Prop. 1999/2000:148

Regeringens skrivelse

1999/2000:148

Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet

med särskild inriktning på små företag

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson

Mona Sahlin

(Näringsdepartementet)

Skr.

1999/2000:148

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I föreliggande skrivelse lämnar regeringen en redogörelse för hur

myndigheter tillämpat förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor under 1999.

I skrivelsen lämnas även en redogörelse för regeringens regel-

förenklingsarbete i detta sammanhang samt en redogörelse för mål som

regeringen satt upp för det fortsatta arbetet.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 148

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:148

1 Inledning................................................................................................3

2 Gällande bestämmelser..........................................................................3

2.1 Förordning om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor................................................3

2.2 Kommittéförordningen...............................................................4

2.3 Arbetet i Regeringskansliet........................................................5

3 Praktiska erfarenheter och resultat........................................................5

3.1 Inledning.....................................................................................5

3.2 Resultat av myndigheternas rapporter enligt förordning

om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor...........................................................................6

3.2.1 Myndigheternas övergripande synpunkter.................7

3.2.2 Ändrade respektive nya samt upphävda föreskrifter. 9

3.2.3 Ändrade resp, nya och upphävda allmänna råd.......11

3.3 Resultat av kommittéernas redovisning enligt 15 §

kommittéförordningen (1998:1474)........................................12

4 Mål och medel för det fortsatta regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag....................................................................12

4.1 Mål och ansvarsfördelning........................................................12

4.2 SimpLex-enheten......................................................................13

5 Slutsatser inför det fortsatta arbetet.....................................................15

Bilaga 1: Myndigheter som rapporterat enligt SimpLex-förordningen

Skr. 1999/2000:148

1 Inledning

Regeringen har introducerat ett system för effektivare konsekvens-

analyser av reglers effekter för små företags villkor. Systemet har

införlivats genom kommittéförordningen (1998:1474), beslutad den 26

november 1998, och en särskild förordning (1998:1820), beslutad den 22

december 1998, avseende myndigheter.

Vidare inrättade regeringen den 22 december 1998 en statssekreterar-

grupp med särskilt ansvar för regelförenkling. Regeringen uppdrog

därvid åt gruppen att utfärda riktlinjer för Regeringskansliet om särskild

konsekvensanalys i samma avseende. I motiveringen till beslutet uttalade

regeringen att småföretagens roll för att skapa tillväxt och öka

sysselsättning uppmärksammas allt mer både internationellt och i

Sverige. Regeringen motiverade vidare beslutet med att reglers effekter

för dessa företag uppmärksammats särskilt och att insatserna för att stödja

företagen behövde förstärkas också i det fortsatta arbetet med

regelförenkling. Samtidigt beslöt regeringen att Näringsdepartementet

skall samordna, understödja och följa upp regelförenkling med stöd av

en i departementet permanent regelförenklingsgrupp. Denna grupp har nu

ombildats till en särskild enhet på Näringsdepartementet - SimpLex-

enheten.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Förordning om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor

Förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor (SimpLex-förordningen) trädde i kraft

den 1 februari 1999. Förordningen gäller utöver de allmänna

föreskrifterna i verksförordningen (1995:1322) om myndigheters

skyldigheter att innan beslut om föreskrifter eller allmänna råd enligt

författningssamlingsförordningen (1976:725) göra en konsekvensut-

redning.

Myndigheterna är enligt SimpLex-förordningen skyldiga att vid

övervägande av nya eller förändrade regler som kan ha effekter av

betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller

villkor i övrigt, så tidigt som möjligt göra en särskild konsekvensanalys.

Analysen skall genomföras i den omfattning som är påkallad i det

enskilda fallet och skall stödjas på frågeställningar enligt checklistan i 3 §

förordningen.

Checklistans frågeställningar är följande:

1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?

2. Finns det några alternativa lösningar?

1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 148

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste små- Skr. 1999/2000:148

företagen vidta till följd av regleringen?

4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?

5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt

för småföretagen kan reglerna leda till?

6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till

nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras

konkurrensförutsättningar?

7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?

8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer

reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella

negativa effekter för småföretagen?

10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det

gäller tiden för reglernas ikraftträdande?

11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med

myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse

har kommit fram?

Enligt 4 § SimpLex-förordningen är myndigheterna skyldiga att

årligen, före den 1 februari, rapportera till regeringen om det gångna

verksamhetsårets arbete med särskilda konsekvensanalyser. Den 1

februari 2000 lämnade myndigheterna sin första rapportering enligt

förordningen. Till SimpLex-förordningen finns särskilda kommentarer,

intagna i regeringens förordningsmotiv 1998:2.

