Prop. 2000/01:101 Årsredovisning för staten 2000

Prop. 2000/01:101
Propositioner · FI

Årsredovisning för staten 2000

2001-04-17 · 126 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: 114 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2000/01:101, Årsredovisning för staten 2000

Dokumentets text

opaginerad Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Bilaga 1

Ordlista

Innehållsförteckning

Ordlista..............................................................................................................................

s. 5 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Ordlista

Anlägningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för klassificeringen av tillgången. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inven- tarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings- värdet skall inkludera samtliga utgifter för att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- ningen.

Anslagsbehållningar

Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare budgetår på reservations- och ramanslag, sk. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna överskridanden eller indragningar enligt regeringsbeslut. De totalt tilldelade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar således den utgående be- hållningen sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ram- anslag. Se vidare ramansla g.

Anslagssparande

Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till nästa budgetår. Se vidare ramanslag .

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare obetecknat anslag , raman- slag respektive reservationsanslag .

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att

de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen. Garantiåtaganden ger upphov till de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt mot- prestation.

Avräkning med statsverket

Omfattar de ekonomiska relationer som statliga myndigheter har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot statsbudgeten respektive stats- verkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Omfattar myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket ut- gifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive hur mycket inkomster de har redo- visat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Omfattar myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respek- tive levererat till statsverkets checkräkning.

Avsättning

Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Är summan på vardera sidan av en balans- räkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

s. 6 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Beredskapstillgång

Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke- medel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas utan direkt motpresta- tion. I statlig redovisning sammanfaller begrep- pet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Inkomster och utgifter periodiseras till de räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bruttobudgetering

Med bruttobudgetering avses att inkomster och utgifter budgeteras var för sig även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter budgeteras på stats- budgetens inkomstsida eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter på statsbudgeten budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Med bruttoredovisning avses att inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas var för sig, dvs. de kvittas ej mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas, dvs. de kvittas mot varandra.

Bruttoskuld

Är de samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonden, minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna utgörs av en budgeterings- marginal. Under den treårsperiod, som utgifts- taket omfattar, kan såväl den samhällsekono- miska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmargi- nalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt.

Budgetunderskott

Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo, dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra, som tas på dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Är ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument som bl.a. används i staten för att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av ”statens”/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på ”statens”/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekono- misk händelse kan jämföras med begreppet ”affärshändelse” som används i näringslivet.

Eliminering

Innebär i staten att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter, försäkrings- kassor och affärsverk, liksom därmed samman- hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas bort, för att få en rättvisande bild av ”statens” resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

s. 7 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida ställning på total nivå; dvs. nettoutlåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

Fordringar

Fordringar delas upp på kortfristiga och lång- fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga fordringar, utgör således fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t ex förskott, som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsföras kommande år när leverans och fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsföras först nästa år.

God redovisningssed

Bokföringsskyldigheten inom staten skall full- göras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar , övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förut- sättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndig- heterna. Redovisningsreglerna är på vissa punk- ter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Den- na redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper.

Immateriell anläggningstillgång

Är en anläggningstillgång som saknar fysisk

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

substans. Det är huvudsakligen utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som en immateriell anlägg- ningstillgång i balansräkningen. En förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av betydande värde för verksam- heten under kommande år.

Inbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls.

Indragning

Enligt 8 § (1996:1059) lagen om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel längst tre år efter det att reservationsanslaget var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslags- behållningen in. Ytterligare regler om indraging- ar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder.

Inleverans

Innebär att till Statens checkräkning betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär det vanligen inbe- talning av överskott från verksamheten, offent- ligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Avser de transaktioner som sker inom t.ex. en koncern, i årsredovisning för staten inom staten.

Intäkt

En intäkt är en periodiserad inkomst, dvs. inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad.

Invärdering

När tillgångar och skulder som tidigare inte tagits upp i balansräkningen värderas och redovisas i balansräkningen.

s. 8 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier in i den nya garantimodellen (se kapitel 6).

Kapitalandelsmetoden

Det finns olika metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konso- lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden in- nebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas res- pektive minskas i samma grad som intresseföre- tagets eget kapital ändras. Ökningen/minsk- ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul- taträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkning mot statsbudgeten sker vid betal- ningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens saldo mellan anslag och inkomsttitlar och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statsverkets checkräkning (SCR) definieras som kassamässig korrigering. Utgiftsmässig anslagsavräkning tillämpas utom vad det gäller transfereringsanslag, vilket leder till kassamässiga korrigeringar. Ett anslag belastas när en faktura registreras hos myndigheten (även om fakturan betalas senare). Periodiseringsskillnaden mellan anslagsbelastningen och betalningen kan leda till en kassamässig korrigering mellan månader och budgetår. Utfallet av den kassamässiga korr- igeringsposten räknas fram residualt, men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsanslagen är, uppstår korr- igeringen som skillnaden mellan anslags- belastningen och utbetalning av tolftedelen från SCR till myndigheternas räntekonton, som ligger under riksbankens checkräkning (RCR). Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto- utlåning) och ger inte upphov till någon kassamässig korrigering.

Konsolidering

Att konsolidera innebär att upprätta en koncernredovisning. Koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet av de företag ( i

årsredovisningen för staten; myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.

Konvergenskrav

Avser de krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), d.v.s. EU:s valutaunion, som startade 1/1 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från en utgift som avser anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift.

Löptid

Är den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag .

Nettoförmögenhet

Är skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än till- gångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögen- heten av ”eget kapital”.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får outnyttjade medel användas under följande budgetår. Anslagstypen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att beta- las ut. Används främst för specificerade bidrag.

Omsättningstillgång

Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en redovisnings- period. I Årsredovisning för staten består de av upplupna och förutbetalda kostnader och intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster

s. 9 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Syfte med perio- diseringen är att beräkna ett ekonomiskt resultat för redovisningsperioden.

Premieobligation

Är en kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster.

Ramanslag

Ett ramanslag kan belastas med ett högre belopp än vad som anvisats, eftersom det finns en be- gränsad anslagskredit kopplad till anslaget. Ut- över anslagskrediten kan regeringen tillåta ett medgivet överskridande . Outnyttjade medel får inom vissa gränser överföras till nästa budgetår, s.k . anslagssparande . Utnyttjande av anslagskre- diten minskar nästa års disponibla anslagsmedel med motsvarande belopp. Regeringen meddelar storleken av anslagskrediten i regleringsbrevet. Högsta tillåtna anslagskredit som regeringen kan medge är enligt lagen (1996:1059) om statsbud- geten 10 procent av anvisat anslag. Till skillnad från utnyttjande av anslagskredit påverkar ett medgivet överskridande inte nästa års disponibla anslagsutrymme för myndigheten.

Realränteobligation

Är en inflationsskyddad obligation som ges ut av Riksgäldskontoret sedan 1994 Värdeutveck- lingen är knuten till ett EU-anpassat konsu- mentprisindex.

Realekonomiska termer

Syftet med redovisningen av realekonomiska inkomst-/utgiftsslag är att beskriva och analysera den statliga resursförbrukningen. De realekono- miska inkomst- och utgiftsslagen ligger till grund för t ex upprättandet av nationalräken- skaperna.

Redovisningsmässiga principer för stats- budgeten

Innebär att statsbudgeten baseras på de principer som gäller för redovisningen. Statsbudgeten är idag baserad på en blandning av utgifts/ inkomstmässiga och kassamässiga redovisnings- principer. Till största delen baseras stats-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

budgeten på kassamässiga redovisningsprinciper. Transfereringar och skatter anslagsavräknas kassamässigt, dvs. det budgetår då utbetalningen görs. För övriga delar på statsbudgeten sker anslagsavräkningen utgifts-/inkomstmässigt.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördel- aktigt ränteläge.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Outnyttjade medel får föras över till nästa budgetår, s.k. reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myn- digheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande in- hämtas. För användande av reservation under yt- terligare tid krävs riksdagens medgivande.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har för- ändrat kapitalet, vilket kommer fram i posten ”årets över- eller underskott”.

Räkenskapsperiod

Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost- nader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skuld

En skuld är en befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. För- pliktelsen har sin grund i redan inträffade händelser. Skulder är i princip säkra till sitt

s. 10 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Statens lånebehov

Statens lånebehov är detsamma som stats- budgetens saldo, fast med motsatt tecken. Lånebehovet bestäms av det eventuella under- skott som uppkommer på Statsverkets check- räkning, det s.k. primära saldot, Riksgälds- kontorets in- och utbetalningar till myndigheter och statliga bolag samt räntor på statsskulden.

Statens nettoupplåning

Är saldoraden i finansieringsanalysen i Årsredovisning för staten. I statens nettoupp- låning ingår statsskulden exkl. orealiserade valu- takursförändringar och statens övriga upplåning.

Statliga affärsverk

Är myndigheter under regeringen med större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2000 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar och Svenska kraftnät.

Statliga bolag

I Årsredovisning för staten avses med statliga bolag de bolag som ingår i Rapport för perioden januari – september 2000 från Regeringskansliet för företag med statligt ägande. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

Är i Årsredovisning för staten all den verk- samhet som staten har väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna defini- tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses statliga myndigheter inkl affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga bolag, Riksbanken, PPM och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkoms- ter och utgifter avseende ett budgetår. Stats- budgeten består av en inkomst- och en utgifts- sida, samt några poster för beräkning av sta- tens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseen- de den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter. Om saldot är negativt föreligger ett budget- underskott och därmed ett lånebehov. Ett posi- tivt saldo, vilket är detsamma som ett budget- överskott, innebär att en amortering av stats- skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden.

Statsobligation

Är ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligations- lån på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast vilket innebär att räntan inte ändras oavsett vad som händer på ränte- marknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobli- gationer för att särskilja dessa från realränte- obligationer.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredo- visningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Utgörs av de lån som upptagits av Riksgälds- kontoret för statens räkning, för att finansiera underskott i statens budget. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen sker främst i

s. 11 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Upplåning sker även i utländsk valuta.

Statsskuldväxel

Är en av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Till- sammans med den femåriga statsobligations- räntan utgör sexmånadersräntan för statsskuld- växlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna är summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels de egent- liga utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut- giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel vilket innebär att myndig- heternas utnyttjande av reservationer, anslags- sparande och utnyttjande av anslagskredit ingår.

Tilldelade medel

Tilldelade medel utgör summan av ingående an- slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, indragning och medgivet överskridande. Se vida- re anslagsbehållningar .

Tillgång

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en part till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska eller andra fö- delar i framtiden.

Tillgängliga medel

Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade me- del respektive anslagskredit .

Tilläggsbudget

Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksda- gens beslut avseende den ekonomiska vårpropo- sitionen eller budgetpropositionen. Se vidare statsbudget .

Transferering

Avser omfördelningstransaktioner och känne- tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten, varigenom en omfördelning från t.ex. hög- till låglönegrupper görs.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som extraordinära. Exempel på en engångsvis händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts under året men ännu inte fakturerats. Sådan intäkt bokförs som upplupen intäkt i balans- räkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t ex varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till per- sonalen för inarbetad semester. Sådana kost- nader bokförs som upplupna kostnader i balans- räkningen.

Utbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utgår.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas (till skillnad från begreppet kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen. I statsbudgeten för 2000 finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. ram- beslutsmodellen vilket är en uppifrån- och ner metod för budgetering. Det innebär att riks- dagen i ett första steg tar ställning till utgifts- ramar för de 27 utgiftsområdena.

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån

s. 12 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

på statens utgifter ett visst år. Skillnaden mellan utgiftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av en budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer av riksdagen och tar hänsyn till den beräknade prisutvecklingen under perioden. När utgiftstaket för det tredje tillkommande året skall fastställas är utgångspunkten att utgifts- taken för de två första åren ligger fast.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgifts- taket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensions- systemet. De interna transaktionerna är huvud- sakligen olika former av statsbidrag till kom- munsektorn och ålderspensionsavgifter som överförs från staten till ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kost- nader. Motsvarande uppgift finns i balansräk- ningen i noten till rubriken ”Nettoförmögen- het”.

Återanskaffningsvärde

Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas utgiften för dess förvärv eller tillverkning som skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

opaginerad Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Redovisningsprinciper för konsoliderad balans- räkning, resultaträkning och finansieringsanalys

opaginerad Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

Bilaga 2

Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Innehållsförteckning

Allmänt..............................................................................................................................

Konsolidering....................................................................................................................

Avgränsning av redovisningsenheten ....................................................................

Principer för konsolidering....................................................................................

Omklassificeringar av poster..................................................................................

Ändrade redovisningsprinciper..............................................................................

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden ................................................

Värderingsprinciper ................................................................................................

Omsättningstillgångar............................................................................................

Anläggningstillgångar.............................................................................................

Aktier och andelar ..................................................................................................

Ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket.......................................................

opaginerad Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Allmänt

Årsredovisning för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda en- ligt regeringens beslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140) om uppställningsformer. Dessa byg- ger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för Årsredovisning för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kassamässiga principer men behandlas i resultat- räkningen som intäkter och kostnader.

Konsolidering

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringsbeslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och reger- ing, med undantag för Riksbanken som betrak- tas som ett självständigt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten ingår inte heller på grund av att tillgångarna har en annan karaktär än statens till- gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäkringskassorna omfattas eftersom deras verksamhet finansieras med anslag. En för- teckning över vilka organisationer som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns som bilaga 4.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

räkningar efter det att interna mellanhavanden, i form av t.ex. fodringar, skulder, intäkter och kostnader, mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i Årsredovisning för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjäns- tepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksam- hetens kostnader i berörd myndighets årsredo- visning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är fö- reskrivna. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras in- nan konsolidering görs.

Ändrade redovisningsprinciper

Till skillnad från 1999, ingår inte Premiepen- sionsmyndigheten i den konsoliderade balans- räkningen, resultaträkningen och finansierings- analysen för staten för 2000. Den viktigaste effekten av detta i denna årsredovisning jämfört med 1999, är att det belopp som är placerat i Riksgäldskontoret i avvaktan på fastställande av pensionsrätter nu redovisas bland Övriga skulder i stället för att som tidigare redovisas som en av- sättning. Den ränta från Riksgäldskontoret som tillfördes avsättningen redovisades föregående år som en kostnad för denna avsättning under ru- briken transfereringar. Nu redovisas den i stället bland externa räntekostnader.

Allmänna arvsfonden redovisades föregående år som del av nettoförmögenheten men har nu,

s. 1 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

med hänsyn till dess särskilda ändamål, tagits upp bland Fonder.

Jämförelsetalen för 1999 har ändrats med an- ledning av ovanstående förändringar, för att ge jämförbarhet med de värden som redovisas för 2000.

Riksskatteverket har från och med 2000 gått över till att redovisa underskott på skattekonto (debiterade, obetalda belopp) som fordringar och överskott på skattekonto (odebiterade, be- talda belopp) som skulder. Tidigare redovisades dessa skatter kassamässigt. Beloppen är omkring 14 miljarder kronor i ökade fordringar och 30 miljarder kronor i ökade skulder vid utgången av 2000, således en nettominskning av skatteintäk- terna med 16 miljarder kronor jämfört med den tidigare redovisningsmetoden. Det har inte be- dömts möjligt att ta fram jämförelsetal för före- gående år avseende dessa fordringar och skulder.

Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i års- redovisningen för staten, såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i Årsredo- visning för staten ändrats.

Från och med räkenskapsåret 2000 har en ge- mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper införts. Denna dag har för räken- skapsåret 2000 bestämts till den 10 januari. Tidi- gare bestämde respektive myndighet själv sin brytdag till senast den 20 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokfö- ringen av händelser som berör den avslutade rä- kenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kund- fordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Införandet av den gemensamma brytdagen har för vissa myn- digheter inneburit en tidigareläggning vilket kan ha medfört att leverantörsskulderna minskat och de upplupna kostnaderna ökat marginellt. Resul- taträkningen bedöms inte ha påverkats av för- ändringarna avseende brytdagen.

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har, liksom för 1999, enligt riksdagsbeslut 45 miljarder kronor över- förts från AP-fonderna till Riksgäldskontoret 2000. Riksdagen har också beslutat att ytterligare 155 miljarder kronor skall överföras för 2001. Syftet med överföringarna är att reducera den ökning av statens lånebehov som det nya ålders- pensionssystemet annars leder till.

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds- kontoret redovisat de överförda medlen som en kassamässig korrigering i statsbudgeten, vilken har debiterats statsverkets checkräkning och krediterats Avräkning med statsverket. I Årsre- dovisning för staten återfinns dessa 45 miljarder kronor som ett kapitaltillskott, som ej redovisas över resultaträkningen. I balansräkningen ingår de i nettoförmögenheten.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhe- tens särart, genom dispens, särskilt regeringsbe- slut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

s. 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskrivning- ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till- gångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas dock till anskaff- ningskostnad. I bilaga 5 redovisas kapitalandels- värdet för varje bolag. I de fall staten innehar ak- tier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna där.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

ordningstexten förtydligats i vissa delar. Änd- ringarna trädde ikraft 1 januari 2001.

Ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket

Bokföringsförordningen (1979:1212) och för- ordningen (1996:882) om myndigheters årsre- dovisning m.m. reviderades under 2000.

Översynen grundades på den nya bokförings- lag som trädde ikraft 1 januari 2000. Vissa an- passningar gjordes för att spegla specifikt statliga förhållanden. Samtidigt flyttades en del regler- ingar från bokföringsförordningen till årsredo- visningsförordningen för att få en klarare struk- tur. Några regler flyttades upp från före- skriftsnivå till förordningen för att nå större en- hetlighet i den statliga redovisningen. De nya förordningarna om myndigheters bokföring (2000:606) respektive om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) trädde ikraft 1 janua- ri 2001. Tidigareläggningen av tidpunkt för in- lämnande av årsredovisning, vilken regleras i förordningen om årsredovisning och budgetun- derlag, gäller redan för inlämnande av myndighe- ternas årsredovisningar för 2000.

Med anledning av en rapport från Riksdagens revisorer har även förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. setts över, språkbruket moderniserats och för-

s. 3 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Bilaga 3

Noter

Innehållsförteckning

Noter till resultaträkningen (1-12)..................................................................................

Not 1 Skatter m.m..................................................................................................

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ................................................

Not 3 Intäkter av bidrag.........................................................................................

Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. ......................................................

Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder .....................................................

Not 6 Kostnader för personal..............................................................................

Not 7 Kostnader för lokaler.................................................................................

Not 8 Övriga driftskostnader ..............................................................................

Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar............................................................

Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag.........................

Not 11 Finansiella intäkter...................................................................................

Not 12 Finansiella kostnader...............................................................................

Noter till balansräkningen (13-52) ................................................................................

Not 13 Balanserade utgifter för forskning och utveckling ................................

Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar ....................

Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar..........................

Not 16 Statliga väganläggningar ..........................................................................

Not 17 Statliga järnvägsanläggningar ..................................................................

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom.............................................

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet................................................

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. .............................................

Not 21 Pågående nyanläggningar ........................................................................

Not 22 Beredskapstillgångar................................................................................

Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ..............................

Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag .....................................................

Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav ................................................

Not 26 Andra långfristiga fordringar ..................................................................

Not 27 Utlåning....................................................................................................

Not 28 Varulager och förråd................................................................................

Not 29 Pågående arbeten .....................................................................................

Not 30 Fastigheter................................................................................................

Not 31 Förskott till leverantörer.........................................................................

Not 32 Kundfordringar........................................................................................

Not 33 Övriga fordringar.....................................................................................

Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader.............................

s. 4 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter ........................

Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter.........................

Not 37 Värdepapper och andelar.........................................................................

Not 38 Kassa, bank m.m......................................................................................

Not 39 Nettoförmögenheten..............................................................................

Not 40 Fonder......................................................................................................

Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.........................

Not 42 Övriga avsättningar .................................................................................

Not 43 Statsskulden.............................................................................................

Not 44 Övriga skulder.........................................................................................

Not 45 Leverantörsskulder..................................................................................

Not 46 Depositioner............................................................................................

Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund ................................................

Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader ..................................

Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag ...................................

Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter .....................

Not 51 Garantiförbindelser.................................................................................

Not 52 Övriga ansvarsförbindelser.....................................................................

Noter till finansieringsanalysen (53–62).......................................................................

Not 53 Skatter m.m..............................................................................................

Not 54 Avgifter och andra ersättningar..............................................................

Not 55 Transfereringar ........................................................................................

Not 56 Statens egen verksamhet.........................................................................

Not 57 Justeringar till betalningar ......................................................................

Not 58 Investeringar............................................................................................

Not 59 Utlåning ...................................................................................................

Not 60 Finansiellt netto, statens upplåning .......................................................

Not 61 Övrigt finansiellt netto ...........................................................................

Not 62 Justeringar till betalningar ......................................................................

s. 5 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till resultaträkningen (1-12)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Arbetsgivaravgifter och särskild

266 405

248 424

löneskatt

Mervärdesskatt

177 384

165 241

Skatter m.m. fysiska personer

143 881

150 617

Skatter m.m. juridiska personer

96 408

91 570

Övriga skatter på varor och tjänster

75 150

74 665

och tullavgifter

Utjämningsavgift kommuner och

19 196

20 525

landsting

Riksbankens inlevererade överskott

9 760

7 600

Fordonsskatt

6 839

6 403

Stämpelskatt

4 669

4 294

Ofördelbara skatter m.m

4 625

4 713

Räntor, avgifter, skattetilllägg m.m.

4 122

3 817

Betalningsdifferenser, skattekonto

-8 497

Periodiserad uppbörd

-16 528

Övrigt

3 771

3 416

Summa

795 682

772 788

Skatter m.m. ökade med 39 miljarder kronor om om ingen hänsyn tas till periodisering av upp- bördsintäkter med 16,5 miljarder kronor. Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatte- intäkter enligt en modifierat bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassamäs- sigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som ford- ringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Justerade jämförelsetal med anledning av den förändrade skattekontoredovisningen har inte kunnat efterkonstrueras. Redovisningen av skatter mot statsbudgetens inkomsttitlar är sammantaget som tidigare kassamässig.

De skatteinkomster som redovisas här är de som tillfaller staten. Därutöver erläggs betydan- de belopp i skatter till kommuner och landsting. Under 2000 uppgick de kommunalskatter som utbetalades till kommuner till 342 miljarder kro- nor, varav 11 miljarder kronor avsåg begrav- nings- och församlingsavgift. Dessa redovisas inte i resultaträkningen.

Redovisningen av skatteinbetalningar som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning av skatteinbetalningar m.m.

som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalning- arna fördelar sig på skatt på inkomst, socialavgif- ter etc.

Den största skillnaden, mellan den redovis- ning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten, avser inbetal- ningar av skatter och avgifter från fysiska perso- ner. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapital- inkomster ingår i redovisningen ovan även all- männa pensionsavgifter, egna företagares egen- avgifter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska personer, samt delägare i han- delsbolag. En annan väsentlig skillnad mot stats- budgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivar- avgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt ökade med 18 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav- gifter och särskild löneskatt redovisas av Riks- skatteverket och Riksförsäkringsverket. Myn- digheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats.

Mervärdesskatten ökade med 12 miljarder kronor som en följd av ökad privat konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket och Tullverket.

Trots en kraftig ökning av hushållens inkoms- ter 2000 minskade nettot på Fysiska personers inkomstskatter med 7 miljarder kronor. Minsk- ningen beror till största delen på första steget i den skattereform som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2000. Reformen innebär bl.a. ökade skatter för kommunsektorn med cir- ka 5 miljarder kronor och införandet av en skat- tereduktion på cirka 15 miljarder kronor. Utöver skattereformen har även den kommunala slut- regleringen gått från en negativ reglering 1999 till en positiv reglering 2000, vilket förklarar 6 miljarder kronor. Skatt på juridiska personer ökade med 5 miljarder kronor. Ökningen förkla- ras av att den goda konjunkturen skapat högre vinster i företagen. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Riksskatteverket.

Riksbankens inlevererade överkott redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens

s. 6 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

bokslutsdispositioner och inleverans till stats- verket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskriv- ning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga re- sultatet före bokslutsdispositioner under den se- naste femårsperioden ligga till grund för beräk- ningen av inleveransen till statsverket. Till dispo- sitionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser, skattekonto är skillna- den mellan debiterade skatter och betalda be- lopp. År 2000 var inbetalningarna 4 miljarder kronor mindre än debiteringarna. Betalningsdif- ferenser redovisas av Riksskatteverket.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2000

1999

Offentligrättslig verksamhet

Insättningsgarantinämnden

1 998

1 994

Riksskatteverket

787

772

Lantmäteriverket

623

581

Vägverket

556

561

Patent- och registreringsverket

476

451

Banverket

454

274

Centrala studiestödsnämnden

301

290

Affärsverk

Luftfartsverket

3 264

3 094

Svenska kraftnät

2 318

2 109

Sjöfartsverket

1 116

1 094

Övriga

2 473

2 369

Summa offentligrättslig verksamhet

14 366

13 589

Uppdragsverksamhet

Vägverket

1 157

810

Exportkreditnämnden

1 016

832

Riksförsäkringsverket med de all-

967

400

männa försäkringskassorna

Banverket

871

Statens institutionsstyrelse

838

833

Affärsverk

Statens järnvägar

11 376

11 143

Luftfartsverket

1 380

1 512

Sjöfartsverket

105

Övriga

7 382

7 342

Summa uppdragsverksamhet

25 059

23 848

Andra ersättningar

Arbetsmarknadsverket

3 599

4 069

Vägverket

2 322

1 164

Exportkreditnämnden

1 277

1 432

Övriga

968

2 129

Summa andra ersättningar

8 166

8 794

Total summa

47 591

46 231

Intäkter av avgifter utgör ersättning för kostna- der som staten via myndigheterna har haft för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra former av ersättningar kan t.ex. utgöras av realisations- vinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar marginellt mellan 1999 och 2000.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som of- fentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en- skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk- samhet som en myndighet bedriver med ensam- rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av- gifter är oftast intäkter där ingen direkt motpre- station erhålls.

De intäktsmässigt största myndigheterna 2000 inom respektive verksamhet har särredovi- sats. Myndigheterna kan givetvis vara verksam- ma inom samtliga tre verksamheter och då rang- ordnas annorlunda.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet ökade med 6 procent mellan 1999 och 2000.

s. 7 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Insättningsgarantinämnden redovisar garanti- avgifter inom insättningsgarantisystemet som skall skydda insättningar om ett kreditinstitut går i konkurs.

Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesikt- ning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordons- skatt.

Patent- och registreringsverket redovisar av- giftsintäkter vid patent-, bolags- och varumär- kesregistreringar. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens spåranläggningar. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift vid beviljning av studiestöd och återbetalning av studielån.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts- verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of- fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land- ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts- verkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät säljer överförings- kapacitet för transport av elektricitet via stamnä- tet och utlandsförbindelserna.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter of- fentligrättsliga.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- verksamhet ökade med 5 procent mellan 1999 och 2000. Drygt 200 myndigheter bedriver av- giftsbelagd uppdragsverksamhet.

Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar pro- jekteringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och driftproduktion samt färjeverksamhet. Dessutom ingår trafikrelaterad informationsför- sörjning, utbildningsverksamhet och annan upp-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller ock- så informationsuttag från bilregistret mot avgift. Exportkreditnämnden stödjer svensk export- industri genom att erbjuda företagen garantier som bland annat skyddar mot risken att göra kundförluster utomlands. Premieintäkterna (av- gifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek fastställs på marknadsmässiga grunder.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna erhåller ersättning för admi- nistration av ålderspension/ATP m.m.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift- och underhållstjänster samt nybyggnad av järnvägsanläggningar. Vidare bedrivs konsult- verksamhet avseende projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.

Statens institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen om vård av missbrukare bereds vård. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens ramanslag skall finansie- ras med avgifter från kommuner.

Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverk- samhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket in- kluderar ramp- och expeditionstjänster, biljett- kontor, flygplansstädning och flygplanstank- ning.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av avgifter för transporter av människor och gods.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver- ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att till- handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Bland gruppen övriga finns också många univer- sitet och högskolor som erhåller intäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdrags- forskning.

Andra ersättningar

De andra ersättningar som redovisas av Ar- betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen fi-

s. 8 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

nansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Av- giften syftar till att finansiera utbetalda arbets- löshetsersättningar och för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag.

