Prop. 1999/2000:70

Regeringens skrivelse

1999/2000:70

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté under år 1999

Skr.

1999/2000:70

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 2 mars 2000

Göran Persson

Anna Lindh

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté under år 1999.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 70

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:70

1 Inledning............................................................................................4

2 Verksamheten i ministerkommittén..................................................4

2.1 Samarbets- och utvecklingsprogram...................................6

2.2 Europarådssekretariatet och budgeten................................6

2.3 Uppmärksammandet av Europarådets femtioårsjubileum i

Sverige................................................................................7

3 Europakonventionen och dess övervakningsorgan...........................7

3.1 Den nya Europadomstolen för mänskliga rättigheter.........7

3.2 Ratifikationsläget................................................................8

3.3 Det löpande arbetet.............................................................9

4 Arbetet inom ramen för verksamhetsprogrammen.........................10

4.1 Mänskliga rättigheter och demokratifrågor......................10

4.1.1 Mänskliga rättigheter......................................10

4.1.2 Europarådets kommissarie för mänskliga

rättigheter........................................................11

4.1.3 Europeiska konventionen mot tortyr..............12

4.1.4 Nationella minoriteter.....................................12

4.1.5 Kamp mot rasism och främlingsfientlighet.... 13

4.1.6 Jämställdhet mellan kvinnor och män............13

4.1.7 Sociala stadgan...............................................14

4.1.8 Massmedier.....................................................15

4.1.9 Asyl-, flykting- och medborgarskapsfrågor ... 15

4.1.10 Lokal demokrati och gränsöverskridande

samarbete........................................................16

4.1.11 Bioetik............................................................16

4.1.12 Rättsligt samarbete.........................................16

4.1.13 Folkrättsfrågor................................................17

4.2 Sociala frågor....................................................................18

4.2.1 Social sammanhållning...................................18

4.2.2 Invandrares integration...................................18

4.2.3 Befolkningsstudier..........................................19

4.2.4 Hälso- och sjukvård........................................19

4.2.5 Miljö och regional planering..........................20

4.3 Kulturfrågor och kulturell mångfald.................................20

4.3.1 Utbildning.......................................................20

4.3.2 Kultur och kulturarv.......................................21

4.3.3 Idrott...............................................................23

4.3.4 Ungdomsfrågor...............................................24

5 Arbetet inom ramen för partsavtalen...............................................24

5.1 Partsavtalet på social- och hälsoområdet..........................24

5.2 Europafarmakopén............................................................25

5.3 Europarådets utvecklingsbank..........................................25

5.4 Pompidougruppen för narkotikafrågor.............................26

5.5 Filmstödsfonden "Eurimages"..........................................26

5.6 Kommissionen för demokrati genom lag.........................27 Skr. 1999/2000:70

5.7 Det europeiska audiovisuella observatoriet......................27

5.8 Europarådets Nord-Syd-centrum......................................27

5.9 Europeiskt centrum för moderna språk i Graz..................28

5.10 Partsavtal för uppföljning på korruptionsområdet............28

6 Förteckning över medlems- och kandidatländer i Europarådet......29

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 2000 .......30

Inledning

Skr. 1999/2000:70

Under året har Europarådets roll att främja europeisk säkerhet genom

arbetet för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter givits ökat

fokus. Ministerkommittén har ägnat en stor del av sitt arbete åt

situationer i Europa där kopplingen mellan säkerhet och demokrati och

mänskliga rättigheter är uppenbar. I arbetet på Stabilitetspakten för

sydöstra Europa har Europarådet givits viktiga uppgifter inom dessa

områden. Vid ministerkommitténs Budapestmöte antogs ett program för

att stödja demokratisk säkerhet i denna del av Europa. Utvecklingen i

Tjetjenien har ställt organisationens olika mekanismer inför nya

utmaningar och har väckt frågan om Rysslands relationer till

Europarådet. Arbetet fortsätter inom såväl ministerkommittén som i den

parlamentariska församlingen att förbättra övervakningen av

genomförandet av de åtaganden som medlemsstaterna gjort. Det viktiga

arbetet att utrota dödsstraffet i Europa drivs vidare. Europarådet har även

initierat en viss fältverksamhet om än ännu mycket begränsad. Vikten av

samordning och samarbete mellan olika internationella organisationer

ges ökad uppmärksamhet. Inom ramen för EU:s gemensamma utrikes-

och säkerhetspolitik kommer EU-ländema att öka ansträngningarna att

samordna sin politik inom Europarådet. Denna ökande EU-samordning

kommer att bli en stor och prioriterad uppgift för Sverige under vårt EU-

ordförandeskap.

Under året firades Europarådets femtioårsjubileum. I Sverige

markerades jubileet genom att regeringen tillsatte en nationalkommitté

under ordförandeskap av riksdagsledamoten Jan Bergqvist.

Nationalkommittén har under året tagit initiativ till seminarier,

publikationer etc. i syfte att sprida engagemanget för Europarådet och de

värden som Europarådet står för.

Sedan Georgien under året upptogs som medlem i Europarådet uppgår

antalet medlemsstater till 41 (jfr avsnitt 6).

Regeringen avser återkomma till riksdagen under riksmötet 2001/2002

med en skrivelse om verksamheten i Europarådets ministerkommitté.

Sveriges arbete i Europarådet under den kommande

rapporteringsperioden torde i hög grad komma att präglas av vårt

ordförandeskap i Europeiska unionen första halvåret 2001.

2 Verksamheten i ministerkommittén

Europarådets femtioårsjubileum markerades med högtidligheter i London

den 5 maj 1999, sätet för undertecknandet av stadgan femtio år tidigare.

Den svenska regeringen representerades av kabinettssekreterare Jan

Eliasson, som också ledde den svenska delegationen vid det efterföljande

mötet med ministerkommittén i Budapest.

Kosovo och situationen på Balkan präglade debatten i

ministerkommittén. Kabinettssekreterare Jan Eliasson såg i sitt anförande

tillbaka på utvecklingen i Europa sedan Europarådets grundande och

konstaterade att de europeiska länderna allt mer binds samman av Skr. 1999/2000:70

gemensamma värden. Stabilitet i sydöstra Europa, inte minst i Kosovo,

måste bygga på dessa värden. Vid mötet antogs bl.a. ett program för

Europarådets stöd till sydöstra Europa samt Budapestdeklarationen med

uppmaning till medlemsstaterna att verka för Europarådets värden.

Utvecklingen av Europarådets instrument för att stärka skyddet för de

mänskliga rättigheterna var en annan viktig fråga vid mötet, som

fastställde mandatet för den nyinrättade institutionen som kommissarie

för mänskliga rättigheter (jfr avsnitt 4.1.2).

I samband med mötet övertog Island ordförandeskapet för

ministerkommittén för de kommande sex månaderna för att därefter

följas av Irland vid ministermötet i november. Också vid detta möte stod

Kosovo och utvecklingen i sydöstra Europa i fokus.

Situationen i Tjetjenien och norra Kaukasus var en central fråga och

den finska utrikesministern Tarja Halonen talade för Europeiska

unionens räkning vid mötet med den parlamentariska församlingens och

ministerkommitténs gemensamma kommitté. I anförandet underströks

bland annat att Ryssland måste uppfylla sina internationella åtaganden

gentemot den civila befolkningen. Konflikten i Tjetjenien har även på

annat sätt uppmärksammats av Europarådet. Förutom ordföranden i den

parlamentariska församlingen, Lord Russel-Johnston, har också

ministerkommitténs ordförande, den irländske utrikesministern David

Andrews och den nytillsatte kommissarien för mänskliga rättigheter,

Alvaro Gil-Robles, besökt Ryssland. Efterlevnaden av ryska åtaganden

vad gäller tillämpningen av internationella normer och rätt samt

möjligheter att finna en lösning av konflikten präglade diskussionerna

med ryska företrädare. I december begärde generalsekreteraren i

Europarådet, Walter Schwimmer, information från Ryssland hur

Europakonventionen om mänskliga rättigheter tillämpades mot bakgrund

av händelseutvecklingen i Tjetjenien. Detta skedde i enlighet med ett

särskilt förfarande under konventionens artikel 52.

Turkiet och respekten för mänskliga rättigheter behandlades vid många

tillfallen i ministerkommittén under året. I ett gemensamt uttalande med

anledning av dödsdomen mot PKK-ledaren Öcalan krävde Europarådets

ordförande i ministerkommittén respektive parlamentariska församlingen

samt generalsekreteraren att dödsstraffet inte skulle verkställas. Vissa

aspekter av rättegången är föremål för prövning av Europadomstolen.

Arbetet i ministerkommittén (ställföreträdarkommittén) fortsatte under

året med den ämnesvisa övervakningen av medlemsstaternas åtaganden

monitoringprocessen. Framförallt inriktades

om dödsstraff och polisens och

tillämpning av Europarådsnormema. Vid

under den s.k.

övervakningen på frågor

säkerhetsstyrkornas

diskussionen kring dödsstraffet kunde konstateras att dödsstraff inte

verkställts i Europarådskretsen under året. I ett gemensamt nordiskt

anförande välkomnades att fem stater under årets första hälft

undertecknat eller ratificerat Europakonventionens protokoll mot

dödsstraff och de få kvarvarande staterna uppmanades att snabbt ansluta

sig till detta protokoll. Vid diskussionerna kring ämnet polis och

säkerhetsstyrkor var det främst förekomst av tortyr och korruption som Skr. 1999/2000:70

blev föremål för kommitténs överväganden.

