Prop. 2000/01:131

Regeringens skrivelse

2000/01:131

Redovisning av AP-fondemas verksamhet år 2000

Skr. 2000/01:131

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna

pensionsfondernas (AP-fondemas) verksamhet under år 2000. I

redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondemas

årsredovisningar och en utvärdering av deras förvaltning av

fondkapitalet. I likhet med tidigare år har regeringen anlitat extern

expertis för att bidra med underlag till utvärderingen.

Sammanställningen av AP-fondemas årsredovisningar visar att det

marknadsvärderade resultatet för buffertfonderna sammantagna (dvs.

Första-Fjärde samt Sjätte AP-fondema) uppgick till 28,1 miljarder kr

under året. Pensionssystemet uppvisade ett avgiftsöverskott på 5,5

miljarder kr och kostnaderna för pensionssystemets administration

uppgick till 1,1 miljarder kr. Den av riksdagen beslutade inleveransen av

45 miljarder kr till staten medverkade till att buffertfondernas fondkapital

minskade under året med 12,6 miljarder kr till sammantaget 733,9

miljarder kr.

Buffertfondernas marknadsvärderade resultat år 2000 kan alternativt

uttryckas som en avkastning på genomsnittligt fondkapital. Uttryckt på

detta sätt blir den sammanvägda avkastningen 3,8 % nominellt eller 2,4

% realt. Detta är nettoeffekten av en positiv avkastning på obligationer

och en generellt negativ avkastning på aktier. Det negativa

resultatbidraget från aktieportföljerna hade varit ännu större om inte

aktieförvaltningen som helhet varit lyckosam under året. Uttryckt som ett

genomsnitt under den senaste femårsperioden blir den sammanvägda

avkastningen 9,4 % nominellt eller 8,8 % realt. Detta måste betecknas

som en hög långsiktig realavkastning för en portfölj med låg risk. Vid

senaste årsskiftet utgjorde nominella räntebärande instrument drygt 65 %

av buffertfondernas totala portfölj och aktier knappt 22 %. Därtill Skr. 2000/01:131

utgjorde andelen realränteobligationer knappt 8 % och andelen

fastigheter knappt 5 % av de totala placeringarna.

Regeringens utvärdering av AP-fondemas förvaltning av fondkapitalet

visar att buffertfonderna som grupp utvecklats bättre och att ingen

utvecklats sämre än jämförelseindex under år 2000. Sett över den senaste

femårsperioden är den totala bilden inte lika tydlig.

Första och Andra AP-fonderna, de tidigare första-tredje

fondstyrelserna, har samförvaltats t.o.m. år 2000. Fondernas totala

avkastning översteg ett sammanvägt jämförelseindex under år 2000 och

utvecklades som index under den senaste femårsperioden.

Tredje AP-fonden, den tidigare femte fondstyrelsen, överträffade

jämförelseindex med vid marginal under år 2000, även om avkastningen

var negativ. Det av styrelsen fastställda långsiktiga målet har inte infriats

under den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i

kraft.

Fjärde AP-fonden, den tidigare fjärde fondstyrelsen, presterade en total

avkastning i nivå med jämförelseindex under år 2000. Styrelsens

långsiktiga mål har inte uppnåtts under den senaste femårsperioden, men

väl under de två år målet varit i kraft.

Sjätte AP-fondens noterade aktieportfölj utvecklades bättre än

jämförelseindex förra året och även sedan fondens första verksamhetsår

1997. Sjätte AP-fondens onoterade portfölj har avkastat i genomsnitt 21,6

% per år sedan startåret, beräknat som intemränta, vilket är bättre än

styrelsens långsiktiga mål.

Sjunde AP-fonden verkar inom premiereservsystemet och har därmed

en annan roll än buffertfonderna. Sjunde AP-fonden startade sin

förvaltning av de först mottagna fondmedlen den 26 september 2000.

Historiken blir därmed alltför kort för att kunna läggas till grund för en

utvärdering.

Skrivelsen innehåller även en diskussion av allmän karaktär om AP-

fondemas mål och organisation.

Buffertfondernas redovisade avkastning 1996-2000 i nominella termer (%)

2000

1999

1998

1997

1996

1996-

2000

Första och Andra AP-fonderna

8.9

0,6

10,0

6,4

13,9

7,9

Tredje AP-fonden

-1,5

53,1

6,7

30,1

43,1

24,5

Fjärde AP-fonden

-10,1

64,7

9,0

27,8

36,8

23,1

Sjätte AP-fonden

-1,3

55,8

8,4

8,1

-

Totalt

3,8

10,3

9,0

8,6

15,4

9,4

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:131

1 Inledning............................................................ 4

2 AP-fonderna i det reformerade ålderspensionssystemet...................5

2.1 Historik...............................................................................5

2.2 Placeringsinriktning............................................................6

2.3 Förändringar i AP-fondemas reglemente under år 2000.... 7

2.4 AP-fondema i det reformerade ålderspensionssystemet.....9

3 AP-fondemas samlade resultat.......................... 12

3.1 Bakgrund och grandläggande termer................................12

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna

åren 1996-2000.................................... 14

3.3 Buffertfondernas samlade resultat....................................17

4 Sammanställning av AP-fondemas resultat år 2000.......................21

4.1 Första och Andra AP-fondema.........................................21

4.2 Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema.............................23

4.2.1 Tredje AP-fondens resultat.............................24

4.2.2 Fjärde AP-fondens resultat.............................25

4.2.3 Sjätte AP-fondens resultat..............................27

4.3 Sjunde AP-fonden..................... 30

5 Regeringens utvärdering av AP-fondemas verksamhet..................32

5.1 Utvärdering av Första och Andra AP-fondemas

förvaltning........................................................................32

5.2 Utvärdering av Tredje AP-fondens förvaltning................35

5.3 Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning................37

5.4 Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning.................40

5.5 Utvärdering av AP-fondemas mål och organisation........43

Bilaga 1 Årsredovisning Första och Andra AP-fondema...............

Bilaga 2 Årsredovisning Tredje AP-fonden...................................

Bilaga 3 Årsredovisning Fjärde AP-fonden...................................

Bilaga 4 Årsredovisning Sjätte AP-fonden....................................

Bilaga 5 Årsredovisning Sjunde AP-fonden..................................

Bilaga 6 Underlag från William M. Mercer AB..............................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001..............

Inledning

Skr. 2000/01:131

Medelsförvaltningen inom de allmänna pensionsfonderna (AP-fondema)

är fördelad på sex fonder som alla tillhör den nyligen reformerade

försäkringen för inkomstrelaterad ålderspension, vilken i sin tur har

delats upp i ett fördelningssystem och ett premiereservsystem. Fem

fonder (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fondema) utgör buffertfonder inom

fördelningssystemet medan Sjunde AP-fonden tillhör

premiereservsystemet. Fondernas verksamhet regleras av två nya lagar,

dels lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), dels

lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Dessa lagar trädde i kraft delvis

den 1 maj 2000 och i övrigt den 1 januari 2001. Tidigare reglerades

fondernas verksamhet av lagen (1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden (APR). Övergångsbestämmelser och andra

bestämmelser som reglerar övergången till det nya fondsystemet finns i

lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna

pensionsfonder.

Den äldre lagstiftningen har i allt väsentligt varit styrande för

fondernas förvaltning t.o.m. år 2000 och utgör därmed en utgångspunkt

för regeringens utvärdering av fondernas historiska resultat. Emellertid

har den nya lagstiftningen ansetts motivera en separat granskning av hur

AP-fondema valt att omsätta i praktisk handling de nya förutsättningar

som gäller fr.o.m. år 2001. Denna separata utvärdering avser dels

utformningen av de nya organisationerna mot bakgrund av det nya och

bredare uppdraget, dels det analysarbete som ligger till grund för

fondstyrelsernas beslut om portföljernas långsiktiga inriktning.

AP-fonderna skall årligen till regeringen överlämna årsredovisning och

revisionsberättelse. Sjätte AP-fonden skall därtill lämna en egen

utvärdering av fondens förvaltning (resultatuppföljning) med

utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som styrelsen

har fastställt. Regeringen skall sedan göra en sammanställning av

fondernas årsredovisningar och en utvärdering av deras förvaltning av

fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och

regeringens utvärdering skall överlämnas-till riksdagen.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-

fondemas verksamhet och organisation, mot bakgrund av de omfattande

reformer som ägt rum på området. I avsnitt 3 redovisas det samlade

resultatet för fördelningssystemets buffertfonder och i avsnitt 4 ges en

sammanfattning av resultaten för varje fond. Därefter följer i avsnitt 5

regeringens utvärdering av medelsförvaltningen. Även i år har regeringen

anlitat extern expertis för att bistå vid utvärderingen. Deras underlag

redovisas i en rapport som finns i bilaga 6. Begränsade delar av denna

rapport har här utelämnats. Skälet till detta är att rapporten i dessa delar

innehåller uppgifter som erhållits från fondema och för vilka sekretess

gäller enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).

2 AP-fondema i det reformerade skr - 2000/01:131

ålderspensionssystemet

2.1 Historik

Pensionssystemet reformerades år 1999 (prop. 1997/98:151 och 152, bet.

1997/98 :SfU 14, rskr. 1997/98:315 och 320). Det reformerade

ålderspensionssystemet är indelat i två huvuddelar, dels inkomstgrundad

ålderspension, dels ett grundskydd i form av garantipension. Den

inkomstgrundade ålderspensionen finansieras inom ramen för ett

reformerat avgiftsbestämt pensionssystem som, genom sin utformning,

helt separerats från statsbudgeten. Det avgiftsbestämda pensionssystemet

i sin tur består av ett fördelningssystem med buffertfonder och av ett

premiereservsystem. Garantipensionen, tillsammans med ATP-systemets

förtidspension och efterlevandepension, finansieras över statsbudgeten.

Som en konsekvens av reformarbetet har AP-fondema fått en ny och

tydligare roll inom ramen för ett autonomt pensionssystem, vilket

kodifieras i det nya regelverket för AP-fondemas verksamhet som

beslutades av riksdagen den 12 april 2000 (prop. 1999/2000:46, bet.

1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). En ny organisatorisk struktur

trädde i kraft den 1 maj 2000. En motsvarande intem omfördelning av

kapital mellan Första-Fjärde AP-fondema, samt en inleverans av 155

miljarder kr från fondema till staten, genomfördes vid årsskiftet 2000/01.

Vid samma tillfälle började de nya placeringsreglema och resterande

delar av den nya lagstiftningen att gälla. Sjätte fondstyrelsen berördes

inte materiellt av de nya reglerna, men bytte namn till Sjätte AP-fonden.

Alla AP-fonders verksamhet t.o.m. år 2000 har reglerats av den tidigare

lagstiftningen.

Den ursprungliga AP-fonden inrättades i samband med 1960 års

pensionsreform och införandet av Allmänna tilläggspensionen (ATP).

Motivet bakom fondbildningen var ett samhällsekonomiskt intresse av att

hålla uppe sparandet i ekonomin, mot bakgrund av pensionssystemets

utformning som ett rent fördelningssystem (dvs. inga krav på en minsta

grad av fondering utan varje års pensioner finansierades genom avgifter

på den aktiva befolkningens inkomster under samma år). Om sparandet

hade minskat till följd av reducerad osäkerhet om framtida

pensionsvillkor så hade det riskerat att påverka tillväxten negativt och

därmed förutsättningarna att finansiera pensionsutgiftema långsiktigt.

Det fanns även ett behov av att bygga upp en buffert för att klara

kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

Inledningsvis uppdrogs förvaltningen åt tre fondstyrelser (första, andra

och tredje fondstyrelserna). Fondstyrelserna skulle enligt lag placera

medlen i svenska räntebärande värdepapper, fr.o.m. år 1988 har även

placeringar i fastigheter medgetts.

För att bredda den tidigare AP-fondens placeringsmöjligheter till att

omfatta även aktier inrättades en fjärde fondstyrelse år 1974 och därpå en

femte fondstyrelse år 1988. Vidare inrättades den 1 juli 1996 en sjätte

fondstyrelse med uppgift att placera på riskkapitalmarknaden med

inriktning mot små och medelstora företag.

Under våren 1998 fattade riksdagen beslut om det reformerade Skr. 2000/01:131

ålderspensionssystemet. Som ett led i denna reform inrättades den 1 juli

1998 en sjunde fondstyrelse med uppgift att verka inom det nyinrättade

premiepensionssystemet. Genom övergångsbestämmelser regleras

urfasningen av det tidigare ATP-systemet fram till år 2018, det sista år

som ATP-poäng kan intjänas (utbetalningar av ATP-pensioner av någon

omfattning väntas fortgå åtminstone in på 2030-talet). AP-fondema

finansierar forsäkringen för inkomstrelaterad ålderspension oavsett om

den härrör ur ATP-systemet eller ur det reformerade fördelningssystemet.

Reformen innebar att åtagandet för garantipension, liksom för ATP-

systemets förtids- och efterlevandepension, överfördes från

pensionssystemet till statsbudgeten. Vidare förändrades avgiftsstrukturen

på så sätt att staten började betala pensionsavgifter på transfereringar

inom socialförsäkringssystemet samt att en större del av

arbetsgivaravgifterna gick till pensionssystemet och en mindre del till

staten. Det ansågs mot den bakgrunden motiverat att kompensera

statsbudgeten genom en kapitalöverföring från buffertfonderna.

Riksdagen beslutade att Första och Andra AP-fondema, vilka fram till

uppdelningen av portföljerna motsvarade de tidigare första-tredje

fondstyrelserna, skulle överföra 155 miljarder kr till Riksgäldskontoret

den 1 januari 2001, utöver de sammantaget 90 miljarder kr som

överfördes under åren 1999 och 2000. Överföringarnas slutgiltiga storlek

bestäms vid en kontrollstation 2004 och en sista eventuell överföring görs

den 1 januari 2005.

2.2 Placeringsinriktning

Enligt det t.o.m. år 2000 gällande uppdraget skulle Första och Andra AP-

fonderna, de tidigare första-tredje fondstyrelserna, i huvudsak placera

sina tillgångar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Av dessa fick högst

10 % vara utställda i utländsk valuta. Därtill fick högst fem procent av

tillgångarna placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska

aktiebolag eller ekonomiska föreningar, dock ej konvertibla skuldebrev

eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Högst fem procent av

fondmedlen fick placeras i aktier i svenska eller utländska fastighetsbolag

samt utländska fastigheter och fastighetsfonder.

Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema, de tidigare femte, fjärde

respektive sjätte fondstyrelserna, skulle enligt tidigare lagstiftning, inom

ramen för vad som var till nytta för ålderspensionssystemet, placera

anförtrodda medel på riskkapitalmarknaden. Tredje, Fjärde och Sjätte

AP-fondemas medel fick bl.a. placeras i aktier och konvertibler i svenska

aktiebolag samt i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i

svenska aktiebolag. Tredje och Fjärde AP-fondema fick dessutom göra

motsvarande placeringar i utländsk valuta med upp till 10 % av kapitalet.

Tredje och Fjärde AP-fonderna fick som mest förvärva en andel som

motsvarade 10 % av antal aktier eller röstetal i ett svenskt noterat

aktiebolag. För Sjätte AP-fonden var denna andel maximalt 30 % av

aktiekapital eller röster. Denna begränsning gällde inte Sjätte AP-fondens

förvärv av aktier i svenska riskkapitalbolag eller onoterade bolag.

Sjunde AP-fonden, den tidigare sjunde fondstyrelsen, är en av flera Skr. 2000/01:131

förvaltare av de avgifter som erläggs för att finansiera det nya

premiereservsystemet inom försäkringen för inkomstgrundad

ålderspension. Ramarna för Sjunde AP-fondens placeringsinriktning ges

på ett övergripande plan av lagstiftningen om AP-fonder och mer

detaljerat av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

2.3 Förändringar i AP-fondemas reglemente under år

2000

Under år 2000 beslutades om genomgripande förändringar av AP-

fondemas organisation och verksamhet (prop. 1999/2000:46, bet.

1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Den nya lagstiftningen om AP-

fondema trädde i kraft den 1 maj 2000 såvitt gäller fondernas namn, antal

och ledning. Övriga bestämmelser trädde i kraft den 1 januari 2001.

Tabell 1. Första-Fjärde AP-fondemas nya placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument

Tillåtna placeringar

Generellt

Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och

fordringsrätter skall vara marknadsnoterade och omsättningsbara

(fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper

Högst 5 % av en fonds tillgångar får vara placerade i onoterade men

omsättningsbara värdepapper. Onoterade aktier får endast ägas indirekt

via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

Räntebärande instrument

Minst 30% av en fonds tillgångar skall vara placerade i räntebärande

värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat

Främst i syfte att effektivisera förvaltning eller minska risker. Ej derivat

med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter

Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna

fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera

förvaltningen.

Utländsk valuta

Högst 40 % av tillgångarna får vara exponerade för valutarisk.

Upptrappning med 5 procentenheter per år från den gräns på 10 % som

gällde vid utgången av år 2000.

Upplåning

Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i

Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Stora exponeringar

Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot en enskild emittent

eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier

Marknadsvärdet av varje fonds innehav av noterade aktier i svenska bolag

får uppgå till högst 2 % av värdet av de svenska aktier som är noterade

vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.

Röstandel

Högst 10 % i ett börsnoterat enskilt företag (egna fastighetsbolag

undantagna). Högst 30 % i onoterade företag (riskkapitalbolag).

Externa förvaltningsuppdrag

Minst 10 % av kapitalet i varje fond skall skötas av utomstående

förvaltare genom köp av fondandelar eller genom uppdrag om diskretionär

förvaltning.

Den nya lagstiftningen innebar bl.a. att sju fondstyrelser ersattes av sex Skr. 2000/01:131

AP-fonder och att nya styrelser tillträdde under år 2000. Första-ijärde

fondstyrelserna bildade Första, Andra respektive Fjärde AP-fondema.

Femte fondstyrelsen bildade Tredje AP-fonden. Sjätte och sjunde

fondstyrelserna bytte namn till Sjätte respektive Sjunde AP-fonden.

Andra AP-fonden, vars kansli skulle byggas upp från grunden, förlädes

till Göteborg, där Sjätte AP-fonden finns sedan tidigare.

De nya reglerna for verksamheten som trädde i kraft vid årsskiftet

2000/01, innebar bl.a. vidgade placeringsmöjligheter for Första-Fjärde

AP-fondema. Enligt den nya lagen far dessa ett likadant uppdrag med

identiska förutsättningar att förvalta en blandad portfölj av svenska och

utländska aktier, obligationer och andra fordringsrätter som är utgivna för

allmän omsättning (tabell 1).

Tabell 2. Fördelning av AP-fondemas tillgångar 2001, Inklusive slutreglering den 31 mars, miljarder kr

Tillgångsslag

AP1

AP2

AP3

AP4

Totalt

Statsobligationer

0

40,5

41,1

41,8

123,4

Bostadsobligationer

5,9

10,8

10,8

10,7

38,2

Realränteobligationer

12,1

9,8

9,0

8,2

39,1

Penningmarknadsinstrument

10,8

25,6

25,6

25,8

87,8

Övrigt

4,7

4,7

4,5

4,5

18,5

Summa räntebärande SEK

39,0

95,3

91,1

97,7

317,1

Räntebärande valuta

58,2

0

0

0

58,2

Summa räntebärande

97,2

95,3

91,1

91,7

375,3

Aktier SEK

32,9

32,9

33,0

32,9

131,6

Aktier valuta

3,4

3,4

3,5

3,6

13,9

Summa aktier

36,3

36,3

36,5

36,4

145,5

Egna fastigheter

0,4

0,4

AP-fastigheter

3,7

3,7

3,7

3,7

14,6

Kassa utjämning

-3,6

-1,3

2,7

2,2

0

Totalt

134,0

134,0

134,0

134,0

535,9

Särskild förvaltning

22,7

1,9

24,6

Summa tillgångar.

156,7

134,0

134,0

135,9

560,5

Regeringen beslutade den 10 februari 2000 att tillsätta en särskild

utredare (dir. 2000:8) med uppgift att lämna förslag till hur

genomförandet av reformen skulle gå till. Utredaren fick i uppdrag att

föreslå sammansättningen av de 155 miljarder kr som de nybildade

Första och Andra AP-fondema skulle leverera in till staten vid årsskiftet

2000/01. Utredarens delbetänkande 29 juni (SOU 2000:71) låg sedan till

grund för regeringens beslut den 19 oktober 2000 om sammansättningen

av denna överföring till staten. Utredaren fick även i uppdrag att föreslå

hur tillgångarna skulle fördelas mellan Första-Fjärde AP-fondema. I

betänkandet (SOU 2000:94) föreslog utredaren att vissa fordringsrätter,

som inte far innehas enligt de nya placeringsreglema, skulle fa foras över

till särskild förvaltning i Första AP-fonden. På liknande sätt föreslogs att

vissa onoterade aktier skulle fa överföras till särskild förvaltning i Fjärde

AP-fonden. Riksdagen beslutade senare i enlighet med dessa förslag

(prop. 2000/01:14, rskr. 2000/01:47, bet. 2000/01 :FiU 13). Regeringen

fattade den 14 december beslut (Fi 2000/3962) om fördelningen av

tillgångar mellan AP-fondema, vilken återges i tabell 2. Utredningarna

avslutade sitt uppdrag den 29 mars 2001 (Fi 2000:3). Enligt denna Skr. 2000/01:131

slutrapport hade omläggningen, trots den avsevärda storleken, kunnat

genomföras smidigt och kostnadseffektivt samt utan registrerbara effekter

på marknadernas prissättning.

2.4 AP-fondema i det reformerade

ålderspensionssystemet

Under överblickbar tid kommer pensionsrätter och pensioner att beräknas

enligt två system, dels det tidigare allmänna pensionssystemet,

omfattande folkpension och pensionstillskott samt allmän tilläggspension

(ATP), dels det reformerade pensionssystemet, omfattande

inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Den inkomstgrundade

ålderspensionen i sin tur består av ett fördelningssystem med

buffertfonder samt av ett premiereservsystem. Genom reformen sker en

gradvis övergång från det gamla till det nya systemet. När de som är

födda år 1953 pensioneras upphör beräkningen av pensionsrätter enligt

de äldre reglerna.

I det reformerade systemet fastställs årligen en pensionsrätt

motsvarande 18,5% av pensionsgrundande inkomster jämte vissa

tillkommande belopp. Huvuddelen av pensionsrätten, ett belopp

motsvarande 16,0 % av den pensionsgrundande inkomsten,

tillgodoräknas den enskilde inom ramen för fördelningssystemet. Resten,

2.5 % av pensionsgrundande inkomster, förs till premiepensionssystemet

där det förvaltas i fonder enligt individens önskemål eller, om sådant

önskemål inte framställts, förvaltas för individens räkning i Sjunde AP-

fondens Premiesparfond.

Det har varit ett mål för pensionsreformen att pensionsrättema i

fördelningssystemet, såväl som utgående pensioner, skall räknas upp med

utgångspunkt från genomsnittsinkomstens utveckling. Därmed

tillgodoses grundläggande krav på neutralitet mellan generationer

eftersom, om medellivslängden är konstant, detta betyder att den

genomsnittliga inkomstpensionen i princip kommer att förbli oförändrad i

förhållande till genomsnittsinkomsten. Det har därtill ansetts önskvärt att

räkna om individens intjänade pensionsrätt vid pensionstillfallet till en

årlig pension med hjälp av ett fast delningstal, innebärande att individen

behåller sin pension livet ut även om medellivslängden skulle förändras

efter pensionstillfallet.

Målet, att räkna upp pensionsrätter med genomsnittsinkomsten, skulle i

princip kunna hota systemets långsiktiga stabilitet eftersom de

pensionsavgifter som finansierar systemet växer med inkomstsumman,

dvs. produkten av genomsnittsinkomst och antalet förvärvsarbetande

individer. Om förvärvsfrekvensen går ner växer inkomstsumman, och

därmed pensionsavgifterna, långsammare än genomsnittsinkomsten som

bestämmer tillväxten av pensionsskulden. Detta är ett potentiellt hot mot

systemets stabilitet. Trots denna komplikation har det varit möjligt att

konstruera ett pensionssystem som helt kunnat separeras från

statsbudgeten. Orsaken är att pensionssystemet är avgiftsbestämt och att

det kan visas vara finansiellt stabilt. Att systemet är avgiftsbestämt

innebär att det råder överensstämmelse mellan inbetalning av avgifter och Skr. 2000/01:131

ökning av individens pensionsrätt. Att systemet blir finansiellt stabilt,

även under svåra demografiska påfrestningar, beror på forslaget till

automatisk balansering som eliminerar risken for varaktiga underskott

(prop. 2000/01:70).

Buffertfondernas roll i det reformerade pensionssystemet är att utjämna

svängningar i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar, i synnerhet

på längre sikt. Första-Fjärde AP-fondema skall dessutom finansiera

pensionssystemets administration 1 . I dessa delar fullgör buffertfonderna

uppgifter inom ramen for både ATP-systemet och det reformerade

inkomstpensionssystemet. Genom det reformerade pensionssystemets

autonoma konstruktion har emellertid buffertfondernas roll klarlagts

ytterligare, vilket möjliggjort närmare analyser av fondernas åtaganden

inför det nya förvaltningsmandatet. Fondernas organisation och

verksamhet regleras i lag och fondkapitalet far inte tas i anspråk för annat

ändamål än föreskrivet.

På ett övergripande plan skall fondmedlen förvaltas så att de blir till

största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.

Av förarbetena (prop. 1999/2000:46) framgår att målet är att långsiktigt

maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna, där risk

och avkastning skall tolkas i termer av utgående pensioner. Den totala

risknivån i förvaltningen skall vara låg. Kravet på låg risk gäller

emellertid inte Sjunde AP-fondens förvaltning av Premievalsfonden.

Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att

avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.

För Första-Fjärde AP-fondemas del är innebörden att förvaltningen

måste ta sin utgångspunkt i fondernas åtagandesida. Därvid måste hänsyn

tas till såväl det reformerade pensionssystemet som de utbetalningar som

även fortsättningsvis kommer att ske inom ramen för ATP-systemet.

Eftersom belastningen på pensionssystemet till följd av demografiska

faktorer kan förutses vara störst under perioden 2010-2050 måste

analysen av åtagandesidan sträcka sig tillräckligt långt in i framtiden.

Dessutom uttalas i propositionen att buffertfonderna i sin

placeringspolitik bör sträva efter att vara neutrala mellan olika

generationer samt att stor vikt bör läggas vid att undvika att den

automatiska balanseringen aktiveras. Slutligen motiverar fondernas roll

som buffert ett krav på att upprätthålla nödvändig betalningsberedskap.

Om risk och avkastning skall tolkas i termer av utgående pensioner blir

det nödvändigt att närmare undersöka på vilket sätt pensionssystemet

påverkas av buffertfondernas utveckling vid olika antaganden för den

ekonomiska och demografiska utvecklingen. Enligt simuleringar utförda

av Riksförsäkringsverket (RFV Analyserar 2000:1) är ekonomisk tillväxt

den faktor som har störst betydelse för nivån på utgående pensioner. Med

ekonomisk tillväxt avses i studien skattebasens tillväxt åren 2000-2008

och den genomsnittliga pensionsgrundande inkomstens tillväxt åren

därefter. Ekonomisk tillväxt påverkar emellertid den förvärvsarbetande

befolkningens genomsnittliga inkomst i samma utsträckning som

Efter full infasning av det nya pensionssystemet reducerar administrationskostnaderna

även utestående pensionsbehållningar, dock ej pensioner som börjat utbetalas.

10

pensionsrätter alternativt pensioner i det reformerade systemet. Skr. 2000/01:131

Ekonomisk tillväxt har därför neutral effekt på utgående pensioner

relativt snittinkomsten och därmed neutral effekt på olika generationer.

Så länge ATP finns kvar återstår emellertid en icke generationsneutral

effekt av ekonomisk tillväxt på utgående pensioner.

Den näst mest betydelsefulla faktorn för pensionsnivån i kronor och

mest betydelsefulla faktorn för pensionsnivån relativt

genomsnittsinkomsten är, enligt samma studie, förändringar av

medellivslängden. Den tredje faktorn som studien visar har betydelse för

nivån på utgående pensioner, och på pensionsnivån i förhållande till

genomsnittsinkomsten, är den automatiska balanseringen.

Buffertfondernas kapital ingår i beräkningen av det s.k. balanstalet (se

nedan), vilket avgör om den automatiska balanseringen skall aktiveras

eller inte. Det betyder att balanseringen utgör en direkt länk mellan

buffertfondernas avkastning och risken i placeringarna, mätt i termer av

icke-generationsneutrala förändringar av utgående pensioner.

Som framhållits ovan bör buffertfonderna agera på ett sådant sätt att

aktivering av den automatiska balanseringen undviks. Emellertid skall

denna risk inte bedömas ur ett snävt kortsiktigt perspektiv, eftersom det

kan leda till ett alltför lågt risktagande i portföljerna. Låg risk i denna

mening minskar sannolikheten för en nära förestående aktivering av

balanseringsmekanismen, men kan samtidigt försämra förutsättningarna

för kommande pensionärsgenerationer om den förväntade långsiktiga

avkastningen därmed reduceras i oproportionerlig mån.

Förslaget till automatisk balansering av ålderspensionssystemet (prop.

2000/01:70) innebär i korthet att uppräkningen av pensionsrätter och

pensioner reduceras i förhållande till genomsnittsinkomsten när systemets

tillgångar understiger pensionsskulden. Relationen mellan tillgångar och

skulder i pensionssystemet uppskattas med hjälp av det s.k. balanstalet 2 .

Tillgångarna beräknas med utgångspunkt i hur pensionsrättema intjänas

och pension utbetalas. Den med beloppen vägda genomsnittliga

tidrymden från det att pensionsrättema intjänas till det att de utbetalas är i

dag cirka 33 år. Med kännedom om denna s.k. omsättningstid kan det

årliga avgiftsflödet enkelt omvandlas till en teoretisk ”beståndsstorhet”,

den s.k. avgiftstillgången 3 , som anger värdet av framtida inbetalningar av

pensionsavgifter. Pensionssystemets tillgångar kan därefter definieras

som summan av den på det sättet beräknade avgiftstillgången och

buffertfondernas förmögenhet. Pensionssystemets skulder består av

beräknad skuld till förvärvsaktiva och pensionärer. Om tillgångarna

understiger skulderna aktiveras den automatiska balanseringen och

pensionsskulden börjar indexeras långsammare än vad som annars skulle

vara fallet.

2 Balanstal = (avgiftstillgång + buffertfond)/pensionsskuld.

3 Avgiftstillgång = pensionsavgifter x omsättningstid.

11

AP-fondemas samlade resultat

3.1

Bakgrund och grundläggande termer

AP-fondema har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att

finansiera försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.

Buffertfonderna verkar inom fördelningssystemet medan Sjunde AP-

fonden ingår i premiereservsystemet. Målet för fondförvaltningen är att

långsiktigt maximera avkastningen på tillgångarna, med beaktande av

risknivån i placeringarna. I såväl tidigare lagstiftning som i det nya

regelverket återfinns krav att placeringarna skall ske med god

riskspridning och med hänsyn tagen till behovet av tillräcklig

betalningsberedskap. Olika placeringsrestriktioner har gällt för de olika

fondema. Första och Andra AP-fondema, de tidigare första-tredje

fondstyrelserna, har huvudsakligen placerat fondmedlen på penning- och

obligationsmarknaderna, medan Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema,

de tidigare ljärde-sjätte fondstyrelserna, har placerat på

aktiemarknaderna. Sjunde AP-fonden, den tidigare sjunde fondstyrelsen,

har en mycket kort historik. Uppdraget är att förvalta en portfölj med låg

risk för icke-väljama samt en valbar portfölj utan krav på låg risk. I båda

fallen gäller ett övergripande krav på långsiktigt hög avkastning.

Vid utvärdering av AP-fondemas förvaltning jämförs portföljernas

avkastning med avkastningen på de marknader där de olika fondema

placerat medel. Vid jämförelser och utvärderingar är utgångspunkten det

marknadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastning samt

realiserade och icke realiserade värdeförändringar av kapitalet.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som

eget kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.

Fondkapitalets ursprung är nettot av inbetalda pensionsavgifter och

pensionsutbetalningar över tiden samt de ackumulerade

överskotten/underskotten i placeringsverksamheten. Avkastningen på det

totala fondkapitalet har på vissa ställen beräknats av regeringen genom

att ställa det marknadsvärderade resultatet i relation till ett

schablonmässigt beräknat genomsnittligt marknadsvärderat fondkapital.

Resultaten av denna beräkning bör tolkas med försiktighet.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera

kraftigt från år till år, som ett resultat av temporära svängningar i

marknadspriserna. Sett över en längre period tenderar sådana tillfälliga

fluktuationer i resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför

sträcka sig över några år, vilket också innebär att variationer till följd av

mer eller mindre kortsiktiga teman som driver marknadernas prissättning

tenderar att jämnas ut. En alltför lång utvärderingsperiod kan dock

medföra incitamentsproblem i förvaltningen, varför regeringen funnit att

femåriga perioder är en lämplig avvägning.

Vid en utvärdering måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och

restriktioner som påverkar fondernas avkastning. Även om fondens värde

minskat kan förvaltningen av kapitalet ha varit framgångsrik vid en

jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan

fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots

att förvaltningen inte gått bra vid en sådan jämförelse med marknadens

Skr. 2000/01:131

12

utveckling eller andra förvaltare. Slutligen är en utvärdering av Skr. 2000/01:131

förvaltningen svår att göra, eller t.o.m. meningslös, om inte den erhållna

avkastningen kan relateras till något mått på den risk förvaltningen

medfört. En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning, på ett stort

mått av risktagande eller på en kombination av båda.

I skrivelsen används en rad riskbegrepp. Risk definieras ofta med

utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur

tillgångspriser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant

ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som har samma sort som

de ingående variablerna, i detta fall procent. Ett lika legitimt men mindre

vanligt spridningsmått är varians, som helt enkelt är kvadraten på

standardavvikelsen och därför har en mer svårtolkad sort, vilket försvårar

jämförelser med uppnådd eller förväntad avkastning. För räntebärande

instrument används begreppet duration vilket är kopplat till instrumentets

löptid. Durationen är ett sätt att mäta hur mycket värdet på ett

räntebärande instrument ändras vid en given ränteförändring. För

värdepapper med hög duration ändras tillgångsvärdet mer vid en given

ränteförändring än för ett värdepapper med lägre duration. För både

aktie- och obligationsportföljer kan man beräkna portföljbeta som anger

portföljens exponering mot sitt jämförelseindex. Ett portföljbeta som

överstiger ett indikerar att portföljen tenderar att stiga eller falla mer än

jämförelseindex. En defensiv portfölj som rör sig mindre än marknaden

har ett portfölj beta understigande ett.

Ofta redovisas den riskjusterade avkastningen. Denna kan beräknas på

olika sätt men i princip kan den ses som avkastningen under en period

dividerad med ett mått på risken i placeringen. Ett vanligt mått på

riskrelaterad avkastning är Sharpekvoten som är avkastningen minus den

s.k. riskfria räntan dividerad med avkastningens standardavvikelse 4 . Man

kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen eller

förväntad riskpremie per enhet standardavvikelse.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken

visar i hur hög grad en förvaltare valt att avvika från det index som

portföljens avkastning jämförs med. Den aktiva risken mäts t.ex. med

tracking error som är standardavvikelsen av förvaltarens överavkastning

gentemot jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår

från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som

relaterar överavkastning mot jämförelseindex till tracking error 5 . Därmed

uttrycker informationskvoten överavkastning utöver index per enhet aktiv

risk.