Vägverkets redovisade andra ersättningar be- står bl.a. av vägavgifter. Dessa infördes den 1 februari 1998 och gäller för trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägav- gift på hela vägnätet och avgiften tas ut för ett år i taget. Samtidigt reduceras fordonsskatten för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Exportkreditnämndens (EKN) intäkter om- fattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör er- sättningar som EKN drivit in från gäldenärer el- ler gäldenärsländer som fallerat med betalningar till exportföretagen.

I posten Övriga ingår bl.a. avgifter från kärn- kraftsindustrin som betalas till Kärnavfallfon- dens styrelse. Avgifterna betalas för att finansie- ra omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2000

1999

EU-bidrag

Statens jordbruksverk –arealersättning,

3 681

6 773

exportbidrag och djurbidrag

Struktur- och regionalstöd från

419

365

jordbruksfondens garantisektion

Arbetsmarknadsverket, bidrag från

658

1 112

socialfonden

Närings- och teknikutvecklingsverket,

478

852

bidrag från regionalfonden

Länsstyrelserna, bidrag från

319

regionalfonden

Vägverket, bidrag till transeuropeiska

nätverk

Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden

Banverket, bidrag till transeuropeiska

nätverk

Luftfartsverket, bidrag till

transeuropeiska nätverk

Övriga EU-bidrag bl.a. till länsstyrelser

Summa EU-bidrag

5 910

9 296

Riksförsäkringsverket med de allmänna

försäkringskassorna

- underhållsstöd

1 890

1 695

- assistansersättning från kommuner

1 686

1 541

Bidrag till universitet och högskolor

4 324

3 866

Medel från AP-fonderna

30 074

Bidrag till övriga myndigheter

3 102

2 955

Total summa

16 912

49 427

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer.

Intäkter av bidrag har minskat med drygt 32 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror i huvudsak på att AP- fonderna inte lämnat något nettobidrag till fi- nansieringen av utbetalda ålderspensioner. Fram till 1999 understeg löpande inbetalda socialavgif- ter m.m. till ATP-systemet de utbetalda pensio- nerna. Återstoden finansierades från AP- fonderna, vilket redovisades som en bidragsin- täkt. Under 2000 har avgifterna överstigit utbe- talda pensioner och ett netto överförts till AP- fonderna, vilket redovisas som transferering (se not 4).

EU-bidragen till Statens jordbruksverk har minskat med 3 miljarder kronor på grund av att regeringen beslutat att arealersättning för 2000 skall utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redo- visar bidragen från EU som intäkter i samband med att bidrag betalas ut till den slutliga bi- dragsmottagaren. Den redovisning av bidrag från EU som redovisas i statsbudgeten, 9 032 miljo- ner kronor 2000, är kassamässiga inkomster på inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU.

Not 4

Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Socialförsäkring

Ersättning vid ålderdom, pensioner

172 445

169 489

inkl. ATP

Ersättning vid sjukdom och handikapp

88 496

80 738

m.m.

Stöd till barnfamiljer

45 865

43 827

Läkemedelsförmånen

16 921

14 200

Summa socialförsäkringar

323 727

308 254

Arbetsmarknad:

Arbetslöshetsersättning

29 531

32 469

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

21 859

29 344

Bidrag till Samhall AB

4 262

Lönegarantier m.m.

908

815

Summa arbetsmarknad

56 560

66 890

s. 9 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bistånd och invandring

Bidrag via Styrelsen för internationellt

9 779

8 524

utvecklingssamarbete

Internationella organisationer

4 807

3 570

Invandringsbidrag till kommuner

2 744

2 750

Summa bistånd och invandring

17 330

14 844

Övrigt:

Generella bidrag och utjämnings-

97 218

99 182

bidrag till kommuner och landsting

Varav utjämningsbidrag

19 190

20 526

Nedskrivning av fordran i

3830

kommunkontosystemet

Överföring till premiepensionssystemet

21 555

23 528

Överföring till AP-fonderna

5 558

Studiestöd, inklusive av- och

21 968

22 380

nedskrivningar av lånefordringar

Sveriges avgift till EU m.m.

22 255

21 067

Stöd till jordbruket

6 543

8 364

Räntebidrag m.m.

3 931

7 367

Bidrag inom skolväsendet

4 032

4 241

Bidrag till folkbildningen

2 489

2 494

Bidrag till näringslivet m.m. via

2 478

2 465

NUTEK

Bidrag till investeringar i infrastruktur

2 375

1 599

Bidrag till enskilda och kommunala

1 692

1 474

högskoleutbildningar

Kreditgarantier vid bostadsbyggande

470

1 259

Bidrag till kulturverksamhet

1 183

1 175

Övrigt

19 611

18 088

Summa övrigt

217 188

214 683

Total summa

614 805

604 671

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal- ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud- sak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon direkt motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är utbildningsbi- drag, där kravet är att mottagaren genomgår nå- gon form av utbildning. Transfereringarna är därmed mer än enbart egentliga bidrag. Även pensioner och vissa andra omfördelningstransak- tioner redovisas som transfereringar.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 10 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Kostnaderna för socialförsäkring ökade med 15 miljarder kronor, medan kostnaderna för ar- betsmarknad minskade med 10 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Dessutom finns förskjutningar mellan de olika typerna av transfereringar.

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings- verkets avgränsning av begreppet vilket innebär att utöver ålderspensionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, sjukpenning, förtidspen- sioner, visst handikappstöd samt bidrag till landstingen för främst läkemedelsförmånen.

De största ökningarna inom området social- försäkring gäller sjukförsäkringen och läkeme- delsförmånen. Kostnaderna för sjukpenning ökade med drygt 6 miljarder kronor eller 27 pro- cent. Detta kan inte förklaras av enstaka orsaker, utan beror av en mängd samverkande faktorer. De långa sjukfallen har blivit fler, vilket lett till att antalet ersatta dagar ökat. Antalet pågående sjukfall som varat minst 29 dagar ökade kraftigt mellan 1999 och 2000. Dessutom har medel- sjukpenningen hos mottagarna av sjukpenning ökat mer än den allmänna löneutvecklingen. Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stigit med 2,7 miljarder kronor p.g.a. ökad efterfrågan på läkemedel i kombination med ökat utbud av nya dyrare läkemedel. Cirka 1,2 miljarder kronor är dock hänförligt till slutreglering av 1999 års statsbidrag till landstingen.

Kostnaden för ålderspensionerna har ökat med 3 miljarder kronor, vilket beror på att anta- let ATP-pensionärer och den genomsnittliga pensionspoängen ökar. Stödet till barnfamiljer ökade på grund av att kostnaderna för barnbi- drag har ökat med drygt 2 miljarder kronor. Detta som följd av att barnbidragen höjts från 750 till 850 kronor per månad.

För området arbetsmarknad har arbetslös- hetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder minskat kraftigt som följd av minskad ar- betslöshet. Inom arbetsmarknadsprogram är det främst kostnaden för arbetsmarknadsutbildning som minskat med 2,7 miljarder kronor.

Inom området bistånd och invandring har bi- ståndet via Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete ökat med drygt 1 miljard kronor. Ökad verksamhet inom infrastrukturområdet orsakad av satsningar på återuppbyggnad efter katastrofer och krig har varit den största posten. Bidragen till FN:s ekonomiska och sociala verk- samhet samt multilaterala utvecklingsbanker har också ökat med drygt 1 miljard kronor.

Under rubriken övrigt redovisar Riksskatte- verket en kostnad på 3,8 miljarder kronor för nedskrivning av statens fordran till följd av un- derskott i det s.k. kommunkontosystemet för mervärdesskatt enligt regeringsbeslut. Överfö-

s. 10 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

ringar till premiepensionssystemet minskade med 2 miljarder kronor som effekt av dels för- ändrade regler om vilka andelar av inbetalda soci- alavgifter som förs till premiepensionssystemet, dels på grund av en engångseffekt 1999 när pen- sionsrätter i det nya ålderspensionssystemet fast- ställdes för flera år samtidigt.

Överföring till AP-fonderna avser mellan- skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna, och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetal- ning av pensioner. Fram t.o.m. 1999 understeg de inbetalda avgifterna utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisades då som ett bidrag från AP-fonderna (se not 3). Som följd av att ålderspensionsavgiften som förs till AP-fonderna höjdes 2000, överstiger avgifterna under 2000 de löpande utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisas som en transferering till AP-fonderna.

Jordbruksstödet minskade främst beroende på att arealbidrag som tidigare utbetalades i slutet av respektive år, efter regeringens beslut avseende 2000 utbetalades först i januari 2001.

Räntebidragen från Boverket har minskat med drygt 3 miljarder kronor.

Vägverkets bidrag till investeringar i infra- struktur ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst fördelas mellan bidrag till drift och byg- gande av enskilda vägar, och bidrag inom ramen för de s.k. storstadsöverenskommelserna om ut- byggnad av vägar och trafikanläggningar i Stock- holm, Göteborg och Malmö.

Posten Övrigt som uppgår till nära 20 miljar- der kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, länsstyrelserna, Presstödsnämnden, Statens energimyndighet, Rymdstyrelsen och Rikstrafi- ken.

Not 5

Avsättning till / upplösning av fonder

Miljoner kronor

2000

1999

Insättningsgarantinämndens fond

2 419

2 301

Medel för kompetenssparande

1 350

Kärnavfallsfonden

1 174

1 369

Bilskrotningsfonden

177

182

Batterifonden

126

Fonder hos Riksförsäkringsverket med

de allmänna försäkringskassorna

Övriga fonder

208

Summa

5 349

4 212

Huvuddelen av förändringen av posten Avsätt- ning till/upplösning av fonder avser medel för kompetenssparande som reserverats av Riksskat- teverket enligt regeringens beslut. Vilka myn- digheter som redovisar olika fonder framgår i övrigt av not 40.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2000

1999

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Försvarsmakten

9 288

9 257

Rikspolisstyrelsen

8 109

7 276

Riksförsäkringsverket med de allmänna

4 053

3 856

försäkringskassorna

Riksskatteverket

4 029

3 963

Arbetsmarknadsverket

3 138

3 302

Banverket

2 494

2 204

Vägverket

2 268

Lunds universitet

2 186

2 124

Kriminalvårdsverket

2 168

2 214

Regeringskansliet

2 109

2 022

Domstolsverket

2 002

1 946

Uppsala universitet

1 730

1 737

Göteborgs universitet

1 590

1 532

Stockholms universitet

1 264

1 233

Karolinska institutet

1 243

1 238

Kungliga tekniska högskolan

1 232

1 242

Umeå universitet

1 131

1 092

Sveriges lantbruksuniversitet

1 055

1 022

Linköpings universitet

1 048

1 004

Affärsverk

Statens järnvägar

2 452

2 665

Luftfartsverket

1 585

1 422

Sjöfartsverket

576

563

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

21 030

20 241

Summa lönekostnader inklusive

77 875

75 513

arbetsgivaravgifter

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-18 257

-18 075

Summa lönekostnader efter eliminering av

59 618

57 438

arbetsgivaravgifter

s. 11 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Pensionskostnader

Försvarsmakten

3 556

1 894

Riksförsäkringsverket med de allmänna

1 275

499

försäkringskassorna

Rikspolisstyrelsen

774

804

Riksskatteverket

480

340

Regeringskansliet

347

216

Arbetsmarknadsverket

346

286

Domstolsverket

333

168

Vägverket

305

193

Lunds universitet

261

180

Uppsala universitet

250

128

Göteborgs universitet

228

116

Banverket

215

413

Affärsverk

Statens järnvägar

274

Luftfartsverket

423

Sjöfartsverket

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

3 462

1 714

Statens tjänstepensioner

8 838

7 430

Eliminering av premieintäkt för statliga

-8663

-4833

ålderspensioner m.m.

Summa pensionskostnader

12 399

10 085

Övriga personalkostnader

Försvarsmakten

758

532

Regeringskansliet

314

231

Vägverket

267

235

Rikspolisstyrelsen

231

225

Riksförsäkringsverket med de allmänna

203

185

försäkringskassorna

Arbetsmarknadsverket

185

203

Riksskatteverket

107

119

Affärsverk

Statens järnvägar

885

1 339

Luftfartsverket

266

Sjöfartsverket

140

224

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

1 383

1 566

Summa övriga personalkostnader

4 769

4 996

Total summa

76 786

72 519

Statens kostnader för personal ökade med knappt 6 procent.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med cirka 3 procent. Lagstad- gade arbetsgivaravgifter uppgår till cirka 33 pro-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

cent av lönesumman, men påverkas även av ål- dersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Myndigheternas inbetalda arbetsgi- varavgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för sta- ten och har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens ökade lönekostnader för- klaras av att kostnader för Trygghetsstiftelsen tidigare har redovisats som övriga personalkost- nader.

Statens pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklu- sive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m. Premier för avtalsförsäkringar beta- las till Statens pensionsverk och elimineras. Des- sa premier är till skillnad från tidigare år beräk- nade att täcka årets faktiska kostnader för upp- arbetad pensionsrätt och är därför betydligt stör- re. Ökningen förklaras av att de försäkrings- tekniska riktlinjerna har ändrats, bl.a. har ränte- antagandet sänkts.

Försvarsmakten har ökat sina avsättningar dels med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar, dels med anledning av förändringarna i de försäkringstekniska riktlinjerna. Erbjudan om förtida pension är en åtgärd då Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen görs upp till ett par år innan den verkliga pensio- neringen.

Den stora förändringen hos Riksförsäkrings- verket med de allmänna försäkringskassorna be- ror på en ny framtidsbedömning vad gäller den räntesats som skall användas vid beräkning av försäkringskassornas personalpensionsskuld.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Des- sa kostnader har minskat något.

Antal statsanställda

Antalet anställda inom staten i november 2000, enligt avgränsning i kapitel 4 och bilaga 4, var 235 500 personer, vilket kan jämföras med

240 400 vid samma tidpunkt året innan, vilket innebär en minskning med 4 900 personer eller 2,0 procent.

Antal anställda

2000

1999

Kvinnor

107 100

107 600

Män

128 400

132 800

Summa

235 500

240 400

Därav

heltidstjänstgörande

188 500

191 000

deltidstjänstgörande

47 000

49 400

s. 12 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Antal heltidspersoner

2000

1999

Kvinnor

93 700

93 000

Män

116 800

120 100

Summa

210 500

213 100

Källa: SCB Statistiska meddelanden AM 17 SM 0102. SCB:s månadsstatistik, tjänstlediga ingår inte.

Omräknat till årsarbetskrafter var antalet an- ställda 210 500, vilket är en minskning med 2 600 eller 1,2 procent sedan 1999.

Försvarsmakten har minskat med 1 100 hel- tids yrkesofficerare och med 500 heltids tillsvida- reanställda civila, samtidigt som antalet tidsbe- gränsat anställda ökat. Inom arbetsmark- nadsområdet har en minskning skett med ca 1 000 heltidspersoner och inom Statens järnvägar har minskningen varit 1 200 heltidspersoner. Ökningen av anställda inom staten har till stor del skett inom Socialdepartementets område. Ökningen där är 800 heltidspersoner. Även inom utbildningsområdet har det skett en ök- ning, med 600 heltidspersoner.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

2 328

2 370

Rikspolisstyrelsen

1 164

1 158

Regeringskansliet

1 002

1 017

Kriminalvårdsverket

647

635

Riksskatteverket

598

626

Riksförsäkringsverket med de

518

511

allmänna försäkringskassorna

Lunds universitet

502

475

Uppsala universitet

491

461

Domstolsverket

477

459

Arbetsmarknadsverket

475

497

Göteborgs universitet

473

457

Kungliga tekniska högskolan

418

379

Stockholms universitet

408

402

Linköpings universitet

301

283

Karolinska institutet

289

279

Sveriges lantbruksuniversitet

256

259

Umeå universitet

238

220

Försvarets materielverk

226

235

Migrationsverket

215

193

Vägverket

213

240

Affärsverk

Statens järnvägar

103

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

4 107

4 032

Eliminering av inomstatliga

-4 855

-4 581

lokalkostnader

Summa

10 706

10 804

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lo- kalkostnader som betalas till Fortifikationsver- ket och Statens fastighetsverk.

Not 8

Övriga driftskostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Övriga driftkostnader – tjänster

Vägverket

9 443

9 644

Försvarsmakten

8771

8 762

Exportkreditnämnden

5 186

1 968

Banverket

3 449

4 715

Försvarets materielverk

2 981

2 744

Domstolsverket

1 157

1 127

Riksförsäkringsverket med de

1 074

1 130

allmänna försäkringskassorna

Riksskatteverket

945

948

Rikspolisstyrelsen

939

952

Regeringskansliet

812

745

Statens fastighetsverk

795

901

Karolinska institutet

787

749

Fortifikationsverket

747

648

Kärnavfallsfondens styrelse

715

602

Arbetsmarknadsverket

696

671

Lunds universitet

620

609

Göteborgs universitet

613

585

Övriga myndigheter

10 820

11 405

Summa Tjänster

50 550

48 905

Övriga driftkostnader - varor

Försvarets materielverk

14 765

14 525

Försvarsmakten

3 981

3 774

Banverket

2 285

1 707

Vägverket

1 851

2 060

Fortifikationsverket

502

485

Rikspolisstyrelsen

317

280

Kriminalvårdsverket

259

254

Karolinska institutet

256

243

Lunds universitet

240

254

Uppsala universitet

225

s. 13 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksskatteverket Statens fastighetsverk Regeringskansliet Göteborgs universitet

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

Sveriges lantbruksuniversitet

192

199

allmänna försäkringskassorna

177

162

Kungliga tekniska högskolan

-44

-27

149

109

Migrationsverket

-17

-20

144

134

Försvarsmakten

-14

-26

144

193

Övriga myndigheter

-31

-74

142

135

Summa Aktivering utveckling av

-8 830

-10 964

anläggningstillgångar i egen regi

Övriga myndigheter

2 458

2 563

Summa Varor

28 087

27 302

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

Statens järnvägar

4 505

4 700

Svenska kraftnät

1 183

1098

Luftfartsverket

1 113

1 715

Sjöfartsverket

384

624

Summa Affärsverk, övrig drift – varor

7 185

8 137

och tjänster

Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.

Försvarsmakten

2 965

3 022

Vägverket

360

332

Regeringskansliet

288

248

Banverket

279

299

Rikspolisstyrelsen

200

214

Kriminalvårdsverket

167

166

Försvarets materielverk

155

281

Riksförsäkringsverket med de

108

allmänna försäkringskassorna

Lunds universitet

107

105

Riksdagsförvaltningen

105

Karolinska institutet

Kungliga tekniska högskolan

Riksskatteverket

Sveriges lantbruksuniversitet

Uppsala universitet

Umeå universitet

Göteborgs universitet

Stockholms universitet

Affärsverk

Statens järnvägar

806

1 003

Luftfartsverket

419

190

Svenska kraftnät

162

140

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

1 520

1 481

Summa Övriga driftkostnader -

8 370

8 361

reparationer, diverse m.m.

Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi

Banverket

-4 600

-5 591

Vägverket

-3 889

-4 958

Riksförsäkringsverket med de

-235

-268

Eliminering av inomstatliga

-27 494

-28 463

transaktioner

Total summa

57 868

53 278

Övriga driftkostnader består till största delen av förvaltningskostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått till 4 822 miljoner kronor. Produktionen av nya garantier vid Exportkreditnämnden steg under 2000 med drygt 80 procent. Banverkets minska- de köp av tjänster förklaras av minskat byggande av bananläggningar och ökade köp av varor främst vad avser telemateriel. Frånsett dessa för- ändringar har inga större förändringar skett av- seende kostnader för tjänster, varor eller repara- tioner m.m. på totalnivå. Däremot har Banverket och Vägverket aktiverat betydligt mindre än fö- regående år för investering i anläggningstillgång- ar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostna- den för investeringar i främst järnvägsanlägg- ningar och väganläggningar inte redovisas i resul- taträkningen, utan tas upp som investering i ba- lansräkningen. Minskningen hänförs till minskad investeringsvolym 2000.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

3 480

3 474

Vägverket

2 629

2 506

Banverket

2 447

1 992

Fortifikationsverket

1 118

772

Rikspolisstyrelsen

657

551

Riksförsäkringsverket med de all-

422

384

männa försäkringskassorna

Riksskatteverket

286

275

Affärsverk

Statens järnvägar

690

839

s. 14 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket

683

592

Svenska kraftnät

343

350

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

3 989

4 004

Summa

16 825

15 819

Förändringen av avskrivningar mellan åren upp- går till drygt 1 miljard kronor.

Banverket står för 455 miljoner kronor av denna ökning, vilken avser avskrivningar i järn- vägsanläggningar. Bl.a. har Västkustbanan tagits i bruk i vilken omfattande investeringar gjorts.

Fortifikationsverkets avskrivningar har ökat med 346 miljoner kronor mellan åren, vilket be- ror på att pågående nyanläggningar tagits i bruk och avskrivning därmed har påbörjats.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier.

Statens järnvägar har i princip avyttrat samtli- ga transportmedel och en stor del av sina maski- ner och inventarier inför bolagiseringen. Av- skrivningar har dock gjorts på underlaget före försäljningen eftersom transportmedel m.m. in- nehafts under hela året.

Luftfartsverkets avskrivningar avser främst byggnader och fältanläggningar.

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor

2000

1999

Resultat från andelar i dotterföretag

Vattenfall AB

3 567

2 726

Telia AB

3 458

3 337

Vin & Sprit AB

810

770

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

685

8 543

Svenska Spel AB

605

Akademiska Hus AB

567

539

AB Svensk Exportkredit

358

347

SBAB

321

266

Systembolaget AB

307

310

Luossavaara-Kirunavaara AB

292

(LKAB)

Specialfastigheter AB

121

110

Svenska Rymdaktiebolaget

Sveaskog AB

TERACOM, Svensk Rundradio AB

Civitas Holding AB

772

Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

Svenska Lagerhus AB

Swedfund International AB

-2

-16

Statens Premiefond AB

-3

-2

Svenska Skogsplantor AB

-5

-4

Kasernen Fastighets AB

-9

IMEGO AB (under 1999 nystartat

-17

bolag)

Almi Företagspartner AB

-42

-25

AB Svensk Bilprovning

-50

-25

Venantius AB

-107

-33

Apoteket AB

-120

470

Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)

-176

Samhall AB

-316

-76

Posten AB

-2631

Övriga dotterföretag inom

Regeringskansliet

Summa Regeringskansliet

7 898

18 463

Affärsverk

Svenska kraftnät

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

Summa resultat från andelar i

7 918

18 498

dotterföretag

Resultat från andelar i intresseföretag

Nordiska investeringsbanken NIB

271

Celsius AB

SAS Sverige AB

359

AssiDomän AB

264

146

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

Summa resultat från andelar i

901

279

intresseföretag

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag totalt

Resultat från andelar i

7 918

18 498

dotterföretag

Resultat från andelar i

901

279

intresseföretag

Total summa

8 819

18 777

Resultat från andelar i dotterföretaget Förvalt- ningsaktiebolaget Stattum har minskat med 8 miljarder kronor på grund av att Stattum 1999 redovisade realisationsvinsten från försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn.

Posten AB redovisade ett negativt resultat på ca 3 miljarder kronor.

Under 2000 har Nordiska investeringsbanken invärderats som ett intresseföretag. Under 1999 redovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepapper.

s. 15 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Under året har innehavet i Celsius AB sålts.

Not 11

Finansiella intäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret:

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i

29 007

28 847

utländsk valuta

Ränteintäkter avseende upplåning i

11 338

25 947

svenska kronor

Överkurs vid emissioner (netto)

327

Intäktsförda, preskriberade

obligationer m.m.

Orealiserade valutavinster (netto)

17 242

Realiserade valutavinster (netto)

6 202

6 251

Summa finansiella intäkter för

46 568

78 662

förvaltning av statsskulden

Övriga finansiella intäkter

Regeringskansliet

54 809

1 075

Centrala studiestödsnämnden

3 759

4 068

Karolinska institutet

314

Exportkreditnämnden

262

121

Kammarkollegiet

210

289

Affärsverk

Statens järnvägar

684

513

Svenska kraftnät

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

706

499

Summa övriga finansiella intäkter

60 763

6 669

Total summa

107 331

85 331

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskul- den innefattar även intäkter från skuldskötselåt- gärder.

Av Regeringskansliets finansiella intäkter ut- gör försäljningen av aktier i Telia AB 53 554 mil- joner kronor.

Större delen av Karolinska institutets finansiella intäkter förklaras av redovisning av reavinster på värdepapper med 306 miljoner kronor från omläggning av fondförvaltningens aktieinnehav.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 12

Finansiella kostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret:

Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden

Räntekostnader avseende

72 625

91 270

upplåning i SEK

Räntekostnader avseende

49 337

50 177

upplåning i utländsk valuta

Underkurs vid emissioner (netto)

803

Realiserade kursförluster (netto)

15 012

9 562

Orealiserade valutaförluster (netto)

24 456

Provisioner till banker

189

326

Summa kostnader för förvaltning

162 422

151 335

av statsskulden

Övriga finansiella kostnader

Regeringskansliet

226

Karolinska institutet

Riksförsäkringsverket med de

allmänna försäkringskassorna

Styrelsen för inter-nationellt

utvecklingssamarbete

Affärsverk

Statens järnvägar

1 209

827

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

529

375

Summa övriga finansiella

2 150

1 343

kostnader

Total summa

164 572

152 678

Finansiella kostnader för förvaltning av stats- skulden innefattar även kostnader för skuldsköt- selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på- verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen- ten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. De orealiserade valutaförlusterna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskon- torets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötselinstrument har fordringar och skulder omvärderats.

Regeringskansliets finansiella kostnader består till stor del av valutakursförluster som ökat 2000. Karolinska institutet redovisar kursförluster på värdepapper med 27 miljoner kronor och ned- skrivning av aktier med 35 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna redovisar kursdifferenser vid försäljning av värdepapper.

s. 16 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens järnvägar redovisar bl.a. kostnader för räntesäkringsinstrument på 375 miljoner kronor och leasingkostnader på 300 miljoner kronor. Föregående år uppgick dessa poster till 259 mil- joner respektive 261 miljoner kronor.

Noter till balansräkningen (13-52)

Not 13

Balanserade utgifter för forskning och utveckling

Miljoner kronor

2000

1999

Riksförsäkringsverket med de

748

600

allmänna försäkringskassorna

Rikspolisstyrelsen

179

136

Totalförsvarets pliktverk

128

Centrala studiestödsnämnden

Migrationsverket

Statens jordbruksverk

Verket för högskoleservice

Kungliga tekniska högskolan

Övriga myndigheter

127

100

Summa

1 302

1 082

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för det nya pensions- systemet. Rikspolisstyrelsens balanserade utgif- ter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har ut- veckling av en teknisk plattform gemensam för hela polisväsendet bedrivits.

Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informations- system.

Centrala studiestödsnämndens post utgörs av aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk- samhetssystem.

Not 14

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Riksskatteverket

Statens fastighetsverk

Kungliga tekniska högskolan

Statens pensionsverk

Skogsstyrelsen

Affärsverk

Svenska kraftnät

152

Övriga myndigheter

Summa

232

243

s. 17 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Riksskatteverkets rättigheter avser licenser och liknande för programvaror.

Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Läkemedelsverket

Statens räddningsverk

Summa

Not 16

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2000

1999

Vägverket

67 356

63 185

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Det svenska vägnätet omfattar ca 137 000 km allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar. Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag samt ett stort an- tal vägar utan statsbidrag.

Under 2000 har Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, inklusive motorvägsanslut- ningen på svenska sidan, invigts. Andra exempel på större investeringsprojekt som avslutats och öppnats för trafik under det gångna året är E18/E20 Örebro-Arboga, E22 Söderåkra- Hossmo, E6 Håby-Rabbalshede och E6 Sun- ningeleden med Uddevallabron.

Not 17

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

2000

1999

Banverket

57 642

53 149

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar som tillgång i balansräkningen. An- skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg- ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg- ningar är 40 år.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exempel på större investeringsprojekt under 2000 är Öresundsbron med järnväg mellan Malmö och Köpenhamn som har öppnats för tågtrafik, en ny sträckning på Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall samt Arlanda- banan från Stockholm till Arlanda flygplats som har öppnats för fjärrtågtrafik.

