Prop. 2000/01:90

Regeringens skrivelse

2000/01:90

Nordiskt samarbete 2000

Skr.

2000/01:90

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 mars 2001

Göran Persson

LeifPagrotsky

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under år 2000 mellan de

nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på

verksamheten i Nordiska ministerrådet.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 90

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:90

1 Inledning............................................................................................3

2 Samarbetets huvudområden..............................................................5

2.1 Samarbetet inom Norden.............. 5

2.2 Norden och Europa.............................................................6

2.3 Norden och dess närområden..............................................7

3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå....................................................9

3.1 Kultur och medier...............................................................9

3.2 Utbildning och forskning..................................................12

3.3 Miljö.................................................................................14

3.4 Ekonomi och näring..........................................................15

3.4.1 Energi..............................................................15

3.4.2 Näringspolitiskt samarbete och IT-frågor......17

3.4.3 Regionalpolitik...............................................19

3.4.4 Jord-och skogsbruk........................................19

3.4.5 Fiskerisamarbcte.............................................21

3.4.6 Bygg- och bostadssamarbete..........................22

3.4.7 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet.....22

3.4.8 Ekonomi och finanspolitik.............................23

3.5 Medborgarpolitik..............................................................25

3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsliv..........................25

3.5.2 Socialpolitik och hälsovård............................27

3.5.3 I.ivsmedelsfrågor............................................28

3.5.4 Konsumentpolitik...........................................29

3.5.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män............31

3.5.6 Lagstiftningssamarbete...................................33

3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor........35

3.5.8 Ungdomsfrågor...............................................35

3.6 Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete......................37

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2001.........40

Skr. 2000/01:90

1 Inledning

Under arbetsåret 2000 hade Danmark ordförandeskapet i det nordiska

regeringssamarbetet. Danmark har under ordförandeskapet haft "De

nordiska välfärdsstaterna" som ett huvudtema för samarbetet. Andra

frågor som lyfts fram är närområdessamarbetet, effektiviseringen av det

nordiska kultursamarbetet och uppföljningen av statsminister-

deklarationen från år 1999 om "Ett hållbart Norden".

Den så kallade "Visemanspanelen" som tillsattes av de nordiska

samarbetsministrama 1999, med uppgift att studera samhällsutvecklingen

i Norden inför det nya årtusendet och bedöma vilka konsekvenser som

den kan fa för det nordiska samarbetet, lämnade sin rapport "Norden -

Öppet för världens vindar" i oktober 2000. I rapporten identifieras ett

antal utvecklingstrender som påverkar Nordens framtid; det är

globaliseringen, den teknologiska utvecklingen, Europaintegrationen

m.m. Utifrån denna utveckling har Visemanspanelen försökt bedöma

konsekvenserna för det nordiska samarbetet och skisserat förslag till

åtgärder. Rapporten innehåller ett stort antal förslag. Många av dem är

redan tillgodosedda eller har diskuterats i andra sammanhang. En

bedömning som framhävs i rapporten är att det behövs en genomgripande

förändring av den nordiska samarbetsstrukturen. Därmed avses

förändringar både i Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets

organisation och i inriktningen av arbetet. Andra frågor som lyfts fram är

att utvecklingen i EU ökar behovet för de nordiska länderna att samordna

sin politik och gör det nödvändigt att revidera Nordens

närområdessamarbete. Rapporten utgjorde ett underlag för diskussionen

vid Nordiska rådets session i november 2000. Den är nu föremål för

uppföljning inom både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Samverkan på det nordiska planet kring utvecklingen av ett hållbart

samhälle fick en särskild politisk vikt genom de nordiska

statsministrarnas deklaration 1998, där Nordiska ministerrådet fick i

uppdrag att utarbeta en tvärsektoriell strategi för en hållbar utveckling i

Norden. Under år 2000 lämnade en särskild förhandlingsgrupp förslaget

"Hållbar utveckling - En ny kurs för Norden". Förslaget har behandlats

och godkänts av de nordiska miljöministrarna och de nordiska

samarbetsministrama. Strategin trädde i kraft den 1 januari 2001.

Genomförandet av strategin skall i huvudsak ske nationellt, men kommer

också att beröra många sektorer inom Nordiska ministerrådet. Strategin

kommer att vara underlag för diskussionen vid Nordiska rådets

temakonferens om "Ett bärkraftigt Norden" i april 2001.

Under det svenska ordförandeskapet i det nordiska samarbetet år 1998

var frågorna om avveckling av hinder för att underlätta boende,

pendling, arbete och företagande över gränserna i Norden ett centralt

tema. Arbetet på detta område har fortsatt under år 2000.

Arbetet på det bilaterala planet mellan Sverige och Danmark för att

underlätta integrationen i Öresundsregionen har under året fortsatt och

gått in i en ny fas i och med att Öresundsförbindelsen öppnade den 1 juli.

Regeringarna har gemensamt utarbetat två rapporter. Den första

rapporten "Öresund - en region blir till", som presenterades under våren

1999, kartlade hinder för integrationen och gav en rad rekommendationer

för att i den mån det är möjligt komma tillrätta med problemen. I maj

2000 presenterades en gemensam uppföljningsrapport "Öresund - status

innan bron öppnar". Denna visade att de flesta initiativ hade genomförts

och att endast ett fåtal var försenade. Processen går nu vidare och kräver

en löpande uppföljning och lyhördhet för nya hinder eller problem som

kan dyka upp.

För att skapa förutsättningar för integrationen i Öresundsregionen har

den svenska och den danska regeringen satsat totalt 38 miljoner danska

kronor under fyra år på att informera medborgarna och företagarna om

förhållanden på respektive sida av sundet. Vägledning erbjuds genom en

hemsida och en telefontjänst. Sveriges regering har också valt att stödja

ett fysiskt informationskontor i Malmö med 12 miljoner svenska kronor.

1 informationskontoret har fem myndigheter samlokaliserats;

Skattemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Länsstyrelsen och Region Skåne. Den svenska regeringen satsar även 20

miljoner danska kronor under fyra år på marknadsföring av

Öresundsregionen tillsammans med den danska regeringen och regionala

parter.

Samarbetet mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen har

inspirerat till ett arbete för ökad integration med Norge och Finland.

Under år 2000 kartlades olika problem som enskilda och företag kan

möta. Det har konstaterats att det även här finns många olika hinder för

rörligheten över gränserna. En del beror på bristande information och

kunskap. En del andra är av mer reell karaktär och beror på olika

lagstiftning och regler i länderna. Arbetet går vidare med att följa upp

dessa frågor.

Ett nytt projekt som syftar till att se på utvecklingsförutsättningama för

Västsveriges samarbete med regioner i Norge och Danmark har

avrapporterats av en särskild utredare i rapporten "Den skandinaviska

arenan". En övergripande slutsats i rapporten är att samarbetet i regionen

bör ha goda förutsättningar att utvecklas under de kommande åren. Det

föreslås bl.a. att samordningen mellan olika aktörer på svensk sida stärks

och det bedöms att möjligheterna till samarbete är särskilt stora mellan

Västsverige och sydöstra Norge. Rapporten är föremål för uppföljning i

samråd med lokala aktörer.

Skr. 2000/01:90

2 Samarbetets huvudområden

Skr. 2000/01:90

2.1 Samarbetet inom Norden

Även under år 2000 har inriktningen på frågor som har betydelse för

enskilda och företag i vardagen, särskilt arbete med att avlägsna

gränshinder, stått högt på dagordningen.

Under året fattades beslut om att projektet med servicetelefonen "Hallå

Norden" efter en försöksperiod skall vidareföras och fa kontaktpunkter i

vart och ett av de nordiska länderna. Servicetelefonen, dit nordiska

medborgare kan ringa för att fa hjälp med problem de stött på vid arbete,

studier och resor i de nordiska länderna, har visat sig fylla ett behov.

Mot bakgrund av ett svenskt initiativ har Nordiska ministerrådet under

året upprättat informationsverksamheter i Stockholm, Köpenhamn och

Oslo. I Stockholm har avtal ingåtts med Föreningen Norden om drift av

verksamheten under beteckningen "Norden i Fokus". Avsikten är att det

nordiska samarbetet genom "Norden i Fokus" skall fa en synlig närvaro i

Stockholm och vara en informationspunkt som är lätt tillgänglig för

allmänheten. Under år 2000 arrangerades bl.a. ett antal seminarier och

kulturaktiviteter på nordiska teman.

På uppdrag av de nordiska samarbetsministrama har ministerrådets

generalsekreterare lämnat förslag till reformering av ministerrådets

budgetsystem i rapporten "Budgetanalys 2000 - Den nordiska budgeten".

Ett viktigt syfte med uppdraget var att se på möjligheterna att förbättra

styrningen av verksamheten genom budgeten samt att öka flexibiliteten i

budgeten och därmed utrymmet för nya politiska initiativ.

Generalsekreterarens rapport innehåller en rad olika förslag av både

principiell och teknisk karaktär och den berör stora delar av det nordiska

samarbetssystemet. Där pekas också på den höga likviditeten inom

systemet. Rapporten har varit föremål för en omfattande remissomgång

inom Nordiska ministerrådet. Uppföljningsarbetet fortsätter under 2001.

Nordiska ministerrådets budget för år 2000 uppgick till 741 miljoner

danska kronor. De viktigaste områdena i budgeten var kultur-,

utbildnings- och forskningssamarbetet som svarade för närmare hälften

av utgifterna. Andra stora områden på budgeten var ekonomi- och

näringssektom, medborgarpolitik samt miljö- och närområdessamarbetet.

Den svenska andelen av budgeten var enligt den nordiska

fördelningsnyckeln 33,7 procent, en minskning med 0,4 procentenheter

från föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive

lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten.

Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i

november 2000 - i enlighet med Nordiska rådets önskemål - budgeten

för 2001. Den uppgår efter prisomräkning till 774 miljoner danska

kronor. Det är en real ökning av budgetramen med 10 miljoner. Ökade

insatser görs på kultur-, utbildnings-, forsknings-, miljö-, informations-

och närområdessamarbete. Den svenska andelen av budgeten ökar något

till 34,3 procent. Samtidigt med beslut om budgeten för 2001 har även

1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 90

beslutats om att upprätta en likviditetsbudget som skall vara Skr. 2000/01:90

bestämmande för ländernas inbetalningar till ministerrådet och även skall

vara ett verktyg för att minska den stora likviditeten.

Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar

en särskild ställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. På det

nationella planet har regeringen tidigare, i enlighet med önskemål som

uttalats i riksdagen, verkat för stöd till Föreningen Nordens

informationsverksamhet vid Arena Norden. Den verksamheten

avvecklades i samband med att Nordiska ministerrådet etablerade sin

informationsverksamhet i Stockholm i samarbete med Föreningen

Norden.

Över den nordiska budgeten ges stöd till samisk verksamhet såsom

Samcrådet, Nordiskt samiskt institut samt stöd till samisk

kulturverksamhet. Dessutom fördelas medel för urbefolkningsspörsmål

inom ramarna för det arktiska programmet. Stöd kan även ges från

sektorernas dispositionsmedel.

Samcrådet är cn politiskt obunden paraplyorganisation för samiska

organisationer i Finland, Norge och Sverige. Nordiskt samiskt institut har

till uppgift att ta initiativ till att samordna och genomföra utredningar,

planläggningar och forskning med syfte att förbättra de samiska folkens

ställning.

Nordiska ministerrådet har tagit på sig en samordnande roll beträffande

årliga ministermöten i samefrågor. Det första ministermötet ägde rum i

april 2000 och ett påföljande möte i november. Vid dessa möten

diskuterades bl.a. relationerna med Sametingen samt frågan om en

nordisk samekonvention.

Nordiskt samiskt parlamentariskt råd har nu bildats men man avvaktar

fortfarande att det svenska Sametinget skall fatta positivt beslut i frågan.

2.2 Norden och Europa

Europafrågorna är ett av huvudområdena för det nordiska samarbetet och

de har spelat en framträdande roll också under verksamhetsåret 2000.

Genom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och Island och

Norge är parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en mycket nära

anknytning till det europeiska samarbetet. Samarbetet i europafrågor har i

första hand karaktär av samråd och informationsutbyte. Samarbetet inom

Nordiska ministerrådets ram koncentreras till områden där de nordiska

länderna har gemensamma intressen och en önskan att påverka den

europeiska dagordningen.

Samrådet i EU- och EES-frågor har fortsatt i enlighet med tidigare

rutiner. Det innebär att bl .a. att dessa frågor är stående punkter på

dagordningen vid möten i Nordiska ministerrådet. Ministerrådets årliga

rapport om detta samarbete visar på ett ganska omfattande samarbete

inom flera olika samarbetssektorer. Det gäller främst konsument-,

livsmedels-, forsknings-, miljö- och arbetsmarknadssektorerna.

