Prop. 2000/01:46

Regeringens skrivelse

2000/01:46

Redogörelse för en överenskommelse mellan

staten och landstingen om ersättningar till hälso-

och sjukvården för år 2001

Skr.

2000/01:46

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 november 2000

Göran Persson

Ingela Thalén

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en

överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001.

Överenskommelsen godkändes av Landstingsförbundets styrelse den

6 oktober 2000 och av regeringen den 12 oktober 2000. De särskilda er-

sättningar till hälso- och sjukvården som utges i enlighet med överens-

kommelsen uppgår till totalt 1 182 miljoner kronor och skall fördelas

mellan landets 21 landsting. Beloppet skall ställas i relation till de cirka

140 miljarder kronor som landstingens utgifter för hälso- och sjukvården

uppgår till (år 1998). De bidrag som fördelas har därmed huvudsakligen

betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot sjukvården.

Liksom under åren 1999 och 2000 skall huvuddelen av medlen i

överenskommelsen användas för en långsiktig satsning på att stärka

patientens ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Därvidlag betonas

både behovet av att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patienter-

nas inflytande och delaktighet, vilket ligger i linje med de grundläggande

mål som uttrycks i propositionen Nationell handlingsplan för utveckling

av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) som regeringen i juni i

år lämnade till riksdagen. I handlingsplanen redovisar regeringen dels

avsikten att förstärka hälso- och sjukvårdens resurser med sammanlagt

nio miljarder kronor under åren 2001-2004, dels det avtal som reger-

ingen träffat med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen.

Även för år 2001 lämnas inom ramen för överenskommelsen särskild

ersättning för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom

hälso- och sjukvården. Ersättningen är, liksom föregående år,

235 miljoner kronor.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:46

1 Ärendet och dess beredning..............................................................3

2 Överenskommelsen för år 2001 i huvuddrag....................................3

2.1 Ersättningsbelopp...............................................................3

2.2 Att stärka patientens ställning............................................5

2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser...........................7

2.4 Nationellt utvecklingsarbete...............................................8

2.5 Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård...................8

2.6 Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården..................8

2.7 Bidrag inom hjälpmedelsområdet.......................................8

2.8 Områden som ingått i tidigare överenskommelser.............9

2.9 Uppföljning av överenskommelsen....................................9

Bilaga 1 Överenskommelse mellan staten och landstingen om

ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001..................10

Bilaga 2 Fördelning av ersättning för att stärka patientens

ställning för år 2001 ................................................................23

Bilaga 3 Fördelning av särskild ersättning för vissa verksamheter

år 2001 ....................................................................................24

Bilaga 4 Fördelning av särskild ersättning för rehabilitcrings-

och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården

för år 2001...............................................................................25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

23 november 2000..................................................................................26

Ärendet och dess beredning

Skr. 2000/01:46

Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en

överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001.

Denna redovisas i sin helhet i bilaga till skrivelsen.

Såväl regeringen som Landstingsförbundets styrelse har godkänt

överenskommelsen. Den gäller fr.o.m. den 1 januari 2001 under förut-

sättning av att riksdagen godkänner budgetpropositionen för år 2001

(prop. 2000/01:1), avseende dels utgiftsområde 9, anslaget 13:3 Bidrag

till hälso- och sjukvård och dels utgiftsområde 10, anslaget 19:1 Sjuk-

penning och rehabilitering m.m.

2 Överenskommelsen för år 2001 i huvuddrag

Den ekonomiska ramen för överenskommelsen för år 2001 uppgår, lik-

som för åren 1999 och 2000, till sammanlagt 1 182 miljoner kronor. Till

skillnad från föregående år har parterna beslutat att för år 2001 utge ett

omställningsbidrag med 2 miljoner kronor till Rett Center för vård av

patienter med Rett syndrom.

2.1 Ersättningsbelopp

Följande ersättningar lämnas enligt överenskommelsen för år 2001 (mil-

joner kronor).

1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46

Skr. 2000/01:46

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen for år 2001

1. Att stärka patientens ställning

850

1.1 Förbättrad tillgänglighet

Ökad delaktighet

789

1.1.1 Rett Center

2

1.2 Ersättning för vissa verksamheter

50

1.3 Nationella informationssystem (STRAMA

3 mkr, producentobunden läkemedels-

information 6 mkr)

9

2. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser

235

3. Nationellt utvecklingsarbete

31

3.1 Verksamhetsutveckling

20

3.2 Särskilda medel för utvecklingsarbete

11

4. Stöd för kunskapsbaserad vård

5

5. Stöd till IT-utveckling

10

6. Bidrag inom hjälpmedelsområdet

51

6.1 Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet

45,5

6.2 Metod och kunskapsutveckling

5,5

Summa:

1 182

2.2 Att stärka patientens ställning

Förbättrad tillgänglighet och ökad delaktighet

Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-

heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att patienterna

överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.

Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport En behandlingsgaranti i

hälso- och sjukvården (redovisad till regeringen i mars 1999), vilken

analyserar de konsekvenser införandet av en behandlingsgaranti skulle få

i svensk sjukvård, framhöll regeringen i budgetpropositionen för år 2000

(prop. 1999/2000:1, uo9) att den inte var beredd att föreslå en sådan.

Kravet på att förbättra tillgängligheten kvarstår dock oförändrat. För

detta krävs både resursförstärkningar, förändrat arbetssätt och utvecklad

samverkan.

Socialstyrelsen förordade i den ovan nämnda rapporten att patienterna

bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor.

Socialstyrelsen föreslog en rättslig reglering av frågan om fritt sjukhus-

val.

Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse

mellan staten och landstingen om ersättningar för insatser för att stärka

patientens ställning m.m. påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra

vilka valmöjligheter som finns inom vården. Parterna konstaterar att

Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till

landstingen som tydliggör valmöjligheterna och som innebär en större

likhet över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är mycket

viktigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. Frågan

om behov av lagstiftning inom området kommer därefter att övervägas.

I överenskommelsen för år 1999 utlovades en utökad satsning för att

lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldrevården.

Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med

Svenska Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkar-

medverkan. Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i

den kommunala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om ut-

vecklingsinsatser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt

lyfts fram. Dessutom driver Landstingsförbundet flera med Svenska

Kommunförbundet gemensamma projekt i syfte att stödja landstings och

kommuners arbete på detta område.

