Prop. 1999/2000:132

Regeringens skrivelse

1999/2000:132

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

verksamhet år 1999

1999/2000:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning av Allmänna pensions-

fondens verksamhet under år 1999. I redovisningen ingår bl.a. en sam-

manställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av

fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt rege-

ringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. 1

likhet med föregående år har regeringen anlitat extern utvärderings-

expertis för att få ett bättre underlag för skrivelsen.

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar visar att det

marknadsvärderade resultatet för hela AP-fonden under verksamhetsåret,

var 77,0 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet i pensionssystemet upp-

gick under året till 29,8 miljarder kronor. De administrativa avgifterna

var 0,8 miljarder kronor. Under år 1999 har en inleverans till staten på 45

miljarder kronor medfört att fondkapitalet reducerats i motsvarande mån.

Sammantaget innebär detta att det totala fondkapitalet ökade med 1,4

miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor. För år 1999 har första-sjätte

fondstyrelsernas totala kapital nominellt avkastat 10,2%. Den reala

avkastningen har för år 1999 varit 8,8 %. Den genomsnittliga årliga

nominella avkastningen för femårsperioden 1995-1999 uppgick för

första-femte fondstyrelserna till 11,8%. För perioden blev den årliga

reala avkastningen 11,0%. Detta far anses vara en mycket hög realav-

kastning sett över en längre period.

Fondstyrelsernas åtagande ligger långt fram i tiden och placeringshori-

sonten är följaktligen långsiktig. Därav följer att regeringens utvärdering

även bör göras över en längre tidsperiod. Fondernas resultat utvärderas

därför under rullande femårsperioder.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

För perioden 1995-1999 harförsta-tredje fondstyrelserna uppfyllt sitt 1999/2000’132

mål att realvärdesäkra kapitalet. För år 1999 har emellertid målet att real-

värdesäkra fondkapitalet inte uppfyllts. Första-tredje fondstyrelserna

uppvisade under det senaste året en negativ realavkastning på -0,6 %.

Beträffande den utländska nominella portföljen menar regeringen att det

är olyckligt att första-tredje fondstyrelserna inte preciserat huruvida man

avser att överträffa ett valutasäkrat eller ett icke-valutasäkrat index.

Regeringen anser att fjärde och femte fondstyrelsernas målformule-

ringar i stort är välavvägda. Beträffande fondernas fövaltningsresultat

konstaterar regeringen att ingen av fondema i sin totala förvaltning för

femårsperioden lyckats nå de uppsatta målen. För år 1999 har emellertid

fjärde fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa ett kombinerat index.

Femte fondstyrelsen har avkastat sämre än sitt jämförelseindex. I

riskjusterade termer avkastade båda fondstyrelserna i nivå med sina

respektive jämförelseindex. Regeringen konstaterar att femte fondstyrel-

sen i fråga om utlandsinvesteringar enbart valt att exponera sig mot

Europa. En sådan snäv tolkning av placeringsmandatet bör åtföljas av en

väl definierad strategi. Samtidigt har regeringen förståelse för att fondsty-

relsen är under uppbyggnad och att en exponering gentemot hela världen

i övrigt då kan vara svår att uppfylla.

Sjätte fondstyrelsen har sedan slutet av år 1996 bedrivit verksamhet.

Därför är det ännu för tidigt att dra några välgrundade slutsatser om för-

valtningsresultatet. Regeringen ser positivt på att det inför år 1999 utar-

betats ett avkastningsmål för totalportföljen. Regeringen anser emellertid

att målet för kapitalförvaltningen är relativt lågt satt. Avseende förvalt-

ningen för år 1999 underavkastade fonden i jämförelse med index. Vidare

anser regeringen att fonden bör utnyttja de riskspridningsmöjligheter som

ges genom att sprida investeringar i onoterade innehav till företag i varie-

rande mognadsfaser. Regeringen menar därtill att det vore önskvärt med

en renodling av portföljerna för noterade och onoterade innehav.

Första-femte fondstyrelsernas avkastning (nominellt i %)

1999

1998

1997

1996

1995

1995-

1999

(år)

Första-tredje fondstyrelserna

0,7

10,1

6,4

13,9

15,0

9,1

Fjärde fondstyrelsen

64,7

8,7

28,6

38,0

20,0

30,7

Femte fondstyrelsen

53,1

5,3

31,3

42,0

23,4

30,0

Totalt första-femte

9,3

9,7

8,7

16,0

15,4

11,8

fondstyrelserna

Skr. 1999/2000:132

1 Inledning.................................................................................................5

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.....................................6

2.1 Historik........................................................................................6

2.2 Det reformerade ålderspensionssystemet....................................6

2.3 Den sjunde fondstyrelsen............................................................7

2.4 De fyra nya buffertfonderna........................................................8

2.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under den senaste

femårsperioden..................................................................10

2.5.1 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1995............................................................10

2.5.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1996............................................................10

2.5.3 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1997............................................................11

2.5.4 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1998............................................................11

2.5.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1999............................................................12

3 AP - fondens samlade resultat..............................................................13

3.1 Bakgrund och grundläggande termer........................................13

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under

år 1995-1999....................................................................15

3.2.1 Ränteutvecklingen...................................................15

3.2.2 Börsutvecklingen.....................................................17

3.3 AP-fondens resultat i siffror.....................................................19

4 Sammanfattning av fondstyrelsernas resultat och resultat-

uppföljningar ...................................................................................23

4.1 Första-tredje fondstyrelserna....................................................23

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsemas

resultatuppföljning..........................................25

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna....................................29

4.2.1 Sammanfattning av ijärde fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................30

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................33

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................34

5 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet...................38

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna............................38

5.1.1 Första-tredje fondstyrelsernas mål och

placeringsinriktning........................................38

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning..............40

5.2 Utvärdering av Ijärde och femte fondstyrelserna......................44

5.2.1 Fjärde och femte fondstyrelsernas mål....................44

5.2.2 Fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning........46

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen...........................................50

5.3.1 Sjätte fondstyrelsens mål.........................................50

5.3.2 Sjätte fondstyrelsens förvaltning.............................51 1999/2000'132

6 Fastställande av balansräkning.............................................................55

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna.................

Årsredovisning fjärde fondstyrelsen...........................

Årsredovisning femte fondstyrelsen............................

Årsredovisning sjätte fondstyrelsen............................

Årsredovisning sjunde fondstyrelsen...........................

Utvärdering av William M. Mercer AB........................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000............

1 Inledning

Medelsförvaltningen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) hand-

has av sju fondstyrelser. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).

Fondstyrelserna skall årligen till regeringen överlämna dels en årsre-

dovisning och en revisionsberättelse, dels en egen utvärdering av sin för-

valtning av fondmedlen (resultatuppföljning), som skall ha sin utgångs-

punkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som respektive sty-

relse har fastställt. Regeringen skall sedan göra en sammanställning av

fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas för-

valtning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredo-

visningar och regeringens utvärdering skall överlämnas till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har överlämnat sina årsredovisningar för år

1999 till regeringen, se bilagorna 1-5. Vidare har fondstyrelserna över-

lämnat sina resultatuppföljningar.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-

fondens verksamhet och organisation. I avsnitt 3 redovisas det samlade

resultatet för hela AP-fonden och i avsnitt 4 ges en sammanfattning av

resultaten på fondstyrelsenivå och fondstyrelsernas egna resultatupp-

följningar. Därefter följer i avsnitt 5 regeringens utvärdering av medels-

förvaltningen. Även i år har regeringen anlitat extern expertis, William

M. Mercer, för att erhålla ett underlag för utvärderingen. Mercers utvär-

dering finns i bilaga 6.

Begränsade delar av den externa rapporten har utelämnats. I dessa

delar bygger rapporten på uppgifter som erhållits från fondstyrelserna och

för vilka enligt styrelsen sekretess gällt enligt 6 kap. sekretesslagen

(1980:100). Regeringen har i skrivelsen saknat anledning att frångå detta

ställningstagande.

Den sjunde fondstyrelsen har inte förvaltat några medel under år 1999.

Någon utvärdering av den sjunde fondstyrelsens verksamhet görs därför

inte detta år.

Skr. 1999/2000:132

2 AP-fondens verksamhet och organisation skr. 1999/2000:132

m.m.

2.1 Historik

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om allmän tilläggs-

pension trädde i kraft år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1, rskr. 269, SFS

1959:293). Trots att 1960 års pensionsreform utformades som ett rent

fördelningssystem (dvs. varje års pensioner finansieras genom avgifter på

den aktiva befolkningens inkomster under samma år) fann man det

motiverat att en betydande fondbildning kom till stånd.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av

arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 uppdrogs förvaltningen åt tre fond-

styrelser; första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle

enligt lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värde-

papper. Sedan år 1988 får första-tredje fondstyrelserna även placera i

fastigheter. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens tillkomst

haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Det är vidare styrel-

sernas uppgift att tillhandahålla de medel som behövs for utbetalning av

ATP-pensionema inklusive kostnaderna for administrationen av ATP-

systemet.

För att bredda AP-fondens placeringsmöjligheter till att omfatta även

aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en

fjärde fondstyrelse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988. Vidare

inrättades den 1 juli 1996 en sjätte fondstyrelse som fick till uppgift att

placera på riskkapitalmarknaden. Sjätte fondstyrelsens placeringsregler är

utformade så att de ger utökade möjligheter att göra investeringar som tar

sikte på små och medelstora företag. Fjärde-sjätte fondstyrelserna har

separata förvaltningar och kanslier. Sjätte fondstyrelsen har sitt huvud-

kontor i Göteborg.

Sjunde fondstyrelsen bildades den 1 juli år 1998.1 sjunde fondstyrelsen

skall Premiesparfonden och Premievalsfonden förvaltas, se vidare avsnitt

2.3.

Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om en genomgripande reformering

av det allmänna pensionssystemet. En kortfattad beskrivning av

ålderspensionsreformen återfinns nedan.

2.2 Det reformerade ålderspensionssystemet

År 1998 fattade riksdagen beslut om det reformerade ålderspensionssys-

tem (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU14, rskr. 1997/98:315

och 320). Det reformerade ålderspensionssystemet har två huvuddelar,

dels en inkomstgrundad ålderspension, dels ett grundskydd i form av en

garantipension. Den inkomstgrundade ålderspensionen består i sin tur av

dels inkomstpension från ett fördelningssystem, dels premiepension från

ett fonderat system (premiepensionssystemet).

Riksdagens beslut att reformera det allmänna ålderspensionssystemet

berör i flera avseenden AP-fondens framtida roll och utveckling. Refor-

men syftar till att göra ålderspensionssystemet mer följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen samt att stärka sam- 1999/2000:132

bandet mellan ålderspensionsförmånema och inkomsterna som yrkes-

aktiv. Därmed skapas ett i finansiellt hänseende mer robust ålderspen-

sionssystem. Ålderspensionssystemet kommer efter reformen att uppvisa

en högre grad av finansiell stabilitet än vad som tidigare gällt. Det kvar-

står dock risker att betydande underskott kan uppkomma under förhål-

landevis långa perioder, bl.a. till följd av en ur pensionssystemets synvin-

kel oförmånlig demografisk utveckling. De kvarstående finansiella ris-

kerna hänger bl.a. samman med att pensionsförmånernas värdeuppräk-

ning knyts till utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i stället för

inkomstsumman, som bestämmer avgiftsinkomsternas utveckling. Vidare

sker anpassningen till förändringar i medellivslängd med lång tidsefter-

släpning.

För att kompensera för de finansiella riskerna kommer det nya pen-

sionssystemet att innehålla en mekanism, en s.k. automatisk balansering,

som innebär att utgående pensioner reduceras i situationer då det annars

föreligger risk för varaktigt stora underskott i systemet. Denna automa-

tiska balansering träder i kraft om systemets totala pensionsskuld, defi-

nierad som summan av intjänad pensionsrätt, överstiger det sammanlagda

värdet av avgiftsförmögenheten (dvs. värdet av framtida avgiftsinbetal-

ningar) och buffertfondernas behållning (behållningen utanför sjunde

fondstyrelsen). Om avgiftsförmögenheten tillsammans med kapitalet i

buffertfonderna överstiger pensionsskulden vid en senare tidpunkt sker

en kompenserande extra indexuppräkning av pensionsförmånerna, dock

högst till dess att indexeringen återfår det värde den skulle haft om den

automatiska balanseringen inte hade aktiverats. Genom denna konstruk-

tion kan storleken på buffertfondernas behållning i vissa fall komma att

fa betydelse för uppräkningen av pensionsförmånerna.

Medel skall också kunna föras tillbaka till de försäkrade från AP-

fondssystemet i det fall pensionssystemets tillgångar varaktigt bedöms

överstiga pensionsskulden. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om

avgiftsunderlaget skulle växa väsentligt snabbare än genomsnitts-

inkomsten till följd av att befolkningen växer. En annan möjlighet är att

avkastningen utvecklas starkt i förhållande till bl.a. inkomsttillväxten. I

dag finns ingen färdigutvecklad modell för att bestämma vid vilken eko-

nomisk styrka i pensionssystemet en återföring till de försäkrade blir

aktuell.

2.3 Den sjunde fondstyrelsen

En del i det reformerade ålderspensionssystemet skall alltså utgöra ett

fonderat system. I premiepensionssystemet har varje enskild pensionsspa-

rare möjlighet att själv bestämma över placeringen av de medel som fon-

deras för den enskildes räkning. För dem som inte anmäler något val av

fond till Premiepensionsmyndigheten har det inrättats en sjunde fondsty-

relse inom AP-fonden.

Sjunde fondstyrelsen bildades den 1 juli år 1998 och kallas nu Sjunde

AP-fonden. Fondstyrelsen skall förvalta det sparande som härrör från de

som inte aktivt valt en förvaltare av sina premiepensionsmedel. Dessa 1999/2000-132

medel skall förvaltas i den s.k. Premiesparfonden. Det skall även vara

möjligt att aktivt välja en förvaltning hos sjunde fondstyrelsen för pre-

miepensionsmedel. Sistnämnda medel kommer att förvaltas åtskilt från

Premiesparfondens i den s.k. Premievalsfonden (se prop. 1999/2000:12

Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m.). Fondstyrelsen har

ännu inte erhållit några medel, utan bedriver enbart uppbyggnadsverk-

samhet, som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Det första valet av

placering av medel i premiepensionssystemet kommer att göras under

hösten år 2000. Då kommer också den första överföringen av premiepen-

sionsmedel att ske (prop. 1998/99:98).

Sjunde AP-fonden skall liksom övriga fondstyrelser årligen till rege-

ringen överlämna dels en årsredovisning och en revisionsberättelse, dels

en resultatuppföljning. Regeringens sammanställning av fondstyrelsernas

årsredovisningar och utvärdering av deras skall således också omfatta

sjunde fondstyrelsen. Den sjunde fondstyrelsen har inte förvaltat några

medel under år 1999. Någon utvärdering av den sjunde fondstyrelsens

verksamhet görs därför inte detta år.

2.4 De fyra nya buffertfonderna

AP-fondemas huvuduppgift i det reformerade ålderspensionssystemet är

att utgöra buffertfond för den inkomstrelaterade ålderspensionens fördel-

ningsdel. Av de totala avgifterna förs ett belopp motsvarande pensions-

rätten i fördelningssystemet, dvs. för personer som helt omfattas av nya

regler 16,0 % av avgiftsunderlaget, till AP-fondema. AP-fondema

finansierar den inkomstrelaterade ålderspensionen oavsett om den är

beräknad enligt nuvarande eller det reformerade systemets regler. Om det

uppkommer avgiftsöverskott skall således dessa föras till AP-fonden. På

motsvarande sätt skall underskott mellan avgiftsintäkter och utbetalda

pensioner täckas med medel från AP-fonden. Vidare täcks kostnaderna

för ålderspensionssystemets administration av AP-fondema.

ATP kommer att stå för en betydande del av det reformerade pensions-

systemets finansiella belastning under lång tid. Ända fram till 2050-talet

kommer ATP-systemet att stå för en inte försumbar del av den totala

pensionsskulden och pensionsutgiftema. När ATP-systemet väl är utfasat

kommer AP-fondema enbart att ha betydelse för inkomstpensionen och

fungera som en generationsbuffert för att hantera förändringar i den sam-

hällsekonomiska utvecklingen och vissa demografiska svängningar. AP-

fondemas främsta uppgift under de närmaste decennierna kan sägas vara

att bidra till att upprätthålla utställda löften vad gäller ATP i form av

ålderspension.

Den sparandefunktion som AP-fonden svarat för inom dagens pen-

sionssystem minskar i betydelse genom införandet av premiepensions-

delen i det reformerade ålderspensionssystemet. AP-fonden kommer

dock inledningsvis att uppvisa ett finansiellt överskott, varför fonden

även i det reformerade ålderspensionssystemet kommer att ge ett positivt

bidrag till sparandet i samhället.

Riksdagen har nyligen antagit nya regler för AP-fondema. Förslaget gk r 1999/2000:132

innebär en omfattande omorganisation av fondernas verksamhet (prop.

1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Reformen

utgör en del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Moderata sam-

lingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna.

AP-fonden innehar redan idag en buffertfunktion i ålderspensionssyste-

met. Emellertid bedömdes fondens behållning vara större än vad som

kunde motiveras av denna funktion i det nya pensionssystemet. Vidare

skulle statsbudgeten genom en överföring av medel från AP-fonden till

statskassan delvis kompenseras för den försvagning som pensionsrefor-

men gav upphov till. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att

utöver de 45 miljarder kronor som inlevererades till statskassan år 1999

och år 2000 skall en överföring på 155 miljarder kronor från AP-fonden

till statskassan ske (prop. 1999/2000:46, rskr 1999:318).

Återstående medel delas upp i fyra lika stora buffertfonder med iden-

tiska placeringsregler. Varje buffertfond beräknas fr.o.m den 1 januari år

2001 att förvalta omkring 140 miljarder kronor. Buffertfonderna skall

självständigt förvalta sina medel. Varje fond skall årligen tillföras lika

mycket av de medel som förs till AP-fondssystemet och bidra med lika

mycket till utbetalda pensioner.

Reformeringen av AP-fondema har medfört en ny organisationsstruk-

tur samt att AP-fondens placeringsreglementen justerats och anpassats

till de nya krav som ställs på förvaltare av finansiella tillgångar. Organi-

sationsförändringarna har inneburit att den tredje fondstyrelsen har lagts

ner och att verksamheten förts över till första fondstyrelsen. Första, andra

och fjärde fondstyrelserna har bytt namn till Första, Andra respektive

Fjärde AP-fonden. Den femte fondstyrelsen byter namn till Tredje AP-

fonden. Övergången till den nya organisationen skedde genom att nuva-

rande fondstyrelserna ombildades i maj år 2000. Styrelserna har föränd-

rats genom att antalet styrelseledamöter i respektive fond i de nya buf-

fertfonderna minskats till nio styrelseledamöter utan suppleanter. Samt-

liga styrelseledamöter har utsetts av regeringen men två av ledamöterna

är nominerade av arbetstagarorganisationer och två av arbetsgivarorgani-

sationer. Vidare har krav ställts på styrelsemas kompetens, särskilt ifråga

om kunskap inom samhällsekonomi och kapitalförvaltning.

Därtill har nuvarande sjätte och sjunde fondstyrelserna bytt namn till

Sjätte respektive Sjunde AP-fonden.

Fondförvaltningen skall ta sin utgångspunkt i respektive fonds åtagan-

desida. Målet skall vara att långsiktigt maximera avkastningen. Risk-

spridningen skall vara god och den totala risknivån låg. Näringspolitiska

eller andra ekonomisk-politiska uppgifter skall inte finnas. Hänsyn till

miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på

det övergripande målet om hög avkastning.

Varje fond skall årligen fastställa en verksamhetsplan som skall inklu-

dera en placeringspolicy, en ägarpolicy och en riskhanteringsplan. Riks-

dagen har även beslutat om nya placeringsregler som träder i kraft den 1

januari 2001 (SFS 2000:192-SFS 2000:204). Nedan anges de viktigaste

reglerna för Första-Fjärde AP-fonden.

• Placeringar skall få ske i alla förekommande instrument på kapital- g kr. 1999/2000:132

marknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara. Det innebär

att nuvarande direktlåneverksamhet skall avvecklas.

• En mindre del, eller 5 % av varje fonds tillgångar, får placeras i

onoterade värdepapper. Placering i onoterade aktier får endast ske på in-

direkt väg via andelar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag, dvs.

fondema får inte direktäga aktier i onoterade bolag (andra än nyss

nämnda riskkapitalbolag).

• Minst 30 % av varje fonds tillgångar skall placeras i räntebärande

värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst mot-

svara 2 % av det totala värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk

börs- eller marknadsplats.

• Varje fond får äga högst 10 % av rösterna i ett enskilt börsnoterat

bolag. I onoterade riskkapitalbolag sätts gränsen till högst 30 %.

• Högst 40 % av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk. En

stegvis ökning från dagens gräns på 10 % får ske med högst 5 % per år.

• Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller

grupp av emittenter.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

• Minst 10 % av varje fonds tillgångar skall förvaltas av utomstående

förvaltare (genom köp av fondandelar eller diskretionär förvaltning).

2.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under den

senaste femårsperioden

2.5.1 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1995

Under år 1995 gjordes endast smärre ändringar i övergångsbestämmel-

serna till APR avseende avvecklingsstyrelsens verksamhet. Genom

regeländringarna gavs avvecklingsstyrelsens verksamhet fortsatt giltighet

(SFS 1995:855). Vidare beslutades att de medel som fanns kvar i av-

vecklingsstyrelsen vid utgången av juni 1995 inte skulle skiftas ut utan

behållas inom AP-fonden och förvaltas av awecklingsstyrelsen. I place-

ringsbestämmelsema för awecklingsstyrelsen gjordes också smärre änd-

ringar (SFS 1995:856).

2.5.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1996

Den 6 juni år 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle

permanentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte fond-

styrelsen (prop. 1995/96:171, bet 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS

1996:697). Förändringen trädde i kraft den 1 juli 1996. Sjätte fondstyrel-

sen var vid inledningsskedet satt att förvalta de medel som fanns kvar i

10

awecklingsstyrelsen samt ytterligare 10 miljarder kronor, som riksdagen §kr. 1999/2000 132

i december år 1995 beslutade att omfördela från första-tredje fondstyrel-

serna till placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte fondstyrelsen far

placera medel i aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade

med optionsrätt till nyteckning, som riskkapital i ekonomiska föreningar

samt andelar i kommanditbolag. Styrelsen far dock högst förvärva 30 %

av antalet aktier eller röster i ett bolag vars aktier är inregistrerade vid en

svensk börs. För övriga tillgångsslag och för aktier i riskkapitalbolag

gäller inte några ägandebegränsningar.

2.5.3 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1997

Under år 1997 beslutades endast begränsade förändringar vad avser AP-

fondens verksamhet. Efter förslag i budgetpropositionen för år 1998

beslutade riksdagen att första-tredje fondstyrelserna skull tillåtas att in-

vestera i fastigheter endast genom bolag eller andelar i utländsk fastig-

hetsfond. Tidigare ägde med undantag för de utländska innehaven,

första-tredje fondstyrelserna sina fastigheter, direkt. Samtidigt gavs

första-tredje fondstyrelserna rätt att placera i konvertibla skuldebrev och

skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utfärdade av fastig-

hetsbolag. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 september år 1998 prop.

1997/98:1 utg.omr 2 avsnitt 4.5 bet. 1997/98:FiU 2, rskr. 1997/98:120,

SFS 1998:29). Vidare skedde justeringar i reglementet av teknisk natur,

till följd av att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphörde att gälla samt

lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, vilken ändrade namn till

lagen om allmän pensionsavgift.

2.5.4 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1998

De förändringar som beslutades rörande AP-fonden under 1998 prägla-

des av ålderspensionsreformen (prop. 1997/98:151 och 152, bet.

1997/98:SfU14, rskr. 1997/98:315 och 320, SFS 1998:711, se även prop.

1998/99:1, bet. 1998/99:SfUl, rskr 1998/99:101, SFS 1998:1771). I

övrigt har endast marginella ändringar beslutats vad avser fondens orga-

nisation och placeringsregler.

Som en följd av ålderspensionsreformen anpassades bestämmelserna

om vilka pensionsavgifter som skall tillföras AP-fonden, hur avgifts-

medlen skulle fördelas mellan fondstyrelserna och AP-fondens skyldig-

het att bidra med medel till pensionsutbetalningar.

Vidare ålades AP-fonden, första-tredje fondstyrelserna att till Riks-

gäldskontoret överföra 45 miljarder kronor per år under åren 1999 och

2000.

I anslutning till ålderspensionsreformen kompletterades också behö-

righetskraven för att vara styrelseledamot och suppleant i en fondstyrelse

så att det nu uttryckligen framgår att den som är försatt i konkurs eller

underkastad näringsförbud inte far inneha sådant uppdrag.

11

Härutöver gjordes under året endast ett begränsat tillägg som rör infö- 1999/2000’132

randet av reglerna om att AP-fonden endast far investera i fastigheter

genom bolag eller utländsk fastighetsfond, se vidare avsnitt 2.3.4. Med

hänsyn till förhållandena särskilt i England, medgavs fondstyrelserna rätt

att behålla fast egendom som är belägen utomlands till utgången av år

1999 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120, SFS

1998:29). Bestämmelserna i övrigt trädde i kraft den 1 september 1998.

2.5.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1999

De förändringar som beslutades rörande AP-fonden under år 1999

berörde sjunde fondstyrelsen. Fondstyrelsen skall förvalta två fonder

inom Allmänna pensionsfonden, Premiesparfonden och Premievalsfon-

den. Fondstyrelsen skall ta emot medel till och betala ut medel från fon-

dema enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar

(1999:1306). När medel tillförs en fond skall fondstyrelsen utfärda fon-

dandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en fond,

skall det ske genom inlösen av fondandelar (1999:1306).

Den 1 juli 1999 infördes en undantagsregel i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna Pensionsfonden. Syftet med bestämmelsen var

att göra det möjligt för fjärde-sjätte fondstyrelserna att behålla sina inne-

hav i svenska aktiebolag som efter offentliga erbjudanden övergått till att

bli innehav i utländska aktiebolag, (prop. 1998/99:93, bet 1998/99:FiU21,

rskr. 1998/99:195).

12

AP - fondens samlade resultat

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att

finansiera försäkringen för tilläggspensionen. Målet för fondförvalt-

ningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-

gångarna, samtidigt som ett krav på tillfredsställande riskspridning till-

godoses. För första-tredje fondstyrelserna gäller dessutom att medlen

skall förvaltas så att krav på tillfredsställande betalningsberedskap och

betryggande säkerhet tillgodoses. Olika placeringsrestriktioner gäller för

de olika fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakli-

gen placera fondmedlen på penning- och obligationsmarknaden, medan

fjärde-sjätte fondstyrelserna skall placera på aktie- och risk-

kapitalmarknaden.

För att utvärdera fondstyrelsernas förvaltning jämförs avkastningen på

kapitalet med avkastningen på de marknader där de olika fondstyrelserna

får placera medel och med de resultat som andra liknande förvaltare

presterat. Vid jämförelser och utvärderingar är utgångspunkten det mark-

nadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt

realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet. Det mark-

nadsvärderade resultatet återspeglar således fondkapitalets verkliga vär-

deförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som

eget kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.

Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pen-

sionsutbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i pla-

ceringsverksamheten. Avkastningen på det totala fondkapitalet har på

vissa ställen beräknats av regeringen genom att ställa det marknadsvärde-

rade resultatet i relation till det marknadsvärderade fondkapitalet. Mercer

har beräknat avkastningen för varje delportfölj och sedan lyft upp

resultaten till totalportfölj snivå. Detta beräkningssätt är det mest korrekta.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera

kraftigt från år till år till följd av svängningar i marknadspriserna, men

sett över en längre period tenderar sådana slumpmässiga fluktuationer i

resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför sträcka sig över

några år, vilket också innebär att variationer till följd av konjunktur-

utvecklingen tenderar att jämnas ut. En alltför lång utvärderingsperiod

kan dock medföra incitamentsproblem i förvaltningen, varför regeringen

funnit att femåriga perioder är en lämplig avvägning.

Vid utvärderingen måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och,

restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Även om fondens

värde minskat kan förvaltningen av kapitalet varit framgångsrikt vid en

jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan

fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots

att förvaltningen inte gått bra vid en sådan jämförelse. Slutligen är en

utvärdering av förvaltningen svår eller t.o.m. meningslös att göra, om inte

den erhållna avkastningen kan relateras till något mått på den risk för-

valtningen medfört. En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning,

på att ovanligt stora risker tagits eller på en kombination av båda.

Skr. 1999/2000:132

13

I skrivelsen används en rad riskbegrepp. Risk definieras ofta som

variationen i tillgångspriser eller räntor. Variationen mäts ofta som en

standardavvikelse. För räntebärande instrument används också begreppet

duration vilket är kopplat till ett räntebärande värdepappers löptid. Dura-

tionen är ett sätt att mäta hur mycket värdet på ett räntebärande instru-

ment ändras vid en given ränteförändring. Därmed kommer ett värdepap-

per med hög duration att ge en större förändring i tillgångsvärdet vid en

given ränteförändring än ett värdepapper med kortare duration.

Ofta redovisas den riskrelaterade avkastningen. Denna kan beräknas

på olika sätt men i huvudsak kan den ses som avkastningen under en

period dividerat med risken, som oftast mäts som variationen i t.ex. en

akties pris. Ett vanligt mått på den riskrelaterade avkastningen är

sharpkvoten som är avkastningen minus den s.k. riskfria räntan dividerat

med avkastningens standardavvikelse.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är den aktiva risken. Den

aktiva risken visar hur mycket en förvaltare har valt att avvika från det

index som portföljens avkastning jämförs med. Den aktiva risken mäts

t.ex. med tracking error som är standardavvikelsen för förvaltarens

avkastning gentemot jämförelseindexet. Ett riskrelaterat avkastningsmått

som ställs i relation till jämförelseindexet är informationskvoten som är

överavkastningen mot det valda jämförelseindexet dividerat med tracking

error.

Sjätte fondstyrelsen investerar en del av tillgångarna i onoterade inne-

hav sk. venture capital investeringar. Venture Capital eller riskkapital är

ett relativt nytt begrepp i Sverige. Så som mycket annat inom det finan-

siella området har uttrycken formats av amerikansk engelska. I USA har

venture Capital som en definierad investeringsform funnits sedan 1950—

talet.

Venture capital är investeringar i företag som inte är noterade på en

börs eller annan marknadsplats. Venture capital som investeringsform är

emellertid inte enbart en kapitalinsats utan förutsätter även aktivt ägar-

engagemang från investeraren. Detta görs exempelvis genom att investe-

raren arbetar aktivt i styrelsen. Även mer operativa insatser förekommer.

Venture capitalinvesteringen är ofta tidsbegränsad i den mening att

venture capitalföretaget har ett mål att inom en överskådlig framtid

avyttra sin investering (att göra exit).

Under de senaste åren har venture capitalindustrin ökat kraftigt i om-

fattning. I Sverige finns idag ett 80-tal venture capitalbolag som till-

sammans förfogar över ca 50 miljarder kronor i förvaltat kapital. Sjätte

fondstyrelsen är en del av venture capital marknaden. Vid utgången av

1999 hade fondstyrelsen investerat 2,6 miljarder kronor i onoterade inne-

hav.

Återstoden av skrivelsen är disponerad enligt följande: I avsnitt 3.2

beskrivs utvecklingen på de finansiella marknaderna under femårsperio-

den 1995-1999. I avsnitt 3.3 presenteras AP-fondens resultat i siffror.

Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för respektive fondstyrelses resultat

och utvärdering. I avsnitt 5 följer regeringens utvärdering av fondernas

mål och resultat.

Skr. 1999/2000:132

14

3.2

Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år skr. 1999/2000:132

1995-1999

3.2.1 Ränteutvecklingen

Totalt sett under perioden 1995 till 1999 har avkastningen på obligationer

varit god. I början av 1995 låg 1 O-årsräntan i Sverige på betydligt högre

nivåer än i slutet av perioden, kring 11 % jämfört med ca 6 % vid års-

skiftet 1999/2000. Avkastningen på den svenska obligationsstocken upp-

går för perioden till ca 70 %. I USA har obligationsindex stigit med drygt

40 %, medan de på den tyska marknaden har stigit med ca 45 %, enligt

Morgan Stanley’s obligationsindex.

Våren 1995 inleddes en global räntenedgång som höll i sig till och med

år 1998. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, hade dess-

förinnan höjt styrräntan stegvis under åren 1994 och 1995, p.g.a. ett

stigande inflationstryck. De stigande räntorna i USA hade haft återverk-

ningar på europeiska räntor. Speciellt steg räntorna i länder med svaga

offentliga finanser och politisk osäkerhet, i bl.a. Italien, Spanien och

Sverige. När saneringen av de offentliga finanserna började ge effekt gav

detta upphov till stora räntefall. I Sverige bidrog bl.a. förbättrade stats-

finanser till att ränteskillnaden mot Tyskland på längre löptider minskade

kraftigt under perioden 1995-1996. Samtidigt höjde Riksbanken stegvis

reporäntan till knappt 9 % under början av år 1995 mot bakgrund av ett

stigande inflationstryck. En svagare konjunkturutveckling, ökat för-

troende för den ekonomiska politiken och fallande inflation skapade

under åren 1996-1999 utrymme för sänkta styrräntor.

I Europa var den ekonomiska utvecklingen dämpad under år 1996. I

flera EU-länder förbättrades de offentliga finanserna som en följd av

EMU:s konvergensprogram. I USA var konjunkturutsiktema ljusare,

vilket bidrog till att det under år 1997 framkom vissa tecken på ett ökat

15

inflationstryck. De tecken på en begynnande överhettning som synts i gjy 1999/2000’132

USA upphörde när den finansiella krisen i Sydostasien spred sig till res-

ten av världen.

Krisen i Sydostasien år 1997, då flera asiatiska länder tvingades deval-

vera sina valutor, ledde till en internationell konjunkturavmattning och

fallande långa räntor internationellt. I spåren av Asienkrisen tvingades

Ryssland i augusti år 1998 att ställa in betalningarna på delar av sina

skulder. Situationen i Ryssland ledde till en kraftig börsnedgång världen

över, och en av USAs största hedgefonder, LTCM (Long Term Capital

Management), kollapsade, vilket ytterligare spädde på krisstämningen på

finansmarknaderna. Under sommaren och hösten 1998 foll Stockholms-

börsen med 39 % på 3 månader. Den finansiella turbulensen ledde till att

flera mindre länders valutor pressades hårt när investerare i allt större

utsträckning sökte sig till säkrare placeringar. I Sverige steg räntediffe-

rensen mot Tyskland från ca 20 till ca 100 punkter inom loppet av några

månader. Trots en stark inhemsk efterfrågan i USA sänkte Fed styrräntan.

Bakom Federal Reserves agerande låg risker for en global likviditetskris.

Även i Europa sänktes styrräntorna. Euroområdets centralbanker sänkte

gemensamt räntorna, for att likställa räntorna infor starten av valutaunio-

nen. I Sverige fortsatte Riksbanken att sänka styrräntan till som lägst

2,90 % mot bakgrund av fortsatt låga inflationsutsikter.

