Prop. 2000/01:143

Regeringens skrivelse

2000/2001:143

Regeringens redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag

Skr.

2000/2001:143

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 juni 2001

Ingela Tahlén

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I föreliggande skrivelse lämnar regeringen en redogörelse för

tillämpningen av förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor under 2000.

I skrivelsen lämnas även en redogörelse för regeringens

regelförenklingsarbete.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 143

Innehållsförteckning Skr. 2000/2001:143

1 Inledning...........................................................................................3

2 Gällande bestämmelser.....................................................................4

2.1 Förordning (1998:1474) om särskild konsekvensanalys av

reglers effekter för små företags villkor.............................4

2.2 Kommittéförordningen (1998:1474)..................................5

2.3 Arbetet i Regeringskansliet................................................5

3 Praktiska erfarenheter och resultat.........................................................5

3.1 Inledning.....................................................................................5

3.2 Resultat av myndigheternas rapporter enligt förordning om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor....................................................................6

3.2.1 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild

konsekvensanalys.............................................7

3.2.2 Myndigheternas samrådsförfarande med små företag

och organisationer däribland Näringslivets

Nämnd för Regelgranskning (NNR)................8

3.2.3 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna

råd.....................................................................8

3.3 Resultat av insatser vid Regeringskansliet................................10

3.3.1 Regelförenkling på nationell nivå...........................10

3.3.2 Regelförenkling inom EU........................................11

3.4 Resultat av kommittéernas redovisning enligt 15 §

kommitté förordningen (1998:1474)................................. 12

4. Mål och medel för det fortsatta regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag................................................................13

4.1 Mål och mått för regelförenklingsarbetet..................................13

4.2 SimpLex....................................................................................14

4.2.1 Stöd och råd.............................................................14

4.2.2 Granskning av förslag..............................................14

4.2.3 Befintliga regler.......................................................15

4.2.4 Slutsatser för det fortsatta arbetet............................15

Bilaga 1: Myndigheter som rapporterat enligt Simplexförordningen......17

Skr. 2000/2001:143

1 Inledning

Regeringen har infört ett system för effektivare konsekvensanalyser av

reglers effekter för små företags villkor. Systemet har införlivats genom

kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (1998:1820) om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.

Den 22 december 1998 inrättade regeringen en statssekreterargrupp med

särskilt ansvar för regelförenkling. Regeringen uppdrog åt gruppen att

utfarda riktlinjer för Regeringskansliet om särskild konsekvensanalys i

samma avseende. I och med dessa riktlinjer ställs för såväl kommittéer

och myndigheter som Regeringskansliet samma krav på att förslag på

nya och ändrade regler skall föregås av att konsekvenserna för små

företag analyseras och beaktas. Regeringen beslutade vidare att

Näringsdepartementet skall samordna, understödja och följa upp

regelförenkling med stöd av en i departementet inrättad

regelförenklingsgrupp - SimpLex.

Den enskilda företagaren berörs dagligen av ett stort antal regler. Dels

de regler som avser relationen till andra aktörer, exempelvis andra

företag, konsumenter och arbetstagare. Dels de regler som avser

företagarens skyldigheter gentemot det allmänna, exempelvis

redovisning av skatter och andra uppgifter i företagets verksamhet.

De olika regelkomplexen kan vara mer eller mindre betungande för

företagen. Regelförenklingsåtgärder kan vara av olika slag: från att

minimera de negativa konsekvenserna för de berörda till att reglerna

skall hålla ett enkelt och lättfattligt språk.

Sammanfattningsvis är målet med det regelförenklingsarbete som

redovisas i denna skrivelse att sänka den administrativa bördan för

företag, att hindra konkurrenssnedvridande effekter och att uppnå

ändamålsenliga regler utformade på enklast möjliga sätt.

Regelförenklingsarbetet täcker således in ett brett område och det

krävs därför olika typer av insatser på flera nivåer. Ambitionen är att

regler skall vara enkla, rättvisa och lättillgängliga.

Regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag är inte

fokuserat på att skapa särregler för små företag, utan att anpassa regler

även till de minsta företagen.

I en skrivelse till riksdagen redovisade regeringen den 25 maj 2000 för

första gången regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små

företag (rskr. 1999/2000:148). Regeringen avser att årligen komma in till

riksdagen med en sådan redogörelse. Redovisningen görs på tre nivåer.

På myndighetsnivå bygger skrivelsen till största delen på de årsrapporter

som kommit in till regeringen, i enlighet med gällande förordning.

Redogörelsen av arbetet inom Regeringskansliet bygger på

erfarenheterna av verksamheten under 2000. Slutligen redovisas arbetet i

kommittéväsendet utifrån en intern uppföljning som gjorts av till

regeringen överlämnade slutbetänkanden.

1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 143

Gällande bestämmelser

Skr. 2000/2001:143

2.1 Förordning (1998:1474) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor

Förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter for små företags villkor (Simplexförordningen) trädde i kraft den

1 februari 1999. Förordningen gäller utöver de allmänna föreskrifterna i

verksförordningen (1995:1322) om myndigheters skyldigheter att före

beslut om föreskrifter eller allmänna råd enligt

författningssamlingsförordningen (1976:725) göra en

konsekvensutredning.

