Årsredovisning för staten 2001
2002-04-12 · 237 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2001/02:101, Årsredovisning för staten 2001
Dokumentets text
Regeringens skrivelse
2001/02:101
Årsredovisning för staten 2001
Regeringens skrivelse
2001/02:101
Årsredovisning för staten 2001
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 4 april 2002
Göran Persson
Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2001.
Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och fi-
nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vi-
dare lämnas en redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, den statliga sektorns
tillgångar, skulder och kapital samt utvecklingen av statlig konsumtion och produktion. Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommente-
ras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen
för invändningarna anges. I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 2000/01:101)
har det tillkommit ett avsnitt om revisionen av EU-medel. Avslutningsvis redogör regeringen för
utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.
Skr. 2001/02:101
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning....................................................................................................15
1.1 Skrivelsens innehåll...............................................................................15
1.2 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet m.m...............................15
1.3 Könsuppdelad statistik..........................................................................18
1.4 Kvalitetsbedömning av årsredovisningen för staten...........................19
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................23
3 2001 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.......................29
3.1 Omfattning och nyckeluppgifter.........................................................29
3.2 Konsoliderad resultaträkning...............................................................31
3.2.1 Intäkter..................................................................................................32
3.2.2 Kostnader...............................................................................................33
3.2.3 Övriga kommentarer till resultaträkningen.........................................36
3.3 Konsoliderad balansräkning..................................................................36
3.3.1 Nettoförmögenheten............................................................................38
3.3.2 Övriga förändringar i balansräkningen................................................38
3.4 Statsskulden...........................................................................................39
3.5 Finansieringsanalys................................................................................43
3.5 Finansieringsanalys................................................................................43
4 Statsbudgetens utfall.............................................................................................49
4.1 Statsbudgetens saldo 2001 ....................................................................49
4.2 Statsbudgetens inkomster.....................................................................50
4.2.1 Makroekonomisk utveckling................................................................52
4.2.2 Skatter m.m............................................................................................53
4.2.3 Övriga inkomster..................................................................................59
4.3 Statsbudgetens utgifter.........................................................................65
4.3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................70
4.3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning................71
4.3.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd...............................71
4.3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet...........................................................71
4.3.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.. 72
4.3.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar..............................................................72
4.3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................72
4.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................74
4.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................74
4.3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg..................74
4.3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp75
4.3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.......................76
4.3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn..........76
4.3.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................76
Skr. 2001/02:101
4.3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv.................................................................77
4.3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................77
4.3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning..................79
4.3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............79
4.3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande................................................................................................80
4.3.19 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.......................81
4.3.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................81
4.3.21 Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................82
4.3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................82
4.3.23 Utgiftsområde 23 Jord-och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar..................................................................................................82
4.3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv...............................................................83
4.3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................83
4.3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................84
4.3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................85
4.3.28 Minskning av anslagsbehållningar........................................................86
4.3.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning........................................................86
4.3.30 Kassamässig korrigering.......................................................................88
4.3.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................89
5 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten m.m...........................93
5.1 Olika avgränsningar av staten..............................................................93
5.2 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.....................93
5.3 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen..............95
6 Statliga garantier.................................................................................................101
6.1 Inledning.............................................................................................. 101
6.2 Statens garantiportfölj........................................................................101
6.3 Avgiftsinkomster, utbetalningar och återvinningar..........................104
6.4 Kontobehållningar och regressfordringar......................................... 105
6.5 Portföljens riskprofil..........................................................................106
7 Avgifter till och bidrag från EU........................................................................111
7.1 Avgiften till EU:s budget...................................................................111
7.2 Återflöde från EU-budgeten..............................................................112
7.3 Anslag finansierade med EG-medel...................................................113
8 Sammanställning av den statliga sektorn..........................................................119
8.1 Den statliga sektorns förmögenhet...................................................119
8.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten...............................121
8.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut...........................................122
9 Utveckling av statlig produktion.......................................................................127
10 Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................135
10.1 Effektivitetsrevisionens iakttagelser..................................................135
10.2 Revisionsberättelser med invändning................................................146
11 Revision av EU-medel avseende budgetåret 2000............................................ 151
11.1 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens
iakttagelser...........................................................................................151
Skr. 2001/02:101
11.2 Iakttagelser i rapporten för 2000 presenterade under 2001 samt
svenskt agerande i rådet......................................................................151
12 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten..........................................159
12.1 Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens.......................159
12.2 Resultatskrivelser................................................................................160
12.3 Fortsatta utvecklingsarbetet...............................................................160
Bilagor:
Bilaga 1 Ordlista
Bilaga 2 Redovisningsprinciper
Bilaga 3 Noter
Bilaga 4 Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de
allmänna försäkringskassorna
Bilaga 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut
Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 7 Specifikation av statsbudgetens utgifter
Bilaga 8 Månadsfördelade inkomster
Bilaga 9 Månadsfördelade utgifter
Skr. 2001/02:101
Tabellförteckning
1.1 Nyckeltal för de ekonomiska utfallen åren 2000 och 2001....................................16
2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................23
2.2 Takbegränsade utgifter.............................................................................................25
3.1 Nyckeluppgifter........................................................................................................29
3.2 Konsoliderad resultaträkning...................................................................................32
3.3 Transfereringar - Lämnade bidrag m.m...................................................................33
3.4 Socialförsäkring........................................................................................................33
3.5 Övriga transfereringar..............................................................................................35
3.6 Konsoliderad balansräkning.....................................................................................37
3.7 Statsskuldens utveckling och sammansättning (exkl. skuldskötselåtgärder).......40
3.8 Nominella lån i svenska kronor...............................................................................40
3.9 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj...................................................41
3.10 Statsskuldens kostnader.........................................................................................42
3.11 Finansieringsanalys.................................................................................................43
3.12 Utdelningar i statliga bolag, inbetalda 2000 respektive 2001...............................44
3.13 Materiella investeringar..........................................................................................44
4.1 Statsbudgetens saldo 2001 samt justering för större engångseffekter..................49
4.2 Statsbudgetens utfall 2001........................................................................................ 50
4.3 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens
inkomster..............................................................................................................51
4.4 Skillnaden mellan skatterna i resultaträkningen och i statsbudgeten....................52
4.5 Makroekonomiska förutsättningar vid olika prognostillfällen..............................52
4.6 Hushållens periodiserade skatter.............................................................................54
4.7 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt......................................................54
4.8 Företagens periodiserade skatter.............................................................................55
4.9 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt....................................................56
4.10 Periodiserade socialavgifter, särskild löneskatt och allmän pensionsavgift.........56
4.11 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift.......................56
4.12 Övriga inkomster, sammanfattning.......................................................................60
4.13 Inkomster av statens verksamhet, översikt...........................................................60
4.14 Rörelseöverskott.....................................................................................................61
4.15 Ränteinkomster......................................................................................................61
4.16 Aktieutdelning........................................................................................................62
4.17 Inkomster av försåld egendom..............................................................................63
4.18 Återbetalning av lån................................................................................................63
4.19 Kalkylmässiga inkomster.......................................................................................63
4.20 Statliga pensionsavgifter.........................................................................................63
4.21 Bidrag m.m. från EU..............................................................................................64
4.22 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna................................................65
4.23 Skillnaden mellan utfallet och beräknade utgifter i statsbudgeten 2001.............65
4.24 Statsbudgetens utgifter fördelade på utgiftsområden..........................................66
4.25 Indragningar 2001................................................................................................... 67
Skr. 2001/02:101
4.26 Medgivna överskridanden.......................................................................................67
4.27 Begränsningsbelopp 2001 .......................................................................................68
4.28 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden...........................................69
4.29 UO 1 Rikets styrelse...............................................................................................70
4.30 UO 2 Samhällsekonomi och förvaltning...............................................................71
4.31 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd....................................................................71
4.32 UO 4 Rättsväsendet................................................................................................71
4.33 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan......................................72
4.34 UO 6 Totalförsvar...................................................................................................72
4.35 UO 7 Internationellt bistånd.................................................................................73
4.36 Utfallet för biståndet 1997-2001............................................................................73
4.37 UO 8 Invandrare och flyktingar............................................................................74
4.38 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg......................................................74
4.39 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp...................................75
4.40 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag 1997-2001.........................................75
4.41 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom............................................................76
4.42 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...............................................76
4.43 Föräldrapenningen 1996-2001................................................................................76
4.44 UO 13 Arbetsmarknad...........................................................................................76
4.45 UO 14 Arbetsliv......................................................................................................77
4.46 UO 15 Studiestöd...................................................................................................78
4.47 Antal studerande med studiemedel 1998-2001.....................................................78
4.48 Utbetalade studiemedel 1998-2001........................................................................78
4.49 Antal studerande med vuxenstudiestöd 1998-2001..............................................79
4.50 UO 16 Utbildning och universitetsforskning.......................................................79
4.51 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.....................................................80
4.52 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.............................80
4.53 UO 19 Regional utjämning och utveckling...........................................................81
4.54 UO 20 Allmän miljö- och naturvård.....................................................................81
4.55 UO 21 Energi..........................................................................................................82
4.56 UO 22 Kommunikationer......................................................................................82
4.57 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar...............................83
4.58 UO 24 Näringsliv....................................................................................................83
4.59 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner................................................................83
4.60 UO 26 Statsskuldsräntor m.m...............................................................................84
4.61 Räntor på statsskulden............................................................................................84
4.62 Räntor och valutakurser 1998-2001 årsgenomsnitt..............................................85
4.63 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen......................................................85
4.64 Minskning av anslagsbehållningar 2001.................................................................86
4.65 Specifikation av anslag med anslagsbehållningar över en miljard kronor............86
4.66 Riksgäldskontorets nettoutlåning..........................................................................87
4.67 Kassamässig korrigering.........................................................................................88
4.68 UO 93 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten................................89
5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten........................................94
5.2 Sambanden mellan några väsentliga saldomått i årsredovisningen.......................96
6.1 Sammanställning över statliga garantiåtaganden och utfästelser..........................102
6.2 Avgiftsinkomster, utgifter för infrianden samt återvinningar under budgetåret
2001......................................................................................................................105
6.3 Kontobehållning (inklusive depositioner) och regressfordringar 2001-12-31.... 106
7.1 Avgiften till och återflöde från EU........................................................................113
7.2 Anslag finansierade med EG-medel 2001..............................................................114
Skr. 2001/02:101
8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder...........................................120
8.2 Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
intresseföretag)...................................................................................................121
8.3 Eliminering avseende AP-fondernas och Riksbankens innehav av statspapper
samt PPM:s tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret...................121
8.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2001 (marknadsvärde)...............................122
9.1 Statens arbetsuppgifter...........................................................................................128
9.2 Produktion inom statens olika verksamhetsområden 1993-2001......................128
10
Skr. 2001/02:101
Diagramförteckning
3.1 Statens intäkter 1997-2001.......................................................................................30
3.2 Statens kostnader 1997-2001 ...................................................................................30
3.3 Transfereringar 1997-2001 .......................................................................................30
3.4 Statens över-/underskott 1997-2001.......................................................................30
3.5 Nettoförmögenheten och statsskulden...................................................................30
3.6 Statsskulden i procent av BNP.................................................................................31
3.7 Statens egen verksamhet...........................................................................................31
3.8 Statens intäkter 2001 fördelade på typ av intäkt.....................................................32
3.9 Statens kostnader 2001 fördelade på typ av kostnad.............................................33
3.10 Socialförsäkring 1997-2001....................................................................................33
3.11 Arbetsmarknad 1997-2001.....................................................................................34
3.12 Bistånd och invandring 1997-2001 ........................................................................34
3.13 Total statsskuld vid utgången av resp, budgetår 1980-2001.................................40
4.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2001.................................50
4.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning.............................................................57
4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper....................................58
6.1 Utvecklingen av garantiåtagandena 1997 -2001...................................................102
6.2 Utvecklingen av infrianden, avgifter och återvinningar 1997 - 2001 (exklusive
insättningsgarantin)............................................................................................105
9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990-2001, volymförändringar................................127
9.2 Produktion av statliga tjänster fördelad på verksamhetsområden 2001..............128
9.3 Produktion inom försvaret 1993-2001, volymförändringar.................................129
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret 1993-2001, volymförändringar 129
9.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och forskning 1993-2001,
volymförändringar..............................................................................................129
9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-2001, volymförändringar..........130
9.7 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2001,
volymförändringar..............................................................................................130
9.8 Produktion av allmänna statliga förvaltningstjänster 1993-2001,
volymförändringar..............................................................................................131
9.9 Produktion av tjänster vid regeringskansliet, skattemyndigheter och länsstyrelser
1993-2001, volymförändringar...........................................................................131
9.10 Produktion av vård, social trygghetstjänster och omsorg 1993-2001,
volymförändringar..............................................................................................132
11
Sammanfattning
Skr. 2001/02:101
1 Sammanfattning
1.1 Skrivelsens innehåll
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt, senast nio
månader efter budgetårets utgång, lämna en
årsredovisning för staten till riksdagen. Efter
önskemål från riksdagen lämnas årsredo-
visningen i anslutning till den ekonomiska
vårpropositionen.
Årsredovisningen skall innehålla resultaträk-
ning, balansräkning och finansieringsanalys. Den
skall även innehålla det slutliga utfallet på stats-
budgetens inkomsttitlar och anslag.
Skrivelsen Årsredovisningen för staten 2001
syftar till att ge en samlad bild av hur statens
finansiella resultat och ekonomiska ställning har
utvecklats under det gångna året. Kvalitets-
säkring sker främst genom Riksrevisionsverket
som har ansvar för att granska underlagen till
dels den konsoliderade redovisningen i resultat -
och balansräkningarna, dels statsbudgetens
utfall.
Utöver den redovisning som följer av
budgetlagens krav redovisas fler aspekter av det
ekonomiska utfallet, bl.a. den statliga sektorns
samlade tillgångar och skulder.
I skrivelsen redovisas även Riksrevisions-
verkets iakttagelser under det gångna året. Från
och med i år ingår dessutom en redovisning av
revisionen av EU-medel. Avslutningsvis redogör
regeringen för utvecklingen av den ekonomiska
styrningen i staten.
De konsoliderade redovisningarna i årsredo-
visningen omfattar myndigheterna, inklusive
affärsverken, under riksdagen och regeringen
med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår
de allmänna försäkringskassorna och de fonder
som redovisas av myndigheter, inklusive
Riksbankens grundfond och Allmänna arvs-
fonden. Redovisningen omfattar all verksamhet i
de ingående organisationerna oavsett finansi-
ering. Resultaträkningen ger underlag för
bedömning av statens samlade resursför-
brukning. Värdet av statens tillgångar och
skulder redovisas i balansräkningen. Finansi-
eringsanalysen visar statens betalningsflöden. I
skrivelsen jämförs utfallet för 2001 med utfallet
för 2000.
Statsbudgeten omfattar inkomster och
utgifter som påverkar statens lånebehov. För att
statsbudgetens saldo skall överensstämma med
statens lånebehov redovisas även Riksgälds-
kontorets nettoutlåning och en kassamässig
korrigering på statsbudgeten. I skrivelsen
jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall
för 2001 med de budgeterade inkomsterna och
utgifterna på statsbudgeten.
En närmare beskrivning av olika principer och
avgränsningar av staten återfinns i kapitel 5
Skillnader mellan resultaträkningen och stats-
budgeten m.m.
1.2 Sammanfattning av det
ekonomiska utfallet m.m.
Årsredovisningen för staten visar att statens
ekonomiska ställning förstärktes under 2001. De
budgetpolitiska målen har uppnåtts och över-
skotten, i såväl statsbudgeten som resultat-
räkningen, har bidragit till att statsskulden har
kunnat amorteras av för fjärde året i rad.
Förklaringsfaktorerna till den positiva utveck-
lingen av statens finanser är flera.
15
Skr. 2001/02:101
Budgetdisciplinen är avgörande för att utgifterna
inte skall överstiga det beslutade utgiftstaket för
staten. Några större enskilda faktorer som i
övrigt påverkat utfallet på såväl statsbudgeten
som statens resultat- och balansräkningar är bl.a.
ökade skatteintäkter, en extra utdelning från
Riksbanken samt omfördelning av medel mellan
AP-fonderna och statsbudgeten i samband med
infasningen av det nya ålderspensionssystemet
(se vidare kapitel 8 Sammanställning av den
statliga sektorn). Övriga större förändringar
redovisas i sammanfattningen nedan.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av-
seende det ekonomiska utfallet 2001.
Tabell 1.1 Nyckeltal för de ekonomiska utfallen åren 2000
och 2001
Utfall
2001
Mdkr
Procent
av BNP 1 )
Utfall
2000
Mdkr
Procent
av BNP 2 '
Den offentliga
sektorns finansiella
sparande
105
4,8%
77
3,7%
Statsbudgetens
saldo
39
1,7%
102
4,9%
Utgiftstak
791
36,5 %
765
36,5%
Takbegränsade
utgifter
786
36,3%
760
36,2 %
Statens
nettoförmögenhet
-813
37,5%
-1009
48,1 %
Statsskuld
1 154
53,3%
1 278
60,9 %
Årets överskott i
resultaträkningen
57
2,6%
25
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
1,2%
Garantiförbindelser
750
34,6 %
711
33,9%
11 Prel. BNP för 2001 uppgår till 2 167 miljarder kronor (löpande priser)
21 BNP för 2000 uppgår till 2 098 miljarder kronor (löpande priser).
Budgetpolitiska mål
De budgetpolitiska mål som riksdagen har
beslutat om innebär att:
Den offentliga sektorns finansiella
sparande skall uppgå till 2 procent av
bruttonationalproduktion (BNP) i
genomsnitt över en konjunkturcykel. För
2001 har riksdagen fastställt målet för det
finansiella sparandet till 2,5 procent av
BNP. Utfallet för 2001 blev preliminärt
4,8 procent av BNP eller 105 miljarder
kronor.
De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
2001 har riksdagen fastställt utgiftstaket
till 791 miljarder kronor. Utfallet för de
takbegränsade utgifterna blev 786,3
miljarder kronor, vilket innebär en margi-
nal till utgiftstaket på 4,7 miljarder
kronor.
Balans- och resultaträkning
Statens balansräkning visar att nettoför-
mögenheten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas
och skuldernas bokförda värde (motsvarande
eget kapital), var -813 miljarder kronor vid
utgången av 2001. Det är en förbättring med 196
miljarder kronor (19,4 procent) jämfört med
2000. Förändringarna beror främst på att
statsskulden har minskat med 123,5 miljarder
kronor till följd av bl.a. överföringar av
obligationer från AP-fonderna i samband med
infasningen av det nya ålderspensionssystemet
samt en extra utdelning från Riksbanken. Vid
utgången av 2001 uppgick statsskulden till 1 154
miljarder kronor.
Arets överskott, dvs. skillnaden mellan in-
täkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår
till 57 miljarder kronor för 2001, vilket är en
förbättring med 32 miljarder jämfört med 2000,
dvs. mer än en fördubbling. Statens totala in-
täkter, inklusive finansiella intäkter och resultat
från andelar i dotter- och intresseföretag, upp-
gick till 986 miljarder kronor, vilket är en ökning
med 14 miljarder kronor jämfört med 2000. De
största förändringarna på intäktssidan kan hän-
föras till en ökning av skatter m.m. som till-
sammans utgör totalt 88 procent av de totala in-
täkterna (81 procent år 2000).
Statens totala kostnader, inklusive finansiella
kostnader, uppgick till 930 miljarder kronor för
2001. Det är en minskning med 17 miljarder
kronor jämfört med 2000. Den största föränd-
ringen kan hänföras till minskade kostnader för
förvaltning av statsskulden. Kostnaderna för
transfereringar som utgör 69 procent av de totala
kostnaderna (66 procent år 2000) har däremot
ökat, vilket främst beror på att kostnaderna för
sjukpenning har ökat (ca 6 miljarder kronor).
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
Kostnaderna för de statliga myndigheternas
verksamhet har minskat med närmare 7 miljarder
kronor, varav merparten beror på bolagiseringen
av Statens järnvägar (SJ).
Statsbudgetens utfall
Statsbudgetens saldo 2001 uppgick till 38,7
miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor
lägre än budgeterat. Det positiva saldot innebär
16
Skr. 2001/02:101
att statens lånebehov har minskat och stats-
skulden därmed kunnat amorteras av ytterligare.
Utfallet på statsbudgeten påverkas av ett flertal
faktorer såsom förändringar av makro-
ekonomiska förutsättningar, beteendeföränd-
ringar etc. samt ekonomiska konsekvenser av
beslut. Nettoförändringen till följd av engångs-
effekter som påverkar budgetsaldot, och därmed
statens lånebehov, beräknas uppgå till 40,2
miljarder kronor 2001. De största engångs-
effekterna kan hänföras till överföringen av
medel från AP-fonderna samt utdelningen från
Riksbanken. Saldo efter justering för vissa större
engångseffekter beräknas till -1,5 miljarder
kronor.
Statsbudgetens inkomster uppgick till 755,1
miljarder kronor 2001, vilket är närmare 38
miljarder kronor mer än beräknat i stats-
budgeten enligt budgetpropositionen för 2001.
Skillnaden förklaras främst av att skatte-
inkomsterna blev 33,4 miljarder högre än
beräknat till följd av bl.a. högre lönesumma för
2001 samt högre företagsvinster och högre
realisationsvinster under inkomståret 2000.
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till
716,4 miljarder kronor 2001, vilket är 39,7
miljarder kronor mer än budgeterat. Utgifterna
för utgiftsområdena exklusive statsskuldräntor
blev 2,4 miljarder kronor lägre än budgeterat.
Avvikelsen i förhållande till budgetpropo-
sitionen för 2001 förklaras främst av en ökning
av Riksgäldskontorets nettoutlåning till statliga
bolag och affärsverk samt högre utgifter för
statsskuldsräntor m.m. på grund av svagare
kronkurs och valutaförluster. Den kassamässiga
korrigeringen blev 11,3 miljarder kronor större
än beräknat främst beroende på Riksbankens
utdelning samt vissa betalningsförskjutningar.