I början av år 1999 vände den globala räntetrenden uppåt. Efter ca ett

år av stigande långräntor nåddes en topp i början av år 2000. Totalt gick

den 10-åriga obligationsräntan i USA upp med ca 2,2 procentenheter

från botten i september 1998 till toppen i januari 2000. USA:s ekonomi

har fortsatt att utvecklas oväntat starkt. En hög BNP-tillväxt har kunnat

kombineras med måttliga prisökningar. Samtidigt har obalanserna i eko-

nomin, en arbetsmarknad där sysselsättningen ökar och det föreligger risk

för löneökningar, stora bytesbalansunderskott och ett lågt sparande i hus-

hållssektom, blivit tydligare. Den alltjämt starka efterfrågetillväxten

hotar att leda till överhettning och stigande inflation och Fed har stegvis

höjt räntan med sammantaget 1,25 procentenheter sedan slutet av juni

1999.

I Sverige har spreaden mot Tyskland minskat successivt från ca 0,6

procentenheter under sommaren och hösten 1999 till 0,2 i mars 2000. En

rad faktorer har bidraget till att räntedifferensen minskade kraftigt på kort

tid. En minskad oro för en fortsatt internationell ränteuppgång, ökad tro-

värdighet för Riksbankens agerande, samt förväntningar om ett minskat

utbud av obligationer, bl.a. med tanke på den stundande utförsäljningen

av Telia är några av dem, har lett till att räntedifferensen mot Tyskland

minskat.

16

Skr. 1999/2000:132

10-årig räntedifferens mellan Sverige och Tyskland

Källa: Ecowin

3.2.2 Börsutvecklingen

De senaste fem åren har i genomsnitt gett god avkastning på aktiemark-

naderna. Totalt sett under perioden 1995-1999 har Stockholmsbörsen

stigit med 323 % mätt som Findatas avkastningsindex (FDAX) 1 . Detta

motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på ca 33 %. Därmed har den

utvecklats bättre än börserna i övriga världen. MSCI World index har

under perioden stigit med ca 127 %, utdelningar inräknat. I USA har

S&P 500 total retum index 2 gått upp med ca 227 % och i Europa har

MSCI Europé, inklusive utdelningar, stigit med knappt 210%. Frank-

furtbörsen, mätt som MSCI Germany, inklusive utdelningar, steg med ca

240 % mellan 1995 och 1999.

Asienkrisens effekt på börsutvecklingen blev begränsad. Nedgången i

samband med den finansiella krisen hösten 1998, som ledde till kraftiga

börsnedgångar världen över, kan, sett över hela perioden, betraktas som

ett temporärt avbrott i utvecklingen.

Flera faktorer har bidragit till den starka börsutvecklingen. Under

senare år har nya kategorier av placerare strömmat till aktiemarknaderna.

Privatpersoner har genom nya informationskanaler fatt bättre tillgång till

aktieinformation. Pensionsfonder, som tidigare varit begränsade till rän-

tebärande placeringar, investerar i större utsträckning i aktier. Detta kan

vara ett uttryck för att riskpremien för att investera i aktier relativt ränte-

bärande placeringar sjunkit något under senare år. Ytterligare en viktig

faktor är att förväntningarna på företagens framtida vinster kan ha höjts,

bl.a. till följd av lägre reala och nominella räntor och produktivitetsök-

ningar i flera sektorer. Den japanska ekonomin har utvecklats svagt under

stora delar av perioden och Nikkei index har totalt fallit med 4 % under

perioden 1995-1999. Under år 1999 steg Nikkei dock med ca 37 %, på

förväntningar om en återhämtning av den japanska ekonomin.

1 Stockholmsbörsens utveckling har mätts som Findatas avkastningsindex (FDAX) som

även inkluderar utdelningar.

2 Indexet inkluderar utdelningar.

17

Under år 1999 gav börsen exceptionellt god avkastning på aktier inom 1999/2000 132

vissa branscher, såväl globalt som i Sverige. Stockholmsbörsen mätt som

Affärsvärldens Generalindex (AFGX) steg med ca 66 %, vilket är den

största årliga ökningen under 1990-talet. Mätt som FDAX steg börsen

med ca 70 %.

AFGX och FDAX sedan 1999

-----Affärsvärldens generalindex (AFGX)

-----Findatas avkastningsindex (FDAX)

Källa:Ecowin

Utvecklingen på Stockholmsbörsen har i hög grad varit beroende av

börsutvecklingen i USA, och då främst av Nasdaq, som är den börs där

de flesta amerikanska teknologiföretag handlas. Nasdaq steg under år

1999 med ca 80%, medan New York-börsen, mätt som Dow Jones

Industrial Average index visade en betydligt mindre ökning på ca 25 %.

Det bredare USA-indexet S&P 500 steg under år 1999 med ca 20 %.

Att Stockholmsbörsen utvecklats väl hänger samman med den ovanligt

goda kursutvecklingen för foretag inom teknologi och IT. Uppgången i

Ericsson svarade for en stor del av den totala börsuppgången. Från och

med oktober år 1999, då bolaget överraskade marknaden med mycket

god resultattillväxt för det tredje kvartalet, fram till och med årsskiftet

steg B-aktien med över 100 %. Ericsson har i samband med den kraftiga

uppgången kommit att väga allt tyngre i Generalindex, och stod vid års-

skiftet 1999/2000 för ca 30 % av det totala marknadsvärdet på Stock-

holmsbörsen. Ericsson fanns vid slutet av år 1999 också med bland de 10

största företagen på Nasdaq, vilket tagit sig uttryck i att Stockholmsbör-

sen och Nasdaq följt varandra under slutet av år 1999 och början av 2000.

18

1999/2000:132

Börsutvecklingen sedan 1999

275]---------------------------------------------------------------------------------------------;---

■■ Affärsvärldens generalindex

-----S&P 500

--------- Nasdaq

---------Dow Jones index

Källa:Ecowin

Under år 1999 uppvisade IT-företagen en imponerade kursutveckling,

både globalt och på Stockholmsbörsen. Företag som befinner sig i ett

mycket tidigt utvecklingsskede, och som ännu uppvisar låga resultat, har

stigit dramatiskt i värde. Affärsvärldens IT-index steg under år 1999 med

totalt ca 110 %. Den kraftiga uppgången på Stockholmsbörsen under år

1999 begränsade sig främst till foretag inom telekom, IT och internet.

Traditionella foretag verksamma inom mogna branscher utvecklades

sämre än börsen som helhet. Bl.a. steg läkemedel med ca 10 %, och bank

och finans med ca 20 %. Den ojämna värderingsbilden har oroat flera

bedömare och debatten kring de eventuell IT-bubbla har varit ständigt

återkommande. Under början av år 2000 skedde en viss justering, då de

traditionella företagens kursutveckling återhämtade sig något, medan

teknologi och IT justerades ned.

3.3 AP-fondens resultat i siffror

Vid utgången av år 1999 var AP-fondemas marknadsvärderade totala

kapital 746,7 miljarder kronor. Under ett år påverkas det marknadsvär-

derade kapitalet av både realiserade och icke realiserade värdeföränd-

ringar på fondernas tillgångar. Dessa utgör tillsammans fondernas mark-

nadsvärderade resultat vilket år 1999 uppgick till 77,0 miljoner kronor.

Detta resultat motsvarar, enligt det sätt man under tidigare år har beräknat

avkastningen på, en nominell avkastning om 10,3%. Om man korrigerar

för inflationen motsvarar detta en real avkastning på 9,0 %. Under den

senaste femårsperioden har den genomsnittliga nominella avkastningen

enligt det här beräkningssättet varit 12,2 % och den genomsnittliga reala

avkastningen 7,9 %. Sättet att beräkna avkastningen är emellertid mycket

trubbigt och blir i och med inleveransen på 45 miljarder kronor till staten

än mer felaktig. Enligt Mercers beräkningar som redovisas i detalj i

tabellen nedan, är den genomsnittliga årliga avkastningen för första-

femte fondstyrelserna för femårsperioden 11,8%. För motsvarande

19

period visar Mercers beräkningar på en real genomsnittlig årlig 3^ 1999/2000-132

avkastning för första-femte fondstyrelserna på 11,0 %. Detta får anses

vara en mycket hög realavkastning sett över en längre period.

Tabell 1. Första-femte fondstyrelsernas avkastning enligt Mercers beräkningar (nominellt i%L

1999

1998

1997

1996

1995

1995-

1999

(år)

Första-tredje fondstyrelserna

0,7

10,1

6,4

13,9

15,0

9,1

Fjärde fondstyrelsen

64,7

8,7

28,6

38,0

20,0

30,7

Femte fondstyrelsen

53,1

5,3

31,3

42,0

23,4

30,0

Totalt första-femte fondstyrel-

9,3

9.7

8,7

16,0

15,4

11,8

serna

Eftersom drygt 63 % av AP-fondemas placeringar utgörs av ränte-

bärande värdepapper är de främsta förklaringarna till den goda reala av-

kastningen de senaste årens sjunkande räntor tillsammans med den låga

inflationen. 1999 års kraftigt stigande börs har påverkat Ijärde, femte och

sjätte fondstyrelsernas resultat positivt och bidragit till ett stigande fond-

kapital.

Förutom förvaltningsresultatet påverkas AP-fondemas totala kapital av

nettot av pensionsavgifterna och pensionsutbetalningama. I tabell 2

framgår att avgifterna under år 1999 understeg utbetalningarna. Så har

också varit fallet under de senaste åren. Under år 1999 var avgiftsunder-

skottet 29,8 miljarder kronor.

Årets förvaltningsresultat har kompenserat avgiftsunderskottet. Till

följd av inleveransen till staten på 45 miljarder kronor har dock fondka-

pitalet endast ökat med 1,4 miljarder kronor under år 1999 till 746,7

miljarder kronor.

Tabell 2. Resultatsammanställning for hela AP-fonden, miljarder kronor

1999

1998

1997

1996

1995

1995-

1999

Årets resultat

53,0

54,5

56,5

56,8

64,5

+Ej realiserade kursvins-

ter/förluster

24,0

11,4

3,9

43,9

24,3

=Marknads värderat resultat

77,0

65,9

60,3

100,6

88,8

Fondkapital, ultimo

Marknadsvärderat

746,7

744,8

711,5

685,6

618,4

Avkastning, %*

10,3**

8,8**

9*

16,8*

16,3*

12,2 %

Real avkastning

8,9

9,5

6,9

8

6

7,9 %

* Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med det genomsnittliga fondkapitalet under

året (medelvärdet av kapitalet ultimo).

** Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med fondkapitalet.

20

Skr. 1999/2000:132

Tabell 3. Fondkapitalets utveckling 1960-1999, marknadsvärde, miljarder kronor

1999

1998

1990

1980

1970960960

Första-tredje

fondstyrelserna:

Avkastning

3,6

57,3

45,4

10,4

2,0

0,0

Avgifter

105,2

92

77,7

22,2

6,1

0,5

Pensionsutbetalningar

-135

-125

-77,4

-19,0

-1,2

Överföring netto t/fr

övr. fondstyrelser

0,0

-0,2

1,1

Överföring till

statsbudgeten

-45

Administrationskostn.

-0,8

-0,6

-0,5

-0,2

-0,1

Tillfört kapital, netto

-75,6

-33,6

0,9

3,0

4,8

0,5

Tot. förändr. i fondkapital

(avkastn. + tillfört kapital)

-71,9

23,7

46,3

13,4

6,8

0,5

Fondkapital i första-tredje

fondstyrelserna

557,3

629,2

386,8

145,3

35,9

0,5

Fondkapital i fjärde fondst.

147,5

89,2

19,2

1,4

Fondkapital i femte fondst.

23,1

14,7

1,6

Fondkapital i sjätte fondst.

18,8

12,1

Summa fondkapital

746,7

745,3

407,6

146,7

35,9

0,5

♦På grund av avrundningar summerar ej tabellen.

AP-fondens placeringar

För AP-fonden som helhet har tillgångsallokeringen under året föränd-

rats, då andelen nominella obligationer minskat medan aktieandelen ökat.

Detta är en konsekvens av att första-tredje fondstyrelserna levererat

medel till statskassan samt att obligationspriser under året sjunkit medan

aktiekurser stigit. Huvuddelen av AP-fondemas kapital är ändå placerat i

nominella räntebärande värdepapper. Sammantaget var 472,5 miljarder

kronor eller drygt 63 % av kapitalet placerat i sådana tillgångar vid ut-

gången av år 1999. Den nominella obligationsportföljen utgörs nästan

uteslutande av första-tredje fondstyrelsernas placeringar. Endast femte

fondstyrelsen håller en mindre del av tillgångarna i svenska räntebärande

värdepapper.

Knappt 8 % av AP-fondens samlade tillgångar är placerade i reallån.

Enbart första-tredje fondstyrelserna innehar den typen av placeringar.

Ungefar en fjärdedel, dvs. ca 25 % av det totala kapitalet är placerat i

aktier. Det är enbart Ijärde, femte och sjätte fondstyrelserna som placerar

i aktier. Huvuddelen, ca 72 %, av aktieplaceringama görs av den fjärde

fondstyrelsen. Huvuddelen av sjätte fondstyrelsens portfölj är inriktad på

noterade aktier. Målet är emellertid att successivt öka andelen onoterade

innehav.

Första-tredje fondstyrelserna placerar en del av sin portfölj i fastighe-

ter. Sedan år 1998 får fondstyrelserna inte längre inneha direktägda fas-

tigheter. Därför har första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav pla-

21

cerats i ett helägt dotterbolag. Första-tredje fondstyrelsernas fastighets- 1999/2000'132

tillgångar utgör 4,3 % av AP-fondemas totala tillgångar.

Andelen utländska tillgångar har under året ökat något. Det beror

framförallt på att första-tredje fondstyrelserna placerat en större andel av

sina tillgångar i utländska räntebärande värdepapper. Första-tredje

fondstyrelsernas policy att valutasäkra utländska tillgångar medför dock

att den faktiska exponeringen gentemot utländska tillgångar inte har ökat.

Tabell 4. Placeringar till marknadsvärde AP-fonden totalt, miljarder kr och som andel av de

totala tillgångarna

1999-12-31

1998-12-31

Nominella förlags- och obligationslån samt

472,5

63,2 %

545

73,2

%

penningmarknadslån och direktlån

Reala lån

57,4

7,7 %

62

8,3

%

Aktier, konvertibla skuldebrev

185,6

24,8 %

112

15,0

%

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag ♦

31,8

4,3 %

26

3,5

%

Summa tillgångar

747,3**

100%

745

100

%

varav i utländsk valuta

62,3

8,3 %

56

7,5

%

* I första-tredje fondstyrelsens portfölj.

♦♦ Mercer beräkningar avviker något från de angivna siffrorna i årsredovisningarna.

22

4 Sammanfattning av fondstyrelsernas resultat Skr. 1999/2000:132

och resultatuppföljningar

I detta avsnitt görs en sammanställning av resultaten och en samman-

fattning av fondstyrelsernas egna utvärderingar.

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

Enligt APR (1983:1092) skall första-tredje fondstyrelserna i huvudsak

placera sina tillgångar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Därtill far

högst 5 % av tillgångarna placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av

svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Högst 5 % av fondmed-

len får placeras i aktier i svenska eller utländska fastighetsbolag och fas-

tighetsfonder.

År 1999 var den övervägande delen, 84,2% av medlen, placerade i

nominella lån, varav 9,2 % var i utländsk valuta. Realräntelån i svenska

kronor utgjorde 10,3 % av tillgångarna och 5,5 % av tillgångarna var

placerade i utländska fastighetsbolag eller fastighetsfonder.

Fondkapitalet i första-tredje fondstyrelserna påverkas av avkastningen

på fondstyrelsernas tillgångar, av nettot mellan pensionsavgifter och pen-

sionsutbetalningar, av de överföringar som görs till och, den avkastning

som levereras från fjärde och femte fondstyrelserna samt av administra-

tiva avgifter till andra myndigheter och organisationer. Som ett första

steg i införandet av pensionsreformen ska medel överföras från första-

tredje fondstyrelserna till statsbudgeten. För år 1999 tillkommer således

en överföring av medel på 45 miljarder kronor från första-tredje fondsty-

relserna till statsbudgeten.

Under det senaste året var nettounderskottet i pensionsavgifterna dvs.

nettot av inbetalda pensionsavgifter och utbetalda pensioner, 29,8 miljar-

der kronor och 0,0 miljarder kronor betalades netto till fjärde och femte

fondstyrelserna. Därtill betalade man 0,8 miljarder kronor i administra-

tiva avgifter till andra myndigheter och organisationer som deltar i det

allmänna pensionssystemet. Vidare påverkades fondkapitalet negativt av

överföringen på 45 miljarder kronor till Riksgäldskontoret. Därmed inne-

bar 1999 års marknadsvärderade resultat på 3,6 miljarder kronor en för-

ändring av det marknadsvärderade fondkapitalet med 71,9 miljarder

kronor.

23

Tabell 5. Resultatsammanställning för första-tredje fondstyrelserna, miljarder kronor

1999

1998

1997

1996

1995

Årets resultat

40,1

49,2

50,5

51.9

62,0

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

-36,4

8,1

-11,5

28.4

17,5

marknadsvärdering

=Marknadsvärderat resultat

3,6*

57,3

38,9

80,2

79,5

Fondkapital

557,3

629,2

605,6

601,1

564,3

Avkastning, %

0,6

10,0

6,4

13,9

15,0

KPI, förändring, %

1,2** 3

-0,6

1.7

0,2

2,6

Real avkastning, %

-0,6

10,7

4,6

13,8

12,3

♦Avrundningar gör att tabellen inte summerar.

**I sin resultatsammanställning redovisar första-tredje fondstyrelserna KPI på 1,2 %, medan Mer-

cer i sina beräkningar redovisar KPI på 1,3 %.

Avkastningen för den totala portföljen för år 1999 uppgick till 0,6 %.

Merparten av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar är exponerade för

utvecklingen på de svenska och internationella penning- och obliga-

tionsmarknaderna. En stigande räntenivå leder till fallande priser på

statsskuldväxel- och obligationsportföljema och vice versa. Totalavkast-

ningen på den svenska nominella portföljen uppgick under året till 0,3 %.

Totalavkastningen på den utländska nominella räntebärande portföljen

uppgick till -2,5 % inklusive valutasäkring. Utan valutasäkring hade

avkastningen varit 2,9 %. I likhet med år 1998 gav fastigheterna den

högsta avkastningen.

Tabell 6. Avkastning från första-tredje fondstyrelsernas placeringar, %

Tillgångsslag

1999

1995-1999

Svenska nominella lån

0,3

9,3

Utländska nominella lån

-2,5

6,8

Svenska reala lån

0,1

7,4

Fastigheter, aktier i

13,2

10,4

fastighetsbolag

3 Mercer har använt de officiella indextalen och beräknat inflationsförändringen genom att

dividera indextalet för december år t med indextalet för december år t-1. Detta sätt används

entydigt vid pensionsvärdesäkring och indexering av långsiktiga åtaganden. Även andra

officiella KPI-tal finns, en serie överensstämmer med de som AP-fonden angivit. Dessa

används för mer kortsiktig analys samt i penningpolitiska sammanhang.

Skr. 1999/2000:132

24

4.1.1

Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resul- <^ r 1999/2000:132

tatuppfoljning

Förvaltningens mål

Det uppdrag som riksdagen givit första-tredje AP-fonden och dess för-

valtning är att förvalta fondmedlen så att bidraget blir till största möjliga

nytta för försäkringen för tilläggspension. Det övergripande målet är att

maximera tillgångarnas totalavkastning på lång sikt. Medlen skall place-

ras så att krav på långsiktigt hög avkastning, tillfredsställande betalnings-

beredskap och riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses.

Fondstyrelserna skall därutöver fastställa närmare mål för sin placerings-

verksamhet.

Enligt den placeringspolicy som första-tredje fondstyrelserna fastställt

skall tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av

fondkapitalet. På längre sikt bör kapitalet dessutom följa tillväxten i den

reala lönesumman.

Fondstyrelserna fastställer årligen en verksamhetsplan som anger hur

fondmedlen skall förvaltas för att målen enligt placeringspolicyn skall

kunna uppnås. Av verksamhetsplanen framgår den placeringsinriktning

som bäst förväntas uppfylla målen för fondförvaltningen.

Tabell 7. Historisk utveckling for avkastning och risk

Tillgångsslag

Avkastning

Standard-

avvikelse

Avkastning/

Standard-

avvikelse

Nom. Räntebärande SEK

11,0 %

3,9 %

2,8

Realräntelån

5,8 %

5,2 %

1,1

Nom. Utländska räntebä-

rande

8,4 %

3,3 %

2,5

Fastigheter

8,2 %

41,2 %*

0,2

♦När första-tredje fondstyrelserna beräknat referensportföljen (se tabell 8) har man antagit 10 %

standardavvikelse.

Första-tredje fondstyrelserna konstaterar i sin utvärdering att portföl-

jens fördelning mellan olika tillgångsslag, även inom de gällande place-

ringsreglema, är av mycket stor vikt för fondens risk och avkastning. Ser

man till de olika tillgångarnas utveckling under den senaste tioårsperio-

den har framförallt nominella räntebärande placeringar i kronor och pla-

ceringar i fastigheter, vilka jämfört med portföljens övriga tillgångar in-

neburit hög risk, givit god avkastning. Första-tredje fondstyrelserna har i

sin utvärdering på grundval av antagande om avkastning och risk tagit

fram en referensportfölj och en effektiv front. Detta för att visa vilka be-

gränsningar som gällande placeringsreglemente ger.

Enligt de senaste årens verksamhetsplaner har inriktningen varit att

ändra portfölj sammansättningen så att det reala inslaget i portföljen blir

större. Dessutom har betydelsen av diversifiering genom att investera i

olika tillgångsslag och utländska tillgångar betonats. Fondstyrelsernas

beslut beträffande placeringsinriktningen för år 1999 sammanfattas i

tabell 8.

25

Skr. 1999/2000:132

Tabell 8. Placeringsinriktning enligt verksamhetsplanen for år 1999 (andel av portföljen)

Tillgångsslag

Utgående

Mål med restrik-

Ett räkneexempel

Utgående

dec 1998

tioner

(utan restriktioner)

dec 1999

Nominella svenska ränte-

78 %

75 %

32 %

75 %

bärande

Reala räntebärande

10 %

10 %

22 %

10 %

Fastigheter och fastig-

4 %

5 %

27 %

6 %

hetsaktier

Nominella utländska

8 %

10 %

19 %

9 %

räntebärande

Det övergripande avkastningsmålet har preciserats for vart och ett av

tillgångsslagen i portföljen och skall, mätt som rullande femårsmedeltal,

vara högre än för valda jämförelseindex. De olika målen framgår av ta-

bell 9. För samtliga tillgångsslag är målen definierade genom att portföl-

jens avkastning sätts i relation till ett lämpligt index. För vissa till-

gångsslag, som exempelvis onoterade reallån samt vissa europeiska fas-

tighetsaktier, saknas relevanta jämförelseindex. Detta har lett till att

första-tredje fondstyrelserna inte kunnat formulera något avkastningsmål

i dessa delportföljer.

Tabell 9. Långsiktiga avkastningsmål

Tillgångsslag

Mål

Nominella placeringar

Överträffa avkastningen för fondens interna marknadsindex

Placeringar i valuta

överträffa avkastningen för Salomon Smith Bameys G5-

index

Reala räntebärande placeringar

Överträffa ett realt marknadsindex (OMRX-REAL)

Noterade fastighetsaktier, REIT

Överträffa avkastningen för Nareit

Onoterade svenska fastighetsaktier

överträffa svenskt fastighetsindex

Onoterade utländska fastighets-

aktier

överträffa Investment Property Databank

Under det senaste året har andelen utländska tillgångar ökat till 9 %.

Därmed är fondens tillgångsallokering nära nog densamma som de

begränsningar som ställs upp genom placeringsreglema. En sådan port-

följ, med 85 % i svenska räntebärande tillgångar, 10 % i utländska till-

gångar och 5 % i fastigheter, anges av fondstyrelserna som en lämplig

normalportfölj ur riskspridningshänseende. Placeringsreglema upplevs

därigenom som begränsande för förvaltningen på så sätt att det vore

önskvärt med möjligheter att avvika från den valda normalportföljen

genom såväl underviktning som överviktning. I den portfölj som anges

som ”ett räkneexempel” skulle första-tredje fondstyrelsen exempelvis

mer än halvera innehavet av nominella svenska obligationer.

26

Förvaltningens organisation

Fondstyrelserna har möjlighet att antingen själva förvalta fondmedlen

eller att lämna ut dem till extern förvaltning. Förvaltningen av svenska

räntebärande värdepapper sköts av fonden. För placeringar i utländska

räntebärande värdepapper och utländska fastigheter har fondstyrelserna

anlitat extern förvaltning. År 1997 beslutade riksdagen att fondstyrelser-

nas svenska fastighetsförvaltning skulle bolagiseras. Vid utgången av år

1999 var bolagiseringen genomförd. Fondstyrelsernas placeringar finns i

huvudsak det helägda bolaget AP Fastigheter AB. Koncernen inriktar sig

på att äga och förvalta kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter i

svenska stor- och universitetsstäder.

Riskprofil

Första-tredje fondstyrelserna presenterar i utvärderingen av förvaltningen

en tämligen omfattande beskrivning av de risker som verksamheten är

förknippad med. De risker som kommenteras är inflationsrisk, kreditrisk,

ränterisk, likviditetsrisk, valutarisk och administrativ risk. Riskerna i

första-tredje fondstyrelsernas portfölj domineras av inflations- och ränte-

risken. Under de senaste två åren hade man kunnat låta valutakursrisken

öka till följd av de ökade utländska placeringarna. Första-tredje fondsty-

relserna har istället valt att valutasäkra utländska placeringar.

Eftersom första-tredje fondstyrelsernas placeringar består i huvudsak

av nominella placeringar i svenska kronor (75 %), kommer hög inflation

att innebära att fondstyrelsernas reala avkastning blir lägre. Inflationsris-

ken har minskats genom innehaven i tillgångar med realavkastning och

utländska tillgångar. I förvaltningen har fondstyrelserna utnyttjat de möj-

ligheter till diversifiering som finns enligt placeringsreglema genom

innehaven av utländska tillgångar och fastigheter.

Ränterisken kan ses som hur stor värdeförändringen blir vid en föränd-

ring av ränteläget. Såväl nominella obligationer som realränteobligatio-

ner är förknippade med ränterisk.

Förvaltningen av de svenska nominella lånen utvärderas mot ett internt

index. Indexet återspeglar i huvudsak löptidsstrukturen på den svenska

räntemarknaden. En struktur som första-tredje fondstyrelserna har svårt

att avvika ifrån i sina placeringar på grund av fondens dominerande ställ-

ning på marknaden.

Den utländska portföljens förvaltning utvärderas mot investmentban-

ken Salomon Smith Bamey G-5:index. Fondens portfölj hade vid ut-

gången av år 1999 ett marknadsvärde om 50,4 miljarder kronor exklusive

valutaterminer. Marknadsvärdet för den externt förvaltade portföljen

uppgick vid utgången av år 1999 till 3,1 miljarder kronor exklusive

valutaterminer. För den del av den utländska portföljen som förvaltas av

första-tredje fondstyrelserna hade vid utgången av år 1999 ingen risk-

avvikelse gentemot index. Denna delportföljs duration var 5,6 år vid slu-

tet av år 1999. En mindre delportfölj förvaltas externt. Denna hade under

året en avsevärt lägre duration, 3,2 år. Vid slutet av året var jämförelse-

indexets duration 5,6 år medan första-tredje fondstyrelsernas totala

utlandsportfölj hade en duration på 5,5 år.

Skr. 1999/2000:132

27

Realränteobligationemas nominella avkastning påverkas dels av KPI:s 1999/2000-132

utveckling under det senaste året, dels av realräntan. Realräntan varierar,

enligt fondstyrelsernas utvärdering, vanligtvis mindre än obligationsrän-

torna. Fondstyrelserna har valt att bygga upp ett innehav av realränte-

obligationer som har en avsevärt längre löptid än den nominella obli-

gationsportföljen. För de marknadsnoterade realräntelånen var durationen

12,6 år vid slutet av år 1999. Syftet med denna skillnad i duration är att

realräntelånens riskprofil väsentligt skall skilja sig från de nominella

lånen. Den absoluta risken bedöms ändå som lägre i den reala portföljen

än i den nominella på grund av att den reala portföljen är avsevärt

mindre.

Första-tredje fondstyrelserna kan ta valutarisk genom placeringar i

räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta och i utländska

fastigheter. Enligt styrelsebeslut skall utländska placeringar i normalfallet

valutasäkras. Detta görs genom lånefinansiering i utländsk valuta och

försäljning av utländsk valuta på termin.

Slutligen kan man konstatera att fondernas kreditrisker bedöms som

låga. Detsamma gäller likviditetsrisker.

Avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas totala avkastning uppgick under år 1999

till 0,6 %. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga avkast-

ningen varit 9,2 % i nominella termer och 8,3 % i reala termer. Som

framgått av föregående avsnitt placerar första-tredje fondstyrelserna

huvuddelen av kapitalet i nominella räntebärande värdepapper. Med

undantag för år 1999 har räntenivåerna under femårsperioden som helhet

sjunkit. Det har bidragit till att avkastningen för perioden varit relativt

hög. Under hela perioden har inflationen varit på en historiskt sett låg

nivå vilket också bidragit till en hög realavkastning. Fonden har således

uppnått det övergripande målet att realvärdesäkra fondkapitalet.

För respektive tillgångsslag utvärderas resultatet genom en jämförelse

med antingen ett index eller med andra förvaltares resultat.

Placeringarna i nominella räntebärande värdepapper i kronor jämförs

med ett internt index. Under år 1999 var avkastningen på dessa tillgångar

0,4 % vilket är en överavkastning med 0,3 procentenheter jämfört med

jämförelseindexets avkastning. Under den senaste femårsperioden var

den genomsnittliga årsavkastningen på fondens nominella placeringar i

kronor 9,5 % medan jämförelseindexets avkastning var 9,4 %. Den

riskrelaterade avkastningen mätt som sharpkvot var 1,3 både för fondens

förvaltning av nominella räntebärande tillgångar den senaste femårs-

perioden och för jämförelseindexet.

Förvaltningen av nominella räntebärande värdepapper i utländsk valuta

jämförs med ett internationellt obligationsindex; Salmon Smith Bameys

G-5 index. För en mindre del av de utländska obligationerna har förvalt-

ningen utförts av en extern förvaltare. Av tabellen nedan framgår det att

förutom under år 1999 har den totala avkastningen, exklusive valutasäk-

ringar, varit något över den för jämförelseindexet. Samtidigt har, som

konstaterades i föregående avsnitt, risken i förvaltningen varit något lägre

28

än för jämförelseindexet. Risken i portföljen har där minskats ytterligare 1999/2000-132

genom att de utländska tillgångarna valutasäkras.

Tabell 10. Avkastning på placeringar i utländska räntebärande värdepapper

Tillgångsslag

1999

1995-1999

genomsnitt

1-3 AP-fonden

3,0 %

11,4 %

Extern förvaltare

-0,4 %

8,0 %

Total avkastning

2,9 %

10,1 %

Valutasäkring

-5,4 %

-2,8 %

Total avkastning inklusive

valutasäkring

-2,5 %

6,8 %

Jämförelseindex ej valutasäk-

rat

4,6 %

10,0 %

För placeringarna i realränteobligationer finns endast jämförelseindex

tillgängligt för de senaste fyra åren. Därtill kan inte hela fondens innehav

av realränteobligationer ses som likvida. Under det senaste året var av-

kastningen på realräntelånen 0,1 %. Under de senaste fem åren har av-

kastningen i genomsnitt varit 7,4 %. För de år där jämförelse kan göras,

år 1996-1999, var den genomsnittliga årsavkastningen på jämförel-

seindexet OMRX-REAL 6,4 % men den genomsnittliga avkastningen i

fondens förvaltning var 7,3 %. Överavkastningen kan enligt fonden i

huvudsak förklaras av att man valt en längre löptid för placeringarna i

realränteobligationer än vad som ingår i indexet.

Under år 1999 har avkastningen på fastighetsplaceringama varit

13,2 %. Det är den högsta årliga avkastningen under den senaste femårs-

perioden. För perioden 1995-1999 avkastade fastighetsplaceringama

10,4 % per år.

För svenska fastigheter uppgick totalavkastningen till 16 % och för ut-

ländska fastigheter 17,4 %, mätt i svenska kronor. De utländska fastig-

hetsaktiema avkastade -9,5 % under år 1999.

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna

De Ijärde, femte och sjätte fondstyrelserna skall enligt APR, inom ramen

för vad som är till nytta för ålderspensionssystemet, placera anförtrodda

medel på riskkapitalmarknaden. Fjärde och femte fondstyrelsernas medel

får bl.a. placeras i aktier och konvertibler i svenska och utländska bolag.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktighet, hög avkastning

och riskspridning tillgodoses. Maximalt 10% av förvaltade medel far

placeras i utländska aktier, fondandelar eller vissa andra utländska till-

gångar. Fjärde och femte fondstyrelsen far som mest förvärva en andel

som motsvarar 10 % av rösterna i ett aktiebolag som är inregistrerat på en

svensk börs. Sjätte fondstyrelsen far förvärva 30 %. Detta gäller inte för-

värv av aktier i onoterade bolag.

29

Medlen har successivt rekvirerats från första-tredje fondstyrelserna 1999/2000-132

och utgör fondstyrelsernas grundkapital. Det far inte överstiga, för var

och en, 1 % av första-tredje fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital

(anskaffningsvärdet) vid utgången av föregående år.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall årligen till första-tredje fondsty-

relserna överföra motsvarande 3 % av grundkapitalets nuvärde, dvs.

grundkapitalet uppindexerat med utvecklingen av konsumentprisindex.

Avkastningen för 1999 uppgick till 0,5 miljarder kronor. Fjärde och

femte fondstyrelsen rekvirerade sammanlagt 0,5 miljarder kronor under

1999. Fjärde och femte fondstyrelsens grundkapital uppgår därmed till

5,7 respektive 5,9 miljarder kronor. Det högsta möjliga grundkapitalet

var ca 5,9 miljarder kronor för respektive styrelse.

Tabell 11. Resultatsammanställning för fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna, miljarder

kronor

Fjärde Femte Sjätte

1999

1998

1999

1998

1999

1998

Årets resultat

7,9

3,9

3,6

0,9

1,4

0,7

+Ej realiserade kursvinster/förluster vid

50,5

3,1

4,6

0,4

5,3

0,2

marknadsvärdering

=Marknadsvärderat resultat

58,4

7,0

8,2

1,3

6,6

0,9

Fondkapital

147,5

89,1

23,7

14,7

18,8

12,2

Avkastning, %

64,7

9,0

53,1

6,7

55,8

8,4

KPI, förändring, %

1,2

-0,6

1,2

-0,6

1,2

-0,6

Real avkastning, %

62,8

9,7

51,3

7,3

54,0

9

4.2.1 Sammanfattning av Ijärde fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Fjärde fondstyrelsen omformulerade under 1999 det övergripande målet

för förvaltningen. Det nya målet är: Fjärde fondstyrelsen skall löpande

under en femårsperiod nå en totalavkastning som överstiger valt

benchmark med 5 procentenheter. 4 För att nå denna överavkastning

måste fonden generera en årlig överavkastning på 0,98 procentenheter.

Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för den svenska förvaltningen inte

överstiga 6 %. Den aktiva risken i den utländska portföljen skall inte

överstiga 9 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informations-

kvot skall i genomsnitt överstiga 0,15. För portföljens olika komponenter

sker en utvärdering mot lämpliga jämförelseindex.

4 Om inget annat anges avser avkastningssiffroma for fjärde, femte och sjätte

fondstyrelserna nominella tal.