Myndigheterna är enligt Simplexförordningen skyldiga att vid

övervägande av nya eller förändrade regler som kan ha effekter av

betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller

övriga villkor, så tidigt som möjligt göra en särskild konsekvensanalys.

Analysen skall genomföras i den omfattning som är påkallad i det

enskilda fallet och skall stödjas på frågeställningar enligt den checklista

som anges i förordningens 3 §.

Checklistans frågeställningar är följande:

1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?

2. Finns det några alternativa lösningar?

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste

småföretagen vidta till följd av regleringen?

4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?

5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för

småföretagen kan reglerna leda till?

6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till

nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras

konkurrensförutsättningar?

7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?

8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer

reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella

negativa effekter för småföretagen?

10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller

tiden för reglernas ikraftträdande?

11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med

myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har

kommit fram?

Enligt 4 § Simplexförordningen är myndigheterna skyldiga att årligen,

före den 1 februari, rapportera till regeringen om det gångna

verksamhetsårets arbete med särskilda konsekvensanalyser. Under 2001

lämnade myndigheterna sin andra rapportering enligt förordningen.

2.2

Kommittéforordningen (1998:1474)

Kommittéförordningen, som trädde i kraft den 1 januari 1999, reglerar

kommittéernas sätt att arbeta. Den innehåller bl.a. bestämmelser om

kommittéernas skyldighet att göra kostnadsberäkningar och andra

konsekvensbeskrivningar. Kommittéerna skall enligt 15 § bl. a. ange i

betänkandet om lämnade förslag har betydelse för små företags

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i

förhållande till större företags.

2.3 Arbetet i Regeringskansliet

I enlighet med regeringens beslut den 22 december 1998 utfärdade

statssekreterargruppen den 30 mars 1999 riktlinjer för Regeringskansliet

om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags

villkor. Konsekvensanalyserna skall enligt regeringsbeslutet bidra till att

förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt genom ett regelverk som

gäller generellt för företagen, men som anpassas bättre till de små

företagens villkor.

I statssekreterarbeslutet anges att när det inom Regeringskansliet

övervägs nya eller förändrade regler som kan ha effekter av betydelse för

små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i

övrigt, så görs, så tidigt som möjligt, en särskild konsekvensanalys i

dessa avseenden. Analysen sker i den omfattning som behövs i det

enskilda fallet och vid analysens genomförande tillämpas motsvarande

checklista. I statssekreterarbeslutet anges att varje departement skapar de

organisatoriska förutsättningar och rutiner som behövs för att

konsekvensanalyser skall genomföras i de författningsärenden som

handläggs där. Vidare ser varje departement enligt beslutet till att

gemensam beredning också sker med SimpLex-enheten, när kommande

beslut om nya eller förändrade regler kan ha effekter av betydelse för

små företags villkor. Slutligen anges i beslutet att varje departement med

uppmärksamhet följer att motsvarande ordning hos det offentliga

utredningsväsendet och hos myndigheterna får effektivt genomslag inom

departementets verksamhetsområde.

Som stöd för Näringsdepartementets arbete med att samordna, stödja

och följa upp arbetet med regelförenkling har SimpLex-enheten en såväl

rådgivande som stödjande och granskande funktion i Regeringskansliet. I

uppgifterna ingår att följa arbetet med särskilda konsekvensanalyser.

Skr. 2000/2001:143

3 Praktiska erfarenheter och resultat

3.1 Inledning

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig karaktär. Det handlar

till största delen om perspektiv- och attitydförändringar vid såväl

framtagandet av nya regler som vid omprövning av de befintliga Skr. 2000/2001:143

regelverken. Under 2000 har en systematisk granskning av alla förslag på

nya och ändrade regler inom Regeringskansliet prioriterats. Nästa steg

har varit att intensifiera samarbetet med myndigheter och

kommittéväsende samt inte minst att ompröva de befintliga regelverken.

3.2 Resultat av myndigheternas rapporter enligt förordning om

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags

villkor

Totalt har 48 myndigheter rapporterat enligt Simplexförordningens 4 §

(se bilaga 1). Sammanfattningsvis uppger myndigheterna att

tyngdpunkten vid regelförenklingsarbetet lagts vid en strävan att

publicera mer lättöverskådliga och lättillgängliga regler. Nedan ges några

exempel på myndigheternas syn på effekter av regelförenkling.

Arbetsmiljöverket har fått färre förfrågningar om regeltolkningar och

formella dispensärenden till följd av överskådligare regler och enklare

språk. Ärendena till myndigheten har även minskat till följd av att

småföretagen numera har tillgång till information om bl. a. regeltolkning

via hemsidan.

Några av myndigheterna ser det som angeläget att kontinuerligt verka

för enklare ansökningsrutiner och minskat krångel vid företagens

myndighetskontakter. Statistiska Centralbyrån (SCB) gör olika insatser

för att underlätta uppgiftslämnandet vilket man anser även kan påverka

den egna regelgivningen positivt. Exempelvis var tidigare samtliga

företag ålagda att rapportera alla sjukfall för vilka arbetsgivaren betalat

ut sjuklön. Fr.o.m. den 1 januari 1999 behöver endast företag med färre

än 50 anställda på anmaning av SCB - efter ett urvalsförfarande - lämna

uppgift om avslutade sjuklöneperioder. Urvalet omfattar ca 13 000

småföretag vilket innebär att endast ca sex procent av företagen behöver

redovisa. Ett annat exempel från SCB är uppgiftslämnandet till

Yrkesregistret. För att minska uppgiftslämnandet har SCB avstått från att

undersöka företag med endast en anställd (ca 70 000 företag) och

egenföretagare (ca 180 000 företag).