2.2 Kommittéförordningen

Kommittéförordningen (1998:1474), som trädde i kraft den 1 januari

1999, reglerar kommittéernas sätt att arbeta. Den innehåller bl.a.

bestämmelser om kommittéernas skyldighet att göra kostnadsberäkningar

och andra konsekvensbeskrivningar. Kommittéerna skall enligt 15 §

förordningen ange i betänkandet om lämnade förslag har betydelse för

- den kommunala självstyrelsen,

- brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet,

- sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet,

- små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i

övrigt i förhållande till större företags,

- jämställdheten mellan kvinnor och män,

- möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

Regeringen kan därutöver ange om det skall finnas några ytterligare

konsekvensbeskrivningar i betänkandet.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för små företags arbets-

förutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till

större företags skall således dessa konsekvenser anges i betänkandet.

2.3 Arbetet i Regeringskansliet

I enlighet med regeringens beslut den 22 december 1998 utfärdade stats-

sekreterargruppen den 30 mars 1999 riktlinjer för Regeringskansliet om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.

Konsekvensanalyserna skall enligt regeringsbeslutet bidra till att förbättra

förutsättningarna för ökad tillväxt genom ett regelverk som gäller

generellt för företagen, men som anpassas bättre till de små företagens

villkor.

I statssekreterarbeslutet anges att när det inom Regeringskansliet

övervägs nya eller förändrade regler som kan ha effekter av betydelse för

små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i

övrigt så görs, så tidigt som möjligt, en särskild konsekvensanalys i dessa

avseenden. Analysen sker i den omfattning som behövs i det enskilda

fallet och vid analysens genomförande tillämpas motsvarande checklista.

I statssekreterarbeslutet anges att varje departement skapar de

organisatoriska förutsättningar och rutiner som behövs för att

konsekvensanalyser skall genomföras i de författningsärenden som

handläggs där. Vidare ser varje departement enligt beslutet till att

gemensam beredning också sker med SimpLex-enheten i Närings-

departementet, när kommande beslut om nya eller förändrade regler kan

ha effekter av betydelse för små företags villkor bereds. Slutligen anges i

beslutet att varje departement med uppmärksamhet följer att motsvarande

ordning hos det offentliga utredningsväsendet och hos myndigheterna får

effektivt genomslag inom departementets verksamhetsområde.

Som stöd för Näringsdepartementets arbete med att samordna, stödja

och följa upp arbetet med regelförenkling har en särskild enhet inrättats i

departementet - SimpLex-enheten - med en såväl rådgivande som

stödjande och granskande funktion i Regeringskansliet samt mot

myndigheter och utredningsväsendet. I enhetens uppgifter ingår att följa

arbetet med särskilda konsekvensanalyser.

I statssekreterargruppen ingår statssekreterare från Justitie-, Finans-

och Näringsdepartementen.

Skr. 1999/2000:148

3 Praktiska erfarenheter och resultat

3.1 Inledning

Myndigheternas efterlevnad av SimpLex-förordningen och

kommittéernas efterlevnad av kommittéeförordningen har varit blandad

till ambition och omfattning. Många har sett 1999 som ett inkömingsår,

eftersom förordningarna började gälla 1 februari 1999 respektive 1

januari 1999.1 många fall har tillkomsten av SimpLex-förordningen och

kommittéförordningen inte hunnit slå igenom i varken myndigheternas

eller kommittéernas arbete. Myndigheterna har till viss del varit i

slutskedet av sina remisser och övrigt arbete och därmed haft svårt att ta

hänsyn till den nytillkomna förordningen. För flera av kommittéerna som Skr. 1999/2000:148

avrapporterade sitt arbete 1999 var betänkandena ofta avslutade innan

eller kort efter att kommittéförordningen trädde i kraft.

3.2 Resultat av myndigheternas rapporter enligt

förordning om särskild konsekvensanalys av

reglers effekter för små företags villkor

Totalt har 77 rapporter kommit in mot bakgrund av SimpLex-

förordningen. Av de 77 myndigheterna har 31 rapporterat om sitt arbete

med särskild konsekvensanalys enligt SimpLex-förordningen (se bilaga

1). Resterande 46 myndigheter har rapporterat att myndighetens

verksamhet inte berör små företags villkor och att de inte är

rapporteringsskyldiga enligt SimpLex-förordningen.

En av SimpLex-enhetens uppgifter är att utgöra ett stöd till

myndigheterna i deras arbete med särskild konsekvensanalys, men bara

fyra myndigheter uppger i sina rapporter att de haft någon form av

kontakt med SimpLex-enheten. Dessa myndigheter är Arbetarskydds-

styrelsen, Fiskeriverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Av

de 31 rapporterande myndigheterna deltog 26 i en konferens som

SimpLex-enheten höll den 22 november 1999.

Inför myndigheternas slutrapportering och sammanställning av sina

praktiska erfarenheter, har SimpLex-enheten rekommenderat myndig-

heterna att följa en särskild rapporteringsdisposition:

1. Sammanfattning; myndigheten uppmanas här att uppge de tre mest

betydelsefulla slutsatser de gjort i sitt arbete med särskild konsekvens-

analys.