30

Skr. 1999/2000:132

Tabell 12. Fjärde fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Portfölj vikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

90 %

87,5-92,5 %

reviderat FDAX

+ 1,05 %-

enheter

Utländska aktier

7,5 %

5-10 %

Sammanvägt

+ 0,5 %-

enheter

Likvida medel

2,5 %

0-5 %

OMRX-TBILL

+/- 0,0 %

* FDAX är Findatas avkastningsindex. Utlandsportföljen utvärderas mot ett index sammanvägt av 65

% MCI Europa exkl. Sverige samt 35 % MCI Världen exkl. Europa. OMRX-TBILL är ett index som

statsskuldväxlar.

I år presenterar fjärde fondstyrelsen viss utvärdering i årsredovis-

ningen. Merparten av den kvantitativa utvärderingen är gjord av kon-

sultföretaget MPIR.

Fjärde fondstyrelsens utvärdering

I sin årsredovisning konstaterar fjärde fondstyrelsen att den genomsnitt-

liga avkastningen på fondkapitalet under den senaste femårsperioden

uppgår till ca 31 % per år. Fjärde fondstyrelsens avkastning för svenska

aktier har den senaste femårsperioden i genomsnitt uppgått till 32,7 %,

vilket är något sämre än jämförelseindex som uppgått till 33,1 %. Förkla-

ringar till att avkastningen under femårsperioden varit något sämre än

jämförelseindex är att tidigare års avkastning inte varit i nivå med jämfö-

relseindex samt att likviditetsandelen av portföljen under tidigare år varit

för hög.

Vid utgången av år 1999 uppgick Ijärde fondstyrelsens likviditet till

2,4 % av kapitalet, 91 % av kapitalet var placerat i svenska aktier och

6,6 % av kapitalet var placerat i utländska aktier. Detta innebär både att

likviditeten har minskat under året och att innehavet av utländska till-

gångar har ökat. Gentemot referensportföljen var fjärde fondstyrelsen

underviktad i utländska aktier och överviktad i svenska aktier.

Förvaltningen av svenska aktier utgör således fondstyrelsens huvud-

sakliga verksamhetsområde. Förvaltningsresultatet jämförs med utveck-

lingen av ett till vissa delar reviderat Findatas avkastningsindex. Avkast-

ningsmålet formulerades i februari 1999 och har för perioden varit att

fondens avkastning för den svenska aktieportföljen skall ha varit 1,05

procentenheter högre än avkastningen på jämförelseindexet. Över en

femårsperiod motsvarar det en överavkastning på ca 5,4 procentenheter.

Under de senaste året har avkastningen på fondens portfölj av svenska

aktier varit 69,1 % medan jämförelseindex uppnådde 67,4 %. För fem-

årsperioden har fondens svenska aktieportfölj avkastat 32,7 % medan

jämförelseindex avkastat 33,1 %. Hade gällande mål, en överavkastning

på ca 5,4 % formulerats år 1995 hade det för femårsperioden inte upp-

nåtts.

Den utländska aktieportföljen har under år 1999, i linje med de upp-

satta målen om tillgångsfördelningen i referensportföljen, tillförts medel

och uppgick vid årsskiftet till 6,6 %. Den högre andelen beror både på att

nya medel tillförts portföljen och på att utvecklingen på de utländska bör-

31

serna varit gynnsam. Under år 1999 var avkastningen på fondens utländ-

ska portfölj drygt 33,5 % medan referensindex steg med 24,1 %. Utifrån

resultatet under de senaste fem åren betecknar fjärde fondstyrelsen utfal-

let av förvaltningen av utländska aktier som tillfredsställande. Totalt sett

för hela perioden har avkastningen varit knappt 200 %, vilket motsvarar

en årlig genomsnittlig avkastning under femårsperioden på 24,3 %.

Tyvärr saknas jämförelseindex for motsvarande period.

En mindre del av fondkapitalet placeras i onoterade bolag. Vid

utgången av år 1999 var det uppskattade marknadsvärdet for dessa 1050

miljoner kronor.

Årsavkastningen på Ijärde fondstyrelsens likvida medel var 3,4 %

under år 1999 medan avkastningen på jämförelseindexet var 3,3 %.

Under den senaste femårsperioden har avkastningen på fjärde fondstyrel-

sens likviditet varit knappt 6 % vilket är något högre än jämförelse-

indexets avkastning på knappt 5,4 %.

Den totala avkastningen på fondens placringstillgångar uppgick till

64,7 % under år 1999. Ett vägt jämförelseindex under samma period

visar på en uppgång på 61,9 %. Den riskjusterade avkastningen, mätt som

informationskvot, uppgick till 0,70.

MPIR:s utvärdering

I syfte att kunna presentera en riskjusterad avkastningsanalys av hög

klass har ijärde fondstyrelsen givit konsultföretaget MPIR i uppdrag att

utvärdera fondens förvaltning. MPIR:s utvärdering görs dels övergri-

pande för perioden 1985-1998, dels mer detaljerat för perioden 1995—

1998. Därtill har en särskild utvärdering gjorts för år 1999. Tyvärr har

MPIR koncentrerat analysen till totalportföljen och till den svenska

aktieportföljen. Det skulle varit mycket intressant om motsvarande analys

hade gjorts på den utländska delportföljen.

MPIR konstaterar att Ijärde fondstyrelsens totala avkastning under år

1999 uppgick till 64,7 % vilket är ca 3 procentenheter högre än avkast-

ningen på det jämförelseindex som MPIR använder. MPIR:s index för

den totala portföljen består av en sammanvägning av de olika delport-

följemas jämförelseindex. För femårsperioden avkastade ijärde fondsty-

relsen i paritet med index. Risken (mätt som standardavvikelse) i den

svenska aktieportföljen har varit något högre än FDAX. Den aktiva ris-

ken har ökat något under femårsperioden och var under år 1999 4,0 %.

Det är emellertid klart lägre än taket som är satt till 8,0 %.

I likhet med tidigare års analys vidhåller MPIR att ijärde fondstyrel-

sens aktieförvaltning tenderar att ge ett bättre resultat, relativt sett, när

börsen utvecklas svagt och på motsvarande sätt ge ett sämre resultat när

börsen utvecklas starkt. MPIR menar att det är mot den bakgrunden som

förvaltningsresultatet skall ses. Åren 1995-1999 har varit exceptionellt

goda börsår. Trots det har fonden i stort sett för perioden som presterat i

paritet med jämförelseindex.

I bidragsanalysen beskrivs vilka tillgångar som bidragit särskilt mycket

till 1999 års överavkastning, samt vilka tillgångar som bidragit till

underavkastningen. För året som helhet bidrog övervikten i läkemedel

samt undervikten i IT/Telekom negativt till överavkastningen. Under-

1999/2000:132

32

vikten i sektorerna, investmentbolag och bank och finans bidrog däremot gk r 1999/2000'132

positivt.

Under årets 10 första månader bidrog cykliska aktier och aktier i till-

verkningsindustri positivt till överavkastningen. Under årets 2 sista

månader föll emellertid både cykliska aktier och aktier i tillverknings-

industrin. För fonden ledde det till att övervikten i dessa branscher kraf-

tigt bidrog negativt till avkastningen.

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Femte fondstyrelsen konstaterar i sin årsredovisning att nya tydliga mål

för utvärdering nu är på plats. Fondens totalportfölj är nu uppdelad i 3

delportföljer, svenska aktier, utländska aktier och räntebärande place-

ringar. Varje delportfölj mäts mot ett separat index och totalportföljen

mot ett sammanvägt totalindex.

Tabell 13. Femte fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag

Portföljvikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

88 %

80-96 %

FDAX

+ 0,8 bo-

enheter

Utländska aktier

8 %

5-15 %

STOXX 50

+/- 0 %

Likvida medel

4 %

0-8 %

OMRX TOT

+ 0,2 bo-

enheter

* FDAX är Findatas avkastningsindex. STOXX 50 är ett index omfattande 50 stora europeiska

bolag. OMRX TOT är ett index som innefattar statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobliga-

tioner.

Liksom Ijärde fondstyrelsen har femte fondstyrelsen anlitat MPIR

för att göra en kvalitativ utvärdering av förvaltningen. Viss avkast-

ningsanalys redovisas i femte fondstyrelsens årsredovisning.

Femte fondstyrelsens utvärdering

Femte fondstyrelsen redovisar i sin årsredovisning att den genomsnittliga

avkastningen på totalportföljen under den senaste femårsperioden uppgår

till ca 30,1 % per år medan jämförelseindex avkastat 32,4 %. Totalport-

följen har under år 1999 underavkastat med knappt 10 procentenheter.

För år 1999 har femte fondstyrelsens samtliga delportföljer underavkastat

i jämförelse med respektive index.

Vid utgången av år 1999 uppgick femte fondstyrelsens räntebärande

portfölj till 5 % av kapitalet, 87,8 % av kapitalet var placerat i svenska

aktier och 7,2 % av kapitalet var placerat i utländska aktier. Vid ingången

av år 1998 stod Roche Holding för mer än 80 % av den utländska port-

följen. Under år 1999 reducerades Roche-innehavet och frigjorda till-

gångar placerades i en diversifierad portfölj av eurpoeiska bolag (enligt

fördelningen STOXX 50).

Förvaltningen av svenska aktier utgör således fondstyrelsens huvud-

sakliga verksamhetsområde. Förvaltningsresultatet jämförs med utveck-

lingen av Findatas avkastningsindex. Sedan december 1998 har det gäl-

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

lande målet for fondens avkastning för den svenska aktieportföljen varit 1999/2000:132

att överträffa jämförelseindex med 0,8 % per år. Över en femårsperiod

motsvarar det en överavkastning på ca 4 procentenheter. Under de

senaste året har avkastningen på fondens portfölj av svenska aktier varit

61,5 % medan jämförelseindex uppnådde 69,8 %. För femårsperioden har

fondens svenska aktieportfölj i genomsnitt per år avkastat 31,9 % medan

jämförelseindex avkastat 32,9 %. Femte fondstyrelsens placeringsinrikt-

ning har till viss del förändrats under året. Under- respektive övervikter

har omprövats, vilket lett till att den aktiva risken kunnat minskas.

Den utländska aktieportföljen har under år 1999 underavkastat med 17

procentenheter i jämförelse med index. Fondens utländska aktieportfölj

avkastade under år 1999 13 % medan index steg 30 %. Även ränteport-

följen underavkastade under år 1999. Avkastningen var drygt en halv

procentenhet lägre än OMRX total.

MPIR:s utvärdering

Femte fondstyrelsen har precis som den fjärde fondstyrelsen givit kon-

sultföretaget MPIR i uppdrag att granska fondens resultat för perioden

1995-1999, med betoning på utvecklingen under år 1999.1 utvärderingen

beskrivs avkastningen på den totala portföljen samt avkastningen och

risken för aktieportföljen (svenska och utländska aktier sammantaget).

Ränteportföljen analyseras kortfattat.

MPIR konstaterar att samtliga delportföljer under det gångna året

underavkastat jämfört med index. Man konstaterar också att den aktiva

risken, mätt som standardavvikelse, är lägre än jämförelseindex.

Resultatet för 1999 i jämförelse med index är, enligt MPIR i riskjuste-

rade termer, relativt bra. Dessutom menar man att det faktum att fonden

nyligen bytt ledning samt anpassar sig till de förhållande som kommer att

råda ff.o.m år 2001 gör det svårt att dra några långtgående slutsatser om

avkastningen.

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens resultatuppfölj-

ning

Sjätte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten

för år 1999. Utgångspunkter för utvärderingen har varit årsredovisningen

för år 1999, verksamhetsplanen för år 1999. Mål och strategier för fon-

den. Fondens riktlinjer för värderingen av investeringsverksamhetens

portfölj och fondens finanspolicy (som gäller fr.o.m. 1999-12-21).

Organisation och mål

Sjätte fondstyrelsens verksamhet bedrivs inom två verksamhetsområden,

kapitalförvaltning och investeringsverksamhet. Inom kapitalförvaltningen

förvaltar fondstyrelsen medel i noterade aktier, räntebärande värdepapper

samt vedertagna derivatinstrument på aktie- och räntemarknaden. Inom

investeringsverksamheten genomförs såväl direkta som indirekta

34

investeringar i onoterade bolag. Indirekta investeringar görs genom 1999/2000:132

fonder och investeringsbolag.

För år 1999 var det övergripande verksamhetsmålet att inom ramen för

fondens uppgift och placeringsregler i ett femårigt perspektiv maximera

avkastningen på fondmedlen, dvs. lägst uppnå en portfölj avkastning i

nivå med Findatas avkastningsindex (FDAX). Detta baserat på en portfölj

med god riskspridning. 5 Fr.o.m. år 1999 mäts avkastningen för hela fon-

dens portfölj jämfört med FDAX. Eftersom fonden först under år 1999

varit fullinvesterad i aktier är en sådan jämförelse dock inte relevant för

åren 1996-1998. Tidigare år har fonden haft ett separat mål för förvalt-

ningen av räntebärande instrument. Att enbart mäta totalportföljen i

jämförelse mot FDAX avspeglar förändringen av tillgångsallokeringen

till en fond som är fullinvesterad i aktier.

Tabell 14. Sjätte fondstyrelsens avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag Mål

Räntebärande placeringar OMRX-Govemment

Börsnoterade aktier Fondens avkastning på aktier skall överstiga

FDAX.

Investeringsverksamheten för onoterade innehav ”Kortsiktigt mål” är att den interna avkast-

ningen (IRR) skall vara lika med 20 %. På

lång sikt skall avkastningen vara högre än

avkastningen för FDAX.

Resultatrapportering

Sjätte fondstyrelsen inledde sin verksamhet under slutet av år 1996. Då

tillfördes grundkapitalet om 10,4 miljarder kronor. Indelningsvis var

kapitalet placerat i räntebärande värdepapper. Under de följande två åren

har omfattande köp av noterade aktier genomförts. Samtidigt har investe-

ringsverksamheten byggts upp. Vid slutet av år 1999 hade fonden

ägarandelar i mer än 210 onoterade bolag. I 46 av dessa var ägandet

direkt. De resterande ägdes indirekt via 19 venture capitalfonder. Under

år 1999 var avkastningen på det totala kapitalet 55,8 %. Jämförelseindex

för år 1999 visade på en avkastning på 69,4 %, vilket således inneburit att

fonden underavkastat 13,6 procentenheter. Sedan verksamheten inleddes

har den ackumulerade avkastningen varit 84 %.

Tabell 15. Sjätte fondstyrelsens marknadsvärde i december 1999 samt avkastning

Marknadsvärde

Mdkr

Andel

Avkastning 1999

Kapitalförvaltningen

16,2

86,2 %

60,4 %

Investeringsverksamheten

2,6

13,8 %

33,35 %

Totalt

18,8

100 %

55,8 %

5 För att fastställa ett måltal för risknivån inom Kapitalförvaltningen totalt kommer fonden

att fr.o.m år 2000 mäta den aktiva risken.

35

Kapitalförvaltningen

Kapitalförvaltningen är uppdelad i 4 delportföljer:

• Basportfölj - Långsiktig kapital- och likviditetsförvaltning med syfte att

uppfylla placeringsstrategin.

• Financial Engineering - Finansiella strategier som utnyttjar sjätte

fondstyrelsens komparativa fördelar och marknadsposition i syfte att er-

hålla en högre långsiktig avkastning.

• Positionstagning - Kortsiktig positionstagning i syfte att utnyttja mark-

nadsrörelser till att nå ett bättre resultat.

• Aktiva innehav - Långsiktiga placeringar i noterade bolag, i vilka sjätte

fondstyrelsen skall agera som aktiva ägare direkt eller indirekt via styrel-

serepresentation.

Avkastningen på det totala kapitalet inom kapitalförvaltningen var

60,4 % under år 1999. Under perioden 1998-1999 har avkastningen för

fonden i genomsnitt varit 30 %. Siffran måste tolkas med stor försiktig-

het eftersom fonden först år 1999 var fullinvesterad i aktier. För kapital-

förvaltningen har avkastningen för år 1999 varit 60,4 % vilket är 9,4 pro-

centenheter lägre än jämförelseindexets avkastning. Basportföljen och

Financial Engineering överträffade sina respektive mål, medan Trading

och Aktiva Innehav inte uppfyllde de uppsatta avkastningsmålen. Bas-

portföljens avkastning var 69,9 %, medan jämförelseindexets avkastning

var 69,76 %. För delportföljen Aktiva var avkastningen 3,6 %, vilket är

en underavkastning med 66,3 procentenheter.

Den riskjusterade avkastningen är lägre för fonden (Basportföljen och

Aktiva innehav) än för jämförelseindex. Basportföljen uppvisar en

riskjusterad avkastning som är något högre (3,23 %) än för jämförelse-

index (3,19%). Aktiva innehav uppvisar en försumbar riskjusterad av-

kastning.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten har delats in i fyra grenar.

• Investeringar arbetar branschövergripande med större engagemang i

både tillväxtbolag och mogna verksamheter.

• Närhetsinvesteringar bygger upp och utnyttjar geografiskt baserade

nätverk för branschövergripande investeringar i både tillväxtbolag och

mogna verksamheter.

• AP Technology Ventures som verkar inom IT, telekom, media samt

miljö och energi

• AP Life Science Ventures som verkar inom läkemedel, bioteknik, me-

dicinsk teknik och hälsovård.

Fondstyrelsen konstaterar i sin utvärdering att investeringar i onoterade

bolag i regel är av långsiktig karaktär. Eftersom upparbetade övervärden

realiseras först vid avyttring är det svårt att bedöma resultat och avkast-

ning för en bestämd period.

Fondstyrelsen presenterar dock dels ett resultat enligt European Private

Equity and Venture Capital Associations (EVCA) riktlinjer, dels en be-

räkning av IRR (Intemal rate of Retum), vilken bygger på en nuvär-

Skr. 1999/2000:132

36

desberäkning av samtliga transaktioner i samband med ett projekt, 1999/2000:132

Resultatet enligt EVCA:s riktlinjer är 504 miljoner kronor. Resultatet

består av realisationsvinster vid försäljning av bl.a. Framfab och Tillquist

Analys Intressenter samt realisationsförluster vid avyttring av bl.a. Inter-

verbum och Celtec Packinging. Därtill har sjätte fondstyrelsen tillskjutit

kapital till Netsys och Götaverken Miljö. För perioden 1996-1999 visar

Investeringsverksamheten på ett resultat på 482 miljoner kronor.

Arbetet med att ta fram riktlinjer för riskmätning inom investerings-

verksamheten pågår. Enligt sjätte fondstyrelsens slutsatser i utvärde-

ringen saknas praxis för sådan mätning. Fonden arbetar därför intensivt

för att ta fram riktlinjer för mätning av olika riskexponeringar.

37

Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas skr. 1999/2000:132

verksamhet

I följande avsnitt presenteras regeringens bedömning av fondstyrelsernas

mål och förvaltningsresultat. 1 år, liksom förra året, har regeringen haft

konsultföretaget William M Mercer (Mercer) till sin hjälp i utvärde-

ringen. Mercers slutsatser återges kortfattat i respektive avsnitt.

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna

5.1.1 Första-tredje fondstyrelsernas mål och placeringsinrikt-

ning

Regeringens bedömning: Första-tredje fondstyrelsernas mål for de

olika delportföljema är formulerade på ett i stort sett bra sätt. Det av

fondstyrelserna uppsatta målet for den totala portföljen är emellertid

mindre tillfredsställande. Det är önskvärt att ett investeringsbart och

tydligt mål presenteras for hela portföljens avkastning och risk.

Regeringen delar första-tredje fondstyrelsernas syn att ökade place-

ringar i utländska tillgångar är fördelaktig. Beträffande den utländska

nominella portföljen vore det önksvärt om första-tredje fondstyrel-

serna kunde precisera huruvida man avser att överträffa ett valutasäk-

rat eller ett icke valutasäkrat index.

Första-tredje fondstyrelsernas målformulering och tillgångsallokering:

Första-tredje fondstyrelserna har som övergripande mål att realvärde-

säkra fondkapitalet. Vidare har fondstyrelserna fastslagit att fondkapitalet

skall följa utvecklingen för den reala lönesumman.

De operativa målen är att avkastningen på fondens placeringar i

svenska nominella räntebärande värdepapper skall överstiga ett internt

konstruerat index, att avkastningen på utländska nominella räntebärande

värdepapper skall överstiga ett fastställt index (SSBG5) och att avkast-

ningen på fastighetsplaceringama skall överstiga olika externa index. De

utländska fastighetsplaceringamas avkastning skall dessutom överstiga

externa marknadsindex. Samtliga dessa mål gäller över rullande femårs-

perioder.

Risken i förvaltningen begränsas bl.a. genom att jämförelseindex samt

tillåtna avvikelser från dessa fastställs.

Vad gäller den långsiktiga tillgångsallokeringen har fondstyrelserna

bestämt att innehaven av utländska nominella räntebärande värdepapper

bör öka.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att det av

fondstyrelsen uppsatta målet for den totala portföljen inte var tillfreds-

ställande. Ett investeringsbart och tydligt mål för hela portföljens av-

kastning och risk borde kunna presenteras.

Regeringen ifrågasatte värdet av att i den utsträckning som skett,

valutasäkra innehaven i utländska tillgångar. Regeringen menade att en

valutaexponering kunde ge fondstyrelsernas portföljer en lägre total

38

risk genom att portföljens inflationsrisk diversifierades genom valu- 1999/2000’132

taexponeringen.

Mercers utvärdering: I 1998 års utvärdering efterlyste Mercer att till-

gångssidan borde bestämmas med utgångspunkt i fondens skuldsida dvs.

tydliggöra kopplingen till AP-fondssystemet. I årets utvärdering har

första-tredje fondstyrelserna tagit till sig kritiken. Fonden har för åren

1999-2000 gjort en ALM-studie. 6 Slutsatsen av studien är att reglemen-

tets tillåtna gränser utnyttjas fullt ut.

Fondens referensportfölj sammanfaller i stort sett med den Mercer

rekommenderat. Den kritik som riktas av Mercer i årets utvärdering är att

det inte anges någon symmetrisk avvikelse från normalläget samt att det

heller inte anges någon normalvikt.

I likhet med föregående år menar Mercer att realränteobligationer är en

idealisk tillgång för pensionsförvaltare, men menar samtidigt att fonden

redan har en så stor del av stocken att det inte är tillrådligt att ytterligare

öka andelen.

Slutligen är Mercer tveksamma till första-tredje fondstyrelsernas

beslut att valutasäkra de utländska tillgångarna. Bland annat menar man

att ej valutasäkrade utländska placeringar skulle kunna innebära en viss

minskad inflationsrisk i portföljen och därmed en säkrare real avkastning.

Skälen för regeringens bedömning: Detta år, liksom tidigare, vid-

håller regeringen kritiken mot det av fondstyrelserna fastställda övergri-

pande målet. Målet är förknippat med viss otydlighet. För en given

period är det svårt att veta om målet är realvärdesäkring av fondkapitalet

eller följsamhet med den reala lönesumman. Tolkas målet så att den reala

avkastningen skall överstiga noll är målet relativt lågt satt. Den tioåriga

riskfria realräntan har det senaste året varierat runt 3,85 %. Vidare är inte

målet investeringsbart. Därmed är det inte självklart att det är möjligt att

uppnå för fonden. Som regeringen konstaterade i utvärderingarna både

1997, 1998 och i år har fonden inte arbetat vidare med ett totalavkast-

ningsmål. Regeringen konstaterar att AP-fondsreformen nu leder till att

fonden inte kommer att prioritera detta arbete, utan arbetar med de mål

som skall gälla i det reformerade AP-fondssystemet, vilket regeringen

har förståelse för.

Regeringen konstaterar vidare att första-tredje fondstyrelserna arbetat

för att ta fram en normalportfölj. Inom ramen för en tillgångsstudie har

fonden framhållit de nuvarande placeringsreglemas restriktioner samt

med hänsyn till dessa tagit fram en tillgångsfördelning och en effektiv

front.

Trots placeringsrestriktionema finns det möjligheter för första-tredje

fondstyrelserna att genom tillgångsförvaltningen, t.ex. genom föränd-

ringar av andelen utländska tillgångar eller fastighetstillgångar, påverka

avkastningen.

Under år 1999 har fondstyrelsen ökat andelen utländska nominella till-

gångar i ränteportföljen från 7 % till knappt 9 %. Regeringen ser detta

som en positiv utveckling I förvaltningen av den utländska ränteportföl-

6 En Asset Liability Management studie, en sk. ALM-studie, görs i syfte att matcha

tillgångarna med skuldsidan i balansräkningen.

39

jen menar regeringen att det vore önskvärt om fondstyrelserna kunde pre- 1999/2000'132

cisera huruvida målet är att överträffa ett hedgat eller ohedgat index.

Fondstyrelserna använder sedan 1987 ett internt index vid utvärde-

ringen av nominella räntebärande placeringar i svenska kronor. Fondsty-

relserna menar att det i dag inte finns ett lämpligt jämförelseindex som

skulle kunna användas. I regeringens skrivelse om AP-fondemas verk-

samhet både för åren 1997 och 1998 angavs att indexet borde beräknas av

en oberoende tredje part. Det framhölls också i utvärderingen både 1997

och 1998. I årets utvärdering konstateras att det interna indexet fortfa-

rande är i bruk. Regeringen vidhåller att det vore värdefullt om indexet

för den inhemska nominella ränteportföljen beräknades av en extern part.

Mot bakgrund av att AP-fondsreformen träder i kraft den 1 januari år

2001 är det nu inte längre prioriterat att förändra beräkningen av det

interna indexet.

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning

Regeringens bedömning: Under år 1999 har första-tredje fondstyrel-

serna inte uppnått det kortsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapita-

let. Fondstyrelserna uppvisade under år 1999 en negativ realavkast-

ning på 0,6 %. På sikt är placeringspolicyn att kapitalet skall följa den

reala lönesumman. Under den senaste femårsperioden har det målet

uppfyllts då den reala avkastningen på första-tredje fondstyrelsernas

totala portfölj överträffat reallönetillväxten med ca 3 % per år. Avsak-

naden av ett tydligt investeringsbart mål för den totala portföljen gör

att det i år, i likhet med tidigare år, är svårt att värdera förvalt-

ningsresultatet.

Avkastningen för den svenska nominella portföljen har enligt

Mercers beräkningar varit 9,5 % per år 7 i jämförelse med det interna

indexet som i genomsnitt per år avkastat 9,4 %.

Utvärderingen av förvaltningen av den utländska räntebärande port-

följen försvåras av att andelen valutasäkrade tillgångar ändrats under

utvärderingsperioden. Vid en jämförelse med ett index som varit

valutasäkrat under samma period som portföljen har fondstyrelserna

överträffat index med 1 % per år. Utvärderingsperioden är begränsad

till åren 1996-1999.

För svenska realobligationer var målsättningen att överträffa ett realt

marknadsindex. Under den period som det är möjligt att studera av-

kastningen har målet inte uppfyllts. Utvärderingsperioden är dock för

kort för att kunna ligga till grund för slutsatser. Förvaltningen av fas-

tighetsportföljen har under de senaste fem åren givit ett gott resultat.

Sammantaget bedömer regeringen första-tredje fondstyrelsens för-

valtningsresultat utifrån det långsiktigt gällande målet som tillfreds-

ställande. Det mer kortsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet

har emellertid inte uppfyllts.

7 Enligt fondstyrelsens beräkningar avkastade den svenska nominella räntebärande

portföljen 9,4 % under år 1999. Det är i paritet med fondstyrelsens interna jämförelseindex.

40

Regeringens skrivelse för år 1998: Med hänsyn till den placerings- 1999/2000:132

policy som givits för förvaltningen uppfyllde fondstyrelserna de upp-

ställda målen. Regeringens bedömning var att första-tredje fondstyrel-

sernas förvaltning ansågs tillfredsställande med hänsyn till uppställda

mål. Möjligheten till en adekvat utvärdering försvårades emellertid av

bristen på en relevant jämförelsebas för totalavkastningen. Vidare ansåg

regeringen att fonden skulle överväga möjligheten att ha passiv förvalt-

ning.

Mercers utvärdering: Målet att realvärdesäkra fondkapitalet har inte

uppfyllts. För år 1999 uppvisade fondstyrelserna negativ realavkastning.

Avkastningen för året blev -0,6 %. Tack vare bättre resultat föregående

år har ändå det långsiktiga målsättningen - att följa den reala lönesum-

man - kunnat infrias. Den reala avkastningen har under den senaste fem-

årsperioden varit 7,9 % per år. Detta kan jämföras med en reallöneök-

ningen på 4,7 % per år. Sammanfattningsvis har första-tredje fondstyrel-

sernas långsiktiga målsättningar uppfyllts för totalportföljen. Det kortsik-

tiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet har emellertid inte uppfyllts.

För år 1999 har första-tredje fondstyrelserna gjort en kortsiktig analys

av tillgångssidan. Slutsatsen av studien är att reglementets tillåtna gränser

skall utnyttjas till fullo. Placeringsreglementet innebär vissa restriktioner;

85% i svenska obligationer, 10% i utländska obligationer och 5% i

fastighetsplaceringar. Med fondstyrelsernas beslut att allokera 10 % i

realobligationer en normalportfölj med följande jämförelseindex för den

totala portföljen kunna presenteras.

Tabell 16. Första-tredjes normalportfölj och jämförelseindex

Tillgångsslag

Normal vikt ( %)

Jämförelseindex

Svenska nominella obligationer

75,0

OMRX-TOTAL

Utländska nominella obligationer

10,0

SSBG5-valutasäk

Reala obligationer

10,0

OMRX-REAL

Fastighetsplaceringar

5,0

Viktat fastighetsindex

Första-tredje fondstyrelserna har i stort sett utnyttjat sina placerings-

möjligheter fullt ut. Allokeringen av den totala portföljen var; 74,7 %

nominella svenska räntor, 9,1 % nominella utländska räntebärande,

10,3 % reala obligationer samt 5,7 % fastigheter och fastighetsaktier.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj med svenska nominella place-

ringar har utvärderats gentemot första-tredje fondstyrelsernas interna

index. Första-tredje fondstyrelserna har riskjusterat 8 avkastat i linje med

det egna indexet.

I förvaltningen av den utländska räntebärande portföljen har första-

tredje fondstyrelsen under den senaste femårsperioden överträffat ett

kombinerat jämförelseindex (SSBG5), valutasäkrat med 20-100 %, med

1 procentenhet per år. I absoluta tal innebär detta att den ackumulerade

femårsavkastningen varit 39,6 %. Risken mätt som standardavvikelse har

varit högre i fondstyrelsernas portfölj (5,6 %) jämfört med index (4,4 %).

Med riskjusterade mått både som Sharpe-kvot och Jensens alfa har

fondstyrelsernas avkastning varit på samma nivå som de index man jäm-

förs mot.

Mätt som Jensens alfa och Sharpc- kvot.

41

fondstyrelsernas avkastning varit på samma nivå som de index man jäm- 1999/2000’132

förs mot.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj av realräntelån har under den

senaste treårsperioden (då ett jämförelseindex finns tillgängligt) inte

lyckats slå index. Avkastningen för portföljen var 3,5 % och för index

3,8 % per år. Utvärderingsperioden skall vara fem år, vilket innebär att

det är för tidigt att dra några egentliga slutsatser. Fondstyrelsernas port-

följ har haft en högre duration än jämförelseindex. I en marknad med

stigande räntor - som under år 1999 - har det lett till en underavkastning

jämfört med index. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens alfa

har varit neutral i förhållande till marknaden, vilket indikerar att första-

tredje fondstyrelserna legat passiv i portföljen. Detta är rimligt, eftersom

omsättningen på marknaden för realobligationer har varit låg.

Avkastningen för fastighetsportföljen under femårsperioden har varit

10,4 % per år. Det saknas ett jämförbart och relevant index under hela

femårsperioden, varför slutsatser är svåra att dra. Avkastningen för fas-

tighetsportföljen för år 1999 är den högsta den senaste femårsperioden,

13,2 %.

Skälen för regeringens bedömning: Första-tredje fondstyrelsernas

mål för den totala portföljens avkastning är realvärdessäkring samt att på

sikt följa den reala löneutvecklingen. Något mål för risken har inte pre-

senterats. Den avkastning som presterats för den totala portföljen av

första-tredje fondstyrelserna under den senaste femårsperioden är utifrån

dessa mål tillfredsställande. Förvaltningsresultatet för år 1999 är emel-

lertid mindre bra. Som helhet under femårsperioden har utvecklingen på

räntemarknadema varit mycket gynnsam. Under år 1999 har emellertid

obligationsprisema generellt sett sjunkit. 1 en utvärdering av första-tredje

fondstyrelsernas förvaltningsresultat är det nödvändigt att försöka ur-

skilja hur väl fondstyrelserna lyckats ta tillvara placeringsmöjligheter

som erbjudits. Detta görs t.ex. genom att jämföra avkastningsresultatet

med relevant index som avspeglar utvecklingen på marknaden eller med

andra förvaltares resultat. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera

fondstyrelsernas inlevereras av 45 miljarder kronor, vilket lett till att

allokeringen av tillgångar inte i alla lägen varit ett aktivt val. I en mark-

nad med stigande räntor och där fondstyrelserna tvingats till en förkort-

ning av durationen kan det emellertid ha haft en viss positiv påverkan på

resultatet.

En intressant fråga vid utvärderingen av första-tredje fondstyrelsernas

förvaltning är hur portföljen fördelats över de olika tillgångarna. Fond-

styrelserna har fr.o.m 1999 identifierat en tillgångsfördelning som an-

vänds som en strategisk riktmärkesportfölj.

42

Skr. 1999/2000:132

Tabell 17. Resultat i första-tredje fondstyrelserna 1995-1999

Ar

1999

1998

1997

1996

1995

1995-

1999»

Svenska nominella oblig.

0,4

10,7

5,9

14,8

16,6

9,5

Internt index

-0,1

10,7

6,2

15,0

16,3

9,4

Utländska

-1,8

13,5

18,8

5,4

8,7

nominella obligationer

SSBG5 kombination

-0,3

S,9

18,0

5,0

7,7

Real lån

-1,1

3,8

8,0

3,5

OMRX-REAL

0,4

3.2

8.2

3,8

Fastigheter

13,2

11,8

12,4

10,0

4,7

10,4

Totalavkastning, %

0,6

10,0

6,4

13,9

15,0

8,8

Real avkastning, %

-0,6

10,6

4,8

14,9

13,0

7,9

Real lönekostnad, %

3,1

7,8

2,8

7,5

2,4

4,7

* Geometriskt medelvärde

Delportföljer

För de inhemska nominella placeringarna visar Mercers beräkningar att

avkastningen under de senaste fem åren marginellt överstigit det interna

index som används för utvärderingen. Risken i första-tredje fondstyrel-

sernas inhemska nominella portfölj skiljer sig inte från den risk som fon-

dens interna jämförelseindex risk har. Den riskjusterade avkastningen för

fondens förvaltning är i nivå med den riskjusterade avkastningen för in-

dexet.

Regeringen kan konstatera att första-tredje fondstyrelsernas möjlighe-

ter att bedriva en aktiv förvaltning av ränteportföljen, till följd av fondens

storlek är små. Samtidigt är inte heller en passiv indexförvaltning av en

så stor portfölj som första-tredje fondstyrelsernas helt problemfri.

Sannolikt skulle ett flertal fondförvaltare behöva upphandlas. Samtidigt

kan man ifrågasätta hur marknaden skulle fungera, då en stor del av obli-

gationerna förvaltas passivt. Regeringen och Mercer framhöll föregående

år att en passiv förvaltning kunde varit ett alternativ för hela eller delar av

den inhemska ränteportföljen. Från den 1 januari 2001 kommer

fondstyrelsernas ränteportfölj att kraftigt minska till följd av de föränd-

ringar som AP-fondsreformen innebär. Det betyder således att ränte-

portfölj ens storlek inte längre kommer att vara en hämmande faktor för

att bedriva en aktiv ränteförvaltning.

