Prop. 1999/2000:125

Regeringens skrivelse

1999/2000:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1999

Skr.

1999/2000:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 4 maj 2000

Lena Hjelm-Wallén

Lars Engqvist

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvs-

fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och arvsfondsdelegationen för-

delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen

anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör upp-

märksammas vid kommande fördelning ur Allmänna arvsfonden.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:125

1 Inledning............................................................................................5

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.............................................5

2.1 När arvsfonden får egendom...............................................5

2.2 När arvsfonden avstår från egendom...................................6

2.3 Kostnader för fonden...........................................................7

3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden..................................7

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...........................8

3.1.1 Redovisning och utvärdering av bevilj at

stöd....................................................................8

3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden - översiktlig beskrivning................9

3.1.3 Registrering och handläggning m.m...............10

3.1.4 Beslutade ärenden...........................................10

3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd...............11

3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (För-

teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)..l 1

3.2.1 Datateknik.......................................................12

3.2.2 Drogförebyggande...........................................12

3.2.3 Familjestöd......................................................12

3.2.4 Fritid/Idrott......................................................12

3.2.5 Information/Utbildning...................................13

3.2.6 Kultur..............................................................13

3.2.7 Lokaler............................................................13

3.2.8 Utrustning och inventarier...............................13

3.2.9 Utsatta barn och ungdomar.............................13

3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år (För-

teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) .14

3.3.1 Arbete/Sysselsättning......................................14

3.3.2 Brottsförebyggande.........................................14

3.3.3 Datateknik.......................................................15

3.3.4 Drogförebyggande...........................................15

3.3.5 Fritid/Idrott......................................................15

3.3.6 Främlingsfientlighet........................................15

3.3.7 Idrottens sociala ansvar...................................16

3.3.8 Information/Utbildning...................................16

3.3.9 Jämställdhet.....................................................16

3.3.10 Konsument/Ekonomi.......................................16

3.3.11 Kultur..............................................................16

3.3.12 Kultur för integration......................................17

3.3.13 Kvinnofrid.......................................................17

3.3.14 Kvinnor/Flickor...............................................17

3.3.15 Lokaler............................................................17

3.3.16 Media...............................................................18

3.3.17 Mobbning........................................................18

3.3.18 Organisationsutveckling..................................18

3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet.....................18

3.3.20 Utsatta barn och ungdomar.............................19 Skr. 1999/2000:125

3.3.21 Våldsförebyggande..........................................19

3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktions-

hinder (Förteckning med projektbeskrivningar

redovisas i bilaga 3)..........................................................19

3.4.1 Arbete/sysselsättning.......................................19

3.4.2 Bemötande.......................................................20

3.4.3 Datateknik.......................................................20

3.4.4 Familjestöd......................................................20

3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra

människor med funktionsnedsättning

delaktighet och jämlikhet................................20

3.4.6 Fritid/Idrott......................................................20

3.4.7 Hjälpmedel......................................................21

3.4.8 Information/Utbildning...................................21

3.4.9 Invandrare och handikapp...............................21

3.4.10 IT Handikapp..................................................21

3.4.11 Kost och motion..............................................21

3.4.12 Kultur..............................................................22

3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid........22

3.4.14 Lokaler............................................................22

3.4.15 Media och Miljö..............................................22

3.4.16 Organisationsutveckling..................................22

3.4.17 Rehabiliteringsmetoder...................................23

3.4.18 Tillgänglighet..................................................23

3.4.19 Utrustning........................................................23

4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna...............................23

4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna............................24

4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverk-

samhet, främst på lokal nivå (1998 -)............24

4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år.......................24

4.2.1 Stöd till projekt som motverkar använd-

ningen av tobak (1998 -)................................24

4.2.2 Drogförebyggande (1997 -)...........................25

4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter

(1996-)..........................................................25

4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 -).........25

4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12-25 år..................26

4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter

(1999-)..........................................................26

4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars

fritidsverksamhet (1999 -)............................26

4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering

(1998-)..........................................................27

4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten

(1998-)..........................................................27

4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom

Östersjöregionen (1998 -)..............................27

4.3.6 Utveckling av samordnade insatser för utsatta

ungdomar (1997-).........................................28 3

4.3.7 Ungdomars egna visioner infor 2000-talet Skr. 1999/2000:125

(1999-2000)..................................................28

4.3.8 Ung Kultur (1998 - 1999)...............................28

4.3.9 Skolkooperativ (1997 - 1999).........................28

4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet

(1996- 1999)..................................................29

4.3.11 Ungdomars möj ligheter till inflytande

(1995- 1999)..................................................29

4.4 Satsningar till förmån för personer med funktionshinder.,30

4.4.1 IT och handikapp (1998 -).............................30

4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 -) .30

5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden.................31

5.1 Verksamhet till förmån för barn........................................32

5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...............................34

5.3 Verksamhet till förmån för personer med funk-

tionshinder.........................................................................35

6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning.....36

6.1 Information........................................................................36

6.2 Uppföljning och utvärdering.............................................38

6.3 Erfarenhetsspridning.........................................................40

Bilaga 1 Bokslut (Kammarkollegiet.........................................................42

Bilaga 2 Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under år 1999...49

Bilaga 3 Projektkatalog............................................................................52

Bilaga 4 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden.............................230

Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 4 maj 2000.........241

1 Inledning

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam-

band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda-

balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släk-

tingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All-

männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av

ideell karaktär till formån for barn, ungdomar och personer med funk-

tionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i

lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

I denna skrivelse lämnas en redogörelse for förvaltningen av Allmänna

arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-

delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999.

Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt

bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna

arvsfonden.

Skr. 1999/2000:125

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild

fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapi-

talförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktav-

kastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel

som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden far tillsam-

mans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick

den 31 december 1999 till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet

till ca 3 755 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i

Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1999 har

totalavkastningen varit 66 procent (direktavkastningen 2,6 procent) i ak-

tiekonsortiet och 2,8 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekon-

sortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade

som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfolj.

För budgetåret 2000 finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut. Bok-

slut for budgetåret 1999 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.

2.1 När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än

kusiner far arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-

rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet

för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släk-

tingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex.

inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått

ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också fa

egendom genom bl.a. gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när Skr. 1999/2000:125

dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente

skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen före-

träder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med

boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutred-

ningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammar-

kollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas

upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet

avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1999 kom det in 1 790

arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 241 testamentsärenden,

dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån

för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kolle-

giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvs-

fondens räkning uppgick till 531. Under budgetåret 1999 kom det in

drygt 239 miljoner kronor netto till arvsfonden.

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att

likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess

ändamål.

2.2 När arvsfonden avstår från egendom

I vissa fall får arv, som arvsfonden fatt, avstås till någon annan. Det far

ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra sär-

skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta

vilja. Arv far också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan per-

son som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare far arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse

från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt,

avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om

egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till

den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden,

avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara

egendomen.

Under budgetåret 1999 kom det in 62 ansökningar om avstående till

Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år

efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fon-

den. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som

ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck-

ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret

1999 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde

av drygt 9 miljoner kronor.

2.3

Kostnader för fonden

Skr. 1999/2000:125

Ur fonden har under budgetåret 1999 betalats följande kostnader:

Kammarkollegiet

- Dödsboavveckling m.m.

- Fondförvaltning

- Utbetalning av beviljat stöd

(miljoner kronor)

6.7

2.8

0,3

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

- Handläggning av ärenden om stöd

ur Allmänna arvsfonden m.m.

3,4

De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fon-

den avseende budgetåret 1999 uppgick till 13,2 miljoner kronor, vilket

motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av bud-

getåret.

3 Fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegatio-

nen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfonds-

lagen).

I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs-

fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur

fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten

om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över-

lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse

eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm-

nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av

stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får be-

sluta om stöd överstigande 300 000 kronor.

Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege-

ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice

ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är

tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvs-

fondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Social-

departementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån

för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli

knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verk-

samhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25 år. För beredningen av

ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda

delegationen.

Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsde-

legationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är

placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet.

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Skr. 1999/2000:125

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§ arvsfondslagen främja

verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och perso-

ner med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara

nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations

reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ide-

ell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings-

verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam-

mans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana

fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell

karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksam-

het på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas

stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär

föreningsverksamhet. Stöd far ej heller ges till enskilda personer.

Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl

juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall

kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för-

bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella si-

tuation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att

ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra or-

ganisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad

av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och

för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åt-

gärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är

villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste åter-

betalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under av-

skrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller

vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också

bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under

beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgänglig-

heten för personer med funktionshinder.

3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum

som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter

tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde-

ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en

av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet

har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas

innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen

föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 6).

3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden - Skr. 1999/2000:125

översiktlig beskrivning

Under år 1999 har det funnits ca 353 miljoner kronor att fördela ur All-

männa arvsfonden. Av dessa medel var ca 150 miljoner kronor överförda

från föregående år och ca 203 miljoner kronor tillförda från 1998 års re-

sultat. Totalt har ca 243 miljoner fördelats till olika projekt samt avsatts

för särskilda satsningar under året, se bilaga 2.

Medel som återförts eller återbetalats till fonden samt de medel som

inte disponerats under året, totalt ca 110 miljoner kronor varav ca 30

miljoner kronor är intecknade inom ramen för särskilda satsningar, har

överförts till utdelningsbara medel för år 2000.

3.1.2.1 Den löpande fördelningen av stöd ur Allmänna

arvsfonden

Under år 1999 har det fördelats ca 155 miljoner kronor ur Allmänna

arvsfonden. Ca 26,3 miljoner kronor för målgruppen barn under 12 år,

26,7 miljoner kronor för målgruppen ungdomar 12-25 år och ca 102

miljoner kronor till målgruppen personer med funktionshinder.

3.1.2.2 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen

för särskilda satsningar

Under år 1999 har det funnits ca 126,3 miljoner kronor att fördela för nya

eller pågående satsningar. Dessa medel består av ca 38,6 miljoner kronor

från föregående år och 87,7 miljoner kronor som avsatts under år 1999.

Av de medel som avsatts under år 1999 har regeringen delegerat 60

miljoner kronor till annan myndighet att fördela och 27,7 miljoner kronor

delegerades till de pågående satsningar som Arvsfondsdelegationen själv

svarar för. Totalt har ca 33,1 miljoner kronor fördelats under året. Den

exakta fördelningen på respektive satsning framgår av bilaga 2.

Vidare har 2,9 miljoner kronor återförts till utdelningsbara medel från

satsningar som avslutats under året. Medel som återförts eller återbetalats

till pågående satsningar samt de medel som ej disponerats under året,

totalt ca 30,3 miljoner kronor har överförts till år 2000. De särskilda sats-

ningarna redovisas under kapitel 4.

3.1.3 Registrering och handläggning m.m.

Under år 1999 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 263 ärenden.

Av dessa var 1 795 ansökningar om stöd ur fonden, 453 redovisningar av

beviljat stöd samt 15 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.).

Skr. 1999/2000:125

Inkomna ärenden

1999

1998

1997

Barn

418

393

439

Ungdom

865

701

929

Handikapp

669

625

576

Ej fondens målgrupper

68

73

83

Enskilda

243

312

436

Totalt

2 263

2 104

2 463

Fördelade på:

Ansökningar

1 795

1 661

2 058

Övrigt ärende

15

14

5

Redovisningar

453

429

400

Totalt

2 263

2 104

2 463

3.1.4 Beslutade ärenden

Sammanlagt har 1 734 beslut fattats under budgetåret enligt följande:

1999

1998

1997

Bifall regering

163 ”

216

160

Bifall delegation

331 ”

246

288

Avslag

1 198

1 202

1 544

Ad acta

37

52

30

Brevsvar

2 •

Överlämnat till annan

4

2

Totalt

1 734

1 720

2 024

1) Ett av besluten avser ej beslut om medel.

Avslag

1999

1998

1997

Barn

196

203

226

Ungdom

462

411

554

Handikapp

236

199

244

Ej fondens målgrupper

61

77

80

Enskilda

243

312

436

Totalt

1 198

1 202

1 540

Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 198 ansökningar. Orsakerna

till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt ny-

skapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete

med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som re-

guljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på

grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de

gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att

de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda

personer eller nystartade föreningar.

10

Av ansökningarna har 28 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan Skr. 1999/2000:125

ansökan) och 3 har överlämnats till annan enhet/myndighet m.m. Vidare

har 12 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.)

Dessutom har 456 redovisningar (från såväl år 1999 som tidigare år)

granskats och godkänts.

Godkända redovisningar

1999

1998

1997

456

415

437

3.1.5 Redogörelse for fördelat projektstöd

Bifall-delegation

1999

1998

1997

Barn

59

45

47

Ungdom

155

121

160

Handikapp

116

80

78

Totalt antal projekt

330

246

285

Bifall-regering

B am

40

101

42

Ungdom

19

19

29

Handikapp

103

103

88

Totalt antal projekt

162

223

159

I genomsnitt har ca 33 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från

enskilda personer) beviljats stöd.

Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut-

veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar

ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ända-

måls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinrikt-

ning. En mer detaljerad redovisning för varje projekt lämnas i förteck-

ning som bifogas som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd

redovisas i bilaga 4.

3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under år 1999 har sammanlagt 62 849 000 kronor fördelats genom 99 be-

slut med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn

under 12 år. 93 olika projekt har beviljats stöd. Två av projekten har fatt

medel genom två beslut. Av besluten rör 22 projekt barn med funktions-

hinder.

Regeringen har i två beslut ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av

dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisa-

tioner som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggan-

de arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Rege-

ringen har i två beslut avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor till rege-

ringens särskilda satsningar Barn i vissa storstadsområden samt FN:s

11

konvention om barnets rättigheter. Satsningarna redovisas närmare under Skr. 1999/2000:125

kapitel 4.2

3.2.1 Datateknik

Under år 1999 har stöd beviljats med sammanlagt 1 230 000 kronor till

två projekt. Det ena projektet är en utvärdering av s.k. Datatek som efter

försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet

vid nästan alla bamhabiliteringar. Det andra projektet har som målgrupp

barn med inkontinens. Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla

psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar

självförtroendet. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att tömma blåsan

med hjälp av kateter. För detta behövs, förutom rent medicinsk behand-

ling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet

med projektet är att med hjälp av ett dataspel stödja och motivera barnen

att träna så de far kontroll över sin urinering.

3.2.2 Drogförebyggande

IOGT-NTO-rörelsen har beviljats 4 000 000 kronor för projektet

ATTITYD (Alkoholffi uppväxt). Projektet är planerat att pågå i tre år och

bedrivs i samarbete med Sveriges RiksidrottsfÖrbund. Organisationerna

vill tillsammans ta initiativ till ett brett förankrat arbete for en alkoholfri

uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörel-

sema, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare.

3.2.3 Familjestöd

I den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden år 1999

angavs att olika former av utvecklingsarbete som rör foräldrastöd är

angeläget. Under verksamhetsåret har 22 projekt med inriktning på

familjestöd beviljats medel ur arvsfonden med sammanlagt 6 322 000

kronor. Sju av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till

barn med funktionshinder och deras familjer. I flera av de projekt som rör

föräldrautbildning nämns att många föräldrar idag saknar det sociala

skyddsnät och det självklara stöd från den äldre generationen som man

tidigare har haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns

utveckling och inlärning for att förebygga kommunikationssvårigheter,

känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och

samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker

familjerna.

3.2.4 Fritid/Idrott

Stöd har lämnats till 10 projekt med anknytning till ffitid/idrott med

sammanlagt 2 789 000 kronor. Här kan nämnas Bunkeflo Idrottsförening

som fått stöd for ett hälsoprojekt gemensamt for idrottsrörelse och skola

3.2.5 Information/Utbildning

15 projekt har beviljats stöd med sammanlagt 16 177 000 kronor. Några

av projekten som fatt stöd är Nordisk förening för sjuka barns behov

(NOBAB) som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns

villkor på sjukhus. Målet med projektet är att utveckla ett kvalitetssystem

som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och

beslutsfattare. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) har fatt medel till ett

projekt om läsning av böcker med bl.a. målet att närma äldre och yngre

generationer samt att skapa utbyte av sagor, sägner och berättelser från

olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med

äldre personer som har sina rötter i andra länder.

3.2.6 Kultur

Till utveckling av kulturverksamhet för barn har 8 projekt lämnats stöd

med sammanlagt 1 540 000 kronor. Ett av projekten som har fatt stöd är

Föreningen Berättamätet i Kronoberg som genom sitt projekt vill utar-

beta en metod där berättandet stimulerar läslusten hos barn och ungdomar

som har läs- och skrivsvårigheter och som i dag aldrig far möjligheten att

upptäcka läsandets glädje.

3.2.7 Lokaler

Stöd ur fonden kan lämnas till del av kostnaderna för ideella organisatio-

ners ny-, om- och tillbyggnad av lokaler om sådana åtgärder krävs för att

verksamheten med och för barn skall kunna utvecklas och förnyas. Under

år 1999 har 10 föreningar fatt denna typ av stöd med sammanlagt

2 085 000 kronor.

Skr. 1999/2000:125

3.2.8 Utrustning och inventarier

Stockholms Scoutdistrikt har lämnats stöd med 165 000 kronor för att

utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin läger-

anläggning Vässarö.

3.2.9 Utsatta barn och ungdomar

Fem projekt har fatt stöd med sammanlagt 1 980 000 kronor under året.

Här kan t.ex. nämnas Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg

som har fatt 750 000 kronor för ett projekt där föreningen skall arbeta

med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att

genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professio-

nell ledning skall fa hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och för-

utsättningar.

13

3.3

Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år Skr. 1999/2000:125

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under budgetåret 1999 har ca 68,2 miljoner kronor fördelats ur Allmänna

arvsfonden genom sammanlagt 125 beslut till verksamhet för ungdom.

Av dessa medel har Ungdomsstyrelsen genom fem regeringsbeslut fatt

sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar

inom ungdomsområdet. Dessa satsningar samt pågående och under året

avslutade, återfinns under kapitel 4.3.

Vidare har ca 6,2 miljoner kronor fördelats genom sammanlagt 49 be-

slut ur den gemensamma satsningen Utveckling och förnyelse av idrotts-

verksamhet, främst på lokal nivå. Se kapitel 4.1.

I de särskilda områden som regeringen lyfte fram under kommande in-

riktning för år 1999 aviserades att avsätta särskilda medel för att stödja

organisations- och verksamhetsutveckling inom såväl befintliga som nya

ungdomsorganisationer, paraplyorganisationer och nätverk samt att ta

initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser och

träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemen-

samt.

Vidare aviserades att inleda en särskild satsning på att stödja och sti-

mulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst

musik, teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta och att

stödja projekt som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden

och samhället under det nya millenniets första tid.

Regeringen aviserade även att nätverk som byggs upp för att stärka

erfarenhetsutbytet och stimulera att liknande verksamheter etableras på

nya orter och i fler bostadsområden skulle stödjas.

Dessa inriktningar har under året fått stöd genom beslut eller särskilda

satsningar.

3.3.1 Arbete/Sysselsättning

Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 1 100 000 kronor under året.

Bland annat har

Föreningen Cirkör fått stöd för det andra året för projektet

"Cirkuspilotema" som är en ny form av arbetsinriktad utbildning och

Teaterkooperativet Teater X har fått stöd för det tredje och sista året av

projektet "Igångsättningen" som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en

ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen

"Utmaningen" med internationell kockutbildning som bas.

3.3.2 Brottsförebyggande

Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt

974 000 kronor under året. Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har

arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser

som deras handlande kan leda till och Bosniakiska Ungdomsföreningen

(BUF) har tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg

startat projektet T.U.F.F. Denna nybildade multikulturella organisation

14

bl.a. för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, mot främ- Skr. 1999/2000:125

lingsfientlighet och rasism och för att höja ungdomars kompetens och

arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor.

3.3.3 Datateknik

Tre föreningar har fatt stöd med tillsammans 173 000 kronor för att

stimulera ungdomar att arbeta med IT på lokal nivå. Bl.a. har Mandeiska

kulturföreningen som undervisar arabiska ungdomar i datakunskap och

om EU fatt stöd samt Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn som för tredje

och sista året bedriver ett projekt om datakunskap i bostadsområdet

Backlura. Regeringen har redan i tidigare skrivelse till riksdagen betonat

vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i

liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö.

3.3.4 Drogförebyggande

Under året har åtta olika projekt fått stöd i drogförebyggande syfte. Totalt

har 1 681 000 kronor fördelats till bl.a. Motorföramas Helnykterhetsför-

bunds Ungdomsförbund (MHF) i Västmanland som informerar ungdomar

mellan 16 och 24 år om trafik och alkohol och Föreningen Hidde Ioy

Dhaqan i Malmö som vill sprida information och kunskap om Khat och

andra droger till invandrarungdom med afrikansk bakgrund samt göra

riktade insatser för att hjälpa unga missbrukare.

3.3.5 Fritid/Idrott

Sammanlagt 962 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning

på fritid/idrott. Några av de projekt som fått stöd är Stiftelsen Stockholm

Summer Games och Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå som genom-

för olika integrations- och utvecklingsprojekt samt Förbundet Skog och

Ungdom (FSU) som bedriver ett fritidsprojekt vars syfte är att dels ge

ungdomar mer inflytande och medbestämmande, dels integrera pojkars

och flickors olika intressen för fritidsaktiviteter.

3.3.6 Främlingsfientlighet

Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats med

totalt 1 405 000 kronor till bl.a. Röda Korsets Ungdomsförbund för ett

projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller

kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och inte bara be-

gränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Sveriges Unglottor

har fått stöd för att genom utbildning och information engagera ung-

domar att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okun-

skap, rädsla och främlingsfientlighet. Vidare har Mariestads Ekumeniska

Råd, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro och Pingstförsam-

lingarnas Ungdomsarbete (PU) fått stöd för att genom olika metoder

genomföra interaktiva upplevelseföreställningar om flyktingars situation

15

från t.ex. krig i hemlandet till att sitta i en skolbänk i Sverige. Totalt har Skr. 1999/2000:125

sju projekt fatt stöd under året.

3.3.7 Idrottens sociala ansvar

För att på olika sätt stärka idrottens roll i integrations- och folkhälso-

arbetet samt ge ungdomar verktyg för att mer aktivt kunna verka i det

lokala utvecklingsarbetet har Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund

(SISU), Luleå Basketbollklubb och IFK Linköping Basket fatt stöd med

sammanlagt 4 090 000 kronor.

3.3.8 Information/Utbildning

Sammanlagt har 1 832 000 kronor fördelats till åtta projekt. Svenska

Kyrkans Unga i Uppsala har utformat en "bibelwebbsida" på internet för

att ungdomar lättare skall kunna ta del av innehållet i den nyreviderade

bibel som utkom i december 1999. Vidare har Sunnanå Sportklubb (SSK)

i Skellefteå, Internationell Klubb Vorta Drom i Helsingborg samt Al-

azharskolan i Bromma fatt stöd för att arbeta med ungdomar i skolan och

på så sätt stärka elevernas självtillit och förmåga att utvecklas. Koopera-

tiva Institutet, Ek. förening har fatt stöd för att med informations- och

utbildningsinsatser genom bl.a. webbsidor på internet, ge ungdomar ar-

betsredskap i samband med TV-serien Starta eget tillsammans.

3.3.9 Jämställdhet

I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som

stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten

mellan pojkar och flickor. Tre projekt har fått stöd under året med sam-

manlagt 635 000 kronor. Bl.a. har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)

fått stöd för att genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om

könsdiskriminering och sexuella trakasserier och Fritidsforum, Riksför-

bundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har fått stöd för att utveckla

metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

3.3.10 Konsument/Ekonomi

Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd med 210 000 kronor för att

uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekolo-

giskt ansvar.

3.3.11 Kultur

Sammanlagt har 2 185 000 kronor fördelats till elva projekt som lyfter

fram ungdomars olika kulturverksamheter. Bl.a. har Frikyrkliga Studie-

förbundet i Hälsingland, Unga Ömar i Valbo, Tjänstemännens Bild-

ningsverksamhet (TBV) i Kalmar och Folkets Hus i Piteå fått stöd för

16

olika projekt där unga ickeprofessionella utövare av musik far möjlighet Skr. 1999/2000:125

att finna nya vägar till ökad kunskap och utveckling av entreprenörsskap.

3.3.12 Kultur for integration

Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med

olika etnisk och kulturell bakgrund, har fyra olika projekt fått stöd med

sammanlagt 894 000 kronor. Ett av dessa projekt genomförs av Rinkeby

Folkets Husförening som tillsammans med Teater X i Malmö, Pannhuset

i Göteborg och Boo Folkets Hus i Nacka fatt stöd till en förstudie och

projektering av Nätverket Kulturförökama. Projektets syfte är att ge alla

ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att

bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkraftema och stimulera

till ökad kulturverksamhet i förorterna.

3.3.13 Kvinnofrid

Fem projekt har fatt stöd med sammanlagt 660 000 kronor för att mot-

verka våld mot unga kvinnor och för att stimulera ungdomar att arbeta

med de grundläggande värderingarna i samhället och hur dessa påverkar

relationer mellan unga kvinnor och män. Gottsunda Film har fatt stöd för

att göra en dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella

övergrepp mellan unga människor i samband med pjäsen "Fair Game".

Vidare har Afrosvenskamas Ungdomsförbund (ASU) fått stöd för att ge

unga män insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt för

att ta fram konkreta förslag på hur unga mäns roll och identitetsutveck-

ling i förhållande till unga kvinnor skall behandlas.

3.3.14 Kvinnor/Flickor

Projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd

med 785 000 kronor. Bland de sex projekt som fått stöd kan nämnas

Teater Tre Stockholm, Ek. förening och Föreningen Scenario - Rum för

Unga som genom olika metoder, med teater som grund, skapar en positiv

motbild till den ökade kroppsfixering som främst drabbar unga tjejer.

Vidare har Svensk - Kurdisk Kultur- och Idrottsförening fått stöd för att

bl.a. bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer

kan vända sig med eventuella problem och frågor.

3.3.15 Lokaler

Stöd med sammanlagt 3 009 000 kronor har fördelats till ny-, om- och

tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt har 17 föreningar

och organisationer erhållit denna typ av stöd, bl.a. Betaniaförsamlingen i

Hillerstorp som byggt om en f.d. postlokal till ungdomsgård och Mjölby

Södra Idrottsförening som byggt en alternativ fritidsgård för efter-

middagsverksamhet i anslutning till sin klubbstuga.

17

3.3.16

Media

Skr. 1999/2000:125

Föreningen Samling för Alby har fått stöd med 85 000 kronor för en

lokalt förankrad ungdomstidning. Ungdomarna gör layout, reportage och

intervjuer själva vilket leder till en ökad självkänsla och en positivare

inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete.

3.3.17 Mobbning

Växjö Norra Idrottsförening har beviljats stöd med 94 000 kronor för det

tredje och sista året i utbildning av Fair play, etik och moralfrågor inom

föreningen och ute på skolorna i kommunen.

3.3.18 Organisationsutveckling

Stiftelsen Fryshuset i Stockholm har fått stöd med 1 350 000 kronor för

att tillsammans med 18 andra organisationer skapa ett aktivt nätverk av

sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form

av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Genom nätverket

skall olika verksamheter ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, bygga

upp en kunskapsbank och skapa en form av ny folkrörelse för ett brett

samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs.

Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via in-

ternet.

3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet

Totalt har sex projekt fått stöd med sammanlagt 3 283 000. Landsrådet

för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd för att genom-

föra en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokrati-

kommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutred-

ningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en

kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin när-

miljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och

Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som

ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för

demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det

demokratiska systemet. Elevorganisationen i Sverige har fått fortsatt stöd

till projektet "Elevinflytande på riktigt" och Föreningen PeaceQuest har

fått stöd för att genom internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa

en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Vidare

har Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) har fått stöd för att

genomföra ett projekt för bi- och homosexuella gymnasieungdomar med

syfte att synliggöra denna grupp och ge dem möjlighet att vara med och

påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna.

18

3.3.20 Utsatta barn och ungdomar

Stöd har beviljats med sammanlagt 1 138 000 kronor till sju olika projekt

för utsatta bam och ungdomar. Projekt som fått stöd under året är bl.a.

Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg och Kulturföre-

ningen Tjerhaj i Stockholm vars projekt i första hand syftar till att stärka

ungdomar i riskzon till att bygga upp egna identiteter för att enklare in-

tegreras i det svenska samhället samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm

som bedriver projektet Modem Soul Academy, en musikverksamhet för

socialt utsatta ungdomar där målsättningen i första hand är social - att

vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt.

3.3.21 Våldsförebyggande

Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje har fått stöd med 187 000 kronor för

att genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället

för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap

med det svenska samhällssystemet.

3.4 Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats/avsatts för

utveckling av verksamhet till förmån för personer med funktionshinder.

Sammanlagt har 219 projekt beviljats 121 miljoner kronor genom beslut

av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. Genom tre regeringsbeslut

har 26, 7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Dessa redovisas

under kapitel 4.4.

3.4.1 Arbete/sysselsättning

Under året har fem projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 2,6 miljoner

kronor för att på olika sätt öka möjligheterna för personer med funktions-

hinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller

metoder som gör det möjligt för personer med funktionshinder att etapp-

vis - från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer

- pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete.

Riksföreningen Autism skall, genom ökad kunskap om funktionshindret

och genom ett pedagogiskt arbetssätt, ge fler personer med autism bättre

möjlighet att få och behålla ett arbete. Erfarenheterna skall dokumenteras

och vidarebefordras till personalgrupper, föräldrar m.fl. Föreningen skall

också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkrings-

kassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten

i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter

är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom

Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.

Skr. 1999/2000:125

19

3.4.2

Bemötande

Skr. 1999/2000:125

I föregående skrivelse angavs behov av utvecklingsverksamhet som kan

förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Inom detta ända-

mål återfinns 13 projekt som syftar till att genom olika aktiviteter som

t.ex. information och utbildning ge personalgrupper och allmänhet större

insikt i funktionshindrades villkor. Sammanlagt har ca 9,3 miljoner

kronor fördelats till dessa projekt. Bl.a. genomför Handikappföreningar-

nas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne ett s.k. bemötandeprojekt. I samar-

bete med HAREC (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum,

knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitets-

säkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans

kontor i Skåne.

3.4.3 Datateknik

Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas under avsnitt 4.4.1

har tre projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor för

att utveckla datateknik för personer med funktionshinder.

3.4.4 Familjestöd

Stöd med sammanlagt ca 11,8 miljoner kronor har beviljats till 23

projekt. Flera av projekten syftar till att utveckla olika former av stöd

som ger möjligheter till avlastning av anhöriga och möten för utbyte av

erfarenheter och kunskap. Här kan nämnas Kamratföreningen Convictus

som är en förening som arbetar med hivpositiva missbrukare. Föreningen

vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och

missbrukare.

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/

Vaxholm utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en

modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt

berörd personal involverade.

3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

Tre projekt har beviljats sammanlagt ca 1,5 miljoner kronor för projekt

med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels ut-

veckla metoder för hur kommuner och landsting kan använda standard-

reglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funk-

tionshinder.

3.4.6 Fritid/idrott

Totalt har 15 projekt som rör fritid/idrott för personer med funktions-

hinder beviljats medel med sammanlagt 6 miljoner kronor. Så har t.ex.

Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjlig-

20

hetemas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12-24 år och som Skr. 1999/2000:125

med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m.

Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där

ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobic-

verksamhet. Svenska Handikappidrottsförbundet har beviljats medel för

att på fem orter i landet tillsammans med kommunerna etablera s.k. Mo-

tions- och idrottsskolor för personer med funktionshinder.

3.4.7 Hjälpmedel

Tre projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med

sammanlagt ca 2,2 miljoner kronor. Bl.a. har Neurologiskt Handikappa-

des Riksförbund beviljats stöd för att personer som vistas på rehabilite-

ringsanläggningen Humlegården skall kunna fa hjälp att i sin hemkom-

mun få tillgång till samma hjälpmedel och annan anpassning som

utprovats på Humlegården.

3.4.8 Information/Utbildning

Inom detta ändamål har drygt 33 miljoner kronor fördelats till 62 projekt.

Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera

och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktions-

hindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge med-

lemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättill-

gängliga stödformer. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skri-

velse.

3.4.9 Invandrare och handikapp

Åtta projekt har beviljats stöd med sammanlagt ca 3,7 miljoner kronor.

Projekten syftar till att ge kunskap till invandrare om svensk handi-

kappolitik för att förändra attityder till funktionshinder och till att öka

samarbetet mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer.

Detta har tidigare varit en s.k. särskild satsning som är avslutad men be-

hov av utvecklingsarbete finns fortfarande.

3.4.10 IT Handikapp

Hjälpmedelsinstitutet har beviljats 3,3 miljoner kronor för riksomfattande

informationsinsatser i samband med satsningen IT Handikapp som be-

skrivs i kapitel 4.4.1.

3.4.11 Kost och motion

Fyra projekt med denna inriktning har beviljats sammanlagt ca 2,4

miljoner kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka be-

viljats medel för att sammanställa en kokbok med recept som är närings-

anpassade, spännande och smakriktiga. Ändamålet angavs som angeläget Skr. 1999/2000:125

i förra årets skrivelse.

3.4.12 Kultur

Stöd har fördelats till 10 projekt med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor.

Bl.a. har Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö tillsammans med

MOOMSteatem beviljats medel för en teateruppsättning där utvecklings-

störda och icke utvecklingsstörda skådespelare spelar mot varandra på

samma villkor.

3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid

Åtta projekt har beviljats sammanlagt drygt 3,1 miljoner kronor. Ända-

målet startade för några år sedan som en s.k. särskild satsning.

Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fatt stöd

till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktions-

hindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp. Svenska Parkin-

sonförbundet har beviljats medel till ett projekt för kvinnor med Parkin-

sons sjukdom. Målet för kvinnofridsprojektet som genomförs av Sveriges

Dövas Ungdomsförbund är att göra döva tjejer och killar medvetna om

sina attityder mot varandra för att kunna prata med varandra på ett natur-

ligt sätt utan att behöva blanda in kränkande ord m.m.

3.4.14 Lokaler

Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats med totalt 130 000 kronor.

Föreningarna som har erhållit stöd är Riksförbundet för Social och Men-

tal Hälsa (RSMH) i Ljungby och De Blindas Fritidsklubb (DBFK).

3.4.15 Media och Miljö

Tre projekt har erhållit stöd med ett belopp av sammanlagt ca 1,6 miljo-

ner kronor.

3.4.16 Organisationsutveckling

Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats

från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har

medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation

som arbetsformer. Fyra projekt med denna inriktning har beviljats stöd

med sammanlagt ca 3 miljoner kronor.

22

3.4.17 Rehabiliteringsmetoder

Stöd har beviljats med sammanlagt ca 8,7 miljoner kronor till 13 projekt

med syfte att komplettera eller utveckla offentlig verksamhet. Statens

Institutionsstyrelse (SiS) har tillsammans med Riksförbundet för Rörel-

sehindrade Barn och Ungdomar (RBU) fatt stöd till DAMP-projektet.

Projektet omfattar både en utbildningssatsning samt alternativa behand-

lingsformer för ungdomarna och deras föräldrar.

3.4.18 Tillgänglighet

Nio projekt som rör detta prioriterade område har beviljats stöd med

sammanlagt ca 4,3 miljoner kronor. Förbundet Funktionshindrade Med

Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) har fatt stöd till ett projekt kallat

Språka loss - ett projekt med syfte att hos textproducenter i samhället öka

insikterna om vikten att göra texten tillgänglig för alla. Synskadades

Riksförbund (SRF) har fatt stöd till projektet Oberoende resande. För-

bundet undersöker bl.a. vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade

bästa resesituation.

Skr. 1999/2000:125

3.4.19 Utrustning

Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för mål-

gruppen, utgå till handikapporganisationer. Två projekt har erhållit stöd

med drygt 500 000 kronor.

4 Särskilda satsningar för de olika

målgrupperna

Här redovisas s.k. särskilda satsningar dvs. att regeringen avsätter medel

ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod.

Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i skrivel-

sens avsnitt Kommande inriktning, dels beslut om satsningar för ändamål

som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att me-

del ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt

eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd

medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av

Arvsfondsdelegationen.

Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år

men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när

de första medlen förbrukats. Det innebär att de olika projekt som far bi-

fallsbeslut inom ramen för en särskild satsning under ett visst år kan er-

hålla stöd ur såväl de medel som avsatts för ändamålet tidigare år som

medel som avsatts för ändamålet samma år.

23

4.1

Särskild satsning för alla målgrupperna

4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på

lokal nivå (1998 -)

I september 1998 beslutade regeringen att under tre år avsätta medel ur

Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet

för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. Satsningens över-

gripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att

inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet

i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.

För budgetåret 1999 avsattes 20 miljoner kronor i denna satsning.

Under året har 49 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt

6 236 000 kronor. Av de projekt som fått stöd handlar tio projekt om

utveckling av verksamhet för barn, 22 projekt rör ungdomar, sju projekt

berör barn och ungdomar med funktionshinder och slutligen tio projekt

som berör både barn och ungdomar. Några exempel på projekt som fått

stöd när det rör barn, är utveckling av nya former för att låta barn på ett

lekfullt sätt prova på olika idrotter utan krav på prestation, t.ex. genom

olika former av idrottsskolor. När det rör ungdomar har flera projekt fått

stöd för att utveckla idrottsverksamheten i föreningslivet så att ung-

domars egna initiativ och intressen tillvaratas. Projekt för funktionshind-

rade som fått stöd under året handlar mycket om att utveckla och öka

möjligheterna till idrott för funktionshindrade, såväl för barn och ung-

domar som vuxna. En arbetsgrupp med representanter från bl.a. idrotts-

rörelsen bistår Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen,

fdrottsarbetsgruppen har förutom att delta i beredningen av de ansök-

ningar som inkommit också arbetat med olika informationsinsatser som

hittills varit inriktade på att få ut grundläggande information. En särskild

hemsida ( www.idrottsutveckling.nu ) har producerats. Som ett ytterligare

led i informationen har ett antal informationsträffar med identifierade

nyckelpersoner och organisationer genomförts. Syftet har främst varit att

sprida information, men också att inspirera dessa nyckelpersoner och

organisationer att i sin tur arbeta som inspiratörer för det lokala före-

ningslivet.

4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år

4.2.1 Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak

(1998-)

Regeringen beslutade år 1998 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor

till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers

projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet av-

såg det första året av tre med avsikt att under en treårsperiod avsätta

sammanlagt 30 miljoner kronor.

Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda

orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 per-

soner i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i

ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet

Skr. 1999/2000:125

24

spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbild- Skr. 1999/2000:125

nings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ung-

domar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och

ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak.

Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras.

Under det första projektåret har 19 projekt beviljats stöd med ca

9 500 000 kronor. Regeringen har i september 1999 beslutat avsätta ytter-

ligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Av dessa medel har ca 9,5

miljoner kronor fördelats under december 1999. F.n. pågår 35 olika

projekt över hela landet.

4.2.2 Drogförebyggande (1997-)

Regeringen ställde i april 1997 och i juni 1998 sammanlagt 25 miljoner

kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för

fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt

som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och

drogförebyggande arbete.

I november 1999 har regeringen ställt ytterligare 5 miljoner till Folk-

hälsoinstitutets förfogande för samma syfte.

Under det de två första projektåren har drygt 160 projekt tilldelats stöd

varav 47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på

skolan, fritiden eller trafiken.

4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter (1996 -)

För att underlätta att FN:s konvention om barnets rättigheter införlivas på

alla nivåer i samhället fattade regeringen i december 1996 beslut om en

satsning för bättre kunskaper om barnkonventionen. I december 1996,

april 1998 och mars 1999 har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt

25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att ytterligare sprida

kunskap om barnkonventionen i kommuner och landsting. Avsikten med

regeringens beslut var att ge möjlighet för frivilligorganisationema att

genomföra olika projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen

bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting.

Hittills har 57 lokala projekt tilldelats medel med ca 23 miljoner

kronor.

Under år 1999 har 5 031 000 kronor fördelats till 16 projekt samt till

vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informa-

tionsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen.

Satsningen utvärderas genom Barnombudsmannen som också bl.a. har

haft uppgiften att vara samordnande för frivilligorganisationema.

4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 -)

Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars

föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barn-

omsorg. Som en konsekvens av detta far många bam som har föräldrar

25

som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I Skr. 1999/2000:125

vissa storstadsområden är andelen bam som står utanför barnomsorgen

betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst bam med in-

vandrarbakgrund. Många bam som bor i segregerade bostadsområden

och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i sam-

hället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet

och heller inte stöd i sin språkutveckling.

Regeringen har under åren 1995 - 1999 avsatt sammanlagt 50 miljoner

kronor ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med

ideella organisationer skall kunna utveckla och pröva olika typer av verk-

samheter för bam som av olika skäl står utanför den reguljära barnom-

sorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöjligheter i sam-

hället. Medlen har fördelats i samråd med Storstadskommittén (1995:1).

Under hela perioden har sammanlagt ett tjugotal projekt i Stockholm,

Botkyrka, Huddinge, Haninge, Göteborg och Malmö tilldelats medel.

Några av projekten innefattar ett stort antal delprojekt vilket sammanlagt

ger över hundra projekt.

1999 har sex projekt med detta syfte beviljats stöd med sammanlagt

6 530 000 kronor.

Det åligger de olika delprojekten att lämna såväl del- som slutrapporter

till Arvsfondsdelegationen. I samband med att medel beviljades till

projekten lämnades anvisningar om hur rapporteringen skulle göras. Här

betonades att Arvsfondsdelegationen och Storstadskommittén särskilt

ville följa de processer och verksamhetsformer som startade med stöd av

arvsfondsmedlen. En särskild utvärderare arbetar nu med en utvärde-

ringsrapport som kommer att presenteras i antologiform. Antologin

bygger i huvudsak på bidrag från externa utvärderare som varit engage-

rade i de större projekten med uppdrag att göra processutvärderingar.

4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12-25 år

4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 -)

Regeringen har ställt 5 miljoner kronor för det första året av tre till Ung-

domsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utveck-

lingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater,

dans och eget skapande. Idag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den

unga kulturen finns en förnyelse och växtkraft som kulturlivet måste ta

till vara. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för

ungdomars eget skapande och för ung kultur.

4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet

(1999-)

Syftet med denna satsning är att stimulera förnyelse av mötesplatser,

träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar

och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 10 miljoner kronor ställts

till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 och 2000. Bakgrunden

till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och

26

idag har dessa helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. De stora Skr. 1999/2000:125

tonårskullama i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den

lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har for avsikt att

under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för detta

ändamål.

4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 -)

I september 1998 avsatte regeringen 10 miljoner kronor, att fördelas av

Ungdomsstyrelsen, för stöd som syftar till att utveckla ungdomars egen

organisering. Totalt 37 projekt har fått stöd fram till och med år 1999.

Under november 1999 beslutade regeringen att ytterligare 10 miljoner

kronor skall fördelas för att stödja fortsatt uppbyggnad och utveckling av

verksamhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med frågor

som är mest angelägna för dem själva. Det övergripande syftet med

denna satsning är att skapa förutsättningar for utvecklingsarbete i ung-

domsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i

nya former. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor använ-

das för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar

nya former för att i skolorna fora ut information och debatt om politiken

och den politiska demokratins arbetssätt. Ytterligare ett år av denna sats-

ning är planerad.

4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 -)

I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsats-

ning inom handikappidrotten. Svenska Handikappidrottsförbundet har

fatt stöd under året med 2 500 000 kronor för aktiviteter omfattande indi-

viduellt anpassad rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom

tränarstöd, tester och uppföljning. Vidare har Sveriges Dövas Idrottsför-

bund (SDI) fatt stöd med 500 000 kronor for att informera ungdomar om

SDI:s verksamhet, informera om teckenspråkets möjligheter, uppmuntra

till aktivt deltagande i dövidrottens utbud samt att skapa förutsättningar

for att ungdomar, som är talangfulla nog att nå dövidrottseliten, skall ut-

veckla sina idrottsliga färdigheter.

