Prop. 2000/01:142

Regeringens skrivelse

2000/01:142

Arbetsmarknadsverkets organisation

Skr.

2000/01:142

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2001

Göran Persson

Mona Sahlin

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen belyser i denna skrivelse Arbetsmarknadsverkets uppdrag

och organisation. Arbetsmarknadsstyrelsens roll som central förvalt-

ningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor vid Arbetsmark-

nadsverket och chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna beskrivs. I skri-

velsen aviseras en ändring av ledningsformen vid länsarbetsnämnderna.

Ändringen innebär att länsarbetsnämnderna skall ledas av en styrelse

med begränsat ansvar i stället för en styrelse med föllt ansvar.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 142

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:142

1 Inledning...........................................................................................3

1.1 Bakgrund............................................................................3

1.2 Arbetsmarknadsverkets uppdrag........................................3

1.3 Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation................4

2 AMS förslag......................................................................................5

3 Tydligare styrning för verksamheten vid

Arbetsmarkmarknadsverket..............................................................5

3.1 Mål- och resultatstyrningen inom AMV............................5

3.2 Effektiv styrning förutsätter tydlig ledning, planering och

uppföljning..........................................................................6

3.3 Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna ändras.............7

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser..........................................10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001........... 11

Skr. 2000/01:142

Inledning

1.1 Bakgrund

Det är Arbetsmarknadsverkets (AMV) uppgift att verkställa den arbets-

marknadspolitik som riksdag och regering beslutar om. Regeringen har i

olika sammanhang kunnat konstatera att styrningen i verket inte fungerat

på ett bra sätt. Den interna styrningen har även uppvisat stora brister vad

gäller kontroll, redovisning, ekonomi och verksamhetsinnehåll. Reger-

ingen har i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet

och tillväxt (prop. 1999/2000:98) anfört att styrningen och uppföljningen

av AMV inte har fungerat tillfredsställande. Regeringen anser därför att

det finns skäl att förändra organisationen inom verket i avsikt att skapa

en mer sammanhållen organisation och därigenom också förtydliga Ar-

betsmarknadsstyrelsens (AMS) roll som chefsmyndighet inom AMV.

AMS har i en skrivelse den 17 december 2000 lämnat förslag om att

AMV:s organisation bör ändras (dnr. N 2000/10653/A). Förslaget inne-

bär att AMV skall utgöra en myndighet benämnd AMS och att länsar-

betsnämnderna avvecklas.

AMS skrivelse har remissbehandlats vid ett sammanträde den 14 feb-

ruari 2001. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En

remissammanställning och protokoll från remissammanträdet finns att

tillgå i Näringsdepartementet (dnr. N 2000/10653/A).

Det ankommer på regeringen att besluta om statliga myndigheters or-

ganisation och ledningsform. Regeringen anser emellertid att frågan om

AMV:s struktur i dessa avseenden är av sådan vikt att den finner det an-

geläget att informera riksdagen om sin syn på hur AMV bör styras och

redovisa vilka beslut regeringen kommer att fatta för att förbättra styr-

ningen av AMV som ett led i att effektivisera arbetsmarknadspolitiken.

Ändringen har inga konsekvenser för den försöksverksamhet som be-

drivs i Gotlands län enligt lag (1997:1144) om försöksverksamhet med

vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län.

1.2 Arbetsmarknadsverkets uppdrag

Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken och dess

uppgift är främst att öka anpassningen på arbetsmarknaden. Det skall ske

genom effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga platser till-

sammans med kompetenshöj ande insatser och andra program för arbets-

lösa. Detta medverkar till en hög rörlighet på arbetsmarknaden och till en

högre sysselsättning samtidigt som flaskhalsar och överhettning på olika

delarbetsmarknader kan undvikas. Könsuppdelningen på arbetsmarkna-

den skall motverkas och mångfald i arbetslivet främjas. Arbetsmarknads-

politiken bidrar därmed till tillväxt i hela landet och ett konkurrenskraf-

tigt näringsliv samt skapar förutsättningar för flexibilitet, trygghet och

delaktighet i arbetslivet. Förordningen (2000:628) om den arbetsmark-

1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 142

nadspolitiska verksamheten innehåller allmänna bestämmelser om den Skr. 2000/01:142

arbetsmarknadspolitiska verksamheten hos AMS.