I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa

tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-

täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-

heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som

syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjuk-

vården genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och ana-

lys av väntetider. I april 2000 presenterade projektet en nationell databas

för information om aktuella förväntade väntetider till ett urval

mottagningsverksamheter och behandlingar inom den somatiska

specialistvården. Såväl insamling som redovisning av uppgifterna görs

via Internet. Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter

för uppföljning och analys av faktiska väntetider. Inom ramen för

projektet pågår också aktiviteter för att ta fram riktlinjer för god praxis

Skr. 2000/01:46

vad gäller organisation och administration av väntelistor samt för att öka

kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika avseenden. En översiktlig

plan för arbetet åren 2001-2002 innehåller fortsatt utveckling av

databasen 0M1 landstingens informationssystem, processuppföljning för

verksamhetsstyrning, tidbokning och medicinsk prioritering.

Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt

arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet om

prioriteringar i hälso- och sjukvården. Ett arbete har påbörjats som syftar

till att samtliga nationella riktlinjer successivt skall kompletteras med

kunskapsunderlag som kan ligga till grund för ställningstaganden till

prioriteringar. Socialstyrelsen driver även ett projekt som syftar till att

utveckla metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya medicinska

metoder. Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att på ett struk-

turerat sätt samla in och analysera information samt föra tillbaka iaktta-

gelser som påverkar möjligheterna att implementera riksdagsbeslutet om

prioriteringar i primärvården.

Särskilda medel avsätts även i denna överenskommelse för dessa ut-

vecklingsprojekt avseende väntetider och prioriteringar i vården.

Parterna har i överenskommelsen framfört att de är eniga kring bety-

delsen av att stärka patientens inflytande och delaktighet i vården.

Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer krav på ett fortsatt

förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår från att patienterna

är delaktiga och ses som en resurs. I landstingen pågår också utveck-

lingsarbete för att göra verklighet av dessa ambitioner. Arbetet med att

stärka patientens ställning ingår i allmänhet som en integrerad del i

landstingens ordinarie arbete. Informations- och kompetensutvecklings-

aktiviteter som syftar till ökad patientfokusering ingår oftast i ordinarie

utvecklingsaktiviteter. Parterna konstaterar att ett fortsatt långsiktigt ut-

vecklingsarbete på lokal nivå är avgörande för att åstadkomma föränd-

ringar i verksamheterna.

Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken

(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny tek-

nik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att

delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till information

kan förbättras och underlättas. Parterna konstaterar att det är viktigt att de

möjligheter till ökad delaktighet och tillgänglighet som skapas av ny tek-

nik tas tillvara inom hjälpmedelsområdet.

Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av sin “Vårdkata-

log - Högspecialiserad vård av rikskaraktär” och planerar nu att följa hur

vårdbehoven tillgodoses för de små och mindre kända handikapp-

grupperna. Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i

landsting och regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgär-

der för att underlätta för patienter med svåra och mycket ovanliga sjuk-

domstillstånd och skador att få vård i annat landsting. Även fortsätt-

ningsvis krävs fortsatt arbete inom området. Vården för en av dessa

patientgrupper, patienter med Rett syndrom, bedrivs vid länssjukhuset i

Östersund (Rett Center). För att underlätta en smidig övergång till själv-

finansiering av verksamheten har parterna för avsikt att under en över-

gångsperiod på två år utge ett omställningsbidrag till Rett Center med

sammanlagt 4 miljoner kronor. För år 2001 utgår ett omställningsbidrag

med 2 miljoner kronor.

Skr. 2000/01:46

Ersättning för vissa verksamheter

Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som

inte kompenseras genom statsbidragssystemet, t.ex. vård av tvångsom-

händertagna HIV-smittade från hela landet. Parterna har enats om att

dessa landsting bör kompenseras genom överenskommelsen. För år 2000

avsattes 50 miljoner kronor och samma belopp skall avsättas för år 2001.

Nationella informationssystem

För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella informationssystem,

varav 6 miljoner avsåg producentobunden läkemedelsinformation.

Parterna har enats om att avsätta samma belopp för år 2001.

Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell anti-

biotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 1995

bl.a. arbetat med att sprida information i syfte att åstadkomma en ratio-

nell användning av antibiotika och därigenom begränsa utvecklingen av

antibiotikaresistens i landet. Parterna överenskom 1999 om att under

maximalt tre år fördela 3 miljoner kronor årligen till STRAMA med

början år 2000. Parterna har enats om att avsätta 3 miljoner kronor

år 2001.

Skr. 2000/01:46

2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser

För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet från sjukförsäk-

ringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom

sjukvården skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att

oförändrat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001. Den grund-

läggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att stimulera

gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En viktig

förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som genererar

ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa sjuk-

domstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska och

förkorta sjukskrivningarna. Insatserna skall till övervägande delen in-

riktas mot:

- kvalificerade medicinska utredningar,

- försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren samt

- utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder.

Parterna har enats om att de projekt som finansieras med medel från

överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som behövs

för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter. Regeringen av-

ser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att inkomma till Social-

departementet med en redovisning av pågående och planerade projekt.

Regeringen avser även att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan

med Riksförsäkringsverket följa upp och utvärdera de insatser som ge-

nomförts under år 2001.

1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46

2.4 Nationellt utvecklingsarbete

Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-

hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-

vecklas. I överenskommelserna för åren 1999 och 2000 avsattes

31 miljoner kronor och parterna har enats om att för år 2001 anslå samma

belopp. Medlen skall bl.a. användas till projektet Väntetider i Vården

samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete rörande prioriteringar, som redo-

visats ovan.

Skr. 2000/01:46

2.5 Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-

sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser

accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga

metoder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)

har till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att

förmedla resultaten till sjukvårdshuvudmännen. I syfte att stödja arbetet

med att få bättre genomslag för nya forskningsresultat är parterna eniga

om att för år 2001, liksom för år 2000, avsätta 5 miljoner kronor.

2.6 Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården

Det finns behov av en gemensam infrastruktur eller plattform för IT i

hälso- och sjukvården och för detta ändamål har ett nationellt organ för

IT-strategiska frågor, Carelink, skapats, som arbetar på uppdrag och med

finansiellt stöd av alla sjukvårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offent-

liga som privata. I styrelsen ingår Landstingsförbundet, Svenska

Kommunförbundet, Apoteket AB och Socialstyrelsen. Organet skall vara

fristående och i funktion senast årsskiftet 2000/2001 och skall senast den

1 juli 2001 lämna en utförlig delrapport till Landstingsförbundet och

Socialdepartementet. För detta ändamål har parterna enats om att avsätta

10 miljoner kronor år 2001.