4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjöregionen

(1998-)

I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars

utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet

med denna satsning som fördelas av Ungdomsstyrelsen är att stödja

svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöregionen

genom att ge förutsättningar för att utveckla ett ömsesidigt samarbete i

regionen. De projekt som far stöd skall bygga på gemensamma intressen

från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom denna sats-

ning ges ungdomar i Sverige ökad kunskap och förståelse för historiska,

27

kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Skr. 1999/2000:125

Totalt har 43 projekt fått stöd fram till och med år 1999.

4.3.6 Utveckling av samordnade insatser for utsatta ungdomar

(1997-)

Under år 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utveck-

lingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisa-

tioner. Av dessa medel belastade 8 miljoner år 1997 och 4 miljoner år

1998. Under år 1999 har regeringen avsatt ytterligare 6 miljoner kronor.

Satsningen som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla

metoder när det gäller individuella insatser, att utveckla metoder för

allmänt förebyggande insatser samt att stimulera en ökad lokal sam-

verkan. Satsningen bedrivs under fyra år i samverkan med 15 pilotkom-

muner som tidigare utsetts av regeringen. Totalt har 59 projekt fått stöd

fram till och med år 1999.

4.3.7 Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999 - 2000)

I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5

miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner in-

för 2000-talet. Det övergripande syftet med denna satsning är att stödja

ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första

tid och att öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mot-

tagare och når ut i samhället.

4.3.8 Ung Kultur (1998 - 1999)

Under året avslutades denna satsning där regeringen under ett år avsatte

en miljon kronor till lokala projekt för genomförande av Ungdomens

kulturdagar. Målsättningen var att få till stånd en debatt i kommunen om

ungdomars kulturverksamhet. En särskild utvärdering av de projekt som

fått stöd, Lust for life - Tolv nedslag i den unga kulturen, har kommit ut

under år 1999 och under hösten har de filmer som producerats i samband

med Ungkulturdagama visats på Hela Sveriges Filmfestival i

Västmanland. I samband med denna festival fick Bygdegårdamas Riks-

förbund stöd med 200 000 kronor.

4.3.9 Skolkooperativ (1997 - 1999)

Under år 1999 avslutades denna satsning med syfte att utveckla

kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Då flera av projekten är

planerade att pågå ytterligare ett år kommer ett flertal ansökningar att

inkomma under nuvarande år. Utvärderingen Att starta eget tillsammans

på gymnasiet, som gjorts bland de sex första projekten i storstads-

regionerna blev klar under året.

Rapporten beskriver och analyserar bl. a. de svårigheter och möjlig-

heter som uppstod när lärare och elever i projekten skapade en organisa-

28

tion inom skolans ram där elever skulle ha majoriteten och makten. Skr. 1999/2000:125

Under året har nio projekt fatt stöd med sammanlagt 2 230 000 kronor.

Några av de projekt som fatt stöd är Skolkooperativet Coops Ek.forening

i Värnamo som utvecklar skolans tidning genom att sälja annonsplatser,

ge färska nyheter och utveckla marknadsföringsidéer och Gymnasie-

särskolan i Kalmar som startat ett kooperativ för att i första hand produ-

cera datorskuma texter. Vidare har Föreningen Café på G, Ek. förening i

Lerum, startat ett kooperativt kafé på skolan.

4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet (1996 -

1999)

Under år 1999 avslutades den särskilda satsning ur Allmänna arvsfonden

med syfte att synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet. Totalt har

74 projekt fatt stöd för att utveckla metoder och verksamheter som enga-

gerar flickor samt stärker deras inflytande i verksamhet som riktar sig till

ungdomar. Utvärderingen Flickorna och frigörelsen - Forskning om

flickor och arbete med tjejprojekt kom under år 1998. Denna utredning

syftade till att belysa forskning om flickor samt att analysera hur teori-

bildningen kan överföras till arbetet med flickor i praktiken. Frågor som

lyfts fram i utredningen är hur vuxenvärlden kan synliggöra och stärka

unga kvinnor och samtidigt undvika att bidra till att stereotypa könsskill-

nader bevaras. En slutsats som förs fram i utredningen är att det är viktigt

att i projektverksamheten ha jämställdheten som mål för att undvika att

schablonbilder av unga kvinnor skapas och återskapas. Det är enligt ut-

redningen också viktigt att problematisera den innebörd som läggs i

kvinnligt och manligt och hur den manifesteras i vår vardag. Ungdoms-

styrelsens sammanfattande bedömning är att det är motiverat att tala om

pojkar och flickor som grupp i ett jämställdhetsperspektiv för att beskriva

de olika förhållanden som dessa två grupper lever under i dagens sam-

hälle. Men det är viktigt att grupperna inte betraktas som homogena vad

gäller egenskaper, problem och intressen. Detta kan leda till en konserve-

ring av traditionella könsmönster istället för att medvetenheten och be-

hovet av jämställdsarbetet ökar.

4.3.11 Ungdomars möjligheter till inflytande (1995 - 1999)

Under tre år har medel avsatts ur Allmänna arvsfonden med syfte att

stärka ungdomars möjligheter att påverka lokalsamhället. Utöver stöd till

lokala projekt har stöd även givits för att bygga upp lokala nätverk eller

stärka kunskaperna hos existerande lokala ungdomsforum t.ex. lokala

ungdomsråd. Totalt har 132 projekt fatt stöd från denna satsning. I den

slutrapport som Ungdomsstyrelsen redovisat påpekas att ungdomars rätt

att påverka på sina egna villkor, är en förutsättning för reellt ungdomsin-

flytande i samhället. Den kartläggning av lokala inflytandeforum som

Ungdomsstyrelsen genomfört visar att antalet ungdomsråd och andra in-

flytandeforum i kommunerna har ökat i Sverige. Ungdomsråden initieras

av politiker och tjänstemän som fatt upp ögonen för ungdomars betydelse

i samhällsplaneringen. De vanligaste frågorna som initieras av såväl po-

29

litiker och tjänstemän som ungdomar är fritids- och utbildningsfrågor. I Skr. 1999/2000:125

dessa frågor finns en tydlig koppling till ungdomars liv och områden de

själva är förtrogna med. För att detta inte skall begränsa ungdomars möj-

ligheter att aktivt delta i frågor som rör andra kommunpolitiska frågor är

det enligt rapporten viktigt att politiker och tjänstemän tar ett ansvar att

vidga perspektiven och bryta traditionen. Ungdomsråd som ligger direkt

under Kommunstyrelsen far ofta en större tyngd.

4.4 Satsningar till förmån för personer med

funktionshinder

4.4.1 IT och handikapp (1998-)

Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till IT-

program för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget

som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att

under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden. Flittills har 7,7 miljoner kronor (varav 3,3 miljoner

kronor under år 1999) beviljats Hjälpmedelsinstitutet för att tillsammans

med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksför-

bund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund

genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika

aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s

betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktions-

hindrade, beslutsfattare och allmänhet.

Vidare har 20,6 miljoner kronor (varav 9 miljoner kronor under år

1999) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i

praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla,

anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och

demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Hittills har 13,6

miljoner kronor fördelats till 40 projekt som bedrivs av brukarorganisa-

tioner, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare

m.fl.

För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder IT-

kompetens har sammanlagt 11,7 miljoner kronor (varav 7,7 miljoner

kronor beslutades år 1999) avsatts för projekt som skall genomföras av

bl.a. handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är - förutom att

öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att

använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support.

Under år 1999 beviljades 11 projekt stöd med sammanlagt drygt

3 miljoner kronor. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Före-

ningen h@ndikapp.se har beviljats 650 000 kronor för att bereda,

samordna och följa upp dess projekt.

4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 -)

Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod skulle sam-

manlagt 30 miljoner kronor avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella

organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner

30

utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer Skr. 1999/2000:125

med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indika-

tioner på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträck-

ning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills

beslutat avsätta 20 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd

med sammanlagt drygt 14 miljoner kronor (av detta belopp har 6 070 000

kronor fördelats till 14 projekt under år 1999). Stödet varierar från 310

000 kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller

treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens

utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från

kommunen redan från det första projektåret.

5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna

arvsfonden

Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och

andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och för-

verkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för bam, ungdomar

och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som be-

drivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat

offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella

organisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och en-

skilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara

för.

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka

till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet

samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens mål-

grupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a.

genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala före-

ningsdrivna projekt.

1 det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet

för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att

göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant

område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av

idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom

lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till

att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. De två om-

råden som särskilt betonas i satsningen är jämställdhet och integration.

Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att

motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen

avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger

och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-

ring.

Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer

medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för

utvecklingsverksamhet.

31

5.1

Verksamhet till förmån för bam

Skr. 1999/2000:125

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grundpela-

ren i regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa skall sättas i

främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och bamperspektivet skall

genomsyra allt beslutsfattande som rör bam.

Målet är att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygghet och en

god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett stöd och komplement till

föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda och trygga uppväxtvillkor

så långt som möjligt kan garanteras för alla bam. Samhällets särskilda

ansvar för att bam växer upp under goda och trygga förhållanden kom-

mer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där kommunen åläggs

att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveck-

ling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla bam. För att

förhindra att bam far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av

insatser med syfte att stödja bam och föräldrar. Som ett komplement till

vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisatio-

ner och andra frivilliga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för

de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter.

Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att

motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen

avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger

och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-

ring.

I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen

ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen

familjer där någon har invandrarbakgrund eller är ensamstående för-

älder samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verk-

samhetsformer och metodutveckling för att bidra till integrations-

möjligheter, språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för bam i

dessa områden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den

ömsesidiga förståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och

andra familjer.

Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt

som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värderingar-

na i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga människor bör

särskilt uppmärksammas.

Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och

frågan om barnets rättigheter fatt hög aktualitet. Under en tvåårsperiod

har ca 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas

av olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna

om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner

och landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv

liksom bams och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och

samhällslivet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete

som behöver fortsätta.

Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i

föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika

perioder av barnens uppväxttid kan fa stöd i sitt föräldraskap. Det stöd

som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och

32

önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med Skr. 1999/2000:125

bam. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds

och utvecklas.

Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela

uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång

till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporga-

nisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för

tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna

funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och

barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning

mot en kombination av information om barnets funktionshinder och

samhällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar

i samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan

länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och

stöd under barnens uppväxt. Det är viktigt att aktörer inom den frivilliga

sektom också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av

stöd i föräldraskapet.

Många bam bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en för-

älder. Bam som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en

av sina föräldrar är överrepresenterade bland bam som far illa. Det är

angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område samt

även när det gäller bam i familjer som varit långtidsberoende av social-

bidrag. Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning

än andra, vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om bamet

mister sin plats i barnomsorgen.

Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av

stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön,

men också genom att bam och ungdomar placeras utanför hemmet. Några

grupper av bam anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till

missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som

varit vittne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella över-

grepp, barn till frihetsberövade föräldrar samt barn som växer upp i

familjehem. Det är angeläget, såväl ur ett individuellt perspektiv som ur

en samhällsperspektiv att metoder utvecklas för att på olika sätt stötta

dessa bam så att de kan växa upp till trygga och ansvarstagande vuxna.

Bampsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet -

stöd och vård till bam och ungdomar med psykiska problem (SOU

1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psy-

kiskt eller fysiskt allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar

alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenvården behöver

därför nya arbetssätt och kompetenshöj ande åtgärder. För att få till stånd

ett sådant samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndig-

heterna och ideella organisationer prioriteras.

Bland de gropper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn

med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/

DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella

organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka.

Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande

och delaktighet bör uppmärksammas. För bam med funktionshinder

finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov

2 Riksdagen 1999/2000. I saml. Nr 125

av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i Skr. 1999/2000:125

gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid. Bam med

funktionshinder behöver fa tillgång till det stöd som behövs för att få vara

just bam och inte bam med funktionshinder.

5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar

Ungdomars möjligheter till självständighet och inflytande samt synen på

ungdomar som en resurs är centralt för ungdomspolitiken och därmed en

naturlig utgångspunkt vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur All-

männa arvsfonden.

I fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer, liksom tidigare, projekt

som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställd-

heten mellan pojkar och flickor att prioriteras.

De särskilda områden som regeringen avser att lyfta fram är följande:

Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att

motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen

avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger

och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-

ring.

Färre ungdomar deltar idag aktivt i friluftslivet. Det är en negativ ut-

veckling. Regeringen kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt

projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de

ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamheter.

Varje dag utsätts unga kvinnor för sexuella trakasserier och kränk-

ningar genom både fysiska och psykiska övergrepp. En allvarlig utveck-

ling är den ökade förekomsten av bl.a. sexistiska uttryck mellan unga

människor. Regeringen vill bryta den utvecklingen och anser det därför

angeläget att stödja projekt som lyfter fram frågor om bl.a. könsroller och

samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor.

För ungdomar är informationsteknik en naturlig del av livet. Det fram-

växande informations- och kunskapssamhället riskerar att befästa och

skapa nya klasskillnader. För att motverka en ojämlik utveckling mellan

ungdomsgrupper kommer regeringen att prioritera projekt som syftar till

att uppmuntra och stödja IT-användning bland ungdomar inom ung-

domsgrupper som har liten tillgång till IT i sin hemmiljö.

Under åren har mycket stöd fördelats till projekt som syftar till att

stärka ungdomars inflytande på lokal, regional och nationell nivå. Därför

är det viktigt att uppmuntra ungdomars engagemang och inflytande även

då det gäller den europeiska nivån. Inför Sveriges ordförandeskap i EU

2001 utarbetas en vitbok om ungdomars situation i Europa. Det är ange-

läget att ungdomarna själva ges möjlighet att påverka dessa frågor. Där-

för avser regeringen att särskilt uppmärksamma projekt som uppmuntrar

ungdomars engagemang i europeiska ungdomsfrågor.

34

5.3

Verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder

Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken

(prop. 1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt

skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för föll delaktighet i

samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa

diskriminering samt att ge bam och vuxna med funktionshinder förutsätt-

ningar för självständighet och självbestämmande.

Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och

andra organisationer som bedriver ideell verksamhet, i enlighet med

brukarnas egna behov och önskemål, utveckla och pröva olika verksam-

heter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets stöd.

Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder

och det behövs insatser för att stärka den enskildes ställning i olika avse-

enden. Det finns också behov av att öka kunskapen och medvetandet om

fönktionshindrades situation och de handikappolitiska målen bland

yrkesverksamma som möter funktionshindrade i sitt dagliga arbete.

Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offent-

liga organ kan stärkas bl.a. genom att det skapas möjligheter för handi-

kapporganisationerna att tillhandahålla ett personligt brukarstöd. För-

söksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant stöd kan utformas, or-

ganiseras, administreras och finansieras bör mot denna bakgrund priorite-

ras.

Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst

kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med

funktionshinder bemöts varför sådan försöksverksamhet bör stödjas.

Projekt som syftar till att utveckla metoder för att genom handikapp-

rörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper ökad kunskap om

hur olika funktionshinder påverkar livssituationen för funktionshindrade

och deras familjer bör uppmärksammas. Sådana projekt kan komplettera

och samordnas med insatser inom det statliga kompetensutbildnings-

program som kommer att startas i regi av Statens institut för särskilt ut-

bildningsstöd (Sisus). Stöd bör också, liksom för närvarande, ges till ut-

bildnings- och informationsprojekt med målet att öka kunskapen bland

personer med funktionshinder om de handikappolitiska grunderna och

om olika stödsystem. Detta rör inte minst personer med funktionshinder

och invandrarbakgrund.

Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att

motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen av-

ser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och

motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.

Att vidmakthålla och utveckla det friska är särskilt viktigt för personer

med funktionshinder, men har tidigare inte tillräckligt uppmärksammats.

Viktiga insatser på folkhälsoområdet gäller bl.a. rätt kost, motion,

minskat bruk av tobak, alkohol och andra droger och att bryta social iso-

lering. Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete på detta område.

Det är också viktigt att nå personer med funktionshinder i utvecklings-

verksamhet som syftar till medvetenhet, diskussion och påverkan av

värderingar i samhället som rör förhållandet mellan kvinnor och män,

Skr. 1999/2000:125

35

rasism, främlingsfientlighet, antisemitism m.m.. Här kan initiativ från Skr. 1999/2000:125

handikapporganisationer - gärna i samarbete med andra organisationer

eller myndigheter - vara värdefulla.

Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,

kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika

kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funk-

tionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Design

för alla är ett viktigt koncept i sammanhanget. Handikapporganisationer-

na kan påverka utvecklingen genom information till olika aktörer om hur

tillgängligheten kan ökas genom samarbetsprojekt med t.ex. bransch-

organisationer och berörda myndigheter. Ett exempel är att landets

handikapporganisationer har inbjudits att delta med verksamheter inom

ramen för Arkitekturåret 2001.

Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam-

manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra

för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och

pröva alternativa stöd- och boendeformer for personer med psykiska

funktionshinder. Det finns fortfarande behov av projekt, initierade av

brukarorganisationema.

Regeringen beslutade år 1998 att 20 miljoner kronor per år under en

treårsperiod skulle avsättas för att genomföra informations-, försöks- och

utbildningssatsningar med syfte att göra informationstekniken mer till-

gänglig för personer med funktionshinder i alla åldrar. Det är viktigt att

uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga

möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra

ideella organisationer bör själva eller tillsammans med andra aktörer ges

fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter.

6 Information, uppföljning, utvärdering och

erfarenhetsspridning

I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att

Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden,

också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfon-

dens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelega-

tionen arbetar efter en medveten informationsstrategi som ligger till

grund för en långsiktig plan för arbetet med information och erfarenhets-

spridning.

6.1 Information

Delegationen har sedan år 1995 fastställt årliga aktivitets- och informa-

tionsplaner som varit vägledande för informationsarbetet. Den informa-

tionsplan som i dagsläget är vägledande för Arvsfondsdelegationen fast-

slogs i juni 1999. För att säkerställa en långsiktig informationsstrategi

sträcker sig den nuvarande planen över den kommande treårsperioden,

åren 1999-2001. Informationsplanen är ett viktigt arbetsverktyg för

36

delegationen och dess kontakter med allmänheten, organisationer och Skr. 1999/2000:125

myndigheter. I informationsplanen definieras de olika övergripande

målen med informationsarbetet och de aktiviteter som kan bidra till att

uppfylla dessa.

I huvudsak finns tre mål med det informationsarbete Arvsfondsdelega-

tionen bedriver:

- att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten-

tiella projektanordnare så att man får in relevanta ansökningar och

minimerar andelen obehöriga sökande samt orealistiska ansökningar,

- att genom information om projektens resultat bidra till erfarenhets-

spridning till organisationer, myndigheter och politiker,

- att informera allmänheten om fondens ändamål för att skapa positiva

attityder till medlens användningsområde.

För att uppnå de mål som nämnts ovan krävs olika former av informa-

tionsinsatser. Det informationsarbete som riktar sig till allmänheten och

potentiella sökande organisationer består i huvudsak av informations-

material som broschyrer och dylikt.

I enlighet med gällande informationsplan har Arvsfondsdelegationen

under år 1999 reviderat och uppdaterat den broschyr som riktar sig till

allmänheten. Broschyren Allmänna arvsfonden - gör det möjligt att

förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder delas ut till personer som tar kontakt med något av

kanslierna. Den distribueras också på förfrågan till organisationer som

inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför

behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor

för stöd. Information om Allmänna arvsfonden finns även på engelska

och på kassett och punktskrift.

Vidare har Arvsfondsdelegationen utvecklat hemsidan Allmänna

arvsfonden ( www.arvsfonden.nu ). Hemsidan ger information om villko-

ren för stöd ur fonden, aktuella satsningar samt en förteckning över de

projekt som beviljats stöd ur fonden föregående år. Från och med år 2000

kommer projekt som fått stöd och aktuella redovisningar att läggas ut

löpande och därmed öka aktualiteten i informationen.

I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om

Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till producerar

Arvsfondsdelegationen även en årsbok. Årsbokens innehåll är ett redige-

rat utdrag ur regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av för-

delningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående budgetår

samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arbetet med

att förbättra årsboken pågår kontinuerligt och inför den kommande års-

boken för år 2000 är målet att göra den mer lättillgänglig för läsarna.

Ett informationsverktyg som Arvsfondsdelegationen använder konti-

nuerligt under verksamhetsåret är pressmeddelanden om beviljade

projekt. Genom dessa uppfylls målet om att informera journalister och i

förlängningen allmänheten om de projekt som beviljas stöd.

Arvsfondsdelegationens ansträngningar för att förbättra informationen

till allmänheten och potentiella sökande organisationer förefaller ha haft

vissa positiva effekter. Ett tecken på detta är att andelen obehöriga

sökande har minskat väsentligt under den senaste femårsperioden. Under

år 1996 var andelen enskilda personer (obehöriga sökande) som sökte

37

medel ur fonden 38 procent av det totala antalet sökande. Motsvarande Skr. 1999/2000:125

procentsiffra for år 1999 var endast 19 procent.

Vidare tyder den senaste SIFO-undersökningen från år 1999 på att all-

mänhetens kunskaper om Allmänna arvsfonden har ökat sedan 1997 års

undersökning. I den senaste undersökningen visade resultatet på att en

klar majoritet har hört talas om Allmänna arvsfonden. Fortfarande är det

emellertid få som har kunskap om vad fondens medel används till. Det

var fler av de tillfrågade som var positivt inställda till fonden än vid förra

undersökningen och kunskaperna om vilka målgrupper som far stöd ur

Allmänna arvsfonden var bättre bland de yngre än de äldre och bäst bland

de yngsta i åldern 15-29 år.

6.2 Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppdrag ingår att genomföra uppföljning och

utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden.

Uppföljning och utvärdering av projektens resultat är viktigt av flera skäl.

Uppföljningen fyller en funktion internt för Arvsfondsdelegationen

genom att utgöra en "kontrollstation" för projektets löpande process. Ut-

värderingar av projekten är viktiga för att kunna dra varaktiga slutsatser

från projekten vad gäller projektmetoder och projektresultat. Dessa slut-

satser skall ju senare utgöra grunden för erfarenhetsspridningen utåt till

organisationslivet och allmänheten.

Flera av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden är

fleråriga - upp till tre år. Uppföljningen av projekten sker på ettårsbasis

och är viktig dels för att kunna kontrollera att medlen använts på rätt sätt

och dels för att bedöma projektets bärkraftighet inför en eventuell fort-

sättning. I den skriftliga uppföljningen skall projektledaren eller projekt-

ansvarig person lämna rapport över hur projektet fortlöper och vilka

eventuella problem som uppkommit på vägen. På så sätt kan Arvsfonds-

delegationen bli uppdaterad i projektet och även fa ett underlag för dialog

med projektledningen.

De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast

genomförts inom ramen för respektive projekt. Organisationer som far

stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15 månader från beslutsdatum

redovisa hur stödet använts. Under året har totalt 456 redovisningar

granskats och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall

innehålla dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en

redogörelse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den

ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska

redovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utform-

ning och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar

naturligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar,

men först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verk-

samhet är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte

fullt ut godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller

hela stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fatal projektredo-

visningar.

38

Till skillnad från uppföljningen är utvärderingen av projektet en mer Skr. 1999/2000:125

omfattande slutredogörelse för projektets resultat. I denna förväntas

projektledaren sammanfatta i vilken mån man uppnått de mål man ställt

upp i ansökan och vilka slutsatser man kan dra från projektet.

De utvärderingar som görs av de projekt som beviljats stöd ur All-

männa arvsfonden har oftast karaktären av s.k. processutvärderingar.

Detta innebär att utvärderingarna upptar projektets process och är en be-

skrivning av de aktiviteter som ägt rum inom ramen för projektet. Pro-

cessutvärderingarna görs oftast av projektanordnaren själv och har ett

värde genom att de utgör en kunskapskälla kring projektets aktiviteter,

deltagarantal på aktiviteterna, om projektet har hållit tidsplanen, etc.

Ofta saknar emellertid processutvärderingen någon form av mätbart re-

sultat av projektets insats. För att bedöma ett projekts resultat krävs där-

för s.k. effektutvärderingar. Dessa kräver betydligt större resurser och

vetenskaplig kompetens hos utvärderaren. För att undvika jävsituation är

ofta utvärderaren i detta fall personer som anlitas externt utanför den

egna projektorganisationen. För att en effektutvärdering skall vara till-

förlitlig krävs att man gör en noggrann kartläggning av nuläget dvs. in-

nan projektets insats äger rum. En mätpunkt innan projektet äger rum och

en efter att projektet har ägt rum måste identifieras.

Eftersom alla samhällsprojekt "konkurrerar" med många andra om-

världsfaktorers inflytande över verkligheten är det alltid svårt att isolera

just vad i resultaten som kan tillföras det studerade projektet. Många av

de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden syftar till att

påverka och förändra attityder hos en specifik målgrupp. Effekterna av

denna typ av insatser kan komma långt efter att projektets insats har av-

slutats, vilket gör det till en svår uppgift att veta när man i tiden skall

genomföra mätningen av projektets resultat.

Svårigheten och den höga kostnaden som är förknippad med att göra

tillförlitliga effektutvärderingar har medfört att Arvsfondsdelegationen

har inskränkt sig till att genomföra dessa på avgränsade större satsningar.

Ett viktigt syfte med dessa utvärderingar är att ge kunskap och

underlag till berörda politikområden. Mer genomgripande utvärderingar

kommer även fortsättningsvis att genomföras huvudsakligen utifrån

avgränsade ämnesområden och frågeställningar, exempelvis de satsningar

på särskilda ändamål som regeringen beslutar om.

Regeringens tidigare arvsfondssatsningar på idrottsområdet kommer att

utvärderas genom Handikappidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet.

Båda dessa utvärderingar beräknas vara klara under år 2000. Vidare skall

satsningarna på information kring Barnkonventionen respektive Barn i

storstadsområden utvärderas och dessa förväntas vara klara under år

2001.

I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna

arvsfonden har delegationen gjort en uppföljning under år 1999 av stöd

som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1991. Ett

10-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna arvsfon-

den påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och hur

verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att

stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, om-

fattning och i antal deltagare.

39

Delegationen har också gjort en enkätundersökning bland de projekt

som beviljats stöd inom ramen för satsningen Kvinnor och handikapp. Av

12 kontaktade projekt besvarade 11 enkäten. Resultatet från enkäten

visade att samtliga var överens om att projekten påverkat den ordinarie

verksamheten positivt och att projektresultaten haft bestående effekter för

organisationernas framtida arbete.

Riksdagens revisorer har under året genomfört en granskning av

Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens organisation, styr-

ning och verksamhet. I granskningsrapporten som publicerades den

15 december 1999 framgår det att av de projekt som fatt stöd ur All-

männa arvsfonden, lever hela 85 procent av projekten vidare efter det att

arvsfondens finansiering upphört. Detta resultat är glädjande för Arvs-

fondsdelegationen mot bakgrund av att projektansökningarna bl.a. be-

döms utifrån möjligheterna att permanenta verksamheten efter att

projekten avslutats.

6.3 Erfarenhetsspridning

Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och

utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger

är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de

projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför

metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en

uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvis-

ningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en

plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.

Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter

och annan dokumentation används för att sprida mer generell information

om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Ett nytt initiativ för

att öka erfarenhetsspridningen är att Arvsfondsdelegationen sedan slutet

av år 1999 ger ut ett nyhetsblad där särskilt intressanta projekt valts ut

och där sammanfattningar av projekten presenteras i lättläst form. Ny-

hetsbladet sprids bland myndigheter och organisationer och internt inom

Regeringskansliet.

Arvsfondsdelegationens diarium och projektdatabas används även som

källa till information och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen gör det

bl.a. möjligt att ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst

område på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter.

Arvsfondsdelegationen anordnar kontinuerliga projektledarutbild-

ningar till de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Syftet

med dessa är att höja kunskapen om projektarbete och ge tillfallen till

erfarenhetsutbyte. Två projektledarutbildningar planeras genomföras

under år 2000, en på våren och en på hösten.

För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från för-

söksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som be-

driver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs sedan

fyra år tillbaka s.k. Arvsfondsdagar. Till Arvsfondsdagen inbjuds projekt-

ledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att

utbyta erfarenheter och idéer samt knyta kontakter med varandra. Ett

Skr. 1999/2000:125

40

urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterar sina projekt Skr. 1999/2000:125

och deltagarna har möjligheter att ställa frågor kring Allmänna

arvsfondens syfte och ändamål. Under år 1999 genomfördes Arvsfonds-

dagen i Göteborg.

41

RESULTATRÄKNING

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

Fondnr

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

6103

1999-01-01

1998-01-01

Kr

Not

1999-12-31

1998-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel

253.933.039,88

185.219.350,28

Influtet på avskrivna fordringar

556.424,00

0,00

SUMMA INTÄKTER

254.489.463,88

185.219.350,28

KOSTNADER

Restituerade arvsmedel m.m.

1

-14.705 007,30

-44.967.741,79

Förvaltning och administration

2

-13.226.430,00

-11.461.058,00

Övriga kostnader

0,00

-1.000,00

SUMMA KOSTNADER

-27.931.437,30

-56.429.799,79

RESULTAT FÖRE FINANSIELLA

INTÄKTER

226.558.026,58

128.789.550,49

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter Nordbanken

1 028.776,14

719.601,24

Ränteintäkter egna placeringar

0,00

24.840,00

Intäktsränta skattekontot

1.732,00

0,00

Utdelning KK:s räntekonsortium

3

26.732.772,00

36.811.259,08

Utdelning KK:s aktiekonsortium

4

54.024.723,20

51.194.448,00

Realisationsvinst andelar i KK.s aktiekonsortium

0,00

39.349.031,65

Realisationsvinst andelar i KK:s räntekonsortium

0,00

457.114,00

SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER

81.788.003,34

128.556.293,97

RESULTAT FÖRE NEDSKRIVNINGAR

308.346.029,92

257.345.844,46

NEDSKRIVNINGAR

Nedskrivning av tillgångar

5

-2.876.973,85

0,00

SUMMA NEDSKRIVNINGAR

-2.876.973,85

257.345.844,46

ÅRETS RESULTAT

305.469.056,07

257.345.844,46

42

BALANSRÄKNING

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

Fondnr

6103

Kr

Not

1999-12-31

1998-12-31

TILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Nordbanken

Gota konsortium

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Skattekonto

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i KamK:s räntekonsortium

Andelar i KamK:s aktiekonsortium

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER OCH EGET KAPITAL

SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Fördelade, ej slutligt beslutade medel (Bilaga 1)

Beslutade men ej utbetalda bidrag

Fastighetsskatt

Interima skulder

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

SUMMA SKULDER

EGET KAPITAL

BUNDET EGET KAPITAL

Fondkapital

SUMMA BUNDET EGET KAPITAL

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel

SUMMA FRITT EGET KAPITAL

SUMMA EGET KAPITAL

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Ställda panter

Ansvarsförbindelser

6

7

106.748.049,22

0,00

4.780.116,75

1.732,00

19.761.180,38

403.651,00

514.831,88

0,00

20.679.663,26

111.529.897,97

8

383.693.904,00

.386.570.877,85

568.761.417,18

568.761.417,18

952.455.321,18

955.332.295,03

1.063.985.219,15

976.011.958,29

138 061.063,15

173.279.132,27

109.580.290,00

90.118.000,00

28.264,00

0,00

9

4.582.313,00

2.835.598,81

252.251.930,15

266.232.731,08

252.251.930,15

266.232.731,08

10

527.866.486,34

506.264.232,93

527.866.486,34

506.264.232,93

283.866.802,66

203.514.994,28

283.866.802,66

203.514.994,28

811.733.289,00

709.779.227,21

1.063.985.219,15

976.011.958,29

0,00

0,00

0,00

0,00

43

NOTBILAGA

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder För förvaltningen liar

kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de

stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt

till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de

omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994.1220) pågår för

närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Regeringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning. Sedan

konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder.

Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som till tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen

av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna las upp som intäkt. Vid utdelning

från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken

realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktickonsortiet är marknadsvärdet

vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för

andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k nominellt

värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning

lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas

skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdct med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen

avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.

Not 1

Restituerade arvsmedel m. m.

Avstående av arv, bättre rätt till arv

Dödsboförvaltning

Rättegångskostnader

Sociala avgifter, godemän

Fastighetsskatt

1999

10.696.064,00

3.465.809,30

450,00

313.392,00

229.292,00

14.705.007,30

1998

41 .112.241,00

3.025.667,79

43.722,00

446.943,00

339.168,00

44.967.741,79

44

NOTBILAGA

Skr. 1999/2000:125

Not 2

Bilaga 1

Förvaltning och administration

1999

1998

Rcgeringskansliet/Arvsfondsdelegationcn

- Handläggning av ärenden

Socialdepartementet

2.136.956,00

2.044 687,00

Kulturdepartementet

1.293.847,00

547.279,00

3.430.803,00

2.591.966,00

Kammarkollegiet

- Dödsboavveckling m.m.

6.700.000,00

6.700.000,00

- Fondförvaltning

2.781.277,00

1.732.892,00

- Utbetalning av beviljat stöd

314.350,00

436.200,00

9.795.627.00

8.869.092,00

Summa

13.226.430,00

11.461.058,00

Not 3

Utdelning från KK:s räntekonsortium

♦Upplupen ränta köp

♦Upplupen ränta förs

Antal andelar

Utdelning/andel

Utdelning

1999

1998

1999

1998

1999

1998

3.145.032

3.113.933

8,50

12,00

26.732.772,00

37.367.196,00

0,00 -1.191.003,92

0,00 635.067,00

26.732.772,00 36 811 259,08

♦utdelningen per andel i räntekonsortiet har justerats med differensen

mellan anskaffnings-respektive inlösenvärde och det nominella värdet på köp eller

försäljning av andelar med högre anskaffnings-respektive inlösenvärde än nominellt värde.

Not 4

Utdelning från KK:s aktiekonsortium

Antal andelar

1999 1998

724.192 711.034

Utdelning/andel

1999 1998

74,60 72,00

Utdelning

1999 1998

54.024.723,20 51.194.448,00

45

NOTBILAGA

Not 5

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

Nedskrivning av andelar i KK:s räntekonsortium

Andelar i räntekonsortiet värderas i bokslutet till det s.k. nominella värdet (se närmare beskrivning under

Inledande kommentarer och redovisningprinciper ovan). Eftersom detta värde är lägre än det genomsnittliga

anskaffningsvärdet görs nu en nedskrivning som motsvarar skillnaden i värde. Anledningen till att del s.k.

nominella värdet vid bokslutstillfället är lägre än vid årets början är att utdelningen ur konsortiet blev större

än konsortiets totalavkastning. Detta berodde i sin tur på att marknadsräntan utvecklats så att konsortiets

mottagna direktavkastning var större än ökningen av marknadsvärdet under året.

Anskaffnings-

värde

Ned-

skrivning

Bokfört värde

efter nedskrivning

386.570.877,85

2.876.973,85

383.693.904,00

Not 6

Nordbanken

Bankmedlen ingår tillsammans med övriga av Kammarkollegiet förvaltade stiftelsers/fonders bankmedel i ett s.k.

företagskonto. Kollegiet företräder stiftelser/fonder gentemot banken i frågor som rör bankmedlen.

Not 7

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Upplupen bankränta per 1999-12-31

Influtna arvsmedel på post/bankgirot

1.028.776,14

3.751.340,61

4.780.116,75

46

NOTBILAGA

Not 8

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

Marknadsvärden

1999-12-31

1998-12-31

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

66,0

13,6

Direktavkastning i konsortiet (%)

2,6

2,8

Antal andelar

724.192

724.192

Kurs/andel (kr)

4697,17

2874,49

Marknadsvärde (kr)

3.401.653.484,74

2.081.685.433,72

Bokfört värde (kr)

568.761.417,18

568.761.417,18

Orealiserat övervärde (kr)

2.832.892.067,56

1 512.924.016,54

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%)

2,8

8,2

Direktavkastning i konsortiet (%)

6,7

9,4

Antal andelar

3.145.032

3.145.032

Kurs/andel (kr)

121,56

126,58

Marknadsvärde (kr)

382.312.360,52

398.103.447,66

Bokfört värde (kr)

383.693.904,00

386.570.877,85

Orealiserat undervärde (kr)

-1 381.543,48

11.532 569,81

Eget kapital (kr)

Bokfört värde

811 733.289,00

709.779.227,21

Övervärde aktiekonsortiet

2.832.892.067,56

1.512.924.016,54

Undervärde räntekonsortiet

-1.381.543,48

11.532.569,81

Marknadsvärde

3.643.243.813,08

2.234.235.813,56

Not 9

Interima skulder

Administrativa kostnader 1999, Kulturdep.

Administrativa kostnader 1998, Socialdep.

Fondförvaltningsavgift 9910-9912

Kostnad utbetalning av beviljat stöd 9910-9912

1.293.847,00

2.136.956,00

1.112.510,00

39.000,00

4.582.313,00

47

Not 10

NOTBILAGA

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 1

Förändringar i eget kapital

Bundet eget

kapital

Belopp vid årets ingång

Redovisat resultat

Influtet på avskrivna fordringar

Nedskrivning av tillgångar

Kapitalisering av influtna arvsmedel*

Under året fördelade medel

Belopp vid årets utgång

506.264.232,93

556.424,00

-2.876.973,85

23.922.803,26

527.866.486,34

Fritt eget

kapital

203.514.994,28

305.469.056,07

-556.424,00

2.876.973,85

-23.922.803,26

-203.514.994,28

283 866.802,66

* Kapitalisering av influtna arvsmedel

Influtna arvsmedel

Restituerade arvsmedel (enl. not 1)

253.933 039,88

-14 705.007,30

239.228.032,58

varav 10 % till fondkapitalet

23.922.803,26

48

Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under

år 1999

Under året har ca 155 miljoner kronor fördelats till olika projekt inom

ramen för den löpande fördelningen av stöd. Vidare har 87,7 miljoner

kronor avsatts för särskilda satsningar. Av dessa medel har beslutsrätten

avseende 60 miljoner kronor delegerats till annan myndighet än

Arvsfondsdelegationen. Inom ramen för de särskilda satsningar som

Arvsfondsdelegationen har regeringens uppdrag att svara för har 33,1

miljoner kronor fördelats.

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 2

Den löpande fördelningen av stöd

Verksamhet till förmån för barn

Datateknik

1 230 000

Drogförebyggande

4 000 000

Familjestöd

6 322 000

Fritid/idrott

2 789 000

Information/Utbildning

6 177 000

Kultur

1 540 000

Lokaler

2 085 000

Utrustning och inventarier

165 000

Utsatta bam och ungdomar

1 980 000

26 288 000

Verksamhet till förmån för ungdomar

Arbete/Sysselsättning

1 100 000

Brottsförebyggande

974 000

Datateknik

173 000

Drogförebyggande

1 681 000

Fritid/idrott

962 000

Främlingsfientlighet

1 405 000

Idrottens sociala ansvar

4 090 000

Information/Utbildning

1 832 000

Jämställdhet

635 000

Konsument/Ekonomi

210 000

Kultur

2 185 000

Kultur för integration

894 000

Kvinnofrid

660 000

Kvinnor/Flickor

785 000

Lokaler

3 009 000

Media

85 000

Mobbning

94 000

Organisationsutveckling

1 350 000

Ungdomars politiska delaktighet

3 283 000

49

Utsatta bam och ungdomar

V åldsförebyggande

1 138 000

_______187 000

26 732 000

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 2

Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Arbete/Sysselsättning

2 638 000

Bemötande

9 379 000

Datateknik

1 635 000

Familjestöd

FN:s standardregler för att tillförsäkra människor

med funktionsnedsättning delaktighet och

11 838 000

jämlikhet

1 533 000

Fritid/idrott

6 066 000

Hjälpmedel

2 246 000

Information/Utbildning

33 127 000

Invandrare och handikapp

3 747 000

IT Handikapp

3 300 000

Kost och Motion

2 420 000

Kultur

2 664 000

Kvinnofrid

300 000

Kvinnor och handikapp

2 866 000

Lokaler

130 000

Media

1 595 000

Miljö

60 000

Organisationsutveckling

2 935 000

Rehabiliteringsmetoder

8 777 000

Tillgänglighet

4 299 000

Utrustning/Inventarier

516 850

102 071 850

Totalt fördelat under året, löpande

155 091 850

Avsatta medel under året till särskilda satsningar

Verksamhet till förmån för barn

Bam i vissa storstadsområden

FN:s konvention om barns rättigheter

5 000 000

5 000 000

Till arman myndighet; Folkhälsoinstitutet

Drogförebyggande

Tobak

5 000 000

10 000 000

25 000 000

50

Verksamhet till förmån för ungdomar

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 2

Till annan myndighet; Ungdomsstyrelsen

Föreningsutveckling inom ungdoms-

organisationerna 10 000 000

Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet 10 000 000

Lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan 6 000 000

Ungas egen kultur 5 000 000

Ungas egna visioner inför 2000-talet _____5 000 000

36 000 000

Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Alternativa stöd- och boendeformer 10 000 000

IT Brukarutbildning 7 700 000

777/ annan myndighet; Hjälpmedelsinstitutet

IT Handikapp 9 000 000

26 700 000

Totalt avsatt under året, satsningar 87 700 000

Fördelade medel av Arvsfondsdelegationen under året ur

pågående satsningar

Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet 6 236 000

Bam i vissa storstadsområden 6 530 000

FN:s konvention om barns rättigheter _____5 031 000

11 561 000

Talangsatsning inom handikappidrotten 3 000 000

Skolkooperativ 2 230 000

Ung Kultur ______200 000

5 430 000

Alternativa stöd- och boendeformer för personer 6 070 000

med funktionshinder

IT Brukarutbildning för personer med 3 821 000

funktionshinder _______________

9 891 000

Totalt fördelat ur pågående satsningar 33 118 000

Totalt fördelat under året, löpande 155 091 850

Totalt avsatt under året till satsningar (varav

fördelat

under året av Arvsfondsdelegationen, 33 118 000) 87 700 000

Summa 242 791 850

51

Projektkatalog

Förteckning över projekt som beviljats stöd under

budgetåret 1999

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Innehållsförteckning

Alternativa stöd- och boendeformer........................................................54

Arbete/sysselsättning................................................................................57

Ungdom...........................................................................................57

Handikapp........................................................................................59

Barnomsorg i storstad..............................................................................61

Bemötande...............................................................................................63

Ungdom...........................................................................................63

Handikapp........................................................................................63

Brottsförebyggande..................................................................................67

Ungdom...........................................................................................67

Datateknik................................................................................................69

Bam..................................................................................................69

Ungdom...........................................................................................70

Handikapp........................................................................................71

Drogförebyggande...................................................................................72

Bam..................................................................................................72

Ungdom...........................................................................................72

Familjestöd...............................................................................................76

Bam..................................................................................................76

Handikapp........................................................................................83

FN:s barnkonvention................................................................................91

FN:s standardregler..................................................................................94

Fritid/idrott...............................................................................................95

Bam..................................................................................................95

Ungdom...........................................................................................99

Handikapp......................................................................................102

Främlingsfientlighet...............................................................................107

Hjälpmedel.............................................................................................110

Handikapp......................................................................................110

Idrottens sociala ansvar..........................................................................112

Idrottens utveckling................................................................................114

Bam, ungdom och personer med funktionshinder.........................114

Information/utbildning...........................................................................134

Bam................................................................................................134

Ungdom.........................................................................................140

Handikapp......................................................................................144

Invandrare och handikapp......................................................................164

IT handikapp..........................................................................................167

Jämställdhet............................................................................................171

Konsument/ekonomi..............................................................................172

Kost och motion.....................................................................................173

52

Kultur.....................................................................................................174

Bam................................................................................................174

Ungdom.........................................................................................177

Handikapp......................................................................................182

Kultur för integration.............................................................................185

Kvinnofrid..............................................................................................187

Ungdom.........................................................................................187

Handikapp......................................................................................189

Kvinnor och handikapp..........................................................................189

Kvinnor/flickor.......................................................................................192

Lokaler...................................................................................................194

Bam................................................................................................194

Ungdom.........................................................................................197

Handikapp......................................................................................202

Media.....................................................................................................203

Ungdom.........................................................................................203

Handikapp......................................................................................204

Miljö.......................................................................................................204

Mobbning...............................................................................................205

Organisationsutveckling.........................................................................206

Ungdomsstyrelsen..........................................................................206

Handikapp......................................................................................206

Rehabiliteringsmetoder..........................................................................208

Skolkooperativ.......................................................................................213

Tillgänglighet.........................................................................................216

Träffpunkter...........................................................................................219

Ung kultur..............................................................................................220

Ungas kultur...........................................................................................220

Ungas visioner........................................................................................221

Ungdomars politiska delaktighet...........................................................221

Utrustning och inventarier.....................................................................223

Bam................................................................................................223

Handikapp......................................................................................223

Utsatta bam och ungdomar....................................................................224

Bam................................................................................................224

Ungdom.........................................................................................226

Våldsförebyggande................................................................................229

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

53

Alternativa stöd- och boendeformer

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN-RIA) i Gislaved

Kompisprojektet

350 000 kr för år 2 av 2

DKSN (De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse)-RIA skall tillsam-

mans med berörda brukarorganisationer, kommun och landsting arbeta

för att finna stödformer som gör att psykiskt långtidssjuka och psykiskt

utvecklingsstörda i eget boende får ett tryggare, bättre liv på kvällar och

helger. Det vanliga utbudet av fritidsverksamhet är inte anpassat till dessa

grupper och många blir mobbade och utsatta för olika former av över-

grepp. Man vill nu nå ut till berörda personer och utifrån deras intressen

och önskemål finna lämpliga aktiviteter.