2. Ändrade resp, nya föreskrifter; myndigheten skall här uppge antal

föreskrifter, antal konsekvensanalyser som genomförts, kort om

föreskrifternas innehåll och om de eventuellt har sitt ursprung i ett EG-

direktiv m.m.

3. Upphävda föreskrifter; myndigheter skall här uppge hur många

föreskrifter som upphävts och orsak till upphörandet samt om de

eventuellt har sitt ursprung i ett EG-direktiv m.m.

4. Ändrade resp, nya allmänna råd; (se punkt 2 ovan).

5. Upphävda allmänna råd; (se punkt 3 ovan).

6. Samråd med SimpLex-enheten; här uppmanas myndigheten att

uppge sina synpunkter på SimpLex-enhetens arbete med myndigheten och

hur detta samarbete skulle kunna förbättras.

I följande delavsnitt redogör regeringen för myndigheternas erfarenheter

och synpunkter utifrån deras rapporter från den 1 februari. Hur

regeringen avser att gå vidare i regelförenklingsarbetet utifrån bl.a. dessa

erfarenheter redovisas sedan i kapitel 5.

3.2.1 Myndigheternas övergripande synpunkter

Skr. 1999/2000:148

Myndigheter arbetar aktivt med regelförenkling

Många myndigheter har i sina rapporter informerat om sina

regelförenklingsprojekt och sitt ofta omfattande arbete for ett bättre

regelverk. Några myndigheter som redovisat mer omfattande arbeten är

Arbetarskyddsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket,

Naturvårdsverket, Tullverket och Rikspolisstyrelsen. Nedan redovisas

kortfattat några exempel på konkreta regelförenklingsinsatser på

myndighetsnivå.

Tullverket har bl.a. ett speciellt projekt - den s.k. servicetrappan - som

inkluderar en översyn över vad myndigheten kan göra för att förbättra för

små företag.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) planerar,

efter en undersökning där det framkommit att dess föreskrifter uppfattas

som svårhanterliga för småföretagare, ytterligare förenklingar av språket i

sina föreskrifter samt ytterligare regelförenklingsarbete för att bemöta

småföretagarnas kritik.

Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetar bl.a. för att höja den interna

kompetensen både när det gäller beredningen av förslag till föreskrifter

och allmänna råd samt hur man bäst utformar sådana regler språkligt.

RPS har i detta arbete tagit fram en promemoria som kronologiskt anger

de olika stegen i arbetet med att ta fram styrelsens föreskrifter och

allmänna råd samt påpekar att regelbeståndet bör minskas. Promemorian

är utformad som en checklista där också frågan om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter på små företags villkor tas upp.

Konsumentverket arbetar i sitt regelförenklingsarbete främst med

överläggningar för informations- och kunskapsutbyte. Det sker främst

med branschorganisationerna men också direkt med företagen, som själva

under ett flertal tillfällen tagit upp frågan om regelförenkling.

Några myndigheter, bl.a. Riksskatteverket och Konsumentverket

använder sig av föreskrifter som har begränsad giltighetstid och som

automatiskt upphör att gälla utan särskilt förordnande. Detta sätt att

utfarda föreskrifter och allmänna råd ger möjlighet till dynamik och

successiva förändringar av föreskrifter, vilket möjliggör mjukare

övergångar och möjliggör som kan ta hänsyn till t.ex. små företags behov

av längre omställningstid för att anpassa sig till nya regler.

Räddningsverket för i sin rapport en diskussion om ett s.k.

nollaltemativ - dvs. vad händer om någon reglering inte sker? (punkt 1 i

SimpLex-förordningens checklista.) Verket uppmärksammar vikten av

att myndigheterna verkligen överväger behovet av att införa en föreskrift

och/eller allmänna råd.

Konsekvensanalyserna kräver resurser och byts ofta ut mot

remissförfarande

Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Skolverket anser att det krävs

omfattande kompetens och resurser för att på ett rättvisande och

tillfredsställande sätt kunna belysa och bedöma alla negativa respektive

positiva aspekter av en föreskrift eller ett allmänt råd. Svårigheten är bl.a.

förenad med att ta fram ett balanserat underlag som motsvarar

ambitionsnivån i förordningen. I dessa fall uppger myndigheter att det

inte räcker med en bred remiss (som oftast används) eftersom

remissvaren ofta ger en ensidig belysning.

Flera myndigheter, bl.a. Boverket, Elsäkerhetsverket och Konsument-

verket, uppger att de istället för konsekvensanalyser använder sig av nära

samarbeten med näringslivet och med berörda organisationer, vilket

innebär att de utvecklar nya föreskrifter och förändringar av föreskrifter

utifrån informations- och kunskapsutbyten med berörda parter. Dessa

remisser uppges vara mycket omfattande och leder till mycket goda

kontakter med berörda branschorganisationer och andra intressenter.

Härigenom anser myndigheterna att de är både lyhörda och tar hänsyn till

synpunkter från berörda parter. Många myndigheters uppfattning är att de

genom remisserna gör vad de kan för att fatta väl underbyggda beslut vad

gäller utformningen av föreskrifter och allmänna råd.