Not 18

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2000

1999

Statens fastighetsverk

10 725

10 811

Fortifikationsverket

10 324

10 744

Naturvårdsverket

1 928

1 660

Riksdagsförvaltningen

1 036

959

Banverket

351

388

Riksförsäkringsverket med de all-

286

284

männa försäkringskassorna

Vägverket

263

247

Sveriges lantbruksuniversitet

233

153

Affärsverk

Statens järnvägar

5 456

3 939

Luftfartsverket

3 731

3 467

Sjöfartsverket

382

350

Svenska kraftnät

204

208

Övriga myndigheter

259

227

Summa

35 178

33 437

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk- ning det fastighetsbestånd som regeringen be- stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till sto- ra delar av markområden väster om odlingsgrän- sen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungs- gårdar som av kulturella skäl ägs av staten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock ofta upptagna till ett lågt .

s. 18 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.

Av ökningen på 1 741 miljoner kronor mellan 1999 och 2000 svarar Statens järnvägar för 1 517 miljoner kronor. Värdet på deras fastighe- ter har skrivits upp med drygt 2 miljarder kro- nor, samtidigt som värdet på andra delar i posten skrivits ner.

Not 19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2000

1999

Rikspolisstyrelsen

590

449

Kriminalvårdsverket

154

178

Kungliga tekniska högskolan

154

117

Uppsala universitet

115

Lunds universitet

103

Göteborgs universitet

Stockholms universitet

Regeringskansliet

Sveriges lantbruksuniversitet

Övriga myndigheter

635

514

Summa

2 026

1 640

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk och larmanordningar.

Not 20

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

1 288

969

Rikspolisstyrelsen

1 066

1 189

Vägverket

952

986

Försvarets materielverk

910

1 000

Banverket

694

890

Göteborgs universitet

574

543

Uppsala universitet

517

423

Lunds universitet

515

514

Regeringskansliet

476

400

Kustbevakningen

457

467

Riksskatteverket

436

413

Riksförsäkringsverket med de

356

397

allmänna försäkringskassorna

Försvarets radioanstalt

340

406

Kungliga tekniska högskolan

312

381

Karolinska institutet

303

302

Affärsverk

Svenska kraftnät

6 090

6 352

Luftfartsverket

1 387

1 373

Sjöfartsverket

652

643

Statens järnvägar

411

7 522

Övriga myndigheter

4 623

4 833

Summa

22 359

30 003

Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner, bilar och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Posten maskiner, inventarier, installationer m.m. har minskat med 7 644 miljoner kronor mellan 1999 och 2000. Denna minskning beror till största delen på att Statens järnvägar inför bolagiseringen har överlåtit transportmedel, in- klusive dem som innehas genom finansiell lea- sing, till bolag inom SJ-koncernen. Se även not 9 och not 25.

Not 21

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

2000

1999

Banverket, järnvägsanläggningar

8 251

10 843

Vägverket, väganläggningar

9 772

11 241

Försvarets materielverk

2 235

3 904

Fortifikationsverket

574

1 010

Statens fastighetsverk

297

254

Affärsverk

Luftfartsverket

3 579

2 035

Svenska kraftnät

573

113

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

398

Övriga myndigheter

500

653

Summa

25 829

30 523

Den stora förändringen hos Banverket beror på att omfattande investeringsarbeten färdigställts avseende Västkustbanan. Exempel på pågående nyanläggningar är Botniabanan, Kust till kustba- nan och Norra stambanan.

s. 19 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Vägverket slutförde ett stort projekt den för- sta juli 2000 när Öresundsförbindelsen invigdes. Vidare har andra stora projekt öppnats för trafik under året på E18/20, E22 och E6. För närvaran- de byggs Södra Länken i Stockholm och Göta- tunneln i Göteborg.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg- ningar avser beställningar på krigsmateriel från Försvarsmakten.

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är byggnader som inte åsatts något taxeringsvär- de. Anläggningarna har till en liten del finansie- rats med investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner m.fl.

Svenska kraftnäts ökning förklaras av en ut- byggnad av ledningssträckan Alvesta-Hemsjö i södra Sverige. Resten avser i huvudsak utbygg- nad av optofibernätet.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

varor. Båda typerna redovisas dock som anlägg- ningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 56 miljarder kronor. Exempel på sådana är flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsva- ror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till knappt 18 miljarder kronor.

Not 23

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Vägverket

278

226

Banverket

110

Övriga myndigheter

Summa

340

349

Not 22

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarsmakten

74 309

65 040

Statens räddningsverk, räddnings-

1 044

1 099

tjänst och varningsmateriel m.m.

Överstyrelsen för civil beredskap,

312

444

metall, verkstads- och kemiska

produkter

Socialstyrelsen, läkemedel och

118

182

sjukvårdsförnödenheter

Statens jordbruksverk, fodervaror och

bekämpningsmedel

Banverket

Rikspolisstyrelsen

Summa

75 826

66 855

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har För- svarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Nästan hela förändringen av posten förklaras av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffningar av militära beredskapstillgångar uppgick till ca 13 miljarder kronor under 2000, medan avskriv- ningarna uppgick till 3,5 miljarder kronor (se not 9).

Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgång- ar i dels beredskapsinventarier, dels beredskaps-

Not 24

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor

2000

1999

Vattenfall AB

34 734

32 995

Telia AB

34 228

28 640

Civitas Holding AB

9 606

9 742

Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)

8 550

8 522

Akademiska Hus AB

6 265

6 298

Almi Företagspartner AB

4 406

4 431

SBAB

3 853

3 620

Venantius

3 389

3 507

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

2 775

12 796

(inklusive Sveaskog AB)

Vin & Sprit AB

2 429

1 849

Posten AB

2 305

4 940

AB Svensk Exportkredit

2 160

2 238

Apoteket AB

1 960

2 143

Systembolaget AB

1 547

1 241

Specialfastigheter AB

1 355

1 264

Samhall AB

1 209

1 525

TERACOM, Svensk Rundradio AB

1 093

1 040

Swedfund International AB

857

813

Svenska Spel AB

797

192

Svenska Rymdaktiebolaget

516

447

Sveriges Provnings och Forskningsin-

224

198

stitut AB

Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)

215

390

AB Svensk Bilprovning

181

231

s. 20 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Svenska Skogsplantor AB

128

136

Svenska Lagerhus AB

Kasernen Fastighets AB

AB Göta Kanalbolag

SGAB, Sveriges Geologiska AB

(i likvidation)

IMEGO AB

Swedesurvey AB

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Väginvest AB

Affärsverk

Statens järnvägar - AB Swedcarrier

716

831

Luftfartsverket - LFV Holding AB

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

188

168

Summa

126 088

130 553

Andelar i dotterföretag har minskat med 4,5 mil- jarder kronor. Den största förändringen avser Förvaltningsaktiebolaget Stattum, som minskat med 10 miljarder kronor på grund av att den un- der 1999 redovisade försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn gjorts likvid, dvs. utbeta- lats till staten. Telia AB ökade med 6 miljarder kronor på grund av nyemission i samband med utförsäljning av 29,4 procent av statens andel.

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor

2000

1999

AssiDomän AB

5 118

5 206

Nordiska investeringsbanken (NIB)

4 096

SAS Sverige AB

3 501

2 993

Celsius AB

818

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

Dom Shvetsii

AB Bostadsgaranti

Sveriges Rese- o Turistråd AB

Norrland Center AB

Affärsverk

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

Luftfartsverket - A-banan Projekt AB

Övriga myndigheter

Summa

12 900

9 213

Andelar i intresseföretag har ökat med ca 4 mil- jarder kronor främst på grund av att Nordiska investeringsbanken invärderats som intresseföre- tag enligt kapitalandelsmetoden. Under 1999 re- dovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepappersinnehav (se not 25).

Under året har innehavet i Celsius AB sålts. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 procent.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor

2000

1999

Summa andelar i dotterföretag

126 088

130 553

Summa andelar i intresseföretag

12 900

9 213

Riksbankens grundfond

1 000

Summa

139 988

140 766

Förutom de ovan nämnda förändringarna är pos- tens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdel- ningar samt förvärv och avyttringar.

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

2000

1999

Regeringskansliet, Europeiska

1 677

Investeringsbanken

Regeringskansliet, OM-gruppen

1 101

452

Regeringskansliet, Nordiska

1 329

Investeringsbanken

Regeringskansliet, Europeiska

748

695

Utvecklingsbanken

Regeringskansliet, IBRD

593

Världsbanken

Regeringskansliet, Europarådets

utvecklingsbank

Allmänna arvsfonden, andelar i

998

952

aktie- och räntekonsortium

Karolinska institutet, aktier,

607

241

andelar och obligationer

Göteborgs universitet

212

135

Affärsverk

Statens järnvägar

10 511

3 281

Övriga myndigheter

170

Summa

16 579

9 559

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 7 miljarder kronor främst på grund av att Statens järnvägar har överlåtit anläggningstill-

s. 21 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

gångar till bolag inom SJ-koncernen. Avtal om underuthyrning har upprättats och redovisas som andra långfristiga värdepappersinnehav.

Nordiska investeringsbanken har 2000 invär- derats som ett intresseföretag. Ägarandelen i OM-gruppen har under året ökat från 7,7 pro- cent till 9,42 procent.

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

5 325

5 241

Statens bostadskreditnämnd

351

393

Styrelsen för inter-nationellt

247

200

utvecklingssamarbete

Närings- och teknikutvecklingsverket

187

185

Göteborgs universitet

173

178

Riksförsäkringsverket med de

allmänna försäkringskassorna

Affärsverk

Statens järnvägar

1 833

Sjöfartsverket

163

160

Luftfartsverket

Övriga myndigheter

Summa

8 439

6 454

Årets förändring på knappt 2 miljarder kronor förklaras huvudsakligen av en för året ny fordran som Statens järnvägar (SJ) har på Stockholms Lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersätt- ning. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nu- värdesberäkning av förväntade ersättningar un- der perioden 2001 till 2010 för investeringar som SJ gjort för SL:s räkning.

Exportkreditnämndens (EKN) utestående fordringar utgår från de skadebelopp som beta- lats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värde- ringen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kom- pletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löpti- den av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till ca 15,4 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Reserveringen uppgår till drygt 10 miljarder kro- nor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid vär- dering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl. a. skuldavskrivningar samt en särskild reservering för riskkoncentra- tion då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) som be- driver kreditgarantiverksamhet genom garanti- givning för finansiering av bostadsbyggande lämnar kreditgarantier för lån från de kreditinsti- tut som genom avtal med BKN är anslutna till BKN-systemet. Sammanlagt rör det sig om 24 svenska kreditinstitut som vid utgången av 2000 har dessa avtal med BKN. År 2000 var årets ned- skrivning av regressfordringarna större än förgå- ende år.

Närings- och teknikutvecklingsverket har en fordran på Stiftelsen Norrlandsfonden då en stor del av lokaliseringslånen och regionala utveck- lingslånen överlåtits till dem.

Göteborgs universitets fordran avser Statliga Akademiska Hus AB.

Sjöfartsverkets fordran avser förskottshyra för de tre isbrytande offshorefartyg som Sjöfarts- verket tecknat avtal om med B & N Viking A/S.

Riksförsäkringsverkets fordran avser kommunlån och förlagslån

Not 27

Utlåning

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödnämnden (CSN),

101 497

90 818

nyare studielån samt

hemutrustningslån

CSN, äldre studielån beviljade t.o.m.

19 436

26 811

1988

CSN, återkrav på lån och bidrag

102

556

CSN, skuldsaneringslån och övrigt

-3

Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till

Svensk-Danska Broförbindelsen.

3 020

2 770

AB A-train AB

1 000

RGK, utlåning till

1 147

419

Premiepensionsmyndigheten

RGK, övrigt

311

Kammarkollegiet, näringslån

225

Kammarkollegiet, övriga lån

Statens energimyndighet,

131

128

s. 22 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Baltikumlån

Statens energimyndighet, villkorslån

NUTEK, villkorslån

NUTEK, lokaliseringslån

Styrelsen för inter-nationellt

122

101

utvecklingssamarbete

Övriga myndigheter

173

249

Summa

127 046

123 532

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån i Riksgäldskontoret, främst studie- lån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via stats- budgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 121 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till reservatio- ner för osäkra fordringar.

Två huvudkategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer som missköter betalningarna (låg betalningsbe- nägenhet). Den andra kategorin av osäkra ford- ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler- nas utformning inte kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fastställts (låg betalningsförmåga). Föregå- ende år gjorde CSN en reservation på 5,9 miljar- der kronor. Under 2000 har CSN efter vidareut- veckling av sin modell för beräkning av osäkra fordringar reserverat ytterligare 7,9 miljarder kronor avseende främst lån beviljade före 1989. Det är till stor del en fråga om personer med låg betalningsförmåga, där det viktigaste delkriteriet för att fordringarna bedömts som osäkra, är att nedsättningen av avgiften skett till noll under de senaste fem åren, och att fordran därför bedöms osäker i sin helhet. Totalt har reservationer gjorts med drygt 16 miljarder kronor på en låne- fordran motsvarande 137 miljarder kronor. I re- sultaträkningen under posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m., redovisas årets avskriv- ningar och nedskrivningar av lånefordringar med 0,2 miljarder kronor och årets reservation för osäkra lånefordringar med 7,9 miljarder kronor (se not 4).

Utöver CSN:s utlåning avser posten främst utlåning hos Riksgäldskontoret (RGK). Där- ibland redovisas utlåning till Premiepensions- myndigheten som inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, men annars på motsvarande sätt som övriga myndigheter lånar i RGK till

bl.a. anläggningstillgångar som används i verk- samheten.

Not 28

Varulager och förråd

Miljoner kronor

2000

1999

Banverket

244

341

Försvarsmakten

207

211

Försvarets materielverk

163

169

Vägverket

104

105

Statens räddningsverk

Kriminalvårdsverket

Rikspolisstyrelsen

Affärsverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

246

258

Summa

1 222

1 370

Minskningen mellan åren förklaras huvudsakli- gen av att Banverket har justerat varulagrets vär- de efter inkuransberäkning.

Not 29

Pågående arbeten

Miljoner kronor

2000

1999

Lantmäteriverket

197

183

Banverket

Fortifikationsverket

Försvarets forskningsanstalt

Försvarsmakten

Affärsverk

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

Summa

365

442

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser fas- tighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastighe- ter. Kunderna är såväl statliga myndigheter och kommuner som företag och privatpersoner.

s. 23 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Banverkets pågående arbeten består av ej av- slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut- förs av Industridivisionen. Dessutom ingår ett projekteringsuppdrag åt Botniabanan AB.

Not 30

Fastigheter

Miljoner kronor

2000

1999

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Västra Götalands

län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Övriga länsstyrelser

Övriga myndigheter

Summa

146

161

Länsstyrelsernas fastigheter avser Jordfondens fastigheter.

Not 31

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarets materielverk

10 333

11 856

Övriga myndigheter

104

102

Summa

10 437

11 958

Försvarets materielverk lämnar förskott till i hu- vudsak IG JAS, SAAB och Ericsson-koncernen. Förskotten gäller främst materiel och tjänster. Förskott till utländska leverantörer ingår med 916 miljoner kronor (813 miljoner kronor 1999).

Not 32

Kundfordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

1 066

778

Vägverket

498

325

Banverket

321

378

Lantmäteriverket

140

128

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens institutionsstyrelse

Försvarsmakten

172

Affärsverk

Luftfartsverket

532

383

Svenska kraftnät

253

134

Sjöfartsverket

125

140

Statens järnvägar

113

Övriga myndigheter

1 544

1 468

Summa

4 664

4 108

Exportkreditnämndens fordringar avser fakture- rade premier för garantitagare.

Not 33

Övriga fordringar

Miljoner kronor

2000

1999

Riksskatteverket

Fordringar på skattekonto

13 672

Fordringar lämnade till Kronofogde-

5 235

5 020

myndigheten för indrivning m.m.

Betalningar under överföring

2 751

Fordringar avseende kommuners och

2 365

landstings mervärdesskatt

Fordringar avseende utlägg i

exekutiva förrättningar m.m.

Riksförsäkringsverket med de

2 586

2 667

allmänna försäkringskassorna

Tullverket

1 891

1 625

Statens jordbruksverk

1 340

4 514

Riksgäldskontoret

745

1 497

Lantmäteriverket

145

147

Affärsverk

Statens järnvägar

3 841

541

Luftfartsverket

206

388

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

727

1 316

Summa

33 222

20 107

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på att Riksskatteverket (RSV) har ändrat redo- visningsprincip vad gäller skatteuppbörden (se Redovisningsprinciper, bilaga 2). Från och med 2000 redovisas underskott på skattekonto som fordran, i stället för som tidigare då intäkterna redovisades kassamässigt. Detta medför en en- gångseffekt på bl.a. posten övriga fordringar (se

s. 24 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

även not 1 och not 44). Justerade jämförelsetal har inte kunnat beräknas. En ytterligare en- gångseffekt som påverkar övriga fordringar är bankbetalningar under överföring, som en följd av att rutiner för statliga betalningar ändrades vid årsskiftet. Rensat för dessa engångseffekter skul- le posten övriga skulder utgöra 5 263 miljoner kronor. I föregående års värde ingår underskott i kommunkontosystemet med 2 364 miljoner kronor. I år har dock Riksskatteverkets fordran avseende kommuners och landstings mervärdes- skatt skrivits ned med 3 830 miljoner kronor. Riksskatteverket har skattefordringar under in- drivning på nominellt 59 272 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 200 miljoner kronor betalas in. Värdet av återstående fordringar under in- drivning har beräknats med ledning av uppgifter från redovisningssystemet för exekutionsväsen- det (REX).

Riksförsäkringsverkets övriga fordringar ut- görs till största delen av fordringar på bidrags- skyldiga avseende underhållsstöd (2 004 miljoner kronor) samt återkravsfordringar avseende bo- stadsbidrag till barnfamiljer (220 miljoner kro- nor) Till övriga fordringar hänförs även ford- ringar avseende EU-vård (104 miljoner kronor), dvs. fordringar, på grund av betalningseftersläp- ningar, på andra EU-länder, för vård deras med- borgare fått i Sverige.

Tullverkets övriga fordringar består av obetal- da tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull- och importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av fordringarnas verkliga värde har gjorts med statistisk metod.

Statens jordbruksverks bidragsfordringar på EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom EU:s jordbruksfonds garantisektion, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Minskningen mot föregående år beror i huvud- sak på att arealersättningen för 2000 utbetalades först i januari 2001.

Riksgäldskontorets övriga fordringar består av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt (s.k. futures), fordringar på banker avseende obligationer och vinster samt köpta köp- och säljoptioner. Förändringen mel- lan åren beror huvudsakligen på en minskad nivå av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt.

I samband med bolagiseringen av Statens järn- vägar har tillgångar förts över till SJ-koncernen

och därmed omvandlats till fordringar på kon- cernföretagen (3 630 miljoner kronor).

Not 34

Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret, förutbetalda underkurser avseende

- upplåning i svenska kronor

12 926

18 359

- upplåning i utländsk valuta

612

832

- övrigt

113

Summa Riksgäldskontoret

13 651

19 193

Rikspolisstyrelsen

322

298

Kriminalvårdsverket

169

155

Riksskatteverket

165

171

Riksförsäkringsverket med de

146

142

allmänna försäkringskassorna

Lunds universitet

136

114

Göteborgs universitet

125

113

Vägverket

119

Uppsala universitet

115

111

Domstolsverket

107

105

Stockholms universitet

100

Kungliga tekniska högskolan

Affärsverk

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Övriga myndigheter

1 434

1 227

Total summa

16 721

22 055

Not 35

Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Lunds universitet

264

Göteborgs universitet

Kungliga tekniska högskolan

Karolinska institutet

Stockholms universitet

Luleå tekniska högskola

Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska högskola

Uppsala universitet

s. 25 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Övriga myndigheter

211

158

Summa

820

486

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för under perioden genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 36

Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

- ränteintäkter från

15 988

13 293

skuldskötselinstrument

- ränteintäkter från uppköpta

obligationer i svenska kronor

- upplupna ränteintäkter avseende

113

kredit- och garantigivning

Summa Riksgäldskontoret

16 012

13 446

Exportkreditnämnden

267

Kärnavfallsfondens styrelse

188

277

Riksförsäkringsverket med de

allmänna försäkringskassorna

Lunds universitet

Banverket

125

Kammarkollegiet

Affärsverk

Svenska kraftnät

198

213

Luftfartsverket

128

Statens järnvägar

196

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

217

226

Total summa

17 284

14 774

Som upplupna intäkter redovisas räntor och and- ra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Not 37

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret, dagslån

12 687

11 308

Regeringskansliet, aktier i Nordea

4 646

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exportkreditnämnden, valuta-

1 296

1 113

depositioner i svenska banker

Riksförsäkringsverket med de

1 201

1 155

allmänna försäkringskassorna,

hypoteksobligationer m.m.

Styrelsen för inter-nationellt

156

508

utvecklingssamarbete

Affärsverk

Statens järnvägar

Luftfartsverket

138

Övriga myndigheter

Summa

20 094

18 908

Not 38

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

1 821

2 127

Riksskatteverket

348

1 962

Riksförsäkringsverket med de

324

283

allmänna försäkringskassorna

Länsstyrelsen i Norrbottens län

157

162

Allmänna arvsfonden

105

107

Karolinska institutet

Försvarets materielverk

Regeringskansliet

Affärsverk

Statens järnvägar

209

252

Svenska kraftnät

104

829

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

578

833

Summa

3 924

6 743

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på en rutinförändring för statliga myndigheters betalningar, vilken medfört att Riksskatteverkets banksaldon per sista december, som tidigare re- dovisats här, bortfaller. I föregående års saldo ingick ett sådant belopp med 1 564 miljoner kro- nor.

Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av valutakonton i Riksbanken.

Svenska kraftnäts minskning förklaras av att ett stort banklån har lösts.

s. 26 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 39

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

2000

1999

Uppskrivningskapital

3 414

516

Donationskapital

236

Resultatandelar i dotterföretag

59 589

59 199

Balanserad kapital-förändring

-1 092 174

-1 204 899

Årets över-/underskott enligt

29 424

58 573

resultaträkningen

Summa

-999 655

1 086 375

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. År 2000 förbättrades nettoförmögenheten med 86 miljarder kronor. Nedan presenteras de poster som ingår i begrep- pet nettoförmögenheten.

Uppskrivningskapital

Av ökningen på ca 2,9 miljarder kronor svarar Statens järnvägar för drygt 2 miljarder kronor. Det är värdet på fastigheter som skrivits upp. Återstoden av förändringen står i princip Väg- verket för, genom en uppskrivning av en bi- dragsfinansierad väganläggning.

Donationskapital

De medel som fanns i början på året avsåg Karo- linska institutets donationsprofessur och har omklassificerats från donationskapital till oför- brukade bidrag.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av pos- ten. Förändringen under året består huvudsakli- gen av föregående års resultatandelar (18 miljar- der kronor samt föregående års utdelningar i dotterbolagen -16 miljarder kronor). Nettoför- mögenheten påverkas av uppvärderingen av Nordiska investeringsbanken (NIB) och föränd- ringarna i Telia, som redovisas enbart i balans- räkningen. Tillgångsvärdet ökar, det byts inte bara mot en annan slags tillgångar. Invärderingen av NIB ökade värdet av Aktier och andelar med 3 miljarder kronor. Nyemissionen av Telia på

12 miljarder kronor, vara 70 procent ägs av sta- ten, ökade värdet med 9 miljarder kronor. Dess- utom påverkade valutaförändringar i egna kapita- let i de statliga bolagen nettoförmögenheten positivt med ca 2 miljarder kronor.

I en enskild myndighets bokslut utgörs pos- ten balanserad kapitalförändring normalt av fö- regående års balanserade kapitalförändring summerat med föregående års under- eller över- skott enligt resultaträkningen. I årsredovisning- en för staten uppnås ingen sådan överensstäm- melse. En orsak är t.ex. de infasningspengar från AP-fonderna på totalt 90 miljarder kronor som ingår i balanserad kapitalförändring i nettoför- mögenheten och som redovisas av Riksgälds- kontoret. Därav tillfördes staten 45 miljarder kronor 1999 och 45 miljarder kronor 2000. Des- sa medel har inte redovisats över resultaträk- ningen. Se även bilaga 2 Redovisningsprinciper och avsnitt 3.4 Nettoförmögenheten. Ytterligare orsaker är uppskrivningar och förändring av re- sultatandelar som även de endast berör balans- räkningen och inte resultaträkningen.

Not 40

Fonder

Miljoner kronor

2000

1999

Kärnavfallsfonden

24 587

23 413

Insättningsgarantinämndens fond

10 046

7 627

Medel för kompetenssparande

1 350

Bilskrotningsfonden

1 071

894

Allmänna arvsfonden

831

811

Bygdemedel m.m.(länsstyrelser)

286

276

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

- Trafiklivräntefonden

522

494

- Fonder för frivillig sjukförsäkring

298

286

- Frivilliga yrkesskadefonden

- Affärsverksfonden

- Övriga fonder

105

Summa Riksförsäkringsverket med

1 105

1 053

de allmänna försäkringskassorna

Batterifonden (Naturvårdsverket)

426

347

Medel från vattendomar m.m.

139

138

(Fiskeriverket)

Jaktvårdsfonden (Kammarkollegiet)

Brottsofferfonden

(Brottsoffermyndigheten)

s. 27 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Övriga

106

Total summa

40 045

34 697

Som fonder i staten redovisas vissa medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller försäkringstekniskt beräknad risk.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav- fallsfonden som består av avgifter från kärnkraft- företagen, vilka baseras på produktionen av elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförva- ring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförval- tare enligt de riktlinjer som beslutas av Insätt- ningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäck- ningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till de institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatperso- ner som företag och andra juridiska personer.

Riksskatteverket har under 2000 enligt rege- ringsbeslut reserverat medel från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande.

Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon- der som förvaltas av Kammarkollegiet från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser be- talas. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilli- ga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäk- ringskassa och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (161 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 41

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

2000

1999

Statens pensionsverk

112 493

104 500

Riksförsäkringsverket med de all-

7 010

6 290

männa försäkringskassorna

Försvarsmakten

2 288

1 337

Rikspolisstyrelsen

227

374

Arbetsmarknadsverket

105

Försvarets materielverk

Banverket

137

Riksskatteverket

Exportkreditnämnden

Affärsverk

Luftfartsverket

1 888

1 714

Sjöfartsverket

747

622

Svenska kraftnät

114

Statens järnvägar

Övriga myndigheter

251

177

Summa

125 369

115 636

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Nämnden för statens avtalsför- säkringar (NSA) inom Statens Pensionsverk (SPV), som även administrerar merparten av sta- tens pensionsåtagande. Undantag är de myndig- heter, inklusive affärsverken utom Statens järn- vägar, som gör egna avsättningar för pensioner.

Förändringen på ca 8 miljarder kronor av den pensionsskuld SPV redovisar förklaras av att NSA har ändrat i de försäkringstekniska riktlin- jerna, bl.a. har ränteantagandet nedjusterats. För- ändringen på drygt 0,7 miljarder kronor hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna beror på en ny framtidsbedöm- ning vad gäller den räntesats som skall användas vid beräkning av försäkringskassornas personal- pensionsskuld.

Med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar och med anledning av förändringarna i de försäkringstekniska riktlinjerna har Försvars- makten ökat sina avsättningar med knappt 1 mil- jard kronor. Erbjudanden om förtida pension är föranlett av att Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen görs i samband med att beslut fattas om förtida pension, vilket kan innebära att avsättningen görs upp till ett par år före den verkliga pensioneringen.

s. 28 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket och Sjöfartsverkets ökning av pensionsskulden är också en normal uppräkning enligt NSA:s försäkringstekniska riktlinjer. Sta- tens järnvägar utgör undantagen bland affärsver- ken och betalar pensionspremier liksom de flesta övriga myndigheter till NSA.

Not 42

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

2000

1999

Exportkreditnämnden

9 556

4 722

Styrelsen för inter-nationellt

776

681

utvecklingssamarbete

Riksförsäkringsverket med de

735

758

allmänna försäkringskassorna

Riksgäldskontoret

431

378

Sveriges geologiska undersökningar

276

391

Banverket

109

170

Affärsverk

Statens järnvägar

1 466

1 638

Luftfartsverket

622

601

Övriga myndigheter

Summa

13 990

9 353

Den stora förändringen mellan åren, 4 637 mil- joner kronor, förklaras nästan helt av föränd- ringar hos Exportkreditnämnden (EKN).