Avkastning före riskjustering kan beräknas på två grundläggande sätt,

som kapitalviktad avkastning respektive tidsviktad avkastning. Den förra

metoden beaktar effekterna av allokeringsbeslut, varmed avses beslut att

öka eller minska storleken av det förvaltade kapitalet i respektive

tillgångsslag eller marknad. Den senare metoden bortser från denna

effekt och anses därför lämpligare vid utvärdering av fondförvaltare som

inte har inflytande över storleken av det förvaltade kapitalet. Om kapital

omallokeras på ett förutseende sätt, dvs. från marknader och tillgångsslag

4 Sharpekvot = (avkastning - riskfri ränta)/standardavvikelse

5 Informationskvot = överavkastning/aktiv risk

13

som utvecklas mindre väl till sådana som ger en bättre avkastning innan Skr. 2000/01:131

marknadsrörelserna ägt rum, kommer avkastningen beräknad som

kapitalviktad avkastning att överstiga avkastningen mätt som tidsviktad

avkastning och omvänt. Kapitalviktad avkastning benämns även

internränta.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna åren

1996-2000

Börsutvecklingen

Den totala avkastningen på aktiemarknaderna i främst Europa och USA

var historiskt hög under femårsperioden 1996-2000. Uppgången på

Stockholmsbörsen uppgick till i genomsnitt 25,5 % per år mätt med SIX

avkastningsindex, dvs. inklusive aktieutdelningar. Under samma period

steg världsindex med i genomsnitt 12,1 % per år inklusive utdelningar,

mätt med MSCI World index beräknat i dollar. De olika komponenterna

av detta index indikerar att börserna gick upp 17,6 % per år i USA och

15,6 % per år i Europa. Under hela perioden har den japanska ekonomin

haft en svag utveckling. Tokyobörsen gick ner 4,4 % per år inklusive

utdelningar.

Att börsutvecklingen generellt har varit så stark under andra halvan av

nittiotalet har flera förklaringar. Viktigast torde vara tendenserna till

fortsatt fallande räntor och låg inflation samt en mer balanserad

ekonomisk utveckling som medverkat till att placerarkollektivet

reducerat kravet på riskpremier for att äga aktier. Signifikant för perioden

har varit att förväntningarna på företagens framtida vinstutveckling har

höjts, bl.a. beroende på den produktivitetsökning som skett i flera

sektorer. För Sveriges del kan även tillströmningen av nya

placerarkategorier ha varit en viktig faktor. Andelen svenskar över 18 år

som äger aktier eller andra värdepapper har ökat från 20 % till 80 %

under de senaste 20 åren.

14

Periodens största börsnedgång inträffade i samband med Skr. 2000/01:131

Rysslandskrisen 1998, men sett över hela femårsperioden var den

nedgången endast ett temporärt avbrott i en i övrigt stark trend. Under

2000 bröts den positiva börsutvecklingen mer varaktigt. I början av mars

detta år hade Affärsvärldens Generalindex stigit med ca 25 % från

årsskiftet 1999/2000, men för hela år 2000 blev resultatet negativt och

index gick ner 13 % under året. Räknat från toppnoteringen den 6 mars

blev nedgången 31 %.

Stockholmsbörsen har en stor exponering mot teknologi- och

telekommunikationsindustrin vilket gjort den känslig för utvecklingen på

den teknologidominerade Nasdaqbörsen i USA. Under år 1999 steg

Stockholmsbörsen med 66 %, mycket tack vare kursuppgångar för

företag inom IT och telekom. Under 2000 vände dessa företag nedåt.

Nasdaqbörsen föll under loppet av 2000 cirka 40 % medan det bredare

USA-indexet S&P 500 gick ner cirka 9 %. Att börsutvecklingen för

företag utanför den ”nya ekonomin” var bättre kan sannolikt till en del

förklaras av att placerare flyttade tillgångar från teknologi- och

telekommunikationsindustrin till andra branscher, snarare än att lämna

aktiemarknaden helt. Det stora inslaget av IT- och telekomföretag på

Stockholmsbörsen var en anledning till kursnedgången under år 2000.

Under året föll Ericssonaktien, som stod för en stor del av den totala

börsuppgången år 1999, kraftigt. Ericssons B-aktie föll med 23 % från

årsskiftet och med 53 % från toppnivån i mars.

Figur 2. Världsindex uttryckt i dollar 1996-2000 (index januari 1996=100)

Källa: Ecowin

Ränteutvecklingen

Ar 1996 låg den svenska 10-årsräntan vid 8-9 % jämfört med cirka 5 %

vid senaste årsskiftet. Räntenedgången resulteradé i en hög avkastning på

obligationsportföljer, inte minst i Sverige. Under denna period uppgick

avkastningen på den svenska obligationsstocken till i genomsnitt 9,2 %

per år. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande avkastning i USA

och Tyskland var 6,2 % per år.

15

Den globala räntenedgången inleddes vid nittiotalets mitt och höll i sig Skr. 2000/01:131

till slutet av år 1998. En bakgrund till de fallande obligationsräntorna var

en ökad makroekonomisk stabilitet som återspeglade sig i låg inflation

och starkare offentliga finanser. Räntenedgången var särskilt stor i

Sverige efter de turbulenta åren i början av 1990-talet. Saneringen av

statsfinanserna i Sverige och andra länder i en likartad situation ledde till

stora räntefall. De ekonomiska kriserna i forst Asien och därefter

Ryssland åren 1997 och 1998 påverkade konjunkturbedömningarna

negativt och hade avsevärda återverkningar på de finansiella

marknaderna. Denna utveckling i kombination med ökat förtroende för

den ekonomiska politiken möjliggjorde en penningpolitik med successivt

sänkta styrräntor under åren 1996-98.

Figur 3. Tioåriga obligationsräntor i Tyskland, USA och Sverige 1996-2000

Källa: Ecowin

I slutet av 1998 vände den globala räntetrenden uppåt. Långräntoma

steg under hela 1999. Toppen nåddes under januari 2000. Under perioden

oktober 1998 till januari 2000 steg 10-års räntan i USA med 2,2

procentenheter. Efter uppgången 1999 föll långräntoma tillbaka under

2000. Förväntningarna på tillväxten dämpades samtidigt som

förbättringen av statsfinanserna hade gått så långt i både USA och vissa

europeiska länder att marknaden började kalkylera med en relativ brist på

statsobligationer. Detta bidrog till räntenedgången under år 2000 och en

parallell utveckling mot vidgade räntedifferenser mellan olika typer av

låntagare.

De svenska långräntoma har fallit snabbare än de gjort inom

euroområdet. Under perioden från 1996 till 2000 har ränteskillnaden mot

Tyskland minskat kontinuerligt. I början av perioden var differensen ca

2,5 procentenheter. Sedan maj 2000 har differensen legat nära noll.

Temporärt har den svenska långräntan understigit den tyska. Flera

faktorer har bidragit till att minska inflations- och riskpremien på svenska

räntebärande tillgångar. Främst är det saneringen av statsfinanserna och

förtroendet för låginflationspolitiken som bidragit till detta.

16

Valutatveckl ingen

Skr. 2000/01:131

Under femårsperioden försvagades kronan i samband med effekterna av

Asien- och Rysslandskrisema åren 1997 och 1998, främst till följd av den

starkare dollarn. I samband med kriserna inträffade en s.k. flykt till

kvalitet, vilket stärkte dollarn. Dessutom attraherade de amerikanska

företagen inom ”den nya ekonomin” både portfölj- och

direktinvesteringar. Sedan introduktionen av euron har denna

trendmässigt försvagats mot dollarn och detta har i sin tur påverkat

kronan. Sett över hela perioden har förändringarna av kronans kurs mot

euron varit relativt måttliga. Kursen var i stort sett densamma i slutet av

perioden som i början. Kursen mot dollarn har däremot försvagats

kontinuerligt.

Figur 4. Kronans utveckling mot dollar och euro 1996-2000 (index 1996-01-02=100)

USD/SEK i

EUR/SEK

160

150

140

130

120

110

100

90

Källa: Ecowin

3.3 Buffertfondernas samlade resultat

Vid utgången av år 2000 uppgick det samlade marknadsvärderade

fondkapitalet i buffertfonderna, dvs. Första-Fjärde samt Sjätte AP-

fondema, till 733,9 miljarder kronor. Ett år tidigare var det summerade

fondkapitalet 746,5 miljarder kr, dvs. 12,6 miljarder kr större.

Förändringen av fondkapitalet är nettoeffekten av ett positivt

marknadsvärderat resultat, dvs. en kapitalavkastning, på 28,1 miljarder

kr, ett överskott av inbetalda pensionsavgifter utöver

pensionsutbetalningar under året på 5,5 miljarder kr samt av den av

riksdagen beslutade överföringen till Riksgäldskontoret på 45 miljarder

kr. Därutöver reducerades fondkapitalet genom uppgiften att bestrida

kostnaderna för ålderspensionssystemets administration på sammantaget

1,1 miljarder kr (genom avrundningseffekter kan summan av dessa poster

avvika något från 12,6 miljarder kr).

Om det marknadsvärderade resultatet relateras till ett schablonmässigt

beräknat genomsnittligt fondkapital under året erhålls ett grovt mått på

AP-fondemas samlade kapitalavkastning under året. Mätt på detta sätt

17

uppgick totalavkastningen under år 2000 till 3,8 % (tabell 3). Samtidigt Skr. 2000/01:131

uppgick inflationen till 1,4 %, mätt med konsumentprisindex, varför

buffertfondernas samlade reala avkastning kan uppskattas till 2,4 %.

Detta är i princip nettoeffekten av den negativa utvecklingen på

aktiemarknaderna och en positiv utveckling på obligationsmarknaderna

samt, i någon mån, den positiva utvecklingen på fastighetsmarknaderna.

Det negativa resultatbidraget från aktieportföljerna hade varit ännu större

om inte aktieförvaltningen som helhet varit lyckosam under året.

Aktieportföljerna utvecklades sammantaget bättre än index.

Tabell 3 Resultatsammanställning för buffertfonderna, dvs. Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonderna, miljarder kr

2000

1999

1998

1997

1996

1996-

2000

Marknadsvärderat resultat

28,1

76,7

65,9

60,3

100,6

Marknadsvärderat fondkapital,

ultimo

733,9

746,5

744,9

711,5

685,6

Ärlig avkastning, %*

3,8

10,3

9,0

8,6

15,4

9,4

Real avkastning

2,4

9,0

9,7

6,6

15,3

8,5

* Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med genomsnittligt fondkapital under året (medelvärdet av

kapitalet ultimo).

Tabell 4. Fondkapitalets utveckling 1960-2000, marknadsvärde, miljarder kronor

2000

1999

1990

1980

1970

1960

Första—Andra AP-fonderna:

Avkastning

43,7

3,6

45,4

10,4

2,0

0,0

Avgifter

144,3

105,2

77,7

22,2

6,1

0,5

Pensionsutbetalningar

-138,8

-135

-77,4

-19,0

-1,2

Överföring netto t/fr övr.

fondstyrelser

0

0

1,1

Överföring till

statsbudgeten

-45,0

-45,0

Administrationskostn.

-1.1

-0,8

-0,5

-0,2

-0,1

Tillfört kapital, netto

-40,6

-75,6

0,9

3,0

4,8

0,5

Tot. förändr. i fondkapital

(avkastn. + tillfört kapital)

3,1

-71,9

46,3

13,4

6,8

0,5

Fondkapital Första—Andra AP-

fonderna

560,4

557,3

386,8

145,3

35,9

0,5

Fondkapital Tredje AP-fonden

22,8

23,2

1,6

Fondkapital Fjärde AP-fonden

132,3

147,2

19,2

1,4

Fondkapital Sjätte AP-fonden

18,4

18,8

Summa fondkapital

733,9

746,5

407,6

146,7

35,9

0,5

Första—Andra AP-fonderna motsvarar de tidigare första-tredje fondstyrelserna. På motsvarande sätt svarar

Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna mot de tidigare femte, fjärde respektive sjätte fondstyrelserna.

Under den senaste femårsperioden uppgick den genomsnittliga

avkastningen, beräknad på likartat sätt, till 9,4 % per år. Eftersom den

genomsnittliga inflationen under samma period var 0,8 % per år är den

schablonmässigt beräknade genomsnittliga reala avkastningen under

18

femårsperioden 8,5 % per år. Detta måste betecknas söm en mycket god Skr. 2000/01:131

real avkastning för en blandad portfölj med låg risk över en längre

period.

Eftersom 65 % av AP-fondemas placeringar vid senaste årsskiftet

utgjordes av nominella räntebärande instrument är den främsta

förklaringen till den goda reala avkastningen de senaste årens sjunkande

räntor i kombination med låg inflation. En så pass hög real avkastning är

knappast ett realistiskt mål för en blandad portfölj med låg risk under en

längre period. Å andra sidan ändras nu portfölj sammansättningen i

riktning mot ökad aktieandel, vilket bör påverka den förväntade framtida

avkastningen positivt till priset av ökad kortsiktig risk.

AP-fondemas placeringar

Huvuddelen av AP-fondemas samlade kapital har historiskt varit placerat

i nominella räntebärande värdepapper. Vid senaste årsskiftet var 493,5

miljarder kr, eller 65 % av kapitalet, placerat i sådana tillgångar. Andelen

nominella räntebärande värdepapper har minskat långsiktigt genom

aktieportföljernas högre avkastning, sett över en längre period, och

genom diversifiering från nominella obligationer till

realränteobligationer. Det har även skett en diversifiering inom den

nominella räntebärande portföljen genom ett ökat inslag av utländska

innehav.

Förändringarna av den övergripande portföljstrukturen under år 2000

har varit begränsade mot bakgrund av rekylen på aktiemarknaderna och

AP-fondemas förberedelser inför det nya förvaltningsmandatet. Som ett

led i denna förberedelse har andelen utlandsplaceringar ökat något,

avseende både nominella obligationer och noterade aktier. Andelen

illikvida räntebärande placeringar i Första och Andra AP-fondema har

reducerats något samtidigt som andelen kortfristiga räntebärande

placeringar ökat. Som ett resultat av den svaga utvecklingen på

aktiemarknaderna ökade andelen nominella räntebärande tillgångar under

det senaste året, trots inleverans av sådana instrument till staten.

Tabell 5. Placeringar till marknadsvärde i buffertfonderna totalt, miljarder kr och som andel av de totala

tillgångarna

2000-12-31

1999-12-31

Nominella förlags- och obligationslån samt pen-

493,5

65,3%

472,9

63,3%

ningmarknadslån och direktlån

Reala lån

59,6

7,9%

57,7

7,7%

Aktier, konvertibla skuldebrev

165,7

21,9%

185,3

24,8%

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag *

37,0

4,9%

31,8

4,3%

Summa tillgångar

755,8

100%

747,7

100%

varav i utländsk valuta

72,2

9,6%

53,1

8,7%

* I första-tredje fondstyrelsens portfölj där AP-fastigbeter ingår som helägt dotterbolag.

Sedan den 1 september 1998 far fondema i princip inte inneha

direktäga fastigheter. Därför har fastighetsinnehavet i Första och Andra

AP-fondema, tidigare första-tredje fondstyrelserna, placerats i ett helägt

dotterbolag. Detta innehav har tidigare konsoliderats i första-tredje

fondstyrelsernas balansräkning, och därmed marknadsvärderade

19

fondkapital, på indirekt väg via den exponering som erhållits genom Skr. 2000/01:131

summan av aktieinnehav och direktlån till dotterbolaget. Direktlånen har

under år 2000 avlösts av upplåning på öppna marknaden, varför

fastighetsexponeringen till synes reducerats i motsvarande grad. I tabell 5

har emellertid den fastighetsexponeringen återlagts som bidragit till att

generera avkastningen och som skulle ha blivit resultatet om

dotterbolaget konsoliderats fullt ut i balansräkningen 6 . Från och med

2001 innehas AP-fastigheter av Första-Fjärde AP-fondema gemensamt

med en fjärdedel var.

6 En sådan konsolidering skulle även introducera en skuldpost i balansräkningen

motsvarande dotterbolagets upplåning.

20

Sammanställning av AP-fondemas resultat år Skr - 2000/01:131

2000

I detta avsnitt görs en sammanställning av AP-fondemas resultat på basis

av deras årsredovisningar. Resultaten i AP-fondema har historiskt avvikit

från varandra i betydande grad på grund av de hittillsvarande stora

skillnaderna i placeringsinriktning. De nya, identiska, mandaten

föranleder synpunkten att resultatredovisningarna bör ingå i den

samordning som nu sker mellan buffertfonderna. Som framhölls i

forarbetena bör fondema tillsammans med regeringen utarbeta

gemensamma metoder för avkastningsberäkning i syfte att underlätta

jämförelser av fondernas resultat (prop. 1999/2000:46 s. 114).

4.1 Första och Andra AP-fondema

Första och Andra AP-fondema, de tidigare första-tredje fondstyrelserna,

har samförvaltats under året av Första AP-fondens kansli. Andra AP-

fondens kansli byggdes upp från grunden och övertog

förvaltningsansvaret för sin portfölj vid årsskiftet 2000/01. Eftersom

förvaltningen skett gemensamt och eftersom fondema avgett gemensam

årsredovisning omfattar regeringens utvärdering Första och Andra AP-

fondemas sammantagna förvaltning.

Vid utgången av år 2000 var 83,4 % av medlen, inklusive tillgångar i

dotterbolag, placerade i nominella lån, varav 10% var denominerade i

utländsk valuta. Till följd av styrelsens beslut att valutasäkra utländska

obligationer var andelen tillgångar som var exponerad for valutarisk nära

noll. Realräntelån i svenska kronor utgjorde 10,2 % av tillgångarna och

6,4 % av bruttotillgångama var placerade i fastigheter, vilket tillfälligt

översteg den i lag givna begränsningen 7 . Jämfört med den av styrelserna

fastställda normalportföljen (tabell 6) hade Första och andra AP-fondema

en undervikt i svenska nominella obligationer, en svag övervikt i svenska

realränteobligationer samt en övervikt i fastigheter.

Tabell 6. Första och Andra AP-fondernas normalportfölj och avkastningsmål

Tillgångsslag

Portföljvikt

Index*

Mål

Svenska obligationer

75%

Internt index

överträffa

Utländska obligationer

10%

SSBG5

Överträffa

Realränteobligationer

10%

OMRX Real

Överträffa

Fastigheter

5%

Sammanvägt

överträffa

Fonden totalt

100 %

Konsumentprisindex

överträffa maximalt

* SSBG5 är Salomon Smith Barney obligationsindex för de fem största industriländerna. OMRX Real är ett index för

svenska realränteobligationer medan fastighetsindex är sammanvägt av SFI (Svenskt fastighetsindex) och två

utländska index, IPD (Investment Property Databank) för onoterade fastigheter respektive Naireit för noterade

fastighetsaktier.

Som ett led i förberedelserna infor det nya förvaltningsmandatet, och

inför den av riksdagen beslutade överföringen av 155 miljarder kr till

staten, förändrades under året relationen mellan inhemska och utländska

7 Eftersom det helägda dotterbolaget AP-fastigheter inte konsoliderats i balansräkningen

stannar den rapporterade fastighetsexponeringen vid 2,7 %.

21

innehav samt mellan obligationer och penningmarknadsinstrument. Skr. 2000/01:131

Innehavet av svenska nominella obligationer reducerades till förmån för

utländska obligationer, samtidigt som innehavet av svenska och utländska

penningmarknadsinstrument nära nog fördubblades till 17 % av

tillgångarna. Åtgärden att öka det utländska innehavet syftade till att

underlätta ett framtida portföljskifte från obligationer till aktier. Under

antagande att utländska obligationsmarknader är mer likvida kan större

poster obligationer avyttras utan påtaglig marknadspåverkan. Det stora

innehavet av penningmarknadsinstrument motiverades av den

förestående utskiftningen av tillgångar mellan Första-Fjärde AP-

fondema som bl.a. innebar att Första AP-fonden skulle leverera

räntebärande instrument med kort återstående löptid i utbyte mot samtliga

utländska obligationer (tabell 2). Ett argument för arrangemanget var att

de utländska innehaven var förenade med derivatkontrakt avseende

valuta med Första AP-fonden som avtalsslutande part, vilket inte kunde

ändras utan kostnad. Detta arrangemang påverkade kortsiktigt Första och

Andra AP-fondemas avkastning svagt negativt eftersom de långa

räntorna föll i slutet av året.

Fondkapitalet i Första och Andra AP-fondema påverkas av

avkastningen på fondernas tillgångar, av nettot mellan pensionsavgifter

och pensionsutbetalningar, av nettoöverföringar till och från övriga AP-

fonder och till staten samt av administrationskostnader hänförliga till

försäkringen för inkomstrelaterad ålderspension. Under det senaste året

översteg inbetalningarna av pensionsavgifter utbetalningarna av

pensioner med 5,5 miljarder kr. Samtidigt uppgick

administrationskostnaderna för ålderspensionen till 1,1 miljarder kr 8 .

Årets marknadsvärderade resultat på 43,7 miljarder kr bidrog därmed till

att fondkapitalet ökade trots den av riksdagen beslutade inleveransen av

45 miljarder kr till Riksgäldskontoret (tabellerna 4 och 7).

Tabell 7. Resultatsammanställning för Första och Andra AP-fonderna, miljarder kronor

2000

1999

1998

1997

1996

Marknadsvärderat resultat

43,7

3,6

57,3

38,9

80,2

Överföring till staten

-45,0

-45,0

Fondkapital

560,4

557,3

629,2

605,6

601,1

Ärlig avkastning, %

8,9

0,6

10,0

6,4

13,9

KPI, förändring, %

1,4

1,2

-0,6

1,9

0,1

Real avkastning, %

7,4

-0,6

10,6

4,6

13,8

Avkastningen under år 2000 var i stor utsträckning ett resultat av den

marknadsrekyl som präglade obligationsmarknaderna efter

ränteuppgången under år 1999. Såväl svenska som utländska räntor föll

tillbaka under år 2000, vilket drog upp avkastningen på fastförräntande

8 Därtill kommer administrationskostnaderna för premiepensionssystemet som finansieras

av PPM:s avgifter och, under en övergångstid, även genom lån. Dessa kostnader har

prognostiserats till cirka 700 miljoner kr år 2001.

22

instrument i linje med det goda genomsnittet under den senaste Skr. 2000/01:131

femårsperioden. Avkastningen under året blev t.o.m. något bättre än den

genomsnittliga avkastningen under senaste femårsperiod, i både

nominella och reala termer. Särskilt fastighetsrelaterade placeringar gav

en mycket god avkastning. Den underliggande värdestegringen på

fastigheter var främst orsakad av stigande marknadshyror och i första

hand hänförlig till fastigheter i Stockholm.

Förvaltningskostnaderna ökade under året med 50 miljoner kr till 193

miljoner kr, vilket hade samband med förberedelserna inför det nya

förvaltningsmandatet. Kostnaderna motsvarade 0,03 % av ett

schablonmässigt beräknat genomsnittligt fondkapital under året. Satt i

relation till fondkapitalet vid ingången av år 2001 (tabell 2) motsvarade

kostnaderna, uppdelade per fond, 0,07 % av Första AP-fondens

fondkapital respektive 0,06 % av Andra AP-fondens fondkapital. Första

och Andra AP-fondema rapporterar en kapitalviktad totalavkastning

exklusive förvaltningskostnader.

Tabell 8. Första och Andra AP-fondernas avkastning per tillgångsslag, procent

Tillgångsslag

2000

1999

1996-2000*

Svenska nominella lån

7,7

0,3

7,6

Utländska nominella lån**

7,2

-2,5

7,3

Svenska reala lån

11,8

0,1

8,0

Fastigheter, aktier i fastighetsbolag

26,3

13,2

14,6

Totalavkastning

8,9

0,6

7,9

Konsumentprisindex

1,4

1,2

0,8

Totalavkastning realt

7,4

-0,6

7,0

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** Inklusive effekter av full valutahedge.

4.2 Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema

Tredje och Fjärde AP-fondema, de tidigare femte respektive fjärde

fondstyrelserna, etablerades genom överföringar av grundkapital från

dåvarande första-tredje fondstyrelserna. De tidigare fjärde och femte

fondstyrelserna hade rätt att rekvirera medel som förvaltades av första-

tredje fondstyrelserna enligt särskilda regler. I gengäld skulle fjärde och

femte fondstyrelserna årligen till första-tredje fondstyrelserna överföra

en avkastning beräknad som 3 % av det rekvirerade grundkapitalet, vilket

i sin tur räknats upp med konsumentprisindex. Denna procedur upphörde

förra året i avvaktan på portfölj uppdelningen år 2001.

Sjätte AP-fonden, den tidigare sjätte fondstyrelsen, förvaltar dels 10

miljarder kr som omfördelades från dåvarande första-tredje

fondstyrelserna, dels de medel, cirka 370 miljoner kr, som kvarstod

outskiftade inom awecklingsstyrelsen, när denna år 1996 ombildades till

sjätte fondstyrelsen.

23

Skr. 2000/01:131

Tabell 9. Resultatsammanställning för Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna, miljarder kronor

Tredje Fjärde Sjätte

2000

1999

2000

1999

2000

1999

Marknadsvärderat resultat

-0,3

8,0

-14,9

58,4

-0,4

6,7

Fondkapital

22,8

23,2

132,3

147,2

18,4

18,8

Ärlig avkastning, %

-1,5

53,1

-10,1

64,7

-1,3

55,8

Jämförelseindex, %

-8,5

62,9

-10,5

61,9

-11.9

69,8

Differens, %-enheter

7,0

-9,8

0,4

2,8

10,6

-14,0

Grundkapitalet i Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema samt fondernas

balanserade resultat utgör sammantaget fondkapitalet. Eftersom

resultaten var negativa minskade det marknadsvärderade fondkapitalet

under år 2000 (tabell 9).

4.2.1 Tredje AP-fondens resultat

Styrelsen antog nya och mer detaljerade mål for verksamheten i

december 1998. Den totala portföljen delades upp på tre delportföljer

med olika jämförelseindex och avkastningsmål som framgår av tabell 10.

Under år 2000 byttes jämförelseindex för utländska aktier från STOXX

50 till FTSE All-World Europé Developed som är ett brett europeiskt

index avsett att täcka upp till 90 % av marknadsvärdet på varje marknad.

För hela portföljen var målet att överträffa jämförelseindex med i

genomsnitt 0,8 procentenheter per år över en rullande femårsperiod.

Tabell 10. Tredje AP-fondens normalportfölj och årliga avkastningsmål för tillgångsslagen

Tillgångsslag

Portföljvikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

88%

82-95 %

SIXRX

0,8 %-enheter

Utländska aktier

8%

5-10 %

FTSE Europé

+/-0

Likvida medel

4%

0-8%

OMRX Total

0,2 %-enheter

* SIXRX är SIX avkastningsindex. FTSE Europé är en del av FTSE All-World Developed, i sin tur ett globalt index för

utvecklade länder. OMRX Total omfattar svenska statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobligationer.

Resultatet för år 2000 var mycket gott eftersom totalportföljen

överträffade jämförelseindex med 7 procentenheter (tabell 11). Till detta

resultat bidrog främst den svenska aktieportföljen, med en

överavkastning på 7,4 procentenheter. Även den utländska

aktieportföljen bidrog till årets resultat, med en överavkastning på 3,3

procentenheter.

Enligt fondens årsredovisning har såväl sektorval som aktieval bidragit

positivt till aktieförvaltningens resultat. Särskilt framhålls en övervikt

inom investmentbolag och en undervikt inom IT, media och

telekommunikationer. Även fondens taktiska allokering, i form av en

övervikt av räntebärande tillgångar på bekostnad av aktier, samt en

övervikt av europeiska aktier på bekostnad av svenska aktier, sägs ha gett

24

ett positivt bidrag till meravkastningen under året. På motsvarande sätt Skr. 2000/01:131

har en undervikt inom bank och finans haft en negativ resultatpåverkan.

Tabell 11. Tredje AP-fondens avkastning, procent

Tillgångsslag

2000

1999

1996-2000*

Totalavkastning

-1,5

53,1

24,5

Jämförelseindex**

-8,5

62,9

25,2

Differens

7,0

-9,8

-0,7

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning i senaste årsredovisning.

** Jämförelseindex utgörs av SIXRX 1996-98 och därefter av ett sammanvägt index bestående av 88 % SIXRX, 8

% DJ STOXX 50 samt 4 % OMRX Total. Från och med april 2000 ersattes STOXX 50 av FTSE Europé.

Resultatet under den senaste femårsperioden är inte lika positivt

eftersom totalportföljen avkastat i genomsnitt 24,5 % per år, medan index

samtidigt avkastat 25,2 % per år, dvs. 0,7 procentenheter mer. Risken i

totalportfoljen mätt som standardavvikelse har dock understigit risken i

jämförelseindex de senaste två åren. Det gäller även att risken i

aktieportföljen mätt som standardavvikelse understigit risken i aktieindex

under hela femårsperioden, varför man kan fastslå att resultaten uppnåtts

till lägre risk. Enligt de beräkningar som återges i årsredovisningen har

fondens aktieportfölj, och även totalportfölj, en bättre riskjusterad

avkastning än jämförelseindex mätt som Sharpekvot.

Fondens förvaltningskostnader ökade med drygt 30 miljoner kr till

66,7 miljoner kr till följd av förberedelserna inför det nya mandatet, utan

att kostnadsmassan ännu kunnat fördelas på ett större fondkapital.

Kostnaderna motsvarade 0,29 % av ett schablonmässigt beräknat

genomsnittligt fondkapital under året, men 0,05 % om samma

kostnadsmassa relateras till fondkapitalet i början av år 2001 (tabell 2).

Båda jämförelserna måste emellertid tas med reservation. De årliga

förvaltningskostnaderna beräknas långsiktigt understiga 0,1 % av

förvaltat kapital. Tredje AP-fonden rapporterar en tidsviktad

totalavkastning exklusive förvaltningskostnader.

4.2.2 Fjärde AP-fondens resultat

Fondstyrelsen fastställde i början av år 1999 nya mål för verksamheten.

Det övergripande målet är att Fjärde AP-fonden löpande under en

femårsperiod skall nå en totalavkastning som överstiger jämförelseindex

med 5 procentenheter. Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för

förvaltningen ej överstiga 8 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt

som informationskvot skall i genomsnitt överstiga 0,15.

Avkastningen på den totala portföljen blev -10,1 % under år 2000,

vilket något överträffade jämförelseindex, som föll med 10,5 %. Till

överavkastningen bidrog framför allt en undervikt i svenska aktier och en

motsvarande övervikt i utländska aktier och likvida medel i slutet av året,

dvs. åtgärder som normalt ryms inom begreppet taktisk allokering. Den

svenska noterade portföljen avkastade 0,1 procentenheter bättre än

25

jämförelseindex, medan den utländska noterade aktieportföljen avkastade Skr. 2000/01:131

3,4 procentenheter sämre. Den utländska portföljens negativa

resultatavvikelse jämfört med index förklaras av en övervikt i USA under

sista kvartalet, som i sin tur berodde på en önskan att anpassa portföljen i

riktning mot det nya index som skall gälla från år 2001. Detta nya index

har en högre andel nordamerikanska aktier.

Tabell 12. Fjärde fondstyrelsens normalportfölj och årliga avkastningsmål för tillgångsslagen

Tillgångsslag

Portföljvikt

Intervall

Index*

Mål

Svenska aktier

90%

87,5-92,5 %

SIXRX

1 %-enhet

Utländska aktier

7,5%

5-10%

Sammanvägt

0,5 %-enheter

likvida medel

2,5%

0-5%

OMRX-TBILL

0

* SIXRX är SIX avkastningsindex, lltlandsportföljen utvärderas mot ett sammanvägt index bestående av 65 %

MSCI Europa exklusive Sverige och 35 % MSCI Världen exklusive Europa. OMRX-TBILL är ett index för

statsskuldväxlar.

Fjärde AP-fonden berör endast kortfattat de hittills gällande långsiktiga

målen i sin årsredovisning. Fondkapitalets genomsnittliga avkastning

under de senaste fem åren uppgår till 23,1 % per år. Hur jämförelseindex

utvecklats förklaras inte närmare 9 . Om SIX avkastningsindex utnyttjas

som referens för delperioden 1996-98 erhålls en sammanvägd

indexavkastning under femårsperioden på 24,5 %. Dock var dåvarande

ljärde fondstyrelsens mål lägre satta i början av perioden eftersom man

då hade VA:s totalindex som referens.

Förvaltningskostnaderna ökade under året med 77 miljoner kr till 144

miljoner kr, vilket motsvarade 0,10 % av ett schablonmässigt beräknat

genomsnittlig fondkapital. Kalkylen bekräftas av årsredovisningen, enligt

vilken kostnadernas andel av placeringstillgångarna steg från 0,06 % året

innan. Kostnadsökningen förklaras av åtgärder som sammanhänger med

det nya förvaltningsmandatet år 2001. Jämfört med fondkapitalet i början

av år 2001 (tabell 2) motsvarade kostnaderna 0,11 %. Fjärde AP-fonden

rapporterar en tidsviktad totalavkastning exklusive förvaltningskostnader.

Tabell 13. Fjärde AP-fondens avkastning, procent

2000

1999

1996-2000*

Totalavkastning

-10,1

64,7

23,1

Jämförelseindex**

-10,5

61,9

24,5

Differens

0,4

2,8

-1,4

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** Jämförelseindex utgörs här av SIXRX 1996-98 och därefter av ett sammanvägt index bestående av 90 %

SIXRX exklusive Nokia, 7,5 % utländska aktier samt 4 % OMRX TBILL. Utländska aktier i sin tur utgörs av 65 % MSCI

Europa exklusive Sverige och 35 % MSCI världen exklusive Europa.

9 Fjärde AP-fonden rapporterar dock att den svenska aktieportföljen under de senaste fem

åren avkastade i genomsnitt 29,4 % per år, vilket något understeg jämförelseindex som

under samma period gick upp med 29,7 % per år.

26

4.2.3

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fonden är uppdelad på förvaltning av dels en portfölj av

noterade aktier, benämnd Kapitalförvaltning, dels en portfölj av

onoterade aktier, benämnd Investeringsverksamhet. Sjätte AP-fonden

har, till skillnad från övriga buffertfonder, inga begränsningar vad gäller

placeringar i onoterade aktier, bortsett från kravet att de måste vara

svenska. Fonden är emellertid inte begränsad till att bedriva

investeringsverksamhet i onoterade aktier, vilket skiljer den från

traditionella s.k. riskkapitalfonder. Styrelsen fastställer de närmare målen

för fondens verksamhet.

Enligt de av styrelsen uppsatta målen skall fondens avkastning

maximeras, givet en god riskspridning. Som operationellt mål gäller att

fondens totala avkastning skall överträffa SIX avkastningsindex sett över

en rullande femårsperiod. Därvid skall hänsyn tas till att fondens

reglemente inte tillåter investeringar i utländska bolag som ingår i index.

Nedbrutet på delportföljer skall Kapitalförvaltningen uppnå en

avkastning som överstiger detta index, medan Investeringsverksamheten

skall uppnå ett absolut avkastningsmål som är satt till 16 % före

kostnader. Till grund för denna målformulering ligger bl.a. antaganden

om att onoterade aktier långsiktigt skall ge en riskpremie utöver noterade

aktier på 4 % per år och att förvaltningskostnaderna långsiktigt motsvarar

3 % per år.

Tabell 14. Sjätte AP-fondens struktur vid utgången av respektive år (miljoner kr)

Skr. 2000/01:131

2000

1999

1998

1997

1996

Andel

2000

Kapitalförvaltning

14655

16248

11278

10889

10886

79,6 %

Investeringsverksamhet

3727

2550

906

375

-

20,3 %

Total portfölj

18382

18798

12184

11264

10886

övrigt

26

38

-20

38

-400

0,1%

Fondkapital

18408

18836

12164

11302

10486

100%

Det nya målet gäller från år 1999. Från starten i december 1996 och de

följande två åren hade fonden betydande innehav av räntebärande

tillgångar, vilket avspeglade en policy att öka marknadsexponeringen

stegvis.

Sjätte AP-fondens avkastning återspeglar denna gradvisa ökning av

exponeringen mot aktiemarknaden. De första verksamhetsåren låg

fondens totalavkastning i närheten av obligationsmarknadens avkastning.

Vid utgången av år 1997 var ännu 68 % av portföljen placerad i

räntebärande tillgångar. Ett år senare var denna andel nere i 5 %.

Totalportföljens avkastning före kostnader uppgick till -1,3 % under år

2000, vilket var väsentligt bättre än jämförelseindex som föll med 11,9

%. Fonden infriade därmed kortsiktigt det av styrelsen fastställda målet

att den sammanlagda portföljen, liksom Kapitalförvaltningens noterade

portfölj, skall överträffa SIX avkastningsindex, samtidigt som

Investeringsverksamheten skall generera en absolut avkastning på minst

16 %. Investeringsverksamheten har, med god marginal, uppnått detta

absoluta mål under de senaste två åren.

27

Sjätte AP-fonden skriver i sin egen utvärdering av fondens verksamhet Skr. 2000/01:131

att en jämförelse med SIX avkastningsindex inte är relevant före år 1999

eftersom fonden tidigare inte var fullinvesterad i aktier. Slutsatsen kan

ifrågasättas eftersom även beslutet att inte vara fullinvesterad i aktier kan

utvärderas. En enkel kalkyl ger vid handen att en genomsnittlig

aktieandel de första två åren på 16 % hade gett en indexavkastning precis

i nivå med fondens totalavkastning perioden 1997-2000.

