsammans med en rapport från
kommissionen i underlaget för stats- och regeringschefernas beslut den 2
maj om vilka länder som skall anses uppfylla de nödvändiga villkoren för
att införa den gemensamma valutan från starten av etapp tre.
Efter beslutet om vilka medlemsstater som kvalificerar för deltagande i
den monetära unionen utsåg stats- och regeringscheferna i de deltagande
staterna i maj ledamöterna i ECB:s direktion. Därmed upprättades ECB
per den 1 juni, och EMI trädde i likvidation. ECB övertog därvid de
uppgifter för penningpolitisk samordning inom EG och fortsatt
granskning av konvergensutvecklingen som skall utföras så länge det
finns medlemsstater med undantag. ECB-rådet beslutade under hösten
om den interna organisationen inom ECBS och fattade en rad bindande
beslut om regelverket för ECBS verksamhet på basis av förberedelserna
inom EMI. ECB:s mål i fördraget om att upprätthålla prisstabilitet
preciserades sålunda till att inflationstakten i euro-området skall
understiga 2 procent per år i ett medelfristigt perspektiv. ECB-rådet lade
vidare fast en penningpolitisk strategi för att förverkliga detta samt de
instrument och förfaranden som därvid skall komma till användning. Den
rättsliga och organisatoriska grunden för betalningssystemet Target lades
också fast, inklusive villkoren för deltagande från centralbanker i EU-
medlemsstatema utanför euro-området. Alla system testades under hösten
för att kunna träda i funktion på avsett sätt i och med starten av etapp tre.
286
ECB-rådet var vidare under hösten ett forum för samråd om Skr. 1998/99:60
avsnitt 293 Kontrollera mot PDF
penningpolitiken i de blivande euro-ländema under slutfasen av etapp
två, vilket bl.a. ledde till en samordnad räntesänkning i dessa länder i
början av december.
39.9 Europeiska investeringsbanken
Europeiska investeringsbanken (EIB) är EU:s husbank med uppgift att
erbjuda finansiering till projekt som syftar till att främja europeisk
integration. EIB:s huvudsakliga uppgift är att finansiera projekt inom
unionen, men banken gör även insatser i tredje land (se avsnitt 32.11).
EIB:s samlade utlåning under 1998 uppgick till ca 30 miljarder ecu,
varav ca 90 procent gick till projekt utanför unionen. Under 1998
finansierade banken 17 projekt i Sverige och utlåningen dit uppgick till
ca 650 miljoner ecu. De viktigaste låntagarna var Vattenfall,
Öresundskonsortiet/SVEDAB och Stockholmsleder AB.
EIB:s styrelse bestämmer de generella riktlinjerna för bankens utlåning
och fattar beslut om finansiering av enskilda projekt. Styrelsen består av
representanter för samtliga medlemsländer. Finansrådet Sven-Olof
Johansson är Sveriges styrelsemedlem. Guvemörsrådet är bankens högsta
beslutande organ och Sverige representeras där av finansminister Erik
Åsbrink. Vid årsmötet i juni tog Sverige över ordförandeskapet i
guvemörsrådet för ett år framåt.
39.10 Europeiska investeringsfonden
Europeiska investeringsfonden (EIF), som upprättades 1994, har till
uppgift att lämna garantier för utlåning till infrastrukturprojekt samt till
små och medelstora företag. EIF ägs av EIB, kommissionen och
finansiella institutioner i medlemsstaterna, och dess totala kapital uppgår
till 2 miljarder ecu. Under 1998 har fonden givit garantier för ca 500
miljoner ecu, huvudsakligen till projekt inom ramen för de
transeuropeiska näten (se avsnitt 13.5).
39.11 Kommissionens förslag till kommittéväsende
(kommittologi)
Enligt artikel 145 i EG-fördraget skall rådet i de rättsakter som det antar
ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar.
Enligt artikel 155 fjärde stycket i EG-fördraget skall kommissionen utöva
de befogenheter som rådet ger kommissionen för att genomföra de regler
som fastställts av rådet.
För att uppfylla vad EG-fördraget föreskriver har man skapat systemet
med kommissionens verkställighetskommittéer. Målet med dessa är att
effektivisera gemenskapens beslutsfattande. Detta sker alltså genom att
lagstiftaren, dvs. rådet eller rådet och Europaparlamentet i med-
287
beslutande, delegerar rätten att verkställa gemenskapslagstiftningen till Skr. 1998/99:60
kommissionen.
Systemet med kommissionens verkställighetskommittéer, även kallat
kommittologin, utgörs av en konstitutionell kompromiss mellan å ena
avsnitt 294 Kontrollera mot PDF
sidan behovet av att effektivisera gemenskapens beslutsfattande och å
andra sidan medlemsstaternas önskan att behålla viss kontroll över
utformningen av verkställighetsföreskrifter samt kommissionens behov
av specialistkompetens i sitt beslutsfattande. I kommittéerna är
medlemsstaterna representerade med kommissionen som ordförande.
Delegering av viss verkställighet till kommissionen har förekommit
ända sedan tidigt 1960-tal. Systemet fördragsfästes 1987 när enhetsakten
trädde i kraft. Avsikten var att kodifiera och förenkla redan existerande
praxis för verkställighet genom beslut i kommittologi-kommittéer. Detta
skulle ske genom att man effektiviserade och stramade upp mångfalden
av redan existerande kommittétyper till tre etablerade förfaranden,
nämligen det rådgivande, förvaltande och föreskrivande förfarandet,
vilka i sin tur varit uppdelade i underavdelningar och kompletterats med
ett förfarande för s.k. skyddsåtgärder så att sammanlagt sju olika
förfaranden skapats. Ett beslut antogs den 13 juli 1987: rådets beslut
373/86/EEG om förfarande för utövning av den verkställighets-
befogenhet som är tilldelad kommissionen.
I december 1994 träffades en kompromiss i syfte att fa in synpunkter
från Europaparlamentet om arbetet i verkställighetskommittéema rörande
åtgärder enligt rättsakter som antagits i medbeslutande (den s.k. Modus-
vivendi-lösningen) - dock utan att ge EP formell vetorätt.
I en förklaring (nr 31) som fogades till slutakten till Amsterdam-
fördraget anmodade medlemsstaterna kommissionen att lägga fram ett
reviderat förslag om kommittéväsendet.
Kommissionens förslag (KOM(1998) 380 slutlig) lades fram 24 juni.
Syftet med förslaget är
• att förenkla nuvarande förfarande som består av sju olika typer av
verks tälli ghetskommittéer,
• att säkra att politiskt känsliga frågor blir föremål för ordinarie
lagstiftningsförfarande,
• att ge Europaparlamentet en möjlighet att resa invändningar då man
anser att en verkställighetskommitté överskridit sina befogenheter
(Statement A).
Tre verkställighetskommittéer
Kommissionen föreslår tre huvudtyper av verkställighetskommittéer och
en speciell kommitté för skyddsåtgärder, dvs. sammanlagt fyra typer
jämfört med dagens sju. De tre föreslagna typerna av verkställighets-
kommittéer är rådgivande, förvaltande och föreskrivande.
Vängruppen för kommittologi har sammanträtt en dryg handfull
gånger under hösten. Rådets rättstjänst har på begäran från gruppen lagt
fram ett yttrande (rådsdok. 11987/98) över kommissionens förslag.
Yttrandet är mycket kritiskt gentemot kommissionens ursprungliga
288
avsnitt 295 Kontrollera mot PDF
förslag. Kommissionens rättstjänst har kontrat med ett yttrande där man Skr. 1998/99:60
försvarar förslaget.
Sverige välkomnar kommissionens förslag som syftar till att förenkla
verkställighetsförfarandet. Kommissionens förslag utgör en god grund
för djupgående analys och diskussioner. En revidering av nuvarande
system är angelägen då systemet är komplext och svårbegripligt.
Sverige anser det vara av särskild vikt att regelverket tolkas och
tillämpas på ett enhetligt sätt inom hela unionen. Detta framgår av
regeringens skrivelse 1995/96:190 (bet. 1995/96:UU13, rskr. 1995/96:30)
om EU:s regeringskonferens 1996. En enhetlig tillämpning av det
gemensamma regelverket förutsätter starka, effektiva och oberoende
institutioner för verkställighet, kontroll och revision, tvistlösning samt
beivrande av brott mot gemenskapsrätten och missbruk av gemenskapens
medel. Av detta följer att Sverige bör slå vakt om en fortsatt stark roll för
kommissionen inom EU-samarbetet.
Sverige verkar samtidigt för att tillförsäkra öppenhet och insyn i
kommittologin, bl.a. genom att allmänheten garanteras tillgång till
kommittéernas handlingar enligt samma regler och principer som gäller
för kommissionen i övrigt.
39.12 Personalpolitik i EU-institutionema
Ur svenskt perspektiv finns det skäl att ägna frågan om EU-
administrationens personalpolitik särskilt intresse de närmaste åren. Ett
nytt system för revision av de EU-anställdas löner skall förhandlas fram
och ersätta nuvarande överenskommelse som upphör att gälla den 30 juni
år 2001. Frågan om utformningen av övriga förmåner, som lönetillägg,
pensioner m.m., kommer också att aktualiseras med anledning av dessa
förhandlingar. Området som är mycket känsligt (motsvarande för-
handlingar 1981 och 1991 ledde till omfattande strejker och masknings-
aktioner) kommer av allt att döma att behandlas i samband med det
svenska ordförandeskapet.
Mot denna bakgrund har under 1998 en promemoria med förslag till
inriktning för svenskt agerande inför år 2001, avseende de EU-anställdas
löne- och förmånsvillkor, sammanställts och delats inom Regerings-
kansliet. Här poängteras bl.a. vikten av att förhandlingar i villkors-
frågoma kommer i gång tidigt. Av denna anledning har Sverige agerat
kraftfullt för att förmå kommissionen att snarast presentera förslag som
är förknippade med utarbetandet av en ny metod för lönerevision. Som
en direkt följd av initiativ från Sverige har kommissionen förbundit sig
att lägga fram en tidsplan för när underlag, rapporter m.m. på området
skall presenteras. Tidsplanen syftar till att reella framsteg skall nås under
1999 samt att alla relevanta förslag skall finnas på bordet vid
avsnitt 296 Kontrollera mot PDF
halvårsskiftet år 2000.
Även på jämställdhetsområdet kan noteras en svensk framgång under
året. Det gäller ett förslag till ändringar i tjänsteföreskrifterna om lika
behandling vid rekrytering och befordran. Sverige drev, och fick igenom,
att förslaget förtydligades genom att de klargörande skrivningarna om
10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
positiv särbehandling i artikel 141 (tidigare 119) punkt 4 i Skr. 1998/99:60
Amsterdamfördraget lyftes in. Sverige medverkade också till att rådet, i
ett uttalande fogat till rådets protokoll, uppmanar kommissionen att
undersöka frågan om likabehandling av funktionshindrade och
erkännande av registrerade partnerskap, samt att komma med förslag
inom dessa områden.
39.13 Öppenhet och insyn
Enligt den nya artikeln i EG-fördraget om handlingsoffentlighet skall
allmänheten ha rätt till tillgång till Europaparlamentets, rådets och
kommissionens handlingar. Allmänna principer och nödvändiga
sekretessregler skall beslutas av rådet i en rättsakt som skall gälla alla tre
institutionerna. Rättsakten skall antas inom två år från det Amsterdam-
fördraget trätt i kraft, vilket kan antas ske under 1999. Den skall beslutas
enligt medbeslutandeförfarandet, vilket innebär att rådet skall fatta beslut
tillsammans med Europaparlamentet på förslag av kommissionen. För att
tidsfristen skall kunna hållas är det nödvändigt att kommissionen lämnar
ett förslag till rättsakt till rådet ganska snart efter fördragets
ikraftträdande. För Sverige är det angeläget att försöka få inflytande på
rättsaktens utformning redan under utarbetandefasen i kommissionen.
Som ett första led i detta har inom Regeringskansliet utarbetats en
promemoria som överlämnats bl.a. till rådet, kommissionen och Europa-
parlamentet. I promemorian redovisas Sveriges inställning till fem
principfrågor som kommissionen har att ta ställning till vid utarbetandet
av sitt förslag. Principfrågorna gäller valet av instrument för rättsakten,
vilka handlingar som skall omfattas av den, hur nödvändiga
begränsningar av rätten till att ta del av handlingar bör åstadkommas, hur
framställningar om utfående av handlingar bör hanteras inom
institutionerna samt registrering av institutionernas handlingar.
Rådets nuvarande regler om handlingsoffentlighet finns i ett rådsbeslut
från 1993. Genomförandet av beslutet har granskats av rådets
generalsekretariat, som avgett två rapporter härom, varav den senaste är
från juni 1998 och avser tiden 1996-1997. I denna konstateras bl.a. att
antalet begärda och utlämnade dokument har ökat.
Europaparlamentet påbörjade inför genomförandet av Amsterdam-
fördragets öppenhetsregler arbetet med ett betänkande i vilket
avsnitt 297 Kontrollera mot PDF
parlamentets åsikter och idéer presenteras om de principer det förväntar
sig skall uppfyllas när kommissionen lägger fram sitt förslag till rådet.
I målet Svenska Journalistförbundet mot rådet, T-174/95,
intervenerade Sverige tillsammans med Danmark och Nederländerna till
stöd för Journalistförbundet, medan Frankrike och Storbritannien
intervenerade till stöd för rådet. I sin dom den 17 juni 1998 biföll
förstainstansrätten Journalistförbundets talan och ogiltigförklarade rådets
beslut att vägra att lämna ut vissa handlingar till förbundet. Domstolen
fann bl.a. att rådets beslut inte uppfyllde EG-rättens krav på motivering
av beslut. Sverige har också intervenerat på klagandenas sida i två
290
pågående mål som gäller handlingsoffentlighet (Hanne Norup Carlsen Skr. 1998/99:60
m.fl. mot rådet, T-610/97, och Heidi Hautala mot rådet, T-14/98).
Europeiska ombudsmannen har under 1998 meddelat flera beslut som
rör institutionernas behandling av framställningar om att fa del av
handlingar. Ombudsmannen har i några beslut uttalat kritik mot
institutionerna och bl.a. betonat vikten av välmotiverade beslut i fall då
en institution vägrat att lämna ut en handling med hänvisning till
sekretess.
39.14 Gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet
I förklaring 39 i bilagan till Amsterdamfördragets slutakt uppmanade
regeringskonferensen Europaparlamentet, rådet och kommissionen att i
samförstånd lägga fast riktlinjer för att förbättra gemenskaps-
lagstiftningens redaktionella kvalitet och att följa dessa riktlinjer när de
granskar förslag eller utkast till gemenskapslagstiftning, samtidigt som de
vidtar interna organisatoriska åtgärder som de anser nödvändiga för att
säkerställa att riktlinjerna tillämpas på ett riktigt sätt. På uppmaning av
rådets juridiska avdelning inrättade Coreper II den 7 januari 1998 en ad
hoc-arbetsgrupp för redaktionell kvalitet med uppgift att lämna hjälp och
råd vid utarbetandet av riktlinjerna och kommentarerna samt att utföra
förberedande arbete inför rådets antagande av riktlinjerna. Ad hoc-
gruppen består av företrädare för medlemsstaterna som är engagerade i
arbetet med att överföra gemenskapslagstiftningen till nationell rätt.
Gruppen har behandlat ett utkast till gemensamma riktlinjer som
utarbetats av de tre institutionernas rättstjänster. Efter avslutande
förhandlingar har ett interinstitutionellt avtal av den 22 december 1998
slutits om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens
redaktionella kvalitet.
Riktlinjerna, som inte är rättsligen bindande, består av 22 kortfattade
punkter. Punkterna syftar till att ge vägledning för att gemenskapens
avsnitt 298 Kontrollera mot PDF
rättsakter skall utformas på ett klart, enkelt och exakt sätt. Det förutsätts
att riktlinjerna skall åtföljas av handledningar med närmare anvisningar
om hur lagstiftningen bör utformas. Dessa handledningar skall varje
institution besluta om för egen del. Från svensk sida har ambitionen varit
att medverka till så långtgående riktlinjer som möjligt för att höja
gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet. De antagna riktlinjerna
innebär att man kommit ett stycke på den vägen även om mycket
fortfarande återstår. Man skulle exempelvis kunna förbättra tekniken för
ändringar av rättsakter och för hänvisningar ytterligare, dvs. att ändra
eller hänvisa till stycke i stället för till mening. Detta skulle öppna
möjligheten att på sikt luckra upp den s.k. punktregeln, som innebär att
en mening på källspråket måste motsvaras av en mening på alla de språk
som texten översätts till. För svenskans del leder punktregeln ofta till
långa och komplicerat byggda meningar, som har varit svåra att översätta
och sedan blir svåra att läsa och förstå.
291
39.15 Överträdelseärenden
Skr. 1998/99:60
Kommissionen har som uppgift att övervaka att medlemsstaterna
tillämpar och genomför EG-rätten på ett riktigt sätt (artikel 155 i EG-
fördraget). Till kommissionen kommer det in klagomål från enskilda
eller andra medlemsstater om påstådda överträdelser av EG-rätten.
Kommissionen kan också på eget initiativ ta upp sådana frågor.
Om kommissionen anser att en medlemsstat inte har uppfyllt sina
skyldigheter enligt EG-fÖrdraget kan kommissionen inleda ett s.k.
överträdelseförfarande enligt artikel 169 i EG-fördraget. Överträdelse-
ärendena kan delas in i två grupper. Den första gruppen avser utebliven
anmälan till kommissionen om fullständigt genomförande av EG-
direktiv, och den andra gruppen avser felaktig tillämpning av EG-rätten.
Det formella överträdelseförfarandet är indelat i tre faser. I den första
fasen beslutar kommissionen om en formell underrättelse till
medlemsstaten i vilken den berörda medlemsstaten lämnas tillfälle att
inom en viss angiven tid komma in med synpunkter på den ifrågasatta
överträdelsen. Om kommissionen därefter fortfarande anser att det är
fråga om en överträdelse, kan kommissionen i ett andra steg avge ett
motiverat yttrande i vilket medlemsstaterna föreläggs att rätta sig inom
en viss angiven tid (normalt två månader). Om den berörda
medlemsstaten inte rättar sig inom denna tid kan kommissionen i den
tredje fasen besluta att föra ärendet vidare till EG-domstolen.
Formella underrättelser
Sverige har under år 1998 mottagit 57 formella underrättelser från
avsnitt 299 Kontrollera mot PDF
kommissionen. Det stora flertalet av dessa gäller utebliven anmälan om
fullständigt genomförande av EG-direktiv. I några fall rör det sig om
felaktig tillämpning av EG-rätten. Ett ärende avser hinder mot import av
alkoholdrycker och kravet på partihandelstillstånd för att fa importera
alkohol. Två ärenden rör offentlig upphandling. Övriga ärenden gäller
svenska regler om val till Europaparlamentet, oskäliga villkor i
konsumentavtal, patentombud, arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare,
arbetstagares säkerhet och hälsa samt anmälan av kommunala
avfallsplaner.
Motiverade yttranden
Kommissionen har under år 1998 lämnat över 15 motiverade yttranden
till Sverige. Åtta ärenden avser utebliven anmälan om fullständigt
genomförande av EG-direktiv. Sju ärenden gäller felaktig tillämpning av
EG-rätten. Ärendena omfattar svenska avgifter för läkemedel, krav på
regelbundna läkarundersökningar för vissa körkortshavare, avfallsplaner,
oskäliga villkor i konsumentavtal, luftfartsavtal med USA (se nedan)
samt svenska särkrav på tryckkärl och kofferdammar.
292
Ärende till EG-domstolen
Skr. 1998/99:60
Kommissionen har under hösten 1998 for första gången beslutat att föra
ett ärende mot Sverige vidare till EG-domstolen. Ärendet gäller Sveriges
bilaterala luftfartsavtal med USA. Kommissionen anser att avtalet
påverkar gemenskapens lagstiftning inom flygtransportsektom och att det
inte finns någon nationell behörighet att sluta sådana avtal. Åtta andra
medlemsstater har motsvarande avtal med USA. Kommissionen har av
samma anledning beslutat att också stämma in dessa medlemsstater till
EG-domstolen.
40 Förberedelser för Sveriges ordförandeskap i
EU:s ministerråd, svenska språket samt
rekrytering av svenskar
40.1 Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i
EU:s ministerråd våren 2001
Som sista nya medlemsstat av de tre som inträdde i unionen 1995 innehar
Sverige ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret
2001. Ordförandeskapet innebär att Sverige skall leda arbetet i
ministerrådet och representera rådet gentemot andra EU-institutioner,
internationella organisationer samt länder utanför EU. Ordförande-
skapets viktigaste uppgift är att föra EU:s gemensamma dagordning
framåt. Ett mindre utrymme ges dock till att lyfta fram svenska
profilfrågor.
40.1.1 Förberedelsearbetets inledande fas
Arbetet inleddes på allvar våren 1997, då EU-sekretariatet fick
Statsrådsberedningens uppdrag att initiera och samordna förberedelserna
i Regeringskansliet. Departementen informerades om ordförandeskapets
förutsättningar. En stor enkätundersökning genomfördes sommaren 1997
avsnitt 300 Kontrollera mot PDF
för att inhämta departementens synpunkter på uppläggningen av
förberedelse- och genomförandearbetet. Vidare gjordes en första
inventering av rekryteringsunderlaget för nyckelfunktioner under
ordförandeskapet. Kompetensutvecklingsprojektet Forum Europa
genomförde omfattande utbildningsinsatser med inriktning på EU-
kunskap, förhandlingar och språk. Under året fastställdes också att
Europeiska rådets möte i juni 2001 förläggs till Göteborg.
293
40.1.2 Förberedelsearbetet under 1998
Skr. 1998/99:60
Ambitionen har varit att i största möjliga mån bedriva förberedelsearbetet
i Regeringskansliets ordinarie organisations- och beredningsformer. EU-
sekretariatet har under Statsrådsberedningen hållit i samordningen. En
interdepartemental kontaktgrupp har inrättats, för informationsutbyte och
regelbundna avstämningar.
Under året har arbetet varit inriktat på kartläggning och analys i frågor
som rör ordförandeskapets arbetsprogram, personal och kompetens-
utveckling, press-, informations- och kultursatsningar, mötesverk-
samheten , budget samt organisationsfrågor.
Ordförandeskapets arbetsprogram
En första inventering av sakfrågor som bedöms komma att stå på EU:s
dagordning under det svenska ordförandeskapet har gjorts. Samman-
ställningen är bl.a. tänkt att utgöra underlag i arbetet med att närmare
precisera det svenska ordförandeskapets prioriteringar. I arbetet med
arbetsprogrammet ingår också att utarbeta ett möteskalendarium för de ca
1 500 möten som kommer att äga rum under det första halvåret 2001
inom ramen för rådets verksamhet.
Personal, bemanning och kompetensutveckling
Departementen har påbörjat bemanningsplaneringen inför ordförande-
skapet, med målsättningen att samtliga rådsarbetsgruppsordförande och
deras ställföreträdare skall vara utsedda senast den 1 juli 1999. Från
hösten 1999 skall dessa nyckelpersoner beredas möjlighet att förbereda
sig inför ordförandeuppdraget. Särskilda kompetensutvecklingsinsatser
riktade till denna grupp kommer att genomföras i Forum Europas regi.
Press-, informations- och kultursatsningar
Ordförandeskapet innebär goda möjligheter att öka intresset för EU-
frågor hos den svenska allmänheten. Det ger också tillfälle för Sverige att
synas utåt, inte minst i andra EU-länder. Som ordförande kommer
Sverige att föra EU:s talan och informera medierna om vilka beslut som
ministerrådet fattat. Den presstekniska hanteringen är en omfattande och
integrerad del av mötesverksamheten. Under året har behovet av insatser
inom området analyserats.
Mötesverksamheten i Sverige
Uppemot ett 100-tal informella möten kan komma att förläggas till
avsnitt 301 Kontrollera mot PDF
Sverige under ordförandeskapet. Det rör sig om ett till två möten i
Europeiska rådet, informella ministermöten, internationella möten med
ministemärvaro, tjänstemannamöten samt seminarier och konferenser.
Regeringens ambition är att dessa möten ges en bred spridning i landet.
294
Ett omfattande kartläggningsarbete har genomförts under året, som en Skr. 1998/99:60
förberedelse inför planeringen av dessa möten.
Budgeten
I vårpropositionen 1998 har budgetramar angivits för 1999-2001
avseende förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet.
Merparten av de resursförstärkningar som kommer att behövas är avsatt
för år 2001 för att finansiera mötesverksamheten i Sverige. Ett fördjupat
arbete kring utgiftskalkylema pågår.
Organisationen för förberedelserna och genomförandet av
ordförandeskapet
Under året har också lagts fast att arbetet med ordförandeskapet även
fortsättningsvis huvudsakligen skall bedrivas i linjeorganisationen.
För den praktiska planeringen av mötesverksamheten i Sverige inrättas
i början av 1999 ett 2001-sekretariat med ansvar för möteslogistiken.
2001-sekretariatet, som får sin organisatoriska hemvist i UD, kommer att
arbeta i projektform tillsammans med departementen i planeringen av de
möten som kommer att arrangeras i ordförandeskapets namn.
40.2 Svenskan i EU
Som ny medlemsstat med ett litet språk har Sverige gått igenom en
relativt bekymmersam inledningsfas när det gäller tillgången till och
kvaliteten på tolkning och översättning. Läget har stabiliserats under de
senaste åren men svenskan är, tillsammans med de båda andra nordiska
språken, de EU-språk som tilldelas minst resurser hos institutionerna.
40.2.1 Svenska språket i EU
Svenskans ställning som ett av de officiella EU-språken är av stor
principiell betydelse för Sverige. God kommunikation med EU:s
institutioner på det egna språket är ett effektivt medel för fortsatta
strävanden efter större öppenhet i och djupare demokratisk förankring av
EU-samarbetet. Regeringen fortsätter därför även efter de första årens
medlemskap att fästa stor vikt vid att tolkning och översättning till och
från svenska fungerar på ett fullgott sätt inom institutionerna.
Institutionerna har nu byggt upp de svenska tolk- och
översättartjänsterna. Därmed har de inledande praktiska svårigheter
upphört som svenskan medförde som ett nytt EU-språk. Rutinerna
fungerar och vakanta tjänster är i princip tillsatta. Emellertid har det visat
sig att svenskan, tillsammans med de två andra nordiska språken danska
och finska, behandlas sämre än övriga EU-språk. Detta gäller främst
tolkning vid möten i rådet och kommissionen. Som exempel kan nämnas
avsnitt 302 Kontrollera mot PDF
att det tolkas till och från svenska vid ungefär 25 procent av alla möten
295
som äger rum inom ramen för rådets verksamhet. De stora EU-språken Skr. 1998/99:60
engelska, franska och tyska får här nära nog 100-procentig tolkservice.
Även italienska, nederländska och spanska har god täckning, dvs.
tolkning vid ca 85 procent av alla möten. För grekiska och portugisiska är
det något sämre, ca 45 respektive ca 60 procent. Orsaker till att servicen
för de nordiska språken halkat efter är naturligtvis att dessa språk är
relativt nya som officiella EU-språk och inte talas av så många
medborgare i unionen. Det går dock inte att bortse ifrån att andra
medlemsstater mer och mer målmedvetet hävdar sin rätt att få tolkning.
Detta kan, eftersom resurserna är begränsade, vara en anledning till att de
nordiska språken prioriterats ned. Vid möten i kommissionen
förekommer det ännu mer sällan tolkning till och från svenska. Vid
möten i Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén är
situationen dock bättre, liksom i Europaparlamentet och i EG-domstolen.
Kontakter med de berörda institutionerna har visat att man där arbetar
med att förbättra servicen för de små språken men att allmänna
budgetrestriktioner försvårar deras möjligheter att göra avvägningar och
prioriteringar när det gäller behov av tolkning i olika situationer. Inför
det svenska ordförandeskapet år 2001 har en särskild handlingsplan för
att förbättra tolkservicen till och från svenska utarbetats av
kommissionens konferenstolktjänst. Planen skall ses över varje halvår
fram till ordförandeskapet. Översynen kommer att ske i samråd med
svenska myndigheter.
40.2.2 Svensk språkpolicy
En svensk språkpolicy fastlades 1996 i ett cirkulär (EU-sekr./cirk.
6:1996) med riktlinjer för hur de som företräder Sverige i olika EU-
forum skall förhålla sig i situationer då en fullgod tolk- eller
översättningstjänst inte erbjuds av EU:s institutioner. Ett led i policyn är
att vid mötestillfällena påtala att Sverige inte kan acceptera att tolkning
inte erbjuds när en svensk representant begärt det. Hur språkpolicyn
fungerat utvärderades under senhösten 1997 och våren 1998. Resultatet
av denna undersökning visar att svenska representanter helst avstår från
att utöva påtryckningar vid möten där de inte får tolkning. De anser att
det inte är mödan värt eftersom de upplever att ett sådant agerande inte
får avsett resultat. De har därför mer och mer funnit sig i den situation
som råder, vilket i sin tur inneburit att man främst inom rådet och
kommissionen inte ansträngt sig för att förbättra situationen. Med
anledning av utvärderingen och inför det svenska ordförandeskapet 2001
avsnitt 303 Kontrollera mot PDF
blir det därför aktuellt för regeringen att bedöma om åtgärder behöver
vidtas för att skärpa tillämpningen av den svenska språkpolicyn.
40.2.3 Utredning om svenskan i EU
Kvaliteten på översättningar till svenska har stadigt förbättrats. Ändå är
det viktigt att fortsätta att bevaka att de svenska EU-textema, i synnerhet
296
författningstexterna, har hög kvalitet. En särskild utredare lade under året Skr. 1998/99:60
fram ett betänkande i dessa frågor, Svenskan i EU (SOU 1998:114).
Utredaren föreslår att en central samordningsfunktion i Regerings-
kansliet får till uppgift att bl.a. ge råd och utbildning och utarbeta
riktlinjer i språkliga frågor till svenska myndigheter och till EU-
institutionemas översättare och granskare, och att stickprovsvis granska
kvaliteten i rättsakterna. I utredningen påpekas även vikten av att åstad-
komma enklare och mer begripliga originaltexter hos EU-institutionema.
Utredaren föreslår här att den centrala samordningen tillsammans med
Utrikesdepartementets EU-sekretariat tar initiativ till ett utvecklings-
arbete inom EU-institutionema. Jämför också det arbete för att förbättra
kvaliteten i gemenskapslagstiftningen som redovisas i avsnitt 39.14.
När det gäller situationen inför det svenska ordförandeskapet i EU
föreslår utredaren att UD bör undersöka hur medlemsstater med
jämförbara språk hanterar mötesledning och dokumentffamställning
under sina ordförandeskap. Betänkandet remissbehandlades runt
årsskiftet 1998/99.
40.3 Svenskar i EU:s institutioner
Under de två första medlemskapsåren inriktades EU-rekryteringsarbetet
framför allt på chefsnivåerna: att säkra tjänsterna på områden som
regeringen prioriterar samt att söka kvalificerade svenska kandidater till
de högsta tjänsterna. I takt med att chefstjänsterna fylldes började
rekryteringsarbetet alltmer att inriktas på de övriga tjänstenivåerna.
Större vikt har kommit att läggas vid kontakt- och informations-
verksamhet samt olika former av stöd till svenska EU-tjänstemän.
Vid årsskiftet 1998/99 var ungefar 870 svenskar anställda i EU:s
institutioner. Av cirka 1 000 fasta tjänster som reserverats för svenska
medborgare till och med år 1999 var vid denna tidpunkt 777 tjänster
tillsatta, vilket innebär att drygt 90 procent av chefs- och
handläggartjänstema, cirka 80 procent av tolk- och översättartjänstema
samt cirka 70 procent av övriga tjänster nu är fyllda.
Spridningen av svenskar i EU-institutionema är tillfredsställande. Det
finns exempelvis svenskar på handläggamivå i samtliga generaldirektorat
i kommissionen. Chefstjänster har erhållits på alla av regeringen
prioriterade områden.
avsnitt 304 Kontrollera mot PDF
40.3.1 Ny inriktning från 1998 - ”Svenskar i EU-institutioner”
EU-rekryteringsarbetet drevs i projektform till och med 1997. De frågor
som handlagts inom projektet lades därefter in i EU-sekretariatet med
benämningen ”Svenskar i EU-institutioner”. Från början av 1999
handläggs frågorna vid den nybildade EU-enheten vid UD. Arbets-
området innefattar insatser för god basrekrytering, bevakning av
mellannivåerna, det vill säga EU-svenskamas karriärutveckling, högre
tjänster prioritering av områden samt kandidatfrågor, temporära tjänster,
297
nationella experter, praktiktjänstgöring, kontakt- och informations- Skr. 1998/99:60
verksamhet, bevakning av EU-institutionemas personalpolitik, upp-
följning och information.
Alla departement förutsätts delta i arbetet. För den centrala
samordningen svarar EU-enheten vid UD i samarbete med
representationen i Bryssel. Projektet Forum Europa ger även fortsatt visst
stöd i basrekryteringsarbetet.
Beslut som rör de högsta tjänsterna tas av regeringen, övriga beslut av
beredningsgruppen för EU-frågor. En referensgrupp med bred
representation från Regeringskansliet är knuten till arbetet.
