Årsredovisning för staten
2000-05-29 · 193 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1999/2000:150, Årsredovisning för staten
Dokumentets text
Regeringens skrivelse
1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Regeringens skrivelse
1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Malmö den 18 maj 2000
Statsministern
Finansministern
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1999.
Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och finan-
sieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare
lämnas en redogörelse för statliga garantier och utvecklingen inom statsförvaltningen. Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommenteras
i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för
invändningarna anges.
I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 1998/99:150) har det tillkommit ett av-
snitt om sambandet mellan resultaträkningen och statsbudgeten.
Skr. 1999/2000:150
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning....................................................................................................13
1.1 Skrivelsens innehåll...............................................................................13
1.2 Tidpunkt för avlämnande av skrivelsen...............................................13
1.3 Kvalitetsbedömning av årsredovisningen............................................13
1.4 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................................14
1.5 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet m.m..............................14
2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska
målen.....................................................................................................................19
2.1 Makroekonomiska förutsättningar......................................................19
2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................20
3 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgeten......................................27
3.1 Inledning...............................................................................................27
3.2 Avgränsning, struktur och redovisingsprinciper................................27
3.3 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen..............29
4 1999 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys......................33
4.1 Inledning...............................................................................................33
4.2 Olika avgränsningar av begreppet staten............................................33
4.3 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter..........................................33
4.4 Nettoförmögenhetens förändring.......................................................34
4.5 Statsskulden...........................................................................................34
4.6 Skatter m.m...........................................................................................37
4.7 Transfereringar......................................................................................40
4.8 Konsoliderad resultaträkning...............................................................42
4.9 Konsoliderad balansräkning.................................................................45
4.10 Finansieringsanalys...............................................................................49
5 Statsbudgetens utfall 1999...................................................................................55
5.1 Inledning...............................................................................................55
5.2 Statsbudgetens saldo.............................................................................55
5.3 Statsbudgetens inkomster....................................................................56
5.3.1 Skatter....................................................................................................57
5.3.2 Övriga inkomster..................................................................................64
5.4 Statsbudgetens utgifter.........................................................................68
5.4.1 Utgifter per utgiftsområde...................................................................72
6 Redovisning av statliga garantier.........................................................................93
6.1 Redovisning av statliga garantier för budgetåret 1999.......................93
Skr. 1999/2000:150
7 Utvecklingen inom statsförvaltningen..............................................................101
7.1 Inledning..............................................................................................101
7.2 Konsumtion och produktion..............................................................101
7.3 Sysselsättning.......................................................................................106
7.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar..................108
7.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik..........................109
8 Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................121
8.1 Inledning..............................................................................................121
8.2 Effektivitetsrevisionens iakttagelser..................................................121
8.3 Revisionsberättelser med invändning................................................126
Bilagor
Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 3 Specifikation av utgifter på utgiftsområden
Bilaga 4 Månadsfördelade utgifter per utgiftsområde
Bilaga 3 Avgifter till och bidrag från E U
Skr. 1999/2000:150
Tabellförteckning
1.1 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet...........................................................14
2.1 Makroekonomiska förutsättningar.........................................................................19
2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................21
2.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................22
2.4 Den statliga sektorns finansiella sparande och övergången till statsbudgetens
saldo......................................................................................................................22
2.5 Utgiftstak för staten 1997-1999..............................................................................22
2.6 Takbegränsade utgifter.............................................................................................23
2.7 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................24
3.1 Jämförelse resultaträkningen och statsbudgeten....................................................27
3.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i årsredovisningen...........................29
4.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräkningarna................................................34
4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning.......................................................35
4.3 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj..................................................35
4.4 Lån i svenska kronor................................................................................................35
4.5 Statsskuldens kostnader...........................................................................................37
4.6 Skatteinbetalningar...................................................................................................38
4.7 Transfereringar och bidrag.......................................................................................40
4.8 Socialförsäkring........................................................................................................41
4.9 Transfereringar och bidrag - övrigt.........................................................................42
4.10 Konsoliderad resultaträkning................................................................................43
4.11 Konsoliderad balansräkning...................................................................................47
4.12 Finansieringsanalys.................................................................................................50
4.13 Utdelningar i statliga bolag....................................................................................50
4.14 Justeringar till betalningar.....................................................................................50
5.1 Statsbudgetens saldo 1999 justerat för större engångseffekter
(underliggande saldo)..........................................................................................55
5.2 Statsbudgetens utfall 1999.......................................................................................56
5.3 Skillnader mellan statsbudgeten och utfall för 1999..............................................56
5.4 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens
inkomster..............................................................................................................57
5.5 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens
inkomster 1999. Skillnad mellan tidigare beräkningar och prognos
respektive utfall....................................................................................................58
5.6 Förutsättningar vid olika prognostillfällen.............................................................58
5.7 Hushållens periodiserade skatter.............................................................................60
5.8 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt......................................................60
5.9 Företagens periodiserade skatter.............................................................................61
5.10 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt..................................................61
Skr. 1999/2000:150
5.11 Periodiserade arbetsgivaravgifter...........................................................................62
5.12 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift......................62
5.13 Periodiserad mervärdesskatt...................................................................................62
5.14 Inkomsttiteln Mervärdesskatt................................................................................63
5.15 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet.............................................64
5.16 Akteutdelningar från företag med statligt ägande................................................65
5.17 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom.................................................66
5.18 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån..................................................................66
5.19 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster..........................................................67
5.20 Inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter..........................................................67
5.21 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU................................................................67
5.22 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU...................................................68
5.23 Indragningar 1999, större än 100 mkr...................................................................69
5.24 Medgivna överskridanden......................................................................................70
5.25 Begränsningsbelopp 1999.......................................................................................71
5.26 Statsbudgetens utgifter 1999..................................................................................72
5.27 Uo 1 Rikets styrelse................................................................................................73
5.28 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning......................................................73
5.29 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd.....................................................................73
5.30 Uo 4 Rättsväsendet.................................................................................................74
5.31 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan........................................................74
5.32 Uo 6 Totalförsvar....................................................................................................75
5.33 Uo 7 Internationellt bistånd..................................................................................75
5.34 Uo 8 Invandrare och flyktingar.............................................................................76
5.35 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.......................................................76
5.36 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp..................................................77
5.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag...........................................................77
5.38 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom............................................................77
5.39 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn.............................................................78
5.40 Föräldrapenningen år 1996-1999...........................................................................78
5.41 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet......................................................................79
5.42 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv.......................................................................79
5.43 Uo 15 Studiestöd....................................................................................................80
5.44 Antal studerande med studiemedel 1996-1999...................................................80
5.45 Utbetalda studiemedel 1996-1999.........................................................................80
5.46 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd 1996-1999....................................81
5.47 Uol6 Utbildning och universitetsforskning.........................................................8-1
5.48 Totalt antal heltidsplatser och antal elever i kommunal vuxenutbildning
(inkl, kunskapslyftet) 1996-1999.........................................................................81
5.49 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid.......................................................82
5.50 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande....................................................82
5.51 Uol9 Regional utjämning och utveckling.............................................................83
5.52 Uo20 Allmän miljö och naturvård.........................................................................83
5.53 Uo21 Energi............................................................................................................83
5.54 Uo22 Kommunikationer........................................................................................84
5.55 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m............................................................................84
5.56 Uo24 Näringsliv......................................................................................................85
5.57 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner..................................................................85
5.58 Uo26 Statsskuldsräntor m.m.................................................................................86
5.59 Räntor på statsskulden...........................................................................................86
5.60 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen........................................................87
Skr. 1999/2000:150
5.61 Avgifter till EG samt återbetalningar inom ramen för Sveriges
infasningsrabatt.......................................................................................................87
5.62 Minskning av anslagsbehållningar 1999................................................................ 87
5.63 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit
större än 500 mkr....................................................................................................87
5.64 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 mdkr per 991231.....................88
5.65 Riksgäldskontorets nettoutlåning.........................................................................88
5.66 Kassamässig korrigering.........................................................................................89
6.1 Sammanställning av statliga garantier.....................................................................96
6.2 Garantimyndigheternas reserver för förlustrisker.................................................96
7.1 Statlig produktion och konsumtion 1997-1999................................................... 101
7.2 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna........102
7.3 Antal anställda i staten 1998 och 1999.................................................................. 106
7.5 Medelålder i statens olika sektorer 1998 och 1999............................................... 111
7.6 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn 1998 och 1999...... 113
8.1 Revisionsberättelser med invändning...................................................................126
Skr. 1999/2000:150
Diagramförteckning
2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................21
4.1 Statens intäkter 1999.................................................................................................44
4.2 Statens kostnader 1999.............................................................................................44
5.1 Statsbudgetens saldo 1990-1999..............................................................................56
5.2 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än 1 mdkr..........69
6.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1999.....................94
6.2 Garanterad kapitalskuld 1995-1999.........................................................................94
6.3 Ekonomiskt utfall exkl. Insättningsgarantinämnden 1995-1999..........................95
6.4 Ekonomiskt utfall inkl. Insättningsgarantinämnden 1995-1999...........................95
7.1 Produktion och konsumtion av statliga tjänster 1993-1999,
volymförändring.................................................................................................102
7.2 Produktion av statliga tjänster 1999, procent.......................................................103
7.3 Produktionen i försvaret 1993-1999, volymförändring.......................................103
7.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret 1993-1999, volymförändring ... 103
7.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och forskning 1993-1999,
volymförändring.................................................................................................104
7.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-1999, volymförändring............104
7.7 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-1999,
volymförändring.................................................................................................104
7.8 Produktion av allmänna tjänster 1993-1999, volymförändring...........................105
7.9 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster och omsorg 1993-1999,
volymförändring.................................................................................................105
7.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom staten 1990-1999.................106
7.11 Sysselsättningen inom statens olika områden 1999, procent.............................107
7.12 Procentuell utveckling inom de statliga verksamheter där sysselsättningen
ökat sedan 1990...................................................................................................107
7.13 Procentuell utveckling inom de statliga verksamheter där sysselsättningen
minskat sedan 1990.............................................................................................107
7.14 Antal uppsagda i statsförvaltningen 1990-1999.................................................108
7.15 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder, 1999........108
7.16 Åldersfördelning i staten och på arbetsmarknaden totalt, 1999........................110
7.17 Åldersfördelning i staten 1990 och 1999.............................................................111
7.18 Personalrörlighet för statsanställda fördelade efter kön och ålder,
september 1998-september 1999....................................................................... 112
7.19 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1994-1998 inom olika
sektorer på arbetsmarknaden.............................................................................114
7.20 Genomsnittslöner för statsanställda fördelade efter kön och ålder,
september 1999...................................................................................................114
7.21 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för statsanställda fördelade
efter ålder och kön, september 1998-september 1999.....................................115
7.22 Beräknad årstakt för löneökningar enligt RALS 1998-2001..............................116
Skr. 1999/2000:150
7.23 Löneutveckling september 1998-september 1999, exklusive
polisväsendet, uppdelat på delkomponenter........................
117
10
Sammanfattning
tiJ
Skr. 1999/2000:150
1 Sammanfattning
1.1 Skrivelsens innehåll
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt, men senast nio
månader efter budgetårets utgång, se till att en
årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.
Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Den skall
även innehålla det slutliga utfallet på statsbudge-
tens inkomsttitlar och anslag.
I denna skrivelse presenteras årsredovisning
för staten för 1999. Kapitel 2 t.o.m. 6 behandlar
olika aspekter på det ekonomiska utfallet under
1999.1 de följande kapitlen redovisas utveckling-
en inom statsförvaltningen och revisionens iakt-
tagelser.
Årsredovisningen för staten innehåller en
grundlig genomlysning av hur statens finanser
har utvecklats under 1999. Regeringen kan kon-
statera att oavsett vilken skärning av det ekono-
miska utfallet som väljs erhålls en likartad bild.
Statens ekonomiska situation fortsätter att för-
bättras och det är mycket länge sedan statens fi-
nanser var så stabila som de är i dag.
1.2 Tidpunkt för avlämnande av
skrivelsen
I Finansutskottets betänkande 1999/2000:FiUl
anges att det är angeläget att årsredovisningen
för staten presenteras vid en tidigare tidpunkt.
Utskottet anser att skrivelsen på sikt bör läggas
fram samtidigt som den ekonomiska vårproposi-
tionen, för att därmed på ett bättre sätt kunna
utgöra underlag för riksdagens arbete.
Regeringen har för avsikt att, från och med
2001, lämna årsredovisning för staten till riksda-
gen samtidigt som den ekonomiska vårproposi-
tionen presenteras, dvs. senast den 15 april. Detta
innebär en tidigareläggning med en och en halv
månad. ESV har regeringens uppdrag att vidta de
förändringar som krävs för tidigareläggningen.
Regeringen avser att inom kort fatta beslut om
de förordningsändringar som krävs. Förändring-
arna innebär att myndigheterna skall lämna sina
årsredovisningar till regeringen senast den 22
februari varje år, dvs. en vecka tidigare jämfört
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
med nuvarande bestämmelser. För affärsverken
gäller att de skall lämna reviderade årsredovis-
ningar till regeringen senast den 1 mars varje år,
dvs. en månad tidigare jämfört med nuvarande
bestämmelser. Förändringarna kommer att gälla
från och med de årsredovisningar som skall upp-
rättas för räkenskapsåret 2000.
1.3 Kvalitetsbedömning av
årsredovisningen
Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket
(RRV) att lämna ett granskningsutlåtande till re-
geringen avseende det underlag till årsredovis-
ning för staten som Ekonomistyrningsverket
(ESV) tagit fram. RRV:s granskning omfattar
såväl konsoliderad resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys som utfallet på statsbud-
getens inkomsttitlar och anslag. Syftet med
granskningen är att bedöma om redovisningen är
tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.
RRV:s granskning omfattar en genomgång av
de metoder som tillämpats av ESV vid upprät-
tandet av underlaget. Det interna informations-
13
Skr. 1999/2000:150
flödet från ESV:s statsredovisningssystem till
ESV:s koncernredovisningssystem har kartlagts
och bedömts. De största myndigheternas årsre-
dovisningar har stämts av mot uppgifterna i kon-
cernredovisningssystemet. Granskning har också
skett av ESV:s kvalitetssäkring av redovisad in-
formation samt justeringar och elimineringar av
interna mellanhavanden mellan de ingående or-
ganisationerna. Därutöver har RRV gått igenom
revisionsberättelser med invändning eller upp-
lysning samt revisionsrapporter för myndighe-
terna med avseende på om det föreligger sådana
förhållanden som borde påverkat underlaget.
RRV gör bedömningen att utifrån redovisade
och använda principer för upprättande av under-
laget är utfallet i allt väsentligt rättvisande. Be-
träffande förutsättningarna för att upprätta un-
derlaget till årsredovisningen för staten gör RRV
bedömningen att det finns en avsaknad av enhet-
lighet rörande principer för främst värdering och
redovisning av olika poster. Detta innebär att det
saknas förutsättningar för att underlaget fullt ut
skall uppfylla kraven på god redovisningssed för
koncernredovisning.
Gällande redovisningsprinciper tar i första
hand sikte på enskilda myndigheters redovisning
och inte på statens konsoliderade redovisning.
En översyn av regelverket kommer att göras i
syfte att uppnå större enhetlighet i redovisnings-
principerna för att i högre grad uppfylla kraven
på koncernredovisning.
budgetens saldo skall överensstämma med sta-
tens lånebehov redovisas även Riksgäldskonto-
rets nettoutlåning och en kassamässig korrige-
ring på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
kommenteras statsbudgetens utfall för 1999 med
de budgeterade inkomsterna och utgifterna på
statsbudgeten.
Staten har utestående ekonomiska förpliktel-
ser i form av garantier. Vissa av dessa åtaganden
kommer att medföra framtida budgetbelastning-
ar. Den statliga garantiverksamheten redovisas i
ett eget kapitel i skrivelsen.
1.5 Sammanfattning av det
ekonomiska utfallet m.m.
I tabell 1.1 sammanfattas det ekonomiska utfallet
för 1999.
Tabell 1.1 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Utfall 1999
Utfall 1998
Den offentliga sektorns
finansiella sparande
(procent av BNP)
1,9
1,9
Budgeteringsmarginal
1,5
2,0
Nettoförmögenhet
-1 088
-1 177
Statsskuld
1 370
1 446
Årets resultat (över-
/underskott)
55
-31
Statsbudgetens saldo
82
10
Garanterad kapitalskuld
681
668
1.4 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet
I årsredovisningen redovisas det ekonomiska
utfallet utifrån olika utgångspunkter. Resul-
taträkningen ger underlag för bedömning av bl.a.
statens samlade resursförbrukning. Värdet av
statens tillgångar och skulder redovisas i balans-
räkningen. Finansieringsanalysen visar statens
betalningar. Resultaträkningen, balansräkningen
och finansieringsanalysen omfattar myndighe-
terna, inklusive affärsverken, under regering och
riksdag med undantag för Riksbanken. Dess-
utom ingår försäkringskassorna och de fonder
som redovisas av myndigheter. Alla verksamhe-
ter inkluderas i bokslutet oavsett finansering. I
skrivelsen jämförs utfallet för 1999 med utfallet
för 1998.
Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter
som påverkar statens lånebehov. För att stats-
Budgetpolitiska mål
De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-
slutat om innebär att:
- Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av bruttonational-
produkten (BNP) i genomsnitt över en
konjunkturcykel. För 1999 fastställde riks-
dagen målet för det finansiella sparandet till
0,5 procent av BNP. Utfallet för 1999 blev
preliminärt 1,9 procent av BNP eller 37
miljarder kronor.
— De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För 1999
har riksdagen fastställt utgiftstaket till 753
miljarder kronor. Utfallet för de takbegrän-
sade utgifterna blev 751,5 miljarder kronor,
vilket innebär att utgiftstaket klarades med
14
Skr. 1999/2000:150
en budgeteringsmarginal på 1,5 miljarder
kronor.
Resultat- och balansräkning
Statens balansräkning visar att nettoförmögenhe-
ten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och
skuldernas bokförda värde, var -1 088 miljarder
kronor vid utgången av 1999, vilket är en förbätt-
ring med 89 miljarder kronor (8 procent) jäm-
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
fört med 1998. Förbättringen förklaras framför
allt av att statsskulden minskat med 76 miljarder
kronor. Vid utgången av 1999 uppgick statsskul-
den till 1 370 miljarder kronor.
Resultaträkningen visar att statens totala in-
täkter, inklusive finansiella intäkter, 1999 blev
969 miljarder kronor, vilket är en ökning med 39
miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1998.
Ökningen förklaras främst av ökade skatteinbe-
talningar och valutavinster.
Statens totala kostnader 1999, enligt resul-
taträkningen, blev 914 miljarder kronor, vilket är
en minskning med 47 miljarder kronor (5 pro-
cent) jämfört med 1998. Minskningen förklaras
främst av minskade finansiella kostnader.
De ökade intäkterna och minskade kostna-
derna innebär att resultaträkningen visar ett
överskott på 55 miljarder kronor 1999. Resultat-
förbättringen, från ett underskott på 31 miljarder
kronor 1998.
Statsbudgetens utfall
Statsbudgetens överskott uppgick till 82 miljarder
kronor vid utgången av 1999. En stor del av bud-
getöverskottet beror på överföringar från AP-
fonden och inbetalningar av premiepensionsme-
del till Riksgäldskontoret. Om man justerar för
dessa transaktioner blev det underliggande över-
skottet 10 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster blev 725 miljarder
kronor 1999, vilket är 29 miljarder kronor högre
än beräknat. Skillnaden förklaras framför allt av
högre förvärvsinkomster, realisationsvinster och
konsumtion vilket medfört högre inkomstskat-
ter, socialavgifter och mervärdesskatt.
Statsbudgetens utgifter blev 643 miljarder kro-
nor vilket är 37 miljarder kronor lägre än vad
som ursprungligen budgeterats. Skillnaden för-
klaras främst av att Riksgäldskontorets nettout-
låning blev 45 miljarder kronor lägre än beräk-
nat. Detta motverkades till en del av att ränte-
utgifterna blev högre än beräknat.
Statliga garantier
Den totala garanterade kapitalskulden uppgick till
681 miljarder kronor 1999. Om Insättningsga-
rantinämnden exkluderas uppgick den garante-
rade kapitalskulden till knappt 283 miljarder
kronor efter en ökning med 7 miljarder kronor
sedan 1998.
Det ekonomiska utfallet för den statliga ga-
rantiverksamheten exklusive Insättningsgaranti-
nämnden var ett nettoöverskott på 390 miljoner
kronor under 1999. För 1998 var motsvarande
siffra ett underskott på 760 miljoner kronor.
Utvecklingen inom statsförvaltningen
Den statliga konsumtionen 1999 uppgick till 154
miljarder kronor. Räknat i fasta priser innebär
detta en konsumtionsökning med 1 procent
jämfört med 1998.
Antalet anställda inom staten, inklusive de all-
männa försäkringskassorna, uppgick till 220 300
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
heltidspersoner 1999, efter en marginell minsk-
ning med 0,1 procent sedan förra året. Om af-
färsverken borträknas uppgick antalet heltidsper-
soner till 204 100.
Antalet uppsagda uppgick till 2 300 under 1999.
Av de som blev uppsagda var ca 1 850 anställda
inom den civila statsförvaltningen, ca 200 vid
affärsverken och drygt 250 vid försvaret.
Riksrevisionsverkets iakttagelser
RRV:s effektivitetsrevision har publicerat 34
rapporter under 1999. I skrivelsen görs en ge-
nomgång av flertalet av rapporterna och rege-
ringens åtgärder med anledning av dessa.
RRV:s årliga revision har resulterat i att 21
myndigheter har fått invändning i revisionsbe-
rättelsen för räkenskapsåret 1999. År 1998 fick
19 myndigheter revisionsberättelse med invänd-
ning. RRV bedömer att kvaliteten på årsredovis-
ningarnas information har förbättrats medan
förvaltningsfel i ökad utsträckning har lett till in-
vändning.
15
2
Makroekonomiska
förutsättningar och
uppföljning av de
budgetpolitiska målen
Skr. 1999/2000:150
2 Makroekonomiska förutsättningar och
uppföljning av de budgetpolitiska målen
2.1 Makroekonomiska förutsättningar
Den offentEga sektorns finanser och statsbud-
getens inkomster och utgifter är starkt beroende
av den ekonomiska utvecklingen. En tumregel är
att en procents högre bruttonationalprodukt
(BNP) stärker de offentliga finanserna med
0,75 procent (uttryckt som andel av BNP) eller
med ca 15 miljarder kronor. Skatteinkomsterna
varierar i stort med BNP i löpande priser, efter-
som viktiga skattebaser (löner, hushållens kon-
sumtionsutgifter m.m.) är relaterade till BNP.
Med vissa undantag, exempelvis biståndet och
avgiften till EU, minskar transfereringsutgifterna
vid en högre tillväxt.
I tabell 2.1 redovisas några av de makroeko-
nomiska förutsättningar som är av särkild vikt
för de offentliga finanserna.
År 1999 var ett bra år för svensk ekonomi.
BNP växte med 3,8 procent i fasta priser för att
totalt uppgå till 1 972 miljarder kronor. I bud-
getpropositionen för 1999 bedömdes BNP öka
med 3 procent i fasta priser.
Under året uppgick inflationen mätt som KPI
till 0,3 procent vilket var 0,4 procentenheter lägre
än bedömningen i budgetpropositionen för 1999.
För innevarande år minskar statens utgifter en-
dast marginellt då KPI blir lägre eftersom pris-
basbeloppet påverkas med ett års eftersläpning.
Prisbasbeloppet för 1999 var 36 400 kronor.
Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar
1999
Utfall
1998
BP99
Utfall
Utfall-
BP99
BNP 1
3,0
3,0
3,8
0,8
BNP i nivå 2
1 890
1 886
1 972
86
Prisbasbelopp 3
36,4
36,4
36,4
0,0
KPI
Årsgenomsnitt
0,4
0.7
0,3
-0,4
Hushållens
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
konsumtionsutgifter 1
2,4
2,9
4,1
1,2
Utbetald lönesumma 4
5,5
4.1
6,0
1,9
Öppen
arbetslöshet 5
6.5
5,7
5,6
-0,1
Arbetsmarkn.pol
åtgärder 5
3,9
3.9
3,1
-0,8
Ränta 5 år
Årsgenomsnitt
4.7
4,7
4,5
-0,2
Ränta 6 månader
Årsgenomsnitt
3,6
4,3
3,3
-1,0
1 Ärlig procentuell förändring i fasta priser
2 Av förändringen i löpande priser förklarar omläggningen av nationalräkensa-
perna ca 90 mdkr. Justerat för NR-omläggningen innebär detta att BNP-
förändringen i löpande priser jmf beräkningen i BP99 var nära noll. Den lägre
prisnivån i jämförelse med beräkningen i BP99 medför att BNP i förhållande till
beräkningen i BP99 ökar med 0,8 procentenheter i fasta priser.
3 Tusental kronor
4 Ärlig procentuell förändring i löpande priser
5 Andel av arbetskraften
Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1999
med 4,1 procent i fasta priser. I budgetproposi-
tionen för 1999 beräknades hushållens konsum-
tionsutgifter öka med 2,9 procent. Hushållens
konsumtionsökning blev således 1,2 procenten-
heter högre i fasta priser. Förklaringen till att den
nominella konsumtionsökningen endast blev
7 miljarder kronor är att konsumentpriserna blev
lägre än tidigare beräknat. Hushållens konsum-
tionsutgifter utgör större delen av skattebasen
19
Skr. 1999/2000:150
för mervärdesskatten. En förändring av hushål-
lens konsumtionsutgifter med en procentenhet i
löpande priser (vilket motsvararar ca 10 miljarder
kronor) påverkar inkomster av mervärdesskatten
med ca 1 miljard kronor.
Lönesumman ökade preliminärt 1999 med
6 procent. I budgetpropositionen för 1999 be-
räknades lönesumman öka med 4,1 procent. Lö-
nesumman har direkt effekt på inkomsterna av
socialavgifter och inkomstskatter.
Under 1999 uppgick den genomsnittliga öpp-
na arbetslösheten mätt som andel av arbetskraf-
ten till 5,6 procent. Detta var en tiondels pro-
centenhet lägre än bedömningen i budget-
propositioen för 1999. Samtidigt uppgick ande-
len av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till 3,1 procent vilket var 0,8 procenten-
heter lägre jämfört med bedömningen i budget-
propositionen för 1999.
Mätt som årsgenomsnitt blev sexmånaders-
räntan en procentenhet lägre än vad som beräk-
nades i budgetpropositionen för 1999. Den fem-
åriga räntan blev 0,2 procentenheter lägre än be-
räknat.
2.2 Uppföljning av de
budgetpolitiska målen
De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-
slutat om innebär att:
- Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av BNP i genom-
snitt över en konjunkturcykel. För 1999
fastställde riksdagen målet för det finansi-
ella sparandet till 0,5 procent av BNP.
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
- De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
1999 har riksdagen fastställt utgiftstaket till
753 miljarder kronor.
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sek-
torn är resultatet av samtliga transaktioner som
påverkar den finansiella nettoförmögenheten.
Finansiella transaktioner som köp och försälj-
ning av aktier och andra finansiella tillgångar på-
verkar således inte det finansiella sparandet. Det-
samma gäller värdeförändringar på tillgångar och
skulder. Däremot påverkas den offentliga brut-
toskulden av anskaffning och försäljning av fi-
nansiella tillgångar samt värdeförändringar.
Målet för det finansiella sparandet omfattar
hela den offentliga sektorn som den definieras i
nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även
ålderspensionssystemet och den kommunala
sektorn. Det finansiella sparandet påverkas där-
för inte av transaktioner mellan den offentliga
sektorns olika delar. Till ålderspensionssystemet
räknas AP-fonderna och Premiepensionssyste-
met. Den kommunala sektorn omfattar kom-
muner, landsting och kyrkokommuner. Affärs-
verken ingår enligt nationalräkenskapernas
definition inte i den statliga sektorn utan räknas
till företagssektorn.
Det finns en rad olika skäl till att Sverige bör
ha ett överskott i de offentliga finanserna:
- Den offentliga sektorns nettoskuld bör
minska för att stärka förtroendet för den
svenska ekonomin.
- Den offentliga skulden skall amorteras ned
för att minska belastningen av räntor och
amorteringar för framtida generationer. Av
rättviseskäl måste Sverige därför minska
den offentliga skulden. Statsskulden upp-
gick vid årskiftet 1999/2000 till 1 370 mil-
jarder kronor. Ränteutgifterna för stats-
skulden uppgick till 90 miljarder kronor år
1999. Dessa medel skulle kunna användas
till viktigare ändamål.
- Sparandet i Sverige måste vara högt för att
Sveriges internationella skuldsättning skall
kunna minska samtidigt som investerings-
nivån är hög. Även den offentliga sektorn
måste bidra till ett högt sparande.
- De offentliga finanserna i Sverige är förhål-
landevis konjunkturkänsliga. Med ett am-
bitiöst överskottsmål för de offentliga fi-
nanserna ökar möjligheterna att motverka
en kraftigt konjunkturavmattning med ak-
tiva åtgärder utan att underskottet hotar att
bli för stort och att underskottsgränsen på 3
procent av BNP i Stabilitets- och tillväxt-
pakten överskrids.
- Sverige måste rusta inför framtiden. Som
bl.a. Långtidsutredningen har visat kommer
andelen äldre att öka kraftigt från omkring
2010. Detta medför ökade utgifter för såväl
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
pensioner som vård och omsorg, samtidigt
som deltagandet i arbetskraften blir lägre.
Den offentliga sektorn måste vara ekono-
20
Skr. 1999/2000:150
miskt stark för att kunna möta denna ut-
veckling.
Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att
det långsiktiga målet för de offentliga finanserna
skall vara ett överskott på 2 procent av BNP i
genomsnitt över en konjunkturcykel. Utifrån
detta övergripande mål fastställer sedan riksda-
gen årsvisa överskottsmål. För samtliga år 1997-
1999 har överskottsmålet klarats med bred mar-
ginal.
Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
1997
1998
1999
Överskottsmål
-3,0
0,0
0,5
Utfall'
-2,0
1,9
1,9
'^Nätiönäkäkenskäpern^ö^reTT997499^^fUii^renminär^
För 1999 har riksdagen beslutat att de offentliga
finanserna skall uppvisa ett överskott på 0,5 pro-
cent av BNP. En gradvis anpassning mot det
långsiktiga målet om ett överskott på i genom-
snitt 2 procent planerades genom ett överskott
på 0,5 procent av BNP år 1999 och ett överskott
på 2 procent för respektive år 2000-2003.
År 1994 var underskottet i de offentliga finan-
serna 173 miljarder kronor eller 10,8 procent av
BNP. För 1999 visar de offentliga finanserna,
enligt de preliminära nationalräkenskaperna, ett
överskott på 36,9 miljarder kronor, vilket mot-
svarar 1,9 procent av BNP. Överskottet i de of-
fentliga finanserna som andel av BNP har således
förstärkts med 12,7 procentenheter sedan 1994.
Större delen av denna förbättring - mer än 8 pro-
centenheter - har åstadkommits genom att ut-
gifterna har ökat långsammare än BNP. Endast
en mindre del av förbättringen av det offentliga
överskottet beror på konjunkturmässiga eller
tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvudsakli-
gen en följd av det saneringsprogram för de of-
fentliga finanserna som påbörjades 1994 och som
slutförts i och med budgeten för 1998. Sane-
ringsprogrammet under dessa år omfattade åt-
gärder som väntades innebära en varaktig årlig
budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller
ca 8 procent av BNP.
Diagram 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
-200 ------------------------------------------------------------------------- -12
1994 1995 1996 1997 1998 1999
Överskottet för de offentliga finanserna uppgick
1999 preliminärt till 36,9 miljarder kronor eller
1,9 procent av BNP (se tabell 2.2). Överskotts-
målet, som uppgick till 0,5 procent av BNP, kla-
rades således med bred marginal.
Jämfört med den beräkning som gjordes i
budgetpropositionen för 1999 har det finansiella
sparandet förbättrats med 15,6 miljarder kronor
eller med 0,8 procent av BNP. Ökningen förkla-
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
ras främst av att skatte- och avgiftsinkomsterna
blev 28,4 miljarder kronor högre än vad som be-
räknades i budgetpropositonen för 1999.
Jämfört med 1998 är det finansiella sparandet
som andel av BNP oförändrat. Det finansiella
sparandet för 1998 drogs dock tillfälligt upp med
0,9 procent av BNP till följd av att bolagisering-
en av AP-fondens fastigheter bokfördes som
försäljning av fastigheter i nationalräkenskaperna
och därmed tillgodoräknades det finansiella spa-
randet. Om man bortser från detta förstärktes
sparandet med 1 procent av BNP mellan 1998
och 1999, vilket framför allt förklaras av att ut-
gifterna minskade som andel av BNP.
21
Skr. 1999/2000:150
|Tabell 2.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande |
Miljarder kronor
Utfall
1998
1999
BP99
Utfall
Utfall
BP99
Inkomster
1 145,0
1 163,8
1 187,8
24,0
varav skatter och
avgifter
996,2
1014,8
1 043,2
28,4
Utgifter
1 110,0
1 142,5
1 150,8
8,3
Finansiellt
sparande
35,0
21,3
36,9
15,6
Procent av BNP
1,9
1,1
1.9
0,8
Statens finansiella sparande uppgick preliminärt
till 76,5 miljarder kronor 1999 (3,9 procent av
BNP) och statsbudgetens saldo visade ett över-
skott på 82 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovi-
sas de större poster som förklarar skillnaden
mellan statens finansiella sparande och statsbud-
getens saldo budgetåret 1999. Riksgäldskonto-
rets utlåning till Centrala studiemedelsnämnden
uppgick 1999 till 11 miljarder kronor. Utlåning-
en belastar statsbudgetens saldo medan statens
finansiella sparande inte påverkas. Ytterligare en
post som påverkar statsbudgetens saldo, men
inte statens finansiella sparande, är kurs- och va-
lutaförändringar på statsskulden. I posten övrigt
korrigeras för bl.a. skillnader i periodisering
mellan redovisningen i nationalräkenskaperna
och i statsbudgeten av skatter och räntor.
Tabell 2.4 Den statliga sektorns finansiella sparande och
övergången till statsbudgetens saldo
Miljarder kronor
1999
Statens finansiella sparande
76,5
CSN studielän m.m. 1
-7,9
Kurs-/valuta förluster på statsskulden
-4,1
Övrigt
17,5
Statsbudgetens saldo
82,0
1 Nettot inkluderar förutom CSN studielån under Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-
året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt
att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-
troll och styrning över anvisade medel och ut-
giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar
om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet
av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
Vidare ger utgiftstaken budgetpolitiken en lång-
siktig inriktning med hög förutsägbarhet och
främjar därmed trovärdigheten i den ekonomiska
politiken. Utgiftstaket för staten underlättar
därmed möjligheten att uppnå målet för det fi-
nansiella sparandet i den offentliga sektorn.
Som framgår av tabell 2.5 minskar utgiftstaket
i relation till BNP från 40,1 procent 1997 till
38,2 procent 1999, dvs. en minskning med
1,9 procentenheter. Med anledning av ålderspen-
sionsreformen höjdes utgiftstaket för 1999 med
19 miljarder kronor i budgetpropositionen för
1999. Justeras utgiftstaken 1997 och 1998 för det
fall ålderspensionsreformen hade genomförts re-
dan 1997, minskar utgiftstakets andel av BNP
med 2,9 procentenheter under perioden 1997—
1999.
Tabell 2.5 Utgiftstak för staten 1997-1999
Miljarder kronor
1997
1998
1999
Utgiftstak för staten
723
720
753
Procent av BNP
39,9
38,1
38,2
Procent av BNP efter tekniska
justeringar 1
40,9
39,1
38,2
1 För att möjliggöra en rättvisande jömförelse över tiden bör utgiftstaken juste-
ras åren 1997-1998 för de tekniska justeringar som gjordes av utgiftstaket
1999 p.g.a. effekterna av ålderspensionsreformen.
De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsra-
marna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27)
samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor m.m. ingår inte eftersom riksdag
och regering i mycket begränsad omfattning kan
påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbe-
gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade
anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas
utnyttjande av ingående reservationer, anslags-
sparande och anslagskredit ingår. Till de takbe-
gränsade utgifterna adderas därför också posten
minskning av anslagsbehållningar. I budgetpro-
positionen för 1999 budgeterades minskningen
av anslagsbehållningar till 5 miljarder kronor. I
redovisningen av utfallet ingår dock denna post i
utgifterna under respektive anslag och utgifts-
område.
Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket
och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud-
geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens
syfte är att utgöra en buffert mot såväl makro-
ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som
finns kring de finansiella konsekvenema av fatta-
de beslut. Budgeteringsmarginalen är ofinansie-
rad och om den tas i anspråk innebär det att
överskottet i de offentliga finanserna försämras.
22
Skr. 1999/2000:150
Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket
för staten för budgetåret 1999 till 735 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till
22 miljarder kronor. Med anledning av riksdags-
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
beslutet om sänkt fastighetsskatt sänktes utgift-
staket med 1 miljard kronor (bet.
1997/98:FiU20) till 734 miljarder kronor. I bud-
getpropositionen för 1999 gjordes en teknisk
justering av utgiftstaket till följd av ålderspen-
sionsreformen med 19 miljarder kronor, vilket
innebar att utgiftstaket höjdes till 753 miljarder
kronor.
I budgetpropositionen för 1999 beräknades de
takbegränsade utgifterna till 749,7 miljarder kro-
nor. Budgeteringsmarginalen beräknades därmed
uppgå till 3,3 miljarder kronor.
I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att utgiftstaket för sta-
ten var hotat. Den främsta orsaken var att utgif-
terna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering
m.m. under utgiftsområde 10 förväntades bli
högre än anvisade medel på statsbudgeten. Rege-
ringen beslutade därför om ett antal utgiftsbe-
gränsande åtgärder för att undvika ett överskri-
dande. Sammantaget beräknades dessa åtgärder
reducera de takbegränsade utgifterna med ca 8
miljarder kronor. Efter dessa åtgärder beräkna-
des budgeteringsmarginalen uppgå till 1,2 miljar-
der kronor. I budgetpropositionen för 2000 be-
räknades budgeteringsmarginalen för 1999 till 1
miljard kronor.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev
751,5 miljarder kronor. Det innebär att budgete-
ringsmarginalen blev 1,5 miljarder kronor, vilket
är 1,9 miljarder kronor lägre än vad som beräk-
nades i budgetpropositionen för 1999. Statens
utgifter exklusive statsskuldsräntor blev 1,5 mil-
jarder kronor högre än vad som budgeterades i
statsbudgeten och utfallet för ålderspensions-
systemet vid sidan av statsbudgeten blev 0,3 mil-
jarder kronor högre.
Som andel av BNP uppgick de takbegränsade
utgifterna för 1999 till 38,2 procent, vilket är
0,1 procentenheter högre än 1998. Justerat för
tekniska förändringar (ålderspensionsreformen)
är däremot de takbegränsade utgifterna som an-
del av BNP ca 0,9 procentenheter lägre jämfört
med 1998. Jämfört med 1998 ökade de takbe-
gränsade utgifterna med 33,4 miljarder kronor,
varav ca 19 miljarder kronor förklaras ålderspen-
sionsreformen.
Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
Utfall
1998
1999
BP99
Utfall
Utfall-
BP99
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor
585,7
613,8 1
615,3
1.5
Ålderspensionssystemet
vid sidan av stats-
budgeten
132,3
135,8
136,2
0,3
Takbegränsade utgifter
718,0
749,7
751,5
1,9
Budgeteringsmarginal
2.0
3,3
1,5
-1,9
Utgiftstak för staten
720,0
753,0
753,0
0,0
1 Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.
Anmärkning: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Utgiftstaket för den offentliga sektorn
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas
som summan av det fastställda utgiftstaket för
staten och den beräknade kommunala utgiftsni-
vån med avdrag för interna transaktioner mellan
staten, kommunsektorn och ålderspensionssys-
temet vid sidan av statsbudgeten. Den största
delen av de interna transaktionerna utgörs av
statsbidrag till den kommunala sektorn, bl.a. det
generella statsbidraget.
I enlighet med den kommunala självstyrelsens
princip beslutar kommuner och landsting själva
om sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga
sektorn ges därför en annan innebörd än utgift-
staket för staten. Den lösning som valts innebär
att riksdagen, vid varje beslut om ett statligt ut-
giftstak, även godkänner en beräkning av de
kommunala utgifterna. I det statliga utgiftstaket
ingår dock statens bidrag till kommunerna, vilket
innebär att riksdagen indirekt påverkar de kom-
munala utgifternas storlek. Att riksdagen skall
godkänna ett tak för hela den offentliga sektorn
motiveras bl.a. med att det är de totala offentliga
utgifterna som på sikt är avgörande för skatteut-
tagets nivå.
Utfallet 1999 för utgiftstaket för den offentli-
ga sektorn blev 1 056 miljarder kronor eller pre-
liminärt 53,5 procent av BNP. I 1996 års ekono-
miska vårproposition redovisade regeringen den
första beräkningen av utgiftstaket för den of-
fentliga sektorn för 1999. Det preliminära utfal-
let för 1999 innebär att utgiftstaket blev 21 mil-
jarder kronor lägre än denna beräkning.
Utgiftstaket för staten blev 18 miljarder kronor
högre än vad som beräknades i 1996 års ekono-
miska vårproposition (de tekniska justeringar
som gjorts av utgiftstaket förklaras i föregående
23
Skr. 1999/2000:150
avsnitt). Utfallet för kommunsektorns utgifter
uppgick till 474 miljarder kronor, vilket är
15 miljarder kronor högre än vad som ursprung-
ligen beräknades. Ökningen förklaras till största
delen av högre konsumtionsutgifter. I och med
omläggningen av nationalräkenskaperna ändra-
des definitionen av konsumtionsbegreppet, var-
för det inte är möjligt att redovisa vilka delar av
konsumtionen som har ökat. Slutligen har pos-
ten interna transaktioner ökat med 54 miljarder
kronor. Ökningen beror till två tredjedelar på
större statsbidrag. Resterande del förklaras
framför allt av införandet av statliga ålderspen-
sionsavgifter hösten 1999 till följd av ålderspen-
sionsreformen.
Jämfört med beräkningen i budgetpropositio-
nen för 1999 är utfallet 6 miljarder kronor högre.
Skillnaden förklaras framför allt av posten inter-
na transaktioner, vilken minskar med 9 miljarder
kronor. Knappt hälften av skillnaden beror på
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
omläggningen av nationalräkenskaperna.
Tabell 2.7 Utgiftstak för offentlig sektor
Miljarder kronor
1999
Utfall Utfall-
1998 BP99 Utfall BP99
Staten inkl.ålders-
pensionssystemet
720
753
753
0
Kommunsektorn
456
477
474
-3
Interna transaktioner
-152
-180
-171
9
Summa
1 024
1 050
1 056
6
Procent av BNP
54,2
53,2
53,5
0.3
24
3
Samband mellan
resultaträkningen och
statsbudgeten
Skr. 1999/2000:150
3 Samband mellan resultaträkningen och
statsbudgeten
3.1 Inledning
I detta kapitel förklaras de väsentligaste skillna-
derna mellan resultaträkningen och statsbudge-
ten genom dels exemplifieringar, dels en tabell
där statsbudgetens saldo härleds från resultaträk-
ningens resultat.
3.2 Avgränsning, struktur och
redovisingsprinciper
Avgränsning, struktur och redovisningsprinciper
avseende statsbudgeten och resultaträkningen
skiljer sig åt. Avseende avgränsning är ett exem-
pel att affärsverken ingår i resultaträkningen men
ligger utanför statsbudgeten. Alla avgifter och
bidrag som myndigheterna får disponera redovi-
sas i resultaträkningen men inte i statsbudgeten.
Avseende strukturen har statsbudgeten en
verksamhets- och myndighetsstruktur där indel-
ningen är utgiftsområden, verksamhetsområden
och anslag. Resultaträkningen är däremot indelad
i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster
i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig
därmed oftast inte göras utan dokumenten
kompletterar istället varandra.
Avseende redovisningsprinciper upprättas
statsbudgeten enligt de principer som anges i
budgetlagen, dvs. en redovisning av in- och ut-
betalningar (kassamässigt) eller utgifter och in-
komster beroende på transaktion. I resultaträk-
ningen sker redovisningen i princip enligt
bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av
intäkter och kostnader.
I tabellen nedan exemplifieras både skillnader
och likheter.
Tabell 3.1 Jämförelse resultaträkningen och statsbudgeten
Resultaträkningen
Statsbudgeten
Skatt
inbetalning
inbetalning
Offentligrättslig
avgift som betalas
in pä inkomsttitel
intäkt
inkomst
Avgift av tillfällig
natur eller mindre
omfattning
intäkt
utgiftsreduktion på
anslag
Övriga avgifter
intäkt
ingen påverkan på
anslag eller in-
komsttitlar
Erhållna bidrag som
används i verksam-
heten
intäkt
ingen päverkan pä
anslag eller in-
komsttitlar
Transferering
utbetalning
utbetalning
Avsättning till
kostnad/fintäkt)
utgift
framtida åtagande
vid förändring
när betalning sker
Lön, varor, tjänster,
m.m.
kostnad
utgift
Andel av företags
intäkt/kostnad
inkomst
vinst/förlust
enl. kapitalandels-
metoden
vid utdelning
Orealiserad valuta-
vinst/förlust
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
intäkt/kostnad
ingen påverkan
Upplupen räntein-
täkt/kostnad
intäkt/kostnad
ingen päverkan
Nedan kommenteras tabell 3.1.
Skatt
Skatter redovisas i princip när inbetalning sker
både i resultaträkningen och på statsbudgeten.
Trots detta finns det skillnader mellan redovisa-
de skatteinbetalningar i resultaträkningen för
27
Skr. 1999/2000:150
1999 (770 miljarder kronor) och utfall av skat-
teinkomster på statsbudgeten 1999 (672 miljar-
der kronor). Skillnaden förklaras dels av olika
avgränsningar av skatter, dels av olika redovis-
ningsprinciper för elimineringar av interna mel-
lanhavanden (för ytterligare förklaring hänvisas
till avsnitt 4.6).
Avgifter och bidrag
I resultaträkningen redovisas i princip samtliga
statens avgifter och bidrag enligt bokföringsmäs-
siga principer. På statsbudgeten redovisas endast
avgiftsinkomster som myndigheterna inte får
disponera, vanligtvis offentligrättsliga avgifter.
Därutöver redovisas avgiftsinkomster av tillfällig
natur eller av mindre omfattning (enligt 4 § av-
giftsförordningen) som en utgiftsreduktion på
anslag.
Avgifter och bidrag som myndigheterna får
disponera redovisas som intäkt i resultaträkning-
en medan de i princip inte har någon påverkan på
statsbudgeten. Dock påverkar nettobetalningar
från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet
saldot på myndigheternas räntekonton i Riks-
gäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets
nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar kassamäs-
sig korrigering på statsbudgeten (se kommande
avsnitt om poster på statsbudgeten).
Transferering
Transfereringar redovisas när betalning sker
(kassamässigt) både på statsbudgeten och i re-
sultaträkningen. Någon jämförelse av belopp lå-
ter sig inte göras, bl.a. på grund av att ålderspen-
sionssystemet redovisas utanför statsbudgeten
medan det ingår i resultaträkningen.
Avsättning till framtida åtagande
I resultaträkningen redovisas förändringen av av-
sättningar för framtida åtaganden, t.ex. avsätt-
ningar till statliga tjänstepensioner, som en kost-
nad medan statsbudgeten belastas när utgiften
uppstår, dvs. i princip när betalning sker.
Löner, varor, tjänster m.m.
Löner och anskaffning av varor och tjänster re-
dovisas när utgift uppstår, dvs. vid anskaffnings-
tillfället, på statsbudgeten. I resultaträkningen
redovisas årets resursförbrukning som en kost-
nad, dvs. utgiften periodiseras. I resultaträkning-
en kan en summering göras av kostnader för per-
sonal, lokaler och övriga driftkostnader. Någon
sådan summering finns dock inte på statsbudge-
ten varför en jämförelse av belopp inte är möjlig.
Andel av företags vinst/förlust
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i
resultaträkningen enligt den s.k. kapitalandels-
metoden, vilket innebär att statens andel av fö-
retagens vinster/förluster redovisas som en in-
täkt/kostnad. På statsbudgeten redovisas en in-
komst först när företag betalar ut utdelningar till
staten.
Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen rän-
teintäkt/kostnad
Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt i
resultaträkningen och på statsbudgeten. Oreali-
serade valutaförluster/vinster och upplupna rän-
tekostnader på exempelvis nollkupongobligatio-
ner påverkar resultaträkningen men inte stats-
budgeten.
Poster på statsbudgeten
För att få överensstämmelse mellan statsbudge-
tens saldo och statens lånebehov har de två pos-
terna Riksgäldskontorets nettoutlåning och
kassamässig korrigering införts på statsbudgeten.
Dessa har inte någon motsvarighet i resultaträk-
ningen. Nettobetalningar från avgifts- och bi-
dragsfinansierad verksamhet påverkar saldot på
myndigheternas räntekonton i Riksgäldskonto-
ret och ingår således i posten Riksgäldskontorets
nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen
utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av
statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan nettot av in- och utbetalningar över
statsverkets checkräkning.
Elimineringav interna mellanhavanden
När resultat- och balansräkningen konsolideras
elimineras samtliga interna transaktioner inom
staten. Däremot belastas statsbudgeten med in-
ternt fakturerade avgifter och skatter. I inkoms-
terna på statsbudgeten ingår exempelvis sociala
avgifter för statens anställda och anslagen belas-
tas med motsvarande utgifter. Det medför att
den del av sociala avgifter som inte överförs till
AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudge-
ten, men är eliminerad i resultaträkningen.
Statens lokalkostnader är ett annat exempel på
när redovisningen mellan statsbudgeten och re-
sultaträkningen skiljer sig åt. Interna hyresin-
täkter från Fortifikationsverket och Statens fas-
tighetsverk elimineras mot myndigheters lokal-
kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten
belastas anslagen med internt fakturerade hyror.
Statsbudgeten belastas dock inte av Fortifika-
tionsverkets eller Fastighetsverkets driftkostna-
28
der eftersom de är avgiftsfinansierade. Innebör-
den blir att statsbudgeten belastas med internt
fakturerade hyresintäkter medan i resultaträk-
ningen redovisas faktiska driftkostnader för sta-
tens fastighetsinnehav.
3.3 Härledning av statsbudgetens
saldo från resultaträkningen
Av föregående avsnitt framgår att det finns vä-
sentliga skillnader mellan resultaträkningen och
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
statsbudgeten och att det därför inte är möjligt
att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel-
lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek-
tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly-
sen.
Eftersom det finns ett samband mellan in-
komster/utgifter, intäkter/kostnader och inbe-
talningar/utbetalningar är det möjligt att utifrån
resultaträkningens saldo, via finansieringsanaly-
sens saldo (nettoamortering av statens lån)
komma fram till statsbudgetens saldo.
Av tabell 3.2 framgår sambanden mellan re-
sultaträkningens saldo, finansieringsanalysens
saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebe-
hov). För att komma från resultaträkningens sal-
do till statsbudgetens saldo måste flera justering-
ar göras. De kan grupperas in i:
- justeringar för transaktioner i resultaträk-
ningen som inte medför betalningar,
- justeringar för förändringar av fordringar
och skulder i balansräkningen,
- övriga transaktioner som påverkar betal-
ningar, och
- justeringar som är hänförbara till statsskul-
den.
Skr. 1999/2000:150
Tabell 3.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i 1
årsredovisningen 1
Miljoner kronor
Resultaträkningens saldo
55 299
Justeringar för transaktioner som ej med-
för betalningar
17 291
• Avskrivningar och nedskrivningar
(inkl, nedskrivning av studielån)
23 510
• Orealiserade valutakursförändringar
-17 242
• Resultatandelar
-18 777
• Avsättningar till premiepensionssys-
temet och fonder
29 800
Justering för förändring av fordringar och
skulder
-9 309
Övriga transaktioner som påverkar betal-
ningar
9 649
• AP-fondmedel
45 000
• Investeringar
-34 934
• Försäljningsinkomster
1 145
• Nettoutlåning
-8 620
• Utdelningar i statliga bolag
7 058
Nettoamortering av statens lån
72 930
(finansieringsanalysens saldo)
Justeringar hänförbara till statsskulden
9 026
• Förändring av kortsiktig placering
9 791
• Interna köp och försäljningar av
-698
statsskuldpapper
• Upplåning utanför Riksgäldskontoret
-67
m.m.
Statsbudgetens saldo (statens lånebehov)
81 956
Justeringar för transaktioner som inte
medför betalningar
I resultaträkningen ingår vissa poster som inte
medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-
liserade valutakursförändringar, som måste tas
bort för att komma fram till statsbudgetens sal-
do. Av de orealiserade valutakursförändringarna
på 17,2 miljarder kronor var 2,8 miljarder kronor
hänförbara direkt till statsskulden och 14,4 mil-
jarder kronor till skuldskötselinstrument. I re-
sultaträkningen redovisas statens andel av gene-
rerade vinster/förluster i statliga intresse- och
dotterföretag som en intäkt/kostnad. Denna in-
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
täkt, som uppgick till 18,8 miljarder kronor,
medförde inte några betalningar och måste såle-
des justeras för. Av justeringar avseende avsätt-
ningar är 25,8 miljarder kronor hänförbara till
29
Skr. 1999/2000:150
premiepensionssystemet och 4 miljarder kronor
till fonder.
Justeringar för förändringar av skulder och
fordringar
De totala förändringarna av skulder och ford-
ringar var -9,3 miljarder kronor, varav -3,8 mil-
jarder kronor är förändringar av skulder och
fordringar hänförbara till statsskulden. Statens
betalningsnetto har påverkats negativt av att
skulder och fordringar har förändrats. Mer in-
formation om orsakerna till förändringar av
skulder och fordringar ges i balansräkningen och
i finansieringsanalysen.
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar
Några transaktioner som medför betalningar, ex-
empelvis investering och utdelningar, redovisas
endast i balansräkningen och måste således läggas
till resultaträkningens saldo för att komma fram
till statsbudgetens saldo. Som ett led i den finan-
siella infasningen av det nya ålderspensionssys-
temet har 45 miljarder kronor överförts från AP-
fonden till statsbudgeten. Denna överföring har
inte påverkat resultaträkningen. Investeringar i
anläggningstillgångar uppgick till 34,9 miljarder
kronor, varav investeringar i materiella anlägg-
ningstillgångar var 33,5 miljarder kronor. Statens
nettoutlåning uppgick till -8,6 miljarder kronor,
nyutlåningen var 13,2 miljarder kronor och
amorteringar av lån uppgick till 4,6 miljarder
kronor. Statens utdelningar från dotter- och in-
tresseföretag uppgick till 7,1 miljarder kronor.
Nettoamorteringarna av statens lån uppgick
till 72,9 miljarder kronor. Denna post är i abso-
luta tal identisk med saldot i finansieringsanaly-
sen "statens nettoupplåning" men redovisas här
som ett positivt belopp, dvs. som en nettoamor-
tering.
Justeringar som är hänförbara till
statsskulden
Nettoamorteringama av statens lån var 9 miljar-
der kronor lägre än statsbudgetens saldo. Skill-
naden mellan statens nettoamortering och stats-
budgetens saldo beror på att det finns
transaktioner som påverkar statsskulden men
som inte påverkar statsbudgetens saldo, exem-
pelvis affärsverkens nettoupplåning. Å andra si-
dan finns det transaktioner som påverkar stats-
budgetens saldo men som inte påverkar
statsskulden, exempelvis Riksgäldskontorets
kortsiktiga placering på marknaden av betal-
ningsöverskott på statverkets checkräkning och
interna köp och försäljningar av statsskuldpap-
per. Förändringar av Riksgäldskontorets kort-
siktiga placering vid årets slut var 9,8 miljarder
kronor, varav 7,8 miljarder kronor är hänförbara
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
till placeringar i finansiella institutioner, t.ex.
banker, och 2 miljarder kronor till placeringar i
Riksbanken för beredskap inför millennieskiftet.
30
1999 års resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
Skr. 1999/2000:150
4 1999 års resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys
4.1 Inledning
Resultaträkningen, balansräkningen och finansi-
eringsanalysen baseras huvudsakligen på den in-
formation som myndigheterna inklusive affärs-
verken lämnar till statsredovisningen och den
information som presenteras i deras årsredovis-
ningar. I de fall denna information inte varit till-
räcklig för att t.ex. möjliggöra elimineringar
mellan myndigheter har information inhämtats i
särskild ordning.
4.2 Olika avgränsningar av begreppet
staten
Resultat- och balansräkningarna för staten om-
fattar myndigheterna, inklusive affärsverken, un-
der riksdagen och regeringen och de fonder som
redovisas av myndigheter. Dessutom ingår för-
säkringskassorna. Försäkringskassorna är inte
statliga myndigheter men betraktas som sådana i
detta sammanhang, eftersom de ingår i den stat-
liga redovisningsorganisationen. Riksbankens
grundfond ingår men däremot inte Riksbanken
som har en självständig ställning. En förteckning
över myndigheter och fonder redovisas i bilaga
1.5.
I nationalräkenskaperna (NR) avgränsas sta-
ten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en
statistisk sammanställning i kontoform över den
svenska ekonomin med uppdelning på olika in-
stitutionella sektorer och olika slag av inkomster
och utgifter. Begrepp, definitioner och klassifice-
ringar följer de rekommendationer som Förenta
Nationerna (FN) utfärdat och den förordning
som antagits av EU. I NR beräknas bruttonatio-
nalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den
totala produktionen av varor och tjänster i ett
land under en tidsperiod. I nationalräkenskaper-
na delas den offentliga sektorn in i tre delsekto-
rer; staten, kommunerna och socialförsäkrings-
sektorn. Till staten räknas departementen och till
dem hörande myndigheter och inrättningar samt
vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och
stiftelser som till mer än 50 procent finansieras
med statliga medel som ingående i den statliga
sektorn. Affärsverken hör enligt nationalräken-
skapernas avgränsning av staten till näringslivet.
Från och med omläggningen 1999 av nationalrä-
kenskaperna, enligt FN-rekommendationerna
och EU-förordningen, omfattar socialförsäk-
ringssektorn enbart AP-fonden och Premiepen-
sionsmyndigheten.
4.3 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter
I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp-
gifter för att åskådliggöra olika inslag i statens
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
finanser. Statens nettoförmögenhet, statsskul-
den, skatteinbetalningar och transfereringar be-
skrivs i kommande avsnitt.
33
2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Skr. 1999/2000:150
Tabell 4.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräk-
ningarna
Miljarder kronor
1999
1998
1997
1996
1994/95
Statens netto-
förmögenhet
-1 088
-1 177
-1 058
-1 038
-1 040
Statsskulden
1 370
1 446
1 426
1 408
1 368
Skatter
770
742
676
644
544
Transfereringar
och bidrag
607
573
550
545
533
Kostnader för
statens egen
verksamhet
151
158
150
150
169
Ärets resultat
55
-32
-25
-45
-189
(över/under-
skott)
Tillgångarna ökade med 25 miljarder kronor.
Ökningen är fördelad på flertalet tillgångsslag
varav de två största är finansiella tillgångar 14
miljarder kronor och kortfristiga placeringar 7
miljarder kronor. Varulager och periodavgräns-
ningsposter uppvisar mindre minskningar.
Hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har
de osäkra studielånefordringarna i balansräk-
ningen i form av konstaterade och befarade för-
luster skrivits ned med knappt 9 miljarder kro-
nor. 1998 års nedskrivning var 2 miljarder
kronor. Den stora ökningen av nedskrivningen
är hänförlig till att CSN gjort en utökad förlust-
bedömning av sådana fordringar som inte hinner
bli återbetalda på grund av åldersreglerna för
återbetalning. Nedskrivningen av sådana ford-
ringar har gjorts med 6 miljarder kronor 1999.
4.4 Nettoförmögenhetens förändring
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar
för den övervägande delen av skulderna och
därmed den negativa nettoförmögenheten. För-
ändringen av nettoförmögenheten mellan två år
påverkas därmed i huvudsak av statsskuldens
förändring, men även av förändringar i övriga
tillgångs- och skuldposter i balansräkningen.
Vid utgången av 1999 var nettoförmögenheten
-1 088 miljarder kronor. Det är en förbättring
med 89 miljarder kronor jämfört med 1998, då
nettoförmögenheten var -1 177 miljarder kronor.
Orsaken till förmögenhetens förändring kan
sammanfattas enligt nedan:
Ökning av tillgångar
+ 25
Minskning av skulder
+94
Ökning av avsättningar
-30
+89
Av skuldminskningen är merparten, 76 miljarder
kronor, hänförlig till statsskuldens minskning.
Övriga minskningar förklaras till stor del av att
skuldbytesavtal netto, har minskat (not 43 till
balansräkningen), samt av förändring i period-
avgränsningsposten Riksgäldskontorets upplup-
na räntekostnader (not 48 till balansräkningen).
Ökningen av avsättningarna avser till största de-
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
len årets avsättning till premiereserven som var
26 miljarder kronor (not 4 till resultaträkning-
en).
4.5 Statsskulden
Den trend från början av 1990-talet med bety-
dande årliga ökningar av statsskulden bröts un-
der perioden 1995-96.
Under 1999 skedde en betydande minskning
av statsskulden med 76 miljarder kronor, vilket
motsvarar drygt 5 procent av den totala skulden.
Till detta bidrog bl.a. en förstärkning av den
svenska kronan under 1999, vilken påverkade
skulden i positiv riktning motsvarande knappt 3
miljarder kronor av skuldminskningen.
Statsskulden uppgick vid utgången av 1999, en-
ligt den definition som används i årsredovisning-
en för staten, till 1 370 miljarder kronor.
Den statsskuld som Riksgäldskontoret redo-
visar skiljer sig från vad som redovisas i statens
årsredovisning på grund av elimineringar som
gjorts för främst Riksförsäkringsverkets och
Riksgäldskontorets eget innehav av statsobliga-
tioner. Detta medför att den statsskuld Riks-
gäldskontoret redovisar är ca 4 miljarder kronor
högre än vad som redovisas här. Se även not 47
till balansräkningen.
34
Skr. 1999/2000:150
Tabell 4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
1999
1998
1997
1996
1994/95
Penning- och
obligations-
marknaden
1 016
1 013
940
894
818
Hushålls-
marknaden
63
70
100
116
124
Lån i utländsk
valuta
291
363
386
398
426
Summa
1 370
1 446
1 426
1 408
1 368
Statsskuld till bokfört värde inklusive elimineringar i årsredovisningen för sta-
ten och exklusive derivatportfölj. Skuld i utländsk valuta omvärderad till bok-
slutsdagens valutakurser.
valutaexponeringen i statsskulden bör därför
även de skuldbytesavtal mellan kronor och ut-
ländsk valuta och derivatpositioner, som ingåtts i
syfte att uppnå avsedd valutafördelning och rän-
terisk beaktas.
1 Tabell 4.3 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj 1
Miljarder kronor
1999
1998
1997
1996
Skuld utländsk valuta
exkl. derivatportfölj
291
363
386
398
Skuld utländsk valuta
inkl, derivatportfölj
402
459
436
426
Minskning av statsskulden med 76 miljarder
kronor under 1999 kan förenklat sammanfattas
enligt nedan.