Kontaktperson: Eivor Lilja, tel. 0371-166 41

Frälsningsarmén i Uppsala

Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation

450 000 kr för år 2 av 3

Frälsningsarméns socialtjänst bedriver verksamhet för bostadslösa i

Uppsala- stödboende och natthärbärge. 40% av platserna upptas av per-

soner med psykiska funktionshinder, 60% har drogmissbruk som största

problem. Frälsningsarmén vill nu pröva om man genom kontakter med

bostadsföretagen, socialtjänsten och kronofogden kan förhindra hemlös-

het på grund av vräkningar. Man vill försöka fa till stånd avbetalnings-

planer, hjälpa till med medicinering genom psykvården när vräkning på

grund av störning aviseras och kanske hjälp med städning när man riske-

rar vräkning på grund av sanitära problem.

Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018-12 81 57

Föreningen Club Lindormen

Projektet Vidga Världen

400 000 kr för år 2 av 3

En försöksverksamhet för att fånga upp ungdomar 18-30 år med psy-

kiska funktionshinder och anpassa rehabiliteringen till varje individ i

samarbete RSMH, IFS och med berörda myndigheter. Erfarenheterna

från det första året är mycket goda, ju mer projektet blir känt desto fler

deltagare. Deltagarna rekryteras från ungdomsteamet, sociatjänsten, all-

mänpsyk m.m.

Kontaktperson: Ingemar Wemegren, tel. 018-50 46 86

Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Karlstad med omnejd

Projektet Hjälp till självhjälp

410 000 kr för år 2 av 3

Föreningen driver ett allaktivitetshus för personer med psykiska handi-

kapp. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Karlstads

kommun och kranskommunerna, Värmlands läns landsting, försäkrings-

54

kassan och länsarbetsnämnden. Med fastigheten Sandbacken som bas

utformas successivt tillsammans med besökarna olika former av verk-

samhet (social träning, kafé-lunchverksamhet, bageri, möbelrenovering

m.m.m.m.) med syfte att ge bättre livskvalitet till personer med psykiska

handikapp. I en lägenhet i huset, som besökarna under det första året

renoverat, kommer man att pröva korttidsboende.

Kontaktperson: Inger Nilsson, tel. 054-18 86 95

Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Örebro län

Boendet Stubinen

500 000 kr för år 1 av 2

Boendeprojektet i Lindesbergs kommun vänder sig till psykiskt funk-

tionshindrade med tilläggsdiagnoser som autism, mental retardation och

missbruk och som ofta behöver vård på psykiatrisk akutvårdsavdelning.

Målgruppen kräver mycket stora insatser och far ofta illa. Kommunen

och föreningen vill nu under en treårsperiod utveckla en boendeform med

mycket individuell service som skall minska slutenvårdsbehoven och

genom olika aktiviteter slussa ut personerna i det vanliga livet igen.

Kontaktperson: Leif Mellqvist, tel. 0591-136 62

Föreningen Ny Gemenskap

Projektet, Ny Gemenskap

450 000 kr för år 2 av 2

Föreningen som är etablerad sedan 30 år vänder sig till hemlösa. I detta

detta projekt vill man driva en återvinningsverkstad i föreningens lokaler.

Idén har i mindre skala prövats med goda erfarenheter. Föreningen

prövar denna mer strukturerade verksamhet i större skala. Man vill ha en

fast inskriven grupp på 10 personer som skall arbeta och som också skall

ges möjlighet till stödjande samtal för att därifrån kunna pröva boende

med successivt minskat stöd. Vid inskrivningen träffas ett avtal om att

deltagandet förutsätter drogffihet, att man deltar i aktiviteterna och håller

fastställda tider. Handledning ges genom Stadsmissionen. Verksamheten

drivs i samarbete med berörda myndigheter. Man räknar med att verk-

samheten efter projekttiden skall kunna sälja sina tjänster till stadsdels-

nämnderna.

Kontaktperson: Sven Erik Wånell, tel. 08-690 58 09

Föreningen Räddningsmissionen

Projektet Livsrum

1 190 000 kr för år 1 av 2

I Göteborg har Räddningsmissionen, Stadsmissionen, Frälsningsarmén,

LP-Väst, Hela Människan-RIA och Linnéahuset (kristen förening) bildat

en gemensam organisation Kyrknätet. Kyrknätet skall i samarbete med

kommunen kartlägga uteliggarna i Göteborg genom uppsökande verk-

samhet och försöka fa en bild av varför man kommit i en hemlösesitua-

tion, vilken hjälp vill man ha, vilka kontakter har man etc. Utifrån denna

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

55

kartläggning skall man tillsammans med kommunen arbeta fram former

av boende med olika grad och art av stöd.

Kontaktperson: Bo Eriksson, tel. 031-701 41 82,

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Östra Östergötland

Projektet Gamla Tullhuset - Allaktivitetshus

480 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med syfte att driva ett allaktivitetshus med Caféverksam-

het/matlagning, akvarell/oljemålning, skrivarverkstad, utbildningar,

stadsvandringar, teater m.m. skall bryta isoleringen, öva upp förlorad

social kompetens och ge besökarna möjligheter att växa i sin egen takt.

Verksamheten skall skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så att

man, genom övergångsarbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, ska

kunna arbeta i öppna marknaden. IFS arbetar tillsammans med kommu-

nen, landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden.

Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 011-10 00 22

Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH) i Gällivare

Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi

350 000 kr för år 2 av 3

RSMH i Gällivare arbetar i samarbete med kommunen med stödboende

för personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har ställt lägen-

heter till föreningens förfogande och man hjälper till med inflyttning,

uppbyggnad av dagverksamhet och andra aktiviteter som t.ex. att lära de

boende att laga mat och sköta hushållet m.m. Under det andra året skall

man i samarbete med friskvården i Gällivare ha kurser om kost och hälsa,

stötta för sociala kontakter, med försäkringskassa, arbetsförmedling m.m.

Kontaktperson: Doris Björkman, tel. 0970-172 33

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Hudiksvall

Projektet Utveckling av alternativa stöd- och boendeformer för yngre

psykiskt funktionshindrade personer

340 000 kr för år 2 av 3

RSMH utformar tillsammans med Psykiatriprojektet i Hudiksvall under

en treårsperiod en verksamhet som innebär att stödja yngre psykiskt

funktionshindrade personer att själva utforma sin tillvaro med avseende

på boende, sysselsättning och fritid. Man vill på olika sätt nå dessa per-

soner och tillsammans med anställd personal göra studiebesök för att

fånga upp goda exempel, diskutera fram olika lösningar som passar indi-

viden men också gruppen och arbeta för att dessa lösningar går att reali-

sera tillsammans med socialtjänsten, boföretagen, fritidsverksamheten

m.m.

Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. 0650-961 72

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

56

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Roslagen

Projektet Bagarstugan

340 000 kr för år 1 av 2

Projektet vänder sig till personer som är psykiskt sjuka och står utanför

arbetsmarknaden och som riskerar utslagning. Bagarstugan som ligger

mycket centralt i Norrtälje. Projektet går ut på att deltagarna skall rusta

stugan, baka, anlägga kryddgård, krukmakeri m.m. Projektet är ett sam-

arbetsprojekt med Kooperativ Utveckling i Roslagen samt kommun och

landsting.

Kontaktperson: Inger Gotto, tel. 0176-523 93

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i

Södermanlands distrikt

Projekt om alternativa stöd- och boendeformer

500 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill utveckla verksamheten vid Kuggen som idag innehåller

Akut- och korttidsboende, rehabiliteringsboende och kamratjourverk-

samhet. Man sköter mark och trädgård, driver möbelrenovering, video-

och dataverksamhet. I detta projekt ingår även gruppen psykiskt sjuka

med missbruksproblem.

Kontaktperson: Börje Jönsson, tel. 0152-139 40

Stiftelsen Malmö Kyrkliga Stadsmission

Uppbyggnad av ett aktivitetscenter

310 000 kr för år 2 av 2

Stadsmissionen bedriver en öppen dagjour dit människor med olika pro-

blem kan komma för att tvätta sina kläder, läsa tidningen, ringa myndig-

heter, samtala och bara vara. Genom detta projekt skall denna verksamhet

utvecklas till ett aktivitetscenter som ska ge besökarna möjligheter till

olika aktiviteter, studiebesök, utbildning m.m. för att fa självförtroendet

tillbaka och tillsammans med berörda myndigheter fa stöd att finna

sysselsättning/arbete, utbildning, vård m.m.

Kontaktperson: Birthe Wallin-Rudolw, tel. 040-664 22 40

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Arbete/sysselsättning

Ungdom

Föreningen Cirkör

Cirkör - Cirkuspilotema

300 000 kr för år 2 av 3

Föreningen Cirkus Cirkör har byggt upp ett forum för nycirkuskultur i

Stockholm med ett rikstäckande kontaktnät. Ett sextiotal lokala grupper

har via Cirkör etablerats, fatt stöd, utbildning och handledning. Projektet

Cirkuspilotema är en ny form av arbetsinriktad utbildning pä ett år. Den Skr. 1999/2000:125

vänder sig till unga arbetslösa (artister, ekonomer, tekniker etc) som vill Bilaga 3

vidareutbilda sig inom cirkusområdet. Deltagarna skall "lära sig flyga,

arbeta i projektform, samarbeta och navigera in framtidens arbeten". Ut-

bildningen fick stöd från bl.a. EU, socialfond mål 3 under det första året

och meningen var att föreningen skulle hitta nationell finansiering för

följande år. Föreningen arbetar med att skapa treåriga gymnasiala och

eftergymnasiala cirkusutbildningar med olika eventuella samarbetspart-

ners. Då efterfrågan efter cirkuspilotutbildningen är stor dels från de som

vill gå utbildningen, dels på grund av efterfrågan av artister från arbets-

givare så har föreningen bestämt sig för att genomföra en lågbudget-

variant av utbildningen under det andra året i väntan på att den nationella

finansieringen skall lösas. Under detta år har eleverna själva hand om

vissa göromål och bidrar på olika sätt till att utbildningen kan genom-

föras.

Kontaktperson: Jenny Almlöf, tel. 08-714 90 87

Föreningen Urkraft

Igångsättning av regionalt utvecklingscenter i Västerbotten

300 000 kr

Föreningen Urkraft vill tillsammans med Skellefteå kommun starta ett

regionalt utvecklingscenter för ungdomar. Syftet är att skapa regional

tillväxt ur ett ungdomsperspektiv. Nya växande näringar skall genom

unga människors kreativitet utvecklas och ge grund för affärsidéer t.ex.

musik, IT, nöjen, turism och service men även i formen av "samhälls-

entreprenörer" - dvs. gå in och förfina samhällsservicen på olika sätt. På

så sätt kommer nya verksamheter att skapas inom den s.k. "tredje

sektom". Vidare skall utvecklingscentret förmedla sina erfarenheter och

inspirera till utveckling av liknande center på andra platser i landet.

Föreningen söker nu stöd för en första utredningsfas.

Kontaktperson: Roland Hedensjö, tel. 0910-579 00

Teaterkooperativet Teater X

Projektet Igångsättning

500 000 kr för år 3 av 3

Tillsammans med andra arbetar Teater X tillsammans med ungdomar för

att skapa ett ekologiskt Rosengård där det finns möjlighet att skapa nya

arbeten, att kunna påverka sitt liv, att vara behövd, att ge sina bam

drömmar om en framtid och bli förebilder för hela Malmö. Rosengårds

Herrgård, som också kallas Drömmamas Hus är bas för verksamheten.

Projektet beräknas pågå i tre år och omfattar att planera, förbereda och

starta dels ett folkrörelsearbete kring Rosengård som ekologisk stadsdel,

dels gymnasieprogrammet "Utmaningen" för 50 ungdomar i åldem 16-19

år med internationell kockutbildning som bas samt dels under det första

året den ekologiska tillbyggnaden av Herrgården för att skapa miljö-

centrum Rosengård. Hela projektidéen handlar om att vända bilden av

Rosengård till något positivt för alla utifrån en ungdomssatsning. Under

det första året har kommunen i samarbete med Teater X genomfört den

58

ekologiska tillbyggnaden av Herrgården. Det första året av gymnasiepro-

grammet "Utmaningen" genomfördes 1997/98 och kommer efter ett ut-

värderings- och utvecklingsår att gå vidare fr.o.m. höstterminen 1999 i

samarbete med bl.a. Malmö Högskola/Lärarutbildningen, Malmö Stad

och Skolverket. Malmö kommun har beviljats stöd till en återuppbyggnad

av ytterligare en flygel till Herrgården från regeringens medel för investe-

ringsstöd till lokala projekt för omställning till ett ekologiskt samhälle.

Detta kommer ytterligare att stärka den roll Teater X har för att tillsam-

mans med områdets unga och vuxna arbeta för en omställning av

Rosengård till en ekologisk stadsdel. Förutom kommunen är ABF Malmö

och Stadsfastigheter i Malmö med i projektet.

Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. 040-21 74 76

Handikapp

Föreningen Medvind

Projektet Medvind

400 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla arbetsuppgifter för personer med mått-

lig och lindrig utvecklingsstörning. Föreningen Medvind och Östra

Göinge och Osby FUB lokalförening arbetar tillsammans med kommu-

nerna Östra Göinge, Kristianstad, Osby och Bromölla, försäkringskassor

och arbetsförmedlingar för att under en treårsperiod finna och pröva ar-

betsuppgifter lämpliga för målgruppen i samarbete med lokala arbets-

givare.

Kontaktperson: Mats Fahlén, tel. 044-436 90

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby

Koloniprojektet Pari-Daeza

75 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har en kolonistuga som fungerar både som föreningslokal och

som aktivitets/utvecklings/trädgårdsarbetescentrum för personer med

psykisk funktionsnedsättning. Stödet avser utveckling av aktivitetsverk-

samheten.

Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372-220 06

Riksföreningen Autism (RFA)

Projektet Arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd

1 210 000 kr för år 1 av 3

Det är mycket svårt för personer med autism och autismliknande tillstånd

att få och framför allt att behålla ett arbete. Föreningen vill i detta projekt

arbeta tillsammans med funktionshindrade och med dem som arbetar nära

på arbetsplatsen genom att ge kunskap om funktionshindret och genom

ett pedagogiskt arbetssätt, dokumentera metodik och erfarenheter och

sedan föra ut detta till andra som arbetar med denna grupp. Man vill ar-

beta med några som arbetar i dagcenter, med en utflyttad grupp med

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

59

handledare, med några som arbetar längre från handledare och med några

som med initial arbetsträning arbetar ute i samhället. Föreningen skall

också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkrings-

kassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten

i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter

är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom

Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.

Kontaktperson: Håkan Sanden, tel. 0521-28 21 00

Stiftelsen INUTI

Projektet INUTI-atelje/galleri

300 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen vill skapa arbetsplatser för personer med intellektuellt funk-

tionshinder inom det konstnärliga området. Målgruppen är personer med

lindrigt intellektuellt funktionshinder och man vill utvidga gruppen till

även måttligt funktionshinder. Stiftelsen har just fått tillstånd att bedriva

verkamheten som daglig verksamhet (kommunen skall köpa tjänster)

men behöver i utvecklingsskedet projektstöd.

Kontaktperson: Helena Petersson, tel. 08-729 00 29

Stiftelsen RIFS

Projektet Konsolidering, samordning och utveckling av de sociala ar-

betskooperativen

653 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen RIFS (RSMH och IFS) samarbetar med KFU - Föreningen

Kooperativ Utveckling i Sverige som organiserar ett 20-tal olika LKU -

Lokala Kooperativa Utvecklingscentra i frågor som rör arbets- och sys-

selsättningsåtgärder. Organisationerna har under en tvåårsperiod tillsam-

mans genomfört regional seminarieverksamhet för kommuner, försäk-

ringskassor, arbetsförmedlingar, lokala RSMH- och IFS-föreningar, folk-

högskolor. Stiftelsen RIFS, Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige

och Handikappförbundens Samarbetsorgan skall nu under en treårsperiod

utvidga projektet till att omfatta även andra funktionshinder. Projektets

syfte är också att utveckla samordningen mellan en del av kooperativen

och därmed stärka nätverket mellan dem, utveckla “nya produkter" inte

minst inom tjänstesektorn m.m. I projektet ingår aktiviteter som informa-

tion/utbildning om sociala arbetskooperativs möjligheter och hinder till

olika myndighetsaktörer, marknadsföringsinsatser, samordning gentemot

marknaden för att intressera grossister och säljare m.fl. för de produkter

och tjänster som kooperativen producerar m.m.

Kontaktperson: Per Blideman, tel. 0176-129 49

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

60

Barnomsorg i storstad

Botkyrka kommun, Vård- och Omsorgsförvaltningen

Projektet Utsatta bam i Alby i norra Botkyrka

2 550 000 kr för år 3 av 3

Botkyrka kommun har fatt medel för att i samarbete med ABF starta tre

delprojekt som syftar till att öka bams integrationsmöjligheter i sam-

hället, Lättdagis i Alby för invandrarbarn, Förskolan Lysmasken i Fittja

med uppsökande verksamhet för bam till arbetslösa föräldrar samt För-

skolan Humlan med öppen förskola med inriktning på svenska språket

för bam utanför barnomsorgen.

Verksamhetens syfte och mål är att lära bamen förstå och tala svenska

och att genom pedagogisk verksamhet ge bamen stöd i deras fysiska,

sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Man vill ge mammorna

“Sverigekunskap 1 ' med betoning på föräldraskapet men också motivera

dem till att delta i svenskundervisning. Det övergripande målet är att

både mammor och bam ska ges svensk språkkunskap och svensk kultur-

kompetens som redskap för integration i samhället. Projektet som pågått i

två år visar hittills att de bam och föräldrar som deltagit har ökat sina

kunskaper i svenska språket, fatt ökat självförtroende och brutit isole-

ringen. De har fått en bättre beredskap att klara sig i framtiden och ökade

möjligheter till integration i samhället.

Kontaktperson: Gun Larsson, tel. 08-530 617 82

Göteborgs kommun, Lärjedalens stadsdelsförvaltning

Långsiktigt processarbete i primärområdena Hjällbo, Hammarkullen och

Eriksbo

1 600 000 kr för år 3 av 3

Projektet, som är framme vid sitt tredje och sista projektår, syftar till att i

samråd med fackliga företrädare och lokala föreningar göra ett långsiktigt

processarbete där medarbetare inom det lokala föreningslivet, kommu-

nala och icke kommunala verksamheter ges fördjupade kunskaper och en

samsyn kring meningsfullt integrationsarbete. Inom områdena skall alla

bam 0 - 12 år erbjudas någon form av verksamhet, språkförskola, öppen

förskola, musikverksamhet för skolbarn etc. Under projekttiden har

stadsdelen utvecklat olika verksamheter för bam utan traditionell barn-

omsorgsplats. Exempel på detta är språkförskolor, familj everksamheter,

öppna förskolor m.m. Under år tre försöker man nå de bam som ännu inte

deltar i någon verksamhet.

Kontaktperson: Lisbeth Söderlund, tel. 031-332 82 66

Haninge kommun, Socialförvaltningen

Familjecentral i Jordbro

450 000 kr för år 2 av 2

Modell för samverkan (familjecentral) för att möta de problem som finns

i området och utveckla ett förebyggande arbete som förhindrar att bam

och familjer utvecklas ogynnsamt. På familjecentralen med en öppen för-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

skola som bas skall socialsekreterare, sjuksköterskor från BVC, barn-

morskor samt förskolelärare arbeta tillsammans för att på detta sätt tidigt

upptäcka bam och familjer i riskzonen.

Kontaktperson: Karin Flygare, tel. 08-606 14 87

Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundelsnämnd

Språkförskola m.m.

1 405 000 kr för år 3 av 3

Man önskar satsa på ytterligare sommarlovsverksamhet och lägervistelse

för de mest utsatta och isolerade bamen - i linje med Storstadskommit-

téns betänkande samt på förstärkt stöd till områdets föreningar samt på

föräldrastödsgrupper. Medlen handläggs av Centrum för Samverkan,

vilket är en psykosocial, förebyggande verksamhet för bam, ungdomar

och familj i samverkan mellan landsting och kommun - i nära samarbete

med föreningsliv och ideella organisationer. Inom CfS ingår som en

självklar del “brobyggande" insatser där man med alla till buds stående

medel söker vägar för att minska segregationens negativa konsekvenser

för barnfamiljer och ungdomar i Flemingsberg. Många av de negativa

konsekvenserna man ser på bamen går att härröra till bristande förank-

ring i samhället, speglad i nyansfattigt språk, osäker identitetsupplevelse,

rädsla för det omgivande samhället samt ökade risker för kriminalitet och

drogmissbruk. För små bam med dubbelsegregerade föräldrar - isolerade

i samhället och invandrare - ges normalt ingen möjlighet till språkinlär-

ning och kontakt utanför familjens närmaste krets. För de äldre bamen är

en meningsfull fritid ett viktigt sätt att definiera sig själv till andra och till

omvärlden.

Kontaktperson: Agneta Samuelsson, tel. 08-535 300 00

Unga Örnar, Malmö

Projektet El-Emel (Förhoppning)

525 000 kr för år 3 av 3

Föreningen samarbetar med Stadsdelsförvaltningen Fosie. Detta är det

tredje året av ett projekt som är verksamhet som liknar den öppna för-

skolan/fritidshem med en speciell satsning på föräldrautbildning i vid

mening. Verksamheten bedrivs i samarbete med människor med kun-

skaper i det arabiska språket och kulturen men som dessutom har en för-

ankring i det svenska samhället och en vilja till nära samarbete med

svensk personal.

Kontaktperson: Rafah Al Radi, tel. 040-21 90 56

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

62

Bemötande

Ungdom

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm

Gaygymnasistkonferens

60 000 kr

Riksförbundet för sexuellt likberättigande (RFSL) vill i samarbete med

Landstinget förebygger aids (LAFA) genomföra ett projekt för bi- och

homosexuella ungdomar som går i gymnasiet. Syftet är att synliggöra

dessa ungdomar och ge dem möjligheten att vara med och påverka den

samlevnadsundervisning som ges i skolorna genom en konferens hösten

1999. Under konferensen kommer det att bildas en referensgrupp bland

ungdomarna som kan medverka vid utbildningar riktad till skolpersonal

och som kan öka kunskapen om gymnasieungdomarnas situation hos

RFSL-rådgivningen och LAFA som arbetar med information och utbild-

ning i dessa frågor. Under konferensen kommer det även att insamlas

förslag till hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utformas

vilket skulle ligga till grund för ett dokument som skall skickas till an-

svariga för "värdegrundsprojektet" som komplement till deras arbete.

Under våren 2000 kommer konferensen att följas upp med två seminarier

om bi- och homosexuella ungdomars villkor, där ungdomarna informerar

skolpersonal och fritidsledare.

Kontaktperson: Maria Öhgren, tel. 08-429 30 20

Handikapp

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Informationsprojektet Inför Rörelsefrihet!

900 000 kr för år 1 av 2

Förbundet vill genomföra en informationskampanj med fokus på den

fysiska tillgängligheten för rörelsehindrade. Man vill genom affischer,

annonser och andra aktiviteter och med ironins hjälp visa på det absurda i

att offentliga miljöer inte är tillgängliga för personer med rörelsehinder.

Förbundet vill genom aktiviteterna påverka journalister, politiker,

näringsliv och allmänhet.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

Dövas förening i Malmö

Informationsprojekt i Malmö och Skåne län

280 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt där föreningen med anledning av tillskapandet av Skånes län

(nya konstellationer av politiker och tjänstemän) genomför ett projekt för

att föra ut information om dövhet och vad detta funktionshinder kan in-

nebära och om teckenspråket till hörande allmänhet, politiker och tjäns-

temän. Föreningen skall i samband med Malmöfestivalen tillsammans

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

63

med specialföreningar för döva, Tolkcentralen i Malmö och AMU-grup-

pen Hadar sätta upp ett Teckenspråkstält med minikurser i teckenspråk

för vuxna och bam och kulturuppträdanden på teckenspråk m.m. Före-

ningen skall också framställa informationsmaterial och genomföra in-

formationsseminarier för beslutsfattare och föreläsningar vid sjukhus,

skolor och bama- och mödravårdscentraler m.m.

Kontaktperson: Lars Larsson, tel. 040-611 12 49

Föreningen Regnbågen

Projektet Döva homo- och bisexuellas livssituation i Sverige

500 000 kr för år 2 av 2

Den andra etappen av ett projekt som beräknas pågå under 18 månader.

Många döva som är homo- och bisexuella lever ett dubbelliv med ständig

rädsla att bli avslöjad. Föreningen vill göra en undersökning för att uti-

från en beskrivning av livssituationen kunna finna metoder, bl.a. fram-

ställning av informationsmaterial för en mer humanitär och accepterande

omgivning. Föreningen vill också kartlägga attityderna till homosexuali-

tet hos döva heterosexuella. Föreningen kommer att samarbeta med

RFSL för att kunna se likheter och skillnader mellan hörande och icke

hörande döva och bisexuella personer.

Kontaktperson: Åsa Gustavsson, tel. 90 165-08-31 47 01

Försäkringskassan i Kristianstad

Bemötandeprojekt

815 000 kr för år 1 av 1,5

HSO Skåne skall tillsammans med Försäkringskassan Skåne genomföra

ett s.k. bemötandeprojekt. Projektets syfte är förändra det upplevda nega-

tiva bemötandet till ett upplevt positivt sådant. I samarbete med Harec

(Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Hög-

skolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell

som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne.

Man skall mäta hur försäkringstagarna upplever sig ha blivit bemötta,

och att sedan i gruppträffar diskutera och analysera resultaten, genomföra

nya möten etc. I intervjuer med försäkringstagarna vill man lägga fast

vilka kvalitetskriterier som gör att försäkringstagarna upplever positivt

respektive negativt bemötande.

Kontaktperson: Lars Gustavsson@skane.hso.se , tel. 042-12 97 46

Handikappombudsmannen

Upplysningskampanj om psykiska funktionshinder (PSYKE kampanjen)

3 807 000 kr för år 3 av 3

Den sista etappen av en kampanj som drivs tillsammans med Riksför-

bundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni

för att medverka till en attitydförändring till människor med psykiska

funktionshinder. Det handlar bl.a. om att avdramatisera det dramatiska.

Kampanjen har startat i alla län och kontakter har tagits med olika sam-

arbetspartners. Kultur i olika former är ett viktigt medel att nå ut: böcker,

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

64

föredrag, utställningar, film, teater, musik. Kampanjen vänder sig till Skr. 1999/2000:125

psykiskt funktionshindrade, deras anhöriga, allmänhet, olika personal- Bilaga 3

grupper och kampanjen har ett mycket starkt brukarperspektiv.

Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08—462 95 42

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Utbildning av ledare till självhjälpsgrupper

525 000 kr

Förbundet har under 90-talet fått många signaler om att personer med

tinnitus (bestående starkt besvärande öronsus) ej far det bemötande och

omhändertagande som krävs för att lindra besvären. Förbundet har därför

utsett 1999 till tinnitusåret och har med hjälp av EU-medel kunnat starta

en telefonjour dit man kan ringa för att fa råd och stöd. För att kunna

möta behovet av råd och stöd vill förbundet starta s.k. självhjälpsgrupper

över hela landet för att kunna erbjuda tinnitusdrabbade möjligheter att

genom samtal i grupp kunna lära sig behärska sin situation som tinnitus-

drabbad. Målet är att under en tvåårsperiod starta 100 självhjälpsgrupper

över hela landet.

Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 36

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Dialogprojekt med ansvariga politiker och chefer om psykiska funktions-

hinder samt om vård, stöd och service till människor med sådana funk-

tionshinder

550 000 kr för år 1 av 2

Ett projekt med undervisnings- och informationsseminarier riktat till

ledande landstings- och kommunpolitiker. Projektet beräknas pågå under

två år och går ut på att RSMH (Riksförbundet för Social och Mental

Hälsa) och Riks-IFS (Intresseförbundet för Schizofreni) tillsammans med

de professionella yrkesorganisationema (Svenska Psykiatriska före-

ningen, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Psykologförbund,

Sveriges Socionomers Riksförbund, Psykiatriska Riksföreningen inom

Vårdförbundet och Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet) vid re-

gionala seminarier skall informera om och föra en dialog med ansvariga

politiker och chefer i kommuner och landsting om hur vården, stödet och

servicen till personer med psykiskt funktionshinder kan utformas i fram-

tiden. Projektet är tänkt att fungera som en uppföljning av de diskussio-

ner som satts igång genom psykiatrireformen. Projektet skall också kny-

tas an till PSYKEKAMPANJEN, som brukarorganisationema driver till-

sammans med Handikappombudsmannen och som vänder sig till allmän-

heten och syftar till att bekämpa fördomar och negativa attityder. Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet har ställt sig positiva till att

medverka i projektet. Under det första året skall man framställa informa-

tionsmaterial och genomföra två regionala dialogkonferenser. Under det

andra året genomförs ytterligare fyra seminarier. Efter det att semina-

rierna genomförts förs uppföljande diskussioner mellan de organisationer

och samverkanspartners som varit involverade i projektet om vilka

effekter som uppnåtts och hur dialogen och samarbetet skall kunna gå

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125

vidare. Arbetet bör leda till ett program för långsiktigt samarbete och

förbättrad dialog mellan organisationerna och beslutsfattare inom lands-

ting och kommuner.

Kontaktperson: Kjell Broström, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB)

Projektet Utvecklingsstörda vär(l)den - en film som tar upp bl.a. be-

mötandefrågor

87 000 kr

Förbundet skall göra en videofilm om rockbandet Det vänligaste bandet,

vars medlemmar är utvecklingsstörda och om händelser vid ett sommar-

läger för utvecklingsstörda samt intervjua några eldsjälar som länge ar-

betat tillsammans med utvecklingsstörda. Det skall bli en film som tar

upp bemötandefrågor där eftersmaken skall vara glädje med utgångs-

punkten i vad utvecklingsstörda kan lära andra.

Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS)

Informationskampanj

265 000 kr för år 2 av 2

Syftet med kampanjen är att förbättra attityder och öka kunskaperna om

psykiska funktionshinder framför allt hos beslutsfattare men också hos

allmänheten. Syftet är också att utveckla den lokala verksamheten för

ungdomar genom att sprida information om föreningen och den kamrat-

stödjande verksamheten.

Kontaktperson: Helena Jacobsson, tel. 08-772 33 75

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS)

Projekt att ändra fördomar och attityder

30 000 kr

Förbundet är ett ungdomshandikappförbund som arbetar för att förbättra

den psykiska och sociala hälsan för unga i Sverige. RUS har ett nära

samarbete med RSMH. RUS vill ändra på samhällets syn på funktions-

hindrade och främst för människor som har ett psykiskt funktionshinder.

Detta genom att visa det kreativa som finns där oavsett livssituation i

övrigt. RUS arrangerar en manifestation i form av en festivalkväll med

anledning av Världsmentalhälsodagen den 10 oktober.

Kontaktperson: Johanna Sandberg, tel. 08-772 33 75

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Projektet Dövrörelsen inför 2000-talet

1 050 000 kr för år 1 av 2

Det är svårt för döva att kunna ta del av samhällets kulturella utbud och

den information om möjligheter och skyldigheter som varje svenska

medborgare har rätt till. Förbundet skall därför genomföra ett projekt

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

med syfte att skapa positiva attityder till döva och dövas kultur. Man vill

genom kartläggning i olika kommuner ( storstad, medelstor stad, gles-

bygd och storlän) undersöka vilken beredskap som finns hos myndigheter

på landstings- och primärkommunsnivå att samarbeta med döva och ge

möjligheter att delta i samhället som andra. Med kartläggningen som

grund skall man dels genomfora utbildningar för döva i hur lagar och

samhälle fungerar, dels utbilda olika personalgrupper om dövas kultur

och om effekter av att teckenspråket är dövas första språk. Slutligen skall

en handbok/katalog framställas och översättas till teckenspråk. En sär-

skild handbok med inriktning mot bam och ungdom skall produceras.

Kontaktperson: Christa Ekholm, tel. 08-442 14 61

Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)

Projektet Stamning, inte bara mitt problem

525 000 kr för år 1 av 2

Förbundet vill ge information om stamningens effekter till olika perso-

nalgrupper; skolor, barnavårdscentraler, arbetsgivare m.fl. och skall utar-

beta målgruppsinriktat informationsmaterial och mobilisera sina före-

ningar för att nå ut med dessa material.

Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12

Vuxendöva i Sverige (VIS) i Nora

Informations- och utvecklingsarbete

45 000 kr

Föreningen skall genomföra en förstudie till ett projekt med syfte att öka

kunskapen hos anhöriga, arbetsgivare och olika personalgrupper om

vuxendövas situation.

Kontaktperson: Bjarne Sundström, tel. 0587-143 95

Brottsförebyggande

Ungdom

Baronbackarna Ek. förening

Projektet Baronbackamas fritidsförmedling

300 000 kr

Föreningen driver fritidsanläggningen Skådespelet i bostadsområdet

Baronbackama i Örebro. De planerar ett projekt för områdets ungdomar.

Syftet med projektet är att Skådespelet tillsammans med områdets skolor,

fritidsgård och föreningsliv skall utveckla en fritidsförmedling med ett

brett utbud av verksamheter för och med ungdomarna i området. Syftet är

också att utveckla nya ungdomsledare. För att starta ffitidsförmedlingen

kommer föreningen att anlita ungdomar som gått en särskild ungdoms-

ledarutbildning i Örebro läns idrottsförbunds regi. Ungdomsledarna skall

starta fritidsverksamhet tillsammans med ungdomarna i bostadsområdet.

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

67

Målsättningen är att fritidsförmedlingen efter projektets slut skall drivas

vidare av de föreningar som blivit inkopplade i de olika verksamheterna.

Kontaktperson: Kjell Sundqvist, tel. 019-36 24 90

Bosniakiska UngdomsFöreningen (BUF)

Projektet T.U.F.F. (Trovärdiga Unga Framtids Förebilder)

270 000 kr for år 1 av 2

Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) vill tillsammans med tre andra

invandrarföreningar i Göteborg starta upp projektet T.U.F.F, som skall

pågå under två år, för att bl.a. motverka främlingsfientlighet och rasism.

Den nybildade multikulturella organisationen T.U.F.F som består av ca

40 ungdomar i åldern 17-25 år med olika bakgrunder kommer att sam-

arbeta med andra antivåldsorganisationer, polisen och Cityenheten i

Göteborg. T.U.F.F vill bl.a. verka för att vara en länk mellan ungdomar

och myndigheter, engagera ungdomar i olika positiva projekt, vara syn-

liga nattetid i centrala Göteborg och höja ungdomars kompetens och ar-

betsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor.

Kontaktperson: Armin Amautalic, tel. 070-446 01 71

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS)

Proj ektet Konsekvensbeskrivningsprogram

350 000 kr

Föreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) har arbetat fram

ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras

handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kri-

minalitet. Metoden innehåller kontakt med tidigare dömda och samtal om

känslor kopplade till konsekvenser av våldsbrott, träff med våldsoffer,

besök på neurokirurgi sk avdelning, besök på fängelse och information

om den typiska utvecklingen in i ungdomskriminalitet. Samtliga träffar,

besök och informationer kombineras och följs av samtal med en tidigare

straffad kontaktperson som kopplar samman känslorna med konsekven-

serna av våldsbrott. Projektet planeras att genomföras i samarbete med

socialtjänst och frivårdsmyndighet samt utvärderas av en extern utvärde-

rare. Föreningens förhoppning är att resultatet blir så positivt att en fort-

sättning skall kunna finansieras genom ersättning från socialtjänst och

frivården. Om så sker planerar man att också utveckla ett motsvarande

program för flickor.

Kontaktperson: Börje Hellström, tel. 08-615 19 20

Malmö Tigers Wrestling Team

Projektet Hellre brottning än brottsling

54 000 kr för år 2 av 3

Brottningsföreningen "Malmö Tigers Wrestling Team" gör en samlad

brottsförebyggande insats inom sitt upptagningsområde; Rosengård,

Höja, Lindängen och Augustenborg. Tillsammans med klubbens galjons-

figurer - två framgångsrika brottare på landslagsnivå - engageras unga

medlemmar i åldern 11-17 år att genomföra skolbesök med samtal om

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

68

det meningslösa i skadegörelse, snatterier och slagsmål och för att över-

tala fler att i stället söka sig till föreningens träningslokal. Ungdomarna i

målgruppen är delaktiga i utformningen av den information som skall

lämnas vid skolbesöken. Klubben har bildat ett ungdomsråd, en ministy-

relse där unga medlemmar ventilerar problem och finner lösningar, fattar

beslut och tar ansvar för dessa. Vuxna resurspersoner deltar endast som

adjungerade. I projektet ingår också lägerverksamhet med speciella

temadagar samt att fler skall få tillfälle att komma ut på tävlingar.

Klubben har genomfört ett mycket lyckosamt första år. De söker nu stöd

för ett andra år för att vidareutveckla verksamheten.

Kontaktperson: Christer Bjelk, tel. 040-34 28 78, 0706-33 30 23

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Datateknik

Bam

Hjälpmedelsinstitutet

Utveckling av pedagogiskt dataspel för bam med funktionsstörningar i

urinblåsan

730 000 kr för år 1 av 2

Bam med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem.

Studier visar också att när bamet blir torrt ökar självförtroendet vilket

bl.a. resulterar i förbättrat skolresultat och fler sociala kontakter.

Uppskattningsvis har 1000 bam i Sverige en neurogen blåsstöming.

Det föds ca 50 - 70 bam per år med ryggmärgsbråck varav 90 - 95% har

en neurogen blåsstöming, andra orsaker kan vara trauma eller tumör.

Dessa barns blåsa måste tömmas var 3-4 timma med hjälp av kateter. I

skolåldern har de flesta bam lärt sig att själv tömma blåsan med kateter.

För att nå till detta behövs, förutom rent medicinsk behandling, träning

och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med detta

projekt är att stödja och motivera barn med hjälp av ett dataspel. Målet är

att med hjälp av dataspel få bamen att träna så de får kontroll över sin

urinering.

Kontaktperson: Agneta Zaar, tel. 08-620 18 69

WRP International

Datatek - ett sätt att stödja och stimulera lek och kommunikation hos

bam med funktionshinder

500 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverk-

samhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan

alla bamhabiliteringar. Verksamheten dokumenterades men någon

egentlig utvärdering av datoms betydelse för möjligheten för bam med

svåra funktionshinder att leka (för att kunna utvecklas och bli vuxen) har

inte gjorts. Föreningen WRP International (Woman Researchers in Play

69

and Disability) gör en utvärdering med intervjuer och studier av bam och

föräldrar som kommit i kontakt med Datatek.

Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08-560 441 10

Ungdom

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn

Projektet Datakunskap i Backluraområdet

58 000 kr för år 3 av 3

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn har fatt stöd under två år för att ut-

bilda ungdomar i datakunskap, Internet m. m. Ungdomarna som deltagit i

utbildningen har tillsammans med ledare tagit initiativ till att erbjuda

grunddatakunskaper till bam i Backluraområdet. Backlura är ett av

Nynäshamns miljonprogramområden. AB Nynäshamnsbostäder lånar ut

lokal för utbildningen. Intresset har varit stort och man vill nu utöka

grundkursen så att de äldre ungdomarna kan fa möjlighet att vidareut-

veckla sin egen IT - kunskap. Drygt 40 bam och ungdomar far vaije

vecka undervisning av de äldre ungdomarna. Församlingen söker nu stöd

för det tredje och sista året då de vill vidareutveckla verksamheten genom

att lära ut kunskapen om hur man bygger upp nätverk och vad man an-

vänder detta till.

Kontaktperson: Benny Söderström, tel. 08-524 205 01

Mandeiska kulturföreningen

Utveckla bam och ungdomar inom datakunskap m.m.

85 000 kr

Mandeiska Kulturföreningen vill tillsammans med Almandei Algadid

tidning, Alshimds Folkdansgrupp och Rafiden Teatergrupp starta upp ett

projekt där arabiska bam och ungdomar skall få utbildning i datakunskap

samt öka deras kunskap om EU. Projektet skall drivas på eftermiddagar

och kvällar av två lärare som arbetar helt ideellt. Ett pass skall bestå av

tre timmar undervisning varvat med två timmar fritidssysselsättning t.ex.

idrott, dans och teaterverksamhet. All undervisning kommer att ske på

svenska, engelska och arabiska. Målgruppen består av ca 100 bam och

ungdomar, dels medlemmar i föreningarna, dels bam och ungdomar som

idag är "utanför". Utbildningsgrupperna kommer att bestå av högst 14

deltagare per grupp och datakurserna kommer att ha olika svårighetsgrad

beroende på ålder i grupperna. Man kommer även att ha föreläsningar om

EU:s betydelse och vad EU står för.

Kontaktperson: Sarem Sager, tel. 046-30 53 01

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo

Datorklubb/IT-café

30 000 kr för år 1 av 3

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo vill starta ett IT-café

och på så sätt engagera ungdomar i föreningslivet samt öka kunskapen

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

kring datorer och internet. Föreningen vill genom studiecirklar av bl.a.

olika datorprogram, programmering och databaskunskaper fa igång en

mer allmän diskussion om IT:s inflytande i framtiden. De ungdomar som

startar upp kommer sedan att utbilda nya ungdomar.