Regeringens övergripande mål på medellång sikt är att andelen i regul-

järt sysselsatta i befolkningen i åldern 20-64 år skall öka till 80 procent

år 2004. Därefter är målet full sysselsättning. I propositionen Förnyad

arbetsmarknadspolitik for delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98)

lämnas en redogörelse för arbetsmarknadsutvecklingen samt arbetsmark-

nadspolitikens inriktning och effekter under 1990-talet samt arbetsmark-

nadspolitikens mål och roll framöver. I propositionen läggs fast att ar-

betsmarknadspolitiken har följande tre huvuduppgifter.

Arbetsmarknadspolitikens första och viktigaste uppgift är att förmedla

arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna. Genom att vakan-

ser kan tillsättas snabbt, fungerar arbetsmarknaden bättre och friktionsar-

betslösheten kan minimeras.

Arbetsmarknadspolitikens andra uppgift är att öka de arbetslösas kom-

petens så att anpassningen på arbetsmarknaden underlättas. Det sker

främst genom olika utbildningsinsatser för arbetslösa. De lågutbildade är

överrepresenterade bland de arbetslösa och för många är bristande kom-

petens orsaken till att det är svårt att finna ett nytt arbete. Oberoende av

konjunkturläget finns det alltså ett behov av arbetsmarknadsutbildning.

Den tredje uppgiften i arbetsmarknadspolitiken är att ta tillvara under-

och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden. Det kan gälla ofrivilligt

deltidsarbetande kvinnor, äldre långtidsarbetslösa, utrikes födda arbetslö-

sa eller personer med funktionshinder som är arbetslösa eller som står

utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken kan och bör underlät-

ta så att alla mänskliga resurser kan tas tillvara. Alla insatser behövs.

Därutöver skall arbetslöshetsförsäkringen underlätta och stimulera om-

ställningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken skall också

arbeta för att individens behov och förutsättningar respekteras och sätts i

centrum. Varje arbetssökande skall tillförsäkras rättstrygghet och likabe-

handling oavsett var i landet som arbetsförmedlingens service efterfrå-

gas.

1.3 Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation

AMV består av AMS och länsarbetsnämnder. AMS är central förvalt-

ningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är vidare

chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna. De 20 länsarbetsnämnderna är

länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. I länsarbetsnämn-

derna ingår den offentliga arbetsförmedlingen.

Både AMS och länsarbetsnämnderna har ledningsformen styrelse med

fullt ansvar. En styrelse med fullt ansvar utgör det högsta ledningsorga-

net vid myndigheten. Såväl generaldirektören för AMS som respektive

länsarbetsdirektör för länsarbetsnämnderna har i en sådan organisation

till uppgift att sköta den löpande verksamheten enligt sina styrelsers di-

rektiv och riktlinjer.

AMS är i sin egenskap av chefsmyndighet ytterst ansvarig för verk-

samheten inom AMV och inför regeringen. Det är AMS som skall sätta

upp mål och riktlinjer för verksamheten vid länsarbetsnämnderna samt

följa upp och utvärdera verksamheten. Vidare svarar AMS för målupp-

fyllelsen och har att återrapportera verksamhets- och ekonomiresultat till Skr. 2000/01:142

regeringen. Antalet anställda i AMV uppgår till knappt 11 000 personer.

Av dessa är drygt 200 anställda vid AMS stab och ca 600 inom för AMV

gemensamma servicefunktioner såsom ekonomi- och lönehantering och

IT-service. Övrig personal är anställda vid länsarbetsnämnder och arbets-

förmedlingar.

2 AMS förslag

AMS anser att den nuvarande organisatoriska ordningen medför en otyd-

lighet i styrningen av och ansvaret för verksamheten. Enligt AMS även-

tyrar detta allvarligt effektivitet, kvalitet, enhetlighet och rättsäkerhet.

Riksdag och regering, måste kunna tillförsäkras att AMV fullgör sitt

uppdrag med hög kvalitet. Medborgarens krav på likabehandling, oavsett

var i landet hon eller han vänder sig till arbetsförmedlingen, måste kunna

garanteras.