40.3.2 Chefstjänster
På toppchefsnivå fylldes den svenska kvoten redan under 1995 och inga
förändringar har därefter skett. Under 1998 har en direktörstjänst - på
forskningsområdet - besatts med en svensk, vilket innebär att vi nu har
totalt 12 svenska direktörer i EU:s institutioner. Vi har hittills fatt 35
enhetschefstjänster, vilket motsvarar vår miniminivå. Ytterligare några
tjänster kan komma att tillföras Sverige under 1999.
40.3.3 Övriga fasta tjänster
På lägre handläggarnivå är antalet svenskar anställda i institutionerna i
princip tillfredsställande. Rekryteringen av seniorhandläggare går
betydligt långsammare. Detsamma gäller finska och österrikiska
medborgare. Ytterligare ett femtiotal tolkar och översättare behöver
rekryteras. Största luckorna finns i kategorierna handläggarassistenter,
sekreterare och teknisk personal. Från svensk sida har det framförts att vi
förväntar oss aktiva åtgärder för att påskynda rekryteringen.
Institutionerna uppger att man gjort ansträngningar att rekrytera svenskar,
men att många kandidater som klarat uttagningsproven tackat nej till
erbjudande om tjänst. Kommissionen har samtyckt till att arrangera
ytterligare prov riktade till svenska seniorhandläggare och svensktalande
sekreterare i början av 1999 för att utöka rekryteringsbasen.
40.3.4 Temporärt anställda och nationella experter
Temporära tjänster finansieras fullt ut av EU-institutionema, medan
ekonomiska åtaganden för nationella experter delas mellan den nationella
avsnitt 305 Kontrollera mot PDF
arbetsgivaren och EU-institutionen. De tidsbegränsade tjänsterna kan
utnyttjas för växeltjänstgöring mellan den nationella administrationen
och EU-institutionema. De utgör ett viktigt komplement till de fasta
tjänsterna till vilka tjänstemän rekryteras för en livstidskarriär. Vid
årsskiftet 1998/99 tjänstgjorde 93 svenskar på temporära kontrakt och 42
var placerade som nationella experter.
298
40.3.5 Fördelningen mellan kvinnor och män
Skr. 1998/99:60
I gruppen fast anställda svenskar är fördelningen bland
• chefer: 17 kvinnor och 34 män,
• handläggare: 66 kvinnor och 103 män,
• tolkar/översättare: 149 kvinnor och 84 män,
• övriga kategorier: 273 kvinnor och 50 män.
Regeringens inflytande över tjänstetillsättningarna inskränker sig till
totalt 17 tjänster på toppchefs- och direktörsnivå. Av dessa är 8 tillsatta
med kvinnor och 9 med män. Av de temporärt anställda är 52 kvinnor
och 41 män, och i gruppen nationella experter är 23 kvinnor och 19 män.
40.3.6 Kontakt- och informationsverksamhet
I syfte att etablera och upprätthålla kontakt med svenska EU-tjänstemän
har representationen i Bryssel i samarbete med Regeringskansliet under
det gångna året fortsatt att arrangera möten och seminarier för EU-
svenskar. Nätverksbyggande på olika områden mellan Regeringskansliets
tjänstemän och svenskar i EU:s institutioner har blivit mer aktivt. UD har
dessutom fortsatt att regelbundet sända aktuell information som rör
Sverige och EU till samtliga EU-svenskar.
299
Bilaga 1: Viktigare förordningar, direktiv och beslut skr ’ 1998/99:60
antagna av rådet under 1998
EGT-nummer
datum
förordning/direktiv/beslut
dep
EGT L 77, 14.3.98,
s. 36
16-02-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG om
underlättande av stadigvarande utövande av
advokatyrket i en annan medlemsstat än den i
vilken auktorisationen erhölls
Ju
EGT L 213, 30.7.98,
s. 13
06-07-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG
om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar
Ju
EGT L 289, 28.10.98,
s. 28
13-10-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG
om mönsterskydd
Ju
EGTL 85, 20.3.98,
s. 1
16-03-98
Rådets förordning nr (EG) 622/98 om stöd till
ansökarstatema inom ramen för föranslutnings-
strategin och särskilt om upprättande av
anslutningspartnerskap.
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 1
30-03-98
Rådets beslut 98/259/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken Ungern
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 6
30-03-98
Rådets beslut 98/260/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken Polen
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 11
30-03-98
avsnitt 306 Kontrollera mot PDF
Rådets beslut 98/261/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Rumänien
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 16
30-03-98
Rådets beslut 98/262/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Slovakiska
republiken
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 21
30-03-98
Rådets beslut 98/263/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken Lettland
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 26
30-03-98
Rådets beslut 98/264/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken Estland
UD
EGTL 121,23.4.98,
s. 31
30-03-98
Rådets beslut 98/265/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken Litauen
UD
EGTL 121,23.4.98,
s.36
30-03-98
Rådets beslut 98/266/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken
Bulgarien
UD
EGTL 121, 23.4.98,
s. 41
30-03-98
Rådets beslut 98/267/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Tjeckiska republiken
UD
300
Skr. 1998/99:60
EGTL 121,23.4.98,
s. 46
30-03-98
Rådets beslut 98/268/EG om principerna, de
mellanliggande målen och villkoren i
anslutningspartnerskapet med Republiken
Slovenien
UD
EGTL 139, 11.5.98,
s. 1
03-05-98
Rådets förordning (EG) nr 974/98 om införandet av
euron
Fi
EGTL 166, 11.6.98,
s. 45
19-05-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG
om slutlig avveckling i system för överföring av
betalningar och värdepapper.
Fi
EGTL 204, 21.7.98,
s. 13
22-06-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/31/EG
om ändring av rådets direktiv 93/6/EEG om
kapitalkrav för värdepappersföretag och
kreditinstitut.
Fi
EGTL 204, 21.7.98,
s. 26
22-06-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/32/EG
om ändring, som särskilt gäller panträtt i fast
egendom, av rådets direktiv 89/647/EEG om
kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut.
Fi
EGTL 189,3.7.98,
s. 42
29-06-98
Rådets beslut 98/415/EG om nationella
myndigheters samråd med Europeiska
centralbanken rörande förslag till rättsregler.
Fi
EGTL204, 21.7.98,
s. 29
22-06-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG
om ändring av artikel 12 i rådets direktiv
77/780/EEG om rätten att starta och driva verksam-
het i kreditinstitut, artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och
bilagorna II och II till rådets direktiv 89/647/EEG
om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och
artikel 2 bilaga II till rådets direktiv 93/6/EEG om
kapitalkrav för värdepappersföretag och
kreditinstitut.
Fi
EGTL 330, 5.12.98,
s. 1
27-10-98
avsnitt 307 Kontrollera mot PDF
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG
om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i
en försäkringsgrupp.
Fi
EGTL 318, 27.11.98,
s. 1
23-11-98
Rådets förordning (EG) nr 2531/98 om Europeiska
centralbankens tillämpning av minimireserver.
Fi
EGTL 318, 27.11.98,
s. 4
23-11-98
Rådets förordning (EG) nr 2532/98 om Europesika
centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner.
Fi
EGTL 318, 27.11.98,
s. 8
23-11-98
Rådets förordning (EG) nr 2533/98 om Europesika
centralbankens insamling av statistiska uppgifter
Fi
EGTL 359, 31.12.98,
s. 1
31-12-98
Rådets förordning (EG) nr 2866/98 om
omräkningskursema mellan euron och valutorna för
de medlemsstater som inför euron.
Fi
301
Skr. 1998/99:60
EGTL 209, 25.7.98,
s. 1
29-06-98
Rådets förordning (EG) nr 1608/98 om ändring av
förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av
systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar
inom gemenskapen och förordning (EEG) nr
574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr
1408/71 i syfte att utvidga denna till att omfatta
särskilda system för offentlig anställda
S
EGT L 209, 25.7.98,
s. 46
29-06-98
Rådets direktiv 98/49/EG om skydd av
kompletterande pensionsrättigheter for anställda
och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen.
S
EGTL 345, 19.12.98,
s. 3
19-2-98
Rådets förordning (EG) nr 2743/98 om ändring av
förordning (EG) nr 297/95 om de avgifter som skall
betalas till den Europeiska läkemedlesmyndigheten
(EMEA)
S
EGTL 331, 7.12.98,
s.l
27-10-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG
om medicintekniska produkter för in vitro-
diagnostik
S
EGTL 77, 14.3.98,
s. 1
23-02-98
Europaparlamentets och rådets beslut nr 576/98/EG
om ändring av beslut nr 819/95/EG om
fastställande av gemenskapens åtgärdesprogram
Sokrates
U
EGTL 77, 13.3.98,
s. 33
27-02-98
Beslut nr 1/98 av associeringsrådet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Polen,
å andra sidan, om antagande av villkor för Polens
deltagande i gemenskapens program inom
utbildning, ungdomsfrågor och yrkespraktik
(98/199/EG)
U
EGTL 88,24.3.98,
s. 49
03-03-98
Beslut nr 1/98 av associeringsrådet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Slovakiska
republiken, å andra sidan, om antagandet av villkor
för Slovakiska republikens deltagande i
gemenskapens program inom utbildning,
ungdomsfrågor och yrkespraktik (98/233/EG)
u
EGTL 206, 23.7.98, s.
1
17-07-98
Rådets förordning (EG) nr 1572/98 om ändring av
förordning (EEG) nr 1360/90 om inrättandet av en
europeisk yrkesutbildningsstiftelse
u
avsnitt 308 Kontrollera mot PDF
EGTL 307, 17.11.98,
s. 19
29-10-98
Beslut nr 3/98 av associeringsrådet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken
Estland, å andra sidan, om antagandet av villkor for
Republiken Estlands deltagande i gemenskapens
program inom utbildning, ungdomsfrågor och
yrkespraktik (98/643/EG)
u
302
Skr. 1998/99:60
EGTL 307, 17.11.98,
s. 15
17-11-98
Beslut nr 2/98 av associeringsrådet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken
Litauen, å andra sidan, om antagandet av villkor for
Republiken Litauens deltagande i gemenskapens
program inom utbildning, ungdomsfrågor och
yrkespraktik (98/642/EG)
U
EGTL 313, 21.11.98,
s. 17
27-10-98
Beslut nr 2/98 av associeringsrådet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken
Lettland, å andra sidan, om antagandet av villkor
för Republiken Lettlands deltagande i
gemenskapens program inom utbildning,
ungdomsfrågor och yrkespraktik (98/654/EG)
U
EGTL 52, 21.2.98,
s. 8
16-02-98
Rådets förordning (EG) nr 411/9 8/EG om
tilläggsnormer avseende skydd av djur vilka skall
tillämpas på vägfordon som används för
djurtransporter som överskrider åtta timmar
Jo
EGTL 113, 15.4.98,
s. 32
16-03-98
Rådets beslut 98/256/EG om nödåtgärder vad
beträffar skydd mot bovin spongiform encefalopati,
som ändrar beslut 94/474/EG och upphäver beslut
96/239/EG
Jo
EGTL 122, 24.4.98,
s. 59
23-04-98
Kommissionens beslut 98/272/EG om
epidemiologisk övervakning av transmissibel
spongiform encefalopati och om ändring av beslut
94/474/EG
Jo
EGTL 221, 8.8.98,
s. 23
20-06-98
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalie-
produktionens djur
Jo
EGTL 210, 28.7.98,
s. 28
20-06-98
Rådets förordning (EG) nr 1637/98 om ändring av
förordning (EEG) nr 404/93 om den gemensamma
organisationen av marknaden för bananer
Jo
EGTL 210, 28.7.98,
s. 3
20-06-98
Rådets förordning (EG) nr 1624/98 om ändring av
förordning (EEG) nr 1765/92 om upprättande av ett
stödsystem för producenter av vissa
jordbruksgrödor
Jo
EGTL 212, 30.7.98,
s. 23
29-07-98
Kommissionens förordning (EG) nr 1678/98 om
ändring av förordning (EEG) nr 3887/92 om
fastställande av tillämpningsföreskrifter för det
integrerade administrations- och kontrollsystemet
för vissa av gemenskapens stödsystem
Jo
EGTL 261, 24.9.98,
s. 10
07-09-98
Kommissionens direktiv 98/67/EG om ändring av
direktiv 80/511/EEG, 82/457/EEG, 91/357/EEG
och rådets direktiv 96/25/EG samt om upphävande
av direktiv 92/87/EEG
Jo
303
Skr. 1998/99:60
EGTL 293, 31.10.98,
s. 32
28-10-98
Kommissionens förordning (EG) nr 2362/98 om
avsnitt 309 Kontrollera mot PDF
tillämpningsföreskrifter till rådets förordning
(EEG) nr 404/93 rörande ordningen för import av
bananer till gemenskapen
Jo
EGTL 330, 5.12.98,
s. 32
03-11-98
Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på
dricksvatten
Jo
EGTL 318, 27.11.98,
s. 23
26-11-98
Kommissionens förordning (EG) nr 2536/98 om
ändring av förordning (EEG) nr 920/89 om
fastställande av kvalitetsnormer för morötter,
citrusfrukt, äpplen och päron
Jo
EGTL 25, 1.2.1999,
s. 1
14-12-98
Rådet direktiv 98/95/EG om ändring angående
konsolideringen av den inre marknaden, genetiskt
modifierade växtsorter samt växtgenetiska resurser,
av direktiven 66/400/EEG, 66/401/EEG,
66/402/EEG, 66/403/EEG, 69/208/EEG,
70/457/EEG och 70/458/EEG om saluföring av
betutsäde, utsäde av foderväxter, utsäde av stråsäd,
utsädespotatis, utsäde av olje- och spånadsväxter
och utsäde av köksväxter samt om den
gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter
Jo
EGTL 25, 1.2.1999,
s. 27
14-12-98
Rådets direktiv 98/96/EG om ändring av bland
annat icke-officiella faltinspektioner enligt
direktiven 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG,
66/403/EEG, 69/208/EEG, 70/457/EEG och
70/458/EEG om saluföring av betutsäde, utsäde av
foderväxter, utsäde av stråsäd, utsädespotatis,
utsäde av olje- och spånadsväxter och utsäde av
köksväxter samt om den gemensamma sortlistan för
arter av lantbruksväxter
Jo
EGTL 18,23. 1.1999,
s. 60
22-12-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/97/EG
om ändring av direktiv 76/116/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
gödselmedel, vad beträffar utsläppande på
marknaden i Österrike, Finland och Sverige av
gödselmedel som innehåller kadmium
Jo
EGTL 18, 23.1.1999,
s. 60
22-12-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/97/EG
om ändring av direktiv 76/116/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
gödselmedel, vad beträffar utsläppande på
marknaden i Österrike, Finland och Sverige av
gödselmedel som innehåller kadmium
Jo
EGT L 142, 14.5.98,
s. 1
07-05-98
Rådets förordning (EG) nr 994/98 om
tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget
om upprättandet av Europeiska gemenskapen på
vissa slag av övergripande statligt stöd
N
304
Skr. 1998/99:60
EGTL 204, 21.7.98,
s. 1
11-05-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG
om gemensamma regler for den inre marknaden för
naturgas
N
EGTL 159, 3.6.98,
s. 53
11-05-98
Rådets beslut 98/352/EG om ett flerårigt program
för främjande av fömybara energikällor i
gemenskapen
N
EGTL204, 21.8.98
22-06-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG
om ett informationsförfarande beträffande tekniska
standarder och föreskrifter
N
EGTL 207, 23.7.98
avsnitt 310 Kontrollera mot PDF
22-06-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om maskiner
N
EGTL 202, 18.7.98,
s. 1
29-06-98
Rådets förordning (EG) nr 1540/98 om fastställande
av nya regler för stöd till varvsindustrin
N
EGTL217, 5.8.98
20-07-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG
om ändring av direktiv 98/34/EG om ett
informationsförfarande beträffande tekniska
standarder och föreskrifter
N
EGTL 7, 13.1.99,
s. 16
14-12-98
Rådets beslut av den 14 december 1998 om att anta
ett flerårigt ramprogram för insatser inom
energisektorn (1998-2002) och därmed
sammanhörande åtgärder (1999/21/EEG, Euratom)
N
EGTL 358, 31.12.98,
s. 100
14-12-98
Rådets direktiv 98/93/EG om ändring av direktiv
68/414/EEG om en skyldighet för medlemsstaterna
i EEG att hålla minimilager av råolja och /eller
petroleumprodukter
N
EGT L 74, 12.3.98,
s. 1
12-02-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/13/EG
om teleterminalutrustning och
jordstationsutrustning för satellitkommunikation,
inklusive ömsesidigt erkännande av utrustningarnas
överensstämmelse
K
EGTL 101, 1.4.98,
s. 24
26-02-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/10/EG
om tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för
taltelefoni och samhällsomfattande tjänster för
telekommunikation i en konkurrensutsatt miljö
K
EGTL 19, 24.1.98,
s.35
23-01-98
Kommissionens förordning (EG) nr 179/98 om
ändring av rådets förordning (EG) nr 3051/95 om
säkerhetsorganisation för roll-on/roll-off-
passagerarfartyg (ro-ro-fartyg)
K
EGTL 144, 15.5.98,
s. 1
17-03-98
Rådets direktiv 98/18/EG om
säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för
passagerarfartyg
K
305
Skr. 1998/99:60
EGTL 107, 7.4.98,
s. 4
30-03-98
Rådets direktiv 98/20/EG om ändring av direktiv
92/14/EEG om begränsningar i utnyttjandet av
flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 2 i
bilaga 16 till konventionen om internationell civil
luftfart, andra upplagan (1988)
K
EGTL 172, 17.6.98,
s. 1
25-05-98
Rådets direktiv 98/35/EG om ändring av direktiv
94/58/EG om minimikrav på utbildning for sjöfolk
K
EGTL 194, 10.7.98,
s. 15
18-06-98
Rådets beslut om ett avtal mellan Europeiska
gemenskapen, Europeiska rymdorganisationen och
Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet om
ett europeiskt bidrag till inrättandet av ett globalt
system för satellitnavigering (GNSS) (98/434/EG)
K
EGTL 74, 12.3.98
12-02-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/13/EG
om teleterminalutrustning och
jordstationsutrustning for satellitkommunikation,
inklusive ömsesidigt erkännande av utrustningarnas
överensstämmelse
K
EGTL 268, 3.10.98,
s.37
24-09-98
avsnitt 311 Kontrollera mot PDF
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/61/EG
om ändring av direktiv 97/33/EG med avseende på
nummerportabilitet mellan operatörer och förval av
nätoperatörer
K
EGTL 188,2.7.98,
s. 35
18-06-98
Rådets direktiv nr 98/41/EG om registrering av
personer som färdas ombord på passagerarfartyg
som ankommer till eller avgår från hamnar i
gemenskapens medlemsstater
K
EGTL215, 1.8.98, s.
65
17-07-98
Rådets direktiv 98/55/EG om ändring av direktiv
93/75/EEG om minimikrav för fartyg som anlöper
eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt
eller förorenande gods
K
EGTL 268, 3.10.98, s.
37
24-09-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/61/EG
om ändring av direktiv 97/33/EG med avseende på
nummerportabilitet mellan operatörer och förval av
nätoperatörer
K
EGTL 274, 9.10.98,
s.l
24-09-98
Rådets förordning (EG) nr 2135/98 om ändring av
förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid
vägtransporter och direktiv 88/599/EEG om
enhetligt förfarande vid kontroll av förordningarna
(EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85
K
EGTL 277, 14.10.98,
s. 17
01-10-98
Rådets direktiv 98/76/EG om ändring av direktiv
96/26/EG om rätt att yrkesmässigt bedriva person-
och godstransporter på väg och om ömsesidigt
erkännande av utbildnings-, examens- och andra
behörighetsbevis för att främja ett effektivt
utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt
på området för nationella och internationella
transporter
K
Skr. 1998/99:60
EGTL 277, 14.10.98,
s.l
01-10-98
Rådets förordning (EG) nr 2196/98 om beviljande
av ekonomiskt stöd från gemenskapen till
nyskapande åtgärder för att främja kombinerade
transporter
K
EGTL 299, 10.11.98,
s.l
03-11-98
Rådets förordning (EG) nr 2411/98 om erkännande
vad gäller trafik inom gemenskapen av
nationalitetsmärke för den medlemsstat i vilken
motorfordon och släpvagnar till motorfordon är
registrerade
K
EGTL 201, 17.7.98,
s. 88
29-06-98
Direktiv 98/50/EG om ändring av direktiv
77/187/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter
vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar
av verksamheter.
A
EGT L 166, 11.6.98,
s. 51
19-05-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG
om forbudsföreläggande för att skydda
konsumenternas intressen
In
EGTL 214, 31.7.98,
s. 1
20-07-98
Europaparlamentets och rådets beslut nr
1686/98/EG om att inrätta gemenskapens
handlingsprogram "Europeisk volontärtjänst för
ungdomar"
In
EGT L 123, 24.4.98, s.
1
16-02-98
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om
utsläppande av biocidprodukter på marknaden
M
EGTL 350, 28.12.98,
s. 1
13-10-98
avsnitt 312 Kontrollera mot PDF
Europaparlamentets och rådets dirketiv 98/69/EG
om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från
motorfordon och om ändring av rådets direktiv
70/220/EEG
M
307
Bilaga 2: Viktigare rekommendationer, yttranden och
meddelanden under 1998
Skr. 1998/99:60
EGT/beteckning
datum
rekommendation/yttrande/meddelande
dep
KOM(1998) 124
slutlig
04-03-98
Europeisk strategi för Turkiet. Inledande konkreta
förslag från kommissionen.
UD
KOM(1998) 147
slutlig
04-03-98
Rapport från kommissionen om utvecklingen av
förbindelserna med Turkiet sedan tullunionens
ikraftträdande.
UD
KOM(1998) 600
slutlig
21-10-98
Förslag till rådets förordning (EG) om
genomförandet av åtgärder för att förstärka
tullunionen mellan EG och Turkiet.
Förslag till rådets förordning (EG) om
genomförandet av åtgärder för att stödja Turkiets
ekonomiska och sociala utveckling.
UD
EGTL 270, 7.10.98,
s. 56
24-09-98
Rådets rekommendation om europeiskt samarbete
om kvalitetssäkring i den högre utbildningen
(98/561/EG)
U
KOM(1998) 126
slutlig
25-03-98
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
om insatser mot betalningsförseningar vid
handelstransaktioner.
Ju
KOM(1998) 662
slutlig
30-10-98
Förslag från kommissionen om planering av
arbetstiden inom de sektorer och verksamheter som
inte omfattas av direktivets (93/104/EG av den 23
november 1993) tillämpningsområde.
A
KOM(1998) 259
slutlig
27-10-98
Meddelande från kommissionen om det sociala
handlingsprogrammet (1998-2000)
A
KOM(1998) 641
slutlig
20-11-98
Meddelande från kommissionen den 20 november
1998. ”Modernisering av de offentliga
arbetsförmedlingarna för genomförande av den
europeiska sysselsättningsstrategin.
A
KOM( 1998) 511
slutlig
02-12-98
Kommissionens halvtidsrapport om gemenskapens
program för att förbättra säkerhet, hygien och hälsa
i arbetet (1996-2000).
A
KOM(1998) 322
slutlig
02-12-98
Meddelande från kommissionen ”Anpassa och
främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå”
Ändring av beslut 70/532/EEG om inrättande av en
ständig kommitté för sysselsättningen i Europeiska
gemenskaperna.
A
KOM( 1998) 612
slutlig
02-12-98
Förslag till rådets direktiv om inrättande av en
allmän ram för information till och samråd med
arbetstagare i Europeiska gemenskapen.
A
KOM(1998) 167
slutlig
16-03-98
Rapport till rådet och Europaparlamentet om
harmoniseringskrav. Direktiv 96/92/EG om
gemensamma regler för den inre marknaden för el.
N
308
Skr. 1998/99:60
KOM(1998)212
slutlig
07-04-98
Rapport från kommissionen till rådet och
Europaparlamentet om avregleringen av
elmarknaderna.
N
KOM(1998) 246
slutlig
29-04-98
Meddelande från kommissionen -
avsnitt 313 Kontrollera mot PDF
Energieffektivisering i Europeiska gemenskapen -
inför en strategi for rationell energianvändning.
N
EGT C 198, 24.6.98,
s. 1
11-05-98
Rådets resolution om fömybara energikällor.
N
Ännu ej publicerat i
EGT
11-05-98
Rådets slutsatser om en gemenskapsstrategi för
klimatförändringar.
N
KOM(1998) 550
slutlig
30-09-98
”Att främja företagaranda och konkurrenskraft” -
Kommissionens svar på rapporten från BEST och
dess rekommendationer.
N
KOM(1998) 571
slutlig
14-10-98
Meddelande från kommissionen - Förstärkning av
miljöintegrering inom området för energipolitik.
N
EGT C 384, 10.12.98,
s. 3
11-11-98
Kommissionens meddelande om tillämpningen av
reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar
direkt beskattning av foretag.
N
EGT C 394, 17.12.98,
s. 1
13-11-98
Rådets resolution om energieffektivitet i den
Europeiska gemenskapen
N
Ännu ej publicerat i
EGT
13-11-98
Rådets rapport till Europeiska rådet om integration
av miljöfrågor och en hållbar utveckling inom det
energipolitiska området.
N
KOM(1998) 472
slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
om åtgärder mot utsläpp av gas-
och partikelformiga föroreningar från motorer
avsedda för jordbruks- eller
skogsbrukstraktorer och om ändring av rådets
direktiv 74/150/EEG
M
KOM( 1998) 398
slutlig
Förslag till rådets förordning (EG) om ämnen som
bryter ned ozonskiktet
M
KOM(1998) 46 slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om buller från utrustning som används utomhus
M
EGTL 73, 12.3.98
08-01-98
Kommissionens rekommendation om samtrafik på
en avreglerad Telekommunikationsmarknad (Del 1
- Prissättning vid samtrafik)
K
EGTL 141, 13.5.98
08-04-98
Kommissionens rekommendation om samtrafik på
en avreglerad Telekommunikationsmarknad (Del 2
- Särredovisning och kostnadsredovisning)
K
KOM(1998) 297
slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
om en gemensam ram för elektroniska signaturer
K
EGT C 343, 11.11.98
22-07-98
Rambestämmelser för stöd till utbildning.
U
309
Skr. 1998/99:60
EGTL 115, 17.4.98,
s. 31
30-03-98
Kommissionens rekommendation om principer som
skall tillämpas på de instanser som är ansvariga för
förfaranden för reglering av konsumenttvister
utanför domstol
In
Ännu ej publicerat i
EGT
15-12-98
Rådets resolution om ungas medbestämmande
In
Ännu ej publicerat i
EGT
Rådets resolution om bruksanvisningar för tekniska
konsumentvaror
In
EGTL 167, 12.6.98,
s. 25
04-06-98
Rådets rekommendation om parkeringstillstånd för
personer med funktionshinder
S
EGTL 203, 21.7.98
29-06-98
avsnitt 314 Kontrollera mot PDF
Rådets rekommendation om blod- och
plasmagivares lämplighet och screening av donerat
blod inom Europeiska gemenskapen
S
KOM(1998) 588
slutlig
25-11-98
Kommissionens meddelande om den
inremarknaden för läkemedel
s
310
Skr. 1998/99:60
Bilaga 3: Svenska mål i EG-domstolen och
forstainstansrätten 1998
I det följande redovisas först domar som har meddelats av EG-domstolen
under år 1998 i sådana mål enligt artikel 177 i EG-fördraget där svenska
domstolar har begärt förhandsavgörande. Därefter redovisas en dom i ett
mål där den svenska regeringen har intervenerat.
Vidare redovisas mål, där svenska domstolar under år 1998 har begärt
förhandsavgörande från EG-domstolen. Andra mål om förhands-
avgöranden redovisas inte, även om regeringen har yttrat sig i målen.
Slutligen redovisas de mål i EG-domstolen eller förstainstansrätten, i
vilka Sverige har väckt talan eller intervenerat.
Domar i svenska mål enligt artikel 177
Dom den 17 mars 1998 i mål C-387/96från Svea hovrätt
Målet gällde frågan huruvida kravet att medföra tjänstgöringslista för
bussförare, enligt rådets förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering
av viss social lagstiftning om vägtransporter, gäller för ett sådant buss-
företag som SL Buss AB. Vidare gällde det vilken omfattning en sådan
tjänstgöringslista skall ha.
EG-domstolens dom innebär att kravet gäller även ett sådant företag
som SL Buss AB och att det inte är tillräckligt att tjänstgöringslistan
omfattar endast den dag som kontrollen sker.
Dom den 28 april 1998 i mål C-l 18/96 från Länsrätten i Dalarnas län
Målet gällde frågan huruvida de svenska reglerna om beskattning av
premier på vissa kapitalförsäkringar som har meddelats i en utomlands
bedriven försäkringsrörelse är förenliga med bl.a. reglerna om fri
rörlighet för tjänster och för kapital (artiklarna 6, 59, 60, 73b och 73d i
EG-fördraget).
Domstolen uttalade i sin dom att artikel 59 i EG-fördraget om fri
rörlighet för tjänster utgör hinder för tillämpningen av en sådan
lagstiftning om beskattningen av kapitalförsäkringar som den svenska.
Dom den 11 juni 1998 i mål C-275/96 från Kammarrätten i Sundsvall
Målet gällde frågan huruvida en svensk regel, som innebär att en utländsk
medborgare förlorar rätten till föräldrapenning om han eller hon flyttar
från Sverige, är förenlig med EG-rätten.
Domstolen uttalade i sin dom att en medlemsstat kan upprätthålla
regler som innebär att en person, som helt har upphört att vara
yrkesverksam i den medlemsstaten, förlorar rätten till fortsatt utbetalning
311
av familjeförmåner, om han eller hon har bosatt sig i en annan Skr. 1998/99:60
medlemsstat.
avsnitt 315 Kontrollera mot PDF
Dom den 12 november 1998 i mål C-134/97 från Skatt er ätt snämnden
Målet gällde frågan huruvida undantag för överlåtelse av filmrättigheter
från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) är förenligt med
rådets direktiv 77/388/EEG (sjätte mervärdesskattedirektivet). I målet
aktualiserades också frågan vilka organ som utgör en ”domstol” enligt
artikel 177 i EG-fördraget.
Domstolen konstaterade att Skatterättsnämnden inte kan anses utöva
dömande verksamhet på det sätt som krävs för att den skall kunna begära
förhandsavgörande enligt artikel 177 i EG-fördraget. Domstolen ansåg
sig därför sakna behörighet att svara på de frågor som Skatterätts-
nämnden hade ställt.
Dom den 19 november 1998 i mål C-162/97 från Helsingborgs tingsrätt.
Målet gällde dels frågan om EG-rätten tillåter nationella krav på tillstånd
för semineringsverksamhet, dels om det svenska förbudet mot avel med
nötkreatur som har anlag för muskelhypertrofi är förenligt med rådets
direktiv 87/328/EEG och artikel 30 i EG-fördraget.
Domstolen tog i sin dom ställning till den första frågan och uttalade att
EG-rätten utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka det är
förbjudet eller krävs tillstånd för användning inom medlemsstatens
territorium av sperma från tjurar av rasen Belgisk blå och vit boskap då
dessa djur har godkänts för artificiell insemination i en annan medlems-
stat, efter prövningar som utförts enligt kommissionens beslut
86/130/EEG.
Dom i mål där Sverige har intervenerat
Dom av forstainstansrätten den 17 juni 1998 i mål T-l 74/95 Tidningen
Journalisten mot rådet
Målet gällde rådets beslut att inte lämna ut vissa handlingar rörande den
europeiska polisbyrån (Europol) till Tidningen Journalisten. Tidningen
hade yrkat att rådets beslut skulle ogiltigförklaras. Sverige, liksom
Danmark och Nederländerna, hade intervenerat till stöd för Tidningen
Journalisten medan Frankrike och Storbritannien hade intervenerat till
stöd för rådet.
Forstainstansrätten slog i domen fast att rådets beslut inte uppfyllde
kraven på motivering i artikel 190 i EG-fördraget och ogiltigförklarade
på denna grund rådets beslut.
312
Mål där svenska domstolar m.fl. har begärt förhandsavgörande Skr. 1998/99:60
under år 1998
Mål C-200/98 från Regeringsrätten
Målet gäller frågan huruvida en regel i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt rörande de skattemässiga effekterna av koncernbidrag
strider mot gemenskapsrätten, och då särskilt reglerna om etableringsrätt
och fri rörlighet för kapital (artikel 52 jämförd med artikel 58 samt
artiklarna 73 b och d i EG-fördraget). Den svenska regeringen har inte
yttrat sig skriftligen i målet.
avsnitt 316 Kontrollera mot PDF
Mål C-223/98 från Kammarrätten i Stockholm
Målet gäller huruvida vissa regler i sekretesslagen (1980:100) strider mot
förordningen (EG) nr 3295/94 om åtgärder for att förhindra övergång till
fri omsättning, export, återexport eller hänförande till ett suspensivt
arrangemang av varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor. Den
svenska regeringen har inte yttrat sig skriftligen i målet.
Mål C-236/98 från Arbetsdomstolen
Målet gäller frågan huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värde
av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen enligt
artikel 119 i EG-fördraget och rådets direktiv 75/117/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen
om lika lön för kvinnor och män. Den svenska regeringen har inte yttrat
sig skriftligen i målet.