2.7 Bidrag inom hjälpmedelsområdet

Enligt propositionen Ombildning av Handikappinstitutet ombildades

Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999

(prop. 1997/98:57). De nya ägarna - staten, Landstingsförbundet och

Svenska Kommunförbundet - har överenskommit att finansieringen för

fyraårsperioden 1999-2002 skall ske med medel från statsbudgeten.

Medlen skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. Detta

innebär att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till Hjälpmedelsinstitutet

för år 2001.

Staten och landstingen har vidare kommit överens om att för år 2001,

liksom för åren 1999 och 2000, avsätta 5,5 miljoner kronor för att inom

ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell och

ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig metod- och kun-

skapsutveckling inom området.

2.8 Områden som ingått i tidigare överenskommelser

Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen om

vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 fortsatt

giltighet. Parterna erinrar också om att det stöd som skall kanaliseras via

Socialstyrelsen avseende finansiering av utvecklingen av de nationella

kvalitetsregistren avser analys och återföring av data samt vidareutveck-

ling av registren. Kostnaden för deltagande enheter för medverkan lik-

som den rutinmässiga driften bör däremot i första hand åvila sjukvårds-

huvudmännen som en del av den ordinarie verksamheten.

Skr. 2000/01:46

2.9 Uppföljning av överenskommelsen

Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-

institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter

insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-

gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa ak-

törer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning av

pågående och planerade projekt. Parterna är även överens om att under

2001 få till stånd en utvärdering av i vilken utsträckning inriktningen mot

att stärka patientens ställning har haft genomslag inom hälso- och sjuk-

vården. Parterna har därutöver enats om att landstingen till Landstings-

förbundet skall redovisa dels strategier och målsättning för arbetet med

att förbättra effektiviteten och rationaliteten i läkemedelsanvändningen,

dels vilka informations-, utbildnings- och uppföljningsinsatser som

genomförts inom läkemedelsområdet. På basis av de från landstingen

inkomna redovisningarna skall Landstingsförbundet därefter till Social-

departementet samlat redovisa landstingens insatser inom området.

SOCIALDEPARTEMENTET

LANDSTINGSFÖRBUNDET

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Överenskommelse mellan staten och landstingen om

ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001

I överenskommelsen för år 1999 enades staten och landstingen om en

långsiktig satsning på att stärka patientens ställning inom svensk hälso-

och sjukvård. Därvidlag betonades både behovet av att förbättra vårdens

tillgänglighet och att öka patienternas inflytande och delaktighet.

I ett särskilt inriktningsdokument - Patienten i hälso- och sjukvården -

bifogat till 1999 års överenskommelse redovisade parterna sin gemen-

samma syn på hur hälso- och sjukvården bör utvecklas för att stärka

patientens ställning. Denna inriktning avsågs gälla även år 2000.

Däremot förutsattes att den ekonomiska omfattningen av överens-

kommelsen skulle regleras för ett år i taget. För att stödja det långsiktiga

arbetet med att stärka patientens ställning inom svensk hälso- och sjuk-

vård är parterna överens om att samma huvudinriktning skall gälla även

år 2001.

Regeringen lämnade i juni i år propositionen Nationell handlingsplan

för utveckling av hälso- och sjukvården (1999/2000:149) till riksdagen. I

handlingsplanen redovisar regeringen dels avsikten att förstärka hälso-

och sjukvårdens resurser med sammanlagt nio miljarder kronor under

åren 2001-2004, dels det avtal som regeringen träffat med Landstings-

förbundet och Svenska Kommunförbundet om utvecklingsinsatser inom

vården och omsorgen. Inriktningen är att vidta åtgärder för att stärka

primärvården, äldrevården och psykiatrin samt för att öka mångfalden av

vårdgivare. Målet är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hela

vården och stärka patientens ställning. Parternas avsikt i denna överens-

kommelse, att förbättra vårdens tillgänglighet och öka patienternas del-

aktighet, ligger därmed i linje med de grundläggande mål som uttrycks i

handlingsplanen. Landstingen och staten är sedan tidigare överens om att

landstingen skall ta ett ökat kostnadsansvar för läkemedlen. Syftet är att

integrera användningen av läkemedel i hälso- och sjukvården och få ett

effektivt resursutnyttjande, vilket också överensstämmer med inrikt-

ningen i den Nationella handlingsplanen. För att ta över kostnadsansvaret

krävs ett omfattande utvecklingsarbete inom landstingen vad gäller bl.a.

information, utbildning och uppföljning inom läkemedelsområdet, lik-

som åtgärder från statens sida gällande bl.a. regelsystemen inom om-

rådet. Det är av yttersta vikt att det utvecklingsarbete som har påbörjats i

många landsting intensifieras under år 2001.

Förbättrad tillgänglighet

Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-

heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att patienterna

överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.

10

I den vårdgaranti som gällt sedan år 1997 regleras väntetid för besök

inom primärvård och specialistsjukvård. Inför 1999 års överens-

kommelse aktualiserades behovet av en behandlingsgaranti. Parterna

enades dock om att först närmare klarlägga de praktiska, organisatoriska

och ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad vårdgaranti samt att ut-

röna hur en sådan garanti förhåller sig till de av riksdagen fastställda

riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Senare upp-

drog regeringen åt Socialstyrelsen att beskriva och analysera dessa förut-

sättningar. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 1999 i rapporten

En behandlingsgaranti i hälso- och sjukvården.

I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, uo 9) framhöll

regeringen, mot bakgrund av Socialstyrelsens analys av de konsekvenser

införandet av en behandlingsgaranti skulle få i svensk sjukvård, att den

inte är beredd att föreslå någon sådan. Kravet på att förbättra tillgänglig-

heten kvarstår dock oförändrat. För detta krävs både resursförstärkningar,

förändrat arbetssätt och utvecklad samverkan.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Valmöjligheter i vården

Socialstyrelsen förordade, i den ovan nämnda rapporten, att patienterna

bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor.

Styrelsen pekar på stora skillnader mellan landstingen och på oklara lo-

kala regelverk. Vidare pekar man på brister när det gäller tillgång till in-

formation som kan utgöra underlag för välgrundade val, t.ex. information

om väntetider vid olika sjukhus. Mot denna bakgrund föreslår Socialsty-

relsen rättslig reglering av frågan om fritt sjukhusval.

Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse

påböijat ett arbete som syftar till att tydliggöra vilka valmöjligheter som

finns inom vården. Det har därvidlag framkommit att möjligheten att

välja sjukhus redan i dag finns på de allra flesta håll men att informatio-

nen brister och stundtals även tillämpningen.

Parterna anser att det är mycket angeläget att tillgodose både krav på

reella valmöjligheter och tydliga regelverk. Parterna konstaterar att

Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till

landstingen som tydliggör valmöjligheterna och innebär en större likhet

över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är mycket vik-

tigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. Frågan om

behov av lagstiftning inom området kommer därefter att övervägas.

Läkarinsatser i kommunal vård och omsorg

Som Socialstyrelsen konstaterat i utredningen om en behandlingsgaranti

är tillgängligheten i den planerade vården starkt beroende av tillgänglig-

heten i övrigt; inom akutsjukvården, i primärvården samt i den kommu-

nala vården och omsorgen.

I överenskommelsen avseende år 1999 utlovades en utökad satsning

för att lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldre-

vården. Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med

Svenska Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkar-

medverkan. Projektet behandlar bl.a. primärvårdens roll i äldrevården,

11

samverkan med övriga specialiteter, t.ex. geriatrik och psykiatri samt

läkarmedverkan i informationsöverföring och vårdplanering.

Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i den kommu-

nala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om utvecklingsinsat-

ser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt lyfts fram. Dess-

utom driver Landstingsförbundet flera med Svenska Kommunförbundet

gemensamma projekt i syfte att stödja landstings och kommuners arbete

på detta område.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Vårdgaranti med reglerade väntetider för besök

År 1997 infördes, i denna överenskommelse, en vårdgaranti som syftar

till att tillförsäkra alla patienter snabb kontakt med vården. Parterna är

överens om att denna skall gälla även under år 2001.

Primärvården är ansvarig för de första kontakterna och skall erbjuda

hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som vården

kontaktas. Om den första kontakten inte sker med läkare skall tid för

läkarbesök kunna erbjudas senast inom åtta dagar.

Om det bedöms att besök inom övrig specialistvård fordras skall tid för

besök erbjudas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och

prioriteringar, dock senast inom tre månader. För patienter med stark oro,

eller när läkaren på grund av befarad allvarlig sjukdom med försämrad

prognos vid tidsutdräkt bedömer att besök hos specialist inte kan anstå,

skall besöket ske senast inom en månad.

När det bedöms att behandling fordras skall den påbörjas utan dröjsmål

enligt vägledande principer för urval och prioritering och i samråd med

patienten.

I de fall besök inte kan erbjudas inom nämnda tidsgränser har patienten

rätt att, utan extra kostnader för patienten, välja att göra besöket hos en

vårdgivare i annat landsting. Denna rätt inkluderar även privata vård-

givare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersätt-

ning eller enligt vårdavtal.

Att följa upp tillgängligheten

I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa

tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-

täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-

heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som

syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjukvår-

den genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och analys

av väntetider. Samtliga landsting medverkar i projektet. Under år 1999

har extra medel utgått för bl.a. anpassning av de lokala IT-systemen så

att landstinget kan medverka i de mätningar som skall genomföras.

1 april 2000 presenterades en nationell databas för information om ak-

tuella förväntade väntetider till ett urval mottagningsverksamheter och

behandlingar inom den somatiska specialistvården. Såväl insamling som

redovisning av uppgifterna görs med hjälp av Internet. Avsikten är att

informationen skall följas upp tre gånger per år. Uppgifter om aktu-

12

ella/förväntade väntetider skall dock inrapporteras minst en gång per

månad.

Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter för uppfölj-

ning och analys av faktiska väntetider. Målsättningen är att samtliga

huvudmän vid kommande årsskifte skall kunna lämna uppgifter enligt

överenskommen plan.

Inom ramen för projektet pågår också aktiviteter för att ta fram rikt-

linjer för god praxis vad gäller organisation och administration av vänte-

listor samt för att öka kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika av-

seenden. En studie av remisser inom ortopedi pågår för närvarande lik-

som två enkätstudier till patienter. Den ena studien riktar sig till patienter

som genomgått operation/behandling och avser att mäta patienternas syn

på väntetiden och vilka konsekvenser väntetiden har haft för hälsotill-

stånd och vårdkonsumtion. Den andra enkäten riktar sig till patienter med

långvarig sjukdom och avser att belysa hur dessa patientgrupper upp-

fattar vårdens kvalitet med särskild tonvikt på olika aspekter på tillgäng-

ligheten.

Under år 2000 kommer också en studie av tillgängligheten i primär-

vård att påbörjas liksom en förstudie kring hur tidbokning går till i den

svenska hälso- och sjukvården.

På längre sikt syftar projektet till att implementera hela den modell för

att följa tillgängligheten som Landstingsförbundet tagit fram i samverkan

med den södra sjukvårdsregionen. Denna modell bygger på att de lokala

informationssystemen i hälso- och sjukvården utvecklas så att de inne-

håller vissa data kring sju mätpunkter i hela vårdprocessen. Den första

etappen av projektet berör fyra av dessa mätpunkter. Det är därför ange-

läget att projektet kan fortsätta efter kommande årsskifte. En översiktlig

plan för arbetet åren 2001-2002 innehåller fortsatt utveckling av data-

basen och landstingens informationssystem, processuppföljning för verk-

samhetsstyming, tidbokning och medicinsk prioritering.

Under tvåårsperioden bör flertalet landsting ha utvecklat informations-

system som innehåller uppgifter för samtliga sju mätpunkter i den

grundläggande modellen. Det utredningsarbete som påbörjats vad gäller

tillgängligheten i primärvård samt för patienter med långvariga vård-

behov bör också leda fram till förslag hur detta kan följas upp lokalt och

nationellt.

En del av det fortsatta arbetet skall ägnas åt att studera i vilken mån

data för uppföljning av tillgängligheten kan utnyttjas för processtyrning.

Väntetiden är också ett uttryck för hur angeläget vårdbehovet bedöms

vara (medicinsk prioritet). För att kunna bedöma väntetiderna måste de

relateras till den medicinska prioriteten. Projektet har tagit fram ett för-

slag till definition av medicinsk prioritering liksom ett sätt att redovisa

denna genom att registrera ett datum före vilket vården bör ges. Detta

förslag har fått stöd av såväl Svenska Läkarförbundet som Svenska

Läkaresällskapet.