Det informella nordiska samarbetet på inre marknadsområdet har

fortsatt och avrapporterades vid det nordiska utrikeshandclsministermötet

i november 2000. Ett antal olika projekt har genomförts som ett led i det Skr. 2000/01:90

nordiska samarbetet om att förverkliga den inre marknaden. Vid

ministermötet noterades särskilt att de nordiska expertmyndighetema

lämnat förslag till gemensamma nordiska regler för återkommande

besiktning av maskiner och förarcertifikat för vissa maskiner.

Ministrarna var eniga om vikten av att gå vidare med genomförandet av

detta förslag. När förslaget är genomfört kommer en maskinentreprenör

att kunna ta uppdrag i ett nordiskt grannland utan att hindras av att

länderna har olika bestämmelser för maskinbesiktning och förarcertifikat.

Ministrarna var också eniga om vikten av att gå vidare och se på andra

områden där man kan underlätta för företagare att bedriva verksamhet

över gränserna i Norden.

Schengensamarbetet syftar till att påskynda förverkligandet av den fria

rörligheten för personer. I enlighet med Romfördragets regler ingick

Frankrike, Tyskland och Beneluxstaterna år 1985 ett separat

mellanstatligt avtal, utanför EG-ramen, om att successivt avveckla

personkontrollerna vid de gemensamma gränserna och att utveckla det

polisiära och rättsliga samarbetet mellan staterna.

Sverige och de övriga nordiska länderna anslöt sig i december 1996 till

Schengensamarbetet. Alltsedan dess har de nordiska länderna deltagit i

Schengensamarbetet på arbetsgrupps- och ministernivå.

Under våren 1998 godkände riksdagen Sveriges anslutning till

Schengen (prop. 1997/98:42, bet. 1997/98:JuUl5, rskr. 1997/98:181).

Under år 2000 har den nödvändiga lagstiftningen godkänts av riksdagen

(prop. 1999/2000:64, bet. 1999/2000:JuU 17, rskr. 1999/2000:215).

Processen med att granska de nordiska länderna inför ett operativt

medlemskap har också pågått under året. Granskningsprocessen

omfattade bl.a. utvärdering av de nordiska ländernas personkontroll vid

yttre land- och sjögräns samt flygplatser. På grundval av resultaten från

dessa utvärderingar kunde rådet i december 2000 fatta det för de nordiska

länderna positiva beslutet att på vissa villkor fr.o.m. den 25 mars 2001

godkänna Norden för ett operativt inträde i Schengen.

Under året kunde också avtalet mellan Sverige och Danmark om

polisiärt samarbete i Öresundsregionen träda i kraft. Avtalet är föranlett

av bl.a. den ökade integrationen i regionen, den ökade rörligheten för

personer som följer med Schengenkonventionens ikraftträdande samt

behovet av allmän ordning och säkerhet.

2.3 Norden och dess närområden

Samarbete med närområdet är ett prioriterat område inom det nordiska

samarbetet. Samarbetet med närområdet omfattar de tre baltiska

länderna, nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.

Nordiska ministerrådets insatser i närområdet är ett komplement till

insatser som görs nationellt och genom andra internationella organ.

Insatserna utformas i dialog med berörda samarbetspartners, bl.a. vid de

årliga mötena mellan de nordiska samarbetsministrama och deras

motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet.

Huvudmålsättningen med ministerrådets insatser är att bidra till en Skr. 2000/01:90

stabil och demokratisk utveckling och att främja utvecklingen av en

fungerande marknadsekonomi. Avsikten är att insatserna skall

koncentreras till områden där det nordiska samarbetet ger ett mervärde

och bidrar till en bättre samordning med andra insatser.

I ministerrådets budget för år 2000 uppgick det särskilda

närområdesprogrammet till 67 miljoner danska kronor. En stor del av

resurserna satsas på projekt med inriktning på demokrati, välfärd,

bärkraftigt resursutnyttjande och marknadsutveckling. Olika former av

stipendie- och utbytesordningar är också viktiga inslag i programmet.

Närområdesprogrammet omfattar dessutom verksamheten vid de

nordiska informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och i S:t

Petersburg. Ministerrådet önskar även etablera en informationspunkt i

Kaliningrad. Under år 2000 togs denna fråga upp med ryska

myndigheter.

Utöver det särskilda närområdesprogrammet görs insatser över

ministerrådets budget även genom olika samarbetssektorer. De samlade

insatserna är därför avsevärt större och bedöms uppgå till totalt närmare

20 procent av Nordiska ministerrådets budget.

De nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska investeringsbanken

(N1B), Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och Nordiska

projektexportlönden (Nopel), har verksamhet med inriktning på

närområdet. N1B har en särskild ordning för lån på förmånliga villkor för

finansiering av miljöprojekt i närområdet. NEFCO har en riskkapitalfond

för lån till miljöinvesteringar i närområdena och en miljöutvecklingsfond

som gör insatser i närområdet. Nopefs framtida finansiering och

verksamhet för perioden 2001-2004 sågs över under år 2000. Mot

bakgrund härav beslutade ministerrådet att Nopef under perioden skall få

en nationell tilläggsfmansiering som skall användas för projekt främst i

de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Innebörden av det fattade

beslutet är att Nopefs verksamhet kan upprätthållas på tidigare nivå.

Nordiska ministerrådets program för arktiskt samarbete syftar till att

ge samnordiska insatser ett särskilt mervärde i förhållande till andra

aktiviteter med inriktning på Arktis. Programmet omfattar projekt som

rör urbefolkningsfrågor, polarforskning, miljö och infrastruktur.

Programmet kommer att ses över under år 2001 och förslag kommer att

föreläggas Nordiska rådet. Ministerrådet blev under år 2000 upptaget

som observatör i Arktiska rådet.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i närområdet och behovet

av en avstämning med andra nationella och internationella insatser

beslutade ministerrådet år 2000 om en översyn av de strategiska

målsättningarna för närområdessamarbetet. En rapport, "Närmare

Norden", med förslag till reviderad nordisk närområdesstrategi lämnades

hösten 2000. I rapporten föreslås ingen omedelbar förändring av

definitionen av närområdet, men efterhand en ökad tonvikt på insatser i

det ryska närområdet. Andra förslag gäller en koncentration av insatserna

till större projekt, ökad mottagarstyrning och en större differentiering av

insatser på olika mottagarländer. Rapporten utgjorde underlag för

diskussionen vid Nordiska rådets session i november och kommer att

föreläggas rådet i form av ett ministerrådsförslag våren 2001.

Skr. 2000/01:90

3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå

3.1 Kultur och medier

Allmänt

Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden genom

insatser på särskilda områden, genom nätverksbildning och satsningar på

projekt med stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns

två stora fonder, Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-

fonden. Kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett kulturavtal från

år 1972. Satsningen på kultursamarbetet över ministerrådets budget

uppgick år 2000 till ca 144 miljoner danska kronor.

Samarbetet inom Norden

Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden och

bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska länderna

och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemenskapen.

I augusti hölls en konferens på temat: ”Nordisk Värdigrundlag och

nordisk identitet” i Köpenhamn. Kulturpersonligheter i olika länder hade

skrivit uppsatser på temat hur man ser på den nordiska identiteten i andra

länder. Konferensen ägde rum i Det Konglige Bibliotek i Köpenhamn.

Bland annat diskuterades hur man kan stödja det mångkulturella i det

nordiska samarbetet.

I det danska ordförandeprogrammet på kulturområdet framhålls

utvecklingen inom arkitektur, design, bildkonst och konsthantverk. Den

omorganisering som skett av NIFCA (Nordic Institute for Comtemporary

Art) erfordrar en uppföljning under året. Man vill fåsta uppmärksamhet

på nya former för konstnärssamarbete och utnyttja den nya tekniken

inom ramen för IT-området. Den kulturella mångfalden skulle markeras i

de tre nordiska städerna Reykjavik, Bergen och Helsingfors - vilka

utsetts till Europeiska kulturhuvudstäder år 2000.

Satsningen på barn och unga har fortsatt med utgångspunkt i den sär-

skilda handlingsplanen ”Ett kommande Norden” som avser det nordiska

barn- och ungdomskultursamarbetet 1996-2000. Huvudmålet för

Ministerrådets kultursamarbete inom barn- och ungdomsområdet är att

stärka den nordiska identiteten genom att öka barns och ungdomars

deltagande i, kunskap om och intresse för kultur i Norden. Barn- och

ungdomskultur omfattar både den kultur som skapas av barn och unga

och den kultur som skapas av vuxna med barn och unga som målgrupp.

En viktig insats handlar om att skapa nordiska mötesplatser för barn och

unga där de kan samlas för att presentera egna eller andras verk för

varandra. Projekt med en mångkulturell profil har tillhört en prioriterad

kategori.

Under år 2000 har medel beviljats för att stödja barnkulturforskningen.

Språket är en förutsättning för att kunna ta del av det gemensamma

kulturarvet. Målet är att de skandinaviska språken fortsatt skall utgöra

den gemensamma ramen i det nordiska samarbetet och att den

internordiska språkförståelsen och kulturkompetensen skall

vidareutvecklas och bestå samt att stärka nordbors färdigheter att förstå

varandra i skrift och tal.

Kultursektorn har ett särskilt ansvar att bekämpa främlingsfientlighet

och rasism. I den strategi som lades fram till Nordiska rådets session i

Oslo framhålls att de nordiska länderna genom respekt för kulturell

mångfald skall motarbeta rasism och främja positiva värden. Inom

kultursektorn skall särskilda åtgärder vidtas för att tillmötesgå tidens

krav. Man bör satsa på att stärka rekryteringen av minoriteter på alla

nivåer samt stödja verksamhet som är opinionsbildande och som ger

uppmärksamhet.

Satsningarna på media har fortsatt. Avtalet om Nordiska Film- och

TV-londen omförhandlades under år 1999. Avtalet garanterar fonden ett

årligt tillskott på minimum 58 miljoner danska kronor. Nordiska Film-

och TV-londen stöder produktion och distribution av film och TV i

Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem

nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har

fonden stött produktion av drygt 200 filmer och TV-serier.

Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska stödorganet för

kulturaktiviteter på fältet. Verksamhetsområdet är brett alltifrån allmän

kultur till utbildning och forskning. Under år 2000 har projekt för ett

belopp på totalt 26,6 miljoner danska kronor beviljats bidrag. Totalt

behandlade fonden under året 898 ansökningar. Under året påbörjade

Nordiska kulturfonden ett närmare samarbete med de tolv bilaterala

fonder som finns i Norden, varav fyra finns i Sverige. Härutöver

påbörjade fonden ett närmare samarbete med de åtta regionala nordiska

informationskontoren, vilka i Sverige finns i Göteborg och Umeå, för att

stimulera fler nordiska projekt utanför huvudstadsområdena i Norden.

Under år 2000 har fonden avslutat sin treåriga bevillning till projektet

”Nordisk kulturpolitik under förändring” vilket skall slutredovisas under

år 2001.1 projektet är Statens kulturråd involverat från svensk sida.

Spännvidden i fondens verksamhet är stor. Under år 2000 beviljade

fonden exempelvis bidrag till ett nordiskt ungdomsläger för döva och till

en konferens om skolundervisningen i nordiska språk, till samisk

kulturpresenlation i Japan och till en vandringsutställning om

fångstkultur i Västnordcn, till etablerandet av ett nätverk mellan nordiska

och baltiska idrottshistoriker och till utställningen ”The Generation X -

Young Nordic Design” i Scandinavia House i New York, till en

databildbas om medeltida kyrkomålningar i Norden och till ett nordiskt

virtuellt bambibliotek, till nordiska mästerskap för unga serietecknare

och till ett seminarium om kriminalromanens ställning i Norden samt till

Skr. 2000/01:90

10

”Devil Dolls Tour 2001” och ett samarbete mellan unga tjejrockband i

Norden. Denna spännvidd gör Nordiska kulturfonden till en viktig del i

det nordiska samarbetet. Fonden har genom sin breda verksamhet och

satsning på mindre projekt möjliggjort förverkligandet av ett stort antal

idéer från kulturlivet.

De fyra konstkommittéema, Nordiska litteratur- och bibliotekskom-

mittén (Nordbok), Nordiska musikkommittén (Nomus), Institutet för

samtidskonst (NIFCA) och Teater och dans i Norden, har genom sina

nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för att sprida kunskap

om nordisk konst. Är 1999 gick Nordiska konst- och konstindustri-

kommittén (NKKK) och NIFCA samman. Den nybildade institutionen

skall synliggöra kvalitativ visuell kultur i Norden och internationellt.

Fokus i verksamheten är en fortgående dialog om innehållsmässiga

frågor i konsten och det sätt och de former den kan presenteras på.

Speciell vikt skall läggas vid mötet mellan bildkonst, design och arkitek-

tur. NIFCA medverkar, tillsammans med Nordiska Stiftelsen för Visuella

Studier (NSVS) i Stockholm, till utgivandet av tidskriften NU: The

Nordic Art Review.

Nordboks verksamhet är inriktad på att utveckla samarbetet på litte-

ratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, vilket för 2000

uppgick till 2,9 miljoner danska kronor, bidrar till den nordiska litteratu-

rens tillgänglighet. Under året har Nordboks sekretariat utlokaliserats.

