Prop. 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

Prop. 2000/01:120
Propositioner · N

2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

2001-06-13 · 203 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2000/01:120, 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse

2000/01:120

2001 års redogörelse för företag med statligt

Skr.

2000/01:120

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 31 maj 2001

Lena Hjelm-Wallén

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av

statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som

Regeringskansliet hade ägande i vid årsskiftet 2000/01 samt

affärsverken.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:120

1 Introduktion.......................................................................................4

Bilaga 1 2001 års redogörelse för företag med statligt ägande.............7

Bilaga 2 Kompletteringar och riktlinjer............................................154

2 Hel- och delägda företag...............................................................154

2.1 A-Banan projekt AB.......................................................154

2.2 AB Swedcarrier..............................................................155

2.3 ALMI Företagspartner AB.............................................155

2.4 Akademiska Hus AB......................................................156

2.5 Apoteket AB...................................................................156

2.6 AssiDomän AB...............................................................157

2.7 Bostadsgaranti, AB.........................................................158

2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB......158

2.8.1 Civitas Holding AB......................................159

2.8.2 Vasallen AB.................................................159

2.8.3 Vasakronan AB............................................159

2.9 A/O Dom Shvetsii..........................................................160

2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget..................................160

2.11 Green Cargo AB.............................................................161

2.12 Göta Kanalbolag, AB.....................................................161

2.13 Imego AB.......................................................................162

2.14 1RECO Institute for Research and Competence Holding

AB...................................................................................162

2.15 Kasernen Fastighets AB.................................................163

2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................164

2.17 Kungliga Operan AB......................................................164

2.18 I,ernia AB.......................................................................165

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB...........................166

2.20 Luftfartsverket................................................................166

2.21 NordeaAB......................................................................167

2.22 Norrland Center AB........................................................168

2.23 OM Gruppen AB............................................................168

2.24 Posten AB.......................................................................168

2.25 Samhall AB.....................................................................169

2.26 SAS Gruppen..................................................................170

2.27 SIS Miljömärkning AB...................................................171

2.28 SJ AB..............................................................................171

2.29 Sjöfartsverket..................................................................172

2.30 SOS Alarm Sverige AB..................................................172

2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB......173

2.32 Specialfastigheter Sverige AB........................................174

2.33 Statens Väg- och Baninvest AB.....................................175

2.34 Sveaskog AB..................................................................175

2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.....................176

2.36 Svensk Bilprovning, AB.................................................177

2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.............178

2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB............178

2.39 Svenska kraftnät, Affärsverket.......................................179

2.40 Svensk Exportkredit, AB................................................179 Skr. 2000/01:120

2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget.......................................180

2.42 AB Svenska Miljöstymingsrådet....................................181

2.43 Svenska rymdaktiebolaget..............................................182

2.44 Svenska skeppshypotekskassan......................................182

2.45 Svenska Skogsplantor AB..............................................183

2.46 Svenska Spel, AB...........................................................184

2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................184

2.48 Swedesurvey AB............................................................185

2.49 Swedfund International AB............................................186

2.50 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB)186

2.51 Systembolaget AB..........................................................187

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

2.52 Telia AB.........................................................................188

2.53 Teracom AB...................................................................189

2.54 Vattenfall........................................................................190

2.55 VenantiusAB.................................................................190

2.56 V&S Vin & Sprit AB......................................................191

2.57 Voksenåsen A/S..............................................................192

3 Avvecklingsbolag..........................................................................193

3.1 Grängesbergs Gruvor AB...................... 193

3.2 SKD företagen AB..........................................................193

3.3 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation).............193

3.4 Zenit Shipping AB..........................................................193

4 Avvecklade bolag..........................................................................194

4.1 AB Kurortsverksamhet................................................... 194

4.2 Statens Premiefond AB..................................................194

Bilaga 3 Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar

våren 2001...........................................................................195

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001.........196

Introduktion

Skr. 2000/01:120

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen

av foretag med statligt ägande samt en redogörelse for företagens

verksamhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om

utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under

2000 fram till och med mars 2001. I redovisningen ingår dels aktiebolag

vars aktier ägs av departementen, dels de vid årsskiftet fyra

affärsdrivandc verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar

och Svenska kraftnät. Statens järnvägar ombildades till aktiebolag den 1

januari 2001.

Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1982 (prop.

1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen

skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År

1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av

skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga

redogörelse (bilaga 1). I syfte att öka genomlysningen av staten som

ägare och företagen med statligt ägande publicerar Regeringskansliet

sedan 2000 kvartalsrapportcr över företag med statligt ägande. 1

skrivelsen ingår också uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

ligger till grund för företagens verksamhet, uppgift om de nya styrelser

som utsetts på bolagsstämmorna under våren 2001 eller genom

regeringsbeslut våren 2001 (bilaga 2). I tabell redovisas föreslagna och i

vissa fall definitiva utdelningar gjorda våren 2001 avseende

verksamhetsåret 2000 (bilaga 3).

Även i årets redogörelse har en rad förbättringar genomförts. En

grundläggande förändring är att för varje företag redovisas mer

fullständiga resultat- och balansräkningar, vilket gör redovisningen

tydligare. 1 sammanställningarna följer Regeringskansliet nu också

sedvanliga konventioner rörande redovisningsinformation. En ytterligare

förbättring är att en konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas.

Denna redovisning ger en mer samlad, rättvisande och tydlig bild över

statens samlade företagsengagemang och de totala värden som finns i

den företagssfären.

Liksom föregående år ingår bland annat uppgifter om miljö- och

jämställdhetsarbete och mångfald samt andel kvinnor och män. För att

den intresserade skall kunna finna mer information finns uppgifter om

respektive företags hemsida.

I kapitlet om de statliga ägarpolitiken har framför allt

förvaltningsavsnittet utökats med en redovisning över Regeringskansliets

förvaltningskostnader avseende bland annat departementens interna

kostnader och köpta tjänster.

I avsnittet om den statliga företagssfären har införts branschöversikter

för att belysa under vilka förutsättningar företagen med statligt ägande

verkar.

1 den siffermässiga presentationen och även i den skriftliga analysen av

den statliga företagssfären har en väsentlig förändring införts i och med

att företagen delats upp i två huvudgrupper: företag som verkar under

marknadsmässiga villkor och krav, och företag som har särskilda

samhällsintressen. Genom denna uppdelning ges en mer rättvisande bild

samtidigt som analysen av såväl hela portföljen som de enskilda Skr. 2000/01:120

företagens resultat och måluppfyllelse underlättas.

Denna redogörelse liksom kvartalsrapportema finns även att tillgå på

engelska eftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet for den

svenska modellen for förvaltningen av företag med statligt ägande.

Bilaga 1 och 3 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i

det elektroniska dokumentet.

2001 års redogörelse för företag med statligt ägande MagT? 0 01 l2 °

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE-I SAMMANDRAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

en statliga bolagssfären innehåller bolag av mycket skiftande karaktär där verk-

samheterna spänner från gruvindustri till opera, från fastigheter till spel.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Det övergripande målet för regeringen är att företagen skall skapa värde och i före-

kommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Företagen utgör en

stor del av den inhemska ekonomin och deras verksamhet har därför en stor påver-

kan på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Staten har därför ett stort ansvar att

vara en aktiv och professionell ägare.

Verksamhetsberättelsen är ett verktyg för att öka genomlysningen av företagen

med statligt ägande.

■ SJ bolagiserades vid årsskiftet för att

förbättra förutsättningarna att foku-

sera på kärnverksamheten och

bedriva en konkurrenskraftig verk-

samhet. Verksamheten bedrivs nu i

tre av staten direktägda bolag.

■ V&S Vin & Sprit AB fortsatte att

expandera under 2000. Under 2001

har bolaget genom avtal med, och

delägande i, det amerikanska alko-

hold ryckesföretaget Jim Beam

Brands, samt ett avtal med det euro-

peiska distributionsföretaget Maxxi-

um, förstärkt inflytandet över den

globala distributionen av bolagets

produkter.

■ Dramaten AB hade år 2000 en

rekordhög publikbeläggning på 91

procent och Dramatens Lilla scen

återinvigdes.

■ Affärsverket svenska kraftnät fick

uppdraget att bygga ett landsomfat-

tande stamnät för optofiber.

■ Vattenfall AB har genom förvärv etab-

lerat sig som ett av Nordeuropas stör-

sta energibolag, med en stark närvaro

på Europas största marknad, Tysk-

land.

■ AB Svenska Spel introducerar

Greyhound Racing och 310 mkr av

bolagets totala vinst tilldelas före-

ningslivet.

■ Telia AB börsintroducerades i juni

och köpte senare den norska opera-

tören NetCom ASA. Bolaget bildade

ett gemensamt bolag med Tele2 för

att bygga UMTS-nät i Sverige.

■ Vasakronan AB vann bästa årsredo-

visning 1999.

■ Andelen kvinnor i styrelser i företag

med statligt ägande är 30 procent,

och målet om 40 procent till 2003

bedöms uppnås.

■ Regeringskansliet började ge ut

kvarta Israpporter. Genomlysningen

av företagen med statligt ägande

och förvaltningen av dessa är unik

i Europa.

::!

ii!

:ii»s

:!: ; !!! ■ !!:

litijijtiiiiiii

■iiiii

IHi; IHIHHI!

!|!!|!ill!!!:!! II!

::::: :i;i:

iiiii

:::

ii-

! !!!

iiihm

ii=

Innehåll

ii:

in ii n

iiiii

i (ii

■i:

iii

:::

iiiii uiii

iii i hi

ii- i !•!

:: ::

• tt ttt:::

Hm Bffl Hm

t::

:i.

-tti

41.iiiii:

II!

-t».

i»!.»

:t:

:: : ::

:!!!!: : l!

nm n

‘-i

ii?

:!! ; !:!

::: : :::

:::

!!: H!

iiiiii iiiii!

jlllt

! rT

i:'::

iii:iiii!i

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

li.Hti:

:•

II Ili

iii!

:■

uiti

il!

iiiii

:•

■tip:

uin

I N NEHÅLL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Förord: Staten - en aktiv ägare 6

Statens ägarpolitik: Målet är att skapa värde 8

Ägarens tre verktyg:

- Ökad genomlysning 9

- Ökad fokus på kärnverksamheten 10

- Effektiva styrelser 11

Viktiga policyfrågor 12

Miljöfrågor är affärsmässiga 12

Könsperspektivet en självklarhet 12

Mångfald lönar sig 12

Statliga företag i IT-samhället 12

Incitamentsprogram 13

Anställningsvillkor i statligt ägda företag 13

Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design 13

Regeringens förvaltningsmandat 13

Regeringskansliets ägarförvaltning 14

Förvaltningskostnader 15

Den statliga företagssfären 2000 16

Företag med marknadsmässiga krav 19

Dagligvaror 19

Transport 19

Telekom 21

Basindustri 21

Kraft 22

Finans 23

Fastighet 23

Företag med särskilda samhällsintressen 24

Dagligvaror 24

Industrivaror och -tjänster 25

Kraft 25

Finans 26

År 2000 för företag med statligt ägande 28

Statens ägande i börsnoterade företag 29

Investeringar 30

Anställda 31

Utlandsverksamhet 32

Omsättning och resultat 33

Förädlingsvärde 38

Förändringar i ägandet 39

Redovisningsprinciper 39

Definitioner 40

Branschindelning 40

Företag med statligt ägande 43

Historiska tillbakablickar 126

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet

för företag med statligt ägande 130

Personregister 2000 134

Adressregister 142

VD- och ordförandeförändringar under år 2000 145

Bolagiseringen av SJ 146

Tabeller och diagram

Könsfördelning 11

Företag med statligt ägande ordnade efter huvudman 14

Företag med statligt ägande, 2000

Resultaträkning 17

Balansräkning 17

Resultaträkning 18

Balansräkning 18

Företag med marknadsmässiga krav

Dagligvaruhandeln

Resultaträkning 19

Balansräkning 19

Transport

Resultaträkning 20

Balansräkning 20

Telekom

Resultaträkning 21

Balansräkning 21

Basindustri

Resultaträkning 22

Balansräkning 22

Kraft

Resultaträkning 22

Balansräkning 22

Finans

Resultaträkning 23

Balansräkning 23

Fastighet

Resultaträkning 24

Balansräkning 24

Företag med särskilda samhällsintressen

Industrivaror och -tjänster

Resultaträkning 25

Balansräkning 25

Kraft

Resultaträkning 26

Balansräkning 26

Finans

Resultaträkning 26

Balansräkning 26

Kursutveckling för börsföretag

där staten har ägandeintressen 29

Marknadsvärden för den statliga

portföljen kvartalsskiften 2000 29

Investeringar av företag med statligt ägande 30

Anställda i företag med statligt ägande 31

Utlandsverksamhet i företag med statligt ägande 32

Omsättning i företag med statligt ägande 33

Sammanfattande tabell för företag med statligt ägande, 2000 34

Majoritets- eller halftenägda företag (50-90 procent) 35

Minoritetsägda företag (20-49 procent) 35

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Minorltetsägda företag (1-19 procent) 35

Börsnoterade företag 35

Utdelning i företag med statligt ägande 36

Grad av kommersiell verksamhet 37

Förädlingsvärde i företag med statligt ägande 38

Förändringar i ägandet i noterade bolag 39

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FÖRORD: STATEN — EN AKTIV ÄGARE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Staten är i dag den största aktören på de finansiella marknaderna, dels via AP-

fondernas innehav av noterade aktier och obligationer, dels via de noterade

innehaven i den statliga bolagssfären. Staten har dessutom ett direkt inflytan-

de i svenskt näringsliv eftersom företagen med statligt ägande omfattar cirka 25

procent av det inhemska näringslivet. Det är därför ett stort ansvar som åligger

regeringen att med omsorg och skicklighet utöva förvaltningen av den statliga

bolagssfären eftersom detta får betydande konsekvenser inte bara för de enskil-

da företagen, utan för hela den svenska ekonomin.

mvärlden för företagen med statligt ägande har

förändrats kraftigt sedan slutet av 1980-talet. I

dag är närmare 85 procent av företagen med

statligt ägande aktiva inom konkurrensutsatt verksam-

het. Flera av de tidigare monopolen och affärsverken

arbetar nu på konkurrensutsatta marknader. Globalise-

ringen gör att många fler av företagen med statligt

ägande kommer att se konkurrensen skärpas ytterligare

med än fler internationella etableringar i Sverige.

För att möta denna förändrade omvärld har rege-

ringen förstärkt den professionella förvaltningen och

det aktiva ägandet av de statliga företagen.

Den förbättrade ägarförvaltningen stärker konkur-

rensneutraliteten i en avreglerad marknad. Regeringen

har infört värdeskapande som övergripande mål, och i

förekommande fall infria vissa samhällsintressen, samt

preciserat hur regeringen utnyttjar de tre ägarverktygen

genomlysning, ökad fokus på kärnverksamheten och

effektivare styrelser.

Vi är stolta över att kunna säga att genomlysningen

av företagen med statligt ägande ökat under det gångna

året. Bolagens externa redovisning har förbättrats. Rege-

ringskansliet har producerat en allt utförligare skrivelse

om företag med statligt ägande samt börjat publicera

kvartal srapporter. Arbetet med att få in mer kvinnor i

styrelserna fortsätter. Vid utgången av 2000 var andelen

kvinnor 30 procent, och målet om 40 procent 2003,

skall uppfyllas.

En del bolag har valt att införa ett incitamentspro-

gram för de anställda. Rätt genomfört kan det vara ett

instrument för att sätta fokus på värdeskapande.

Under det gångna året har regeringen satt som mål

att Sverige skall bli världens första informationssamhäl-

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

le för alla. Informationsteknologin är ett redskap som

kan underlätta för att uppnå viktiga mål inom ett antal

angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-

ning, regional utveckling, mångfald och hållbart sam-

hälle. Med tanke på att företagen med statligt ägande

utgör en så stor del av det svenska näringslivet är dessa

företags aktiviteter på detta område av stor betydelse

för att Sverige skall behålla sin ledande ställning som en

av världens främsta informationsekonomier. Ett fram-

gångsrikt arbete inom detta område kommer att ge

bättre förutsättningar för en sund ekonomisk tillväxt

och sysselsättning.

Regeringens ambition är att vara en professionell

ägare.

Från vissa håll ifrågasätts från tid till annan statens

roll som ägare. Regeringen ser emellertid pragmatiskt

på frågan om huruvida staten skall äga vissa företag

eller ej. Regeringens avsikt är att vårda det staten äger,

det vill säga att vara en aktiv, långsiktig ägare.

Regeringens övergripande mål är att ge företagen

med statligt ägande bästa möjliga förutsättningar att

fortsätta utvecklas eftersom värdefulla företag skapar

värdefulla jobb. Med staten som aktiv och professionell

ägare kan välfärden öka i Sverige.

Värdefulla företag skapar värdefulla jobb

Göran Persson

Statsminister

-o

Björn Rosengren

Näringsminister

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

.......

:::: : ::::::

!tiin!iiiii!iiiii>iiii>!t>ii!!iii»ihiiiiiiiiiiiiiniNmi

S 55 ?!•■!!’!! • 15 ?5t • 55 555:»?!!IS! •!! !}!!•• >!! !•! !••:!! >!!!

iiiisiniiiiiilritBiiiililiiiiilgiigiiiiiiiigiinigsiiiiii:

duitsisiihisttirhtitihgiiMitigrhgitfHiisistir

' ? i|ilii$fiiiw-i!i®|iiy$i$|tK|i£WHin«^

:ijs!":!i:!!isj:"itj!!!ij»!:*tni!::ii:!ieh!i!ii8!!:H:i!:t!j:!:t!s:!nis:!:ii::i::is"!ti:!!!:ij!!ts::'.!:t::::::!:::t:i:::::i::i:t::i:!!::i:

| •,[ (■[ IJ ; ■ - - , ■ |-

I/‘M.i«.7:? .Ii s

i i Ht HH HH PH ? HH-HH HH i

iiNiii Hiii-i-isiN isi-i HUrK

NfbSlfflibiab.....

i:ii:ii:ii>gi:i:iu:iiii!!iiiii:iiiii:!!.....

i ijs is: :si :s: :::::: iii :j::s!!is:8!

::5i»5::55?5s:5st5::55?5s:5??é::5f J?8:5é?R':5é?5:

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijiiiii:

iiiiiiiiiiIs:: i:iiiiiiii:iiiIiiisiiii:ii iii•ii is:

■~ £ [j-jj[

|'W

■ • ■

Hk/;-: k/ki-Hkk kdMhklkk ib/k;

ipiiiii

iiii

:::: iii:

.. . ::: ::::

ni':':‘H':::ulsi'i:?j

i;;;:iiiii iii?: i;;:: iiii' iiii iiii: iiii iiii iiii. ::::: i-;-;

iHisi l::::

•é:is:it«;t:isi.it:é«is:iitisiisjjt:

iiiiiiiiiiiiiiiyHiHiiiHiHiyHbiHBiH

^iHHsiinyiiHiiiiiyfefeii niipHiii i

iiHniÉiJiiiiiHiiiiuihiiBnifeiHiiiH

iin feli feii

::i:i ::::: ::i:: i:ii: ::

ii :: ::::: ::

j::::sj:::iii:jji:::::iij:::::::••

>; ii: iiiii i iI[iiiU j»iit Ii:iil J«:

■ j H —I t: , tntpt nt t n

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

:t;t:::ii::::ttii::ii:ii::t:ii:i:iii:iiiiitiiiii:tiiit:titii:iitii:it liiiHitiiuigiiutnitittiigiigiinigiiutnintniuiniiiigiigiigi

:i:iii:i;iih:;iij:::iii:i;iij;i:iij:i:iij:j:iij;i;iij:i:iii;::iij:::iij:::i:j:;:iij:::i;i:::iij:uiij:i:tij;i:iij:uiij:i:iij:i:jij::yij:i^ .....

ipiitiii:m:i:gig:i:tig:::gign:titti:iitH3tig:utiiM:thcntn:i3igiai>tntt3nin:tn:i:t»:::t:::F::::u:t:s:pt:g:::::t:i:ng:i:iig:»tii:j:::ii::ggiji^

tiigtlcitgttststitsistissiigtgsiigttiistigiiittiiistigiiittgiissnshtiKittissiistgsisgissiigiuissisiiittgiiiiigiiiiiinisigiiiginiuiiiusifgiigsuiitttgiittigiititgiigittiisiiiiiiiiiiiiiiiiigiiiiitiigiittigiigiiiiiiisgiigtitiisttiiignsiittttiitgiiiitiigiigiuiiiiniiiiigiitiigiigii:::

ci:iij:titii:i:iij:::iij:t:tij:i:tij;::iij:t:iij:::jij:i:iij;::iij:t:tii:::iij:::iij:::tis:i;tij:i:ti[:::ii^::iij:i::ij:i:;ii:iu:i:i:tij:i:iiigi:ii[ii:iijii;:iiigniiiii:iiigiiiiigi:giiij:iili::iiii:u

utsigqtsigingiKi-.iisiiiiisJ-.siisitiigusiigritgigriigigxisiissiJijunisittsigtusigsinisuåij.-iisisrhiigtiiiijriiiijriJiju-.sis.-hsiiiiiii^iiiifsiiijiii.isHiiisiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijsiiiiiiiiiiniiiiiiiin

:i : tij:i:jiiy:iit:t:iij:ujij:i:«ij:::iii:t:m:i;tiin:;iui:5ii:i;jij:i:«u;::ti{:::ti::i;sH:::tii;:;ii;;::;i;:i;tii:iäii:i:tij:i;sit;::tiiii.:ii[i::i:iii:itji::i:[i::iiiit:it[it:iiiM^

:::itg:i:i^g:t:!:ttK:::i::t:tit:Kti::;:gis:;:npi;gtt:::gn:::gti:::g:i:;:t:t:;:t:t;::^^

:i;iii:i.iii:::;i::::iii:::i:j:i:iii-.i;iij:i:jii:i:iij;::i:i;;:s:i:::iij:;:ii;:i:iii:::i:;:i;::i;u^

:i:ii::t:iii:i:iii:pm:i:in:i:iig:nti::i::ii:i3iig:t:ii::uiis:Kti::i:i:i:i:ii::::in:i:iiKi:ti:::::i::::ii:;i:iH^^^

::-iii:::iii^ : tii:i:i:j:::iij::<iij:::i:;:::iit;:<iij:i:uj:::iij:i:Mj:i:iij:i:iij:iiiij:i::ij;i:iij:::iii:i;ii::::ii;:::iii;::iij:i:ii[ii:ii:i: iii jiiiii [iiiii iii iiiii: iii iii iiiii: ;ii ;ii:ii [i:;:; [iiiii [iiiii iiiiii [iiiiiti: iii ii: ii: iii

:::tn::;iii:::ii::i:ti::::tit:ii:iii:i;gi::i:é:::ii::n:i:tii:i:ti::i:i:::i:iii:ittisiii::::;i;i:::i:iig;i:::i:i::i::i:iis::::::::::is:::si::::::::i::::ii:ii:gi:i:::::i:::i;g:i:iii:?:: iiiiiliiigiiiiiiiiiiiiiisiiiiisiisiiiiiiiiiiiiiiiiii^iiigiiiijgsiisiiiisiisiiitiiiiiiiiiiisiiiiiiiiiiii::::

" ijjjijg^.:jj^iQjj!;:fjjii:ij^ij|jii!jjiiiiiijiijiijii;iijjiiiiij§;:ii[:i:ij^ig|^iiiiii;:ijiii;:iiijojj§i;:ij|ji;:ijiiiiijgf:tiji:i

iiiiiiiiiitiiiiiisiiiiiiiiittgiiiiiiiiuiiiifiiiiiiiigiiiitiiiHiiiiiitiiiiitgiiiiiiiiftiiiiiiiiiiKiiiii::::::::::::::::::::::!:::::!::::::::::::

.....:i:j.ii:i:iii:iiu::i:ii[:iiiii:ii[ii:ii[ii:iiiii:iiiii:iiiii:ii:ii:iiii::ii[ii:i:iiiiiii:iii[i::iiii:i:iii::ii[i::i::i:iii[iii

Éiiiijiiijij:i:iiiu:iij:i:iii:i:jihi:iij:i:jii:i3iiiti:jij:i:iiici:iiiii:tii:i:tihi:ii(:i:iii:i:jijti:iii:

*;;Ui

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

iii i iiitiiiiiiiii ; i iii:hii:i

:i:j:i:i:j:i:iijiiiiijiiiiij:::ti[iiiii [ii:ii[iiiii[i

s:: H iiii'i:•:

ii »: ii •!< «• H » n i 11 * ,H 1 iii 1 1*! iii iiiii iiiiiliiii iiii

i : - ;■; : :i; ■ ii; ; ;ii ■ /; /;; * / ■ ;i; ■;;;[ / i;;; ■ ii; -;;; i :i; * ii/ ii:;- Sb ii:i

iihi: ! i

hiih;

iii «ii

iii

Hli»

,r r 1 j j" ;

i iiiii: iiiii iii-i! iiii! ■ iiiii! iiiii! iiiii! iii- i • ii iiiii iii i h iii iii iii i ii iii iii iii i

. .i;:..:;:..:::..:::..:;:..:;:.:::..:.:.:::.:.:. .....

tiiiHiriiiijiiiiitijiiiEisiiiiiiiijiiitM-isMjMiiMiiiiiinJHKhiijiiiiijwMi-hisinstiKiiiiuiitiitiitiiiiiiijiiiiiiiiisijiiisiitiiiitii:

| t.: t.; t.i ? t:..;..-'..... .

tniiiniiitititiiitiiiiitiiiiitttiutiiititivHttinniiiiNiistiiniMiihiiiMiitiiiiihniitjiiiiiiitiiiiiniisMiiniMiiiitiiiiiiitiii:!

fei

iitiiiiiiMiiiiiiiitiiitiiimiiuniuiniiiiiiiiiiiiiititiiiiitiitimi

■t;?;;.;:}::.;:;::*;::;;;;:.::i

iiiii! i

•s5?ii:ss?ti:é??ji:8S?si:si?i:!SS??i:St?St:jj?!i:tsts::ss?ii:!!?!!iiiii::

it»

:: i: [i:: :i ii:.: si [i:: i i ii:: i i [ij

yJBWIWip--..,. j-g --■'-g-

:K!ti:i:t:i;[:m:::(!t:::g:tt::iii:i:i:::i:!tt:i:!ii:iEtis:i:m:::iipi:iis:::m:t:!:i:::n!:i:i:i:::it»:i:!i^^

4 : iji : i : 5ii : .i : *is : t:iti:::iti:!:jti:::iii:i:i:i:isiji:i:iii:::iij:i:iij:::iii:::iij:::iij:::iii:::iij;i:iiSi::iii:i:i:j:i:iii::.:jii:i:iij:::iiii::iijsiiii[ii:iiu

‘PHVittiKtiiiitHtsnimrtsgiirniiinsiiisngininiphiigingistiitigtKiigti-.tH^^^^

: ! £ i*! £ ! ; !!i £ i £ iii £ :-'j!j £ :>ii>t::j!j::!j!j £ i £ iij £ :-itf £ ! £ <ii £ H>i £ :Hii : *:!!£-: : !!! £ i ; iii : i.-^

:i:tit:::tit:i:gt::Ktitn:t:tn:ttt::::ig:i:tiKi:gtt:i:gi::i:t:t:::gsg:i;tt::::ti::i:ttg::::it:i:in:i::is:tigt>:i:t&^

: i" iiiii :::: :. :: :: :: i:::::::::: ::::: ::::: iiii: ::::: iiiii

»»

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Regeringens övergripande mål för företagen med statligt ägande är att de skall

skapa värde och i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias.

cn svenska staten, som är Sveriges största förc-

tagsägarc, har cn unik möjlighet att påverka

Sveriges ekonomi. Detta medför ett stort ansvar

och ställer krav på en professionell förvaltning för att

säkerställa sysselsättning och tillväxt. Med avrcglcringar

inom många stora branscher möter nu de statliga företa-

gen en allt hårdare konkurrens. Flera av de statliga bola-

gen tillhör redan de mest kostnadseffektiva i sin bransch,

medan andra har genomfört betydande förändringar för

att stärka sin konkurrenskraft under 2000. Den nya

informationsteknologin skapar också nya möjligheter för

företagen. Sverige ligger i framkanten med bland annat

ett av världens högsta Internetanvändande, vilket ger

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

goda förutsättningar att snabbt förstå och utnyttja den

nya informationsteknologin. Sammantaget har företagen

med statligt ägande goda möjligheter att fortsätta bidra

till en sund ekonomisk tillväxt för hela landet.

Den statliga bolagssfären består av 59 företag varav 4

är avvecklingsbolag. Staten äger 45 bolag helt och därut-

över 16 bolag tillsammans med andra. Totalt är cirka

240 000 personer anställda i dessa bolag. Till detta kan

läggas alla kunder, leverantörer och kreditgivare som

direkt eller indirekt påverkas av statens ägarengagemang.

Statens ägarpolitik kräver därför uppmärksamhet och

granskning. Staten är direktägare i fem noterade företag

och värdet av detta innehav var 180 miljarder kr den 18

maj. Staten var därmed Stockholmsbörsens största ägare

med cirka 5 procent av det totala börsvärdet.

Statens ägarroll är mycket komplex då staten äger

bolag aktiva i verksamheter som spänner från gruvindus-

tri till opera, från fastigheter till spel. Regeringen har

dock slagit fast att det övergripande målet för samtliga

företag är att skapa värde, och i förekommande fall infria

uttryckta samhällsintressen. Formen för värdeskapande

beror på typen av bolag där företagen i princip kan delas

in i två typer; företag som verkar under marknadsmässiga

villkor och krav, och företag som har särskilda samhälls-

intressen att uppfylla inom ramen för ett resultatkrav.

För den första gruppen utgår ägarpolitiken från mark-

nadsmässiga krav. För flera av dessa bolag används det

gängse måttet för värdeskapande, det vill säga att nuvär-

det av de framtida kassaflödena skall vara större än före-

tagets sammanvägda kostnad för det lånade kapitalet och

ägarens kapital. Under de senaste två åren har regering-

ens förvaltning varit inriktad på en finansiell omvandling

av bolagen i syfte att maximera aktieägarvärdet. Aktieä-

garvärdet maximeras när kapitalkostnaden minimeras

och kassaflödet från investerat kapital maximeras.

I den andra gruppen, där företag som bland annat

Systembolaget AB och Apoteket AB återfinns, kan inte

ett traditionellt mått av värdeskapande användas. Ägar-

politiken är här i stället inriktad på att företagen skall

bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt, givet att

uppställda mål och ekonomiska krav uppfylls. För de här

företagen kommer således värdeskapandet ur den sam-

hällsnytta som de åstadkommer. Om dessa företag

enbart fokuserade på värdeskapande i gängse mening

skulle aktieägarvärdet kunna maximeras, dock på bekost-

nad av att samhället riskerar att de samhällspolitiska

målen inte nås. Icke desto mindre skall även dessa före-

tag hushålla med sina ekonomiska tillgångar, vilket inne-

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

bär att nuvärdet av framtida kassaflöden åtminstone bör

möta kostnaden för kapitalet i bolaget.

Utvärderingen av företagen blir således också olika

beroende på vilken av ovanstående två grupper som

företaget tillhör. För de företag med statligt ägande som

verkar under marknadsmässiga villkor och krav måste

ägaren utvärdera lönsamheten hos företaget och avgöra

om företaget producerar en acceptabel avkastning. För

företagen med särskilda samhällsintressen blir uppgiften

mer komplex då även andra faktorer än lönsamhet måste

utvärderas. Kravet på tydlighet för de uppsatta målen

och en aktiv ägarförvaltning blir därmed än större inom

den gruppen av företag.

Regeringskansliet har som ägare tre verktyg till hands

för att nå sina mål; genomlysning, fokus på kärnverksam-

het och effektiva styrelser. I det följande kommer rege-

ringens ägarpolitik att presenteras och redogörelsen

inleds med en beskrivning och en utvärdering av dessa

tre verktyg. Därefter följer en redogörelse för regeringens

policy i några frågor av principiell karaktär.

Ägarens tre verktyg

- Ökad genomlysning

Regeringens mål är att företagen med statligt

ägande skall hålla cn hög nivå på sin rapporte-

ring och vara väl genomlysta. Som exempel på

en hög genomlysning kan nämnas att det i årsredovis-

ningen bland annat skall framgå vilka finansiella mål,

inklusive miljönyckeltal, som organisationen arbetar

efter samt i vilken mån de uppfyllts. Kravet på genom-

lysning och hög kvalitet på rapporteringen kan också

ställas i relation till företagets relativa storlek samt dess

ställning på marknaden och inte minst antalet ägare i

svenska folket. För statligt ägda företag blir därmed

genomlysningen cn demokratifråga eftersom bolagen

ytterst ägs av svenska folket.

Den externa rapporteringen är hörnstenen på vilken

marknadens kapitalallokering sker och en effektiv kapi-

tal-allokering är nödvändig för cn välmående ekonomi.

Ur ägarens synvinkel är rapporteringen av speciell vikt

eftersom ledning och styrelser ansvarar för att ta fram

det önskade materialet och ställa sig de frågor som äga-

ren, det vill säga investeraren, vill ha svar på. Rapporte-

ringen blir således ett viktigt styrinstrument för ägaren i

den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

företaget.

Den finansiella och kvantifierbara informationen är

grunden förföretagens offentliga rapportering. Den skall,

för att uppfylla kravet på en hög genomlysning, komplet-

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Regeringskansliet har i samråd med företagen med statligt ägande strävat

efter att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapitalstrukturen.

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat ett flertal verksamheter utanför

kärnverksamheten, däribland restaurangverksamhet och färjor.

teras med beskrivande information för att ge vägledning i

tolkningen av företagets utveckling och de faktorer som ska-

par värde i det specifika företaget. I vilken mån de särskilda

uppgifterna uppfyllts, i de fall sådana finns, bör betraktas

som varande lika väsentligt som annan redovisning. Även

den miljörelaterade rapporteringen bör i möjligaste män

integreras i årsredovisningen. De generella krav som kan

ställas på en årsredovisning är bland annat att möjligheter

och hot som har betydelse för att bedöma den framtida för-

mågan att skapa värde beskrivs på ett balanserat sätt.

Regeringen ställer emellertid inte bara krav på de

enskilda företagen att förbättra sin rapportering, utan

Regeringskansliet arbetar också strukturerat med att för-

bättra den egna rapporteringen kring det statliga ägandet.

Detta innebär att Regeringskansliet arbetar kontinuerligt

med att öka kunskapen och därmed medvetenheten kring

hur förvaltningen av statliga bolag bör ske. Från och med

2000 ger Regeringskansliet ut kvartalsrapporter. Dessa

innehåller cn redogörelse för utvecklingen i företagen

med statligt ägande under det gångna kvartalet, och i viss

mån en beskrivning av hur ägaren ser på framtiden och

utvecklingen för de enskilda företagen och branscherna.

Sedan augusti 1999 ger Regeringskansliet också ut en

mer lättillgänglig version av den formella skrivelsen till

riksdagen om företag med statligt ägande. Den lättill-

gängliga versionen riktar sig till allmänheten, media,

fackföreningar, med flera intressegrupper.

Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att ytterli-

gare höja kvaliteten i den externa rapporteringen. Detta

sker bland annat genom att säkerställa kvaliteten i inrap-

porterat material, förenkla rapporteringsrutinerna för

företagen och införa en konsekvent och tydlig rapporte-

ring för att därigenom underlätta läsningen och tolkning-

en av siffermaterialet. Dessutom har Regeringskansliet

ambitionen att påskynda rapporteringen så att kvartals-

rapporterna och denna skrivelse publiceras i en närmare

anslutning till rapporteringstidpunktens slut. De föränd-

rade rapporteringsrutinerna beskrivs närmare på sidan 39

under rubriken Redovisningsprinciper.

Ägarens tre verktyg

- Ökad fokus på kärn-

verksamhet

Generellt sett finns två problem inom den stat-

liga bolagssfären, ineffektiv kapitalbalans och

expansion utanför kärnverksamheten.

För det första är vissa bolag med statligt ägande överkapi-

taliserade, det vill säga har för mycket eget kapital i rela-

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

tion till lånat kapital. En optimal kapitalstruktur innebär

att ägaren, i nära samråd med företaget, söker nå cn för-

delning mellan eget kapital och lånat kapital som mini-

merar kostnaden för det totala kapitalet utan att riskera

bolagets finansiella ställning. Genom att minska den

totala kapitalkostnaden ökar företagets möjligheter att

öka avkastningen och använda kapitalet mer effektivt.

Därmed ökar också värdet på företaget. En anledning till

överkapitaliseringen är en osäkerhet om ägaren, det vill

säga staten, är beredd att skjuta till nytt kapital om det

uppstår ett investeringsbehov. Detta försvårar möjligheten

för företagen att öka utdelningen till ägaren eftersom före-

taget vill försäkra sig om att ha cn buffert för eventuella

framtida investeringar.

Anledningen till att ett företag inte skall vara över-

kapitalägt är bland annat att det egna kapitalet är dyra-

re än det lånade. Vid en obeståndssituation står aktieä-

gare efter andra kreditgivare i prioritetsordningen. För

att kompensera det större risktagandet kräver aktieäga-

re därför generellt en högre riskpremie. Denna riskpre-

mie ligger enligt externa bedömare nu inom intervallet

3,5-5,C) procentenheter baserat på ett genomsnitt. Utö-

ver detta tillkommer, i bolagets perspektiv, att vinsten

är skattepliktig medan räntan på lånat kapital är

avdragsgill. En optimal kapitalstruktur är därmed belå-

ning upp till en sådan nivå att den sammanlagda kapi-

talkostnaden minimeras. Detta underlättar för företaget

att uppnå högre avkastning och effektivare kapitalan-

vändning. Den överkapitalisering som kan uppstå går

att hantera genom att till exempel utdelningen till

ägare höjs. Detta måste dock vägas mot bolagets finan-

siella ställning.

Det andra problemet är att flera av företagen med

statligt ägande har expanderat inom verksamheter som

ligger utanför kärnverksamheten. Generellt sett ökar

detta risken i företaget eftersom det på så sätt börjat

konkurrera inom områden där företaget har ringa eller

ingen erfarenhet. Ledningen riskerar således att förlora

sitt fokus på kärnverksamheten och kreditgivarna i sin

tur kan börja begära en högre riskpremium för att låna

ut pengar. Dessutom löper ägaren risken att företagets

mål inte uppfylls eller åsidosätts.

Under åren 1999 och 2000 har Regeringskansliet i

samråd med företagen med statligt ägande strävat efter

att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapital-

strukturen. Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat

ett flertal verksamheter utanför kärnverksamheten, där-

ibland restaurangverksamhet och färjor. Telia AB har

markerat sitt fokus genom att placera icke-kärnverksam-

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

het i ett separat bolag, och man har också breddat ägan-

det i sin katalogverksamhet genom börsintroduktionen

av Eniro AB. Vattenfall håller på att avyttra större delen

av sin verksamhet utanför Europa. AssiDomän AB har

genomfört ett inlösenprogram samt avyttrat flertalet

industriella verksamheter. Det finns samtidigt många

bolag där verksamheten på det hela taget är väl fokuse-

rad på kärnverksamheten.

För flera bolag i hela den statliga bolagssfären kvarstår ] fr

dock problemet att det egna, dyrare, kapitalet utgör en

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

alltför stor andel av det totala kapitalet.

Styrelserna kan också överväga att företagen inrättar

så kallade värdebaserade styrsystem kopplade till incita-

mentsprogram. Regeringen har beslutat om riktlinjer för

sådana program för anställda i statliga bolag, dock inne-

bär inte det att regeringen rekommenderar att det införs

sådana program i samtliga bolag som ägs av staten.

LKAB och Vasakronan har infört värdebaserade styrsys-

tem kopplade till incitamentsprogram för de anställda.

Läs mer om regeringens principer för incitamentsprogram

på sidan 13.

Ägarens tre verktyg

- Effektiva styrelser

Som ägare är staten aktiv i styrelsenominering-

ama till företagen.

Regeringens mål är att styrelserna skall inne-

hålla hög kompetens anpassad till respektive bolags verk-

samhet, situation och framtida utmaningar. Det är därför

viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med

att företaget utvecklas och omvärlden förändras. Varje

nominering skall således utgå från kompetensbehovet i

respektive företags styrelse.

Själva nomineringen och tillsättningen av nya ledamö-

ter föregås av en löpande dialog mellan ansvarigt depar-

tement, styrelseordförande, andra ledamöter, företagsled-

ning och eventuellt andra delägare samt övriga berörda. I

den här processen kan det många gånger vara till stöd för

ägaren eller ägarna om styrelsen utvärderat sig själv och

inventerat eventuella förändringsbehov avseende sam-

mansättningen och framtida kompetensbehov. Regering-

ens ambition är att styrelse förändringar skall utlysas i

god tid före stämman.

Vad beträffar kriterierna för att komma ifråga för en

styreLscplats fordras cn hög allmän kompetens inom

antingen löpande affärsverksamhet, affärsutveckling,

branschkunskap, finansiella frågor eller andra relevanta

områden.

I flera av de börsnoterade företagen finns så kallade

informella nomineringskommittéer vilka utgörs av de

största ägarna. Detta har skett i exempelvis Telia AB och

AssiDomän AB. Det avgörande är att eventuella nomine-

ringar tydligt motiveras och dokumenteras för bästa möjli-

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

ga genomlysning. Sammansättningen av styrelserna skall

också ske så att en balans uppnås avseende kompetens,

bakgrund, ålder och kön. Målet för de onoterade företagen

är en jämn könsfördelning och ett delmål är att andelen

kvinnor skall vara minst 40 procent 2003. År 2000 upp-

gick andelen kvinnor till 30 procent och året innan var

andelen 29 procent.

Styrelsens ordförande har en särställning i företagets

styrelse. Därför bör särskilt höga krav ställas på styrelsens

ordförande när det gäller kompetens och förmåga att

leda styrelsearbete. Det är styrelsens ordförande som

skall tillförsäkra att styrelsearbetet i företagen med stat-

ligt ägande håller en hög kvalitet och sker med viss

enhetlighet. Enligt aktiebolagslagen är ansvaret mellan

verkställande direktören och styrelsen fördelat så att VD

skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar. Det är värdefullt om styrelsen,

som kollektiv och av respektive individ, utvärderas. Den

samlade utvärderingen, som vanligen görs årligen, kan

tjäna som underlag för utveckling av styrelsernas arbets-

sätt och också som underlag för ägarcn(na).

För att uppnå effektiva styrelser bör dessa inte vara för

stora. År 2000 bestod styrelserna i företag med statligt

ägande i snitt av 7,6 ledamöter inklusive suppleanter, 1999

var medelstyrelsen 7,8 inklusive suppleanter. Styrelsernas

storlek varierar från som minst 3 till som mest 14 ledamöter.

Regeringskansliets avsikt är att endast ha ordinarie leda-

möter i styrelserna, om inte särskilda skäl kräver annat,

eftersom varje ledamot bör ha samma ansvar och ha samma

drivkraft för ett stort engagemang i företagets utveckling.

För insynens skull och för att som huvudägare direkt

kunna medverka till bolagets utveckling kan det många

gånger vara en fördel för staten med direkt ägarrepresen-

tation i styrelsen, det vill säga att styrelserna innehåller

representanter från Regeringskansliet med insikt i bola-

gets verksamhet och den bransch den verkar i. Samtidigt

som ägarens insyn ökar, kan styrelsen också tillföras kun-

skap om ägarens förhållningssätt i viktiga frågor. Ett 40-

tal tjänstemän från Regeringskansliet, både politiskt till-

satta och opolitiska, sitter i bolagsstyrelser. Åv dessa har

ett knappt tiotal personer mer än ett styrelseuppdrag.

Styrelsenomineringar i börsnoterade bolag där staten

är delägare skall ske i samråd med övriga huvudägare,

företrädesvis genom en nomineringskommitté. De för-

slag som därvid framkommit bör publiceras i god tid före

bolagsstämman och kommitténs ledamöter skall vara

närvarande på stämman för att kunna motivera valet av

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

de föreslagna personerna. I de noterade bolag där staten

har cn stor ägarandel bör minst en ledamot av nominc-

ringskommittén representera staten. Nomineringskom-

mittén bör bestå av tre till fem ledamöter och majorite-

ten skall representera huvudägarna. Det är lämpligt att

nomineringskommittén även föreslår styrelsearvodena.

KÖNSFÖRDELNING

1 Befattning

Kvinnor

' • Män '■ ■

Andel kvinnor 1

Ordförande

Wce ordförande yv v /

Z7 i

ri#

Andra ordinarie

119

214

333

36%

Suppleådl

27%

Ledamöter utsedda av

bolagsstämma, total*

133

306

439

30%

Arbetstagare, ordinarie

17%

Arbetstagare, suppleant

°34

28%

VO/GO

■ z

■ ' 50’ :

12%

‘omfattar ordinarie ledamöter, suppleanter samt ordförande och vice ordförande

Regeringens mål är att styrelserna skall innehålla hög kompetens anpassad

till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Det är

därför viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med att företaget

utvecklas och omvärlden förändras.

STAT ENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Viktiga policyfrågor

det följande redogörs för regeringens policy i

Hn v * ssa frågor av principiell karaktär och hur de

BäS berör företagen ined statligt ägande. Dessa poli-

cyfrågor ger uttryck för en viljeyttring hos rege-

ringen på områden som är angelägna för hela samhället

medan de tre verktyg som tidigare beskrivits är de tradi-

tionella metoder som en företagsägare kan använda i sin

ägarutövning.

Miljöfrågor är

affärsmässiga

regeringsförklaringen slås fast att Sverige skall

vara ett förcgångsland i omställningen till ett

ekologiskt hållbart samhälle. Vidare i propositio-

nen Svenska Miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sve-

rige (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MjU06, rskr.

1998/99:183) anges i avsnitt 8.3 om staten soin ägare.

Som ett resultat av att miljöfrågorna mer och mer upp-

fattas som affärsmässiga och strategiska, uppmärksam-

mas allt oftare ägarnas möjligheter att påverka företagens

miljöarbete. Välskötta företag behöver ha ett seriöst mil-

jöarbete och god miljökompetens för att undvika miljö-

relaterade risker och kostnader. Kostnaderna kan bestå

clels i höga åtgärds- eller saneringskostnader, dels i kost-

nader på grund av försämrat anseende hos leverantörer,

kunder och allmänhet. Miljöanpassning är i många fall

en förutsättning för lönsamhet. De statliga företagen bör

därför sträva mot en hållbar utveckling och bidra till att

de nationella miljömålen uppfylls.

Det åligger styrelserna att slå fast företagets miljöpolicy

samt att beakta de krav som ställs på verksamheten när

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

det gäller en ekologiskt hållbar utveckling.

Könsperspektivet

en självklarhet

et svenska jämställdhetsarbetet är på väg in i en

ny fas där inriktningen är att integrera ett köns-

perspektiv i den ordinarie verksamheten från

att främst varit en egen sidoordnad struktur med jäm-

ställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer.

Genom könskonsekvensanalyser skall både kvinnors och

mäns villkor, förutsättningar och behov tydliggöras och

därmed blir dessa analyser ett instrument för att höja

kvalitet och effektivitet. Staten skall därför se till att

företagen i sitt arbete analyserar sin verksamhet utifrån

såväl kvinnors som mäns förutsättningar och villkor.

Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet

som en del i utvecklingsarbetet. När det gäller den mer

avgränsade frågan om könsfördelningen i de statliga

bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning och

ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 pro-

cent 2003 (regeringens skrivelse 1999/2000:24). För

2000 uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till

30 procent, jämfört med 29 procent 1999. Detta kan

jämföras med att cirka 5 procent av ledamöterna i de

svenska börsnoterade bolagen utgörs av kvinnor. Genom

att intensifiera ansträngningarna för att öka andelen

kvinnor vid tillsättningar i statliga bolagsstyrelser, samti-

digt som det aktuella kompetensbehovet i varje bolag

tillgodoses, kan regeringen uppnå ett av delmålen för

jämställdhetspolitiken inom rimlig tid. Det svenska jäm-

ställdhctsarbctct har varit, och skall även framlcdcs för-

bli, framgångsrikt och en internationell förebild.

Mångfald lönar sig

rfarenheten från företag i såväl Sverige som

utomlands visar att mångfald lönar sig. En ökan-

de internationalisering med skärpt konkurrens

ställer krav på högre kompetens hos de anställda. Arbetet

med mångfald innebär att dra nytta av mänskliga olikhe-

ter och skapa kraft ur det faktum att varje medarbetare

har sina personliga kompetenser, egenskaper och särskil-

jande drag. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att

införa organisationssystem som gör det möjligt för alla

medarbetare att medverka med sin fulla potential.

Exempelvis kan handlingsplaner upprättas för hur före-

tagen skall ta tillvara det humankapital som finns hos

personer som kommer från skilda kulturella, etniska och

sociala miljöer. Handlingsplanerna skall användas som

verktyg för att kunna rekrytera de bäst lämpade genom

att bredda basen för rekrytering.

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt

och utgår från att företagen med statligt ägande beaktar

detta bland annat i sin verksamhet och personalpolitik.

Statliga företag

i IT-samhället

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

egeringens IT-politiska mål är att Sverige som

första land skall bli ett informationssamhälle för

alla. Regeringen anser att IT är ett redskap som

underlättar möjligheterna att nå mål inom ett antal

angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-

ning, regional utveckling, mångfald och för att nå ett

hållbart samhälle. Företagen med statligt ägande utgör en

stor del av den inhemska företagssektorn, därmed kom-

Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet som en del i

utvecklingsarbetet. När det gäller den mer avgränsade frågan om könsför-

delningen i de statliga bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning

och ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 procent 2003

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

mer också dessa företags utveckling på IT-området vara

viktigt för svensk tillväxt och bidra till fler jobb och ökad

produktivitet. Redan i dag ligger många långt framme,

till exempel SJ, SBAB och Luftfartsverket.

För ägaren handlar det om att försäkra sig om att

företagen skapar de bästa förutsättningarna för att kunna

konkurrera. För att mäta denna utveckling har Närings-

departementet skapat ett e-mognadsindex som skall vara

ett verktyg både för ägaren och de enskilda företagen.

Incitamentsprogram

egeringen beslutade den 25 november 1999 om

riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i

statliga bolag. Ett incitamentsprogram är ett sys-

tem för belöning av arbetstagares arbetsinsats där belö-

ningen är beroende av att arbetstagarens arbetsinsats

höjer värdet i bolaget. Det ankommer på bolagets styrel-

se att säkerställa att regeringens riktlinjer för incita-

mentsprogram för anställda i statliga bolag följs, om ett

incitamentsprogram införs.

Riktlinjerna avser bolag som är helägda av staten. I

bolag där staten är delägare bör riktlinjerna enligt rege-

ringsbeslutet så långt möjligt tillämpas efter cn dialog

med övriga aktieägare.

Det förhållandet att regeringen beslutat om riktlinjer

för incitamentsprogram skall inte uppfattas som att rege-

ringen rekommenderar att det införs sådana program i

samtliga bolag som helt eller till en del ägs av staten.

Syftet med incitamentsprogram för anställda är att

bidra till att stimulera alla i bolaget att arbeta för de

övergripande verksamhetsmål som ställts upp för bola-

get. Incitamentsprogram är ofta kopplade till så kallade

värdebaserade styrsystem.

Dessa system är ett instrument för att rikta upp-

märksamheten mot värdeökning genom effektivare

kapitalutnyttj ande.

Anställningsvillkor

i statligt ägda företag

örhandling om verkställande direktörernas

anställningsvillkor är i första hand en fråga för

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

styrelseordförande i förening med ytterligare

personer från styrelsen.

Bolagets valda styrelse skall dock i sin helhet ta ställ-

ning till anställningsvillkoren för VD samt också ta ställ-

ning till om villkoren överensstämmer med de riktlinjer

regeringen utfärdat i december 1996. Styrelsen och VD

skall säkerställa att dessa riktlinjer även tillämpas för

övriga personer med företagsledande eller därmed jäm-

förliga uppgifter och i dotterbolagen.

I regeringens riktlinjer sägs bland annat att löner och

andra förmåner till företagsledare skall vara konkurrens-

kraftiga, men att företag som ägs av staten inte skall vara

löneledande jämfört med motsvarande privatägda före-

tag. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsersätt-

ning utgå. Denna ersättning får motsvara högst 24

månadslöner inklusive uppsägningstid. Denna ersättning

skall utbetalas månadsvis.

Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverk-

samhet skall avgångsersättningen reduceras med belopp

motsvarande ny inkomst under 24-månadersperioden.

En genomgång av cirka 500 anställningsavtal gjordes

1996 och en uppföljning gjordes 1997/98 för att se till

att riktlinjerna följdes.

Handlingsprogram för

arkitektur, formgivning

och design

iksdagen har beslutat om mål för statens arbe-

te med arkitektur, formgivning och design

(prop. 1997/98:117, bet. 1997/87:KrU14,

rskr. 1997/98:225). Statens engagemang i dessa frågor

skall bland annat ha följande mål: Kvalitet och skön-

hetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekono-

miska överväganden, och kulturhistoriska och estetiska

värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstär-

kas. Vidare skall offentligt och offentligt understött

byggande, inredande och upphandlande på ett före-

dömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

Regeringens

förvaltningsmandat

amverket kring förvaltningen av företag med

statligt ägande styrs genom ett så kallat förvalt-

ningsmandat från riksdagen.

Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, står statens medel och

dess övriga tillgångar till regeringens disposition. Enligt 9 §

skall riksdagen fastställa grunderna - i den omfattning som

behövs - för förvaltningen av statens egendom och förfo-

gandet över den.

Regeringen skall således höra riksdagen vid väsentliga

ändringar av företagets inriktning, utspädning av ägan-

det, kapitaltillskott, bolagisering (ombildning av, vanli-

gen, affärsverk till aktiebolag) samt försäljningar och köp

av aktier. Beträffande det sistnämnda har riksdagen givit

regeringen bemyndigande att avveckla ägandet i Nord-

banken Holding AB, numera Nordea AB, och Svenska

Skogsplantor AB (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

rskr. 1991/92:92). Riksdagen har bemyndigat

(prop.1999/ 2000:84, bet. !999/2000:NU18

rskr. 1999/2000: 204) regeringen att minska statens ägan-

de i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier samt

minska ägandet i AssiDomän AB och AB Svensk Export-

kredit (Prop. 1995/96:141, bet 1995/96: NU26 rskr.

1995/96: 302)

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten sägs vidare att

regeringen får sälja statens aktier i bolag där staten har

mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får

däremot inte minska statens ägarandel i bolag där staten

har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga

aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för extraut-

delningar eller nedläggningar eftersom det ingår i den

normala förvaltningen.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Ansvaret inom Regeringskansliet för förvaltningen av ett

visst bolag ligger pä ett med hänsyn till företagets verk-

samhet utpekat departement.

Det är detta departement som handhar den dagliga

förvaltningen och uppföljningen samt utvärderingen av

företaget.

1 de fall företaget har särskilda samhällsintressen sker

utvärderingen också utifrån hur företaget uppfyllt sitt

uppdrag samt hur marknadens förändringar kan komma

att påverka uppdragets innehåll.

Regeringskansliets

ägarförvaltning

ainlade resurser och kompetens för förvaltning-

en av det statliga ägandet finns inom särskilda

ägarenheter på Näringsdepartementet och

Finansdepartementet för att få bättre förutsättningar att

bedriva en enhetlig ägarpolitik och utforma tydliga mål

och riktlinjer för företagen.

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE ORDNADE EFTER HUVUDMAN

NÄRINGSDEPARTEMENTET

FINANSDEPARTEMENTET (forts.)

Företag med marknadsmässiga kra»

VawileuAB 1

1W%

AssiDomän AB

35.5%

Dom Sbvetsii. A/O

36%

l errtia AB

103%

Kaserner) fasbghets AB

100%

Luossavaara Kiitunavaara AB. LKAB

100%

Nordea AB”

18.2%

BotfRrl AB

1DO%

OM Onippfld AB

9.4?%

SAS Gruppen

21.4%

Speoallastigheter Sverige AB

100%

SIS MiQöhWtkt^rig AB

10%

Slaisns BosUdstaiisieriiigsaklietulis. SBAB

100%

SJ. Statens Järnvägar

100%

Vin Ä Sprit AB. VAS

100%

Stattum, rénrattnmffsaktieMswH

100%

Företag med särskilda samhällsintressen

Sveaskog AB

100%

Bostadsgaranti. AB

50%

Svenska 1 agnrhusaktiebolagflt

100% '

VenanfhA AB

100%

Svenska rymdaktieboteget

100%

Svenska Spel. AB

100%

Sveuslu SkBppsliycwtekskdiSan

100%

Avrecklrngsbolag

Svenska Skogsplantor AB

100%

SKD företagen

100%

SweRcad AB

100%

teila AR

VäftenfaH AB

70.6%

ioo% :

KULTURDEPARTEMENTET

Företag med särskilda samhällsintressen

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

Företag med särskilda samhällsintressen

A- Banan proiekt AB

......lt»%

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Kungliga Operan AB

100%

Al Ml Företagspartner AB

100%

Teracom AB

100%

GOta tanalLrolag. AB

100%

Voksenåscn A/S

100%

IRECOAB

{nftfartsverkel

55%

100% ;

MILJÖDEPARTEMENTET

hvSvÄvftvS

Norrland Center AB

Samhall AB

33.3%

100% ;

Företag med marknadsmässiga krav

Swedesurvny AB

100%

S|6fartsverket

100%

Sydkraft SA KA B

1 aktie’

SOS Alarm Sverige AB

50%

Företag med särskilda samhällsintressen

SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB

S*mVäg och HärtihUeftAR

100%

Svenska Mil|östyrningsrådet, AB

90%

100%

Svensk Bilprovning. AB

Svenska fcraltnéi, Affärsverket

52%

100%

SOCIALDEPARTEMENTET

Företag med särskilda samhällsintressen

Svensk Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

100%

Apoteket AB

100%

Srer ges Re$e vch TurlsUSd AB

. 50%

Systerntofagei AB

100%

Avveckllngsbolag

: G'»ngr<.b*rgGruw> AR

100% :

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Sveriges Geologiska AB

7en:l Shipping AR

100%

, ’ 100%

Företag med marknadsmässiga krav

Imego AB

100%

FINANSDEPARTEMENTET

UTRIKESDEPARTEMENTET

Företag med marknadsmässiga krav

AWdeml$M HtK AB

100%

Företag med marknadsmässiga krav

Svensk rxportkrMft, AR -'

64.7>.

Civitas Holding AB

Vasakronan AÖ’

100%

Företag med särskilda samhällsintressen

Swedfund Internshonel Afi

100%

50 procenl hv SAS Sverige AR

’ Dotterbolag till Civitas Holding AB

” Genom samgåendet med UniDanmark minskade den svenska statens ågarandel från 25,9 till 18.2 procent.

' Slalen Irfljde i pili-angiisli DgriraiKlelen Irån 7,7 lill 9.42 procenl. Statens ägarandel är beräknad på anlal utestående aktier i OM Giuppcn efter full konvertering och utnyttjande

av lecktilrigsojilinner, dvs 84 818 818 stycken aktier.

■* Svensk Exportkredit ägs sedan augusti 2000 till 64,7 procent av staten och till 35.3 procent av ABB Ltd Staten ägde tidigare 50 procent och de stora bankerna lika mycket.

Sydkrall SAKAR ingår ej i sarrirnarislällnirigen grund av deri låga ägarandelen

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Näringsdepartementet förvaltar merparten av företagen

med statligt ägande, 31 stycken samt tre avvecklingsbo-

lag. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telekom-,

skog- samt transportbranscherna och företagen är i de

flesta fall konkurrensutsatta och flertalet har värdemaxi-

mering som mål.

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande bil-

dades i samband med sammanslagningen hösten 1998 av

Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och Handelsde-

partementet samt Kommunikationsdepartementet.

Enheten består av 13 personer varav sju företagsförvalta-

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

re, tre analytiker som också arbetar med ägarstymingsfrå-

gor, två assistenter samt cn chef

Finansdepartementet förvaltar statens ägande i 14

företag (inklusive Civitas Holding AB:s dotterbolag

Vasakronan AB och Vasallen AB samt ett avvecklings-

bolag), företrädesvis verksamma inom den finansiella

sektorn, fastighets- och spelbranscherna samt V&.S Vin

& Sprit AB. Finansdepartementets bolags- och fastig-

hetsenhet består av sex personer som arbetar med

bolagsfrågor varav fyra som företagsförvaltare, en ana-

lytiker samt en chef.

Ägarenheternas uppdrag är att aktivt bevaka och

sköta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den

bästa möjliga och - i de fall det är aktuellt - de särskilda

samhällsintressena uppfylls.

Ägarenhetema förmedlar ägarens uppdrag och krav

samt bevakar, genom ett aktivt analysarbete, de olika

branschernas utveckling. Tjänstemännen är också i vissa

fall ä gar represen tanter i företagens styrelser. Enheternas

medarbetare fungerar också som kontaktlänkar mellan

företagen och de politiskt tillsatta vilka är ytterst ansvari-

ga. Enheterna utformar underlag och bereder ärenden

för beslut inom Regeringskansliet.

Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepar-

tementet, Utrikesdepartementet samt Utbildningsdeparte-

mentet förvaltar ägandet i 12 företag.

Socialdepartementet förvaltar bolag med socialpolitis-

ka mål och Kulturdepartementet bolag med kulturpoli-

tiska mål. Inom Miljödepartementet förvaltas bolag som

verkar inom miljöområdet.

För en översikt över vilka branscher och företag

respektive tjänsteman ansvarar, hänvisas till tabellen

"Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag

med statligt ägande” på sidorna 132-135.

mkr. Detta utgör cirka 0,05 promille av värdet på bolags-

sfären som har uppskattats till mellan 430 och 500 mil-

jarder kr. Uppskattningen är beroende av vilka antagan-

den som görs för respektive bolag. Inom interna kostna-

der ingår löpande kostnader som löner, resor, kontorsma-

terial ctc. Köpta tjänster innefattar främst köpta tjänster

inom finansiell och juridisk rådgivning samt framställan-

det av verksamhetsberättelser och kvartal srapporter.

Finansdepartementets bolagsenhet hade förvaltnings-

kostnader på cirka 3,3 mkr för holagsförvaltningen.

Näringsdepartementets ägarenhet hade totala förvalt-

ningskostnader på 18,6 mkr, varav 9,2 mkr avser interna

kostnader. Sammanlagt användes 9,4 mkr för köpta

tjänster, varav cirka 8 mkr avser finansiell och juridisk

rådgivning. Näringsdepartementet står för drygt 7 mkr

av dessa, och Utrikesdepartementet har köpt tjänster för

cirka 0,6 mkr.

För Teliaintroduktionen i juni betalades cirka 73,1

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

mkr för finansiell och juridisk rådgivning. Dessutom

betalades 984,5 mkr för försäljningsomkostnader och

reklam i samband med introduktionen. Försäljningen

inbringade cirka 62 miljarder kr till staten.

Förvaltningskostnader

Regeringskansliet finns två bolagsenheter, på

Näringsdepartementet och på Finansdeparte-

mentet, och dessa två enheter förvaltar 46 av

57 företag, exklusive de fyra avvecklingsbolagen. Övri-

ga bolag har handläggare som också har andra uppgifter

och som är spridda på olika departement. Förvaltnings-

kostnaderna för dessa finns inte upptaget här då de

främst består av lönekostnaderna för handläggarna, och

för att dessa handläggare också har andra uppgifter. I

den mån externa tjänster har upphandlats för förvalt-

ningen av dessa bolag, så har den kostnaden bokförts på

ett gemensamt anslag för förvaltningen av företag med

statligt ägande.

Den totala kostnaden för förvaltningen av företagen

med statligt ägande under 2000 uppgick till cirka 22

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Under 2000 förbättrades resultatet efter finansiella poster med 12 procent

till 29 767 mkr jämfört med 1999 förföretagen med statligt ägande. Samtidigt

steg omsättningen med 6 procent till 247 781 mkr under samma period.

ammantaget genererade företagen med statligt

ägande ett kassaflöde från den löpande verk-

samheten på 47,7 miljarder kr 2000. Det egna

kapitalet uppgick till cirka 161 miljarder kr.