De två andra större europeiska institutionerna, Europeiska unionen och

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), är i likhet

med Europarådet verksamma med att utveckla demokratin och respekten

för mänskliga rättigheter. Gemensamma möten har under året hållits

mellan berörda organisationer i syfte att undvika dubbelarbete och ta

tillvara varje organisations komparativa fördelar. Inom ramen för

Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har

Sverige stött förslag om att fördjupa samarbetet mellan unionens

medlemmar i Europarådsarbetet.

2.1 Samarbets- och utvecklingsprogram

Samarbetsprogrammet för att utveckla och konsolidera demokratisk

stabilitet (ADACS) har under året utökats till att omfatta aktiviteter för

ungefär tolv miljoner euro. Programmet inriktas på nya medlemsstater

och kandidatländer i Öst- och Centraleuropa. Europarådet bidrog även

med att ställa expertis till Förenta nationernas förfogande för insatser i

Kosovo.

Europarådet har tilldelats en viktig roll i utförandet av Stabilitetspakten

för sydöstra Europa och har huvudansvaret för området demokratiska

styrformer ("Good Govemance") inom det s.k. arbetsbordet för

demokrati och mänskliga rättigheter. I december hölls en konferens i

Budapest om ombudsmannainstitutet och dess roll för att stärka

rättsstaten. Som en uppföljning av konferensen har företrädare för

ombudsmannainstitutioner i sydöstra Europa inbjudits till Sverige.

Europarådet har utarbetat ett omfattande program för bidrag till

Stabilitetspakten, som förutom insatser inom områdena demokrati och

mänskliga rättigheter även innefattar rättsskipning och

brottsbekämpning.

2.2 Europarådssekretariatet och budgeten

Efter fem år som Europarådets generalsekreterare avslutade Daniel

Tarschys sitt mandat under sommaren. Han efterträddes av Dr Walter

Schwimmer, österrikisk parlamentariker.

Arbetet med att reformera Europarådets arbetsmetoder pågick under

året och resulterade bl.a. i förkortade möten med ministerkommittén.

Europarådets budget år 1999 uppgick till drygt en miljard franska franc

och den budget som antogs för år 2000 innebar en reell nolltillväxt.

Sverige tillhörde de länder som gärna sett en mindre ökning av budgeten,

främst mot bakgrund av vikten av att Europadomstolen far tillräckliga

resurser. Vid avvägningen av behoven för de olika sektorerna i

Europarådets verksamhet är Sveriges inställning i ministerkommittén att

kärnverksamheten, främjande av mänskliga rättigheter och demokrati,

skall prioriteras. Sveriges andel av Europarådsbudgeten uppgick 1999 till

2,18 % och i budgetpropositionen för det aktuella året anslogs 35,5 Skr. 1999/2000:70

miljoner kronor för obligatoriska bidrag till Europarådet inklusive vissa

partsavtal.

2.3 Uppmärksammandet av Europarådets

femtioårsjubileum i Sverige

Den av regeringen tillsatta nationalkommittén för Europarådets

femtioårsjubileum samordnade och tog under året initiativ till aktiviteter i

Sverige med syfte att uppmärksamma Europarådet och öka

engagemanget för organisationens arbete. Ordförande i

Nationalkommittén var riksdagsledamoten Jan Bergqvist och i övrigt

bestod kommittén av företrädare från partierna i riksdagen, Kommun-

och Landstingsförbunden, Skolverket, Folkbildningsrådet samt

Regeringskansliet. Bland arrangemangen för att markera jubileet i

Sverige kan nämnas konferensen "Europarådet i mötet mellan öst och

väst". Konferensen öppnades av statsministern och anordnades

gemensamt av Kommun- och Landstingsförbunden och

Regeringskansliet. Vid två tillfällen hölls seminarier i riksdagshuset med

framförallt ungdomar och företrädare för folkbildningsorganisationer.

Skolverket lät översätta en barnbok från Europarådet till svenska och

gjorde den tillgänglig för skolorna per Internet. För att illustrera Sveriges

engagemang i Europarådet gav Utrikesdepartementet och

Nationalkommittén ut skriften "Sverige i Europarådet 1949 - 1999".

Författare var ambassadören Torsten Öm.

3 Europakonventionen och dess

övervakningsorgan

3.1 Den nya Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) har ratificerats av

samtliga 41 medlemsstater i Europarådet. Konventionen och dess

tilläggsprotokoll utgör ett av de mest effektiva internationella skydden

för de mänskliga rättigheterna i världen. Det unika med systemet, i

förhållande till andra regelverk på området, är de organ som övervakar

att staterna följer konventionen, Europadomstolen och Europarådets

ministerkommitté.

Den nya, permanenta Europadomstolen, som inrättades den 1

november 1998, har nu hunnit arbeta under drygt ett år. Den sista oktober

1999 upphörde kommissionen för de mänskliga rättigheterna att existera

sedan den avslutat visst pågående arbete under en övergångstid på ett år.

Reformen av övervakningssystemet kan emellertid ännu inte sägas ha Skr. 1999/2000:70

lett till det eftersträvade resultatet, nämligen att förkorta

handläggningstidema för målen enligt Europakonventionen och att

därigenom bl.a. stärka det skydd konventionen ger. En av anledningarna

synes vara vissa strukturella problem, som förmodligen är en följd av att

reformen var så genomgripande. Det tar givetvis viss tid innan en ny

organisation har funnit sina närmare arbetsformer och förmodligen

kommer situationen att förbättras så småningom. Den stora

tillströmningen av nya klagomål i takt med att Europakonventionen blir

alltmer känd i framförallt de senast tillkomna medlemsstaterna har också

medverkat till att antalet mål som väntar på att bli avgjorda vuxit kraftigt.

Utvidgningen av Europarådet har dessutom lett till att Europadomstolen

numera behöver arbeta med över 30 olika språk. Det kan nämnas i

sammanhanget att Europadomstolen har en arbetsgrupp, som under

ledning av den svenska domaren fortlöpande ser över domstolens interna

arbetsformer i syfte att effektivisera handläggningen.

Ett annat skäl till de problem som uppstått under Europadomstolens

första verksamhetsår är att en stor del av sekretariatsresursema tagits i

anspråk för att kommissionen skulle kunna avsluta sitt arbete innan den

definitivt upphörde. Medan det senare varit ett problem av övergående

natur kan man emellertid räkna med en fortsatt ökad tillströmning av nya

klagomål.

3.2 Ratifikationsläget

Som ovan nämnts har numera samtliga medlemmar av Europarådet

ratificerat Europakonventionen. Detta gäller alltså även Georgien, som

blev medlem av Europarådet under året som gick.

När det gäller tilläggsprotokollen till konventionen är bilden delvis

annorlunda. Det första tilläggsprotokollet, som rör bl.a.

äganderättsskyddet, har inte ratificerats av Andorra, Georgien eller

Schweiz. Medan det ijärde tilläggsprotokollet (bl.a. om rörelsefriheten

och rätten att lämna sitt land samt förbud mot kollektiv utvisning av

utlänningar) har ratificerats av 31 av medlemsstaterna har det sjunde

tilläggsprotokollet (bl.a. om vissa rättssäkerhetsgarantier vid

utvisningsförfaranden och rätten till överprövning av brottmålsdomar)

endast ratificerats av 26 stater. Under det gångna året har emellertid

Bulgarien, Lettland, Litauen och Storbritannien ratificerat det sjätte

tilläggsprotokollet, som förbjuder användning av dödsstraff i fredstid.

Medan Cypern ratificerade det sjätte tilläggsprotokollet i början av 2000

är Albanien, Georgien, Polen, Ryssland, Turkiet och Ukraina fortfarande

inte bundna av det. Sverige har ratificerat samtliga tilläggsprotokoll till

Europakonventionen.

3.3

Det löpande arbetet

Skr. 1999/2000:70

Ministerkommittén övervakade, liksom tidigare år, fortlöpande

verkställandet av Europadomstolens domar. Kommittén granskade och

överprövade också de rapporter som kommissionen avgett över

klagomål. Ministerkommittén antog under föregående år över 700

resolutioner i sådana ärenden. Ett stort antal av dessa rörde mål mot

Italien där det konstaterats att tidsåtgången i de nationella domstolarna

varit alltför lång. Två av resolutionerna handlade om allmänna åtgärder

som ministerkommittén ansåg att Italien borde vidta för att komma till

rätta med problemen i rättsväsendet. En annan resolution med krav på

allmänna åtgärder riktade sig mot Turkiet och handlade om åtgärder för

att avhjälpa brister i det turkiska rättsväsendet som uppdagats i samband

med ingripanden av säkerhetsstyrkor i den sydöstra delen av landet.

Ett fall som rönt stor uppmärksamhet under senare år är målet

Loizidou mot Turkiet som rör äganderättsförhållandena på norra Cypern.

Sedan Europadomstolens dom (juli 1998) rörande frågan om ersättning

för konventionsbrott har fallet varit föremål för diskussion i

ministerkommittén. Trots att fristen för betalning av skadestånd m.m. till

klaganden löpte ut under hösten 1998 har Turkiet ännu inte betalat i

enlighet med domen.

Ett annat fall som föranlett många debatter i ministerkommittén under

året som gått är målet Hakkar mot Frankrike. Sedan ministerkommittén

kommit fram till att Frankrike brutit mot artikel 6 i Europakonventionen i

samband med att Hakkar dömdes för brott till livstids fängelse har det

diskuterats vilka krav man bör ställa på franska staten att föranstalta om

resning på det nationella planet for Hakkars del.