Den utländska nominella portföljen har sedan den 30 juni 1997 varit

valutasäkrad. 9 Fonden har den senaste femårsperioden överträffat ett

kombinerat jämförelseindex, SSBG5 valutasäkrat med 20-100 %, med

1 % per år. Risken mätt som standardavvikelse har varit högre i portföl-

jen än i index. Mercer menar att det är svårt att dra några slutsatser av

detta. Perioden är bara 4 år och fondstyrelserna har inte preciserat huru-

vida man skall överträffa ett valutasäkrat eller ett icke valutasäkrat index.

I riskjusterade termer förefaller fondstyrelsernas förvaltningsresultat vara

Sedan 1997-06-30 finns ett styrelsebeslut att valutasäkra portföljen till 100 %.

43

målet - att överträffa ett osäkrat - eller säkrat jämförelseindex - är preci-

serat.

För realränteportföljen kan man konstatera att under de 3 senaste åren,

då ett jämförelseindex funnits tillgängligt, har fonden haft en något högre

risk och lägre avkastning än indexet. Riskjusterat är fondstyrelsernas av-

kastning marginellt sämre än index. Utvärderingsperioden är för kort för

att kunna dra några egentliga slutsatser av förvaltningsresultatet.

Fastighetsportföljen är svår att utvärdera på grund av problemen med

att löpande bestämma värdet av fondens portfölj och frånvaron av lämp-

liga jämförelseindex som finns tillgängliga under den senaste femårsperi-

oden. Avkastningen för fastighetsportföljen för år 1999 är den högsta

under den senaste femårsperioden, 13,2 %. Totalt var avkastningen för

fastighetsplaceringar 10,4% per år under perioden 1995-1999. Sam-

manfattningsvis konstaterar regeringen att fastighetsförvaltningen givit

ett gott resultat.

5.2 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna

5.2.1 Fjärde och femte fondstyrelsernas mål

Regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att fjärde och femte

fondstyrelsernas målformuleringar är välavvägda. Detta bidrar till att

fondstyrelsernas resultat på ett bra sätt kan utvärderas gentemot de

mål som respektive styrelse ställt upp. Regeringen ställer sig frågande

till femte fondstyrelsens val att låta den utländska portföljen enbart

exponeras mot Europa. En sådan snäv tolkning av utlandsmandatet

bör åtföljas av en tydlig strategi. Samtidigt har regeringen förståelse

för att fondstyrelsen är under uppbyggnad och att en exponering

gentemot hela världen i övrigt kan på grund av detta vara svår att

uppfylla.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen konstaterade i skrivel-

sen att både ijärde och femte fondstyrelserna hade förbättrat sina respek-

tive målformuleringar. De mål som fondstyrelserna beslutat var i allt

väsentligt väl avvägda och kommer att leda till att förvaltningen kan ut-

värderas på ett för regeringen tillfredsställande sätt.

Mercers utvärdering: Redan föregående år kommenterade Mercer

ijärde fondstyrelsens måldokument. I årets utvärdering hänvisar man till

de tidigare gjorda kommentarerna. Sammanfattningsvis menade Mercer

att det nya måldokumentet var en stor förbättring mot det föregående.

Vidare menade man att fjärde fondstyrelsen skapat ett välformulerat och

strukturerat dokument för styrning och vägledning av placeringsverk-

samheten. Fjärde fondstyrelsen skall löpande under en femårsperiod nå

en totalavkastning som överstiger valt benchmark med 5 procenten-

heter. 10 För att nå denna överavkastning måste fonden generera en årlig

överavkastning på 0,98 procentenheter. Målet för den svenska aktieport-

10 Om inget annat anges avser avkastningssif&oma för fjärde, femte och sjätte

fondstyrelserna nominella tal.

Skr. 1999/2000:132

44

följen är att nå en överavkastning på 1,05 procentenheter per år. Riskni-

vån, mätt som aktiv risk, skall for den svenska förvaltningen inte över-

stiga 6 %. Den aktiva risken i den utländska portföljen skall inte över-

stiga 9 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot

skall i genomsnitt överstiga 0,15. Dessutom menade Mercer att en

överavkastning på 1,05 procentenheter per år är ett väldigt ambitiöst mål.

Angående den femte fondstyrelsens mål hänvisar Mercer till de kom-

mentarer som gjordes i 1998-års utvärdering. Man menade då att det

under 1998 fastslagna målet är ett stort steg framåt jämfört med tidigare.

Femte fondstyrelsen har valt ett jämförelseindex, STOXX50 11 , ett index

som replikerar 50 stora bolag i Europa. Den genomsnittliga vikten regio-

nen Europa haft i världsindex var 33 % under år 1999. Det valda indexet

innebär således en kraftig överviktning i Europa i relation till de länder

som ett världsindex normalt täcker. Mercer menar att ur strategisk syn-

punkt måste detta innebära att femte fondstyrelsen har en mycket hög

förväntad avkastning på denna region i förhållande till övriga marknader.

I avsaknad av en optimeringsmodell där förväntad avkastning för olika

regioner framgår är det mycket svårt att förstå den stora övervikt som

femte fondstyrelsen tagit i Europa.

Kritiken mot valet av jämförelseindex för den räntebärande portföljen

OMRX-TOTAL kvartstår sedan föregående års utvärdering. Dock har

målet för överavkastning för de likvida medlen/räntebärande sänkts från

0,4 % till 0,2 %. Det är i linje med vad Mercer föregående år föreslog.

Mercer menar att uppsatta mål är realistiska. Möjligen skulle informa-

tionskvoten kunna överträffa 0,5 %, istället för det 0,3 % som är målet.

Mercer menar vidare att femte fondstyrelsen bör komplettera måldoku-

menten med ett normalintervall för den aktiva risken.

Skälen för regeringens bedömning: Målet för den fjärde fondstyrel-

sen ändrades i början av år 1999 till att fondstyrelsen löpande under en

femårsperiod skall nå en avkastning som överstiger ett bestämt riktmärke

med 5 procentenheter, dvs. 0,98 procentenheter per år. Risknivån, mätt

som aktiv risk skall för förvaltningen inte överstiga 8 %. Fondens

riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot, skall som genom-

snitt överstiga 0,15. Fjärde fondstyrelsens totala avkastning skall jämfö-

ras med ett, av de olika delportföljemas jämförelseindex (se tabell 12),

sammanvägt index.

Femte fondstyrelsens mål formulerades i december 1998. Mål är att

under en rullande femårsperiod ha en avkastning på den totala portföljen

som överstiger ett sammanvägt index med 0,8 procentenheter per år.

Fondstyrelsen har också definierat motsvarande mål för de respektive

delportföljema, svenska aktier, utländska aktier och räntebärande instru-

ment (se tabell 13). För de svenska aktierna anges även en riskrestriktion

genom att ett tak på 7 % satts för aktiv risk och ett delmål om en infor-

mationskvot på 0,3.

Redan vid föregående års utvärdering kunde regeringen konstatera att

båda fondstyrelserna har genom de olika sammanvägda indexen definie-

rat totalportföljemas avkastningsmål. Därmed har respektive fondstyrelse

identifierat en strategisk portfölj samt de avvikelser som tillåts.

11 Dow Jones STOXX 50 index består av de 50 största sektorsledande företagen i Europa.

Skr. 1999/2000:132

45

Fjärde fondstyrelsen har ett avkastningsmål som något överstiger den gjy 1999/2000’132

femte fondstyrelsens, dock är den fjärde fondstyrelsens riskrelaterade

avkastningsmål, informationskvoten, lägre än den femte fondstyrelsens.

Det senare kan motiveras med att den fjärde fondstyrelsens storlek som

gör det svårt för fonden att skapa mervärde på den svenska aktiemarkna-

den. En fond som uppnår en viss storlek har svårt att ta positioner t.ex. i

en särskild aktie genom att man på grund av transaktionens storlek på-

verkar aktiens pris på ett för fonden ogynnsamt sätt. Stora fonder tenderar

därför att fördela sina portföljer på sätt som nära överensstämmer med

det index som man utvärderas emot. Den fjärde fondstyrelsen torde, på

grund av sin storlek, ha mindre möjlighet att utnyttja riskmandatet vilket

också återspeglas i ijärde fondstyrelsens lägre satta riskjusterade avkast-

ningsmål.

Det mål som femte fondstyrelsen beslutade i december 1998 förefaller,

som framgått ovan, väl avvägt och gör att förvaltningen kan utvärderas

på ett bra sätt. Valet av OMRX-TOTAL som jämförelseindex förefaller

inte naturligt utifrån det förvaltningsmandat femte fondstyrelsen har i

dag. Regeringen konstaterade dock i 1998-års skrivelse att valet av index

möjligen kunde ses mot bakgrund av AP-fondsreformen.

Vad gäller den strategiska portfölj allokeringen förefaller även de

portfölj andelar som valts i den strategiska portföljen (se tabell 13) i

huvudsak rimliga. Femte fondstyrelsen har dock valt att i sitt utlands-

mandat enbart exponera sig mot Europa. Femte fondstyrelsen motiverar

valet med att organisationen är relativt ny och att man inte anser sig att

idag ha kapacitet att vara exponerad mot hela världen. Regeringen har

förståelse för att organisationen är i ett uppbyggnadsskede, men ifråga-

sätter ändå i likhet med Mercer det strategiska valet att välja STOXX50

som jämförelseindex. Regeringen menar att femte fondstyrelsen skulle

kunna ha övervägt att lägga ut en del av det utländska mandatet på extern

förvaltning.

5.2.2 Fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning

Regeringens bedömning: Både fjärde och femte fondstyrelserna har

under utvärderingsperioden förändrat sina respektive mål. På basis av

en kombination av tidigare och nuvarande mål far därför en

bedömning göras av hur förvaltningen för respektive fondstyrelse

under perioden lyckats. Vare sig fjärde eller femte fondstyrelsen har i

sin totala förvaltning under de senaste fem åren lyckats nå de uppsatta

målen. Fjärde fondstyrelsens avkastning var för femårsperioden

30,7 % per år medan FDAX under motsvarande period avkastat

33,1 %. Den femte fondstyrelsens kapital har under femårsperioden

avkastat 30 % per år. Jämförelseindex har under motsvarande period

haft en avkastning på 32,5 % per år.

Fjärde fondstyrelsens svenska aktieportfölj avkastade i stort sett som

index under femårsperioden. Däremot avkastade femte fondstyrelsens

aktieportfölj 12 en procentenhet sämre än index under motsvarande

12 I sin MPIR:s utvärdering skiljer man inte mellan den svenska och utländska

aktieportföljen.

46

period. Risken har dock varit lägre i femte fondstyrelsens portfölj än

vad den varit för jämförelseindex. För både ijärde och femte

fondstyrelsens aktieförvaltning ligger den riskrelaterade avkastningen

i paritet med index.

Regeringen konstaterar att det huvudsakliga skälet till att fondstyrel-

serna inte uppnår både de tidigare och nuvarande avkastningsmålen är

att man under år 1998 avkastade sämre än sina respektive jämförel-

seindex. Den tidigare höga likviditetsandelen har också bidragit till att

det på totalportföljsnivå varit svårt att överträffa jämförelseindex. För

år 1999 har fjärde fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa ett

kombinerat index. Femte fondstyrelsen har däremot i jämförelse med

referensindex i absoluta tal avkastat sämre än index. I riskjusterade

termer ligger båda fondstyrelserna i paritet med respektive jämförel-

seindex.

Regeringens skrivelse för år 1998: I ljolårets utvärdering konstatera-

des att vare sig fjärde eller femte fondstyrelserna hade i sin totala förvalt-

ning under de senaste fem åren lyckats nå samma resultat som börsen i

genomsnitt. Förvaltningsresultatet för båda fondstyrelsernas aktieförvalt-

ning var emellertid tillfredsställande. Det huvudsakliga skälet till att

fondstyrelserna inte uppnådde avkastningsmålet var den tidigare höga

likviditetsandelen samt det svaga resultatet på aktieförvaltningen under år

1998. Den totala avkastningen på fondkapitalet var således till följd av

den höga likviditetsnivån lägre än vad som kan förväntas av en fullin-

vesterad aktiv aktieförvaltning.

Mercers sammanfattning: Den fjärde fondstyrelsen har med det nya

målet, att överträffa ett kombinerat index 13 , lyckats väl för år 1999.

Fjärde fondstyrelsens totalavkastning var 64,7 % medan jämförelseindex

var 62,3 %. Det innebär en överavkastning med 2,4 procentenheter i för-

hållande till referensportföljen.

I jämförelse med det tidigare gällande målet, att nå en totalavkastning

över en femårsperiod som något överträffade ett avkastningsindex för

Stockholmsbörden har för åren 1995-1998 inte lyckats. Fondstyrelsens

avkastning för perioden 1995-1999 är 30,7% per år medan Findatas

avkastningsindex under motsvarande period avkastat 33,1 % per år.

Enligt Mercer är det mer relevant att utvärdera totalportföljen under

femårsperioden mot ett jämförelseindex sammansatt av 92,5 % FDAX 14

och 7,5 % MSCI World. Det avspeglar en bättre jämförelse av en förval-

tare som förväntas vara fullinvesterad i aktier. Det av Mercer föreslagna

indexet har under perioden 1995-1999 uppnått en avkastning om 32,3 %

per år. I den jämförelsen har fjärde fondstyrelsens förvaltning underav-

kastat 1,6 procentenheter per år.

En bidragsanalys kan bidra med att förklara ett avkastningsresultat.

Fondens strategiska portfölj ställs då i relation till den verkliga portföljen

samt de olika delportfölj emas relativa avkastning. I avkastningsanalysen

13 Det valda benchmark som fondstyrelsen mäter sig mot är 92,5 % FDAX och 7,5 % MSCI

World korrigerat. 2,5 % OMRX-TBILL. MSCI innehåller inte utdelningar.

14 Korrigerat för Nokia. Mercer har i jämförande syfte valt att korrigera för Nokia, eftersom

varken fjärde, femte eller sjätte fondstyrelsen för investera i den aktien.

Skr. 1999/2000:132

47

är fördelningen i den strategiska portföljen 90 % FDAX 15 , 7,5 % MSCI 1999/2000'132

index 16 , 2,5 % OMRX-TBILL. Den svenska portföljen överträffade

FDAX 17 , med 1,7 procentenheter. Den utländska aktieportföljen överav-

kastade jämfört med Ijärde fondstyrelsens index med 7,2 procentenheter.

Likviditetsförvaltningen överträffade index med 0,1 procentenheter.

Under år 1999 har fondstyrelsen varit underviktad i utländska aktier,

överviktad i svenska aktier samt haft samma vikt som jämförelseindex i

likviditetsportfoljen. Detta har sammantaget genererat ett positivt bidrag

från strategiska allokerings val till portföljen med ca 0,9 procentenheter.

Därtill har fondstyrelsen överträffat samtliga uppställda jämförelseindex,

vilket genererat en överavkastning med 0,5 procentenheter. Summan av

bidragen från strategi och överavkastning i förhållande till index innebär

en överavkastning på 1,4 procentenheter. Det betyder att en överavkast-

ning på 1 procentenhet inte kan förklaras av den modell Mercer använt.

Resultaten måste därför tolkas med stor försiktighet och ses som indika-

tiva.

För femårsperioden uppvisar portföljen en underavkastning i jämfö-

relse med FDAX med 0,4 procentenheter per år. Den aktiva risken i

portföljen är 3,4 % per år . Mercer menar att den aktiva risk som fjärde

fondstyrelsen uppvisar är i linje med vad som kan förväntas av en så stor

aktör på den svenska aktiemarknaden. Eftersom portföljen underavkastar

under femårsperioden blir informationskvoten negativ och inte möjlig att

tolka. Den riskjusterade avkastningen mätt som Sharpe kvot är 1,4 att

jämföra med FDAX som är 1,5. Jensens Alfa visar på ett positivt

riskjusterat resultat på 0,7 % per år. Tolkning av det riskjusterade resul-

tatet mätt som Jensens Alfa indikerar att fonden uppvisar högre avkast-

ning än marknadens effektiva front med motsvarande risk.

Sammanfattningsvis har Ijärde fondstyrelsen år 1999 uppfyllt sitt mål

att överträffa ett kombinerat index. Däremot har man inte nått upp till det

tidigare långsiktiga målet att nå en totalavkastning över en femårsperiod

som något överträffade ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen för

åren 1995-1998.

Femte fondstyrelsen har inte lyckats överträffa ett kombinerat index för

år 1999. Femte fondstyrelsens totalavkastning var 53,1 % medan jämfö-

relseindex var 62,9 %. Det innebär en underavkastning med 9,8 pro-

centenheter i förhållande till referensportföljen.

Det tidigare gällande målet, att nå en totalavkastning över en femårspe-

riod som överträffade Findatas avkastningsindex har man inte heller nått

upp till. Fondstyrelsens avkastning för perioden 1995-1999 är 30,0 % per

år medan Findatas avkastningsindex under motsvarande period avkastat

33,1 % per år. Detta innebär att fondstyrelsens portfölj underavkastat 3,1

procentenheter per år under perioden.. Jämfört med ett mer rättvisande

index 18 bestående av även utländska aktier, har underavkastningen varit

2,3 procentenheter per år. Femte fondstyrelsen har således inte överträffat

något av de nämnda jämförelseindexen under femårsperioden.

15 Korrigerat för Nokia.

16 Fjärde fondstyrelsens egna MSCI index består av 65 % Europa exkl. Sverige och 35 %

övriga världen exkl. Europa.

17 Korrigera för Nokia.

18 92,5 % FDAX, 7,5 % MSCI World.

48

En avkastningsanalys har genomförts för år 1999. Femte fondstyrelsens 1999/2000'132

avkastning för år 1999 var 53,1 %, vilket var 9,8 procentenheter sämre

än jämförelseindex bestående av 88 % FDAX korr 19 och 8 % STOXX50

och 4% OMRX-TOTAL. De faktiska portfölj vikterna var för år 1999

86,2 % svenska aktier, 9,4 % utländska aktier och 4,4 % räntebärande. I

förhållande till normalportföljen har fondstyrelsen varit underviktad i

svenska aktier, överviktad i utländska aktier och i räntebärande till-

gångar. Sammantaget har detta genererat ett negativt bidrag till portföljen

på 0,2 procentenheter gentemot index. Samtliga portföljer har under 1999

bidragit negativt till överavkastningen, vilket inneburit att totalportföljen

underavkastat med 5,9 %. Den totala underavkastningen visar på 9,8 %,

vilket innebär att 3,7 % inte kan förklaras av den modell som Mercer

använt.

Det nya målet, för år 999, har enligt Mercer inget mål för kombinatio-

nen av svenska och utländska aktier. Därför kommenterar enbart Mercer i

sin utvärdering det tidigare målet, nämligen att värdepappersportföljen

skall uppnå en avkastning över totalindex. Jämförs den totala aktieport-

följen med FDAX har fondstyrelsen underavkastat med 1,4 procentenhe-

ter. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens Alfa är mycket hög,

2,1 %. Tolkningen av Jensens Alfa är att givet ett betavärde har fonden

avkastat betydligt bättre än vad marknaden gjort med motsvarande risk.

Vad gäller den utländska portföljen har det nya målet för år 1999, att

uppnå en avkastning lika med STOXX50, inte uppnåtts. Avkastningen

för portföljen har varit 13 % att jämföra med avkastningen för index som

varit 30,2 %. Underavkastningen för året blev därmed 17,2 procentenhe-

ter. Standardavvikelsen för femte fondstyrelsens portfölj är avsevärt lägre

än den för jämförelseindex. En lägre absolut risk tenderar att ge lägre

avkastning.

Avseende det nya målet är det för tidigt att dra några entydiga slutsat-

ser. För år 1999 lyckades femte fondstyrelsen emellertid inte uppnå målet

utan redovisar för året en kraftig underavkastning. Därtill konstaterar

Mercer att det kan bli svårt att ta igen en sådan betydande underavkast-

ning.

Skälen till regeringens bedömning: Fjärde fondstyrelsen har under

den senaste femårsperioden i jämförelse med det tidigare gällande målet

inte lyckats överträffa ett avkastningsindex för Stockholms fondbörs.

Med den nya målsättningen, att överträffa ett kombinerat index 20 har

emellertid fondstyrelsen lyckats väl för år 1999. MPIR konstaterar att om

de nya avkastningsmålet formulerats för den gångna femårsperioden

hade emellertid inte fondstyrelsen heller lyckats nå målet.

Placeringarna i svenska aktier utgör huvuddelen av fjärde fondstyrel-

sens tillgångsportfölj. Fondstyrelsens investeringar i svenska aktier har

utvecklats i linje med jämförelseindexet för den svenska aktiemarknaden

under de senaste fem åren. Den svenska aktieportföljen har avkastat

32,7 % medan FDAX (rev) avkastat 33,1 %,. Under det senaste året har

dock fondstyrelsens portfölj utvecklats märkbart bättre än index.

19 Korrigerat för Nokia.

20 Det valda benchmark som fondstyrelsen mäter sig mot är 92,5 % FDAX och 7,5 % MSCI

World korrigerat. 2,5 % OMRX-TBILL. MSCI innehåller inte utdelningar.

49

Den svaga totalavkastningen under perioden 1995-98 beror framförallt

på den tidigare höga andelen likvida medel samt att portföljen utveckla-

des svagt under år 1998. Under år 1999 har andelen likvida medel

minskat. För perioden 1995-1999 konstaterar regeringen att resultatet för

totalportföljen i jämförelse med ett av Mercer konstruerat index, 92,5 %

FDAX och 7,5 % MSCI World, underavkastat 1,6 procentenheter per år.

En förmildrande omständighet är att Mercer konstruerat jämförelsein-

dexet. Ser man till det tidigare målet att fondstyrelsen under en femårspe-

riod skulle överträffa ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen har

dock fonden underavkastat med 2,4 procentenheter per år.

Inte heller den femte fondstyrelsen har under den senaste femårsperio-

den kunnat nå det nya målet, att överträffa jämförelseindex 21 med 0,8 %

per år. Fondens totalportfölj underavkastade 9,8 %. Däremot har aktie-

portföljens risk, mätt som standardavvikelse, historiskt sett legat under

risken i jämförelseindex. 22 . Därmed har den riskjusterade avkastningen

varit högre än för indexet. Under perioden 1995-1999 har den aktiva ris-

ken legat på genomsnitt 5,9 % per år.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att femte fondstyrelsen inte

nått uppsatta mål. En förklaring till detta är den tidigare höga likvidi-

tetsandelen. En annan mindre bidragande orsak förefaller vara att femte

fondstyrelsen valt en lägre risknivå än vad som ingår i det index man haft

som mål att överträffa. En tredje mer avgörande förklaring till att upp-

satta mål inte nåtts är att fondstyrelsen kraftigt underavkastat i jämförelse

med index den senaste 2 åren.

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen

5.3.1 Sjätte fondstyrelsens mål

Regeringens bedömning: Det är positivt att det inför år 1999 utar-

betats ett avkastningsmål för fondstyrelsens totalportfölj. Det mål som

är satt för totalportföljen att överträffa FDAX är rimligt.

Avkastningsmålet för kapitalförvaltningen att uppnå en

portföljavkastning i nivå med FDAX är emellertid relativt lågt satt.

Regeringen instämmer i Mercers kritik att målet bör vara att överträffa

FDAX med 0,5—1 procentenhet per år.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att sjätte fond-

styrelsens mål huvudsakligen var formulerade på ett bra sätt. Under år

1999 ändrades fondens strategiska tillgångsallokering genom ett minskat

ägande av räntebärande tillgångar och ett ökat innehav av noterade aktier.

Det medförde att det var svårt att utvärdera förvaltningsresultatet. Sam-

21 91,7 % FDAX, 8,3 % STOXX50 8,3 % för år 1999. Åren 1995-1998 endast FDAX.

22 Risk och riskjusterad avkastning beräknas endast för aktieportföljen.

Skr. 1999/2000:132

50

mantaget menade regeringen att avkastningen på sjätte fondstyrelsens

placeringar i jämförelse med relevanta index varit tillfredsställande.

Mercers utvärdering: Mercer konstaterar att sjätte fondstyrelsen

fortfarande är under uppbyggnad. Det gäller i synnerhet Investerings-

verksamheten, i vilken man förvaltar de onoterade innehaven. För hela

treårsperioden saknas ett utvärderingsbart mål och relevant index för den

totala portföljen. Sjätte fondstyrelsen har inte identifierat någon strategisk

portfölj för uppdelning mellan noterade och onoterade innehav. Eftersom

sjätte fondstyrelsen skall ses som en del av det totala AP-fondssystemet

kan ingen kritik riktas mot att fondstyrelsens innehav av onoterade

tillgångar vid slutet av år 1999 uppgick till 2,6 miljarder kronor eller

13,8% av sjätte fondstyrelsens totalportfölj. En vanlig andel onoterade

aktier av en totalportfölj är i USA 7 % och i England 1 %. Med det

amerikanska portfölj synsättet skulle sjätte fondstyrelsen givet att man ser

fonden som det totala AP-fondssystemets riskkapitalförvaltare ha

möjlighet att placera hela tillgångsportföljen i onoterade innehav. Mercer

konstaterar i sin rapport att en av de största riskerna i sjätte fondstyrel-

sens mandat är att fonden inte ges möjlighet till att utnyttja valutarisk.

Sjätte fondstyrelsen har inte möjlighet att placera i utländska tillgångar

och kan således inte utnyttja möjligheten att sprida riskerna geografiskt..

Skälen for regeringens bedömning: Regeringen kan konstatera att de

mål som sjätte fondstyrelsen satt upp i huvudsak är välgrundade och

uppföljningsbara. Regeringen instämmer i Mercers resonemang om att

sjätte fondstyrelsen har svårt att sätta upp en strategisk portfölj för upp-

delning mellan onoterade och noterade innehav. Begränsning av sjätte

fondstyrelsens onoterade innehav kommer att utgöras av de praktiska

möjligheterna att finna bra investeringar. Det är relativt komplicerat att

sätta upp riskmått för onoterade tillgångar. Regeringen konstaterar att

sjätte fondstyrelsen arbetar med att införa sådana riskmått.

Skr. 1999/2000:132

5.3.2 Sjätte fondstyrelsens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte fondstyrelsen har bedrivit verk-

samhet sedan slutet av 1996. Det är en alltför kort tids förvaltning för

att medge en helt entydig utvärdering. Några synpunkter kan emeller-

tid ges samt viss utvärdering kan ske. Regeringen ser mycket positivt

på att portföljen med onoterade innehav ökat. De riskspridningmöjlig-

heter som kan uppnås genom spridning av investeringar mellan före-

tag i olika mognadsfaser har inte utnyttjats. Fondstyrelsen är övervik-

tad i investeringar i företag i fasen expansion. I förvaltningen bör

sjätte fondstyrelsen renodla sina portföljer. Sammanblandningen av

noterade och onoterade innehav gör utvärderingen i portföljen ytterst

svår. Det är också svårt att uppnå det höga avkastningsmål som i regel

gäller för en onoterad portfölj med inslag av noterade aktier.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att verksamheten

bedrivits under så pass kort tid att en bedömning av huruvida sjätte

51

fondstyrelsen var en skicklig förvaltare eller inte fick anstå till framtida 1999/2000-132

utvärderingar.

Mercers utvärdering: Sjätte fondstyrelsen är under uppbyggnad.

Därför saknas ett utvärderingsbart mål och relevant index för den totala

portföljen under perioden 1997-1999. Mercer konstaterar att det nuva-

rande målet att totalportföljen skall överträffa FDAX inte uppnåtts under

år 1999. Fondens totala avkastning var 55,8 % medan FDAX (korrigerat

för Nokia) steg med 67,4 %. För år 1999 visar resultatet för Kapitalför-

valtningen att portföljen underavkastat 0,2 procentenheter per år. Korri-

geras däremot FDAX för Nokia, vilket fondstyrelsen inte far placera i,

visar jämförelsen att fondstyrelsen överträffat index med 0,4 % per år.

Mercer konstaterar också att en fullständig utvärdering av det nuvarande

målet inte kommer att kunna göras förrän år 2006.

Vad gäller den totala onoterade portföljen avkastade den under treårs-

perioden 18,2 % per år. De realiserade innehaven avkastade under mot-

svarande period 33,5 % per år medan orealiserade tillgångar avkastade

12,8 % per år. Under år 1998 var motsvarande siffror för samtliga inves-

teringar negativa tal. Detta är helt linje enligt de studier som gjorts på

investeringar i onoterade tillgångar, den s.k. J-kurvseffeken. När ett

capital venture foretag går in i en placering är företaget i en uppbygg-

nadsfas och kräver stor kapitalinsats. Allteftersom företaget mognar bör

företaget enligt teorin avkasta bättre dvs. den interna avkastningen (IRR)

stiger. Då företaget avyttras beräknas inte längre värderingsprincipen

enligt EVCA-reglema, vilka oftas beräknas på det bokförda värdet enligt

försiktighetsprincipen. Vid avyttring marknadsvärderas företaget.

Mercer konstaterar att fondstyrelsen är överviktad i sin onoterade

portfölj i innehav av direkta investeringar (65,5 %) jämfört med investe-

ringar i fonder (35,5 %). Långsiktigt menar Mercer att det vore bra med

en bättre balans i fördelningen. Erfarenheter från England och USA tyder

på att en bättre balans sprider risken i portföljen.

Tabell 18. Fasindelning av onoterade placeringar

Faser

Fasindelning

Andel investerad i resp, fas

1

Sådd

3,6 %

2

Uppstart

20,5 %

3

Expansion

50,1 %

4

Mognad ”Buy-out”

6,5 %

5

K voterad aktie

19,4%

I syfte att sprida riskerna i en portfölj är en möjlighet att sprida inves-

teringar i olika faser av företags utveckling. Andra möjligheter till risk-

spridning är geografisk diversifiering, spridning mellan olika branscher

samt möjligheten att investera i fonder med capital venture managers

med skilda preferenser och specialitéer. Sjätte fondstyrelsen har möjlig-

het att sprida risker inom olika faser, varierande branscher samt att välja

riskkapitalfonder med varierande inriktning och investeringsprofiler.

Fondstyrelsen var vid utgången av år 1999 kraftigt överviktad i fasen

Expansion. Av de orealiserade tillgångarna var 50,1 % placerade i denna

fas. Mercer menar att detta är olyckligt ur riskspridningshänssende.

Övervikten i fasen kan enligt Mercer vara en följd av att den svenska

capital venture marknaden utvecklats väldigt snabbt de senaste åren.

52

Ändå menar Mercer att koncentrationen i just en fas är olycklig ur risk-

spridningshänseende.

Knappt 20 % av den onoterade portföljen är investerad i noterade

aktier. Detta är inte bra. Investeringsverksamheten bör renodlas till att

innehålla enbart onoterade tillgångar.

Tabell 19. Avkastning for sjätte fondstyrelsen under perioden 1997-1999

Tillgångsslag

Marknadsvärde

1999

Årsavkastning

1997-99

Index

Årsavkastning

for index

1997-99

Noterade aktier

16,2 mdkr

34,6 %

FDAX korr.

34,8 %

Onoterade aktier

2,6 mdkr

18,2 %

IRR=20 %

Räntebärande

-

7,8 %

OMRX-GOVT

8,4 %

värdepapper

Totalportfölj

18,8 mdkr

(avser 97-98)

55,8 %*

Överträffa FDAX

(avser 97-98)

69,8 %♦*

*Endast årssiffror beräknade från årsredovisningar. Avkastningen är beräknad som

resultatet dividerat med genomsnittligt kapital.

**För perioden 1997-98 saknas jämförelseindex för den totala portföljen. Detta då stra-

tegiska vikter mellan ränteportföljen och aktieportföljen saknas.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att sjätte

fondstyrelsen fortsätter att utveckla sin kompetens och förvaltningsstil

inom respektive område; Kapitalförvaltningen och Investerings-

verksamheten. Varken för Kapitalförvaltning eller för Investeringsverk-

samheten är det möjligt att efter så kort tid av verksamhet göra en

adekvat utvärdering. Regeringen konstaterar att med index korrigerat för

Nokia har sjätte fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa FDAX. Den

aktiva risken för portföljen har däremot varit hög 10,1 % per år. Det skall

jämföras med andra förvaltare av svenska aktier som i genomsnitt har en

aktiv risk på 3,5 %. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens

Alfa är dock positiv, 0,3. Detta indikerar ett positivt riskjusterat resultat.

Vad gäller avkastningen i de olika delportfölj erna: Basportföljen,

Aktiva Innehav, Financial Engineering och Trading eller Positionstag-

ning uppnådde Basportföljen samt Financial Engineering sina respektive

uppsatta mål, medan Aktiva Innehav och Trading uppvisade svaga resul-

tat.

För portföljen av onoterade innehav den sk. Investeringsverksamheten

konstaterar regeringen att portföljen är under uppbyggnad och att avkast-

ningen beräknat som IRR är ytterst svårtolkade.

Investeringsverksamheten har under treårsperioden avkastat 18,2 % per

år. De realiserade innehaven avkastade under motsvarande period 33,5 %

per år medan orealiserade tillgångar avkastade 12,8 % per år. Under år

1998 visade motsvarande siffror negativa tal. Enligt Mercers tolkning har

J-kurvseffekten uppstått relativt tidigt. Enligt regeringens bedömning

förefaller avkastningen på förvaltningen av de onoterade innehaven ligga

i linje med vad man kan förvänta sig.

Fondstyrelsen var vid utgången av år 1999 kraftigt överviktad i fasen

Expansion. Hälften av de orealiserade tillgångarna var placerade i denna

fas. Regeringen instämmer i Mercer kritik av att fondstyrelsen på detta

sätt inte utnyttjar möjligheterna till riskspridning.

En femtedel av innehaven i den onoterade portföljen är investerad i

noterade aktier. Även här instämmer regeringen i Mercers kritik. Investe-

ringsverksamheten bör renodlas.

1999/2000:132

53

Finansdepartementet Skr -1999/2000.132

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,

Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,

Ringholm

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av Allmänna

pensionsfondens verksamhet år 1999.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-

sjunde fondstyrelserna.

Skr. 1999/2000:132

54

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDEN I KORTHET

• AP-fonden tillkom som en följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960.

Motivet var dels att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels att bygga en buffert i

händelse av att ett avgiftsunderskott skulle uppstå.

• 1-3 AP-fondens övergripande mål är att ge de förvaltade medlen en långsiktigt hög

avkastning.

• AP-fonden förvaltade vid utgången av 1999 556,3 (627,8) mdkr. Resultatet för 1999

uppgick till 3,6 (57,3) mdkr och den totala avkastningen var 0,6 (10,0) procent.

• AP-fondens placeringsregler regleras i lagen med reglemente för Allmänna Pen-

sionsfonden (1983:1092). Placeringar får främst ske i svenska men även till en del i

utländska räntebärande papper. En mindre andel av kapitalet får placeras i fastig-

hetsaktier men inga placeringar far ske i andra aktier.

• Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999. Regeringen har i en proposition

(1999/2000:46) föreslagit en omorganisation av och nya placeringsregler för All-

männa Pensionsfonden. Förslagen syftar till all effektivisera kapitalförvaltning och

att långsiktigt öka avkastningen på förvaltade medel.