Förvaltning av onoterade aktier är en kostnadskrävande verksamhet,

vilket påverkat utformningen av de av styrelsen fastställda målen för

avkastningen. Kostnaderna ökade under året med 67 miljoner kr till 182

miljoner kr. Denna kostnadsmassa motsvarade 0,98 % av ett

schablonmässigt beräknat genomsnittligt marknadsvärderat fondkapital

under året. Denna andel är emellertid ett genomsnitt för

Kapitalförvaltningen och Investeringsverksamheten. Under antagande att

de av styrelsen antagna långsiktiga förvaltningskostnaderna för den

onoterade portföljen kan tillämpas i denna grova kalkyl, motsvarade

kostnadsnivån i Kapitalförvaltningen mer än 0,5 % av den noterade

aktieportföljens genomsnittliga marknadsvärde. Ett omvänt antagande att

kostnadsnivån i Kapitalförvaltningen motsvarade 0,1 % av de

genomsnittliga placeringstillgångarna ger en schablonmässigt beräknad

kostnadsandel på drygt 5 % av de genomsnittliga placeringstillgångarna i

Investeringsverksamheten detta år. Kalkylerna måste emellertid

omgärdas med reservationer eftersom Sjätte AP-fondens onoterade

portfölj alltjämt växer och troligen inte nått den långsiktigt önskvärda

nivån.

Sjätte AP-fonden rapporterar en tidsviktad totalavkastning exklusive

förvaltningskostnader.

Tabell 15. Sjätte AP-fondens avkastning, procent

2000

1999

1997-2000*

Kapitalförvaltning

-6,3

60,4

15,6

Investeringsverksamhet

17,0

33,3

-

Totalavkastning

-1,3

55,8

15,9

Jämförelseindex**

-11,9

67,4

-

Differens

10,6

-11,6

-

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** Jämförelseindex utgörs av SIXRX exklusive Nokia 1999-2000 och dessförinnan av en odefinierad mix av

svenska aktier och obligationer. En genomsnittlig aktieandel 1997-98 på 16 % skulle ha givit samma avkastning

för jämförelseindex som för portföljen.

Kapitalförvaltningen

Förvaltningen av Sjätte AP-fondens noterade aktieportfölj är uppdelad på

ett antal delportföljer:

• Basportfölj

• Aktiva innehav

Aktie- och likviditetsförvaltning

Långsiktiga innehav där fonden agerar som

aktiv ägare

28

Financial engineering

Arbitrageverksamhet, exempelvis i samband Skr. 2000/01:131

med offentliga anbud

Externa fonder

Positionstagning

Förvaltningsuppdrag till utomstående parter

Kortsiktig handel

Basportföljen utgjorde vid senaste årsskiftet 79 % av

Kapitalförvaltningen och de aktiva innehaven ytterligare 15 %.

Basportföljen avkastade förra året -13,5 % medan avkastningen på de

aktiva innehaven var 49,7 %, högt över index. Sammantaget bidrog detta

till en avkastning på -6,3 % för hela Kapitalförvaltningen. De aktiva

innehaven kom därmed att spela en omvänd roll i förhållande till år 1999

då de i stället påverkade den sammanvägda avkastningen negativt. Om

man summerar de två senaste åren har de aktiva innehaven överträffat

SIX avkastningsindex med i genomsnitt 3 procentenheter per år och

starkt bidragit till att Kapitalförvaltningen som helhet utvecklats bättre än

jämförelseindex under perioden.

Financial Engineering gav ett negativt bidrag med 82,9 miljoner kr

under år 2000 medan positionstagningen gav ett positivt resultat med 5,7

miljoner kr, att jämföra med budgeterade mål på 50 respektive 10

miljoner kr. Resultatet av de externa fondema har inte särredovisats av

fonden. Enligt Sjätte AP-fondens egen utvärdering av verksamheten har

dock även de externa fondema, liksom basportföljen, utvecklats sämre än

sina mål under år 2000. Fonden har dragit slutsatsen att alltför stora

risker tagits inom Financial Engineering och därför reducerat det

budgeterade målet till 15 miljoner kr år 2001.

Sett över hela perioden 1997-2000 har de noterade aktierna i Sjätte

AP-fondens portfölj utvecklats bättre än jämförelseindex. I fondens egen

utvärdering redovisas även riskjusterad avkastning, mätt som Sharpekvot,

för de olika åren men inte för perioden som helhet. Den noterade

aktieportföljen uppvisar bättre Sharpekvot än jämförelseindex år 1997

samt år 2000. Det är oklart om detta räcker för att ge en bättre

riskjusterad avkastning hela perioden.

Tabell 16. Kapitalförvaltningens avkastning, procent

2000

1999

1997-2000*

Noterade aktier

-6,3

60,4

23,0

Kapitalförvaltningen totalt

-6,3

60,4

15,6

SIXRX exklusive Nokia**

-11,9

67,4

20,8

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** SIX avkastningsindex justerat för Nokia som inte är en tillåten placering för Sjätte AP-fonden.

Investeringsverksamheten

Sjätte AP-fondens förvaltning av onoterade värdepapper är uppdelad på

fyra verksamhetsgrenar:

Buy-Out

Deltagande i utköpsaffärer alternativt

finansiering av större och mer mogna företag

29

• Technology Ventures Investeringar i IT, media och Skr. 2000/01:131

telekom, huvudsakligen indirekt via fonder

• Life Sciences Ventures Investeringar inom läkemedel, bioteknik och

medicinsk teknik

• Industrial Ventures Investeringar inom övriga branscher

Life Sciences svarade vid senaste årsskiftet för den största

delportföljen inom Investeringsverksamheten med knappt 40 % av

kapitalet, Buy-Out svarade för en dryg fjärdedel och övriga verksamheter

för en sjättedel vardera.

Avsaknaden av marknadsnotering och fortlöpande prissättning är ett

avgörande problem vid värdering och avkastningsberäkningar i samband

med onoterade värdepapper. Sjätte AP-fonden värderar innehaven enligt

de riktlinjer som utfärdats av EVCA (European Venture Capital

Association). Det innebär i sin tur att innehaven oftast värderas till

bokfört värde och därför inte bidrar till avkastningen under kortare eller

längre perioder. En uppvärdering i förhållande till bokfört värde sker

först när innehaven avyttras alternativt uppvärderas till följd av

transaktioner på marknaden, eller när bokförda värdet på annat sätt kan

visas vara orimligt lågt.

Investeringsverksamhetens sammanvägda avkastning, beräknad på

detta sätt, uppgick till 17 % förra året vilket överträffade såväl SIX

avkastningsindex, med bred marginal, som styrelsens absoluta

avkastningsmål på 16 %. Dessa mål har uppnåtts trots att Sjätte AP-

fonden under året tvingades realisera förluster i samband med konkurser

och nedskrivningar av bokfört värde.

Genom andelar i fonder och direkt ägande hade fonden vid senaste

årsskiftet innehav i nästan 300 onoterade företag.

4.3 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom

premiepensionssystemet med speciellt uppdrag att förvalta icke-väljamas

premiepensionsmedel. Det sker genom att icke-väljama i

premiepensionssystemet förs till Sjunde AP-fondens Premiesparfond.

Därtill förvaltar Sjunde AP-fonden Premievalsfonden som är ett

alternativ tillgängligt bland andra valbara fonder inom

premiepensionssystemet. Premievalsfonden är därmed det valbara statliga

alternativet inom detta system.

Premiesparfondens förvaltning startade den 2 november 2000 när

Premiepensionsmyndigheten (PPM) placerade de första icke-väljamas

pensionsmedel i fonden. Totalt tillfördes Premiesparfonden 16,3

miljarder kr på detta sätt fram till 13 december då de sista konstaterade

icke-väljamas medel kunde placeras.

Premievalsfonden startade den 26 september 2000, dvs. något tidigare,

vilket hänger samman med att PPM kan identifiera vilka som är icke-

väljare först när tidsfristen för fondvalet passerats. Premievalsfonden

tillfördes totalt cirka 570 miljoner kr genom aktiva val. Avkastningstalen

30

avviker från varandra eftersom de två fondema har något olika Skr. 2000/01:131

placeringsinriktning och dessutom existerat olika länge.

Sjunde AP-fonden rapporterar en avkastning baserad på fondernas

NAV-kurser. Det betyder att avkastningen är tidsviktad och beräknad

inklusive förvaltningskostnader 10 .

Fondernas historik är extremt kort och kan därför inte läggas till grund

för någon egentlig utvärdering i år. Avkastningen återges utan

kommentar (tabell 17). Man kan dock konstatera att det rent allmänt

tenderar att vara förknippat med extraordinära kostnader att bygga upp en

värdepappersfond från grunden. Dessa består exempelvis av

transaktionskostnader som påverkar fondvärdet oproportionerligt när

fonden har liten volym.

Tabell 17. Premiesparfondens och Premievalsfondens avkastning, procent

Del av 2000

Premiesparfonden (frän 2 november)

-7,4

Jämförelseindex*

-6,7

Premievalsfonden (frän 26 september)

-8,0

Jämförelseindex**

-7,6

* SIXRXA, dvs. avkastningsindex för A-listan (20 %), FTSE World olika regioner (65 %}, OMRX Real (14 %) samt

STIBOR dagsläneränta (1 %).

** SIXRXA (20 %), FTSE World olika regioner (75 %), OMRX REAL (4 %) samt STIBOR dagsläneränta (1 %).

10 Dock beaktas inte de rabatter som PPM kommer att tillgodoräkna fondandelsägama. Den

avkastning som kommer andelsägarna till del blir därför i realiteten något högre.

31

Regeringens utvärdering av AP-fondemas

verksamhet

I följande avsnitt presenteras regeringens bedömning av fondstyrelsernas

förvaltningsresultat och vissa tillkommande bedömningar. Sjunde AP-

fondens förvaltning utvärderas inte i år eftersom perioden är alltför kort. I

år, liksom förra året, har regeringen utnyttjat konsultföretaget William M.

Mercer (Mercer) för att bistå med underlag till utvärderingen.

Bedömningarna i detta avsnitt grundas på deras avkastningsberäkningar

som kan avvika marginellt från fondernas rapporterade avkastning i

årsredovisningarna.

5.1 Utvärdering av Första och Andra AP-fondemas

förvaltning

Regeringens bedömning: Första och Andra AP-fondemas

förvaltningsresultat är tillfredsställande på kort sikt och neutralt på

längre sikt, eftersom den totala avkastningen översteg ett sammanvägt

jämförelseindex under år 2000 och utvecklades som index under den

senaste femårsperioden. Förvaltningen av svenska nominella

obligationer har varit framgångsrik på senare år, i termer av

riskjusterad avkastning. Förvaltningen av fastigheter har varit

långsiktigt positiv för fondens sammanvägda resultat. Förvaltningen

av utländska obligationer avviker från mönstret genom att uppvisa

såväl större historiska avvikelser från index som sämre resultat.

Negativa resultat i den utländska portföljen kompenseras emellertid av

överavkastning i resten av tillgångsmassan.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande första-tredje

fondstyrelsernas förvaltning bedömdes som tillfredsställande utifrån det

gällande långsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet. På kort sikt

var målet emellertid inte uppfyllt. Regeringen bedömde att målet var

mindre tillfredsställande och efterlyste ett tydligt och investeringsbart

mål för hela portföljens avkastning och risk. Dessutom ansågs det

önskvärt att fondstyrelserna preciserade om de utländska nominella

obligationerna skall utvärderas mot ett valutasäkrat eller icke-

valutasäkrat index.

Skälen for regeringens bedömning: Första och Andra AP-fondemas

portföljer har samförvaltats av Första AP-fonden under året. Enligt de av

Första och Andra AP-fondemas styrelser fastställda målen för

förvaltningen skall de olika delportföljema överträffa sina respektive

jämförelseindex, medan totalportföljens avkastning skall överstiga

inflationen med största möjliga marginal. Därvid jämförs den svenska

nominella portföljen, som svarar för 75 % av fondkapitalet i den av

styrelsen beslutade normalportföljen, med ett internt framställt index som

avspeglar utvecklingen för alla svenska noterade räntebärande

instrument. Denna internt utförda indexberäkning har inte kunnat

verifieras, vilket är en nackdel. Inte heller fastigheternas ingångsvärden

Skr. 2000/01:131

32

har kunnat bekräftas eftersom 4/5 av beståndet värderades internt 1996- Skr. 2000/01:131

98. Förra året värderades dock hela beståndet av utomstående källor,

vilket stärker tilltron till värderingen i slutet av perioden.

Målet för totalportfoljen, att överträffa inflationen med största möjliga

marginal, kan inte läggas till grund for en utvärdering av

förvaltningsresultatet. I det följande jämförs därför totalavkastningen

även med en sammanvägning av delportfoljemas jämförelseindex.

Därmed uppnås konsistens i utvärderingen mellan å ena sidan total

avkastning och å andra sidan de ingående komponenterna, dvs.

delportfoljemas avkastning. Problemen rörande val av jämförelseindex

respektive fastigheternas värdering torde dock elimineras när det nya

förvaltningsmandatet ändrar förutsättningarna från år 2001.

Tabell 18. Första och Andra AP-fondernas avkastning, procent

2000

1999

1996-2000*

Svenska obligationer

7,9

0,4

7,8

Internt index

7,9

-0,1

7,8

Utländska obligationer**

11,6

3,5

10,9

Utländskt index (SSBG5)

12,4

5,1

11,3

Realränteobligationer

13,2

-1,1

-

OMRX-Real

11,9

0,4

Fastigheter

26,3

13,2

14,6

Fastighetsindex***

23,8

16,3

14,3

Totalavkastning

9,8

1,1

8,5

Sammanvägt totalindex

9,5

1,3

5,5

Konsumentprisindex

1,4

1,2

0,9

* Ärligt geometriskt genomsnitt

‘•Avkastning före valutahedge

*** En sammanvägning av Svenskt fastighetsindex och tvä utländska index, Investment Property Databank

respektive NAREIT, för åren 1999-2000 samt OMRX-Real +2% för åren dessförinnan.

Den totala avkastningen under året översteg detta sammanvägda index,

huvudsakligen genom en god avkastning på fastighetsinnehavet (tabell

18). Denna överavkastning är det kombinerade resultatet av en

överavkastning inom tillgångsslaget fastigheter och därtill en liten

övervikt av fastighetsplaceringar, det under året bäst avkastande

tillgångsslaget.

Den sammanvägda avkastningen på samtliga räntebärande instrument,

dvs. svenska nominella och reala obligationer samt utländska nominella

obligationer, motsvarade jämförelseindex. Realränteobligationema

överträffade och de utländska nominella obligationerna underskred sina

respektive jämförelseindex. Svenska nominella instrument utvecklades

som index. Det har tidigare noterats att Första AP-fonden, som en

förberedelse inför utskiftningen av tillgångar vid det följande årsskiftet,

lät innehavet av penningmarknadsinstrument öka under år 2000. Denna

åtgärd har påverkat avkastningen negativt eftersom de långa räntorna föll

i slutet av året. Bortsett från denna åtgärd skulle den svenska

obligationsportföljen ha överträffat sitt jämförelseindex något, allt annat

lika. För fjärde året i följd har den av styrelsen beslutade policyn att

valutasäkra innehavet av utländska obligationer påverkat avkastningen

negativt i väsentlig utsträckning.

Den i detta sammanhang utnyttjade jämförelsenormen for den totala Skr. 2000/01:131

portföljen, ett sammanvägt jämförelseindex, har uppnåtts men inte

överträffats under den senaste femårsperioden. Fastighetsinnehavet har

bidragit positivt till avkastningen medan de utländska obligationerna

bidragit negativt. Svenska nominella obligationer har utvecklats i paritet

med sitt jämförelseindex.

Första och Andra AP-fondema har arbetat med små avvikelser från

jämförelseindex när det gäller svenska nominella räntebärande

instrument. En mot den bakgrunden betydande överavkastning år 1999

kompenserar en underavkastning åren 1996 och 1997. Större avvikelser

har accepterats i den utländska obligationsportföljen, med mindre

framgång totalt sett, samt i delportföljen med realränteobligationer.

Risken i realränteobligationema, mätt som genomsnittlig duration per

år, har konsekvent överstigit risken i jämförelseindex, vilket indikerar en

passiv förvaltning. Därför har delportföljen gått bättre än index när

marknaden utvecklats väl, dvs. vid fallande realräntor, och utvecklats

sämre när marknaden varit svag. Resultatet under de senaste fyra åren

sammantagna är neutralt. Den passiva strategin är förståelig mot

bakgrund av väl kända brister i denna marknads funktionssätt.

Den genomsnittliga durationen i den utländska portföljen har såväl

överstigit som understigit index, både i något större utsträckning och med

något större variabilitet än i den inhemska portföljen. Detta gäller i all

synnerhet en tidigare anlitad extern förvaltare, som emellertid skildes

från uppdraget efter år 1998. De externa förvaltarna har bidragit positivt

till avkastningen fyra år av fem. Det externt förvaltade kapitalet har

emellertid varit förhållandevis litet varför de externa förvaltarna tenderat

att bidra endast marginellt till det sammanvägda resultatet i den utländska

portföljen.

Tabell 19. Nyckeltal avseende Första och Andra AP-fondernas förvaltning perioden 1998-2000

Överavkastning %

Aktiv risk %

Informationskvot

Portföljbeta

Svenska obligationer

0,2

0,2

1,1

1,0

Utländska obligationer

-0,6

2,3

-0,3

1,0

Realränteobligationer

0.1

1,3

0,1

1,2

Totalt exkl. fastigheter

0,1

0,3

0,1

1,0

Mercer har beräknat en riskjusterad avkastning i form av

informationskvoter for de senaste tre åren (tabell 19). Detta motsvarar

inte regeringens horisont for utvärdering, men ger en indikation om

utvecklingen på medellång sikt. Risktagandet i den utländska portföljen

var särskilt högt under år 1998, i förhållande till såväl perioderna före

som efter, vilket påverkat Mercer’s beräkningar av den genomsnittliga

aktiva risken i denna portfölj. Vid utgången av förra året var den aktiva

risken i den utländska portföljen betydligt lägre. Den riskjusterade

avkastningen, mätt som informationskvot, var negativ för utländska

obligationer och marginellt positiv for realränteobligationer under

treårsperioden. Kombinationen av en måttlig överavkastning och mycket

låg risk, mätt som aktiv risk, ger emellertid en informationskvot på 1,1

för den svenska nominella räntebärande portföljen. Detta resultat i

34

riskjusterade termer är utmärkt. Det torde vara ovanligt att en så god Skr. 2000/01:131

informationskvot utnyttjas på ett så defensivt sätt. Mot bakgrund av

portföljens storlek i förhållande till marknaden finner regeringen

emellertid inte anledning att anmärka mot den valda metodiken.

Kalkylerna av riskjusterad avkastning har inte omfattat

fastighetsinnehavet.

5.2 Utvärdering av Tredje AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har lyckats väl i sin

förvaltning under år 2000. Avkastningen var visserligen negativ men

mycket bättre än jämförelseindex. Det gällande långsiktigt målet, att

överträffa index med 0,8 procentenheter per år, har inte infriats under

den senaste femårsperioden men väl under de två år målet varit i kraft.

I riskjusterade termer hävdar sig avkastningen väl mot

jämförelseindex under den senaste femårsperioden.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande femte fondstyrelsen

underskred jämförelseindex både på kort och lång sikt. I riskjusterade

termer var emellertid avkastningen i paritet med index. Regeringen

ställde sig frågande till fondstyrelsens val att låta den utländska portföljen

exponeras enbart mot Europa, som svarade för 1/3 av världsindex under

året. En sådan snäv tolkning av utlandsmandatet borde ha åtföljts av en

tydlig strategi som motiverade en kraftig övervikt av Europa på

bekostnad av övriga världen.

Skälen för regeringens bedömning: Avkastningen under förra året

var negativ men väsentligt bättre än jämförelseindex. Detta resultat kan

till övervägande del förklaras av ett utmärkt aktieval i den svenska

portföljen. Allokeringen mot sektorer i den svenska portföljen var mycket

framgångsrik, med undervikt av sektorer som utvecklades svagt och

övervikt av de fa sektorer som steg. Enda undantaget mot denna regel var

en mindre lyckosam undervikt mot bank och finans. Positiva bidrag till

avkastningen kom även från aktievalet i den utländska portföljen och från

taktiska beslut att övervikta svenska aktier första kvartalet och

obligationer resten av året.

Det av styrelsen år 1998 fastställda långsiktiga målet, att överträffa

jämförelseindex med 0,8 procentenheter per år, har inte uppnåtts under

den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i kraft.

Om man utsträcker jämförelsen bakåt i tiden blir resultatet en

genomsnittlig underavkastning på en procentenhet per år under

femårsperioden. Detta beror på sämre resultat jämfört med index åren

1998 och 1999. Den renodlade aktieportföljens underavkastning är

hälften så stor. Mellanskillnaden förklaras av mindre än full exponering

mot aktier och ett svagt resultat i ränteförvaltningen. För jämförelsens

skull kan påpekas att hade jämförelseindex exkluderat Nokia de senaste

två åren, i likhet med den kalkyl som utförs beträffande Fjärde AP-

fonden i nästa avsnitt, så hade den renodlade aktieportföljens

underavkastning vänts till en överavkastning under femårsperioden.

35

Under de två år målet varit i kraft har Tredje AP-fonden, enligt Skr. 2000/01:131

Mercer’s beräkningar, överträffat index med i genomsnitt 0,8 % per år,

dvs. precis enligt styrelsens mål. Styrelsen har även ett mål för den

riskjusterade avkastningen mätt som informationskvot som emellertid

inte utvärderats under tvåårsperioden.

Tabell 20. Tredje AP-fondens avkastning, procent

2000

1999

1996-2000*

Svenska aktier

-3,4

61,5

-

SIXRX

-10,8

69,8

Utländska aktier

9,8

13,0

-

DJ STOXX SO/FTSE Europé

6,2

30,7

Aktier totalt

-2,1

55,9

25,5

Sammanvägt aktieindex

-9,4

66,2

26,0

Räntebärande instrument

7,1

-0,6

4.5

OMRX Total

8,2

0,0

8,2

Totalavkastning

-1,5

53,1

24,2

Sammanvägt totalindex**

-9,7

63,0

25,2

* Ärligt geometriskt genom snitt

** Styrelsens strategiska vikter har utnyttjats 1999-2000, dessförinnan SIXRX.

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning for den senaste

treårsperioden (de senaste två åren för den utländska portföljen). Detta

motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering men ger en indikation

om utvecklingen på medellång sikt. Den riskjusterade avkastningen mätt

som informationskvot avspeglar underavkastningen åren 1998 och 1999.

Informationskvoten blir därför -0,3 (tabell 21). Fonden har under denna

period haft en defensiv inriktning och tenderat att överträffa index när

börserna faller och tappa mot index när marknaderna stiger. Som ett

notabelt undantag hängde Tredje AP-fonden med den starka marknaden

under första kvartalet förra året. Samtliga större bakslag under de senaste

tre åren har emellertid inträffat i samband med börsuppgångar. Det

senaste årets starka resultat passar väl in i detta mönster. Beta för hela

portföljen beräknas av Mercer till 0,8 vilket bekräftar mindre än full

marknadsexponering. Samma bild ger risken mätt som portföljens

standardavvikelse som har understigit risken i jämförelseindex.

Regeringens utvärdering avser en rullande femårsperiod. Tredje AP-

fonden rapporterar själv en bättre riskjusterad avkastning än

jämförelseindex 1996-2000, mätt som Sharpekvot, för såväl

aktieportföljen som totalportfoljen. Det indikerar att underavkastningen

jämfört med index till mer än 100 % kan förklaras av portföljens

defensiva inriktning. Annorlunda uttiyckt, om portföljen hade haft

samma riskinnehåll som jämförelseindex skulle avkastningen ha

överstigit detsamma, allt annat lika.

Mot bakgrund av detta kan man diskutera om den försiktiga hållning

till marknaderna som kännetecknat fondens faktiska förvaltning i högre

grad borde ha återspeglats i styrelsens val av jämförelseindex. Det kan

vara effektivare att uttrycka en långsiktigt defensiv hållning till

marknaderna i normalportföljen, snarare än att låta det prägla det löpande

36

arbetet. Regeringen saknar emellertid anledning att lägga några mer Skr. 2000/01:131

bestämda synpunkter på fondens arbetssätt i detta avseende, utöver vad

som direkt kan föranledas av förvaltningsresultatet.

Tabell 21. Nyckeltal avseende Tredje AP-fondens förvaltning perioden 1998-2000

överavkastning %

Aktiv risk %

Informationskvot

Portföljbeta

Svenska aktier

-2,3

6,5

-0,3

0,9

Utländska aktier

-6,4

14,2

-0,5

0,6

Räntebärande instrument

-2,9

1,6

-1,8

0,7

Totalt

-2,8

9,4

-0,3

0,8

Vad gäller indexfrågan noterar regeringen att Tredje AP-fonden tagit

ett steg mot en bredare utländsk portfölj genom att ersätta STOXX 50

med FTSE All-World Europé Developed. Den utländska portföljen har

även breddats genom ett reducerat risktagande mot detta bredare

europeiska index. Eftersom Europa förra året utvecklades bättre än ett

globalt index kan man i efterhand säga att Tredje AP-fonden tog en risk

som växlade ut positivt genom att dröja ytterligare ett år med att bygga

upp en global aktieportfölj.

5.3 Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Förvaltningsresultatet för Fjärde AP-

fonden var neutralt under år 2000 eftersom avkastningen var i nivå

med jämförelseindex. Fondens långsiktiga mål har inte uppnåtts under

den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i

kraft. Bortsett från ett svagt resultat relativt index år 1998 har fonden

manövrerat de senaste årens turbulenta marknader förhållandevis väl.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande fjärde fondstyrelsen hade

i sin totala förvaltning inte lyckats nå uppsatt mål, att överträffa ett

jämförelseindex med 5 procentenheter över fem år. Den svenska

aktieportföljen hade dock avkastat i stort sett som index. För år 1999

hade fondstyrelsen lyckats väl med sin nya målsättning att överträffa ett

kombinerat index.

Skälen för regeringens bedömning: Fjärde AP-fondens totala

avkastning under år 2000 var något bättre eller något sämre än

jämförelseindex beroende på om komponenten för svenska aktier i denna

jämförelsenorm, dvs. SIX avkastningsindex, beräknas exklusive Nokia

eller inte. Nokia definieras av regelverket som utländskt företag och tar

därmed i anspråk en del av det tillgängliga utrymmet för placeringar i

utländsk valuta. I det av styrelsen beslutade långsiktiga målet för fonden

framgår inte att jämförelseindex för svenska aktier, och därmed för den

totala portföljen, skall justeras på detta sätt. Fonden har i sin

årsredovisning valt att exkludera Nokia. Så gjordes även förra året, vilket

då kommenterades i fondens årsredovisning. Styrelsen har bekräftat

förfarandet genom att godkänna årsredovisningen. Dock kan man

37

ifrågasätta om inte detta borde ha kommunicerats utåt på ett tydligare Skr. 2000/01:131

sätt.

Om resultatet under det senaste året var i nivå med jämförelseindex så

visar Mercer’s analys att aktievalet i den svenska portföljen påverkat

avkastningen negativt, medan i första hand en residual effekt, bl.a.

hänförlig till ”timing”, haft motsatt verkan". Aktievalet i den utländska

portföljen har haft en kortsiktigt negativ resultatpåverkan under året

medan en defensiv hållning i form av en övervikt av räntebärande

instrument haft en svagt positiv resultateffekt. Fjärde AP-fondens

avkastning understeg index sista kvartalet år 1999 och första kvartalet år

2000, vilket indikerar en tidig anpassning inför en förväntat sämre

marknadsutveckling. Trots en betydande underavkastning under ett

kvartal vartdera året slog fonden index under år 1999 och var i närheten

av index år 2000.

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning för den senaste

treårsperioden (de senaste två åren för den utländska portföljen). Detta

motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering men ger en indikation

om utvecklingen på medellång sikt. Den riskjusterade avkastningen

under de senaste tre åren påverkas av resultatet för år 1998.

Informationskvoten blir därför -0,4 under denna period (tabell 23).

Eftersom svenska aktier utgjort den helt dominerande andelen av

portföljen påverkas beräkningarna i märkbar utsträckning av om Nokia

exkluderas eller inte. Om så sker halveras den svenska portföljens

riskjusterade underavkastning.

Risken mätt som standardavvikelse för de svenska aktierna, och därför

även för fonden som helhet, understiger risken i jämförelseindex.

Motsvarande bild framträder av att portföljbeta understiger ett, om än

måttligt, vilket indikerar en viss defensiv bias. Fonden har emellertid inte

bara slagit index vid fallande marknader utan även när marknaderna gått

upp, såsom var fallet första halvåret 1999.

Tabell 22. Fjärde AP-fondens avkastning, procent

2000

1999

1996-2000*

Svenska aktier

-11,8

69,1

24,5

SIXRX exkl. Nokia

-11,9

67,4

25,0

Utländska aktier

-5,1

33,5

20,4

MSCI Europé + World

-0,6

26,2

22,6

Likviditet

4,1

3,4

4,9

OMRX T-Bill

4,3

3,3

4,9

Totalavkastning

-10,1

64,7

23,4

Sammanvägt totalindex**

-10,5

61,9

24,5

* Årligt geometriskt genomsnitt

“ Exklusive Nokia 1999-2000. Styrelsens strategiska vikter har utnyttjats 1999-2000, dessförinnan SIXRX.

" Eftersom Mercer utnyttjat styrelsens uttryckliga målformulering, som ej exkluderar

Nokia, kan det negativa bidraget från aktievalet härledas till denna aktie. Om jämförelsen

exkluderar Nokia upphör aktievalet att påverka avkastningen negativt, enligt beräkningar

utförda av Fjärde AP-fonden.

38

Om den svenska portföljen haft en måttligt defensiv hållning i Skr. 2000/01:131

genomsnitt över den senaste treårsperioden, så framträder motsatt bild

beträffande Fjärde AP-fondens utländska portfölj. Risken mätt som

standardavvikelse är högre för portföljen än för jämförelseindex och

portföljbeta överstiger ett. Den utländska portföljen har därför tenderat

att gå bättre än jämförelseindex vid stigande marknader och utvecklas

relativt sämre vid fallande marknader. Den stora underavkastningen sista

kvartalet i fjol är konsistent med den analysen, även om valet av marknad

var den huvudsakliga orsaken. Under loppet av året, och främst sista

kvartalet, gick fonden från en övervikt av europeiska aktier till en

övervikt av amerikanska aktier, vilket påverkade avkastningen negativt.

Detta har av fonden förklarats bero på anpassningar till det nya

jämförelseindex, med en högre andel nordamerikanska aktier, som gäller

från år 2001. Risktagandet i den utländska portföljen, mätt som aktiv risk,

har legat på en förhållandevis konstant nivå de senaste två åren och detta

har växlat ut positivt, med undantaget ovan. Resultaten av förvaltningen

av utländska aktier har dessutom bidragit till att Fjärde AP-fonden

överträffade jämförelseindex åren 1997 och 1999. Genom att resultatet i

den utländska portföljen kombinerats med en förhållandevis hög aktiv

risk, och genom bakslaget sista kvartalet i fjol, blir den riskjusterade

avkastningen mätt som informationskvot endast svagt positiv.

Det av styrelsen fastställda långsiktiga målet, att Fjärde AP-fonden

skall överträffa jämförelseindex med en procentenhet per år över en

rullande femårsperiod, har inte uppnåtts. Främst genom ett svagt resultat

relativt index år 1998 understiger avkastningen jämförelseindex under

den senaste femårsperioden. Under de två år målet varit i kraft har Fjärde

AP-fonden överträffat index med 1,3 % per år vilket i det korta

perspektivet räcker för att väl infria styrelsens mål, om detta korrigeras

för Nokia. Styrelsens mål för riskjusterad avkastning i form av

informationskvot har inte utvärderats under denna period. Bortsett från

avvikelsen år 1998 har fonden manövrerat de senaste årens turbulenta

marknader förhållandevis väl, även om det är en bit kvar till styrelsens

långsiktiga mål.

Tabell 23. Nyckeltal avseende Fjärde AP-fondens förvaltning perioden 1998-2000

Överavkastning %

Aktiv risk %

Informationskvot

Portföljbeta

Svenska aktier inkl. Nokia

-2,3

5,2

-0,4

0,9

Svenska aktier exkl. Nokia

-1,2

5,0

-0,2

0,9

1999-2000

Utländska aktier

0,6

5,7

0,1

1,2

Totalt *

-2,0

4,6

-0,4

0.9

• Totala portföljen har här jämförts med ett index som inkluderar Nokia och som baseras pä styrelsens

strategiska vikter 1998-2000.

39

5.4

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Skr. 2000/01:131

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden har lyckats väl i sin

förvaltning under år 2000. Avkastningen var negativ men avsevärt

bättre än jämförelseindex. Förvaltningen kan ännu inte utvärderas mot

styrelsens långsiktiga mål eftersom fonden inte bedrivit verksamhet

tillräckligt länge. En separat utvärdering av Sjätte AP-fondens

onoterade portfölj visar att positiva avkastningsresultat uppnåtts

snabbare än vad som är vanligt i sådana här sammanhang.

Regeringens skrivelse för år 1999: Regeringen såg mycket positivt på

att dåvarande sjätte fondstyrelsens portfölj av onoterade innehav ökat. De

riskspridningsmöjligheter som kan uppnås genom spridning av

investeringar mellan foretag i olika mognadsfaser hade dock inte

utnyttjats i önskvärd utsträckning. Fondstyrelsen var överviktad i

investeringar i företag i fasen expansion. Regeringen ansåg att sjätte

fondstyrelsen i förvaltningen borde renodla sina portföljer eftersom en

sammanblandning av noterade och onoterade innehav försvårar

utvärderingen. Det är också svårt att uppnå de höga avkastningsmål som i

regel gäller for en onoterad portfölj med inslag av noterade aktier.

Regeringen ansåg även att avkastningsmålet för Kapitalförvaltningen, att

uppnå en portföljavkastning i nivå med jämförelseindex, var relativt lågt

satt.

Skälen för regeringens bedömning: Den totala avkastningen år 2000

var negativ men avsevärt bättre än jämförelseindex. Detta kortsiktigt

goda resultat berodde framför allt på en god avkastning på onoterade

aktier och på den del av den noterade aktieportföljen som benämns aktiva

innehav. Den noterade aktieportföljen avkastade -6,3 %, vilket även det

var väsentligt bättre än jämförelseindex. Hela överavkastningen i den

noterade portföljen under det senaste året beror på en mycket stark

utveckling av de aktiva innehaven. Det är innehav som beslutats av

styrelsen och där Sjätte AP-fonden agerar som aktiva ägare, exempelvis

genom styrelserepresentation.

Den onoterade portföljen avkastade, enligt Mercer’s beräkningar,

21,6 % uttryckt som en genomsnittlig årlig intemränta från start. Detta

infriar med god marginal det av styrelsen fastställda målet att ge en

absolut avkastning på minst 16 % per år före kostnader. Detta mål antas i

sin tur medföra en tillräckligt hög avkastning för att överträffa SIX

avkastningsindex över rullande femårsperioder, med en riskpremie som

kompenserar för den högre risken i onoterade aktier jämfört med

noterade aktier. Förvaltningen har ännu inte kunnat prövas mot styrelsens

mål eftersom fonden inte bedrivit verksamhet tillräckligt länge. Så länge

målet varit i kraft har det emellertid infriats med god marginal.

Förvaltningen av den noterade aktieportföljen har nått målet att slå

jämförelseindex under fyraårsperioden, men genom stora innehav av

räntebärande värdepapper de första två åren är det sammanvägda

resultatet för hela förvaltningen av noterade värdepapper klart lägre åren

1997-2000. Till det kan fogas att styrelsens mål inte var i kraft före år

1999.

40

Kapitalförvaltningen Skr. 2000/01:131

Under denna rubrik har Sjätte AP-fonden sorterat förvaltningen av

noterade aktier och tidigare även räntebärande instrument. Inte förrän vid

ingången av år 1999 var portföljen fullinvesterad i aktier. Lyckade

aktieval första året skapade en rejäl överavkastning som kompenserade

för relativt sett sämre resultat under de följande två åren. Genom

överavkastningen under det senaste året har den renodlade noterade

aktieportföljen överträffat SIX avkastningsindex under fyraårsperioden

som helhet.