Enligt AMS bör därför AMV:s organisation förändras för att ge möj-

lighet till:

- ökad effektivitet i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget,

- ökad enhetlighet och kvalitet i verksamheten,

- tydlig målstyrning och bättre samstämmighet mellan planering och

utfall, samt

- förbättrad precision och flexibilitet i styrningen av resurser.

För att uppnå detta föreslår AMS att myndigheten AMS och länsar-

betsnämnderna slås samman till en gemensam myndighet. Den nya myn-

digheten föreslås få namnet Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Arbetsför-

medlingen föreslås behållas som namn för kontorsorganisationen.

3 Tydligare styrning för verksamheten vid

Arbetsmarkmarknadsverket

3.1 Mål- och resultatstyrningen inom AMV

Riksdag och regering har ställt bestämda krav på statliga myndigheters

interna styrning (jfr. prop. 1995/96:150 sid. 111 ff., bet. 1995/96:FiU10

sid. 136 f.). Riksdagen har betonat vikten av att styrningen fungerar mel-

lan de olika leden (jfr. bet. 1993/94:FiU10 sid. 67 f.). Det vill säga inte

bara från riksdagen över regeringen till myndighetens ledning, utan ock-

så även gentemot de operativa verksamheterna inom myndigheterna.

Detta för att garantera effektivitet och likabehandling samtidigt som det

medger uppföljning och utvärdering.

AMV är en mål- och resultatstyrd organisation. Målstyrning möjliggör

en anpassning till regionala och lokala förhållanden. De övergripande

mål som är satta av riksdag och regering verkställs i det yttersta ledet av

den lokala organisationen, dvs. av tjänstemännen på arbetsförmedlingar-

na. Dessa mål måste, för att kunna verkställas, brytas ner till operationel- Skr. 2000/01:142

la mål av AMS vilket måste ske i samverkan mellan den centrala, regio-

nala och lokala nivån. Det är också AMS ansvar att se till att denna pro-

cess håller en hög kvalitet så att alla medarbetare känner motivation och.

stimulans i att arbeta för att målen uppnås. Olika nivåer besitter olika

kunskap om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar. Sannolikt har ing-

en part fullständig information men tillsammans blir det möjligt att göra

en bedömning som ökar förutsättningarna för att uppnå bästa möjliga

resultat. Engagemang och motivation hos anställda är en förutsättning för

att en organisation skall utvecklas. AMS bör därför verka för att en god

och öppen kultur vad gäller ledarskap och medarbetarskap kan utvecklas

inom verket. Ett verk med 11 000 anställda ställer vidare krav på ett mo-

dernt ledarskap som präglas av en kontinuerlig dialog och en respekt och

ett förtroende för medarbetare på olika nivåer. Detta skapar ett arbetskli-

mat som gynnar en positiv utveckling. Ansvar och befogenheter måste

visserligen hållas samman men de bör också i många fall kunna delege-

ras. Medarbetarnas kunskap och kompetens måste stimuleras och utveck-

las och informationen vara utformad så att det blir möjlig att se den hel-

het man som medarbetare är en del av. En aktiv och kontinuerlig upp-

följning och utvärdering som diskuteras i organisationens olika nivåer

ger ett tydligt facit av vad som åstadkommits och ger möjlighet till dis-

kussioner om hur resurserna i fortsättningen bäst skall användas.

Grunden för att skapa aktiva och motiverade medarbetare är således att

en öppen och förtroendefull relation mellan chefer och chefer och me-

darbetare existerar i organisationen.

3.2 Effektiv styrning förutsätter tydlig ledning, planering

och uppföljning

AMS ansvarar för och skall aktivt verka för att ekonomi- och resultat-

styrningen fungerar på ett ändamålsenligt och korrekt sätt. Genom kvali-

tet, resurser och kompetens säkerställs en god planering, budgetering,

uppföljning och kontroll vid verket. Utvecklingen av s.k. controllerfunk-

tioner på olika nivåer inom verket måste säkerställas. En väl fungerande

styrning av AMV:s verksamhet utgör en viktig förutsättning för att verk-

samheten skall bedrivas effektivt. Detta bidrar till att säkerställa att de

mål riksdagen och regeringen satt upp för verket kan uppnås.