Statliga garantier
Statens totala garantiåtaganden uppgick till drygt
750,2 miljarder kronor 2001, vilket är en ökning
med ca 39 miljarder (5 procent) jämfört med
2000. Om Insättningsgarantinämnden exklu-
deras uppgick statens åtagande till 361 miljarder
kronor, vilket är en ökning med ca 50 miljarder
kronor. Förändringen beror främst på att
Exportkreditnämndens garantiåtaganden har
ökat. Ett nytt statligt åtagande från och med
2001 är flygförsäkringsgarantier som uppgår till
42 miljarder kronor.
Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs.
skadeersättningar, uppgick till 1,1 miljarder
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
kronor 2001, vilket är detsamma som för 2000.
Avgifter till och bidrag från E U
EU-avgiften uppgick till 23,3 miljarder kronor
2001, vilket är en ökning med 1 miljard kronor
(4,4 procent) jämfört med 2000. Förändringen
förklaras främst av att en del av 2002 års avgift
ingår i utfallet för 2001 samt att Sveriges avgift
avseende Storbritanniens budgetreduktion har
ökat kraftigt beroende på retroaktiva korri-
geringar för åren 1997-2000. Bidragen från EU
uppgick till ca 8,5 miljarder kronor, vilket är en
minskning med ca 0,5 miljarder kronor (6,0
procent) jämfört med 2000. Nettoflödet från
statsbudgeten till EU uppgick därmed till ca 14,8
miljarder kronor jämfört med 13,3 miljarder
kronor 2000.
Den statliga sektorn
Sammanställningen över den statliga sektorns
samlade tillgångar och skulder innefattar utöver
myndigheter under regering och riksdag även
statliga bolag, banker och finansinstitut samt
Premiepensionsmyndigheten, AP-fonderna och
Riksbanken. De statliga bolagens tillgångar och
skulder har i huvudsak förändrats genom olika
företagsförvärv. De största händelserna är
Sveaskogs förvärv av AssiDomän, Vattenfalls
förvärv av HEW i Tyskland samt att SJ
ombildades till aktiebolag den 1 januari 2001.
Statens samlade nettoförmögenhet, dvs.
skillnaden mellan tillgångar och skulder
(motsvarar eget kapital), uppgick vid utgången
av 2001 till -123 miljarder kronor. Ökningen
motsvarar 23 miljarder kronor (15,8 procent)
jämfört med 2000. Utöver ovanstående för-
ändringar beror ökningen bl.a. på årets överskott
i resultaträkningen för staten.
Från och med i år baseras informationen om
statliga bolag på uppgifter som inhämtats direkt
från de statliga bolagen. I bilaga 5 Statliga bolag,
banker och finansinstitut, återfinns en samman-
ställning av väsentliga nyckeltal 2001 för samtliga
bolag med statligt ägande. En mer omfattande
redovisning lämnas senare i vår i regeringens
årliga skrivelse till riksdagen om de statliga bo-
lagens verksamhet.
17
Skr. 2001/02:101
Utveckling av statligproduktion
Den statliga produktionen av tjänster 2001
uppgick till 186,5 miljarder kronor i löpande
priser, vilket innebär att den totala
produktionsvolymen är oförändrad jämfört med
2000.
Riksrevisionsverkets iakttagelser
Riksrevisionsverkets (RRV) effektivitetsrevision
har avslutat 18 egeninitierade granskningar under
2001. Vidare har RRV genomfört elva studier på
uppdrag av regeringen. I kapitel 10 görs en
genomgång av flertalet av rapporterna och
regeringens åtgärder med anledning av dessa.
RRV:s årliga revision har resulterat i att 10
myndigheter har fått invändning i revisions-
berättelsen för räkenskapsåret 2001. Mot-
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
svarande antal 2000 var 14 myndigheter.
Revision av EU-medel förbudgetåret 2000
Revisionsrättens granskning av verksamheter
som finansierats med EU-medel avslutas med en
årsrapport och ett antal särskilda rapporter.
Dessa rapporter ligger till grund för rådets och
parlamentets ansvarsfrihetsprövning. Iakttagel-
serna för 2000 berör samtliga utgiftsområden i
EU-budgeten, men det finns anledning att
särskilt lyfta fram de områden som berör
Sverige. Dessa är egna medel (inkomsterna till
EU-budgeten) samt EU:s jordbruks- och
strukturpolitik. Redovisningen omfattar både de
generella iakttagelserna som revisionsrätten gjort
och de punkter där Sverige specifikt pekats ut.
En av de generella frågor som nämns är de
stora överskott på EU-budgeten som uppstod
under 2000 (11,6 miljarder euro). Sverige
utpekas bl.a. avseende deklarationer av för stora
odlingsarealer inom jordbrukssektorn och för
uttagandet av s.k. kartavgift i samband med
arealbidragen. Sverige delar inte revisionsrättens
kritik.
Ekonomisk styrning i staten
I kapitlet redovisas läget avseende utvecklingen
av den ekonomiska styrningen i staten.
Synpunkterna från remissbehandlingen av
departementspromemorian Ekonomisk styrning
för effektivitet och transparens (Ds 2000:63)
sammanfattas och en översiktlig tidsplan för
genomförandet av det fortsatta arbetet pre-
senteras. Vidare kommenteras resultatskrivel-
sernas framtida roll som en del i budgetpro-
cessen.
1.3 Könsuppdelad statistik
I samband med behandlingen av Årsredo-
visningen för staten 2000 (bet. 2000/01 :FiU20,
rskr. 2000/01:288) gjorde riksdagen ett
tillkännagivande angående könsuppdelad
statistik. Enligt finansutskottet är jämställd-
hetsfrågan högt prioriterad och det är angeläget
att köns- och jämställdhetsperspektivet genom-
syrar regeringens arbete. Vidare framhålls vikten
av att dessa frågor förs framåt med all kraft, och
att såväl den praktiska utformningen av
könsuppdelad statistik som preciseringen av
kraven i myndigheternas regleringsbrev ges ett
tydligt och uppföljningsbart innehåll. Frågan om
könsuppdelad statistik och regeringens arbete
med att utveckla redovisningen av jämställd-
hetsarbetet har även behandlats tidigare av
finansutskottet, bl.a. i betänkande 2000/0 l:FiU2
(rskr. 2000/01:123).
Regeringen delar riksdagens uppfattning
angående jämställdhetsfrågans betydelse och
arbetar kontinuerligt för att den skall ingå som
en naturlig del i genomförandet av den statliga
verksamheten. För närvarande pågår ett arbete
inom regeringskansliet som syftar till att se över
hela budgetprocessen, från formulering av mål
till redovisning, utifrån ett jämställdhets-
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
perspektiv. Det innebär att bl.a. att prognoser,
konsekvensanalyser och resultatredovisningar
skall ha en starkare genusanalys och mer
stringent stödja uppfyllelsen av de jämställd-
hetspolitiska målen. Som ett led i att förbättra
redovisningen av jämställdhetsarbetet har rikt-
linjerna för utformningen av regleringsbreven
förstärkts när det gäller kraven på myndig-
heternas återrapportering.
Formerna för styrning och uppföljning måste
enligt regeringen vara sådana att jämställd-
hetsperspektivet ingår som en naturlig del
utifrån relevansen för respektive verksamhet.
Regeringens årliga redovisning av jämställd-
hetsarbetet till riksdagen sker huvudsakligen
inom ramen för resultatredovisningen för
respektive politikområde i budgetpropositionen.
Fördjupade redovisningar av jämställdhets-
perspektivet inom olika politikområden och
verksamheter bör lämnas i regeringens resultat-
skrivelser till riksdagen.
Den fördelningspolitiska analys, vilken redo-
visas i samband med den ekonomiska vår-
propositionen och/eller budgetpropositionen
som underlag för regeringens bedömningar och
18
Skr. 2001/02:101
förslag, behandlar fördelningseffekter och väl-
färdsaspekter som i viss utsträckning anknyter
till jämställdhetsfrågorna. I budgetpropositionen
för 2002 lämnade regeringen under utgifts-
område 14 Arbetsliv, politikområde jämställdhet,
även en redogörelse för fördelningen av
ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
(bilaga 1) samt en redovisning av könsför-
delningen i statliga lekmannastyrelser (bilaga 2).
Regeringens ambition är att utveckla formerna
för en mer samordnad rapportering av de statliga
insatserna inom jämställdhetsområdet under
utgiftsområde 14 Arbetsliv, politikområde
jämställdhet. Avsikten är även att återkommande
komplettera den årliga informationen till
riksdagen med en mer omfattande och fördjupad
redovisning av den samlade jämställdhets-
politiken i en särskild resultatskrivelse.
Årsredovisningen för staten behandlar statens
ekonomiska ställning ur olika aspekter på en
övergripande nivå och baseras huvudsakligen på
ekonomisk redovisning från olika statliga
aktörer, främst myndigheter. Statistikinforma-
tionen är begränsad och hämtas i den mån den
finns från myndigheternas årsredovisningar.
Möjligheterna att förbättra innehållet i årsredo-
visningen avseende könsuppdelad statistik
baserat på redovisningen från de statliga myndig-
heterna kommer dock kontinuerligt att prövas. I
årets årsredovisning återfinns sådan information
för vissa transfereringar i kapitel 4 Stats-
budgetens utfall.
1.4 Kvalitetsbedömning av
årsredovisningen för staten
Granskningens omfattning
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin
instruktion översiktligt granska underlaget till
årsredovisningen för staten avseende de delar
som upprättas av Ekonomistyrningsverket
(ESV). Granskningen omfattar den konsoli-
derade resultaträkningen, balansräkningen och
finansieringsanalysen samt tillhörande noter och
redovisningsprinciper. Därutöver granskas
materialet avseende utfallet på statsbudgetens
inkomsttitlar och anslag.
RRV:s granskning omfattar en genomgång av
de metoder som har tillämpats av ESV vid
upprättandet av underlaget. Det interna informa-
tionsflödet från ESV:s statsredovisningssystem
har kartlagts och bedömts. De största myndig-
heternas årsredovisningar har stämts av mot
uppgifterna i koncernredovisningssystemet.
Granskning har också skett av ESV:s
kvalitetssäkring av redovisad information samt
justeringar och elimineringar av interna mellan-
havanden mellan de ingående organisationerna.
Granskningen har omfattat de revisorsintyg över
rapporteringen till statsredovisningen m.m. som
RRV inom ramen för den årliga revisionen
lämnat avseende de största myndigheterna. En
genomgång har därutöver gjorts av revisions-
berättelser med invändning eller upplysning
samt revisionsrapporter för myndigheterna med
avseende på om det föreligger sådana för-
hållanden som borde påverkat underlaget för den
konsoliderade årsredovisningen.
Granskning av ESV:s underlag för 2001
RRV:s bedömning är att ESV:s underlag
avseende 2001 på ett tydligt och informativt sätt
visar vilka organisationer som omfattas samt
vilka principer som tillämpas för redovisningen
och konsolideringen av statens samlade räken-
skaper. Enligt RRV är innehållet i allt väsentligt
rättvisande utifrån de regeringsbeslut och de
principer för upprättandet som anges i under-
laget.
RRV konstaterar vidare att kvaliteten på
ESV:s underlag höjs från år till år. Förbättringar
noteras särskilt i fråga om redovisningen av
skatteuppbörd enligt bokföringsmässiga grun-
der. Årets underlag är även det första där
samtliga dotterbolag till myndigheter och
affärsverk redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Tidigare redovisades affärsverkens dotterbolag
till anskaffningsvärde.
Ett problem som kommenterats av RRV
tidigare år är att myndigheterna tillämpar olika
redovisningsprinciper för immateriella tillgångar.
Denna diskrepans gäller även för underlaget
2001. RRV noterar dock att problemet åtgärdas
från och med 2002 då regelverket ändrats så att
myndigheterna i fortsättningen skall aktivera de
immateriella tillgångar som gäller utvecklings-
kostnader.
Förbättringarna av underlaget 2001 påverkas
även av att antalet outredda differenser när det
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
gäller redovisningen av inomstatliga mellan-
havanden har minskat jämfört med tidigare år.
Vidare anser RRV att ESV:s dokumentation över
upprättandet av underlaget förbättrats.
19
Skr. 2001/02:101
För att skapa förutsättningar för att upprätta
ett underlag till årsredovisningen för staten helt i
enlighet med god redovisningssed för koncern-
redovisning efterlyser RRV en tydligare
normering för vissa områden. Det gäller bl.a.
principer för redovisning av uppbörd och
transfereringar enligt bokföringsmässiga grunder
samt redovisning av tillgångar med kultur-
historiskt värde.
20
Uppföljning av de
budgetpolitiska målen
Skr. 2001/02:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
De budgetpolitiska mål som riksdagen har
beslutat om innebär att:
- Den offentliga sektorns finansiella
sparande skall uppgå till 2 procent av
BNP i genomsnitt över en konjunktur-
cykel. För 2001 har riksdagen fastställt
målet för det finansiella sparandet till 2,5
procent av BNP.
- De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
2001 har riksdagen fastställt utgiftstaket
till 791 miljarder kronor.
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga
sektorn är resultatet av samtliga transaktioner
som påverkar den offentliga sektorns finansiella
nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner
som köp och försäljning av aktier och andra
finansiella tillgångar påverkar således inte det
finansiella sparandet. Detsamma gäller värde-
förändringar på tillgångar och skulder.
Målet för det finansiella sparandet omfattar
hela den offentliga sektorn som den definieras i
nationalräkenskaperna (NR), dvs. förutom
staten även ålderspensionssystemet och den
kommunala sektorn. Det finansiella sparandet
påverkas därför inte av transaktioner mellan den
offentliga sektorns olika delar. Till ålders-
pensionssystemet räknas AP-fonderna och
premiepensionssystemet. Den kommunala sek-
torn omfattar kommuner och landsting. Affärs-
verken ingår enligt nationalräkenskapernas
definition inte i den statliga sektorn utan räknas
till företagssektorn.
Utifrån riksdagens beslut att det långsiktiga
målet för de offentliga finanserna skall vara ett
överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt
över en konjunkturcykel fastställs sedan årsvisa
överskottsmål. För 2001 har riksdagen beslutat
att de offentliga finanserna skall uppvisa ett
överskott på 2,5 procent av BNP. Höjningen av
överskottsmålet från 2 till 2,5 procent av BNP
för 2001 beslutades mot bakgrund av att en
snabb minskning av överskottet mellan 2000 och
2001 riskerade att ge den inhemska efterfrågan
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
en alltför snabb stimulans med risk för över-
hettning. För åren 1998-2001 har över-
skottsmålet klarats med god marginal.
iTabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
BP
2001
Utfall
2001
Utfall-
BP 2001
Inkomster
1 225
1 271
1 280
9
varav skatter
och avgifter
1 089
1 142
1 157
15
Utgifter
1 148
1 172
1 176
4
Finansiellt
sparande
77
99
105
6
Procent av
BNP
3,7
4.6
4,8
0,2
varav
Staten
24
192
206
14
Ålderspensions
systemet
48
■99
-102
-3
Kommun-
sektorn
5
6
1
-5
BP 2001 = Budgetpropositionen för 2001
Den offentliga sektorns finansiella sparande
uppgick 2001 preliminärt till 105 miljarder
kronor, motsvarande 4,8 procent av BNP (se
tabell 2.1). Det är en förbättring med 27,4
23
Skr. 2001/02:101
miljarder kronor från 2000 och som andel av
BNP ökade sparandet med 1,1 procentenheter.
Det beror främst på att skatteinkomsterna ökade
mycket starkt, trots skattesänkningar och den
dämpade tillväxten. Utgifterna steg relativt
långsamt till följd av sänkta ränteutgifter på
statsskulden. Det höga överskottet i de offent-
liga finanserna 2001 beror delvis på periodi-
seringar och tillfälligt höga skatteinkomster.
Fördelningen av det finansiella sparandet
mellan staten och ålderspensionssystemet på-
verkades 2001 av att 155 miljarder kronor
överfördes från AP-fonden till staten som följd
av den finansiella infasningen av pensions-
reformen (se vidare kapitel 8).
Den offentliga sektorns finansiella sparande
2001 blev 6 miljarder kronor bättre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för 2001. Det
beror på att skatteinkomsterna underskattades
trots att BNP ökade mindre än väntat. Högre
realisationsvinster och företagsvinster bidrog till
högre skatteinkomster.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997.
Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge
riksdagen och regeringen förbättrad kontroll
över anvisade medel och utgiftsutvecklingen och
möjliggör därmed en bättre styrning. Genom att
riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna
tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan
olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket
budgetpolitiken en långsiktig inriktning med
hög förutsägbarhet och främjar därmed tro-
värdigheten i den ekonomiska politiken. Utgifts-
taket för staten underlättar därmed möjligheten
att uppnå målet för det finansiella sparandet i
den offentliga sektorn.
De takbegränsade utgifterna omfattar utgift-
erna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27)
samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. ingår inte eftersom
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
riksdagen och regeringen i mycket begränsad
omfattning kan påverka dessa utgifter på kort
sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av
faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär
att myndigheternas utnyttjande av ingående
reservationer, anslagssparande och anslagskredit
ingår.
Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket
och de takbegränsade utgifterna utgörs av
budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra
en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet
som den osäkerhet som finns kring de finansiella
konsekvenserna av fattade beslut. Om budge-
teringsmarginalen tas i anspråk innebär det i
regel att överskottet i de offentliga finanserna
försämras.
Riksdagen fastställde våren 1998 utgiftstaket
för staten för budgetåret 2001 till 770 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till
27,5 miljarder kronor. Med anledning av olika
riksdagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts-
taket och förslaget om sänkt fastighetsskatt
våren 1998, höjdes utgiftstaket till 789 miljarder
kronor i budgetpropositionen för 2001. Utgifts-
taket fastställdes av riksdagen hösten 2001 till
791 miljarder kronor i enlighet med förslag i
budgetpropositionen för 2002. Beslutet innebar
att utgiftstaket höjdes med 2 miljarder kronor.
Motiveringen till denna justering var att
Statistiska centralbyråns slutliga beräkning av
utjämningsbidraget till kommuner och landsting
för 2001 blev högre än den preliminära och att
denna utgiftsökning motsvaras av en lika stor
ökning av utjämningsavgiften på statsbudgetens
inkomstsida.
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de
utgifter som omfattas av utgiftstaket till 786,3
miljarder kronor. Därmed underskreds utgifts-
taket med 4,7 miljarder kronor.
Utgifterna exklusive statsskuldsräntor blev 2,4
miljarder kronor lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten för 2001. Avvikelsen förklaras
framför allt av lägre utgifter inom utgifts-
områdena Arbetsmarknad, Studiestöd, Total-
försvar samt Utbildning och universitets-
forskning. Utgifterna blev högre än budgeterat
för anslagen Sjukpenning och rehabilitering
m.m., Arealersättning och djurbidrag m.m.,
Biståndsverksamhet samt Statligt utjämnings-
bidrag till kommuner och landsting.
24
Skr. 2001/02:101
|Tabell 2.2 Takbegränsade utgifter 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
BP
2001
Utfall
2001
Utfall- BP
2001
Utgifter exkl.
statsskulds-
räntor 11
619,4
643,2
640,8
-2,4
Ålderspensions
systemet vid
sidan av
statsbudgeten 140,7 144,6 145,5 0,9
Takbegränsade
utgifter
760,0
787,8
786,3
-1,5
Budgeterings-
marginal
5,0
3,2
4,7
1,5
Utgiftstak för
staten
765,0
789,0
791,0
2,0
Anm: BP 2001=Budgetpropositionen för 2001
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
1 Inkl- posten Minskning av anslagsbehållningar med 3 miljarder kronor.
Utfallet för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten uppgick till 145,5 miljarder
kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än
beräkningen i budgetpropositionen för 2001. I
kapitel 4 redovisas skillnader mellan utfall och
budgeterade belopp för olika anslag och
utgiftsområden.
25
2001 års resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
Skr. 2001/02:101
3 2001 års resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys
3.1 Omfattning och nyckeluppgifter
Resultat- och balansräkningarna, finansierings-
analysen och noterna i årsredovisningen för
staten omfattar myndigheterna, inklusive affärs-
verken, under riksdagen och regeringen och de
fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom
ingår de allmänna försäkringskassorna. Försäk-
ringskassorna är inte statliga myndigheter men
ingår eftersom de finansieras med anslag. Riks-
bankens grundfond ingår men däremot inte
Riksbanken. Aven Allmänna arvsfonden ingår.
AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten
ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan
karaktär än statens tillgångar i övrigt. De erkända
arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga
redovisningsorganisationen och därmed inte
heller i de konsoliderade resultat- och balans-
räkningarna. En fullständig förteckning över
samtliga ingående organisationer framgår av
bilaga 4 Statliga myndigheter m.m.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbud-
geten redovisas i resultaträkningen i huvudsak
intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att
utgifterna för en investering, via avskrivningar,
fördelas över investeringens hela livslängd.
Resultaträkningen omfattar myndigheternas alla
verksamheter oavsett finansiering. Uppgifterna, i
de konsoliderade resultat- och balansräkningarna
för staten, baseras på den information som myn-
digheterna, inklusive affärsverken, lämnar till
statsredovisningen och den information som
presenteras i deras årsredovisningar. Redovis-
ningen utgår från vedertagna redovisnings- och
värderingsprinciper som i så stor utsträckning
som möjligt har hållits konstanta över tiden.
Konsolideringen innebär att transaktioner
mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för
statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,
elimineras.
Sammanställning av vissa nyckeluppgifter
I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp-
gifter från resultat- och balansräkningarna för att
åskådliggöra olika dimensioner i statens finanser.
De olika uppgifterna kommenteras i anslutning
till avsnitten om resultat- respektive balans-
räkning längre fram.
Skatter behandlas i kapitel 4 Statsbudgetens
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
utfall samt i not till resultaträkningen.
Tabell 3.1 Nyckeluppgifter
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Statens netto-
förmögenhet
-1 058
-1 177
-1 086
-1 009
-813
Statsskulden
1 427
1 445
1371
1 278
1 154
Transfere-
ringar —
Lämnade
bidrag
550
573
605
615
634
Kostnader för
statens egen
verksamhet
150
158
152
162
156
Skatteintäkter
676
742
773
792
868
Årets över-
/underskott
-25
-32
59
25
57
Några belopp avseende 2000 avviker från motsvarande redovisning i
Årsredovisningen för 2000 på grund av ändrade redovisningsprinciper m.m. Se
bilaga 2 Redovisningsprinciper.