Utdelningen till staten minskade till 9,6 miljarder kr för

verksamhetsåret 2000 från 21,9 miljarder kr 1999. Under

1999 ingår cirka 11 400 mkr i utdelning från Stattum avse-

ende försäljningen av aktierna i Pharmacia Upjohn. Sam-

manlagt arbetade 237 000 personer i foretag med statligt

ägande under 2000 jämfört med 252 000 under 1999.

De företag som har särskilda samhällsintressen att

fylla har under året uppfyllt de flesta av dessa mål.

Företagen med statligt ägande utgör en så stor del av

det inhemska näringslivet eftersom de är mycket mer

beroende av hemmamarknaden än de privatägda svenska

företagen. Av de tio svenska företagen med störst omsätt-

ning i Sverige, exklusive finansföretag, äger staten sju, och

tre av de tio största arbetsgivarna har staten som ägare.

Statens andel av den inhemska bolagssektom är grovt

uppskattad till cirka 25 procent. Siffran bygger på en

genomgång av värdet i statliga bolag, kommunala bolag,

samt börsbolagens svenskbaserade verksamhet och onote-

rade privata bolag. Bland de kommunala bolagen ligger det

största värdet i energi- och fastighetsbolagen. Sammanta-

get ger delvärderingama en procentuell andel av de statliga

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

bolagen i den svenska bolagssektom om cirka 25 procent.

I årets redogörelse har en uppdelning skett i två grup-

per. Den första omfattar företag som verkar under mark-

nadsmässiga villkor och krav, den andra omfattar företag

som har särskilda samhällsintressen att uppfylla inom

ramen för ett resultatkrav. Gränsdragningen mellan

grupperna är inte alltid självklar. Ambitionen i verksam-

hetsberättelsen är dock att göra redovisningen av statens

foretagsengagemang och de enskilda företagen så tydlig

som möjligt. Med uppdelningen blir bilden av såväl hela

bolagssfären som de enskilda företagens resultat och

måluppfyllelse tydligare och därmed mer rättvisande.

Resultatet skiljer sig också från det som redovisades i

den senaste kvartalsrapporten. Det beror på att en kon-

soliderad resultat- och balansräkning upprättats som

bland annat innebär att delägda bolag därmed räknas in

efter vilken ägarandel staten har. Konsolideringen, som

är en form av summering, är gjord utan att det finns ett

egentligt moderbolag. Principerna för redovisningen och

uppdelningen av företagen redovisas i kapitlet redovis-

ningsprinciper på sidan 39.

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000

Resultaträkning, Mkr

247 781

233 697

Kostnader '

-215 256

: -211523

Jämförelsestörande

-1 383

-5 589

i Resultat från andefar i intresseföretag

::" \ 1194

1200

Rörelseresultat

32 336

17 785

Fmansiella Intäker

6 222

15718

Finansiella kostnader

8 791

-6831

Resultat före skatt

29 767

26 672

Minoritet

-3 800

-644

Skatt

■5 334

-6 544

Årets resultat

20 633

19 484

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

321 134

248 044

Räntebärande anläggningstillgångar

274 593

279 701

Ej räntebärande omsättningstillgångar

69 442

67 152

Räntebärande omsättningstillgångar

193 318

156 233

Totala tillgångar

858 487

751 130

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

161 436 :

155 447

Minoritet

23 665

5 543

Räntebärande avsättningar

IZI5? :

12 145

Ej räntebärande avsättningar

33 980

28 331

Räntebärande iSngfnstiga skulder

400 068

356755

Ej räntebärande långfristiga skulder

24 289

18 238

Räntebärande kortfristiga skulder

138 625

112 117

Ej räntebärande kortfristiga skulder

64 272

62 554

Totala skulder och eget kapital

858 487

751 130

Kassaflöde Irån löpande verksamhet

47745

29 514

Kassaflöde från in vester mgar

-83 611

-41 750

Kassaflöde frän tinanslerlng

36 404

16283

Övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

91 012

42 555

Av- och nedskrvning<K

21 407

18 865

Omsättning som avser anslag från staten

21 623

20 767

Räntabilitet pä eget kapital. %

13X

12.7

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

Räntabilitet pä sysselsatt kapital, % (genousnitt)

Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)

Nettoskuldsättning (+ nettoskuld} f ( nettotillgång)

Sysselsatt kapital

Operativt kapital

Soliditet, %

21.6

21.4

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandol. sc sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000

Nelloomsältnlng

160 7<W

152 375

06 982

Hl 322

Kostnader

-134 267

•136 022

-80 988

•75 501

lämfftreisestörande

■ ' "■ -1495

6.12 -

■1093:

Resultat från andelar i intresseföretag

1 190

1 087

113

Rheleetetultat 25 706 12 945 6 630 4 841

finansiella intakter

4 651

13 923

1 571

1 795

rinansteila kostnader

? h , oVä’» u’d"? h’*»'i, ’ » .

7 241

4911

-1 550

1920

Resultat före skatt

23 116

21 957

6 651

4716

Minoritet

■3756” """T

-668

-44

Skatt

4 715

6 293

619

252

Axets resultat

4“ii“ä‘:H“s“H“a‘‘ii u H“a‘‘H‘*H“u“6“a‘!ti‘'i

14 645

14 996

5 988

4 489

Fj rftnlpbéianrjö omsättnjngsNlEÄngar 54 372..... 53 322 15 070 13 831

Räntebärande omsättningstillgeångar 181 183 143 208 12 135 13 024

Totala tillgångar 754 599 650 255 103 888 100 875

Eget kapital, avsättningar och skulder

Esci kaiiifei. . . :: :::;

:..131.842.;

■ : ■ 12716!:.::::

. :29.593 . .

. . 28 286

Minoritet

23 150

5 163

515

380

Rantvbeiarwe avsättningar

8515

8879

3 638

3266

f l räntebärande avsättningar

31 377

26 015

2 603

2316

Uäntflilrarele lAngfiMIgs ikuM^r

■. 352 910

.. 312 » .

■

44 .W

E| räntebärande långfristiga skulder

22 370

16 446

1919

1 792

Räntebärande kortfristiga skulder

135 033

106 905

3 592

5 212

t| räntebärande kortfristiga skulder

49 402

47 318

14 870

15 236

Totala skulder och eget Kapital

754 599

650 255

103 888

100 875

Kassaflöde från löpande verk$amnet

40517

18*3 .

7 228

Il 151

Kassaflöde från Investeringar

-77 789

32 554

•5 822

9 19(3

Kassaflöde från finansiering

38 166

18115

•1762

■1 833

övriga upplysningar

KSS

• '■•

'"""i':'»"''’'

Bruttoinvesteringar

83 831

30 947

7 181

11 608

Ax OCh nwhkuynin^är

18533

16 542

2874

2323

Omsättning som avser anslag från staten

400

‘•>8«

21 223

20 179

Räntabilitet på eget kapital. % (genomsnitt)

11,3

12.0

20.7

15.7

Räntabilitet på totalt kapilai, % (genomsnitt)

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt)

Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)

NollosluildsAlinihg (. oeilor,ki>id)/( hcttolillgänc)

\;"!a^k"S!"ÄvSÄ"«

Sysselsatt kapital

Operativt kapilai

8“ö n «”.l“ii "«“ä "h“h“h"1

V-W ” - Vn

Soliditet, %

20.5

20,3

29,0

28,4

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

Företag med marknads-

mässiga krav

det följande redogörs för företag som verkar

under marknadsmässiga villkor och krav.

Dessa företag kännetecknas av något eller

flera av följande:

Dc verkar på cn marknad med Full konkurrens. Äga-

ren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och

avkastning baserade på riskprofil. Utvärderingen och

uppföljningen baseras på dessa, samt i vissa fall på sär-

skilt uttryckta ägarkrav. I gruppen ingår även statens

noterade innehav.

Resultatet efter finansiella poster steg i den här grup-

pen med 5,3 procent till 23,1 miljarder kr under 2000

från 1999, samtidigt ökade omsättningen 5,5 procent

till närmare 161 miljarder kr. Noterbart är att kassaflödet

från den löpande verksamheten fördubblats under året

till 40,5 miljarder kr. Bruttoinvesteringarna mer än för-

dubblades till cirka 84 miljarder kr. Avkastningen på det

egna kapitalet minskade med en procentenhet till 11

procent.

DAGLIGVAROR

Inom branschen dagligvaruhandel ökade V&S Vin & Sprit

AB sitt resultat efter finansiella poster med 49 procent

till 1 433 mkr.

Spritmarknaden är mogen och utan egentlig tillväxt.

Det sker dock förskjutningar mellan olika kategorier av

sprit samt mellan prissegmenten, där konsumenten i

större utsträckning efterfrågar kända varumärken i de

dyrare segmenten. Förskjutningen mot vit sprit fortsätter

också. Den internationella alkoholmarknaden karaktärise-

ras av sammanslagningar och utförsäljningar. Den enskilt

största händelsen under 2000 var utförsäljningen av Sea-

grams Spirits and Wine, ett av de stora bolagen i alkoholin-

dustrin. I Sverige fortsätter omstruktureringen av alko-

holbranschen. Denna omstrukturering inleddes då mark-

naden för import, export, tillverkning och partihandel

med alkoholdrycker 1995 avmonopoliserades.

I Sverige finns för närvarande mer än 300 aktörer som

har importtillstånd och därmed möjlighet att sälja vin

och sprit till såväl Systembolaget som restauranger.

I Dagligvaror ingår: V&S Vin & Sprit AB.

TRANSPORT

Inom transportbranschen ökade SAS Gruppen sitt resul-

tat efter finansiella poster med 50 procent till 2 773 mkr

under året jämfört med 1999. Staten äger 21,4 procent

av gruppen. Resultatet förbättrades på grund av en

ökning av Business Class-rcsenärer och cn förbättrad

prisstruktur.

Framgång på flygmarknaden är till stor del beroende av

företagets förmåga att locka till sig affärsresenärer och

storkunderna inom de segmenten som är globala. Därför

måste flygbolagen kunna erbjuda globala tjänster. De

måste således ha ett globalt flygnät mod lätt access till dc

flesta av världens huvudorter, ett enkelt biljettboknings-

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

system som omfattar hela världen och smidiga övergång-

ar för passagerare och bagage vid inchcckning och byten.

För att klara detta bildar flygbolagen allianser med

varandra och utvecklar avancerade biljettbokningssystem

med rutiner för hur trogna resenärer skall premieras.

Alliansernas varumärke blir också allt viktigare liksom

hur resenärerna uppfattar de ingående flygbolagens ser-

vice, punktlighet och priser.

Marknaden för flygtrafik mellan Skandinavien och

omvärlden ökade med cirka 5 procent under 2000. För en

liten, regional aktör som SAS är det av största betydelse att

kunna liera sig med "rätt" kollegor i en allians och också

förmå att etablera cn position som en viktig aktör i alliansen.

Som ett flygbolag med relativt sett högre kostnader än

andra bolag möter SAS också tuff konkurrens från små

nischaktörer, som kan etablera sig på andra sträckor med

cn helt annan prisbild. SAS har högre enhetskostnader

DAGLIGVARUHANDEL (1 företag)

1 Resultaträkning, Mkr

2000

1999

Netloomsättning

5816

4 072

Kostnader

-4 413

•3 011

Jämförelsestörande

143

Resultat från andelar i intresseföretag

Rörelseresultat

1 449

918

nnansfella irtåköer

Finansiella kostnader

-115

-8

Resultat före skatt

1 433

964

Minoritet

-62 ” '

Skatt

-437

-274

Årets resultat

934

690

| Balansräkning, Mkr

2000

1999 |

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

3 535

2 738

Räntebärande anlåggntngsliagäifgar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

1 986

1 741

Räntebärande omsättnmgstäigångar

191

: 2 753

Totala tillgångar

5712

7 232

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

2934

2 163

Minoritet

115

Räntebärande avsättningar

146

Ej räntebärande avsättningar

480

559

Räntebärande längf Istiga skulder

: 836

1644

Ej räntebärande långfristiga skulder

Räntebärande kortfristiga skulder

279

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1414

2 326

Totala skulder och eget kapital

TS-ZHiv-

7 232

Kassaflöde Irån lopantte verksamhet

■102

808

Kassaflöde från investeringar

-998

-685

Kassaflöde frän finansiering

1 465

801

Övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

1 093

688

Av- oef» nedskrivningar

236

Omsättning som avser anslag från staten

Räntabilitet pä eget Kapftel. % (genonrsritt)

. 36.6

30.8

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

23.9

17,4

Räntablhtel pä syssdsatl kapital. % (genomsett)

37,9

28.4

Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)

55,5

81.1

Nettoskuldsfflfrnng (+ nettoskuld) i k- nettotillgäng)

682

-684

Sysselsatt kapilai

3818

4 347

Operativt kapital

3 627

1594

Soliditet. %

51.6

31.5

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

eftersom SAS i genomsnitt liar betydligt kortare medel-

flygavstånd än de flesta konkurrenter, det vill säga de

totala kostnaderna skall slås ut på en mindre intäkts-

mängd. I den omgivningen blir det än viktigare att förmå

hålla fast affärsresenärerna. Under året ökade Business

Class-traliken med 9 procent och Economy Class med 6

procent. Andelen Business Class uppgår till 29 procent,

oförändrat jämfört med förra året.

Inom samma bransch sjönk SJ:s resultat före skatt med

45 procent till 132 mkr under 20(X) beroende på minskad

omsättning och engångskostnader i samband med bolagise-

ringen. Jämvägsmarknaden kan delas upp i två branscher:

passagerartrafik och godstrafik. Båda branscherna är begrän-

sade till nationella marknader eftersom järn vägsmarknader-

na är reglerade i de flesta europeiska länder. Praktiska prob-

lem i form av exempelvis begränsad tillgänglighet till spåren

och olika spårvidd gör det också svårt för järnvägsbolagen

alt etablera sig på andra nationella marknader.

I Sverige är godstrafiken helt avreglerad, medan passa-

gerartrafiken delvis är avrcglerad. I Sverige upphandlas

den spårbundna passagerartrafiken på olönsamma interre-

gionala linjer av myndigheten Rikstrafiken. I England upp-

handlar regeringen all spårbunden passagerartrafik för att

minska kostnaderna, förbättra servicen och underlätta

investeringar. 1 övriga europeiska länder har upphandling-

ar bara skett i begränsad omfattning. Järnvägsbolagens tuf-

faste konkurrenter är därför inte andra järnvägsbolag, utan

andra trafikslag. Den spårbundna passagerartrafiken slåss

mot dc flexibla bilarna, mot billiga bussar och snabbt flyg.

Den spårbundna godstrafiken möter sina värsta konkur-

renter i flexibla lastbilar och snabba flygtransporter.

All järnvägstrafik är mycket kapitalintensiv och en

avgörande faktor för lönsamhet är bur väl de fasta till-

gångarna, det vill säga lok och vagnar, utnyttjas. Lönsam-

heten blir således beroende av hur väl företagen förmår

att förutse efterfrågan och matcha den med optimalt

antal tillgängliga platser eller lastutrymme. Verksamhe-

ten är också personalintensiv, speciellt passagerartrafiken

som ju snarast är att betrakta som en tjänsteindustri.

För såväl passagerartrafiken som godstrafiken på järn-

väg är konkurrenskraftiga priser jämfört med bland annat

bussar, flyg och bensinpris avgörande liksom servicenivån.

Det är av största vikt att hålla cn hög servicenivå med

bland annat god punktlighet för att kunna konkurrera

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

med andra, flexiblare transportmedel. För både passagerar-

trafiken och godstrafiken är eventuella framtida investe-

ringar och dess finansiering viktiga för värdeskapandet.

I samma bransch minskade Posten AB sin förlust efter

finansiella poster till 1 360 mkr under år 2000 från 4 065

mkr 1999. Svenska Posten agerar på två marknader: brev

och paket. Detta är två skilda affärer med olika bransch-

karaktä ristika.

Sverige är än så länge Europas enda helt avreglerade

marknad för brev. Eftersom övriga marknader fortfarande är

reglerade är genomlysningen dålig och det är svårt att göra

jämförelser mellan de olika brevdistributörema. Brevmark-

naden är en mogen, kapitalintensiv marknad som därmed

har höga fasta kostnader. Det är svårt för nya aktörer att

bygga upp en stor nationell brevdistribution och få lönsam-

het. Däremot finns det utrymme för aktörer på lokala mark-

nader. Detta har vi sett hända i Sverige, där det finns ett 80-

tal aktörer som konkurrerar med Posten. Posten har trots

detta en betydande marknadsandel på över 90 procent.

Det stora hotet mot Postens verksamhet kommer

emellertid från don nya informationsteknologin. Posten

noterade under 2000 minskade volymer för adresserade

försändelser vilket huvudsakligen hänför sig till att e-

posten tar marknadsandelar. /K andra sidan så ökade voly-

merna för oadresserade försändelser, så kallad gruppre-

klam, vilket är en trend som pågått under flera år och

som förutspås fortsätta. De adresserade försändelserna

svarar dock för över 60 procent av den totala brevvoly-

men och har något högre vinstmarginaler varför en

volymminskning slår mot resultatet. Privatbreven svarar

dock bara för 6 procent av totala brevvolymer, varför

e-postens utbredning bland privatpersoner inte får

samma betydelse för Postens resultatutveckling.

TRANSPORT (4 företag)

Resultaträkning. Mkr 2000 1999

Netloomsättning

37 (>88

39 219

Kosuwfe......

-30 576

-38 298

Jämför clsestörande

2 151

-4 301

Resuhal Ir.ån andalar MrlWöftW

594

, 376

Rörelseresultat

-445

■3 004

! inarisielia intöWer 772 4b8

Finansiella kostnader

952

880

Resultat före skatt

625

-3416

Minoritet

Ska 1

238

1 043

Arets resultat

-382

-2 372

fialärisrakning, Mkr

2000

1999

Tillgångar

Ej räritebårarrde anlageningsUllgångar 23 9(56 22 868

Rar itclMiantlc anlaggrrfnHStlllgångar 19615 20 801

Ej länlebarande wrisåtlningslillgängar 5 835 5 723

: 57665: 41567

Totala tillgångar

107 081

91 059

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egtt kttpltal

8 701

7 087

Minoritet

3 583

3033

Ej räntebärande avsättningar

5 875

3 836

Räntebärande långfristtRS skulder

. 12631

11235

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

Ej räntebärande långfristiga skulder

PåntaWlMnde torHstipi gkuMnr

67 871

56616

Ej räntebärande kortfristiga skulder

8 340

9 198

Totala skulder och eget kapital

107 081

91059

Kassaflftde från löpande verksamhet

3092

2340

Kassaflöde hån investeringar

590

1376

Kassaflfldn trln linansiattng

-1

603

Övriga upplysningar

ss’:-:re;i

Bruttoinvesteringar

3 803

2 257

Av- och nedskrivningar

2 052

: 2 285

Omsättning som avser anslag från staten

370

579

Ränta Wltet på nger kapilai. % (eanamsnilO

-4,8

-27,9

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

0.3

2,8

RåritaUliiet på sysselsatt kapital. % (geiidriisnitö 0.4’1

3.3

Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)

-2,9

-18.2

NattoskirklSåttrJlng I ■ imtfoWuMl/(- neWKång)

6804

8415

Sysselsatt kapital

92 802

77 984

OpMaWt kapilai

15 521

15 516

Sohditet. %

8.1

7.8

Samtliga av dessa siffror ar justerade for statens agarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

På lång sikt prognosticeras världsmarknaden för brev min-

ska, men fram till och med 2005 antas volymerna växa

med 2,5 procent i Europa och USA. Posten har som enda

brevdistributör i världen noterat fallande volymer, vilket

förklaras av den starka intemetpenetrationen i Sverige.

Paketmarknaden, eller logistikmarknaden, karaktärise-

ras av konsolidering där nationella aktörer slår ihop sig för

att bilda internationella grupperingar. Paketmarknaden har

under lång tid varit avreglerad i större delen av världen

och konkurrensen är hård från internationella aktörer som

har byggt upp ett världsomspännande distributionsnät.

TELEKOM (2 företag)

Resultaträkning, Mkr

2000

1999

Nettoomsättning

54 575

52 550

Kcstnadei

-41371

-47323

Jåmföcelsestörande

Resultat Irjn andelar 1 rntresseWretag

•1157

817

Rörelseresultat

12 074

6 044

Fmanstefia intäkter

1577

836

Finansiella kostnader

-1 872

■798

Resultat ftre skatt

11779

6 082

Minoritet

-3013

■3

Skatt

1 470

1 780

Årets resultat

7 296

4 299

Tillgångar •_■'

2000

Ej räntebärande anläggningstillgångar

86 946

48 366

Räntebärande anteggrjhgstillgångar

4968

5 563

Ej räntebärande omsättningstillgångar

19 488

17 205

Ranteoärdnrte omsawIrigsBligSngar

12364

6213

Totala tillgångar

123 766

77 347

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital -----

39867

33366

Minoritet

16 781

211

Ränretarande avsättningar

3 525

3 246

Ej räntebärande avsättningar

7 833

7 244

Räntebärande långfristiga skulder

20 876 :

9 123

Ej räntebärande långfristiga skulder

1 029

162

Räntebärande kortfreBga skulder

13 166

6934

Ej räntebärande kortfristiga skulder

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

20 689

17 061

Totala skulder och eget kapital

123 766

77 347

Kassaflöde från löpande verksamhet

10 458

10809

Kassaflöde från investeringar

-37 397

-10 737

Kassaflöde från frnans«ering

26 809

1005

Övriga upplysningar

SIBfeW

Bruttoinvesteringar

48 030

12 192

Av och nedsknvninear

8 250

7677

Omsättning som avser anslag från staten

Räntabilitet på eget kapital, % (genomsnitt)

19,9

13,6

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

13.6

9.5

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt) 18.6

14.2

Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)

20.5

15.8

Nen«iuldsättnln K ( + nettoskuld) r( nenotU^r® 20235

: 7 527

Sysselsatt kapital

94 215

52 880

Operativt kapilai

76 883

41 104

Soliditet. %

45.8

43.4

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, sc sid 39.

Paketmarknaden i Sverige beräknas växa med cirka 7

procent i volym per år under de närmaste åren. Den

svenska marknaden är dock liten för en nationell aktör

eftersom de internationella aktörerna kan dra nytta av

skalfördelarna.

/ Transport ingår: Posten AB, SAS Gruppen, SJ AB,

SweRoad AB.

TELEKOM

Inom tclckombranschcn minskade Telia AB sitt underlig-

gande resultat, EBITDA exklusive jämförcLscstörandc pos-

ter och resultat från intressebolag, med 7 procent till

13 087 mkr under 2000. Telekombranschen har gått från

att ha varit cn hårt reglerad bransch med starka monopolin-

slag till en fullt konkurrensutsatt marknad och ett växande

antal specialiserade aktörer som agerar på regional eller glo-

bal nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av eflekti-

visering för att behålla marginalerna. Telia har bland annat

lagt stora delar av de verksamheter som skall avyttras i ett

affärsområde, och har redan sålt av flera dotterbolag.

Flera av de europeiska telefonoperatörema har expan-

derat kraftigt runt om i Europa, bland annat genom att

söka UMTS-licenser. Höga kostnader för att få licenserna

och för utbyggnaden av de nya näten, i kombination med

minskade prognoser för hur snabbt och hur mycket kun-

derna kommer att använda de nya tjänsterna har sänkt vär-

deringen av telefonbolagen. Telia ska bygga UMTS-nät i

Norden och lansera operatörsoberoende portaler i Europa.

Telias aktiekurs har sjunkit under 2000 sedan intro-

duktionen i juni, dock i linje med övriga telckombolag.

Sedan årsskiftet har Telia utvecklats bättre än de flesta

konkurrenter.

I Telekom ingår: Telia AB, Svenska rymdaktiebolaget.

BASINDUSTRI

LKAB vände förra årets förlust till cn vinst efter finansiella

poster på 591 mkr. Inom jämmalmsindustrin har konsolide-

ringen fortsatt bland både producenter och hos kunder.

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

Under 1999 sjönk efterfrågan kraftigt på stål vilket fick till

följd att stålproducenter började gå samman i allt högre

utsträckning för att spara kostnader och öka kundbasen.

Även om efterfrågan tog fart under 2000, världens råstål-

produktion nådde ett rekord på cirka 846 miljoner ton, så

fortsatte konsolideringen i jakt på synergier. Stålföretagen

Usinor, Arbed och Aceralia gick samman och bildade värl-

dens största stålproducent med en årlig produktion på cirka

45 miljoner ton, eller cirka 5 procent av världsmarknaden.

Samtidigt sätter de allt större stålföretagen en press på

jämmalmsproducenter, vilket i sin tur har lett till en våg av

sammangåenden. Bland annat har BHP köpt 60 procent av

rösterna i Caemi, vilket innebär att företaget tillsammans

med CVRD och RioTinto kontrollerar närmare 60 procent

av den sjöburna handeln med järnmalm. Den handeln upp-

gick under 2000 till närmare 455 miljoner ton. LKAB pro-

ducerar cirka 2 procent av världsproduktionen av järnmalm.

LKAB har cn inneboende kostnadsnackdcl då man får

gräva på över 1 000 meters djup för att få upp malm,

medan de brasilianska järnmalmsföretagen har dagbrott.

Detta återspeglas direkt i hur vinstgivande företagen är.

LKAB har exempelvis en rörelsemarginal på cirka 10

procent medan CVRD i Brasilien har en motsvarande

marginal på cirka 28 procent.

Noterade bolaget AssiDomän har fortsatt sin renodling

mot ett skogsbolag då industriverksamheten bedöms

utvecklas bättre med andra ägare. Koncernen är Europas

största noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

hektar produktiv skogsmark. Denna strategi har belönats

av marknaden och aktien har utvecklats bättre än index.

AssiDomän noterade ett förbättrat resultat för 2000 och

ökade utdelningen med 50 öre till 6.50 kronor per aktie.

Konjunkturen i Europa är fortfarande relativt god. Det

innebär förväntningar om en fortsatt relativt stabil

utveckling för flertalet av koncernens produkter, även

om efterfrågan under 2001 kommer att växa långsam-

mare än under 2000.

/ Basindustri ingdr: AssiDomän AB, LKAB, SveaskogAB,

Svenska Skogsplantor AB.

KRAFT

Inom kraftbranschen ökade Vattenfall sitt helårsresultat

med 21 procent till 5 18S) mkr jämfört med förra året,

medan omsättningen ökade med 14 procent till 31 695

mkr under samma period. I resultatet ingår 532 mkr i

ersättning från SPP samt 2 639 mkr i ersättning för Bar-

sebäck. Omsättningsökningen berodde på förvärvade

enheter såsom Uppsala energi, medan resultatet förbätt-

rades främst beroende på betydande engångsposter. Bola-

gets resultatmål nåddes inte under 2000.

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

Den europeiska energimarknaden har karaktäriserats

BASINDUSTRI (4 företag)

1 fttgultattriiltnltigi Mkr j

2QÖÖ

1999 |

Nettoomsåttning

5 538

4 699

Kostnader

-1927

-4 824

Jämförelsestörande

-123

Resultat frän a '»dalar 1 ihtiésseiö-etag

r 1 095

■249:

Rörelseresultat

1 706

-497

Finansiella intäkter.........

.....: 200'

.'44

Finansiella kostnader

Resultat f8re skatt

1 808

-310

Minoritet

-9

Skall

28/

Årets resultat

1 512

-410

KRAFT (1 företag)

Resultaträkning Mkr

2000

1999

Nelloom sättning

31695

27 754

■ Kosinsdw

■ -25 665.....

•22 381

Jämförelsestörande

Resultat frän andelar 1 inlreSséföfelag

658

142

Rörelseresultat

6 688

5 515

' Finansiella intakter ’?........

1.037

542

Finansiella kostnader

2 536

1 760

Resultat före skatt

5189

4 297

Minoritet

462

•359

Skall

-1 757

1 400

im 1

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

17084

12 745

Rä«!lebä’arideanlöH8f»inasli1l8éiijHar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

2 128

2 445

: Räntebärande omsättningstillgångar .....

2 926

"2407;

Totala tillgångar

22 178

17 637

Eget kapital, Avsättningar och skulder

Eget kapital

18 165

137»

Minoritet

; Rå^Wr^de^HtWr.....'■ ii T " i. " ■' 'i

.....1027

: : 109Z

Ej räntebärande avsättningar

1 604

1 552

: RånteWrafidAlängfristfga skulder i

133

129

El räntebärande långfristiga skulder

' Bäntet)äraridekortfri^g0 5Kiif(ft;f :

Ej räntebärande kortfristiga skulder

1 119

961

Totala skulder och eget kapital

22 178

17 637

i Kassaflöde från löparrde verksamhet

1320

482

Kassaflöde från investeringar

-1 035

-1 240

i KhSsaflöde ■fråhfinäflslefing •

" -389 i

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

1 054

1 106

Av- och nedskrivningar

942

858

Omsättning som avser anslag 1 rån staten

RsntalKIfst pä Wipitiil, % (genomsnitt)

9,5

: 2.8

Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt)

9,6

1.4

RdnlubHllcl pä sysselsatt kapital. X (gcntimsnitO :

: ixr ■

ii"" -1.6

Räntabilitet på operativt kap tal, % (genomsnitt)

11.8

-3.8

NetlnskrddGåttiirg (* noricskitdl / (- rinltijtiUgäng) ;

• 1 781

■ .4 201 ,

Sysselsatt kapital

19391

15 030

Operaivt kao-lai ,

16 425

12.583

Soliditet. %

82.1

78.2

Samtliga av dessa siffror Sr justerade för statens Ägarandel, se sid 39.

Ej räntebärande anläggningstillgångar

Räntebärande anläggningstillgångar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

Rådie^rändööih^lfhin^tllléån^ ........

Totala tillgångar

84 349

5 592 |

14 656

"10408 :

115 005

64 030

4 508

10 815

7 310

86 663

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eght kapital

35 12(1

„ 33 347

Minoritet

4 985

2 472

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

R»bär.-i<Mua«&lhear " : .......

: is?

: raiD

Ej räntebärande avsättningar

13 792

11 192

Räntebäfawfe »änglristtga skulder

41 116

19 714

Ej räntebärande långfristiga skulder

878

1 222

R4ntei»MMle kdrtwsbgn ttMUAtt

: 9 531 .

11351

Ej räntebärande kortfristiga skulder

9 376

6 155

Totala skulder och eget kapital

115005

86 663

kassaflöde från löpande verksamhet

. 6131

3 238

Kassaflöde Irån investeringar

-21 776

-5 111

KsSMMrt* Win fiftäosier>PB

18.390

i 2 420

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

23 840

7 916

Av- och nedskrivningar

3 686

4 361

Omsättning som avser anslag frän staten

RAntgUITe' på ng» kÄpitnl, % (aenprnsnitt)

, 8.7

; ’ 77:

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

7,7

7,1

’ RäntaUllét w sysséKiah kapital. % (gertömsnitO 9.7

' 9.3

Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)

10.2

10.1

Mettre.knidsätt-wf* rroftaskidd) / (- nrhoWlgdngi 34 854

: 20 457

Sysselsatt kapital

90 959

68 094

Operalivl kaoiw! . .

74 959

56 276

Soliditet. %

34,9

41.3

Samtliga av dessa siffror Ar justerade för statens Ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

av en snabb konsolidering bland energibolagen under

2000, företagsförvärv till ett värde av närmare 580 mil-

jarder kr genomfördes i sektom under året. Konsolide-

ringen drivs bland annat av jakt på skalfördelar då fallan-

de elektricitetspriser pressar bolagens intjäningsförmåga.

I Tyskland, Europas största marknad, har elpriserna sjun-

kit med så mycket som 50 procent sedan avregleringen

1998. Den framväxande Vattenfallkoncemen har en för-

säljning på cirka 170 miljarder kWh. En prisförändring på

ett öre innebär således cn förändring på 1,7 miljarder kr.

Bland dc största europeiska kraftbolagen finns det franska

FINANS (4 företag)

Resultaträkning, Mkr

16 112

15 157

Kostrader

-14 759

-13929

Jämförelsestörande

-8

Resultat från andelar i intresseföretag

8 --T21

Rörelseresultat

1 345

1 252

Finaraiéfia intakter

890

: 11719

Finansiella kostnader

-6

-11

Resultat före skatt

2 229

12 960

Minoritet

-212

■300

Skatt

-592

-3 403

Årets resultat

1 425

9 257

Til gängar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

4 505

4 403

Räntebärande ankigeningsttllgängar

219 545:

221 707

Ej räntebärande omsättningstillgångar

8 287

13 743

Räntebärande omsättningstillgångar

95612

80215

Totala tillgångar

327 949

320 068

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

9874

19903

Minoritet

1 311

2315

Räntebärande avsättningar

Ej räntebärande avsättningar

641

675

■ Räntebärande långfristiga skulder

260 1Ö5

256028

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

Ej räntebärande långfristiga skulder

20 236

14 858

Räntebärande kortfristiga skulder

31862

■3895

Ej räntebärande kortfristiga skulder

3 920

7 394

Totala skulder och eget kapital

327 949 ■

320 068

Kassaflöde från löpande verksamhet

17 138 -

-1 770

Kassaflöde från investeringar

-12 798

-7 698

Kassaflöde frän tmansierérg

-4 630

9003

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

852

Av- och nedskrivningar

22 i

Omsättning som avser anslag från staten

RarrtaMitrt pä ege‘ kaoilai. % (genomsnitt)

9.6

53,9

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

0.7

4.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt

Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)

Mert0skuWsäHning(+ nettoskuld)t (- nettotfl^ång)

Sysselsatt kapital

Operativt kapital

Soliditet. % 3.4 6.9

Samtliga av dessa sillror ar justerade lör slalens ägarandel, se sid 39.

helstatliga EDF, italienska Enel och tyska E.ON.

Vattenfalls strategi är att delta i konsolideringen,

främst genom expansion i Nordeuropa. Detta kräver ini-

tialt stora resurser, som skall ställas mot en framtida för-

väntad avkastning på investeringarna i Europas största

marknad, Tyskland.

/ Kraft ingdr: Vattenfall AB.

FINANS

Den svenska finansmarknaden påverkas till cn stor del av

den makroekonomiska utvecklingen. Den omgivande

penningpolitiken både i Sverige och internationellt stra-

mades åt under 2000 och den svenska styrräntan höjdes

från 3,25 till 4 procent i två steg. Den ekonomiska till-

växten i Sverige stannade på 4 procent för andra året i

rad medan investeringstillväxten minskade något.

Den starka ekonomiska tillväxten medförde ökande

sysselsättning som i kombination med det låga räntelä-

get, höga reallöneökningar och skattesänkningar ledde

till att hushållens disponibla inkomster påverkades posi-

tivt och hushållens sparande upprätthölls, trots den

svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det andra

halvåret.

Den europeiska finansmarknaden har under de

senaste åren utmärkts av en hög grad konsolidering och

internationalisering. Denna utveckling har fortsatt

under 2000 och cn Pan-nordisk konsolidering av bank-

och försäkringsbolagen är på väg att skapa ett fåtal

stora finansiella koncerner med internationella förgre-

ningar. I förlängningen kan det konstateras att varken

bankerna eller försäkringsbolagen längre bara konkurre-

rar på de traditionella kärnmarknaderna utan även

direkt med specialisterna, som till exempel bostadsin-

stituten, fondkommissionärema, fastighetsmäklarna,

finansbolagen med mera.

Bankernas lönsamhet förbättrades under året. Detta

var främst effekten av stigande provisionsintäkter från

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

bankernas fondförvaltning och mäklarverksamhet i kom-

bination med fallande kreditförluster. Överskottet Från

in- och utlåningsverksamheten fortsatte att minska,

bland annat som en följd av att nya sparformer minskat

bankinlåningen. I branschen ingår Stattum som under

1999 förvaltade intäkterna från försäljningen av aktier i

Pharmacia Upjohn, vilket är anledningen till den stora

förändringen i resultatet. Pengarna från försäljningen

delades sedemera ut till staten. Se tabell föregående sida.

I Finans ingår: SBAB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum,

AB Svensk Exportkredit, Svenska Skeppshypotekskassan.

FASTIGHET

Fastighetsbranschen har under de senaste åren befunnit sig

i en kraftig omstrukturering vilken fortsatte under 2000.

Denna omstrukturering är cn följd av att det i många fall är

billigare att köpa ett helt fastighetsbolag än att direktinves-

tera i en likvärdig fastighetsportfölj. Det har också funnits

cn tydlig trend mot att industri- och tjänsteföretag valt att

sälja sina fastighetsbestånd för att renodla sina verksamhe-

ter. Köpare har då främst varit fastighetsbolagen.

Efterfrågan på fastighetsmarknaden styrs av landets

och regionens ekonomiska tillväxt. Sverige hade en

ekonomisk tillväxt på cirka 4 procent 2000, men i vissa

regioner som till exempel stockholmsregionen, var till-

växten flera procentenheter högre. Hyresmarknaden för

kommersiella fastigheter i storstadsområden och till-

växtregioner har utvecklats positivt under 2000 med

stigande hyresnivåer och sjunkande vakansgrader. Den

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

stigande privatkonsumtionen har gynnat detaljhandeln,

vilket medfört ökad efterfrågan på butikslokaler. Till-

växten i tjänstesektorn har inneburit en ökad efterfrå-

gan på kontorslokaler.

En viss avmattning i värdetillväxten kunde dock skönjas i

slutet av året.

Av det totala svenska fastighetsbeståndets (kommersi-

ella fastigheter, bostadshyreshus och industrifastigheter)

bedömda värde på 2 100 miljarder kr uppskattas det

offentliga beståndet till omkring 750 miljarder kr (främst

allmännyttiga bostadsföretag).

FASTIGHET (5 företag)

Resultaträkning, Mkr

2000

Nettoomsättning

7 306

6 729

Koslnadei

A 341

■4 074

Jämförelsestörande

Resultat från öhdeter i inlresseförelag

Rörelseresultat

3 032

2 704

Flnanstella intäkter

finansiella kostnader

-1 658

-1 394

Resultat före skatt

1 439

1 363

Minoritet

-1

Skatt

-402

377

Arets resultat

1 036

986

Tillgångar

El räntebärande anläggningstillgångar

RärMcbåtandé

Fj räntebärande omsättningstillgångar

Räntebärande omsättningstillgångar

Totala tillgångar

49 777

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

1 559

1 754 ' ■

53 093

46364

1 218

2 433'

50 084

Eget kapital, avsättningar och skulder

EgMtaaM

17931

17 718

Minoritet

Räntebärande avsättningar

■ 136

148

Ej räntebärande avsättningar

1 038

905

Pantebätande långfristiga sktiWer

17.134 1

14 491

E| räntebärande långfristiga skulder

RMebäiwws totMstlga skuläer

12 568

12 810

F| räntebärande kortfristiga skulder

4 179

3 944

Totala skulder och eget kapital

53 093

50 084

Kassaflöde ttåh lopandd verksamhet

2:407

2®1

Kassaflöde från investeringar

4 238

■5 647

Kassrfl&fé hän Iltwsteiihg

1294

3 937

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

5006

6 704

Av- döti nedskrivningar

1261

1 160

Omsättning som avser anslag från staten

WnruWitet eget hepttal. % (geriuMsnllO

5.8

- 4 :s,6 ■

Räntabilitet pä totalt kapital. % (genomsn.lt)

6.0

5,9

Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt);

6,7

6.5 .

Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)

6.8

6.7

Nrtioskuidsatteinfi (t iMawd) /1- nefinMfiänö ?8 IBS?

24 94* .

Sysselsatt kapital

47 780

45 166

OperatM kiptlal

46 024

42063

Soliditet. %

33.8

35,4

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.

/ Fastighet ingdr: Akademiska Hus AB, Civitas Hol-

ding AB (Vasakronan AB, Vasallen AB), Kasernen Fastig-

hets AB, Specialfastigheter Sverige AB, A/O Dom Shvetsii.

Företag med särskilda

samhällsintressen

det följande redovisas de företag som har sär-

skilda samhällsintressen.

Dessa företag kännetecknas av något eller

flera av följande:

Agaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och

direkt sätt. De verkar på en marknad med särskilda för-

behåll, en del verkar helt eller delvis utan konkurrens,

andra är fullt konkurrensutsatta. Speciella finansiella

upplägg används, varvid bland annat kraven på avkast-

ning avviker från vad som är gängse i verksamheter som

bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen

och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa

parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektor-

politiska mål, och effektivitets-/resultatkrav. Graden av

samhällsintresse och ägarens styrning skiljer sig mycket

mellan de olika bolagen i denna grupp.

DAGLIGVAROR

Inom dagligvaror återfinns bland annat Apoteket AB och

Systembolaget AB. Statens ägande av dessa holag känne-

tecknas inte av närvaron inom cn viss bransch utan av de

specifika samhällsintressen som ligger till grund för

respektive bolags verksamhet. En beskrivning av detta,

liksom den siffermässiga redovisningen, återfinns i avsnit-

tet om de enskilda bolagen.

Inom branschen dagligvaror finns också AB Svenska

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

Spel som redovisade en omsättningsökning på drygt

4 procent till 14,1 miljarder kr under 2000 medan resul-

tatet ökade med cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr.

AB Svenska Spel är skattebefriat och vinsten tillkommer

staten och föreningslivet.

Spelmarknaden är i Sverige, liksom i övriga länder i

Europa och i större delen av resten av världen, reglerad.

Orsaken till detta är den stora risken för bedrägerier i

spelverksanihet samt risken för oönskade sociala konse-

kvenser, såsom spelberoende. Inkomster från spel till-

kommer av tradition allmännyttiga eller allmänna ända-

mål. Lotterier och spel får enbart bedrivas efter tillstånd.

Sådant tillstånd kan ideella föreningar med allmännyttigt

intresse ansöka om hos myndigheten Lotteriinspektio-

nen. Därutöver lämnar regeringen tillstånd till det stat-

ligt ägda bolaget AB Svenska Spel samt till AB Trav och

Galopp som ägs av en sammanslutning av trav och

galoppsällskap.

Under 2000 beräknas den svenska spelmarknadens

omsättning ha uppgått till dryga 32 miljarder kr. Fördelat

på hela den svenska befolkningen innebär det att man

idag spelar för cirka 3 600 kronor per invånare eller för

drygt 3 procent av den disponibla inkomsten.

Den svenska spelmarknaden domineras av tre stora

aktörer, ATG som bedriver vadhållning på hästar, AB

Svenska Spel som bedriver vadhållning på nummer och

Idrottstävlingar samt lotterier och Folkspel som i prin-

cip enbart bedriver Bingolotto. Därutöver finns bingo-

spel hos bingohallar, föreningslotterier samt restaurang-

kasinospcl .

AB Svenska Spels marknadsandel, baserat på omsätt -

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ningen var under 2000 cirka 34 procent. Därutöver till-

kommer 9 procent som avser det värdeautomatspel som

AB Svenska Spel bedriver, men vars överskott tillförs

folkrörelsernas lokala barn- och ungdomsverksamhet.

ATG:s marknadsandel var 2000 cirka 33 procent.

Om man räknar omsättningen efter utbetalda vinster, det

vill säga kundernas nettoutlägg, har AB Svenska Spel och

ATG gemensamt en något mindre andel räknat på brut-

toomsättningen. De folkrörelsedrivna spelen har en stör-

re andel av marknaden, räknat på omsättningen efter

utbetalda vinster, än räknat på brutto-omsättning.

De spel som ökar mest är de med hög vinstutbetal-

ning relativt insatsen. Det gäller ATG:s spel på hästar

och Svenska Spels Greyhound Racing samt värdeauto-

materna Jack Vegas och Miss Vegas.

Inom branschen dagligvaror redovisade AB Svenska

Spel en omsättningsökning på drygt 4 procent till 14,1

miljarder kr under 2000 medan resultatet ökade med

cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr. AB Svenska Spel är

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

skattebefriat och vinsten tillkommer staten och före-

ningslivet.

I Dagligvaror ingår: Apoteket AB, AB Svenska Spel,

Systembolaget A B.

INDUSTRIVAROR OCH -TJÄNSTER

Inom industrivaror och -tjänster bedriver Samhall, som

skall ge meningsfullt och utvecklande arbete till personer

med arbetshandikapp, verksamhet inom vitt skilda områ-

den och är därför aktiva på en mängd olika marknader.

Staten har satt fyra krav på Samhall: Antal arbetade tim-

mar, andel rekryterade från prioriterade grupper, över-

gångar till anställning hos annan arbetsgivare och att

verksamheten skall bedrivas effektivt. Samhall får på

grund av att verksamheten drar högre kostnader ett mer-

kostnadstillägg från staten. Detta var oförändrat på 4 262

mkr under 2000 jämfört med 1999, och den är beslutad

till samma belopp för 2001.1 reala termer har därför

ersättningen sjunkit. Samtidigt tappade Samhall vissa

volymer på grund av att en stor kund lade ner tillverk-

ningen. Tillsammans innebär det att Samhall går med en

rörelseförlust exklusive jämförelsestörande poster, samti-

digt som man uppnått en acceptabel måluppfyllelse vad

gäller de särskilda samhällsintressena.

I Industrivaror och -tjänster ingdr: ALMI Företag-

spartner AB, IR.ECO AB, Norrland Center AB, Samhall

AB, SOS Alarm Sverige AB, AB Svenska Miljöstymings-

rådet, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.

KRAFT

Inom kraftbranschen är Affärsverket svenska kraftnät

ansvarig för att överföringen av el är säker och effektivt

miljöanpassad. Svenska kraftnät är ett naturligt mono-

pol på den svenska clstamnätsmarknadcn och därmed är

affärsrisken begränsad. Kundkretsen består i hög grad

av väletablerade företag med god soliditet. I Europa

råder olika regimer för stamnätsföretagen. En del är pri-

vatiserade, som i Finland och England, medan andra

fortfarande är en del av det nationella kraftbolaget. Flera

stamnätsföretag har dragit fiberoptiska kablar på sina

ledningar, och därmed breddat sitt verksamhetsområde.

I Sverige har Svenska kraftnät av Regeringen fått ansva-

ret för utbyggnaden av det nationella optostomnätet.

Vid årsskiftet hade affärsverket anslutit cirka 40 procent

av alla kommuner.

I princip konstituerar Sverige, Finland och Norge en

nordisk elmarknad, där handeln med el sker via elbörsen

NordPool. Länderna arbetar aktivt för att utveckla den

gemensamma marknaden. I dag finns dock flera så kalla-

de flaskhalsar på marknaden, områden där överföringen

av el är begränsad. Under ett par kalla dagar har det i

både Norge och Sverige varit mycket nära elbrist. Detta

beror dels på överföringskapaciteten i nätet, och på pro-

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

duktionskapaciteten. Ett förhållande som komplicerar

elförsörjningen är att majoriteten av elen produceras i

norra Sverige, medan majoriteten av konsumtionen sker i

södra Sverige.

För att investeringsbeslut skall kunna tas för att åtgär-

INDUSTRIVAROR

- OCH TJÄNSTER

(7 företag)

I Resultaträkn ng. Mkr

2000

1999

Nettoomsåttning

11 846

11 020

Kostnader

■m»i v-

■11237

Jämförelsestörande

480

-292

Resuftel från andeter Ii

-5

Rörelseresultat

330

-509

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

""-14

Resultat före skatt

371

-459

Minordet

-67

-8

Skatt

-26

-10

Årets resultat

278

-477

1 Balansräkning, Mkr ■ ■

200Ö ■ ■■■■ 1999 1

Tillgångar

Ej räntebärande ariäggn:ngs’Ugångar

1 715

1 457

Rartebarance aniäggnmgshll^r-gar

2 261

2 476

Ej räntebärande omsättningstillgångar

2 601

2 041

Räntebä>tmde otnwtl.-ilrigsllllgängar

3448

3 432

Totala tillgångar

10 025

9 406

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital ~ '

6182

590»

Minoritet

222

164

Räntebärande avsättningen

: 57 <

Ej räntebärande avsättningar

287

205

Räntebärande Hnglrisliga skulder

Ej räntebärande långfristiga skulder

Räntebärande fcortfnsltga skulder

Ej räntebärande kortfristiga skulder

3 161

2 931

Totala skulder och eget kapital

10 025

9 406

Kassaflöde från löpande verksamhet

223

148

Kassaflöde från investeringar

-258

-66

Kassaflöde från Imansrering

65b

-147

Övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

365

392

Ampert: nedskrivningar

346: :

287

Omsättning som avser anslag från staten

4 630

4 631

Räntabilitet pä eget kapiral, % (genomsnill)

4,6

7,7

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

4,0

-4,7

Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt)

6.1

■6.9

Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)

59,8

-120,9

NeB<skuidsättmng(+n«»$ku!d)/(- ncttoaligäng)

•5598

■5772

Sysselsatt kapital

6515

6 204

Operativt kapital

806 .

296

Soliditet. %

63,9

64,5

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

da flaskhalsarna måste Sverige, Norge och Finland

betraktas som en marknad. Arbetet med att utveckla den

nordiska markanden är därför av hög prioritet.

/ Kraft ingår: Affärsverket svenska kraftnät.

FINANS

Inom finansbranschen finns bland annat Venantius AB.

Venantius är en så kallad "Badbank-solution” precis som

Securum. Innebörden härav är det strikt förmögenhets-

mässiga. Till skillnad mot vinstmaximering gäller kost-

nadsminimering, genom att stoppa den värdeerosion som

vid en viss tidpunkt inträffade 1 den statliga förmögen-

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

hetsmassan. Detta läge kan inte någon kapitalkostnad

åsättas som krav. Utvecklingen är från början negativ så

uppdraget är att bromsa värdccrosionen och minimera

förmögenhetsskadan. Målet är dock att under dessa

betingelser maximera förmögenhetsvärde, givet ugångs-

läget som är negativt. Detta görs genom minimering av

kostnaden.

I Finans ingdr: AB Bostadsgaranti, Venantius AB,

Stuedfund International AB.

KRAFT (1 företag)

1 Resultaträkning, Mkr

2000

1999 I

Nettoomsåttning

2 724

2 307

KoMharw

-1903

-1 759

Jämförelsestörande

Resulta Fråti aödelår 1 intresseföretag

Rörelseresultat

842

563

' F.ransieila intäkter T

Finansiella kostnader

-82

-67

Resultat före ikatt

758

531

Minoritet

■5

-5

Skött

Arets resultat

763

526

FINANS (3 företag)

[ ftesuItatrilkniriK Mkr

2 424

Si; 1999 |

Kostnader .......

-1 915

■•1680

Jämförelsestörande

143

■29

RusuHb i Mn intnssdwelau

SSK< 0

Rörelseresultat

652

102

Finansiella inldkler

Finansiella koslnader

-10

-3

Resultat före skatt

676

138

Minoritet

-1

SWtl

. 20.

Arets resultat

551

154

1 Batariteråkrtlng, Mkr : •!::

1999 1

Tillgångar

11 räntebärande anlåRgn>ngslillgångar

9 715

9 129

IHnlcMrnndcanl.Wringsiillgånfrar

V 129 *

Ej räntebärande omsättningstillgångar

735

398

Räntebärande ariisåtlningstillgångar

1.19

14Ö4

Totala tillgångar

10 718

11 028

Eget kapital, avsättningar och skulder

Fgtf kapital.

6 485

6536

Minoritet

Räntebårnride nvsähnirignr

141

120

Fj räntebärande avsättningar

RänwtoaKie Iånglri$t<g9 skuKtei

3370

2318

Ej räntebärande långfristiga skulder

KnWwiÄ korWiRgn skuHw

■; 1500

Ej räntebärande kortfristiga skulder

667

546

Totala skulder och eget kapital

10718

11028

Kassaflöde från löpande verksamhet

959 -.1

■ -792

Kassaflöde från investeringar

•1 005

-1 307

K.TwatlMe Mn fkijnsleUng

1219

850

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

998

1 307

Av- Och nedskrivningar

404

350

Omsättning som avser anslag från staten

272

180

RäriaMltei p.) ogjet teisiwl. % (gértphUwö)

; 11.71;

- 8.2:

Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt)

7.8

5.8

Räntabilitet på sysselsatt kapilai. % (genomsnitt)

8.3

6.1’

Räntabilitet på operativt kapilai, % (genomsnitt)

9.0

6.6

NeHoskubsStl! |!<H <* neWskuWM t- nettoltlgäng)

■ 3254 ■

24.3?

Sysselsatt kapital

10 019

10 482

OpéMWRWIäl

9751

8 981

Soliditet, %

60,6

59.3

Samtliga av dessa siffror ar justerad» för statens ägarandel, se sid 39

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar

Räntebärande an^ggmngst Ilgångar

Ej räntebärande omsättningstillgångar

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

Räntebärande urnsåttningstillgänear

Totala tillgångar

3 821

1<3 545. ..

284

1 297

24 947

3 637

21 .109

453

1059

26 258

Eget kapital, avsättningar och skulder

l ff’l kWi ,

4 792

4 194

Minoritet

Räntetiärande avsåtlnii lgat

E| räntebärande avsättningar

247

404

Räntebärande långfristiga skulder

18 607

19 732

E| räntebärande långfristiga skulder

R?KfMr.«ekortbW» sWffe

E| räntebärande kortfristiga skulder

1 176

1 883

Totala skulder och eget kapital

24 947

26 258

Kassaflöde från löpande verksarriM

■221

3566

Kassaflöde från investeringar

-60

: Kassaflöde Wn taisicrtis

•'■94

-3 777

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar

Av j och riédskrlvningar

■ ■ 22

: 21

Omsättning som avser anslag från slalen

RäptaWUst (iå «Ji kuplWl. 7- (genonisnlli;

12,3

3.8

Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)

2.7

0.5

Räntabilitet på syssesalt kap tal. % (genomsnitt)

Räntabilitet på operativt kap*lal. % (genomsnitt)

NettnskuWsåfrrung (•* nettoskuld)/ (• neltofjlgång)

Sysselsatt kapital

Soliditet, %

19.4

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Statens ägande i

börsnoterade företag

Statens aktieinnehav var vid årsskiftet värt 155

miljarder kr, motsvarande 4,8 procent av Stock-

holmsbörsens samlade börsvärde vid årsskiftet.

Den 30 mars 2001 hade värdet stigit tiII181 mil-

jarder kr, motsvarande 5,5 procent. Därmed var

staten den största aktieägaren på Stockholms-

börsen. Förra årsskiftet var andelen 1,0 procent

och staten nummer fjorton som ägare.

taten har ägarintressen i fem företag noterade

på Stockholmsbörsen. Det största innehavet är

Telia som börsnoterades i juni 2000, där staten

äger 70,6 procent. I Nordea AB äger staten 18,2 procent,

efter att banken under 2000 växt genom samgående

med även UniDanmark och norska Kreditkassen. Däref-

ter, i december 2000, bytte Nordic Baltic Holding namn

till Nordea AB. I SAS Sverige äger staten 50 procent och

har därmed en ägarandel i SAS Gruppen på 21,4 pro-

cent. Telia är därutöver huvudägare i Eniro AB, med 4S)

procent, som noterades i oktober 2000.

Hösten 1999 lade Saab AB/BAe bud på Celsius AB. Sta-

ten sålde sitt innehav i februari 2000.

Under hösten 2000 inleddes ett inlösenförfarande i

AssiDomän AB, där likvid crladcs i mars 2001.

Genom utförsäljningen av 29,4 procent av Telia i bör-

jan av juni 2000 tillfördes staten cirka 62 miljarder kr

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

i köpeskilling, och Telia erhöll 12,8 miljarder kr. Det

statliga innehavet om 70,6 procent av Telia var värt 103

miljarder kr vid årsskiftet och var värt 131 miljarder kr

18 maj 2001.

Det statliga aktieinnehavet har under 2000 utvecklats

i linje med Stockholmsbörsen i sin helhet. Samtliga inne-

hav utom Telia steg under året, där Celtica och Nordea

noterade de största uppgångarna med 44 procent vardera.

Telias aktiekurs föll med 43 procent jämfört med emis-

sionskursen, medan Handelsbankens vägda index för tolv

gamla europeiska telefon monopol sjönk med 41 procent

under samma period.

Indexet för statens noterade innehav sjönk med 19

procent under året, medan Affärsvärldens Generalindex

föll med 12 procent.

Från årsskiftet fram till 18 maj har Generalindex fallit

med 8 procent. Kurserna för den noterade delen av

KURSUTVECKLING FÖR BÖRSFÖRETAG DÄR STATEN HAR ÄGARINTRESSEN

30 december 1999-30 mars 2000

AssiDomän AR

209,0

190,0

151,0

125.5

143,0

138.5

Celtica AB

>■75,0?

: 58.0 :

61.0

52,5

■ 46,5

■.20?>a.

Nordea AB

63,0

71,5

69,0

66.5

46.0

50,0

OM Gruppen AR

185,0 :.

:-:-333»o’. :

394.0 i

360,0 .

• 190,0 .

-16

SAS Sverige AB

95,0

90,0

71.0

65.5

72.5

76.0

Telia AB

: 57,5

48.5

63.5

28’

Tniro AB

108,0

95,0

Celsius AB

176.0

Kursutveckling for

den statlga portföljen

exkl leta och Celsius

131,0

142,0

135.0

126.0

97.0

100.0

■5

Kursutveckling for

% „-- u ° VA-'/. 1 '.’’>VJ X

den slarnga portföljet t

InM lelie och Celsius

81,0

96,0

116.0 ;

97.0

>00,0

■ 22

Affärsvärldens

Generalindex (AFGX)

72,0

88,0

100,0

106,0

114.0

100.0

-12

-8

MARKNADSVÄRDET FÖR DEN STATLIGA PORTFÖLJEN KVARTALSSKIFTEN 2000, MKR

Ägarandel

Foretag

18/5 2001

30/3 2001

29/12 2000

29/9 2000

30/6 2000

31/3 2000 30/12 1999

AssiDomän A8

35,5

9 977

8 779

7 981

6343

5 272

6007

5818

Celtica A8

38.5

Nordea AB

18.2

33 876

34147

38 754

37399

36 044

24933

27101

OM Gruppen AB

9.42 11 i

1567

1479

Hi 1862

' . 3268

:"Ä.. :£527

2309

1218

SAS Sverige A3

50.0(21.4)-'-

3 701

3349

3173

2503

2309

2556

2679

Totalt exkl Telia

49 196

47834

51832

49578

46208

35864

36 868

Celsius AB

1232

Telia AB

70.6

131 333

1218OI

102736

134 511

175817

Totalt inkl Telia och Celsius

180 529

169 635

154 569

184 089

222 025

35 864

38100

Eniro AB

34,7*

" Slaleris Ägarandel Ar berAknad pä anlal utestående aktier i OM Grupf>eri eller IijII konvertering och ulnytljande av leckriingsoplioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

* Andel av SAS Gruppen

” Telia Ager 49,1 pr<x:enl.

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

bolagssfären har samtidigt stigit med 22 procent till följd

av en positiv kursutveckling för Telia.

Investeringar

Företagen med statligt ägande var aktiva och

genomförde flera strukturella affärer i fjol, vilket

avspeglas i investeringsnivån, som i detta års

upplaga även inkluderar företagsförvärv.

e sammanlagda bruttoinvesteringarna för före-

tag med statligt ägande mer än fördubblades

under 2000 jämfört med året innan, från

knappt 55 till nära 114 miljarder kr, och som företags-

grupp var man därmed Sveriges största investerare i fjol.

Telia AB investerade över 47 miljarder kr, nästan lika

mycket som hela sin nettoomsättning på 54 miljarder kr.

Den största posten är förvärvet av det norska mobiltele-

fonibolaget, NetCom ASA.

Vattenfall AB tillhör också gruppen av foretag som

expanderar internationellt och har gjort stora struktur-

affärer. Expansionen startade under 2000 genom att

majoriteten i polska Elektroplownic Warzawskie förvär-

vades samt en minoritetsandel i det tyska energibolaget

HEW, som har ökats till ett majoritetsägande i år.

Genom ägandet i IIEW har Vattenfall också förvärvat de

tyska energibolagen VEAG och Laubag.

Ytterligare en internationell strukturaffär är bildan-

det av Nordea AB genom samgåendet mellan MeritaN-

ordbanken och Unidanmark samt förvärvet av Christia-

nia Bank/ Kreditkassen.

Strategin för V&S Vin & Sprit AB är att öka närvaron på

nya och befintliga marknader genom förvärv av företag och

i Ijol införlivades Plymouth Gin i verksamheten samt köp-

tes resterande 49 procent av De Danske Spritfabrikker.

SAS Gruppen har haft cn positiv volym- och marknadsut-

veckling de senaste åren och har investerat i sin rörelse

INVESTERINGAR AV FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE '

I Investerlngsbegreppet innefattas även företagsköp och Investeringar I forskning och utveckling

hveMernW

mkr. 2000

Investeringar;

Telia AB’ (70.6 %)

47742

12 145

VMMnfaH AH

::: .23840 .,.

...... 7.916 i

Nordea AB* (18.2%)

10888

4 589

-SASGrUrW" (214 %)

9886

5982

Posten AR

3 128

1520

Civitas IWHiR AU

2949

2«72 .

l uftfartsverket

2 660

2898

Akademiska Hus AB

......-.SW

' i 'SÄ''

AssiDomän AB* (35.5 %)

1 536

1573

Svetak-Dmkä Bfbförtohdehe AB. ■■

. SVenAB . .

1148

3098

Vin & Sprit AB. VÄS

1093

688

Svenska kratliråt, Affärsverket

998 1 307

t uossavaata-Kiminavaara AB,

LKAB

943

986

■ Slättum. FOrvaltihhgsaktlebotogPi :

821

OM Gruppen AB '(9,42 %) r

723

236

SJ. Stälehs Jömvågar '

737

Teracom AB

558

385

SysleniUHaget AB

41Ö

Statens Väg- och Baninvest AB

304

247

Svenska rymdflkttebDlaéet ' -

288

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

Apoteket AB

284

36/

Samhdl AB

271

275

Specialfastigheter Sverige AB

157

600

SvensM Soel, AB

...../■■

207

Sjöfartsverket

114

105

Svenska Lagerhirfakbebölagét

'■■■■■■ . 13

Sveaskog AB

110

Öostadsger änti. Äö (50 %).

-v-; : 76

Svensk Bilprovning, AB (52 %)

114

SP Sveugcs ^övhh^s och

u v"" <

;!■

rörskiingsihstut AB

Lernla AB

Statens Bostadsfinansierings

W..','.."u". 1 ".."..

..............■

aktiebolag (SBAÖl

i fö

SOS Alarm Sverige AB (50 %)

Investerar,

mkr, 1999

Fönatog-Cfortsi , ‘

dikr.ÄÖOö

AI.MI Företagspartner AB

.. Svenska Sk^splwW AB . . .

i ii ii ii i i ii i 10

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Göt» kaildtboleg. AB......

Svensk Fxportkredit, AB (64,7%)

ImegoAB

Kungliga Operan AR

, Swfifiesljrvey AB

SIS Miljömärkning AB (10 %)

V.iksenAwi! ATS AB

Norrland Center (33.3 %)

A-Banan proieklAS i.

2289

Sveriges Rese och Turistråd AB (50 %)

Sv.nRe.ad AU.....

Zenit Shlpplng AB

Svenöka SkufHwhyfx^klikassan

Dom Shvetsii, A/O (36 %)

Kräetneh Fastighets AB

Ireco AB (55 %)

' Svenska Miljoyymlngsrädet AR !9C %>

. . .. .. ö ..

Swedfund International AB

Venant-us AB

Totalt

114 040

55 009

*) Börsnoterat företag.

I iriveslerlngstH'grep|*’l Ifinelallas nellol av köp och lörsäljrilng av Ixilag, lysiska och

immateriella tillgängar.

Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, dvs. delägda bolag ingär med 100

procent.

a: Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier I OM Gruppen efter full

konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

genom att investera i nya flygplan. Totalt handlar det om

ett investeringsbeslut på 30 miljarder kr som fattades

under 1999/2000 och med de första leveranserna av de

nya flygplanen under 2001.

OM Gruppens investeringar ökade också kraftigt under

fjolåret, främst genom satsningen på den internationella

elektroniska börsen, Jiway.

Luftfartsverket fortsätter med stora investeringar, bland

annat i Arlanda.

Det statliga fastighetsbolagen Akademiska Hus AB och

Vasakronan AB genomför omfattande investeringar.