Andra myndigheter har lämnat exempel på att reglerna i sig underlättar

för de små företagen. Post- och Telestyrelsens föreskrifter om krav på

radio- och teleterminalutrustning antas minska kostnaderna för tillverkare

och användare av denna typ av utrustning genom att kravet på

typgodkännande upphör och mängden väsentliga egenskapskrav

reduceras. Dessutom samlas kraven på all utrustning i en föreskrift

istället för som tidigare i flera olika föreskrifter. Naturvårdsverkets

föreskrifter och allmänna råd om miljörapport för tillståndspliktiga

miljöfarliga verksamheter innebär en förenkling i vissa avseenden. Tack

vare en omklassificering av miljöfarliga verksamheter i samband med

miljöbalkens införande omfattas farre verksamheter än tidigare av

skyldighet att lämna miljörapport. Datainspektionens allmänna råd om

information till registrerade enligt personuppgiftslagen syftar till att

underlätta tillämpningen av de bestämmelser som handlar om skyldighet

för personuppgiftsansvariga att lämna information till registrerade.

Riksskatteverket (RSV) har utfärdat en föreskrift om förenklat förfarande

vid vissa ofta regelbundet förekommande förflyttningar av Skr. 2000/2001:143

punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror mellan Sverige och

Danmark. Föreskriften innebär att hanteringen av punktskattepliktiga

varor underlättas för de näringsidkare som bedriver

försäljningsverksamhet med denna typ av varor ombord på farje- och

flygplanslinjer. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har under

året, på området för krigsmateriel, fortsatt arbetet i syfte att förenkla för

de licenssökande företagen. Bland annat avser ISS att på sikt helt ersätta

de idag på papper utfärdade tillverknings-, utförsel- och

tillhandahållandelicensema med elektroniska motsvarigheter. Dessa är

tänkta att lagras i en databank, till vilken behöriga från sökande företag

och ur tullverkets personal skall ha access. Faktiska personalbesparingar

förväntas även bli en följd av systemet vid företagen och vid Tullverket.

Till detta kommer att myndigheten för definierade projekt meddelar s.k.

projektlicenser, vilka har en länge giltighetstid än normala, specifika,

licenser och täcker hela projektet.

3.2.1 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild

konsekvensanalys

Det stora flertalet myndigheter har uppgett att Simplexförordningen har

givit dem ett bra verktyg för utarbetande av effektivare

konsekvensanalyser, speciellt beträffande småföretag. Vissa myndigheter

uppger att de även före förordningens tillkomst beaktade de små

företagens förutsättningar men att förordningen säkerställer detta.

Arbetet med framtagandet av konsekvensanalyser har även gett andra

effekter. Sammantaget uppger de flesta av myndigheterna att man i

möjligaste mån har eftersträvat ett enklare språk och en tydligare

redaktionell struktur i författningsarbetet samt att syftet även varit att ta

fram modernare och mer lättillgängliga regler. Vidare framhåller

myndigheterna att Simplexförordningen har bidragit till att de små

företagens villkor uppmärksammats ytterligare genom att

organisationerna uppmanats att särskilt yttra sig över

kostnadskonsekvensema för företagen.

Ett flertal myndigheter framhåller vikten av att det är genom

utbildning, information och praktiska hjälpmedel som

konsekvensanalyserna kan förbättras.

En del myndigheter uppger att förordningen inte har haft någon

inverkan på utformningen av verkets föreskrifter i sak när man

genomfört bindande EG-rättsakter.

Rikspolisstyrelsen (RPS) sammanfattar arbetet med regelgivning på så

sätt att onödigt många regler, liksom krångliga eller otidsenliga regler,

leder till ineffektivitet och oönskad byråkrati varför de kommer att

genomföra en övergripande översyn av sitt regelverk.

3.2.2 Myndigheternas samrådsförfarande med små företag och Skr. 2000/2001:143

organisationer däribland Näringslivets Nämnd för Regelgranskning

(NNR)

Enligt Simplexförordningen skall myndigheterna ange om man har

samrått med olika organisationer. Nedan följer en kortfattad redogörelse

av myndigheternas erfarenheter av detta.

De flesta myndigheter uppger att samråd med NNR och andra

näringslivsorganisationer utgör en del av de obligatoriska arbetsrutinerna

för regelarbetet. Omfattande kontakter tas regelmässigt med företagens

organisationer, förslag till föreskrifter och allmänna råd går på remiss

och seminarier hålls med berörda parter. I vissa fall har myndigheterna

även haft kontakt med utvalda företag bland de företagskategorier som

berörs av aktuell föreskrift eller allmänt råd.

Vid Livsmedelsverket har dock särskilt samråd ägt rum endast

undantagsvis under författningsarbetets gång. Berörda parter har dock

alltid beretts möjlighet att komma in med synpunkter på förslag innan

beslut fattats.

