Prop. 1999/2000:5D5

Bilaga 5

Gröna nyckeltal för en

ekologiskt hållbar

utveckling

Bilaga 5

Gröna nyckeltal för en ekologiskt

hållbar utveckling

Innehållsförteckning

1 Regeringens bedömning 5

2 Miljövårdsberedningens förslag 5

2.1 Användning av energi 5

2.2 El för uppvärmning 6

2.3 Utsläpp av koldioxid 6

2.4 Bensenhalt i luft 7

2.5 Utsläpp av försurande ämnen 7

2.6 Miljöanpassade färdsätt 8

2.7 Antal miljöcertifierade företag 8

2.8 Avfall som deponeras 9

2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till haven 9

2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark 10

2.11 Skyddad skog 11

3 Remissinstansernas synpunkter 11

4 Skälen för regeringens bedömning 12

1 Regeringens bedömning

Det är angeläget att indikatorer eller så kallade

gröna nyckeltal utarbetas som koncentrerat och

åskådligt kan spegla utvecklingen mot ett

hållbart samhälle. Regeringen avser därför att

fortsätta arbetet med att analysera och vidare-

utveckla sådana nyckeltal. Regeringen tar för

närvarande inte ställning till hur nyckeltalen skall

utformas, men avser att regelbundet presentera

gröna nyckeltal för riksdagen.

2 Miljövårdsberedningens förslag

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) presente-

rade i december 1998 sitt förslag till indikatorer

eller gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar

utveckling (Gröna nyckeltal för en ekologisk

hållbar utveckling, SOU 1998:170). Tanken är,

enligt utredningen, att de gröna nyckeltalen skall

spegla viktiga miljöproblem och ge en enkel och

överskådlig information till beslutsfattare och

allmänhet samt bidra till en saklig och bred

samhällsdebatt. Nyckeltalen är kopplade till

regeringens tre övergripande mål för en

ekologiskt hållbar utveckling: skyddet av miljön,

en effektiv användning av jordens resurser samt

en hållbar försörjning. Förutom att vara

överskådliga och följa utvecklingen mot

ekologisk hållbarhet bygger

Miljövårdsberedningens förslag på kriterierna att

nyckeltalen skall vara lätta att förstå, kunna

påverkas av politiska beslut liksom indikera

effekter av olika åtgärder samt helst bygga på

befintlig statistik. Nyckeltalen skall spegla

områden och förhållanden som är strategiska för

omställningen till ett ekologiskt hållbart

samhälle.

De elva gröna nyckeltal som föreslagits av

Miljövårdsberedningen presenteras nedan.

2.1 Användning av energi

Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med

energin i samhället. Nyckeltalet beskrivs på två

sätt; dels som energieffektiviteten (energi-

användning i relation till BNP i 1991 års priser),

dels som den totala energianvändningen.

Utvecklingen

Sett över en längre tidsperiod har

energianvändningen blivit effektivare. Ökad total

energianvändning har dock ätit upp vinsten av

dessa effektiviseringar. I dag har vi större

bostäder och vi omger oss med fler elektriska

apparater.

Den totala energianvändningen har bara för-

ändrats marginellt under senare år och det går

inte att utläsa någon trend i utvecklingen.

Diagram 2.1a Energianvändning relaterad till BNP

Bakgrund

Samhällets användning av energi belastar miljön

på flera olika sätt. Förbränningen av till exempel

fossila bränslen leder bland annat till utsläpp av

försurande ämnen och ämnen som förvärrar

övergödning av mark och vatten samt koldioxid

som är den enskilt viktigaste orsaken till

klimatförändringarna.

Diagram 2.1b Energianvändning och BNP

Mål

Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen

eller regeringen för nyckeltalet Användning av

energi . Men enligt regeringens övergripande

miljömål bör material och energi användas så

effektivt som möjligt (prop. 1997/98:145).

2.2 El för uppvärmning

Nyckeltalet skall belysa övergången från kärn-

kraftsproducerad el till elproduktion med för-

nybara energikällor. Nyckeltalet beskriver den

totala elanvändningen för uppvärmning av bo-

städer och lokaler.

Diagram 2.2 El för uppvärmning

Utvecklingen

Elanvändningen för uppvärmning av våra

bostäder och lokaler har ökat under de senaste

decennierna. Enstaka avvikelser från trenden

beror på temperaturväxlingar till följd av vädret,

till exempel en ovanligt kall eller ovanligt varm

vinter.