Kontaktperson: Jan Söderström, tel. 0297-414 27

Handikapp

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Projektet Kunskapsuppbyggnad hos dövblinda i datoranvändning

800 000 kr för år 2 av 3

Datorn i kombination med punktskriftsläsraden eller storstilssystemet

ökar dövblinda personers möjligheter att vara delaktiga i informations-

samhället. Särskilda utbildnings- och informationsinsatser krävs dock. Ett

problem är att de grafiska gränssnitten håller på att ta över dataprogram-

marknaden vilket ger problem att “läsa på skärmen" genom punkt-

skriftsläsraden. Föreningen har utbildat en grupp dövblinda och gett

gruppen djupgående kunskaper i datorer och deras användning. De ut-

bildade har arbetsnamnet Exkomp (expertkompetens). Med hjälp av

denna grupp undersöker föreningen tillsammans med Hjälpmedelsinsti-

tutet vilka datorprogram som är bäst for gruppens behov. I projektet ingår

att utveckla handledning och utbildningsinsatser. Dessutom skall man

bilda grupper av dövblinda med samma behov och intressen for ömse-

sidigt stöd och utveckla samarbetet med landstingen för att ge ordinatörer

mer kunskap om området.

Kontaktperson: Stig Olsson, tel. 08-39 90 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

ID-dagar för föräldrar

335 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla särskilda föräldradagar i anslutning till

Hjälpmedelsinstitutets årliga ID-dagar (Informations- och Demonstra-

tionsdagar) som vänder sig till beslutsfattare och personal inom hjälp-

medelsorganisationer. Syftet är att informera om ny teknik och nya an-

vändningsområden.

Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08-620 17 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Övergång till grafiskt gränssnitt och tillgång till internet för synskadade

500 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet försöker synskade-

anpassa Internet för att utveckla intern och extern kommunikation genom

att bl.a. installera tekniska WEButrustningar m.m.

Kontaktperson: Jan Söderholm, tel. 08-39 90 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

71

Drogförebyggande

Bam

F olkhälsoinstitu tet

Ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande in-

satser för bam och ungdomar

5 000 000 kr för år 3 av 3

Regeringen ställde i april 1997 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-

den till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till ideella organisationers

bam- och ungdomsprojekt, som ligger i linje med den nationella hand-

lingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Stöd har lämnats

till att få igång förebyggande arbete i utsatta förortsområden liksom

meningsfull aktivitet på landsbygden. Projekten har god spridning över

landet. Folkhälsoinstitutet får ytterligare medel för att man under ett

tredje och sista år ska kunna fördela medel för alkohol- och drogföre-

byggande insatser bland barn och ungdom till ideella organisationers

bam- och ungdomsprojekt i linje med den nationella handlingsplanen.

Kontaktperson: Gert Johansson, tel. 08-566 136 13

IOGT-NTO

Projektet Attityd (Alkoholfri uppväxt)

4 000 000 kr för år 1 av 3

Organisationerna vill tillsammans ta initativ till ett brett förankrat arbete

för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är bam och ungdomar i idrotts-

och IOGT-rörelsema, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare

och tränare. Man vill utveckla en “verktygslåda” med mål att alla bam

och ungdomar i idrottsrörelsen minst en gång under de närmaste tre åren

ska ha fått möjlighet att arbeta med sina värderingar i alkoholfrågor, man

vill arrangera nöjesupplevelser för ungdomar, sprida metoden med olika

former av kontrakt (där man lovar att inte använda alkohol eller droger)

till de som arbetar lokalt med bam i mellanstadiet, använda sig av vuxna

förebilder - alltidredo-telefoner, föräldrautbildningar samt ledarutbild-

ningar.

Kontaktperson: Torsten Friberg, tel. 08-672 60 11

Ungdom

Berga Scoutkår/Mekaravdelningen V12

Mekarproj ektet

46 000 kr

Mekaravdelningen V12 är en underavdelning till Berga scoutkår med

inriktning på att hjälpa föreningslösa ungdomar i åldem 13-19 år med

något mekarintresse, att komma ut i en social och drogfri miljö som er-

bjuder sysselsättning, vuxenkontakt och stöd. Föratom att meka med

cyklar, mopeder, bilar och båtar arbetar man miljöinriktat med att

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

72

återvinna och sortera skrotade fordon. För att ha samlingslokaler som

passar in i miljön har avdelningen blivit sponsrade med två stycken

bussar som ungdomarna själva inreder, den ena till cafébuss och den

andra till mysbuss/uppehållsbuss. Ungdomarna har även fatt en folkrace-

bil som de vill göra i ordning. Scoutkåren vill genom detta projekt hjälpa

ungdomar i riskzon att hitta en egen identitet och att denna verksamhet

skall integreras i den ordinarie verksamheten.

Kontaktperson: Peter Forsberg, tel. 013-31 18 01

Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög

Projektet Lifestyle -98

73 000 kr för år 2 av 3

Församlingen bedriver sedan ett år en verksamhet för utsatta ungdomar i

Ödeshög. Ungdomarna väljs ut i samråd med socialtjänsten och inbjuds

att delta i planering och genomförande av en lägervecka. Det första året

genomfördes med gott resultat och en mycket god kontakt skapades med

många av ungdomarna som följdes upp under hösten. Dessa ungdomar

deltar nu i planering av det andra årets läger. För år två planeras ett läger

med de äldre ungdomarna och ett läger med en ny grupp samt en gemen-

sam Lägerhajk till hösten. Vid den gemensamma hajken deltar de äldre

ungdomarna som ledare. Efter tre års projekt är det församlingens för-

hoppning att aktiviteterna skall ingå i ordinarie verksamhet.

Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144-102 72

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan

KHAT-projekt

275 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Hidde Iyo Dhagan arbetar bl.a. med att underlätta integratio-

nen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Nu pla-

nerar föreningen att genomföra ett tvåårigt projekt i syfte att sprida in-

formation och kunskap om Khat och övriga droger till somalier och andra

invandrare samt göra riktade insatser för att hjälpa Khat-missbrukande

ungdomar i Malmö. Målgruppen är invandrarungdomar med afrikansk

bakgrund. Projektets idé är att stärka det sociala nätverkets förmåga att

upptäcka ett missbruk, samt skapa en effektiv handlingsplan kring varje

individ. Projektet präglas av stor samverkan med andra föreningar och

myndigheter där Stadsdelsförvaltningens Södra Innerstadens Ungdoms-

enhet utgör ett viktigt inslag. Efter projektet slut hoppas föreningen att

projektet kommer att drivas vidare i den ordinarie verksamheten.

Kontaktperson: Warsame Osman, tel. 040-96 78 45

Internationell Musikförening

Översättning av Alkohol från danska till Romanes (zigenska språket)

37 000 kr

Föreningen planerar ett projekt tillsammans med ungdomar från andra

romska föreningar i Malmö som alla deltog i en droginformatörskurs i

Folkhälsoinstitutets regi hösten 1998. Ansökan gäller kostnaderna för

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

översättning och tryckning av kortleken "Alkohol" från danska till tre Skr. 1999/2000:125

romska dialekter. Kortleken har tagits fram av den danska Sundheds- Bilaga 3

styrelsen, som ställer sig positiv till en översättning om medel beviljas

från annat håll. Efter översättningen kommer kortleken att användas av

föreningarna i deras drogförebyggande arbete bland romska bam och

ungdomar.

Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel. 040-21 73 62

Mentor

Mentors skolprojekt

100 000 kr

Stiftelsen Mentor står som huvudman for ett skolprojekt som syftar till att

främja en hälsosam livsstil bland unga. Projektet bygger på att utveckla

elevernas egna kunskaper samt att uppmuntra dem att fora sin egen talan

och själva förebygga missbruk. Projektets målsättning är att inspirera

lärare att arbeta med kreativ, ämnesintegrerad ANT-undervisning, att

samla och sprida kunskap om ett sådant arbetssätt samt att engagera för-

äldrar och få dem medvetna om sin viktiga roll i att förebygga missbruk.

Projektet vänder sig till elever i årskurs 8. Den sammanhållande tråden i

skolans arbete är att eleverna skall skapa reklamfilmer för en hälsosam

livsstil och mot missbruk. För att höja intresset kommer filmerna att ingå

i en tävling. För att kvalificera sig för en tävling måste ett föräldraenga-

gemang ha arrangerats. De vinnande klasserna kommer att få möjlighet

att göra om sina bidrag till en professionellt producerad reklamfilm. För-

hoppningen är att TV-kanalemas bam- och ungdomsprogram kommer att

vilja visa den producerade filmen. Alla skolor som deltar i tävlingen

måste också dokumentera sitt arbete. På så sätt tänker sig Mentor att ett

brett erfarenhetsmaterial om att arbeta kreativt och ämnesövergripande

med ANT-undervisningen kommer att samlas in och spridas.

Kontaktperson: Annette Johansson, tel. 08-678 42 08

Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdomsförbund (MHF

Ungdom) i Västmanlands distrikt

Information om trafik och alkohol till unga blivande förare

250 000 kr för år 2 av 3

Föreningen som är en ungdomsförening genomför för andra året ett pro-

jekt i samarbete med trafikskolor och gymnasier. Föreningen går ut med

information angående trafik och alkohol till unga blivande förare. De

vänder sig till ungdomar mellan 16 och 24 år, främst de som håller på att

ta körkort. Projektet bygger på tanken om information till unga från unga.

Målsättningen är att det efter vaije information skall finnas underlag att

bilda en grupp av fem personer. Dessa grupper skall i sin tur ha kontakt

med övriga "femgrupper" så att ett nätverk bildas inom länet. Nätverket

kommer att stödjas med utbildningar och träffar av olika slag för att de

skall bibehålla intresset. Målsättningen är att nätverket skall bestå av

grupper från alla kommuner i länet och att föreningen med hjälp av dessa

grupper också kunna nå privatistema som blir allt fler. Under det första

projektåret har föreningen bildat nätverksgrupper i 4 av 12 kommuner,

74

informerat på gymnasieskolor och trafikskolor, utbildat medlemmar och

icke medlemmar samt genomfort en enkätundersökning i Västerås. Under

projektets andra år planerar föreningen att utveckla projektet med hjälp

av de erfarenheter som nåtts under det första året.

Kontaktperson: Per Boström, tel. 021 -41 90 90

Phantasia Kultur och Media (f.d. Phantasia Teater- och Kulturföre-

ning)

Projektet Satumus

150 000 kr

Phantasia Kultur & Media är en förening som arbetar i vissa förorter till

Göteborg sedan drygt 10 år. Föreningen har tidigare fått stöd för att ut-

veckla en ungdomsverksamhet bland ungdomar som spontant inte söker

sig till teater och kulturaktiviteter. Föreningen har också arbetat med IT

och multimedia tillsammans med ungdomarna. Allt arbete har varit

kopplat till föreningens huvuduppgift - att spela teater. Föreningen går

nu - med ett uttalat drogförebyggande syfte - vidare i sitt ungdomsarbete

i ett projekt som engagerar ungdomar från fritidsgårdar och skolor i några

förorter till Göteborg. Genom att ungdomarna fritt och förutsättningslöst

skapar drama, teater och video skapas en plattform för samtal om livsstil

och droger. Mot bakgrund av bl.a. den långdragna diskussionen om ett

Ungdomens hus i centrala Göteborg arbetar föreningen också tillsam-

mans med andra organisationer för att skapa ett virituellt Ungdomens hus

på nätet. De diskussioner och kulturaktiviteter som ungdomarna i pro-

jektet skapar skall kanaliseras vidare till detta Ungdomens hus. Syftet är

att skapa en plattform och mötesplats för ung kultur och ungas egna

idéer, men föreningen har dessutom målsättningen att på så sätt stimulera

en bredare IT-användning bland ungdomar som annars bara använder

mediet som passiva konsumenter.

Kontaktperson: Christer Rosenlind, tel. 031-19 51 54

Riks-ALNA

Drogförebyggande insatser på ungdomstäta arbetsplatser

750 000 kr för år 2 av 3

ALNA-rådet är en partsammansatt (Arbetsmarknadens parter) förening.

Riks-ALNA är föreningens riksorgan. Föreningen bedriver ett drogföre-

byggande arbete på arbetsplatser i hela Sverige. Medlemmar är företag

inom olika branscher. Riks-ALNA har genomfört det första året av ett

treårigt projekt som skall vara en kraftsamling för att nå ut på ungdom-

stäta arbetsplatser med förebyggande insatser. Alla medlemsföretag där

medelåldern på de anställda är under 30 år uppmärksammas (särskilt

fokus på IT-branschen, Radio- och Telekommunikation, Hamburger-

kedjor). Ungdomar inom datorteken utbildas för att vara aktörer i pro-

jektet och engageras tillsammans med ungdomar från arbetsplatserna i

regionala ungdomsgrupper, som ger råd, stöd och annan kompetens till

de regionala projektledarna. Företagsledare kontaktas när det gäller före-

tagets syn på den interna drogkulturen etc. Insatserna förstärks med utåt-

riktat opinionsarbete där en ungdomspanel deltar i och följer de planerade

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

75

aktiviteterna. För år två planerar Riks-ALNA fortsätta utvecklingen av

det regionala arbetet under ledning av de regionala projektledarna. Det

utåtriktade opinionsarbetet fullföljs genom visning av den TV-spot som

producerats under 1998 efter idéer från en central ungdomsgrupp.

Kontaktperson: Gunborg Brännström, tel. 08-754 00 10

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Familjestöd

Bam

Afasiförbundet i Sverige (AFASI)

Projektet Vi finns, visste ni det? (Talknuten)

450 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med målet att verka för att behoven hos bam med grav språk-

störning eller afasi uppmärksammas och far tillräckliga resurser, dels att

bygga upp ett stöd i form av nätverk för barnens föräldrar. Föräldrar till

barn med grav språkstörning eller afasi behöver information, kunskap

och träffa andra föräldrar i samma situation. Förbundet vill därför bygga

upp nätverk med logopeder och föräldrar som förutom att dela

erfarenheter skall kunna påverka förskola-skola genom information om

funktionshindret. I projektet ligger också att undersöka interaktionen i

samtal mellan bamen och deras föräldrar.

Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel. 08-660 44 04

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Stockholm/Västerort

Föräldrautbildningar i invandrarföreningar

80 000 kr

ABF Stockholm/Västerort vill genomföra tre förädrautbildningar inom de

somaliska/eritreanska grupperna i Järva-området. Syftet är att hitta en

modell för föräldrautbildning där invandrarföräldrar blir uppsökta i en

bekant och trygg miljö. Man vill ge ökad kunskap om det svenska sam-

hället, öka förståelsen för pappa- resp, mammaroll, se skillnader i föräld-

rarollen i Sverige kontra sitt hemland, öka kunskapen om barnets rättig-

heter i Sverige, fa kunskap om ungdomsbrottslighet/missbruk och på ett

tidigt stadium lära sig att uppmärksamma signaler och att genom dessa

ökade kunskaper skapa möjlighet till integration och stärka familjerela-

tionerna.

Kontaktperson: Kurt Stem, tel. 08-621 00 10

Barnplantorna - Riksförbundet för Barn med Cochlea Implantat

Familjekurs

80 000 kr

Cochlea Implantat är ett medicinskt/teckniskt hjälpmedel - en hörapparat

som i vissa fall kan hjälpa gravt hörselskadade och döva att höra. Hjälp-

medlet skapar en typ av artificiell hörsel som barnet successivt kan lära

sig att tolka. Förbundet Bamplantoma är nu rikstäckande, metoden är nu

mindre kontroversiell. Förbundet skall genomfora en familjehelg där bam

och föräldrar far träffas och utbyta erfarenheter.

Kontaktperson: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram, tel. 031-29 34 72

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) i Uppsala

Föräldrautbildning i Linus-klubben

110 000 kr

DKSN, De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse i Uppsala län har ett

projekt, Linus-klubben, där man vill ge särskilt stöd till bam mellan 7 -

13 år, med föräldrar som är arbetslösa och därför inte har tillgång till

samhällets skolbamomsorg i form av fritidsklubbar. Bamen har drabbats

av ett utanförskap p g a. föräldrarnas sociala och ekonomiska situation.

Med projektet vill man bl.a. stärka barnens självkänsla. Det man nu vill

utveckla i projektet är att stärka och stödja föräldrarna i sin föräldraroll.

Kontaktperson: Rode Nyman, tel. 018-24 80 80

Frälsningsarmén i Stockholm, 7:de kåren

Sommarkoloni 1999

300 000 kr för år 2 av 3

Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge

kommun. Verksamheten har utvecklats och fungerar mycket bra i sam-

arbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar och föräldrar.

Man har som mål för verksamheten att stärka barnens självkänsla, stärka

kontakten mellan bamen, föräldrarna och skolan bl.a. genom att verka för

föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverksamheten och att sam-

ordna mellanstadieverksamheten med andra föreningar. Man vill göra en

sommarkoloniverksamhet för bam från området. Många av bamen har ett

annat språk än svenska som sitt första språk.

Kontaktperson: Anders Färjsjö, tel. 070-642 52 43

Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (ATSUB)

F örsöksverksamhet

200 000 kr för år 2 av 3

Föreningen anser att det är viktigt att det finns en organisation som stöttar

och hjälper familjer i den svåra krisen när ett sexuellt brott mot bam

uppdagas. Projektet bedrivs i egna lokaler där man kan ta emot anhöriga

även med tillgänglighet kvällstid. Telefonjour bemannad under kontorstid

samt en kväll i veckan. Under det första året har man tagit emot över 500

samtal på jourtelefonen. En undersökning i 150 Stockholmsskolor är på-

börjad angående skolpersonalens kunskap om barns utsatthet. Två för-

äldragrupper är planerade.

Kontaktperson: Helena Råman, tel. 08-644 21 12

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

77

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Jämtlands län

Projektet Ibland hjälper det att prata - Mötesplats

110 000 kr för år 3 av 3

Rörelsehindrade bam i Jämtlands län går i sina hemkommuners för-

skolor/skolor och bamen är nästan alltid ensamma om sitt funktions-

hinder i sin grupp/klass. Målet med projektet är att utveckla nätverk

mellan familjer med bam med funktionshinder och att stärka samarbetet

mellan föräldraorganisationen RBU och Bam- och ungdomshabilite-

ringen.

Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Jämtlands län

Projektet Kommahemifrån

25 000 kr för år 2 av 2

Föreningen skall inom ramen för projektet Ibland hjälper det att prata,

genomföra ett läger för bam tillsammans med habiliteringsboendet Lyan

och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands län samt elever från Fritidsledar-

utbildningen vid Birka Folkhögskola.

Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10

Föreningen Räddningsmissionen

Projektet Solrosen

1 540 000 kr för år 1 av 3

Under våren 1999 har ett projekt startats inom Kriminalvården i

Göteborgs-regionen där föräldrautbildning erbjuds till de intagna i

Göteborgsregionen samt till intagna på landets sex kvinnoanstalter. Sam-

tidigt har ett projekt startats där fyra frivilligorganisationer ger stöd åt

bamen. Räddningsmissionen vill nu gå vidare för att befästa projektidén

och utöka projektet framförallt i västra Sverige. Projektets mål är att

uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar avtjänar straff inom krimi-

nalvården. Man vill ha en bamgruppsaktivitet, en anhöriggruppsaktivitet,

annan stödverksamhet (t.ex. hjälp vid bambesök på anstalt, stöd vid per-

missioner och att nå de som har den dagliga omvårdnaden om barnet).

Man vill också sprida kunskap genom endagskonferenser lokalt och cent-

ralt. Samarbete sker med Rädda Bamen lokalt och centralt.

Kontaktperson: Carl-Erik Ängerheim, tel. 031-701 41 81

Hem och Skoladistriktet i Jönköpings län

Tid för föräldraskap

30 000 kr för år 1 av 3

Hem & Skola vill tillsammans med Studiefrämjandet i Småland/Gotland

ta fram studiematerial för föräldrar för att öka sina kunskaper om droger

och deras fysiska, psykiska och sociala verkningar på bam och ung-

domar. Man vill utbilda ett stort antal handledare som sedan ska verka

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

78

som studieledare inom sin lokala förening. Man vill inte nå bara de orga-

niserade föräldrarna utan även föräldrar som inte är organiserade på lokal

nivå. Under tre år vill man försöka nå ca 100 föräldrar genom ledarut-

bildning vilka sedan ska kunna nå 5 - 15 föräldrar per år på lokal nivå.

Kampanjen har sin grund i enlighet med statliga myndigheters målsätt-

ning att föräldrar skall få uppmuntran och aktivt stöd i föräldrarollen

vilket innebär att man också arbetar aktivt med frågor rörande mobbning,

våld och främlingsfientlighet.

Kontaktperson: Lennart Blomberg, tel. 036-603 46

Hem och Skolaföreningen i Duved

Vägledarproj ektet

100 000 kr

Kommunförbundet i Jämtlands län, tillsammans med landstinget i

Jämtlands län och Rädda Bamen har satsat på ett projekt som utbildat

personal inom förskola, fritidshem, grundskola, socialtjänst och lands-

tingets olika verksamheter för att kunna ge stöd till bam, föräldrar och

personal. Man vill nu utveckla projektet för att kunna verka som vägleda-

re för föräldrar och personal i hemkommunerna. Hem- och skolaföre-

ningen i Duved har stora förväntningar på projektet och vill gå in som

lokal samarbetspartner och bidraga till ledning och förankring. Målet är

bl.a att medverka till att skapa ett humanare samhälle för bam och vuxna

och att i olika sammanhang föra ut kunskap om bams utveckling och be-

hov, relaterat till barnens situation i dagens samhälle.

Kontaktperson: Bo Salén, tel. 0647-66 50 40

Rapunzel Ek. förening

Projektet Att vara förälder

300 000 kr för år 1 av 3

Föreningen har sett och reagerat på utvecklingen de senaste 20 åren inom

skola, barnomsorg och social välfärd. Andelen bam som uppvisar skador

på grund av sin uppväxt ökar vilket är oroande. Familjemönster upprepar

sig generation efter generation med bristfälligt tillgodoseende av bams

behov. Föreningen vill med sin modell försöka skapa ett förebyggande

synsätt inom kommunerna som på sikt ger både en bättre ekonomi och ett

större människovärde. Urvalet av mammor sker tillsammans med BVC,

AF och socialtjänsten i kommunen (fem kommuner i Värmland: Hagfors,

Munkfors, Torsby, Sunne och Arvika). Grunden för projektet är tanken

att inom varje mamma finns en önskan att kunna ge kärlek och kunskap

till sitt bam. Man vill bl.a. visa på svårigheter och möjligheter i

föräldrarollen, hjälpa mammorna att sätta gränser och hålla dem, plocka

fram mammornas egna resurser och skapa förtroende för myndighetsper-

soner.

Kontaktperson: Ewa Forsberg, tel. 0552-304 01

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

79

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Utbildning och stöd i föräldraskapet

375 000 kr för år 2 av 2

Moderna institutioners påverkan på bam och ungdomar har ökat men

familjen är den viktigaste miljön för bams/ungdomars uppfostran. Upp-

fostringsnormer har alltid varit en svår och komplicerad fråga. Än mer

komplicerat blir det för muslimska invandrarfamiljer som är bosatta i

nordiska länder. Målet med det här projektet är att medverka och presen-

tera ett familj epedagogiskt program baserat på bams/ungdomars röster

och rättigheter. Genom utvecklandet av nya medel ska invandrarföräldrar

utbildas och stödjas i föräldrarollen. Målgruppen är iranska familjer bo-

satta i Sverige. Metoden är att utveckla ett läromedelspaket med närradio

och persiska tidsskrifter, bemanna en rådgivningstelefon bland iranier i

Sverige samt att bearbeta och presentera ett fortbildningsprogram för

socialsekreterare, kuratorer, lärare m.fl.

Kontaktperson: Yvonne Jonsson, tel. 08-664 64 00

Rädda Barnen

Projektet Grupp verksamhet för bam och ungdomar vars föräldrar begått

självmord

332 000 kr för år 2 av 2

När bam drabbas av dödsfall, svår olycka eller annan traumatisk upp-

levelse inom familjen, i skolan eller i omgivningen, undervärderar de

vuxna ofta djupet och varaktigheten av barnens reaktioner. Alla dödsfall

är svåra för de efterlevande, men som efterlevande till en förälder som

begått självmord ställs bamen inför extra stora påfrestningar - ofta för-

knippat med skuldproblematik.

Rädda Bamen har startat en gruppverksamhet för bam och ungdomar

vars föräldrar har begått självmord. Verksamheten är ett pilotprojekt då

ett riktat stöd till denna grupp ännu inte finns. Erfarenheterna skall

spridas vidare både nationellt och internationellt.

Kontaktperson: Lisa Hellström, tel. 08-698 90 00

Stiftelsen Stora Sköndal

Föräldradialogen i skolan, Vuxendialog

795 000 kr för år 2 av 2

Stiftelsen vill genomföra ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med för-

äldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och

strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till bam i låg-

och mellanstadieåldern. Vuxendialog är en pedagogisk modell för livs-

nära samtal. Järfälla och Eskilstuna är kommuner där det finns intresse

och förutsättningar. I båda kommunerna finns en lokal arbetsgrupp med

anställda och frivilligarbetare inom skola, socialförvaltning och Svenska

kyrkan som vill se en anpassad form av Vuxendialog utvecklas och

prövas på resp. ort. Målgruppen är föräldrar till bam i åldem 6 - 13 år.

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

80

Projektet skall ses som pilotprojekt som skall fungera som modell för Skr. 1999/2000:125

andra skolor och kommuner i landet. Bilaga 3

Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08-605 09 22

Studiefrämjandet i Nordvästra Småland

Aktivt ledar- och föräldraskap i utveckling

250 000 kr för år 1 av 3

Det finns ett allt större behov av att arbeta brett runt barnfrågor och ha en

samsyn runt bamen. Man vill starta ett nätverksprojekt mellan hem, mvc,

bvc, skola, utbildning m.fl. som kommer att drivas av Studiefrämjandet

NV Småland i samarbete med Högskolan för lärarutbildning & kommu-

nikation, landstinget i Jönköpings län och kommunförbundet i

Jönköpings län. Målet är att stödja, stimulera och förstärka föräldrarollen

och skapa förutsättningar för ökat ansvarstagande och inflytande i sam-

hället. Man ska ha nätverksträffar för föräldrar, kvällsföreläsningar och

bam- och ungdomsforum med storföreläsningar.

Kontaktperson: Thomas Forsberg, tel. 036-14 48 24

Studiefrämjandet i Norra Halland

Projektet Bam är ett folk

110 000 kr för år 1 av 2

Studiefrämjandet vill med sitt projekt höja kunskaperna hos föräldrar så

att de bättre orkar stödja sina bam. Målgruppen är invandrarföräldrar och

svenska föräldrar till bam från fyraårsåldem och uppåt. Man har som mål

att stärka föräldrarna i sin roll så att de orkar vara goda förebilder för sina

bam, att integrera invandrarföräldrar och svenska föräldrar samt att stärka

samarbetet mellan primärvård, förskola, skola, socialtjänst samt föräld-

raföreningar. Föräldrarna inbjuds att delta i studiecirkel varvat med före-

läsningar. Projektledaren som rekryteras från Rädda Bamen kommer att

fungera som inspiratör och stöd i föräldragrupperna. Verksamheten är

tänkt att efter projektets slut drivas vidare som studiecirklar i samarbete

med Rädda Bamen, primärvård, socialförvaltning m.fl.

Kontaktperson: Vibeke Sönnby, tel. 0340-830 55

Studieförbundet Vuxenskolan, Karlskoga/Degerfors

Projektet Vem bryr sig - Vi bryr oss

150 000 kr

I Karlskoga/Degerfors har tre undersökningar gjorts under 90-talet med

åttondeklasser. Resultaten visar att brottslighet och drickande har ökat

kraftigt. Undersökningen visar också hur viktig familjen är för att ung-

domarna inte ska hamna i problembeteenden. Man har tidigare genomfört

studiecirkelledarutbildningar och arbetat med uppsökande verksamhet.

Man vill nu genom ett nytt arbetssätt sprida “Vem bryr sig - Vi bryr oss“

till föräldrarna i Karlskoga/Degerfors. Man tänker sammanställa tema-

paket med fem ämnen och en föreläsning till varje stadie. Olika teman

81

om ungdomars omvärld ska uppmuntra det positiva i föräldraskapet,

stärka föräldrarna enskilt och i grupp m.m.

Kontaktperson: Majvor Bergh, tel. 0586-500 80

Studieförbundet Vuxenskolan, Malung

Projekt om föräldrastöd

25 000 kr

Studieförbundet Vuxenskolan i Malung har i samarbete med AF i

Malung startat en ny verksamhet. Verksamheten riktar sig till ensam-

stående mammor och sker i samarbete med EMRIS. Man har att starta en

lokalförening och vill bygga nätverk för såväl mammor som bam. Man

har tagit kontakt med pensionärsföreningma PRO och SPF i Malung för

att få ta del av äldregenerationens erfarenheter och upplevelser vilket är

särskilt viktigt för bam som växer upp och många gånger har liten eller

ingen kontakt med mor- och farföräldrar.

Olika former av studiecirklar ska erbjudas för att på så sätt bryta den

isolering som kan uppstå när man ensam tar hand om bam.Tanken är att

verksamheten ska kunna leda till att föräldrar stärks i sin roll som för-

älder.

Kontaktperson: IngaLill Karlsson, tel. 0280-100 14

Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro

Föräldrautbildning i samverkan

215 000 kr för år 1 av 2

Många föräldrar saknar idag det sociala skyddsnät och självklara stöd

från den äldre generationen man tidigare haft. Det finns ett behov av att

ge föräldrar kunskap om bams utveckling och inlärning för att förebygga

kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom

att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa

nätverk som stärker familjerna. Projektet riktar sig till alla föräldrar i

kommunen med bam i åldem 0 - 12 år. Samarbete kommer att ske med

barnavårdscentralen och utbildningen blir i studiecirkelform. Dessutom

erbjuds föreläsningar och tematräffar. Projektet är nyskapande på flera

sätt. Samarbete mellan ett studieförbund, BVC och socialtjänsten är något

nytt i Vansbro. Om verksamheten blir framgångsrik kommer den att ingå

i barnavårdscentralens verksamhet.

Kontaktperson: Christina Jolhammar, tel. 0281-715 55

Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)

Projekt Föräldragrupper

300 000 kr för år 2 av 2

Andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet har tillsammans med

Stockholms Stamningsförening startat föräldragrupper i Stockholms län.

Genom dessa grupper kan föräldrar till stammande bam få kunskap om

vart man vänder sig för att få hjälp, hur stamning kan yttra sig, vad man

kan göra för att hjälpa sina bam m.m. I projektet ingår också att infor-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

82

mera om funktionshindret genom att arrangera föreläsningar, kontakta

barnavårdscentraler, skolsköterskor m.m.

Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12

WRP International

Projektet Familjer med bam med muskelsjukdomar samt benskörhet (OI)

- Inflytande och medverkan i beslutsprocessen

445 000 kr for år 2 av 2

Föreningen WRP International (Women Researchers in Play and Disabi-

lity) skall tillsammans med Lärarhögskolan i Stockholm söka kunskap

om livssituationen för familjer med bam och ungdomar med muskelsjuk-

domar och benskörhet genom att undersöka och utveckla möjligheterna

till inflytande och medverkan i beslutsprocessen. Man vill gå ut med en-

käter och intervjuer. Arbetet sker i mycket nära samarbete med Riksför-

bundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar.Man söker även kun-

skap om bamets/ungdomens möjligheter att påverka sin egen situation

och utvecklas självständigt.

Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08-560 441 10

Handikapp

Alzheimerföreningen i Sverige

Projektet Ung-Anhörig till demenssjuka

400 000 kr för år 2 av 3

Föreningen har uppmärksammat att unga anhöriga till demenssjuka (bam

och även make/maka i åldrarna 18-30 år) inte far de stöd de behöver

genom vanliga anhöriggrupper eftersom man som ung anhörig har andra

erfarenheter och behov än äldre anhöriga. Föreningen vill därför utveckla

nätverk för yngre anhöriga, bl.a. genom datateknik, för att ge möjligheter

till erfarenhetsutbyte, råd och stöd och fa kunskap om sjukdomen och om

vilken forskning som pågår.

Kontaktperson: Krister Westerlund, tel. 046-14 73 18

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)

Projektet Stöd till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående

30 000 kr för år 3 av 3

Ett tredje år av ett projekt där BRO skall ge ökad kunskap till bröst-

cancerbehandlade kvinnor och deras närstående för att komplettera sjuk-

vårdens insatser. I samarbete med sjukvården i Uppsala/Örebroregionen

har man startat samtalsgrupper för bröstcanceropererade kvinnor och in-

formationskvällar för deras män och söner där män far tala med andra

män som dels har erfarenhet av sin hustrus bröstcancer, dels fatt en viss

utbildning for att genomföra dessa samtal.

Tel. 08-677 16 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

83

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Projektet Föräldrar med rörelsehinder

317 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt där förbundet tillsammans med DHR Ung skall utveckla re-

gionala rikstäckande nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i

föräldrarollen. Under denna projekttid skall man också finna vägar för en

fortsatt finansiering av ett sådant nätverk. Nätverken ska utvecklas ge-

nom uppsökande verksamhet (press, radio och TV, hemsida på Internet

m.m.), läger och seminarieverksamhet. Man ska ägna särskilda ansträng-

ningar åt att få rörelsehindrade pappor intresserade att delta. Under det

första året har förbunden genom träffar med föräldrar med rörelsehinder

identifierat problem och lösningar och startat nätverksuppbyggnaden.

Samarbete har också skett med andra handikapporganisationer for ömse-

sidigt erfarenhetsutbyte.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

Demensföreningen i Kungshult

Projektet Nätverksbygge för anhöriga till dementa personer

115 000 kr för år 2 av 2

Föreningen har bildats av anhöriga till demenssjuka vid Kungshults sjuk-

hem, Helsingborg. Föreningens äldre medlemmar orkar ej delta i före-

ningsarbete men har stort behov av information och stöttning. När deras

dementa anhöriga dör lämnar de föreningen vilket innebär dålig konti-

nuitet. Föreningen vill nu pröva bygga stabila nätverk av anhöriga med

lokal förankring och höja kunskapsnivån hos anhöriga genom informa-

tion och utbildning. Försöksverksamheten skall pågå under två år i 4

kommuner. Under det första året har anhöriga intervjuats för att bl.a.

kunna förbättra stödet till anhöriga. Det har varit mycket svårt att inter-

vjua äldra anhöriga, man är så rädda för att det man säger skall användas

mot deras anhöriga dementa. Man prövar nu om inte samtal i grupp kan

ge mer. Föreningen har informerat om demenssjukdomar, om vårdens

organisation och om anhörigas skyldigheter och rättigheter. Under det

andra året vill man förutom intervjuer och samtal genomföra utbildningar

och bygga upp nätverk mellan anhöriga.

Kontaktperson: Tommy Kjeller, tel. 0418-201 24

FUB:s Stiftelse ala

Projektet Hur skapas en funktionell kommunikation för bam med funk-

tionshinder?

430 000 kr for år 2 av 2

Bam med funktionshinder får vanligen kommunikationshjälpmedel i

form av bilder eller tekniska hjälpmedel men det är inte säkert att hjälp-

medlen fungerar i alla sammanhang. Dels kan hjälpmedlet vara för klum-

pigt för visssa situationer, dels saknar omgivningen utbildning och hand-

ledning i hur man samspelar med bamet. Föräldrar och personal efter-

lyser mer kunskap, ala och FUB Malmö skall därför utveckla sam-

verkansformer for föräldrar till bam med utvecklingsstörning och

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

84

särskolans personal, utforma studiematerial som är anpassat till föräldrar

och personal och genomföra studiecirklar samt följa upp (genom skatt-

ningar och dokumentation av upplevelser) ett förväntat bättre samspel

mellan bam och personal/föräldrar.

Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Utveckling av verksamhet för dövblinda föräldrar, dövblinda kvinnor och

vissa sociala insatser

540 000 kr för år 3 av 3

Projektets syfte är att sprida information om den nya handikapplagstift-

ningen då många dövblinda inte själva kan bevaka sina rättigheter och

flertalet kommunala tjänstemän saknar kunskap om målgruppens behov. I

projektet ingår också att utveckla stödformer för dövblinda föräldrar som

t.ex. möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter. Relations-

problem i familjer där en person är dövblind och den andra inte, diskute-

ras också liksom kvinnoroll och mansroll.

Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00

HJÄRNKRAFT - Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade

Utvecklingsarbete

895 000 kr för år 3 av 3

Även om de flesta rehabiliteringskliniker idag har organiserat särskilda

hjämskadeteam finns stora problem för hjärnskadade och deras anhöriga;

ansvaret för rehabiliteringens alla led är oklart, samverkan mellan försäk-

ringskassa, landsting och kommun är ofta bristfällig, det förekommer

sällan skriftliga beslut. Råd och stöd till anhöriga ges i för liten omfatt-

ning - vårdorganisationen är ej anpassad för samverkan mellan skadade,

anhöriga, vårdpersonal, forskare m.fl. Föreningen prövar därför om ett

regionombud skulle kunna stödja skadade, anhöriga och medlemmar i

arbetet. Man utbildar dessutom informatörer och studieansvariga för att

sprida erfarenheter samt lokala kontaktpersoner i frågor som rör policy,

sekretess och hur man kan stödja skadade och anhöriga.

Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08-447 45 30

Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska störningar

(ISPS) i Skellefteå

Uppföljnings- och utvecklingsprojekt

657 000 kr för år 2 och 3

Ett projekt med syfte att utveckla bl.a. anhörigstödjande joursamtal för att

försöka häva den isolering som man lätt hamnar i som anhörig till psy-

kiskt sjuka och för att underlätta kontakterna med expertis inom psy-

kiatri, socialtjänst, försäkringskassa etc. Vidare vill man öka kunskapen

om funktionshindret schizofreni hos elever och lärare i grundskolor och

gymnasieskolor för att nå så många som möjligt och därmed stimulera till

samtal kring attityder, värderingar och förhållningssätt.

Kontaktperson: Rolf Lundqvist, tel. 0910-262 08

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

85

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i

Österåker/Danderyd/V axholm

Projektet Social rehabilitering, utveckling av nätverksarbete

460 000 kr för år 1 av 2

Föreningen skall tillsammans med kommunens Personliga ombud ut-

veckla en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes an-

höriga samt berörd personal involverade. I projektet ingår också att lyfta

fram anhörigas betydelse i rehabiliteringsprocessen och att visa hur so-

cialt nätverksarbete kan minska anhörigas vårdbörda. Bakgrunden till

projektet är brister i kunskap om hur man rehabiliterar psykiskt funk-

tionshindrade, dålig samordning av rehabiliteringsinsatser och oklarheter

vad gäller olika huvudmäns ansvarsområde och avsaknad av gemensamt

synsätt och gemensamma målsättningar. Målet är att 60 brukare (psykiskt

funktionshindrade och deras anhöriga) skall ingå i nätverket. Nedskriven,

tillsammans med den funktionshindrade utformad individuell plan, konti-

nuerlig uppföljning av planen och utvärdering av planen i nätverksmöten

är en av metoderna i projektet. Studiecirklar och annan utbildning för

hjälp till självhjälp är andra metoder liksom handledning till anhöriga.

Projektet beräknas pågå under två år.

Kontaktperson: Ove S Ohlsson, tel. 08-540 212 11

Kamratföreningen Convictus

Projektet Fokus på hivpositiva missbrukare

244 000 kr för år 1 av 2

Föreningen som arbetar med hivpositiva missbrukare, vill under en två-

årsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och är aktiva miss-

brukare samt med dem som ligger i marginalen mellan missbruk och

drogfrihet. Man vill kartlägga och synliggöra dessa grupper och erbjuda

daglig kontakt med föreningens värmestuga Bryggan och motivera dem

att besöka rekreationshuset Tomtebo. Den andra gruppen har ofta någon

form av bostad eller säng på ett inackorderingshem men behöver mycket

stöd för att inte falla igenom. Föreningen vill samla, samordna och knyta

ihop alla olika resurser som finns kring dessa personer.

Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08-641 01 05

Malmö allmänna sjukhus (MAS), Pedagogiska Hörselvården

Projekt kring skolgång för hörande barn till döva föräldrar

435 000 kr för år 1 av 2

Skolsituationen kring bam med hörselnedsättning uppmärksammas bl.a.

genom att skolpersonalen utbildas och hjälpmedel utprovas. Situationen

för bam till döva föräldrar uppmärksammas nästan inte alls. Hörselpeda-

gogiska avdelningen har därför i ett tidigare genomfört föräldrautbild-

ningprojekt tagit upp olika aspekter på sociala, biologiska, juridiska och

bamutvecklingsfrågor kring föräldrar med bam 0-7 år. Projektet har gett

mycket goda erfarenheter som spritts över landet. Deltagande föräldrar

har i några fall även haft bam i skolåldern och man har konstaterat att

skolgång, skola-hemkontakt och möjligheter att hjälpa bamen med läx-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

86

läsning kan bli problemfyllt då man som förälder har teckenspråket som

modersmål. Problemen blir särskilt stora för döva invandrarföräldrar.

Hörselpedagogiska avdelningen skall tillsammans med Sveriges Dövas

Riksförbund nu genomföra ett projekt som går ut på att i vaije rektors-

område i Skåne inventera antalet bam med döva föräldrar, samla bam

och föräldrar för att dels inventera vilka svårigheter bamen kan möta i

skolsituationen och utanför skolan, dels diskutera fram förslag till lös-

ningar. Förslagen skall sedan föras fram till respektive huvudman.

Kontaktperson: Evert Henriksson, tel. 040-33 28 11

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS)

Stödpersonproj ektet

978 000 kr för år 1 av 3

Förbundet Frivilliga Samhällsarbetare bildades 1968 och organiserade då

främst övervakare inom kriminalvården. Förbundet kom att breddas i och

med att kontaktpersoner/-familjer infördes inom socialtjänsten. Förbun-

det organiserar även stödpersoner inom psykiatrin och kontaktperso-

ner/stödfamiljer enligt LSS samt gode män. Förbundet skall tillsammans

med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa organisera och samla

stödpersonernas erfarenheter och kunskaper samt utbilda gamla och nya

stödpersoner och andra frivilliga samhällsarbetare som skall ge stöd till

psykiskt funktionshindrade. Projektet skall också utveckla modeller för

erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08—4-62 99 40

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Projektet Livsvillkoren för familjer med bam och ungdomar med funk-

tionshinder

595 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att undersöka i vilken grad de handikappolitiska

och familjepolitiska målen varit möjliga att uppnå, hur familjernas vardag

faktiskt upplevs och fungerar, samt utveckla modeller för stödformer som

sätter barnets bästa i centrum och ger familjerna en möjlighet att leva

som andra. Förbundet har gått ut med en enkät till ett representativt urval

på 1 000 familjer med rörelsehindrade bam under 16 år, och följt upp

med djupintervjuer med 30 familjer. Dessutom ska några familjers liv

skildras genom ett antal tidningsreportage och kortfilmer. Projektets re-

sultat ska presenteras genom två rapporter, en förkortad version, en av-

slutande konferens och ett antal mindre seminarier där handikappforska-

re, ekonomer och analytiker medverkar. Under det tredje året skall en-

käterna kompletteras med djupintervjuer med föräldrar, bam/ungdomar

med funktionshinder och deras syskon. Man skall också undersöka hur

10-11 åringar med rörelsehinder trivs i skolan och på fritiden. Jfr. BOs

liknande undersökning med bam utan funktionshinder. Resultaten från

enkäter och intervjuer sammanställs, trycks och sprids genom lokala och

centrala seminarier m.m.

Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

87

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Utveckling och utbildning av förbundets diagnosombud

452 000 kr för år 2 av 3

En nybliven förälder till ett funktionshindret bam upplever ofta att de inte

kan fa svar på olika frågor av personal inom vård, omsorg och social sek-

tor. Först när frågorna ställs till och besvaras av en förälder som upplevt

samma sak kan förståelse och kommunikation i en djupare mening uppstå

och därmed en process av positiv bearbetning. För att tillgodose behovet

av kontakt med föräldrar med samma erfarenhet har RBU över hela

landet en organisation med kontaktombud. Projektets syfte är att ge för-

bundets 300 s.k. kontaktombud ökad kunskap om samhällets stöd och

service, kunskap i krishantering och om organisationens roll. I projektet

ingår dels framställning av utbildnings- och informationsmaterial dels

utbildning genom seminarier m.m.

Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud

2 100 000 kr för år 2 av 2

En brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud

som genomförs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intres-

seförbundet för Schizofreni i Sollentuna och Helsingborg/Lund/

Landskrona.

Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Projektet Telefonrådgivning och stöd till psykiskt funktionshindrade och

deras närstående

420 000 kr

Förbundet har konstaterat att närstående och funktionshindrade har ett

mycket stort behov av att fa prata med andra med liknande erfarenheter.

Olika försök - t.ex Varma linjen i Umeå med Norsk Hjälptelefon som

förebild - har visat att detta komplement till hälso- och sjukvård betyder

mycket. Förbundet vill därför tillsammans med Intresseförbundet för

Schizofreni undersöka intresset och möjligheterna för andra brukar- och

anhörigorganisationer att delta i sådan stöd- och rådgivningsverksamhet

för att fa nationell täckning. Under projektåret skall man tillsammans

med berörda samhällsorgan utreda möjligheterna till långsiktig finansie-

ring av sådan verksamhet.

Kontaktperson: Hans Bergström, tel. 08-772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Örnsköldsvik

Sj äl vhj älpsproj ekt

150 000 kr för år 2 av 3

Riksförbundet driver sedan ett par år ett självhjälpsprojekt. RSMH

Örnsköldsvik var först i landet med att starta en sådan grupp som agerat

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

förebild för andra. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man Skr. 1999/2000:125

tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser. Bilaga 3

Man vill nu utvidga projektet genom att dels vända sig till människor

som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett sam-

arbete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i fram-

tiden kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor

som är i behov av stöd, inte minst närstående. Projektidén är förankrad i

kommunen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäk-

ringskassan.

Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660-882 54

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Ett Anhörigprojekt

895 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. Förbundet har genom en s.k. er-

farenhetskonferens gjort en behovsinventering av vilka insatser RTP bör

utveckla för att kunna ge bättre stöd till anhöriga till trafikolycksfalls-

och polioskadade. Man skall nu arbeta för att underlätta situationen för

anhöriga och naturligtvis därmed för skadade och sjuka genom att ut-

veckla ett anhörigråd samt utbilda kontaktpersoner och anhörigstödjare.

Detta skall ske genom framställning av utbildningsmaterial och en

“Guide för anhörigomhändertagande i vården“ samt utbildning.

Tel. 08-629 27 80

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

(FUB)

Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utveck-

lingsstörning som har sociala och psykosociala problem

620 000 kr för år 2 av 3

Flera undersökningar visar att utvecklingsstörda löper större risk än andra

att hamna i situationer som de inte klarar av psykiskt eller fysiskt. Funk-

tionsnedsättningen i sig medför att det är lätt att försättas i svårbegripliga

situationer eftersom man ofta har vaga begrepp om tid, orsak och verkan.

Det kan innebära risker för ensamhet, missbruk och kriminalitet. Kun-

skapen om utvecklingsstörningens effekter är tyvärr ofta bristfällig bland

samhällets stödorganisationer som t.ex. familjerådgivning, frivård, psy-

kiatri m.fl. FUB vill därför utveckla en samverkansmodell som kan ge ett

mer heltäckande stöd till utvecklingsstörda som begått brott, får sociala

och psykosociala problem m.m. Modellen skall utprovas i Halmstad och

FUB och deras föräldrarådgivare skall där samarbeta med familj e-

rådgivningsbyrå, Frivilliga samhällsarbetare, Statens institutionsstyrelse,

frivården och psykiatriska öppenvården.

Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00

89

Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset

Projektet Familjer med hiv

900 000 kr för år 1 av 2

Projektet består av två delar. Ett projekt är riktat till hivpositiva föräldrar

med friska bam samt en dokumentation av arbetet för föräldrar och bam

med hivinfektion. Att lida av en kronisk sjukdom är svårt för en förälder

- att leva med hiv med alla fördomar och det utanförskap det för med sig

är en oerhört svår situation. Bamen upplever att de inte får tala med

någon. Vården har deras förälder som centrum och ger inte utrymme åt

bamen. Det har hittills inte gjorts mycket för att uppmärksamma friska

bam i familjer med hiv. Detta blir dock allt viktigare - eftersom hiv allt-

mer utvecklas mot en kronisk sjukdomsbild med mycket tuff medicine-

ring. Metoden att integrera bam från olika familjekonstellationer och med

olika sociokulturell bakgrund men med gemensam hivproblematik tror

stiftelsen kan bidra till att alltfler vågar leva med större öppenhet. Att

stötta föräldrar med en allvarlig sjukdom att våga och orka vara förälder

är också en viktig uppgift i projektet. Målet för en ny verksamhet inom

Noaks Ark är att ge familjerna och främst bamen utrymme och trygghet

utanför vården. Ge dem möjlighet att möta andra bam i samma situation

och skapa pedagogiska metoder att göra hiv begripligt. Syftet är också att

ge bamen och föräldrarna rekreationsmöjligheter i t.ex. en sommar- eller

sportkolloaktivitet. Stiftelsen har redan idag kontakt med familjer i den

beskrivna situationen och räknar med att ha stadig kontakt med ca 50

bam. Det andra delprojektet är en dokumentation av arbetet för att ge

stöd åt de drabbade: föräldrar och bam med hivinfektion - för att bevara

för framtiden metoder, erfarenheter och kunskap från ett i Sverige unikt

hivarbete.

Kontaktperson: Ann-Margret Pettersson, tel. 08-700 46 15

Svenska Parkinsonstiftelsen

Projekt rörande anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom

30 000 kr

Stiftelsen skall starta anhöriggrupper och utbilda anhöriga i Norrbotten.

Kontaktperson: Anders Borgman, tel. 0911-918 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Utveckling av kontaktverksamhet för synskadade föräldrar

175 000 kr för år 3 av 3

Att vara synskadad och fa bam kan innebära svårigheter och problem

som i viss mån kan tänkas lösas genom kontakter med andra föräldrar i

samma situation. Förbundet utvecklar därför nätverk mellan familjer med

synskadade föräldrar för att kunna stärka självkänslan i familjerna, möj-

liggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte (från praktiska vardagstips till

information om olika kommuners och landstings stöd- och serviceformer)

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

90

samt stimulera regelbunden verksamhet för familjerna regionvis. Nät-

verksbyggandet sker genom regelbundna kurser och sammanställning och

distribution av informationsmaterial och nyhetsbrev.

Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 90 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

FN:s barnkonvention

European Network för School-Age Childcare (ENSAC-Sweden)

Projektet Ett nytt steg för barnets bästa

500 000 kr för år 2 av 2

Organisationen European Network for School-Age Children, en organi-

sation för skolbamomsorg i internationellt perspektiv kartlägger, utvärde-

rar och dokumenterar hur några kommuner arbetar med bam- och

ungdomsprojekt i barnkonventionens anda. Syftet är att visa på goda

exempel och presentera en teoretisk kunskapsbas.Regionala seminarier

planeras, intem pilotutbildning om barnkonventionen genomförs.

Projektet genomförs under två år i fyra kommuner, Växjö, Vimmerby,

Härnösand och Gällivare.

Kontaktperson: Inga-Lill Wener, tel. 08-555 531 67

FN-föreningen i Skövde

Dags för Barnkonventionen i Skövde

200 000 kr för år 2 av 2

Syftet är att forma ett nätverk och ställa krav på kommunens alla myn-

digheter, organisationer och föreningar för en positiv helhetssyn på arbe-

tet för alla som har med bam och ungdom i Skövde att göra. Man har

bildat ett nätverk med kommun, landsting och frivilligorganisationer.

Under år två fortsätter man verksamheten och försöker nå nya grupper

med yngre barm, förskolelärare och föräldrar.

Kontaktperson: Stig Gustavsson, tel. 0500—43 55 58

Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA)

Projektet Barnens Stad

440 000 kr för år 2 av 2

Stadsplanering är ett prioriterat område inom IPA:s område eftersom den

fysiska miljön har stor betydelse för bams möjligheter till utveckling.

Den fysiska miljön är oftast den del av tillvaron som bamen har minst

möjlighet att påverka. Bostadsområden, parker och kommunikationsstråk

är barnens revir. Bam leker överallt. Organisationen vill möta politiker,

tjänstemän och planerare på kommun och landstingsnivå samt företrädare

för de allmännyttiga bostadsföretagen, HSB och Riksbyggen. Man vill

hålla seminarier för att belysa och exemplifiera hur bam och ungdomar

kan delta i beslutsprocessen. Under år två ska en lokal konferensgrupp

startas samt maximalt antal konferenser genomföras.

Kontaktperson: Lilian Larsell, tel. 08-751 36 60

91

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Syd

Barnkonventionen i Malmö - från avtal till handling

400 000 kr för år 2 av 2

Det övergripande målet for det andra året i projektet är att fortsätta arbe-

tet med möjliggörandet av barnkonventionens införlivande i kommunens

beslutsprocess. Man kommer under det andra projektåret att anordna se-

minarier för förtroendevalda och tjänstemän, elevråd samt yrkesinriktade

seminarier. Projektet är ett samarbete med fyra frivilligorganisationer i

Malmö.(BRIS, Malmö Hem och skola, Rädda Barnens Malmöförbund

och Röda Korsets Malmöhusförbund.)

Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Öst

Barnkonventionen - ett levande lokalt dokument

390 000 kr för år 2 av 2

Målet är att med hjälp av bam och ungdomar informera alla berörda

politiska och förvaltande organ om barnkonventionen och att samverka

integrerat med Agenda 21. Idéer att arbeta kring: Intervjuer, informa-

tionspaket, seminarium, hearing, bamdagar i Östergötland, informa-

tionspunkt på stadsbiblioteket, utbildning m.m.

Kontaktperson: Ingvar Almrot, tel. 011-15 79 40

Rädda Barnen

Utveckling av metoder för genomförande av kommunala bamkon-

sekvensanalyser och handlingsplaner för förverkligandet av barnkonven-

tionen

260 000 kr för år 2 av 2

Rädda Bamen samarbetar med sex kommuner. De lokala Rädda Barnen-

föreningarna på orten kartlägger, vidareutvecklar och prövar metoder och

preliminära modeller för s.k. bamkonsekvensanalyser och utveckling av

kommunala handlingsplaner för förverkligande av barnkonventionen. En

projektgrupp inom RB är etablerad kring projektet med projektledare och

en projektanställd. Under hösten planeras ett seminarium för Rädda

Barnens lokalföreningar och kommunerna för att ge möjlighet till kun-

skaps- och erfarenhetsspridning.

Kontaktperson: Elisabeth Englundh, tel. 08-698 92 08

Rädda Barnen i Eskilstuna

Dags för barnkonventionen i Eskilstuna

250 000 kr för år 2 av 2

Rädda Bamen i Eskilstuna fortsätter under det andra projektåret verk-

samheten med att utbilda politiker och tjänstemän. Man samarbetar med

skolor och förskolor, anordnar en bamrättsvecka under hösten 1999 samt

genomför utbildningar.

Kontaktperson: Gunnel Bergstrand, tel. 016-35 76 69

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

92

Rädda Barnen i Kronobergs Länsförbund

Dags för barnkonventionen

298 000 kr för år 2 av 2

Förbundet vill bidra till att barnkonventionen beaktas i alla kommunala

beslut som rör bam. Ge politiker och anställda i Växjö kunskaper om

barnkonventionen och dess syfte, att nämnder och kommunala bolag ska

anta handlingsplaner för genomförande av konventionen inom resp, an-

svarsområde, ge bam och föräldrar kunskap och att en tidplan för

genomförandet fastställs. Projektsamordnaren ansvarar för genomföran-

det i samverkan med FLYSAM:s organisationer Amnesty, Röda Korset,

Svenska Kyrkan i Växjö, Frikyrkliga studieförbundet, Diakonia, Studie-

främjandet, Katolska kyrkan, Caritas, Islamiska förbundet, Svenska

Afganistankommittén, Växjö Stift, Kommunförbundet Kronoberg samt

Växjö kommun. Processutvärdering sker i samverkan med högskolan i

Växjö.

Kontaktperson: Gun Alexandersson, tel. 0474-203 30

Rädda Barnen i Stockholms Södra Länsförbund

Samordning av kunskapsspridning om FN:s barnkonvention

280 000 kr för år 2 av 2

Under en period av två år skall man samordna och genomföra utbild-

ningsinsatser och därigenom öka kunskapen om barnkonventionen bland

politiker och tjänstemän samt inom landstinget och personal inom skola

och barnomsorg i kommunerna i Stockholms läns södra delar.

Kontaktperson: Maja Salsbäck, tel. 08-698 91 32

Rädda Barnen i Södertälje

Trygga Hovsjö - Barnkonventionen i praktiken

150 000 kr för år 2 av 2

Det finns ett samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivilligor-

ganisationer om att gynna bams vardagstrygghet. Genom projektet vill

man öka kunskapen om barnkonventionen genom studiedagar m.m.

Kontaktperson: Caisa Ekstrand, tel. 08-550 194 30

Rädda Barnen i Österhaninge

Dags för barnkonventionen i framtidskommunen Haninge

330 000 kr för år 2 av 2

Man samarbetar med Haninge kommun och arbetar med att utbilda poli-

tiker och tjänstemän i barnkonventionen för att stärka bams och ungas

möjligheter till delaktighet i närmiljöarbetet och öka samverkan mellan

olika myndigheter och organisationer. Under det andra projektåret fort-

sätter detta arbete bl.a. genom kontakter med kommunens tekniska för-

valtningar, bibliotek, närpolis m.fl.

Kontaktperson: Ulla Iggsjö-Löfgren, tel. 08-745 45 04

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

93

Stiftelsen Abrahams Barn

Projektet Från Alfons till Dostojevskij - Barnkonventionen genom be-

rättelser

698 000 kr för år 2 av 2

Detta är ett samarbetsprojekt mellan Rinkeby stadsdelsförvaltning,

Järfälla vård och omsorg, Järfälla skolor och stiftelsen Abrahams bam. I

Järfälla kommun finns dels områden där en majoritet av befolkningen är

av svenskt ursprung dels områden där 90% har annat ursprung än

svenskt. Stiftelsen Abrahams bam har sedan 1991 bedrivit integrations-

arbete i Rinkeby. Målgmppen för detta projekt är politiker, tjänstemän

och ungdomar i Järfälla och Rinkeby. De direkt medverkande är bam och

ungdom 3 - 16 år, deras föräldrar och personal i skola/förskola. Aktivi-

tema är bl.a. att via information och föreläsningar om barnkonventionen

utbilda politiker och tjänstemän inom projektets ram.

Kontaktperson: Dorothea Rosenblad, tel. 070-746 71 12

Svenska UNICEF-kommittén

UNICEF, Skåne Syds projekt Hur mår bamen i Skåne ?

685 000 kr för år 1 och 2 av 2

Syftet med projektet är att med utgångspunkt från bamen själva och deras

föräldrar beskriva hur de upplever sin vardag. Genom att bamen, deras

hälsa och levnadsvillkor kommer på politikernas dagordning behöver de

en grundläggande och konkret utbildning i hur barnkonventionen kan

tillämpas i praktiken. Målsättningen är att regionfullmäktige och dess

tjänstemän ska fa ökad kännedom om hur bamen har det i Skåne för att

kunna använda barnkonventionen som ett naturligt redskap i alla beslut

som berör bamen.

Ett delmål är att Svenska UNICEF-kommittén vill stärka samarbetet

med kommuner, skolhälsovård och handikapporganisationer. Aktiviteter

planeras i Skånes samtliga kommuner utom i Malmö. Malmö har ett

större bamkonventionsprojekt som beviljats medel.

Kontaktperson: Ulrika Sundler Lykke, tel. 08-692 25 17

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

FN:s standardregler

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Agenda 22 - framställning och distribution av bruksanvisningar, tilläggs-

anslag

283 000 kr för år 3 av 3

Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund,

Synskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har tillsam-

mans sammanställt ett material; Bruksanvisning för hur kommuner kan ta

fram handikappolitiska planer som bygger på FN:s standardregler i nära

94

samarbete med den lokala handikapprörelsen. Man vill nu göra Bruks-

anvisningar även för landsting, företag och individer.

Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-546 404 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Agenda 22 i Norden

500 000 kr

Samarbetsorganet, Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riks-

förbund och Sveriges Dövas Riksförbund driver ett delvis gemensamt

projekt för att implementera FN:s standardregler. Projektet är mycket

konkret och ger praktiska modeller för kommuner m.fl. Under projekt-

tiden har handikapprörelsen i de nordiska länderna börjat visa intresse för

projektet. Förbunden kommer att beviljas EU-stöd för spridning av

erfarenheterna till andra länder och söker de 30 % som måste finansieras

för att man skall fa EU-medel.

Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel. 08-613 51 80

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk

tillämpning

750 000 kr för år 2 av 3

Länsförbundet skall tillsammans med 7 kommuner i länet (och berörda

sjukvårdsdistrikt) genomföra gemensamma utbildningar för medlemmar,

kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en ut-

talad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapp-

rörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant

samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling

av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera re-

virgränser (mellan olika föreningar) och lösa upp låsningar/motsättningar

mellan personer som företräder olika intressen och slutligen lägga grun-

den för ett reellt samarbete som gör det möjligt för offentliga sektorn att

använda sig av handikapprörelsens kompetens. För utvärdering av pro-

jektet anlitas Handelshögskolan och Umeå universitet.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Fritid/idrott

Bam

Bunkeflo Idrottsförening

Bunkefl oprojektet

260 000 kr

Flera folksjukdomar - benskörhet, hjärt- och kärlåkommor - är påverk-

bara av fysisk aktivitet. Aktiv idrott och motion har dessutom en social

effekt. Målet med projektet är ett hälsoprojekt gemensamt för idrotts-

rörelse och skola. Att påverka barns och ungdomars livsstil och studera

den effekt en sådan påverkan har på socialt beteende, attityd till miss-

bruk, studieresultat och benstommens tillväxt. Att befrämja hälsan i en

vidare krets - bam, föräldrar och invånare i hela stadsdelen. Bunkeflo

Idrottsförening har en stor ungdomsaktivitet. Alla bam som ht 99 börjar i

åk 1 och 2 i Ängsslättsskolan ingår i studien och rekryteras med föräld-

rarnas samtycke. Bamen kommer att ingå i projektet t.o.m. åk 9 och kom-

mer att bli föremål för särskilda omsorger vad gäller hälsa och livsstil

inkl, fysisk aktivitet. Klasserna kommer att beredas tillfälle till minst 1

timmes fysisk aktivitet varje skoldag. Stor variation kommer att erbjudas

för att stimulera till rekrytering och deltagande i de fysiska aktiviteterna

och ett stort deltagande kommer att ges företräde framför elitambitioner.

Föreningen tillhandahåller en idrottsledare med uppgift att stimulera,

leda, uppmuntra och rekrytera till idrotts- och motionsaktivitet i sam-

arbete med skolan. Projektet kommer att studeras av flera institutioner

vid universitetet vilka själva finansierar sin verksamhet. Projektet kan ge

en modell för denna sorts hälsoarbete i Sverige och internationellt.

Kontaktperson: Per Gärdsell, tel. 040-33 19 21

Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

SMUL - Social och Motorisk Utveckling genom Lek

900 000 kr

Föreningen vill tillsammans med Bam- och Ungdomshabiliteringen MAS

och Korrebäckens specialförskola MAS driva ett projekt som syftar till

att hitta, pröva och utveckla en metod och ett arbetssätt som främjar den

allsidiga utvecklingen optimalt hos det funktionshindrade barnet. Man

vill samtidigt tillgodose föräldrarnas önskemål om mer allsidig inlärning

för sina bam och därigenom uppnå en bättre livskvalitet. Syftet är också

att fa mer delaktiga och aktiva föräldrar och att öka samverkan och för-

ståelsen mellan olika yrkesgrupper. Målgrupper är bam, föräldrar och

personal. Projektet vänder sig främst till CP-skadade bam på

Korrebäckens förskola men även till föräldrar och bam och personal som

arbetar i ett team för att uppnå gemensamma mål. Pedagogiken är tänkt

att spridas till andra diagnosgrupper och till bam på andra förskolor inom

Malmö kommun. Det nyskapande i projektet är samordningen av kom-

petens i föreningen, förskolan, habiliteringen och hemmet och den kon-

duktiva synen och arbetssättet.

Kontaktperson: Gertrud Hansson, tel. 040-96 09 03

Föreningen Roten

Projektet Sommarläger med uppföljning

300 000 kr för år 2 av 3

I ansökan skriver föreningen att det finns ett fundamentalt problem i

stödet till unga idag. Alla vill nå utsatta riskzonsbam, men hur? Sommar-

kollo kan var ett sätt att fa uppleva saker man annars inte upplever. Ett

sätt att samla minnen och upplevelser när den dagliga lunken känns

tröstlös. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten försöka nå

bam med särskilt stort behov av sommarläger. Man har sökt samarbete

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

96

med föreningen Frizonen. Föreningen Frizonen arbetar med tjejer i

riskzon. Målet är att nå rätt bam med en kvalitativt väl utvecklad verk-

samhet som inte stannar vid sommarlägret. Bamen skall rekryteras i

Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen. Ett delmål är att

visa tjänstemän och politiker hur man kan jobba förebyggande. Under år

två planeras både pojkläger och tjejläger, uppföljningshelger samt per-

sonlig uppföljning.

Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031-702 06 91

Hyresgästföreningen Vattenkannan

Sommarläger för bam boende på Holma/Kroksbäck i Malmö

100 000 kr för år 2 av 3

Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 %

hyresgäster med utländsk bakgrund varav ca 30 % är socialbidragsbe-

roende. Ungefär 25 % av de boende är bam i åldem 0 - 15 år. Många av

bamen har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksam-

mat barnens situation. Man vill i samarbete med Unga Ömar erbjuda 100

av hyresgästernas bam i åldem 6 - 12 år att under en vecka få vistas på

Rönneholms slott norr om Eslöv. Bamen kommer där att tas omhand av

personal som bl.a. i samråd med skolan har lagt upp ett program.

Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040-13 89 61

Nacka Handikappidrott

Projekt skapa förutsättningar för simskola för handikappade bam

129 000 kr

Det svenska samhället är svårtillgängligt för bam och ungdomar med

handikapp. Detta gäller både i administrationen och i den fysiska miljön.

Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade bam-

och ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga

tider. Nacka Handikappidrott söker projektmedel för att ha en simskola

för handikappade bam under dagtid. Elever och instruktörer ska kunna

komma direkt efter skolan för att göra det möjligt att delta på vettiga

tider.

Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45

Rädda Barnen i Värmland

Projektet Bams bästa

120 000 kr

Det finns många bam i behov av särskilt stöd i Sverige. Rädda Bamen i

Värmland vill återuppväcka kollo-tanken i Värmland och på det viset ge

ett antal bam en vecka där man kan bygga upp deras självförtroende, de-

ras tro på framtid och “ladda batterierna". Det är ett 100-tal mellanstadie-

barn som blir uttagna med hjälp av kommunens socialtjänst, skola och

fritidsförvaltningar. Koloniverksamheten innefattar kvalificerade ledare,

samtal, aktiviteter, lägerliv och studiebesök. Det nyskapande är att en

gammal god idé tas upp, men som inte funnits i Värmland i denna form

där såväl Rädda Bamen som idrottsrörelse och Nykterhetsrörelse m fl är

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125

involverade. Från år 2001 tror man att projektet i huvudsak ska vara

självgående.

Kontaktperson: Lars Österdahl, tel. 054-86 81 24

Sportklubben Lundia

Sommarläger för döva bam

60 000 kr

Föreningen genomför sommarläger för döva och hörselskadade bam vid

Östervångsskolan i Lund. Skolan har ca 100 elever från Skåne-

Blekinge-, södra Halland samt Kronobergs län. Under sommarmånaderna

är skolan stängd vilket medför isolering för ungdomarna som bor långt

ifrån varandra, främst är isoleringen stor i mellan- och högstadiet där

grupptillhörigheten är betydelsefull. Det som är särskilt för detta som-

marläger är att man ska vända sig till bam och ungdomar med ytterligare

ett handikapp samt även till invandrarungdomar. Skolan har under de

senaste åren fatt allt fler döva och hörselskadade bam med flykting-

bakgrund. Att fa med dessa ungdomar underlättar för dem att komma in i

det svenska samhället men ger också möjlighet till de svenska döva

bamen att fa en ökad förståelse för invandrarbarns situation. Som ett led i

detta planeras informationskvällar riktade till föräldrar och elever på

skolan.

Kontaktperson: Bo Tufvesson, tel. 046-19 62 01

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)

Projektet Se och möt varje barn

700 000 kr för år 1 av 2

SISU vill tillsammans med BRIS utbilda föräldraledare för bamidrott att

se och möta varje bam efter deras förutättningar. Man vill göra föräldra-

ledare medvetna om bams olika förutsättningar och genom utbildning ge

ett antal metoder och verktyg för att stärka bams självbild positivt. Mål-

gruppen är föräldraledare- och tränare på lokal nivå. Man tänker produ-

cera ett utbildningsmaterial, erbjuda distrikten utbildningstillfällen av

föräldraledare på lokal nivå samt erbjuda utbildare inom specialförbund

och regionnivå utbildning. För att fa bam delaktiga kommer intervjuer att

göras med bam om hur de upplever idrotten och idrottsledaren. Under-

laget kommer sedan att ligga till grund för utbildningsmaterialen. Pro-

jektet kommer att följas upp och utvärderas. Man kommer att ha avsnitt

som belyser invandrarbarns förutsättningar liksom frågan om killar och

tjejers villkor.

Kontaktperson: Karin Karlsson, tel. 08-605 61 75

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Hälsingland

Pojkproj ektet

120 000 kr för år 1 av 3

För några år sedan kontaktades förskola/skola av ovanligt många ensam-

stående mammor med pojkar. Mammorna var bekymrade över sina söner

som visade tecken på att de inte mådde bra. Några av pojkarna var utage-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

rande, några var nedstämda. Pojkarna var i åldrarna 5 - 10 år. Man

gjorde en liten försöksverksamhet i Söderhamn med stöd av rektorer och

elevvårdsgrupper och SISU för att pröva idén där mindre grupper pojkar

skulle få tillgång till “pojkaktiviteter“ tillsammans med vuxna män. Akti-

viteterna planerades i samråd med pojkarnas mammor. Man vill nu ut-

veckla formerna för organiserad pojkgruppsverksamhet. Man vill försöka

etablera ett bestående samarbete mellan barnomsorg, skola , SISU och

idrottsföreningar.

Kontaktperson: Christina Wall, tel. 070-343 74 72

Unga Örnar, Malmö

Projektet Sommarglädje

100 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kon-

takter mellan svenskar och invandrare. Målgruppen är bam med föräldrar

i områden som är tungt belastade såväl socialt som ekonomiskt. Läger-

verksamhet ger erfarenhetsmässigt positiva upplevelser och erfarenheter

samt skapar nya kontakter som man kan behålla och utveckla i sitt bo-

stadsområde. Projektledaren arbetar med ett projekt delvis finansierat

med arvsfondsmedel i den särskilda satsningen på “Bam i vissa stor-

stadsområden“ proj. El-Emel (förhoppning) och det är bam och ung-

domar från detta område i Fosie, Malmö som kommer ifråga. Man vill nu

förlänga projektet med ytterligare ett år eftersom man försöker bryta iso-

leringen i bostadsområdena och skapa nya kontakter mellan svenskar och

invandrare. Tre stadsdelar samverkar.

Kontaktperson: Rafah Al-Radi, tel. 040-21 26 54

Ungdom

4H i Glumslöv

Ungdomscafé och mopedverkstad

20 000 kr

4H i Glumslöv planerar att utveckla verksamhet med att iordningställa ett

ungdomscafé och en mopedverkstad. Föreningen vill att alla ungdomar

oavsett intressen, skall ha en gemensam samlingspunkt. Under sommar-

månaderna besöks Glumslöv av många ungdomar från hela regionen som

brukar "festa" på stranden. Man vill försöka fånga även dessa ungdomar

med drogfria discon under sommarlovet samt att låta lokala musikgrup-

per få uppträda. Totalt räknar föreningen med att det är ca 200 ungdomar

som finns i området sommartid.

Kontaktperson: Jenny Lindkvist, tel. 0418-707 09

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

99

Bergnäsets AIK Skr. 1999/2000:125

Projektet Multi activity i Bergnäsets AIK Bilaga 3

60 000 kr

Idrottsföreningen Bergnäsets AIK planerar att starta ett projekt där man

erbjuder ungdomar i åldem 13-18 år att prova på olika sommar- och

vinteridrotter samt olika kulturaktiviteter. Med detta vill föreningen in-

spirera och motivera inaktiva ungdomar som inte är med i någon förening

eller har några fritidssysselsättningar till att vara med på egna villkor och

själva bestämma utifrån sina önskemål och behov. Projektet skall pågå i

1,5 år och kommer att bygga på samarbete och inte konkurrens mellan

olika idrotter, ingen resultatpress utan betoning på fysisk och psykisk

utveckling av individen. Utvärdering sker i samverkan med pedagogiska

institutionen på högskolan i Örebro.

Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920-178 50

Förbundet Skog och Ungdom (FSU)

Projektet Fritid eller dötid

225 000 kr

Förbundet Skog och Ungdom (FSU) planerar att tillsammans med Hästa

4H-gård på Järvafaltet starta ett ffitidsprojekt som syftar till att dels ge

ungdomar runt om på Järvafaltet mer inflytande och medbestämmande,

dels att integrera pojkars intresse för fritidsaktiviteter i skog och natur

med flickors fritidsaktiviteter på 4H-gårdama runt hela Järvafältet. Under

försommaren kommer en Skog och Ungdomsförening att bildas beståen-

de av ungdomar i åldem 12-14 år som med stöd av vuxna resurspersoner

kommer att forma ett program för hela projektet som beräknas pågå i 1,5

år. Några av de aktiviteter som kommer att erbjudas är klättervägg, båg-

skytte samt skogsdagar med teman som överlevnad, fiske och friluftsliv

kombinerat med de aktiviteter som pågår på Hästa 4H-gård.

Kontaktperson: Jukka Väyrynen, tel. 0150-503 95

Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå

Projektet Ung Framtid 2000

200 000 kr för år 1 av 2

Invandrare Ungdomsföreningen är en multikulturell förening som i sam-

verkan med Umeå kommun vill genomföra ett integrationsprojekt under

två år för ca 400 ungdomar i de mest invandrartäta bostadsområdena i

kommunen. Syftet med projektet är att invandrarungdomarna skall erbju-

das hjälp med skolarbetet samt vara delaktiga i utflykter och läger. Före-

ningen kommer även att erbjuda samtal och rådgivning för ungdomarnas

föräldrar. Under projektets första år kommer föreningen att arbeta inom

bostadsområdet Ersboda, med fritidsgården Athena som bas. Genom att

ge vägledning, individuellt stöd och erbjuda konkreta åtgärder hoppas

föreningen på att väcka ungdomarnas engagemang både för skolarbete

och fritidssysselsättningar samt öka förståelsen för olika kulturer.

Kontaktperson: Abdi Hanad, tel. 070-605 50 60

100

Kolbäcks Missionsförsamling

Projektet Ten Sing

110 000 kr för år 2 av 2

Kolbäcks Missionsförsamling driver ett projekt för en bestående fritids-

verksamhet för ungdomarna i samhället. Genom ungdom sprojektet Ten

Sing, där man använder sig av dans, drama, kör och musikverksamhet

vill man stärka ungdomars förmåga till samarbete och ansvarstagande, att

fatta egna beslut och ta på sig ledarroller. Projektet första år blev större

och mer omfattande än beräknat. Förutom den ungdomsledare som varit

projektansvarig har både bam, ungdomar, föräldrar och församlings-

medlemmar engagerat sig. Verksamheten är uppbyggd så att ungdomarna

själva, med hjälp av vuxna, driver sin egen verksamhet.

Kontaktperson: Mats Källstig, tel. 0220-123 84

Korpen i Eskilstuna

Korpens Drop-In

62 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Korpen Eskilstuna planerar att genomföra ett ungdomspro-

jekt under två år för fysisk aktivitet i närmiljö som stimulerar till ökat

engagemang, positivare levnadsvanor och en meningsfylld fritid. Genom

att successivt starta upp "drop-in"-verksamheter på 5 olika arenor (sport-

och gymnastikhallar) i Eskilstuna tätort vill man erbjuda ungdomar olika

idrottsaktiviteter där deltagarens egna förutsättningar, önskningar och

behov står i centrum. Ungdomarna skall själva vara delaktiga i planering

och genomförande av aktiviteterna. Syftet med projektet är att medverka

som ett led i arbete mot droger, våld och mobbning genom att skapa en

plattform för social gemenskap och aktivitet i en sund och givande miljö

samt att fa inaktiva ungdomar att inse vikten av rörelse, motion och

gemenskap.

Kontaktperson: Tommy Andersson, tel. 016-51 30 32

Köpings Modelljärnvägsförening

Projektet Att bygga modell landskap

10 000 kr för år 2 av 2

Köpings Modelljärnvägsförening har en bred bam- och ungdomsverk-

samhet. De senaste åren har föreningen även ställt upp för bam och ung-

domar vid skolor i kommunen genom att där erbjuda sin verksamhet som

en aktivitet inom ämnet "fritt valt arbete". Föreningen fick stöd för det

första året i juli 1998 för att starta ett projekt i egen regi där bam och

ungdomar får bygga upp olika landskapsmiljöer. Genom att konstruera

egna ritningar, byggnad och målning av byggsatser, arbete i trä och

papper skapas en meningsfull fritid. För att utveckla verksamheten ytter-

ligare söker föreningen stöd för det andra och sista året.

Kontaktperson: Ilgonis Lipartas, tel. 0221-284 84

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

101

Stiftelsen Stockholm Summer Games

Stockholm Street Sports and Art

275 000 kr

Stiftelsen Stockholm Summer Games planerar att genomfora ett integra-

tions- och utvecklingsprojekt i form av lokala gemensamma idrotts- och

kulturaktiviteter av spontan karaktär för ungdomar i 13 av Stockholms

ytterstadsområden. Under maj månad kommer det att ordnas tävlingar i 4

av ytterstadsområdena i olika aktiviteter som musik, streetbasket, street-

football, aerobics, estradpoesi och dans. Efter sommarlovet kommer alla

stadsdelar och deltagare att få visa upp sin lokala profil i innerstan, tro-

ligtvis på Sergels torg. Ungdomarna kommer att på eget initiativ fa pre-

sentera sina förslag om olika aktiviteter till en professionell rådgivare

som sedan kan stödja deltagarna med hjälp och råd. Detta innebär att det

kommer att ske en del självinitierade aktiviteter före och efter de samord-

nade aktiviteterna. Projektets långsiktiga syfte är att låta killar och tjejer i

åldem 13-19 år själva ta initiativ och mötas i ett positivt sammanhang

och skapa nya aktiviteter tillsammans med ungdomar från andra stads-

delar. Projektet syftar även till att öka ungdomarnas kunskap och kom-

petens inom områden som är intressanta ur ett brett samhällsekonomiskt

perspektiv. Efter aktiviteterna kommer det att produceras en CD-skiva,

video och diktsamling med ungdomarnas bidrag. Projektet kommer att

utvärderas och på sikt hoppas stiftelsen att verksamheten skall utökas

med ytterligare stadsdelar och ingå i Stockholms stads ordinarie fritids-

verksamhet.

Kontaktperson: Mats Johansson, tel. 08-22 21 61

Handikapp

Föreningen FUB-Gården

Bj örklingeproj ektet

300 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla en sommargård till ett kurs- och rek-

reationscentrum för åretruntbruk. Under det första året har huset upprus-

tats och gruppboendeenheter och dagcenterverksamheter kan nu använda

gården som gör det möjligt att genomföra många olika aktiviteter. Han-

dikapporganisationer och Bam- och Ungdomshabiliteringen har börjat

utnyttja gården även för kursverksamhet. Praktikanter från särskolan ar-

betar på gården och ytterligare dagcenterverksamhet (bl.a. arbete i köket)

skall förläggas dit.

Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018-71 10 20

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

102

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Norrbotten

Projektet Ju-Jutsu för bam med DAMP

366 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt som syftar till att med Ju-Jutsu som medel hjälpa bam med

DAMP att förbättra motorik och självförtroende och finna vägar till kon-

takter med andra bam. Arbetet har under det första året startat i fem

skolor i Luleå tillsammans med barnens föräldrar, skola och socialtjänst.

Under år två kommer man att starta liknande verksamhet, både i skolor

och i fritidsgrupper i Kiruna samt utbilda instruktörer.

Kontaktperson: Greta Lillbro, tel. 0970-18 827

Föreningen GLAD

Projektet Vid biljardbordet träffas vi alla

150 000 kr för år 1 av 2

Biljard är en sport som är mycket populär bland latinamerikaner boende i

Sverige. Spelet passar också för personer med olika former av funktions-

hinder. Organisationen vill nu starta biljardskola och arrangera tävlingar

gemensamma för funktionshindrade och icke funktionshindrade av latin-

amerikanskt ursprung för att öka kontaktytorna grupperna emellan.

Biljardspelet kan minska isoleringen och ge ökade möjligheter till infor-

mation om det svenska samhället och ge möjligheter till kontakter med

andra grupper.

Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60

Hjälpmedelsinstitutet

Information om försöksverksamhet - Aktiviteter och hjälpmedel för

funktionshindrades fritid

300 000 kr

Hjälpmedelsinstitutet har med stöd ur fonden genomfört en treårig för-

söksverksamhet med syfte att öka möjligheterna för personer med funk-

tionshinder att få tillgång till hjälpmedel för fritidsaktiviteter. Man har

bl.a. prövat system för korttidsuthyming av dyrare fritidshjälpmedel, för-

bättrat information och rådgivning och prövat nya aktiviteter. Institutet

skall nu tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet förbereda

och genomföra information om försöksverksamheten i de län som inte

omfattats av försöksverksamheten samt följa upp åtgärder och beslut i de

län som deltagit i försöksverksamheten.

Kontaktperson: Susann Forsberg, tel. 08-620 18 30

LaSSe-kooperativet

Råd & Stöd för Mobilisering av personer med varaktiga fysiska funk-

tionshinder

449 000 kr för år 1 av 2

LaSSe-kooperativet i Göteborg (ett personalkooperativ som ger råd och

stöd i samband med personlig assistans) konstaterar att många av dem

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

103

som har personlig assistans på grund av sitt funktionshinder inte kunnat Skr. 1999/2000:125

utveckla vanliga umgängesformer och delta i olika aktiviteter. Man har Bilaga 3

tidigare kanske alltid varit beroende av andras tolkningar och välvilja och

vet därför inte vilka aktiviteter som finns eller vilka aktiviteter man kan

klara av och/eller är intresserade av. Kooperativet vill därför under en

tvåårsperiod tillsammans med De Handikappades Riksförbunds

Göteborgsavdelning, genomföra ett projekt som skall omfatta ca 40 per-

soner. Genom grupprådgivning och personligt stöd varvat med deltagan-

de i olika aktiviteter vill man vidga brukarnas nätverk och utveckla deras

sociala kompetens. Med hjälp av temaveckor vid DHR:s anläggningar

Sommarsol i Skåne och Västerhav på Grötö i Göteborgs skärgård räknar

man med att kunna ge möjlighet för deltagarna att pröva på orientering,

fiske, fågelskådande, segling och kanoting liksom studiecirklar (litteratur,

livsåskådning, intressepolitik, tillgänglighet m.m).

Kontaktperson: Denise Cresso, tel. 031-841850

Nacka Handikappidrott

Projekt boccia för cp-skadade

135 000 kr

Det svenska samhället är svårtillgängligt för bam och ungdomar med

handikapp. Nacka Handikappidrott vill försöka få många fler att bli ak-

tiva. Detta projekt har som mål att nå gravt CP-skadade för att få dem att

träna, vara med på idrottsläger och tävla.

Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45

Nacka Handikappidrott

Projekt innebandy för ungdom 13 -18 år

130 000 kr

Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade bam-

och ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga

tider. Nacka Handikappidrott vill samla ungdomar 13 - 18 år för att starta

upp innebandy i rullstol. Behovet och intresset är stort. I projektet ingår

också ett läger.

Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45

Norrbacka Handikapp Idrottsförening

Uppsökande verksamhet

225 000 kr för år 2 av 3

Föreningen har både lag- och individuell idrott för rörelsehindrade och

har många meriter i OS, VM, EM och SM. Föreningen vill öka antalet

idrottande personer med funktionshinder. Rekryteringen är inte enkel

eftersom bam och ungdomar med funktionshinder som är integrerade i

vanliga skolor inte har någon naturlig kontakt med handikappidrotten

(oftast inte heller med vanlig idrott eftersom man ofta är "befriad" från

idrotten som inte är anpassad till bam och ungdomar med funktions-

hinder). Föreningen vill därför gå ut och söka upp eleverna i skolor och

ungdomsgårdar, ta kontakter med idrottsskolor m.fl. och entusiasmera

104

och informera idrottslärare om hur de på ett aktivt sätt kan öka handi-

kappade bam/ungdomars deltagande i skolidrotten och den naturliga

övergången till föreningsidrott. Man vill också bygga upp ett kontaktnät

med sjukgymnaster m.fl. på rehab/hab. Extra resurser skall sättas in på att

få fler flickor att idrotta.

Kontaktperson: Per Bohman, tel. 08-614 81 73

Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering

Projektet Friluftsgruppen - för dig med funktionshinder

1 050 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har deltagit i Hjälpmedelsinstitutets försöksverksamhet Bättre

tillgänglighet till aktiviteter och hjälpmedel för fritiden (Arvsfonds-

projekt) och då arbetat med utveckling av hjälpmedel och metoder för

kajakpaddling, långfardsåkning på skridskokälke och lägerliv. Man valde

dessa aktiviteter bl.a. för att komplettera den etablerade idrottsträningen

med utomhusaktiviteter, inte minst för kvinnor. Under projekttiden har

man utvecklat hjälpmedel och metoder och gett möjligheter att prova på

helt nya aktiviteter eller aktiviteter som man gjort tidigare men inte

kunnat på grund av funktionshinder efter en skada. Många har vittnat om

känslan av frihet när man kan lämna rullstolen och glida fram i kaj ak

eller över att ha hittat en möjlig vinteraktivitet. Försöksverksamheterna

har genomförts i Stockholmsområdet. Rekryteringsgruppen (som sam-

arbetar mycket aktivt med Bosön) och Friluftsfrämjandet vill nu sprida

kunskapen om metoder och hjälpmedel för friluftsliv till föreningar och

organisationer i hela landet.

Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. 08-30 80 75

Stiftelsen Skota Hem

Seglingssport för funktionshindrade bam och ungdomar

284 000 kr

Ett stort antal personer med olika handikapp provar varje år på segling i

projektets båtar. De flesta som prövar på att segla är vuxna. Man vill nu

satsa på att försöka fa med fler bam och ungdomar med rörelsehandi-

kapp. Målet är att göra seglingssporten möjlig för en stor grupp rörelse-

handikappade. Stiftelsen står för lokaler, båtar, löpande kostnader samt

övriga resurser. Man gör en instruktionsvideo.