Sekretariatsfunktionen för Nordbok administreras av biblioteksstyrelsen

i Danmark.

Nomus har inom ramen för sitt uppdrag att fördela bidrag till

musiklivet. Medel har under år 2000 beviljats 18 nya kompositions-

beställningar, 23 konsertframträdanden/festivaler samt ett antal

konferenser, symposier och seminarier. Orkester Norden deltog i

Nordiska Ministerrådets firande av Norden inför ett nytt millennium med

en konsert i Tivolis konsertsal i oktober 2000.

Norden och Europa

Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbets-

mannakommitténs möten. Det nordiska samarbetet på mediaområdet är

viktigt i förhållande till EU:s arbete. EU:s mediasamarbete utgår från

vissa gemensamma direktiv och stödprogram. Ministerrådet vill fortsatt

föra en aktiv politik för att tillvarata nordiska intressen på mediaområdet.

En hög prioritering under år 2000 var arbetet med utställningen ”West

Viking”. Utställningen togs fram i samarbete med Smithsonian Institute i

Washington DC och kommer att visas 2000-2001. Utställningen handlar

om vikingarnas resor västerut och visar bland annat arkeologiska utgräv-

ningar från Grönland och Nordamerika.

Norden och dess närområden

Samarbetet med närområdena ökar i betydelse. Ministerrådets budget för

närområdssatsningar för år 2000 har ökat jämfört med budgeten för 1999.

Skr. 2000/01:90

11

Kulturförmedlingen är en betydelsefull del i samarbetet. Samtliga Skr. 2000/01:90

konstkommittéer har under år 2000 haft kontakt och i olika former

bedrivit samarbete med sina motsvarigheter i Baltikum eller nordvästra

Ryssland.

3.2 Utbildning och forskning

Allmänt

Utbildning och forskning hör till de områden som kommer allt mer i

fokus i det internationella samarbetet. Med internationaliseringen ökar

också vikten av regionalt samarbete mellan länder med gemensamma

intressen och värderingar. Ministerrådet har fastställt en strategiplan for

tiden 2000-2004 för utbildnings- och forskningssektorn i syfte att göra

Norden till en föregångsregion för utveckling av mänskliga resurser.

Samarbetet kommer under perioden att bygga på erfarenhetsutbyte och

utvecklingssamarbete samt koncentreras till områden där det stärker

nationella utvecklingsprocesser och är meningsfullt ur ett

resursperspektiv. Insatserna skall främst avse följande områden:

kompetensutveckling och livslångt lärande, evalueringsfrågor,

informations- och kommunikationsteknologi, språksamarbete, mobilitet

och ömsesidigt erkännande av studieresultat, arbetsdelning samt

utbildning och forskning i ett internationellt perspektiv. Vikt kommer att

läggas vid att skapa en öppen dialog med bl.a. näringslivet.

Ministerrådet har inlett en översyn av den web-baserade informationen

om utbildning och forskning i syfte att göra den mer överskådlig och

användarvänlig. Bl.a. skall en portal upprättas, den s.k. FUIT-portalen

(forskning, utbildning och IT), via vilken det skall bli möjligt att söka

information om nordiska avtal inom sektorn, mobilitetsordningar för

elever, studenter och lärare, pågående projekt inom t.cx. skolområdet,

kommande konferenser, m.m. Ett arbete har även inletts med att se över

samtliga inom sektorn förekommande stödordningar i syfte att göra dem

mer enhetliga och finna synergieffekter.

Samarbetet inom Norden

Med utgångspunkt i strategiplanen har ministerrådet fastställt nya

handlingsplaner for ledningsgrupperna för nordiskt skolsamarbete (NSS)

och folkbildning och vuxenundervisning (FOVU). Dessa två

ledningsgrupper och ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre

utbildning (HÖGUT) har samtliga som sammanfallande prioriteringar

under år 2000 haft insatser för livslångt lärande, kompetensutveckling,

kvalitets- och värdegrundsfrågor samt synlighet. NSS har utvecklat nya

projektförslag inom områdena för livslångt lärande och värdegrunden i

skolan. FOVU har tagit initiativ till två kartläggningar; en om pågående

arbete i länderna med avseende på värdering av realkompetens och en om

vuxnas lärande, med inriktning på korttidsutbildade. HÖGUT har arbetat

12

med projekt som bidrar till kompetensutveckling, ökad mobilitet och

nätverksbyggande. Fortsatt uppmärksamhet har ägnats åt frågor som rör

ömsesidigt erkännande av examina och andra studiemeriter.

Ministerrådet har uppdragit åt NSS att på grundval av erfarenheterna av

pilotprojektet NORDPLUS-mini utarbeta ett permanent

mobilitetsprogram för grundskolans högstadium. Under hösten

anordnade ministerrådet en konferens i Köpenhamn om "Värden och

visioner, utbildningens roll under det nya årtusendet", d.v.s. om

utbildningarnas uppgift att förmedla den värdegrund som samhällslivet i

Norden vilar på. I konferensen, som blev en stor framgång, deltog även

representanter för länder utanför Norden och Europa.

Språksamarbetet har alltid varit ett högprioriterat område i det

nordiska samarbetet. En ny handlingsplan (2000-2004) för

språksamarbetet (NORDMÅL) började tillämpas under året.

Tyngdpunkten i språksamarbetet kommer under perioden att ligga på de

små språkområdena i Norden, barn och ungas språkförståelse samt

utvecklandet av ett nordiskt språknätverk. Programaktivitetema har under

året varit inriktade på fort- och vidareutbildning av tolkar, lärare och

lärarutbildare. Årets NORDMÄL-konferens var ägnad de samiska

språken och kulturen.

Ett informellt ministermöte om forskningssamarbete har ägt rum i

Århus i anslutning till en konferens för universitets- och

högskolerektorerna i de nordiska länderna. Deltagarna diskuterade

forskarutbildning, särskilt i form av forskarskolor och upprättandet av

”centres of excellence”. Ministerrådet har gett Nordiskt

Forskningspolitiskt Råd (FPR) i uppdrag att utarbeta förslag till hur ett

förverkligande av ”centres of excellence” skulle kunna gå till. FPR skall

under arbetet samråda med bl.a. de nationella forskningsråden, HÖGUT

och Nordisk Forskarutbildningsakademi (NorFA). Två nya femåriga

forskningsprogram har startat under året, ett om Kön och våld och ett om

Språkteknologi. Det senare syftar till att profilera den nordiska

språkgemenskapen och säkra användningen av de nordiska språken inom

språkteknologin.

IT-policygruppen är rådgivande till utbildnings- och

forskningsministrama. Enligt sitt nuvarande mandat (2000-2002) skall

gruppen främst inrikta sig på att samla kunskap om kunskapssamhällets

utveckling nationellt och internationellt och förmedla den till

ledningsgrupper och andra policyorgan inom sektorn. IT-policygruppen

har även tagit initiativ till projekt inom IT-området, t.ex. det nu pågående

IDUN Il-projektet (IT och data i undervisningen). Ansvariga för

projektet är NSS, FOVU och HÖGUT.

Norden och Europa

Ledningsgrupperna NSS, FOVU och HÖGUT har som stående punkt

på sina resp, dagordningar erfarenhetsutbyte om EU:s nya

utbildningsprogram, Leonardo II och Sokrates II. Ministerrådet

anordnade i december även ett seminarium om genomförandet av de nya

Skr. 2000/01:90

13

utbildningsprogrammen, med betoning på programmens betydelse for det

livslånga lärandet. EU-kommissioncn deltog i seminariet. Ministrarna

har under året informerat varandra om uppföljningen nationellt av den

s.k. Bolognadeklarationen, till stöd for fortsatt utveckling av det

europeiska samarbetet inom högre utbildning. En komparativ studie,

"The Nordic Model of Adult Education" (NOMAD), om vuxnas lärande,

baserat på vissa OECD-studier, har genomförts under ledning av FOVU.

Studien som gör jämförelser mellan länderna i Norden men också ställer

Norden i förhållande till andra länder, väntas bli presenterad vid ett

internationellt symposium.

Norden och dess närområden

NSS har ansvaret för ett nordiskt-baltiskt samarbetsprojekt om insatser

för elever med särskilda behov. Projektet, "Development of a School for

all", har under året kommit igång i samtliga baltiska länder. FOVU har

inriktat sig på att stärka och vidareutveckla nätverksuppbyggnaden

mellan de nordiska länderna, Baltikum och nordvästra Ryssland.

HÖGUT har arbetat vidare med uppgiften att på sikt upprätta ett

gemensamt nordiskt-baltiskt utbildningsrum. Ministerrådets särskilda

stipendieordning för Baltikum och nordvästra Ryssland, som omfattar

den högre utbildningen och forskningen samt den ideella sektorn, har stor

betydelse för uppbyggnaden av nätverk. Deltagare från Baltikum och

nordvästra Ryssland har möjlighet att delta i NorFA:s forskarkurser och

forskarnätverk. Programmet "Tcachcr Training in the Baltic States -

Nordic Plan of Action", som har pågått sedan år 1995, avslutades med en

slutkonferens i maj i Lettland. En slutrapport har lämnats till

ministerrådet.

3.3 Miljö

Det nordiska samarbetet inom miljöområdet utgår från målen i den

nordiska miljöstrategin som omfattat åren 1996-2000. Strategin har

syftat till att bevara den biologiska mångfalden, att nå en hållbar

användning av naturresurserna och att minska föroreningar och utsläpp

under kritiska belastningsgränser.

Ett nytt miljöhandlingsprogram för perioden 2001-2004 och en

strategi för hållbar utveckling i Norden har tagits fram under året.

Miljöfrågorna har och har haft ett stort utrymme i de nordiska

ländernas politik och samarbetat i Norden inom miljöområdet har pågått

under årtionden. Det nordiska samarbetets stora betydelse för vårt

närområde, särskilt nordvästra Ryssland och Baltikum, måste också

understrykas.

Huvuddelen av miljöområdets projektverksamhet har bedrivits i fasta

arbetsgrupper för havs- och luftfrågor, miljöövervakning och data, natur

och friluftsliv, kemikalier samt produkter och avfall. Arbetet har till

betydande del varit inriktat på att ta fram förhandlingsunderlag och

Skr. 2000/01:90

14

förbereda nordiska initiativ i EU och i det övriga internationella Skr. 2000/01:90

miljösamarbetet.

Samarbetet har också bedrivits i ett antal tvärsektoriella grupper för

miljö och ekonomi, energi, jord- och skogsbruk, fiske, konsumentfrågor,

kulturmiljö i landskapet och produktorienterad miljöstrategi samt ad-

hocgrupper om trafikbuller och miljö och sysselsättning.

En utvärdering av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation)

har utförts och beslut fattats om ökade medel (5 miljoner danska kronor)

till NEFCO:s miljöutvecklingsfond.

På miljöministrarnas möte i augusti diskuterades temat hållbar

utveckling under närvaro av EU-kommissionären för miljöfrågor Margot

Wallström.

Miljöministrarna har också tagit aktiv del i arbetet att utforma en

nordisk strategi för hållbar utveckling.

Det miljöpolitiska nordiska externa engagemanget har främst avsett

initiativ i EU t.ex. om offentlig upphandling och EU:s Nordliga

dimension, kontakter med den nya ryska miljöadministrationen samt

samnordiskt agerande i Arktiska Rådet och i de globala förhandlingarna

om långlivade organiska föreningar (POP:s).

Nordiska rådets natur- och miljöpris för år 2000 utdelades på Nordiska

rådets session i Reykjavik i november till den norska miljöorganisationen

Bellona för dess insatser i nordvästra Ryssland.

3.4 Ekonomi och näring

3.4.1

Energi

Allmänt

Målsättningen för det nordiska energipolitiska samarbetet är att främja en

effektiv, konkurrenskraftig, säker och bärkraftig energiförsörjning i

Norden och dess närområde. Utvecklingen inom energiområdet i de

nordiska länderna och internationellt har dessutom medfört ett ökat

behov av nordiskt samarbete när det gäller frågor om den nordiska

elmarknaden och samspelet med den inre marknaden i EU/EES,

förhållandet till klimatfrågan och möjligheterna att utveckla samarbetet

om Östersjöfrågor inom energisektorn.

Samarbetet baseras på den energipolitiska redogörelsen till Nordiska

rådet 1996 samt på uppföljning och utveckling av frågorna i

statsministrarnas deklaration i Bergen 1997 om en bärkraftig

energiförsörjning omkring Östersjön. En stor del av arbetet bedrivs

numera i särskilda arbetsgrupper: Bergengruppen, närområdesgruppen,

energiindikator-gruppen, gasgruppen, elgruppen samt samarbetsgruppen

mellan energi och miljö.

15

Under senare år har rekommendationer från Nordiska rådet som berört

energisektorn i hög grad gällt elmarknadsfrågor och klimatpolitiska

frågor, med en särskild inriktning på ekonomiska styrmedel. För att

fördjupa den viktiga dialogen mellan Nordiska rådet, dess

närområdesutskott och ministerrådet arrangerades i oktober 2000 ett

möte.