Bakgrund

Beroende på hur el genereras kan olika negativa

effekter i miljön uppkomma. En del av

elproduktionen används för uppvärmning. I dag

har nästan vart fjärde småhus direktverkande el

för sin uppvärmning. Om det inte behövdes så

mycket el för att värma våra hus under

vintermånaderna skulle kraftproduktionen

kunna minska betydligt, vilket skulle underlätta

den planerade kärnkraftsavvecklingen.

Mål

Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen

eller regeringen för nyckeltalet El för

uppvärmning . Det energipolitiska program som

riksdagen beslutade om våren 1997 innehåller

emellertid åtgärder för att användningen av el ska

minska och för att en ökad utbyggnad skall ske

av el- och värmeproduktion från förnybara

energislag. Programmet har redovisats närmare i

budgetpropositionen för år 1998 (prop.

1997/98:1).

2.3 Utsläpp av koldioxid

Nyckeltalet skall belysa klimatpåverkan från de

svenska koldioxidutsläppen (exklusive utsläpp

från förbränning av biobränslen, eftersom dessa

bedöms som neutrala vad gäller utsläpp av

koldioxid). Nyckeltalet visar hur många ton

koldioxid som Sverige släpper ut till luften varje

år.

Diagram 2.3 Utsläpp av koldioxid*

*Diagrammet är baserat på uppgifter som skiljer sig något i förhållande till de

uppgifter Sverige lämnar till den internationella klimatkonventionen och som

ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen.

Utvecklingen

Utsläppen av koldioxid i Sverige har nästan

halverats sedan år 1970. Om man jämför de

svenska utsläppen av koldioxid per person eller i

relation till BNP har Sverige bland de lägsta

utsläppen inom OECD-länderna. Det beror

framför allt på att vår energiproduktion till stor

del baseras på vattenkraft, kärnkraft och

biobränsle. Utsläppen av koldioxid har dock ökat

under 1990-talet jämfört med 1980-talets nivåer.

Orsaken till ökningen är framför allt ökad

användning av fossila bränslen inom el- och

värmeproduktion samt ökade transporter.

Temperatur och nederbörd under året påver-

kar också energianvändningen och därmed även

koldioxidutsläppen. Den tydliga ökningen från

år 1995 till år 1996 kan delvis förklaras av en kall

vinter.

Bakgrund

Utsläpp av koldioxid bidrar till

klimatförändringar. För att minska utsläppen

krävs både energieffektiviseringar och övergång

från fossila bränslen till alternativa energikällor.

Mål

Inom ramen för FN:s ramkonvention för

klimatförändringar beslutades år 1997 att in-

dustriländerna skall reducera sina utsläpp av

klimatpåverkande gaser med 5,2 procent räknat

från 1990 års nivå. Målet skall vara nått till åren

2008-2012. EU har åtagit sig att gemensamt

minska utsläppen med åtta procent. Riksdagen

har tidigare beslutat att koldioxidutsläppen från

fossila bränslen år 2000 inte skall vara större än

de var år 1990 och att utsläppen därefter skall

minska (prop.1992/9:179, bet. 1992/93:JoU19,

rskr. 1991/92:361).

2.4 Bensenhalt i luft

Nyckeltalet skall belysa utsläppen av cancer-

framkallande ämnen och ger ett mått på luft-

kvaliteten. Bensenhalten beskrivs i mikrogram

per kubikmeter i tätortsluft.

Diagram 2.4 Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika

tätorter (variation mellan orter)

Utvecklingen

Bensenhalten i luft har minskat under 1990-talet.

Det beror främst på minskad bensenhalt i bensin

och på katalytisk avgasrening på bensindrivna

personbilar. Vintertid ligger dock nivån över

lågrisknivån i de flesta tätorter.

Bakgrund

Bensen är ett cancerframkallande ämne som

bland annat uppkommer vid förbränning.

Eftersom bensen finns i bensin är biltrafiken den

största utsläppskällan. Lokalt är även vedeldning

ett problem. Dagens utsläpp beräknas leda till

cirka 30 cancerfall varje år i Sverige.

Mål

Riksdagen har beslutat att utsläppen av

cancerframkallande ämnen i tätorter, däribland

bensen, skall halveras till år 2005 jämfört med år

1995 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,

rskr. 1990/91:338).

2.5 Utsläpp av försurande ämnen

Nyckeltalet skall belysa de svenska utsläppen av

försurande ämnen. Det beskriver hur många ton

svaveldioxid respektive kväveoxider som Sverige

släpper ut varje år.