Till stöd för styrningen inom verket har AMS att upprätta en verksam-

hetsplan. Underlaget till AMS verksamhetsplan skall utgå från regering-

ens krav på myndigheten med hänsyn tagen till länsarbetsnämndernas

delaktighet i att uppnå målen. Av planen skall bl.a. framgå vilken verk-

samhet som skall bedrivas, vilka prioriteringar som skall göras, vilka

resultat som skall uppnås vid vilka tidpunkter etc.

En viktig del av planeringen är också fördelningen av resurser. Reger-

ingen tilldelar AMS medel för hela verksamheten inom AMV. AMS

skall därefter fördela de ekonomiska resurser som står till verkets förfo-

gande vidare till länsarbetsnämnderna. Resursfördelningen måste ske i

dialog med länsarbetsdirektörerna och skall relateras till de uppdrag som

respektive länsarbetsnämnd har att utföra med hänsyn tagen till de regio-

nala förutsättningar som finns.

AMS ansvarar inför regeringen för att länsarbetsnämndernas plane- Skr. 2000/01:142

ringar och prognoser håller god kvalitet. AMS skall som chefsmyndighet

sammanställa de regionala prognoserna och göra bedömningar om mål-

uppfyllelse ur ett nationellt perspektiv. Vissa justeringar kan därmed bli

nödvändiga i uppdragen och resursfördelningen till enskilda länsarbets-

nämnder. AMS uppdrag är att sammanföra länsarbetsnämndernas plane-

ringar till en helhet så att bästa förutsättningar för att uppnå de av riksdag

och regering uppställda målen föreligger. Verksamhetsplaneringen utgör

således en viktig del av styrprocessen inom verket.

Andra viktiga delar vid styrningen av verket är AMS uppföljning, kor-

rigering, rapportering och utvärdering av verksamheten. För att underlät-

ta AMS roll som chefsmyndighet när det gäller skyldighet att följa upp

de samlade resultaten av olika insatser i riket skall AMS i samband med

budgettilldelningen också begära att länsarbetsnämnderna med viss peri-

odicitet återrapporterar olika utfall. Även om resurserna är fördelade ut-

ifrån länens prognoser kan t.ex. den arbetsmarknadspolitiska situationen

kräva att chefsmyndigheten i samråd med den regionala myndighetsche-

fen korrigerar tilldelningen eventuellt genom omdisponering eller återta-

gande av resurser.

Till stöd för den interna styrningen, såväl ekonomi- som resultatstyr-

ning, skall de administrativa stödsystemen, företrädesvis IT-baserade,

utvecklas inom AMV. Det gäller inte minst de ekonomiadministrativa

systemen vilka kan bidra till att säkerställa effektiviteten i verksamheten

och en god hushållning av offentliga medel. AMS har att svara för en

sådan utveckling och kvalitetssäkring av de administrativa stödsystemen.

Det räcker inte heller enbart med parallella system för ekonomi, åtgärder,

uppföljning o.s.v. Systemen måste hänga ihop på ett sådant sätt att regis-

terkvaliteten säkerställs. Detta är viktigt för att uppföljning och utvärde-

ring ska kunna hålla hög kvalitet men också för att den administrativa

redovisningen skall upplevas meningsfull för individen.

3.3 Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna ändras

Regeringens bedömning: Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna

ändras till styrelse med begränsat ansvar. Landshövdingen bör även

fortsättningsvis vara styrelsens ordförande. Förändringen bör träda i

kraft den 1 januari 2002.

AMS förslag: För att öka effektiviteten i sitt arbetsmarknadspolitiska

uppdrag har AMS ansett att organisationen inom verket behöver föränd-

ras. AMS har vidare ansett att en förändring av strukturen inom AMV

kan förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet. AMS anser även att

målstyrningen inom verket kan bli tydligare och att detta kan uppnås med

en annan organisation än den som finns idag. En organisationsförändring

kan, enligt AMS, också skapa möjligheter för att samstämmighet mellan

planering och utfall av verksamheten förbättras. Dessutom anser AMS att

en förändring ger möjlighet till förbättrad precision och flexibilitet av

resurserna. För att uppnå detta har AMS föreslagit att länsarbetsnämn-

derna slås samman med AMS och att AMV skall utgöra en myndighet.