Mål C-405/98 från Stockholms tingsrätt
Målet gäller frågan om bestämmelsen i alkoholreklamlagen om ett
generellt förbud mot alkoholreklam strider mot reglerna om fri rörlighet
för varor och tjänster (artiklarna 30 och 59 i EG-fördraget). Frågan är
vidare om ett sådant förbud kan anses befogat och proportionellt för att
skydda människors hälsa och liv. Målet vid EG-domstolen har förklarats
vilande på grund av att tingsrättens beslut att begära förhandsavgörande
har överklagats.
Mål C-407/98 från Överklagandenämnden för högskolan
Målet gäller frågan om det är förenligt med rådets direktiv 76/207
rörande likabehandling inom arbetslivet att tillämpa vissa regler om s.k.
positiv särbehandling vid tjänstetillsättningar vid universitet och
högskolor.
313
Mål där Sverige har väckt talan
Skr. 1998/99:60
Mål C-l 00/98; Sverige mot rådet
Sverige har i målet yrkat att EG-domstolen med stöd av artikel 173 i EG-
fördraget ogiltigförklarar rådets förordning (EG) nr 45/98 rörande
fördelning av fiske för år 1998, i den del förordningen avser fördelning
av fangstmängder torsk i Östersjön. Grunden är att förordningen i denna
del strider mot den svenska anslutningsakten.
Sverige har tidigare väckt talan om ogiltigförklaring av motsvarande
förordning för år 1997. Det nya målet har vilandeförklarats i avvaktan på
att 1997 års mål avgörs. Muntlig förhandling i det första målet hölls den
1 december 1998.
Mål där Sverige har intervenerat
Mål T-610/97 i forstainstansrätten; Hanne Norup Carlsen m.fl. mot rådet
Målet gäller ogiltigförklaring av ett beslut av rådet att inte lämna ut vissa
handlingar. Sverige har begärt att fa intervenera till stöd för Hanne Norup
Carlsens talan.
Mål T-14/98 i forstainstansrätten; Heidi Hautala mot rådet
Målet gäller ogiltigförklaring av ett beslut av rådet om att inte lämna ut
avsnitt 317 Kontrollera mot PDF
en viss handling. Sverige har intervenerat till stöd för Heidi Hautalas
talan.
314
Skr. 1998/99:60
Bilaga 4: Viktiga domar meddelade av EG-domstolen
under 1998
Fri rörlighet för varor
C-212/96; Paul Chevassus-March ./. Conseil regional de la Réunion,
dom 19 februari 1998. Förhandsavgörande - Sjötull - Beskattnings-
system i de franska utomeuropeiska departementen - Beslut 89/688/EEG
- Avgifter med motsvarande verkan som en tull - Interna skatter eller
avgifter
C-200/96; Metronome Musik GmbH ./. Music Point Hokamp GmbH,
dom 28 april 1998. Förhandsavgörande - Upphovsrätt och närstående
rättigheter - Rätt till uthyrning och utlåning - Giltigheten av direktiv
92/100/EEG
C-284/95; Safety Hi-Tech Srl ./. S. & T. Srl, dom 14 juli 1998.
Förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 3093/94 - Åtgärder till skydd
för ozonskiktet - Begränsningar i användningen av klorfluorkolväten och
haloner - Giltighet
C-341/95; Gianni Bettati ./. Safety Hi-Tech Srl, dom 14 juli 1998.
Förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 3093/94 - Åtgärder till skydd
för ozonskiktet - begränsningar i användningen av klorfluorkolväten och
haloner - Giltighet
C-61/97; Föreningen av danske Videogramdistributörer ./. Laserdisken,
dom 22 september 1998. Förhandsavgörande - Upphovsrätt och när-
stående rättigheter - Uthyrning av laserskivor
Fri rörlighet för personer
C—160/96 Manfred Molenaar, Barbara Fath-Molenaar ./. Allgemeine
Ortskrankenkasse Baden-Wurttemberg, dom 5 mars 1998. Förhands-
avgörande - Fri rörlighet för arbetstagare - Förmåner avsedda att täcka
risken för vårdbehov
C-120/95 Nicolas Decker ./. Caisse de maladie des empoloyés privés,
dom 28 april 1998. Förhandsavgörande — Fri rörlighet för varor —
Artiklarna 30 och 36 i EG-fördraget - Ersättning för sjukvårdskostnader
som har uppkommit i en annan medlemsstat - Förhandstillstånd från
behörig sjukkassa - Inköp av glasögon
C-l 18/96; Jessica Safir ./. Skattemyndigheten i Dalarnas län, tidigare
Skattemyndigheten i Kopparbergs län, dom 28 april 1998. Förhands-
315
avgörande - Frihet att tillhandahålla tjänster - Fri rörlighet för kapital - Skr. 1998/99:60
Beskattning av livförsäkringssparande - Lagstiftning i en medlemsstat
som inrättar olika beskattningssystem beroende på det tjänste-
producerande företagets etableringsort
C-85/96; Maria Martinez Sala ./. Freistaat Bayern, dom 12 maj 1998.
Förhandsavgörande Artiklarna 8a, 48 och 51 i EG-fördraget - Begreppet
"arbetstagare" — artikel 4 i förordning (EEG) nr 1408/71 - Vårdnads-
bidrag - Begreppet "familjeförmån" - Artikel 7.2 i förordning (EEG) nr
1612/68 - Begreppet "social förmån" - Krav på uppehållstillstånd eller
liknande tillstånd
avsnitt 318 Kontrollera mot PDF
C-336/96; Makarna Robert Gilly ./. directeur des services fiscaux du
Bas-Rhin, dom 12 maj 1998. Förhandsavgörande - Artiklarna 6, 48 och
220 i EG-fördraget - Skyldighet att likabehandla - Bilateralt avtal för
undvikande av dubbelbeskattning - Gränsarbetare
Frihet att tillhandahålla tjänster
C-410/96; André Ambry, dom 1 december 1998. Förhandsavgörande -
Frihet att tillhandahålla tjänster - Fri rörlighet för kapital - Ställande av
ekonomisk säkerhet - Huruvida den säkerhet som en resebyrå måste ha
för att bedriva sin verksamhet även kan ställas av ett kreditinstitut eller
försäkringsbolag etablerat i en annan medlemsstat.
Institutionell rätt
C-3 86/96 P; Société Dreyfus Cie ./. Europeiska gemenskapernas
kommission, dom 5 maj 1998. Biståndsaktion från gemenskapen till
staterna i före detta Sovjetunionen - Lån - Remburs - Talan om
ogiltigförklaring — Upptagande till sakprövning - Direkt inverkan
C-391/96 P; Compagnie Continentale (France) SA ./. Europeiska
gemenskapernas kommission, dom 5 maj 1998. Biståndsaktion från
gemenskapen till staterna i före detta Sovjetunionen - Lån - Remburs -
Talan om ogiltigförklaring - Upptagande till sakprövning - Direkt
inverkan
C-403/96 P; Glencore Ltd ./. Europeiska gemenskapernas kommission,
dom 5 maj 1998. Biståndsaktion från gemenskapen till staterna i före
detta Sovjetunionen - Lån - Remburs - Talan om ogiltigförklaring -
Upptagande till sakprövning - Direkt inverkan
C-404/96 P; Glencore Grain Ltd ./. Europeiska gemenskapernas
kommission, dom 5 maj 1998. Biståndsaktion från gemenskapen till
staterna i före detta Sovjetunionen - Lån - Remburs - Talan om
ogiltigförklaring — Upptagande till sakprövning - Direkt inverkan
316
Yttre förbindelser
Skr. 1998/99:60
C-122/95; Förbundsrepubliken Tyskland ./. Europeiska unionens råd,
dom 10 mars 1998. Ramavtal om bananer - GATT 1994 - Beslutet om
ingående
C-53/96; Hermés International ./. FHT Marketing Choice BV, dom 16
juni 1998. Förhandsavgörande - Avtalet om upprättande av
Världshandelsorgnisationen - TRIP:s-avtalet - Artikel 177 i fördraget -
Domstolens behörighet - Artikel 50 i TRIP:s-avtalet - Interimistiska
åtgärder
C-l 62/96; A. Racke GmbH & Co. ./. Hauptzollamt Mainz, dom 16 juni
1998. Förhandsavgörande - Samarbetsavtalet EEG-Jugoslavien -
Suspension av handelskoncessioner - Wienkonventionen om traktaträtten
- Clausula rebus sic stanibus
Handelspolitik
C-245/95; Europeiska gemenskapernas kommission ./. NTN Corporation
och Koyo Seiko Co. Ltd., Dom 10 februari 1998. Överklagande -
Dumpning - Kullager från Japan
Jordbruk
C—4/96; Northern Ireland Fish Producers' Organisation Ltd (NIFPO) och
avsnitt 319 Kontrollera mot PDF
Northern Ireland Fishermen's Federation ./. Department of Agriculture
for Northern Ireland, dom 19 februari 1998. Fiske - Haagpreferensen -
TAC - Torsk och vitling - Gemenskapslagstiftarens utrymme för
skönsmässig bedömning - Relativ stabilitet - Principerna om
proportionalitet och icke-diskriminering
Förenade målen C-364/95 och C-365/95; T. Port GmbH & Co. mot
Hauptzollamt Hamburg-Jonas, dom 10 mars 1998. Förhandsavgörande -
Bananer - Gemensam organisation av marknaden - Importordning -
Ramavtal om bananer - GATT - Artikel 234 i EG-fördraget
C-l57/96; The Queen ./. Ministry of Agriculture, Fisheries and Food,
Commissioners of Customs and Excise, ex parte: National Farmers'
Union m.fl., dom 5 maj 1998. Förhandsavgörande - Jordbruk -
Hälsovårdspolitik - Nödåtgärder mot bovin spongiform encefalopati -
sjukdom kallad "galna ko-sjukan"
C-180/96; Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland ./.
Europeiska gemenskapernas kommission, dom 5 maj 1998. Jordbruk -
Hälsovårdspolitik - Nödåtgärder mot bovin spongiform encefalopati -
sjukdom kallad "galna ko-sjukan"
317
C-132/95; Bent Jensen m.fl. ./. Landbrugsministeriet, EF-Direktoratet, Skr. 1998/99:60
dom 19 maj 1998. Förhandsavagörande - Gemenskapsrätt - Principer -
Avräkning av en medlemsstats fordringar från belopp som utbetalas med
stöd av gemenskapsrätten - Gemensam jordbrukspolitik - Förordning
(EEG) nr 176/92 - Stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.
Förenade målen C-129/97 och C-130/97; Yvon Chiciak och Fromagerie
Chiciak m.fl., dom 9 juni 1998. Förhandsavgörande - Rådets förordning
(EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska [beteckningar] och
ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel - Exklusiv
behörighet för kommissionen - Räckvidd av skyddet för beteckningar
som består av fler uttryck
Socialpolitik
C-249/96; Lisa Jacqueline Grant ./. South West Trains Ltd. Dom 17
februari 1998. Förhandsavgörande - Likabehandling av kvinnor och män
- Vägran att bevilja sambor av samma kön en reseförmån
C-l06/96; Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland ./.
Europeiska gemenskapernas kommission, dom 12 maj 1998.
Gemenskapens åtgärdsprogram mot social utslagning - Finansiering -
Rättslig grund
C-394/96; Mary Brown ./. Rentokil Ltd, dom 30 juni 1998.
Förhandsavgörande - Likabehandling av kvinnor och män - Uppsägning
av en gravid kvinna - Frånvaro på grund av sjukdom som förorsakats av
graviditet
C-l 85/97; Belinda Jane Coote ./. Granada Hospitality Ltd, dom 22
september 1998. Förhandsavgörande - Rådets direktiv 76/207/EEG - En
arbetsgivares vägran att tillhandahålla referenser för en uppsagd
arbetstagare
avsnitt 320 Kontrollera mot PDF
C-411/96; Margaret Boyle m.fl. ./. Equal Opportunities Commission,
dom 27 oktober 1998. Förhandsavgörande - Lika lön för och lika
behandling av kvinnor och män - Mammaledighet - Gravida kvinnors
rättigheter i fråga om sjukledighet, semester och pension
C-326/96; B.S. Levez mot T.H. Jennings (Harlow Pools) Ltd, dom 1
december 1998. Förhandsavgörande - Socialpolitik - Manliga och
kvinnliga arbetstagare - Lika lön - Artikel 119 i EG-fördraget - Direktiv
75/117/EEG - Sanktioner vid överträdelser av diskriminerings förbudet -
Utestående lön - Nationell lagstiftning som begränsar rätten till
utestående lön till de två år son föregår talans väckande - Likartade
inhemska åtgärder
318
Konkurrens
Skr. 1998/99:60
C-306/96 Javico International och Javico AG ./. Yves Saint Laurent
Partums SA (YSLP), dom 28 april 1998. Förhandsavgörande -
Konkurrens - Kosmetiska lyxprodukter - Selektivt distributionssystem -
Skyldighet att exportera till ett tredje land - Förbud mot återimport och
marknadsföring inom gemenskapen
C-70/97; Kruidvat BVBA ./. Europeiska gemenskapernas kommission,
dom 17 november 1998. Överklagande - Selektivt distributionssystem -
Kosmetiska lyxprodukter - Företag som berörs direkt och personligen
C-l 85/95 P; Baustahlgewebe GmbH mot Europeiska gemenskapernas
kommission; dom 17 december 1998. Överklagande - Upptagande till
sakprövning - Rättegångens varaktighet - Åtgärder för bevisupptagning
- Insyn i akten - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan -
Böter
Skatterätt
Förenade målen C-37/96 och C-38/96 Sodiprem SARL m.fl. och Roger
Albert SA ./. Direction générale des douanes, dom 30 april 1998.
Förhandsavgörande - Sjötull - Beskattningssystem i de franska
utomeuropeiska departementen - Beslut 89/688/EEG - Avgifter med
motsvarande verkan som en tull - Interna skatter eller avgifter
Bolagsrätt
C-367/96; Alexandros Kefalas m. fl. ./. Grekland m.fl., dom 12 maj
1998. Förhandsavgörande - Bolagsrätt - Aktiebolag i finansiella
svårigheter - Ökning av aktiekapitalet genom en administrativ åtgärd -
Missbruk av en rättighet som följer av en gemenskapsbestämmelse
C—191/95; Europeiska gemenskapernas kommission ./. Förbunds-
republiken Tyskland, dom 29 september 1998. Fördragsbrott - Motiverat
yttrande - Kollegialitetsprincipen - Bolagsrätt - Direktiv 68/151/EEG
och 78/660/EEG - Årsbokslut - Påföljder vid underlåtenhet att
offentliggöra årsbokslut
Miljö- och konsumentskydd
C—3/96; Europeiska gemenskapernas kommission ./. Konungariket
Nederländerna, dom 19 maj 1998. Bevarande av vilda fåglar - Särskilda
skyddsområden
319
Rättsliga och inrikes frågor
C-l70/96; Europeiska gemenskapernas kommission ./. Europeiska
avsnitt 321 Kontrollera mot PDF
unionens råd, dom 12 maj 1998. Rådets rättsakt - Gemensam åtgärd
avseende ett system för flygplatstransitering - Rättslig grund
C-360/96; Gemeente Amhem, Gemeente Rheden och BFI Holding BV,
dom 10 november 1998. Förhandsavgörande — Offentliga kontrakt
avseende tjänster — Begreppet upphandlande myndighet - Organ som
lyder under offentlig rätt
Gemenskapsrättsliga principer
C-231/96; Edilizia Industriale Siderurgica Srl (Edis) ./. Ministero delle
Finanze, dom 15 september 1998. Förhandsavgörande - Återkrav av
felaktigt inbetalda belopp - Nationella processuella tidsfrister
C-260/98; Ministero delle Finanze ./. Spac SpA, dom 15 september
1998. Förhandsavgörande - Återkrav av felaktigt inbetalda belopp -
Nationella processuella tidsfrister
Förenade målen C-279/96, C-280/96 och C-281/96; Ansaldo Energia
SpA ./. Amministrazione delle Finanze dello Stato m.fl., dom 15
september 1998. Förhandsavgörande - Återkrav av felaktigt inbetalda
belopp - Nationella processuella tidsfrister - Ränta
Förenade målen C—10/97 till C—22/97; Ministero delle finanze ./.
IN.CO.GE.'90 Srl m.fl., dom 22 oktober 1998. Förhandsavgörande -
Återkrav av belopp som har betalats utan grund - Bedömning av en
nationell avgift som är oförenlig med gemenskapsrätten
C-228/96; Aprile Srl, i likvidation ./. Amministrazione delle Finanze
dello Stato, dom 17 november 1998. Förhandsavgörande - Avgift med
motsvarande verkan - Återkrav av felaktigt inbetalda belopp -
Processuella frister i nationell rätt
C-274/96; Horst Otto Bickel, Ulrich Franz, dom 24 november 1998.
Förhandsavgörande - Fri rörlighet för personer - Likabehandling -
Regler om språk i brottmål
Tillnärmning av lagstiftning
C-263/95; Förbundsrepubliken Tyskland ./. Europeiska gemenskapernas
kommission, dom 10 februari 1998. Tillnärmning av lagstiftningar -
Byggprodukter - Ständiga byggkommittén
C-226/97; Johannes Martinus Lemmens, dom 16 juni 1998.
Förhandsavgörande - Direktiv 83/189/EEG - Informationsförfarande
Skr. 1998/99:60
320
beträffande tekniska standarder och föreskrifter - Direktivets direkta Skr. 1998/99:60
effekt
C-39/97; Canon Kabushiki Kaisha ./. Metro-Goldwyn-Mayer Inc., dom
29 september 1998. Förhandsavgörande - Varumärkesrätt - Risk för
förväxling - Likhet mellan varor eller tjänster
Konvention om domstols behörighet och verkställighet av
avgöranden
C-391/95; Van Uden Maritime BV, som idkar handel under namnet Van
Uden Africa Line ./. Kommanditgesellschaft in Firma Deco-Line m.fl.,
dom 17 november 1998. Förhandsavgörande - Brysselkonventionen -
Skiljeklausul - Provisorisk betalning - Begreppet interimistiska åtgärder
321
11 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
avsnitt 322 Kontrollera mot PDF
Bilaga 5: Viktigare internationella avtal ingångna
1998
Australien
Skr. 1998/99:60
Avtal om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av
överensstämmelse, intyg och märkning mellan Europeiska gemenskapen
och Australien
EGTL 229, 17.08.1998, s. 3
Nya Zeeland
Avtal om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av
överensstämmelse, intyg och märkning mellan Europeiska gemenskapen
och Nya Zeeland
EGTL229, 17.08.1998, s. 62
Kanada
Avtal om ömsesidigt erkännande i samband bedömning av
överensstämmelse, intyg och märkning mellan Europeiska gemenskapen
och Kanada
EGTL 280, 16.10.98
Kina
Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska
gemenskapen och Kina
Ukraina
Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Ukraina. Trädde i kraft den 1 mars 1998.
EGTL 49, 19.02.98
Moldavien
Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Moldavien. Trädde i kraft den 1 juli 1998.
EGTL 181,24.06.98
322
Bilaga 6: Den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken (GUSP): gemensamma
ståndpunkter och åtgärder samt uttalanden
Skr. 1998/99:60
Gemensamma ståndpunkter antagna under 1998
EGT-nummer
datum
ståndpunkt
dep
Afghanistan
EGT L 32,
6.2.98, s. 14
26-01-98
Gemensam ståndpunkt om Afghanistan, fastställd
på grundval av artikel J 2 i Fördraget om
Europeiska unionen (98/108/GUSP)
UD
Angola
EGTL 190,
4.7.98, s. 1
03-07-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om restriktiva åtgärder mot "Uniäo
Nacional para a Independéncia Total de Angola"
(UNITA) (98/425/GUSP)
UD
Burma
EGT L 32,
6.2.98, s. 13
26-01-98
Rådets beslut om ändring av den gemensamma
ståndpunkten 96/635/GUSP om Burma/Myanmar
(98/197/GUSP)
UD
EGTL 138
9.5.98, s. 5
27-04-98
Rådets beslut om ytterligare förlängning av
gemensam ståndpunkt 96/635/GUSP, om
Burma/Myanmar (98/303/GUSP)
UD
EGTL 291,
30.10.98, s. 1
26-10-98
Rådets beslut om ändring av gemensam ståndpunkt
96/635/GUSP om Burma/Myanmar (98/612/GUSP)
UD
Icke-spridning
EGT L 75,
12.3.98, s. 2
04-03-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om framsteg mot ett rättsligt bindande
protokoll för att stärka efterlevnaden av BTV-
konventionen om bakteriologiska (biologiska)
vapen och toxinvapen och intensifieringen av
arbetet i Ad Hoc-gruppen i detta syfte
(98/197/GUSP)
UD
EGTL 129,
30.4.98, s. 1
23-04-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
avsnitt 323 Kontrollera mot PDF
unionen rörande förberedelse av arbetet i den andra
förberedande kommittén inför 2000 års
utvärderingskonferens mellan parterna i Fördraget
om icke-spridning av kärnvapen (98/289/GUSP)
UD
323
Skr. 1998/99:60
Konfliktförebyggande
EGT L 290,
29.10.98, s. 1
26-10-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om Europeiska unionens bidrag till
främjande av icke-spridning och
förtroendeskapande i södra Asien (98/606/GUSP)
UD
Nigeria
EGT L 293,
31.10.98, s. 77
30-10-98
Gemensam ståndpunkt fastställd på grundval av
artikel J 2 i Fördraget om Europeiska unionen, om
Nigeria (98/614/GUSP)
UD
Rwanda
EGTL 108,
7.4.98, s. 1
30-03-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om Rwanda (98/252/GUSP)
UD
Sierra Leone
EGTL 187,
1.7.98, s. 1
29-06-98
Gemensam ståndpunkt av den 29 juni 1998
fastställd av rådet på grundval av artikel J 2 i
Fördraget om Europeiska unionen om Sierra Leone
(98/498/GUSP)
UD
Sydösteuropa
EGT L 302,
12.11.98, s. 1
09-11-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om processen for stabilitet och goda
grannförbindelser i Sydösteuropa (Royaumont)
(98/633/GUSP)
UD
Vitryssland
EGT L 195,
11.7.98, s. 1
09-07-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen, om Vitryssland (98/448/GUSP)
UD
Västra Balkan
EGT L 75,
12.3.98, s. 1
27-02-98
Rådets beslut om upphävande av den gemensamma
ståndpunkten 97/625/97 fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen (FEU) om restriktiva åtgärder mot
personer i Bosnien och Hercegovina som handlar i
strid mot fredsavtalen (98/196/GUSP)
UD
EGT L 95,
27.3.98, s. 1
19-03-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om restriktiva åtgärder mot
Förbundsrepubliken Jugoslavien (98/240/GUSP)
UD
EGTL 143,
14.5.98, s. 1
07-05-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om frysande av tillgångar som
Förbundsrepubliken Jugoslaviens och Serbiens
regeringar har utomlands (98/326/GUSP)
UD
324
Skr. 1998/99:60
EGTL 165,
10.6.98, s. 1
08-6-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
unionen om förbud mot nya investeringar i Serbien
(98/374/GUSP)
UD
EGTL 190,
4.7.98, s. 3
EGT L 239,
27.8.98, s. 16
29-6-98
Gemensam ståndpunkt fastställd av rådet på
grundval av artikel J 2 i Fördraget om Europeiska
avsnitt 324 Kontrollera mot PDF
unionen om förbud för lufttrafikföretag att flyga
mellan Förbundsrepubliken Jugoslavien och
Europeiska gemenskapen (98/426/GUSP), samt
rättelse avseende ändringen på svensk begäran från
ursprungliga "fraktplan" till "transportföretag"
UD
EGT L 225,
12.8.98, s. 1
10-8-98
Rådets beslut om ändring av gemensam ståndpunkt
96/184/GUSP fastställd av rådet på grundval av
artikel J 2 i Fördraget om Europeiska unionen, om
vapenexport till f.d. Jugoslavien (98/498/GUSP)
UD
EGT L 345,
19.12.98, s. 1
14-12-98
Gemensam ståndpunkt fastställd på grundval av
artikel J 2 i Fördraget om Europeiska unionen om
restriktiva åtgärder som skall vidtas mot personer
som agerar mot de oberoende medierna i Förbunds-
republiken Jugoslavien (98/725/GUSP)
UD
Gemensamma åtgärder antagna under 1998
EGT-nummer
datum
ståndpunkt
dep
Icke-spridning
EGT L 297,
6.11.98, s. 1
3-11-98
Rådets beslut avseende genomförandet av rådets
gemensamma åtgärd 97/288/GUSP om Europeiska
unionens bidrag till främjandet av insyn i kontrollen
av export av kämmaterialrelaterad export i syfte att
finansiera det andra NSG-seminariet om kontroll av
kämmaterialrelaterad export (98/623/GUSP)
UD
Mellanöstern
EGT L 290,
29.10.98, s.4
26-10-98
Rådets beslut om ändring av gemensam åtgärd
96/676/GUSP, beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om
utnämning av ett särskilt EU-sändebud för
fredsprocessen i Mellanöstern (98/608/GUSP)
UD
Nedrustning
EGT L 300,
11.11.98, s. 1
09-11-98
Rådets beslut antaget på grundval av artikel J 3 i
Fördraget om Europeiska unionen, om en särskild
unionsåtgärd när det gäller bistånd till minröjning
(98/627/GUSP)
UD
325
Skr. 1998/99:60
EGT L 300,
11.11.98, s. 2
09-11-98
Rådets beslut antaget på grundval av artikel J 4.2 i
Fördraget om Europeiska unionen, om
genomförandet av en särskild unionsåtgärd när det
gäller bistånd till minröjning (98/628/GUSP)
UD
EGT L 9,
15.1.1999, s. 1
17-12-98
Gemensamma åtgärd beslutad av rådet på grundval
av artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen
om Europeiska unionens bidrag för att bekämpa
destabiliserande anhopning och spridning av
handeldvapen och lätta vapen (99/34/GUSP)
UD
Stora sjöarna i Afrika
EGTL 187,
1.7.98, s. 3
29-06-98
Rådets beslut om förlängning av tillämpningen av
gemensam åtgärd 97/875/GUSP om stöd för den
demokratiska övergångsprocessen i Demokratiska
republiken Kongo (98/410/GUSP)
UD
EGTL 198,
15.7.98, s. 1
13-07-98
Rådets beslut om förlängning av tillämpningen av
den gemensamma åtgärden 96/250/GUSP, beslutad
av rådet på grundval av artikel J 3 i Fördraget om
Europeiska unionen i samband med utnämningen
avsnitt 325 Kontrollera mot PDF
av ett särskilt EU-sändebud för området kring de
afrikanska stora sjöarna (98/452/GUSP)
UD
Nigeria
EGTL 354
30.12.98, s.l
22-12-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen för
att stödja den demokratiska processen i Nigeria
(98/735/GUSP)
UD
Varor med dubbla användningsmråden (dual-use)
EGT L 32,
6.2.98, s. 1
26-01-98
Rådets beslut om att ändra beslut 94/942/GUSP om
den gemensamma åtgärd för kontroll av export av
varor med dubbla användningsområden som
antagits på grundval av artikel J.3 i Fördraget om
Europeiska unionen (98/106/GUSP)
UD
EGT L 92,
25.3.98, s. 1
EGT L 145,
15.5.98, s. 1
16-03-98
Rådets beslut om att ändra beslut 94/942/GUSP om
den gemensamma åtgärd för kontroll av export av
varor med dubbla användningsområden som
antagits på grundval av artikel J.3 i Fördraget om
Europeiska unionen (98/232/GUSP), samt rättelse
UD
Västra Balkan
EGT L 35,
9.2.98, s. 1
02-02-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen om
unionens stöd för fredsprocessen i Bosnien och
Hercegovina (98/117/GUSP)
UD
EGTL 138,
9.5.98, s. 1
30-04-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen till
stöd för Montenegros regering (98/301/GUSP)
UD
326
Skr. 1998/99:60
EGTL 138,
9.5.98, s. 1
30-04-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen om
stöd till valprocessen i Bosnien och Hercegovina
(98/302/GUSP)
UD
EGTL 165,
10.6.98, s. 2
08-06-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen om
utnämning av ett särskilt EU-sändebud för
Förbundsrepubliken Jugoslavien (98/375/GUSP)
UD
EGT L 263,
26.9.98, s. 1
22-09-98
Rådets beslut antaget på grundval av artikel J 4
paragraf 2 i Fördraget om Europeiska unionen om
en studie av förutsättningarna för den
internationella polisinsatsen (MAPE) till stöd för de
albanska myndigheterna (98/547/GUSP)
UD
EGT L 290,
29.10.98, s. 4
26-10-98
Rådets beslut om komplettering av den
gemensamma åtgärden 95/545/GUSP beslutad av
rådet på grundval av artikel J 3 i Fördraget om
Europeiska unionen om Europeiska unionens
deltagande i strukturerna för genomförande av
fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina
(98/607/GUSP)
UD
EGT L 308,
18.11.98, s. 1
13-11-98
Rådets beslut antaget på grundval av artikel J 4.2 i
Fördraget om Europeiska unionen om
övervakningen av situationen i Kosovo
(98/646/GUSP)
UD
EGT L 354,
30.12.98, s. 3
22-12-98
Gemensam åtgärd beslutad av rådet på grundval av
avsnitt 326 Kontrollera mot PDF
artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen om
ett kriminaltekniskt expertuppdrag i
Förbundsrepubliken Jugoslavien (98/736/GUSP)
UD
EGT L 354,
30.12.98, s. 4
22-12-98
Rådets beslut om förlängning av den gemensamma
åtgärden 95/545/GUSP om Europeiska unionens
deltagande i strukturerna för genomförande av
fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina och om
ändring av beslut 98/607/GUSP (98/737/GUSP)
UD
EGTL 358,
31.12.98, s. 1
28-12-98
Rådets beslut om förlängning av den gemensamma
åtgärden 98/375/GUSP om utnämning av ett
särskilt EU-sändebud för Förbundsrepubliken
Jugoslavien (98/741/GUSP)
UD
327
Skr. 1998/99:60
Uttalanden under 1998
Uttalande
Land/fråga
Åmne
Datum
001* ordf/EU
Kenya
Valresultatet
6.1.1998
002 ordf/EU
Burundi
Massakern på
civila i Rukaramu
7.1.1998
003 * ordf/EU
Kroatien
UNTAES mandat
i östra Slavonien
upphör
15.1.1998
004 ordf/EU
Turkiet
Refah-partiet
förbjuds
21.1.1998
005 ordf/EU
Republika
Srpska
Ny regering
19.1.1998
006 EU/ASS/
EFTA/EES
Afghanistan
EU:s
gemensamma
ståndpunkt
30.1.1998
007* EU
Zambia
Förlängning av
undantags-
tillståndet
30.1.1998
008 ordf/EU
Sri Lanka
Attentat mot
Tandtemplet
9.2.1998
009 ordf/EU
FYROM
Första mötet för
politisk dialog
EU-FYROM
13.2.1998
010* ordf/EU
Iran
Årsdagen av
fatwan mot
Salman Rushdie
16.2.1998
011 ordf/EU
Azerbajdzjan
Avskaffande av
dödsstraffet
19.2.1998
012 ordf/EU
Sierra Leone
Politiska läget
20.2.1998
013 ordf/EU
Cuba
Frisläppande av
fångar
24.2.1998
014 ordf/EU
Irak
Krisen
20.2.1998
015 ordf/EU
Albanien
Incidenter i
Shkoder
25.2.1998
016* ordf/EU
Kroatien
Presidentens tal
vid HDZ-
kongress
27.2.1998
017* ordf/EU
Vitryssland
Ungdomar
häktade
27.2.1998
018 ordf/EU
FRJ
Våldet i Kosovo
3.3.1998
019 ordf/EU
Irak
FN:s säkerhets-
rådsresolution
1154
3.3.1998
328
Skr. 1998/99:60
020 EU/ASS/
EFTA/EES
Protokoll för att
stärka efter-
levnaden av
BTV-
konventionen
Ansluter sig
till EU:s
gemensamma
ståndpunkt
6.3.1998
021 ordf/EU
Slovakien
Beslut av
premiärminister
Meciar
10.3.1998
022 ordf/EU
Bosnien-
Hercegovina
Skilj edom-stolens
beslut om Brcko
15.3.1998
023* ordf/EU
FRJ
Gemensam
ståndpunkt om
Kosovo
24.2.1998
024 ordf/EU
Nigeria
Påvens besök
20.3.1998
025 EU/ASS/
EFTA/EES
FRJ
Ansluter sig till
EU:s
gemensamma
ståndpunkt om
restriktiva
åtgärder
24.3.1998
026 ordf/EU
Estland
Avskaffande av
dödsstraffet
27.3.1998
027* ordf/EU
FRJ
Utbildnings-avtal
i Kosovo
27.3.1998
028 EU/ASS
FRJ
Ansluter sig till
allmänna rådets
slutsatser om
Kosovo den 31
mars
1.4.1998
029 EU/ASS/
EFTA/EES
Rwanda
Ansluter sig till
EU:s
avsnitt 327 Kontrollera mot PDF
gemensamma
ståndpunkt
8.4.1998
030 ordf/EU
Afghanistan
Politiska läget
16.4.1998
031 ordf/EU
Lettland
Medborgar-
skapsfrågor
17.4.1998
032 ordf/EU
Nigeria
Kommande val
24.4.1998
033* ordf/EU
Sudan
Den humanitära
krisen
1.5.1998
034 ordf/EU
Guatemala
Mordet på
biskop Gerardi
4.5.1998
035 ordf/EU
Nigeria
National-
församlingens
ledamöter utsedda
5.5.1998
036 ordf/EU
Mellanöstern
Samtalen i
London
7.5.1998
329
Skr. 1998/99:60
037* ordf/EU
Demokratiska
folkrepubliken
Korea
Ekonomiska
läget/teknisk
delegation
8.5.1998
038 EU/ASS/
EFTA/EES
FRJ
Ansluter sig till
EU:s gemen-
samma
ståndpunkt om
frysning av
tillgångar
11.5.1998
039 ordf/EU
Turkiet
Attentat mot M.