Samarbetet inom Norden

Vad gäller samarbetet mellan de nordiska länderna har arbetet med

utvecklingen av den nordiska elmarknaden liksom samarbetet i

klimatfrågor haft fortsatt hög prioritet under år 2000.

De nordiska länderna har en lång historia av samarbete på elområdet.

De nordiska energiministrarna kom vid sitt möte i Louisiana år 1995

överens om principerna för det nordiska elsamarbetet. Det finns i dag ett

behov av att fördjupa det politiska samarbete som inleddes genom

I.ouisiana-övercnskommclsen, vilket slogs fast vid energiministrarnas

möte i augusti 2000. Arbetet omfattar såväl åtgärder for effektivare

resursutnyttjande och förbättringar av elmarknadens funktion på nordisk

nivå som relationerna mellan den nordiska elmarknaden och elsystemen i

angränsande regioner.

Klimatfrågan har sedan år 1993 varit en viktig del av det nordiska

energisamarbetet och har i första hand inriktats på studier av kostnader

för åtgärder och förutsättningar för gemensamt genomförande, särskilt i

de baltiska staterna. Ett samarbete om klimatfrågor har sedan år 1997

utvecklats med miljösektom i en gemensam styrgrupp under

ministerrådet. Arbetet har inriktats på analyser av framför allt dc s.k.

flexibla mekanismerna (exempelvis möjligheten att handla med

utsläppsrättigheter) som syftar till att göra det möjligt att genomföra

åtgärder för att minska koldioxidutsläpp där dessa är kostnadseffektiva.

Inriktningen av arbetet styrs av de nordiska ländernas behov och

intressen inför de fortsatta klimatförhandlingama.

Det nordiska energiforskningssamarbetet syftar till att komplettera och

stärka de nationella energiforskningsprogrammen och institutionerna i

Norden med verksamhet som uppfyller kraven på nordisk nytta på

energiområdet. Innevarande programperiod 1999-2002 koncentreras

verksamheten i högre grad än tidigare till sådana områden som bedöms

vara av central betydelse för utvecklingen av ekonomiskt och ekologiskt

hållbar energiteknik. Programmet skall bidra till en kostnadseffektiv

minskning av energiförbrukningen och utvecklingen av fömybara

energikällor samt till miljövänligare energiteknik genom att stärka

grundkompetensen vid universitet, högskolor och andra

forskningsinstitutioner inom energi forskningsområden som är av centralt

gemensamt nordiskt intresse. För närvarande pågår arbete för att ta fram

cn strategi och en handlingsplan för den programperiod som börjar 2003.

Skr. 2000/01:90

16

Norden och Europa

Aktuella energifrågor inom EU och EES utgör numera en stående punkt

på dagordningen vid nordiska möten på minister- och ämbetsmannanivå.

Det gäller förutom frågor om energimarknaderna och energipolitik även

frågor om den inre marknaden och miljöfrågor som är betydelsefulla för

energiområdet.

En uppföljning av de europeiska programmen på nordisk nivå pågår. I

första hand bedöms, ur en nordisk synvinkel, programmen SA VE, som

syftar till att öka investeringarna i energieffektivitet, och ALTENER,

som syftar till att öka användningen av förnybara energikällor inom EU.

Norden och dess närområden

Bergengruppen har ansvar för att bygga upp det nordiska samarbetets

relationer inom energiområdet till Ryssland, de baltiska staterna, Polen

och Tyskland.

De nordiska länderna har genom Bergengruppen spelat en aktiv roll för

utvecklingen av energisamarbetet i Östersjöregionen. Energiministrarna i

Östersjöländerna beslutade 1999 om innehåll och struktur för det

fortsatta samarbetet (BASREC, Baltic Sea Region Energy Cooperation).

Sekretariatet för BASREC etablerades under 2000. Det är lokaliserat till

Stockholm och finansieras i huvudsak med nordiska medel.

Bergengruppen fungerar som nordisk kärngrupp i styrgruppen för

BASREC. Bergengruppen har också bevakat och vid behov koordinerat

sitt arbete med annat relevant mellanstatligt samarbete, exempelvis inom

ramen för Barentsrådet, EU och International Energy Agency, IEA.

Under år 2000 har en överenskommelse träffats mellan Nordiska

ministerrådet och Baltiska ministerrådet om samarbete rörande

utveckling av energimarknader, erfarenhetsutbyte och finansiering av de

baltiska samarbetskontoren. Överläggningar har också genomförts med

ryska energimyndigheter, bl.a. om samarbetsmöjligheter mellan Nordiska

ministerrådet och nordvästra Ryssland avseende energiforskning.

3.4.2 Näringspolitiskt samarbete och IT-frågor

Det övergripande målet för det nordiska samarbetet på det

näringspolitiska området är att bidra till att främja näringslivets

konkurrenskraft och på detta sätt skapa goda villkor för tillväxt och

sysselsättning. Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska

problemställningar i de nordiska länderna, främst på områden där ett

samarbete kan ge nordisk nytta utöver vad enskilda nationella insatser

kan ge. En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat

på att utreda gemensamma problem och möjligheter samt att utbyta

erfarenheter och synpunkter om frågor av gemensamt intresse. Liksom

föregående år har under året stor vikt fasts vid de små och medelstora

företagen. Aktiviteterna under året har fokuserats främst kring följande

områden:

Skr. 2000/01:90

17

- fortsatta insatser för att förbättra den nordiska konkurrenskraften i syfte

att skapa goda villkor för tillväxt, sysselsättning och välfärd,

- att säkra och vidareutveckla det nordiska samarbetet avseende

elektronisk handel och andra näringspolitiskt relaterade IT-frågor,

-- att säkra och vidareutveckla det nordiska samarbetet på turistområdet,

- att säkra och vidareutveckla det nordiska samarbetet avseende en

hållbar strategi inom näringslivssektom.

Ämbetsmannakommittcn för näringspolitik beslutade i april att inrätta

en arbetsgrupp för elektronisk handel och näringsrelaterade IT-frågor.

Arbetsgruppens uppgift är att vidareutveckla det nordiska samarbetet

inom detta område för att uppnå gemensam nordisk nytta. Gruppen skall

fokusera på några begränsade områden. Det första området som man valt

att fokusera på är självrcglering. Därutöver skall gruppen även utväxla

övergripande information inom området för elektronisk handel och

näringsrelaterade IT-frågor.

Vid ett ministermöte i Danmark i juni 2000 presenterades rapporten

“Konkurrcncekraft i Norden” utarbetad av den danska konsultfirman

Oxford Research. Rapporten är tänkt att utgöra grunden för fattande av

konkreta beslut som kan föra det nordiska näringssamarbetet vidare.

Sverige pekade bl.a. vid mötet på de sektorer inom vilka Norden har

särskilda förutsättningar att göra sig gällande internationellt.

Näringslivets och forsknings- och universitetsvärldens ökade kunskaper

om reglerna i grannländerna framhölls ha stor betydelse for utvecklingen

av de nordiska ländernas konkurrenskraft. Vid ministermötet

konstaterades dock att tiden ännu ej var inne för konkreta beslut. Det

beslutades att ämbetsmannakommittcn i samarbete med Nordisk

Industrifond och Nordtest skall arbeta vidare med rapporten och dess

förslag.

Näringsseklorns arbetsgrupp för turism uppfordrades att arbeta vidare

med en utveckling av en nordisk strategi for hållbar turism, vilket bör ske

i samarbete med ländernas turistråd. En rapport skall avlämnas vid nästa

ministermöte om vilka framsteg som gjorts.

De nordiska näringsministrarna fastslog vid mötet att nordiska

verksamheter skall ha möjlighet att systematiskt utveckla och rapportera

sitt intellektuella kapital efter en modell som följer nordiska värderingar

för företagsledning. Det gemensamma nordiska projektet - Nordika -

som salts igång av Nordisk Industrifond för att förbättra näringslivets

villkor när det gäller att utveckla och rapportera om intellektuellt kapital,

bygger på aktiviteter i vart och ett av de nordiska länderna omfattande ett

brett samarbete mellan verksamheter, näringslivsorganisationer,

lörsknings-institutioner och den offentliga sektorn. Nordika kommer att

avslutas i slutet på år 2001 och de resultat och erfarenheter som uppnås i

projektet skall få en bred spridning bl.a. i form av riktlinjer, som kan

vägleda verksamheter och organisationer som önskar arbeta med frivillig

mätning och rapportering av intellektuellt kapital.

Vid mötet antogs nya stadgar för Nordisk Industrifond och Nordtest.

Mot bakgrund av en utvärdering av Nordtests strategi som genomförts

under 1999 fattades även beslut om ny strategi för Nordtests verksamhet.

Skr. 2000/01:90

18

3.4.3 Regionalpolitik Skr. 2000/01:90

Det överordnade målet för det nordiska regionalpolitiska samarbetet är

att understödja de nordiska ländernas nationella regionalpolitik genom

kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Årets arbete under ett gott danskt ordförandeskap har i stor

utsträckning ägnats åt en fördjupad diskussion om målsättningarna och

intentionerna i det nya samarbetsprogrammet för perioden 2001-2005.

Programmet innebär en ökad fokusering på erfarenhetsutbyte och

kunskapsutveckling samt på förbättrad målstyrning och uppföljning.

Institutet Nordregio (Nordiskt Center för Regional Utveckling) är ett

viktigt instrument för det nordiska samarbetet inom regionalpolitiken.

För Nordiska ministerrådets räkning har svenska och norska konsulter

utfört parallella utvärderingar av Nordregio. De har koncentrerat sig på

frågor om samhällsrelevans, organisation och kompetens samt på

institutets vetenskapliga kvalitet. Utvärderingarna ger ett mycket gott

betyg åt institutet.

Samarbetet mellan regioner har under året fortsatt varit den

budgetmässigt högst prioriterade verksamheten. Olika anpassningar av

det geografiska området för det gränsregionala samarbetet har övervägts,

men inte lett till några förändringsförslag. Diskussioner här även förts

angående samarbetet med närregionerna.

Kopplingarna mellan regional utveckling och insatser inom olika

politikområden har analyserats och diskuterats, liksom förhållandet

mellan tillväxt och fördelning samt mellan regionalpolitiska respektive

kommunalekonomiska insatser.

3.4.4 Jord- och skogsbruk

Samarbetet inom Norden

Arbetet inom jord- och skogsbrukssektom har under det gångna året

koncentrerats på ett nytt handlingsprogram för sektorn och nya strategier

för verksamheten inom institutioner och inom samarbetsorgan. För att få

ut den största effekten av samarbetet har en viktig premiss i arbetet varit

samstämmighet mellan de mål och strategier som finns uppdragna

nationellt, nordiskt, inom EU och internationellt. Handlingsprogrammet,

vars överordnade målsättning är att nordisk nytta skall uppnås med

samarbetet, har fått en stark koppling till den ännu inte antagna strategin

för ett hållbart Norden. Som en röd tråd genom programmet löper

betoningen på hållbarhet, vilket verkar sammanbindande mellan de olika

insatsområdena jordbruk, skogsbruk, genetiska resurser och biologisk

mångfald, livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling.

Nya strategier har antagits för Nordiska genbanken (NGB), Nordiska

genbanken för husdjur (NGH), Nordiskt kontaktorgan för

jordbruksforskning (NKJ), samt Samnordisk skogsforskning (SNS).

19

I det nordiska samarbetet spelar bevarandet av de genetiska resurserna

en central roll och över hälften av jord- och skogsbrukssektorns budget

satsas på detta område. Inom området genresurscr har inrättats ett

Nordiskt genresursråd, vars övergripande målsättning är att utgöra ett

forum för strategisk diskussion av frågor rörande genetiska resurser.

Rådet skall vara ett rådgivande organ till ministerråd och kan vid behov

ställas till förfogande som rådgivare för styrelserna för NGB och NGH. 1

rådets arbetsuppgifter ingår dessutom bl.a. att bevaka tvärsektoriella

kopplingar, speciellt till näringslivssektorn och forskningssektorn.

En ny strategi tor det tvärsektoriella samarbetet med miljösektorn för

perioden 2001-2004 har antagits och kontmer att fortsätta i oförändrad

skala. Strategin har anknutits till strategin för ett hållbart Norden.

Som ett led i uppföljningen av FAO:s toppmöte om livsmedelssäkerhet

1996 har en tvärsektoriell ministerkonferens om säker mat arrangerats.

De nordiska ministrarna enades därvid om att verka för en så

ändamålsenlig organisation som möjligt för samarbete mellan sektorerna

i syfte att stärka det nordiska samarbetet inom

livsmcdelssäkerhetsområdet. Ett första gemensamt möte mellan

ministerråden för fiske och jord- och skogsbruk hölls under sommaren.