Remissmöte användes vid framtagandet av föreskrifterna för

systematiskt arbetsmiljöarbete vid Arbetsmiljöverket. De synpunkter som

framkom beaktades, enligt verket, i det fortsatta arbetet.

RSV uppger att man, även innan Simplexförordningen fanns, i

förekommande fall sände konsekvensanalyser till såväl NNR som

Ekonomistymingsverket. Därutöver har underhandskontakter tagits med

branschorganisationer av skilda slag när rekommendationer (numera

allmänna råd) eller föreskrifter avseende ny lagstiftning skrivs. SCB

anser att det samråd som löpande äger rum med NNR rörande

uppgiftslämnande för företag är mycket värdefullt. SCB anser att NNR

genom sin särskilda sakkunskap kan bidra till förbättringar och

utveckling av rutinerna för uppgiftslämnama.

Vissa myndigheter som inte traditionellt utfärdar föreskrifter eller

allmänna råd som riktar sig direkt mot företag har ändå genomfört ett

remissförfarande med företagsorganisationer. Till exempel har RPS i

samband med utfärdande av föreskrifter och allmänna råd för

tillämpningen av lagen om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

samrått med Företagarnas Riksorganisation, Svenska

stöldskyddsföreningen och Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund.

Även Sprängämnesinspektionen remitterar regelmässigt förslag till

föreskrifter till NNR och berörda företagsorganisationer. Luftfartsverket

och Luftfartsinspektionen har ett kontinuerligt samrådsförfarande med

berörda företag och deras organisationer. De uppger dock att de far liten

respons på sina remisser.

3.2.3 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd

Av de 48 myndigheter som lämnat årsrapporter uppger sex att de inte ger

ut några föreskrifter eller allmänna råd av betydelse för små företag

varför de inte har redovisat någon statistik. Ytterligare tio myndigheter

har varken infört, ändrat eller upphävt föreskrifter eller allmänna råd,

men har trots detta lämnat en årsrapport med statistik. De resterande 32

myndigheterna har under 2000 sammantaget infört och ändrat i 984 Skr. 2000/2001:143

föreskrifter och allmänna råd. Under 1999 var siffran 863. De har

sammantaget upphävt 291 föreskrifter och allmänna råd. Under 1999 var

siffran 318.

Ingen analys har gjorts av hur många av dessa föreskrifter och

allmänna råd som har konsekvenser för små företag. En rättvisande

statistik skulle kräva en resurskrävande analys av hur de små företagen

upplever de regelverk som omger dem. Myndigheternas redovisning har

varit något för ojämn för att man skall kunna göra en generell bedömning

av vad statistiken rent faktiskt redovisar. Den enskilda myndigheten har

dock redovisat på samma sätt mellan åren, varför en trend kan visas.

Vissa myndigheter har redovisat samtliga förändringar av föreskrifter

och allmänna råd medan andra endast redovisat de förändringar som har

bedömts ha konsekvenser för små företag. Att använda det totala antalet

föreskrifter och allmänna råd som en måttstock på företagens

administrativa börda är dessutom ett trubbigt instrument i sig.

Nedan redogörs för några av de största regelgivamas förklaringar till

varför utgivningen av regler har ökat i antal. Flertalet myndigheter

uppger att antalet nya regler i första hand beror på redigeringsteknik och

regelreformering, snarare än att regelverken som sådana har ökat i

omfattning.

RSKhar under 2000 beslutat om 114 nya eller ändrade föreskrifter och

allmänna råd jämfört med 90 under 1999. RSV uppger att ökningen till

största delen beror på att nya allmänna råd har utfärdats avseende hur

anskaffningsvärdet skall beräknas vid olika aktieaffärer. Dessa allmänna

råd underlättar för såväl den skattskyldige som skattemyndigheten och

skall inte ses som någon belastning.

SCB menar att ökningen beror på att myndigheten agerar på

statsmakternas uppdrag och att utfärdandet av nya föreskrifter ofta är en

följd av vad som sker på EU-nivå (Eurostat). SCB är i hög grad styrt av

vad som bestäms centralt och har inte någon direkt möjlighet att påverka

antalet nya föreskrifter.

Boverket förklarar skillnaden i antalet upphävda föreskrifter med att

det under 2000 gjorde en omfattande och grundlig genomgång av verkets

föreskrifter. Samtliga föreskrifter gicks igenom och det kontrollerades

om de förordningar som ligger till grund för verkets föreskrifter

fortfarande var gällande. Även behovet av att ha kvar respektive

föreskrift analyserades. De upphävda föreskrifterna berörde

huvudsakligen olika bidragsformer som inte längre var aktuella.

Statens Jordbruksverk utgav 137 nya föreskrifter och allmänna råd

under 1999 och 175 nya föreskrifter och allmänna råd under 2000.

Anledningen är att föreskrifterna omnumrerades i samband med

upprättande av ett nytt rättsdatasystem. Föreskrifternas innehåll är

detsamma som tidigare.

Livsmedelsverket förklarar att orsaken till att verket har relativt många

föreskrifter att rapportera för 2000 är att BSE-krisen och dioxinskandalen

i Belgien föranlett många ändringar i föreskrifter samt skyddsåtgärder

avseende veterinärverksamhet. Verket uppger i övrigt att man inte tar

några nationella initiativ utan enbart införlivar EG: s rättsakter.