I målet Hatami mot Sverige, som rör avvisning från Sverige av en

iransk medborgare, antog ministerkommittén en slutresolution. I

resolutionen noterade kommittén att Europadomstolen avskrivit målet

från vidare handläggning sedan regeringen och klaganden träffat

förlikning och klaganden av Utlänningsnämnden beviljats permanent

uppehållstillstånd samt att regeringen ersatt klaganden för dennes

rättegångskostnader. I tre mål mot Sverige avvaktas för närvarande

slutbehandling i ministerkommittén.

Europadomstolen meddelade under 1999 inga domar i mål mot

Sverige. Vid årets slut hade domstolen 27 mål mot Sverige under

handläggning.

Under 1999 registrerades 8 396 nya klagomål hos Europadomstolen,

varav 175 mot Sverige. Motsvarande siffror för 1998 var 5 981 och 156.

Medan det totala antalet registrerade nya klagomål alltså har ökat kraftigt

jämfört med föregående år, har ökningen vad gäller Sverige inte varit

fullt så stor. I det här sammanhanget bör nämnas att endast en mindre

andel av klagomålen registreras. Om man räknar det antal klagomål som

överhuvudtaget anhängiggjordes i Europadomstolen under 1999 blir

siffran avsevärt högre, 20 399. Motsvarande siffra för Sveriges del är

302. Att antalet klagomål ökar har sin förklaring i att antalet

konventionsstater ökat och att Europakonventionen blivit alltmer känd

också i de stater som först under 1990-talet blev medlemmar av

1 * Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 70

Europarådet. Den genomsnittliga handläggningstiden har hittills varit

flera år. Förhoppningen är att denna situation på sikt skall förändras till

det bättre som en följd av reformen av övervakningssystemet. Vissa

brådskande mål, t.ex. sådana som rör brott mot artikel 3 (skyddet mot

tortyr m.m.), behandlas med förtur.

Av de sammanlagt 1012 domar som Europadomstolen meddelat sedan

den tillkom rör 42 klagomål mot Sverige. En redovisning av de domar

som dittills meddelats i mål mot Sverige finns bl.a. i bilaga till

regeringens prop. 1995/96:126, Förnyad förklaring enligt artikel 46 i

Europakonventionen (i dess tidigare lydelse). Referat av

Europadomstolens domar återges fortlöpande i Svensk Juristtidning.

Referat av domar finns också i viss mån att tillgå i riksdagens offentliga

databas, informationssystemet RIXLEX. Därutöver finns domarna

tillgängliga i originalspråk på Internet.

Skr. 1999/2000:70

4 Arbetet inom ramen för

verksamhetsprogrammen

4.1 Mänskliga rättigheter och demokratifrågor

4.1.1 Mänskliga rättigheter

Det löpande arbetet på området mänskliga rättigheter bedrevs liksom

under tidigare år i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och

dess expertkommittéer.

Expertkommittén för utveckling av de mänskliga rättigheterna (DH-

DEV) avslutade under 1999 sitt arbete med att utforma ett förslag till

tilläggsprotokoll till Europakonventionen som på ett generellt sätt vidgar

tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet i artikel 14 i

konventionen. Förslaget till tilläggsprotokoll är ett led i Europarådets

strävan att främja jämställdheten mellan kvinnor och män respektive att

motverka rasism och intolerans. Sedan förslaget nu överlämnats av DH-

DEV till CDDH kommer den senare kommittén att redovisa arbetet inför

ministerkommittén. Förslaget har remitterats till bl.a. Europarådets

parlamentariska församling och Europadomstolen för yttrande. CDDH:s

och i slutändan ministerkommitténs ställningstagande till förslaget till

tilläggsprotokoll kommer att ske i ljuset av församlingens respektive

domstolens synpunkter. Medan församlingen i stort välkomnar förslaget,

innehåller Europadomstolens yttrande ingen kritik mot själva innehållet i

det föreslagna protokollet. Domstolen påpekar emellertid att det kan

förutses att ett ikraftträdande av protokollet på sikt kommer att leda till

en väsentlig ökning av antalet klagomål och fäster ministerkommitténs

10

uppmärksamhet på de följder en sådan ökning kan få för ett system som Skr. 1999/2000:70

redan står under stark press.

Expertkommittén för processuella frågor (DH-PR) avslutade under året

arbetet på en rekommendation om att avgöranden från Europadomstolen

bör vara resningsgrundande på det nationella planet i vissa fall. Förslaget

till rekommendation har godkänts av CDDH och antagits av

ministerkommittén. DH-PR kommer nu att övergå till att utforma ett

förslag till nya procedurregler för ministerkommitténs granskning när det

gäller medlemsstaternas verkställighet av Europadomstolens domar. De

nuvarande reglerna behöver anpassas till ministerkommitténs förändrade

roll till följd av ändringarna i konventionssystemets övervaknings-

mekanism.

Expertkommittén för frågor som rör nationella minoriteter (DH-MIN)

antog under 1999 en rapport om skingrade etniska minoriteter.

Rapporten, som vidarebefordrades direkt till ministerkommittén,

innehåller information om förekomsten av sådana minoriteter i de olika

medlemsstaterna.

Bland CDDH:s specialistgrupper kan nämnas den grupp som sysslar

med frågor som rör tillgången till officiell information. Gruppen fortsatte

under 1999 arbetet med att utforma ett instrument som skall innehålla

grundläggande principer för allmänhetens rätt att få tillgång till

information som finns hos medlemsstaternas myndigheter. En av de

andra gruppernas arbete har utmynnat i en rekommendation om rätten till

ett existensminimum för personer som befinner sig i en mycket svår

situation. I praktiken innebär rekommendationen en uppmaning till

medlemsstaterna att se till att personer som lever under svåra

umbäranden får sina basbehov tillgodosedda. Vissa av de frågor CDDH

och dess undergrupper arbetar med är också föremål för den särskilda

övervakning av hur medlemsstaterna uppfyller sina konventions-

åtaganden som ministerkommittén utför. Ministerkommittén har därför

uppdragit åt CDDH att bistå med den övervakning som t.ex. gäller det

judiciella systemets funktion i de olika medlemsstaterna.

4.1.2 Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter

Vid vårens möte med ministerkommittén i Budapest fattades beslut om

inrättande av ett ämbete som kommissarie för mänskliga rättigheter.

Mandatet för kommissarien föreskriver att denne bl.a. skall främja

medvetandet om de mänskliga rättigheterna, ge råd och identifiera brister

i staters lagstiftning och rättstillämpning. En uppgift är att främja

verksamheten för nationella ombudsmän för mänskliga rättigheter.

Alvaro Gil-Robles från Spanien valdes till den förste innehavaren av

ämbetet. I slutet av året genomförde han ett besök i Ryssland och

delrepubliken Tjetjenien. Gil-Robles bekräftade att Europarådet står till

Rysslands förfogande för bistånd vid uppbyggande av en stat byggd på

rättsprinciper och respekt för de mänskliga rättigheterna. Han föreslog ett

seminarium om demokratiska institutioner i norra Kaukasus samt en MR-

ombudsman i Tjetjenien.

11

4.1.3 Europeiska konventionen mot tortyr

Den europeiska konventionen om förhindrande av tortyr m.m. som

trädde i kraft den 1 februari 1989, har ratificerats av samtliga 41

medlemsstater utom Georgien, som förväntas ratificera konventionen

under år 2000. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1988. För

en närmare redovisning av dess innehåll hänvisas till prop. 1987/88:133.

Europarådet antog två tilläggsprotokoll till den europeiska

tortyrkonventionen i november 1993. Det första tilläggsprotokollet

öppnar vägen för icke-medlemmar av Europarådet att tillträda

konventionen. Det andra tilläggsprotokollet möjliggör omval av

antitortyrkommitténs medlemmar två gånger. För att protokollen skall

träda i kraft krävs att samtliga parter till tortyrkonventionen ratificerar

dem.

CPT, kommittén som enligt konventionen upprättades för att

undersöka behandlingen av ffihetsberövade i syfte att stärka skyddet mot

tortyr m.m. inledde sin verksamhet 1990. Under 1999 besökte kommittén

Bulgarien, Estland, Grekland, Lettland, Liechtenstein Nederländerna

(Antillerna) Norge, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino,

Storbritannien (Nordirland), Turkiet, Ukraina, Ungern och Österrike.

Besöket i Lettland var CPT:s första i landet.

Mot bakgrund av de krav som följer med det utvidgade

medlemsantalet diskuterar kommitténs ledamöter, parallellt med sina

besök i medlemsländerna, framtida resursbehov och arbetsformer.

De rapporter som avfattas är inte offentliga men kan offentliggöras om

den berörda staten samtycker. De flesta länder som utsatts för granskning

har accepterat att rapporterna offentliggörs. Kommittén har besökt

Sverige vid tre tillfällen. Det senaste besöket ägde rum i februari 1998.

Rapporterna från kommitténs besök och de svar svenska regeringen

avlämnat till kommittén har offentliggjorts.

4.1.4 Nationella minoriteter

De centrala Europarådsinstrumenten på detta område är dels

Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och dels

den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Ramkonventionen trädde i kraft den 1 februari 1998. Vid årsskiftet

1999/2000 hade den ratificerats av 27 medlemsstater.

Minoritetsspråkskonventionen trädde i kraft en månad senare, den 1 mars

1998, och hade vid årsskiftet 1999/2000 ratificerats av åtta

medlemsstater.