En övergång till denna nya form för registrering av medicinsk prioritet

kräver centralt stöd inte minst från de medicinska specialistföreningarna

för att implementeras med gott resultat. Projektet kommer därför att

stödja del arbete med prioriteringar som Svenska Läkaresällskapet har

påbörjat.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

13

Prioriteringar i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt

arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet om

prioriteringar i hälso- och sjukvården. Syftet är att ta fram beslutsstöd

och kunskapsunderlag som kan bidra till att prioriteringarna kan göras på

det öppna sätt som var en av de viktiga utgångspunkterna när Priorite-

ringsutredningen tillsattes i början av 1990-talet. Riktlinjerna för arbetet

drogs upp i SoS-rapport 1999:16 Prioriteringar i sjukvården - Beslut och

tillämpning. Projektet bedrivs i samarbete med SBU och Läkemedels-

verket.

Bland pågående projekt kan nämnas utveckling av metoder för priori-

tering av resurser till åtgärder mot kranskärlssjukdom i samarbete med

Göteborg samt Västerbottens och Östergötlands läns landsting. Med ut-

gångspunkt i studier av olika åtgärders effektivitet, risker och kostnader

samt lokala epidemiologiska data uppskattas en ”optimal” resursfördel-

ning i de tre geografiska områdena, som sedan skall jämföras med den

faktiska resursförbrukningen för de åtgärder som studeras i projektet.

Projektet beräknas vara slutfört i sin helhet vid utgången av år 2001.

Möjligheter finns att ansluta ytterligare landsting till projektet under

år 2001.

Socialstyrelsen har också i enlighet med den särskilda överens-

kommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och

sjukvården för år 2000 påbörjat ett arbete med att ta fram beslutsstöd för

prioriteringar inom ramen för de nationella riktlinjerna för vård av

patienter med svåra kroniska sjukdomar. De nationella riktlinjerna för

kranskärlssjukvård, som skall publiceras i månadsskiftet

oktober/november 2000, blir de första riktlinjer som kommer att inne-

hålla beslutsstöd för prioriteringar. Arbete pågår också med att ta fram

beslutstöd för prioriteringar inom ramen för riktlinjerna för vård och om-

sorg av äldre vid livets slut. Det arbetet beräknas vara slutfört under

våren 2001. Avsikten är att Socialstyrelsens samtliga nationella riktlinjer

successivt skall kompletteras med kunskapsunderlag som kan ligga till

grund för ställningstaganden till prioriteringar. Som ett led i detta har ett

utvecklingsarbete påbörjats i syfte att förbättra metoderna för gradering

av det vetenskapliga kunskapsläget i syfte att kunna ge information om

hur väl dokumenterat varje enskilt påstående är. Avsikten är att grade-

ringen av dokumentationen i kombination med bedömningar av behov

och kostnadseffektivitet skall påverka styrkan i rekommendationerna.

Socialstyrelsen driver därutöver ett projekt som syftar till att utveckla

metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya medicinska metoder.

Arbetet har inledningsvis inriktats på fem nya läkemedel och drivs av

fem arbetsgrupper som har i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som

kan ligga till grund för rekommendationer som stöd för prioriterings-

beslut i sjukvården. Den fasen av arbetet beräknas vara slutförd i slutet

av november.

Under projektets andra fas kommer Socialstyrelsen att aktivt föra ut

och diskutera arbetsgruppernas analyser och rekommendationer med

företrädare för läkemedelskommittéer och andra aktörer i sjukvården,

bl.a. i syfte att inhämta synpunkter som kan bidra till att utveckla arbets-

metoden inför det fortsatta projektarbetet. Arbetet avslutas under våren

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

14

2001 med en summerande och analyserande rapport som utarbetas av

projektets styrgrupp.

Avsikten är att Socialstyrelsen därefter successivt skall ta fram kun-

skapsunderlag och rekommendationer som kan ligga till grund för beslut

om prioriteringar av nya medicinska metoder. Urvalet av metoder skall

som nu göras i samarbete med Läkemedelsverket och SBU.

Vidare genomförs en granskning av cancervården i Örebroregionen

inom ramen för aktiv verksamhetstillsyn, som bl.a. belyser prioriterings-

aspekter. Projektet slutförs under våren 2001.

Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att på ett strukturerat

sätt samla in och analysera information samt föra tillbaka iakttagelser

som påverkar möjligheterna att implementera riksdagsbeslutet om

prioriteringar i primärvården. Arbetet skall resultera i en rapport med

verksamhetsföreträdare för primärvården samt sjukvårdspolitiker och

andra beslutsfattare som målgrupper. Projektet beräknas vara slutfört

under våren 2001.

I planeringen ingår att påbörja ett projekt om prioriteringar inom

strokevården i syfte att utveckla verktyg för gemensam prioritering

mellan kommun och landsting i sådana vårdprocesser som innefattar

båda huvudmännens resurser. Avsikten är att arbetet skall bedrivas i

samarbete med ett par landsting och kommuner. En förstudie beräknas

vara klar i början av år 2001.

Som framgår i det följande avsätts särskilda medel även i denna

överenskommelse för dessa utvecklingsprojekt avseende väntetider och

prioriteringar i vården.

Ökad delaktighet

Efter förslag från regeringen i två propositioner - Patientens ställning

(prop. 1997/98:189) och Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) - be-

slutade riksdagen hösten 1998 om flera lagändringar i syfte att stärka

patientens ställning.

I inriktningsdokumentet Patienten i hälso- och sjukvården redovisar

parterna enighet kring betydelsen av att stärka patientens inflytande och

delaktighet i vården. Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer

krav på ett fortsatt förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår

från att patienterna är delaktiga och ses som en resurs. Det fordras mot

denna bakgrund ett aktivt utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt

stärka patientens ställning.

I landstingen pågår också utvecklingsarbete för att göra verklighet av

dessa ambitioner. Arbetet med att stärka patientens ställning ingår i all-

mänhet som en integrerad del i landstingens ordinarie arbete. Informa-

tions- och kompetensutvecklingsaktiviteter som syftar till ökad patient-

fokusering ingår oftast i ordinarie utvecklingsaktiviteter både gällande

vård och behandling och vårdens organisation. Det handlar om fort-

löpande aktiviteter i hela organisationen, bl.a. inom ramen för kvalitets-

arbetet som med sin starka betoning av kund-/patientperspektivet leder

till åtgärder som innebär att organisationen anpassas till patienterna och

inte tvärtom.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

15

Detta är ett omfattande och grundläggande arbete som kräver föränd-

ringar av attityder, arbetssätt och organisation och det finns fortfarande

ett betydande glapp mellan ambitioner och verklighet. Parterna kan

konstatera att ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete på lokal nivå är

avgörande för att åstadkomma förändringar i verksamheterna.

Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken

(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny tek-

nik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att

delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till information

kan förbättras och underlättas.

Informationstekniken och den digitala tekniken är exempel på hur den

tekniska utvecklingen medfört att helt nya hjälpmedel kommit fram sam-

tidigt som äldre hjälpmedel kunnat utvecklas och förbättras. Parterna

konstaterar att det är viktigt att de möjligheter till ökad delaktighet och

tillgänglighet som skapas av ny teknik tas tillvara inom hjälpmedelsom-

rådet. Ett exempel på intressant teknikutveckling är talböcker i digital

form som ger betydligt högre kvalitet än kassettböckema. Den digitala

tekniken kommer så småningom också att underlätta tillgången till tal-

böcker eftersom de kommer att kunna överföras elektroniskt.

Skr. 2OOO/O1:46

Bilaga 1

Svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador

Inför överenskommelsen för år 1999 aktualiserades problem för patienter

med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador att erhålla

vård utanför det egna landstinget. Mot denna bakgrund kom regeringen

och Landstingsförbundet överens om det angelägna i att hälso- och sjuk-

vården kan svara upp mot dessa patienters behov av specialistvård i annat

landsting. Parterna konstaterade också att Socialstyrelsens Vårdkatalog

borde kompletteras med sådana medicinska verksamheter som kan till-

godose dessa patientgruppers vårdbehov.

Regeringen gav under år 1999 Socialstyrelsen i uppdrag att successivt

bygga ut sin ”Vårdkatalog - Högspecialiserad vård av rikskaraktär” i

relevanta delar, bl.a. med utgångspunkt i arbetet med små och mindre

kända handikappgrupper samt att följa hur vårdbehoven tillgodoses för

denna grupp. Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av

Vårdkatalogen som gäller åren 2000-2001. Som ett andra led i reger-

ingsuppdraget kommer Socialstyrelsen att följa hur vårdbehoven till-

godoses för de små och mindre kända handikappgrupperna. I detta upp-

följningsarbete följs även spridningen och användningen av den ut-

byggda Vårdkatalogen upp. Vidare kommer Socialstyrelsen att följa upp

om katalogen har haft någon effekt vad gäller att öka tillgängligheten till

högspecialiserad vård för dessa patientgrupper.

Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i landsting och

regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgärder för att

underlätta för denna grupp patienter att få vård i annat landsting. Även

fortsättningsvis krävs fortsatt arbete inom området.

Vården för en av dessa patientgrupper, patienter med Retts syndrom,

bedrivs vid länssjukhuset i Östersund (Rett Center). Rett Center är upp-

taget som en riksspecialitet i Socialstyrelsens Vårdkatalog. Verksam-

heten startade med stöd av statliga stimulansbidrag åren 1995 och 1996

16

har sedan dess subventionerats av Jämtlands läns landsting. För att

underlätta en smidig övergång till självfinansiering av verksamheten har

parterna för avsikt att under en övergångsperiod på två år utge ett om-

ställningsbidrag till Rett Center med sammanlagt 4 miljoner kronor. För

år 2001 utgår ett omställningsbidrag med 2 miljoner kronor.

Ersättning för vissa verksamheter

Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som

inte kompenseras genom statsbidragssystemet. Exempel på sådana verk-

samheter är vård av tvångsomhändertagna HIV-smittade från hela landet

och akut sjukvård av utländska medborgare som inte omfattas av EU:s

regler eller någon konvention. Parterna har varit eniga om att dessa

landsting bör kompenseras genom denna överenskommelse. För år 2000

avsattes 50 miljoner kronor för detta ändamål. Parterna är eniga om att

detta stöd skall finnas kvar med samma belopp under år 2001.

Nationella informationssystem

För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella informationssystem,

varav 6 miljoner avsåg producentobunden läkemedelsinformation.

Parterna avser att avsätta samma belopp för år 2001. Medlen för produ-

centobunden läkemedelsinformation disponeras av Läkemedelsverket

och skall, i samverkan med landstingen, användas för att utveckla infor-

mationen, bl.a. till landstingens läkemedelskommittéer.

Resistens mot antibiotika är ett problem som accentuerats under senare

år. Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell anti-

biotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 1995

bl.a. fungerat som ett forum för att sprida information i syfte att åstad-

komma en rationell användning av antibiotika och därigenom begränsa

utvecklingen av antibiotikaresistens i landet. Parterna överenskom 1999

om att under maximalt tre år fördela 3 miljoner kronor årligen till

STRAMA med böljan år 2000. Parterna är överens om att avsätta

3 miljoner kronor år 2001.

Rehabiliterings- och behandlingsinsatser

Från 1991 har staten och landstingen årligen träffat överenskommelse om

särskilda medel från sjukförsäkringen avsedda för medicinska rehabili-

terings- och behandlingsinsatser inom sjukvården - inom ramen för

denna överenskommelse.

För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet för detta ända-

mål skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att oföränd-

rat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001.

Den grundläggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att

stimulera gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En

viktig förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som gene-

rerar ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

17

sjukdomstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska

och förkorta sjukskrivningarna.

Muskuloskeletala sjukdomar är t.ex. orsaken bakom drygt 50 procent

av dagens sjukskrivningar och övervägande delen består av smärta i rygg

och nacke. Det är dock endast 5 procent av patienter med smärta i rygg

och nacke som har en väldefinierad skada som går att åtgärda med

exempelvis operation. Resten av patienterna, 95 procent, har problem för

vilka ingen entydig åtgärd eller behandling finns att tillgå och där även

existentiella och psykiska faktorer ingår i sjukdomsbilden. Hur man skall

rehabilitera patienter med sådan problematik är komplicerat. Det är

lättare att säga vad som inte skall göras än att ange en viss metod. Både

nationell och internationell forskning indikerar dock att sjukskrivning,

som riskerar att passivisera patienten, bör undvikas.

Parterna är överens om att rehabilitering av sådana patientgrupper skall

ägnas ökad uppmärksamhet. Insatserna skall därför till övervägande

delen inriktas mot:

- kvalificerade medicinska utredningar - som omfattar bedömning av

funktionsnedsättning och de psykologiska och sociala konsekven-

serna av skadan/sjukdomen samt bedömning av rehabiliteringspoten-

tial, arbetsförmåga och möjlighet till fortsatta yrkesinriktade åtgärder,

- försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren, i

första hand vad gäller vissa diagnosgrupper, t.ex. ryggont och

stressjukdomar samt

- utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder.