Exportkreditnämnden (EKN) gör avsättning- ar för risker i garantiengagemang. Under året har EKN ingått några större affärer som ökat avsätt- ningen för risker i engagemangen. Den enskilt största affären var en garanti avseende återför- säkring till det brittiska garantiinstitutet ECGD. Den underliggande affären avsåg leveranser av militära flygplan, JAS-Gripen till Sydafrika.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till ett 30-tal länder för export till projekt som av Sida bedöms få betydande ut- vecklingseffekter i landet. Riskavsättningen har ökat med anledning av förväntade förluster orsa- kade av bland annat skuldavskrivningar.

Riksförsäkringsverkets avsättning avser frivil- liga pensionsförsäkringar som tidigare kunde tecknas av allmänheten.

Riksgäldskontoret reserverar för framtida ga- rantiförluster.

De medel som avsätts av Sveriges geologiska undersökningar avser framtida miljösäkringsin- satser avseende avvecklade oljelagringsanlägg- ningar.

Statens järnvägar gör avsättningar för förlust- avtal med 649 miljoner kronor. Verket gör även reserveringar för omstrukturering med 625 mil- joner kronor samt för operationell leasing m.m. med 191 miljoner kronor.

Luftfartsverket har efter en tvist med SAS fått ett utslag i Tingsrätten, för vilket en avsättning gjorts.

Not 43

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

2000

1999

Statsobligationslån

705 116

775 613

Statsskuldväxlar

275 007

243 582

Premieobligationslån

50 200

54 400

Dagslån

Riksgäldskonto

1 717

3 037

Riksgäldsparkonto

7 519

6 473

Eliminering, myndigheters innehav

-2 727

-4 025

Summa

1 036 832

1 079 080

Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations- lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal- da belopp.

Ett fåtal myndigheter innehar statliga obliga- tioner och statsskuldväxlar. Dessa elimineras i årsredovisningen för staten. I år har dessa inne- hav minskat. Årets elimineringar avser främst Riksgäldskontorets innehav av premieobligatio- ner samt Riksförsäkringsverkets med de allmän- na försäkringskassorna, Exportkreditnämndens och Karolinska institutets innehav av värdepap- per som ges ut av Riksgäldskontoret.

Lån utomlands

Miljoner kronor

2000

1999

Utestående obligationslån

241 061

291 075

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lånens anskaffningsvärde uppgick den 31 de- cember 2000 till 220,8 miljarder kronor. Den re- dovisade valutaskulden minskade med 50 miljar- der kronor.

s. 29 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och va- lutaexponering bör även de skuldbytesavtal i kronor och utländsk valuta, samt derivatpositio- ner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valuta- fördelning och ränterisk, beaktas. Riksgäldskon- torets upplåningsmandat i utländsk valuta avser valutaexponering inklusive derivatinstrument.

Valutaupplåningens andel inklusive värdet av derivatportföljen har under perioden 1996 – 2000 varit relativt stabil runt 30 procent av den totala statsskulden.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

2000

1999

Lån i Sverige

1 036 832

1 079 080

Lån utomlands

241 061

291 075

Summa

1 277 893

1 370 155

Not 44 Övriga skulder

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

Skuld till Premiepensions-

40 466

72 106

myndigheten

Terminskontrakt, netto

4 295

-1 367

Skuldbytesavtal (swappar), netto

10 366

512

Obligationer som förfallit, vinster,

2 518

3 250

räntor

Avistamedel

2 240

Övrigt RGK

906

Summa Riksgäldskontoret

60 791

74 577

Riksskatteverket

29 957

438

Riksförsäkringsverket med de

5 198

4 810

allmänna försäkringskassorna

Vägverket

4 166

4 396

Statens pensionsverk

1 139

1 098

Försvarsmakten

370

344

Banverket

358

266

Allmänna arvsfonden

272

248

Rikspolisstyrelsen

224

229

Regeringskansliet

1 775

Affärsverk

Statens järnvägar

15 356

11 007

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket

879

206

Sjöfartsverket

165

169

Svenska kraftnät

Övriga myndigheter

7 151

5 731

Total summa

126 122

105 297

Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepen- sionsmyndigheten (PPM) avser de premiepen- sionsmedel som interimistiskt placeras i RGK i avvaktan på att pensionsrätter fastställs och me- del utbetalas till PPM. Minskningen jämfört med 1999 beror på att 1995 - 1998 års premiepen- sionsmedel placerats under 2000 och därför ta- gits ut från RGK. Terminskontrakt, netto, består av fordringar på 144 miljarder kronor och skul- der på 148 miljarder kronor. Skuldbytesavtal, netto, består av fordringar på 259 miljarder kro- nor och skulder på 269 miljarder kronor.

Riksskatteverkets övriga skulder har ökat med 29 miljarder kronor på grund av att överskott på skattekonto (betalda men icke debiterade skat- ter) redovisas som skuld fr.o.m. 2000 (se Redo- visningsprinciper, bilaga 2).

Regeringskansliets beräknade överskott från för- säljningen av Svenska Spel AB redovisades fö- regående år som skuld, eftersom det definitiva beloppet ej var fastställt.

Övriga skulder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna och Sta- tens pensionsverk avser till största delen innehål- len preliminärskatt på pensioner m.fl. skatteplik- tiga socialförsäkringsförmåner.

Vägverkets skulder innefattar skulder till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB på 3,2 miljarder kronor. Skulderna avser fi- nansiering av de särskilda trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg.

Statens järnvägar ökar sin skuld med ca 4 mil- jarder kronor vilket avser en skuld till SJ AB m.fl. bolag inom SJ-koncernen. Dessa skulder balanseras av fordringar som egentligen är SJ AB:s m.fl. men som av ännu inte kunnat övertas av bolagen. Därutöver består posten hu- vudsakligen av leasingskulder. Trots att motsva- rande finansiellt leasade tillgångar har överlåtits till bolag inom SJ-koncernen och avtal om un- deruthyrning upprättats (se not 25 Andra lång- fristiga värdepappersinnehav) har affärsverket leasingkontrakten kvar. Det beror dels på för- månliga villkor som affärsverket har, dels på att det är långsiktiga förbindelser som inte kan bry- tas.

s. 30 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 45

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarets materielverk

2 310

2 151

Vägverket

2 288

2 012

Banverket

875

934

Försvarsmakten

872

818

Riksförsäkringsverket med de

538

564

allmänna försäkringskassorna

Rikspolisstyrelsen

343

595

Riksskatteverket

322

273

Fortifikationsverket

279

280

Statens fastighetsverk

198

200

Regeringskansliet

189

165

Kriminalvårdsverket

135

300

Affärsverk

Luftfartsverket

586

580

Svenska kraftnät

359

232

Sjöfartsverket

125

Statens järnvägar

500

Övriga myndigheter

2 971

3 017

Summa

12 375

12 746

rats av privatpersoner hos länsstyrelserna i sam- band med tvist med en fastighetsägare.

Not 47

Förskott från uppdragsgivare och kund

Miljoner kronor

2000

1999

Försvarets materielverk

105

Banverket

Mitthögskolan

Vägverket

Uppsala universitet

Kungliga tekniska högskolan

Lantmäteriverket

Riksantikvarieämbetet

Linköpings universitet

Fortifikationsverket

Karolinska institutet

Affärsverk

Sjöfartsverket

Övriga myndigheter

Summa

369

476

Not 46

Not 48

Depositioner

Periodavgränsningsposter - upplupna

Miljoner kronor

2000

1999

kostnader

Riksskatteverket

Miljoner kronor

2000

1999

- klientmedel

322

374

Riksgäldskontoret

64 980

66 678

- medel enligt förlikningsavtal och

Vägverket

1 111

903

skuldsanering

Summa Riksskatteverket

340

377

Försvarsmakten

747

811

Riksförsäkringsverket med de

661

660

Länsstyrelsen i Stockholms län

260

268

allmänna försäkringskassorna

Rikspolisstyrelsen

579

583

Tullverket

Arbetsmarknadsverket

456

439

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Banverket

445

468

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Affärsverk

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Statens järnvägar

389

934

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Luftfartsverket

319

779

Svenska kraftnät

299

Övriga myndigheter

Sjöfartsverket

Total summa

739

777

Övriga myndigheter

3 321

3 318

Deponerade medel kan t.ex. utgöras av indrivna

Summa

73 096

75 959

medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas

av Riksskatteverket) och av hyror som depone-

s. 31 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 49

Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2000

1999

Karolinska institutet

1 059

785

Göteborgs universitet

862

863

Lunds universitet

558

498

Uppsala universitet

424

282

Umeå universitet

228

190

Kungliga tekniska högsko-

145

142

lan

Linköpings universitet

104

Övriga myndigheter

810

640

Summa

4 190

3 472

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Not 50

Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor

2000

1999

Riksgäldskontoret

- förutbetalda överkurser vid

12 936

18 566

upplåning

- förutbetalda avgifter för

utfärdade garantier m.m.

Banverket

450

279

Karolinska institutet

183

Göteborgs universitet

103

Lunds universitet

102

Statens fastighetsverk

Lantmäteriverket

Affärsverk

Svenska kraftnät

179

Luftfartsverket

128

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Övriga myndigheter

324

371

Summa

14 515

19 709

Som övriga förutbetalda intäkter redovisas av- giftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet men som är hänförliga till kommande år.

Not 51

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

2000

1999

Garantiförbindelser

711 000

681 253

Med garantiförbindelser avses de åtaganden som staten har i form av kreditgarantier, kapitaltäck- ningsgarantier och pensionsgarantier. Redovis- ningen omfattar även insättningsgaranti och in- vesterarskydd som hanteras av Insättnings- garantinämnden. Dessa statliga garantier redovi- sas utförligt i kapitel 6.

Not 52

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

2000

1999

Övriga ansvarsförbindelser

2 600

Övriga ansvarsförbindelser, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag, uppgår till omkring 2,6 miljarder kronor. Därav redovi- sar Statens pensionsverk antastbara förmåner på cirka 1,5 miljarder kronor och Statens jord- bruksverk säkerheter inom EU-verksamheten på cirka 0,6 miljarder kronor.

Redovisningen av ansvarsförbindelser är föremål för utvecklingsarbete, och jämförelsetal för 1999 har därför inte kunnat tas fram.

s. 32 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till finansieringsanalysen (53–62)

Not 53

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

795 682

Periodiserad uppbörd

15 847

I finansieringsanalysen

811 529

Periodiserad uppbörd är den skuldökning som redovisats av Riksskatteverket på grund av änd- rad redovisningsprincip. Det avser skatter som betalats in utan debitering (kompletteringsbetal- ningar/fyllnadsbetalningar) och som bokförts kassamässigt mot inkomsttitel, men inte tagits upp som intäkter i resultaträkningen. Intäkts- bokföring i resultaträkningen görs vid debite- ringen.

Not 54

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

47 591

Tillkommer utdelningar som redovisats enbart i

16 033

balansräkningen

Avgår reavinster anläggningstillgångar

-1 053

I finansieringsanalysen

62 571

Utdelningar som redovisats enbart i balansräk- ningen läggs till eftersom de föranlett betalning- ar utan att redovisas i resultaträkningen.

Not 55

Transfereringar

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen inklusive avsättning till

620 154

fonder

Avgår avsättning till fonder

-5 349

Avgår nedskrivning av lån CSN m.fl.)

- 8 452

Tillkommer nettoutbetalning av premiepensions-

31 640

medel

I finansieringsanalysen

637 993

Avsättningar till fonder liksom nedskrivning av fordringar avgår eftersom de inte föranleder be- talningar.

Premiepensionsutbetalningen (till PPM och vald förvaltning), netto, läggs till då den föranlett en betalning, men inte redovisats i resultaträk- ningen. Den är i tidigare år redovisad som av- sättning eller transferering till PPM.

Not 56

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

2000

Enligt resultaträkningen

162 185

Avgår avskrivningar

-16 825

Avgår avsättningar till pensioner m.m.

-14 370

I finansieringsanalysen

130 990

Årets avskrivningar och avsättningar avgår efter- som dessa inte föranleder några betalningar.

Not 57

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2000

1999

Förändring av långfristiga fordringar

-1 984

167

Förändring av omsättningstillgångar

326

-6 787

Förändring av kassa, bank

2 819

-2 269

Förändring av skulder

7 224

317

Summa

8 385

-8 572

Långfristiga fordringar ökade med 2 miljarder kronor, vilket ökade statens lånebehov. Den främsta anledningen är att Statens järnvägar (SJ) har ökat sina fordringar på Storstockholms lo- kaltrafik med 1,8 miljarder kronor avseende ka- pitalkostnadsersättning.

Kassa, bank m.m. minskade med 2,8 miljarder kronor, vilket också minskade statens upplåning. Förändringen är till stor del hänförbar till att Riksskatteverket har minskat sina behållningar på betalningskonton med 1,6 miljarder kronor.

Skulder har ökat med 7,2 miljarder kronor, vilket också medför en minskning av statens lå- nebehov. Förändringen är till stor del hänförbar till att SJ har ökat sina skulder med 4,3 miljarder kronor till andra bolag i SJ-koncernen.

s. 33 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Not 58

Investeringar

Miljoner kronor

2000

1999

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper,

719

Regeringskansliet

Aktier och andra värdepapper,

325

512

Karolinska institutet

Övriga investeringar

217

297

Summa

1 261

810

Ökningen av Regeringskansliets innehav är hän- förbar till investeringar i aktier i OM Gruppen AB med 0,6 miljarder kronor.

Miljoner kronor

2000

1999

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar

11 886

12 103

Maskiner och inventarier

5 446

6 272

Väganläggningar

4 624

5 187

Fastigheter och markanläggningar

4 605

3 446

Järnvägsanläggningar

3 779

5 068

Övriga investeringar

1 428

1 442

Summa

31 768

33 518

Minskning av investeringar i beredskapstillgång- ar med 0,2 miljarder kronor är hänförbar till det militära försvaret. Av investeringar i beredskaps- tillgångar är 11,8 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret och 0,1 miljarder kronor till det civila försvaret.

Investeringar av maskiner och inventarier uppgick till 5,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder kronor från föregå- ende år. De största investeringarna i maskiner och inventarier har gjorts av Rikspolisstyrelsen med 0,6 miljarder kronor.

Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar har minskat med 0,6 respektive 1,3 miljarder kronor. Det är framförallt pågående nyanlägg- ningar som har minskat i förhållande till föregå- ende år.

Den del av ökningen i investeringar i fastighe- ter och markanläggningar som är hänförbar till Luftfartsverket är 0,9 miljarder kronor. Av deras totala investeringar på 2,6 miljarder kronor är en stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda flygplats. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvars- makten uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor i jäm-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

förelse med föregående år. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar på 0,5 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Not 59

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödsnämnden,

12 457

11 754

studielån och hemutrustningslån

Riksgäldskontoret

1 255

1 058

Närings- och teknikutvecklings-

135

183

verket

Övriga myndigheter

280

Summa

13 894

13 275

Amorteringar

Miljoner kronor

2000

1999

Centrala studiestödsnämnden

4 148

3 902

Riksgäldskontoret

534

620

Närings- och teknikutvecklings-

verket

Övriga myndigheter

Summa

4 799

4 655

I likhet med föregående år svarade Centrala stu- diestödsnämnden för den största nyutlåningen, som till största delen består av studielån. Riks- gäldskontorets nyutlåning och amorteringar av- ser Premiepensionsmyndigheten och Svensk- Danska broförbindelser AB.

Not 60

Finansiellt netto, statens upplåning

Miljoner kronor

2000

Finansiella intäkter enligt resultaträkningen

46 568

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen

-162 427

Tillkommer orealiserade valutaförluster

24 456

I finansieringsanalysen

-91 403

Valutaförlusterna avser orealiserade förluster en- ligt not 12, som inte föranlett något kassaflöde.

s. 34 Not 61 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 61

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2000

Finansiella intäkter enligt resultaträkningen

60 763

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen

-2 146

Avgår reavinster, anläggningstillgångar

-54 333

Avgår upplupna räntor

-2 536

I finansieringsanalysen

1 748

Not 62

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2000

1999

Förändring av omsättningstillgångar

2 976

3 914

hänförbara till statens upplåning

Förändring av skulder hänförbara till

-7 341

-7 794

statens upplåning

Summa

-4 365

-3 880

opaginerad Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Statliga myndigheter m.m.

opaginerad Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Bilaga 4

Statliga myndigheter m.m.

Innehållsförteckning

Statliga myndigheter m.m.................................................................................................

s. 1 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

ersattes av en gemensam avvecklingsorganisation med Nor-

ra civilområdets myndighetskod)

Civilbefälhavaren i Norra civilområdet (Se ovan) Civilbefälhavaren i Södra civilområdet (Se ovan)

Danshögskolan

Datainspektionen Delegationen för IT i skolan

Delegationen för utländska investeringar i Sveri- ge

Distansutbildningsmyndigheten Domstolsverket

Dramatiska institutet

Ekeskolan, Örebro Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket

Flygtekniska försöksanstalten (Upphörde per 2000-

12-31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk-

ningsinstitut)

Folkhälsoinstitutet

Forskningsrådsnämnden (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet och Forsk-

ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)

Fortifikationsverket

Försvarets forskningsanstalt (Upphörde per 2000-12-

31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk-

ningsinstitut)

Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten

Gentekniknämnden Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV Göteborgs universitet

Handelsflottans kultur och fritidsråd Handikappombudsmannen

Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår:

– samtliga myndigheter, inklusive affärsver- ken, under riksdag och regering med un- dantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten,

– fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas ej upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 40, Fonder), Riksbankens grundfond och Allmänna arvsfonden, samt

– de allmänna försäkringskassorna.

Alkoholinspektionen

Allmänna advokatbyråerna (Avvecklingsorgani-

sation med utfall t.o.m. juni 2000)

Allmänna arvsfonden

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetarskyddsstyrelsen (Namnändring 2001-01-01 till

Arbetsmiljöverket)

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsverket Arkitekturmuseet

Arkivet för ljud och bild (Namnändring 2001-01-01 till Statens ljud- och bildarkiv)

Banverket Barnombudsmannen

Birgittaskolan, Örebro (Upphörde per 2000-06-30 och

verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Blekinge tekniska högskola (Namnändring under

2000 från Högskolan i Karlskrona/Ronneby)

Bokföringsnämnden

Bostadsdelegationen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

Byggforskningsrådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)

Centrala försöksdjursnämnden Centrala studiestödsnämnden

Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet (De tre

Civilbefälhavarmyndigheterna upphörde per 2000-12-31och

s. 2 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium

Kommunikationsforskningsberedningen (Upp-

hörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Verket

för innovationssystem)

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvårdsverket

Kristinaskolan, Härnösand (Upphörde per 2000-06-

30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Kungliga Biblioteket Kungliga Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Slottsstaten

Kungliga tekniska högskolan Kustbevakningen

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsknings-

rådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten över-

togs av Vetenskapsrådet)

Hällsboskolan, Sigtuna

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Högskoleverket

Idrottshögskolan i Stockholm Inspektionen för strategiska produkter

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för rymdfysik Insättningsgarantinämnden Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet

Kärnavfallsfondens styrelse

Lantmäteriverket Linköpings universitet

Livrustkammaren/Skoklosters slott /Hallwylska museet

Livsmedelsekonomiska institutet Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm

Malmö Högskola

Manillaskolan, Stockholm (Upphörde per 2000-06-

30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Marknadsdomstolen

Medicinska forskningsrådet (Upphörde per 2000-12-

31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet) Medlingsinstitutet (Anslöts 2000-06-01, övertog verk-

samhet från Statens förlikningsmannaexpedition) Migrationsverket (Namnändring under 2000 från Sta-

tens invandrarverk)

Mitthögskolan

Moderna Museet Mälardalens högskola

s. 3 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar- sudde

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per

2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet)

Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling

Närings- och teknikutvecklingsverket (Namnänd-

ring 2001-01-01 till Verket för Näringslivsutveckling, del av verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska studier)

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och Telestyrelsen Presstödsnämnden

Radio- och TV-verket Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän JO Riksdagens revisorer

Riksdagsförvaltningen (Namnändring under 2000 från

Riksdagens förvaltningskontor)

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna

Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (Hela Polisväsendet ingår)

Riksrevisionsverket Riksskatteverket Rikstrafiken Riksutställningar Riksåklagaren Rymdstyrelsen

Rådet för arbetslivsforskning (Upphörde per 2000-

12-31 och verksamheten övertogs av Verket för innova- tionssystem och Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-

tenskap)

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU (Namnändring under 2000 från Rådet för

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och

EU)

Rättsmedicinalverket

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (Upphörde

per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forsknings-

rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) Skogsstyrelsen (Hela Skogsvårdsorganisationen ingår)

Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Socialvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per

2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap) Specialskolemyndigheten (Anslöts 2000-07-01, över-

tog verksamhet från specialskolorna)

Språk- och folkminnesinstitutet Sprängämnesinspektionen

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens institut för ekologisk hållbarhet (Namn-

ändring under 2000 från Centrum för kunskap om ekolo-

gisk hållbarhet)

Statens institut för handikappfrågor i skolan Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för regional forskning (Upphörde

per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Institutet för

tillväxtpolitiska studier)

Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affärsverk (Bolagiserades per 2000-

12-31, del finns kvar som affärsverk)

Statens konstråd Statens kulturråd

Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kärnkraftinspektion Statens livsmedelsverk

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar

s. 4 Vänerskolan, Vänersborg (Upphörde per 2000-06-30 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Statens nämnd för internationella adoptionsfrå- gor

Statens pensionsverk Statens räddningsverk Statens sjöhistoriska museer

Statens skola för vuxna i Härnösand Statens skola för vuxna i Norrköping Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut Statens utsädeskontroll Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens växtsortnämnd

Statistiska centralbyrån Statskontoret Steriliseringsersättningsnämnden Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbe- te

Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet

Svenska kraftnät, affärsverk Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- tut

Säkerhetspolisen Södertörns högskola

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Teknikvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde

per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskaps-

rådet)

Tomtebodaskolans resurscenter Totalförsvarets chefsnämnd Totalförsvarets pliktverk Tullverket

Turistdelegationen

Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet Utlänningsnämnden

Verket för högskoleservice Vägverket

Vänerskolan, Vänersborg (Upphörde per 2000-06-30

och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Växjö universitet

Åsbackaskolan, Gnesta (Del av verksamheten över- togs av Specialskolemyndigheten)

Örebro universitet

Östervångsskolan, Lund (Upphörde per 2000-06-30

och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Överklagandenämnden för totalförsvaret Överstyrelsen för civil beredskap

s. 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Statliga bolag, banker och finansinstitut

opaginerad Bilaga 5 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Bilaga 5

Statliga bolag

Innehållsförteckning

Statliga bolag .....................................................................................................................

s. 5 Statliga bolag Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Statliga bolag

Tabell 1 Statliga dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor

Statens ägar-

Summa

Utdelning

Börsvärde

andel %

tillgångar

skulder

eget kapital

Bokfört värde

2000

31/12 2000

A-Banan Projekt AB

100

2 310

2 300

Akademiska Hus AB

100

22 680

16 415

6 265

600

Almi Företagspartner AB

100

5 064

658

4406

4 406

Apoteket AB

100

7 810

5 850

1 960

100

AssiDomän AB

35,5

9 903

4 785

5 118

230

7 984

Bostadsgaranti, AB

117

109

Civitas Holding AB

100

22 587

12 610

9 977

9 606

164

Dom Shvetsii

Göta Kanalbolag, AB

100

Imego AB

100

Ireco Holding AB

Kasernen Fastighets AB

100

241

171

Kungliga Dramatiska Teatern AB

100

Kungliga Operan AB

100

Lernia AB

100

500

309

191

215

LFV Holding AB

100

309

103

206

LKAB

100

11 918

3 368

8 550

231

Nordiska investeringsbanken NIB

46 527

42 431

4 096

116

Norrland Center AB

33,33

Posten AB

100

84 742

82 437

2 305

Samhall AB

100

4 041

2 832

1 209

SAS Sverige AB

4 240

739

3 502

141

3 173

SKD Företagen AB

100

SOS Alarm Sverige AB

276

205

Specialfastigheter AB

100

5 344

3 989

1 355

Statens Bostadsfinansieringsak-

100

150 488

146 635

3 853

tiebolag, SBAB

Statens Väg- och Baninvest AB

100

3 123

3 107

Stattum, förvaltningsaktiebola-

100

3 090

315

2 776

11 400

get

Swedesurvey AB

100

Swedfund International AB

100

1 037

181

857

SweRoad (Swedish National Road

100

Consultiong AB

Svensk Bilprovning, AB

386

187

199

181

Svensk Exportkredit, AB

64,7

117 539

115 379

2 160

225

Svenska Lagerhus AB

100

218

139

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB

Svenska Rymdaktiebolaget

100

607

536

516

Svenska Skogsplantor AB

100

298

174

124

128

s. 6 Statliga bolag Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Svenska Spel AB

100

6 163

893

5 270

797

Svensk-Danska Broförbindelsen

100

16 386

16 371

AB, SVEDAB AB

Svenska statens språkresor AB

100

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

100

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i

100

likvidation)

Sveriges Provnings- och forsk-

100

362

138

224

ningsinstitut,SP, AB

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Systembolaget AB

100

3627

2529

1098

1547

Telia AB

70,6

82 970

48 742

34 228

34228

1470

102 764

Teracom AB

100

3064

1960

1104

1093

Tumba Bruk, AB

100

382

182

200

Vattenfall AB

100

112 037

77 303

34 734

34734

1500

Venantius AB

100

24974

21585

3389

Vin & Sprit AB

100

5551

2614

2937

2429

230

Zenit Shipping AB

100

TOTAL

776 373

632 519

143 854

138 844

16 630

113 921

Tabellen baseras på underlag till Regeringskans- liets årsredovisning och på tredje kvartalsrappor- ten från Regeringskansliet för företag med stat- ligt ägande där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. I kvartalsrapporten ingår även Svenska Skeppshypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel.

Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sam- manställningen av den offentliga sektorn. Statens innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed inte i sammanställningen. Däremot ingår Nor- diska Investeringsbanken som inte redovisades som intresseföretag föregående år utan som and- ra långfristiga värdepapper.

s. 7 Tabell 2 Stora företag med statligt ägande 2000 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Tabell 2 Stora företag med statligt ägande 2000

Statens ägandedel

Omsättning

Rörelseresultat

Balansomslutning

Antal anställda

Milj kr

Apoteket AB

100,0

27 866

7 260

9 802

AssiDomän AB

35,5

24 643

3 090

40 209

14 506

LKAB

100,0

4 882

591

12 019

3 210

Nordiska Investeringsbanken

38,0

1 472

1 152

122 752

129

Posten AB

100,0

24 864

-1 360

81 559

41 522

Samhall AB

100,0

10 140

251

4 269

26 001

SAS Gruppen 1

50,0

47 540

2 773

49 327

30 939

Statens Bostadsfinansiering AB

100,0

898

469

151 093

365

Svenska Spel AB

100,0

14 138

3 835

4 914

531

Systembolget AB

100,0

17 368

173

4 122

3 440

Telia AB

70,6

54 064

11 717

122 715

30 307

Vattenfall AB

100,0

31 695

5 189

115 005

13 123

Vin & Sprit AB

100,0

5 816

1 433

5 752

1 375

1 ) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen. SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen

Statens innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed inte i sammanställningen. Statens innehav i OM Gruppen AB uppgår till 9,42 procent och ingår därmed inte heller i sammanställningen.

opaginerad Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens inkomster

opaginerad Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation statsbudgetens inkomster…………………………………………………..5

s. 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Tabell 6 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 2000

Tusental kronor

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

Statsbudget

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

1000

Skatter m.m.