Tabell 24. SjätteAP-fondens avkastning på noterade aktier, procent

2000

1999

1997-2000*

Svenska aktier

-6,3

60,4

23,0

SIXRX exkl. Nokia

-22,S

67,4

20,8

* Årligt geometriskt genomsnitt

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning för den senaste

treårsperioden. Detta motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering

men ger en indikation om utvecklingen på medellång sikt. Mätt över

denna period utvecklades den noterade aktieportföljen något sämre än

jämförelseindex. Som en konsekvens därav är den riskjusterade

avkastningen, mätt som informationskvot, svagt negativ under perioden

(-0,2). Portföljbeta understiger ett, om än måttligt, vilket överensstämmer

med observationen att fonden under de senaste två åren tenderat att slå

index vid fallande marknader men inte när börsen stiger.

Över tiden har den aktiva risken varierat ganska mycket omkring

genomsnittet 4,3. I början av fondens existens var den aktiva risken hög,

vilket också växlade ut positivt i en överavkastning för fonden. Under

åren 1998 och 1999 var den aktiva risken väsentligt lägre, samtidigt som

resultaten försämrades. Under sista året ökade den aktiva risken åter,

parallellt med att avkastningen förbättrades relativt index.

Tabell 25. Nyckeltal avseende förvaltningen av Sjätte AP-fondens noterade portfölj perioden 1998-2000

Överavkastning %

Aktiv risk %

Informationskvot

Portfölibeta

Svenska aktier

-0,7

4,3

-0,2

0,9

Regeringen ser positivt på att styrelsen för Sjätte AP-fonden under det

gångna året skärpt målet för Kapitalförvaltningen, från att motsvara till

att överträffa jämförelseindex. Det återstår emellertid att specificera ett

kvantitativt mål för vilken överavkastning som eftersträvas och som

beaktar begränsningar - och i Sjätte AP-fondens fall även mål -

beträffande aktiv risk.

Investeringsverksamheten

Mercer har gjort en separat utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

av onoterade aktier. De konventioner och riktlinjer har tillämpats som

utfärdats av EVCA (European Venture Capital Association), och som

gäller värdering och avkastningsberäkningar i samband med onoterade

41

aktier. Dessa riktlinjer bygger generellt på en konservativ värdering av Skr. 2000/01:131

innehaven, vilket i sin tur tenderar att skjuta resultaten i form av hög

avkastning framåt i tiden, när en högre värdering kan bekräftas. Full

marknadsvärdering är i regel möjlig forst när en aktie börsnoterats.

Enligt Mercer har Sjätte AP-fonden i vart fall inte överskattat värdet av

de onoterade innehaven eftersom portföljen enligt deras beräkningar är

värd drygt 400 miljoner kr mer än fonden uppgett i sin årsredovisning.

Avkastningen, beräknad som en genomsnittlig intemränta åren 1997—

2000 enligt rekommendation av EVCA, uppgår till 21,6 % per år. Detta

är marginellt bättre än den genomsnittliga avkastningen på 21,1 % ett år

tidigare och klart bättre än de -3,5 % som gällde efter första året. Det är

enligt Mercer typiskt att den ackumulerade avkastningen beskriver en

sådan ”J-kurveeffekt”, med initiella förluster och först på längre sikt en

rejält positiv avkastning. Möjligen har vinsterna kommit snabbare än vad

som är normalt. Mercer manar till försiktighet när det gäller att tolka

resultat av investeringar i onoterade aktier efter bara några år.

Tabell 26. Sjätte AP-fondens avkastning på onoterade innehav, beräknad som ackumulerad genomsnittlig årlig

internränta från start, procent

2000

1999

1998

Indirekta investeringar

62,2

27,6

-0,6

Direkta orealiserade investeringar

2,5

-0,5

-3,5

Direkta realiserade investeringar

-13,2

54,5

-5,7

Total avkastning

21,6

21,1

-3,5

Den genomsnittliga intemräntan på 21,6 % per år förklaras av mycket

goda resultat på indirekta investeringar i onoterade företag genom

riskkapitalfonder och - hittills - mindre goda resultat på de direkta

investeringarna (tabell 26). Avkastningen på direkta investeringar har

påverkats av nedskrivningar och avskrivningar under år 2000, många

inom IT-sektorn. Som tidigare gäller att resultat efter några fa år måste

tolkas med försiktighet. Den markanta skillnaden i avkastning mellan

indirekta och direkta investeringar är emellertid värd att notera.

Tabell 27. Sjätte AP-fondens onoterade portfölj, fördelning på utvecklingsstadier, procent

Indirekta investeringar

Direkta investeringar

Totalt

Sådd

0,1

0

0

Uppstart

33,8

14,4

22,8

Expansion

25,1

13,5

18,6

Internationell expansion

9,8

0

4.3

Tillväxt/mognad

31,2

61,4

48,2

Noterade aktier

0

10,7

6,1

Summa

100

100

100

Om orsakerna till denna skillnad står att finna i de direkta respektive

indirekta investeringarnas olika struktur så är anledningen i vart fall inte

att de direkta innehaven i större utsträckning skulle vara exponerade mot

företagens tidigare utvecklingsfaser. Som framgår av tabell 27 är

sakförhållandet det motsatta. De indirekta investeringarna i fonder har en

42

jämnare fördelning medan de direkta investeringarna har en tydlig Skr. 2000/01:131

tyngdpunkt mot tillväxt/mognad och dessutom ett kvarvarande innehav

av noterade aktier. Som en konsekvens av det har även den totala

portföljen en övervikt av investeringar i senare mognadsfaser.

Om i stället en uppdelning görs efter startår så innehåller de indirekta

investeringarna, enligt uppgift från Sjätte AP-fonden, äldre investeringar

än de direkta innehaven, som i sin helhet byggts upp under de senaste

åren. De indirekta investeringarna innehåller därför i större utsträckning

årgångar som befinner sig i ett mer framskridet stadium enligt ”J-

kurvan”, dvs. i de stadier som börjar ge vinst. Av de 66 onoterade

innehav som Sjätte AP-fonden äger direkt värderades vid senaste

årsskiftet alltjämt 36, dvs. mer än hälften, till bokfört värde.

Andelen noterade aktier har minskat under året, men inte genom

försäljningar utan snarare genom investeringar inom andra områden. Det

är att märka att ett av de noterade innehaven svarar för årets näst största

nedskrivningsbehov, vilket påverkat resultatet negativt. Exponeringen

mot det tidigaste sådd-stadiet är obefintlig, vilket emellertid måste ställas

mot tillgången på investeringsmöjligheter. De fonder Sjätte AP-fonden i

sin tur investerar i har i vart fall inte lyckats bättre i detta avseende.

Enligt Mercer’s kalkyler har fondens exponering mot onoterade aktier

ökat under året, från strax under 14 % till strax över 22 % av

fondkapitalet vid utgången av år 2000. Regeringen ser positivt på Sjätte

AP-fondens fortsatta utbyte av noterade aktier mot onoterade, i en takt

som marknadsförhållandena medger. Direkta investeringar (56,5 %)

fortsätter att väga tyngre än indirekta investeringar i fonder (43,5 %),

men denna skillnad har minskat påtagligt under året. Vissa indirekta

investeringar ger i slutändan en exponering mot utländska företag, vilket

inte strider mot lagens ordalydelse men likväl kan ifrågasättas. Det kan

mot den bakgrunden vara lämpligt att överväga förändringar av

regelverket.

5.5 Utvärdering av AP-fondemas mål och organisation

Regeringens bedömning: Första-Fjärde AP-fondemas nya

förvaltningsmandat har föranlett ett omfattande analysarbete för att

formulera de närmare målen för förvaltningen. Detta arbete är

knappast avslutat. Slutsatserna i form av normalportföljer är i vart fall

inte offentliggjorda, vilket omöjliggör en utvärdering i detta

sammanhang.

AP-fondema faster stor vikt vid riskkontroll, vilket är önskvärt.

Nödvändiga kontrollfunktioner finns på plats och verksamheten

bedrivs med betryggande säkerhet. Sjunde AP-fonden utmärker sig

genom en särskilt effektiv organisation, vilket stärker tilltron till att

det statliga alternativet i premiepensionssystemet skall kunna erbjudas

till en varaktigt låg kostnad.

Skälen för regeringens bedömning: De fyra stora buffertfonderna

fullgör en väldefinierad funktion inom det reformerade

43

ålderspensionssystemet, omfattande såväl inkomstpension som Skr. 2000/01:131

tilläggspension. Fondernas mål är att långsiktigt maximera avkastningen i

förhållande till risken i placeringarna, där risk och avkastning skall tolkas

i termer av utgående pensioner. Det har dessutom i förarbetena uttalats att

fondema bör sträva efter att vara neutrala mellan olika generationer

(prop. 1999/2000:46 s. 79).

Enligt motiven skall AP-fondema utforma målen för verksamheten

efter en analys av pensionssystemets åtagande (prop. 1999/2000:46 kap.

7.1). En sådan analys, där man relaterar tillgångarna till skuldernas

karaktär, kan kallas en ALM-studie (Asset/Liability Management

alternativt Modelling). Första, Tredje och Fjärde AP-fondema har

genomfört sådana analyser. Mot bakgrund av att AP-fondemas

förvaltning skulle försvåras om resultatet av dessa studier blev offentliga

innan portföljerna hunnit omstruktureras i enlighet med de nya

riktmärkena, har de i allt väsentligt hållits hemliga av AP-fondema.

Regeringen ser inget skäl att avvika från denna bedömning. En egentlig

utvärdering av detta arbete kan inte äga rum innan det blir möjligt att

öppet diskutera dessa s.k. normalportföljer. En sådan utvärdering far

därför anstå till nästa år 12 . Ett par kommentarer av allmän karaktär kan

dock göras redan nu.

Inom ramen för det reformerade fördelningssystemet kan uppgiften

beskrivas som att undvika att den automatiska balanseringen aktiveras,

men inte i en snävt kortsiktig mening. För det första har detta klart

uttalats i förarbetena, med tillägget att målet inte syftar till kortsiktig

riskminimering (prop. 1999/2000:46 s. 79). För det andra har

Riksförsäkringsverket demonstrerat att den automatiska balanseringen är

en av de två viktigaste riskfaktorerna när det gäller att framkalla icke-

generationsneutrala förändringar av pensionsnivåema, vid sidan av en

förlängning av medellivslängden (RFV Analyserar 2000:1).

Buffertfondernas tillgångar ingår i kalkylen av det s.k. balanstalet och

spelar därmed en direkt roll för om, när och i vilken omfattning den

automatiska balanseringen aktiveras.

Om buffertfonderna skall sträva efter neutralitet mellan generationer

blir uppgiften inte endast att undvika att balanseringen aktiveras på kort

sikt, utan att göra det varaktigt. Eftersom befolkningen i aktiva åldrar

förutses minska och medellivslängden förutses öka fram till seklets mitt

kommer pensionssystemet att utsättas för påfrestningar, som redan nu är

kända till sin förekomst om än inte till sin omfattning. Dessa

påfrestningar, i sin tur, ökar anspråken på buffertfonderna och riskerar att

aktivera den automatiska balanseringen på längre sikt. Eftersom denna

risk kan motverkas med en hög avkastning på buffertfonderna blir en

högre avkastning upp till en viss nivå liktydig med lägre långsiktig risk.

Samtidigt kan en hög avkastning vara förknippad med hög volatilitet,

som i sin tur medför påfrestningar på balansen mellan pensionssystemets

tillgångar och skulder och den automatiska balanseringen i det korta

perspektivet. En lägre långsiktig risk måste därmed vägas mot en högre

12 Även Sjunde AP-fonden har genomfört en ALM-studie enligt de förutsättningar som

gäller inom premiepensionssystemet. Normalportfölj erna har offentliggjorts och

kommenteras kortfattat i nästa avsnitt. Eftersom det kan vara lämpligt att utvärdera

modellarbetet i ett sammanhang får även denna granskning anstå.

44

kortsiktig risk, och omvänt. Om neutralitet mellan generationerna skall Skr. 2000/01:131

iakttas kan inte det ena perspektivet tillåtas dominera över det andra, utan

båda måste beaktas. Den förväntade avkastningen far inte vara så låg att

de kända demografiska påfrestningarna med stor sannolikhet leder till att

den automatiska balanseringen aktiveras på lång sikt. Samtidigt får

volatiliteten i buffertfondernas portföljer inte vara så hög att den

automatiska balanseringen av den anledningen med stor sannolikhet

aktiveras på kort sikt. Därvid bör särskilt sådana variationer

uppmärksammas som samvarierar negativt med pensionssystemets

skulder eller positivt med dess övriga tillgångar. En sådan samvariation

riskerar att förstärka yttre störningar snarare än att dämpa dem.

Buffertfonderna svarar, vid sidan av avgiftstillgången, for drygt 10 %

av pensionssystemets tillgångar initialt, vilket mildrar konsekvenserna av

kortsiktiga rörelser i buffertfondernas marknadsvärden. Om emellertid

kapitalavkastningen samvarierar positivt med avgiftstillgången och

negativt med pensionssystemets skulder, till följd av att båda influeras av

samma bakomliggande utveckling, kommer balanstalets volatilitet att

öka. Om avgiftsunderlaget försvagas eller skulderna växer, samtidigt som

kapitalavkastningen försämras, förstärks den negativa effekten på

balanstalet, allt annat lika. I motsatt fall kommer balanstalet att förbättras

mer än det annars skulle ha gjort. Om det råder symmetri i värderingen

av positiva och negativa utfall av balanstalet spelar en sådan ökad

volatilitet ingen roll. Möjligheten till positiva överraskningar skulle i ett

sådant fall kompensera risken for negativa utfall. Om emellertid risken

för negativa utfall väger tyngre än möjligheten till positiva

överraskningar blir den stegrade volatiliteten negativ och kapaciteten att

äga tillgångar som samvarierar med balanstalet därför mindre. Det senare

alternativet är troligen en bättre beskrivning av det faktiska förhållandet.

För att hela åtagandesidan skall vara beaktad skall buffertfonderna

dessutom ta hänsyn till ATP-skulden och den känslighet for försvagad

tillväxt av avgiftsunderlaget som denna implicerar under de närmaste 10-

15 åren. Denna omständighet medverkar till att introducera ett cykliskt

element i pensionssystemets åtagande. Problemet minskar dock ganska

snabbt i omfattning eftersom alla utgående pensioner ff.o.m. år 2002

indexeras med samma index och huvuddelen av ATP-skulden avser

årskullar som ligger relativt nära sin pensionering. Enligt prop.

2000/01:70 väntas ATP-skulden till forvärvsaktiva, som även

fortsättningsvis beräknas enligt gamla regler, motsvara cirka 15 % av den

totala pensionsskulden år 2005, cirka 6 % fem år senare och nära noll

ytterligare fem år fram i tiden. Under denna process, under vilken

pensionssystemets tillväxtkänslighet till följd av ATP minskar, väntas

emellertid buffertfonderna själva svara for en växande andel av

pensionssystemets samlade tillgångar, givet att avkastningen inte blir för

låg i förhållande till tillväxten. Om buffertfondernas tillgångar

samvarierar positivt med den ekonomiska tillväxten kommer

buffertfonderna och ATP-skulden i kombination att uppvisa ett cykliskt

beroende under överskådlig tid.

I detta sammanhang kan det även finnas skäl att något beröra de

finansiella marknadernas volatilitet på längre sikt. Det finns mer eller

mindre giltiga skäl att kalkylera med fallande långsiktig risk över tiden i

45

finansiella placeringar. Till de mindre giltiga skälen hör den triviala

observationen att risken mätt som standardavvikelse ökar med

kvadratroten av tiden och därför ser ut att krympa ju längre fram i tiden

man beräknar detta riskmått. Effekten uppstår endast om man mäter risk

som standardavvikelse och inte som varians. Eftersom båda riskmåtten är

lika legitima kan man ifrågasätta i vad mån analyser av denna typ tillför

någon egentlig information. Trots denna grundläggande svaghet är

synsättet vanligt förekommande i samband med ALM-studier. Detta

reser, i sådana fall, frågor om hur studiernas resultat kan och bör tolkas

och om vilka kompletterande undersökningar som kan bidra till ett

förbättrat beslutsunderlag.

AP-fondema har det direkta uppdraget att utforma portfölj strukturen

efter en analys av pensionssystemets åtagandesida. Mot bakgrund av AP-

fondemas roll i pensionssystemet är det av stor betydelse att dessa

analyser utförs och tolkas på rätt sätt. Frågan får extra laddning av den

nya situationen med fyra konkurrerande buffertfonder.

Sjunde AP-fonden

Medan övriga AP-fonder fullgör en allmän buffertfunktion inom

fördelningssystemet kan Sjunde AP-fondens förmögenhet på ett

principiellt plan kopplas till individuella ägare (den formella ägaren är

Premiepensionsmyndigheten och därmed staten). Eftersom risken i

Sjunde AP-fonden i princip bärs av samma individer som erhåller den

motsvarande avkastningen blir analysen annorlunda.

Sjunde AP-fondens styrelse har valt att utforma Premiesparfonden och

Premievalsfonden efter den genomsnittliga individen och den

genomsnittliga fonden i premiepensionssystemet. Målet för

Premiesparfonden är att avkastningen under löpande femårsperioder

minst skall motsvara genomsnittet för samtliga fonder som deltar i

premiepensionssystemet, men till lägre risk. Jämförelsenormen för

Premievalsfonden är densamma men målet har höjts till att avkastningen

under löpande femårsperioder skall tillhöra den bästa fjärdedelen. Det har

framgått att Sjunde AP-fonden tolkar denna instruktion som att

genomsnittet av fonder skall vägas med väljarnas allokering som vikter,

dvs. riktmärket utgörs av den genomsnittligt valda fonden. Därmed

kommer väljarnas åtgärder att indirekt influera icke-väljamas portfölj.

Som en konsekvens av det har Sjunde AP-fonden nyligen justerat upp

aktieandelen i båda portföljerna.

Sjunde AP-fonden har därmed valt ett rörligt mål för sin förvaltning.

Det kan ligga en risk i att tolka denna jämförelsenorm alltför snävt och

att vid upprepade tillfällen ändra portföljviktema som svar på en

utveckling som redan ägt rum. Regeringen förmodar dock att den nyligen

genomförda justeringen av portföljviktema var en konsekvens av att

systemet är nytt och att fjolårets val av premiepensionsfonder därför

tillförde genuint ny information.

En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen är att den

statliga förvaltningen hos Sjunde AP-fonden skall vara jämförbar och

likvärdig med de privata placeringsaltemativen för premiepensionen. Ett

övergripande krav på långsiktigt hög avkastning kombineras med ett, för

Skr. 2000/01:131

46

Premiesparfondens del, ytterligare krav på att riskprofilen skall vara låg. Skr. 2000/01:131

Det senare beror på att denna specifika fond inrättats för att förvalta icke-

väljamas premiepensionsmedel och att det därför finns särskilda

skyddsbehov för den gruppen. Underlåtenhet att välja bör inte resultera i

en förvaltning med hög risk för negativa avvikelser från förväntad

pension. I prop. 1999/2000:46 har dessa krav operationaliserats så att

Premiesparfondens risknivå normalt skall vara lägre än för den

genomsnittliga privata förvaltaren av premiepensionskapital med samma

placeringshorisont. Detta krav har Sjunde AP-fonden tillgodosett genom

ett större mått av diversifiering och genom att delvis valutasäkra

utländska aktieinnehav, snarare än genom en lägre aktieandel. Små

innehav av realränteobligationer snarare än nominella obligationer kan

även verka i denna riktning. Man kan emellertid konstatera att den

återstående skillnaden mellan Premiesparfonden och Premievalsfonden,

som delar dessa egenskaper, är liten trots att den ena fonden saknar

begränsningar vad gäller risknivå.

Tabell 28. Sjunde AP-fondens normalportföljer 2001, procent av fondens marknadsvärde

Premiesparfonden

Premievalsfonden

Svenska aktier

25

25

Utländska aktier*

65

72

Realränteobligationer

9

2

Kassa

1

1

Totalt

100

100

* Varav Nordamerika 55 %, Europa 30 %, Japan 12 % och Sydostasien/Oceanien 3 %.

Analysen av förväntad avkastning och risk i Premiesparfonden och

Premievalsfonden kan utnyttja den principiella kopplingen till

individerna. Därmed blir det möjligt att anlägga ett portföljperspektiv och

ta hänsyn till individens övriga ekonomiska förhållanden. En

omständighet som har betydelse i det sammanhanget är även individens

samlade pensionsrätt inom pensionssystemets fördelningsdel. I det

perspektivet blir premiepensionen under överskådlig tid en mindre andel

av den samlade pensionsrätten, som därför kan bära högre risk i utbyte

mot en högre förväntad avkastning.

Vad gäller Premievalsfonden har Sjunde AP-fonden kommunicerat

fondens inriktning mycket tydligt, vilket ger väljarna en god grund för

ställningstagandet.

AP-fondernas organisation

Mercer har även utfört en granskning av AP-fondemas organisation.

Denna innehåller många värdefulla synpunkter på arbetssätt, rapportering

och effektivitet. Bland annat framgår det att samtliga AP-fonder fäster

stor vikt vid riskkontroll, med oberoende kontrollfunktioner som

rapporterar direkt till VD och styrelsen. Även riskrapporteringens

utformning var adekvat i termer av informationsinnehåll, med en viss

tonvikt på aktiv risk (tracking error). Regeringen instämmer i Mercer’s

bedömning att en effektiv riskkontroll och riskhantering kräver en bred

ansats, som inte begränsas till en noggrann uppföljning av enstaka

47

nyckeltal. Detta var emellertid den enda fundamentala observationen som Skr. 2000/01:131

kunde motivera en översyn. I de flesta fall var dessutom en bredare ansats

redan genomförd, enligt Mercer’s bedömning. Det övergripande intrycket

är att de nödvändiga kontrollfunktionerna finns på plats och att

verksamheten därför bedrivs under önskvärt säkra former.

Sjunde AP-fonden utmärker sig genom en särskilt effektiv

organisation, vilket stärker tilltron till att det statliga alternativet i

premiepensionssystemet skall kunna erbjudas till en varaktigt låg

kostnad. Effektiviteten avser bl.a. det sätt på vilket externa leverantörer

av depåtjänster och förvaltningstjänster uppdaterar fondens

administrativa system med hjälp av modern teknik.

Några av AP-fonderna har under de senaste åren infört bonusprogram

för sin personal. Regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för

bonusprogram i statliga bolag. Enligt dessa skall bonusprogram i statliga

bolag bl.a. gälla samtliga anställda, vara rimliga i förhållande till

individens arbetsinsats och det skall finnas en direkt koppling mellan

bonusprogrammets mål och målen för verksamheten. Regeringen menar

att de riktlinjer som gäller för de statliga bolagens bonusprogram även

bör vara vägledande för hur AP-fondemas bonusprogram utformas. AP-

fonderna bör själva tillförsäkra att bonusprogrammen står i

överensstämmelse med dessa riktlinjer genom att bl.a. inhämta

Arbetsgivarverkets mening i denna fråga.

48

ÅRSREDOVISNING 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA I KORTHET

• AP-fonden tillkom som en följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960. Motivet var

dels att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels att bygga en buffert i händelse av att ett avgifts-

underskott skulle uppstå.

• Ett nytt pensionssystem infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna.

Första AP-fondens och Andra AP-fondens tillgångar (tidigare 1-3 fondstyrelsernas tillgångar) har

samförvaltats av Första AP-fonden under året. Från och med 2001 förvaltar Andra AP-fonden

sina egna tillgångar.

• Vid utgången av 2000 förvaltade Första och Andra AP-fonderna 560 (557) miljarder kronor.

Resultatet för 2000 uppgick till 43,7 (3,6) miljarder kronor och den totala avkastningen var 8,9 (0,6)

procent.

• Vid årsskiftet 2000/2001 levererades 155 miljarder kronor in till staten samtidigt som samtliga

AP-fonders tillgångar omfördelades. De fyra AP-fonderna erhöll vardera tillgångar till ett värde

av 134 miljarder kronor. Samtidigt trädde de nya placeringsreglema i kraft, vilka är gemensamma

för de fyra AP-fonderna.

• De tidigare 1-3 AP-fondstyrelserna placerade enligt dåvarande placeringsregler huvudsakligen i

räntebärande papper, medan 4-5 fondstyrelserna huvudsakligen placerade i aktier. Den 1 januari

2001 fick de kvarvarande Första till Fjärde AP-fondema nya identiska placeringsregler, vilka bland

annat innebär att samtliga fonder nu får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt.

• Första AP-fonden är lokaliserad i Stockholm och dess organisation består av 1-3 fondstyrelsernas

tidigare gemensamma kansli. Andra AP-fonden är lokaliserad i Göteborg och byggs upp från

grunden.

Innehåll

Årets resultat och avkastning 2

Första AP-fondens VD kommenterar 5

Andra AP-fondens VD kommenterar

Det nya pensionssystemet 9

Nya placeringsregler 13

Placeringar vid ingången av 2001 14

Den ekonomiska utvecklingen under år 2000 16

Förvaltningsberättelse

Första och Andra AP-fondemas placeringsverksamhet 2000 20

Fondkapitalets utveckling 24

Resultat och avkastning 26

Resultaträkning, Första och Andra AP-fondema 28

Balansräkning, Första och Andra AP-fonderna 29

Redovisningsprinciper, Första och Andra AP-fondema 30

Noter, Första och Andra AP-fondema 31

Resultaträkning, Första AP-fonden 34

Balansräkning, Första AP-fonden 35

Resultaträkning, Andra .AP-fonden 36

Balansräkning, Andra AP-fonden 37

Första AP-fondens styrelse 38

Första AP-fondens verksamhet och organisation 39

Andra AP-fondens styrelse 40

Andra AP-fondens verksamhet och organisation 41

Revisionsberättelse 42

Jämförande resultat- och balansräkningar 1996-2000 43

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

2 ÅRETS RESULTAT OCH AVKASTNING

statsobligationer och förväntningar

om svagare konjunktur pressade

under äret successivt ned de glo-

bala obligationsräntorna, vilket för-

klarar avkastningen om 7,2 pro-

cent under 2000 för utländska no-

minella län.

2000 samtidigt som obligtionsrän-

torna fallit. Förändringarna ledde

sammantaget till en flackare avkast-

ningskurva, vilket varit gynnsamt

för avkastningen på svenska nomi-

nella lån. Tillgångsslaget avkastade

7,7 procent under 2000.

med stor värdestegring på fastig-

heter förklarar en totalavkastning

om 8,9 procent för 2000.

• Årets resultat var 30,3 miljarder kronor. Inklusive orealiserade värdeförändringar

var det marknadsvärderade resultatet 43,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en

totalavkastning på 8,9 procent.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1996-2000 var 8,0 procent per år.

• Den reala avkastningen under 2000 uppgick till 7,4 procent oc-h under femårs-

perioden 1996-2000 till 7,1 procent per år.

• Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda ATP-pensioner uppgick till 5,5 miljarder

kronor. Avgiftsinkomsterna var 144,3 miljarder kronor och pensionsutbetalningarna

138,8 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

AVKASTNING PÅ

SVENSKA REALLÅN

Genomsnitt 1990-2000.6,2%

Artig avkastning

Oen höga avkastningen pä svenska

realräntelän, 11.8 procent, förklaras

av fallande realräntor.

— Genomsnitt 1990-2000,14.0%

•—» Årtig avkastning

En stor värdestegring I det svenska X V,

fastighetsbeståndet, orsakad av '«

ökade marknadshyror, i första hand >•’ ,

hänförlig till fastigheter i Stockholm

förklarar den höga avkastningen,

26,3 procent, pä fastigheter under

2000.

• Fondkapitalet ökade under året med 0,6 procent till 560,4 miljarder kronor per den

31 december 2000, trots inleveransen till statsbudgeten på 45 miljarder kronor.

Huvudförklaringen till ökningen är fallande långräntor.

• Av Första och Andra AP-fondernas förvaltade tillgångar utgjorde nominella lån 86,7 pro-

cent, reallån 10,6 procent och fastighetsaktier 2,7 procent per den 31 december 2000.

• Ränteutvecklingen under året medförde att de svenska och utländska nominella

lånen samt reallånen ökade i värde. Totalavkastningen 2000 var för dessa portföljer

7,7 procent, 7,2 procent respektive 11,8 procent.

• Fastigheter gav en totalavkastning på 26,3 procent för 2000.

Skr' 2()()()/() I: 13 I

sBilapa

Jamgång är personalens kompetens, engage-

ITENSUTVECKLING ÄR CENTRALA FRAMGÅNGSFAK-

IA KÅN OCKSÅ ADDERAS VIKTEN AV HÖG KVALITET I

ICH SYSTEMSTÖD.”

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA AP-FONDEN

VD KOMMENTERAR

Den 1 maj 2000 omorganiserades 1-3 fond-

styrelserna till två helt fristående fonder,

Första AP-fonden och Andra AP-fonden.

Den senare byggs upp, från grunden, i Göteborg

(ytterligare två AP-fonder, den Tredje och den

Fjärde, skapades av de gamla Fjärde och Femte

fondstyrelserna). Under perioden maj-december

2000 har Första AP-fonden haft uppdraget att för-

valta också Andra AP-fondens tillgångar. Denna

årsredovisning, för år 2000, presenterar därför

resultatet av förvaltningen av 1-3 fondstyrelsernas

kapital fram till och med april 2000 och därefter

resultatet av förvaltningen av det sammanlagda

kapitalet i Första och Andra AP-fondema. Därmed

underlättas möjligheten att analysera resultatet av

kapitalförvaltningen under 2000 och att göra jäm-

förelser bakåt i tiden.

God stabil avkastning

Vid ingången av år 2000 uppgick fondkapitalet till

557 miljarder kronor för att öka något (med

3 miljarder) under loppet av året, trots inleveransen

till statsbudgeten på 45 miljarder kronor.

Det sammanlagda redovisade resultatet uppgick

till 30,3 miljarder kronor för år 2000, exklusive orea-

liserade värdeförändringar i portföljen. Det är en

fortsatt nedgång jämfört med tidigare år, avspeg-

lande framförallt den reduktion av kapitalet som

skett genom inleveranser till staten på sammanlagt

90 miljarder kronor för åren 1999 och 2000. Emel-

lertid kom ändå det marknadsvärderade resultatet

att öka mycket kraftigt från 1999 till 2000, nämli-

gen från 3,6 miljarder kronor till 43,7 miljarder

kronor. Omslaget förklaras helt av att värdet på

obligationsportföljen ökade som en följd av nedåt-

gående långa räntor. För ett enskilt år ska man dock

inte överskatta ränteutvecklingens effekter på

portföljvärdet eftersom fondens roll är långsiktig.

Den totala avkastningen under de senaste fem

åren, 1996-2000, uppgick i genomsnitt till 8,0 pro-

cent årligen. Realt motsvarar detta en avkastning på

7,1 procent per år. Högst avkastning har fastighets-

innehavet givit, med 14,7 procent, därefter de reala

placeringarna med 8,2 procent per år under fem-

årsperioden. Nominella räntebärande placeringar

i svenska kronor avkastade 7,7 procent per år.

Den ekonomiska utvecklingen under 2000,

med fallande långräntor, gav sålunda goda resultat

för obligationer. För aktiemarknaden var däremot

år 2000 ett turbulent år, med stora svängningar.

De korrigeringar nedåt som skedde av värdena ska

ses mot bakgrund av de kraftigt stigande kurserna

under 1999. Samtidigt fanns många nya omstän-

digheter av betydelse som talade för att övervär-

deringen kanske inte varit så stor. I vart fall

demonstrerades att kapitalförvaltning är riskfyllt

och svårt, men också, förstås, att det finns möjlig-

het att generera överavkastning för den som är

skicklig och förmår förstå riskklimatet. De som i

början äv året förstod att IT-bubblan var på väg att

spricka och därefter satsade på en mer defensiv

allokering, innefattande också räntepapper, kan

känna sig nöjda.

Utökade möjligheter att placera

Som kapitalförvaltare kan man dra vissa slutsatser av

utvecklingen under det gångna året. Man måste

vara ödmjuk inför uppgiften att förvalta kapital på

marknader som både är volatila och genomanaly-

serade. Det är knappast möjligt att pricka vänd-

punkter men det är viktigt att ha ambitionen att

avläsa gradvisa förskjutningar i stämningsläget och i

kombination med en mer långsiktig syn på det eko-

nomiska förloppet låta detta påverka investeringarna.

Man behöver foga ihop en helhetsbild av utveck-

lingen på de finansiella marknaderna, alltifrån

globala makroekonomiskt långsiktiga trender i sam-

hällsutvecklingen, till förhållanden i enskilda

sektorer. Det gäller vidare att hela tiden vara med-

veten om vilka risker man tar i sin förvaltning

genom att använda en kombination av strikta mät-

metoder och sunt förnuft.

Avgörande för framgång är personalens kompe-

tens. Engagemang och kompetensutveckling är

centrala framgångsfaktorer. Till dessa kan också

adderas vikten av hög kvalitet i analysverktyg och

systemstöd.

Första AP-fonden står nu inför en stor utma-

ning. Den 1 januari 2001 genomfördes fundamen-

tala ändringar. AP-fondema reducerades genom en

inbetalning till staten på 155 miljarder kronor och

kvarvarande tillgångar delades lika mellan Första

till Fjärde AP-fonderna som därmed fick ett start-

kapital på vardera drygt 130 miljarder kronor. Helt

nya, men för fonderna lika, placeringsregler inför-

des. En närmare beskrivning lämnas på annan plats

i årsredovisningen. De viktigaste förändringarna

enligt min mening är de utökade möjligheterna att

placera i aktier och att kunna agera globalt. De

genomförda ändringarna är efterlängtade och för-

stärker pensionssystemet och gynnar långsiktigt

pensionärerna.

För en relativt liten fond går det inte att ha

ambitionen att vara heltäckande. Det gäller att

kraftsamla och försöka bli bra på vissa områden.

Första AP-fonden ska särskilt försöka skapa

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

meravkastning genom att ha tyngdpunkt i alloke-

ringsledet, dvs ha en aktiv allokering av kapitalet

mellan och inom tillgångsslagen, både på lång och

kort sikt. Till grund för detta läggs både en funda-

mental och kvantitativ analys. Mot bakgrund av vår

långa erfarenhet av räntebärande tillgångar är det

naturligt att vi själva hanterar den delen av port-

följen. För aktier startar vi försiktigt med en i

huvudsak passiv inriktning och tar också hjälp av

externa förvaltare. I takt med uppbyggnaden av

egen kompetens och erfarenhet omprövas sedan

balansen både mellan intern och extern förvaltning

och mellan passiv respektive aktiv förvaltning.

bättre, i vart fall om konjunktursvackan blir kort-

varig. Utvecklingsförloppet för de europeiska

ekonomierna ligger lite fördröjt i förhållande till

utvecklingen i USA. Andelen av exporten som

avsätts på den amerikanska marknaden är heller

inte så hög.

Riskaptiten på de finansiella marknaderna har

under en period varit ordentligt nedpressad. Oron

inför framtiden har vuxit hos banker, investerare

och hushåll. Efter den amerikanska centralbankens

kraftfulla räntesänkning i början av januari har

emellertid svaga tendenser till normalisering av

riskklimatet kunnat skönjas. Ar detta inledningen

På väg mot en tydlig avmattning

Styrelsen har lagt fast den portfölj som bäst

matchar vårt långsiktiga åtagande som buffertfond

till det nya pensionssystemet. Jämfört med start-

portföljen den 1 januari 2001 kommer den att inne-

hålla en högre andel aktier. Detsamma torde gälla

för alla de nya AP-fondema. Vi står alltså inför en

omvandling från räntepapper till aktier och en

diversifiering av portföljerna i riktning mot ett

större innehav av utländska tillgångar. Men i vilken

takt ska detta ske? Det eftersträvade bästa förlop-

pet bör ju bestämmas av den utveckling vi förut-

ser för framförallt aktiemarknaderna, som i sin tur

hänger nära samman med den internationella eko-

nomiska utvecklingen.