INNEHÅLL

Året i korthet....................................1

VD kommenterar................................2

Nuvarande uppdrag och direktiv....................5

Det nya pensionssystemet.........................6

Den ekonomiska utvecklingen under 1999..........10

FÖRVALTNINGSBERÄ1TELSE

1-3 ÄP-Fondéris placeringsverksamhet........13

Fondkapitalets utveckling ........................19

Resultat och avkastning..........................20

Resultat- och balansräkningar............ .22

Redovisningsprinciper...........................24

Noter.........................................25

Resultat- och balansräkningar

Första, Andra respektive Tredje fondstyrelserna.......28

1 -3 AP-fondens styrelse och organisation ...... .34

Styrelse............. 35

Revisionsberättelse............. .38

jämförande resultat- och

balansräkningar 1995-1999 ......................39

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

ÅRET I KORTHET

TOTAL AVKASTNING

—_ Genomsnitt 1995-1999, 9,2%

— Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ

SVENSKA NOMINELLA LÅN

■oti Genomsnitt 1995-1999, 9,3%

Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ

UTLÄNDSKA NOMINELLA LÅN

— Årlig avkastning

Årets resultat var 40,1 mdkr. Inklusive orealiserade värde-

förändringar var det marknadsvärderade resultatet 3,6

mdkr, vilket motsvarar en totalavkastning på 0,6 procent.

Totalavkastningen för femårsperioden 1995-99 var 9,2

procent per år.

Den reala avkastningen uppgick under 1999 till -0,6 pro-

cent och under femårsperioden 1995-99 till 8,3 procent

per år.

Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan inbetalda avgifter

och utbetalda ATP-pensioner - uppgick till 29,8 mdkr.

Avgiftsinkomsterna var 105,2 mdkr och pensionsutbetal-

ningama 135,0 mdkr.

Fondkapitalet minskade under året med 11,4 procent till

557,3 mdkr per den 31 december 1999. Inleveransen till

statsbudgeten på 45 mdkr var huvudförklaringen till

minskningen.

Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella lån

83,9 procent, reallån 10,3 procent och fastigheter 5,7

procent.

Ränteutvecklingen under året medförde att de svenska och

utländska nominella lånen samt reallånen minskade i vär-

de. Totalavkastningen 1999 var för dessa portföljer 0,3

procent, -2,5 procent respektive 0,1 procent.

Fastigheter gav en totalavkastning på 13,2 procent för 1999.

AVKASTNING PÅ

SVENSKA REALLÅN

Genomsnitt 1995-1999, 7,4%

Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ

— Genomsnitt 1995-1999, 10,4%

Årlig avkastning

1

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

AP-fonden har uppdraget av riksdagen att förvalta fond-

medlen så att bidraget till finansieringen av de allmänna

pensionerna blir så stort som möjligt. Detta har hittills

skett främst genom placering i räntebärande papper och i

fastighetsaktier, som har givit en tillfredsställande avkast-

ning utifrån de förutsättningar som har givits.

Med reformen av pensionssystemet kommer AP-fon-

dens uppdrag, placeringsregler och organisation att för-

ändras på ett mycket genomgripande sätt. De ändrade

placeringsreglema innebär bland annat att AP-fonden

kommer att kunna placera fondmedlen i alla förekom-

mande instrument som är marknadsnoterade och

omsättningsbara på kapitalmarknaden. Detta kommer

att ställa större krav på AP-fondens placeringsstrategier,

analys och utvärdering men också ge möjlighet till en hö-

gre avkastning. Den ekono-

miska utvecklingen i världen,

och därmed även aktiemark-

naden, kommer att få en be-

tydligt större inverkan på

AP-fondens resultat och av-

kastning.

Obligationsmarknaden

1999 blev det sämsta året för

obligationsmarknaden sedan

1994. Detta var en starkt bi-

dragande orsak till att det

marknadsvärderade resultatet för 1-3 fondstyrelsernas

medelsförvaltning sjönk med 54 miljarder kronor från

1998 till 1999. Den markanta uppgången av de långa

räntorna ledde till att värdet av obligationsportföljen

minskade kraftigt. Det finns emellertid alltid skäl att på-

minna om att fondens roll är långsiktig och att ränteut-

vecklingens positiva eller negativa effekter på portfölj-

värdet inte skall överskattas för ett enskilt år.

Resultat och avkastning 1999

Det redovisade resultatet exklusive orealiserade värde-

förändringar i portföljen men inklusive realiserade kurs-

vinster, uppgick till 40 miljarder kronor 1999. Resultatet

var klart lägre än vad som redovisats de senaste åren. En

bidragande orsak till detta var att förmögenheten redu-

cerats till följd av riksdagens beslut om inleverans från

AP-fonden till statskassan på 45 miljarder kronor under

1999.

Den totala avkastningen under de senaste fem åren,

1995-1999, uppgick i genomsnitt till 9,2 procent årligen.

Realt har avkastningen varit i genomsnitt 8,3 procent per

år. De nominella placeringarna har genererat en avkast-

"Den ekonomiska utvecklingen i världen,

och därmed även aktiemarknaden, kommer

att få en betydligt större inverkan på

AP-fondens resultat och avkastning."

ning på 9,2 procent, men fastighetsinnehavet har givit än

mera, i snitt 10,4 procent per år under femårsperioden.

Aktiemarknaden

Samtidigt som den ekonomiska utvecklingen under 1999

resulterade i svaga resultat för obligationer fick vi uppleva

en kraftig uppgång på aktiemarknaden, både i Sverige

och internationellt. Ökningarna har i stor utsträckning

hänfört sig till företag inom branscher som IT, telekom

och teknologi i övrigt. Det är alldeles klart att en sådan

utveckling inte förväntades vid årets början. Även sett

över längre perioder - till exempel de senaste 15-20

åren, har avkastningen på aktier varit mycket hög, i stor-

leksordningen dubbelt så hög som den långsiktiga tren-

den under 1900-talet.

Det görs nu många analyser

om orsakerna bakom aktie-

kursernas förlopp under sena-

re år. I ett längre perspektiv är

aktiemarknaden nu högt vär-

derad och historiskt har detta

följts av en korrigering. Men

det finns en del argument som

talar för att övervärderingen

kanske inte är så stor, dels har

det troligen skett en sänkning

av riskpremien för aktieplace-

ringar, dels har tillväxtförmå-

gan i ekonomierna stigit samtidigt som efterfrågan har

ökat. En lägre riskpremie skulle kunna härledas från vis-

sa, faktiska omständigheter. Den låga inflationsnivån är

stabil, vilket ger en högre grad av stabilitet också i den re-

ala ekonomin, som i sin tur stabiliserar företagens vinst-

utveckling och därmed kursutvecklingen. Fortsatt över-

gång till tjänsteproduktion och den nya informationstek-

nologin talar också för mindre konjunktursvängningar i

framtiden. Mer stabil avkastning på aktier motiverar en

lägre riskpremie och därmed en högre värdering. Bidra-

gande torde också vara de globalt fortsatta stora ökning-

arna av pensionssparande i aktier, vilket förlänger place-

ringshorisonten och därmed sannolikt sänker avkast-

ningskraven. Avsaknaden av placeringsalternativ med

upplevd hygglig avkastning spelar naturligtvis också en

roll.

Sammanfattningsvis förefaller det som om aktieplace-

ringar inte betraktas som lika riskfyllda i dag som tidigare.

Det finns samtidigt skäl att påminna om att det kan ske

ändringar framöver. Om vi återigen får en betydligt hö-

gre inflation och högre räntor kommer det förmodligen

att påverka värderingen av aktiemarknaden negativt.

2

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

Den nya ekonomin

Att tillväxtförmågan allmänt har ökat tillskrivs i första

hand kraften i den nya informationsteknologin och dess bi-

drag till en högre produktivitetstillväxt. Särskilt gäller det-

ta för USA Motsvarande utveckling, om än inte med sam-

ma kraft, förväntas ske i Europa. Kanske får vi de kom-

finns, vilket skapar en god plattform för tillväxt i hela natio-

nen. Det är av stor vikt att nackdelar, i form av alltför stela

strukturer och marknaders bristande funktionssätt, kan be-

arbetas och undanröjas. Det är en viktig uppgift för politi-

kerna att ge de rätta spelreglerna och förutsättningarna.

mande åren ett genomslag för den nya ekonomin på ett

mera tydligt sätt än vad vi idag inser. Informationsteknolo-

gins utveckling och användbarhet kan fa karaktären av en

Omvärldsfaktorers påverkan på fonden

Utvecklingen av ekonomi och teknik av här nämnt slag är

givna omvärldsfaktorer och utgångspunkter för fonden. Vi

satsar på att analysera denna delvis nya ut-

veckling och vilka slutsatser som kan dras för

placeringsverksamheten. Detta blir en stor

utmaning för alla kapitalförvaltare och inte

minst för de nya AP-fondema. Det går knap-

past att enbart utgå ifrån att historiska mön-

ster helt upprepar sig. Det gäller att hitta den

rätta avvägningen mellan gamla samband

och nya omständigheter och dra slutsatser av

detta för att styra kapitalförvaltningen.

"Det är viktigt att fördela fondens kapital på olika tillgångsslag,

länder och sektorer, så att avkastningen blir hög utan att risk-

tagandet överstiger vad som är acceptabelt."

industriell revolution med omfattande ef-

fekter både på makro- och mikronivå. Kost-

nader kommer att kunna sänkas, produktivi-

teten kommer att stiga, konkurrensen blir

skarpare och handeln över gränserna tilltar,

både av varor och tjänster. Förbättrad infor-

mation och lägre transaktionskostnader ef-

fektiviserar marknaden och ger starka positi-

va effekter på globaliseringen. Inflationen

kan hållas på en låg nivå, också påverkad av att centralban-

kerna successivt uppträder mer självständigt och målmed-

vetet för att förhindra en ökad inflation.

För den finansiella sektom kan förutses stora och förhål-

landevis snabba förändringar, i takt med att den nya tekni-

ken vinner mark. Utbudet av tjänster kommer att växa och

förändras, styrt alltmer direkt av konsumenternas önske-

mål. Marknaderna kommer att bli alltmer transparenta.

För Sverige finns det konkurrensfördelar med den nya

ekonomin. Tekniskt sett är Sverige väl positionerat. Krea-

tivitet och nyfikenhet hos framför allt den yngre

generationen inger förhoppningar. Nyföretagandet är

mycket tydligt bland de yngre där många entreprenörer

Förändring av AP-fonden

Förslag om förändringar i organisation och placeringsre-

gler för AP-fonden ligger nu på riksdagens bord. Förslaget

innefattar stora förändringar. Från AP-fonden överförs

- utöver de redan beslutade överföringarna om 45 mil-

jarder kronor för vart av ett åren 1999 och 2000 - 155

miljarder kronor till statskassan den 1 januari 2001 för att

kompensera staten för den finansiella försvagning som

pensionsreformen ger upphov till.

De nuvarande 1-5 AP-fonderna reduceras till fyra AP-

fonder som vardera tilldelas en fjärdedel av det kapital

som återstår efter inleveransen till staten. Fonderna

kommer att konkurrera med varandra och får identiska

3

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

placeringsregler, med ganska fria mandat att placera i oli-

ka tillgångsslag. Balansmekanismer införs för att bromsa

upp eller ge extra tillskott till utgående pensioner om de

ekonomiska förutsättningarna för pensionssystemet ger

sådana signaler. En avstämning kommer att ske 2004, då

ytterligare överföring av medel från fondema till stats-

kassan kan bli aktuell.

Det är bra att förändringar kommer till stånd och att

fondema ges möjlighet att få en ökad avkastning. Sanno-

likt leder detta framför allt till att andelen aktier blir avse-

värt högre i portföljen och att placeringarna utomlands

ökar.

Omställningsprocessen

Fortfarande finns det några frågor som skapar osäkerhet

och påverkar den långsiktiga placeringsinriktningen. Det

gäller förstås om avstämningen 2004 leder till ytterligare

överföring av kapital från fonderna till statskassan. Där-

utöver ska den konkreta utformningen av så kallade gas-

och bromsmekanismer färdigställas. Det är viktigt att ut-

formningen av dessa mekanismer läggs fast. Likaså finns

det skäl att önska att tempot hålls uppe vad gäller utred-

ningsmannen, regeringens ombud för hantering av inle-

verans och utskiftning av tillgångar mellan fondema, och

att de nya styrelserna kommer på plats. Allt för att bidra

till en smidig omställningsprocess.

Själva arbetar vi nu intensivt med att klara omställning-

en från gamla till nya regler och förutsättningar. Både or-

ganisationen och vårt sätt att arbeta måste ändras på

många sätt. Viktigast är ändå att fördela fondens kapital på

olika tillgångsslag, länder och sektorer, så att avkastningen

kan bli hög utan att risktagandet överstiger vad som är ac-

ceptabelt, utifrån vår roll i pensionssystemet. Som grund

för att klara detta genomför vi ambitiösa så kallade ALM-

studier. ALM står för Asset Liability Management, och

innebär att fondens ataganden matchas mot möjliga

tillgångsslag så att bästa portfölj kan tas fram, givet en vald

risknivå.

Om riksdagen följer regeringens förslag är detta den

sista gemensamma årsredovisningen för 1-3 fondstyrel-

serna. Från maj 2000 tillhör kansliet den Första AP-fon-

den och kommer således därefter verka för att Första AP-

fonden på bästa sätt uppfyller sitt uppdrag.

Stockholm i februari 2000

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NUVARANDE UPPDRAG OCH DIREKTIV

AP-fondernas bildande

Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden, tillkom som en

följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960.

ATP-systemet utformades som ett fördelningssystem,

där varje års pensioner finansieras genom avgifter på den

aktiva befolkningens inkomster under samma år. ATP-

systemet kompletterades med AP-fonden för att få till

stånd en betydande fondbildning. Motiven var dels ett

samhällsekonomiskt intresse att hålla uppe sparandet i

ekonomin, dels ett behov att bygga upp en buffert för att

klara perioder då avgiftsinkomsterna understiger pen-

sionsutbetalningarna.

Sju AP-fonder

AP-fonden är uppdelad i flera självständiga fondförvalt-

ningar och består idag förutom av de tre ursprungliga

fondstyrelserna även av en fjärde, femte och en sjätte

fondstyrelse. Dessa inrättades 1974, 1988 respektive

1996 och får placera sina medel i aktier och andra värde-

papper på kapitalmarknaden. AP-fondens samlade förmö-

genhet uppgick vid utgången av 1999 till ca 750 miljarder

kronor varav 557 miljarder kronor förvaltas av 1-3 AP-

fonden. I samband med pensionsreformen, som genom-

fördes 1 januari 1999, har också en sjunde fondstyrelse

tillkommit inom ramen för premiereservsystemet. En

omorganisation av AP-fonden föreslås genomföras den 1

maj 2000, vilket finns mer utförligt beskrivet i avsnittet

”Det nya pensionssystemet”.

1-3 AP-fondens förvaltningsuppdrag

Det uppdrag som riksdagen givit 1-3 AP-fonden och dess

förvaltning är att förvalta fondmedlen så att bidraget till

finansieringen av de allmänna pensionerna blir så stort

som möjligt. Det övergripande målet är att maximera till-

gångarnas totalavkastning på lång sikt inom ramen för det

risktagande som följer av placeringsreglema i lagen med

reglemente för Allmänna Pensionsfonden (1983: 1092).

Enligt nuvarande reglemente ska medlen förvaltas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande betalnings-

beredskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Det är idag 1-3 AP-fondens uppgift att tillhandahålla de

medel som behövs för utbetalning av pensioner inklusive

kostnader för administration av pensionssystemet. Detta

ansvar kommer att från den 1 januari 2001 delas lika mellan

fyra buffertfonder. Se vidare under avsnittet ”Det nya

pensionssystemet” om de fyra buffertfonderna.

1-3 AP-fondens placeringsregler

Enligt reglementet får 1-3 AP-fonden fritt placera i rän-

tebärande papper dock med begränsningen att motsva-

rande högst tio procent av marknadsvärdet på fondens

totala tillgångar får placeras i skuldförbindelser utställda i

utländsk valuta. Denna begränsning föreslås upphöra

den 1 maj 2000 enligt en övergångsregel. Se vidare i av-

snittet om ”Det nya pensionssystemet”. En ytterligare

begränsning är att skuldförbindelser som inte utgör låg

risk får uppgå till högst fem procent av de totala tillgång-

arnas värde.

Begränsningen fem procent gäller även fondens möj-

lighet att placera i fastigheter i och utanför landet. Genom

en ändring i reglementet får fonden från och med den 1

september 1998 inte längre direktäga fastigheter utan fas-

tighetsplaceringar måste utgöras av aktier. 1-3 AP-fonden

har fått dispens från denna regel för sina utländska direkt-

ägda fastigheter till utgången av 1999. Fondens utländska

direktägda fastigheter fördes därför över till av 1-3 AP-

fondens helägda bolag i december 1999.

5

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den 1 januari 1999 trädde pensionsreformen i kraft och

utbetalningar enligt de nya reglerna sker från och med

2001. De huvudsakliga motiven för ålderspensionsrefor-

men är att ATP-systemet inte är tillräckligt kraftfullt

rustat för framtida ekonomiska och demografiska föränd-

ringar. Det nya systemet införs successivt vilket gör att

ATP under förmodligen ytterligare 20-30 år kommer att

stå för en betydande del av den finansiella belastningen

på det reformerade pensionssystemet.

Ett pensionssystem med två delar

I det reformerade ålderspensionssystemet fastställs årligen

en pensionsrätt motsvarande 18,5 procent av pensions-

grundande inkomst jämte vissa tillkommande belopp, till

exempel barnårsrätt. Pensionen blir således avgiftsbe-

stämd. Systemet och avgiften om 18,5 procent är uppde-

Bild. Det reformerade pensionsystemet.

lat i två delar. Den ena delen är ett fördelningssystem där

utgående pensioner, så kallade inkomstpensioner, i princip

finansieras av löpande avgiftsintäkter om 16 procent. Den

andra delen är ett premiepensionssystem där utgående

pensioner, så kallade premiepensioner, finansieras med me-

del om 2,5 procent som fonderats under intjänandetiden.

AP-fonderna kommer även fortsättningsvis att fungera

som en finansiell buffert inom fördelningssystemet. Inom

premiereservsystemets ramar finns en valfrihet om hur

placering ska ske av premiereserven.

Grundtryggheten

Grundtryggheten som idag utgörs av folkpension, som ger

ett belopp lika för alla, omvandlas till en garanterad pen-

sionsnivå, som till viss del är inkomstberoende. Till dem

vars inkomstrelaterade ålderspension inte når upp till den-

na nivå utgår en särskild inkomstutfyllnad, garantipension.

Garantipensionen finansieras via statsbudgeten.

Andrad ansvarsfördelning

Pensionsreformen innebär en omfördelning av ansvars-

fördelningen för täckande av pensionsutgiftema. Från

och med den 1 januari 1999 täcker AP-fonden kostnader-

na för inkomstpension, ATP, i form av ålderspension och

folkpension i form av ålderspension för dem med ATP.

Kostnader för ATP i form av förtids- och efterlevande-

pension finansieras med socialavgifter via statsbudgeten.

Kapitalförvaltningen i det nya systemet

Kapitalförvaltningen inom AP-fonden kommer genom

reformen att bestå dels av den nuvarande förvaltningen

inom fördelningssystemet, dels av förvaltningen av en del

av det nya premiereservsystemet. Premiereserven kommer

också att förvaltas av privata fondförvaltare.

AP-fonden - ny organisation och nya placeringsregler

En uppgörelse har träffats mellan de fem riksdagspartier

som står bakom pensionsreformen att omorganisera AP-

fonderna som ansvarar för förvaltningen av AP-fondens

buffertfunktion. Nya placeringsregler för dessa AP-fonder

ska ge möjlighet till en högre avkastning och en större flexi-

bilitet. I enlighet med uppgörelsen ska statsbudgeten

kompenseras för den försvagning som pensionsreformen

ger upphov till genom en överföring av medel från AP-

fonden till statskassan. Uppgörelsen har utmynnat i en

proposition (1999/2000:46) i januari 2000 som riksdagen

ska fatta beslut om under våren 2000.

Livsinkomstprincipen och avgiftsbestämd pension

Den nya ålderspensionen grundar sig på livsinkomstprincipen

det vill säga hur mycket var och en tjänat in under hela livet

För beräkning av inkomstpensionen gäller att den intjä-

nade pensionsrätten registreras och den bokförda behåll-

ningen räknas upp varje år med ett index som mäter den

genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Värdeupp-

räkningen av utgående pensioner sker med samma index

men med ett avdrag på 1,6 procentenheter, den så kallade

följsamhetsnormen.

6

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den årliga avsättningen till premiereserven sparas och

förräntas på ett individuellt premiereservkonto där den

enskilde har möjlighet att välja hur medlen ska placeras.

Storleken och avkastningen på denna placering bestäm-

mer premiepensionens storlek.

I det reformerade systemet blir pensionen bestämd av

de avgifter som betalas in och därmed av livsinkomsten.

ATP-pensionen är förmånsbestämd då den inte har en

direkt koppling till livsinkomsten. I ATP-systemet ska

man för att få full pension ha arbetat i 30 år av vilka de 15

bästa inkomståren styr pensionens storlek.

Successivt införande

De nya reglerna för ålderspension införs successivt. Per-

soner födda 1937 eller tidigare far fortsatt folkpension el-

ler ATP. De som är födda mellan 1938 och 1953 fasas in i

det nya pensionssystemet genom att en del av pensionen

beräknas enligt det gamla systemets regler och en del en-

ligt de reformerade reglerna. Ju yngre man är desto stör-

re andel av pensionen beräknas enligt de nya reglerna.

Personer födda 1954 eller senare får pension helt enligt

de reformerade reglerna.

Balansmekanism

Om de finansiella påfrestningarna blir alltför stora - trots

den genom reformen ökade följsamheten mot den sam-

hällsekonomiska utvecklingen - är avsikten att pensionsut-

giftema reduceras genom en balansmekanism vars detaljer

är under utarbetande. Balansmekanismen innebär att ut-

gående pensioner reduceras om det annars skulle förelig-

ga risk för varaktigt stora underskott i systemet. I det fall

varaktiga överskott uppstår ska medel från AP-fondema

inom buffertfunktionen kunna föras tillbaka till de för-

säkrade. Ett förslag till balansmekanism har remissbe-

handlats under hösten 1999. Regeringens avsikt är att

lägga en proposition till riksdagen under våren 2000.

Förvaltningen i premiepensionssystemet

Individen kommer att årligen få välja mellan ett stort antal

fonder för förvaltning av de avgiftsinkomster som sätts av

till premiereserven. Det kommer inledningsvis att finnas

ca 500 fonder att välja mellan. För den som inte gör ett ak-

tivt val kommer medlen att förvaltas inom 7 AP-fondens

Premiesparfond. Denna fond kommer också att erbjuda

en valbar fond - Premievalsfonden. Enligt planerna ska

den enskilde välja fondförvaltare med början hösten 2000.

Premiereserven förvaltas interimistiskt av Riksgälds-

kontoret intill dess den årliga inkomsttaxeringen är klar

och individen har möjlighet att placera premiereserven

hos fondförvaltare.

I dagsläget kvarstår dock inbetalda medel från 1995 och

framåt hos Riksgäldskontoret i avvaktan på att Premie-

pensionsmyndigheten bygger upp sin administration.

Premiepensionsmyndigheten kommer att svara för admi-

nistrationen av premiereserven men inte den direkta för-

valtningen.

Förvaltningen i fördelningssystemet

Förvaltningen av buffertfunktionen är idag uppdelad på

sex AP-fonder - 1-3 AP-fonden som i huvudsak placerar

i räntebärande papper, 4, 5 respektive 6 AP-fonden som

placerar i aktier. 6 AP-fonden har den särskilda uppgiften

att investera i svenska små och medelstora företag.

Ändrade fonder och överföring av medel

1-5 AP-fonderna kommer, om riksdagen beslutar i enlig-

het med regeringens förslag, att reduceras till fyra buf-

fertfonder och ges nya placeringsregler. Den 6 AP-fon-

den och den 7 AP-fonden som tillhör premiereservsyste-

met, berörs inte. Vidare ska ytterligare medel föras över

till statsbudgeten. Uppgörelsen innebär att statsbudgeten

delvis ska kompenseras för den försvagning som pensions-

reformen medför genom en överföring av medel från AP-

fonden till statskassan. I avvaktan på ett beslut om överfö-

ringens storlek har riksdagen tidigare beslutat att 45 mil-

jarder kronor ska överföras från 1-3 AP-fonden till

statsbudgeten för vart och ett av åren 1999 och 2000.

ÖVERFÖRING AV MEDEL TILL STATSBUDGETEN

45 mdkr,

kvartalsvis likvida medel

45 mdkr,

kvartalsvis likvida medel

155 mdkr,

engångsbelopp värdepapper

Kontrollstation, överföring?

S

T

A

T

S

B

U

D

G

E

T

E

N

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

7

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

I den nu lagda propositionen föreslås att en ytterligare

överföring om 155 miljarder kronor sker den 1 januari

2001 i enlighet med uppgörelsen. Under 2004 ska en slut-

lig prövning ske om ytterligare medel ska överföras den 1

januari 2005.

De återstående medlen i de fyra buffertfonderna - efter

inleveransen 2001 - föreslås fördelas lika mellan dessa

sinsemellan konkurrerande fonder med identiska place-

ringsregler. Varje buffertfond förutses inledningsvis för-

valta omkring 140 miljarder kronor.

Ny organisation

De nuvarande 1-5 AP-fondema (Första - Femte fondsty-

relserna) reduceras till fyra från varandra fristående AP-

fonder. Detta sker genom att nuvarande Tredje fondsty-

relsen läggs ner och verksamheten förs över till Första

fondstyrelsen. Samtidigt namnändras fonderna på det

sätt som framgår av nedanstående figur. Antalet styrelse-

ledamöter i varje fond reduceras till nio. Samtliga nio le-

damöter utses av regeringen varav två efter förslag från

arbetstagarorganisationer och två från arbetsgivarorgani-

sationer. Organisationsförändringen föreslås träda i kraft

den 1 maj 2000.

1-3 AP-fondens nuvarande gemensamma kansli kom-

mer efter organisationsförändringen att tillhöra Första

AP-fondens kansli. Det innebär att Andra AP-fonden

kommer att bygga upp en helt ny förvaltningsorganisa-

tion. Under den återstående delen av 2000 kommer

Första och Andra AP-fondens tillgångar att samförvaltas

genom Första AP-fondens kansli. Tredje och Fjärde AP-

fonden bygger på befintliga förvaltningsorganisationer.

De fyra kvarstående AP-fondema - som tillsammans

med 6 AP-fonden kommer att utgöra buffertfonderna i

det reformerade ålderspensionssystemet - blir helt åtskil-

da och kommer att bedriva sina respektive förvaltningar i

konkurrens med varandra.

ÖVERGÅNG TILL NY ORGANISATION

övergången till den nya organisationen föreslås ske genom att nuvarande Tredje fondstyrelsen

läggs ned och verksamheten förs över till Första fondstyrelsen den 1 maj 2000. Fondstyrelserna

namnändras samtidigt till Första, Andra, Tredje respektive Fjärde AP-Fonden. Femte fondstyrelsen

bildar då Tredje AP-fonden.

8

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Nya placeringsregler

För all trygga finansieringen av älderspensionssystemet är det i ännu högre grad än

tidigare av betydelse att AP-fonderna långsiktigt ger hög avkastning. Placeringsregler-

na föreslås därför präglas av stiirre flexibilitet och ge möjlighet till placeringar i liera

olika tillgångsslag.

Den I januari 2001 föreslås nya placeringsregler träda i kraft. Placeringsreglema,

som är identiska för Första - Fjärde AP-fonderna, är följande:

• Placeringar ska fa ske i alla förekommande instrument pa kapitalmarknaden som är

marknadsnoterade och omsättningsbara. Del innebär att nuvarande direkllåneverk-

samhet ska avvecklas.

• En mindre del, eller högst fem procent av varje fonds tillgångar, får placeras i

onoterade värdepapper. Placering i onoterade aktier får endast ske indirekt via an-

delar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag, det vill säga fonderna får inte

direktäga aktier i onoterade holag förutom i nyss nämnda riskkapitalbolag.

• Minst 30 procent av varje fonds tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper

med låg kredit- orh likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst motsvara två pro-

cent av del totala värdet av svenska aktier pa auktoriserad svensk börs- eller

marknadsplats.

• Varje fond lär äga högst tio procent av rösterna i ell enskilt börsnoterat bolag. I

onoterade riskkapitalbolag sätts gränsen till högst 30 procent.

• Högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk. En stegvis

ökning fran dagens gräns på lio procent får ske med högst fem procent per år.

• Högst tio proc ent av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller grupp

av emittenter.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

• Minst tio procent av varje fonds tillgångar ska förvaltas av utomstående förvaltare

genom köp av fondandelar eller diskretionär förvaltning.

Genom en övergångsregel föreslås att den nuvarande begränsningen för 1-3 AP-fon-

den alt högst tio procent av fondens totala tillgångar får placeras i skuldförbindelser

utställda i utländsk valuta tas bort den 1 maj 2000. Den maximala valutaexponering-

en är dock oförändrat tio procent. Det innebär att om innehavet överstiger lio pro-

< enl sa ma-te den överstigande delen valulasäkras.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

Utvecklingen i omvärlden

Ett år av överraskningar

1999 blev ett år fyllt av överraskningar. Stämningsläget

påverkades i början av året av den ekonomiska och finan-

siella oron i efterdyningarna av Asien- och Rysslandskri-

serna, som präglade andra halvåret 1998. Problemen för

de så kallade hedgefonderna orsakade också en viss för-

siktighet på de finansiella marknaderna. Dessutom rådde

vid årets inledning oro kring utvecklingen i Latinamerika,

speciellt Brasilien, och det fanns farhågor om spridnings-

effekter till OECD-länderna. Tillväxtutsiktema bedöm-

des som måttliga och osäkerhet rådde kring inflations-

trycket och aktiemarknadernas utveckling. Den svaga

konjunkturen i Europa fick ECB att under våren sänka

sin styrränta med hela 0,5 procentenheter till den mycket

låga nivån 2,5 procent.

Ränteutveckling

På grund av ett minskat utbud av olja från OPEC-länder-

na började oljepriserna stiga under första kvartalet 1999.

De gradvis tilltagande inflationsförväntningarna bidrog

till att en uppgång av obligationsräntorna inleddes unge-

fär samtidigt. Även om ränteuppgången avtog under an-

dra halvåret låg nivån för de långa räntorna 1,5-2 pro-

centenheter högre vid årets slut jämfört med räntenivån

vid årets början i bland annat USA och inom EMU-

blocket. Japan utgjorde dock ett undantag, där den svaga

ekonomiska utvecklingen och deflationstendenserna

motverkade en uppgång av de nominella räntorna. Sam-

mantaget blev 1999 det sämsta året på den internationel-

la räntemarknaden sedan 1994, till skillnad från de för-

väntningar som rådde kring årsskiftet 1998/99.

Tillväxt under 1999 i större delen av världen

Mot denna bakgrund kan det tyckas berättigat att anta att

aktiemarknaden skulle utvecklas relativt svagt. I motsats

till de flesta aktiemarknadsanalytikers prognos blev dock

1999 ett mycket starkt börsår. Bakgrunden till den starkt

positiva aktiemarknadsutvecklingen berodde dels på att

företagens lönsamhet blev betydligt bättre än väntat, dels

på att inflationsrädslan till stor del visade sig överdriven.

Den underliggande inflationen, rensad för bland annat

tillfälliga effekter och oljeprishöjningar, har visat sig vara

relativt stabil.

En bidragande faktor till det gynnsamma förloppet på

aktiemarknaderna var att tillväxten i många länder blev

betydligt högre än förväntat. Den amerikanska ekono-

min fortsatte sin sedan 1991 obrutna expansion, utan att

prisstegringarna sköt fart. I Japan lyckades myndigheter-

na genom omfattande stimulanspaket häva risken för

depression. Den europeiska konjunkturen förstärktes,

även om Tyskland och Italien släpade efter. Arbetsmark-

nadsläget förbättrades generellt i de flesta industriländer.

Den allt snabbare tillväxten i många länder gynnade

också fastighetsmarknaden. Genomgående fanns en ten-

dens till prisökningar i snabbväxande regioner, framför

allt på vissa håll i Europa och USA. Detta satte emellertid

inte nämnvärda spår på fastighetsaktierna, som under se-

nare år har handlats med betydande rabatt.

Den nya ekonomin - tillväxt utan inflation

Allt fler analytiker har anslutit sig till uppfattningen att

någonting fundamentalt nytt har hänt i världsekonomin

och framförallt i USA - man talar om den nya ekonomin.

Begreppet den nya ekonomin innebär att tillväxten var-

INTERNATIONELLA STYRRÄNTOR

%

AKTIEMARKNADEN

Januari 1995 = index 100

racss™» Tyskland

onsn Sverige

■■■■ Japan

10

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

aktigt kan ligga på en högre nivå än tidigare, utan att in-

flationen skjuter fart. Snabb teknisk utveckling, globali-

sering som ger ökad konkurrens och priskonvergens

medför ett växande tryck på företagen att öka produktivi-

teten utan att prishöjningar sker. Dessutom har priorite-

ringen av inflationsbekämpningen, inte minst från de

självständiga centralbankerna, skapat förväntningar om

en stabilare ekonomisk utveckling för industriländerna.

En följd av detta är att investerarna på aktiemarknaden

generellt krävt en lägre överavkastning för att placera i

aktier i förhållande till obligationer, vilket betyder att ak-

tieriskpremien har fallit under senare tid. Därigenom har

börserna kunnat stiga trots den redan höga värderingen

och de tilltagande räntorna.

Den nya ekonomin har också påverkat centralbankerna.

Penningpolitiken har varit förhållandevis expansiv med

hänsyn tagen till konjunkturläget. Samtidigt har dock de

länder som haft hög tillväxt känt en viss oro över inflations-

utsikterna. I USA, inom EMU och i Storbritannien har

en åtstramning påbörjats med höjningar av styrräntan.

Förväntningarna är inställda på fortsatta räntehöjningar

och på flackare avkastningskurvor.

Inför 2000

Stämningsläget är vid ingången av 2000 genomgående

mer optimistiskt än det var för ett år sedan och infla-

tionsförväntningarna är måttliga. Tillväxten i USA vän-

tas hållas väl uppe, samtidigt som Europas tillväxt tar

fart. I Japan ser återhämtningen ut att gå trögt och ris-

ken för bakslag är påtaglig. Krisstämningarna som rådde

kring en del utvecklingsländer har försvunnit. Osäker-

heten består dock om den höga värderingen på aktie-

marknaderna, och särskilt då för snabbväxande teknikin-

tensiva företag, kan bestå. Mycket beror på om den nya

ekonomin kan möjliggöra en hög och stabil ekonomisk

tillväxt framöver.

Den svenska utvecklingen

Även för den svenska ekonomin var förväntningarna om

den ekonomiska tillväxten måttliga vid årets ingång, till

stor del präglade av osäkerhet om vilken draghjälp den

internationella konjunkturen skulle kunna ge.

Gradvis under året har emellertid de ekonomiska till-

växtprognoserna justerats upp av de flesta marknadsbe-

dömare i takt med att gynnsam statistik strömmat in. Ök-

ningen av BNP 1999 blir i linje med de höga tal som re-

gistrerades för 1994 och 1995, det vill säga omkring

3,5-4 procent, vilket var en rekyl efter krisårens kraftiga

nedgång. Då drevs tillväxten främst av exporten, i hägnet

av den undervärderade kronan efter det att den fasta väx-

elkursen övergivits.

Under 1999 var däremot tillväxten tämligen jämnt för-

delad mellan de olika sektorerna i ekonomin och därmed

mer stabil. Såväl export som privat konsumtion och in-

vesteringar expanderade i god takt. Tillväxten för 2000

kommer sannolikt att hamna på en ungefär lika hög nivå

som under 1999.