29
Skr. 2001/02:101
För att få jämförbarhet mellan åren har
redovisningen för 2000 i allt väsentligt justerats i
enlighet med ändrade redovisningsprinciper, (se
bilaga 2 Redovisningsprinciper). Motsvarande
justeringar har inte gjorts för tidigare år.
Diagram 3.1 Statens intäkter 1997-2001
Miljoner kronor
□ Finansiella intäkter inkl, resultatandelar
■ Intäkter av bidrag
□ Intäkter av avgifter och andra ersättningar
□ Skatter m.m.
Statens intäkter inklusive finansiella intäkter och
resultatandelar var 986,2 miljarder kronor, en
ökning med 14,1 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Intäkterna har ökat med 15,5
procent de senaste fem åren.
Diagram 3.2 Statens kostnader 1997-2001
Miljoner kronor
□ Transfereringar □Driftkostnader ■ Avskrivningar 0 Finansiella kostnader
Statens totala kostnader inklusive finansiella
kostnader och avskrivningar var 929,5 miljarder
kronor, en minskning med 17,4 miljarder kronor
jämfört med 2000. Kostnaderna har över en
femårsperiod ökat med 6 procent.
Diagram 3.3 Transfereringar 1997-2001
Miljoner kronor
□ Socialförsäkring B Arbetsmarknad □ Bistånd och invandring E3 Övrigt
Transfereringskostnaderna uppgick till 634
miljarder kronor, en ökning med 19,2 miljarder
jämfört med föregående år. Den samlade ök-
ningen för de senaste fem åren uppgår till 84
miljarder, eller 15 procent.
Diagram 3.4 Statens över-/underskott 1997-2001
Miljoner kronor
■ över-/underskott
Resultaträkningen visar ett överskott för tredje
året i rad. Förändringen de senaste fem åren
uppgår till 82 miljarder kronor.
1997 1998 1999 2000 2001
■ Nettoförmögenhet $ Statsskuld
30
Skr. 2001/02:101
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott under
åren, svarar för den övervägande delen av
skulderna och därmed den negativa nettoför-
mögenheten. Förbättringar mellan 1997 och
2001 uppgår till 245 miljarder kronor, eller 23
procent. Nettoförmögenhetens värde -813
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
miljarder kronor vid utgången av 2001 motsvarar
37,5 procent av BNP.
Diagram 3.6 Statsskulden i procent av BNP
------Andelav BNP
Under perioden 1997-2001 har statsskulden
minskat med 273 miljarder kronor.
Statsskuldens andel av BNP har minskat från
79 procent av BNP 1997 till 53,3 procent av
BNP 2001.
Diagram 3.7 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
1997 1998
1999 2000 2001
£3 Kostnader för personal
■ Övriga driftkostnader
□ Kostnader för lokaler
□ Avskrivningar och nedskrivningar
perioden har kostnaderna ökat med 6 miljarder
kronor.
3.2 Konsoliderad resultaträkning
I resultaträkningen redovisas redovisnings-
periodens intäkter och kostnader. Skatter m.m.,
som utgör merparten av statens intäkter, redo-
visas till stor del enligt kassamässiga principer,
dvs. med de belopp som faktiskt inbetalats under
året. Statens kostnader innefattar drift av statens
egen verksamhet och de stora bidrags- och för-
säkringssystem staten hanterar som t.ex. social-
försäkringssystemet. Transfereringar redovisas,
liksom skatter, till största delen kassamässigt,
dvs. kostnader redovisas i samband med den
faktiska utbetalningen av bidraget.
Den statliga verksamheten finansieras i viss
utsträckning med avgifter från försäljning av
varor och tjänster och bedrivs, med undantag för
affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-
gränsad del av intäkterna genereras även i form
av bidrag.
Resultaträkningen för 2001 redovisar ett över-
skott på nära 57 miljarder kronor, som kan
jämföras med ett överskott på drygt 25 miljarder
kronor för 2000.
De viktigaste förändringsfaktorerna är att
skatter m.m., inklusive Riksbankens inlevererade
överskott, ökat med ca 75 miljarder kronor
samtidigt som det finansiella nettot, dvs. skill-
naden mellan finansiella intäkter och kostnader,
försämrats med omkring 30 miljarder kronor.
Den försämringen beror huvudsakligen på att de
finansiella intäkterna påverkades positivt 2000 av
försäljningen av Telia. De övriga förändringar
som redovisas består av förändringar av både
kostnader och intäkter som sammantaget ger ett
netto på ca -13 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet har
minskat jämfört med föregående år, bl.a.
beroende på lägre personalkostnader då Statens
järnvägar (SJ) bolagiserats. Totalt under femårs-
31
Skr. 2001/02:101
Tabell 3.2 Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2000
Intäkter
Skatter m.m.
1
792 310
Intäkter av avgifter och andra
2
ersättningar
47 347
Intäkter av bidrag
3
16 912
Summa intäkter
856 569
Kostnader
iiiii
Transfereringar
Lämnade bidrag m.m.
4
-614 805
Avsättningar till/upplösning av fonder
5
-5 349
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
Summa transfereringar
-620154
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-76 790
Kostnader för lokaler
7
-10 706
övriga driftkostnader
8
jUs 248
-57 919
Avskrivningar och nedskrivningar
9
-16 825
Summa statens egen verksamhet
155 556
-162 240
Summa kostnader
M3 844
-782 394
Saldo före resultat frön andelar och
" i; ' 72:7
finansiella poster
132343
74 175
Resultat från andelar i dotter- och
. : :
intresseföretag
10
11869
8 222
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter
11
107 331
Finansiella kostnader
12
-164 517
Summa finansiella poster
-87 405
-57186
ÄRETS ÖVERSKOTT
56 707
25 211
3.2.1 Intäkter
De totala intäkterna 2001, inklusive resultat-
andelar och finansiella intäkter, uppgick till 986
miljarder kronor, vilket utgör en ökning med 14
miljarder kronor jämfört med föregående år.
Intäkterna exklusive resultatandelar och finan-
siella intäkter uppgick till 926 miljarder, vilket är
en ökning med 69,5 miljarder kronor jämfört
med föregående år.
Intäkterna från skatter m.m. utgjorde det
dominerande intäktsslaget med 868 miljarder
kronor, en ökning med 75 miljarder kronor
jämfört med 2000. Cirka 15 miljarder kronor av
skillnaden jämfört med föregående år beror på
engångseffekter under 2000 i samband med att
Riksskatteverket då ändrade redovisningsprin-
ciper.
Juridiska personers inkomstskatt ökade med
25 miljarder och fysiska personers inkomstskatt
ökade med nästan 20 miljarder kronor. Den
stora ökningen av juridiska personers inkomst-
skatt beror dels på högre vinster år 2000, dels på
återbäringar från försäkringsbolaget Alecta
(tidigare SPP). Större delen av dessa skatte-
ökningar debiterades under 2001. Trots ökad
skattereduktion för allmän pensionsavgift, ökade
fysiska personers inkomstskatter till följd av
stora realisationsvinster 2000, vilka debiterades
2001 och till följd av hushållens ökade lönein-
komster 2001.
Arbetsgivaravgifterna ökade med 16 miljarder
p.g.a. högre lönesumma.
I den totala ökningen i posten skatter m.m.
ingår också Riksbankens inlevererade överskott,
som blev drygt 18 miljarder kronor högre
jämfört med 2000 till följd av en extra utdelning
till staten. Utbetalningarna av kommunalskatter
ökade med 30 miljarder kronor främst på grund
av ökade löner.
Skatter behandlas utförligare i kapitel 4
Statsbudgetens utfall. I tabell 4.4, avsnitt 4.2
Statsbudgetens inkomster, finns en redovisning
av skillnader mellan skatter i resultaträkningen
och i statsbudgeten.
Diagram 3.8 Statens intäkter 2001 fördelade på typ av
intäkt _________________
Anm.: Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 2000
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
Intäkter av avgifter har minskat med nära 12
miljarder kronor, vilket till övervägande del
beror på bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ).
Intäkter av bidrag har ökat med 6 miljarder
kronor jämfört med föregående år, till följd av
att arealbidrag för två år belastat räkenskapsåret
2001 och ingen utbetalning gjordes 2000.
32
Skr. 2001/02:101
Intäkter från EU periodiseras och redovisas
samma år som kostnaderna, när utbetalning sker.
(Se not 3 till resultaträkningen).
3.2.2 Kostnader
Diagram 3.9 Statens kostnader 2001 fördelade på typ
av kostnad
Anm.: Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 2000
De totala kostnaderna har ökat med 11,5
miljarder kronor jämfört med 2000. Transfere-
ringskostnaderna har ökat (se tabell 3.3) medan
kostnaderna för statens egen verksamhet och
finansiella kostnader minskat. Förändringen i de
senare beror främst på lägre räntekostnader.
Transfereringar
|Tabell 3.3 Transfereringar - Lämnade bidrag m.m. 1
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Socialför-
säkring
283 099
294 100
307 288
323 681
340 939
Arbets-
marknad
75 877
70 114
66 890
57 767
51 665
Bistånd och
invandring
14 408
14 173
14 844
17 330
18 793
övrigt
176 680
194 173
215 649
216 027
222 604
Summa
550 064
572 560
604 671
614 805
634 001
% av BNP
30,3
30,1
30,2
29,3
29,3
Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under
rubriken Transfereringar uppgick till 634 miljar-
der kronor 2001, en ökning med 19 miljarder
kronor jämfört med 2000.
Ovan visas utvecklingen av transfereringar i
form av lämnade bidrag m.m. under den senaste
femårsperioden. Nedan redovisas de fyra delom-
rådena närmare och kommenteras kortfattat.
Socialförsäkring
Tabell 3.4 Socialförsäkring
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Ekonomiskt
stöd vid ålder-
dom
162 618
164 858
169 489
172 445
177 474
Ekonomiskt
stöd vid arbets-
oförmåga och
till funktions-
hindrade m.m.
65 855
71484
79 772
88 450
97 773
Stöd till barn-
familjer
41 062
43 993
43 827
45 865
49 161
Läkemedels-
förmånen
13 564
13 765
14 200
16 921
16 531
Summa
283 099
294 100
307 288
323 681
340 939
% av BNP
15,6
15,4
15,3
15,4
15,7
Diagram 3.10 Socialförsäkring 1997-2001
Miljoner kronor
■ Läkemedelsförmånen
■ Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
□ Stöd till barnfamiljer
□ Ersättning vid ålderdom - pensioner m.m.
Kostnaderna för socialförsäkring har ökat varje
år under den senaste femårsperioden. Mellan
2000 och 2001 uppgår ökningen till 17 miljarder
kronor eller 5 procent. Under perioden
1997-2001 har kostnaderna ökat med totalt ca 58
miljarder kronor (20 procent).
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Av ökningen 1997-2001 är 15 miljarder
kronor hänförliga till ökade pensionskostnader.
Ökningen av pensionerna har varit tämligen
jämnt fördelad under åren och 2001 års ökning
var 5 miljarder kronor. De pensioner som finan-
sieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna kost-
nader, eftersom de betalas ut av försäkrings-
kassorna. Däremot finns AP-fonderna som såda-
na, administration och finansiella poster, inte
med i resultat- och balansräkningarna (se bilaga
33
Skr. 2001/02:101
2 Redovisningsprinciper). De ökade pensions-
kostnaderna beror dels på ett ökat antal pen-
sionärer, dels på att en allt större andel av dessa
omfattas av ATP-systemet och att den genom-
snittliga pensionspoängen ökat.
När det gäller ersättning vid arbetsoförmåga
och till funktionshindrade m.m. har kostnaderna
sedan 1997 ökat kraftigt varje år. Sammanlagt
under perioden uppgår ökningen till 32 miljarder
kronor eller nära 50 procent. Den dominerande
delen avser kostnader för sjukpenning som ökat
kraftigt. Under 2001 ökade sjukpenning-
kostnaderna med 6 miljarder kronor. Efter in-
förandet av nuvarande regler för sjuklöneperiod
betalar sjukförsäkringen sjukpenning från
femtonde sjukdagen. Det är i första hand antalet
långtidssjukskrivna som ökat. Dessutom har den
genomsnittliga ersättningen per dag ökat.
När det gäller stödet till barnfamiljer har de
båda barnbidragshöjningarna som gjordes 2000
och 2001, från 750 till 850 kronor och därefter
från 850 till 950 kronor, vardera ökat kost-
naderna med cirka 2 miljarder kronor per år.
Arbetsmarknad
Diagram 3.11 Arbetsmarknad 1997-2001
□ Arbetslöshetsersättning □Arbetsmarknadsutbildning m.m. B övrigt
Efter en period av hög arbetslöshet i mitten av
1990-talet har kostnaderna sedan 1997 reduce-
rats successivt och t.o.m. 2001 minskat till
knappt 52 miljarder kronor, en minskning med
24 miljarder kronor eller 32 procent.
Den kraftigaste minskningen var mellan 1999
och 2000, då kostnaderna gick ned med sam-
mantaget 10 miljarder kronor. Minskningarna
har fortsatt under 2001. De förklaras till stor del
av ökad sysselsättning och en minskad andel
långtidsarbetslösa. Mellan 2000 och 2001
minskade arbetslösheten från 4,7 till 4,0 procent
av arbetskraften som årsgenomsnitt. Kostnader-
na för arbetslöshetsersättning, arbetsmarknads-
åtgärder m.m. minskade med 6 miljarder kronor.
Utöver arbetslöshetsersättning finns ytter-
ligare ett stort antal former för stöd och bidrag.
Aktivitetsstöd (tidigare utbildningsbidrag) är det
ekonomiskt viktigaste, men även den statliga
lönegarantin vid konkurs är betydelsefull. Från
och med hösten 1999 har det införts ett anställ-
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
ningsstöd som ges till arbetsgivare som en
reduktion på skatten via skattekontosystemet.
Mellan dessa olika stödformer har förändringar
skett under perioden. Totalt sett påverkar dock
inte dessa, förhållandevis mindre omfattande,
stödformer totalbilden av hur statens arbets-
marknadskostnader utvecklats de senaste åren.
Bistånd och invandring
Diagram 3.12 Bistånd och invandring 1997-2001
□ Bidrag via Sida O Bidrag via UD B Bidrag till invandring
Kostnaderna för bistånd och invandring ökade
relativt kraftigt under 1999 och 2000, vilket i hu-
vudsak var hänförligt till satsningar på återupp-
byggnad efter katastrofer och krig samt andra
infrastruktursatsningar. Under 2000 ökade dess-
utom bidragen till bistånd via Förenta nationerna
(FN) med omkring 1 miljard kronor. Under
2001 har omfördelningar mellan biståndsfor-
merna gjorts, så att en större andel av bidragen
till FN lämnas via Sida. Den totala ökningen på
1,5 miljarder kronor under 2001 avser relativt
måttliga belopp inom flera olika delområden,
bl.a. beroende på höjt biståndsmål och fler
flyktingar.
34
Skr. 2001/02:101
Övriga transfereringar
1 Tabell 3.5 Övriga transfereringar 1
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting
86 683
96 171
99 182
97 218
99 127
Nedskrivning av fordran i kommunkontosystemet (engångsbelopp)
-
-
-
3 830
-
Sveriges avgift till EU m.m.
21057
21 210
21 067
22 255
22 126
Studiestöd / avskrivning av länefordringar
13 338
18 283
22 380
21968
18 940
Överföring till premiepensionssystemet
-
11 366
23 528
21 555
18 822
Överföring till Allmänna pensionsfonden
-
-
-
5 558
13 372
Stöd till jordbruk
8 164
8 558
8 364
6 543
13 389
Bidrag inom skolväsendet
3 114
4 029
4 241
4 032
4 551
Bidrag till folkbildning
2 357
2 418
2 494
2 489
2 513
Bidrag till näringslivet m.m. via Nutek och Vinnova
1 530
1 873
2 465
2 478
2 087
Bidrag till investeringar i infrastruktur
1 819
1 480
1 599
2 375
2 348
Bidrag till hälso- och sjukvård m.m.
2 389
1 785
1 806
1 800
1 921
Räntebidrag
20 804
10 814
7 367
3 931
1 689
Övrigt
15 425
16 186
21 156
19 995
21 719
Summa
176 680
194173
215 649
216 027
222 604
För de övriga transfereringar som sammanfattas
i tabell 3.5, har kostnaderna ökat med totalt 46
miljarder kronor under perioden 1997 till 2001.
Denna förändring är dock ett netto av såväl
ökningar som minskningar. De viktigaste för-
ändringarna avser två poster som sammanhänger
med det nya ålderspensionssystemet samt pos-
ten Räntebidrag.
Sedan 1998 förs medel till premiepensions-
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
systemet motsvarande den del av inbetalda
avgifter som avser premiepensionen. En ytter-
ligare förändring är att bl.a. förtidspensionerna
numera finansieras helt via anslag på stats-
budgeten. Detta har, i kombination med föränd-
ringar i uttaget av avgifter till pensionssystemet,
lett till att fr.o.m. 2000 överstiger de löpande
överföringarna av avgiftsmedel till AP-fonderna
utbetalningarna av pensioner. Mellanskillnaden
redovisas som en transferering till AP-fonderna.
Denna nettoöverföring till AP-fonderna steg
2001 kraftigt som följd av dels lönesumme-
förändringar som ledde till högre inbetalda av-
gifter, dels en kvardröjande effekt av avgifts-
höjningen som gjordes 2000. Den slutreglering
av pensionsrätter för 1999 som gjordes under
2001, med 2,7 miljarder kronor, ledde dessutom
till att medel omfördelades från premiepensions-
systemet till AP-fonderna.
Bland andra viktiga förändringar under perio-
den kan nämnas minskningen av räntebidragen
för stöd till bostadsbyggande, som från att ha
uppgått till 30 miljarder kronor i mitten av 90-
talet nu i det närmaste avvecklats.
Variationerna i jordbruksstödet de senaste
åren beror på att det arealbidrag på mellan 3 och
4 miljarder kronor som utbetalas i samband med
årsskifte senarelades för år 2000. Därigenom be-
lastades 2000 inte med något årsbelopp, medan
2001 belastades med två års kostnader.
Av bidragen till kommuner och landsting på
99 miljarder kronor avser 21 miljarder kronor
s.k. utjämningsbidrag. Denna kostnad motsvaras
av en intäkt på ungefär samma belopp, som er-
hålls från de kommuner och landsting vilka en-
ligt särskilda regler har skyldighet att erlägga ut-
jämningsavgift. Intäkten från avgiften redovisas i
resultaträkningen för staten som skatteintäkt.
Resterande 78 miljarder kronor utgör generella
statsbidrag till kommuner och landsting varav
kommunerna erhåller den större andelen.
Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet upp-
gick till 155,6 miljarder kronor 2001, vilket är en
minskning med 6,7 miljarder kronor jämfört
med 2000. Personalkostnaderna minskade med 5
miljarder kronor främst beroende på att över-
föringen av järnvägstrafiken till bolagsform ledde
35
Skr. 2001/02:101
till drygt 3 miljarder lägre personalkostnader.
Dessutom blev kostnaderna för pensionsav-
sättningar hos Statens pensionsverk (SPV) inte
lika höga som föregående år då nya försäkrings-
tekniska riktlinjer infördes, där bl.a. räntean-
tagandet sänktes.
3.2.3 Övriga kommentarer till
resultaträkningen
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
har ökat med 3,6 miljarder kronor. Resultatet
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
från andelar i Telia var 7 miljarder kronor, vilket
utgör en ökning med 3,5 miljarder kronor
jämfört med 2000. Resultatet i Telia inkluderar
4,2 miljarder kronor i vinst från börsnoteringen
av Eniro under sista kvartalet 2000.
De finansiella posternas förändring mellan åren
uppvisar en nettokostnadsökning med 30 mil-
jarder kronor. De finansiella posterna består till
största delen av kostnader och intäkter hän-
förbara till statsskulden.
Att det finansiella nettot försämrats trots
minskade kostnader för statsskulden beror på
försäljningen av aktier i Telia AB under 2000.
Telia-försäljningen genererade en realisations-
vinst för staten på 53,5 miljarder kronor före-
gående år, vilket förklarar nästan hela minsk-
ningen i finansiella intäkter jämfört med 2000.
Även de finansiella intäkterna för förvalt-
ningen av statsskulden har minskat. Intäkts-
minskningen jämfört med föregående år är 5,7
miljarder kronor. Samtidigt har de finansiella
kostnaderna för förvaltning av statsskulden
minskat med 28 miljarder kronor. Netto blir
detta en kostnadsminskning på 22,3 miljarder
kronor för förvaltning av statsskulden. Netto-
kostnadsminskningen förklaras till största delar-
na av att räntekostnaderna har minskat med 19,7
miljarder kronor.
Orealiserade valutaförändringar har minskat
nettokostnaden med 12 miljarder kronor. I mot-
satt riktning har realiserade valuta- och kurs-
förändringar ökat nettokostnaderna med 8,6
miljarder kronor.
3.3 Konsoliderad balansräkning
I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet
av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.
(Se bilaga 2 Redovisningsprinciper, avsnitt
Värdering). Värdet är beräknat per den 31
december 2001. Marknadsvärden för aktier och
andelar i statliga bolag presenteras i bilaga 5
Statliga bolag, banker och finansinstitut.
Statens totala nettoförmögenhet uppgick till
-813 miljarder kronor per den 31 december 2001.
Det innebär en förbättring med 196 miljarder
kronor jämfört med 2000.
Den huvudsakliga orsaken till förbättringen är
att statsskulden minskat med 123,5 miljarder
kronor. Den inhemska skulden har minskat med
105,8 miljarder kronor. De utländska lånen har
minskat med drygt 17,7 miljarder kronor.
36
Skr. 2001/02:101
Tabell 3.6 Konsoliderad balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för forskning
och utveckling
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar
Summa immateriella
anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
Statliga järnvägsanläggningar
Byggnader, mark och annan fast
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
egendom
Förbättringsutgifter pä annans
fastighet
Maskiner och inventarier,
installationer m.m.