Minskning av upplåning i svenska kronor, netto - 4 miljarder
Minskning av upplåning i utländsk valuta, netto - 69 miljarder
Skuldminskning p.g.a. valutakursförändringar - 3 miljarder
Statsskuldens nettoförändring 1999 - 76 miljarder
(Not 47 till balansräkningen)
De svängningar som skett under 1990-talet i
kronans värde på valutamarknaden har vissa år
haft betydande effekter på valutaskuldens, och
därmed statsskuldens, storlek. Exempelvis inne-
bar försvagningen av den svenska kronan under
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
1998 att överskottet i statens budget på 9,7 mil-
jarder kronor förvandlades till en ökning av
statsskulden med totalt 20 miljarder kronor. En-
ligt de känslighetsberäkningar som görs, innebär
en procents förändring av kronkursen vid dagens
skuldnivå, en effekt med ca 3 miljarder kronor på
skuldens storlek. Detta är en minskning med 1
miljard kronor jämfört med tidigare beräkningar.
Valutaskulden
Statsskulden kan delas upp i en kronskuld, dvs.
lån i svenska kronor, respektive en valutaskuld.
Upplåningen i utländsk valuta sker främst ge-
nom publika obligationslån och skuldbytesavtal
(s.k. kron/valutaswapar). Enligt tabellen ovan
uppgår den direkta kapitalmarknadsupplåningen
i utländsk valuta till 291 miljarder kronor för
1999.
I de riktlinjer för statsskuldsförvaltningen som
regeringen årligen fastställer, avser Riksgälds-
kontorets upplåningsmandat i utländsk valuta
även den valutaexponering som uppnås med de-
rivatinstrument. För att få en rättvisande bild av
Valutaupplåningens andel inklusive värdet av
derivatportföljen har under perioden 1996-99 va-
rit relativt stabil runt 30 procent av den totala
statsskulden.
Kronskulden
iTabell 4.4 Lån i svenska kronor 1
Miljarder kronor
1999
1998
1997
1996
Statsobligationer,
nominella
675
682
680
635
Statsobligationer,
reala
97
94
91
74
Statsskuldväxlar
244
226
144
180
Kontokrediter/dagslån
0
11
25
5
Penningmarknaden
7 016
1 013
940
894
Premieobligationer
54
59
61
60
Allemanssparkonto
0
0
29
44
Riksgäldskonto
3
6
7
12
Riksgäldssparkonto
6
5
3
Hushållsmarknaden
63
70
100
116
Summa lån i svenska
kronor
1 079
1 083
1 040
1 009
Merparten av upplåningen sker på den institu-
tionella marknaden genom statsobligationer (lån
med löptid över ett år) och statsskuldväxlar (lån
med löptid i huvudsak under ett år). Tillsam-
mans svarar dessa låneinstrument för 1 016 mil-
jarder kronor.
Den dominerande delen av kronskulden ut-
görs av statsobligationer. Statsskuldväxlarnas an-
del av statsskulden har dock ökat från drygt 10
procent 1997 till knappt 18 procent vid utgången
av 1999. Den andel av kronskulden som avser
upplåning från hushållsmarknaden har minskat.
35
Skr. 1999/2000:150
Den väsentligaste förklaringen är att sparformen
Allemanssparkonto avskaffades under 1998.
Riksgäldskontoret har under 1999 vidtaget en
rad marknadsvårdande åtgärder i syfte att för-
bättra den inhemska marknadens funktionssätt.
Bl.a. genomförs byten och återköp av nominella
statspapper i syfte att minska eventuella likvidi-
tetspremier på marknaden. I syfte att ytterligare
effektivisera marknaden har Riksgäldskontoret,
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
tillsammans med återförsäljarna på marknaden,
inlett ett arbete med att skapa en elektronisk
plattform för handel med statspapper. Förutom
förbättrad likviditet på statspappersmarknaden
förväntas också tillgängligheten på statspapper
att öka.
Statsskulden i relation till
bruttonationalprodukten (BNP)
En effekt av årets minskning av statsskulden med
76 miljarder kronor är att skuldens andel av BNP
minskade till 70 procent enligt Riksgäldskonto-
rets redovisning. Tidigare, under perioden 1994-
1998, förhöll sig skuldkvoten tämligen stabil runt
80 procent. Under 1998 sjönk skuldens andel av
BNP till 77 procent. För en mer långsiktig jäm-
förelse kan nämnas att skuldkvoten 1975 var
drygt 20 procent.
tiva effekter av realiserade valuta- och kursför-
ändringar.
Det anslagsavräknade beloppet är redovisat
enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av
både inkomster och utgifter i upplåningsverk-
samheten. Med detta beräkningssätt har
statsskuldens utgifter utvecklats enligt nedan
under åren 1995-1999.
MjJartakronor^W99 2998^997 J996 J995
Statsskuldens netto- 90 114 99 100 106
utgifter
I Riksgäldskontorets finansiella del i årsredovis-
ningen sker redovisning av räntor enligt kost-
nadsmässiga principer och dessutom med brut-
toredovisning av intäkter och kostnader. Detta
ger ett annat utfall än vid utgiftsmässig redovis-
ning. Nedanstående tabell är en sammanfattning
av uppgifter från olika noter i Riksgäldskontorets
årsredovisning med jämförelsetal fr.o.m.
1994/95. På grund av omläggningen till kalen-
derårsredovisning saknas perioden juli-december
1995 i tabellen.
Statsskuldens kostnader
Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld
skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden
minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen
beaktas. Den övergripande målsättningen kon-
kretiseras genom att regeringen fastställer rikt-
linjer för statsskuldens förvaltning avseende bl.a
amortering i utländsk valuta och den nominella
skuldens duration. Inom ramen för riktlinjerna
fastställer sedan Riksgäldskontoret riktmärkes-
portföljer för den nominella kronskulden re-
spektive valutaskulden samt svarar för den ope-
rativa förvaltningen av skulden.
Enligt Riksgäldskontorets årsredovisning har
de anslagsavräknade utgifterna för hela statsskul-
den under 1999 uppgått till 90 miljarder kronor,
vilket är en minskning med 24 miljarder kronor
jämfört med året innan. Till en del förklaras ut-
giftsminskningen av minskade räntekostnader
för den lägre skulden. En betydande del av
minskningen förklaras emellertid också av posi-
36
Skr. 1999/2000:150
1 Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 1
Miljoner kronor
1999
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
1998
1997
1996
1994/95
Räntor på
lån i
svenska
kronor
89 006
104 176
97 399
140 989
104 404
Räntor på
lån i
utländsk
valuta
50 177
60 148
59 030
54 731
49 070
Realise-
rade va-
luta- och
kursdiffe-
renser
3 310
25 352
182
864
17 958
Orealise-
rade va-
lutadiffe-
renser
-3 110
25 730
12 600
533
4 862
Summa
kostnader
139 383
215 406
169 211
197 117
176 294
Ränte-
intäkter i
upplå-
ningsverk-
samheten
54 706
69 132
54 109
85 938
45 218
Nettokost-
nader
84 677
146 274
115102
111 179
131 076
Övriga
orealisera-
de valuta-
kursförändr
hänförbara
till skuld-
skötsel-
instrument
-14 133
-1 927
-164
•1 636
-4 650
Netto-
kostnader
efter övrigt
70 544
144 347
114 938
109 543
126 426
brutto jämfört med 1998. Den löpande administ-
rationen av upplåningsverksamheten omfattar
även en betydande utlåning och även räntein-
täkterna i denna del av verksamheten har mins-
kat, med ca 15 miljarder kronor. Bortsett från
effekter av valuta- och kursförändringar kan
därmed statsskuldens direkta räntekostnader sä-
gas ha minskat med 10 miljarder kronor netto.
Räntor på statskulden avräknas utgifts- och in-
komstmässigt mot statsbudgeten, vilket medför
att s.k. periodiseringar enligt kostnadsmässig re-
dovisning inte belastar anslaget. Skillnaden mel-
lan statsskuldens nettoutgift på 90 miljarder kro-
nor redovisat ovan och nettokostnad på 85
miljarder kronor i tabellen, förklaras av att kurs-
differenser vid emission, nollkupongräntor och
orealiserade valutakursförändringar redovisas på
olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkning-
en. Enligt resultaträkningen 1999 är nettokost-
naden för statsskulden; räntor, över- och un-
derkurser, valutaförändringar m.m., 71 miljarder
kronor. I resultaträkningen ingår dock orealise-
rade valutakursintäkter hänförbara till skuldsköt-
selinstru-ment med 14 miljarder kronor.
Räntekostnaderna på lån i svensk och utländsk
valuta har minskat med ca 25 miljarder kronor
4.6 Skatter m.m.
I tabell 4.5 redovisas hur inbetalningar av skatter
och avgifter utvecklats under perioden 1994/95 -
1999. Uppgifter om belopp och om fördelningen
mellan juridiska respektive fysiska personer, lik-
som mellan olika slag av skatter och avgifter, är
en sammanställning av uppgifter ur årsredovis-
ningarna för de myndigheter som ansvarar för
uppbörd. Riksskattverket (RSV) svarar för den
dominerande delen, mer än 90 procent, av upp-
börden. De redovisade skatteinbetalningarna är
inte periodiserade, utan utgör vad som faktiskt
inbetalats under året. Det innebär att beloppen i
viss mån inkluderar betalningar som avser tidiga-
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
re år. Detta kommenteras ytterligare nedan i an-
slutning till respektive skatteslag.
På grund av omläggning från budgetår till ka-
lenderår 1996 ingår inte perioden 1/7- 31/12
1995, eftersom det är 12-månadersperioder som
jämförs. Av avsnittet om skattekontot nedan
framgår att kontosystemet medför att det för
skatteslagen inkomstskatter, mervärdesskatt och
i viss mån arbetsgivaravgifter inte föreligger full
jämförbarhet mellan perioden 1998-1999 och
tidigare år.
37
Skr. 1999/2000:150
Tabell 4.6 Skatteinbetalningar
Miljoner kronor
1999
1998
1997
1996
1994/95
Skatter
Skatter - Fysis-
ka personer
150 617
126 946
111 414
78 557
72 807
Skatter - Juri-
diska personer
91 570
87 737
74 588
70 635
59 240
Skatter - Övrigt 4 713 6 407 4 389 10 180 7 497
Betalnings- -8 497 15 091
differenser
skattekonto
Arbetsgivar- 248 868 235 575 220 348 213 813 186 842
avgifter
Mervärdesskatt
162 611
153 251
147 719
151 668
115 282
Skatter på varor
och tullavgifter
74 665
74 126
71 755
71 865
69 123
Utjämningsavg.
kommuner och
landsting
20 525
21 265
23 862
23 773
1)
Övrigt
25 086
21 885
22 165
23 616
33 635
Summa skat-
teinbetalningar
m.m.
770 158
742 253
676 240
644 107
544 426
^HjtjämnhgsävgifteHÖnommune^cHandstirTing2^994/9^^östér^^
rigt.
Det kassamässiga sätt att redovisa skatteinbetal-
ningar som görs i resultaträkningen avviker på
flera punkter från den redovisning av skattein-
betalningar m.m. som görs på statsbudgetens in-
komstsida. I den senare sker omföringar och
nedbrytning av vissa belopp för att tydligare re-
dovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan
vad som är skatt på inkomst, sociala avgifter etc.
Den största skillnaden mellan den redovisning
som görs i resultaträkningen och den som görs i
statsbudgeten, avser inbetalningar av skatter och
avgifter från fysiska personer. Utöver statlig
skatt på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i
redovisningen i tabell 4.6 även allmänna egenav-
gifter, egna företagares egenavgifter, fastighets-
skatt och förmögenhetsskatt. Med egna företaga-
re avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska
personer, samt delägare i handelsbolag.
En annan väsentligt skillnad mot statsbudge-
ten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter
som RSV redovisar, ingår de avgifter som över-
förs till pensionssystemet. I statsbudgeten redo-
visas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar
som sker till AP-fonden. Det är den huvudsakli-
ga förklaringen till att de totala skatteinbetal-
ningarna för 1999, drygt 770 miljarder kronor,
överstiger de inkomster av skatter m.m. som re-
dovisas i statsbudgeten.
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
Inkomsterna till pensionssystemet i form av
avgifter uppgick 1999 till 133 miljarder kronor.
Detta redovisas bland socialavgifter m.m. under
huvudrubriken Skatter m.m. Därav förs 105
miljarder kronor till AP-fonderna och 24 miljar-
der kronor till premiereserven. Beloppet bokförs
brutto på inkomsttitel; 133 miljarder kronor in
och 129 miljarder kronor ut. Skillnaden 4 miljar-
der kronor stannar på budgeten motsvarande
icke pensionsgrundande avgifter.
Vid utbetalning av pensioner rekvirerar Riks-
försäkringsverket 135 miljarder kronor från AP-
fonden, vilka inte går via statsbudgeten, och 35
miljarder kronor finansieras från anslag
(folkpensioner och bostadstillägg). Total ersätt-
ning vid ålderdom 1999 var 170 miljarder kro-
nor. Detta redovisas under huvudrubriken
transfereringar.
I resultaträkningen nettoredovisas överföring-
en till AP-fonden med 105 miljarder kronor och
rekvisitionen från AP-fonden 135 miljarder kro-
nor. Endast ett tillskott på 30 miljarder kronor
från AP-fonden syns. Det redovisas bland in-
täkter av bidrag.
Skattekonto
Skattekontosystemet infördes i januari 1998. In-
nebörden i systemet är bl.a. att skatter och av-
gifter som tidigare deklarerades och betalades se-
parat, nu hanteras samtidigt och på ett
sammanhållet sätt inom ramen för en enda upp-
bördsrutin. För skattskyldiga med enbart löne-
inkomster har skattekontot i normalfallet inte
inneburit någon större förändring. De märkbara
förändringarna gäller fysiska och juridiska perso-
ner som betalar ett eller flera av skatteslagen F-
skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och in-
nehållna preliminärskatter för anställda.
Alla de skatter som debiteras på kontot sum-
meras till en total fordran på den skattskyldige
eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har
mervärdesskatt att återfå. När betalning sker till
skattekontot, avräknas beloppet mot det totala
saldot på skattekontot och inte som tidigare mot
de enskilda skatteslagen. Det innebär att om en
fordran eller skuld uppkommer på kontot till
följd av för stora eller för små betalningar så
hänförs inte sådana saldon till bestämda skat-
teslag utan redovisas hos Riksskatteverket som
"betalningsdifferenser". Reglering av sådana
38
Skr. 1999/2000:150
saldon sker successivt när skattedebiteringar sker
på kontot eller om återbetalning sker.
Som framgår av tabell 4.6 fanns vid utgången
av 1998 positiva betalningsdifferenser på totalt
15,1 miljarder kronor. Drygt 9 miljarder kronor
avsåg fysiska personer och knappt 6 miljarder
kronor avsåg juridiska personer. Fysiska perso-
ners betalningsdifferenser utgjordes huvudsakli-
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
gen av kompletteringsbetalningar avseende in-
komståret 1998. Kompletteringsbetalningar
antas även förklara en mindre del av juridiska
personers betalningsdifferenser. Av större vikt
för att förklara juridiska personers betalnings-
differenser är dock bokförd men ej utbetald ne-
gativ mervärdesskatt och att företagen under året
hade månatliga överskott om cirka 3 miljarder
kronor på skattekontot.
Vid utgången av 1999 var den totala betal-
ningsdifferensen -8,5 miljarder kronor. Betal-
ningsdifferensen för fysiska och juridiska perso-
ner uppgick till cirka -3 miljarder kronor vardera.
Resterande del av den totala betalningsdifferen-
sen utgjordes av restförda skatter. Under 1999
skedde den största delen av kompletteringsbetal-
ningarna avseende inkomståret 1998. Men under
1999 debiterades också underuttaget av skatt,
dvs. slutlig skatt minus preliminärskatt. De ne-
gativa betalningsdifferenserna hos fysiska och
juridiska personer beror på utbetalning av över-
skjutande skatt och att debiterad kvarskatt en-
dast delvis betalades in under 1999.
För övrigt skall det noteras att de salderade
betalningsdifferenserna för 1999 på totalt drygt
-8 miljarder kronor själva verket är ett netto av
både positiva och negativa saldon på skattekon-
tona som kan avse alla tre skatteslagen inkomst-
skatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.
Tillsammans med den beskrivna tidigarelägg-
ningen av slutavräkning av skatter under 1999
föreligger därför inte full jämförbarhet mellan
åren 1998 och 1999 eller med åren dessförinnan.
kan avse ett annat år och förändringar mellan
åren innehåller därmed periodiseringseffekter. I
den mån betalningsdifferenser på skattekontot
avser fysiska personer påverkar även detta jäm-
förbarheten mellan åren.
Större periodiseringseffekter har under perio-
den skapats av regelförändringar, som t.ex. en
omläggning av systemet för slutavräkning av
kommunalskatter 1994/95. Förändringar av det
slaget innebär att väsentliga belopp förskjutits
mellan åren och en rimlig bedömning är att ut-
vecklingen av skatteintäkterna under femårs-
perioden i realiteten varit betydligt mer jämn och
kontinuerlig än vad uppgifterna i tabellen ger in-
tryck av.
Under 1999 var ökningen av fysiska personers
skatteinbetalningar 24 miljarder kronor. Enligt
RSV:s bedömning är utvecklingen av lönesum-
man den huvudsakliga förklaringen till ökningen.
Lönesumman är i sin tur beroende av föränd-
ringar av den allmänna lönenivån och sysselsätt-
ningen.
Skatt från juridiska personer
Under de fem år som redovisas har skatter från
juridiska personer ökat från 59 miljarder kronor
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
1994/95 till 92 miljarder kronor 1999. Ökningen
under 1999 var cirka 4 miljarder kronor.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden
ökat med drygt 62 miljarder kronor från 187
miljarder kronor till 249 miljarder kronor. Ök-
ningen under 1999 uppgick till 13 miljarder kro-
nor. Ökningen är i huvudsak, liksom för fysiska
personers skatter, hänförlig till en större total lö-
nesumma i landet.
Skatt från fysiska personer
Skatter från fysiska personer, löntagare eller fö-
retagare, har under femårsperioden 1994/95 -
1999 ökat från 73 miljarder kronor till 151 mil-
jarder kronor. Under 1999 ökade inbetalningar-
na med 24 miljarder kronor jämfört med 1998.
Det bör noteras att de belopp som redovisas av-
ser de faktiska inbetalningar och fr.o.m. 1998 de
debiteringar av skatter som sker ett visst budget-
år, vilket innebär att inbetalda skatter till viss del
Mervärdesskatt
Mervärdesskatteinbetalningarna har ökat med 48
miljarder kronor under perioden 1994/95 - 1999.
I likhet med vad som gäller fysiska personers
skatter förklaras de svängningar som skett i för-
ändringarna mellan tidigare år till viss del av re-
gelförändringar. Dessa har inneburit ändrade
tidpunkter för betalning av skatten liksom nya
regler för uppbörd bl.a. i samband med EU-
inträdet 1995. Förändringarna innebär att ut-
39
Skr. 1999/2000:150
vecklingen av mervärdesskattebetalningarna kan
bedömas i realiteten ha varit mer kontinuerlig än
vad tabellen ger intryck av.
Under 1999 redovisas en ökning av inbetal-
ningar av mervärdesskatt med 9,4 miljarder kro-
nor jämfört med 5,5 miljarder kronor under
1998. Det bör dock noteras att betalningsdiffe-
renser på skattekontot kan avse mervärdesskatt.
Någon exakt jämförbarhet föreligger därför inte
mellan 1999 och tidigare år.
RSV redovisar i sin årsredovisning en större
ökning av mervärdesskatten än vad som anges
ovan. Detta beror dock på att ett antal större rå-
oljeimportörer som tidigare erlagt mervärdes-
skatten till Tullverket numera betalar till RSV.
Tullverkets andel av inbetalda mervärdesskatt-
medel har därmed minskat i motsvarande mån.
Övriga skatter på varor och tjänster samt
tullavgifter
Under perioden 1994/95 - 1999 ökade inbetal-
ningarna avseende övriga skatter på varor och
tjänster samt tullavgifter med 5,5 miljarder kro-
nor. Under 1999 var den totala ökningen för
dessa övriga skatter totalt endast 0,5 miljarder
kronor. Mellan vissa skatteslag har dock föränd-
ringar inträffat. Inbetalningarna av alkoholskatt
liksom energi- och miljöskatter har ökat samti-
digt som reklam- och tobaksskatteinbetalningar-
na minskat.
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
Utjämningsavgifter för kommuner och landsting
De utjämningsavgifter som vissa kommuner och
landsting erlägger, och som redovisas av RSV,
motsvaras av utbetalningar av bidrag med unge-
fär samma belopp till kommuner som är berätti-
gade till sådana bidrag. Utbetalningarna redovi-
sas i statens resultaträkning som transfereringar
tillsammans med de generella stadsbidrag som
utbetalas till kommuner och landsting. Dessa ut-
betalningar kommenteras i avsnitt 4.7.
Övrigt
Det största enskilda beloppet i posten är inleve-
rerade överskott från Riksbanken som ingår med
7,6 miljarder kronor. Därutöver innehåller pos-
ten stämpel- och egendomsskatter m.m.
Obetalda skatter och avgifter
Under perioden 1995-1999 har den beloppsmäs-
siga volymen av sådana obetalda fordringar som
Skatteförvaltningen lämnat till Kronofogdemyn-
digheten (KFM) för indrivning legat i storleks-
ordningen 11-12 miljarder kronor. Efter betal-
ningar och återkallanden har den slutliga, årliga
s.k. uppbördsförlusten stannat vid 5 miljarder
kronor per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent av
den årliga totala uppbörden. För 1999 var upp-
bördsförlusten 5,7 miljarder kronor eller 0,5 pro-
cent av uppbörden.
Det nominella värdet av ackumulerade utestå-
ende fordringar som skatteförvaltningen över-
lämnat till KFM för indrivning, och som inte är
preskriberade, uppgick vid utgången av 1999 till
47 miljarder kronor enligt RSV:s årsredo-
visning. Därutöver har under året obetalda ford-
ringar på ca 13,6 miljarder kronor preskriberats.
Preskriptionen sker inom posten Skatter i resul-
taträkningen. Preskription sker normalt efter
fem år men tiden kan förlängas om vissa förut-
sättningar är uppfyllda. En stor del av fordring-
arna avser gäldenärer som försatts i konkurs eller
där konkursförfarande pågår. Efter utredning har
RSV bedömt det verkliga värdet av fordringarna
till 5 miljarder kronor, vilket är den fordran RSV
redovisar i balansräkningen. Av kvarvarande ac-
kumulerade fordringar på 47 miljarder kronor
beräknas därmed 42 miljarder kronor utgöra de-
finitiva förluster. Kvarvarande värdet på fordran,
5 miljarder kronor är lika som föregående år.
4.7 Transfereringar
Tabell 4.7 Transfereringar och bidrag
Miljoner kronor
1999
1998
1997
1996
1994/95
Social-
308 254
293 197
284 449
289 176
299 978
försäkring
Arbets-
69 292
70 114
75 877
72 506
80 258
marknad
Bistånd och
14 844
14 173
14 408
14 168
20 366
invandring
Övrigt
214 179
195 076
175 330
169 207
132 138
Summa
606 569
572 560
550 064
545 057
532 560
Ovan visas utvecklingen av transfereringar och
bidrag under perioden 1994/95 - 1999. Nedan
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
redovisas de tre delområdena inom socialförsäk-
40
Skr. 1999/2000:150
ringsområdet närmare och kommenteras kort-
fattat. På grund av omläggning från budgetår till
kalenderår 1996 saknas perioden 1/7 - 31/12 95
eftersom det är 12-månadersperioder som jäm-
förs.
Det kan noteras att den genomsnittliga dagsjuk-
penningen dessutom ökat mer än den genom-
snittliga lönenivån. Den genomsnittliga dagsjuk-
penningen ökade under 1999 från 377 kronor till
394 kronor, samtidigt ökade antalet ersatta dagar.
Socialförsäkring
Arbetsmarknad
Tabell 4.8 Socialförsäkring
Miljoner kronor
1999 1998 1997 1996 1994/95
Ersättning vid 169 489 164 858 162 618 161 172 156 406
ålderdom
Ersättning vid 94 938 84 346 80 769 83 622 89 943
sjukdom o
handikapp,
förtids-
pension,
vårdbidrag
Stöd till 43 827 43 993 41 062 44 382 53 449
barnfamiljer
Summa 308 254 293 197 284 449 289 176 299 798
Under perioden 1994/95 - 1997 skedde en suc-
cessiv minskning av kostnaderna för socialför-
säkringen från 300 miljarder kronor till 284 mil-
jarder kronor. Under 1998 bröts denna
utveckling med en ökning av kostnaderna med
nästan 9 miljarder kronor (3 procent). Under
1999 har det skett en ännu större ökning med
ytterligare 15 miljarder kronor (5 procent).
Av ökningen 1999 är 4,6 miljarder kronor
hänförliga till ökade pensionskostnader. De öka-
de pensionskostnaderna beror dels på ett ökat
antal pensionärer, dels på att en allt större andel
av dessa omfattas av ATP-systemet.
När det gäller ersättningar vid sjukdom och
handikapp m.m. sjönk kostnaderna fram t.o.m.
1997. Under 1998 och 1999 har emellertid kost-
naderna ökat kraftigt med sammanlagt drygt 14
miljarder kronor (17,6 procent). Av ökningen är
en del hänförlig till ökade kostnader för läkeme-
delsförmånen. Den dominerande delen avser
dock kostnader för sjukersättningen och är en
effekt av i första hand tre samverkande faktorer:
— Antalet sjukfall och därmed antalet sjukda-
gar har ökat kraftigt de senaste två åren.
— Den sjuklöneperiod som finansieras av ar-
betsgivaren förkortades under 1998 från 28
dagar till 14 dagar.
— Den genomsnittliga dagsjukpenningen har
ökat
Utvecklingen med dämpad konjunktur och
minskad efterfrågan på arbetskraft fram t.o.m.
1990-talets första hälft ledde till att kostnaderna
för olika former av stöd till arbetsmarknaden
kulminerade 1994/95, då de nådde drygt 80 mil-
jarder kronor. Därefter har kostnaderna med vis-
sa svängningar successivt reducerats och har
t.o.m. 1999 sjunkit med 11 miljarder kronor till
69 miljarder kronor.
Under perioden 1998 - 1999 har minskningen
av kostnaderna varit totalt knappt 7 miljarder
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
kronor (1 miljard kronor under 1999). Minsk-
ningen förklaras till stor del av ökad sysselsätt-
ning och en minskad andel s.k. långtidsarbetslö-
sa. Dessutom minskade kostnaderna för den
statliga lönegarantin. Även under perioden
dessförinnan, 1994/95 -1997, då arbetslösheten
fortfarande låg på en konstant hög nivå, skedde
kostnadsminskningar med totalt 4 miljarder
kronor. Dessa minskningar var hänförliga till re-
gelförändringar som t.ex. en lägre ersättningsnivå
i arbetslöshetsförsäkringen och skärpta ersätt-
ningsregler för deltidsarbetande.
Utöver arbetslöshetsersättning och statlig lö-
negaranti finns ytterligare 20-talet former för
stöd och bidrag. Mellan dessa olika former har
förändringar skett under perioden. Totalt sett
påverkar dock inte dessa förhållandevis mindre
omfattande stödformer totalbilden av hur statens
arbetsmarknadskostnader utvecklats de senaste
åren.
Bistånd och invandring
Kostnaderna för bistånd och invandring var som
störst under 1994/95 då de uppgick till drygt 20
miljarder kronor. Följande år sjönk kostnaderna
till 14 miljarder kronor, vilket är den nivå som
därefter ungefärligen bibehållits. En ökning
skedde under 1999 med knappt 0,8 miljarder
kronor vilket i huvudsak var hänförligt till insat-
ser i det stormdrabbade Centralamerika och det
krigsdrabbade Kosovo.
41
Skr. 1999/2000:150
Övrigt
|Tabel 1 4.9 Transfereringar och bidrag - övrigt i
Miljoner kronor
1999
1998
1997
1996
1994/95
Generella
bidrag och
utjämnings-
bidrag till
kommuner och
landsting
99 182
96 171
86 683
77 778
46 417
Sveriges avgift
till EU m.m.
21 067
21 210
21 057
18 456
7 348
Studiestöd/
avskrivning av
låneford.
22 380
18 283
13 338
9 368
10 345
Avsättning till
premiereserven
inkl ränta
25 792
11 366
■
■
■
Räntebidrag
7 367
10 814
20 804
30 715
33 758
Stöd till
jordbruk
8 364
8 558
8 164
7 216
5 913
Bidrag inom
skolväsendet
4 241
4 029
3 114
1 864
2 008
Bidrag till
folkbildning
2 494
2 418
2 357
2 468
2 374
Bidrag till nä-
ringslivet m.m.
via NUTEK
2 465
1 873
1 530
3 172
2 271
Bidrag till in-
vesteringar i
infrastruktur
1 599
1 480
1 819
1 413
1 727
Övrigt
19 228
18 874
16 464
16 757
19 977
Summa
214 179
195 076
175 330
169 207
132 138
Vad gäller de övriga transfereringarna och bidra-
gen som sammanfattas ovan har kostnaderna för
dessa ökat med totalt 82 miljarder kronor under
perioden 1994/95 - 1999. Denna förändring är
dock ett netto av såväl väsentliga höjningar som
minskningar av en handfull poster samtidigt som
t.ex. EU-avgiften har tillkommit under perioden.
Under 1998 tillkom också avsättning till den s.k.
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
premiereserven för pensioner som kostnad. Från
och med i år inkluderar det redovisade beloppet
även en räntebelastning (not 4 till resultaträk-
ningen).
Sedan 1997 har summan av de ovan redovisade
kostnaderna ökat väsentligt. Under 1998 var ök-
ningen 20 miljarder kronor och under 1999 yt-
terligare 16 miljarder kronor, dvs. totalt 36 mil-
jarder kronor. Som nämnts har det förekommit
både minskningar och ökningar bland de redovi-
sade kostnaderna. Lite förenklat kan dock de två
senaste årens ökning hänföras till den nytillkom-
na avsättningen till premiereserven, som under
de två åren kostat 37 miljarder kronor inklusive
räntebelastning. Den kostnadspost som minskat
mest under de ovan redovisade åren är ränte-
bidragen. Under hela femårsperioden har minsk-
ningen varit knappt 27 miljarder kronor, varav 3
miljarder kronor under 1999.
Av bidragen till kommuner och landsting på
totalt 99 miljarder kronor avser knappt 21 mil-
jarder kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna ut-
gift motsvaras av en inkomst på ungefär samma
belopp, som erhålls från de kommuner och
landsting som enligt särskilda regler har skyldig-
het att erlägga utjämningsavgift. Inkomsten från
avgiften redovisas i resultaträkningen som skat-
teinkomst. Resterande bidrag på 78 miljarder
kronor utgörs av generella statsbidrag till kom-
muner och landsting varav kommunerna erhåller
den större delen.
4.8 Konsoliderad resultaträkning
I resultaträkningen redovisas intäkter och kost-
nader som genererats under redovisningsperio-
den. Skatteinkomster m.m. som utgör merparten
av statens intäkter redovisas dock enligt
kassamässiga principer, dvs. med de belopp som
faktiskt inbetalats under året. Kostnaderna upp-
kommer i den statliga verksamheten främst i de
stora bidrags- och försäkringssystem som staten
hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Även
dessa transfereringar redovisas kassamässigt då
avräkningen mot statsbudgeten sker utifrån
kassamässiga grunder.
Den statliga verksamheten finansieras i viss
utsträckning med avgifter från försäljning av va-
ror och tjänster och bedrivs, med undantag för
affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-
gränsad del av intäkterna kommer även i form av
bidrag, t.ex. från AP-fonderna.
De resultatposter som är speciella för statens
resultaträkning kommenteras nedan.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kost-
nader som staten har haft för att tillhandahålla
varor och tjänster. Andra former av ersättningar
kan t.ex. utgöras av intäkter som uppkommit i
samband med försäljning av anläggningstill-
gångar.
42
Skr. 1999/2000:150
Intäkter av bidrag
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
Staten erhåller även intäkter från icke statliga or-
ganisationer som inte är relaterade till utförda
prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av
medel från AP-fonderna till pensionssystemet
för att finansiera pensionsutbetalningama när
dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra
bidrag är exempelvis intäkter från EU.
Transfereringar och bidrag
Transfereringar utgörs av medel som myndig-
heterna förmedlar från statsbudgeten till olika
mottagare. Transfereringar och bidrag känne-
tecknas av att staten, eller myndigheterna, inte
erhåller någon motprestation. Många transfere-
ringar är dock förknippade med någon form av
villkor. Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där
kravet är att mottagaren genomför någon form
av utbildning.
Tabell 4.10 Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
Not
1999
1998
Intäkter
Skatter m.m.
1
770 158
742 253
Intäkter av avgifter
och andra
ersättningar
2
46 566
44 495
Intäkter av bidrag
3
49163
49 859
Summa intäkter
865 887
836 607
Transfereringar
och bidrag
Transfereringar och
bidrag
4
-606 570
-572 560
Avsättning
till/upplösning av
fonder m.m.för
transfererings-
ändamål
5
-4 008
-8 045
Summa transfere-
ringar
-610 578
-580 605
Intäkter efter av-
drag för transfere-
ringar och bidrag
255 309
256 002
Kostnader för
statens egen
verksamhet
Kostnader för
personal
6
-72 915
-68 546
Kostnader för
lokaler
7
-10 814
-10 839
övriga
driftskostnader
8
-51467
-63 913
Avskrivningar
9
-15 825
-15 077
Summa kostnader
för statens egen
verksamhet
-151 021
-158 375
Saldo före finansi-
ella poster
104 208
97 627
Finansiella intäk-
ter och kostnader
Resultat av ande-
lar i dotter- och
intresseföretag
10
18 777
14 914
Finansiella intäkter
11
84 609
78 536
Finansiella
kostnader
12
-152 375
-222 460
Summa finansiella
poster
-48 988
-129 010
Årets över-/under-
skott
55 299
-31 383
43
Skr. 1999/2000:150
Kommentarer till resultaträkningen
Resultaträkningen för 1999 visar ett överskott på
55 miljarder kronor. År 1998 redovisades ett un-
derskott på 31 miljarder kronor efter justering
för förändrade redovisningsprinciper (i årsredo-
visningen för 1998 angavs 23 miljarder kronor).
Resultatförbättringen förklaras i allt väsentligt av
finansiella intäkter och kostnader hänförbara till
statsskulden (se avsnitt 4.5 tabell 4.5).
De totala intäkterna 1999 (inklusive finansiella
intäkter) uppgick till 969 miljarder kronor.
Skatterna, inklusive arbetsgivaravgifter, mervär-
desskatt m.m. utgjorde den dominerande delen
med 770 miljarder kronor, vilket är en ökning
med 28 miljarder kronor jämfört med 1998. Av
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
de totala skatterna avser 249 miljarder kronor ar-
betsgivaravgifter, 242 miljarder kronor avser
skatter och avgifter för fysiska och juridiska per-
soner och 163 miljarder kronor avser mervärdes-
skatt.
drag som erhålls från EU. Dessa uppgick 1999
till drygt 9 miljarder kronor.
Diagram 4.2 Statens kostnader 1999
Diagram 4.1 Statens intäkter 1999
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998
För 1999 uppgick intäkter av avgifter och andra
ersättningar till 47 miljarder kronor varav ca två
tredjedelar utgjordes av avgifter. Beloppet inne-
bär en ökning med drygt 2 miljarder kronor
jämfört med 1998.
Intäkter av bidrag, drygt 49 miljarder kronor,
avser till största delen de medel från AP-fondens
avkastning som måste tillskjutas när ATP-
avgifterna inte räcker till för utbetalning av all-
män tilläggspension. AP-fondsmedel uppgick
1999 till 30 miljarder kronor. De 45 miljarder
kronor som överförts från AP-fonden som ett
led i den finansiella infasningen av det nya ålders-
pensionssystemet redovisas inte över resul-
taträkningen (se redovisningsprinciper i bilaga
1). Som intäkter av bidrag redovisas också de bi-
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998
Kostnaderna för transfereringar och bidrag upp-
gick till 607 miljarder kronor 1999, en ökning
med 34 miljarder kronor jämfört med 1998. De
största enskilda transfereringarna avser ålders-
pensioner inklusive ATP samt skatteutjämnings-
bidrag och statsbidrag till kommuner och lands-
ting.
Bland transfereringarna förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. En stor
ökning 1999 är avsättningen till premiereserven
som ökat med drygt 12 miljarder kronor till 23,5
miljarder kronor (not 4 till resultaträkningen).
En ökning har även skett med 9 miljarder kronor
för ersättning vid sjukdom. Dessa ersättningar
uppgick 1999 till knappt 81 miljarder kronor.
Andra stora ökningar avser kostnader för stu-
diestöd och avskrivningar av lånefordringar.
Dessa har under 1999 ökat med 4 miljarder kro-
nor till 22 miljarder kronor. Statsbidrag till
kommuner och landsting har ökat med 3 miljar-
der kronor till 99 miljarder kronor. De utjäm-
ningsbidrag som utbetalats till kommuner och
redovisas som transfereringar, uppgick till 21
miljarder kronor och motsvaras på inkomstsidan
av den kommunala utjämningsavgiften som re-
dovisas under Skatter. Ålderspensioner inklusive
ATP ökade med knappt 5 miljarder kronor. Lä-
kemedelsförmåner ökade med 1,5 miljarder kro-
nor till 14 miljarder kronor. Däremot minskade
räntebidragen med 3,5 miljarder kronor och lö-
negarantierna med drygt 1 miljard kronor.
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
En förändring från föregående år är att avsätt-
ning till/upplösning av fonder för transfereringsän-
damål för första gången redovisas i resultaträk-
ningen. Årets kostnader för avsättning till fonder
44
Skr. 1999/2000:150
uppgår till 4 miljarder kronor. De största avsätt-
ningarna gjordes av Insättningsgarantinämnden
på drygt 2 miljarder kronor och avser garantier
för insatta medel i banker och värdepappersbo-
lag. Kärnavfallsfondens styrelse gjorde en avsätt-
ning på 1,4 miljarder kronor. År 1998 avsattes 8
miljarder kronor till fonder. Minskningen totalt
mellan åren beror främst på att delpensionsfon-
den och arbetsskadefonden upplöstes 1998.
Kostnaderna för statens egen verksamhet avser
personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar
och uppgår till 151 miljarder kronor 1999, vilket
är en minskning med drygt 7 miljarder kronor
jämfört med 1998.
Personalkostnaderna ökade med 5 miljarder
kronor. Ökningen hänförs bland annat till att
statens tjänstepensioner redovisas enligt nya re-
dovisningsprinciper.
De övriga driftskostnaderna minskade med
drygt 12 miljarder kronor. Detta beror främst på
att Försvarsmakten och Försvarets materielverk
fr.o.m. 1999 redovisar anskaffning av krigsorga-
nisatoriska anläggningar som anläggningstill-
gångar. Tidigare redovisades detta som drifts-
kostnad.
De finansiella posterna förbättrades med 80
miljarder kronor och uppgår till -49 miljarder
kronor. Minskningen beror i huvudsak på den
kronförstärkning som skett under året, vilket
medfört realiserade och orealiserade valutavins-
ter. Föregående år belastade realiserade- och ore-
aliserade valutaförluster resultatet med drygt 39
miljarder kronor. År 1999 bidrog kronförstärk-
ningen till valutavinster uppgående till drygt 23
miljarder kronor. Räntekostnaderna på lån i
svensk och utländsk valuta har minskat med 25
miljarder kronor, men även ränteintäkterna har
minskat (15 miljarder kronor) vilket netto gör
att statsskuldens direkta räntekostnader har
minskat med 10 miljarder kronor. Även kurs-
förluster som har genererats av större byten och
uppköp av obligationer har minskat mellan 1998
och 1999.
I finansiella poster ingår Resultat från andelar i
dotterföretag som under 1999 ökade med knappt
4 miljarder kronor. Resultatandelen av Förvalt-
ningsbolaget Stattum ökade med 8,5 miljarder
kronor vilket förklaras av under året sålda aktier
i läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn.
Minskningar av resultatandelar kan konstateras
för exempelvis Telia AB och Posten AB.
4.9 Konsoliderad balansräkning
I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet
av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
Värdet är beräknat per den 31 december 1999. I
de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier
och andelar i statliga bolag presenteras dessa i
bilaga 1.4.
De balansposter som är specifika för staten
kommenteras nedan.
B eredskapstillgångar
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci-
vil och militär beredskap. I och med att försvaret
fr.o.m. 1998 invärderat sina beredskapstillgångar
kan sägas att posten numer främst omfattar till-
gångar för militär beredskap. Dessa redovisas av
Försvarsmakten. Tillgångar för civil beredskap
omfattar t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt
medicinsk utrustning och innehas av ett flertal
myndigheter t.ex. Räddningsverket, Överstyrel-
sen för civil beredskap, Socialstyrelsen och Jord-
bruksverket.
Depositioner
Deponerade medel finns främst hos Länsstyrel-
serna, Riksskatteverket och Tullverket. De kan
t.ex. utgöras av hyror som deponerats av hyres-
gäster i samband med en pågående tvist med en
fastighetsägare.
Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter avser fordrings- re-
spektive skuldposter som behövs för att be-
stämma de intäkter och kostnader som rätteligen
hör till räkenskapsåret. De består av upplupna
och förutbetalda intäkter och kostnader och av
upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på
en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för
anställda.
Ansvarsförbindelser
Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden
och andra större framtida åtaganden som inte re-
dovisats som skuld i balansräkningen. Skuld-
bokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske
så snart det är sannolikt att ersättning kommer
att utgå och beloppet kan fastställas med rimlig
sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser utgörs
främst av kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter
och bankstöd.
45
Skr. 1999/2000:150
Ännu ej invärderade tillgångar
I balansräkningen redovisas inte värdet av olika
typer av nationaltillgångar som t.ex. museisam-
lingar, bibliotek och nationalparker frånsett till
ett ringa belopp, se not 16 till balansräkningen.
46
Skr. 1999/2000:150
iTabell 4.11 Konsoliderad balansräkning
1
Not
1999-12-31
1998-12-31
Miljoner kronr
Periodavgränsningsposter
TILLGÄNGAR
Not
1999-12-31
1998-12-31
Förutbetalda kostnader
34
22 062
23 279
Immateriella tillgångar
Upplupna bidragsintäkter
35
486
524
Balanserade utgifter för
13
1 207
848
Övriga upplupna intäkter
36
14 721
1 7 372
forskning och utveckling
Summa periodavgräns-
'föl? 5 / fö?'fö? fö fö '
37 269
41 175
Rättigheter och andra im-
14
236
193
ningsposter
materiella anläggningstill-
gängar
Kortfristiga placeringar
Förskott avseende immateri-
15
13
7
ella tillgängar
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
Värdepapper och andelar
37
18 400
11238
Summa immateriella till-
1 456
7 048
Summa kortfristiga place-
18 400
11 238
gångar
ringar
Materiella tillgångar
Kassa och bank
Byggnader, mark och annan
16
33 437
32 407
Kassa, postgiro och bank
38
6 743
4 474
fast egendom
Summa kassa och bank
6 743
4 474
Förbättringsutgifter på an-
17
1 605
1 100
SUMMA TILLGÅNGAR
660 944
635 757
nans fastighet
Maskiner, inventarier, in-
18
30 045
31 469
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Not
1999-12-31
1998-12-31
stallationer m.m.
Nettoförmögenhet
39
-1 087 855
■1 176 884
Pägäende nyanläggningar
19
30 577
30 293
Beredskapstillgångar
20
66 855
71 625
Fonder
40
33 819
29 811
Förskott avseende materiella
21
349
397
anläggningstillgångar
Avsättningar
Statliga vägar
22
63 185
61 340
Avsättningar för pensioner
41
117 691
116 149
Statliga järnvägsanlägg-
23
53 149
48 877
och liknande förpliktelser
ningar
Övriga avsättningar
42
80 706
51 929
Summa materiella till-
273 201
277 508
Summa avsättningar
198 397
168 078
gångar
Skulder m.m.
Finansiella tillgångar
Övriga skulder
43
33 191
47 838
Andelar i dotter- och
24
140 765
130 545
intresseföretag
Leverantörsskulder
44
12 835
12 818
Andra långfristiga värde-
25
9 559
5 512
Depositioner
45
817
934
pappersinnehav
Förskott från uppdragsgivare
46
476
570
Andra långfristiga fordringar
26
6 356
6 523
och kund
Summa finansiella till-
156 680
142 580
Summa skulder m.m.
47 320
62 160
gångar
Statsskulden
47
Summa anläggningstill-
437 337
421 136
Lån i Sverige
1 079 080
1 083 436
gångar
Lån utomlands
291 075
362 525
Utlåning
27
123 113
1 19 269
Summa statsskulden
1 370 155
1 445 961
Varulager m.m.
Varulager och förråd
28
1 399
1 550
Periodavgränsningsposter
Pägäende arbeten
29
442
520
Upplupna kostnader
48
75 927
83 668
Fastigheter
30
155
126
Oförbrukade bidrag
49
3 472
3 231
Förskott till leverantörer
31
11 958
13 594
Övriga förutbetalda
50
19 709
19 732
Summa varulager m.m.
13 954
15 790
intäkter
Summa periodavgräns-
99 108
106 631
Fordringar
ningsposter
Kundfordringar
32
4 021
3 436
Övriga fordringar
33
20 107
19 239
SUMMA SKULDER OCH EGET
660 944
635 757
KAPITAL
Summa fordringar
24 128
22 675
Ansvarsförbindelser
51
681 253
667 700
47
Skr. 1999/2000:150
Kommentarer till balansräkningen
Statens totala tillgångar uppgår till 661 miljarder
kronor och statens totala skulder, avsättningar
och fonder till 1 749 miljarder kronor. Under rä-
kenskapsåret 1999 ökade de redovisade tillgång-
arna med 25 miljarder kronor och skulderna
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
minskade med 98 miljarder kronor, avsättning-
arna ökade totalt med 30 miljarder kronor och
fonderna ökade med 4 miljarder kronor. Statens
negativa nettoförmögenhet förbättrades därmed
med 89 miljarder kronor under 1999. Detta be-
ror huvudsakligen på att statsskulden minskade
med 76 miljarder kronor.
Immateriella tillgångar består av balanserade
utgifter för forskning och utveckling, rättigheter
samt förskott avseende immateriella tillgångar.
Tillgångarna uppgår till totalt 1,5 miljarder kro-
nor, varav forskning och utveckling står för hu-
vuddelen. Det är en ökning med 0,4 miljarder
kronor jämfört med 1998. Riksförsäkringsverket
redovisar här tillgångar som avser utveckling av
det nya pensionssystemet på 0,6 miljarder kro-
nor. Dessa har ökat med 0,2 miljarder kronor
1999.
Materiella anläggningstillgångar uppgår till 279
miljarder kronor. Jämfört med föregående år är
det en ökning med knappt 2 miljarder kronor.
Bland materiella tillgångar förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. Banver-
kets bokförda värde av statliga järnvägsanlägg-
ningar ökade med 4 miljarder kronor till totalt 53
miljarder kronor. Även Vägverkets bokförda
värde av statliga vägar har ökat mellan åren med 2
miljarder kronor till 63 miljarder kronor. Där-
emot har det bokförda värdet på beredskapstill-
gångarna minskat med 5 miljarder kronor mellan
åren. Detta förklaras i huvudsak av att Försvars-
makten under 1999 justerat 1998 års invärdering-
ar.
Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 157
miljarder kronor. Det innebär en ökning med 14
miljarder kronor jämfört med föregående år. Det
bokförda värdet på aktier och andelar i dotter-
och intresseföretag har ökat med 10 miljarder
kronor, vilket är en följd av förändringen av bo-
lagens justerade egna kapital. Förvaltningsaktie-
bolaget Stattum förklarar 9 miljarder kronor av
ökningen. Posten Andra långfristiga värdepap-
persinnehav har ökat med 4 miljarder kronor.
Detta beror i allt väsentligt på att Regeringskans-
liet för första gången 1999 redovisat inbetalt ka-
pital till Europeiska Investeringsbanken, Nor-
diska Investeringsbanken, Europeiska Utveck-
lingsbanken och Europarådets Utvecklingsbank.
Posten utlåning utgörs av fordringar som upp-
står i utlåningsverksamhet hos myndigheter som
enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva så-
dan verksamhet. Utlåningen uppgår till 123 mil-
jarder kronor, vilket är en ökning med 4 miljar-
der kronor. Centrala studiestödsnämnden har
ökat sin utlåning med 4 miljarder kronor till 118
miljarder kronor. (Not 27 till balansräkningen)
Tillgångsposterna under varulager m.m. har
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
minskat med knappt 2 miljarder kronor mellan
1998 och 1999. Minskningen hänförs till posten
Förskott till leverantörer medan övriga poster
Varulager och Förråd, Pågående arbeten och
Fastigheter i absoluta tal ej förändrats nämnvärt
mellan 1998 och 1999.
Kundfordringar uppgår till drygt 4 miljarder
kronor vilket är en ökning med drygt 0,5 miljar-
der kronor jämfört med 1998. Övriga fordringar
uppgår till 20 miljarder kronor och består till
största del av skattefordringar, bidragsfordringar
på EU, obetalda tullräkningar och fordringar på
bidragsskyldiga avseende underhållsstöd. Jämfört
med föregående år har övriga fordringar ökat
med 1 miljard kronor vilket gör att fordringar
totalt ökat med 1,5 miljarder kronor.
Periodavgränsningsposter på tillgångssidan av-
ser förutbetalda kostnader och upplupna intäk-
ter. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till
37 miljarder kronor. Minskningen avser främst
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter från
skuldskötselåtgärder och förutbetalda underkur-
ser vid upplåning. (Not 34 till balansräkningen)
Värdepapper och andelar har ökat med 7 mil-
jarder kronor. Ökningen förklaras av att oväntat
stora skatteinbetalningar influtit i slutet av 1999,
vilka Riksgäldskontoret placerat i form av dags-
lån hos banker.
Kassa och bank har under året ökat med drygt
2 miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor.
Ökningen förklaras av att Riksgäldskontoret,
som en beredskapsåtgärd inför millenieskiftet, lät
behållningar på valutakonton i Riksbanken ligga
kvar över årsskiftet.
Nettoförmögenheten, som är negativ, har för-
bättrats med 89 miljarder kronor mellan åren
1998 och 1999. Vid utgången av 1999 uppgick
den till -1 088 miljarder kronor.
Fonder redovisas separat i balansräkningen för
första gången 1999. 1998 redovisades de under
särskilda avsättningar inom Nettoförmögenhe-
ten. År 1999 uppgick de till 34 miljarder kronor.
Det är en ökning med 4 miljarder kronor. Kär-
navfallsfonden har ökat med drygt 1,5 miljarder
48
Skr. 1999/2000:150
kronor till 23 miljarder kronor. Insättningsga-
rantinämndens fond har ökat med 2,3 miljarder
kronor till 7,6 miljarder kronor.
Avsättningarna har ökat med 30 miljarder kro-
nor till 198 miljarder kronor 1999. Ökningen
förklaras nästan uteslutande av att premiereser-
ven ökat p.g.a. ändrade avgiftssatser samt infö-
randet av statlig ålderspensionsavgift.
Övriga skulder uppgår till 33 miljarder kronor
och har minskat med 15 miljarder kronor, vilket
nästan helt förklaras av att skuldbytesavtal, netto
har minskat.
Statsskulden minskade med 76 miljarder kro-
nor till 1 370 miljarder kronor. Skillnaden mot
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på
1 374 miljarder kronor beror på att i statens ba-
lansräkning är Riksförsäkringsverkets och
Svenska Kraftnäts innehav av statsobligationer
samt Riksgäldskontorets uppköpta premieobli-
gationer eliminerade.
Periodavgränsningsposter på skuldsidan som
avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader
och oförbrukade bidrag uppgår till 99 miljarder
kronor. Jämfört med föregående år är det en
minskning med 7,5 miljarder kronor. Minsk-
ningen hänför sig till Riksgäldskontorets upp-
lupna kostnader för räntor på statsskulden.
Staten har åtaganden i form av kreditgarantier
som redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen
i balansräkningen på sammanlagt 681 miljarder
kronor. I not 51 och kapitel 6 redogörs närmare
för de statliga garantierna.
nansiellt netto, som är hänförbart till statens
upplåning, kunnat särskiljas från övriga finansi-
ella poster under avsnittet finansiella aktiviteter.
Inom staten används den s.k. indirekta meto-
den för att sammanställa finansieringsanalysen.
Den innebär att utgångspunkten i analysen är
intäkter och kostnader från resultaträkningen.
Intäkter och kostnader som inte har medfört
några betalningsströmmar har eliminerats. För
att få fram betalningar har även hänsyn tagits till
förändringar av fordringar och skulder.
4.10 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar
fördelade på drift, investeringar, utlåning och fi-
nansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar
även statens nettoupplåning under redovisnings-
perioden. Statens nettoupplåning definieras som
förändringen av statens upplåning justerat för
orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna samt från den information
som myndigheterna inrapporterat. När det gäller
affärsverken har information dock hämtats i sär-
skild ordning. I och med att nya statliga inrap-
porteringskoder infördes 1999 är det nu möjligt
att särredovisa vissa poster i finansieringsanaly-
sen. Det gäller utdelningar, utlåning och försälj-
ning av anläggningstillgångar. Dessutom har fi-
49
Skr. 1999/2000:150
Tabell 4.12 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
1999
1998
Statens verksamhet
Intäkter av skatter m.m.
770 158
743863
Intäkter av avgifter och andra
53 286
50 572
ersättningar
Intäkter av bidrag
49163
48264
Summa intäkter
872607
842 698
Transfereringar och bidrag
-573 092
■562 555
Kostnader för statens
-135196
-141 949
förvaltning
Summa kostnader exklusive
■708288
-704 503
avskrivningar
Överföring av AP-fondsmedel
45 000
Justeringar till betalningar
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
52
-5090
12595
Saldo statens verksamhet
204 228
150 790
Investeringar
53
Finansiella investeringar
-810
-1671
Materiella investeringar
-33 519
-23346
Immateriella investeringar
-606
-444
Försäljning av anläggningstill-
1145
gångar
Summa investeringar
•33789
-25460
Utlåning
54
Nyutlåning
-13275
-12 785
Amorteringar
4 655
4 002
Summa nettoutlåning
-8 620
-8 783
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
-87 739
-118280
upplåning, justerat för valuta-
kursförändringar,
Övrigt finansiellt netto justerat
2731
5503
för resultatandelar
Justeringar till betalningar
55
-3880
1749
Summa finansiella aktiviteter
-88888
-111028
Totalt
72930
5519
Statens upplåning
Förändring av statsskulden
-75806
20289
Förändring av övrig upplåning
28
-78
Orealiserade
2848
-25730
valutakursförändringar
Saldo statens nettoupplåning
-72930
-5 519
Kommentarer till finansieringsanalysen
Statens verksamhet
Kassaflödet avseende statens verksamhet upp-
gick 1999 till 204,2 miljarder kronor, vilket är en
ökning från föregående år med 53,4 miljarder
kronor. Att nettobetalningarna i statens verk-
samhet har förbättrats beror till stor del på en
överföring av medel från AP-fonden på 45 mil-
jarder kronor, men även på ökade skatteinbetal-
ningar.
Under posten intäkter av avgifter och andra
ersättningar ingår utdelningar från statliga dot-
ter- och intresseföretag med 7,1 miljarder kro-
nor. De största utdelningarna specificeras nedan:
Tabell 4.13 Utdelningar i statliga bolag
Miljoner kronor
1999
1998
Vattenfall AB
1 500
1 500
Telia AB
1 400
1 210
Förvaltningsaktiebolaget
Stattum
1000
925
Vin & Sprit AB
840
415
Civitas Holding AB
411
1 509
Kostnaderna för statens förvaltning har i finansi-
eringsanalysen justerats för avskrivningar m.m.
Dessutom har justeringar gjorts med 25,8 miljar-
der kronor för avsättningar till premiereserven
och med 4 miljarder kronor för avsättningar till
fonder under posten transfereringar och bidrag.
Justeringar till betalningar innehåller följande
poster:
■ Tabell 4.14 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
1999
Förändring långfristiga fordringar
167
Förändring övriga omsättningstillgångar
-6787
Förändring kassa, bank m.m.
-2269
Förändring avsättningar
3482
Förändring skulder
317
Summa justeringar
-5 090
Övriga omsättningstillgångar har ökat med 6,8
miljarder kronor, vilket medför ett negativt kas-
saflöde. En av anledningarna till förändringen är
Riksgäldskontorets ökning av placeringar i form
av dagslån som en följd av oväntat stora skattein-
betalningar i slutet av 1999.
50
Skr. 1999/2000:150
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
Kassa, bank m.m. har ökat under 1999 med 2,3
miljarder kronor, vilket ökar statens upplåning.
Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret
lät behållningar på valutakonton i Riksbanken
ligga kvar över millennieskiftet som en säker-
hetsåtgärd.
Avsättningarna har ökat med 3,5 miljarder
kronor, vilket får en positiv inverkan på kassa-
flödet. Ökningen beror bl.a. på att Exportkre-
ditnämnden gör avsättningar för risker avseende
garantier och att Försvarsmakten ökat sina av-
sättningar för kommande förtidspensioneringar.
Investeringar
Statens totala nettoinvesteringar under 1999
uppgår till 33,8 miljarder kronor. I uppställ-
ningsformen för finansieringsanalysen ingår nu-
mera även försäljningar av anläggningstillgångar
under rubriken investeringar (men med omvänt
tecken). Jämförelsetal för 1998 har inte kunnat
tas fram utan försäljning av anläggningstillgångar
redovisas under posten justeringar till betalning-
ar 1998.
De materiella investeringarna uppgår under
1999 till 33,5 miljarder kronor, vilket är en ök-
ning med 10,2 miljarder kronor från föregående
år. Tidigare kostnadsförde Försvarsmakten in-
vesteringar, men fr.o.m. 1999 tillgångsredovisas
dessa under balansposten Beredskapstillgångar.
De totala investeringarna i Försvarsmakten var
12 miljarder kronor under 1999. Vägverkets in-
vesteringar var 5,6 miljarder kronor, vilket är en
minskning från föregående år med 1,9 miljarder
kronor. Banverkets investeringar var 5,1 miljar-
der kronor, vilket också är en minskning från fö-
regående år med 1,9 miljarder kronor.
Investeringar i finansiella anläggningstillgång-
ar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minsk-
ning från föregående år med 0,9 miljarder kro-
nor. Minskningen beror på att Regeringskansliet
har minskat sina investeringar i aktier.
Investeringar i immateriella tillgångar uppgår
till 0,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med
0,2 miljarder kronor sedan 1998.
I not 53 till finansieringsanalysen, specificeras
investeringar i materiella och finansiella anlägg-
ningstillgångar för de myndigheter som redovi-
sade de största investeringarna.
Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning
och amorteringar, var -8,6 miljarder kronor, vil-
ket är en minskning med 0,2 miljarder kronor.
Nyutlåningen och amorteringar ökade med 0,5
miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor.
I not 54 till finansieringsanalysen, specificeras
nyutlåning och amorteringar för de myndigheter
som redovisade de största beloppen.
Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-
der 1999 uppgår till -88,9 miljarder kronor, vil-
ket innebär minskade nettoutbetalningar med
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
22,1 miljarder kronor jämfört med tidigare år.
Att nettoutbetalningama minskat berodde dels
på minskade räntebetalningar, dels på att realise-
rade kursförluster minskat avseende upplåning-
en.
Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.
resultatandelar från dotter- och intresseföretag
uppgående till 18,8 miljarder kronor. Dessutom
har orealiserade valutakursvinster på 17,2 miljar-
der kronor eliminerats varav 2,8 miljarder kronor
är hänförliga till statens upplåning. Dessa har i
huvudsak uppkommit vid omvärdering av upplå-
ning och kreditgivning i utländsk valuta.
Statens upplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av
statens hela upplåning justerat för valutakursför-
ändringar i utländsk valuta. Förutom Riksgälds-
kontoret har endast ett fåtal myndigheter möj-
lighet att ta upp lån på marknaden. Den
myndighet som förutom Riksgäldskontoret hade
den största nettoupplåningen 1999 var Statens
Järnvägar.
Nettoamorteringen av statens lån under 1999
var 72,9 miljarder kronor, en förändring från fö-
regående år med 67,4 miljarder kronor. Under
året har statsskulden minskat med 75,8 miljarder
kronor. För att komma fram till statens netto-
amortering i slutraden har justeringar gjorts för
förändring av övrig upplåning och för orealisera-
de valutakursförändringar med 2,9 miljarder
kronor.
I kapitel 3 ges en förklaring av sambanden
mellan resultaträkning, finansieringsanalys och
statsbudgetens utfall.
51
Statsbudgetens utfall
1999
Skr. 1999/2000:150
5 Statsbudgetens utfall 1999
5.1 Inledning
12000 års ekonomiska vårproposition redovisade
regeringen statsbudgetens preliminära utfall för
1999. I detta kapitel redovisar regeringen stats-
budgetens slutliga utfall för 1999. I bilagorna 2
och 3 redovisas det slutliga utfallet för samtliga
inkomsttitlar respektive anslag på statsbudgeten.
5.2 Statsbudgetens saldo
Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och
utgifter, med vissa specificerade undantag, samt
andra betalningar som påverkar statens låne-
behov. Statsbudgetens saldo är därmed det-
samma som statens lånebehov (med motsatt
tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har
möjlighet att amortera på statsskulden. I kapitel
3 Samband mellan resultaträkning och stats-
budget jämförs redovisningsprinciper och struk-
tur mellan statsbudgeten och resultaträkningen.
Budgetsaldot uppgick 1999 till 82 miljarder
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot
till 16 miljarder kronor. Utfallet blev därmed
66 miljarder kronor bättre än budgeterat. Jäm-
fört med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
förbättrats med 72,3 miljarder kronor. Det stora
budgetöverskottet för 1999 beror till stor del på
engångseffekter i form av överföringar från AP-
fonden, 45 miljarder kronor, och inbetalningar
av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret,
26 miljarder kronor. Justerat för dessa större en-
gångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för
1999 till ca 10 miljarder kronor.
Tabell 5.1 Statsbudgetens saldo 1999 justerat för större
engångseffekter (underliggande saldo)
Miljarder kronor
1999
Statsbudgetens saldo
82,0
Större engångseffekter
71.9
Försäljning av statliga bolag m.m.
0.8
Överföring från AP-fonden
45,0
Premiepensionsmedel, inbetalningar
26,1
Statsbudgetens saldo
(justerat för större engångseffekter)
10,1
Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten till 696,4 miljarder kronor. Det slutliga
utfallet blev 725,1 miljarder kronor, vilket är
28,7 miljarder kronor högre än beräknat. Ök-
ningen förklaras främst av högre skatte-
inkomster, som blev 41,9 miljarder kronor högre
än beräknat, se vidare avsnitt 5.3.1.