Hög tillväxt och låg inflation

Den starka tillväxten under 1999 har också förbättrat lä-

get på arbetsmarknaden. Sysselsättningen steg med näst-

an 70 000 personer under året. Den öppna arbetslöshe-

ten sjönk till 5,3 procent, trots att färre personer deltog i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tillsammans med den

snabba börstillväxten har detta bidragit till att hushållen

känt en stark framtidstro och därför kraftigt ökat sin kon-

sumtion.

Trots det höga efterfrågetrycket på varor och tjänster i

ekonomin förblev inflationen låg. Visserligen steg olje-

priserna men övriga komponenter i konsumentprisindex,

till exempel livsmedel, transporter och räntekostnader,

utvecklades långsamt, vilket resulterade i det mycket

gynnsamma förloppet. Riksbanken tog dock fasta på den

snabba tillväxten i ekonomin och de risker som därmed

finns för att trycket på resurserna hårdnar framöver, vil-

ket kan resultera i en ökad inflation. En viktig fråga är om

en snabbt växande efterfrågan på arbetskraft går att före-

na med löneökningar som inte överskrider det utrymme

som produktivitetstillväxten skapar. Som en försiktig-

hetsåtgärd höjde Riksbanken styrräntan i november 1999

med 0,35 procentenheter till 3,25 procent.

KONSUMENTPRISINDEX 1990-1999

'■nm Sverige

Japan

11

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

Den höga tillväxten i den svenska ekonomin påverkade

även fastighetsmarknaden. Snabba prisökningar på fastig-

heter har noterats i främst Stockholm, men också på uni-

versitets- och högskoleorterna. Däremot har fastighets-

marknaden varit fortsatt pressad i glesbygderna. Trots

kraftiga prisökningar på fastigheter i de större tätorterna

har fastighetsaktiema fortsatt att handlas med stor rabatt.

Ränteutveckling

De svenska obligationsräntorna följde med i den interna-

tionella ränteuppgången. Utvecklingen innebär att av-

kastningen på obligationer var liten. Aktiekurserna i Sve-

rige steg emellertid betydligt mer än i omvärlden. Detta

kan till stor del förklaras av att den svenska börsen har en

annorlunda sammansättning jämfört med omvärlden.

Exempelvis är inslaget av telekom- och internetaktier,

vilka hade en stor värdeuppgång, betydligt högre här än i

Europa i övrigt.

Kronans utveckling

Den svenska kronan var tämligen stabil under året, i för-

hållande till ett genomsnitt av valutorna, ett så kallat

TCW-index, för våra viktigaste handelspartners. Kronan

försvagades visserligen något gentemot den amerikanska

dollarn, medan en förstärkning skett mot euron. Den

amerikanska ekonomins expansionskraft gjorde dollar-

placeringar attraktiva, medan den relativt långsamma

återhämtningen och strukturella problem i Europa häm-

made euron.

10-ÄRIG OBLIGATIONSRÄNTA

MM USA

mm Tyskland

mm Sverige

mm Japan

SVERIGE, KRONANS UTVECKLING 1993-1999

1992-11-16=100

•mm» TCW-index

12

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

Förvaltningsberättelse

Allmänna Perisi<Hkifonden$ Eqr&ta, Andra ochTredje

fondstyrelser och verkställande direktör avger bar-

medårsredbvismng för 1999. fondens 40:e verksam-

hetsår. ' / '

Placeringsprocess

Första-Tredje fondstyrelserna har en gemensam place-

ringspolitik. Den gemensamma placeringspolitiken dis-

kuteras i Placeringsutskottet som valts av de tre styrel-

serna.

Styrelserna fattar beslut - med utgångspunkt i fondens

direktiv och uppdrag - om strategier för placeringsverk-

samheten. Utgångspunkten är att avkastningen på det

förvaltade kapitalet ska överstiga inflationen med största

möjliga marginal, det vill säga fondens realavkastning ska

vara så hög som möjligt.

Styrelserna beslutar om den övergripande fördelningen

på tillgångsslag inom ramen för placeringsreglementet.

Vidare fastställer styrelserna ramarna för fondens riskex-

ponering. Utifrån dessa strategiska beslut får placeringsan-

svariga inom fonden ett taktiskt utrymme att agera inom.

Vägledande för den övergripande tillgångsallokering-

en är - förutom målet att maximera avkastningen på lång

sikt - kravet på riskspridning och en bedömning av den

makroekonomiska utvecklingen. 1-3 AP-fondens place-

ringsregler begränsar dock möjligheterna till risksprid-

ning, då fonden huvudsakligen är hänvisad till att placera

på den svenska räntemarknaden.

Placeringsinriktning

1-3 AP-fonden kan placera i tillgångsslagen nominella

lån, reallån och fastighetsaktier. Förvaltningen är uppde-

lad i delportföljer. Inriktningen för fondens placeringar

är att reducera den mycket stora exponeringen mot den

svenska räntemarknaden genom att utnyttja placeringar i

utländska räntebärande papper och fastighetsaktier. ivlöj-

ligheten att placera i fastighetsaktier och utländska ränte-

bärande papper var i princip helt utnyttjad vid utgången

av 1999. Vidare har 1-3 AP-fondens stora innehav av no-

minella lån under den senaste femårsperioden reducerats

genom placeringar i reallån.

Risker

Kapitalförvaltning är förenad med finansiella risker, det

vill säga osäkerhet om den framtida avkastningen. De

mest relevanta riskerna för fonden är inflationsrisk, kre-

ditrisk, ränterisk, likviditetsrisk och valutarisk.

Inflationsrisken kan definieras som risken att inflatio-

nen blir högre än förväntat och därmed minskar den rea-

la avkastningen på tillgångarna.

Kreditrisk är risken för att en låntagare inte fullgör sin

betalningsskyldighet vid utsatt tidpunkt. Enligt regle-

mentet ska fondens placeringar till största delen ske i

skuldförbindelser med låg kreditrisk. Endast placeringar

motsvarande högst 5 procent av tillgångarna får ske i

andra skuldförbindelser.

Ett sätt att rangordna låntagares kreditvärdighet är ef-

ter en skala där AAA motsvarar det högsta betyget. 1-3

AP-fonden har tolkat låg risk som en kreditvärdighet

med lägst BBB, det vill säga det som internationellt bru-

kar betecknas som investment-grade. Inga placeringar

har gjorts med lägre kreditvärdighet än BBB.

1-3 AP-fondens räntebärande placeringar fördelade

efter kreditvärdighet, 1999-12-31

AAA

AA

A

BBB

Summa

56 procent

20 procent

23 procent

1 procent

100 procent

I tabellen redovisas 1-3 AP-fondens totala räntebärande

placeringar fördelade efter bedömd kreditvärdighet.

Svenska staten har internationellt betyget AA men emis-

sionerna i SEK har betyget AAA, vilket medför att 56

procent av fondens placeringar ligger i denna kreditklass.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeförän-

dring vid en förändring av marknadsräntorna. Då den

övervägande delen av fondens placeringar är räntebäran-

de är kreditrisken begränsad. Ränterisken är den domi-

nerande risken i fondförvaltningen. Ett mått på ränterisk

är duration som mäter en tillgångs värdeförändring vid

en ränteförändring om 1 procentenhet. 1-3 AP-fonden

kan inte på grund av sin storlek i någon högre grad avvika

från den genomsnittliga durationen för den svenska pen-

ning- och obligationsmarknaden.

Huvuddelen av 1-3 AP-fondens finansiella placeringar

har en återstående löptid som, i likhet med utbudet på

marknaden, är kortare än fem år. Merparten av dessa pla-

ceringar avser värdepapper som är föremål för en daglig

handel på penning- och obligationsmarknaden, varför pla-

ceringarna sannolikt kan omsättas före förfall genom för-

säljning. Således är likviditetsrisken ur detta perspektiv låg.

1-3 AP-fonden valutasäkrar den valutarisk som upp-

står vid placeringar i utländska tillgångar. Tillgångar i ut-

ländsk valuta omfattar räntebärande värdepapper, fastig-

hetsaktier, fastigheter och likvida medel.

13

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

1 -3 AP-fondens valutapositioner 1999-12-31, mdkr

EUR

JPY

USD

GBP

Total

Valutaexponering

11.7

17,7

23,0

7,9

60,3

Valutasäkring

-11.7

-18,7

-23,1

-8,0

-61,5

Nettoposition

0,0

-1,0

-0,1

-0,1

-1,2

1-3 AP-fondens handel med derivatinstrument bedrivs

som en integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-

och valutaterminer används för att hantera ränte- och va-

lutarisken i portföljen.

Portföljen

Fördelning per tillgångsslag

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna min-

skade under året till 556,3 (627,8) mdkr.

1 -3 AP-fondens placeringar 1999-12-31,

fördelning i procent

1995

1996

1997

1998

1999

Nominella lån

93,3

87,6

85,7

86,0

84,2

Reallån

3,7

8,9

10,1

9,8

10,3

Fastigheter

3,0

3,5

4,2

4,2

5,5

Totalt marknads-

värde, mdkr

564,7

601,6

605,9

627,8

556,3

Den övervägande delen av fondens förmögenhet utgjor-

des av räntebärande placeringar under 1999. Marknads-

värdet för fondens räntebärande placeringar uppgick vid

utgången av 1999 till 525,8 (601,7) mdkr eller 94,5 pro-

cent av de totala tillgångarna. Av de räntebärande till-

gångarna var 57,4 (61,7) mdkr placerade i reallån med

kpi-relaterad avkastning. Dessa placeringar tillsammans

med fondens placeringar i fastighetsaktier på 30,5 (26,1)

mdkr utgjorde fondens totala reala placeringar. De reala

tillgångarna utgjorde således 15,8 (14,0) procent av mark-

nadsvärdet på den totala portföljen. Vid utgången av 1999

var 51,0 (44,0) mdkr placerade i utländska nominella lån.

Fondens räntebärande placeringar

Fondens reglemente styr i hög utsträckning portföljens

sammansättning. Nuvarande kvoter för placeringar i ut-

ländska räntebärande papper och fastighetsaktier är i

princip fyllda. Den största delen av fondens förmögenhet

placeras ändock på den svenska penning- och obligations-

marknaden. Av fondens totala tillgångar på 556,3 mdkr är

475,6 mdkr placerade i räntebärande värdepapper utställ-

da i SEK.

Under 1999 omallokerades knappt 8 mdkr från den

svenska till den utländska räntebärande portföljen.

Svenska nominella lån

Fondens placeringar görs huvudsakligen på den organise-

rade penning- och obligationsmarknaden. Därutöver sker

en viss direktutlåning till företag och kommuner. En för-

skjutning mot en ökad andel statspapper ägde rum i den

svenska nominella portföljen under 1999. Vid utgången

av 1999 var portföljens värde 417,5 (496,0) mdkr varav

173 mdkr var placerade i statsobligationer och 146 mdkr i

bostadsobligationer. Resterande del var placerade i bland

annat företagsobligationer och reverslån.

Efterfrågan på krediter ökade under året, från såväl hus-

håll som industri. De svenska bostadslåneinstitutens emitte-

rade volym ökade under året, främst i lån med korta löp-

tider. Även Riksgäldskontorets emitterade volym av stats-

skuldväxlar och statsobligationer ökade jämfört med 1998.

Den genomsnittliga dagsomsättningen på penning-

och obligationsmarknaden var 65 mdkr, en nedgång jäm-

fört med föregående år. Aktiviteten på den futuremark-

nad som efter internationell förebild sjösattes 1998 för-

blev låg under 1999.

Riksbanken, som inledde året med ett par räntesänk-

ningar, höjde reporäntan i november 1999. Under större

delen av året låg reporäntan på 2,90 procent. De långa

marknadsräntorna följde den uppåtriktade internationel-

la trenden, vilket ledde till att avkastningskurvan blev

brantare.

PLACERINGAR 1999-12-31

Fastigheter 5,5%

FÖRDELNING SVENSKA

NOMINELLA LÅN 1999-12-31

15

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

Ränteskillnaden mellan 10-åriga tyska och svenska obliga-

tioner steg sakta under det första halvåret för att nå sin kul-

men på sensommaren med en räntedifferens på nästan 0,8

procentenheter. Senare delen av året minskade ränteskill-

naden och slutade på omkring 0,40 procentenheter, vilket

var cirka 0,10 procentenheter högre än vid årets början.

Avkastningskravet på räntepapper med någon form av

kreditrisk ökade fram till sensommaren till följd av stora

emissionsvolymer internationellt. Osäkerheten om effek-

terna av millennieskiftet gjorde att många emissioner ti-

digarelades. Detta påverkade även räntenivån på svenska

bostadsobligationer. Vid årets utgång var dock bostads-

institutens räntemarginal cirka 0,15 procentenheter lägre

än vid föregående årsskifte för obligationer med längre

löptid.

Utländska nominella lån

Den utländska obligationsportföljen expanderade med

cirka 8 mdkr under året. Vid utgången av 1999 uppgick

marknadsvärdet till 51,0 (44,0) mdkr. Huvuddelen av

portföljen var placerad i statsobligationer. En mindre del,

knappt 9 mdkr, var placerade på den relativt likvida USD-

marknaden för obligationer med högre kreditrisk än

statsobligationer.

Svenska reallån

I realränteportföljen gjordes endast marginella förän-

dringar under året. Omsättningen i realränteobligationer

var fortsatt låg under 1999. Det reala avkastningskravet

ökade, liksom de nominella räntorna, svagt för kortare

löptider men desto mer för obligationer med längre löp-

tid. Reallåneportföljens värde var totalt 57,4 (61,7) mdkr

vid utgången av 1999. Portföljen innehåller förutom real-

ränteobligationer också äldre så kallade partnerfinansie-

ringslån.

Fastigheter

Fondens placeringar i svenska fastigheter finns i det hel-

ägda bolaget AP Fastigheter AB. De utländska fastighe-

terna överfördes, i enlighet med den dispens som förföll

vid utgången av 1999, till utländska bolag som ägs av fon-

den. Samtliga placeringsfastigheter ägs därmed via aktie-

bolag. Fonden finansierar huvudsakligen dessa bolag med

lån och eget kapital samt har det bestämmande inflytan-

det i bolagen. Bolagiseringen är ett led i omstrukture-

ringen av fondens verksamhet i samband med införandet

av det nya pensionssystemet.

Under 1999 har totalavkastningen för svenska fastighe-

ter uppgått till 16,0 (13,8) procent och för utländska fas-

tigheter 17,4 (16,5) procent, mätt i svenska kronor. De

svenska fastigheternas totala avkastning utgjordes av en

direktavkastning om 5,9 procent och en värdeändring om

10,1 procent. Den största värdeökningen uppvisar fastig-

heter i Stockholm. De utländska fastigheternas avkast-

ning utgjordes av en direktavkastning om 8,2 procent och

en värdeändring om 9,2 procent.

FÖRDELNING SVENSKA NOMINELLA

OBLIGATIONSPORTFÖLJEN

%

Hl Bostad

■H övriga

NOMINELL AVKASTNINGSKURVA

Rönta i %

16

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

De utländska fastighetsaktiema avkastade -9,5 (-3,6)

procent under 1999.

AP Fastigheter

AP Fastigheter är moderbolag i en koncern som består av

ett större antal handels- och kommanditbolag. Koncer-

nens inriktning är att äga och förvalta kommersiella fastig-

heter och bostadsfastigheter på ett fatal expansiva orter i

Sverige, främst Stockholm, Göteborg, Uppsala och

Umeå. Fastigheter utanför dessa orter är under avveck-

ling. AP Fastigheter ägde 288 fastigheter med en total yta

om 1,7 miljoner kvm vid utgången av 1999. Av den totala

ytan utgjorde 70 procent fastigheter i Stockholm och av-

såg 47 procent kontor, 26 procent bostäder och 27 procent

övriga lokalkategorier, främst industri och butiker.

Fastigheternas marknadsvärde uppgick vid utgången

av 1999 till 25,0 (22,0) mdkr, varav 80 (75) procent avsåg

fastigheter i Stockholm. Under 1999 har fastigheter till

ett värde av 0,3 mdkr sålts och fastighetsförvärv genom-

förts för 0,5 mdkr. Investeringar i projekt uppgick till 0,6

mdkr. Hyresintäkterna uppgick till 2,1 (2,0) mdkr. Ut-

hymingsgraden har varit oförändrad under året. Den hy-

resbaserade uthyrningsgraden utgjorde 97 procent och

den ytbaserade 96 procent. Driftnettot under året upp-

gick till 1,3 (1,3) mdkr.

Utländska fastigheter

I utlandet har investeringar under tidigare år skett i Lon-

don och Bryssel, då dessa städer bedömts ha väl fungeran-

de fastighetsmarknader. Under 1999 har en fastighet i

London och en i Bryssel sålts. Vid utgången av 1999 ägde

fonden tre kontorsfastigheter i London och en kontors-

fastighet i Bryssel med ett totalt marknadsvärde om 2,6

mdkr, varav 94 procent avsåg fastigheterna i London.

Med undantag för mindre och nyligen färdigställda ytor i

Bryssel var hela beståndet uthyrt. Fastigheterna i Lon-

don är under avveckling. Driftnettot under året uppgick

till 0,5 (0,5) mdkr.

REAL AVKASTNINGSKURVA

Realränta %

3

6 10

16

22 30 Löptid, år

w 1999-12-31

■ 1999-06-30

— 1998-12-31

AP FASTIGHETER AB

AREAFÖRDELNING 99-12-31

Hotell 2% övrigt 3%

17

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

FONDKAPITALETS UTVECKLING

Förändringen av fondkapitalet påverkas dels av avkast-

ningen på fondens tillgångar, dels av en rad omvärldsfak-

torer som 1-3 AP-fonden inte kan påverka. 1-3 AP-fon-

den erhåller löpande pensionsavgifter och betalar löpan-

de ut pensioner. Utöver dessa flöden överför fonden

medel till 4 och 5 AP-fonderna samt erhåller avkastning

från dessa fonder. Vidare ansvarar 1-3 AP-fonden för

pensionssystemets administrationskostnader. Under 1999

tillkommer den av riksdagen beslutade överföringen på

45 mdkr till statsbudgeten. Motsvarande belopp kommer

att överföras även under år 2000.

Under 1999 minskade det marknadsvärderade fondka-

pitalet från 629,2 mdkr till 557,3 mdkr. Avkastningen på

fondens tillgångar var 3,6 mdkr. Nettot av inbetalda pen-

sionsavgifter och utbetalda pensioner svarade för -29,8

mdkr, och administrationskostnader för -0,8 mdkr. Där-

till kom överföringen på 45 mdkr till statsbudgeten.

Avkastning

Årets resultat uppgick till 40,1 (49,2) mdkr. Fondkapita-

lets marknadsvärde påverkades även av förändringen i ej

realiserade vinster och förluster. För 1999 uppgick denna

förändring till -36,4 mdkr (8,1). Den totala avkastningen

uppgick således till 3,6 (57,3) mdkr under 1999.

Pensionsavgifter och pensionsutbetalningar

Under 1999 steg 1-3 AP-fondens erhållna pensionsavgifter

med 14 procent till 105,2 (92,0) mdkr vilket till stor del kan

förklaras av att avgiften höjdes. Pensionsutbetalningarna

ökade med 8 procent till 135,0 (124,9) mdkr. Avgiftsun-

derskottet sjönk därmed från 32,9 till 29,8 mdkr.

Nettoöverföring till 4 och 5 AP-fonderna

1-3 AP-fonden erhåller en treprocentig avkastning från 4

och 5 AP-fondema. Avkastningen som totalt uppgick till

0,5 (0,5) mdkr för 1999 är beräknad som mervärdet av de

medel som respektive fond sammanlagt har rekvirerat.

4 och 5 AP-fondema rekvirerade sammanlagt 0,5 (0,7)

mdkr under 1999.

Överföring till statsbudgeten

Som ett första steg i införandet av pensionsreformen ska

medel överföras från 1-3 AP-fonden till statsbudgeten.

Riksdagen har tidigare beslutat att överföra 45 mdkr för

vart och ett av åren 1999 och 2000. Till dessa överföring-

ar föreslås ytterligare en överföring på 155 mdkr ske den

1 januari 2001.

Administrationskostnader

Myndigheter och organisationer som deltar i administra-

tionen av det allmänna pensionssystemet erhåller en er-

sättning från fonden för sina kostnader. Detta gäller

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för hand-

läggning och utbetalning av pensioner samt skattemyn-

digheterna för uppbörden av pensionsavgifterna. Statens

löne- och pensionsverk och Kommunsektorns Pension

AB erhåller också en ersättning. Sammanlagt uppgick ad-

ministrationskostnaderna 1999 till 0,8 (0,6) mdkr.

Finansieringsanalys Första, Andra och

Tredje fondstyrelserna

1999

1998

Tillförda medel

Ränte- och utdelningsintäkter

32 510

36 577

Kursvinster och kursförluster

7 183

11 524

övriga resultatposter

381

1 140

Årets resultat

40 074

49 241

Förändring av fordringar

och skulder

317

-1 765

Summa tillförda medel

40 391

47 476

Använda medel

Förändring av placeringar

35 146

-13 828

Förändring av fondkapital:

Erhållna pensionsavgifter

105 204

92 026

Utbetalda pensionsmedel

-134 961

-124 862

Överföring till

Riksgäldskontoret

-45 000

-

Administrationsbidrag

-823

-595

Nettoöverföringar till

4-5:e fondstyrelserna

43

-217

Summa använda medel

-40 391

-47 476

Fondkapitalets utveckling 1960 -1999

Marknadsvärde, mdkr

1960

1970

1980

1990

1998

1999

Avkastning

0,0

2,0

10,4

45,4

57,3

3,6

Pensionsavgifter

0,5

6,1

22,2

77,7

92,0

105,2

Pensionsutbetalningar

-

-1,2

-19,0

-77,4

-124,9

-135,0

Överföring netto från/till

4:e och 5:e AP-fonderna

-

-

-

1,1

-0,2

-0,0

Administrationskostnader

-

-0,1

-0,2

-0,5

-0,6

-0,8

Överföring till statsbudgeten

-

-

-

-

-45,0

Förändring av fondkapitalet

0,5

6,8

13,4

46,3

23,6

-71,9

Fondkapital vid utgången av året

0,5

35,9

145,3

386,8

629,2

557,3

Förändring av fondkapitalet i %

-

23

10

14

4

-11,4

19

1-3 AP-FONDENS ÄRSREDOVISNINC 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTAT OCH AVKASTNING

Resultat

Årets resultat uppgick till 40,1 (49,2) mdkr. Fondens ränte-

intäkter fortsatte att minska under 1999 då medelräntan i

portföljen fallit från 1998 till 1999. Ränteintäkterna uppgick

till 32,3 (36,5) mdkr.

Eftersom den svenska fastighetsverksamheten bolagise-

rades vid halvårsskiftet 1998 har det bidrag till resultatet

som direktägda fastigheter tidigare genererade bortfallit för

1999. De utländska direktägda fastigheterna bolagisera-

des i december 1999.

Det redovisade resultatet från intressebolag är väsent-

ligt lägre än föregående år, då både driftnettot från

direktägda fastigheter under det första halvåret och reali-

sationsvinster vid bolagiseringen inräknades i denna post.

Istället har 1-3 AP-fonden under 1999 erhållit en större

ränteintäkt från lån till intressebolag.

De realiserade kursvinsterna uppgick till 7,2 (11,5) mdkr.

Kursvinsterna avser främst nominella obligationslån.

Förvaltningskostnaderna har i jämförelse med föregå-

ende år ökat relativt mycket. Detta beror i första hand på

kostnader för en ökad extern förvaltning, det vill säga för-

valtningsuppdrag som 1-3 AP-fonden lämnat till externa

kapitalförvaltare.

Stigande nominella och reala marknadsräntor under

1999 gav upphov till orealiserade värdefall för 1-3 AP-

fondens placeringar. De orealiserade värdeförändringar-

na uppgick totalt till -36,4 (8,1) mdkr. Till största delen

avser detta värdefall nominella obligationslån med -34,4

(8,0) mdkr, men även reala obligationslån uppvisar ett

större värdefall med -3,0 (0,0) mdkr. Den gynnsamma ut-

vecklingen på fastighetsmarknaden, främst i Stockholm,

gav dock upphov till en värdeökning för fondens andelar i

fastighetsbolag med 2,3 (1,1) mdkr. Totalt uppgick det

marknadsvärderade resultatet till 3,6 (57,3) mdkr.

Totalavkastning

Beräkningsmetod

För finansiella placeringar och fastighetsaktier utgörs

totalavkastningen av ränteintäkter, utdelning på fastig-

hetsaktier samt realiserade och orealiserade värdeföränd-

ringar. Den orealiserade värdeförändringen för räntebä-

rande placeringar och aktier bestäms utifrån officiella

marknadsnoteringar.

För de av fonden helägda fastighetsbolagen består

totalavkastningen av fastigheternas driftnetto, realiserade

resultat vid fastighetsförsäljningar samt den orealiserade

värdeförändringen för fastighetsbeståndet. Den orealise-

rade värdeförändringen bestäms med stöd av fastighets-

värderingar.

Totalavkastningen för utländska placeringar redovisas

inklusive de vinster och förluster som uppstått i samband

med valutasäkringen av tillgångarna.

Fondens totalavkastning relateras till tillgångarnas in-

gående marknadsvärde justerat för nettoplaceringar och

med avdrag för direktavkastningen under året. Nettopla-

ceringar och direktavkastning tidsviktas så att avkastning-

en kan relateras till ett genomsnittligt bundet kapital.

Tidsviktningen sker månadsvis utom för direktägda fas-

tigheter och av fonden helägda fastighetsbolag där vikt-

ningen sker på kvartalsbasis.

Vid en jämförelse mellan avkastningsberäkning och ba-

lans- och resultaträkningar, har andelar i intresseföretag

och lån till intresseföretag ersatts av de fastigheter som

innehas av intresseföretag. 1-3 AP-fonden äger tillsam-

mans de fastighetsförvaltande intressebolagen till 100

procent och har finansierat bolagen med lån och eget

kapital. 1-3 AP-fonden har därför en fastighetsrisk, det

vill säga inte en direkt aktierisk, i placeringarna. Ränte-

kostnader beaktas ej i beräkningen, varför placeringarnas

avkastning är opåverkad av skuldsättningen. Sådana intäk-

ter och kostnader som ej är direkt hänförbara till place-

ringar beaktas ej heller i avkastningsberäkningen.

Totalavkastning 1999

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick till

0,6 (10,0) procent under 1999. För 1-3 AP-fonden är det

i första hand utvecklingen på den inhemska räntemarkna-

den som styr avkastningen, trots att fonden under senare

år allokerat allt mer kapital till fastigheter och utländska

räntemarknader. Vid utgången av 1999 svarade svenska

räntebärande tillgångar för 74,8 (88,8) procent av fon-

dens värde.

Stigande räntor, såväl i Sverige som i vår omvärld, re-

sulterade i en värdeminskning för fondens obligations-

portföljer. Totalavkastningen på den svenska nominella

portföljen uppgick under året till 0,3 (10,7) procent. To-

talavkastningen på den utländska nominella räntebärande

portföljen uppgick till -2,5 (10,6) procent inklusive valu-

tasäkring. Utan valutasäkring hade avkastningen varit 2,9

(19,3) procent då kronan stärktes mot euro men försva-

gades mot såväl dollar som yen.

Avkastningen på realränteobligationer påverkades ne-

gativt av stigande realräntor på längre löptider under

1999. De marknadsnoterade realräntorna för löptider

under 5 år sjönk dock. De längsta realräntorna noterades

kring 4,3 procent. Totalavkastningen för realräntelån

uppgick 1999 till 0,1 (4,1) procent.

Fastigheter var det tillgångsslag som hade den högsta

totalavkastningen, 13,2 (11,8) procent under 1999.

Efter omräkning med förändring i konsumentprisin-

20

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTAT OCH AVKASTNING

dex som var 1,2 (-0,6) procent under året uppgick den re-

ala totalavkastningen på fondens totala tillgångar till -0,6

(10,7) procent.

Femårig totalavkastning

Fondens totalavkastning påverkas i hög grad av de svenska

marknadsräntornas utveckling. Räntenedgången under

1995, 1996 samt 1998 gav upphov till stora värdesteg-

ringar i obligationsportföljen, varför även totalavkast-

ningen var hög under dessa år. För 1999 var utvecklingen

den motsatta och stigande räntor medförde att värdet på

den räntebärande portföljen föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av

pensionssystemet som AP-fondens avkastning har samt

att det enskilda årets resultat i stor utsträckning beror på

en föränderlig utveckling av marknadsräntorna, är den

långsiktiga avkastningen av större betydelse än avkast-

ningen för ett enskilt år.

Totalavkastningen för perioden 1995-1999 uppgick till i

genomsnitt 9,2 (1994-1998: 9,1) procent per år. Skillna-

den i avkastning mellan de olika portföljerna under fem-

årsperioden blir allt mindre.

Tillgångsslaget fastigheter har högst totalavkastning.

Under den senaste femårsperioden uppgick totalavkast-

ningen på fastigheter till i genomsnitt 10,4 (10,4) procent

per år. Avkastningen på den svenska nominella portföljen

var 9,3 (9,2) procent per år. Den utländska låneportföljen

hade en totalavkastning på i genomsnitt 6,8 procent per år

(9,1 procent för 1995-1998). Realrän teportfölj en hade en

genomsnittlig totalavkastning på 7,4 (8,8) procent per år.

Under perioden december 1994- december 1999 upp-

gick förändringen i konsumentprisindex till 0,9 (1,2) pro-

cent per år. Den reala avkastningen uppgick därför i

medeltal till 8,3 (7,8) procent per år.

AP-FONDENS TOTALAVKASTNING

%

Rullande femårsgenomsnitt

Totalavkastning på placeringar 1995-1999, procent

Svenska

nominella lån

Utländska

nominella lån

Svenska reallån

Fastigheter

Totalt

Förändring kpi

(dec-dec)

1995

15,6

4,1

7,9

4,7

15,0

2,6

1996

13,9

5,4

17,2

10,0

13,9

-0,2

1997

5,8

16,5

7,8

12,4

6,4

1,7

1998

10,7

10,6

4,1

11,8

10,0

-0,6

1999

0,3

-2,5

0,1

13,2

0,6

1,2

Medeltal för åren

1995-1999

9,3

6,8

7,4

10,4

9,2

0,9

21

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Förslå, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr

1999

1998

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

Not 1

215

1 062

Fastigheternas driftnetto

211

184

Utdelningar

207

127

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

524

527

Reala obligationslån

2 491

1 551

Reverslån

1 078

1 168

Lån till intresseföretag

999

488

Förlagslån

Not 2

391

649

Obligationslån

Not 3

25 358

30 442

Penningmarknadslån

Not 4

1 445

1 625

Övriga ränteintäkter

18

32 304

-

36 450

Kursvinster och kursförluster

Not 5

7183

11 459

Värdeförändring för fastigheter

-

-9

Resultat vid fastighetsförsäljning

97

74

Summa nettointäkter

40 217

49 347

Förvaltningskostnader

-143

-106

Årets resultat

40 074

49 241

Värdeförändring vid marknadsvärdering

-36 427

8 065

Årets marknadsvärderade resultat

3 647

57 306

22

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr

1999-12-31

Bokfört värde

1999-12-31

Marknadsvärde

1998-12-31

Bokfört värde

1998-12-31

Marknadsvärde

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Not 6

3 308

6 736

3135

4 258

Fastigheter

-

-

2 574

2 574

Aktier i fastighetsbolag

Not 7

4 464

3 928

2 171

1 882

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Not 8

2 752

2 752

2 752

2 752

Partnerfinansieringslån

5 660

5 660

7 460

7 460

Reala obligationslån

45 584

47 491

44 420

49 255

Reverslån

16 232

16 493

15 609

16 483

Lån till intresseföretag

Not 9

19 668

19 668

17 403

17 403

Förlagslån

Not 10

5616

5 667

6 448

6 759

Obligationslån

Not 11

381 803

381 905

454 504

488 998

Penningmarknadslån

Not 12

50 434

50 039

7 072

7 078

Upplupna ränteintäkter

Not 13

15 671

15 921

22 790

22 932

551 192

556 260

586 338

627 834

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Not 14

177

177

180

180

Fordran på delfond

520

520

483

483

Kassa och bankmedel

Not 15

291

291

135

135

Övriga tillgångar

179

179

635

635

1 167

1 167

1 433

1 433

Summa tillgångar

552 359

557 427

587 771

629 267

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Not 16

Fondkapital vid årets ingång

587 738

629 233

572 145

605 576

Årets förändring av fondkapitalet

-75 537

-75 537

-33 649

-33 649

Årets resultat

40 074

3 647

49 241

57 306

552 275

557 343

587 738

629 233

Skulder

Övriga skulder

84

84

33

33

84

84

33

33

Summa fondkapital och skulder

552 359

557 427

587 771

629 267

23

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt reglemente för Allmänna Pensionsfonden ska års-

redovisning upprättas med tillämpning av god redovis-

ningssed. I årsbokslut för delfonderna värderas placering-

arna till anskaffningsvärde, med tillägg för upplupen av-

kastning och med avdrag för nedskrivningar som kan

antas motsvara en bestående värdenedgång. Andra till-

gångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och mark-

nadsvärde om det kan antas att en värdenedgång är bestå-

ende. För jämförelser av fondens avkastning med mark-

nadsutveckling och andra kapitalförvaltares avkastning

upprättas en för fondstyrelserna gemensam marknadsvär-

derad redovisning. Den gemensamma fondredovisningen

är en sammanläggning av de tre delfondemas redovisning

med en marknadsvärdering av placeringarna.

Andelar i intresseföretag

Enligt riksdagsbeslut får fonden från år 2000 inte redovi-

sa några placeringsfastigheter. Fondens fastighetsplace-

ringar får istället göras via aktiebolag. Fondens fastig-

hetsinnehav har därför bolagiserats. Andelar och aktier i

fastighetsbolag som ägs till minst 20 procent, utgör in-

tresseföretag för fondstyrelserna. Dessa innehav redovi-

sas enligt kapitalandelsmetoden. Utländska andelar och

aktier omräknas till balansdagens valutakurser. Mark-

nadsvärderingen av andelar i intresseföretag baseras på

en marknadsvärdering av bolagens fastighetsinnehav vid

utgången av året. Någon justering för latent skatt på

skillnaden mellan fastigheternas marknadsvärden och

skattemässiga restvärden görs ej.

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i fastighetsbolag, som ej är intresseföretag, redovi-

sas till anskaffningsvärde. Utländska fastighetsaktier om-

räknas till balansdagens valutakurser. Marknadsvärden

för fastighetsaktier bestäms av marknadsnoteringar vid

årets utgång, då sådana förekommer.

Reala räntebärande värdepapper

Fondstyrelsernas realränteplaceringar omfattar partner-

finansieringsavtal och reala statsobligationer. I en part-

nerfinansiering betalar motparten årligen en real ränta och

kan med stöd av utställda optioner förvärva fondstyrel-

sernas lånefordringar och aktier i partnerbolag. Options-

priset uppräknas årligen med inflationen. Inflationsupp-

räkningen av partnerfinansieringar och av reala stats-

obligationer redovisas som ränteintäkt i resultaträkning-

en. Fondstyrelserna har utöver realränta och inflations-

uppräkning ej någon del i resultatet i partnerbolagen.

Lånefordringar och aktieinnehav i partnerbolag samt

reala statsobligationer värderas till anskaffningsvärde

med tillägg för inflationsuppräkning. Marknadsvärden

för reala räntebärande placeringar bestäms av marknads-

noterade realräntor vid årets utgång.