Birdal
13.5.1998
040* ordf/EU
Indonesien
Våldet
13.5.1998
041 EU/ASS/
FTA/EES
Burma
Ansluter sig till
EU:s
gemensamma
ståndpunkt
14.5.1998
042 ordf/EU
Etiopien/Eritrea
Militära
konfrontationer
15.5.1998
043 ordf/EU
Sierra Leone
Rebellernas illdåd
15.5.1998
044* ordf/EU
Niger
Våldet
045 ordf/EU
Rumänien
Ändring i
strafflagen
20.5.1998
046* ordf/EU
Nigeria
Mänskliga
rättigheter
27.5.1998
047
Pakistan
Kämprov-
sprängningar
048 ordf/EU
Mocambique
Kommunalval
29.5.1998
049* ordf/EU
Georgien/
Abkhazien
Våldi Gali-
området
2.6.1998
050 ordf/EU
BSEC
Toppmöte i
Ekonomsika
samarbetet i
Svartahavs-
området
4.6.1998
051 EU/ASS/
EFTA/EES
Illegal
vapenhandel
Avsikts-förklaring
om tillämpning av
programmet
11.6.1998
052 ASS/
EFTA/EES
Prov-
sprängningar i
Indien/Pakistan
Ansluter sig till
uttalande 047
15.6.1998
053* ordf/EU
Tadzjikistan
Samtal om partier
grundade på
religiösa principer
8.6.1998
054 ordf/EU
Guinea-Bissau
Militärens
kuppförsök
8.6.1998
330
Skr. 1998/99:60
055 ordf/EU
Lettland
Parlamentets
godkännande av
medborgarskaps-
lagen
9.6.1998
056 EU
FRJ/Kosovo
Strider och
Belgrads attityd
9.6.1998
057 EU/ASS/
EFTA/EES
FRJ
Associerade
ansluter sig till
uttalande 056
12.6.1998
058 EU/ASS/
EFTA/EES
FRJ
Ansluter sig till
EU:s
gemensamma
ståndpunkt om
förbud mot nya
investeringar
16.6.1998
059* ordf/EU
Burundi
Konstitutions-
akten, ett steg mot
fred
11.6.1998
060 EU/ASS/
EFTA/EES
Afrika
Ansluter sig till
gemensam
ståndpunkt om
mänskliga
rättigheter och
gott styrelse-skick
i Afrika
11.6.1998
061* ordf/EU
Nigeria
Läget efter
general Abachas
frånfälle
12.6.1998
062 Europeiska
rådet
FRJ/Kosovo
Våldet
15.6.1998
063* ordf/EU
Guinea-Bissau
Oklart läge
16.6.1998
064 ordf/EU
Vitryssland
Ambassad-
residenser i
Drozdy
20.6.1998
065* ordf/EU
Togo
Sammanräkning
av röster i
presidentvalet
24.6.1998
066 ordf/EU
avsnitt 328 Kontrollera mot PDF
Östra Timor
Besök av trojkan
24.6.1998
067* ordf/EU
Kambodja
Valen och
stöd till
genomförandet
25.6.1998
068 ordf/EU
Lettland
Medborgarskaps-
lagstiftning
25.6.1998
069* EU
Burundi
Fredssamtalen i
Arusha
26.6.1998
070 ordf/EU
Togo
Genomförandet
av presidentvalet
26.6.1998
Skr. 1998/99:60
071 ordf/EU
Angola
SRSG förolyckad
29.6.1998
072* ordf/EU
Algeriet
Gruppen av
eminenta personer
8.7.1998
073 ordf/EU
Guinea-Bissau
Respekt för den
humanitära rätten
8.7.1998
074 EU/ASS/
EFTA/EES
Vitryssland
Ansluter sig till
målen för den
gemensamma
ståndpunkten
13.7.1998
075 ordf/EU
Rwanda
Insats för
mänskliga
rättigheter
13.7.1998
076* ordf/EU
DR Kongo
FN:s under-
sökning av
kränkningar av
mänskliga
rättigheter
17.7.1998
077 ordf/EU
FRJ/Kosovo
Ökande våld
20.7.1998
078 ordf/EU
Internationella
brottsdomstolen
Avslutandet av
Rom-konferensen
22.7.1998
079 ordf/EU
Liberia/Sierra
Leone
Presidenternas
avtal i Abuja
22.7.1998
080 ordf/EU
Nigeria
Prgroam för
demokratisering
22.7.1998
081* ordf/EU
Afghanistan
Tvångsförflytt-
ning de icke-
statliga organi-
sationernas kontor
i Kabul
28.7.1998
082* ordf/EU
Guinea-Bissau
Överenskommelse
mellan regeringen
och militären
29.7.1998
083* ordf/EU
Kambodja
Valen
31.7.1998
084* ordf/EU
Burma
Daw Aung San
Suu Kyi:s
rörelsefrihet
31.7.1998
085* EU/ASS/
EFTA/EES
Uppförandekod
för vapenexport
Ansluter sig till
EU:s kriterier och
principer
3.8.1998
086* ordf/EU
Colombia
President Pastrana
Arango tillträder
7.8.1998
087* ordf/EU
DR Kongo
Politiska läget
11.8.1998
088* ordf/EU
Östra Timor/
Indonesien
Mötet i New York
4-5- augusti 1998
12.8.1998
089* ordf/EU
Sudan
Den humanitära
tragedin
14.8.1998
332
Skr. 1998/99:60
090* ordf/EU
DR Kongo
Politiska läget,
kränkningar av
mänskliga
rättigheter
19.8.1998
091 ordf/EU
Ryssland
Finansiella och
ekonomiska
situationen
19.8.1998
092 ordf/EU
Israel
Nya bosättningar
på Golan-
höjdema
26.8.1998
093* ordf/EU
DR Kongo
Den politiska
krisens utveckling
27.8.1998
094 ordf/EU
Fallet Lockerbie
Mål i
Nederländerna
inför skotsk
domstol
28.8.1998
095* ordf/EU
Guinea-Bissau
Eldupphör
2.9.1998
096* ordf/EU
Nordkorea
Missiltest
3.9.1998
097* ordf/EU
Etiopien/Eritrea
Konflikten
3.9.1998
098 ordf/EU
Kambodja
Valresultatet
3.9.1998
099* ordf/EU
Sierra Leone
Rättegångar mot
deltagare i
statskuppen
4.9.1998
100 ordf/EU
Ryssland
Finansiella krisen
6.9.1998
101 ordf/EU
Bosnien-
Hercegovina
Vädjan till
befolkningen
inför valet
7.9.1998
102* ordf/EU
Burma/
Myanmar
Aktivister ur
oppositionen
frihetsberövade
11.9.1998
avsnitt 329 Kontrollera mot PDF
103 ordf/EU
Aghanistan/Iran
Iranska diplo-
mater dödade i
Mazar-i-Sharif
11.9.1998
104 ordf/EU
Bosnien-
Hercegovina
Genomförandet
av valen
15.9.1998
105 EU/ASS
FRJ
Ansluter sig till
målen i EU:s
gemensamma
ståndpunkt om
flygförbud
16.9.1998
106* ordf/EU
Nigeria
Demokratise-
ringsprocessen
18.9.1998
107**EU/LAm/
Kar
Latinamerika
och Karibien
Toppmötet 28 -
29 juni 1999
22.9.1998
333
Skr. 1998/99:60
108 ordf/EU
Algeriet
Rapport från
grupp av eminenta
personer bildad
av FN
22.9.1998
109 ordf/EU
Turkiet
Borgmästaren i
Istanbul ådömts
fängelsestraff
25.9.1998
110 ordf/EU
Kroatien/
Bosnien och
Hercegovina
Överens-
kommelse om fri
transitering (Ploce
och Neum)
23.9.1998
111* EU/ASS/
EFTA/EES
Afghanistan
Internationella
rapporter om
massakrer och
massavrättningar
23.9.1998
112 EU/Estland
FRJ
Estland ansluter
sig till gemensam
ståndpunkt om
flugförbud
28.9.1998
113 ordf/EU
Lesotho
Återupprättande
av lag och
ordning
29.9.1998
114 ordf/EU
Iran
Inställningen i
fråga om Salman
Rushdie
28.9.1998
115 ordf/EU
Angola
Risk för krig;
UNITA:s ansvar
för dödläget i
fredsprocessen
29.9.1998
116 ordf/EU
Slovakien
Parlamentsval den
25- 26 september
30.9.1998
117 ordf/EU
Malaysia
Gripandet av förre
vice pre-
miärministern
Anwar Ibrahim
2.10.1998
118 EU
Lettland
Ändring av
medborgar-
skapslagen
5.10.1998
119* ordf/EU
Ekvatorial-
guinea
Den demokratiska
processen
6.10.1998
120* ordf/EU
Sudan
Vapenvilan i Bahr
el-Ghazal
7.10.1998
121* EU
Burma/
Myanmar
Daw Aung San
Suu Kyi:s
rörelsefrihet;
politiska fångar
9.10.1998
334
Skr. 1998/99:60
122 ordf/EU
Koreanska
halvön
Återupptagande
av fyrparts-
samtalen
20.10.1998
123* ordf/EU
Guinea-Bissau
Återupptagande
av striderna
22.10.1998
124 ordf/EU
Sierra Leone
Avrättningar -
illdåd
22.10.1998
125 ordf/EU
Yemen/Eritrea
Avgörandet från
internationella
skilj edoms-
kommittén
21.10.1998
126* ordf/EU
Guatemala
Genomförande av
fredsavtalet
22.10.1998
127* ordf/EU
Peru/Ecuador
Avtalet av den 26
oktober 1998
27.10.1998
128 EU
FRJ/Kosovo
EU:s
förhållningssätt
till konflikten i
Kosovo
27.10.1998
129 ordf/EU
Turkiet/Syrien
Undertecknande
av avtal om
säkerhetsfrågor
27.10.1998
130 EU
Mellanöstern
Fredsprocessen
(Wye River
Memorandum)
26.10.1998
131* EU
Burma/
Myanmar
Anslutningen till
avtalet EG-
ASEAN
30.10.1998
132 ordf/EU
Nigeria
Ny gemensam
stråndpunkt
30.10.1998
133* EU/ASS/
EFTA/EES
Burma/
Myanmar
Anslutning till
målen i den
gemensamma
ståndpunkten
30.10.1998
Burma/
Myanmar
Tillägg till 133 -
Norges anslutning
6.11.1998
135 ordf/EU
Albanien
avsnitt 330 Kontrollera mot PDF
Folkom-
röstningen om
författningen
10.11.1998
136 EU
Irak
UNSCOM
9.11.1998
137 ordf/EU
Etiopien/Eritrea
Fredlig lösning av
konflikten
13.11.1998
138* ordf/EU
Guinea-Bissau
Abuj aavtalet
17.11.1998
139 ordf/EU
Kambodja
Ny regering
19.11.1998
140 ordf/EU
Indonesien
Politiska läget
20.11.1998
141 ordf/EU
Burundi
Politiska läget
20.11.1998
335
Skr. 1998/99:60
142 ordf/EU
Fallet Öcalan
Solidaritet med
Italien
23.11.1998
143 ordf/EU
Malaysia
Rättegången mot
Anwar Ibrahim
27.11.1998
145 ordf/EU
Ryssland
Hedra minnet av
Galina
Starovojtona
26.11.1998
146
Burundi
Massakern i
Gihungwe
3.12.1998
147 ordf/EU
Mellanöstern
Fredsprocessen -
Wye-avtalet
4.12.1998
148 ordf/EU
Estland
Ändring av
medborgar-
skapslagen
10.12.1998
149 EU
Mänskliga
rättigheter
50-årsjubiléet av
FN:s deklaration
10.12.1998
u.n.
FRJ
Slovakiens
anslutning till
uttalande 105
1.12.1998
150 ordf/EU
Tjetjenien
Mord på fyra
personer som
tagits som gisslan
10.12 1998
151***ordf/EU
Vitryssland
Ambassad-
residenser
10.12.1998
152 ordf/EU
Bulgarien
Avskaffande av
dödsstraff
14.12.1998
153 ordf/EU
Iran
Försvinnandet och
dödandet av tre
författare
16.12.1998
154 ordf/EU
Etiopien/Eritrea
Stöd till OAU:s
medlingsinsatser
16.12.1998
155 ordf/EU
BTV-
konventionen
Förhandlingar om
ett protokoll
22.12.1998
156 ordf/EU
Israel
Genomförandet
av Wye-avtalet
4.12.1998
157 EU/ASS/
EES/EFTA
FRJ
Ansluter sig till
EU:s
gemensamma
ståndpunkt om
restriktiva
åtgärder mot
personer som
agerar mot de
oberoende
medierna
23.12.1998
336
Skr. 1998/99:60
158 ordf/EU
Angola
Oro för läget i
fredsprocessen
28.12.1998
159 ordf/EU
Västra Sahara
Stöd till FN:s
ansträngningar
29.12.1998
160 ordf/EU
Litauen
Avskaffande av
dödsstraff
28.12.1998
161 ordf/EU
Cypern
Välkomna
beslutet att ej
utplacera missiler
23.12.1998
162 ordf/EU
Kirgizistan
Moratorium för
dödsstraff
31.12.1998
163 ordf/EU
Turkmenistan
Moratorium för
dödsstraff
31.12.1998
ordf/EU Uttalanden av ordförandeskapet i EU:s namn.
EU Uttalanden av EU.
* Uttalanden till vilka de associerade länderna i Central- och
Östeuropa, Cypern och Malta samt EES/EFTA-ländema
anslutit sig.
** Gemensamt uttalande av EU och länderna i Latinamerika
och Karibien.
* * * Gemensamt utttalande av EU:s ordförande och Vitrysslands
president
337
Bilaga 7: Samarbete i rättsliga och inrikes frågor:
konventioner, gemensamma åtgärder m.m.
Skr. 1998/99:60
EGT-nummer
datum
ståndpunkt eller åtgärd samt ärendemening
dep
EGTL 99, 31-3.98,
s. 8
19-03-98
Gemensam åtgärd om införande av ett utbytes-,
avsnitt 331 Kontrollera mot PDF
utbildnings- och samarbetsprogram riktat till
personer med ansvar för kampen mot organiserad
brottslighet (Falcone-programet) (98/245/RIF)
Ju
EGT C 221, 16.7.98,
s. 1
28-05-98
Konventionen om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar i
äktenskapsmål (Brysselkonventionen II)
Ju
EGT C 221, 16.7.98,
s. 19
28-05-98
Protokoll om EG-domstolens behörighet att tolka
Brysselkonventionen II
Ju
EGT C 221, 16.7.98,
s. 27
28-05-98
Förklarande rapport om konventionen om domstols
behörighet och om erkännande och verkställighet
av domar i äktenskapsmål
Ju
EGT C 221, 16.7.98,
s. 65
28-05-98.
Förklarande rapport om protokollet om EG-
domstolens behörighet att tolka
Brysselkonventionen II
Ju
EGT C 220, 15.7. 98,
s. 1
28-05-98
Föranslutningpakt mot organiserad brottslighet
mellan europeiska unionens medlemsstater och
kandidatländerna i central- och Östeuropa och
Cypern
Ju
EGTL 191,7.7.98,
s. 1
29-06-98
Gemensam åtgärd om goda rutiner vid inbördes
rättshjälp i brottmål (98/427/RIF)
Ju
EGTL 191, 7.7.98,
s. 4
29-06-98
Gemensam åtgärd om inrättande av ett europeiskt
rättsligt nätverk (98/428/RIF)
Ju
EGTL 191,7.7.98,
s. 8
29-06-98
Gemensam åtgärd om en kollektiv
utvärderingsmekanism (98/429/RIF)
Ju
EGTL 333, 9.12.98,
s. 1
03-12-98
Gemensam åtgärd om penningtvätt, identifiering,
spårande, spärrande, beslag och förverkande av
hjälpmedel och vinning som härrör från brott
(98/699/RIF)
Ju
EGT C 391, 15.12.98,
s. 1
03-12-98
Förklarande rapport om konventionen om kamp
mot korruption som tjänstemän i EG eller EU:s
medlemsstater är delaktiga i.
Ju
EGTL 351, 29.12.98,
s. 1
21-12-98
Gemensam åtgärd om att göra deltagande i en
kriminell organisation i EU:s medlemsstater till ett
brott (98/733/RIF)
Ju
EGTL 358, 31.12.98,
s. 2
22-12-98
Gemensam åtgärd rörande korruption inom den
privata sektorn (98/724/RIF)
Ju
EGT C 408, 29.12.98,
s. 1
21-12-98
Rådets resolution om att förebygga organiserad
brottslighet inför fastställandet av en övergripande
strategi för dess bekämpning
Ju
338
Skr. 1998/99:60
EGTL 99, 31.3.98,
s. 2
19-03-98
Gemensam åtgärd om ett utbildnings-, utbytes- och
samarbetsprogram inom politikområdet asyl,
invandring och passage av medlemsstaternas yttre
gränser (Odysseus-programmet) (98/244/RIF)
(UD-
MAP)
EGTL 138, 9.5.98,
s. 6
27-04-98
Gemensam åtgärd om finansiering av särskilda
projekt till förmån för fördrivna personer som har
fatt tillfälligt skydd i medlemsstaterna och för
asylsökande (98/304/RIF)
(UD-
MAP)
EGTL 138,9.5.98,
s. 8
27-04-98
Gemensam åtgärd om finansiering av särskilda
projekt för asylsökande och flyktingar (98/305/RIF)
avsnitt 332 Kontrollera mot PDF
(UD-
MAP)
EGT C 189, 17.6.98,
s. 19
28-05-98
Rådets rekommendation om tillhandahållande av
utrustning för att upptäcka förfalskningar vid
Europeiska unionens inreseställen
(UD-
MAP)
EGT nr L 99, 31.3.98,
s. 1
19-03-98
Rådets beslut om fördelning av kostnader för
framställning av tryckfilm till den enhetliga
modellen för uppehållstillstånd (98/243/RIF)
(UD-
MAP)
EGTL 196, 14.7.98,
s. 49
30-06-98
Beslut nr 1/98 av den 30 juni 1998 fattat av den
kommitté som inrättats enligt artikel 18 i
Dublinkonventionen av den 15 juni 1990 om vissa
genomförandebestämmelser för konventionen
(98/451/KSM)
(UD-
MAP)
EGTL 333, 9.12.98,
s. 8
03-12-98
Rådets beslut om gemensam standard för ifyllande
av den enhetliga modellen för uppehållstillstånd
(98/701/RIF)
(UD-
MAP)
EGTL 333, 9.12.98,
s. 4
03-12-98
Gemensam åtgärd om inrättandet av ett europeiskt
system för arkivering av bilder (Fado) (98/700/RIF)
(UD-
MAP)
EGT C 216, 10.7.98,
s.2
17-06-98
Konvention om kördiskvalifikationer
(K)
EGT C 24, 23.1.98, s.
2
18-12-97
Konvention om ömsesidigt bistånd och samarbete
mellan tullförvaltningar
(Fi)
EGT C 189, 17.6.98,
s. 1
28-05-98
Förklarande rapport om konventionen om
ömsesidigt bistånd och samarbete mellan
tullförvaltningar
(Fi)
339
Bilaga 8: EU-budgeten 1998
Skr. 1998/99:60
Med EU-budgeten avses i skrivelsen gemenskapens allmänna budget.
Den finansierar idag huvudsakligen åtgärder inom det ekonomiska och
sociala samarbetsområdet samt merkostnaderna för EU:s institutioner att
administrera arbetet inom de andra pelarna. Utöver gemenskapsbudgeten
finns tre andra finansiella instrument inom ramen för fristående
institutioner. Dessa institutioner är Europeiska investeringsbanken (EIB),
Lomékonventionema och Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG).
EU-budgetens omslutning för 1998 är fastställd till ca 83,5 miljarder ecu
i betalningsbemyndiganden, vilket motsvarar ca 720 miljarder kronor vid
en kurs på 8,66 kr/ecu.
Inkomster (miljarder ecu)
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
1,7
Tullavgift
11,1
Momsavgift
34,1
BNI-avgift
35,9
Diverse
0,7
Summa
83,5
Utgifter (miljarder ecu)
Jordbruksstöd
40,9
Strukturfonder
28,6
Interna åtgärder
4,7
Utrikesåtgärder
4,5
Administration
4,3
Diverse
0,5
Summa
83,5
340
Bilaga 9: Statistik över Sveriges handel med EU:s
medlemsstater (jan.-sept. 1997 respektive 1998)
Skr. 1998/99:60
Statistik över
Sveriges handel
med EU:s
medlemsländer
VARUEXPORT
VARUIMPORT
Värde jan-sept i
miljoner SEK
Andel
i%
Förändr.
i%
Värde jan-sept i
miljoner SEK
Andel
i%
Förändr.
i%
1997
1998
1997
1998
Europa
332821,6
368770,3
75,0
11
300063,6
avsnitt 333 Kontrollera mot PDF
328069,2
83,5
9
EU-länder
258127,7
285040,4
58,0
10
250603,1
274704,4
69,9
10
Belgien och
Luxemburg
18697,4
21645,4
4,4
16
13311,9
14676,5
3,7
10
Danmark
28306,3
29275,8
6,0
3
26693,9
24458,6
6,2
-8
Finland
24623,3
26338,0
5,4
7
19291,7
19805,1
5,0
3
Frankrike
21376,3
24859,4
5,1
16
20755,9
26577,9
6,0
14
Grekland
2322,9
2828,3
0,6
22
628,0
594,5
0,2
-5
Irland
2861,1
3721,7
0,8
30
4118,9
5104,0
1,3
24
Italien
14608,5
16904,0
3,4
16
10966,0
12257,6
3,1
12
Nederländerna
25818,0
28208,8
5,7
9
27353,6
29481,6
7,5
8
Portugal
2298,4
2781,5
0,6
21
2557,3
2550,3
0,6
0
Spanien
10011,5
11498,4
2,3
15
4636,1
6369,5
1,6
37
Storbritannien
42596,4
44637,7
9,1
5
35969,8
37773,2
9,6
5
Tyskland
51524,2
55033,3
11,2
7
66295,8
70567,5
18,0
6
Österrike
4685,4
5076,2
1,0
8
4448,0
5349,0
1,4
20
Ej landfördelad
EU-handel
8398,0
12231,9
2,5
46
13576,4
22139,2
5,6
63
Övriga Europa
74693,9
83729,9
17,0
12
49460,5
53364,8
13,6
8
Källa: SCB
341
Bilaga 10: Statistik över EU:s handel med tredje land
(1997 samt jan.-juni 1998)
Skr. 1998/99:60
Viktigare
handelspartners
EXPORT
Värde i miljarder
ecu
EU totalt
% förändring
EU totalt
IMPORT
Värde i miljarder
ecu
EU totalt
% förändring
EU totalt
Totalt 1997
720
15
671
15
Jan-Jun 1998
362
7
361
12
USA
78
17
79
16
Japan
16
-14
33
16
EFTA 1
41
7
42
4
CEEC 2
48
18
35
21
OSS 3
17
18
14
-8
Afrika
28
14
28
0
Latinamerika
24
17
18
5
DAE 4
30
-21
38
20
Kina
8
16
20
19
Övr. Asien 5
36
-7
31
8
Oceanien
8
2
5
19
AVS 6
11
16
11
-1
Medelhavsregionen
43
9
30
5
ASEAN 7
15
-34
25
16
OPEC 8
24
-3
23
-6
NAFTA 9
90
18
87
16
Källa: Eurostat
1 Schweiz, Norge, Island, Liechtenstein
2 Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Lettland,
Litauen, Estland, Slovenien, Kroatien, Bosnien-Herzegovina, Jugoslavien,
Makedonien
3 Oberoende Staters Samvälde
4 Singapore, Taiwan, Hong Kong, Syd Korea, Thailand, Malaysia
5 Libanon, Syrien, Irak, Iran, Israel, Gaza, Jordanien, Saudi-Arabien, Kuwait,
Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Oman, Yemen, Afghanistan, Pakistan,
Indien, Bangladesh, Maldivema, Sri Lanka, Nepal, Bhutan, Burma, Laos,
Vietnam, Kambodja, Indonesien, Brunei, Filippinerna, Mongoliet, Nord Korea,
Macao
6 Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
7 Thailand, Indonesien, Malaysia, Brunei, Singapore, Filippinerna, Vietnam
8 Organisationen for oljeexporterande länder
9 Nordamerikanska frihandelsområdet - USA, Kanada, Mexiko
342
avsnitt 334 Kontrollera mot PDF
Bilaga 11: Slutsatser från Europeiska rådets möte i
Cardiff
INLEDNING
1. Under de senaste sex månaderna har historiska beslut fattats
beträffande den ekonomiska och monetära unionen. Processen för
ytterligare utvidgning har inletts. Det har även förhandlingarna om de
förslag till politiska reformer och den framtida finansieringen av unionen
som ingår i Agenda 2000. De ekonomiska framtidsutsikterna har blivit
bättre. En ny process för ekonomisk reformering och främjande av
sysselsättningen är på gång så att alla europeiska medborgare fullt ut kan
dra nytta av EMU och den inre marknaden.
2. Europeiska rådet i Cardiff har tagit ytterligare steg i denna process
genom att:
- ange de väsentliga elementen i Europeiska unionens strategi för
ytterligare ekonomiska reformer för att främja tillväxt, välstånd,
sysselsättning och social integration,
- fastställa praktiska metoder för att föra unionen närmare människorna
genom större öppenhet, integration av miljön och en intensifierad kamp
mot narkotika och organiserad brottslighet,
- fastställa riktlinjer och en tidsplan för vidare förhandlingar om Agenda
2000,
- se över andra framsteg när det gäller att utveckla unionen och dess yttre
förbindelser,
- inleda en debatt på längre sikt om unionens framtida utveckling.
3. Europeiska rådet inleddes med ett åsiktsutbyte med
Europaparlamentets ordförande om de viktigaste frågorna som skall
diskuteras vid mötet.
4. Europeiska rådet gläder sig mycket över att Republiken Sydafrikas
president, Nelson Mandela, har kommit till Cardiff. Nelson Mandelas
personliga mod och statsmannaegenskaper har på ett djupgående sätt
påverkat hans lands historia och har även tjänat som exempel för dem
som arbetar för medborgerliga rättigheter och demokrati i hela världen.
DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN
5. Europeiska rådet välkomnar det historiska beslut som fattades den 3
maj 1998 i vilket det bekräftades att elva medlemsstater uppfyller
villkoren för att ansluta sig till den gemensamma valutan, samt även
upprättandet av den europeiska centralbanken den 1 juni 1998.
Europeiska rådet uppmanar rådet, medlemsstaterna och den privata
sektorn att raskt fullborda de återstående lagstiftande och praktiska
åtgärder som behövs för att säkerställa ett framgångsrikt införande av
Skr. 1998/99:60
343
euron den 1 januari 1999. Det ber rådet att vidta de åtgärder som krävs Skr. 1998/99:60
för att på ett effektivt sätt säkerställa yttre representation av euro-
medlemsstatemas område.
6. En situation då alla europeiska medborgare fullt ut drar nytta av EMU
och den europeiska inre marknaden kan uppnås endast genom en strategi
avsnitt 335 Kontrollera mot PDF
för att främja sysselsättningen genom ökad konkurrenskraft samt
ekonomisk och social sammanhållning inom en ram av makroekonomisk
stabilitet. De framsteg som har gjorts av alla medlemsstater i riktning mot
en hög grad av konvergens och stabilitet bidrar till hållbar ekonomisk
tillväxt och sysselsättning i hela unionen. Införandet av euron kommer att
bidra till att säkerställa stabila makroekonomiska förhållanden.
Europeiska rådet välkomnar medlemsstaternas fasta föresats att
säkerställa en effektiv samordning av sina politiska riktlinjer för
ekonomin.
Ekonomiska reformer och sunda offentliga finanser: grunden för tillväxt,
välstånd och sysselsättning
7. Varaktig budgetkonsolidering och ekonomiska reformer är väsentliga
om unionen med framgång skall kunna möta utmaningarna globalisering,
konkurrenskraft samt främjande av sysselsättning och integration.
Europeiska rådet välkomnar den förklaring om budgetdisciplin och
strukturella reformer som antogs av Ekofm-rådet den 1 maj 1998.
Europeiska rådet bekräftar dessutom än en gång den vikt det faster vid en
strikt budgetdisciplin på gemenskapsnivå.
8. Betydelsen av att arbetsmarknadens parter medverkar underströks
genom deras åsiktsutbyte med ordförandeskapstrojkan den 14 juni.
Europeiska rådet understöder en kraftfull dialog med bred bas mellan
arbetsmarknadens parter och välkomnar det österrikiska
ordförandeskapets avsikt att i Wien anordna ett seminarium tillsammans
med arbetsmarknadens parter, inbegripet företrädare för små och
medelstora företag, för att undersöka hur den sociala dialogen kan
förbättras.
Att utveckla de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som
ett verktyg för tillväxt
9. Europeiska rådet instämmer i rådets rekommendationer beträffande de
allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i medlemsstaterna
och i gemenskapen och rekommenderar rådet att anta dem. Europeiska
rådet välkomnar de framsteg som har gjorts i alla medlemsstater i
riktning mot stabila priser, sunda offentliga finanser och ekonomiska
reformer, vilka utgör grunden för ökad tillväxt, ökat välstånd och ökad
sysselsättning i hela Europa. Europeiska rådet bekräftar sin uppfattning
att fasta grundprinciper och de sunda riktlinjerna inom de allmänna
riktlinjerna för den ekonomiska politiken åstadkommer förutsättningar
344
för en ytterligare förstärkning av återhämtningen och dess utvidgning till Skr. 1998/99:60
en bärkraftig, icke-inflatorisk ekonomisk tillväxtprocess på medellång
och längre sikt en nödvändig förutsättning för väsentligt och varaktigt
ökad sysselsättning. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet den
avsnitt 336 Kontrollera mot PDF
förklaring finansministrarna avgav den 15 juni om den internationella
ekonomiska situationen (bilaga I).
10. Efter den 1 januari 1999 kommer det att vara viktigt att ytterligare
förstärka denna process. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken måste vara ett effektivt instrument för övervakning, samordning
av den ekonomiska politiken och för att främja varaktig konvergens.
11. Den ekonomiska politiken bör inriktas på att främja tillväxt och
sysselsättning samt på att säkerställa den makroekonomiska stabiliteten
och en effektiv funktion av arbetsmarknaden, produktmarknaden (varor
och tjänster) och kapitalmarknaden. Europeiska rådet välkomnar rådets
beslut att inrätta ett enkelt förfarande genom vilket medlemsstaterna och
kommissionen skall utarbeta korta rapporter vid årets slut inom sina
behörighetsområden om produkt- och kapitalmarknaden.
Detta förfarande kommer fullt ut att respektera subsidiariteten, bidra till
utbyte av bästa praxis och komplettera den information som redan finns
att tillgå i nationella sysselsättningsplaner och andra befintliga rapporter.
Europeiska rådet välkomnar också kommissionens förslag att utifrån
detta material utarbeta en rapport om strukturella frågor och
strukturpolitik som skall läggas fram för Ekofm-rådet och andra
rådskonstellationer.
Åtgärder för sysselsättningen
12. Ett samhälle med företagaranda och god integration måste ge alla
medborgare, särskilt unga och långtidsarbetslösa, tillfälle att arbeta och
att bidra till en bredare ekonomisk och social utveckling. För första
gången har alla femton medlemsstaterna lagtfram handlingsplaner för
sysselsättningen enligt överenskommelsen vid Europeiska rådet i
Luxemburg. Utifrån kommissionens och rådets första bedömning av
handlingsplanerna är det tydligt att medlemsstaterna:
- gör allvarliga ansträngningar för att förbättra den aktiva befolkningens
anställbarhet, särskilt när det gäller ungdomar, långtidsarbetslösa och
kvinnor,
- aktivt främjar utveckling av färdigheter och livslångt lärande,
- försöker förbättra villkoren för små och medelstora företag samt
egenföretagare,
- vidtar åtgärder för att främja arbete framför beroende.
13. Europeiska rådet välkomnar dessa framsteg och uppmanar enträget
medlemsstaterna att genomföra handlingsplanerna så snart som möjligt,
med marginal för fortgående utvärdering och uppdatering.