Diagram 2.5 Utsläpp av försurande ämnen

Utvecklingen

Utsläppen av svaveldioxid har minskat med

drygt 80 procent och utsläppen av kväveoxider

med 15-25 procent mellan åren 1980 och 1995.

Minskningarna beror främst på bättre

reningsteknik, ökad energihushållning, minskat

svavelinnehåll i olja och övergång från olja till el.

En rad gamla industrianläggningar har också

lagts ner.

Bakgrund

Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid,

kväveföreningar och ammoniak som omvandlas i

luften till sura ämnen och faller ned över

områden som ofta ligger långt ifrån

utsläppsstället. Utsläppen kommer framför allt

från energiproduktionen, olika industrier, sjöfart

samt väg- och flygtrafik. Mellan 20 och 30

procent av det sura nedfallet i Sverige beror på

våra egna utsläpp. Resten kommer från andra

länder.

Mål

Målet för de svenska svavelutsläppen är en

minskning med 80 procent under perioden

1980-2000 (prop. 1990/91:90), vilket också har

uppnåtts. Regeringen har föreslagit ett mål som

innebär att utsläppen av kväveoxider från

transportsektorn skall minskas med 40 procent

till år 2005 jämfört med år 1995 (prop.

1997/98:56).

2.6 Miljöanpassade färdsätt

Nyckeltalet skall belysa medborgarnas om-

ställning till mer miljöanpassade färdsätt .

Nyckeltalet beskrivs på två sätt; dels som hur

stor del av färdsträckan till och från arbete och

skola som görs till fots, per cykel eller genom

kollektiva transportmedel som till exempel buss,

tunnelbana eller tåg, dels som antalet

fordonskilometer med bil per invånare och år.

Diagram 2.6a Andel av färdsträckan till och från arbete och

skola som företas till fots, per cykel eller kollektivt

Utvecklingen

Resvaneundersökningar gjordes under 1980-talet

men jämförbar statistik saknas för 1990-talet.

Under 1980-talet förändrades resvanorna bara

marginellt, och mindre än 20 procent av

resvägarna gjordes då på ett miljöanpassat sätt.

Diagram 2.6b Persontransporter i bil

När det gäller persontransporterna med bil

ökade de mellan år 1978 och år 1995, för att

sedan minska mellan 1995 och 1996.

Minskningen 1996 beror troligtvis på att

bensinskatten höjdes.

Bakgrund

Vägtrafiken är den största källan till

luftföroreningar och buller, särskilt i tätorterna.

Vid omställning till ett ekologiskt hållbart

samhälle är därför bilåkandet viktigt. Det krävs

både minskade utsläpp från bilarna och ett

minskat

bilåkande.

Mål

Det finns inget uttalat mål från riksdagen eller

regeringen för nyckeltalet Miljöanpassade

färdsätt . En koppling finns dock till de mål som

redovisas för nyckeltalen Utsläpp av koldioxid ,

Bensenhalt i luft och Utsläpp av försurande

ämnen .

2.7 Antal miljöcertifierade företag

Nyckeltalet skall belysa näringslivets integrering

av miljöfrågor i verksamheten. Nyckeltalet anger

antalet företag som är certifierade enligt ISO

14001 eller EMAS.

Diagram 2.7 Antal miljöcertifierade företag

Utvecklingen

Det sker en stark ökning av antalet

miljöcertifierade företag, men hittills har endast

en liten andel av det totala antalet företag infört

miljöledningssystem. Användningen av

miljöledningssystem ger dock endast en

begränsad information om näringslivets totala

integrering av miljöfrågor. Företagen vidtar även

många andra åtgärder för att skydda miljön.

Bakgrund

Företagen måste ta ett stort ansvar för att

omställningen mot en ekologiskt hållbar

utveckling skall bli framgångsrik. Internationella

standardiseringsorganisationen, ISO, har tagit

fram systemet ISO 14001 och EU har utvecklat

miljöstyrningssystemet EMAS (Eco

Management and Audit Scheme). Syftet med

dessa system är att etablera arbetssystem och

rutiner för miljöarbetet. Att miljöanpassa

företagen handlar dock inte bara om att begränsa

den direkta påverkan på miljön, till exempel från

industriella utsläpp utan hela verksamheten

måste miljöanpassas.