Nominella räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till anskaffningsvär-

den med periodisering av över- och underkurser. Köp

och försäljning av räntebärande värdepapper redovisas på

affärsdagen. Marknadsvärden för räntebärande värde-

papper bestäms av marknadsnoteringar vid årets utgång.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till ba-

lansdagens valutakurser. Såväl orealiserade valutakurs-

vinster som förluster ingår i sin helhet i årets resultat.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i första hand för att skydda

valutapositioner i utländska placeringar, men även för att

förändra valutasammansättningen eller ränterisken i ut-

ländska eller inhemska räntebärande placeringar. Enligt

styrelsebeslut ska fondens nettoexponering i utländska

placeringar valutasäkras. Derivatpositioner består av

räntefutures och valutaterminer. Positionerna värderas

enligt de principer som gäller för räntebärande place-

ringar eller fastighetsaktier, vilkas marknadsrisk skyddats

eller förändrats. Valutapositioner i derivatinstrument

värderas alltid till balansdagens valutakurser.

Inkomstskatter

Fondstyrelserna är befriade från all inkomstskatt vid pla-

ceringar i Sverige. Vid placeringar utanför Sverige varie-

rar skattskyldigheten från land till land. Fondstyrelsernas

fastighetsförvaltande intresseföretag är skattepliktiga en-

ligt regler i de länder där verksamhet bedrivs.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av ett tillskjutet kapital, ett ansamlat

resultat och av årets resultat. Det tillskjutna kapitalet är

ett netto av ackumulerade pensionsavgifter och pensions-

utbetalningar samt administrationsbidrag och överföringar

från/till Fjärde till Sjätte fondstyrelserna samt Riksgälds-

kontoret. Fjärde och Femte fondstyrelserna ska varje år

överföra en avkastning för närmast föregående år till

Första till Tredje fondstyrelserna. De medel som kan

rekvireras av Fjärde till Femte fondstyrelserna får vardera

uppgå till högst en procent av Första till Tredje fondstyrel-

sernas fondkapital vid utgången av närmast föregående år.

24

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NOTER

Belopp i miljoner

Not 1

Resultat från intresseföretag

1999

1998

AP Fastigheter, direkt- och bolagsägda fastigheter

57

1 015

Nisses Millbank Ltd

199

67

AP Properties Belgium S.A.

-41

-20

215 1 062

I föregående års utfall ingår dels ett driftnetto för den del av året som fondstyrelserna ägde fastigheterna, dels reavinster vid

bolagisering av den svenska fastighetsverksamheten. Vid halvårsskiftet 1999 såldes Nisses Millbanks Ltd fastighetsinnehav.

Resultatandelen utgörs därför i huvudsak av en reavinst.

Not 2

Ränteintäkter på förlagslån

1999

1998

Förlagslån i svenska kronor

390

649

Förlagslån i utländsk valuta

1

-

391

649

Not 3

Ränteintäkter på obligationslån

1999

1998

Obligationslån i svenska kronor

23 357

29 221

Obligationslån i utländsk valuta

2 001

1 221

25 358

30 442

Not 4

Ränteintäkter på penningmarknadslån

1999

1998

Penningmarknadslån i svenska kronor

1 321

1 586

Penningmarknadslån i utländsk valuta

124

39

1 445

1 625

Not 5

Kursvinster och kursförluster

1999

1998

Fastighetsaktier

-156

-36

Reala obligationslån

-2

109

Reverslån

0

7

Förlagslån

0

959

Obligationslån

7 746

11 793

Penningmarknadslån

137

-

Valutakursdifferenser

-542

-1 373

7183

11 459

Not 6

Andelar i intresseföretag

99-12-31

98-12-31

AP Fastigheter AB, Stockholm (556061-4603)

2 451

2 394

Nisses Millbank Ltd, London (2197695)

857

696

AP Properties Belgium S.A., Bryssel (592433)

-

45

3 308

3135

Bolagen ägs av Första fondstyrelsen till 30%, Andra fondstyrelsen till 50% och Tredje fondstyrelsen till 20%.

Innehaven representerar därför andelar i intresseföretag för var fondstyrelse.

Innehaven värderas enligt kapitalandelsmetoden.

25

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NOTER

Not 7

Aktier i fastighetsbolag

Kapital/röster %

99-12-31

98-12-31

Svenskt Fastighetskapital AB,

Stockholm (556392-4116)

50/50

10

10

Real Estate Investment Trusts, USA

2 840

1 618

Utländska fastighetsaktier

1 614

543

4 464

2171

Innehaven värderas till anskaffningsvärde omräknat med dagskurs.

övriga delägare______________________Kapital/röster %_______________________

Svenskt Fastighetskapital AB 50/50 Nordisk Renting AB

Not 8

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Kapital/röster %

99-12-31

98-12-31

Iggesund Kraft AB,

Örnsköldsvik (556422-0902)

50/50

112

112

Nikab Energi AB,

Sundsvall (556407-6338)

91/49

1 750

1 750

Nybrovikens Kraft AB,

Stockholm (556417-8852)

90/47

890

890

2 752

2 752

Innehaven värderas till anskaffningsvärde, då fondstyrelserna utöver realränte- och inflationsersättning ej har någon andel

i resultatet.

Övriga delägare

Kapital/röster %

Iggesund Kraft AB

50/50

Mo och Domsjö AB

Nikab Kraft AB

9/51

Sydkraft AB via dotterbolag

Nybrovikens Kraft AB

10/53

Birka Energi AB via dotterbolag

Lån till intresseföretag

99-12-31

98-12-31

AP Fastigheter AB

17 800

17 391

Intresseföretag i Storbritannien

1 868

-

AP Properties Belgium S.A.

-

12

19668

17 403

Not 10

Förlagslån________________

Förlagslån i svenska kronor

Förlagslån i utländsk valuta

99-12-31

5 479

137

5 616

98-12-31

6 448

6 448

Obligationslån

99-12-31

98-12-31

Svenska statsobligationer

163 061

185 420

Svenska bostadsobligationer

145 983

200105

Övriga svenska obligationer

25 620

28 478

Utländska statsobligationer

33 044

30 629

övriga utländska obligationer

14 095

9 873

381 803

454 504

26

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

NOTER

Not 12

Penningmarknadslån_______________

Penningmarknadslån i svenska kronor

Penningmarknadslån i utländsk valuta

99-12-31

46 518

3916

50 434

Not 13

Not 14

Not 15

Not 16

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

98-12-31

5 961

1 111

7 072

Upplupna ränteintäkter

99-12-31

98-12-31

Partnerfinansieringslån

1 511

1 932

Reverslån

239

239

Lån till intresseföretag

213

196

Förlagslån

192

232

Obligationslån

13516

20178

övrigt

-

13

15 671

22 790

________Anläggningsfastigheter________________________

Anskaffningsvärde

Extra avskrivning

Planenliga avskrivningar (2% per år på byggnad)

Taxeringsvärde

Kassa och bankmedel_______________

Kassa och bankmedel i svenska kronor

Kassa och bankmedel i utländsk valuta

99-12-31

241

-47

98-12-31

241

-47

-17

177

71

99-12-31

7

284

291

-14

180

68

98-12-31

14

121

135

Fondkapital

1999

1998

Ingående värde

587 738

572 145

Erhållna pensionsavgifter

105 204

92 026

Utbetalda pensionsmedel

-134 961

-124 862

Överfört till Riksgäldskontoret

-45 000

-

Administrationsbidrag

-823

-595

Rekvirerat av 4-5:e fondstyrelserna

-477

-700

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna

520

483

Årets resultat

40 074

49 241

Utgående värde

552 275

587 738

Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda rekvisitionsrätt

0

655

Medelantal anställda

1999

1998

Män

40

37

Kvinnor

23

26

Totalt

63

63

Löner och ersättningar i mkr

1999

1998

Styrelse och verkställande ledning

4,0

3,8

övriga anställda

24,8

31,9

Summa

28,8

35,7

I arvoden och ersättningar till styrelsernas ledamöter har under 1999 utbetalats 1,6 (1,6) mkr, varav 0,2 (0,2) till styrelsernas

ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen. Lön, ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick

1999 till 1,3 (1,2) mkr. Verkställande direktörens anställningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av Finansdepartemen-

tet. För verkställande direktören har avtalats om en pensionsålder på 65 år, med en pension som utgår med 40% av lönen.

27

1-3 AP-FONOENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr

1999

1998

Nettointäkter i piaceringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

65

318

Fastigheternas driftnetto

63

55

Utdelningar

62

38

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

157

158

Reala obligationslån

824

499

Reverslån

276

315

Lån till intresseföretag

300

135

Förlagslån

120

185

Obligationslån

7 789

9314

Penningmarknadslån

380

433

Övriga ränteintäkter

5

9 851

-

11 039

Kursvinster och kursförluster

1 820

3 370

Värdeförändring för fastigheter

-

-3

Resultat vid fastighetsförsäljning

29

23

Summa nettointäkter

11 890

14 840

Förvaltningskostnader

-43

-16

Årets resultat

11 847

14 824

28

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr

99-12-31

98-12-31

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

992

940

Fastigheter

-

772

Aktier i fastighetsbolag

1 339

651

Aktier i partnerfinansieringsbolag

826

826

Partnerfinansieringslån

1 698

2 238

Reala obligationslån

15 435

15 020

Reverslån

4 531

4128

Lån till intresseföretag

5 907

5 239

Förlagslån

2 040

1 999

Obligationslån

120832

140 294

Penningmarknadslån

11 812

1 361

Upplupna ränteintäkter

5 039

6 897

170 451

180 365

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

53

54

Fordran på delfond

403

175

Kassa och bankmedel

87

39

Övriga tillgångar

41

521

584

789

Summa tillgångar

171 035

181 154

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

181142

171 310

Årets förändring av fondkapitalet

-21 978

-4 992

Årets resultat

11 847

14 824

171 011

181 142

Skulder

Skuld till delfond

-

6

Övriga skulder

24

6

24

12

Summa fondkapital och skulder

171 035

181 154

Stockholm den 23 februari 2000

Gösta Gunnarsson

Ordförande

Sven-Olof Arbestål

Lisbeth Eklund

Åke Hillman

Lilian Hindersson

Lars Isaksson

Erik Langby

Mats Persson

Ingrid Petersson

Lennart Nilsson, VD

29

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr

1999

1998

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

108

531

Fastigheternas driftnetto

106

92

Utdelningar

104

64

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

262

263

Reala obligationslån

1 319

826

Reverslån

594

620

Lån till intresseföretag

499

263

Förlagslån

175

308

Obligationslån

13 798

16 088

Penningmarknadslån

817

998

övriga ränteintäkter

9

17 473

-

19 366

Kursvinster och kursförluster

2 872

7 089

Värdeförändring för fastigheter

-

-5

Resultat vid fastighetsförsäljning

48

37

Summa nettointäkter

20 711

27 174

Förvaltningskostnader

-62

-49

Årets resultat

20 649

27 125

30

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr

99-12-31

98-12-31

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

1 654

1 568

Fastigheter

-

1 287

Aktier i fastighetsbolag

2 232

1 086

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1 376

1 376

Partnerfinansieringslån

2 830

3 730

Reala obligationslån

23 885

23 292

Reverslån

8 792

8 571

Lån till intresseföretag

9 794

8 664

Förlagslån

2 428

3 034

Obligationslån

204 650

243 554

Penningmarknadslån

32 904

4 461

Upplupna ränteintäkter

8 464

12 305

299 009

312 928

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

88

90

Fordran på delfond

265

244

Kassa och bankmedel

145

70

övriga tillgångar

105

182

603

586

Summa tillgångar

299 612

313514

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

313214

308 833

Årets förändring av fondkapitalet

-34 682

-22 744

Årets resultat

20 649

27 125

299181

313214

Skulder

Skuld till delfond

390

27

övriga skulder

41

273

431

300

Summa fondkapital och skulder

299 612

313 514

Stockholm den 22 februari 2000

Roine Carlsson

Ordförande

Bo Berggren

Jan Källsson

Wanja Lundby-Wedin

Mats Morin

Lilian Ringsand

Bo Rydin

Roland Svensson

Hans Tilly

Lennart Nilsson, VD

31

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr

1999

1998

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

43

212

Fastigheternas driftnetto

42

37

Utdelningar

42

25

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

105

105

Reala obligationslån

347

227

Reverslån

207

233

Lån till intresseföretag

200

90

Förlagslån

96

155

Obligationslån

3 772

5 040

Penningmarknadslån

248

194

Övriga ränteintäkter

4

4 979

-

6 044

Kursvinster och kursförluster

2 492

1 000

Värdeförändring för fastigheter

-

-1

Resultat vid fastighetsförsäljning

19

15

Summa nettointäkter

7 617

7 332

Förvaltningskostnader

-39

-39

Årets resultat

7 578

7 293

32

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr

99-12-31

98-12-31

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

662

627

Fastigheter

-

515

Aktier i fastighetsbolag

893

434

Aktier i partnerfinansieringsbolag

550

550

Partnerfinansieringslån

1 132

1 492

Reala obligationslån

6 263

6109

Reverslån

2 909

2 909

Lån till intresseföretag

3 967

3 499

Förlagslån

1 148

1 415

Obligationslån

56 320

70 657

Penningmarknadslån

5719

1 250

Upplupna ränteintäkter

2169

3 588

81 732

93 045

Fodringar och andra tillgångar

Fastigheter

35

36

Fodran på delfond

242

102

Kassa och bankmedel

59

27

övriga tillgångar

34

189

370

354

Summa tillgångar

82102

93 399

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

93 382

92 002

Årets förändring av fondkapitalet

-18 878

-5 913

Årets resultat

7 578

7 293

82 082

93 382

Skulder

Skuld till delfond

5

övriga skulder

20

12

20

17

Summa fondkapital och skulder

82102

93 399

Stockholm den 24 februari 2000

Rolf Wirtén

Ordförande

Börje Johansson

Kjell Johansson

Åke Petersson

Christer Romilson

Conny Sandström

Sven Steen

Hans Wahlström

Carl-Johan Westholm

Lennart Nilsson, VD

33

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS STYRELSE OCH ORGANISATION

Kort historik

Första, Andra och Tredje fondstyrelsernas tillgångar för-

valtas i en gemensam organisation. Vid fondens tillkomst

1960 förutsattes att varje fondstyrelse skulle ha en egen

förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades

som en enhetlig socialförsäkring med utgifter som står i

relation till de sammanlagda inkomsterna fattades 1960

ett beslut om att inledningsvis inrätta ett gemensamt kansli.

Avsikten var att senare, när fondverksamheten vuxit, dela

upp verksamheten i tre separata förvaltningar. Denna

uppdelning förverkligades dock inte. Förvaltningen be-

drivs som en enhet med ett gemensamt kansli och en ge-

mensam placeringspolitik.

Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om den

föreslagna omorganisationen av AP-fonden och om mer

flexibla placeringsregler så kommer den nuvarande för-

valtningsorganisationen att revideras i maj 2000.

Fondstyrelserna

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och suppleanter

är efter förslag från arbetsmarknadens parter och andra

organisationer förordnade av regeringen till dess fond-

styrelsernas balansräkningar har fastställts för räkenskaps-

året 2001.1 propositionen ”AP-fonden i det reformerade

pensionssystemet” (1999/2000:46) föreslår regeringen

bland annat att en ny organisation av AP-fonden ska trä-

da i kraft den 1 maj 2000. Styrelserna reduceras till att be-

stå av nio ledamöter. I dag består en styrelse också av lika

många suppleanter. Ledamöterna föreslås i likhet med vad

som gäller idag utses av regeringen. Av ledamöterna före-

slås fyra utses efter nominering av arbetsmarknadens parter

- två från vardera arbetsgivar- respektive arbetstagarorga-

nisationer.

Placeringsutskottet

1-3 AP-fondens tillgångar förvaltas i en för fonderna ge-

mensam organisation. Placeringsutskottet, som består av de

tre ordförandena och sex ytterligare ledamöter ur fondernas

styrelser, fungerar som ett rådgivande organ för verkstäl-

lande direktören men har av styrelserna också delegerats

vissa beslutande funktioner.

Förvaltning

Organisationen för fondens räntebärande placeringar är

uppdelad i tre arbetsområden - analys, placering samt upp-

följning/utvärdering. Placeringsverksamheten består idag

huvudsakligen av räntebärande placeringar som i sin tur är

uppdelade i olika delportföljer. I delportföljen Obligationer

görs placeringar på såväl den svenska som de utländska

penning- och obligationsmarknaderna. Delportföljen

Kreditspread placerar i räntebärande värdepapper med

något lägre kreditvärdighet och därmed högre förväntad

avkastning. Placeringarna sker såväl i Sverige som i utlandet.

Valutarisken hanteras separat. Därutöver finns placeringar

i så kallade Direktlån, till exempel reverslån och lån med

särskilda säkerheter.

Till placeringsverksamheten hör också en portfölj med

Fastighetsaktier. I denna portfölj ingår noterade fastighets-

aktier och aktier i utländska fastighetsbolag som helt ägs av

1-3 AP-fonden. Fondens helägda svenska fastighetsbolag

AP Fastigheter AB förvaltas separat från denna portfölj.

FÖRSTA

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Gösta Gunnarsson

ANDRA

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Roine Carlsson

TREDJE

FONDSTYRELSEN

Ordförande

Rolf Wirtén

PLACERINGSUTSKOTT

Styrelseordförande (3 st)

Styrelseledamöter (6 st)

■

■

VD Lennart Nilsson

■

STAB

Planering, Makro-

ekonomisk analys,

Riskkontroll, Juridik

Administrativ chef

Stig Dalmo

Affärschef, vice VD

Bo Ljunglöf

Obligationer

Kredit-

spread

Direktlän

Analys och

Utvärdering

Ekonomi

Fastighets-

aktier

Valuta

BackOffice

IT

Personal

Kontors-

service

1-3 AP-fondens nuvarande organisation

34

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson

F.d. landshövding (ordförande)

Lisbeth Eklund

F.d. förbundsordförande, Statstjänste-

mannaförbundet

Sven-Olof Arbestål

Förbundsordförande, Facket för Service

och Kommunikation

Åke Hillman

Kommunalråd

Lilian Hindersson

Förbundssekreterare,

Svenska kommunalarbetareförbundet

Mats Persson

Professor, Institutet för internationell

ekonomi, Stockholms universitet

Erik Langby

Kommunalråd

Ingrid Petersson

Överdirektör

Riksförsäkringsverket

Lars Isaksson

Landstingsråd

Suppleanter

Eva Lindström

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson

Förste vice ordförande, Sveriges

Akademikers Centralorganisation

Ulla Olovsson

Vice förbundsordförande, Facket

för Service och Kommunikation

Ulla Ölvebro

Kommunalråd

Ingalill Landqvist-Westh

Tredje ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Peder Törnvall

Generaldirektör,

J ustitiedepartementet

UlfSundh*

Socionom

Inga-Britt Ahlenius

Generaldirektör,

Riksrevisionsverket

Henrik Hammar*

Regionalråd

* Utsedd under 1999

35

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Roine Carlsson, ordförande

Ledamöter

Roine Carlsson

F.d. statsråd (ordförande)

Hans Tilly*

Andre förbundsordförande, Svenska

Byggnadsarbetareförbundet

Mats Morin*

Ekonom,

Landsorganisationen i Sverige

Jan Källsson

Direktör, Erik Thun AB

Bo Berggren*

Teknologie doktor

Wanja Lundby-Wedin

Andre ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Lilian Ringsand

Vice ordförande, Tjänstemännens

Centralorganisation

Bo Rydin

Direktör, AB Industrivärden

Roland Svensson

Direktör, Kooperativa Förbundet

Suppleanter

Birgit Erngren

Teknologie doktor

Roland Almlén*

Förbundsordförande,

Svenska Musikerförbundet

Barbro Palmerlund

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Gunnar Högberg

Direktör

Gunnar Björklund*

Direktör, Sandvik AB

Göran Wiström

Arbetsmarknadssekreterare, Svenska

Metallindustriarbetareförbundet

Sten Persson

Vice förbundsordförande,

Tjänstemannaförbundet HTF

Erik Menckel

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Hans Almgren

Direktör, HSB Riksförbund

* Utsedd under 1999

36

1-3 AP-FONDEhS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén

Ed. landshövding (ordförande)

Carl-Johan Westholm*

Verkställande direktör,

Svensk Handel

Börje Johansson

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas förbund

Kjell Johansson

F örbundsord förand e,

Svenska ^Målareförbundet

Åke Petersson

Direktör, Hestra Inredningar AB

Hans Wahlström

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Christer Romilson

Förbundsordförande, Lärarförbundet

Sven Steen

Direktör, F.O. Peterson & Söner

Byggnads AB

Conny Sandström

Andre vice ordförande,

Lantbrukarnas Riksförbund

Suppleanter

Anita Modin

Direktör

E O Holm

Direktör, Svensk Handel och

Tjänsteföretagen

Sune Ekbåge

Förbundsordförande, Svenska

Pappersindustriarbetareförbundet

John Herrström

Förbundsordförande, Hotell-

och restauranganställdas Förbund

Christer Jönsson

Vice ordförande, Kooperativa förbundet

Ninel Jansson*

Förbundsordförande,

Handelsanställdas förbund

Åke Lindström

Förbundsordförande, DIK-Förbundet

Folke Straube*

Direktör,

Quadriga AB

Lars Holmgren

Direktör, LRF Administration

’ Utsedd under 1999

37

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

REVISIONSBERÄTTELSE

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen

förordnats att såsom revisorer gran-

ska Allmänna Pensionsfonden För-

sta fondstyrelsens förvaltning, får

härmed avge revisionsberättelse för

år 1999.

Vi har granskat årsredovisning-

en, tagit del av räkenskaper, proto-

koll och andra handlingar som läm-

nar upplysning om fondstyrelsens

förvaltning, inventerat de tillgång-

ar fondstyrelsen förvaltar samt vid-

tagit de övriga granskningsåtgärder

vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anled-

ning till anmärkning beträffande

årsredovisningen, de i densamma

upptagna resultat- och balansräk-

ningarna, bokföringen eller invente-

ringen eller eljest beträffande fond-

styrelsens förvaltning.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen

förordnats att såsom revisorer gran-

ska Allmänna Pensionsfonden And-

ra fondstyrelsens förvaltning, får

härmed avge revisionsberättelse för

år 1999.

Vi har granskat årsredovisningen,

tagit del av räkenskaper, protokoll

och andra handlingar som lämnar

upplysning om fondstyrelsens för-

valtning, inventerat de tillgångar

fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit

de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anled-

ning till anmärkning beträffande

årsredovisningen, de i densamma

upptagna resultat- och balansräk-

ningarna, bokföringen eller inven-

teringen eller eljest beträffande

fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen

förordnats att såsom revisorer gran-

ska Allmänna Pensionsfonden Tre-

dje fondstyrelsens förvaltning, får

härmed avge revisionsberättelse för

år 1999.

Vi har granskat årsredovisningen,

tagit del av räkenskaper, protokoll

och andra handlingar som lämnar

upplysning om fondstyrelsens för-

valtning, inventerat de tillgångar

fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit

de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anled-

ning till anmärkning beträffande

årsredovisningen, de i densamma

upptagna resultat- och balansräk-

ningarna, bokföringen eller inven-

teringen eller eljest beträffande

fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

38

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

JÄMFÖRANDE RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 1995-99

Resultaträkningar, Mkr

1995

1996

1997

1998

1999

Resultat från intressebolag

-

-

-

1 062

215

Fastigheternas driftnetto

1 021

1 216

1 458

184

211

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

885

564

750

527

524

Reala obligationslån

408

969

2 557

1 551

2 491

Reverslån

1 329

1 327

1 226

1 168

1 078

Lån till intresseföretag

-

-

-

488

999

Förlagslån

1 263

1 216

1 095

649

391

Obligationslån

41 637

36 487

32 875

30 442

25 358

Penningmarknadslån

3 884

4 904

2 421

1 625

1 445

Övriga ränteintäkter

69

39

53

-

18

Räntekostnader

-170

-108

-112

-

-

Utdelningar och övriga intäkter

11

13

99

127

207

Förvaltningskostnader

-136

-145

-183

-106

-143

Resultat före avyttringar

och omvärderingar

50 201

46 482

42 239

37 717

32 794

Realiserade kursvinster och kursförluster

-1 901

4 725

7 274

11 459

7183

Värdeförändrinq och rearesultat för fastiqheter

-464

648

955

65

97

Årets resultat

47 836

51 855

50 468

49 241

40 074

Balansräkningar, Mkr

95-12-31

96-12-31

97-12-31

98-12-31

99-12-31

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

3135

3 308

Fastigheter

16 683

19 965

23 048

2 574

-

Aktier i fastighetsbolag

298

813

2 099

2171

4 464

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2 884

2 884

2 752

2 752

2 752

Partnerfinansieringslån

8178

8178

7 460

7 460

5 660

Reala obligationslån

8197

36 689

44 170

44 420

45 584

Reverslån

13 931

15 525

17107

15 609

16 232

Lån till intresseföretag

-

-

-

17 403

19 668

Förlagslån

12 820

12 520

11 733

6 448

5616

Obligationslån

427 201

369 688

382 369

454 505

381 803

Penningmarknadslån

32 315

67 245

57 842

7 072

50 434

Upplupna ränteintäkter

25 544

23 073

23 930

22 789

15 671

Summa placeringstillgångar

548 051

556 580

572 510

586 338

551 192

Fordringar och andra tillgångar

Kontorsfastigheter

170

235

229

180

177

Övriga tillgångar

987

1 160

1 373

1 253

990

Summa tillgångar

549 208

557 975

574 112

587 771

552 359

Fondkapital

Fondkapital vid årets början

532 973

547 712

556124

572145

587 738

Årets förändring av fondkapitalet

-33 097

-43 443

-34 447

-33 648

-75 537

Årets resultat

47 836

51 855

50 468

49 241

40 074

Fondkapital vid årets slut

547 712

556124

572 145

587 738

552 275

Skulder

Skulder till kreditinstitut

1 037

1 107

1 264

Övriga skulder

459

744

703

33

84

Summa fondkapital och skulder

549 208

557 975

574 112

587 771

552 359

39

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Arsredovisni

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

| Innehåll

Fjärde AP-fonden i korthet 2

1999 i sammandrag 3

VD-kommentar 4

ATP och det nya pensionssystemet 6

Konjunktur och börs 8

Förvaltningsberättelse 11

Resultaträkning 17

Balansräkning 18

Finansieringsanalys 19

Värderings- och redovisningsprinciper 20

Noter 21

Revisionsberättelse 24

Aktier och andelar 25

Kortfattade uppgifter om onoterade företag 32

Avkastningsanalys 33

Fem är i sammandrag 37

Definitioner 38

Styrelse, revisorer och ledningsgrupp 39

Summary in English 40

Fjärde AP-fonden

i korthet

Bildande Fjärde AP-fonden, som ingår i Allmänna Pensions-

fonden, tillkom 1974. De medel som fonden

förvaltar skall placeras på riskkapitalmarknaden.

Styrelse Fondstyrelsens fjorton ledamöter, med lika många

personliga suppleanter, förordnas av regeringen.

Ordförande och vice ordförande utses utan särskilt

förslag. Två ledamöter utses efter förslag av samman-

slutningar som företräder kommunerna, tre efter

förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem

efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare

och två efter förslag av rikssammanslutningar inom

kooperationen.

Grund- Fjärde AP-fondens maximala grundkapital kan

kapital uppgå till högst 1% av det sammanlagda anskaff-

ningsvärdet på de medel som Första, Andra och

Tredje AP-fonderna förvaltar, vilket motsvarar

554 mdr. Fondens grundkapital vid utgången av

1999 uppgick till 5,7 mdr.

Överföring Fjärde AP-fonden skall enligt gällande avkastnings-

krav varje år till Första, Andra och Tredje fond-

styrelserna överföra 3% av grundkapitalet uppräknat

till nuvärde.

Placerings- Förvaltningen skall ske så att kraven på god avkast-

regler ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Ägarandelen i varje enskilt börsnoterat företag får

genom förvärv maximalt uppgå till 10% eller om

företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst

10% av det totala röstetalet. Högst 10% av det värde

som förvaltas får placeras i utländska värdepapper.

Storlek Fjärde AP-fonden förvaltar ett grundkapital på 5,7 mdr

och har ”återbetalat” 3,9 mdr. Marknadsvärdet på

förvaltat kapital uppgick vid utgången av 1999 till

147,5 (89,1) mdr.

Förändring Allmänna Pensionsfondens struktur och placerings-

regler är för närvarande föremål för en omfattande

översyn, se sid 6.

Produktion: Fjärde AP-fonden, Bouvier Information, Frankfeldt Grafisk Form

Foto: IBL: Vidar Askland, Lars Gejl, Lars Johansson, Äke Lindau, Göran Pensjö,

Urpo A Tamanen. VD-foto: Fredrik Stehn

Tryck: TK Tryck, 2000

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

3

1999 i

sammandrag

■ Fondstyrelsen fastställde i början av året nya riskrelaterade

mål för placeringsverksamheten.

■ Fondens placeringtillgångar upptagna till marknads-

värden steg från 89,1 mdr 1998 till 147,5 mdr.

■ Totalavkastningen på placeringstillgångarna under 1999

uppgick till 64,7%, vilket skall jämföras med 61,9% för ett

vägt jämförelseindex 1 *.

■ Avkastningen för svenska aktier uppgick till 69,1%

jämfört med referensindex 1 * som uppgick till 67,4%.

Avkastningen för utländska aktier uppgick till 33,5%

jämfört med 24,1% för referensindex 11 . Avkastningen för

räntebärande placeringar uppgick till 3,4% jämfört med

referensindex 1 * som steg med 3,3%.

■ Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i

ordningsföljd Ericsson, AstraZeneca, ABB, Hennes &

Mauritz och Electrolux med ett sammanlagt marknads-

värde på 81,6 mdr, vilket svarade för 61% av den svenska

aktieportföljen.

■ Det marknadsvärderade resultatet uppgick till 58,4 mdr.

■ Regelverket för Fjärde AP-fonden är för närvarande

föremål för riksdagsbehandling.

** Jämförelse- och referensindex beskrivs närmare i Förvaltnings-

berättelsen under avsnittet Verksamheten, sid 11.

VD-

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

kommentar

Det gångna verksamhetsåret har varit fram-

gångsrikt for Fjärde AP-fonden. Fond-

kapitalet, mätt till marknadsvärde och efter

avdrag för överföring av 323 mkr till Första-Tredje

fondstyrelserna, har ökat från 88,8 mdr till 147,2 mdr.

Totalavkastningen på placeringstillgångarna

uppgick till närmare 65%.

Fondstyrelsen fastställde i början av året ett nytt

övergripande kvantifierat och riskrelaterat mål för

placeringsverksamheten. Förenklat uttrycker detta

en ambition att överträffa ett jämförelseindex med

fem procent under en femårsperiod, vilket innebär

en årlig överavkastning på knappt en procent.

Fondens totalavkastning, konsistent mätt i förhål-

lande till målet, blev 64,7% att jämföras med ett

jämförelseindex som steg 61,9%. Samtliga tillgångs-

slag överträffade sina respektive referensindex.

Övervikten av svenska aktier i förhållande till

normalportföljen innebar att också allokeringen av

tillgångarna under året bidrog till det gynnsamma

utfallet. Det såg länge ut som om den svenska

aktieportföljen med ännu bredare marginal skulle

överträffa sitt jämförelseindex, men omslaget mot

slutet av året till förmån för IT-relaterade aktier

minskade detta försprång. Sammantaget kan kon-

stateras att årets resultat får betecknas som mycket

tillfredsställande, särskilt som restriktionerna beträf-

fande risknivåer och normalportfölj efter en kort

anpassningsperiod väl innehållits.

För näringslivet har det gångna året bland annat

karakteriserats av ett stort antal strukturuppgörelser

och i synnerhet flera gränsöverskridande fusioner.

Bland börsbolagen har till exempel AGA köpts upp

av Linde - en stor tysk konkurrent.

Märkeshändelser var också samgåendet mellan

Astra och Zeneca samt Volvos försäljning av

personvagnsrörelsen till Ford. Den europeiska

integrationen, teknikutvecklingen och de gränslösa

kapitalmarknaderna är några faktorer som påskyn-

dar den strukturella utvecklingen.

Dessa affärer berör företag som långsiktigt har varit

överrepresenterade i fondens aktieportfölj och att

utvärdera de föreslagna affärerna har varit en grann-

laga uppgift. I såväl Astras som Volvos fall var affä-

rerna föremål för särskilda styrelsebeslut efter att ha

behandlats på två styrelsemöten. I fallet AstraZeneca

uppstod i Sverige en betydande mediadebatt, även

om uppslutningen bland Astras ägare var mycket

hög. Detta resulterade i en ny debatt där framför

allt de institutionella ägarna anklagades för flock-

beteende. Ett likartat beslutsunderlag leder emeller-

tid oftast till samma bedömning. Men inte alltid.

Vid Volvos s k midnattsräd i Scania tog Fjärde AP-

fonden och ett par andra institutioner ställning

direkt, medan andra avvaktade. Olikheter i huvud-

männens uppdragsbeskrivning, olika tradition och

temperament hos förvaltarna och det faktum att

slutsatsen i analysen är en bedömning, och just bara

en bedömning, av framtiden gör att olika institutio-

ner kan komma till olika slutsats i olika frågor.

En aktuell ägarfråga är de incentiveprogram som

lanseras i allt fler svenska börsbolag. Fjärde AP-

fonden har ofta haft en återhållsam attityd i denna

typ av frågor med hänsyn till svensk tradition och

praxis. Men på en nästan sanslöst gränslös kapital-

marknad måste förståelsen öka för internationell

praxis med hänsyn till det speciella bolagets situa-

tion vad gäller bransch, konkurrenter etc. Därmed

inte alls sagt att det finns anledning att okritiskt

hämta förebilder från till exempel USA. Man skall

komma ihåg att även där finns en gryende debatt

kring företagsledarnas förmånssystem, särskilt när

kostnaden inte tas över företagens resultaträkning.

Om utvecklingstakten i näringslivet successivt

accelererat, så kännetecknas förändringarna av det

allmänna pensionssystemet snarast av stora språng

och det gäller då också Fjärde AP-fondens regel-

verk. Från att under mer än 25 år varit en mycket

stor placerare med ett extremt fokus på den svenska

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

5

aktiemarknaden, så har nu övergången från ATP-

systemet till det nya pensionssystemet föranlett en

grundläggande genomgång av fondförvaltningar-

nas organisation och placeringsregler. Förändring-

arna har varit aviserade sedan länge, men har nu

också tydliggjorts genom en proposition som före-

lagts riksdagen.

I syfte att öka avkastningen och uppnå en bättre

riskspridning fördelas de totala tillgångarna i AP-

fonderna vid nästa årsskifte på fyra lika stora, själv-

ständiga och sinsemellan konkurrerande fonder.

Allokeringsprocessen sker inom respektive AP-fond

och placeringsreglema blir mycket friare, speciellt

vad gäller andelen utländska värdepapper. Teore-

tiskt skulle alla tillgångar kunna vara denominerade

i utländsk valuta om bara kurssäkring skett.

Den förändringsprocess som inleddes för Fjärde

AP-fonden mot slutet av 1998 tar fasta på att leva

upp till sådana höga och mer komplexa mål.

Visionen är att forma en förvaltningsorganisation

som i alla bemärkelser håller högsta svenska - och

på längre sikt också internationella - klass. Upp-

byggnaden av en sådan kompetent, slagkraftig och

väl fungerande organisation pågår. En nyinrättad

befattning som affärschcf har tillsatts. En lednings-

grupp har konstituerats. En stabil administrativ

grund är i stort på plats. På affärssidan förstärks

successivt kompetensen, speciellt när det gäller för-

valtning av räntebärande tillgångar.

Under innevarande år blir den viktigaste uppgiften

att forma ett väl fungerande och samarbetande lag

av såväl gamla som nya medarbetare. Att vi tillsam-

mans också skall utveckla en ny affärsfilosofi för

fonden gör det kommande året än mer spännande.