617 097 072

1 533 941 315

861 110 424

672 830 891

55 733 820

1100

Skatt på inkomst

94 941 452

539 522 309

412 008 320

127 513 988

32 572 536

1111

Fysiska personers inkomstskatt, netto

21 286 115

462 332 352

412 008 320

50 324 032

29 037 917

1121

Juridiska personers inkomstskatt, netto

68 632 557

71 661 414

3 028 857

1123

Beskattning av tjänstegruppliv

950 000

903 929

-46 071

1131

Ofördelbara inkomstskatter

1 000 000

1 341 932

341 932

1141

Kupongskatt

1 850 000

2 083 373

233 373

1144

Lotteriskatt

1 222 780

1 199 309

-23 472

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift

219 484 612

675 001 955

449 102 104

225 899 851

6 415 239

1211

Folkpensionsavgift

1 519 434

1 403 150

-116 284

1212

Efterlevandepensionsavgift

14 599 640

14 789 672

190 032

1221

Sjukförsäkringsavgift

73 589 855

74 574 363

984 508

1222

Föräldraförsäkringsavgift

18 893 652

19 140 525

246 873

1251

Ålderspensionsavgift, netto

6 114 372

110 205 850

102 197 026

8 008 824

1 894 452

1252

Delpensionsavgift, netto

45 123

40 928

-4 195

1253

Arbetsskadeavgift, netto

12 163 018

12 289 515

126 497

1254

Arbetsmarknadsavgift

45 853 833

45 866 075

12 242

1255

Arbetarskyddsavgift

-2 907

1256

Lönegarantiavgift

-4 230

1257

Sjömanspensionsavgift, netto

29 633

1262

Allmän pensionsavgift, netto

63 733 837

1281

Allmän löneavgift

31 134 917

31 385 955

251 038

1291

Särskild löneskatt

15 570 768

17 034 414

1 463 646

1299

Avräkning socialavgifter, netto

284 515 175

283 141 608

1 373 567

1300

Skatt på egendom

36 786 227

38 266 441

1 480 214

1312

Fastighetsskatt

24 876 491

24 812 542

-63 949

1321

Fysiska personers förmögenhetsskatt

5 595 240

5 893 064

297 824

1322

Juridiska personers förmögenhetsskatt

124 496

133 881

9 385

1331

Arvsskatt

1 650 000

2 088 447

438 447

1332

Gåvoskatt

240 000

460 448

220 448

1341

Stämpelskatt

4 300 000

4 878 058

578 058

1400

Skatt på varor och tjänster

258 926 951

265 491 953

6 565 001

1411

Mervärdesskatt, netto

175 137 055

182 877 238

7 740 183

1423

Försäljningsskatt på motorfordon

206 805

258 416

51 611

1424

Tobaksskatt

7 000 000

7 791 755

791 755

1425

Alkoholskatt

10 434 000

10 895 069

461 069

s. 6 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

1428

Energiskatt

51 860 527

49 388 485

-2 472 042

1431

Särskild skatt på elektrisk kraft från

1 803 667

1 725 806

-77 861

kärnkraftverk

1435

Särskild skatt mot försurning

62 000

56 196

-5 804

1436

Skatt på avfall

980 000

816 284

-163 716

1442

Systembolaget AB:s inlevererade över-

100 000

50 000

-50 000

skott

1452

Skatt på annonser och reklam

1 077 805

1 090 671

12 866

1454

Skatt på spel

103 302

96 217

-7 086

1461

Fordonsskatt

6 443 952

6 867 524

423 572

1471

Tullmedel

3 166 955

3 448 987

282 032

1472

Övriga skatter m.m. på import

9 600

8 902

-698

1473

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgif-

413 139

348 556

-64 583

ter

1481

Övriga skatter på varor och tjänster

128 143

-228 154

-356 297

1500

Utjämningsavgift

18 421 000

19 196 070

775 070

1511

Utjämningsavgift för kommuner och

18 421 000

19 196 070

775 070

landsting

1600

Betalningsdifferenser, skattekonto

-11 46171

-3 537 413

7 925 758

1611

Betalningsdifferenser, anstånd, netto

-48 188

-254 284

-206 096

1621

Uppbördsförluster, netto, fysiska perso-

-1 944 827

-2 211 393

-266 566

ners inkomstskatt

1622

Uppbördsförluster, netto, juridiska perso-

-1 167 896

-353 950

813 946

ners inkomstskatt

1623

Uppbördsförluster, netto, arbetsgivarav-

-815 754

-525 022

290 732

gifter

1624

Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt

-1 166 838

-928 539

238 299

1625

Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.

-86 050

-1 023 049

-936 999

1631

Betalningsdifferenser, övriga

-6 233 618

2 965 554

9 199 172

1691

Betalningsdifferenser, skattemyndighe-

-1 206 730

terna, netto

1692

Indrivna medel, kronofogdemyndigheten,

netto

2000

Inkomster av statens verksamhet

48 868 900

45 542 267

-3 326 633

2100

Rörelseöverskott

15 110 200

13 713 332

-1 396 868

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

179 000

-179 000

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevere-

554 000

961 740

407 740

rade utdelning och inle

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskonto-

2 200

8 005

5 805

rets garantiverksamhet

2126

Inlevererat överskott av statsstödd ex-

75 000

121 100

46 100

portkredit

s. 7 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

2131

Riksbankens inlevererade överskott

11 600 000

9 760 000

-1 840 000

2153

Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

2 700 000

2 862 487

162 487

2200

Överskott av statens fastighetsförvalt-

100 000

114 455

14 455

ning

2215

Överskott av Statens fastighetsverks

100 000

114 455

14 455

verksamhet

2300

Ränteinkomster

1 784 400

3 107 676

1 323 276

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

3 500

889

-2 611

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslån

2321

Ränteinkomster på skogsvägslån

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkol-

10 500

-310

-10 810

legiet

2323

Räntor på övriga näringslån, Statens

100

171

jordbruksverk

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

5 000

5 647

647

2341

Ränteinkomster på statens lån för univer-

sitetsstudier och gara

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

43 500

27 984

-15 516

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna

1 353 000

2 008 582

655 582

efter 1989

2361

Räntor på medel avsatta till

1 500

-1 500

folkpensionering

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jord-

2 000

-1 967

brukets rationalisering

2392

Räntor på intressemedel

1 400

1 257

-143

2394

Övriga ränteinkomster

33 600

26 434

-7 166

2395

Räntor på särskilda räkningar i Riksban-

300

-300

ken

2397

Räntor på skattekonto m.m., netto

330 000

1 036 921

706 921

2400

Aktieutdelning

18 775 000

16 827 207

-1 947 793

2411

Inkomster av statens aktier

18 775 000

16 827 207

-1 947 793

2500

Offentligrättsliga avgifter

7 951 600

7 432 281

-519 319

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

654 700

573 496

-81 204

2519

Koncessionsavgift på televisionens område

427 600

450 486

22 886

2521

Avgifter till Granskningsnämnden

4 800

5 046

246

2522

Avgifter för granskning av filmer och video-

7 200

7 934

734

gram

2523

Avgift generationsväxling

9 700

5 709

-3 991

2524

Bidrag för arbetsplatsintroduktion

350 000

166 899

-183 101

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

2 614 000

2 586 263

-27 737

s. 8 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

66 000

65 976

-24

2527

Avgifter för statskontroll av

17 000

17 384

384

krigsmaterieltillverkning

2528

Avgifter vid bergsstaten

10 000

8 798

-1 202

2529

Avgifter vid patent- och registreringsvä-

36 000

79 472

43 472

sendet

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl.

1 200

1 075

-125

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

785 000

769 100

-15 900

2533

Vägavgifter

613 000

564 992

-48 008

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

544 800

561 785

16 985

2535

Avgifter för statliga garantier

7 800

4 433

-3 367

2536

Lotteriavgifter

24 000

23 564

-436

2537

Miljöskyddsavgift

31 100

131 600

100 500

2538

Miljöavgift på bekämpningsmedel och

455 500

434 081

-21 419

handelsgödsel

2539

Täktavgift

23 600

8 678

-14 922

2541

Avgifter vid Tullverket

69 000

39 214

-29 786

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

6 200

5 090

-1 110

2543

Avgifter för Kemikalieinspektionen

56 700

55 899

-801

2544

Avgifter för Alkoholinspektionens verk-

25 000

4 648

-20 352

samhet

2546

Lokalradioavgifter

123 700

106 694

-17 006

2547

Avgifter för Post- och telestyrelsens verk-

112 000

-112 000

samhet

2548

Avgifter för Finansinspektionens verk-

120 800

131 265

10 465

samhet

2549

Avgifter för provning vid riksprovplatser

400

-400

2551

Avgifter från kärnkraftverken

205 100

192 012

-13 088

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

396 700

306 408

-90 292

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklar-

6 500

7 931

1 431

nämnden

2554

Avgifter för telekommunikation

100 000

2555

Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas

28 000

5 819

-22 181

2556

Djurregisteravgifter

18 500

10 530

-7 970

2600

Försäljningsinkomster

431 800

769 660

337 860

2624

Inkomster av uppbörd av felparkerings-

57 300

44 242

-13 058

avgifter

2625

Utförsäljning av beredskapslager

74 500

230 521

156 021

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

300 000

494 897

194 897

2700

Böter m.m.

2 673 900

2 219 652

-454 248

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

512 000

370 576

-141 424

2712

Bötesmedel

332 100

354 191

22 091

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

2 100

2 103

s. 9 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

2714

Sanktionsavgifter m.m.

7 700

13 403

5 703

2715

Skattetillägg

1 600 000

1 182 689

-417 311

2716

Förseningsavgifter

220 000

296 691

76 691

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

2 042 000

1 358 004

-683 996

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 822 000

1 244 318

-577 682

2812

Återbetalning av lönegarantimedel

220 000

113 686

-106 314

3000

Inkomster av försåld egendom

95 031 000

61 516 767

-33 514 233

3100

Inkomster av försålda byggnader och

30 000

-30 000

maskiner

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fas-

30 000

-30 000

tigheter

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

-1 000

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

-1 000

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

61 516 767

-33 483 233

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

61 516 767

-33 483 233

4000

Återbetalning av lån

2 653 500

2 460 599

-192 901

4100

Återbetalning av näringslån

104 900

92 118

-12 782

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

20 200

16 167

-4 033

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

4132

Återbetalning av lån avseende såddfi-

25 000

26 567

1 567

nansiering

4135

Återbetalning av skogsvägslån

4136

Återbetalning av övriga näringslån,

46 100

6 562

-39 538

Kammarkollegiet

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga

2 000

3 248

1 248

garantier

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

8 000

37 903

29 903

4300

Återbetalning av studielån

2 482 000

2 243 346

-238 654

4311

Återbetalning av statens lån för universi-

tetsstudier

4312

Återbetalning av allmänna studielån

1 000

737

-263

4313

Återbetalning av studiemedel

2 481 000

2 242 588

-238 412

s. 10 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

4500

Återbetalning av övriga lån

66 600

125 135

58 535

4514

Återbetalning av lån för studentkårsloka-

100

-100

ler

4516

Återbetalning av utgivna startlån och

500

135

-365

bidrag

4517

Återbetalning från Portugalfonden

59 684

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-

50 000

21 184

-28 816

styrkor

4526

Återbetalning av övriga lån

16 000

44 132

28 132

5000

Kalkylmässiga inkomster

9 017 000

8 619 305

-397 695

5100

Avskrivningar och amorteringar

1 120 000

1 214 793

94 793

5121

Avskrivningar på fastigheter

420 000

577 735

157 735

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl. komple-

700 000

637 058

-62 942

mentkostnader

5200

Statliga pensionsavgifter

7 897 000

7 404 512

-492 488

5211

Statliga pensionsavgifter

7 897 000

7 404 512

-492 488

6000

Bidrag m.m. från EU

9 645 500

9 030 650

-614 850

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

7 445 000

7 226 603

-218 397

6111

Arealbidrag

3 275 000

3 244 778

-30 222

6112

Kompletterande åtgärder

1 350 000

1 499 084

149 084

6113

Övriga interventioner

360 000

349 631

-10 369

6114

Exportbidrag

600 000

710 699

110 699

6115

Djurbidrag

660 000

657 531

-2 469

6116

Offentlig lagring

200 000

-58 232

-258 232

6119

Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds

430 000

397 689

-32 311

garantisektion

6121

EG-finansierade struktur- och regional-

570 000

425 421

-144 579

stöd till jordbrukssekto

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

41 500

90 690

49 190

6211

Bidrag från EG:s fiskefond

41 500

90 690

49 190

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

351 000

796 564

445 564

6311

Bidrag från EG:s regionalfond

351 000

796 564

445 564

s. 11 Specifikation av statsbudgetens inkomster Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Statsbudget

Utfall

Nettoinkomst

Avvikelse mot

Titel

inkomster

utgifter

nettoutgift

statsbudget

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 701 000

695 917

-1 005 083

6411

Bidrag från EG:s socialfond

1 701 000

695 917

-1 005 083

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

196 150

96 150

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

196 150

96 150

6900

Övriga bidrag från EG

7 000

24 725

17 725

6911

Övriga bidrag från EG

7 000

24 725

17 725

Totala inkomster

782 312 972

1 661 110 903

861 110 424

800 000 479

17 687 508

opaginerad Specifikation av statsbudgetens utgifter Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

s. 3 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter ...............................................................

s. 4 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

s. 5 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Tabell 7 Specifikation av statsbudgetens utgifter år 2000

Tusental kronor

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 01 Rikets styrelse

740 736

4 460 583

255 300

-38 049

-789 5 418 570

4 819 969

359 386

104 086

-598 602

-838 540

598 602

Statschefen

-264

79 696

79 432

79 574

-122

143

-1 727

-143

Kungliga hov- och slottsstaten, a

-264

79 696

79 432

79 574

-122

143

-1 727

-143

B Riksdagen och dess ombudsmän

135 563

989 323

-12 355

1 112 532

1 004 683

15 360

-107 849

-172 649

107 849

Riksdagens ledamöter och partier m.m., a

43 821

513 360

557 181

519 497

6 137

-37 684

-78 684

37 684

Riksdagens förvaltningskostnader, a

81 543

431 965

-3 000

510 508

440 615

8 650

-69 893

-91 493

69 893

Riksd. ombudsmän, Justitieombudsmännen, a

844

43 998

44 842

44 570

572

-272

-2 472

272

95/96 15A2 Riksdagsutskotten resor utom

9 355

-9 355

Sverige, r

Regeringen m m

68 981

2 648 366

255 000

-17 025

2 955 322

2 829 915

181 549

-73 451

-125 406

-269 466

125 406

Regeringskansliet m.m., a

31 027

2 497 155

255 000

2 783 182

2 671 556

174 401

-80 599

-111 626

-248 126

111 626

Svensk författningssamling, a

344

1 011

-321

1 034

706

-305

-328

-378

328

Allmänna val, a

34 280

5 000

-16 704

22 576

17 700

12 700

-4 876

-5 126

4 876

Stöd till politiska partier, a

3 331

145 200

148 531

139 953

-5 247

-8 577

-15 837

8 577

Centrala myndigheter

11 407

58 325

300

-3 308

-789

66 724

56 025

-2 300

-2 600

-10 698

-12 446

10 698

Justitiekanslern, a

1 078

12 651

300

14 029

12 493

-158

-458

-1 536

-1 916

1 536

Datainspektionen, a

8 237

30 365

-3 308

-789

35 293

27 412

-2 953

-7 881

-8 790

7 881

Sametinget, a

2 092

15 309

17 401

16 120

811

-1 281

-1 740

1 281

Mediefrågor

11 127

684 873

-5 361

690 640

659 195

-25 678

-31 445

-58 905

31 445

s. 6 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Presstödsnämnd och taltidningsnämnd, a

712

5 387

-400

5 699

5 811

424

112

-50

-112

Presstöd, a

-299

536 579

536 280

513 798

-22 781

-22 483

-49 312

22 483

Stöd till radio- och kassettidningar, a

7 616

127 300

-3 998

130 918

123 386

-3 914

-7 531

7 531

Radio- och TV-verket, a

646

8 186

8 832

8 068

-118

-764

-1 010

764

Granskningsnämnden för radio och TV, a

1 490

7 421

8 911

8 132

711

-779

-1 002

779

95/96 11D3 Avveckling av Radionmd, Ka-

126

-126

belnmd, Närradionmd och Styrelsen, a

95/96 11C34 Utvecklingsstöd till dagspressen,

837

-837

Samarbete och utveckling Östersjöregionen

513 922

190 576

-323 346

323 346

1999 01F1 Samarbete och utveckling inom

513 922

190 576

-323 346

323 346

Östersjöregionen, r

Uo 02 Samhällsekonomi och finansförvalt-

852 565

1 578 345

-6 700

-227 647

-1 154

2 196 563

1 502 550

-75 795

-69 095

-694 013

-776 886

694 013

ning

A Effektivisering och utveckling av statlig verk-

501 538

815 281

-6 700

-81 604

-1 154

1 228 515

843 620

28 339

35 039

-384 895

-416 228

384 895

samhet

Konjunkturinstitutet, a

-190

40 002

-131

39 681

40 294

292

613

-587

-613

Riksrevisionsverket, a

10 842

156 106

-7 542

159 406

154 843

-1 263

6 279

-4 563

-9 263

4 563

Ekonomistyrningsverket, a

7 143

60 960

-1 289

-1 677

65 137

52 488

-8 472

-7 183

-12 649

-14 449

12 649

Statskontoret, a

7 627

73 065

-2 699

77 993

69 205

-3 860

-8 788

-10 980

8 788

Täckning av merkostnader för lokaler, a

7 943

16 400

24 343

11 392

-5 008

-12 951

-13 771

12 951

Statistiska centralbyrån, a

2 439

384 772

1 500

-14 196

374 515

369 304

-15 468

-16 968

-5 211

-23 705

5 211

Folk- och bostadsräkning, r

180 948

13 000

193 948

9 663

-3 337

-184 285

184 285

Kammarkollegiet, a

6 252

32 889

-5 354

33 787

27 815

-5 074

-5 973

-6 960

5 973

s. 7 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Nämnden för offentlig upphandling, a

373

7 637

8 010

7 655

-355

-584

355

Statens kvalitets- och kompetensråd, a

2 081

10 184

631

12 896

10 212

-603

-2 684

-2 990

2 684

Vissa nämnder m.m., a

306

968

-78

-44

1 196

879

-89

-317

-345

317

Ekonomiska rådet, a

366

1 727

2 093

1 778

-316

-366

316

Utvecklingsarbete, a

51 594

17 570

69 164

50 137

32 567

-19 027

-19 554

19 027

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, a

-1

-4

95/96 07E6 Bidrag till förnyelsefonder på det

56 362

-56 362

staligt reglerade området, r

95/96 07I8 Ekonomiska rådet, r

-3

1998 14D3 Bidrag till förnyelsefonder på det

42 074

2 140

-39 934

39 934

statligt reglerade omr, a

1999 02A14 Kontrollfunktionen i staten, r

124 266

35 816

-88 450

88 450

1999 02A16 SLOK: Avvecklingskostnader, a

1 110

-1 110

Det finansiella systemet

202 927

655 886

-140 043

718 770

503 093

-152 793

-215 678

-265 103

215 678

Finansinspektionen, a

-303

130 411

130 108

129 897

-514

-212

-4 112

212

Insättningsgarantinämnden, a

2 239

5 297

7 536

5 519

222

-2 017

-2 177

2 017

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a

40 615

86 356

-10 043

116 928

74 967

-11 389

-41 961

-44 561

41 961

RGK: Kostnader för upplåning och

158 064

425 000

-130 000

453 064

285 286

-139 714

-167 778

-210 278

167 778

låneförvaltning, a

Bokföringsnämnden, a

2 311

8 822

11 133

7 424

-1 398

-3 710

-3 975

3 710

Särskilda finasierings- och garantiåtaganden

147 225

83 700

-6 000

224 925

132 062

48 362

-92 863

-93 798

92 863

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a

45 095

5 000

-6 000

44 095

12 637

7 637

-31 458

31 458

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken,

216

18 700

18 916

17 300

-1 400

-1 616

-2 551

1 616

s. 8 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklings-

60 000

53 124

-6 876

6 876

banken, a

1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m i Nord-

47 412

-47 412

47 412

banken, a

1997 02B6 Värdering m.m av aktier i VPC AB,

4 794

-4 794

4 794

1997 02B7 Investeringar i infrastrukturen på

49 708

49 000

-708

708

den svenska finansmarkanden, a

Riksdagens revisorer

874

23 478

24 352

23 775

297

-577

-1 757

577

Riksdagens revisorer, a

874

23 478

24 352

23 775

297

-577

-1 757

577

Uo 03 Skatteförvaltning och uppbörd

473 334

5 921 618

-15 553

6 379 399

6 170 079

248 461

-209 320

-352 858

209 320

Skatteförvaltningen

398 735

4 794 591

-15 000

5 178 326

5 011 167

216 576

-167 158

-310 696

167 158

Riksskatteverket, a

95 382

405 097

-11 000

489 479

448 191

43 094

-41 288

-53 441

41 288

Skattemyndigheterna, a

303 353

4 389 494

-4 000

4 688 847

4 562 976

173 482

-125 870

-257 255

125 870

Tullverket

74 600

1 127 027

-553

1 201 074

1 158 912

31 885

-42 162

42 162

Tullverket, a

74 600

1 127 027

-553

1 201 074

1 158 912

31 885

-42 162

42 162

Uo 04 Rättsväsendet

441 849

22 667 103

77 082

-34 564

23 151 470

23 316 795

649 692

572 610

165 325

-610 109

-165 325

Polisväsendet

248 968

12 047 628

90 420

-20 000

12 367 016

12 575 483

527 855

437 435

208 467

-139 752

-208 467

Polisorganisationen, a

93 806

11 506 881

120 420

11 721 107

12 016 763

509 882

389 462

295 656

-52 563

-295 656

Säkerhetspolisen, a

155 162

540 747

-30 000

-20 000

645 909

558 720

17 973

47 973

-87 189

87 189

s. 9 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Åklagarväsendet

38 039

945 930

13 462

-1 501

995 930

993 273

47 343

33 881

-2 658

-31 350

2 658

Åklagarorganisationen, a

31 125

694 997

726 122

712 588

17 591

-13 534

-34 384

13 534

Ekobrottsmyndigheten, a

5 413

250 933

13 462

269 808

280 684

29 751

16 289

10 876

3 034

-10 876

95/96 02A5 Information och upplysning om

1 501

-1 501

ekonomisk brottslighet, r

Domstolsväsendet m m

39 218

3 358 956

500

3 398 674

3 339 122

-19 834

-20 334

-59 552

-152 215

Domstolsväsendet m.m., a

39 218

3 358 956

500

3 398 674

3 339 122

-19 834

-20 334

-59 552

-152 215

59 552

Kriminalvården

-75 685

3 820 254

10 000

-1 537

3 753 032

3 883 369

63 115

53 115

130 337

-69 663

-130 337

Kriminalvården, a

-75 685

3 820 254

10 000

-1 537

3 753 032

3 883 369

63 115

53 115

130 337

-69 663

-130 337

Kronofogdemyndigheterna

142 059

1 341 739

-10 000

1 473 798

1 396 746

55 007

-77 052

-117 304

77 052

Kronofogdemyndigheterna, a

142 059

1 341 739

-10 000

1 473 798

1 396 746

55 007

-77 052

-117 304

77 052

F Övrig verksamhet inom rättsväsendet

49 251

1 152 596

-37 300

-1 526

1 163 021

1 128 803

-23 793

13 507

-34 218

-99 826

34 218

Brottsförebyggande rådet, a

9 095

50 005

11 000

70 100

50 410

405

-10 595

-19 690

-21 190

19 690

Rättsmedicinalverket, a

6 757

183 549

-1 526

188 780

185 422

1 873

-3 358

-8 818

3 358

Gentekniknämnden, a

401

2 601

3 002

2 912

311

-90

-168

Brottsoffermyndigheten, a

908

14 940

15 848

15 542

602

-307

-755

307

Ersättning för skador på grund av brott, a

25 273

74 500

99 773

64 140

-10 360

-35 633

-39 358

35 633

Rättshjälpskostnader m.m., a

-9 722

802 396

-47 600

745 074

784 374

-18 022

29 578

39 301

-13 535

-39 301

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a

520

10 399

10 600

21 519

14 685

4 286

-6 314

-6 834

-7 354

6 834

Avgifter till vissa internationella sammanslut-

5 473

6 606

-5 300

6 779

2 002

-4 604

696

-4 776

-5 437

4 776

ningar, a

Bidrag till brottsförebyggande arbete, a

10 547

7 600

-6 000

12 147

9 316

1 716

7 716

-2 831

-3 211

2 831

s. 10 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 05 Utrikesförvaltn och internationell sam-