Mål

Det finns inga mål från riksdagen och re-

geringen för nyckeltalet Antal miljöcertifierade

företag . Men miljöanpassning av den verk-

samhet som bedrivs på företagen knyter an till

samtliga av regeringens tre övergripande mål:

skyddet av miljön, effektiv resursanvändning och

hållbar försörjning (prop. 1997/98:145).

2.8 Avfall som deponeras

Nyckeltalet skall belysa hushållningen med ma-

teriella resurser i samhället. Nyckeltalet anger

mängden (ton/år) avfall som deponeras i Sverige.

Diagram 2.8 Deponerade mängder på avfallsupplag i

Sverige

Observera att detta inte är officiell svensk avfallsstatistik, för den ansvarar

Naturvårdsverket och SCB

Utvecklingen

I dag läggs mindre mängder avfall på deponier än

vad som gjordes för fyra år sedan. I dag återvinns

också mer ur avfall.

Bakgrund

Förnybara resurser bör användas men inte i

högre utsträckning än att naturen hinner förnya

dem. Ändliga resurser som grus, metaller, olja

och gas måste hushållas med, framför allt för att

användningen av dessa medför stora

miljöproblem. Avfallet bör i första hand

minimeras, därefter återanvändas,

materialåtervinnas, energiutvinnas genom

förbränning och i sista hand läggas på deponi.

Som en konsekvens av att mängden deponerat

avfall minskar, minskar också risken för läckage

till omgivningen.

Mål

Tre av regeringens förslag till miljökvalitetsmål

har särskild betydelse för avfallshanteringen.

Dessa mål är grundvatten av god kvalitet, god

bebyggd miljö samt giftfri miljö (prop.

1997/98:145). Regeringen har i renhåll-

ningsförordningen (1998:902) infört ett förbud

mot deponering av utsorterat brännbart avfall

från den 1 januari 2002 och av organiskt avfall

generellt från den 1 januari 2005, samt deklarerat

att en skatt skall införas på avfall som deponeras.

2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till

haven

Nyckeltalet skall belysa problemet med över-

gödning i våra omgivande hav. Nyckeltalet be-

skrivs på två sätt; dels hur många ton fosfor och

dels hur många ton kväve som belastar våra

omgivande hav. De uppgifter om tillförsel av

fosfor och kväve som redovisas gäller

belastningen på havet från reningsverk och

industri samt från jordbruk.

Utvecklingen

Tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet

av 1980-talet och i början av 1990-talet, men har

därefter ökat igen. Tillförseln av kväve till haven

ökade under första halvan av 1990-talet. De mål

som tidigare har beslutats har inte uppnåtts.

Bakgrund

Övergödning är ett resultat dels av fosfor som

läcker till vattendrag, dels av kväveutsläpp till luft

och vatten. Utsläppen kommer särskilt från

jordbruk, avloppsvatten samt från trafiken och

vållar syrebrist i framförallt vikar och skärgårdar.

Vid syrebrist flyr fisken och bottendjuren slås ut.

Mål

Regeringens förslag till mål är att vattenburna

utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till

havet söder om Ålands hav skall minska med 40

procent räknat från 1995 års nivå (prop.

1997/98:145). Helsingforskommissionens mål är

att närsaltsbelastningen skall minska med 50

procent i Östersjön.

Diagram 2.9a Den svenska belastningen av fosfor på

haven

Diagram 2.9b Den svenska belastningen av kväve på haven

2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark

Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med

ändliga och livsnödvändiga resurser som fosfor.

Nyckeltalet anger hur många ton fosfor som

återförs till jordbruket genom användning av

slam som gödsel. Det visar alltså hur mycket

slam som klarar de uppsatta riktvärdena och som

också faktiskt återförs till odlingsmark.

Diagram 2.10 Återföring av fosfor i slam till jordbruket

Utvecklingen

Mellan åren 1985 och 1991 minskade

återföringen av slam till odlingsmark, men sedan

1991 har återföringen ökat. År 1995 återfördes

cirka en tredjedel av allt producerat slam till

jordbruket. Resten hamnade på soptippen.

Bakgrund

Fosfor är livsnödvändigt för människor, växter

och djur. Ett sätt att förbättra fosforns kretslopp

är att återföra reningsverkens slam, där fosfor

ingår, till åkermark. Endast det slam som klarar

uppsatta riktvärden för tungmetaller och

organiska miljögifter får återföras till åkermark.

När fosfor återförs via slammet följer även andra

viktiga näringsämnen med.