Checklistan utgör ett stöd i arbetet med särskild konsekvensanalys

Fiskeriverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Natur-

vårdsverket anser att checklistan i SimpLex-förordningen utgör ett

mycket praktiskt verktyg. Checklistans enkla och ”rediga” uppställning

av frågeställningar uppfattas som ett bra stöd i arbetet med att ta fram

föreskrifter och allmänna råd. Den viktigaste effekten av den särskilda

konsekvensanalysen enligt SimpLex-förordningen är att man tvingats

fokusera på aspekter som lyfts fram i förordningens checklista, vilket

garanterar att inga aspekter och frågeställningar glöms bort av

myndigheten.

Vid en konkret tillämpning av förordningen uppstår det i vissa fall

osäkerhet kring begreppet småföretag. Flera myndigheter har efterfrågat

en definition av vad ett småföretag är i förordningen.

SimpLex-förordningens förhållande till verksförordningen

Jordbruksverkets alla föreskrifter riktar sig till små företag. Verket anser

dock att hänsyn tas till de små företagen redan när verksförordningens

konsekvensutredning görs. Att myndigheterna ännu en gång uppmanas

göra ytterligare överväganden enligt SimpLex-förordningens checklista

och utföra en särskild konsekvensanalys har rapporterats som svårt.

Myndighetens uppfattning är att SimpLex-förordningen inte tillför något

utöver de krav som redan ställs på myndigheten enligt verksförordningen.

Verket uppger att SimpLex-förordningen upplevs som överflödig, fastän

dess ursprungliga syfte är att utgöra både ett komplement och ett stöd till

Skr. 1999/2000:148

verksförordningen. För att motverka detta har flera myndigheter Skr. 1999/2000:148

efterfrågat möjligheten till att redovisa analyserna i samma dokument.

EU och internationella avtal

Livsmedelsverket och Jordbruksverket är exempel på myndigheter vars

föreskrifter i hög grad påverkas av EG-direktiv och förordningar. Flera

myndigheter har uppgivit att man har mycket begränsat utrymme för

regelförenklingar när man måste implementera EG-direktiv och

förordningar samt andra internationella avtal. Anledningen är att

implementeringen av dessa rättsakter måste ske utan att innehållet i den

svenska lagstiftningen förändras. Språkligt sett är EG-direktiven och

förordningarna ofta svårgenomträngliga. Detaljnivån är ofta hög och

översättningarna mellan språken medför ibland att både felaktigheter och

oklarheter uppstår. Detta innebär att flera myndigheter har uppfattningen

att det är onödigt att genomföra konsekvensanalyser av direktiven och

förordningarna eftersom de inte kan påverka sina föreskrifter och

allmänna råd utifrån vad de kommer fram till i analyserna.

Ett sätt för myndigheterna att påverka EG-direktiven och

förordningarna är att yttra sig under remiss- och samrådsförfarandena i

EU. Flera myndigheter uppger dock att detta kan vara en svårframkomlig

väg, både på grund av tidsbrist och genom processen i EU kan ta en helt

annan riktning än den som förutsågs i samband med remissbehandling

här i Sverige.

3.2.2 Ändrade respektive nya samt upphävda föreskrifter

Diagrammet ovan redovisar de 12 myndigheter som utgivit (grå) och

ändrat (vit) flest antalet föreskrifter under 1999. Myndigheterna har

sammanlagt infört ca 260 nya föreskrifter och ändrat ca 207 st under

1999. Av dessa nya och ändrade föreskrifter är ca 128 st en följd av Skr. 1999/2000:148

införlivade EG-direktiv eller annan internationell standard och/eller avtal.

I en del av myndigheternas rapporter är det svårt att utläsa vilka

ändringar i föreskrifterna som genomförts. Därför är en del siffror

ungefärliga.

Även när det gäller myndigheternas redovisning av särskild

konsekvensanalys har det i vissa fall varit svårt att utläsa hur många och

vilka av de ändrade respektive nya föreskrifterna som genomgått en

särskild konsekvensanalys enligt SimpLex-förordningen.

Undersöker man ingående hur myndigheterna har rapporterat finner

man flera samband. Myndigheter som inte har infört så många ändringar

respektive nya föreskrifter har oftare redovisat sitt arbete med särskilda

konsekvensanalyser otydligt. Myndigheter som i stor utsträckning

påverkas av införlivande av EG-direktiv och andra internationella avtal

har, jämfört med övriga myndigheter, redovisat mindre omfattande arbete

med särskilda konsekvensanalyser. Myndigheternas förklaringar är oftast

att de inte anser sig ha möjlighet att påverka innehållet och att det därmed

inte har någon betydelse om man utför någon särskild konsekvensanalys.

Någon myndighet uppger dock att man trots det ofta mycket omfattande

materialet kan skriva enkla och lättillgängliga förordningar och allmänna

råd, men att det har varit svårt på grund av den korta tid som står till

förfogande.