Kontaktperson: Thomas Ehmer, tel. 08-614 31 21

Svenska Handikappidrottsforbundet (SHIF)

Försök med Motions- och Idrottsskolor samt förstudie för etablerande av

ett Utvecklingscentrum för svensk handikappidrott

1 527 000 kr för år 1 av 3

Det är ofta svårt för personer med funktionshinder att delta i olika

motions- och idrottsaktiviteter; särskilt gäller detta barn och ungdomar

samt kvinnor och invandrare med funktionshinder. Förbundet vill därför

under en treårig försöksperiod utveckla s.k. motions- och idrottsskolor

som sedan skall kunna vara förebild för andra kommuner. Man vill pröva

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

105

olika driftformer såväl i offentlig som i föreningsregi och utveckla nät-

verk för depåer för utlåning av idrottsredskap och hjälpmedel. Förbundet

vill också undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett handikapp-

idrottens utvecklingscenter med bl.a en riksdatabas för handikappidrott,

utveckling av träningsmetoder, utveckling av redskap och hjälpmedel,

ledarutveckling m.m. Skolorna skall vara mycket starkt förankrade i den

kommunala verksamheten.

Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Projekt Synskadeidrott

430 000 kr för år 3 av 3

Ett tredje år av projektet som bedrivs av Svenska Handikappidrottsför-

bundet och Synskadades Riksförbund. Genom intervjuer med Unga Syn-

skadade, Ami Syn, Tomteboda Resurscenter, instruktörer och tränare,

distrikt och föreningar, gymnastiklärare, idrottskommittéer samt aktiva

och före detta aktiva idrottsutövare vill man belysa behov och möjlig-

heter till aktiviteter. Utifrån kartläggningen skall lämpliga åtgärder tas

fram och prövas. Ett informationspaket på tal och punkt framställs. Vida-

re skall man bilda kontaktgrupp/er av synskadade och seende. Ledsagar-

rekrytering skall förbättras och man vill också göra en översyn av utbild-

ningshjälpmedel för idrottslärare.

Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Utvärdering av försöksverksamhet rörande handikapppidrott

295 000 kr för år 1

Regeringen beslutade i oktober 1992 att under en treårsperiod avsätta

sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för försöksverk-

samhet med syfte att stimulera och underlätta för personer med funk-

tionshinder att delta i idrottslig verksamhet. Under åren har ca 50 olika

projekt genomförts. Handikappidrottsförbundet skall genomföra en sam-

manfattande dokumentation och uppföljning av försöksverksamheten.

Avsikten är också att kunna använda erfarenheterna i den nyligen startade

satsningen för att utveckla den lokala idrotten för och med bam, ung-

domar och funktionshindrade.

Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF), Sportskyttekommittén

Projektet Framtagande av utbildningsmaterial för handikappskytte och

nyrekrytering av tränare, ledare och aktiva

85 000 kr

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Sportskyttet, f.n. Handikappidrottsförbundets mest framgångsrika idrott,

vill förvalta och utveckla den standard som finns idag genom att ta fram

en instruktörshandbok för att bygga upp kompetens hos instruktörer,

106

ledare och aktiva, arrangera kurser och läger och utveckla bra informa-

tions/utbildningsmaterial.

Kontaktperson: Anders Sundell, tel. 08-782 68 87

Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)

Projektet Wheel & Walk Aerobic

340 000 kr för år 2 av 3

Umeå Handikappidrottsförening har under flera år tillsammans med

Folkuniversitetet i Umeå bedrivit försöksverksamhet för att möjliggöra

för funktionshindrade ungdomar att tillsammans med icke funktionshind-

rade ungdomar delta i motionsformen aerobics. Föreningen vill nu göra

denna typ av verksamhet nationell och skall tillsammans med Umeå uni-

versitet (Institutionerna för Specialpedagogik och Idrottsmedicin) ut-

veckla motionsformen, upprätta en s.k. rörelsebank och pedagogiska

verktyg, utveckla en struktur för instruktörsutbildning och göra mo-

tionsformen nationell. Man frågar funktionshindrade resp, icke funk-

tionshindrade varför man valt att träna i gemensam grupp, gör medi-

cinska mätningar av muskel-ben- och fettmassa för att kartlägga

träningsformens fysiska effekter före och efter 14 veckors regelbunden

Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen

är också att gående och rullstolsburen aerobicsutövare skall kunna utbilda

sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet. Ett

informationsmaterial sammanställs steg för steg.

Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52, 010-202 14 48

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Främlingsfientlighet

Mariestads Ekumeniska Råd

Dramautställning Det kunde varit Du

50 000 kr

Mariestads Ekumeniska Råd (MER) planerar att genomföra en dramaut-

ställning vars syfte är att besökaren själv får ikläda sig rollen som flyk-

ting och genom den identifikation som är möjlig med flyktingskapets

villkor fa en förståelse för flyktingars situation i dagens Sverige. Utställ-

ningen kommer att kunna ses under en dryg månad med speciellt fokus

på skolelever på mellan-, högstadium samt gymnasiet, och ingå som en

av de upplevelseaktiviteter som finns med i den stora ungdomskonferen-

sen Ung Nu 99, med ca 10 000 ungdomar, som pågår under oktober

månad i Mariestad. MER:s planeringsgrupp kommer under våren att in-

formera skolornas studieledare/lärare om utställningen och under hösten

kommer det att hållas studiedagar för lärarpersonal, temakvällar och

föredrag m.m. som på olika sätt fokuserar på projektets målsättning som

är att öka empatin med världens drabbade flyktingar, påverka viljan till

bistånd, solidaritet och globalt tänkande och motverka främlingsfientlig-

het, rasism och våld. I anslutning till utställningslokalen planeras ett torg

där invandrarföreningar har utställning om sin verksamhet och där ger

107

kyrkor och organisationer faktainformation kring sina bistånds- och

hjälpprogram.

Kontaktperson: Jan Holmberg, tel. 0501-188 29

Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU)

Rollspelet/utställningen Xenos

250 000 kr för år 1 av 2

Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) ansöker tillsammans med

Pingstförsamlingarnas Invandrarråd (PIR) om bidrag för det första året

till upplevelseutställningen Xenos som beräknas pågå under två år. Xenos

bygger på att ungdomarna går in i flyktingens roll t.ex. under krig eller

vid en naturkatastrof. De får uppleva en ordinär dag i det gamla hem-

landet fram tills de sitter i en skollokal i Sverige och lyssnar på en lärare

som försöker ge dem kunskap på ett främmande språk om sitt nya hem-

land. Den primära målgruppen är bam och ungdomar mellan 6 och 19 år.

Projektets mål är att starta en mängd samtal i skolor och föreningar så

under uppbyggnadsskedet kommer informationen om projektet att riktas

mot lärare/förskollärare samt ungdomsledare. Efter besöket kommer en

uppföljning att ske i skolorna. För att nå ut till skolorna i de deltagande

kommunerna i södra Storstockholm kommer en kort videofilm att distri-

bueras tillsammans med inbjudan. Församlingen räknar med att ca 25 000

barn och ungdomar kommer att besöka utställningen varje läsår.

Kontaktperson: Anna Kempe, tel. 0708-82 88 50

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Romerproj ektet

440 000 kr

Ungdom Mot Rasism (UMR) ansöker om stöd för att arrangera en konfe-

rens för romska och icke-romska ungdomar från Tjeckien och Sverige.

UMR planerar att genomföra konferensen tillsammans med romska ung-

domar i Sverige. Till konferensen inbjuds 10 romska och 5 icke-romska

ungdomar från respektive land. I Tjeckien har de romska ungdomarna

utsetts från tre olika gymnasieskolor efter en uppsatstävling i våras. De

svenska ungdomarna skall tas ut bland romska organisationer i Sverige

och bland UMR:s medlemmar. Syftet med konferensen är bl.a. att skapa

en plattform för romska och icke-romska ungdomar i Sverige respektive

Tjeckien, att dokumentera unga romers situation i Sverige respektive

Tjeckien, att hitta de bakomliggande orsakerna till rasism och diskrimine-

ring av romer i Europa, att öka kunskapen om romemas historia fram till

i dag, att göra en handlingsplan för respektive land och att skapa nätverk,

att lyfta den romska frågan och romemas situation i Sverige respektive

Tjeckien samt att organisera unga romer i Sverige. Unga romer som

UMR har träffat vill att de unga romer som deltar i projektet skall bilda

en lokal grupp inom UMR. Målsättningen är att någon av de romska

ungdomarna efter konferensen skall driva projektet vidare under ytter-

ligare tre månader för att organisera fortsättningen.

Kontaktperson: Soledad Pinero, tel. 08-642 69 90

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

108

Röda Korsets Ungdomsförbund

Projektet Våga mötas

200 000 kr för år 2 av 3

Röda Korsets ungdomsförbund har en lång erfarenhet av arbete mot

rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidarutveckla och

sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt.

Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt sam-

manföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som re-

presenterar skilda sociala miljöer och begränsar sig inte enbart till ung-

domar med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera

gemensamma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att några av

ungdomarna skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan

stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras att pågå

under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhets-

spridning till övriga distrikt inom Röda Korsets Ungdomsförbund. För-

bundet söker nu stöd för år två där de avser att sprida metoden till flera

distrikt och hjälpa dem att utveckla och implementera det på plats. Detta

kommer att ske i samarbete med den centrala enheten av förbundet.

Kontaktperson: Hidayet Tercan, tel. 08-665 58 05

Röda Korsets Ungdomsförbund, Jämtlandsdistriktet

Projektet Edutainment 2000

90 000 kr

Syftet med detta projekt är att inom ramen för en paraplyorganisation

med namnet Edutainment 2000 utbilda ungdomar i Östersund med mål-

sättning att genom ökad kunskap motverka fördomar, intolerans och

rasism. Målgruppen är ungdomar i åldem 13-25 år med tyngdpunkt på

elever i högstadie- och gymnasieskolan i Östersunds kommun. Projektets

idé är att utbilda ett 50-tal ungdomar under januari t.o.m. april år 2000,

vilka sedan i sin tur delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper i

kommunens skolor. Varje deltagare beräknas genomföra minst 5 föreläs-

ningar var. Projektet präglas av stor samverkan med andra ungdomsorga-

nisationer inom ett brett politiskt och organisatoriskt fält. En framtida

målsättning med projektet är att det skall sprida sig inom länet.

Kontaktperson: Camilla Qvenild, tel. 063-51 55 17

Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro

Projektet Det kunde varit du

300 000 kr

Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) planerar att genomföra en inter-

aktiv dramautställning under hösten år 1999 och våren år 2000 i Örebro.

Syftet med projektet är att aktualisera och tydliggöra den verklighet som

miljontals flyktingar i världen lever i samt motverka främlingsfientlighet

och rasism och öka människors empati. Med utställningen vill SKS även

erbjuda en mötesplats för samtal om flyktingars situation. Utställningen

vänder sig i första hand till de 16 000 bam- och ungdomar som går i

Örebro kommuns mellan- och högstadie samt gymnasiet. Skolorna kom-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

109

mer även att erbjudas ett förberedande lektionspass samt material inför

besöket. Projektet kommer att utvärderas dels internt med underlag från

de personer som arbetat med projektet, dels externt med underlag från

besökarna. Dessa far fylla i en enkät dels direkt efter besöket, dels ter-

minen efter, där man undersöker påverkan under en längre tid samt hur

ämnet har följts upp i klasserna.

Kontaktperson: Annika Söderman, tel. 019-13 04 50

Sveriges Unglottor

Projektet Sotlugg - Linlugg - Allas lika värde

75 000 kr för år 1 av 2

Sveriges Unglottor vill med detta projekt ge utbildning, information och

ett engagemang för att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och

motverka okunskap, rädsla och främlingsfientlighet. Målet är att fa ung-

domar att arbeta och engagera sig för ett samhälle i trygghet och tolerans

där man möts med respekt och förståelse samt att kunna föra en dialog

om förintelsen. Projektet är uppbyggt i etapper. Etapp 1 består av 3 st

regionala seminarier med föredrag om förintelsen och utbildningen MOD

(mångfald och dialog), del 1. Etapp 2 är att parallellt med de regionala

seminarierna genomföra ett pilotprojekt för att arbeta fram ett underlag

till studiecirkelhandledning i en av Unglottomas lokalavdelningar. Etapp

3 är en femdagars utbildning i MOD, del 2, för de som deltog i den första

utbildningen. Under utbildningstiden kommer deltagarna att utvärdera

och pröva studiecirkelmaterialet, för att under hösten kunna fungera som

ledare i studiecirklar runt om i landet. I etapp 4 framställs en kurspärm

för alla som deltar i de lokala studiecirklarna. Utbildningen kommer att

ske i nära samarbete med riksorganisationen Ungdom mot Rasism och

Sveriges Kyrkliga Studieförbund, och Unglottoma räknar med att ca

200-300 ungdomar kommer att delta.

Kontaktperson: Ritva Lundqvist, tel. 08-660 04 78

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Hjälpmedel

Handikapp

Hjälpmedelsinstitutet

Projektet Bättre hjälpmedel för ökad frihet och ökat oberoende - ett pro-

jekt om egen vård

646 000 kr för år 1 av 3

Hjälpmedelsinstitutet, Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Riksförbundet

Cystisk Fibros, Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet

och Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka skall tillsammans genomföra

ett treårigt projekt. Det blir allt vanligare att människor med olika lång-

variga/kroniska medicinska tillstånd sköter sin egen vård och behandling.

Bakom detta ligger dels individernas egna önskemål om att kunna på-

verka sin behandling och minska beroendet av andra, dels framsteg inom

110

det medicintekniska området som lett till att flera behandlingar, som tidi-

gare krävde slutenvård, idag kan ges i hemmen. Denna utveckling ställer

bl.a. krav på mer brukaranpassade hjälpmedel och medicinteknisk utrust-

ning samt förändringar av vårdens organisation och inriktning. Dessutom

nya krav på brukare, anhöriga, olika yrkesgrupper, beslutsfattare och

företag. I projektet ingår en kartläggning som skall omfatta hur berörda

grupper försörjs med hjälpmedel, vilka hjälpmedel som används, om det

finns problem vid användandet, önskemål om förändringar och vilka

önskemål om utveckling som finns. Tanken är att både beskriva dagsläget

samt den sannolika utvecklingen och därvid föreslå vidareutveckling och

försöksverksamhet. I styrgrupp/arbetsgrupp kommer förutom institutet

och berörda brukarförbund, representanter för Landstingsförbundet,

Svenska Kommunförbundet och Socialstyrelsen att ingå.

Kontaktperson: Lars Wämberg, tel. 08-620 18 60

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Rehab-Plusprojektet

1 050 000 kr för år 1 av 3

Förbundet konstaterar en brist på samordning mellan olika stöd- och ser-

viceformer som bostadsanpassning, hjälpmedelsverksamhet och personlig

service, personlig assistans och hemtjänst. Denna samordningsbrist kan

även gälla arbetsplatsanpassning och bilanpassning. Alla dessa stödåtgär-

der handläggs av olika myndigheter eller avdelningar hos myndigheter

och det är i allmänhet bara den enskilde brukaren som är kontaktlänken

mellan myndigheterna och som förutsätts besitta de nödvändiga kun-

skaperna om existerande möjligheter för att bästa möjliga lösningar skall

kunna uppnås. Det kan också finnas en bakvänd konkurrens mellan myn-

digheter som går ut på att slippa göra vissa insatser, t.ex. att personer

nekas automatisk dörröppnare som bostadsanpassning med hänvisning

till att de har personlig assistans vilket då kraftigt kan öka behovet av

assistans eller ledsagarservice. Vid förbundets rehabiliteringsanläggning

Humlegården i Sigtuna vill man utveckla ett arbetssätt/metod som gör det

möjligt för brukaren att finna en balans mellan tekniska lösningar och

personlig service och att detta skall ingå som en naturlig del av rehabilite-

ringen. Projektet skall rikta sig till personer som remitteras till

Humlegården för rehabilitering och som har omfattande funktionshinder.

De skall genom information, praktiska försök och träning på

Humlegården, i bostaden och på arbetsplatsen välja vilka problem i det

dagliga livet de vill lösa med hjälp av hjälpmedel, med anpassning av

bostad och arbetsplats och med personlig service som hemtjänst, person-

lig assistans, ledsagarservice och eventuellt arbetsbiträde. Särskild upp-

märksamhet skall ägnas personer med ALS som är en snabbt progedie-

rande sjukdom som kräver stort kunnande och erfarenhet av berörda be-

hovsbedömare. Projektet skall utvärderas ur såväl ekonomiskt som socialt

perspektiv.

Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

111

Svenska Diabetesförbundet (SD)

Projektet Utveckling och förbättring av metoder för information om

hjälpmedel vid diabetes

550 000 kr för år 2 av 3

Vården av diabetes bygger till stor del på egenvård där patientens egna

åtgärder har stor betydelse för behandlingsresultatet. Patienten skall själv

testa sitt blodsocker, ge flerdosbehandling med insulin m.m. Trots detta

uppnås inte alltid förväntade medicinska behandlingsresultat. Förbundet

och Hjälpmedelsinstitutet vill därför kartlägga om och hur bemötande

och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med

diabetes påverkar valet av hjälpmedel och om det finns skillnader mellan

män och kvinnor och om valet är åldersrelaterat. Utifrån kartläggningars

resultat skall man utarbeta modeller för att förbättra bemötande och

kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med dia-

betes i samband med information/instruktion av hjälpmedel samt utarbeta

metoder för att ta fram en icke företagsbunden produktinformation om

hjälpmedel som även visar graden av användarvänlighet för olika be-

hovsgrupper.Träffar och möten med andra diabetiker verkar vara mycket

viktiga för erfarenhetsutbyte och stöttning, inte minst föräldrar till bam

med diabetes pekar på detta behov. Under det andra året skall man bl.a.

särskilt undersöka skillnaderna i behov vid hjälpmedelsinformation be-

roende på kön, ålder, typ av diabetes och om man har flera funktionshin-

der liksom om informationsbehovet och valet av hjälpmedel förändras ju

längre man lever med sin diabetes. Eftersom man i den första kartlägg-

ningen kunde konstatera att den anhöriga spelar en viktig roll vid egen-

vården skall man försöka utveckla metoder för stöd och information till

anhörig.

Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-564 821 00

Idrottens sociala ansvar

IFK Linköping Basket

Basket 2000 - Ett ungdomsprojekt om integration och livsstil

180 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill stärka basketidrottens roll i integrations- och folkhälso-

arbetet och vill att föreningen skall vara en inkörsport till gemenskap och

socialt sammanhang för utsatta bam och unga. Föreningen genomför

därför bl.a. en särskild satsning på ungdomar med invandrarbakgrund

genom att bedriva sommarläger med särskild rekrytering av dessa ung-

domar. Vidare genomför föreningen basketskola sommartid i områden

med hög andel familjer med invandrarbakgrund, en baskettumering

sommartid med tremannalag öppen för alla ungdomar och en satsning på

spelar- och funktionärsutbildning med målsättning att engagera ung-

domar med invandrarbakgrund i föreningsverksamheten. Dessutom vill

föreningen skapa nybörjarlag för tonåringar, etablera samarbete med fri-

tidsgårdarna samt sprida en tidning med information till alla hushåll i

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

112

Linköping. Projektet vill utöver de rent idrottsliga målsättningarna också Skr. 1999/2000:125

bland såväl ledare som spelare skapa en "Linköpingsanda" med med- Bilaga 3

vetenhet om betydelsen av livsstil och attityder för folkhälso- och integ-

rationsarbetet. Programmet är strategiskt och brett.

Kontaktperson: Per Carlsson, tel. 013-22 49 92

Luleå Basketbollklubb

Luleå Steelers (projektledarskap)

210 000 kr för år 2 av 3

Föreningen driver ett planerat treårigt projekt med syfte att ge 10-15 ar-

betslösa ungdomar under 25 år ett 8-månaders utvecklingsår inom före-

ningen. Verksamheten är en kombination av teoretiskt och praktiskt ar-

bete. Praktiskt sker arbetet dels internt i Luleå Basket Centrum (LBC)

med att utveckla och upprätthålla centrets service till spelare, kanslier

och andra hyresgäster dels externt genom att arbeta med större och

mindre tävlingsarrangemang, skolbasket, stöd till elevråd och andra

former av elevinflytande i skolorna samt uppgifter med och för basket-

föreningens sponsorkontakter inom företag och övrig arbetsmarknad i

Luleå. Det praktiska arbetet kombineras med en teoretisk del med utbild-

ning som knyter an till de praktiska arbetsuppgifterna. Varje deltagare

skall efter 8 månader ha en personlig handlingsplan för sin vidare ut-

veckling och skall också ha skaffat sig ett nätverk av kontaktpersoner,

fadderföretag m.m. Projektet drivs i samarbete med arbetsförmedlingen,

Luleå kommun och SISU. Föreningen söker stöd för år två. Efter de

första tre åren räknar föreningen med att ledningen av projektet skall

kunna ske inom föreningens ordinarie arbete genom att ungdomarnas

praktiska arbete också tillför föreningen fördelar. Projektet är ett intres-

sant komplement till de många projekt för arbetslösa unga som vill ut-

veckla ungdomarnas kreativitet och självkänsla med hjälp av kulturakti-

viteter.

Kontaktperson: Bertil Huuva, tel. 010-225 53 33

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)

Projektet Idrott - delaktighet - utbildning - integration

3 700 000 kr för år 2 av 3

SISU planerar för det andra året av en stor satsning att stärka och ut-

veckla idrotts- och invandrarföreningar som är aktiva i invandrartäta bo-

stadsområden med det uttalade syftet att dessa mycket aktivt skall kunna

medverka i det lokala utvecklingsarbetet. SISU vill också genom projek-

tet fånga upp nya aktiviteter och idrotter, stimulera till bildande av före-

ningar och allianser, inventera och sprida goda idéer, stimulera till utbyte

av idéer och erfarenheter samt bildande av nätverk. Projektet planeras att

pågå under 3 år och årligen arbeta med 8-10 lokala projektledare från

invandrartäta bostadsområden. Sammanlagt planeras verksamhet i 27

områden under dessa tre år. En central projektledare anordnar regionala

träffar för informations- och erfarenhetsutbyte, ordnar informations- och

marknadsföringsmaterial samt tar fram kompletterande studiematerial.

Projektet bygger på de mycket breda erfarenheter som den samlade

113

idrottsrörelsen skaffat sig genom såväl lokala projekt som tidigare stora

satsningar från bl.a. arvsfonden. SISU/RF beräknar att idrottsrörelsen

själva satsar ungefär lika mycket som det sökta beloppet genom SISU:s

folkbildningsmedel samt de personella och ekonomiska insatser som görs

av berörda lokala föreningar. Det första året har nu genomförts med goda

erfarenheter på 10 platser i 13 bostadsområden. Enligt de ursprungliga

planerna skulle efter ett år det lokala projektet fortgå av egen kraft och

projektledaren koncentrera sig på nya lokala projekt. SISU ser nu att flera

av projekten bör fortsätta ytterligare ett år och att mellan 5-10 nya pro-

jekt bör sättas igång.

Kontaktperson: Karl Christian Overgaard, tel. 08-605 62 13

Idrottens utveckling

Bam, ungdom och personer med funktionshinder

Assyriska föreningen i Södertälje

Integration av invandrarbarn och ungdomar med särskild insats för in-

vandrarflickor

300 000 kr för år 1 av 2

Assyriska föreningen vill med detta projekt arbeta för att öka möjlig-

heterna till påverkan från ungdomar i föreningslivet, öka integrationen

och samarbetet mellan människor. Föreningen vill även engagera och

utbilda föräldrar med utländsk bakgrund för att de skall förstå vikten av

att deras bam kan idrotta i en förening. Tillsammans med två andra före-

ningar kommer Assyriska att bilda en ungdomskommitté eller ett ung-

domsråd där ungdomar skall få möjlighet att komma till tals och påverka

utbudet kring sin egen idrott och utbudet av aktiviteter i projektet. De

aktiviteter som planeras inom projektet är mycket inriktade på kontakt-

skapande och på möten där bam, ungdomar och vuxna med olika etniska

bakgmnder möts. Tillsammans med de föreningar Assyriska samarbetar

med skall intresse skapas för projektets aktiviteter, både bland bam och

vuxna. Även diskussioner och debatter kring olika ämnen planeras t. ex.

integration med hjälp av idrottsverksamhet m.m.

Kontaktperson: Nabil Barkino, tel. 08-550 134 07

Bergnäsets AIK

Elevens val - fotboll

59 000 kr för år 1 av 3

Föreningen vill tillsammans med skolan starta ett "elevens val" med fot-

boll, som skall inrymmas skolans ordinarie verksamhet. I projektet ingår

det idag 14 tjejer och 13 killar med ett stort fotbollsintresse. Under

elevens val-fotboll- skall eleverna inte bara lära sig att spela bättre fotboll

det skall dessutom ingå tränarutbildning, ledarskapsutbildning, före-

ningskunskap m.m. Projektets verksamhet skall bedrivas både under

skoltid när eleverna har fritt val, men också i direkt anslutning till skol-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

114

tiden ca 15.30-17.00. Föreningen kommer att gå in i projektet med ledare Skr. 1999/2000:125

och tränare för att kvalitén skall vara hög när det gäller fotbollsträningen. Bilaga 3

Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920-178 50

Bunkeflo Idrottsförening

Fotboll för alla

152 000 kr för år 1 av 2

Bunkeflo Idrottsförening vill genomföra ett projekt vars huvudsyfte är att

göra en satsning på att utveckla fotbollsverksamheten för funktionshind-

rade. Föreningen vill hitta metoder för att jobba både med funktionshind-

rade framförallt utvecklingsstörda men också barn med DAMP och andra

fotbollsspelare under samma tak. Ett mål med projektet är att genom att

få med alla intresserade barn och ungdomar i fotbollsträning kan både

funktionshindrade och friska mötas på ett naturligare sätt samtidigt som

de funktionshindrade får en roligare habilitering. Rekryteringen av de

aktiva skall ske i samarbete med sjukhuset, handikappomsorgen m.m.

Kontaktperson: Stefan Rask, tel. 040-51 00 02

Dalarnas Idrottsförbund

ID A-projektet

180 000 kr för år 1 av 2

Ungdomars inflytande och möjligheter att själva bestämma och påverka

sin föreningsverksamhet är idag mycket begränsade. IDA-projektet är ett

initiativ för att ge ungdomar mellan 13 och 20 år i Dalarna större möjlig-

het att påverka sin egen föreningsverksamhet och därigenom även öka

ungdomarnas delaktighet och ansvar. Inom projektet skall Dalarnas

Idrottsförbund i nära samarbete med sex lokala och olika typer av

idrottsföreningar, som också är initiativtagare till projektet, engagera en

grupp intresserade ungdomar i varje förening. Det är däremot den lokala

idrottsföreningen som kontaktar och etablerar denna grupp. Ungdoms-

gruppen skall dels genomföra aktiviteter i den lokala föreningen utifrån

sin egna och andra ungdomars önskemål, dels vara en referensgrupp till

föreningens styrelse. De ungdomar som blir verksamma i ungdoms-

grupperna skall i samarbete med SISU utbildas i demokrati frågor och

erfarenheter av att driva projekt samt få stöttning från Dalarnas Idrotts-

förbund. De sex ungdomsgrupperna bildar också ett gemensamt nätverk

med regelbundna träffar där de kan utbyta erfarenheter och synpunkter.

Kontaktperson: Stefan Jonsson, tel. 023—454 63

Eskilstuna Basket

Invandrare i Årby

80 000 kr

Projektet syftar till att få ungdomar som inte har någon eller väldigt liten

kontakt med föreningslivet, framförallt ungdomar med utländsk bak-

grund, delaktiga i ett aktivt föreningsliv. Föreningen ger möjlighet för

ungdomar till ett aktivt föreningsliv utan krav på att de måste vara eller

bli aktiva i någon idrottsgren. Eskilstuna Basket vill i detta projekt inte

115

bara skapa möjligheter för ungdomar att börja idrotta aktivt utan även

möjlighet att genom andra funktioner inom föreningen bli aktiv i före-

ningen och delaktig i det totala föreningslivet. Föreningen har i

samarbete med skola och fritidsgård i Årby informerat och bjudit in ung-

domar att delta. Projektet skall bedriva verksamhet under den tid som

ungdomarna varken finns i skolan eller på fritidsgården, i huvudsak

mellan 15-17 vardagar och under helger. Därefter skall den ordinarie

föreningsverksamheten ta vid. Ungdomarna skall fa prova på idrott

framförallt basket, men även andra idrotter om deltagarna själva väljer

det. När fritidsgården är stängd skall intresserade ungdomar erbjudas ut-

bildningskvällar för att utbildas till funktionärer, domare m.m. Dagbok

skall föras varje vecka för att dokumentera och enkätfrågor skall ställas

till deltagare och ledare för utvärdering.

Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. 016-12 41 00

Fruängsskolans Idrottsförening

Projektet Global Sports

50 000 kr för år 1 av 2

Projektet Global sports skall ge ungdomar möjligheter till aktiviteter och

att utöva sin idrott utan krav på resultat. Ett mål är dessutom att öka och

behålla idrottsintresset bland ungdomar i åldem 13-15 år. Detta skall

genomföras genom olika "pröva på"-möjligheter i olika idrotter utifrån

individens eget intresse och ambition. Skolidrottsföreningen skall sam-

arbeta med lokala idrottsföreningar när det gäller att erbjuda olika

idrottsaltemativ för ungdomarna. Ungdomarna skall själva vara med och

forma verksamheten utifrån egna idéer. De ungdomar som blir intresse-

rade att tävla eller gå vidare inom någon idrott skall med hjälp av de olika

idrottsföreningarna kunna göra det. Projektet skall också ge en bredare

koppling till socialt ansvarstagande för varje enskild genom en utbildning

i etik, moral och antivåld. Dokumentation och utvärdering sker i sam-

arbete med projektet Öppen Idrott som i utvärderingsdelen arbetar till-

sammans med Institutionen för pedagogik vid Högskolan Örebro.

Kontaktperson: Rickard Karlsson, tel. 070-472 35 46

Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

Elhockey - en sport för gravt handikappade

650 000 kr

Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) vill med detta projekt göra

det möjligt för flera gravt rörelsehindrade att idrotta genom att starta en i

Sverige helt ny verksamhet - elhockey. Elhockey går ut på att spela

hockey med speciella elstolar och målgruppen är gravt handikappade

bam och ungdomar i åldem 3-20 år. Projektet skall pågå ett år för att

sedan införlivas i föreningens ordinarie utbud. Målgruppen är gravt rörel-

sehindrade bam som idag inte har någon möjlighet till idrottsverksamhet

i lag utan i princip endast har idrotten boccia att utöva. Svenska

Handikappidrottsförbundet (SHIF) kommer att i samarbete med FIFH

knyta sitt idrottsskolprojekt som etableras på flera orter i Sverige och

som också innehåller idrott för denna målgrupp till verksamheten för att

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

116

därigenom kunna prova denna nya sport på fler orter än i Malmö. FIFH Skr. 1999/2000:125

skall också tillsammans med SHIF dokumentera, utvärdera och sprida Bilaga 3

erfarenheterna från projektet.

Kontaktperson: Helene Linde, tel. 040-92 89 30

Föreningen Örebro Ju-Jutsu Kai

Projektet Kaian

240 000 kr

Föreningen Örebro Ju-jutsu Kai vill med detta projekt både göra sin

klubblokal till en mötes- och samlingsplats för ungdomar samt utveckla

föreningen i att ta ett större samhällsansvar med sin idrott som metod.

Genom projektet skall föreningen jobba fram en modell för att samtidigt

som man tränar kampsport också skall få en bredare kunskap kring frågor

som etik, moral, kunskaper om självförsvar m.m. I samarbete med polis

och andra samhällsfunktioner t. ex ett kvinnohus i Örebro skall före-

ningen ge deltagarna kunskaper om detta. I tjejprojektet vill man också

diskutera kroppshållning och kroppsspråk och vad det kan betyda. Intres-

serade tjejer skall nås genom samarbete med skolan. Örebro läns Budo-

förbund kommer att följa projektet mycket nära och sprida de erfaren-

heter som projektet ger vidare in i olika former av kampsportsföreningar.

Kontaktperson: Stefan Lahall, tel. 0709-64 15 56

Gymnastikföreningen Trim

Projektet Gympan är till för alla

13 000 kr

Projektet riktar sig till framför allt bam med koncentrationssvårigheter,

såsom DAMP eller ADHD. Idag bedriver föreningen bam- och ung-

domsverksamhet i tio grupper där man i varje grupp har två till tre bam

med mer eller mindre grava koncentrationsvårigheter, varav en del är

diagnosticerade med DAMP eller ADHD. För att förbättra möjligheterna

för alla föreningens bam i allmänhet och dessa bam i synnerhet, utan att

skilja dessa bam ur de andra grupperna, vill föreningen öka antalet

grupper från 10 till 14 stycken. Alla grupper skall dessutom innehålla två

ledare som genomgått en utbildning inom ämnet bam med koncentra-

tionssvårigheter. Ledarna till dessa barngrupper skall få utbildning av en

specialpedagog med kunskap inom detta område. Projektet är inled-

ningen på en satsning för dessa bam som därefter kommer att ingå i före-

ningens reguljära verksamhet. Dokumentation sker med hjälp av dagbok

och en kvalitativ utvärdering görs tillsammans med ledarna och projekt-

ansvarig.

Kontaktperson: Rosemari Hultebring, tel. 0533-181 38

Gävle Konståkningsklubb

Integrerad skridskoåkning

150 000 kr för år 1 av 3

Gävle Konståkningsklubb vill med detta projekt få igång fler funktions-

hindrade ungdomar i ett aktivt föreningsliv i en relativt ny och ovanlig

117

sport för funktionshindrade. Målgruppen funktionshindrade bam och

ungdomar har idag en mycket liten möjlighet till att utöva en vinteridrott

som skridskoåkning. Gävle Konståkning har tagit initiativ till att starta

verksamhet som bygger på konståkning i kälke med träning tillsammans

med andra konståkare. Projektets innehåll är mycket inriktat på att skapa

kontakter så att bam och ungdomar blir intresserade av denna verksam-

het. Genom att besöka skolor med redan aktiva bam och ungdomar som

får visa hur det går till skall fler fa upp ögonen för denna verksamhet. De

som blir intresserade skall sedan fa möjligheter att prova på konståkning

med kälke i flera föreningar i distriktet.

Kontaktperson: Berit Welander, tel. 026-61 16 15

Göteborg Majorna Orienteringsklubb

Projektet Vättlefjäll

220 000 kr för år 1 av 3

Med detta projekt vill Göteborg Majomas Orienteringsklubb öka intres-

set för friluftslivet i allmänhet och orientering i synnerhet. Målet är att

hitta metoder och utveckla former för att ge framförallt ungdomar med

utländsk bakgrund kunskap om orientering och att man kan vara ute i

skog och mark. Majoma skall ordna aktiviteter utomhus med inslag av

orientering och friluftsverksamhet tillsammans med andra föreningar i

området. Till exempel olika invandrarföreningar. Ytterligare samarbete

med andra föreningar skall etableras, dessutom planerar föreningen också

ett samarbete med bostadsbolaget i området för att erbjuda fri luftsaktivi-

teter till de som bor i området. Föreningen skall också arbeta mycket för

att synas i området och vara en förening som alla kan känna sig välkomna

till.

Kontaktperson: Elsi-Brith Jodal, tel. 0302-304 54

Harbo Idrottsförening

Harbo idrottsskola

26 000 kr för år 1 av 3

Harbo Idrottsförening vill tillsammans med Harbo skola, starta en idrotts-

skola för mindre bam som går ut på att de skall fa möjlighet att efter sin

förmåga pröva olika idrotter. Betoningen på verksamheten är lek och

enkla balans- och koordinationsövningar. I samband med idrottsskolan

skall också ledare, föräldrar m.fl. fa möjlighet till utbildning så att de kan

stödja verksamheten i idrottsskolan. I Harbo, som är en liten ort, är utbu-

det för de mindre bamen när det gäller någon form av verksamhet mycket

begränsad. Att starta en idrottsskola skulle därför innebära ökade chanser

för bam i Harbo att hitta någonting som de skulle vilja syssla med senare.

Kontaktperson: Christer Hellström, tel. 018-27 37 11

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

118

Herrestads Allmänna Idrottsförening

Tjejer och självförsvar

25 000 kr för år 1 av 3

Orientering är en individuell sport som ställer krav på att man som aktiv

både vågar och kan ta sig ut i skogen, ofta ensam, för att träna. Genom

projektet skall tjejers självförtroende och intresse för detta öka genom att

föreningen i samarbete med andra föreningar och skolan anpassar och

skapar aktiviteter enbart för dem. Målgruppen är flickor från årskurs 4-9.

Inom projektet skall tjejernas självkänsla och självförtroende ökas för att

inte bara kunna vara ute i skogen, utan också stå emot negativa påtryck-

ningar och tvång att göra någonting som man själv inte vill. I projektet

skall flickorna både träna självförsvar med en kvinnlig ledare och disku-

tera hur man kan agera när olika situationer uppstår, men även hur flickor

kan undvika obehagliga situationer. Att delta i projektet kräver inga för-

kunskaper och innehållet i träningen och diskussionerna anpassas efter

ålder och förmåga.

Kontaktperson: Gunilla Edithsdotter, tel. 031-50 75 66

Höörs Handbollsklubb H 65

Tjejerna växer med handbollen i Höör

180 000 kr

I Höörs kommun finns det idag en stor grupp flyktingar från det forna

Jugoslavien som deltar väldigt lite i det föreningsliv som finns i kommu-

nen. Särskilt märks detta bland flickor och kvinnor. Detta projekt vill

skapa möjligheter för framförallt yngre flickor och deras mammor att

delta i föreningslivets aktiviteter och möjligheter för att därigenom både

bryta deras isolering och öka deras chanser att komma in i det svenska

samhället. Projektets upplägg är att engagera 30-50 flickor och mammor

från det forna Jugoslavien tillsammans med lika många svenska flickor

och mammor. Aktiviteterna är allt från bollskola för bamen till mötes-

platser, promenader, studiecirklar och samtal mellan de vuxna. De in-

födda svenska kvinnorna i projektet är tänkta att fungera som ambassadö-

rer i andra delar av samhället med de kunskaper de far från de nya

svenskarna. Det är också viktigt att föräldrarna till de nya som kommer

till föreningen deltar i den verksamhet som alla andra föräldrar gör i en

förening. Det kan vara att stå i kaféet, stänga och låsa hallen m.m. Pro-

jektet skall också vända sig till papporna genom informationsträffar för

att öka förståelsen för jämställdhet och vikten av att tjejer och kvinnor

också far delta i aktiviteter utanför hemmet.

Kontaktperson: Karl-Gustav Holmgren, tel. 0413-227 45

Idrottsföreningen GUIF

Skolhandboll

30 000 kr för år 1 av 3

Handbollsföreningen GUIF vill med detta projekt popularisera hand-

bollen och öka bams och ungdomars intresse för spontan idrott, i synner-

het handboll. Projektet skall tillsammans med skolan öka intresset för

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

119

handbollen. Med spontan idrott behöver inte ungdomarna eller bamen ta

sig kors och tvärs för att spela och det blir lättare att spela närmare hem-

met. Skolan kommer även att göra det möjligt för föreningen att i skolans

hallar bedriva verksamhet framförallt på lov och under helger. Strategin i

projektet är att skapa intresse och förutsättningar för spontan idrott, i det

här fallet handboll. Ett av projektets mål är att starta "gängserier" eller

kvartersmatcher i bostadsområdena, vilket är någonting som idag nästan

helt försvunnit.

Kontaktperson: Claes Nyman, tel. 016-51 15 20

Idrottsklubben Sätra

Fotboll - att spränga gränser

185 000 kr för år 1 av 2

IK Sätra i Gävle vill med detta projekt göra det möjligt för funktions-

hindrade att spela fotboll i föreningens fotbollsverksamhet, främst

utvecklingsstörda, bam med DAMP m.fl. Utbudet av idrottsverksamhet

för denna målgrupp när det gäller lagidrotter är mycket begränsat och

social träning, träffa kompisar, känna en klubbkänsla, ha kul är bara

några positiva effekter alla känner med idrott. IK Sätra skall i samarbete

med habiliteringen i Gävle komma i kontakt med de aktiva samt med

kunskaper från habiliteringen ge ledare, föräldrar och övriga föreningen

kunskap samt rätt utbildning och förståelse i att jobba med de här ung-

domarna.

Kontaktperson: Susanne Sandberg, tel. 026-12 05 12

IFK Hult

Tjej aktiviteter

50 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt syftar framförallt till att öka möjligheterna för tjejers

idrottsverksamhet. Genom en genomförd enkätundersökning bland tjejer

i Hult har föreningen tagit reda på vilka intressen det finns för idrott och

motion bland Hults tjejer. Efter de önskemål som framkom genom en-

kätundersökningen skall föreningen utveckla sin idrottsverksamhet så att

fler tjejer skall kunna vara med i aktiviteter som främjar fysisk och social

samvaro utifrån deras egna önskemål och intressen.

Kontaktperson: Cecilia Eriksson, tel. 0381-304 11

Karlskoga Bats Basebollklubb

IP-sam verkan

220 000 kr för år 1 av 3

Två klubbar, en baseboll- och en bandyklubb, skall i samarbete med

varandra och skolan erbjuda, främst gymnasieelever som går det indivi-

duella programmet möjlighet till idrott och motion. Tanken är att erbjuda

flera alternativ för ungdomarna än de som finns idag. De som deltar i

projektet skall fa både praktik och teori varvat i "programmet", från drift

och underhåll av Karlskoga IP till ren föreningsbaserad utbildning i form

av träning och ledarskapsutbildning m.m. Eleverna skall även agera in-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

120

formatörer för de två föreningarna gentemot skolan och själva arbeta Skr. 1999/2000:125

fram ett informationsmaterial som skall spridas till olika skolor genom Bilaga 3

uppsökande verksamhet.

Kontaktperson: Anders Nilsson, tel. 0550-880 69

KFUM Basket, Örebro

Projektet Spelaren - Människan

75 000 kr

Projektet syftar till att ge alla aktiva ungdomar i föreningen en vidare syn

på sin idrottsverksamhet och därigenom få de aktiva att ta ett större an-

svar för sig själva och för föreningen. Föreningen vill bryta den isolerade

tillvaro många aktiva kan uppleva i sina respektive lag eller grupper och

ge dem en vidare syn på sin idrottsverksamhet. Projektet skall genom-

föras genom att bl.a. utbilda föreningens ungdomar i föreningskunskap

och målsättningsarbete så att de själva kan sätta upp mål för sitt eget

idrottande och för sitt lag. Genom "pröva på"-möjligheter inom före-

ningens övriga idrotter och deltagande i olika aktiviteter utanför den

vanliga träningen, t.ex. att delta vid minst ett årsmöte eller medlemsmöte

skall delaktigheten och förståelsen för det totala föreningslivet öka. Före-

ningen vill också ge ungdomarna en större helhet i sitt idrottande genom

ett ökat samarbete med andra föreningar, såväl idrottsföreningar som

andra typer av föreningar. För att genomföra detta vill föreningen bl.a.

etablera samarbetsavtal med andra idrottsföreningar och andra föreningar

inom andra sektorer än idrott för att få ett bredare perspektiv på före-

ningslivet. Genom samarbetsavtalen skall bamen och ungdomarna kunna

besöka och delta i andra aktiviteter, till exempel seniormatcher i andra

idrotter och teaterföreställningar. Dokumentation och utvärdering sker

genom en utsedd grupp ur KFUM Basket Ungdom. Erfarenheterna skall

spridas till Örebro Läns Idrottsförbund och KFUMs Idrottsförbund.