Regeringen överlämnade den 10 juni 1999 till riksdagen propositionen

Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) i vilken regeringen

föreslog riksdagen att Sverige ratificerar såväl ramkonventionen som

minoritetsspråkskonventionen. Genom propositionen läggs också en

grund för svensk minoritetspolitik som baseras på de åtgärder som

Sverige skall vidta för att kunna ratificera nämnda konventioner.

Riksdagen godkände den 2 december 1999 att Sverige ratificerar

konventionerna (bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69). Regeringen

Skr. 1999/2000:70

12

beslutade den 13 januari 2000 att konventionerna skall ratificeras. De Skr. 1999/2000:70

nationella minoriteter i Sverige, som skall erkännas genom att de nämns

vid namn i samband med ratifikationen av ramkonventionen, är samer,

sverigefinnar, tomedalingar, romer och judar. De språk som skall

omfattas av minoritetsspråkskonventionen är samiska, finska, meänkieli,

romani chib och jiddisch.

Den rådgivande kommitté respektive expertkommitté, som skall bistå

Europarådets ministerkommitté med övervakningen av hur åtagandena

enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen uppfylls,

påbörjade under året sin granskning av rapporter från medlemsländerna.

4.1.5 Kamp mot rasism och främlingsfientlighet

Inom flera av Europarådets verksamhetsgrenar bedrevs under året arbete

för att motverka rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering.

Huvudansvaret låg emellertid på kommissionen mot rasism och

intolerans (ECRI), som har ägnat mycket tid åt att utarbeta s.k.

länderrapporter, dvs. redovisningar av situationen vad gäller rasism,

främlingsfientlighet och etnisk diskriminering i skilda medlemsländer

samt förslag till åtgärder för att förbättra förhållandena i vaije enskilt

land. I maj 1999 lämnade ECRI en sådan rapport om Sverige. Rapporten

uttryckte tillfredsställelse med utvecklingen på vissa områden, t.ex. vad

avser de ökade resurser som Diskrimineringsombudsmannen givits och

erkännandet av samemas rättigheter. I andra avseenden pekar rapporten

på vissa frågor som man menar särskilt behöver uppmärksammas, t.ex.

förekomsten av rasistiskt våld och diskriminering.

FN har beslutat att år 2001 arrangera en världskonferens mot rasism.

Europarådet har åtagit sig att som ett led i de europeiska förberedelserna

för denna konferens i oktober år 2000 anordna en europeisk konferens

mot rasism. Sverige spelar en aktiv roll i förberedelserna för denna

konferens.

4.1.6 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig del i

Europarådets arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.

Ett arbetssätt som utvecklats inom styrkommittén för jämställdhet

mellan kvinnor och män (CDEG) under senare år är inrättandet av

särskilda expertgrupper med uppgift att belysa och komma med förslag i

olika frågor. Under 1999 har arbete bedrivits i expertgrupper om positiv

särbehandling, skydd av kvinnor och flickor mot våld samt framtida

prioriteringar, strategier och arbetsmetoder. Den sistnämnda

expertgruppen presenterade sin slutliga rapport under hösten. Övriga

ämnen som diskuterades under året är rätten till fritt val vad gäller

reproduktion samt intolerans och rasism.

I september hölls en konferens i Aten om integrering av ett

jämställdhetsperspektiv inom samtliga politiska områden på nationell

nivå. Sveriges jämställdhetsminister var en av huvudtalama.

13

Ett seminarium för forskare och yrkesutövare inom området "män och Skr. 1999/2000:70

våld mot kvinnor" arrangerades i oktober i Strasbourg. Den allmänna

uppfattningen bland deltagarna var att behållningen av att föra samman

forskare och yrkesutövare var mycket god.

Styrkommittén antog ett förslag till rekommendationer mot

människohandel for sexuell exploatering.

Vad gäller förslaget till ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen

angående jämställdhet mellan kvinnor och män, hänvisas till avsnitt

4.1.1.

4.1.7 Sociala stadgan

Den 1 juli 1999 trädde den reviderade sociala stadgan i kraft, sedan den

ratificerats av Rumänien, Slovenien och Sverige. Även Frankrike, Italien

och Ungern har ratificerat den reviderade stadgan. Den reviderade och

den ursprungliga stadgan kommer att gälla parallellt, eftersom vissa

stater ännu bara har ratificerat 1961 års stadga.

Ett reviderat frågeformulär till sociala stadgan har tagits fram, vilket

kommer att underlätta rapporteringen och leda till bättre och mer

relevanta uppgifter i rapporterna.

Antalet fördragsslutande stater ökar. En stor majoritet av länderna

inom Europarådet har nu ratificerat eller undertecknat sociala stadgan

eller den reviderade stadgan. De länder som står utanför är Andorra,

Georgien, Ryssland och San Marino.

Staterna som ratificerat stadgan ger in rapporter om hur de uppfyllt

sina åtaganden enligt stadgan. Rapporterna granskas av kommittén för

sociala rättigheter (tidigare oberoende expertkommittén). Experternas

slutsatser behandlas därefter av regeringskommittén, bestående av

representanter från regeringarna i de fördragsslutande staterna. Sverige

fick kritik av experterna för att det i två kollektivavtal, inom

måleribranschen och plåtslageribranschen, endast stadgas en månads

uppsägningstid för arbetstagare under 30 år, oavsett anställningstid.

Regeringskommittén föreslog dock inte att Sverige skulle fa någon

rekommendation.

Under året har regeringskommittén däremot föreslagit en

rekommendation riktad till Turkiet för brott mot artikel 4 (underlåtenhet

att infora regler om lika lön for lika arbete) och utfärdat varningar till

Grekland (otillräckliga uppsägningstider i lagstiftningen) samt till

Belgien och Finland (studiemedel som inte ges på samma villkor till alla

medborgare från fördragsslutande stater). Den föreslagna

rekommendationen till Turkiet har också utfärdats av ministerkommittén.

Ministerkommittén har även beslutat anta rekommendationer som

regeringskommittén föreslagit under 1998, dels till Irland för brott mot

artikel 5 (arbetstagarnas fria förhandlingsrätt) och dels till Österrike för

brott mot samma artikel (icke EU-medlemmar av de fördragsslutande

staterna är inte valbara till företagsråd). Den rekommendation som

regeringskommittén föreslagit till Danmark for förekomsten av

organisationsklausuler, har hittills inte antagits av ministerkommittén.

14

Kommittén avvaktar ett ställningstagande från Danmarks högsta rättsliga Skr. 1999/2000:70

instans gällande frågan om organisationsklausulema strider mot

Danmarks internationella åtaganden.

Under året har det också framförts klagomål mot enskilda stater i

enlighet med 1995 års tilläggsprotokoll till stadgan. Det första

klagomålet gällde Portugal för förekomsten av barnarbete. Trots att

kommittén för sociala rättigheter funnit att ett brott mot sociala stadgan

förelåg, antog ministerkommittén inte någon rekommendation utan

endast en resolution, eftersom det redan tidigare fanns en

rekommendation riktad till Portugal för brott mot samma artikel i

stadgan.

4.1.8 Massmedier

Styrkommittén för massmedier (CDMM) består av företrädare för

samtliga medlemsstater i Europarådet. Kommittén behandlar

huvudsakligen förslag och rapporter som utarbetas och överlämnas från

dess olika arbetsgrupper, expertkommittéer m.m. CDMM behandlade

under året ämnen som journalisters rätt till skydd av sina källor,

mångfald i medierna, reglering av upphovsrätt till äldre arkivmaterial i

television och radio, rättsligt skydd för tjänster som baseras på eller

består av villkorat tillträde m.m.

En konvention om skydd av kulturarvet inom radio och TV-sektom har

utarbetats och förväntas slutföras under år 2000. Arbetet med en svensk

ratifikation av konventionen om gränsöverskridande television har under

året fortsatt. Därutöver pågår förberedelser inför nästa ministerkonferens

om massmedier i Krakow i juni år 2000. Ministerkonferensen förväntas

bl.a. diskutera riktlinjer för CDMM:s framtida verksamhetsområden

inom mediesektom.

4.1.9 Asyl-, flykting- och medborgarskapsfrågor

Europarådets juridiska expertkommitté för asyl- och migrationsrättsliga

frågor (CAHAR), är en ad hoc-kommitté direkt under Minister-

kommittén. CAHAR har bland annat till uppgift att på direkt uppdrag

från Ministerkommittén utarbeta förslag till Europarådets

rekommendationer på migrationsområdet. Europarådets utvidgning mot

öst och de nya medlemsländernas problem påverkar kommitténs arbete

väsentligt. Av särskild betydelse är här CAHAR: s möjlighet att med

Europakonventionen som grund, utreda medlemsländernas behov av

konform lagstiftning på asyl- och migrationsområdet, samt söka fa denna

lagstiftning i överensstämmelse med andra internationella

flyktingrättsliga principer och principerna för de mänskliga rättigheterna.

Sverige ingår i CAHAR: s byrå.

Under 1999 utarbetade CAHAR två rekommendationer. Den första

rörde återvändande av asylsökande som fått avslagsbeslut och den andra

gällde familjeåterförening för flyktingar och andra personer i behov av

internationellt skydd.