313 919

2 983 393

-175 630

-11 891

3 109 791

2 983 990

597

176 227

-125 801

-218 566

125 584

verkan

Utrikesförvaltningen m m

184 929

1 899 889

-175 630

1 909 188

1 896 813

-3 076

172 554

-12 375

-64 270

12 375

Utrikesförvaltningen, a

176 800

1 891 058

-175 630

1 892 228

1 891 486

428

176 058

-742

-52 202

742

Nordiskt samarbete, a

466

1 494

1 960

961

-533

-999

-1 074

999

Ek. bistånd t. svenska medborgare i utlandet,

7 662

7 337

14 999

4 365

-2 972

-10 633

-10 993

10 633

95/96 03A5 Utredningar m.m., r

Internationella organisationer

106 216

907 597

-6 542

1 007 271

904 993

-2 604

-102 277

-140 577

102 277

Bidrag till vissa internationella organisation, a

441 608

421 688

-19 920

-41 920

19 920

Nordiska ministerrådet, a

291 717

261 204

-30 513

-45 513

30 513

Org för ek. samarbete o utveckl (OECD), a

26 856

19 852

-7 004

-8 304

7 004

Fredsfrämjande verksamhet, a

99 674

147 416

247 090

202 249

54 833

-44 841

44 841

95/96 03B9 Fredsbevarande verksamhet, r

6 578

-6 578

1998 05B1 Bidrag till vissa internationella

-36

organisationer, a

1998 05B2 Nordiska ministerrådet, a

1998 05B3 Organisationen för ekonomiskt

samarb. o utveckl. (OECD), a

C Information om Sverige i utlandet

3 294

70 816

-487

73 623

68 687

-2 129

-4 936

-6 436

4 936

Svenska institutet, a

929

55 644

-487

56 086

54 579

-1 065

-1 507

-3 007

1 507

Övrig information om Sverige i utlandet, a

2 364

15 172

17 536

14 108

-1 064

-3 428

3 428

95/96 03D2 Övrig info. om Sverige i utlandet, r

s. 11 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m

6 368

58 788

-1 388

63 768

61 166

2 378

-2 602

-3 152

2 385

Utredningar och andra insatser på det utrikes-

2 680

1 659

4 339

2 557

898

-1 783

1 783

politiska området, a

Information och studier om säkerhetspolitik

1 436

9 000

10 436

10 297

1 297

-139

139

och fredsfrämjande utveckling, a

Bidrag till Stockholms internationella freds-

20 948

forskningsinstitut (SIPRI), o

Forskning till stöd för nedrustning och interna-

11 177

-242

11 024

10 823

-354

-200

-750

200

tionell säkerhet, a

Utrikespolitiska Institutet, o

11 511

11 294

-217

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

1 394

4 493

-377

5 510

5 247

754

-263

263

säkerhetspolitisk betydelse, a

95/96 03F1 Utredningar och andra insatser på

766

-766

det utrikespolitiska områd, r

95/96 03F2 Information och studier om säker-

-3

hetspolitik, r

Övriga utrikespolitiska frågor

13 113

46 303

-3 474

55 942

52 330

6 027

-3 612

-4 132

3 612

Inspektionen för strategiska produkter, a

882

17 375

18 257

18 080

705

-177

-697

177

Europainformation m.m., a

8 757

21 800

30 557

27 122

5 322

-3 435

3 435

Föreningen Norden, a

7 128

95/96 03E4 Krigsmaterielinspektionen, a

3 405

-3 405

95/96 03E6 Europainformation m.m., r

-69

s. 12 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 06 Totalförsvar

748 969

46 648 614

11 890

-182 526

47 226 947

46 164 893

-483 721

-495 611

-1 062 054

-2 433 254

1 062 054

Militärt försvar

-183 125

42 784 819

-2 958

42 598 736

42 112 514

-672 305

-486 222

-1 753 937

486 222

Förbandsverksamhet och beredskap m.m, a

606 268

19 543 954

-700 000

-2 958

19 447 264

20 123 369

579 415

1 279 415

676 104

90 464

-676 104

Fredsfrämjande truppinsatser, a

99 552

900 083

999 635

969 310

69 227

-30 325

-42 177

30 325

Materiel, anläggningar samt forskning och

-889 195

22 340 782

700 000

22 151 587

21 019 835

-1 320 947

-2 020 947

-1 131 753

-1 801 976

1 131 753

teknikutveckling, a

1998 06A1 Försvarsmakten, a

248

-248

248

Vissa funktioner inom det civila försvaret

819 745

1 868 358

5 631

-161 216

2 532 518

1 999 886

131 528

125 897

-532 632

-578 063

532 632

Funktionen Civil ledning, a

196 825

437 983

700

-28 684

606 823

557 974

119 991

119 291

-48 849

-61 868

48 849

Funktionen Försörjning med industrivaror, a

93 380

57 151

150 531

76 258

19 107

-74 273

-75 987

74 273

Funkt. Befolkningsskydd och räddningstjänst,

138 122

691 677

4 931

-90 103

744 627

601 958

-89 719

-94 650

-142 669

-162 644

142 669

Funktionen psykologiskt försvar, a

9 400

18 523

-183

27 740

21 176

2 653

-6 564

-7 107

6 564

Funktionen Ordning och säkerhet m.m., a

15 940

22 276

-10 000

28 216

24 496

2 220

-3 720

3 720

Funktionen hälso- och sjukvård, a

127 618

80 725

208 343

162 703

81 978

-45 640

-49 640

45 640

Funktionen Telekommunikationer, a

14 239

195 000

209 239

108 665

-86 335

-100 574

-106 424

100 574

Funktionen Postbefordran, a

1 547

11 000

-1 300

11 247

7 099

-3 901

-4 148

4 148

Funktionen Transporter, a

21 508

143 023

-10 178

154 353

154 521

11 498

169

-169

Funktionen Energiförsörjning, a

181 899

211 000

-1 500

391 399

285 036

74 036

-106 364

-106 694

106 364

95/96 06C1 Beredskap för civil luftfart, r

15 568

-15 568

95/96 12E1 Handlingsberedskap, r

3 389

-3 389

95/96 06E4 ÖCB: Ågärder inom civila försva-

311

-311

ret, r

s. 13 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

C Kustbevakningen och nämnder m m

98 057

1 040 285

-14 136

1 124 206

1 079 238

38 953

-44 967

-76 842

44 967

Kustbevakningen, a

34 182

439 996

-12 000

462 178

457 562

17 566

-4 615

-17 815

4 615

Nämnder m.m., a

2 337

12 359

-1 601

13 095

10 077

-2 282

-3 018

-3 148

3 018

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder

10 854

25 000

35 854

30 326

5 326

-5 528

-6 778

5 528

mot jordskred och andra naturolycko

Statens räddningsverk: Ersättning för verk-

18 238

20 000

38 238

11 729

-8 271

-26 509

-27 509

26 509

samhet vid räddningstjänst m.m., a

Statens räddningsverk: samhällets skydd mot

27 246

526 489

-535

553 200

553 574

27 085

374

-15 421

-374

olyckor, a

Sprängämnesinspektionen, a

5 200

16 441

21 641

15 970

-471

-5 671

-6 171

5 671

Stödverksamhet

14 292

955 152

6 259

-4 216

971 487

973 255

18 103

11 844

1 768

-24 412

-1 768

Totalförsvarets pliktverk, a

5 395

237 834

243 229

241 644

3 810

-1 585

-8 720

1 585

Försvarshögskolan, a

5 595

27 602

-4 216

28 981

27 601

-1

-1 380

-2 195

1 380

Försvarets radioanstalt, a

3 664

428 494

11 190

443 348

451 126

22 632

11 442

7 778

-5 412

-7 778

Försvarets forskningsanstalt, a

-366

130 038

129 672

126 969

-3 069

-2 703

-6 604

2 703

Flygtekniska försöksanstalten, a

37 988

37 993

37 651

-337

-342

-1 481

342

Stöd frivilliga försvarsorg inom totalförsv, o

93 196

-4 931

88 265

-4 931

94/95 04G6 Strategisk försvarsforskning, r

Uo 07 Internationellt bistånd

6 725 013

13 236 909

-3 693

19 958 229

15 317 475

2 080 566

-4 640 754

-4 653 041

4 640 754

Internationellt utvecklingssamarbete

5 150 471

12 486 909

17 637 380

14 381 877

1 894 968

-3 255 502

-3 267 790

3 255 502

Biståndsverksamhet, r

5 104 908

12 060 304

17 165 212

13 930 032

1 869 728

-3 235 180

3 235 180

Styrelsen för internationellt

43 000

415 844

458 844

438 848

23 004

-19 996

-31 996

19 996

utvecklingssamarbete (Sida), a

Nordiska Afrikainstitutet, a

2 563

10 761

13 324

12 998

2 237

-326

-613

326

s. 14 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

B Samarbete med Central- och Östeuropa

1 574 542

750 000

-3 693

2 320 849

935 598

185 598

-1 385 252

1 385 252

Samarbete med Central- och Östeuropa, r

1 022 849

725 000

1 747 849

903 598

178 598

-844 252

844 252

Avsättn. förlustrisk f. finans stöd o export, r

548 000

25 000

573 000

32 000

7 000

-541 000

541 000

95/96 03G1 Samarb m Central- o Östeuropa g

3 693

-3 693

SIDA, r

Uo 08 Invandrare och flyktingar

73 243

4 900 562

53 971

5 027 775

4 472 269

-428 293

-555 507

-939 240

472 712

Migrationspolitik

23 157

2 164 563

61 061

2 248 781

2 223 379

58 816

-25 402

-174 371

25 402

Statens invandrarverk, a

1 498

449 877

4 000

-193

455 182

456 082

6 205

2 205

900

-21 050

-900

Mottagande av asylsökande, a

6 212

1 175 600

70 000

1 251 812

1 372 126

196 526

120 314

2 754

58 780

-120 314

Migrationspolitiska åtgärder, a

20 749

321 589

-4 000

-8 746

329 592

200 010

-121 579

-117 579

-129 582

12 721

129 582

Utlänningsnämnden, a

378

69 628

70 006

69 505

-123

-501

-2 589

501

Offentl. Biträde i utlänningsärenden, a

-1 071

73 338

72 267

67 687

-5 651

-4 580

-8 226

3 646

4 580

Utresor för avvisade och utvisade, a

-4 608

74 531

69 923

57 970

-16 561

-11 954

-15 679

3 725

11 954

Invandrares integration

50 086

2 727 999

-7 090

2 770 994

2 241 326

-486 673

-529 668

-764 433

446 873

Integrationsmyndigheten, a

20 145

82 580

-5 000

97 725

78 792

-3 788

-18 933

-21 410

18 933

Särskilda insatser i utsatta bostadsomr., a

162 275

260 000

422 275

148 694

-111 306

-273 581

273 581

Integrationsåtgärder, a

5 723

37 742

-329

43 136

34 493

-3 249

-8 643

8 643

Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

-142 274

2 301 404

2 159 130

1 961 265

-340 139

-197 865

-428 005

115 070

Hemutrustningslån, a

4 072

37 965

-1 750

40 287

9 961

-28 004

-30 326

-32 224

30 326

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a

150

8 308

8 458

8 121

-187

-337

-586

337

95/96 10D11 Åtg. mot främlingsfientligh. o.

-8

-17

rasism, r

95/96 10D12 Särsk. insats. i invandrartäta

-3

s. 15 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

områden, r

Minoritetspolitik

8 000

7 564

-436

436

Åtgärder för nationella minoriteter, a

8 000

7 564

-436

436

Uo 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-71 282

25 362 652

2 125 030

-215 715

-103 811

27 200 685

28 573 297

3 210 645

1 085 615

1 372 611

-787 971

-1 375 434

Hälso- och sjukvård

-684 083

18 107 642

2 096 030

-96 346

19 423 243

20 971 317

2 863 675

767 645

1 548 074

-294 596

-1 548 074

Sjukvårdsförmåner m.m., a

102 000

1 998 000

-96 000

2 004 000

2 012 364

14 364

8 364

-191 636

-8 364

Bidrag till läkemedelsförmånen, a

-828 352

14 137 000

2 000 000

15 308 648

16 920 596

2 783 596

783 596

1 611 948

- 1 052

- 1 611 948

Bidrag till hälso- och sjukvård, a

9 739

980 225

-500

989 464

969 734

-10 491

-9 991

-19 731

19 731

Insatser mot aids, a

1 908

65 622

67 530

67 257

1 635

-273

-473

273

Bidrag till WHO, a

-1 759

34 371

32 612

32 000

-2 371

-612

-2 312

612

Bidr WHO-enh för rapport läkemedelsbiverkn, o

1 591

Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, a

2 256

16 701

18 957

18 575

1 874

-382

-1 217

382

Folkhälsoinstitutet, a

3 907

110 999

114 906

111 358

359

-3 549

-6 849

3 549

Smittskyddsinstitutet, a

-3 089

131 224

10 000

138 135

123 083

-8 141

-18 141

-15 052

-19 252

15 052

Institutet för psykosocial medicin, a

-47

13 059

13 012

12 944

-115

-68

-458

Statens beredning för utvärdering av medi-

869

35 662

36 531

34 216

-1 446

-2 315

-3 385

2 315

cinsk metodik, a

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a

4 964

19 086

24 050

21 248

2 162

-2 802

-3 377

2 802

Ersättning till vissa steriliserade, r

17 572

90 000

101 530

209 102

194 680

104 680

3 150

-14 422

-18 922

14 422

Personligt ombud för psykiskt funktionshind-

45 000

-15 000

30 000

29 161

-15 839

-839

839

rade, a

Socialstyrelsen, a

-1 201

429 102

427 901

417 090

-12 012

-10 811

-23 711

10 811

95/96 05C2 Insatser mot aids, r

-9

95/96 05C9 Allmänt bidrag till hälso- och

337

-337

s. 16 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

sjukvården, r

1997 09A8 Bidrag till psykiatriområdet, r

6 804

5 420

-1 383

1 383

Social omsorg

597 730

7 127 620

40 500

-119 369

-103 811

7 646 481

7 474 406

346 786

306 286

-172 075

-487 387

169 252

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoli-

21 104

260 000

-1 000

280 104

266 251

6 251

7 251

-13 853

-26 853

13 853

tiken, a

Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp-

5 333

330 000

-55 000

280 333

279 009

-50 991

4 009

-1 324

1 324

området, r

Statsbidrag till vårdartjänst, a

28 790

183 019

-24 450

187 359

187 141

4 122

28 572

-218

-8 118

218

Bidrag till viss verksamhet för personer med

78 394

1 000

79 394

79 122

728

-272

funktionshinder, o

Bidrag till handikapp- och pensionärsorgani-

132 194

20 500

152 694

20 500

sationer, o

Ersättning för texttelefoner, a

-459

16 285

15 826

12 650

-3 635

-3 175

-3 975

800

Bilstöd till handikappade, a

-17 291

230 000

-14 444

-509

198 265

208 850

-21 150

10 585

-215

-10 585

Kostnader för statlig assistansersättning, a

221 920

5 136 000

-103 302

5 254 618

5 305 995

169 995

51 377

-208 623

-51 377

Bidr.till ungdomsvård och missbr.vård samt

63 000

2 000

65 000

62 771

-229

-2 229

-4 119

2 229

alko- o nark.förebygg, a

Bidrag till organisationer på det sociala områ-

64 341

64 166

-175

det, o

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a

16 150

27 500

43 650

40 832

13 332

-2 817

2 817

Statens institut för särskilt utildningsstöd, a

1 106

8 663

1 500

-852

10 417

10 185

1 522

-232

-537

232

Handikappombudsmannen, a

-22

8 159

8 137

8 330

171

193

-264

-193

Barnombudsmannen, a

604

8 450

-172

8 882

8 621

171

-262

-512

262

Statens nämnd för internationella adoptions-

454

6 908

-250

7 112

7 157

249

499

-155

-45

frågor, a

Statens institutionsstyrelse, a

11 211

557 032

96 200

664 443

578 676

21 644

-74 556

-85 767

-105 267

85 767

Alkoholinspektionen, a

4 866

6 984

11 850

11 482

4 498

-368

-578

368

s. 17 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Alkoholsortimentsnämnden, a

619

691

-599

711

129

-562

-582

582

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, r

6 325

10 000

16 325

12 500

2 500

-3 825

3 825

1999 09B19 Bidrag till äldrebostäder m.m., r

297 019

177 844

-119 175

119 175

Forskning

15 071

127 390

-11 500

130 961

127 573

183

11 683

-3 388

-5 988

3 388

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-

13 562

117 655

-10 400

120 817

118 491

836

11 236

-2 326

-4 726

2 326

ning, a

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-

1 509

9 735

-1 100

10 144

9 082

-653

447

-1 062

-1 262

1 062

ning, a

Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o.

-1 812 352

92 470 469

3 800 000

495 961

94 954 078

97 936 787

5 466 318

1 666 318

2 982 709

-2 672 429

-2 982 709

Handikapp

Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp

-2 073 649

86 988 376

3 800 000

495 961

89 210 688

92 506 672

5 518 296

1 718 296

3 295 984

-2 194 154

-3 295 984

Sjukpenning och rehabilitering m.m., a

-1 882 879

31 502 036

3 800 000

499 500

33 918 657

36 478 474

4 976 438

1 176 438

2 559 817

-695 486

-2 559 817

Förtidspensioner, a

-275 810

47 171 000

46 895 190

47 743 649

572 649

848 459

-1 071 541

-848 459

Handikappersättningar, a

6 978

1 036 000

1 042 978

1 035 953

-47

-7 025

-38 125

7 025

Arbetsskadeersättningar, a

69 523

7 189 338

7 258 861

7 185 934

-3 404

-72 927

-352 927

72 927

Kostnader för sysselsättning av vissa förtids-

2 000

25 000

27 000

2 057

-22 943

-24 943

-25 693

24 943

pensionärer, a

Ersättning för kroppsskador, a

6 539

65 002

-3 539

68 002

60 605

-4 397

-7 397

-10 382

7 397

Socialförsäkringsadministration

261 297

5 482 093

5 743 390

5 430 115

-51 978

-313 275

-478 275

313 275

Riksförsäkringsverket, a

-24 575

717 116

692 541

627 952

-89 164

-64 589

-86 589

64 589

Allmänna försäkringskassor, a

285 872

4 764 977

5 050 849

4 802 163

37 186

-248 685

-391 685

248 685

s. 18 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

592 184

33 618 800

34 210 984

33 537 533

-81 267

-673 452

-2 353 883

673 452

A Ekonomisk trygghet vid ålderdom

592 184

33 618 800

34 210 984

33 537 533

-81 267

-673 452

-2 353 883

673 452

Ålderspensioner, a

101 937

10 826 000

10 927 937

10 841 773

15 773

-86 164

-627 464

86 164

Efterlevandepensioner till vuxna, a

104 451

12 988 000

-103 000

12 989 451

12 864 685

-123 315

-20 315

-124 765

-769 065

124 765

Bostadstillägg till pensionärer, a

409 806

9 682 000

10 091 806

9 619 630

-62 370

-472 177

-956 277

472 177

Delpension, a

-24 010

122 800

103 000

201 790

211 444

88 644

-14 356

9 655

-1 076

-9 655

Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

110 884

44 755 500

12 500

44 878 884

44 596 001

-159 499

-171 999

-282 883

-2 310 453

282 883

barn

A Ekonomisk trygghet för familjer och barn

110 884

44 755 500

12 500

44 878 884

44 596 001

-159 499

-171 999

-282 883

-2 310 453

282 883

Allmänna barnbidrag, a

357 702

18 832 000

19 189 702

18 931 948

99 948

-257 754

-1 199 354

Föräldraförsäkring, a

-63 430

16 929 000

16 865 570

16 844 233

-84 767

-21 337

-790 837

257 754

Underhållsstöd, a

-113 729

2 737 500

2 636 271

2 631 540

-105 960

-118 460

-4 732

-142 232

21 337

Bidr t kostn för internationella adoptioner, a

1 200

24 000

12 500

25 200

20 857

-3 143

-4 343

-5 543

4 732

Barnpensioner, a

43 544

985 000

1 028 544

941 228

-43 772

-87 316

-136 566

4 343

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a

-114 402

2 008 000

1 893 598

1 986 196

-21 804

92 598

-35 922

87 316

Pensionsrätt för barnår, a

3 240 000

-92 598

Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

-1 086 949

30 573 000

3 300 000

32 786 051

33 224 381

2 651 381

-648 619

438 330

-2 575 120

-438 330

Ersättning vid arbetslöshet

-1 086 949

30 573 000

3 300 000

32 786 051

33 224 381

2 651 381

-648 619

438 330

-2 575 120

-438 330

Bidrag till arbetslöshetsersättning, a

-1 275 637

29 696 000

3 300 000

31 720 363

32 251 353

2 555 353

-744 647

530 990

-2 438 610

-530 990

Bidrag till lönegarantiersättning, a

188 688

877 000

1 065 688

973 028

96 028

-92 660

-136 510

92 660

s. 19 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

349 202

46 129 988

-212 920

-455 224

45 811 047

41 066 584

-5 063 404

-4 850 484

-4 744 462

-7 527 680

4 744 462

Arbetsmarknad

-423 322

32 906 873

-103 000

-290 475

32 090 075

28 114 950

-4 791 923

-4 688 923

-3 975 125

-6 341 001

3 975 125

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

-2 530

4 527 565

-3 000

4 522 035

4 537 055

9 490

12 490

15 021

-99 716

-15 021

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, a

-1 334 321

19 590 591

-100 000

-9 579

18 146 691

15 647 851

-3 942 740

-3 842 740

-2 498 841

-4 313 368

2 498 841

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, a

-219 842

6 828 941

6 609 099

6 171 290

-657 651

-437 809

-779 256

437 809

Europeiska socialfonden m.m. för perioder

845 371

1 242 563

2 087 934

1 683 439

440 876

-404 495

-466 623

404 495

Europeiska socialfonden m.m. för perioder

641 000

3 419

-637 581

-668 331

637 581

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-

6 968

13 768

20 736

16 724

2 956

-4 011

-4 425

4 011

ring, a

Bidrag till administration av grundbelopp till

136

62 445

62 581

55 172

-7 273

-7 409

-9 282

7 409

icke anslutna, a

95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

280 897

-280 897

Arbetsliv

239 428

5 434 901

-12 333

5 662 077

5 499 727

64 826

64 746

-162 349

-191 400

162 349

Arbetarskyddsverket, a

11 573

392 685

-523

403 736

377 215

-15 470

-26 520

-38 285

26 520

Arbetslivsinstitutet, a

6 703

155 396

162 099

159 253

3 857

-2 846

-7 107

2 846

Forskning, utveckling och utbildning, a

142 937

308 585

451 522

373 601

65 016

-77 921

-87 750

77 921

Rådet för arbetslivsforskning, a

7 230

28 322

35 552

25 377

-2 945

-10 175

-10 975

10 175

Forskn och utveckling inom arbetslivsområdet,

54 944

218 854

273 798

244 861

26 007

-28 937

28 937

Bidrag till Samhall AB, a

4 262 419

AMU-gruppen AB, a

4 979

4 368

-2 869

6 478

4 149

-219

-2 329

-2 547

2329

Arbetsdomstolen, a

733

17 920

18 653

17 320

-600

-1 333

-1 871

1333

Statens förlikningsmannaexpedition, a

785

603

1 388

1 091

488

-298

-316

298

s. 20 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Statens nämnd för arbetstagares uppfinning-

-3

-16

-13

-15

ar, a

Bidrag t Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, o

7 229

Internationella avgifter, a

9 667

24 195

-8 941

24 921

20 097

-4 098

-4 824

-6 034

4 824

Ombudsm. mot diskr. i arb.livet på grund av

-121

3 018

2 977

2 777

-241

-321

-199

-299

199

sexuell läggning, a

Medlingsinstitutet, a

11 250

4 296

-6 954

-7 264

Jämställdhet mellan kvinnor och män

34 482

30 414

-2 619

62 277

41 626

11 212

-20 651

-21 152

20 651

Jämställdhetsombudsmannen, a

980

16 708

17 688

16 565

-143

-1 124

-1 625

1 124

Särskilda jämställdhetsåtgärder, a

30 883

13 706

44 589

25 061

11 355

-19 528

19 528

95/96 05G2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, r

2 619

-2 619

Staten som arbetsgivare

498 615

7 757 800

-110 000

-149 797

7 996 618

7 410 281

-347 519

-237 519

-586 337

-974 127

586 337

Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a

3 701

2 000

5 701

1 312

-688

-4 389

4 389

Statliga tjänstepensioner m.m., a

494 914

7 755 800

-110 000

-149 797

7 990 917

7 408 969

-346 831

-236 831

-581 948

-969 738

581 948

Uo 15 Studiestöd

1 462 437

20 981 447

-539 805

-52 866

21 851 213

19 680 797

-1 300 650

-760 845

-2 170 415

-3 119 256

2 170 415

Studiestöd

1 462 437

20 981 447

-539 805

-52 866

21 851 213

19 680 797

-1 300 650

-760 845

-2 170 415

-3 119 256

2 170 415

Studiehjälp m.m., a

-10 772

2 397 807

2 387 035

2 341 819

-55 988

-45 217

-117 151

45 217

Studiemedel m.m., a

245 757

9 806 499

195

10 052 451

10 107 820

301 321

301 126

55 369

-434 956

-55 369

Vuxenstudiestöd m.m., a

1 149 616

8 195 998

-540 000

8 805 614

6 726 081

-1 469 917

-929 917

-2 079 533

-2 451 625

2 079 533

Bidr. till viss gymnasieutb. o föräldarutb., a

59 340

67 242

-52 866

73 716

40 660

-26 582

-33 056

-33 465

33 056

Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a

333

23 935

24 268

21 120

-2 815

-3 147

-3 865

3 147

Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. lärarutb., a

1 987

69 642

71 629

59 162

-10 480

-12 467

-14 366

12 467

Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. vid n/t utb., a

16 176

420 324

436 500

384 135

-36 189

-52 365

-63 827

52 365

s. 21 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 16 Utbildning och universitetsforskning

2 100 375

32 572 588

-60 013 -1 401 336

33 211 614

31 363 067

-1 209 521

-1 149 508

-1 848 546

-2 094 042

1 848 546

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

745 948

7 003 202

1 500

-310 371

7 440 279

6 485 849

-517 353

-518 853

-954 430

-1 081 495

954 430

Statens skolverk, a

22 271

301 568

-6 975

316 864

320 358

18 790

3 494

-3 494

Utveckling av skolväsende och barnomsorg, a

169 411

313 799

-29 475

453 735

282 131

-31 668

-171 604

171 604

Forskning inom skolväsendet, a

148

8 115

8 263

8 189

-74

Program för IT i skolan, a

24 709

501 254

525 963

490 582

-10 672

-35 382

35 382

Förstärkning av utbildning i storstadsregio-

74 500

265 000

339 500

30 000

-235 000

-309 500

309 500

nerna, a

Statens institut för handikappfrågor i skolan,

7 871

123 098

-950

130 019

123 952

854

-6 067

6 067

Skolutveckl. o prod. av läromedel för elever

918

21 470

22 388

22 237

767

-151

151

med handikapp, a

Specialskolor och resurscenter, a

52 129

453 129

505 258

458 818

5 689

-46 440

-59 828

46 440

Särskilda insatser på skolområdet, a

10 071

276 353

-5 397

281 027

271 747

-4 606

-9 280

-13 113

9 280

Sameskolstyrelsen, a

653

34 990

35 643

35 763

773

119

-931

-119

Bidrag till viss verksamhet motsvarande-

29 118

123 793

-19 170

133 741

103 346

-20 447

-30 395

-31 348

30 395

grundskola och gymn.skola, a

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a

7 963

73 091

81 054

67 062

-6 029

-13 992

13 992

Statens skolor för vuxna, a

4 922

41 834

-3 139

43 617

43 290

1 456

-327

-1 582

327

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbild-

41 344

140 701

182 045

137 968

-2 733

-44 077

44 077

ning, a

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a

288 552

4 307 844

-235 255

4 361 141

4 072 817

-235 027

-288 324

-394 395

288 324

Svenska EU-programkontoret förutbildning o

1 541

17 163

1 500

-184

20 020

17 589

426

-1 074

-2 431

-2 946

2 431

kompetensutveckling, a

95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsen-

894

-894

det, r

95/96 08A6 Fortbildning m.m, r

-5

s. 22 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

95/96 08A7 Genomförande av skolreformer, r

-29

95/96 08A12 Statens skola för vuxna i Härnö-

-2

sand, a

95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende

8 900

-8 900

ASSE, r

Universitet och högskolor m m

966 181

22 711 752

-103 013

-800 862

22 774 058

21 914 456

-797 296

-694 283

-859 602

859 602

Uppsala universitet: Grundutbildning, a

28 567

802 766

-32 180

799 153

798 754

-4 012

28 168

-399

399

Uppsala universitet: Forskning och

976 369

forskarutbildning, a

Lunds universitet: Grundutbildning, a

48 135

1 029 776

-52 391

1 025 520

-4 256

48 135

Lunds universitet: Forskning och forskarut-

983 709

bildning, a

Göteborgs universitet: Grundutbildning, a

22 498

984 972

-12 757

-19 323

975 390

975 389

-9 583

3 174

-1

Göteborgs universitet: Forskning och forskar-

799 136

utbildning, a

Stockholms universitet: Grundutbildning, a

11 347

685 183

-11 349

-12 434

672 747

671 012

-14 171

-2 822

-1 735

1 735

Stockholms universitet: Forskning och forskar-

798 090

utbildning, a

Umeå universitet: Grundutbildning, a

11 221

742 064

-11 221

742 064

738 083

-3 981

7 240

-3 981

3 981

Umeå universitet: Forskning och forskarutbild-

553 758

553 759

-1

ning, a

Linköpings universitet: Grundutbildning, a

16 804

729 320

-23 564

722 560

-6 760

16 804

Linköpings universitet: Forskning och forskar-

360 441

utbildning, a

Karolinska institutet: Grundutbildning, a

24 156

259 942

-24 156

259 942

24 156

Karolinska institutet: Forskning och forskarut-

624 371

bildning, a

Kungl Tekniska Högskolan: Grundutbildning, a

24 794

735 243

-22 701

737 336

680 940

-54 303

-31 602

-56 396

56 396

s. 23 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Kungl Tekniska Högskolan: Forskning ochfors-

527 383

karutbildning, a

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a

4 001

398 973

-1 022

-2 979

398 973

1 022

Luleå tekniska univeristet: Forskningoch fors-

184 019

karutbildning, a

Karlstad universitet: Grundutbildning, a

20 829

314 527

-14 050

-439

320 867

288 171

-26 356

-12 306

-32 696

32 696

Karlstad universitet: Forskning och forskarut-

75 405

bildning, a

Växjö unviersitet: Grundutbildning, a

17 266

270 279

-18 895

268 650

239 479

-30 800

-11 905

-29 172

29 172

Växjö universitet: Forskning och forskarutbild-

75 518

ning, a

Örebro universitet: Grundutbildning, a

11 233

323 509

-15 919

318 823

-4 686

11 233

Örebro universitet: Forskning och forskarut-

75 630

bildning, a

Mitthögskolan: Grundutbildning, a

10 826

453 409

-10 449

-8 867

444 919

368 288

-85 121

-74 672

-76 631

76 631

Mitthögskolan: Forskning, a

75 118

Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbild-

21 588

161 113

-5 913

-13 674

163 114

149 675

-11 438

-5 525

-13 439

13 439

ning, a

Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och

23 580

forskarutbildning, a

Malmö högskola: Grundutbildning, a

14 966

429 665

-2 361

-4 647

437 623

413 323

-16 342

-13 981

-24 300

24 300

Malmö högskola: Forskning, a

51 388

Danshögskolan: Grundutbildning, a

21 393

246 915

-2 084

-9 577

256 647

222 103

-24 812

-22 728

-34 544

34 544

Dramatiska institutet: Grundutbildning, a

23 509

Högskolan i Borås: Grundutbildning, a

22 942

Högskolan i Dalarna: Grundutbildning, a

56 200

Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a

7 836

192 351

-7 568

-7 836

184 783

-7 568

Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a

27 619

229 635

-928

-9 940

246 386

214 272

-15 363

-14 435

-32 114

32 114

s. 24 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a

12 422

69 957

-2 934

-10 194

69 251

59 142

-10 815

-7 881

-10 109

10 109

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a

38 300

220 567

-3 409

-19 765

235 693

223 602

3 035

6 444

-12 090

12 090

Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, a

7 302

156 075

-2 033

-7 302

154 042

153 956

-2 119

-86

Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a

21 910

171 620

-3 661

-16 558

173 311

1 691

5 352

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

22 781

158 076

-4 810

-13 814

162 233

133 793

-24 283

-19 473

-28 440

28 440

Grundutbildning, a

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbild-

7 625

139 532

-2 471

-7 625

137 061

121 254

-18 278

-15 807

15 807

ning, a

Konstfack: Grundutbildning, a

35 208

Kungl Konsthögskolan: Grundutbildning, a

99 516

Kungl Musikhögskolan i Stockholm: Grundut-

46 893

bildning, a

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,

88 319

88 321

88 319

-2

Mälardalens högskola: Grundutbildning, a

1 331

305 055

-1 348

-1 331

303 707

272 502

-32 553

-31 205

31 205

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning,

5 334

314 951

-5 334

314 951

313 524

-1 427

3 907

-1 427

1 427

Södertörns högskola: Grundtbildning, a

251

13 856

14 107

251

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutb., a

1 688

172 114

173 802

1 688

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

22 540

m.m, a

Särskilda utgifter inom universitet ochhögsko-

30 690

1 543 659

198 831

-847

1 772 333

1 692 251

148 592

-50 239

-80 082

80 082

lor m m, a

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

455 389

451 293

-6 336

-221 305

679 041

619 732

168 439

174 775

-59 309

59 309

vid vissa högskolor, a

Sunet, a

-15 344

192 178

176 834

192 176

-2

15 342

-15 342

Ersättningar för klinisk utbildning och forsk-

73 618

75 692

-45 618

103 692

101 384

25 692

-2 308

2 308

ning, a

s. 25 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Universitets och högskolors premier för de