Utförda konsekvensanalyser

Totalt har enligt regeringens bedömning åtta myndigheter tydligt

rapporterat om utförda särskilda konsekvensanalyser. Dessa myndigheter

är Arbetarskyddsstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Jordbruks-

verket, Naturvårdsverket, Post- & Telestyrelsen, Riksskatteverket och

Tullverket. Ytterligare ett tiotal myndigheter skriver att de arbetar med

analyserna, men inte specifikt inför vilka föreskrifter eller hur många

analyser som är genomförda. Det finns ett tydligt samband bland dem

som i sin rapport tydligt och klart har redovisat sitt arbete med särskild

konsekvensanalys och de som generellt har avlämnat tillfredsställande

rapporter enligt SimpLex-förordningen.

Utfallet på de tre största regelgivama är följande: Jordbruksverket har

infört flest föreskrifter under 1999 och utfört särskild konsekvensanalys

på ca 50% av föreskrifterna. RSV redovisar att verket utfört två särskilda

konsekvensanalyser. Domstolsverket har infört 23 föreskrifter under

1999, men verket gör bedömningen att dess föreskrifter inte medför några

konsekvenser som försvårar för företag. Därför har verket inte utfört

några särskilda konsekvensanalyser av sina föreskrifter.

Tittar man på tio av de största regelgivande myndigheterna är det

vanligt bland myndigheterna med mycket omfattande remisser för att

inhämta näringslivets och berörda parters synpunkter. Myndigheterna

likställer ofta remisserna med en särskild konsekvensanalys.

Flera myndigheter uppger att deras verksamhet inte alls påverkar små

företags villkor och rapporterar att de endast utfört konsekvens-

10

utredningen enligt verksförordningen, ibland i ett samarbete med Skr. 1999/2000:148

Ekonomistymingsverket.

Upphävda föreskrifter

Av 31 rapporterande myndigheter har 20 redovisat upphävda föreskrifter.

Myndigheternas redovisning har varit något för ojämn för att man skall

kunna göra en generell bedömning.

Det är svårt att fa en generell bild över hur många föreskrifter som

verkligen har upphävts. Utifrån de 20 myndigheter som rapporterat kan

man utläsa att 210 föreskrifter har upphävts, men att 73 av dem är

återinförda. Därmed har totalt 137 föreskrifter upphävts.

För åtta av myndigheterna gäller att samtliga föreskrifter som upphävts

har återinförts. Rikspolisstyrelsen har bidragit till att flest föreskrifter har

upphävts genom att ta bort 37 föreskrifter, utan att återinföra någon.

3.2.3 Ändrade respektive nya och upphävda allmänna råd

I diagrammet ovan redovisas, för de största producenterna, antalet

införda (grå) och ändrade (vit) allmänna råd under 1999. Av 31

myndigheter har 18 redovisat ändrade respektive nya allmänna råd. Totalt

är 45 nya allmänna råd införda. Ytterligare 47 allmänna råd har införts av

RSV vilka kan ses som nya eller ändrade eftersom de är tidsbegränsade

och införs varje år.

Av 31 myndigheter har 12 redovisat upphävda allmänna råd. Totalt har

36 allmänna råd upphävts. Ytterligare 12 allmänna råd är upphävda men

ersatta med nya allmänna råd.

11

3.3

Resultat av kommittéernas redovisning enligt 15 §

kommittéförordningen (1998:1474)

Kommittédirektiven som ligger bakom betänkanden som avlämnats

under 1999, är ofta skrivna på ett mycket tidigt stadium då de tidigare

generella regeringsdirektiven reglerade kommittéerna. Majoriteten av de

statliga offentliga utredningarna som var utgivna under 1999 slutfördes

under 1998 eller under första halvåret 1999. För dessa utredningar har det

därför varit svårt att ta hänsyn till de nya krav som införts genom

ändringar i kommittéförordningen. Även för kommittéerna innebär 1999

således en övergångsperiod och regeringen har för avsikt att återkomma

till riksdagen med en mer omfattande redovisning av kommittéernas

arbete i nästa års redogörelse.

4 Mål och medel för det fortsatta regelförenklings-

arbetet med särskild inriktning på små företag

4.1 Mål och ansvarsfördelning

De små och medelstora företagen, inklusive nyföretagandet, utgör en

vital del av svenskt näringsliv. En viktig faktor för dynamiken och

tillväxten i samhällsekonomin, och därmed även för en ökad

sysselsättning, är att svenska företag har med omvärlden konkurrens-

kraftiga förutsättningar. En sådan förutsättning är utformningen och

tillämpningen av de regelverk som omgärdar småföretagens verksamhet.

Detta är orsaken till att regelförenkling förs fram som ett av de

prioriterade områdena inom näringspolitiken. Regelverken skall vara

generella, men bättre anpassade till de små företagens villkor.