15

Därutöver har särskilt diskuterats och arbetsgrupper tillsatts angående Skr. 1999/2000:70

generella normer för institutet tillfälligt uppehållstillstånd samt behovet

av generella normer vad gäller särskilt utsatta grupper. CAHAR har

därjämte genom sin byrå arbetat fram migrationspolitiska

verksamhetsprioriteringar och då särskilt att se över

förvarsproblematiken samt utreda behovet av särskilt skydd för speciellt

utsatta grupper. Med anledning av flyktingsituationen i Kosovo höll

CAHAR ett extrainkallat ståndpunktsmöte i april 1999.

4.1.10 Lokal demokrati och gränsöverskridande samarbete

Vid de två möten styrkommittén för kommunala och regionala

myndigheter (CDLR) haft under året fortsatte arbetet med tidigare

igångsatta aktiviteter, bl.a. förslag till ny konvention om regionalt

självstyrelse, lokal demokrati och medborgarnas delaktighet, kommunal

beskattningsrätt, finansiell skatteutjämning och beräknande av

statsbidrag. En rapport antogs om kommunernas roll som producent av

social service. Rapporten kommer att användas inför det kommande

kommunministermötet i Istanbul den 6-7 april år 2000. En rapport

antogs som handlar om strukturen och funktionen i den lokala och

regionala demokratin i Estland, Italien, Polen, Ryssland, Storbritannien

och Österrike.

Verksamheten inom den särskilda expertgruppen för

gränsöverskridande samarbete (LR-R-CT) fortsatte. Kommittén antog två

rapporter, en om samarbete över riksgränser för skyddande och

främjande av kulturarv och en om gränsöverskridande media på lokal och

regional nivå.

4.1.11 Bioetik

Styrkommittén för bioetik (CDBI) utarbetar f.n. inom ramen för olika

arbetsgrupper förslag till fyra olika tilläggsprotokoll till konventionen om

mänskliga rättigheter och biomedicin. Förslag till protokoll om

organtransplantation avses slutföras under år 2000. Utarbetandet av

förslag till protokoll om forskning på människa samt protokoll om

skyddet av embryot har fortskridit under året, liksom utarbetandet av

förslag till protokoll om genetiska undersökningar. En särskild

arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att belysa olika frågor kring xeno-

transplantation. I kommitténs regi anordnades under våren en konferens

om bioteknik i Oviedo, Spanien.

4.1.12 Rättsligt samarbete

Vid Europarådets 22:a konferens för justitieministrar, som ägde rum i

Moldavien, behandlades bl.a. frågor rörande domares självständighet och

opartiskhet. Vid konferensen enades deltagarna om att arbeta vidare med

16

dessa frågor, bl.a. genom att rekommendera att ett rådgivande organ Skr. 1999/2000:70

bestående av europeiska domare inrättas.

Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) kunde under året

slutföra arbetet med en rekommendation om undvikande av statslöshet

och en rekommendation om statstjänstemäns ställning. Det fortlöpande

arbetet med uppföljning av tillämpningen av konventioner och

rekommendationer fortsatte. Kommittén gjorde en översyn av sina

rutiner i syfte att ge allmänheten bättre möjligheter att ta del av

handlingar från kommittén och dess expertgrupper.

Samarbetet i olika rättsfrågor under kommittén fortsatte i

expertgrupper om familjerätt, förvaltningsrätt, rättsväsendets effektivitet,

rättsdatafrågor, dataskydd, nationalitetsfrågor och korruption.

Styrkommittén för frågor om brottslighet (CDPC) höll under året sitt

48:e plenarmöte. Vid föregående års plenarmöte behandlades frågan om

s.k. vänskaplig lösning av tvist angående straffrättsliga konventioner. Vid

årets möte godkändes en rekommendation om vänskapliga lösningar.

Rekommendationen innebär bl.a. att CDPC skall informeras om

praktiska problem vid tillämpningen av straffsrättsliga Europaråds-

konventioner och att medlemsstaterna skall acceptera att CDPC verkar

för att uppnå vänskapliga lösningar mellan stater som tvistar. Vidare

godkändes en rekommendation om medling i straffrättsliga frågor. Vid

Ministerkommitténs möte under hösten antogs bl.a. dessa

rekommendationer. Vid plenarmötet hölls också val till det

Kriminologiska Vetenskapliga Rådet (PC-CSC), varvid bl.a. professor

Hanns von Hofer från Sverige valdes som ny medlem. Dessutom

tillsattes en ny kommitté om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande

(PC-SE). I fråga om framtida aktiviteter kan anmärkas att CDPC

sannolikt kommer att vidta åtgärder inom särskilt prioriterade områden

såsom ungdomsbrottslighet, sexualbrottslighet, långtidsdömda och

häktning.

4.1.13 Folkrättsfrågor

Folkrättskommittén (CAHDI) etablerades år 1991 och skall enligt sina

direktiv utbyta synpunkter samt utreda folkrättsliga frågor på begäran av

ministerkommittén, av CDCJ eller på eget initiativ. Staterna

representeras i folkrättskommittén företrädesvis av utrikesministeriernas

rättschefer.

Arbetet i kommittén är inriktat på främst två områden, nämligen att se

över statspraxis bland medlemsstaterna i olika folkrättsliga frågor och att

tjäna som ett forum för europeisk avstämning av de juridiska frågorna

inom FN:s verksamhetsområde. Ett viktigt arbete, där Sverige varit

pådrivande, pågår syftande till att uppnå en mera enhetlig statspraxis när

det gäller reservationer till traktater, i synnerhet sådana som rör

mänskliga rättigheter.

17

4.2

Sociala frågor

Skr. 1999/2000:70

4.2.1 Social sammanhållning

Sedan år 1998 har den sociala sektorn inom Europarådet en ny

kommittéstruktur. De tidigare kommittéerna för socialpolitik (CDPS),

socialförsäkring (CDSS) och arbetsmarknadsfrågor (CDEM) har slagits

samman till en kommitté för social sammanhållning: "social cohesion"

(CDCS). Den nya kommittén har övertagit ett antal pågående aktiviteter

från de tidigare kommittéerna.

Som en bas för sitt arbete har den nya kommittén påbörjat ett arbete

med att utforma en strategi för social sammanhållning. Strategin

beräknas kunna överlämnas till ministerkommittén under år 2000.

Ett led i kommitténs arbete är att ta tillvara de kunskaper som kommer

av prövningen av hur länder lever upp till bestämmelserna i den sociala

stadgan och andra instrument inom den sociala sektom. Syftet är att

stödja medlemsländer i deras arbete på att möjliggöra en anslutning till

instrumenten och leva upp till de krav som där ställs.

Arbetsgrupper under CDCS studerar hur tillgängligheten till sociala

rättigheter, arbete och bostäder ser ut i olika delar av Europa.

Inom kommittén ryms också ett barnprogram med syfte att stärka

barns rätt att komma till tals, att förbättra barnomsorgen i Europa och att

bättre ta hand om barn i riskzon. Projektet kommer att avslutas med en

konferens - som delvis har formen av en mässa - under hösten år 2000.

Europarådet har tagit initiativet till ett europeiskt tankeutbyte inför det

FN-möte som äger rum under sommaren år 2000 som en uppföljning av

det toppmöte om social utveckling som arrangerades i Köpenhamn år

1995. En arbetsgrupp har utarbetat en beskrivning av Europarådets arbete

inom området.

Inom CDCS håller det på att byggas upp en särskild enhet för

forskning och utveckling. Syftet med enheten är att i högre grad kunna

beskriva och jämföra utvecklingen i Europa. Den skall också kunna bistå

medlemsländer exempelvis inför ratificering av konventioner och

liknande.

I juni arrangerades en familj eministerkonferens i Stockholm. Temat

för konferensen var ”Towards a child-friendly society”. 38 av de 41

medlemsländerna deltog tillsammans med ett antal observatörer.

Statsrådet Klingvall var ordförande på konferensen som öppnades av

statsministern. Barn och ungdomar från det baltiska närområdet

medverkade och gav sin syn på dagens situation i sina hemländer.

Uppenbart var att det stimulerade ministrarnas diskussioner.

4.2.2 Invandrares integration

Styrkommittén för migrationsfrågor (CDMG) ägnar sig huvudsakligen åt

att utveckla det europeiska samarbetet på området invandrares

integration. I viss utsträckning behandlas också migrationsfrågor. Arbetet

18

syftar till att genom jämförande studier och erfarenhetsutbyte förse Skr. 1999/2000:70

medlemsländernas regeringar med underlag till förbättrade insatser for

att underlätta invandrares integration.

Bland CDMG:s aktiviteter under året kan nämnas seminarier om

arbetsförmedlingars roll för likabehandling av människor oavsett etnisk

bakgrund och utarbetandet av en rapport om en europeisk strategi för

migration. Därutöver fortsatte CDMG sitt arbete för att förbättra

situationen for Europas romer. Under året har CDMG vidare fortsatt sitt

arbete för att under år 2000 lägga ffarn en ny rapport om

integrationspolitik i Europa

4.2.3 Befolkningsstudier

En varje år återkommande aktivitet inom styrkommittén för

befolkningsfrågor (CDPO) är att framställa en översikt över

befolkningsutvecklingen i medlemsländerna. Publikationen omfattar

drygt 600 sidor samt en CD-ROM med den mest aktuella informationen

om befolkningsutvecklingen i Europa som går att få. Arbetet sker i nära

kontakt med EU:s statistikkontor (Eurostat) och FN:s ekonomiska

kommission för Europa (ECE). En viktig punkt vid kommitténs årliga

möte är presentationen av ny statistik och diskussion om nya trender och

utveckl ingsmönster.