Pågående nyanläggningar
Beredskapstillgångar
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
Summa materiella
anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
Summa finansiella
anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Utlåning
Varulager m.m.
Varulager och förråd
Pågående arbeten
Fastigheter
Förskott till leverantörer
Summa varulager m.m.
Fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Summa fordringar
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
1 257
277
7
1541
67 356
57 642
35178
2 027
22 359
25 829
75 826
340
286557
139 358
9 700
15 452
164 510
452 608
127 046
1 222
365
146
10 437
12170
4 664
34 307
38 971
16 721
820
17 284
34 825
2000-12-31
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
37 \ IMS?
20 093
Summa kortfristiga placeringar
10 507
20 093
Kassa och bank
MÉliiiB
Kassa, postgiro och bank
38 4308
3 924
Summa kassa och bank
4 3118
3 924
SUMMA TILLGÅNGAR
776 763
689 637
KAPITAL OCH SKULDER
Not |
2001-12-31
§ 2000-12-31
Nettoförmögenhet
39 1
-1 008 949
Fonder
40 |
44 343
40 051
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
41
132 028
125 369
Övriga avsättningar
42
16 687
148 715
13 990
Summa avsättningar
139 359
Statsskulden
43 I
Lån i Sverige
931 889
1 036 832
Lån utomlands
223332
241 061
Summa statsskulden
1 154 421
1 277 893
Skulder m.m.
Övriga skulder
44 1
U2 W
136 005
Leverantörsskulder
45 1
i lliS
12 375
Depositioner
46 |
831
733
Förskott från uppdragsgivare
och kund
47 |
t iliiii
369
Summa skulder m.m.
158 664
149 482
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
48 I
73 096
Oförbrukade bidrag
49 1
4 459
4 190
Övriga förutbetalda intäkter
50 I
17 230
14515
Summa periodavgränsningsposter
88755
91 801
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
776 783
689 637
Garantiförbindelser
51 i
750 223
711 000
Övriga ansvarsförbindelser
52 |
2 011
Garantier redovisas i kapitel 6 Statliga garantier.
37
Skr. 2001/02:101
3.3.1 Nettoförmögenheten
Vid utgången av 2001 var nettoförmögenheten
-813 miljarder kronor, dvs. staten hade en
nettoskuld på detta belopp. Det är en förbättring
med 196 miljarder kronor jämfört med 2000 då
nettoförmögenheten var -1 009 miljarder kro-
nor.
Nettoförmögenhetens förändring, mellan
2000 och 2001 fördelad på balansräkningens
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
olika poster kan sammanfattas enligt nedan:
Mdkr
Ökning av tillgångar +87
Minskning av skulder +122
Ökning av avsättningar -9
Ökning av fonder -4
Summa +196
Förändring av nettoförmögenheten 2001 kan
även beskrivas enligt nedan:
Mdkr
Årets överskott enligt resultaträkning + 57
Överföring av AP-fondsmedel via
balansräkningen + 140
Värdeförändringar av aktier och andelar + 7
Värdekorrigering av fastighet -1
Nettoförändringar hänförbara till ändrade
redovisningsprinciper, nedskrivningar m.m. - 7
Summa +196
Förändringen av nettoförmögenheten är i första
hand hänförbar till årets överskott i resultaträk-
ningen som var ca 57 miljarder kronor. Därut-
över påverkas nettoförmögenheten av enstaka
transaktioner som förändrar tillgångars eller
skulders värde utan att de redovisas över resul-
taträkningen. En väsentlig påverkan har de medel
från AP-fonderna som överförts till staten som
ett led i den finansiella infasningen av det nya
ålderspensionssystemet. Denna överföring upp-
gick under året till ett nominellt värde av 140
miljarder kronor. Andra komponenter är föränd-
ringar av aktier och andelar som redovisas direkt
i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt
ägda bolags eget kapital som inte är hänförbara
till periodens resultat.
Både Telia och Vattenfall redovisade betydan-
de ökningar av eget kapitalet i form av omräk-
ningsdifferenser avseende värdet av utländska
dotterföretag m.m., som inte redovisas i resultat-
räkningen. Det har medfört att värdet av Aktier
och andelar ökat med 6 miljarder kronor.
AssiDomän har under året dels löst in aktier,
dels värderat upp tillgångar direkt mot eget
kapital, vilket höjt nettoförmögenheten med 2
miljarder kronor. Förändringar av koncernstruk-
turen har inneburit en minskning av förmög-
enheten med 1 miljard kronor, främst i samband
med bolagiseringen av Statens järnvägar.
Luftfartsverket har redovisat en värdekorri-
gering vid förvärv av en tidigare i koncernen
leasad fastighet. Efter förvärvet i affärsverket
överfördes tidigare kostnader (avskrivningar och
räntor) som koncernen haft för fastigheten till
affärsverkets balansräkning. Korrigeringen har
medfört en minskning av nettoförmögenheten
med 1 miljard kronor, vilket motsvarar kost-
nader tidigare redovisade inom Luftfartsverks-
koncernen.
3.3.2 Övriga förändringar i
balansräkningen
Under räkenskapsåret 2001 har de totala till-
gångarna ökat med 87 miljarder kronor till 777
miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna har totalt
ökat med drygt 12 miljarder kronor. Försvarets
militära beredskapstillgångar ökade med 8
miljarder kronor under 2001.
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
De finansiella tillgångarna har ökat med drygt
47 miljarder kronor, varav nästan 26 miljarder
avser långfristiga värdepappersinnehav. Ökning-
en i innehav av långfristiga värdepapper avser
nästan helt Riksgäldskontorets innehav av bo-
stadsobligationer, vilka överförts från AP-fon-
derna som en del av den s.k. infasningen av det
nya ålderspensionssystemet.
Andelar i dotter- och intresseföretag har totalt
ökat med 21,5 miljarder kronor. Det har dock
skett betydande omfördelningar av värden inom
posten. Det bokförda värdet av statens innehav i
Telia AB har ökat med 9,5 miljarder kronor.
Periodens resultatandel om 7 miljarder kronor
samt en positiv kursdifferens vid omräkning av
utländsk verksamhet om 4,4 miljarder kronor
utgör de största delarna av denna förändring.
Andra faktorer har minskat värdet på andelen i
Telia, bl.a. utdelning på 1,5 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget Stat-
tum har ökat med 8 miljarder kronor främst
p.g.a. överföringen av aktieinnehavet i Assi
38
Skr. 2001/02:101
domän AB (som tidigare redovisats som intres-
sebolag) till Stattums dotterbolag Sveaskog AB.
Fordringarna har ökat med 17 miljarder
kronor. Det beror främst på att Riksskatte-
verkets fordringar på skattekonton ökat med 13
miljarder kronor. Ökningen kan förklaras av ett
stort underuttag av slutlig skatt, både för hushåll
och företag, avseende verksamhetsåret 2000.
Underuttaget förfaller till betalning under våren
2002.
Riksgäldskontoret placerar kortfristig över-
skottslikviditet på dagslånemarknaden för att
hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet.
Inför årsskiftet 2001/2002 var behovet av detta
lägre än de senaste åren. Posten kortsiktiga
placeringar, där Riksgäldskontorets placeringar
utgör merparten, minskade därför med nästan 10
miljarder kronor jämfört med föregående år.
Fondema har ökat med 4 miljarder kronor,
där de största förändringarna avser Kärnavfalls-
fonden och reservering av medel från inbetald
energiskatt för individuellt kompetenssparande.
Avsättningar för pensioner har ökat med 6,7
miljarder kronor. Förändringen avser främst
Statens pensionsverks avsättning för pensions-
skuld för statligt anställda. Riktlinjerna är desam-
ma som föregående år och skuldökningen för-
klaras främst av nyintjänad pension.
Övriga avsättningar har ökat med 2,7 miljarder
kronor. Exportkreditnämnden gör avsättningar
för risker i garantiengagemang. Nämnden har
under 2001 ökat sina garantiåtaganden med cirka
25 procent och avsättningarna har ökat med 2
miljarder kronor.
Övriga skulder ökade med totalt nästan 7
miljarder kronor. Riksgäldskontorets övriga
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
skulder har ökat med 15 miljarder kronor och
består främst av skulder kopplade till skuld-
skötselåtgärder samt EU-medel som förts till
konto för EU-kommissionens räkning, men
ännu inte betalats ut från statsverkets check-
räkning.
Bland periodavgränsningspostema uppvisade
upplupna kostnader en minskning med 11 mil-
jarder kronor jämfört med föregående år. Det
beror huvudsakligen på Riksgäldskontorets lägre
upplupna räntekostnader för upplåning.
3.4 Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling
Statens lånebehov - definitionsmässigt lika med
statsbudgetens saldo fast med omvänt tecken -
har varierat kraftigt under det senaste årtiondet.
Vid ingången av 1990-talet var lånebehovet svagt
negativt, för att sedan snabbt öka till 234 miljar-
der kronor (motsvarande ca 15 procent av BNP)
budgetåret 1993/94. Utvecklingen orsakades
främst av den djupa lågkonjunktur som drabbade
den svenska ekonomin i början av 1990-talet.
Lånebehovet har därefter successivt minskat,
främst till följd av en snabbare ekonomisk till-
växt och saneringen av statens ekonomi. Sedan
1998 har statsbudgetens saldo varit positivt och
amortering av statsskulden har kunnat ske. För
2001 uppvisade statsbudgeten ett överskott på
39 miljarder kronor. (Se vidare kap 4 Stats-
budgetens utfall). Statsskulden uppgick till 1 154
miljarder kronor 2001 jämfört med 1278
miljarder kronor 2002.
Skillnaden mellan statsbudgetens överskott på
39 miljarder kronor och statsskuldens minskning
med 123,5 miljarder kronor beror främst på
överföringar av statsobligationer från AP-
fonderna och Riksbanken på 68 respektive 18
miljarder kronor. Eftersom dessa överföringar
inte motsvaras av några betalningar påverkar de
inte lånebehovet utan reducerar skulden direkt.
Riksgäldskontoret (RGK) har också minskat
sina kortfristiga placeringar med 10,7 miljarder
kronor (se not 37 till balansräkningen), vilket
har reducerat statsskulden. I motsatt riktning
verkade att valutaskuldens värde räknat i kronor
steg under 2001 till följd av att den svenska
kronan försvagades.
39
Skr. 2001/02:101
Diagram 3.13 Total statsskuld vid utgången av resp,
budgetar 1980-2001
mhh Statsskuld — ♦—Andel av BNP
Den statsskuld som RGK redovisar skiljer sig
från vad som redovisas i årsredovisningen för
staten på grund av elimineringar som gjorts i
årsredovisningen för de myndigheter som inne-
har statliga obligationer och statsskuldväxlar.
Det är främst RGK som innehar statliga värde-
papper och då i form av premieobligationer.
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna och Karolinska institutet är andra
myndigheter som innehar statliga värdepapper.
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
Detta medför att statsskulden som RGK redo-
visar är ca 2,5 miljarder kronor högre än vad som
redovisas i årsredovisning för staten. (Se not 43
till balansräkningen).
Skillnaden mellan den statsskuld som RGK
redovisar och den konsoliderade statsskulden
kommer framöver att öka i och med att vissa
statliga myndigheter ges rätt att placera i statliga
värdepapper, som komplement till nuvarande
inlåning i RGK. Skillnaden beräknas därmed öka
med ca 40 miljarder kronor.
Statsskuldens sammansättning
Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att
statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga
kostnaden minimeras, samtidigt som risken i
förvaltningen begränsas. Den övergripande mål-
sättningen konkretiseras genom att regeringen
årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för-
valtning avseende statsskuldens sammansättning,
genomsnittliga löptid samt förfalloprofil. Inom
ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riks-
gäldskontoret delmål och riktmärken (bl.a. för
den nominella kronskulden respektive valuta-
skulden) samt svarar för den operativa förvalt-
ningen av skulden.
Upplåningen och förvaltningen av stats-
skulden sker i tre skuldslag:
1. Nominella lån i svenska kronor.
2. Reala lån i svenska kronor.
3. Nominella lån i utländsk valuta.
Tabell 3.7 Statsskuldens utveckling och sammansättning
(exkl. skuldskötselatgärder)
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Nominella lån i svenska
kronor
949
988
982
935
836
Reala lån i svenska
kronor
92
94
98
102
95
Nominella lån i
utländsk valuta
386
363
291
241
223
Summa
1 427
1445
1371
1 278
1 154
Nominella lån i svenska kronor utgör den vik-
tigaste källan för finansiering av statsskulden.
Merparten av upplåningen sker på den inhemska
nominella värdepappersmarknaden genom stats-
obligationer (lån med löptid över ett år) och
statsskuldväxlar (lån med löptid i huvudsak
under ett år). I skuldslaget ingår även upplåning
på hushållsmarknaden som erbjuder Riksgälds-
kontoret billigare upplåning än konventionella
statspapper i kombination med möjligheter att
differentiera upplåningen till fler långivare, före-
trädesvis privatpersoner. Under femårsperioden
har upplåningen från hushållen minskat kraftigt
från 100 miljarder kronor 1997 till 56 miljarder
kronor 2001 (4,9 procent av statsskulden). Det
beror främst på att Allemanssparandet avskaffa-
des 1998 och att stocken premieobligationer
successivt minskat.
Tabell 3.8 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Statsobligationer,
nominella
680
682
675
601
517
Statsskuldväxlar
144
226
244
275
251
Kontokrediter/dagslån
25
11
0
0
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
12
Premieobligationer
61
59
54
50
44
Allemanssparkonto
29
0
0
0
0
Riksgäldskonto
7
5
3
2
1
Riksgäldsspar,
nominellt
3
5
6
7
11
Nominella lån i svenska
kronor, exklusive
skuldskötselåtgärder
949
988
982
935
836
40
Skr. 2001/02:101
Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funk-
tion i statens låneportfölj, då de bidrar till att
diversifiera upplåningen, och därmed minska
risken, genom att staten får tillgång till en
finansieringskälla med andra kostnads- och risk-
egenskaper än nominell kron- och valutaupp-
låning. Låneformen ger även fördelar för investe-
raren eftersom han/hon erbjuds en möjlighet att
försäkra sig mot inflation genom att staten över-
tar inflationsrisken. I skuldslaget ingår även den
del av Riksgäldsspar som innefattar reala upplå-
ningsinstrument (uppgick 2001 till drygt 1 mil-
jard kronor). Andelen reala lån har successivt
ökat över femårsperioden, även om ökningen har
varit relativt blygsam. År 2001 uppgick stocken
till 95 miljarder kronor, motsvarande ca 8 pro-
cent av den totala statsskulden.
Regeringen har i riktlinjerna för statsskulds-
förvaltningen beslutat att andelen lån i utländsk
valuta långsiktigt ska minskas. Motivet är att
valutaskuld är förknippad med större risk för
staten utan att det finns skäl att räkna med lång-
siktigt lägre kostnader än för kron- och
realupplåning. Valutaupplåning skedde tidigare
främst genom kapitalmarknadsupplåning (pub-
lika obligationslån). I det traditionella stats-
skuldsbegreppet ingår endast sådan direkt valu-
taupplåning.
RGK har under senare år av kostnadsskäl valt
att i stället för direkt valutaupplåning skapa
skuld i utländsk valuta genom att ta upp lån i
svenska kronor och genom skuldbytesavtal
(valutaswappar) omvandla lånen till skuld i
utländsk valuta. För att få en rättvisande bild
över statsskuldens sammansättning och statens
valutaexponering bör även de skuldbytesavtal
och övriga derivatinstrument (s.k. skuldsköt-
selåtgärder), som kontoret använt i syfte att
uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk
beaktas. Statsskulden inklusive skuldskötselåt-
gärder är 19 miljarder kronor större än den
redovisade statsskulden 2001. Valutaswapparna
uppgick till 181 miljarder och kronswapparna till
162 miljarder (se även not 44 till balansräk-
ningen) .
Tabell 3.9 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Skuld utländsk valuta
exkl. derivatportfölj
386
363
291
241
223
Skuld utländsk valuta
inkl, derivatportfölj
436
448
402
392
404
Andel valutaskuld av
total skuld (procent)
30
31
29
30
35
Trots att RGK under 2001 amorterade mot-
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
svarande närmare 15 miljarder kronor av valuta-
skulden ökade skulden i utländsk valuta inklu-
sive derivatportfölj med 12 miljarder kronor som
en följd av kronans försvagning under 2001.
Valutaskulden uppgick till 404 miljarder kronor
2001, dess andel av den totala statsskulden ökade
till ca 35 procent från att tidigare år legat relativt
stabilt runt 30 procent av den totala stats-
skulden.
Statsskuldens kostnader
De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden
uppgick till 81 miljarder kronor 2001, jämfört
med 90 miljarder kronor 2000 (se vidare kapitel
4 Statsbudgetens utfall). Beloppen redovisas en-
ligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto
av inkomster och utgifter i upplåningsverk-
samheten. Den utgiftsmässiga redovisningen
innehåller en del svagheter när det gäller att
beskriva statsskuldsräntornas utveckling över
tiden. Exempelvis har valet av upplåningstek-
niker en stor påverkan på anslagsbelastningen ett
visst år. En kostnadsmässig redovisning ger
därför en bättre beskrivning av räntekostnaderna
under en viss period till följd av underliggande
skuld-, ränte-, och valutautveckling.
I resultaträkningen för staten sker redovisning
av räntor enligt kostnadsmässiga principer och
med bruttoredovisning av intäkter och kostna-
der. I kostnaderna ingår även omvärdering av
skulden i utländsk valuta. I tabell 3.10 redovisas
statsskuldens kostnader. Tabellen utgör en sam-
manfattning och specificering av uppgifter i not
11 och 12 till resultaträkningen, i de delar noter-
na avser statsskuldens kostnader.
Enligt resultaträkningen för 2001 uppgick
nettokostnaden för statsskulden (räntor, över-
och underkurser, valutaförändringar m.m.) till
knappt 94 miljarder kronor. Nettokostnaderna
exklusive orealiserade skuldskötselåtgärder upp-
gick till 87 miljarder kronor. Räntekostnaderna
41
Skr. 2001/02:101
på lån i svenska kronor har minskat med ca 21
miljarder kronor jämfört med 2000.
Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga
räntekostnader i statsbudgeten på 81 miljarder
kronor och nettokostnaden på 87 miljarder
kronor förklaras av att kursdifferenser vid
emission, nollkupongräntor och orealiserade
valutakursförändringar redovisas på olika sätt i
statsbudgeten och i resultaträkningen (se även
kapitel 5 Skillnader mellan resultaträkningen och
statsbudgeten m.m.).
1 Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 1
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Räntor på lån i svenska kronor
97 399
104 176
91 270
72 625
51320
Räntor pä lån i utländsk valuta
59 030
60 148
50 177
49 337
51 389
Realiserade valuta- och kursdifferenser
182
25 352
3 311
8 810
17 397
Orealiserade valutadifferenser
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
12 600
25 730
-3 110
8 890
5 964
Övrigt
-163
-1 926
-1
992
1 813
Summa kostnader
169 048
213 480
141 647
140 654
127 883
Ränteintäkter i upplåningsverksamheten
-54 109
-69 132
-54 842
-40 366
-40 854
Nettokostnader efter intäkter, exklusive orealiserade
skuldskötselåtgärder
114939
144 348
86 805
100 288
87 029
Orealiserade valutavinster (-) /förluster (+) hänförbara till
skuldskötselinstrument
1995
3 775
-14 131
15 566
6 536
Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder
116 934
148123
72 674
115854
93 565
42
Skr. 2001/02:101
3.5 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar
fördelade på avsnitten statens verksamhet, in-
vesteringar, utlåning och finansiella aktiviteter.
Finansieringsanalysen visar även förändringen av
och respektive posters påverkan på statens
nettoupplåning under redovisningsperioden.
Statens nettoupplåning definieras som föränd-
ringen av statsskulden och annan upplåning
justerat för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna samt från den information
som myndigheterna inrapporterat. Vissa juste-
ringar till betalningar har gjorts för enskilda
poster i finansieringsanalysen där detta bedömts
ge en mer rättvisande bild av respektive enskilt
betalningsflöde. Dessa justeringar redovisas i not
53-62 till finansieringsanalysen. När det gäller
affärsverken har information hämtats i särskild
ordning.
Tabell 3.11 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Statens verksamhet
Skatter m.m.
Avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Summa intäkter
Transfereringar
Statens egna verksamhet
Summa kostnader exklusive
avskrivningar
Överföring av AP-fondsmedel
Justeringar till betalningar
Saldo statens verksamhet
Investeringar
Finansiella investeringar
Materiella investeringar
Immateriella investeringar
Summa investeringsutgifter
Försäljning av anläggnings-
tillgångar
Summa investeringar
Utlåning
Nyutlåning
Amorteringar
Summa nettoutlåning
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
Övrigt finansiellt netto
Justeringar till betalningar
Summa finansiella aktiviteter
Totalt
Statens upplåning
Förändring av statsskulden
Orealiserade valutakurs-
förändringar
Saldo statens nettoupplåning
2000
811 529
62 327
16 912
890 768
-637 993
-131 045
-769 038
45 000
8 628
175 358
-1 261
-31 768
-569
-33 598
62 810
29 212
-13 894
4 799
-9 095
-91 398
1 799
-4 365
-93 964
101 511
-92 262
-9 249
-101 511
43
Skr. 2001/02:101
Statens verksamhet
Kassaflödet avseende statens verksamhet upp-
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
gick 2001 till 267,6 miljarder kronor, vilket är en
ökning från föregående år med 92,3 miljarder
kronor. Det hänger huvudsakligen samman med
överföringar av medel från AP-fonderna som
påverkade statens nettoupplåning med 69,6 mil-
jarder kronor mer än föregående år.
Utdelningarna från dotter- och intresseföre-
tag som redovisas under posten avgifter och
andra ersättningar uppgick till 4,7 miljarder
kronor, vilket var 11,3 miljarder mindre än före-
gående år. Finansieringsanalysen tar endast hän-
syn till utdelningar som lett till betalning under
året. I kap 8 Sammanställning av den statliga
sektorn, redovisas samtliga utdelningar det år de
avser. Föregående år gjorde förvaltningsbolaget
Stattum en extraordinär utdelning hänförbar till
utförsäljningen av Pharmacia Upjohn. De största
utdelningarna specificeras nedan.