Vägverket anger att lejonparten föreskrifter avser

hastighetsbegränsningar och för 1999 utfärdade man 178 sådana

föreskrifter, något som inte framgick av årsrapporten för 1999. En Skr. 2000/2001:143

handfull föreskrifter båda åren berör, enligt verkets egna uppgifter, små

företag.

RPS mångdubblade sin regelgivning under 2000. Anledningen till

detta är framförallt den regelreformering som RPS har genomfört. RPS

har i princip halverat antalet regler, enligt egen uppgift. Normalt utger

RPS 10-15 regler per år. De flesta regler rör polisiära frågor och ett fatal

rör små företag.

PR V anger att föreskrifterna för 2000 ersätter tidigare föreskrifter och i

huvudsak avser avgiftsändringar.

Arbetsmiljöverket uppger att av de totalt 42 nya och ändrade

föreskrifterna och allmänna råden ersätter 8 tidigare föreskrifter och att

resterande 34 enbart innebär namnändringar eller formaliaändringar till

följd av att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen slogs ihop och

bytte namn till Arbetsmiljöverket.

En mer rättvisande bild av effekterna för små företag ger antalet

utförda konsekvensanalyser. Sedan hösten 2000 skickar myndigheterna

för kännedom sina konsekvensanalyser till SimpLex. Syftet med detta är

dubbelt. Dels erhålles ett viktigt underlag för de utbildningar i

konsekvensanalys som nu pågår. Dels erhålles en översikt som är till

gagn för utvecklingen av konsekvensanalyser som instrument för

regelförenkling. Under 2000 ingavs totalt 284 konsekvensanalyser.

Siffran är dock något osäker eftersom inte samtliga konsekvensanalyser

sänts in under 2000. Från och med 2001 sänds dock samtliga

konsekvensanalyser för kännedom till SimpLex-enheten i

Regeringskansliet.

3.3 Resultat av insatser vid Regeringskansliet

3.3.1 Regelförenkling på nationell nivå

I september 2000 anordnade Näringsdepartementet ett tvådagars

seminarium på Hasseludden med drygt 100 deltagare från myndigheter,

näringslivets organisationer och Regeringskansliet. Syftet med övningen

var att lyfta fram de små företagens särskilda villkor och den betydelse

regler har för dessa företag. Seminariet utvärderades och ansågs av

nästan 90 procent av de svarande som bra. Utvärderingen omfattade även

förslag rörande det fortsatta arbetet och gav ett bra underlag för

planeringen av verksamheten. Seminariet och de synpunkter som

framkom hade stor betydelse för prioriteringen av det fortsatta arbetet.

De tillgängliga resurserna användes för att granska nya och ändrade

förslag på regler och förslag till kommittédirektiv inom

Regeringskansliet. I genomsnitt inkommer uppskattningsvis fem till sju

sådana ärenden om dagen till SimpLex-enheten. Ungefar en tredjedel av

alla ärenden har konsekvenser för små företag. Samtliga förslag på nya

och ändrade lagar och förordningar som tas fram inom Regeringskansliet

och som kan ha konsekvenser för små företag skall beredas gemensamt

med SimpLex. SimpLex verkar för att konsekvensanalyser av reglers

10

effekter för små företagsvillkor genomförs i ett tidigt skede, att Skr. 2000/2001:143

analyserna är fullständiga och rättvisande, att analyserna beaktas innan

det slutliga förslaget antas av regeringen och att analysen presenteras i

lagrådsremisser och propositioner samt, vad gäller förordningar, att

analysen finns tillgänglig som offentligt material. I takt med

rekryteringen av handläggare till SimpLex så har detta kommit att

fungera allt bättre.

Granskningen av de förslag till nya eller ändrade regler som tas fram

inom Regeringskansliet resulterade i att ett antal förslag i sin helhet

omprövades eller modifierades för att bättre anpassas till små företags

villkor. Regeringens bedömning är att, även om det finns utrymme för

förbättringar, stora framsteg har gjorts inom Regeringskansliet när det

gäller redovisningen av nya reglers effekter för små företag.

Ett antal förslag på förenklingar av befintliga regler ur ett

småföretagarperspektiv har tagits fram under 2000. Dessa förslag bereds

för närvarande inom Regeringskansliet. Förslagen har till del framtagits i

samarbete med den s.k. Simplexgruppen, som består av fem

småföretagare och småföretagsexperter.

En handledning för konsekvensanalyser togs fram under 2000. Den har

vidareutvecklats och har börjat användas vid utbildning och

erfarenhetsutbyte med tjänstemän vid myndigheter, Regeringskansliet

och i kommittéväsendet. Regeringen har tillfört SimpLex-enheten

resurser och idag arbetar fem handläggare och en ansvarig huvudman

med SimpLex-verksamheten.

Arbetet med regelförenkling pågår även inom övriga departement.

Nedan redovisas några konkreta exempel på detta.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2001 slopades

kravet på att en ansökan om patent skall vara skriftlig. Ändringen är ett

steg på vägen mot att ge företagen (patentsökanden) en möjlighet att ge

in patentansökningar elektroniskt.

I maj 2000 beslutade regeringen om att i fråga om bekämpningsmedel

införa uttryckliga bestämmelser som underlättar s.k. parallellimport av

bekämpningsmedel. Detta underlättar för små företag som inte behöver

vara beroende av att en stor bekämpningsmedelstillverkare samtycker till

att handel bedrivs med bekämpningsmedel som är godkända i Sverige.