Parterna är vidare överens om att de projekt som finansieras med medel

från överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som

behövs för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter.

Regeringen avser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att före den

1 mars 2001 inkomma till Socialdepartementet med en redovisning av

pågående och planerade projekt. Regeringen avser även att ge Social-

styrelsen i uppdrag att i samverkan med Riksförsäkringsverket följa upp

och utvärdera de insatser som genomförts under år 2001. Metodiken för

utformningen av återrapporteringen till regeringen skall utvecklas av

Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i samråd.

Nationellt utvecklingsarbete

Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-

hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-

vecklas. I överenskommelserna för år 1999 och 2000 avsattes

31 miljoner kronor och parterna är eniga om att för år 2001 anslå samma

belopp.

Åren 1999 och 2000 avsattes därav 20 miljoner kronor till nationellt

stöd för verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården. Parterna är eniga

om att anslå samma belopp för år 2001. Syftet med arbetet är att utveckla

ändamålsenligheten i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv. Den

snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från patienter kräver ett

ledarskap för systematisk verksamhetsutveckling. Arbetet med att intro-

ducera och utnyttja ny kunskap i det dagliga arbetet och utmönstra dålig

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

18

praxis kräver systematik och uthållighet. Det krävs också lokala uppfölj-

ningssystem för att dokumentera verksamhetens ändamålsenlighet.

Det är därutöver angeläget med utvecklingsarbete på nationell nivå.

Projektet Väntetider i Vården samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete

rörande prioriteringar, som redovisats ovan, är viktiga inslag i detta ar-

bete. Parterna är mot denna bakgrund eniga om att avsätta 11 miljoner

kronor för utvecklingsarbete på nationell nivå även år 2001. Beslut om

användningen av medlen för nationellt utvecklingsarbete fattas i samråd

mellan Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-

sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser

accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga me-

toder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har

till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att

förmedla resultaten till- sjukvårdshuvudmännen. Slutsatserna från SBU

har hög trovärdighet men likafullt finns brister i tillämpningen inom

hälso- och sjukvården.

Parterna var därför eniga om att avsätta 5 miljoner kronor år 2000 i

syfte att stödja arbetet med att få bättre genomslag för nya forsknings-

resultat. Beslut om hur medlen skall disponeras skall fattas i samråd

mellan Landstingsförbundet och SBU. Under 2000 har flera aktiviteter

påbörjats, t.ex. kring SBU:s rapporter Ont i ryggen och Urininkontinens.

Parterna är överens om att även för år 2001 avsätta samma belopp för

ändamålet.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården

Växande delar av hälso- och sjukvården bedrivs i kommunal och privat

regi. För att samspelet mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-

heter skall fungera krävs en ökad och bättre samverkande användning av

IT. Detta förutsätter i sin tur att gemensamma synsätt och standarder

etableras och tillämpas för IT i hälso- och sjukvården. För att förbättra

möjligheterna att på ett mer systematiskt sätt följa upp och utvärdera

verksamheten, såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett patient-

orienterat perspektiv, krävs vidare att tillgången till information om de

prestationer som utförs inom hälso- och sjukvården förbättras. Insatser

bör därför göras för att skapa ett sammanhållet IT-system där informa-

tionen registreras på ett systematiskt sätt. Ett väl utvecklat IT system

leder till:

Förbättrat samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-

heter.

- Bättre förutsättningar att följa produktivitet och effektivitet i vården.

- Bättre underlag för prioriteringar.

- Att förutsättningar skapas för att föra en bättre resultatdialog i organi-

sationen.

19

- Bättre möjligheter att upptäcka och sprida arbetet med goda vård-

former.

Uppdraget innebär att utreda, införa och vidmakthålla en gemensam

infrastruktur eller plattform för IT i hälso- och sjukvården. För detta

ändamål har ett nationellt organ för IT-strategiska frågor, Carelink,

skapats, som arbetar på uppdrag och med finansiellt stöd av alla sjuk-

vårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offentliga som privata. I styrelsen

ingår Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Apoteket och

Socialstyrelsen. Organet skall vara fristående och i funktion senast års-

skiftet 2000/2001. Organet skall lämna en utförlig delrapport till Lands-

tingsförbundet och Socialdepartementet senast den 1 juli 2001. För detta

ändamål är parterna eniga om att avsätta 10 miljoner kronor år 2001.

Bidrag inom hjälpmedelsområdet

Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet

Enligt proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet om-

bildades Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999

med dc tre ägarna staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-

bundet. Ett konsortialavtal reglerar parternas åtaganden inklusive finan-

siering. De nya ägarna har överenskommit att finansieringen för fyraårs-

perioden 1999 - 2002 skall ske av medel från statsbudgeten. Medlen

skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. Detta innebär

att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till Hjälpmedelsinstitutet för

år 2001.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Metod- och kunskapsutveckling

Staten och landstingen har vidare kommit överens om att även år 2001,

liksom för åren 1999 och 2000, sätta av 5,5 miljoner kronor för att inom

ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell och

ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig metod- och kun-

skapsutveckling inom området.

Områden som ingått i tidigare överenskommelser

Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen om

vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 fortsatt

giltighet.

I överenskommelsen för år 1999 lyftes vissa ersättningar för nationella

utvecklingsinsatser ur överenskommelsen samtidigt som ramanslagen för

bl.a. Socialstyrelsen justerades med motsvarande belopp. Ett av de om-

råden som på detta sätt överfördes till Socialstyrelsens ordinarie verk-

samhet var finansieringen av utvecklingen av de nationella kvalitets-

registren. Parterna vill nu erinra om alt det stöd som skall kanaliseras via

Socialstyrelsen avser analys och återföring av data samt vidareutveckling

av registren medan kostnaden för deltagande enheter för medverkan lik-

20

som den rutinmässiga driften i första hand bör åvila sjukvårdshuvud-

männen som en del av den ordinarie verksamheten.

Uppföljning av överenskommelsen

I samband med denna överenskommelse för år 1998 kom parterna

överens om att samtliga mottagare av ekonomisk ersättning, som utbe-

talats enligt överenskommelsen, skall följa upp och redovisa användning

och resultat av de tilldelade medlen.