25,4 miljarder kronor. Statens nettoupplåning
kommer i framtiden att påverkas när resterande
bostadsobligationer löses in. Föregående år in-
betalade AP-fonderna 45 miljarder i kontanta
medel.
Investeringar
Tabell 3.12 Utdelningar i statliga bolag, inbetalda 2000 1
respektive 2001 1
Miljarder kronor
2000
2001
Telia AB
1.5
1.1
Vattenfall AB
0.9
0.2
Statliga Akademiska Hus AB
0,6
0.2
Vin & Sprit AB
0,2
0,5
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
114
0,3
Statens investeringar under 2001 uppgick till
39,7 miljarder kronor. Investeringar i finansiella
anläggningstillgångar var 1,6 miljarder kronor,
vilket är en ökning från föregående år med 0,4
miljarder kronor. Ökningen är till stor del hän-
förbar till regeringskansliets investering i För-
valtningsaktiebolaget Stattum som uppgick till
1,4 miljarder kronor. Investeringen är ett led i
uppbyggandet av Sveaskog AB som är ett
dotterföretag till Stattum.
De materiella investeringarna uppgick under
2001 till 37,1 miljarder kronor, vilket är en ök-
ning med 5,4 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Investeringar i beredskapstill-
gångar och väganläggningar har ökat med 1,8
respektive 1,6 miljarder kronor. Investeringar i
fastigheter har ökat med 1,6 miljarder, vilket till
stor del utgörs av Luftfartsverkets investeringar
på och i anslutning till Arlanda flygplats.
Obligationer till ett marknadsvärde av 155
miljarder kronor har i början av 2001 förts över
från AP-fonderna till Riksgäldskontoret som ett
led i infasningen av det nya ålderspensions-
systemet. Obligationerna var uppdelade på 75
miljarder kronor i nominella statsobligationer,
10 miljarder kronor i reala statsobligationer och
70 miljarder kronor i bostadsobligationer. De
reala och nominella statsobligationerna minska-
de statsskulden med totalt 68,3 miljarder kronor,
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
men påverkade inte statsbudgetens saldo. Där-
utöver har Riksgäldskontoret erhållit 46,3
miljarder kronor för inlösen och ränta av
bostadsobligationer. Statens nettoupplåning har
således förbättras under året med 114,6 miljarder
kronor på grund av överföringen från AP-
fonderna. Bostadsobligationerna redovisades vid
överföringstillfället till dess nominella värde 67,5
miljarder. Vid årets slut innehar staten
bostadsobligationer till ett nominellt värde av
iTabell 3.13 Materiella investeringar 1
Miljarder kronor
2000
2001
Beredskapstillgångar
11.9
13,7
Väganläggningar
4,6
6.2
Fastigheter och markanläggningar
4.6
6,2
Maskiner och inventarier
5,5
5,0
Järnvägsanläggningar
3,8
4,6
Övriga investeringar
1,4
1.4
Totalt
31,8
37,1
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick
till 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder
mer än föregående år. Investeringarna är till stor
del hänförbara till Riksförsäkringsverkets in-
vesteringar i det nya datasystemet för pen-
sionshantering. I not 58 till finansieringsanalysen
ges mer information om investeringar i anlägg-
ningstillgångar.
Försäljningsinkomsterna uppgick till 2,3
miljarder kronor. Försäljningsinkomsterna är i
första hand hänförbara till inlösen av aktier i Assi
Domän AB på 1,4 miljarder kronor. Föregående
44
Skr. 2001/02:101
års försäljningsinkomst är hänförbar till statens
försäljningar av aktier i Telia och Celsius, 61
respektive 0,5 miljarder kronor.
Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning
och amorteringar, var -25,6 miljarder kronor,
vilket är en ökning med 16,5 miljarder kronor.
Nyutlåningen ökade med 19,4 miljarder kronor
och amorteringar med 2,9 miljarder kronor. Den
främsta anledningen till att nettoutlåningen
ökade var Riksgäldskontorets utlåning till
Sveaskog AB på 16,5 miljarder kronor. Dessa
medel återbetalades i början av 2002. I not 59 till
finansieringsanalysen specificeras nyutlåning och
amorteringar.
Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter
under 2001 uppgick till -74,9 miljarder kronor,
vilket innebär att nettobetalningarna har minskat
med 19,1 miljarder kronor. De är framför allt
räntebetalningar som har minskat sedan före-
gående år.
Statens nettoupplåning under 2001 var -129,7
miljarder kronor, en förändring från föregående
år med -28,2 miljarder kronor. Att nettoupp-
låningen minskat innebär att staten har amorte-
rat av lån med motsvarande belopp. Under året
minskade statsskulden med 123,5 miljarder
kronor. De orealiserade valutakursförlusterna
som påverkat statsskulden uppgick till 6,3
miljarder kronor.
En väsentlig anledning till att statsskulden har
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
minskat trots att statsbudgetens saldo försäm-
rats med 63,2 miljarder kronor är att stats-
skuldsobligationer har förts över från AP-fon-
derna (68,3 miljarder) och Riksbanken (18,4
miljarder) till ett nominellt belopp av 86,7
miljarder kronor, vilka har minskat statsskulden,
men inte påverkat statsbudgetens saldo. Av
överföringen från AP-fonderna påverkades
statsbudgetens saldo bara av ränta och inlösen av
bostadsobligationer på 46,3 miljarder kronor.
I kapitel 5 Skillnader mellan resultaträkningen
och statsbudgeten m.m. ges en förklaring till
sambanden mellan resultaträkning, finansierings-
analys och statsbudgetens utfall.
Statens upplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av
statens upplåning justerat för valutakursföränd-
ringar i utländsk valuta. Förutom Riksgälds-
kontoret har endast ett fåtal myndigheter möj-
lighet att ta upp lån på marknaden.
45
Statsbudgetens utfall
Skr. 2001/02:101
4 Statsbudgetens utfall
I 2002 års ekonomiska vårproposition redovisar
regeringen en kort sammanfattning av stats-
budgetens utfall 2001. I detta kapitel lämnar
regeringen en utförligare redovisning av
statsbudgetens slutliga utfall 2001. I bilagorna 6
och 7 redovisas det slutliga utfallet för samtliga
inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten.
Månadsfördelade inkomster och utgifter
redovisas i bilagorna 8 och 9.
4.1 Statsbudgetens saldo 2001
Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och
utgifter, med vissa specificerade undantag, samt
andra betalningar som påverkar statens låne-
behov. Statsbudgetens saldo är därmed detsam-
ma som statens lånebehov men med omvänt
tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har
möjlighet att amortera på statsskulden.
I kapitel 5 Skillnader mellan resultaträkningen
och statsbudgeten m.m. jämförs redovisnings-
principer och struktur mellan statsbudgeten och
resultaträkningen.
Budgetsaldot uppgick 2001 till 38,7 miljarder
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot
till 40,5 miljarder kronor. Utfallet är därmed 1,8
miljarder kronor lägre än budgeterat. Jämfört
med utfallet 2000 har statsbudgetens saldo
försämrats med 63,2 miljarder kronor. Den stora
förändringen beror bl.a. på försäljningen av
aktier i Telia AB som gav staten en inkomst på
61 miljarder kronor under 2000.
Budgetöverskottet för 2001 beror på större
engångseffekter. Den största (46,3 miljarder
kronor) avser en del av överföringen från AP-
fonden till statsbudgeten. En annan engångs-
effekt utgörs av ökade skatteinkomster till följd
av att försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP)
återbetalade pensionsmedel (ca 10 miljarder
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
kronor). En negativ engångseffekt uppstod till
följd av att Sveaskog lånade 12 miljarder kronor i
Riksgäldskontoret. Lånet var en s.k. överbrygg-
ningskredit som återbetalades i januari 2002. En
tidigareläggning av utbetalningen av arealer-
sättning till slutet av 2001 medförde en negativ
engångseffekt på 4 miljarder kronor. Justerat för
dessa större engångseffekter uppgick saldot till -
1,5 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2001
samt justering för större engångseffekter fram-
går av tabell 4.1
Tabell 4.1 Statsbudgetens saldo 2001 samt justering för
större engångseffekter____________________________________
Miljarder kronor
2001
Statsbudgetens saldo
38,7
Större engångseffekter
40,2
Varav
Överföring från AP-fonden
46,3
Sveaskog
-12,0
Arealersättning
-4,0
Alecta
10,0
Statsbudgetens saldo justerat för
större engångseffekter
-1.5
Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten uppgå till 717,1 miljarder kronor. Det
slutliga utfallet blev 755,1 miljarder kronor,
vilket är 38 miljarder kronor högre än beräknat.
Ökningen förklaras främst av att skattein-
komsterna blev 33,4 miljarder kronor högre än
beräknat (se vidare avsnitt 4.2).
49
Skr. 2001/02:101
Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter
m.m. blev 716,4 miljarder kronor. Det är 39,7
miljarder kronor högre än budgeterat vilket
beror på att posterna Riksgäldskontorets netto-
utlåning, Statsskuldsräntor m.m. och Kassa-
mässig korrigering blev 42,2 miljarder kronor
större än beräknat. Utgifterna exkl. statsskulds-
räntor blev 2,4 miljarder kronor lägre än
beräknat i statsbudgeten (se vidare avsnitt 4.3).
Statsbudgetens utfall 2001 framgår av tabell
4.2.
iTabell 4.2 Statsbudgetens utfall 2001 1
Miljoner kronor
Stats-
budget
Tilläggs-
budget
Utfall
Skillnad
mot
statsbud
get
Inkomster
717 145
755 126
37 981
Skatter m.m.
651 168
684 603
33 435
Övriga
inkomster
65 976
70 523
4 546
Utgifter m.m.
676 645
12 174
716 379
39 734
Utgiftsområde
1-25 och 27
643 211“
12 174
640 777
-2 434
Statsskuldsrän-
tor m.m.
(U0 26)
70 925
81 260
10 335
Kassamässig
korrigering
-45 700
-34 426
11 274
Riksgäldskon-
torets nettout-
låning
8 209
28 769
20 560
Budgetsaldo
40 500
38 747
-1 753
1) Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar
I diagram 4.1 redovisas statsbudgetens saldo och
underliggande saldo för åren 1990-2001. Budget-
saldot har förändrats dramatiskt under perioden.
Under 1990-talet första år var staten tvungen att
låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993.
Därefter har det skett en kraftig minskning av
lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor för
att sedan 1999 öka kraftigt till ett budget-
överskott på 82 miljarder kronor. Budgetöver-
skottet ökade sedan till 101,9 miljarder kronor
2000. För 2001 minskade budgetöverskottet till
38,7 miljarder kronor. Som framgår av diagram-
met är det bara under de fyra senaste åren som
staten har kunnat amortera på statsskulden.
Diagram 4.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande
saldo 1990-2001
150 000
100 000
50 000
0
-50 000
-100 000
-150 000
-200 000
-250 000
-300 000
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
□ Faktiskt saldo D Underliggande saldo
4.2 Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomster uppgick 2001 till 755
miljarder kronor, vilket är 38 miljarder kronor
eller 5,3 procent högre än vad som beräknades i
statsbudgeten 2001. Inkomster från skatter m.m.
blev 685 miljarder kronor, vilket är 33 miljarder
kronor eller 5,1 procent högre än beräknat.
Utfallet för övriga inkomster blev 71 miljarder
kronor, vilket är 5 miljarder kronor eller
6,1 procent högre än beräknat. En översiktlig
redovisning av de största avvikelserna för stats-
budgetens skatter och övriga inkomster finns
redovisad i tabell 4.3.
Skatteinkomsterna som de redovisas i stats-
budgeten skiljer sig från statens periodiserade
skatter. De största skillnaderna består i att stats-
budgeten i princip redovisar de skatter som
debiteras under budgetåret medan den period-
iserade redovisningen avser de skatter som är
kopplade till det aktuella årets skatteregler och
inkomster. Avvikelsen är störst för hushållens
och företagens inkomstskatter, eftersom dessa
fastställs i taxeringen året efter inkomståret. För
dessa skatter kan betalningarna under ett visst år
omfatta skatter avseende tre olika inkomstår.
Det innebär att utfallen på statsbudgeten är svåra
att analysera. Även enstaka flödesposter under
ett år är svåra att analysera.
Utfallet för hushållens preliminärskatter var
ovanligt högt under 2001. Det höga utfallet kan
ha flera orsaker, exempelvis ändrad inkomst-
fördelning, ändrad jämkning av preliminärskatt
eller ändrade avdrag. Eftersom det ännu inte
finns något utfall tillgängligt avseende slut-
skatten för inkomståret 2001 kan de högre
50
Skr. 2001/02:101
preliminärskatterna antingen innebära att den
slutliga skatten skall justeras upp eller att den
kvarstående/överskjutande skatten skall justeras
ned/upp. För att kunna koppla ihop de änd-
ringar som skett i ekonomin och i regelsystemen
görs därför den huvudsakliga utfallsanalysen i
periodiserade termer. För arbetsgivaravgifter
samt skatter på varor och tjänster är dock det
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
periodiserade utfallet med vissa undantag klart
för 2001.
Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 2001 (BP2001) har de periodiserade
skatterna i offentlig sektor ökat med 38
respektive 19 miljarder kronor för åren 2000 och
2001.
Tabell 4.3 Offentliga sektorns och statens periodiserade
skatter samt statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor
Utfall
2000
Prognos/
Utfall
2001
Skillnad mot BP2001
2000 2
001
+ Skatt på löner
733
758
16
26
+ Kapitalskatter
159
125
23
0
varav reavinster
40
27
11
-2
varav bolag
72
54
11
3
+ Konsumtionsskatter
266
277
-1
-5
+ Restfört m.m.
-2
-7
0
-1
= Periodiserad skatt,
1 155
/ 153
38
19
offentlig sektor
- Kommunsektorn
336
358
4
9
- Pensionssystemet
147
153
0
0
= Periodiserad skatt,
672
641
34
10
staten
+ Utjämningsavgift
19
21
0
2
+ Betalnings-
-18
22
-15
22
förskjutningar
= Statsbudgetens
673
685
19
33
skatter
varav
Skatt på inkomst
128
135
16
46
Socialavgifter
226
239
2
6
Skatt på varor och
265
272
1
-9
tjänster
Betalningsdiff.
-4
-20
0
■16
+ Övriga inkomster
127
71
-1
5
varav
Inkomster fr. sta-
1
51
0
22
tens verksamhet
Försäljningsink.
62
0
0
-15
= Statsbudgetens
800
755
18
38
inkomster
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.
Den största förändringen, jämfört med
beräkningen till budgetpropositionen för 2001,
avser skatt på löner - dvs. inkomstskatter på
förvärvsinkomster, allmän pensionsavgift och
arbetsgivaravgifter. För båda åren förklaras
ökningen till största delen av att lönesumman
blev betydligt högre jämfört med beräkningen
till budgetpropositionen. En del av de ökade
skatterna tillfaller dock kommunsektorn, vilket
medför att statens periodiserade skatter blev 34
miljarder kronor högre 2000, medan de 2001
förväntas bli 10 miljarder kronor högre i för-
hållande till budgetpropositionen.
Av de högre kapitalskatterna 2000 beror 11
miljarder kronor på högre skatt på realisations-
vinster och 11 miljarder kronor på högre
bolagsskatter jämfört med beräkningen till
budgetpropositionen. Ökningen av bolags-
skatterna förklaras av en mycket stark utveckling
av vinsterna i företagssektorn.
Statsbudgetens skatter blev 19 miljarder
kronor högre budgetåret 2000 och 33 miljarder
kronor högre 2001 jämfört med beräkningen till
budgetpropositionen för 2001. Jämfört med de
periodiserade skatterna för staten är ökningen
mindre för 2000 men större för 2001. Dessa
skillnader förklaras av förändringar i betalnings-
förskjutningarna inklusive förskjutningar i ut-
betalningen av kommunalskatter. För 2000
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
medförde den högre lönesumman ökade pre-
liminärskatter samtidigt som utbetalningen av
kommunalskatter var fastställd. De högre
kapitalskatterna 2000 enligt den periodiserade
redovisningen betalades till större delen som
kompletteringsbetalningar budgetåret 2001.
Sammantaget medförde detta att betalnings-
förskjutningen påverkade statsbudgeten negativt
budgetåret 2000. Betalningsförskjutningen bud-
getåret 2001 påverkade däremot statsbudgetens
skatteinkomster positivt både till följd av den
högre lönesumman för 2001 och till följd av
kompletteringsbetalningarna avseende de högre
kapitalskatterna inkomståret 2000.
Övriga inkomster på statsbudgeten blev
5 miljarder kronor högre jämfört med statsbud-
geten. De största avvikelserna avser Riksbankens
inlevererade överskott, vilket blev 20 miljarder
kronor högre än beräknat, och försäljningar av
statlig egendom, vilka blev 15 miljarder kronor
lägre än beräknat.
I den konsoliderade resultaträkningen för
staten redovisas skatterna till knappt 868
miljarder kronor, varav skatter som redovisas på
inkomsttypen ”1000 Skatter m.m.” uppgår till
831 miljarder kronor. Skillnaden gentemot stats-
budgetens skatteinkomster förklaras framför allt
av att skatterna, som de redovisas i resulta-
räkningen, inkluderar de medel som överförs till
51
Skr. 2001/02:101
pensionssystemet samt att arbetsgivaravgifter för
statligt anställda och statlig ålderspensionsavgift
har eliminerats. En mer detaljerad redovisning av
skillnaderna visas i tabell 4.4
Tabell 4.4 Skillnaden mellan skatterna i resultaträkningen
och i statsbudgeten _________________
Miljarder kronor
Utfall
2001
Skatter enl. resultaträkning 867,7
Inkomster från Svenska spel, inkomsttyp 2000 -3,6
Räntor m.m., inkomsttyp 2000 -3,8
Riksbankens inlevererade överskott, inkomsttyp 2000 -28,2
Övriga inkomster, inkomsttyp 2000 -1,3
Arbetsgivaravgifter staten 19,3
Periodiseringar 4,5
varav kommunalskattemedel -1,2
varav debiterade skatter -2,8
varav värdereglering
-1,9
varav avskrivna gamla uppbördsförluster
10,4
Särskild löneskatt, staten
1,9
Statlig ålderspensionsavgift
24,7
Överföring till pensionssystemet
-175,8
Betalningsdifferenser och anstånd
-19,7
Överföring till Riksgäldskontoret
-1,2
Summa skatter i statsbudgeten
684,6
Periodiseringseffekter skall påverka resultatet
men inte statsbudgeten och återläggs därför. Pe-
riodiseringar av kommunalskattemedel avser den
slutreglering av skatter som gjordes i början av
2002. Periodiseringar av debiterade skatter avser
skillnaden mellan de debiteringar som avser in-
komståret och de debiteringar som bokförs
under budgetåret. Värdereglering avser värdering
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
av utestående fordringar. Avskrivning av gamla
uppbördsförluster avser till största delen rest-
förda skatter som förfallit. Särskild löneskatt
som erläggs av statliga myndigheter m.fl. och
statlig ålderspensionsavgift är eliminerade i resul-
taträkningen. Dessa avgifter redovisas på stats-
budgeten, varför beloppen måste återläggas.
Från statsbudgeten omförs även pensionsmedel
till pensionssystemet. Betalningsdifferenser och
anstånd avser dels skatter som har debiterats
under 2001, men som ännu inte betalats, dels
kompletteringsbetalningar för skatter som avser
2001 men som ännu inte har debiterats. Dessa
belopp påverkar statsbudgeten men inte resul-
tatet. Överföringen till Riksgäldskontoret avser
medel avsatta för ett system för individuell kom-
petensutveckling.
4.2.1 Makroekonomisk utveckling
Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband
med den makroekonomiska utvecklingen. I
tabell 4.5 redovisas några centrala makroekono-
miska förutsättningar för beräkningarna av
skatterna åren 2000 och 2001 i budgetpropo-
sitionen för 2001, i 2001 års ekonomiska vår-
proposition och i budgetpropositionen för 2002.
Tabell 4.5 Makroekonomiska förutsättningar vid olika
prognostillfällen
Procentuell förändring
BP2001
VP2001
BP2002
Utfall
Timlön, kostnad
2000
3,5
3.8
3,7
3,7
2001
3,5
3,5
3,5
4,2
Antal arbetade timmar
2000
2,0
1,5
1,5
1,4
2001
1,3
1,3
0,9
0,5
Utbetald lönesumma
2000
6.0
6,5
6,5
7,0
2001
4.8
4,8
5.4
5,6
Hushållens
konsumtionsutgifter,
löpande priser'
5,3
3,9
3.9
4,5
2000
4.3
3,3
3.5
1,8
2001
‘Exklusive effekten av överföringen av svenska kyrkan från kommunsektorn till
hushållens ideella organisationer.
Källor: Statistiska centralbyrån (konjunkturstatistiken för kostnadstimlön,
Nationalräkenskaperna för antal arbetade timmar och arbetsgivarnas
skattedeklarationer till skattemyndigheterna för utbetald lönesumma), och
Finansdepartementet
Prognoserna över kostnadstimlönen för 2000
låg relativt nära utfallet vid varje prognos-
tillfälle. För 2001 underskattades utvecklingen
med 0,7 procent vid varje prognostillfälle.
Prognoserna över antal arbetade timmar för
2000 låg i budgetpropositionen för 2001 något
över utfallet, men vid prognosomgångarna
därefter låg beräkningen relativt nära utfallet.
För 2001 överskattades dock det totala antalet
arbetade timmar i ekonomin med 0,8 procent-
enheter vid både beräkningen i budgetpro-
positionen för 2001 och i 2001 års ekonomiska
vårproposition. I prognosen i budgetpro-
positionen för 2002 reviderades tillväxttakten
ner men fortfarande överskattades utveck-
lingen med 0,4 procentenheter. Anledningen
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
till överskattningen var att konjunkturen för-
väntades bli starkare än vad som blev fallet.