345
14. Rådet (sociala frågor) och Ekofm-rådet bör fortsätta att arbeta Skr. 1998/99:60
tillsammans för att utbyta bästa praxis, utveckla former för inbördes
utvärdering av medlemsstaternas handlingsplaner och tänka över 1999
års riktlinjer för sysselsättningen som förberedelse inför Europeiska rådet
avsnitt 337 Kontrollera mot PDF
i Wien och framtida Europeiska råd. Europeiska rådet betonade behovet
av att koppla de ekonomiska reformerna till en dialog mellan
arbetsmarknadens parter för att förstärka förståelsen och acceptansen.
Det behövs också mera arbete på definitionen av jämförbara
framstegsindikatorer, när sådana behövs, samt för att säkerställa ett
effektivt bidrag från arbetsmarknadens parter. Kommissionen har åtagit
sig att avge rapport till Europeiska rådet i Wien om metoder för att
förbättra jämförbarheten för sådan statistik som används i det
sammanhanget.
15. Riktlinjerna för vårt framtida arbete med sysselsättningen skall
inbegripa
- en förstärkning av utvecklingen av en yrkeskunnig och anpassningsbar
arbetskraft, bl.a. genom livslångt lärande; särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt äldre arbetstagare,
- en förstärkning av åtgärderna för lika möjligheter genom att säkerställa
att jämställdhet mellan kvinnor och män integreras i alla politiska
riktlinjer för sysselsättningen; främjande av familjevänliga arbetsformer,
inbegripet lämplig barnomsorg och system för föräldraledighet,
- åtgärder mot diskriminering av människor med funktionshinder, etniska
minoriteter och andra grupper som är missgynnade på arbetsmarknaden,
- främjande av nya sätt att organisera arbetet, vid behov genom att se
över den nuvarande rättsliga ramen på alla nivåer, för att kombinera
flexibilitet och trygghet,
- översyn av skatte- och bidragssystemen för att göra det lättare för
arbetsgivare att skapa nya arbetstillfällen och mera attraktivt för
arbetstagare att ta ett arbete,
- utveckling av en entreprenörskapskultur och främjande av utvecklingen
av mindre företag.
16. Europeiska rådet noterar interimsrapporten från expertgruppen på
hög nivå för förändringar på arbetsmarknaden och betonar betydelsen av
den slutliga rapporten till mötet i Wien med praktiska råd om hur den
europeiska industrins sätt att reagera på förändringar kan förbättras.
Europeiska rådet ser inför sitt möte i Wien fram emot den årliga
uppdateringen av rapporten "Europa som en ekonomisk enhet".
Att få den inre marknaden att generera nya arbetstillfällen
17. Betydande framsteg har gjorts när det gäller att modernisera, utvidga
och förenkla den inre marknaden. För att den inre marknaden fullt ut
skall kunna bidra till konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen
återstår det mycket att göra. Detta betyder att Europeiska rådet
346
- välkomnar kommissionens arbete med en utvidgad resultattavla med Skr. 1998/99:60
indikatorer pä effektiv marknadsintegration, inbegripet prisskillnader och
genomförande av åtgärder som rör den inre marknaden, så som anges i de
avsnitt 338 Kontrollera mot PDF
allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken,
- noterar att det är av yttersta vikt för ett framgångsrikt EMU att få den
inre marknaden att fungera bättre; detta arbete kommer också att bidra till
att säkerställa att konsumenterna fullt ut kan dra nytta av de lägre priser
som är en följd av den inre marknaden och EMU,
- bekräftar sitt åtagande att överföra de återstående försenade direktiven
om den inre marknaden till nationell lagstiftning före årets utgång,
- uppmanar rådet och kommissionen att ta initiativ beträffande
verkställigheten av lagstiftningen om den inre marknaden, inbegripet
förbättrade förfaranden för klagomål och större användning av informella
förfaranden såsom utvärdering genom andra experter,
- välkomnar det arbete som redan har påbörjats för att förbättra relativt
svaga områden, till exempel standardisering, ömsesidigt erkännande och
offentlig upphandling, samt anmodar rådet och kommissionen att aktivt
fortsätta med detta arbete,
- uppmanar kommissionen att senast inför Europeiska rådet i Wien lägga
fram en handlingsram för att förbättra den inre marknaden beträffande
finansiella tjänster, särskilt genom att undersöka hur effektivt den
nuvarande lagstiftningen genomförs och fastställa svagheter som kan
nödvändiggöra ändringar i lagstiftningen,
- bekräftar åter sitt åtagande att främja skatteeffektivitet och motverka
skadlig skattekonkurrens; Europeiska rådet välkomnar den nya
uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) och dess avsikt att sända
rådet en preliminär rapport före årets utgång, och
- understryker behovet av att främja konkurrensen och minska
snedvridningar, såsom statligt stöd.
18. Europeiska rådet har för avsikt att vid sina kommande möten se över
framstegen på dessa områden.
Främjande av entreprenörskap och konkurrenskraft
19. Medlemsstaterna och gemenskapen måste samarbeta för att skapa
villkor som gynnar entreprenörer och små företag. Rådet har påbörjat
arbetet med att fastställa de faktorer som har störst inverkan på
konkurrenskraften, bl.a. arbetskraftens skicklighet och
anpassningsförmåga, en effektiv kapitalmarknad och ett förbättrat klimat
för företagsetableringar och innovation. Arbetet på dessa områden bör gå
vidare tillsamman med näringslivet.
20. Arbetsgruppen för enklare företagsvillkor (BEST) har fastställt olika
sätt att förbättra företagsklimatet för entreprenörer och främja
entreprenörskap. Kommissionen uppmanas att mot bakgrund av
rekommendationerna i BEST-rapporten utarbeta en tidsplan för åtgärder
347
för att bedöma i vilken mån den nuvarande politiken uppmuntrar till Skr. 1998/99:60
entreprenörskap.
avsnitt 339 Kontrollera mot PDF
21. En huvudfaktor när det gäller att uppmuntra entreprenörer och
mindre foretag att nå sin fulla potential är kapitaltillgången. Europeiska
rådet välkomnar kommissionens rapport om främjande av riskkapital i
EU och uppmanar rådet och medlemsstaterna att beakta dess
rekommendationer, inbegripet den föreslagna handlingsplanen.
22. Kommissionens rapport "Lagstifta mindre men bättre: resultat" visar
på betydelsen av subsidiaritetsprincipen och bättre lagstiftning. Detta är
ett ansvar som delas av alla och som kräver att institutionerna och
medlemsstaterna samarbetar.
23. Europeiska rådet välkomnar det faktum att kommissionen har inrättat
en företagens testpanel i syfte att förbättra samråden om förslag till nya
bestämmelser och uppmuntrar panelen att utveckla sitt system för
bedömning av effekten på företagen.
24. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att föra sitt initiativ för en
förenkling av lagstiftningen för den inre marknaden (SLIM) vidare på
alla områden som rör lagstiftningen på den inre marknaden.
Kommissionen anmodas också att samordna och sprida information om
god praxis när det gäller föreskrifter, på grundval av de bidrag som
lämnas av medlemsstaterna.
25. Kommissionen uppmanas att inför Europeiska rådet i Wien lämna in
en rapport om de framsteg som har gjorts på alla dessa områden.
26. Innovation är avgörande för att främja företagsamhet. Europeiska
rådet välkomnar de framsteg som rådet har gjort när det gäller det femte
FoU-programmet och begär att det skall antas i god tid före slutet av
1998.
EN UNION NÄRMARE FOLKET
27. Det krävs ständiga insatser från medlemsstaterna och samtliga
institutioner för att föra unionen närmare folket och se till att den blir
öppnare, tydligare och mer relevant i det dagliga livet.
Europeiska rådet är därför speciellt angeläget om att framsteg skall ske
på sådana områden av politiken som människor verkligen ser som
angelägna, särskilt genom större öppenhet, och att framsteg skall ske när
det gäller miljöfrågor samt rättsliga och inrikes frågor.
Öppenhet
28. Europeiska unionen har åtagit sig att ge största möjliga tillgång till
information som rör dess verksamhet. Internet används för att
tillhandahålla mer information om Europeiska unionen och kommer
348
inom kort omfatta ett offentligt register över rådsdokument. Skr. 1998/99:60
Kommissionen, rådet och Europaparlamentet bör förbereda ett snabbt
genomförande av de nya bestämmelserna om öppenhet i
Amsterdamfördraget.
29. Europeiska rådet välkomnar kommissionens användning av Internet
för att främja en verklig dialog med medborgarna och företagen om deras
rättigheter och möjligheter på den inre marknaden.
avsnitt 340 Kontrollera mot PDF
30. Europeiska rådet noterade resultatet från konferensen om
Medborgarnas Europa 98. Det välkomnade det faktum att företrädare för
samhällets alla delar och skikt runt om i Europa hade deltagit och att
konferensen hade bidragit till den allmänna debatten. Det uppmanade de
kommande ordförandeskapen och kommissionen att främja en sådan
offentlig debatt.
31. Europeiska rådet uppmanar rådet och medlemsstaterna att ta ställning
till hur man kan främja mer kontakt mellan ungdomar, t.ex. genom
Internet, och hur man kan motverka social utslagning bland ungdomar,
bl.a. genom idrott.
Miljö
32. En hälsosam miljö är något som är mycket viktigt för livskvaliteten.
Våra ekonomier måste förena välstånd med miljöskydd. Det är därför
som Amsterdamfördraget betonar att miljöskydd skall integreras i
gemenskapens politik så att en hållbar utveckling uppnås. Europeiska
rådet välkomnar att kommissionen har lagt fram ett utkast till strategi och
åtar sig att snabbt ta ställning till detta inför genomförandet av de nya
bestämmelserna i fördraget. Det uppmanar kommissionen att rapportera
till kommande Europeiska råd om de framsteg som gemenskapen gör när
det gäller att uppfylla kraven i fördraget, och det välkomnar att det
österrikiska, tyska och finska ordförandeskapets engagemang för att
uppnå praktiskt genomförbara framsteg.
33. Europeiska rådet stöder principen att mer betydande policyförslag
från kommissionen skall åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning. Det
noterar att kommissionen strävar efter att integrera miljöhänsyn i all
gemenskapspolitik och behovet att utvärdera detta i enskilda beslut,
inbegripet om Agenda 2000.
34. Europeiska rådet uppmanar alla relevanta rådskonstellationer att
upprätta sina egna strategier för att ge den miljömässiga integrationen
och den hållbara utvecklingen verkan inom deras respektive
politikområden. De bör övervaka framstegen och då beakta
kommissionens förslag till riktlinjer samt fastställa indikatorer. Rådet
(transport), rådet (energi) och rådet (jordbruk) uppmanas att inleda denna
process. Rådet och kommissionen uppmanas att kontinuerligt se över de
av sina organisatoriska system som behövs för att föra detta framåt.
349
Europeiska rådet i Wien kommer att noga granska de framsteg som har Skr. 1998/99:60
gjorts.
35. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som gjorts i uppföljningen
av Kyoto-konferensen om klimatförändringar. Gemenskapen och
medlemsstaterna måste nu utveckla strategier för att uppfylla sina
åtaganden enligt Kyoto-protokollet. Hur gemenskapen och
medlemsstaterna uppnår dessa krävande mål kommer att utgöra ett
praktiskt prov på om de förmår integrera miljöhänsyn i sin politik.
avsnitt 341 Kontrollera mot PDF
Europeiska rådet kommer 1999 att granska hur arbetet framskridit.
36. Europeiska rådet uppmanar enträget till tidigast möjliga enighet i
fråga om de delar av Auto-Oil-paketet om vilka förlikning för närvarande
pågår med Europaparlamentet. Dessa åtgärder kommer att utgöra ett
viktigt bidrag till förbättringen av luftkvaliteten i Europa.
Rättsliga och inrikes frågor
37. Det är av mycket stor vikt för människors säkerhet och trygghet att
det sker ett gemensamt arbete för att ta itu med de allt större faror som
gränsöverskridande brottslighet innebär. Europeiska rådet välkomnar de
stora framsteg som har gjorts beträffande genomförandet av
handlingsplanen för bekämpande av organiserad brottslighet, inbegripet
samtliga medlemsstaters ratificering av Europolkonventionen och
ingåendet av en föranslutningspakt med länderna i Central- och
Östeuropa samt Cypern. Det uppmanar rådet att till Europeiska rådet i
Wien avge en lägesrapport om genomförandet av handlingsplanen i dess
helhet.
38. Europeiska rådet uppmanar enträget de medlemsstater som ännu inte
gjort det att snarast ratificera konventionen om skydd av Europeiska
gemenskapernas finansiella intressen (bedrägerikonventionen) och
konventionen av den 27 september 1996 om utlämning mellan
Europeiska unionens medlemsstater. Det uppmanar också enträget rådet
att senast i december 1998 avsluta sitt arbete med den gemensamma
åtgärden om korruption inom den privata sektorn och uppmanar
medlemsstaterna att ratificera konventionen om korruption senast i
december 1999.
39. Europeiska rådet betonar betydelsen av ett effektivt rättsligt
samarbete i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten. Det inser
behovet av att förbättra de nationella rättssystemens möjligheter till ett
nära samarbete och anmodar rådet att fastställa räckvidden för ett mer
omfattande ömsesidigt erkännande av avgöranden som fattas i de olika
ländernas domstolar.
40. Allvarliga miljöbrott utgör ett stort problem och har ofta
gränsöverskridande effekter. Europeiska rådet uppmanar rådet att, på
grundval av arbetet i andra forum, ta ställning till närmare samarbete och
350
gemensamma åtgärder för att skydda miljön genom effektiv straffrättslig Skr. 1998/99:60
lagstiftning och brottsbekämpning i samtliga medlemsstater.
41. Europeiska unionen är mycket oroad över det hot som narkotika
utgör mot våra samhällen. Det stöder huvudpunkterna i EU:s strategi för
att ta itu med alla aspekter av problemet under 20002004 och anmodar
rådet och kommissionen att utarbeta en övergripande plan som skall ligga
till grund för åtgärder. Det är av avgörande betydelse att alla länder
avsnitt 342 Kontrollera mot PDF
samarbetar i kampen mot narkotika, och Europeiska rådet välkomnar
därför framgången för Förenta nationernas initiativ att hålla ett särskilt
möte i generalförsamlingen om denna fråga. Detta samarbete bör omfatta
alla aspekter av narkotikaproblematiken; naturlig och syntetisk narkotika,
narkotikamissbruk, narkotikahandel och penningtvätt samt behandling
och rehabilitering.
Europeiska rådet understryker vikten av att vidareutveckla befintliga EU-
initiativ i olika regioner och i synnerhet att vidareutveckla samarbetet
med kandidatländerna, bl.a. genom Europeiska konferensen.
42. Gemenskapen och medlemsstaterna bör fortsätta att genomföra och
uppdatera handlingsplanen om migrationsströmmen från Irak och
angränsande områden. Det uppmanar rådet att fortsätta med detta arbete
så att det finns en beredskap vid liknande tillströmningar i framtiden.
43. Europeiska rådet välkomnar att styrelsen för Europeiska centrumet
för övervakning av rasism och främlingsfientlighet har påbörjat sitt
arbete. Det ser fram emot att själva centrumet snart skall öppna. Det
välkomnar också kommissionens handlingsplan mot rasism och ser fram
emot förslag till ytterligare gemensamma åtgärder.
Problem inom dataområdet i samband med tusenårsskiftet
44. Problem med informationsteknik och andra elektroniska system i
samband med år 2000 kan fa allvarliga gränsöverskridande effekter.
Därför är det viktigt att medlemsstaterna delar med sig av goda
erfarenheter av hur problemet kan angripas.
45. Genom nationella program bör medvetenheten om problemet ökas
och åtgärder för att minimera störningarna föreskrivas. Genom sådana
åtgärder bör bl.a. säkerställas att viktiga system inom den offentliga
sektorn klarar problemen i samband med tusenårsskiftet, att
beredskapsplaner upprättas och att lämplig utbildning ordnas för att
motverka bristen på utbildad personal. Problemet bör även
fortsättningsvis ges högsta prioritet. Kommissionen uppmanas att inför
Europeiska rådet i Wien rapportera vilka resultat som har uppnåtts.
351
UTVECKLINGEN AV UNIONEN
Skr. 1998/99:60
Förberedelser inför genomförandet av Amsterdamfördraget
46. Ratificeringen av Amsterdamfördraget är på god väg. Europeiska
rådet ser fram emot att det snart träder i kraft.
47. Förberedelsearbetet för att inrätta en enhet för politisk planering och
tidig förvarning inom GUSP och befästa relationerna mellan EU och
VEU har gått framåt. I Amsterdamfördraget fastställs att rådets
generalsekretariat skall lyda under en generalsekreterare, som är den
höge representanten för den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken
och som skall biträdas av en ställföreträdande generalsekreterare. I
avsnitt 343 Kontrollera mot PDF
enlighet med det åtagande som gjordes i Amsterdam om att säkerställa att
det nya fördraget skall kunna tillämpas till alla delar så snart som det
träder i kraft, avser Europeiska rådet att fatta de nödvändiga besluten vid
sitt möte i Wien.
48. Mot bakgrund av de betydande framsteg som har gjorts för att
integrera Schengensekretariatet i rådets generalsekretariat och fastställa
de korrekta rättsliga grunderna för Schengenregelverket, ser Europeiska
rådet fram emot en tidig överenskommelse om dessa frågor. Det ser
också fram emot att man vid nästa möte i rådet (allmänna frågor) enas
om mandatet för förhandlingarna med Norge och Island och uppmanar
enträget till ett tidigt slutförande av dessa.
Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att vid mötet i Wien
lägga fram en handlingsplan om bästa sättet att genomföra
bestämmelserna i Amsterdamfördraget om ett område med frihet,
säkerhet och rättvisa.
49. Europeiska rådet noterar att Europaparlamentet utarbetar förslag till
regler och allmänna villkor för hur dess ledamöter skall fullgöra sina
uppgifter och att dessa förslag skall behandlas av kommissionen och
rådet i enlighet med Amsterdamfördraget.
Agenda 2000
50. Agenda 2000 har grundläggande betydelse för Europeiska unionens
framtida utveckling. Unionen måste fatta viktiga beslut om politiska
nyckelfrågor och om den finansieringsram på medellång sikt inom vilken
dessa kommer att genomföras. Europeiska rådet inser att en slutlig
överenskommelse måste uppnås om förslagen i Agenda 2000 som en
helhet.
51. Utan att det påverkar en sådan slutlig överenskommelse anser
Europeiska rådet att betydande framsteg redan kan skönjas mot bakgrund
av rapporten från ordförandeskapet och rådet.
352
Den framtida finansieringsramen
Skr. 1998/99:60
52. En ny budgetplan är väsentlig for budgetdisciplin, utgiftseffektivitet
och för en lämplig finansieringsram som möjliggör en samordnad
utveckling av de viktigaste utgiftskategoriema i enlighet med de
prioriteringar som fastställts for att utveckla gemenskapens politik. Det
föreligger bred enighet om att den bör upprättas för en sjuårsperiod
(2000-2006) med föreskrift om anpassning vid tiden för den första
utvidgningen. Utan att det påverkar de belopp som skall avsättas till
föranslutningsstöd, finns det vidsträckt stöd för att bibehålla de
nuvarande utgiftskategoriema inom budgetplanen. I linje med
slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg, måste en tydlig
åtskillnad göras i presentationen och genomförandet i finansieringsramen
mellan utgifter i samband med unionen såsom den föreligger för
närvarande och de utgifter som är reserverade för framtida anslutande
avsnitt 344 Kontrollera mot PDF
länder, även efter utvidgningen.
53. Det interinstitutionella avtalet har fungerat bra som en ram för de
årliga budgetförfarandena. Tillvägagångssättet vid förhandlingarna om
ett nytt avtal bör styras av principerna om att en lämplig balans mellan
institutionernas befogenheter skall bibehållas, att det nya avtalet skall
säkerställa strikt budgetdisciplin och tydligt separera utgifter före
anslutningen och utgifter i samband med anslutningen. Rådet bör nu
inleda en teknisk granskning av kommissionens förslag tillsammans med
Europaparlamentet.
54. Europeiska rådet noterar kommissionens arbetshypotes att det
befintliga taket för egna medel kommer att bibehållas, men att några
medlemsstater inte har godtagit detta. Europeiska rådet noterar
kommissionens åtagande att redan hösten 1998 lägga fram sin rapport om
egna medel, vilken även kommer att innefatta frågan om relativa
budgetpositioner mot bakgrund av de politiska reformerna, liksom alla
andra frågor som har diskuterats av Europeiska rådet i Cardiff. I detta
sammanhang noterar Europeiska rådet att en del medlemsstater har
uttryckt åsikten att bördorna skall fördelas rättvisare och har begärt att
det upprättas ett system för att korrigera budgetobalanser, men att andra
medlemsstater motsätter sig detta.
I samma sammanhang noterar det även att en del medlemsstater har
lämnat egna förslag om att förändra de egna medlen, t.ex. genom att
skapa en progressiv form av egna medel, men att andra motsätter sig
detta.
55. Europeiska rådet faster vikt vid genomförandet av de transeuropeiska
näten, däribland de fjorton prioriterade projekten. Det noterar de
inledande diskussionerna om ändringarna av förordningen om
finansieringen av transeuropeiska nät och uppmanar rådet att komma
fram till en gemensam ståndpunkt i december.
353
12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
56. Europeiska rådet betonar betydelsen av en sund ekonomisk Skr. 1998/99:60
förvaltning och bekämpning av bedrägerier. Det uppmanar särskilt
institutionerna att säkerställa att de möjligheter som tillhandahålls genom
de politiska reformerna används för att infora strategier och förfaranden
som är så bedrägerisäkra som möjligt och som uppmuntrar en hög
standard för ekonomisk förvaltning. Det betonar också betydelsen av att
förbereda kandidatländerna till att delta i gemenskapens finanser. I den
utvidgade unionen måste åtminstone den nuvarande nivån för skydd av
gemenskapens ekonomiska intressen upprätthållas.
Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken
57. Europeiska rådet anser att kommissionens förslag utgör en grund för
de fortsatta reformer som planerades vid dess möte i Luxemburg i
avsnitt 345 Kontrollera mot PDF
december 1997. Det välkomnar de framsteg som gjorts i granskningen av
förslagen.
58. I linje med den övergripande tidsplanen för Agenda 2000, bör man
vid förhandlingarna om grundläggande delar av reformen beakta behovet
av att uppnå ekonomiskt sunda lösningar och grunda dem på slutsatserna
från rådet (jordbruk) av den 26 maj 1998.
Reformeringen av struktur- och sammanhållningsfonderna
59. Europeiska rådet har noterat rådets lägesrapport om granskningen av
kommissionens förslag till reformering av struktur- och
sammanhållningsfonderna mot bakgrund av vunna erfarenheter och
framtida behov.
Tidsplan
60. Europeiska rådet välkomnar Europaparlamentets och rådets
beredvillighet att säkerställa en grundlig genomgång av förslagen i
Agenda 2000 i så god tid att dessa kan antas slutligt före nästa val till
Europaparlamentet i juni 1999. Det är nu dags för rådet att intensifiera
sitt arbete. Vid Europeiska rådet i Wien bör väsentliga framsteg göras
beträffande paketets grundläggande delar så att en politisk
överenskommelse om paketet som helhet kan nås senast i mars 1999.
Europas framtid
61. Europeiska rådet höll en omfattande diskussion om Europeiska
unionens framtida utveckling, mot bakgrund av den betydande politiska
utvecklingen under det senaste året: Amsterdamfördraget, inledandet av
EMU och av utvidgningsförhandlingarna, ekonomisk reform och
handlingsplanerna för sysselsättningen, det intensifierade samarbetet i
kampen mot den organiserade brottsligheten. Det enades om följande
punkter:
354
- Ratificeringen av Amsterdamfördraget skall ges högsta prioritet. Skr. 1998/99:60
- Så snart fördraget är ratificerat, kommer ett tidigt beslut att krävas om
hur och när man skall ta itu med de institutionella frågor som inte lösts i
Amsterdam.
- Europeiska rådet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå sätt att
förbättra kommissionens effektivitet och administration mot bakgrund av
unionens framtida utveckling. Det noterar att rådet också överväger vilka
förbättringar som kan göras i dess eget arbetssätt. Det uppmanar rådet
och kommissionen att rapportera om framsteg i dessa frågor under nästa
ordförandeskap.
- Det finns behov av att föra EU närmare människorna och att inrikta
unionen på de frågor som är av störst betydelse för dem
Utvidgningen
62. Europeiska rådet noterar att Europeiska rådet i Luxemburg bedömde
kandidaturerna i Agenda 2000 och fattade de beslut som krävdes för att
initiera den övergripande utvidgningsprocessen samt välkomnar de
väsentliga framsteg som gjorts efter Luxemburg i fråga om
förberedelserna för utvidgningen.
63. Unionen prioriterar utvidgningsprocessen för de länder som nämns i
avsnitt 346 Kontrollera mot PDF
slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg, inom vilken de som
kandidater aktivt kan gå vidare i riktning mot att ta på sig de skyldigheter
som ett medlemsskap innebär, bl.a. Köpenhamnskriteriema. Varje
kandidatland kommer att bedömas utifrån samma kriterier och kommer
att gå vidare i processen i sin egen takt beroende på hur väl förberett det
är. Kandidatländernas egna ansträngningar för att uppfylla kriterierna
kommer att vara avgörande. Samtliga kommer att dra nytta av de
förstärkta förbindelserna med EU, inbegripet genom en politisk dialog
och skräddarsydda strategier för att bistå dem i förberedelserna inför
anslutningen.
64. Europeiska rådet välkomnar kommissionens bekräftelse att den i
slutet av 1998 kommer att lägga fram den första av sina regelbundet
återkommande rapporter om varje kandidats framsteg mot anslutning.
När det gäller Turkiet kommer rapporterna att grundas på artikel 28 i
associeringsavtalet och slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg.
65. Europeiska rådet välkomnar att anslutningsprocessen inleddes i
Bryssel den 30 mars. Detta är en pågående och allomfattande process.
Den 2829 maj hölls vidare ett givande möte mellan justitie- och
inrikesministrarna i Europeiska unionens 15 medlemsstater och deras
kolleger i de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa samt Cypern.
Ytterligare ministermöten kommer att äga rum vid behov.
66. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att snabbt se till att bistånd
ges inom ramen för partnerskapet för anslutning. Föranslutningsstödet
kommer att höjas betydligt. Europeiska rådet godkänner i detta
355
sammanhang i stort de rättsliga ramar som kommissionen föreslagit samt Skr. 1998/99:60
uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete Prioriteringarna för de projekt som
finansieras genom dessa instrument bör återspegla de prioriteringar av
jordbruk, miljö och transport som fastställs i partnerskapen för
anslutning. Det är avgörande med en effektiv samordning mellan dessa
instrument och Phare-programmet samt med verksamhet som finansieras
av EIB, EBRD och andra finansinstitut. Europeiska rådet noterar att
grunden för finansiering för de länder som är med i utvidgningsprocessen
fastställdes i Luxemburg.
67. Efter öppnandet den 31 mars 1998 av anslutningsförhandlingarna
med Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckien och Slovenien noterar
Europeiska rådet att genomgångarna av sju kapitel av regelverket har
slutförts. Det välkomnar även att den analytiska granskningen av
regelverket med Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien
har påbörjats.
68. Europeiska rådet välkomnar även kommissionens meddelande av den
avsnitt 347 Kontrollera mot PDF
4 mars 1998 om att tidigarelägga den europeiska strategin för att
förbereda Turkiet för medlemsskap. Europeiska rådet anser att denna
strategi som helhet utgör en grund för att förbättra och vidareutveckla
relationerna. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att gå vidare med
denna strategi och då lägga fram alla förslag som krävs för att genomföra
den i praktiken. Strategin kan kompletteras med tiden, med hänsyn till
Turkiets egna idéer. Europeiska rådet uppmanar vidare EU:s
ordförandeskap och kommissionen samt vederbörande turkiska
myndigheter att även i fortsättningen sträva mot att harmonisera Turkiets
lagstiftning och praxis med regelverket samt anmodar kommissionen att
avlägga rapport till ett tidigt associeringsråd om de framsteg som skett.
Europeiska rådet erinrar om att det behövs ekonomiskt stöd till den
europeiska strategin och noterar kommissionens avsikt att reflektera över
hur man kan stödja genomförandet av den europeiska strategin och att
lägga fram lämpliga förslag för detta ändamål.
69. Europeiska rådet välkomnar Europeiska konferensens första möte i
London den 12 mars 1998 samt slutsatserna från detta möte. Principerna
för deltagande i konferensen och dess medlemsantal i initialskedet
fastställdes vid Europeiska rådets möte i Luxemburg.
EXTERNA FRÅGOR
Internationell handel
70. Europeiska rådet välkomnar resultatet av 1998 års WTO-möte i
Geneve i maj mellan ministrar och regeringschefer, vilket markerade att
GATT funnits i 50 år.
Det bekräftar åter sitt engagemang för Världshandelsorganisationen och
dess tvistlösningssystem och för ytterligare multilateral
356
handelsliberalisering som kommer att öka levnadsstandarden och den Skr. 1998/99:60
globala ekonomiska tillväxten. Det understryker vikten av att initiativ tas
till en ny övergripande förhandlingsomgång för liberalisering vid WTO:s
tredje ministerkonferens mot slutet av 1999.
71. Europeiska rådet betonar också betydelsen av EU:s strategi för
marknadstillträde när det gäller att avlägsna handelshinder i tredje land.
72. Det stödjer ordförandeskapets avsikt att snarast sluta ett avtal om den
gemensamma organisationen av marknaden för bananer, vilket omfattar
importbestämmelser som överensstämmer med gemenskapens
internationella förpliktelser.
EU/USA
73. Europeiska rådet noterade den gemensamma förklaringen om det
transatlantiska ekonomiska partnerskapet som antogs i London vid det
transatlantiska toppmötet den 18 maj 1998. Fortsatt utveckling av de
transatlantiska förbindelserna på bred grund kommer även i framtiden att
utgöra ett av Europeiska unionens viktiga mål.
Sydafrika
avsnitt 348 Kontrollera mot PDF
74. Med anledning av president Mandelas närvaro i Cardiff bekräftar
Europeiska rådet åter unionens beslutsamhet att stärka de nuvarande
vänskaps- och samarbetsbanden med Sydafrika och att utveckla dessa på
nya områden.
75. Europeiska rådet välkomnar de intensiva ansträngningar som
Sydafrika gör inom ramen för sitt program för tillväxt, sysselsättning och
omfördelning (GEAR) för att modernisera den sydafrikanska ekonomin
och integrera den i världshandelssystemet. Det erkänner också de
framsteg som redan har uppnåtts med att erbjuda bättre samhällsservice
och grundläggande sjukvård för att förbättra levnadsvillkoren för alla
människor i Sydafrika.
76. Europeiska rådet framhåller unionens beslutsamhet att framgångsrikt
avsluta förhandlingarna om ett övergripande handels-, utvecklings- och
samarbetsavtal med Sydafrika senast hösten 1998. Europeiska unionen
bör i god tid före nästa förhandlingsomgång svara i samma anda på de
förslag Sydafrika har fört fram i sitt nyligen reviderade
handelserbjudande.
77. Europeiska rådet ser fram emot det viktiga första mötet på
utrikesministemivå i Wien den 34 november mellan EU och medlemmar
av den sydafrikanska utvecklingskonferensen.
357
Ryssland
Skr. 1998/99:60
78. Europeiska rådet välkomnar de väsentliga framsteg som har gjorts när
det gäller ekonomiska reformer i Ryssland, något som har erkänts genom
EU:s beslut nyligen att inte längre beteckna Ryssland som ett land utan
marknadsekonomi när det gäller antidumpning. Det välkomnar Rysslands
nya program med skattemässiga, monetära och strukturpolitiska åtgärder,
särskilt åtgärderna för att stärka skatteförvaltningen. Genomförandet av
dessa åtgärder och andra tillväxtfrämjande reformer är de mest avgörande
åtgärder Ryssland kan vidta för att bygga upp förtroende. Europeiska
rådet fortsätter att stödja IMF:s och Världsbankens aktiva engagemang
för att stödja reformerna i Ryssland. Det noterar att medlemsstaterna är
villiga att, när så är nödvändigt och lämpligt, överväga ytterligare
villkorat stöd från dessa institutioner.
79. Europeiska rådet erinrar om sin slutsats i Luxemburg och noterar
betydelsen av det finländska förslaget om en nordlig dimension i
unionens politik samt kommissionens avsikt att lägga fram en rapport för
övervägande vid dess nästa möte i Wien. Det upprepar på nytt EU:s
åtagande att bistå Ryssland i ansträngningarna att ta itu med problemet
med använt kärnbränsle och kärnavfall i nordvästra Ryssland och noterar
att detta arbete kan föras framåt inom ramen för den föreslagna nordliga
dimensionen.
Kosovo
80. Europeiska rådet enades om den förklaring som återges i bilaga II.
Fredsprocessen i Mellanöstern
avsnitt 349 Kontrollera mot PDF
81. Europeiska rådet gick igenom den situation som råder i
fredsprocessen i Mellanöstern mot bakgrund av besöket i området av
Europeiska rådets ordförande den 1721 april och av ministerrådets
ordförande den 1518 mars samt ordförandeskapets och det särskilda
sändebudets fortlöpande kontakter med parterna.