Man beslöt då att år 2001 hålla ett möte gemensamt mellan ministerråd

och ämbetsmannakommittéer för de tre sektorerna jord- och skogsbruk,

fiske och livsmedel. Inom ramen för FoU-samarbctct med

rcgionalsektorn har ett arbete vad gäller landsbygdens levnadsvillkor och

utvecklingsmöjligheter startats genom dels en studie om varför folk

flyttar från glesbygd/landsbygd dels en forskarskola om

förändringsprocesser i perifera områden.

Norden och Europa

Möten i ministerrådet och ämbetsmannakommittén inom jord- och

skogsbrukssektom har EU-frågor som en stående punkt på dagordningen.

Ilögt prioriterad informationspunkt har under året varit frågor rörande

livsmedelssäkerhet. EU:s utvidgning är en fråga där Norden har

sammanfallande intressen och samarbetar för cn ambitiös tidtabell.

Reformeringen av jordbrukspolitiken är cn nyckelfråga i sammanhanget.

Norden och dess närområden

De nordiska och baltiska jord- och skogsbruksministrama träffades vid

ett möte i december, varvid en deklaration antogs för samarbetet mellan

Norden och de baltiska länderna kring “Sustainable Rural Development”.

Samarbetet om växtgenetiska resurser har bl.a. bidragit till att nationella

program byggts upp i de baltiska länderna. Ett samarbete om de

husdjursgenetiska resurserna motsvarande det som förevarit på växtsidan

har just inletts och förväntas ge samma positiva resultat.

Skr. 2000/01:90

20

3.4.5

Fiskerisamarbete

Skr. 2000/01:90

Samarbetet inom Norden

Verksamheten inom fiskeområdet under år 2000 har tagit sin

utgångspunkt i såväl det danska ordförandeprogrammet som fiskets

samarbetsprogram. Under året har antagits en ny strategi för

fiskerisamarbetet under perioden 2001-2004. Strategin tar sin

utgångspunkt i deklarationen om ett hållbart Norden samt lyfter

konsumentens roll och rätt till sund och säker mat. Denna inriktning har

även präglat arbetet i arbetsgrupperna för fiskeriforskningen samt den

gemensamma arbetsgruppen för miljö- och fiskesamarbetet. Under året

har det nordiska samarbete på fiskets område inriktats mot

födoämnessäkerhet och födoämneskvalitet, samt miljö och bärkraftig

utveckling. Bland annat har Nordiska ministerrådet uppdragit åt

Internationella havsforskningsrådet (ICES) att utarbeta en rapport om

fisket och miljön i de nordliga haven. Denna rapport har fått gott

mottagande och bred spridning. Vidare har under året utarbetats mer

populärt inriktat informationsmaterial om ICES; bakgrund, organisation

och uppgift, tillämpningen av försiktighetsprincipen i fiskeri-

förvaltningen samt en faktabroschyr om fiskerinäringen i de nordiska

länderna.

Under året hölls för första gången en samordnad och till vissa delar

gemensam ministerkonferens för fiske, jord- och skogsbruk. Vid detta

sommarmöte gavs också representanter för fiskerinäringen möjlighet att

möta fiskeriministrama.

Norden och Europa

Liksom under tidigare år har miljömärkning av fisk varit en prioriterad

fråga. Ett arbete med att utarbeta ett nordiskt alternativ för märkning av

vildfångad fisk initierades av de nordiska fiskeriministrama redan år

1996. Detta arbete har blivit mycket uppmärksammat och har därefter

behandlats ett flertal gånger av de nordiska fiskeministrarna. En

arbetsgrupp har under året utarbetat kriterier för ett hållbart fiske. EU

deltog i detta arbete som observatör. Kriterierna, som presenterades i

augusti, kommer att vara en utgångspunkt för det vidare arbetet med

denna fråga.

Norden och dess närområden

Under sommaren hölls en konferens i Rostock med temat Utveckling av

fiskehamnar och efterfrågan av framtida funktioner vid fiskehamnar i

Östersjön. Mötet arrangerades av BAFICO (Baltic Fisheries

Organisation) som är en sammanslutning inom ramen för det nordiska

arbetet, vilken syftar till att förbättra samarbetet mellan länderna runt

Östersjön. Nya riktlinjer för detta arbetet har antagits för perioden 2001-

2004.

21

3.4.6 Bygg* och bostadssamarbete

Inriktningen för den innevarande handlingsplanen (1998-2001) är det

bostadssociala området, en bärkraftig utveckling av bygg- och

bostadssektorn och insatser för närområdet.

De bostadssociala frågorna har hög prioritet inom det nordiska

samarbetet. Den studie av mekanismer bakom bostadssegregationen som

genomförts samt de goda exempel som lyfts fram ur detta arbete kommer

nu att följas upp med en nordisk konferens som syftar till

erfarenhetsutbyte för att förmedla slutsatser till ledande tjänstemän och

politiker. Boendekostnaderna uppmärksammas i det nordiska samarbetet.

Under året påbörjades förberedelser för ett erfarenhetsseminarium om

rimliga boendekostnader genom ett förberedande seminarium där

jämförbart statistiskt material mellan de nordiska länderna togs fram.

Samarbetet kring en bärkraftig utveckling av bygg- och bostadssektorn

är huvudsakligen centrerat kring uppsamling och utbyte av erfarenheter

av särskilda byggmetoder som, i ljuset av de nordiska ländernas

klimatförhållanden, kan medverka till goda och sunda bostäder som kan

uppföras och underhållas på cn ekologiskt hållbar grund.

Insatserna för närområdet innefattar cn översyn av möjligheter till cn

vidareutveckling av ett projekt kring stadsförnyelse i de baltiska länderna

och nordvästra Ryssland.

Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för perioden 2002-2005

har påbörjats. Inget särskilt bostadsministermöte hölls under år 2000.

Under år 2000 har medel beviljats för projekt som gäller utvecklingen

av bostadsmarknaden i Norden samt för ett antal konferenser om aktuella

bostadspolitiska frågor.

3.4.7 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet

Skr. 2000/01:90

Samarbetet inom Norden

En särskild trafik- och miljögrupp inom Nordiska

äinbctsmannakommittén för transportfrågor har under svenskt

ordförandeskap under året tjänat som ett forum för informationsutbyte.

Ett seminarium om avgifter på transportinfrastruktur har genomförts

under året och förberedelserna för ett seminarium om storstadstrafik och

miljö i Oslo under år 2001 har inletts.

Ämbetsmannakommilténs arbetsgrupp för IT-samarbete inom

transportområdet har fortsatt sitt arbete. Ett övergripande mål för arbetet

är att stimulera till en bättre samordning mellan olika typer av

transporter. Identifierade samarbetsprojekt är bland annat multimodala

reseplaneringssystem, övervakning av farligt gods samt

transportinformatik och samhälle. Under året har föranalyser av dessa

projekt genomförts.

22

Nordens och dess närområden

Skr. 2000/01:90

Ett seminarium, ”Safety audit system”, genomfördes i Estland i

september 2000. Seminariet handlade om möjligheterna att förbättra

trafiksäkerheten genom att införa trafiksäkerhetstänkandet i hela

vägplanerings- och byggprocessen.

Planering av Östersjötrafiksäkerhetsdagar under år 2001 har inletts i

samarbete med representanter från de nordiska och baltiska länderna

samt Ryssland, Tyskland och Polen.

Revidering av den tidigare översatta ryska versionen av

Trafiksäkerhetshandboken pågår. Handboken kompletteras med nytt

material och distribueras och introduceras i ryskspråkiga länder samt

följs upp med seminarier.

Övrigt samarbete på transportområdet

Danmark och Sverige slöt våren 2000 ett avtal om villkoren för

tågtrafiken på den fasta förbindelsen över Öresund. Avtalet har bl.a.

medfört att Skånetrafik tillsammans med danska DSB har kunnat ta

ansvaret för den regionala tågtrafiken på Öresundsförbindelsen.

Villkoren för Skånetrafik är de samma som för trafikhuvudmännen på

andra järnvägar i Sverige.

Under året har Ryssland varit ordförande i den nationella styrgruppen

för Barents Pan-European Transport Area, BEATA. Övriga länder inom

samarbetet är Finland, Norge och Sverige. EU-kommissionen deltar

också. Elva regioner i de nordligaste delarna av de aktuella länderna

samarbetar i syfte att förbättra transportmöjligheterna dem emellan.

BEATAs styrgrupp har under året haft ett möte. Ett gemensamt arbete

med att ta fram trafikprognoser och underlag för prioriteringar av

förbättrade transportanläggningar inom Barentsområdet har påbörjats.

Under år 2001 kommer Sverige att vara ordförande för samarbetet.

Det skandinaviska luftfartssamarbetet med deltagande av Sverige,

Norge och Danmark har fortsatt under året. Aktuella frågor har varit

samordning i samband med bilaterala luftfartsfrågor med länder utanför

Skandinavien.

3.4.8 Ekonomi och finanspolitik

Samarbetet inom Norden

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken i Norden har fortsatt

varit ett centralt tema i dialogen mellan de nordiska finans- och

ekonomiministrarna under år 2000. Den nya ekonomin, skattefrågor och

EU-relaterade spörsmål har också varit viktiga dagordningspunkter vid

de nordiska finans- och ekonomiministermötena. I den årligen utgivna

rapporten ”Ekonomiska utsikter i Norden” redogörs för den nordiska

23

konjunkturgruppens bedömning av utvecklingen i de nordiska Skr. 2000/01:90

ekonomierna.

Vid det nordiska finans- och ekonomiministermötet i juni 2000

fattades beslut om nya riktlinjer för Nordiska lnvesteringsbankens

strategi avseende utbetalning, reservavsättning, m.m.

Vid samma möte beslutades om fortsatt uppföljningsarbete inom

ramen för projektet rörande ökat nordiskt och nordiskt-baltiskt

börssamarbete.

Utredningen om förutsättningarna för den framtida finansieringen av

pensionssystemen i de nordiska länderna slutfördes under året och

avrapporterades vid det nordiska finans- och ckonomiministermötet i

juni 2000. Vid mötet fick projektets arbetsgrupp i uppdrag att fortsätta

samarbetet på området i syfte att skapa en väl fungerande nordisk

pensionsförsäkringsmarknad. Uppföljningsarbetet planeras fortsätta

under år 2001.

Flera nya projekt har inletts under år 2000, bland andra:

- förutsättningar för den framtida finansieringen av den nordiska

välfärdsstaten,

effektiviseringen av den offentliga sektorn,

- den nya ekonomin och de nordiska länderna.

Härutöver har ett nordiskt samarbete gällande indrivningsfrågor

påbörjats. De nordiska finans- och ekonomiministrarna har vidare

kommit överens om att etablera cn informationsordning avseende

alkoholbeskattningen samt beskattningen av rederipersonal.

Beskattningen på dessa områden berör grannländerna i mycket hög grad

och syftet med informationsordningen är att man i grannländerna i förväg

skall känna till när skatteförändringar planeras.

Från den tvärsektoriella arbetsgruppen för miljö och ekonomi har

under året tre projekt avrapporterats, nämligen ”Vurdering af de gronne

afgifters effekter i de nordiske lande”, ”Virkemidler for å ta vare på det

biologiske mangfoldet i skogen” och ”Miljoets ekonomiske vserdi". Flera

utredningar pågår som beräknas vara slutförda under de närmaste ett eller

två åren.

I samband med utarbetandet av strategin för ett hållbart Norden (mot

bakgrund av de nordiska statsministrarnas gemensamma deklaration från

1998 om ett hållbart Norden) genomförde ekonomi- och finanssektom

under år 2000 en samhällsekonomisk värdering av strategin. Ekonomi-

och fmanssektorns samhällsekonomiska värdering har tagits i beaktande i

den slutliga versionen av strategin. Sektorn planerar att under år 2001

delta i arbetet med genomförandet av strategin.

Norden och Europa

EU-frågor är en stående agendapunkt vid de nordiska finans- och

ekonomiministermötena. Införandet av en gemensam europeisk valuta

dryftades i olika sammanhang under året. Bland annat arrangerades en

särskild Euro-konferens i juni 2000 med representanter från ett brett

24

spektrum av samhället. Vidare har ett gemensamt nordiskt agerande i EU Skr. 2000/01:90

på skatteområdet diskuterats.

Norden och dess närområden

Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom den

Nordiska investeringsbanken (NIB), dess systerorganisationer Nordiska

projektexportfonden (Nopef) och Nordiska miljöfmansieringsbolaget

(NEFCO) i Helsingfors och den europeiska banken för återuppbyggnad

och utveckling (EBRD), samt det Baltiska investeringsprogrammet.

Närområdet - framfor allt de baltiska länderna - tenderar att bli en

alltmer integrerad del av den nordiska ekonomiska sfären. Detta gäller

inte minst Nordiska Investeringsbankens verksamhet.

Det Baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt

upprättat av de nordiska finansministrarna och som genomfors av NIB,

EBRD samt Nopef. Kommittén för investeringar i Baltikum (NBIC) har

under året avhållit ett antal möten vid vilka programmets utveckling

diskuterats. En statusrapport om Baltiska investerings-programmet

presenterades för de nordiska finansministrarna vid mötet i januari 2001.