Anställda

öretag med statligt ägande hör till de allra största

svenska företagen om man räknar till sysselsätt-

ningen. Fem företag har fler än 25 000 anställda:

Posten AB, Nordea AB, SAS Gruppen, Telia AB och Sam-

hall AB. AssiDomän AB, Vattenfall AB, Statens Järnvägar,

(som 2001 delas upp) och Apoteket AB har runt 10 000

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

anställda eller fler och ytterligare åtta företag har mer än

1000 anställda. Bara Ericsson är större än Posten som

arbetsgivare i Sverige.

Totalt har de 54 företagen (Vasakronan AB och Vasal-

len AB ingår i Civitas Holding AB) 240 218 anställda

varav 71 460 utomlands. År 1999 var antalet anställda

222 600, det vill säga 17 600 färre. Ökningen har fram-

för allt skett i Nordea AB (+13 000) och Vattenfall AB

(+5 000), samtidigt som övriga företag minskat sin per-

sonalstyrka med 2 000.

Andel kvinnor och män

Kvinnor utgör 43 procent av de anställda (103 000)

och 57 procent (137 000) män. Inom Apoteket AB är

kvinnoandelen över 90 procent medan den är under 10

procent i LKAB. I Nordea AB, Systembolaget AB och

SOS Alarm Sverige AB är ungefär två av tre anställda

kvinnor. AB Svensk Bilprovning, AssiDomän AB, Sjö-

fartsverket,Teracom AB, Vattenfall AB, Affärsverket

Statens Järnvägar och Sveriges Provnings- och Forsk-

ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Posten AB 41 522 19341 -303

Nordea AB* (18,2%) 32218 20 5D7 12915

SAS Gruppen ‘ (21.4 %) 30939 13124 629

TehaAB’<70.6%) < 30307 11521 : <761

Samhall AB 28846 12238 2 663

AssiDomän AB* (35.5%) 14 506 2703 -2554

Vattenfall AB 13 123 2855 5132

SJ, Staters Järnvågar 11702 2730 -3304

Apoteket AB 9802 8 959 406

Luftfartsverket 4 329 1558 86

Systembolaget AB 3 440 2165 182

Luos«v?ara-Kiirunavaard A8, , - . ‘...□ - =

LKAB 3210 230 ' -69

Lernia AB 2 497 849 38

Svensk Bilprovning. AB (52 %) 2 228 334 4

V&S Vin & Sprit AB 1375 523 604

Sjöfartsverket 1362 231 -141

OM Gruppen AB* (9,42 %)« 1354 469 360

Teracom AB 887 176 55

SOS Alarm Svenge AB (50 %) 739 437 3

Kungliga Operan AB X :595. ..•/ 280 \ 15

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB 564 130 4

ALMI Företagspartner AB 535 224 -19

Svenska Spel. AB 531 266 20

Delägda bolag ingår med 100 %

*) Börsnoteral förelag.

Inom parentes anges statens ägarandel för dclägda företag.

" Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full

konvertering och utnylljarKie av lecknirigsoplioner, dvs. 84 818 818 slyckeri

aktier.

ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Regional fördelning

H A över rikssnittet

(mer än 20 procent)

B Runt rikssnittet

(+- 20 procent)

H C Under rikssnittet

(mindre än 20procent)

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ningsinstitut AB, SP har färre än cn fjärdedel kvinnor.

Regional fördelning

Det statliga företagandet är väl spritt över landet. En del

av företagen har verksamhet i alla Sveriges kommuner,

till exempel Posten AB och Systembolaget AB. Även

Telia AB och Apoteket AB har verksamhet i ett mycket

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

stort antal kommuner. De statliga företagens anställda

fördelade på län skiljer sig från bilden av det totala anta-

let sysselsatta i landet. På Sverigekartan på sidan 31

redovisas ett län som över- eller underrepresenterat om

andelen anställda i statliga företag skiljer sig från andelen

för anställda totalt med mer än 20 procent.

Mest överrepresenterade är de statliga företagen i

Norrbotten där andelen är mer än det dubbla jämfört

med riksgenomsnittet eftersom LKAB och AssiDomän

AB har omfattande verksamhet där. Även Gotlands,

Jämtlands, Stockholms och Västernorrlands län har

överrepresentation av anställda i statliga företag.

Undcrreprescnteradc i fråga om anställda i företag med

statligt ägande är fem län i Syd- och Mellansverige: Ble-

kinge, Kronobergs, Sörmlands, Västmanlands och Gäv-

leborgs län.

Utlandsverksamhet

ästan var tredje anställd, fler än 70 000 perso-

ner, i företag med statligt ägande finns utanför

Sveriges gränser. Det är 16 000 fler än 19S)9.

Tillskottet av UniDanmark och norska Christiania

Bank/Kreditkassen till Nordea AB svarar för en stor del

av ökningen i utlandet.

SAS Gruppen och Nordea AB är bägge uppbyggda på

skandinavisk eller nordisk grund både vad gäller ägande

och basen för verksamheten, men med omfattande verk-

samhet även i andra länder. De två företagen har vardera

25 000 anställda utanför Sveriges gränser, motsvarande

82 respektive 77 procent av totala antalet. 1 bägge fallen

är det svårt att definiera hur stor andel av omsättningen

som hänför sig till den svenska marknaden, som bara är

en del av hemmamarknaden.

AssiDomän AB har också omfattande utlandsverk-

samhet med .9 000 anställda utanför Sverige, men anta-

let minskar i den pågående omstruktureringen. Fem

sjättedelar av AssiDomäns produktion säljs dock utom-

lands, producerat vid företagets anläggningar utomlands

UTLANDSVERKSAMHET I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

I utlandsverksamhet ingår både export och produktion utomlands. För SAS, Posten, SJ med flera kommunikationsföretag

är definitionen av utlandsförsäljning sådan att uppgifter inte kan beräknas. us=Uppgift saknas.

I Ht: Utlandsförsäljning,

Utiandsandel av

Anställda utomlands

Förändring.

Utiandsandel. 1

SAS Sruopen'(21.4 » ■

u-,

1 -413

Nordea AB* (18.2 %)

24 784

12265

AssiDurnöri AR* (3b,5& j

20605

■< ...... 9076

-1901

Vattenfall AB

8 653

5037

4 375

fc,dAB-(70.6%)

9602

' '4924

rar

16 '

VÄS Vin & Sprit AB

4 437

704

635

Posten AB ......

:1S

. 76 .

: l

OM Gruppen* (9,42 %)'

482

132

i uOTsnvHBta^Wötbnavöata AB, i KAR

3134

273

-17

SJ. Stalens Järnvägar

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

VoKsenéseti A/S

-2

: ioö

-8

■ 100

SweRoad AB

-1

Svt.ri B esResé-ochTijrlsttädAB(5O%)

.IS

22..

.....-8

....... 44

Swedesurvey AB

101

100

■5

Taracorn AB

145

Svenska kraftnät. Affärsverket

Stliäb» SMdpÄr AI3

Venantius AB

Samtail AB ”

! r Ä>

}

Svensk? rymdaktiebolaget

14Q

Öorn Shu-SII. A/O (36

• 100 ■

100

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AR

AdhtrkrJt AB ;

ii nego AB

Samtliga företag mad uppgift om uUandsförsätJnlng

48618

:4:4;-s:-:i"::rS?^öo67

r.r. 3882 ?.: ■

Företag utan uppgift om utiandsförsäi|nlng

IIS

51393

12040

Samtliga företag

US ;

71460

15922

•) Börsnoterat företag.

Inom parentes anges statens ägarandel lör delSgda txrlag.

n Siffrorna är Inte justerade för statens ägarandel.

lltlandsandelen för Samhall räknas exkl merkostnadsersättningen

3) Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

eller som export från Sverige.

Vattenfall är den helägda verksamhet som har störst

utlandsverksamhet. Över 5000 anställda fanns år 2000 i

utlandet och mer än en fjärdedel av försäljningen. Ande-

len ökar 2001 genom ökad verksamhet i Tyskland.

Även för Telia har borttagandet av gränshinder,

förändrat ägande och avreglering gett möjligheter till att

vidga verksamheten. 18 procent av Telias omsättning och

16 procent av de anställda, totalt 5000, fanns utanför

Sveriges gränser 2000. Eniro AB, som Telia äger 49 pro-

cent av, expanderar snabbt utanför Sverige.

V & S Vin&Sprit AB är ett annat företag med stor

utlandsförsäljning. Över tre fjärdedelar av produktionen

säljs utomlands. Det är inte längre bara export av vodka

från Sverige. Dotterbolag i Danmark, Polen, Storbritanni-

en och Tjeckien svarade 2000 för halva personalstyrkan.

Swedesurvey AB är den största exportören av svenskt

förvaltningskunnande.

Det är svårt att uppskatta hur stor andel av försälj-

ningen i företag med statligt anställda som sker i Sverige.

För företag som Posten AB, SJ Statens Järnvägar, Sjöfarts-

verket och Luftfartsverket producerar en icke oväsentlig

del för utländska kunder eller blir en del av produktvär-

det vid export, som dock inte kan urskiljas exakt.

Också för Nordea AB, SAS Gruppen och OM Gruppen

saknas uppgifter.

Omsättning och resultat

lva företag där staten är ägare har en omsättning

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

överstigande 10 miljarder kr. Ytterligare elva

företag säljer för mellan 1 och 9 miljarder kr,

och sju mellan 500 till 999 mkr.

Nordeas omsättning var 45 miljarder kr. Nordea AB blir

därmed tredjen störst i sammanställningen men svarar för

den absolut största ökningen, 18 miljarder eller 68 procent,

till följd av att UniDanmark och Kreditkassen nu ingår.

Störst är Telia AB med 54 miljarder kr i försäljning

och därnäst SAS Gruppen med 47 miljarder kr.

Efter Nordea AB redovisar minoritetsägda OM Grup-

pen störst intäktsökning med 62 procent. Av de helägda

bolagen var V&S Vin & Sprit AB mest framgångsrikt med

en försäljningsökning på 43 procent, delvis till fölid av

företagsköp. Den största ökningen (Forts på sid. 38)

OMSÄTTNING OCH RESULTAT I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 1

Företag med minst 500 mkr i omsättning 2000

Rang Företag

Omsättning inkl.

anslag, mkr, 2000

Omsättningsttkäridring Resultat före skatt, Resultat före s-tatt.

%, 1999-2000

mkr. 2000

; Räntabilitet

::: : mkr, 1999 eget kap 2000

1 Telia AB* (70,6%)

2 SAS Gruppen' (21,4%)

3 Noroea AB* (18,2%)

Vattenfall AB

5 Apoteket AB

6 Posten A0

7 AssiDomän AB* (35,5%)

8 Systembolaget AB

9 Svenska Spel, AB

10 SJ. Satens Järnvägar

11 Samhall AB

12 Vtn & Sprit AB, VAS

13 Luftfartsverket

14 luossavaara-KHrunavaara AB, L.KAö

15 Akadem-ska Hus AB

16 0M Gruppen AB’ (9,42%R

54064

47&40

44 736

31695

27866

24864

9-i

11717

2773

19006

5189 ,

17 Civitas Holding AB

18 Affärsverket svenska kraftnät

19 Lernia AB

20 Teracom AB

22 Svensk Bilprovning, AB (52%)

Sjöfartsverket

24 643

17368

14 138

12760

10140

5816

5007

4882

3654

3152

" 2736 "

2 724

1770

1555

1 358

61.

■386

: 964

-244

762

:603

455

531

: 83

24 Svensk CxpoHkrcdit, AB (35%)

25 Specialfastigheter Sverige ÄB

’ 9

23 Statens Bostadsfinansierings

aktiebolag, SBAB

397

827 i

149

469

830

154

29 Svenska rymdaktiebolaget

18:

589

569

511

112

102

27 A Ml Företagspartner A3

28 SOS Alarm Sverige A9 (50%)

*) Börsnoterat företag.

Inom parentes anges statens ägarandel för delägda bolag.

Siffrorna ar inte justerade för statens ägarandel, dvs. dclägda bolag ingår med 100 procent.

Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Företag med marknadsmässiga krav

Akademiska Hus Art

3(154

0 786

782

9 fl

7 7 '

' 2ÖÖ

600

392 7

Civitas Holding AB

2 736

491

455

173

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

164

394 8

Vflsakrorvin AB

2662

460

437

165

15/

351 3

Vasallen AR

43 5

liriego AB

1138

j 4

-13

<wg

neg neg

21 9

Kasernen Fastighets AR

-4

neg

3 0

lernia AR

t 770

160

neg

249/ 38

Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB

4882

591

244

neg

231

3210 69

Posten AR

24864

•1360 -4 065

neg

41522 -303

SI. Statens Järnvägar

12 760

132

239

11702 3304

SpecailaStighöter Sverige AB

Statens Rosladslinansierings-

888

154

149

116

92 I

aktiebolag, SHAH

898

469

397

IIS

103

365 9

Stattum, Förvaitningsakliebolagel

879 11693

126

300 11400

0 0

Sveaskog AR

448

-13

130

188

203 -9

Swodosurvoy AB

101

100

37 2

Svenska Lagerhus AB

180

152 34

Svenska ryrndaktietxiiagel

■ 511

■ k ig ■■ -

102

■10

353 0

Svenska Skoppshypotekskassan

9 0

Svenska Skogskanter AB

208

::::: ■?

:: :5;

IWg

■3 .

. 1

271 20

SweRoad AB

57 1

WWW AB

'31695

27 5189 4 297

990 1500

13123 5 ) 32

V&S. Vin & Sprit AB

5816

1433

964

455

230

1375 604

Företag med särskilda samhällsintressen

a Banan Profekt AB

.323

0 0

ALMi F öretagspartner AB

589

112

0 neg

1 "eg

535

Apotekél AB

27866

400

0 15

1 11

100

9802

406

(iöta KanaltMjiag, AB

5 6

Kungliga Dramatiska Teatern Aö

219

■ -i ■

112 neg

119 neg

312

Kungliga Operan AR

349

108 24

44 5

595

LilWntft«:rHet : ' ;; )

5007

:: ■ :p: :

633

:: :::

10 3

. 0

::■

4 329

Samhall AB

10140

251

386

18 neg

28846

2 663

$iu'arlw«ket.............

1358

; o :

' 33

:■ -a?

':: 3:w:::

4 4C8

.1362

■141

Statens Våg- och Banlnvest AB

121

■6

16 3

0 0

Swödtund Inlwnational AB

361

288

197. .

-5

. L6 neg

19 .0

. -21

Svenska kraftnät, Affärsverket

2 724

768

531

12 8

8 6

496

814

253

Svenska Spel, AB

Svensk-Danska Broförbindelsen

14 138

3835

37.39

101 97

102 97

3871 3739

531

SV! DAB AB

598

■171

neg 0

5 10

105

Sveriges Provnings- och

440

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

Forskningsinslihit AR. SP

10 6

12 7

• 0

564

Systemljotaget Aö

17368

196

4/0

8 26

17 38

3440

182

Teracom AB

1549

287

12 3

18 9

8&3

Venantms AB

487

366

160

10 5

0 0

234

Vokscnéseh A/S

100

7 6

10 9

Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäknad för räntor och provisioner.

Förelagms oitisällnlrig rn II variabler är ej korrigerad lör slalens ägarandel.

I tabellen Ingår 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.

Avvecklingsbolagen och Sydkraft SAKAB är oj medtagna.

1 Härulöver liar aktierna I Vasallen AB löreslaglls uldelas lill ell tielopp om 2.3 miljarder kr.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

MAJORITETS- ELLER HÄLFTENÄGDA FÖRETAG (50-99 PROCENT)

Omsätt-

Föran-,

Utlands-

Resultat

Rärtabil.let

Räntabilitet i

Antal

ning,

drlng, %

ancelav

före skatt

på eget

på sysselsatt

Utdelning.

Ar tal

årwL

: mkr.

1999-

forsäljn.

hAi.

kapital

kapilai

»nkr,

anställda

föråhdt.

2000

1999

2000 1999

2000 1999 ■

2000 1990

2000

99-00

Företag med marknadsmässiga krav

Svensk Exportkredit. Aö (647%)

896

830

827 '

15 13

1 401 1 725

Företag med särskilda samhällsintressen

• RpgtatfegaranU AB J-50%) • ..........

■ 18 ■

■ ■■ -22.......

113

■.....4......

.. |45 .

g,. .

192 i

......ij:..;.

, ,.0,

.......9...

2 ■

IRECO AB (55 %)

105

-4

neg

SOS Alarm Sverige AB (50%)

5®

iB 18

739

Svensk Bilprovning AB (52%) 1 167

-43

-113

neg

2 228

Svenska M<fjcstyrningsrådet AB (90%)

w.ö.5?

neg i

neg

Svenges Rese-och Turistråd AB (50%) 212

-4

-6

MINORITETSÄGDA BOLAG (20-49 PROCENT)

Företag med marknadsmässiga krav

Oom Shvetsii, A/O (36%) ' 21

V*i

0 ;

neg

?8O

Företag med särskilda samhällsintressen

Norrland Center AB (33,3%) 4

•7

-1

° ■

■ neg -

neg

: 4

MINORITETSÄGDA BOLAG (1-19 PROCENT)

Företag med särskilda samhällsintressen

SiS Miljöfnarfcrimg AG (10%) 34 0

0. 2 6 12 *1 il 35 0 0 32

BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Företag med marknadsmässiga krav

AssiOonanAS (35,5%)

24 643

3 090 -70 i

neg

1 619 710 M 506-2 554

Nordea AB (18.2%)

44 736

19 006 11511

5964 3 659 32218 12916

OM Greppen AB (9.42) !i

3152

743 603

504 419 1 354 360

SAS Gruppen (21.4%)-’*

47 540

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

2 773 1 846

770 658 30939 629

tel» AB (70,6%)

54064

11717 5980

■ 19 i

1501 1470 30 307 761

Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäkriad för räntor och provisioner.

Förelagens omsällning rn II variabler Hr ej korrigerad lör stolens ägarandel.

I tabellen ingär 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.

Awecklirigsbolagen och Sydkraft SAKAB är ej medtagna.

■’ Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

SAS Sverige AB äger tre sjundedelar av SAS-Gruppen. SAS Sverige AB ägs till 50 procent av staten.

ÄR 2000 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr

Nordea AR* (18,2 %)

Utdelning 2000

Statens andel • •

utdelning 1999

Statens andel

SreiiSMSpel.AB 1 ’.

n u n u ■■ u h n n ,ii b u u

3 871

: 3561

3 739

3 563

Telia AB* (70.6 %)

1 501

1 060

1 470

WehWAB;

„ „ „ ,, „ „ i, „ n h <• « «

'990 ■::

94J.. .

:.....Esoo.....

1 500

AssiDomän AB ,? (35.5%)

619

200

710

230

SAS Gruppen'? (21,4 W

h <i n ii ii '.i n ii ii ii <f

....... 770 :: .

..: 158

658

141 •

Svenska kraftnät, Affärsverket

496

814

Vill S, Sprit AB.V&S

1 1 il »i Ii t > 1 ii il “ ■

455

230

OM Gruppen AR (9,42 %)»

504

419

Svensk Exportkredit, AR (64,7%)

401

259

1 725*

225

l jossavaara Kiirunavaara AB, LKAB

231

Akademiska I4os AB

" '■ •’ •' ...... “ “ " ”■ “ "

200 1

...........200

600

Civitas Holding AB

173”

173-

164

Specialfastigheter Sverre AB

■ ■■ ■ ■ ■« ■■ «<;"

116

::: ue

Slaleris Bostadsfmansieringsakiiebolag, SBAB

103

ApOléket AB

100

100. .

100

Systembolaget AB

S|öfattsverket

!...... “ ““ “ “ “ “ “ ■!

;■• 8

" .0 :

SOS Alarm Sverige AB (50 %)

Kasemeh Fastiflhdts AÖ

ii .H .li,H.:ii::li:.h:;il.Jr.n te;:

11 U ii ii. p n u .. n .1 u

. 3 . '. . ' ‘

............... .......

' 2 1 :

Svenska Skogsplantor AB

Slättum, f-ervaihir gsakitebolagel

» .. :: n i, >> i, „ „ :: :>

: 3öo : ■

" 'W:

11 400

11 <00

Svenska rymdaklieboiaget

Svenska Lagertmsektiebokiget

.......... ..............

. .............. " 0 ■■ •■■■’"■i

.......... .Q,, ... .. ..

" ........ ■■ " 7 ’.....’i

Totalt

16 895

9 630

27 646

21 872

22 företag gav utdelning 2000, mot 23 året före.

* Börsnoterat företag

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

" Svenska Spels resullal delas ul I sin tieltiel, dels en mindre del som bidrag IIII Riksidrollslörbundel och Ungdomsstyrelsen och resten IIII slalen.

a Statens andel l AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltnlngsaktlebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej I summa utdelning.

31 SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.

*• Utdelningen avseende ar 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägarria, dvs bankerna. För slaleris 50 [MTicenl var uldelningen 225 mkr.

H Vasallen AB har Irärutöver föreslagits delas ut till aktieägarna är 2001, till ett värde av 2.3 miljarder kr.

" Statens ägarandel är beräknad pä antaI utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

GRAD AV KOMMERSIELL VERKSAMHET MAJ 2001

Bolag

Resultatkrav

kategori

Konkurrens

Kommen tärer

Oelvis ansiagsfinanaefat

Delvis ensamställning

Helägda bolag

A Banan projekt AB

Akademiska Hus AB

ALMl Företagspartner AB

Nej

DeMs anslagsfinansierat

Apotekel AB

Lagstadgal monopol

Civitas Holding A8

Göta kanal bolag, AB

Nej

Delvis anslagsfinansierat

ImegoAt)

Kasernen Fastighets AB

Kurgl/ga O/ametista Teatern AB

Nt-i

Delvis anslagsfinanslera;

Kungliga Ooeran AB

Nej

Delvis anslagsfinansierat

Lernia AB

Luftfartsverket

1 txjssavaara Kirunavaara AB, L KAB

« XdhX% B X%<

K-j™'

Posten AB

Delvis anslagsfinansierat

SarrM AB

Nej

Oelvis anslagsflnar.serat

SJ Statens Järnvägar

Sjöfartsverket

Sveriges Provnings- och

f orskningSKTSiiftd Aö, SP

X o X s X r X o X"X"X“X""“X , 'i

Delvis anslagsfjoanäerat

Specialfastigheter Sverige AB

Delvis ensamställning

Statens BiKiadsfinanswr^sakteUitag. SBAB Ja

Statens Väg och Baninvesl AB

Nej

Stattwn, FdrvaHninäsaMleboiagel

Delvis ereamstSIki ing

Sveaskog AB

SVEDAB

Nej << :

Or esundsbroförte nd elsen

Swedsurvey AB

SwJfuud International AB

Svenska kraftnät. Affärsverket

Ensamställning

Svenska Lägemusaktietxnaget

Svenska rymda ktieboiaget

Svenska Skeppstiypotekskassau

’□ > J®- ’£ X n‘ ■ ;

Svenska Skogspiantor AB

Svenska Spel, AB

Delvis npnopol

^”^““åvXwX^Xv^XxX^^

SweRoad AB

SystenWaget A8

-?■

lagstadga) monopnl

teracom AB

Delvis monopol

Vin & Sprit AB, V&S

IvXwXvXvXvXvå’

l a n 8 B n n u 0 B B o B o B o B c B E B c B c B c“= B o B 3 B å n o B å B å B å 0 n 0 o I i

Vasakronan AB

Vasallen AB

■■yUyyy.....<

^X"X°X°X 0 XrX = -=- :, ° o Z , C D ° D X'’” D X

Vattenfall AB

Venantius AB

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

Nej......

Delvis anslagsfinansierat

Voksenåsen A/S

Nej

Ensamslållning

Delvis anslagsfinansierat

Majoritets- eller hälktenägda bolag, Inom parentes ägarandel

»W/X";n"."" r

'"X'X n X a X B X"X , X"X%"X

Bostadsgaranti, AB (50%)

Nej

IRECO AB !5!>Xi

Nej

SOS Alarm Sverige AB (50%)

Delvis ensamstälining

Svensk Bilprovning, AB (52%)

Näj..-' r \ ! '-'-,-

lagstadga! monepnl

Svensk Exportkredit, AB (64,7%)

Svenska Ma|astyrningsr5det. AB (90%)

Nej

EnsamsUBnlng

Delvs ansögsflnanslerat

Svenges Rese- och Turistråd AB (50%)

Nej

Delvis anslagsfinansierat

Telia AB (70.6%)

Mindre än hälftenägda bolag, inom parentes ägarandel

Dom Shvetsii, A/0 (36%)

AssiDomän AB (35,5%)

Nordoa AB (18.2%)

N/A

% m ^</':: b :: b :: b :%%% b :< ; : b :%< b : b :“X":: b : ; ''

Norrlands Center AB (33,3%)

Nej

OM Gruppen AB (9,42%)"

N/A

SAS Gruppen AB (21.4%)

SIS Miljönradming AB (10%)

Npj '

N/A

Sydkraft SAKAB (1 aktie)

N/A

‘Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

M = Företag med marknadsmässiga krav

S = Företag med särskilda samhällsintressen.

N/A = statens ägandedel understiger 20 procent och företaget är därmed inte inkluderat i den konsoliderade redovisningen.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

(Forts frän sid. 33) genom egen växt svarade LKAB för

genom att öka omsättningen med 23 procent. 1999 tap-

pade företaget 22 procent i försäljningen bland annat till

följd av pressade malmpriser, men 2000 ökade såväl pri-

ser som efterfrågan.

Bland de 22 miljardföretagen var det bara SJ Statens

Järnvägar och Lernia AB som redovisade fallande

omsättning, med 14 respektive 8 procent.

Sju företag redovisade ett resultat före skatt på över

en miljard kr:

AB Svenska Spel, Nordea AB, Telia AB, Vattenfall AB,

AssiDomän AB, SAS Gruppen och V&S Vin&Sprit AB.

Nordeas vinst uppgick till 19 miljarder kr, vilket var 65 pro-

cent mer än 1999.Telias vinst uppgick till nära 12 miljarder

kr. vilket var en fördubbling mot 1999.

Den största resultatförbättringen bortsett från Nordea

och Telia redovisade AssiDomän som gick från cn förlust

på 700 mkr till en vinst på 3,1 miljarder kr. Postens för-

lust minskade också kraftigt från 4,1 miljarder kr till 1,4

miljarder kr. En stor del av förlusten 1999 berodde på

extraordinära avsättningar.

Förutom Posten redovisade även AB Svensk Bilprov-

ning, Lernia AB, och Svensk-Danska Broförbindelsen,

SVEDAB, negativt resultat för 2000.

Bara 4 av de 22 miljardföretagen försämrade sina

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

resultat under 2000 jämfört med 1999: Apoteket AB, SJ

Statens Järnvägar och Lernia AB.

Förädlingsvärde

örädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till

bruttonationalprodukten (BNP). Det definieras

här som respektive företags lönesumma inklusi-

ve sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivning-

ar. Det företagsvisa förädlingsvärdet inkluderar produk-

tion i andra länder, det vill säga värden som ingår i andra

länders BNP. För några av företagen i nedanstående

tabell saknas uppgifter om förädlingsvärdet. Det har då

uppskattats med schablonberäkningar byggda på vinst

och antal anställda.

Den statliga företagssektorns totala förädlingsvärde

motsvarar 7,5 procent av Sveriges bruttonationalpro-

dukt (BNP) och 10 procent av näringslivets produk-

tion. Om företagens förädlingsvärden sch ablon fördel as

mellan anställda i Sverige och utlandet blir andelen

kring 5 respektive 6,5 procent av Sveriges BNP, respek-

tive näringslivets del. Justeras den därtill för statens

ägarandelar i företag, där staten inte är ensamägare, blir

andelen knappt 4 respektive 5 procent. Det största

bidraget ger Nordea AB, Telia AB, SAS-Gruppen, Pos-

ten AB, Vattenfall AB, AssiDomän AB och Samhall AB.

Omräknat i förädlingsvärde per anställd ger AB

Svensk Exportkredit störst bidrag, med drygt 10 mkr per

anställd. Därefter kommer AB Svenska Spel, Akademis-

ka Hus AB och Affärsverket svenska kraftnät. Företag

FÖRÄDLINGSVÄRDE I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

1 Företas

, , FikrSdlingMSrrie,

mkr, 2Ö0Ö

Förädlingsvärde, |

mkr pe’ anställd, 2000 1

Nordea AB* (18.2%)

33 405

1,04

Tefe AB’(70.6%)

26 702

0.88

SAS Gruppen* (21.4 %)

18 651

060

Pmtén Aö ' ■

0,35

Vattenfall AB

11 141

0.85

AssiCanWnAR • <35,5

.7 602..

O.riZ

Samhall AB

5 864

0,20

SJ. Slatens Jätiwgar

5654

0.48

Svenska Spel. AB

4 021

7.57

Apoteket Afi

. : .„A.A....",

0.36 :

Luftfartsverket

2 812

0.65

wn & spnt ar , v&s . .

l uossavaara Kllrunavaara AB, I KAB

1 948

0,61

AkéR>enriska Hus AB

1750

4.46

OM Gruppen AB*(9,42%)"

1 597

1,18

Systembolaget AB

1164

0,39 :■

Civitas Holding AB

1285

3.26

Svenska kraftnät. Affärsverket

, 3,84

Svensk Exportkredit, AB* (64.7%)

908

10,68

Sjöfartsverket.

0,59

lernia AB

803

0,32

Svensk Bdprovmng; AB* (52%)

.... .. ...... .. . 7 .,.,

0,36 : ■

Statens Bostadsfinansieringsaktietx^ag, SBAB

650

1,78

Ovrige 31 förelag

3 456

0.64

Samtliga

154 255

0,64

Förädlingsvärdet definieras som lönesumman inklusive sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivningar Förädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till bruttonationalpro-

dukten (BNP), också till BNP I andra länder.

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

* Dclägda företag mod statens ägarandel inom parentes

Statetis ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptionen dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

inom fastighets- och finanssektorerna redovisar höga för-

ädlingsvärden per anställd. Dessa företag har få anställda

men stor balansräkning. Även Telia AB och Vattenfall AB

har höga förädlingsvärden per anställd, kring lmkr. Sam-

halls förädlingsvärde per anställd ligger på 200 tkr och

Postens på 350 tkr. Genomsnittet för förädlingsvärdet

per anställd för samtliga företag med statligt delägande

är kring 640 tkr, samma som året före.

Förädlingsvärde är ett ekonomiskt mått som inte

speglar den nytta som tillförs genom att särskilda sam-

hällsintressen infrias.

Förändringar i ägandet

ågra förändringar har skett i företagsportföljcn

jämfört med föregående år. Vid årsskiftet

2000/01 bolagiserades affärsverket Statens

Järnvägar och tre nya av Regeringskansliet helägda

bolag bildades: SJ AB, Green Cargo AB och Swedcarrier

AB. Telia AB börsnoterades den 13 juni 2000 och sta-

tens ägande minskade därigenom från 100 procent till

70,6 procent.

Statens ägande i OM Gruppen AB har under juli och

augusti 2000 ökat från 7,7 procent till 9,42 procent.

Svenska staten ökade den 29 juni 2000 sitt ägande i AB

Svensk Exportkredit från 50 procent till 64,7 procent i

och med att affärsbankerna sålde sitt 50-procentiga

innehav. ABB äger resterande 35,3 procent.

Grängesbergs Gruvor AB avyttrades i januari 2001

till Ludvika kommun, men ingår i årets redovisning

eftersom bolaget ägdes av Regeringskansliet den 31

december 2000.

Statens Premiefond avvecklades genom försäljning.

Kurortsvcrksamhet AB avvecklades under 2000 och

delar överfördes till Östergötlands läns landsting.

Aktieinnehavet i Celsius, motsvarande 25 procent av

kapitalet och 62 procent av rösterna, såldes i januari

2000 till Saab. Nordens transaktioner vad avser UniDan-

mark och norska Kreditkassen innebar att statens ägan-

de minskade till 18,2 procent.

Köp och försäljning som genomförts av bolagen själ-

va redovisas i huvudsak under respektive bolag.

FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDET I NOTERADE BOLAG

Köp______________________________________

TWunkt Köparé Verksamhet Belopp

4 juli-16 aug. Staten OM Gruppen AB 649 mkr

(Finansdep.)

Försäljning

tidpunkt - - Köpare. Verksamhet Belopp

Januari 2000 Staten Celsius AB 1 253 mkr

(Näringsdep.)

Förva I tn i ngsa kti ebolaget

Stattum

Juni 2000 Staten Telia AB” 75 048 mkr

(Näringsdep.)

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

1 008 619 jjersorwer luckrade sig lör Telia-aklien som nolerades på OM SL(x:k-

holmsbörsens A-lista den 13 juni 2000. Vid årsskiftet var antalet aktieägare 866 000.

Redovisningsprinciper

öretagen som ingår är dels aktiebolag där statens

aktieinnehav ägdes av Regeringskansliet per den

31 december 2000, dels de fyra affärsverken SJ,

Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska

kraftnät. Aktiebolag som ägs av till exempel Riksbanken

eller myndigheter ingår således ej i redovisningen. Däre-

mot ingår A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Banin-

vest AB, Svensk-Danska Broförbindelsen ÄB och Swedish

National Road Consulting AB, vars aktier ägs av Rege-

ringskansliet, men förvaltas av myndigheter.

I årets redogörelse har en uppdelning skett i företag

som verkar under marknadsmässiga villkor och krav, och

företag som främst har särskilda samhällsintressen att

uppfylla. Gränsdragningen mellan grupperna är inte all-

tid självklar. Ambitionen i verksamhetsberättelsen är

dock att göra redovisningen av statens företagsengage-

mang och de enskilda företagen så tydlig som möjligt.

Med uppdelningen blir bilden av såväl hela bolagssfären

som de enskilda företagens resultat och måluppfyllelse

tydligare och därmed mer rättvisande.

De företag inom gruppen som verkar under marknads-

mässiga villkor kännetecknas något eller flera av följande:

De verkar på en marknad med full konkurrens.

Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resul-

tat och avkastning baserade på riskprofil.

Utvärderingen och uppföljningen av baseras på dessa,

samt i vissa fall på särskilt uttryckta ägarkrav.

I gruppen ingår även statens noterade innehav.

De företag inom gruppen som främst har särskilda

samhällsintressen att uppfylla kännetecknas av något

eller flera av följande:

Ägaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och

direkt sätt.

Dc verkar på cn marknad med särskilda förbehåll, cn

del verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt

konkurrensutsatta.

Speciella finansiella upplägg används, varvid bland

annat kraven på avkastning avviker från vad som är gängse

i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga vill-

kor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat

på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska

eller sektorpolitiska mål, och effektivitets-/resultatkrav.

Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skil-

jer sig mycket mellan de olika bolagen i denna grupp.

Inrapporteringen av sifferunderlag till Regeringskansliet

från företagen med statligt ägande bygger på den gängse

presentationsform som gäller inom näringslivet. Dock har

resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalysen

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

komprimerats för att endast innehålla det mest nödvändi-

ga. I inrapporterade sifferunderlag till konsolideringen har

vissa justeringar gjorts, och för dessa ansvarar Regerings-

kansliet. För sifferunderlaget som presenteras per respek-

tive bolag har bolagens egna uppgifter använts.

När det gäller konsolideringen har följande justeringar

gjorts:

1) Resultaträkningen är densamma för alla företag, även

för dc finansiella företagen. Innebörden är att dc

finansiella företagen har bruttoredovisat sitt rörelse-

resultat i en form som gäller för icke-finansiella före-

tag. Skälet till detta är att en konsoliderad resultat-

räkning endast kan innehålla ett format och att de

finansiella företagen har fått anpassa sin rapportering

till det format som majoriteten av de aktuella företa-

gen och affärsverken följer.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED S1ATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

2) Intresseföretag har intagits enligt kapitalandelsmeto-

den på så sätt att resultatet i intresseföretag, det vill

säga innehav där ägarens andel i företag ligger i inter-

vallet mellan 20 och 50 procent har tagits in i den

konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelsere-

sultatet. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-

ningsteknlk. På motsvarande sätt har ägarens andel i

intresseföretagets egna kapital tillförts den konsolide-

rade balansräkningen.

3) Dotterföretag i vilken det finns en minoritet har jus-

terats både i resultaträkning och balansräkning. Juste-

ringen går till så att rninoritetsägaren eller minori-

tetsägarnas andel i dotterföretagets resultat redovisas

som en avdragspost i anslutning till årets nettoresul-

tat samt att minoritetens andel i dotterföretagets

kapital reducerar det egna kapitalet i koncernbalans-

räkningen och redovisas som cn "skuld" till minorite-

ten. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-

ningsteknik.

4j Vissa nyckeltal har ej beräknats på nivåerna ovanför

branschnivå. Skälet till detta är framför allt att det

kapital som finansföretagen binder i rörelsen är av en

annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga

företag. Detta innebär att om finansföretagens kapital,

bundet i rörelsen, skulle beaktas i vissa nyckeltalsbe-

räkningar så skulle dessa nyckeltal bli snedvridna och

därför inte vara relevanta.

I det följande beskrivs verksamheten och måluppfyllel-

sen i företagen med statligt ägande. Från och med i år

redovisas här också de enskilda företagens komprimerade

resultat- och balansräkningar, till skillnad från enstaka

uppgifter som i förra årets skrivelse. Utvärdcringsavsnit-

ten inklusive företagsbeskrivningarna ansvarar Regerings-

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

kansliet för. Företagen svarar dock själva för tabelluppgif-

terna per bolag.

Branschindelning

ranschindelningen bygger på Global Industry

Classification Standard (GICS) som tagits fram

av Morgans Stanley Capital International och

Standard & Poors för analys av företag. GICS tillämpas

fr o m i år av Stockholmsbörsen. Indelningen bygger på

sektornivån i GICS, där dock Energi och Kraft förts sam-

man, liksom Dagligvaror med I lälsovård och Informa-

tionsteknologi med Telekomoperatörer. I gengäld särre-

dovisas Transport ur Industrivaror och -tjänster och

Finans och Fastighet delas upp på branschgruppsnivå.

Dessutom skiljs en särskild grupp ut: Transport-Fastighet.

Definitioner

Räntabilitet på eget

kapital (Re)

Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på totalt

kapital (Rt)

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i pro-

cent av genomsnittlig totalt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt

kapital (Rsyss)

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genom-

snittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på operativt

kapital (Rop)

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativi kapital.

Nettoskuldsättning

Kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus

räntebärande omsättnings- och anläggningstillgångar.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen.

Antal anställda 1 medeltal

Omräknat till årsanställda.

Utdelning

För år 2000 avses föreslagen utdelning, för år 1999 faktisk utdelning.

Totalt kapital

Balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder.

Operativt kapital

Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder och räntebärande

tillgångar.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Skr. 2000/01:120

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE - F Ö R E TA G S B E S K R IV N I N G A? 1 ^ 3 '

De 57 bolagen redovisas i bokstavsordning. Awecklingsbolag är företag med

ingen eller liten verksamhet och där regeringen uttalat att företagen skall avytt-

ras eller likvideras.

tätens Järnvägar AB, SJ, redovisas som det sam-

manhållna affärsverk det var under 2000.

AB Kurortsverksamhet såldes under 2000 till

Nynäshamns kommun. Statens Premiefond AB avveckla-

des i december 2000. Dessa företag ingår därför inte i

förteckningen eller i sammanställningen i övrigt.

Indirekt ägande som i Celtica AB och Eniro AB eller

andra dotterbolag till företag med statligt ägande ingår ej

i sammanställningen. Undantag är Vasakronan AB och

Vasallen AB, dotterbolag till Civitas Holding AB, som

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

redovisas separat under detta.

1 förteckningen ingår inte heller AB Tumba Bruk, som

är ett dotterbolag till Sveriges Riksbank, ägt av Sveriges

Riksdag. Innehav av aktier eller ägandedelar i internatio-

nella institutioner redovisas ej heller i Verksamhetsberät-

telsen.

A-Banan projekt AB

Sveaskog AB

ALMI Företagspartner AB

Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

Akademiska Hus AB

Svensk Bilprovning, AB

Apoteket AB

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

AssiDomän AB

Stattum, Förvaltningsaktiebolaget

Bostadsgaranti, AB

Svensk- Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

Civitas Holding AB

Svenska kraftnät. Affärsverket

Vasallen AB

Svensk Exportkredit, AB

100

Vasakronan AB

Svenska Lagerhusaktiebolaget

101

Dom Shvetsii, A/0

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB

103

Göta kanalbolag, AB

Svenska rymdaktiebolaget

104

Imego AB

Svenska Skeppshypotekskassan

105

IRECO, Institute for Reserch and Competence Holding AB

Svenska Skogsplantor AB

106

Kasernen Fastighets AB

Svenska Spel, AB

107

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Sveriges Rese- och Turistråd AB

109

Kungliga Operan AB

Swedesurvey AB

110

Lernia AB

Swedfund International AB

111

Luossavaara Kirunavaara AB, LKAB

SweRoad AB

112

Luftfartsverket

Systembolaget AB

113

Nordea AB

Telia AB

115

Norrland Center AB

Teracom AB

117

OM Gruppen AB

Vattenfall AB

118

Posten AB

Venantius AB

120

Samhall AB

Vin & Sprit AB, V&S

121

SAS Gruppen

Voksenåsen A/S

123

SIS Miljömärkning AB

Sjöfartsverket

Awecklingsbolag

SOS Alarm Sverige AB

Grängesberg Gruvor AB

124

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP

Sveriges Geologiska AB. SGAB

124

Specialfastigheter Sverige AB

SKD företagen AB

124

SJ, Statens Järnvägar

Zenit Shipping AB

125

Statens Väg- och Baninvest AB

A-BANAN PROJEKT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Syfte

Bolaget bevakar statens åtaganden enligt de avtal som

rör Arlandabanan. Bolaget övervakar driften av flyg-

pendeln och anläggningen samt följer upp återbetalningen

av det statliga villkorslånet.

Strategi

A-Banan verkar för ökad tågtrafik till Arlanda flygplats.

Diskussioner förs med trafikhuvudmannen, SL, att eta-

blera pendeltågstrafik. Syftet är att fullfölja statsmak-

ternas intention att integrera den lokala, regionala och

nationella trafiken med Arlanda flygplats.

Omvärldsanalys

Passagerarna på Arlanda Express har ökat till cirka

60 000 per vecka vilket är lägre än beräknat. Även

fjärrtågstrafiken har ökat, men inte nått prognostiserade

nivåer.

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

Luftfartsverkets (LFVj pågående ombyggnad av

Arlandas terminalsystem kan komma att påverka

A-Banans anläggning och trafiken. Diskussioner förs

därför med LFV och A-Train.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Från och med januari 2000 bedriver SJ och Tågkompa-

niet fjärrtågstrafik på Arlandabanan. Under 2001 kom-

mer erfarenheterna från projektet att dokumenteras i

en så kallad Vitbok.

Miljöarbete

Bolaget ställer krav på att trafikutövarna har en miljö-

policy och miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har i dag två fast anställda varför det inte finns

behov av en plan för mångfald och jämställdhet.

Prognos för 2001

Tågens tillförlitlighet är av stor betydelse för trafikens

utveckling. Hittills har störningarna varit få. Antalet

passagerare ökar, men volymen är fortfarade lägre än

förväntat.

Utvärdering

Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i Sve-

rige som samfinansierats av staten och det privata

näringslivet. Erfarenheterna från projektet har ut-

nyttjats i Regeringskansliets arbete med att utveckla

alternativa finansieringsformer för infrastruktur.

Styrelse 2000

Sven Bårström, ordförande

Jan Danielsson, ordinarie

Ulrika Francke, ordinarie

Kerstin Lindberg Göransson, ordinarie

Ingemar Skogö, ordinarie

Hans Öhman, ordinarie

Verkställande direktör

Kjell Sundberg

I . Mk’'

■ •

Nettoomsåttning

Kostnader

-65

-16

-11

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-1

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat

Kassaflöde frän löpande verksamhet 57

Kassaflöde frän investeringar

-11

-2 295

Kassaflöde från finansiering

-46

2 233

Bruttoinvesteringar

2 289

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Ralarr.-äknfr®, Mk' ■ •• JUOO 1993 1»

TlllgAngar

Anläggningstillgångar

2 243

2 289

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

2 261

2 303

Eget kapital, avsättningar och skulder

Fget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

2 187

2 233

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-Icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

2 261

2 303

Sysselsatt kapital

2 197

2 242

Räntabilitet på eget kapital, %

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

Nettoskuldsättning

2 174

2 220

-11

Soliditet, %

0,4

0.4

72,3

ALM! FÖRETAGSPARTNER AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.almi.se

ALMI

Syfte

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt

näringsliv via rådgivning, kompetenshöjning, finansie-

ring och kontaktskapande insatser.

Strategi

ALMI:s insatser skall vara marknadskompletterande till

det befintliga kommersiella utbudet av afFärsutveck-

lingstjänster och finansiering i regionen. Genom aktivt

partnerskap med ett stort antal företagsutvecklingsaktö-

rer och banker förmedlar och mäklar ALMI kontakter

för utvecklingsinsatser och kapital.

Omvärldsanalys

Några avgörande förändringar av verksamheten vad gäl-

ler ALMI:s regionala organisation är inte att vänta under

året. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen kommer

att vara fortsatt centrala för många ALMI-bolag. ALMI

kommer under året medverka i ett stort antal projekt

som finansieras med EU:s strukturfondsmedel.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En ny myndighet för företagsutveckling inrättades från

och med den 1 januari 2001. Av den promemoria som

överlämnades till ALMI i samband med extra bolags-

stämma framgår att den nya myndigheten tillsammans

med ALMI skall utgöra ett kompetenscentrum för före-

tagsutveckling.

Miljöarbete

Alla ALMI-bolag har pågående kvalitetsarbeten i vilket det

ingår att formulera miljöpolicy och att beskriva hur miljö-

hänsyn tas. Vissa bolag arbetar med miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Koncemövergripande jämställdhetspolicy infördes

1998. Moderbolagets styrelse har som mål att vid halv-

årsskiftet 2001 skall dotterbolagens styrelser ha i

genomsnitt 40 procent kvinnor.

Prognos för 2001

Nyutlåningen väntas uppgå till drygt 900 mkr under år

2001. Företag med vilja och förmåga att växa kommer

även fortsättningsvis att prioriteras.

Utvärdering

ALMI har i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål.

Styrelse 2000

Arne Johansson, ordförande

Katja Elväng, ordinarie

Gunvor Engström, ordinarie

Ingrid Jansson, ordinarie

Karin Kronstam, ordinarie

Leif Lindberg, ordinarie

Mona-Lisa Sandberg, ordinarie

Annelie Stark, ordinarie

Björn Hellberg, arbetstagarrepresentant

Leif Karlsson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Claes Ihre

1 ■■ Mkr

20ÖQ ■

■■■

Nettoomsättning

589

560

442

Kostnader

-652

-679

-615

Jämförelsestörande poster

118

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-119

-173

Finansiella intäkter

428

Finansiella kostnader

-3

Resultat före skatt

-112

255

Minoritetsandelar

-55

Skatt

Årets resultat

-112

264

Kassaflöde från löpande verksamhet

301

128

Kassaflöde från investeringar

187

210

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

Genomsnittligt antal årsanställda

535

554

566

- varav kvinnor

224

234

235

Tillgångar

An låggni ngs tillgångar

2 377

2 510

2 775

Omsättningstillgångar

2 603

2 413

2 258

Totala tillgångar

4 980

4 923

5 033

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

4 365

4 366

4 478

Minoritetens andel av eget kapital

142

Avsättningar

102

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

331

334

318

Totala skulder och eget kapital

4 980

4 923

5 033

Sysselsatt kapital

4 507

4 460

4 570

Räntabilitet på eget kapital, %

0,0

neg.

6,0

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1,2

neg.

5,6

Nettoskuldsåttning

-4 701

-4 612

-4 569

Soliditet, %

90,5

90,6

90,8

AKADEMISKA HUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.akademiskahus.se

Akademtska Hus

Ägardirektiv

Huvuduppgiften för Akademiska Hus AB är att erbju-

da landets universitet och högskolor ändamålsenliga

och sunda lokaler för utbildning och forskning. Bolaget

skall också ha ett ansvar att som förvaltare tillvarata de

stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fas-

tigheterna.

Koncernen skall långsiktigt upprätthålla värdet i sta-

tens innehav av högskolefastigheter och garantera att

fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomförs

på ett kompetent och effektivt sätt. Staten har inställ-

ningen att ägandet i Akademiska Hus AB skall vara

långsiktigt.

Agarens uttryckta krav och förutsättningar är att kon-

cernens soliditet hör uppgå till 25 procent, avkastningen

efter schablonskatt på eget kapital skall motsvara den 5-

åriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter och

koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets

resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn

tas till bolagets ekonomiska ställning.

Strategi

Akademiska Hus AB äger och förvaltar fastigheter med

inriktning på högre utbildning och forskning. Bolaget

bedriver omfattande byggnadsverksamhet i egna fastighe-

ter. Byggnadsverksamheten sker helt genom entrepenader

som upphandlats i konkurrens. Den löpande fastighets-

förvaltningen sköts till stor del med egen personal.

Marknad

Antalet högskolestuderande i grundutbildningen har

under 1990-talet ökat markant. Riksdagen har också

fattat beslut om en utbyggnad med cirka 41 000 utbild-

ningsplatser under perioden 2000-2002.

Riksdagens målsättning är att hälften av befolkning-

en skall ha påbörjat högre utbildning före 25 års ålder.

Även forskningen, mätt som intäkter vid universitet och

högskolor, har ökat.

Akademiska 1 lus AB har en marknadsandel på cirka 80

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

procent av utbildnings- och forskningslokalerna på univer-

sitetsorterna och cirka 40 procent på övriga högskoleorter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Koncernen har investerat sammantaget cirka 1,9 mil-

jarder kr i ny-, till- och ombyggnader under 2000. Ett

antal större byggnadsprojekt har färdigställts, till exem-

pel delar av Biomedicinskt centrum för Lunds universi-

tet, Mikroteknologi inom Chalmers tekniska högskola

samt delar av Ångströmslaboratoriet för Uppsala uni-

versitet.

Akademiska Hus AB har efter bokslutsdagen ingått

ett avtal om köp av fastigheten Electnim i Kista. Affären

är en naturlig fortsättning på Akademiska Hus AB lång-

siktiga engagemang i Kista och det så kallade IT-univer-

sitetets uppbyggnad.

Miljöarbete

Utifrån en fastställd tniljöpolicy arbetar företaget med

handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling som

främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensamma resur-

ser. Under 2000 har Ilera mål konkretiserats och arbetet

med att utveckla arbetssätt fortsatt. Koncernen bedriver i

Sverige två anmälningspliktiga samt två tillståndspliktiga

verksamheter enligt miljöbalken.

1 ItesiJttHtrakinng, Mk r

ax» . i

1998 1

Nett oomså ttning

3 654

3 407

3 198

Kostnader

-2 095

-1 992

-1 839

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

1 559

1 415

1 359

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-798

-678

-673

Resultat före skatt

786

762

698

Minoritetsandelar

Skatt

-203

-219

-171

Arets resultat

583

543

527

Kassaflöde frän löpande verksamhet 1 487

1 230

1 254

Kassaflöde från investeringar

-1 890

-3 197

-1 885

Kassaflöde från finansiering

-171

2 777

1 477

Bruttoinvesteringar

1 900

3 232

1 908

Av och nedskrivningar

686

608

599

Lämnad utdelning

200

600

400

Genomsnittligt antal årsanställda

392

399

389

- varav kvinnor

| ■■•Briliansräknira’.

,. 3300

1999

n 1998 I

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

22 263

1 921

21 071

2 459

18 487

1 521

Totala tillgångar

24 184

23 530

20 008

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 6 529

6 546

6 403

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

601

507

431

Långfristiga skulder

-räntebärande

8 096

6 524

5 167

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

6 927

8 071

6 250

-icke räntebärande

1 935

1 813

1 732

Totala skulder och eget kapital

24 184

23 530

20 008

Sysselsatt kapital

21 696

21 280

18 381

Räntabilitet på eget kapital, %

8.9

8.4

8.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital

. % 7,4

7,3

7,5

Nettoskuldsättning

14 001

12 994

10 625

Soliditet, %

27,0

27.8

32.0

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

AKADEMISKA HUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.akademiskahus.se

Mångfald och jämställdhet

Bolagen skall kännetecknas av att ta tillvara de resurser

som finns hos anställda, såväl kvinnor som män; och

arbeta för en jämnare könsfördelning inom verksam-

hetsområdets alla nivåer. I ledningsgruppen ingår två

kvinnor och nio män.

Prognos för 2001

Högskolesektorns efterfrågan på lokaler (befintliga, ny-

och ombyggda) är fortsatt hög. Koncernens vakansgrad

kommer att vara fortsatt låg, cirka 1 procent. Investerings-

nivån ligger enligt prognos på 3 miljarder kr under 2001.

Utvärdering

Ägarens mål uppfylldes för år 2000 och bolaget har

under året fortsatt att genomföra stora investeringar för

att tillgodose det ökade behovet av utbildningsplatser.

Styrelse 2000

Lennart Nilsson, ordförande

Charlotte Axelsson, ordinarie

Dan Brändström, ordinarie

Birgitta Kantola, ordinarie

Annika Lundius, ordinarie

Jan S. Nilsson, ordinarie

Christina Rogestam, ordinarie

Fritz Staffas, ordinarie

Hans Jensen, arbetstagarrepresentant

Magnus Johansson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Christina Rogestam

APOTEKET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. a poteket. se

g] Apoteket

Syfte

Apoteket AB har ensamrätt att sälja läkemedel till all-

mänheten och skall tillgodose allmänhetens behov av

läkemedel över hela landet, och tillhandahålla samtliga

godkända läkemedel.

Strategi

Enligt avtalet med staten skall Apoteket svara för god

läkemedelsförsörjning i landet och verka för en rationell

läkemedelsanvändning.

Bolaget skall vidare svara för producentobunden

information till enskilda konsumenter samt erbjuda

sådan till hälso- och sjukvården. Läkemedelsförsörjning-

en skall genomföras till lägsta möjliga kostnad såväl i dis-

tributionsledet som i övrigt.

Omvärldsanalys

Landstingens ökade ansvarstagande för läkemedelskost-

naderna är den omvärldsfaktor som kommer att påver-

ka Apoteket mest de kommande åren.

Därutöver påverkas verksamheten av ett antal tren-

der såsom att privatpersoner söker information via nya

kanaler, ökade krav ställs på tillgänglighet i tid och rum

och konsumtionen ökar på grund av ökad livslängd och

förskjutning mot läkemedelsanvändning i stället för tra-

ditionell vård.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under 2000 fastlades en ny affärsplan som bland annat

innebär att virtuellt apotek skall inrättas som möjliggör

hemleveranser av läkemedel och andra apoteksvaror.

Den innefattar också en förändrad struktur för apotekens

logistik och dosdispenseringsverksamhet, vilket möjlig-

görs genom inrättande av distansapotek.

Strategier för den ekonomiska styrningen och den

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

organisatoriska utvecklingen har lagts fast och Apotekets

styrkort har införts. Beslut har fattats om ett fördjupat

samarbete med InfoMedica.

Miljöarbete

Styrelsen har antagit ett nytt miljöprogram för åren

2001-2003.

Mångfald och jämställdhet

Aktiviteter för att stödja mångfald och jämställdhet

pågår i företaget och styrelsen följer arbetet nära.

Prognos för 2001

Företaget räknar med en volymökning på 3-4 procent

för läkemedel och 2,3 procent för egenvårdskunder.

Apoteket har prognostiserat ett resultat före dispositio-

ner och skatt på 0 kronor.

Utvärdering

Det svenska apotekssystemet har en låg distributions-

kostnad jämfört med andra europeiska apotekssystem.

Apotekets kostnader utgör cirka 18 procent av de totala

läkemedelskostnaderna.

Styrelse 2000

Jan Bergqvist, ordförande

Susanne Eberstein, ordinarie

Anna Engström Laurent, ordinarie

Margareta Persson, ordinarie

1 lätesultMraknini^ Mkr w" ■

2000 1

1999 :

199Ä 1

Nettoomsåttning

27 866

26 130

23 449

Kostnader

-27 791

-25 812

-23 205

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

-32

156

Rörelseresultat

361

400

Finansiella intäkter

-35

Finansiella kostnader

-24

-19

-24

Resultat före skatt

400

341

Minoritetsandelar

Skatt

-32

-114

-86

Årets resultat

-3

286

255

Kassaflöde från löpande verksamhet 555

434

1 026

Kassaflöde från investeringar

-258

-302

-209

Kassaflöde från finansiering

-101

-172

-796

Bruttoinvesteringar

284

367

239

Av- och nedskrivningar

247

234

244

Lämnad utdelning

100

Genomsnittligt antal årsanställda

9 802

9 396

9 147

- vatav kvinnor

8 959

8 596

8 387

BalarwäknlnÄ. Mkr : 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1 762 1 781 1 789

Omsättningstillgångar 5 525 5 592 5 547

Totala tillgångar

7 287

7 373

7 336

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

1 955

2 032

1 873

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

325

355

345

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

1 849

1 850

1 915

-Icke räntebärande

3 158

3 136

3 203

Totala skulder och eget kapital

7 287

7 373

7 336

Sysselsatt kapital

3 482

3 882

3 788

Räntabilitet på eget kapital, %

0,2

14,6

13,6

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1.4

10.9

9.6

Nettoskuldsättning

1 446

1 644

1 669

Soliditet, %

26,8

27,6

25,5

APOTEKET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. a poteket. se

Bertil Tiusanen, ordinarie

Claes Örtendahl, ordinarie

Inga-Lill Furberg, arbetstagarrepresentant

Britt-Marie Skoglösa, arbetstagarrepresentant

Margaretha Söderhjelm, arbetstagarrepresentant, suppleant

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

Anna Karin Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Stefan Carlsson

ASSIDOMÄN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.asdo.se

AssiDomän

Affärsidé

AssiDomäns nya långsiktiga huvudinriktning kommer

att vara skogsägande. Koncernen är Europas största

noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner hektar

produktiv skogsmark. Bolagets avsikt är att fortsätta

arbetet med att hitta starkare strukturer för den kvarva-

rande industriella verksamheten.

Strategi

AssiDomäns strategi är att nå en ledande position i

Europa för de olika produktområdena. För produktom-

rådena wellpapp och wellråvara innebär försäljningen

av affärsområdet Corrugated & Containerboard till

Kappa Holding att en verksamhet skapas med en ökad

integration, en bättre geografisk täckning och större

marknadsandelar i de volymmässigt viktigaste geografis-

ka marknaderna i Europa. AssiDomäns och Kappas

verksamheter bildar tillsammans ett ledande europeiskt

pappers- och förpackningsföretag.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Pappersbruken Sepap och Dynäs samt säckverksam-

heten och Barrier Coating såldes under augusti till det

österrikiska företaget Frantschach AG. Likviden från

Frantschachaffären, som uppgick till cirka 4 500 mkr,

återförs till aktieägarna via ett inlösenprogram som

beslutades på en extra bolagsstämma i oktober. Drygt

23 miljoner aktier har blivit inlösta. Inlösenbeloppet

4 411 mkr utbetalades under våren 2001.

Ett nytt bolag, Billerud AB, presenterades i novem-

ber tillsammans med Stora Enso. Billerud består av

kraftpappersbruken Skärblacka och Karlsborg

(AssiDomän) samt Gruvön (Stora Enso). Det nya bola-

get är verksamt från 1 januari 2001 och kommer att

börsnoteras senast 2002.

För att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig

kapitalstruktur för ett separat skogsägande bolag, har

det bokförda värdet på skogstillgångarna i AssiDomän

skrivits upp i december till ett sammanlagt värde om

17 500 mkr (tidigare värde 4 160 mkr). Som ett led i

arbetet att finna starkare strukturer i industrirörelsen,

träffades i mars 2001 en överenskommelse om försälj-

ning av affärsområdet Corrugated & Containerboard till

Kappa Holdings.

Miljöarbete

Koncernen skall aktivt arbeta för en långsiktigt hållbar

utveckling. 1 och med att miljöarbetet har integrerats i

den ordinarie affärsverksamheten säkerställs också att

miljöarbetet bedrivs affärsmässigt och kostnadseffek-

tivt. Användningen av fossila bränslen och utsläppen av

försurande ämnen minskade i väsentlig omfattning vid

koncernens samtliga massa- och pappersbruk. AssiDo-

män är för andra året i rad, som ett av fyra skogsindus-

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

triföretag i världen, upptaget på aktieindexet Dow

Jones Sustainability Group Indexes. Det är en bekräf-

telse på att koncernen har lyckats integrera ekonomis-

ka, sociala och miljömässiga mål i affärsverksamheten.

Mångfald och jämställdhet

AssiDomän har en övergripande jämställdhetspolicy.

Syftet är att aktivt verka för att erforderliga åtgärder

genomförs på arbetsplatserna så att dessa lämpar sig för

både män och kvinnor. Bolagets strävan är också att öka

I Resultaträkning, Mkr

2000

1998 I

Nettoomsättning

24 643

24 497

23 993

Kostnader

-21 498

-23 156

-22 415

Jämförelseslörande poster

332

-1 540

i nlressebolagsa ndelar

-4

-2

Rörelseresultat

3 473

-201

1 578

Finansiella intäkter

136

123

Finansiella kostnader

-519

-566

-697

Resultat före skatt

3 090

-701

1 004

Minoritetsandelar

-6

-1

-3

Skatt

-266

-161

-291

Årets resultat

2 818

-863

710

Kassaflöde från löpande verksamhet 3 219

2 432

1 559

Kassaflöde från Investeringar

3 762

-937

-3 319

Kassaflöde från finansiering

-5 326

-1 158

1 498

Bruttoinvesteringar

1 536

1 573

3 854

Av- och nedskrivningar

1 619

3 503

1 850

Lämnad utdelning

619

710

651

Genomsnittligt antal årsanställda

14 506

17 060

17 543

- varav kvinnor

2 703

3 133

3 447

1 Bslartsr-äknirgf Mkr

19®

1998 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

30 069

20 620

24 775

Omsättningstillgångar

10 140

9 684

9 067

Totala tillgångar

40 209

30 304

33 842

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

24 843

13 194

15 777

Minoritetens andel av egel kapital 29

Avsättningar

7 495

3 954

4 303

Långfristiga skulder

-räntebärande

936

4 017

1 032

-icke räntebärande

340

Kortfristiga skulder

-räntebärande

3 052

4 335

7 841

-icke räntebärande

3 821

4 726

4 487

Totala skulder och egel kapital

40 209

30 304

33 842

Sysselsatt kapital

29 974

22 918

26 384

Räntabilitet på eget kapital, %

14,8

neg.

4,5

Räntabilitet på sysselsatt kapital,

% 13,6

neg.

6,8

Nettoskuldsättning

2 177

8 419

9 600

Soliditet, %

61,9

43,6

46,8

ASSIDOMÄN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.asdo.se

antalet kvinnor i arbetsledande ställning. Med utgångs-

punkt från jämställdhetspolicyn och lagstiftningen ut-

arbetas på varje enhet en plan för jämställdhetsarbetet.

Bolagets ambition är att anpassa och utveckla jämställd-

hetsplanerna i syfte att fler kvinnor attraheras av vårt

företag och ser möjligheter att utvecklas vidare inom

företaget.

Prognos för 2001

Konjunkturen i Europa är fortfarande god. Det innebär

förväntningar om en fortsatt relativt stabil utveckling

för flertalet av koncernens produkter, även om efterfrå-

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

gan under 2001 kommer att växa långsammare än

under 2000.

Utvärdering

Under 2000 avslutades en intern utvärdering av

AssiDomäns framtida inriktning och verksamhetsport-

följ. Målsättningen var att finna konkurrenskraftiga

strukturer samt att skapa värde för aktieägarna. Samtli-

ga delar i AssiDomän utvärderades i syfte att utröna

bästa alternativ, innefattande såväl fortsatt utveckling

och expansion som samgående eller avyttring av verk-

samheter. Ett antal strukturåtgärder har i anslutning

härtill genomförts under året.