82. Europeiska rådet erinrade om sina tidigare förklaringar, särskilt
uppmaningen till fred i Mellanöstern som antogs i Amsterdam den 1617
juni 1997, och bekräftade åter de riktlinjer för EU:s politik som syftar till
att underlätta framsteg och återställa förtroendet mellan parterna och som
antogs i Luxemburg den 1213 december 1997.
83. Europeiska rådet ger uttryck för sin mycket djupa oro över bristen på
framsteg i fredsprocessen och det hot som detta utgör för stabiliteten och
säkerheten i regionen. Det poängterar att alla berörda måste visa prov på
mod och framsynthet i en strävan efter fred som grundar sig på relevanta
resolutioner från FN:s säkerhetsråd och de principer som man enades om
i Madrid och Oslo, inbegripet ett fullständigt genomförande av de
358
befintliga åtagandena enligt de israeliskpalestinska interimsavtalen och Skr. 1998/99:60
Hebron-protokollet.
84. Europeiska rådet framhåller att den möjlighet som nu finns till
framsteg på det palestinska spåret inte far gå förlorad. Det upprepar på
nytt Europeiska unionens starka stöd för Förenta staternas ansträngningar
att få parterna att godkänna ett idépaket som, om det godtas, skulle bana
väg för genomförande av de befintliga avtalen och återupptagande av
förhandlingarna om slutstatus. I detta sammanhang uppmanar Europeiska
rådet Israel att erkänna palestiniernas självbestämmanderätt utan att
utesluta alternativet en palestinsk stat. Samtidigt uppmanade Europeiska
rådet det palestinska folket att åter bekräfta att det erkänner Israels
legitima rätt att leva inom säkra och erkända gränser.
85. Europeiska rådet ger också uttryck för sin djupa oro över bristen på
framsteg på det syriska och det libanesiska spåret och betonade behovet
av en fortlöpande ansträngning för att stärka dessa så att en allsidig fred
kan uppnås på grundval av principen mark mot fred och relevanta
resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Europeiska rådet välkomnar
visserligen att Israel har godtagit resolution nr 425 från FN:s
säkerhetsråd, men uppmanar till ett fullständigt och ovillkorligt
tillbakadragande av de israeliska styrkorna från södra Libanon.
86. Europeiska rådet välkomnar Europeiska unionens positiva roll i
fredsprocessen i Mellanöstern samt de ansträngningar som har gjorts av
EU:s särskilda sändebud. Denna roll har innefattat ett nära engagemang i
avsnitt 350 Kontrollera mot PDF
de samtal som fördes i London den 4-5 maj samt förhandlingar om
ekonomiska interimsfrågor, den gemensamma förklaringen om det
Eupalestinska säkerhetssamarbetet samt ett intensifierat utbyte med
parterna och USA. Det noterar nya positiva bidrag, inbegripet den
franskegyptiska fredsuppmaningen och de förslag som har framförts av
det särskilda sändebudet samt uppmanade rådet (allmänna frågor) att mot
bakgrund av utvecklingen beakta dessa och andra möjliga alternativ.
87. Europeiska rådet betonar Europeiska unionens önskan att fortsätta att
göra allt som står i dess makt för att stödja och stärka fredsprocessen och
dem som strävar efter att föra den framåt.
Indiens och Pakistans kärnvapenprov
88. Europeiska rådet ger uttryck för sin djupa oro över situationen i södra
Asien. Indiens och Pakistans kärnvapenprov har skadat stabiliteten i
regionen och fjärmat de båda länderna från det internationella samfundets
ansträngningar när det gäller icke-spridning av kärnvapen.
89. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från mötet den 4 juni mellan
de utrikesministrar som företräder de fem ständiga medlemmarna i
säkerhetsrådet och från G8-gruppens utrikesministrar den 12 juni som ett
positivt bidrag till processen att uppmuntra Indien och Pakistan att på ett
359
konstruktivt sätt att ta itu med de frågor som skiljer länderna åt. Skr. 1998/99:60
Europeiska rådet välkomnar även det beslut som ett antal utrikesministrar
fattade den 12 juni om att upprätta en aktionsgrupp for att främja icke-
spridning i södra Asien. Det bekräftar på nytt EU:s åsikt att Indien och
Pakistan bör vidta snara åtgärder för att minska spänningen och
instabiliteten i södra Asien genom att återuppta den politiska dialogen
sinsemellan och med Kina och sträva efter att på olika sätt bygga upp ett
ömsesidigt förtroende.
90. Europeiska rådet uppmanar Indien och Pakistan att ansluta sig till det
internationella systemet för icke-spridning genom att underteckna avtalet
om fullständigt provstopp i dess nuvarande lydelse och genom att aktivt
bidra till förhandlingarna om ett avtal om stopp för klyvbart material.
Europeiska rådet upprepar på nytt att EU anser att icke-spridningsavtalet
utgör hörnstenen i det internationella systemet för icke-spridning och
uppmanar Indien, Pakistan och alla andra länder som inte har anslutit sig
till avtalet att göra detta. Europeiska rådet noterar att medlemsstaterna
och såväl kämvapenstater som stater utan kärnvapen på nytt har bekräftat
sin fasta föresats att uppfylla åtagandena om kärnvapennedrustning enligt
artikel VI i Icke-spridningsfördraget. Det noterade det initiativ som flera
avsnitt 351 Kontrollera mot PDF
länder, däribland Irland och Sverige, nyligen tagit i frågan.
91. Europeiska unionen kommer att överväga ytterligare åtgärder om
Indien och Pakistan inte lyckas göra framsteg i dessa frågor.
Indonesien/Östtimor
92. Europeiska rådet har diskuterat situationen i Indonesien. Det
uppmanar president Habibie att genomföra sitt engagemang när det gäller
politiska och ekonomiska reformer samt sin uttalade avsikt att hålla
tidiga val nästa år och uppfylla alla utfästelser mot utlandet.
Under förutsättning att ett trovärdigt program för ekonomiska reformer
nu följer uttrycker Europeiska rådet sitt fortsatta stöd till Indonesiens
ekonomiska återhämtning, med stöd av internationella finansinstitut. Det
erkänner de ekonomiska påfrestningar som det indonesiska folket får
utstå och välkomnar det humanitära bistånd som ges såväl av Europeiska
gemenskapen som av enskilda medlemsstater.
93. Europeiska rådet diskuterade konsekvenserna av den nuvarande
situationen i Östtimor. Det erinrar om betydelsen av en rättvis,
övergripande och internationellt godtagbar lösning samt bekräftar på nytt
att det stöder de ansträngningar som görs i detta syfte under ledning av
FN:s generalsekreterare. Det uppmanar vidare Indonesien att respektera
de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och begär att
alla politiska fångar, inbegripet dem från Östtimor, skall friges. Det
enades om att fortsätta att yrka på ett snart frigivande av Xanana
Gusmao. Europeiska rådet betonar vikten av fortsatt humanitärt bistånd
till Östtimor i enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt.
360
Konflikten mellan Etiopien och Eritrea
Skr. 1998/99:60
94. Europeiska rådet bekräftar på nytt sin bestörtning över fientlighetema
mellan Etiopien och Eritrea. Det fördömer särskilt ländernas bombningar
av varandras territorier och de onödiga förlusterna av människoliv.
Europeiska rådet välkomnar båda sidors beredvillighet att upphöra med
flyganfallen, men uppmanar dem båda enträget att inställa alla
fientligheter och enas om ett formellt vapenstillestånd. Europeiska rådet
uppmanar båda sidor att återuppta förhandlingarna och poängterar
nödvändigheten av att lösa konflikten med fredliga medel. Europeiska
unionen kommer i detta hänseende att fortsätta att stödja de pågående
medlingsförsöken, däribland de som görs av den USArwandiska
stödgruppen, och upprepar på nytt sitt erbjudande att tillhandahålla allt
relevant bistånd som kan bidra till en förhandlingslösning.
Europa - Medelhavsprocessen
95. Europeiska rådet framhåller betydelsen av
EuropaMedelhavspartnerskapet. Det enades om att framgången vid
utrikesministrarnas ad hoc-möte i Palermo den 34 juni med att utveckla
avsnitt 352 Kontrollera mot PDF
partnerskapet visar att dessa relationer fungerar väl. Europeiska rådet
noterar att detta skulle utgöra en god grund för en lyckad tredje
ministerkonferens i Stuttgart i april 1999.
En Internationell brottmålsdomstol
96. Europeiska rådet förordar starkt att det inrättas en universell och
effektiv brottmålsdomstol och gläds åt det breda internationella stöd som
förslaget åtnjuter och de framsteg som gjorts i den förberedande
kommittén. Europeiska rådet är fast beslutet att se till att den pågående
diplomatiska konferensen i Rom blir lyckad.
Nordirland
97. Europeiska unionen välkomnar varmt det historiska avtal som
uppnåddes i Belfast den 10 april, och det avgörande stöd som det fick i
de efterföljande folkomröstningarna i de två delarna av den irländska ön.
Det noterar den generösa praktiska hjälp som EU har givit genom åren,
och bekräftar på nytt slutsatsen från rådet (allmänna frågor) att unionen
bör fortsätta att ta aktiv del i främjandet av varaktig fred och varaktigt
välstånd i Nordirland.
Det noterar att parlamentet har begärt att rådet och kommissionen skall
betrakta frågan om hur avtalet kan stödjas i praktiken som en brådskande
angelägenhet, och kommissionens åtagande att fortsätta finna fram till
nya kreativa sätt att stödja de nya möjligheter som fredsavtalet kommer
att medföra. Det uppmanar kommissionen att lägga fram förslag i
enlighet härmed.
361
Bilaga 12: Slutsatser från Europeiska rådets möte i
Wien
Skr. 1998/99:60
Europeiska rådet möttes i Wien den 11-12 december 1998 för att
diskutera de viktigaste frågor och utmaningar som Europeiska unionen
står inför. Det inledde sitt arbete med att med Europaparlamentets
ordförande José Maria GIL-ROBLES diskutera de viktigaste frågor som
skulle tas upp. Dess diskussioner om sysselsättning, tillväxt och stabilitet
fick även ett tillskott från de diskussioner mellan trojkan och
arbetsmarknadens parter som ägde rum dagen innan. Ett möte hölls även
med stats- eller regeringscheferna samt utrikesministrarna i de länder i
Central- och Östeuropa samt Cypern som deltar i anslutningsprocessen.
Europeiska rådet framförde sin tacksamhet till Tysklands f.d.
förbundskansler Helmut Kohl för hans utomordentliga bidrag till
Europeiska unionens utveckling och beslutade att tilldela honom titeln
"Europeisk hedersmedborgare".
I. WIENSTRATEGIN FÖR EUROPA
1. Den europeiska integrationen har fatt ny fart. Den gemensamma
valutan är på väg att införas. Samordnade insatser för att främja
sysselsättningen har gett uppmuntrande resultat. Utvidgningsprocessen
pågår på allvar. Nu när vi närmar oss årtusendets slut kommer unionen
avsnitt 353 Kontrollera mot PDF
att behöva stärka sin förmåga att stå i sina medborgares tjänst.
2. I Cardiff inledde Europeiska rådet en brett upplagd debatt om
Europeiska unionens framtida utveckling. Vid mötet i Pörtschach
betonades behovet av en stark och effektiv union. I den andan har
Europeiska rådet i Wien fastställt fyra frågor av största betydelse för
Europas medborgare, där snabba och effektiva insatser krävs. Det har
därför enats om följande "Wienstrategi för Europa":
Främjande av sysselsättning, ekonomisk tillväxt och stabilitet
- Rapport till Europeiska rådet i Köln om utarbetandet av en europeisk
sysselsättningspakt inom ramen för Luxemburgprocessen.
- Stärkande av mekanismerna för samordning av den ekonomiska
politiken - översyn av instrumenten och erfarenheterna vid Europeiska
rådet i Helsingfors.
- Politisk överenskommelse om de viktigaste frågorna i det
skattepolitiska paketet - rapport till Europeiska rådet i Helsingfors.
- Förbättring av den internationella finansstrukturen - rapport till
Europeiska rådet i Köln.
- Främjande av investeringar i den europeiska infrastrukturen och
humankapitalet - rapport till Europeiska rådet i Köln.
362
Förbättrad säkerhet och livskvalitet
- Genomförande av handlingsplanen om att upprätta ett område med
frihet, säkerhet och rättvisa - översyn vid Europeiska rådets särskilda
möte i Tammerfors.
- Förbättring av medborgarnas tillgång till rättsväsendet - översyn vid
mötet i Tammerfors.
- Förstärkning av Europeiska unionens åtgärder på området för mänskliga
rättigheter - rapport till Europeiska rådet i Köln.
- Införlivande av miljö och en hållbar utveckling i Europeiska unionens
politik - översyn vid Europeiska rådet i Helsingfors.
Reform av unionens politik och institutioner
- Politisk överenskommelse om hela Agenda 2000 i mars 1999 för att
kunna anta den slutligt före valen till Europaparlamentet i juni 1999.
- Beslut vid Europeiska rådet i Köln om hur och när de institutionella
frågor som inte löstes i Amsterdam skall tas upp.
- Hur rådet skall kunna fungera bättre - översyn vid Europeiska rådet i
Helsingfors.
- Intern reform av kommissionen - rapport från kommissionens
ordförande till Europeiska rådet i Köln.
- Effektiv kamp mot bedrägerier - översyn av läget vid Europeiska rådet i
Helsingfors.
Främjande av stabilitet och välstånd i hela Europa och i världen
- En dynamisk fortsättning på anslutningsförhandlingarna och
anslutningsförberedelsema samt överlämnande av kommissionens
lägesrapporter om kandidatländerna inför Europeiska rådet i Helsingfors.
- Faktisk tillämpning av de nya instrumenten för den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) efter Amsterdamfördragets
avsnitt 354 Kontrollera mot PDF
ikraftträdande (den höge representanten, enheten för GUSP-planering
och tidig förvarning, förbättrade beslutsmekanismer) - översyn vid
Europeiska rådet i Helsingfors.
- Utarbetande av de första gemensamma strategierna om Ryssland,
Ukraina, Medelhavsregionen och västra Balkan - första antagande vid
Europeiska rådet i Köln.
- Fortsatta diskussioner om utvecklingen av en europeisk säkerhets- och
försvarspolitik - behandling vid Europeiska rådets möte i Köln.
På dessa grundvalar kommer Europeiska rådet vid sitt möte i Helsingfors
att anta en "millenniumförklaring" om unionens prioriteringar för
kommande år.
II. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
3. I samband med 5 O-årsdagen av antagandet av den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna bekräftar Europeiska rådet på
Skr. 1998/99:60
363
nytt den grundläggande vikt det fäster vid denna förklaring. Den Skr. 1998/99:60
allmänna förklaringen är en hörnsten i den byggnad som uppfördes efter
andra världskriget för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna
på nationell, regional och global nivå och utgör grunden för att främja
och trygga mänsklig värdighet världen över.
4. Europeiska unionen, som bygger på principerna om frihet, demokrati,
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
samt rättsstatsprincipen, delar de värderingar som förklaringen baseras på
och bygger sin verksamhet på dessa värderingar.
5. Europeiska rådet ställer sig bakom Europeiska unionens förklaring om
de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1998 och uppmanar
rådet, kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur de
föreslagna konkreta åtgärderna kan genomföras på bästa sätt.
6. Europeiska rådet understryker att alla yttringar av rasism,
främlingsfientlighet och antisemitism måste bekämpas, såväl i
Europeiska unionen som i tredje land. Det betonar den roll som
Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet
spelar i detta sammanhang. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att
utarbeta förslag inför dess möte i Köln om åtgärder för att bekämpa
rasism i kandidatländerna och uppmanar medlemsstaterna att överväga
liknande åtgärder inom unionen.
I detta sammanhang välkomnade Europeiska rådet den svenska
regeringens avsikt att hålla en internationell konferens i Stockholm för att
sprida kunskap om förintelsen.
III. SYSSELSÄTTNING, TILLVÄXT, STABILITET OCH
EKONOMISK REFORM
7. Eurons födelse den 1 januari 1999 utgör en milstolpe på vägen i den
europeiska integrationsprocessen. Den gemensamma valutan kommer att
stärka Europas förmåga att främja sysselsättningen, tillväxten och
stabiliteten.
avsnitt 355 Kontrollera mot PDF
8. Införandet av euron kommer att leda till att ett av de största
valutaområdena i världen skapas. Detta innebär ett övergripande ansvar
för unionen och ett behov av att tala med en röst och att företrädas
effektivt.
9. Genom den gemensamma valutan förstärks behovet av en samordning
av den ekonomiska politiken. Inför övergången till den ekonomiska och
monetära unionen har instrument skapats för att
- samordna den makroekonomiska politiken,
- förbättra effektiviteten i den nationella sysselsättningspolitiken,
- påskynda reformen av varu-, tjänste- och kapitalmarknaderna.
364
Skr. 1998/99:60
10. Mycket har redan uppnåtts: en stabil ekonomisk tillväxt, låg inflation
och fallande räntor. Sysselsättningstillväxten har skjutit fart med de 1,7
miljoner arbetstillfällen som skapades under förra året. Balansen mellan
skattepolitiken och den monetära politiken har utvecklats på ett sätt som
stöder en hållbar tillväxt.
11. Ytterligare insatser krävs emellertid för att förstärka befintliga
instrument och sammanfoga dem till en samlad strategi för
sysselsättning, tillväxt, stabilitet och ekonomisk reform som skall
utvecklas i riktning mot en europeisk sysselsättningspakt inom ramen för
Luxemburgprocessen.
A. DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN: ETT
VIKTIGT STEG FRAMÅT
i) Eurons födelse
12. Europeiska rådet noterar med stor tillfredsställelse att det blir en mjuk
övergång till tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen
den 1 januari 1999 trots turbulensen på världens finansmarknader. Detta
är ett resultat av den försiktiga ekonomiska politiken i samband med
EMU, vilken måste fortsätta.
13. Europeiska rådet välkomnar särskilt att
- all sekundär gemenskapslagstiftning som krävs för inträdet i tredje
etappen av EMU kommer att ha antagits före årets slut,
- de oåterkalleliga kurserna för omräkning till euro, i överensstämmelse
med förfarandet i den tekniska bilagan till den gemensamma
kommunikén av den 2 maj 1998, kommer att antas den 31 december vid
ett särskilt möte i rådet (Ekofin),
- den danska kronan och den grekiska drakman kommer att delta i den
nya växelkursmekanismen från och med den 1 januari 1999.
ii) Europa som global aktör
Att tala med en röst
14. Införandet av euron blir en betydelsefull händelse för det
internationella monetära systemet. Det är absolut nödvändigt att
gemenskapen spelar sin roll fullt ut i det internationella samarbetet om
monetär och ekonomisk politik inom sådana forum som G-7 och
Internationella valutafonden. Europeiska rådet stöder rådets rapport om
representationen av gemenskapen utåt, i vilken föreskrivs att ordföranden
avsnitt 356 Kontrollera mot PDF
för Ekofm-rådet, eller om ordföranden kommer från en medlemsstat
utanför euro-området, ordföranden för Euro 11, biträdd av
kommissionen, skall delta i G-7-mötena (finansiella frågor) (se bilaga II).
ECB bör i egenskap av gemenskapens behöriga organ för den monetära
365
politiken ges observatörsstatus i IMF:s styrelse. Europeiska Skr. 1998/99:60
gemenskapens/EMU:s åsikter i andra frågor av särskild betydelse för
EMU kommer att läggas fram för IMF:s styrelse av den behöriga
medlemmen i direktionssekretariatet i den medlemsstat som innehar
euro-ordförandeskapet, biträdd av en företrädare för kommissionen.
Europeiska rådet uppmanar rådet att agera på grundval av ett förslag från
kommissionen som omfattar denna överenskommelse.
15. För gemenskapens enhetlighet och effektivitet krävs att den skall
kunna tala med en röst om frågor av särskild betydelse för den
ekonomiska och monetära unionen. Europeiska rådet uppmanar
kommissionen, rådet och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som
behövs för att vid lämplig tidpunkt och effektivt utarbeta gemensamma
ståndpunkter och gemensamma överenskommelser, som kan läggas fram
för tredje part i internationella forum.
Att stärka det internationella finanssystemet
16. Europeiska rådet välkomnar rapporten om ett stärkande av det
internationella finanssystemet, som visar att medlemsstaterna har en
gemensam uppfattning om hur man bör reagera på den globala
finanskrisen. Europa bör spela en avgörande roll när det gäller att skapa
ett nytt internationellt monetärt och finansiellt system enligt de linjer som
dras upp i denna rapport. IMF är hörnstenen i det internationella
monetära och finansiella systemet, och den måste stärka sitt samarbete
med andra aktörer, bl.a. Världsbanken. Man bör överväga att förstärka
och/eller omforma Internationella valutafondens och Världsbankens
interims- och utvecklingskommittéer. Europeiska rådet betonar
nödvändigheten av att stärka fokuseringen på reglering av riskhantering
och försiktighetsnormer i institutioner inom den finansiella sektorn och
särskilt undersöka konsekvenserna av internationella institutioners
verksamhet, däribland s.k. hedge funds som arbetar med främmande
kapital och eget kapital. Det betonade den avgörande betydelsen av att de
internationella finansiella reglerna iakttas i utländska centrum.
Europeiska rådet anmodar rådet att inför Europeiska rådet i Köln utarbeta
en rapport om förbättringar i det internationella finanssystemets sätt att
fungera . Denna rapport bör även ta upp de vidare konsekvenserna av
globaliseringen.
17. Den finansiella och ekonomiska krisen har visat att de sociala
avsnitt 357 Kontrollera mot PDF
säkerhetsnäten behöver förstärkas i framväxande marknadsekonomier.
Europeiska rådet välkomnar att mer än hälften av det ekonomiska
biståndet i världen kommer från Europeiska unionen. Dessa resurser
måste styras så att de nödvändiga strukturella och sociala reformerna
stärks.
366
iii) Att stärka den inre ekonomiska samordningen
En bättre samordning av den ekonomiska politiken
18. Den ekonomiska politiken i EMU måste bygga på en nära
samordning mellan alla aktörer, i förekommande fall även
arbetsmarknadens parter i Europa. Europeiska rådet välkomnar att en ram
for en väl fungerande ekonomisk och monetär union, inklusive
stabilitets- och tillväxtpakten samt förfaranden för samarbete om den
ekonomiska politiken, är på plats och att det har gjorts framsteg i
samordningen av politiken inom Euro 11 och Ekofin-rådet samt i
dialogen med Europeiska centralbanken. Rådet har nu ett fullt utvecklat
årligt samordningsförfarande som innebär kontroll- och
övervakningsmekanismer för stabilitets- och tillväxtpakten, nationella
handlingsplaner för sysselsättning och strukturpolitik på varu- och
tj änstemarknadema.
19. Europeiska rådet betonar att det kommer att bli nödvändigt att både
fördjupa och stärka samordningen av den ekonomiska politiken, inom
den överenskomna ramen, för att säkerställa EMU:s framgång och stödja
hållbar sysselsättningsskapande tillväxt. Lämpliga och samordnade
reaktioner på ekonomiska utmaningar behövs på medlemsstats- och
unionsnivå inom såväl budgetpolitiken och den monetära politiken som
strukturpolitiken, med beaktande av löneutvecklingen.
20. Europeiska rådet uppmanar rådet (Ekofin) att i Helsingfors rapportera
hur samordningen av den ekonomiska politiken har fungerat under den
tredje etappen av EMU.
Skattepolitik
21. Europeiska rådet välkomnar rådets rapport om förstärkt
skattepolitiskt samarbete och betonar att skadlig skattekonkurrens måste
bekämpas. Det skattepolitiska samarbetet syftar inte till enhetliga
skattesatser och är inte oförenligt med sund konkurrens på skatteområdet
men krävs för att minska fortsatta snedvridningar på den inre marknaden,
förhindra alltför stora skattebortfall eller ge skattestrukturema en mer
sysselsättningsvänlig inriktning.
22. Europeiska rådet
- välkomnar att arbetet i uppförandekodgruppen har framskridit
tillfredsställande och uppmanar gruppen att slutföra sitt arbete senast till
Europeiska rådet i Helsingfors,
- ber kommissionen lägga fram en utredning om bolagsbeskattning för
rådet, i enlighet med Ekofin-rådets slutsatser,
- uppmanar rådet att fortsätta arbetet med förslagen till ett direktiv om
avsnitt 358 Kontrollera mot PDF
beskattning av sparande och ett direktiv om räntor och royalties i syfte att
nå en överenskommelse före Europeiska rådet i Helsingfors,
Skr. 1998/99:60
367
- välkomnar kommissionens och rådets avsikt att inleda samtal med Skr. 1998/99:60
tredje land om problem som rör beskattning av ränteinkomster och
- stöder rådets fortsatta arbete med en ram för energibeskattning på
grundval av Ekofin-rådets rapport, varvid hänsyn även skall tas till dess
verkningar på miljön.
23. Europeiska rådet uppmanar rådet att lägga fram en andra lägesrapport
om skattepolitiskt samarbete i tid före Europeiska rådet i juni 1999.
24. I samband med beslutet från 1991 om skattefri försäljning för
resenärer inom gemenskapen ber Europeiska rådet kommissionen och
rådet (Ekofin) att senast i mars 1999 undersöka de problem som kan
uppstå för sysselsättningen och på grundval av förslag från
kommissionen undersöka hur dessa problem kan lösas, inbegripet
möjligheten till en begränsad utvidgning av övergångsarrangemangen.
Ekonomiska reformer
25. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som har gjorts under det
österrikiska ordförandeskapet med att föra den ekonomiska
reformagendan vidare och uppfylla de krav som ställdes upp i Cardiff.
Europeiska rådet välkomnar de nationella lägesrapporterna om
strukturreformen. Det ser fram emot utvärderingen av dessa rapporter
och den inbördes granskningen mellan medlemsstaterna som en
ytterligare åtgärd för att förbättra de breda ekonomiska strategiska
riktlinjerna. Europeiska rådet välkomnar dessutom rådets (inre
marknaden) avsikt att utvärdera lägesrapporterna för att komplettera
Ekofin-rådets synpunkter ur den inre marknadens perspektiv.
B. HÅLLBAR SYSSELSÄTTNING FÖR EUROPA
1. Mot en europeisk sysselsättningspakt
26. Sysselsättningen är den viktigaste prioriteringen för Europeiska
unionen. Den är det bästa sättet att erbjuda människor en verklig
möjlighet och att effektivt bekämpa fattigdom och utslagning och tjänar
därvid som grund för den europeiska välfärdsmodellen.
27. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse de väsentliga framsteg
som har gjorts med att skapa arbetstillfällen och minska arbetslösheten.
Det ger en eloge för medlemsstaternas insatser för att genomföra 1998
års riktlinjer.
28. För första gången sedan 1992 har arbetslösheten sjunkit till under 10
%. Det är en positiv utveckling. Mer måste göras.
Sysselsättningspolitiken måste ingå i ett övergripande synsätt som
omfattar makroekonomiska strategier inriktade på tillväxt och stabilitet,
ekonomiska reformer som främjar konkurrens samt riktlinjerna för
sysselsättningen, som är utformade för att förbättra anställbarhet,
368
avsnitt 359 Kontrollera mot PDF
anpassbarhet, lika möjligheter och skapande av arbetstillfällen i befintliga Skr. 1998/99:60
och nya företag.
29. Betydande framsteg har gjorts vilket framgår av den gemensamma
sysselsättningsrapporten. Den multilaterala övervakningen av
genomförandet av riktlinjerna om sysselsättningen är ett väsentligt inslag
i Luxemburgprocessen. Användningen av benchmarking och satsningen
på goda rutiner har visat sig vara framgångsrika verktyg for utvärdering.
Denna process behöver emellertid förstärkas. Detta kräver ytterligare
kontrollerbara mål och tidsfrister på både europeisk och nationell nivå,
gemensamma resultatindikatorer och indikatorer för politiken samt en
konsekvent statistisk grund som de viktigaste inslagen på vägen till en
europeisk sysselsättningspakt inom ramen för Luxemburgprocessen.
Detta kräver även ett ökat engagemang och ansvar från arbetsmarknadens
parter.
i) Riktlinjer for sysselsättningen for 1999
30. Europeiska rådet välkomnar kommissionens förslag till riktlinjer for
1999 och stöder resultatet från det gemensamma mötet i Ekofm-rådet och
rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) i fråga om dessa
riktlinjer.
31. När medlemsstaterna ser över sina nationella handlingsplaner bör de
ägna särskild uppmärksamhet åt att
- göra påtagliga framsteg med att främja lika möjligheter mellan kvinnor
och män, i synnerhet genom benchmarking och en strategi för
mainstreaming av jämställdhetsaspektema,
- förverkliga begreppet livslångt lärande, i synnerhet genom att sätta upp
ett nationellt mål for deltagare i sådana åtgärder,
- fullt utnyttja potentialen hos tjänstesektorn och de tjänster som har
anknytning till industrin, särskilt informationsteknik och miljösektom,
- skapa ett klimat där företag, särskilt småföretag, kan blomstra,
- undersöka systemen för skatter och förmåner for att skapa incitament
till de arbetslösa och icke yrkesverksamma att utnyttja möjligheter till
arbete eller yrkesutbildning och till arbetsgivarna att skapa nya
arbetstillfällen,
- stödja äldre arbetstagare for att öka deras deltagande i förvärvslivet,
- främja social integration och lika möjligheter for mindre gynnade
grupper.
ii) Att förstärka Luxemburgprocessen
32. För att stödja åtagandena i de nationella handlingsplanerna uppmanas
medlemsstaterna att fastställa strategier och ställa upp ytterligare
kvantifierade mål och tidsfrister på nationell nivå i den mån det är
möjligt och lämpligt.
369
33. Europeiska rådet välkomnar de framsteg som har gjorts när det gäller Skr. 1998/99:60
gemensamma resultatindikatorer och indikatorer för politiken samt
kommissionens rapport om jämförbar statistik eftersom de är av
avsnitt 360 Kontrollera mot PDF
avgörande betydelse för en effektiv och öppen övervakning och
utvärdering, både på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanar
kommissionen och medlemsstaterna att enas om definitionen av alla
relevanta indikatorer i tid till Europeiska rådet i Köln.
34. 1999 års rapporter om genomförandet av de nationella
handlingsplanerna bör läggas fram för granskning senast i mitten av juni
1999, och kommissionen bör utarbeta sitt förslag till den gemensamma
rapporten om sysselsättningen och de nya riktlinjerna för sysselsättningen
för år 2000 före september 1999. Europeiska rådet ber även rådet att
eftersträva större samstämmighet mellan riktlinjerna för sysselsättningen
och de breda riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
35. Kommissionen uppmanas dessutom att våren 1999 i ett paket lägga
fram ett meddelande om mainstreaming av sysselsättningspolitiken på
gemenskapsnivå på grundval av artikel 127 i EG-fördraget efter ändring
genom Amsterdamfördraget och en uppdatering av rapporten om
"Europa som en ekonomisk enhet". Kommissionen uppmanas dessutom
att låta de medlemsstater som så önskar experimentera med sänkt
mervärdesskatt på arbetsintensiva tjänster som inte är utsatta för
gränsöverskridande konkurrens.
36. Europeiska rådet rekommenderar att reformen av Europeiska
socialfonden används för att förstärka stödet till strategin för
sysselsättningen och till utvecklingen av de mänskliga resurserna.
37. För att Luxemburgprocessen skall vara framgångsrik i framtiden är
en bred och intensiv dialog mellan alla berörda aktörer, nämligen rådet,
kommissionen, Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter, Europeiska
centralbanken och Europeiska investeringsbanken av största betydelse för
att bidra till den övergripande strategin för sysselsättning, tillväxt och
stabilitet.
38. Arbetsmarknadens parter har ett viktigt ansvar i
sysselsättningsprocessen. Denna aspekt erkänns i rapporten från
expertgruppen på hög nivå om ekonomiska och sociala följder av
förändringar på arbetsmarknaden. Europeiska rådet uppmanar
kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till dess
rekommendationer. Europeiska rådet noterar också med tillfredsställelse
att arbetsmarknadens parter vid det nyligen hållna minitoppmötet i Wien
den 4 december 1998 uttryckte sin vilja att utarbeta sin egen agenda om
modernisering av arbetsorganisationen.
370
2. En miljö som främjar sysselsättningen
Skr. 1998/99:60
i) Investeringar för sysselsättning
39. Att investera i infrastruktur och finansiera innovativa projekt är
viktiga inslag i strategin för att stimulera tillväxt, sysselsättning och
konkurrenskraft. Europeiska rådet noterar kommissionens meddelande
avsnitt 361 Kontrollera mot PDF
"Offentliga investeringar som ett led i en ekonomisk strategi", där det
föreslås att medlemsstaterna skall se över sin budgetstruktur för att öka
investeringarnas relativa andel. Europeiska rådet uppmanar rådet att se
över framstegen med de transeuropeiska näten (TEN), i synnerhet de 14
prioriterade transportprojekten, samt utvecklingen av projekt för
tillväxtökning inom telekommunikations- och informationsteknik för att
påskynda genomförandet av dessa projekt. I denna översyn skall ingå hur
finansieringssystem som även berör Europeiska investeringsbanken
(EIB) skall stärkas, varvid bankens erfarenhet skall utnyttjas i enlighet
med det särskilda handlingsprogrammet i Amsterdamfördraget.