Den 28 december 2000 avyttrades NIB:s BIP-finansierade aktieandelar

(samt övriga ägares aktier) i den Litauiska investeringsbanken (LDB). I

och med detta har i överensstämmelse med finansministrarnas beslut i

november 1998 samtliga BIP:s aktieinvesteringar i de tre baltiska

nationella investeringsbankema avyttrats före utgången av år 2000.

3.5 Medborgarpolitik

3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsliv

Samarbetet inom Norden

År 2000 utarbetades ett nytt samarbetsprogram för sektorn för perioden

2001-2004. Programmet har behandlats och godkänts av Nordiska rådet.

Programmets huvudmål innefattar frågor om full sysselsättning,

avskaffande av gränshinder, trygghet i arbetsmiljön och arbetslivet samt

frågor som gäller den nordiska välfardsmodellen.

Utvecklingen av arbetskraftens rörlighet i det gränsregionala

samarbetet är ett centralt område för sektorns arbete. En rapport om

hinder för arbetskraftens rörlighet inom den nordiska arbetsmarknaden

lämnades år 2000. I det fortsatta arbetet kommer uppföljningen med

avskaffande av sådana hinder att vara en prioriterad uppgift.

Ett svensk initiativ om flyttningsbidrag i Norden för att underlätta

intemordisk flyttning har diskuterats vidare. Övriga länder har förklarat

sig vara positivt inställda i princip, men ytterligare utredningsarbete om

konsekvenser återstår att genomföra.

25

IJnder år 2000 överlämnades en sysselsättningspolitisk redogörelse till

Nordiska rådet, vilken användes som underlag för en debatt om

sysselsättningspolitiken i Norden under Nordiska rådets session.

Samarbetet med arbetsmarknadens parter är en prioriterad uppgift i

ministerrådets arbete. Det sker genom temadiskussioner mellan

arbetsmarknadsministrarna och parterna samt genom parternas

medverkan i konferenser och projektverksamhet.

Under den nordiska ämbetsmannakommittén for arbetsmarknad och

arbetsmiljö sorterar några utskott med inriktning på olika områden.

Arbetsliv- och arbetsrättsutskottet är ett forum för diskussion och

koordinering av nordiska synpunkter. Där behandlas frågor som är

aktuella i EU och i andra internationella organ som ILO och FN:s

fackorgan. Arbetsmarknadsutskottets verksamhetsområde omfattar

syssclsättningspolitiska frågor, arbetsmarknadspolitiken generellt och

arbetsmarknadsforskning. Även där behandlas aktuella EU-frågor samt

frågor som rör OECD. Arbetsmiljöutskottet är främst inriktat på

samordning av EU-frågor, samordning av standardiserings- och

certifieringsområdet, löpande information om arbetsmiljömyndighetemas

verksamhet och på främjande av gemensamma projekt t.ex.

marknadskontroll samt på att bidra till gemensamma nordiska projekt på

arbetsmiljöområdet, t.ex. metoder, regler och standarder. Samarbetet med

de baltiska länderna är en viktig uppgift. Verksamheten grundar sig på

den nordiska arbetsmiljökonventionen från 1989. Under

ämbetsmannakommittén för arbetsmarknad och arbetsmiljö sorterar även

inigrationsutskottet, vars uppgifter inkluderar samordning och

informationsutbyte i frågor som gäller integration, lagstiftning och

statistik. Utskottet är även ett forum för diskussion om nya initiativ för

att underlätta invandrare och flyktingars integration i relation till

arbetsmarknaden och samhället i övrigt.

Norden och Europa

Sedan år 1996 finns en särskild tjänstemannagrupp för samordning av

EU- och EES-frågor. Gruppens verksamhet styrs i huvudsak av

dagordningen för EU:s formella rådsmöten. Verksamheten är inriktad på

löpande information om rådsarbetet samt diskussion och samordning av

nordiska synpunkter i EU-arbetet.

Norden och dess närområden

Närområdessamarbetet är viktigt i det nordiska samarbetet på

arbetsmarknads- och arbetsmiljöomådet. Flera samarbetsprojekt pågår.

Särskilt har insatser på arbetsmiljöområdet varit efterfrågade.

Representanter för närområdena har också deltagit i möten inom

arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet. Samarbetet kommer fortsatt att

inriktas på att stödja de baltiska ländernas förberedelser för EU-

medlcmskap.

Skr. 2000/01:90

26

3.5.2 Socialpolitik och hälsovård

Skr. 2000/01:90

Samarbetet inom Norden

Samarbetet inom sektorn leds av ministerrådet för social- och hälsofrågor

samt det tvärsektoriella ministerrådet för narkotikafrågor.

Till grund för regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet

finns dels ett samarbetsprogram, dels ordförandeskapets prioriteringar.

Samarbetet har till övervägande del skett inom sektorns sju institutioner

och permanenta verksamhet i övrigt.

Ett nytt femårigt samarbetsprogram har lagts fram och behandlats vid

Nordiska rådets session hösten 2000. Den överordnade målsättningen för

programmet är samarbetets konkreta nytta för medborgarna i Norden.

Under år 2001 kommer både den nordiska konventionen om social

trygghet och konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster att ses

över.

Två teman diskuterades vid årets Nordiska ministerrådsmöte (social-

och hälsoministrama): ”Social olikhet i hälsa” och ”Problem inom

vårdsektorn”.

Norden och Europa

Aktuella EU/EES-frågor är stående dagordningspunkter vid möten inom

sektorn. Sådant samråd sker även inom institutionerna. Samarbetet i

löpande frågor sker i allmänhet genom direkta kontakter mellan länderna.

Sverige har fortlöpande informella samråd med de andra nordiska

länderna både inom ramen för såväl det europeiska som det övriga

internationella samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.

Norden och dess närområde

Den särskilda grupp som arbetar med närområdessamarbetet har under

året fortsatt de omfattande satsningarna på det nordiska

smittskyddsproj ektet samt på Nordiska hälsovårdshögskolans

utbildningsarbete i närområdet. Under året har man inlett genomförandet

av handlingsplanen för utsatta barn och unga i närområdet. År 2001 finns

nära fyra miljoner danska kronor avsatta för tvärsektoriella projekt för att

förbättra barns och ungas situation. De nordiska informationskontoren

har en viktig roll i detta arbete och har också tilldelats särskilda medel för

egna satsningar på barn- och ungdomsprojekt.

27

3.5.3

Livsmedelsfrågor

Skr. 2000/01:90

Allmänt

Samarbetet på livsmedelsområdet består av dels långsiktiga

principfrågor, dels projekt, av vilka många löper över flera år. Målet är

alltid att skydda konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i

livsmedelshanteringen.

Hösten 2000 fastställde samarbetsministrama ett nytt

handlingsprogram för livsmedelsområdet, som sammanjämkats med

motsvarande program för jord- och skogsbrukssektom och med den

nordiska planen för ett hållbart Norden.

Livsmedelsområdet samordnar sina aktiviteter med konsumentsektom

genom den gemensamma arbetsgrupp som finansieras solidariskt av de

två sektorerna. Bland projekten märks kartläggning av livsmedelsutbudct

och av de särskilda behov som sårbara grupper har. Också s.k. andra

legitima faktorer står centralt i arbetet; då gäller det främst de etiska

frågor som i allt större utsträckning intresserar konsumenterna.

Livsmedelsfrågorna är uppdelade på fem sakområden: toxikologi,

mikrobiologi, kost och näring, lagstiftning och livsmedelskontroll.

Samarbetet med de baltiska länderna sköts av gruppen som kallas

NordBalt, där framför allt kontrollfrågor diskuteras. Utöver det

samarbete som sedan år 1995 pågår kring livsmedelskontroll har Norden

under året stöttat WHO på nutritionsområdet. Nordiska

ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor har beviljat medel för att

arbetet med utveckling av nutritionspolicydokument för de baltiska

länderna skall kunna fortsätta.

Samarbetet inom Norden

Inom det tvärsektoriella projektet "Märkning av livsmedel" har

konsumentstudien i alla fem länderna slutförts under året. Resultaten

följs upp tned dels ett seminarium kring livsmedelsmärkning, dels utgör

de underlag till det ministermöte som hålls i juni 2001. Det ministermötet

är tänkt att fullfölja det arbete som inleddes med ministerkonferensen i

juni 2000 om "Säker mat".

Riskanalys kräver fortsatt förstärkt kunskap och det tiotal nordiska

projekt som år i gång avslutas inom kort.

Stora resurser (både nationella och nordiska) läggs ner på

undersökning av komponenter och smitta i livsmedel. Under året har

rapporter utgivits med ämnen som "Listeria" och "Campylobacter". Ett

nydanande arbete har nu resulterat i rapporten "Safety evaluation of

fruetans".

På livsmedelsområdet leder kontakterna i Västnorden, genom

"Vestnordisk forum innen ntcringsmiddeltilsyn" till att särskilt Grönland

och Färöarna får ett välbehövligt stöd, samtidigt som erfarenheterna ökar

för alla. Årets möte på Grönland visade på de väsensskilda problem de

nordiska områdena arbetar med.

28

3.5.4 Konsumentpolitik

Skr. 2000/01:90

Allmänt

Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan

konsumentministrama inom Nordiska ministerrådet. Samarbetet gynnas

av det faktum att det finns mycket som förenar de nordiska länderna vad

gäller kultur, språk och historia vilket har lett till en likartad syn på

konsumentpolitiken.

Ett handlingsprogram gäller på konsumentområdet för arbetet t.o.m. år

2004. Programmet omfattar det nordiska samarbetets tre huvudområden:

Samarbete i Norden, Norden och Europa samt Norden och närområdena.

Frågor som särskilt prioriteras under perioden är konsumentaspekter på

livsmedel, finansiella tjänster, konsumtion och miljö, nödvändighets-

tjänster, IT och konsumentforskning.

Det förhållandet att tre av de nordiska länderna är medlemmar i EU

och att samarbete sker med de övriga inom ramen för EES-avtalet präglar

i hög grad verksamheten. Det är nödvändigt att man stärker samarbetet

på det praktiska och det politiska planet så att den nordiska modellen kan

bibehållas och därutöver påverka konsumentpolitiken inom EU och

globalt.

Samarbetet inom Norden

Anslaget till konsumentsektom uppgick till drygt sex miljoner danska

kronor. Därtill kom cirka två miljoner danska kronor till den nordiska

miljömärkningsordningen.

Antalet produkter med miljömärkningen Svanen fortsätter att öka. Det

har i dag utarbetats kriterier för 53 produktgrupper, och cirka 3 000

svanmärkta produkter finns på den nordiska marknaden. En tvärsektoriell

grupp under de nordiska ämbetsmannakommittéema för konsument-

respektive miljösektorn har utvärderat det nordiska miljömärknings-

systemet och överlämnade sin rapport till ämbetsmannakommittén för

konsumentfrågor i januari 2001. Utvärderingen omfattar konsumenters

attityder till, kunskaper om och behov av miljöinformation, Svanens

miljöeffekter, organisationsfrågor samt vissa strategiska överväganden.

Rapporten skall behandlas inom det Nordiska ministerrådet under våren

och sommaren 2001.

Gränsöverskridande handel fortsätter att vara en viktig fråga inom det

nordiska samarbetet, och konsumentministrama har enats om att frågan

bör prioriteras i det konsumentpolitiska samarbetet. Bland annat skall en

gemensam nordisk insats för stärkandet av god marknadsföringssed vid

gränsöverskridande handel - med särskild hänvisning till e-handel -

genomföras.

För att ytterligare stärka konsumenternas ställning vid

gränsöverskridande handel skall de nordiska länderna stödja

utvecklingen av ett europeiskt nätverk för tvistlösning och

29

tvistlösningsorgan. Konsumentministrama har även uttryckt cn vilja att

arbeta tor cn harmonisering av marknadstoringslagstiftningen inom EU.

Inom ramen för det tvärsektoriella projektsamarbetet rörande märkning

av livsmedel, TvärMärk, har en undersökning rörande konsumenternas

användning av livsmedelsmärkning genomförts. Undersökningen syftar

till att kartlägga vilken roll märkningen spelar i konsumenternas val av

livsmedel och skall användas som grund för TvärMärks fortsatta arbete

med att utarbeta riktlinjer för livsmedelsmärkning. Undersökningsresultat

presenteras under våren 2001.

Arbetet med att uppfylla handlingsprogrammet för främjandet av

nordisk konsumentforskning har fortsatt. Då en av de främsta

svårigheterna inom detta område har varit att finna nationella medel till

forskningen har de nordiska konsumentministrama under året beslutat att

skicka en gemensam nordisk hänvisning till Europeiska Kommissionen

med en uppmaning att konsumentperspektivet mer explicit bör ingå

under EU:s sjätte ramprogram. Vidare har Forskningspolitiska Rådet

uppmanats att etablera ett särprogram för främjandet av nordisk

konsumentforskning.