Styrelse 2000

Bernt E. Magnusson, ordförande

Björn Bjömsson, ordinarie

Jan Blomberg, ordinarie

Hans Carlsson, ordinarie

Gunnel Duveblad, ordinarie

Gunnar Palme, ordinarie

Carl Wilhelm Ros, ordinarie

Per Tegnér, ordinarie

Roland A. Johansson, arbetstagarrepresentant

Roland N. Johanson, arbetstagarrepresentant

Lars-Olof Pettersson, arbetstagarrepresentant

Gösta Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Kenth Strandberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Gunnar Palme

AB BOSTADSGARANTI

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bostadsgaranti.se

Bostadsgaranti (7^

Syfte

AB Bostadsgaranti skall genom sitt helägda dotterbolag

Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti ställa garantier

för nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter.

Företaget skall genom riktlinjer och information till

bostadsproducenter verka för ett seriöst och sakkunnigt

genomförande av bostadsrättsprojekt i samband med

ställande av säkerheter enligt bostadsrättslagstiftningen.

Strategi

Företaget skall med en liten organisation upprätthålla

hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, pro-

jekt och handlingar för att kunna teckna garantier som

ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostads-

rätter och egnahem.

Omvärldsanalys

Bolagets verksamhet med att ställa nya garantier för

nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter har upp-

hört i och med att verksamheten med att lämna mot-

svarande försäkringslösningar under 2000 påbörjades i

det helägda dotterbolaget.

Dotterbolaget verkar i konkurrens med flera inhem-

ska såväl som utländska försäkringsbolag.

Marknad

Bostadsbyggandet har under de senaste åren vänt

uppåt, men befinner sig fortfarande på historiskt sett

låg nivå. Bostadsmarknadsläget varierar också kraftigt

mellan olika regioner i landet.

Under 2000 ökade bostadsefterfrågan, såväl i stor-

stadsregionerna som utanför.

Viktiga händelser 2000 och 2001

AB Bostadsgarantis verksamhet med säkerheter enligt

bostadsrättslagstiftningen har ökat i takt med att

byggproduktionen i Sverige fokuserats på bostadsrätts-

produktion på initiativ av enskilda byggföretag.

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

Dotterbolagets verksamhet kan komma att förändras

med anledning av att förändringar rörande konsument-

skyddet vid småhusbyggande föreslagits av Småhus-

utredningen (SOU 2000:110).

Miljöpolicy

AB Bostadsgaranti har ej formulerat någon miljöpolicy.

Mångfald och jämställdhet

AB Bostadsgaranti har endast en person anställd. För-

säkringsaktiebolaget Bostadsgaranti verkar för en jämn

könsfördelning bland personalen.

Prognos för 2001

Boverket redovisar i sin bostadsrnarknadsenkät en

ökning av bostadsbyggandet under år 2001 jämfört

med föregående år.

Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att

garantigivningen bör öka under detta år i förhållande

till året före.

Utvärdering

Med hänsyn till den ökning av bostadsbyggandet som

kan förutses, fyller den typ av konsumentskydd som

AB Bostadsgaranti och dess dotterbolag tillhandahåller

även fortsättningsvis en viktig funktion.

[ Mkr ■

19%

Nettoomsåttning

Kostnader

-11

-24

-13

Jämför elsestörande poster

-17

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

106

-18

-2

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-9

-2

-4

Resultat före skatt

113

Minoritetsandelar

Skatt

-32

Arets resultat

Kassaflöde frän löpande verksamhet

Kassaflöde frän Investeringar

-18

Kassaflöde frän finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

‘varav kvinnor

BalariRräkrMnjz, Mkr •

7000

999

i9§e I

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

167

157

213

Totala tillgångar

243

232

214

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

200

174

Långfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

243

232

214

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

144.6

6.5

67.8

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

192,1

11,5

45,5

Nettoskuldsättnlng

-161

-139

-206

Soliditet, %

39.5

6.9

7,0

AB BOSTADSGARANTI

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bostadsgaranti.se

Styrelse 2000

Stig Brink, ordförande

Lennart Eriksson, ordinarie

Michael Hagberg, ordinarie

Mårten Hansén, ordinarie

Sven Larsson, ordinarie

Anders Lönnberg, ordinarie

Marianne Åbyhammar, ordinarie

Gun Drugge, suppleant

Thomas Kruuse, suppleant

Ewa Queckfeldt, suppleant

Thomas Ringdahl, suppleant

Eje Schönning, suppleant

Anders J Thor, suppleant

Verkställande direktör

Kåre Eriksson

CIVITAS HOLDING AB

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Civitas Holding AB

Ägardirektiv

Civitas Holding AB ansvarar för förädling, utveckling

och förvaltning av fastigheter. Koncernen ansvarar också

för avveckling av fastigheter och fastighetsrelaterade

tillgångar utan långsiktiga motiv för staten att äga.

Målet för koncernen är att generera högsta möjliga

långsiktiga avkastning för staten. Civitas Holding AB

har två dotterbolag; Vasakronan AB och Vasallen AB

samt ett delägande med 38,5 procent i börsnoterade

fastighetsbolaget Celtica AB. Civitas Holding AB drivs

av ledningen i Vasakronan AB. Regeringen avser inte att

påbörja något arbete med utförsäljning av bolag med

kommersiella fastigheter.

Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-

cernens soliditet bör uppgå till 50 procent. Avkastning-

en på justerat eget kapital skall motsvara den 5-åriga

statsobligationsräntan plus 5 procentenheter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under 2000 har Agilia AB fusionerats med Vasallen AB.

Utvärdering

Uti all redovisas under respektive bolag.

Styrelse 2000

Egon Jacobsson, ordförande

Lars V Kylberg, vice ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie

Gerd Engman, ordinarie

Mats Israelsson, ordinarie

Claes Ljungh, ordinarie

Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant

Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

I låkan Bryngelson

I RwuVHWIrw W

1999 !

Nettoomsättning

2 736

2 441

3 531

Kostnader

-1 653

-1 511

-1 490

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

1 149

991

2 041

Finansiella intäkter

276

Finansiella kostnader

-694

-556

-535

Resultat före skatt

491

455

1 782

Minoritetsandelar

-1

Skatt

-159

-122

-32

Arets resultat

331

333

1 750

Kassaflöde från löpande verksam hel

1 484

848

1 555

Kassaflöde från Investeringar

-2 216

-1 868

-2 551

Kassaflöde från finansiering

1 769

1 013

-1 197

Bruttoinvesteringar

2 949

2 872

5 688

Av- och nedskrivningar

401

366

337

Lämnad utdelning

173"

164

411

Genomsnittligt antal årsanställda

394

386

411

varav kvinnor

118

120

123

*' Härutöver tiar aktierna i Vasallen AB föreslagits utridas till ett belopp om 2,3 miljarder kr.

I Ba!arisr<nkrlri<!' Mkr

1999 ■

Tillgångar

Anläggningstillgångar

21 996

19 797

17 757

Omsättningstillgångar

1 313

972

939

Totala tillgångar

2.3 309

20 769

18 696

Eget kapital, avsättningar och skulder

Fget kapital

9 941

9 770

9 861

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

520

480

727

1 ångfristiga skulder

-räntebärande

6 728

5 904

4 856

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

4 362

2 981

1 900

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

-icke räntebärande

1 757

1 634

1 352

Totala skulder och eget kapital

23 309

20 769

18 696

Sysselsatt kapital

21 044

18 664

16 897

Räntabilitet pä eget kapital, %

3.4

17.7

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,0

5,7

13,7

Nettoskuldsättning

10 589

8 351

6 185

Soliditet, %

42.7

47.0

52,7

VASALLEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. vasallen .se

Vasallen

Ägardirektiv

Vasallen AB skall i samarbete med kommuner och

lokalt näringsliv utveckla och förädla försvårsfastigheter

för att slutligen sälja dem på en kommersiell marknad.

Ekonomiska krav se Civitas Holding AB.

Strategi

Vasallen AB är verksam på 14 orter i Sverige från Kiruna

i norr till Ystad i söder. Den strategiska inriktningen är

att utvecklingsarbetet skall ske i nära samarbete med

kommuner och lokalt näringsliv på respektive ort.

Marknad

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har bidragit

till en ökad investeringsaktivitet på den svenska fastighets-

marknaden och lägre vakans i fastighetsföretagens bestånd.

Den ökade efterfrågan på lokaler har fatt genomslag i

ökade hyresnivåer och hyresintäkter för fastighetsbolagen.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vasallen har under år 2000 förvärvat nio nya fastighets-

bestånd på följande orter; Kiruna, Sollefteå, Härnösand,

Falun, Södertälje, Fårösund, Karlskrona samt Kristianstad.

Organisationen har anpassats och utökats för att klara det

utökade uppdraget.

Miljöarbete

Vasallens aktiva miljöarbete innebär att bolaget, i samver-

kan med kunderna, bedriver en verksamhet som passar in

i det uthålliga samhället, Stiftelsen Det Naturliga Steget.

Mångfald och jämställdhet

Vasallen har en handlingsplan vad det gäller att skapa en

jämnare fördelning mellan kvinnor och män i hela företa-

get. En jämnare könsfördelning beaktas alltid vid nyrekry-

teringar. I ledningsgruppen ingår två kvinnor och fem män.

Prognos för 2001

Utvecklingsarbetet fortsätter med oförminskad kraft.

Under 2001 planeras beslut om ytterligare investeringar

för cirka 800 mkr. Omsättningen beräknas öka med

cirka 125 mkr till totalt cirka 200 mkr.

Utvärdering

Vasallen AB är att betrakta som ett investeringsprojekt

inom fastighetsutvecklingsområdet. Utvecklingen av de

sex fastigheter som förvärvades 1997 har nu kommit en

bra bit på väg. Cirka 60 procent av lokalarean är nu

kontrakterad och vissa delar av fastighetsbeståndet är

nu färdigutvecklat och kan försäljas. De åtta fastigheter

som nyligen förvärvats befinner sig i ett mycket tidigt

skede i utvecklingsprocessen. En utvärdering av bola-

gets kapitalbehov kommer att ske under våren 2001.

Styrelse 2000

Pär Nuder, ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

Jan-Peter Jonsson, ordinarie

Björn Lindström, ordinarie

Bo Netz, ordinarie

Holger Wästlund, ordinarie

Jan-Inge Kull, arbetstagarrepresentant

Richard Westling, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jan-Peter Jonsson

1 Reajltaträkn^ Mkr • ■

2ö00 :

1999

Nettoomsättning

Kostnader

-112

-85

-90

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-38

-24

Finansiella intäkter

326

Finansiella kostnader

-20

-7

-30

Resultat före skatt

299

Minoritetsandelar

Skatt

-16

-5

251

Ärets resultat

550

Kassaflöde från löpande verksamhet 415

-281

569

Kassaflöde från investeringar

-310

224

Kassaflöde från finansiering

-76

192

-684

Bruttoinvesteringar

475

202

1 491

Av- och nedskrivningar

-11

Lämnad utdelning

423

Genomsnittligt antal årsanställda

*varav kvinnor

■ 1999 .:

Hl 998: 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

857

544

719

Omsättningstillgångar

1459

1 757

1 465

Totala tillgångar

2 316

2 301

2 184

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

2 192

2 179

1986

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

118

Totala skulder och eget kapital

2 316

2 301

2 184

Sysselsatt kapital

2 192

2 248

2 137

Räntabilitet på eget kapital, %

0,7

0,6

27,7

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 2,3

1.1

15.4

Nettoskuldsättning

-1 345

-1 680

-974

Soliditet, %

94,6

94,7

90,9

VASAKRONAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vasakronan.se

v f

VASAKRONAN

Ägardirektiv

För Vasakronan AB gäller fortsatt förädling och effektiv

förvaltning av kommersiella lokaler.

Ekonomiska krav: se Civitas Holding AB.

Strategi

Vasakronans strategi är både funktionellt och geogra-

fiskt inriktad. Funktionellt är fastighetsbeståndet kon-

centrerat till kommersiella lokaler och geografiskt till

utvalda orter i Sverige med god utvecklingspotential.

Vasakronan satsar på att ha en stark lokal position med

fastigheter i huvudsak i citynära lägen. Detta gör att fas-

tighetsbeståndet innehåller en hel del butiker och köp-

centra. En stark lokal position ger möjlighet att erbjuda

kunder alternativa lokaler inom fastighetsbeståndet.

Vasakronan AB verkar i Stockholm, Malmö och

Göteborg samt i ytterligare 12 städer; Lund, Kristian-

stad, Växjö, Linköping, Jönköping, Karlstad, Örebro,

Uppsala, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå.

Marknad

Den svenska konjunkturen har varit stark under 2000

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

även om tendenser till avmattning blev tydliga i slutet

av året. Bedömningar görs att tillväxten nu landar på en

lägre nivå. Efterfrågan på lokaler har varit god under

året. Detta är en effekt av den ekonomiska utveckling-

en i kombination med bristande tillgång på lokaler,

efter flera år av låg nyproduktion under 90-talet.

Vid ingången av 2001 kan Vasakronan fortsättnings-

vis notera en god efterfrågan på lokaler på de flesta av

sina marknader.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under året har den strategiska inriktningen uppdaterats

och målen förfinats. Den strategiska utgångspunkten är

fortsättningsvis att skapa värden för ägaren, kunderna

och företaget.

Övergripande inriktning är en tillväxtstrategi, med fort-

satt fokus på kommersiella fastigheter med geografisk kon-

centration företrädesvis till Stockholms- och Öresundsom-

rådet samt Göteborg där 80 procent av Vasakronans

marknadsvärden finns. Genom en fortsatt geografisk kon-

centration kan dessutom betydande resurser frigöras för

en en ökad investeringstakt på utvalda marknader.

Miljöarbete

Vasakronans miljöpolicy är att i samverkan med kun-

den bedriva fastighetsföretagande som uppfyller villko-

ren för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vasakronan har

blivit miljöcertifierade ISO 14001 år 2001.

Mångfald och jämställdhet

Inom Vasakronan upprättas en årlig jämställdhetsplan

för att främja jämställdheten. Av Vasakronans medarbe-

tare är 29 procent kvinnor och 71 procent män. I led-

ningsgruppen ingår 12 personer, samtliga är män.

Prognos för 2001

Trots tendenser till avmattning i konjunkturen kommer

Vasakronans hyresintäkter att öka på grund av högre

hyror i omförhandlade kontrakt och minskade vakanser.

Vasakronans prognos är att resultatet efter finansnetto,

med befintligt bestånd och före resultat av fastighets-

försäljningar, kommer att öka till cirka 500 mkr.

1 Mkr riiiimiiit

::r:

1W)

-1998 • 1

Nettoonisåttning

2 662

2 380

2 110

Kostnader

-1 540

-1 425

-1 371

Jämförelsestörande poster

834

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

1 206

1 018

1 573

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-751

-587

-506

Resultat före skatt

460

437

1 114

Minoritetsandelar

-1

Skatt

-144

-116

-284

Arets resultat

315

321

830

Kassaflöde från löpande verksamhet

454

826

419

Kassaflöde frän investeringar

-1923

-1 983

-3 696

Kassaflöde från finansiering

1 478

1 164

987

Bruttoinvesteringar

2 474

2 744

5 655

Av- och nedskrivningar

391

358

326

Lämnad utdelning

165

157

982

Genomsnittligt antal årsanställda

351

348

321

'varav kvinnor

102

108

103

Mkr BIX» 1999 1998

Tillgångar

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

Anläggningstillgångar 21 107 19 221 17 045

Omsättningstillgångar 1 104 828 773

Totala tillgångar

22 211

20 049

17 818

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

7 751

7 593

8 254

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

505

470

718

Långfristiga skulder

-räntebärande

6 727

5 836

4 779

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

5 573

4 557

2 756

-icke räntebärande

1 654

1 593

1 311

Totala skulder och eget kapital

22 211

20 049

17 818

Sysselsatt kapital

20 064

17 995

16 069

Räntabilitet på eget kapital, %

4.1

10.5

Räntabilitet på sysselsatt kapital

. % 6.4

6,0

10,8

Nettoskuldsättning

11 944

10 043

7 463

Soliditet, %

34,9

37.9

46.3

VASAKRONAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vasakronan.se

Utvärdering

För 2000 uppgick avkastningskravet till 10,2 procent och

avkastningen till 24,2 procent Vasakronan AB vann täv-

lingen om Bästa årsredovisningen 1999 för storföretag

efter att de två senaste, åren fått hedersomnämnande.

Styrelse 2000

Egon Jacobsson, ordförande

Lars V Kylberg, vice ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie

Georg Danell, ordinarie

Gerd Engman, ordinarie

Birgitta Kantola, ordinarie

Maria Lilja, ordinarie

Claes Ljungh, ordinarie

Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant

Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Håkan Bryngelson

A/0 DOM SHVETSII

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A/0 Dom Shvetsii

Affärsidé

A/O Dom Shvetsii förvaltar en fastighet - Sverige

Huset i St Petersburg.

Strategi

A/O Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av

Skanska till 49 procent, svenska staten till 36 procent

och av staden St Petersburg till 15 procent. A/O Dom

Shvetsii äger Sverige Huset och har dispositionsrätten

till marken under 49 år, cirka 5000 kvm uthyrningsbar

yta. Största hyresgästen är Sveriges Generalkonsulat.

Marknad

Beroende på hur den ryska marknaden kommer att

utvecklas kommer också efterfrågan på lokaler för nya

och gamla företag att regleras.

Miljöarbete

Bolaget har inget miljöarbete.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har två anställda.

Prognos för 2001

A/O Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på

hur stor efterfrågan på lokaler i St Petersburg är. I dag

är beläggningen i Sverige Huset 83 procent.

Styrelse 2000

Gunnar Lundberg, ordförande

Christer Al vemur, ordinarie

Kirill V Avdecv, ordinarie

Johan Bergman, ordinarie

Carl-Johan Gunnarsson, ordinarie

Verkställande direktör

Risto Koppeli

1 ■FliösiitötF^crtiH^Mkr--•:•••••

2000 -

l<W

KÄ 1

Nettoonisåttning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet us

Kassaflöde frän investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

us= Uppgift saknas

1 Ral^rnräKnlrxffi. Mkr 5000

1999 ■

T; 1998/1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på egel kapital, %

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

Nettoskuldsattnlng

Soliditet, %

AB GÖTA KANALBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.gotakanal.se

Syfte

AB Göta kanalbolag skall bevara och utveckla Göta

kanal som vårt lands största kulturhistoriska byggnads-

verk. Göta kanal skall vara Sveriges ledande turistiska

vattenled och besöksmål.

Strategi

Företaget skall verka för en positiv utveckling av fritids-

och passagerarbåtstrafiken. Företaget skall samarbeta

med kanalkommunerna, landstingen och länsstyrelser

för arrangemang och aktiviteter.

Bolaget skall verka för för att öka utbudet av service

och upplevelser.

Omvärldsanalys

Arbetet med att öka trafiken både vad gäller passagerar-

och fritidsbåtstrafiken fortgår. Med hänsyn till miljö

skall skogsavverkningen generera så stor avkastning som

möjligt. De till kanalen knutna verksamheterna skall ge

positiva bidrag.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Projektet Längs Göta kanal fortsätter i syfte att öka

båttrafiken. Samarbetet med Länsarbetsnämnderna om

upprustning fortsätter.

EU-projekt 2001-05 Mål 2 i Västra Götaland pågår

omfattande 38 mkr, varav EU bidrar med 40 procent.

Miljöarbete

AB Göta kanalbolagets verksamhet skall bygga på en hel-

hetssyn på kretsloppet. Bolaget eftersträvar ständiga för-

bättringar på miljöområdet bland annat i samarbete med

kommunerna.

Mångfald och jämställdhet

Företaget driver sedan 1996 ett aktivt jämställdhetsarbete

vilket har inneburit att 56 procent av slussvakterna är

kvinnor.

Prognos för 2001

Bolaget arbetar ständigt med att öka båttrafiken på

kanalen. Detta tillsammans med andra verksamheter

som till exempel skog skall förbättra bolagets ekonomi.

Utvärdering

Bolaget har genom statliga bidrag och andra åtgärder

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

fortsatt arbetet med att öka kanalens värde som kultur-

historiskt byggnadsverk. Samarbete med bland annat

berörda kommuner och Länsarbetsnämnder samt delta-

gande i olika EU-projekt har ökat bolagets ekonomiska

möjlighet till kulturell upprustning av kanalen.

Styrelse 2000

Kaj Janérus, ordförande

Christer Berggren, vice ordförande

Elving Andersson, ordinarie

Anita Modin, ordinarie

Lars-Olof Svenheim, ordinarie

Thord Söderlund, ordinarie

Ragnhild Wärn, ordinarie

Britt-Marie Löfström, arbetstagarrepresentant

Per-Olof Åhfeldt, arbetstagarrepresentant

Billy Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Leif Pettersson, arbetstagarrepresentant., suppleant

Verkställande direktör

Claes-Göran Österlund

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

-42

-35

-45

Rörelseresultat

-2

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

-8

-4

-2

Kassaflöde från finansiering

-1

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Balansrakning, Mkr_________2000______1999 199g

Tillgångar

Anläggningstillgångar 44 38 36

Omsättningstillgångar 7 12 5

Totala tillgångar 51 50 41

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 40 38 36

Minoritetens andel av eget kapital..

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

5,3

6,1

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

5,3

6.2

neg.

Nettoskuldsättning

-29

-33

-24

Soliditet, %

78,9

75,5

87,3

3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

IMEGO AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.imego.com

Affärsidé

Imego AB är ett av staten helagt bolag med uppgift att

bedriva uppdragsforskning inriktat på mikroelektronik-

baserade system för att utveckla nya produkter och

processer från idé till färdig prototyp.

Strategi

Bolaget har etablerat samverkan med företag, högskolor

och institut kring mikroelektronik, mikromekanik och sen-

sorsystem. En grundläggande strategi för bolaget är att inte

investera i produktionsutrustning. 1 stället skapas starka

relationer med "vvafer fabs", det vill säga leverantörer med

kapslings- och produktionskapacitet. Imego kommer att

fortsätta investera kraftfullt i programvaror, utrustning lör

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

elektrisk verifiering samt laboratorier för kemi och optik.

Marknad

Behovet av sensorsystem ökar. Potentialen för mikro-

mekanik bedöms större än för mikroelektronik. Produk-

ter där mikroelektronik används är bland annat dysor

för skrivare, läs- och skri vhuvuden för hårddiskar, tryck-

sensorer, accelerometrar för krockkuddar, mikrospeglar

för projektorer samt enklare utrustning för medicinsk

diagnostik.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget certifierades enligt ISO 9001 i april 2000. Ett

flerårigt samarbete har inletts med Saab Dynamics.

Bolaget har i samverkan med Acreo och 1VF tagit fram

en mobil, trådlös testutrustning för sensorer benämnd

Trysense. En patentgrupp och ett särskilt program för

SMF-satsningar har inrättats. Marknadsföringen har

intensifierats.

Miljöarbete

Bolagets avsikt är att påbörja en EFQM certifiering när

nu kvalitetscertifleringen (ISO 9001) är klar.

Mångfald och jämställdhet

Av bolagets 21 anställda var 24 procent kvinnor, jäm-

fört med 18 procent 1999. Imego eftersträvar interna-

tionellt erfaren personal och 24 procent av personalen

har utländskt ursprung. Bland institutets examensarbe-

tare från högskolan var motsvarande andel 60 procent.

Prognos för 2001

Bolaget planerar att under 2001 uppnå en omsättning på

cirka 30 mkr, varav 10 mkr är fakturering mot kund. Perso-

nalstyrkan beräknas uppgå till cirka 30 personer i slutet av år

2001. Imego planerar investera for 13 mkr under år 2001.

Utvärdering

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas. Intäkterna av

uppdrag överstiger vad som förutsattes i de utredningar

som föregick bolagets bildande.

Styrelse 2000

Mauritz Sahlin, ordförande

Thomas Lewin, ordinarie

Göran Netzler, ordinarie

Aina Nilsson, ordinarie

Eva Olsson, ordinarie

Pär Ornling, ordinarie

Lena Torell, ordinarie

Verkställande direktör

Bill Brox

Nettoomsättning

Kostnader

-24

-15

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

ItalarwSknlng. Mkr . 3000 . 1999 . 1998

TlllgAngar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Rörelseresultat

-6

-14

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-4

-13

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat -4 -13

Kassaflöde frän löpande verksamhet

-4

-8

Kassaflöde från investeringar

-7

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

neg.

Nettoskuldsattnlng

-71

-35

Soliditet, %

96.2

92.3

IRECO AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.ireco.se

IRECO

INSI1IVIK IV* KISIIAMJ I

ANT> COKfPTTHNCTFTrOI.nTNC AB

Affärsidé

Förvalta aktier i industriforskningsinstitut samt främja

deras kompetensutveckling och samverkan med

näringsliv samt universitet och högskolor. Bolaget skall

också främja en ändamålsenlig institutsstruktur.

Strategi

Industriforskningsinstituten ombildas från stiftelser till

aktiebolag med staten och näringslivet som delägare.

IRECO bistår instituten i förhandlingsprocessen om det

statliga delägarskapet samt nominerar sina egna styrel-

seledarmöter i instituten. IRECO fördelar medel till

institutens kompetensutveckling och bidrar till finansie-

ringen av samverkande projekt mellan institut, universi-

tet och högskolor till goda strukturförändringar inom

industriforskningsinstituten.

Omvärldsanalys

Instituten utgör en del av det nationella innovationssys-

temet och utför en stor del av den behovsstyrda forsk-

ningen. 1 relation till BNP satsar Sverige mest i världen

på FoU. Av cirka 15 miljarder kr går två procent till

instituten. Den offentliga finansieringen av instituten

har minskat vilket kan påverka deras verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ytterligare fem institut har bolagiserats under perioden

varav IRECO blivit delägare i tre. Bolaget har vidare

beslutat om 50 mkr för långsiktigt samarbete mellan

institut och nya universitet och högskolor.

Miljöarbete

IRECO avser att fortsatt verka för att instituten har en

miljöanpassad tillväxt och förnyelse i näringslivet, och att

verksamheten bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Mångfald och jämställdhet

I nominering och tillsättning av styrelseledamöter i insti-

tuten verkar IRECO för att styrelserna skall ha kompe-

tenta ledamöter av bägge könen.

Prognos för 2001

Bolaget kommer att erhålla 75 mkr från staten för att

honorera avtalen med instituten om långsiktig kompe-

tensutveckling samt 25 mkr för institutens samverkan

med nya universitet och högskolor.

Utvärdering

Bolaget har under året fortsatt ett framgångsrikt arbete

med att ombilda industriforskningsinstituten till aktie-

bolag samt att teckna aktieägaravtal med industrin

innebärande ett delägarskap för IRECO. Bolaget har

också bidragit till att effektivisera institutens verksam-

het och ytterligare utvecklat institutsstrukturen.

Styrelse 2000

Gunnar Svedberg, ordförande

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

Christer Berggren, ordinarie

Madeleine Caesar, ordinarie

Lennart Liibeck, ordinarie

Tomas Salzman, ordinarie

Christina Ullenius, ordinarie

Verkställande direktör

Håkan Widmark

1 Mkr 2000

Nettoomsättning 105

102

101

Kostnader -105

-102

-101

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar -4

Rörelseresultat -4

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt -4

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat -4

Kassaflöde frän löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning 0

Genomsnittligt antal årsanställda 3

- varav kvinnor 2

Balansräkning, Mkr

1999 : 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 1

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

0,0

2,8

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

neg.

2,3

5.9

Nettoskuldsättning

-17

-6

-15

Soliditet. %

5,9

16,7

4,9

KASERNEN FASTIGHETS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

KASERNEN

.....F A Si T a <5 IL 12. T S A »■

Ägardirektiv

Kasernen Fastighets AB skall äga, förhyra och förvalta

fastigheter 1 syfte att i första hand åt anställda inom

försvaret tillhandahålla elevbostäder, hotellrum och

perma-nentbostäder.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar ar att

bolagets soliditet bör uppgå till 25 procent, beräknat på

justerat eget kapital. Avkastningen på justerat eget kapi-

tal skall motsvara den 5-åriga statsobligationsräntan

plus 2,5 procentenheter.

Koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av

årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall

hänsyn tas till bolagets ekonomiska ställning.

Strategi

Kasernen skall erbjuda bra och ändamålsenliga lokaler i

första hand åt anställda inom försvaret.

Marknad

Riksdagen beslutade våren 2()(X) om att minska Försvars-

maktens grundorganisation till hälften vilket på sikt kan

komma att minska hyresintäkterna till följd av de förän-

dringar som kommer att genomföras inom Försvarsmak-

ten.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I slutet av år 2000 påbörjades byggnation i Halmstad

med tre huskroppar innehållande 129 lägenheter. Bygg-

nationen beräknas vara klar under oktober 2001, inves-

teringen är beräknad till cirka 50 mkr.

Miljöarbete

Kasernen Fastighets AB har bedömts ha för liten verk-

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

samhet för att upprätta miljöplaner och miljöledningssys-

tem.

Mångfald och jämställdhet

Kasernen har tre personer anställda varav en kvinna.

Prognos för 2001

Hyresintäkterna kan komma att öka till följd av färdig-

ställd byggnation år 2001. Kasernen Fastighets AB:s prog-

nos för år 2001 är att resultat efter finansnetto, före

eventuellt resultat av fastighetsförsäljning, kommer att

öka.

Utvärdering

Kasernen Fastighets AB har under år 2000 uppfyllt de

ekonomiska och övriga uppsatta mål som ägaren ställt

på bolaget.

Styrelse 2000

Christer Alvemur, ordförande

Björn Andersson, ordinarie

Lena Jönsson, ordinarie

Arne I.ortentzon, ordinarie

Monica Lundberg, ordinarie

Verkställande direktör

Arne Loren tzon

| ftesiritatraknini’; Mkr

1W1

199Å 1

Nettoomsättning

Kostnader

-13

-14

-11

Jämförelsestörande poster

-13

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-10

-17

Resultat före skatt

-4

Minoritetsandelar

Skatt

-2

-3

-4

Arets resultat

-7

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde frän Investeringar

Kassaflöde från finansiering

-10

-35

Bruttoinvesteringar

Av och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

1 toiawÄknlM, Mkr....... 5000......

■ 1999

199'.' 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

222

230

252

Totala tillgångar

241

247

264

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

151

163

176

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

241

247

264

Sysselsatt kapital

236

235

254

Räntabilitet på egel kapital, %

8,8

neg.

6.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

7,6

2.5

10,2

Nettoskuldsättnlng

149

152

168

Soliditet, %

29,0

26.7

28.8

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.dramaten.se

DRAMATEN

Syfte

Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten) är Sveri-

ges nationalscen för talteater. Verksamheten skall ej

vara vinstdrivande.

Strategi

Som nationalscen skall Dramaten ha en varierad reper-

toar med god halans mellan klassisk och modern dra-

matik samt årligen uppföra minst ett nyskapat verk av

svensk upphovsman. Dramaten skall vidare sträva efter

högsta möjliga besökstal vid hemmascenema samt att

göra sig tillgänglig för en publik i hela landet bland

annat genom gästspel och samarbete med radio och

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

TV. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer

skall vara hög. Marknadsföringsarbetet utvecklas konti-

nuerligt hland annat med hjälp av IT-teknik.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Dramatens Lilla scen återinvigdes efter ombyggnad den

14 oktober 2000. Ombyggnaden har gett större och

mer ändamålsenliga publikutrymmen, scentekniska för-

bättringar, bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla

en god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.

Mångfald och jämställdhet

Av Dramatens samtliga anställda under år 2000 var 41

procent kvinnor. Könsfördelningen varierar med de krav

som repertoaren ställer. En jämställdhetsplan har upprät-

tats. Verksamheten, såväl externt som internt, präglas av ett

öppet förhållningssätt till det mångkulturella samhället

Prognos för 2001

Dramaten räknar med ett balanserat resultat för år 2001.

Utvärdering

Verksamheten har under året inriktats på att så långt

som möjligt uppnå de mål vad gäller kvalitet, tillgäng-

lighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till

Dramaten. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställan-

de. Dramaten hade år 2000 en rekordhög publikbelägg-

ning på 91 procent med väsentligt ökade recettintäkter

som följd. Detta och andra gynnsamma omständigheter

har påtagligt förbättrat Dramatens ekonomiska läge.

Styrelse 2000

Jan-Erik Wikström, ordförande

Eva Bonnier, ordinarie

Ingrid Dahlberg, ordinarie

Inger Efraimsson, ordinarie

Lennart Låftman, ordinarie

Per Wästberg, ordinarie

Marie Göranzon, arbetstagarrepresentant

Kjäll Åkerblom, arbetstagarrepresentant

Jan Damberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lars Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ingrid Dahlberg

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsa ndela r

219

-211

210

-211

228

-223

Rörelseresultat

-1

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-1

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

-1

Kassaflöde från löpande verksamhet 39

Kassaflöde från investeringar

-9

-5

-6

Kassaflöde från finansiering

-3

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

312

303

306

- varav kvinnor

128

124

134

Tillgångar

An läggni ngsti 1 Igångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

112,5

neg.

62,2

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

118,7

neg.

70.9

Nettoskuldsättning

-48

-17

-21

Soliditet, %

31,3

15,8

18,1

KUNGLIGA OPERAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. o pera n. se

OPERAN

Syfte

Kungliga Operan AB (Operan) är Sveriges nationalscen för

opera och balett. Verksamheten skall ej vara vinstdrlvande.

Strategi

Som nationalscen skall Operan ha en varierad repertoar

av opera och balett med god balans mellan klassiska och

moderna verk. Operan skall årligen uppföra minst ett

nyskapat musikdramatiskt eller koreograflskt verk av

svensk upphovsman. Operan skall sträva efter högsta

möjliga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbe-

tet i detta syfte. Repertoaren skall så vitt möjligt göras

tillgänglig för en publik i hela landet bland annat genom

gästspel, skivinspelningar och samarbete med radio och

TV. I hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéen

skall vara hög.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En fördjupad samverkan med Göteborgsoperan har inletts,

innebärande bland annat utbyte av nyskriven svensk opera,

barn- och ungdomsföreställningar samt genomförande av

en operamässa vartannat år. Opera- Akademien, samman-

slutningen av Operans sponsorer, har utökats med revi-

sionsföretaget KPMG.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla en

god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.

Mångfald och jämställdhet

Av Operans anställda under år 2000 var 47 procent kvin-

nor. En jämställdhetsplan har upprättats. Operan har en

relativt hög andel anställda med utländsk bakgrund.

Prognos för 2001

Operan räknar med en resultatförsämring pga ökade

kostnader.

Utvärdering

Verksamheten har Inriktats på att uppnå de mål för kvalitet,

tillgänglighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till

Operan. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställande vad

gäller utbudets hredd och mångfald. Antalet föreställningar

och andra arrangemang i Operans regi ökade med 13 procent.

Den genomsnittliga beläggningsgraden vid föreställ-

ningar på stora scenen var 76 procent för opera och 77

procent för balett. Ekonomin är mycket sårbar på

grund av höga fasta kostnader och ett i förhållande till

omsättningen lågt eget kapital.

Styrelse 2000

I lans Dalborg, ordförande

Benny Andersson, ordinarie

Horace Engdahl, ordinarie

Ulla Reinius, ordinarie

Karin Starrin, ordinarie

Jan Stenberg, ordinarie

Carl IBam, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Eric Alm, arbetstagarrepresentant

Per-Åke Gleisner, arbetstagarrepresentant

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

Peter Bergström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Gun-Maj Lunden, arbetstagarrepresentant, suppleant

Madeleine Onne, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bengt 1 lall

Nettoomsåttning

Kostnader

.lårnförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

349

-340

347

-347

353

-370

Rörelseresultat

-17

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-16

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat

-16

Kassaflöde från löpande verksamhet -19

Kassaflöde från investeringar

-5

-8

Kassaflöde från finansiering

-24

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

595

580

590

- varav kvinnor

280

255

259

Bfllänwäknlf®, Mkr 7000 I99S 1098

TlllgAngar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Tolala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Fget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Tolala skulder och egel kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

108,4

24.5

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 43,5

4.8

neg.

Nettoskuldsättning

-3

-26

-14

Soliditet, %

21,8

4.6

3.9

LERNIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lernia.se

4 Lernia

Affärsidé

Lernia skall utveckla de många för ett föränderligt

arbetsliv.

Bolaget strävar efter att vara ett brett och mångsidigt

kompetensföretag, som arbetar med såväl utbildning

som utveckling och personaluthyrning.

Strategi

Bolaget fortsätter att utveckla tillväxtmarknaderna

företag, skola och individ. Dessa områden skall tillsam-

mans stå för cirka hälften av Lernias omsättning

på kort sikt.

Det är av avgörande betydelse för bolagets fortsatta

utveckling att ytterligare marknadsanpassa verksamhe-

ten. Bolaget satsar därför på ett särskilt ledarutveck-

lingsprogram. Lernia har utvecklat ett nytt koncept för

kompetensförsörjning. Genom att kombinera olika

delar av verksamheten skall Lernia vara totalleverantör

av utbildning och utveckling, och uthyrning av perso-

nal.

Marknad

Lernia är den största aktören på den svenska utbild-

ningsmarknaden med en marknadsandel på cirka 36

procent inom arbetsmarknadsutbildningar. Den starka

konjunkturen medförde att volymen föll med 40 pro-

cent från 1999 till en rekordlåg nivå. Marknaden för

personaluthyrning växte dock med närmare 70 procent.

Drivkraften kommer dels från konjunkturen, dels från

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

att företag och organisationer i större utsträckning

använder inhyrd personal.

Internet och e-lärande bedöms framöver att få en

allt större betydelse. Den enskilde kommer att få stör-

re möjlighet att påverka sin kompetensutveckling och

skolmarknaden kommer att bli mer tillgänglig genom

att allt större delar upphandlas på entreprenad.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I mars 2000 bytte företaget varumärke till Lernia. I

början av 2000 organiserades Lernia om i nya affärs-

områden; Utbildning, Företag, Skola, Individ, Personal-

uthyrning och Hadar, där affärsområdena Individ och

Skola är helt nya.

Lernia har också omstrukturerat affärsområdet

Utbildning för ökad flexibilitet och för att sänka de

fasta kostnaderna. En avsättning med 97 mkr gjordes

till en omstruktureringsreserv i samband med halvårs-

bokslutet. Bolaget har etablerat ett nära samarbete

med IT-bolaget Cisco.

Miljöarbete

Lernia AB har genomfört ett miljöledningssystem och

är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Lernia bedriver en

utbildningsverksamhet som i vissa delar är anmälnings-

pliktig enligt 9 kap. 6§ Miljöbalken. Omfattningen av

miljöpåverkan är begränsad eftersom det rör sig om

utbildning och inte produktion.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs systematiskt utifrån en fast-

ställd jämställdhetsplan, som revideras årligen. Andelen

kvinnor har ökat och utgör nu 36 procent av medarbe-

tarna. Andelen kvinnliga chefer har ökat från 21 procent

till 28 procent. ►

Nettoomsättning

1 770

1931

1 870

Kostnader

■1 935

-1 929

-1 853

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-165

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-1

-2

-9

Resultat före skatt

-160

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

-160

Kassaflöde från löpande verksamhet

-593

Kassaflöde från investeringar

-38

-41

-67

Kassaflöde från finansiering

-22

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

2 497

2 459

2 312

- varav kvinnor

849

836

763

Tillgångar

Anläggningstillgångar

122

151

196

Omsättningstillgångar

476

482

565

Totala tillgångar

598

633

761

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

228

388

404

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

104

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

266

205

273

Totala skulder och eget kapital

598

633

761

Sysselsatt kapital

228

388

404

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

1,5

7,8

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

neg.

2,0

9.7

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

Nettoskuldsättning

-133

-128

-177

Soliditet, %

38,1

61,3

53,1

LERNIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lernia.se

Prognos för 2001

Volymen för upphandlad arbetsmarknadsutbildning

bedöms minska ytterligare under 2001. Inom skolmark-

naden väntas ett flertal upphandlingar ske och inom

marknaden för personaluthyrning förväntas en fortsatt

god tillväxt. Bolagets omsättning och resultat 2001

bedöms i att väsentligt påverkas av upphandlingen av

arbetsmarknadsutbildning.

Utvärdering

Koncernens avkastning 2000 på totalt kapital, sysselsatt

kapital och eget kapital var negativ. Soliditeten sjönk

och uppgick till 38 procent (61). En stark bidragande

orsak till det försämrade resultatet beror på att upp-

handlingen av arbetsmarknadsutbildning sjönk mycket

kraftigt under det första kvartalet 2000. Bolaget har

under året vidtagit åtgärder för att uppnå en ökad flexi-

bilitet och effektivitet i verksamheten. Yttcrliggare

åtgärder i denna riktning bedöms dock som nödvändi-

ga. Bolaget har kunnat minska arbesmarknadsutbild-

ningens andel av bolagets totala intäkter i förhållande

till tidigare år, vilket ligger helt i linje med bolagets

strategi att minska beroendet av en marknad. Uthyr-

ningsverksamheten har uppvisat en fortsatt stark

utveckling under 2000.

Styrelse 2000

Bo Dockered, ordförande

Lennart I Ijalmarsson, ordinarie

Jonas Iversen, ordinarie

Karin Kronstam, ordinarie

Margareta Lewin, ordinarie

Anna-Stina Nordmark-Nilsson, ordinarie

Tove Tingsgård, ordinarie

Jan Flodén, arbetstagarrepresentant

Bengt Larsson, arbetstagarrepresentant

Bo-Gunnar Blomqvist, arbetstagarrepresentant, suppleant

Olle Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Peter Carrick

LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lkab.se

LKABj

Affärsidé

LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och kost-

nadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera föräd-

lade, kvalitetssäkrade jämmalmsprodukter från Malm-

fälten.

Strategi

LKAB skall vara det självklara förstahandsvalet som

leverantör med tekniskt och kvalitativt ledande pellets-

produkter och värdeskapande tjänster för stålframställ-

ning. Visionen bygger på den position företaget vill nå

på pelletsmarknaden.

Vidareförädlingen har lagt grunden till LKAB:s starka

marknadsposition. För att behålla och utveckla denna

position satsar LKAB målmedvetet på produktutveck-

ling. En ökad förädlingsgrad är av strategisk betydelse

för framtiden. Ständigt bättre produkter som ger kun-

derna mervärde är en förutsättning för att nå detta mål.

Kvalitetssäkring är en grundläggande förutsättning

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

för att hålla världsklass. Certifiering är ett viktigt led i

kvalitetssäkringen. LKAB har idag det högsta kvalitets-

betyget som leverantör till stålverk i Sverige, Finland

och Tyskland.

Marknad

Konsolideringen inom stålbranschen fortsätter. Stålföre-

tagen går samman i allt större och starkare konstellatio-

ner. Samma gäller för järn malm sleverantörerna som

stärker sina positioner genom förvärv, samgående och

integration med stålproducenter. Även LKAB utvärde-

rar olika alternativ för att stärka marknadspositionen i

den allt hårdare konkurrensen. I första hand skall

LKAB utveckla sin starka ställning på den närbelägna

Europamarknaden samt den globala marknaden för

direktreduktionspellets.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Världens råstålproduktion nådde en ny rekordnivå

under 2000. Produktionen uppskattas till 846 Mt.

Detta bidrog till att även världshandeln med järnmalm

slog nytt rekord 2000. Den sjöburna järmalmshandeln

upp gick till 455 Mt detta år.

Det goda marknadsläget innebär att LKAB eftersträ-

vat maximal produktionsnivå hela året. Vissa produk-

tionsstörningar har inträffat såsom brand i Svappavaara

pelletsverk. Övergången till ny nivå i Malmberget med-

förde också vissa störningar.

En veckolång strejk som berörde över 80 000 norska

LO-medlemmar stoppade verksamheten vid LKAB:s

hamn i Narvik i början av maj.

Vid halvårsskiftet 2000 infördes ett belöningssystem

för alla anställda inom LKAB-koncernen.

Miljöarbete

Miljöpolicyn utgår ifrån företagets verksamhet och pro-

dukter och kännetecknas av hänsyn till människa och

miljö. LKAB tillämpar arbetsmiljösäkring. Kontroll sker

enligt tillsynsmyndigheternas program.

Mångfald och jämställdhet

Gruvor är av tradition ett mansdominerat arbetsområ-

de. Först 1978 fick kvinnor arbeta under jord. Andelen

kvinnor är idag 8 procent. LKAB.s jämställdhetsplan

syftar till att stärka kvinnornas position. >

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

4 882

-4 409

3 985

-4 310

-123

5 129

-4 482

Rörelseresultat

473

-448

647

Finansiella intäkter

198

243

369

Finansiella kostnader

-80

-39

-56

Resultat före skatt

591

-244

960

Minoritetsandelar

-9

-6

-7

Skatt

-169

-281

Årets resultat

413

-239

672

Kassaflöde frän löpande verksamhet

1289 .

738

1 627

Kassaflöde från investeringar

-952

-1 128

-1 212

Kassaflöde från finansiering

-378

-111

-311

Bruttoinvesteringar

943

986

1 358

Av- och nedskrivningar

920

838

776

Lämnad utdelning

231

Genomsnittligt antal årsanställda

3 210

3 279

3 568

- varav kvinnor

230

262

285

1 Balansräkning, Mkr

liHill

F:rl999 '

1998 1

Tillgångar

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

Anläggningstillgångar

7 300

7 169

7008

Omsättningstillgångar

4 719

4 481

5 197

Totala tillgångar

12 019

11 650

12 205

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

8 593

8 412

8 882

Minoritetens andel av eget kapital

154

Avsättningar

2 286

2 278

2 210

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

1 028

830

954

Totala skulder och eget kapital

12 019

11650

12 205

Sysselsatt kapital

9 402

9 253

9 820

Räntabilitet på eget kapital, %

4,9

neg.

7,7

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,2

neg.

10,3

Nettoskuldsättning

-2 196

-1 574

-2 517

Soliditet, %

71,8

72,5

74,0

LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lkab.se

Prognos för 2001

Marknadsutsikterna för 2001 är svårbedömda. Världens

råstålproduktion väntas minska med 1 procent. Efter-

frågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark. Produk-

tionskapaciteten kan bli begränsande för leveranserna.

Utvärdering

År 1999 kännetecknades av pris- och volymminskning-

ar vilket ledde till en kraftig resultatförsämring för

LKAB och blev första förluståret sedan 1982.

År 2000 kännetecknas av det motsatta med den

högsta råstålproduktionen någonsin och nya rekord för

handeln med järnmalm. LKAB förbättrade resultatet

med 835 mkr vilket förutom konjunkturen var ett

resultat av bland annat ny organisation och åtgärdspro-

gram.

Med hänsyn till den pågående konsolideringen inom

såväl stål- som järnmalmstnarknaderna har LKAB

under året arbetat för att stärka sin position i Europa

och globalt, ett strategiskt viktigt arbete i en alltmer

hårdnande konkurrens.

Trots ökade volymer och priser under det gångna

året har LKAB inte kunnat uppfylla de uppsatta ekono-

miska och finansiella målen.

Ursula Tengelin, ordinarie

Lars Östholm, ordinarie

Håkan Bäckström, arbetstagarrepresentant

Hans Larsson, arbetstagarrepresentant

Karl Wikström, arbetstagarrepresentant

Torsten Thornéus, arbetstagarrepresentant, suppleant

I lenrik Åhult, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carl Ameln

Styrelse 2000

Björn Sprängare, ordförande

Carl Ameln, ordinarie

Ole Enger, ordinarie

Lars-Åke Helgesson, ordinarie

Hans Christer Olson, ordinarie

Carl Wilhelm Ros, ordinarie

LUFTFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lfv.se

LUFTFARTSVERKET

Syfte

Luftfartsverket (LFV), som är ett affärsverk, skall främ-

ja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift

och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart

samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila

luftfarten.

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

LFV skall svara för skyddet av miljön mot föro-

reningar från civil luftfart och ombesörja beredskaps-

planläggning för civila flygtransporter.

Strategi

LFV skall bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och

långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna

och näringslivet i hela landet. LFV skall ansvara för att

på ett företagsekonomiskt sätt driva och utveckla sta-

tens flygtrafiktjänst och flygplatser och därmed sam-

manhängande verksamhet.

Det långsiktiga målet för räntabiliteten är att

resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8

procent av eget kapital. Soliditeten skall uppgå till

lägst 25 procent. Trafikavgifterna, exklusive under-

vägs-, security- och bulleravgifter, får i genomsnitt

över åren öka med högst nettoprisindex, mätt från

och med år 1993.

Omvärldsanalys

För den kommande femårsperioden väntas marknaden

för flygresor stiga med i genomsnitt 5 procent per år.

Allianser och samarbeten flygbolagen emellan är ett

sätt att skapa kundvärden och pressa kostnaderna.

Lågprisflygets tillkomst är också en följd av avregle-

ringen. Kapaciteten i luftrummet kommer att utökas

och harmoniseras med en ny överstatlig luftrumsorga-

nisation och effektivare teknik beträffande flygtrafik-

ledningen.

Viktiga händelser 2000 och 2001

LFV:s flygplatser hade för första gången fler utrikes-

än inrikespassagerare under året. Arlanda förstärkte

sin position som Nordens största flygplats under året,

trots öppnandet av Öresundsbron, samtidigt som

Malmö-Sturup flygplats ökat snabbast av LFV:s flyg-

platser.

Den tredje rullbanan på Arlanda kommer att tas i

bruk vid årsskiftet och därmed ge ett kapacitetstill-

skott. Terminalkapaciteten på Arlanda byggs ut och en

ny pir skall stå klar hösten 2001.

Ombyggnader av existerande terminaler genomförs

för att Sveriges operativa anslutning till Schengen

skall kunna genomföras den 25 mars 2001.

LFV befinner sig i sin största investeringsperiod

någonsin, mätt i reala termer. Under året investerades 2,7

miljarder kr och nivån för år 2001 planeras bli högre.

Miljöarbete

God miljö är ett viktigt transportpolitiskt mål. Den

prisförändring som LFV genomförde den 1 oktober

2000 har en stark miljöprofil.

Järnvägen till Arlanda är ett exempel på en trafiklös-

ning som effektivt binder samman flyg- och järnvägs-

nätet. Det ökade kollektivtrafikresandet förbättrar

miljösituationen på flygplatsen.

EU satsar pengar i projektet järnvägsanslutning till

Sturup. >

1 Resultaträkning, Mkr

3999

Nettoomsättning

5 007

4 719

4 469

Kostnader

-4 151

-3 878

-3 539

Jämförelsestörande poster

-671

-155

1 ntressebolagsandelar

-31

-8

Rörelseresultat

825

162

788

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-207

-178

-214

Resultat före skatt

633

606

Minoritetsandelar

Skatt

-186

-10

-171

Årets resultat

447

435

Kassaflöde från löpande verksamhet

1270

1 104

1 202

Kassaflöde från investeringar

-2 574

-2 935

-731

Kassaflöde från finansiering

1 060

1 598

-209

Bruttoinvesteringar

2660

2 898

823

Av- och nedskrivningar

775

659

574

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

4 329

4 243

n.a.

- varav kvinnor

1 558

1 527

n.a.

Balansräkning, Mkr • 2000 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 11375 9 603 7 349

Omsättningstillgångar 1 192 1360 1 613

Totala tillgångar

12 567

10 963

8 962

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

2 805

2 354

2 403

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

2 530

2 316

1 569

Långfristiga skulder

-räntebärande

3 867

3 117

3 309

-icke räntebärande

1 805

1 709

621

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

1 500

1 409

1 013

Totala skulder och eget kapital

12 567

10 963

8 962

Sysselsatt kapital

9 244

7 845

7 527

Räntabilitet på eget kapital, %

17,3

0,3

20,0

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,8

2,6

10,5

Nettoskuldsättning

6 315

5 123

4 324

Soliditet, %

22,3

21,5

26,8

LUFTFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.Ifv.se

Mångfald och jämställdhet

Könsfördelning är 64 procent män och 36 procent

kvinnor, vilket är samma fördelning som under de

tre senaste åren. Andelen chefer av totalt anställda

utgör 7 procent. Andelen kvinnliga chefer är 1

procent, en siffra som legat konstant under de

senaste åren.

LVF har centralt formulerade policies och mål

för Jämställdheten med ett uttalat chefsansvar för

frågorna.

Prognos 2001

Resultatet efter finansnetto för år 2001 bedöms bli 610

mkr. Till följd av den tunga investeringsperiod som

LFV befinner sig i kommer soliditetsmålet inte att

uppnås under år 2001. Räntabilitetsmålet beräknas

kunna uppfyllas för år 2001.

Utvärdering

Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på

ett för ägaren tillfredsställande sätt.

Styrelse 2000

Ull Adelsohn, ordförande

Elisabeth Anneli, ordinarie

Jan Jonsson, ordinarie

lan Orrenius, ordinarie

Eva Plogéus, ordinarie

Inger Thapper, ordinarie

Krister Örnfjäder, ordinarie

Lars Andersson, arbetstagarrepresentant

Krister Falk, arbetstagarrepresentant

Ulf Dittmer, arbetstagarrepresentant, suppleant

Roal Nilssen, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Ingemar Skogö

NORDEA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.nordea.com

Nordea®

Affärsidé

Nordea AB:s övergripande mål är att skapa aktieägar-

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

värde. Värdet ökas genom en koncentration på kärn-

affarsområden, operationell effektivitet, optimal finansi-

ell struktur och stabil vinsttillväxt.

Svenska staten äger 18,17 procent av aktierna i

Nordea AB. Riksdagen har givit regeringen ett bemyn-

digande (prop. 1991/92:21, bet NU4, rskr. 8) att sälja

statens aktier i Nordea AB.

Verksamhet

Nordea AB har bildats genom samgåendet mellan nor-

diska banker och försäkringsbolag och koncernen bedri-

ver verksamhet inom sex affärsområden: Retail Ban-

king, Corporate and Institutional Banking, Asset Mana-

gement, Investment Banking, Life Insurance and Pen-

sions och General Insurance.

Koncernen har nästan 10 miljoner kunder, 1 260 bank-

kontor och 125 centra för försäkringstjänster i 22 länder.

Marknad

Nordea AB har en betydande andel av den nordiska bank-

marknaden: 40 procent i Finland, 25 procent i Danmark,

20 procent i Sverige och 15 procent i Norge.

Inom den nordiska livförsäkringsmarknaden uppgår

marknadsandelarna till 35 procent i Finland, Danmark 10

procent, Norge 9 procent och Sverige 6 procent Inom

skadeförsäkringar är förhållandet; Danmark 22 procent

och Norge 19 procent

Viktiga händelser 2000 och 2001

Nordeakoncernen bildades 2000 genom dels samgåen-

det mellan MeritaNordbanken och Unidanmark, dels

genom förvärvet av Christiania Bank og Kreditkasse.

Under 2001 tillträdde Thorleif Krarup som ny koncern-

chef efter Hans Dalborg, som blev vice ordförande.

Prognos för 2001

Företaget har inte gett någon prognos för 2001.

Utvärdering

Tillväxten i ränte- och provisionsnetto var stark och

Nordeakoncernens rörelseresultat ökade med 17 pro-

cent och uppgick till 2 435 miljoner euro. Avkastningen >

1 Resultaträkning, Mkr •

jqq# 1

Räntenetto

26 216

15 848

16 035

Erhållna utdelningar

1 086

240

732

Provisionsnetto

12 392

7 243

6 368

Nettoresultat av finansiella

transaktioner

3 243

926

3 925

Övriga rörelseintäkter

1 799

2 407

2 496

Summa rörelseintäkter

44 736

26 664

29 556

Summa rörelsekostnader

■25 004

-15 111

-16 344

Resultat före kreditförluster

19 732

11 553

13 213

Kreditförluster, netto

-575

-229

-1 226

Värdeförändring på övertagen egendom

i -96

Andelar i intresseföretags resultat

507

863

Rörelseresultat, bankverksamhet

19 568

12 221

12 084

Rörelseresultat, försäkringsverksamhet 800

Förlust avyttring/nedskrivning

av fastigheter

-338

-1 283

-5 442

Pensionsavräkning

492

573

1341

Skatter

-5 856

-1 804

-1 746

Minoritetsandel

-26

-31

-26

Resultat Unidanmark-koncernen

kv. 1 2000

-1 516

Årets resultat

13 124

9 676

6 209

Kassaflöde från löpande verksamhet

-258 943

-23 850

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

Kassaflöde från investeringar

-16 012

-19 798

Kassaflöde från finansiering

296 043

55 992

Bruttoinvesteringar

10 888

4 589

7 100

Av- och nedskrivningar

1 806

1 374

1 491

Lämnad utdelning

5964

3 659

Genomsnittligt antal årsanställda

32 218

19 302

20 476

- varav kvinnor

20 509

13 879

Utlåning till kreditinstitut

209 170

100 935

115 348

Utlåning

1 135 851

584 050

567 612

Räntebärande värdepapper

246 765

122 097

129 930

Aktier och andelar

8 227

5 631

4 905

Placeringstillgångar för vilka

kunden bär placeringsrisk

33 004

Aktier och andelar i koncernföretag

4 018

5 699

5 882

Immateriella tillgångar

24 741

1 212

987

Fastighetsinnehav

19 014

25 968

30 995

övriga tillgångar inom

bankverksamhet

109 863

44 712

55 454

Försakringstillgångar

194 128

Balansomslutning

1 984 781

890 304

911 113

Skulder till kreditinstitut

254 418

114 345

165 394

Inlåning från allmänheten

696 607

360 263

364 999

Upplåning från allmänheten

17 063

16 473

19 468

Emitterade värdepapper

498 167

240 557

215 241

Övriga skulder inom

bankverksamhet

176 041

75 808

75 975

Försäkringsförbindelser

183 639

Efterställda skulder

57 805

35 103

24 155

Minoritetsandel

497

440

617

Eget kapital

100 544

47 315

45 264

Summa skulder och eget kapital

1 984 781

890 304

911 113

Primärkapital

81 204

48 558

n.a.

Kapitalbas

112 467

70 281

n.a.

Riskjusterade tillgångar,

(bankverksamhet)

1 130 203

582 250

n.a.

Primärkapitalrelation, %

6,8

8,3

7,3

Kapitaltäckningsgrad, %

9,4

12,0

9,9

NORDEA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.nordea.com

på eget kapital var 16,1 procent. Vinsten per aktie

ökade med 5 procent till 0,58 euro. Vid förvärvet av

Unidanmark minskade svenska statens ägarandel från

25,19 procent till 18,17 procent.

Styrelse 2000

Vesa Vainio, ordförande

Hans Dalborg, vice ordförande

Dan Andersson, ordinarie

Edward Andersson, ordinarie

Rune Brandinger, ordinarie

Claes Hoeg Madsen, ordinarie

Bernt Magnusson, ordinarie

Jörgen Fedcrsen Hoeg, ordinarie

Titno Peltola, ordinarie

Thorleif Krarup, suppleant

Lene Haulrik, arbetstagarrepresentant

Bertel Finskas, arbetstagarrepresentant

Kaija Roukala-Hyvärinen, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Thorleif Krarup

NORRLAND CENTER AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.norrlandcenter.se

Norrland Center AB

Syfte

Norrland Center AB skall stimulera utvecklingen av

näringslivet i Norrland, företrädesvis Norrlands inland, i

syfte att skapa sysselsättning. Företaget ägs till lika delar

av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norr-

landsfonden och Norhold AB.

Strategi

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

Genom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av

samhället skall Norrland Center ge råd och stöd samti-

digt som man fungerar som en sammanhållande länk

vid företagsetableringar.

Bolaget skall vara ledande vid etablering och ut-

veckling av verksamheter i Norrland, och verksamheten

skall bedrivas i nära samarbete med kommuner i

Norrland.

Omvärldsanalys

Intresset för att etablera verksamhet i Norrland har

ökat under året i takt med att företag i södra Sverige

får allt högre kostnads- och kvalitetsproblem i sina

verksamheter.

Det regionalpolitiska stödsystemet har under året

ifrågasatts och ändrats mot bakgrund av Sveriges

anpassning till EU. Både den nationella som den inter-

nationella konkurrensen om företagsetableringar hård-

nar allt mer.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Etableringsresultatet under året är det bästa någonsin

då företaget på olika sätt medverkat till att tolv företag

fattat beslut om att etablera verksamhet i Norrland.

Besluten omfattar cirka 1 000 nya arbetstillfällen och

berör samtliga fem län i Norrland.

Mångfald och jämställdhet

Organisationen omfattar enbart fyra anställda.

Prognos för 2001

År 2001 har startat mycket positivt och mot bakgrund

av det antal intressanta projekt som företaget arbetar

med bedöms 2001 bli ett år med bra resultatutfall.

Utvärdering

Bolaget har sedan 1991 på olika sätt medverkat till att

etablera och utveckla cirka 80 verksamheter i Norr-

land. Antalet i nuläget bestående arbetstillfällen uppgår

till drygt 2 000.

Norrland Center har bland annat medverkat till att

skapa nya arbetstillfällen för över 40 procent av de som

är sysselsatta i etablerade callcenters i Norrland.

Styrelse 2000

Jan axel Näsman, ordförande

Peter Andersson, ordinarie

Lars-Olov Söderström, ordinarie

Verkställande direktör

Sture Bengtson

Nettoomsättning

Kostnader

-6

-5

-6

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsa ndela r

Rörelseresultat

-1

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-1

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

-1

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Tillgångar

An läggni ngstillgångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Eget kapitel, avsättningar och skulder

Eget kapital 15 15 15

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

2,1

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

neg.

2.0

neg.

Nettoskuldsattning

-16

Soliditet, %

80,4

85,4

85,6

OM GRUPPEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.omgroup.com

Affärsidé

OM skapar innovativa lösningar för effektiv risk- och

transaktionshantering som bygger på hög kvalitet,

ledande teknologi och värdeskapande affärsrelationer.

Strategi

OM:s övergripande strategi går ut på att skapa effektiva

marknadslösningar med ledande transaktionsteknologi.

Syftet är att skapa mervärde för kunderna genom att

erbjuda lösningar som integrerar och effektiviserar

transaktionsprocesser.

Marknad

Konsolideringen inom världens finansiella handelsplat-

ser har ökat under de senaste åren och väntas fortsätta.

Exempel på sådana samarbeten är bland annat Norex

och Euronext. Volymerna i handeln med finansiella

instrument ökar; På Europas tre största börser har han-

deln i genomsnitt ökat med 25 procent årligen under

det senaste decenniet, jämfört med Stockholmsbörsens

40 procent. De senaste årens högkonjunktur, pensions-

reformer och avregleringar har bidragit till att öka

intresset för att placera i aktier.

Viktiga händelser 2000 och 2001

OM lade ett bud på London Stock Exchange (LSE)

som avvisades av LSE:s ägare. Den Londonbaserade

aktiebörsen Jlway, ett jolnt venture mellan OM och

investmentbanken Morgan Stanley, startade sin verk-

samhet i november. Företaget erbjuder bland annat

tjänster inom aktiehandel kommer att ge tillgång till

handel i cirka 6000 amerikanska och europeiska

bolags aktier.

Miljöarbete

För de resurser som går åt i OM:s verksamhet gäller att

OM återvinner kontorspapper, datorer och annan tek-

nisk utrustning, samt att man, så långt det är ekono-

miskt försvarbart, köper miljövänliga alternativ.

Mångfald och jämställdhet

OM:s reviderade jämställdhetsplan innebär bland annat

att man vill öka antalet kvinnliga anställda genom olika

åtgärder samt att man ser över lönepolicyn ur ett jäm-

ställdhetsperspektiv.

Utvärdering

OM:s finansiella mål är att intäkterna över tiden skall

växa med minst 20 procent per år och att avkastningen

på eget kapital skall uppgå till minst 20 procent per år.

Under 2000 växte OM:s intäkter med 61 procent och

avkastningen på eget kapital var 25 procent. Den

genomsnittliga intäktstillväxten de senaste fem åren har

varit 43 procent, medan avkastningen på eget kapital

har varit 20 procent i genomsnitt.