Kontaktperson: Thomas Rasmusson, tel. 019-611 02 28

Korpen i Dalarna

Friska krafter på gymnasieskolan Borlänge/Säters individuella program

110 000 kr

Korpen Dalarna vill med detta projekt vända sig till ungdomar som idag

inte motionerar eller idrottar, framförallt vill föreningen nå ut till de ung-

domar som har problem med övervikt och få dem intresserade av motion

och hälsa. I samarbete med Korpen Borlänge och ett gymnasieprogram

på Borlänge /Säters gymnasium skall elever vid gymnasieskolans indivi-

duella program göras intresserade samt erbjudas att delta. Att motionera

tillsammans med andra i samma situation, efter sina egna behov och

önskemål är viktigt för att ungdomarna utan press utifrån skall bli intres-

serade av att motionera. Aktiviteterna i projektet skall läggas upp efter de

behov och önskemål som framkommer bland både tjejer och killar. Spin-

ning, aerobics, motionsövningar m.m. planeras. För att ytterligare öka

intresset bland ungdomarna skall de även planera, genomföra och leda

minst en motionsaktivitet under projekttiden. Dessutom planeras teori-

diskussioner där ungdomarna själva ges stort inflytande om vad som skall

121

tas upp i allt från kost till motion för att därigenom öka kunskaperna om Skr. 1999/2000:125

vikten av motion och hälsa. Bilaga 3

Kontaktperson: Marit Pettersson, tel. 023—454 87

Korpen Skånes Motionsidrottsförbund

Projektet Friska krafter

300 000 kr för år 1 av 3

Korpen Skåne vill med detta projekt hitta former för att ge ungdomar

som idag inte motionerar eller är med i en idrottsförening möjligheter till

idrott och motion. Detta projekts upplägg är att i fyra delprojekt med

olika metoder och former hitta några gemensamma nämnare som kan

användas för att nå, aktivera och göra ungdomarna mer delaktiga i före-

ningslivet och frågor om motion. Genom samarbete med skolan och

övrigt föreningsliv i andra projekt skall kontakter och intresse skapas

bland ungdomarna. Metoderna till verksamheten skiftar mellan projekten

från att vara helt bestämda av ungdomarna själva till utbildning av

ungdomar till ledare. Korpen Skåne kommer att tillsammans med före-

trädare från de olika delprojekten sammanställa, utvärdera erfarenheterna

av projektet och sprida informationen vidare. Även ungdomarna själva

kommer att ingå i de projektgrupper som tillsammans med Korpen Skåne

skall utvärdera projektet.

Kontaktperson: Fredrik Olsson, tel. 040-21 90 30

Luleå Sportklubb (LSK)

Integrationsproj ekt

250 000 kr för år 1

Syftet med Luleå SK:s Integrationsprojekt är att öka delaktigheten för

bam och ungdomar med utländsk bakgrund i föreningslivet. Luleå SK

som är etablerad i en stadsdel i Luleå där det finns många människor med

utländsk bakgrund vill både skapa nya aktiviteter för ungdomar, i

synnerhet flickor och samtidigt bryta den isolering många föräldrar kan

känna genom att få dem engagerade i föreningen. Tillsammans med flera

olika samarbetspartners skall kontakter skapas och t.ex. göra informa-

tionen tillgänglig för flera. Inom ramen för den områdesgrupp där Luleå

SK och flera andra föreningar finns skall kontakter och intresse skapas

för att kunna erbjuda fler aktiviteter än bara fotboll, som är LSK:s

huvudsakliga inriktning. I Luleå har skolorna en så kallad Kulturvecka

där elever i alla årskurser arbetar med ett ämne eller en fråga under en

vecka. I samarbete med skolan skall föreningen under en sådan vecka

samverka kring temadagar om rasism och främlingsfientlighet.

Kontaktperson: Harri Kylmänen, tel. 0920-618 50

Malbas Basket

Spontanbasket

235 000 kr för år 1 av 3

Det finns ett stort behov bland unga att kunna idrotta utan krav på organi-

serad träning, bland annat har erfarenheter med så kallad StreetBasket

122

visat detta. Malbas Basket ser därför det som en möjlig väg för den orga-

niserade idrotten att utveckla idrottsverksamheten genom att även erbjuda

spontan idrott. Syftet med detta projekt är att försöka hitta former för att

kombinera möjligheter till spontan idrott och organiserad idrott i före-

ning. Malbas i Malmö vill starta en verksamhet med spontanbasket i

skolor i Malmö under den tid då skolans lokaler inte utnyttjas. Själva

verksamheten i projektet liknar mycket en form av öppet hus, där hallen

görs tillgänglig för spontan idrott, i detta fall basket. Föreningen kommer

även att i sin reguljära basketträning kombinera möjligheterna för unga

att vara med både i spontanbasket och den organiserade träningen/

idrotten. Genom spontanbasket skall de som inte, av olika orsaker, vill

fortsätta att träna basket kunna fortsätta med idrotten men utifrån egna

behov och önskemål.

Kontaktperson: Arne Börjesson, tel. 040-611 35 30

Malmö Squash Räckets Club

Idrottsskolan

130 000 kr för år 1 av 2

Detta projekt syftar till att erbjuda bam främst i åldem 7-10 år möjlighet

att få pröva på olika idrotter genom att starta en idrottsskola. Fyra före-

ningar ser att nya möjligheter öppnar sig att göra den hall där de är verk-

samma till ett aktivitetscentrum där idrottsskolan skall vara en del, dvs.

den del som vänder sig till mindre bam. Föreningarna ser även möjlig-

heter att jobba på nya sätt tillsammans och istället för att konkurrera om

bamen och ungdomarna hjälpa varandra att behålla dem inom idrotten.

Detta skall göras genom att erbjuda ett brett utbud i idrottsskolan. Verk-

samheten skall framförallt bedrivas eftermiddagstid. Erfarenheterna från

projektet skall göra att verksamheten med att driva idrottsskolan fort-

sätter inom de olika föreningarnas verksamhet efter projekttidens slut.

Kontaktperson: Jan Sjöberg, tel. 040-13 73 74

Motala Ryttarförening

Funktionshinder inget hinder

10 000 kr

Syftet med detta projekt är att pröva en verksamhet som går ut på att ge

funktionshindrade bam en större helhetsbild av hästsporten samt att

komplettera den vanliga habiliteringen och träningen för dessa bam. Det

blir helt enkelt en roligare träning för dem. Idag rider visserligen många

funtionshindrade i många klubbar, men de saknar ofta den fortsatta kon-

takten med hästarna som personen kan få genom att sköta om sin häst.

Projektet går ut på att försöka hitta former för hur det skall gå till att få en

helhetsbild av ridning/häst även för funktionshindrade bam. Metoden är

att i anslutning till den vanliga ridlektionen gå igenom olika delar som

handlar om hästen, stallet osv. i syfte att få en hel bild av ridverksam-

heten.

Kontaktperson: Anette Larsson, tel. 0141-22 03 98

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

123

Norrköpings Idrottsförbund (NIF)

Idrottsaktiviteter

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

180 000 kr

Syftet med detta projekt är att göra det möjligt for fler ungdomar att

idrotta, i synnerhet flickor med utländsk bakgrund. Det förbundet, som

egentligen är en allians mellan idrottsföreningar i Norrköping, vill göra är

en trestegsraket av åtgärder där det första steget är att starta en förenings-

driven idrottsskola. Idrottsskolan skall starta och drivas i ett mycket nära

samarbete med ett antal föreningar i ett särskilt bostadsområde och

kännetecknas av pröva-på-karaktär. Den andra delen av projektet går ut

på att stärka Skol-IF så att det finns fler fungerande sådana på skolorna i

Norrköping än idag och för att de på lite längre sikt skall kunna erbjuda

ungdomar bredare idrottsverksamhet. NIF vill tillsammans med skolan

och Skol-IF-förbundet i Östergötland utbilda befintliga Skol-IF:s styrel-

ser i föreningskunskap, sammanträdesteknik m.m. I dessa styrelser finns

det ett stort antal unga som på detta sätt också far chans att bli delaktiga i

föreningens alla delar. Som tredje och sista länk i kedjan vill NIF ut-

veckla tävlingen Norcopiaden.

Kontaktperson: Bengt Samuelsson, tel. 011-16 66 16

Norsborgs Flickfotboll

Integrering av invandrarföräldrar i svenskt föreningsliv samt skapa för-

ståelse för flickors idrottande

64 000 kr

Norsborgs Flickfotboll vill med detta projekt utöka framförallt flickors

med utländsk bakgrund delaktighet och möjlighet till idrott i förening.

Projektet gäller både att rekrytera nya aktiva, men också att göra det

möjligt för fler att fortsätta med fotboll längre tid. Detta skall nås genom

att också involvera föräldrarna i projektet, dvs föräldrarna till de bam

som idag spelar fotboll och de som vill. Det är viktigt att föräldrarna far

veta hur viktigt det är med idrott för flickor och att de genom att vara

aktiva i föreningslivet vinner så mycket mer. I samband med att tjejerna

börjar i NFF:s fotbollsskola skall föräldrarna engageras i föreningen

genom olika former av träffar, diskussionsträffar m.m. Målet är att för-

äldrarna sedan skall göra vad alla andra föräldrar gör i en idrottsförening,

stå i kaféet, hjälpa till vid matcher etc. Föreningen har också målet att

engagera fler föräldrar med invandrarbakgrund som ledare i föreningen.

Allt detta gör det enklare för tjejer att börja och fortsätta med fotboll.

Kontaktperson: Jane Johansson, tel. 08-531 948 18

Nässjö Idrottsskola

Projektet Multi Activity

75 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt vill utveckla idrottsverksamheten för ungdomar mellan 13

och 16 år som inte är med i föreningslivet, med syfte att fa dem delaktiga

i någon form av verksamhet och ge ett livslångt intresse för motion utan

droger. Idén är att utforma den idrottsliga verksamheten så att den skall

124

ge alla möjligheter att vara med och själv bestämma vad man vill göra,

därför är upplägget av verksamheten i projektet att "prova på"möjligheter

skall skapas. Deltagarna skall också få ett bredare perspektiv på verk-

samheten genom utbildning och information om droger m.m. I samarbete

med ett antal föreningar skall olika typer av idrotter och verksamheter

introduceras och presenteras. Metoden att komma i kontakt med och

intressera ungdomar för verksamheten skall ske genom samarbete med

skolans elevråd, de lokala föreningarna inklusive en aktiv invandrarföre-

ning, kontakter med vuxna som jobbar med särskilt utsatta ungdomar,

kommun och landsting. Ett annat mål med projektet är att genom arbetet i

projektet även etablera ett bestående samarbete mellan ungdomar, skola,

kommun och lokalt föreningsliv - att bryta ned vad föreningen anser vara

vattentäta skott mellan olika delar av samhället.

Kontaktperson: Jan Erik Karlsson, tel. 070-374 56 73

Sala Orienteringsklubb

Framtidens idrottsledare

40 000 kr

Sala Orienteringsklubb har tagit initativ till att bilda ett nätverk av unga

ledare i Sala från flera olika föreningar och idrotter. Utgångspunkten för

projektet är ungdomarnas egna idéer för utveckling som ungdomsledare.

Inom projektet skall pröva-på verksamhet av varandras olika idrotter

genomföras, utbildning m.m. Syftet med det nätverk som bildas av unga

ledare är bl.a. att få dem att träffas regelbundet och utifrån deras önske-

mål öka deras kompetens och erfarenheter i ämnen som t ex. idrottspsy-

kologi m.m. Effekten blir bättre ledare i de lokala föreningarna och idén

är att de lokala föreningarna själva skall stå för kostnaderna för ung-

domarna. Sala kommun och SISU har visat stort intresse och kommer att

delta i projektet.

Kontaktperson: Lena Larsson, tel. 0224-152 13

Sankt Helena Basket

Projektet Team 86/87

50 000 kr

Många ungdomar slutar av olika skäl att idrotta och att vara verksamma i

föreningslivet under de första tonåren. Föreningen St Helena Basket vill

med detta projekt få ungdomar i åldem 12-13 år att vara kvar i före-

ningen. Föreningen har identifierat några orsaker till avhoppen bland sina

aktiva ungdomar och det har visat sig att det främsta skälet till avhoppen

troligen har varit att föreningen varit tvungen att slå samman flera lag till

ett, vilket resulterat i att det bara funnits ett lag i staden. Detta har gjort

att resor till och från träning/match blivit längre för de som bor en bit

bort från idrottshallen. Det föreningen vill göra genom detta projekt är att

behålla/starta flick- och pojklag i två olika stadsdelar. Lagen kommer att

få träna var för sig en gång/vecka samt två gånger i veckan tillsammans.

På det sättet skall spelarna kunna träna närmare sitt hem, men samtidigt

utveckla kamratskapet och klubbkänslan mer genom att träna tillsam-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

125

mans med det andra laget. Att träna tillsammans gör även att de kan träna

bättre då hallarna utnyttjas på ett effektivare sätt.

Kontaktperson: Malin Börjesson, tel. 0500—48 66 81

Skånes Volleybollförbund

Projektet Holyoke - Skånsk Ungdomsvolley

105 000 kr för år 1 av 3

Skånes Volleybollförbund vill utveckla och förstärka bam- och ungdoms-

verksamheten när det gäller volleyboll i Skåne. Tanken är att introducera

och sprida en ny form av anpassad bamvolley - Volley 2000 - vilken är

mer anpassad till bam med lägre nät m.m. I projektet vill förbundet driva

en verksamhet man kallar Skolsamverkan. Det innebär att förbundet skall

utarbeta ett startpaket med video, utrustning och information om det nya

Volley 2000 som skall distribueras direkt till berörda lärare och skolan.

Dessutom skall förbundet genom ett antal så kallade volleyambassadörer

sprida mer direkt information om projektet till framförallt skolan.

Volleyambassadörema skall också vara resurspersoner till föreningarna.

Inom Skolsamverkan skall även ett skolmästerskap anordnas vilket

planeras till att koncentreras till en dag och spelas i Volley 2000-form.

Förbundet vill inom ramen för skolsamverkan även etablera och bygga ut

en form av fadderverksamhet mellan föreningarna i Skåne, för att före-

ningarna därigenom skall få lära av varandra hur man bedriver ungdoms-

verksamhet. Fadderverksamheten mellan föreningarna skall öka bered-

skapen att ta emot fler intresserade bam och ungdomar och samtidigt höja

kvalitén i den lokala föreningen.

Kontaktperson: Ivar Scotte, tel. 040-21 68 90

Smålands Idrottsförbund

Projektet Satsa friskt

100 000 kr

Smålands IF vill med detta projekt hitta modeller för att ge bam- och

ungdomsidrotten en helhetssyn på idrotten framförallt när det gäller folk-

hälsa. Ett annat syfte med projektet är att öka samarbetet mellan idrotten

och landstingen i Småland när det gäller folkhälsofrågor och idrott. I

samarbete med ett landsting i Småland skall förbundet ta fram ett arbets-

material för bam och ungdomar som de skall kunna arbeta utifrån an-

gående folkhälsofrågor i sitt lag och sin förening. Tanken med detta ma-

terial är att väcka tankar och idéer kring idrotten och hälsan som livsstil.

Det material som tas fram är inte ett faktabaserat material utan ett kun-

skapsinhämtande, dvs. bamen och ungdomarna skall själva i stor ut-

sträckning leta fram svaren på frågorna via internet, tillgängligt material,

skolan eller föräldrar i syfte att utveckla sina kunskaper om hälsofrågor

utifrån sina egna förutsättningar och intresse. Modellen och erfarenheter-

na skall spridas i hela Småland.

Kontaktperson: Christina Ericsson, tel. 036-34 54 05

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

126

Sportklubben Höjden Skr. 1999/2000:125

Skridskoskola med föräldrautbildning Bilaga 3

27 000 kr

Sportklubben Höjden i Göteborg vill med detta projekt fler människor

med utländsk bakgrund intresserade av skridskoåkning, idrotten bandy

och det svenska föreningslivet. I kontakter med skolor och fritids skall

föreningen göra bam intresserade av att vara med i Höjdens skrid-

skoskola och i samband med den skall föräldrarna också engageras i akti-

viteter t. ex. föreningskunskap och hur det är att vara med i en förening

m.m. Syftet med att involvera föräldrarna i projektet är att det skapar en

möteplats mellan olika människor och det är viktigt att engagera föräld-

rarna i deras bams fritidsverksamhet.

Kontaktperson: Nils Thorman, tel. 031-47 81 15

Stockholms Fotbollförbund

Ungdomar stimulerar ungdomar

40 000 kr

Med projektet Ungdomar stimulerar ungdomar vill Stockholms FF göra

ungdomar mer delaktiga i fotbollens föreningar. I projektet skall ett antal

lokala föreningars ungdomar göras intresserade av den verksamhet som

bedrivs i förbundets ungdomsråd. I ungdomsrådet finns ungdomar mellan

16 och 20 år som skall genomgå en kort utbildning i föreningskunskap,

rättigheter och skyldigheter i förening m.m. Därefter är tanken att de

skall arbeta som informatörer ute i de lokala föreningarna för att sprida

tankar, inspirera andra ungdomar att delta och att få föreningarna att se

ungdomar som resurs.

Kontaktperson: Jan Ramstedt, tel. 08-444 75 18

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge

Projektet Alla platsar

142 000 kr

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge vill tillsam-

mans med fyra föreningar göra en särskild satsning på idrott för bam och

ungdomar med så kallade osynliga funktionshinder, DAMP, ADHD och

Aspbergers syndrom. Genom projektet skall metoder och former för att

dessa bam och ungdomar skall kunna vara med i en förening utvecklas.

Det krävs nya metoder inom idrotten och i föreningarna för att kunna

göra idrotten tillgänglig och rolig för de bam och ungdomar som har

dessa osynliga funktionshinder. Inom projektet skall bamen och ung-

domarna få möjlighet att pröva på idrott på sina villkor och föreningarnas

ledare skall utbildas och få vetskap i vilka möjligheter och eventuella

svårigheter som finns. Även föräldrar skall få möjlighet att lära sig mer

och få möjlighet att delta i projektet genom diskussionsträffar med för-

äldrar i samma situation både inom den egna föreningen och med föräld-

rar från andra föreningar. SISU kommer att med de erfarenheter projektet

ger ta fram ett måldokument med metoder som andra kan följa.

Kontaktperson: Magnus Olsson, tel. 0455-194 00

127

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarna

Starkare idrottstjejer

20 000 kr

Detta är ett projekt som handlar om att stärka tjejer och tjejers idrott.

Tanken är att Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarna

skall engagera en kvinnlig elitskidåkare som en form av "informatör" för

lokala föreningar kring jämställdhet, tjejers villkor för idrott m.m. Dessa

tankar skall etableras i föreningarna, för att tjejerna själva skall bli med-

vetna om problemen som finns och stimulera tjejer till att fortsätta med

idrotten m.m. Metoden är att informatören skall åka ut till de lokala före-

ningarna och i deras egen miljö möta och träffa tjejer för att starta diskus-

sioner med de aktiva tjejerna kring frågor om jämställdhet och tjejers

villkor för idrott. Informatören skall dessutom träffa ledare, tränare och

styrelse för att sprida dessa tankar samt starta diskussioner och funde-

ringar kring dessa frågor.

Kontaktperson: Catharina Nilsson, tel. 023-454 55

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Värmland

Att stärka flickor inom tjejfotbollen i Värmland

75 000 kr

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Värmland vill med detta

projekt hitta metoder och former för att utveckla damfotbollen. Projektets

upplägg är att SISU tillsammans med 5-6 lokala föreningar skall enga-

gera ett helt tjej lag från de olika föreningarna i projektet. Föreningarna är

spridda geografiskt men också mellan tätort/landsort, elit/motion m.m.

Ett helt lag från varje förening plus två kvinnliga ledare skall genomföra

fem kurser kring "Tjejer på arenan" och en särskild utbildning för ledar-

na. Därefter skall deltagarna fa chansen att återvända till föreningen och

jobba med dessa frågor i praktiken. Tjejerna skall genom projektet fa

chansen att själva påverka sin roll inom idrotten utifrån sina egna resurser

och intressen. Denna projektgrupp skall användas som referensgrupp i

Värmland för planeringen av det stora utvecklingsarbete inom damfot-

bollen som planeras inom svensk fotboll. Projektet avslutas med ett

forum där alla deltagare samlas och utvärderar arbetet och lyfter fram de

metoder flickorna själva tror på när det gäller tjejers villkor för idrott.

Kontaktperson: Gert Classon, tel. 054-14 62 17

Svenska Innebandyförbundet

Projektet Knatteligan

210 000 kr för år 1 av 2

Inom bamidrotten har det visat sig att själva verksamhetsformen för de

yngsta inte är anpassad efter de förutsättningar bam har med sin idrott.

Detta projekt syftar till att förändra förutsättningarna för innebandyns

yngsta och anpassa verksamheten och tävlingsformen efter bamen. Målet

är att ta fram en ny och utvecklad verksamhetsform för de yngsta ut-

övarna för att de skall fa en mer anpassad tävlingsform. Färre spelare på

planen, mindre planer och ingen fast målvakt är några nya varianter av

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

128

spelet i praktiken. SIBF vill också genom detta projekt förändra själva Skr. 1999/2000:125

tävlingsstrukturen för de yngsta. Därför krävs det inom projektet ett nära Bilaga 3

samarbete med respektive distrikt, vilka är de som anordnar dessa täv-

lingar. Inga seriesystem för de yngsta, inga tabeller m.m. är en del av

inriktningen. Projektet Knatteligan är också tänkt att främja initiativen

ute i de lokala föreningarna genom att de lättare kan anordna t.ex. sam-

mandrag med flera matcher under en dag.

Kontaktperson: Jan Ögren, tel. 08-27 32 50

Tingsryds Allmänna Idrottsförening (TAIF)

Projektet Ungdomsallians i Tingsryd

80 000 kr

Tingsryds allmänna Idrottsförening (TAIF) vill med detta projekt till-

sammans med fler idrottsföreningar skapa ett ungdomsnätverk där ung-

domar själva skall få möjlighet att påverka sitt föreningsutbud i större

utsträckning. I projektet skall ungdomarna själva organisera och planera

mycket av aktiviteterna t. ex. ordna ett ungdomsforum och arrangera ett

fullmäktigemöte i kommunen m.m. Ungdomarna ingår i både planerings-

grupper och utvärderingsgrupper och projektets aktiviteter styrs helt av

vad ungdomarna själva anser vara viktigast. I samarbete med SISU skall

ungdomarna i projektet också få utbildning i bl.a. föreningskunskap och

möjlighet att följa upp den utbildning och de erfarenheter de får i projek-

tet i den egen föreningen.

Kontaktperson: Catarina Sammelin, tel. 0477-311 35

Västerås Friidrottskiubb

Projektet Ung 2000

99 000 kr för år 1 av 3

Västerås Friidrottsklubb vill stimulera bam och ungdomar till en me-

ningsfylld och fysisk aktivitet, idrott. I samarbete med skolor i Västerås

skall klubben framförallt på skoltid ha verksamhet i sin nya hall. Verk-

samheten skall vara träning och tävling i friidrott. Tanken är att dels

genomföra en traditionell tävling där den bästa gruppen från varje skola

tävlar för att kora den bäste, dels en aktivitetstävling. Det vill säga en

tävling där den skola som har haft flest aktiviteter, träningar och tävlingar

vinner. Syftet med detta är dels att aktivera ungdomar dels göra dem in-

tresserade av idrott. Att ha en tävling mellan skolor där aktiveringen är

det viktiga och inte resultatet är intressant utifrån målet att få bam att bli

intresserade av idrott. Skolan är också mycket intresserad och kommer

genom den idrottskonsulent som kommunen har vara mycket delaktig i

projektet, framförallt när det gäller att informera och få skolorna att delta.

Kontaktperson: Göran Kihl, tel. 021-10 85 02

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125

Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF)

Projekt lokal idrottsutveckling - Stora Höga

200 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt syftar till att både skapa en bättre samverkan mellan, kom-

mun, skola och fritidsliv i Stenungsund och ge ett brett aktivitetsutbud till

boende i ett område i Stenungsund. Den verksamhet som planeras är att

starta en aktivitetsskola som skall erbjuda bamen och ungdomarna fysisk

aktivitet och kännetecknas av “prova på"-möjligheter. Inom projektet

skall även utbildning stå på programmet, utbildning av främst ledare, sty-

relse m.fl. Utbildningen skall vara inriktad på kunskap i att arbeta med

ungdomar, ledarskap osv. För att genomföra detta vill VSIF skapa ett

föreningsråd som skall starta aktivitetsskolan samt planera och genom-

föra all verksamhet i området. Föreningsrådet skall bli permanent efter

projekttidens slut. De föreningar som finns i området, både idrottsföre-

ningar och föreningar från andra verksamheter, är stommen i förenings-

rådet. En ungdomsstyrelse skall också bildas i föreningsrådet där ung-

domar från deltagande föreningar, fritidsgård och skolan kommer att

ingå. Denna styrelse skall tillvarata ungdomarnas intressen i området,

genomföra aktiviteter och påverka utbud m.m. för “prova på“ verksam-

heterna.

Kontaktperson: Tommy Hallén, tel. 0303-683 71

Växjö Simsällskap

Simfritids

68 000 kr för år 1 av 2

Detta projekt syftar till att ge ungdomar och bam en så bred uppfattning

av idrott som möjligt och att göra dem intresserade av idrott. Projektet

skall skapa ett intresse för idrotten i allmänhet och simning i synnerhet

samt skapa ett samarbete med kommunen där kommunen ser idrottsföre-

ningen som en resurs. Kommunen går också in med stöd till projektet.

Projektets upplägg är att starta ett "simfritids" där föreningen i samarbete

med andra föreningar kommer att erbjuda fler idrotter än simning.

Bamen skall fa baskunskaper och en bred insikt om olika vattenidrotter

och praktiska och teoretiska kunskaper om livräddning m.m. I samarbete

med t. ex. Livräddningssällskapet, skolor och Röda korset skall bamen fa

lära sig, inte bara att simma utan även grundläggande livräddningskun-

skaper och första hjälpen.

Kontaktperson: Mattias Tuneskog, tel. 0470^466 50

Ångermanlands Fotbollförbund

Ungdomsråd i föreningen

27 000 kr för år 1 av 3

Syftet med detta projekt är att öka delaktigheten och möjligheterna till

påverkan för ungdomar i sitt föreningsliv. Idag har Ångermanlands FF ett

sk. ungdomsråd där ungdomar mellan 16—20 år är med för att ge syn-

punkter på verksamheten ur ett ungdomsperspektiv. Med detta projekt

vill förbundet också etablera ungdomsråd i de lokala föreningarna. Dist-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

130

riktets ungdomsråd driver projektet i praktiken och man kommer att

jobba mycket med uppsökande verksamhet i föreningarna, till en början

ett mindre antal för att testa metoden och för att etablera tanken om ung-

domsråd. Samtidigt så kommer förbundet att med uppsökande verksam-

het i de lokala föreningarna förankra tankarna och idéerna i föreningarnas

styrelser för att ungdomarna skall ges möjlighet att bli en resurs i före-

ningen. För att sprida idéerna om ungdomsråd skall ungdomarna i de ny-

bildade ungdomsråden bli en aktiv del av den uppsökande verksamheten i

andra föreningar och därigenom fungera som inspiratörer till fler samt ge

goda råd m.m. På sätt vill ÅFF skapa ett nätverk mellan ungdomar i de

olika föreningarna.

Kontaktperson: Berndt Lindström, tel. 0620-132 36

Ångermanlands Ishockeyförbund (ÄIF)

Utveckling av damishockey i Region Norr

106 000 kr för år 1 av 3

Med detta projekt vill de norrländska hockeydistrikten göra en satsning

på damishockeyn. Idag far alla tjejer spela hockey på killarnas villkor

såväl vad gäller metoder för träning som utbildning m.m. Genom projek-

tet vill distrikten hitta former för att anpassa hockeyn efter de intressen,

villkor och förutsättningar som tjejer har för ishockey och därigenom fa

fler tjejer att börja spela och stanna kvar inom sporten. I projektet skall

särskilda tränarutbildningar för tränare av tjej lag med särskild inriktning

på tjejers fysiologi, psykologi och intresse testas. Även pojklagstränare

skall fa mer utbildning kring samma frågor. Inom projektet skall själva

formen för ishockey, dvs. tränings- och tävlingsformer, omarbetas så att

anpassas mer efter tjejers önskemål och intressen. Inom projektet skall

dessutom en nätverksgrupp bildas som skall jobba just med de frågor som

rör tjejishockey.

Kontaktperson: Charlie Wedin, tel. 070-636 86 38

Örebro läns Idrottsförbund

Enjoying life - Motion och mat för ett friskare liv

114 000 kr

Detta projekt har två huvudsyften, för det första att skapa möjligheter och

utveckla metoder för idrottsföreningar att nå och kunna erbjuda kraftigt

överviktiga ungdomar i åldem 15-18 år möjlighet att idrotta. För det

andra har projektet ett tydligt individperspektiv inriktat på att skapa ett

intresse för fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Inom projektet skall

ungdomarna informeras och utbildas om vikten av fysisk aktivitet och

rätt kost. Ungdomarna skall också fa arbeta mycket med självförtroende-

och beteendeförändringsövningar. Idrottsförbundet skall genom sam-

arbete med lokala idrottsföreningar låta ungdomarna prova på idrott uti-

från deras egna önskemål. Ungdomarna far själva välja idrott och därefter

tas kontakt med föreningar som har den idrotten i sina aktiviteter. Inom

projektet skall föreningarna utbildas och informeras om de förutsätt-

ningar som just de här ungdomarna har för att idrotta och utifrån det fa

hjälp att utveckla verksamheten och metoderna för idrotten så att den

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

131

också passar denna nya målgrupp. Projektets målgrupp, ungdomar i

åldem 15-18 år med övervikt skall nås genom samarbete med Barnklini-

ken vid regionsjukhuset i Örebro.

Kontaktperson: Margareta Johansson, tel. 0586-615 53

Örebro Sportklubb Ungdom

Öppen idrott i samverkan

34 000 kr för år 1 av 2

Det tvååriga projektet Öppen Idrott i samverkan syftar till att erbjuda ej

föreningsanslutna ungdomar mellan 12-16 år i ett bostadsområde i

Örebro, möjlighet att bli mer rörelseaktiva och intresserade av förenings-

livet. I samarbete med kommundelsnämnden i Almby Norrbyås, skolan

Navet och KFUM Volleyboll skall föreningen göra det möjlighet för

dessa ungdomar att på deras egna villkor och efter deras egna önskemål

delta och forma sin idrottsverksamhet. Genom att erbjuda bl a "öppen

idrottshall" skall olika idrotter presenteras och kunna prövas på, dess-

utom skall nya idrotter och verksamheter som t ex bergsklättring eller

andra aktiviteter också vara möjliga att pröva på. Ungdomarna som vill

vara med skall själva fa forma verksamheten utifrån sina egna önskemål.

Projektet skall särskilt uppmärksamma flickors samt ungdomars med ut-

ländsk bakgrund villkor och önskemål för verksamheten. Intresset för att

delta i projektet skall skapas genom direktkontakter med ungdomarna i

samarbete med ungdomsteamet Navet. Teamet som verkar på skolan har

redan en upparbetad och nära kontakt med de ungdomar som finns i om-

rådet.

Kontaktperson: Jerker Lindgren, tel. 019-16 73 14

Örgryte Idrottssällskap

Projektet Rikskampen

240 000 kr för år 1 av 3

Projektet Rikskampens syfte är att öka utbudet av idrottslig verksamhet

för rörelsehindrade ungdomar. Inom projektet skall det bedrivas konti-

nuerlig träning i och kring Göteborg med inriktning på en återkommande

tävlingsverksamhet, Rikskampen. Tävlingen skall ske i form av en lag-

tävling där lagen består av personer med olika nivå på sitt rörelsehinder.

Detta skall öka de aktivas delaktighet och intresse för hela verksamheten

och olika idrotter. Rekryteringen av aktiva ungdomar skall ske på

Sveriges olika riksgymnasier för rörelsehindrade, vilket är ett nytt sätt att

rekrytera till handikappidrotten. Örgryte IS Rullstol skall tillsammans

med andra lokala idrottsföreningar i Göteborg dessutom erbjuda träning i

de idrotter som representeras under tävlingen Rikskampen. Deltagarna

skall fa träna på samma platser och tider som icke handikappade idrotts-

män. Erfarenheter som föreningen far av rekryteringen, tävlings- och

träningsverksamheten skall genom informationsinsatser spridas till övriga

orter med ett Riksgymnasium. Ett mål är att både träningsverksamheten

och tävlingsverksamheten skall permanentas på de olika orterna.

Kontaktperson: Madelene Nordlund, tel. 070-340 97 80

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

132

Östergötlands Fotbollförbund

Rekrytering och utbildning av fotbollsungdomar, invandrarungdomar och

tjejer för styrelsearbete i sina föreningar

100 000 kr

Östergötlands Fotbollsförbund vill genom detta projekt utveckla möjlig-

heterna för ungdomars delaktighet i föreningslivet och fa fler att se ung-

domar som resurser i föreningslivet. Ett av målen är att öka antalet ung-

domar i de lokala föreningarnas styrelser. Ett antal utvalda föreningar

med skiftande bakgrund och sammansättning får möjlighet att skicka tre

ungdomar och en vuxen ledare på en särskild utbildning kring dessa

frågor. Med metoder och erfarenheter från SISUs utbildning Unga ledare

skall ÖFF utbilda deltagarna efter de förutsättningar som finns inom fot-

bollen i Östergötland. Den vuxne skall fungera som en mentor på hem-

maplan, gentemot både ungdomar och vuxna i föreningen så att möjlig-

heter ges till ungdomarna. Ungdomarna skall också inom projektet arran-

gera ett ungdomsforum som i praktiken blir ett ungdomsting. Ett nätverk

mellan ungdomar från olika idrotter skall också bildas för att bl. a. ge

inspiration och stöd till varandra.

Kontaktperson: Thomas Kölnäs, tel. 013-20 33 17

Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS)

Nyskapande verksamhet inom ÖIS

120 000 kr för år 1 av 3

Syftet med detta projekt är att utveckla idrottsföreningens arbete, en

idrottsförening i glesbygden måste ta ett större helhetsgrepp kring sin

verksamhet för att både attrahera och behålla sina ungdomar. Det före-

ningen vill göra är att starta en Fritidssektion som skall tillgodose fler

behov än bara idrott bland traktens ungdomar. Idag har föreningen t.ex.

börjat med ett lokalt ÖlS-blad, en tidning som går till hushållen på orten

där ungdomar arbetar med tidningen. Inlines och skateboardaktiviteter är

någonting som ungdomarna själva har startat i föreningen, vilket har ökat

intresset för föreningen. Föreningen vill också inom ramen för projektet

tillsammans med kommunen starta och driva en sommaraktivitet - Som-

mar Hagby med många aktiviteter som skall göra ungdomarna delaktiga

och intresserade av att var kvar i Österåker även på sommaren.

Kontaktperson: Lars Knapasjö, tel. 0151-303-10

Handikapp

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Talangutveckling inom Svensk Handikappidrott

2 500 000 kr för år 1 av 3

Svenska Handikappidrottsförbundet ansökan omfattar verksamhet för tre

olika kategorier talanger - utvecklingskandidater, kvalificeringskandida-

ter och medalj kandidater beroende på hur långt dessa har kommit i sin

utveckling. De planerade aktiviteterna omfattar individuellt anpassad

rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom tränarstöd, tester

och uppföljning. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen av respektive

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

133

idrottskommittés möjligheter att anordna träningsläger samt möjligheter

för tränare att besöka kandidaternas lokala idrottsföreningar för att ge råd

och stöd kring uppläggning av träningen. Kostnader för deltagande i täv-

lingar, utrikes resor och kostnadsersättningar till de individuella kandi-

daterna kommer att finansieras med övriga intäkter, främst sponsorsin-

täkter.

Kontaktperson: Håkan Ryholt, tel. 08-605 62 70

Sveriges Dövas Idrottsförbund

Projektet Operation dammsugning

500 000 kr för år 1 av 3

Sveriges Dövas idrottsförbund (SDI) planerar en bred upplagd verksam-

het för att fånga upp och utveckla döva och hörselskadade idrottsintresse-

rade ungdomar. Den planerade verksamheten består dels av "Operation

dammsugning" dels av projektet "Talangutveckling". "Operation damm-

sugning" skall fånga upp döva och hörselskadade idrottsintresserade ung-

domar på landets "normalhörande" skolor. Syftet är att informera indivi-

dualintegrerade ungdomar om SDI:s verksamhet, informera om tecken-

språkets möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrottens ut-

bud samt att skapa förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla

nog att nå dövidrottseliten, skall utveckla sina idrottsliga färdigheter.

Projekt "Talangsatsning" syftar till att utveckla de talanger som redan är

aktiva inom dövidrotten. SDI söker stöd till den mera förberedande delen

- "Operation dammsugning".

Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08-605 62 54

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Information/utbildning

Bam

Adoptionscentrum (AC)

Skriftserie om adoption

590 000 kr

Adoptionscentrum tillsammans med Bamen Framför allt - Adoptioner,

Barnens Vänner och Familjeföreningen för Internationell Adoption har

tidigare framställt sex skrifter inom ämnet adoption med stöd av arvs-

fondsmedel. Mottagandet av skrifterna har varit mycket positivt och man

vill nu komplettera med ytterligare skrifter i samarbete med samma orga-

nisationer. Skrifterna är bl.a Adoptivbarns hälsa, Adoptivbarns språkut-

veckling, Att ta emot äldre bam och Adoptivbarn i tonåren.

Kontaktperson: Gunilla Andersson, tel. 08-587 499 25

134

Amningshjälpen (AH) i Boden

Utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor

1 080 000 kr för år 1 av 3

Amningshjälpen har under 25 år arbetat med att främja och stärka am-

ningens position i samhället. Genom sjukvårdspersonal och andra studier

vet man att det finns två grupper i samhället som ännu inte ammar i lika

hög utsträckning som övriga mammor i Sverige: invandrarmammor och

lågutbildade kvinnor. Man vill nu starta ett treårigt projekt där samarbete

görs med Nätverket for Unga föräldrar och med invandrarorganisationer

för kvinnor. På lokal nivå kan kommunernas integrationsenheter och

primärvården kontaktas. Två informationsbroschyrer kommer att över-

sättas på flera invandrarspråk, en journalist kommer att skriva specialar-

tiklar som publiceras i Amningsnytt men också erbjudas invandrarorgani-

sationemas tidningar.

Kontaktperson: Monica Kolm-Sandström, tel. 0921-154 26

Barn- och Mediaföreningen NIMECO

Projektet Barn och Media - Integration eller mångfald ?

330 000 kr för år 1 av 2

Inom föreningen finns ett stort intresse för och en samlad kunskap om

bam och media. I det här projektet är målet att inspirera deltagarna till

kritisk analys av mediebudskap. Man ställer bl.a frågorna : Vilket ut-

rymme ges de etniska och kulturella minoriteterna i massmedierna? Vilka

värderingar eller sedvanor presenteras? Vad händer med bam, ungdomar

eller vuxna när de far se hur olika etniska och kulturella möten avbildas i

massmedierna? Uppmuntrar medierna till integration/mångfald? Före-

ningen vill söka vägar för samarbete mellan hemmen, projektets pedago-

ger och skolan. Föräldrarna skall vara delaktiga i verksamheten och

kunna fungera som resurs. Om bam med olika utgångspunkter tillsam-

man far skapa bilder, texter, teater, videofilmer m.m. om sig själva och

frågor som berör dem lär de sig på ett naturligt sätt att förmedla sina

upplevelser. Den huvudsakliga målgruppen är mellanstadiebarn men

även lärare och föräldrar ska hjälpa till.

Kontaktperson: Jorge Pozo, tel. 08-85 26 02

Folkhälsoinstitutet

Utveckling av tobaksförebyggande insatser för bam och ungdomar

10 000 000 kr för år 2 av 3

Tobaksdöden drabbar varje år ca 8000 personer i Sverige. Nästan ingen

börjar röka i vuxen ålder. Det gör man i ungdomen när grupptillhörighet

och sökande efter en egen identitet spelar stor roll. Regeringen har hittills

ställt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande för det första

året av en treårig projekttid. Medlen skall fördelas till ideella organisa-

tioner. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbildnings- och

informationsinsatser mot tobaksanvändningen hos bam och ungdomar.

Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra ungdomar att värna

om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Det kom under det

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

135

första projektåret in 42 projektidéer varav 9 bifölls samt 4 återremittera-

des för komplettering och vidareutveckling. 29 bidragsansökningar av-

slogs. Under året har några delprojekt utmärkt sig på ett särskilt positivt

sätt: Ridsportens satsning på rökfria ridanläggningar, Västemorrlands och

Örebro läns idrottsförbunds satsningar på tobaksfria idrottsföreningar

liksom Kvinnoforums arbete att minska nyrekryteringen av tobaksrökare

bland unga flickor med invandrarbakgrund.

Kontaktperson: Jan Larsson, tel. 08-566 135 00

Frälsningsarmén i Stockholm

Arbete med riktlinjer för skydd av bam, ungdom och ledare/anställda då

det gäller pedofilfrågan

160 000 kr

Samfundet Frälsningsarmén vill arbete med skydd och riktlinjer för alla

som deltar i bam- och ungdomsarbete. I Konventionen för barnets rättig-

heter sägs bl.a. att “skyddsåtgärder bör innefatta förfaranden för såväl

upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som

har hand om barnet nödvändigt stöd...“. Frälsningsarmén är en interna-

tionell organisation. Pedofilfrågan är ett internationellt problem. 1

England har man tagit fram ett material till stöd och hjälp i ungdomsar-

bete. I Sverige håller man på att ta fram ett material anpassat till svenska

förhållanden. Nästa steg är ett bakgrundsmaterial som kan användas vid

all ledarutbildning och ledarutveckling.

Kontaktperson: Rut Baronowsky, tel. 08-747 12 15

Föreningen Sveriges Lekterapeuter

Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete på dagsjukvård

på sjukhus

335 000 kr

Stora förändringar sker idag inom bamsjukvården. Många bam/ton-

åringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på dag-

sjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida att

med kort varsel hjälpa bamen att hantera de nya situationerna, att

pedagogiskt förbereda bamen inför undersökningar och behandlingar och

att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom

lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknas en kvalitetssäkringsmodell

och pedagogiska riktlinjer för lekterapeutema. Med en sådan modell kan

bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås. En en-

kätundersökning kommer att göras till samtliga sjukhus med dagsjukvård.

Man ska bl.a. inventera innehållet i befintlig lekterapiverksamhet inom

dagsjukvården. Denna del av projektarbetet förläggs till dagsjukvårdsav-

delningar.

Kontaktperson: Kristina Ek, tel. 016-10 45 37

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

136

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Projektet Bam och ungdomar med medicinska handikapp i skolan, om-

fördelning och tilläggsanslag

54 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att analysera samt pröva olika åtgärder för att för-

bättra skolsituationen för grundskoleelever med medicinska handikapp

(exempelvis astma, epilepsi, hjärtfel, psoriasis, allergier eller diabetes) i

kommunerna Umeå och Vindeln. Projektet ska analysera vad skolorgani-

sation och kommunernas ekonomiska förutsättningar innebär för ele-

verna, samt undersöka vilken kunskap som behövs hos olika yrkes-

grupper i skolpersonalen för att bamen ska fa det stöd som behövs. Man

ska utarbeta dels en utbildningsmodell för skolpersonal och dels en sam-

verkansmodell mellan handikapprörelse, skola och föräldrar. Deltagande

kommuner står för skolomas extrakostnader samt konferenslokaler. Man

skall utforma och förankra en nationell standard ur ett brukarperspektiv,

och utveckla en utvärderingsmodell i samarbete med en föräldragrupp

m.m.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50

Hjärtebarnsföreningen

Projektet Nätverksbyggande för kompetenshöjning hos personer som

kommer i kontakt med bam med hjärtfel. En modell också för andra

sjukvårds- och handikappgrupper?