Utbetald lönesumma beräknas utifrån arbets-
givarnas skattedeklarationer. Prognoserna över
lönesumman grundar sig på utvecklingen av
52
Skr. 2001/02:101
antal arbetade timmar enligt Nationalräken-
skaperna och SCB:s konjunkturstatistik över
timlönen. För att få en korrekt utveckling av
lönesumman görs dock ett flertal korrigeringar
av utvecklingen av dessa makroekonomiska
variabler. Eftersom inte företagarnas arbetade
timmar ingår i lönesumman skall prognosen över
det totala antalet arbetade timmar i ekonomin
korrigeras för om de anställdas timutveckling
förväntas skilja sig från genomsnittet. Dessutom
måste antalet timmar justeras för att utveck-
lingen av lönesumman är dagkorrigerad, dvs. den
skall inte påverkas av variationer i antalet arbets-
dagar mellan åren. I lönesummeutvecklingen
skall löneutbetalningarna också periodiseras
annorlunda än de görs i beräkningen av tim-
lönen. Statistiken över timlönen är kostnads-
baserad vilket innebär att löneutbetalningarna
läggs in på den period de avser. Detta sker inte i
beräkningen av lönesumman. Timlöneutveck-
lingen kan också behöva justeras om det sker en
kraftig förändring av börskursen eller sjuk-
frånvaron. I lönesumman inkluderas nämligen
bonusutbetalningar och sjuklön, dvs. företagens
ersättningar till de anställda vid de första fjorton
dagarnas sjukfrånvaro, vilket de inte gör i
kostnadstimlönen. Ingen av ovanstående juste-
ringar är direkt mätbar utan man kan endast göra
en uppskattning av hur de påverkar lönesumme-
utvecklingen.
Eftersom utvecklingen av antalet arbetade
timmar överskattades men ökningen av kost-
nadstimlönen underskattades låg den sam-
mantagna utvecklingen av dessa makroeko-
nomiska variabler 2001 relativt nära utfallet vid
alla prognostillfällen. Trots det underskattades
utvecklingen av den utbetalda lönesumman 2001
med nära 1 procentenhet i budgetpropositionen
för 2001 och i 2001 års ekonomiska vår-
proposition. Halva diskrepansen förklaras av att
det faktiska antalet arbetade timmar utvecklades
svagare än det dagkorrigerade antalet, och på att
de anställdas timantal steg snabbare än genom-
snittet. Detta förutsågs inte förrän i budget-
propositionen för 2002. En förklaring till att
lönesumman såväl 2000 som 2001 steg snabbare
än antalet arbetade timmar multiplicerat med
timlönen kan vara att sjuklöneutbetalningarna
ökade till följd av stigande sjukfrånvaro.
Hushållens konsumtionsutgifter, som på-
verkar beräkningen av intäkterna av mervärdes-
skatt, överskattades kraftigt för 2001 vid varje
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
prognostillfälle. Prognoserna för 2000 låg däre-
mot relativt väl i linje med utfallet. Konsum-
tionen bedömdes bli stark såväl 2000 som 2001
till följd av en snabb sysselsättningsökning,
relativt stark utveckling av den disponibla
inkomsten, god förmögenhetsställning och hög
tillförsikt bland hushållen. En viss dämpning av
konsumtionen väntades dock 2001. Under 2001
försämrades de internationella konjunktur-
utsikterna vilket även påverkade synen på den
inhemska efterfrågan. Konsumtionsutfallet
under slutet av 2000 och inledningen av 2001
indikerade också en svagare konsumtionsökning
under 2001 än vad som förutsetts tidigare.
Prognosen reviderades därför ned successivt
under året. Trots det överskattades ökningen av
hushållens konsumtion med 1,7 procent i
budgetpropositionen för 2002.
4.2.2 Skatter m.m.
Skattekontosystemet infördes inkomståret 1998.
Den 1 juli 2001 infogades även arvs- och
gåvoskatt i detta system. Det medför att det i
huvudsak är debiterade och inte inbetalda
belopp, som redovisas på följande inkomsttitlar:
- 1111 Fysiska personers inkomstskatt
- 1121 Juridiska personers inkomstskatt
- 1200 Socialavgifter och allmän pensions-
avgift
- 1331 Arvsskatt
- 1332 Gåvoskatt
- 1411 Mervärdesskatt
Skillnaden mellan inbetalda och debiterade
belopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600
Betalningsdifferenser, skattekonto.
För arbetsgivaravgifter och för skatter på
varor och tjänster utgörs skillnaden mellan den
periodiserade skatten och det belopp som
redovisas på statsbudgeten endast av en
förskjutning av den månatliga uppbörden. På
statsbudgeten redovisas således skatter som till
11/12 avser inkomståret 2001 och 1/12 avser
inkomståret 2000.
Uppbörden av hushållens och bolagens in-
komstskatt är emellertid något mer komplicerad.
Förutom preliminärskatt, som redovisas med en
månads förskjutning, debiterades i november
2001 skillnaden mellan slutlig skatt och prelimi-
närskatt avseende inkomståret 2000. Från
53
Skr. 2001/02:101
inkomsttitlarna Fysiska personers inkomstskatt
och Juridiska personers inkomstskatt omfördes
också under 2001 vissa skatter avseende in-
komståren 1999 och 2000 till andra inkomsttitlar
på statsbudgeten. Från inkomsttiteln Fysiska
personers inkomstskatt utbetalades dessutom
skatter avseende inkomståren 1999-2001 till
kommunsektorn.
I det följande kommenteras endast de in-
komsttitlar som redovisar större skillnader
mellan utfall och statsbudget. En fullständig
redovisning av statsbudgetens samtliga inkomst-
titlar finns i bilaga 6.
1100 Skatt på inkomst
1111 Fysiska personers inkomstskatt
Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
inkomstskatt blev 25,6 miljarder kronor högre än
i statsbudgeten.
I tabell 4.6 redovisas hushållens periodiserade
inkomstskatter för inkomståren 1999-2001 samt
skillnader mot beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 2001.
1 Tabell 4.6 Hushållens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
1999
Utfall Prognos
Skillnad mot BP2001
2000
2001
1999
2000
2001
Skatter på titeln
51
50
21
4
15
5
varav
Statlig inkomstskatt
30
33
35
1
4
5
Kapitalskatt, netto
25
34
21
3
12
0
Skattereduktioner
-3
-17
-35
0
-1
0
Omförda skatter m.m.
416
444
4SS
0
4
4
varav
Kommunalskatt
323
336
358
0
4
9
Kyrko- och begravn.avg.
12
12
0
0
Förmögenhetsskatt
8
8
6
0
0
-2
Fastighetsskatt
13
13
12
0
0
-3
Mervärdesskatt
4
4
4
0
0
0
Allmän pensionsavgift
60
63
66
0
0
0
Egenavgift
8
8
8
0
0
0
Slutlig skatt
467
494
481
4
19
9
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.
Utfallet för den slutliga skatten avseende
inkomståret 2000 blev 19 miljarder kronor högre
än i beräkningen till budgetpropositionen. Större
delen, 12 miljarder kronor, utgörs av skatt på
kapitalvinster (realisationsvinster). Dessa beräknades
stiga med 7 procent jämfört med 2000. Den för
låga beräkningen av skatt på kapitalvinster kan
delvis förklaras av en starkare utveckling än
väntat på värdepappers- och fastighets-
marknaden, vilka har visats ha stark korrelation
med utvecklingen av kapitalvinsterna.
Utfallet för den statliga inkomstskatten
underskattades med 4 miljarder kronor på grund
av att timlöneutvecklingen i ekonomin ökade
mer än prognostiserat, vilket bl.a. fick till följd
att fler individer hamnade över gränsen för
statlig inkomstskatt än i beräkningen till
budgetpropositionen för 2001.
Den slutliga skatten avseende inkomståret
2001 beräknas bli 9 miljarder kronor högre
jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen. Den statliga inkomstskatten beräknas
bli 5 miljarder högre och den kommunala
inkomstskatten beräknas bli 9 miljarder högre,
främst till följd av högre timlön. Förmögen-
hetsskatten och fastighetsskatten beräknas
minska med 2 respektive 3 miljarder kronor
vardera, jämfört med budgetpropositionen för
2001. Detta förklaras främst av de skatte-
sänkningar som regeringen aviserade i budget-
propositionen för 2002.
I tabell 4.7 redovisas utfallet på inkomsttiteln
Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret
2000 och 2001. Den högre lönesumman 2001
resulterade i att preliminärskatterna under-
skattades med knappt 15 miljarder kronor. Det
högre underuttaget (debiterad slutlig skatt
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
minus preliminärskatt) på 12,3 miljarder kronor
som avser inkomståret 2000 förklaras framför
allt av de höga kapitalvinsterna år 2000. Varken
förmögenhetsskatt eller skatt på kapitalvinster
preliminärbeskattas utan dessa skatter debiteras i
samband med taxeringen och betalas i regel som
kompletteringsbetalningar eller kvarstående
skatt. Av avvikelsen på 12,3 miljarder kronor
förklaras således 12 miljarder kronor av skatt på
kapitalvinster.
Tabell 4.7 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Budgetår
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
SB2001
Deb. preliminär A-skatt
426,9
438,6
14,6
Deb. preliminär F-skatt o särsk. A-skatt
20,5
21,2
-0,2
Deb. slutlig skatt minus preliminär skatt
38,5
45,4
12,3
Övrigt
0,5
0,0
-0,1
Summa inkomster
486,4
505,2
25,9
Utbetalning till kommuner
-331,3
-360,7
-0,7
Utbetalning av kyrko- och begravn.avg.
-11,2
-12,1
-0,6
Summa inkomster på statsbudgeten
143,9
132,4
24,5
Omföringartill andra inkomsttitlar
-93,6
-99,2
0,4
Fysiska personers inkomstskatt
50,3
33,2
25,6
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
SB 2001 = Statsbudgeten för 2001.
54
Skr. 2001/02:101
1121 Juridiska personers inkomstskatt
Utfallet på inkomsttiteln Juridiska personers
inkomstskatt blev 17,6 miljarder kronor högre än
i statsbudgeten.
I tabell 4.8 redovisas de periodiserade skat-
terna för åren 1999-2001, samt förändringarna i
förhållande till prognosen i budgetpropositionen
för 2001.
|Tabell 4.8 Företagens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
1999
Utfall Prognos
Skillnad mot BP2001
2000
2001
1999
2000
2001
Skatter på titeln
63
86
fiS
2
11
3
varav
Inkomstskatt
53
72
54
3
11
3
Avkastningsskatt
11
13
15
0
0
0
Skattereduktioner
-1
0
0
-1
0
0
Omförda skatter m.m.
26
28
28
0
4
3
varav
Förmögenhetsskatt
0
0
0
0
0
0
Fastighetsskatt
10
10
9
0
0
-1
Mervärdesskatt
2
2
2
0
0
0
Särskild löneskatt
14
16
17
0
4
4
Slutlig skatt
89
114
97
3
15
6
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.
Av tabell 4.8 framgår det att juridiska personers
inkomstskatt för 2000 underskattades med 11
miljarder kronor i beräkningen till budget-
propositionen. Avvikelsen i prognosen beror i
huvudsak på en starkare vinstutveckling än
väntat, men även på tillfälliga vinster. Års-
boksluten för 2001 visar på högre extraordinära
intäkter än under föregående år. Dessutom kan
en del av avvikelsen förklaras av att skatte-
effekten av överskottsmedel från försäkrings-
bolaget Alecta underskattades. I beräkningen till
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
budgetpropositionen antogs skatteeffekten upp-
gå till 8 miljarder kronor. Emellertid torde
skatteeffekten bli högre än så, även om något
utfall aldrig kommer att kunna redovisas
eftersom utdelningen ingår som en del i bolagens
skatteunderlag. I den nu aktuella beräkningen
antas skatteeffekten uppgå till 10 miljarder
kronor.
Den nu aktuella prognosen på företagens
inkomstskatt för 2001 är 3 miljarder kronor
högre än i budgetpropositionen. I allt väsentligt
baseras prognosen på senare års utfall av
inkomstskatten samt på en förväntad allmän
utveckling av vinsterna i näringslivet. Bland
annat pekar boksluten för 2001 på en nedgång av
företagens inkomstskatt med mellan 20 och 25
procent.
Utfallet för avkastningsskatten för 2000 låg
helt i linje med den prognos som redovisades i
budgetpropositionen. Den höga träffsäkerheten
beror på att skatten för ett givet år bestäms av
kapitalunderlagets ställning den 31 december
föregående år multiplicerat med det årets
genomsnittliga statslåneränta. Även prognosen
för 2001 sammanfaller med beräkningen till
budgetpropositionen.
Den särskilda löneskatten för inkomståret
2000 blev 4 miljarder kronor högre än beräk-
ningen till budgetpropositionen. För 2001 har
prognosen justerats upp med 4 miljarder kronor
jämfört med tidigare beräkning. Ett skäl till
justeringen är att utfallet 2000 ger indikation på
en långsiktigt högre nivå på underlaget för den
särskilda löneskatten. Under åren 1993-2000 har
underlaget ökat med 185 procent. Det kan
jämföras med underlaget för arbetsgivaravgifter
som under samma period endast har ökat med
31 procent. Underlagets starka utveckling beror
delvis på att företag och vissa myndigheter har
övergått till att fondera för hela pensions-
skulden, vilket utlöser särskild löneskatt,
samtidigt som man fortsätter att betala särskild
löneskatt på utbetalda pensioner till nuvarande
pensionärer. I en del fall har särskild löneskatt
även betalats för den del av pensionsskulden som
inte är fonderad. Dessutom kan en del av den
snabba utvecklingstakten förklaras med att
anställda i högre utsträckning än tidigare har valt
att ta ut ersättning för arbete i form av
individuella pensionsförsäkringar tecknade av
arbetsgivaren.
I tabell 4.9 redovisas utfallet på inkomsttiteln
Juridiska personers inkomstskatt för åren 2000
och 2001, samt avvikelsen mot statsbudgeten.
Utfallet på inkomsttiteln budgetåret 2001
uppgår till 94,1 miljarder kronor, vilket är 25,2
miljarder kronor högre än den periodiserade
skatten. Skillnaden beror på betalningsför-
skjutningar som i detta fall delvis kan hänföras
till underuttaget av preliminärskatt 2000 i sam-
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
band med engångsutbetalningen av över-
skjutande pensionspremieinbetalningar. Dess-
utom tillkommer periodiseringseffekter av
tillfälliga vinster i företagen. Underuttaget av
preliminärskatt 2001 blev högre än väntat till
följd av att den slutliga skatten för 2000 blev
högre än väntat.
55
Skr. 2001/02:101
|Tabell 4.9 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt |
Miljarder kronor
Budgetår
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
SB2001
Deb. prel. F-skatt o särsk. A-skatt
80,3
84,1
6,8
Deb. slutlig skatt minus prel. skatt
14,3
35,6
11,8
Övrigt
1,8
0,2
-0,8
Summa inkomster på statsbudgeten
96,4
119,9
17,7
Omföringartill andra inkomsttitlar
-24,7
-25,8
-0,1
Juridiska personers inkomstskatt
71.7
94,1
17,6
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Övriga inkomstskatter
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
4,2
4,8
0,6
Redovisat på inkomsttitlar
5,5
7,6
3,0
Under övriga
inkomstskatter
redovisas
inkomsttitlarna Beskattning av tjänstegruppliv,
Ofördelbara inkomstskatter, Kupongskatt och
Lotteriskatt. Det samlade utfallet 2001 av dessa
blev 3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Av avvikelsen avser 0,7 miljarder kronor
kupongskatt vilken förklaras av att det utländska
ägandet av svenska aktier ökat mer än förväntat.
1200 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift
Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter
på lön och andra ersättningar för utfört arbete,
och i form av egenavgifter på inkomster av aktiv
näringsverksamhet. På dessa underlag tas det
även ut allmän löneavgift. Särskild löneskatt tas
ut på pensionsutfästelser, pensionsutbetalningar
och på inkomster av passiv näringsverksamhet.
Utvecklingen av intäkterna beror framförallt på
timlön, sysselsättning och inkomst av närings-
verksamhet.
Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster
som ger pensionsrätt. Till dessa hör ersättningar
från arbetsgivare och inkomst av aktiv närings-
verksamhet, men även skattepliktiga transfe-
reringar. Avgiften tas inte ut på inkomster som
överstiger förmånstaket. Det medför att avgiften
inte påverkas i lika hög utsträckning som
socialavgifterna vid förändringar av timlönen.
I tabell 4.10 redovisas socialavgifter, särskild
löneskatt och allmän pensionsavgift i perio-
diserade termer för åren 1999-2001. Den all-
männa löneavgiften är inräknad i arbets-
givaravgifterna och egenavgifterna. Ökningen av
arbetsgivaravgifterna förklaras av den starkare
utvecklingen av lönesumman.
Tabell 4.10 Periodiserade socialavgifter, särskild löneskatt
och allmän pensionsavgift
Miljarder kronor
Inkomstår
Utfall
1999
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
Utfall
2000
Prognos
2001
Skillnad mot
BP2001
Skatter på titeln
351,6
375,9
394,7
11,1
varav
Arbetsgivaravgifter
271,5
288,3
303,7
4,4
Egenavgifter
7,4
8,1
8,3
0,3
Särskild löneskatt
18,7
22,3
22,9
4,1
Nedsättningar
-6,0
-5,9
-6.0
2,1
Allmän pensionsavgift
60,0
63,1
65,8
0,2
Avgifter till pensionssystemet
110,3
147,0
153,4
0,4
1200 Socialavgifter och all
241,3
228,9
241,3
10,7
män pensionsavgift
I frånvaro av regelförändringar bestäms
skillnaden mellan utfall och prognos av hur
avgiftsunderlagen har utvecklats sedan beräk-
ningarna till budgetpropositionen. För arbets-
givaravgifterna och allmän pensionsavgift är det
utvecklingen av lönesumman som är den enskilt
största orsaken till avvikelse mellan prognos och
utfall.
I tabell 4.11 redovisas inkomsthuvudgruppen
1200. Inkomsterna blev 6,0 miljarder kronor
högre än i statsbudgeten och förklaras främst av
högre arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt.
Utbetalningarna till pensionssystemet blev 0,1
miljarder kronor lägre än beräknat. Sammantaget
underskattades nettot på inkomsthuvudgruppen
för budgetåret 2001 med 6,1 miljarder kronor.
Tabell 4.11 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och 1
allmän pensionsavgift __1
Miljarder kronor
Budgetår
Utfall
2000
Utfall Skillnad mot
2001
SB2001
Skatter på titeln
369,0
389,8
6,0
varav
Arbetsgivaravgifter
282,5
298,2
5,7
Egenavgifter
5,8
7,2
-0,1
Särskild löneskatt
17,0
19,4
0,6
Allmän pensionsavgift
63,7
65.2
-0,1
Utbetalningar till pensionssystemet
143,1
151,1
-0,1
1200 Socialavgifter och allmän
225,9
238,8
6,1
pensionsavgift
56
Skr. 2001/02:101
1300 Skatt på egendom
1400 Skatt på varor och tjänster
Miljarder kronor
Utfall
2000
Prognos/Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
38.9
34,6
-3,4
varav
Fastighetsskatt
23,3
20.3
-2.8
Förmögenhetsskatt
8,2
6.4
-1,8
Arvs- och gåvoskatt
2,5
2,6
0,3
Stämpelskatt
4,9
5,4
0,9
Redovisat på inkomsttitlar
38,3
39,9
1.4
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp
avser prognoser.
Intäkterna från skatt på egendom förväntas 2001
bli 3,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
Differensen för fastighetsskatten förklaras av
att skattesatsen för småhus och hyreshusenheter
hösten 2001 sänktes med ytterligare 0,2
procentenheter för beskattningsåret 2001.
Förändringen av skatteuttaget beräknas minska
intäkterna med knappt 3 miljarder kronor.
Förmögenhetsskatten bedöms bli 1,8 miljarder
kronor lägre jämfört med beräkningen till
budgetpropositionen. Förändringen förklaras
framför allt av den svaga utvecklingen på
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
aktiemarknaderna. Från augusti 2000 fram till
årsskiftet 2001/2002 föll Stockholmsbörsens
index med drygt 35 procent. Utfallet för
stämpelskatten blev 0,9 miljarder kronor högre
än i statsbudgeten. Det förklaras framförallt av
en fortsatt stark prisutveckling på fastig-
hetsmarknaden, främst i storstadsområdena.
Utfallet på inkomsttitlarna blev 1,5 miljarder
kronor högre än i statsbudgeten för 2001. På
statsbudgeten redovisas fastighets- och
förmögenhetsskatten med två års eftersläpning,
vilket innebär att det är skatten avseende
inkomståret 1999 som redovisas. Vid beräk-
ningen till budgetpropositionen för 2001 var
taxeringen avseende inkomståret 1999 inte klart.
Utfallet för förmögenhetsskatten blev 0,2
miljarder kronor högre än beräknat. Arvs- och
gåvoskatten blev 0,3 miljarder högre och
stämpelskatten blev 0,9 miljarder högre än
beräknat i statsbudgeten.
1411 Mervärdesskatt
Miljarder kronor
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
181,3
188,0
-4,2
Redovisat på inkomsttiteln
182,9
184,8
-6,0
Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev
6,0 miljarder kronor eller 3,1 procent lägre än be-
räknat till statsbudgeten.
Mervärdesskatt redovisas som ett netto av
inkomster och utgifter. Inkomsterna består till
största delen av debiterad mervärdesskatt för
företag, för vilka den utgående mervärdesskatten
överstiger den ingående. Utgifterna består
främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala
till företag där den ingående mervärdesskatten
överstiger den utgående. Det senare är aktuellt
till exempel vid export, eftersom svensk
mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av
varor till utlandet. Mervärdesskatten påverkas
främst av hushållens konsumtionsutgifter, men
även av investeringar och förbrukning i de
företag som har undantag från skatteplikt samt
av kommunsektorns förbrukning och inves-
teringar. Diagram 4.2 illustrerar fördelningen av
mervärdesskatten 2001 uppdelad efter använd-
ning-
Diagram 4.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning
Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i
diagrammet.
57
Skr. 2001/02:101
Andelen för hushållens konsumtionsutgifter har
minskat från 65 till 64 procent jämfört med
föregående år, medan motsvarande ökning har
skett för kommunal konsumtion. Förbrukning
och investeringar i företag undantagna från
skatteplikt är oförändrade.