Mål

Regeringen har föreslagit att slutna kretslopp bör

skapas mellan samhälle och jordbruk för närings-

och humusämnen, framför allt fosfor (prop.

1997/98:145).

2.11 Skyddad skog

Nyckeltalet skall belysa förutsättningarna att

främja den biologiska mångfalden. Nyckeltalet

visar dels andelen skyddad skog som andel av

produktiv skogsmark, dels andelen skyddad skog

som inte utgör fjällnära skog. Den skog som

avses är skyddad skog enligt naturvårdslagen, det

vill säga skog i nationalparker, naturreservat och

domänreservat.

Diagram 2.11 Skyddad skog (andel av produktiv

skogsmark)

Utvecklingen

Mellan åren 1990 och 1996 ökade andelen

skyddad skog med 1,2 procentenheter. Nästan

80 procent av den skyddade skogen finns i det

fjällnära området. Det framtida skyddet bör

bland annat prioritera skogar utanför

fjällområdet.

Bakgrund

Skogsmark med särskilda biologiska värden

måste skyddas bland annat för att bevara det

stora antalet växt- och djurarter som finns där.

Skogsavverkning och ensidig plantering av

barrträd påverkar starkt antalet växt- och

djurarter i skogen. Det är viktigt med

miljöhänsyn inom skogsbruket.

Mål

Regeringen har föreslagit att ytterligare cirka

250 000 hektar skogsmark bör skyddas som

naturreservat och cirka 25 000 hektar som

biotopskyddsobjekt (prop. 1997/98:145). Om

målet uppnås ökar andelen skyddad skog till

knappt fem procent.

3 Remissinstansernas synpunkter

De flesta remissinstanser är positiva till att ett

system med gröna nyckeltal utvecklas. De flesta

anser även att nyckeltalen bör kunna förändras

när så är motiverat.

Användning av energi

Flertalet remissinstanser är positiva till

nyckeltalet. Några vill komplettera med andelen

icke förnyelsebar energi . Flera remissinstanser

anser att energianvändning i relation till BNP

säger ganska lite om hur energieffektiviteten

utvecklas i olika sektorer eller för olika

energitjänster. Som grovt nyckeltal över

utvecklingen kan det dock användas och används

också för internationella jämförelser och

trendanalyser.

El för uppvärmning

Majoriteten av remissinstanserna stöder

nyckeltalet, nio är kritiska och två avstyrker.

Lunds Tekniska Högskola påpekar att

direktverkande elvärme endast utgör en typ av

elanvändning. Elanvändningen kan sänkas

genom effektivisering eller substitution inom

andra användningsområden. Där det är mest

lönsamt att effektivisera eller ersätta

elanvändningen bör det göras först.

Utsläpp av koldioxid

En majoritet av remissinstanserna anser att

nyckeltalet är relevant och att det behövs för vårt

internationella deltagande i klimatarbetet.

Bensenhalt i luft

Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.

Naturvårdsverket varnar för att detta nyckeltal

kan vara missvisande. En övergång från

bensindrivna till dieseldrivna fordon skulle sänka

bensenhalten men inte nödvändigtvis förbättra

hälsoläget.

Utsläpp av försurande ämnen

Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.

Göteborgs kommun påpekar att den första delen

av det tidigare förslaget till nyckeltal (se SOU

1998:15) har tagits bort. Den avsåg andelen mark

där nedfallet inte överskrider den kritiska

belastningsnivån. Avsteget från denna del av

förslaget är beklaglig eftersom nyckeltalet i den

tidigare utformningen utgjorde en indikator på

EU:s försurningsstrategi.

Miljöanpassade färdsätt

En majoritet av remissinstanserna anser att

nyckeltalet är relevant, men påpekar att det inte

ger någon bra bild av i vilken utsträckning

hållbarheten i transportsystemet ökar. Den

större delen av det privata trafikarbetet

utelämnas och nyttotrafiken berörs inte alls.

Antal miljöcertifierade företag

Detta nyckeltal tillhör ett av de mest kritiserade

och flera remissinstanser önskar

kompletteringar. Karlskrona kommun framför

att miljöbelastningen från industrin har minskat

väsentligt genom det framgångsrika arbete som

bedrivits vid många företag de senaste 15 åren.

Det blir alltmer accepterat att det numera är

produkter, livsstil och konsumtionsmönster och

inte produktionsprocesser, som utgör den

största miljöbelastningen. Att mot denna

bakgrund använda miljöcertifiering av

produktion som ett nyckeltal ger en skev bild av

miljöarbetet.