Den globala ekonomin, och inte minst den

tongivande amerikanska, är på väg in i en tydlig

avmattning. Svängningen har denna gång kommit

mycket snabbt. Det är inte många månader sedan

de flesta förundrades över styrkan i amerikansk

ekonomi. Den inbromsning som nu sker i USA får

negativa effekter runt om i världen. Främst torde

de asiatiska länderna påverkas, eftersom de har

USA som huvudsaklig exportmarknad. Be-

dömningen är att Europa kan komma att klara sig

till en ny fas eller bara en kortsiktig och tillfällig

rörelse? Även om den perfekta timingen i denna

process knappast går att uppnå, är det en central

uppgift att klara omvandlingen av vår portfölj på

ett sätt som både är kostnadseffektivt och som tar

hänsyn till de förhållanden som råder på markna-

den. Detta är en stor utmaning för oss och ställer

extra stora krav på organisationen.

Slutligen vill jag gärna återigen understryka att

AP-fonderna är buffertfonder till det nya pen-

sionssystemet och att placeringsverksamheten där-

för är långsiktig till sin karaktär. Jag hoppas att

bedömningen av utvecklingen för respektive AP-

fond åren framöver inte kommer att präglas av allt-

för kortsiktigt inriktade analyser och kommentarer.

Det gäller för oss alla att fokusera intresset mot

den långsiktiga inriktningen och avkastningen. Det

är där vi har vår roll.

Stockholm i februari 2001

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

ANDRA AP-FONDEN

VD KOMMENTERAR

Formellt inledde Andra AP-fonden sin opera-

tiva verksamhet i sin nuvarande form den 1

januari 2001. Det innebär dock inte att år

2000 var ett år utan aktivitet. Tvärtom har vi varit

intensivt sysselsatta med att lägga grunden till fon-

dens långsiktiga arbete. Den enskilt högst prio-

riterade uppgiften har varit att analysera förutsätt-

ningar för den kort- och medellånga förvaltningen

av fondens tillgångar. Fonden har tills vidare lagt ut

kapitalförvaltningen på fyra svenska och tre

utländska förvaltare. Vartefter Andra AP-fondens

egna medarbetare kommer på plats, kommer del av

förvaltningen att tas över och bedrivas i egen regi.

Vid sidan av detta har vi på relativt kort tid byggt

upp en förvaltningsorganisation, genomfört rekry-

teringsarbete, fastställt policies inom olika områden

samt påbörjat arbetet med att utarbeta fondens lång-

siktiga placeringsstrategier. Även om en hel del upp-

byggnadsarbete fortfarande återstår vågar jag påstå

att Andra AP-fonden kunde ta steget in i sitt första

faktiska verksamhetsår väl rustad att möta de krav

och förväntningar som finns på oss.

Andra AP-fondens överordnade mål är att pla-

cera de svenska pensionsmedlen så att en långsiktigt

hög avkastning uppnås med beaktande av riskexpo-

neringen. Särskilda näringspolitiska eller andra

ekonomisk-politiska uppgifter ska inte finnas, men

vi ska i vår verksamhet ta hänsyn till miljö- och

etikaspekter.

Fondernas nya placeringsregler blir mer flexibla

än tidigare. Konkret betyder detta att vi kan placera

en större andel av fondens förvaltade kapital i aktier

än i det tidigare systemet. Vi kan också i högre grad

agera på de internationella kapitalmarknaderna, till

exempel när det gäller placering i utländska aktier

och räntebärande instrument.

Stark kompetens för

successivt aktiv förvaltning

Som en betydande inhemsk aktör på den finansiella

marknaden ska vi bygga upp en stark egen kompe-

tens för aktiv förvaltning i egen regi. Vd sidan av

den egna förvaltningen ska vi bedriva ett fortsatt

nära samarbete med ett antal högkvalitativa externa

svenska kapitalförvaltare.

Samtidigt ska vi använda de bästa internatio-

nella förvaltarna för att hantera våra placeringar på

de marknader där vi själva inte rimligtvis kan bygga

upp en tillräckligt djup och bred kompetens.

Intresset från internationella aktörer att bistå

Andra AP-fonden har varit mycket stort, vilket

bland annat bidragit till att vi kunnat få en låg för-

valtningskostnad för det externt förvaltade kapita-

i

let. För att övervaka och aktivt styra förvaltningen

av såväl vår externt förvaltade inhemska portfölj

som vår internationella portfölj, krävs att vi har

kompetens och resurser att ”förvalta våra förvaltare”.

Fram till årsskiftet dominerades vår portfölj av

räntebärande värdepapper. Successivt kommer

Andra xAP-fonden att vikta om balansen mellan

räntebärande värdepapper och aktier. Trots den

internationella börsnedgången under slutet av

2000 är vi övertygade om att de senaste decen-

niernas utveckling med en högre långsiktig avkast-

ning på aktieinvesteringar än i räntebärande instru-

ment kommer att bestå.

Med en ökande andel aktier i våra placeringar

kommer frågan om vår roll som ägare att tydlig-

göras och bli allt viktigare. Inom Andra AP-fonden

håller vi för närvarande på att utarbeta en ägar-

policy där vi avser att deklarera vår inställning i olika

ägarrelaterade frågor. Den internationella trenden

är tydlig på detta område - stora internationella

pensionsförvaltare fäster allt större vikt vid sin

ägarroll och till frågor som rör miljö och etik i de

bolag där de är ägare.

Även om det resultat som vi uppnår i stor

utsträckning är beroende av den makroekonomis-

ka utvecklingen i omvärlden, kommer vi, med

engagemang och professionalitet, att anstränga oss

för att nå en avkastning som möter högt ställda krav

utifrån tydliga principer och värderingar. Allt i syfte

att skapa en god och stabil tillväxt i de medel som

långsiktigt ska utgöra en av hörnstenarna i det nya

svenska pensionssystemet.

Göteborg i februari 2001

Lars Idermark

Verkställande direktör

-?V> .

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den 1 januari 1999 trädde pensionsreformen i

kraft och utbetalningar enligt de nya reglerna sker

från och med 2001. De huvudsakliga motiven för

ålderspensionsreformen är att ATP-systemet inte

är tillräckligt kraftfullt rustat för framtida ekono-

miska och demografiska förändringar. Det nya

systemet införs successivt, vilket gör att ATP under

förmodligen ytterligare 20-30 år kommer att stå

för en betydande del av den finansiella belastningen

på det reformerade pensionssystemet.

Ett pensionssystem med två delar

I det reformerade ålderspensionssystemet fastställs

årligen en pensionsrätt motsvarande 18,5 procent

av pensionsgrundande inkomst jämte vissa tillkom-

mande belopp, till exempel barnårsrätt. Pensionen

blir således avgiftsbestämd. Systemet och avgiften

på 18,5 procent är uppdelade i två delar. Den ena

delen är ett fördelningssystem där utgående pen-

sioner, så kallade inkomstpensioner, i princip

finansieras av löpande avgiftsintäkter på 16 pro-

cent. Den andra delen är ett premiepensions-

system där utgående pensioner, så kallade premie-

pensioner, finansieras med medel på 2,5 procent

som fonderats under intjänandetiden.

AP-fonderna kommer även fortsättningsvis att

fungera som en finansiell buffert inom fördel-

ningssystemet. Inom premiereservsystemets ramar

finns en valfrihet om hur placering av premie-

reserven kan ske.

Grundtryggheten

Grundtryggheten, som tidigare utgjordes av folk-

pension som gav ett belopp lika för alla, har

omvandlats till en garanterad pensionsnivå, som

till viss del är inkomstberoende. Till dem vars

inkomstrelaterade ålderspension inte når upp till

denna nivå utgår en särskild inkomstutfyllnad,

garantipension. Garantipensionen finansieras via

statsbudgeten.

Andrad ansvarsfördelning

Som en konsekvens av den nya pensionsreformen

omfördelas ansvaret för att täcka pensionsut-

gifterna. Från och med 1 januari 1999 täcker AP-

fondema kostnaderna för ålderspension beräknade

efter både gamla och nya regler. Kostnaderna för

ATP i form av förtids- och efterlevandepension

finansieras med socialavgifter via statsbudgeten.

Kapitalförualtniiigen i det nya systemet

Kapitalförvaltningen inom AP-fonden består dels

av den nuvarande förvaltningen inom fördelnings-

systemet, dels av förvaltningen av en del av det nya

premiereservsystemet. Premiereserven förvaltas

också av privata fondförvaltare.

AP-fonden

- ny organisation och nya placcringsregler

AP-fonderna som ansvarar för förvaltningen av

AP-fondens buffertfunktion omorganiserades den

1 maj 2000 (prop 1999/2000:46). Fonderna har

från årsskiftet 2000/2001 fått nya placeringsregler

som ska ge möjlighet till en högre avkastning och

en större flexibilitet.

Livsinkomstprincipen och

avgiftsbestämd pension

Den nya ålderspensionen grundar sig på livsin-

komstprincipen det vill säga hur mycket var och en

tjänat in under hela livet.

För beräkning av inkomstpensionen gäller att

den intjänade pensionsrätten registreras och den

bokförda behållningen räknas upp varje år med ett

index som mäter den genomsnittliga inkomst-

utvecklingen i Sverige. Värdeuppräkningen av ut-

gående pensioner sker med samma index men med

ett avdrag på 1,6 procentenheter, den så kallade

följsamhetsnormen.

Den årliga avsättningen till premiereserven sparas

och förräntas på ett individuellt premiereservkonto

där den enskilde har möjlighet att välja hur medlen

ska placeras. Storleken och avkastningen på denna

placering bestämmer premiepensionens storlek.

I det reformerade systemet blir pensionen be-

stämd av de avgifter som betalas in och därmed av

livsinkomsten. ATP-pensionen är förmåns-

bestämd då den inte har en direkt koppling till

livsinkomsten. I ATP-systemet ska man för att få

full pension ha arbetat i 30 år av vilka de 15 bästa

inkomståren styr pensionens storlek.

DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET

10

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Successivt införande

De nya reglerna för ålderspension införs successivi.

Personer födda 1937 eller tidigare får fortsatt folk-

pension eller ATP. De som är födda mellan 1938

och 1953 fasas in i det nya pensionssystemet

genom att en del av pensionen beräknas enligt det

gamla systemets regler och en del enligt de refor-

merade reglerna. Ju yngre man är desto större

andel av pensionen beräknas enligt de nya reglerna.

Personer födda 1954 eller senare får pension helt

enligt de reformerade reglerna.

Balansmekanism

Om de finansiella påfrestningarna blir alltför sto-

ra - trots den genom reformen ökade följsamhe-

ten mot den samhällsekonomiska utvecklingen - är

avsikten att pensionsutgifterna reduceras genom

en balansmekanism. Balansmekanismen innebär

att utgående pensioner reduceras om det annars

skulle föreligga risk för varaktigt stora underskott

i systemet. I det fall varaktiga överskott uppstår ska

medel från AP-fonderna inom buffertfunktionen

kunna föras tillbaka till pensionärerna.

Förvaltningen i premiepensionssystemet

Individen får sedan hösten 2000 årligen välja

mellan ett stort antal fonder för förvaltning av de

avgiftsinkomster som sätts av till premiereserven.

Det finns inledningsvis cirka 450 fonder att välja

mellan. För den som inte gjort ett aktivt val för-

valtas medlen inom 7 AP-fondens Premiesparfond.

Denna fond erbjuder också en valbar fond -

Premievalsfonden.

Förvaltningen i fördelningssystemet

Ny organisation

Förvaltningen av buffertfunktionen var fram till och

med 30 april 2000 uppdelad på sex AP-fonder, 1-3

AP-fonden som i huvudsak placerade i räntebärande

papper, 4, 5 respektive 6 AP-fonden som placerade

i aktier. Sedan den 1 maj 2000 har de tidigare 1-5

fondstyrelserna (Första till Femte AP-fondema) redu-

cerats till fyra från varandra fristående AP-fonder.

Detta skedde genom att Tredje fondstyrelsen lades

ner och verksamheten fördes över till Första fond-

styrelsen. Samtidigt namnändrades fonderna på det

sätt som framgår av nedanstående figur. Antalet

styrelseledamöter i varje fond reducerades till nio.

Samtliga nio ledamöter utses av regeringen varav två

efter förslag från arbetstagarorganisationer och två

från arbetsgivarorganisationer.

Det tidigare gemensamma kansliet för 1-3 AP-

fonden bildar efter organisationsförändringen

Första AP-fondens kansli. Det innebär att Andra

AP-fonden bygger upp en helt ny förvaltnings-

organisation. Under 2000 har Första och Andra

AP-fondernas tillgångar samförvaltats genom

Första AP-fondens kansli. Tredje respektive Fjärde

AP-fonden bygger på befintliga förvaltningsorga-

nisationer.

De fyra kvarstående AP-fonderna - som till-

sammans med Sjätte AP-fonden utgör buffert-

fonderna i det reformerade ålderspensionssystemet

- är helt åtskilda och bedriver sina respektive för-

valtningar i konkurrens med varandra. Därutöver

finns en sjunde AP-fond som tillkom inom ramen

för premiereservsystemet.

ÖVERGÄNG TILL NY ORGANISATION

övergången till den nya organisationen skedde genom att Tredje fondstyrelsen lades ned och verksamheten fördes över till Första fondstyrelsen den 1 maj

2000. Fondstyrelserna namnändrades samtidigt till Första, Andra. Tredje respektive Fjärde AP-Fonden. Femte fondstyrelsen blev då Tredje AP-fonden.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Överföring av medel

Pensionsreformen innebär en viss försvagning av

statsbudgeten varför staten, enligt uppgörelsen,

delvis ska kompenseras genom överföring av medel

från AP-fonden till statskassan. För vart och ett av

åren 1999 och 2000 har 45 miljarder kronor över-

förts från 1-3 fondstyrelserna (numera Första och

Andra AP-fonden). Därutöver överfördes 155 mil-

jarder kronor i värdepapper till Riksgäldskontoret

per den 2 januari 2001.

Under 2004 ska en slutlig prövning ske om

ytterligare medel ska överföras den 1 januari 2005.

De återstående medlen i de fyra buffertfonderna

- efter inleveransen 2001 - har fördelats mellan

dessa sinsemellan konkurrerande fonder med iden-

tiska placeringsregler. Varje buffertfond förvaltar

inledningsvis omkring 134 miljarder kronor.

ÖVERFÖRING AV MEDEL TILL STATSBUDGETEN

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

NYA PLACERINGSREGLER

13

För att trygga finansieringen av ålderspensionssystemet är det i ännu högre grad än

tidigare av betydeise att AP-fonderna långsiktigt ger hög avkastning. Placerings-

reglerna präglas därför av större flexibilitet och ger möjlighet till placeringar i flera

olika tillgångsslag. Den 1 januari 2001 trädde de nya placeringsreglerna i kraft.

Placeringsreglerna, som är identiska för Första till Fjärde AP-fonderna, är följande:

• Placeringar ska få ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknads-

noterade och omsättningsbara. Det innebär att den tidigare direktlåneverksamheten ska avvecklas

och har förts över till awecklingsportföljen.

® En mindre del, eller högst 5 procent av varje fonds tillgångar, får placeras i onoterade värdepapper.

Placering i onoterade aktier får endast ske indirekt via andelar i värdepappersfonder eller riskkapi-

talföretag, det vill säga fonderna får inte direktäga aktier i onoterade bolag förutom i nyss nämnda

riskkapitalbolag.

• Minst 30 procent av varje fonds tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kredit-

och likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst motsvara 2 procent av det totala

värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk börs- eller marknadsplats.

• Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat bolag. I onoterade risk-

kapitalbolag sätts gränsen till högst 3 0 procent.

• Högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras för valutarisk. En stegvis ökning från dagens

gräns på 10 procent får ske med högst 5 procent per år.

• Högst 10 procent av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller grupp av emittenter

med inbördes anknytning.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

14 PLACERINGAR VID INGÅNGEN AV 2001

Utskiftningen

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas

totala marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 2000/

2001 till 715 miljarder kronor. Av dessa tillgångar

levererades, i enlighet med beslutet om pensions-

reformen, 155 miljarder kronor in till Riksgälds-

kontoret. Riksgäldskontoret erhöll stats- och

bostadsobliga tioner.

Då de nya placeringsreglerna inte medger inves-

teringar i direktägda onoterade tillgångar avskildes

även räntebärande värdepapper för 23 miljarder

kronor och aktier för 2 miljarder kronor. De onote-

rade tillgångarna, som ska avvecklas, förvaltas sedan

årsskiftet av Första respektive Fjärde AP-fonderna.

De övriga fonderna ges full insyn i verksamheten.

Överskottet från denna verksamhet kommer, efter

avdrag för administrativa kostnader, att fördelas lika

mellan Första till Fjärde AP-fonderna.

Efter inleverans och avskiljning till awecklings-

fonderna återstod således tillgångar på 536 miljar-

der kronor att fördela mellan de fyra buffertfonder-

na. Som huvudprincip för fördelningen gällde att

varje tillgångskategori fördelades med en fjärdedel

till varje fond. Från denna huvudprincip har dock

gjorts vissa undantag för mindre aktieposter,

utländska obligationer samt derivat. Övriga fonder

har då kompenserats med kontanter eller stats-

papper med kort löptid (se vidare SOU 2000:94).

Första och Andra AP-fondemas

portföljsammansättning

Ingående marknadsvärde år 2001 för respektive

fond var 134 miljarder kronor. Första AP-fondens

portfölj skiljer sig avsevärt från de övriga då Första

AP-fonden erhöll samtliga utländska obligationer i

samband med utskiftningen. Huvudanledningen till

detta är att tillgångarna är valutasäkrade med Förs-

ta .AP-fonden som motpart. Att förhandla om des-

sa kontrakt hade varit både tidsödande och kostsamt

varför fonderna valde en lösning där övriga fonder

kompenserades med svenska statsobligationer med

kort löptid. Andra AP-fondens portföljsammansätt-

ning överensstämmer i huvudsak med Tredje och

Fjärde AP-fondernas fördelning.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

TILLGÄNGSFÖRDELNING TOTALT FÖRE UTSKIFTNING

Totalt 715 miljarder kronor

$ Räntebärande nominellt

SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

SS Räntebärande nominellt

utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

SS Aktier utland

(inkl valutasäkring)

Fastighetsaktier

14 IS

Riksgäldskontoret,

155 mdkr

Y

A

Avveckli ngsportf öl j,

25 mdkr

TILLGÄNGSFÖRDELNING TOTALT VID UTSKIFTNING

Totalt 536 miljarder kronor

Räntebärande nominellt

SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

Ss Räntebärande nominellt

utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

& Aktier utland

(inkl valutasäkring)

® Fastighetsaktier

14 15 mdkr

FÖRDELNING AV TILLGÅNGAR TILL FÖRSTA AP-FONDEN

Totalt 134 miljarder kronor

& Räntebärande nominellt

SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

& Räntebärande nominellt

utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

& Aktier utland

(inkl valutasäkring)

& Fastighetsaktier

3% 3%

43%

FÖRDELNING AV TILLGÄNGAR TILL ANDRA AP-FONDEN

Totalt 134 miljarder kronor

$ Räntebärande nominellt

SEK (inkl kassa)

SS Räntebärande realt SEK

■ Aktier SEK

& Aktier utland

(inkl valutasäkring)

Fastighetsaktier

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Ingående marknadsvärde år 2001 för respektive fond var 134 miljarder kronor.

Som huvudprincip för fördelningen gällde att varje tillgångskategori fördelades med

en fjärdedel till varje fond.

16

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

DEN EKONOMISKA

UTVECKLINGEN UNDER ÄR 2000

Utvecklingen i omvärlden

Förväntningarna var skiftande inför det nya mil-

lenniet och det rådde en betydande osäkerhet om

betalningssystemet skulle klara av anpassningen

utan problem. För att gardera sig hade central-

bankerna - och inte minst Federal Reserve i USA-

laddat upp med extra likviditet. Årsskiftet förflöt

dock lugnt och man andades ut på de finansiella

marknaderna. Den ökade likviditeten sökte sig till

börserna, och främst till teknologiaktier, som fort-

satte sin uppgång.

2000 blev ändå ett mycket turbulent år med en

kraftig omsvängning av stämningsläget. ”Den nya

ekonomin” kom att betraktas med allt större miss-

tänksamhet. Den höga riskaptiten förbyttes i en

stark riskaversion. Det som tidigare betraktades

som stark underliggande, strukturell, tillväxt inom

teknologisektorn kom att i allt högre grad ses som

resultat av en tillfälligt högkonjunktur. Den finan-

siella ”bubblan” började pysa allt kraftigare.

Stark men avtagande tillväxt

Den amerikanska ekonomin fortsatte länge att växa

i hög takt. Såväl konsumtion som investeringar

expanderade och arbetslösheten pressades ned till

historiskt sett mycket låga nivåer. Den amerikanska

centralbanken höjde mot denna bakgrund styrrän-

tan i några steg under våren med sammanlagt en

procentenhet. De inhemska resurserna räckte inte

riktigt till för att möta efterfrågan, utan USA:s

underskott i affiirerna med utlandet växte. Under

det tredje kvartalet började olika svaghetstecken bli

påtagliga och förloppet blev än mer markerat mot

slutet av året. Den faktiska inflationstakten drog sig

uppåt under året, medan den underliggande takten,

rensad från effekterna av energi- och livsmedels-

priser, uppvisade en tämligen stabil utveckling.

Den europeiska konjunkturen hölls uppe rela-

tivt väl, hjälpt av bland annat den svaga valutan. En

viss avmattning märktes dock under senare delen

av året. Oljeprisuppgången ledde till högre infla-

tion och minskad köpkraft för hushållen och den

penningpolitiska åtstramningen började ge effekter

på den reala ekonomin. Europeiska centralbanken,

ECB, höjde sin styrränta i flera steg under året från

3,0 procent till 4,75 procent.

Aven i Japan kunde svaghetstecken skönjas.

Ekonomins bräckliga återhämtning har till stor del

berott på olika finanspolitiska paket, till priset av

kraftigt försämrade statsfinanser. Möjligheterna att

stimulera ekonomin med hjälp av penning- eller

finanspolitik är nu i det närmaste uttömda, varför

Japan i hög grad är beroende av draghjälp utifrån.

Riinte- och valutamarknaderna

Räntorna för statsobligationer uppvisade en fallande

trend under året, främst i USA men även på andra

håll. De offentliga finanserna gick med överskott,

vilket möjliggjorde en amortering av statsskulden

och återköp av statspapper. Dessutom var infla-

tionsförväntningarna fortsatt låga och konjunkturen

vikande under andra halvåret. Den allt tråkigare

aktiemarknaden medförde att många placerare styr-

de över sina tillgångar till räntemarknaden.

Den gradvis avtagande riskaptiten, i kombina-

tion med bland annat de sämre konjunkturutsik-

terna för många branscher, gjorde att räntemargi-

nalen mellan företags- och statsobligationer vidga-

des. Företagens stigande finansieringskostnader

bidrog också till att vinstmarginalerna pressades.

Sverige

Japan

MM» USA

Tyskland

AKTIEMARKNADEN

®smsm» USA Dow Jones Sverige

USA Nasdaq Japan

w» Tyskland

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

17

Dollarn behöll sin styrka under större delen av

året, även om en försvagning inträffade mot slutet.

Utlänningar tyckte det var förmånligt att köpa

amerikanska företag och värdepapper, vilket resul-

terade i ett inflöde av kapital som mer än väl kom-

penserade för det utflöde som genererades av det

stora amerikanska bytesbalansunderskottet. För

euron kunde en bottennivå noteras, vilket uppen-

barligen bekymrade den europeiska centralbanken.

A ktiemarknaden

Den snabba börsuppgången under inledningen av

året drevs på av en god tillgång på likviditet och

en hög riskbenägenhet hos investerare. När värde-

ringen av främst teknologibolag alltmer började

upplevas som ohållbart hög, samtidigt som pen-

ningmängden stramades åt efter millennieskiftet,

startade en kraftfull korrektion som sedan hållit i

sig under året.

Placerarna genomförde också en betydande

sektorrotation. Man minskade sina innehav i offen-

siva branscher såsom IT och telekom och ökade

inom defensiva segment, bland annat läkemedel

samt bank- och försäkring. Detta drabbade den

tillväxtorienterade amerikanska Nasdaqbörsen

hårt. Däremot begränsade omallokeringen det

genomsnittliga globala börsfallet.

Utsikter inför 2001

Den stora frågan inför det nu påbörjade året är

huruvida den amerikanska ekonomin kommer att

genomgå en så kallad mjuk- eller hårdlandning.

För en mildare avmattning talar ett flertal fakto-

rer. En sådan är att den amerikanska centralbanken

har påbörjat en likvidisering av ekonomin. Man

har antytt att den genomförda räntesänkningen

snart kan komma att följas av flera, om läget så krä-

ver. Dessutom kan aviserade skattesänkningar bi-

dra till att hushållens konsumtion hålls uppe. Den

svagare dollarn gynnar amerikanskt näringsliv.

Oljeprisfallet och den allt hårdare prispressen på

många marknader borgar för att inflationstakten

kommer att förbli låg.

Problemen i den amerikanska ekonomin är

emellertid av den arten att en recession inte kan

uteslutas. Hushållen har ett negativt sparande, vil-

ket är ohållbart i längden, särskilt som arbetsmark-

nadsläget försvagas. Ett ökat sparande skulle

snabbt slå mot konsumtionen. Dessutom har börs-

fallet lett till förmögenhetsförluster, som också kan

göra att man börjar hålla hårdare i plånboken.

Konjunkturavmattningen kan även slå hårt mot

investeringarna. Särskilt vad avser teknologi har

många analytiker börjat tvivla på att det främst är

strukturella förhållanden som driver investeringar-

na. Ju större det cykliska elementet är, desto mer

kommer investeringarna att bidra till den ekono-

miska försvagningen.

Den amerikanska centralbanken har dock

uppenbarligen bestämt sig för att undvika en så

kallad hårdlandning. De instrument man har till

sitt förfogande, och det förtroende man åtnjuter

hos de olika aktörerna i ekonomin, talar för att

man kommer att lyckas. I så fall blir avmattningen

i USA sannolikt kännbar men ändå inte krisartad.

Europa kommer att till en del få känna av den

ekonomiska försämringen, men dämpningen av

tillväxten blir troligen mer begränsad. De makro-

ekonomiska obalanserna är mindre och skattesänk-

ningar genomförs i de stora länderna. En mjuk-

FÖRÄNDRING AV KONSUMENTPRISINDEX

USA

Tyskland

Sverige

Japan

10-ÄRIG OBLIGATIONSRÄNTA

USA

Tyskland

Sverige

Japan

18

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

landning av den amerikanska ekonomin är själv-

fallet gynnsamt för de globala aktiebörserna.

Den svenska utvecklingen

Det fanns vid inledningen av 2000 en betydande

optimism om den svenska ekonomins utveckling

under året. Förhoppningarna baserades på den

gynnsamma trend som såväl den reala ekonomin

som de finansiella marknaderna då var inne i. Det så

kallade svenska Fl-undret fick också gradvis allt mer

uppmärksamhet i svensk och internationell press.

Fortsatt högkonjunktur

Till stor del kom också de optimistiska förhopp-

ningarna att besannas. Tillväxten i den samlade

produktionen av varor och tjänster blev hög (preli-

minärt upp mot 4 procent). Hushållen ökade sin

konsumtion i snabb takt samtidigt som export och

investeringar steg kraftigt. Efterfrågan på arbets-

kraft var hög och den öppna arbetslösheten föll

ned mot 4 procent, men ändå blev de nominella

löneökningarna måttliga. Såväl bytesbalansen som

den offentliga sektorns finansiella sparande upp-

visade betydande överskott.

Trots det allt högre efterfrågetrycket i ekono-

min och de kraftigt stigande oljepriserna förblev

inflationen låg och väl i linje med Riksbankens

mål. Konkurrenstrycket inom näringslivet var hårt,

vilket pressade marginalerna. Trovärdigheten i

penningpolitiken var fortsatt hög och infla-

tionsförväntningarna modesta. Riksbanken valde

ändå att av försiktighetsskäl höja styrräntan i ett

par steg från 3,25 procent till 4 procent. Nivån i

Sverige är ändå internationellt sett fortfarande

mycket låg.

SVENSKA KRONANS UTVECKLING 1996-2000

1996 = index 100

115 -------------------------------------------------------

«•“"» TCW-index ECU-index

Mot slutet av året kunde likväl en avmattning av

den ekonomiska aktiviteten förmärkas, i Sverige

likväl som i omvärlden. Hushållens förtroende

påverkades negativt bland annat beroende på fal-

lande tillgångspriser och svagare orderingång till

industrin. Tecken började dyka upp på att efterfrå-

gan på arbetskraft inte längre var lika expansiv.

Fortfarande är dock tillväxten hög, även om de

flesta prognosmakare nu börjat revidera ned sina

bedömningar för år 2001.

Det verkar för stunden ofrånkomligt att tillväx-

ten i ekonomin kommer att dämpas under 2001.

Den internationella avmattningen, i kombination

med ett ansträngt inhemskt resursutnyttjande, gör

att expansionen begränsas. Fortfarande ser dock

hushållens situation gynnsam ut och industrins

konkurrenskraft är god. Om en amerikansk hård-

landning kan undvikas bör även 2001 bli ett ganska

bra år för den svenska ekonomin.

Utvecklingen på de finansiella marknaderna

Om den reala ekonomin utvecklades relativt

lugnt, gällde motsatsen för aktiemarknaden. 2000

blev ett mycket turbulent år. Först steg kurserna

kraftigt i början av året i hägnet av den allmänna

IT-euforin. Efter omslaget i riskklimatet i mars var

trenden klart nedåtriktad, vilket gjorde att Stock-

holmbörsen till slut hamnade på minus. Börsindex

har också gått sämre än det internationella

genomsnittet på grund av den tyngd teknologiak-

tier har här. Kurssättningen hänger allt mindre

samman med vad som händer i den svenska ekono-

min, utan mer med de globala rörelserna som i allt

väsentligt styr utvecklingen.

Räntemarknaden utvecklades gynnsamt under

året. De 10-åriga obligationsräntorna föll med

nästan 100 punkter och räntemarginalen mot Tysk-

land försvann. Den goda balansen i den svenska

ekonomin med växande överskott i de offentliga

finanserna och den låga inflationstakten har bidra-

git till detta gynnsamma förlopp.

Den svenska kronan hade en ryckig utveckling

under året. Efter ett tämligen starkt första halvår

försvagades kursen markant. I första hand gällde

detta mot dollarn, men i viss man även mot euron.

Tänkbara förklaringar till den fallande valutan är

dels den dåliga börsutveckl.ingen som medförde

utländska försäljningar av svenska aktier, dels oro

kring AP-fondernas nya placeringsregler och vil-

ka konsekvenser dessa får på valutaflödena. Dess-

utom var de korta svenska räntorna lägre än i

omvärlden.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Mot slutet av året kunde en avmattning av den ekonomiska aktiviteten förmärkas,

i Sverige likväl som i omvärlden.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

20 FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNAS

PLACERINGSVERKSAMHET 2000

Omstrukturering av AP-fondema

Huvuddelen av reglerna för det reformerade pen-

sionssystemet trädde i kraft den 1 januari 1999.1

enlighet med propositionen ”AP-fonden i det

reformerade pensionssystemet” (1999/2000:46)

som antagits av riksdagen, har en ny organisation

och nya förvaltnings- och placeringsregler fast-

ställts för AP-fonden. Lag (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder) och Lag (2000:194)

om införande av ny lagstiftning för allmänna pen-

sionsfonder trädde i vissa delar i kraft den 1 maj

2000. De nya förvaltnings- och placeringsreglerna

trädde i kraft den 1 januari 2001.

Enligt lagen upphörde Tredje fondstyrelsens

verksamhet vid utgången av april månad 2000.

Tillgångar och förpliktelser överfördes till Första

AP-fonden. De tidigare fondstyrelserna benämns

från den 1 maj 2000 AP-fonder. Vid samma tid-

punkt bytte den tidigare Femte fondstyrelsen

namn till Tredje AP-fonden och samtliga AP-

fonder fick nya styrelser.

Enligt riksdagens beslut har fonden, i syfte att

bidra till finansieringen av kostnader för övergången

till det reformerade pensionssystemet, under året

överfört 45 miljarder kronor till Riksgäldskontoret.

Vid ingången av 2001 fördes 155 miljarder kro-

nor över till Riksgäldskontoret och resterande kapi-

tal omfördelades så att Första till Fjärde AP-fondei;-

na vardera erhöll ett lika stort kapital att förvalta.

Första och Andra AP-fondemas

placeringsregler

Enligt under 2000 gällande lagstiftning skulle

medlen förvaltas så:

• att de gav en långsiktigt hög avkastning,

® att de uppfyllde en tillfredsställande betalnings-

beredskap,

• att placeringarnas risker spreds och

• att en betryggande säkerhet tillgodosågs.

Första och Andra AP-fonderna har under 2000 fått

placera fritt i räntebärande värdepapper, dock med

begränsningen att skuldförbindelser som inte ut-

gör låg risk fick uppgå till högst fem procent av de

totala tillgångarnas marknadsvärde. Vidare fick

fondernas innehav av fastighetsaktier högst uppgå

till fem procent av de totala tillgångarnas mark-

nadsvärde. Bortsett från fastighetsaktier har Första

och Andra AP-fonderna tidigare inte haft rätt att

förvärva aktier.

Dessa begränsningar upphävdes från den 1

januari 2001 då nya placeringsregler, gemensamma

för alla fyra AP-fondema trädde i kraft (se sid 13).

Placeringsprocessen

Första och Andra AP-fondema har haft en gemen-

sam placeringspolitik under 2000. Styrelserna har,

med utgångspunkt i fondens direktiv och uppdrag,

fattat beslut om strategier för placeringsverksam-

heten. Målsättningen har varit att avkastningen på

det förvaltade kapitalet med största möjliga mar-

ginal ska överstiga inflationen.

Vägledande för den övergripande tillgångsallo-

keringen har, förutom kravet på en långsiktigt hög

avkastning, varit kravet på riskspridning samt en

bedömning av den makroekonomiska utvecklingen.

Placeringsreglerna har dock begränsat möjlig-

heterna till riskspridning, då Första och Andra AP-

fonderna huvudsakligen varit hänvisade till att place-

ra på den svenska räntemarknaden.

Styrelserna har, inom ramen för placeringsreg-

lerna, beslutat om den övergripande fördelningen

på tillgångsslag samt begränsningar för fondens

riskexponering. Med utgångspunkt i de strategiska

besluten har placeringsansvariga givits ett taktiskt

utrymme att agera inom.

I enlighet med de intentioner, syftande till kon-

kurrens mellan fonderna, som legat till grund för

riksdagens beslut om en ny organisation för AP-

fonderna, upphörde den gemensamma placerings-

politiken och placeringsverksamheten år 2001.

Varje AP-fond ska i framtiden förvaltas självstän-

digt av en egen förvaltningsorganisation.

Placeringsinriktning

Första och Andra AP-fondema har kunnat placera i

tillgångsslagen nominella lån, reallån och fastighets-

aktier. Placeringarna har delats in i delportföljer med

särskiljande karaktäristika avseende avkastning och

risk. Förvaltningen har varit inriktad mot att redu-

cera den mycket stora exponeringen mot den svens-

ka räntemarknaden genom att utnyttja placerings-

möjligheter på utländska räntemarknader och på

svenska och utländska aktiemarknader för fastighets-

aktier. Som en förberedelse inför omstruktureringen

av AP-fondema har dock i stort sett samtliga innehav

av utländska fastighetsaktier avvecklats under den

senare delen av året. Vidare har fondens stora inne-

hav av nominella lån under den senaste femårsperi-

oden reducerats genom placeringar i reallån.

Riskhantering

All kapitalförvaltning är förenad med finansiella

risker eller osäkerhet om den framtida avkastningen.

De mest relevanta riskerna för Första och Andra

AP-fonderna är inflations-, ränte-, kredit-, valuta-

och likviditetsrisk.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Inflationsrisken är risken för att inflationen ska

överstiga den förväntade och därmed ge en lägre

realavkastning. Ränterisken beskriver placeringarnas

värdeförändring vid en förändring av marknads-

räntorna. Då den övervägande delen av Första och

Andra AP-fondemas placeringar varit räntebärande

var ränterisken den dominerande risken i fondför-

valtningen. Ränterisk kan mätas som duration, dvs

placeringarnas genomsnittliga nuvärdeberäknade

återstående löptid. En högre duration innebär ett

större värdefall (värdestegring) vid stigande (sjun-

kande) marknadsräntor. Första och Andra AP-fon-

dema har, då de svenska placeringarna utgjorde en

relativt stor andel av den svenska räntemarknaden,

inte i någon större utsträckning kunnat avvika från

den genomsnittliga durationen på den svenska ränte-

marknaden. Huvuddelen av Första och Andra AP-

fondernas placeringar hade, i likhet med utbudet

på marknaden, en räntebindningstid kortare än

fem år. Merparten av dessa placeringar avser värde-

papper som är föremål för daglig handel på pen-

ning- och obligationsmarknaden, varför placering-

arna i stor utsträckning kunnat omsättas före förfall

genom försäljning. Således har likviditetsrisken i

placeringarna varit begränsad.