Regeringen bedömde i en bilaga till budgetpropositionen för 2000

(Småföretagsdelegationen - Regeringens åtgärder för ett bättre

småföretagsklimat) att det är ändamålsenligt med ett mål som relateras

till den administrativa börda som regelverken skapar för företagen. Att

enbart mäta volymen regler är ett alltför trubbigt mått bl.a. för att det är

reglernas utformning och tillämpning och inte dess antal som är

intressant ur detta perspektiv. Dessutom kan nya regler, som i och för sig

ökar ”regelinflationen”, ha den effekten att de faktiskt minskar den

administrativa belastningen på företag. Regler har således inte bara olika

vikt, utan också olika laddning.

Det övergripande målet för regeringens regelförenklingsarbete

gentemot småföretag är att förbättra små företags arbetsförutsättningar,

konkurrensförmåga och villkor i övrigt för att åstadkomma en ökad

sysselsättning och högre tillväxt.

Ett konkret delmål är att inom en treårsperiod tydligt minska

regelverkens administrativa börda för småföretag. Regeringen kommer

att följa upp arbetet och redovisa resultatet för riksdagen.

Regeringen avser att, tillsammans med ledande forskare och i direkt

dialog med representanter för näringslivet, utveckla den ovan givna

Skr. 1999/2000:148

12

målformuleringen och även metoderna för uppföljning. Internationella Skr. 1999/2000:148

erfarenheter samt resultatet av den kundundersökning som genomfördes

av Näringsdepartementet i slutet av 1999 utgör viktiga utgångspunkter

för den fortsatta diskussionen om mål, mått och medel. Den

administrativa bördan bör främst mätas som nedlagda timmar och kronor

i småföretagen. Ett annat intressant delmått på regelverkens effekt kan

vara den uppgiftslämnarbörda som läggs på företag som en konsekvens

av befintliga regelverk.

Systemet med särskild konsekvensanalys sätter fokus på två i

sammanhanget centrala faktorer, dels den resursbelastning som regler kan

skapa för småföretag, dels de konkurrenssnedvridande effekterna som

regler kan ha för dessa företag. I fråga om reglers belastning går det,

enligt ovan, att ställa upp ett mer konkret delmål för arbetet för vilket det

finns möjliga metoder att mäta måluppfyllelsen. Konkurrenssnedvridande

effekter, däremot, kan ta sig mycket olika former och yttra sig på de mest

skilda sätt. I många avseenden handlar det om en förlust av konkurrens-

tryck vars skadeverkningar för ekonomin är osynliga. Fastän det är lika

angeläget att genom systemet för särskild konsekvensanalys effektivt

motverka onödiga konkurrenssnedvridningar är det därför svårt att

precisera det ekonomiska värdet av detta i mer konkreta tal.

Inom OECD bedrivs sedan en följd av år ett omfattande arbete för

regelförenkling och därmed sammanhängande frågor. Det handlar bl.a.

om metoder för regelanalys, prövning av andra styrformer än förbuds-

och kontrollregler, utveckling av checklistor och erfarenhetsutbyte för att

förbättra kvaliteten på medlemsstaternas regelstymingsbeslut. OECD:s

råd antog 1995 en särskild rekommendation till medlemsstaterna om

regelstyrning. Bland de projekt som bedrivs i OECD är en årlig

djupgranskning av några medlemsstaters program för regelreformering.

Regeringen avser att anmäla sitt intresse för en sådan oberoende

granskning av det svenska regelförenklingsarbetet, vid lämplig tidpunkt,

som komplement till de egna uppföljningar som regeringen avser att

genomföra.

Till grund för regelförenklingsarbetet ligger nu tidigare vidtagna

åtgärder som innebär att tydliga krav riktas mot dem som beslutar om

eller arbetar fram förslag till regler på olika nivåer (Regeringskansliet,

myndigheter, kommittéer) att särskilt analysera reglers effekter för små

företags villkor. Det grundläggande ansvaret för att så sker måste ligga på

regelgivarna själva. SimpLex-enhetens verksamhet syftar bl.a. till att ge

stöd och råd i detta arbete.

4.2 SimpLex-enheten

SimpLex-enhetens verksamhet kan indelas och redovisas enligt följande.

Stöd och råd

SimpLex-enheten informerar och ger råd i arbetet med särskilda

konsekvensanalyser enligt SimpLex-förordningen. Denna förordning

riktar sig, som tidigare nämnts, till myndigheter. Regeringen kommer

13

bl.a. att under hösten 2000 genomföra en tidigare planerad utbildning av Skr. 1999/2000:148

cirka 160 regelskrivare och regelgivare (s.k. förändringsagenter) vid ett

femtiotal myndigheter och verk. Syftet med utbildningen är att öka

insikten om och förståelsen för små företags villkor samt om

myndigheters möjligheter att minska den administrativa bördan för dessa.

SimpLex-enheten kommer i ökad utsträckning att ha löpande kontakt

med myndigheter samt även anordna ytterligare utbildningsinsatser för

denna målgrupp.