Expertgruppen PO-S-DLM har studerat den demografiska

utvecklingen och kopplingen till arbetsmarknaden. Europa som helhet

står inför en situation med folkminskning på sikt och en ökande andel

äldre. Utvecklingen varierar dock länderna emellan länderna beroende på

olikheter i utvecklingen av fruktsamhet och migration. Ett antal scenarier

har arbetats fram grundat på befintliga befolknings- och

arbetskraftsprognoser.

PO-S-MT studerar trender i dödligheten och differentiell dödlighet. En

anledning till att studera dödligheten är de växande skillnaderna i hälsa

och dödlighet i Europa. I vissa länder har dödligheten till och med ökat

under senare år.

4.2.4 Hälso- och sjukvård

Styrkommittén för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har haft två möten

under året. Kommittén har i huvudsak arbetat inom områdena

medborgarens/patientens roll och inflytande, kvalitet och säkerhet samt

jämlik tillgång till hälso- och sjukvård.

Kommittén arbetar främst genom arbetsgrupper som inom ramen för

givna riktlinjer tar fram underlag för rekommendationer och rapporter.

Under året färdigställdes bl.a. en rekommendation om hantering av

väntelistor och väntetider. Under året tillsattes också flera nya

arbetsgrupper, t.ex. en om metoder för att ta fram riktlinjer om bästa

medicinska praxis.

Samordning av blodtransfusions- och transplantationsverksamheten i

Europa är ett viktigt inslag i kommitténs arbete. Under året utarbetades

19

den 6:e utgåvan av rekommendation R(95)15 om förberedelse, Skr. 1999/2000:70

användning och kvalitetssäkring av blodpreparat. Vidare behandlades

bl.a. organisatoriska aspekter på samarbete vid organtransplantationer

och kvalitetssäkring av organ och vävnader.

Den framtida rollen för Europarådet inom hälsoområdet och behovet

av att precisera CDSP:s inriktning var föremål för ingående diskussioner

vid kommitténs möten. Dessa diskussioner kommer att fortsätta under år

2000.

Europarådets sjätte hälsoministerkonferens ägde rum i Aten den 22 -

23 april. Sveriges delegation leddes av socialminister Lars Engqvist.

Temat för konferensen var "Ageing in the 21 st Century: the need for a

balanced approach towards healthy ageing". I den slutkommuniké som

antogs vid konferensen understryks bl.a. vikten av att garantera lika

tillgång till vård och behandling oberoende av ålder. Ministrarna kom

även överens om att ge högsta prioritet till frågor som handlar om att

äldre personer skall kunna bibehålla sin självständighet. I det

sammanhanget framhölls betydelsen av att utveckla både hälso- och

sjukvård och social omsorg för att förbättra äldre människors

livssituation.

4.2.5 Miljö och regional planering

Regional utveckling och planering behandlas inom Europarådet av den

särskilda fackministerkonferensen för ministrar med ansvar inom detta

område samt av den ämbetsmannakommitté som förbereder konferensens

sessioner. Inför den 12:e sessionen, som skall hållas i Hannover i

september 2000, har ämbetsmannakommittén fatt i uppdrag att utarbeta

en rapport med vägledande principer för en hållbar utveckling i Europa.

Arbetet har präglat verksamheten under året.

Den alleuropeiska miljökonferensen höll sitt fjärde ministermöte i

Århus i juni 1998. Mötet antog en ny konvention om allmänhetens rätt

till information och deltagande i samband med beslut om miljön samt två

protokoll om tungmetaller och svavel till LRTAP-konventionen

(långväga miljöföroreningar). En ny rapport om miljötillståndet i Europa

kommer att presenteras i samband med nästa miljökonferens i Kiev år

2002. Processen ”Environment for Europé” går vidare med en ökad

fokusering på de nya staterna i Östeuropa och länderna på Balkan.

4.3 Kulturfrågor och kulturell mångfald

4.3.1 Utbildning

Utbildningskommittén (CC-ED) bidrar till uppföljningen av det

toppmöte som ägde rum i Strasbourg 1997 framför allt genom projektet

”Utbildning för demokratiskt medborgarskap”. Tyngdpunkten i projektet

ligger på probleminventering, spridning av material och exempel på god Skr. 1999/2000:70

praxis för undervisning.

Demokratifrågor ges stort utrymme också i projektet "Språkpolitik för

ett mångspråkigt och mångkulturellt Europa". Bland annat ägde en

språkkonferens rum i Innsbruck i maj om språklig mångfald för ett

demokratiskt medborgarskap i Europa. Projektet ansvarar också för

förberedelserna för Europeiska språkåret som äger rum år 2001.

Utbildningskommittén har vidare medverkat i förberedelserna av den

ministerkonferens som skall äga rum i Krakow i oktober 2000. Flera av

aktiviteterna inom utbildningskommitténs projekt bedrivs i nära

samarbete med UNESCO och EU.

CC-HER (Higher Education and Research Committee) arbetar

huvudsakligen med frågor om högre utbildning. Under året presenterades

ett utkast till en rekommendation om universitetens forskningsuppdrag.

Rekommendationen behandlar en mängd frågor, från samverkan mellan

forskning i och utanför universiteten till organisationsfrågor och

kopplingen forskning-grundutbildning samt rekrytering och utveckling

av lärare.

Inom ett CC-HER-projekt om livslångt lärande organiserades i maj en

workshop på Bornholm under temat "Meeting the needs of a changing

student body". En deklaration om en europeisk norm för användningen

av ny informationsteknik håller också på att utarbetas och i november

hölls en workshop på temat "Application of the NIT in Lifelong

Leaming". Projektet avslutas år 2000.

Ett projekt om lärarens ändrade roll och funktion i

informationssamhället har diskuterats och föreslås genomföras av CC-

HER tillsammans med CC-ED.

Den för Europarådet och UNESCO gemensamma konventionen om

erkännande av examina som antogs i Lissabon 1997 hade vid utgången

av året undertecknats av 38 länder och ratificerats av 15. Regeringen har

för avsikt att föreslå riksdagen att godkänna konventionen i början av år

2000.

Vidare har under året beslutats att en rekommendation som betonar

betydelsen av social- och samhällsvetenskaperna i den demokratiska

övergångsprocessen skall underställas ministerkommittén under år 2000.

4.3.2 Kultur och kulturarv

Vid kulturkommitténs (CC-CULT) vårmöte hölls för första gången

förhör av de länder som ingår i de horisontella tematiska

länderöversiktema. Dessa är en utveckling av de traditionella

länderförhören, som endast omfattar ett land i taget. I den första

horisontella analysen deltog Cypern, Finland, Nederländerna, Tyskland

(delstaten Niedersachsen) och Ungern och ämnet var nationella

kulturinstitutioner i omvandling. Det nya förfarandet har uppenbara

fördelar i jämförelse med de nationella länderförhören. Inriktningen på

en fråga underlättar jämförbarheten.

21

Nästa ämne för horisontell studie kommer att avse hur Skr. 1999/2000:70

medlemsländerna hanterar kulturell mångfald. Sex länder, Belgien,

Bulgarien, Kanada, Kroatien, Storbritannien och Schweiz, har anmält sitt

intresse för deltagande.

I samband med kulturkommitténs höstmöte under året hölls en

genomgång av Rumäniens kulturpolitik.

I den handlingsplan för Europarådet som antogs vid toppmötet 1997

förordades en gemensam europeisk politik rörande användningen av ny

teknologi för att främja mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och kulturell

mångfald. Inom kulturkommittén pågår en kartläggning av den nya

teknologins konsekvenser på kulturområdet. Projektet är vid sidan av

länderförhören det mest högprioriterade i kulturkommitténs nuvarande

arbetsprogram. Ett antal studier och symposier har genomförts. I juni

1999 hölls en konferens i Helsingfors om tillgänglighet och

yttrandefrihet på IT-området. Vid kommitténs höstmöte antogs

konferensens slutdokument ”Freedom of expression in the information

networks” som riktlinje. En slutkonferens planeras till år 2001.

Projektet ”New Book Economy” syftar till att underlätta bokmarknadens

anpassning till IT-tekniken. Ett antal nationella delprojekt pågår, bl a det

svenska ”Nya vägar för boken” med Kungliga Biblioteket och Statens

Kulturråd som samordnande myndigheter. Vid kommitténs höstmöte

diskuterades ett förslag till riktlinjer avseende

bibliotekslagstiftningsområdet.

Genom ett kulturpolitiskt biståndsprogram för medlemsländerna i

Central- och Östeuropa, kallat MOSAIC, skall Europarådet på ett mer

systematiskt sätt kunna tillgodose dessa länders behov av rådgivning och

utbildning på det kulturpolitiska området. Vid kommitténs vårmöte

diskuterades i första hand eventuella insatser för flyktingar från Kosovo.

MOSAIC-programmet har fått flera frivilliga bidrag och planer finns för

ett liknande insatsprogram för Kaukasus. En utförlig rapport om

programmet kommer att presenteras för kommittén under år 2000.

Kulturarvskommittén (CC-PAT) sammanträdde den 15-17 februari.

Kommitténs arbete kan indelas i följande huvudområden: kulturarv och

samhälle, tekniskt samarbete och erfarenhetsutbyte samt utbildning och

levandegörande.