Första och Andra AP-fonderna har valutasäkrat

huvuddelen av den valutarisk som uppkommer vid

placeringar i utländska tillgångar. Placeringar i

valuta har givit en gynnsam riskspridning för fon-

dernas avkastning. Placeringar i utländsk valuta

omfattade räntebärande värdepapper, likvida

medel och fastighetsaktier.

Första och Andra AP-fondernas valutapositioner

2000-12-31, miljarder kronor

EUR

JPY

USD

GBP

Total

Valutaexponering

13,7

16,1

22,5

4,9

57,2

Valutasäkring

-13,4

-15,6

-21,6

-3,0

-53,6

Nettoposition

0,3

0,5

0,9

1,9

3,6

Alla placeringar i valuta och valutasäkringen av

dessa placeringar värderas med bokslutsdagens

valutakurser. Första och Andra AP-fondemas han-

del med derivatinstrument har bedrivits som en

integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-

och valutaterminer används för att hantera ränte-

och valutarisken i placeringarna.

Kreditrisk är risken för att en låntagare inte full-

gör sin återbetalningsskyldighet. Enligt placerings-

bestämmelserna skulle placeringarna till största

delen ske i skuldförbindelser med låg kreditrisk.

Endast placeringar motsvarande högst fem procent

av tillgångarna har fått göras i andra skuldförbin-

delser. Ett sätt att rangordna låntagarnas kredit-

värdighet är efter en skala där AAA motsvarar det

högsta kreditbetyget. Första och Andra AP-fondema

har tolkat låg risk som en kreditvärdighet med lägst

BBB, det vill säga det som internationellt brukar

betecknas som investment-grade. Inga placeringar

har gjorts med lägre kreditvärdighet än BBB.

Placeringstillgångar

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna

ökade under året till 560 (557) miljarder kronor.

Första och Andra AP-fondernas placeringar vid årets

utgång, fördelning i procent

1996

1997

1998

1999

2000

Nominella lån

87,6

85,7

86,0

84,2

86,7

Reallån

8,9

10,1

9,8

10,3

10,6

Fastigheter

3,5

4,2

4,2

5,5

2,7

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Totalt marknads-

värde, miljarder kronor

602

606

628

557

560

PLACERINGAR 2000-12-31

Totalt 560 miljarder kronor

Utländska Fastighets-

nominella lån, aktier, 2,7%

Svenska

reala lån,

10,6%

Svenska

nominella lån,

76,3%

Den övervägande delen av placeringarna utgjor-

des oförändrat av räntebärande placeringar under

året. Marknadsvärdet för de räntebärande place-

ringarna uppgick vid årets utgång till 545 (526)

miljarder kronor eller 97 procent av de totala till-

gångarna. Av de räntebärande placeringarna var 60

(57) miljarder kronor reallån med en avkastning

relaterad till konsumentprisindex. De senare till-

sammans med placeringar i fastighetsaktier samt

andelar i och lån till intressebolag på 15 (31)

miljarder kronor utgjorde de totala reala placering-

arna. Lån till intressebolag har minskat betydligt i

jämförelse med föregående år, då AP Fastigheter

ersatt lån från fonden med extern upplåning. De

reala placeringarna utgjorde 13 (16) procent av

marknadsvärdet för de totala placeringarna. Vid

utgången av året var 58 (51) miljarder kronor pla-

cerade i utländska nominella lån. Av de totala pla-

ceringarna om 560 (557) miljarder kronor var 427

(417) miljarder kronor placerade i räntebärande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

värdepapper utställda i svenska kronor. Under året

överfördes 4,5 miljarder kronor från utländska

fastighetsaktier till svenska nominella lån. De

utländska fastighetsaktierna avvecklades som en

anpassning till den nya placeringsinriktning som

fonderna tillämpar från år 2001.

Svenska nominella lån

Första och Andra AP-fondernas placeringar görs

huvudsakligen på den organiserade penning- och

obligationsmarknaden. Därutöver har en viss

direktutlåning skett tidigare år till företag och

kommuner.

Som en anpassning till överföringar till Riks-

gäldskontoret och omfördelningen av placeringar

mellan AP-fonderna ökade andelen kortfristiga

placeringar i portföljen under året. Vid utgången av

året var portföljens värde 427 (417) miljarder kro-

nor, varav 243 (173) miljarder kronor var placerade

i statsobligationer och 142 (146) miljarder kronor i

bostadsobligationer. Resterande del var placerad i

bland annat företagsobligationer och reverslån.

En tilltagande tillväxt föranledde Riksbanken

att i två steg höja reporäntan till 4 procent vid årets

utgång. Inflationstrycket var dock fortsatt lagt och

höjningarna var betydligt mindre än i euroområdet.

Vid årsskiftet låg den svenska styrräntan 0,75 pro-

centenheter lägre än i EMU. Samtidigt som de

korta räntorna pressades upp föll obligationsrän-

torna, den tioåriga med närmare en procentenhet

till 4,9 procent. Förändringarna ledde samman-

taget till en flackare avkastningskurva vilket varit

gynnsamt för fondens totalavkastning under året.

Räntedifferensen mellan bostads- och statsobli-

gationer steg under första halvan av året för att

sedan falla under dess senare hälft. Över helåret

ökade räntedifferensen något och vid slutet av året

handlades femåriga bostadsobligationer 0,6-0,7

procentenheter över motsvarande statsobligationer.

Första och Andra AP-fondernas avkastning lig-

ger i nivå med avkastningen för det marknadsindex

som fonderna använder som benchmark. Place-

ringarnas ränterisk, duration, var densamma som

för benchmark.

Utländska nominella lån

Den utländska obligationsportföljen har under året

varken tillförts eller avtappats några större belopp

utan har, bortsett från återinvesterad avkastning

samt värde- och valutaförändringar, varit relativt

konstant under året. Vid utgången av året var port-

följens värde 58 (51) miljarder kronor. Huvuddelen

av portföljen var placerad i statsobligationer. En

mindre del var placerad på den relativt likvida

USD-marknaden för obligationer med högre kre-

ditrisk än statsobligationer.

Starkare global tillväxt och högre inflation

bidrog till att USA:s centralbank, Federal Reserve,

euroområdets ECB, Bank of England och den

japanska centralbanken höjde korträntorna.

Svaga börser, minskat utbud av statsobliga-

tioner och förväntningar om svagare konjunktur

pressade under året successivt ner de globala obli-

gationsräntorna. I USA noterades en nedgång för

tioåriga obligationsräntor med cirka 1,5 procent-

enheter till cirka 5 procent, medan euroländernas

och Storbritanniens långa obligationsräntor föll

0,6-0,7 procentenheter till under 5 procent. Den

långa japanska obligationsräntan pendlade under

året mellan 1,5 och 2 procent.

I USA steg räntedifferensen mellan företags-

och statsobligationer. Såväl ökat utbud av kredit-

papper relativt statsobligationer, som försämrat

aktieklimat bidrog till denna utveckling. Under

året steg räntedifferensen mellan femåriga företags-

obligationer (rating A) och statsobligationer med

0,6-0,7 procentenheter till cirka 1,75 procent-

enheter.

Ränteförändringarna på de utländska ränte-

marknaderna ledde till flackare avkastningskurvor,

vilket varit gynnsamt för avkastningen under året

mätt i lokal valuta. Den valutasäkrade avkastningen

g . % REAL AVKASTNINGSKURVA SVERIGE

6,0_________________

5,5 _____________________________________________________________________

5,0 _____________________________________________________________

99-12-31 w/mxo». 00-06-30 00-12-31

NOMINELL AVKASTNINGSKURVA SVERIGE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

var något lägre än den valutasäkrade avkastningen

för det marknadsindex som fonderna använder som

benchmark. Placeringarnas ränterisk, duration, var

också lägre än för benchmark.

Svenska reallån

Reallåneportföljen innehåller förutom realränteob-

ligationer med ett marknadsvärde på 50 miljarder

kronor även partnerfinansieringslån, dvs reallån för

finansiering av vattenkraft, med ett marknadsvärde

på 10 miljarder kronor. Partnerfinansiering kommer

att överföras till awecklingsfonden. Vid utgången av

året var portföljens värde 60 (57) miljarder kronor.

Realräntorna har fallit under året med cirka 0,6

procentenheter för de längsta löptiderna. Realränte-

portföljen har varit i stort sett oförändrad under

året. Då Första och Andra AP-fondemas innehav av

de mer långfristiga realränteobligationerna varit

något större än dess andel av den totala marknaden

överträffar fondernas totalavkastning marknadens.

Fastigheter

Första och Andra AP-fondernas placeringar i fastig-

heter har utgjorts av dels helägda fastighetsbolag i

Sverige och utomlands, dels utländska marknads-

noterade fastighetsaktier. De svenska fastigheterna

ägs via det helägda bolaget AP Fastigheter AB.

Under året uppgick totalavkastningen för svenska

fastigheter till 28,7 (16,0) procent, för utländska

fastigheter till 2,9 (17,4) procent och för utländska

fastighetsaktier till 23,4 (-9,5) procent.

AP Fastigheter AB

AP Fastigheter AB är moderbolag i en koncern som

består av ett större antal fastighetsägande bolag.

Affärsinriktningen är att äga och förvalta kommer-

siella fastigheter och bostadsfastigheter på ett fåtal

expansiva orter i Sverige. AP Fastigheter ägde vid

utgången av året 376 (286) fastigheter. Fastigheter-

nas marknadsvärde uppgick vid utgången av året till

37 (25) miljarder kronor, varav 86 (80) procent var

hänförligt till fastigheter belägna i Stockholm och

Uppsala. Den stora värdestegringen i det svenska

fastighetsbeståndet, främst orsakad av ökade mark-

nadshyror, är i första hand hänförlig till fastigheter i

Stockholm.

Under året har AP Fastigheter lagt ett offent-

ligt bud på det noterade bolaget Anders Diös AB

(publ). Vid årsskiftet hade AP Fastigheter förvärvat

så stor andel av aktierna i Diös att tvångsinlösen

begärts för resterande aktier. AP Fastigheters egna

kapital har under året ökat genom en nyemission

och ett aktieägartillskott på totalt 8 miljarder kronor.

Koncernens redovisade egna kapital uppgick vid

årets utgång till 11 (3) miljarder kronor. AP Fastig-

heters lån från Första och Andra xAP-fonderna har

ersatts av extern upplåning. Under året uppgick AP

Fastigheters nettoinvesteringar, inklusive Diös, till

6(1) miljarder kronor.

Hyresintäkterna uppgick under året till 2,4 (2,1)

miljarder kronor. Den hyresbaserade uthyrnings-

graden utgjorde vid årsskiftet oförändrat 97 pro-

cent. Driftnettot under året uppgick till 1,5 (1,3)

miljarder kronor och resultatet efter skatt till 0,5

(0,1) miljarder kronor.

Utländska fastighetsinnehav

Under året har tre fastigheter ägda av intressebolag

i London sålts för totalt 2,7 miljarder kronor. Av de

utländska fastighetsplaceringama kvarstår en fastig-

het i Bryssel med marknadsvärde på 0,2 miljarder

kronor, som ägs via det helägda bolaget AP-fonden

Properties Belgium SA. Bolaget finansieras med lån

och eget kapital som Första och Andra AP-fondema

tillskjutit. Samtliga innehav av utländska fastighets-

aktier har under året sålts för 4,5 miljarder kronor.

Försäljningarna är en anpassning till den nya

placeringsinriktning som AP-fonderna tillämpar

från år 2001.

■ Staten Bostad övrig:

FÖRDELNING AV

UTLÄNDSKA OBLIGATIONSPORTFÖLJEN

Totalt 56 miljarder kronor

GBP 6%

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

14 FONDKAPITALETS UTVECKLING

Förändringen av fondkapitalet har påverkats dels

av placeringarnas avkastning, dels av externa kapi-

talflöden. De externa kapitalflödena utgjordes

främst av de löpande pensionsavgifter som inbeta-

las till och de löpande pensioner som utbetalades

från Första och Andra AP-fonderna. Utöver dessa

flöden överfördes medel till Tredje och Fjärde AP-

fonderna samt erhölls avkastning från dessa fonder.

Första och Andra AP-fondema bekostar också pen-

sionssystemets administrationskostnader. Under

åren 1999-2000 har dessutom riksdagen beslutat

om överföringarna från fonderna på totalt 45 mil-

jarder kronor per år samt 155 miljarder kronor som

fördes över i början av 2001.

Under året ökade det marknadsvärderade fond-

kapitalet från 557,3 miljarder kronor till 560,4

miljarder kronor. Avkastningen på Första och

Andra AP-fondernas tillgångar var 43,7 (3,6) mil-

jarder kronor. Nettot av inbetalda pensionsavgifter

och utbetalda pensioner var 5,5 (-29,8) miljarder

kronor, administrationskostnaderna uppgick till

-1,1 (-0,8) miljarder kronor och överföringar till

Riksgäldskontoret utgjorde -45,0 (-45,0) miljarder

kronor. Under 2000 ägde inga överföringar rum

till eller från Tredje och Fjärde AP-fonderna.

Avkastning

Arets resultat uppgick till 30,3 (40,1) miljarder

kronor. Fondkapitalets marknadsvärde påverkas

även av orealiserade värdeförändringar som utgjorde

13,4 (-36,4) miljarder kronor. Den totala avkast-

ningen uppgick således till 43,7 (3,6) miljarder

kronor under året.

Pensionsavgifter och pensionsutbetalningar

Under året ökade inbetalda pensionsavgifter med

39,1 miljarder kronor till 144,3 (105,2) miljarder

kronor. Pensionsutbetalningarna ökade med 3,9

miljarder kronor till -138,8 (-135,0) miljarder

kronor. Nettot av inbetalda pensionsavgifter och

pensionsutbetalningar utgjorde 5,5 (-29,8) miljar-

der kronor.

Fondkapitalets utveckling 1950-2000

Marknadsvärde, miljarder kronor

Avkastning

Pensionsavgifter

Pensionsutbetalningar

Överföringar till/frän Tredje och Fjärde AP-fonderna

Administrationskostnader

Överföring till statsbudgeten

Förändring av fondkapitalet från föregående år

Fondkapital vid utgången av året

1960

1970

1980

1990

2000

0,0

2,0

10,4

45,4

43,7

0,5

6,1

22,2

77,7

144,3

-

-1.2

-19,0

-77,4

-138,8

-

-

-

1.1

-

-

-0,1

-0,2

-0,5

-1,1

-

-

-

-

-45,0

0.5

6.8

13,4

46,3

3,1

0,5

35,9

145,3

386,8

560,4

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Administrationskostnader

Myndigheter och organisationer som deltar i admi-

nistrationen av det allmänna pensionssystemet

erhåller en ersättning från Första och Andra AP-

fonderna för sina kostnader. Ersättning betalas

till Riksförsäkringsverket, försäkringskassorna för

handläggning och utbetalning av pensioner samt

skattemyndigheterna för uppbörd av pensionsavgif-

ter. Statens löne- och pensionsverk och Kommun-

sektorns Pensions AB erhåller också ersättning.

Sammanlagt uppgick administrationskostnaderna

under året till -1,1 (-0,8) miljarder kronor.

Överföring till statsbudgeten

Som ett steg i införandet av det reformerade pen-

sionssystemet skulle medel överföras från Första

och Andra AP-fonderna till statsbudgeten. Riks-

dagen beslöt överföra 45 miljarder kronor för

vardera åren 1999 och 2000 samt ytterligare 155

miljarder kronor i början av 2001.

Finansieringsanalys för Första och Andra AP-fonderna

Miljoner kronor

2000

1999

Tillförda medel

Ränte- och utdelningsintäkter

28 651

32 510

Kursvinster och kursförluster

1 319

7 183

övriga resultatposter

320

381

Årets resultat

30 290

40 074

Förändring av fordringar och skulder

832

317

Summa tillförda medel

31 122

40 391

Använda medel

Förändring av placeringar

9 588

35 146

Förändring av fondkapital:

Erhållna pensionsavgifter

144 275

105 204

Utbetalda pensionsmedel

-138 839

-134 961

Överföring till Riksgäldskontoret

-45 000

-45 000

Administrationskostnader

-1 146

-823

Överföring från Tredje

och Fjärde AP-fonderna

-

43

Summa använda medel

-31 122

-40 391

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

26 RESULTAT OCH AVKASTNING

Arets resultat

Arets resultat uppgick till 30,3 (40,1) miljarder

kronor. Ränteintäkterna fortsatte att minska under

året då placeringarnas medelränta fallit. Räntein-

täkterna uppgick till 28,7 (32,3) miljarder kronor.

De realiserade kursvinsterna uppgick till 1,1 (7,2)

miljarder kronor.

Fallande nominella och reala marknadsräntor

gav upphov till orealiserade värdeförändringar med

totalt 13,4 (-36,4) miljarder kronor. Till största

delen avsåg värdeökningen nominella obligations-

lån med 9,4 (-34,4) miljarder kronor, men även

reala obligationslån ökade i värde med 3,3 (-3,0)

miljarder kronor. Värderingen av andelar i fastig-

hetsbolag har ändrats under året, så att full latent

skatt och en beräknad marknadsmässig substans-

rabatt belastar värdet, varför värdeökningen trots

en gynnsam utveckling på fastighetsmarknaden

begränsade sig till 0,1 (2,3) miljarder kronor. Totalt

uppgick det marknadsvärderade resultatet till 43,7

(3,6) miljarder kronor.

Totalavkastning

Avkastningen mäts inklusive orealiserade värde-

förändringar i syfte att kunna jämföra med

marknadsavkastningen. Avkastningen kan mätas

både tids- och kapitalvägd. Kapitaltillskott all eller

kapitaluttag från Första och Andra AP-fonderna

samt tidpunkten för denna kapitalförändring

påverkar avkastningen. En kapitalvägd avkastning

beaktar sådana tillskott och uttag och redovisar

därför den faktiska avkastningen baserad på ett

genomsnittligt investerat kapital. En tidsvägd

avkastning bortser från tillskott och uttag och

beräknas som om det tillskjutna förvaltade kapi-

talet varit konstant. Den tidsvägda avkastningen

möjliggör därmed en neutral bedömning av fon-

dens förvaltningsprestation i jämförelse med

marknadsutvecklingen eller något benchmark.

Det har nyligen etablerats en standard för kapital-

förvaltare enligt vilken avkastning ska mätas tids-

vägt. I en utvärdering av förvaltarens prestation

är detta en relevant standard. I Första och Andra

AP-fondernas årsredovisning, som syftar till att

redovisa den avkastning som faktiskt erhållits,

mäts avkastningen kapitalvägt.

Orealiserade värdeförändringar bestäms för

aktier och räntebärande placeringar med utgångs-

punkt i officiella marknadsnoteringar och för

fastigheter med stöd av externa och interna fastig-»

hetsvärderingar. Totalavkastningen för placeringar i

utländsk valuta redovisas inklusive resultateffekten

av valutasäkringar.

Vid en jämförelse mellan avkastningsberäkningen

och balans- och resultaträkningarna har andelar i

intresseföretag och lån till intresseföretag ersatts av

de fastigheter och de resultatposter som finns i

intresseföretagen. Första och Andra AP-fonderna

äger 50 procent vardera av fastighetsbolagen och

har i allt väsentligt en fastighetsrisk och inte en

aktierisk i placeringarna. Räntekostnader beaktas ej

i avkastningsberäkningen som därför är opåverkad

av skuldsättning.

Totalavkastning under året

Totalavkastningen för samdiga placeringar uppgick

under året till 8,9 (0,6) procent. Det är i första

hand utvecklingen på den inhemska räntemarkna-

den som påverkar avkastningen. Vid utgången av

året svarade svenska räntebärande placeringar för

87 (85) procent av placeringarnas totala marknads-

värde.

Fallande långfristiga marknadsräntor, såväl i

Sverige som i vår omvärld, resulterade i värde-

ökningar för obligationsportföljerna. Totalavkast-

ningen på den svenska nominella portföljen uppgick

under året till 7,7 (0,3) procent. Totalavkasaiingen

på den utländska nominella portföljen uppgick

under året till 7,2 (-2,5) procent inklusive valuta-

säkring. Utan valutasäkring var avkastningen 11,3

(2,9) procent då kronan under året försvagades mot

de valutor som ingår i fondens utländska portfölj

med undantag för japanska yen.

Fallande reala marknadsräntor resulterade i

värdeökningar för fondens realränteportfölj. De

längsta realräntorna noterades kring 3,7 (4,3) pro-

cent. Totalavkastningen för realräntelån uppgick

under året till 11,8 (0,1) procent.

Fastigheter var det tillgångsslag som hade den

högsta totalavkastningen under året med 26,3

(13,2) procent.

Efter avdrag för och omräkning med inflatio-

nen under året, 1,4 (1,2) procent, uppgick den rea-

la totalavkastningen på fondens totala placeringar

till 7,4 (-0,6) procent.

Fem åri g totalavkastning

Totalavkastningen påverkas i hög grad av de svens-

ka marknadsräntornas utveckling. Räntefallet

under åren 1996, 1998 och 2000 gav upphov till

stora värdestegringar i obligationsportföljerna,

varför totalavkastningen var hög under dessa år.

För 1999 var utvecklingen den motsatta och

stigande räntor medförde att värdet på den ränte-

bärande portföljen föll. Med hänsyn till att det

enskilda årets avkastning i så stor utsträckning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

27

beror på en föränderlig utveckling för marknads-

räntorna, är den långsiktiga avkastningen av större

betydelse än avkastningen för ett enskilt år.

Totalavkastningen för perioden 1996-2000

uppgick i genomsnitt till 8,0 procent (1995-1999:

9,2 procent) per år. Fastighetsplaceringar har den

högsta totalavkastningen med 14,7 (10,4) procent

per år. Avkastningen på den svenska nominella

portföljen var 7,7 (9,3) procent per år. Den ut-

ländska nominella portföljen hade en totalavkastning

på 7,4 (6,8) procent per år. Realränteportföljens

totalavkastning uppgick till 8,2 (7,4) procent

per år.

Efter avdrag och omräkning med den genom-

snittliga inflationen under femårsperioden 1996-

2000, 0,8 (1,0) procent per år, uppgick den genom-

snittliga reala totalavkastningen till 7,1 (8,3)

procent per år.

% TOTALAVKASTNING

16,0 -------------------------------------------------------------

Året Rullande femårsgenomsnitt

Totalavkastning på placeringar 1996-2000, procent

Svenska

nominella lån

Utländska

nominella lån

Svenska reallån

Fastigheter

Totalt

Förändring KPI

(dec-dec)

1996

13,9

5,4

17,2

10,0

13,9

0,1

1997

5,8

16,5

7,8

12,4

6,4

1,9

1998

10,7

10,6

4,1

11,8

10,0

-0,6

1999

0,3

-2,5

0,1

13,2

0,6

1,2

2000

7,7

7,2

11,8

26,3

8,9

1,4

Snitt

7,7

7,4

8,2

14,7

8,0

0,8

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

28 RESULTATI «G,

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA

Mkr

2000

1999

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

Not 1

497

215

Fastigheternas driftnetto

79

211

Utdelningar

239

207

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

574

524

Reala obligationslån

2 600

2 491

Reverslån

838

1 078

Lån till intresseföretag

1 002

999

Förlagslån

Not 2

311

391

Obligationslån

Not 3

20 205

25 358

Penningmarknadslän

Not 4

3 096

1 445

Övriga ränteintäkter

26

28 651

18

32 304

Kursvinster och kursförluster

Not 5

1 080

7 183

Värdeförändring för fastigheter

69

-

Resultat vid fastighetsförsäljning

-134

97

Summa nettointäkter

30 482

40 217

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader

-172

-133

Övriga förvaltningskostnader

-21

-10

-193

-143

Årets resultat före marknadsvärdering

30 290

40 074

Värdeförändring vid marknadsvärdering

Not 6

13 456

-36 427

Årets marknadsvärderade resultat

43 746

3 647

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

BALANSRÄKNING,

FÖRSTA OCH ÄNDRA AP-FONDERNA

29

Mkr

2000-12-31

Bokfört värde

2000-12-31

Marknadsvärde

1999-12-31

Bokfört värde

1999-12-31

Marknadsvärde

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

Not 7

11 283

14 803

3 308

6 736

Aktier i fastighetsbolag

-

-

4 464

3 928

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Not 8

2 752

2 752

2 752

2 752

Partnerfinansieringslån

5 660

5 660

5 660

5 660

Reala obligationslån

44 399

49 619

45 584

47 491

Reverslån

11 072

11 223

16 232

16 493

Lån till intresseföretag

Not 9

170

170

19 668

19 668

Förlagslån

Not 10

3 151

3 213

5 617

5 667

Obligationslån

Not 11

349 794

359 290

381 803

381 905

Penningmarknadslån

Not 12

99 560

99 635

50 434

50 039

Upplupna ränteintäkter

Not 13

13 762

13 762

15 671

15 921

541 604

560 128

551 192

556 260

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

Not 14

250

250

177

177

Fordran på delfond

-

-

520

520

Kassa och bankmedel

Not 15

69

69

291

291

Övriga tillgångar

18

18

179

179

337

337

1 167

1 167

Summa tillgångar

541 940

560 465

552 359

557 427

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Not 16

Fondkapital vid årets ingång

552 274

557 343

587 738

629 233

Årets förändring av fondkapitalet

-40 710

-40 710

-75 537

-75 537

Årets resultat

30 290

43 746

40 074

3 647

541 854

560 378

552 274

557 343

Skulder

Övriga skulder

87

87

84

84

87

87

84

84

Summa fondkapital och skulder

541 940

560 465

552 359

557 427

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

30 REDOVISNINGSPRINCIPER,

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA

Enligt reglemente för AP-fonden ska årsredovis-

ning upprättas med tillämpning av god redovis-

ningssed. För varje delfond upprättas en mark-

nadsvärderad redovisning. Alarknadsvärderingen

av placeringarna baseras på marknadsnoteringar

vid årets utgång. Noterna upprättas med stöd av

marknadsvärden.

Dessutom upprättas en redovisning baserad på

bokförda värden. I denna värderas placeringstill-

gångarna till upplupet anskaffningsvärde, med

tillägg för upplupen avkastning och med avdrag

för nedskrivningar som kan antas motsvara en

bestående värdenedgång. Då Första och Andra

AP-fonderna har förvaltats gemensamt upprättas

en gemensam redovisning, som är en samman-

läggning av de två delfondernas redovisningar.

Andelar i intresseföretag

Första och Andra AP-fondernas fastighetsplace-

ringar får endast göras via aktiebolag. Andelar och

aktier i fastighetsbolag som ägs till minst 20 pro-

cent utgör intresseföretag för respektive AP-fond.

Dessa innehav redovisas enligt kapitalandels-

metoden. Utländska andelar och aktier omräknas

till balansdagens valutakurser. Marknadsvärde-

ringen av andelar i intresseföretag baseras på

marknadsvärdering av bolagens fastighetsinnehav

vid utgången av året. Värderingen beaktar latent

skatt på fastigheternas övervärden och en mark-

nadsmässig substansrabatt.

Reala räntebärande värdepapper

Första och Andra AP-fondernas realränteplace-

ringar omfattar partnerfinansieringsavtal och reala

statsobligationer. I en partnerfinansiering betalar

motparten årligen en real ränta och kan med stöd

av utställda optioner förvärva AP-fondernas låne-

fordringar och aktier i partnerbolag. Options-

priset uppräknas årligen med inflationen. Infla-

tionsuppräkningen av partnerfinansieringar och

av reala statsobligationer redovisas som räntein-

täkt i resultaträkningen. AP-fonderna har utöver

realränta och inflationsuppräkning ej någon del

av resultatet i partnerbolagen. Lanefordringar

och aktieinnehav i partnerbolag samt reala

statsobligationer värderas till anskaffningsvärde

med tillägg för inflationsuppräkning. Marknads-

värden för reala obligationslån bestäms av mark-

nadsnoterade realräntor vid årets utgång.

Nominella räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till anskaff-

ningsvärden med periodisering av över- och

underkurser. Köp och försäljning av räntebärande

värdepapper redovisas på affärsdagen. Marknads-

värden för räntebärande värdepapper bestäms av

marknadsnoteringar vid årets utgång. Fordringar

och skulder i utländsk valuta värderas till balans-

dagens valutakurser. Såväl orealiserade valutakurs-

vinster som förluster ingår i sin helhet i årets

resultat.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i första hand för att

skydda valutapositioner i utländska placeringar,

men även för att förändra valutasammansättningen

i utländska placeringar. Enligt styrelsebeslut ska

nettoexponeringen i utländska placeringar till

huvudsaklig del valutasäkras. Derivatpositioner

består av valutaterminer. Positionerna värderas

till balansdagens valutakurser.

Inkomstskatter

AP-fonderna är befriade från all inkomstskatt vid

placeringar i Sverige. Vid placeringar utanför

Sverige varierar skattskyldigheten från land till

land. AP-fondemas fastighetsförvaltande intresse-

företag är skattepliktiga enligt regler i de länder

där verksamhet bedrivs.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av ett tillskjutet kapital, ett

ansamlat resultat och av årets resultat. Det till-

skjutna kapitalet är ett netto av ackumulerade

pensionsavgifter och pensionsutbetalningar samt

administrationsbidrag och överföringar från/till

övriga AP-fonder samt till Riksgäldskontoret.

Tredje och Fjärde AP-fonderna överförde till och

med år 1999 årligen en avkastning för närmast

föregående år till Första och Andra AP-fonderna.

Denna överföring har upphört då ny lagstiftning

om fondförvaltningen trätt i kraft under året.

Förvaltningskostnader

Då Första och Andra AP-fondernas tillgångar

förvaltats gemensamt fördelas de administrativa

kostnaderna enligt samma principer som föregå-

ende år, det vill säga i relation till erhållna pen-

sionsavgifter föregående år.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

NOTER,

FÖRSTA OCH ÄNDRA AP-FONDERNA

31

Belopp i miljoner kronor där inget annat anges.

Not 1

Resultat från intressebolag

2000

1999

AP Fastigheter AB

469

57

Första AP-tondens Renting AB

35

-

Nisses Millbank Ltd

-20

199

AP Properties Belgium S.A.

13

-41

497

215

Not 2

Ränteintäkter på förlagslån

2000

1999

Förlagslån i SEK

300

390

Förlagslån i valuta

11

1

311

391

Not 3

Ränteintäkter på obligationslån

2000

1999

Obligationslån i SEK

18143

23 357

Obligationslån i valuta

2 062

2 001

20 205

25 358

Not 4

Ränteintäkter på penningmarknadslån

2000

1999

Penningmarknadslån i SEK

2 803

1 321

Penningmarknadslån i valuta

293

124

3 096

1 445

Not 5

Kursvinster/kursförluster

2000

1999

Fastighetsaktier

61

-156

Reala obligationslån

237

-2

Reverslån

123

-

Förlagslån

-17

-

Obligationslån

1 052

7 746

Penningmarknadslån

-49

137

Valutakursdifferens

-327

-542

1 080

7 183

Not 6

Värdeändring vid marknadsvärdering

2000

1999

Andelar i intresseföretag

91

2 305

Aktier i fastighetsbolag

536

-246

Partnerfinansieringslån

-250

107

Reala obligationslån

3 313

-2 927

Reverslån

-110

-614

Förlagslån

12

-261

Obligationslån

9 394

-34 390

Penningmarknadslån

470

-401

13 456

-36 427

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Andelar i intresseföretag, marknadsvärde 2000 1999

AP Fastigheter ÄB, Stockholm (556061-4603) 14 640 5 888

Första AP-fondens Renting AB, Stockholm (556392-4116) 163

Nisses Millbank Ltd, London (2197695) - 857

AP Properties Belgium S.A., Bryssel (592433) - -9

14 803 6 736

Första och Andra AP-fonderna har under 2000 förvärvat återstående 50 procent av Svenskt Fastighetskapital, som därvid

ändrat namn till Första AP-fondens Renting AB.

Bolagen ägs av Första och Andra AP-fonderna med 50 procent vardera. Innehaven representerar därför andelar i intresse-

företag och värderas enligt kapitalandelsmetoden.

Aktier i partnerfinansieringsbolag

Kapital/röster, %

2000

1999

Iggesund Kraft AB,

Örnsköldsvik (556422-0902)

50/50

112

112

Nikab Energi AB,

Sundsvall (556407-6338)

91/49

1 750

1 750

Nybrovikens Kraft AB,

Stockholm (556417-8852)

90/47

890

890

2 752

2 752

Innehaven värderas till anskaffningsvärde, då AP-fonderna utöver realränte- och inflationsersättning ej har någon andel

i resultatet.

Not 9

Lån till intresseföretag

2000

1999

AP Fastigheter AB

Intresseföretag i Storbritannien

AP Properties Belgium S.A.

17 800

1 868

170

170 19 668

Not 10

Förlagslån, marknadsvärde

2000

1999

Förlagslån i SEK

Förlagslån i valuta

3 101 5 532

112 135

3213 ........ ......5 667'

Not 11

Obligationslån, marknadsvärde

2000

1999

Obligationslån i SEK

Obligationslån i valuta

304 117 335 735

55 173 46 170

359 290 381 905

Not 12

Penningmarknadslån, marknadsvärde

2000

1999

Penningmarknadslån i SEK

97 692

46 182

Penningmarknadslån i valuta

1 943

3 857

99 635

50 039

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Not 13

Upplupna ränteintäkter

2000

1999

Partnerfinansieringslån

1 554

1 761

Reverslån

67

239

Lån till intresseföretag

-

213

Förlagslån

140

192

Obligationslån

12 001

13 516

13 762

15 921

33

Not 14

Fastigheter

2000

1999

Aeolus 1, marknadsvärde

250

177

Taxeringsvärde

133

71

Not 15

Kassa och bankmedel

2000 1999

Kassa och bankmedel i SEK

Kassa och bankmedel i valuta

5 7

64 284

69 291

Not 16

Fondkapital

2000

1999

Ingående värde

557 343

629 233

Erhållna pensionsavgifter

144 275

105 204

Utbetalda pensionsmedel

-138 840

-134 961

Överfört till Riksgäldskontoret

-45 000

-45 000

Administrationsbidrag

-1 146

-823

Nettoöverföringar till övriga AP-fonder

-

43

Årets marknadsvärderade resultat

43 746

3 647

Utgående värde

560 378

557 343

Personal i Första AP-fonden

Medelantal anställda

Män

Kvinnor

Totalt

2000 1999

42 40

23__23

65 ” 63

Personalkostnader, tkr

Löner och arvoden

2000

1999

Styrelse, VD och vice VD

3 995

3 992

Övriga anställda + övriga arvoden

30 495

24 824

34 490

28 816

Sociala kostnader

2000

1999

Pensionskostnader VD och vice VD

1 597

1 015

övriga pensionskostnader

5 361

4 280

Övriga sociala kostnader inkl, löneskatt

13 452

11 156

20 410

16 451

I arvoden och ersättningar till styrelsens ledamöter har under 2000 utbetalats 0,9 (1,6) Mkr, varav 0,2 (0,2) till styrelsens

ordföranden. Styrelsearvodena fastställs av regeringen. Lön, ersättningar och förmåner till verkställande direktören

uppgick 2000 till 1,7 (1,3) Mkr. Verkställande direktörens anställningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av

Finansdepartementet. För verkställande direktören har avtalats om pension från 1 januari 2004 med en pension som utgör

40 procent av lönen upp till 1,3 Mkr och 60 procent av lönedelar däröver.