Styrelse 2000

Olof Stenhammar, ordförande

Sven Nyman, vice ordförande

Jan R Carendi, ordinarie

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

Thomas Franzén, ordinarie

Lars Irstad, ordinarie

Nils-Fredrik Nyblaeus, ordinarie

Bengt Rydén, ordinarie

Verkställande direktör

Per E Larsson

ÄreslJltalrafcniniJ, Mkr____________2000 10^ 1S9&

Nett oomsått ning

3 152

1 954

1 567

Kostnader

-2 464

-1 434

-1 192

Järnförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

703

523

375

Finansiella intäkter

178

104

107

Finansiella kostnader

-138

-24

-2

Resultat före skatt

743

603

480

Minoritetsandelar

114

-8

-5

Skatt

-127

-151

-94

Arets resultat

730

444

381

Kassaflöde från löpande verksamhet

1 386

402

375

Kassaflöde från Investeringar

-582

-504

160

Kassaflöde från finansiering

-419

-358

Bruttoinvesteringar

723

236

135

Av- och nedskrivningar

229

169

105

Lämnad utdelning

504

419

335

Andel anställda vid årets slut

1 354

994

623

- varav kvinnor

469

315

207

1 Re&jitafräktiing) Mkr ■

1999

' M ■ ■

Tillgångar

Anläggningstillgångar

2 424

1 647

1 335

Omsättningstillgångar

3 035

2 476

2 151

Totala tillgångar

5 459

4 123

3 486

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

2 986

2 808

2 740

Minoritetens andel av eget kapital

182

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

249

-icke räntebärande

122

117

Kortfristiga skulder

räntebärande

588

435

-Icke räntebärande

1 385

664

512

Totala skulder och eget kapital

5 459

4 123

3 486

Sysselsatt kapital

4 005

3 337

2 948

Räntabilitet på egel kapital, %

25,2

16,0

13,9

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

24,0

20,0

16,3

Nettoskuldsättning

-1 325

-1 213

-1 719

Soliditet, %

58.0

68,5

79.2

POSTEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.posten.se

Affärsidé

Genom Posten skall man kunna nå den man vill med

meddelanden och varor - fysiskt eller elektroniskt,

snabbt säkert och kostnadseffektivt.

Posten skall skapa mervärden genom att kombinera

fysiska och elektroniska flöden genom att integrera sina

tjänster i kundens verksamhet.

Strategi

Posten fokuserar verksamheten till meddelande - och

logistikområdet. För att utveckla Postens konkurrenskraft i

dessa affärer måste bolaget utveckla nya tjänster och aktivt

delta i logistikbranschens utveckling och strukturomvand-

ling. Posten strävar efter att säkra en infrastruktur inom

Norden och Östersjöområdet såväl geografiskt som med

olika typer av gods.

Marknad

De svenska marknaderna för meddelanden och logistik

är avreglerade. Utvecklingen präglas av internationalise-

ring, ökad konkurrens, och kraftig teknisk utveckling.

Tillväxten för meddelanden bedöms som svag

medan logistikmarknaden bedöms öka med cirka 7 pro-

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

cent. Posten har en marknadsandel på cirka 97 procent

på den svenska meddelandemarknaden och en mark-

nadsandel på cirka 68 procent på den svenska paket-

marknaden.

Postens kunder är privatpersoner och företag. De.

senare är främst finansiella företag, tjänsteföretag,

offentlig förvaltning och postorderföretag och organisa-

tioner i Sverige. Även utlänska företag med affärsrela-

tioner med Sverige är Postens kunder.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Regeringen har givit Posten i uppdrag att tillhandahålla

en grundläggande kassaservice. Denna verksamhet

kommer inte att bära sina kostnader. Den slutliga

ersättningen till Posten är ännu inte fastställd. Det har

därför varit nödvändigt att göra en avsättning för fram-

tida beräknade underskott med 2 353 mkr för tiden

2001-2005.

Överenskommelse om nyttjande av Postens kassanät

har hittills träffats med Postgirot, Nordbanken och

FöreningsSparbanken. Konkurrensverket motsatte sig

ansökan från Svenska Girot om att få förvärva Postgi-

rot Bank AB. Med anledning av detta har Posten valt

att träda ur avtalet med Svenska Girot och inlett en ny

försäljningsprocess av Postgirot Bank AB. Posten kom-

mer under 2001 att påbörja etableringen av ett nytt ser-

vicenät. Drygt 3 000 serviceställen mot dagens 1800

skall öppnas.

Miljöarbete

Ett mätprojekt genomförs för att öka kvaliteten på kon-

cernövergripande miljödata fr o m 2001. Miljöcertifikat

enligt ISO 14 001 finns för följande enheter/bolag

inom Posten-koncernen; Posten Logistik AB, Säve

Cargo AB, Falcon Air AB, Postens brevhantering samt

Posten Frimärken.

Detta innebär att huvuddelen av koncernens anställ-

da omfattas av certifierade miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del av

affärsplanearbetet för att ta tillvara mångfalden i företa-

Nettoomsättning

24 864

24 217

24 359

Kostnader

-24 025

-23 875

-23 299

Jämförelsestörande poster

-2 148

-4 301

Intressebolagsandelar

-4

-25

Rörelseresultat

-1 313

-3 984

1 060

Finansiella intäkter

148

180

Finansiella kostnader

-195

-120

-165

Resultat före skatt

-1360

-4 065

1 075

Minoritetsandelar

Skatt

310

1 075

-325

Årets resultat

-1 047

-2 990

752

Kassaflöde från löpande verksamhet 3 613

1 273

-281

Kassaflöde från investeringar

-1 142

-5 523

Kassaflöde från finansiering

-1 778

1 578

-2 931

Bruttoinvesteringar

3 128

1 520

5 569

Av- och nedskrivningar

1 212

1 162

1 020

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

41 522

41 825

42 108

- varav kvinnor

19 341

19 898

20 082

Tillgångar

Anläggningstillgångar

20 483

23 308

23 087

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar

61 076

45 292

41 124

Totala tillgångar

81 559

68 600

64 211

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

726

1 777

4 772

Minoritetens andel av eget kapital 5

Avsättningar

7 123

4 528

1 935

Långfristiga skulder

-räntebärande

1 149

734

913

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

67 014

55 685

50 927

-icke räntebärande

5 478

5 834

5 631

Totala skulder och eget kapital

81 559

68 600

64 211

Sysselsatt kapital

71 470

60 269

57 701

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

16,9

Räntabilitet på sysselsatt kapital,

% neg.

neg.

2.1

Nettoskuldsättning

-630

-133

-1 686

Soliditet, %

0,9

2,6

7,4

POSTEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.posten.se

get. Posten har under lång tid haft som mål att minst

40 procent av cheferna skall vara kvinnor. Andelen

kvinnor är cirka 30 procent bland Postens högre chefer,

och i den allra högsta ledningen är jämställdhetsmålet

nått. Posten har under året uppmärksammats för sitt

jämställdhetsarbete och erhöll Ruter Dams hedersut-

märkelse år 2000.

Prognos

Posten bedömer att rörelseresultatet för meddelande-

och logistikverksamheten år 2001 kommer att försvagas

något i jämförelse med år 2000. Resultatutvecklingen

för koncernen är dock starkt beroende av bland annat

den slutliga ersättningen för kassaservice, försäljningen

av Postgirot Bank AB samt investeringsnivån i det nya

servicenätet.

Utvärdering

Avkastningen på justerat eget kapital skall, för den sam-

lade Postkoncernen, vara 10 procent. I nuvarande kon-

cernstruktur, inklusive postgirot, skall solidi telen uppgå

till 10 procent.

Avkastningen på eget kapital, exklusive jämnförelse-

störande poster, uppgick till 26,9 procent och solidite-

ten till 0,9 procent. Bolagets finansiella ställning är

oacceptabelt låg. Till del beror detta på den avsättning

för underskott av kassaservicen bolaget nödgas göra.

Posten måste dock fortsätta att vidta kraftfulla åtgär-

der för att förbättra lönsamheten samt stärka den

finansiella ställningen.

Styrelse 2000

Göte Bernhardsson, ordförande

Annette Brodin Rampe, ordinarie

Dag Detter, ordinarie

Lennart Grabe, ordinarie

Sören Lekberg, ordinarie

Lars-Bertil Ohlson, ordinarie

Peter Sandberg, ordinarie

Ulf Spång, ordinarie

Karin Strömberg, ordinarie

Ingela Tuvegran, ordinarie

Åke Kihlberg, arbetstagarrepresentant

Björn Nyström, arbetstagarrepresentant

Kjell Strömbäck, arbetstagarrepresentant

Carina Holm, arbetstagarrepresentant, suppleant

Monica Karlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Alf Mellström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lennart Grabe

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

SAMHALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.samhall.se

E3 SAMHALL

Affärsidé

Samhalls uppgift är att producera efterfrågade varor

och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och

utvecklande arbeten för personer med arbetshandikapp

där behoven finns.

Verksamheten finansieras genom egna försäljningsin-

täkter och mer kostnadsersättning från staten för de

merkostnader Samhall har jämfört med andra företag.

Strategi

Samhall kan med sin breda kompetens inom ett flertal

branscher och sin geografiska spridning vara en aktör

som kan erbjuda kunder helhetslösningar. Samhall eta-

blerar ofta en kundrelation genom en spetskompetens

för att sedan söka bredda uppdraget och nå en position

som systemleverantör inom någon av tjänste- eller

industrisektorerna.

Genom en geografisk spridning över landet kan

Samhall erbjuda kunden närhet och mångfald. Särskilda

bemanningskoncept som riktar sig mot bland annat

identifierade och kommande bristyrkesområden håller

för närvarande på att utarbetas.

Marknad

Samhall har genom sin verksamhetsidé en affärsmässig

struktur som innebär verksamhet i en rad olika bran-

scher. Förutsättningarna i de olika branscherna är myck-

et skiftande.

Samhall räknar med att även fortsättningsvis kunna

öka marknadstillväxten inom tjänstesektorn de närmas-

te åren. Tnom industridelen hårdnar den internationella

konkurrensen där många av de enkla arbetsuppgifterna

som idag finns i Samhall flyttas till lågkostnadsländer.

Samhalls helhetserbjudande om systemleveranser i allt

högre utsträckning möter konkurrens från internatio-

nella aktörer.

Samhalls marknadsandelar är inom de. flesta

branschsegment små.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Samhall har omstrukturerat ett 60-tal enheter för för-

bättrad personalutveckling och lönsamhet. Kraftigt

minskad efterfrågan under årets två sista månader från

den största kunden inom affärsområdet IndustriPartner,

har medfört att Samhall tvingats till en kraftig nedskär-

ning av produktionskapaciteten inom affärsområdet.

Bolaget har påbörjat ett utvecklingsarbete runt en verk-

samhetsidén tillsammans med Arbetsmarknadsverket.

Bolaget har även tagit fram en modell för utvärdering

av personalutvecklingsarbetet.

Miljöarbetet

Miljöarbetet följer den internationella standarden för

miljöledningssystem ISO 14001. Vid årsskiftet arbetade

3 460 personer motsvarande 12 procent i verksamhet

med certifierat miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Koncernen strävar efter lika villkor i utveckling och lön

mellan kvinnor och män samt en jämnare fördelning i

sådant arbete där yrkesval och rekrytering visat sig vara

könsbundna.

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

Andelen kvinnor i företagsledande ställning är 42

procent.

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

10 140

-10 225

297

-1

9 380

-9 517

-292

9 532

-9 398

-130

-1

Rörelseresultat

211

-429

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-2

-4

Resultat före skatt

251

-386

Minoritetsandelar

Skatt

-7

-16

Årets resultat

244

-385

Kassaflöde frän löpande verksamhet -176

-78

245

Kassaflöde från investeringar

-186

-159

-112

Kassaflöde från finansiering

683

-128

-238

Bruttoinvesteringar

273

275

213

Av- och nedskrivningar

242

181

246

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda 28 846

26 183

25 693

- varav kvinnor

12 238

11 125

10 790

Tillgångar

Balansräkning, Mkr 2000 1999 1998

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

1 229

3 040

1046

2 720

998

2 830

Totala tillgångar

4 269

3 766

3 828

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

1491

1 246

1631

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

168

102

131

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

2 606

2 408

2054

Totala skulder och eget kapital

4 269

3 766

3 828

Sysselsatt kapital

1 495

1 256

1 643

Räntabilitet på eget kapital, %

17,8

neg.

2,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,4

neg.

3,6

Nettoskuldsättning

-777

-1 067

-1 337

Soliditet. %

34,9

33,1

42,6

SAMHALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sam h all. se

Prognos 2001

Samhall bedömer det som mycket svårt att under

2001 uppnå den ökning av affärsvolym och förädlings-

värde sotn krävs för att inom ramen för oförändrad

merkostnadsersättning upprätthålla den målsatta voly-

men timmar för anställda med arbetshandikapp. Vad

avser övergångar samt rekrytering från prioriterade

grupper bedöms regeringens uppsatta mål att kunna

nås under 2001.

Utvärdering

Resultatet mäts mot fyra mål: antalet anställda mätt i

volymen arbetade timmar, andel rekrytering från prio-

riterade grupper, andelen anställda som övergår till en

anställning hos andra arbetsgivare samt ekonomiskt

resultat. Bolaget har, med en i reala termer minskad

merkostnadsersättning, i tillfredställande omfattning

lyckats möta målen. Det finns dock ett fortsatt behov

av förändringsarbete inom koncernen för att långsik-

tigt kunna stärka bolagets nettoomsättning, förädlings-

grad och ekonomiska resultat. Detta är av stor vikt för

att bolaget skall kunna lyckas med personalutveck-

lingsuppdraget.

Styrelse 2000

Håkan Tidlund, ordförande

Barbro Carlsson, ordinarie

Boel Carlsson, ordinarie

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

Göran Ennerfelt, ordinarie

Jonas Iversen, ordinarie

Margareta Johansson-Wester, ordinarie

Ewa Persson-Göransson, ordinarie

Victor, Wahlströn, ordinarie

Björn Wolrath, ordinarie

Bengt Frideborger, arbetstagarrepresentant

Sören Josefsson, arbetstagarrepresentant

Per-Olof Litzell, arbetstagarrepresentant

Berth Forsberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Olle Gardelin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Sven Olof Leppäniemi, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Göran Gunnarsson

SAS GRUPPEN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.scandinavian.net

Affärsidé

SAS Gruppens huvuduppgift är att i samarbete med

utvalda flygbolag erbjuda konkurrenskraftiga flygtrans-

porter inom, mellan samt till och från vart och ett av

de tre skandinaviska länderna.

Strategi

SAS skall drivas med sådan lönsamhet att ägarnas

avkastningskrav uppfylls och så att SAS uppfattas som

ett attraktivt placeringsobjekt för investerare. Detta

skall uppnås genom att SAS är det ledande flygbolaget

i Skandinavien.

SAS skall expandera det interkontinentala linjenätet,

vilket stärker hela det skandinaviska och europeiska tra-

fiksystemet.

SAS partner strategi skall skapa trafiksystem och

resefördelar som SAS annars inte skulle kunna erbjuda

sina kunder.

Marknad

Den internationella flygtrafiken mellan Skandinavien

och omvärlden ökade med cirka 4 procent. Ökningen

var störst i trafiken till och från Sverige. SAS passage-

rartrafik ökade totalt med 7 (1,6) procent.

Under året ökade Business Class-trafiken med 9 pro-

cent och Economy Class med 6 procent. Andelen Busi-

ness Class uppgår till 29 (29) procent.

Under år 2000 ökade, flygtrafiken inom Association

of European Airlines, AEA, i Europa med 7,9 procent.

SAS trafik i Europa ökade med 6,8 procent.

Marknadsandelarna på inrikesmarknaderna ökade.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SAS passagerar- och fraktintäkter ökade. Ökningen av

resandet i Business Class och en bättre prisstruktur gav

en positiv volym- och yieldutveckling. Kapacitets-

utnyttjandet var det bästa i SAS historia och marknads-

andelarna ökade.

Investeringsbeslut om totalt cirka 30 miljarder kr

avseende förnyelse och utökning av kapacitet i SAS

flygplansflotta fattades 1999/2000 och leverans av de

nya flygplanen påbörjas under år 2001.

Till ny VD och koncernchef i SAS utsågs under slutet

av år 2000 Jörgen Lindegaard. Han kommer att tillträda

sin befattning under våren 2001.

Miljöarbete

SAS miljöeffektivitet mäts med ett miljöindex, vilket

under 2000 förbättrades, huvudsakligen beroende på

att nya Boeing togs i drift. Sedan basåret 1996 har

index förbättrats med 18 procentenheter.

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

Mångfald och jämställdhet

SAS policy anger att män och kvinnor skall ha lika

möjligheter till anställning, utveckling och befordran,

lika lön och i övrigt lika villkor. En jämnare fördelning

mellan män och kvinnor eftersträvas.

Prognos för 2001

SAS tillväxt under nästa 5-årsperiod förväntas uppgå

till cirka 10 procent årligen, med en ökning av antalet

passagerare från 23 till 35 miljoner. En väsentlig för-

bättring av det operativa resultatet förväntas.

Nettoomsättning

47 540

43 746

40 946

Kostnader

-44 486

-42 077

-37 941

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

-1

-20

Rörelseresultat

3 053

1 746

2 985

Finansiella intäkter

518

868

634

Finansiella kostnader

-798

-768

-762

Resultat före skatt

2 773

1 846

2 857

Minoritetsandelar

-1

Skatt

-306

-159

-141

Årets resultat

2 472

1 686

2 716

Kassaflöde från löpande verksamhet

3 937

1862

4 137

Kassaflöde från investeringar

-4 327

619

-3 752

Kassaflöde från finansiering

866

-2 141

-2 191

Bruttoinvesteringar

9 886

5 982

6 112

Av- och nedskrivningar

2 192

2 087

2 125

Lämnad utdelning

770

658

Genomsnittligt antal årsanställda

30 939

30 310

27 071

- varav kvinnor

13124

12930

11 310

Tillgångar

Anläggningstillgångar

33 420

28 585

26 489

Omsättningstillgångar

15 907

15 512

13 960

Totala tillgångar

49 327

44 097

40 449

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

19 537

17 061

16 110

Minoritetens andel av eget kapital

131

134

Avsättningar

492

422

354

Långfristiga skulder

-räntebärande

11693

10 194

9 446

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

4885

3 906

2 973

-icke räntebärande

12 589

12 380

11 547

Totala skulder och eget kapital

49 327

44 097

40 449

Sysselsatt kapital

36 329

31 428

28 709

Räntabilitet på eget kapital, %

16,9

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

10,5

8,7

12.6

Nettoskuldsättning

2 762

2 088

2 537

Soliditet, %

39,9

39,0

39,9

SAS GRUPPEN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.scandinavian.net

Utvärdering

SAS Gruppens övergripande mål är att ge sina aktie-

ägare en konkurrenskraftig avkastning. Målet är 14 pro-

cent totalavkastning (TSR) över en konjunkturcykel.

Avkastningsmålet avser summan av aktiekursändring

och aktieutdelning.

Efter ett svagt år för flygverksamheten under 1999

har SAS Gruppen under 2000 genererat ett resultat

före finansnetto, skatter, avskrivningar, realisationsvin-

ster och kostnader för operationell flygplansleasing

(EB1TDAR) på 5 652 (4 199) mkr. Satt i relation till

niarknadsbaserat sysselsatt kapital var avkastningen

(CFRO1) 19 procent (15). Lägsta avkastningskrav är 17

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

procent. CFRO1 är den viktigaste parametern för värde-

skapande i verksamheten och därmed SAS Gruppens

huvudfokus.

SAS aktiekurs utvecklades positivt under 2000.

Marknadsvärdet steg under året med 12,6 procent vil-

ket är 4,3 procentenheter mer än genomsnittet för de

åtta största börsnoterade europeiska flygbolagsaktierna.

Under andra halvåret ökade marknadsvärdet med 34,9

procent jämfört med ett genomsnitt på 12,6 procent

för de europeiska flygbolagsaktierna.

Den årliga utdelningen fastställs med beaktande av

SAS Gruppens resultat, finansiella ställning, kapitalbe-

hov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelning-

en skall som huvudregel ligga i nivån 30-40 procent av

SAS Gruppens resultat efter avdrag för schablonskatt

över en konjunkturcykel. För de tre senaste åren har

utdelningen legat runt 40 procent.

En beräkning av SAS-aktiernas utveckling under

tioårsperioden 1991-2000 visar en genomsnittlig årlig

totalavkastning på 16,3 procent. Detta överstiger med

2,3 procentenheter SAS mål om en totalavkastning på

14 procent över en konjunkturcykel.

Styrelse 2000

Bo Berggren, ordförande

1 larald Norvik, förste vice ordförande

Erik Sörensson, andre vice ordförande

Björn Eidem, ordinarie

Anders Eldrup, ordinarie

Urban Jansson, ordinarie

Helmuth Jacobson, arbetstagarrepresentant

Leif Kindert, arbetstagarrepresentant

Ingvar Lilletun, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jan Stenberg

SIS MILJÖMÄRKNING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sva n en.nu

www. blomman.nu

SIS Miljömärkning AB

Syfte

Bolagets verksamhet syftar inte till att ge ägarna vinst,

utan skapa miljövinster och bidra till arbetet för ett

hållbart samhälle.

Strategi

Att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling

och användning av produkter som från miljösynpunkt

är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter, och

därmed bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Omvärldsanalys

Förordningen för EU:s miljömärke, Blomman, ger rikt-

linjer om harmonisering och samarbete mellan EU:s

märkning och de redan etablerade, nationella miljö-

märkningarna. I Sverige såväl som i Europa ses frivillig,

positiv miljömärkning som ett viktigt miljö- och konsu-

mentpolitiskt instrument.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den nordiska miljömärkningen Svanen firade 10-års

jubileum år 2000 och samlingsnamnet för projektet var

”Framtiden skapas nu”. Svanenmärkningen genomgick

under året en grundlig utvärdering som skall belysa

effekterna av miljömärkningen. Den reviderade förord-

ningen för EU:s miljömärke fastställdes.

Miljöarbete

Bolaget har under året utvecklat både ett miljö- och

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

kvalitetsledningssystem och certifierat dessa gentemot

ISO 14001 och 9001.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget hade vid årets slut 32 anställda. Bolaget har

inget särskilt policydokument avseende mångfald och

jämställdhet.

Prognos för 2001

Bolaget har en god ekonomi och inget tyder idag på att

detta kommer att förändras under år 2001.

Utvärdering

Det uppdrag bolaget har att för svensk del sköta den

nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärk-

ning Blomman har förvaltats väl. I huvudsak har arbe-

tet bestått av utveckling av miljömärkningskriterier,

kontroll och licensiering av produkter samt information

av de båda systemen.

Styrelse 2000

Sven Thiberg, ordförande

Ingolf Berg, ordinarie

Kerstin Blix, ordinarie

Pernilla Knutsson, ordinarie

Svante Lundin, ordinarie

Annaa Mattsson, ordinarie

Walter Sköldefors, ordinarie

Verkställande direktör

Ragnar Unge

Nettoomsättning 34

Kostnader -34

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

-29

-28

Rörelseresultat 0

Finansiella intäkter 2

Finansiella kostnader 0

Resultat före skatt 2

Minoritetsandelar

Skatt 0

-1

Ärets resultat 2

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar 2

Av- och nedskrivningar 1

Lämnad utdelning 0

Genomsnittligt antal årsanställda 32

- varav kvinnor 20

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

11,9

41,0

27,9

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

10,5

35,0

37,1

Nettoskuldsättning

-19

-17

-12

Soliditet, %

83,1

77,3

74,2 8 7

SJÖFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sjofartsverket.se

SJÖFARTSVERKET

Syfte

Sjöfartsverket (SJV) skall främja utvecklingen av en

effektiv, säker och miljöanpassad sjöfart, och därmed

hland annat svara för sjöräddningen, bevaka den sven-

ska sjöfartsnäringens utveckling och konkurrenskraft.

Strategi

SJV skall på ett företagsekonomiskt sätt bidra till en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning. Räntabilitetsmålet är att resulta-

tet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 7 procent

av eget kapital. Solidi teten skall uppgå till lägst 30

procent. Fa rledsa vgifter na får öka med högst netto-

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

prisindex räknat från 1995.

Omvärldsanalys

Omsättningen av utrikesgods i svenska hamnar ökade

med 2,9 procent under år 2000 till den högsta nivån

någonsin. Vid utgången av år 2000 fanns under svensk

flagg 402 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet

om 2,8 miljoner. Hamnarnas investeringsplaner under

2000-2004 ligger på drygt 5 miljarder kr, där Göteborgs

hamn står för cirka 1,4 miljarder kr.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Beslut om EU-arbetet för en snabbare utfasning av

enkelskrovstankfartyg, skärpt hamnstatskontroll och en

förbättrad kontroll över klassificeringssällskapen väntas

under 2001.

Arbetet med att tillse att fartygsavfall lämnas till

mottagningsanordnlngar i hamnar runt Östersjön utan

extra avgift fortsätter.

Miljöarbete

SJV arbetar med att revidera miljöpolicyn och ta fram

miljömål, handlingsprogram, rutiner och arbetssätt,

samt program för revisioner och utvärdering av syste-

met för att förbättra miljöprestanda.

Mångfald och jämställdhet

SJV arbetar aktivt med att främja jämställdheten och

den etniska mångfalden, bland annat genom utbildning

om för att öka kunskapen och medvetenheten bland

de anställda.

Prognos för 2001

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader beräk-

nas för 2001 till 62,6 mkr. Investeringarna i Göteborgs

Hamn kommer bland annat innebära att SJV inte når

upp till räntabilitetskravet.

Utvärdering

Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på

ett för ägaren tillfredställande sätt.

Styrelse 2000

Gunnel Farm, ordförande

Claes-Göran Brandin, ordinarie

Rolf Johannesson, ordinarie

Elisabeth Nilsson, ordinarie

Elizabeth Nyström, ordinarie

Karin Olsson, ordinarie

Kent Olsson, ordinarie

Lars Starkerud, ordinarie

Göte Karlsson, arbetstagarrepresentant

I • '• Hösiitäfraknin& W kr: • ■ ’ 1 •

1TO .1

Nettoonisåttning

1 358

1 332

1 296

Kostnader

-1 254

-1 298

-1 090

Jämför elsestörande poster

-55

-104

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-70

206

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-41

-32

-13

Resultat före skatt

-82

231

Minoritetsandelar

Skatt

-9

-65

Arets resultat

-82

166

Kassaflöde från löpande verksamhet 137

-45

341

Kassaflöde frän investeringar

-90

-97

-42

Kassaflöde från finansiering

132

-434

Bruttoinvesteringar

114

105

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

1 362

1 503

1 516

- varav kvinnor

231

246

222

1 BalariRK#knfniz* Mkr

rOUO

l'>, i

199E

Tillgångar

Anläggningstillgångar

1241

1225

1 115

Omsättningstillgångar

938

784

949

Totala tillgångar

2 179

2 009

2 064

Eget kapital, avsättningar och skulder

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

Eget kapital

829

805

942

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

928

773

578

Långfristiga skulder

räntebärande

116

135

153

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

306

296

391

Tolala skulder och eget kapital

2 179

2009

2 064

Sysselsatt kapital

1 873

1 713

1 673

Räntabilitet på egel kapital, %

2.9

neg.

16.4

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,1

neg.

13,8

Nettoskuldsättning

352

395

Soliditet, %

38.0

40,1

45.6

SJÖFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sjofartsverket.se

Birgitta Pettersson, arbetstagarrepresentant

Uno Pålsson, arbetstagarrepresentant

Tapani Hoffrén, arbetstagarrepresentant, suppleant

Magnus Hovberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lennart Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Tf Generaldirektör

Jan-Olof Selén

SOS ALARM SVERIGE AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sosalarm.se

❖

SOS

Alarm

Affärsidé

Med specifik SOS-kornpetens och avancerad teknik kan

företaget tillgodose olika kunders behov av larmtjänster,

med optimal säkerhet och service, till konkurrenskraftiga

priser. SOS Alarm Sverige AB ägs av svenska staten

(50 procent), Landstingsförbundet (25 procent) och

förenade Kommunföretag (25 procent).

Strategi

företaget skall erbjuda nya och vidareutvecklade tjänster

samt öka satsningar på marknadsföring, försäljning och

kvalitetsutveckling. Det kommer att krävas ökade investe-

ringar samtidigt som möjligheter till besparingar skall tas

till vara genom exempelvis effektiva IT-lösningar.

Marknad

Behovet av 112-tjänsten bedöms fortsätta öka, samti-

digt som förutsättningarna för tjänstens genomförande

påverkas av bland annat teknikutvecklingen. Behoven

av SOS-tjänster ökar även inom vårdområdet. Säker-

hets- och larmbranschen förväntas växa samtidigt som

konkurrensen bedöms öka.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Det totala antalet samtal till 112 under 2000 var 3,76

miljoner, något färre än 1999. företaget arbetar tillsam-

mans med PTS och Räddningsverket för att åtgärda

den ansträngda situationen med felringningar. Cirka 75

procent av samtalen till nödnumret 112 är felringningar

och icke nödsamtal.

Miljöarbete

Verksamheten bar en mycket liten negativ miljöpåverkan.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har en jämställdhetspolicy. Bolaget har bland

annat fastställt en handlingsplan för hantering av sex-

uella trakasserier och kränkande särbehandling.

Prognos för 2001

Verksamheten och resultatet de närmaste åren beräknas

få en positiv utveckling på grund av att efterfrågan

bedöms öka och att bolaget utifrån en stark position

genomför offensiva satsningar.

Utvärdering

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

Ägarnas avkastningskrav på 8 procent på eget kapital över-

träffas. Soliditeten uppgår till 44 procent. Efter att de stora

planerade investeringarna genomförts kan finnas skäl att se

över kapitalstrukturen. SOS Alarms mål är att ge ägarna

en utdelning på 5 procent av tcitalt eget kapital. Bolaget

lämnade utdelning till ägarna första gången år 2( X X).

Styrelse 2000

Curt Persson, ordförande

Benny Jönsson, vice ordförande

Lars-Olof Lindell, vice ordförande

Hjördis Berg, ordinarie

Michael Fredlund, ordinarie

Lise Brögger Golteus, ordinarie

Ingrid Lennerwald, ordinarie

Christina Salomonson, ordinarie

Åke Nordin, personalrepresentant

Berit Rålin, personalrepresentant

Verkställande direktör

Sven-Runo Bergqvist

Nettoomsåttning

Kostnader

lämtöielsestörande poster

Intressebolagsandelar

569

-581

553

-530

544

-511

Rörelseresultat

Tinansiella intäkter

Finansiella kostnader

-9

-8

-11

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

-10

-6

-10

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet 46

Kassaflöde från investeringar

-22

-34

-36

Kassaflöde från finansiering

-28

-19

-16

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

739

736

723

- varav kvinnor

437

433

427

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

166

190

188

160

216

157

Tolala tillgångar

356

348

373

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

157

137

122

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-Icke räntebärande

124

116

141

lolala skulder och eget kapital

356

348

373

Sysselsatt kapital

208

207

208

Räntabilitet på egel kapital, %

17,9

11.9

17.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 22,0

14.6

20,2

Nettoskuldsattnlng

-66

-51

-36

Soliditet. %

44.3

39.7

328 90

Skr. 2000/01:120

SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB®^ a § a ^

www.sp.se

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

Syfte

SP skall genom efterfrågestyrd, åtgärdsinriktad forsk-

ning och ett brett tjänsteutbud inom teknisk utvärde-

ring och mätteknik bidra till tillväxt och konkurrens-

kraft i näringslivet samt till säkerhet, resurshushållning

och god miljö i samhället.

Strategi

Att vara en forskningsaktör med stor tvärteknisk kapa-

citet och erbjuda kunderna kompetens i alla led från

utveckling och tillverkning till användning och återvin-

ning. Nära samverkan med högskolor, universitet och

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

andra institut utgör grunden för att skapa en trovärdig

och attraktiv verksamhet.

Omvärldsanalys

Den nationella strukturen för forskning och innovation

genomgår stora förändringar. Växelverkan mellan hög-

skolor, institut och företag är allt viktigare, på både natio-

nell och internationell nivå. SP har en viktig roll inom

EU:s forskning.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under året fullföljdes utbyggnaden av SP:s brandteknis-

ka laboratorium. EMC-laboratoriet har kompletterats

med en ny hall för utvärdering av tillförlitlighet och

funktion hos elektronik integrerad i radio- och mikro-

processorstyrda produkter.

Miljöarbete

SP har miljöpolicy och ledningssystem enligt ISO

14001. En ny reningsutrustning för rökgaser från

brandlaboratoriet och nya rutiner för hantering av

kemikalier har tagits i drift. Certifiering planeras under

2001.

Mångfald och jämställdhet

SP driver ett sammanhållet mångfaldsarbete som

omfattar etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexu-

ell läggning. Andelen kvinnor på SP är 23 procent.

Prognos för 2001

Efterfrågan på SP:s tjänster förutses vara god, med fort-

satt tillväxt av finansiering från EU-program, stiftelser,

forskningsråd med flera. Omsättningen beräknas uppgå

till cirka 480 mkr.

Utvärdering

Verksamhetsmålen för forskning och kunskapsöverfö-

ring har uppfyllts för såväl effektivitet som kvalitet.

Samverkan är mycket god med näringsliv, högskola och

andra aktörer och kunskapsutbytet internationellt är

omfattande. Initiativ till samarbete med andra institut

är positivt. Resultaten sprids systematiskt och kommer

enligt effektstudier till användning i näringsliv och sam-

hälle. SP bör arbeta vidare med att formulera övergri-

pande finansiella mål.

Styrelse 2000

Jan-Crister Persson, ordförande

Claes Bankvall, ordinarie

Hasse Johansson, ordinarie

Solveig Kjörnsberg, ordinarie

Gun Lundkvist, ordinarie

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

440

-425

422

-406

399

-381

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-3

-2

-3

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

-9

-5

-6

Ärets resultat

Kassaflöde från löpande verksamlret

Kassaflöde från investeringar

-53

-60

-37

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

564

560

561

- varav kvinnor

130

127

125

Balansräkning, Mkr ■ ■ 2000 • 1*399 3998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 199 184 165

Omsättningstillgångar 198 173 184

Totala tillgångar

397

357

349

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

241

218

206

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

397

357

349

Sysselsatt kapital

298

275

264

Räntabilitet på eget kapital, %

9,9

5,7

7,2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

12,2

7,1

9.0

Nettoskuldsättning

-37

-36

-50

Soliditet, %

60,8

61,1

59,1

Skr. 2000/01:120

SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT A B Bilaga 1

www.sp.se

Hans Christer Olson, ordinarie

Jan-Eric Sundgren, ordinarie

Björn Weichbrodt, ordinarie

Klas Johansson, arbetstagarrepresentant

Karin Nilsson, arbetstagarrepresentant

Bengt Bogren, arbetstagarrepresentant, suppleant

Ulrika Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Claes Bankvall

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.specialfastigheter.se

SPECIAL

FASTIGHETER

Ägardirektiv

Verksamheten skall drivas så att de myndigheter som

hyr och brukar ändamålslokaler i sin verksamhet får sitt

behov tillgodosett. Bolaget skall sträva efter att en

öppen och aktiv dialog hålls med myndigheter och

andra hyresgäster i lokalfrågor. Ett viktigt mål för bola-

get är att optimera kundnyttan genom att till en given

hyresnivå erbjuda maximal nytta.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar är att bola-

gets soliditet bör uppgå till 20 procent. Avkastningen på

justerat eget kapital skall motsvara 5-åriga statsobliga-

tionsräntan plus 2,5 procentenheter. Koncernens utdel-

ningsmål skall vara 50 procent av årets resultat efter

skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn tas till bola-

gets ekonomiska ställning.

Strategi

Bolaget skall utveckla långsiktiga hyresgästrelationer,

utveckla fastigheterna för hyresgästernas speciella krav,

främst med avseende på säkerhet och miljö, samt utveck-

la kvaliteten på bolagets tjänster och service. Strategin

kännetecknas av samverkan, närhet och långsiktighet.

Marknad

De största hyresgästerna är offentliga myndigheter med

långsiktiga hyresavtal, vilket innebär att bolaget kan ha

en stabil och långsiktig planering för verksamheten.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget fortsätter att satsa på underhållsåtgärder enligt

upprättad plan. Bolaget kommer under året att kom-

plettera nuvarande finansiering med lånefaciliteter som

riktar sig mot den internationella marknaden.

Miljöarbete

Bolaget har antagit en miljöpolicy med åtaganden att

sträva mot en hållbar utveckling.

Mångfald och jämställdhet

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

Jämställdhetsfrågor skall vara ett obligatoriskt inslag i

personalutvecklingsarbetet på alla nivåer. I lednings-

gruppen ingår två kvinnor och sex män.

Prognos för 2001

Under år 2001 beräknas koncernens omsättning uppgå till

cirka 940 mkr. Resultatet förväntas öka jämfört med år

2000 trots ökade drift- och underhållskostnader.

Utvärdering

Bolaget har uppfyllt de ekonomiska och övriga målen.

Den 31 december 2000 uppgick soliditeten till 25,9 pro-

cent. Avkastningen på justerat eget kapital uppgick för

motsvarande period till 8,9 procent.

Styrelse 2000

Eva-Britt Gustafsson, ordförande

Per Balazsi, ordinarie

Curt Bylund, ordinarie

Eva Falkman, ordinarie

Claes Kjellander, ordinarie

Håkan Lennersand, ordinarie

Ingemar Ziegler, ordinarie

Thord Cling, arbetstagarrepresentant

Hans Hansson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Curt Bylund

1 Re.%iitatr<?krrng r Mkr

S2ÖÄ ST

199S

: 1938. I

Nettoomsättning

888

853

681

Kostnader

-580

-557

-433

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

308

296

248

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-156

-150

-142

Resultat före skatt

154

149

114

Minoritetsandelar

Skatt

-38

-34

Årets resultat

116

115

Kassaflöde från löpande verksamhet 427

329

289

Kassaflöde från investeringar

-135

-584

-1862

Kassaflöde från finansiering

-294

157

1 662

Bruttoinvesteringar

157

600

1 880

Av- och nedskrivningar

168

165

129

Lämnad utdelning

116

115

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

1 Balansräkning, Mkr

2G00-:-

•• 1999

1998 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

5298

5334

4 915

Omsättningstillgångar

203

179

Totala tillgångar

5 358

5 537

5 094

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

1 390

1 334

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

2 159

1 900

icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

1 259

1 752

3 380

-icke räntebärande

481

489

330

Totala skulder och eget kapital

5 358

5 537

5 094

Sysselsatt kapital

4 808

4 986

4 714

Räntabilitet på eget kapital. %

8,9

8,6

6.0

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,3

6,2

5.4

Nettoskuldsättning

3 652

3 418

3 282

Soliditet. %

25,9

24.1

26.2

AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÅGAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sj.se

Affärsidé

Utveckla, producera och sälja resor åt människor som

reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden.

Effektiva logistik- och transportlösningar åt företagen så

att de kan öka sin konkurrens.

Strategi

SJ Statens Järnvägar bolagiserades vid årsskiftet, nedan

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

redovisas två av de tre nya bolagen. SJ AB skall vara rese-

företaget med branschens bästa service och resetjänster.

SJ skall identifieras med kämvärden som säkert, miljövän-

ligt, pålitligt, bekvämt, enkelt och personligt. SJ:s kunder

skall kunna köpa sin resa på ett enkelt och bekvämt sätt,

till exempel via Internet, IT-stationer, biljettlöst resande

etc. SJ Green Cargo AB skall fokusera på kärnverksamhe-

ten. Företaget skall ägna de närmaste åren åt att struktu-

rera det existerande utbudet av produkter och tjänster. En

viktig åtgärd lör alt hejda prisfallet på företagets produk-

ter och öka rörelsemarginalerna är att öka produkternas

kvalitet. Som ett led i denna strävan kommer verksam-

heten att processläggas, gränssnitt tydliggöras och koordi-

neringen mellan olika funktioner förbättras.

Marknad

SJ Statens Järnvägars andel av antalet personresor på järn-

väg i Sverige sjönk från 88 procent 1999 till 40 procent

2000. SJ Green Cargos andel av transportmarknaden på

järnväg var 80 procent. Drygt två tredjedelar av Green

Cargos omsättning genereras av långväga transporter av

lågförädlat gods för ett fåtal nyckelkunder. Efterfrågan på

transportmarknaden har ökat kraftigt under senare år. Pri-

serna på transporter har dock inte följt volymerna, till

följd av ökad konkurrens. Den volymökning som ägt rum

har mest gällt gods med hög förädlingsnivå.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ett antal verksamheter som inte direkt har bidragit till en

affärsmässig utveckling av kärnverksamheten har avyttrats.

Riksdagen beslutade om bolagisering av affärsverket

Statens Järnvägar och uppdelning av verksamheten i

sex nya fristående bolag, varav tre bolag direkt under

regeringen fr.o.m. årsskiftet 2000/2001. De tre av sta-

ten helägda bolagen är SJ AB, SJ Green Cargo AB och

AB Swedcarrier.

Öresundsbron, liksom den nya järnvägsanslutningen

till Arlanda, har inneburit nya möjligheter främst för

persontrafiken men även för godstransporterna.

Miljöarbete

SJ AB och SJ Green Cargo AB har separata miljöpolicies

och båda företagen strävar efter att införa miljölednings-

system enligt ISO 14001 senast till utgången av 2001.

Mångfald och jämställdhet

SJ AB och SJ Green Cargo AB håller på att ta fram en

policy för månglaldsarbetet. Företagen har tillsammans

24 procent kvinnor 1 ledande ställning. Vid rekrytering

eftersträvas jämnare könsfördelning.

Prognos för 2001

Avregleringen på järnvägsmarknaderna i Europa förvän-

tas fortsätta och skapa en ny marknad för entreprenad-

trafik. Genomlysningen och struktureringen av de nya

SJ-bolagen förutsätts ge positivt resultat.

>> ISfisuftafraknini^ Mkr 1 - .mtii.i 2000 ■■ 1998 ■ > •> 1Ö9&

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

Nettoomsättning

12 760

14 920

14 651

Kostnader

-12 489

-14 355

-14 647

Jämförelsestörande poster

-10

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

266

571

Finansiella intäkter

623

428

661

Finansiella kostnader

-757

-760

-806

Resultat före skatt

132

239

-135

Minoritetsandelar

-8

Skatt

-5

-55

Arets resultat

129

246

-198

Kassaflöde från löpande verksamhet -529

1 056

-13

Kassaflöde från investeringar

514

-235

-581

Kassaflöde från finansiering

-182

-975

297

Bruttoinvesteringar

675

737

1 128

Av- och nedskrivningar

839

1 122

955

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

11 702

15 006

15 694

- varav kvinnor

2730

4211

4 238

lUfll^nRräknl^ Mkr . 2ÖÖ0 1990 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 18 914 16 709 17 336

Omsättningstillgångar 2 374 2 046 2 217

Tolala tillgångar

21 288

18 755

19 553

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

3 755

1 627

1 688

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

2 334

2 340

3 817

Långfristiga skulder

-räntebärande

11 482

10 501

10 155

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

857

931

693

-icke räntebärande

2 849

3 344

3 160

Tolala skulder och eget kapital

288

18 755

19 553

Sysselsatt kapital

111

13 980

14 743

Räntabilitet på egel kapital, %

3.5

10.1

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital,

5,8

7,0

4,9

Nettoskuldsattnlng

411

8 519

8 683

Soliditet, %

17.7

8.7

AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÄGAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sj.se

Utvärdering

Avkastningsmålet om lägst 8 procent på sysselsatt kapi-

tal uppnåddes ej för 2000. Avkastningen uppgick till 5,8

(7,0) procent. SJ-koncerpen har under 2000 genomgått

stora förändringar i form av försäljningar av verksamhe-

ter, ökad konkurrens, förberedelser/omstruktureringar

inför bolagiseringen vilket har påverkat såväl resultatet

som det sysselsatta kapitalet.

Nettoskuldsättningsmålet om högst 2,5 ggr uppfyll-

des och SJ:s nettoskuldsättningsgrad 2000 var 1,9

(5,2) ggr. Förbättringen beror på en ökning av det

egna kapitalet till följd av marknadsvärdering av SJ:s

fastigheter samt på jämförelsestörande intäkter till

följd av ändrad redovisning av kapitalkostnadsersätt-

ning från SL.

Lönsamheten i SJ-koncemen har hittills varit otill-

fredsställande. Den genomförda bolagiseringen förvän-

tas leda till tydligare fokusering på respektive kärn-

verksamhet samt ställa krav på större transparens

gentemot bolagens samtliga intressenter, vilket i sig

förväntas öka lönsamheten, effektiviteten och värdet i

de nya bolagen.

Styrelse 2000

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

Karl-Gunnar Holmqvist, ordförande

Björn Sprängare, vice ordförande

Johnny Ahlqvist, ordinarie

Ingrid Bonde, ordinarie

Anders Borgkrantz, ordinarie

Eva Halvarsson, ordinarie

Daniel Johannesson, ordinarie

Åke Pettersson, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Örjan Ersson, arbetstagarrepresentant

Roger Kristensson, arbetstagarrepresentant

Bror Saxvold, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Daniel Johannesson

STATENS VÅG- OCH BANINVEST AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Syfte

Verksamheten omfattar skilda former av projektfinansi-

ering av infrastrukturanläggningar samt ägande och för-

valtning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag

inom väg- och banhållningssektorn.

Strategi

Verksamheten har under 2000 bedrivits inom tre områden:

►► Förvaltning av dotter- och intressebolag, inklusive

bevakning av ägarintresset och utredning av bolags-

frågor.

►► Finansverksamhet inriktad på upplåning för Stock-

holmsleder AB, Göteborgs Trafikleder ÄB och

Botniabanan AB.

>► Konsultverksamhet inom redovisning, kalkylering

och finansiering.

Omvärldsanalys

Bolaget arbetar med förvaltning och bevakning av dott-

er- och intressebolag. Botniabanan AB arbetar med pro-

jektering och byggande av Botniabanan. För närvarande

pågår regeringens prövning av projektet enligt 17 kap.

Miljöbalken.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vägverket erhöll under år 2000 statliga anslagsmedel

som använts för amortering av Stockholmsleders och

Göteborgs Trafikleders skulder.

Miljöarbete

Bolaget arbetar aktivt och systematiskt med att öka

miljöanpassningen i den egna verksamheten. Under

2001 räknar Botniabanan AB med att ha ett certifierat

miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Arbete med jämställdhet och mångfald är integrerat i

verksamheten och ingår i det ordinarie planerings- och

uppföljningsarbetet.

Prognos för 2001

Huvudtidplanen för Botniabanan har reviderats och

bygger på att tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken

beräknas vara färdig i augusti 2001. Det innebär att

banan kan vara färdigställd först 2008.

Utvärdering

Den samlade upplåningen för Stockholmsleder AB och

Göteborgs Trafikleder AB, som sköts av Statens Väg-

och Baninvest AB, har minskat.

Minskningen beror på att Vägverket erhållit sam-

manlagt 1,8 miljarder kr i statliga anslagsmedel som

använts till skuldamortering.

Styrelse 2000

Gösta Gunnarsson, ordförande

Gerd Engman, ordinarie

Thomas Ericsson, ordinarie

Eva-Britt Gustafsson, ordinarie

Gunnar Holmgren, ordinarie

Ulf Lundin, ordinarie

Verkställande direktör

Bo Johansson

1 RfiJsijItairåkning; Mkr

5Ö0O

l-W

IVjS I

Nett oomså ttning

121

129

229

Kostnader

-121

-129

-237

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

.Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-8

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-8

Minoritetsandelar

Skatt

-1

Arets resultat

-8

Kassaflöde från löpande verksamhet

-113

211

Kassaflöde från investeringar

-209

1 146

Kassaflöde från finansiering

332

-1 348

Bruttoinvesteringar

304

247

-6

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

1 Remiltäträknlng, Mkr

x000

1999 ■■

1998 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

3 802

3 593

4 740

Omsättningstillgångar

106

Totala tillgångar

3 908

3 664

4814

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

räntebärande

3 749

3417

4 749

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

143

233

lolala skulder och eget kapital

3 908

3 664

4 814

Sysselsatt kapital

3 765

3 431

4 779

Räntabilitet på egel kapital, %

15.8

2.6

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

0,1

0,0

neg.

Nettoskuldsättning

459

-56

Soliditet, %

0.4

0,4

0.6

SVEASKOG AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sveaskog.se

SVEASKOG

Affärsidé

Sveaskog skall på ett öppet, miljöinriktat och värde-

skapande sätt utveckla statens skogsinnehav till nytta

och glädje för svenska folket.

Strategi

Sveaskog skall vara Sveriges största oberoende virkes-

leverantör. Jakt, fiske och naturupplevelser skall vara en

betydande del av omsättningen. Sveaskog kombinerar

ett framgångsrikt kommersiellt skogsbruk med hänsynen

till särskilda naturvärden.

Marknad

Virkesleveranserna var 2000 1,16 miljoner m 3 fub, en

minskning med 6 procent från 1999. Sågtimmer är 58

procent och massaved 42 procent. Priset på sågtimmer

föll med 6 procent medan massavedspriset steg 1 pro-

cent i genomsnitt.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Förvärv av skogsmark har skett med 81 mkr, huvudsak-

ligen i Skåne. Försäljningarna uppgår till 27 mkr. Under

2000 har awerkningsberäkningama reviderats och som

en följd av detta har bolaget beslutat minska uttagsvolym-

erna. Rörelseresultatet kommer att försämras.

Miljöarbete

Sveaskogs skogsbruk är certifierat både enligt ISO 14001

och Forest Stewardship Council (FSC). Miljöarbetet

bedrivs inom ramen för ett gemensamt miljöledningssys-

tem i bolaget. Bolagets övergripande miljömål är: krets-

loppsanpassning, att bevara och återskapa biologisk mång-

fald samt att minska användningen av fossila bränslen.

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

Som ett led i miljöarbetet undantar Sveaskog cirka 20 %

av skogsmarken från kommersiellt skogsbruk.

Mångfald och jämställdhet

Att rekrytera fler kvinnor till det aktiva skogsarbetet är

ett väsentligt mål. Sveakog har en jämställdhetsplan

med bland annat det syftet.

Prognos för 2001

För 2001 beräknas resultatet minska. Viss neddragning

av avverkningskapaciteten planeras.

Utvärdering

Sveaskog etablerades under hösten 1999 och 2000.

Uppbyggnaden av organisationen har dragit kostnader

som inte återkommer 2001. Bolaget har för litet mark-

innehav för att på ett tillfredsställande sätt fylla den

roll bolaget fick vid sitt bildande.

Styrelse 2000

Bo Docker ed, ordförande

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Åsa Domeij, ordinarie

Lena Johansson, ordinarie

Christina Liffner, ordinarie

Lena Söderberg, ordinarie

Tofte Karlberg, arbetstagarrepresentant

Karl-Erik Rudh, arbetstagarrepresentant

Jan-Ove Hägglundh, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lars Thorell, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lars Sköld

Nettoomsättning

448

517

Kostnader

-312

-321

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

136

196

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-8

-9

Resultat före skatt

130

188

Minoritetsandelar

Skatt

-25

-49

Årets resultat

105

139

Kassaflöde från löpande verksamhet

-238

Kassaflöde från investeringar

-68

-102

Kassaflöde från finansiering

-11

405

Bruttoinvesteringar

110

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

203

212

- varav kvinnor

Tillgångar

An läggningstil Igångar

880

813

716

Omsättningstillgångar

137

163

Totala tillgångar

1 017

976

716

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

638

532

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

314

337

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

644

-Icke räntebärande

107

Totala skulder och eget kapital

1 017

976

716

Sysselsatt kapital

874

793

716

Räntabilitet på eget kapital, %

17,9

26,1

n.a.

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

16,6

24.8

n.a.

Nettoskuldsattning

638

532

644

Soliditet, %

62,7

54,5

n.a.

4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

SVENSK AVFALLSKONVERTERING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga I

www.sakab.se

SAKAB

Affärsidé

SAKAB skall vara det ledande miljöserviceföretaget i Sve-

rige avseende farligt avfall, genom att erbjuda en komplett

service av hög kvalitet, återvinningsfilosofi, konkurrens-

kraftiga priser, samt verka för bästa möjliga miljöprofil.

Strategi

SAKAB erbjuder miljöservicetjänster avseende farligt

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

avfall. 1 verksamheten ingår mottagning och prepare-

ring av avfall, drift av tankfarm och tankbilstvätt samt

mellanlagring av avfall före behandling. Med gällande

lagar och förordningar som grund skall SAKAB sträva

efter att minimera miljöpåverkan från verksamheten.

Marknad

I lanteringen av farligt avfall avreglerades år 2000, men

kommunerna har fortfarande möjlighet att föreskriva

om farligt avfall skall hanteras av eller genom kommu-

nen. Av 289 kommuner har 106 beslutat om ett utökat

ansvar för farligt avfall, samtidigt som övriga delar av

landet är avreglerat.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingår från

den 30 november 2(MM) i det nya företaget SITA Sveri-

ge AB. SITA har, tillsammans med Sydkraft, förvärvat

WM Sellbergs/SAKAB. Sydkraft kommer att ha ansva-

ret för SAKAB och namnet har ändrats till Sydkraft

SAKAB Aktiebolag.

Miljöarbete

SAKAB:s miljöpolicy innebär ett kundanpassat och

miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall genom

bland annat högtemperaturförbränning och klass 1-

deponering. Kontinuerlig granskning av verksamheten

leder till att nya miljöaspekter identifieras och värderas

samtidigt som personalens höga kompetensnivå

utvecklas och säkerställs. SAKAB är miljöcertifierat

enligt ISO 14001.

Mångfald och jämställdhet

Prognos för 2001

Företaget har inte lämnat någon prognos.

Utvärdering

Sedan ett Riksdagsbeslut 1991 att bemyndiga regering-

en att sälja aktier i SAKAB har staten minskat sitt

ägande kontinuerligt och äger nu en så kallad gyllene

aktie i bolaget. Denna tillförsäkrar staten en fortsatt

insyn i företaget genom bland annat representation i

styrelsen.

Styrelse 2000

Jan Kluge, ordförande

Lars-Erik Holm, ordinarie

Gert Lyngsjö, ordinarie

Georg Michels, ordinarie

Dominique Pin, ordinarie

Fahrice Rossignol, suppleant

Johan Erlandsson, suppleant

Björn Dufva, suppleant

Verkställande direktör

Per-Olof Lindholm

1>:; FlssiXtatraknln& Mkr. >>!>>.»>> 2000 > ■

Iffl

■ • 199A I

Nettoomsåttning

309

293

Kostnader

-194

-209

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

115

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-3

Resultat före skatt

125

108

Minoritetsandelar

Skatt

-27

-30

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet

253

Kassaflöde från investeringar

-49

-27

Kassaflöde från finansiering

-70

-176

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

165

144

- varav kvinnor

Balarwäkrtng, Mkr 2000 1999 1998;

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

Tillgångar

Anläggningstillgångar

207

184

Omsättningstillgångar

127

Tolala tillgångar

305

311

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

122

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

långfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-Icke räntebärande

118

138

Totala skulder och eget kapital

305

311

Sysselsatt kapital

137

135

Räntabilitet på egel kapital, %

100.1

105.5

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

94,4

80,5

Nettoskuldsättning

-11

-10

Soliditet, %

39.8

23.9

AB SVENSK BILPROVNING

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bilprovningen.se

äi BILPROVNINGEN

Syfte

Bolaget skall utföra i vägtrafiklagstiftningen föreskriven

teknisk fordonskontroll. Bolagets syfte är att främja trafik-

säkerhet och miljö genom kontroll av fordonsstandarden.

Strategi

Verksamheten koncentreras till kärnverksamheten, dvs

obligatoriska kontroller, frivilliga kontroller som sanno-

likt kommer att bli obligatoriska samt Kontrollerad Bil-

verkstad, ett samarbete med Motorbranschens Riksför-

bund. Övriga tjänster utförs endast om väntetiderna så

medger och om de inte medför otillbörlig konkurrens.

Omvärldsanalys

Kraven på flexibilitet i Bilprovningens verksamhet har ökat

Direktimporten av personbilar ökar, den säsongbetingade

tillströmningen av bilar på våren ökar och provningspro-

grammen vidgas. Privatpersoner har drabbats av att det inte

finns kapacitet när det behövs. Åkerier, bussföretag och bil-

försäljare kräver bättre och mer flexibel service.

Viktiga händelser 2000 och 2001

För att minska köerna på våren har en omfördelning av

tiderna för besiktning skett. Under 2001/02 införs ett

nytt system för kallelse och betalning. Beslut om avgifter

har lagts på vägverket som fastställer avgiften i samråd

med Ekonomistymingsverket. Mer än 30 procent av

bokningarna görs via Internet.

Miljöarbete

Verksamheten skall anpassas till det naturliga kretsloppet.

2001 inleds arbetet med att införa ett miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Huvudelen av bolagets anställda är män. Bolaget efter-

strävar en jämnare könsfördelning

Prognos för 2001

Förlusten 2000 skall elimineras genom effektiviseringar,

bättre kapacitetsutnyttjande och prishöjning. Priserna har

varit oförändrade flera år trots vidgade provningsprogram.

Utvärdering

Kostnaderna för Bilprovningens tjänster är mycket låga i

ett internationenllt perspektiv. Tillgängliheten har varit

för låg. De förändringar i förutsättningarna för bolaget

som genomförs är avgörande för att nå bättre tillgänglig-

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

het och högre kapacitetsutnyttjande.

Styrelse 2000

Olof Johansson, ordförande

Kjell Alkärr, vice ordförande

Ulf Blomgren, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Katja Elväng, ordinarie

Göran Forssén, ordinarie

Birgitta Frejhagen, ordinarie

Göran Ohlson, ordinarie

Bertil Persson, ordinarie

Sonny Johansson, arbetstagarrepresentant

Giinter Steincke, arbetstagarrepresentant

Rolf Jakobsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Magnus Ehrenstråhle

Nettoomsättning

1 165

1 132

1 114

Kostnader

-1 252

-1243

-1 133

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

-37

-111

-19

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-12

-11

-12

Resultat före skatt

-43

-113

-6

Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat

-43

-83

-5

Kassaflöde från löpande verksamtret

-42

-33

Kassaflöde från investeringar

-69

-113

Kassaflöde från finansiering

-4

Bruttoinvesteringar

114

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

2 228

2 224

2 237

*varav andel kvinnor

334

400

425

Tillgångar

Anläggningstillgångar

577

555

531

Omsättningstillgångar

252

306

428

Totala tillgångar

829

861

959

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

359

397

481

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

236

234

266

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

211

229

209

Totala skulder och eget kapital

829

861

959

Sysselsatt kapital

382

398

481

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

neg.

1.2

Nettoskuldsättning

-129

-198

-117

Soliditet, %

43,5

46,2

50,2

STATENS BOSTADSFINANSI ER INGSAKTIEBOLAG, SBAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sbab.se

Statens Bostadsitnansieringsaktiebolag, SBAB

Ägardirektiv

SBAB:s uppgift är att med utgångspunkt i sedvanlig

företagsekonomisk målsättning och en effektiv försälj-

ningsorganisation bidra till mångfald och konkurrens.

Agarens uttryckta krav och förutsättning är att

avkastningen på egel kapital skall över tiden i genom-

snitt uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus

5 procentenheter. Utdelningsmålet uppgår till en tre-

djedel av årets vinst.

Strategi

Strävan är att kraftigt öka andelen låneansökningar via

Internet genom en kostnadseffektiv utveckling av 1T-

system.

Utbyggnaden av den Intemetrelaterade låneservicen

möjliggör att automatisera kredithanteringen och att

förkorta ledtiden från ansökan till utbetalat lån.

Marknad

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

Inom affärsområde företagsmarknad (utlåning för fler-

bosladshus) är SBAB:s marknadsandel cirka 22 procent

medan den inom privatmarknad (utlåning för småhus,

fritidshus, bostadsrätter) är cirka 7 procent.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den första värdepapperiseringen genomfördes i början

av 20(X). Därefter har ytterligare en genomförts.

Genom denna finansieringsteknik skapas möjlighet att

expandera utlåningen utan att belasta det egna kapita-

let. Inom privatmarknad fortsätter investeringar i 1'1-

teknik för att ytterligare utveckla rutinerna för bolån

via Internet.

Miljöarbete

Ett miljöledningssystem utvecklades under 1998.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen revideras årligen i samarbete med

de fackliga organisationerna och lastställs av styrelsen. I

ledningsgruppen ingår två kvinnor och sju män.

Prognos för 2001

Rörelseresultatet för 2001 beräknas bli bättre än 2000

års resultat. Konkurrenstrycket består eller skärps ytter-

ligare. Satsningen på Internet som distributionskanal

väntas ge positiva resultateffekter.

Räntenetto

2OT

784

843

Provisionsnetto

-10

-5

Nettoresultat av finansiella transaktioner 0

övriga rörelseintäkter

Summa rörelseintäkter

890

782

852

Summa rörelsekostnader

-409

-397

-355

Resultat före kreditförluster

481

385

497

Kreditförluster, netto

-14

Värdeförändring |)ä övertagen egend

om 2

-5

Andelar i intresseföretags resultat

Rörelseresultat

469

397

496

Skatter

-132

-112

-140

Arets resultat

337

285

356

Kassaflöde från löpande

verksamhet

8 140

-1 246

-18 589

Kassaflöde från investeringar

-22

-14

-23

Kassaflöde från finansiering

-8 095

759

18 485

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

lämnad utdelning

103

Genomsnittligt antal årsanställda

365

374

312

- varav kvinnor

212

210

170

Belåningsbara statsskuld-

förbindelser m m

8 607

1 250

3 821

Utlåning till kreditinstitut

1 214

2 740

3 590

Utlåning

139 732

145 541

144 656

Räntebärande värdepapper

177

544

Aktier och andelar

Materiella tillgångar

Övriga tillgångar

416

156

1 344

För utbetalda kostnader och

upplupna intäkter

915

1080

1297

Balansomslutning

151 093

150 982

155 304

Skulder till kreditinstitut

11 856

2 116

3 332

Emitterade värdepapper

129 206

138 552

138 854

Övriga skulder

875

275

954

Avsättningar

188

177

170

Upplupna kostnader och

förutbefalda intäkter

2 739

4 062

6 384

Efterställda skulder

2 221

2 114

2 113

Minoritetsandel

Eget kapital

3 935

3 686

3 497

Summa skulder och eget kapital

151 093

150 982

155 304

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

Primärkapital

3 905

3 597

3 397

Kapitalbas

5 574

5 297

5 219

Primärkapltalrelation, %

6,8

6,5

6.9

Kapitalläcknmgsgrad, %

9.7

9.5

10,6

Avkastning på eget kapital. %

8,9

8.0

10,5

l/K-tal exklusive kreditförluster

2,2

2,0

2.4

Kreditfödusler av utlåning. %

0.01

-0,01

0,00

Placeringsrnarginal, %

0.59

0,51

0,57

100

STATENS B 0STA DSFINANSIER I NGSAKTIEB 0LAG, SBAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sbab.se

Utvärdering

Avkastningen på eget kapital var 8,9 (8,0) procent.

Räntenettot var högre än föregående år,

främst beroende på bättre marginaler, expansion av ut-

låningen till privatmarknaden samt större flödesvinster.

Styrelse 2000

Ingemar Eliasson, ordförande

Sören Rung, vice ordförande

Lars Linder Aronsson, ordinarie

Per Erik Granström, ordinarie

Christer Malm, ordinarie

Bo Marking, ordinarie

Christina Ragsten Pettersson, ordinarie

Verkställande direktör

Christer Malm

101

FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET STATTUM

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Affärsidé

Förvaltningsaktiebolaget Stattum är ett renodlat förvalt-

ningsbolag med uppgift att förvalta vissa aktieposter.

Marknad

Stattumkoncerncn fick sitt nuvarande namn 1993 då

SIB-lnvest bytte namn till Förvaltningsaktiebolaget

Stattum. Stattum har allt sedan dess varit ett renodlat

förvaltningsbolag för långsiktiga aktieinnehav.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Celsius AB till

Saab AB. Innehavet motsvarade cirka 15 procent av

det totala kapitalet i Celsius AB. Samtidigt sålde staten

samtliga dlrektägda aktier i Celsius AB, motsvarande

10 procent av kapitalet.