Den stödjande och rådgivande funktionen omfattar även arbetet i

Regeringskansliet och utredningsväsendet. Även för dessa båda mål-

grupper kommer särskilda insatser att genomföras så att enheten på ett

effektivt sätt kan fungera som en stödresurs, dels internt inom Regerings-

kansliet i dess beslutsfattande, och dels i de analyser som görs inom

utredningsväsendet.

En annan viktig uppgift för SimpLex-enheten är att utveckla

arbetsmetoder (checklistor, instruktioner m.m.) för analys av reglers

konsekvenser för små företag.

Granskning av förslag

SimpLex-enheten har som uppgift att inom Regeringskansliet granska

förslag med utgångspunkt i reglernas effekter för små företags villkor.

Detta arbete pågår löpande och bygger på väl fungerande berednings-

rutiner. Arbetet innebär granskning av de förslag till utredningsdirektiv

samt av de förslag till nya eller förändrade regler m.m. som övervägs.

Den granskande uppgiften omfattar i praktiken även arbetet med

konsekvensanalyser gjorda inom utredningsväsendet samt av

myndigheter och verk.

Uppföljning

Regeringen avser att årligen för riksdagen redovisa en sammanfattning av

myndigheternas arbete enligt SimpLex-förordningen, användningen av

konsekvensanalyser i utredningsväsendet samt Regeringskansliets regel-

förenklingsarbete för småföretag.

Aktiv identifiering av åtgärder

En särskild grupp bestående av småföretagare samt småföretagsexperter

är direkt knuten till SimpLex-enheten. Denna grupp (SimpLex-gruppen)

har två uppgifter. För det första skall gruppen fungera som bollplank och

experthjälp i SimpLex-enhetens arbete med regelförenklingsfrågor.

SimpLex-gruppen kompletterar därmed den större referensgruppen

Nybyggarna inom detta mer avgränsade men ändå mycket vida område.

För det andra skall SimpLex-gruppen verka som aktiv diskussionspartner

med såväl SimpLex-enheten som den politiska ledningen i sättandet av

prioriteringar i regelförenklingsarbetet. SimpLex-gruppen kommer på

detta sätt att påverka den aktiva identifieringen av vilka regler som bör

14

förenklas. SimpLex-gruppen har därmed en operationell uppgift och Skr. 1999/2000:148

kommer att engageras i det löpande arbetet.

SimpLex-enheten har även funktionen av ett kontaktorgan för små

företag i regelfrågor. Detta innebär att enheten uppmärksammas på

problem direkt av småföretag, vilket även det kommer att påverka de

prioriteringar som görs.

5 Slutsatser inför det fortsatta arbetet

Myndigheterna skall enligt 4 § SimpLex-förordningen rapportera om sina

praktiska erfarenheter och resultat till regeringen. De inkommande

uppgifterna från myndigheterna har varit mycket varierande. En

anledning är att många myndigheter inte har infört några föreskrifter eller

allmänna råd som påverkar små företags villkor. Det bidrar till att många

myndigheter inte har några erfarenheter och resultat att redovisa. De

myndigheter som utfört särskilda konsekvensanalyser är få och därför har

redovisningen blivit något knapphändig. Även om vissa myndigheter inte

använt sig av den särskilda konsekvensanalysen som förenklings-

instrument har man redovisat andra typer av insatser för att gå de små

företagen till mötes. Exempel på detta är översyner av regelverk,

kundundersökningar samt nätverk som inneburit ett aktivt deltagande av

småföretag. Flera myndigheter har till regeringen på ett enkelt och tydligt

sätt redovisat sina erfarenheter och resultat från sitt arbetet med de

särskilda konsekvensanalyserna. I detta sammanhang kan rapporterna

från Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Tullverket och

Naturvårdsverket nämnas.

Rapporterna har bidragit med viktig information i det fortsatta

regelförenklingsarbetet inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att

använda sig av myndigheternas uppgifter bl.a. vid prioriteringar av

stödjande och rådgivande insatser i regelförenklingsarbetet gentemot

myndigheterna. Mot bakgrund av att det funnits svårigheter att jämföra

och analysera myndigheternas rapporter på ett mer kvalitativt sätt avser

regeringen dessutom att inför nästa rapporteringstillfälle utveckla och

förtydliga riktlinjerna gentemot myndigheterna. Tyngdpunkten i

rapporterna ligger tydligt i de kvantitativa beskrivningarna såsom antalet

nya och borttagna föreskrifter och allmänna råd. Ett större fokus på

kvalitativa bedömningar krävs för att ge en bättre bild av effekterna av

regelförenklingsarbetet.