Personal i Andra AP-fonden

Då verksamheten i sin nuvarande form startade den 1 januari 2001, lämnas uppgifter avseende personal i årsredovis-

ningen för 2001.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

34 RESULTATRÄKNING

FÖRSTA AP-FONDEN

Mkr

2000

1999

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

249

108

Fastigheternas driftnetto

40

106

Utdelningar

120

104

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

287

262

Reala obligationslån

1 227

1 171

Reverslån

386

483

Lån till intresseföretag

500

500

Förlagslån

178

216

Obligationslån

9 050

11 561

Penningmarknadslån

1 353

628

Övriga ränteintäkter

13

12 995

9

14 830

Kursvinster och kursförluster

240

4 312

Värdeförändring för fastigheter

35

-

Resultat vid fastighetsförsäljning

-67

48

Summa nettointäkter

13 610

19 506

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader

-98

-76

Övriga förvaltningskostnader

-10

-5

-108

-81

Årets resultat före marknadsvärdering

13 502

19 425

Värdeförändring vid marknadsvärdering

6 224

-17 781

Årets marknadsvärderade resultat

19 726

1 644

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

FÖRSTA AP-FONDEN

35

Mkr

2000-12-31

Bokfört värde

2000-12-31

Marknadsvärde

1999-12-31

Bokfört värde

1999-12-31

Marknadsvärde

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

5 642

7 402

1 654

3 368

Aktier i fastighetsbolag

-

-

2 232

1 964

Aktier i partnerfinansieringsbolag

1 376

1 376

1 376

1 376

Partnerfinansieringslån

2 830

2 830

2 830

2 830

Reala obligationslån

22 120

24 689

21 698

22 556

Reverslån

5 099

5 157

7 440

7 542

Lån till intresseföretag

85

85

9 874

9 834

Förlagslån

2 218

2 259

3 188

3 223

Obligationslån

146 692

150 436

177 153

176 797

Penningmarknadslån

54 135

54 165

17 530

17 338

Upplupna ränteintäkter

5 539

5 539

7 207

7 332

245 736

253 938

252 183

254 161

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

125

125

88

88

Fordran på delfond

-

-

645

645

Kassa och bankmedel

37

37

146

146

Övriga tillgångar

16

16

75

75

178

178

954

954

Summa tillgångar

245 914

254 116

253 137

255 114

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

253 094

255 071

274 524

294 283

Årets förändring av fondkapitalet

-22 054

-22 054

-40 856

-40 856

Ärets resultat

13 502

19 726

19 425

1 644

244 541

252 743

253 094

255 071

Skulder

Skuld till delfond

1 292

1 292

-

-

Övriga skulder

81

81

43

43

1 373

1 373

43

43

Summa fondkapital och skulder

245 914

254 116

253 137

255 114

Stockholm den 21 februari 2001

Malin Björkmo

Lars Isaksson

Anders Milton

Anna Hedborg

Ordförande

Wanja Lundby-Wedin

Mats Persson

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

Johan Bygge

Gun-Britt Lundberg

Carl Eric Stålberg

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

36 RESULTATRÄKNING

ANDRA AP-FONDEN

Mkr

2000

1999

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Resultat från intresseföretag

249

108

Fastigheternas driftnetto

40

106

Utdelningar

120

104

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

287

262

Reala obligationslån

1 374

1 319

Reverslån

451

594

Lån till intresseföretag

501

500

Förlagslån

132

175

Obligationslån

11 156

13 798

Penningmarknadslån

1 742

817

Övriga ränteintäkter

13

15 656

9

17 474

Kursvinster och kursförluster

841

2 872

Värdeförändring för fastigheter

35

-

Resultat vid fastighetsförsäljning

-67

48

Summa nettointäkter

16 872

20 711

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader

-74

-56

Övriga förvaltningskostnader

-10

-5

-85

-62

Årets resultat före marknadsvärdering

16 788

20 649

Värdeförändring vid marknadsvärdering

7 232

-18 646

Årets marknadsvärderade resultat

24 020

2 003

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

.........................

ANDRA AP-FONDEN

31

Mkr

2000-12-31

Bokfört värde

2000-12-31

Marknadsvärde

1999-12-31

Bokfört värde

1999-12-31

Marknadsvärde

Tillgångar

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

5 642

7 402

1 654

3 368

Aktier i fastighetsbolag

-

-

2 232

1 964

Aktier i partnerfinansieringsboiag

1 376

1 376

1 376

1 376

Partnerfinansieringslån

2 830

2 830

2 830

2 830

Reala obligationslån

22 279

24 930

23 885

24 935

Reverslån

5 973

6 066

8 791

8 951

Lån till intresseföretag

85

85

9 794

9 834

Förlagslån

932

954

2 428

2 443

Obligationslån

203 102

208 854

204 650

205 108

Penningmarknadslån

45 425

45 470

32 904

32 701

Upplupna ränteintäkter

8 223

8 223

8 464

8 589

295 868

306 190

299 009

302 100

Fordringar och andra tillgångar

Fastigheter

125

125

88

88

Fordran på delfond

1 292

1 292

-

-

Kassa och bankmedel

32

32

145

145

Övriga tillgångar

1

1

105

105

1 451

1 451

338

338

Summa tillgångar

297 318

307 641

299 347

302 437

Fondkapital och skulder

Fondkapital

Fondkapital vid årets ingång

299 181

302 271

313 213

334 950

Årets förändring av fondkapitalet

-18 656

-18 656

-34 682

-34 682

Årets resultat

16 788

24 020

20 649

2 003

297 313

307 635

299 181

302 271

Skulder

Skuld till delfond

-

-

125

125

Övriga skulder

6

6

41

41

6

6

166

166

Summa fondkapital och skulder

297 318

307 641

299 347

302 437

Göteborg den 28 februari 2001

Kurth Augustson

Gunnar Larsson

Ordförande

Bo Dockered

Cecilia Kragsterman

Clas Nykvist

Anne-Marie Pålsson

Lilian Ringsand

Roland Svensson

Ylva Thörn

Lars Idermark

Verkställande direktör

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

38 FÖRSTA AP-FONDENS STYRELSE

Malin Bjökmo

Mats Persson

Carl Eric Stålberg

Anna Hedborg

Lennart Nilsson

Född 1962

Född 1949

Född 1951

Född 1944

Född 1942

Ek lic

Professor vid Institutet för

internationell ekonomi,

Stockholms Universitet.

Vice ordförande

VD och koncernchef

för JM AB.

Ordförande i Svenska Skid-

förbundet och ledamot i Max

Matthlessen Liv å Finans-

nuklare AB, Sveriges Bygg-

industrier samt Sveriges

Olympiska Kommitté.

Ordförande

Generaldirektör i Riksför-

säkringsverket.

Ordförande i RSV styrelse

och ledamot i AMS styrelse.

VD Första AP-Fonden

Wanja Lundby-Wedin

Johan Bygge

Anders Milton

Gun-Britt Lundberg

Lars Isaksson

Född 1952

Född 1956

Född 1947

Född 1947

Född 1945

Ordförande i LO

Vice VD i Electrolux.

Förbundsordförande i SACO,

Chef finansiellt affärsstöd.

Ordförande i Landstings-

Ledamot i Stiftelsen för

VO i Sveriges Läkarförbund.

Vice President i Ericsson.

förbundet.

kunskap och kompetens,

Ordförande i Centrallörbun- ..

Ledamot 1 Stiftelsen Ruter

AMF Sjuk och AMF Pension.

det Folk och Försvar och

Dam.

Världsläkarorganisationen

samt vica ordförande i

SalusAnsvar AB. Ledamot i

Socialstyrelsen, Feelgood

Svenska AB och Q-Med AB.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA AP-FONDENS

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

39

AP-fonderna omorganiserades den 1 maj 2000.

De tidigare Första, Andra och Tredje fondstyrel-

sernas gemensamma kansli bildade från och med

detta datum kansli för Första AP-fonden.

Styrelse

Första AP-fondens styrelse består av nio leda-

möter som utses av regeringen. Av ledamöterna

föreslås två av organisationer som företräder

arbetstagarintressen och två av organisationer

som företräder arbetsgivarintressen. Nuvarande

ledamöter är förordnade till dess fondens balans-

räkning är fastställd för år 2000. Regeringen

bestämmer arvoden och andra ersättningar till

ledamöterna i styrelsen.

Organisation

Styrelsen utser en verkställande direktör som

ansvarar för den löpande förvaltningen. Förvalt-

ningen är uppdelad i tre avdelningar Strategisk

allokering, Placeringar och Administration.

Strategisk allokering

Strategisk allokering ansvarar för övergripande

frågor rörande den långsiktiga tillgångsalloke-

ringen såväl mellan som inom tillgångsslag.

Placeringar

Placeringar ansvarar för den operativa förvalt-

ningen. Tillgångarna är uppdelade i tre huvud-

portföljer; aktier, obligationer och kassa. Varje

huvudportfölj är i sin tur uppdelad i delportföljer.

Valuta hanteras separat från de underliggande till-

gångarna.

Administration

Administrationen ansvarar för övriga stödfunktio-

ner. Det innebär att funktionerna för riskkontroll

och rapportering/utvärdering är separerade från

placeringsverksamheten.

Första AP-fondens Awecklingsfond

Första AP-fondens Awecklingsfond är avskild

från den ordinarie förvaltningen. Awecklings-

fonden ansvarar för förvaltningen av de fordrings-

rätter som enligt de nya placeringsreglerna inte

längre får innehas av AP-fonderna. Tillgångarna

ska successivt awecklas och resultatet löpande

fördelas med lika delar på de fyra AP-fondema.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

40 ANDRA AP-FONDENS STYRELSE

Bo Dockered

Cecilia Kragsterman

Gunnar Larsson

Clas Nykvist

Roland Svensson

Född 1941

Född 1960

Född 1940

Född 1948

Född 1941

Vice ordförande

VD i Skandia Link.

Ordförande *

Ekonomichef i Svenska

VD och koncernchef i

Ordförande i Sveaskog AB,

Ordförande i IFK Göteborg,

Byggnadsarbetare-

Kooperativa Förbundet.

Sveriges Lantbruksuniversitet

Tholin & Larsson-Gruppen AB,

förbundet.

Ordförande i National-

och AB Trav och Galopp.

Göteborgs-Operan och

Systembolaget AB.

museums styrelse.

Lilian Ringsand

Kurth Augustson

Anne-Marie Pålsson

Ylva Thörn

Lars Idermark

Född 1942

Född 1944

Född 1951

Född 1954

Född 1957

1 :e vice ordförande i SIF

Civilekonom.

Docent i nationalekonomi

Förbundsordförande i

VD Andra AP-fonden.

och TCO.

Ledamot i Cloetta Fazer AB,

Bergendahl & Son AB,

Royal Scandinavia A-'S och

Oy Paulig Ab.

vid Lunds Universitet.

Svenska Kommunal-

arbetareförbundet.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

ÄNDRA AP-FONDENS

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

41

Som ett led i införandet av det nya pensions-

systemet omorganiserades de tidigare AP-fondema

från den 1 maj 2000. Genom riksdagsbeslutet

lokaliserades Andra AP-fonden till Göteborg, där

arbetet med att organisera och bemanna verksam-

heten har inletts under året.

Styrelse

Andra AP-fondens styrelse består av nio leda-

möter vilka utses av regeringen. Samtliga ledamö-

ter utses på grundval av sin personliga kompetens

att främja fondförvaltningen. Av ledamöterna ska

två representera organisationer som företräder

arbetstagarintressen medan två ska företräda

arbetsgivarintressen. Regeringen bestämmer

arvoden och andra ersättningar till ledamöterna i

styrelsen.

Organisation

Verkställande direktören ansvarar för den löpande

förvaltningen och utvecklingen.

Den slutgiltiga organisationen av Andra AP-

fonden är ännu inte fastställd, utan kommer till

del att påverkas av det rekryteringsarbete som för

närvarande pågår. Den preliminära organisations-

struktur som utgör utgångspunkten för rekryte-

ringsarbetet framgår av nedanstående illustration.

Fondens tillgångar är placerade i svenska och

utländska marknadsnoterade aktier, i alternativa

investeringar (onoterade aktier), i räntebärande

värdepapper (obligationer) samt i fastigheter

(Andra AP-fonden är delägare i AP Fastigheter).

Allokering svarar för allokeringar och place-

ringar utifrån makroekonomiska analyser.

Riskkontroll, ekonomi, juridik, personal och

IT är samlat inom den administrativa enheten.

Det innebär att funktionen för riskkontroll

respektive analys och utvärdering är separerade

från placeringsverksamheten.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

42 REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse för Första AP-fonden

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Första xAP-fondens för-

valtning, får härmed avge revisionsberättelse för

är 2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bok-

föringen samt tagit del av protokoll och andra

handlingar, som lämnar upplysning om fondens

förvaltning, inventerat de tillgångar fonden förval-

tar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-

ning beträffande årsredovisningen, de i densamma

upptagna resultat- och balansräkningarna, bokfö-

ringen eller inventeringen eller eljest beträffande

förvaltningen.

Revisionsberättelse för Andra AP-fonden

Undertecknade, som av regeringen förordnats att

såsom revisorer granska Andra AP-fondens förvalt-

ning, får härmed avge revisionsberättelse för år

2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bok-

föringen samt tagit del av protokoll och andra

handlingar, som lämnar upplysning om fondens

förvaltning, inventerat de tillgångar fonden förval-

tar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-

ning beträffande årsredovisningen, de i densamma

upptagna resultat- och balansräkningarna, bokfö-

ringen eller inventeringen eller eljest beträffande

förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2001

Pål Wingren Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Göteborg den 28 februari 2001

Pål Wingren Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

JÄMFÖRANDE RESULTAT-

OCH BALANSRÄKNINGAR 1996-2000

43

ANSKAFFNINGSVÄRDEN

Resultaträkningar, Mkr 1996 1997 1998 1999 2000

Resultat från intressebolag

-

-

1 062

215

497

Fastigheternas driftnetto

1 216

1 458

184

211

79

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån

564

750

527

524

574

Reala obligationslån

969

2 557

1 551

2 491

2 600

Reverslån

1 327

1 226

1 168

1 078

838

Lån till intresseföretag

-

-

488

999

1 002

Förlagslån

1 216

1 095

649

391

311

Obligationslån

36 487

32 875

30 442

25 358

20 205

Penningmarknadslån

4 904

2 421

1 625

1 445

3 096

Övriga ränteintäkter

39

53

-

18

26

Räntekostnader

-108

-112

-

-

-

Utdelningar och övriga intäkter

13

99

127

207

239

Förvaltningskostnader

-145

-183

-106

-143

-193

Resultat före avyttringar och omvärderingar

46 482

42 239

37 717

32 794

29 274

Realiserade kursvinster och kursförluster

4 725

7 274

11 459

7 183

1 080

Värdeförändring och rearesultat för fastigheter

648

955

65

97

-65

Årets resultat

51 855

50 468

49 241

40 074

30 290

Balansräkningar, Mkr

96-12-31

97-12-31

98-12-31

99-12-31

00-12-31

Placeringstillgångar

Andelar i intresseföretag

-

-

3 135

3 308

11 283

Fastigheter

19 965

23 048

2 574

-

-

Aktier i fastighetsbolag

813

2 099

2 171

4 464

-

Aktier i partnerfinansieringsbolag

2 884

2 752

2 752

2 752

2 752

Partnerfinansieringslån

8 178

7 460

7 460

5 660

5 660

Reala obligationslån

36 689

44 170

44 420

45 584

44 399

Reverslån

15 525

17 107

15 609

16 232

11 072

Lån till intresseföretag

-

-

17 403

19 668

170

Förlagslån

12 520

11 733

6 448

5 617

3 151

Obligationslån

369 688

382 369

454 505

381 803

349 794

Penningmarknadslån

67 245

57 842

7 072

50 434

99 560

Upplupna ränteintäkter

23 073

23 930

22 789

15 671

13 762

Summa placeringstillgångar

556 580

572 510

586 338

551 192

541 604

Fordringar och andra tillgångar

Kontorsfastigheter

235

229

180

177

250

Övriga tillgångar

1 160

1 373

1 253

990

87

Summa tillgångar

557 975

574 112

587 771

552 359

541 940

Fondkapital

Fondkapital vid årets början

547 712

556 124

572 145

587 738

552 274

Årets förändring av fondkapitalet

-43 443

-34 447

-33 648

-75 537

-40 710

Årets resultat

51 855

50 468

49 241

40 074

30 290

Fondkapital vid årets slut

556 124

572 145

587 738

552 274

541 854

Skulder

Skulder till kreditinstitut

1 107

1 264

-

-

-

Övriga skulder

744

703

33

84

87

Summa fondkapital och skulder

557 975

574 112

587 771

552 359

541 940

Tredje AP-fonden

Årsredovisning 2000

” Mål för förvaltningen. Övergripande mål. Regeringens förslag: AP-fonderna skall klffWjlXlZfllHMlmöili-

ga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Allokeringen av tillgångar slHiPEHEhei' en analys av

placeringarna. Medelsförvaltningen skall ske med god riskspridning. Den totala risknivån i förvaltningen skall vara

låg. Nödvändig betalningsberedskap skall upprätthållas. Näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska uppgifter

skall inte finnas. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det över-

gripande målet om hög avkastning.”

Regeringens proposition 1993/2000:46 ■ AP-fonden i det reformerad pensionssystemet ■ 13 januari 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Innehåll

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

4

VD-kommentar

22

Ränte- och valutaförvaltning

Grunden är lagd för att Tredje AP-fonden ska

kunna arbeta som en professionell förvaltnings-

organisation av internationell klass. Tjugonio

kvalificerade och engagerade medarbetare är på

plats. Verksamhetsfilosofi och placeringspolicy

har lagts fast. Vi står redo för uppdraget att för-

valta 132 miljarder kronor av svenska folkets

23

För att möta fondens breddade förvaltningsman-

dat har en ny avdelning för ränte- och valutaför-

valtning byggts upp. Huvudsakliga ansvarsområ-

den är ränteförvaltning, hantering av valutarisk

samt fondens kassafunktion.

Extern förvaltning

6

pensionskapital.

Uppdraget

På de områden där externa förvaltare kan väntas

lyckas bättre än våra egna förvaltare och där det

är viktigt för oss att investera anlitar Tredje AP-

8

Uppdraget till Tredje AP-fonden är entydigt:

skapa bästa möjliga långsiktiga avkastning i rela-

tion till vårt åtagande i pensionssystemet.

Så arbetarTredje AP-fonden

24

fonden externa förvaltare. Inför 2001 har avtal

slutits om indexförvaltning. Nästa steg blir att

upphandla aktiva förvaltningsmandat.

Administration

13

Starkt fokus på målet - att ge bästa möjliga lång-

siktiga avkastning i relation till vårt åtagande -

och hög professionalism i genomförandet är

grunden för Tredje AP-fondens verksamhet.

Mått på avkastning och risk

Tredje AP-fondens nya mandat innebär mycket

stora förändringar inom värdepappershante-

ringen. Därför har en kraftig förstärkning av fon-

dens administration genomförts, med flera ny-

rekryteringar och omfattande investeringar i

IT-infrastruktur.

Avkastning och risk kan mätas på många olika

sätt. Här görs en genomgång av några av de mått

25

Aktiemarknaden under 2000

14

som Tredje AP-fonden fokuserar på.

Riskhantering

Marginalpress i den gamla ekonomin och en

kraftig ökning av kapitalkostnaderna i den nya

ekonomin samverkade för att få de globala aktie-

All kapitalförvaltning är förknippad med risk.

Därför är riskuppföljning och riskkontroll en

central del av Tredje AP-fondens verksamhet.

26

marknaderna på fall under 2000.

Medarbetare

Huvudprincipen är att uppföljning och kontroll

av risk sker oberoende av de enheter som gran-

28

Förvaltningsberättelse

16

skas.

Ägarpolicy

Verksamhetsåret 2000 har präglats av den dubb-

la uppgiften att slutföra fondens tidigare förvalt-

ningsuppdrag och samtidigt vidta förberedelser

Tredje AP-fondens ägarpolicy fokuserar på sven-

ska bolag där vi har en betydande ägarandel.

Viktiga områden är styrelsenomineringar och be-

vakning av företagens miljö- och etikpolicy.

33

för att anpassa organisationen till det nya man-

dat som trädde i kraft vid årsskiftet 2000/2001.

Resultaträkning

17

ALM-analys

34

Balansräkning

Att avgöra vilken placeringspolicy som bäst kan

uppfylla målet att vara till nytta för framtidens

35

Värderings- och redovisningsprinciper

pensionärer har varit en central del i förbere-

delserna för Tredje AP-fondens nya förvaltnings-

40

Revisionsberättelse

21

mandat.

Aktieförvaltning

Tredje AP-fondens aktiegrupp bygger på den or-

ganisation som hanterade fondens tidigare man-

dat att förvalta en i huvudsak svensk aktieport-

följ. Här finns således redan en väl inarbetad in-

vesteringsprocess och investeringsstil.

41

Styrelse

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 3

VD-kommentar

Grunden lagd för professionell förvaltning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Grunden är lagd för att Tredje AP-fonden ska kunna arbeta som en

professionell förvaltningsorganisation av internationell klass.Tjugonio

kvalificerade och engagerade medarbetare är på plats. Verksamhets-

filosofi och placeringspolicy har lagts fast. Vi står redo för uppdraget att

förvalta 132 miljarder kronor av svenska folkets pensionskapital.

Verksamhetsåret 2000 har präglats av den dubbla uppgiften att slutföra fon-

dens tidigare förvaltningsuppdrag och samtidigt vidta omfattande förbere-

delser för vårt nya mandat att förvalta 132 miljarder kronor av svenska fol-

kets pensionskapital från och med årsskiftet 2000/2001.

Så snart vi hade tagit del av förslaget om det nya AP-fondsystemet, bör-

jade arbetet med att kartlägga hur förvaltningen och organisationen av

Tredje AP-fonden skulle se ut. En detaljerad handlingsplan för aktiviteter

och projekt under 2000 fick styrelsens accept i december 1999.

Huvudprojektet under våren och försommaren har varit att rekrytera

"Huvudprojektet under våren och

försommaren har varit att rekrytera

medarbetare. Under året har

organisationen vuxit

kraftigt, frän 13 till 29 personer. ”

medarbetare. Under året har organisationen vuxit kraftigt,

från 13 till 29 personer. För att hitta de kompetenta nyckel-

personer vi sökte använde vi flera olika kanaler. Vi gick ut

brett med platsannonser i de stora dagstidningarna. Dessutom

använde vi oss av vårt nätverk och de kontakter vi förde med

oss från andra uppdrag och anställningar under flera år i bran-

schen. Detta har fungerat som en positiv spiral och resultatet

är nu en organisation med mycket kvalificerade och engagerade medarbe-

tare på plats för att klara åtagandet.

Många av fondens nya medarbetare har lockats av uppgiften att få vara

med att bygga upp en ny organisation från start. Jag känner likadant. Det är

ett privilegium att få arbeta med en så kompetent och motiverad grupp

människor. Vårt uppdrag, att förvalta svenska folkets pensionskapital, är

engagerande och viktigt.

Det finns risker med att så snabbt bygga upp en organisation. Av fondens

tjugonio medarbetare har bara två varit anställda i mer än tre år. Därför har

det känts viktigt att redan från start försöka etablera en stark företagskultur.

På en konferens hösten 1999 enades vi om några nyckelord som tillsamm-

mans skulle bilda vår verksamhetsfilosofi. De beskriver de värden som ska

vara vägledande för all verksamhet och allt beslutsfattande inom fonden.

Fokusering och lagkänsla

Låt mig utveckla två av dessa nyckelord: fokusering och lagkänsla.

Fokusering betyder att vi ska koncentrera oss på uppgifter som tillhör

vår kärnverksamhet och där vi kan addera mervärde. Exempelvis innebär

"Lagkänsla handlar om att varje

medarbetare ansvarar för en

delmängd av helheten. Allas insatser

är viktiga för att det gemensamma

slutresultatet ska bli gott. ”

detta att vi i våra investeringar kommer att ta aktiva positio-

ner enbart där vi har kompetens. Saknar vi egen kompetens

kan vi antingen indexera eller anlita externa förvaltare.

Lagkänsla handlar om att varje medarbetare ansvarar för

en delmängd av helheten. Allas insatser är viktiga för att det

gemensamma slutresultatet ska bli gott. Det innebär också

att individen måste dela med sig av sina kunskaper för att an-

dra ska kunna utvecklas och utföra sina uppgifter på bästa sätt.

Fondens uppdrag är att vara en buffert i det svenska pensionssystemet

och det är detta åtagande som styr placeringspolicyn. Det gäller att identi-

fiera den tillgångsmix som innebär största möjliga nytta för pensionssyste-

met, det vill säga ger högst avkastning till låg risk i relation till vårt åta-

gande.

För att åstadkomma detta har vi använt en analysmetod som kallas

Asset Liability Modelling. Det innebär att man i statistiska simuleringar

4 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

studerar hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fondens

åtagande under varierande ekonomiska och demografiska för-

utsättningar. Utifrån dessa simuleringar har sedan en portfölj,

med bästa egenskaper för uppdraget, valts ut.

För närvarande pågår arbetet med att, genom köp och för-

säljningar av värdepapper, anpassa startportföljen till den nya

normalportföljen. Under den övergångsperioden kan vi inte

redogöra för normalportföljens sammansättning, eftersom

detta skulle kunna försvåra genomförandet och vara till skada

för förvaltningen av pensionskapitalet.

När anpassningen är fullt genomförd kommer vi att lämna

ut en detaljerad beskrivning av Tredje AP-fondens placerings-

policy. Som statlig myndighet är vi skyldiga att visa största

möjliga öppenhet mot medborgarna, en uppgift som vi tar på

stort allvar. Fondens webbplats www.ap3.se har till syfte att

ge allmänhet och massmedia en god inblick i vår verksamhet.

Den kommer att utvecklas och uppdateras kontinuerligt.

Strukturerad investeringsprocess

En viktig del av arbetet under året har varit att slå fast princi-

perna och formerna för fondens investeringsprocess.

Utgångspunkten är lagarbetet. Fondens breda mandat och den

finansiella marknadens komplexitet gör att specialister inom

olika områden måste samarbeta för att investeringsarbetet

ska bli framgångsrikt. För att uppnå detta har fonden fastställt

en tydlig struktur för beslut, ansvar och uppföljning i alla de-

lar av investeringsprocessen.

År 2000 har varit ett besvärligt år för aktieförvaltare. Jag är dock mycket

nöjd med det resultat som Tredje AP-fondens förvaltning uppnått. Vår ak-

tiva förvaltning har lett till att värdeminskningen av Tredje AP-fondens ka-

pital har kunnat begränsas. Värdet av portföljen har minskat med 1,5 pro-

cent, att jämföra med vårt sammanvägda totalindex som fallit med 8,5 pro-

cent. Även i riskjusterade termer har utvecklingen i förhållande till refe-

rensindex varit god. Den så kallade informationskvoten ligg-

ger på 1,3, vilket är bra.

Tredje AP-fonden verkar i en bransch där löneläget gene-

rellt sett är högt. För att kunna sköta vårt uppdrag på bästa sätt

måste vi ha medarbetare med lång erfarenhet och hög kompe-

tens. Detta kräver att vi kan erbjuda anställningsvillkor som

matchar övriga arbetsgivare på en hårt konkurrensutsatt marknad. Liksom

de flesta andra kapitalförvaltare i Sverige och internationellt har vi ett

bonussystem för att belöna medarbetarna när vi lyckats bra i vår verksam-

het. För 2000 innebär det goda förvaltningsresultatet att vi kommer att

betala ut maximal bonus.

"Vi måste erbjuda

anställningsvillkor som matchar

övriga arbetsgivare på en hårt

konkurrensutsatt marknad. ”

Bonusreglerna följer de riktlinjer som gäller för statliga bolag.

Bonusavtalet för 2001 finns i sin helhet på vår webbplats www.ap3.se .

Under 2000 har vi lagt grunden för en professionell förvaltningsorgani-

sation av internationell klass. Men arbetet med att utveckla vår verksam-

het och organisation blir aldrig färdigt. Omvärlden förändras snabbt. Vi

strävar efter att ständigt ligga i framkanten av utvecklingen i vår bransch.

Stockholm i februari 2001

Tomas Nicolin

TREDJE AP-FONDEN 2000- 5

Uppdraget

Största möjliga nytta för pensionssystemet

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Uppdraget tillTredje AP-fonden är entydigt: skapa bästa möjliga långsik-

tiga avkastning i relation till vårt åtagande i pensionssystemet. Fondens

värde uppgick vid årsskiftet till cirka 132 miljarder kronor.

I början av 2000 fattade Riksdagen beslut om en ny organisation och nya

placeringsregler för AP-fonderna. Dåvarande femte fondstyrelsen fick då

uppdraget att som en av fyra omstöpta AP-fonder förvalta buffertkapitalet

i det reformerade pensionssystemet. De nya placeringsreglerna trädde i

kraft den 1 januari 2001.

Det nya pensionssystemet

Trygga svenska folkets pensioner

Tredje AP-fonden är en del av det nya system som ska trygga framtidens

pensioner. Pensionssystemet är uppdelat i två delar. I den ena

delen [fördelningssystemet! är grundprincipen att utbetal-

ningar av pensioner till dagens pensionärer finansieras

genom avgiftsinbetalningar (16 procent av lönen) från dagens

löntagare. Storleken på in- och utbetalningarna i systemet va-

rierar från år till år bland annat beroende på demografiska för-

ändringar och löneökningstakten. Första till Fjärde (samt

Sjätte) AP-fondens uppgift är att vara en buffert för att jämna

ut tillfälliga variationer i in- och utbetalningarna.

Den andra delen är ett premiepensionssystem där utbeta-

lade pensioner betalas med fonderade medel som byggts upp

av premiepensionsavgiften (2,5 procent av lönen). Premiere-

serven förvaltas av privata fondförvaltare men även av Sjunde

AP-fonden.

Riksdagen har ålagt AP-fonderna att förvalta buffertkapi-

talet på bästa sätt. Hur väl fonderna lyckas har betydelse för

systemets förmåga att klara av eventuella obalanser i förhål-

landet mellan in- och utbetalningar. I det nya pensionssyste-

met finns också en inbyggd bromsmekanism (så kallad auto-

matisk balansering) som innebär att värdet av pensionerna

inte räknas upp i planerad takt om det uppstår varaktiga

underskott i systemet. Hur väl fonderna lyckas i sitt förvalt-

ningsuppdrag påverkar därför värdet av framtidens pensioner.

Nya placeringsregler

De gamla placeringsreglerna för AP-fonderna var otidsenliga och oförenliga

med en modern och effektiv kapitalförvaltning. Reglerna innebar bland

annat att andelen aktier i AP-fondssystemet som helhet begränsades till

cirka 15 procent, vilket hållit nere avkastningen eftersom aktier historiskt

sett givit högre långsiktig avkastning än räntebärande tillgångar.

Dessutom fick begränsningen av fondernas möjligheter att placera i ut-

ländska tillgångar negativa effekter på avkastning och riskspridning. Vid

slutet av 1999 var endast 8 procent av de totala tillgångarna placerade i ut-

landet.

Genom att förändra organisationen av fonderna och skapa mer flexibla

placeringsmöjligheter vill Riksdag och regering göra det möjligt att åstad-

komma högre avkastning i relation till fondernas åtagande. Enligt rege-

ringens egna beräkningar kan den långsiktiga avkastningen komma att öka

med 1,5 procentenheter per år, vilket motsvarar cirka 8 miljarder kronor år-

ligen.

Samma uppdrag har givits till fyra oberoende fonder; Första till Fjärde

AP-fonderna. Cirka 530 miljarder kronor fördelades den 1 januari 2001 lika

mellan fonderna, det vill säga 132 miljarder kronor per fond. Drygt 60 pro-

6 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

cent av det fördelade fondkapitalet utgjordes av räntebärande placeringar.

Andelen aktier var cirka 30 procent och dominerades av svenska aktier.

Övriga tillgångar var främst fastigheter.

Från den 1 januari har fonderna fullt ansvar för att inom de nya place-

ringsreglerna göra bedömningar och fatta beslut om hur kapitalet ska pla-

ceras. Reglerna innebär stor frihet för AP-fondernas placeringsverksamhet.

Bland annat saknas en övre gräns för andelen utländska tillgångar i port-

följen. I övrigt gäller ett antal restriktioner (se faktarutan här intill).

Fonderna ska ta miljö- och etikhänsyn i sin placeringsverksamhet, dock

utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Riksdagen

har även beslutat om att näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska

hänsyn inte får tas i placeringarna.

Långsiktighet

Statens pensionsskuld till medborgarna är långsiktig och i genomsnitt ska

betalning ske först om 33 år. Över en så lång tid får även en liten skillnad i

avkastning stor betydelse: 1 procent skillnad i årlig avkastning på 130 mil-

jarder innebär efter 33 år plus eller minus 50 miljarder. Det får naturligtvis

betydelse för systemets förmåga att betala ut pensioner.

Trots sin absoluta storlek är buffertfonderna små i förhållande till åta-

gandena i pensionssystemet. Den samlade buffertfondförmögenheten mot-

svarar för närvarande cirka fyra års pensionsutbetalningar. Sett som andel

av nuvärdet av alla framtida pensionsåtaganden motsvarar fondförmögen-

heten cirka 10 procent.

Inbetalningarna till fonden ska förvaltas under mycket lång tid och där-

för är en långsiktig placeringsstrategi central.

Organisation, styrning och uppföljning

Genom att skapa fyra oberoende buffertfonder med identiska uppdrag har

regering och Riksdag velat skapa konkurrens om att nå bäst resultat och

förbättrade möjligheter till utvärdering.

Tredje AP-fonden är en statlig myndighet. Det innebär till exempel att

vi lyder under offentlighetsprincipen och lagen om offentlig upphandling.

Dock finns det flera viktiga skillnader mellan Tredje AP-fonden och myn-

digheter i allmänhet.

• Fonden har en egen styrelse som tillsätts av regeringen. Styrelsen har

ett fullt ansvar för verksamheten. I detta ligger bland annat att besluta om

placeringspolicy, ägarpolicy och riskhanteringsplan. Styrelsen har sedan

valt att delegera ansvaret för den löpande verksamheten till en VD på mot-

svarande sätt som i ett aktiebolag.

• Fonden har en mer självständig ställning än en vanlig myndighet.

Verksamheten regleras endast i lag. Regeringen kan inte komma med di-

rektiv som reglerar verksamheten.

• Varje år utvärderas Tredje AP-fonden av regeringen. Granskningen

genomförs av tjänstemän på finansdepartementet. Utvärderingen presen-

teras i en skrivelse till Riksdagen.

• Fonden har egna externa revisorer.

Placeringsregler

• Placeringar ska få ske i alla före-

kommande instrument på kapital-

marknaden som är marknadsnote-

rade och omsättningsbara.

• Minst 30% av fondens tillgångar ska

placeras i räntebärande värdepapper

med låg risk.

• Efter en successiv upptrappning får

högst 40% av tillgångarna exponeras

för valutarisk. För 2001 är max-

gränsen 15%.

•Varje fond får äga högst 10% av

rösterna i ett enskilt börsnoterat

företag.

• Maximalt 5% av fondens tillgångar

får placeras i onoterade värdepapper.

Dessa placeringar måste ske indirekt

via värdepappersfonder eller

liknande.

• Minst 10% av tillgångarna ska för-

valtas av utomstående förvaltare

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 7

Så arbetar Tredje AP-fonden

Fokusering och professionalism

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Verksamhetsfilosofi

• Professionalism ska genomsyra alla

våra funktioner och allt vi gör.

• Fokusering vad gäller risktagande

innebär att vi enbart ska ta positioner

där vi har kompetens. För vår interna

verksamhet innebär fokusering att vi

enbart ska syssla med uppgifter som

tillhör vår kärnverksamhet och där vi

kan addera ett mervärde.

• Utvecklande syftar pä kontinuerlig

utveckling för medarbetarna såväl

som organisationen.

• Lagkänslan innebär att var och en

utgör en del av helheten i förvalt-

ningsuppgiften, med insikten om att

alla bidrar till ett bra slutresultat.

Den enskilde individen delar med sig

av sina kunskaper och sitt arbets-

resultat för att andra ska utvecklas

och kunna utföra sina arbetsuppgifter

på bästa möjliga sätt.

• Öppenhet ställer krav på att hålla

varandra informerade, att ha högt

i tak samt att kunna ge och ta

konstruktiv kritik.

• Glädje syftar på insikten om att bra

resultat bara åstadkoms om vi har en

god atmosfär på arbetsplatsen.

Starkt fokus på målet - att ge bästa möjliga långsiktiga avkast-

ning i relation till vårt åtagande - och hög professionalism i

genomförandet är grunden förTredje AP-fondens verksamhet.

Vårt perspektiv är globalt, inte bara genom att vi förvaltar en global port-

följ utan också genom hur vi bygger upp vår organisation. Fonden ska leva

upp till internationell "best practice" i alla delar av sin verksamhet. Vi har

studerat framgångsfaktorer hos internationellt ledande förvaltningsorgani-

sationer och sökt förena dessa med våra egna specifika styrkefaktorer. När

vi väljer samarbetspartners som depåbank eller mäklarhus väljer vi de

bästa på en global marknad.