Det slutliga utfallet för statsbudgetens ut-
gifter blev 643,1 miljarder kronor. Det är
37,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsa-
ken är främst att Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning blev 44,9 miljarder kronor lägre än beräk-
nat, varav den största delen förklaras av att
starten av det nya premiepensionssystemet för-
senades. Därmed genomfördes inte den budgete-
rade överföringen på 37 miljarder kronor till
Premiepensionsmyndigheten under 1999. Dess-
utom gjordes en extra överföring från AP-
fonden till Riksgäldskontoret för att korrigera
för att Premiepensionssystemet tillfördes för lite
medel under åren 1995-1997. Dessa lägre utgif-
ter motverkas delvis av att ränteutgifterna blev
högre än beräknat i statsbudgeten.
55
Skr. 1999/2000:150
Tabell 5.2 Statsbudgetens utfall 1999
Miljarder kronor
Diff
utfall
Stats
budget
Tilläggs
-budget
Totalt
Utfall
stats-
budget
Inkomster
696,4
696,4
725,1
28,7
Varav skatte-
inkomster
630,6
630,6
672,4
41,9
Utgifter
680,4
8,6
688,9
643,1
-37,2
Utgifter
exkl. stats-
skuldsräntor
613.8 1
8,6
622,4
615,3
1,5
Stats-
skuldsräntor
84,6
84,6
89,9
5,3
Riks-gälds
kontorets
nettoutlåning
m.m. 2
-18,0
-18,0
-62,1
-44,1
Budgetsaldo
16,0
-8,6
7,5
82,0
66,0
1 Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.
2 Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till
Riksgäldskontoret.
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo
(detsamma som statens lånebehov) för åren
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
1990-1999. Budgetsaldot har förändrats drama-
tiskt under perioden. Under 1990-talets första år
var staten tvungen att låna stora belopp. Störst
var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en
kraftig minskning av lånebehovet och 1998 över-
gick lånebehovet till ett budgetöverskott på
9,7 miljarder kronor för att sedan 1999 öka kraf-
tigt till ett budgetöverskott på 82 miljarder kro-
nor. Som framgår av diagrammet är det bara un-
der de två senaste åren som staten kunnat
amortera på statsskulden.
let. Skillnaden delas upp på skillnad till följd av
beslut, förändrad bild av den ekonomiska ut-
vecklingen (antaganden) och övrigt. Att budget-
saldot blev högre än beräknat beror i huvudsak
på regeringsbeslut, främst senareläggningen av
utbetalningen till PPM, och på att den ekono-
miska tillväxten för 1999 underskattades hösten
1998, vilket medförde högre skatteinkomster än
beräknat i statsbudgeten. Inom kategorin övrigt
blev dock budgetsaldot lägre än budgeterat
främst p.g.a att utgifterna avseende sjukpenning
och rehabilitering samt statsskuldsräntorna blev
högre än budgeterat.
1 Tabell 5.3 Skillnader mellan statsbudgeten och utfall för 1
11999 1
Miljarder kronor
Total
skillnad
Antag- 1
anden
Seslut
Övrigt
Utgifter
-37,2
-2.2
-42,2
7,2
Varav:
Utgiftsområden
exkl. statsskulds-
räntor 1
1,5
-0,4
-3,7
5,6
Statsskuldsräntor
m.m.
5,3
-1,8
0
7,1
Myndigheters m.fl.
in- och utlåning i
RGK 2
-44,1
0
-38,6
-5,5
Inkomster
28,7
26,6
-1,1
3,3
Budgetsaldo
66,0
28,7
41,1
-3,9
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket
2 RGK:S nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid
Diagram 5.1 Statsbudgetens saldo 1990-1999
Miljarder kronor
5.3 Statsbudgetens inkomster
Inkomsterna på statsbudgeten uppgick 1999 till
725 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kro-
nor eller 4,1 procent högre än vad som beräkna-
des i statsbudgeten. Inkomster från skatter m.m.
(inkl, kommunal utjämningsavgift) blev 672
miljarder kronor, vilket är 42 miljarder kronor
eller 6,6 procent högre än beräknat. Utfallet för
övriga inkomster blev 53 miljarder kronor, vilket
är 13 miljarder kronor eller 19,9 procent lägre än
beräknat. Det lägre utfallet förklaras i huvudsak
av att försäljningar av statlig egendom blev lägre
än beräknat.
Skillnadsanalys
I tabell 5.3 redovisas skillnaden mellan det be-
räknade budgetsaldot i statsbudgeten och utfal-
56
Skr. 1999/2000:150
5.3.1 Skatter
De inkomsttitlar som redovisar skatter som om-
fattas av den samordnade uppbörden påverkas av
de periodiserade skatterna för inkomståren
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
1997-1999. Den samordnade uppbörden om-
fattar cirka hälften av de totala skatterna. För in-
komståren 1997-1998 är dessa utfall kända me-
dan utfallet avseende inkomståret 1999 blir klart
i december 2000. Några ”exakta” förklaringar till
skillnader mellan statsbudget och utfall går där-
för inte att redovisa, utan förklaringarna baseras
på den prognos av den periodiserade skatten för
1999 som redovisades i 2000 års ekonomiska
vårproposition. För de skatter som ej omfattas av
den samordnade uppbörden är dock det periodi-
serade utfallet för 1999 klart.
Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 1999 (BP 1999) har de periodiserade
skatterna i offentlig sektor ökat med 18 respekti-
ve 50 miljarder kronor för åren 1998 och 1999
(se tabell 5.4).
Tabell 5.4 Offentliga sektorns och statens periodiserade
skatter samt statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor
Utfall
1998
Prognos/
Utfall
1999
Skillnad mot BP1999
1998
1999
Offentlig sektor peri-
odiserade skatter
1 019
1 079
18
50
varav
Löneskatter
Skatt på reav. m.m.
669
703
9
23
Mervärdesskatt
13
20
6
13
Övrigt
160
173
5
11
178
182
-2
3
Statens periodisera-
de skatter
601
645
13
38
Statsbudgetens in-
komster
706
725
9
29
varav
Skatter
618
652
22
43
Kommunal utjäm-
ningsavgift
21
21
0
-1
Övriga inkomster
67
53
-13
-13
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.
takten för lönesumman 1999 nu är betydligt
högre jämfört med beräkningen till budgetpro-
positionen. En stor del av de ökade skatterna
tillfaller dock kommunsektorn och pensions-
systemet, vilket medför att statens periodiserade
skatter ökat med 13 respektive 38 miljarder kro-
nor under 1998 och 1999 i förhållande till bud-
getpropositionen för 1999.
Statsbudgetens skatter har jämfört med bud-
getpropositionen för 1999 ökat med 22 respekti-
ve 43 miljarder kronor 1998 och 1999. Den stör-
re ökningen av statsbudgetens skatter jämfört
med statens periodiserade skatter, 9 respektive 5
miljarder kronor för åren 1998 och 1999, beror
till stor del på att utbetalningarna av kommunal-
skattemedel till kommunerna är fastställda, var-
för hela den preliminära skatten på förvärvsin-
komster och pensioner tillfaller staten. Detta
medför större slutregleringar av kommunal-
skattemedel, vilket kommer att påverka stats-
budgeten negativt både 2000 och 2001. Slutregle-
ringen beräknas år 2001 uppgå till 10 miljarder
kronor.
Den stora skillnaden mellan beräkningen till
budgetpropositionen för 1999 och nuvarande
prognos, vad avser de periodiserade skatterna,
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
har minskat successivt under året. Av tabell 5.5
framgår att till 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition (VP1999) hade skillnaden minskat till
28 miljarder kronor och till budgetpropositionen
för 2000 (BP2000) uppgick skillnaden till
19 miljarder kronor.
De högre intäkterna avser till största delen lö-
neskatter - inkomstskatter på förvärvsinkomster,
allmän pensionsavgift och arbetsgivaravgifter -
och skatt på realisationsvinster m.m. För in-
komståret 1999 förklaras även en stor del av
skillnaden av ökade mervärdesskatteintäkter. De
högre löneskatterna 1999 förklaras dels av det
högre utfallet för 1998, dels av att utvecklings-
57
Skr. 1999/2000:150
Tabell 5.5 Offentliga sektorns och statens periodiserade
skatter samt statsbudgetens inkomster 1999.
Skillnad mellan tidigare beräkningar och prognos respekti-
ve utfall.
Miljarder kronor
Skillnad jämfört med prognos/utfall
BP1999
VP1999
BP2000
Offentlig sektor periodi
serade
skatter
-50
-28
-19
varav
Löneskatter
-23
-14
-3
Skatt på reav. m.m.
-13
-10
-9
Mervärdesskatt
-11
■6
-4
övrigt
-3
2
-2
Statens
periodiserade
skatter
-38
-21
-17
Statsbudgetens
inkomster
-29
20
-18
varav
Skatter
-43
-23
-20
Kommunal utjäm-
ningsavgift
1
0
0
Övriga inkomster
13
44
2
Av tabellen framgår även att prognosen för löne-
skatter förbättras i betydligt snabbare takt än
prognosen för skatt på realisationsvinster m.m.
Till budgetpropositionen för 2000, för vilken be-
räkningen gjordes under augusti 1999, hade
skillnaden för löneskatterna minskat till
3 miljarder kronor. Däremot låg skatt på realisa-
tionsvinster m.m. fortfarande kvar på en alltför
låg nivå. Den alltför låga prognosen på realisa-
tionsvinster förklaras av att det preliminära taxe-
ringsutfallet avseende inkomståret 1998 låg cirka
40 procent under det slutliga utfallet. Det preli-
minära utfallet fick även påverka prognosen för
inkomståret 1999.
Makroekonomisk utveckling
Utvecklingen av statsbudgetens inkomster är in-
timt förknippad med den makroekonomiska ut-
vecklingen. Det är därför viktigt att veta vilka be-
räkningsantaganden som legat till grund för pro-
gnoser över statsbudgetens inkomster. I tabell
5.6 nedan redovisas några centrala makro-
ekonomiska förutsättningar för beräkningen av
skatteinkomsterna till budgetpropositionen för
1999, vårpropositionen 1999, budgetpropo-
sitionen för 2000 samt vårpropositionen 2000.
|Tabell 5.6 Förutsättningar vid olika prognostillfällen 1
Procentuell förändring
BP1999
VP1999
BP2000
VP2000
Timlön
1998
3,3
3,6
3,8
3,8
1999
2,9
3,0
3,4
3,4
Antal arbetade timmar
1998
1,1
1,3
1,4
1,4
1999
1,2
1,2
3,1
2,7
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
Utbetald lön
1998
4,1
6,6
6,5
5,5
1999
4,1
4,2
6,0
6,0
Hushållens konsumtions-
utgifter, löpande priser
1998
1999
3,5
3,1
3,3
3,3
3.6
3,4
4,1
4,9
Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 1999 blev ökningstakten för löne-
summan 1998 1,4 procentenheter högre medan
ökningstakten för 1999 nu är 1,9 procentenheter
högre. För inkomståret 1999 beräknas således
lönesumman bli 3,3 procent högre jämfört med
beräkningen till budgetpropositionen för 1999.
Detta beror på en upprevidering av både tim-
löneutvecklingen och utvecklingen av antalet ar-
betade timmar. Även prognosen för hushållens
konsumtionsutgifter, som påverkar intäkterna av
mervärdesskatt, har reviderats upp. Såväl hushål-
lens som offentliga sektorns konsumtion ökade
snabbare 1999 än vad som prognostiserades till
budgetpropositionen för 1999 för det året.
I budgetpropositionen för 1999 under-
skattades utvecklingen av antalet arbetade tim-
mar 1999 kraftigt. Även för 1998 underskattades
timutvecklingen något. Underskattningen för
1998 förklaras främst av att produktivitetstill-
växten bedömdes bli snabbare än vad som blev
fallet. För 1999 förklaras underskattningen av
utvecklingen avseende antalet arbetade timmar,
dels av för höga förväntningar om produktivi-
tetstillväxten, dels av att styrkan i tillväxten i
ekonomin underskattades.
När 1999 års ekonomiska vårproposition pub-
licerades bedömdes effekterna av Asienkrisen
dämpa tillväxten i svensk ekonomi i relativt stor
omfattning. BNP-tillväxten reviderades ner i
förhållande till budgetpropositionen för 1999
och skillnaden mellan prognos och utfall blev
därmed ännu större än i budgetpropositionen.
Det var framför allt exporten och investeringarna
och därmed även importen som förutsågs ut-
vecklas svagare än prognostiserat i budget-
58
Skr. 1999/2000:150
propositionen. Produktiviteten reviderades sam-
tidigt ner, bland annat därför att dämpningen av
tillväxten förväntades få effekt på sysselsättning-
en med viss eftersläpning. Prognosen över ut-
vecklingen av antalet arbetade timmar mellan
1998 och 1999 var därmed densamma i vårpro-
positionen 1999 som i budgetpropositionen för
1999, dvs. en kraftig underskattning. Sedan bud-
getpropositionen publicerades hade sysselsätt-
ningen stigit snabbare än väntat, men tillväxten
förutsågs bli svagare under andra halvåret och
uppgången i antalet lediga platser, som historiskt
sett har varit en bra indikator på sysselsättningen,
hade samtidigt mattats av något. Sysselsättningen
förväntades därmed bli relativt svag under andra
halvåret 1999. För 1998 var bedömningen unge-
fär densamma som i budgetpropositionen.
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
Inför budgetpropositionen för 2000 var det
tydligt att effekterna av Asienkrisen blev små
och att den svenska ekonomin var inne i en
snabb expansionsfas. Sysselsättningen hade stigit
mycket snabbt under första halvåret 1999 och
produktiviteten hade utvecklats svagt. Det ledde
till att utvecklingen av antalet arbetade timmar
överskattades i stället för att, som i de två senaste
prognoserna, underskattas.
Utvecklingen av den genomsnittliga timlönen
underskattades i såväl budgetpropositionen för
1999 som i vårpropositionen 1999 för både 1998
och 1999. Det berodde främst på att löne-
glidningen förutsattes uppgå till ca 0,5 procent.
Utfallet visade för båda åren en löneglidning på
cirka 1 procent.
Prognosen över den utbetalda lönesumman
för 1998 påverkades också, förutom av ovan-
stående prognosavvikelser, av att det preliminära
utfallet avseende lönesumman, som från och
med 1998 bygger på arbetsgivarnas skatte-
deklarationer till skattemyndigheterna, visade att
lönesumman ökade med 1 procentenhet mer
mellan 1997 och 1998 än det definitiva utfallet
som grundas på kontrolluppgifterna.
Revideringarna i prognoserna för hushållens
konsumtionsutgifter i löpande priser 1999 beror
till viss del på ändrade prisprognoser (främst be-
roende på ändrade boendekostnader) men till
största delen på ändrade volymprognoser. Varia-
tionerna i de senare prognoserna kan framför allt
hänföras till skiftande bedömningar av Asienkri-
sens effekter. Efter det att prognosen till bud-
getpropositionen för 1999 utarbetats ökade oron
för Asienkrisens effekter på världsekonomin
och, via exporten och sysselsättningen, på hus-
hållens konsumtion i Sverige. Därför reviderades
prognosen för volymtillväxten i hushållens kon-
sumtion 1999 ned från 2,9 procent i budgetpro-
positionen för 1999 till 2,6 procent i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Därefter har effek-
terna visat sig vara mindre än först befarat, vilket
tillsammans med den allmänt förbättrade kon-
junkturbilden lett till att prognoserna successivt
reviderats upp. Förutom den starka utvecklingen
av sysselsättningen och de disponibla inkomster-
na har sannolikt den starka förmögenhetstill-
växten i hushållssektorn 1999, som inte förut-
setts i prognoserna, bidragit till att utfallet
överträffat även prognosen i budgetpropositio-
nen för 2000.
1000 Skatter m.m
Skattekontots införande inkomståret 1998 med-
för att det 1999 i huvudsak är debiterade belopp
och inte inbetalda belopp som redovisas på föl-
jande inkomsttitlar:
- 1111 Fysiska personers inkomstskatt
- 1121 Juridiska personers inkomstskatt
- 1200 Socialavgifter och allmän pensionsav-
gift
- 1411 Mervärdesskatt
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
Skillnaden mellan inbetalda och debiterade be-
lopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600
Betalningsdifferenser, skattekonto.
I det följande kommenteras endast de in-
komsttitlar som redovisar större skillnader mel-
lan utfall och statsbudget. En fullständig redo-
visning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar
finns i bilaga 2.
1100 Skatt på inkomst
Inkomstskatter utgörs till största delen av fysiska
och juridiska personers inkomstskatt. Dessutom
redovisas särskild premieskatt för gruppliv-
försäkringar, kupongskatt, lotteriskatt och artist-
skatt under inkomsthuvudgruppen.
Uppbördsförskjutningar medför att skatterna
på titlarna 1999 kan hänföras till inkomståren
1997-1999. År 1999 redovisas således både de-
biterade och inbetalda skatter på Fysiska perso-
ners inkomstskatt och Juridiska personers in-
komstskatt. Under 1999 debiteras dels pre-
liminärskatt, varav 11/12 avser inkomståret 1999
59
Skr. 1999/2000:150
och 1/12 avser inkomståret 1998, dels slutlig
skatt minus preliminärskatt avseende inkomst-
året 1998. Inbetalda skatter under 1999 utgörs av
kvarstående skatt avseende inkomståret 1997 och
av tillkommande skatt. Utbetalda skatter under
1999 utgörs av restitutioner. Under 1999 omförs
vissa skatter avseende inkomståren 1997 och
1998 till andra inkomsttitlar på statsbudgeten.
Från Fysiska personers inkomstskatt utbetalas även
kommunalskattemedel. Utbetalningarna avser
inkomståret 1999 och baseras på de upp-
räkningsfaktorer som regeringen fastställde i
september 1998.
1111 Fysiska personers inkomstskatt
Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in-
komstskatt blev 21,7 miljarder kronor högre än i
statsbudgeten, vilket även framgår av tabell 5.8.1
tabell 5.7 redovisas hushållens periodiserade
skatter för inkomståren 1997-1999. Tabellen re-
dovisar också avvikelser mot beräkningen till
budgetpropositionen för 1999, som låg till grund
för statsbudgeten 1999.
iTabell 5.7 Hushållens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
1997
Utfall Prognos
Skillnad
1997
mot BP1999
1998
1999
1998
1999
Skatter på titeln
Statlig inkomstskatt
29
32
30
0
1
1
Kommunal inkomstskatt
293
306
322
0
4
9
Kapitalskatt, netto
11
13
20
0
6
13
Skattereduktioner
-1
-1
-4
0
0
0
Omförda skatter m.m.
Förmögenhetsskatt
5
6
6
0
0
1
Fastighetsskatt
15
13
13
0
0
0
Mervärdesskatt
3
4
4
0
0
0
Allm.pensionsavgift
8
57
60
0
1
2
Egenavgifter
7
7
3
0
1
2
Allm. sjukförsäkrings-
avgift
39
-
0
-
Slutlig skatt
410
437
460
0
10
25
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
Utfallet för den slutliga skatten avseende in-
komståret 1997 blev 0,1 miljarder kronor lägre
än i beräkningen till budgetpropositionen medan
utfallet avseende inkomståret 1998 blev
10,4 miljarder kronor högre. De högre intäkterna
av statlig respektive kommunal inkomstskatt be-
ror huvudsakligen på en underskattning av ut-
betalda löner under 1998. Intäkterna av kapital-
skatt blev 5,9 miljarder kronor högre jämfört
med budgetpropositionen för 1999. Avvikelsen
förklaras främst av högre realisationsvinster.
Underskattningen av utbetalda löner innebar
dessutom högre intäkter av allmänna pensions-
avgifter och egenavgifter i förhållande till bud-
getpropositionen för 1999. Det högre utfallet
medförde även ett större underuttag (debiterad
slutlig skatt minus preliminär skatt) vilket påver-
kar inkomsttiteln 1999 (se tabell 5.8 nedan).
Även för 1999 beräknas den slutliga skatten
bli väsentligt högre, 25,4 miljarder kronor, jäm-
fört med beräkningen till budgetpropositionen.
Skillnaden förklaras framför allt av högre statlig
och kommunal inkomstskatt samt kapitalskatt.
De högre statliga och kommunala inkomstskat-
terna kan sannolikt förklaras av en underskatt-
ning av lönesumman för inkomståret 1999. Följ-
den blev att preliminärskatterna i beräkningen
till statsbudgeten för 1999 underskattades med
knappt 10 miljarder kronor. De högre kapital-
skatterna, framför allt skatten på realisations-
vinster, påverkar inte inkomsttiteln 1999, efter-
som skatt på realisationsvinster inte preliminär-
beskattas utan betalas som kom-pletteringsbetal-
ningar.
1 tabell 5.8 redovisas utfallet på inkomsttiteln
Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret
1999.
Tabell 5.8 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Skillnad mot
Utfall Utfall statsbudgeten
Budgetå^
1998
1999
1999
Deb. Preliminär A-skatt
408,7
9,6
Deb. Preliminär F-skatt o särsk. A-skatt
19,1
0,1
Deb. Slutlig skatt minus preliminär skatt
24,9
9,9
Kvarstående o tillkommande skatt
7,7
0,5
Övrigt
0,2
1,3
Summa inkomster
460,9
21,4
Utbetalningar till kommuner
-310,0
0,5
Inkomster på statsbudgeten
150,6
Omföringar till andra inkomsttitlar
-88,9
0,0
Fysiska personers inkomstskatt
49,8
61.7
21,7
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1121 Juridiska personers inkomstskatt
Utfallet på titeln Juridiska personers inkomstskatt
blev 4,1 miljarder lägre än i statsbudgeten. I ta-
bell 5.9 redovisas de periodiserade skatterna för
inkomståren 1997-1999. De periodiserade skat-
terna för 1997 och 1998 är utfall medan de för
1999 fortfarande är en prognos. I tabellen fram-
60
Skr. 1999/2000:150
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
går även avvikelsen mot beräkningen till budget-
propositionen för 1999.
iTabell 5.9 Företagens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
1997
Utfall Prognos
Skillnad
1997
mot BP1999
1998
1999
1998
1999
Skatter på titeln
Inkomstskatt
47
46
51
1
-2
-1
Avkastningsskatt
12
12
11
0
0
0
Skattereduktioner
-1
-1
0
0
0
0
Omförda skatter m.m.
Förmögenhetsskatt
0
0
0
0
0
0
Fastighetsskatt
12
12
10
0
0
0
Mervärdesskatt
2
2
2
0
0
0
Särskild löneskatt
9
11
14
0
1
4
Slutlig skatt
80
81
87
0
-1
4
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.
Prognosen för de periodiserade skatterna avse-
ende 1997 och 1998 i budgetpropositionen för
1999 överensstämde relativt väl med utfallet. In-
komstskatten 1998 blev 1,6 miljarder kronor läg-
re, vilket dock motverkas av att särskild löneskatt
blev 1,3 miljarder kronor högre. Särskild lö-
neskatt för 1999 beräknas bli 3,5 miljarder kro-
nor högre än i budgetpropositionen för 1999.
Förutom av en högre lönesumma förklaras ök-
ningen av att Svenska kyrkan fr.o.m. inkomståret
1999 betalar särskild löneskatt på pensionspre-
mier istället för på utbetalda pensioner. I tabell
5.10 redovisas utfallet på inkomsttiteln. I tabellen
visas också avvikelsen mot statsbudgeten 1999.
Tabell 5.10 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Utfall
1999
Skillnad mot
statsbudgeten
1999
Budgetår
Utfall
1998
Deb. prel. F-skatt o särsk. A-skatt
68,0
-9,4
Deb. slutlig skatt minus prel. skatt
16,5
4,1
Kvarstående skatt
4,2
-0,2
Tillkommande skatt
4,3
1,7
Summa inkomster
93,0
3,8
Restitutioner
-1,5
-0.4
Inkomster på statsbudgeten
91,5
Omföringar till andra inkomsttitlar
-22.8
0,0
Juridiska personers inkomstskatt
68,3
68,7
-4,1
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Preliminärskatten blev 9,4 miljarder kronor läg-
re, vilket förklaras av att företagen jämkade ned
preliminärskatten i betydligt större utsträckning
än förväntat. Detta motverkas dock delvis av att
den debiterade slutliga skatten minus prelimi-
närskatten avseende inkomståret 1998 blev 4,1
miljarder kronor högre än prognoserat, främst
beroende på en överskattning av preliminärskatt
avseende 1998. Även den tillkommande skatten
blev 1,7 miljarder kronor högre än beräknat.
Övriga inkomstskatter
Miljarder kronor
Utfall
1998
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserad skatt
4,1
4,0
0,1
Redovisat på inkomsttitlar
6,1
5,7
0,5
Under inkomsttypen inkomstskatter redovisas
också ett antal mindre inkomsttitlar. Utfallet
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
blev 0,1 miljarder kronor högre jämfört med be-
räkningen till statsbudgeten för både inkomst-
titeln 'Beskattning av tjänstegruppliv och inkomst-
titeln Lotteriskatt. Inkomsttiteln Kupongskatt
blev däremot 0,1 miljarder kronor lägre än i
statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Oför-
delbara inkomstskatter blev 0,4 miljarder kronor
högre jämfört med beräkningen till stats-
budgeten.
1200 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift
Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,
egenavgifter och särskild löneskatt. Under in-
komsthuvudgruppen redovisas dessutom lön-
tagarnas allmänna pensionsavgift. Utfallet för in-
komsthuvudgruppen blev 5,6 miljarder kronor
högre än i statsbudgeten. Precisionen i be-
räkningen bestäms i huvudsak av hur avgifts-
underlaget, dvs. lönesumman, faktiskt utvecklas i
förhållande till den prognostiserade.
I tabell 5.11 redovisas skillnaden mellan utfall
och prognos för de periodiserade arbetsgivar-
avgifterna uppdelat på olika faktorer. Framför
allt förklaras skillnaden på 7,4 miljarder kronor
av att både lönesumman och nedsättningarna
underskattades. Utfallet för överföringarna till
pensionssystemet blev 3,5 miljarder kronor hög-
re än beräknat vilket innebär att statens periodi-
serade nettointäkter underskattades med 3,9
miljarder kronor.
61
Skr. 1999/2000:150
Tabell 5.11 Periodiserade arbetsgivaravgifter
Miljarder kronor
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserade avgifter, off. sektor
266,6
7,4
varav förklaras av
Lönesumma
8,6
Nedsatta avgifter
-1,5
Underlagsjustering
0,3
Avgår pensionssystemet
110,7
3,5
Periodiserade avgifter, staten
155,9
3,9
I tabell 5.12 redovisas hela inkomsthuvud-
gruppen 1200. Utfallet för inkomsterna blev
7,5 miljarder kronor högre än beräknat i stats-
budgeten, främst beroende på att arbetsgivar-
avgifterna och allmän pensionsavgift under-
skattades till följd av det alltför låga löne-
antagandet. Vidare blev utbetalningarna till pen-
sionssystemet 2 miljarder kronor högre än be-
räknat. Nettot på inkomsthuvudgruppen under-
skattades således med 5,6 miljarder kronor.
Tabell 5.12 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och
allmän pensionsavgift______________________________
Miljarder kronor
Utfall
1999
Skillnad mot
statsbudgeten
1999
^udgetåj^^
Utfall
1998
Egenavgifter
4,5
0
Arbetsgivaravgifter
264,8
5,9
Särskild löneskatt
13,5
0,5
Allm. Pensionsavg
59,6
1,1
Summa inkomster
342,4
7,5
Utbetalningar, pensions-
systemet
109,6
2,0
Socialavgifter och allmän
pensionsavgift
210,9
232,8
5,6
Anm: Skillnaden mot statsbudgeten 1999 är justerad för statlig ålderspen-
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
sionsavgift. Den lägre nivån på arbetsgivaravgifterna i kapitel 4 beror på att
avgifterna justerats för statligt anställda.
1300 Skatt på egendom
Övriga inkomster
Miljarder kronor
Utfall
1998
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserad skatt
6,0
6,6
0,8
Redovisat på inkomsttitlar
6,0
6,6
0,8
Under inkomsthuvudgruppen redovisas fastig-
hetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gå-
voskatt samt stämpelskatt. Fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt omförs från fysiska och juri-
diska personers inkomstskatt och redovisas på
respektive inkomsttitel två år efter inkomståret.
Intäkterna från dessa skatter avseende in-
komståret 1999 redovisas ovan under fysiska och
juridiska personers inkomstkatt. Övriga in-
komster utgörs av arvs- och gåvoskatt samt
stämpelskatt. Utfallet för dessa skatter år 1999
blev 0,8 miljarder kronor högre än i beräkningen
till budgetpropositionen för 1999. Skillnaden
förklaras främst av högre tillgångspriser.
1400 Skatt på varor och tjänster
1411 Mervärdesskatt
Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev
8 miljarder kronor eller 5 procent högre än be-
räknat till statsbudgeten vilket även framgår av
tabell 5.14. Av skillnaden beror 6,6 miljarder
kronor på för låga antaganden om skattebasen.
Den periodiserade mervärdesskatten beräknas
1999 uppgå till 173 miljarder kronor. Huvud-
delen av detta belopp är utfall medan den del
som fastställs vid inkomsttaxeringen fortfarande
är en prognos. Jämfört med beräkningen till
budgetpropositionen för 1999, som låg till grund
för statsbudgeten, uppgår skillnaden till
10,6 miljarder kronor. I tabell 5.13 redovisas
skillnaden mellan aktuell prognos och den pro-
gnos som gjordes till statsbudgeten.
iTabell 5.13 Periodiserad mervärdesskatt I
Miljarder kronor
Prognos
1999
Skillnad mot
BP1999
Mervärdesskatt
173,0
10,6
varav förklaras av
Hushållens konsumtionsutgifter
109,2
5,4
Investeringar
16,1
-1,3
Kommunmoms
26,0
2,3
Insatsförbrukning
19,8
0,5
Avdragsbegränsning bilar
2,0
0,6
Övrigt
3,1
Anm: Fördelningen på olika grupper är beräknade belopp. Beloppen är avrunda-
de och summerar därför inte alltid.
Av skillnaden förklaras 5,4 miljarder kronor av
högre konsumtionsutgifter samt av en större an-
del högbeskattade varor och tjänster. Bland en-
skilda varugrupper som ökade särskilt mycket
kan nämnas bilar och andra sällanköpsvaror samt
tjänster. Investeringar i icke mervärdesskatte-
pliktiga företag blev däremot lägre än beräknat,
vilket minskade inkomsterna med 1,3 miljarder
kronor.
62
Skr. 1999/2000:150
Mervärdesskatten från insatsförbrukning och
investeringar i kommunsektorn blev 2,3 mil-
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
jarder kronor högre än beräknat. Eftersom åter-
betalning av mervärdesskatt till kommuner inte
belastar inkomsttiteln ökar inkomsterna med
motsvarande belopp.
Insatsförbrukningen i icke mervärdesskatte-
pliktiga företag ökade mer än beräknat och in-
komsterna från denna användning blev därför 0,5
miljarder kronor högre än beräknat. Även in-
komsterna till följd av avdragsbegränsningen på
bilar ökade med 0,6 miljarder kronor.
I tabell 5.14 redovisas inkomsttiteln Mer-
värdesskatt samt skillnaden jämfört med stats-
budgeten. Debiterad moms att betala blev
8,9 miljarder kronor högre än beräknat medan
inbetalningarna till Tullverket blev 5,2 miljarder
kronor lägre. Detta kan till viss del förklaras av
att oljeimportörer upprättande skattelager för
olja, vilket medförde en omfördelning mellan in-
betalningar till Tullverket och debiterad mer-
värdesskatt.
Tabell 5.14 Inkomsttiteln Mervärdesskatt
Miljarder kronor
Skillnad mot
Budgetår
Utfall
1998
Utfall
1999
statsbudgeten
1999
Debiterad moms att betala
274,8
8,9
varav
Stora företag
147,6
4,6
Smä företag
127,2
4,0
Debiterad moms att återfå
-126,7
4,2
varav
Stora företag
-91,2
3,0
Små företag
-35,6
1,2
Omförd moms
5,8
0.6
varav från
1111 Fys. pers, inkomstskatt
3,8
0,3
1121 Jur. pers, inkomstskatt
1,9
0,3
Inbetalt Tullverket
37,3
-5,2
Återbetalning staten
-19.7
-0,3
Övrigt
0.9
-0,3
Mervärdesskatt
162,6
170,6
8,0
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1424 Tobaksskatt
Miljarder kronor
Utfall
1998
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserad skatt
7.4
7,4
0,9
Redovisat på inkomsttiteln
7,5
7,4
0,9
Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev
0,9 miljarder kronor högre än vad som beräkna-
des till statsbudgeten för 1999. Skälet till detta är
bl.a. att den trendmässiga minskningen av den
totala tobakskonsumtionen, som antogs i beräk-
ningen till statsbudgeten, varit oväntat liten. Ef-
fekten av skatteomläggningen den 1 augusti 1998
spelar även en stor roll. Styckskatten sänktes då
från 85 öre till 20 öre, medan den del av skatten
som är relaterad till detaljhandelpriset höjdes
från 17,8 till 39,2 procent. Minskningen i kon-
sumtionen av obeskattade cigaretter orsakad av
denna skattesänkning blev större än vad det för-
väntades i beräkningen till statsbudgeten.
1425 Alkoholskatt
Miljarder kronor
Utfall
1998
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserad skatt
10,0
10,7
0,8
Redovisat på inkomsttiteln
10,0
10,6
0,8
Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin, skatt på mellan-
klassprodukter samt skatt på öl. Utfallet för al-
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
koholskatterna blev 0,8 miljarder kronor högre
än vad som beräknades till statsbudgeten för
1999. Mer än hälften av detta, 0,4 miljarder kro-
nor, förklaras av högre inkomster från skatten på
öl. Olkonsumtionen under sommarmånaderna
1999 var särskilt hög och förklaras troligtvis av
den periodens ovanligt varma och torra väderlek.
Övriga skatter på varor och tjänster
Miljarder kronor
Utfall
1998
Utfall
1999
Skillnad mot
BP1999
Periodiserad skatt
63,5
63,8
0,2
Redovisat pä inkomsttitlar
63,1
63,7
0,5
För övriga inkomsttitlar under inkomsttypen
Skatt på varor och tjänster blev utfallet
0,5 miljarder kronor högre än beräknat till stats-
63
Skr. 1999/2000:150
budgeten. Utfallet för de inkomstmässigt två
största inkomsttitlarna, Skatt på energi samt For-
donsskatt, blev vardera 0,3 miljarder kronor hög-
re än i beräkningen till statsbudgeten. Utfallet
för resterande inkomsttitlar blev sammanlagt
0,1 miljarder kronor lägre än i beräkningen till
statsbudgeten.
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Miljarder kronor
Utfall Utfall Skillnad mot
1998 1999 BP1999
Redovisat på inkomsttiteln 15,1-8,5 9,0
Skillnaden mellan inbetalda och debiterade
skatter redovisas som betalningsdifferenser.
Betalningsdifferensen uppgick till -8,5 milj-
arder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre
än i statsbudgeten. Skillnaden beror dels på stör-
re kompletteringsbetalningar avseende skatt på
realisationsvinster, dels på ändrat betalnings-
beteende till följd av det införda skattekontot.
Kompletteringsbetalningarna i december blev
4 miljarder kronor högre än beräknat. Andelen
kompletteringsbetalningar som görs under de-
cember månad har sedan 1998 ökat i omfattning.
Cirka 3 miljarder kronor beror på att det i be-
räkningen till statsbudgeten antogs att företagen
varken skulle ha under- eller överskott på sina
skattekonton. Utfallen visar emellertid att före-
tagen har månatliga överskott om cirka
3 miljarder kronor.
Resterande skillnad förklaras av att in-
betalningar av underuttaget av slutlig skatt (f.d.
kvarstående skatt) betalas in tidigare i skatte-
kontosystemet, sannolikt till följd av den nya
ränteberäkningen.
5.3.2 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna in-
komster av statens verksamhet, inkomster av
försåld egendom, återbetalning av lån, kalkyl-
mässiga inkomster, bidrag m.m. från EU och
extraordinära medel från EU. Eftersom det på en
del inkomsthuvudgrupper redovisas mindre be-
lopp är samtliga belopp i detta avsnitt uttryckta i
miljoner kronor.
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-
överskott från affärsverk och Riksbanken men
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
även överskott från AB Svenska Spel och statens
fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränte-
inkomster, aktieutdelningar från bolag med stat-
ligt ägande, offentligrättsliga avgifter, för-
säljningsinkomster, böter samt övriga inkomster
av statens verksamhet.
Tabell 5.15 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verk- ||
samhet ■
Miljoner kronor
Inkomsthuvudgrupp
Utfall
1998
SB 1999
Utfall
1999
Utfall -
SB 1999
2100 Rörelseöverskott
13 865
11 594
10313
-1 281
2200 överskott av sta-
tens fastighetsförvalt-
ning
256
163
96
-68
2300 Ränteinkomster
1 652
1 556
2 215
660
2400 Aktieutdelning
8 923
6 620
7 972
1 352
2500 Offentligrättsliga
avgifter
7 546
8 204
7 694
-510
2600 Försäljnings-
inkomster
1 675
332
1 933
1 601
2700 Böter m.m.
1 305
2 120
2 576
456
2800 Övriga inkomster
av statens verksamhet
2 230
1 542
1333
-209
Totalt
37 453
32 131
34 131
2 000
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Som framgår av tabell 5.15 uppgick inkomsterna
1999 till 34 131 miljoner kronor vilket är en ök-
ning med 2 000 miljoner kronor jämfört med
statsbudgeten. Skillnaden förklaras framför allt
av högre aktieutdelningar och högre försäljnings-
inkomster till följd av utförsäljning av bered-
skapslager. Inlevererat överskott från AB Svens-
ka Spel och inkomster från finansieringsbidrag
vid arbetsplatspraktik blev däremot betydligt läg-
re än beräknat till statsbudgeten.
2100 Rörelseöverskott
År 1999 uppgick inkomster under inkomsthu-
vudgruppen Rörelseöverskott till 10 313 miljoner
kronor. Det är 1 281 miljoner kronor lägre jäm-
fört med vad som beräknades till statsbudgeten.
Den enskilt viktigaste förklaringen till det lägre
utfallet är ändrade redovisningsprinciper för in-
leveranser från AB Svenska Spel. Tidigare levere-
rade AB Svenska Spel in inkomster som delvis
baserades på ett preliminärt resultat av över-
64
Skr. 1999/2000:150
skottet för innevarande år, vilket också antogs
när inkomsterna beräknades till statsbudgeten. I
ett regeringsbeslut under budgetåret 1999 ändra-
des redovisningen mot inkomsttitel så att en
betydande del av 1999 års överskott inte levere-
rades in till statskassan under budgetåret 1999. I
stället kommer överskott att levereras in på in-
komsttiteln först efter att beslut fattats vid AB
Svenska Spels bolagsstämma under 2000. Utfallet
för den till beloppet största inkomsttiteln Riks-
bankens inlevererade överskott uppgick till 7 600
miljoner kronor. Det är 300 miljoner kronor
högre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Avvikelsen förklaras av att Riksbankens nettore-
sultat för 1998, vilket är det år som utgör under-
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
lag för inleverans budgetåret 1999, blev högre än
beräknat. Det högre resultatet 1998 förklaras av
att marknadsräntorna blev lägre och att den
svenska kronan försvagades i förhållande till de
valutor som ingår i valutareserven.
2300 Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte-
inkomster uppgick till 2 215 miljoner kronor, vil-
ket är 660 miljoner kronor högre än vad som be-
räknades till statsbudgeten. Ökningen förklaras
till viss del av att de redovisade inkomsterna un-
der inkomsttiteln Räntor på skattekonto m.m,
netto blev 377 miljoner kronor högre än vad som
budgeterades till statsbudgeten. En annan viktig
förklaring till den positiva avvikelsen mellan ut-
fall och statsbudgeten är att inkomster redo-
visade mot inkomsttiteln Räntor på studielån
upptagna efter 1989 blev 318 miljoner kronor
högre. Den främsta förklaringen till denna avvi-
kelse är färre ansökningar om uppskov med rän-
tebetalningar.
2400 Aktieutdelning
Under inkomsthuvudgruppen redovisas bara in-
komster mot inkomsttiteln Inkomster av statens
aktier. Utfallet uppgick för budgetåret 1999 till
7 972 miljoner kronor, vilket är 1 352 miljoner
kronor högre än vad som budgeterades till stats-
budgeten. I tabell 5.16 specificeras de största ak-
tieutdelningarna från statligt ägda aktier. I stats-
budgeten redovisas ingen prognos för aktie-
utdelningar per företag utan endast en prognos
för de totala aktieutdelningarna.
Tabell 5.16 Akteutdelningar från företag med statligt ägan-
de
Miljoner kronor
Vattenfall AB
1 500
Telia AB
1 400
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
1 000
Nordbanken Holding AB
889
Vin & Sprit AB
840
Civitas Holding AB
411
Statliga Akademiska Hus AB
400
Svensk Exportkredit AB
334
AssiDomän AB
307
Övriga
892
Totalt
7 972
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
2500 Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen upp-
gick till 7 694 miljoner kronor, vilket är
510 miljoner kronor lägre än vad som beräknades
till statsbudgeten. Av det lägre utfallet jämfört
med statsbudgeten svarar inkomsttiteln Bidrag
för arbetsplatsintroduktion för 509 miljoner kro-
nor. Det lägre utfallet förklaras av att antalet
deltagare i arbetsplatsintroduktion blev färre än
vad som låg till grund för beräkningen till stats-
budgeten. Det i sin tur kan vara en effekt av
strängare regler för betalning av finansieringsbi-
drag.
2600 Försäljningsinkomster
De sammanlagda inkomsterna för inkomst-
titlarna under inkoms thuvudgruppen För-
säljningsinkomster uppgick till 1 933 miljoner
kronor. Det är 1 601 miljoner kronor högre än
vad som beräknades till statsbudgeten. De högre
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
inkomsterna hänförs framför allt till inkomst-
titeln Utförsäljning av beredskapslager som redo-
visade 1 445 miljoner kronor högre inkomster än
vad som beräknades till statsbudgeten. Ökning-
en förklaras av att lagerhållningen av beredskaps-
varor vid såväl Överstyrelsen för Civil Beredskap
som Statens Räddningsverk övergick från an-
slagsfinansiering till lånefinansiering. Det inne-
bär att myndigheterna tecknat lån vid Riksgälds-
kontoret motsvarande invärderingen av myndig-
heternas beredskapslager.
65
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Skr. 1999/2000:150
2700 Böter m.m.
Utfallet för denna inkomsthuvudgrupp uppgick
till 2 576 miljoner kronor, vilket är en ökning
med 456 miljoner kronor jämfört med beräk-
ningen till statsbudgeten. Det är främst in-
komsttiteln Skattetillägg som förklarar det högre
utfallet. Inkomsttiteln tillkom i samband med
införandet av skattekonton 1998. Skattetillägg
tas ut om en skattskyldig lämnat en oriktig upp-
gift till ledning för sin taxering. Före 1998 redo-
visades tillägget på inkomsttiteln för den skatt
som avsågs. Utfallet på inkomsttiteln För-
seningsavgifter uppgick till 124 miljoner kronor,
vilket är närmare 200 miljoner kronor lägre än
beräknat till statsbudgeten.
2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet
Inkomster under inkomsthuvudgruppen Övriga
inkomster av statens verksamhet uppgick till
1 333 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner
kronor lägre än vad som beräknades till stats-
budgeten. Inkomsterna under denna inkomst-
titel är mycket svåra att beräkna då inkomsterna
är av extraordinär karaktär och redovisas av ett
hundratal myndigheter.
3000 Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas inkomster
från försäljning av statligt aktieinnehav, byggna-
der, maskiner och mark. Som framgår av tabell
5.17 så beräknades statsbudgetens inkomster av
försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kro-
nor. För 1999 uppgick inkomsterna till 1 020
miljoner kronor, vilket är en minskning med
13 981 miljoner kronor. Skillnaden förklaras ute-
slutande av uteblivna försäljningar. Den tidsplan
för försäljningar som låg till grund för be-
räkningen till statsbudgeten reviderades, vilket
följer av svårigheten att uppskatta när i tiden en
försäljning är lämplig.
Tabell 5.17 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egen-
dom
Miljoner kronor
Inkomstitel
Utfall
1998
SB
1999
Utfall
1999
Utfall
SB 1999
3100 Inkomster av
försålda byggnader
och maskiner
68
-
-
■
3200 Övriga inkomster
av markförsäljning
0
1
-
-1
3300 Övriga inkomster
av försåld egendom
11 160
15 000
1 020
■13 980
varav
Försäljning av
fastigheter 1
492
SAQ-kontroll 2
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
281
Statskapital 3
239
övrigt
8
Totalt
11 227
15 001
1 020
-13 981
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1 Statens fastighetsverk sålde fastigheter, som Statens Institutionsstyrelse
tidigare disponerade, till Specialfastigheter Sverige AB.
2 Bolaget förvärvades av Det Norske Veritas.
3 Läntmäteriverket (LMV) har avvecklat det statskapital verket disponerat för
att finansiera omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten.
Verkets räntekonto med kredit i RGK har höjts till 250 miljoner kronor.
4000 Återbetalning av lån
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-
talningar av studiemedel men även åter-
betalningar av övriga lån såsom lokaliseringslån
och lån avseende såddfinansiering. Av tabell 5.18
framgår att inkomsterna 1999 uppgick till
3 051 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 83 miljoner kronor i förhållande till stats-
budgeten. Den största skillnaden mellan vad som
beräknades till statsbudgeten och utfallet åter-
finns på inkomsttiteln Återbetalning av studie-
medel. Skillnaden uppgår till 132 miljoner kronor
och förklaras av en felaktig uppskattning av åter-
betalningarna av studielån tecknade fram till
1989. Amorteringar av lån tecknade efter 1989
redovisas inte på
gäldskontoret.
statsbudgeten
utan till
I Riks-
iTabell 5.18 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall -
Inkomstitel
1998
SB 1999
1999
SB 1999
4100 Återbetalning av
186
574
555
-19
näringslån
4300 Återbetalning av
2 464
2 493
2 361
-132
studielän
4500 Återbetalning av
238
68
136
68
övriga lån
Totalt
2 889
3135
3 051
-83
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
66
Skr. 1999/2000:150
5000 Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av
avskrivningar, amorteringar och statliga pen-
sionsavgifter, netto. För 1999 uppgick inkoms-
terna till 5 194 miljoner kronor vilket var
106 miljoner kronor lägre
jämfört med
stats-
budgeten.
ITabell 5.19 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 1
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall -
Inkomsthuvudgrupp
1998
SB 1999
1999
SB 1999
5100 Avskrivningar och
amorteringar
1 188
1 180
1 166
-14
5200 Statliga pensions-
avgifter
3 977
4 120
4 028
-92
Totalt
5165
5 300
5194
-106
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
5100 Avskrivningar och amorteringar
Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen Av-
skrivningar och amorteringar uppgick 1999 till
1 166 miljoner kronor vilket var 14 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Under
inkomsthuvudgruppen redovisades utfall på två
inkomsttitlar, Uppdragsmyndigheters m. fl.
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
komplementkostnader och Avskrivningar på fas-
tigheter. Utfallet uppgick till 715 respektive 451
miljoner kronor.
5200 Statliga pensionsavgifter
De största inkomsterna redovisades på inkomst-
titeln Statliga pensionsavgifter med ett utfall på
4 028 miljoner kronor, vilket innebär 92 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. En spe-
cificering av inkomsterna för 1999 framgår av ta-
bell 5.20 nedan.
ITabell 5.20 Inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter 1
Miljoner kronor
Utfall 1999
Statlig tjänstepensionenng
3 153
Särskild löneskatt på pensionskostnader
627
Statlig grupplivförsäkring
98
Premieskatt, grupplivförsäkring
76
Statlig pensionskadeförsäkring
185
Administrationskostnader
-112
Totalt
4 028
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
6000 Bidrag m.m. från EU
Sveriges medlemsskap i EU innebar bland annat
för budgetåret 1999 att den svenska staten mot-
tog stöd och bidrag från EG:s budget, som redo-
visas under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU.
Inkomsterna omfattar bidrag från EG:s jord-
bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond,
bidrag för transeuropeiska nätverk samt övriga
bidrag från EG.
För 1999 uppgick inkomsterna till
9 296 miljoner kronor, vilket var 945 miljoner
kronor lägre än beräkningen till statsbudgeten.
Bidragen från EG:s socialfond, jordbruksfond
och fiskefond samt övriga bidrag
räknat i statsbudgeten.
var lägre
än be-
ITabell 5.21 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 1
Miljoner kronor
Inkomsthuvudgrupp
Utfall
1998
SB 1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
6100 Bidrag från EG:S
jordbruksfond
7 246
7 423
7 138
-286
6200 Bidrag från EG:S
fiskefond
5
9
2
-8
6300 Bidrag från EG:S
regionalfond
451
580
923
343
6400 Bidrag från EG:S
socialfond
1671
2 090
1 112
-978
6500 Bidrag till tran-
seuropeiska nätverk
145
85
91
6
6900 Övriga bidrag frän
EG
95
53
31
-22
Totalt
9 613
10 241
9 296
-945
Anm : Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond
Inkomsterna uppgick budgetåret 1999 till
7 138 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Inom
inkomsthuvudgruppen ingick ett flertal olika bi-
drag och ersättningar som jordbruksfonden be-
talade ut, såsom arealbidrag, kompletterande åt-
gärder, exportbidrag, djurbidrag, bidrag för
offentlig lagring av jordbruksprodukter, regio-
nalstöd till jordbrukssektorn, investeringsstöd
till lantbrukare, startstöd till yngre jordbrukare
samt ersättningar för marknadsförings-, kon-
sumtions- och produktionsåtgärder för vissa
jordbruksprodukter.
Den dominerande inkomsttiteln inom in-
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
komsthuvudgruppen var Arealbidrag med ett
utfall på 3 674 miljoner kronor, vilket är
67
Skr. 1999/2000:150
126 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats-
budgeten. Arealbidrag lämnades för odling av
spannmål, baljväxter och oljelin. För att få er-
sättning från jordbruksfonden krävdes i de flesta
fall att en del av jordbrukarnas areal inte använ-
des till livsmedels- och foderproduktion.
Den till utfallet näst största inkomsttiteln, och
den inkomsttitel som uppvisade den största
skillnaden mot statsbudgeten, var Komp-
letterande åtgärder med ett utfall på
1 050 miljoner kronor eller 300 miljoner kronor
lägre än statsbudgeten. Skillnaden beror på att
utnyttjandet av miljöprogrammen blev lägre än
vad regeringen beräknade till budgetpropo-
sitionen. På inkomsttiteln redovisades bidrag till
vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark samt
ersättningar för miljöprogram och skogsåtgärder
inom jordbruksområdet.
7000 Extraordinära medel från EU
Inkomsterna avser infasningsbelopp med an-
ledning av Sveriges medlemsskap i EU. Den sista
återbetalningen gjordes i december 1998.
|Tabell 5.22 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU |
Miljoner kronor
Inkomsthuvudgrupp
Utfall
1998
Utfall
SB 1999 1999
Utfall-
SB 1999
7111 Återbetalning
avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten
275
0
0
Totalt
275
0
0
Från och med budgetåret 2000 redovisas inte in-
komster under denna inkomsttyp.
6300 Bidrag från EG:s regionalfond
Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas en-
dast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s regional-
fond. Inkomsterna uppgick 1999 till 923 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 343 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. I jämförelse
med föregående budgetår ökade inkomsterna
med 471 miljoner kronor. Under inkomsttiteln
redovisades bidrag mottagna från regionalfonden
och som NUTEK och fem länsstyrelser re-
kvirerat efter det att bidragen hade betalats ut.
6400 Bidrag från EG:s socialfond
Även under denna inkomsthuvudgrupp finns
endast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s social-
fond. De redovisade inkomsterna 1999 avsåg bi-
drag som utbetalades för åtgärder mot långtids-
arbetslöshet, kompetensutveckling inom företag
och för insatser i stödområden. Utfallet för bud-
getåret 1999 blev 1112 miljoner kronor, vilket är
978 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats-
budgeten. I jämförelse med 1998 minskade in-
komsterna med 559 miljoner kronor. Orsaken
till minskningen var framförallt att ärendehante-
ringen blev senarelagd, vilket också påverkade
verställandet av eventuella utbetalningar.
5.4 Statsbudgetens utgifter
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
giftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig
korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning
på statsbudgetens utgiftssida.
Som framgår av tabell 5.26 uppgick utfallet för
statsbudgetens utgifter inkl, korrigeringsposter
till 643,1 miljarder kronor. På tilläggsbudget
tillfördes 8,6 miljarder kronor. Utfallet för ut-
giftsområdena blev 1,7 miljarder kronor lägre än
totalt anvisade medel.
Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande
till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i
tabell 5.26. En större förbrukning än totalt anvi-
sade medel kan finansieras genom att myndig-
heterna utnyttjar ingående reserva-
tioner/anslagssparande eller anslagskredit eller
genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet
överskridande.
Det slutliga utfallet för de 27 utgiftsområdena
är 6,8 miljarder kronor högre än budgeterat varav
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor svarar för
5,3 miljarder kronor.
För tre utgiftsområden där större delen av ut-
gifterna består av transferingar, utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn och utgiftsområde 13 Ekono-
misk trygghet vid arbetslöshet, blev utfallet
sammanlagt 11 miljarder kronor högre än anvisat
på statsbudgeten.
68
Skr. 1999/2000:150
Fyra utgiftsområden redovisar utfall som un-
derskrider budgeterade belopp i statsbudgeten
med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15
Studiestöd, utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner och utgifts-
område 27 Avgiften till Europeiska ge-
menskapen. Tillsammans redovisar dessa utgifts-
områden ett utfall som är 8,1 miljarder kronor
lägre än anvisat på statsbudgeten.
Diagram 5.2 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten,
avvikelser större än 1 mdkr
-4,0
UolO
Uol2
Uol3
Uol5 Uol8
Uo25
Uo27
Ek.
Ek.
Ek.
Studie- Samhälls-
Allm.
Avg. till
trygghet
trygghet
trygghet
stöd planering,
bidrag till
EG
vid sjuk-
för familj
vid arbets-
bostads-
kommuner
dom och
och barn
löshet
försörjning och
handikapp
byggande
Indragningar
Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen
besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall
användas, om detta är motiverat av särskilda om-
ständigheter i en verksamhet eller av stats-
finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Under 1999 genomfördes en förändring av 11§
anslagsförordningen (1996:1189) vilken innebar
att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får dispo-
nera ett ramanslag med högst summan av tilldelat
belopp och ett överfört anslagssparande upp till
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
tre procent av anslaget. Om inte regeringen be-
slutar annat skall myndigheten som en indrag-
ning av anslag föra bort ett belopp motsvarande
den del av ett anslagssparande enligt årsredovis-
ningen för föregående år som överstiger tre pro-
cent av det årets tilldelade anslag minskat med
dispositionsrätt som fördelats till annan myndig-
het. Indragningen skall göras den 30 juni året
efter det år då anslagssparandet översteg tre pro-
cent.
Under 1999 har regeringen beslutat om in-
dragningar av anslagsmedel uppgående till ca
9 miljarder kronor. Ett fåtal indragningar svarar
för större delen av detta belopp. I tabell 5.23 re-
dovisas samtliga indragningar som är större än
100 miljoner kronor. Dessa större indragningar,
15 stycken, summerar till 7 899 miljoner kronor
och svarar för 92 procent av det totalt indragna
beloppet under 1999. En stor del av det indragna
beloppet avser indragning av anslagssparande
från s.k. äldreanslag.
Den största indragningen uppgår till
2 127 miljoner kronor och härrör sig till äldrean-
slaget 06 Al Försvarsmakten, upptaget på stats-
budgeten 1998, indragningen avser den slutliga
tekniska justeringen som gjordes tillföljd av
övergången till lånefinansiering av Försvarets
materielverks rörelsekapital.
ITabell 5.23 Indragningar 1999, större än 100 mkr I
Miljoner kronor
Utgift so mråde/ansla^
Uo 2 98 02B1 Åtg. för att stärka det fin. systemet
156
Uo 5 98 05B1 Bidrag till vissa internationella org.
196
Uo 6 98 06A1 Försvarsmakten
2 127
UolO Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.
115
Uol3 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning
731
Uol4 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
1 181
Uol4 A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
596
Uol5 A2 Studiemedel m.m.
1 100
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd m.m.
147
Uol8 Stöd till lok. inv.prgm. för ekologisk hållbarhet
120
Uo20 94/95 14A8 Miljöinsatser i Östersjöregionen
128
Uo20 95/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande av
omställning till ekologisk hållbarhet
422
Uo22 A2 Väghållning och statsbidrag
500
Uo23 B13 Från EG-budgeten finansierade komplette-
rande åtgärder inom jordbruket
160
Uo23 A15 Interv. och exp.bidr. för jordbruksprodukter
220
Summa större indragningar
7 899
Andel av totala indragningar
92 %
Medgivna överskridanden
Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1086) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da då anslaget anvisades eller för att ett av
riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall
kunna uppfyllas. Regeringen har beslutat om sex
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
medgivna överskridanden.
69
Skr. 1999/2000:150
Tabell 5.24 Medgivna överskridanden
Miljoner kronor
Utgiftsområde/anslag
Uo8 A6 Utresor för avvisade och utvisade
4
Uo9 Al Sjukvårdsförmåner m.m.
183
Uo9 B7 Bilstöd till handikappade
14
UolO Al Sjukpenning och rehabilitering
402
Uoll A4 Delpension
16
Uo26 Al Räntor på statsskulden
5 375
Summa Medgivna överskridanden
5 994
I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på
statsskulden 84 450 miljoner kronor. Utfallet blev
89 825 miljoner kronor, vilket är 5 375 miljoner
kronor högre än vad som budgeterades. Därmed
har det direkt till anslaget kopplade be-
myndigande som riksdagen gett regeringen ut-
nyttjats. Detta bemyndigande innebär att rege-
ringen har rätt att besluta att anslaget får över-
skridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtagande.
Utgiftsbegränsningar
I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde re-
geringen bedömningen att utgifterna för 1999
riskerade att överstiga det fastställda utgiftstaket.
Främsta orsaken var att utgifterna för Sjuk-
penning och rehabilitering m.m. förväntades bli
högre än anvisat på statsbudgeten. Riksdagen be-
slutade därför om besparingar på drygt
4 miljarder kronor. Dessutom införde regeringen
s.k. begränsningsbelopp för vissa anslag. Be-
gränsningsbeloppens syfte var att säkerställa att
anslagsförbrukningen 1999 inte skulle överskrida
en viss bestämd nivå. Regeringen bedömde i
1999 års ekonomiska vårproposition att den fak-
tiska utgiftsreduktionen tillföljd av ut-
giftsbegränsningarna motsvarade ca 3,7 miljarder
kronor. I tabell 5.25 nedan följs dessa utgiftsbe-
gränsningar upp. Det är tre anslag som har över-
skridit de av regeringen beslutade be-
gränsningsbeloppen, Utrikesförvaltningen, äldre-
anslaget Regionalpolitiska åtgärder från stats-
budgeten 1998 och Väghållning och statsbidrag.
70
Skr. 1999/2000:150
ITabell 5.25 Begränsningsbelopp 1999 1
Miljoner kronor
Begränsningsbelopp
Utfall
Skillnad
Uo 1, 1995/96 B2 Samarbete och utveckling Östersjön
279
185
94
Uo 2, A14 Kontrollfunktionen i staten
116
72
44
Uo 3, A2 Skattemyndigheterna
4 482
4 458
24
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
3 011
2 876
135
Uo 5, Al Utrikesförvaltningen
1 906
1 909
-3
Uo 6 Totalförsvar
45 948
44 264
1 684
Uo 7, Vo A Internationellt utvecklingssamarbete
11 637
11 625
12
Uo 7, Vo B Samarbete Central- och Östeuropa
835
794
41
Uo 8, B2 Särskilda åtgärder i utsatta bostadsområden
142
107
35
Uol6 Utbildning och universitetsforskning
30 086
29 148
938
Uo 18, El Lokala investeringsbidrag
960
905
55
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
Uo 19, 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder
610
738
-128
Uo 21, B2 Bidrag till investeringari elproduktion från förnybara energikällor
110
87
23
Uo 21, B4 Energiforskning
247
205
42
Uo21, B5 Energiteknikstöd
154
154
0
Uo21, B7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser
30
30
0
Uo 21, B9 Ätgärderför elvärmeförsörjning i Sydsverige
40
40
0
Uo21, 1997 Al Åtgärder för effektivare använding av energi
20
18
2
Uo 22, A2 Väghållning och statsbidrag
11 895
12 132
-237
Uo 22, A4 Banverket: Banhållning
7 290
7 113
177
Uo 24, Dl Teknisk forskning och utveckling
869
868
1
Uo 24 1995/96 Al6 Program för småföretags utveckling
298
258
40
Uo 25 , A2 Särskilda insatser i kommuner och landsting
950
760
190
Månads för delat utfall
Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 4 redo-
visas statsbudetens utfall per månad och utgifts-
område. De korrigeringar av anslagsför-
brukningen som görs av myndigheterna vid bud-
getårets slut redovisas i sin helhet på december
månad.
Utfallet per utgiftsområde
I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgifts-
område och de större avvikelserna mot statsbud-
geten på anslagsnivå. I vissa fall kommenteras av-
vikelserna mot tilldelade medel. Med tilldelade
medel avses summan av ingående reservationer
och ramöverföringsbelopp, an-visade medel på
stats- och tilläggsbudget, med-givna överskri-
danden samt indragningar. Dessutom redovisas
RGK:s nettoutlåning och den kassamässiga kor-
rigeringen, som redovisas på budgetens utgiftssi-
da. I bilaga 3 redovisas utfallet 1999 för samtliga
anslag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a.
jämfört med statsbudgeten.
71
Skr. 1999/2000:150
ITabell 5.26 Statsbudgetens utgifter 1999 1
Miljoner kronor
Statsbudget
Tilläggs-
budget
Totalt
anvisat
Utfall
Avvikelse
mot stats-
budget
Avvikelse
mot totalt
anvisat
Uo 1 Rikets styrelse
4180
3
4183
4 541
362
358
Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1705
1
1 706
1515
-191
-192
Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd
5 811
0
5811
5 953
142
142
Uo 4 Rättsväsendet
21919
20
21939
22 262
343
323
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
2 871
0
2 871
2 877
5
5
Uo 6 Totalförsvar
44 108
58
44166
44 264
156
98
Uo 7 Internationellt bistånd
11900
0
11900
12 418
519
519
Uo 8 Invandrare och flyktingar
4 324
255
4 579
4 402
78
-177
Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
24 012
242
24 254
24 519
506
264
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
80 503
7 474
87 977
88 477
7 974
500
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 315
121
34 436
34 450
135
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
14
Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
39 896
461
40 357
41175
1279
818
Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
33 789
150
33 939
35 448
1659
1509
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
48 274
-308
47 966
48 795
521
829
Uo 15 Studiestöd
22 447
-92
22 355
19 676
-2 771
-2 679
Uo 16 Utbildning och universitetsforskning
29 031
107
29 138
29 148
118
11
Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid
7 452
1
7 453
7 554
102
102
Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande
20 463
35
20 498
17 172
-3 291
-3 325
Uo 19 Regional utjämning och utveckling
2 743
26
2 769
3 720
977
951
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård
1549
28
1 577
1632
83
55
Uo 21 Energi
1681
0
1681
1101
-580
-580
Uo 22 Kommunikationer
25 501
-1
25 500
25 629
127
128
Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar
11974
12
11986
11925
-49
-61
Uo 24 Näringsliv
2 898
12
2 910
3 256
358
346
Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner
103 565
-40
103 525
102 542
-1022
-982
Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.