Vi tar sats för ett nytt avstamp vid det riktiga

millennieskiftet.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

ATP och det

nya pensions-

systemet

ATP

Lagstiftningen om allmän tilläggspension (ATP)

trädde i kraft 1960.

ATP-systemet är ett förmåns bestämt fördelnings-

system, som bygger på att pensionsutbetalningarna

finansieras genom obligatoriska arbetsgivaravgifter

som är baserade på den aktiva befolkningens förvärvs-

inkomster. Förmånerna i systemet omfattar förutom

ålderspension även förtids- och efterlevandepension.

Ålderspensionen i ATP-systemet ger alla en pension,

utöver folkpensionen, som baseras på inkomsten un-

der de 15 bästa av 30 yrkesverksamma år. Pensionerna

räknas årligen upp med inflationen oberoende av

demografiska trender, samhällsekonomins utveckling

eller t ex den allmänna inkomstutvecklingen.

Pensionsavgiften

Ålderspensionsavgift 18,5%

16 procentenheter

1,2,3,4,6 AP-fonderna

J.

Inkomstpension

2,5 procentenheter

I

Premiepensionsmyndigheten (PPM)

I

7 AP-fonden och fondbolag

J.

Premiepension

AP-fonden

AP-fonden bildades i samband med att ATP-systemet

infördes. Motiven till den betydande fondbildningen

var dels att motverka en befarad sparandeminskning i

samhällsekonomin, dels att utgöra en buffert för

perioder när pensionsutbetalningarna överstiger

avgiftsinkomsten.

I dag är AP-fonden inom ATP uppdelad i fyra själv-

ständiga fondförvaltningar med sex olika fondstyrelser.

De ursprungliga Första-Tredje fondstyrelserna, som

har en gemensam förvaltningsorganisation, är kapital-

mässigt överlägset störst och placerar fondmedlen

huvudsakligen i räntebärande värdepapper samt

numer till en mindre del också indirekt i fastigheter.

Fjärde AP-fonden, som tillkom 1974, investerar

huvudsakligen medlen på den svenska riskkapital-

marknaden. 1988 etablerades Femte AP-fonden med

samma inriktning. Sjätte AP-fonden tillkom 1996

med särskild placeringsinriktning på mindre och

medelstora svenska företag.

I samband med pensionsreformen har dessutom en

Sjunde AP-fond startats. Den saknar kopplingar till

ATP-systemet och kommer att verka som en för-

valtningsorganisation i premiereservdelen inom det

nya pensionssystemet.

Det nya pensionssystemet

Principerna för det nya allmänna ålderspensions-

systemet, utöver grundpensionen, beslöts av riksdagen

1995. Förändringarna innebär en gradvis övergång

till nya regler för beräkning av ålderspensioner och

omvandlar systemet från ett förmånsbestämt till ett

avgiftsbestämt system.

Den inkomstrelaterade ålderspensionen renodlas och

delas upp i två delar, ett fördelningssystem där ut-

gående pensioner finansieras löpande med avgifts-

intäkter och ett premiepensionssystem där utgående

pensioner finansieras med medel som fonderas un-

der intjänandetiden. Av ålderspensionsavgiften, som

utgör 18,5% av den pensionsgrundande inkomsten,

tillförs fördelningsdelen 16 procentenheter och pre-

miepensionsdelen 2,5 procentenheter. (Se schematiskt

diagram ”Pensionsavgiften”).

Pensionsrätten inom fördelningssystemet baseras på

varje individs livsinkomst. Denna rätt räknas upp

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

årligen med den allmänna inkomstutvecklingen.

Nuvarande Första-Sjätte AP-fonderna skall fungera

som en finansiell buffert i fbrdelningsdelen. Premie -

pensionens storlek bestäms helt av avsättningens

storlek och avkastningen på denna. Premiepensions-

myndigheten svarar för administrationen av premie-

reservsystemet, men förvaltningen är konkurrens-

utsatt. Den nybildade Sjunde AP-fondens uppgift är

dels att förvalta medlen för de förmånstagare som

inte gör ett aktivt val av förvaltning (Premiesparfon-

den), dels att förvalta Premievalsfonden i konkurrens

med andra fondbolag.

Ombildningen av nuvarande fonder

Nuvarande AP-fondens finansiella sparande stärks i

det nya pensionssystemet samtidigt som statens

finansiella sparande försvagas till följd av att åtagandet

för förtids- och efterlevandepensioner fortsättningsvis

finansieras över statsbudgeten. Därför föreslås att

nuvarande fonder överför 155 mdr till statskassan den

1 januari år 2001. Samtidigt ombildas Första-Femte

AP-fonderna till fyra lika stora från varandra fristående

fonder med identiska placeringsregler. Varje fond

beräknas inledningsvis förvalta cirka 140 mdr. Varje

fond får en styrelse med nio ordinarie ledamöter utan

suppleanter. Sjätte AP-fondens regelverk anpassas till

den nya organisationen, men storlek och placerings-

regler lämnas i stort oförändrade.

Placeringsregler

Buffertfunktionen renodlas för de fyra ombildade AP-

fonderna och allokeringen av kapitalet skall ske med

utgångspunkt från fondernas åtagande i pensions-

systemet. Analysen av detta åtagande utgör således

grunden för den långsiktiga placeringspolicyn.

Huvudprincipen är att fondmedlen får placeras i alla

förekommande instrument på kapitalmarknaden. I

syfte att begränsa risken skall minst 30% av fondmed-

len placeras i räntebärande tillgångar. Högst 40% av

tillgångarna får exponeras för valutarisk. Maximal

exponering på en enskild emittent (med undantag

för staten och jämförbara emittenter) är 10% av totala

tillgångar. Dessutom får var och en av fonderna äga

högst 2% av marknadsvärdet av samtliga svenska aktier

på Stockholmsbörsen och högst 10% av röstetalet i

svenska marknadsnoterade bolag.

Ombildningen av de nuvarande fonderna och deras

placeringsregler är för närvarande föremål för riks-

dagsbehandling (Prop 1999/2000:46). Ytterligare

information om det nya pensionssystemet kan

inhämtas på internetsidan www.pension.nu , som

Riksförsäkringsverket, Försäkringskassorna och

Premiepensionsmyndigheten administrerar.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Konjunktur

och börs

Konjunkturen

Inledningen av 1999 präglades av oro för en avmatt-

ning av världsekonomin. Under våren vände dock

oron till optimism om den globala tillväxtutveck-

lingen.

Asienkrisen och valutaturbulensen i Sydamerika och

Ryssland, som spred stark oro för de globala tillväxt-

förutsättningarna i början av året, visade sig få endast

begränsade effekter på världsekonomin. Råvaru-

priserna stabiliserades och vände i flera fall uppåt.

Tecknen tydde på en stabilisering av den japanska

ekonomin och en återhämtning i övriga Asien. I

Europa sänkte den europeiska centralbanken, ECB,

räntan under våren för att stimulera konjunkturen.

Tillväxten i USA var fortsatt god.

Ränteutveckling (10 år) i Sverige, Tyskland och USA

B Sverige B USA B Tyskland

8% ----------------------------------------------------------

Under sommaren och hösten förstärktes den inter-

nationella konjunkturuppgången ytterligare, vilket

successivt ledde till ökade inflationsförväntningar och

stigande obligationsräntor (se diagram). Detta ledde

i sin tur till att centralbankerna i Europa och USA

höjde styrräntorna under hösten.

I USA, som under en lång period haft en mycket god

ekonomisk utveckling, tilltog BNP-tillväxten under

året. Den amerikanska dollarn utvecklades starkt i

förhållande till euron, vilket höll nere importpriserna

och därmed underlättade för USA att bibehålla hög

tillväxt med låg inflation. Den privata konsumtionen,

som relativt sett väger mycket tyngre i USA än i

Sverige, stimulerades av den låga arbetslösheten

(ca 4%) och en gynnsam förmögenhetsutveckling för

hushållen.

Europa uppvisade under 1999 en splittrad, men

successivt förstärkt konjunkturbild. Tyskland och

Italien, som tillsammans svarar för nära hälften av

euroområdets BNP, utvecklades svagt. Detta höll

tillbaka den ekonomiska tillväxten i Europa, trots en

god utveckling i övriga europeiska länder. Under

hösten steg den inhemska europeiska efterfrågan, som

en följd av sjunkande arbetslöshet (ändå ca 10% vid

årets slut), låga räntor och ett uppdämt konsum-

tionsbehov. Samtidigt stimulerades den europeiska

exporten av en ökad global tillväxt. Uppgången i

industriproduktionen förblev dock dämpad.

Den ekonomiska krisen i Japan har både ekonomiska

och politiska orsaker. Flera statliga åtgärdspaket har

lagts fram under de senaste åren i syfte att stimulera

ekonomin. En viss återhämtning började skönjas un-

der året, driven bland annat av strukturrational-

iseringar inom det japanska näringslivet. Den privata

konsumtionen - nyckeln till ekonomins tillväxt - hölls

dock tillbaka, främst på grund av stigande arbetslöshet

och svag löneutveckling.

Även i Sverige fortsatte konjunkturen att förbättras

under året. Den privata konsumtionen gynnades av

minskad arbetslöshet, låga - om än något stigande -

räntor och förväntningar om skattesänkningar. Också

inom industri- och tjänstesektorerna var tillväxten

god. Inflationen var fortsatt låg.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

9

Börs

Under 1999 steg aktiekurserna vid flertalet av världens

börser kraftigt. Stockholmsbörsen blev en av vinnarna

med en indexökning - mätt i lokal valuta - på 66%.

Inledningen av börsåret präglades av den kvarvarande

konjunkturoron efter krisen i de sydostasiatiska

ekonomierna under 1998. Vårens tilltagande kon-

junkturoptimism resulterade dock i markanta upp-

gångar på flertalet av världens börser. I synnerhet

cykliska aktier utvecklades mycket positivt under första

halvåret.

Sensommarens ökade oro för tilltagande inflation

ledde till höjda räntor och därmed vikande börser.

Tillväxtaktier och aktier i traditionellt räntekänsliga

branscher vände ned.

Årets sista månader kännetecknades däremot av

mycket stora kursuppgångar för telekom- och IT-

aktier tack vare kraftigt höjda förväntningar avseende

efterfrågan på internet- och mobiltelefonrelaterade

tjänster och produkter. Vidare dämpades oron för en

tilltagande inflation.

Trenden mot en ökad konsolidering inom näringslivet

fortsatte under året med stora strukturaffärer inom

flera sektorer. En annan trend var förstärkningen av

det paneuropeiska placeringsperspektivet, vilket

innebar ökad fokusering på storbolagen sedan dessa

inkluderats i olika typer av europaindex. Flödet av

nytt kapital till aktiemarknaderna fortsatte att ligga

på en mycket hög nivå under 1999, vilket bidrog till

börsernas positiva utveckling.

Den mycket gynnsamma kursutvecklingen innebar

att Stockholmsbörsens totala marknadsvärde steg från

ca 2 400 mdr till nära 3 700 mdr. Ericsson svarade

för ungefär hälften av denna ökning.

Börsutvecklingen fr o m 1998-12-31 (%, lokal valuta)

10 Konjunktur och börs

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Branschutvecklingen på Stockholmsbörsen (VA) sedan 1998-12-31, %

Vinnare och förlorare på mest omsatta listan under 1999

Vinnaraktier

%

Förloraraktier

%

Nokia

214

Autoliv

-14

Ericsson

183

Pharmacia&llpjohn

-14

SKF

119

Gambro

-13

Stora Enso

112

FöreningsSparbanken

-10

Skandia

107

SHB

-6

Verkstadssektorn uppvisade den bästa utvecklingen

med en uppgång på 118%. Ericsson var den stora

bidragsgivaren med en kursökning på 183%. Under

årets sista kvartal fördubblades kursen i Ericsson. Hela

telekomsektorn gynnades av att mobiltelefonmark-

naden i USA tog fart på allvar under andra halvåret.

Bland de branscher som utvecklades sämst på Stock-

holmsbörsen återfanns bankerna, som påverkades

negativt av det höjda ränteläget. Skandias kursupp-

gång på drygt 100% innebar emellertid att den finan-

siella sektorn kunde redovisa en ökning på 19%. Kemi-

index tyngdes av en svag internationell utveckling för

läkemedelsaktierna. AstraZeneca ökade dock med 9%

under året, vilket var 14% bättre än för läkemedels-

sektorn i Europa. Kursvinnarna på Stockholmsbörsens

lista för mest omsatta aktier dominerades av verkstads-

bolagen, se vidstående tabell.

IT-aktier hade en mycket stark kursutveckling under

den senare delen av året, vilket resulterade i att sektorn

blev näst bästa bransch.

Det begränsade utbudet av internetaktier kunde inte

möta marknadens efterfrågan, vilket i flera fall ledde

till mycket kraftiga kursuppgångar. Skogsindustrin var

börsens bästa bransch fram till augusti, men tappade

sedan jämfört med totalindex, ett kursmönster som

också kännetecknade de traditionella verkstads-

aktierna. Sektorrotationen under hösten var ogynn-

sam för fondens svenska aktieportfölj.

Indexutveckling 1999, VA totalindex och IT-index %

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Förvaltnings-

berättelse

Styrelsen för ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN,

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden) avger här-

med årsredovisning för 1999, Fjärde AP-fondens

tjugosjätte verksamhetsår.

Särskilda redogörelser lämnas för tillämpade värde-

rings- och redovisningsprinciper och för uppgifter om

antalet anställda och löner lämnas redogörelse i an-

slutning till årsredovisningens noter.

Verksamheten

Fjärde AP-fonden, som ingår i Allmänna Pensions-

fonden, har som uppgift att förvalta från riksför-

säkringsverket rekvirerade medel genom placering på

riskkapitalmarknaden. Dessa medel utgör fondens

grundkapital. Enligt fondens reglemente skall förvalt-

ningen ske så att kravet på god avkastning, lång-

siktighet och riskspridning tillgodoses. Ägarandelen

i varje enskilt börsnoterat företag far genom förvärv

maximalt uppgå till 10% eller om företaget utgivit

aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala

röstetalet. Högst 10% av det värde som förvaltas får

placeras i utländska tillgångar.

Fondstyrelsen fastställde i början av 1999 nya risk-

relaterade mål för verksamheten. Det övergripande

målet för fondens verksamhet är att: Fjärde AP-fonden

skall löpande under en femårsperiod nå en totalav-

kastning som överstiger valda benchmark med 5%.

Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för förvaltningen

ej överstiga 8%. Fondens riskjusterade avkastning,

mätt som informationskvot, skall i genomsnitt över-

stiga 0,15.

I samband med fastställande av dessa mål definierades

en normalportfölj med följande neutralvikter:

Svenska aktier 90,0%

Utländska aktier 7,5%

Räntebärande tillgångar 2,5%

Varje tillgångsslag kan avvika från sin neutralvikt med +/- 2,5 procentenheter.

11

Referensindex för svenska marknadsnoterade aktier

är Findatas avkastningsindex (FDAX) som från och

med 1999 reviderats så att utländska juridiska personer

exkluderades, med undantag av sådana som till-

kommit genom apportemission med svenska bolag.

Denna revidering har gjorts för att ge en jämförelse

med lagstiftarens definition av fondens placeringsbas.

För utländska marknadsnoterade aktier utgörs refe-

rensindex av 65% Morgan Stanley’s världsindex

(MSCI) Europa exklusive Sverige och 35% MSCI

världen exklusive Europa. För räntebärande tillgångar

utgörs referensindex av OMRX-TBILL. Dessa refe-

rensindex sammanvägs för att skapa ett jämförel-

seindex för jämförelse med totalavkastningen på

fondens placeringstillgångar.

Förenklat kan sägas att målet är att långsiktigt något

överträffa jämförelseindex på ett genom riskmätning

kontrollerat sätt. Genom att differentiera avkastnings-

kraven på de olika delportföljerna avses merparten av

överavkastningen uppnås i den svenska aktieport-

följen, som är den största delportföljen och även den

portfölj för vilken den interna kompetensen är högst.

Den risknivå som uttrycks i den av fondstyrelsen

fastslagna målformuleringen skall ge utrymme för en

koncentration av fondens totala portfölj, men genom

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

12 Förvaltningsberättelse

mätning och simulering av risker är det troligt att

portföljerna på marginalen anpassas mer och oftare

än tidigare, samtidigt som långsiktigheten i placerings-

verksamheten kan tillvaratas.

Väsentliga händelser

Riksdagen beslöt i juni 1999 att vid tillämpning av

placeringsreglema skall innehav av aktier mm i ett

udändskt bolag inte inräknas i befintlig utlandsram,

om detta bolag förvärvat ett svenskt aktiebolag genom

ett offentligt erbjudande med aktier som likvid samt

det udändska bolaget efter förvärvet har betydande

verksamhet i Sverige och är noterat vid svensk börs

eller auktoriserad marknadsplats. Detta innebär t ex

att fondens innehav i AstraZeneca, trots att bolaget

numera har sin hemvist i Storbritannien, räknas in i

fondens svenska portfölj.

I regeringens proposition som överlämnats till riks-

dagen i januari 2000 avseende AP-fondemas organi-

sation och placeringsregler i det reformerade pensions-

systemet innebär de föreslagna förändringarna för

Fjärde AP-fondens del framför allt friare placerings-

regler, exempelvis möjligheter till utökade investe-

ringar i udändska aktier och placeringar i såväl svenska

som udändska räntebärande värdepapper. Mot denna

bakgrund har den organisationsuppbyggnad som på-

börjades i slutet av 1998 fortsatt under 1999. Antalet

medarbetare uppgick vid årets utgång till 19 (13).

Fonden flyttade i november 1999 till större och mer

ändamålsenliga lokaler. I samband med detta har en

ny och mer modern IT-plattform byggts upp för att

Placeringstillgångar, fördelning på svenska och utländska aktier samt

räntebärande tillgångar:

1999-12-31 1998-12-31

Marknads-

värden

mkr

Andel av Marknads- Andei av

placerings- värden placerings-

tillgängar, % mkr tillgängar, %

Svenska aktier

134 209

91,0 83 227 93,4

Utländska aktier 9 791

6,6 2 777 3,1

.....

näiiieuaiäiiue

tillgängar

3 474

2,4 3 085 3.5

—----------—---

summa 147 474 100,0 89 089 100,0

möta de krav som de kommande förändringarna i

fondens placeringsverksamhet och en större organi-

sation ställer.

Ärets resultat

Fondens resultat utgörs främst av avkastning i form

av utdelningar, ränteintäkter, realiserade och orea-

liserade värdeförändringar på fondens tillgångar.

Årets marknadsvärderade resultat uppgick till 58 368

(7 023) mkr. Detta resultat beräknas för att möjliggöra

jämförelse mellan fondens avkastning och marknads-

utvecklingen i stort samt med andra kapitalförvaltares

resultat. Årets redovisade resultat, som ej inkluderar

orealiserade värdeförändringar uppgick till 7 912

(3 934) mkr och avser det under året realiserade

resultatet. Det goda marknadsvärderade resultatet

förklaras av fortsatt stigande aktiekurser i kombination

med en god kapitalförvaltning, vilket givit en mycket

hög avkastning på fondens placeringstillgångar.

Erhållna utdelningar uppgick till 2 186 (1 771) mkr.

Detta motsvarar 2,2 (1,9)% av marknadsvärdet på

portföljen av noterade aktier per 1999-04-30. Ränte-

intäkterna uppgick till 121 (204) mkr. Årets lägre

ränteintäkter jämfört med föregående år förklaras av

en lägre genomsnittlig räntenivå och ett lägre genom-

snittligt innehav av räntebärande värdepapper i port-

följen.

Realisationsresultatet för de aktierelaterade tillgån-

garna uppgick till 5 995 (2 285) mkr.

Rörelsens kostnader uppgick till 67 (26) mkr. Detta

motsvarar 0,06 (0,03)% av placeringstillgångarna,

vilket fortfarande är lågt jämfört med andra kapital-

förvaltare. Ökningen av kostnaderna jämfört med

föregående år förklaras främst av kostnader för organi-

sationsuppbyggnaden och de nya lokalerna.

Finansiell ställning och placeringstillgångar

Marknadsvärdet på fondens placeringstillgångar var

vid årets utgång 147 474 (89 089) mkr. Marknads-

värdet var 104 869 (54 413) mkr högre än det bok-

förda värdet som uppgick till 42 605 (34 676) mkr.

Övervärdet har under året ökat med 50 456 mkr. Sam-

tidigt har realisationsresultatet på 5 995 (2 285) mkr

uppkommit som en följd av omsättningen i aktier.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse 13

Andelen svenska aktier och räntebärande placeringar

minskade under året till förmån för utländska aktier,

som vid utgången av 1999 utgjorde 6,6% av portföljen

jämfört med 3,1% vid föregående årsskifte.

Marknadsvärdet av köp och försäljningar av svenska

och utländska aktier var under 1999 högre än före-

gående år och uppgick till 11 217 (9 209) mkr respek-

tive 9 673 (3 416) mkr. Fonden nettoköpte således

aktier för 1 544 (5 793) mkr.

Svenska aktier

Marknadsvärdet på fondens svenska aktieinveste-

ringar uppgick vid årets slut till 134 209 (83 227)

mkr. Värdet ökade med 50 982 mkr trots nettoför-

säljningar på 3 570 mkr.

Placeringsinriktningen under 1999 innebar köp av

bank- och IT-aktier, samt mot slutet av året även

försäljning av verkstadsaktier. De största föränd-

ringarna i portföljens sammansättning skedde för

branscherna verkstadsindustri samt kemi och läke-

medel. Ericssons goda kursutveckling ökade verk-

stadsindustrins vikt i såväl fondens portfölj som

referensindex. AstraZenecas ofördelaktiga relativa

utveckling förklarade på samma sätt kemi och läke-

medels minskade andel i såväl fondens portfölj som

referensindex. Följande diagram visar svenska aktiers

fördelning på olika branscher.

Av diagrammet nedan framgår fondens relativa

exponering i respektive bransch. Den goda kursut-

vecklingen för många verkstadsbolag - relativt refe-

rensindex - medförde en ökad övervikt i verkstads-

industri för fonden. Fondens ökade övervikt i kemi

och läkemedel berodde på AstraZenecas minskade

vikt i referensindex, orsakad av utflödet av aktier från

Stockholmsbörsen. Fonden minskade successivt un-

der året undervikten i branschen banker och finansiella

tjänster. Trots stora nettoköp inom IT ökade fondens

undervikt under året dels på grund av branschens

nytillkomna bolags ökade vikt, dels på grund av sek-

torns goda utveckling jämfört med referensindex.

Svenska aktiers branschviktning (VA:s indelning)

Den svenska portföljen var fortsatt koncentrerad till

ett antal större innehav. Fonden hade innehav på 1 mdr

eller mer i 19 företag, vilka tillsammans utgjorde

nästan 90% av den svenska aktieportföljen (inkl

onoterade innehav). Mätt efter storleken på engage-

mangen i de enskilda svenska företagen fördelade sig

portföljen vid utgången av 1999 på följande sätt:

Antal svenska innehav fördelade efter storlek

Engagemang

mkr

Antal

företag

Totalt marknads-

värde, mkr

%

>2500

11

105 850

79

1000 S 2500

8

13 622

10

500 <1000

11

7 439

5

250 S 500

11

3 887

3

100 S 250

17

2 551

2

0<100

23

860

1

100

Saminvesterlngarna inom ramen för de tre riskkapitalbolagen EQT

Scandinavia, Ltd respektive BV och Nordic Capital Svenska AB har i

ovanstående tabell räknats som tre innehav.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

14 Förvaltningsberättelse

De fem största engagemangen svarade sammantaget

för 61 (53)% av marknadsvärdet av den totala svenska

aktieportföljen, vilket var klart högre än föregående

år. Fondens fem största engagemang vid årets slut,

mätt efter marknadsvärdet, utgjordes av:

Fondens fem största engagemang,

marknadsvärde samt andel

Rank

Bolag

Mkr

Andel, %

1(1)

Ericsson

42 997

32,0

2(2)

AstraZeneca

13 070

9,7

3(4)

ABB

9 922

7,4

4(3)

H&M

9 906

7,4

5(6)

Electrolux

5 683

4,2

Följande större förändringar av noterade svenska

aktier gjordes under året:

I Nya innehav i fondens portfölj blev Connecta

(nyintroduktion), Perbio (från Perstorp),

Pharmacia & Upjohn, Ratos, Securitas och

WM-data.

I Följande innehav avyttrades helt i samband med

uppköpserbjudanden: AGA, PLM, Scancem

och Spectra-Physics. Dessutom avyttrades hela

innehavet i Scania.

I Större nettoköp (> 250 mkr) av aktier gjordes i

Nordbanken, Pharmacia & Upjohn, SHB och

Securitas.

I Förutom avyttrade bolag utfördes större

försäljningar (> 250 mkr) i AstraZeneca, H&M,

Sandvik och Stora Enso.

Fondens omsättning av noterade svenska aktier steg

jämfört med 1998. Affärsvolymens andel av den

officiella handeln ökade till 0,3 (0,2)%. Marknads-

värdet av fondens svenska portfölj utgjorde 3,6% av

det totala börsvärdet vid årets utgång, vilket var något

högre än föregående år. Omsättningshastigheten låg

därmed på en väsentligt lägre nivå än genomsnittet

för marknaden.

Det totala antalet svenska aktieaffärer var högre än

föregående år och uppgick till ca 430. Det svenska

courtaget var också högre, knappt 14 (11) mkr.

Fonden gjorde affärer i svenska värdepapper med

12 mäklare.

Utländska aktier

Marknadsvärdet på fondens udändska aktier upp-

gick vid årets slut till 9 791 (2 777) mkr. Värdet

ökade således under året med 7 014 mkr, varav

nettoköp utgjorde 5 113 mkr.

Fonden ökade under året andelen europeiska och

japanska aktier i den utländska portföljen, samtidigt

som andelen amerikanska aktier minskade väsent-

ligt. Den europeiska delportföljen var överviktad i

kemi och läkemedel samt telekom men underviktad i

verkstadsindustri. Den amerikanska delportföljen var

kraftigt överviktad i IT och kemi och läkemedel samt

underviktad i banker och finansiella tjänster.

Fonden gjorde affärer i utländska värdepapper med

fem mäklare. Antalet utländska aktieaffärer var ca 260

och courtaget uppgick till 5,7 mkr.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Onoterade värdepapper

1992 fattade fondstyrelsen ett rambeslut med inne-

börden att fondens nyinvesteringar i onoterade värde-

papper skall begränsas dels till investeringar genom

investerarkonsortier med särskild kompetens för

onoterade företag, dels till investeringar i privatise-

ringar där exitmöjligheterna är klarlagda.

Det bokförda värdet på fondens onoterade värde-

papper uppgick vid utgången av 1999 till 674 (433)

mkr. Marknadsvärdet vid samma tidpunkt har be-

räknats till 1 050 (599) mkr. Dessa värden ingår som

delportföljer i den svenska respektive utländska aktie-

portföljen.

Resultatet under 1999 blev gott. Den realiserade och

orealiserade värdestegringen uppgick till 381 mkr,

vilket - i relation till marknadsvärdet vid årets början

- motsvarar en avkastning på 63%. Huvudförklaringen

är framgångsrika försäljningar och börsnoteringar

inom sektorerna IT, telekom och medicinsk teknik.

Bruttoinvesteringarna i onoterade värdepapper upp-

gick till 296 mkr under året. Största investeringen,

105 mkr, var en s k preplacing i Radio Design, där

fonden efter konvertering kan uppnå en ägarandel

på nära 10%. Fonden gick också in i tre nya investerar-

konsortier under året, nämligen Nordico Invest KB,

Springboard Partnership KB och Zodiak Venture

Capital KB, de två senare med huvudinriktning på

IT och telekom.

Mot slutet av verksamhetsåret beslutades att utöka

investeringsramen för indirekta onoterade värde-

papper från 1 000 mkr till 1 500 mkr.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen

återfinns på sid 32.

Räntebärande tillgångar

Andelen räntebärande tillgångar i förhållande till

fondens totala placeringstillgångar, mätt till mark-

nadsvärden, minskade under året från 3,5% till 2,4%.

Företagscertifikatens genomsnittliga kvarvarande

löptid vid årsskiftet uppgick till ca 52 dagar. Fonden

placerade i certifikatprogram med raring ”Kl” från

Standard & Poor’s. Placeringarnas fördelning vid

respektive års utgång framgår av vidstående tabell:

Räntebärande tillgångar

1999-12-31 1998-12-31

Marknadsvärden Marknadsvärden

mkr

%

mkr %

Likvida medel

1 736

50

1397

45

Företagscertifikat

1738

50

1688

55

3 474

100

3 085

100

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

16 Förvaltningsberättelse

Avkastning

Totalavkastningen på fondens placeringstillgångar

uppgick till 64,7% under 1999. Detta skall jämföras

med 61,9% för ett vägt jämförelseindex. Den risk-

justerade avkastningen, mätt som informationskvot,

uppgick till 0,70. Resultatet översteg därmed väl

fondens målsättning om en informationskvot som

långsiktigt överstiger 0,15. Riskmåtten definieras på

sid 38.

Fondens överavkastning förklaras av framgångsrik

tillgångsfördelning, branschfördelning och viktning

i enskilda aktier. Övervikten i svenska aktier, i förhål-

lande till referensindex, bidrog positivt, eftersom sven-

ska aktier utvecklades bättre än andra tillgångsslag.

Avkastningen i den svenska delportföljen uppgick till

69,1%, vilket överträffade referensindex som upp-

nådde 67,4%. I den svenska delportföljen bidrog den

stora övervikten i verkstadsindustri och undervikten

i banker och finansiella tjänster positivt till den rela-

tiva avkastningen. Undervikten i IT och övervikten i

kemi och läkemedel påverkade däremot avkastningen

negativt.

Avkastningen för utländska aktier uppgick till 33,5%,

vilket är klart bättre än referensindex som steg med

24,1%. I den utländska delportföljen bidrog främst

fondens övervikt i sektorerna IT och telekom till den

remarkabelt goda utvecklingen.

Avkastningen på fondkapitalet har de fem senaste åren

i genomsnitt uppgått till 31%. Fondens avkastning

för svenska aktier har den senaste femårsperioden i

genomsnitt uppgått till 32,7%, vilket är något sämre

än jämförelseindex som steg med 33,1%.

En närmare avkastningsanalys, speciellt för 1999

återfinns på sid 33.

Riskhantering

Fjärde AP-fonden är en stor placerare på den svenska

och utländska kapitalmarknaden. Placeringstillgån-

garnas totala marknadsvärde uppgick vid räkenskaps-

årets utgång till 147,5 (89,1) mdr. Centrala risker är

marknads-, kredit- och likviditetsrisker.

Uppföljning och utvärdering mot referensindex sker

regelbundet liksom mot ett antal andra fastställda

risk- och avkastningsmått.

Kreditbedömning och riskuppföljning av affärsmäs-

siga motparter (banker och fondkommissionärer) sker

löpande.

Behörighets- och befogenhetsregler finns upprättade

för de medarbetare som äger rätt att genomföra affärs-

transaktioner. Uppföljning och kontroll av genom-

förda affärer sker löpande inom administrationen.

Under innevarande år fortsätter uppbyggnaden av

enheterna riskkontroll och affärskontroll, som är två

från affärsverksamheten fristående funktioner. Arbets-

uppgifterna omfattar bland annat metodutveckling,

uppföljning av placeringsreglemente, utvärdering av

avkastning mot referensindex samt kvalitetssäkring

av intern och extern rapportering.

Fondens innehav av utländska aktier valutasäkras ej.

Marknadsvärdet på utländska aktier vid utgången av

1999 uppgick till 9,8 mdr.

Resultatet av årets verksamhet samt fondens ställning per den

31 december 1999 framgår av följande resultat- och balansräkning

med kommentarer på sidorna 17-23.

Placeringstillgångarnas fördelning på tillgångsslag samt

avkastning jämfört med referensindex

Normalportfölj Marknadsvärden Andel Totalavkastning, %

Tillgängsslag

% mkr

%

Fonden Referensindex

Svenska aktier

90,0

134 209

91,0

69,1

67,4

Utländska aktier

9 791

6,6

33,5

24,1

Räntebärande

tillgängar

2,5

3 474

2,4

3,4

3,3

100,0

147 474

100,0

64,7

61,9

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

17

Resultat-

räkning

mkr

Not

1999

1998

Rörelsens intäkter

Erhållna utdelningar

2186

1 771

Ränteintäkter

121

204

Realisationsresultat, netto

1

5 995

2 285

Summa rörelsens intäkter

8 302

4 260

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

2

22

11

Övriga kostnader

3

45

15

Summa rörelsens kostnader

67

26

Rörelseresultat

8 235

4 234

Överföring till 1 -3 AP-fonderna

4

323

300

Årets resultat

7 912

3 934

Värdeförändring vid marknadsvärdering

Orealiserat resultat aktier och andelar

50 456

3 089

5 58 368 7 023

Årets marknadsvärderade resultat

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

18

Balans-

räkning

1999-12-31

1999-12-31

1998-12-31

1998-12-31

mkr

Not

Bokfört värde

Marknadsvärde

Bokfört värde

Marknadsvärde

TILLGÄNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier

6

9

9

-

-

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar

7

39 131

144 000

31 591

86 004

Summa anläggningstillgångar

39140

144 009

31 591

86 004

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

17

17

11

11

Likvida medel

Kortfristiga placeringar

1 738

1 738

1 688

1 688

Kassa och bank

1 736

1 736

1 397

1 397

Summa omsättningstillgångar

3 491

3 491

3 096

3 096

Summa tillgångar

42 631

147 500

34 687

89100

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Fondkapital

Grundkapital

4

5 700

10 761

5 700

10 620

Balanserat resultat

28 682

78 034

24 748

71 152

Årets resultat

7 912

58 368

3 934

7 023

Summa fondkapital

5

42 294

147163

34 382

88 795

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

2

2

0

0

Skuld till 1-3 AP-fonderna

4

323

323

300

300

Övriga skulder

4

4

3

3

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

8

8

2

2

Summa kortfristiga skulder

337

337

305

305

Summa fondkapital och skulder

42 631

147 500

34 687

89 100

Ställda säkerheter

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

19

Finansierings-

analys

mkr

1999

1998

Tillförda medel

Erhållna utdelningar

2186

1 771

Ökning av grundkapitalet

0

700

Ränteintäkter

121

204

Minskning av fordringar respektive ökning av skulder

9

-

Valutakursvinster, netto

-

12

Övrigt

-

47

Summa tillförda medel

2 316

2 734

Använda medel

Valutakursförluster, netto

1

-

Nettoköp av aktier och andelar

1 544

5 793

Inköp av inventarier

9

-

Överföring till 1-3 AP-fonderna

300

301

Rörelsens kostnader

67

26

Ökning av fordringar respektive

minskning av skulder

6

10

Summa använda medel

1 927

6130

Förändring av likvida medel

389

-3 396

20

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Tillämpade

värderings-

och redovisnings-

principer

Fonden följer de regler som finns i Lag med Regle-

mente för Allmänna Pensionsfonden (SNS1983.1092

med senare beslutade ändringar). Årsredovisningen

har upprättats enligt god redovisningssed.

Ändrade redovisningsprinciper

Från och med 1999 sker marknadsvärdering av no-

terade aktier och andelar i första hand till senaste

betalkurs under årets sista handelsdag. Tidigare år har

marknadsvärdering skett till lägsta betalkurs under

årets sista handelsdag. Marknadsvärden för onoterade

aktier och andelar har tidigare år upptagits till bok-

förda värden. 1998 års jämförelsesiffror har inte