Den periodiserade mervärdesskatten beräknas
2001 uppgå till 188,0 miljarder kronor, vilket är
4,2 miljarder kronor lägre än beräkningen till
budgetpropositionen. Huvuddelen av detta
belopp är utfall medan den del som fastställs vid
inkomsttaxeringen fortfarande är en prognos.
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
Det lägre utfallet förklaras främst av att
hushållens totala konsumtionsutgifter blev lägre
än väntat. Utfallet för skatteintäkterna blev dock
än lägre, eftersom konsumtionen av hög-
beskattade varor föll mer än övriga varor.
Framförallt gällde detta konsumtionen av bilar
som inför statsbudgeten för 2001 antogs
återhämta sig efter den avmattning som antogs
för 2000. Även för sällanköpsvaror överskattades
utvecklingen av konsumtionen påtagligt.
I diagram 4.3 visas hushållens konsumtions-
utgifter för dagligvaror samt bilar och sällan-
köpsvaror åren 1980-2001 i fasta priser.
Diagram 4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i
varugrupper
Miljarder kronor
I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen
av dagligvaror är relativt jämn under hela
perioden medan konsumtionen av bilar och
sällanköpsvaror varierar med konjunkturen.
Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12 procent
medan bilar och sällanköpsvaror mervärdes-
beskattas med 25 procent. Intäkterna från mer-
värdesskatten har därför en tendens att variera
kraftigare med konjunkturella svängningar i eko-
nomin än vad de underliggande konsum-
tionsutgifterna gör.
1424 Tobaksskatt
Miljarder kronor
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
7,7
8.1
0.5
Redovisat på inkomsttiteln
7,8
8,0
0,5
Utfallet på inkomsttiteln Tobaksskatt blev
0,5 miljarder kronor högre än vad som
beräknades i statsbudgeten. I beräkningen
antogs en svagare uppgång av den inhemska
tobakskonsumtionen än vad som faktiskt blev
fallet.
1425 Alkoholskatt
Miljarder kronor
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
10,8
11,0
0,5
Redovisat på inkomsttiteln
10,9
11,0
0,5
Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin, skatt på mellan-
klassprodukter samt skatt på öl. Utfallet på titeln
blev 0,5 miljarder kronor högre än vad som
beräknades i statsbudgeten. Skälet är en högre
beskattad konsumtion - jämt fördelad på alla
alkoholslag - än vad som beräknades till stats-
budgeten. En förklaring till det höga utfallet är
att konjunkturläget kan ha bidragit till att öka
den inhemska efterfrågan.
1428 Energiskatt
Miljarder kronor
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad mot
BP2001
Periodiserad skatt
50,4
53,6
-2,0
Redovisat på inkomsttiteln
50,7
51,9
-3,3
Utfallet på inkomsttiteln Skatt på energi blev
3,3 miljarder kronor lägre än i beräkningen till
statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2002
föreslog regeringen att ytterligare knappt 1,2
miljarder kronor av intäkterna från inkomsttiteln
Skatt på energi skulle föras över till Riks-
gäldkontoret för tillfällig förvaltning. Dessa
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
medel är avsatta för ett system för individuell
kompetensutveckling och omfördes från titeln
58
Skr. 2001/02:101
2001. Den resterande delen av avvikelsen härrör i
huvudsak från energi- och koldioxidskatt på
oljeprodukter. Intäkterna från dessa skatter var
1,8 miljarder kronor lägre än vad som
beräknades till statsbudgeten. Nedgången för-
klaras av att förbrukningen av oljeprodukter
under året varit oväntat låg beroende både på
höga oljepriser samt
medeltemperatur i landet.
På
en relativt
hög
1460 Skatt på vägtrafik
Miljarder kronor
Utfall
Utfall Skillnad mot
2000
2001
BP2001
Periodiserad skatt
7,0
7,6
-0,2
Redovisat på inkomsttiteln
6,9
7,7
-0,1
För inkomsttiteln Fordonsskatt blev utfallet 0,1
miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
Avvikelsen beror på en något lägre tillväxt i
fordonsparken än beräknat.
Övriga skatter på varor och tjänster
Miljarder kronor
Utfall Utfall Skillnad mot
2000 2001 BP2001
Periodiserad skatt
8,3
8,0
-0,8
Redovisat på inkomsttitlar
7,7
8,1
-0,7
För övriga inkomsttitlar under inkomst-
huvudgruppen Skatt på varor och tjänster blev
utfallet 0,7 miljarder kronor lägre än i stats-
budgeten. Utfallet för den största enskilda in-
komsttiteln Tullmedel, vilken står för närmare
hälften av inkomsterna i gruppen, blev 0,2
miljarder lägre än i statsbudgeten. De övriga
inkomsttitlar som bidrog mest till det lägre
utfallet är 1436 Skatt på avfall samt 1452 Skatt på
annonser och reklam. För båda dessa inkomst-
titlar blev utfallet 0,2 miljarder kronor lägre än
beräknat.
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Miljarder kronor
Utfall Utfall Skillnad mot
200^ b ^SB200£
Redovisat på inkomsttiteln -3,5 -19,7 -15,5
varav
Restföring-5,0 -5,2-0,6
Skillnaden mellan inbetalda och debiterade
skatter redovisas som betalningsdifferenser.
Betalningsdifferensen uppgick till -20 mil-
jarder kronor, vilket är 16 miljarder kronor lägre
än i statsbudgeten. Den stora negativa betal-
ningsdifferensen förklaras framför allt av ett
stort underuttag av slutlig skatt avseende
inkomståret 2000 men även av lägre komplette-
ringsbetalningar avseende inkomståret 2001. Det
stora underuttaget av skatt beror dels på de stora
kapitalvinsterna, dels på högre bolagsskatter bl.a.
till följd av en stark vinstutveckling och av
återbäringen från försäkringsbolaget Alecta.
Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen
blev dessa skatter sammanlagt 22 miljarder
kronor högre. För de skattskyldiga, vars taxering
fastställdes i november 2001, förfaller under-
uttaget till betalning under våren 2002, vilket
kommer att påverka betalningsdifferensen
positivt 2002.
4.2.3 Övriga inkomster
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna
Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av
försåld egendom, Återbetalning av lån,
Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från
EU. Utfallet uppgick till totalt 70,5 miljarder
kronor och var därmed 4,5 miljarder kronor (6,9
procent) högre än vad som beräknats i
statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av den
extra inleveransen från Riksbanken till staten om
20 miljarder kronor, och att inkomsterna av
försåld egendom blev 14,8 miljarder kronor lägre
än beräknat. Inga större försäljningar gjordes
under 2001.
59
Skr. 2001/02:101
|Tabell 4.12 Övriga inkomster, sammanfattning |
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Skillnad
mot SB
2000
Inkomster av
statens
verksamhet
45,5
29,0
50,8
21,8
3000
Inkomster av
försåld
egendom
61,5
15,0
0,2
-14,8
4000
Återbetalning
av lån
2,5
2,5
2,6
0,1
5000
Kalkylmässiga
inkomster
8,6
8,9
8,4
-0,4
6000
Bidrag m.m.
frän EU
9,0
10,6
8,5
-2,1
Summa övriga inkomster
127,2
66,0
70,5
4.5
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a.
rörelseöverskott från affärsverk, Riksbanken, AB
Svenska Spel och Statens fastighetsverk. Vidare
redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från
bolag med statligt ägande, offentligrättsliga
avgifter, försäljningsinkomster, böter samt
övriga inkomster av statens verksamhet.
Inkomsterna under denna inkomsttyp upp-
gick till 50,8 miljarder kronor och var därmed
21,8 miljarder kronor högre jämfört med be-
räknat i statsbudgeten. Skillnaden mot statsbud-
geten förklaras främst av Riksbankens extra
inleverans av 20 miljarder kronor till staten.
1 Tabell 4.13 Inkomster av statens verksamhet, översikt 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Skillnad
mot SB
2100
Rörelseöverskott
13,7
11,3
32,5
21,2
2200
Överskott av
statens fastig-
hetsförvaltning
0,1
0,1
0.1
0,0
2300
Ränteinkomster
3,1
2,8
4,3
1.5
2400
Aktieutdelning
16,8
5,4
5,0
-0,4
2500
Offentligrätts-
liga avgifter
7,4
5,7
5,8
0,2
2600
Försäljnings-
inkomster
0.8
0,4
0.4
0,0
2700
Böter m.m.
2,2
2,3
2.4
0,1
2800
Övriga
inkomster av
statens
verksamhet
1,4
1,0
0,3
-0,7
Summa Inkomster av
statens verksamhet
45,5
29,0
50,8
21,8
2100 Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen
Rörelseöverskott uppgick till 32,5 miljarder
kronor och var därmed 21,2 miljarder kronor
högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre
utfallet hänför sig främst till Riksbankens
inlevererade överskott. En extra inleverans till
staten om 20 miljarder kronor gjordes i juni
2001. Den gjordes i huvudsak genom att
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
Riksbanken överlämnade statsobligationer (19,6
miljarder kronor) till Riksgäldskontoret. Där-
med uppstod, utöver de högre inkomsterna,
även en positiv kassamässig korrigering (19,6
miljoner kronor) som redovisades på stats-
budgetens utgiftssida. Påverkan på budgetsaldot
och därmed på lånebehovet blev således relativt
marginell (0,4 miljarder kronor), däremot
minskade statsskulden (se kapitel 3, 2001 års
resultaträkning, balansräkning och finansierings-
analys).
60
ITabell 4.14 Rörelseöverskott 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
2114
Luftfartsverkets
inlevererade
överskott
0,0
0,3
o.l
-0,2
2116
Affärsverket
svenska kraftnäts
inleverans av
utdelning och av
motsvarighet till
statlig skatt
1,0
0,3
0,5
0,2
2118
Sjöfartsverkets
inlevererade
överskott
0,0
0,0
0,0
0,0
2124
Inlevererat
överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
0,0
0,0
0,1
0,1
2126
Inlevererat
överskott av
statsstödd
exportkredit
0,1
0,1
0,1
0,0
2131
Riksbankens
inlevererade
överskott
9,8
7,2
28,2
21,0
2153
Inlevererat
överskott från AB
Svenska Spel
2,9
3,4
3,6
0,2
2100
Rörelseöverskott
13,7
11.3
32,5
21,2
2300 Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkom-
ster uppgick till 4,3 miljarder kronor och var där-
med 1,5 miljarder kronor (55,4 procent) högre
än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras
främst av att Ränteinkomster på studielån upp-
tagna efter 1988 blev 0,3 miljarder kronor högre
beroende på att antalet återbetalningsskyldiga
blev fler än beräknat, och på att Räntor på
skattekonto m.m. blev 1,3 miljarder kronor
högre än vad som beräknats i statsbudgeten.
Skr. 2001/02:101
ITabell 4.15 Ränteinkomster 1
Miljarder kronor
Utfall
SB
Utfall
Utfall-SB
2000
2001
2001
2001
2343 Ränteinkom-
ster på
studielån
upptagna
efter 1988
2,0
2,2
2,4
0,3
2397 Räntor på
skattekonto
m.m., netto
1,0
0,5
1,8
1,3
Övriga ränteinkomster
0,1
0,1
0,1
0,0
2300 Ränte-
inkomster
3,1
2.8
4,3
1.5
2400 Aktieutdelning
Inkomster av statens aktier uppgick till 5
miljarder kronor under 2001 och var därmed 0,4
miljarder kronor (8,1 procent) lägre än beräknat
1 statsbudgeten. Utdelningarna, som betalades ut
under 2001, hänför sig till räkenskapsåret 2000
för respektive aktiebolag. I tabell 4.16 speci-
ficeras aktieutdelningarna från statligt ägda
aktier 2000 och 2001. I statsbudgeten redovisas
ingen prognos för aktieutdelningar per bolag
utan endast en prognos för de totala aktie-
utdelningarna (5,4 miljarder kronor). Det lägre
utfallet jämfört med 2000 beror på den förhöjda
utdelningen som förvaltningsaktiebolaget
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
Stattum gjorde 2000 till följd av försäljningen av
aktier i Pharmacia & Upjohn i början av 1999.
Utdelningen från Civitas Holding AB
uppgick totalt till 2 473 miljoner kronor varav
2 300 miljoner kronor i form av aktier i Vasallen
AB. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till
1 500 miljoner kronor 2000 och till 990 miljoner
kronor 2001. Delar av utdelningarna har använts
som ersättning för stängningen av Barsebäck.
Utdelningen från Systembolaget AB (80
miljoner kronor) redovisades på inkomsttiteln
1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott.
61
Skr. 2001/02:101
|Tabell 4.16 Aktieutdelning |
Miljoner kronor
Bolag
Utfall
2000
Utfall
2001
Skillnad
2000-2001
0M Gruppen AB
32
48
16
Akademiska Hus
600
200
-400
Nordea AB
949
1 084
136
SAS Sverige AB
159
159
Vattenfall AB
902
245
-658
Specialfastigheter AB
60
116
56
Vin & Sprit AB
230
455
225
Telia AB
1470
1059
-411
AssiDomän AB
230
199
-31
Civitas Holding
164
173
9
(Vasakronan)
Svenska Lagerhus AB
7
LKAB
231
231
0
Stattum
11400
300
-11 100
Kasernen
2
3
1
Nordiska investerings-
banken
116
140
23
Svenska Rymdbolaget
9
Svensk Exportkredit
225
259
34
Apoteket AB
100
100
0
Active Biotech AB
4
SOS Alarm
3
4
0
SBAB
89
103
14
Swedfund International AB
(UD)
112
112
Svenska skogsplantor AB
3
2
-2
2400 Aktieutdelning
16 827
4 991
-11 816
2500 Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen
Offentligrättsliga avgifter uppgick till 5,8
miljarder kronor och var därmed 0,2 miljarder
kronor (2,7 procent) högre än beräknat i
statsbudgeten. Det är främst utfallet på inkoms-
titeln Avgifter vid patent- och registrerings-
väsendet som blev högre än väntat. Utfallet blev
0,2 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder
kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Skill-
naden beror på ändrade redovisningsprinciper.
Från och med augusti månad 2001 bokför
Patent- och registreringsverket (PRV) avgifterna
vid debitering. Detta skedde tidigare först vid
faktisk inbetalning. Inkomstökningen är således
en engångseffekt under 2001.
Jämfört med 2000 minskar inkomsterna under
denna inkomsthuvudgrupp med 1,6 miljarder
kronor. Det beror främst på att vägavgifter
flyttats till 1400 Skatt på varor och tjänster och
att miljöavgift på bekämpningsmedel och
handelsgödsel samt större delen av avgifter för
körkort och motorfordon redovisas som in-
komst under anslag.
2600 Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För-
säljningsinkomster uppgick till 0,4 miljarder
kronor vilket är 0,01 miljarder kronor lägre än
vad som beräknats i statsbudgeten. Inom
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
inkomsthuvudgruppen finns dock två större
avvikelser jämfört med statsbudgeten. Utfallet
för Utförsäljning av beredskapslager blev 0,1
miljarder kronor högre än beräknat som en följd
av att lager sålts med vinst. För Offentlig lagring,
försäljningsintäkter blev utfallet 0,1 miljarder
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Genom Statens jordbruksverk köper Sverige,
lagrar och säljer spannmål, skummjölks-
produkter, nötkött och smör åt EU om vissa
förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring).
Skillnaden beror på minskad försäljning av varor
som lagrats offentligt.
2700 Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m.
uppgick till 2,4 miljarder kronor och var därmed
0,1 miljarder kronor (4 procent) högre än
beräknat i statsbudgeten. Utfallet på inkomst-
titeln Dröjsmålsavgifter blev 0,3 miljarder
kronor lägre än beräknat. För inkomsttiteln
Skattetillägg blev utfallet 0,4 miljarder kronor
högre än beräknat. Skattetillägg tas ut om
skattskyldig lämnat oriktiga uppgifter i sin
deklaration. Det högre utfallet är en följd av att
omprövningar avseende 2000 lett till högre
skattetillägg jämfört med beräknat i stats-
budgeten.
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick
till 0,3 miljarder kronor och var därmed 0,7
62
Skr. 2001/02:101
miljarder kronor (69,9 procent) lägre än vad som
beräknats i statsbudgeten. Inkomsterna består av
många poster och redovisas av ett hundratal
myndigheter.
3000 Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen redovisas inkomster från
försäljning av aktier, byggnader, maskiner och
mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till
0,2 miljarder kronor, varav 0,1 miljarder kronor
avser ett återstående belopp från försäljningen av
aktier i Telia AB. Utfallet blev 14,8 miljarder
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. I denna
togs försäljningar schablonmässigt upp med 15
miljarder kronor. Det lägre utfallet beror på att
några större försäljningar inte gjordes under året.
ITabell 4.17 Inkomster av försåld egendom 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
3000 Inkomster
av försåld
egendom
61,5
15,0
0,2
-14,8
4000 Återbetalning av lån
Under inkomsttypen redovisas främst återbe-
talning av studiemedel (lån upptagna före 1989)
och andra lån, t.ex. näringslån. Återbetalning av
lån uppgick till 2,6 miljarder kronor och var
därmed 0,07 miljarder kronor (2,7 procent)
högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden
beror bl.a. på att två återbetalningar gjordes av
ett näringslån under 2001 varav den ena
betalningen hänförde sig till 2000.
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
ITabell 4.18 Återbetalning av lån I
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
4100
Återbetalning av
näringslån
o,l
0,1
0,2
0,1
4300
Återbetalning av
studielån
2.2
2,3
2,3
0,0
4500
Återbetalning av
övriga lån
0,1
0.1
0,1
0,0
4000
Återbetalning av
lån
2,5
2,5
2,6
0,1
5000 Kalkylmässiga inkomster
Inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkom-
ster består av vissa avskrivningar och amor-
teringar samt statliga pensionsavgifter, netto.
Inkomsterna uppgick till 8,4 miljarder kronor
vilket är 0,4 miljarder kronor (4,6 procent) lägre
än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden beror
bl.a. på den återbetalning som gjordes av Statens
Pensionsverk till Försvarsmakten om 0,1
miljarder kronor efter utredning av slut-
regleringen av avgifterna för 2000.
ITabell 4.19 Kalkylmässiga inkomster 1
Miljarder kronor
Utfall
SB
Utfall
Utfall-SB
2000
2001
2001
2001
5100
Avskrivning-
ar och amor-
teringar
därav
1.2
1,1
0,9
-0,1
5120
Avskrivning-
ar på
fastigheter
0,6
0,4
0,4
-0,1
5130
Uppdrags-
myndig-
heters
komplement
kostnader
0,6
0,6
0,5
-0,1
5200
Statliga
pensions-
avgifter
7,4
7,8
7,5
-0,3
5000
Kalkyl-
mässiga
inkomster
8,6
8,9
8,4
-0,4
|Tabell 4.20 Statliga pensionsavgifter |
Miljoner kronor
Utfall
2000
Utfall
2001
Statlig tjänstepensionering
5 856
6 004
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 413
1 445
Statlig grupplivförsäkring
120
98
Premieskatt, gruppliv
52
53
Statlig personskadeförsäkring
75
13
Avdrag för
administrationskostnader
-99
-99
Administration,
personskadeförsäkring
-12
-8
Oreducerat lönekostnadstillägg
1
-
Statliga pensionsavgifter
7 405
7 507
63
Skr. 2001/02:101
6000 Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m.
från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks-
fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag
till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag
från EG.
Inkomsterna uppgick till 8,5 miljarder kronor
och var därmed 2,1 miljarder kronor (19,6
procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Det
är främst bidragen från EG:s jordbruksfond,
socialfond och regionalfond som blev lägre än
beräknat.
Inkomsterna på inkomsttiteln Komplet-
terande åtgärder perioden 1995-1999 blev 0,3
miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Skälet
är att stöden i detta program har fasats ut
successivt och i stället har inkomsterna på
inkomsttiteln Miljö, struktur och regionala
åtgärder 2000-2006 ökat med 0,1 miljarder
kronor i förhållande till statsbudgeten. Utfallet
på inkomsttiteln Offentlig lagring blev 0,2
miljarder kronor lägre än beräknat i
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
statsbudgeten. På grund av låg inlagring har ett
underskott mot EU uppstått på inkomsttiteln.
Utfallet på inkomsttitlarna Bidrag från EG:s
regionalfond och EG:s socialfond perioden
2000-2006 blev 0,6 miljarder kronor respektive
0,8 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
Det beror, liksom föregående år, på att berörda
länsstyrelser och Arbetsmarknadsstyrelsen inte
kunnat rekvirera medel i den takt som beräknats.
ITabell 4.21 Bidrag m.m. från EU 1
Miljarder kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Skill
nad
mot
SB
2001
6100 Bidrag från EG:S
jordbruksfond
7,2
7,8
7,1
■0,7
därav
6111 Arealbidrag
3,2
3,5
3,5
0,0
6112 Kompletterande
åtgärder 1995-1999
1,5
1,3
1,0
-0,3
6113 Övriga interventioner
0,3
0,3
0,3
0,0
6114 Exportbidrag
0,7
0,8
0,6
-0,1
6115 Djurbidrag
0,7
1,0
0,9
-0,1
6116 Offentlig lagring
-0,1
0,2
0,0
-0,2
6117 Miljö-, struktur och
regionala åtgärder
2000-2006
0,0
0,3
0,4
0,1
6119 EG:S jordbruksfonds
garantisektion
0,4
0,3
0,3
0,0
6121 Struktur- och regional-
stöd till jordbruks-
sektorn 1995-1999
0,4
0.1
0,0
-0,1
6122 Struktur-och
regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m.
2000-2006
0.0
0,1
0,1
0,0
6200 Bidrag från EG:S
fiskefond
0,1
0,0
0,0
0,0
6300 Bidrag från EG:S
regionalfond
0,8
0,9
0,3
-0,6
6400 Bidrag från EG:S
socialfond
0,7
1,7
1,0
-0,6
därav
6411 Socialfond 1995-1999
0,7
0.3
0,4
0,1
6412 Bidrag från EG s
socialfond 2000-2006
0,0
1,4
0,6
-0,8
6500 Bidrag till trans-
europeiska nätverk
0,2
0,2
0,0
-0,1
6900 Övriga bidrag från EG
0,0
0,0
0,0
0,0
6000 Bidrag m.m. från EU
9,0
10,6
8,5
-2,1
64
Skr. 2001/02:101
Månadsfördelat inkomstutfall
Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 8
redovisas statsbudgetens månadsfördelade
inkomster. De korrigeringar av utfallet som görs
av myndigheterna vid budgetårets slut redovisas i
sin helhet i december månad.