84 560
0
84 560
89 885
5 325
5 325
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
21908
0
21908
20 884
-1024
-1024
Minskning av anslagsbehållningar
5 000
0
5 000
0
-5 000
-5 000
Summa utgiftsområden
698 380
8 565
706 945
705 222
6 842
-1 723
Kassamässig korrigering
-45 000
0
-45 000
-44 142
858
858
Riksgäldskontorets nettoutlåning
26 988
0
26 988
-17 933
-44 921
-44 921
Summa statsbudgetens utgifter
680 368
8 565
688 933
643 147
-37 221
-45 786
Anm: Statsbudgetens utgifter per anslag redovisas i bilaga 3.
72
5.4.1 Utgifter per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och regeringen. Dessutom in-
går bl.a. presstöd, partistöd, allmänna val och vis-
sa centrala myndigheter.
Tabell 5.27 Uo 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
Versksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Statschefen
70
77
0
79
2
B. Riksdagen
och dess om-
budsmän
913
948
9
981
32
C. Regeringen
2 615
2 420
-7
2 759
339
m.m.
D. Centrala
myndigheter
46
56
0
48
-7
E. Mediefrågor
684
678
1
674
-5
F. Samarbete
och utveckling
inom Öster-
sjöreg.
1
0
Summa Uo 1
4 328
4 180
3
4 541
362
^B^tätsbu^gete^TrB^t^läggsbudge^NcTT
Utfallet för budgetåret 1999 blev 4 541 miljoner
kronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-
fallet blev 362 miljoner kronor (8,6 procent).
Ökningen i förhållande till statsbudgeten för-
klarades till stor del, 185 miljoner kronor, av en
förbrukning av tidigare års anslagssparande på
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. och på äldre-
anslaget från budgetåret 1995/96 B2 Samarbete
och utveckling inom Östersjöregionen, den s.k.
Östersjömiljarden. Regeringen beslutade under
våren 1999 om ett begränsningsbelopp för det
senare anslaget på 279 miljoner kronor.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-
valtning
Utgiftsområdet omfattar ett tiotal centrala för-
valtningsmyndigheter och Riksgäldskontorets
kostnader för upplåning och förvaltning av
statsskulden. Vidare ingår vissa tidsbegränsade
åtaganden samt Riksdagens revisorer.
Skr. 1999/2000:150
ITabell 5.28 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Utveckling av
statlig förvalt-
ning
797
887
2
834
-53
B. Det finansiella
systemet
607
751
-1
592
-159
C. Särsk finans
och garantiåta-
ganden
573
49
0
71
21
D. Riksdagens
revisorer
15
19
0
19
1
Summa Uo 2
1 992
1 705
1
1 515
-192
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 515 miljoner
kronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-
fallet blev därmed -192 miljoner kronor (-11,2
procent).
Utgifterna för anslaget A7 Folk- och bostads-
räkning budgeterades till 70 miljoner kronor.
Utgifterna för anslaget blev 5 miljoner kronor
vilket var 65 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Arbetet inför genomförandet av
en folk- och bostadsräkning har försenats, vilket
betyder att undersökningen kommer att genom-
föras först 2004 eller 2005.
För verksamhetsområde B hänför sig skillna-
der till ett lägre utfall på anslaget B4 Riks-
gäldkontoret-, Kostnader för upplåning och låneför-
valtning. Anslagets utfall underskred budgetera-
de medel med 159 miljoner kronor, vilket beror
på successivt minskande utgifter för provisions-
kostnader m.m. avseende upplåning i svenska
kronor.
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,
Skattemyndigheterna och Tullverket.
|Tabell 5.29 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Skatteför-
valtningen
4 792
4 712
0
4 845
133
B. Tullverket
1 071
1 099
0
1 107
8
Summa Uo 3
5 863
5 811
0
5 953
142
För 1999 uppgick utgifterna till 5 953 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 142 miljoner kro-
nor (2,4 procent) högre än anvisat i statsbudge-
ten.
73
Skr. 1999/2000:150
Skillnaden förklarades till största del av att
utfallet för anslaget A2 Skattemyndigheterna blev
95 miljoner kronor högre än anvisat i stats-
budgeten. Ökningen förklaras av en senare-
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
läggning av IT-planer från 1998 vilket innebär att
utgifterna för genomförandet belastade 1999.
Regeringen beslutade under våren 1999 om ett
begränsningsbelopp för anslaget på 4 482 milj-
oner kronor. Utfallet underskred be-
gränsningsbeloppet med 24 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget Al Riksskatteverket blev
38 miljoner kronor högre än budgeterat. Ök-
ningen förklaras även här av senareläggningen av
skattemyndigheternas IT-planer från 1998 till
1999.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polis-
väsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården, kronofogdemyndigheterna och
rättshjälpen.
Tabell 5.30 Uo 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Polisväsen-
det
11 289
11 974
-2
11 914
-60
B. Åklagarvä-
sendet
741
819
12
829
9
C. Domstolsvä-
3 063
3 057
10
3 113
56
sendet mm
D. Kriminal-
vården
3 866
3 639
0
3 957
318
E. Kronofogde-
1 303
1 310
0
1 347
37
myndigheterna
F. Övrig verk-
1 151
1120
0
1 102
-18
samhet
Summa Uo 4
21 413
21 919
20
22 262
343
För 1999 uppgick utgifterna till 22 262 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 343 miljoner
kronor (1,5 procent) jämfört med statsbudgeten.
Skillnaden förklarades främst av att utfallet för
anslaget Dl Kriminalvården blev 318 miljoner
kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Ansla-
get budgeterades lågt i syfte att anslagssparande
från tidigare år skulle utnyttjas. Anslagssparan-
det, som vid ingången av 1999 uppgick till
knappt 243 miljoner kronor, förbrukades under
året och vid årsskiftet 1999/2000 utnyttjades ca
76 miljoner kronor av anslagskrediten.
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak för-
valtningskostnader för Utrikesdepartementet
och de 103 utlandsmyndigheterna samt bidrag
till vissa internationella organisationer såsom ex-
empelvis Förenta Nationerna och Nordiska mi-
nisterrådet.
Tabell 5.31 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Utrikes-
förvaltningen
m.m.
1 821
1 747
0
1 914
167
B. Internationella
organisationer
679
954
0
794
-160
C. Information
om Sverige i
utlandet
61
67
0
65
-2
D. Nedrustning-
och säkerhets-
politiska frågor
57
58
0
57
-2
E. Övrig verk-
samhet
20
45
0
46
1
Summa Uo 5
2 638
2 871
0
2 876
5
Utfallet uppgick till 2 876 miljoner kronor, vilket
är 5 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad
som anvisades på statsbudgeten.
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
Avvikelsen jämfört med statsbudgeten för de
två verksamhetsområdena Utrikesförvaltningen
m.m. och Internationella organisationer tog i
stort sett ut varandra. Utfallet för anslaget Al
Utrikesförvaltningen blev 169 miljoner kronor
högre än vad som anvisades på statsbudgeten. De
högre utgifterna finansierades genom ett ut-
nyttjande av anslagssparande. Regeringen beslu-
tade under våren 1999 om ett begränsningsbe-
lopp för anslaget Al Utrikesförvaltningen på 1
906 miljoner kronor. Utfallet överskred be-
gränsningsbeloppet med 3 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget Bl Bidrag till vissa inter-
nationella organisationer blev 212 miljoner kro-
nor lägre än budgeterat, vilket framför allt be-
rodde på att planerade internationella
operationer inte har fullföljts. Vidare för-
brukades en stor del av den ingående reserva-
tionen, 52 miljoner kronor, på äldreanslaget
1995/96 B9 Fredsbevarande verksamhet till det
svenska deltagandet i Kosovo.
74
Skr. 1999/2000:150
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det
militära och civila försvaret, Kustbevakningen,
Statens räddningsverk, Sprängämnes-
inspektionen, nämnder samt stödverksamhet till
det militära och civila försvaret. I utgiftsområdet
ingår även internationell fredsfrämjande verk-
samhet med svensk trupp utomlands.
Tabell 5.32 Uo 6 Totalförsvar
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Militärt för-
svar
38 626
39 829
95
40 133
304
B. Vissa funk-
tioner inom det
civila försvaret
2 365
2 489
-145
2 284
-205
C. Kust-
bevakningen
och nämnder
m.m.
443
823
115
874
51
D. Stödverk-
samhet
965
966
-7
972
6
Summa Uo 6
42 339
44 108
58
44 264
156
Från utgiftsområdet har fr.o.m. 1999 anslaget Er-
sättning för kroppsskador flyttats till utgiftsom-
råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp. Samtidigt delades Försvarsmaktens
anslag upp på två anslag, Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. samt Utveckling och investeringar.
I statsbudgeten anvisades 44 108 miljoner
kronor för utgiftsområdet. Utfallet blev
44 264 miljoner kronor, vilket var 156 miljoner
kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Rege-
ringen beslutade under 1999 om ett begräns-
ningsbelopp för hela utgiftsområdet på 45 948
miljoner kronor. Utfallet understeg detta belopp
med 1 684 miljoner kronor.
Skillnaden mot statsbudgeten förklaras av ut-
fall som gick i båda riktningarna. De lägre utgif-
terna jämfört med statsbudgeten var framför allt
hänförliga till Försvarsmaktens anslag Al För-
bandsverksamhet och beredskap m.m.. Skillnaden
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
mot statsbudgeten blev -975 miljoner kronor.
Orsaken till den lägre förbrukningen inom an-
slaget var en följd av åtstramningar inom för-
bandsverksamheten. Dessa var i sin tur en följd
av krav på ekonomisk återhållsamhet för att få
verksamheten i balans.
De ökade utgifterna jämfört med stats-
budgeten förklarades främst av två anslag, A3
Utveckling och investeringar samt A2 Freds-
främjande trupp insatser. Utfallen överskred anvi-
sat belopp med 996 respektive 283 miljoner kro-
nor. De ökade utgifterna för anslaget Utveckling
och investeringar berodde på att det förekommer
en osäkerhetsfaktor i form av tidsförskjutningar
vid materielanskaffning till Försvarsmakten. De
ökade utgifterna för anslaget Fredsfrämjande
truppinsatser orsakades av högre kostnader för
det svenska bidraget till en internationell freds-
styrka i Kosovo. Anslaget tillfördes 92 miljoner
kronor på tilläggsbudget.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inter-
nationellt utvecklingssamarbete samt samarbete
med Central- och Östeuropa.
Tabell 5.33 Uo 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
A. Intern, ut-
vecklings-
samarbete
10 790
11 150
0
11 625
475
B. Samarbete
med Central-
och Östeuropa
689
750
0
794
44
Summa Uo 7
11 479
11 900
0
12418
519
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet
II 900 miljoner kronor. Utfallet blev
12 418 miljoner kronor, dvs. 519 miljoner kronor
(4,4 procent) högre än budgeterat.
Tilldelade resurser för verksamhetsområdet A
Internationellt utvecklingssamarbete beräknades
utifrån biståndsramen som sattes till 12 840 mil-
joner kronor. Verksamhetsområdet innehåller
anslagen Al Biståndsverksamhet och A2 Bi-
ståndsförvaltning. Från biståndsramen gjordes
avräkningar för utgifter, klassificerade som bi-
stånd, inom andra utgiftsområden. Tidigare år
har besparingar skett inom utgiftsområdet till
följd av att biståndsramen sänktes 1997 till
0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
Från och med 1999 höjdes den totala bistånds-
ramen till 0,705 procent av BNI. Under året be-
slutades om ett begränsningsbelopp för verk-
samhetsområdet på 11 637 miljoner kronor.
Utfallet för verksamhetsområdet blev
11 625 miljoner kronor.
Skillnaden för utgiftsområdet mellan utfallet
och statsbudgeten förklarades främst av ett ut-
nyttjande av ingående reservationer på anslaget
Al Biståndsverksamhet. Utfallet för anslaget blev
475 miljoner kronor högre än budgeterat. Ut-
75
Skr. 1999/2000:150
nyttjandet av en del av de ingående reservatio-
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
nerna aviserades av regeringen redan i budget-
propositionen för 1999.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande.
Vidare finansieras arbetet med invandrares integ-
ration i Sverige, t.ex. utgifter för kommun-
ersättningar vid flyktingmottagande.
Tabell 5.34 Uo 8 Invandrare och flyktingar
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Migrations
1 823
1 785
255
1 953
168
politik
B, Invandrares
2 363
2 539
0
2 449
-90
integration
Summa Uo 8
4 186
4 324
255
4 402
78
Under budgetåret 1999 förbrukades 4 402 milj-
oner kronor inom utgiftsområdet, vilket är
78 miljoner kronor (2 procent) högre än anvisa-
de medel i statsbudgeten. Antalet asylsökanden i
mottagandesystemet och antalet utplaceringar i
kommunerna är faktorer som i stor utsträckning
har påverkat utgifterna för utgiftsområdet under
det gångna året.
Skillnaden förklaras främst av utfallet för an-
slaget A2 Mottagande av asylsökande, vilket blev
338 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud-
geten. Detta berodde på att antalet personer i
mottagandesystemet översteg vad som beräknats
i statsbudgeten, vilket främst förklaras av Ko-
sovokrisen.
Utfallet för anslaget A3 Migrationspolitiska åt-
gärder blev 187 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Detta berodde främst på att anta-
let kvotflyktingar minskade till förmån för eva-
kuering av fördrivna personer från provinsen
Kosovo. Kostnader relaterade till återvändande
av flyktingar minskade under 1999. Detta var ett
direkt resultat av att kriget i Kosovo minskade
benägenheten att återvända till Balkanregionen.
Anslaget B2 Särskilda insatser i utsatta bostads-
områden och anslaget B5 Hemutrustningslån stod
för merparten av minskningen av utfallet i rela-
tion till anvisade medel i statsbudgeten. Den
främsta orsaken till skillnaden för anslaget B5
Hemutrustningslån var att antalet beviljade an-
sökningar om hemutrustningslån minskade som
en följd av att flertalet av de flyktingar som kom
under 1999 endast fick tidsbegränsade tillstånd
och därmed inte rätt till hemutrustningslån. En
annan orsak var lägre räntekostnader.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak olika bidrag
och ersättningar inom hälso- och sjukvårds-
området samt förvaltningskostnader för myndig-
heter inom området.
ITabell 5.35 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Hälso- och
sjukvård
17 148
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
16 859
468
17 599
740
B. Social omsorg
5 495
6 633
-226
6 388
-245
C. Socialstyrelsen
379
407
0
431
24
0. Stöd t, forskn.
102
114
0
101
-13
Summa Uo 9
23 124
24 012
242
24 519
506
Utgifterna uppgick 1999 till 24 519 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 506 miljoner kro-
nor ( 2 procent ) högre än anvisade medel på
statsbudgeten.
De ökade utgifterna inom utgiftsområdet är
framförallt att hänföra till anslaget A2 Bidrag till
läkemedelsförmånen. Utfallet blev 721 miljoner
kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten.
Orsaken till skillnaden var att en överens-
kommelse om statsbidrag till landstingen avse-
ende kostnader för läkemedelsförmånen år 1999
slöts mellan landstingsförbundet och staten. Vi-
dare genomfördes en utbetalning på 690 miljoner
kronor under 1999 avseende slutreglering till
landstingen för 1998.
Utfallet för anslaget Al Sjukvårdsförmåner
underskred anvisade medel i statsbudgeten med
sammanlagt 83 miljoner kronor. Skillnaden för-
klaras av att kostnaderna för EU-vården blev
31,4 miljoner kronor lägre än beräknat och att
utgifterna för tandvårdsersättningar blev
51,2 miljoner kronor lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget B7 Bilstöd till handikappade
blev 202 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner
kronor högre än i statsbudgeten. Genom en för-
ordningsändring beslutade regeringen att bilstöd
bara skulle kunna utbetalas inom ramen för be-
viljat anslag. Den kraftiga ökningen av antalet an-
sökningar fick till följd att Riksförsäkringsverket
införde ett utbetalningsstopp under 1999 för att
76
inte överskrida tillgängliga medel inklusive an-
slagskredit.
Utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig
assistansersättning uppgick 1999 till 4 498 milj-
oner kronor, vilket var 155 miljoner kronor lägre
än anvisade medel i statsbudgeten.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Utgiftsområdet omfattar två verksamhets-
områden, ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp samt socialförsäkringsadministra-
tionen, dvs. Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna.
ITabell 5.36 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Ek. tryggh.
Vid sjukdom/
handikapp
35 311
75 067
7 475
82 769
7 702
B. Socialför-
säkrings
adm.
4 374
5 437
-1
5 708
272
Summa Uo 10
39 685
80 503
7 474
88 477
7 974
Miljoner kronor
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
88 477 miljoner kronor, vilket är 7 974 miljoner
kronor (10 procent) högre än anvisade medel i
statsbudgeten.
Skillnaden förklaras främst av högre utgifter
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
för Anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor
(39 procent) högre än vad som anvisats i stats-
budgeten. Utgiftsutvecklingen för anslaget styrs
bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,
demografiska förändringar samt beteendeföränd-
ringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna
av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs
av regelverk och löneutveckling.
År 1999 ökade antalet sjukskrivna samt antalet
ersatta sjukdagar. I synnerhet de långa sjuk-
skrivningsperioderna (mer än 1 år) har ökat
1999. Vidare ökade den genomsnittliga ersätt-
ningen per sjukdag, vilket kan förklaras av att
nya yrkesgrupper med höga inkomster utgör en
ökande andel. En annan förklaring är att det för-
bättrade läget på arbetsmarknaden har lett till en
ökning av arbetskraftens storlek och därmed
även antalet personer med tillträde till sjukför-
säkringen. I tider av hög efterfrågan på arbets-
kraft tenderar även människors benägenhet att
sjukskriva sig att öka.
Skr. 1999/2000:150
|Tabell 5.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag. 1
Antal ersatta netto sjukdagar
miljoner da^ar.
Genomsnittlig ersättning,
kronor/ da^.
1997
41,7
332
1998
50,4
368
1999
62,7
386
Antalet ersatta netto sjukdagar uppgick 1999 till
ca 62,7 miljoner dagar. Det är ca 12 miljoner
(24,4 procent) fler dagar än 1998.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-
dom
Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av
ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna,
delpensioner och bostadstillägg för pensionärer.
Tabell 5.38 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Ek. Trygghet
62 684
34 315
121
34 450
135
vid ålderdom
Summa Uo 11
62 684
34 315
121
34 450
135
Under budgetåret 1999 uppgick anslags-
förbrukningen till 34 450 miljoner kronor, vilket
är 135 miljoner kronor (0,4 procent) högre än
anvisade medel i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget A3 Bostadstillägg till
pensionärer blev 99 miljoner kronor högre än an-
visade medel på statsbudgeten. Skillnaden förkla-
ras till största delen av att medelbeloppet för bo-
stadstillägg till pensionärer (bostadstillägget) har
varit högre än beräknat. Under 1999 har antalet
med bostadstillägg minskat från 490 000 till 474
027 personer. Minskningen beror på att andelen
ATP-pensionär med högre årsinkomster har
ökat. Trots minskningen av antalet BTP-tagare
ökade utgifterna med 4 procent under 1999.
Anledningen till denna utveckling var att ersätt-
ningsgraden höjdes från 85 till 90 procent.
Utgifterna för anslaget A4 Delpension över-
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
steg budgeterade medel med 95 miljoner kronor.
Skillnaden beror på att den s.k. del-
pensionsfaktorn, dvs. utbetalt belopp per person
räknat i basbelopp, blev högre än beräknat.
Utgifterna på anslaget Al Ålderspensionärer öka-
de med 16 miljoner kronor jämfört med vad som
tilldelades i statsbudgeten. Utgifterna för ålder-
spension ökade med ca 3 procent mellan 1998
och 1999. Det totala antalet ålderspensionärer är
i det närmaste oförändrat, däremot har antalet
77
Skr. 1999/2000:150
ATP-pensionärer ökat med ca 1 procent. Nytill-
skottet av pensionärer har i ökad utsträckning
rätt till full ATP, vilket medför ökade kostnader.
Kostnaderna för ålderspensionerna utanför
statsbudgeten ökade 1999.
Utgifterna på anslaget A2 Efterlevande-
pensioner till vuxna blev 75 miljoner kronor lägre
än budgeterat. En förklaring till skillnaden kan
vara kvardröjande effekter från 1997 då inkomst-
prövning av änkepension för folkpension inför-
des.
Ålderspensionssystemet
Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension
som finansieras ur Allmänna pensionsfonden
och redovisas vid sidan av statsbudgeten uppgick
1999 till ca 136 miljarder kronor. Ålders-
pensioner finansierade över statsbudgeten upp-
gick 1999 till 11,6 miljarder kronor. Före ingång-
en av 1999 omfattade de statliga takbegränsande
utgifterna vid sidan av statsbudgeten dels försäk-
ringen för allmän tilläggspension (ATP), dels ut-
gifter för delpension- och arbetsskadeförsäkring.
Från och med budgetåret 1999 bokförs de senare
på statsbudgeten. Med anledning av ålderspen-
sionsreformen har fr.o.m. år 1999 finansierings-
ansvaret för efterlevande- och förtidspensioner
inom ATP förts över till statsbudgeten. I gengäld
har finansieringsansvaret för större delen av ut-
gifterna för folkpension i form av ålderspension
förts till AP-fonden. Takbegränsade utgifter vid
sidan av statsbudgeten omfattar numera inkom-
strelaterad ålderspension samt folkpension till
pensionärer som även uppbär ATP. Ålderspen-
sionssystemet inkluderar AP-fonden och fr.o.m.
år 1999 även Premiepensionsmyndigheten.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer,
främst genom allmänna barnbidrag, föräldra-
försäkring inklusive havandeskapspenning och
underhållsstöd.
Tabell 5.39 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
A. Ek. Trygghet
för familjer
&barn
35 910
39 896
461
41 175
1 279
Summa Uo 12
35 910
39 896
461
41 175
1 279
Utfallet för utgiftsområdet blev 41 175 miljoner
kronor, vilket var 1 279 miljoner kronor
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
(3,2 procent) högre än anvisade medel i stats-
budgeten. Under året har väsentliga utgiftsök-
ningar för föräldraförsäkring och underhållsstöd
skett inom utgiftsområdet.
Utfallet för anslaget A2 Föräldraförsäkring
översteg anvisade medel på statsbudgeten med
765 miljoner kronor, vilket är 5 procent högre än
anvisat i statsbudgeten. Orsaken är att medel-
ersättningen har ökat. Ökningen av medel-
ersättningen beror bl.a. på att männen, som i ge-
nomsnitt har högre inkomster, har ökat sitt uttag
från föräldraförsäkringen mer än beräknat. Män-
nens andel av utbetalda föräldrapenningsdagar
har stigit till 11,6 procent. Nedan följer en tabell
som visar medelersättningens utveckling för för-
äldrapenningen.
Tabell 5.40 Föräldrapenningen år 1996-1999.
Antal
netto
dagar
1000-tal
därav
kvinnor
%
därav
män
%
Medel
ers. per
dag
kr/dag
därav
kvinnor
kr/dag
därav
män
kr/dag
1996
42 177
89,4
10,6
269
256
374
1997
37 905
90,1
9,9
274
264
364
1998
36 327
89,6
10,4
302
291
397
1999
36 036
88,4
11,6
316
305
403
Utgifterna för anslaget A3 Underhållsstöd blev
428 miljoner kronor (17 procent) högre än vad
som anvisades på statsbudgeten. De högre utgif-
terna för underhållsstödet beror bl.a. på att anta-
gandet om de bidragsskyldigas totala antal barn
var för lågt. Vidare har antalet barn som får un-
derhållsstöd ökat mer än beräknat. Det har också
skett en ökning av antalet barn i växelvis boende.
Jämfört med föregående år minskar dock utgif-
terna med 93 miljoner kronor vilket förklaras av
att de bidragsskyldiga har ökat återbetalningarna.
Den genomsnittliga utbetalningen per barn har
minskat under 1999. Orsaken till minskningen är
en ändrad fördelning mellan olika typer av un-
derhållsstöd. Andelen barn med fullt underhålls-
stöd minskar medan andelen barn med bidrag
vid växelvis boende ökar. Även gruppen barn
med utfyllnadsbidrag ökar.
Utfallet för anslaget A6 Vårdbidrag för funk-
tionshindrade blev 62 miljoner kronor högre än
budgeterat. Andelen barn som har beviljats vård-
bidrag har fördubblats sedan 1985. Under 1999
ökade antalet beviljade vårdbidrag med 12 pro-
cent jämfört med 1998. Ökat fokus på barn med
78
Skr. 1999/2000:150
psykiska störningar förklarar merparten av ök-
ningen.
Anslaget Al Allmänna barnbidrag överskred
budgeterade medel med 61 miljoner kronor. I
relation till totalt tillgängliga medel blev utfallet
358 miljoner kronor lägre. Vid en jämförelse mot
föregående år blev utfallet 64 miljoner kronor
lägre vilket förklaras av sjunkande födelsetal och
ett lägre antal bidragsberättigade barn.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbets-
löshet
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
Utgifterna omfattar till största delen bidrag till
arbetslöshetsersättning (ca 97 procent av ut-
gifterna 1999) och resterande del utgörs av bi-
drag till lönegarantiersättning.
ITabell 5.41 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Ers. vid
arbetslöshet
37 331
33 789
150
35 448
1659
Summa Uol 3
37 331
33 789
150
35 448
1 659
Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till
35 448 miljoner kronor år 1999, vilket är
1 659 miljoner kronor (5 procent) högre än anvi-
sat i statsbudgeten. Jämfört med budgetåret 1998
har utgifterna minskat med 795 miljoner kronor.
Minskningen förklaras av att den öppna arbets-
lösheten har minskat från i genomsnitt
6,5 procent av arbetskraften 1998 till 5,6 procent
1999.
Utgiftsnivån inom utgiftsområdet påverkas av
nivån på den öppna arbetslösheten vad gäller ut-
gifter för arbetslöshetsersättningen, genom-
snittlig dagpenning samt av antalet konkurser
vad gäller utgifterna för lönegarantiersättning.
De högre utgifterna är hänförliga till Al Bi-
drag till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev
1 698 miljoner kronor högre än anvisat. Därmed
har anslagskrediten utnyttjats med 1 276 milj-
oner kronor. En förklaring till den högre för-
brukningen är att utgifterna vid budgeteringen
underskattades för de personer som räknas som
sysselsatta i SCB:s arbetskraftsundersökning,
men samtidigt uppbär arbetslöshetsersättning,
t.ex. deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda. År
1998 förändrades redovisningsprinciperna för
anslagsavräkningen av skatt på transfereringar.
Som ett resultat av denna förändring av redovis-
ningsprinciperna genomfördes en teknisk juste-
ring av anslaget 1999 i form av en indragning
med ca 731 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget A2 Bidrag till lönegaranti-
ersättningar, uppgick till 954 miljoner kronor,
vilket var 39 miljoner kronor lägre än statsbud-
geten. Skillnaden förklaras av att den ekonomis-
ka konjunkturen har medfört en minskning av
antalet konkurser, vilket i sin tur minskar nytt-
jandet av statlig lönegaranti. Under 1999 tillför-
des anslaget 150 miljoner kronor på tilläggsbud-
get. Totalt tilldelade medel uppgick således till 1
143 miljoner kronor och utfallet blev 189 miljo-
ner kronor lägre än totalt tilldelade medel.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknads-
politiska åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Ar-
betarskyddsstyrelsen m.fl. myndigheters förvalt-
ning samt forskning och utveckling på arbets-
marknads- och arbetslivsområdet. Området
omfattar även vissa utgifter för Samhall AB:s
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
verksamhet, jämställdhetspolitiska frågor samt
statliga arbetsgivarfrågor.
ITabell 5.42 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv |
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Arbets-
markn.
34 039
34 721
-307
35 721
1000
B. Arbetsliv
5 534
5 377
-1
5 476
99
C. Jäm-
ställdhet kvin-
nor-män
36
33
0
28
-5
D. Staten som
arbetsgivare
8 059
8 143
0
7 570
-573
Summa Uo 14
47 668
48 274
-308
48 795
521
Utfallet för utgiftsområdet blev 48 795 miljoner
kronor, vilket är 521 miljoner kronor (1 procent)
högre än statsbudgeten. Utfallet blev 351 miljo-
ner kronor lägre än totalt tilldelade medel. An-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl,
äldreanslaget 1995/96 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder'), svarade för ca 46 procent av de totala
utgifterna 1999. Jämfört med 1998 har de totala
utgifterna för utgiftsområdet under 1999 ökat
med 1 127 miljoner kronor.
Skillnaden i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten hänför främst till en ökning av ut-
gifterna med 442 miljoner kronor för anslaget
A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta be-
rodde troligtvis på att åtgärdernas styckkostna-
der ökade mer än vad som förutsågs inför 1999
79
Skr. 1999/2000:150
års planering. Jämfört med 1998 har utgifterna
ökat med 1 137 miljoner kronor. Från och med
1999 belastas anslaget med statlig ålderspen-
sionsavgift.
Utfallet för anslaget A4 Europeiska social-
fonden m.m. blev 354 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Av de för program-
perioden 1995-1999 avsatta medlen (totalt ca
3 100 miljoner kronor ) har ca 86 procent utbe-
talats vid budgetårets utgång.
Utfallet för anslaget B3 Forskning, utveckling
och utbildning m.m. uppgick till 387 miljoner
kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras av
att utbetalningar under året har utförts till tidiga-
re avslutade projekt.
Utfallet för anslaget D2 Statliga tjänstepensio-
ner m.m. blev 7 569 miljoner kronor, vilket är
571 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-
geten. Skillnaden förklaras i huvudsak av riksda-
gens beslut om att hela basbeloppet skall ligga till
grund för utbetalning av den allmänna pensio-
nen. Genom den höjning som skedde av allmän-
pensionen sänktes den statliga tjänste-
pensionsandelen för de grupper som har pension
efter det gamla avtalet PA-SPR. Denna grupp har
en s.k. samordnad pension. Detta innebär att
belastningen av D2 anslaget minskar och i gen-
gäld belastas folkpensionsanslaget till större de-
len avseende denna grupp pensionärer.
Indragningar av medel på utgiftsområdet upp-
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
gick 1999 till totalt 1 784 miljoner kronor.
Största delen av indragningarna härrör från an-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, från
vilket 1 181 miljoner kronor drogs in efter ned-
revidering av antalet personer som beräknades
delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymna-
siestuderande, studiemedel i form av bidrag,
räntesubventioner och avskrivning av studielån,
olika typer av vuxenstudiestöd samt bidrag för
vissa studiesociala ändamål.
Tabell 5.43 Uo 15 Studiestöd
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Studiestöd
21 919
22 447
-92
19 676
-2 771
Summa Uo 15
21 919
22 447
-92
19 676
-2 771
För 1999 uppgick utgifterna till
kronor, vilket är 2 771 miljoner
19 676 miljoner
kronor (12 pro-
80
cent) lägre än anvisat i statsbudgeten. I relation
till totalt tilldelade medel blev utfallet
1 484 miljoner kronor lägre. Under året har in-
dragningar på totalt 1 247 miljoner kronor gjorts.
Jämfört med 1998 har utfallet minskat med 2 243
miljoner kronor.
Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten
hänför sig främst till minskade utgifter på ansla-
get A2 Studiemedel m.m. vilket huvudsakligen
beror på att CSN 1999 övergick från en blandad
utgifts- och kassamässig avräkningsprincip till en
renodlad kassamässig avräkningsprincip av-
seende myndighetens räntor. Denna förändring
innebär att ca 1 100 miljoner kronor avräknas
2000 i stället för 1999.
Tabell 5.44 Antal studerande med studiemedel
1996-1999
Studielån
1996
356 394
262 668
1997
384 650
300 021
1998
412 316
326 354
1999
416 703
336 457
Jämfört med 1998 har utfallet 1999 minskat med
1 594 miljoner kronor. Under 1999 ökade antalet
högskolestuderande som hade studiemedel med
ca 2 procent eller drygt 5 500 personer. Antalet
studiemedelstagare i forskarutbildning minskade
med ca 56 procent under 1999. Orsaken till
minskningen var nya regler för doktoranders
studiefinansiering. Under 1999 har antalet studi-
emedelstagare på komvux och gymnasial nivå
minskat. Under året har det skett en marginell
minskning av antalet studiemedelstagare på
grundskolenivå.
ITabell 5.45 Utbetalda studiemedel 1996-1999 1
Miljoner kronor
Bidrag
Lån 1
1996
4 479
9 075
1997
4 810
10 119
1998
4 964
10 754
1999
5 016
11 165
Utfallet för anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m.
blev 1 231 miljoner kronor lägre än anvisade me-
del på statsbudgeten. Minskningen av utfallet
förklaras främst av att efterfrågan på det särskilda
utbildningsbidraget har minskat kraftigt, bl.a. till
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
följd av fortsatt sjunkande arbetslöshet. Jämfört
Skr. 1999/2000:150
med föregående år har utfallet minskat med
654 miljoner kronor.
Tabell 5.46 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd
1996-1999
1996
41 800
1997
90 700
1998
116 300
1999
96 000
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning
Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
universitets- och högskoleutbildning, forskning
samt högskolemyndigheter.
Tabell 5.47 Uol6 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Barnomsorg,
skola o vuxenutb.
5 543
6 802
81
6 251
-552
B. Universitet
högskolor m.m.
19 334
19 500
0
19 933
433
C. Högskolemyn-
digheter
476
453
61
487
34
D. Nationell och
int. Forskn. Re-
surser
2 330
2 218
-18
2 420
201
E. Gemensamma
ändamål
54
57
-17
58
1
Summa Uo 16
27 737
29 031
107
29 148
118
För 1999 uppgick utgifterna till 29 148 miljoner
kronor, vilket är 118 miljoner kronor (0,4 pro-
cent) högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört
med totalt tilldelade medel blev utfallet
2 101 miljoner kronor lägre. En betydande del av
skillnaden jämfört med anvisat i statsbudgeten
förklaras av att medel på äldreanslag har förbru-
kats under året.
Äldreanslaget 95 96 C46 Övriga utgifter inom
grundforskningen uppvisar ett utfall på 424 miljo-
ner kronor.
Utfallet för Anslaget B 52 Särskilda utgifter för
universitet och högskolor m.m. blev 104 miljoner
kronor högre än budgeterat.
Utfallet för anslaget D17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål översteg anvisade medel i
statsbudgeten med 65 miljoner kronor.
Den största skillnaden gentemot stats-
budgeten uppvisar anslaget A 15 Särskilda utbild-
ningsinsatser för vuxna. Utfallet blev 355 miljoner
(-8,0 procent) kronor lägre än anvisade medel i
statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att
medlen avseende den kvalificerade yrkesutbild-
ningen inte förbrukades helt under 1999. Ansla-
get innehåller bl.a. utgifter för regeringens sats-
ning på vuxenutbildning, det s.k. Kunskapslyftet.
Bidraget betalas ut i förskott till kommunerna,
varvid avräkning mot prestationer sker i efter-
hand. För 1999 anvisades motsvarande 106 500
årsstudieplatser, vilket är 5 600 färre platser än
1998. Under läsåret 1998/99 deltog 6,6 procent
av befolkningen mellan 20 och 64 år i den kom-
munala vuxenutbildningen inklusive kunskaps-
lyftet.
Tabell 5.48 Totalt antal heltidsplatser och antal elever i
kommunal vuxenutbildning (inkl, kunskapslyftet) 1996-
1999
Antal
HT 1997
VT 1998
HT 1998
VT 1999
Heltids-
113 475
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
142 529
144 630
156 815
platser
Elever
172 934
191 456
227 885
228 010
Universitet och högskolor svarar för ca 68 pro-
cent av utgiftsområdets utgifter. Utgifterna som
avser utbildning och forskning vid universitet
och högskolor uppgick 1999 till 19 933 miljoner
kronor, vilket är 434 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Ökningen förklaras av
ett ökat antal studieplatser i samband med ut-
byggnaden av universitet och högskola. Sam-
manlagt kommer medel motsvarande 89 000 nya
platser att tillföras universitets- och högskoleom-
rådet under åren 1997- 2002.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund
och fritid
Utgiftsområdet omfattar bland annat allmän
kulturverksamhet, museer, film, trossamfund,
folkbildning, ungdoms-, folkrörelse- och idrotts-
frågor.
81
Skr. 1999/2000:150
ITabell 5.49 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Allmän kul-
turverk-samhet
367
300
0
301
1
B. Teater, dans
och musik
1 430
1 398
0
1 396
-2
C. Bibliotek,
litteratur,
kultur-
tidskrifter
199
227
0
230
3
D. Bild/form
samt konst-
hantverk
79
86
0
94
8
E. Ersättning/
bidrag till
konstnärer
252
262
0
259
-3
F. Arkiv
298
294
-2
294
0
G. Kulturmiljö
393
441
0
532
91
H. Museer och
utställningar
939
962
5
967
5
1. Film o medi-
er
181
194
-1
193
-1
J. Forskning
42
37
0
38
1
K. Trossam-
fund
56
56
-1
55
-1
L. Folkbildning
2 491
2 579
0
2 569
-10
M. Ungdoms-
frågor
108
109
0
112
3
N. Folkrörelse-
och bildnings-
frågor
507
507
0
514
7
Summa Uo 17
7 342
7 452
1
7 554
102
För 1999 uppgick utgifterna till 7 554 miljoner
kronor, vilket är 102 miljoner kronor (1,4 pro-
cent) högre än vad som anvisades i stats-
budgeten.
Skillnaden i förhållande till statsbudgeten be-
ror främst på anslaget G 2 Bidrag till kultur-
miljövård. Anslaget överskred anvisade medel
med 87 miljoner kronor, vilket helt finansierades
av tidigare års anslagssparande. Överskridandet
hänför sig delvis till förpliktelser som ej kunde
utföras under 1998.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsför-
sörjning och byggande
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, läns-
styrelserna, de regionala självstyrelseorganen,
lantmäteriverksamhet m.m. samt stöd till eko-
logisk omställning och utveckling.
|Tabell 5.50 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande |
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Plan-, bygg-
bost. väsendet
19 628
16 728
34
14 023
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
-2705
B. Geoteknik
22
23
0
27
4
C. Länsstyrel-
serna m.m.
1 696
1 778
1
1 819
41
D. Lantmäteri-
verksamh.
407
433
0
396
-37
E. Stöd till
ekologisk utv.
617
1 500
0
908
-592
Summa Uo 18
22 370
20 463
35
17 172
-3 291
Utfallet för budgetåret 1999 blev 17 172 miljoner
kronor, vilket är 3 291 miljoner kronor
(16,1 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten.
Skillnaden hänför sig främst till att anslaget
A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garanti-
verksamhet redovisade ett lågt utfall. Anslagets
utfall underskred budgeterade medel med
1 753 miljoner kronor. Antalet skadeärenden in-
om BKN:s resultatområde för Äldre garantier
minskade markant under 1999. En väsentlig or-
sak till denna minskning är att de omfattande ut-
betalningarna under främst 1998 medförde ökad
stabilitet i den återstående garantistocken. Även
det låga ränteläget, som inneburit att lån kunnat
omsättas till lägre räntenivå, är en bidragande or-
sak. Den genomsnittliga räntan i bostadsinstitu-
tens utlåning föll från mitten av 1998 till mitten
av 1999 med 1,3 procentenheter.
Utfallet för anslaget A10 Bostadsbidrag blev
797 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. En förklaring till att kostnaderna för
bostadsbidrag minskade är att hushållen fick
högre inkomster och att sysselsättningen ökade.
Ökningen av hushållens bostadskostnader har
också varit låg. Sammantaget har därmed beho-
vet av bostadsbidrag minskat.
Anslag El Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet anvisades i statsbudgeten
med 1 495 miljoner kronor. Utfallet blev
590 miljoner kronor lägre än budgeterat. Skälet
var det av regeringen beslutade begränsnings-
beloppet på 960 miljoner kronor. Detta innebar
att utgifterna på anslaget under 1999 maximalt
fick uppgå till detta belopp.
Utfallet för anslaget A2 Räntebidrag blev
170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-
geten. Detta beror på att subventionsräntan blev
lägre än beräknat i statsbudgeten och att rän-
82
Skr. 1999/2000:150
testödet vid förbättring av bostadshus sänktes
under 1999.
I förhållande till utgiftsområdets totalt till-
delade medel, som uppgick till 21 009 miljoner
kronor, var förbrukningen 3 837 miljoner kronor
lägre.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling
Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiskt företagsstöd och medel som läns-
styrelserna förfogade över för regional projekt-
verksamhet samt en del av medfinansieringen av
EG:s strukturprogram. I utgiftsområdet ingår
även utbetalningar från EG:s regionalfond som
delfinansierar EG:s bidrag till strukturprogram-
men.
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
Tabell 5.51 Uol9 Regional utjämning och utveckling
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1999
1999
1999
1999
SB 1999
A. Regional utjäm-
ning och utveckling
3 437
2 743
26
3 720
977
Summa Uo 19
3 437
2 743
26
3 720
977
Utfallet 1999 blev 3 720 miljoner kronor vilket är
977 miljoner kronor (35,6 procent) högre än an-
visat i statsbudgeten.
Till största delen beror skillnaden på att åta-
ganden gjorda före 1999 till största delen täcktes
av anslagsbehållningar på främst äldreanslaget
Regionalpolitiska åtgärder. Vid övergången till ett
bemyndigandesystem fördes ett nytt anslag, Al
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, upp på stats-
budgeten 1999. Anslaget uppgick till ett lägre
belopp, 950 miljoner kronor, på grund av att an-
slagsbehållningarna på äldreanslaget i stället
skulle tas i anspråk. De sammanlagda utgifterna
för regionalpolitiska åtgärder blev 1 630 miljoner
kronor, således 680 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget A8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden blev 973 miljoner kronor, vil-
ket är 191 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Differensen täcktes av anslags-
sparande.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar bland annat frågor rö-
rande biologisk mångfald och naturvård, miljö-
och kretsloppsforskning samt strålskydd och sä-
kerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.
Tabell 5.52 Uo20 Allmän miljö och naturvård
Miljoner kronor
TB
Utfall
Utfall-
SB
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
A. Mijövård
1 133
1 300
28
1 379
79
B. Strålskydd,
kärnsäkerhet
240
249
0
253
4
Summa Uo 20
1 373
1 549
28
1 632
83
Under 1999 blev utgifterna 1 632 miljoner kro-
nor, vilket är 83 miljoner kronor (5,4 procent)
högre än anvisat i statsbudgeten.
Den främsta förklaringen till de högre utgif-
terna är äldreanslaget Investeringsbidrag för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar rikt-
ning, som belastades med 104 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget A3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden blev 37 miljoner kro-
nor högre än budgeterat, varav 23 miljoner kro-
nor tillfördes på tilläggsbudget.
Däremot blev det lägre utgifter än budgeterat
på anslaget A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen,
84 miljoner kronor. Förklaringen är att dessa in-
satser skall sträcka sig över flera år.
Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar frågor avseende till-
försel, distribution och användning av energi.
Dessutom omfattas program för omställning och
utveckling av energisystem vars huvudinriktning
är en långsiktig satsning på forskning, utveckling
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
och demonstration av ny energiteknik. Till ut-
giftsområdet hör också energipolitiskt motivera-
de internationella klimatinsatser i Baltikum och
Östeuropa.
Tabell 5.53 Uo21 Energi
Miljoner kronor
Verksamhets-
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-
område
1998
1999
1999
1999
SB 1999
A. Energisystem-
259
113
0
252
139
frågor
B. Omställning
608
1 568
0
849
-719
och utveckling av
energisystem
Summa Uo 21
867
1 681
0
1 101
-580
I statsbudgeten anvisades 1 681 miljoner kronor.
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 101 miljoner
kronor, vilket är 580 miljoner kronor (34,5 pro-
cent) lägre än budgeterat belopp..
Skillnaden hänför sig främst till verksamhets-
område B Omställning och utveckling av energi-
systemet. På anslaget B4 Energiforskning anvisades
83
Skr. 1999/2000:150
i statsbudgeten 398 miljoner kronor. Utgifterna
uppgick till 205 miljoner kronor, alltså 193 mil-
joner kronor lägre än budgeterat. Skillnaden be-
ror på att regeringen beslutade om ett begräns-
ningsbelopp på 149 miljoner kronor vad avsåg
Statens energimyndighets del av anslaget. Detta
innebar att anslaget totalt under 1999 fick belas-
tas med utgifter på högst 243 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget Bl Bidrag för att minska
elanvändandet blev 195 miljoner kronor, vilket
var 160 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. Skillnaden beror på att utbetalnings-
takten av bidrag sjönk mer än beräknat. Rege-
ringen införde våren 1999 även begränsningar i
behandlingen av ansökningar av bidragen.
Utfallet för anslaget B9 Åtgärder för el- och
värmeförsörjning i Sydsverige blev 40 miljoner
kronor. Anslaget budgeterades till 200 miljoner
kronor, vilket betyder att utgifterna blev
160 miljoner kronor lägre. Anledningen till det
låga utfallet är att regeringen i juli 1999 beslutade
om ett begränsningsbelopp för utgifterna på
40 miljoner kronor. Detta innebar att det utgå-
ende anslagssparandet 1999 uppgår till 358 mil-
joner kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar väg- och järnvägstrafik,
sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunika-
tioner och övergripande IT-frågor.
ITabell 5.54 Uo22 Kommunikationer 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Vägar och
järnvägar
24 410
22 931
-86
22 944
13
B. Sjö-och
luftfart
1 099
807
105
870
63
C. Post- och
telekommunik.
751
695
0
709
14
D. SJ, kollek-
tivtrafik m.m.
616
633
-20
596
-37
E. Kommunik-
ationsforskn.
meteorologi
473
436
0
510
74
Summa Uo 22
27 349
25 501
-1
25 629
127
I statsbudgeten anvisades totalt 25 502 miljoner
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
kronor. Utfallet blev 25 629 miljoner kronor,
vilket är 127 miljoner (0,5 procent) högre än an-
visat i statsbudgeten.
De största skillnaderna mellan utfall och stats-
budget återfinns på anslagen A4 Banverket: Ban-
hållning samt A2 Väghållning och statsbidrag. Ut-
gifterna för anslagen blev 423 miljoner kronor
högre respektive 348 miljoner kronor lägre än
anvisat i statsbudgeten. På statsbudgeten anvisa-
des 12 480 miljoner kronor för Väghållning och
statsbidrag. Regeringen beslutade om en indrag-
ning på 500 miljoner kronor på anslaget och
dessutom ett begränsningsbelopp på 11 895 milj-
oner kronor. Utfallet blev 12 132 miljoner kro-
nor. Regeringen beslutade även om ett begräns-
ningsbelopp för anslaget Banverket: Banhållning.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar Jord- och skogsbruk,
fiske samt utgifter inom ramen för EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik (CAP) och fiskepolitik
(CFP). Vidare ingår nationellt beslutade åtgärder
inom dessa näringar. I utgiftsområdet ingår ock-
så utgifter för växtskydd, djurskydd och djurhäl-
sovård samt livsmedelskontroll. Utgiftsområdet
innefattar även anslag till högre utbildning och
forskning som rör vård och utnyttjande av bio-
logiska naturresurser.
ITabell 5.55 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m. 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB
1999
A. Internationellt.
Samarbete
38
38
0
36
-2
B. Jordbruk och
trädgårdsnäring
9 483
9 554
0
9 426
-128
C. Fiske
147
190
0
178
-12
D. Rennäring mm
88
95
0
103
8
E. Djurskydd och
djurhälsovård
301
279
0
326
46
F. Livsmedel
187
176
0
179
3
G. Utbildning och
forskning
1 254
1 290
0
1 320
30
H. Skogsnäring
338
351
12
357
6
Summa Uo 23
11 836
11 973
12
11 925
-49
Utfallet för 1999 uppgick till 11 925 miljoner
kronor, vilket är 49 miljoner kronor (-0,4 pro-
cent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De lägre utgifterna förklaras främst av anslaget
Bl3 Från EG-budgeten finansierade komp-
letterande åtgärder inom jordbruket. Förklaringen
är att utbetalningar för vallstöd avseende 1999
senarelades till efter årsskiftet 2000. Lägre utfall
än anvisat i statsbudgeten, 166 miljoner kronor,
blev det även för anslaget B12 Kompletterande
84
Skr. 1999/2000:150
åtgärder inom jordbruket. Även här är förklaring-
en uppskjutna utbetalningar av vallstöd.
Högre utgifter i förhållande till statsbudgeten,
260 miljoner kronor, blev det däremot för ansla-
get B14 Arealersättning och djurbidrag m.m. Det
högre utfallet förklaras av en lägre anslags-
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
tilldelning i statsbudgeten till följd av ett stort
ackumulerat anslagssparande, vilket delvis togs i
anspråk under 1999.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-
logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk
forskning och utveckling, utrikeshandel, export
och investeringsfrämjande, kooperativa frågor
samt konsumentfrågor.
ITabell 5.56 Uo24 Näringsliv 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall
SB
1999
A. Näringspol.
976
723
17
1 017
294
B. Tekn. in-
frastruktur
161
192
0
179
-13
C. Konkurrens-
frågor
77
68
7
70
1
D. Tekn. forskn.
Utv.
1 214
1 268
-5
1 449
181
E. Utrikeshandel,
export- och
inv.främjande
248
413
2
329
-85
F. Konsument
frågor
101
113
0
115
2
G. Övriga
åtaganden
41
119
-9
97
-23
Summa Uo 24
2 818
2 898
12
3 256
358
För budgetåret 1999 uppgick utgifterna till
3 256 miljoner kronor. Detta är 358 miljoner
kronor (12,4 procent) högre än anvisade medel i
statsbudgeten. Den högre förbrukningen inom
utgiftsområdet finansierades främst genom att
ingående anslagsbehållningar utnyttjades.
För anslaget Dl Teknisk forskning och ut-
veckling blev utfallet 179 miljoner kronor högre
än anvisade medel i statsbudgeten. De högre ut-
gifterna täcktes av ingående anslagsbehållningar
från 1998. Regeringen beslutade om ett begräns-
ningsbelopp för anslaget på 869 miljoner kronor.
Utfallet blev knappt 869 miljoner kronor. Anta-
let forskning- och utvecklingsprojekt som bevil-
jats medel under budgetåret har ökat något jäm-
fört med 1998.
Vidare har 258 miljoner kronor förbrukats på
äldreanslaget Program för A95/16 småföretags-
utveckling: förnyelse och tillväxt under 1998.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens
bidrag till kommuner och landsting. Bidragen
lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd
till kommuner och landsting, dels förekommer
bidrag med fördelande och utjämnade syfte. Ut-
giftsområdet omfattar också bidrag för särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting.
ITabell 5.57 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall
SB 1999
A.Bidr./
ersättn
till kom-
muner och
landsting
96 784
103 565
-40
102 542
-1 022
Summa
Uo 25
96 784
103 565
-46
102 542
-1 022
År 1999 blev
102 542 miljoner
utfallet för utgiftsområdet
kronor, vilket är 1 022 miljoner
kronor (1 procent) lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten.
I förhållande till totalt tilldelade medel blev
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
utfallet 1 854 miljoner kronor lägre. Jämfört med
1998 blev ökade utgifterna med 5 758 miljoner
kronor högre. Syftet med de ökade statsbidragen
är att underlätta för kommuner och landsting att
klara det lagstadgade kravet på ekonomisk balans
år 2000 samt att finansiera vissa satsningar inom
områdena vård, skola, omsorg.
Skillnaden gentemot anvisat i statsbudgeten
hänförs främst till lägre utgifter för anslaget A3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting. Detta förklaras av att Statistiska cent-
ralbyråns slutliga beräkning av statsbidraget till
kommuner och landsting var lägre än den preli-
minära beräkningen.
Lägre utgifter i förhållande till anvisat i stats-
budgeten blev det också på anslaget A2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och lands-
ting. Orsaken är att Bostadsdelegationen och re-
geringen inte hann behandla alla inkomna ären-
den under 1999, vilket innebär att utgifterna i
stället belastar anslaget år 2000.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på
statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgälds-
85
Skr. 1999/2000:150
kontorets provisionskostnader i samband med
upplåning på de internationella kapital-
marknaderna. Utgiftsområde 26 omfattas inte av
det statliga utgiftstaket.
ITabell 5.58 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. 1
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall
SB 1999
A. Räntor på
statsskulden
113 311
84 450
0
89 825
5 375
B. Oförutsedda
utgifter
1
10
0
0
-10
C. RGK:S provi-
sionskostnader
93
100
0
60
-40
Summa Uo 26
113 405
84 560
0
89 885
5 325
I statsbudgeten anvisades på utgiftsområdet
84,6 miljarder kronor medan utfallet uppgick till
89,9 miljarder kronor. Utfallet blev således
5,3 miljarder kronor högre än anvisat belopp i
statsbudgeten. Utgifterna för statsskulds-
räntorna påverkas främst av statsskuldens stor-
lek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska fakto-
rer till följd av Riksgäldskontorets upplånings-
och skuldförvaltningsteknik påverkar också
ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt
utgiftsmässiga principer och är nettot av både in-
komster och utgifter i upplåningsverksamheten.
Riksgäldskontoret har rätt att vid behov över-
skrida anslaget A 1 Räntor på statsskulden.
I statsbudgeten beräknades statsbudgetens
saldo visa ett överskott på 16 miljarder kronor
för 1999. Utfallet blev 82 miljarder kronor, dvs
66 miljarder kronor bättre än beräknat. Års-
genomsnittet för 6-månaders räntan blev en pro-
centenhet lägre än beräknat i statsbudgeten me-
dan årsgenomsnittet för den 5-åriga räntan blev
0,2 procentenheter lägre.
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
Utfallet på Al Räntor på statsskulden blev
5 375 miljoner kronor högre än anvisat i stats-
budgeten. Det bättre budgetsaldot gjorde att
Riksgäldskontoret emitterade lägre volymer än
beräknat, vilket i sin tur resulterade i lägre
överkurser vid emission (lägre inkomster). Det
bättre budgetsaldot ledde också till större åter-
köp, varför de realiserade kursförlusterna blev
större än beräknat. Kursförluster uppstår då ob-
ligationer med en högre kupongränta än aktuell
marknadsränta återköps. Den ökade ränte-
belastningen till följd av gjorda uppköp och by-
ten minskar statens framtida räntebetalningar i
motsvarande grad. Större valutavinster än beräk-
nat reducerade dock en del av de högre ränteut-
gifterna. De lägre räntenivåerna bidrog till att de
inhemska räntorna minskade med ca 2 miljarder
kronor.
I tabellen nedan redovisas statskuldsräntornas
olika komponenter. Då budgetmålet för den of-
fentliga sektorn avser finansiellt sparande enligt
nationalräkenskaperna påverkar inte valuta-
förluster/vinster och kursförluster/vinster sta-
tens finansiella sparande. Ett relevant räntemått i
detta sammanhang är därför delposten summa
räntor som blev nära 7,5 miljarder kronor högre
än beräknat i statsbudgeten.
Tabell 5.59 Räntor pa statsskulden
Miljarder kronor
Utfall
1997
Utfall
1998
SB
1999
Utfall
1999
Utfall
SB 1999
Räntor på lån i
svenska kronor
82,5
73,1
69,5
68,5
-1,0
Räntor på lån i
utländsk valuta
23,9
23,6
20,2
22,0
1,8
Räntor på in- och
utlåning
-5,6
-3,9
-4,5
-2,4
2,1
Över-/underkurser
vid emission
-1,7
-5,7
-7,0
-2,4
4,6
Summa räntor
99,1
87,2
78,3
85,7
7,5
Valutaförluster/
-3,6
9,8
-2,4
-6,3
-3,8
vinster
Kursförluster/
vinster
2.8
15,6
8,6
10,2
1,6
Övrigt
0.1
0,6
0
0,2
0,2
Summa ränteut-
98,4
113,3
84,5
89,8
5,4
gifter
Anm. Beloppen avrundade och summerar därför inte
Utgiftsområde 27 Avgiften till
Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Eu-
ropeiska gemenskapens allmänna budget (EU-
budgeten). EU-budgeten finansieras huvud-
sakligen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av
avgifter från medlemsländerna.
EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi-
ella perspektivet). Den inbetalda avgiften kan
förändras under året och avvika från budget be-
roende på ett flertal olika faktorer såsom faktisk
uppbörd avseende tullar och importavgifter, ut-
fallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggs-
budgetar på gemenskapsnivå och valutakursför-
ändringar. Från och med 1999 upphörde Sveriges
infasningsrabatt.
86
Skr. 1999/2000:150
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
ITabell 5.60 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen I
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1998
SB
1999
TB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
A. Sveriges
avgift till
gemeskaps-
budgeten
21 210
21 908
0
20 884
-1 024
Summa Uo 27
21 210
21 908
0
20 884
-1 024
Utfallet blev 20 884 miljoner kronor, vilket är
1 024 miljoner kronor ( 4,7 procent) lägre än vad
som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden hänförs till anslaget A 1 Avgiften till
Europeiska gemenskapens budget. De lägre ut-
gifterna beror framför allt på en tilläggs- och
ändringsbudget från Europeiska kommissionen
där BNI-avgiften minskades med anledning av
överskottet i EU-budgeten 1998 och där även
avgiftsbaser och växelkurser uppdateras, vilket
minskade den BNI-baserade EU-avgiften. Den-
na prognosjustering under löpande år föregriper
och minskar den utfallsjustering som normalt
sker efter avslutat budgetår.
Utfallet för den del av EU-avgiften som base-
ras på bruttonationalinkomsten blev
903 miljoner kronor lägre än budgeterat, den
mervärdesskattebaserad avgiften blev 109 milj-
oner kronor lägre än budgeterat, de särskilda
jordbrukstullarna blev 88 miljoner kronor lägre
än budgeterat och tullavgiften blev 74 miljoner
kronor högre än budgeterat.
Tabell 5.61 Avgifter till EG samt återbetalningar inom ra-
men för Sveriges infasningsrabatt
Utfall
1995
Utfall
1996
Utfall
1997
Utfall
1998
Utfall
1999
Tullavgift
3 124
3 046
2 861
3 030
2 814
Särsk.
jordbr.
Tullar och
sockeravg.
164
222
286
359
335
Mervsk.
Bas. Avg.
8 642
8 087
10 298
9 149
7 348
Avg.baser
ad på BNI
3 518
5 419
6 736
8 672
9 085
Storbr. -
avg. 1
1 302
Summa
avgifter
15 448
16 774
20 181
21 210
20 884
Infasnings
återb.
-4 531
-3 622
-657
-275
0
Summa
avgifter
(netto)
10 917
13 152
19 524
20 935
20 884
1 Redovisas separat fr.o.m 1999. Ingår tidigare under moms- och BNI-avgift
Minskning av anslagsbehållningar
I statsbudgeten för 1999 beräknades minskning-
en av anslagsbehållningarna till 5 miljarder kro-
nor. Denna förbrukning redovisades i den sär-
skilda posten Minskning av anslagsbehållningar.
Posten är ett netto mellan förbrukning av kvar-
stående medel från föregående budgetår och spa-
rade medel från innevarande budgetår samt ut-
nyttjande av anslagskredit. Minskning av
anslagsbehållningar ingår i de utgifter som om-
fattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen
av det slutliga utfallet ingår förbrukningen av an-
slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-
dit i utgifterna för respektive anslag och utgifts-
område. Det slutliga utfallet visar att anslags-
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
behållningarna minskade med 7,3 miljarder kro-
nor 1999, se tabell 5.63.
ITabell 5.62 Minskning av anslagsbehållningar 1999 1 1
Miljarder kronor
1999
Ingående reservation och
ramöverföringsbelopp 1999-01-01
37,6
Anvisat i statsbudget
577,0
Tilläggsbudget
8,5
Medgivna överskridanden
0,6
Indragningar 2
-8,1
Utfall
-584,5
Indragningar p.g.a. överstigande maximalt anslags-
sparande
-0,9
Utgående reservation och
ramöverföringsbelopp 1999-12-31
30,3
Förändring av anslagsbehållningar
-7,3
1 Avseende ram-och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor.
2 Varav 4-0,9 miljarder kronor avser korrigeringar av myndigheternas årsredo-
visningar till följd av fel i ingående reservation och ramöverföringsbelopp.
I tabell 5.64 redovisas de anslag som för 1999
uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar
och utnyttjande av anslagskredit på mer än
500 miljoner kronor.
Tabell 5.63 Förbrukningar av anslagsbehållningar och ut- 1
nyttjande av anslagskredit större än 500 mkr 1
Miljoner kronor
Utgiftsområde/Ansla^
Uo 13 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning
1 698
Uo 6 A3 Utveckling och investeringar
989
Uo 14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
839
Uo 12 A2 Föräldraförsäkring
765
Uol9 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder
738
Uo 7 Al Biståndsverksamhet
585
Uo 9 A2 Bidrag till läkemedelsförmånen
554
87
Skr. 1999/2000:150
Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
1999 till 30 265 miljoner kronor. Utgiftsområde
7 Internationellt bistånd redovisar de största an-
slagsbehållningarna uppgående till totalt
6 725 miljoner kronor. I tabell 5.65 redovisas de
anslag som uppvisade utgående anslags-
behållningar 1999 överstigande 1 miljard kronor.
ITabell 5.64 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1
11 mdkr per 991231 1
Miljoner kronor
Utgiftsomnde/Ansla^
Uo 7 Al Biståndsverksamhet
5 105
Uo 18 A5 Statens bostadskreditnämnd
1 757
Uo 27 Al Avgift till Europeiska gem. budget
1318
Uo 23 B15 Intervention o exportbidr. f. jordbr.prod.
1 166
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd m. m.
1 150
Uo 25 A2 Bidr till särsk insatser i vissa kom o It
1072
Uo 7 Bl Samarbete med Central och Östeuropa
1 023
Totalt
12 591
Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo skall överensstämma
med statens lånebehov redovisas Riksgälds-
kontorets nettoutlåning samt en kassamässig kor-
rigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.
För 1999 blev utfallet för Riksgäldskontorets
nettoutlåning -17 933 miljoner kronor. Be-
räkningen i statsbudgeten uppgick till
26 988 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall
och statsbudget blev således 44 921 miljoner
kronor. I tabellen nedan framgår de största skill-
naderna.
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
ITabell 5.65 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1
Miljoner kronor
Utfall
1998
SB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
Myndigheternas
räntekonton
2 739
0
-2 978
-2 978
Premiepensionsmedel,
utbet.
0
37 000
0
-37 000
Premiepensionsmedel,
inbet.
-13 689
-20 900
-26 051
-5 151
Kärnavfallsfonden
-209
-400
-1 881
-1 481
CSN, studielån
10 122
11 400
10 951
-449
Insättningsgaranti
-2 127
-2 600
-2 284
316
Övrigt
336
2 488
4 310
1 822
Summa
-2 828
26 988
-17 933
-44 921
I statsbudgeten för 1999 beräknades statens ut-
betalningar av premiepensionsmedel uppgå till
37 000 miljoner kronor. Under året skedde dock
ingen utbetalning av dessa medel. Bakgrunden är
att sedan 1995 har en viss del av inkommande
pensionsavgifter inbetalats till Riksgäldskontoret
(RGK) för tillfällig förvaltning inom det refor-
merade ålderspensionssystemets premie-
pensionsdel. I statsbudgeten beräknades att
37 000 miljoner kronor av dessa medel skulle
betalas ut från RGK till den nystartade pensions-
förvaltande Premiepensionsmyndigheten
(PPM). Till följd av problem med uppbyggnaden
av PPM:s datasystem och de individuella pen-
sionskontona försenades starten av systemet.