I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Fastighets

AB Varvsudden till Öresundsvarvet AB. Innehavet mot-

svarade 26 procent av det totala kapitalet i Fastighets

AB Varvsudden. Stattum har även förvärvat preferens-

aktier till ett belopp om 350 mkr i Svenska rymdaktie-

bolaget samt påkallat tvångsinlösen av utestående aktier

i Sveaskog AB. Stattum betalade under 2000 ut aktie-

utdelning om 1 1,4 miljarder kr till aktieägaren.

Miljöarbete

Bolaget har ingen egen miljöpolicy.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget saknar anställda och arbetar därmed inte med

mångfald eller jämställdhet.

Prognos för 2001

I bolaget återstår aktieinnehav i AssiDomän AB och

Sveaskog AB samt de vilande dotterbolagen Stats-

företag AB och AB Fortia. Efter de genomförda avytt-

ringama är aktiviteten i bolaget låg.

Utvärdering

Försäljningsintäkten från innehavet i Celsius AB upp-

gick till 769 mkr, vilket innebar en realisationsvinst om

cirka 590 mkr. Försäljningen skedde till ett pris om

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

179 kr per aktie. I samband med börsintroduktionen av

Celsius 1994 sålde staten aktier till allmänheten för

100 kr per aktie.

Försäljningen av innehavet i Celsius AB till Saab AB

har medverkat till omstruktureringen av svensk och

internationell försvarsindustri genom skapandet av ett

konkurrenskraftigt och starkt företag med goda möjlig-

heter till internationellt samarbete.

Styrelse 2000

Lars Rekke, ordförande

Dag Detter, ordinarie

Per-Olof Eriksson, ordinarie

Bernt Magnusson, ordinarie

Lennart Nilsson, ordinarie

Björn Sprängare, ordinarie

Jan Stenberg, ordinarie

Verkställande direktör

Dag Detter

1 <•!• Mkrs*t

2000

ism 1

Nettoomsåttning

Kostnader

-5

-15

-3

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

-5

-15

-3

Finansiella intakter

890

11 719

820

Finansiella kostnader

-6

-11

Resultat före skatt

879

11 693

817

Minoritetsandelar

Skatt

-232

-3 065

-45

Arets resultat

647

8 628

772

Kassafkxie från löpande verksamhet

-2 599

397

188

Kassaflöde från investeringar

13 160

595

904

Kassaflöde från finansiering

-10 929

-1 000

-925

Bruttoinvesteringar

821

Av- och nedskrivningar

Läinnad utdelning

300

11400

1 000

Genomsnittligt antal årsanställda

I i • iBaliännråkhlrig;-Mkr•>•=

äOOÖTiii

1999 ‘

- 1998 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

900

884

738

Omsättningstillgångar

2 207

15 255

4 709

Totala tillgångar

3 107

16 139

5 447

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

2 786

13 068

5 440

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

räntebärande

icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

icke räntebärande

278

3 028

Totala skulder och egel kapital

3 107

16 139

5 447

Sysselsatt kapital

2 786

13 068

5 440

Räntabilitet på egel kapital, %

8.2

93.2

14.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,2

126.5

15,0

Nettoskuldsättning

-3 046

-16 133

-5 447

Soliditet, %

89.7

81.0

99.9

102

SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sved a b. se

SvedäB

Affärsidé

SVEDAB ägs av staten genom Vägverket och Banver-

ket till vardera 50 procent. Bolaget förvaltar de svenska

intressena i Öresundsbrokonsortiet. Bolaget skall dess-

utom medverka i finansieringen av Citytunnel projektet.

Strategi

Bolaget svarade för planering, projektering, byggandet

och finansiering av de svenska landanslutningarna till

Öresundsbron. Nu koncentrerar bolaget sin verksamhet

till ekonomisk koncern- och bolagsförvaltning, drift-

och underhållsförvaltning av de svenska väg- och jäm-

vägsanslutningarna samt medverkan i finansieringen av

Citytunnelprojektet.

Marknad

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

Öresundsförbindelsens ekonomi baseras på att anlägg-

ningarna finansieras med lån som sedan återbetalas

med avgifter på förbindelsens väg- och järnvägstrafik.

Den genomsnittliga realräntan har varit lägre än beräk-

nat. Trafikantavgifterna har momsbelagts. Äterbetal-

ningstiden för lånen har därmed förlängts. Byggandet av

förbindelsen har erhållit stöd från EU.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Anläggningsarbetena avslutades underförstå halvåret 2000

och bron invigdes den 1 juli i enlighet med tidsplanen.

Under 2001 avslutas en del mindre anläggningsarbeten och

bullerdämpande åtgärder på närliggande byggnader.

Miljöarbete

Ett kontrollprogram under och efter byggtiden har

utarbetats av myndigheterna. En rapport kommer att

lämnas våren 2001. Arbetet med bullerskydd längs

Kontinentalbanan pågår.

Mångfald och jämställdhet

Arbetet ingår i det ordinarieplanerings- och uppfölj-

ningsarbetet.

Prognos för 2001

Bolaget budgeterar ett underskott år 2001, ett förhål-

lande som kommer att bestå till dess avgiftsintäkterna

överskrider avskrivnings- och räntekostnader. Under-

skottet täcks med kapitaltillskott från ägarna.

Utvärdering

Intäkterna från vägtrafiken ligger i stort i nivå med vad

som krävs för långsiktig lönsamhet. De tunga lastbilar-

na har i högre utsträckning än förväntat fortsatt att

använda färjorna. Öresundsbron har i stället skapat en

ny marknad för distributionstrafiken. Järnvägen har fått

en stor tillströmning av resande.

Styrelse 2000

Ingemar Skogö, ordförande

Göran Ahlström, ordinarie

Jan Brandborn, ordinarie

Bo Bylund, ordinarie

Verkställande direktör

Mats Wemming

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

598

-490

471

-471

454

-454

Rörelseresultat

108

Finansiella intäkter

744

1 449

842

Finansiella kostnader

•1 023

-1 449

-842

Resultat före skatt

-171

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

-171

Kassaflöde från löpande verksamt ret

-150

-365

-339

Kassaflöde från investeringar

-990

-2 422

-3 214

Kassaflöde från finansiering

1 165

2 726

4 486

Bruttoinvesteringar

1 148

3 098

3 424

Av- och nedskrivningar

132

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

105

100

- varav kvinnor

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

14 838

3 239

13 438

2 777

11256

3009

Totala tillgångar

18 077

16 215

14 265

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

15 569

13 335

11 770

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

1 578

1 744

1 251

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

-icke räntebärande

917

1 121

1 229

Totala skulder och eget kapital

18 077

16 215

14 265

Sysselsatt kapital

17 160

15 094

13 036

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,3

10,3

6.5

Nettoskuldsättning

14 513

12 559

10 307

Soliditet, %

0,1

103

AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svk.se

Svenska

Kraftnät

Affärsidé

Svenska kraftnät skall erbjuda säker, effektiv miljö-

anpassad överföring av el på stamnätet, främja en öppen

nordisk elmarknad med konkurrens, utöva systemansva-

ret kostnadseffcktivt samt verka för en robust och flexi-

bel elförsörjning vid kris och krig.

Marknad

Svenska kraftnät är ett naturligt monopol på den sven-

ska elstamnätsmarknaden och därmed är affärsrisken

begränsad. Överföringsverksamheten är långsiktig och

stabil. Kundkretsen består i hög grad av väletablerade

företag med god soliditet.

Strategi

Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att öka

driftsäkerheten, senast genom installation av ett nytt

datasystem för att ellektivisera övervakning och styr-

ning av stamnätet.

Kostnadseffekiviteten mäts i regelbundna bench-

markingstudier med andra jämförbara företag. Svenska

kraftnät verkar för ett utökat samarbete med nordiska

systemoperatörer.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Svenska kraftnät fick i augusti 2000 regeringens upp-

drag att till december 2002 bygga ett nationellt opto-

fiberstomnät på befintliga ledningar mellan alla kom-

munhuvudorter. Vid utgången av 2000 var cirka 40

procent av kommunerna anslutna.

Likströmskabeln mellan Sverige och Polen togs i

drift i augusti. Svenska kraftnät och Svensk Energi

nådde en övergångslösning för upphandling av effektre-

serv som innebär att Svenska kraftnät upphandlar en

effektreserv på marknaden om cirka 1 000 MW.

Svenska kraftnät signalerade den 24 januari 2000

och den 5 februari 2001 om risk för effektknapphet på

grund av sträng kyla. Elförbrukningen den 5 februari

blev cirka 27 000 MW- den högsta någonsin.

Miljöarbete

Svenska kraftnät skall införa ett ISO 14001 miljölednings-

system. Affärsverket har infört en miljövärdering i nätut-

redningar samt arbetar för att minska överföringsförluster-

na på stamnätet och risken för utsläpp från anläggningar.

Mångfald och jämställdhet

Av antalet anställda är andelen kvinnor 27 procent, lika

stor andel ingår i ledningsgruppen. Arbete pågår med

att öka andelen kvinnor i verksamheten. Affärsverket

har en handlingsplan mot etnisk diskriminering.

Prognos för 2001

Priser och kostnader bedöms vara stabila. Omsättning-

en beräknas bli 2 607 mkr. Resultatet bedöms uppgå

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

till 466 mkr. Investeringarna planeras till totalt

572 mkr, varav 153 mkr avser optoinvesteringen och

50 mkr avser Polenkabeln.

Utvärdering

De ekonomiska målen överträffades för 2000. Affärs-

verket bör fortsatt arbeta med att utveckla det nordiska

samarbetet och sin roll som systemansvarig myndighet

bidra till en väl fungerande elmarknad.

1 Mkr-

1999 i

< 1

Nettoomsåttning

2 724

2 307

2 312

Kostnader

-1 903

-1 759

-1 670

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

842

563

649

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-82

-67

-81

Resultat före skatt

768

531

605

Minoritetsandelar

-5

Skatt

Arets resultat

763

526

605

Kassaflöde från löpande verksamhet

959

792

1 253

Kassaflöde frän Investeringar

-1 005

-1 307

-1 053

Kassaflöde från finansiering

-1 219

850

-64

Bruttoinvesteringar

998

1 307

1 053

Av- och nedskrivningar

404

350

352

Lämnad utdelning

496

814

302

Genomsnittligt antal årsanställda

253

243

225

- varav kvinnor

Balansräkning, Mkr ’ SDÖO 1999 19>98

Tillgångar

Anläggningstillgångar 9 844 9 226 8 245

Omsättningstillgångar 874 1 802 1 521

Tolala tillgångar

10 718

11 028

9 766

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

6 485

6 536

6 313

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

141

120

Långfristiga skulder

räntebärande

3 370

2 318

2 666

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

1 500

-icke räntebärande

667

546

698

Totala skulder och eget kapital

10 718

11028

9 766

Sysselsatt kapital

10 019

10 482

9 068

Räntabilitet på eget kapital, %

11.7

8.2

9.4

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 8,3

6,1

7,6

Nettoskuldsattning

3 254

2 437

1 667

Soliditet, %

45.1

44.2

48.2

104

AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svk.se

Styrelse 2000

Per-Olof Eriksson, ordförande

Bengt Söderström, vice ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Yvonne Gustavsson, ordinarie

Sussi Kvart, ordinarie

Jan Magnusson, ordinarie

Pia Nilsson, ordinarie

Agata Persson, arbetstagarrepresentant

Bengt Örtengren, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Jan Magnusson

105

AB SVENSK EXPORTKREDIT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sek.se

SEK

Affärsidé

AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahåller medel-

och långfristiga krediter för exportaffärer och för inves-

teringar. På uppdrag av staten administrerar SEK det

svenska systemet För statsstödda exportkrediter till fast

ränta och statens biståndskreditsystem.

Strategi

SEK skall främja svensk exportfinansiering i konkurrens

med övriga banker. SEK skall alltid uppfattas som en

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

förstklassig låntagare. Därmed är man selektiv vid val

av affärer i och har som högsta prioritet att alltid ha en

hög kapitaltäckningsgrad. SÉK utvecklas till att bli mer

proaktivt och kundfokuserat.

Marknad

Volymfördelningen mellan det statsstödda systemet

och de konkurrensutsatta rnarkanderna är mycket

beroende av det internationella ränteläget och kon-

junkturen. Kunderna ställer fortlöpande nya krav på

finansieringslösningar vilket medför krav på att utveck-

la nya tjänster.

Viktiga händelser 2000 och 2001

De svenska affärsbankerna har sålt sina aktier i bolaget

till ABB Structured Finance AB. Efter försäljningen, i

kombination med att SEK återköpte aktier, ökade sta-

tens andel till 64,7 procent med ABB som ägare till

resten. SEK har tecknat ett avtal om finansiering av

SAAB.s leveranser av JAS 39 Gripen

till Sydafrika.

Räntenetto

896

904

1 014

Provisionsnetto

-5

-6

-12

Ersättningar frän S-systemet

Nettoresultat av finansiella transaktioner 19

-4

Övriga rörelseintäkter

Summa rörelseintäkter

963

932

1 046

Summa rörelsekostnader

-133

-106

-124

Rörelseresultat

830

827

922

Skatter

-228

-226

-254

Arets resultat

602

600

668

Kassaflöde fr. löpande verksamhet

11 543

-965

1 248

Kassaflöde fr. investeringar

-25 936

-8 279

■14 364

Kassaflöde fr. finansiering

14 394

9 244

13 115

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

401

1 725

667

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Miljöarbetet

SEK utgår ifrån bankföreningens miljöriktlinjer och

internationella handelskammarens riktlinjer för hållbar

utveckling. SEK påverkas även indirekt av att EKN

sedan år 2000 gör en miljöprövning vid garantigivning.

Mångfald och jämställdhet

Kvinnor är väl representerade utom i ledningen. De senas-

te åren har liera kvinnor än tidigare utsetts till chefer.

Prognos för 2001

Resultatet bedöms bli ungefär som resultatet år 2000.

Utvärdering

SEK har uppfyllt sitt mål inom ramen för sina uppgifter.

Styrelse 2000

Björn Wolrath, ordförande

Lennart Blecher, vice ordförande

Peter Carlsson, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Marianne Nivert, ordinarie

Ulf Pehrsson, ordinarie

Petra Hedengran, suppleant

Cristlna Karlstam, suppleant

Anders Kjellström, suppleant

Anders Lidefelt, suppleant

Verkställande direktör

Peter Yngwe

1 fiahr^aknlng, Mkr

‘ ?00ö

1999

I-W8 1

Statsobligationer

42 238

19 991

25 901

Utlåning till kreditinstitut

23 311

20 102

17 942

Utlåning

24 357

23 523

26 053

Räntebärande värdepapper

68 699

69 058

54 502

Aktier och andelar

Materiella tillgångar

140,6

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

134,6

136,1

Övriga tillgångar inom

bankverksamhet

11 060

16 663

14 424

Balansomslutning

169 804

149 477

138 963

Skulder till kreditinstitut

5 504

2 845

6 683

Upplåning från allmänheten

115

287

Emitterade värdepapper

135 777

123 181

109 427

övriga skulder inom

bankverksamhet

20 646

15 313

14 645

Efterställda skulder

4 257

3 410

3 226

Eget kapital

3 506

4 629

4 696

Summa skulder och eget kapital

169 804

149 477

138 963

Primärkapital

3 570

4 780

3999

Kapitalbas

5 836

6 540

6 580

Riskjuslerade tillgångar,

(bankverksamhet)

32 161

28 511

24 665

Primärkapltalrelatlon, %

11.1

16,8

16,2

Ka pilal täckningsgrad, %

18.1

22.9

26.7

l/K-tal exklusive kreditförluster

7,9

8,4

Kreditförluster av utlåning, %

0,00

106

100

SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lagerhus.se

Lagerhus

Ägardirektiv

Bolaget skall på efterfrågan bedriva beredskapslagring

och som en aktör på marknaden verka inom områdena

lagring, distribution och hantering av arkiv, dokument

och andra varor samt därtillhörande verksamhet. Äga-

rens krav är att koncernens soliditet bör uppgå till 35

procent, avkastningen på eget kapital skall vara 12 pro-

cent och koncernens utdelningsmål är en tredjedel av

årets resultat före skatt och dispositioner.

Strategi

Svenska Lagerhusaktiebolaget, SLAB, skall erbjuda tjän-

ster inom tredjepartslogistik för ett väl definierat kund-

segment, fortsätta satsningar på dokumenthantering

samt utveckla affärer inom museitjänster och lagring.

Marknad

De trender som påverkar SLABrs verksamheter är framför

allt den pågående globaliseringen, den tekniska utveckling-

en samt att allt fler företag anlitar externa samarbetspart-

ners för tjänster som ej tillhör kärnverksamheten.

Den av statsmakterna beslutade neddragningen av

beredskapslagringen har medfört, och kommer även i

framtiden att medföra, ett betydande intäktsbortfall de

kommande åren.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SLAB förvärvade Vin & Sprit AB:s anläggning i Falken-

berg på 77 000 kvm. Svensk Medicinteknik har överlå-

tits till ett nybildat bolag, Swedish Emergency Medical

Systems (SEMS) där SLAB erhöll som dellikvid ett 48

procentigt ägande i SEMS. Tre nya bolag bildades; Sven-

ska Beredskapslagring AB (100 procent), Sveneza Lager-

hus Fastighets AB (100 procent) och TG Försvarslogistik

(33,33 procent).

Miljöarbete

SLAB förbättrar ständigt miljöprestanda både med avse-

ende på verksamheten samt på varor och tjänster. Det

sker bland annat genom att engagera och kommunicera

med de anställda för att förbättra miljöpåverkan av

varor och tjänster.

Mångfald och jämställdhet

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

SLAB har en jämställdhetspolicy som syftar till att

ingen skall missgynnas på grund av kön, handikapp

eller etnisk tillhörighet. Den behandlar bland annat

arbetsförhållanden, föräldraskap, sexuella trakasserier

och jämn könsfördelning. I ledningsgruppen ingår två

kvinnor och sex män.

Prognos för 2001

Neddragningen av beredskapslagren väntas fortgå. Den

omfattande förändringen och omställningen av koncer-

nens verksamhet som inleddes för några år sedan fort-

sätter.

Utvärdering

SLAB-koncernen har under 2000 haft en fortsatt

försämrad utveckling av rörelsemarginalen. Inklude-

rat reavinster avseende försäljning av fastigheter

samt erhållna SPP-medel har SLAB under 2000 upp-

fyllt de ekonomiska målen avseende avkastning och

soliditet.

Nettoomsättning

180

155

142

Kostnader

■160

-134

-128

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-2

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

-1

Skatt

-7

-6

-4

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

-89

-12

-11

Kassaflöde från finansiering

-4

-19

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

152

118

108

- varav kvinnor

Tillgångar

Anläggningstillgångar

159

Omsättningstillgångar

Totala tillgångar

236

132

118

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

236

132

118

Sysselsatt kapital

164

Räntabilitet på eget kapital, %

20,0

21.8

15,8

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 21,4

29,6

21.9

Nettoskuldsättning

-23

-14

Soliditet, %

37,0

59,2

56,3

107

101

SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lagertius.se

Styrelse 2000

Gunnar Nordbeck, ordförande

Jan Nygren, vice ordförande

Matz Hentzel, ordinarie

Christer Malm, ordinarie

Göran Nyländer, ordinarie

Gunnar Skareil, ordinarie

Anita Ringström, ordinarie

Lars-Åke Lind, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Göran Nyländer

102

108

AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.miljostyrning.se

★ * ★

★ ★

* Miljöstyrningsrådet

★ ★

* * *

Syfte

Att stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning

att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

och kostnadseffekti vt sätt.

Strategi

Bolaget bedriver informations- och registreringsverk-

samhet inom miljöområdet. Bolaget är huvudman för

EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision

(EMAS) och det nationella systemet för certifierade

miljövarudeklarationer (EPD).

Företaget skall stödja och främja införandet av syste-

men, registrera de företag, organisationer, produkter och

tjänster som klarar kraven i dessa system samt upprätt-

hålla ett offentligt register.

Omvärldsanalys

Företagets huvudsakliga verksamhet skall vara självfi-

nansierad, vilket delvis skiljer sig från liknande verk-

samheter utomlands. Detta kan vara till nackdel för

etableringen då registrering i andra länder har jämförel-

sevis små avgifter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den reviderade EM A S-förordningen antogs i februari

2001 och förväntas träda i kraft i mars-april. Under våren

2001 görs en översyn av företagets verksamhet, finansie-

ring, organisationsform och konsekvenser av reviderad

EMAS-förordning analyseras.

Miljöarbete

Miljöstyrningsrådet är en för liten organisation för att

formellt införa ett miljöledningssystem.

Prognos för 2001

Registreringsavgiftema för EMAS-anslutning har sänkts

sedan 1999. Under 2000 har även årsavgifterna sänkts.

De sänkta avgifterna syftar till att öka intresset för

EMAS och har inledningsvis lett till minskade intäkter.

En gradvis ökning av antalet certifierade miljövarudekla-

rationer förväntas kompensera detta bortfall av intäkter.

Utvärdering

Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer är relativt

nya begrepp och antalet företag och organisationer som

inför dessa i sitt miljöarbete ökar fortfarande. Ägarna har

inte satt ett exakt antal införda system och deklarationer

som mål. Sverige är trea i Europa vad avser antalet EMAS-

registrerade företag och anläggningar. Antalet EMAS-

registreringar ökade till 202 (175) under året. Antalet certi-

fierade miljövarudeklarationer ökade till 22 från 8 1999.

Styrelse 2000

Axel Wenblad, ordförande

Eva Smith, vice ordförande

Richard Almgren, ordinarie

Ulf Gunnarsson, ordinarie

Henry Gustafsson, ordinarie

Ingrid Haglind, ordinarie

Anna Mattsson, ordinarie

Sven-Olof Ryding, ordinarie

Lars Waldner, ordinarie

Anna-Maria Wide, ordinarie

Erik Asplund, Adjungerad

Verkställande direktör

Sven-Olof Ryding

1 Resultaträkning, Mkr 20

0Ö •

Nettoomsättning

Kostnader

-3

.. Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

1 •

Totala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

80,4

neg.

88,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 87,5

neg.

110,4

Nettoskuldsättning

-1

Soliditet, %

62,9

32,7

51,9

109

103

SVENSKA RYMDAKTIEBOLGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.ssc.se

Affärsidé

Rymdbolagets affärsidé är att på världsmarknaden till-

handahålla:

►► Rymdsystem och flygbtirna system.

H Drift och ntprovning av rymdsystem med Esrange som bas.

>k Att bistå Rymdstyrelsen i tekniska frågor.

Strategi

Att tillsammans med partners skapa Europas största

"lilla" leverantör av rymdsystem och där få en nyckel-

roll. Öka beläggningen på Esrange i allians med försvar-

ets aktiviteter på Vidsel lör att därigenom expandera

verksamheten i Kiruna. Successivt globalisera satellit-

stationstjänsterna och öka förädlingsvärdet. Utveckla

värdet på Nordiska Satellit AB (NSAB)

Marknad

Rymdbolagets marknad präglas av stark globalisering

och en koncentration till ett fåtal mycket stora aktörer

som har ett brett utbud. Rymdbolagets aktiviteter på

Esrange baseras i hög grad på stationens fördelaktiga

geografiska läge och kvalificerade resurser.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ägandet i NSAB har utökats från 37,5 procent till 50

procent samtidigt som SES Astra i Luxemburg har

förvärvat resterande 50 procent. Förändringen bedöms

som mycket positiv för Rymdbolaget och NSAB.

Fjärranalysaktiviteterna i Satellus AB har avyttrats

till Lantmäteriet. Beslut har fattats om en investering

i en ny antenn på Esrange för cirka 25 mkr.

Den 20 februari 2001 sändes forskningssatelliten

Odin upp från en raketbas i östra Ryssland. Rymdbo-

laget har varit huvudleverantör för satelliten. Satelli-

ten fungerar tillfredsställande.

Miljöarbete

Rymdbolagets verksamhet har begränsad inverkan på

den yttre miljön. En stor del av bolagets verksamhet på

Esrange har anknytning till miljöforskning.

Prognos för 2001

En fortsatt omstrukturering av bolagets verksamhet kan

förväntas. Resultatet kommer att förbättras bland annat

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

eftersom en förlustbringande verksamhet avyttrats

under 2000.

Utvärdering

Bolagets omstrukturering har varit framgångsrik. Verksam-

heten i Kiruna bedöms framöver expandera enligt plan.

Styrelse 2000

Lennart Ltibeck, ordförande

Birgitta Ahlqvist, ordinarie

Gunnar Björk, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Kerstin Fredga, ordinarie

Per-Erik Mohlin, ordinarie

Per Tegnér, ordinarie

Ingrid Åkesson Bonde, ordinarie

Carl-Ivar Mörtberg, arbetstagarrepresentant

Sven Wallin, arbetstagarrepresentant

Gunnar Florin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Claes-Göran Borg

Nettoomså ttning

511

429

395

Kostnader

-510

-425

-426

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-12

-1

Resultat före skatt

102

Minoritetsandelar

Skatt

-23

-26

-10

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet 306

-18

Kassaflöde från investeringar

-276

-36

-44

Kassaflöde från finansiering

-9

Bruttoinvesteringar

288

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

353

370

- varav kvinnor

100

102

1 RrtlariRr^nlFöz, Mkr

JÖOO i

1S9S

Tillgångar

Anläggningstillgångar

574

442

367

Omsättningstillgångar

477

301

263

Tolala tillgångar

1 051

743

630

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

340

473

396

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

704

267

225

Totala skulder och eget kapital

1051

743

630

Sysselsatt kapital

340

474

398

Räntabilitet på eget kapital, %

9.6

17.8

4,3

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

18,1

23,6

6,7

Nettoskuldsättning

Soliditet, %

32,3

63.8

632 110

104

SVENSKA SKEP PSHYPOTEKS KASSAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

SVENSKA

SKEPPSfflfflOTEKS

KASSAN

Affärsidé

Företaget skall underlätta finansiering för svenska rede-

rier samt för utländska rederier med betydande svenskt

intresse och medverka till handelsflottans föryngring.

Strategi

Kassans uppgift är att medverka till föryngringen och

moderniseringen av den svenska handelsflottan. Kassan

finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller

utländskt ägande med svenskt intresse och lämnar i

huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller

utländskt skepp. Kassan bedriver sin verksamhet på helt

kommersiella villkor och i konkurrens med andra kredit-

institut. Kassan administrerar på uppdrag av regeringen

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

även Rederinämndens angelägenheter.

Marknad

Sjöfartsnäringen präglas av starkt växlande efterfrågan.

Utsikterna är dock goda på flertalet delmarknader.

Viktigare händelser 2000 och 2001

Utestående lån till rederier ökade under 2000 med 21 pro-

cent till 3 569 mkr. Beviljade och accepterade lån för utbe-

talning uppgick vid årsskiftet till cirka 1 200 mkr. Lånen

kommer att utbetalas under år 2001. Kassan kan medverka

vid finansiering av utlandsflaggat tonnage så långe det finns

ett betydande svenskt intresse. På sikt kommer detta att

innebära en ökad utlåning.

Miljöarbete

På grund av karaktären av kassans verksamhet finns

inget direkt miljöprogram.

Mångfald och jämställdhet

Kassan har enbart nio anställda varav två sköter Rederi-

nämndens angelägenheter.

Prognos 2001

Resultatprognos för helåret 2001 lämnas i Kassans del-

årsrapport för första halvåret, som avges i augusti.

Utvärdering

Kassans lånestock har ökat kraftigt under 2000 och

ökningen väntas fortsätta under 2001. Kassan spelar en

fortsatt viktig roll som finansiär av mindre och medelstora

rederier.

Styrelse 2000

Pehr G. Gyllenhammar, ordförande

Jan Källsson, vice ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Anna-Lisa Engström, ordinarie

Åsa Kastman Heuman, ordinarie

Ulla Olofsson, ordinarie

Foke Patriksson, ordinarie

Ture Axelsson, suppleant

Lars-Göran Holmgren, suppleant

Hans Yngve Johnsson, suppleant

Morgan Johansson, suppleant

Anders Lindström, suppleant

Agneta Rodosi, suppleant

Bo Severed, suppleant

Verkställande direktör

Birgitta Wickenberg Karlsson

Räntenetto

Summa rörelsekostnader

-13

-12

övriga rörelseintäkter

Rörelseresultat, bankverksamhet

Årets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning

, 3 124

2 710

1842

Räntebärande värdepapper

752

695

638

Materiella tillgångar

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

Balansomslutning

3 944

3 470

2 537

Skulder till kreditinstitut

3025

2 456

1557

övriga skulder

151

169

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

Eget kapital

885

834

790

Summa skulder och eget kapital

3 944

3 470

2 537

Primärkapital

885

834

790

Kapitalbas

885

834

790

Primärkapitalrelation, %

25,1

29,3

42,8

Kapi tal täckningsgrad, %

25,1

29,3

42,8

Avkastning på eget kapital

5,9

5,5

6,3

l/K-tal exklusive kreditförluster

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

Kreditförluster av utlåning, %

Placerings marginal

111

105

SVENSKA SKOGSPLANTOR AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.skogsplantor.se

SVENSKA

SKOCS PLANTOR AB

Affärsidé

Svenska Skogsplantor AB skall producera och sälja frö

och skogsplantor samt utföra tjänster Inom skogssköt-

selområdet.

Strategi

Bredda marknaden för bolagets produkter bland annat

genom etablering av dotterbolag i, och försäljning till, de

nordiska grannländerna. Vidare har en mindre fältorgani-

sation byggts upp för att möta den ökade efterfrågan på

skogsvårdstjänster, framför allt inom återväxtområdet.

Marknad

Efter omläggningen av skogspolitiken 1994 steg efterfrå-

gan på bolagets produkter fram till 1999 för att då kraft-

igt sjunka. Efterfrågan ökade till 325 miljoner plantor i

Sverige 2000 från 295 miljoner 1999.

Av den privata skogsmarken på vilken svenska skogs-

plantor opererar planterades endast 55 procent av

avverkningsarealen medan skogsbolagen planterade 80

procent.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Försäljningen av täckrotsplantor ökade år 2000 medan

försäljningen av barrotsplantor låg kvar på en låg nivå.

På grund av minskad försäljning i vissa delar av Sverige

har en omstrukturering av plantpreduktionen beslutats

innebärande att bland annat viss produktion läggs ned

och två plantskolor läggs ihop.

Miljöarbete

Under 2000 blev företaget certifierat enligt ISO 9002.

Arbete med certifiering enligt ISO 14001 pågår. En

miljöpolicy enligt ISO-systemets krav har fastställts.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen revideras årligen visande bland

annat att inga löneskillnader finns mellan män och

kvinnor med likartade arbetsuppgifter.

Prognos för 2001

Efterfrågan för bolagets produkter väntas vara oförän-

drad jämfört med 2000. Arbetet med att uppnå en

acceptabel lönsamhet fortsätter.

Utvärdering

Sedan bolagets start 1994 har resultatet successivt förbätt-

rats, och åren 1997 och 1998 nåddes de uppsatta målen.

På grund av vikande efterfrågan och lönsamhet 1999 och

2(M M) omstruktureras nu delar av verksamheten.

Styrelse 2000

Ingemar Ohrn, ordförande

Solwcig Ekström, ordinarie

Michael Fredlund, ordinarie

Thomas Idermark, ordinarie

Lena Söderberg, ordinarie

Anders Lundholm, arbetstagarrepresentant

Lennart Torstensson, arlretstagarrepresentant

Lars-Olov Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Eva Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sverker Lidén

1 ■ BBSutfätrakninRi

ISMIB

., IM9 . i

• • 199A I

Nettoomsåttning

208

197

215

Kostnader

-205

-193

-192

Jömföielsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

Finansiella kostnader

-10

-9

-10

Resultat före skatt

-7

-5

Minoritetsandelar

Skatt

-4

Arets resultat

-5

-4

Kassaflöde från löpande verksamhet

-18

Kassaflöde frän investeringar

-15

-10

-15

Kassaflöde från finansiering

-12

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal Årsanställda

271

291

292

- varav kvinnor

105

120

125

BälannrÄknlnR, Mkr ■::®00 l; 1999 ... i 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

125

197

119

208

118

190

Tolala tillgångar

322

327

308

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital

114

122

129

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

räntebärande

131

127

112

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Tolala skulder och eget kapital

322

327

308

Sysselsatt kapital

296

301

276

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

7.1

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

1,0

1,3

8,3

Nettoskuldsättnlng

181

177

146

Soliditet, %

35.5

37.4

419 112

106

AB SVENSKA SPEL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svenskaspel.se

SVENSKA SPEL

Ägardirektiv

AB Svenska Spel skall efter tillstånd av regeringen

anordna spel och lotterier. AB Svenska Spel skall

genom förnyelse och utveckling tillgodose konsument-

ernas efterfrågan på attraktiva lotterier och spel. Dess-

utom bör en väl utbyggd service såväl i storstad som i

glesbygd eftersträvas.

En möjlig ökad konkurrens från utlandet måste

också beaktas. Sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker

måste beaktas när spelformer utvecklas och i verksam-

heten i övrigt. Maximal säkerhet i spelhanteringen skall

eftersträvas och en effektiv och oberoende kontroll

möjliggöras.

Strategi

Strategin är att sälja ett brett utbud av underhållande

spel med penningvinster. Detta skall ske genom använ-

dande av modern teknik såväl i kundrelationen som i

distributionen till ombud och samverkanspartners.

Bolaget skall ligga i teknisk framkant.

Marknad

Konkurrensen har ökat både genom bolagets inhemska

konkurrenter och genom att utländska aktörer söker sig

in på den svenska marknaden via Internet, prenumera-

tion och direkt marknadsföring.

Konkurrensen väntas bli hårdare framöver genom

gränsöverskridande spel samt etablering och utveckling

av nya distributionskanaler.

Tre aktörer dominerar den svenska spelmarknaden,

AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp och Folkspel,

som bland annat driver Bingolotto.

Under 2000 överlämnades två utredningar avseende

spelmarknaden till Finansdepartementet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

AB Svenska Spel ökade sin omsättning med 4,6 procent

under året vilket huvudsakligen är relaterat till värde-

automatspelen Jack Vegas och Miss Vegas. Triss behåller

ställningen som Sveriges näst största spel efter ATG:s

V 75. Greyhound Racing hade spelstart i april 2000 på

riksbanoma i Åkersberga och Borås samt Landskrona.

Riksdagen har fattat beslut om att AB Svenska Spel

skall få tillstånd att bedriva spel på internationella kasi-

non i Sverige. Företaget avser att driva denna verksam-

het i dotterbolaget Casino Cosmopol. Kasinon skall

placeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Miljöarbete

Miljöpolicyn för verksamheten är att säkerställa en hög

standard på bolagets egen arbetsmiljö samt minimera

negativ påverkan på den yttre miljön. Målet är att

utsläpp, icke återvinningsbart avfall och energiåtgång i

verksamheten minimeras.

Användningen av ämnen med begränsad tillgång och

produkter som påverkar det naturliga kretsloppet skall

ersättas av förnyelsebart material, eller åtminstone min-

ska hos bolaget och dess leverantörer.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget avser arbeta mer aktivt med bland annat utbild-

ningsinsatser av personer på ledningsnivå i företaget och

ledarskapsutbildningar för potentiellt blivande chefer. I

ledningsgruppen ingår två kvinnor och tretton män.

| Mkr ■

:: 1999

Nettoomsättning

14 138

13 540

12 924

Kostnader

-10 354

-9 839

-9 022

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

3 784

3 701

3 902

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-22

-1

Resultat före skatt

3 835

3 739

3 937

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

3 835

3 739

3 937

Kassaflöde från löpande verksamhet 3 883

4 299

4 235

Kassaflöde från investeringar

-273

-336

-399

Kassaflöde från finansiering

-3 739

-3 937

-3 612

Bruttoinvesteringar

156

207

283

Av- och nedskrivningar

158

137

Lämnad utdelning”

Genomsnittligt antal årsanställda

531

511

483

- varav kvinnor

266

245

275

"Ärets resultat inlevereras till staten efter av riksdagen fastställda bidrag till

Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.

Balan$rgknir%, Micr • 2000- 19519

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1018 896 722

Omsättningstillgångar 3 896 3 828 4 629

Totala tillgångar

4 914

4 724

5 351

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

3 835

3 739

3 938

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

1 043

953

1379

Totala skulder och eget kapital

4 914

4 724

5 351

Sysselsatt kapital

3 835

3 739

3 938

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

Räntabilitet på eget kapital, %

101,3

97,4

100,0

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

101,8

97,4

100.0

Nettoskuldsättning

-1 692

-1 676

-1 486

Soliditet, %

78,0

79,1

73,6

113

107

AB SVENSKA SPEL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svenskaspel.se

Prognos för 2001

En förskjutning pågår hos AB Svenska Spels kunder

från spel med låg vinstutbetalning till sådana med

högre utbetalning. Det innebär att resultatet ser ut att

bli lägre än tidigare trots ökad omsättning.

Värdeautomatspelet Jack Vegas, Oddset, Keno och

Triss går bra. 1 övrigt är lotterna starka. Sämre går det

för nummerspelen, framför allt Lotto. Under året kom-

mer två internationella kasinon att öppna i Sundsvall

och i Malmö. Konkurrensen från de övriga spelarrangör-

erna förväntas bli hård även i fortsättningen, framför

allt från ATG men också från föreningslivet som erbju-

der fler skraplotter.

Utvärdering

AB Svenska Spel är undantaget från lotteri- och

inkomstskatt. Bolagets vinstmedel inbetalas enligt rege-

ringens beslut till svenska staten. AB Svenska Spel läm-

nar också i enlighet med ett regeringsbeslut ett årligt

bidrag om 60 mkr till Riksidrottsförbundet och över-

skottet från Jack Vegas och Miss Vegas fördelas till det

lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet,

genom Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.

AB Svenska Spel har under år 2000 uppfyllt de mål

som regering och riksdag ställt upp. Av bolagets vinst-

medel för år 2000, 3 871 (3 739) mkr, tillfaller 3 561

(3 563) mkr staten och 310 (176) mkr föreningslivet.

Styrelse 2000

Bengt-Åke Berg, ordförande

Jan Blomberg, ordinarie

Hans Dalborg, ordinarie

Rose-Marie Frebran, ordinarie

Lennnart Johansson, ordinarie

Eva Lindström, ordinarie

Kjell Nordström, ordinarie

Anna Söderblom, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Inger Andrée, arbetstagarrepresentant

Gerd 1 ledberg, arbetstagarrepresentant

Marie Othberg, arbetstagarrepresentant

Bertil Sandström, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Meg Tivéus

114

108

SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swetourism.se

TuristRådet

Syfte

TuristRådet skall på uppdrag marknadsföra Sverige som

resmål så att detta bidrar till att människor i och utan-

för Sverige får attraktiva och berikande upplevelser.

Företaget skall också verka för att företag och samverk-

ansorganisationer i Sverige kan förbättra företagens lön-

samhet samt att Sverige som nation får ökade inkom-

ster och därmed välstånd.

Strategi

Förutom de marknader där TuristRådet har direkt repre-

sentation sker bevakning och bearbetning på ett antal

andra marknader. Bearbetningen sker genom deltagande

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

i mässor, workshops och genom besök hos sälj leds- och

transportföretag. Internettekniken möjliggör en alltmer

världsomspännande kommunikation och service.

Omvärldsanalys

De utländska marknader som TuristRådet direktbearbe-

tar svarar för 84 procent av de registrerade gästnätterna

i Sverige.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En omfattande Intemetsatsning pågår för effektivare

upplysning och information som svar på säljleds- och

konsumentförfrågningar. En utbyggnad av callcenter-

verksamheten har påbörjats. Ny verkställande direktör

för TuristRådet rekryterades under 2000. En ny affärs-

plan har tagits fram för 2001-2003.

Miljöarbete

TuristRådet har ingen miljöpolicy, men Sveriges miljö-

arbete finns med i värderingarna när marknadsplaner fast-

ställs.

Mångfald och jämställdhet

TuristRådet har varken jämställdhetsplan eller plan för

mångfald.

Prognos för 2001

Arbetet kommer att bedrivas enligt den nya affärspla-

nen för 2001-2003.

Utvärdering

TuristRådet har bedrivit verksamheten enligt den

inriktning som ägarna fastställt.

Styrelse 2000

Lars Carmén, ordförande

Claes Bjerkne, ordinarie

Nils Carlsson, ordinarie

Inger Holmström-Lindgren, ordinarie

Bengt Klaesson, ordinarie

Sten Rentzhog, ordinarie

Marianne Reuterskiöld, ordinarie

Lars Sjölander, ordinarie

Peter Forssman, suppleant

Magnus Nilsson, suppleant

Verkställande direktör

Karl-Erik Strand

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

133

-129

138

-133

147

-149

Rörelseresultat

-2

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-2

-1

-2

Resultat före skatt

-2

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat

-2

Kassaflöde från löpande verksamhet

-2

-18

Kassaflöde från investeringar

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Balansräkning. Mkr 2C00 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 113

Omsättningstillgångar 33 30 28

Totala tillgångar 34 31 31

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 17 13 8

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande 17 18 23

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

24,5

48.2

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital.

% 37,1

61,8

neg.

Nettoskuldsattning

-19

-5

-7

Soliditet, %

49,5

42.8

26,3

115

109

SWEDESURVEY AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swedesurvey.se

SWEDESURVEY

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

Affärsidé

Bolagets vision är att inom fastighets-, mätnings- och

kartläggningsområdet vara ett ledande kunskapsföretag

som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport Inom prio-

riterade marknader och områden. Bolaget skall i första

hand utnyttja resurser från det statliga lantmäteriet.

Strategi

Swedesurvey AB skall erbjuda tjänster inom ramen för

institutionellt samarbete och konsultuppdrag som syf-

tar till kunskapsöverföring och utveckling av utländska

lantmäteriorganisationer inom företrädesvis fastighets-

system och geografisk information. Bolaget erbjuder

olika konsult- och utbildningstjänster.

Marknad

Bolaget bedriver verksamhet i ett 35-tal länder i flera

världsdelar. Bolagets betydande projektverksamhet i Öst-

och Centraleuropa är särskilt omfattande i Ryssland. I

Västeuropa koncentreras verksamheten till Grekland

med ett projekt att skapa ett nationellt fas tighetssystem.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget har ökat basen av finansiärer genom att erhålla

helt eller delvis IBRD-finansierade projekt i Ukraina,

Zambia och Kirgizistan. Projektet i Grekland kommer att

utökas och ett projekt i Kina påbörjas under 2001. Bola-

get skall bilda ett majoritetsägt försäljningsbolag i Grek-

land 2001.

Miljöarbete

Miljöarbetet bedrivs i samarbete med Lantmäteriverket.

Ett kval itets- och miljöslyrningssystem utformas och

planeras införas tidigast vid slutet av år 2001.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen berör bland annat frågor som lika

lön, kompetensutveckling, arbetsform och rekrytering.

Prognos för 2001

Efterfrågan av internationella konsulttjänster bedöms

vara fortsatt god. Omsättningen bedöms kunna öka till

lägst 110 mkr och vinsten till lägst 5 mkr.

Utvärdering

Bolaget har uppfyllt de viktigaste målen för år 2000,

däribland de budgeterade målen för omsättning och

resultat samt utvecklingen av vissa nya marknader.

Styrelse 2000

Joakim Ollén, ordförande

Axel Andersson, ordinarie

Annika Christiansson, ordinarie

Lars Jcding, ordinarie

Staffan Johnson, ordinarie

Tonnod Kristiansen, ordinarie

Ulf Bjälkefors, arbetstagarrepresentant

Anders Hedin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Sture Pettersson

1 i PesirttHlrskiiinp., Mkr■

2000 ■.

• 1

Nettoomsåttning

101

106

101

Kostnader

-97

-103

-98

Jämfötelsestörande poster

Intressebolagsandelar

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

-1

Arets resultat

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar

-2

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Mkr . . ■ . JDOO

1999 1998 |

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Tolala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

Fget kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsöttningar

Långfristiga skulder

räntebärande

-Icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital. %

14,4

13.5

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

13,7

13,5

14.6

Nettoskuldsättning

-37

-25

-15

Soliditet, %

46.3

41.9

116

110

SWEDFUND INTERNATIONAL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swedfund.se

Swedfund

International AB

Affärsidé

Att medverka till utveckling av bärkraftiga företag i u-

länder och länder i Central- och Östeuropa genom risk-

kapitalsatsningar i form av aktier eller lån i så kallade

joint ventures samt riskkapital- och investeringsfonder.

Swedfund skall bidra till att främja en hållbar utveckling

och en god miljö och därigenom bidra till regeringens

övergripande biståndsmål - fattigdomsbekämpning.

Marknad

Swedfund kan investera i princip alla u-länder, med fokus

på länder med en BNP per capita under 3000 dollar per år

och i samtliga länder i Ost- och Centraleuropa. Investering-

ar kan göras i de flesta branscher, med undantag för foretag

som tillverkar eller distribuerar vapen, tobak och alkohol.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Swedfund International AB fattade beslut om 18 nya

investeringar om totalt 180 mkr. Swedfund gör sin första

fondinvestering i Asien. Dotterbolaget Swedfund Finan-

cial Markets sålde sina aktier i tre baltiska banker och

avslutade därmed sin verksamhet i den baltiska banksek-

torn. Skapandet av en ny riskkapitalfond för små- och

medelstora företag som vill investera i Östersjöområdet.

Miljöarbete

De projekt Swedfund medfmansierar skall uppfylla de

krav som ställs upp i Swedfunds miljöpolicy samt i

Världsbankens miljöriktlinjer.

Mångfald och jämställdhet

En jämställdhetsplan finns. Fäder inom företaget upp-

muntras att ta ut pappaledighet. Föräldrar erbjuds 90

procent av lönen under föräldraledigheten.

Prognos för 2001

Tyngdpunkten i verksamheten kommer att förskjutas mot

OSS-länderna samtidigt som sydöstra Europa och Cen-

tralasien tycks utvecklas till intressanta marknader. Fort-

satt stark koncentration på de allra fattigaste länderna för-

utses. Fortsatt koncentration på sektorer med svensk

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

kompetens, som infrastruktur och livsmedelsindustri.

Utvärdering

Ett ägårkrav är att moderbolagets projektintäkter under

en treårscykel i genomsnitt skall uppgå till minst 100

procent av projektkostnaderna. Projektintäktemas andel

av de totala kostnaderna exklusive finansiella kostnader

uppgick under året till 97 procent för moderbolaget.

Swedfund International AB redovisade sitt bästa

resultat någonsin år 2000.

Styrelse 2000

Jan Cedergren, ordförande

Hugo Thelin, vice ordförande

Boel Carlsson, ordinarie

Lars Liljeson, ordinarie

Lena Rooth, ordinarie

Ann Uustalu, ordinarie

Carin Wall, ordinarie

Lars Öjefors, ordinarie

Verkställande direktör

Olle Arefalk

1 Resultaträkning, Mkr

2000

i-.

Nettoomsättning

361

Kostnader

-181

-112

-120

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

180

-19

-32

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-1

Resultat före skatt

197

-5

-11

Minoritetsandelar

-52

Skatt

Årets resultat

145

-4

-11

Kassaflöde frän löpande verksamhet 349

-75

Kassaflöde från investeringar

-5

Kassaflöde från finansiering

-12

-7

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

1 Balansräkning, Mkr

. 2D00 ■ ■ ■. :

|| 1999 B

1998 1

Tillgångar

Anläggningstillgångar

101

Omsättningstillgångar

1 135

906

878

Totala tillgångar

1 186

957

979

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

982

788

791

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

119

139

153

-räntebärande

-icke räntebärande

Totala skulder och eget kapital

1 186

957

979

Sysselsatt kapital

1 173

954

975

Räntabilitet på eget kapital, %

16,4

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,6

neg.

Nettoskuldsättning

-994

-790

-795

Soliditet, %

82,8

82,3

80,7

117

111

SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sweroad. se

^Sweroad

Affärsidé

Swedish National Road Consulting AB är helägt av staten

och förvaltas av Vägverket. SweRoad erbjuder tjänster

inom Vägverkets verksamhetsområde främst till depar-

tement och myndigheter utanför Sverige.

Strategi

SweRoad erbjuder konsulttjänster inom väg-, trafik-

och transportområdena. Administrativt och organisator-

iskt kunnande inom vägunderhåll, trafiksäkerhet, miljö

och kollektivtrafik tillhandahålls. Uppdragsverksamhe-

ten drivs på affärsmässig grund, med särskild inriktning

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

på utvecklingsländer som är mottagare av bistånd.

Marknad

Bolagets verksamhet bedrivs för närvarande i ett fem-

tontal länder fördelade på södra Afrika, mellanöstern,

Syd- och Sydostasien, Centralamerika och Östeuropa.

SweRoads resursbas är främst det kunnande som finns

inom Vägverket med flera myndigheter och organisa-

tioner inom transportområdet. Ändrad inriktning i

biståndet påverkar SweRoads marknad.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Arbetet med att anpassa organisationen och att föryng-

ra personalstyrkan fortskred under 2000. Under perio-

den 1997-2000 såldes verksamheten i intressebolaget

RST Sweden AB, som försatts i frivillig likvidation.

Under 2001 kommer en filial att öppnas i Borlänge.

Marknadsföringen kommer att förstärkas.

Miljöarbete

SwcRoad förvaltas av Vägverket och omfattas därför av

verkets miljöpolicy och mål.

Mångfald och jämställdhet

Arbetet med mångfald och jämställdhet är integrerat i

verksamheten och bedrivs inom ramen för det ordinarie

planerings- och uppföljningsarbetet.

Prognos för 2001

Resultet bedöms bli positivt och målet om en genom-

snittlig avkastning på 10 procent av ägarens insatta

kapital bedöms uppnås. Organisationsanpassningen

fortsätter och marknadsföringsinsatserna förstärks.

Utvärdering

Resultatet var 9 mkr före skatt, inklusive återbäring

från SEP om 7,8 mkr. Försämringen förklaras av lägre

omsättning och större kostnader för marknadsföring.

Omsättningen sjönk i förhållande till 1999 som var ett

år med ovanligt många projekt. Bruttomarginalen min-

skade under 2000 då andelen projekt med stora utlägg i

förhållande till arvodet ökade.

Styrelse 2000

Gunnel Färni, ordförande

Lars Bergfalk, tnce ordförande

Anders Alvemo, ordinarie

Roberto Bauducco, ordinarie

Malin Kärre, ordinarie

Rolf Lindquist, ordinarie

Brittmarie Utterström, ordinarie

Verkställande direktör

Roberto G. Bauducco

aion

IW) i

Nettoomsåttning

Kostnader

-63

-69

-66

Jämförelsestörande ixrster

1 n t r essebolagsa ndelar

Rörelseresultat

-3

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

-2

Minoritetsandelar

Skatt

-2

-4

Arets resultat

-2

Kassaflöde från löpande verksamhet

-7

Kassaflöde från investeringar

-2

-1

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Balärwäknlnfi, Mkr . . . 5000 1999 . 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Tolala tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

Egel kapital

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

räntebärande

-icke räntebärande

Tolala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på egel kapital, %

19,0

36.6

neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 25,8

51,5

neg.

Nettoskuldsättning

-29

-23

-11

Soliditet, %

73.7

60.9

63.5 jjg

112

SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.systembolaget.se

Syfte

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som

enligt alkohollagen ensamt skall svara för detaljhandel

med spritdrycker, vin och starköl.

Strategi

Systembolaget skall vara ett modernt, effektivt detalj-

handelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker

och förmedlar en god dryckeskultur. Systembolagets

ansvar kan sammanfattas i tre punkter:

1. Socialt ansvar: Försäljningen skall skötas så att

respekt skapas för alkoholen och att skador så långt

som möjligt förhindras.

2. Serviceansvar: Systembolaget skall, inom ramen för

bolagets sociala ansvar, ge kunden en god service.

3. Kostnadsansvar: Systembolagets sociala mål och ser-

vicemål skall nås till lägsta möjliga kostnad.

Omvärldsanalys

Reglerna för införsel av alkohol för privat bruk har för-

ändrats från den 1 juli 2000 och kommer att successivt

ytterligare förändras fram till år 2004, vilket får stor

betydelse för Systembolagets verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

►► EU-kommissionens beslut om nya införselkvoter

från 1 juli 2000 till 1 januari 2004.

►► Försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker

i sex län från 5 februari 2000.

►► Riksdagens beslut om alkoholpolitisk proposition

med förslag om permanent lördagsöppet i hela lan-

det från 1 juli 2001.

Miljöarbete

Principen för företagets miljöarbete är att alla beslut

skall granskas med tanke på hur de påverkar miljön.

Miljöbedömningarna vidareutvecklas kontinuerligt.

Mångfald och jämställdhet

Systembolaget följer upp sin jämställdhetsplan årligen.

Aktuella jämställdhetsprojekt är arbetsvärdering med

syfte att kartlägga löneskillnader och sjukfrånvaro för-

delad på kön.

Prognos för 2001

Den totala försäljningen i liter beräknas av bolaget i

princip bli oförändrad under 2001. För spritdrycker för-

väntas den tidigare ökningen avstanna. För vin förvän-

tas en minskning av försäljningen till följd av ökad

införsel. För starköl och cider förväntas en fortsatt

ökning men på en mycket lägre nivå än under 2000.

För bianddrycker och lättdrycker förväntas en oförän-

drad volym.

Utvärdering

En av de viktigaste delarna av bolagets sociala ansvar är

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

att ungdomar under 20 år inte skall kunna köpa alko-

hol i systembutikerna. Genomförda mätningar visar att

ålderskontrollen blivit allt effektivare. Inom ramen för

begreppet ”god dryckeskultur" informerar Systembola-

get om såväl positiva som negativa sidor av alkoholkon-

sumtionen. Systembolagets service uppfattas vid olika

undersökningar som minst lika god som annan detalj-

handel, när det gäller personalens kunnighet och ser-

vice. Däremot får bolaget fortfarande kritik när det gäl-

1 Restjlfatråkning, Mkr

2000

1999

Nettoomsättning

17 368

16 625

15 495

Kostnader

-17 204

-16 174

-15 165

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

Rörelseresultat

164

451

343

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-32

-24

-30

Resultat före skatt

196

470

351

Minoritetsandelar

Skatt

-88

-132

-97

Årets resultat

108

338

254

Kassaflöde från löpande verksam

het 501

791

429

Kassaflöde från investeringar

-361

-165

-45

Kassaflöde från finansiering

-50

-122

-115

Bruttoinvesteringar

410

177

147

Av- och nedskrivningar

184

133

127

Lämnad utdelning

122

Genomsnittligt antal årsanställda

3 440

3 258

3 270

- varav kvinnor

2 165

2 045

2060

Balansräkning, Mkr 2Q00 1999 J998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1 186 1210 1 180

Omsättningstillgångar 2 944 2 932 2 408

Totala tillgångar

4 130

4 142

3588

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

1226

1395

1 179

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

954

783

739

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

1 948

1956

1 662

Totala skulder och eget kapital

4 130

4 142

3588

Sysselsatt kapital

1 228

1 402

1 187

Räntabilitet på eget kapital, %

8,2

26,2

21,6

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 17,3

38,1

32.1

Nettoskuldsättning

-2 173

-2 177

-1 114

Soliditet, %

29,7

33,7

32,9

119

113

SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.systembolaget.se

ler väntetider i slutet av veckan. Det ökande antalet

självbetjäningsbutiker och generösare öppettider kvälls-

tid och på lördagar innebär emellertid en förbättring

härvidlag.

Styrelse 2000

Gunnar Larsson, ordförande

Ann-Marie Begler, vice ordförande

Monica Lindstedt, ordinarie

Elisebeht Markström, ordinarie

Ulf Melin, ordinarie

Sören Olofsson, ordinarie

Bengt Silfverstrand, ordinarie

Claes Åhnstrand, ordinarie

Robin Dahl, suppleant

Evert Lindholm, suppleant

Ingvar Löfstrand, suppleant

Sven-Olof Petersson, suppleant

Karin Pilsäter, suppleant

Sven-Olof Danielsson, arbetstagarrepresentant

Karin Höglund, arbetstagarrepresentant

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

Hans Kjellström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Eva 1 lagelberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Anitra Stcen

114

120

TELIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.telia.se

•V • /. •.

TELIAS

Affärsidé

Telia erbjuder kommunikationstjänster som benkar, för-

enklar och skapar värde. Framgång nås genom den bästa

kompetensen och den främsta teknologin.

Strategi

Telia skall vara marknadsledande i Sverige inom telefoni,

bredbands- och Intemettjänster och den marknadsledan-

de mobiloperatören i Norden. Företaget skall vara en av

Europas största carriers och transportörer av IP-trafik och

en av de ledande inom mobila portal tjänster i Europa.

Ett snabbt införande av bredbandsaccesser och bred-

bandstjänster i Sverige skall säkerställas. Telias bred-

bandsportal skall lanseras och partnérskap etableras

inom innehåll och applikationer. Telia skall bygga

UMTS-nät i Norden och lansera operatörsoberoende

portaler i Europa.

För att möjliggöra geografisk expansion och satsning-

ar på framtida tillväxtområden med bibehållen lönsam-

het, kommer den påbörjade renodlingen och effektivi-

seringen av verksamheten att fullföljas.

Marknad

Telekombranschen har gått från att ha varit en hårt

reglerad bransch med starka monopolinslag till en fullt

konkurrensutsatt marknad med ett växande antal speci-

aliserade aktörer som agerar på regional eller global

nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av effek-

tivisering för att behålla marginalerna. Detta leder

också till att Telias behov av att söka synergier och skal-

fördelar ökar. Inom de mest expansiva områdena för-

väntas en konsolidering ske de närmaste åren.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Telia börsnoterades i juni och fick närmare I miljon

aktieägare. Katalogverksamheten Eniro har också börs-

noterats. Telia har förvärvat norska mobiloperatören

NetCom ASA. Telia har tecknat avtal med Tele2 om

samverkan i utbyggnaden av UMTS-nät i Sverige.

Telia har också nått en överenskommelse i februari

2001 om försäljning av mobiloperatören Tess.

Miljöarbete

Med hjälp av IT och telekommunikation bidrar Telia

till att minska både kundernas och sin egen miljö-

belastning och medverkar därmed till ett långsiktigt

hållbart samhälle. Miljö är en framträdande del i Telias

affärer. Miljöledningssystemet i Telia följer ISO 14001.

Mångfald och jämställdhet

Telia har som policy att vid tillsättningar alltid ha

kvinnliga kandidater. Vid de senaste tillsättningarna av

affärsområdeschefer var två av fem kvinnor. Telia har

totalt idag cirka 1200 chefer, 26-27 procent kvinnor.

Telia erbjuder män jämställ dhetsakti vi teter som syftar

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

till att få män att ta halva ansvaret hemma och har ett

ledarutvecklingsprogram för kvinnor.

Prognos för 2001

Den starka tillväxten inom mobil kommunikation, eta-

bleringen av Telia på den internationella carriermarkna-

den och nya bredbandstjänster för konsumentmarkna-

den i Sverige skapar goda förutsättningar för fortsatt

intäktstillväxt. För den etablerade fasta verksamheten

förväntas prisbilden stabiliseras jämfört med föregående

Nettoomsättning

54 064

52 121

49 569

Kostnader

-40 861

-46 898

-41 645

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

-1 197

723

-704

Rörelseresultat

12 006

5 946

7 220

Finansiella intäkter

1 571

831

680

Finansiella kostnader

-1 860

-797

-757

Resultat före skatt

11 717

5 980

7 143

Minoritetsandelar

-4

-40

Skatt

-1 447

-1 754

-2 092

Årets resultat

10 278

4 222

5 011

Kassaflöde frän löpande verksamhet

10 152

10 715

10 397

Kassaflöde från investeringar

-37 121

-10 701

-8 967

Kassaflöde från finansiering

26 818

1 005

-2 301

Bruttoinvesteringar

47 742

12 145

11 738

Av- och nedskrivningar

8 222

7 652

7 146

Lämnad utdelning

1 501

1 470

1 400

Genomsnittligt antal årsanställda 30 307

29 546

31 320

- varav kvinnor

11 521

11 268

11 486

Tillgångar

Anläggningstillgångar

91 340

53 487

49 198

Omsättningstillgångar

31 375

23 117

18 080

Totala tillgångar

122 715

76 604

67 278

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

55 988

32 893

29 344

Minoritetens andel av eget kapital 320

210

Avsättningar

11 351

10 488

7 735

Långfristiga skulder

-räntebärande

20 876

9 123

6 491

-icke räntebärande

1 029

162

114

Kortfristiga skulder

-räntebärande

13 166

6 934

7 062

-icke räntebärande

19 985

16 794

16 322

Totala skulder och eget kapital

122 715

76 604

67 278

Sysselsatt kapital

93 875

52 406

43 440

Räntabilitet på egel kapital, %

23,1

13,6

19,2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,6

14.1

17,6

Nettoskuldsättning

20 235

7 527

6 767

Soliditet, %

45,9

43,2

43,9

115

TELIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.telia.se

år. Tillsammans med pågående effektivisering förväntas

detta resultera i en fortsatt god lönsamhet.

Den renodling och omstrukturering som pågår kom-

mer att frigöra resurser för utveckling av koncernens

kärnaffarer.

Utvärdering

Aktiekursen har sedan introduktionen på Stockholms-

börsen i juni fallit, dock i linje med övriga telekommu-

nikationsbolag. Sedan årsskiftet har Telia-aktien utveck-

lats bättre än jämförbara konkurrenter.

Styrelse 2000

Lars-Eric Petersson, ordförande

Carl Bcnnct, ordinarie

Ingvar Carlsson, ordinarie

Anders Igel, ordinarie

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

Birgitta Johansson-Hedberg, ordinarie

Jan-Åke Kark, ordinarie

Elof Isaksson, arbetstagarrepresentant

Ronny Käck, arbetstagarrepresentant

Berith Westman, arbetstagarrepresentant

Christer André, arbetstagarrepresentant, suppleant

Anders Boman, arbetstagarrepresentant, suppleant

Gösta Mölleby, arbetstagarrepresentant, suppleant

Koncernchef och VD

Marianne Ni vert

116

122

TERACOM AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.teracom.se

TERAC0M

Syfte

Teracom bedriver utsändning och överföring av radio-

och TV-program. Bolaget skall även utveckla, marknads-

föra och utföra tjänster förenliga med verksamheten.

Strategi

Förtaget skall vara en offensiv nätoperatör genom för-

sälj ning/utveckling av nättjänster, tillväxt, samt öppna

teknik-lösningar. De digitala plattformarna når lands-

täckning inom några år. Kvalitet och tillgänglighet i de

analoga näten är viktigt så länge de finns kvar.

Omvärldsanalys

Konvergensen medför nya aktörer på Teracoms traditio-

nella marknad och ett bredare utnyttjande av de digita-

la radio/TV-näten. Dessa spelar en viktig roll som land-

stäckande, trådlösa och bredbandiga distributionssys-

tem. Teracom ligger i fronten inom sin verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Teracom sänder Svenska Spels information till spel-

ombud och intressebolaget TravelVision sänder en

informationstjänst på Arlanda Express. Aktieinnehavet i

Nordiska Satellitaktiebolaget har avyttrats och OB-

verksamheten har förts över till ett helägt dotterbolag.

Miljöarbete

Teracom siktar på att få ett certifierat miljölednings-

system (ISO 14001), vilket kombineras med utvecklan-

det av ett certifierat kvalitetssystem (IS09001).

Mångfald och jämställdhet

Teracom har en handlingsplan för att underlätta för

personalen att förena arbete och föräldraskap. Kompe-

tensen styr vid rekryteringar.

Prognos för 2001

Utvecklingen av marksänd digital-TV inverkar starkt på

resultatet. Penetrationen måste öka till över 100 000

abonnenter.

Entreprenad och telekomtjänsterna spelar en viktig

roll vid byggandet av UMTS-nät. Omsättningen förvän-

tas öka något.

Utvärdering

Teracom har en stark branschposition för radio/TV och

IT-tjänster. Bolagets långsiktiga soliditetsmål är 40 pro-

cent och avkastningskraven beräknas uppfyllas på sikt.

Teracom har begärt att regeringen skall låta koordinera

ytterligare två digitala mark-TV-nät.