En utvärdering av det handlingsprogram för finansiella tjänster som

antogs 1995 påbörjades under förra året. Utvärderingen syftar till att

analysera vad som hittills genomförts. En annan viktig fråga är att belysa

nya problem inom området. Det är fortfarande oklart om och när ett nytt

handlingsprogram för finansiella tjänster kan komma att antas.

Mot bakgrund av de många gränsöverskridande nordiska fusioner som

ägt rum inom finansbranscherna under senare år, har

konsumentministrama enats om att en undersökning med syftet att

kartlägga konsumenternas rättsliga ställning vid sådana företagslusioner

bör tillsättas. Undersökningen väntas ge ökad klarhet i vilka åtgärder som

kan vara lämpliga att ta för att stärka konsumenternas ställning i denna

fråga.

Norden och Europa

I takt med att EU-arbetet har fått en större betydelse har också det

nordiska samarbetet fått en tydligare politisk inriktning. Amsterdam-

fördraget har gett konsumentpolitiken en starkare ställning inom EU.

Detta innebär cn bättre plattform för konsumentpolitiska åtgärder samt

att kravet på konsumentskydd skall tillgodoses vid utformningen och

genomförandet av övrig politik inom unionen. Det finns åtta nordiska

nätverk som samarbetar i olika projekt inom områdena finansiella

tjänster, standardisering, produktsäkerhet, konsumenträtt, prismärkning,

konsumentundervisning, livsmedel i konsumentperspektiv samt

hushållsekonomi och skuldsanering. Mycket av arbetet i dessa nätverk

handlar om det gemensamma EU- och EES-arbctet, som under år 2000

t.ex. berörde effektlandsprincipen, utomrättslig tvistlösning, "multi-level

marketing", barn och kemikalier samt dagligvaruhandel över Internet.

I januari 2000 gjorde konsumentministrama ett gemensamt uttalande

rörande ett närmare informellt samarbete mellan medlemsstaterna inom

Skr. 2000/01:90

30

EU och EES på det konsumentpolitiska området. Samarbetet mellan

medlemsstaterna bör enligt detta uttalande ta sin utgångspunkt i de mål

som ställs upp i EG-fördraget rörande konsumentpolitiken, framfor allt i

artikel 153 om att främja konsumenternas intressen och säkerställa en

hög konsumentskyddsnivå genom att bidra till att skydda

konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt att främja

deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig

för att tillvarata sina intressen.

Ett närmare informellt samarbete skall vidare kunna underlätta en

övervakning av medlemsstaternas konsumentpolitik i enlighet med

bestämmelserna i artikel 153 i EG-fördraget. Arbetet kan till exempel ske

genom nationella orienteringar, eventuellt genom utarbetande av

nationella handlingsprogram för konsumentpolitiken där nationella

prioriteringar presenteras och programmen kan jämföras för att ge

ömsesidig inspiration och stimulera till nationellt nytänkande.

Norden och dess närområden

Målsättningen för samarbetet med närområdena är att medverka till att

utveckla de konsumentpolitiska områden som inom Norden traditionellt

setts som viktiga och som närområdena uttryckt intresse för. Arbetet

omfattar områdena konsumentinformation, konsumenternas rättsliga

ställning samt etablering av frivilliga konsumentorganisationer och

utarbetas i samförstånd med representanter från närområdet.

Inom området etablering av frivilliga konsumentorganisationer är

arbetet inriktat på att ge stöd till frivilliga organisationer i Baltikum som

arbetar med konsumentfrågor. Stödet utgörs av kompetensöverföring vad

gäller både konsumentpolitiska sakfrågor och administrativa rutiner. På

de andra två samarbetsområdena har arbetet under året främst varit

inriktat på seminarier och konferenser, bl.a. har ett seminarium om

konsumenträtt hållits i Ryssland och ett om utbildning i Baltikum.

Seminarierna syftar bl.a. till att öka dialogen med närområdes-

representantema för att alltefter deras behov utarbeta lämpliga

sam arbetsformer.

Skr. 2000/01:90

3.5.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Samarbetet inom Norden

Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet under år 2000 låg

ett program för det nordiska jämställdhetsarbetet för perioden 1995—

2000. Programmet kompletteras med en årlig handlingsplan. Samarbetet

ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Programmet

behandlar verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de

politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika

ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om lön, samt ett

jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar

31

möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och

förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internationella

utvecklingen på jämställdhetsområdet

1 juni 2000 tog samarbetsministrama ett beslut om att integrera ett

köns- och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Detta innebär att

varje ministerråd nu har det överordnade ansvaret för att främja

jämställdhet inom det egna politikområdet och inom de institutioner som

är berörda av detta. För samtliga verksamhetsområden skall

jämställdhetspolitiska målsättningar fastställas. Även om varje sektor

framöver har det fulla ansvaret för att verka for jämställdheten inom

respektive område är det angeläget att bevara jämställdhetspolitiken som

en egen sektor. Det jämställdhetspolitiska samarbetet kvarstår och

fortsätter det arbete som traditionellt bedrivits och därtill främjar och

stöttar den integreringsmålsättning som nu gäller för samtliga

ministerråd.

I förslaget till program för nordiskt jämställdhetsarbete 2001-2005 är

cn grundhållning att det på alla områden av samhället är nödvändigt att

arbeta mer målmedvetet för att främja jämställdhet, lika värde och lika

möjligheter för kvinnor och män och motarbeta de barriärer för kvinnors

och mäns utveckling som fortfarande finns. Programmet skall stärka det

ovannämnda integrationsarbetet inom Nordiska ministerrådet och

samtidigt ta initiativ inom strategiska områden. Tre särskilt prioriterade

områden har lyfts fram för perioden 2001-2005:

- området "Ett köns- och jämställdhetsperspektiv i nordisk ekonomisk

politik" omfattar bl.a. att utveckla metoder för att utvärdera

ministerrådets budget ur ett jämställdhetsperspektiv samt att etablera ett

samarbete mellan ländernas finansministerier och andra aktörer rörande

metoder för att bedöma den ekonomiska politiken ur ett köns- och

jämställdhetsperspektiv.

- området "Män och jämställdhet" syftar bl.a. till att främja kunskap och

forskning som belyser traditionella maskulina värden i arbets- och

familjeliv samt samla statistik om mäns liv i Norden. Frågor om

föräldraledighet och utbildningsval omfattas också liksom att verka för

en FN-konferens om män och jämställdhet.

- området "Kvinnofrid" omfattar bl.a. att utveckla det nordiska

samarbetet för att motverka könsrelaterat våld mot kvinnor och handel

med kvinnor samt att stödja ett nordiskt samarbete för mansgrupper som

arbetar för att stoppa våld mot kvinnor.

Projektet tÖr att utveckla nya metoder i jämställdhetsarbetet, det s.k.

mainstreamingprojektet, har avslutats under år 2000. Samtliga nordiska

länder samt de självstyrande områdena Färöarna och Åland har

medverkat i totalt tio projekt inom arbetsmarknads- och ungdomspolitik.

Erfarenheten från projekten har dokumenterats i en slutrapport. Under

hösten 2000 genomförde ministerrådet tillsammans med OECD en

konferens om jämställdhetsfrågor i Paris. I enlighet med handlingsplanen

om män och jämställdhet har en arbetsgrupp tillsatts med representanter

från Nordens fackliga samorganisation (NFS) och Nordiska

ministerrådet. Gruppen har utarbetat ett idédokument om män och

Skr. 2000/01:90

32

jämställdhet i arbetslivet. En konferens på samma tema kommer att

anordnas under 2001.

Norden och Europa

Jämställdhetsarbetet är till stor del knutet till frågor och områden som är

aktuella inom EU och EES. De satsningar som har fastlagts i det nordiska

samarbetsprogrammet for perioden 1995-2000 är områden som också

behandlas i EU:s jämställdhetsprogram för åren 1996-2000.

Det nordiska samarbetet rörande kampen mot kvinnohandel har

utvecklats och avses under det svenska ordförandeskapet bli en

prioriterad fråga.

Norden och dess närområden

Ett samarbetsprogram mellan de nordiska och baltiska länderna på

jämställdhetsområdet för 1998-2000 har godkänts av ministrarna vid ett

gemensamt möte år 1998.

Arbetsgruppen med representanter från samtliga nordiska och baltiska

länder har fortsatt sitt arbete med att följa upp de olika delarna i det

program som antagits för närområdessamarbetet inom jämställdhets-

området fram till år 2000.

En uppföljningskonferens till konferensen "Women and Democracy"

som hölls år 1999 planeras att genomföras i juni 2001.

3.5.6 Lagstiftningssamarbete

Skr. 2000/01:90

En ny handlingsplan

År 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet.

Programmet har varit vägledande för samarbetet även under år 2000.

Samarbetsprogrammet kompletteras av årliga handlingsplaner som

utarbetas med utgångspunkt från de olika fackområdenas betydelse för

det nordiska lagstiftningssamarbetet. Planen anger därvid nya

prioriterade initiativ och inriktningen på det löpande samarbetet under de

kommande åren. Den handlingsplan som antogs vid det nordiska

justitieministermötet i juni 2000 anger sju särskilt prioriterade områden.

Vissa av dessa har främst relevans för lagstiftningssamarbetet inom

Norden, andra är betydelsefulla för samarbetet med närområdena och

EU/EES.

Brottslighet med rasistiska eller nazistiska förtecken

Inom ramen för det nordiska samarbetet inom justitiesektom har

brottslighet med rasistiska förtecken behandlats i olika sammanhang.

Under år 1999 togs det fram en rapport för att kartlägga den praktiska

33

tillämpningen av gällande rätt avseende främlingsfientlighet och rasism i

Norden. Gruppen har också övervägt behovet av gemensam nordisk

lagstiftning på området men dragit slutsatsen att något sådant behov inte

föreligger för närvarande. Däremot underströks vikten av ett tätt nordiskt

samarbete när det gäller förebyggande och bekämpning av brottslighet

med nazistiska eller rasistiska förtecken.

Under justitieministermötet år 2000 beslutade de nordiska ministrarna

att tillsätta en grupp tjänstemän för att arbeta med frågor rörande

brottslighet med nazistiska eller rasistiska förtecken. Ministrarna ansåg

det angeläget att se över hur det polisiära och rättsliga samarbetet i

Norden fungerar, om några hinder för samarbetet kan identifieras och om

arbetet på något sätt behöver eller kan underlättas.

Gruppen kommer att avge en första rapport vid det kommande

justitieministermötet i juni 2001.

Kissa övriga prioriterade områden

Under justitieministermötet år 1999 tillsatte de nordiska ministrarna en

grupp tjänstemän för att, ur en bred synvinkel, belysa frågor rörande

ungdomsbrottslighet. Gruppen har nyligen avslutat sitt arbete och

kommer att publicera cn rapport innehållande en genomgång av de olika

ländernas lagstiftning samt de överväganden som gruppen har gjort.

Under året har särskild tonvikt lagts vid bekämpande av handel med

kvinnor. Vid justitieministermötet år 2000 beslutade ministrarna att de

nordiska länderna bör arbeta för att samarbetsavtal ingås mellan Europol

å ena sidan och Norge och Island å den andra, för att säkerställa att de

nordiska länderna deltar i ett stärkt europeiskt polissamarbete inom

området. Vidare gavs Nordiska ämbetsmannakommittén för

lagstiftningsfrågor i uppdrag att följa den internationella utvecklingen

och överväga behov av nordiska insatser på området.

Inom det civilrättsliga samarbetet bör särskilt det familjerättsliga

området nämnas. En nordisk familjerättsexpertgrupp arbetar sedan

många år med gemensamma nordiska frågor, bl.a. en revision av en

nordisk familjerättslig konvention. Vidare pågår ett vetenskapligt projekt

med en komparativ genomgång av de viktigaste familjerättsliga

skillnaderna mellan de nordiska länderna.

Samarbetet med de baltiska länderna, som tar sin utgångspunkt i det

nordiska/baltiska justitieministermötet år 1999, har fortsatt under året.

Samarbetet har varit särskilt inriktat på ett effektivare rättsväsende och

frågor rörande brottsbekämpning och förebyggande av brott. Arbetet äger

rum i en nordisk arbetsgrupp, som till hösten 2001 planerar avhålla en

konferens rörande möjligheterna för samarbete bl.a. i fråga om utbildning

av domare.

Skr. 2000/01:90

Pågående samarbete

Utöver de särskilt angivna prioriterade områdena samarbetar de nordiska

ländernas justitieministerier inom en rad områden, t.ex. straffprocessrätt,

34

civilprocessrätt, offentlighetsfrågor, EU/EES-frågor, sjörätt, varumärkes-

och mönsterrätt, konsumenträtt, ersättningsrätt, sexuellt missbruk av

barn, brottsförebyggande frågor och IT-lagstiftning.