Detta ledde till att utbetalning av de 37 000 milj-
oner kronorna inte blev av under 1999. Den
första utbetalningen till PPM beräknas istället
ske under år 2000.
I statsbudgeten beräknades inbetalningarna av
premiepensionsmedel, inklusive ränta, uppgå till
20 900 miljoner kronor. Utfallet för 1999 blev
26 051 miljoner kronor, vilket betyder att premi-
epensionsinbetalningarna blev 5 151 miljoner
kronor större än budgeterat.
Utfallet för Centrala studiestödsnämndens
(CSN) lån i RGK avseende studielån och lån till
hemutrustning blev 10 951 miljoner kronor, vil-
ket var 449 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Under året ökade myndigheternas inlåning på
räntekontona med 2 978 miljoner kronor. I
statsbudgeten specificerades ingen prognos över
förändringen på myndigheternas räntekonton.
Utfallet på övrigt posten i tabell 5.65 uppgår till 4
310 miljoner kronor, varav investeringslån till
myndigheter förklarar 1 330 miljoner kronor och
konton för kommunmoms förklarar 1 206 mil-
joner kronor.
Kassamässig korrigering
Kassamässig korrigering ingår i statsbudgeten för
att statsbudgetens saldo skall motsvara statens
lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör
skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan stats-
budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra
sidan nettot av in- och utbetalningar över stats-
verkets checkräkning i Riksbanken, SCR. Utfal-
let av den kassamässiga korrigeringen framräknas
residualt.
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
I statsbudgeten för 1999 beräknades en
kassamässig korrigeringspost till -45 000 milj-
arder kronor. Korrigeringen avsåg en överföring
av pensionsmedel från AP-fonden i enlighet med
beslutet om det reformerade ålderspensions-
systemet. Utfallet motsvarade vad som budgete-
rats. Överföring till AP-fonden samt övriga
poster redovisas i nedanstående tabell.
88
Skr. 1999/2000:150
Tabell 5.66 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
1998
SB
1999
Utfall
1999
Utfall-
SB 1999
Överföring från
0
-45 000
-45 000
0
AP-fonden
Vinstmedel från
0
0
-1 550
-1 550
Svenska spel AB
Ränteperiodiseringar
1 078
0
-568
-568
Lönegarantifonden
0
0
395
395
Försvarsmaktsbeslut
4000
0
0
0
Räddningsverket
0
0
591
591
Övrigt
-4 692
0
1 990
1 990
Summa
386
-45 000
-44 142
858
Från och med juni 1999 redovisas överskottet
från AB Svenska Spels verksamhet mot inkomst-
titel i efterhand en gång per år. Inbetalningarna
av inkomsterna sker dock kvartalsvis i förskott
enligt tidigare rutiner. Därmed uppstår en perio-
diseringsskillnad mellan inbetalning till SCR och
vad som redovisas mot inkomsttitel vilket med-
för en kassamässig korrigering.
Ränteperiodiseringar är periodiseringseffekt
avseende anslaget för statsskuldsräntor. Främst
rör det sig om allemanssparräntor och räntor på
vissa delar av RGK:s nettoutlåning.
Posten Räddningsverket avser en kassamässig
korrigering med 591 miljoner kronor. Beloppet
motsvarar en statsredovisningskorrigering av in-
omsttiteln 2625 Utförsäljning av beredskapslager
med samma belopp.
Posten Övrigt är en residualt beräknad post.
89
Redovisning av
statliga garantier
Skr. 1999/2000:150
6 Redovisning av statliga garantier
6.1 Redovisning av statliga garantier
för budgetåret 1999
Staten har utestående ekonomiska förpliktelser
av olika slag. I detta kapitel redovisas de an-
svarsförbindelser som staten har i form av kre-
ditgarantier, borgen, grundfondsförbindelser,
kapitaltäckningsgarantier och pensionsgarantier.
Redovisningen omfattar även statens garantier
för insättningar i bank och vissa värdepappersin-
stitut utfärdade genom Insättningsgarantinämn-
den. Insättningsgarantin skiljer sig dock i viktiga
avseenden från statens övriga garantier varför
denna särredovisas nedan.
De uppgifter som redovisas avser ställningen
per den 31 december 1999 och verksamheten för
budgetåret 1999. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 decem-
ber 1999.
Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att
hantera garantier i staten. Det nya förfarandet
ställer krav på kostnadstäckning och innebär att
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
risken i varje garantiengagemang eller grupp av
engagemang skall beräknas. Utifrån detta be-
stäms en årlig avgift för garantin. Till den del av-
gifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga
om en statlig subvention. En sådan subvention
skall belasta ett anslag. Förfarandet innebär att
avgiftsintäkter och i förekommande fall anslags-
medel reserveras på ett konto, en garantireserv, i
Riksgäldskontoret. Till reserven förs också
eventuella återvinningar från tidigare infriade ga-
rantier. Reserven finansierar administration och
andra utgifter för garantiverksamheten.
Den statliga garantiverksamheten administre-
ras av fem myndigheter: Riksgäldskontoret
(RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Statens
bostadskreditnämnd (BKN), Sida och Insätt-
ningsgarantinämnden.
De garantiåtaganden som administreras av
Riksgäldskontoret kan indelas i tre huvudtyper:
kreditgarantier, kapitaltäckningsgarantier, och
pensionsgarantier. Kreditgarantierna innebär att
staten tar på sig kreditrisken vid en investering i
infrastruktur, jordbruk etc, men överlåter själva
kreditgivningen till andra långivare. Kapitaltäck-
ningsgarantierna innebär att staten åtar sig att
tillskjuta kapital så att kapitaltäckningsgraden i
ett bolag alltid överstiger den i lag angivna lägsta
nivån (f.n. 8 procent). Dessa garantier är obe-
gränsade men redovisas beloppsmässigt som ga-
rantimottagarens totala skuld. En variant är
grundfondsförbindelse som är ett åtagande att
inom en given ram betala ett belopp för att und-
vika likvidation, se till att garantimottagarens ka-
pital hålls intakt, eller stärka dennes kreditvär-
dighet. Pensionsgarantierna tryggar pensions-
åtaganden vid bolagisering av statliga verksam-
heter.
Exportkreditnämnden utfärdar garantier som
syftar till att främja svensk export. Garantierna
skyddar mot risken för förluster orsakade av po-
litiska och/eller kommersiella händelser vid ut-
landsaffärer. Dessutom kan EKN:s garantier an-
vändas som säkerhet för lån vid finansiering av
en affär. Aven risker under tillverkningstiden
kan garanteras. Den vanligaste garantin täcker
risken för utebliven betalning. För varje garanti
tas en premie ut som avspeglar riskerna i den
specifika affären.
Bostadskreditnämnden utfärdar garantier för
ny- eller ombyggnad. Kreditgarantin är en för-
säkring för bostadslån som långivare på den
svenska kreditmarknaden kan köpa av BKN. De
garantier som utfärdats från och med 1998 finan-
93
Skr. 1999/2000:150
sieras med årliga avgifter som betalas av långivar-
na. BKN:s äldre garantier - där riskavspeglande
premier inte tas ut - finansieras delvis genom an-
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
slagsmedel. BKN utfärdar även s.k. omfördel-
ningsgarantier av ränteutgifter samt garantier för
vissa kommunala åtaganden för boendet.
Sida lämnar biståndsgarantier i anslutning till
u-krediter, dvs. krediter som lämnas på förmån-
liga villkor till vissa u-länder. Om denna garanti-
givning resulterar i underskott belastas bistånds-
anslaget.
Insättningsgarantinämnden hanterar frågor
om insättningsgaranti och investerarskydd. In-
sättningsgarantins syfte är främst att stärka kon-
sumentskyddet för allmänhetens insättningar i
bank. Det svenska garantisystemet omfattar in-
sättningar i banker och värdepappersbolag upp
till 250 000 kronor per insättare och institut. De
institut som omfattas av garantin svarar också för
finansieringen genom att betala en årlig avgift.
En ny lag om investerarskydd infördes den 1 maj
1999. Skyddet omfattar värdepapper och medel
som banker och värdepappersbolag hanterar för
sina kunders räkning. En investerare kan få er-
sättning från investerarskyddet med sammanlagt
högst 250 000 kronor per institut. Finansiering
av investerarskyddet sker genom att avgifter tas
ut från instituten när det kan förutses att ersätt-
ningar kommer att behöva betalas ut.
Garanterad kapitalskuld
Den totala garanterade kapitalskulden uppgick
till 681 miljarder kronor den 31 december 1999,
vilket är en ökning med knappt 14 miljarder
kronor jämfört med föregående år. Om Insätt-
ningsgarantinämnden exkluderas uppgick den
garanterade kapitalskulden 1999 till knappt 283
miljarder kronor, efter en ökning med 7 miljar-
der kronor sedan året innan. Merparten av denna
ökning kan förklaras av att EKN:s garanterade
kapitalskuld ökade, delvis som en följd av dol-
larkursens kraftiga ökning under året.
Diagram 6.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden
per myndighet 1999
Sida
I redovisningen nedan anges uppgifterna för rä-
kenskapsåret 1998 inom parentes. Av den ga-
ranterade kapitalskulden svarar RGK för 205
(207) miljarder kronor, EKN för 54 (40) miljar-
der kronor, BKN för 17 (20) miljarder kronor,
Sida för 7 (8) miljarder kronor och Insättnings-
garantinämnden för 399 (392) miljarder kronor.
Av diagram 6.2 framgår hur den garanterade
kapitalskulden har utvecklats sedan 1995.
Diagram 6.2 Garanterad kapitalskuld 1995-1999
Miljoner kronor
1995 1996 1997 1998 1999
□ Insättningsgarantinämnden
□ RGK, EKN. BKN och Sida
Källa: ESV
Kapitalskulden har ökat under redovisnings-
perioden. Den största ökningen skedde mellan
1995 och 1996, vilket främst berodde på att ka-
pitaltäckningsgarantierna till SBAB och Venanti-
us inkluderades i redovisningen. Ökningen mel-
lan 1996 och 1997 förklaras främst av att
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
Insättningsgarantinämnden började redovisas
från och med 1997. En del av ökningen förklaras
också av att åtaganden i bl.a. Europeiska investe-
ringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken
ingår i redovisningen sedan 1997. Ökningen un-
der 1998 kan främst hänföras till RGK, EKN och
BKN. Under 1999 var det framför allt EKN:s
94
Skr. 1999/2000:150
garantiengagemang som ökade, vilket till viss del
förklaras av att en stor del av engagemanget är i
US dollar och att dollarkursen steg med nästan 6
procent under året.
Ekonomiskt utfall
Utgifterna till följd av infriade garantier - dvs.
skadeersättningarna - under räkenskapsåret 1999
uppgick till 1 960 (2 982) miljoner kronor, vilket
motsvarar knappt 0,3 procent av den totala ka-
pitalskulden. De största utgifterna till följd av
infriade garantier redovisas av BKN med 1 408
(2 796) miljoner kronor. Andra myndigheter
som redovisar infrianden är EKN med 494 (125)
miljoner kronor och Sida med 41 miljoner kro-
nor.
Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till
3 080 (2 828) miljoner kronor under 1999, vilket
motsvarar knappt 0,5 procent av den totala ka-
pitalskulden. Inkomsterna genereras främst av
Insättningsgarantinämnden med 1 993 (1 947)
miljoner kronor. EKN redovisade inkomster
motsvarande 843 (589) miljoner kronor, RGK
163 (158) miljoner kronor och BKN 67 (101)
miljoner kronor.
Dessutom tillkommer inkomster till följd av
återbetalning av tidigare infriade garantier - dvs.
återvunna skadebelopp - vilka uppgår till 1 263
(1 341) miljoner kronor, motsvarande knappt 0,2
procent av den totala kapitalskulden. Dessa in-
komster härrör främst från EKN som svarar för
1 141 (1 292) miljoner kronor.
Summan av inkomsterna från garantiavgifter
och återbetalningar för tidigare infriade garantier
har i förhållande till utgifterna för infriade ga-
rantier resulterat i ett nettoöverskott på 390
miljoner kronor för räkenskapsåret 1999, exklu-
sive insättningsgarantin. För 1998 var motsva-
rande siffra ett underskott på 760 miljoner kro-
nor. Diagram 6.3 visar det ekonomiska utfallet
exklusive Insättningsgarantinämnden för perio-
den 1995-1999.
Miljoner kronor
Källa: ESV
Diagram 6.3 Ekonomiskt utfall exkl. Insättningsgaranti-
nämnden 1995-1999
1995
1996
1997
1998
1999
Mellan 1996 och 1998 försämrades utfallet kraf-
tigt. Nedgången 1997 förklaras främst av att
EKN:s inkomster från återbetalningar av tidigare
infriade garantier minskade under året. Under
1998 var det främst BKN som stod för nedgång-
en, då BKN:s utgifter till följd av infriade garan-
tier ökade kraftigt under året. Som framgår av
diagram 6.4 förbättras utfallet markant om In-
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
sättningsgarantinämnden inkluderas.
Diagram 6.4 Ekonomiskt utfall inkl. Insättningsgaranti-
nämnden 1995-1999
Källa: ESV
Sammanställning av statliga garantier
Tabell 6.1 visar i sammandrag garanterad kapital-
skuld för samtliga statliga garantier den 31 de-
cember 1999 samt inkomster och utgifter för
statliga garantier under räkenskapsåret 1999.
95
Skr. 1999/2000:150
ITabell 6.1 Sammanställning av statliga garantier 1
Miljoner kronor
Garanti
myndighet:
Garanterad
kapitalskuld
31/12 1999
Utgifter
t.f.a
infriade
garantier
Ink. fr.
garanti-
avgifter
Inkomster t.f.a.
återbetalning av
tidigare infriade
garantier
RGK
205 438
17
169
3
EKN'
53 510
494
843
1 141
BKN
16 574
1 408
67
93
Ins.gar
398 683
0
1 993
0
Sida
7 048
41
8
26
Summa
681 253
1 960
3 080
1 263
Summa exkl.
Ins.gar.
282 570
1 960
1 087
1 263
Uppgifterna för EKN inkluderar även garantier utfärdade med stöd av EKN:s
särskilda garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.
Det bör observeras att sammanställningen i ta-
bell 6.1 avser olika typer av garantier med olika
sannolikhet för infrianden. Av tabell 6.2 framgår
vilka reserver garantimyndigheterna har för för-
lustrisker.
ITabell 6.2 Garantimyndigheternas reserver för förlustrisker 1
Miljoner kronor
Garanti
myndighet:
Reservering för
förväntad
förlustrisk
Reservering för
riskkoncentration
Total reservering
RGK
11 000
11 000
EKN
3 264
1 387
4 651
BKN
4 600
4 600
Ins.gar
0
Sida
391
290
681
Summa
19 255
1 677
20 932
Det föreligger också stora skillnader mellan olika
garantier vad gäller konsekvenserna av eventuella
infrianden. De garantier som har utfärdats av
EKN och Sida följer i huvudsak den nya garan-
timodellen, vilket innebär att framtida infrianden
inte behöver medföra någon budgetbelastning.
Detta gäller emellertid inte samtliga garantier
som administreras av RGK och BKN. Merparten
av RGK:s och BKN:s äldre garantier - dvs. de
garantier som utfärdades innan den nya garanti-
modellen trädde i kraft - har inte invärderats en-
ligt principerna i den nya modellen. Infrianden
av dessa garantier kan därför leda till framtida
budgetbelastningar.
Äldre garantier som administreras av RGK
Merparten av de äldre garantierna administreras
av Riksgäldskontoret.
RGK har gjort en uppskattning av subven-
tionsvärdena för dessa garantier. Subventions-
värdet för ett enskilt garantiåtagande kan sägas
utgöra ett nuvärde av den förväntade budgetbe-
lastning som åtagandet kan komma att medföra.
Budgetbelastningen kan uppkomma stötvis och
under en lång följd av år. Sammantaget uppskat-
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
tar RGK att subventionsvärdet motsvarar en för-
väntad budgebelastning över tiden på ca 11 mil-
jarder kronor i dagens penningvärde. Sub-
ventionsvärdet är baserat på beräkningar som ut-
går från historiska konkursfrekvenser och åter-
vinningsandelar. Det bör därvid noteras att det
beräknade subventionsvärdet uppkommer som
en summering av alla individuella värden, och att
utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett
begränsat antal infrianden. Enskilda projekt
kommer med största sannolikhet att klaras utan
infrianden och utan att några budgetmedel behö-
ver tillskjutas, men sett över en större grupp av
engagemang kommer i några fall infrianden att
ske. Enskilda infrianden kan därvid komma att
uppgå till belopp som vida överstiger det beräk-
nade subventionsvärdet.
RGK bedriver ett aktivt arbete för att invärde-
ra de äldre garantierna. När en subventionerad
garanti har invärderats och dess kostnad har fast-
ställts skall motsvarande värde föras upp på an-
slag inom respektive utgiftsområde, om inte ga-
rantins avgifter kan höjas i motsvarande grad.
Avgiftsinkomsterna, och i förekommande fall
anslagsmedlen, skall föras till garantireserven,
varefter eventuella infrianden kommer att belasta
reserven och inte de takbegränsade utgifterna.
Som regeringen tidigare aviserat skall RGK:s
arbete med att invärdera de äldre garantierna vara
slutfört senast den 31 december 2001 (prop.
1999/2000:1, vol. 1, s. 181). Enligt RGK:s preli-
minära beräkningar kan den genomsnittliga
kostnaden för att överföra den utestående garan-
tistocken komma att uppgå till 1-2 miljarder
kronor per år under de närmaste 15 åren. I den
mån denna kostnad inte kan tas ut i form av av-
gifter av garantitagarna kommer motsvarande
anspråk att ställas på budgetmedel.
Äldre garantier som administreras av BKN
Under 1999 tillsatte regeringen en utredning för
utvärdering av systemet med statliga kreditga-
rantier för bostadsinvesteringar. Utredningens
slutbetänkande redovisades i början av inneva-
rande år och behandlas nu av Regeringskansliet.
Antalet skadeärenden inom BKN:s resultat-
område för äldre garantier minskade markant
96
Skr. 1999/2000:150
under 1999. Det sammanlagda ersättningsbelop-
pet uppgick till 1 408 miljoner kronor, vilket in-
nebär en minskning med 50 procent jämfört med
1998. En väsentlig orsak till denna minskning är
att de omfattande utbetalningarna under främst
1998 medförde ökad stabilitet i den återstående
garantistocken. En annan viktig faktor är det låga
ränteläget som inneburit att lån kunnat omsättas
till lägre räntenivå.
Under 1999 beslöt regeringen att inrätta en
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
separat garantireserv i Riksgäldskontoret för
BKN:s äldre garantier, och att de anslagsmedel
som reserverats för beräknade skadeutfall skall
tillföras reserven. I samband med detta gavs ock-
så BKN i uppdrag att i samarbete med RGK fast-
ställa storleken på det permanenta underskottet
inom resultatområdet. Detta uppdrag skall redo-
visas den 1 juni i år.
Enligt BKN:s beräkningar kommer de framti-
da förlusterna för resultatområdet äldre garantier
att uppgå till ca 4 600 miljoner kronor från och
med år 2000. Beräkningen baseras på en antagen
låneränta om 6 procent. Utfallet är relativt ränte-
känsligt och därför behäftat med osäkerhet.
97
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Utvecklingen inom
statsförvaltningen
Skr. 1999/2000:150
7 Utvecklingen inom statsförvaltningen
7.1 Inledning
Riksdagen har i olika sammanhang betonat vik-
ten av att den fortlöpande får information om
övergripande förändringar inom statsförvalt-
ningen. I detta kapitel redogör regeringen för
trender och förändringar som ur ett övergripan-
de perspektiv har betydelse för statsförvaltning-
ens utveckling. Redovisningen omfattar en be-
skrivning av hur den statliga konsumtionen,
produktionen och sysselsättningen har utveck-
lats under 1990-talet, en redogörelse för perso-
nalkonsekvenserna av periodens strukturföränd-
ringar samt regeringens övergripande iakttagelser
vad gäller de statliga myndigheternas arbetsgivar-
politik under 1999. 1
De avgränsningar och uppdelningar av stats-
förvaltningen som görs i detta kapitel skiljer sig
stundtals från de som görs i skrivelsen i övrigt.
Förklaringen till detta är att olika avgränsningar
och uppdelningar är relevanta beroende på vilka
aspekter av statsförvaltningens utveckling som
skall belysas.
7.2 Konsumtion och produktion
Offentlig konsumtion beräknas som summan av
direktkonsumtion och produktionsvärde med
avdrag för avgiftsinkomster och egenproducera-
de övriga tillgångar. Produktionsvärdet kan skri-
vas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,
avskrivningar och inköp av varor och tjänster. 2
Sambandet mellan begreppen framgår av tabell
7.1.
Tabell 7.1 Statlig produktion och konsumtion 1997-1999
Miljarder kronor
Löpande priser
1997
1998
1999
Produktion
156
164
175
vara v försäljning mot a vgifter
19
22
26
egenproducerade övriga
tillgångar
1
1
1
Direktkonsumtion
19
5
6
Konsumtion
155
147
154
Källa: SCB:s nationalräkenskaper
Något förenklat kan den statliga konsumtionen
sägas motsvara den statliga verksamhet som är
skattefinansierad, medan produktionen även
omfattar den avgiftsfinansierade verksamheten.
Som framgår av tabell 7.1 uppgick produktio-
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
nen av statliga tjänster till 175 miljarder kronor
1999 medan den totala statliga konsumtionen
uppgick till 154 miljarder kronor. Den kraftiga
minskningen i direktkonsumtion mellan 1997
och 1998 kan till stor del förklaras av att lands-
tingen övertog huvudmannaskapet för läkeme-
delskostnaderna från och med 1998. Direktkon-
sumtionen av läkemedel räknas därefter som
konsumtion av landstingens varor och tjänster.
1 De avsnitt som behandlar konsumtion, produktion och sysselsättning
bygger huvudsakligen på uppgifter som kommer att ingå i Statskontorets
rapport - Staten i omvandling - som presenteras under hösten.
2 I detta avsnitt redovisas statlig produktion och konsumtion enligt defi-
nitionerna i de nya nationalräkenskaperna som presenterades första gång-
en våren 1999 med uppgifter från och med 1993. Uppgifterna avser ut-
vecklingen i fasta priser om inte annat anges.
101
Skr. 1999/2000:150
Utvecklingen 1993-1999
Sedan 1993 har BNP ökat med 19 procent, me-
dan den statliga konsumtionen minskat med 8
procent. Denna minskning förklaras till stor del
av huvudmannaskapsbytet för läkemedelskost-
naderna. Om kostnaderna för läkemedel exklu-
deras var den statliga konsumtionen lika stor
1999 som den var sex år tidigare.
Diagram 7.1 Produktion och konsumtion av statliga tjänster
1993-1999, volymförändring___________________________
1993=100
Tabell 7.2 Statliga omräden och verksamheter indelade
efter nationalräkenskaperna
Område
Verksamhet
Försvar
militärt och civilt försvar
Utbildning
högskoleutbildning och forskning
Näringslivstjänster
bostadsförsörjning och samhällsutveckling,
samhällsplanering och regional utveckling,
miljö och naturvård
näringslivsfrågor inom energi, jordbruk,
mineralbrytning, tillverkning och byggnads-
verksamhet
kommunikationer
övriga näringslivsfrågor
Samhällsskydd och
kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt
rättskipning
polis-, åklagar-, och domstolsväsende
Allmänna tjänster
allmän och utrikes förvaltning
skatteindrivning
Vård, social trygghet
hälso- och sjukvård, allmän administration
och omsorg
och forskning
social trygghet, administration av sociala
bidrag, social omsorg inkl, integrationsfrågor
och arbetsmarknadsåtgärder
Kultur
fritidsverksamhet, kultur och religion
Källa: SCB:S nationalräkenskaper
Medan BNP har ökat relativt kraftigt sedan låg-
konjunkturåret 1993 har volymökningen av sta-
tens samlade verksamhet mätt i termer av pro-
duktion begränsats till 4 procent. Uppgången i
den statliga produktionen har främst inträffat
under 1998 och 1999 med volymökningar på ca 3
procent per år.
Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
kan den statliga produktionens fördelning
åskådliggöras genom en indelning i sju huvud-
grupper: försvar, utbildning, näringslivstjänster,
samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjäns-
ter, kultur samt vård, social trygghet och om-
sorg. De olika verksamheter som ryms inom re-
spektive huvudgrupp sammanfattas i tabell 7.2.
Omläggningen av nationalräkenskaperna har in-
neburit vissa förändringar när det gäller klassifi-
ceringen av myndigheter efter verksamhetsom-
råden. Migrations- och integrationsfrågorna,
som tidigare räknades till området allmänna
tjänster, ingår nu i området vård, social trygghet
och omsorg. Samma sak gäller för arbetsmark-
nadsåtgärderna som tidigare räknades till nä-
ringslivstjänstema.
Som framgår av diagram 7.2 så svarar de fyra
områdena försvar, utbildning, näringslivstjänster
samt samhällsskydd och rättskipning för nästan
80 procent av den totala statliga produktionen.
102
Skr. 1999/2000:150
Diagram 7.2 Produktion av statliga tjänster 1999, procent
Kultur
2.5%
Källa: ESV och Statskontoret
Samhälls-
skydd och
rättskipning
12,3%
Vård, social
trygghet och
omsorg
9,6%
brukningen av varor och tjänster, exklusive de
s.k. varaktiga varorna. 3 Som framgår av diagram
7.4 beror inte kostnadsökningen på en uppgång
av kostnaderna för de varaktiga varorna. Sedan
1996 har omkostnaderna ökat med 35 procent i
volym för att 1999 uppgå till 18 miljarder kronor,
vilket motsvarar närmare 40 procent av produk-
tionsvärdet. Kostnaderna för de varaktiga varor-
na minskade under samma period med knappt 10
procent. Den stora variationen i statistiken över
löpande förbrukning och varaktiga varor indike-
rar dock att gränsdragningen mellan dessa kan
vara osäker.
Sedan 1993 har produktionen inom områdena
utbildning, näringslivstjänster, försvar och kultur
ökat medan den minskat inom övriga områden.
Försvaret
Kostnaderna för produktionen inom försvars-
området uppgick till 46 miljarder kronor 1999,
vilket motsvarar drygt en fjärdedel av den totala
statliga produktionen. Försvaret är därmed fort-
farande det verksamhetsområde som väger
tyngst i staten.
Diagram 7.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret
1993-1999, volymförändring_________________________
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
Källa: Statskontoret
Diagram 7.3 Produktionen i försvaret 1993-1999, volym-
förändring______________________________________________
1993=100
Källa: Statskontoret
Med undantag för 1997 har försvarsproduktio-
nen ökat kontinuerligt sedan 1995 med mellan 4
och 7 procent per år. Sammantaget har produk-
tionen ökat med 12 procent sedan 1993. Trots att
lönekostnaderna inom försvaret har minskat
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
med drygt 26 procent sedan 1993 till följd av en
kraftiga nedgång i sysselsättningen, har försva-
rets totala kostnader ökat med 12 procent under
samma period. Den främsta orsaken till detta är
en uppgång i kostnaderna för den löpande för-
Utbildning
Under 1999 producerades högre utbildnings-
tjänster och forskning till ett värde av 36 miljar-
der kronor. Högskoleutbildningen svarade för
56 procent medan forskningens andel uppgick
till närmare 40 procent. Sammantaget svarar des-
sa områden tillsammans med utbildningsadmi-
nistrationen och de statliga specialskolorna för
drygt en femtedel av den totala statliga produk-
tionen.
Produktionen av utbildning och forskning vid
universitet och högskolor har ökat markant un-
der hela 1990-talet. Under perioden 1993-1999
var uppgången över 40 procent i volym, varav
närmare 10 procent inföll under 1999.
3 De varaktiga varorna, dvs. sådana investeringar som inte har någon al-
ternativ civil användning, räknas som konsumtion och ingår därför i pos-
ten löpande förbrukning.
103
Skr. 1999/2000:150
Diagram 7.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och
forskning 1993-1999, volymförändring
omläggningen av nationalräkenskaperna är att
avskrivningar på statliga vägar och järnvägar räk-
nas in i produktionsvärdet. Avskrivningarna som
motsvarar den årliga förslitningen inom kom-
munikationsområdet beräknas uppgå till drygt
40 procent av produktionsvärdet 1999.
De övriga myndigheterna inom näringslivs-
tjänsterna, varav Statens jordbruksverk och
Lantmäteriverket är de största, minskade sin
sammantagna produktion med 30 procent under
perioden 1993-1997. Sedan dess har förändring-
arna varit små och produktionen legat stilla på
ungefär samma nivå.
Det är främst inom de mindre och medelstora
universiteten och högskolorna som utbyggnaden
skett. Den största delen av ökningen förklaras av
satsningar på befintliga skolor, men sedan 1997
har också nya högskolor bildats på Södertörn, i
Malmö och på Gotland.
Samhällsskydd och rättskipning
Inom området samhällsskydd och rättskipning
uppgick produktionen till 21 miljarder kronor
eller drygt 12 procent av den totala statliga pro-
duktionen 1999.
Näringslivstjänster
Produktionen av statliga näringslivstjänster mot-
svarade ett värde på drygt 30 miljarder kronor
1999. Det är en uppgång med 4 procent i volym
sedan 1993. Det är uteslutande inom området
kommunikationer som verksamheten expanderat
under senare år.
Diagram 7.6 Produktion av statliga näringslivstjänster
1993-1999, volymförändring
Källa: Statskontoret
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
Omläggningen av nationalräkenskaperna innebar
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
att arbetsmarknadsåtgärderna flyttades från om-
rådet näringslivstjänster till social omsorg. Nä-
ringslivstjänsterna utgörs i dag till närmare 70
procent av kommunikationstjänster. Det är hu-
vudsakligen Vägverket och Banverket som svarar
för verksamheten. Ytterligare en konsekvens av
Källa: Statskontoret
Produktionskostnaderna har minskat med när-
mare 8 procent i volym sedan 1993. Såväl krimi-
nalvård som polis- och rättsväsende har minskat
verksamheten i termer av produktionsvolym. In-
om rättsväsendet - som förutom domstolarna
även inkluderar kronofogdemyndigheterna - har
produktionen minskat med knappt 12 procent,
medan minskningarna inom kriminalvården har
varit drygt 12 procent. Polisväsendet, som svarar
för närmare 60 procent av produktionsvärdet,
har inte haft en lika stor nedgång. Sedan 1993 har
produktionen inom polisen minskat med ca 5
procent.
104
Skr. 1999/2000:150
Allmänna tjänster
Verksamheten inom allmänna tjänster - dvs. om-
råden som ekonomi, planering, skatter och tullar
- har minskat relativt kraftigt under senare år.
Källa: Statskontoret
Diagram 7.8 Produktion av allmänna tjänster 1993-1999,
volymförändring
Diagram 7.9 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster
och omsorg 1993-1999, volymförändring
1993=100
Produktionen uppgick till 19 miljarder kronor
eller knappt 11 procent av den totala statliga
produktionen 1999. Efter korrigeringar för ned-
gången i allmänna tjänster 1993-1994 som helt
kan förklaras av Byggnadsstyrelsens bolagisering
och för den marginella ökningen mellan 1996
och 1997 som berodde på att alla departement
samlades till en enda myndighet - Regerings-
kansliet 4 - har produktionen av allmänna tjänster
sammantaget minskat med 20 procent i volym
sedan 1993.
Verksamhetsvolymen inom skattemyndighe-
terna, som svarar för drygt en fjärdedel av områ-
dets produktionsvärde, har minskat med närmare
25 procent sedan 1993. Nedgången inom läns-
styrelserna, som svarar för 14 procent av pro-
duktionsvärdet inom området, var nästan lika
stor.
Vård, social trygghet och omsorg
Området vård, social trygghet och omsorg har
genom omklassificeringar av myndigheter fått en
ny sammansättning i nationalräkenskaperna.
Sammantaget svarade produktionen av dessa
tjänster för 17 miljarder kronor 1999, vilket mot-
svarar knappt 10 procent av den statliga tjänste-
produktionen. Sedan 1993 har tjänsterna minskat
i volym med 12 procent.
Källa: Statskontoret
Den största delen av produktionen, 45 procent,
utgörs av administrativa kostnader för socialför-
säkringssystemen. Räknat i fasta priser har dessa
minskat med 5 procent sedan 1993.
Myndigheterna på arbetsmarknadsområdet,
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
som t.ex. arbetsförmedlingar, arbetsmarknads-
institut och länsarbetsnämnder, svarade för drygt
5 miljarder kronor eller en tredjedel av produk-
tionen 1999. Produktionen inom detta område
har utvecklats relativt oregelbundet under sex-
årsperioden. Den sjönk kraftigt under 1994, men
då från en relativt hög nivå efter krisen på ar-
betsmarknaden året innan. 5 Därefter var voly-
men i stort sett oförändrad i ett par år för att se-
dan öka under 1998. Under 1999 minskade pro-
duktionen igen, med 14 procent i volym. Arbets-
marknadsmyndigheternas produktion är dock
inte ett mått på de totala insatserna för arbetslö-
sa. En stor del utgörs t.ex. av direkta inköp av
utbildningar från andra producenter. År 1999
uppgick dessa till 3 miljarder kronor. Sedan 1995,
då kostnaderna var som störst, har volymen in-
köpta utbildningstjänster mer än halverats.
Invandrarverket, Integrationsverket och In-
stitutionsstyrelsen m.fl. myndigheter inom vård,
social trygghet och omsorg svarar tillsammans
för 15 procent av tjänsterna på området som hel-
het. Ökningen i produktionsvolym mellan 1993
och 1994 förklaras av Institutionsstyrelsen bil-
dande.
4 Till och med 1996 räknades t.ex. Försvarsdepartementet till området
försvar. Därefter utgör alla departement en myndighet och ingår i områ-
det allmänna tjänster.
Efter korrigering för att AMU-Gruppen bolagiserades 1993.
105
Skr. 1999/2000:150
Kultur
Myndigheterna på kulturområdet producerade
tjänster till ett värde av drygt 4 miljarder kronor
motsvarande knappt 3 procent av den totala stat-
liga produktionen 1999. Produktionsvolymen
var i samma storleksordning som året innan, men
den har ökat med 6 procent sedan 1993.
De statliga museerna svarar för en femtedel av
tjänsterna och Riksantikvarieämbetet som är den
största myndigheten svarar för närmare 10 pro-
cent av produktionen.
7.3 Sysselsättning
Om staten avgränsas till myndigheterna inklusi-
ve affärsverken, försäkringskassorna och de fon-
der som redovisas av myndigheterna uppgick
antalet statsanställda till 245 300 personer i sep-
tember 1999.
De effekter som den ekonomiska krisen och
saneringen av statsfinanserna kan ha haft på sys-
selsättningen inom staten tydliggörs vid en av-
gränsning där affärsverken inte ingår. 6 Det bör
emellertid betonas att det än så länge är mycket
osäkert vilka effekter 1990-talets generella bespa-
ringar har haft på sysselsättningen. Riksrevi-
sionsverket (RRV) har granskat 102 myndighe-
ters finansiering under besparingsperioden och
konstaterar att endast hälften av dessa fick mins-
kade förvaltningsanslag. RRV konstaterade dess-
utom att hälften av de som fått minskade för-
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
valtningsanslag trots detta hade ökat sina totala
intäkter för förvaltningsändamål, bl.a. genom att
använda sig av ackumulerat anslagssparande.
Denna bild bekräftas också av att myndigheter-
nas anslagssparande har minskat under senare år.
Om affärsverken borträknas så uppgick anta-
let heltidspersoner 1999 till 204 100, vilket inne-
bär en minskning med 29 500 eller 12,5 procent
sedan 1990 (diagram 7.10).
Tabell 7.3 Antal anställda i staten 1998 och 1999
1998 1999
Kvinnor
110 100
110 200
Män
136 800
135 100
Samtliga
246 900
245 300
därav heltidstjänstgörande
197 600
198 400
deltidstjänstgörande
49 300
46 900
Omräknat till heltidspersoner
220 600
220 300
Diagram 7.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen
inom staten 1990-1999
Källa: SCB
Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden.
Två personer med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har till-
sammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson.
Omräknat till heltidspersoner uppgick antalet
statsanställda 1999 till 220 300. Jämfört med året
innan innebär detta en marginell minskning med
0,1 procent. Med denna avgränsning svarar
statsförvaltningen för knappt 5 procent av den
totala sysselsättningen på 4,2 miljoner heltidsper-
soner 1999.
Utvecklingen under 1990-talet
Den ekonomiska krisen under 1990-talets början
ledde till minskad sysselsättning inom arbets-
marknadens samtliga sektorer. Under perioden
1990-1997 minskade antalet anställda med 11
procent. Effekterna var mest påtagliga inom va-
ruproduktionen, men även tjänstesektorn påver-
kades. Därefter har sysselsättningen ökat med
knappt 4 procent till och med 1999.
Källa: SCB och Statskontoret
Anm.: Affärsverken ingår inte.
Efter korrigering för effekterna av de bolagise-
ringar och huvudmannaskapsbyten som ge-
nomförts också utanför affärsverken - t.ex. bola-
giseringen av AMU-Gruppen - har sysselsätt-
ningen i staten minskat med ca 20 500 eller 9
procent under 1990-talet. Om försäkringskassor-
na borträknas uppgår motsvarande minskning till
knappt 8 procent.
Denna utveckling kan följas utifrån en indel-
ning av statsförvaltningen i de sju huvudgrup-
6 Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts under 1990-talet.
Under perioden 1991 - 1994 ombildades fem av de tidigare åtta affärs-
verken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall AB och Domän
AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag 1994.
106
Skr. 1999/2000:150
perna: utbildning, samhällsskydd och rättskip-
ning, näringsliv, försvar, allmänna tjänster, kultur
samt vård, social trygghet och omsorg.
Diagram 7.11 Sysselsättningen inom statens olika omraden
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
1999, procent
Källa: Statskontoret
Diagram 7.12 Procentuell utveckling inom de statliga verk-
samheter där sysselsättningen ökat sedan 1990___________
1990=100
Källa: Statskontoret
Den högre utbildningen med över 47 000 an-
ställda svarar för nästan en fjärdedel av syssel-
sättningen i statsförvaltningen. Även området
samhällsskydd och rättskipning med 39 000 an-
ställda svarar för en betydande andel av syssel-
sättningen. De två områdena försvar och vård,
social trygghet och omsorg - där såväl försäk-
ringskassorna som integrations- och arbets-
marknadsfrågor ingår - är lika stora och svarar
för ca 31 000 anställda vardera. Även områdena
allmänna tjänster och näringsliv är jämnstora
med ca 27 000 anställda vardera. Det mindre om-
rådet kultur svarar för ca 2 500 anställda.
Förhållandena mellan dessa områden i termer
av sysselsättning har förändrats påtagligt under
1990-talet. Som framgår av diagram 7.12 och 7.13
har sysselsättningen ökat inom områdena utbild-
ning och kultur medan den minskat inom övriga
områden.
Diagram 7.13 Procentuell utveckling inom de statliga verk-
samheter där sysselsättningen minskat sedan 1990________
1990=100
Källa: Statskontoret
Den kraftigaste nedgången har skett inom för-
svarsområdet som minskat med 13 000 anställda,
motsvarande en nedgång med närmare 30 pro-
cent. Som framgår av avsnitt 7.2 har inte ned-
gången påverkat de totala försvarsutgifterna.
Mätt i termer av produktionsvolym är försvaret i
dag 12 procent större än för sex år sedan. Även
området näringslivstjänster har minskat relativt
kraftigt under perioden. Inom området vård, so-
cial trygghet och omsorg ökade sysselsättningen
under 1999. Inom samhällsskydd och rättskip-
ning var antalet anställda lika många 1999 som
året innan.
107
Skr. 1999/2000:150
7.4 Personalkonsekvenser till följd av
strukturförändringar
Strukturförändringarna under 1990-talet har be-
rört ett relativt stort antal statsanställda. Rege-
ringen har sedan kompletteringspropositionen,
1991/92:150, årligen redovisat vilka personalkon-
sekvenser som uppstått till följd av genomförda
strukturförändringar. Bakgrunden till dessa re-
dovisningar är bl.a. finansutskottets uttalande
om riksdagens behov av information om effek-
terna av strukturförändringarna inom statsför-
valtningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10).
I det följande redovisar regeringen sin över-
gripande bedömning vad gäller personalkon-
sekvenserna av genomförda strukturförändringar.
De bedömningar som respektive departement
gör vad gäller framtida konsekvenser av aktuella
förslag kommer att redovisas sammanfattnings-
vis under Staten som arbetsgivare (utgiftsområde
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
14) i budgetpropositionen för 2001.
Personalkonsekvenserna i termer av antal upp-
sagda blir mer rättvisande om affärsverken tas
med i beräkningarna, eftersom det i många fall
skedde kraftiga personalminskningar inom ver-
ken innan de bolagiserades 7 .
Sedan 1990 har 58 500 statsanställda sagts upp.
Antalet uppsagda har dock varierat kraftigt mel-
lan åren, och närmare en tredjedel av uppsäg-
ningarna skedde inom de tidigare affärsverken
strax innan de bolagiserades. Antalet uppsagda
per år uppgick som mest till drygt 13 400 under
1992 och har därefter minskat till omkring 2 300
under 1999.
Av dem som blev uppsagda under 1999 var ca
1 850 anställda inom den civila statsförvaltning-
en, ca 200 vid affärsverken och drygt 250 vid för-
svaret.
Diagram 7.15 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördela-
de efter kön och alder, 1999____________________________
Procent
Diagram 7.14 Antal uppsagda i statsförvaltningen 1990-
1999 ________________________
Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna.
Andelen uppsagda som är 55 år eller äldre är
ojämnt fördelad över året. De fyra första måna-
derna ligger den på nära 50 procent för att sedan
sjunka till strax över 20 procent under resten av
året. Den höga andelen i början av året är till stor
del eftersläpande effekter av de förändringar som
gjordes vid årsskiftet 1998/99 i reglerna om fi-
nansiering av pensionsersättning.
Vid utgången av 1999 hade ca 72 procent av de
som blev uppsagda under 1998 avaktualiserats
hos Trygghetsstiftelsen.
Cirka 15 procent av de återstående 28 pro-
centen var registrerade som öppet arbetslösa eller
i väntan på att beslutad åtgärd skulle starta, 1,6
procent hade tillfälligt lämnat arbetsmarknaden
(föräldraledighet m.m.), 6,6 procent var i kortare
utbildning eller annan åtgärd och resterande 4,8
procent hade tillfälliga anställningar eller var i
färd med att starta eget.
Skillnaden i resultat mellan åldersgrupperna
upp till 55 år är relativt liten. Uppsagda i ålders-
gruppen 45-54 år får t.ex. arbete i nästan samma
utsträckning som de uppsagda i den yngsta ål-
dersgruppen och det är inte heller några stora
skillnader mellan könen.
Andelen kvarstående öppet arbetslösa sjunker
snabbt över tid. Av de som blev uppsagda 1997
är mindre än 5 procent öppet arbetslösa och an-
delen är ännu lägre för dem som blev uppsagda
under tidigare år.
Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat
som uppnås delvis hänföras till att de statsan-
ställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Av de
uppsagda som får nya arbeten (fasta och tidsbe-
108
Skr. 1999/2000:150
gränsade på mer än ett år) går 22 procent till den
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
statliga sektorn, 15 procent till den kommunala
och 63 procent till den privata sektorn.
Till de positiva resultaten bidrar också Trygg-
hetsstiftelsens individanpassade arbetsformer. En
annan bidragande faktor är att de uppsägande ar-
betsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för
omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsens
erfarenheter sköter de statliga arbetsgivarna i
stort avvecklingen av personal på ett bra sätt.
7.5 Uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik
Under det senaste decenniet har regeringens
styrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts
om, från att i detalj föreskriva hur den skall be-
drivas, till att ange dess ramar och utvärdera vad
den åstadkommer. Detta ställer stora krav på
uppföljning.
I enlighet med vad som anfördes i budgetpro-
positionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg. omr.
14, s. 78 ff.) införde regeringen under 1997 ett
uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken.
Uppföljningen omfattar samtliga myndigheter
som lyder omedelbart under regeringen.
Inom ramen för denna uppföljning begär re-
geringen årligen in uppgifter från myndigheterna
om deras arbetsgivarpolitik och de mål de har för
denna. Varje myndighet skall årligen, genom Ar-
betsgivarverket, redovisa personalens ålders-
struktur, könsfördelning, rörlighet samt löneni-
våer och löneutveckling. Detta skall göras dels
per kategori av anställda, dels för myndigheten i
sin helhet. Myndigheterna skall vidare direkt till
regeringen redovisa i vilken omfattning myndig-
hetens mål för kompetensförsörjningen avseende
föregående budgetår uppnåtts, men även vilka
mål som gäller för myndighetens kompetensför-
sörjning under innevarande budgetår och de två
därpå följande åren. Inför 1999 års uppföljning
har regeringen särskilt begärt att myndigheterna
skall redovisa vilka åtgärder som vidtas för att ge
kvinnor och män lika möjligheter till utveckling
och befordran samt vilket arbete som bedrivs för
att kartlägga och eliminera osakliga löneskillna-
der mellan könen. Myndigheterna har även ålagts
att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller pla-
neras att vidtas för att öka den etniska och kultu-
rella mångfalden bland personalen. Dessa upp-
gifter ligger sedan till grund för departementens
löpande uppföljning av sina myndigheter och för
regeringens övergripande bedömningar av den
statliga arbetsgivarpolitiken.
Mot bakgrund av Riksdagens revisorers för-
slag angående myndigheternas lönekostnader
(1998/99:RR10) har riksdagen begärt att rege-
ringen skall ålägga myndigheterna att i årsredo-
visningarna särredovisa sina lönekostnader (rskr.
1999/2000:174). För att tillgodose detta avser re-
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
geringen ombesörja att myndigheterna från och
med räkenskapsåret 2001 särredovisar sina löne-
kostnader i årsredovisningarna.
Regeringen redovisar årligen sina bedömning-
ar av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess
utfall till riksdagen. Senast detta gjordes var i
Årsredovisning för staten 1998 (skr.
1998/99:150).
I det följande redovisar regeringen sina över-
gripande iakttagelser och bedömningar för 1999.
I de fall departementen gjort iakttagelser beträf-
fande arbetsgivarpolitiken för enskilda myndig-
heter som riksdagen bör informeras om, kom-
mer dessa att redovisas under respektive utgifts-
område i budgetpropositionen för 2001.
1999 års redovisningar och regeringens
bedömningar
Regeringens övergripande iakttagelser och be-
dömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens lång-
siktiga och strategiska inriktning, dels dess aktu-
ella tillämpning inom enskilda områden, så som
åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet, löneni-
våer och löneutveckling.
Sammanfattningsvis är regeringens bedöm-
ning att det löpande arbetet fungerar tillfreds-
ställande på flertalet myndigheter. Ett antal verk
behöver dock tydligare till regeringen redovisa
sina mål för kompetensförsörjningen. Särskilt
med tanke på åldersstrukturen i den statliga
sektorn har många myndigheter anledning att
arbeta mer aktivt med den långsiktiga planering-
en.
Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning
Att myndigheterna bedriver en långsiktig och
strategisk arbetsgivarpolitik är av stor vikt för att
de statliga verksamheterna skall vara bärkraftiga
över tid. Av betydelse är bl.a. att ett aktivt arbete
bedrivs för att skapa lika förutsättningar för män
och kvinnor samt för personer med utländsk
bakgrund. Samtidigt finns många kortsiktiga
109
Skr. 1999/2000:150
verksamhetsmål som kan innebära att myndig-
heterna har att ta delvis andra hänsyn.
I årets redovisningar av myndigheternas kom-
petensförsörjning framkommer att ett antal
myndigheter bedriver en medveten och strate-
gisk arbetsgivarpolitik. Finansinspektionen,
Länsstyrelsen i Södermanlands län, Kommers-
kollegium, NUTEK, Radio- och TV-verket, Sta-
tistiska centralbyrån och Överstyrelsen för civil
beredskap är exempel på detta. Gemensamt för
dessa är att de har redovisat tydliga mål som är
kopplade till de verksamheter de bedriver samt
till hur kompetensförsörjningsläget ser ut i dag
och inom den närmaste framtiden. Dessa myn-
digheter har också tydligt redovisat i vilken mån
de uppnått de mål som ställts upp för kompe-
tensförsörjningen för 1999.
Exempel på andra myndigheter som har läm-
nat tydliga mål för sin kompetensförsörjning är
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket,
Ekonomistymingsverket, Försvarets materiel-
verk, Post- och telestyrelsen och Ungdomssty-
relsen.
avgått med pension i förtid 8 . Detta har varit ett
sätt för myndigheterna att söka få en rimlig ål-
dersstruktur på personalen.
Medelåldern för de statligt anställda var 44,6 år
1999. Motsvarande för landstingen var 44,2 år,
för kommunerna 43,1 år och för näringslivet 40,3
år. Det innebär att staten är den sektor av ar-
betsmarknaden som, i genomsnitt, har den äldsta
personalstyrkan. En viktig förklaring till detta är
att många av statens verksamheter kräver perso-
nal med hög utbildningsnivå. Andelen akademi-
ker är högre i staten än i någon annan sektor på
arbetsmarknaden.
Som framgår av diagram 7.16 är ålderssprid-
ningen betydligt ojämnare i staten än på arbets-
marknaden totalt.
En mindre del, 5 procent, av myndigheterna
har inte redovisat några mål för sin kompetens-
försörjning och ytterligare 18 procent har ställt
upp mycket vaga mål.
En förutsättning för att delegeringen av befo-
genheter på det arbetsgivarpolitiska området,
från regeringen till myndigheterna, skall fungera
är att myndigheterna tar ett aktivt arbetsgiva-
ransvar. Detta kräver att målen för kompetens-
försörjningen och verksamheterna är tydligt
sammankopplade. Delegeringen kräver även att
myndigheterna redovisar hur arbetet bedrivs för
att regeringen skall kunna följa utvecklingen.
Diagram 7.16 Åldersfördelning i staten och på arbetsmark-
naden totalt, 1999_______________________________________
Procent
Observationer och bedömningar inom enskilda
områden
Åldersstruktur
Under 1990-talet har medelåldern på arbets-
marknaden ökat kraftigt. I den lågkonjunktur
med hög arbetslöshet som präglat årtiondet har
framför allt de yngre fått allt svårare att etablera
sig på arbetsmarknaden. Sedan 1997 tycks dock
ökningen ha avstannat sett till arbetsmarknaden
som helhet.
Även i staten har det under denna period skett
stora omstruktureringar. I denna process har
många yngre, med kort anställningstid, fått sluta
och nyrekryteringen har i flera myndigheter varit
begränsad. Många anställda över 55 år har även
Källa: SCB.
Det stora antalet 40-talister, varav många anställ-
des när staten expanderade under 1970-talet, har
i dag hunnit bli mellan 50-60 år. Denna ålders-
grupp, med lång erfarenhet och även med flera
aktiva år kvar till pensionen, har klarat sig för-
hållandevis bra från uppsägningar under 1990-
talet, i relation till sin andel av de statligt anställ-
da. Den s.k. ålderspuckeln kulminerar i ålders-
gruppen 50-54 år, vilken utgör drygt 17 procent
av samtliga anställda i staten.
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
Diagram 7.17 visar hur åldersfördelningen
förändrats sedan 1990.
8 Enligt det statliga trygghetsavtalet finns vid övertalighet möjlighet till
pensionsersättning för anställda som fyllt 60 år. Särskild pensionsersätt-
ning kan i vissa fall utges till den som är övertalig och som fyllt 55 år.
110
Skr. 1999/2000:150
Diagram 7.17 Åldersfördelning i staten 1990 och 1999
Procent
16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Källa: SCB.
De allra närmaste åren är pensioneringstakten i
staten måttlig. Från 2005 och några år framåt
kommer dock ett stort antal statsanställda att gå i
pension varje år. Drygt 36 procent av de statsan-
ställda, över 80 000 personer, är i dag 50 år eller
äldre och kommer att gå i ålderspension inom 15
år. Varje år avgår dock även ett antal personer
med pension före 65 års ålder, i samband med
exempelvis omstrukturering av verksamheter,
varför denna tidsperiod kan komma att förkor-
tas.
Detta kan leda till allvarliga problem med
kompetensförsörjningen. Mycket kunskap och
erfarenhet kommer att försvinna från myndig-
heterna, samtidigt som stora nyrekryteringar
sannolikt kommer att behöva göras på kort tid.
Rekryteringsläget kan försvåras av att ung välut-
bildad arbetskraft med största sannolikhet
kommer att bli en bristvara i takt med att be-
folkningen åldras. Generationsväxlingen kan
emellertid utgöra en möjlighet för vissa myndig-
heter att få in ny kunskap i organisationen. En
snabbt föränderlig värld skapar behov av nya ar-
betsformer och därmed ny kompetens.
Åldersstrukturen ser dock olika ut i olika
sektorer av staten’. Som framgår av tabell 7.5 är
medelåldern högst i sektorn uppdragsbaserad
verksamhet. Här ingår myndigheter som exem-
pelvis Lantmäteriverket och Statistiska central-
byrån. Försvaret är den sektor där medelåldern
är lägst.
Tabell 7.5 Medelålder i statens olika sektorer 1998 och
1999
Sektor 1998 1999
Uppdragsbaserad verksamhet
46,0
46,0
Kultur
45,0
45,7
Arbetsliv, omsorg, utbildning
45,5
45,6
Ekonomi
44,9
45,4
Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter
45,6
45,4
Miljö, teknik, jordbruk
45,2
45,3
Rättsväsendet
44,7
45,0
Affärsverk och infrastruktur
43,7
44,1
Universitet, högskolor, forskning
43,9
44,0
Försvaret
42,4
42,4
Staten totalt
44,4
44,6
Källa: Arbetsgivarverket.
’ Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets löneför-
handlingssektorer.
Medelåldern har ökat inom samtliga sektorer ut-
om i uppdragsbaserad verksamhet och försvaret
där den varit oförändrad samt i sektorn länssty-
relser, regeringskansli och stabsmyndigheter där
medelåldern sjunkit något.
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
Av tabellen framgår även att medelåldern för
staten totalt har stigit med 0,2 år det senaste året.
Sedan 1997 har ökningen varit 0,4 år. Även om
uppgången av medelåldern på arbetsmarknaden
som helhet verkar ha avstannat ökar den fortfa-
rande i staten.
I myndigheternas redovisningar av kompe-
tensförsörjningen för 1999 har 46 procent av
myndigheterna uppgivit att de har problem med
sin åldersstruktur. Flera stora myndigheter och
myndighetskoncerner återfinns i denna grupp,
bl.a. Arbetsmarknadsverket, kriminalvården, po-
lisväsendet och flera länsstyrelser. Nästan ute-
slutande utgörs problemen av för hög medelålder
och att man förutser problem med ersättningsre-
krytering vid framtida pensionsavgångar. Flera
myndigheter har också problem med att rekryte-
ra personal i mellanåldrarna, 35—45 år, en grupp
som är förhållandevis liten i staten.
Endast 13 procent av myndigheterna har upp-
givit att de inte ser några problem med ålders-
strukturen inom en överskådlig framtid. Denna
andel utgörs framför allt av mindre och medel-
stora myndigheter. Vissa mindre högskolor, vars
verksamhet har kunnat expandera under 1990-
talet, tillhör denna grupp.
Av redovisningarna framgår även att flera
myndigheter som ser problem framför sig prövar
nya vägar för att underlätta generationsväxlingen.
Några myndigheter arbetar med olika former av
traineeprogram. Det gäller bl.a. länsstyrelserna i
111
Skr. 1999/2000:150
Västra Götalands, Dalarnas och Södermanlands
län, men även Statens Järnvägar, Statens ener-
gimyndighet och Stockholms universitet uppger
att de arbetar med detta. Andra exempel på nya
vägar som myndigheterna prövar är ett närmare
samarbete med högskolorna, utbytestjänstgöring
mellan myndigheter för att bredda kompetensen
och dubbelbemanning på strategiskt viktiga
poster under en övergångsperiod.
Könsfördelning
Andelen kvinnor i statsförvaltningen har ökat
med drygt en procentenhet de senaste två åren
och uppgår nu till 43 procent av de anställda. I
landsting och kommuner finns flera kvinno-
dominerade yrkesgrupper. Fyra femtedelar av
personalen är kvinnor i dessa sektorer. Lägst är
andelen i näringslivet där den uppgår till 36 pro-
cent. Staten har därmed den jämnaste könsför-
delningen av arbetsmarknadens sektorer.
Könsfördelningen varierar dock kraftigt mel-
lan olika statliga sektorer. Inom områden som
ekonomi samt arbetsliv och omsorg är omkring
60 procent kvinnor, medan 20 procent av perso-
nalen är kvinnor i försvaret och i sektorn affärs-
verk och infrastruktur. Exklusive Försvars-
makten och affärsverken är andelen kvinnor i
staten 48 procent, vilket överensstämmer med
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
andelen kvinnor på arbetsmarknaden totalt.
Fördelningen av män och kvinnor inom staten
skiljer sig även mycket åt inom olika befattning-
ar. I uppföljningssystemets redovisning, där
myndigheterna själva fått klassa sina anställdas
arbetsuppgifter, framkommer att endast drygt 20
procent av de anställda med uppgift att planera
och leda myndighetens verksamhet är kvinnor. I
det högsta ledningsskiktet, verkscheferna, är där-
emot var fjärde kvinna. Bland personalen med
kärnkompetens, dvs. sakområdeskompetens, var
andelen knappt 40 procent. Flest kvinnor åter-
finns i stöd- och supportfunktionerna där de ut-
gör 60 procent. Andelarna är oförändrade jäm-
fört med 1998.
nyelse och kontinuitet. Var denna ligger varierar
mellan olika verksamheter och olika tidpunkter.
Varje myndighet bör fastställa vilken rörlighet
som är lämplig för den verksamhet den bedriver.
För statsförvaltningen i sin helhet ligger per-
sonalrörligheten 10 på 12 procent. Andelen är
oförändrad jämfört med 1998 men två procen-
tenheter högre än 1997. Som framgår av diagram
7.18 är rörligheten högst i åldersgruppen under
35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Se-
dan 1997 har rörligheten ökat med 3 procenten-
heter för dem under 35 år. I åldersgruppen 55 år
och äldre har rörligheten minskat något jämfört
med 1998.
Diagram 7.18 Personalrörlighet för statsanställda fördelade
efter kön och ålder, september 1998-september 1999
Kvinnor har i genomsnitt något högre rörlighet
än män. Personal med uppgift att planera och le-
da myndighetens verksamhet, dvs. chefer på oli-
ka nivåer, har i genomsnitt lägre rörlighet än öv-
riga kategorier statsanställda.
Under 1999 var det ca 18 700 personer som
lämnade den statliga sektorn och nästan lika
många som nyrekryterades. Nästan 60 procent
av de nyrekryterade var under 35 år och endast
några få procent var 55 år och äldre. Avgångarna
är betydligt jämnare fördelade över åldersgrup-
perna (tabell 7.6).
Personalrörlighet
En omvärld i snabb förändring ställer stora krav
på flexibilitet i de statliga myndigheternas verk-
samhet. Ny kompetens och nya arbetsformer
kan behövas. En förutsättning för att skapa den-
na förnyelse är rörlighet hos personalen. Om
omsättningen blir alltför stor uppstår dock pro-
blem med kontinuiteten och kostnaderna för ex-
empelvis inskolning av nyanställda blir höga. Det
gäller med andra ord att skapa balans mellan för-
10 Rörligheten definieras här som lägst av antalet nyanställda och avgång-
ar dividerat med genomsnittligt antal anställda under perioden.
112
Skr. 1999/2000:150
Tabell 7.6 Nyrekryteringar till och avgångar från den statli-
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
ga sektorn 1998 och 1999_____________________________
Ålder
Nyrekryteringar %
Avgångar %
1998
1999
1998
1999
-34
55
57
34
35
35-54
39
39
37
38
55-
6
5
29
27
Källa: Arbetsgivarverket.
Etnisk och kulturell mångfald
Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat
vikten av mångfald i arbetslivet. I den integra-
tionspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16)
som antogs av riksdagen hösten 1997 framhåller
regeringen att mångfalden bör genomsyra ar-
betslivet och att staten har ett särskilt ansvar som
föredöme.
I den förvaltningspolitiska propositionen
(prop. 1997/98:136) betonar regeringen den
kvalitets- och kompetenshöjning som kan upp-
nås genom ökad etnisk och kulturell mångfald
hos personalen. Regeringen har därefter beslutat
om olika åtgärder för att få ett integrationsper-
spektiv att genomsyra utformningen och ge-
nomförandet av den allmänna politiken.
Regeringen anser att personalen i staten bör
avspegla den arbetsföra befolkningens etniska
sammansättning. Detta är av stor vikt såväl för
kvaliteten i verksamheterna som för den demo-
kratiska legitimiteten.
Som ett led i arbetet för att uppnå detta upp-
drog regeringen i oktober 1999 åt samtliga myn-
digheter som lyder omedelbart under regeringen
att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk
mångfald bland sina anställda.
I årets redovisningar av myndigheternas kom-
petensförsörjning kan noteras en ökad medve-
tenhet om mångfaldsfrågor ute på myndigheter-
na jämfört med tidigare år. Detta tar sig bl.a.
uttryck i att arbetet med att ta fram handlings-
planer har satt igång. Andelen myndigheter som
uppger att de har upprättat en handlingsplan
uppgår till 11 procent. Ytterligare 20 procent har
påbörjat detta arbete och 14 procent uppger att
de avser att starta arbetet under året. Exempel på
åtgärder som ingår i planerna är översyn av re-
kryteringsrutiner och deltagande i seminarier för
ökad kunskap.
Åtgärder för att öka den etniska och kulturella
mångfalden sker dock även utanför ramen av ett
handlingsprogram. Aktiviteterna är ofta desam-
ma och för flera myndigheter har utarbetandet av
handlingsprogram bara varit ett sätt att formali-
sera det arbete som redan bedrivs. Totalt sett
uppger 53 procent av myndigheterna att de vid-
tagit någon form av åtgärd för att öka den etnis-
ka och kulturella mångfalden bland personalen.
Myndigheter med mer än 50 anställda har i
högre grad än de mindre myndigheterna vidtagit
åtgärder. Av dessa har 37 procent upprättat eller
påbörjat arbetet med att upprätta en handlings-
plan och drygt 60 procent uppger att de har vid-
tagit någon form av åtgärd på området.
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
I föregående års redovisningar uppgav knappt
10 procent av myndigheterna att de vidtagit akti-
va åtgärder för att öka den etniska och kulturella
mångfalden. De aktiva åtgärderna för ökad
mångfald har därmed ökat betydligt ute på myn-
digheterna det senaste året.
Utöver de uppgifter som framkommit i myn-
digheternas redovisning av sin kompetensför-
sörjning har ytterligare ett antal myndigheter re-
dovisat sitt arbete separat till Kulturdeparte-
mentet. Sammantaget ger detta en än mer positiv
bild av myndigheternas arbete med att ta fram
handlingsplaner.
Lönenivåer och löneutveckling
Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssyste-
met, vilket var en förutsättning för att regeringen
skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och
ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen.
De statliga myndigheterna har nu fullt kostnads-
ansvar för den lönepolitik de bedriver.