Remissinstanserna: Många remissinstanser, däribland länsstyrelserna,

har avstyrkt eller ställt sig tveksamma till att AMV ombildas till en myn-

dighet. Flera remissinstanser, däribland arbetsmarknadens parter, har Skr. 2000/01:142

tillstyrkt AMS förslag. Både remissinstanser som varit positiva och re-

missinstanser som varit negativa till att AMV:s struktur ses över har på-

pekat att det är viktigt att det regionala och lokala inflytandet vid verket

finns kvar. Sveriges Arbetsgivareförening har ansett det finns behov att

skapa en tydligare organisation. Riksrevisionsverket har bl.a. påpekat att

den interna styrningen inom verket kan bli tydligare om myndigheterna

inom AMV ombildas till en myndighet. Landsorganisationen i Sverige

och Tjänstemännens Centralorganisation, som också tillstyrkt AMS för-

slag, har dock påpekat att en förutsättning för ombildning till en myndig-

het är att hänsyn tas till det regionala och lokala inflytandet. Svenska

Kommunförbundet har ställt sig tveksam till en ombildning som innebär

att ansvarsområdet för AMS utökas till att avse all verksamhet i verket

och anser att det finns risk för en ökad centralisering av beslut med

minskad möjlighet till lokal och regional anpassning. Glesbygdsverket

har också påpekat att ombildningen skulle innebära en centralisering vil-

ket kan påverka den regionala tillväxten och dynamiken på de lokala ar-

betsmarknaderna negativt. Även flera av remissinstanserna som avstyrkt

AMS förslag har i sin kritik just betonat vikten av lokalt och regionalt

inflytande i AMV. Länsstyrelsen i Västerbottens län har t.ex. ansett att

för att fullt ut och effektivt medverka i arbetet för samordning i regionen

måste det för arbetsmarknadspolitiken finnas ett beslutande organ som är

regionalt förankrat och anpassat till länsstrukturen. Vidare har Länssty-

relsen i Jönköpings län bl.a. påpekat att ökad effektivitet, precision,

snabbhet, flexibilitet och regional samverkan inte uppnås genom en ökad

centralisering.

Skälen för regeringens bedömning: Det är statens ansvar att bevaka

det nationella perspektivet i olika sakfrågor och se till att de nationella

övervägandena far genomslag på regional och lokal nivå. Den regionala

nivån skall, inom ramen för nationella mål och prioriteringar samt befint-

ligt regelverk, ges möjlighet att påverka och utnyttja sina egna förutsätt-

ningar att utvecklas. Arbetsmarknadspolitiken utgör en viktig del i det

regionala samspelet för utveckling och tillväxt. Det fordras därför, enligt

regeringens mening, en regional organisation som både säkerställer den

nationella politiken och har möjlighet att göra prioriteringar utifrån loka-

la och regionala förutsättningar. Flera remissinstanser har instämt i AMS

bedömning att ansvarsfördelningen i den nuvarande organisationen är

otydlig. Regeringen delar denna bedömning. Vid både AMS och länsar-

betsnämnderna finns idag styrelser med fullt ansvar. Styrelsen för AMS

utgör myndighetens ledning och den ansvarar inför regeringen för verk-

samheten enligt de mål som har satts upp. Kraven på en strategisk, sam-

ordnad och effektiv styrning av AMV kan bli svårare att genomföra om

även länsarbetsnämnderna leds av styrelser med fullt ansvar. En styrelse

med fullt ansvar vid länsarbetsnämnderna bidrar till att försvåra chefs-

myndighetens styrning av verksamheten.

AMV har en omfattande och komplex verksamhet med stor geografisk

spridning. Verksamheten har stor bredd och mångfald och för att lyckas

med sitt uppdrag krävs en samordning och en samverkan med flera andra

myndigheter, parter och organisationer på såväl central som regional och

lokal nivå. Arbetsmarknadspolitiken innebär också många beslut som rör

individer och företag. Att säkerställa den demokratiska insynen och det

medborgerliga inflytandet är därför särskilt angeläget. Regeringen är där- Skr. 2000/01:142

för tveksam till att helt avveckla länsarbetsnämnderna. Regeringen har

bedömt att det lämpligaste sättet att säkerställa insyn och inflytande är att

det inom verket finns en regional myndighetsnivå med tydligt uppdrag

från AMS. Länsarbetsnämnderna skall därför finnas kvar som egna myn-

digheter.