Ett särskilt ansvar

I uppdraget att förvalta svenska folkets pensionskapital ligger ett särskilt

ansvar. Inte bara till följd av kapitalets storlek, utan också eftersom fram-

tida pensionstagare inte haft möjlighet att välja vem som ska förvalta ka-

pitalet.

Sveriges medborgare - de framtida pensionstagarna - har rätt att kräva

att Tredje AP-fonden sköter sitt uppdrag på bästa sätt. De har också rätt att

kräva stor öppenhet. Vi strävar efter största möjliga öppenhet kring fondens

verksamhet och portföljsammansättning.

Det kan dock uppstå situationer där öppenheten står i konflikt med vårt

uppdrag. Under 2001, då anpassningen av portföljen till det nya mandatet

genomförs, kommer vi inte att kunna redovisa våra innehav eller vår nor-

malportfölj. Skälet är att det då skulle bli uppenbart vilka värdepappers-

affärer fonden tänker genomföra. Det skulle skada förvaltningen av

pensions kapitalet. När anpassningen av portföljen är fullt genomförd

kommer vi dock att lämna ut en detaljerad redogörelse för portföljinnehav

och normalportfölj.

Vår verksamhetsfilosofi

Tredje AP-fondens verksamhetsfilosofi utgör en väsentlig del av den före-

tagskultur vi vill etablera. Den är ett riktmärke för allt beslutsfattande

inom organisationen och kan sammanfattas i följande ord:

"En professionell, fokuserad och utvecklande organisation som bygger

på lagkänsla, öppenhet och glädje". I faktarutan här intill beskrivs filosofin

närmare.

Placeringspolicy

Enligt Riksdagens uppdrag ska fondens placeringspolicy baseras på en ana-

lys av vårt åtagande som buffert i den svenska pensionssystemet. Metoden

för denna analys är så kallad Asset Liability Modelling

Huvudtillgångsslag och referensindex

Aktier, Sverige

FDAX

Aktier; Europa

FFSE-Europe

Aktier, övr världen

FTSE-US och FTSE-Japan

Fastigheter

SfiX

Räntor, Sverige

ölandning av Merrill Lynch

Swedish Government och

Handelsbankens index för

bostads- och företagsobligationer

Räntor, övr världen

Merrill Lynch Index Family

Räntor, Europa

Merrill Lynch Index Family

Realränteobligationer Merrill Lynch Swedish Index Linked

(ALM).

Den optimala tillgångsallokering, som tagits fram

i ALM-arbetet, kallas också normalportfölj eller

benchmarkportfölj. Med andra ord utgör normalport-

följen den långsiktiga tillgångsallokering som bäst

överensstämmer med förvaltningens syften.

Normalportföljen är därför den naturliga referensen

för resultat- och riskutvärdering av fondens förvalt-

ningsverksamhet.

Normalportföljen för Tredje AP-fonden består av

en sammanviktning av ett antal huvudtillgångsslag.

Vart och ett av huvudtillgångsslagen representeras av

ett jämförelseindex. De olika huvudtillgångsslagen

8 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.so

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

och deras respektive jämförelseindex beskrivs i faktarutan här intill.

Investeringsprocess

Ett viktigt projekt under året har varit att lägga fast filosofin och formerna

för fondens investeringsprocess. Analysen står i centrum för hela fondens

förvaltningsverksamhet. En central del av analysarbetet är fokuserat på

riskbudgeteringen, det vill säga att bestämma riskmandaten för olika delar

av investeringsprocessen.

Lagarbete är en av grundstenarna i investeringsarbetet.

Fondens breda mandat och komplexiteten av dagens finansi-

ella marknader innebär att specialister inom olika områden

måste samarbeta för att investeringsarbetet ska bli fram-

gångsrikt. Med denna insikt har fonden fastställt en tydlig

struktur för beslut, ansvar, uppföljning och riskkontroll i alla

delar av investeringsprocessen.

Beslutsstruktur

En schematisk bild av strukturen i Tredje AP-fondens in-

vesteringsprocess finns i rutan här intill. Ansvaret för de en-

skilda investeringsbesluten är decentraliserat till ett antal

väl definierade beslutspunkter. Vi säger att ansvarig/ansva-

riga för en viss beslutspunkt äger beslutet. Här skiljer vi oss

från de förvaltningsorganisationer, där ansvaret för investe-

ringsbesluten är centraliserat till en investeringskommitté

eller liknande.

Dessa väl avgränsade beslutspunkter underlättar utvärde-

ringen av förvaltningsverksamheten. Till exempel blir det

möjligt att exakt mäta hur mycket varje beslutspunkt har bidragit till för-

valtningsresultatet.

Tredje AP-fondens investeringsprocess

Riskbudgetering

Fokuseringen - att bara göra det vi är bäst på - är en central del i fondens

verksamhetsfilosofi. I investeringsverksamheten ska vi alltid ställa oss föl-

jande frågor:

• Var finns möjligheter att skapa riskjusterad meravkastning genom att

avvika från jämförelseindex (det vill säga ta aktiv risk)?

• Vem är bäst lämpad att fånga dessa möjligheter - interna eller externa

förvaltare?

Så kallad riskbudgetering utgör grundstommen i fondens investerings-

process. För varje enskild beslutspunkt görs en utvärdering av möjlighe-

terna att lyckas bättre än marknaden. Här bestäms också fördelningen av

riskmandaten mellan externa och interna förvaltare.

Möjligheterna att slå marknaden, det vill säga uppnå en högre riskjuste-

rad avkastning än index, ifrågasätts ibland. Enligt teorin om effektiva

marknader, där finansiella priser avspeglar all tillgänglig information,

kommer en oinformerad investerare ("apan som kastar pil") att få samma

avkastning som en välinformerad investerare. Under senare år har dock ny

forskning kommit att ifrågasätta detta. Bland annat finns empiriska belägg

för att vissa kapitalförvaltare systematiskt lyckas uppnå meravkastning

genom en aktiv förvaltning.

Det finns även teoretiska skäl till att tesen "marknaden har alltid rätt"

inte gäller. För att tolka priser krävs insamling av information, vilket är för-

knippat med kostnader. Dessutom uttrycker finansiella priser inte bara in-

formation om framtida betalningsflöden utan även statistiskt brus. Det

finns därför goda skäl att tro att sofistikerade investerare kan lyckas bättre

Vice VD Niklas Ekvall är

fondens risk manager,

vilket innebär ansvar för

riskbudgeteringen.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 9

Så arbetarTredje AP-fonden /Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

än marknaden. Möjligheterna att uppnå meravkastning varierar dock mel-

lan olika marknader. Ju större andel av kapitalet i en marknad som hante-

ras av professionella aktörer, desto mer effektiv kan den antas vara. Bland

” Ju större andel av kapitalet i

en marknad som hanteras av

professionella aktörer, desto mer

effektiv kan den antas vara. ”

annat av detta skäl anses den del av den amerikanska aktie-

marknaden som utgörs av företag med högt börsvärde vara

den delmarknad där det är svårt att slå index.

Fördelningen mellan extern och intern förvaltning

Enligt AP-fondernas placeringsregler måste minst 10 procent

av kapitalet skötas av externa förvaltare. Inför 2001 gjorde fonden bedöm-

ningen att det fanns goda förutsättningar att bygga upp en intern kompe-

tens inom förvaltning av svenska och europeiska aktier, räntebärande in-

strument (såväl svenska som utländska) och hantering av fondens valuta-

positioner. Under våren och sommaren 2000 rekryterades den förvaltar-

kompetens som krävdes för denna strategi. Höga krav ställdes på kompe-

tens och erfarenhet. Nu är organisationen på plats och i drift.

Portföljförvaltarna inom intern förvaltning har i genomsnitt 14 års bran-

scherfarenhet.

För utomeuropeiska aktier gjorde vi bedömningen att rekryteringsba-

sen i Sverige var alltför smal för att det skulle vara möjligt att bygga upp

intern kompetens. Inom aktieförvaltning är också geografisk närhet av stor

betydelse, bland annat för att kunna genomföra företagsbesök - en central

del av fondens analysmetodik.

Således har fonden valt att anlita internationellt ledande kapitalförval-

tare för hantering av fondens portfölj av utomeuropeiska aktier samt för de-

lar av den europeiska aktieportföljen. En del av den europeiska aktieport-

följen kommer också att förvaltas externt, bland annat för att underlätta

omallokering mellan regioner. Initialt utgörs förvaltningsuppdragen av in-

dexförvaltning, men under 2001 kommer även aktiva externa förvalt-

ningsmandat att handlas upp.

Investeringsprocessens beslutspunkter

Strategisk tillgångsallokering (ALM)

Tredje AP-fonden har som huvudprincip att på årlig basis göra en ALM-stu-

die, som kan leda till en revidering av fondens normalportfölj eller jämfö-

’På årlig basis görs ALM-studie

som kan leda till revidering av

fondens normalportfölj. ”

relseindex. Det är ett strategiskt beslut som fattas av fondens

styrelse.

Investeringshorisonten för ALM-nivån är mycket lång

(mer än 10 år). Normalportföljen ska vara anpassad till fon-

dens långsiktiga åtaganden. Därför bör sammansättningen

inte ändras alltför ofta eller i alltför stora hopp.

Taktisk tillgångsallokering (TAA)

Denna beslutspunkt fokuserar på att generera meravkastning genom att

övervikta eller undervikta normalportföljens huvudtillgångsklasser i för-

hållande till jämförelseindex. På denna nivå fattas också beslut om hur va-

lutarisken ska hanteras. Det kan till exempel finnas anledning att skydda

en större eller mindre andel av fondens valutarisk än vad som fastslagits på

ALM-nivån.

Intern förvaltning aktier

Aktieavdelningen förvaltar fondens portfölj av svenska aktier samt den ak-

tiva delen av den europeiska aktieportföljen. Inom aktieportföljerna finns

två beslutspunkter: 1) allokering mellan sektorer och 2) val av aktier inom

sektorer. Ansvarig för sektorallokeringen är en strateg. Ansvariga för ak-

10 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

tieval är fondens sju sektorförvaltare.

Aktiegruppens metodik är kvantitativ och modellorienterad. En mängd

alternativa värderingsmått används. Därefter rankas bolag/sektorer utifrån

värderingens avvikelse från den långsiktiga normen för de en-

skilda bolagen/sektorerna. Syftet är att skilja ut vilka bolag

som framstår som billiga respektive dyra i förhållande till hur

de normalt sett brukar värderas.

Faran med en värderingsorienterad investeringsstil är att

man köper för tidigt och säljer för tidigt. För att undvika detta

används också timing-verktyg där bolag/sektorer rankas ut-

ifrån prismomentum (kortsiktig kursförändringstrend) och revide-

ringstrender för marknadens vinstprognoser.

”Faran med en värderingsorienterad

investeringsstil är att man

köper för tidigt och säljer för tidigt.

För att undvika detta används också

timing-verktyg. ”

Intem förvaltning ränteinstrument och valutor

Avdelningen för ränte- och valutaförvaltning är ny för Tredje AP-fonden

och har upprättats för att kunna hantera fondens nya mandat.

Investeringsprocessen kommer att byggas upp enligt samma principer som

fondens övriga förvaltning, det vill säga med klart definierade besluts-

punkter.

Initialt kommer ränteförvaltningen huvudsakligen att fokusera på tran-

sitionsarbetet att gå ifrån den initialportfölj som fonden erhållit per den

1 januari 2001 mot fondens normalportfölj. I takt med att ränteförvalt-

ningen utvecklas kommer följande beslutspunkter att etableras:

• Allokering mellan statsobligationer och övriga obligationer

• Positioner på statsobligationskurvan i olika länder

• Allokering mellan olika kreditvärdighetskategorier och sektorer

Därutöver är avdelningen ansvarig för hanteringen av Tredje AP-fon-

dens exponering mot valutor. Inledningsvis kommer denna verksamhet att

ha en administrativ karaktär, det vill säga sköta valutaväxlingar och kon-

trollera att den totala exponeringen överensstämmer med ALM-strategin.

På sikt är avsikten att även valuta ska utvecklas till ett eget tillgångsslag

med aktivt positionstagande.

Exekvering

Vi betraktar exekvering (genomförande av värdepappersaffärerna) som en

självständig och betydelsefull del av investeringsprocessen.

Affärerna ska genomföras med bästa möjliga timing och med

rätt motpart. Denna funktion bemannas av portföljförvaltare en självständig Och betydelsefull

med mycket lång branscherfarenhet (i snitt 16 år).

Exekveringsansvariga ger också viktiga bidrag till övriga

delar av investeringsprocessen genom att förmedla marknadsnära infor-

mation såsom likviditetsaspekter och flöden.

”Vi betraktar exekvering som

del av investeringsprocessen. ”

Extern förvaltning

Utnyttjande av extern förvaltning är ett viktigt inslag i vår strävan att upp-

nå bästa möjliga förvaltningsresultat. Fonden anlitar externa förvaltare för

de marknader där vi vill investera men saknar intern kompetens av

högsta kvalitet.

Externförvaltningsgruppen arbetar med upphandling och utvärdering

av externa förvaltningsuppdrag enligt fondens strategiska investeringsin-

riktning. Omallokering mellan förvaltare är också ett viktigt inslag, till ex-

empel som en följd av beslut inom taktisk tillgångsallokering.

Affärsadministration

Det sista ledet i investeringsprocessen utgörs av affärsadministration.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 1

Så arbetarTredje AP-fonden / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Samarbetspartner är fondens depåbank Northern Trust Company. Även i

denna verksamhet har fonden höga krav på professionalism. Affärerna ska

genomföras korrekt och utan dröjsmål. Goda rutiner för att upptäcka fel

krävs också.

Mål för placeringsverksamheten

För verksamhetsåret 2001 är målet för Tredje AP-fondens förvaltnings-

verksamhet att överträffa normalportföljens avkastning med 0,3 procen-

tenheter per år. Detta mål för aktiv avkastning kompletteras med målet att

riskjusterad avkastning mätt som informationskvot ska överstiga 0,2.

Informationskvoten är ett mått på avkastning per enhet risk. Det mäter hur

väl fonden fått betalt för att ta risk genom att avvika från normalportföljen.

Enligt fondens uppdrag ska förvaltningen ske till låg risk. Styrelsen har

fastställt en risklimit för totalportföljen på 4 procent i aktiv risk. För olika

tillgångsslag och delmarknader finns sedan begränsningar för hur stora

avvikelser (aktiva positioner) från normalportföljens vikter som är tillåtna.

Närmare beskrivning av riskpolicy och riskkontroll återfinns i avsnittet

om riskhanteringsplan.

Målen för risk och avkastning ska ses mot bakgrund av den speciella si-

tuation, som fonden kommer att befinna sig i under 2001. Initialt kommer

fonden att indexera en större andel av portföljen än vi långsiktigt avser.

Dessutom avviker den erhållna initialportföljen från normalportföljen.

Därför kommer vi inledningsvis att ha stora oönskade positioner.

Avsikten är att senare övergå till en mer långsiktig målsättning, där vi

med lång sikt avser en rullande femårsperiod.

Personalbonus kopplad till fondens mål

Sedan 1998 har fonden ett bonussystem. Systemet tydliggör fondens mål-

sättningar genom att skapa en koppling mellan måluppfyllelse och ersätt-

ningen till de anställda. Alla anställda är inkluderade, med undantag av

fondens Compliance Officer. Maximal bonus är sex eller tre månader och

nivån avgörs av den anställdes erfarenhet och kompetens.

För 2001 gäller fem målformuleringar, varav fyra är kopplade till fon-

dens avkastning. Det femte målet specificerar principerna för fördelningen

av bonussystemets individuella del.

Utformningen av bonussystemet har skett med beaktande av de rikt-

linjer för incitamentsprogram för anställda i statliga bolag som rege-

ringskansliet utfärdat. Systemet gäller för ett år i taget.

Bonusreglerna för 2001 finns återgivna i sin helhet på fondens webb-

plats www.ap3.se .

12 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Mått på avkastning och risk

Fokus på relativa mått

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Avkastning och risk kan mätas pä många olika sätt. Här följer en

genomgång av några av de mått som Tredje AP-fonden fokuserar på.

”Förvaltningsprestationen mäste

utvärderas genom att relatera till den

risk som investeringarna innebär. ”

En mycket viktig distinktion inom portföljförvaltning är absoluta kontra

relativa mått. Absoluta mått mäter avkastning och risk i portföljen skiljt

från förvaltningens åtaganden, medan relativa mått mäter dessa gentemot

en normalportfölj eller jämförelseindex, som bestäms av åtagandet.

Tredje AP-fonden använder huvudsakligen relativa mått på alla in-

vesteringsnivåer. Trots allt är det de relativa måtten som anger om man av-

kastar bra, respektive tar stor risk, i förhållande till sina åtaganden.

I portföljsammanhang brukar ofta de relativa måtten uttryckas i form

av aktiv risk och avkastning. En position kallas aktiv om den avviker från

den som följer av normalportföljen. Således finns inga aktiva

positioner om den verkliga portföljen sammanfaller med nor-

malportföljen. Den aktiva avkastningen är skillnaden mellan

avkastningen från den verkliga portföljen och avkastningen

från normalportföljen.

En aktiv position leder till en framtida osäker aktiv avkastning. Risken

i den aktiva avkastningen kallas aktiv risk.

Ett alternativt sätt att definiera, och kontrollera, den aktiva risken är

genom begreppet "tracking error". Tracking error är ett mått som mäter

osäkerheten (spridningsbenägenheten) hos den aktiva avkastningen.

Normalt mäts tracking error som standardavvikelsen för den aktiva av-

kastningen. Namnet tracking error kommer från det faktum att måttet

anger hur väl den verkliga portföljens avkastning kan förväntas återspegla

normalportföljens avkastning.

Riskjusterade avkastningsmått

Avkastning och risk är intimt förknippade. Hög förväntad avkastning är

nästan alltid förenad med hög risk. Man kan därför inte utvärdera en för-

valtningsprestation genom att enbart titta på avkastningen. Man måste re-

latera avkastningen till den risk som investeringarna innebär. Ett sätt att

göra detta är genom så kallade riskjusterade avkastningsmått.

Informationskvoten utgör ett enkelt mått för den riskjusterade aktiva

Informationskvot ______________

Informationskvot -.Avkpspting ay portföy -Avkastning av Jenrförelseindex

Standardavvikelse för aktiv avkastning

Shatpekvot

Shsrpekvot»KÖfÖli ~A v !f®s*P ,r *S

Standardavvikelse för avkastning portfölj

avkastningen. Den definieras som den

aktiva avkastningen delat med portföl-

jens aktiva risk.

Informationskvoten är en central ut-

värderingsvariabel eftersom den relaterar

överavkastningen mot normalportföljen till den risk man utsatt sig för i sin

strävan att få en hög aktiv avkastning. Kvoten sammanfattar på ett enkelt

sätt hur väl förvaltningen genomfört sin uppgift. En

hög informationskvot innebär en god insats och

vice versa. Kvoten är negativ om portföljen har ut-

vecklats sämre än jämförelseindex.

Också absolut avkastning kan relateras till port-

följens risknivå. Sharpekvoten, som är ett enkelt mått på riskjusterad ab-

solut avkastning, definieras som riskpremien dividerad med portföljens

risk.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 3

Riskhantering

Oberoende granskning grundläggande

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

All kapitalförvaltning är förknippad med risk. Därför är riskuppfölj-

ning och riskkontroll en central del av Tredje AP-fondens verksam-

het. Huvudprincipen är att uppföljning och kontroll av risk sker

oberoende av de enheter som granskas.

Mikael Sedolin är fondens

Compliance Officer, vilket bland

annat innebär ansvar för

övervakning av riskorganisation

och riskkontroll.

D Delar avTredje AP-fondens riskhante-

ringsplan är sekretessbelagd under 2001

eftersom den innehåller information som

skulle kunna skada förvaltningen av

pensionskapitalet om den blev allmänt

känd. De icke sekretessbelagda delarna

av planen finns tillgängliga på fondens

webbplats www.ap3.se .

I uppdraget till Tredje AP-fonden fastslås att den totala risknivån i förvalt-

ningen ska vara låg och att risk ska tolkas i termer av framtida utbetalade

pensioner. I AP-fondslagen finns även krav på att fondens styrelse utarbe-

tar en riskhanteringsplan 1 ! Riskhanteringsplanen beskriver de risker som

är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa ska hanteras.

Fondens Compliance Officer Mikael Sedolin har en viktig roll för över-

vakningen av fondens riskorganisation och riskkontroll. Han rapporterar

direkt till styrelsen och är därmed oberoende i förhållande till fondens pla-

ceringsverksamhet. Ansvarig för den affärsmässiga riskhanteringen, så

kallad riskbudgetering, är fondens vice VD Niklas Ekvall.

Utgångspunkten för Tredje AP-fondens riskhantering är det faktum att

all finansiell verksamhet är förenad med osäkerhet om framtida utfall.

Framtida tillgångspriser är okända och således är fonden exponerad för

olika typer av placeringsrisker. Dessa kan delas in i marknadsrisker och

kreditrisker. Fondens riskhanteringsorganisation fokuserar också på att

kontrollera operationella och legala risker.

Ansvaret för riskorganisationens

huvudfunktioner inom Tredje AP-fon-

den framgår av figuren här intill.

Riskorganisationens huvudfunktioner

Rapport-

generering

Princip: Rapport-

generering utförs alltid

av oberoende part

Upprättande av

limiter och restriktioner

Limitkontroli/

granskning

Princip: Limitkontroli

respektive granskning

utförs alltid av oberoende

Upprättande av limiter

Ramarna för hur stora risker Tredje AP-

fonden får ta finns formulerade i uppdra-

get från Riksdagen. Här finns dels kravet

på låg total risknivå, dels olika typer av

placeringsrestriktioner. Det är sedan

upp till fondens styrelse och ledning att

operationalisera kravet på låg total

risknivå.

Eftersom risken ska tolkas i termer

av fondens åtagande är fondens normal-

portfölj/jämförelseindex utgångspunk-

ten för hur risken i portföljen mäts. Risk

mäts således alltid i termer av de aktiva

positioner som fonden tar i sin förvalt-

ningsverksamhet.

Styrelsen fastställer en risklimit för

tracking error för totalportföjen. För 2001 är denna limit fastställd till 4 pro-

cent. Denna övergripande risklimit fördelas sedan på olika tillgångsslag,

delportföljer och förvaltare i ett strukturerat riskbudgeteringsarbete. Detta

ansvar åligger den operativa ledningen.

Limitkontroll/granskning

Limitkontrollens huvuduppgift är att kontrollera att inte någon del av för-

valtningen bryter mot de riskmandat och restriktioner, som de är ålagda att

följa. För att möjliggöra detta genereras löpande rapporter.

Compliance Officer och fondens ledning informerar styrelsen om utfall

och risk i fondens investeringsverksamhet. Styrelsen erhåller även rappor-

ter från andra källor, som är oberoende av affärsverksamheten. Sådana

rapporter genereras av interna system (utformade av affärsoberoende per-

14 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

soner), fondens depåbank (Northern Trust) samt av Deloitte & Touche.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är osäkerheten om den framtida avkastningen på ett värde-

papper.

Fondens hantering av marknadsrisk består dels av ett riskbudgeterings-

arbete för att fastställa risklimiter (beskrivet i "Så arbetar Tredje AP-fon-

den), dels av en kontinuerlig uppföljning av att fastställda risklimiter upp-

rätthålls.

Motpartsrisk

Motpartsrisker kan delas in i leveransrisk (settlement risk) respektive kre-

ditrisk (emittentrisk).

Leveransrisken är en risk av teknisk karaktär. I all värdepappershandel

finns en tidsrymd från det att affären görs upp tills det att leverans och be-

talning sker. Risken finns då att motparten inte kan fullfölja affärsuppgö-

relsen, till exempel till följd av betalningsinställelse. Denna risk kontroll-

leras genom att fondens värdepappersaffärer endast får göras med svensk

bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens tillsyn

eller med andra banker/investmentbanker uppförda på en lista över god-

kända motparter. Dessa motparter ska uppfylla vissa kriterier, till exempel

god kreditvärdighet.

Kreditrisk är risken för förlust på grund av att en motpart inte kan full-

följa ett finansiellt kontrakt. Denna risk regleras genom limiter för inne-

havens storlek i portföljen. Ett exempel på en sådan limit är Riksdagens lag-

stadgade restriktion att högst 10 procent av fondens tillgångar får expone-

ras mot en emittent eller grupp av emittenter. Vid sidan av denna generella

regel finns speciella limiter för motparter där det föreligger kreditrisker.

Enligt Riksdagens beslut ska minst 30 procent av fondens tillgångar pla-

ceras i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och god likviditet. Det

är dock upp till styrelsen att tolka innebörden av låg kreditrisk och god lik-

viditet. Tredje AP-fondens tolkning återges i dokumentet "Regelverk för

de 30 procent av Tredje AP-fondens tillgångar som ska vara placerade i rän-

tebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk" (finns på

www.ap3.se ). Denna tolkning innebär bland annat att kreditvärdigheten

för en obligation ska vara lägst BBB- från Standard & Poor och Baa3 från

Moody's.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förluster som uppkommer genom den

"mänskliga faktorn", otillräckliga system eller undermåliga rutiner. Ett

viktigt verktyg för att hantera dessa typer av risker är att upprätta tydliga

skriftliga instruktioner för alla policies, rutiner och procedurer i fondens

verksamhet. Arbetet med att utveckla och uppdatera denna instruktions-

samling för Tredje AP-fonden pågår löpande.

En lika viktig uppgift är att se till att verksamheten bedrivs med till-

räckliga personella resurser med adekvat kompetens. En god IT-infrastruk-

tur är också av stor vikt.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 5

Ägarpolicy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Krav på styrelseledamöter____

Tredje AP-fondens kriterier för

nominering av styrelseledamöter:

Ledamöter ska ha relevant kompe-

tens, integritet och vara tillgängliga

och engagerade.

I varje styrelse ska finnas ledamöter

som inte står i beroendeförhållande

till huvudägaren.

Vid sidan av VD (om han är ledamot)

bör tjänstemän i företagen inte vara

styrelseledamöter.

Styrelseledamöter bör vara aktie-

ägare.

Fonden kommer att vara restriktiv

med att nominera anställda vid

fonden för styrelseuppdrag i

noterade bolag.

Miljö och etik

Tredje AP-fonden investerar endast i

bolag som enligt vår bedömning pä

ett godtagbart sätt följer kraven i

internationella konventioner som

Sverige har undertecknat.

Dessutom kommerTredje AP-fonden

genom ägarstyrning att verka för att:

• Företagen har en samordnad

strategi för hantering av miljö- och

etikfrågor, till exempel genom upp-

förandekoder, "corporate codes of

conduct"

• Företagen visar öppenhet i sin

miljö- och etikrapportering, till exem-

pel genom att avge miljöredovisning.

Tredje AP-fondens ägarpolicy fokuserar på svenska bolag där vi

har en betydande ägarandel. Viktiga områden är styrelsenomine-

ringar och bevakning av företagens miljö- och etikpolicy.

Enligt Riksdagens uppdrag är Tredje AP-fonden ålagd att ta fram en ägar-

policy. Den ska dock vara underordnad målet om hög avkastning. Ägarin-

flytandet är också begränsat av restriktionen att fonden inte får äga mer än

10 procent av ett enskilt bolag.

Inom dessa givna ramar strävar Tredje AP-fonden efter att utöva en tyd-

lig ägarpolicy. Vi har lagt fokus på svenska bolag, där fonden har en väsent-

lig ägarandel. Företagsledningar och styrelser i dessa bolag ska uppleva att

det finns en personligt engagerad ägare med tydliga åsikter om exempelvis

nomineringar till styrelsen och bolagstämmofrågor.

Fondens ägarpolicy finns i sin helhet på www.ap3.se . Nedan följer ett

sammandrag.

Mål: Hög avkastning

Målet för Tredje AP-fonden är att ge den långsiktigt bästa riskjusterade av-

kastningen i relation till vårt åtagande i det allmänna pensionssystemet.

Utövandet av ägarrollen ska entydigt gagna det långsiktiga avkastningsin-

tresset.

För att uppnå målet ska fondens ägarinflytande utövas i första hand

genom

• att delta i och utöva rösträtt på bolagsstämmor

• att verka för att nomineringskommittéer inrättas där ägandet är spritt

och en tydlig huvudägare saknas

• nominering av styrelseledamöter.

Miljö- och etikhänsyn

I uppdraget från Riksdagen sägs att "Hänsyn till miljö och etik skall tas i

placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om

hög avkastning". Tredje AP-fonden har valt att i första hand uppfylla dessa

krav genom att agera som aktiva och ansvarsfulla ägare i etik- och miljö-

frågor. Vi har dock ställt upp ett antal minimikrav på etisk anständighet för

att fonden ska kunna äga ett bolag.

Tredje AP-fonden befinner sig i ett intensivt uppbyggnadsskede.

Utformningen och implementeringen av miljö- och etikpolicy är bara ett

av många områden, som ställer stora krav på fondens resurser. Området är

komplicerat och eftersom behovet av att bygga upp kompetensen är stort

finns det starka skäl att gå stegvis fram i detta arbete. Nuvarande policy-

dokument ska ses som ett första steg på vägen mot en mer konkret och hel-

täckande policy.

16 - TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

ALM-analys

Så har vi valt placeringspolicy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Att avgöra vilken placeringspolicy som bäst kan uppfylla målet att

vara till nytta för framtidens pensionärer har varit en central del i

förberedelserna förTredje AP-fondens nya förvaltningsmandat.

AP-fondernas nya placeringsregler ger mycket stor flexibilitet. Fondema

får till exempel ha en aktieandel på allt mellan noll och sjuttio procent.

Exponeringen för valutarisk begränsas, men inte möjligheten att placera i

utländska tillgångar.

Enligt Tredje AP-fondens uppdrag ska placeringsstrategin baseras på en

analys av fondens åtagande som buffert mellan inkommande pensionsav-

gifter och utbetalade pensioner. I uppdragets mål om hög avkastning och

låg risk definieras både risk och avkastning i termer av framtida pensions-

utbetalningar. Enklare uttryckt ska fondkapitalet förvaltas på ett sådant

sätt att det blir till största möjliga nytta för framtidens pensionärer.

Belastningen på buffertfonderna kommer att utvecklas mycket olika

beroende på flera faktorer: BNP-tillväxt, inflation, löneökningar, medel-

livslängd, födelsetal, nettoinvandring och arbetskraftsdeltagande. Likaså

är den långsiktiga reala avkastningen på aktier och obligationer en stor osä-

kerhetsfaktor.

Erik Valtonen ansvarar för fon-

dens ALM-analys.

Fondens analytiker har genomfört en så kallad ALM-studie (Asset

Liability Modelling) där vi i statistiska simuleringar har

studerat hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fon-

dens åtagande i olika scenarier. En portfölj med bäst egen-

skaper för att klara fondens åtagande har valts ut och fast-

ställts som normalportfölj av fondens styrelse.

Så gjordes studien

Det första steget vid en ALM-analys är att bestämma vilka

typer av tillgångar som portföljen ska innehålla och hur

dessa ska definieras. En viktig utgångspunkt har varit den

riskspridning som möjligheterna att placera utomlands

innebär.

Tredje AP-fondens huvudtillgångsslag

• Svenska aktier

• Europeiska aktier exklusive Sverige

• Globala aktier exklusive Europa

• Svenska nominella obligationer

• Europeiska nominella obligationer exklusive Sverige

• Globala nominella obligationer exklusive Sverige

• Svenska realränteobllgationer

• Fastigheter

• Kassa

Vi har valt att dela upp både aktier och (nominella)

obligationer på tre geografiska områden. Realränteobligationer, där värdet

skyddas mot inflationsrisker, valdes ut som ett tillgångsslag. Eftersom pen-

sionssystemets åtagande definieras i termer av real köpkraft, har dessa obli-

gationer betydelse för att minska risken i portföljen.

I samarbete med det brittiska konsultföretaget Watson & Wyatt

Investment Consulting konstruerades sedan en modell.

Syftet med modellen var att belysa sambanden mellan tillgångsidan

(tillgångspriser, avkastningen på fondkapitalet) och åtagandesidan (belast-

ningen på buffertfonderna). Att förstå dessa samband har

bland annat stor betydelse för möjligheterna att reducera

risken i förvaltningen av pensionskapitalet.

En källa till samvariation mellan tillgångar och åtagande

är löneinflation. I pensionssystemet förräntas pensionsrätt-

tigheterna med snittinkomstutvecklingen (så kallat in-

komstindex) vilket påverkar buffertfondernas åtagande.

Likaså finns en koppling mellan löneinflation och tillgångs-

priser. Inflationstakten påverkar också hur olika tillgångs-

slag beter sig i förhållande till varandra (relativ avkastning).

Denna kunskap kan man utnyttja för att studera egenska-

perna för portföljer med olika tillgångsmix.

Till skillnad från premiereservfonderna så finns ingen di-

rekt koppling mellan avkastningen på buffertfondkapitalet

ALM-modellen

Modell över

tillgångssidan

avyifts

förmögenhetl

Modell över

åtagande

sidan

(pensions-

systemet)

..........I

_ Optimerings-

I

verktyg

T

Optimal

portfölj

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 7

ALM-analys / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

och framtida pensioner. Endast i situationer med varaktiga underskott i

pensionssystemet - då reglerna om automatisk balansering (den så kallade

bromsen) aktiveras - får fondernas storlek betydelse för pensionsutbetal-

ningarnah. För att analysera fondens åtagande är det därför av central bety-

delse att förstå hur dessa scenarier ser ut och vad som utlöser dem.

Våra analyser visade att risken för att bromsen ska slå in är tämligen li-

ten om den demografiska utvecklingen följer SCBs huvudscenario.

Däremot kan en ökad medellivslängd tillsammans med strukturella förän-

dringar i arbetskraftsdeltagande leda till sådana påfrestningar att bromsen

slår till med betydligt större sannolikhet.

Denna metodik skiljer sig från de prognoser för pensionssystemets ut-

veckling som tidigare presenterats av Riksförsäkringsverket (bland annat i

promemorian "Automatisk balansering av ålderspensionssystemet" RFV

analyserar 2000:1). Här är antagandena statiska, det vill säga man tar inte

hänsyn till en eventuell samvariation mellan de olika variablerna. Fondens

analys bygger också delvis på statiska antaganden (främst de som gäller den

demografiska utvecklingen). Men vad gäller kopplingen mellan tillgångs-

priser och löneinflation så har våra analyser använt historiska data för att

beräkna statistiska samband. Därigenom kan portföljens egenskaper stu-

deras för betydligt fler än de

72 statiska scenarier som

Riksförsäkringsverket räk-

nat fram.

Översikt av

scenarier

Period

Huvud

scenario

A

Hög

Immi-

gration

B

HÖga

födelse

tal

C

Hög

förväntad

livslängd

D

Låga

födelse

tal

E

Födelsetal

2008 2090

1,8

1,8

2

1,8

1,5

Genomsnittlig ätlig ökning

2000 2050

103 817

103 817

108 546

103 817

91 961

av antalet 16 aringar

Genomsnittlig ärlig

2005-2090

12 000

15 000

12 000

12 000

12 000

nettoimmigration

Genomsnittlig ärlig ökning

2000-2050

26

29

26

39

26

av förväntad livslängd efter

2051-2090

2

4

0

29

6

65 i antal dagar

Antaganden och samband

Tredje AP-fondens ALM-

modell utgick från följande

antaganden och samband:

Demografi: Analysen

byggde på fem olika demo-

grafiska scenarier (beskriv-

na i tabellen här intill). För

varje scenario studerades

sedan tre olika scenarier för

Känslighetsanalys:

Alternativa scenarier för avkastning pa tillgängar

• Avkastningen på alla tillgångar upp med en pr ocentenhet

• Avkastningen pä alla tillgångar ned med en procentenhet

• Avkastningen pä aktier upp meden procentenhet

•Avkastningen pa aktier ned med en procentenhet

• Lika avkastning på alla aktietillgångsslag

• Laga födelsetal, låg avkastning pä aktier och höga räntor

• Höga födelsetal, hög avkastning pa aktier och laga räntor

arbetskraftsdeltagande. Totalt studerades således 15

scenarier. Data erhölls från Riksförsäkringsverket.

Inflation/löner: Effekterna av dessa variabler stude-

rades i en simulering, där ett mycket stort antal möjliga

scenarier kunde observeras. Utvecklingen av inflation

och löner modellerades utifrån historiska data.

Medelvärdet för inflationen sattes till 2 procent.