Avfall som deponeras

Flera remissinstanser anser att nyckeltalet är

välgrundat. Somliga anser dock att det även bör

inkludera återanvändning och återvinning samt

uttrycka vilken typ av avfall som avses.

Tillförsel av kväve och fosfor till haven

En majoritet av remissinstanserna anser att detta

nyckeltal är bra.

Återföring av fosfor till odlingsmark

Flera remissinstanser påpekar att det även finns

andra metoder att återvinna fosfor ur slam.

Risken är att en gynnsam utveckling för dessa

metoder skulle kunna innebära att fosfor

återutnyttjas alltmer samtidigt som det

föreslagna nyckeltalet pekar i ogynnsam

riktning. I dag förs till exempel mer slam till

grönområden än till jordbruket, och detta

redovisas inte i nyckel-talet.

Skyddad skog

En majoritet av de remissinstanser som har

synpunkter på detta nyckeltal, anser att det bör

kompletteras eller ersättas med bättre nyckeltal

för biologisk mångfald. Mycket av arbetet med

att säkerställa den biologiska mångfalden sker i

skogar utan formellt skydd. För att belysa

förutsättningarna för den biologiska mångfalden

är det således angeläget att beskriva det

naturvårdsarbete som ingår som en integrerad

del i skogsbruket. Utöver reservatavsättningar

måste därför nyckeltalet spegla såväl arealer som

frivilligt undantas från brukande som den

naturvårdshänsyn som tas i den löpande

verksamheten.

4 Skälen för regeringens bedömning

De gröna nyckeltalen skall vara en hjälp i arbetet

att förverkliga regeringens övergripande mål för

det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation

kunna lämna över ett samhälle där de stora

miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckeltalen

skall ses som ett komplement till det

indikatorsystem som föreslagits av

Naturvårdsverket för att följa upp de av

regeringen föreslagna miljökvalitetsmålen

(deFacto;98 Uppföljning av föreslagna

nationella miljökvalitetsmål).

Regeringen anser att flera av Miljövårdsbered-

ningens förslag till gröna nyckeltal behöver

konkretiseras, och nyckeltalens relation till

miljömålen göras tydligare. Dessutom krävs en

utförlig analys av hur nyckeltalen skall tolkas och

vilka effekter dessa kan väntas få som vägledning

för miljöpolitiken och för andra politikområden.

Vidare bör nyckeltalen struktureras så att det

tydligt framgår vilken typ av samhällsutveckling

de avser att beskriva (samhällsrelaterade eller

miljörelaterade nyckeltal). Regeringens

bedömning stöds av flera remissinstanser.

Regeringen anser att de föreslagna elva nyck-

eltalen bör kunna ge en första uppfattning om

huruvida utvecklingen går åt rätt håll och i rätt

takt, trots att de inte täcker in alla miljöaspekter.

Utvecklingen av nyckeltal är en kontinuerlig

process där nyckeltalen måste anpassas efter de

mål de avser följa och samhällsutvecklingen i

övrigt. Regeringen kommer därför att fortsätta

arbetet med att vidareutveckla nyckeltalen samt

analysera hur dessa knyter an till de nationella

miljökvalitetsmålen, det internationella arbetet

samt målet om en hållbar samhällsutveckling.

Regeringen kommer i samband med detta

arbete också att överväga att ge berörda

myndigheter i uppdrag att utveckla metoder för

att

prognostisera nyckeltal.

Parallellt med arbetet att vidareutveckla nyck-

eltalen avser regeringen att regelbundet pre-

sentera gröna nyckeltal för riksdagen. På så sätt

tillgodoses en balans mellan behovet av aktuell

information och kontinuerlig utveckling av

nyckeltalen.

Observera att nyckeltalet inte belyser ett miljöanpassat färdsätt som en

energisnål bil utgör eller en bil som drivs med alternativa drivmedel.

Cirka 50 remissinstanser har inkommit med synpunkter på

Miljövårdsberedningens betänkande (SOU 1998:170), bland annat

Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Lunds Tekniska Högskola,

Uppsala universitet, Umeå universitet, Folkhälsoinstitutet, Sveriges

lantbruksuniversitet, Svenska kommunförbundet, SIS Miljömärkning,

Skogsindustrierna, Socialstyrelsen, Svensk industriförening,

Miljöförbundet Jordens Vänner.

PROP. 1998/99:100 BILAGA 5

PROP. 1998/99:100 BILAGA 5

2

13