1 557 530

-408 985

1 148 545

819 873

-737 657

-328 672

328 672

statliga avtalsförsäkringarna, a

22 540

95/96 08C43 Enskilda och kommunala högsko-

764

-764

leutbildningar m m, r

95/96 08C45 Vissa särskilda utgifter inom

-19 488

19 488

univ. o högsk. m m, r

95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundut-

-27 762

27 762

bildning, r

95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskning

4 217

-4 217

och forskarutbildning, r

95/96 08C49 Forskningsstödj. Åtg. vid mindre

-70

och medelst. högsk, r

Högskolemyndigheter

69 913

487 196

20 000

-54 649

522 460

516 668

29 472

9 472

-5 793

-20 342

5 793

Högskoleverket, a

38 260

131 775

-32 386

137 649

136 478

4 703

-1 171

-5 057

1 171

Verket för högskoleservice, a

-305

12 171

-1 547

10 319

12 231

1 912

1 547

-1 912

Centrala studiestödsnämnden, a

31 959

343 250

20 000

-20 716

374 493

367 959

24 709

4 709

-6 534

-16 832

6 534

Nationella och internationella forskningsresur-

297 462

2 310 004

23 000

-214 663

2 415 802

2 385 070

75 066

52 066

-30 732

-132 896

30 732

ser

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsk-

11 960

81 353

93 313

93 976

12 623

663

-3 405

-663

ningsinformation, a

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, a

3 256

25 008

-2 590

25 674

24 478

-530

-1 196

-1 946

1 196

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-

41 194

208 467

-35 268

214 393

5 926

-10 423

ningsrådet: Forskning, a

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-

601

14 655

15 256

14 664

-593

-1 032

593

ningsrådet: Förvaltning, a

s. 26 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Medicinska forskningsrådet: Forskning, a

10 247

339 342

349 589

10 247

-16 967

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, a

1 648

11 822

-1 381

12 089

12 031

209

-57

-412

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-

20 040

747 544

767 584

774 077

26 533

6 493

-30 884

-6 493

ning, a

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-

269

21 891

22 160

269

-657

ning, a

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-

25 546

243 647

-18 454

250 739

243 795

148

-6 945

-19 127

6 945

ning, a

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-

6 201

8 784

-6 056

8 929

8 931

147

-261

-2

ning, a

Rymdforskning, a

360

142 075

142 435

140 722

-1 353

-1 713

-8 817

1 713

Kungl. biblioteket, a

-4 035

200 811

23 000

219 776

206 663

5 852

-17 148

-13 113

-19 137

13 113

Institutet för rymdfysik, a

4 719

41 145

-3 577

42 287

42 392

1 247

105

-1 129

-105

Polarforskningssekretariatet, a

9 175

22 836

-8 495

23 516

16 836

-6 000

-6 680

-7 365

6 680

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbe-

2 450

11 994

-2 103

12 341

12 095

101

-246

-606

1 193

te mellan Sverige och EU, a

Särskilda utgifter för forskningsändamål, a

101 430

123 904

-76 178

149 156

141 582

17 678

-7 574

-7 614

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, a

62 706

64 726

-60 782

66 650

66 686

1 960

-3 200

-36

95/96 08D20 Vissa särskilda utgifter för

-221

221

forskningsändamål, r

1997 16D12 Rådet för forskning om universitet

-43

och högskolor, a

1999 16D13 Statens psykologisk-pedagogiska

-128

128

-128

bibliotek, a

Gemensamma ändamål

20 871

60 434

-1 500

-20 790

59 014

61 025

591

2 091

2 011

293

-2 011

Kostn. för Sv. medlemskap i UNESCO m.m., a

6 927

37 629

-1 500

-5 910

37 146

36 722

-907

593

-424

-2 142

424

Utvecklingsarb. inom Utbildningsdeps. områ-

15 508

22 805

-16 445

21 868

24 303

1 498

2 435

-2 435

de, a

s. 27 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom

-1 565

1 565

utbildningsdep. omr., r

Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

168 916

7 570 486

26 500

-23 892

-2 472

7 742 010

7 588 617

18 131

-8 369

-153 392

-217 105

149 932

Allmän kulturverksamhet

13 309

299 762

12 500

-4 546

321 026

314 001

14 239

1 739

-7 025

-8 090

7 025

Statens kulturråd, a

152

35 510

35 662

35 781

271

119

-946

-119

Bidr. t. kulturverks., int. kulturutbyt., a

8 089

116 196

12 500

136 785

129 688

13 492

992

-7 096

7 096

Nationella uppdrag, a

7 000

Försöksverksamhet m. ändr. regional fördeln.,

141 056

95/96 11A1 Utveckl., internationellt samarb.

233

-233

m.m., a

95/96 11C2 Bidr. utveckl.verks. inom kultu-

251

-251

romr., r

95/96 11B13 Sysselsättninsatser kulturområ-

2 621

-2 621

det, r

1998 17A3 Kulturåret 1998, r

1 964

-1 441

523

475

-48

B Teater, dans och musik

12 724

1 416 545

1 429 269

1 416 423

-122

-12 846

12 846

Bidr. Sv. riksteater, Operan ,Dramaten m.fl., o

764 055

Bidr. t. reg. musikverksamh., teater m.m., o

537 250

Bidr. teater-, dans- o. Musikändamål, a

12 724

115 240

127 964

115 118

-122

-12 846

12 846

C Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter

27 189

234 108

-6

261 291

239 780

5 672

-21 512

-23 303

21 512

Bidr. t. regional biblioteksverks., o

36 140

Litteraturstöd, a

10 650

89 917

100 567

90 892

975

-9 675

9 675

s. 28 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Stöd till kulturtidskrifter, a

20 650

Stöd till bokhandel, a

3 434

9 801

13 235

10 631

830

-2 604

2 604

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a

13 105

59 690

-6

72 789

63 556

3 866

-9 233

-11 024

9 233

Bidr. t. Stiftelsen f. lättläst nyhetsinfo., o

13 517

Bidrag till Svenska språknämnden och Sveri-

4 393

gefinska språknämnd., o

D Bild och form samt konsthantverk

4 858

92 677

-1 000

96 535

94 451

1 774

-2 084

-4 316

2 084

Statens konstråd, a

5 484

5 504

5 120

-364

-384

-549

384

Konstn. gestaltn. av gemensamma miljön, a

4 366

40 438

-1 000

43 804

42 611

2 173

-1 193

-3 215

1 193

Nämnden för hemslöjdsfrågor, a

1 488

1 537

1 493

-45

-90

Främjande av hemslöjden, a

399

17 462

17 861

17 417

-45

-444

444

Bidrag till bild- och formområdet, a

27 805

27 828

27 809

-18

E Ersättningar och bidrag till konstnärer

15 916

262 220

7 500

-5 604

-2 339

280 031

269 159

6 939

-561

-10 872

-12 019

10 872

Konstnärsnämnden, a

10 036

10 100

10 080

-21

-322

Ersättn. o. bidrag till konstnärer, a

15 851

252 184

7 500

-5 604

-2 339

269 931

259 079

6 895

-605

-10 852

-11 698

10 852

Arkiv

7 887

308 764

-1 738

314 913

307 696

-1 068

-7 217

-16 341

7 216

Riksarkivet och landsarkiven, a

7 802

246 431

-1 738

252 495

245 871

-560

-6 624

-14 017

6 624

Bidrag till regional arkivverksamhet, o

4 633

4 632

-1

Språk- och folkminnesinstitutet, a

26 153

26 204

25 674

-479

-530

-1 315

530

Svenskt biografiskt lexikon, a

-205

3 815

3 610

3 575

-240

-35

-149

Arkivet för ljud och bild, a

239

27 732

27 971

27 944

212

-27

-859

s. 29 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Kulturmiljö

-207

416 435

-5 129

411 099

399 363

-17 072

-11 736

-29 222

11 736

Riksantikvarieämbetet, a

-979

166 817

-5 129

160 709

157 043

-9 774

-3 666

-8 671

3 666

Bidrag till kulturmiljövård, a

772

249 618

250 390

242 320

-7 298

-8 070

-20 551

8 070

Museer och utställningar

54 514

1 007 609

8 500

-3 530

1 067 093

1 020 864

13 255

4 755

-46 229

-73 753

46 229

Centrala museer: Myndigheter, a

42 531

641 692

8 500

-2 809

689 914

656 177

14 485

5 985

-33 738

-59 629

33 738

Centrala museer: Stiftelser, o

173 999

Bidrag till regionala museer, o

103 416

Bidrag till vissa museer, o

40 689

Stöd t. icke-statliga kulturlokaler, a

10 360

10 000

20 360

8 525

-1 475

-11 835

-12 335

11 835

Riksutställningar, a

1 612

37 733

-721

38 624

37 979

246

-645

-1 777

645

Statliga utställningsgarantier och inköpav

-1

-12

kulturföremål, a

Film och medier

1 940

239 128

-242

-133

240 827

240 157

1 029

-670

-916

670

Filmstöd, a

1 468

205 161

-133

206 496

205 806

645

-690

690

Statens biografbyrå, a

393

8 214

8 607

8 718

504

111

-135

-111

Utbyte av TV-sändn. mellan Sve. o. Fin., o

24 932

Bidr. t. dok. mediepolitisk utv. m.m., a

821

-109

792

701

-120

-90

Forskning

886

36 813

37 699

37 251

438

-448

-2 225

448

FoU inom kulturområdet, a

886

35 549

36 435

35 987

438

-448

-2 225

448

Forskn. o. dokumentation om medieutv., o

1 264

Trossamfund

53 250

53 252

51 898

-1 352

-1 354

1 354

Stöd till trossamfund, a

53 250

53 252

51 898

-1 352

-1 354

1 354

s. 30 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Folkbildning

2 570 556

2 567 096

-3 460

Bidrag till folkbildningen, o

2 489 073

Bidr. t. handikappåtg. inom folkbildn., o

72 377

73 764

1 387

Bidrag till kontakttolkutbildning, o

9 106

4 259

-4 847

Ungdomsfrågor

1 147

110 488

-139

111 495

110 381

-107

-1 115

-1 583

1 115

Ungdomsstyrelsen, a

-85

15 599

15 514

15 078

-521

-436

-904

436

Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks. m.m., a

1 349

94 889

-257

95 981

95 303

414

-679

679

95/96 13D2 Bidr. nat. o. internat. ungdoms-

-117

117

verks., r

Folkrörelse- och idrottsfrågor

28 751

522 131

-2 000

-1 958

546 924

520 100

-2 031

-31

-26 824

-27 678

26 824

Stöd till idrotten, a

-807

462 240

-458

460 975

460 535

-1 705

-440

440

Lotteriinspektionen, a

3 763

28 459

-2 000

-1 500

28 722

23 982

-4 477

-2 477

-4 740

-5 594

4 740

Bidrag till allmänna samlingslokaler, a

23 237

15 000

38 237

18 676

3 676

-19 562

19 562

Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

3 432

verksamhet, o

Stöd till friluftsorganisationer, o

13 000

1997 17N2 Stöd till demokratiutveckling, a

2 558

475

-2 083

2 083

Uo 18 Samhällsplanering, bostad och

byggande

3 114 349

15 592 068

-963 000

-3 130 180

14 613 236

11 866 851

-3 725 217

-2 762 217

-2 746 385

-3 241 971

2 746 385

Plan-, bygg- och bostadsväsendet

Boverket, a

2 407 399

11 560 983

-963 000

-3 125 684

9 879 698

9 001 911

-2 559 072

-1 596 072

-877 787

-1 305 236

877 787

Räntebidrag m.m., a

6 544

130 922

-2 052

135 414

129 117

-1 805

-6 297

-10 225

6 297

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltnings-

226 000

3 742 000

3 968 000

3 931 384

189 384

-36 616

-223 616

36 616

s. 31 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

kostnader, a

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksam-

7 383

13 197

-3 383

17 197

10 846

-2 351

-6 351

-6 747

6 351

het, a

Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, a

1 757 069

1 800 000

-3 120 249

436 820

336 820

-1 463 180

-100 000

100 000

Byggforskning, a

24 816

24 822

24 669

-147

-152

-902

152

Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, a

28 710

105 548

134 258

125 726

20 178

-8 532

8 532

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a

3 669

7 000

10 669

5 312

-1 688

-5 356

5 356

Bonusränta för ungdomsbosparande, a

2 916

7 500

10 416

4 391

-3 109

-6 025

-6 400

6 025

Bostadsbidrag, a

293 000

5 670 000

-970 000

4 993 000

4 372 985

-1 297 015

-327 015

-620 015

-855 015

620 015

Internationellt samarbete, a

9 695

20 000

29 695

13 589

-6 411

-16 106

16 106

Investeringsbidrag för a nordnande av bostä-

1 000

-1 000

1 000

der för studenter, a

Vissa investeringsbidrag, a

6 000

-5 995

5 995

1999 18A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd

1 000

-33

-1 033

1 033

för bostadsändamål m.m, a

1999 18A12 Investeringbidrag för anordnande

38 757

10 179

-28 578

28 578

av bostäder för studenter m.fl, a

Geoteknik

-470

24 078

23 608

24 733

655

1 125

-1 275

-1 125

Geoteknik, a

-470

24 078

23 608

24 733

655

1 125

-1 275

-1 125

Länsstyrelserna m m

37 846

1 819 442

-2 552

1 854 736

1 816 303

-3 139

-38 434

-91 434

38 434

Länsstyrelserna m.m., a

37 846

1 798 370

-2 552

1 833 664

1 795 231

-3 139

-38 434

-91 434

38 434

Regionala självstyrelseorgan, o

21 072

Lantmäteriverksamhet

14 944

424 476

-1 944

437 476

411 322

-13 154

-26 154

-38 890

26 154

Lantmäteriverket, a

14 482

417 755

-1 645

430 592

405 585

-12 170

-25 007

-37 542

25 007

s. 32 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Statens va-nämnd, a

462

6 721

-299

6 884

5 737

-984

-1 147

-1 349

1 147

Stöd till ekologisk utveckling

654 629

1 763 089

2 417 718

612 583

-1 150 506

-1 805 136

1 805 136

Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a

652 983

1 758 000

2 410 983

606 845

-1 151 155

-1 804 138

1 804 138

Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, a

1 646

5 089

6 735

5 738

649

-997

997

Uo 19 Regional utjämning och utveckling

2 988 705

3 310 433

175 036

-1 153 726

5 320 448

3 006 056

-304 377

-479 413

-2 314 392

-2 504 112

2 314 392

Regional utveckling och utjämning

2 988 705

3 310 433

175 036

-1 153 726

5 320 448

3 006 056

-304 377

-479 413

-2 314 392

-2 504 112

2 314 392

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a

322 544

1 303 850

-75 000

-117 120

1 434 274

1 170 283

-133 567

-58 567

-263 992

-386 877

263 992

Landsbygdslån, a

534 367

30 000

-403 467

160 900

61 840

31 840

-99 060

99 060

Täckande av förluster pga kreditgarantier in-

12 400

1 000

-4 070

9 330

968

-32

-8 362

8 362

om regionalpolitiken, a

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, a

-23 949

313 734

-150 000

139 785

68 902

-244 832

-94 832

-70 883

-78 883

70 883

Transportbidrag, a

17 250

345 000

362 250

320 900

-24 100

-41 350

-58 600

41 350

Glesbygdsverket, a

2 181

24 781

26 962

26 314

1 533

-648

-1 391

648

Statens institut för regionalforskning, a

1 077

8 068

9 181

7 897

-171

-207

-1 285

-1 527

1 285

Europeiska regionala utvecklingsfonden, a

464 099

612 000

1 076 099

736 489

124 489

-339 609

-370 209

339 609

Europeiska regionala utvecklingsfonden perio-

360 000

-360 000

-370 000

360 000

den 2000-2006, a

Flygplatsbolag i Ljungbyhed, r

6 000

Regionalpolitiska insatser, r

300 000

103 905

-196 095

196 095

Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., r

6 000

2 013

-3 987

3 987

IT-infrastruktur: Regionala transportnät, a

400 000

-400 000

400 000

94/95 10C6 Särskilda regionalpolitiska infra-

75 861

-75 861

strukturåtgärder m.m, r

95/96 10C1 Lokaliseringsbidrag m.m, r

381 445

-381 445

s. 33 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

95/96 10C2 Regionala utvecklingsinsatser

171 764

-171 764

m.m, r

1998 19A1 Regionalpolitiska åtgärder, a

965 367

463 674

-501 694

501 694

1998 19A9 Utgifter för lokalisering av statliga

13 457

4 200

-9 257

9 257

arbetstillfällen till Söderhamn,

1999 19A11 Regionalpolitiska infrastruktur-

50 842

32 673

-18 169

18 169

projekt m.m, r

Uo 20 Allmän miljö- och naturvård

569 423

1 721 371

-344 999

1 945 795

1 700 764

-20 607

-245 031

-263 831

245 031

Miljövård

537 322

1 460 953

-336 004

1 662 271

1 442 052

-18 901

-220 219

-231 719

220 219

Statens naturvårdsverk, a

12 752

278 211

-1 142

289 821

287 654

9 443

-2 167

-10 167

2 167

Miljöövervakning m.m, a

24 795

132 297

157 092

153 758

21 461

-3 334

3 334

Åtgärder för att bevara den biologiska mång-

90 211

671 551

-35 000

726 762

690 218

18 667

-36 544

36 544

falden, a

Sanering och återställning av förorenade om-

13 993

65 000

78 993

63 457

-1 543

-15 536

15 536

råden, a

Åtgärder för att rena Dalälven, r

50 000

49 279

-721

721

Kemikalieinspektionen, a

-2 316

83 712

-112

81 284

79 678

-4 034

-1 605

-4 005

1 605

Visst internationellt miljösamarbete, a

2 762

37 182

39 944

36 487

-695

-3 457

-4 557

3 457

Stockholms internationella miljöinstitut, o

12 000

Investeringsbidrag för främjande av omställ-

131 000

38 641

-92 359

92 359

ning i ekologiskt hållbar riktning, r

95/96 14A2 Bidrag till miljöarbete, r

13 897

-13 897

13 897

95/96 14A3 Bidrag till kalkningsverksamhet

790

-790

790

för sjöar och vattendrag, r

95/96 14A4 Investeringar inom miljöområdet, r

4 047

-4 047

4 047

95/96 14A7 Forskning för en kretsloppsanpas-

573

-573

573

s. 34 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

sad samhällsutveckling, r

95/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande

261 103

-261 103

261 103

av omställning i ekologiskt hållbar

95/96 14A13 Visst internationellt miljösamar-

-198

198

bete, r

1997

20A5 Miljö- och kretsloppsforskning, a

138

-138

1997

20A6 Sanering och återställning av mil-

3 342

3 000

-342

342

jöskadade områden, r

1997

20A11 Utbildning och information om

1 809

1 511

-298

298

miljöbalken, r

1998

20A5 Koncessionsnämnden för miljö-

156

-156

156

skydd, a

1999

20A5 Åtgärder för att rena Dalälven, r

25 655

1 966

-23 689

23 689

1999

20A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen, r

83 815

-19 400

64 415

24 403

-40 011

40 011

B Strålskydd, kärnsäkerhet m m

32 101

260 418

-8 995

283 524

258 713

-1 705

-24 812

-32 112

24 812

Statens strålskyddsinstitut, a

7 166

85 449

-141

92 474

84 754

-695

-7 721

-9 921

7 721

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnkostn, a

15 817

82 648

-7 160

91 305

84 345

1 697

-6 960

-8 760

6 960

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkhforsk., a

6 547

65 969

72 516

64 547

-1 422

-7 969

-9 469

7 969

Visst internationellt samarbete i fråga om

2 571

26 352

-1 694

27 229

25 067

-1 285

-2 162

-3 962

2 162

kärnsäkerhet m.m., a

Uo 21 Energi

2 144 680

1 445 526

434 870

-14 139

-14

4 010 937

1 730 785

285 259

-149 611

-2 280 151

-2 323 151

2 280 151

Energisystemefrågor

137 628

113 768

4 870

-28 203

228 063

149 304

35 536

30 666

-78 759

78 759

Energimyndighet: Förvaltningskostnader, a

8 896

113 768

4 870

127 534

122 553

8 785

3 915

-4 981

4 981

95/96 12E7 Insatser för ny energiteknik, r

27 848

-27 848

95/96 12E11 Åtgärder för energieffektivise-

356

-356

s. 35 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

ringar i bl a Baltikum och Östeuropa,

1997 21A1 Vissa åtgärder för effektivare an-

88 227

14 449

-73 778

73 778

vändning av energi, r

1998 21A2 Kostnader för bildandet av en ny

12 302

energimyndighet, a

Omställning och utveckling av energisystemet

2 007 051

1 331 758

430 000

14 064

-14

3 782 874

1 581 481

249 723

-180 277

-2 201 392

-2 244 392

2 201 392

Bidrag för att minska elanvändningen, a

265 049

105 000

370 049

116 839

11 839

-253 209

253 209

Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a

228 197

95 000

-14

323 183

175 875

80 875

-147 308

147 308

Åtgärder f effektivare energianvändning, a

29 517

65 000

94 517

62 677

-2 323

-31 840

31 840

Energiforskning, a

412 455

401 758

814 213

370 761

-30 997

-443 452

443 452

Energiteknikstöd, a

377 466

130 000

507 466

115 272

-14 728

-392 194

392 194

Introduktion av ny energiteknik, a

266 307

230 000

496 307

46 758

-183 242

-449 549

449 549

Energipol. motiv. internat. klimatinsatser, a

72 949

50 000

122 949

18 841

-31 159

-104 108

104 108

Täckande av förluster i anledning av statliga

10 000

5 000

15 000

-5 000

-15 000

15 000

garantier inom energiomr., a

Stöd för småskalig elproduktion, r

250 000

172 720

-77 280

77 280

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling

430 000

438 824

8 824

-34 176

-8 824

av en reaktor i Barsebäcksverket,

95/96 12E9 Energiforskning, r

-14 078

14 078

1998 21B11 Ersättning för avveckling av reak-

1 000

-1 000

1 000

tor i Barsebäcksverket, a

1999 21B9 Åtgärder för el- och värmeförsörj-

358 190

62 914

-295 276

295 276

ningen i Sydsverige, a

s. 36 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 22 Kommunikationer

402 912

25 532 440

136 907

-95 888

-58 140

25 976 370

25 345 346

-187 094

-324 001

-631 024

-2 761 070

626 992

Vägar och järnvägar

-383 891

23 171 160

150 000

-43 073

22 894 196

22 707 157

-464 003

-614 003

-187 039

-2 223 503

185 564

Vägverket: Administrationskostnader, a

19 905

1 272 236

-24 493

1 267 648

1 069 520

-202 716

-198 128

-259 515

198 128

Vägverket: Väghållning och statsbidrag, a

-143 589

12 834 719

80 000

12 771 130

13 001 564

166 845

86 845

230 434

-1 052 966

-230 434

Banverket: Sektorsuppgifter, a

8 623

934 883

-18 590

924 916

800 325

-134 558

-124 591

-171 335

124 591

Banverket: Banhållning, a

-504 547

6 279 322

70 000

5 844 775

5 991 074

-288 248

-358 248

146 299

-488 633

-146 299

Från EG-budgeten finansierade stöd tilltrans-

235 728

200 000

435 728

196 149

-3 851

-239 578

-249 578

239 578

europeiska nätverk, a

Nationellt investeringsprogram för infrastruk-

1 650 000

1 648 525

-1 475

turutveckling, o

1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vä-

-10

gar, a

Sjö- och luftfart

84 141

633 660

10 000

-1

727 800

758 405

124 745

114 745

30 605

-9 395

-33 162

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o

61 000

Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o

62 660

Bidrag till sjöfarten, a

77 577

405 000

10 000

492 577

527 866

122 866

112 866

35 290

-4 710

-35 290

Driftbidrag till kommunala flygplatser, o

105 000

102 443

-2 557

1997 22B5 Övervakning av M/S Estonia, r

630

-630

630

1997 22B8 Vissa kostnader för övertäckning

-1

av M/S Estonia, a

1999 22B2 Transportstöd till Gotland, a

5 934

4 435

-1 498

1 498

Post- och telekommunikation

121 496

558 690

-350

679 836

539 098

-19 592

-140 738

-141 075

140 738

Post- och telestyrelsen, a

34 749

11 206

45 955

10 024

-1 182

-35 931

-36 267

35 931

Upphandling av särskilda samhåtaganden, a

54 677

157 484

-4 000

208 161

147 246

-10 238

-6 238

-60 915

60 915

s. 37 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Ers till Posten för rikstäckande bet.service, a

200 000

Kostnader statens ägande i SOS Alarmering, a

140 000

4 000

144 000

4 000

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.,

31 720

50 000

81 720

37 828

-12 172

-43 893

43 893

95/96 06D5 Informationsteknik: Telekommuni-

350

-350

kation m.m., r

SJ, kollektivtrafik m.m.

548 418

738 550

-26 458

-52 301

-58 140

1 208 209

912 779

174 229

200 687

-295 430

-332 158

295 430

Ers till SJ vid utdelning från Swedcarrier, a

378 685

50 000

-27 000

401 685

169 956

119 956

146 956

-231 729

-234 229

231 729

Rikstrafiken: Administration, a

3 027

10 000

542

13 569

11 714

1 714

1 172

-1 855

-2 155

1 855

Rikstrafiken: Trafikupphandling, a

52 950

671 050

724 000

713 699

42 649

-10 301

-43 854

10 301

Viss internationell verksamhet, a

11 079

7 500

18 579

6 006

-1 494

-12 573

-12 948

12 573

95/96 06E2 Köp av interregional persontrafik

-48

på järnväg .m.m. r

95/96 06E3 Ersättning till trafikhuvudmännen

100

-100

för köp av viss kollektivt, r

1999 22D2 Köp av interregionalpersontrafik, a

72 014

-52 250

-58 140

19 764

11 403

-8 360

8 360

1999 22D3 Ersättning till trafikhuvudmännen

30 613

-30 613

30 613

för köp av viss kollektivtrafik, a

Kommunikationsforskning och meteorologi

32 747

430 380

3 365

-163

466 329

427 908

-2 472

-5 837

-38 421

-54 940

38 421

Statens väg- och transportforskningsinstitut,

2 569

30 099

2 000

34 668

32 791

2 692

692

-1 877

-3 392

1 877

Kommunikationsforskningsberedningen, a

8 557

155 851

1 365

165 773

149 686

-6 165

-7 530

-16 087

-23 880

16 087

Statens institut för kommunikationsanalys

1 610

44 218

45 828

44 033

-185

-1 795

-4 006

1 795

(SIKA), a

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydro-

11 180

200 212

211 392

192 768

-7 444

-18 623

-23 623

18 623

logiska institut m.m., a

s. 38 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

95/96 06F6 Transportinformatik, r

163

-163

1997 22E3 Bidrag till forskning om el- och

8 668

8 629

-39

hybridfordon, r

Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.