Här kan särskilt nämnas att nordiskt samarbete normalt sker när det

pågår arbete med någon rättsakt inom EU/EES. Bland annat diskuteras

hur de nordiska ståndpunkterna skall samordnas. När en rättsakt antagits

sker också i regel samarbete på genomförandestadiet.

3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor

De nordiska regeringarna bedriver sitt samarbete i asyl- och

migrationsfrågor i den nordiska samrådsgruppen på hög nivå för

flyktingfrågor, NSHF. De ordinarie mötena är på statssekreterarnivå.

Under år 2000 har Finland varit ordförande. År 2000 har tre möten hållits

och vid det sista mötet inbjöds även till möte på ministernivå.

Representanter från FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, och från

International Organization for Migration, IOM, har deltagit. Likaså har

nordiska ministerrådet haft en representant närvarande. Sverige är

ordförande i gruppen under 2001.

Bland de frågor som varit aktuella år 2000 kan nämnas Kosovo,

återvändande/återtagande, arbetskraftsinvandring och förberedelserna

inför de nordiska ländernas operativa inträde i Schengensamarbetet.

Globala konsultationer och skyddsfrågor har särskilt uppmärksammats

inför 50-årsjubileet av FN:s flyktingkonvention år 2001. Inom ramen för

de särskilda arbetsgrupperna har man utbytt information och diskuterat

frågeställningar kring återvändande, verkställigheter, vidarebosättning,

pågående bilaterala projekt i Baltikum och gemensamma EU- och

Schengenrelaterade frågor. Vid det sista NSHF-mötet under år 2000

beslöts att en ny arbetsgrupp skulle tillsättas för att diskutera

frågeställningar kring arbetskraftsinvandring och demografi. Under året

har det praktiska arbetet i det gemensamma nordiska projektet för

återvändande av äldre till Bosnien påbörjats.

Utlänningsmyndighetemas motsvarighet till NSHF, nordiska

utlänningsutskottet, NUU, har under året haft två möten. Utskottet har

primärt ansvar för övervakningen av hur den nordiska

passkontrollöverenskommelsen tillämpas. Den information som utbyts

vid mötena rör bl.a. förestående ändringar i ländernas viseringspolitik.

3.5.8 Ungdomsfrågor

Skr. 2000/01:90

Allmänt

Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nor-

diska ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska

ungdomskommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerande

organ i nordiska och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor

35

och innehåller representanter från såväl myndigheter som ungdomsorga-

nisationer. Kommittén har bl.a. till uppgift att fördela stöd till ungdomars

nordiska samarbete, att koordinera nordisk ungdomsforskning och att

följa upp arbetet med barn- och ungdomspolitiska frågor inom alla

ministerrådets sektorer. Nordiska ministerrådets budget för nordiskt

ungdomssamarbete uppgick under år 2000 till cirka fem miljoner danska

kronor.

Samarbetet inom Norden

En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet är bidragsgivning

till ungdomsorganisationernas nordiska nätverk och till olika ungdoms-

projekt. Projektstödet omfattar numera samtliga ungdomsinitiativ oavsett

om de är nationella eller lokala. Kommittén har därför möjlighet att i

större utsträckning än tidigare tillvarata andra nordiska ungdomsinitiativ

än bara dem som kommer från nationellt stödberättigade ungdomsorga-

nisationer. Kulturministrarna har beslutat att 80 procent av ministerrådets

budget för ungdomsfrågor skall gå till bidragsgivning. Resterande medel

avser kostnader för samordning av nordisk ungdomsforskning samt

kommitténs egna projekt och kostnader.

Det nordiska samarbetet inom ungdomsforskningen är en prioriterad

fråga. Under perioden 1998-2001 har en forskningskoordinator anställts

på heltid. Syftet är att stärka samarbetet mellan ungdomsforskare,

beslutsfattare och brukare. Ett nytt nordiskt femårigt ungdomsforsk-

ningsprogram ”Unga i Norden” har antagits av nordiska ungdomskom-

mittén och tillställts Nordiska Ministerrådets forskningspolitiska råd for

fortsatta diskussioner.

Vid Nordiska rådets session i Stockholm 1999 rekommenderades

Nordiska Ministerrådet att utarbeta en ny tvärsektoriell handlingsplan för

arbetet med barn och ungdomar for de kommande fem åren. Denna plan

skall också belysa andra sidor av barn- och ungdomars levnadsvillkor än

de som togs fram inom Handlingsplanen för nordiskt barn- och ung-

domskultursamarbete 1996-2000. Nordiska Ministerrådet har givit

Ungdomskommittén i uppdrag att i samverkan med berörda parter

utarbeta ett underlag för den kommande tvärsektoriella handlingsplanen.

En plan har nu utarbetats - "Norden in i ett nytt årtusende, tvärsektoriell

handlingsplan för barn- och ungdomspolitiskt samarbete 2001-2005".

Planen har under året behandlats inom ministerrådets olika sektorer och

har överlämnats till Nordiska rådet.

Norden och dess närområden

Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan Östersjöstaterna har varit en

prioriterad fråga sedan det finska ordförandeskapet 1996 och samverkan

med de s.k. närområdena är ett av de prioriterade områdena inom

Nordiska Ministerrådets verksamhet. Inom ungdomsområdet drivs

utvecklingen i nära samverkan med andra regionala

samarbetsorganisationer, exempelvis Östersjöstaternas råd (CBSS).

Skr. 2000/01:90

36

3.6

Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

Skr. 2000/01:90

Sedan år 1997 diskuteras säkerhetspolitiska frågor vid Nordiska rådets

sessioner. Det tar sig uttryck i bl.a. att de nordiska utrikesministrarna

respektive de nordiska försvarsministrarna lämnar gemensamma

redogörelser vid sessionerna och deltar i debatten.

Fredsfrämjande verksamhet

Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet utgörs främst av

verksamheten inom det fredsfrämjande området. För att underlätta

samarbete, koordinering och effektivisering av nordiska resurser

skapades NordSamFN i slutet av 1960-talet. Denna ersattes år 1997 av en

ny samarbetsstruktur benämnd Nordcaps (Nordic Co-ordinated

Arrangement for Military Peace Support). Nordcaps kan ses som ett

verktyg för att förbättra de nordiska ländernas förmåga att agera

gemensamt inför beslut om och vid deltagande i fredsfrämjande insatser.

Nordcaps bidrar även till ett intensifierat informationsutbyte och ett

fördjupat utbildnings- och materielsamarbete mellan de nordiska

länderna. Den nordisk-polska brigaden som var verksam i Bosnien, den

nordiska bataljonen tidigare verksam i Makedonien och nu samarbetet i

Kosovo är exempel på framgångsrikt nordiskt samarbete.

I april 1998 kom de nordiska försvarsministrarna överens om att

fördjupa och utveckla det nordiska samarbetet ytterligare inom Nordcaps.

Målsättningen skulle vara att vid behov kunna sända ut en gemensam

styrka av brigads storlek (mellan 2 000-5 000 man) för fredsfrämjande

insatser. Under ett möte i april 2000 kom de nordiska försvarsministrarna

överens om styrkans ambitionsnivåer, uppgifter, tidsplaner för införande,

samt att ett fast planeringselement skulle inrättas i Sverige. Syftet med

planeringselementet, som upprättades den 1 november 2000 med

officerare från samtliga nordiska länder, är att möjliggöra att ett

samordnat nordiskt militärt bidrag inom en brigads ram kan bli

tillgängligt. Brigaden skall kunna användas inom ett brett spektrum av

fredsfrämjande insatser från den 1 juli 2003 och inom FN:s, EU:s och

Nato/Partnerskap för fred, PFF:s ramar.

Den nordiska brigaden är ett exempel på den pågående utvecklingen

mot en alltmer multinationell europeisk krishanteringsförmåga.

I månadsskiftet september/oktober genomfördes för fjärde gången den

årligen återkommande övningen i PFF:s anda, ”Nordic Peace”. Övningen

genomfördes som en stabstjänstövning i Danmark. Förutom Sverige

deltog Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen.

UNCIVPOL bidrog med poliser från de nordiska länderna, inklusive

Island. Därutöver deltog ett antal statliga och icke-statliga organisationer.

Minröjningskoordinering

Arbetet bedrivs av de nationella minröjningskoordinatorerna och

ländernas myndigheter och omfattar områden såsom forskning,

37

materielutveckling, industrifrågor, utbildningsfrågor samt fredsfrämjande

och humanitära insatser. Under år 2000 har koordinatorerna mötts och

påbörjat ett utvärderingsarbete som kommer att fortsätta under år 2001.

Handlingsplan för nordiskt försvarsmiljösamarbete

Sedan hösten 1997 finns ett handlingsprogram för nordiskt

försvarsmiljösamarbete. Den av de nordiska försvarsministrarna år 1999

fastställda gemensamma nordiska miljöpolicyn för försvarssektorn -

Agenda 21 för försvarssektorn - utgör en övergripande miljöpolicy för

försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter. I samarbetet i övrigt

leder Sverige arbetet med ett gemensamt nordiskt utnyttjande av

anläggningar för miljöfarlig verksamhet, exempelvis skjutfält. En

prioriterad del i samarbetet är försvarsmiljöbistånd till staterna i

Östersjöområdet. Norge leder detta arbete, i vilket även USA deltar.

Genom att diskutera försvarsmiljöfrågoma gemensamt i Norden och

genom att samnordiskt driva försvarsmiljöfrågoma nationellt och

internationellt ökar möjligheterna att förbättra miljön i Norden och kring

Östersjön.

Norden och dess närområden

Sveriges samarbete inom försvarsområdet med Estland, Lettland och

Litauen påbörjades år 1992. De nordiska länderna stödjer uppbyggnaden

av de nationella estniska, lettiska respektive litauiska

försvarsförmågorna. Tillsammans med ett antal andra länder genomförs

projekten Baltbat (Baltic Battalion), Baltron (Baltic Naval Squadron) och

Baltdefcol (Baltic Dcfcncc College). Kunskapsöverföring inom flera

områden, bl.a. demokratisk kontroll och styrning av försvarsmakter,

modernt ledarskap, totalförsvar, operationskonst och taktik med nordisk

profil som grund, är från svenska utgångspunkter betydelsefull.

Säkerheten i Nordeuropa kan inte skiljas från säkerheten i hela det

euroatlantiska området. Ett tydligt amerikanskt engagemang i

Östersjöområdet är av grundläggande nordiskt intresse. Länder utanför

den nordiska kretsen som lämnar ett betydelsefullt stöd till de baltiska

länderna såväl bilateralt som genom de multilaterala projekten är förutom

USA även Tyskland, Storbritannien och Schweiz. Ett sätt att fördjupa

andra länders engagemang i Östersjöregionen är att gemensamt utveckla

verksamheten inom PFF och det Euroatlantiska partnerskapsrådet

(EAPR).

Försvarsmateriel

Under år 2000 har ramavtalet om nordiskt försvarsmaterielsamarbete

från 1994 omarbetats med innebörd att avtalet skall tillämpas också på

bilateralt samarbete mellan länderna. 1 övrigt kvarstår syftet med det

omarbetade avtalet att genom samarbete uppnå ekonomiska, tekniska,

Skr. 2000/01:90

38

och industriella fördelar. För närvarande är ett flertal arbetsgrupper

verksamma.

Inom det nordiska försvarsmaterielsamarbetet har verksamheten på

senare år ökat såväl vad gäller gemensamt samarbete mellan Danmark,

Finland, Norge och Sverige som Sveriges bilaterala samarbete med dessa

länder. Sedan några år pågår ett samarbete om en gemensam utveckling

av ubåtar, det s.k. Vikingprojektet. Under år 2000 har med Danmark

diskuterats möjligheten för Danmark att köpa den svenska ubåten

Näcken. I januari 2001 har regeringen beslutat att ett principavtal om

överlåtelse av ubåten till Danmark skall undertecknas. Under år 1999

ingicks ett projektavtal mellan länderna i syfte att göra en gemensam

anskaffning av standardhelikoptrar. Under år 2000 har offerter från

leverantörer inkommit och en utvärdering av dessa pågår för närvarande.

Även inom andra materielområden pågår gemensamma projekt.

Förvarsindustriema i länderna har också ökat sitt samarbete bl.a. inom

ammunitionsområdet.

Flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram

Under året har arbetet med det nordiska säkerhetspolitiska

forskningsprogrammet fortsatt. De sex projekten är följande:

- militära styrkors roll och funktion i ljuset av den nya säkerhets-

ordningen

- fredsfrämjande operationer

- komparativ nordisk säkerhetspolitisk doktrin - nu och i framtiden

- framtiden för rysk säkerhetspolitik och dess innebörd för den nordiska/

baltiska regionen

- komparativ nordisk säkerhetspolitik under kalla kriget

- funktionell säkerhet i en globaliserad värld.

Skr. 2000/01:90

39

U tr i kesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2001.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros,

Messing, Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm.

föredragande: statsrådet Pagrotsky

Skr. 2000/01:90

Regeringen beslutar skrivelse 2000/2001:90 Nordiskt samarbete 2000

Eländers Gotab 61123, Stockholm 2001

40