40. Europeiska rådet erkänner också vikten av att utveckla en fungerande
europeisk marknad for riskkapital och att utveckla nya
finansieringsformer där både den privata sektom och den offentliga
sektorn berörs. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att
rapportera om hur de genomför handlingsplanen for riskkapital.
41. Europeiska investeringsbanken har bibehållit den höga takten i sina
utlåningstransaktioner for att främja sunda investeringsprojekt, i
synnerhet inom prioriterade områden som investeringar i utbildning,
hälsa och stadsmiljö enligt sitt särskilda handlingsprogram från
Amsterdam.
42. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet EIB att överväga
snabbare utbetalningar av medel for att stödja verksamhet som kräver
riskkapital, inom taket på 1 miljard ecu, vilket ursprungligen beräknades
uppnås senast år 2000, med målet att denna verksamhet skall omfatta alla
medlemsstater. Detta kan i synnerhet inbegripa en snar fördubbling av de
resurser som tilldelas den europeiska mekanismen for teknik (ETF).
43. Europeiska rådet uppmanar EIB att se över existerande
finansieringssystem for miljöprojekt i unionen och i kandidatländerna
och då ta vederbörlig hänsyn till sysselsättningseffekterna av sådana
projekt.
ii) Att investera i innovation och humankapital
44. Tillväxt, konkurrensförmåga och sysselsättning är på ett avgörande
sätt beroende av forskning och innovation. Europeiska rådet välkomnar
därför avtalet om femte ramprogrammet för forskning och teknisk
utveckling.
371
45. Före att förbättra unionens förmåga till innovation är utbildning av Skr. 1998/99:60
särskild betydelse. Europeiska rådet välkomnar att rådet antagit
gemensamma ståndpunkter i fråga om åtgärdsprogrammen Sokrates och
Leonardo da Vinci.
46. Medlemsstaterna och Europeiska unionens institutioner behöver
också på ett mer allmänt sätt ta upp den oro som finns bland Europas
ungdom och därmed rikta ett positivt budskap till Europas medborgare.
avsnitt 362 Kontrollera mot PDF
Därför välkomnar Europeiska rådet de initiativ som har tagits for att fora
upp frågan om ungdomars delaktighet på EU-institutionemas
dagordning. Europeiska rådet uppmanar rådet att snabbt anta en
gemensam ståndpunkt om programmet Ungdom för Europa.
iii) Den inre marknaden och finansiella tjänster
Inre marknaden
47. Fortsatta framsteg har gjorts i ansträngningarna att modernisera,
utvidga och förenkla den inre marknaden i enlighet med handlingsplanen.
Nödvändig ny lagstiftning har antagits, i synnerhet förordningen om fri
rörlighet for varor. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att
fortsätta att övervaka framstegen inom den inre marknaden genom
resultattavlan.
48. Ytterligare förenkling och förbättring av lagstiftningen på både
gemenskapsnivå och nationell nivå krävs för att göra reglerna for den
inre marknaden lättare att tillämpa och därigenom effektivare.
Europeiska rådet betonar vikten av ekonomiska reformer och
lagstiftningsreformer som en sammanhållen strategi för den inre
marknaden och konkurrenskraften för att öka den ekonomiska tillväxten
och sysselsättningen.
49. Det är väsentligt att gemenskapslagstiftningen genomförs fullt ut och
på ett korrekt sätt for att den inre marknaden skall fungera. Europeiska
rådet konstaterar att det ännu inte gjorts tillräckligt för att överföra
gemenskapsbestämmelser till medlemsstaterna. Förnyade ansträngningar
måste göras för att överföra de återstående rättsakterna utan ytterligare
dröjsmål.
50. Europeiska rådet uppmanar rådet (inre marknaden) att lägga fram en
rapport om utvärderingen av handlingsplanen for den inre marknaden för
att bedöma vad som har åstadkommits samt inleda en debatt om framtida
åtgärder i fråga om den inre marknaden. Framtida prioriteringar bör
inbegripa bättre reglering/forenkling, konsumentskydd, finansiella
tjänster, statligt stöd, skattepolitiskt samarbete, standardisering och en väl
fungerande princip om ömsesidigt erkännande samt strukturella reformer
i enlighet med diskussionerna i Cardiff.
372
Finansiella tjänster
51. Europeiska rådet betonar vikten av den finansiella tjänstesektorn som
en drivkraft för tillväxt och skapande av sysselsättning men också de
utmaningar som införandet av den gemensamma valutan innebär.
Europeiska rådet välkomnar därför kommissionens initiativ till en ram
för åtgärder och inrättandet av en högnivågrupp. Det begär en rapport
från rådet inför Europeiska rådet i Köln om vilka åtgärder som behövs
för att skapa en enhetlig finansmarknad. Det understryker också
nödvändigheten av att bibehålla en hög konsumentskyddsnivå.
Dataproblem vid sekelskiftet
avsnitt 363 Kontrollera mot PDF
52. Europeiska rådet välkomnar kommissionens rapport om detta
problem och uppmanar medlemsstaterna att i tid genomföra planer för att
skydda sin egen infrastruktur och fortsätta att öka medvetenheten inom
alla sektorer och då i synnerhet koncentrera sig på den offentliga sektom
och de små och medelstora företagen.
53. De berörda myndigheterna i medlemsstaterna uppmanas att noggrant
granska effekterna av problemet med brister i leverantörskedjan utanför
EU, utarbeta katastrofplaner för att bemöta detta problem och utbyta
information med motsvarande myndigheter i andra medlemsstater.
Europeiska rådet uppmanar kommissionen att sammankalla ett möte med
företrädare för leverantörerna av offentlig infrastruktur från
medlemsstaterna för att fastställa om beroendet över gränserna inom EU
på områden som till exempel transport, energi och vattenförsörjning
behandlas på ett tillfredsställande sätt och vid behov rekommendera
lämpliga åtgärder till nästa möte i Europeiska rådet.
IV. AGENDA 2000
54. De båda målen för Agenda 2000 är att förse unionen med en mer
effektiv politik samt att ställa upp en lämplig finansiell ram inom vilken
denna politik skall utvecklas. Att söka uppnå dessa mål innebär att man
ställs inför ett antal viktiga politiska val om den framtida inriktningen på
en sådan politik och de nödvändiga reformerna i samband med att
unionen förbereder sig för att framgångsrikt genomföra sin framtida
utvidgning. Detta måste göras i en anda av solidaritet, samtidigt som en
budgetåtstramning som motsvarar den som tillämpas på nationell nivå
måste säkerställas på unionsnivå.
55. Genom arbetet på grundval av kommissionens förslag, rapporten om
egna medel och bidrag från medlemsstaterna har avsevärda framsteg
gjorts sedan Europeiska rådet i Cardiff. Detta arbete avspeglas i rådets
rapport och debatten i Europeiska rådet. Kommissionens förslag och
rapporten från rådet utgör en god grundval för det vidare arbetet. De
viktigaste delarna för en slutlig överenskommelse har nu fastställts. Inom
ett antal områden finns nu en viss gemensam grund. Arbetet har också
Skr. 1998/99:60
373
koncentrerats på de politikområden där man måste finna en gemensam Skr. 1998/99:60
inställning som en del av processen med att avgränsa
förhandlingsparametrama i riktning mot en slutlig övergripande
överenskommelse.
56. Förhandlingarna har nu gått in i slutfasen. Europeiska rådet:
- upprepar sitt fasta åtagande att nå övergripande enighet om Agenda
2000 vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 24-25 mars 1999,
- betraktar Agenda 2000 som en paketlösning om vilken man måste enas
i dess helhet,
avsnitt 364 Kontrollera mot PDF
- uppmanar till en noggrann granskning av alla inslag och ståndpunkter
som har framkommit under diskussionen för att nå en övergripande
överenskommelse, och
- uppmanar alla medlemsstater att fullt ut bidra till att uppnå ett rättvist,
välbalanserat och godtagbart resultat grundat på solidaritet och
återhållsamhet med budgeten.
57. Europeiska rådet välkomnar Europaparlamentets och rådets vilja att
sörja för att rättsakterna diskuteras grundligt i så god tid att de slutligt
kan antas före de kommande valen till Europaparlamentet i juni.
V. UTVIDGNINGEN
58. Europeiska rådet förde en ingående diskussion om alla aspekter på
utvidgningsprocessen. Europeiska rådet välkomnar att den övergripande
utvidgningsprocess som inleddes i Luxemburg nu är på god väg.
Europeiska rådet välkomnar kommissionens första återkommande
lägesrapporter på grundval av dess slutsatser från Luxemburg och Cardiff
och godkänner rådets bifogade slutsatser av den 7 december 1998 om
Europeiska unionens utvidgning. Europeiska rådet framhåller att varje
land även i fortsättningen kommer att bedömas var för sig. Europeiska
rådet uppmanar kommissionen att lägga fram sina följande lägesrapporter
inför Europeiska rådet i Helsingfors.
59. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse att man i de sex
anslutningskonferensema med Cypern, Ungern, Polen, Estland,
Tjeckiska republiken och Slovenien nu förhandlar om sakfrågor och att
de första konkreta resultaten har uppnåtts. Europeiska rådet anmodar
rådet, kommissionen och kandidatländerna att fortsätta i samma takt, så
att förhandlingarna kan gå in i ett intensivt skede under första halvåret
1999.
60. Europeiska rådet välkomnar också de framsteg som nåtts i
förberedelserna för anslutningsförhandlingar med Rumänien, Slovakien,
Lettland, Litauen och Bulgarien enligt redogörelsen i kommissionens
rapporter. Det noterar att övergången från den multilaterala till den
bilaterala etappen av den analytiska genomgången av regelverket från
och med början av nästa år kommer att tillföra processen ny dynamik och
på detta sätt gynna förberedelserna inför förhandlingarna.
374
Skr. 1998/99:60
61. Europeiska rådet välkomnar Maltas beslut att återuppta sin ansökan
om medlemskap i Europeiska unionen och noterar kommissionens avsikt
att i början av nästa år lägga fram en aktuell version av sitt positiva
yttrande från 1993.
62. Europeiska rådet upprepar unionens beredvillighet att lämna fortsatt
föranslutningsstöd under hela processen. Det hälsar med tillfredsställelse
den breda politiska överenskommelsen om föranslutningsinstrumenten
enligt rådets rapport om Agenda 2000, dock även fortsättningsvis med
avsnitt 365 Kontrollera mot PDF
förbehåll för en övergripande enighet om Agenda 2000.
63. Europeiska rådet understryker den stora vikt som det faster vid den
fortsatta utvecklingen av relationerna mellan EU och Turkiet for att den
europeiska strategin för att förbereda Turkiet för medlemskap skall föras
framåt. I detta sammanhang erkänner det den centrala betydelsen av det
fortsatta genomförandet av den europeiska strategin i enlighet med sina
slutsatser från Luxemburg och Cardiff.
64. Europeiska rådet noterade det arbete som utförts av
Europakonferensen som forum för politiskt samråd om frågor av allmänt
intresse för deltagarna. Ett möte på utrikesministemivå kommer att äga
rum under 1999.
65. Europeiska rådet i Helsingfors kommer att beakta
Europakonferensens framtida roll och frågan om medlemskap mot
bakgrund av en rapport från rådet om arbetet inom konferensen och andra
forum som är engagerade i liknande arbete. Samtidigt bekräftade det att
Schweiz var inbjudet att bli medlem.
VI. MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING
66. Europeiska rådet bekräftar åter sina åtaganden från Luxemburg och
Cardiff om att integrera miljö och hållbar utveckling i all
gemenskapspolitik med tanke på Amsterdamfördraget. Det välkomnar de
inledande rapporter som lämnats av råden (transport, energi och
jordbruk) i denna fråga och uppmanar dem att fortsätta sitt arbete för att
lägga fram allomfattande strategier inom dessa sektorer inklusive en
tidsplan för flera åtgärder och en uppsättning indikatorer till Europeiska
rådet i Helsingfors. Europeiska rådet erkänner att det blir viktigt att
miljöintegrering far en relevant behandling i de beslut som skall fattas
om jordbruks- och strukturpolitiken inom ramen för Agenda 2000 med
beaktande av de framsteg som hittills rapporterats.
67. Det uppmanar rådet att ytterligare utveckla detta arbete i annan
gemenskapspolitik, särskilt i råden (utveckling, inre marknad och
industri). Rådet bör också betona sektorsövergripande frågor som
klimatförändringar och miljödimensionen i sysselsättningen och
utvidgningen. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet rådets
375
slutsatser om miljöstrategier inför anslutningen och om kärnsäkerhet Skr. 1998/99:60
inom ramen för utvidgningen av Europeiska unionen.
68. Kommissionen uppmanas att överlämna en lägesrapport om
integrering av miljöpolitiken före Europeiska rådet i Köln, med särskild
hänsyn till om miljöbedömningar används i dess viktigare politiska
förslag.
69. Vid sitt möte i Helsingfors kommer Europeiska rådet att göra en
översyn av de övergripande framstegen i fråga om integrering av miljö
och hållbar utveckling för att länka samman de sektorsstrategier som
avsnitt 366 Kontrollera mot PDF
utarbetats av de olika råden, en samordnad rapport om indikatorer som
skall läggas fram av kommissionen och den globala bedömningen av det
femte miljöhandlingsprogrammet.
70. En av den största utmaningarna på miljöområdet under de närmaste
årtiondena är klimatförändringarna. Arbetet med en gemensam och
samordnad politik samt åtgärder inom gemenskapen bör intensifieras,
med beaktande av att nationella åtgärder är det viktigaste medlet för att
uppfylla åtagandena från Kyoto. Europeiska rådet välkomnar
handlingsplanen från Buenos Aires och understryker vikten av att den
genomförs, så att Kyotoprotokollet snart kan ratificeras. Europeiska rådet
i Köln bör överväga en övergripande EU-strategi för klimatpolitiken på
grundval av en rapport från kommissionen.
VD. FÖRBEREDELSER INFÖR GENOMFÖRANDET AV
AMSTERDAMFÖRDRAGET
71. Europeiska rådet bekräftar åter den vikt som det faster vid att
Amsterdamfördraget skall kunna fungera fullt ut så fort det träder i kraft.
Det välkomnar de framsteg som uppnåtts hittills i det förberedande
arbetet och understryker behovet av att de nödvändiga åtgärderna
skyndsamt avslutas, även på det viktiga området rättsliga och inrikes
frågor.
72. Europeiska rådet noterade utkastet till stadga för Europaparlamentets
ledamöter och uppmanar de berörda institutionerna att se till att den
nödvändiga uppföljningen görs.
73. När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är
Europeiska rådet enigt om att rådets generalsekreterare och höge
representant för GUSP skall utnämnas snarast möjligt och att det skall
vara en person med en stark politisk profil. Europeiska rådet
uppmärksammar det arbete som rådet genomfört för att inrätta en enhet
för politisk planering och tidig förvarning inom generalsekretariatet.
74. Europeiska rådet uppmanar rådet att i enlighet med
rekommendationerna i sin rapport förbereda gemensamma strategier för
Ryssland, Ukraina och Medelhavsområdet, med särskild hänsyn till
376
Barcelonaprocessen och fredsprocessen i Mellanöstern, samt för Västra Skr. 1998/99:60
Balkan, varvid den första gemensamma strategin skall gälla Ryssland.
När ytterligare ämnen för gemensamma strategier skall fastställas, bör
även tematiska ämnen övervägas.
75. Europeiska rådet uppmanar rådet att i samförstånd med VEU slutföra
arrangemangen för ett ökat ömsesidigt samarbete enligt protokollet om
artikel 17 i Fördraget om Europeiska unionen, ändrat genom
Amsterdamfördraget, så att dessa kan börja gälla när fördraget träder i
kraft.
76. Europeiska rådet välkomnar de nya impulser som tillförts debatten
om en gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Europeiska
avsnitt 367 Kontrollera mot PDF
rådet anser att GUSP måste stödjas av trovärdig operativ kapacitet för att
Europeiska unionen skall kunna spela sin roll fullt ut på den
internationella scenen. Det välkomnar den fransk-brittiska förklaring som
gjordes den 4 december 1998 i Saint-Malo. De europeiska staternas olika
ställningstaganden, bl.a. några medlemsstaters skyldigheter inom Nato,
måste beaktas när den europeiska solidariteten stärks.
77. Det välkomnar VEU:s avsikt att granska räkenskaperna för de medel
som finns tillgängliga för europeiska operationer.
78. Europeiska rådet uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att
främja denna debatt mot bakgrund av de diskussioner som hölls vid
VEU:s ministermöte i Rom den 16 november och i rådet (allmänna
frågor) den 7 december. Europeiska rådet kommer att ta upp denna fråga
i Köln den 3-4 juni 1999.
VIII. SUBSIDIARITET
79. Europeiska rådet bekräftar åter sin beslutsamhet att säkerställa
fullständig tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Beslut skall fattas så
nära Europeiska unionens medborgare som möjligt. Principerna om
subsidiaritet och proportionalitet är rättsligt bindande principer, enligt
artikel 3b i EG-fördraget, som måste respekteras fullständigt av
institutionerna.
Mot bakgrund av de diskussioner som fördes vid det informella mötet i
Pörtschach är rådet enigt om följande:
- Institutionerna skall hädanefter vägledas av de kriterier och den praxis
som anges i det protokoll om subsidiaritet och proportionalitet som
kommer att bifogas EG-fördraget när Amsterdamfördraget träder i kraft.
- Kommissionens årliga rapport "Bättre lagstiftning" bör utgöra grunden
för rapporter och granskningar av det senaste årets utveckling. Framtida
rapporter bör läggas fram i god tid för att möjliggöra grundlig diskussion
inom de olika institutioner och organ som berörs (Europaparlamentet,
rådet, Regionkommittén, COSAC, Ekonomiska och sociala kommittén)
och därigenom på bästa möjliga sätt förbereda Europeiska rådet.
377
- Rådet bör föra en riktlinjedebatt om de framtida grön- och vitböckerna Skr. 1998/99:60
från kommissionen mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen så att
kommissionens initiativrätt på intet sätt undergrävs.
- Innan kommissionen föreslår viktig ny lagstiftning bör den undersöka
om annan befintlig gemenskapslagstiftning som rör samma fråga behöver
ändras eller konsolideras, eller upphävas om den inte längre är
motiverad.
- Enligt artikel 189 i EG-fördraget skall Europaparlamentet, rådet och
kommissionen fullständigt säkerställa principen om att direktiv med
avseende på det resultat som skall uppnås skall vara bindande för varje
avsnitt 368 Kontrollera mot PDF
medlemsstat till vilken de är riktade, men skall överlåta åt de nationella
myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för
genomförandet.
- Enligt artikel 190 i EG-fördraget skall grunden för de rättsakter som
antas av behöriga institutioner anges, för att motivera deras
överensstämmelse med principerna för subsidiaritet och proportionalitet.
80. I december 1999 kommer Europeiska rådet att granska resultaten på
de ovannämnda punkterna samt erfarenheterna från den fulla
tillämpningen av protokollet om subsidiaritet och proportionalitet.
IX. FÖRBÄTTRING AV EFFEKTIVITETEN INOM
INSTITUTIONERNA
81. Europeiska rådet förde en diskussion om EU-institutionemas framtid,
särskilt mot bakgrund av den kommande utvidgningen och på grundval
av de informella samtalen i oktober i Pörtschach. Europeiska rådet
- är enigt om att ratificeringen av Amsterdamfördraget alltjämt står överst
bland prioriteringarna. Europeiska rådet i Köln kommer att besluta om
hur och när de institutionella frågor som inte har fått någon lösning
genom detta fördrag skall lösas före utvidgningen,
- välkomnar lägesrapporten och de åtgärder som rådet (allmänna frågor)
redan vidtagit för att på ett bättre sätt organisera sitt arbete och för att
anta effektivare förfaranden, framför allt för att kunna ägna mer tid åt
sina väsentliga övergripande funktioner. Det uppmanar rådet (allmänna
frågor) att fullfölja denna uppgift till Europeiska rådet i Helsingfors.
- godkänner att antalet rådssammansättningar skall minska och hälsar
rådets rekommendationer med tillfredsställelse,
- ser fram emot den rapport som kommissionens ordförande håller på att
utarbeta om den interna reformen av kommissionen,
- noterar med tillfredsställelse att generalsekreterarens rapport om hur
rådet skall fungera med tanke på unionens utvidgning kommer att läggas
fram i böijan av 1999.
82. Europeiska rådet upprepar den vikt det tillmäter en effektiv kamp mot
bedrägerier, korruption och annan brottslig verksamhet som påverkar
unionens ekonomiska intressen. Europeiska rådet uppmanar
gemenskapens alla institutioner och organ samt medlemsstaterna att
beslutsamt delta i denna kamp. Europeiska rådet välkomnar
378
kommissionens förslag att upprätta en europeisk byrå för utredning av Skr. 1998/99:60
bedrägerier. Det noterar att detta förslag kräver en oberoende
interinstitutionell byrå som kommer att få i uppdrag att utreda
bedrägerier som skadar gemenskapens budget både i medlemsstaterna
och i gemenskapens institutioner och organ. Det uppmanar
institutionerna att behandla detta förslag så att ett beslut kan fattas utan
dröjsmål och under alla omständigheter före Europeiska rådets möte i
avsnitt 369 Kontrollera mot PDF
Köln. Kampen mot bedrägerier kommer att ses över vid Europeiska
rådets möte i Helsingfors.
X. RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
83. Europeiska rådet ställer sig bakom den handlingsplan som rådet och
kommissionen har utarbetat om att upprätta ett område med frihet,
säkerhet och rättvisa, vilken sedan Amsterdamfördraget trätt i kraft
öppnar en ny dimension för åtgärder på området rättsliga och inrikes
frågor och i vilken en konkret ram anges för hur verksamheten på dessa
områden skall bedrivas. Europeiska rådet uppmanar rådet att genast
påbörja genomförandet av de prioriteringar på två års sikt som fastställs i
handlingsplanen.
84. Europeiska rådet begär att särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att
skapa ett europeiskt rättsområde i enlighet med Amsterdamfördraget,
med de nödvändiga instrumenten för ett effektivt rättsligt och polisiärt
samarbete särskilt inom Schengenområdet, att vidareutveckla Europols
roll som ett operativt redskap för medlemsstaterna i kampen mot den
organiserade brottsligheten och att utarbeta en övergripande strategi i
fråga om migration.
85. På området asyl och invandring erinrar Europeiska rådet om behovet
av övergripande lösningar för tillfälligt skydd och ett system för
europeisk solidaritet. Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta sitt
arbete beträffande tillfälligt skydd, europeisk solidaritet, Eurodac,
bestämmelser om medborgare från tredje land och en övergripande
strategi i fråga om migration. I detta sammanhang välkomnar det rådets
beslut att inrätta en högnivågrupp för frågor som rör asyl och migration.
86. Europeiska rådet betonar vikten av att Schengen snabbt integreras i
Europeiska unionen. Rådet efterlyser särskilt lösningar på problemet om
hur de rättsliga grunderna för Schengenregelverket skall anges samt hur
Schengens informationssystem och Schengen-sekretariatet skall
integreras inom EU. Europeiska rådet hälsar med tillfredsställelse att
förhandlingarna med Island och Norge är nära att slutföras.
87. Europeiska rådet välkomnar att Europolkonventionen har trätt i kraft
och att Europol inom kort skall inleda sin verksamhet och på så sätt
skapa förutsättningar för ett närmare polissamarbete i kampen mot alla
betydande former av organiserad brottslighet.
379
88. Europeiska rådet uppmanar rådet att lösa de återstående frågorna i Skr. 1998/99:60
samband med utkastet till konvention om inbördes rättshjälp i brottmål.
89. Europeiska rådet behandlade rapporten om hur handlingsplanen för
kamp mot den organiserade brottsligheten, som godkändes vid dess möte
i Amsterdam, har genomförts. Det är medvetet om de betydelsefulla
avsnitt 370 Kontrollera mot PDF
framsteg som gjorts men understryker att ytterligare arbete måste göras,
särskilt när det gäller medlemsstaternas snara ratificering av de relevanta
konventionerna. Europeiska rådet begär med utgångspunkt i
handlingsplanen att EU:s insatser mot den organiserade brottsligheten
skall förstärkas med ledning av de nya möjligheter som ges i
Amsterdamfördraget. Europeiska rådet hälsar även med tillfredsställelse
att en övergripande strategi för att förebygga organiserad brottslighet har
utarbetats och begär att konkreta åtgärder skall vidtas för att följa upp
denna strategi.
90. Europeiska rådet behandlade rapporten om narkotika och
narkotikarelaterade frågor. Det uppmanar institutionerna att gå vidare
med en integrerad och väl avvägd strategi mot narkotika för perioden
efter 1999, med beaktande av de nya möjligheter som
Amsterdamfördraget ger. De experter som är knutna till Europeiskt
centrum för övervakning av narkotika och narkotikaberoende samt
Europol bör anlitas i full utsträckning i detta sammanhang. Europeiska
rådet välkomnar att olika regionala samarbetsinitiativ utvecklas och
uppmanar till att de som berör Latinamerika och Centralasien
ofördröjligen förs framåt. På det internationella planet måste
genomförandet av riktlinjerna från UNGASS få fullt stöd.
91. Europeiska rådet uppmanar rådet att studera olika sätt att stärka
säkerheten vid unionens yttre gränser och i detta sammanhang förslaget
om en konferens om säkerheten i regionen kring Adriatiska havet och
Joniska havet.
92. Europeiska rådet välkomnar initiativen för skydd av barn. Framförallt
har det konstaterats att barnpornografi på Internet är ett
världsomspännande problem som kräver en samordnad strategi på
internationell nivå, särskilt inom FN:s ram. Rådet uppmanas att sörja för
att dessa initiativ effektivt följs upp både på europeisk nivå och
internationellt.
93. Vid det särskilda möte som Europeiska rådet kommer att hålla i
Tammerfors den 15-16 oktober 1999 skall de framsteg som gjorts
utvärderas, och ytterligare riktlinjer skall ges i fråga om unionens
åtgärder på området rättsliga och inrikes frågor.
XI. NORDIRLAND
94. Europeiska rådet är medvetet om hur viktigt det är att fullfölja den
historiska överenskommelsen i Belfast den 10 april och utnyttja de
380
möjligheter som denna överenskommelse ger. Det upprepar sin Skr. 1998/99:60
beslutsamhet, som Europaparlamentet och kommissionen till fullo delar,
att Europeiska unionen bör fortsätta att spela en aktiv roll för att främja
varaktig fred och välstånd i Nordirland och bekräftar på nytt slutsatserna
från Europeiska rådet i Cardiff i detta avseende.
XII. IDROTT
avsnitt 371 Kontrollera mot PDF
95. Mot bakgrund av den förklaring om idrott som är bifogad till
Amsterdamfördraget och väl medvetet om idrottens sociala roll
uppmanar Europeiska rådet kommissionen att lägga fram en rapport för
Europeiska rådet i Helsingfors om hur man kan bevara den nuvarande
uppbyggnaden av idrotten och upprätthålla idrottens sociala funktion
inom gemenskapen.
96. Europeiska rådet understryker sin oro över utbredningen av doping
inom idrotten och över allvaret i detta problem, som undergräver
inställningen till idrott och äventyrar folkhälsan. Europeiska rådet
framhåller att insatser på EU-nivå är nödvändiga och uppmanar
medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen och internationella
idrottsorganisationer gå igenom möjliga åtgärder för att intensifiera
kampen mot denna fara, framför allt genom bättre samordning av redan
befintliga nationella åtgärder.
XIII. YTTRE FRÅGOR
Schweiz
97. Europeiska rådet välkomnar varmt det lyckade utfallet av
förhandlingarna med Schweiz om ett övergripande och väl avvägt paket
med sju betydelsefulla sektorsavtal. Detta avtalspaket kommer att bredda
och ytterligare förstärka de redan fasta band som EU har med Schweiz.
Internationell handel/WTO
98. Europeiska rådet upprepar sitt åtagande gentemot WTO som
grundvalen för EU:s handelspolitik och som den viktigaste ramen för att
ytterligare liberalisera handeln. Europeiska rådet bekräftar åter sitt stöd
till övergripande och breda WTO-förhandlingar som skall inledas år 2000
och uppmanar kommissionen att intensifiera arbetet för att säkerställa
enighet om detta mål vid WTO:s tredje ministerkonferens i slutet av
1999.
De transatlantiska förbindelserna
99. Europeiska rådet ser fram emot toppmötena mellan EU och Kanada
och mellan EU och USA den 17 och 18 december som ytterligare steg för
att bredda och fördjupa de transatlantiska förbindelserna. Europeiska
rådet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av det
381
transatlantiska ekonomiska partnerskapet genom att ett åtgärdsprogram Skr. 1998/99:60
upprättats tillsammans med USA. Europeiska rådet upprepar den vikt det
faster vid att de bilaterala handelsförbindelserna med USA utvecklas
inom ramen för en multilateral handelsordning och understryker det
fortsatta behovet av att bestämmelserna i WTO-avtalet om tvistlösning
fullt ut respekteras vid lösningen av bilaterala tvister. I detta
sammanhang är det Europeiska rådets bestämda åsikt att möjligheterna
att genomföra den multilaterala handelsordningen beror på om parterna
till denna kan undvika att vidta ensidiga åtgärder som strider mot
reglerna i WTO:s tvistlösningssystem, vilket utgör kärnan i
handelsordningen.
Sydafrika
avsnitt 372 Kontrollera mot PDF
100. Europeiska rådet diskuterade de framsteg som gjorts i
förhandlingarna med Sydafrika om ett omfattande handelsutvecklings-
och samarbetsavtal. Det noterade att högst betydande framsteg har gjorts
men att några punkter ännu kvarstår. Det framhöll den politiska vikten av
detta avtal enligt andan vid mötet med president Mandela i Cardiff.
Europeiska rådet uppmanar rådet att på grundval av ett
kompromissförslag från kommissionen slutföra förhandlingarna så snart
som möjligt och senast före Europeiska rådets möte i mars. Det kommer
att kräva bemödanden från ömse sidor.
Sydösteuropa
101. Europeiska rådet erinrar om det nära intresse som Europeiska
unionen har av att samtliga länder i Sydösteuropa utvecklas politiskt och
ekonomiskt och av stabilitet och välstånd i hela regionen. EU bidrar i
betydande grad till dessa mål, dels genom utvidgningsprocessen, som
omfattar flera av de berörda länderna, dels genom den regionala strategin
som berör länder på västra Balkan. Europeiska rådet uttrycker sin
föresats att fullfölja dessa målsättningar.
Västra Balkan
102. Europeiska rådet understryker nödvändigheten av att båda sidor i
Kosovo-krisen fullt ut och omedelbart efterlever säkerhetsrådets
resolutioner nr 1160, 1199, 1203 och 1207 för att en fredlig lösning skall
uppnås. Det beklagar det bristande engagemanget hos båda parter för att
stödja förhandlingsprocessen och vädjar till Förbundsrepubliken
Jugoslaviens regering och till ledningen för kosovoalbanema att under
samtalen visa prov på den flexibilitet som behövs för att en
överenskommelse skall kunna nås om Kosovos framtida status.
Europeiska rådet bekräftar åter EU:s beslutsamhet, manifesterad genom
de aktiva insatser som gjordes av EU:s särskilda sändebud Wolfgang
Petritsch, att stödja den politiska processen, att bidra till humanitära
insatser samt att, så snart parterna nått fram till sådan en
382
överenskommelse, hjälpa till med återuppbyggnaden av Kosovo, bland Skr. 1998/99:60
annat genom en konferens mellan givarländer.
103. I övertygelsen om att demokrati i Förbundsrepubliken Jugoslavien
är av avgörande betydelse för fred och stabilitet på Balkan fördömer
Europeiska rådet trakasserierna mot oberoende medier och upprepar
EU:s krav på demokratiska reformer och fria medier i
Förbundsrepubliken Jugoslavien. Europeiska rådet kräver även att
samarbete föllt ut sker med den internationella krigsförbrytartribunalen
för f.d. Jugoslavien. Europeiska unionen kommer aktivt att fortsätta att
uppmuntra och stödja president Djukanovic och den valda regeringen i
det reformprogram som för närvarande pågår i Montenegro för att främja
ett demokratiskt och modernt samhälle.
avsnitt 373 Kontrollera mot PDF
104. Inför det freds genomförande rådets kommande möte i Madrid (den
15-16 december) uppmanar Europeiska rådet samtliga berörda parter att
bidra till fortsatta framsteg i riktning mot en normalisering i Bosnien och
Hercegovina, särskilt i fråga om flyktingars återvändande. Det bekräftade
sitt fortsatta starka stöd för den höge representanten Carlos Westendorps
bemödanden.
105. Europeiska rådet välkomnar före detta jugoslaviska republiken
Makedoniens bidrag till att skapa stabilitet i regionen och uppmanar den
nya regeringen i Skopje att fortsätta det ekonomiska och politiska
reformprogrammet och samarbetet mellan de etniska grupperna.
106. Europeiska unionen noterar vissa uppmuntrande förbättringar i
Kroatiens inställning till återvändande för flyktingarna. Europeiska
unionen vädjar enträget till Kroatiens regering att fortsätta sina
ansträngningar att fullgöra alla sina åtaganden, särskilt i fråga om
flyktingars återvändande, medierna och vallagen.
107. Europeiska rådet välkomnar det albanska folkets godkännande av en
ny författning som ett nödvändigt steg i riktning mot politisk stabilitet.