I en myndighet som har ledningsformen styrelse med fullt ansvar är det

styrelsen som ansvarar för hela verksamheten. Myndighetschefen ansva-

rar här för den löpande verksamheten inför styrelsen. I en myndighet som

har ledningsformen styrelse med begränsat ansvar är styrelsen, som be-

greppet antyder, endast ansvarig för vissa begränsade frågor. I övrigt är

det myndighetschefen som är ansvarig för verksamheten med bistånd av

styrelsen. För att skapa bättre förutsättningar för en tydligare styrning

och ansvarfördelning inom AMV anser regeringen att ledningsformen

vid länsarbetsnämnderna skall ändras till styrelser med begränsat ansvar.

Det är också regeringens bedömning att en organisation av AMV:s om-

fattning stärks av två myndighetsnivåer med vardera tydliga uppdrag

vilket blir fallet med olika ledningsformer inom verket. Länsarbetsnämn-

dernas uppgift kommer även i fortsättningen att vara att leda, samordna

och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i länet och se till

att den bedrivs effektivt. Arbetsmarknadspolitiken utgör en viktig del av

den regionala näringspolitiken och länsarbetsnämnden har en aktiv del i

arbetet med de regionala tillväxtavtalen.

När det gäller ledningsformen styrelse med begränsat ansvar är huvud-

regeln att myndighetschefen skall vara ordförande i styrelsen. Detta mo-

tiveras av att verksamheten måste fungera väl utifrån regeringens styr-

ningsperspektiv. Någon oklarhet om rollfördelning och beslutsbefogen-

heter far inte finnas. I detta fall anser regeringen att det finns synnerliga

skäl för att göra avsteg från huvudregeln.

Det helhetsperspektiv som landshövdingen besitter och den resurs som

ämbetet innebär som statens företrädare i regionala sammanhang bör tas

tillvara i länsarbetsnämndernas verksamhet. Regeringen anser därför att

landshövdingen även fortsättningsvis skall vara ordförande i länsarbets-

nämndernas styrelser.

Regeringen vill påminna om att AMS har centrala funktioner inom

AMV och en chefsställning i förhållande till länsarbetsnämnderna. Själv-

klart gäller vid konkreta ärenden som rör myndighetsutövning mot en-

skilda eller vid tillämpning av lagar att respektive myndighet handlar

självständigt och på eget ansvar.

För att tydliggöra AMS roll som chefsmyndighet vid styrningen av

verksamheten inom verket samt för att ta fasta på det regionala och loka-

la inflytandet anser regeringen att AMS skall kunna delegera frågor för

avgörande till respektive länsarbetsnämnd. AMS skall därför noga pröva

vilka beslut som lämpligen bör delegeras till en regional nivå för beslut.

Utvärdering

Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen och låta utvärdera resul-

tatet av de företagna ändringarna efter två år och därefter ta ställning till

hur den fortsatta styrningen av Arbetsmarknadsverket lämpligen bör ske.

Förteckning över remissinstanser

Kammarrätten i Stockholm

Länsrätten i Stockholms län

Riksförsäkringsverket

Socialstyrelsen

Riksrevisionsverket

Närings-och teknikutvecklingsverket

Länsstyrelserna

Arbetsgivarverket

Statskontoret

Riksskatteverket

Arbetslivsinstitutet

Handikappombudsmannen

ILO-kommittén

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Glesbygdsverket

Stockholms Universitet, Institutet för social forskning

Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen

Umeå Universitet, Sociologiska institutionen

Svenska kommunförbundet

Landstingsförbundet

Landsorganisationen i Sverige

Tjänstemännens centralorganisation

Svenska arbetsgivareföreningen

Arbetslöshetskassornas samorganisation

Sveriges akademikers centralorganisation

Företagarnas riksorganisation

F örsäkringskasseförbundet

Handikappförbundens samarbetsorgan

Skr. 2000/01:142

Bilaga 1

10

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001

Skr. 2000/01:142

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,

Östros, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,

Bodström

Föredragande: statsrådet Sahlin

Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets orga-

nisation.

11

Eländers Gotab 61446, Stockholm 2001