I juni 2000 avskaffade regeringen tidigare gällande tillståndsplikt för

en verksamhetsutövare som inom ramen för sin verksamhet behöver

transportera högst 300 lysrör eller andra ljuskällor eller 300 kg använt

köldmedium per transport.

I juni 2000 fattade regeringen beslut om förordningen (2000:577) om

stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Förordningen ersätter

sex tidigare förordningar om miljö- och strukturstöd. Genom den nya

förordningen har stödåtgärderna getts en enklare och mer generell

utformning och det administrativa regelverket har samordnats.

3.3.2 Regelförenkling inom EU

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 beslutades att

kommissionen, rådet och medlemsstaterna skulle ta fram en

sammanhållen strategi för regelförenkling och kvalitet till slutet av 2001.

11

Regeringen har arbetat intensivt med att driva frågan om en strategi som Skr. 2000/2001:143

tar hänsyn till hela lagstiftningskedjan inom EG. Kommissionens förslag

till ny lagstiftning går igenom en lång process och innan det nationella

genomförandet kan ett förslag genomgå flera viktiga förändringar som

kan innebära nya oförutsedda tillämpningsproblem. Av dessa skäl är det

viktigt att det finns ett uttalat förenklingsperspektiv under hela kedjan när

ny lagstiftning tas fram på EG-nivå.

Förslag från kommissionen bör föregås av en konsekvensanalys, där

nyttan av en ny regel vägs mot kostnaden för att följa den. Till

konsekvensanalysen bör knytas en process där kommissionen genom

hela lagstiftningsprocessen rådgör med näringslivet. Detta är särskilt

viktigt för att tillvarata de små företagens intressen.

Sverige har, tillsammans med ett antal andra länder, varit mest

pådrivande i regelförenklingsarbetet på EG-nivå. Vid Europeiska rådets

möte i Stockholm den 23-24 mars 2001 beslutades dels att

kommissionen, i nära samarbete med andra berörda parter skall lägga

fram en strategi för regelförenkling före utgången av 2001, dels att

strategin skall innehålla samråd om föreslagna regler,

konsekvensanalyser, system för kodifiering och översyn av den befintliga

EG-lagstiftningen.

Regeringen deltar aktivt i det arbete som pågår inom EG för att

förenkla jordbrukslagstiftningen. I sammanhanget kan nämnas det

förslag som kommissionen har lämnat till rådet om ett förenklat

stödsystem för små jordbruksföretag. Kommissionen och

medlemsstaterna arbetar nu tillsammans vidare med att försöka

identifiera ytterligare områden som kan förenklas.

Sverige har också under många år varit pådrivande i andra

internationella sammanhang vad gäller regelförenklingar. Här kan

nämnas det arbete som bedrivs inom FN (UN/ECE) som rör förenklingar

av handelsprocedurer. I detta sammanhang tas alltid i görligaste mån

hänsyn till de särskilda behov som små och medelstora företag kan ha.

3.4 Resultat av kommittéernas redovisning enligt 15 §

kommittéförordningen (1998:1474)

Regeringen följer arbetet med regleringar från kommittédirektiv till

lagförslag ur ett småföretagsperspektiv. Därvidlag har en översiktlig

granskning av de betänkanden som lämnades under 2000 genomförts. I

de färdiga betänkandena har i tre fall konsekvensanalyser för förslagens

effekter på små företags villkor särredovisats, dock är två av dessa

analyser ytterst kortfattade och behandlar inte alla aspekter enligt den

checklista som anges i Kommittéhandboken (Ds 2000:1). I ytterligare

drygt tio av de färdiga betänkandena bedöms att en särskild

konsekvensanalys skulle ha givit regeringen ett mer fullständigt

beslutsunderlag i form av mer genomarbetade redovisningar av

förslagens effekter för små företag. I vissa fall har därför utredningars

betänkanden kompletterats med att konsekvensanalyser genomförts av

Regeringskansliet. I andra fall har särskilda uppdrag lagts ut på berörda

myndigheter att arbeta fram en konsekvensanalys. I ytterligare andra fall

har regeringen initierat en hearing för att bl.a. belysa förslagens effekter

12

för små företags villkor. Regeringen anser att det är av utomordentlig Skr. 2000/2001:143

vikt att konsekvensanalyser görs i så tidigt skede som möjligt. Det är

också under utredningsarbetet som tid och resurser finns för detta.

Genomarbetade och fullständiga konsekvensanalyser bör således göras

redan på utredningsstadiet. I mars 2001 startade Näringsdepartementet

därför ett utbildningsprogram som riktar sig mot bland annat kommittéer.

Programmet består av seminarier där tidigare nämnd handledning för

konsekvensanalyser gås igenom.

4. Mål och medel för det fortsatta

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag

4.1 Mål och mått för regelförenklingsarbetet

I såväl förra årets skrivelse till riksdagen som budgetpropositionen för

2001 angav regeringen ett delmål för regelförenklingsarbetet med

särskild inriktning på små företag. Målet är att regelverkens

administrativa börda för småföretag tydligt skall minska inom en

treårsperiod. Vidare angav regeringen att man avsåg utveckla

målformuleringen och metoderna för uppföljning.