Landstingsförbundet gjorde i början av år 1999 en kartläggning av

landstingens arbete med att stärka patientens ställning under år 1998. Av

denna framgår att detta arbete i allmänhet ingår som en integrerad del i

landstingens ordinarie arbete. Det handlar i hög grad om fortlöpande ak-

tiviteter som genomsyrar hela organisationen. Mot denna bakgrund var

parterna eniga om att begränsa redovisningen för år 2000 till de centrala

aktörer som erhåller ekonomisk ersättning enligt överenskommelsen.

Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-

institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter

insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-

gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa

aktörer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning

av pågående och planerade projekt. Redovisningen skall ha inkommit till

Socialdepartementet före den 1 mars 2001. Utformningen av redovis-

ningen skall ske i dialog med Socialdepartementet.

Överenskommelsen har under de tre senaste åren inriktats mot att

stärka patientens ställning. Det finns nu anledning att följa i vilken ut-

sträckning detta har haft genomslag inom hälso- och sjukvården. Parterna

är överens om att under 2001, genom ett externt uppdrag, få till stånd en

sådan utvärdering. Parterna är ense om att en plan för detta arbete skall

ha upprättats senast den 30 mars 2001.

Partema är därutöver överens om att landstingen senast den 1 juli 2001

till Landstingsförbundet skall redovisa dels strategier och målsättning för

arbetet med att förbättra effektiviteten och rationaliteten i läkemedels-

användningen, dels vilka informations-, utbildnings- och uppföljnings-

insatser som genomförts inom läkemedelsområdet. På basis av de från

landstingen inkomna redovisningarna skall Landstingsförbundet därefter

till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2001 samlat redovisa

landstingens insatser inom området.

Utbetalningsregler

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 2001 och

medelsfördelningen framgår av bilaga 1. Partema är överens om att

medlen i stor utsträckning skall användas för att ytterligare stärka

patientens ställning i hälso- och sjukvården.

Ersättning enligt punkt 1.1 Förbättrad tillgänglighet och Ökad delak-

tighet utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen med en tolfte-

del för varje månad i efterskott. Ersättningens fördelning framgår av

bilaga 2.

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

21

Ersättning enligt punkt 1.1.1 Rett Center utbetalas utan särskild rekvi-

sition av Socialstyrelsen till Jämtlands läns landsting.

Ersättning enligt punkt 1.2 Ersättning för vissa verksamheter utbetalas

av Socialstyrelsen utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott. Ersätt-

ningens fördelning framgår av bilaga 3.

Ersättning enligt punkt 1.3 Nationella informationssystem, STRAMA

samt producentobunden läkemedelsinformation, utbetalas av Social-

styrelsen utan särskild rekvisition till Smittskyddsinstitutet respektive

Läkemedelsverket.

Ersättning enligt punkt 2 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser ut-

ges efter särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en särskild

överenskommelse träffats mellan försäkringskassan och landstinget om

medlens användning. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 4.

Ersättning enligt punkt 3.1 Verksamhetsutveckling och punkt 3.2 Sär-

skilda medel för utvecklingsarbete utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet

med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen

om medlens användning.

Ersättning enligt punkt 4 Stöd för kunskapsbaserad vård utbetalas av

Socialstyrelsen till SBU i enlighet med överenskommelse mellan Lands-

tingsförbundet och SBU om medlens användning.

Ersättning enligt punkt 5 Stöd till IT-utveckling utbetalas av Social-

styrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.

Ersättning till Hjälpmedelsinstitutets verksamhet punkt 6.1 utbetalas

utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Socialstyrelsen.

Ersättning enligt punkt 6.2 Metod och kunskapsutveckling utbetalas av

Socialstyrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.

Godkännande av överenskommelsen

Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och

Landstingsförbundets styrelse samt under förutsättning av riksdagens

godkännande av budgetpropositionen för år 2001, avseende dels utgifts-

område 9, anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård och dels utgifts-

område 10, anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

För Socialdepartementet För Landstingsförbundet

Skr. 2000/01:46

Bilaga 1

Mikael Sjöberg

Bibbi Carlsson

22

Fördelning av ersättning för att stärka patientens

ställning för år 2001

Skr. 2000/01:46

Bilaga 2

Landsting/kommun

Miljoner kronor

AB

Stockholm

159

C

Uppsala

26

D

Södermanland

23

E

Östergötland

37

F

Jönköping

29

G

Kronoberg

16

H

Kalmar

21

K

Blekinge

14

Skåne

100

N

Halland

24

Västra Götaland

133

S

Värmland

25

T

Örebro

24

U

Västmanland

23

w

Dalarna

25

X

Gävleborg

25

Y

Västernorrland

22

Z

Jämtland

12

AC

Västerbotten

23

BD

Norrbotten

23

I

Gotland

5

789

23

Fördelning av särskild ersättning för vissa

verksamheter år 2001

Skr. 2000/01:46

Bilaga 3

Landsting/kommun

Miljoner kronor

AB

Stockholm

18,64

C

Uppsala

1,37

D

Södermanland

1,31

E

Östergötland

1,95

F

Jönköping

0,72

G

Kronoberg

0,66

H

Kalmar

0,96

K

Blekinge

0,41

Skåne

6,37

N

Halland

0,71

Västra Götaland

7,97

s

Värmland

1,26

T

Örebro

0,77

U

Västmanland

0,63

w

Dalarna

1,14

X

Gävleborg

0,69

Y

Västernorrland

1,30

Z

Jämtland

0,64

AC

Västerbotten

1,20

BD

Norrbotten

1,09

I

Gotland

0,21

50,00

24

Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings-

och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården

för år 2001

Landsting/kommun

Miljoner kronor

Skr. 2000/01:46

Bilaga 4

AB

Stockholm

41

C

Uppsala

7

D

Södermanland

8

E

Östergötland

11

F

Jönköping

7

G

Kronoberg

5

H

Kalmar

6

K

Blekinge

4

Skåne

30

N

Halland

6

Västra Götaland län

40

S

Värmland

8

T

Örebro

7

U

Västmanland

8

W

Dalarna

9

X

Gävleborg

9

Y

Västernorrland

8

Z

Jämtland

4

AC

Västerbotten

8

BD

Norrbotten

8

I

Gotland

1

235

25

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Thalcn, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,

Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Thalén

Skr. 2000/01:46

Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:46 Redogörelse för en

överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till

hälso- och sjukvården för år 2001

26