450 000 kr för år 2 av 2

Bamhjärtkirurgin är sedan några år tillbaka koncentrerad till Lund och

Göteborg vilket medfört en positiv utveckling för bams överlevnad och

en betydande kompetensförstärkning generellt hos personalen vid dessa

centra. Samarbetet mellan Hjärtebarnsföreningen och de två opererande

enheterna har utvecklats mycket positivt. Samtidigt finns behov av kom-

petensutveckling också vid regionsjukhusen eftersom bamen efter opera-

tion återvänder till hemsjukhuset för uppföljning. Föreningen utvecklar

därför nätverk mellan olika sjukvårdsintressenter och familjer och ung-

domar i Hjärtebarnsföreningen så att vårdkedjan skall kunna fungera op-

timalt såväl medicinskt som socialt och psykologiskt. Man vill också öka

informationsutbytet mellan samtliga aktörer och öka kompetensen hos

både personal och ungdomar och föräldrar. Arbetet skall ske genom ut-

bildningsdagar med föreläsningar och seminarier för personal och föräld-

rar var för sig men också gemensamt, dessutom vill man ordna regionala

möten samt utveckla tidigare påbörjat samarbete mellan olika föräldra-

organisationer med ett bam som dött av hjärtfel.

Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. 08—442 46 50

IOGT-NTO

Projektet Generationer och kulturer i samverkan

460 000 kr för år 1 av 2!6

På många orter i Sverige pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom

IOGT-NTO. Barn och ungdomar behöver vuxenkontakter/ledargestalter

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

137

som förebilder. Ökade kontakter mellan olika invandrargrupper och

“gammelsvenskar“ ökar förståelsen för våra olikheter. Vid osämja och

slagsmål är ofta både utövare och offer påverkade av alkohol och/eller

annan drog. Detta projekt syftar till bl.a. att utbilda ledare för lokal integ-

rerad verksamhet, att öka kunskaperna och förståelsen för olikheter i

kulturer och traditioner, genomföra demokratiskolor, skapa miljöer för

ökad integration och utveckling m.m. Målet är att genomföra regionala

utbildningar för minst 25 ledare/funktionärer som vill arbeta med mång-

kulturell verksamhet på lokalplanet, att starta integrerad gruppverksamhet

för främst ungdomar på minst 15 för IOGT-NTO nya orter samt genom-

föra demokratiskolor.

Kontaktperson: Sigrid Söderholm, tel. 0921-109 14

Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB)

Projektet kvalitet i vården av sjuka bam

440 000 kr för år 1 av 2

Föreningen är en tvärfacklig förening som arbetar för att förbättra sjuka

och funktionshindrade bams villkor på sjukhus. Sedan 10 år tillbaka har

Nordisk Standard (utarbetad av föreningen) använts som ett redskap för

att väma om sjuka och funktionshindrade bams rättigheter. Standarden

behöver nu revideras och moderniseras. Målgruppen är sjuka och funk-

tionshindrade bam och ungdomar som vårdas på sjukhus, i dagsjukvård, i

hemsjukvård och i öppen vård. Målet är att utveckla ett kvalitetssystem

som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och

beslutsfattare. Man planerar att presentera projektet och resultatet vid en

nordisk konferens i Sverige 1999. Vidare planeras ett nätverksmöte samt

seminariedagar. Samarbets-partners är Handikappombudsmannen, Hög-

skolan i Jönköping samt utbildningsinstitutioner för lärare och vårdper-

sonal.

Kontaktperson: Karl Martin Lundmark, tel. 016-14 82 10, 08-94 40 96

Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)

Informations- och utvecklingsprojekt

1 245 000 kr för år 3 av 3

Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärtebamsföreningens Mistgrupp, Föräld-

raföreningen Plötslig Spädbamsdöd och Bamcancerfondens Visommist-

grupp har bildat Paraplyet, en samarbetsorganisation för bra omhänder-

tagande vid bams död. Paraplyet utvecklar det regionala samarbetet

mellan föreningarna för att familjer, där ett bam har dött, skall kunna dela

erfarenheter och stödja varandra. Paraplyet skall också ta fram informa-

tionsmaterial och utbilda vårdpersonal, politiker och tjänstemän och ar-

beta för att förbättra familjers villkor när ett barn har dött. I projektet in-

går att tillsammans med Rädda Bamen och Skolverket genomföra en sa-

tellitkonferens för drygt 12000 skolors lärare. Konferensens tema är När

bänken är tom.

Kontaktperson: Maj-Lis Olsson, tel. 046-13 33 62

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

138

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)

En föräldrakonferens

100 000 kr

Under de senaste åren har man allt mer uppmärksammat behovet av att

skapa ett forum för erfarenhets- och idéutbyte mellan olika länder kring

döv- och hörselfrågor i allmänhet och tvåspråkighet i synnerhet. Förbun-

det vill arrangera en internationell föräldrakonferens med flera syften,

bl.a. för att etablera ett samarbete mellan intresseorganisationerna i

Norden, Baltikum och Polen, att genom konferensen kunna utöka utbytet

med förbund från deltagande länder samt bidra till en positiv kvalitetsut-

veckling av tvåspråkighet inom familjerna.

Kontaktperson: Sune H. Nilsson, tel. 019-17 08 30

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språksförda barn (DHB)

Projekt för att sprida kunskap om språkstörda bam

348 000 kr för år 3 av 3

Språkstörning hos bam innebär en försening i förmågan att göra sig för-

stådd och att kunna uppfatta och tolka språk. Bamen kan ha svårt med

ordföljd, menings-byggnad, ordförråd eller att tillämpa språket rätt. Det

kan också vara frågan om läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Funktions-

hindret är relativt vanligt, enligt vissa uppskattningar mellan 5 000 och

20 000 bam i varje årskull. Det finns ett resurscenter i landet och ett antal

språkförskolor, men de är fa och slumpmässigt spridda. På många orter är

handikappet helt okänt för personal inom barnomsorg och skola och

familjerna och bamen far inget eller lite stöd. DHB skall i detta projekt

arbeta för att fa handikappet känt och erkänt bland beslutsfattare och all-

mänheten. Målsättningen är att en genomtänkt anpassad skolgång för

språkstörda bam alltid planeras och genomförs, att familjerna erbjuds

tidigt stöd, att språkkonsulenter inrättas i landstingen och att lärarutbild-

ningen ska innehålla information om språkstörningar. DHB skall också

bygga upp kontaktnät mellan logopeder och mellan lokala föräldraföre-

ningar i landet.

Kontaktperson: Sara Håkansson, tel. 019-17 08 30

Rädda Barnen

Projektet Mina Rättigheter - skolmaterial om Barnkonventionen

250 000 kr

Enligt Barnkonventionens artikel 42 har konventionsstaten ett ansvar att

informera om Barnkonventionen till vuxna och bam. Det finns idag be-

ställningar från ca 600 skolor i landet som inför höstens skolstart vill ha

Mina Rättigheter. Rädda Bamen söker om 250 000 kronor för tryckning

av Mina Rättigheter. På sikt behövs även översättning av Mina Rättig-

heter till flera invandrarspråk, liksom på kassett och punktskrift som idag

saknas och efterfrågas. Målsättningen är att alla bam i Sverige skall

känna till Barnkonventionen.

Kontaktperson: Simone Ek, tel. 08-698 91 44

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

139

Svenska UNICEF-kommittén

Utveckling av projektet Myntet - ett aktivitetshus för Barnets Rättigheter,

tilläggsanslag

45 000 kr

En förstudie med syfte att ge en bild av verksamhetsinnehåll och

fmansieringsbild av ett planerat Aktivitetshus om Barnets Rättigheter

tänkt att utgöra bas för organisationers och myndigheters arbete med att

sprida kunskap om barnkonventionen.

Kontaktperson: Ulrika Sundler Lycke, tel. 08-692 25 17

Sveriges Pensionärsförbund (SPF)

Projektet Allas barnbarn

290 000 kr för år 1 av 3

En stor del av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Målet är

att hos bamen skapa intresse för läsning av böcker för att påverka deras

språkliga kommunikation. Målet är också att genom projektet närma

äldre och yngre generationer till varandra och att skapa möjligheter till

utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom

kontakt, inte bara med bam utan även med äldre personer som har sina

rötter i andra länder. Projektet ska ge utbildning åt far- och morföräldrar

och andra intresserade för att ge kunskap om barnböcker, språkutveck-

ling, dyslexi etc. En central projektgrupp utgörs av representanter för

SPF, PRO, Barnbarnens Kulturfond och En bok för alla. Lokala projekt-

grupper bildas av bibliotekspersonal. Ett begränsat antal orter kommer att

ingå i projektet (Göteborg/Mölndal, Södertälje/Nyköping, Sundsvall/

Härnösand, Växjö, Umeå).

Kontaktperson: Signe Idehaag, tel. 08-692 32 50

Ungdom

Aktionsgruppen Kvinnligt Kulturcentrum (AKK)

Ödesmärkt - vanliga människor ett projekt på temat tolerans - ödmjukhet

150 000 kr

Föreningen planerar att tillsammans med Riksförbundet för sexuellt lika-

berättigade (RSFL) visa pjäsen Ödesmärkt, där frågor om sexualitet, jäm-

ställdhet och förståelse för andra kulturer berörs. Målgruppen är samtliga

ungdomar från årskurs nio, gymnasiet och folkhögskolor i Stockholm

med kranskommuner. Efter pjäsen kommer klasserna att fa besök av

RFSL:s informatörer för diskussion om föreställningen som levande

exempel. Föreningen kommer även att tillsammans med RFSL bjuda in

fritidsledare och skolvärdar till en fortbildningsdag där föreställningen

ingår.

Kontaktperson: Marika Nasiell, tel. 08-570 285 14

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

140

Al-Azharskolan

Projektet RIFF

150 000 kr för år 1 av 3

Al-Azhar Stiftelsen i Stockholm driver en friskola i Stockholm för före-

trädesvis somaliska bam och ungdomar. Stiftelsen planerar ett projekt för

att bl.a. stärka somaliska föräldrar i deras föräldraroll och ge kunskap om

den svenska skolformen, tydliggöra föräldrarnas roll som integrations-

förmedlare mellan samhälle och bam samt ge föräldrarna möjlighet att

diskutera viktiga trosfrågor och värdekonflikter som upplevs i det

svenska samhället med en imam som har kunskap om de båda samhälle-

na. Målsättningen skall uppnås genom gemensamma aktiviteter för barn,

ungdomar och föräldrar utanför skoltid och i elevernas närmiljö (Tensta

och Rinkeby). Aktiviteterna skall bestå av dels rena fritidsaktiviteter så-

som idrott, utflykter och studieresor, dels av föreläsningar, datakunskap

och läxläsning. Verksamheten skall detaljplaneras tillsammans med för-

äldrar och elever. Som ungdomsledare deltar äldre somaliska ungdomar

som lyckats väl med skola och utbildning och som kan vara goda före-

bilder. Syftet är att ge stöd till eleverna genom att stödja föräldrarna och

ge dem kunskap om hur det svenska samhällets och läroplanens individo-

rienterade synsätt och utgångspunkter kan kombineras med familjernas

ofta starka grupporienterade kultur.

Kontaktperson: Göran Rosell, tel. 08-26 03 39

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)

Projekt för ungdomar som av olika skäl ej skaffat sig tilltäckliga läs- och

skrivfårdigheter och för korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet

140 000 kr för år 1 av 2

ABF:s riksförbund planerar tillsammans med LO och Veckans Bok ett

projekt med syfte att alla skall ges chansen till att avancerat lära sig läsa

och skriva dagens svenska. Projektet vänder sig till ungdomar som av

olika skäl inte skaffat sig tillräckliga läs- och skrivfärdigheter och till

korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet. ABF och LO kommer

att engagera ungdomar för uppsökande verksamhet hos ungdomar på ar-

betsplatser och/eller hos arbetssökande och arbetslösa. Genom att starta

studiecirklar med boken som underlag och föra diskussioner om dess

innehåll vill man fa deltagarna att själva läsa och återge vad boken hand-

lar om. Studiematerialet är Veckans Bok, som är nyskriven svensk litte-

ratur av dels etablerade svenska författare dels några debuterande för-

fattare per år. Målet är att varje deltagare skall läsa 120 sidor varje månad

eller två böcker om 60 sidor vardera. Inledningsvis planeras en under-

sökning för att utröna aktuell status på deltagarnas läs- och skrivsvårig-

heter och efter två år planeras en utvärdering genom en ny undersökning

för att se vilka effekter projektet har gett.

Kontaktperson: Elsie Bäcklund, tel. 08-613 50 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

141

Internationell Klubb Vorta Drom

Romska ungdomar i Helsingborg

115 000 kr för år 1 av 2

Föreningen vill genomföra ett tvåårigt projekt som vänder sig till romska

ungdomar mellan 12 och 25 år. Språksvårigheter och bristfällig skolut-

bildning medför att romska ungdomar har mycket svårt att ta sig in på

arbetsmarknaden. Genom att bygga upp ett nätverk tillsammans med

skolorna i Helsingborg, romska ungdomar och deras föräldrar vill före-

ningen med speciella pedagogiska insatser och riktade aktiviteter förmå

föräldrarna att låta sina ungdomar utveckla sina förmågor i det svenska

samhället. Syftet är att undvika den ömsesidiga utstötning som finns för

målgruppen idag. Ett 100-tal ungdomar kommer att delta i projektet

genom datautbildning, kultur och läxläsning samt i kunskapssökandet om

sin romska bakgrund.

Kontaktperson: Stefano Kuzhicov, tel. 042—10 78 98

Kooperativa Institutet, Ek. förening

Starta eget tillsammans

50 0000 kr

Kooperativa Institutet (KOOPI), Förbundet Vi Unga och Unga Örnars

Riksförbund planerar informations- och utbildningsinsatser i samband

med TV-serien Starta eget tillsammans. De sökande planerar bl.a. sär-

skilda hemsidor på Internet med information som ansluter till TV-serien,

en särskild studiehandledning och ett seminarium för gymnasielärare. Vi

Unga och Unga Ömar kommer att välja ut ungdomar till en referens-

grupp som kommer att delta i utformningen av såväl hemsidorna som

studiehandledningen. Referensgruppen kommer att presenteras på hem-

sidorna och delta aktivt i det fortsatta informationsarbetet.

Kontaktperson: Ulla Loord-Gynne, tel. 08-772 89 91

Studieförbundet Vuxenskolan, Söder

Projektet Debatt och studie i skolor och fritidsgårdar inför 2000-talet, det

nya milleniumet

450 000 kr

Inom projektet Ungdomarna inför 2000-talet engagerade sig ett stort an-

tal ungdomar i att engagera andra ungdomar och vuxna kring livsfrågor

inom sju olika områden: Meningen med livet; Krig och Fred; Främlings-

fientlighet och Rasism; Miljö; Hälsa och sjukdom, Aids; Demokrati samt

Kultur och Fritid. Ett antal ungdomar mellan 14 och 20 år reste ut i

världen till 35 länder för att samla drömmar, verklighet och förhopp-

ningar inför det nya millenniet. Resorna resulterade så småningom i sju

böcker, ett antal temadagar i skolor, utställningar, teaterföreställningar,

bildspel, dagen Hyllning till framtiden, föredrag, debatter m.m. Studie-

förbundet Vuxenskolan och Stiftelsen Future Now Foundation (en stif-

telse som bildats av deltagare i de tidigare projekten) planerar nu inför

millennieskiftet ett projekt som bygger på att med hjälp av böckerna

stimulera ungdomar på skolor och fritidsgårdar att diskutera framtiden

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

142

och det nya årtusendet. Ett eller flera bokpaket om sju böcker kommer att

erbjudas ett stort antal skolor och fritidsgårdar, som uppmanas att arbeta

med en eller flera av böckerna i en klass eller grupp av elever. Resultatet

av arbetet redovisas till Future Now Foundation i t.ex. uppsatsform, som

dikter, individuellt eller gemensamt av hela klassen/gruppen. Bokpaketet

tillfaller skolbiblioteket eller fritidsgården. Skolan/fritidsgården får stöd

av Future Now Foundation med tips på diskussionsfrägor och viss peda-

gogisk ledning. Ungdomarnas redovisningar kommer att samlas in och de

bästa materialen samlas som en dokumentation av ungdomarnas diskus-

sioner kring de sju ämnesområdena som böckerna tar upp. Projektet

genomförs som ett kraftfullt stöd från unga till unga inför den breda de-

batt om framtiden som pågår inför det nya årtusendet.

Kontaktperson: Wences Rivas, tel. 08-590 301 72

Sunnanå Sportklubb (SSK)

Sörböleskolan - Den medskapande skolan

177 000 kr för år 1 av 3

Sunnanå Sportklubb vill starta ett treårigt samverkansprojekt med

Sörböleskolan i Skellefteå i syfte att utveckla elevernas självtillit, dia-

logförmåga, medskapandeförmåga och tro på sin egen förmåga att åstad-

komma positiva förändringar. Målgruppen består av ca 400 elever i års-

kurs 7 till 9 som i början av hösten genomför ett "medskapandedygn"

tillsammans där projektets mål, syfte och tillvägagångsätt presenteras.

Under detta dygn kommer alla klasser att formas som lag och man för-

söker tillsammans att hitta faktorer som bidrar till en bra laganda. Dess-

utom introduceras begreppet medskapande och alla elever gör en själv-

värdering utifrån sina egna och klassens dvs. lagets förmåga kring be-

greppet medskapande. Varje vecka tränar eleverna på att vara med-

skapande utifrån vad laget och individen tycker är viktigt. Under våren

kommer processen att fortsätta fram till i maj då man har ett nytt med-

skapandedygn där eleverna drar upp riktlinjer för den fortsatta utveck-

lingen.

Kontaktperson: Janne Hallberg, tel. 0910-146 86

Svenska Kyrkans Unga i Uppsala

Bibelsajtprojektet

150 000 kr

Svenska Kyrkans Unga i Uppsala vill tillsammans med Evangeliska

Fosterlandsstiftelsen (EFS) utforma en "bibelwebbsida" på internet för att

ungdomar lättare skall ta del av innehållet i den nyreviderade bibeln som

kommer ut i december 1999. Syftet med projektet är att ge ungdomar

möjlighet att på ungdomars eget språk lära känna bibeln, dess budskap

och på så sätt ta del av vårt kulturarv. Webbsidan kommer att produceras

av en webbdesigner tillsammans med en ledningsgrupp, författa-

re/skribenter och en referensgrupp bestående av ca 60 ungdomar spridda

över hela landet. Projektet vänder sig till ungdomar i åldem 14-19 år som

med webbsidan som redskap kommer att hitta sökvägar till olika personer

och händelser i bibeln. Webbsidan kommer att marknadsföras mot skolor,

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

143

kyrkor och den kommer att presenteras på bokmässan i Göteborg. Skr. 1999/2000:125

Webbsidan uppdateras löpande av en webbmaster som även kommer att Bilaga 3

svara på alla de frågor som kommer in från ungdomar samt ansvara för

den fortsatta marknadsföringen.

Kontaktperson: Johan Robertson, tel. 018-16 97 64

Handikapp

Apertföreningen

Utbildning och upprättande av munvårdsprogram

85 000 kr

Aperts syndrom är ett mångfacetterat missbildningssyndrom som för

samtliga diagnosbärare innebär missbildning av skalle och ansiktets ske-

lett samt händer och fötter. Trots kirurgiska korrigeringar betyder Aperts

syndrom att man ser annorlunda ut hela livet, inte minst ungdomsåren

kan därför bli svåra. Föreningen skall dels genomföra en utbildningsträff

för ungdomar och vuxna för att stärka och utveckla personer med

syndromet för att möta vuxenlivet, dels upprätta ett munvårdsprogram.

Ansikts- och skallbildningama medför att tänder och tandanslag oftast är

felplacerade och har otillräckligt utrymme. Tandregleringar, irritation i

tandköttet och svårigheter att borsta tänderna på grund av missbildade

händer ger mycket dålig tandstatus. I samarbete med Kompetenscenter

för sällsynta odontologiska tillstånd i Jönköping skall föreningen ut-

veckla ett munvårdsprogram.

Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 0155-21 34 68

Dalarö Folkhögskola

Projektet Punktintensiven

608 000 kr för år 1 av 3

Talboken har inneburit en revolution för synskadades tillgång till littera-

tur och information men har också betytt att punktskriftkunskapen mins-

kat. Ett skriftspråk ökar synskadades språkliga identitet, och ger därmed

ökade studiemöjligheter och bättre tillträde till arbetsmarknaden. Dalarö

Folkhögskola och Synskadades Riksförbund skall i detta projekt utveckla

en metodik för intensivträning i punktskrift, att visa på nyttan och nöd-

vändigheten av punktskrift för gravt synskadade och ge punktskrifts-

undervisning en plats som kunskapsämne inom vuxenundervisningen.

Målgrupperna är gravt synskadade vuxna med behov av fördjupade

färdigheter i punktskrift, dövblinda och lärare, handläggare och synpeda-

goger som arbetar med gravt synskadade. Man räknar som ett första steg

med utbildning av 30 brukare och 10 lärare.

Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. 08-501 507 10

144

De Handikappades Riksförbund (DHR) Skr. 1999/2000:125

Projektet DHR:s rättighetsbyrå Bilaga 3

707 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att bygga upp och pröva ett Servicekon-

tor/rättighetsbyrå i Värmland. Byrån bemannas med personer som själva

har erfarenhet av att leva med funktionshinder och som genom särskild

utbildning far kunskap om lagar och regler som styr berörda samhälls-

organ och känner till hur samhällets insatser för rörelsehindrade är orga-

niserade. Byråns uppgifter är att ge individuell information och rådgiv-

ning, hjälpa till vid överklagningar, vara moraliskt stöd i samband med

myndighetskontakter, ge service, utbildning och information till de s.k.

socialombud som finns i DHR:s avdelningar m.m.

Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00

De Handikappades Riksförbund (DHR) i Kronobergs län

Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum

795 000 kr för år 1 av 2

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) i Kronoberg har efter en

treårig projekttid tillsammans med länsföreningama för Synskadades

Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och De Handi-

kappades Riksförbund (DHR), avvecklat HSO Kronoberg och i oktober

1998 bildat Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum som består av

alla handikappföreningar i Kronoberg. Intressepolitiken bedrivs av före-

ningarna för sig medan Centrum hjälper till att bilda nätverk för olika

sakfrågor som tillgänglighet i kommunerna, effekter av organisationsför-

ändringar i kommun och landsting, rehabiliteringsplanering m.m. Före-

ningarna De Handikappades Riksförbund Kronoberg och Synskadades

Riksförbund Kronoberg skall under en tvåårsperiod utveckla samarbetet

med berörda myndigheter för att kunna sälja kunskap, platser för

arbetsprövning m.m.

Kontaktperson: Elizabeth Peltola, tel. 0470-71 10 50

Dövas förening i Stockholm

DU-projektet

295 000 kr för år 1 av 3

Många döva utvecklingsstörda bor och arbetar tillsammans med hörande

utvecklingsstörda och kan inte kommunicera med dem. Ofta saknas dess-

utom teckenspråkskunnig personal och kunskapen om dövas behov är

dålig. Föreningen skall tillsammans med kommunen arbeta för ett boende

och dagcenterverksamhet för döva utvecklingsstörda där personalen dels

skall vara teckenspråkkunnig, dels skall ha kunskap om döva utveck-

lingsstördas särskilda behov. Föreningen vill bygga upp ett nätverk bland

omsorgspersonalen och informera stadsdelsnämnderna om gruppens be-

hov, anordna kurser och träffar för att “vanliga“ döva skall få kunskap

om döva utvecklingsstörda, utarbeta informationsmaterial, rekrytera döva

som kontaktmän och gode män för döva utvecklingsstörda m.m.

Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. text 08-24 91 90

145

Emma Resurscentrum

Projektet DAMP— information

164 000 kr

Föreningen Emma Resurscentrum (en förening med ändamål att ta till-

vara kvinnors kraft m.m. i Vilhelmina) och föreningen för Rörelsehind-

rade Bam och Ungdomar i Västerbotten skall genom olika aktiviteter ge

information om effekterna av funktionshindret DAMP till föräldrar, för-

skolepersonal, lärare och vårdutbildningar. Informationsaktivitetema

syftar till att belysa funktionshindret och ge möjlighet till samtal om hur

man på bästa sätt skall kunna ge bamen stöd. Projektet skall genomföras i

Vilhelmina, Lycksele och Storuman.

Kontaktperson: Karin Ringlöv, tel. 0940-202 34

FUB:s Stiftelse ALA

Projektet En skola för alla, integrationsprocessen särskola-grundskola

500 000 kr för år 2 av 2

Trots att tankarna om en integrerad skola funnits mer än 30 år är endast

ca 10% av eleverna integrerade i grandskola eller gymnasium. Forsk-

ningen kring detta område har varit bristfällig. FUB och stiftelsen ALA

vill nu tillsammans med Skolverket och SIH utveckla former för

anpassning av grand- och särskolans utbildningssystem för att underlätta

elevers möjligheter till full delaktighet genom att stimulera integrerings-

processen i skolan. Projektet beräknas pågå under två och ett halvt år och

skall förläggas till fyra skolor i mellansverige. Integreringsprocessen

skall följas, dokumenteras och analyseras, handledning skall ges från

central nivå. Medel från SIH, Skolverket och FUB ges också till

projektet.

Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)

Kunskapsspridning om mild blödarsjuka och mindre kända former av

blödningsrabbningar

395 000 kr för år 1 av 2

Det finns ca 400 personer i Sverige som har en mild form av blödarsjuka.

Eftersom dessa inte har så stora besvär underskattas allvaret i sjukdomen.

Många av dem känner inte ens till att de har detta funktionshinder och

kan därför råka mycket illa ut vid olyckor, operationer, tandläkarbesök

m.m. Många kvinnor med blödningsrabbningar kan hänföras till detta

funktionshinder. Förbundet skall därför utforma informationsmaterial

som skall föras ut till personerna själva och till sjukvårdens och tand-

vårdens personal.

Kontaktperson:Birgitta Rehnby , tel. 08-661 94 55

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

146

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)

Projekt för att öka patientinflytandet och stärka patientrollen

850 000 kr för år 2 av 3

Det finns ungefar 750 personer i Sverige med blödarsjuka. Sjukdomen

kräver livslång behandling och ställer stora krav på de sjuka och deras

anhöriga. Kunskap om sjukdomen och behandlingsformer är viktig såväl

hos de sjuka själva och deras anhöriga liksom hos personal även utanför

specialistvården. Förbundet utvecklar i detta projekt nära samarbete med

olika hemofilicentra (KS, Sahlgrenska i Göteborg och MAS i Malmö) en

bred informations- och utbildningssatsning. Man arbetar med årliga kon-

ferenser för äldre blödarsjuka och deras anhöriga, föräldrar till blödar-

sjuka bam, personer med komplikationer av sjukdomen (hiv, antikoa-

gulans och hepatit) och deras anhöriga och skall genomföra en utbild-

ningsdag för remitterande personal och annan vårdpersonal på de sjukas

hemorter.

Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08-661 94 55

Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN)

Tips- och idédatabas på Internet

185 000 kr

Föreningen skall överföra en projektdatabas till Internet. Basen innehåller

tips om hjälpmedel, anpassningar och råd som underlättar vardagen för

neurosedynskadade, dysmeliskadade, dubbelamputerade, personer med

Aperts syndrom, hand- och brandskadade samt muskelskadade.

Kontaktperson: Bjöm Håkansson, tel. 08-21 88 68

Föreningen för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) i

Mellersta Sverige

Projektet Samverkan och ökad förståelse mellan familjer med kommuni-

kationshandikappade bam

170 000 kr

Inom föreningen finns kommunikationshandikapp av olika slag t.ex. bam

med Cochlea-Implantat, språkstörningar och hörselskadador. Intresse-

konflikter och samarbetsproblem finns mellan de olika grupperna då man

inte har kunskap om varandras behov. Föreningen vill genomföra gemen-

sam föräldrautbildning med samtidiga aktiviteter för bamen med olika

kommunikationshandikapp.

Kontaktperson: Gerd Skarstedt, tel. 019-611 13 23

Föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap

En bok om Växtkraft

45 000 kr

Den ideella föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap, som vänder sig till

personer med funktionshinder, har hand om bl.a. studiebesök och berättar

om sig själva och vad verksamheten står för. Intresset för verksamheten

är mycket stort, många vill besöka Växtkraft och man har varit tvungen

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

147

att begränsa studiebesöken. Föreningen vill göra en bok med intervjuer

med deltagare och personal och med “kringpersoner" som företrädare för

AMI, försäkringskassa och K.OMVUX.

Kontaktperson: Bo Bryngelsson, tel. 031-332 74 69

Föreningen h@ndikapp.se

Medlemsregister för handikapporganisationer

1 100 000 kr

Handikapporganisationerna lägger idag ner stora resurser på att upp-

handla, egenutveckla, anpassa och underhålla sina medlemsregister. För-

bunden har olika lösningar i bruk och de flesta har problem och en del

mycket stora problem med registren. Förbunden blir alltför beroende av

olika konsulter och far betala betydande summor för uppgraderingar

m.m. Det finns på marknaden i princip endast en leverantör av standard-

system. Övriga leverantörer utvecklar skräddarsydda lösningar. Oavsett

leverantör finns tidigare nämnda problem som beroende och höga kost-

nader. Det finns heller ingen samordning mellan lokala, regionala och

centrala register vilket medför risk för dubbelregistreringar m.m. Före-

ningen h@ndikapp.se skall därför utveckla ett gemensamt register.

Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08-556 090 56

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Utarbeta modell för undervisning för dövblindfödda bam

280 000 kr

Det föds i genomsnitt fem dövblinda bam i Sverige varje år. Eftersom

antalet bam är så lågt och i så stort behov av omfattande stöd finns risker

för att bamen och deras föräldrar inte får tillräckligt stöd. Å ena sidan

krävs uppbyggnad av central specialistkompetens, å andra sidan decent-

raliserad undervisning för att möjliggöra för bamen att få gå i skola med

tillgång till specialistkompetens på hemmaplan. Ett bam som föds döv-

blind och barnets föräldrar möts av ett stort antal konsulenter som var och

en är specialist på sitt område (synskador, hörselskador, rörelsehinder

etc.), men det saknas lärare och specialister som har just dövblindkun-

skap. I dag finns endast 2 lärare med denna kunskap och det är mycket

svårt att tillägna sig denna kunskap om man inte får möta tillräckligt

många bam som är dövblindfödda. För att kunna bygga upp en ny stöd-

verksamhet för dövblindfödda bam skall föreningen samla de erfaren-

heter och den kompetens som finns hos föräldrar och experter i Norden.

Föreningen skall genomföra föräldraträffar och ett tvådagarsseminarium

där föräldrar och experter kan mötas (och där föräldraperspektivet kan

göra sig gällande) och arbeta fram ett antal viktiga punkter/principer för

hur en verksamhet för dövblindfödda bam och ungdomar skall se ut.

Eftersom hela Norden har samma behov av att lösa situationen kommer

man att bjuda in representanter från de övriga nordiska länderna.

Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

148

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projekt om att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU

1 050 000 kr för år 2 av 2

Handikapporganisationerna har stora svårigheter att orientera sig i EU

organisationen och att veta var, när och hur man kan söka medel ur EU:s

fonder och program. Samarbetsorganet skall därför under en tvåårsperiod

kartlägga alla program, projekt och fonder som kan vara av intresse för

handikapprörelsen och därifrån utarbeta en handbok om att söka medel

från EU, utveckla mallar och manualer för hur man söker, framställa ett

kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller för hur man

skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Därefter vill samarbets-

organet bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund, samar-

betsorgan i län och kommuner och ge dessa en grundutbildning och en

kunskap om hur man söker medel ur EU. Vidare skall man anordna erfa-

renhetsutbyte och seminarier kring ansökningsförfarande och resultaten

av beviljade ansökningar.

Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Handikapp och Sexualitet - Samlevnad

1 210 000 kr för år 1 av 3

Trots olika former av försöksverksamhet, bl.a. HSO Stockholm, Hjälp-

medelsinstitutet m.fl. söker funktionshindrade, deras föräldrar och olika

personalgrupper ofta förgäves efter kunskap om området handikapp och

sexualitet. Det behövs därför någon form av forum för kunskap, vägled-

ning, råd och kompetens inom handikapp-sexualitet-samlevnadsområdet

som skall vara tillgängligt för alla som söker information och kunskap

såväl när det gäller en personlig situation som när det gäller ett arbets-

eller studieförhållande. HSO och RFSU skall tillsammans utarbeta en fast

organiserad och återkommande samverkan kring frågor och utveckling av

kompetensområdet. Utvecklingsarbetet skall innehålla informations- och

utlåningsverksamhet, rådgivning och handledning, utbildning, utveckling

av hjälpmedel/material. Samarbete med Folkhälsoinstitutet m.fl.

Kontaktperson: Annika Hildebrand, tel. 08-546 404 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Utvecklings-, informations- och utbildningsverksamhet inom samar-

betsorganisationen för små och mindre kända handikappgrupper/sällsynta

diagnoser

1 225 000 kr för år 1 av 2

Handikappförbundens Samarbetsorgan har sedan juni 1995 arbetat med

ett projekt för “små och mindre kända handikappgrupper 41 finansierat

med medel från Socialstyrelsen. Ett av syftena med projektet har varit att

undersöka möjligheterna för smågrupperna att gå in i de etablerade han-

dikappförbunden. På grund av visst ointresse från de etablerade förbun-

den och problem för smågrupperna att veta vilket förbund man skall ingå

i eftersom funktionshindren hos en och samma person är så många att de

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

149

skulle kunna ingå i flera föreningar, har man i november 1998 bildat

Riksförbundet för små och mindre kända handikappgrupper. HSO och

det nybildade riksförbundet skall nu utbilda och informera om handi-

kappgrupperna.

Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 08-546 404 00

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg

Projektet Rekrytering och utbildning av frivilliga kontaktpersoner

250 000 kr för år 1 av 2

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborg och Göteborgs Fri-

villig Center, som tillsammans representerar mer än 80 olika patient- och

frivilligorganisationer i Göteborg, vill i samarbete med Individ- och

familjeomsorgsenhetema i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linné-

staden och Maj oma rekrytera och utbilda frivilliga kontaktpersoner till

psykiskt funktionshindrade. Projektet beräknas pågå under två år och går

ut på att två halvtidsanställda projektarbetare skall rekrytera frivilliga

kontaktpersoner bl.a. genom föreningarnas egna nätverk. Huvudansvaret

för introduktionsutbildningen ligger inom projektet. För dem som sedan

far uppdrag som kontaktpersoner ges sedan handledning och arvodering

genom Individ- och familjeomsorgen.

Kontaktperson: Åke Martinsson, tel. 0705-91 19 70

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms

kommun

Projektet Utvärdering av handikappråden

200 000 kr

Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholms kommun skall

utvärdera hur de kommunala handikappråd i kommunens stadsdels- och

facknämnder har påverkat möjligheterna för handikapporganisationerna

att verkligen påverka och följa upp beslut som kan beröra personer med

funktionshinder.

Kontaktperson: Elisabet Kjellvinger, tel. 08-88 89 50

Härnösands Folkhögskola

Material- och metodprojekt inom ämnet teckenspråk vid folkhögskola -

Digitala teckenspråksböcker

700 000 kr för år 1 av 2,5

Härnösands folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Stiftelsen

TeckenspråksCentrum vill tillsammans med Sveriges Dövas Riksför-

bund, Föreningen Sveriges Dövblinda och Riksförbundet för döva, hör-

selskadade och språkstörda barn arbeta fram och producera ett grund-

material som skall användas i teckenspråksundervisningen - Digitala

teckenspråksböcker. Arbetet beräknas pågå under 2,5 år. Det finns ett

mycket stort behov av sådant material; teckenspråket är ett gestuellt och

visuellt språk som saknar skriftspråk och är därför tidskrävande. Ny tek-

nik kan förändra detta förhållande.

Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. 0611-220 80

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

150

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Nätverk och tvärvetenskaplig forskning

634 000 kr för år 1 av 2

Hörselskadades Riksförbund konstaterar att det trots att det finns ett väl

fungerande samarbete mellan brukarorganisationema och olika fack-

grupper inom hörselsektom (Svenska Audiologiska sällskapet), saknas

tvärvetenskaplig forskning på området. Förbundet skall därför tillsam-

mans med föreningen Centrum för Kommunikationsvetenskap, SVK ar-

beta för att bygga upp ett nätverk av forskare inom området med syfte att

enskilda hörselskadade skall fa såväl individuella som generella insatser

tillgodosedda.

Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 00

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Projektet Kartläggning av tecken som stöd, TSS

700 000 kr för år 1 av 2,5

Tecken som stöd, TSS är ett kommunikationssätt för dem som på grund

av hörselnedsättning eller dövhet behöver stödja det svenska språket med

tecken. Det saknas dock beskrivningar av TSS som sådant och i vilka

situationer man använder TSS. Det innebär bl.a. att man har olika tecken

i olika delar av landet. Det finns därför heller ingen bra utbildning av

TSS-lärare. Hörselskadades Riksförbund skall därför tillsammans med

Förbundet Vuxendöva i Sverige (VIS) och tillsammans med hörselvården

göra en kartläggning av TSS, filma TSS-användare (både hörselskadade

och deras anhöriga) och sedan analysera inspelningarna (semantiskt och

grammatiskt) av såväl den talande som den tecknade delen.

Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 00

Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)

Kunskapsproj ektet

293 000 kr

Förbundet skall arbeta fram ett utbildningsmaterial om Hälso- och sjuk-

vårdslagen, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Sekretesslag, Socialtjänst-

lag och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m.

Materialet skall vända sig till såväl psykiskt sjuka och deras anhöriga

som till olika personalgrupper. Syftet är bl.a att ge brukarna och deras

anhöriga kunskap för att kunna hitta rätt instans, framföra sakliga argu-

ment och minska rädslan och osäkerheten inför socialtjänst och psykiatri.

Kontaktperson: Daniel Sjölund, tel. 08-626 55 64

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

Projektet På Gemensam Väg - ett samverkansprojekt mellan ungdoms-

handikappförbunden

665 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett projekt där Landsrådet för Sveriges Ungdomsorga-

nisationer tillsammans med 15 handikappungdomsförbund samarbetar för

151

att ungdomar med funktionshinder skall kunna delta i samhällsutveck-

lingen på sina egna villkor. I projektet ingår information och kontakter

mellan förbunden för att därigenom öka kunskapen om varandras funk-

tionshinder och hitta gemensamma beröringspunkter. I projektet ingår

också en gemensam kampanj med syfte att påverka attityder till funk-

tionshinder. Under det första året har man genomfört inventeringar,

tematräffar, och utbildningar. Under år två fortsätter detta arbete, en

databas upprättas för att alla, oavsett om man är synskadad, hörselskadad,

rörelsehindrad eller har andra funktionshinder, skall kunna kommunicera

med varandra. Man skall också genomföra regionala konferenser.

Kontaktperson: Charlotta Axelsson, tel. 08—440 86 70

Livet som Gåva - samverkan för donation av organ och vävnader

Donation och transplantation av organ och vävnader - Information och

utbildning av Sveriges befolkning med speciell inriktning på ungdomar

580 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Livet som Gåva består av organisationerna Riksförbundet för

Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros,

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Viking Riksföreningen för Hjärt-

Lungstransplanterade, Transplanterades förening, Riksföreningen för

familjer med hepatit-B smittade bam, Riksförbundet för Leversjuka,

Synfrämjandet, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för

Anestesi och Intensivvård och Svensk Njurmedicins förening. Målet för

föreningen Livet som Gåva är att få fler människor i Sverige att ta ställ-

ning för donation av organ och vävnader. Livet som Gåva skall göra en

förstudie för ett informationsprojekt som vänder sig till ungdomar.

Kontaktperson: Håkan Hedman, tel. 031-69 63 33

Primär Immunbrist Organisation (PIO)

Utbildning och information

233 000 kr för år 1 av 2

1 Sverige finns ca 40-50 000 personer med någon form av immunbrist-

sjukdom som om den inte upptäcks i tid bl.a. kan utveckla autoimmuna

sjukdomar och tumörer. Kunskapen om PID, dvs. medfödd oförmåga att

försvara sig tillräckligt mot infektioner, är liten hos såväl allmänhet som

hos vårdpersonal. PIO skall därför genomföra utbildningsdagar för vuxna

och ungdomar med denna immunbrist och utbilda informatörer som bl.a.

skall kunna hjälpa till med riktad information till distriktsläkare, öron-

läkare och försäkringskassor.

Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 0303-641 74

Reumatikerförbundet

Projektet Vägen till - att stärka patientens ställning i vården

2 968 000 kr för år 3 av 3

Om patienter ska ha möjlighet att agera och bemötas som en aktiv part i

vården krävs stora utbildningssatsningar till både patienter och vårdper-

sonal. Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet (SD) och Riks-

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

152

förbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) som tillsammans representerar

närmare 100 000 medlemmar med kroniska sjukdomar genomför infor-

mations- och utbildningsinsatser som går ut på att öka patienternas med-

vetenhet om vikten av kunskap och att agera som aktiv part och att bidra

till ett effektivare vårdutnyttjande i hela vårdkedjan. I projektet ingår

framställning av utbildningsmaterial, studiehandledning m.m., marknads-

föring av utbildningarna och etablerandet av fungerande studie/ arbets-

former. Man prövar utbildningen i några län. Därefter skall utbildningen

föras ut och genomföras i hela landet.

Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-629 85 87

Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)

Projektet NordPol - Nord All 1999

40 000 kr

Nord All är ett samarbetsprojekt mellan olika hivorganisationer i de nor-

diska länderna. Verksamheten innehåller konferenser och andra former

av träffar som ger möjligheter för hivpositiva att utbyta erfarenheter.

Förbundet söker medel för en utbildningshelg för att utveckla psyko-

sociala stödformer.

Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08-714 54 10

Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (RFHL)

Kartläggning av patienters och behandlares erfarenheter av behandling

med antidepressiva läkemedel

720 000 kr för år 1 av 3

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel spelar en allt viktigare roll

vid behandling av psykiska kriser och sjukdomstillstånd. Förbunden

(RFHL och Riksförbundet för Social och Menta Hälsa) har uppmärksam-

mat problem och skillnader i brukares och behandlares uppfattningar.

Patienten upplever att han utvecklar ett beroende av läkemedlet, att hans

problem medikaliseras och att man därför inte far annan hjälp, medan den

behandlande läkaren ser bara fördelar. Man vill därför kartlägga, sam-

manställa och systematisera brukarnas och närståendes erfarenhet och

jämföra dessa med professionens (läkarna, forskarna och läkemedels-

företagen) erfarenhet. Man vill analysera skillnaderna mellan dessa

erfarenheter och om möjligt hur de påverkas av olika bakgrunds- och

omgivningsfaktorer. Därefter vill man framställa en informationsfolder

om antidepressiv behandling och dess positiva och negativa effekter och

göra en projektrapport som skall kunna användas som studiecirkel- och

diskussionsmaterial. Man vill slutligen arrangera en konferens.

Kontaktperson: Sonja Wallbom, tel. 08-34 15 65

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

RBU:s informationsprojekt

277 000 kr för år 2 av 2

Andra året av ett tvåårigt informationsprojekt. Inom RBU finns sju

diagnosgrupper: Cerebral Pares (CP), ryggmärgsbrock, DAMP/MBD,

Skr. 1999/2000:125

Bilaga 3

153

muskelsjukdomar, medfödd benskörhet (OI), kortväxta och Prader-Willi

Syndromet (PWS). RBU har också en arbetsgrupp för flerhandikapp-

frågor. Under senare år har antalet undergrupper, bestående av små och

mindre kända handikapp inom diagnosgruppema ständigt ökat. För att

kunna tillgodose även dessa gruppers informationsbehov behövs nytt

diagnosrelaterat material.

Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utbildning av anställda och förtroendevalda med arbetsgivaransvar