Verksamheten präglades av förberedelser och invigning av kampanjen

”Europé - a common heritage”, som beslutades vid toppmötet 1997 och

som pågår under perioden september 1999 - september 2000. Kampanjen

skall bl.a. bidra till att öka kunskapen om det gemensamma europeiska

kulturarvet och dess politiska, sociala och ekonomiska betydelse och

genomförs med transnationella, tematiska samt nationella bidrag. Genom

kampanjen uppmärksammas särskilt kulturarvets betydelse i arbetet för

en demokratisk samhällsutveckling samt vikten av kulturell mångfald.

Detta innebär att de senaste årens förändring av inriktningen på

kulturarvssamarbetet mot en större uppmärksamhet på kulturarvets roll i

dagens Europa fått genomslag. En särskild satsning på industrisamhällets

kulturarv skall vara Sveriges nationella bidrag till Europarådets kampanj

(prop. 1998/99:1, dir. 1999:60). Regeringen tillkallade i maj 1999 en

särskild delegation, Delegationen för industrisamhällets kulturarv (Ku

22

1999:06), att bl.a. leda och samordna arbetet med Europarådets kampanj Skr. 1999/2000:70

i Sverige. Kampanjen "Europé - a common heritage" invigdes i

september i Sibiu i Rumänien. Sverige representerades av ordföranden i

Delegationen för industrisamhällets kulturarv, landshövdingen Jan Rydh.

Vid årets möte behandlades även ett utkast till en europeisk

landskapskonvention, initierad av kommunalkongressen (CLRAE).

Utgångspunkten är att konventionen skall utgå från en helhetssyn på

landskapet och syftet är att främja skydd samt en långsiktigt hållbar

förvaltning och planering av landskap. Vidare är avsikten att arbetet i

anslutning till konventionen bl.a. skall bidra till ett ökat europeiskt

samarbete kring landskapsfrågor.

Inom ramen för det tekniska samarbetet bedriver Europarådet bl.a.

verksamhet som stödjer återuppbyggnaden av kulturarvet i det

krigsdrabbade forna Jugoslavien. Vidare har en juridisk

rådgivningsgrupp tillsatts som kan stödja medlemsstaterna i arbetet med

att utarbeta ny lagstiftning inom kulturarvsområdet.

Kulturarvsdagama är Europarådets årligen återkommande publika

manifestation för kulturarvet med aktiviteter i ett 40-tal länder. I Sverige

anordnas ”Kulturhusens dag” regelbundet av Riksantikvarieämbetet den

andra söndagen i september. Det svenska temat år 1999 var

”Jämvägsmiljöer - byggnader och banor” och anordnades i samarbete

med bl.a. länsstyrelser, kommuner, museer, hembygdsföreningar, SJ och

Banverket. Evenemanget omfattade 190 jämvägsmiljöer som visades av

140 olika lokala arrangörer och besöktes av ca 50 000 personer.

4.3.3 Idrott

Styrkommittén för idrottsfrågor (CDDS) höll sitt 22:a möte i mars

månad. Vid mötet diskuterades frågor av särskild betydelse för

Europarådet och där idrottens utveckling i Europa spelar en viktig roll.

Vidare diskuterades förberedelserna inför den nionde europeiska

konferensen för statsråd ansvariga för idrottsfrågor i Bratislava i maj år

2000. Tema för konferensen kommer att bli ” En ren och hälsosam idrott

för det tredje årtusendet”. Amnen vid konferensen kommer att bli

kampen mot dopning, idrottens sociala sammanhang samt idrott och dess

relation till miljön.

Idrottskommitténs verksamhetsprogram och budget för året antogs vid

CDDS möte med prioritering av följande områden:

- Kartläggning av hur staterna uppfyller åtaganden inom idrottsområdet,

- Idrottens sociala sammanhang,

- Idrottens roll i att skapa ett demokratiskt och tolerant samhälle,

- Ömsesidig hjälp inom idrottsområdet för länder som just anslutit sig

till kulturkonventionen,

- Utbyte av information om idrott i Europa.

Konventionen mot läktarvåld hade vid årets slut ratificerats av 30

länder och undertecknats av ytterligare 4 länder.

Konventionen mot dopning hade vid det senaste årsskiftet ratificerats

av 35 länder och ytterligare 6 länder hade undertecknat densamma. Även

23

länder utanför Europarådet har ratificerat konventionen. Sverige har varit Skr. 1999/2000:70

aktiv inom övervakningsgruppen för konventionen där frågor i relation

till skapandet av en ny Världsantidopningsbyrå (WADA) och

Europarådets roll i detta arbete har stått i centrum. Ministerkommittén

har accepterat två platser i styrelsen för WADA, generalsekreterarens

representant och ordföranden i konventionens övervakningsgrupp.

Sverige ingår även i en grupp för rättsliga frågor och dopning i

uppföljningen av konventionen.

4.3.4 Ungdomsfrågor

Sedan 1996 utför Europarådet utvärderingar av medlemsländernas

ungdomspolitik. Under år 1998-99 har Sverige och Spanien varit föremål

för sådan utvärdering. Vid styrkommitténs (CDEJ) utvärderingsmöte den

14 oktober 1999 i Europarådets ungdomscentrum i Budapest fick

Sveriges ungdomspolitik mycket positiv kritik från representanter från

såväl övriga medlemsländer som ungdomsorganisationer.

Ett förslag till konvention om volontärtjänst för ungdomar avses

öppnas för undertecknande under år 2000.

Europeiska ungdomsfonden delade ut ca 16 miljoner franska franc i

bidrag. Sammanlagt anordnades 153 projekt i form av seminarier och

konferenser om aktuella ungdoms- och samhällsfrågor. Administrativa

bidrag tillföll 57 internationella ungdomsorganisationer. Fonden gav

även 38 stödbidrag till publikationer och utbildningsmaterial. Sverige

bidrog med ca 330 000 franska franc till fondens budget. Bidrag till

fonden är numera obligatoriska.

De båda europeiska ungdomscentrumen i Strasbourg och i Budapest

anordnade sammanlagt 38 seminarier för ungdomar, 12 ungdomsledar-

utbildningar samt 9 språkkurser. I dessa aktiviteter deltog 1600

ungdomar, varav 45 från Sverige.

5 Arbetet inom ramen för partsavtalen

5.1 Partsavtalet på social- och hälsoområdet

Sverige var under året representerat i flera av hälsokommitténs (CD-P-

SP) expertgrupper. Dessa arbetar inom ramen för partsavtalet med att ta

fram vetenskapliga underlag för regleringar när det gäller produkter som

har ett direkt eller indirekt samband med livsmedelskedjan

(livsmedelskontroll, näringstillförsel, aromämnen etc.),

bekämpningsmedel, läkemedel och kosmetika.

Sverige deltar sedan 1986 i partsavtalets handikappkommitté (CD-P-

RR). Arbetet bedrivs - förutom vid kommitténs ordinarie möten - i

expertgrupper. En ny sådan expertgrupp om våld mot personer med

24

funktionshinder bildades under året. Handikappkommitténs årliga möte Skr. 1999/2000:70

ägde rum Strasbourg i juni.

5.2 Europafarmakopén

Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till Europarådets konvention om

utarbetandet av en europeisk farmakopé (Ph Eur). Denna innehåller

kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser och vissa färdiga läkemedel.

Den har bindande giltighet i de länder som är anslutna till konventionen.

Antal medlemmar i Europa som ratificerat konventionen har ökat till

tjugoåtta. Dessutom deltar ytterligare femton länder, däribland vissa

utomeuropeiska, samt WHO som observatörer vid

Europafarmakopékommissionens möten.

Europafarmakopén har stor normgivande betydelse för läkemedels

kvalitet. Den tillämpas i Sverige av Läkemedelsverket och

läkemedelsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt av

Apoteket AB vid beredning och hantering av läkemedel.

1999 gavs det tredje supplementet till den tredje upplagan av

Europafarmakopén ut. Vidare fastställdes 257 monografier (varav 152

revisioner) för läkemedelsråvaror och bruksfärdiga läkemedel, 23

generella metodmonografier och generella texter samt en revision av hela

kapitlet för läkemedelsformer för införande i det fjärde supplementet.

Arbete pågår också med den fjärde editionen som skall ges ut år 2001, ett

mål med den editionen är att monografierna skall bli mer lättlästa.

Är 2000 skall en ny prioriteringsomgång genomföras då beslut skall

tas om vilka nya läkemedelssubstanser, läkemedelsformer och

bruksfärdiga läkemedel man skall arbeta med under de närmaste åren.

För svenskt vidkommande anses den medicinska betydelsen utgöra det

viktigaste kriteriet att ta hänsyn till vid prioriteringen.

Samarbetet mellan Ph Eur, den amerikanska (USP) och den japanska

(JP) farmakopén avseende harmonisering av de olika farmakopéemas

monografier fortsatte under 1999. Två internationella konferenser

rörande harmonisering anordnades av Europafarmakopén och Sverige

deltog aktivt i dessa konferenser.

5.3 Europarådets utvecklingsbank

Europarådets utvecklingsbank är sedan 1 november beteckningen för

Europarådets sociala utvecklingsfond. Motivet till namnändring var att

ge en bättre bild av institutionens finansiella karaktär.

Verksamheten har under året genomgått en mindre ökning och i april

uppgick bankens lånestock till 7 220 miljoner euro. I syfte att stärka

bankens kapitalbas fattade styrelsen under hösten beslut om ytterligare

garantiåtaganden från medlemsstaterna. Ett motiv till ökningen av

bankens kapital var att öka möjligheterna att ge krediter till låntagare i

Central- och Östeuropa. Sverige röstade emot en kapitalhöjning i banken

och från svensk sida framfördes att en ökad inriktning på Öst- och

25

Centraleuropa istället borde ske genom omprioriteringar i bankens Skr. 1999/2000:70

utlåningsverksamhet.