Utifrån rapporterna som redovisas i avsnitt 3.2 kan man tydligt utläsa

de svårigheter som myndigheterna haft i samband med SimpLex-

förordningen. Många myndigheters föreskrifter påverkas av EG-direktiv

och förordningar som de har till uppgift att implementera och införliva i

svenska föreskrifter och allmänna råd. Att utföra den särskilda

konsekvensanalysen på dessa föreskrifter har av myndigheterna

uppfattats som onödigt eftersom utrymmet för förenklingar som grundar

sig på den särskilda konsekvensanalysen är begränsat. Anledningen är att

innebörden av föreskrifterna måste överensstämma med gällande EG-

direktiv och förordningar samt eventuellt andra internationella avtal som

15

myndigheten måste följa. Detta begränsar enligt myndigheterna Skr. 1999/2000:148

möjligheterna till förenklingar och förtydliganden. Det är därför av stor

betydelse att konsekvensanalyser görs av berörda myndigheter redan

under remissförfarandet beträffande kommande EG-direktiv och

förordningar. De särskilda konsekvensanalyserna är sedan ett medel för

myndigheterna att undvika ”gold-plating” dvs. att en extra reglering sker

utöver innehållet i direktivet vid implementering av ett EG-direktiv.

Regeringen avser att genom en dialog med berörda myndigheter

förtydliga hur SimpLex-förordningen skall tolkas och klargöra när

konsekvensanalyser bör genomföras.

Ett annat problem för myndigheterna har varit att de enligt

verksförordningen och SimpLex-förordningen måste utföra två analyser

när de vill införa en föreskrift eller ett allmänt råd som påverkar små

företags villkor. Myndigheterna efterfrågar därför en möjlighet att kunna

redovisa båda analyserna i ett och samma dokument. Regeringen ser

inget hinder för detta. Förordningen skall vara ett komplement till

verksförordningen i myndigheternas arbete med konsekvensanalyser.

Frågeställningarna i SimpLex-förordningens checklista skall vara ett

stöd för myndigheterna så att inte viktiga aspekter glöms bort. Vissa

myndigheter har t.ex. rapporterat att man utför omfattande remitteringar

för att fa fram ett så bra underlag som möjligt. Ett sådant förfarande är

utmärkt och i själva verket ett av de krav som ställs i SimpLex-

förordningen. Åtgärden ersätter dock inte den av regeringen efterfrågade

analysen och avrapporteringen. Den utbildning som SimpLex planerar

hösten 2000 är ett medel för att öka kunskapen och överbrygga de

problem som myndigheterna upplever i samband med den särskilda

konsekvensanalysen.

I myndigheternas rapportering går även att utläsa den varierande

användningen av tidsbegränsade regler, s.k. solnedgångsparagrafer, vilka

ställer krav på kontinuerlig utvärdering och uppföljning. Regeringen

avser att särskilt studera de gjorda erfarenheterna på detta område inför

det fortsatta regelförenklingsarbetet.

Sammanfattningsvis kan sägas att myndigheterna ligger olika långt

framme när det gäller att analysera och bedöma reglers effekter för små

företags villkor. För detta ändamål finns SimpLex-enheten tillgänglig

som både stöd och rådgivare i fråga om myndigheternas arbete med den

särskilda konsekvensanalysen. Enheten avser att mer aktivt ta kontakt

med myndigheter för att fungera effektivt i denna roll. Detsamma gäller

även det fortsatta stödjande och rådgivande arbetet gentemot utredningar

och inom Regeringskansliet. För det interna arbetet i Regeringskansliet är

ambitionen att SimpLex-enheten skall komma in i tidiga skeden i

beredningsprocessen. Regeringen avser att i budgetpropositionen för

2001 redovisa prioriterade områden för regelförenkling med särskild

inriktning på små företag.

1999 är det första år under vilket SimpLex-förordningen har gällt.

1999 skall därför ses som ett övergångsår för både Regeringskansliet,

övriga myndigheter och kommittéer.

16

Genom ett nära samarbete med småföretagen och dess representanter Skr. 1999/2000:148

samt tillgänglig expertis kommer regeringen att utveckla mål, mått och

metoder för regelförenklingsarbetet. Som nämnts tidigare avser

regeringen att årligen ge riksdagen en sammanfattande redovisning av

regelförenklingsarbetet.

17

Bilaga 1

Myndigheter som rapporterat enligt SimpLex-förordningen

Alkoholinspektionen

ASS

Boverket

Elsäkerhetsverket

Fiskeriverket

Jordbruksverket

Kemikalieinspektionen

Konkurrensverket

Konsumentverket

Lantmäteriverket

Luftfartsverket

Läkemedelsverket

Naturvårdsverket

NUTEK

Post- & Telestyrelsen

PRV

Rikspolisstyrelsen

RSV

Räddningsverket

SCB

Sjöfartsverket

Skogsstyrelsen

Skolverket

Socialstyrelsen

Sprängämnesinspektionen

Statens Livsmedelsverk

Statens strålskyddsinstitut

SWEDAC

Tullverket

Vägverket

Överstyrelsen för civil beredskap

18

Skr. 1999/2000:148

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,

Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,

Ringholm

Föredragande: statsrådet Sahlin

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:148 med regeringens redo-

görelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning mot små

företag.

19

Eländers Gotab 60217, Stockholm 2000