4 950 591

9 726 327

6 610

-1 532 345

13 151 183

9 739 395

13 068

6 458

-3 411 788

-3 813 876

3 411 788

Internationellt samarbete

2 594

37 089

39 683

36 991

-98

-2 692

-4 592

2 692

Bidrag till vissa internationella org m.m., a

2 594

37 089

39 683

36 991

-98

-2 692

-4 592

2 692

Jordbruk och trädgårdsnäring

4 633 622

7 119 310

-8 390

-1 502 693

10 241 848

7 197 025

77 715

86 105

-3 044 823

-3 393 105

3 044 823

Statens jordbruksverk, a

-596

249 096

6 610

255 110

255 307

6 211

-399

196

-7 277

-196

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a

17 551

22 000

39 551

12 469

-9 531

-27 082

-28 182

27 082

Djurregister, a

265

15 993

-450

15 808

15 983

-10

175

-625

-175

Statens utsädeskontroll, a

865

1 058

-835

1 088

561

-497

-527

-559

527

Statens växtsortnämnd, a

625

1 410

2 035

1 820

410

-215

-257

215

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r

36 169

26 934

63 103

25 668

-1 266

-37 435

37 435

Bekämpande av växtsjukdomar, a

711

2 629

3 340

2 671

-669

-931

669

Miljö, struktur - och regionala åtgärder, a

1 111 319

2 118 000

-15 000

3 214 319

2 366 379

248 379

263 379

-847 940

-953 840

847 940

Från EG-budgeten finansierade miljö-, struk-

1 199 667

1 717 500

-188 679

2 728 488

1 808 252

90 752

-920 236

-1 004 674

920 236

tur- och regionala åtgärder, a

Arealersättning och djurbidrag m.m., a

847 142

1 321 000

-647 142

1 521 000

1 263 914

-57 086

-257 087

-323 137

257 087

Intervention och exportbidrag för jordbrukspro-

1 166 109

1 546 000

-500 000

2 212 109

1 403 345

-142 655

-808 763

-886 063

808 763

dukter, a

Räntekostnader för förskotterade arealersätt-

86 495

79 700

166 195

23 515

-56 185

-142 680

-146 665

142 680

ningar m.m., a

Jordbrukets blockdatabas, a

7 712

17 990

-6 000

19 702

17 142

-848

-2 560

-3 460

2 560

95/96 09B17 Från EG-budg finansierad komp

159 587

-159 587

s. 39 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

för revalvering av jordbruksomräknings

Fiske

148 305

196 404

2 560

347 269

148 426

-47 978

-50 538

-198 843

-209 888

198 843

Fiskeriverket, a

-2 949

65 514

2 560

65 125

66 519

1 005

-1 555

1 394

-3 106

-1 394

Strukturstöd till fisket m.m., a

35 136

30 890

66 026

-569

-31 459

-66 595

-68 140

66 595

Fr EG-budg finansierade strukturstöd fisket, a

112 873

80 000

192 873

63 615

-16 385

-129 258

-133 258

129 258

Fiskevård, a

3 245

20 000

23 245

18 861

-1 139

-4 384

-5 384

4 384

Rennäring .m.m.

56 129

100 238

-83

156 284

108 098

7 860

-48 186

-50 048

48 186

Främjande av rennäringen m.m., a

49 810

35 700

85 510

41 322

5 622

-44 188

-45 973

44 188

Ersättningar för viltskador .m.m., a

5 452

63 000

68 452

64 586

1 586

-3 867

3 867

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a

784

1 538

2 322

2 189

651

-132

-209

132

95/96 09D2 Främjande av rennäringen, r

-64

95/96 09D6 Stöd till innehavare av fjällägen-

-19

heter .m.m., r

Djurskydd och djurhälsovård

20 201

282 390

302 591

285 681

3 291

-16 910

-25 380

16 910

Statens veterinärmedicinska anstalt, a

-1 266

85 188

83 922

85 148

-40

1 226

-1 330

-1 226

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, o

75 669

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgär-

6 279

22 381

28 660

22 697

316

-5 964

-7 084

5 964

der, a

Centrala försöksdjursnämnden, a

164

8 202

8 366

8 227

-139

-385

139

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdo-

13 100

90 950

104 050

93 941

2 991

-10 109

-14 657

10 109

mar, a

1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och

1 924

-1 924

1 924

levande djur, r

s. 40 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Livsmedel

24 437

201 642

-2 560

-14 922

208 597

164 921

-36 721

-34 161

-43 676

-49 676

43 676

Statens livsmedelsverk, a

2 990

121 089

124 079

109 362

-11 727

-14 717

-18 350

14 717

Livsmedelsekonomiska institutet, a

663

8 045

8 708

7 724

-321

-984

-1 225

984

Kostnader för livsmedelsberedskap, a

15 256

16 518

-2 560

-14 546

14 668

4 876

-11 642

-9 082

-9 792

-10 618

9 792

Livsmedelsstatistik, a

4 195

22 290

26 485

26 707

4 417

222

-893

-222

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad

3 700

3 710

3 700

-10

-195

från EG-budgeten, a

Åtgärder inom livsmedelsområdet, a

30 000

12 351

-17 649

17 649

95/96 09G8 Konsument- och marknadsförings-

376

-376

åtgärder inom livsmedelsområdet, r

1999 23F2 Livsmedelsekonomiska samarbets-

948

201

-747

747

nämnden: Avvecklingskostnader, a

Utbildning och forskning

9 200

1 395 565

15 000

-10 197

1 409 568

1 401 107

5 542

-9 458

-8 461

-19 216

8 461

Sveriges lantbruksuniversitet, a

1 175 012

-8 633

1 166 379

1 163 379

-11 633

-3 000

3 000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvalt-

1 707

11 304

13 011

12 153

849

-858

-1 197

858

ningskostnader, a

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-

7 493

208 320

15 000

-1 564

229 249

224 646

16 326

1 326

-4 603

-15 019

4 603

ning samt kollektiv forskning, a

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, o

929

Skogsnäring

56 103

393 689

-4 449

445 343

397 147

3 458

-48 196

-61 969

48 196

Skogsvårdsorganisationen, a

7 102

280 584

287 686

282 234

1 650

-5 452

-13 870

5 452

Insatser för skogsbruket, a

29 325

105 700

135 025

98 806

-6 894

-36 219

-41 504

36 219

Internationellt skogssamarbete, a

1 882

1 405

3 287

706

-699

-2 581

-2 651

2 581

Från EG-budgeten finansierade medel för

4 630

6 000

-4 449

6 181

3 237

-2 763

-2 944

2 944

skogsskadeövervakning, a

1997 23H3 Täckande av förl t f a statl kredit-

1 000

-1 000

1 000

s. 41 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

garantier för lån t byggande av sk

1998 23H2 Bidrag till skogsvård m.m, r

1999 23H5 Skogsvårdsavgiftsprojekt, r

12 165

Uo 24 Näringsliv

1 463 104

2 983 313

17 522

-94 984

4 463

4 368 955

3 818 706

835 393

817 871

-550 249

-645 177

550 249

Näringspolitik

223 518

888 277

10 900

-81 745

4 463

1 040 950

834 437

-53 840

-64 740

-206 513

-225 910

206 513

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-

2 747

223 209

300

226 256

229 365

6 156

5 856

3 109

-3 587

-3 109

ningskostnader, a

Småföretagsutveckling, a

85 456

189 062

-2 620

271 898

192 396

3 334

-79 502

-83 652

79 502

Stöd till kooperativ utveckling, a

200

20 000

-300

19 900

18 525

-1 475

-1 175

-1 375

1 375

Turistfrämjande, a

3 970

81 461

-320

85 111

83 234

1 773

-1 877

-2 237

1 877

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

12 000

139 714

25 000

3 152

4 463

179 866

163 524

23 810

-1 190

-16 342

-20 533

16 342

undersökningsverksamhet m.m., a

Sveriges geologiska undersökning: Geoveten-

213

4 831

5 044

5 024

193

-20

skaplig forskning, a

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäk-

36 974

40 000

76 974

71 881

31 881

-5 093

-9 093

5 093

ring av oljelagringsanläggningar, m.m.

Fortsatt program för småföretagsutveckling

180 000

-14 100

165 900

60 488

-119 512

-105 412

105 412

förnyelse och tillväxt, r

Miljöteknikdelegationen, o

10 000

95/96 12A2 Småföretagsutveckling, r

-55

95/96 12A4 Bidrag till tekniköverföring, r

2 550

-2 550

95/96 12A16 Program för småföretagsutveck-

79 353

-79 353

ling, förnyelse och tillväxt, r

Teknologisk infrastruktur

26 806

156 719

6 100

-2 267

187 358

168 519

11 800

5 700

-18 838

-21 150

18 838

Patentbesvärsrätten, a

1 959

13 040

14 999

12 855

-185

-2 144

-2 535

2 144

s. 42 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

232

17 200

17 432

17 569

369

137

-379

-137

Myndighetsverksamhet, a

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

11 996

9 947

21 943

16 566

6 619

-5 377

5 377

Bidrag till riksmätplatser, a

Elsäkerhetsverket, a

8 567

37 666

-2 267

43 966

37 021

-645

-6 945

-8 045

6 945

Bidrag till standardisering, provnings- och

78 866

78 893

78 871

-23

mätteknisk FoU m.m., a

Patent och registreringsverket: Finansiering av

4 024

6 100

10 124

1 637

-4 463

-8 488

-8 793

8 488

viss verksamhet (likvidatorer),

1999 24B7 Patent- och registreringsverket:

4 000

-4 000

Finansiering av viss verksamhet (likv

Konkurrensfrågor

14 008

69 596

83 604

78 074

8 478

-5 529

-7 435

5 529

Konkurrensverket, a

9 286

63 529

72 815

70 275

6 746

-2 540

-4 446

2 540

Konkurrensforskning, a

4 722

6 067

10 789

7 799

1 732

-2 990

2 990

D Teknisk forskning och utveckling

946 339

1 273 356

2 219 695

2 151 361

878 005

-68 333

-129 908

68 333

Teknisk forskning och utveckling, a

936 522

688 588

1 625 110

1 566 377

877 789

-58 733

-93 133

58 733

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a

129

15 024

15 153

15 078

-75

-525

Rymdverksamhet, a

9 688

534 493

544 181

534 656

163

-9 525

-36 250

9 525

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-

29 892

vetenskapliga attachéverksamhet, o

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, o

5 359

Utrikeshandel, export- och investeringsfräm-

178 128

402 807

-1 552

579 383

429 266

26 459

-150 117

-154 142

150 117

jande

Kommerskollegium, a

4 280

56 776

-1 304

59 752

57 878

1 102

-1 874

-3 577

1 874

Exportfrämjande verksamhet, a

6 711

178 656

185 367

171 632

-7 024

-13 735

13 735

s. 43 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

AB Svensk Exportkredits statsstödda export-

4 613

1 172

5 785

2 175

1 003

-3 610

3 610

kreditgivning, a

Investeringsfrämjande, a

10 014

49 393

59 407

58 680

9 287

-727

-2 209

727

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a

107 000

100 000

207 000

124 043

24 043

-82 957

82 957

Avgifter till internationella handelsorganisa-

16 810

12 858

-3 952

-4 792

3 952

tioner, a

95/96 03E2 Exportfrämjande verksamhet, r

-10

95/96 12A5 Investeringsfrämjande, r

238

-238

1998 24E3 Exportkreditnämnden, a

43 262

-43 262

43 262

1998 24E6 Världsutställningen i Hannover år

2 000

2000, a

Konsumentfrågor

8 114

123 039

522

-1 264

130 411

120 359

-2 680

-3 202

-10 052

-13 239

10 052

Marknadsdomstolen, a

2 685

4 941

-500

7 126

6 315

1 374

1 874

-811

-961

811

Konsumentverket, a

3 161

84 340

250

-1 264

86 487

80 594

-3 746

-3 996

-5 893

-8 093

5 893

Allmänna reklamationsnämnden, a

16 132

16 198

16 402

270

204

-221

-204

Fastighetsmäklarnämnden, a

336

7 247

522

8 105

7 054

-193

-715

-1 051

-1 413

1 051

Stöd till konsumentorganisationer, a

617

6 100

6 717

5 431

-669

-1 286

-1 336

1 286

Stöd till konsumentforskning, a

1 250

679

1 929

712

-1 216

1 216

Bidrag till miljömärkning av produkter, o

3 600

250

3 850

250

Övriga åtaganden

66 192

69 519

-8 156

127 556

36 690

-32 829

-90 866

-93 392

90 866

Täckande av förluster vid viss garantigivning

3 489

4 000

-1 990

5 499

3 120

-880

-2 379

2 379

m.m., a

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning

15 000

och drift av kanalen, o

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt

54 178

45 000

99 178

12 882

-32 118

-86 295

-88 545

86 295

ägda företag m.m., a

s. 44 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Avgifter till vissa internationella organisatio-

8 526

5 519

-6 166

7 879

5 688

169

-2 192

-2 468

2 192

ner, a

Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner

1 109 936

97 666 700

619 233

-1 900

99 393 969

97 534 544

-132 156

-751 389

-1 859 425

-1 879 425

1 858 962

A Bidrag och ersättning till kommuner och

1 109 936

97 666 700

619 233

-1 900

99 393 969

97 534 544

-132 156

-751 389

-1 859 425

-1 879 425

1 858 962

landsting

Generellt statsbidrag till kommuner och lands-

38 079

78 003 500

78 041 579

78 028 410

24 910

-13 169

-33 169

13 169

ting, a

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner

1 071 857

1 091 500

-1 900

2 161 457

315 664

-775 836

-1 845 793

1 845 793

och landsting, r

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och

18 571 000

619 233

19 190 233

19 189 970

618 970

-263

landsting, o

Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o

700

500

-200

Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.

19 733

81 810 000

8 491 942

90 321 675

90 213 314

8 403 314

-108 362

25 618

Räntor på statsskulden

81 700 000

8 491 942

90 191 942

8 491 942

Räntor på statsskulden, a

81 700 000

8 491 942

90 191 942

8 491 942

Oförutsedda utgifter

19 733

10 000

29 733

4 115

-5 885

-25 618

25 618

Oförutsedda utgifter, a

19 733

10 000

29 733

4 115

-5 885

-25 618

25 618

Riksgäldskontorets provisionskostnader

100 000

17 257

-82 743

Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-

100 000

17 257

-82 743

band med upplåning och skuldförvaltning

s. 45 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:

Ingående

Totalt till-

Skillnad mot

Utgående

A = ramanslag

reservation.

Tilläggs

Indragning,

delade medel

anvisande

Skillnad

Skillnad mot

Maximalt

reservation och

R =reservationsanslag

och ramöver-

Statsbudget

budget

netto

Varav

(IB+SB+TB+

Skillnad mot

medel

mot tilldelade

tillgängliga

anslags

ramöverförings

O =obetecknat anslag

föringsbel.

(SB)

(TB)

(ID)

korrigering

ID)

Utfall

statsbudget

(SB+TB)

medel

sparande

belopp

Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

1 318 229

23 083 000

24 401 229

22 295 012

-787 988

-2 106 217

-4 414 517

2 106 217

A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget

1 318 229

23 083 000

24 401 229

22 295 012

-787 988

-2 106 217

-4 414 517

2 106 217

1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget,

1 318 229

23 083 000

24 401 229

22 295 012

-787 988

-2 106 217

-4 414 517

2 106 217

Förändring av anslagsbehållningar

6 000

- 6 000

Summa utgiftsområden

30 264 704

699 303 235

9 040 412

10 756

- 161 881 738 619 107

709 565 859

10 262 624

1 222 212

- 29 053 049

- 56 435 923

28 876 714

Summa utgifter exkl. UO 26 Statsskulds-

30 244 971

623 493 235

9 040 412

- 8 481 186

- 161 881 654 297 432

619 352 545

- 4 140 69 - 13 181 102

- 34 944 887

- 62 327 561

28 851 096

räntor

s. 1 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

s. 2 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

Månadsfördelade

inkomster

s. 3 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Bilaga 8

Månadsfördelade inkomster

Innehållsförteckning

Månadsfördelade inkomster…………………..................................................................5

s. 4 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

s. 5 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Tabell 8 Månadsfördelade inkomster

Summa

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

1000

Skatter m.m.

1100

Skatt på inkomst

127 513 988

9 187 019

3 344 944

11 542 223

10 346 373

11 160 813

-33 029 425

14 424 795

22 814 907

9 858 106

9 318 655

54 033 802

4 511 776

1200

Socialavgifter och allmän pen-

sionsavgift

225 899 851

20 002 048

20 589 785

16 765 892

16 371 958

16 566 203

29 456 440

18 874 067

17 920 291

17 833 086

17 160 415

16 812 569

17 547 095

1300

Skatt på egendom

38 266 441

535 024

686 982

581 648

476 618

732 018

31 400 368

603 483

515 374

656 155

744 178

731 658

602 937

1400

Skatt på varor och tjänster

265 491 953

23 560 663

22 349 607

20 515 594

20 756 067

23 015 037

21 293 461

20 559 749

20 412 351

21 450 763

21 190 660

21 779 563

28 608 437

1500

Utjämningsavgift

19 196 070

1 596 242

1 609 965

1 599 672

1600

Betalningsdifferenser, skatte-

konto

-3 537 413

4 482 440

33 768 198

-800 593

9 482 162

3 185 958

2 206 878

-1 818 044

-20 189 379

805 789

1 301 395

-43 565 037

7 602 821

Totalt 1000 Skatter m.m.

672 830 891

59 363 436

82 335 758

50 201 006

59 043 143

56 259 702

52 927 394

54 243 722

43 073 217

52 203 572

51 314 975

51 392 228

60 472 738

2000

Inkomster av statens verk-

samhet

2100

Rörelseöverskott

13 713 332

34 668

9 760 000

2 970 428

814 100

55 755

35 813

31 360

11 209

2200

Överskott av statens fastig-

hetsförvaltning

114 455

2300

Ränteinkomster

3 107 676

76 043

122 584

357 247

-10 801

176 974

247 946

37 260

212 488

393 583

-36 423

1 140 171

390 606

2400

Aktieutdelning

16 827 207

32 066

2 450 955

2 160 595

11 758 640

332 952

89 000

3 000

2500

Offentligrättsliga avgifter

7 432 281

776 547

612 118

588 049

1 127 065

621 757

501 902

416 191

581 640

531 043

523 144

513 218

639 606

2600

Försäljningsinkomster

769 660

19 895

116 231

116 245

40 668

20 273

675 625

94 603

9 650

11 514

44 331

2 881

-382 256

2700

Böter m.m.

2 219 652

82 149

-8 394

54 827

59 002

70 544

186 270

100 887

148 784

8 935

75 451

1 325 037

116 161

2800

Övriga inkomster av statens

verksamhet

1 358 004

981 551

30 721

41 664

30 540

33 855

28 637

44 918

18 660

20 734

26 226

56 242

44 257

Totalt 2000 Inkomster av statens

verksamhet

45 542 267

1 936 185

873 260

1 339 220

3 697 429

12 843 998

16 369 447

1 026 810

1 874 321

1 021 563

671 541

3 068 909

819 583

3000

Inkomster av försåld egendom

61 516 767

116

483 020

123

818 451

51 788 289

8 418 379

214

-8

285

223

7 606

4000

Återbetalning av lån

4100

Återbetalning av näringslån

92 118

2 717

15 740

9 454

5 344

2 819

5 720

2 474

4 089

3 894

3 067

646

36 153

4300

Återbetalning av studielån

2 243 346

43 009

131 238

392 272

55 372

220 957

262 946

62 909

129 858

314 006

65 108

178 292

387 378

s. 6 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Summa

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

4500

Återbetalning av övriga lån

125 135

67 365

496

4 308

3 461

182

1 345

7 636

19 637

3 904

8 627

8 079

Totalt 4000 Återbetalning av lån

2 460 599

113 091

147 475

406 035

64 177

223 959

270 011

73 019

153 584

321 804

76 801

179 034

431 610

5000

Kalkylmässiga inkomster

5100

Avskrivningar och amortering-

1 214 793

111 016

282 292

285 214

288 871

247 400

5200

Statliga pensionsavgifter

7 404 512

365 361

624 371

613 001

591 796

622 142

627 851

679 851

672 139

636 400

629 214

682 313

660 073

Totalt 5000 Kalkylmässiga inkoms-

ter

8 619 305

365 361

735 386

613 001

874 088

622 142

913 065

679 851

672 139

925 272

629 214

682 313

907 473

6000

Bidrag m.m. från EU

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

7 226 603

3 416 372

620 908

457 200

501 094

331 301

634 754

138 155

498 523

-1

256 867

371 429

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

90 690

6 927

47 935

3 476

28 773

3 580

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

796 564

-1 739

14 768

1 453

72 032

78 382

66 092

565 577

6400

Bidrag från EG:s socialfond

695 917

349 967

51 036

256 964

16 802

21 147

6500

Bidrag till transeuropeiska

nätverk

196 150

5 084

16 348

7 397

35 363

1 451

130 507

6900

Övriga bidrag från EG

24 725

1 113

9 143

3 124

1 836

5 731

3 778

Totalt 6000 Bidrag m.m. från EU

9 030 650

3 773 266

672 188

523 004

502 208

334 777

918 663

220 708

612 269

67 928

51 305

258 317

1 096 018

Summa inkomster

800 000 479

65 551 410

84 764 183

53 565 286

64 181 167

71 103 029

123 186 869

64 662 488

46 385 744

54 540 130

52 744 121

55 581 023

63 735 027

s. 7 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

s. 8 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

s. 9 Bilaga 8 Kontrollera mot PDF

Bilaga 9

Månadsfördelade

utgifter

s. 3 Bilaga 9 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Bilaga 9

Månadsfördelade utgifter

Innehållsförteckning

Månadsfördelade utgifter………………………………………………………………….5

s. 4 Bilaga 9 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

s. 5 Bilaga 9 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Tabell 9 Månadsfördelade utgifter

utfall 2000

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Rikets styrelse

4 819 969

527 736

376 911

454 945

370 108

294 102

421 291

428 813

312 401

487 653

330 280

345 113

470 615

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 502 550

92 352

105 780

126 081

118 065

184 078

129 951

113 649

100 302

125 788

149 172

108 441

148 891

Skatteförvaltning och uppbörd

6 170 079

440 255

433 815

583 557

490 470

428 204

679 937

463 440

399 803

590 053

527 594

446 260

686 692

Rättsväsendet

23 316 795

1 958 041

1 670 779

2 270 186

1 641 119

1 709 156

2 396 190

2 018 197

1 558 097

2 199 353

1 740 109

1 715 342

2 440 226

Utrikesförvaltning och int samverkan

2 983 990

458 917

296 011

163 454

219 432

188 116

197 786

354 939

193 226

187 764

246 531

204 137

273 676

Totalförsvar

46 164 893

1 483 644

3 145 750

3 418 441

3 511 679

3 338 427

6 062 055

1 769 357

1 928 296

4 073 639

3 591 025

3 140 773

10 701 807

Internationellt bistånd

15 317 475

1 622 957

1 357 705

877 602

1 556 053

1 199 295

771 223

1 263 717

870 380

1 174 900

1 012 592

1 113 513

2 497 539

Invandrare och flyktingar

4 472 269

382 810

261 509

404 997

326 096

277 631

697 866

319 133

239 809

366 557

361 354

288 622

545 886

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

28 573 297

2 172 556

2 344 886

4 596 459

2 331 144

2 201 959

2 531 768

2 318 297

1 889 320

2 170 293

2 361 606

2 299 080

1 355 929

Ekonomisk trygghet vid sjukdom m m

97 936 787

7 758 313

7 874 636

8 033 168

7 930 057

8 242 469

8 380 743

8 104 715

8 054 851

8 138 798

8 161 202

8 436 327

8 821 510

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 537 533

2 838 897

2 826 641

2 828 442

2 784 150

2 809 461

2 794 303

2 786 484

2 769 727

2 770 696

2 785 472

2 761 811

2 781 448

Ekonomisk trygghet för familjer o barn

44 596 001

3 666 781

3 713 773

3 776 420

3 697 532

3 773 805

3 724 995

3 701 070

3 766 556

3 677 460

3 646 240

3 725 893

3 725 476

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

33 224 381

3 127 848

2 996 833

3 116 448

2 759 426

2 860 966

2 512 948

2 892 076

3 322 206

2 826 849

2 369 773

2 352 035

2 086 973

Arbetsmarknad och arbetsliv

41 066 584

2 979 304

3 464 154

3 843 958

3 098 880

3 543 492

3 663 938

2 964 893

2 936 327

3 305 403

3 526 543

3 481 309

4 258 382

Studiestöd

19 680 797

2 668 899

1 681 431

1 593 899

2 514 496

1 119 744

592 869

1 163 107

473 435

1 514 820

2 619 018

1 531 962

2 207 118

Utbildning och universitetsforskning

31 363 067

2 192 659

2 211 100

3 156 564

2 098 640

2 161 846

3 003 926

3 890 145

2 132 229

3 040 264

2 006 917

2 257 105

3 211 673

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 588 617

1 496 712

246 170

362 582

1 197 114

336 130

284 287

1 106 192

263 195

269 573

1 369 749

259 772

397 141

Samhällsplanering, bostad o byggande

11 866 851

1 168 168

975 773

1 192 854

1 089 548

912 845

1 019 547

1 118 828

861 140

836 915

798 389

1 095 926

796 919

Regional utjämning och utveckling

3 006 056

141 700

329 066

223 100

217 658

246 212

250 835

353 883

140 606

167 884

239 112

189 631

506 368

Allmän miljö- och naturvård

1 700 764

187 302

143 337

101 321

108 024

131 475

140 988

93 491

108 018

152 986

112 410

149 571

271 842

Energi

1 730 785

82 361

127 158

99 622

72 372

63 745

79 807

51 293

404 904

159 840

184 104

175 875

229 705

Kommunikationer

25 345 346

3 489 313

1 852 866

1 430 339

1 642 087

2 039 900

2 561 723

1 678 530

1 604 503

2 177 079

1 899 597

1 919 233

3 050 176

Jord- och skogsbruk, fiske m m

9 739 395

1 065 466

1 046 575

459 079

942 704

478 958

819 311

308 395

444 831

483 907

864 981

881 262

1 943 926

Näringsliv

3 818 706

433 830

192 099

275 785

167 949

252 489

453 043

198 326

175 483

274 521

277 541

413 409

704 229

Allmänna bidrag till kommuner

97 534 544

8 129 861

8 183 271

8 244 355

8 118 133

8 147 546

7 403 658

8 108 884

8 101 773

8 146 808

8 571 898

8 114 332

8 264 023

Statsskuldsräntor m m

90 213 314

8 998 712

5 750 819

1 924 539

11 160 731

17 123 656

21 889 301

3 950 638

4 017 514

3 219 258

1 582 013

4 351 825

6 244 307

Avgiften till Europeiska gemenskapen

22 295 012

3 180 276

1 059 611

1 317 061

1 745 950

1 738 206

1 551 048

1 653 023

1 702 586

1 909 886

1 746 156

1 762 926

2 928 284

s. 6 utfall 2000 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

utfall 2000

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Summa utgiftsområden

709 565 859

62 745 668

54 668 460

54 875 259

61 909 616

65 803 914

75 015 339

53 173 514

48 771 519

54 448 947

53 081 377

53 521 485

71 550 761

Summa utgiftsområden - Uo26

619 352 545

53 746 956

48 917 641

52 950 720

50 748 885

48 680 258

53 126 038

49 222 876

44 754 005

51 229 689

51 499 364

49 169 660

65 306 454

Kassamäss korrigering

-35 411 535

2 934 742

4 780 723

-11 732 973

890 551

685 115

-9 554 471

-1 447 026

2 053 225

-12 974 815

-3 202 256 4 329 538 -12 173 891

RKG:s nettoutlåning

23 914 156

- 335 000

-3 474 000

-1 409 000

-4 764 000

-4 279 000

-3 757 000

-1 517 000

- 862 000

-2 015 000

9 516 000

28 704 000

8 106 156

Summa statsbudgetens utgifter

698 068 479

65 345 410

55 975 183

41 733 286

58 036 167

62 210 029

61 703 869

50 209 488

49 962 744

39 459 132

59 395 121

86 555 023

67 483 026

s. 7 utfall 2000 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

opaginerad utfall 2000 Kontrollera mot PDF

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

opaginerad Utdrag ur protokoll Kontrollera mot PDF

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 29 mars 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Leijon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Ringholm

______________

Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:101 Årsredovisning för staten 2000