Styrelse

Gösta Gunnarsson, ordförande

Lena Abjörner, ordinarie

Anitha Bondestam, ordinarie

Jan Danielsson, ordinarie

Karl Erik Gustafsson, ordinarie

Åke Gustavsson, ordinarie

Jens Zander, ordinarie

John-Olof Blomkvist, arbetstagarrepresentant

Peter Howe, arbetstagarrepresentant

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

Lena Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Elisabeth Viktorsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Jan Danielsson

Nettoomsättning

Kostnader

Intressebolagsandelar

1 549

■1 764

1 337

-1 216

1 276

-1 106

Rörelseresultat

-164

184

206

Finansiella intäkter

532

Finansiella kostnader

-81

-119

-115

Resultat före skatt

287

Minoritetsandelar

Skatt

-193

-35

-31

Ärets resultat

143

Kassaflöde från löpande verksamhet

128

162

258

Kassaflöde från investeringar

357

-385

-540

Kassaflöde från finansiering

-471

225

287

Bruttoinvesteringar

558

385

540

Av- och nedskrivningar

359

278

226

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

883

832

797

- varav kvinnor

185

166

159

Tillgångar

Anläggningstillgångar

2 480

2 578

2 430

Omsättningstillgångar

452

272

256

Totala tillgångar

2 932

2 850

2 686

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

1 166

1023

1006

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

500

317

383

Långfristiga skulder

-räntebärande

718

1 141

760

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-Icke räntebärande

497

367

537

Totala skulder och eget kapital

2 932

2 850

2 686

Sysselsatt kapital

1 922

2 166

2 117

Räntabilitet på eget kapital, %

12,0

3,2

6,6

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,0

9.4

10.1

Nettoskuldsättning

687

1 125

1 097

Soliditet, %

40,9

36,0

37,5

123

117

VATTENFALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vattenfall.se

VATTENFALL

Affärsidé

Vattenfall utvecklar kundernas konkurrenskraft, miljö

och livskvalitet genom en unik kombination av effekti-

va energilösningar och service i världsklass.

Marknad

Avregleringen av energimarknaderna har lett till kraftigt

ökad konkurrens och mycket låga elpriser. Detta har

lett till att en snabb konsolidering pågår av den europe-

iska kraftindustrin för att säkerställa skalfördelar samt

öka kundbasen att fördela kostnaderna på. Avreglering-

en ställer fortsatt stora krav på anpassningsförmåga till

de förändrade förutsättningarna för industrin.

Strategi

Vattenfalls strategi är att aktivt delta i strukturomvand-

lingen av den europeiska kraftindustrin för att öka sin

konkurrenskraft och lönsamhet. Koncernens övergri-

pande inriktning är att långsiktigt skapa värde för aktie-

ägaren och kunder.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vattenfall har under perioden intensifierat ansträng-

ningarna att expandera verksamheten, främst i Norden,

Polen och Tyskland. Ett antal förvärv har genomförts

samtidigt som förhandlingar bedrivs som syftar till en

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

stark position på den tyska marknaden. Efter genomfö-

rande av dessa förvärv kommer omsättningen att nära

nog att ha fyrdubblats från 28 miljarder kr 1999 till

nära 100 miljarder kr, antalet kunder trefaldigats från

två till sex miljoner kunder och antalet anställda fem-

faldigats till cirka 40 000. Expansionen har skett utan

kapitaltillskott från ägaren. Vattenfall genomför även

investeringar i svensk infrastruktur för att utveckla nya

och effektivare energilösningar. Vid årsskiftet 2001

införde Vattenfall en ny organisation och en ny styrmo-

dell. Den nya organisationen är decentraliserad med en

koncernledningsgrupp och 13 resultatenheter med

självständigt ansvar.

Miljöarbete

Målet är en målmedveten vidareutveckling och förän-

dring av verksamheten mot långsiktig hållbarhet med

ekonomi, miljö och socialt ansvar som integrerade

delar. Huvuddelen av verksamheten har nu miljöled-

ningssystem. Flertalet är certifierade enligt ISO 14001

och en del anläggningar är också EMAS-registrerade.

Genom förvärv av anläggningar i Polen och Tyskland

kommer utsläppen av koldioxid och svaveldioxid från

Vattenfalls anläggningar att öka. Vattenfall avser att

genomföra investeringar för att ytterligare förbättra

dessa anläggningar ur miljöhänseende.

Mångfald och jämställdhet

År 2000 var andelen kvinnor 22 procent i koncernen.

Andelen kvinnliga chefer uppgår till 16 procent och

andelen kvinnliga tekniker till 9 procent. En inriktning

mot ytterligare ökad jämställdhet skall uppnås genom

ökat fokus på kvalitativa och tydliga processer för

ledarförsörjning och ledarrekrytering.

Prognos för 2001

Elpriserna bedöms fortsatt ligga på en låg nivå, men

prisnivån har stigit år 2001 till följd av låg nederbörd

1 ■' Resultaträkning, > i

■i 2000

1999

1998 1

Nettoomsättning

31 695

27 754

27 957

Kostnader

-25 665

-22 381

-21 981

Jåmförelseslörande poster

i ntressebolagsa ndeiar

658

142

Rörelseresultat

6 688

5 515

6 067

Finansiella intäkter

1 037

542

289

Finansiella kostnader

-2 536

-1 760

-1 908

Resultat före skatt

5 189

4 297

4 448

Minoritetsandelar

-462

-359

Skall

-1 757

-1 400

-1816

Årets resultat

2 970

2 538

2664

Kassaflöde från löpande verksamhet 6 131

3 238

6 485

Kassaflöde från investeringar

-21 776

-5 111

-3 738

Kassaflöde frän finansiering

18 390

2 420

-2 363

Bruttoinvesteringar

23 840

7 916

4 528

Av- och nedskrivningar

5 686

4 361

3 793

Lämnad utdelning

990

1 500

Genomsnittligt antal årsanställda

13 123

7991

7 996

- varav kvinnor

2 855

1 805

1 778

I Balansräkning, Mkr

2000

1999

1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar

89 941

68 538

66 436

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar

25 064

18 125

16 920

Totala tillgångar

115 005

86 663

83 356

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

35 120

33 347

32 325

Minoritetens andel av eget kapital 4 985

2 472

2 213

Avsailningar

13 979

12 402

14 702

Långfristiga skulder

-räntebärande

41 116

19 714

17 488

-icke räntebärande

878

1 222

1 485

Kortfristiga skulder

-räntebärande

9 551

11 351

6 497

-icke räntebärande

9 376

6 155

8 646

Totala skulder och eget kapital

115 005

86 663

83 356

Sysselsatt kapital

90 959

68 094

62 414

Räntabilitet på eget kapital. %

8,7

7,7

8,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,7

9,3

10,4

Nettoskuldsättning

34 854

20 457

18 162

Soliditet, %

34,9

41.3

39,7

124

118

VATTENFALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vattenfall.se

under vintern. Vattenfall bedömer att priset kan väntas

stiga under normalår och torrår. Konsolideringen av den

europeiska kraftindustrin förväntas fortsätta. Utveck-

lingen mot en öppen, konkurrensutsatt elmarknad i

Europa kommer att fortgå. Konkurrenstrycket kommer

att fortsätta att öka, inte minst på Vattenfalls hemma-

marknad Norden.

Utvärdering

Bolagets resultatmål nåddes inte under år 2000. Detta

skall ses mot bakgrund av den expansion företaget gör

för tillfället vilket initialt kräver stora resurser. Det skall

ställas mot en framtida förväntad avkastning på investe-

ringarna i Europas största marknad, Tyskland.

Med pressade marginaler på en stagnerande elmark-

nad i hård konkurrens har betydelsen av operationell

effektivitet ökat. Vattenfall har framgångsrikt fångat de

strategiskt viktiga öppningarna på de tyska och polska

marknaderna. Vattenfall behöver öka samverkan inom

koncernen för att öka fokus på värdeskapande och

långsiktig konkurrenskraft. Vattenfall har nu stora

utmaningar i att utvinna synergier i förvärven och höja

lönsamheten i verksamheten.

Styrelse 2000

Gerhard Larsson, ordförande

Helge Eklund, ordinarie

Lilian Fossum, ordinarie

Lars Hjorth, ordinarie

Göran Johansson, ordinarie

Bo Marking, ordinarie

Christina Striby, ordinarie

Jan Grönlund, suppleant

Kent Ögren, suppleant

Johnny Bernhardsson, arbetstagarrepresentant

Lars Carlberg, arbetstagarrepresentant

Ronny Ekwall, arbetstagarrepresentant

Lars Carlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Stig Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Per-Ove Lööv, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Lars G Josefsson

125

119

VENANTIUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.venantius.se

Ägardirektiv

Venantius AB:s huvuduppgift är att på ett ansvarsfullt sätt

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

hantera obeståndssituatloner och eventuella kreditförluster

som uppstår i lånestocken. Inriktningen skall vara att på

ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta den fortsat-

ta förvaltningen av dessa, av staten beslutade, bostadslån

under resterande avtalstid. Förlustrisken som skattades vid

nuvarande verksamhets start bedömdes kräva 8 miljarder

kr i eget kapital. Uppdraget väntas därmed genomföras

inom ramen för det ursprungligt tillskjutna egna kapitalet.

Strategi

Företaget har byggts upp för att på ett kompetent sätt

kunna hantera unika problemställningar i samband med

kredilgivning till bostadssektorn. Merparten av Venantius

arbete har genomfört fram till idag har inneburit att analy-

sera och bedöma handlingsalternativ och förhandla fram

lösningar i syfte att rekonstruera svaga kreditengagemang.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Företaget har fått uppgiften att avveckla statens engage-

mang i HaningeBostädergruppen. Detta gjordes genom

förvärv av statens aktier vid årsskiftet 1999/2000. För-

säljningsarbetet planeras pågå under året.

Miljöarbete

Bolaget bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet.

När det gäller förbrukningsmaterial tillämpas återvin-

ning framför allt av papper och emballage.

Mångfald och jämställdhet

Företaget strävar mot en jämn könsfördelning i hela före-

taget. I ledningsgruppen ingår en kvinna och två män.

Prognos för 2001

Resultatutvecklingen under de närmaste åren är svår att

bedöma. Den är huvudsakligen beroende av den allmän-

na ränte- och inflationsutvecklingen samt hur bostads-

marknaden utvecklas utanför storstadsområdena.

Utvärdering

Det egna kapitalet uppgick per årsskiftet till 3,7 miljarder

kr. Resultatet från verksamheten i moderbolaget, Venantius

AB, uppgår till en förlust på 82 mkr, vilket är en förbättring

jämfört med föregående års förlust på 254 mkr. Förbätt-

ringen beror i huvudsak på minskade kreditförluster.

Styrelse

Curt Persson, ordförande

Mats Dillén, ordinarie

Barbara Ericsson, ordinarie

Eva-Britt Gustafsson, ordinarie

Claes Kjellander, ordinarie

Mats Rönnberg, ordinarie

Verkställande direktör

Eva-Britt Gustafsson

| Resi.iilalUkni.ng, ___________

OTU ■;

285

386

Erhållna utdelningar

Provisionsnetto

-2

-4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 15

Driftsnetto fasliglietsrörelse

285

160

Summa rörelseintäkter

487

337

551

Summa rörelsekostnader

-165

-185

-320

Resultat före kreditförluster

322

152

231

Kreditförluster, netto

-9

-102

-560

Värdeförändring på övertagen egendom 53

254

Rörelseresultat

366

141

-75

Skatter

-13

Arets resultat

366

160

-88

Kassaflöde från löpande verksamhet

-570

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

3 518

-3 489

Kassaflöde från investeringar

-55

-15

Kassaflöde från finansiering

471

-3 765

1 005

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

234

146

205

- varav kvinnor

I ^öälsrsrakiiiri^ Mkr

Utlåning till kreditinstitut

192

348

543

Utlåning

18 553

19 490

20 202

Räntebärande värdepapper

745

1 221

3 225

Aktier och andelar

Aktier och andelar 1 koncernföretag 5

Immateriella tillgångar

Materiella tillgångar

3 742

3 558

1 823

övriga tillgångar

280

449

1 553

Balansomslutning

23 518

25 069

27 350

Skulder till kreditinstitut

625

1956

638

Upplåning från allmänheten

Emitterade värdepapper

17 857

17 631

21 347

Övriga skulder inom bankverksamhet 1 119

1 583

1 892

Avsättningar

148

201

233

Eflerstållda skulder

300

Eget kapital

3 763

3 398

3 240

Summa skulder och eget kapital

23 518

25 069

27 350

Primärkapital

3 763

3 398

3 240

Kapitalbas

3 763

3 398

3 240

Primärkapltalrelation, %

22,2

17.5

21.2

Kapitaltäckningsgrad, %

22.2

17,5

21,2

Avskaslning på egel kapital

10,2

4.8

neg.

1 / K-tal exklusive kreditförluster

Kreditförluster 1 procent av utlåning -0,2

0,1

126

Placermgsmarginal

Soliditet. %

16,0

13,6

11,8

120

V&S VIN OCH SPRIT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vinsprit.se

Ägardirektiv

V&S Vin & Sprit AB (V&S) skall vara ett av flera kon-

kurrerande företag på alkoholdryckesmarknaden.

Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-

cernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets

resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hän-

syn tas till bolagets ekonomiska ställning. En rimlig soli-

ditet för koncernen torde uppgå till 35 procent. Avkast-

ningen på justerat eget kapital bör motsvara den 5-åriga

statsobligationsräntan plus 6 procentenheter.

Strategi

V&S strategi är att öka närvaron på nya och befintliga

marknader genom förvärv av företag eller varumärken.

V&S är den ledande leverantören i Sverige av vin och

spritdrycker. På den internationella marknaden är V&S

väl etablerat med ABSOLUT VODKA.

V&S-koncernens verksamhet omfattar inköp, pro-

duktion, förpackning, distribution och marknadsfö-

ring av alkoholhaltiga drycker. Genom De Danske

Spritfabrikker ingår även tillverkning av våt-, torr-

och vinjäst. V&S försäljning sker både nationellt och

internationellt.

Marknad

Alkoholindustrin karaktäriseras av sammanslagningar

och utförsäljningar. Den största händelsen var utförsälj-

ningen av Seagrams Sprit and Wine. Internationellt är

konsumtionen av sprit i stort sett oförändrad, men för-

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

skjutningen mot vit sprit fortsätter.

Den internationella vinkonsumtionen har inte

genomgått några större förändringar, men rött vin har

ökat på bekostnad av vita viner. 1 Sverige fortsätter

omstrukturingen av alkoholbranschen.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Försäljningsvolymen för Absolut Vodka ökade under

2000 med 9 procent. I februari 2000 förvärvades premi-

um varumärket Plymouth Gin. V&S verksamhet i

Falkenberg avvecklades den 1 juli 2000, på grund av det

minskade intresset för härtappade produkter och den

ökade konkurrensen. Resterande 49 procent av De Dan-

ske Spritfabrikker förvärvades i september 2000.

Under början av år 2001 ingicks ett avtal om att V&S

förvärvar Marli Group Oy.

V&S träffade i början av 2001 en överenskommelse med

det amerikanska alkoholdryckesföretaget Jim Beam Brands

och det europeiska distributionsföretaget Maxxium för den

globala distributionen av V&S produkter. Överenskommel-

sen innebär att V&S tillsammans med Jim Beam Brands bil-

dar ett gemensamt ägt distributionsbolag för den amerikan-

ska marknaden, att V&S går in som delägare i distributions-

bolaget Maxxium för övriga marknader samt att V&S för-

värvar 10 procent av aktierna i Jim Beam Brands.

Genom detta säkras värdekedjan och V&S får större

inflytande över den fortsatta internationella distributio-

nen av bolagets produkter. Affären, som uppgår till

drygt 7 miljarder kr finansieras främst genom upplåning.

Miljöarbete

Utifrån en fastställd miljöpolicy arbetar V&S med

handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

Intressebolagsandelar

5 816

-4 413

4 072

-3 011

-143

3 479

-2 757

287

Rörelseresultat

1 449

918

1 009

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

-115

-8

-11

Resultat före skatt

1 433

964

1 060

Minoritetsandelar

-62

-1

Skatt

-437

-274

-197

Årets resultat

934

690

862

Kassaflöde från löpande verksamhet

-102

808

750

Kassaflöde från investeringar

-998

-685

371

Kassaflöde från finansiering

-1 465

801

-419

Bruttoinvesteringar

1 093

688

118

Av- och nedskrivningar

235

131

Lämnad utdelning

455

230

840

Genomsnittligt antal årsanställda

1 375

771

698

- varav kvinnor

523

270

209

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

3 535

2 177

2 738

4 494

917

3 000

Totala tillgångar

5 712

7 232

3 917

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

2 934

2 163

2 313

Minoritetens andel av eget kapital

115

Avsättningar

517

705

550

Långfristiga skulder

-räntebärande

836

1 644

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

279

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

-icke räntebärande

1 414

2 326

1 051

Totala skulder och eget kapital

5 712

7 232

3 917

Sysselsatt kapital

3 818

4 347

2 500

Räntabilitet på eget kapital, %

36,6

30,8

26,5

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 37,9

28.4

42.8

Nettoskuldsättning

682

-684

-1 643

Soliditet, %

51,6

31,5

59,1

127

121

V&S VIN OCH SPRIT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vinsprit.se

som främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensam-

ma resurser. Under 2000 har flera mål konkretiserats

och arbetet med att utveckla arbetssätt fortsatt.

Koncernen bedriver i Sverige två anmälningspliktiga

samt två tillståndspliktiga verksamheter enligt miliö-

balken i moderbolaget och en tillståndspliktig verk-

samhet i ett dotterbolag.

Mångfald och jämställdhet

Rekryteringar till V&S olika enheter görs utan fokus på

kön och vid internrekrytering uppmuntras byte mellan

typiskt manliga och kvinnliga arbetsuppgifter. Kvinnor

och män erbjuds lika möjligheter. I ledningsgruppen

ingår 2 kvinnor och 11 män.

Prognos för 2001

Internationellt är alkoholmarknaden mogen och utan

egentlig tillväxt. Det sker dock förskjutningar mellan

olika kategorier av sprit samt mellan prissegment. 1

Sverige räknar V&S med fortsatt nedgång.

Utvärdering

V&S-koncernens nettovinst var för år 2000 934 mkr

och V&S har under 2000 uppfyllt ägarens krav. Bolaget

har genom förvärv och partnerskap stärkt sin ställning

på den internationella alkoholdryckesmarknaden.

Styrelse

Claes Dahlbäck, ordförande

Anders Björck, ordinarie

Egon Jacobsson, ordinarie

Anita Johansson, ordinarie

Peter Lagerblad, ordinarie

Christina Liffner, ordinarie

Ebbe M. Loiborg, ordinarie

Curt Malmborg, ordinarie

Arne Mårtensson, ordinarie

Jan Lundin, arbetstagarrepresentant

Kurt Nilsson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Peter Lagerblad

122

128

VOKSENÅSEN A/S

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Voksenåsen gg Oslo

Syfte

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verk-

samheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan

svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunska-

pen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

Strategi

Målet är att Voksenåsen skall vara en självklar mötesplats och

ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i

Norge och Sverige. Voksenåsen strävar efter att bygga upp

ett omfattande kontaktnät av myndigheter och organisatio-

ner i de båda länderna. Voksenåsen vill ge verksamheten en

ung profil med fokus på frågor om demokrati och öppenhet

mot omvärlden. Voksenåsen satsar därför bland annat på tvär-

facklig kursverksamhet som till exempel Sommar Akademi

Voksenåsen. Torgny Segertstedt-priset delas ut vartannat år till

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

en person som gjort en betydande insats för demokratin och

yttrandefriheten. Voksenåsen far ett visst bidrag från svenska

staten för programverksamhet och lokalkostnader. I övrigt

skall verksamheten vara ekonomiskt självbärande.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Voksenåsen har inlett samarbete med Norges 2000 A/S,

som är program ansvarig inför 100-årsminnet av unions-

upplösningen år 1905. Under perioden 2000-2005 pla-

neras en rad evenemang på Voksenåsen med anknyt-

ning till den gemensamma svensk-norska historien. I

oktober 2000 Firades Voksenåsens 40-årsjubileum. En

konferens kring temat Nynazismens frammarsch i nor-

ska och svenska ungdomsmiljöer hölls i anslutning till

utdelningen av årets Torgny Segerstedt-pris.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla

en god arbetsmiljö.

Mångfald och jämställdhet

Frågor om det mångkulturella samhällets problem och

möjligheter ägnas stor uppmärksamhet i Voksenåsens

ideella programverksamhet.

Prognos för 2001

Den ökande konkurrensen inom området hotell och

konferens gör de ekonomiska prognoserna osäkra. Vok-

senåsen räknar med samma resultat som 2000.

Utvärdering

Graden av måluppfyllelse under år 2000 bedöms som

tillfredsställande. Detta gäller både hotelldriften och

den ideellt inriktade programverksamheten.

Styrelse

Görel Bohlin, ordförande

Per Kleppe, vice ordförande

Johan Buttedahl, ordinarie

Bjarne Mörk Eidem, ordinarie

Pia En och sson, ordinarie

Arne Ruth, ordinarie

Ragnar Sohlman, ordinarie

Christina Stendahl, ordinarie

Verkställande direktör

Karl Einar Ellingsen

1 ResoWrlknm Mkr

ajoo

h-Ä ?.K>c |

Nettoomsättning

Kostnader

Jämförelsestörande poster

1 ntressebolagsandelar

-44

-30

Rörelseresultat

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Resultat före skatt

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat 1 1

Balansräkni^ Mkr • 2000 1*989 ■

Tillgångar

Anläggningstillgångar 4 5

Omsättningstillgångar 9 8

Totala tillgångar 13 13

Eget kapital, avsattningar och skulder

Eget kapital 8 7

Minoritetens andel av eget kapital

Avsattningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-Icke räntebärande 5 6

Kassaflöde frän löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar.

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar

Av- och nedskrivningar

Lämnad utdelning

Genomsnittligt antal årsanställda

- varav kvinnor

Totala skulder och eget kapital

Sysselsatt kapital

Räntabilitet på eget kapital, %

6,8

5,8

Räntabilitet på sysselsatt kapital. %

9,6

8.7

Nettoskuldsättning

Soliditet, %

60,7

55,2

129

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

123

AWECKLINGSBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

\/Trängesbergs

\2Jruvor AB

Riksdagen beslutade hösten 1987 att godkänna ett

överlåtelseavtal mellan SSAB och staten innebärande

att samtliga aktier i SSAB Gruvor AB per den 31

december 1987 överläts till staten samt att staten över-

tog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställ-

ningsskydd till och med utgången av år 1991. Gruvbo-

lagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gru-

vor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbola-

get Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera

etablerandet av nya företag i Grängesberg.

I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga

organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften

skulle upphöra vid årsskiftet 1989/90, det vill säga två

år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har

GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personal-

avveckling, etablering av nya företag samt återställande

av gruvområdet.

Genom avtal förvärvade Ludvika kommun i juni

1995 från GGAB samtliga aktier i Utvecklings AB

Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal ägde

Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att Irån sven-

ska staten förvärva samtliga aktier i GGAB för en krona.

Köparen skulle senast den 31 december 2000 skriftligen

hos staten påkalla inlösen av aktierna. Linder hösten

1999 beslutade Ludvika kommun att utnyttja optionsav-

talet och begärde att få förvärva samtliga aktier i GGAB.

I december 2CX)0 undertecknades ett aktieöverlåtel-

seavtal mellan staten och Ludvika kommun avseende

samtliga aktier i GGAB. Avtalet förutsatte riksdagens

godkännande. Riksdagen beslutade senare samma

månad att bemyndiga regeringen att sälja statens samt-

liga aktier i GGAB till Ludvika kommun. Genom

beslut av regeringen överlämnades i januari 2001 samt-

liga aktier i GGAB till Ludvika kommun.

Styrelse 2000

Gunnar Engman, ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Fritz Mitteregger, ordinarie

Verkställande direktör

Per Aronsson

SKD företagen AB

SKD företagen AB har bedrivit verksamhet med kon-

sulttjänster. År 1991 beslutade riksdagen att bolaget

skulle avvecklas och säljas.

Privatiseringen av SKD företagen AB påbörjades år

1993 och har inneburit att samtliga dotterbolag och dess

verksamhet har avyttrats.

Bolaget har inga anställda.

SKD företagen AB skall likvideras.

Sveriges Geologiska AB

År 1982 beslöt riksdagen att dela Sveriges Geologiska

Undersökning (SGU) i en myndighetsdel och en affärs-

drivandc del. Den senare skulle drivas i aktiebolagsform

och fick namnet Sveriges Geologiska AB, SGAB. Verk-

samheten utgjordes av den uppdragsverksamhet som

SGU tidigare hade bedrivit.

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

År 1991 beslutades att SGAB skulle avvecklas och

1995 togs beslutet att likvidera bolaget.

Avvecklingen av bolaget har fortsatt under 2000.

Bolaget har under hela året varit i likvidation. Likvida-

torn räknar med att verksamheten skall vara helt

avvecklad år 2001.

124

130

AWECKLINGSBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ZENIT SHIPPING AB

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett

dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte att

stå som beställare av fartyg som byggdes för varvets egen

räkning. 1 samband med förstatligandet av AB Götaver-

ken vid bildandet av Svenska Varv 7 AB år 1977 fick Zenit

Shipping AB en aktivare roll. I samband med sjöfartskri-

sen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte

kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping AB.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Sven-

ska varv AB varvid Zenit Shipping AB blev ett instru-

ment. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit

Shipping AB med resultat att Svenska Varv AB:s

balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping AB tillför-

des 3 000 mkr.

Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riks-

gäldskontoret innebärande ett åtagande att genom vill-

korade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid

avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 mkr.

Till och med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig

1 181 mkr. Under åren 1990-1995 har detta belopp till

fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1093 mkr har

hittills återbetalats 107 mkr. Som mest har Zenit

Shipping AB kontrollerat 6 400 000 dwt fördelat på

cirka 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg

avyttrats.

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möj-

liga resultat avveckla bolaget. Bolaget har under år

2000 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engagemang

från tidigare ägda fartyg. Influtna medel används för

återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare villkora-

de tillskott. Zenit Shipping AB:s verksamhet beräknas

fortgå något år till.

Styrelse 2000

Leif Lewin, ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Göran Camhagen, ordinarie

Harald Molander, ordinarie

Verkställande direktör

Harald Molander

125

131

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Nedan följer en historisk tillbakablick på utvecklingen av de statligt ägda företa-

gen. Historien beskrivs i summarisk form genom både intressanta och viktiga

händelser, små som stora. Syftet är inte att beskriva historien exakt och heltäck-

ande utan att ge en relief till dagens aktiva ägande inom Regeringskansliet.

Staten inleder samarbete inom kärnkraftområdet

och bildar tillsammans med ASEA det hälftenägda

ASEA-ATOM.

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

Industridepartementet bildas dit flertalet av de

statliga företagen förs.

Statsföretag bildas för att samordna de stora

aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs-, och petro-

kemiska branscherna med flera. Apoteksbolaget

bildas.

Värdepapperscentralen (VPC) bildas som ett

centralt serviceorgan i samband med lagen om

förenklad aktiehantering. Apoteksbolaget övertar

ensamrätten i Sverige på detaljhandel med läke-

medel.

KabiVitrum bildas.

PK-banken bildas genom att Postbanken och Sve-

riges Kreditbank går ihop.

Svenska Varv bildas i samband med att staten

övertar Salen-Invcsts aktier i Götaverken. I kon-

cernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda

Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öre-

sundsvarvet. En omfattande omstrukturering

påbörjas.

SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bil-

das i en rekonstruktion av Sveriges tre största han-

delsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 pro-

cent och Gränges 25 procent av SSAB.

Kockums införlivas i Svenska Varv.

SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20

procent av landets industriinvesteringar. Tobaks-

bolaget är grunden till att Procordia bildas som en

helägd dottcrkonccrn till Statsföretag med inrikt-

ning på konsumentvaror.

Skrivelsen ”Redogörelse för företag med statligt

ägande” presenteras och lämnas över till riksdagen

för första gången. Staten överlåter sin hälftenan-

del i ASEA Atom till ASEA. Industrigruppen JAS

bildas där staten är delägare genom Förenade

Fabriksverken (FFV).

Posten marknadsför telefax, så kallad "fjärrkopie-

ring". Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen

av storvarven fortsätter.

1983 Svenska folket beställer sammanlagt 607 900 tele-

foner av Televerket.

1984 Nokia köper 70 procent av TV-tillverkaren Luxor.

1985 Televerkets monopol på telefonapparater upphör.

Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia

omstruktureras genom försäljning och köp av

företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och

Oljekonsumentemas förbund (OK) går ihop och

bildar OK Petroleum med statliga finska Neste

som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB

sker genom att Gränges andel köps in och en tre-

djedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institu-

tioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en ny-

emission. Luftfartsverket lägger fast ett nytt

investeringsprogram som bland annat innebär en

ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda.

Sjöfartsverket blir affärsverk och får använda sina

avskrivningsmedel för finansiering av investering-

ar. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från

SSAB.

1988 Statens Järnvägar (SJ) delas. Banverket får ansvar

för bannätet och SJ för tågtrafiken.

avsnitt 157 Kontrollera mot PDF

1989 100-årsjubiléum för Rikstelefonnätet. Gränges-

bergs Gruvor upphör med driften. LKAB tar i

drift en ny huvudnivå i Malmberget. Procordia,

Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor

går samman och bildar den nya Procordia-koncer-

nen med Volvo och staten som största ägare med

vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna

noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltnings-

aktiebolagct Fortia bildas. SJ säljer ett stort fastig-

hetsbestånd för 1 800 mkr, majoritetsägda ASG

börsintroduceras och snabbtåget X2000 introdu-

ceras mellan Stockholm och Göteborg. Koncer-

nen Luftfartsverket bildas med en tydlig uppdel-

ning av den affärsmässiga verksamheten och myn-

dighctsdelcn.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera

35 holag och att avveckla Förvaltningsaktiehola-

get Fortia. Posten får konkurrens på brevbefor-

dran när CityMail startar sin verksamhet. Affärs-

verket FFV ombildas till aktiebolag.

133

127

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

OK Petroleum

bildas av SP,

Staten och

ASEA bildar

Asea-Atom.

Nokia köper

majoritet i

Luxor.

OK och linska

Neste. SSAB

delprivaliseras.

1968

1969

Industrideparte-

mentet skapas

Svenska Varv

bildas.

Kockums

införlivas i

Svenska Varv.

Statsföretag

bildas.

KabiVilrum

bildas.

Asea köper

statens del i

Asea-Atom.

1970 1971

ii 1972 ii|i 1974

1977 1978

1979 1980

1981 1983

Apoteksbolaget

lår ensamrätt

på låkemedels-

detaljliandel.

Postbanken

och Sveriges

Kreditbank blir

PK-banken.

SSAB bildas

(75 % Statsfö-

retag)

Procordia blir

dolterkoncern

för konsument-

varor.

Svenska Varv

rekonstrueras.

Stöd till LKAB,

SSAB. NCB.

1984

1985

1986

1987

Televerkets

monopol på

telefoner upp

hör. Statsföre-

tag namn-

ändrar till

Procordia.

Procordia börs-

noteras. Luft-

fartsverket sal

sar i ny termi-

nal och tredje

landningbana

vid Arlanda.

1992 Domänverket blir Domän AB. Vattenfall blir

Vattenfall AB och i samband därmed avskiljs

stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt

affärsverk - Affärsverket svenska kraftnät. Statens

ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudan-

de i form av köprätter i kombination med en stats-

obligation. Ett nytt bostadslånesystem införs och

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB blir

helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent

av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikes-

flyg. Atle och Bure bildas med delar av de tidiga-

re löntagarfondernas medel och de företag som

betalat in vinstdelningsskatt blir delägare. Trygg-

Hansa köper Gota. Gota går i konkurs och staten

avsnitt 158 Kontrollera mot PDF

förvärvar Gota i december. Securum bildas för att

ta hand om de problcmkrediter som uppstått i

Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Statens fastighetsförvaltning förändras när Bygg-

nadsstyrelsen upphör och myndigheter och verk

kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakro-

nan övertar statens kommersiella fastigheter till

ett värde av 17,7 miljarder kr. Procordia växer

genom förvärv av bland annat italienska Erba-

mont. Volvo och staten kommer överens om att

verka för en uppdelning av Procordia i två delar.

Genom aktiebyte med Volvo blir staten huvud-

ägare i det ena, Pharmacia AB, inriktat på läkeme-

del, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia

som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak

med mera. Postverket ombildas till Posten AB.

Postens monopol pä brevbefordran upphör. Rege-

ringen säljer 75 procent av statens aktier i för-

svarskoncernen Celsius och aktien noteras på

Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän

AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger

bud på NCB. Fortia likvideras. Securum skjuter

till 10 miljarder kr för att rädda Nordbanken.

1994 Vid årsskiftet 93/94 bildas A-Banan projekt AB för

att bygga Arlandabanan. Det är det första infra-

strukturella projektet i Sverige som samfinansieras

av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Under året säljs det resterande innehavet i SSAB,

OKP, samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 En ny alkohollag träder i kraft och V&S Vin &

Sprits monopol upphör. Pharmacia och det ameri-

kanska läkemedelsbolaget Up.lohn går ihop.

AmuGruppens situation blir kritisk under hösten

och staten skjuter till 600 mkr för att rädda före-

taget från konkurs. Första året med full konkur-

rens på elmarknaden. Avvecklingen av Securums

tillgångar som en följd av pantrealisationer är i det

närmaste slutförd.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Pen-

ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter

namn till AB Svenska Spel. Ett utslag i EG-dom-

stolen ger beskedet att Systembolagets detaljhan- . .

delsmonopol kan bestå. Merita och Nordbanken

1996

128

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Domänverket

och Vattenfall

blir AB. Stom-

Nya Procordia

bildas med

Pharmacia och

Provendor, sta-

ten och Volvo

äger 42,5 %

var. SSAB börs-

noteras.

PK-banken

köper Nordban-

ken. ASG note-

ras.

kraftnätet blir

Affärsverket

svenska kraft-

nät. Staten säl-

jer ut SSAB.

SBAB konkur-

rensutsätts.

SAS köper Lin-

jeflyg. Securum

bildas.

AssiDomän AB

och Pharmacia

säljs ut på bör-

sen. A-Banan

projekt AB bil-

das för sam-

finansiering av

Arlandabanan.

Full konkurrens

införs på

elmarknaden.

avsnitt 159 Kontrollera mot PDF

Näringsdepar-

tementet bildas

med en särskild

enhet för ägar-

frågor. Svea-

skog AB skiljs

ut ur AssiDo-

män. Staten

säljer SAQ Kon-

troll och VPC.

SJ delas upp

i SJ Resor AB,

Green Cargo AB,

Euromaint AB.

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Statens Järn-

vägar delas

i Banverket

och SJ.

Privatisering av

35 bolag be-

slutas i Riks-

dagen.

Affärsverket

FFV blir AB.

Vasakronan tar

över statens

kommersiella

fastigheter.

Staten blir

huvudägare i

Pharmacia och

släpper livs-

medel och

tobak till Volvo.

Postverket blir

Posten AB,

monopol på

brevbefordran

upphör. Celsius

noteras.

AssiDomän AB

bildas.

V&S

Vin & Sprits

monopol

upphör.

Pharmacia går

samman med

Upjohn.

Penninglotteriet

och Tipstjänst

blir AB

Svenska Spel.

MeritaNord-

banken bildas.

Telia och Tele-

nor beslutar

att gå samman.

Samarbetet

bryts under

hösten.

Telia börsnote-

ras. Celsius

säljs, öre-

sundsbron

invigs. Vatten-

fall växer i

Tyskland och

Polen. Merita-

Nordbanken

blir Nordea AB.

offentliggör sin avsikt att gå samman och bilda

MeritaNordbanken.

1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings-

och Handelsdepartementen slås samman till

Näringsdepartementet. Det sektorpolitiska ansva-

ret och ägarfrågorna åtskiljs i ökad utsträckning.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn

säljs. Samgåendet mellan Telia och norska Telenor

godkänns under våren men parterna kommer i

slutet av december överens om att avsluta samar-

betet och Telia och Telenor fortsätter som enskil-

da bolag. Sveaskog AB bildas genom överföring av

skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina

aktier i SAQ Kontroll och VPC.

2000 En omstrukturering av både svensk och internatio-

nell försvarsindustri sker genom att aktieinnehavet

i Celsius, motsvarande 25 procent av kapitalet och

62 procent av rösterna, säljs till Saab. Telia börsin-

troduceras i juni och blir Sveriges största folkaktie.

Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn

invigs 1 juli och Affärsverket svenska kraftnät får i

uppdrag att bygga bredhand till alla kommuner.

Vattenfall blir ett av Nordeuropas största ener-

gibolag genom förvärven av de östtyska energibo-

lagen Veag och Lauhag för 14 miljarder kr. Affärs-

verket SJ ombildas till aktiebolag. Ett index för att

mäta e-mognaden hos statliga bolag tas fram av

Näringsdepartementet.

Nordea AB blir en nordisk bank efter samgåenden

med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den

svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.

Vasakronan AB får pris för Bästa årsredovisning

2000.

2001 SJ omstruktureras vid årsskiftet till sex rörelsedri-

avsnitt 160 Kontrollera mot PDF

vande bolag: SJ AB, SJ Green Cargo och AB Swed-

carrier med dotterbolagen Unigrid, Euro-maint,

TraffiCare och Jemhusen.

V&S Vin & Sprit inleder ett samarbete med Jim

Beam Brands och distributionsbolaget Maxxium

för koncernens internationella produkter.

135

129

Skr. 2000/01:120

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet

för bolag med statligt ägande

Regeringskansliets växel 08-405 10 00, www.regeringen.se

Namri

Biörn Rosengren

Tel. OH-4O5 10 00

Lars Rekke

Tel. 08-405 31 29

Näringsminister

Statssekreterare Näringsdepartementet

Curt Malmborg

Tel. 08-405 16 47

Statssekreterare Finansdepartementet

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande,

www.naring.regeringen.se/fragor/statligajoretag

(E-post fömamn.efternamn@industry. ministry.se)

Dag Detter

Tel. 08-405 20 46

Departementsråd,

enhetschef

Viktora Aastrup

Tel. 08-405 36 92

Energi

Affärsverket svenska kraftnät, Förvaltningsaktiebolaget

Stattum, SP Sveriges Provnings- och Forsknings-

institut AB

Christer Berggren

Tel. 08-405 22 70

Gruvor

AB Göta kanalbolag, IRECO Holding AB, LKAB,

Svenska Skeppshypotekskassan, Svenska Skogs-

plantor AB, Zenit Shipping AB

Lars Johan Cederlund

Tel. 08-405 22 00

Skog, papper

Svenska rymdaktiebolaget, Sveaskog AB, AB Svensk

Bilprovning, AssiDomän AB

Michael Fredlund

Tel. 08-405 21 17

Energi

Vattenfall AB, SOS Alarm Sverige AB

Eva Halvarsson

Tel. 08-405 36 18

Transporter

SAS Gruppen, SJ AB, Green Cargo AB,

AB Swedcarrier

Jonas 1 versen

Tel. 08-405 22 44

Logistik

Lernia AB, Posten AB, Samhall AB

Vakant

Telekommunikation

Telia AB

Vakant

Finansiell analys,

ägarstyrningsfrågor

Peter Lindell

Tel. 08-405 29 31

Finansiell analys,

ägarstyrningsfrågor samt informationsfrågor

Leigh Neil

Tel. 08-405 28 93

Informationsteknologi

Ulrika Malmström

Tel. 08-405 22 79

Chefsassistent

Stina Johannesson

Tel. 08-405 29 63

Enhetsassistent

136

130

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FOR BOLAG MED STAtBW^iJaN DE

Personer inom Näringsdepartementet med bolagsansvar

(E-post fö rnamn.efternamn@industry.ministry.se )

Ann-Charlotte Bernhard

Tel. 08-405 21 50

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Bertil Carlstedt

Tel. 08-405 22 19

Norrland Center AB

Ulrika Rosenberg

Tel. 08-405 37 38

A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Baninvest AB, SweRoad AB

Tomas Brolin

Tel. 08-405 13 79

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

Mattias Moberg

Tel. 08-405 43 03

ALMI Företagspartner AB

Anneli Mannertorn

Tel. 08-405 22 66

Luftfartsverket, Sjöfartsverket

Finansdepartementets bolags- och fastighetsenhet

(E-post förnamn.efternam n@finance.ministry.se )

Namn

Christina Ragsten Pettersson

Tel. 08-405 12 03

avsnitt 161 Kontrollera mot PDF

Per Balazsi

Tel. 08-405 14 06

Marianne Förander

Tel. 08-405 16 06

Monica Lundberg

Tel. 08-405 16 36

Michael Thorén

Tel. 08-405 21 01

Kristina Ekengren

Tel. 08-405 15 23

Enhetschef

Departementsråd, enhetschef

Fastigheter

Civitas Holding AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB,

Nordea AB, Venantius AB, Vasakronan AB, Vasallen AB

Alkoholdrycker,

ägarstyrningsfrågor

Akademiska Hus AB, V&S Vin & Sprit AB,

Statliga fastighets-

frågor

Kasernen Fastighets AB, A/O Dom Shvetsii,

Specialfastigheter Sverige AB

Spel

AB Svenska Spel, Svenska Lagerhusaktiebolaget

Finans

Analytiker

Personer inom Finansdepartementet med bolagsansvar

(E-post fö rnamn.efternamn@finance.ministry.se )

Namn __________________Företa gsansvar

Anders Lönnberg AB Bostadsgaranti

Tel. 08-405 35 06

Johanna Orth OM Gruppen AB

Tel. 08-405 19 63

137

131

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED S T AtPtcA8% <1A N D E

Socialdepartementet

(E-post förnamn.eflernamn^social.minislry.se)

NdttlH,., 1 1 FöretagsartsVär

Birgitta Bratthall

Tel. 08-405 33 07

Handläggare läkemedelsfrågor och Apoteket AB

Gert Knutsson

Handläggare alkoholpolitiska frågor, Systembolaget AB och alkoholinspektionen

Tel. 08-405 33 27

Leif Lundquist

Tel. 08-405 34 32

Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m.

Ingvar Löfstrand

Tel. 08-405 33 34

Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m.

Justitiedepartementet

(E-post fö mamn.efternamn@justice.ministry.se

Na r - ■ i : i ■ ■; T.: ■ Företagsansvar

Ulrika Dackeby

SIS Miljömärkning AB

Tel. 08-405 22 85

Kulturdepartementet

(E-post forriamn.efternamn@culture.ministry.se

Namn Företa gsansvar

Brita Lundh

Tel.08-405 19 31

Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan AB, Voksenåsen /VS

Jerker Stattin

Tel.08-405 19 99

Teracom AB

Miljödepartementet

(E-post fOrnamn.efternamn@environment.ministry.se )

Charlotta Andersson

Sydkraft SAKAB

Tel.08-405 19 76

Helen Ågren

Tel. 08-405 37 74

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Staffan Johnson

Tel. 08-405 39 08

Swedesurvey AB

Utbildningsdepartementet

(E-post fOrnamn.efternamn@education.ministry.se

Namn c F6retagsar>svar

Mats Johnsson

Imego AB

Tel.08-405 18 40

Utrikesdepartementet

(E post fflrnamn.efternamn@forelgn.ministry.se

Företagsansvar

I Namn

Företagsans var

Stefan Isaksson

Swedfund International AB

Tel. 08-405 58 04

Christian de Filippi

Tel 08-405 56 97

AB Svensk Exportkredit, SEK

138

132

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STAtÉViJ^UaN D E

Bolag med statligt ägande

A-Banan projekt AB

Akademiska Hus AB

Ulrika Rosenberg

Marianne Förandet

ALMI Företagspartner AB

avsnitt 162 Kontrollera mot PDF

Mattias Moberg

Apoteket AB

»gitta Bralthali

v:: 1 »»"

AssiDomän AB

Lars Johan Cederlund

Bo5ladSBa>an»i. AB

•_.«>' Anders Lönnberg

Civitas Holding AB

Per Balazi

Dom Shvetsii. A/O

Monica Lundberg

nHSMHSHBiRt

Förvaltningsaktiebolaget STAT TUM

Viktoria Aastrup

GreertCargoAB >• _ . <-

_= Eva Halvarsson

a u n a n, .: a u n a°n D Q D r. O a n 3°a B u B o B ol:ot:n% 3 n B d B r:°n n nl*u 3 <i?d%. n o

0 H : 'n% 0 n'’ n ' , n 0 n%’n n n D ., 0 ~ B A 0 n% ,, n B n 0 n 0 n 0 i, n n' , n 0 l,"n“ n "»"n

Göta kanalbolag. AB

Christer Berggren

IrWAB

Mats Johnsson

IRECO Holding AB

Chnster Berggren

Kasernen Fastighets AB

Mrwa lundberg

äR3RSRi5!!S«BRiRnRuHHRHRiiRuRuH£HHRUR”RÖRUH>iRuRÖfiSR!iRSHSiH

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Brita Lundh

Kungtiga Operan AB

% nC ->=:=: Brita Lundh

;. n

Lernia AB

Jonas I versen

Lufttortsverket

Anneft Mannedom

Luossavaara Kiirunavaara. LKAB

Chnster Berggren

Nordea AB

PerBata:

Norrland Center AB

Bertil Carlstedt

OM Gruppen AB

<< Johanna Ortii

.: n : r : i: u :i : n,j-

Posten AB

Jonas Iversen

Samhall AB //J "

, " ;»;» Jonas Iversen

W“"»h b X b >>Z">2<““""‘>>>“"Z

SAS Sverge AB

Eva Halvarsson

Staters Bostalslinareienngsaktleboiag. SBAB

Per Batosi

SIS Miljömärkning AB

Ulrika Dackeby

Statens Järnvågar AB

"' Eva Halvarsson

Sjöfartsverket

Anneli Mannertorn

SOS Alarm Sverigs AB X"

Michaet T redlund

Specialfastigheter Sverige AB

Momca Lundberg

Statens Väg- octr Baninvest AB

Ulrika Rosenberg

Sveaskog AB

Lars Johan Cederlund

Svensk Bilpmvning. A3

Lars Johan Cederlund

Svensk Exportkred-l AB. SEK

Christian de Filippi

Atfarsverkel svenska kraftnät

Viktona Aaslrup

Svenska Lagerhusaktiebolag

Michael Thorén

Svenska Miijrstyiningsrättet. AB

Heten Ågren

B å“u“>L B å B X< B ” B "<%< B u% B å% B u^ B ?n%"u B >h B = B n

Svenska rymda ktiebolaget

lars Johan Cederlund

Svenska Skeppshypateksnassan

Chnster Berggren

Svenska Skogsplantor AB

Chnster Berggren

Svenska Spef, AB

Mfcbael Thorén

3 u 3 o“a B n B o“a“a°a.“a°n“o

Svensk-Danska Broförbindelsen AB. SVEDAB

Tomas Brohn

SP Sveriges Provnings od> Forskningsinstitut AB

Viktoria Aastrup

’ '■ ISSBES

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Anr-Charlotte Bernhard

Swedcarrler, A8

Eva Halvarsson

Swedesurvey AB

Staffan Johnson

Swedfund International AB

Stefan Isaksson

Swedish National Road Consulting AB

Ulrika Rosenberg

Sydkraft, SAKAB

Cherlotta Andersson

Systembolaget AB

Gert Knutsson

Ma AB

Vakänt

.> B o 3 0 B 0 , ’ n B a B e 0 a'' tt B o B d B h B o n o B D B 0 B 1 . B D B o B 0 "ri B o B d ä n B n ,, u 3 .i B

Teracom AB

Jerker Staltm

V&S Vin & Sprit AB

Mananne Föiander

Vasakronan AB *

Per Balazsi

Vasallen A8 4

avsnitt 163 Kontrollera mot PDF

Perfialazs

Vattenfall AB

Miclwel Fredlund

Venantius AB

Per Baiazsr

Voksenåsen A/S

Brita Lundh

Zenll Shippmg AB

Christer Bergg-en

Dotterbolag till Civitas Holding AB

139

133

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Abjömer, Lena

Teracom AB, ordinarie

Adelsohn, Ulf

Luftfartsverket, ordförande

Ah Iberg, Ann

SVEDAB, suppleant

Ahlström, Göran

SVEDAB, ordinarie

Ahlqvist, Birgitta

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ahlqvist, Johnny

Statens Järnvågar, ordinarie

Alkärr, Kjell

AB Svensk Bilprovning, vice ordförande

Alm, Eric

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant

Almgren, Richard

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Alvemo, Anders

SweRoad AB, ordinarie

Alvemur, Christer

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Kasernen Fastighets AB, ordförande

Ameln, Carl

VD, LKAB

LKAB, ordinarie

Andersson, Axel

Swedesurvey AB. ordinarie

Andersson, Benny

Kungliga Operan AB. ordinarie

Andersson, Björn

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Andersson, Dan

Nordea AB, ordinarie

Andersson, Edward

Nordea AB. ordinarie

Andersson, Elving

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Andersson, Lars

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Andersson, Peter

Norrland Center AB. ordinarie

André, Christer

Telia AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Andrée, Inger

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant

Anneli, Elisabet

Luftfartsverket, ordinarie

Arefalk, Olle

VD. Swedfund International AB

Aronsson, Per

VD, Grängesbergs Gruvor AB

Asplund, Erik

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, adjungerad

Avdeev, Kirill V

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Axelsson, Charlotte

Akademiska Hus AB, ordinarie

Balazsi, Per

Specialfastigheter Sverige AB. ordinarie

Bankvall, Claes

VD, SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

ordinarie

Bauducco, Roberto G.

VD, SweRoad AB

SweRoad AB, ordinarie

Begler, Ann-Marie

Systembolaget AB, vice ordförande

Bengtson, Sture

VD, Norrland Center AB

Bennet, Carl

Telia AB. ordinarie

Berg, Bengt Åke

AB Svenska Spel, ordförande

Berg, Hjördis

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Berg, Ingolf

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Bergfalk, Lars

SweRoad AB, vice ordförande

Berggren, Bo

SAS Gruppen, ordförande

Berggren, Christer

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie

AB Göta kanalbolag, vice ordförande

IRECO Holding AB, ordinarie

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie

Zenit Shipping AB. ordinarie

Bergman, Johan

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Bergqvist, Jan

Apoteket AB, ordförande

Bergqvist, Sven-Runo

VD, SOS Alarm Sverige AB

Bemhardsson. Göte

Posten AB, ordförande

Bemhardsson, Johnny

avsnitt 164 Kontrollera mot PDF

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Bjerkne, Claes

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Bjälkefors, Ulf

Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant

Björck, Anders

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Björk, Gunnar

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Bjömsson, Björn

AssiDomän AB, ordinarie

Blecher, Lennart

AB Svensk Exportkredit, vice ordförande

Blix, Kerstin

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Blomberg, Jan

AB Svenska Spel, ordinarie

AssiDomän AB. ordinarie

Blomgren, Ulf

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Blomkvist, John-Olof

Teracom AB. arbetstagarrepresentant

Blomquist, Bo-Gunnar

Lernia AB. arbetstagarrepresentant,

suppleant

Bogren. Bengt

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

arbetstagarrepresentant, suppleant

Bohlin, Görel

Voksenåsen A/S, ordförande

Boman, Anders

Telia AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Bonde. Ingrid

Statens Järnvägar, ordinarie

Bondestam, Anitha

SVEDAB, ordinarie

Teracom AB. ordinarie

Bonnier, Eva

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Borg, Claes-Göran

VD, Svenska rymdaktiebolaget

Borgcrantz, Anders

Statens Järnvägar, ordinarie

Brandbom, Jan

SVEDAB, ordinarie

Brandin, Claes-Göran

Sjöfartsverket, ordinarie

Brand inger. Rune

Nordea AB, ordinarie

Brink, Stig

AB Bostadsgaranti, ordförande

Brodin Rampe, Anette

Posten AB, ordinarie

Brox, Bill

VD, Imego AB

Bryngelson, Håkan

VD. Vasakronan AB och Civitas Holding AB

Civitas Holding AB. ordinarie

Vasakronan AB. ordinarie

Vasallen AB, ordinarie

Brändström, Dan

Akademiska Hus AB, ordinarie

Brögger Golteus, Lise

SOS Alarm Sverige AB. ordinarie

Buttedahl, Johan

Voksenåsen A/S, ordinarie

Bylund, Bo

SVEDAB, ordinarie

Bylund, Curt

VD. Specialfastigheter Sverige AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Bårström, Sven

A-Banan projekt AB, ordförande

Bäckström, Håkan

LKAB, arbetstagarrepresentant

Caesar, Madeleine

IRECO Holding AB, ordinarie

Carendi, Jan R.

OM Gruppen AB. ordinarie

Carlsson, Boel

Samhall AB, ordinarie

Swedfund International AB, ordinarie

141

135

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Carlberg, Lars

Vattenfall AB, arbelstagarrepresenlanl

Carlsson, Barbro

Samhall AB. ordinarie

Carlsson, Hans

AssiDomän AB. ordinarie

Carlsson, Ingvar

Telia AB, ordinarie

Carlsson, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Carlsson, Nils

Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie

Carlsson, Stefan

VD. Apoteket AB

Carlsson, Peter

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Carmén, Lars

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordförande

Carnhagen, Göran

Zenit Shipping AB, ordinarie

Carrlck, Peter

VD. Lernia AB

Cedergren, Jan

Swedfund International AB. ordförande

Cederlund, Lars Johan

avsnitt 165 Kontrollera mot PDF

Sveaskog AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Christiansson, Annika

Swedesurvey AB, ordinarie

Cllng, Thord

Specialfastigheter Sverige AB.

arbetstagarrepresentant

Dahl, Robin

Systembolaget AB. suppleant

Dahlbäck, Claes

VÄS Vin & Sprit AB, ordförande

Dahlberg, Ingrid

VD, Kungliga Dramatiska Teatern AB

Kungliga Dramatiska Teatern AB. ordinarie

Dalborg, Hans

Kungliga Operan AB, ordförande

Nordea AB. vice ordförande

AB Svenska Spel, ordinarie

Damberg, Jan

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetslagar-

representant, suppleant

Danell, Georg

Vasakronan AB. ordinarie

Danielsson, Jan

A Banan projekt AB, ordinarie

Danielsson, Jan

VD. Teracom AB

Teracom AB. ordinarie

Danielsson. Sven Olof

Systembolaget AB.

ar betstagarrepresentanl

Detter, Dag

VD, Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie

Posten AB, ordinarie

Dlllén, Mats

Venantius AB, ordinarie

Dockered, Bo

Lernia AB, ordförande

Sveaskog AB, ordförande

Dittmer, Ulf

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant.

suppleant

Domelj, Åsa

Sveaskog AB, ordinarie

Drugge, Gun

AB Bostadsgaranti, suppleant

Dufva, Björn

SAKAB. ordinarie

Duveblad, Gunnel

AssiDomän AB. ordinarie

Eberstein, Susanne

Apoteket AB. ordinarie

Efralmson, Inger

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Ehrenstråhle, Magnus

VD, AB Svensk Bilprovning

Eidem, Björn

SAS Gruppen, ordinarie

Ekström, Solweig

Svenska Skogsplantor AB. ordinarie

Ekwall, Ronny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Eldrup, Anders

SAS Gruppen, ordinarie

Ellingsen, Karl Einar

VD, Voksenåsen A/S

Eliasson, Ingemar

SBAB, ordförande

Elväng, Katja

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Engdahl, Horace

Kungliga Operan AB, ordinarie

Enger, Ole

LKAB, ordinarie

Engman, Gerd

Civitas Holding AB, ordinarie

Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie

Vasakronan AB, ordinarie

Engman, Gunnar

Grängesbergs Gruvor AB. ordförande

Engström, Anna-Llsa

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Engström, Gunvor

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Engström Laurent, Anna

Apoteket AB, ordinarie

Ennerfelt, Göran

Samhall AB, ordinarie

Enochsson, Pia

Voksenåsen A/S, ordinarie

Ericsson, Barbara

Venantius AB, ordinarie

Ericsson, Thomas

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Eriksson, Kåre

VD, AB Bostadsgaranti

Eriksson. Lars-Olov

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-

representant. suppleant

Eriksson, Lennart

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Eriksson, Olle

Lernia AB, arljetstagarrepresentant,

suppleant

Eriksson, Per-Olof

Affärsverket svenska kraftnät, ordförande

avsnitt 166 Kontrollera mot PDF

Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie

Erlandsson, Johan

SAKAB. ordinarie

Ersson, Örjan

Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister

Lullfaltsverket, arbetstagarrepresentant

Falkman, Eva

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Finskas, Bertel

Nordea AB. arbetstagarrepresentant

Flodén, Jan

Lernia AB, arbetstagarrepresentant

Florin Gunnar

Svenska rymdakllebolagel, arbetstagar-

representant. suppleant

Forsberg, Berth

Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Forssén, Göran

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Forssman, Peter

Sveriges Rese- och Turisträd AB, suppleant

Fossum, Lillan

Vattenfall AB, ordinarie

Francke, Ulrika

A Baran projekt AB. ordinarie

Franzén, Thomas

OM Gruppen AB, ordinarie

Frebran, Rose-Marle

AB Svenska Spel, ordinarie

Fredga, Kerstin

Svenska rymdaktlebolaget AB, ordinarie

Fredlund, Mlchael

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Frejhagen, Birgitta

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Frldeborger, Bengt

Samhall AB. arbetstagarrepresentant

Furberg, Inga-LIII

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant

142

136

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Färm, Gunnel

SweRoad AB, ordförande

Sjöfartsverket, ordförande

Gardelin, Olle

Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Grabe, Lennart

Pesten AB, ordinarie

Granström, Per Erik

SBAB, ordinarie

Grönlund, Jan

Vattenfall AB, suppleant

Gunnarsson, Carl-Johan

A/0 Dom Shvetsii, ordinarie

Gunnarsson, Göran

VD och koncernchef,

Samhall AB

Gunnarsson, Gösta

Statens Vag- och Baninvest AB. ordförande

Teracom AB, ordförande

Gunnarsson, Ulf

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Eva-Britt

VD, Venantius AB

Specialfastigheter Sverige AB. ordförande

Statens Våg- och Baninvest AB. ordinarie

Venantius AB, ordinarie

Gustafsson, Karl Erik

Teracom AB, ordinarie

Gustafsson, Marianne

Civitas Holding AB, arbetstagarrepresentant

Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant

Gustavsson, Henry

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Yvonne

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Gustavsson Åke

Teracom AB, ordinarie

Gyllenhammar, Pehr G

Svenska Skeppshypotekskassan, ordförande

Göranzon, Marie

Kungliga Dramatiska Teatern AB. arbetstagar-

representant

Hagberg, Michael

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hagelberg Eva

Systembolaget AB,

arbetstagarrepresentant. suppleant

Haglind, Ingrid

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Hall, Bengt

VD, Kungliga Operan AB

Halvarsson, Eva

Statens Järnvägar, ordinarie

Hansén, Mårten

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hansson, Hans

Specialfastigheter Sverige AB.

arbetstagarrepresentant

Haulrik, Lena

avsnitt 167 Kontrollera mot PDF

Nordea AB, arbetstagarrepresentan

Hedberg, Gerd

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Hedengran, Petra

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Hedin, Anders

Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant

Helgesson, Lars-Åke

LKAB, ordinarie

Hellberg, Björn

ALMI Företagspartner AB, arbetstagar-

representant

Hentzel, Mats

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Hjalmarsson, Lennart

Lernia AB, ordinarie

Hjorth, Lars

Vattenfall AB, ordinarie

Hoffrén, Tapani

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Holm, Carina

Posten AB, arbetstagarrepresentant. suppleant

Holm, Lars-Erik

SAKAB, ordinarie

Holmgren, Gunnar

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Holmgren, Lars-Göran

Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant

Holmström-Lindgren, Inger

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Holmqvist, Karl-Gunnar

Statens Järnvägar, ordförande

Hovberg, Magnus

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant. suppleant

Howe, Peter

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Häggtund, Jan-Ove

Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Höglund, Karin

Systembolaget AB,

a r betstagarre presenta nt

Idermark, Thomas

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Igel, Anders

Telia AB. ordinarie

Ihre, Claes

VD, ALMI Företagspartner AB

Irstad, Lars

OM Gruppen AB. ordinarie

Isaksson, Elof

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Israelsson, Mats

Civitas Holding AB, ordinarie

Iversen, Jonas

Lernia AB, ordinarie

Samhall AB, ordinarie

Jacobsen, Helmuth

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Jacobsson, Egon

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Vasakronan AB, ordförande

Civitas Holding AB, ordförande

Jakobsson, Rolf

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.

suppleant,

Janérus, Kaj

AB Göta kanalbolag, ordförande

Jansson, Ingrid

ALMI Företagspartner AB. ordinarie

Jansson, Urban

SAS Gruppen, ordinarie

J ed ing, Lars

Swedesurvey, ordinarie

Jensen, Hans

Akademiska Hus AB, arbetstagarrepresentant

Johannesson, Daniel

Generaldirektör och koncernchef.