Sedan reformerna genomfördes har myndig-
heterna genomfört lokala lönerevisioner i enlig-
het med de centrala löneavtalen RALS 1993-
1995, RALS 1995-1998 samt RALS 1998-2001".
RALS 1998-2001 slöts av parterna våren 1998
och löper under perioden 1 april 1998-31 mars
2001.
Parternas bedömning var då att avtalen skulle
resultera i sammantagna kostnadsökningar på 9
procent (kedjat) under perioden, inklusive den
av parterna uppskattade löneglidningen. Avtalen
speglade därmed de avtal som träffades inom ar-
betsmarknadens övriga sektorer.
En viktig slutsats som kan dras av den jämfö-
rande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden
efter de arbetsgivarpolitiska reformerna är att lö-
neutvecklingen inom det statliga avtalsområdet
följer den på arbetsmarknaden i övrigt. Som
1 * RALS står för Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten
m.fl.
113
Skr. 1999/2000:150
framgår av diagram 7.19 är löneutvecklingen in-
om det statliga avtalsområdet i paritet med den
på arbetsmarknaden i övrigt. Den relativt låga
löneutvecklingen i staten 1998 förklaras till stor
del av att endast ett mindre antal myndigheter
hade genomfört den första lönerevisionen enligt
RALS 1998-2001 vid mättidpunkten.
Diagram 7.19 Ackumulerad procentuell löneutveckling
1994-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden
1994=100
130 i-----------------
Källa: SCB
Diagram 7.20 Genomsnittslöner för statsanställda fördela-
de efter kön och ålder, september 1999
Den statistik som ligger till grund för diagram-
met är rensad för löneförändringar som beror på
förändringar i ålder, kön och utbildning. Den va-
riabel som vanligen har störst förklaringsvärde
vid lönevariationer är yrke. Denna variabel har
dock inte kunnat användas vid strukturrensning-
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
en eftersom den saknas för åren 1994 och 1995.
Utbildning samvarierar dock med yrke och har
därför använts som substitut.
Lönenivåer
Den genomsnittliga månadslönen inom det stat-
liga kollektivet låg i september 1999 på 20 630
kronor. Männen tjänar genomgående mer än
kvinnorna över ålderskategorierna. Den genom-
snittliga månadslönen för män var 21810 kronor
att jämföra med motsvarande för kvinnor på
18 990 kronor. Detta motsvarar en kvinnlig lö-
neandel på 87 procent av männens lön. Skillna-
derna är minst bland de yngsta och ökar med sti-
gande ålder (diagram 7.20).
Källa: Arbetsgivarverket
Förklaringarna till löneskillnaderna mellan kö-
nen är flera. Att de statsanställda männen i ge-
nomsnitt har högre utbildning och oftare innehar
högre befattningar är två viktiga faktorer som
påverkar lönen. Vid jämförelser där hänsyn tas
till likartade arbetsuppgifter ökar kvinnornas an-
del av männens lön till 96 procent 12 . De reste-
rande 4 procenten har dock inte kunnat förklaras
med stöd av statistiken.
Regeringen har ålagt myndigheterna att redo-
visa vilket arbete som bedrivs för att kartlägga
och eliminera osakliga löneskillnader, men även
vilka åtgärder som vidtas för att män och kvinnor
skall få lika möjligheter till utveckling och be-
fordran. Drygt hälften av myndigheterna uppger
att de vidtar aktiva åtgärder för att eliminera
osakliga löneskillnader. Flertalet av dessa gör lö-
pande översyner av eventuella skillnader i sam-
band med lönerevisionerna. Drygt 40 procent av
myndigheterna uppger att de vidtar åtgärder för
att män och kvinnor skall få samma möjlighet till
utveckling och befordran. Lite mer än en fjärde-
del av myndigheterna har dock inte kommente-
rat dessa frågor i redovisningarna, varför osäker-
heten i uppgifterna är stor.
De större myndigheterna, med mer än 50 an-
ställda, redovisar i större utsträckning än de små
att åtgärder vidtas på detta område. Av dessa
uppger 63 procent att de vidtar åtgärder för att
eliminera osakliga löneskillnader och hälften att
de vidtar åtgärder för att män och kvinnor skall
få samma möjlighet till utveckling och befordran.
12 Uppgifterna har tagits fram av Arbetsgivarverket med hjälp av tjäns-
tenomenklatursystemet TNS (nyckel för statistikanalys).
114
Skr. 1999/2000:150
Regeringen prioriterar frågan om jämställdhet
och eliminering av osakliga löneskillnader. Inför
planeringen av de årliga mål- och resultatdialo-
gerna mellan myndighetschefer och den politiska
ledningen betonas vikten av att dessa frågor tas
upp till diskussion. Regeringen bereder även ett
förslag om att skärpa jämställdhetslagen för att
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
komma till rätta med de osakliga löneskillnader-
na.
Löneutveckling
Mellan september 1998 och september 1999
ökade lönerna i staten med 6 procent. Den upp-
mätta löneökningen gäller för identiska indivi-
der, dvs. individer som varit anställda vid samma
myndighet vid båda mättillfällena. Det innebär
att förändringar i personalens sammansättning,
t.ex. vad gäller ålder och yrkesprofil, som kan
uppstå vid avgångar och nyanställningar, inte på-
verkar uppgifterna. Samtliga löneökningar till
följd av tariffuppflyttningar och befordringar
m.m. får dock fullt genomslag i den uppmätta
löneutvecklingen.
Som framgår av diagram 7.21 har kvinnorna i
genomsnitt fått större löneökningar än männen.
Endast i åldersgruppen under 35 år har löneök-
ningarna varit lika mellan könen. Detta visar sig
också genom att kvinnornas andel av männens
lön har ökat en procentenhet mellan september
1998 och september 1999, från 86 till 87 procent.
I huvudsak beror dock detta på att polisen ännu
inte genomfört någon lokal lönerevision enligt
RALS 1998-2001 13 .1 och med att denna grupp är
starkt mans dominerad kan den relativa löneut-
vecklingen komma att ändras när ett nytt avtal
får genomslag.
Diagram 7.21 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för
statsanställda fördelade efter ålder och kön, september
1998-september 1999______________________________
Procent
Källa: Arbetsgivarverket
Anm. Fast lön för identiska individer.
Av lönestatistiken framgår tydligt att personal i
den yngsta åldersgruppen - under 35 år - har fått
de högsta löneökningarna i såväl absoluta som
procentuella tal. Därefter avtar ökningstakten
med stigande ålder. Löneskillnaderna mellan den
yngsta och den äldsta ålderskategorin har därmed
minskat något jämfört med föregående år. För-
ändringen är dock marginell.
Mönstret i lönestatistiken har stora likheter
med uppgifterna om personalrörlighet. Detta är
ett tecken på att lönebildningen används som ett
aktivt instrument ute på myndigheterna för att
driva en verksamhetsanpassad arbetsgivarpolitik.
Lönebildningen är ett verktyg med vars hjälp
myndigheterna kan motverka den höga rörlig-
heten i de yngre åldersgrupperna, en rörlighet
som bl.a. beror på den hårdnande konkurrensen
om välutbildad arbetskraft.
Uppskattad årstaktför löneutvecklingen
Arbetsgivarverket har gjort beräkningar på lö-
neutvecklingen under den innevarande avtalspe-
rioden, dvs. RALS 1998-2001. Beräkningarna
utgår från hela det statliga kollektivet exklusive
polisväsendet 14 . Mätt på detta sätt uppgick lö-
neutvecklingen, exklusive strukturella effekter,
till 5,4 procent mellan september 1998 och sep-
tember 1999.
13 Se not 14.
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
14 OFR/P, som representerar den största gruppen inom polisväsendet,
och Rikspolisstyrelsen har under lång tid förhandlat om ett lokalt avtal
för tillämpning av det centrala avtalet RALS 1998-2001. Det avtal som
slutligen slöts antogs formellt först i januari 2000 och sträcker sig över
hela RALS-perioden. Avtalet hann med andra ord inte ge utslag under
mätperioden. För att årslönetakten i beräkningarna ska bli så rättvisande
som möjligt har Arbetsgivarverket därför valt att göra beräkningarna ex-
klusive polisväsendet.
115
Skr. 1999/2000:150
Med utgångspunkt i de bedömningar som
gjordes i samband med att avtalet slöts, nämligen
att arbetskraftskostnaden skulle öka med 9 pro-
cent under avtalsperioden inklusive den av par-
terna uppskattade löneglidningen, synes detta
löneökningstal högt. Till stor del förklaras detta
av att flertalet myndigheter inte hann sluta lokala
avtal innan förra mätperioden var slut och där-
med har genomfört två lönerevisioner under den
senaste mätperioden.
Arbetsgivarverket har dock beräknat en upp-
skattad årstakt för löneutvecklingen, exklusive
polisväsende och strukturella effekter, hittills
under nuvarande avtalsperiod på 3,5 procent. Av
denna ökning härrör 3,2 procent från de lokala
lönerevisionerna. Resterande 0,3 procent hänförs
till övriga löneökningar som myndigheterna lagt
ut under mätperioden. När de lokala avtalen nu
har slutits och därmed fått genomslag i lönemät-
ningarna kan man med andra ord konstatera att
utfallet hittills varit större än förväntat.
Även för statens olika sektorer har Arbetsgi-
varverket beräknat årstakter för löneökningarna
enligt RALS 1998-2001, vilka återges i diagram
7.22. Dessa beräkningar gäller exklusive löne-
glidning och är jämförbara med ovan nämnda 3,2
procent för staten totalt.
Diagram 7.22 Beräknad ärstakt för löneökningar enligt
RALS 1998-2001 __________
Procent
Källa: Arbetsgivarverket
Anm. Exklusive polisväsendet.
AFF Affärsverk, infrastruktur
AOU Arbetsliv, omsorg, utbildning
EK Ekonomi
FÖRSV Försvar
KULT Kultur
LRS Länsstyrelser, regeringskansli,
stabsmyndigheter
MTJ Miljö, teknik, jordbruk
RÄTTS Rättsväsende
UHF Universitet, högskolor, forskning
UPP Uppdragsbaserad verksamhet
Flertalet sektorer skiljer sig mycket lite åt i den
beräknade årstakten. Det finns dock skillnader.
Mellan den sektor som har den högsta respektive
lägsta beräknade årslönetakten skiljer det 1 pro-
centenhet. Förklaringarna är flera. Ekonomi-
sektorn påverkas exempelvis av särskilda sats-
ningar på skattehandläggarna i den senaste
avtalsrörelsen. Att rättsväsendet ligger högre än
genomsnittet är bl.a. en följd av satsningar på
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
domartjänsterna. Det sistnämnda ger överspill-
ningseffekter även på flera anställda inom Rege-
ringskansliet, vilket är en delförklaring till den
höga löneökningstakten i sektorn länsstyrelser,
regeringskansli och stabsmyndigheter.
Löneutvecklingens komponenter
Löneökningar till följd av gällande avtal, RALS
1998-2001 samt chefsavtalet, förklarar den allra
största delen av löneökningarna. Arbetsgivarver-
ket har även studerat vilka övriga faktorer som
har påverkat löneutvecklingen under mätperio-
den september 1998-september 1999. Uppgif-
terna framgår av diagram 7.23 och gäller identis-
ka individer exklusive polisväsendet.
116
Skr. 1999/2000:150
Diagram 7.23 Löneutveckling september 1998-september
1999, exklusive polisväsendet, uppdelat på delkomponen-
ter
Procent
Chefsavtal
Källa: Arbetsgivarverket. Anm. Fast lön för identiska individer.
Löneutvecklingen för identiska individer i staten,
exklusive polisväsendet, uppgick under mätperi-
oden till 6,5 procent, dvs. något högre än för hela
det statliga kollektivet. Av denna ökning kan 80
procent hänföras till revisioner baserade på lokala
löneavtal utifrån RALS 1998-2001. Den näst
största förklaringsfaktorn utgjordes av beford-
ringar och korrigeringar av osakliga löneskillna-
der. Resterande del berodde på uppflyttningar i
lokala tariffsystem, inlösen av rörliga tillägg m.m.
117
8
Riksrevisionsverkets
iakttagelser
Skr. 1999/2000:150
8 Riksrevisionsverkets iakttagelser
8.1 Inledning
Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision ge-
nom årlig revision och effektivitetsrevision. Den
årliga revisionen avslutas genom uttalanden i re-
visionsberättelser till regeringen om bl.a. myn-
digheters års- och koncernredovisning samt om
ledningens förvaltning. Inom effektivitetsrevi-
sionen granskas effektiviteten i statliga åtaganden
och statlig verksamhet.
Finansutskottet har efterfrågat en fylligare re-
dovisning i årsredovisning för staten av Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser med anledning av ver-
kets effektivitetsgranskningar (bet.
1999/2000:FiUl). Mot denna bakgrund görs i
kapitlet en genomgång av flertalet av de rappor-
ter effektivitetsrevisionen lämnade 1999 och re-
geringens åtgärder med anledning av dessa.
Kapitlet innehåller också en redovisning av re-
visionsberättelser med invändning. Regeringen
avser att återkomma i budgetpropositionen för
2001 med bedömning av vilka åtgärder som har
vidtagits respektive kommer att vidtas med an-
ledning av invändningarna.
RRV presenterar varje år en rapport till rege-
ringen med en sammanfattning av väsentliga de-
lar av det arbete som utförts av verket under det
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
gångna året. Då årsredovisning för staten i år
lämnas vid en tidigare tidpunkt än föregående år
har de redovisade iakttagelserna i RRV:s årliga
rapport inte hunnit beredas inom Regerings-
kansliet. Den årliga rapporten kommer därför att
kommenteras i andra sammanhang, bland annat i
budgetpropositionen för 2001.
8.2 Effektivitetsrevisionens
iakttagelser
Effektivitetsrevisionen har publicerat 34 rappor-
ter under 1999, varav 21 avser egeninitierade
granskningar. Nedan redovisas 29 av effektivi-
tetsrevisionens rapporter, varav 18 avser egenini-
tierade granskningar. Urvalet baseras på att rege-
ringen vidtagit någon åtgärd eller gjort någon
bedömning.
Jordbrukets miljöstöd - minskning av kväveläckage
och bevarande av biologisk mångfald (RRV
1999:2)
I rapporten redovisas RRV:s granskning av de
miljöstöd inom jordbruket som syftar till att
minska kväveläckage och bevara biologisk
mångfald i naturbetesmarker. Syftet med
granskningen var att analysera miljöeffekterna av
dessa stöd samt identifiera hinder för att miljö-
målen för minskat kväveläckage och bevarande
av biologisk mångfald i naturbetesmarker skall
kunna uppfyllas.
Granskningen visar bl.a. att miljöeffekterna av
jordbrukets miljöstöd är begränsade och att and-
ra jordbruksstöd motverkar miljömålen.
Rapporten har använts som en del i underlaget
till regeringens arbete med att ta fram ett nytt
miljö- och landsbygdsprogram för jordbruket.
Svårigheter med statistik rörande brottsutredningar
(RRV 1999:3)
I RRV:s rapport redovisas några problem och
brister som förekommer i statistiken i samband
med polisens och åklagarväsendets brottsutred-
ningsverksamhet. Bland annat konstateras svå-
righeter för polisens utredare att följa upp vad
121
Skr. 1999/2000:150
som hänt med ett ärende som gått vidare i
brottsutredningssystemet.
Mot bakgrund av RRV:s rapport fick rättsvä-
sendets myndigheter för år 2000 ett gemensamt
uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att
uppnå en för rättsväsendet samordnad informa-
tionsförsörjning. Den strategi för samordning av
rättsväsendets informationsförsörjning som re-
geringen beslutat om och den tidsplan som
myndigheterna i Rådet för rättsväsendets infor-
mationsförsörjning (RIF) fastställt skall ligga till
grund för arbetet. Rikspolisstyrelsen fick samti-
digt i uppdrag att redovisa och kommentera de
åtgärder som vidtagits för att förbättra polisvä-
sendets förmåga att analysera verksamhetens re-
sultat, kostnader och kvalitet. Regeringen avser
att fatta beslut om att utvärdera RIF-rådets verk-
samhet.
Resultatstyrning och -redovisningvid SMHI -
affärsområde samhälle (RRV 1999:4)
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
RRV har i rapporten riktat kritik mot brister i
formerna för den löpande uppföljningen inom
affärsområdet, att rutinerna för ekonomisk
uppföljning och tidrapportering bör anpassas till
verksamhetsplanens struktur samt att överens-
stämmelse mellan verksamhetsplan och uppfölj-
ningsrutiner är dålig.
Med anledning av RRV:s rapport kommer
SMHI fortlöpande att göra uppföljningar av
verksamhetsplanerna i anslutning till de ekono-
miska prognoserna. Vidare har SMHI reviderat
sin kontoplan för att ge en tydligare koppling
mellan verksamhetsplaner och redovisnings-
struktur och därmed underlätta den ekonomiska
uppföljningen av verksamheten. Regeringen an-
ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare åt-
gärder.
Kostnader för en ny folk- och bostadsräkning - en
granskning av Statistiska centralbyråns kalkyl över
genomförandet av en ny FoB (RRV 1999:5)
Riksdagen beslutade 1995 att det framöver skall
genomföras registerbaserade folk- och bostads-
räkningar. En försöksverksamhet genomfördes.
Mot bakgrund av resultatet av försöksverksam-
heten gav regeringen sommaren 1998 Statistiska
centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda en alter-
nativ folk- och bostadsräkning baserad på fram-
skrivning av registret över 1990 års folk- och bo-
stadsräkning. Samtidigt fick RRV regeringens
uppdrag att granska kostnadsberäkningarna för
det alternativ som SCB skulle redovisa. Detta
uppdrag resulterade i RRV:s rapport. I rapporten
gör RRV bedömningen att SCB:s kostnadskalkyl
ger en rimlig uppskattning av storleksordningen
på kostnaderna. Enligt regeringens bedömning
var SCB:s alternativa förslag till lösning för dyrt.
Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska vår-
proposition inriktningen för en registerbaserad
folk- och bostadsräkning.
Civilpliktsutbildningen (RRV 1999:6)
RRV granskade under 1999 behovet av civilplik-
tiga och kostnaderna för civilpliktsutbildningen.
I granskningsrapporten föreslår RRV bland an-
nat att utbyggnaden av utbildningen för kom-
munernas behov inte bör fullföljas, innan en
grundläggande analys och prövning av vilka
faktorer som skall styra en eventuell utbyggnad
av det civila försvaret framöver har gjorts.
Mot bakgrund av RRV:s rapport föreslog re-
geringen i proposition inför den säkerhetspoli-
tiska kontrollstationen 1999 (prop. 1998/99:74)
en halvering av civilpliktsutbildade för åren 2000
och 2001. Vidare har Överstyrelsen för civil be-
redskap den 25 februari 2000 redovisat en utred-
ning avseende totalförsvarsplikt inom den civila
delen av totalförsvaret som ger underlag för att
bedöma utbildningsvolymen för civilpliktiga
med lång grundutbildning från och med år 2002.
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
Skattekontrollen och pengarna (RRV 1999:7)
RRV har på uppdrag av regeringen granskat eko-
nomiska effekter av skattekontrollen. Avrap-
porteringen av den första etappen i februari 1999
visade bland annat att de ekonomiska effekterna
av skattekontrollen är något annat än de be-
loppsmässiga effekter som skatteförvaltningen
redovisar. Regeringen har i budgetpropositionen
för 2000 redovisat RRV:s rapport som ett av un-
derlagen för regeringens bedömningar av skatte-
kontrollen. Regeringen har uppdragit åt RRV att
i en andra etapp granska handläggningstider i
ärendekedjan från skattemyndigheternas kon-
troll och omprövning till behandlingen av skat-
temål i länsrätt och kammarrätt.
Arealersättningens effekter i Sverige I Sammanfatt-
ning (RRV 1999:8-12)
I rapporten gör RRV bedömningen att arealer-
sättningen i Sverige inte på ett effektivt sätt kun-
nat uppfylla EU:s mål om produktivitetsutveck-
ling, konsumentpriser och skälig levnadsstandard
för jordbruksbefolkningen. Rapporten har ut-
gjort en del i underlaget i samband med rege-
ringens förhandlingar om Agenda 2000.
122
Skr. 1999/2000:150
Effektiviteten i arbetsförmedlingen (RRV 1999:15)
RRV har granskat den offentliga arbetsförmed-
lingens effektivitet genom att jämföra kontorens
sätt att arbeta. En av de åtgärder RRV föreslår
för att öka effektiviteten är internt metodarbete
för Arbetsmarknadsverket. Regeringen har tagit
fasta på de insatser som kan skapa förutsättning-
ar för Arbetsmarknadsverkets (AMV) metodut-
veckling, t.ex. ökad satsning på s.k. självservice
och internetservice. Regeringen har under bud-
getåren 1999 och 2000 avsatt resurser för att
AMV skall kunna utveckla denna typ av arbets-
metod. Verksamhetsmålen diskuteras och ut-
vecklas kontinuerligt, t.ex. har det s.k. volym-
målet slopats som verksamhetsmål fr.o.m.
budgetåret 1999, då det enligt RRV lett till
överutnyttjande av sysselsättningsåtgärder med
inlåsnings- och undanträngningseffekter som
följd. RRV:s rapport hanteras som ett av flera
underlag i det kontinuerliga utvecklingsarbetet
med arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedling-
arna och resultatuppföljningen av verksamheten.
IT-utvecklinginom staten 1998 - en översikt av
231 större projekt (RRV 1999:16),
IT-utveckling inom staten 1999 - en översikt över
215 större projekt (RRV 1999:38)
Rapporterna behandlar IT-utvecklingen inom
staten 1998 respektive 1999 och baseras på en-
kätundersökningar som RRV genomfört. Rap-
porterna har till syfte att underlätta utbyte av er-
farenheter och kunskaper mellan projekt och
berörda myndigheter och har inte föranlett några
åtgärder från regeringens sida.
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
SAMHALL - en effektiv åtgärd?(RRV 1999:18)
RRV:s rapport visar att måluppfyllelsen för Sam-
hall är låg när det gäller relationen mellan den för
åtgärden tänkta målgruppen och vilka som i
praktiken finns på Samhall. RRV konstaterar att
många som anvisats anställning hos Samhall inte
tillhör den tänkta målgruppen.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Samhall
tillsatte hösten 1999 en arbetsgrupp för att hitta
lösningar på de problemställningar som togs upp
i RRV:s rapport. De problemställningar som
kvarstår kommer att behandlas i den arbetsgrupp
som nyligen har tillsatts med representanter från
Näringsdepartementet, AMS och Samhall.
Granskning av statliga insatser för att främja till-
växten i Halland (RRV 1999:25)
RRV har genomfört en granskning av de statliga
insatserna för främjande av tillväxt i framför allt
små och medelstora företag i Hallands län. För-
slagen i RRV:s rapport riktar i huvudsak in sig på
organisatoriska förändringar. Regeringen redovi-
sar i proposition 1999/2000:71 Vissa organisa-
tionsfrågor inom näringspolitiken krav på och
möjligheter till utveckling av statens organisation
på central nivå för att främja företagsutveckling
och tillväxt. Bland annat föreslås riktlinjer för två
nya myndigheter, en för företagsutveckling samt
en för analyser, omvärldsbevakning och utvärde-
ring. Vidare aviseras att regeringen i samråd med
berörda aktörer avser att precisera, tydliggöra
och förenkla statens agerande på regional nivå
avseende konkreta åtgärder som riktar sig till fö-
retag eller företagare. I detta sammanhang skall
också övervägas hur kopplingen till myndigheten
för företagsutveckling bör utformas.
Informationsförsörjning och IT-användning inom
kriminalvården (RRV 1999:19)
Effektivare kriminalvård - en hinderanalys (RRV
1999:27)
På regeringens uppdrag har RRV granskat kri-
minalvården och identifierat ett antal hinder för
ett effektivt resursutnyttjande. Regeringen har
kommenterat rapporten i budgetpropositionen
för 2000. Där redovisades bland annat att rege-
ringen gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att
redovisa de åtgärder som genomförts, påbörjats
eller planerats med anledning av RRV:s rapport.
Kriminalvårdsstyrelsen har svarat på uppdraget i
en skrivelse och redovisar att man i stort delar
RRV:s bedömningar och har vidtagit eller avser
att vidta åtgärder som ligger i linje med RRV:s
förslag. Bland dessa kan nämnas att kriminal-
vården avstått från att utveckla ett helt nytt IT-
system och i stället beslutat utveckla det befintli-
ga systemet. Med anledning av RRV:s rapport
och efter dialog med kriminalvården har rege-
ringen beslutat att regionmyndigheterna inom
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
kriminalvården skall upphöra och ersättas med
en ny organisation för uppföljning och tillsyn.
Miljarden som försvann - en granskning av krets-
loppsprogrammet (RRV 1999:28)
RRV har på regeringens uppdrag granskat statli-
ga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar
utveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden. RRV:s
övergripande slutsats är att kretsloppsmiljarden
var dåligt genomtänkt och att det var för många
mål som skulle nås med ett enda medel. Cirka
hälfen av alla ansökningar har avslagits. RRV är
kritisk mot att länsstyrelserna beslutat i flertalet
fall men verket har också synpunkter på att be-
123
Skr. 1999/2000:150
redningen av större ansökningar hanterats inom
Regeringskansliet i stället för hos en central
myndighet. RRV anser att det finns många in-
tressanta projekt bland de 274 som beviljats bi-
drag och understryker vikten av att kunskaper
och erfarenheter av dessa tas tillvara.
Regeringen beslöt redan i april 1999 att dra in
återstående medel på anslaget för den s.k. krets-
loppsmiljarden. Skälen till indragningen var
framför allt att anslaget varit dåligt utnyttjat. Re-
dan beviljade åtgärder berörs inte utan genom-
förs fortlöpande. Enligt gällande förordning
(1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling skall åtgär-
derna vara genomförda senast den 31 december
2001. Miljödepartementet ansvarar för att de
kunskaper och erfarenheter som vinns genom
investeringsstödet tas tillvara och vidarebeford-
ras. Detta kommer bl.a. att ske via myndigheten
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet.
Brottmålskedjan - i Sverige och andra länder
Kartläggning och analys (RRV 1999:30)
RRV:s rapport ingår i granskningar under temat
rättskedjan (RRV 1996:63, 1999:3 och 1999:30).
Syftet med rapporten är att kartlägga och analy-
sera olika problemområden inom brottmålsked-
jan, främst i Sverige. Kartläggningen syftar även
till att tjäna som underlag för RRV:s fortsatta
granskning av brottskedjan på lokal, operativ ni-
vå. Under hösten 1999 tillsattes inom Justitiede-
partementet projektet Rättsväsendets moderni-
sering. Projektet ingår i regeringens över-
gripande arbete med att utveckla rättsväsendet.
Projektets syfte är att säkerställa att utvecklingen
inom rättsväsendets olika delar sker samordnat
med respekt för den inbördes rollfördelningen
och med beaktande av sambanden mellan de oli-
ka myndigheterna. Initialt har arbetet i projektet
inriktats på den s.k. brottmålskedjan. Innehållet i
RRV:s rapport har - tillsammans med andra
granskningsrapporter - utgjort ett underlag för
arbetet i moderniseringsprojektet.
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
Skogsvårdsorganisationemas arbete för att jäm-
ställa miljömålet med produktionsmålet (RRV
1999:31)
RRV har granskat Skogsvårdsorganisationens
arbete med att jämställa miljömålet med produk-
tionsmålet i skogspolitiken. Rapporten vänder
sig i huvudsak till Skogsvårdsorganisationen. I
två avseende riktas förslag till statsmakterna,
nämligen i fråga om behovet av ökade resurser
till rådgivning och ändringar i skogsvårdslagen.
Rapporten har, såvitt avser den del som vänder
sig till regeringen, redovisats och kommenterats i
budgetpropositionen för 2000.
Myndigheters finansiering i ett besparingsskede
(RRV 1999:34)
RRV har granskat hur myndigheters finansiering
och finansieringsbild påverkats av det generella
besparingskravet budgetåren 1995/96-1998.
RRV konstaterar att endast hälften av de grans-
kade myndigheterna har fått genomsnittligt lägre
förvaltningsanslag under perioden. Hälften av
dessa myndigheter har, trots anslagsminskningar,
kunnat öka sina totala verksamhetsintäkter, dvs.
intäkter av förvaltningsanslag, avgifter, bidrag
och s.k. sakanslag.
Mot bakgrund av bl.a. RRV:s förslag har prin-
ciperna för användning av sakanslag för finansie-
ring av förvaltningskostnader vidareutvecklats. I
regleringsbreven för 2001 kommer tydligare krav
att ställas avseende återrapportering av myndig-
heternas finansiering av förvaltningskostnader.
Att följa upp otraditionella inslag i arbetsmark-
nadspolitiken (RRV 1999:36)
Granskningen utgjorde en delrapport inom ra-
men för ett regeringsuppdrag att granska för-
söksverksamheterna med en friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Skåne län.
I rapporten ger RRV förslag kring rutiner för
registrering och rapportering av otraditionella
verksamheter och framtida försöksverksamheter.
Rapporten redovisades i budgetpropositionen
för 2000.
Regeringens resultatdialog med Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) har medfört en kvalitativt
bättre återrapportering av otraditionella medel
från AMS. Från år 2001 avser regeringen att
minska medlen för otraditionella projekt. Rege-
ringen kommer att strama upp användningen av
medel för otraditionella projekt i det regel-
förenklingsarbete som pågår och som beräknas
träda i kraft den 1 augusti 2000.
De lokala investeringsprogrammen i praktiken - en
uppföljning av kommunernas arbete (RRV
1999:37)
På regeringens uppdrag har RRV granskat de
statliga bidragen till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Huvudsyftet var att ge
regeringen tillämpbar information under pågå-
ende programperiod.
124
Skr. 1999/2000:150
RRV redovisar i rapporten vilka kriterier som
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
måste vara uppfyllda för att framgångsrikt ge-
nomföra de lokala investeringsprogrammen.
Med hjälp av dessa kriterier identifierades för-
tjänster och brister i kommunernas arbete med
programmen. RRV kritiserar bl.a. att kommu-
nerna inte gavs tillräcklig tid att förbereda ansö-
kan, att informationen var delvis otillräcklig och
att det ibland gavs otydliga besked från departe-
mentet bl.a. om bedömningsgrunder.
RRV:s erfarenheter och synpunkter gäller den
första omgången beslut. Ytterligare två omgång-
ar beslut har tagits efter den som RRV granska-
de. De brister som RRV uppmärksammat är i
huvudsak åtgärdade.
Hur fördelas företagsstödet (RRV 1999:40)
RRV har på regeringens uppdrag granskat de re-
gionalpolitiska företagsstöden. RRV:s rapport
innehåller i huvudsak tre kritiska synpunkter:
stöden går i huvudsak till traditionella branscher,
stöd lämnas till investeringar som ändå skulle
komma till stånd, det förekommer att flera stöd
kombineras till ett antal företag.
Rapporten har ingått i underlagsmaterialet till
den översyn av statliga insatser som regeringen
inlett med propositionen (prop. 1999/2000:71)
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken.
Regeringen har vidare tillsatt en parlamentarisk
kommitté som skall lämna förslag om den fram-
tida inriktningen och utformningen av regional-
politiken. Den skall bl.a. bedöma resultatet av
olika former av företagsstöd och lämna principi-
ella förslag till eventuella förändringar.
Närpolisreformen och polisens arbetstider - en
granskning av resursutnyttjandet inom polisen
(RRV 1999:42)
På regeringens uppdrag har RRV granskat re-
sursutnyttjandet inom polismyndigheterna i
Västra Götalands län, Jönköpings län och Värm-
lands län. RRV konstaterar i sin rapport att det
fortfarande förekommer betydande brister i re-
sursutnyttjandet för närpolisorganisationen,
framför allt i fråga om personalens tjänstgö-
ringstider.
Brottsförebyggande rådet har fått regeringens
uppdrag att granska närpolisreformen och utvär-
dera polisens arbete med att bekämpa vardags-
brottsligheten. Frågorna behandlas i budgetpro-
positionen för 2000. I regleringsbrevet för 2000
har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att bedöma
hur polisverksamheten i närpolisområdena har
utvecklats. I uppdraget ingår att särskilt belysa de
erfarenheter som har vunnits och de slutsatser
som kan dras om verksamhetens framtida inrikt-
ning. Rikspolisstyrelsen skall också redovisa hur
arbetstidens förläggning har anpassats till varia-
tionerna i arbetsbelastningen. Av redovisningen
skall bl.a. framgå polispersonalens fördelning
över olika veckoarbetstider och hur stor andel av
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
polispersonalen som har periodplanerad tid.
Folkbildning - Styrning och kontroll (RRV
1999:44)
RRV har på regeringens uppdrag granskat folk-
bildningen. Granskningen har inriktats på frågor
om styrning och kontroll. RRV gör bland annat
bedömningen att de fördelningsmodeller som
Folkbildningsrådet tillämpar i stor utsträckning
är inriktad på kvantiteter, dvs. hur mycket verk-
samhet som anordnas samt för vem. Fördel-
ningsmodellerna tar ingen hänsyn till innehållet i
verksamheten eller hur väl den genomförs.
Regeringen har i riktlinjerna för statsbidraget
angett att Folkbildningsrådet skall redovisa sin
syn på RRV:s rapport och vilka åtgärder rådet
anser befogade att vidta bl.a. för att utveckla re-
dovisnings- och uppföljningssystemet inom
folkbildningen.
Effektivare arbetsmarknadsutbildning - arbetsför-
medlingens hantering av tillväxtfrämjande åtgärder
(RRV 1999:45)
RRV:s rapport behandlar arbetsmarknadsutbild-
ningen ur ett effektivitetsperspektiv. RRV finner
bl.a. att de arbetsförmedlingar som har de bästa
resultaten har ett mer plats- och företagsinriktat
arbetssätt, är mer selektiva i urvalet av deltagare,
skräddarsyr arbetsmarknadsutbildningen mot
arbetsgivarnas behov i högre utsträckning och
ägnar större omsorg åt uppföljning.
Inom Näringsdepartementet har sedan hösten
1999 pågått ett projekt som har i uppgift att se
över hela arbetsmarknadsutbildningen. RRV:s
rapport utgör ett underlag i det arbetet. Resulta-
ten av projektet kommer att redovisas i budget-
propositionen för 2001.
NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt
finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete (RRV
1999:46)
RRV har på regeringens uppdrag granskat Na-
tionalföreningens för trafiksäkerhetens främjan-
de (NTF) trafiksäkerhetsarbete och användning
av statliga medel. Granskningen visar bl.a. att det
finns brister i NTF:s resultatredovisning och att
125
Skr. 1999/2000:150
de modeller för statlig finansiering av NTF som
hittills prövats inte har fungerat bra.
Regeringen avser att ge Vägverket i uppdrag
att förändra bidragsformerna till NTF.
Tabell 8.1 Revisionsberättelser med invändning
1999
1998
1997
1995/96
Direkt effekt
11
16
15
9
Indirekt effekt
10
3
5
17
Totalt antal
21
19
20
26
8.3 Revisionsberättelser med
invändning
RRV skall enligt sin instruktion bedöma om re-
dovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna
rättvisande samt granska om ledningens förvalt-
ning står i överensstämmelse med tillämpliga fö-
reskrifter och särskilda regeringsbeslut. I de fall
RRV i sin granskning uppmärksammat väsentli-
ga avsteg från föreskrifter och regeringsbeslut
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
anges detta som en invändning i revisionsberät-
telsen. En invändningsfri revisionsberättelse in-
nebär således att RRV inte funnit några väsentli-
ga avsteg från tillämpliga föreskrifter och
särskilda regeringsbeslut.
Sammanlagt 21 myndigheter erhöll invänd-
ning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret
1999. Varje invändning har i sig sin grund i nå-
gon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter
eller regeringsbeslut. Överträdelsen påverkar
informationen i årsredovisningen i mer eller
mindre stor utsträckning. I en analys av hur an-
talet revisionsberättelser med invändning ut-
vecklats över åren kan det vara av värde att ta
hänsyn till om en överträdelse har fått direkt eller
indirekt effekt för informationen i årsredovis-
ningen.
Konsekvensen av en överträdelse som har fått
direkt effekt på årsredovisningen är att informa-
tionen i årsredovisningen i något väsentligt avse-
ende inte är rättvisande, dvs. felaktig eller ofull-
ständig. Exempel på sådan överträdelse är
bristande efterlevnad av de föreskrifter som reg-
lerar den löpande redovisningen och årsredovis-
ningens innehåll.
Överträdelser som har fått en indirekt effekt
på årsredovisningen karaktäriseras av att infor-
mationen i årsredovisningen i sig kan vara rättvi-
sande men att den grundas på någon form av
överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut.
Exempel på sådan överträdelse är bristande ef-
terlevnad av instruktion och verksförordning.
RRV har redovisat utvecklingen de senaste fy-
ra räkenskapsåren fördelat på de två kategorierna
av effekter på årsredovisningens information.
De nya föreskrifterna för beslut och underteck-
nande av årsredovisningen som infördes under
1995/96 medförde ett stort antal invändningar i
revisionsberättelserna med en indirekt effekt på
årsredovisningens information. Denna typ av in-
vändningar minskade under 1997 och 1998 i takt
med att formerna för beslut och undertecknande
av årsredovisningen accepterades och följdes
utan större problem. Under dessa år ökade i
stället antalet invändningar som hade sin grund i
väsentliga fel i årsredovisningens information.
Det var också i allt större utsträckning stora
myndigheter som fick invändning i revisionsbe-
rättelsen.
Räkenskapsåret 1999 karaktäriseras av färre
antal invändningar där orsaken varit direkta ef-
fekter (väsentliga fel) på årsredovisningens in-
formation. Denna positiva utveckling har sin
grund i bland annat att:
- några genomgripande förändringar inte har
skett av föreskrifterna för redovisning och
förvaltning,
- flera av de större myndigheterna har byggt
upp bättre fungerande controllerfunktioner
och internrevisionsenheter,
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
- flera myndigheter har också sett över sina
interna föreskrifter i syfte att göra dem
enklare och administrativt mindre betung-
ande.
Räkenskapsåret 1999 har således inneburit en
förbättring sett till kvalitet i årsredovisningens
information. Som framgår ovan ökar dock anta-
let väsentliga fel med indirekta effekter på årsre-
dovisningens information. I förhållande till rä-
kenskapsåret 1995/96 är det dock nu fråga om en
delvis ny typ av förvaltningsfel som främst har
sin grund i konflikter mellan mål och/eller före-
skrifter för verksamheten.
Flera fall har konstaterats där grundorsaken
har varit en konflikt mellan hur myndigheten har
uppfattat målen för verksamheten och tillämp-
ningen av gällande lagar och förordningar.
Rättsläget har i flera fall inte varit entydigt utan
myndigheten har ofta agerat i god tro. RRV har
också i flera fall fått anlita juridisk expertis för att
126
Skr. 1999/2000:150
skapa ökad klarhet. RRV har i dessa fall med
hänvisning till det oklara rättsläget framfört att
myndigheten ifråga borde ha underrättat rege-
ringen innan beslut fattades.
Ett annat exempel på mål- och föreskrifts-
konflikter är också de invändningar som flera
länsstyrelser har fått beroende på att man fattat
beslut om bidrag utöver riksdagens bemyndi-
ganderamar. Det handlar om strukturfonerna där
bidragen har grundats på beslut som fattas av
andra självständiga myndigheter, beslutsgrup-
perna, vilka i sin tur tilldelas programbudgetar av
EU-kommissionen.
Flertalet av dessa myndigheter har på ett till-
fredsställande sätt redovisat verksamheten i års-
redovisningen. Invändningen i revisionsberättel-
sen rör dock ledningens tillämpning av för
verksamheten tillämpliga föreskrifter och rege-
ringsbeslut.
Nedan lämnas en redovisning av de myndig-
heter som erhållit revisionsberättelse med in-
vändning avseende räkenskapsåret 1999 och en
översiktlig genomgång av skälen för invändning-
arna. En närmare redogörelse för vilka bedöm-
ningar regeringen har gjort samt vilka åtgärder
regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kom-
mer att lämnas i budgetpropositionen för 2001
under respektive utgiftsområde.
Arbetsgivarverket: Arbetsgivarverket har inte re-
dovisat erforderlig dokumentation som visat att
verket lämnat över sin befogenhet till Rikspolis-
styrelsen (RPS) att sluta kollektivavtal på sätt så
att RPS erhållit rätt till den befogenhet som an-
ges i RALS 1998-2001, punkt 3.2 Löneökningar
m.m.
Polisväsendet: Rikspolisstyrelsen (RPS) har inte
redovisat erforderlig dokumentation som visat
att RPS haft behörighet att sluta det lokala kol-
lektivavtal som ligger till grund för ett överläm-
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
nande av pensionsmedel om 308 miljoner kronor
till Svenska polisförbundet och SACO-S.
Kammarkollegiet: Bristande intern styrning och
kontroll inom verksamhetsgrenen kapital-
förvaltning har medfört att:
- Väsentliga fel redovisats i årsredovisningen
avseende aktiekonsortiets genomsnittliga
årsavkastning och dess jämförelseindex.
- Kammarkollegiet har tagit emot medel för
förvaltning avseende en pensionsfond trots
avsaknad av skriftligt avtal och att oklarhet
föreligger om motpart i den framtida för-
valtningen och övriga förvaltningsvillkor.
Förfarandet uppfyller inte heller kravet på
affärsmässighet och det är oklart om för-
valtningsuppdraget ryms inom Kammar-
kollegiets instruktionsenliga uppgift att till-
handahålla kapitalförvaltning för stiftelser
och fonder inom det statliga området.
- Årsredovisningen för kapitalförvaltningen
av vissa fonder inom socialförsäkringsom-
rådet har upprättats och avlämnats sent
samt vissa felaktiga uppgifter avseende
riskmått har lämnats i förvaltningsberättel-
sen till denna årsredovisning.
Svenska institutet: Resultatredovisningen uppfyl-
ler i väsentlig omfattning inte återrapporterings-
kraven enligt regleringsbrevet. Det föreligger vä-
sentliga brister i den underliggande
dokumentationen av resultatredovisningen.
Statens räddningsverk: Den interna styrningen
och kontrollen avseende redovisning av bered-
skapstillgångar och därtill relaterade låneskulder
har inte fungerat tillfredsställande under året.
Bristerna har inneburit att:
- Myndigheten har under året upptagit lån
för beredskapstillgångar med netto 591
miljoner kronor. Beloppet har av myndig-
heten inbetalats på Statens checkräkning,
men har i strid mot anslagsförordningen,
inte redovisats på inkomsttitel.
- Myndigheten har inte kunnat påvisa att
upplånat belopp motsvarar det bokförda
värdet av beredskapstillgångarna vid låne-
tillfället. Bristerna har även inneburit att di-
rektamortering om 52 miljoner kronor som
bokfördes vid lånetillfället har belastat an-
slaget, utan att motsvarande belopp redovi-
sats på statens checkräkning och tillgodo-
förts inkomsttitel.
- Kostnader avseende pågående nyinveste-
ringar för beredskapsinventarier har felak-
tigt kostnadsförts med cirka 7 miljoner
kronor.
- Lånefinansiering har inte genomförts för
alla beredskapstillgångar senast den 31 de-
cember 1999 enligt villkor i regleringsbrev.
Konsekvenserna av ovanstående brister är att
statsbudgetens utfall blir 643 miljoner kronor för
lågt, myndighetens behållning på räntekonto är
127
Skr. 1999/2000:150
52 miljoner kronor för högt samt att motsvaran-
de fel redovisas avseende posten avräkning med
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
statsverket. Anläggningstillgångar är 7 miljoner
kronor för lågt upptaget och kostnaderna mot-
svarande för högt redovisade.
RRV anser vidare att resultatredovisningen
inte ger en rättvisande återrapportering av verk-
samhetens kostnader då endast direkta kostnader
redovisas i kommentarer till verksamhetsmål och
att samtliga kostnader inte fördelats. Härigenom
saknas överensstämmelse mellan resultatredovis-
ningen och årsredovisningens finansiella delar.
Redogörelse för bristande överensstämmelse en-
ligt bestämmelserna i 7 § förordningen om myn-
digheters årsredovisning m.m. saknas.
Totalförsvarets pliktverk: Pliktverket tillämpar en
avskrivningstid på 12 år för immateriella tillgång-
ar. Enligt 19 § bokföringsförordningen
(1979:1212) skall avskrivning ske med skäligt
belopp dock minst en femtedel, om ej på grund
av särskilda omständigheter avskrivning med en
mindre del får anses överensstämma med god re-
dovisningssed. RRV anser att Pliktverkets till-
lämpade avskrivningstid för immateriella till-
gångar inte kan anses överensstämma med god
redovisningssed.
Länsstyrelsen i Västemorrlands län: Länsstyrelsen
har för regionalekonomisk verksamhet dispone-
rat medel som enligt regeringsbeslut den 18 de-
cember 1997 skulle återgått till regeringens dis-
position.
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Bemyndigande-
ramen för anslaget 19 A8, Europeiska regionala
utvecklingsfonden har överskridits med cirka 3,6
miljoner kronor.
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Bemyndigande-
ramarna för anslagen 14 A4, Europeiska social-
fonden och 19 A8, Europeiska regionala utveck-
lingsfonden har överskridits. Den förstnämnda
ramen har överskridits med cirka 6,7 miljoner
kronor och den sistnämnda med cirka 10,9 mil-
joner kronor.
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Bemyndigandera-
marna för anslaget 14 A4, Europeiska socialfon-
den har överskridits med cirka 8 miljoner kronor
och för anslaget 19 A8, Europeiska regionala ut-
vecklingsfonden med cirka 1,4 miljoner kronor.
Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har inte
redovisat cirka 10,7 miljoner kronor avseende
upplupna räntekostnader i sina balans- och re-
sultaträkningar.
Södertörns högskola: Enligt RRV:s bedömning
uppfyller inte högskolans årsredovisning till vä-
sentliga delar kravet på tillförlitligt underlag för
uppföljning och beslut enligt 7 § förordning
(1996:882) om myndigheters årsredovisning
m.m.
Bristerna avser främst avsaknad av informa-
tion i årsredovisningen som är väsentlig för ana-
lys och förståelse av årets redovisade ekonomiska
resultat samt övriga brister i redovisningen, sär-
skilt vad avser kostnadsfördelningar mellan verk-
samhetsgrenarna.
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
RRV har därför bedömt att årsredovisningen
sammantaget till väsentliga delar inte ger en rätt-
visande bild för bedömning av högskolans eko-
nomiska resultat.
Statens Energimyndighet: Bristande styrning,
analys och kvalitetssäkring har sammantaget
medfört väsentliga fel i årsredovisningen.
Vägverket: Anslaget 22 A2 Väghållning och
statsbidrag har av Vägverket belastats med cirka
236,8 miljoner kronor utöver tillåtet belopp en-
ligt villkor i ändring av regleringsbrevet den 22
april 1999.
Arbetarskyddsverket: Styrelsen har vid styrelse-
möte den 24 februari 2000 fattat beslut om en
annan version av årsredovisningen än den som
senare tillsändes regeringen. Styrelsen har därför
i nytt beslut den 23 mars 2000 fastställt årsredo-
visningen. Effekten av detta är att årsredovis-
ningen formellt inte beslutats i enlighet med 10 §
förordningen (1988:730) med instruktion för
Arbetarskyddsverket och inte avlämnats inom
föreskriven tid enligt förordning (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m.
Jämställdhetsombudsmannen: JämO inlämnade
en delrapport den 1 mars och årsredovisningen
inkom i sin helhet till regeringen den 15 mars
2000. Enligt 5 § förordning (1996:882) om myn-
digheters årsredovisning m.m. borde myndighe-
ten ha lämnat årsredovisningen senast den 1
mars.
Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats
av Sametinget.
128
Skr. 1999/2000:150
Modema museet: Moderna museet har inte kun-
nat visa att en i balansräkningen upptagen im-
materiell anläggningstillgång om 1 163 000 kro-
nor innehas eller brukas av myndigheten. Om
Moderna museet i stället hade avstått från att ta
upp den som en tillgång och sålunda kostnads-
fört utgiften skulle anslaget ha överskridits med
motsvarande belopp.
Byggforskningsrådet: RRV invänder mot att vä-
sentliga uppgifter presenterats felaktigt. I sam-
manställning över väsentliga uppgifter har utgå-
ende överföringsbelopp felaktigt upptagits till
6 000 kronor i stället för 28 240 000 kronor.
Naturvårdsverket: Naturvårdsverket har inte följt
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Den icke genomförda upphandlingen avser ett
väsentligt belopp.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI): SMHI etablerade under 1999 ett kontor
i Finland för att sälja tjänster på den finska
marknaden. Beslutet fattades av SMHI:s gene-
raldirektör. Styrelsen borde i enlighet med 22 §
verksförordningen (1995:1322) ha getts tillfälle
att yttra sig innan ärendet avgjordes.
SMHI saknar författningsenligt stöd för eta-
blering på annan stats territorium och där bedri-
va stadigvarande verksamhet i konkurrens med
det andra landets motsvarighet till SMHI. SMHI
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
borde därför ha informerat regeringen i ärendet,
enligt 9 § verksförordningen.
SMHI har inte heller fullgjort underrättelse-
skyldigheten gentemot chefen för Utrikesde-
partementet enligt 10 kap. 8 § regeringsformen
och 5 § tjänsteexportförordningen (1992:192).
129
5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Bilaga 1
Material avseende
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Bilaga 1
Material avseende resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys
Innehållsförteckning
1 Redovisningsprinciper............................................................................................5
2 Noter......................................................................................................................7
3 Sammanställning av den statliga sektorn............................................................33
4 Statliga dotter- och intresseföretag.....................................................................37
5 Statliga myndigheter och fonder 1999...............................................................39
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Tabellförteckning
1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder............................................33
1.2 Stora företag med statligt ägande............................................................................35
1.3 Statliga dotter- och intresseföretag.........................................................................37
1.4 Fondställningar per 1999-12-31............................................................................... 42
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
1 Redovisningsprinciper
Allmänt
Underlag till årsredovisning för staten grundas
på de statliga myndigheternas årsredovisningar,
vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m.
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.
För periodisering av kostnader och intäkter
tillämpas normalt bokföringsmässiga grunder.
Uppbörd och transfereringar redovisas dock i
huvudsak enligt kontantmässiga principer men
behandlas i resultaträkningen som om de utgjor-
de intäkter och kostnader.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
statens årsredovisning i förhållande till myndig-
heternas redovisning. Anledningen till detta är
att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader
för verksamheten och inte transfereringar. Ett
exempel är omklassificering av statens tjänste-
pensioner som redovisas som personalkostnad i
statens årsredovisning men som transferering i
myndighetens årsredovisning. I några fall följer
inte myndigheterna de resultat- och balansräk-
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
ningsscheman som är föreskrivna. Detta medför
att resultat- och/eller balansräkningen måste
omklassificeras innan konsolidering görs.
Konsolidering
Avgränsning av redovisningsenheten
Balans- och resultaträkningarna samt finansie-
ringsanalysen omfattar myndigheterna under
riksdag och regering, med undantag för Riks-
banken som har en självständig ställning och
därför inte ingår. Riksbankens grundfond ingår
dock med 1 miljard kronor. Försäkringskassorna
betraktas i detta sammanhang som myndigheter
och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga
redovisningsorganisationen. En förteckning över
vilka myndigheter och fonder som ingår i denna
årsredovisning återfinns i bilaga 1.5.
Principer för konsolidering
Med konsolidering avses åtgärderna att efter eli-
minering av interna transaktioner summera och
redovisa samtliga myndigheter som om de vore
en enhet. Konsolidering av staten sker genom
sammanläggning av myndigheternas balansräk-
ningar och resultaträkningar ur myndigheternas
årsredovisningar efter det att interna mellanha-
vanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäk-
ter och kostnader mellan myndigheterna elimi-
nerats. Informationen från myndigheterna har
hämtats både från statsredovisningen och ur
myndigheternas årsredovisningar.
Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen
personal. Dessa redovisas som personalkostnad
hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd
hos Riksskatteverket.
Förändrade redovisningsprinciper
Till följd av ESV:s ändrade föreskrifter till för-
ordningen (1996:882) om myndigheters årsre-
dovisning m.m. har uppställningsformen för ba-
lansräkningen ändrats och redovisas 1999 i
omvänd likviditetsordning jämfört med tidigare.
Den nya uppställningsformen innebär även att
skulder inte längre delas upp på långfristiga re-
spektive kortfristiga. Dessutom infördes balans-
posten fonder 1999. Där redovisas vissa medel
som är avsedda att användas för transfererings-
ändamål och som inte uppfyller definitionen på
skuld och/eller avsättning. Dessa medel redovi-
sades tidigare hos myndigheterna som skuld eller
under kapital som särskild avsättning. Enligt de
nya bestämmelserna redovisas årets avsättning
alternativt upplösning av fonder under en sär-
skild post i resultaträkningen.
Härutöver förekommer att ändrade principer
hos vissa myndigheter påverkar underlaget till
årsredovisning för staten.
Jämförelsetalen för 1998 har i allt väsentligt
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
justerats i enlighet med de ändrade redovisnings-
principerna. Justeringarna har bl.a. inneburit att
Avsättning till/upplösning av fonder redovisas
med 8 045 miljoner kronor och att årets under-
skott 1998 har justerats med 7 986 miljoner kro-
nor till -31 383 miljoner kronor. Balansräkning-
ens omslutning har justerats med 6 932 miljoner
kronor till 635 757 miljoner kronor. Fonder re-
dovisas med 29 811 miljoner kronor och statens
nettoförmögenhet har justerats med 22 596 mil-
joner kronor till -1 176 884 miljoner kronor.
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Infasningspengar från Allmänna
pensionsfonden
Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet har enligt riksdags-
beslut 45 miljarder kronor överförts från All-
männa pensionsfonden till Riksgäldskontoret
1999. Riksdagen har också beslutat att ytterligare
45 miljarder kronor skall överföras 2000 och 155
miljarder kronor 2001. Syftet med överföringar-
na är att reducera den ökning av statens lånebe-
hov som det nya ålderspensionssystemet annars
leder till.
I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds-
kontoret återredovisat de överförda medlen som
en kassamässig korrigering som har debiterats
postgirokonto och krediterats statsverkets
checkräkning. I den konsoliderade årsredovis-
ningen för staten återfinns de 45 miljarderna som
ett kapitaltillskott som ej redovisas över resul-
taträkningen. I balansräkningen ingår de i net-
toförmögenheten. Se not 39.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-
värde med avdrag för ackumulerade avskrivning-
ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till-
gångs förväntade ekonomiska livslängd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me-
toden innebär att statens andel av bolagens juste-
rade egna kapital och ackumulerade vinster, re-
ducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp
i myndigheternas redovisning. Kapitalandels-
metoden har använts för både intresse- och dot-
terföretag eftersom myndigheterna inte upprät-
tar någon koncernredovisning. Affärsverkens
dotterbolag ingår dock med aktiernas anskaff-
ningsvärde. I bilaga 1.4 redovisas det bokförda
värdet (kapitalandelsvärdet) för varje bolag. I de
fall staten innehar aktier i börsnoterade företag
presenteras även marknadsvärdet för aktierna i
denna bilaga.
Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värderings-
principer för statlig redovisning i enlighet med
bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns
dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens sär-
art, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana
avvikelser av väsentligare art kommenteras i not
till aktuell post.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-
dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-
skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om
detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj-
ningsvärde med avdrag för beräknad försälj-
ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf-
fenhet eller andra omständigheter ger anledning
till detta får det verkliga värdet bestämmas till
återanskaffningsvärdet eller annat värde som är
förenligt med god redovisningssed. Vidare får
omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings-
värdet om det föreligger särskilda omständighe-
ter och det samtidigt är förenligt med god redo-
visningssed. Osäkra fordringar redovisas med
det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford-
ringar och skulder i främmande valuta värderas
till balansdagens kurs.
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
2 Noter
Noter till resultaträkningen (1-12)
Not 1
Skatter m.m.
Miljoner kronor
1999
1998
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
248 868
235 575
Mervärdesskatt
162 611
153 251
Skatter m.m. fysiska personer
150 617
126 946
Skatter juridiska personer
91 570
87 737
övriga skatter på varor och tjänster
74 665
74 126
och tullavgifter
Utjämningsavg. kommuner och landsting
20 525
21 265
Riksbankens inlevererade överskott
7 600
9 300
Fordonsskatt
6 403
6 339
Ofördelbara skatter m.m.
4 713
6 407
Stämpelskatt
4 294
3 768
Betalningsdifferenser skattekonto
-8 497
15 091
Övrigt
6 789
2 448
Summa
770 158
742 253
skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet
före bokslutsdispositioner under den senaste
femårsperioden ligga till grund för beräkningen
av inleveransen till statsverket. Till dispositions-
fonden skall årligen avsättas 10 procent av sam-
ma underlag. Återstoden av årets överskott av-
sätts till ett resultatutjämningskonto.
Betalningsdifferenser skattekonto är skillna-
den mellan debiterade skatter och betalda be-
lopp. År 1999 var inbetalningarna 8 miljarder
kronor mindre än debiteringarna. År 1998 var
inbetalningarna 15 miljarder kronor större än
debiteringarna. Skillnaden mellan 1999 och 1998
är således en minskning på 24 miljarder kronor.
Förändringen beror på att en del av slutavräk-
ningen av inkomstskatter som debiteras under
december betalas först under våren 2000. Betal-
ningsdifferenser redovisas av Skatteförvaltning-
en.
Totalt ökade skatter m.m. med 28 miljarder kro-
nor 1999 jämfört med 1998.
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
ökade med 13 miljarder kronor. Det förklaras
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav-
gifter och särskild löneskatt redovisas av Skatte-
förvaltningen.
Mervärdesskatten ökade med 9 miljarder kro-
nor. Den viktigaste orsaken till ökningen är ökad
privat konsumtion och till viss del ökade byggin-
vesteringar. Mervärdesskatt redovisas av Skatte-
förvaltningen och Tullverket.
Fysiska personers inkomstskatter ökade med
24 miljarder kronor. Ökningen beror på högre
sysselsättning, ökad lönesumma och ökade ka-
pitalinkomster hänförliga till realisationsvinster.
Skatt på juridiska personer ökade med knappt 4
miljarder kronor. Skatt på fysiska och juridiska
personer redovisas av Skatteförvaltningen.
Riksbankens inlevererade överskott redovisas
av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken
fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens
bokslutsdispositioner och inleverans till statsver-
ket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som
läggs till grund för inleveransen till staten inte
påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning
av kronans värde eller av växelkurseffekter som
en följd av växelkursregim med flytande krona.
För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten
Skr. 1999/2000:150 BILAGA l
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
1999
1998
Offentligrättslig verksamhet
Insättningsgarantinämnden
2 270
2 198
Riksskatteverket
772
804
Lantmäteriverket
581
564
Vägverket
561
543
Luftfartsverket
3 094
2 854
Sjöfartsverket
1 094
1 071
Svenska kraftnät
2 128
2 142
Övriga
3 016
3 160
Summa offentlig verksamhet
13 517
13 335
Uppdragsverksamhet
Statens institutionsstyrelse
836
783
Exportkreditnämnden
832
567
Vägverket
810
690
Banverket
964
290
Luftfartsverket
1 484
1 409
Sjöfartsverket
96
102
Statens järnvägar
11 014
11 183
Övriga
6 951
6 245
Summa uppdragsverksamhet
22 987
21 268
Andra ersättningar
Arbetsmarknadsstyrelsen
2 984
2 974
Regeringskansliet
1 624
1 561
Exportkreditnämnden
1 432
1 104
Vägverket
1 084
789
Övriga
2 937
3 464
Summa andra ersättningar
10 062
9 892
Summa
46 566
44 495
I noten indelas intäkterna beroende på om de
genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-
dragsverksamhet eller är att betrakta som annan
ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter
och andra ersättningar med drygt 2 miljarder
kronor mellan 1998 och 1999.
Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.
tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att
verksamheten skall bedrivas och att den skall va-
ra avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offent-
ligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas
ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
bestämmelser i lag och förordning. Man kan säga
att en offentligrättslig avgift i regel tas ut för en
verksamhet som en myndighet bedriver med en-
samrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet
har hänförts samtliga avgifter som inte klassifice-
rats som offentligrättsliga. Med uppdragsverk-
samhet avses i regel försäljning av sådana pro-
dukter som är frivilligt efterfrågade. Andra
ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ing-
en direkt motprestation erhålls, t.ex. försäljning
av statligt aktieinnehav.
De avgiftsintäkter som hänförs till offent-
ligrättslig verksamhet ökade med 182 miljoner
kronor mellan 1998 och 1999. Insättningsgaran-
tinämnden redovisar garantiavgifter inom insätt-
ningsgarantisystemet som skall skydda insätt-
ningar om ett kreditinstitut går i konkurs. Riks-
skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar
huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i
mål om betalningsföreläggande m.m. som kro-
nofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriet re-
dovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom
fastighetsbildningsområdet och expeditionsav-
gifter som skall finansiera inskrivningsverksam-
heten t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastig-
het. Vägverkets offentligrättsliga avgifter om-
fattar bl.a. avgifter för auktorisation av for-
donstillverkare, yrkesförare och andra förare.
Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till
typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov
för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens
för förare av buss eller lastbil samt avgifter för
förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift
tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken
debiteras i samband med uppbörd av fordons-
skatt.
Affärsverkens verksamhet har klassificerats
som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts-
verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of-
fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land-
ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts-
verkets intäkter omfattar främst farleds- och
lotsavgifter. Svenska kraftnäts intäkter kommer
från försäljning av överföringskapacitet för trans-
port av elektricitet via stamnätet och utlandsför-
bindelserna.
Totalt redovisar omkring 100 myndigheter
offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i
en mängd verksamheter. Några exempel är Cent-
rala studiestödsnämnden (CSN), Patent- och re-
gistreringsverket (PRV) samt Post- och telesty-
relsen (PTS). CSN tar t.ex. ut avgift vid
beviljning av studiestöd och återbetalning av stu-
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
dielån. PTS redovisar avgifter för tillsyn och till-
ståndsärenden inom tele-, post- och radioverk-
samhet. Vidare redovisar PRV avgiftsintäkter vid
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
patent-, bolags- och varumärkesregistreringar.
De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags-
verksamhet ökade med 1,7 miljarder kronor mel-
lan 1998 och 1999. Drygt 200 myndigheter be-
driver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Statens
institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som be-
höver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen
om vård av missbrukare bereds vård. Den del av
verksamhetens kostnader som inte täcks av
myndighetens ramanslag skall finansieras med
avgifter från kommuner. Exportkreditnämnden
stödjer svensk exportindustri genom att erbjuda
företagen garantier som bland annat skyddar
mot risken att göra kundförluster utomlands.
Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan-
titagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga-
rantin är frivillig för företagen och premiens
storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Väg-
verkets uppdragsverksamhet omfattar projekte-
ringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och
driftproduktion samt färjeverksamhet. Dess-
utom ingår trafikrelaterad informationsförsörj-
ning, utbildningsverksamhet och annan upp-
dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller också
informationsuttag från bilregistret mot avgift.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift-
och underhållstjänster samt nybyggnad av järn-
vägsanläggningar. Vidare bedrivs konsultverk-
samhet avseende bl.a. projektering, byggstyming
av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för
underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser
till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.
Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverksam-
het består framför allt av avgifter vid bilparke-
ringar på samtliga av affärsverkets flygplatser, ut-
hyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground
handling, vilket inkluderar ramp- och expedi-
tionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning
och flygplanstankning. Sjöfartsverkets intäkter
från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från för-
säljning av sjökort, sjömätning och från konsult-
uppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Inom konsultverksamheten bedrivs till viss del
även tjänsteexport. Sjömätningsuppdragen finan-
sieras till största delen av de offentligrättsliga
farledsavgifterna men även av externa kunder
som beställer arbeten. Statens järnvägars (SJ) in-
täkter består i huvudsak av biljett- och godsav-
gifter.
Övriga myndigheter som har stora intäkter
från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver-
ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps-
och fastighetsinformation samt genom att till-
handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis.
Vidare tar Riksförsäkringsverket ut avgift för
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
administration av ålderspension/ATP. Bland
gruppen övriga finns också många universitet
och högskolor som får extern finansiering ge-
nom att bedriva utbildning och uppdragsforsk-
ning.
De andra ersättningar som redovisas omfattar
bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsens finansieringsav-
gift från arbetslöshetskassor. Avgiften syftar till
att finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar
och för finansiering av ett för kassorna gemen-
samt utjämningsbidrag. Regeringskansliets in-
täkter av andra ersättningar består bl.a. av intäk-
ter från försäljning av aktiebolaget SAQ Kontroll
och utdelning från Nordbanken. I posten Övriga
under andra ersättningar ingår bl.a. 945 miljoner
kronor från kärnkraftsindustrin som betalas till
kärnavfallfondens styrelse. Avgifterna betalas för
att finansiera omhändertagandet av använt kärn-
bränsle och annat radioaktivt avfall.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
1999
1998
AP-fondsmedel
30 074
32 603
EU-bidrag
9 296
9 320
Bidrag till universitet och högskolor
3 866
3 675
Assistansersättning från kommuner
1 541
1 308
Underhållsstöd
1 695
1 595
Bidrag till övriga myndigheter
2 691
1 358
Summa
49163
49 859
AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av
skillnaden mellan de medel som löpande erhålls
från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning
av ålderspensioner, och de inbetalda pensionsav-
gifter som överförts till AP-fonden. Ålderspen-
sionssystemet finansieras i första hand med ål-
derspensionsavgifter från arbetsgivare samt
allmänna pensionsavgifter. Räcker inte avgifterna
till, täcks underskottet av medel från AP-
fondens avkastning. För 1999 blev detta under-
skott cirka 30 miljarder kronor. Posten AP-
fondsmedel, som visar hur stor del av utbetalda
pensioner som inte täcks av inbetalda socialav-
gifter och allmänna pensionsavgifter, har minskat
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
med cirka 2,5 miljarder kronor jämfört med fö-
regående år med anledning av de förändringar i
avgiftsuttag och AP-fondens kostnadsansvar
som gjorts i samband med omläggningen av det
allmänna pensionssystemet. AP-fondmedel re-
dovisas av Riksförsäkringsverket inklusive för-
säkringskassorna.
EU-bidraget utgörs bl.a. av arealersättning,
exportbidrag och djurbidrag och utbetalas till
Jordbruksverket inom ramen för jordbruksfon-
dens garantisektion (6 773 miljoner kronor). In-
om ramen för EG:s strukturfonder utbetalas
också struktur- och regionalstöd från jord-
bruksfondens utvecklingssektion till Jordbruks-
verket (365 miljoner kronor), bidrag från soci-
alfonden till Arbetsmarknadsstyrelsen (1 112
miljoner kronor), bidrag från regionalfonden till
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
Närings- och teknikutvecklingsverket (923 mil-
joner kronor) och bidrag från fonden för fiskets
utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor).
Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfarts-
verket (11 miljoner kronor) har fått bidrag till
transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU
har utbetalats till ytterligare några myndigheter
med mindre belopp.
Underhållsbidrag och Assistansersättning från
kommuner redovisas av Riksförsäkringsverket
inklusive försäkringskassorna.
Not 4
Transfereringar och bidrag
Miljoner kronor
1999
1998
Socialförsäkring
Ersättning vid ålderdom - pensioner inkl.
ATP
169 489
164 858
Ersättning vid sjukdom och handikapp
förtidspension, vårdbidrag
80 738
71 484
Stöd till barnfamiljer
43 827
43 993
Läkemedelsförmåner
14 200
12 862
Summa
308 254
293 197
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning
34 400
34 138
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
29 815
29 384
Bidrag till Samhall AB
4 262
4 456
Lönegarantier m.m.
815
2 136
Summa
69292
70114
Bistånd och invandring
Bidrag via SIDA m.fl.
8 524
7 739
Internationella organisationer
3 570
3 719
Invandringsbidrag till kommuner
2 750
2 715
Summa
14 844
14 173
Övrigt
Generella bidrag och utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
99 182
96 171
Varav utjämningsbidrag
20526
21265
Avsättning till premiereserven
23 528
11 366
Ränta pä premiereserven
2 264
2 028
Studiestöd och avskrivningar låneford-
ringar
22 380
18 283
Sveriges avgift till EU m.m.
21 067
21 210
Stöd till jordbruket
8 364
8 558
Räntebidrag m.m.
7 367
10 814
Bidrag inom skolväsendet
4 241
4 029
Bidrag till folkbildningen
2 494
2 418
Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK
2 465
1 873
Bidrag till investeringar i infrastruktur
1 599
1 480
Bidrag till enskilda och kommunala hög-
skoleutbildningar
1 474
1 461
Kreditgarantier vid bostadsbyggande
1 259
2 580
Bidrag till kulturverksamhet
1 172
1 166
Övrigt
15 324
11 639
Summa
214 180
195 076
Total summa
606 570
572 560
Transfereringar och bidrag ökade totalt med 34
miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Av ök-
ningen förklaras drygt 12 miljarder kronor av
ökning av avsättningen till premiereserven och 9
10
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
miljarder kronor av ökning för ersättning vid
sjukdom.
Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings-
verket inklusive försäkringskassornas definition
av densamma vilket innebär att utöver ålderspen-
sionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer,
sjukpenning och förtidspensioner.
Inom socialförsäkring ökade transfereringarna
netto med drygt 15 miljarder kronor. Ersätt-
ningen vid sjukdom ökade med drygt 9 miljarder
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
kronor. En av de mest markanta förändringarna
under 1999 var att den genomsnittliga dagsjuk-
penningen dessutom ökat mer än motsvarande
genomsnittliga lönenivå. Slutsatsen måste bli att
det blivit en ökad andel mer inkomststarka grup-
per bland de sjukskrivna. Dessutom har antalet
ersatta sjukpenningdagar ökat kraftigt bl.a. som
följd av att långtidssjukskrivningarna ökat.
Stöd till barnfamiljer sjönk något bl.a. till följd
av det sjunkande födelsetalet och därmed mins-
kande antal barnbidragsberättigade. Även bo-
stadsbidrag till barnfamiljer fortsätter att sjunka
p.g.a det nya bidragssystemet som infördes 1997.
Utbetalda pensioner ökade med drygt 4,5
miljarder kronor p.g.a. att antalet ATP-
pensionärer blir fler och att den genomsnittliga
ATP-pensionen blir allt högre.
Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan
1 miljard kronor vilket förklaras av att arbetslös-
heten sjunkit och att utbetalade lönegarantier
minskat.
Bistånd och invandring visar på en ökning
med knappt 800 miljoner kronor under 1999 vil-
ket främst utgörs av bidrag från SIDA för insat-
ser relaterade till stormen Mitch i Centralameri-
ka samt Kosovo-biståndet.
Transfereringarna under rubriken övrigt öka-
de med 19 miljarder kronor under 1999. Som
nämnts ovan förklaras drygt 12 miljarder kronor
av ökningen av premiereserven. Ökningen beror
på förändrade avgiftssatser samt införandet av
den statliga ålderspensionsavgiften. Premiereser-
ven har under året överförts från Riksförsäk-
ringsverket till Premiepensionsmyndigheten.
Avskrivningar och reservationer av låneford-
ringar hos Centrala studiestödsnämnden har
ökat med 5,3 miljarder kronor. Detta beror på de
regler som finns om återbetalningens storlek i
förhållande till inkomsten och som gör att av-
skrivning sker vid 65 års ålder, vilket i vissa fall
medför att skulden inte till fullo blir betald.
I Sveriges avgift till EU m.m. ingår förutom
nettoavgiften på 20 884 miljoner kronor även
några andra bidrag som Sverige ger till EU.
Räntebidragen minskade med 3,5 miljarder
kronor beroende på lägre räntenivåer och ned-
dragning av bidragen.
Posten övrigt som uppgår till 15 miljarder
kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag
som utbetalas av Presstödsnämnden, Länsstyrel-
serna, Bostadsdelegationen, Statens energimyn-
dighet Rymdstyrelsen, Statens Räddningsverk
med flera.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för
transfereringsändamål
Miljoner kronor
1999
1998
Insättningsgarantinämnden
2 301
2 184
Kärnavfallsfondens styrelse
1 369
381
Vägverket
182
-
Naturvårdsverket
126
101
Riksförsäkringsverket inklusive försäk-
ringskassorna
26
5 373
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
4
6
Summa
4 008
8 045
År 1998 avvecklades delpensionsfonden och ar-
betsskadefonden. Arbetsskadefonden hade ett
underskott på knappt 12 miljarder kronor. Del-
pensionsfonden hade ett fondkapital på 6 miljar-
der kronor. Nettot av dessa förklarar upplös-
ningen 1998 av de fonder som redovisades av
Riksförsäkringsverket.
Fonderna redovisas i balansräkningen, not 40.
11
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarsmakten
11 683
11 098
Polisväsendet
8 305
8 186
Riksförsäkringsverket inklusive
4 540
4 209
försäkringskassorna
Skatteförvaltningen
4 422
4 473
Arbetsmarknadsstyrelsen
3 791
3 860
Vägverket
2 695
3 037
Banverket
2 683
2 720
Regeringskansliet
2 470
2 254
Kriminalvårdsstyrelsen
2 465
2 487
Lunds universitet
2 344
2 424
Domstolsverket
2 165
2 137
Uppsala universitet
1 916
1 824
Göteborgs universitet
1687
1 566
Stockholms universitet
1 348
1 291
Försvarets materielverk
1 328
1 185
Kungliga tekniska högskolan
1 320
1 285
Karolinska institutet
1 291
1 165
Umeå Universitet
1 209
1 145
Sveriges lantbruks universitet
1 146
1 052
Linköpings universitet
1 116
1065
Affärsverk
Statens järnvägar
4 080
4 043
Luftfartsverket
1 942
1 637
Sjöfartsverket
825
566
Svenska kraftnät
154
132
Övriga myndigheter
21 467
20 093
Statens tjänstepensioner m.m.
7 430
6 395
Elimineringar av arbetsgivaravgifter, lö-
neskatt m.m.
-22 907
-22 783
Summa
72 915
68 546
Statens kostnader för personal ökade med
knappt 6 procent, om man bortser från ökningen
av statens tjänstepensioner. Detta förklaras delvis
av att ett antal myndigheter haft relativt kraftiga
ökningar beroende på olika faktorer. Försvars-
maktens ökning beror bl.a. på att en hög avsätt-
ning för pensionsförpliktelser har gjorts. Det
rörliga lönetillägget har dessutom ökat jämfört
med föregående år, vilket bl.a. beror på större
övertidsuttag. Ökningen vid Riksförsäkringsver-
ket inklusive försäkringskassorna förklaras av att
ett stort antal personer anställts främst för att ar-
beta med det nya pensionssystemet. Vidare har
kostnaderna för pensionsavsättningar ökat. Re-
geringskansliets ökning förklaras huvudsakligen
av en ökad personalvolym. Uppsala universitets
ökning beror huvudsakligen på kostnader av en-
gångskaraktär för pensionsavtal m.m. Försvarets
materielverk har under 1999 genomfört om-
struktureringar m.m. vilket medfört ökade kost-
nader för personal. Sveriges lantbruksuniversitet
ökade personalkostnader förklaras av att löneök-
ningen för 1998 belastat 1999. Luftfartsverkets
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
ökade lönekostnader beror på höjda löner och
fler anställda. På Sjöfartsverket svarar ökade pen-
sionskostnader för den största förändringen.
I tabell 7.3 i kapitel 7 redovisas uppgifter om
antalet anställda inom staten under 1998 och
1999.
Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter,
löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner
och således inga kostnader för staten. Kostna-
derna ingår i myndighetsvärdena men har elimi-
nerats för att komma fram till summan för sta-
tens kostnader för personal.
Statens löne- och pensionsverk (SPV) redovi-
sar fr.o.m. 1999 statens tjänstepensioner enligt
nya redovisningsprinciper. SPV har inte justerat
jämförelsevärdena för 1998 för nya redovisnings-
principer eftersom helt nya principer tillämpas
1999. Någon justering har inte heller gjorts i
denna årsredovisning.
12
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 7
Kostnader för lokaler
Not 8
Övriga driftskostnader
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarsmakten
2 370
2 324
Polisväsendet
1 158
1 162
Regeringskansliet
1 017
995
Kriminalvårdsstyrelsen
635
564
Skatteförvaltningen
626
643
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
511
565
Arbetsmarknadsverket
496
516
Lunds universitet
475
459
Uppsala universitet
461
425
Domstolsverket
459
454
Göteborgs universitet
457
446
Stockholms universitet
402
372
Kungliga Tekniska högskolan
379
347
Linköpings universitet
283
261
Karolinska institutet
279
263
Sveriges lantbruksuniversitet
259
281
Vägverket
240
260
Försvarets materielverk
235
202
Umeå universitet
220
213
Statens invandrarverk
193
179
Affärsverk
Statens järnvägar
94
87
Sjöfartsverket
54
45
Luftfartsverket
32
36
Svenska kraftnät
17
17
Övriga myndigheter
4 043
3 718
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
-4 581
-3 995
Summa
10814
10 839
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarets materielverk
17 518
20 641
Försvarsmakten
15 532
29 873
Vägverket
7 077
5 839
Polisväsendet
1 445
1 304
Skatteförvaltningen
1 228
1 180
Domstolsverket
1 210
1 286
Fortifikationsverket
1 164
1 161
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
1 152
729
Arbetsmarknadsverket
1 151
866
Banverket
1 130
687
Regeringskansliet
1 102
1 155
Karolinska institutet
1 082
1 014
Statens fastighetsverk
1 075
928
Lunds universitet
968
906
Kriminalvårdsstyrelsen
870
967
Affärsverk
Statens järnvägar
5 702
6 642
Luftfartsverket
1 906
1 140
Svenska kraftnät
1 173
1 158
Sjöfartsverket
682
399
Övriga myndigheter
16 762
17 401
Elimineringar
-28 462
-31 363
Summa
51 467
63 913
Elimineringarna sist i tabellen utgörs av myndig-
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
heternas lokalkostnader som betalas till Fortifi-
kationsverket och Statens fastighetsverk.
Driftskostnaderna består till största delen av för-
valtningskostnader. Elimineringarna sist i tabel-
len avser köp av varor och tjänster mellan myn-
digheterna.
Försvarets materielverk redovisar kostnader
för varor och materiel. År 1998 redovisades här
knappt 4 miljarder kronor avseende anskaff-
ningsutgifter för anläggningstillgångar. Den
största delen av dessa anläggningstillgångar avsåg
maskiner och inventarier som balanserats som
pågående nyanläggningar.
Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1999 an-
skaffning av krigsorganisatoriska anläggningstill-
gångar som investering medan den anskaffning
som skedde 1998 redovisades som driftskostnad.
Försvarsmakten har inte justerat jämförelsevär-
den för 1998 för ändrad redovisningsprincip,
varför detta inte heller ändrats i denna årsredo-
visning.
13
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Vägverkets post består av kostnader för verk-
samhet som inte är aktiverade i väganläggningar
och inte heller kan hänföras till personal- och lo-
kalkostnader.
Not 9
Avskrivningar
Not 10
Resultat av andelar i dotterföretag och
intresseföretag
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarsmakten
3 474
3 425
Vägverket
2 506
2 403
Banverket
1 992
1 952
Fortifikationsverket
772
764
Polisväsendet
551
423
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
384
320
Skatteförvaltningen
275
270
Affärsverk
Statens järnvägar
839
702
Luftfartsverket
592
697
Svenska kraftnät
350
351
Sjöfartsverket
80
80
Övriga myndigheter
4 010
3 690
Summa
15 825
15 077
Försvarsmaktens avskrivningar avser fr.o.m.
1999 även krigsorganisatoriska anläggningstill-
gångar anskaffade t.o.m. 1998, invärderade 1998
och 1999.
Vägverkets avskrivningar avser främst av-
skrivningar av väganläggningar.
Banverkets avskrivningar avser främst av-
skrivningar av järnvägsanläggningar.
Miljoner kronor
1999
1998
Regeringskansliet:
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
8 543
97
Telia AB
3 337
4 691
Vattenfall AB
2 726
2 995
Civitas Holding AB
772
1 097
Vin & Sprit AB
770
434
Statliga Akademiska Hus AB
539
301
Apoteket AB
470
1 084
Svensk Exportkredit AB
347
359
Systembolaget AB
310
193
SBAB
266
384
AssiDomän AB
146
304
Specialfastigheter AB
110
45
Posten AB
92
1 252
TERAC0M Svensk Rundradio AB
78
45
Sveaskog AB
77
SAS Sverige AB
72
537
Svenska Rymdaktiebolaget
65
34
Svenska Spel
58
135
Celsius AB
54
93
Amu-Gruppen AB
31
50
VPC AB
22
29
Svenska Lagerhus AB
12
-3
LKAB
9
709
Kasernens Fastighets AB
8
2
SOS Alarm Sverige AB
7
28
Svenska Skogsplantor AB
-4
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
34
Swedfund International AB
-16
12
Almi Företagspartner AB
-25
217
AB Svensk Bilprovning
-25
5
Venantius AB
-33
-153
Samhall AB
-76
-89
Övriga bolag inom Regeringskansliet
14
2
Summa Regeringskansliet
18 756
14 923
Affärsverk
Statens järnvägar
0
2
Svenska Kraftnät
5
0
Övriga myndigheter
16
-11
Summa
18 777
14914
14
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Med dotterbolag avses bolag där statens ägaran-
del överstiger 50 procent. Med intresseföretag
avses bolag där statens ägarandel är minst 20 pro-
cent, men lägre än 50 procent.
För 15 av de ovanstående bolagen var föränd-
ringen från föregående år större än 100 miljoner
kronor. Ökningen av resultatandelen i Förvalt-
ningsbolaget Stattum beror i huvudsak på för-
säljning av Pharmacia & Upjohn-aktier.
I bilaga 1.4 redovisas information om statliga
dotter- och intresseföretag.
Not 11
Finansiella intäkter
ning och även ränteintäkterna i denna del av
verksamheten redovisas här. RGK:s ränteintäkter
i samband med utlåning i svensk och utländsk
valuta har minskat med drygt 14 miljarder kro-
nor. Aven nettot mellan överkurser och un-
derkurser vid emissioner har minskat jämfört
med 1998. Minskningen uppgår till 2 miljarder
kronor.
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror främst på att delpen-
sionsfonden avvecklades 1998.
Från och med 1998 särredovisas finansiella
intäkter som inte är räntor separat under rubri-
ken Övriga finansiella intäkter.
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret
Ränteintäkter avseende upplåningsverk-
samheten i utländsk valuta
28 847
36 241
Ränteintäkter avseende upplåningsverk-
samheten i SEK
25 862
32 892
Överkurs vid emissioner (netto)
327
2 316
Intäktsförda preskriberade obligationer
48
35
m.m.
Orealiserade valutavinster (netto)
17 242
-
Realiserade valutavinster (netto)
6 251
-
Delsumma Riksgäldskontoret
78 577
71 484
CSN,
4 068
4 289
vara v ränteintäkter avseende studielån som
finansierats via upplåning i RGK
3 966
4 175
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna, ränteintäkter, fonder m.m.
138
609
Affärsverk
Statens järnvägar
405
0
Svenska Kraftnät
35
36
Luftfartsverket
28
24
Sjöfartsverket
3
3
Övriga myndigheter
492
364
Summa
83 746
76 809
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
1999
1998
Kammarkollegiet
270
-
Allmänna arvsfonden
81
■
Försvarets materielverk
80
Riksförsäkringsverket inklusive
18
550
försäkringskassorna
Affärsverk
Statens järnvägar
108
863
Svenska kraftnät
0
4
Luftfartsverket
0
3
Övriga finansiella intäkter
306
307
Summa
863
1 727
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
De finansiella intäkterna har ökat med 7 miljar-
der kronor jämfört med föregående år. Ökning-
en är hänförlig till att den svenska kronan stärkts
vilket medfört orealiserade och realiserade va-
lutavinster. Dessa poster redovisas av Riksgälds-
kontoret (RGK) och var föregående år förluster
och redovisades då under finansiella kostnader.
Den löpande administrationen av upplånings-
verksamheten omfattar även en betydande utlå-
Kammarkollegiets intäkter består till största del
av överskott från statsstödda exportkrediter, vil-
ka 1998 uppgick till 258 miljoner kronor och
som föregående år redovisades under skatter.
Allmänna arvsfondens intäkter är utdelning
från aktie- och räntekonsortium. Ar 1998 upp-
gick utdelningen till 88 miljoner kronor men re-
dovisades då under finansiella intäkter.
Försvarets materielverks (FMV) intäkter är
valutakursvinster. År 1999 bruttoredovisade
FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredo-
visades dessa varför jämförelsevärde för 1998
saknas.
Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror på avvecklingen av
delpensionsfonden 1998.
Staten Järnvägars (SJ:s) finansiella intäkter be-
står huvudsakligen av realisationsvinst vid för-
säljning av värdepapper. Av SJ:s övriga finansiella
intäkter 1998 avsåg 463 miljoner kronor räntor
15
Skr. 1999/2000:150 BILAGA l
vilka skulle ha redovisats under finansiella intäk-
ter.
Miljoner kronor
1999
1998
Finansiella intäkter
83 746
76 809
Övriga finansiella intäkter
863
1 727
Summa finansiella intäkter totalt
84 609
78 536
Not 12
Finansiella kostnader
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret
Räntekostnader avseende upplåning i SEK
89 006
104 176
Räntekostnader avseende upplåning i ut-
ländsk valuta
50 177
60 148
Realiserade kursförluster (netto)
9 562
15 518
Orealiserade valutaförluster (netto)
0
29 505
Realiserade valutaförluster (netto)
0
9 821
Provisioner till banker
326
390
Räntekostnader ungdomsbospar
4
5
Delsumma Riksgäldskontoret
149 074
219 576
Affärsverk
Svenska Kraftnät
4
3
Statens järnvägar
195
-
Luftfartsverket
8
-
Sjöfartsverket
12
Övriga myndigheter
214
136
Summa
149 507
219 715
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
1999
1998
Exportkreditnämnden
1943
1 335
Riksgäldskontoret
157
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
72
272
Regeringskansliet
22
110
Affärsverk
Statens järnvägar
632
786
Sjöfartsverket
0
13
Luftfartsverket
0
12
Övriga myndigheter
42
217
Summa
2 868
2 745
Minskningen av de finansiella kostnader som re-
dovisas av Riksgäldskontoret uppgår till 70,5
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
miljarder kronor jämfört med 1998. Av minsk-
ningen är 25 miljarder kronor hänförliga till
minskade räntekostnader för upplåning i svensk
och utländsk valuta. Kronförstärkningen under
1999 har medfört realiserade och orealiserade
valutavinster, vilket förklarar drygt 39 miljarder
kronor av minskningen då dessa poster i år redo-
visas på intäktssidan.
Resterande skillnad är hänförlig till kursför-
luster på obligationer som minskat med 6 miljar-
der kronor.
För närmare kommentarer och redovisning av
statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet
4.5 om statsskulden.
Från och med 1998 särredovisas finansiella
kostnader som inte är räntor separat under ru-
briken Övriga finansiella kostnader.
Från och med 1998 års bokslut redovisar Ex-
portkreditnämnden det bedömda värdet på ute-
stående fordringar liksom risken för slutliga
förluster i det utestående engagemanget. Av
kostnaderna på nästan 2 miljarder kronor avser 1
miljard kronor reservering för engagemangsrisk
och knappt 0,5 miljard kronor reservering av
skadefordringar.
Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna-
der består nästan uteslutande av reservering för
framtida garantiförluster. Reserveringen är en ny
redovisningsprincip och något jämförelsetal är
inte framräknat.
Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror på delpensionens av-
veckling 1998.
Statens järnvägars (SJ) kostnader är till största
delen hänförliga till leasingkostnader. Av SJ:s
övriga finansiella kostnader 1998 avsåg 288 mil-
joner kronor räntor vilka borde redovisats under
finansiella kostnader.
Miljoner kronor
1999
1998
Finansiella kostnader
149 507
219 715
Övriga finansiella kostnader
2 868
2 745
Summa finansiella kostnader
152 375
222 460
16
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Noter till balansräkningen (13-51)
Not 13
Balanserade utgifter för forskning och utveckling
Miljoner kronor
1999
1998
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
600
439
Polisväsendet
136
83
Totalförsvarets pliktverk
128
145
Skatteförvaltningen
60
Centrala studiestödsnämnden
50
Kungliga Tekniska högskolan
28
22
Statens invandrarverk
25
12
Försvarets materielverk
Premiepensionsmyndighetens immateriella del
av det kontoadministrativa system som hanterar
pensionsmedlen har aktiverats och avskrivning-
arna påbörjas när systemet tas i drift.
Statens fastighetsverks immateriella tillgångar
avser hyres-, bostads- och tomträtter.
Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser
markrättigheter i form av servitut och lednings-
rätter.
Not 15
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Affärsverk
Svenska Kraftnät 65
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
Statens järnvägar - 86
Övriga myndigheter 94 47
Summa 1 207 848
21 14
Miljoner kronor
1999
1998
Läkemedelsverket
7
-
Statens räddningsverk
5
4
Skatteförvaltningen
-
1
övriga myndigheter
1
2
Summa
13
7
Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskas-
sornas forsknings- och utvecklingstillgångar ut-
görs i huvudsak av aktiverade kostnader för ut-
veckling av det nya pensionssystemet. Enligt
regeringens beslut aktiveras kostnaderna och fi-
nansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet
amorteras och när pensionssystemet tas i drift
görs avskrivningar på tillgången.
Polisväsendets kostnader avser utveckling av
datorsystem, bl.a. avseende en teknisk plattform
gemensam för hela polisväsendet.
Totalförsvarets pliktverk kostnader utgörs i
huvudsak av utveckling av informationssystem.
Här redovisas långfristiga förskott till leverantö-
rer av immateriella anläggningstillgångar, t.ex.
utvecklingskostnader för dataprogram.
Not 16
Byggnader, mark och annan fast egendom
Not 14
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Miljoner kronor
1999
1998
Premiepensionsmyndigheten
54
-
Statens fastighetsverk
12
13
Skogsstyrelsen
4
5
Kungliga Tekniska Högskolan
3
2
Affärsverk
Svenska Kraftnät
152
153
Övriga myndigheter
11
20
Summa
236
193
Statens fastighetsverk
10 811
11 114
Fortifikationsverket
10 744
10 861
Naturvårdsverket
1 660
1 459
Riksdagens förvaltningskontor
959
982
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
284
340
Banverket
389
384
Vägverket
247
185
Affärsverk
Statens järnvägar
3 939
4 240
Luftfartsverket
3 459
1 920
Sjöfartsverket
350
352
Svenska kraftnät
208
217
övriga myndigheter
387
353
Summa
33 437
32 407
Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen be-
stämmer. Den största delen av fastigheterna till-
hör vårt nationella kulturarv. Exempel på
17
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal
fästningar, nationalteatrarna, museerna, rege-
ringens byggnader och landshövdingsresidensen.
De markegendomar som redovisas av Statens
fastighetsverk består till stora delar av markom-
råden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och
Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands
län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst
jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i
statens ägo, t.ex. kungsgårdarna.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-
sedda för försvarsändamål.
Naturvårdsverket redovisar främst national-
parker och naturreservat. Dessa är dock upptag-
na till ett lågt värde eller inget värde alls.
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
Riksdagens förvaltningskontor förvaltar riks-
dagsbyggnaderna.
Not 18
Maskiner, inventarier, installationer m. m.
Not 17
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
1999
1998
Polisväsendet
449
235
Kriminalvårdsstyrelsen
178
152
Lunds universitet
84
63
Göteborgs universitet
71
69
Kungliga tekniska högskolan
63
54
Sveriges lantbruksuniversitet
60
58
Stockholms universitet
58
60
Uppsala universitet
57
62
Övriga myndigheter
585
347
Summa
1 605
1 100
Miljoner kronor
1999
1998
Polisväsendet
1 189
965
Försvarets materielverk
1 000
1 170
Vägverket
986
946
Försvarsmakten
969
819
Banverket
890
328
Göteborgs universitet
543
514
Lunds universitet
514
529
Kustbevakningen
467
465
Uppsala universitet
423
316
Skatteförvaltningen
413
533
Försvarets radioanstalt
406
400
Regeringskansliet
400
321
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
397
279
Kungliga tekniska högskolan
381
425
Arbetsmarknadsstyrelsen
362
379
Domstolsverket
325
371
Affärsverk
Statens järnvägar
7 522
7 776
Svenska kraftnät
6 330
6 467
Luftfartsverket
1 373
1 519
Sjöfartsverket
643
541
Övriga myndigheter
4 512
6 406
Summa
30 045
31 469
Förbättringsutgifter avser sådana utgifter som
myndigheten haft för att anpassa hyrda lokaler
till den egna verksamheten t.ex. om- och till-
byggnationer och larmanordningar.
Polisväsendets ökade utgifter förklaras av att
nya polishus tagits i bruk i Halmstad och Karl-
stad. Dessutom har Citypolisen i Stockholm bytt
lokaler.
Bilar, persondatorer med kringutrustning, kon-
torsapparater m.m. är exempel på tillgångar som
redovisas under denna post.
Statens järnvägar redovisar finansiell leasing av
lok och vagnar till ett värde av 7,5 miljarder kro-
nor. Motsvarande skuld redovisas under övriga
skulder.
18
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 19
Pågående nyanläggningar
miljarder kronor värderats in under 1999. En del
materiel återstår att invärdera.
Miljoner kronor
1999
1998
Banverket, järnvägsanläggningar
10 843
11 678
Vägverket, väganläggningar
11 241
9 785
Försvarets Materielverk
3 904
5 542
Fortifikationsverket
1 010
894
Statens fastighetsverk
254
341
Affärsverk
Luftfartsverket
2 035
1 121
Statens järnvägar
398
275
Svenska kraftnät
113
113
Sjöfartsverket
72
69
Övriga myndigheter
707
475
Summa
30 577
30 293
Not 21
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är
byggnader som inte åsatts något taxeringsvärde.
Till viss del är anläggningarna finansierade med
investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner
m.fl.
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
Försvarets materielverks post avser uppdrag
från Försvarsmakten på 3,9 miljarder kronor.
Miljoner kronor
1999
1998
Vägverket
226
244
Banverket
110
117
Statens väg- och transportforskningsinstitut
5
-
Statens Räddningsverk
-
14
Kungliga Tekniska Högskolan
2
11
Övriga myndigheter
6
11
Summa
349
397
Not 22
Statliga vägar
Miljoner kronor
1999
1998
Vägverket
63 185
61 340
Not 20
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarsmakten
65 040
69 389
Statens räddningsverk, räddningstjänst- och
varningsmateriel m.m.
1099
1 081
Överstyrelsen för civil beredskap, metall,
verkstads, och kemiska produkter
444
541
Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsför-
nödenheter
182
441
Jordbruksverket, fodervaror,
66
164
bekämpningsmedel m.m.
Övriga myndigheter
24
9
Summa
66 855
71 625
Försvarsmakten invärderade huvuddelen av sina
beredskapstillgångar för första gången 1998. De
övertog också i januari 1998 lager av reservmate-
riel och drivmedel från Försvarets materielverk
uppgående till 7,2 miljarder kronor. Under 1999
har justeringar av föregående års invärderade
värde gjorts med 20 miljarder kronor p.g.a. fel-
aktig bedömning. Dessutom har ytterligare 6
Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat
investeringar i statliga vägar och broar. Vägin-
vesteringar under åren 1955-1994 har invärderats
retroaktivt. Avskrivningstiden för väginveste-
ringar är 40 år. Redovisade belopp är nettovärden
efter avskrivning.
Not 23
Statliga järnvägsanläggningar
Banverket 53 149 48 877
Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat
järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el-
och SL-anläggningar. De investeringar som
gjorts i det statliga järnvägsnätet och som finan-
sieras med statliga anslag har i Banverkets redo-
visning tidigare direktavskrivits. Avskrivningar
för järnvägsanläggningar är 40 år. Redovisade
belopp är nettovärden efter värdeminskningsav-
drag. Under året har bron över Öresund och
Ostkustbanan färdigställts. Arlanda Express har
startat sin flygpendel mellan Stockholm och Ar-
landa.
19
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 24
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor
1999
1998
Vattenfall AB
32 995
31 793
Telia AB
28 640
26 927
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
12 325
3 673
Civitas Holding AB
9 742
9 371
LKAB
8 522
8 802
Statliga Akademiska Hus AB
6 298
6 213
Posten AB
4 940
4 846
Almi Företagspartner AB
4 431
4 479
SBAB
3 620
3 451
Venantius AB
3 507
3 529
Apoteket AB
2 143
1 766
Vin & Sprit AB
1 849
1 920
Samhall AB
1 525
1 601
Specialfastigheter AB
1 264
1 284
Systembolaget AB
1 241
1 053
TERACOM Svensk Rundradio AB
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
1040
978
Swedfund International AB
813
836
Sveaskog AB
471
0
Svenska Rymdaktiebolaget
447
387
Amu-gruppen AB
390
381
AB Svensk Bilprovning
231
258
Sveriges Provnings och Forskningsinstitut
AB
198
187
Svenska Spel AB
192
135
Svenska Skogsplantor AB
136
143
SAQ kontroll AB
0
104
Affärsverk
Statens järnvägar - AB Swedcarrier
831
716
Luftfartsverket - LFV Holding AB
75
75
Svenska kraftnät
12
3
Övriga
436
408
Summa
128 314
115319
förklaras av försäljning av Pharmacia & Upjohn-
aktier. Under året har Sveaskog AB erhållits via
aktier i Assi Domän AB. Därigenom har statens
ägarandel i Assi Domän AB minskat från 50,4
procent till 35,7 procent varför bolaget i år redo-
visas under intresseföretag.
Newtel AB och IMEGO AB har förvärvats
under året. Det förstnämnda inför den planerade
fusionen mellan Telia och Telenor. IMEGO AB
är ett nystartat forskningsbolag. Vidare har
SAQ-kontroll AB avyttrats under året.
Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är
bokförda till anskaffningsvärde.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
1999
1998
Assi Domän AB
5 206
7 900
SAS Sverige AB
2 993
2 989
AB Svensk Exportkredit
2 238
2 224
Celsius AB
818
798
SOS Alarm Sverige AB
67
66
Värdepapperscentralen (VPC) AB
0
105
Affärsverk
Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät
71
71
A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket
5
5
Övriga myndigheter
53
68
Summa
11 451
14 226
Jämförelsesiffran för Assi Domän AB 1998 är
baserad på en ägarandel på 50,4 procent. (Se
ovan.) Under året har Värdepapperscentralen AB
sålts.
Med intresseföretag avses bolag där statens
ägarandel är minst 20 procent, men lägre än 50
procent.
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
innebär att statens andel av bolagens egna kapital
och ackumulerade vinster, reducerat med utbe-
talda utdelningar, har tagits upp i årsredovisning-
en. I balansräkningen redovisas aktier och ande-
lar i dotter- och intressebolag summerat till en
post. I denna not redovisas de separat. Med dot-
terbolag avses bolag där statens ägarandel över-
stiger 50 procent.
Ökningen mellan åren förklaras i huvudsak av
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, vars ökning
Andelar i dotter- och intresseföretag -totalt
Miljoner kronor
1999
1998
Aktier och andelar i dotterföretag
128 314
115 319
Aktier och anderlar i intresseföretag
11 451
14 226
Riksbankens grundfond
1 000
1000
Summa
140 765
130 545
I bilaga 1.4 finns ytterligare
redovisning av
statli-
ga dotter- och intresseföretag.
20
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 25
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Not 26
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
Andra långfristiga fordringar
Miljoner kronor
1999
1998
Regeringskansliet, Europeiska Investerings-
banken
1 677
0
Regeringskansliet, Nordiska Investerings-
banken
1 329
0
Regeringskansliet, Europeiska utvecklings-
banken
695
0
Regeringskansliet, IBRD Världsbanken
593
593
Regeringskansliet, OM-gruppen
452
452
Regeringskansliet, Europarådets utveck-
lingsbank
34
0
Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och
räntekonsortium
952
955
Karolinska institutet, aktier, andelar och
obligationer
241
362
Göteborgs universitet
135
125
Affärsverk
Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar
3 281
2 945
Övriga myndigheter
170
80
Summa
9 559
5 512
Miljoner kronor
1999
1998
Exportkreditnämnden
5 231
5 668
Statens bostadskreditnämnd, regressford-
ringar på utbetald ersättning för infriade
garantier
393
340
NUTEK
185
0
Affärsverk
Sjöfartsverket, förskottshyra för offshore-
fartyg
160
74
Övriga myndigheter
387
440
Summa
6 356
6 523
Förändringen mellan åren förklaras till största
del av att Regeringskansliet för första gången
1999 redovisat inbetalat kapital till Europeiska
investeringsbanken, Nordiska Investeringsban-
ken, Europeiska utvecklingsbanken och Euro-
parådets utvecklingsbank.
Statens järnvägars långfristiga värdepappersin-
nehav avser innehav av nollkupongplaceringar.
Innehavet syftar till att finansiera betalningar
som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt
förfaller.
Av Karolinska Institutets innehav 1998 avsåg
137 miljoner kronor statsobligationer vilka ej
eliminerades. För jämförbarhet med 1999 bör
1998 års värde minskas med 137 miljoner kro-
nor.
Exportkreditnämndens (EKN) fordringar är
nettovärderade skadefordringar. Värderingen ba-
seras på de skadebelopp som EKN utbetalat.
Från detta görs avdrag för återvunna eller av-
skrivna belopp. Till detta belopp läggs kapitalise-
rade räntor, förfallna obetalda avtalsräntor samt
ej förfallna räntor enligt avtal. Anspråk på dröjs-
målsräntor läggs ej till fordringarna förrän avtal
om storleken på anspråket slutits med gäldenä-
ren.
Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån
olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på
andra länder är en utgångspunkt landets totala
skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet
skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras
bl.a. med gjorda bedömningar av landets allmän-
na riskläge vad gäller krediter sammanvägt med
fordrans återstående löptid. Större kommersiella
fordringar undersöks och värderas individuellt.
NUTEK har överlåtit en stor del av lokalise-
ringslånen och regionala utvecklingslänen till
stiftelsen Norrlandsfonden. Med anledning av
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
övertagandet har en revers mellan svenska staten
och stiftelsen upprättats. Överenskommet be-
lopp jämte ränta har NUTEK tagit upp som en
fordran på stiftelsen med en motsvarande skuld
till staten.
21
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 27
Utlåning
Miljoner kronor
1999
1998
Centrala studiestödsnämnden (CSN),
90 818
84 639
nyare studielån samt hemutrustningslån
CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988
26 811
29 059
CSN, återkrav på lån och bidrag
556
428
CSN, skuldsaneringslån
8
6
CSN, övrigt
■11
25
Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån
2 770
2 340
till Svensk-Danska Broförb AB
RGK, investeringslån till A-train AB
1 000
1 000
RGK, övrigt
311
300
Kammarkollegiet, näringslån
225
680
Kammarkollegiet, övriga lån
10
17
Statens energimyndighet, Baltikumlån
128
119
Statens energimyndighet, villkorslån
9
9
NUTEK, villkorslån
66
71
NUTEK, lokaliseringslån
62
277
Styrelsen för internationellt utvecklingsar-
101
107
bete
Övriga myndigheter
249
192
Summa
123113
119 269
Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ-
rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två
huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-
rade av Riksgäldskontoret, främst studielån be-
viljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån
som ursprungligen finansierats via stadsbudge-
ten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988.
CSN:s fordringar uppgår till totalt 118 miljarder
kronor då hänsyn tagits till reservationer för
osäkra fordringar. Två kategorier av osäkra ford-
ringar finns. Den ena typen är fordringar på per-
soner som missköter betalningarna. Efter ge-
nomgång har värdet på sådana fordringar skrivits
ned med 2,3 miljarder kronor. Den andra kate-
gorien av osäkra fordringar är sådana där lånta-
garna på grund av lånereglernas utformning inte
kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års
ålder, vilket är den gräns som fastställts. Föregå-
ende år gjorde CSN enbart en mindre reserva-
tion på 699 miljoner kronor för dessa fordringar.
I år har en reservation gjorts på 5,9 miljarder
kronor av de skulder som CSN anser ligga inom
det skuldintervall där risken för framtida av-
skrivningar är störst, vilket är låntagare med
skulder över 400 000 kronor.
Totalt har reservationer gjorts med 8,6 miljar-
der kronor på en lånefordran motsvarande 127
miljarder kronor.
I resultaträkningen under transfereringsav-
snittet uppgår årets faktiska avskrivningar och
nedskrivningar av lånefordringar till 497 miljoner
kronor och årets reservation av lånefordringar till
6,3 miljarder kronor, se not 4.
Not 28
Varulager och förråd
Miljoner kronor
1999
1998
Banverket
341
307
Försvarsmakten
211
196
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
Försvarets materielverk
169
173
Vägverket
105
92
Kriminalvårdsstyrelsen
69
73
Polisväsendet
66
59
Sveriges geologiska undersökning
12
134
Affärsverk
Statens järnvägar
35
104
Luftfartsverket
35
29
Svenska kraftnät
23
22
Sjöfartsverket
21
21
Övriga myndigheter
312
340
Summa
1 399
1 550
Förändringen mellan åren består i huvudsak av
att Sveriges geologiska undersökning sålt det la-
ger de 1998 övertog från Statens Oljelager och
att Statens Järnvägar minskat sitt lager.
Banverkets lager består av material för repara-
tion och underhåll av anläggningstillgångar.
Försvarets Materielverks lager utgörs i huvud-
sak av elektronikkomponenter för försvarets te-
lenät.
22
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 29
Pågående arbeten
Not 31
Förskott till leverantörer
Lantmäteriverket
183
106
Banverket
58
187
Fortifikationsverket
38
26
Försvarets forskningsanstalt
30
27
Försvarsmakten
17
57
Allmänna advokatbyråerna
0
20
Affärsverk
Sjöfartsverket
18
9
Statens järnvägar
6
17
Övriga myndigheter
92
71
Summa
442
520
Här redovisas främst pågående tjänsteuppdrag
och andra pågående arbeten i avgiftsbelagd verk-
samhet.
Not 30
Fastigheter
Miljoner kronor
1999
1998
Länsstyrelsen i Dalarnas län
81
67
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
21
16
Karolinska Institutet
17
0
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
13
12
Länsstyrelsen i Västerbottens län
8
7
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
6
6
Övriga länsstyrelser
9
18
Summa
155
126
Försvarets materielverk
11 856
13 493
Övriga myndigheter
102
101
Summa
11 958
13 594
De leverantörer som Försvarets
materielverk
lämnat förskott till är i huvudsak Industrigrup-
pen JAS och Celsiuskoncernen.
Not 32
Kundfordringar
Miljoner kronor
1999
1998
Exportkreditnämnden
774
335
Banverket
378
265
Vägverket
325
218
Försvarsmakten
172
112
Lantmäteriverket
128
120
Försvarets materielverk
56
123
Affärsverk
Luftfartsverket
383
565
Sjöfartsverket
140
158
Svenska kraftnät
134
174
Statens järnvägar
113
22
Övriga myndigheter
1 418
1 344
Summa
4 021
3 436
Exportkreditnämndens fordringar avser fakture-
rade premier för garantitagare.
Här redovisas fastigheter som vid anskaffningen
inte är avsedda att stadigvarande innehas eller
brukas.
Länsstyrelsernas fastigheter avser jordfonden
vilka från och med 1998 redovisas som en egen
post i Balansräkningen. Tidigare redovisades des-
sa under posten Varulager och Förråd.
Karolinska Institutet har under året donerat
fastigheter vilka upptas till taxeringsvärde tills de
säljs.
23
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 33
Övriga fordringar
Miljoner kronor
1999
1998
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
Skatteförvaltningen, fordringar avseende
kommuners och landstings mervärdesskatt
2 365
1 170
Skatteförvaltningen, fordringar lämnade till
Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m.
5 020
5 007
Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU
m.m.
4 514
4 878
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna, fordran AP-fonden för administ-
ration av ålderspension m.m.
2 667
2 359
Tullverket, uppbördsfordringar
1 624
1 773
Riksgäldskontoret
1 497
1 209
Regeringskansliet
500
35
Affärsverk
Statens järnvägar
541
1 032
Luftfartsverket
388
207
Sjöfartsverket
0
110
Svenska Kraftnät
0
6
Övriga myndigheter
991
1 453
Summa
20107
19 239
(131 miljoner kronor). Fordringar på underhålls-
skyldiga har värderats till 75 procent av brutto-
fordran med ledning av inbetalningsgraden un-
der de senaste tre åren.
Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av
obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt,
tull- och importavgifter på jordbruksprodukter,
energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedöm-
ning av fordringarnas verkliga värde har gjorts
med en statistisk metod.
Riksgäldskontorets (RGK) fordringar består i
huvudsak av depositioner för handel med stan-
dardiserade terminskontrakt (s.k. futures) samt
fordringar på banker avseende obligationer och
vinster. RGK har ändrat jämförelsevärdet för
1998 till 1,8 miljarder kronor vilket inte skett i
årsredovisning för staten.
Regeringskansliets ökning förklaras i huvud-
sak av en fordran på Venantius AB
Statens järnvägars fordringar avser främst
fordringar på bolag inom SJ-koncernen.
Not 34
Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader
Skatteförvaltningen har skattefordringar under
indrivning på nominellt 46,6 miljarder kronor.
Av dessa beräknas 5 miljarder kronor flyta in vil-
ket utgör merparten av RSV:s fordringspost.
Värdet av återstående fordringar under indriv-
ning har beräknats med ledning av uppgifter från
redovisningssystemet för exekutionsväsendet
(REX). Individuell prövning av varje enskild
fordrans verkliga värde är inte möjlig att göra
p.g.a. det mycket stora antalet fordringar. Ford-
ringarna har i likhet med föregående år analyse-
rats med avseende på olika kategorier av gäldenä-
rer, ålder, hur betalningarna fördelat sig på
fordringar av olika ålder etc.
Skatteförvaltningens fordran på kommuner
och landsting avser framtida inbetalningar till de
räntebärande kontona hos Riksgäldskontoret för
att täcka nuvarande kreditutnyttjande.
Statens jordbruksverks bidragsfordringar på
EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom
garantisektionen, rekvirerade medel inom ut-
vecklingssektionen och bundet kapital i offentli-
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
ga lager för EU:s räkning.
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassornas fordringar avser till största delen ford-
ringar på bidragsskyldiga avseende underhålls-
stöd (2 014 miljoner kronor) och återkravsford-
ringar avseende bostadsbidrag till barnfamiljer
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret
19 193
20 529
varav förutbetalda underkurser avseende,
upplåning i svenska kronor
18 359
19 322
upplåning i utländsk valuta
832
1 199
övrigt
2
8
Polisväsendet
298
296
Skatteförvaltningen
171
168
Kriminalvårdsstyrelsen
155
146
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
142
106
kassorna
Lunds universitet
114
112
Göteborgs universitet
113
118
Uppsala universitet
111
101
Domstolsverket
105
119
Affärsverk
Statens järnvägar
86
110
Sjöfartsverket
40
45
Luftfartsverket
28
27
Övriga myndigheter
1 506
1 402
Summa
22 062
23 279
24
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Vid emissioner av statsobligationer med kupong
redovisas det nominella värdet som statsskuld.
Skillnaden mellan erhållen likvid och bokförd
statsskuld redovisas som över- eller underkurs.
Storleken på över- eller underkurser beräknas
utifrån gällande marknadsränta vid emissions-
tillfället, jämfört med villkoren (kupongränta,
ränteförfallodag) i det lån som emitterats. Ut-
giften avräknas anslaget Al Statsskuldsräntor
m.m. Den uppkomna över- eller underkursen
balanseras (som periodavgränsningspost) och
intäkts- respektive kostnadsförs i resultaträk-
ningen fördelat över lånets löptid.
Not 36
Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter
Not 35
Periodavgränsningsposter - Upplupna
bidragsintäkter
Miljoner kronor
1999
1998
Kungliga tekniska högskolan
76
56
Göteborgs universitet
53
43
Lunds universitet
53
206
Sveriges lantbruksuniversitet
34
26
Karolinska institutet
33
27
Stockholms universitet
21
17
Övriga myndigheter
186
127
Summa
486
524
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter
13 446
16 024
Kärnavfallsfondens styrelse
277
259
Banverket
125
54
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
88
43
Exportkreditnämnden
66
177
Kammarkollegiet
49
57
Lunds Universitet
34
26
Affärsverk
Statens järnvägar
196
215
Svenska kraftnät
159
140
Luftfartsverket
50
113
Sjöfartsverket
4
13
Övriga myndigheter
227
251
Summa
14 721
17 372
Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall
erhållas för arbete som redan utförts men där
myndigheten ännu inte erhållit överenskommen
betalning.
Övriga upplupna intäkter är räntor och andra
intäkter som upparbetats men ännu inte fakture-
rats eller blivit betalda.
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen
ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även
upplupna ränteintäkter för uppköpta obligatio-
ner i svenska kronor och upplupna ränteintäkter
avseende kredit- och garantigivning.
Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter
från reaktorinnehavarna, vilka betalar avgifterna
kvartalsvis i efterskott. En mindre del av belop-
pet, 2,1 miljoner kronor, avser upplupna rän-
teintäkter på avgifterna.
25
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 37
Värdepapper och andelar
Not 38
Kassa, postgiro och bank
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret, dagslån placerade
11 308
3 526
hos banker
Regeringskansliet, aktier i Nordbanken
4 646
4 646
Holding AB
Exportkreditnämnden, valutadepositioner
1 113
1 300
i svenska banker
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
1 155
1 271
kassorna, hypoteksobligationer m.m.
Regeringskansliet, Expo 98
0
3
Regeringskansliet, diverse fonder
2
2
Affärsverk
Luftfartsverket
138
472
Övriga myndigheter
38
18
Summa
18 400
11 238
Riksgäldskontoret
2 126
101
Skatteförvaltningen
1 962
1 748
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
283
213
Exportkreditnämnden
175
58
Länsstyrelsen i Norrbottens län
162
159
Allmänna arvsfonden
107
20
Försvarets Materielverk
79
108
Affärsverk
Svenska Kraftnät
830
758
Statens järnvägar
252
334
Luftfartsverket
64
30
Sjöfartsverket
15
57
Övriga myndigheter
688
888
Summa
6 743
4 474
Ökningen totalt förklaras i huvudsak av Riks-
gäldskontorets ökning av placeringar i form av
dagslån. Detta förklaras av att oväntat stora
skatteinbetalningar influtit i slutet av året, vilket
genererat ett överskott som placerats som dags-
lån.
Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas innehav utgörs av hypoteksobligatio-
ner.
Exportkreditnämndens innehav består av va-
lutadepositioner i svenska banker, bundna upp
till tolv månader.
Luftfartsverkets innehav utgörs av företags-
certifikat.
Ökningen totalt förklaras av att Riksgäldskonto-
rets lät behållningarna på valutakontona i Riks-
banken ligga kvar över årsskiftet. Detta var en
beredskapsåtgärd inför millennieskiftet.
Merparten av Skatteförvaltningens behållning
utgörs av inbetalningar till bank sista bankdagen i
december, vilka töms till postgirot första bank-
dagen i januari.
Allmänna arvsfondens innehav består av
bankmedel på ett företagskonto där även övriga,
av Kammarkollegiet, förvaltade fonder ligger.
Not 39
Nettoförmögenhet
Miljoner kronor 1999 1998
Statskapital
319 666
332 258
Uppskrivningskapital
516
407
Gävo- och donationskapital
236
613
Resultatandelar i dotterföretag
59 199
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
52 925
Balanserad kapitalförändring
-1 522 771
-1 531 704
Årets över-/underskott enligt resul-
taträkningen
55 299
-31 383
Summa
-1 087 855
-1 176 884
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-
gångar och skulder. Eftersom statens skulder är
större än tillgångarna är statens nettoförmögen-
het negativ.
26
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Infasningspengar från AP-fonden på 45 mil-
jarder kronor ingår i balanserad kapitalföränd-
ring och redovisas av Riksgäldskontoret. Dessa
medel har inte redovisats över resultaträkningen
(se även redovisningsprinciper i bilaga 1.1).
Statskapital består främst av kapital som staten
tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar
men även av kapitaltillskott till investeringar som
de olika departementen gjort. Försvarsmakten
har under 1999 korrigerat värdet av de bered-
skapstillgångar som invärderades under 1998
med -20,2 miljarder kronor samt invärderat be-
redskapstillgångar med 5,8 miljarder kronor.
Förändringen av uppskrivningskapital är i hu-
vudsak hänförlig till Statens järnvägars uppskriv-
ning av aktier i AB Swedcarrier samt övertaget
leasingåtagande.
Minskningen av donationskapital avser till
största delen en omklassificering som Karolinska
institutet gjort med 252 miljoner kronor till ba-
lanserad kapitalförändring samt med 42 miljoner
kronor till oförbrukade bidrag.
59 169 miljoner kronor av posten resultatan-
delar i dotterföretag redovisas av Regeringskans-
liet vilka också svarade för en ökning på 6 280
miljoner kronor.
I en enskild myndighets bokslut utgörs posten
balanserad kapitalförändring normalt av föregå-
ende års balanserade kapitalförändring plus före-
gående års kapitalförändring enligt resultaträk-
ningen. I årsredovisningen för staten uppnås
ingen sådan överensstämmelse. En orsak är att
posten avräkning med statsverket, som redovisas
av respektive myndighet, ingår i statens årsredo-
visning i balanserad kapitalförändring och där-
med också förändringen av denna.
Not 40
Fonder
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav-
fallsfonden som består av avgifter från kärn-
kraftföretagen, vilka baseras på produktionen av
elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader
nu och i framtiden för hantering och slutförva-
ring av använt kärnbränsle och annat avfall.
Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av
Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförval-
tare enligt de riktlinjer som beslutas av Insätt-
ningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter
från institut som omfattas av garantin. Avgiftens
storlek, som baseras på institutens kapitaltäck-
ningsgrad, används till att bygga upp en fond
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
varifrån ersättning betalas ut till de institut som
försätts i konkurs och som omfattas av garantin.
Insättningsgarantin gäller för såväl privatperso-
ner som företag och andra juridiska personer.
Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas fonder utgörs till största del av trafik-
livräntefonden (494 miljoner kronor) och fonder
för frivillig sjukförsäkring (286 miljoner kronor).
Mer detaljerad fondredovisning återfinns i bi-
laga 1.5.
Not 41
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
1999
1998
Kärnavfallsfondens styrelse
23 413
22 044
Insättningsgarantinämnden
7 627
5 326
Riksförsäkringsverket inklusive för-
säkringskassorna
1 053
1 027
Vägverket
917
735
Naturvårdsverket
347
221
Länsstyrelsen i Västerbotten
155
152
Fiskeriverket
113
118
Övriga
194
188
Summa
33 819
29 811
Miljoner kronor
1999
1998
Statens pensionsverk
104 500
103 145
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
7 817
7 629
Försvarsmakten
1 661
989
Polisväsendet
465
679
Banverket
170
0
Arbetsmarknadsstyrelsen
130
150
Försvarets materielverk
121
0
Skatteförvaltningen
119
161
Affärsverk
Luftfartsverket
1 714
1 568
Sjöfartsverket
622
465
Svenska kraftnät
96
86
Statens järnvägar
56
1 121
Övriga myndigheter
220
156
Summa
117 691
116149
Flertalet myndigheter betalar pensionspremier
till Nämnden för statens avtalsförsäkringar inom
Statens pensionsverk (SPV) som administrerar
merparten av statens pensionsåtagande. Undan-
27
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
tag är affärsverken samt några få andra myndig-
heter vilka specificeras i noten ovan.
Försvarsmakten, Banverket och Försvarets
materielverk har ökat sina avsättningar med hän-
syn till kommande förtidspensioneringar.
Statens järnvägar har överlåtit sin pen-
sionsskuld till ett privat livförsäkringsbolag.
Not 42
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
1999
1998
Premiepensionsmyndigheten
72 105
0
Exportkreditnämnden
4 651
3 621
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
758
46 194
Sveriges geologiska undersökning
391
0
Riksgäldskontoret
378
0
Banverket
170
411
Affärsverk
Statens Järnvägar
1 638
1 692
Luftfartsverket
601
0
Övriga myndigheter
14
11
Summa
80 706
51 929
Not 43
Övriga skulder
andra långfristiga skulder med 403 miljoner kro-
nor.
Riksgäldskontoret redovisar 1999 en avsätt-
ning för framtida garantiförluster. År 1998 redo-
visades den under posten kapital med 234 miljo-
ner kronor.
Banverket har upplöst den avsättning för åter-
anskaffning av produktionsanläggningar som re-
dovisades 1998 eftersom de särskilda redovis-
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
ningsprinciper som låg till grund för denna
avsättning har upphävts. År 1999 återstår avsätt-
ningar för sanering, projekteringslagerinkurans,
investeringsprojekt och brister vid slutbesikt-
ning.
Premiepensionsmyndigheten har fr.o.m. 1 janua-
ri 1999 övertagit ansvaret för förvaltningen av de
avgiftsmedel som placeras på räntebärande konto
i Riksgäldskontoret. År 1998 redovisades avsätt-
ningen av Riksförsäkringsverket. Årets avsätt-
ning i resultaträkningen ingår i posten transfere-
ringar och bidrag.
Exportkreditnämnden gör avsättningar för
risker i garantiengagemanget.
Statens järnvägar gör avsättningar främst för
förlustavtal på 1 miljard kronor.
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna redovisar 1999 en avsättning för frivillig
pensionsförsäkring. År 1998 redovisades den
under posten kapital med 811 miljoner kronor.
År 1998 redovisades premiereserven av Riksför-
säkringsverket.
Luftfartsverket gör en avsättning på 601 mil-
joner kronor för skuld till SAS avseende Termi-
nal 2 Arlanda.
Sveriges geologiska undersökning redovisar
1999 en avsättning för framtida miljösäkringsin-
satser avseende avvecklade oljelagringsanlägg-
ningar. År 1998 redovisades den under posten
Miljoner kronor
1999
1998
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
4 810
4 733
Vägverket
4 396
6 502
Riksgäldskontoret
2 471
17 925
Regeringskansliet
1 775
111
Statens pensionsverk
1 098
1 350
Skatteförvaltningen
438
963
Försvarsmakten
344
320
Banverket
266
618
Allmänna arvsfonden
248
263
Polisväsendet
229
194
Affärsverk
Statens Järnvägar
11 007
10 597
Luftfartsverket
206
258
Sjöfartsverket
169
241
Övriga myndigheter
5 734
3 763
Summa
33191
47 838
Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskas-
sorna redovisar innehållna skatter på pensioner
m.m.
Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal
som netto uppgår till 0,5 miljarder kronor. 1998
uppgick dessa till 11,2 miljarder kronor, netto.
Skulden värderas till bokslutsdagens valutakur-
ser. Terminskontrakt netto uppgick 1999 till -1,4
miljarder kronor. År 1998 uppgick de till 1,8
miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar
även förfallna obligationer, vinster och räntor
under övriga skulder. Dessa uppgick 1999 till 3,2
28
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
miljarder kronor. År 1998 uppgick de. till 2,3
miljarder kronor.
Regeringskansliets ökning av övriga skulder
sammanhänger med ett inlevererat överskott för
Svenska Spel AB på 1,5 miljarder kronor som re-
dovisats som skuld i avvaktan på att det definitiva
överskottet har fastställts och beloppet kan redo-
visas mot inkomsttitel.
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
Vägverket redovisar skulder till Stock-
holmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB på
3,3 miljarder kronor. 1998 uppgick dessa till 4,7
miljarder kronor. Skulden avser finansiering av
delar inom de särskilda trafiklösningarna i
Stockholm och Göteborg.
Skatteförvaltningens minskning beror på änd-
rade redovisningsprinciper.
Not 45
Depositioner
Miljoner kronor
1999
1998
Skatteförvaltningen
377
371
Länsstyrelsen i Stockholms län
268
274
Länsstyrelsen i Jämtlands län
49
50
Tullverket
31
58
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
23
26
Allmänna advokatbyråerna
0
63
Övriga myndigheter
69
92
Summa
817
934
Not 44
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarets materielverk
2 151
2 113
Vägverket
2 012
2 678
Banverket
934
1 147
Försvarsmakten
818
755
Polisväsendet
595
429
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
564
430
Arbetsmarknadsverket
344
573
Kriminalvårdsstyrelsen
300
158
Fortifikationsverket
280
278
Depositioner som redovisas av Skatteförvalt-
ningen avser främst indrivna medel som krono-
fogdemyndigheterna förvaltar i avvaktan på be-
slut och redovisning i vissa mål.
Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar
tvångsinlösta aktier, hyresdepositioner m.m.
De allmänna advokatbyråerna har avvecklats
under 1999.
Not 46
Förskott från uppdragsgivare och kund
Affärsverk
Luftfartsverket
580
333
Statens järnvägar
500
541
Svenska kraftnät
232
231
Sjöfartsverket
125
121
Övriga myndigheter
3 400
3 031
Summa
12 835
12818
Miljoner kronor
1999
1998
Försvarets materielverk
105
159
Karolinska institutet
87
75
Linköpings universitet
37
55
Fortifikationsverket
28
50
Uppsala universitet
18
14
Kungliga tekniska högskolan
18
0
Lantmäteriverket
17
44
Riksantikvarieämbetet
17
24
Mitthögskolan
15
24
Affärsverk
Sjöfartsverket
11
8
Övriga myndigheter
123
117
Summa
476
570
29
Skr. 1999/2000:150 BILAGA l
Not 47
Statsskulden - Riksgäldskontoret
Lån i Sverige
Miljoner kronor
1999
1998
Statsobligationslån
771 588
777 248
Statsskuldväxlar
243 582
225 673
Premieobligationslån
54 400
58 700
Dagslån
0
11 135
Riksgäldskonto
3 037
5 507
Riksgäldssparkonto
6 474
5 173
Summa
1 079 080
1 083 436
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
1999
1998
Lån i Sverige
1 079 080
1 083 436
Lån utomlands 1
291 075
362 525
Summa
1 370 155
1 445 961
Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj.
Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations-
lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal-
da belopp.
Riksgäldskontoret (RGK), Riksförsäkrings-
verket inklusive försäkringskassorna och Svenska
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
Kraftnät innehar statliga obligationer och skuld-
växlar. Innehaven uppgår till totalt 4 miljarder
kronor och har eliminerats mot statsskulden.
RGK:s redovisning av statsskuldens storlek avvi-
ker därför med samma belopp mot den som re-
dovisas i statens balansräkning.