I slutet av året tillstyrkte regeringen en framställan om kredit i

Europeiska utvecklingsbanken från Kommuninvest i Sverige AB.

Medlen är avsedda att finansiera kommuners investeringar inom bland

annat utbildning och hälsovård samt projekt med syfte att skapa

arbetsmöjligheter. Detta var första gången som en svensk institution

ansöker om kredit i Europarådets utvecklingsbank.

5.4 Pompidougruppen för narkotikafrågor

Pompidougruppen inrättades 1971 på initiativ av den dåvarande franske

presidenten. De ursprungliga 16 medlemsländerna har successivt utökats

och nu inkluderas flera av de central- och östeuropeiska staterna samt

även Ryssland.

Vid ministermötet i maj 1997 antogs Pompidougruppens

arbetsprogram för de kommande tre åren. Det nu gällande

arbetsprogrammet, som gäller till utgången av år 2000, betonar vikten av

efterfrågedämpande insatser samt att den tvärsektoriella inriktningen

behålls. Sverige har deltagit aktivt i arbetet bl.a. genom en europeisk

skolundersökning av elevers drogvanor.

Vidare bidrar Sverige ekonomiskt till en fortsättning av tränings- och

utbildningsprogrammet för personer verksamma inom det förebyggande

narkotikaarbetet i Central- och Östeuropa. Ett arbete pågår inom gruppen

med en översyn av verksamhetsområden och prioriteringar. Under år

2000 skall ett nytt treårigt arbetsprogram utarbetas samt ett ministermöte

under hösten hållas i Portugal. Vid ministermötet skall ett nytt

ordförandeland med ansvarig minister utses.

5.5 Filmstödsfonden "Eurimages"

I slutet av 1988 etablerade Europarådet genom ett partsavtal en europeisk

fond för stöd till filmproduktion, kallad ”Eurimages”. Fonden hade 25

medlemmar vid årsskiftet 1999/2000.

Fonden förfogade under året över ca 180 miljoner kronor. De länder

som deltar i partsavtalet bidrar till finansieringen i relation till sin storlek.

Sveriges bidrag, som utbetalas av Svenska Filminstitutet, uppgick 1999

till ca 3,6 miljoner kronor.

En grundförutsättning för att erhålla stöd är att minst två

medlemsländer samproducerar och att distribution är garanterad i minst

tre medlemsländer. Maximalt finansieras 15% av ett projekts budget.

Stöd utgår till både spelfilm och dokumentärfilm. Länder som inte deltar

i EU:s Media Il-program kan få stöd till distribution, liksom till biografer

som förbinder sig att visa minst 50% europeisk film.

Under 1999 erhöll svenska projekt stöd med drygt 12 miljoner kronor,

vilket är mer än en fördubbling jämfört med året före.

26

5.6

Kommissionen för demokrati genom lag

Skr. 1999/2000:70

Den europeiska kommissionen för demokrati genom lag

(Venedigkommissionen) bildades i Venedig 1990. Den etablerades på

italienskt initiativ under Europarådets överinseende och är knuten till

Europarådet genom ett partsavtal.

Kommissionen, som är sammansatt av experter i statsrätt utsedda av

respektive lands regering, skall bl.a. verka för att sprida information om

de olika rättssystemen i Europarådets medlemsstater liksom även i de

icke-medlemsstater som samarbetar med kommissionen. Ordinarie

svensk ledamot av kommissionen är regeringsrådet Rune Lavin. Ersättare

för den ordinarie ledamoten är professorn Hans-Heinrich Vogel.

Till kommissionens viktigare uppgifter hör att, som expertorgan och på

begäran, bistå staterna i Central- och Östeuropa vid utarbetandet av nya

demokratiska konstitutioner, baserade på Europarådets grundläggande

principer. Samarbetet bedrivs så att mindre grupper av

kommissionsmedlemmar, med ansvar för ett visst land, granskar och

successivt reviderar upprättade lagförslag. Ofta följs arbetet upp med

besök i landet i fråga. Kommissionens verksamhet har satt åtskilliga spår

i de nya konstitutioner som antagits.

Under året arbetade kommissionen bl.a. med konstitutionella frågor

avseende Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Moldavien och

Ukraina. Kommissionen studerade också den konstitutionella

utvecklingen i Armenien, Georgien, Slovenien, Vitryssland och ett flertal

andra stater.

5.7 Det europeiska audiovisuella observatoriet

Det europeiska audiovisuella observatoriet etablerades 1992 som ett

utvidgat partsavtal inom Europarådet. Sverige är medlem sedan starten.

Observatoriet, med placering i Strasbourg, har till uppgift att främja

spridning av information om den audiovisuella industrin (film, TV och

video) i Europa. Det svarar för insamling och bearbetning av data från ett

nätverk av europeiska organisationer och fungerar som ett

informationscenter för hela det audiovisuella området. Bland annat utges

årligen en statistisk årsbok om den audiovisuella sektom i Europa.

5.8 Europarådets Nord-Syd-centrum

Europarådets Nord-Syd-centrum (The European Center for Global

Interdependence and Solidarity) är ett partsavtal inom Europarådet med

för närvarande 19 medlemmar, däribland Sverige. Centrets huvuduppgift

är att öka medvetandegraden hos allmänheten om det globala ömsesidiga

beroendet och att främja solidaritetspolitik i enlighet med Europarådets

normer. Trots att endast stater kan vara medlemmar baseras

verksamheten på ett fyrpartssamarbete (s.k. quadrilog) mellan regeringar,

27

parlamentariker, lokala och regionala myndigheter samt enskilda Skr. 1999/2000:70

organisationer.

En utvärdering om centrets verksamhet, med bl.a. Sverige som

finansiär, presenterades under året. Sverige stödde under hösten ett

förslag om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att på grundval av

utvärderingen närmare ange prioriteringar för centrets framtida

verksamhet.

5.9 Europeiskt centrum för moderna språk i Graz

Sverige har fr.o.m. den 1 januari 1999 anslutit sig till det centrum för

spridning av Europarådets arbete på språkområdet som upprättats i Graz.

År 2001 kommer på förslag av Europarådet att bli det europeiska året för

språk vilket innebär att moderna språk kommer att uppmärksammas.

Särskilda aktiviteter kommer att anordnas av centret med anledning av

språkåret.

5.10 Partsavtal för uppföljning på korruptionsområdet

I september 1994 tillsatte Europarådets ministerkommitté en grupp,

Multidisciplinary Group on Corruption (GMC), med uppdrag att bl.a.

utarbeta internationella instrument på korruptionsområdet. En

arbetsgrupp under GMC (GMCP) har därefter tagit fram en bred

straffrättslig konvention mot korruption. Därutöver har en annan

arbetsgrupp under GMC (GMCC) utarbetat en civilrättslig konvention

mot korruption.

Redan i arbetets begynnelse underströks behovet av ett internationellt

instrument att användas som en uppföljningsmekanism i

korruptionsarbetet. Medlemsländerna har därför arbetat med att skapa ett

fast organ, en kommission, för uppföljning av konventionerna.

Kommissionen, Group of States against Corruption (GRECO), skall bl.a.

genom frågeformulär och besök kontrollera att länderna uppfyller sina

åtaganden, inte bara i enlighet med konventionerna utan också enligt de

vägledande principerna för kampen mot korruption, som 1997 antogs av

ministerkommittén. Även andra, framtida Europarådsinstrument på

området kan bli föremål för uppföljning.

GRECO står öppet för samtliga medlemsstater i Europarådet och för

de observatörsländer som deltagit i utarbetandet av överenskommelsen.

Däremot skall endast de länder som anslutit sig till ett visst instrument

delta i omröstningen om antagande av utvärderingsrapporter och

offentliga uttalanden beträffande det aktuella instrumentet. Sverige har

anmält sin anslutning till partsavtalet. Sedan erforderlig anslutning till

partsavtalet erhållits, trädde det i kraft den 1 maj 1999. GRECO har

därefter under hösten antagit procedurregler och planerat den första

utvärderingsomgången. Under denna kommer tre vägledande principer

för kampen mot korruption att utvärderas. Sverige är ett av tio länder

som skall utvärderas under år 2000.

28

Förteckning över medlems- och

kandidatländer i Europarådet

Skr. 1999/2000:70

Medlemmar

Albanien

Andorra

Belgien

Bulgarien

Cypern

Danmark

Finland

Frankrike

Estland

Georgien

Grekland

Irland

Island

Italien

Kroatien

Lettland

Liechtenstein

Litauen

Luxemburg

Makedonien (f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien)

Malta

Moldavien

Nederländerna

Norge

Polen

Portugal

Rumänien

Ryssland

San Marino

Schweiz

Slovakien

Slovenien

Spanien

Storbritannien

Sverige

Tjeckien

Turkiet

Tyskland

Ukraina

Ungern

Österrike

Länder som sökt inträde i Europarådet

Armenien

Azerbajdzjan

Bosnien-Hercegovina

Förbundsrepubliken Jugoslavien

Monaco

Vitryssland

29

Utrikesdepartementet Skr. 1999/2000:70

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,

Klingvall, Östros, Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,

Lövdén, Ringholm.

Föredragande: statsrådet Lindh

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:70 Redogörelse för

verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1999.

30

Eländers Gotab S9825, Stockholm 2000