Statens Järnvägar

Statens Järnvägar, ordinarie

Johannesson, Rolf

Sjöfartsverket, ordinarie

Johansson, Anita

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Johansson, Arne

ALMI Företagspartner AB, ordförande

Johansson, Billy

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Johansson, Bo

VD, Statens Våg- och Baninvest AB

Johansson, Göran

Vattenfall AB, ordinarie

Johansson, Hasse

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

ordinarie

Johansson, Klas

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Lena

Sveaskog AB, ordinarie

Johansson, Lennart

AB Svenska Spel, ordinarie

avsnitt 168 Kontrollera mot PDF

Johansson, Lennart

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Magnus

Akademiska Hus AB, arbetstagar-

representant

Johansson, Olof

AB Svensk Bilprovning, ordförande

Johansson, Per-Egon

VD, AB Svensk Bilprovning till april 2000

Johanson, Roland A

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Roland N

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sonny

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant

Johansson, Ulrika

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

arbetstagarrepresentant, suppleant

143

137

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Johansson-Hedberg, Birgitta

Telia AB, ordinarie

Johnsson-Wester, Margareta

Samhall AB. ordinarie

Johnsson, Hans-Yngve

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Johnson, Staffan

Swedesurvey AB, ordinarie

Jonsson, Jan

Luftfartsverket, ordinarie

Jonsson, Jan-Peter

VD, Vasallen AB

Vasallen AB, ordinarie

Josefsson, Lars G

VD. Vattenfall AB

Josefsson. Sören

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Jönsson, Benny

SOS Alarm Sverige AB. vice ordförande

Jönsson, Lena

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Kantola, Birgitta

Akademiska Hus AB, ordinarie

Vasakronan AB. ordinarie

Kark, Jan-Ake

Telia AB, ordinarie

Karlberg, Tofte

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Göte

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Leif

Al Ml Företagspartner AB.

arbetstagarrepresentant

Karlstam, Christina

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Kastman Heuman, Asa

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Klhlberg, Ake

Posten AB. arbetstagarrepresentant

Klndert, Leif

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Kjellander, Claes

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Venantius AB, ordinarie

K|ailbrlng, Rolf

Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant,

Civitas Holding AB. arbetstagarrepresentant

Kjellström, Anders

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Kjellström, Hans

Systembolaget AB. arlietstagarrepresentant,

suppleant

Kjömsberg, Solveig

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.

ordinarie

Klaesson, Bengt

Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie

Kleppe, Per

Voksenåsen A/S. vice ordförande

Kluge,Jan

SAKAB, ordförande

Knutsson, Pernilla

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

KoppelI, Risto

VD, A/O Dom Shvetsii

Krarup, Thorleif

VD, Nordea AB

Nordea AB. suppleant

Krlstiansen, Thormod

Swedesurvey AB. ordinarie

Krlstensson, Roger

Statens Järnvägar AB. arbetstagar-

representant

Kronstam, Karin

ALMI Töretagspartner AB, ordinarie

Lernia AB, ordinarie

Kruuse, Thomas

AB Bostadsgaranti, suppleant

Kull, Jan-lnge

Vasallen AB. arbetstagarrepresentant

Kvart, Sussl

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Kylberg, Lars V

avsnitt 169 Kontrollera mot PDF

Civitas Holding AB, vice ordförande

Vasakronan AB, vice ordförande

Käck, Ronny

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Källsson, Jan

Svenska Skeppshypotekskassan.

vice ordförande

Kärre, Malin

SweRoad AB. ordinarie

Lagerblad, Peter

VD. V&S Vin & Sprit AB

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Larsson, Bengt

Lernia AB, arbetstagarrepresentant

Larsson, Gerhard

Vattenfall AB, ordförande

Larsson, Gunnar

Systemlxjlaget AB, ordförande

Larsson, Hans

LKAB, arbetstagarrepresentant

Larsson, Per E

VD, OM Gruppen AB

Larsson, Sven

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lennersand, Håkan

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Lennerwald, Ingrid

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Leppännleml, Sven Olof

Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Lewln, Leif

Zenit Shipping AB. ordförande

Lewln, Margareta

Lernia AB, ordinarie

Lewln, Thomas

Imego AB, ordinarie

Lidefelt, Anders

AB Sven3k Exportkredit, suppleant

Lldén, Sverker

VD, Svenska Skogsplantor AB

Llffner, Christina

Sveaskog AB, ordinarie

V&S Vin och Sprit AB, ordinarie

Lilja, Maria

Vasakronan AR, ordinarie

Llljesson, Lars

Swedfund International AB,

ordinarie

Lllletun, Ingvar

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Lind, Lars-Äke

Svenska Lagerhusaktiebolaget, arbetstagar-

representant

Lindberg, Eva

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-

representant. suppleant

Lindberg Göransson, Kerstin

A Barran projekt AB. ordinarie

Lindberg, Lars

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-

representant, suppleant

Lindberg, Leif

ALMI Företagspartner AB. ordinarie

Lindberg, Stig

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Lindell, Lars-Olof

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Llnder-Aronsson, Lars

SBAB. ordinarie

Lindholm. Evert

Systembolaget AB, suppleant

Lindholm, Per Olof

VD, SAKAB

Lindqulst, Rolf

SweRoad AB. ordinarie

Lindstedt, Monica

Systembolaget AB, ordinarie

Lindström, Anders

Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie

Lindström, Björn

Vasallen AB. ordinarie

Lindström. Eva

AB Svenska Spol, ordinarie

Litzell, Per-Olof

Samhall AB. arbetstagarrepresentant

Ljungh, Claes

Civitas Holding AB. ordinarie

Vasakronan AB. ordinarie

Lolborg, Ebbe M

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Lorentzon, Arne

VD, Kasernen Fastighets AB

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

LObeck, Lennart

IRECO Holding AB. ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordförande

144

138

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Lundberg, Gunnar

A/O Dam Shvetsii, ordförande

Lundberg. Monica

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lundén, Gun-Maj

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant.

suppleant

Lundholm, Anders

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-

representant

Lundin, Jan

avsnitt 170 Kontrollera mot PDF

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Lundin, Svante

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Lundin, Ulf

Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie

Lundius, Annika

Akademiska Hus AB, ordinarie

Lundkvist, Gun

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.

ordinarie

Lyndsjö, Gert

SAKAB, ordinarie

Låftman, Lennart

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Löfstrand, Ingvar

System bolaget AB, suppleant

Löfström, Britt-Marie

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant

Lönnberg, Anders

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lööv, Per-Ove

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Madsen H0eg, Claes

Nordea AB. ordinarie

Magnusson, Bernt

AssiDomän AB, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Nordea AB, ordinarie

Magnusson, Jan

Generaldirektör, Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät, ordinarie

Malm, Christer

VD, SBAB

SBAB, ordinarie

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Marking, Bo

Vattenfall AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Markström, Elisebeth

Systembolaget AB, ordinarie

Malmborg, Curt

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Mattsson, Annaa

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Mellström, Alf

Posten AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Melin, Ulf

Systembolaget AB, ordinarie

Michels, Georg

SAKAB, ordinarie

Mitteregger, Fritz

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie

Modin, Anita

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Mohlin, Per-Erik

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Molander, Harald

VD, Zenit Shipping AB

Zenit Shipping AB. ordinarie

Mårtensson, Arne

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Mölleby, Gösta

Telia AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Mörtberg, Carl-Ivar

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-

representant

Netz, Bo

Vasallen AB. ordinarie

Netzler, Göran

Imego AB, ordinarie

Nilssen, Roal

Luftfa rtsverket. a rbetstaga rrepresenta nt,

suppleant

Nilsson, Aina

Imego AB, ordinarie

Nilsson, Elisabeth

Sjöfartsverket, ordinarie

Nilsson, Jan S

Akademiska Hus AB, ordinarie

Nilsson, Karin

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

a r betstagarrepresenta nt

Nilsson, Kurt

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Lennart

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Nilsson, Lennart

Akademiska Hus AB, ordförande

Nilsson, Magnus

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Nilsson, Pia

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Nivert, Marianne

VD, Telia AB

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Nordbeck, Gunnar

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordförande

Nordin, Ake

SOS Alarm Sverige AB. personalrepresentant

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina

Lernia AB, ordinarie

Nordström, Kjell

AB Svenska Spel, ordinarie

Norvik, Harald

avsnitt 171 Kontrollera mot PDF

SAS Gruppen, förste vice ordförande

Nuder, Pär

Vasallen AB. ordförande

Nyblaeus, Nils-Fredrik

OM Gruppen AB, ordinarie

Nygren, Jan

Svenska Lagerhusaktiebolaget, vice ordförande-

Nylander, Göran

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

VD. Svenska Lagerhusaktiebolaget

Nyman, Sven

OM Gruppen AB, vice ordförande

Nyström, Björn

Posten AB. arbetstagarrepresentant,

Nyström, Elizabeth

Sjöfartsverket, ordinarie

Näsman, Janaxel

Norrland Center AB, ordförande

Ohlson, Göran

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Ollén, Joakim

Swedesurvey AB, ordförande

Olofsson, Sören

Systembolaget AB, ordinarie

Olofsson, Ulla

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Olson, Hans Christer

LKAB, ordinarie

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

ordinarie

Olsson, Eva

Imego AB. ordinarie

Olsson, Karin

Sjöfartsverket, ordinarie

Olsson, Kent

Sjöfartsverket, ordinarie

Ohlsson, Lars-Bertil

Posten AB, ordinarie

Omling, Pär

Imego AB, ordinarie

Onne, Madeleine

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Orrenius, Jan

Luftfartsverket, ordinarie

Othberg, Marie

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Palme, Gunnar

VD. AssiDomän AB

AssiDomän AB, ordinarie

Pedersen Heeg, Jörgen

Nordea AB, ordinarie

Pehrsson, Ulf

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Peltola, Timo

Nordea AB, ordinarie

Persson, Agata

Affärsverket svenska kraftnät,

a r betstagarreprese nta nt

Persson, Bertil

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

145

139

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Persson, Curt

Venantius AR, ordförande

SOS Alarm Sverige AB. ordförande

Persson-Göransson, Ewa

Samhall AB, ordinarie

Persson, Jan-Crlster

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.

ordförande

Persson, Margareta

Apoteket AB. arbetstagarrepresentant

Petersson, Lars-Erlc

Telia AB, ordförande

Petersson, Sven-Olof

Systembolaget AB. suppleant

Pettersson, Birgitta

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Lars-Olof

AssiDomän AR, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Leif

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant.

suppleant

Pettersson, Sture

VD. Swedesurvey AB

Pettersson, Åke

Statens Järnvågar, ordinarie

Pin, Domlnlque

SAKAB, ordinarie

Plogéu», Eva

Luftfartsverket. ordinarie

Pilsäter, Karin

Systembolaget AB. suppleant

Pälsson, Uno

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Queckfeldt. Ewa

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ragsten Pettersson, Christina

Posten AB. ordinarie

SBAB. ordinarie

Relnlus, Ulla

Kungliga Ofieran AB. ordinarie

Rekke. Lars

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordförande

Rentzhog, Sten

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie

Reutersklöld, Marianne

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie

avsnitt 172 Kontrollera mot PDF

Ringdahl, Thomas

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ringström. Anita

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Rodosl, Agneta

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Rogestam, Christina

VD. Akademiska Hus AB

Akademiska Hus AB, ordinarie

Rooth, Lena

Swedfund International AB, ordinarie

Ros, Carl Wilhelm

AssiDomän AB, ordinarie

LKAB, ordinarie

Rossignol, Fabrlce

SAKAB, ordinarie

Roukala.Hyväinen, Kalja

Nordea AB. arbetstagarrepresentant

Rudh, Karl-Erlk

Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant

Rung, Sören

SBAB, vice ordförande

Ruth, Arne

Voksenåsen A/S, ordinarie

Rydén, Bengt

OM Gruppen AB. ordinarie

Ryding, Sven-Olof

VD, AB Svenska Miljöstyrningsrådet

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Rålln, Berit

SOS Alarm Sverige AB,

personalrepresentant

Rönnberg, Mats

Venantius AB, ordinarie

Sahlin, Maurltz

Imego AB, ordförande

Salomonson, Christina

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Salzmann, Tomas

IRECO Holding AB, ordinarie

Sandberg. Mona-Llsa

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Sandberg. Peter

Posten AB. ordinarie

Sandström, Bertil

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant

Saxvold, Bror

Statens Järnvägar AB. arbetstagarrepresentant

Saxton, Ulla-Brltt

SVEDAB, suppleant

Schönnlng, Eje

AB Bostadsgaranti, suppleant

Selén, Jan-Olof

Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket

Severed, Bo

Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant

Sllfverstrand, Bengt

Systembolaget AB, ordinarie

Sjölander, Lars

Sveriges Rese- och Turistråd AB,ordinarie

Skarell, Gunnar

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Skoglösa. Brltt-Marle

Apoteket AB, ordinarie

Skogö, Ingemar

Generaldirektör, Luftfartsverket

A-Banan projekt AB, ordinarie

Svedab. ordförande

Sköld, Lars

VD, Sveaskog AB

Sköldefors, Walter

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Smith, Eva

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Sohlman, Ragnar

Voksenåsen A/S, ordinarie

Sprängare, Björn

LKAB, ordförande

Stalens Järnvägar, vice ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Slättum, ordinarie

Spång, Ulf

Pesten AB, ordinarie

Staffas, Fritz

Akademiska Hus AB. ordinarie

Stark, Annelle

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Starkerud, Lars

Sjöfartsverket, ordinarie

Starrln, Karin

Kungliga Operan AB. ordinarie

Steen, Anitra

VD, Systembolaget AB

Steincke, Glinter

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.

ordinarie

Stenberg, Jan

VD, SAS Gruppen

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Kungliga Operan AB. ordinarie

Stendahl, Christina

Voksenåsen A/S. ordinarie

Stenhammar, Olof

OM Gruppen AB. ordförande

Strand, Karl-Erik

VD, Sveriges Rese och Turistråd AB

Strandberg. Kenth

AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant,

suppleant

Strlby, Christina

Vattenfall AB, ordinarie

avsnitt 173 Kontrollera mot PDF

Strömberg. Karin

Posten AB, ordinarie

Sundberg, Kjell

VD, A-Banan projekt AB

Sundgren, Jan-Erlc

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

ordinarie

Swartz, Göran

Kungliga Operan AB. arbetstagarrepresentant

Svedberg, Gunnar

IRECO Holding AB, ordförande

Svenhelm, Lars-Olof

AB Göta kanalbolag. ordinarie

Söderberg, Lena

Sveaskog AB. ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Söderblom, Anna

AB Svenska Spel, ordinarie

Söderhjelm, Margaretha

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant.

suppleant

Söderlund, Thord

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Söderström, Bengt

Affärsverket svenska kraftnät, vice ordförande

146

140

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Söderström, Lars-Olov

Norrland Center AB, ordinarie

Sörensen, Erik

SAS Gruppen, andre vice ordförande

Tegnér, Per

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

AssiDomän AB. ordinarie

Tengelin, Ursula

LKAB, ordinarie

Tham, Carl

Kungliga Operan AB. ordinarie

Thapper, Inger

Luftfartsverket, ordinarie

Thelin, Hugo

Swedfund International AB, vice ordförande

Th iberg, Sven

SIS Miljömärkning AB, ordförande

Thor, Anders J

AB Bostadsgaranti, suppleant

Thorell, Lars

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thoméus, Torsten

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Tidlund, Håkan

Samhall AB, ordförande

Tingsgård, Tove

Lernia AB, ordinarie

Tiusanen, Bertil

Apoteket AB, ordinarie

Tivéus, Meg

VD, AB Svenska Spel

AB Svenska Spel, ordinarie

Kungliga Operan AB. ordinarie

Statens Järnvägar, ordinarie

Tivéus, Hans

VD, AB Svensk Bilprovning

Torell, Lena

Imego AB, ordinarie

Torstensson, Lennart

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-

representant

Tuvegarn, Ingela

Posten AB, ordinarie

Ullenlus, Christina

IRECO Holding AB, ordinarie

Unge, Ragnar

VD, SIS Miljömärkning AB

Utterström, Anna Karin

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Utterström, Brittmarie

SweRoad AB, ordinarie

Utterström, Gösta

AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant, supple-

ant

Uustalu, Ann

Swedfund International AB, ordinarie

Va inio, Vesa

Nordea AB. ordförande

Wahlström, Victor

Samhall AB. suppleant

Waldner, Lars

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Wall, Carin

Swedfund International AB, ordinarie

Wallin, Sven

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-

representant

Weichbrodt, Björn

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,

ordinarie

Wemming, Mats

VD, SVEDAB

Wenblad, Axel

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordförande

Westling, Rickard

Vasallen AB, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Wickenberg Karlsson, Birgitta

VD, Svenska Skeppshypotekskassan

Wide, Anna Maria

avsnitt 174 Kontrollera mot PDF

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Widmark, Håkan

VD, IRECO Holding AB

Wikström, Jan-Erik

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordförande

Wikström, Karl

LKAB, arbetstagarrepresentant

Viktorsson, Elisabeth

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Wilhelm Ros, Carl

LKAB, ordinarie

Wolrath, Björn

AB Svensk Exportkredit, ordförande

Samhall AB, ordinarie

Wärn, Ragnhild

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Wästberg, Per

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Wästlund, Holger

Vasallen AB, ordinarie

Yngvesson, Nils

SVEDAB. ordinarie

Yngwe, Peter

VD, AB Svensk Exportkredit

Zander, Jens

Teracom AB, ordinarie

Ziegler, Ingemar

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Åbyhammar, Marianne

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Ahfeldt, Per-Olof

AB Göta k3naIbolag, arbetstagarrepresentant

Ahnstrand, Claes

Systembolaget AB, ordinarie

Ähult, Henrik

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Åkerblom, Kjlll

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-

representant

Åkesson Bonde, Ingrid

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ögren, Kent

Vattenfall AB, suppleant

öhman, Hans

A-Banan projekt AB, ordinarie

öjefors, Lars

Swedfund International AB, ordinarie

öhrn, Ingemar

Svenska Skogsplantor AB, ordförande

örnfjäder, Krister

Luftfartsverket, ordinarie

örtengren, Bengt

Affärsverket svenska kraftnät, arbetstagarrepre-

sentant

Örtendahl, Claes

Apoteket AB. ordinarie

Österlund, Claes-Göran

VD. AB Göta kanalbolag

Östholm, Lars

LKAB, ordinarie

147

141

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ADRESSREGISTER

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Gamla Brogatan 27

111 27 Stockholm

Telefon: 08-797 98 50

Telefax: 08-797 98 51

a-banan@swipnet.se

Akademiska Hus AB

Box 483

401 27 Göteborg

Telefon: 031-63 24 00

Telefax: 031-63 24 01

inf c@a kadern iska hus.se

www.akademiskahus.se

ALMI Företagspartner AB

Box 47631

117 94 Stockholm

Telefon: 08-709 89 00

Telefax: 08406 03 00

info@almi.se

www.almi.se

Apoteket AB

Fraikörvägen 4

131 88 Stockholm

08-466 10 00

08-466 15 15

www.apoteket.se

AssiDomän AB

Pipersgatan 2

105 22 Stockholm

Telefon: 08-655 90 00

Telefax.- 08-655 94 01

mailbox@asdo.se

www.asdo.se

AB Bostadsgaranti

Box 26029

10041 Stockholm

Telefon: 08-545 047 00

Telefax: 08-545 047 17

abo@bostadsgaranti.se

www.bostadsgaranti.se

Civitas Holding AB

Box 24234

104 51 Stockholm

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01

A/0 Dom Shvetsii

190 031 Kazanskaya

44 St Petersburg, Ryssland

Grängesberg Gruvor AB

Box 26

772 21 Grängesberg

Telefon: 0240-21400

Telefax: 0240-203 73

AB Göta kanalbolag

Box 3

591 21 Motala

Telefon: 0141-20 20 50

Telefax: 0141-21 55 50

mfo@gotakanal.se

www.gotakanal.se

avsnitt 175 Kontrollera mot PDF

Imego AB

Aschebergsgatan 46

Byggnad 11

411 33 Göteborg

Telefon: 031-750 18 00

Telefax: 031-750 18 01

info@imego.com

www.imego.com

IRECO Holding AB

Klara Norra Kyrkogata 33

111 22 Stockholm

Telefon: 08-411 18 90

Telefax: 08-411 18 93

info@ireco.se

www.ireco.se

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49

541 45 Skövde

Telefon: 0500-41 08 05

Telefax: 0500-48 68 36

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037

102 41 Stockholm

Telefon: 08-665 61 00

Telefax: 08-663 88 16

info@dramaten.se

www.dramaten.se

Kungliga Operan AB

Box 16094

103 22 Stockholm

Telefon: 08-791 43 00

Telefax: 08-791 44 44

info@operan.se

www.operan.se

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus

573 81 Tranås

Telefon: 0140-461 00

Telefax: 0140-461 80

jan-eric.nilsson@kuran.se

Lernia AB

Box 1181

111 91 Stockholm

Telefon: 08-701 65 00

Telefax: 08-411 00 93

info@lernia.se

www.lernia.se

Luftfartsverket

601 79 Norrköping

Telefon: 011-19 20 00

Telefax: 011-19 25 75

luftfartsverket@lfv.se

www.lfv.se

Luossavaara-Kiirunavaara, LKAB

Box 952

971 28 Luleå

Telefon: 0920-380 00

Telefax: 0920-195 05

info@lkab.com

www.lkab.se

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Box 70396

107 24 Stockholm

Telefon: 08-50 63 62 54

Telefax-, 08-5063 62 59

e-post: info@miljostyrning.se

webbadress: www.miljostyrning.se

Nordea AB

Hamngatan 10

105 71 Stockholm

Telefon: 08-614 78 00

Telefax: 08-10 50 69

www.nordea.com

Norrland Center AB

Box 200

101 23 Stockholm

Telefon: 08-545 185 80

Telefax: 08-545 185 89

info@norrla ndcenter.se

www.norrlandcenter.se

OM Gruppen AB

Telefon: 08-405 60 00

Telefax: 08-405 60 01

info@omgroup.se

www.omgroup.se

Posten AB

105 00 Stockholm

Telefon: 08-781 10 00

kundtjanst@posten.se

www.posten.se

Samhall AB

Box 44

146 21 Tullinge

Telefon: 08-607 10 00

Telefax-, 08-607 10 99

samhall. info@samhall.se

www.samhall.se

SAS Sverige AB

195 87 Stockholm

Telefon: 08-797 12 93

www.sas.se

SIS Miljömärkning AB

Box 6455

113 82 Stockholm

Telefon: 08-610 30 40

Telefax: 08-34 20 10

svanen@sis.se

blomman@sis.se

www.svanen.nuwww.blomman.nu

Sjöfartsverket

601 78 Norrköping

Telefon: 011-19 13 79

Telefax: 011-10 20 30

hk@sjofartsverket.se

www.sjofartsverket.se

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 Stockholm

Telefon: 08-407 30 00

Telefax: 08-611 63 36

info@sosalarm.se

www.sosalarm.se

Specialfastigheter Sverige AB

Borggården

582 28 Linköping

Telefon: 013-24 92 00

Telefax-, 013-10 01 33

hk@specialfastigheter.se

www.specialfastigheter.se

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Box 27308

102 54 Stockholm

Telefon: 08-614 43 00

Telefax: 08-611 46 00

headoffice@sbab.se

www.sbab.se

149

143

avsnitt 176 Kontrollera mot PDF

ADRESSREGISTER

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Statens Järnvägar AB, SJ AB

Box 1153

118 81 Stockholm

Telefon: 08 762 20 00

Telefax: 08 411 40 20

sjinfoWstab.sJ.se

www.s|.se

Statens Väg* och Baninvest AB

781 87 Borlänge

Telefon: 0243-754 00

Telefax: 0243-756 11

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

c/o Näringsdepartementet

103 33 Stockholm

Telefon: 08-405 36 92

Telefax: 08 21 57 99

vlktoria.aastrupWmdustry.minlstry.se

Sveaskog AB

Box 315

952 23 Kalix

Telefon: 0923 787 00

Telefax: 0923 787 01

www.sveaskog.se

Sydkraft SAKAB

Norrtorp

692 85 Kiinila

Telefon: 019 30 51 00

Telefax: 019-57 70 27

www.sakab.se

AB Svensk Bilprovning

Box 508

162 15 Vällingby

Telefon: 08-759 21 00

Telefax: 08-759 54 24

lnfoWbilprovningen.se

www.bilprovnlngen.se

AB Svensk Exportkredit, SEK

Box 16368

103 27 Stockholm

Telefon: 08-613 83 00

Telefax: 08 20 38 94

lnfoWsek.se

www.sek.se

Affärsverket svenska kraftnät

Box 526

162 15 Vällingby

Telefon: 08-739 78 00

Telefax: 08 3 7 84 05

lnfoWsvk.se

www.svk.se

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 30143

104 25 Stockholm

Telefon: 08 657 44 00

Telefax: 08-737 01 16

lnfoWlagerhii5.se

www.lagerhus.se

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207

171 04 Solna

lelefon: 08 627 62 00

Telefax: 08 98 70 69

lnfoWssc.se

www.ssc.se

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010

404 21 Göteborg

Telefon: 031-80 61 60

Telefax: 031-15 80 85

loanWskeppshypotek.o.se

Svenska Skogsplantor AB

Box 33

551 12 Jönköping

Telefon: 036-30 56 00

Telefax: 036-19 07 40

skogWskogsplanlor.se

www.skogsplantor.se

AB Svenska Spel

621 80 Visby

Telefon: 0498-26 35 00

Telefax: 0498-26 36 30

kundtJanstWsvenskaspel.se

www.svenskaspel.se

118 92 Stockholm

Telefon: 08-555 420 00

Telefax: 08-555 420 88

infoWteracom.se

www.teracom.se

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

Box 4044

203 11 Malmö

Telefon: 040-660 98 80

Telefax: 040-660 98 89

infoWsvedab.se

www.oresundskonsortiet.se

Sveriges Geologiska AB, SGAB

EY Law/Tlsell Advokatbyrå

Box 3143

103 62 Stockholm

Telefon: 08-506 440 00

Telefax: 08-506 441 00

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

Box 857

501 15 Borås

Telefon: 033-16 50 00

Telefax: 033-16 50 10

inloWsp.se

www.sp.se

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030

103 61 Stockholm

Telefon: 08-725 55 00

Telefax: 08-725 55 31

infoWswetourlsm.se

www.swetcurlsm.se

Swedesurvey AB

801 82 Gävle

Telefon: 026-63 33 00

Telefax: 026 65 18 19

infoWswedesurvey.se

www.swedesurvey.se

Swedfund International AB

Box 3286

103 65 Stockholm

Telefon: 08-725 94 00

Telefax: 08-20 30 93

infoWswedfund.se

www.swetlfund.se

SweRoad

Box 4021

171 04 Solna

Telefon: 08-799 79 80

Telefax: 08 24 46 89

avsnitt 177 Kontrollera mot PDF

sweroad Wsweroa d .se

www.sweroad.se

Systembolaget AB

103 84 Stockholm

Telefon: 08-789 35 00

Telefax: 08 789 35 25

infoWsystembolagel.se

www.syslembolaget.se

Telia AB

123 86 Farsta

Telefon: 08-713 10 00

Telefax: 08-713 33 33

teliaWtella.se

www.telia.se

Teracom AB

Box 17666

V&S Vin & Sprit AB

Förmansvägen 19

117 97 Stockholm

Telefon: 08 744 70 00

Telefax: 08-744 74 44

lnfoWvinsprit.se

www.vinsprlt.se

Vasakronan AB

Box 24234

104 51 Stockholm

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01

i nfoWvasa kr ona n.se

www.vasakronan.se

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14

702 12 Örebro

Telefon: 019-17 50 70

Telefax: 019-17 50 90

infomasterWvasallen.se

www.vasallen.se

Vattenfall AB

162 87 Stockholm

Telefon: 08-739 50 00

Telefax: 08-37 01 70

infoWvattenfall.se

www.vattenfall.se

Venantius AB

Box 16184

103 24 Stockholm

Telefon: 08 440 81 00

Telefax: 08-440 81 10

infoWvenantius.se

www.venantius.se

Voksenåsen A/S

Ullveien 4

NO 0791 Oslo, Norge

Telefon: 0047-22 14 30 90

Telefax: 0047-22 49 93 33

vokproWonline.no

Zenit Shipping AB

Vingalandsgatan 8

417 63 Gölelxxg

Telefon: 031-22 25 42

Telefax: 031-51 10 90

150

144

Skr. 2000/01:120

VD OCH ORDFÖRANDEFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅR 2000 Biläga 1

Förändringar under år 2000

Verkställande direktör och generaldirektör

SJ Green Cargo AB

Jan Sundling

Sydkraft SAKAB

Per-Olof Lindholm

Anders Lärkert

SJ AB

Kjell Nilsson

Sjöfartsverket

Jan-Olof Selén

Anders Lindström

Specialfastigheter Sverige AB

Curt Bylund

Holger Wästlund

Sveaskog AB

Lars Sköld

Björn Skogh

SVEDAB

Mats Wemming

Karl-Otto Sicking

Swedcarrier, AB

Arne Berggren

Svensk Bilprovning, AB

Hans Tivéus

Per Egon Johansson

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Karl-Erik Strand

Anders Wallgren

Telia AB

Jan-Äke Kark

Marianne Nivert

Jan-Ake Kark

Vattenfall AB

Bertil Tiusanen

Carl-Erik Nyquist

Lars G. Josefsson

Bertil Tiusanen

V&S Vin & Sprit AB

Peter Lagerblad

Egon Jacobsson

Förändringar under år 2000:

styrelseordförande

A-Banan projekt AB

Sven Bårström

Ingemar Skogö.

Civitas AB + Vasakronan AB

Egon Jacobsson

Rune Brandinger.

SJ Green Cargo AB

Karl Gunnar Holmqvist

Kasernen Fastighets AB

Christer Alvemur

Bengt A W Johansson

Nordea AB

Vesa Va i nio

Jacob Palmstierna

Sydkraft SAKAB

Jan Kluge

Jan Ekman

SJ AB

Daniel Johannesson

Swedcarrier, AB

Ingrid Bonde

Svensk Bilprovning, AB

Olof Johansson

Stig Malm

Telia AB

Lars-Eric Peterson

Jan Stenberg

Vasakronan AB

Egon Jacobsson

Rune Brandinger

Vasallen AB

Pär Nuder

Håkan Bryngelson.

Vattenfall AB

Gerhard Larsson

Jörgen Andersson

151

145

SISTA SIDAN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Bolagiseringen av SJ

Beslutet

avsnitt 178 Kontrollera mot PDF

Regeringen föreslog i en proposition till riksda-

gen den 16 mars 2000 att verksamheten vid

Statens Järnvägar (SJ) skulle överföras till ett

eller flera aktiebolag. Där sades också att staten

skulle äga alla aktier i det eller de bolag där SJ:s

kärnverksamhet bedrevs.

Bakgrund

Staten har sedan andra hälften av 1800-talet

bedrivit järnvägsverksamhet genom Statens

Järnvägar (SJ). Sedan är 1911, dä affärsverks-

forrnen skapades, har verksamheten bedrivits i

form av ett affärsverk.

1988 skildes bland annat ansvaret för inves-

Varför bolagisering ?

Regeringen ansåg det som viktigt att SJ kunde

ges möjlighet att pä bästa sätt tillgodose kunder-

nas krav på service, kvalitet och tillgänglighet.

För att SJ skall kunna delta I denna utveckling

och kunna ta tillvara nya affärsmöjligheter såväl i

Sverige som utomlands krävdes en verksamhets-

form som möjliggjorde deltagande i olika former

av samverkan, till exempel gemensamma

utvecklingsbolag.

Regeringen ansåg därför att SJ borde ombil-

das till aktiebolag med syfte att skapa

enheter/verksamheter som genom att verka

under samma förutsättningar som övriga kon-

kurrenter på marknaden bättre kunde tillgodose

kundernas krav på service.

Vad innebär

en bolagisering

En bolagisering ger en

enhetlig juridisk struktur för

alla verksamheter i koncernen

och underlättar bland annat effekti-

visering och rationalisering av SJ:s verk-

samhet. Strukturen ger också en tydlig

transparens, som omöjliggör alla former av

korssubventioner och felaktig prissättning.

Bolagiseringen innebär vidare en anpassning

till den fortgående internationaliseringen

inom transportmarknaden.

Nuvarande struktur

SJ har sedan den 1 januari 2000 bedrivit sin

verksamhet i sex väldefinierade och affärsmäs-

sigt avgränsade sektorer: SJ Resor, SJ Cargo

Group, SJ Fastigheter, SJ Teknik, SJ Terminal-

produktion och SJ Data. Dessa sektorer ombil-

dades 1 samband med bolagiseringen till sex

självständiga koncerner. SJ Resor och SJ Cargo

Group, som omfattar SJ:s kärnverksamhet, dri-

ver sedan 1 januari 2001 verksamhet i SJ AB

respektive Green Cargo AB. Dessa bolag är

direktägda av staten medan övriga bolag ägs av

staten genom holdingbolaget AB Swedcarrier. SJ

Fastigheter driver verksamhet i Jernhusen AB,

SJ Teknik i Euromaint AB, SJ Terminalproduk-

tion i TraffiCare AB samt SJ Data i Unigrid AB.

hote ll städservice

. persontransporter

färjor rest® i Inger

fastighet*

■ aataservice

godstransporter

Green CargöAB

persontransporter

AB Swedcarrier

järnväRsanknuten

serviceverksamhet

teringar i och underhåll av bannätet från

trafikverksamheten för att järnvägen skulle

avsnitt 179 Kontrollera mot PDF

ges förutsättningar att spela en viktig roll

som ett konkurrenskraftigt transportme-

del. Banverket övertog i samband med

detta ansvaret för infrastrukturen.

Marknaden

för person-

transporter har

successivt

avreglerats och

godstrafiken på järn-

väg har helt avregle-

rats, vilket fått till följd

att kunderna ställer

högre kvalitets- och servicekrav.

Därför har riksdagen successivt

beslutat om en transportpolitik

som innebär ökad konkurrens mellan och inom

varje transportslag.

Med avregleringen följde ökad konkurrens från

både svenska och utländska företag. Från år 2000

svarade SJ för mindre än 40 procent av antalet

tågresor I Sverige. SJ:s andel av antalet personki-

lorneter beräknades då uppgå till cirka 70 pro-

cent. Arlanda Express, pendeltågstrafiken i Stock-

holm och nattågen till övre Norrland är exempel

på järnvägstrafik som utfördes av andra tågtrafik-

utövare. SJ mötte också en allt större konkurrens

från andra trafikslag såsom flyg och busstrafik,

verksamheter som nästan undantagslöst bedrivs i

aktiebolagsform.

152

146

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

153

Kompletteringar och riktlinjer

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Hel- och delägda företag

2.1 A-Banan projekt AB

Riktlinjer

A-Banans aktier förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket.

Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess

kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter

genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train

AB, det bolag som det privata näringslivet bildat för att på uppdrag av A-

Banan genomfora projektet.

Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som

samfinansicras av staten och det privata näringslivet. Är 1993 fick den

s.k. Delegationen for infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag av

regeringen att genomföra upphandlingen av projektet. A-Banan Projekt

AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels

samla statens rättigheter och skyldigheter i projektet (prop. 1993/94:39).

Bolaget har vidare till uppgift att som ägare till Arlandabanan och part i

Arlandabanan Project Agrccment följa utvecklingen av verksamheten

samt återbetalningen av det statliga vilikorslånet.

Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25

november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för

den regionala och nationella tågtrafiken.

Styrelse år 2001

Bårström, Sven, ordförande

Danielsson, Jan

Danielson, Jan

Francke, Ulrika

Lindberg Göransson, Kerstin

Averstad, Kjell-Åke

Lundin, Ulf, suppleant

Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Kjell Sundberg

154

2.2

AB Swedcarrier

avsnitt 180 Kontrollera mot PDF

Styrelse 2001

Bonde, Ingrid, ordförande

Kvarnström, Jan, vice ordförande

Apler, Lena

Detter, Dag

Elväng, Katja

Persson, Bertil

Bemdtsson, Mats, arbetstagarrepresentant

Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant

Hallén, Bertil, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Berggren, Arne

2.3 ALMI Företagspartner AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med

vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med

uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal

regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och

finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De

övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse

i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt-

skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa-

gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250

anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Ola, ordförande

Amelid, Håkan

Bolin Ottoson, Gertrud

Carlsson, Bibbi

Engström, Gunvor

Holm, Pelle

Nilsson, Thomas

Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Lundwall, Göran

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

155

2.4

Akademiska Hus AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a.

Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr.

1992/93:123). Akademiska hus skall långsiktigt upprätthålla värdet i

statens innehav av högskolefastigheter och garantera att fastighets- och

förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent sätt.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Kantola, Birgitta

I.undius, Annika

Nilsson, Jan S

Rundqvist, Veronica

Staffas, Fritz

Rogestam, Christina

Jcnsen, Ilans, arbetstagarrepresentant

Seradji, Parzin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

2.5 Apoteket AB

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote-

ket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om

handel med läkemedel m.m. (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.

1996/97:58 och prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr. 1998/99:104).

Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med

bolagets bildande 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234).

Därefter har riktlinjerna ändrats 1985 (prop. 1984/85:170, bet.

avsnitt 181 Kontrollera mot PDF

1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och 1996 (prop. 1996/97:27, bet.

1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

Mot bakgrund av förslagen i Läkcmedelsdistributionsutredningens hu-

vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon-

kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop.

1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som

156

sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam- Skr. 2000/01:120

rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam- Bilaga 2

band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo-

tioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,

rskr. 1998/99:209).

Styrelse 2001

Bergquist, Jan, ordförande

Carlsson, Barbro

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna

Eriksson, Eva

Sjöberg, Mikael

Furberg, Inga-Lill, arbetstagarrepresentant

Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant

Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Utterström, Anna Karin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

2.6 AssiDomän AB

Riktlinjer

Domänverket ombildades 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta

statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick

till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit

kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.

1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet

till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inklude-

rar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknads-

mässiga avkastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes

på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänheten

(prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till

35,31 %.

Styrelse 2001

Magnusson, Bernt, ordförande

Palme, Gunnar

Bjömsson, Björn

Blomberg, Jan

Carlsson, Hans

Duveblad, Gunnel

Ros, Carl Wilhelm

157

Tegnér, Per

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Palme, Gunnar

2.7 Bostadsgaranti, AB

Riktlinjer

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre-

ningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ur-

sprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostads-

rättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av

nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor tor stat-

liga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bo-

stadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget

(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen moti-

avsnitt 182 Kontrollera mot PDF

verade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när

det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var

rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när

det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att

kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av

nya bostadsrätter och egnahem.

Styrelse 2001

Brink, Stig, ordförande

Hagberg, Michael

Hansén, Mårten

Kruusc, Thomas

Larsson, Sven

Lönnberg, Anders

Abyhammar, Marianne

Verkställande direktör

Eriksson, Kåre

2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a.

Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop.

1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans upp-

158

drag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala Skr. 2000/01:120

avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Bilaga 2

Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt

bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding

AB har i dag två dotterbolag: Vasallen och Vasakronan AB.

2.8.1 Civitas Holding AB

Styrelse 2001

Bryngelson, Håkan

Engman, Gerd

Israelsson, Mats

Kantola, Birgitta

Kylberg, Lars

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.8.2 Vasallen AB

Styrelse 2001

Nuder, Pär, ordförande

Hedlund, Lena

Jonsson, Jan-Peter

Jonsson, Lars

Rodosi, Agneta

Netz, Bo

Wästlund, Holger

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

2.8.3 Vasakronan AB

Styrelse 2001

Jacobsson, Egon, ordförande

Kylberg, Lars V, vice ordförande

Bryngelson, Håkan

Danell, Georg

Engman, Gerd

159

Kantola, Birgitta

Lilja, Maria

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Ilåkan

2.9 A/O Dom Shvetsii

Styrelse 2001

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias lik-

vidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst

i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av

bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär-

skilda mål för verksamheten har inte givits.

Styrelse 2001

avsnitt 183 Kontrollera mot PDF

Rekke, Lars, ordförande

Eriksson, Per Olof

Magnusson, Bernt

Nilsson, Lennart

Sprängare, Björn

Stenberg, Jan

Verkställande direktör

Detter, Dag

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

160

2.11

Green Cargo AB

Styrelse 2001

Holmqvist, Karl Gunnar, ordförande

Bådholm, Christer

Halvarsson, Eva

Johannesson, Daniel

Rennerstedt, Kristina

Sandberg, Peter

Strömberg, Birgitta

Östlund, Viggo

Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant

Lundmark, Peter, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Sundling, Jan

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.12 Göta Kanalbolag, AB

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byg-

gandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen in-

vigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av

staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallen-

bergsfaren. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåva-

rande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om

riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolags-

form behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag

(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen

ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i

framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt

byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall

även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och

kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet.

Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom stats-

maktens försorg.

Styrelse 2001

Janérus, Kaj, ordförande

Berggren, Christer, vice ordförande

Andersson, Elving

Modin, Anita

Svenheim, Lars-Olof

Söderlund, Thord

Wäm, Ragnhild

161

6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Löfströrn, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant

Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant

Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant

Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

2.13 Imego AB

Riktlinjer

På Förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

(SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot

mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1,

prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den

grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet

skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess

huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av

avsnitt 184 Kontrollera mot PDF

uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budget-

propositionen 2000 beslöts om driftsbidrag för 2001 om 20 miljoner

kronor (prop. 2000/01:1).

Styrelse 2001

Sahlin, Mauritz, ordförande

Lewin, Thomas

Netzler, Göran

Nilsson, Aina

Olsson, Eva

Omling, Pär

Torell, Lena

Verkställande direktör

Brox, Bill

2.14 IRECO Institute for Research and Competence

Holding AB

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget

IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs

till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompe-

tensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97 :FiU20, rskr.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

162

1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta ak- Skr. 2000/01:120

tier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja Bilaga 2

industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja

samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och

svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom indust-

riforskningssystemet.

Styrelse 2001

Svedberg, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Caesar, Madeleine

Lubeck, Lennart

Salzmann, Tomas

Torell, Lena

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

2.15 Kasernen Fastighets AB

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare

och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten

alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj-

ningen bolaget (prop.l991/92:44, bct.l991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).

Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt För-

svarsmakten.

Styrelse 2001

Alvemur, Christer, ordförande

Andersson, Björn

Jönsson, Lena

Lorentzon, Arne

Lundberg, Monica

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

163

2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Riktlinjer

Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie-

rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten

skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara

ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och

det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu-

blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de

främsta scenerna utomlands.

Styrelse 2001

Wikström, Jan-Erik, ordförande

Bonnier, Eva

Dahlberg, Ingrid

Efraimsson, Inger

Låftman, Lennart

Wästberg, Per

Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant

Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant

Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant

avsnitt 185 Kontrollera mot PDF

Dam berg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

2.17 Kungliga Operan AB

Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de-

finierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan

skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden,

vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kul-

turarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred

repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna

utomlands.

Styrelse 2001

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Ilorace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

164

Stenberg, Jan

Tham, Carl

Tivéus, Meg

Gleisner, Per-Åke, arbetstagarrepresentant

Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant

Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant

Bergström, Peter, arbetsstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Hall, Bengt

2.18 Lernia AB

Riktlinjer

Riktlinjerna för Lemia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband

med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet.

1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i

ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propo-

sitionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55,

bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill-

skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar av-

seende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet.

1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 an-

togs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar

till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens

förväntningar och krav på bolaget.

Styrelse 2001

Dockered, Bo, ordförande

Blomquist, Bo-Gunnar

Eriksson, Olle

Hjalmarson, Lennart

Iversen, Jonas

Kronstam, Karin

Lewin, Margareta

Normark-Nilsson, Ann-Stina

Tingsråd, Tone

Larsson, Bengt

Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

165

7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Styrelse 2001

Sprängare, Björn, ordförande

Ameln, Carl

I Ielgesson, Lars-Åke

Olson, lians Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula

Ullebo, Egil

Östholm, Lars

Berggren, Christer, suppleant

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant

Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant

Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant

Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant

Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

avsnitt 186 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Ameln, Carl

2.20 Luftfartsverket

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av lufifartsfonden till en

affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop.

1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket.

Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle fa bättre affärsmässiga

förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i

uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöan-

passat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av

resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och ut-

veckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvud-

uppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara

för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäker-

heten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot förore-

ningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för

civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila

flygtransporter.

Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funk-

tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2001

Adelsohn, Ulf, ordförande

166

Anneli, Elisabet

Jonsson, Jan

Orrenius, Jan

Plogéus, Eva

Thapper, Inger

Örnfjäder, Krister

Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant

Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

Lars Rekke ff.o.m. 1 augusti 2001

2.21 Nordea AB

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte

staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet.

1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det

första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att

sälja 34,5 %.

Styrelse 2001

Vainio, Vesa, ordförande

Dalborg, Hans

Andersson, Dan

Andersson, Edward

Brandinger, Rune

Madsen Hoeg, Claus

Magnusson, Bernt

Pedersen Hoeg, Jörgen

Peltola, Timo

Krarup, Thorleif, suppleant

Haulrik, Lene, arbetstagarrepresentant

Roukala-Huvärinen, Kaija, arbetstagarrepresentant

Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Krarup, Thorleif

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

167

2.22 Norrland Center AB

Riktlinjer

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland.

Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stif-

telsen Norrlandsfonden.

Styrelse 2001

avsnitt 187 Kontrollera mot PDF

Näsman, Jan, ordförande

Andersson, Peter

Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtsson, Sture

2.23 OM Gruppen AB

Styrelse 2001

Stcnhammar, Olof, ordförande

Broek, Gunnar

Franzén, Thomas

Larsson, Per E.

Nyman, Sven

Rydén, Bengt

Carendi, Jan

Nyblaeus, Nils-Fredrik

Verkställande direktör

Larsson, Per E.

2.24 Posten AB

Riktlinjer

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38,

bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr. 1993/94:119).

Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet.

1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

168

Styrelse 2001

Bemhardsson, Göte ordförande

Brodin Rampe, Annette

Grabe, Lennart

Iversen, Jonas

Kvarnström, Jan

Litzén, Ulla

Lekberg, Sören

Malmborg, Curt

Strömberg, Karin

Spång, Ulf

Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant

Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant

Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant, suppleant

Strömbäck, Kjell, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

2.25 Samhall AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli

aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249).

Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget

äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att före-

tagsgruppen därigenom skulle fa bättre affärsmässiga förutsättningar för

sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär

aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar,

känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och

internationellt.

Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam-

het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt

arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp-

fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför-

bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga

om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re-

guljära arbetsmarknaden.

Styrelse 2001

Tidlund, Håkan, ordförande

Carlsson, Boel

Iversen, Jonas

Persson Göransson, Ewa

Persson, Margareta

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

169

Wolrath, Björn Skr. 2000/01:120

Johansson-Wester, Margaretha Bilaga 2

Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant

Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant

Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant

Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lcppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Gunnarsson, Göran

2.26 SAS Gruppen

Riktlinjer

avsnitt 188 Kontrollera mot PDF

SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämp-

ning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåva-

rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalct godkändes

av de tre ländernas regeringar oeh följdes i slutet av 1951 av ett avtal

mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om-

råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare

utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtra-

fik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska

luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av rege-

ringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalct förlängdes se-

nast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997

en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

Styrelse 2001

Berggren, Bo, ordförande

Jansson, Urban, vice ordförande

Bclfrage, Erik

Linander, Nina

Verkställande direktör

Lindcgaard, Jörgen

170

2.27

SIS Miljömärkning AB

Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att infora en gemensam, offi-

ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant

av Nordiska ministerrådets logotyp.

Regeringen gav SIS - Standardiseringen i Sverige - uppdraget att

sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand

om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS

med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med

en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten

drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan-

slag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite-

rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags-

kontakter och marknadsföring.

Styrelse 2001

Thiberg, Sven, ordförande

Berg, Ingolf

Flink, Lars

Knutsson, Pernilla

Mattsson, Anna

Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

2.28 SJ AB

Styrelse 2001

Johannesson, Daniel, ordförande

Berg, Gunilla

Fallenius, Peter

Granlund, Marie

Halvarsson, Eva

Nilsson, Roland

Åhnberg, Bertil

Aldenmark, Lena, arbetstagarrepresentant

Nyholm, Nils-Gunnar, arbetstagarrepresentant

Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

171

Verkställande direktör

Nilsson, Kjell

2.29 Sjöfartsverket

Riktlinjer

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a.

beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för

finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100).

avsnitt 189 Kontrollera mot PDF

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt

i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under

säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten

ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts-

verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio-

nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2001

Färm, Gunnel, ordförande

Brandin, Claes-Göran

Johannesson, Rolf

Nyström, Elizabeth

Nilsson, Elisabeth

Olsson, Karin

Olsson, Kent

Starkerud, Lars

Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant

Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant

Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant

Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Selen, Jan Olof

2.30 SOS Alarm Sverige AB

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %)

och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar

bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm

på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

172

räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras Skr. 2000/01:120

ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även Bilaga 2

för sjukvårdsupplysningen.

Styrelse 2001

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande

Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Berg, Hjördis

Brögger, Lise

Fredlund, Michael

Lennerwald, Ingrid

Salomonson, Christina

Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant

Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven Rune

2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-

lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-

ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten

startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP Sveriges Prov-

nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni

1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det

nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.

1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-

positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de

överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-

och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas

avsnitt 190 Kontrollera mot PDF

utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-

hetens förutsättningar.

Styrelse 2001

Persson, Jan-Crister, ordförande

Bankvall, Claes

Johansson, Hasse

Kjömsberg, Solveig

Lundkvist, Gun

Olson, Hans Christer

Sundgren, Jan-Eric

173

Weichbrodt, Björn

Johansson, Klas, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant

Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

2.32 Specialfastigheter Sverige AB

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig-

hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998

delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. föl-

jande:

Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt för-

bundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på

renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt

ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet

långsiktiga och stabila förutsättningar.

Inriktningen på en fastighctsrörclse av ändamålskaraktär bör vara att

stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.

Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given

hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög

standard och god service.

Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter

skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffekti vt sätt. Avkastningskra-

ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av

risktagande.

Styrelse 2001

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Bylund, Curt

Falkman, Eva

Kjellander, Claes

Lcnnersand, Håkan

Ziegler, Ingemar

Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF

Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO

Verkställande direktör

Bylund, Curt

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

174

2.33

Statens Väg- och Baninvest AB

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera-

des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo-

lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och

broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel-

ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas

enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunika-

tionsdepartementet.

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB)

100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB

(91 %).

Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansie-

avsnitt 191 Kontrollera mot PDF

ring av inffastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och

andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-

ningsområdet (prop. 1997/98:150).

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Lundin, Ulf

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt

Holmgren, Gunnar

Ericsson, Thomas

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Johansson, Bo

2.34 Sveaskog AB

Styrelse 2001

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Domeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffner, Christina

Söderberg, Lena

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant

Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant

Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

175

Verkställande direktör

Sköld, Lars

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

Riktlinjer

Bolaget svarar för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt

kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i

Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara

långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och

kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen

att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.

1991/92:92). 1 regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå

industriellt riktiga lösningar kan vissa företag behöva säljas direkt till ett

annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo-

tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna

påverka företagets verksamhet.

1 augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs

AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster

inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande

aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie,

"The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a.

genom representation i styrelsen.

SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingick från den 20

november 2000 i det nya företaget SITA Sverige AB. SITA har,

tillsammans med Sydkraft, förvärvat WM Sellbcrgs/SAKAB. Sydkraft

kommer att ha ansvaret för SAKAB och namnet kommer att ändras till

Sydkraft SAKAB Aktiebolag.

Under 2001 kommer SAKAB:s tidigare verksamhet att införlivas i

Sydkrafts övriga verksamhet samtidigt som ett samarbete kommer att

påbörjas kring utvecklingen av energiåtervinning ur avfall i Sverige

tillsammans med SITA/miljöservice.

Styrelse 2001

Ccrvin, Tommy

Dennery, Xavier

Holm, Lars-Erik

Kluge, Jan

Lyngsjö, Gert

Mattsson, Eva

Samuelsson, Jan-Äke

Vestergren, Lennart

avsnitt 192 Kontrollera mot PDF

Dufva, Björn, suppleant

Erhagen, Conny, suppleant

Erlandsson, Johan, suppleant

176

Hjalmarsson, Bo, suppleant

Hjort, Per-Anders, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Svantemark, Lars Krister

2.36 Svensk Bilprovning, AB

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten

inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-

ning av budgetpropositionen 1997 utg.omr. 22, sid. 92 ff (prop.

1996/97:1, utg.omr. 22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt

riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra

nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar

m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverksamheten vid AB

Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv-

riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning

skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare

avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får

användas inom den konkurrensutsatta verksamheten.

Styrelse 2001

Johansson, Olof, ordförande

Alkärr, Kjell, vice ordförande

Cederlund, Lars Johan

Elväng, Katja

Forssén, Göran

Frejhagen, Birgitta

von Oelreich, Jan

Ohlson, Göran

Persson, Bertil

Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant

Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant

Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Nyström, Tommy, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ehrenstråle, Magnus

177

2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Riktlinjer

Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över

statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av

SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna. 1 samband med bolagets ombildande (prop.

1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i

sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-

kurrensen på marknaden.

Styrelse 2001

Eliasson, Ingemar, ordförande

Berg, Jan

Rung, Sören

Granström, Per Erik

Linder-Aronsson, Lars

Malm, Christer

Ragsten Pettersson, Christina

Marking, Bo

Verkställande direktör

Malm, Christer

2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB

Styrelse 2001

Skogö, Ingemar, ordförande

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandborn, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Wemming, Mats

178

2.39

Svenska kraftnät, Affärsverket

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet

avsnitt 193 Kontrollera mot PDF

inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation,

när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk ff.o.m. 1992

skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97,

1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket svenska kraftnät

(Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991.

Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs.

kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt

ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen

(1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari

1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska

kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet,

den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets över-

gripande driftsäkerhet.

Svenska kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom

funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Svenska kraft-

nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered-

skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr.

1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myn-

dighetsansvaret för dammsäkerheten

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Olof, ordförande

Söderström, Bengt, vice ordförande

Berggren, Christer

Gustavsson, Yvonne

Kvart, Sussi

Magnusson, Jan

Nilsson, Pia

Persson, Agata, arbetstagarrepresentant

Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Magnusson, Jan

2.40 Svensk Exportkredit, AB

Riktlinjer

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de

svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var

kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

179

exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Skr. 2000/01:120

Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av Bilaga 2

bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja

den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid

export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en

tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop.

1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände

riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat

arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda

långfristig finansiering for utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och

avsnitt 194 Kontrollera mot PDF

utvecklingsprojekt inom exportindustrin for att stärka den svenska

industrins internationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens

system för u-krediter.

Styrelse 2001

Wolrath, Björn, ordförande

Blecher, Lennart, vice ordförande

Carlsson, Peter

Cederlund, Lars Johan

Johansson, Bengt

Nivert, Marianne

Hedenström, Anders, suppleant

Ifedengran, Petra, suppleant

Lidefelt, Anders, suppleant

Östcnsson, Per, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för-

valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel

och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är

förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin

verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades

med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB),

efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per-

sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.

Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till

staten.

180

Styrelse 2001

Geijer, Reinhold, ordförande

Hentzel, Mats

Malm, Christer

Nyländer, Göran

Ringström, Anita

Sedolin, Maria

Skareil,Gunnar

Lind, Lars-Åke, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Nyländer, Göran

2.42 AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Riktlinjer

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen

(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat

bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för re-

gistrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över

registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9

i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt

deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-

revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades

antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av

staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund.

Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets

verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-

varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera

om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produk-

ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den

positiva miljömärkningen.

Styrelse 2001

Wenblad, Axel, ordförande

Smith, Eva, vice ordförande

Almgren, Richard

Gunnarsson, Ulf

Gustafsson, Henry

avsnitt 195 Kontrollera mot PDF

Haglind, Ingrid

Mattsson, Annaa

Ryding, Sven-Olof

Waldner, Lars

Wide, Anna-Maria

Asplund, Erik, adjungerad

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

181

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

2.43 Svenska rymdaktiebolaget

Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un-

der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU

1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla

de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop.

1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs kon-

kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk-

ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv

till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Styrelse 2001

Ltlbeck, Lennart, ordförande

Ahlqvist, Birgitta

Björk, Gunnar

Cederlund, Lars Johan

Fredga, Kerstin

Mohlin, Pcr-Erik

Tegnér, Per

Åkesson Bonde. Ingrid

Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Borg, Claes-Göran

2.44 Svenska skeppshypotekskassan

Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen

(1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att

kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med

offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen

ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan

och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.

Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas-

san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av

svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

182

juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns Skr. 2000/01:120

i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har Bilaga 2

redovisat en kreditförlust sedan starten 1929.

Styrelse 2001

Gyllenhammar, Pehr G., ordförande

Källson, Jan, vice ordförande

Berggren, Christer

Kastman Heuman, Åsa

Olofsson, Ulla

Patriksson, Foke

Engström, Anna-Lisa

Lindström, Anders, suppleant

Johansson, Morgan, suppleant

Axelsson, Ture, suppleant

Rodosi, Agneta, suppleant

Holmgren, Lars-Göran

Holmgren, Lars-Göran, suppleant

Johnsson, Hans-Yngve, suppleant

Severed, Bo, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

2.45 Svenska Skogsplantor AB

Styrelse 2001

Söderberg, Lena, ordförande

Fredlund, Michael

Idermark, Thomas

Leonardsson, Lars

Sennerby Forsse, Lisa

avsnitt 196 Kontrollera mot PDF

Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant

Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant

Waem, Monika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Karlsson, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

183

2.46

Svenska Spel, AB

Riktlinjer

AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall

bedriva, samt utgångspunkterna for regeringens förslag om sammanslag-

ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning-

lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet.

1995/96:FiU 14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att

spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra

höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom

ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk

för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast

den 22 december 1999 fatt regeringens tillstånd att anordna lotterier,

nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på

värdeautomater.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Berg, Bengt Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie

Lagrell, Lars-Åke

Lindström, Eva

Nordström, Kjell

Söderblom, Anna

Tivéus, Meg

Iledberg, Gerd, arbetstagarrepresentant

Sandström, Bertil, arbetstagarrepresentant

Othberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av

turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.

1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist-

politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och

en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades

det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese-

och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö-

ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har

184

stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio- Skr. 2000/01:120

riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut- Bilaga 2

veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut-

veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en

strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige

som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande

internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan

avsnitt 197 Kontrollera mot PDF

mellan staten och turistbranschens foretag och organisationer.

Styrelse 2001

Carmén, Lars, ordförande

Bjerkne, Claes

Carlsson, Nils

Creydt, Martin

Holmström, Inger

Klaesson, Bengt

Rentzhog, Sten

Reuterskiöld, Marianne

Forssman, Peter, suppleant

Nilsson, Magnus, suppleant

Verkställande direktör

Strand, Karl-Erik

2.48 Swedesurvey AB

Riktlinjer

Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänste-

exporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteri-

verk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga

15, bet. 1992/93:BoU 14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand

utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet.

Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fas-

tighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed fören-

lig verksamhet.

Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps-

företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade

marknader.

Styrelse 2001

Ollén, Joakim, ordförande

Andersson, Axel

Christiansson, Annika

Jeding, Lars

185

Johnson, Staffan

Kristiansen, Thormod

Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant

Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

2.49 Swedfund International AB

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991

efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i

uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet

för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet.

Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av

1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att

även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Styrelse 2001

Cedergren, Jan, ordförande

Thelin, Hugo, vice ordförande

Carlsson, Boel

Liljeson, Lars

Rooth, Lena

Uustalo, Ann

Wall, Carin

Öjefors, Lars

Verkställande direktör

Aarefalk, Olle

2.50 Swedish National Road Consulting AB

(SweRoad AB)

Styrelse 2001

Färm, Gunnel, ordförande

Bergfalk, Lars, vice ordförande

Kärre, Malin

Mannerstråle, Gunnar

Utterström, Brittmarie

Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

186

Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bauducco, Roberto G

2.51 Systembolaget AB

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko-

hollagen (1994:1738) ensamt skall svara for detaljhandel med sprit-

drycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr.

1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkoholla-

avsnitt 198 Kontrollera mot PDF

gen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats

den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan System-

bolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994.

Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen

1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken

(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa

grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god-

kände riksdagen 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import,

export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop.

1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har

vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop.

1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU 14 rskr. 1999/2000:42). Regeringen har

i proposition till riksdagen i mars 2001 lämnat förslag om lördagsöppet

(prop. 2000/01:97).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels-

monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska

Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen

av statliga handelsmonopol.

Styrelse 2001

Larsson, Gunnar, ordförande

Begler, Ann-Marie, vice ordförande

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Olofsson, Sören

Lindstedt, Monica

Silfverstrand, Bengt

Ånstand, Claes

Andersson, Margareta, suppleant

Dahl, Robin, suppleant

Lindholm, Evert, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

187

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant

Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Steen, Anitra

2.52 Telia AB

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket

(prop. 1992/93:200, bet. TU 11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets

huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i törsta hand i

Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan

verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin-

riktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen be-

slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet.

1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden

och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt

bedriva internationell verksamhet som behövs for dessa tjänster. Telia

skall erbjuda telekombascrade informationstjänster där Telias roll är att

paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät.

avsnitt 199 Kontrollera mot PDF

Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen

men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå

samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter

godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I

december 1999 avbröts fusionen.

Styrelse 2001

Petersson, Lars-Eric, ordförande

Augustsson, Peter

Bennet, Carl

Carlsson, Ingvar

Igel, Anders

Johansson-IIedberg, Birgitta

Nivert, Marianne

Olofsson, Lars

Sundewall, Caroline

Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant

Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith, arbetstagarrepresentant

André Christer, arbetstagarrepresentant, suppleant

Boman, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

188

Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Nivert, Marianne

2.53 Teracom AB

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni

1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av

samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl

borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som

en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och

for att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt,

dvs. Utsändningstjänstema for TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö-

ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads-

föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp

för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med

verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered-

skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av

Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre-

tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Ola, ordförande

Aktharzand, Minoo

Dyrssen, Helena

Gustafsson, Karl Erik

Gustavsson, Åke

Ilshammar, Lars

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Danielsson, Jan

189

2.54

Vattenfall

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att

avsnitt 200 Kontrollera mot PDF

överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det

nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr.

1991/92:318). Huvudmotivet for bolagiseringen var att effektivisera för-

valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti-

visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik-

som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor-

men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj-

ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med

övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast-

ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin

uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop.

1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade käm-

kraftsavvecklingcn (Ds 1997:14).

Styrelse 2001

Klackenberg, Dag, ordförande

Brodin Rampe, Annette

Fallcnius, Peter

Hjorth, Lars

Johansson, Göran

Marking, Bo

Grönlund, Jan, suppleant

Ögren, Kent, suppleant

Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant

Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant

Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Josefsson, Lars

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.55 Venantius AB

Riktlinjer

Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myn-

dighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95 :BoU20).

Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet

förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals-

period.

190

Styrelse 2001

Persson, Curt, ordförande

Dillén, Mats

Ericsson, Barbara

Gustafsson, Eva-Britt

Kjellander, Claes

Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

2.56 V&S Vin & Sprit AB

Riktlinjer

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import,

export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet

reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen

(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten

och bolaget.

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och

export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen

att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för

dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet.

1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Dahlbäck, Claes, ordförande

Björck, Anders

Jacobsson, Egon

avsnitt 201 Kontrollera mot PDF

Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Liflher, Christina

Loiborg, Ebbe M

Mårtensson, Arne

Nuder, Per

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant

Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant

Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lagerblad, Peter

191

2.57

Voksenåsen A/S

Riktlinjer

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2001 angivit särskilda

verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som

mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat

debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget

skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndighe-

ter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet pro-

graminslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att

erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur-

rens med liknande anläggningar i Osloområdct samt att uppnå god lön-

samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Bohlin, Görel, ordförande

Bruzelius, Karin

Buttedahl, Johan

Enochsson, Pia

Martinsson, Martin

Rudeng, Erik

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Veierod, Tove

Verkställande direktör

Ellingsen, Karl Einar

Awecklingsbolag

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Grängesbergs Gruvor AB

SKD företagen AB

3.1

3.2

3.3

3.4

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)

■» s

Zenit Shipping AB

B Riktlinjer

■ Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det

V då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som bygg-

S des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaver-

ken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping

en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för

vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid

Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang

överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning

kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under

1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åta-

gande av medelst villkorade medel tillskott successivt täcka förlusterna

vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till

och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av

dessa medel. Under åren 1990-1995 har detta belopp till fullo återbeta-

lats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats

avsnitt 202 Kontrollera mot PDF

193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat

6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har

samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är

avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Styrelse 2001

Lewin, Leif, ordförande

Berggren, Christer

Camhagen, Göran

Molander, Harald

193

Verkställande direktör

Molander, Harald

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

4 Avvecklade bolag

4.1 AB Kurorts verksamhet

4.2 Statens Premiefond AB

Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar

våren 2001

Skr. 2000/01:120

Bilaga 3

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr

Nordea AB* (18.2%)

Utdelning 2000

Statens andel

Utdelning 1999

Statens andel |

Svenska Soel. AB : ‘

3871

3561

3 739

3563

Telia AB* (70.6 %)

1 501

1 060

1 470

Vattenfall AB ig" „ •, ■■

1 500

1 500 i

I 500

AssiDomän AB* ? ' (35,5 %)

619

200

710

230

SAS Gruppen*’(21,4 %)

770

g»;.;-

141

Svenska kraftnät. Affärsverket

496

814

vin & Sprit AS. VÄS

455

230

OM Gruppen AB (9.42 %>*•*

504

419

Svensk Exportkredit. AB (64.7%)

259

1729*’

225

Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB

231

Akademiska Hus AB

200

600

Civitas Holding AB

173*

164

Speoalbsligheter Sverige AB

116

Statens Bostadsfinansiermgsaktiebolag, SBAB

103

Apoteket AB

: ? W.

100

■M ioo

Systembolaget AB

Sjöfartsverket

SOS Alarm Sverige AB (50 %)

Kaserner» Fastighets AB

: ; x

Svenska Skogsplantor AB

Station. TörvattnrngsittieMaget

T ' - -jQy

i3oo :si

II 400

11400

Svenska rymdaktiebolaget

Svenska lagerhusaknebolagel

Totalt

17 405

10 140

27 646

21 872

22 företag gav utdelning 2000. mot 23 året före.

* Börsnoterat företag

' Svenska Spels resultat delas ut i sin helhet, dds en mindre del som bidrag till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen och resten till staten.

8 Statens andel i AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej i summa utdelning.

” SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.

’ Utdelningen avseende år 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägama, dvs bankerna. För slalens 50 |>r(x:enl var uldelnirigen 225 mkr.

Vasallen AB har härutöver föreslagits delas ut till aktieägarna år 2001. till ett värde av 2,3 miljarder kr.

3 Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

195

Näringsdepartementet

avsnitt 203 Kontrollera mot PDF

Skr. 2000/01:120

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001

Närvarande: statsrådet lljelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,

Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist,

Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2000/01:120

2001 års redogörelse för foretag med statligt ägande 2001

Eländers Gotab 61267, Stockholm 2001

196