I de kontakter regeringen haft med företrädare för näringslivet har

framkommit att det vore önskvärt med ett mätbart och mer konkret mål

för verksamheten. Problemet är att det som är lättast att kvantitativt mäta

sällan är annat än relativt trubbiga indikatorer. Exempelvis kan antalet

regler, volymen av regelförändringar eller regelverkens storlek lätt

mätas. Sådana indikatorer ger en bra bild av hur svårt det kan vara att

överblicka alla regler, men räcker inte för att belysa de praktiska

konsekvenserna för små företag. Effekterna för företagen kan bara mätas

i de berörda företagen. De medel som står till buds är

enkätundersökningar eller konkreta mätningar på plats i företagen. Det

senare är mer tillförlitligt, men också mer resurskrävande. En

enkätundersökning riktad till företag genomfördes av

Näringsdepartementet under 1999. Undersökningen omfattade bl.a.

frågan om regelverkens belastning. Av de tillfrågade företagen ansåg 58

procent att regelverken var betungande. Näringsdepartementet avser att

göra en uppföljande undersökning under innevarande år.

Undersökningen kommer att kompletteras med andra indikatorer på

regelverkens effekter på små företag. Näringsdepartementet för, med

början 2001, statistik på alla förslag på nya och ändrade regler med

konsekvenser för små företag. Uppföljningen kommer att ge en bra bild

över omfattningen av de nya regler som beslutas av regeringen och

riksdagen varje år.

13

4.2 SimpLex

Skr. 2000/2001:143

4.2.1 Stöd och råd

SimpLex informerar och ger råd till myndigheterna, Regeringskansliet

och kommittéväsendet i deras arbete med särskilda konsekvensanalyser

enligt Simplexförordningen.

Ett flertal myndigheter efterlyser mer information, utbildning och

vidareutveckling av metoderna för regelförenklingsarbete. Några av

myndigheterna önskar ett närmare samarbete med SimpLex för att utröna

i vilken mån de ytterligare kan medverka till att småföretagare får

enklare och mer ändamålsenliga regler. SimpLex har under 2001 börjat

arbeta aktivt med myndigheterna i detta syfte och kommer under året att

besöka ett tiotal myndigheter för utbildning och erfarenhetsutbyte. Den

av Näringsdepartementet framtagna handledningen för

konsekvensanalyser kommer därvid att utgöra en viktig del.

Den stödjande och rådgivande funktionen omfattar även arbetet i

Regeringskansliet. Dagligen sker konsultationer mellan tjänstemän på

SimpLex och övriga Regeringskansliet i detta avseende. Även för denna

målgrupp planeras utbildningar att hållas vid två tillfällen under hösten

2001.

1 arbetet med att ompröva befintliga regelverk fyller kommittéväsendet

en central roll. Regeringen kommer därför att under 2001 intensifiera

sina insatser mot relevanta utredningar. Det handlar om utformningen av

kommittédirektiv, att ge råd och stöd vid framtagande av

konsekvensanalyser, samt att verka för ett effektivt samråd med

representanter för små företag under i såväl utredningens gång som det

fortsatta arbetet. Vid ett första utbildningstillfälle i mars 2001 deltog ett

tiotal utredningssekreterare. Samtliga övriga relevanta utredningar

kommer löpande att erbjudas en genomgång av handledningen för

konsekvensanalyser. Ambitionen är att särskilda konsekvensanalyser

skall genomföras i högre utsträckning och med högre kvalitet i de

utredningar som berör små företags villkor.

4.2.2 Granskning av förslag

Beredningsrutinema har blivit bättre vartefter kunskap spridits om

regelförenklingsperspektivet. Det har lett till att granskningen blivit

effektivare och sker i ett allt tidigare skede av förändringsarbetet. Den

granskande funktionen kommer att ytterligare effektiviseras genom att

interna samordningsmöjligheter inom Näringsdepartementet kommer att

tillvaratas.

14

4.2.3 Befintliga regler

Förenklingar av befintliga regler är den stora utmaningen. I varje enskilt

fall måste en avvägning göras mellan syftet med regeln och nyttan med

en förenkling. I detta arbete krävs en samverkan mellan Regeringskansli,

myndigheter och representanter for små företag. Sådana initiativ

framtagna av statssekreterargruppen med särskilt ansvar for

regelförenkling, bereds inom Regeringskansliet. Dessutom har en

arbetsgrupp bildats på tjänstemannanivå med deltagare från

Näringsdepartementet, Finansdepartementet och Justitiedepartementet

som ser över möjligheter till regelförenklingar på skatteområdet.

För att lättare kunna identifiera regler lämpade for förenkling finns

SimpLex-gruppen, en särskild grupp av småföretagare och

småföretagsexperter knuten till Näringsdepartementet. Gruppens syfte

har varit att fungera som en diskussionspartner och experthjälp i arbetet

med att ta fram förslag på regelförenklingar. Gruppen är numera

sammanslagen med den större referensgruppen Nybyggarna, och

kommer att vara en aktiv diskussionspartner med Näringsdepartementet

vid beslut om prioriteringar i arbetet. Genom gruppen kommer

regeringen att på ett direkt sätt uppmärksammas på vissa frågor av

betydelse for arbetet med regelförenkling. De förslag som har framtagits

och diskuterats inom gruppen bereds internt inom Näringsdepartementet.