Europeiska rådet uppmanar alla parter, särskilt Demokratiska partiet, att
medverka i de demokratiska och parlamentariska institutionerna.
Europeiska rådet understryker att EU är berett att stödja den albanska
regeringens reformansträngningar, inte minst på områdena allmän
säkerhet och ekonomi.
108. Europeiska rådet understryker den vikt man i EU:s förbindelser med
samtliga dessa länder tillmäter villkorlighet inom ramen för EU:s
regionala strategi.
Nordlig dimension
109. Europeiska rådet välkomnade kommissionens interimsrapport om en
nordlig dimension i Europeiska unionens politik. Det underströk hur
viktigt detta ämne var för både unionens inre politik och dess yttre
383
förbindelser, särskilt med Ryssland och Östersjöregionen. Det framhävde Skr. 1998/99:60
behovet av att utöka kontakterna med alla berörda länder för att utarbeta
ett koncept for den nordliga dimensionen och uppmanade rådet att på
grundval av kommissionens interimsrapport fastställa riktlinjer for
åtgärder på relevanta områden. Europeiska rådet välkomnar det
finländska initiativet att i samarbete med Europeiska kommissionen
anordna en konferens om denna fråga under andra halvåret 1999.
110. När det gäller problemet med utbränt kärnbränsle och kärnavfall i
nordöstra Ryssland tog Europeiska rådet del av resultaten från toppmötet
mellan EU och Ryssland i Wien. Det välkomnade den gemensamma
förståelsen av att ett antal kvarstående frågor måste tas upp till
behandling med ännu starkare ansträngningar for att lösa detta allvarliga
miljöproblem.
Ryssland
avsnitt 374 Kontrollera mot PDF
111. Europeiska rådet har ingående diskuterat situationen i Ryssland. Det
välkomnar rådets lägesrapport om utformningen av en övergripande EU-
politik gentemot Ryssland. Europeiska rådet bekräftar åter den betydelse
som Ryssland har som strategisk partner till unionen, något som visade
sig vid toppmötet i Wien den 27 oktober mellan EU och Ryssland.
Europeiska rådet betonar unionens solidaritet med Ryssland och dess folk
i den nuvarande ekonomiska krisen. Denna kris yttrar sig på många sätt.
Det måste också EU:s och det övriga världssamfundets svar på krisen
göra. Europeiska rådet understryker unionens beredvillighet att hjälpa
Ryssland att genom trovärdiga och varaktiga marknadsbaserade reformer
komma igenom krisen, samtidigt som överhängande sociala behov
tillgodoses och med ett fortsatt åtagande for demokrati, mediefrihet,
rättsprinciper och respekt for de mänskliga rättigheterna.
112. Europeiska rådet välkomnar de ansträngningar som redan gjorts för
att ge unionens bistånd till Ryssland en ny inriktning, särskilt genom att
föra genomförandet av avtalet om partnerskap och samarbete framåt.
Europeiska rådet uppmanar rådet att snarast möjligt fatta beslut om
livsmedelshjälp till Ryssland, tillsammans med lämpliga
kontrollmekanismer. Europeiska rådet anmodar rådet att fortsätta sitt
arbete på en övergripande EU-politik genom att fastställa hur EU:s
prioriterade områden skall föras framåt och i vilken takt detta skall ske.
De nya oberoende staterna
113. Europeiska rådet uttryckte också sina farhågor i fråga om den
försämrade ekonomiska situationen i de nya oberoende staterna, särskilt
de som har nära finansiella eller handelsmässiga förbindelser med
Ryssland. Det uppmanar därför Europeiska kommissionen att överlämna
en rapport till rådet om händelseutvecklingen på detta område, med
förslag till hur dessa ekonomiska problem skall angripas, inte bara inom
ramen för de befintliga biståndsprogram som står till dess förfogande
384
utan även genom partnerskaps- och samarbetsavtalen när dessa träder i Skr. 1998/99:60
kraft.
Ukraina
114. Europeiska rådet bekräftade den grundläggande betydelse som det
tillmäter partnerskapsbanden mellan Europeiska unionen och Ukraina.
Europeiska rådet välkomnade att förbindelserna stärkts inom ramen för
partnerskaps- och samarbetsavtalet och genom det framgångsrika
toppmötet i Wien i oktober 1998.
115. Europeiska rådet uppmuntrar den ukrainska regeringen att
konsekvent och beslutsamt fullfölja de ekonomiska reformerna och
tillförsäkrar den EU:s stöd. Europeiska rådet bekräftar även sitt stöd till
Ukrainas beslut att stänga kärnkraftverket i Tjemobyl senast år 2000 i
avsnitt 375 Kontrollera mot PDF
enlighet med samförståndsavtalet med G-7.
Europa-Medelhavspartnerskapet
116. Europeiska rådet bekräftade åter den vikt det tillmäter Europa-
Medelhavspartnerskapet och framhöll sin tillfredsställelse med den
pågående mångfasetterade dialogen inom detta forum. Det tredje Europa-
Medelhavsmötet på ministernivå i Stuttgart i april 1999 kommer att ge
unionen och dess partner i Medelhavsområdet tillfälle att fortsätta sitt
framgångsrika arbete och ge partnerskapet nya impulser.
Fredsprocessen i Mellanöstern
117. Europeiska rådet erinrade om sina slutsatser från Cardiff och
välkomnade den nya dynamik i fredsprocessen som skapats genom Wye
River-avtal et den 23 oktober 1998. Europeiska rådet noterar de framsteg
som båda sidorna hittills gjort i genomförandet av avtalet men beklagar
de nyligen inträffade våldshandlingarna, de ömsesidiga beskyllningarna
och uppställandet av nya villkor som riskerar att omintetgöra de
bräckliga framsteg som gjorts sedan Wye River. Europeiska rådet
uppmanar parterna att visa återhållsamhet, avstå från ensidiga handlingar
och fullt ut, i tid och med uppriktig vilja genomföra de återstående
bestämmelserna och därigenom bidra till att återupprätta det förtroende
som är nödvändigt för att fredsprocessen skall kunna fullföljas på
grundval av de avtal som ingåtts i Oslo och i Madrid.
118. Vid den konferens som nyligen hölls i Washington om fred och
utveckling i Mellanöstern upprepade EU - som största kollektiva givare
till palestinierna - sin fasta föresats, som kommit till uttryck i Europeiska
unionens särskilda sändebud Miguel Moratinos aktiva insatser, att
politiskt och ekonomiskt och i samverkan med USA och andra berörda
parter bidra till att fredsprocessen till alla delar blir en framgång.
385
13 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 60
Cypern
Skr. 1998/99:60
119. Europeiska rådet bekräftar sitt stöd for de ansträngningar som FN:s
generalsekreterare har gjort for att nå en övergripande uppgörelse på
Cypern och i synnerhet for den process som har utvecklats av hans vice
särskilda representant med målet att minska spänningen och främja
framsteg mot en rättvis och varaktig uppgörelse på grundval av
säkerhetsrådets resolutioner i frågan.
Irak
120. Europeiska rådet diskuterade situationen när det gäller Irak. Det
fördömer att Iraks upprepade underlåtenhet att fullgöra sina åtaganden att
samarbeta med UNSCOM. Det lovar att kraftfullt stödja UNSCOM och
IAEA och uppmanar Irak att följa säkerhetsrådets resolutioner och att
fullt ut bidra med det samarbete som är nödvändigt för att säkerhetsrådet
på grundval av en rapport från Förenta nationernas generalsekreterare
avsnitt 376 Kontrollera mot PDF
skall kunna fortsätta med en övergripande granskning.
Området kring de stora sjöarna
121. Europeiska rådet noterar att den väpnade konflikten i Demokratiska
republiken Kongo förvärras och intemationaliseras, vilket i samband med
den nuvarande militära upptrappningen i området utgör ett allvarligt hot
mot den stabilitet som krävs för hela regionens utveckling. Europeiska
rådet bekräftar på nytt sitt stöd for principerna om Demokratiska
republiken Kongos och dess grannländers territoriella integritet och
suveränitet och vädjar om att fientlighetema omedelbart skall upphöra,
att de utländska trupperna skall dra sig tillbaka från Demokratiska
republiken Kongo och förhandlingar inledas mellan alla berörda parter
for att nå en snar politisk lösning av konflikten. Europeiska rådet
välkomnar ansträngningarna i den riktningen vid det afrikansk-franska
toppmötet i Paris. Det bekräftar sitt stöd för Europeiska unionens
särskilda sändebud Aldo Ajellos arbete. Unionen uppmanar dessutom de
politiska ledarna i regionen att respektera mänskliga rättigheter och
humanitära lagar.
Östtimor
122. Europeiska rådet hoppas att de uppmuntrande resultaten av
förhandlingarna mellan Portugal och Indonesien under FN:s
generalsekreterares beskydd kommer att följas av påtagliga framsteg på
faltet, främst genom en verklig och kraftig minskning av Indonesiens
militära närvaro i området, frigivning av den östtimorianske ledaren
Xanana Gusmäo och alla politiska fångar och inrättande av en permanent
FN-närvaro i Östtimor. Europeiska rådet anser att en definitiv lösning på
den östtimorianska frågan inte är möjlig utan fria val for att utröna den
östtimorianska befolkningens verkliga vilja.
386
Macao
Skr. 1998/99:60
123. Europeiska rådet betonar att övergångsprocessen i Macao utvecklar
sig i positiv riktning. Rådet väntar sig att förverkligandet av Kinas och
Portugals gemensamma förklaring från 1987 kommer att bidra till en
smidig överföring av ansvaret den 20 december 1999 och att föll respekt
för den höga graden av autonomi i den framtida särskilda administrativa
regionen kommer att garantera att Macao kan behålla sin specifika
sociala, ekonomiska, juridiska och kulturella identitet. Europeiska rådet
är övertygat om att de förbindelser och samarbetslänkar som finns mellan
Europeiska unionen och Macao kommer att förstärkas och ge ett positivt
bidrag till framsteg och stabilitet i området.
Orkanen Mitch
124. Europeiska rådet förklarar sin solidaritet med Centralamerikas
befolkning, som drabbats av de dramatiska konsekvenser, förluster i döda
och sårade och materiella skador som orkanen Mitch förorsakat. Utöver
avsnitt 377 Kontrollera mot PDF
den katastrofhjälp som Europeiska unionen och dess medlemsstater sänt
till området uppmanar Europeiska rådet kommissionen att snarast
förelägga rådet en handlingsplan för återuppbyggnadssamarbete i
området. Det uppmanar rådet att sammankalla ett särskilt möte med de
centralamerikanska länderna för att diskutera planen. Europeiska rådet
uppmanar rådet och kommissionen att överväga möjligheterna att lätta på
den börda som utlandsskulderna innebär för de berörda länderna.
387
Bilaga 13: Ratifikationsläget för Amsterdamfördraget
Skr. 1998/99:60
Sammanställning över ratifikationsläget för Amsterdamfördraget den 31
december 1998
Medlemsland
Datum för ratifikation
Belgien
Danmark
24 juni 1998
Finland
15 juli 1998
Frankrike
Grekland
Irland
30 juli 1998
Italien
24 juli 1998
Luxemburg
4 september 1998
Nederländerna
31 december 1998
Portugal
Spanien
Storbritannien
15 juni 1998
Sverige
15 maj 1998
Tyskland
7 maj 1998
Österrike
21 juli 1998
388
Bilaga 14: Svenska ledamöter i Europaparlamentet
Av Europaparlamentets 626 ledamöter är 22 från Sverige. De svenska
ledamöterna innehar följande platser (98-12-15):
ESP - Europeiska socialdemokratiska partiets grupp
(socialdemokraterna)
Veronica Palm (s): Fr.o.m. 6 oktober 1998 ledamot i utskottet för kultur,
ungdomsfrågor, utbildning och media (C 12) samt utskottet för kvinnors
rättigheter (C 19). Suppleant i utskottet transport och turism (CIO).
Suppleant i delegationen för förbindelser med Ryssland (D5).
Jan Andersson (s): Ledamot i utskottet för socialfrågor och sysselsättning
(C8). Suppleant i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och
inrikesfrågor (C 14). Vice ordförande i delegationen till det blandade
parlamentariska utskottet EU-Lettland.
Anneli Hulthén (s): Ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentskydd (Cll). Suppleant i utskottet för socialfrågor och
sysselsättning (C8). Ledamot och förste vice ordförande i delegationen
för förbindelser med Estland (D2).
Maj-Lis Lööw (s): Ledamot i utskottet för utveckling och samarbete
(C 13). Suppleant i utskottet för institutionella frågor (C 16) samt i
utskottet för kvinnors rättigheter (C 19). Ledamot i delegationen till det
blandade parlamentariska utskottet EU-Ungem (DM5). Suppleant i den
gemensamma församlingen av Europaparlamentets ledamöter för
konventionen mellan stater i Afrika, Västindien och Stilla Havet och
Europeiska unionen (AVS-EU). Vice ordförande i socialistgruppen.
Maj Britt Theorin (s): Ledamot i utskottet för utrikes-, säkerhets- och
försvarsfrågor (Cl). Ledamot i den tillfälliga undersökningskommittén
avsnitt 378 Kontrollera mot PDF
för gemenskapens transiteringssystem (CT). Suppleant i utskottet för
externa ekonomiska förbindelser (C6). Ledamot i underutskottet för
säkerhet och nedrustning (SCIA). Andre vice ordförande i delegationen
för förbindelser med Sydafrika (D24).
Yvonne Sanberg-Fries (s): Fr.o.m. 6 oktober 1998 ledamot i
budgetutskottet (C3) och budgetkontrollutskottet (C 15). Suppleant i
utskottet för regionalpolitik (C9).
Sören Wibe (s): Ledamot i utskottet för ekonomi, valutafrågor och
industripolitik (C4) och i utskottet för arbetsordning, valprövning och
ledamöters immunitet (Cl8),. Suppleant i utskottet för jordbruk och
landsbygdens utveckling (C2). Ledamot och ordförande i delegationen
till Europeiska ekonomiska samarbetsområdets gemensamma
Skr. 1998/99:60
389
14 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 60
parlamentarikerkommitté (EES) samt ledamot i delegationen för Skr. 1998/99:60
förbindelser med Schweiz, Island och Norge (D8).
EPP - Europeiska folkpartiets grupp - Kristdemokratiska gruppen
(moderaterna)
Staffan Burenstam Linder (m): Viceordförande i EPP-gruppen. Ledamot
i utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor (Cl). Suppleant i
underutskottet för monetär politik (SC4). Ledamot i delegationen för
förbindelser med Lettland (D3).
Gunilla Carlsson (m): Ledamot i utskottet för ekonomi, valutafrågor och
industripolitik. Suppleant i utskottet för socialfrågor och sysselsättning
(C8). Suppleant i delegationen för förbindelser med Estland (D2).
Charlotte Cederschiöld (m): Ledamot och vicekoordinator för EPP-
gruppen i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och
inrikesfrågor (C 14). Suppleant i utskottet för institutionella frågor (C 16).
Ledamot i delegationen för förbindelser med Tjeckien.
Per Stenmarck (m): Ledamot i utskottet för transport och turism (CIO).
Suppleant i budgetutskottet (C3). Förste vice ordförande i delegationen
för förbindelser med Litauen (D4).
Ivar Virgin (m): Ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentskydd (Cll). Suppleant i utskottet för jordbruk och
landsbygdens utveckling (C2). Suppleant i delegationen till det blandade
parlamentariska utskottet EU-Polen (DM4)
ELDR - Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska
partiets grupp (centern och folkpartiet)
Hadar Cars (fp): Ledamot av utskottet för utrikes-, säkerhets-, och
försvarsfrågor (Cl). Suppleant av budgetutskottet (C3) och utskottet för
kvinnors rättigheter (C 19). Ledamot av delegationen för förbindelser
med fd Jugoslavien samt Albanien.
Hans Lindqvist (c): Ledamot i utskottet för sociala frågor och
sysselsättning (C8) och underutskottet för monetär politik (SC4).
avsnitt 379 Kontrollera mot PDF
Suppleant i utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik (C4)
samt i utrikesutskottet (Cl). Suppleant i delegationen till det blandade
parlamentariska utskottet EU-Slovakien (DM7).
Karl Erik Olsson (c): Ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentskydd (Cll) samt i fiskeriutskottet (C 17). Suppleant i
utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (C2). Ordförande för
390
delegationen till det blandade parlamentariska utskottet EU-Tjeckien Skr. 1998/99:60
(DM6).
GUE/NGL - Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön
vänster (vänsterpartiet)
Marianne Eriksson (v): Ledamot i utskottet för socialfrågor och
sysselsättning (C8) och utskottet för kvinnors rättigheter (C 19).
Suppleant i utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt (C7).
Ledamot i delegationen för förbindelser med Litauen (D4) och suppleant
i delegationen för relationer med Ryssland (D5).
Jonas Sjöstedt (v): Ledamot i utskottet för institutionella frågor (C 16).
Suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd (Cll).
Ledamot i delegationen till Europeiska ekonomiska samarbetsområdets
(EES) gemensamma parlamentarikerkommitté och suppleant i
delegationen för relationer med Estland (D2).
Jörn Svensson (v): Ledamot i utskottet för ekonomi, valutafrågor och
industripolitik (C4). Suppleant i budgetutskottet (C3). Ledamot i
delegationen för förbindelser med Lettland (D3) och suppleant i
delegationen för relationer med Litauen (D4). Arbetar därutöver med
frågor rörande jordbruk och offentlig sektor.
V - Gruppen de gröna i Europaparlamentet (miljöpartiet)
Per Gahrton (mp): Ledamot i utskottet för utrikes-, säkerhets- och
försvarsfrågor (Cl). Suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentskydd (Cll). Ordförande i delegationen för förbindelser med
Kina (Dl9).
Ulf Holm (mp): Ledamot i utskottet för budgetkontroll (C5). Suppleant i
utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi (C5). Ledamot
i delegationen för förbindelser med länderna i Sydasien och Sydasiatiska
organisationen för regionalt samarbete (SAARC) (D21).
Malou Lindholm (mp): Ledamot i utskottet för regionalpolitik (C9).
Suppleant i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och
inrikesfrågor (C 14). Ledamot i delegationen för förbindelser med
Lettland (D3).
Inger Schörling (mp): Ledamot i utskottet för socialfrågor och
sysselsättning (C8). Suppleant i utskottet för institutionella frågor (C 16).
Ledamot i delegationen för förbindelser med AVS-ländema (Afrika,
Västindien och Stilla Havet) och suppleant i delegationen för förbindelser
med Japan (Dl8).
391
Bilaga 15: Europeiska kommissionens ledamöter
avsnitt 380 Kontrollera mot PDF
1998 hade kommissionen följande ledamöter:
Jacques Santer
Ordförande
Generalsekretariatet
Rättstjänsten
Analys- och prognosgruppen
Allmänna tjänsteinspektionen
Gemensamma tjänsten för tolkning och konferenser
Talesmannen
Monetära frågor (tillsammans med Yves-Thibault de Silguy)
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt mänskliga
rättigheter (tillsammans med Hans van den Broek)
Institutionella frågor och mellanstatliga konferenser (tillsammans med
Marcelino Oreja)
Sir Leon Brittan
Vice ordförande
Yttre förbindelser med Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan,
Kina, Korea, Hongkong, Macao och Taiwan
Den gemensamma handelspolitiken
Förbindelser med OECD och Världshandelsorganisationen (WTO)
Manuel Marin
Vice ordförande
Yttre förbindelser med södra Medelhavsområdet, Mellanöstern,
Latinamerika och Asien (utom Japan, Kina, Korea, Hongkong, Macao
och Taiwan), inbegripet frågor rörande utvecklingsbistånd.
Martin Bangemann
Ledamot av kommissionen
Industrifrågor
Informations- och telekommunikationsteknik
Karel Van Miert
Ledamot av kommissionen
Konkurrens
Hans van den Broek
Ledamot av kommissionen
Yttre förbindelser med länderna i Öst- och Centraleuropa och de länder
som uppstått ur före detta Sovjetunionen samt Mongoliet; Turkiet,
Cypern, Malta och andra europeiska länder
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt mänskliga
rättigheter (i samråd med ordföranden)
Utrikestjänsten
Skr. 1998/99:60
392
Joäo de Deus Pinheiro
Ledamot av kommissionen
Yttre förbindelser med staterna i Afrika, Västindien och
Stillahavsområdet (AVS), Sydafrika, inbegripet frågor rörande
utvecklingsbistånd
Lomékonventionen
Pådraig Flynn
Ledamot av kommissionen
Sysselsättning och sociala frågor
Förbindelser med Ekonomiska och sociala kommittén
Marcelino Oreja
Ledamot av kommissionen
Förbindelser med Europaparlamentet
Förbindelser med medlemsstaterna vad avser öppenhet, kommunikation
och information
Kulturella och audiovisuella frågor
Publikationsbyrån
Institutionella frågor och förbindelser med regeringskonferensen 1996
(i samråd med ordföranden)
Anita Gradin
Ledamot av kommissionen
Frågor om invandring samt rättsliga och inrikes frågor
Förbindelser med ombudsmannen
Ekonomisk styrning
Bedrägeribekämpning
Edith Cresson
Ledamot av kommissionen
Vetenskap, forskning och utveckling
Gemensamma forskningscentret
Utbildning, yrkesutbildning och ungdom
Ritt Bjerregaard
Ledamot av kommissionen
Miljö
Kärnsäkerhet
Monika Wulf-Mathies
Ledamot av kommissionen
Regionalpolitik
Förbindelser med Regionkommittén
Sammanhållningsfonden (i samråd med Neil Kinnock och Ritt
Bjerregaard)
Skr. 1998/99:60
393
avsnitt 381 Kontrollera mot PDF
Neil Kinnock
Ledamot av kommissionen
Transporter (inbegripet de transeuropeiska nätverken)
Skr. 1998/99:60
Mario Monti
Ledamot av kommissionen
Den inre marknaden
Finansiella tjänster och ekonomisk integration
Tull och indirekta skatter
Direkta skatter
Frans Fischler
Ledamot av kommissionen
Jordbruk och landsbygdens utveckling
Emma Bonino
Ledamot av kommissionen
Fiske
Konsumentpolitik
Europeiska gemenskapens kontor för humanitärt bistånd
Yves-Thibault de Silguy
Ledamot av kommissionen
Ekonomiska och finansiella frågor
Monetära frågor (i samråd med ordföranden)
Lån och investeringar
Statistikkontoret
Erkki Liikanen
Ledamot av kommissionen
Budget
Personal och administration
Översättning och informationsteknik
Christos Papoutsis
Ledamot av kommissionen
Energi och Euratoms försörjningskontor
Små och medelstora företag
Turism
394
Skr. 1998/99:60
Bilaga 16: Svenska ledamöter i Ekonomiska och
sociala kommittén
Ekonomiska och sociala kommittén har fr.o.m den 21 september 1998
följande svenska ledamöter:
Margareta Regnell, SAF
Göran Lagerholm, Sveriges Industriförbund
Christina Lundh, Företagarnas Riksorganisation
Sture Lindmark, Grossistförbundet Svensk Handel
Lars Kritz, Industriförbundet
Leif Hägg, LO
Lars Nyberg, LO
Uno Westerlund, TCO
Ernst Erik Ehnmark, SACO
Staffan Nilsson, LRF
Jan Olsson, Kooperativa Institutet
Christina Wahrolin, Handikappförbundets Samarbetsorganisation
Anita Harriman, Sveriges Konsumentråd
Turid Ström, Sveriges Konsumentråd
395
Skr. 1998/99:60
Bilaga 17: Svenska ledamöter i Regionkommittén
Regionkommittén hade 1998 följande svenska ledamöter/ersättare
Ledamöter
Roger Kaliff (s), Kalmar (ordf)
Evalisa Birath-Lindvall (s),
Stenungsund
Göran Färm (s), Norrköping
Bemth Jonsson (s), Karlskrona
Catharina Tarras-Wahlberg (s),
Stockholm
Margot Wikström (s), Umeå
Christina Tallberg (s), Stockholm
Anders Gustav (m), Solna (vice ordf)
Henrik Hammar (m), Kristianstad
Anders Knape (m), Karlstad
Lars Nordström (fp), Göteborg
Kent Johansson (c), Skara
Ersättare
Ann Beskow (s), Orsa
Lars Bjurström (s), Örebro
Endrick Nordvall (s), Göteborg
Siwert Nordvall (s), Kiruna
Ulla Olander (s), Skövde
Ulla Pettersson (s), Visby
t.o.m. 1998-09-30
Per-Olof Svensson (s) Ljusdal
t.o.m. 1998-09-30
Catarina Segersten-Larsson (m), Kil
Bengt-Anders Johansson (m),
Gislaved
Agneta Granberg (m), Göteborg
Ulla Norgren (fp), Sundsvall
Arne Jonsson (c), Norrköping
396
Bilaga 18: Samarbetet inom EU - skillnaden mellan
EG och EU
Skr. 1998/99:60
Samarbetet inom Europeiska unionen (EU) brukar beskrivas som ett
samarbete inom tre pelare.
avsnitt 382 Kontrollera mot PDF
Det traditionella gemenskapssamarbetet inom Europeiska gemen-
skapen (EG) återfinns i den första pelaren och grundar sig på EG-
fördraget. I denna pelare finns även samarbetet inom de övriga gemen-
skaperna, dvs. det samarbete som grundas på Kol- och stålfördraget och
Euratomfördraget. Sålunda hör samarbetet i bl.a. tull- och handels-
politiska frågor, den inre marknaden, den ekonomiska och monetära
unionen (EMU), konsumentpolitiken och miljöpolitiken hemma i första
pelaren. På dessa områden kan gemenskapen lagstifta genom t.ex.
förordningar och direktiv.
Samarbetet i den första pelaren skiljer sig från sedvanligt
internationellt samarbete genom att medlemsstaterna i de grundläggande
fördragen har överlåtit vissa beslutsbefogenheter till gemenskaps-
institutionerna. Det gäller bl.a. befogenheten att besluta bindande
föreskrifter och att ingå internationella överenskommelser på vissa
områden. På grundval av fördragen och gemenskapslagstiftningen har en
särskild rättsordning, EG-rätten eller gemenskapsrätten, utvecklats.
Samarbetet i första pelaren betecknas som överstatligt bl.a. genom att
medlemsstaterna har överlämnat vissa beslutsbefogenheter till
gemenskapsinstitutionerna.
Samarbetet i den andra pelaren rör den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken (GUSP). Samarbetet i den tredje pelaren rör inrikes
och rättsliga frågor. Samarbetet i dessa pelare grundas på Unions-
fördraget.
I andra och tredje pelaren har inga beslutsbefogenheter förts över från
medlemsstaterna till EU. Medlemsstaterna är bundna av de gemensamma
besluten på samma sätt som normalt följer av ett internationellt
samarbete enligt folkrättens regler. Det är alltså fråga om ett mellan-
statligt samarbete i dessa pelare.
397
Bilaga 19: Förkortningslista
Skr. 1998/99:60
ACP
African, Carribbean and Pacific countries,
se AVS
AMI
APEC
Multilaterala investeringsavtal
Ekonomiska samarbetet i Asien och
Stillahavsområdet
ARF
ASEAN
ASEAN PMC
ASEM
AVS
BEST
ASEAN Regional Forum
Association of South East Asian Nations
Post-Ministrial Conference
Asia Europé Meeting
Afrika, Västindien och Stilla havsområdet
Business Environment Simplification Task
Force
BNI
BNP
BSE
Bruttonationalinkomst
Bruttonationalprodukt
Bovine Spongiform Encefalopati (galna
ko-sjukan)
CAP
CBC
(common agricultural policy), se GJP
Cross border cooperation, gränsöverskridande
regionalt samarbete i Östersjöregionen
CBSS
Council of Baltic Sea States, Östersjöstatemas
råd
CCAMLR
Kommissionen for bevarande av marina
levande tillgångar i Antarktis
CE-märkt
CECA
CEEP
Celex
Europeisk standardmärkning
se EKSG
Arbetsgivarorganisation på europanivå
avsnitt 383 Kontrollera mot PDF
Databas över gemenskapsrätten (Communitatis
Europeae Lex)
CEN
CERN
CIREFI
Europeiska standardiseringsorganisationen
Europeiska atomforskningscentret
Centrum för information, reflexion och utbyte i
frågor som rör gränspassage och invandring
Coreper
CSD
De gröna
EA
ECAC
ECB
ECBS
ECCA
Ständiga representanternas kommitté
Kommissionen för hållbar utveckling
De gröna i Europaparlamentet
Europeiska ideella föreningar
European Civil Aviation Conference
Europeiska centralbanken
Europeiska centralbankssystemet
Europeiska avtal om ömsesidigt erkännande av
bedömning om överensbestämmelse, European
Conformity Assessment Agreements
ECE
ECHO
ECMM
EFS
Efta
EG
Ekonomiska kommittén för Europa
Europeiska byrån för humanitärt bistånd
European Commission Monitor Mission
Europeiska fackliga samorganisationen
Europeiska frihandelssammanslutningen
Europeiska gemenskapen
398
EHLASS
EU:s skaderegestreringssystem för hem- och
fritidsolycker
EIB
Europeiska investeringsbanken
EIC
Euro Info Centre
EIF
Europeiska investeringsfonden
EKSG
Europeiska kol- och stålgemenskapen
ELDR
Europeiska liberala, demokratiska och
reformistiska partiet
EMI
Europeiska monetära institutet
EMU
Ekonomiska och monetära unionen
ENE
Europols narkotikaenhet
EPP
European Peoples Party, Europeiska folkpartiet
ERM
Exchange Rate Mechanism,
växelkursmekanism
ESA
Europeiska rymdstyrelsen
ESK
Ekonomiska och sociala kommittén
ESP
Europeiska socialdemokratiska partiet
EU
Europeiska unionen
EUF
Europeiska utvecklingsfonden
Euro-NCAP
Krockprov av nya bilar
Europol
Europeiska polisbyrån
EUROSTAT
Europeiska statistikbyrån
EXPROM
Exportfrämjande åtgärder och
utbildningsprogram i Japan
FAO
Förenta nationernas organ för livsmedel och
jordbruk
FCCC
FN:s klimatkonvention
FN
Förenta nationerna
GCC
Gulf Cooperation Council
GD
Generaldirektorat
GMO
Genetiskt modifierade organismer
GPA-reglema
Government Procurement Agreement
GSP
Generalized System of Preferences
GTJ
Gateway to Japan
GUE/NGL
Europeiska enade vänstem/Nordisk grön
vänster
GUSP
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
HOGS
High Officials Group for Standardization
Policy
IAEA
Internationella atomenergiorganet
IBSFC
Fiskerikommissionen för Östersjön
ICRC
Internationella röda korskommittén
IMF
International Monetary Fund
ITA
Informationsteknikavtalet
IGC
Inter Govemmental Conference,
regeringskonferens
ITC
International Trade Centre
KEDO
Korean Peninsula Energy Development
Organization
LIFE
EU:s miljöfond
MAI
Multilateralt investeringsavtal
Skr. 1998/99:60
399
ME
MEDA
MRA
NUTEK
OAU
OND
OECD
ONP- kommittén
OSSE
OTC
PHARE
PSA
avsnitt 384 Kontrollera mot PDF
SAARC
SADC
SEM
SCE
SIS
SLIM
SWEDAC
TARGET
TEN
TRIPS
UMTS
UNCTAD
UNDCP
UNDP
UNEPA
UNICE
UNICEF
UNGASS
UNTAES
VEU
WTO
WWF
Europeiska ömsesidiga bolag
Messures D'Appuissement, (stödåtgärder) för
reform av ekonomiska och sociala strukturer
inom ramen för det Euro-Mediterrana
partnerskapet
Mutual Recognition Agreements, avtal om
ömsesidigt erkännande
Närings- och teknikutvecklingsverket
Organization for Affican Unity, Afrikanska
enhetsorganisationen
Open NetWork Provision
Organization for Economic Cooperation and
Development
Rådgivande organ till kommissionen i
telekommunikationsfrågor
Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa
Kapitaltäckningskrav för kreditrisken i
råvaruderivat och möjlighet att undanta kontrakt
som handlats utanför börsen
Poland and Hungary Aid for Restructuring of
the Economies
Pamterskaps- och samarbetsavtal
South Asian Association for Regional
Cooperation
Southern African Development Community
Sound and Efficient Management
Europeiska kooperativa föreningar
Schengens informationssystem
Simpler Legislation for the Intemal Market
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Betalningssystem
Transeuropeiska nät
Handelsrelaterade immaterialrättsfrågor
Universal Mobile Telecommunications System
FNs konferens om handel och utveckling
FN:s narkotikaprogram
FN:s utvecklingsprogram
FN:s befolkningsfond
Arbetsgivarorganisation på europanivå
FN:s barnfond
FN:s generalförsamlings 19.e extra möte
United Nations Transitional Administration for
Eastem Slavonia, Baranja and Western
Sirmium
Västeuropeiska unionen
World Trade Organization,
V ärldshandel sorgani sationen
World Wildlife Fund, Världsnaturfonden
Skr. 1998/99:60
400
Utrikesdepartementet skr -1998/99:60
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Lindh
Regeringen beslutar skrivelse 1198/99:60 Berättelse om verksamheten i
Europeiska unionen under 1998.
401
Eländers Gotab 57782, Stockholm 1999