Lån utomlands
^HjoneH(ronor i ^^^^^^^_^^^^^_ j __^999^_^^998_
Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj 291 075 362 525
Lån i utländsk valuta inkl, derivatportfölj 402 146 459 378
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till
den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lå-
nens anskaffningsvärde uppgick den 31 decem-
ber 1999 till 280 miljarder kronor. Den redovisa-
de valutaskulden minskade med 71,5 miljarder
kronor. Bakom denna siffra ligger en netto-
minskning av valutaskulden värderad till an-
skaffningsvärde med 68,6 miljarder kronor, samt
en omvärdering till rådande kronkurs, som
minskat valutaskulden med 2,8 miljarder kronor
till följd av att den svenska kronan har förstärkts
under 1999.
En mer rättvisande bild av statsskuldens valu-
taexponering inkluderar även de skuldbytesavtal
i kronor och utländsk valuta och derivatpositio-
ner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valuta-
fördelning och ränterisk.
Minskningen av statsskulden uppgick till 75,8
miljarder kronor. Skillnaden mot de 74,7 miljar-
der kronor som anges i Vårpropositionen beror
på elimineringar med hänsyn till förändring av
statligt innehav av statsobligationer.
Statsskulden behandlas i textavsnittet 4.5 samt
i not 12 Finansiella kostnader under resultaträk-
ningen.
Not 48
Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldskontoret, upplupna räntor
66 698
75 193
Vägverket
903
968
Försvarsmakten
811
711
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna
660
647
Polisväsendet
583
637
Banverket
468
514
Affärsverk
Statens järnvägar
934
750
Luftfartsverket
779
305
Svenska kraftnät
247
133
Sjöfartsverket
87
52
Övriga myndigheter
3 757
3 758
Summa
75 927
83 668
Som upplupna kostnader redovisas bl.a. myndig-
heternas beräknade semesterskulder.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor
och i utländsk valuta samt räntekostnader för
skuldskötselåtgärder.
30
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 49
Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
1999
1998
Göteborgs universitet
863
858
Karolinska institutet
785
738
Lunds universitet
498
421
Uppsala universitet
282
273
Umeå universitet
190
120
Kungliga Tekniska Högskolan
142
150
Linköpings universitet
72
109
Övriga myndigheter
640
562
Summa
3 472
3 231
Not 51
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
Ansvarsförbindelser
Garantier 681 253 667 700
Garantierna redovisas i kapitel 6.
Noter till finansieringsanalysen (52-55)
Not 52
Justering till betalningar
Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som
erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ända-
mål.
Not 50
Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda
intäkter
Miljoner kronor
1999
1998
Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser
vid upplåning m.m.
18 591
17 890
Banverket
279
43
Göteborgs universitet
91
69
Vägverket
6
834
Fortifikationsverket
109
Affärsverk
Luftfartsverket
128
95
Statens Järnvägar
71
288
Övriga myndigheter
543
516
Summa
19 709
19 732
Miljoner kronor
1999
1998
Förändring av långfristiga fordringar
167
-1314
Förändring av omsättningstillgångar
-6 787
7 548
Förändring av kassa, bank
-2 269
-1 675
Förändring av avsättningar
3 482
Förändring av skulder
317
8 036
Summa justeringar till betalningar
-5 090
12 595
Förändringar av avsättningar redovisades föregå-
ende år under förändring av
skulder.
Not 53
Investeringar
Miljoner kronor
1999
1998
Finansiella investeringar
Karolinska institutet
512
133
Regeringskansliet
1
1 554
Under övriga förutbetalda intäkter rapporteras
avgiftsintäkter m.m. som betalats före peri-
odskifte, men som är hänförliga till nästföljande
period.
I Vägverkets förutbetalda intäkter ingår under
1998 intäkter från Stockholms Stad på 827 mil-
joner kronor som avser Stockholms Stads del av
Södra länken. Under 1999 har Vägverket in-
täktsfört bidraget 407 miljoner kronor som in-
täkter av bidrag i resultaträkningen.
Materiella investeringar
Försvarsmakten
11 984
-
Vägverket
5 550
7 476
Banverket
5 143
7 002
Luftfartsverket
1 746
823
Fortifikationsverket
843
786
Statens järnvägar
750
858
Försvarsmakten har ändrat redovisningsprinci-
perna från och med 1999 vilket medför att de
tillgångsredovisar anskaffningar av beredskaps-
tillgångar. Det har inte varit möjligt att retroak-
tivt få fram Försvarsmaktens anskaffningar för
1998.
Luftfartsverkets har mer än fördubblat sina
investeringar från föregående år. Ökningen är till
stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda
flygplats.
31
6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Not 54
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
1999
1998
CSN
11 753 735
11 276 813
Riksgäldskontoret
1 058 230
1 300 000
Statens energimyndighet
247 661
40 729
NUTEK
182 605
129 286
Styrelsen för internationellt utveck-
lingsarbete
27 120
32 903
Övriga myndigheter
5 890
5 486
Summa nyutlåning
13 275 241
12 785 217
Amorteringar
Miljoner kronor
1999
1998
CSN
3 902 369
3 716 452
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontoret
620 000
0
Kammarkollegiet
50 854
189 228
NUTEK
39 992
63 743
Styrelsen för internationellt utveck-
lingsarbete
24 711
8 333
Övriga myndigheter
16 969
24 031
Summa amorteringar
4 654 895
4 001 787
I likhet med föregående år svarade CSN för den
största nyutlåningen, som till största delen består
av studielån. Riksgäldskontorets nyutlåning och
amorteringar avser Svensk-Danska broförbindel-
sen AB.
Not 55
Justering till betalningar
Miljoner kronor
1999
1998
Förändring av omsättningstillgångar hän-
förbara till statens upplåning
3 914
2 874
Förändring av skulder hänförbara till sta-
tens upplåning
-7 794
■1 125
Summa justeringar till betalningar
-3 880
1 749
32
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
3 Sammanställning av den statliga
sektorn
Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga
myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och
genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av-
gränsning som gjorts, är emellertid det som bru-
kar benämnas den statliga sektorn i realiteten
större.
Förevarande sammanställning görs i syfte att
ge en samlad och översiktlig bild av samtliga
verksamheter som staten har ett väsentligt infly-
tande över. Väsentligt inflytande har definierats
som att staten har en ägarandel på minst 20 pro-
cent i de aktuella organisationerna. Definitionen
överensstämmer med näringslivets definition av
intresseföretag. Med denna definition bortfaller
stiftelser, som är självägande. Den statliga sek-
torn inkluderar därmed förutom myndigheterna
även statliga bolag och finansinstitut samt Riks-
banken och Allmänna pensionsfonden.
Sammanställningen, som bygger på de olika
organisationernas officiella årsredovisningar eller
delårsrapporter, ger en uppfattning om den to-
tala statliga förmögenheten.
När det gäller de tillgångar och skulder som
bara indirekt ägs av staten via annan juridisk per-
son har statens andel medräknats med hänsyn
tagen till ägarandelen. Någon fullständig elimine-
ring av mellanhavanden såsom fordringar och
skulder samt intäkter och kostnader har inte
kunnat göras eftersom underlag för detta saknas i
vissa fall och de olika organisationernas redovis-
ningsperioder och redovisningsprinciper skiljer
sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk
vilket komplicerar konsolideringen. De elimine-
ringar som gjorts framgår av noter till tabell 1.1.
Den statliga sektorns samlade ekonomiska
ställning
ITabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och 1
■ skulder 1
Miljarder kronor
^^^yndigheteF^^“
99
98
97
96
94/95
93/94
92/93
Summa tillgångar
661
636
540
548
474
398
475
Summa skulder
1749
1813
1598
1586
1514
1322
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
1167
Nettoförmögen-
het/Eget kapital
-1088
-1177
-1058 ■
1038 -
1040
-924
-692
S:a skulder och
kapital
661
636
540
548
474
398
475
Statliga Bolag
fMi)
99
98
97
96
95
94
93
Summa tillgångar
379
355
344
322
312
344
362
Summa skulder
255
229
219
210
209
246
274
Nettoförmögen-
het/Eget kapital
124
126
125
112
103
98
88
S:a skulder och
kapital
379
355
344
322
312
344
362
Statliga banker och finansinstitut
(Not 3)
99
98
97
96
95
94
93
Summa tillgångar
259
264
409
576
504
560
619
Summa skulder
243
243
391
538
466
527
593
Nettoförmögen-
het/kapital
16
21
18
38
38
33
26
S:a skulder och
kapital
259
264
409
576
504
560
619
Riksbanken
99
98
97
96
95
94
93
Summa tillgångar
229
214
189
213
257
269
275
Summa skulder
113
95
95
126
180
204
192
Nettoförmögen-
het/Eget kapital
116
119
94
87
77
65
83
S:a skulder och
kapital
229
214
189
213
257
269
275
AP-fonden
99
98
97
96
95
94
93
Summa tillgångar
621
642
622
600
575
544
548
Summa skulder
2
1
2
3
1
3
14
Nettoförmögen-
het/Eget kapital
619
641
620
597
574
541
534
S:a skulder och
kapital
621
642
622
600
575
544
548
33
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Den statliga sektorn'
99
98
97
96
95
94
93
Summa tillgångar
2004
1976
1979
2134
2094
2127
2144
Summa skulder
2362
2381
2305
2463
2444
2495
2395
Nettoförmögen-
het/Eget kapital
-358
-405
-326
-329
-350
-368
-251
S=a skulder och
kapital
2004
1976
1979
2134
2094
2127
2144
1 Efter elimineringar enligt Not 1.
Förändringar i den statliga sektorns
förmögenhet
Förvaltnings AB Stattum sålde i januari 1999
statens resterande aktieinnehav i Pharmacia &
Upjohn, vilket gav en realisationsvinst på cirka
10,8 miljarder kronor. I juni såldes SAQ Kon-
troll AB till Det Norske Veritas och i juli såldes
statens 50-procentiga andel i Värdepapperscent-
ralen VPC AB till de fyra bankerna Förenings-
Sparbanken, Nordbanken, Skandinaviska En-
skilda Banken och Svenska Handelsbanken.
I november 1999 offentliggjorde styrelsen i
SAAB AB ett erbjudande att förvärva samtliga
aktier i Celsius AB. Riksdagen beslutade den 16
februari 2000 att godkänna försäljningen. Vid ut-
gången av 1999, dvs. före försäljningen, innehade
staten 25 procent av aktierna i Celsius AB.
Assidomän AB delade ut dotterbolaget Sveaskog
AB, med cirka 900 000 ha skogstillgångar, till si-
na aktieägare efter beslut av ordinarie bolags-
stämma. Staten erbjöd sig i anslutning till utdel-
ningen att byta till sig aktier i Sveaskog i utbyte
mot en del av sitt aktieinnehav i Assidomän.
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
Statens ägarandel i Assidomän har därefter sjun-
kit från 50,2 procent till 35,7 procent. Statens
intention beträffande Sveaskog är att inneha 100
procent av aktierna.
Ett samgående mellan MeritaNordbanken-
gruppens två tidigare ägarbolag, Merita Abp och
Nordbanken Holding, beslutades på extra bo-
lagsstämmor i de respektive bolagen i december
1999. Det nya ägarbolaget, Nordic Baltic Hol-
ding (NBH) AB (publ), ägs till cirka 25,9 pro-
cent av staten.
I december 1999 offentliggjordes att arbetet
med sammanslagningen av Telia AB och Telenor
AS skulle avbrytas. Riksdagen har den 17 maj
2000 beslutat om en minskning av statens ägande
i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier och
att börsintroducera bolaget.
Nytillkomna företag under 1999 är IMEGO
AB, ett nystartat forskningsbolag, och Newtel
AB, som bildades inför fusionen mellan Telia AB
och Telenor AS.
34
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Stora företag med statligt ägande
Företagen i nedanstående tabell klassificeras som
stora företag i Regeringens skrivelse
1999/2000:20 Redogörelse för företag med stat-
ligt ägande.
ITabell 1.2 Stora företag med statligt ägande 1
Statens ägarandel
Procent
Omsättning
Rörelseresultat
Balansomslutning
Antal anställda
Medeltal
Apoteket AB 1
100,00
23 420
244
7 336
9 147
Assidomän AB
35,5
24 497
-201
30 304
17 060
Celsius AB
25,0
11 700
157
12 765
10 114
LKAB
100,0
3 985
-448
11 650
3 279
Nordic Baltic Holding AB 2
25,9
41 734
12 221
890 304
19 302
Posten AB
100,0
24 217
-3 984
68 600
41 825
Samhall AB
100,0
9 380
-429
3 766
26 183
SAS Sverige AB 3
50,0
41 508
1 662
42 460
28 863
Statens Bostadsfinansierings AB
100,0
8 807
397
150 982
374
AB Svenska Spel
100,0
13 540
3 701
4 724
511
System bolaget AB
100,0
16 625
564
4 036
3 246
Telia AB
100,0
52 121
5 946
75 991
30 643
Vasakronan AB
100,0
2 380
1 018
20 049
348
Vattenfall AB
100,0
27 754
5 515
86 663
7 991
V&S Vin & Sprit AB
100,0
4 072
918
7 232
771
1) Siffrorna avser 1998.
2) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för MeritaNordbankengruppen. Nordic Baltic Holding AB är moderbolag i MeritaNordbankengruppen.
3) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen. SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen.
35
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Noter till tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade
tillgångar och skulder
Not 1.
Myndigheter
I bilaga 1.5 redovisas de myndigheter som ingår i
sammanställningen avseende redovisningsperio-
den 1999. Statens innehav av aktier i de statliga
bolagen redovisas främst av Regeringskansliet,
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
jämför not 24, andelar i dotter- och intressefö-
retag, under noter till balansräkningen. Rege-
ringskansliets innehav av aktier i Nordic Baltic
Holding AB(publ), tidigare Nordbanken Hol-
ding AB, redovisas dock under värdepapper och
andelar, not 37 till balansräkningen.
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag
ingår liksom även Riksbankens grundfond och
redovisas under andelar i dotter- och intressefö-
retag. För att undvika dubbel redovisning elimi-
neras ovan nämnda innehav enligt tabell nedan
mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för
den statliga sektorn.
Not 2.
Statliga bolag
I bilaga 1.4 redovisas de statliga bolag som ingår i
sammanställningen. Med statliga bolag avses de
bolag som ingår i regeringens skrivelse
1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag
med statligt ägande och där statens ägarandel
uppgår till minst 20 procent. Uppgifter ur före-
gående års regeringsskrivelser har använts som
underlag för 1992-1998 års värden.
Not 3.
Statliga banker och finansinstitut
År 1999 ingick Nordic Baltic Holding AB
(tidigare Nordbanken Holding AB), Statens Bo-
stadsfinansieringsaktiebolag, AB Svensk Export-
kredit och Venantius AB. Dessa ingår också i re-
geringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redo-
görelse för företag med statligt ägande.
Miljoner kronor
Elimineringar
1999
1998
1997
1996
1995/94
Regerings-
kansliet
143 265
133 174
123 179
122 597
102 034
Riksbankens
grundfond
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Affärsverk
Luftfartsverket
80
80
50
50
39
Statens järn-
vägar
831
716
716
741
215
Svenska kraft-
83
74
62
59
4
nät
övriga myn-
digheter
153
147
134
832
0
Totalt
145 412
135 191
125 141
125 279
103 292
Not 4.
AP-fonderna 1999
Bokslut 99
(i miljoner kronor)
Tillgångar
Skulder
Kapital
1-3 fondstyrelsen
551839
84
551 755
4:e fondstyrelsen
42 631
14
42 617
5:e fondstyrelsen
11 808
41
11 767
6:e fondstyrelsen
14 869
1 818
13 051
Totalt
621 147
1 957
619190
De skulder som 4:e och 5:e fondstyrelserna har
till 1-3 fondstyrelsen är eliminerade.
Däremot har inte AP-fondens innehav av
statspapper eliminerats mot statsskulden. AP-
fondens innehav av svenska statsobligationer per
den 31 december 1999 uppgick till 163 miljarder
kronor.
36
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
4 Statliga dotter- och intresseföretag
Tabell 1.3 Statliga dotter- och intresseföretag
Miljoner kronor
Statliga dotter- och intresseföretag
Statens
ägarandel
%
1999
Summa
tillgångar
Summa skulder
Summa
eget kapital
Bokfört värde
1999-12-31
Utdelning 1999
Börsvärde
1999-12-31
Totalt
A-Banan Projekt AB
100
2 303
2 293
10
10
Almi Företagspartner AB
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
100
4 924
558
4 366
4 431
AMUGruppen AB
100
633
245
388
390
22
Apoteket AB 1)
100
7 336
5 463
1 873
2 143
100
AssiDomän AB
35,7
10819
6 108
4 710
5 206
307
16 395
AB Bostadsgaranti
50
116
109
8
14
Celsius AB
25
3 191
2 195
997
818
14
4 940
Civitas Holding AB (= Vasakronan AB)
100
20 049
12 456
7 593
9 742
411
A 0 Dom Svetsii 1)
36
62
53
9
13
Förvaltnings AB Stattum
100
5 447
7
5 440
12 325
1 000
Grängesbergs gruvor AB
100
7
4
3
3
AB Göta Kanalbolag
100
51
12
38
36
Ireco Holding AB
55
4
3
0
0
Kasernen Fastighets AB
100
247
181
66
79
2
Kungliga Dramatiska Teatern AB
100
46
40
6
9
Kungliga Operan AB
100
90
86
4
1
AB Kurortsverksamhet 1)
100
100
70
31
27
LFV Holding AB 1)
100
251
52
199
75
12
LKAB
100
11 650
3 238
8412
8 522
231
AB Svenska Miljöstyrningsrådet 2)
90
0
0
0
1
Nordic Baltic Holding (NBH) AB (publ)
42,6
7 779
913
6 866
4 646
889
63 763
Norrland Center AB
33,3
6
1
5
5
Posten AB
100
68 600
66 823
1 777
4 940
Samhall AB
100
3 766
2 520
1 246
1 525
SAQ Kontroll AB, sält 9906
0
0
0
0
0
SAS Sverige AB
50
4 025
3 047
978
2 993
141
5 358
SKD Företagen AB 1)
100
4
1
3
3
SOS Alarm Sverige AB
50
174
105
69
67
Specialfastigheter i Sverige AB
100
5 537
4 203
1 334
1 264
115
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag (SBAB)
100
150 982
147 296
3 686
3 620
96
Statens Väg- och Baninvest AB
100
18
5
13
32
Statliga Akademiska Hus AB
100
23 530
16 984
6 546
6 298
400
Sveaskog AB
98
957
435
522
471
AB Svensk Bilprovning
52
439
240
199
231
1
AB Svensk Exportkredit, SEK
50
74 738
72 424
2 315
2 238
334
Svenska Lagerhusaktiebolaget
100
99
56
43
67
4
Svenska Rymdaktiebolaget
100
743
270
473
447
Svenska SkogsplantorAB
100
327
204
122
136
3
AB Svenska Spel
100
4 724
985
3 739
192
0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB,
100
16215
16 200
15
15
SVEDAB AB
Svenskhemmet Voksenåsen A/S 1)
100
8
1
6
7
37
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvi-
dation)
100
36
0
36
35
SP Sveriges Provnings- och forsk-
ningsinstitut AB
100
357
139
218
198
Sveriges Rese- och Turistråd AB
50
15
9
7
4
Swedcarrier AB
100
3 438
2 575
863
831
Swedesurvey AB 1)
100
66
43
23
28
Swedfund International AB
100
957
169
788
813
Systembolaget AB
100
4 036
2 559
1 476
1 241
122
Telia AB
100
75 991
43 711
32 280
28 640
1 400
Teracom AB
100
2 850
1 827
1 023
1 040
16
AB Tumba Bruk
100
382
182
200
43
9
V&SVin & Sprit AB
100
7 232
5 069
2 163
1 849
840
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
Vattenfall AB
100
86 663
53 316
33 347
32 995
1 500
Venantius AB
100
25 708
22 310
3 398
3 507
Värdepapperscentralen VPC AB, sålt
9907
0
0
0
0
0
Zenit Shipping AB
100
9
5
5
6
Totalt
637 736
497 799
139 937
144 273
7 968
Tabellen baseras på regeringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag med statligt ägande. I skrivelsen ingår även Svenska Skeppshypotekskassan
som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan inkluderas ej i sammanställningen av den statliga sektorn. De under 1999 nytill-
komna företagen IMEGO AB och Newtel AB ingår ej i skrivelsen. Det bokförda värdet på dessa två är 1 miljon kronor respektive 60 000 kronor.
Statens ägarandel i Assidomän AB har sjunkit från 50,2 procent 1998 till 35,7 procent 1999 genom utbytet av aktier i Assidomän AB till aktier i Sveaskog AB. Efter
ombildningen av MeritaNordbankengruppen är statens innehav av aktier i Nordic Baltic Holding AB 25,9 procent, mot tidigare 42,6 procent i Nordbanken Holding.
Dessa redovisas i balansräkningen som värdepapper och andelar.
1) Siffror avseende tillgångar, skulder och eget kapital avser 1998.
2) Uppgifter avseende tillgångar, skulder och eget kapital saknas.
38
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
5 Statliga myndigheter och fonder
1999
Myndigheter
A
Alkoholinspektionen
Allmänna advokatbyråerna
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetarskyddsstyrelsen
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arkitekturmuseet
Arkivet för ljud och bild
B
Banverket
Barnombudsmannen
Birgittaskolan, Örebro
Bostadsdelegationen
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Byggforskningsrådet
C
Centrala försöksdjursnämnden
Centrala studiestödsnämnden
Centrum för ekologisk hållbarhet
Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet
Civilbefälhavaren i Norra civilområdet
Civilbefälhavaren i Södra civilområdet
D
Danshögskolan
Datainspektionen
Delegationen för genomförande
av vissa EU-program
Delegationen för IT i skolan
Delegationen för utländska investeringar
i Sverige
Distansutbildningsmyndigheten
Domstolsverket
Dramatiska institutet
E
Ekeskolan, Örebro
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarnämnden
Finansinspektionen
Fiskeriverket
Flygtekniska försöksanstalten
Folkens museum/Etnografiska
Folkhälsoinstitutet
Forskningsrådsnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets forskningsanstalt
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
G
Gentekniknämnden
Glesbygdsverket
Granskningsnämnden för radio och TV
Göteborgs universitet
H
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
Handelsflottans kultur och fritidsråd
Handikappombudsmannen
Humanistisk- samhällsvetenskapliga
forskningsrådet
Hällsboskolan, Sigtuna
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Högskolan på Gotland
Högskoleverket
I
Idrottshögskolan i Stockholm
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket
39
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
J
Justitiekanslem
Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhets-
nämnden
K
Kammarkollegiet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Kommunikationsforskningsberedningen
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvårdsstyrelsen
Kristinaskolan, Härnösand
Kungliga Biblioteket
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Slottsstaten
Kungliga Tekniska högskolan
Kustbevakningen
Kärnavfallsfondens styrelse
L
Lantmäteriverket
Linköpings universitet
Livrustkammaren/Skoklosters slott/
Hallwylska museet
Livsmedelsekonomiska institutet
Lotteriinspektionen
Luftfartsverket, affv
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Alvsborgs län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm
M
Malmö Högskola
Manillaskolan, Stockholm
Marknadsdomstolen
Medicinska forskningsrådet
Mitthögskolan
Moderna museet
Mälardalens högskola
N
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling
Närings- och teknikutvecklingsverket
O
Ombudsmannen mot diskriminering pga av
sexuell läggning (HOMO)
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
nämnden mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm
P
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Polarforskningssekretariatet
Post- och Telestyrelsen
Premiepensionsmyndigheten
Presstödsnämnden
R
Radio- och TV-verket
Regeringskansliet
Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer
Riksarkivet
Riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens ombudsmän JO
Riksdagens revisorer
Riksförsäkringsverket
Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen
Riksrevisionsverket
40
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
Riksskatteverket
Riksutställningar
Rikstrafiken
Riksåklagaren
Rymdstyrelsen
Rådet för arbetslivsforskning
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
mellan Sverige och EU
Rättsmedicinalverket
s
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sjöfartsverket, affv
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogsstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Språk- och folkminnesinstitutet
Sprängämnesinspektionen
Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik
Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd
Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska muséer
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för kommunikationsanalys
Statens institut för psykosocial miljömedicin
Statens institut för regional forskning
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
Statens institutionsstyrelse
Statens invandrarverk
Statens jordbruksverk
Statens järnvägar, affv
Statens konstmuseer
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kvalitets- och kompetensråd
Statens kärnkraftinspektion
Statens livsmedelsverk
Statens löne- och pensionsverk
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor
Statens oljelager
Statens räddningsverk
Statens sjöhistoriska museer
Statens skola för vuxna i Härnösand
Statens skola för vuxna i Norrköping
Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut
Statens utsädeskontroll
Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statens växtsortnämnd
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Steriliseringsersättningsnämnden
Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
bete
Styrelsen för psykologiskt försvar
Svenska institutet
Svenska kraftnät, affv
Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut
Säkerhetspolisen
Södertörns högskola
T
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Teaterhögskolan i Stockholm
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
Tomtebodaskolans resurscenter
Totalförsvarets chefsnämnd
Totalförsvarets pliktverk
Tullverket
Turistdelegationen
U
Umeå universitet
Ungdomsstyrelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitets datacentral
U tlänningsnämnden
V
Verket för högskoleservice
Vägverket
Vänerskolan, Vänersborg
Å
Åsbackaskolan, Gnesta
41
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1
ö
Östervångsskolan, Lund
Overklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap
Fonder
Tabell 1.4 Fondställningar per 1999-12-31
Miljoner kronor
Fond
Fondens
kapital
1999-12-31
Redovisande myndighet
Kärnavfallsfonden
23 413
Kärnavfallsfondens styrelse
Insättningsgaranti-
fonden
7 627
Insättningsgarantinämnden
Bilskrotningsfonden
894
Vägverket
Trafiklivräntefonden
494
Riksförsäkringsverket
Batterifonden
347
Naturvårdsverket
Frivillig sjukförsäkring
286
Försäkringskassorna
Bygdemedel
207
Länsstyrelser
Fond avseende medel
från vattendomar
111
Fiskeriverket
Övriga fonder RFV
95
Riksförsäkringsverket
Affärsverksfonden
91
Riksförsäkringsverket
Frivilliga yrkesskade-
fonden
87
Riksförsäkringsverket
Jaktvårdsfonden
66
Kammarkollegiet
Brottsofferfonden
25
Brottsoffermyndigheten
Älgvårdsfonden
25
Länsstyrelser
Fond avs. nya garantier
23
Statens bostadskreditnämnd
Skyltfonden
23
Vägverket
Övriga fonder
5
Summa
33819
42
Bilaga 2
Specifikation
av statsbudgetens
inkomster
til
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Bilaga 2
Specifikation av statsbudgetens
inkomster
Innehållsförteckning
Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1999
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Tabell 1 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1999
Tusental kronor
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
1000
Skatter m.m.
630 559 616
672 410 850
41 851 234
1100
Skatt på inkomst
118 057 246
136 126 106
18 068 860
1111
Fysiska personers inkomstskatt, netto
39 943 146
461 177 194
399 501 767
61 675 427
21 732 281
1121
Juridiska personers inkomstskatt, netto
72 868 100
93 078 515
24 344 286
68 734 229
-4 133 871
1123
Beskattning av tjänstegruppliv
900 000
1 003 752
103 752
1131
Ofördelbara inkomstskatter
1 300 000
1 695 140
395 140
1141
Kupongskatt
1 900 000
1 816 521
-83 479
1144
Lotteriskatt
1 146 000
1 201 037
55 037
1200
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
227 183 231
232 756 752
5 573 521
1211
Folkpensionsavgift
5 829 800
5 926 356
96 556
1212
Efterlevandepensionsavgift
12 301 748
12 730 330
428 582
1221
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
Sjukförsäkringsavgift
60 266 203
62 212 793
1 946 590
1222
Föräldraförsäkringsavgift
15 919 909
16 475 988
556 079
1251
Ålderspensionsavgift, netto
3 730 526
72 860 780
68 903 132
3 957 648
227 122
1252
Delpensionsavgift, netto
99
179 856
179 757
1253
Arbetsskadeavgift, netto
11 205 705
11 579 120
373 415
1254
Arbetsmarknadsavgift
42 903 155
42 875 679
-27 476
1255
Arbetarskyddsavgift
114 390
116 635
2 245
1256
Lönegarantiavgift
168 221
171 591
3 370
1257
Sjömanspensionsavgift, netto
0
30 743
30 743
0
0
1261
Allmän sjukförsäkringsavgift
0
57 762
57 762
1262
Allmän pensionsavgift, netto
0
59 552 326
59 552 326
0
0
1281
Allmän löneavgift
61 735 553
63 827 870
2 092 317
1291
Särskild löneskatt
13 007 922
13 460 207
452 285
1299
Avräkning socialavgifter, netto
0
266 242 855
267 057 936
-815 081
-815 081
1300
Skatt på egendom
39 451 257
39 209 059
-242 198
1312
Fastighetsskatt
27 839 949
27 110 002
-729 947
1321
Fysiska personers förmögenhetsskatt
5 616 308
5 328 797
-287 511
1322
Juridiska personers förmögenhetsskatt
125 000
124 441
-559
1331
Arvsskatt
1 450 000
1 877 790
427 790
1332
Gåvoskatt
220 000
271 789
51 789
1341
Stämpelskatt
4 200 000
4 496 240
296 240
1400
Skatt på varor och tjänster
242 123 084
252 290 713
10 167 629
1411
Mervärdesskatt, netto
162 624 781
318 997 885
148 400 379
170 597 476
7 972 695
1423
Försäljningsskatt på motorfordon
125 739
229 698
103 959
1424
Tobaksskatt
6 450 000
7 395 637
945 637
1425
Alkoholskatt
9 826 944
10 598 661
771 717
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
1428
Energiskatt
50 218 998
50 487 715
268 717
1431
Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraft-
verk
1 500 968
1 552 711
51 743
1435
Särskild skatt mot försurning
58 000
65 151
7 151
1436
Skatt på avfall
325 000
0
-325 000
1442
Systembolaget AB:S inlevererade överskott
100 000
122 200
22 200
1452
Skatt på annonser och reklam
1 063 883
1 037 394
-26 489
1454
Skatt pä spel
72 500
102 933
30 433
1461
Fordonsskatt
6 134 567
6 420 759
286 192
1471
Tullmedel
3 040 424
3 142 646
102 222
1472
Övriga skatter m.m. på import
6 400
15 564
9 164
1473
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
470 000
371 643
-98 357
1481
Övriga skatter på varor och tjänster
104 880
150 524
45 644
1500
Utjämningsavgift
21 265 151
20 524 789
-740 362
1511
Utjämningsavgift för kommuner och landsting
21 265 151
20 524 789
-740 362
1600
Betalningsdifferenser, skattekonto
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
-17 520 353
-8 496 569
9 023 784
1611
Betalningsdifferenser, anstånd, netto
0
-220 111
-220 111
1621
Uppbördsförluster, netto, fysiska personers in-
komstskatt
-749 798
-714 552
35 246
1622
Uppbördsförluster, netto, juridiska personers
inkomstskatt
0
-81 522
-81 522
1623
Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
-212 163
-485 426
-273 263
1624
Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
-633022
-1 372 285
-739 263
1625
Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
0
-434 166
-434 166
1631
Betalningsdifferenser, övriga
-15 925 370
-5 175 695
10 749 675
1691
Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna,
0
-12 812
-12 812
netto
2000 Inkomster av statens verksamhet
32 131 058
34 131 239
2 000 181
2100
Rörelseöverskott
11 593 500
10 312 500
-1 281 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
130 000
129 330
-670
2116
Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade ut-
delning och inle
297 000
302 400
5 400
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
166 500
119 999
-46 501
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets ga-
rantiverksamhet
0
8 778
8 778
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
100 000
133 948
33 948
2131
Riksbankens inlevererade överskott
7 300 000
7 600 000
300 000
2153
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
3 600 000
2 018 045
-1 581 955
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
163 276
95 590
-67 686
2215
Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet
163 276
95 590
-67 686
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
2300
Ränteinkomster
1 555 582
2 215 393
659 811
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
3 561
1 326
-2 235
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
19
19
0
2321
Ränteinkomster på skogsvägslån
4
1
-3
2322
Räntor pä övriga näringslän. Kammarkollegiet
39 691
50 791
11 100
2323
Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruks-
verk
1 426
292
-1 134
2324
Ränteinkomster pä lokaliseringslän
30 000
7 803
-22 197
2341
Ränteinkomster på statens lån för universitets-
studier och gara
36
42
6
2342
Ränteinkomster pä allmänna studielän
43 500
39 697
-3 803
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter
1989
1 336 000
1 654 437
318 437
2361
Räntor pä medel avsatta till folkpensionering
1 500
1 949
449
2383
Ränteinkomster pä statens bosättningslån
25
0
-25
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
2 020
1 263
-757
2392
Räntor på intressemedel
1 620
1300
-320
2394
Övriga ränteinkomster
34 180
16 100
-18 080
2395
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
Räntor pä särskilda räkningar i Riksbanken
0
1 185
1 185
2397
Räntor pä skattekonto m.m., netto
62 000
439 187
377 187
2400
Aktieutdelning
6 620 000
7 971 544
1 351 544
2411
Inkomster av statens aktier
6 620 000
7 971 544
1 351 544
2500
Offentligrättsliga avgifter
8 204 320
7 694 030
-510 290
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
646 205
652 802
6 597
2519
Koncessionsavgift pä televisionens omräde
349 442
425 517
76 075
2521
Avgifter till Granskningsnämnden
4 500
4 807
307
2522
Avgifter för granskning av filmer och videogram
7 200
6 855
-345
2523
Avgift generationsväxling
22 000
12 833
-9 167
2524
Bidrag för arbetsplatsintroduktion
742 000
232 898
-509 102
2525
Finansieringsavgift frän arbetslöshetskassor
2 596 000
2 530 326
-65 674
2526
Utjämningsavgift frän arbetslöshetskassor
66 012
65 815
-197
2527
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverk-
ning
17 200
15 598
-1 602
2528
Avgifter vid bergsstaten
12 000
10 111
-1 889
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
35 783
66 317
30 534
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
2 000
1 036
-964
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
785 000
753 304
-31 696
2533
Vägavgifter
541 669
599 777
58 108
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
552 143
579 427
27 284
2535
Avgifter för statliga garantier
8 830
6 197
-2 633
2536
Lotteriavgifter
21 646
23 525
1 879
2537
Miljöskyddsavgift
62 225
87 217
24 992
2538
Miljöavgift på bekämpningsmedel och handels-
gödsel
447 492
398 881
-48 611
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
2539
Täktavgift
23 300
16 303
-6 997
2541
Avgifter vid Tullverket
69 000
49 978
-19 022
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
6 200
5 798
-402
2543
Avgifter för Kemikalieinspektionen
56 734
62 360
5 626
2544
Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet
25 000
22 472
-2 528
2545
Närradioavgifter
0
-37
-37
2546
Lokalradioavgifter
121 264
121 457
193
2547
Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet
113 300
120 521
7 221
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
115 000
116 847
1 847
2549
Avgifter för provning vid riksprovplatser
376
0
-376
2551
Avgifter från kärnkraftverken
200 134
178 106
-22 028
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
396 055
385 687
-10 368
2553
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämn-
den
6 510
5 915
-595
2554
Avgifter för telekommunikation
100 000
100 000
0
2555
Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas
28 000
25 603
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
-2 397
2556
Djurregisteravgifter
24 100
9 778
■14 322
2600
Försäljningsinkomster
332 395
1 933 049
1 600 654
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
57 295
45 091
-12 204
2625
Utförsäljning av beredskapslager
175 100
1 620 272
1 445 172
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
100 000
267 687
167 687
2700
Böter m.m.
2 119 985
2 575 885
455 900
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
600 110
629 513
29 403
2712
Bötesmedel
332 100
340 481
8 381
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
2 055
3 211
1 156
2714
Sanktionsavgifter m.m.
7 720
8 579
859
2715
Skattetillägg
858 000
1 469 676
611 676
2716
Förseningsavgifter
320 000
124 426
-195 574
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 542 000
1 333 248
■208 752
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 322 000
1 075 972
-246 028
2812
Återbetalning av lönegarantimedel
220 000
257 277
37 277
3000
Inkomster av försåld egendom
15 001 000
1 019 823
-13 981 177
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
1 000
-1 000
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
1000
-1000
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
1 019 823
-13 980 177
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
1 019 823
-13 980 177
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
4000
Återbetalning av iån
3 134 945
3 051 490
-83 455
4100
Återbetalning av näringslån
573 712
554 855
-18 857
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
20 662
19 430
-1 232
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
51
51
0
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
25 000
23 410
-1 590
4135
Återbetalning av skogsvägslån
10
8
-2
4136
Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkol-
legiet
462 362
472 017
9 655
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens jord-
bruksverk
3 627
6 330
2 703
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga ga-
rantier
2 000
3 257
1 257
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
60 000
30 351
-29 649
4300
Återbetalning av studielån
2 493 040
2 360 927
-132 113
4311
Återbetalning av statens lån för universitetsstu-
dier
40
26
-14
4312
Återbetalning av allmänna studielån
1 000
921
-79
4313
Återbetalning av studiemedel
2 492 000
2 359 979
-132 021
4500
Återbetalning av övriga lån
68 193
135 708
67 515
4514
Återbetalning av lån för studentkårslokaler
130
0
-130
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
500
229
-271
4517
Återbetalning från Portugalfonden
0
57 234
57 234
4519
Återbetalning av statens bosättningslån
45
0
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
-45
4525
Återbetalning av lån försvenska FN-styrkor
50 000
22 899
-27 101
4526
Återbetalning av övriga lån
17 518
55 347
37 829
5000
Kalkylmässiga inkomster
5 300 000
5 194 322
-105 678
5100
Avskrivningar och amorteringar
1 180 000
1 166 449
-13 551
5121
Avskrivningar på fastigheter
450 000
451 234
1 234
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostna-
der
730 000
715215
-14 785
5200
Statliga pensionsavgifter
4 120 000
4 027 873
-92 127
5211
Statliga pensionsavgifter
4 120 000
4 027 873
-92 127
6000
Bidrag m.m. från EU
10 241 116
9 295 878
-945 238
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
6100
Bidrag från EG:Sjordbruksfond
7 423 350
7 137 782
-285 568
6111
Arealbidrag
3 800 000
3 673 762
-126 238
6112
Kompletterande åtgärder
1 350 000
1 049 937
-300 063
6113
Övriga interventioner
500 000
373 354
-126 646
6114
Exportbidrag
650 000
775 868
125 868
6115
Djurbidrag
700 000
662 849
-37 151
6116
Offentlig lagring
100 000
207 861
107 861
6119
Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garanti-
sektion
3 000
29 291
26 291
6121
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssekto
320 350
364 860
44 510
6200
Bidrag från EG:s fiskefond
9 400
1 658
-7 742
6211
Bidrag frän EG.s fiskefond
9 400
1 658
-7 742
6300
Bidrag från EG :s regionalfond
580 000
922 559
342 559
6311
Bidrag från EG:S regionalfond
580 000
922 559
342 559
6400
Bidrag från EG:s socialfond
2 090 000
1 111 958
-978 042
6411
Bidrag från EG:s socialfond
2 090 000
1 111 958
-978 042
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
85 366
91 229
5 863
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
85 366
91 229
5 863
6900
Övriga bidrag från E6
53 000
30 692
-22 308
6911
Övriga bidrag från EG
53 000
30 692
-22 308
7000
Extraordinära medel från EU
0
0
0
7111
Återbetalning avseende avgiften till gemen-
skapsbudgeten
0
0
0
Totala inkomster
696 367 735
725 103 603
28 735 868
10
Bilaga 3
Specifikation av utgifter
på utgiftsområden
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Bilaga 3
Specifikation av utgifter
på utgiftsområden
Innehållsförteckning
Specifikation av utgifter på utgiftsområden år 1999............................................5
Justitiekanslern, a 282 11 626 11 908 10 829 -797 -797 -1 078 1 078
Datainspektionen, a 3 567 30 309 33876 25640 -4 669 -4 669 -8 237 8 237
Sametinget, a 362 13 661 165 14 188 12 096 -1 565 -1 730 -2 092 2 092
OO CT>
Statistiska centralbyrån, a 10 554 353 127 2 000 759 366 440 364 001 10 874 8 874 -2 439 2 439
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
Folk-och bostadsräkning, r 116 377 70 000 186 377 5 428 -64 572 -64 572 -180 948 180 948
Kammarkollegiet, a 8 531 24 256 32 787 26 534 2 278 2 278 -6 252 6 252
Nämnden för offentlig upphandling, a 1 076 6 427 7 503 7 130 703 703 -373 373
OJ
CT>
to
1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m i 48 001 48 001 589 589 589 -47 412 47 412
Nordbanken,a
1997 02B6 Värdering m.m av aktier i VPC AB, 5 818 5 818 1 024 1 024 1 024 -4 794 4 794
Åklagarorganisationen, a 10 590 620 140 9 428 640 158 609 033 -11 107 -20 535 -31 125 31 125
Ekobrottsmyndigheten, a 23 381 199 197 2 600 225 178 219 764 20 567 17 967 -5 413 5 413
oo oo
uo uo
o <=>
OJ OJ
to to
OJ OJ
uo uo
to to
co co
to to
OJ OJ
uo uo
to to
co co
co co
co
LO uo
uo uo
o co
oo ar>
co co
to to
co co
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
*X ■—< CM CO
o
Nedrustnings-och säkerhetspolitiska frågor 4 813 58 351 -122 63 042 56 673 -1 678 -1 678 -6 368 6 368
Utredn. o andra insatser utrikespol. omr., a 2 187 1 409 3 596 916 -493 -493 -2 680 2 680
7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Stödverksamhet 33 683 966 012 -6 828 -6 775 4 986 096 971 801 5 789 12 617 -14 294 14 292
Totalförsvarets pliktverk, a 8 930 235 900 244 830 239 435 3 535 3 535 -5 395 5 395
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Migrationspolitik -40 898 1 785 323 255 100 4 100 -52 533 25 011 1 976 103 1 952 946 167 623 -87 477 -23 157 75 350 23 157
Statens invandrarverk, a 3 353 438 558 5 000 446 911 445 414 6 856 1 856 -1 498 12 900 1 498
Mottagande av asylsökande, a -63 803 875 350 408 000 1 219 547 1 213 335 337 985 -70 015 -6 212 43 800 6 212
Migrationspolitiska åtgärder, a 12 670 307 869 -162 690 -39 003 22 426 141 272 120 523 -187 346 -24 656 -20 749 12 670 20 749
•öaxsooc-j?o »irvev
7 Bilstöd till handikappade, a -7 812 178 078 13 935 184 201 201 492 23 414 23 414 17 291 8 900 -17 291
8 Kostnader för statlig assistansersättning, a 202 650 4 653 000 -157 250 21 594 4 719 994 4 498 075 -154 925 2 325 -221 920 225 000 221 920
9 Bidr.till ungdomsvärd och missbr.vård samt 63 000 63 000 60 102 -2 898 -2 898 -2 898
alko- o nark.förebygg, a
10 Bidrag till organisationer pä det sociala områ- 64 841 64 841 64 569 -272 -272 -272
8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Föräldraförsäkring, a 701 200 14 829 979 15 531 179 15 594 609 764 630 764 630 63 430 697 800 -63 430
Underhållsstöd, a -151 920 2 473 000 461 000 2 782 080 2 895 809 422 809 -38 191 113 729 146 700 -113 729
95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 311 739 311 739 30 842 30 842 30 842 -280 897 280 897
Stabsuppgiftervid Arbetsgivarverket, a 4 764 3 000 -2 400 5 364 1 664 -1 336 -1 336 -3 701 3 701
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
Statliga tjänstepensioner m.m., a -120 489 8 140 000 43 977 8 063 488 7 568 574 -571 426 -571 426 -494 914 494 914
94/95 07E3 Regeringens disp f omställnings- 5 197 -5 197
kostn, r
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
med handikapp, a
8 Specialskolor och resurscenter, a 55 618 432 580 488 198 436 069 3 489 3 489 -52 129 52 129
9 Särskilda insatser på skolområdet, a 5 218 271 351 276 569 266 497 -4 854 -4 854 -10 071 10 071
10 Sameskolstyrelsen, a 1 306 34 408 35 714 35 061 653 653 -653 653
<
o
<
-)
2
o
II II II
Lunds universitet: Forskning och forskarut- 977 719 977 719 977 719
bildning, a
Göteborgs universitet: Grundutbildning, a 19 310 934 914 954 224 931 726 -3 188 -3 188 -22 498 22 498
Göteborgs universitet: Forskning och forskar- 795 590 795 590 795 590
utbildning, a
25 Mitthögskolan: Grundutbildning, a 3 543 408 299 411 842 401 016 -7 283 -7 283 -10 826 10 826
26 Mitthögskolan: Forskning, a 52 628 52 628 52 628
27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbild- 12 200 136 079 7 914 156 193 134 605 -1 474 -1 474 -21 588 21 588
49 Södertörns högskola: Grundtbildning, a 11 182 148 737 159 919 158 231 9 494 9 494 -1 688 1 688
50 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutb., a 22 332 22 332 22 332
51 Ensk. o kommunala högskoleutbildn. m.m, a 15 690 1 488 850 1 504 540 1 473 850 -15 000 -15 000 -30 690 30 690
LO
O
O •—< 04 CO
04
LO
Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Forsk- 55 942 206 546 -9 000 253 488 212 294 5 748 14 748 -41 194 41 194
ning, a
Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Förvaltn., 1 924 10 777 12 701 12099 1 322 1 322 -601 601
94/95 08F4 Försöksverksamhet med trainee- 815 -815 0 0 0
utbildning, r
95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom utbild- 9 181 -8 000 1 181 2 746 2 746 2 746 1 565 -1 565
ningsdep. omr., r
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter 29 359 227 356 256 715 229 525 2 169 2 169 -27 189 27 189
Bidr. t. regional biblioteksverks., o 35 740 35 740 35 740
Litteraturstöd, a 6 297 89 167 95 464 84 814 -4 353 -4 353 -10 650 10 650
Stöd till kulturtidskrifter, a 533 20 400 20 933 20 933 533 533 0 0
CQ
O
OO CD to CF> CT> CO CD
LO <N CO <71 CM
Svenskt biografiskt lexikon, a 4 3 497 3 501 3 706 209 209 205 -205
Arkivet tär ljud och bild, a 1 632 26 933 28 565 28 325 1 392 1 392 -239 239
CSJ CO
FoU inom kulturområdet, a 2 254 35 871 38 125 37 239 1 368 1 368 -886
Forskn. o. dokumentation om medieutv., o 1 252 1 252 1 252
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Os
(N
Stöd till ekologisk utveckling 182 867 1 500 000 -120 000 1 562 867 908 238 -591 762 -591 762 -654 629 654 629
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a 182 867 1 495 000 -120 000 1 557 867 904 884 -590 116 -590 116 -652 983 652 983
o = obetecknat anslag Ingående avseende Totalt Till Skillnad mot Utgående
reservation. Medgivna myndigheters delade medel Skillnad tilld. medel Maximalt reservation
och ramöver- Statsbudget Tilläggs- överskrid årsredovis- (IB+SB+ Skillnad mot mot anvisade (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-
föringsbel. (SB) budget (TB) (MU) Indragning (ID)________ningar TB+MU+ID) Utfall statsbudget medel (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.
Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, a 5 000 5 000 3 354 -1 646 -1 646 -1 646 1 646
1998 19A9 Utg. för lokalisering av statl. 53 055 53 055 39 598 39 598 39 598 -13 457 13 457
arbetstillfällen till Söderhamn,
9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
5
§
s?
§
å
§
3
s?
£
3
K
3
3
3
s
s
s
s
3
i
3
3
3
3
3
i
3
O
cd
<o
OJ
oj
s
OJ
£
s
§
3
3
3
a
3
s
a
|
m
CM
c^)
Omställning och utveckling av energisystemet 1 486 123 1 568 056 -180 186 -17 182 2 856 810 849 759 -718 297 -718 297 -2 007 051 2 007 051
Bidrag för att minska elanvändningen, a 159 995 355 000 -55 000 459 995 194 946 -160 054 -160 054 -265 049 265 049
Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a 238 153 135 000 -58 186 314 967 86 770 -48 230 -48 230 -228 197 228 197
Åtgärder f effektivare energianvändning, a 27 205 65 000 -4 000 88 205 58 688 -6 312 -6 312 -29 517 29 517
oj co
CT>
co
CO
oo
OJ
oo
UO
04
o
CO
<=>
c=
oi
04
sättning och tillväxt, r
94/95 06A16 Sysselsättningsskapande åtgär- 8 545 -8 545
der inom kom.dep., r
1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vä- -10
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
95/96 06D2 Upphandling av särskilda sam-
hällsåtaganden, r
95/96 06D4 Kostnader för statens ägande SOS
Alarmering, r
i-T)
c**)
cm cn
Bidrag till vissa internationella org m.m., a 178 37 989 -16 38 151 35 557 -2 432 -2 432 -2 594 2 594
Fiske 136 548 189 948 326 496 178 191 -11 757 -11 757 -148 305 148 305
Fiskeriverket, a -1 768 59 058 57 290 60 239 1 181 1 181 2 949 -2 949
Strukturstöd till fisket m.m., a 26 962 30 890 57 852 22 716 -8 174 -8 174 -35 136 35 136
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, a 3 067 597 3 664 2 716 2 119 2 119 -948 948
Kostnader för livsmedelsberedskap, a 5 842 23 658 29 500 14 244 -9 414 -9 414 -15 256 15 256
Livsmedelsstatistik, a 5 523 24 588 30 111 25 917 1 329 1 329 -4 195 4 195
Jordbr-o livsmedelsstatistik fin fr EG-budg, a 3 500 3 700 7 200 7 190 3 490 3 490 -10 10
CO
o
CO
oo
tO
to
to
co
CO
to
co
CO
to
oo
uo
co
to
LT>
csj
co
CM
co
uD
OO
cn
a->
oo
cm
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
Näringspolitik 609 662 723 139 17 000 -104 397 1 245 404 1 017 423 294 284 277 284 -227 981 12 000 223 518
NUTEK: Förvaltningskostnader, a 23 161 214 287 237 448 234 701 20 414 20 414 -2 747 2 747
Småföretagsutveckling, a 48 139 184 062 17 000 249 201 163 745 -20 317 -37 317 -85 456 85 456
Konkurrensverket, a 4 134 62 465 6 850 73 449 64 163 1 698 -5 152 -9 286 9 286
Konkurrensforskning, a 4 374 6 011 10 385 5 663 -348 -348 -4 722 4 722
95/96 1202 Konkurrensforskning, r 0 0 0 0
Stöd till konsumentorganisationer, a 635 4 100 4 735 4 118 18 18 -617 617
Stöd till konsumentforskning, a 1 450 2 159 3 609 2 360 201 201 -1 250 1 250
Bidrag till miljömärkning av produkter, o 4 600 -1 800 2 800 2 800 -1 800 0 0
95/96 13C5 Konsumentforskning, r 296 296 296 296 296
G2 O
<=> <=>
Oförutsedda utgifter 12 361 10 000 -2 608 19 754 20 -9 980 -9 980 -19 733 19 733
Oförutsedda utgifter, a 12 361 10 000 -2 608 19 754 20 -9 980 -9 980 -19 733 19 733
CO
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3
Bilaga 4
Månadsfördelade utgifter
per utgiftsområde
Skr.1998/99:150 BILAGA4
Bilaga 4
Månadsfördelade utgifter per
utgiftsområde
Innehållsförteckning
.......................................................................................5
Månadsfördelade utgifter per utgiftsområde
Skr.1998/99:150 BILAGA4
24 Näringsliv 3 256 337 365 218 181 206 445 148 171 262 236 334 354
25 Allmänna bidrag till kommuner 102 542 10 974 8 350 8 281 8 330 8 265 8 367 8 345 8 265 8 376 8 301 8 295 8 394
26 Statsskuldsräntor mm 89 885 6 851 7 475 10 044 9 305 23 607 16 651 2 291 3 460 18 5 604 1 154 3 425
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20 884 4 486 1 556 825 1 469 1 670 1 067 1 801 1 817 1 807 1 896 -333 2 822
Bilaga 5
Avgifter till och bidrag
från EU
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
Bilaga 5
Avgifter till och bidrag från EU
Innehållsförteckning
Inledning...........................................................................................................................5
Avgifter till EU.................................................................................................................5
Bidrag från EU..................................................................................................................5
Utgifter finansierade med bidrag från EU......................................................................6
Övrig påverkan på statsbudgeten.....................................................................................7
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
Tabellförteckning
1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten...........................................6
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och Jordbruksfonden....................6
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
Inledning
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Enligt Maastricht-
fördraget består EU av tre s.k. pelare. Den första
pelaren omfattar den före detta Europeiska eko-
nomiska gemenskapen och den monetära unio-
nen. Den andra pelaren utgörs av den gemen-
samma utrikes- och säkerhetspolitiken och den
tredje av det inrikespolitiska samarbetet. EU:s
gemenskapsbudget finansierar i första hand åt-
gärder inom den första pelaren av samarbetet
samt administrationen av de övriga två pelarna.
Avgifter till EU
Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna me-
del och finansieras i huvudsak med avgifter från
medlemsländerna. Fram till och med 1998 har
den avgift Sverige erlägger delats in i fyra poster.
Från och med 1999 redovisas den s.k. Storbri-
tannienavgiften som en separat femte post. Un-
der 1995-1998 har Sveriges avgift ökat på grund
av en successivt sjunkande s.k. infasningsrabatt.
Från och med 1999 är infasningsrabatten borta.
Den totala avgiftens olika beståndsdelar kom-
menteras kortfattat nedan.
Tullavgifter
Tullavgifter tas ut vid handel med icke-
medlemsländer. Av intäkterna går 90 procent till
EU. Resterande 10 procent får behållas för att
finansiera administrationskostnader.
Särskilda jordhrukstullar och sockeravgifter
Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken samt den ge-
mensamma sockermarknaden. Aven vad gäller
dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas
på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med
mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.
Avgift som baseras på BNI
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av medlemslandets bruttonationalinkomst
(BNI) beräknad till marknadspris. BNI uttryck-
er värdet av de samlade inkomsterna i ett land.
Storbritannienavgift
Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k.
budgetrabatt på avgiften som finansieras gemen-
samt av övriga medlemsländer. Beslutet om ra-
batten togs under en period då den brittiska
ekonomin hade problem. Rabatten har t.o.m.
1998 i första hand redovisats under den mervär-
desskattebaserade avgiften. Från och med 1999
redovisas den som en separat avgiftspost.
Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten
Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra fi-
nansiella instrument. Dessa är den Europeiska
investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. EIB:s
uppgift är i första hand att bidra till en balanserad
regional utveckling inom EU genom att finansie-
ra investeringar i de mest eftersatta regionerna.
Avgiftens förväntade utveckling
Enligt tidigare beslut om EU-budgetens utveck-
ling sker en successiv förskjutning av avgiftens
tyngdpunkt från den mervärdesskattebaserade
avgiften till BNI-avgiften. Detta leder till att Sve-
riges andel av gemenskapsbudgetens finansiering
successivt ökar.
Bidrag från EU
De medel Sverige erhåller som bidrag från EU
kommer huvudsakligen från gemenskapsbudge-
ten. Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd
inom ramen för den gemensamma jordbrukspo-
litiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädes-
ersättning och exportbidrag. Dessutom erhålls
olika former av strukturstöd som t.ex. regional-
och arbetsmarknadsstöd liksom medel från
forsknings- och utvecklingsprogram.
I följande tabell sammanfattas det kassamässi-
ga flödet mellan EU och den svenska statsbud-
geten under perioden 1996-1999. I den konsoli-
derade resultaträkningen för staten redovisas
nettoavgiften till EU under Transfereringar och
bidrag. Bidrag från EU redovisas under Intäkter
av bidrag.
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
iTabell 1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och stats-
1 budgeten
Miljoner kronor
1999
1998
1997
1996
Tullavgift
2 814
3 030
2 861
3 046
Jordbruksavgifter
335
359
286
222
Momsbaserad
avgift
7 348
9 149
10 298
8 087
BNI-baserad av-
gift
9 085
8 672
6 736
5 419
Storbritannien-
avgift
1 302
Summa avgifter
20 884
21 210
20 181
16 774
Infasningsrabatt
0
-275
-657
-3 622
Nettoavgift 1
20 884
20 935
19 524
13 152
Bidrag från EU 2
-9 296
-9 613
-8 228
-6 771
Nettoflöde mellan
EU och statsbud-
geten
11 588
11 322
11 296
6 381
2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.
Den ökning av nettoflödet som skedde mellan
1996 och 1997 har påverkats av att vissa avgifter
beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning
sker mot verkligt utfall. Den ökning som skett av
medlemsavgiften under medlemsåren är en följd
av avtrappningen av infasningsrabatten.
Utgifter finansierade med bidrag från EU
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde
som administreras av svenska myndigheter, dvs.
betalningar från EU-kommissionen redovisas
mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som
myndigheterna gör på kommissionens vägnar
redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssi-
da. I stort sett alla EU-medel bruttoredovisas
över statsbudgeten.
Det finns olika typer av anslag som är mer el-
ler mindre kopplade till medel som skall utbeta-
las av EU.
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
En del av anslagen finansierar EG:s jordbruks-
stöd inom ramen för Garantisektion vid Euro-
peiska jordbruksfonden (EUGFJ-garanti). And-
ra finansierar stöd från EG:s strukturfonder och
strukturbidraget utbetalas inom ramen för Euro-
peiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regio-
nala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för
Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektio-
nen vid Europeiska Jordbruksfonden (EUGFJ-
utveckling) samt fem länsstyrelser, dvs. de s.k.
fondansvariga myndigheterna.
Medel för att finansiera stöd från EG:s jord-
bruksfond och strukturfonder skall redovisas
mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU.
Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig
mellan jordbruksfondens garantisektion och
strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras må-
naden efter det att utbetalning i Sverige skett,
medan medel för strukturfonderna förskotteras
till varje medlemsland.
Det finns andra anslag som inte är kopplade
till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd.
Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där
medlen redovisas när de flutit in från EU.
Vidare finns anslag där vissa inkomster från
EU får tas upp. Dessa inkomster behöver i dessa
fall inte redovisas mot inkomsttitel utan får tas
upp som intäkt under anslag och disponeras av
myndigheten för t.ex. förvaltningskostnader.
Här redogörs för de anslag som huvudsakligen
är finansierade från EG:s strukturfonder och
jordbruksfond.
Tabell 1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och
Jordbruksfonden
Miljoner kronor
uo
Anslag
Utfall 1999
14
A4 1
1 661
19
A8
973
20
A3 1 ’
27
22
A5
95
23
B9
100
23
Bli
317
23
B13
1 135
23
B14
3 910
23
B15
1 586
23
C3
75
23
F5
7
23
H4
4
9 890
^ndas^elä^^nslägeUinänsierä^ne^idrä^rår^uTnkeHörklärä^kH^
naden i utfall jämfört med vad som redovisas i Bilaga 3 Specifikation av utgif-
ter på anslag.
Utfallet på anslag finansierade med EU-bidrag,
som huvudsakligen utbetalas inom ramen för
EU:s strukturfonder och jordbruksfond, uppgår
till 9,9 miljarder kronor 1999.
Nedan ges en närmare beskrivning av vilka an-
slagen är och mot vilken inkomsttitel redovis-
ning skall ske då medel inflyter från EU.
Skr, 1999/2000:150 BILAGA 5
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget A4 Europeiska socialfonden (ESF) m.m.
Anslaget avser beslutade projekt och tekniskt
stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6 samt gemen-
skapsinitiativen och vissa pilotprojekt. Inbetal-
ningar från ESF skall redovisas mot inkomsttitel
6411 Bidrag från EG:s socialfond med undertit-
larna 6411/01-05 avseende de fem fondansvariga
länsstyrelserna.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
Anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfon-
den (ERUF). Anslaget avser beslutade projekt
inom målområdena 2, 5b och 6 samt inom ge-
menskapsinitiativen Interreg IIA, Leader II,
SME, Konver, Pesca och Urban. Från EG inbe-
talda medel skall redovisas mot inkomsthuvud-
grupp 6300 Bidrag från EG:s regionalfond, med
underindelning på NUTEK (6311) och fon-
dansvariga länsstyrelser (6311/01-05)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Anslaget A3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden. Bidrag från EU:s miljöfond LIFE till
markförvärv och skötsel. Anslagsmedlen dispo-
neras för finansiering av kostnader för markför-
värv och skötsel som ingår i sådana natur-
vårdsprojekt som beviljats bidrag. Inbetalningar
från EU redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga
bidrag från EU.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslaget A5 Från EG-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget utbe-
talas stöd motsvarande EG:s finansiering av
svenska projekt inom området transeuropeiska
nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot in-
komsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska nät-
verk.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierat struk-
turstöd. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande
EG:s finansiering av strukturstödet inom livs-
medelssektorn EG-medlen skall redovisas mot
inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och
regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m.
Anslaget Bli Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd. Från anslaget utbetalas stöd mot-
svarande EG:s finansiering av regionala stöd till
jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och
regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m. samt i
understrukturen 6121/01-03 avseende underin-
delning till länsstyrelserna i Norrbottens, Väs-
terbottens och Jämtlands län.
Anslaget Bl3 Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket. Från
anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finan-
siering av kompletterande åtgärder inom jord-
bruket. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6112 Kompletterande åtgärder.
Anslaget B14 Arealersättning och djurbidrag
m.m. Anslaget får användas för arealersättning,
djurbidrag och för kompletterande kompensa-
tionsstöd med anledning av sänkningen av den
svenska frysta kursen för arealersättningen den 1
juli 1998. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6111 Arealersättning, 6115 Djurbi-
drag respektive 6119 Övriga bidrag från EG:s
jordbruksfonds garantisektion.
Anslaget B15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Anslaget avser offentlig lag-
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
ring, övrig intervention, exportbidrag och stöd
till biodling. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6116 Offentlig lagring, 6113 Övrig
intervention, 6114 Exportbidrag, 6119 Övriga
bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
samt 2714 Sanktionsavgifter.
Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas
enligt rådets förordningar för strukturfonderna
och enligt strukturplanen för mål 5 a utanför re-
spektive innanför mål 6-regioner samt enligt
Pesca-programmet. Fiskeriverket skall redovisa
betalningar från EG-budgeten mot inkomsttitel
6211 Bidrag från EG:s fiskefond.
Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierade från EG-budgeten. EG-medlen skall
redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag
från EG.
Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
projekt för skogsskadeövervakning. Skogsstyrel-
sen får disponera högst det belopp som redovisas
mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU,
undertitel Medel för skogsskadeövervakning.
Övrig påverkan på statsbudgeten
Uppgifterna i bilagan ger ingen helhetsbild av
alla effekter av EU-medlemskapet för statsbud-
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5
geten. Hänsyn måste i så fall även tas till den
medfinansiering som staten står för, vilket är en
förutsättning för att vissa EU-bidrag skall kunna
utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen
avräknas mot anslag. Utgifter föranledda av EU-
medlemskapet förekommer också under myn-
digheternas förvaltningsanslag. Å andra sidan er-
hålls vissa medel från EU, exempelvis forsk-
ningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten.
Dessutom förekommer naturligtvis indirekta
effekter, för såväl inkomster som utgifter, som
inte går att beräkna.
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 18 maj 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Thalén, Sahlin, Lindh, von Sydow, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,
Ringholm
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999