4.2.4 Slutsatser för det fortsatta arbetet

Ett viktigt instrument för att uppnå enklare och mer ändamålsenliga

regler är den obligatoriska användningen av konsekvensanalyser i

Regeringskansliets och myndigheternas arbete. Den tvingar fram en

redovisning av förslagens effekter for ett litet företag och utifrån den

redovisningen kan sedan ett aktivt beslut tas om införandet av regeln. I

granskningen av nya regler är därför konsekvensanalysen av stor

betydelse. Utvecklingen inom Regeringskansliet på detta område är

positiv och ansträngningar kommer att göras för att ytterligare förbättra

redovisningen till regering, lagråd och riksdag.

Det är enklare att lägga in regelforenklingsaspekten i nya förslag än att

ändra något som redan är beslutat och har trätt i kraft. Kan ett visst

förslag till ny regel omprövas p.g.a. dess effekter på små företag så kan

givetvis samma typ av regler i de befintliga regelverken ifrågasättas.

Erfarenheterna från granskningsarbetet av nya förslag kommer därför i

allra högsta grad att vara värdefulla när befintliga regelverk omprövas.

I årsrapporterna har framkommit att flera myndigheter anser att

Simplexförordningen upplevs som verkningslös i de situationer då

myndigheten är skyldig att genomföra EG: s rättsakter eller andra

internationella bestämmelser. Orsaken till myndigheternas ståndpunkt är

att det då inte finns utrymme för tolkningar eller modifieringar när

myndigheten skall utförda föreskrifter. Regeringen anser att det är av stor

vikt att konsekvensanalyser görs även i dessa fall, eftersom eventuella

negativa effekter för små företag annars inte blir belysta. Internationella

bestämmelser kan komma att omprövas. Det är dessutom möjligt att

samma typ av internationella bestämmelser kommer att förhandlas i

Skr. 2000/2001:143

15

framtiden. Det är då av betydelse att effekterna finns belysta. Det är Skr. 2000/2001:143

därför av stor betydelse att nya regelförslag inom EG remissbehandlas på

ett korrekt sätt och att konsekvensanalyser görs i ett tidigt skede av

processen. Det innebär samtidigt att myndigheterna och

Regeringskansliet måste arbeta nära varandra och ha god insyn i

varandras regelarbete. På detta område finns utrymme för ytterligare

förbättringar som bör tas tillvara.

Rörande förhållandet mellan verksförordningen och

Simplexförordningen har en förstudie av verksförordningens förhållande

till andra relevanta förordningar genomförts av Statskontoret under 2000

på uppdrag av regeringen. Regeringen har for avsikt att tillsätta en

utredning som kommer att lämna förslag på ny utformning av

verksförordningen. Syftet är bl. a. att ta bort onödig överlappning mellan

gällande förordningar.

En ansenlig del av de regler som omger små företag härstammar från

EG-lagstiftning. Det är av mycket stor vikt att även denna lagstiftning

föregås av konsekvensanalyser i tidiga skeden och att processer sker i

samverkan med representanter för små företag. Sverige kommer att

fortsätta driva detta även efter ordförandeskapet i EU.

Det fortsatta arbetet med att ta fram regler som är bättre anpassade till

små företags villkor fortsätter således på bred front. De mest prioriterade

insatserna under 2001 är utbildningsinsatser och arbetet med att förenkla

de befintliga regelverken.

16

Myndigheter som rapporterar enligt Simplexförordningen

Alkoholinspektionen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet ....... ....................

Arbetsmiljöverket

Arbetsmarknadsstyrelsen

Boverket _________________________________________

Centrala studiestödsnämnden

Datainspektionen

Domstolsverket_______ __________________

Elsäkerhetsverket

Fiskeriverket ...... ..................................................

Försvarsmakten_________________________

Inspektionen för strategiska produkter

Jämvägsinspektionen___________

Kemikalieinspektionen .........

Kommerskollegium ________

I Konkurrensverket

Konsumentverket________________________

Lantmäteriverket______________

Luftfartsverket

Läkemedelsverket_________________

Naturvårdsverket _________________

NUTEK _ZZZ__...._ ....--_

Pliktverket ______

Post- och telestyrelsen _____________

pr v

Radio-och TV-verket I

Riksantikvarieämbetet___________________________

Riksförsäkringsverket ;

Rikspolisstyrelsen I

Irsv__ZLZ ZZIZ.............................................

Räddningsverket___________________

Rättsmedicinalverket

SCB .............................. _______

SIKA ___________.________________________________

Sjöfartsverket _______

I Skogsstyrelsen ______________________________________________

Skolverket ____________________________________

Socialstyrelsen

Sprängämnesinspektionen

Statens jordbruksverk______________

Statens livsmedelsverk

Statens strålskyddsinstitut

Sveriges geologiska undersökning

SWEDAC

■Tullverket

: Vägverket ..................................

[Överstyrelsen för civil beredskap

Skr. 2000/2001:143

17

Näringsdepartementet Skr - 2000/2001:143

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001

Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Winberg,

Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Messing, Engqvist,

Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Rosengren

Regeringen beslutar skrivelse 2000/2001:143 Regeringens redogörelse

för regelförändringsarbetet med särskild inriktning på små företag.

18