4.3 Statsbudgetens utgifter
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27
utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar (endast vid
budgetering), Kassamässig korrigering och
Riksgäldskontorets nettoutlåning på stats-
budgetens utgiftssida. Som framgår av tabell 4.24
uppgick utfallet för statsbudgetens utgifter m.m.
till 716,4 miljarder kronor. I statsbudgeten
anvisades 676,6 miljarder kronor och under året
tillfördes ytterligare 12,2 miljarder kronor på
tilläggsbudget. Utfallet för samtliga utgifts-
områden blev 4,3 miljarder kronor lägre än totalt
anvisat.
Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande
till anvisade medel redovisas i tabell 4.24. En
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
större förbrukning än totalt anvisade medel kan
finansieras genom att myndigheterna utnyttjar
ingående reservationer/anslagssparande eller
anslagskredit eller genom att regeringen beslutar
om s.k. medgivet överskridande.
Analys av skillnaden mellan utfall och beräknade
utgifter
I tabell 4.23 redovisas skillnaden mellan utfallet
och de beräknade utgifterna i statsbudgeten.
Skillnaden delas upp på skillnad till följd av
beslut, förändringar i för budgeten centrala
makroekonomiska förutsättningar och övriga
förklaringsfaktorer. De makroekonomiska för-
utsättningarna beskrivs närmare i tabell 4.22. Av
skillnaden mellan utfall och beräknade belopp i
statsbudgeten (39,7 miljarder kronor) hänför sig
-0,8 miljarder kronor till makroekonomiska
förutsättningar. Den beror bl.a. på lägre in-
hemska räntor (se vidare avsnitt 4.3.26). Okade
utgifter till följd av beslut beror främst på den
kassamässiga korrigeringen för Riksbankens
extra inleverans (19,6 miljarder kronor) och
lånet till Sveaskog för förvärv av Assidomän (12
miljarder kronor). Se vidare avsnitt 4.3.29 och
4.3.30.
Tabell 4.22 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Diff. SB
2001
Procentuell
förändring från
föregående år:
BNP (fp)
3,6
3,5
1,2
-2,3
KPI (index)
1,3
1,4
2,6
1,2
Antal
sysselsatta
(tusental)
2,2
1,3
1,9
0,6
Nivåer:
Öppen
arbetslöshet,
procent
4,7
3,8
4,0
0,2
6-mån ränta,
procent
4,1
4,6
4,1
-0,5
5-års ränta,
procent
5,2
5,3
4,7
-0,6
Prisbasbelopp,
tkr
36,6
36,9
36,9
0,0
fp=fasta priser, lp=
döpande priser, SB=
=Statsbudget.
Tabell 4.23 Skillnaden mellan utfallet och beräknade
utgifter i statsbudgeten 2001
Miljarder kronor
Totalt
Makroför-
utsättn.
Beslut
övrigt
Utgiftsområden,
exkl. räntor
-2,4
1,3
5,0
-8,7
Statsskuldsräntor
m.m.
10,3
-2,1
0
12,4
Riksgäldskontorets
nettoutlåning”
31,8
0
28,7
3,2
Utgifter
39,7
-0,8
33,6
6,9
^Hnklush/^assamässi^öTig^ngspösF
65
Skr. 2001/02:101
ITabell 4.24 Statsbudgetens utgifter fördelade på utgiftsområden |
Miljoner kronor
Stats
budget
Tilläggs
budget
Totalt
anvisat
Utfall
Skillnad
mot stats-
budget
Skillnad
mot totalt
anvisat
U0 01 Rikets styrelse
5316
36
5 352
5 413
97
61
U0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 308
805
2 112
2 122
814
9
UO 03 Skatteförvaltning och uppbörd
6 207
8
6 215
6 432
225
216
UO 04 Rättsväsendet
23 973
771
24 744
24 149
176
-596
U0 05 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
2 908
115
3 023
3 015
107
-8
U0 06 Totalförsvar
46 530
-4
46 526
44 895
■1635
-1 631
U0 07 Internationellt bistånd
14 966
-203
14 763
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
16 989
2 023
2 226
U0 08 Invandrare och flyktingar
4 942
613
5 555
5 282
340
-274
U0 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
29 374
464
29 838
29 492
118
-346
U0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
101 950
5 540
107 490
107 316
5 366
-174
U0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 780
30
33 810
33 839
59
29
U0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
47 747
0
47 747
48 289
542
542
U0 13 Arbetsmarknad
63 031
-883
62 147
58 627
-4 403
-3 520
U0 14 Arbetsliv
8 542
-11
8 531
8 507
-35
-24
U0 15 Studiestöd
21 622
41
21663
19 089
-2 533
-2 574
U0 16 Utbildning och universitetsforskning
34 846
-541
34 305
33 259
-1 586
-1 045
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 807
4
7811
7 814
7
3
U0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
11 635
-128
11 507
10 434
-1 200
-1 073
U0 19 Regional utjämning och utveckling
4 214
1
4 215
3 258
-956
-957
U0 20 Allmän miljö- och naturvård
2 201
-43
2 158
2 153
-48
-5
U0 21 Energi
2 262
8
2 271
1 950
-312
-320
U0 22 Kommunikationer
24 690
257
24 948
24 568
-122
■379
U0 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
13 677
3 526
17 203
16 627
2 950
-577
U0 24 Näringsliv
3 518
-46
3 472
3 348
-169
-124
U0 25 Allmänna bidrag till kommuner
99 363
1813
101 176
100 639
1 277
-536
U0 26 Statsskuldsräntor m.m.
70 925
0
70 925
81 260
10 335
10 335
U0 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
23 804
0
23 804
23 272
-532
-532
Förändring av anslagsbehållningar
3 000
0
3 000
0
-3 000
-3 000
Summa utgiftsområden
714 136
12 174
726 310
722 036
7 901
-4 274
Kassamässig korrigering
-45 700
0
-45 700
-34 426
11 274
11 274
Riksgäldskontorets nettoutlåning
8 209
0
8 209
28 769
20 560
20 560
Summa statsbudgetens utgifter m.m.
676 645
12174
688 819
716 379
39 734
27 560
Statsbudgetens utgifter m.m. blev 39 734
miljoner kronor högre än beräkningen i
statsbudgeten. Skillnaden mot totalt anvisat
(statsbudget och tilläggsbudget) blev 27 560
miljoner kronor.
Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev
7 901 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.
De blev dock 37 542 miljoner kronor lägre än
totalt tilldelade medel (statsbudget, tilläggs-
budget, ingående reservationer och ramöver-
föringsbelopp samt indragningar och medgivna
överskridanden). Statsskuldsräntor m.m. blev
10 335 miljoner kronor högre än i statsbudgeten,
medan utgifter exkl. statsskuldsräntor m.m. blev
2 434 miljoner kronor lägre. Riksgäldskontorets
nettoutlåning blev 20 560 miljoner kronor högre
än i statsbudgeten, främst till följd av större
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
utlåning till statliga bolag och affärsverk. Den
kassamässiga korrigeringen togs i statsbudgeten
upp med -45 700 miljoner kronor. Detta belopp
avsåg överföring från AP-fonden till stats-
budgeten. Utfallet för den kassamässiga korrige-
66
Skr. 2001/02:101
ringen uppgick till -34 426 miljoner kronor.
Skillnaden mot statsbudgeten blev således 11 274
miljoner kronor, främst till följd av den extra
inleveransen från Riksbanken i juni 2001.
För följande fem utgiftsområden blev utfallet
mer än en miljard kronor högre än vad som
anvisades i statsbudgeten: 7 Internationellt
bistånd, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp, 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar, 25 Allmänna bidrag till
kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m.
Fem utgiftsområden redovisar utfall som är
mer än en miljard kronor lägre än vad som
anvisades i statsbudgeten: 6 Totalförsvar, 13
Arbetsmarknad, 15 Studiestöd, 16 Utbildning
och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande.
Indragningar
Enligt 8 § lagen (1996:1986) om statsbudgeten
får regeringen besluta att medel på ett anvisat
anslag inte skall användas, om detta är motiverat
av särskilda omständigheter i en verksamhet eller
av statsfinansiella eller andra samhällseko-
nomiska skäl.
Under 1999 genomfördes en förändring av
11 § anslagsförordningen (1996:1189) vilken
innebar att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får
disponera ett ramanslag med högst summan av
tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande
upp till tre procent av anslaget. Om inte
regeringen beslutar annat skall myndigheten som
en indragning av anslag föra bort ett belopp
motsvarande den del av ett anslagssparande
enligt årsredovisningen för föregående år som
överstiger tre procent av det årets tilldelade
anslag minskat med dispositionsrätt som
fördelats till annan myndighet. Indragningen
skall göras senast den 30 juni året efter det år då
anslagssparandet översteg tre procent. Indrag-
ningar på grund av denna regel uppgick till 2 073
miljoner kronor under 2001.
Under 2001 har indragningar av anslagsmedel
uppgående till totalt 6 121 miljoner kronor
gjorts. I beloppet ingår indragningar till följd av
anslagssparande över tre procent enligt ovan. Ett
fåtal indragningar svarar för större delen av
totalbeloppet. I tabell 4.25 redovisas samtliga
indragningar som är större än 100 miljoner
kronor. Dessa större indragningar, nio stycken,
summerar till 4 480 miljoner kronor och svarar
för 73 procent av det totalt indragna beloppet
under 2001.
Den största indragningen uppgår till 2 373
miljoner kronor och härrör från anslaget 22:3
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader inom utgiftsområde 13 Arbetsmark-
nad. Regeringen bedömde att antalet deltagare i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
program skulle bli lägre än antagandena i
statsbudgeten.
Tabell 4.25 Indragningar 2001
Miljoner kronor
Utgiftsområde / anslag
BO 04 04:1
Polisorganisationen
169
UO 09 13:1
Sjukvårdsförmåner m.m.
151
UO 13 22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader
2 373
UO 16 25:16
Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna
191
UO 16 2573
Universitets och högskolors premier
för de statliga avtalsförsäkringarna
229
UO 1821:1
Bostadsbidrag
385
UO 18 31:4
Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet
100
UO 19 A:1 1998
Regionalpolitiska åtgärder
281
UO 23 43:6
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
600
Övriga indragningar
1 641
Totalt
6121
Medgivna överskridanden
Med riksdagens bemyndigande får regeringen
besluta att ett ramanslag får överskridas, om
detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka
särskilda utgifter som inte var kända då anslaget
anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat
ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 §
andra stycket lagen (1996:1986) om statsbud-
geten). Regeringen har beslutat om de medgivna
överskridanden som framgår av följande tabell:
Tabell 4.26 Medgivna överskridanden
Miljoner kronor
Utgiftsområde / anslag
U0 08 12:2
Mottagande av asylsökande
24
U0 13 22:2
Bidrag till
lönegarantiersättning
144
U0 26 92:1
Räntor på statsskulden
10 471
Summa Medgivna
överskridanden
10 639
67
Skr. 2001/02:101
I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget 92:1 Räntor
på statsskulden 70 600 miljoner kronor. Utfallet
blev 81 071 miljoner kronor, vilket är 10 471
miljoner kronor högre än vad som budgeterades.
Därmed har det direkt till anslaget kopplade
bemyndigande som riksdagen gett regeringen
utnyttjats. Detta bemyndigande innebär att
regeringen har rätt att besluta att anslaget får
överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtaganden.
Utgiftsbegränsningar
Under 2001 har olika begränsningar av ut-
gifterna gjorts. I tabellen följs dessa begräns-
ningar upp.
ITabell 4.27 Begränsningsbelopp 2001 1
Miljoner kronor
Begräns
nings
belopp
Utfall
Skillnad
UO 4 04:05
Domstolsverket
3 560
3 468
92
U0 7 P0 8
Internationellt
utvecklings-
samarbete
16 086
15 920
166
U0 7 P0 9
Samarbete med
Central- och
Östeuropa
1 154
1 069
85
Månadsfördelat utgiftsutfall
Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 9
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
redovisas statsbudgetens utfall per månad och
utgiftsområde. De korrigeringar av anslagsför-
brukningen som görs av myndigheterna vid
budgetårets slut redovisas i sin helhet på
december månad.
Politikområden
Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter
in i 47 politikområden. Syftet med indelningen
är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål,
kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat
att det många gånger har varit svårt att koppla
samman mål, kostnader och resultat på utgifts-
områdesnivån. Vissa politikområden omfattar
verksamheter som i sin helhet ryms inom ett
utgiftsområde. Ett politikområde kan även
omfatta en begränsad del av verksamheten som
bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns
även politikområden som berör flera utgifts-
områden, s.k. sektorövergripande politikom-
råden.
Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag
och verksamheter för vilka regeringen inte
fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och
ombudsmän samt regeringskansliet. Dessa
omfattas inte av den nya politikområdes-
indelningen. Områdena Allmänna bidrag till
kommuner (utgiftsområde 25), Statsskulds-
räntor m.m. (utgiftsområde 26) och Avgiften till
Europeiska gemenskapen (utgiftsområde 27)
utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan
ses som medel för att uppnå verksamhet inom
övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av
politikområdesindelningen. I tabellen redovisas
dessa under rubriken Icke politikområdes-
tillhörig verksamhet.
Politikområdet 19 Ersättning vid arbets-
oförmåga har de största utgifterna (107 316
miljoner kronor). Detta politikområde överens-
stämmer med utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp. Det
största anslaget inom detta politikområde är 19:2
Förtidspensioner. Utfallet uppgick till 50167
miljoner kronor.
Det minsta politikområdet är 47 Minori-
tetspolitik. Utgifterna uppgick till 8 miljoner
kronor. Det består av ett enda anslag 47:1
Åtgärder för nationella minoriteter inom
utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar.
I tabell 4.28 jämförs utfallet med anvisat i
statsbudgeten och totalt anvisat. Skillnaderna
kommenteras i avsnitt 4.3.1 - 4.3.27. I tabellerna
redovisas utfallet per politikområde inom
respektive utgiftsområde (se även bilaga 7).
68
Skr. 2001/02:101
[Tabell 4.28 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden
Miljoner kronor
Statsbudget
Tilläggs
budget
Totalt
anvisat
Utfall
Skillnad mot
statsbudget
Skillnad mot
totalt
anvisat
PO 01 Effektiv statsförvaltning
8 295
-30
8 265
8 286
-9
21
PO 02 Finansiella system och tillsyn
519
816
1 336
1 303
784
-32
PO 03 Skatt, tull och exekution
7 569
9
7 578
7 824
255
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
246
PO 04 Rättsväsendet
22 611
770
23 382
22 757
145
-625
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik
2 908
115
3 023
3 015
107
-8
PO 06 Försvarspolitik
45 445
-16
45 429
43 802
-1643
-1627
PO 07 Skydd mot olyckor
1 085
12
1 097
1 093
8
-4
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete
14 066
-203
13 863
15 920
1 854
2 057
PO 09 Samarbete med Central- och Östeuropa
900
0
900
1 069
169
169
PO 10 Integrationspolitik
2 406
-208
2 198
2 282
-124
84
PO 11 Storstadspolitik
785
0
785
444
-341
-341
PO 12 Migrationspolitik
1 963
821
2 784
2 726
763
-58
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik
19 955
404
20 360
20 237
282
-123
PO 14 Folkhälsa
516
54
570
497
-19
-72
PO 15 Barnpolitik
16
0
16
16
0
0
PO 16 Handikappolitik
7 671
0
7 671
7 359
-311
■311
PO 17 Äldrepolitik
252
1
253
350
98
97
PO 18 Socialtjänstpolitik
703
-7
696
781
78
85
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga
101 950
5 540
107 490
107 316
5 366
-174
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik
33 780
30
33 810
33 839
59
29
PO 21 Ekonomisk f a mi Ijepolitik
52 507
-500
52 007
52 283
-224
276
PO 22 Arbetsmarknadspolitik
63 031
-883
62 147
58 627
-4 403
-3 520
PO 23 Arbetslivspolitik
1 007
8
1 015
1 008
1
-7
PO 24 Jämställdhetspolitik
33
0
32
39
6
7
PO 25 Utbildningspolitik
57 469
-541
56 928
53 340
-4 129
-3 588
PO 26 Forskningspolitik
4 439
-89
4 350
4 422
-17
72
PO 27 Mediepolitik
726
-2
724
672
-53
-52
PO 28 Kulturpolitik
4 513
4
4 517
4 527
14
10
PO 29 Ungdomspolitik
107
-1
105
107
0
1
PO 30 Folkrörelsepolitik
493
0
493
491
-2
-2
PO 31 Bostadspolitik
3 615
382
3 997
3 413
-202
-584
PO 32 Regional samhällsorganisation
1 890
-6
1 884
1 891
1
7
PO 33 Regionalpolitik
3 764
1
3 765
3 209
-556
-557
PO 34 Miljöpolitik
3 564
-26
3 538
3 300
-264
-237
PO 35 Energipolitik
2 262
8
2 271
1 950
-312
-320
PO 36 Transportpolitik
23 928
236
24 164
23 786
-143
-379
PO 37 IT, tele och post
1 009
0
1 009
605
-404
-404
PO 38 Näringspolitik
1 646
36
1 681
1 678
32
-4
PO 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
618
10
628
558
-60
-69
PO 40 Konsumentpolitik
136
0
136
137
1
1
PO 41 Skogspolitik
478
2
480
453
-25
-27
PO 42 Djurpolitik
372
19
391
407
35
16
69
Skr. 2001/02:101
P0 43 Livsmedelspolitik
7 594
3 558
11 153
10 607
3 013
-546
P0 44 Landsbygdspolitik
3 755
-2
3 753
3 714
-41
-39
P0 45 Samepolitik
52
3
55
68
16
13
P0 46 Demokrati
65
22
87
79
13
-9
P0 47 Minoritetspolitik
8
0
8
8
0
0
Förändring av anslagsbehållningar
3 000
0
3 000
0
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
-3 000
-3 000
Summa politikområden
515 475
10 349
525 824
512 295
-3 180
-13 529
Icke politikområdestillhörig verksamhet
90 Övrig verksamhet
4 570
12
4 581
4 571
1
-11
91 Allmänna bidrag till kommuner
99 363
1 813
101 176
100 639
1 277
-536
92 Statsskuldräntor m.m.
70 925
0
70 925
81 260
10 335
10 335
93 Avgiften till Europeiska gemenskapen
23 804
0
23 804
23 272
-532
-532
Kassamässig korrigering
-45 700
0
-45 700
-34 426
11 274
11 274
Riksgäldskontorets nettoutlåning
8 209
0
8 209
28 769
20 560
20 560
Summa statsbudgetens utgifter m.m.
676 645
12174
688 819
716 379
39 734
27 560
Utfallet per utgiftsområde
I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgifts-
område och de större skillnaderna mot stats-
budgeten på anslagsnivå. Tabellerna visar utfallet
per politikområde inom respektive utgifts-
område. I vissa fall kommenteras skillnaderna
mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses
summan av ingående reservationer och ramöver-
föringsbelopp, anvisade medel på stats- och
tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt
indragningar. Dessutom redovisas Riksgälds-
kontorets nettoutlåning och den kassamässiga
korrigeringen, som ingår på statsbudgetens
utgiftssida. I bilaga 7 redovisas en specifikation
av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten
samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.
4.3.1 Utgiftsområde 1
Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo-
krati samt delar av politikområdena Mediepolitik
och Samepolitik. Vidare ingår även anslagen 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombuds-
män, justitieombudsmännen, 90:5 Regerings-
kansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier, i
utgiftsområdet.
Tabell 4.29 UO 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Mediepolitik
659
691
1
641
-50
Utrikeshandel,
export- och
investerings-
främjande ”
191
0
0
130
130
Samepolitik
16
15
3
18
3
Demokrati
58
65
22
79
13
Övrig
verksamhet
3 896
4 545
10
4 546
1
Summa U0 1
4 820
5 316
36
5 413
97
1) Avser anslaget Fl Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen från 1999.
Utfallet uppgick till 5 413 miljoner kronor och
var därmed 97 miljoner kronor (1,8 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till
ett anslag, äldreanslaget från budgetåret 1999 Fl
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen
(den s.k. Östersjömiljarden) där förbrukningen
finansierades med 130 miljoner kronor av
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
reservationer från tidigare år. Utfallet för
anslaget 27:2 Presstöd blev däremot, till följd av
tidningen Arbetets nedläggning, 42 miljoner
kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
70
4.3.2 Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system
och tillsyn. Här ingår ett antal centrala
myndigheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Eko-
nomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska
centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgälds-
kontoret, Kammarkollegiet och Finansinspek-
tionen. Vidare ingår under Övrig verksamhet
anslaget 90:1 Riksdagens revisorer.
|Tabell 4.30 UO 2 Samhällsekonomi och förvaltning |
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Effektiv
statsförvaltning
844
793
-11
826
33
Finansiella
system och
tillsyn
635
490
814
1 271
781
Övrig
verksamhet
24
25
2
25
0
Summa UO 2
1 503
1 308
805
2122
814
Utfallet uppgick till 2 122 miljoner kronor och
var därmed 814 miljoner kronor (62,2 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till
tidigarelagda avsättningar från anslag till
garantireserver i Riksgäldskontoret avseende s.k.
äldre garantier. Från anslagen 2:8 Kapitalhöjning
i Nordiska investeringsbanken och 2:10
Avsättning för garantiverksamhet har 315 miljoner
kronor respektive 501 miljoner kronor avsatts
enligt den nya garantimodellen. Detta har
finansierats med medel på tilläggsbudget.
Avsättningen från det sistnämnda anslaget avser
främst Venantius AB (500 miljoner kronor).
4.3.3 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt,
tull och exekution.
Skr. 2001/02:101
|Tabell 4.31 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd |
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Skatt, tull och
exekution
6 170
6 207
8
6 432
225
Summa U0 3
6 170
6 207
8
6 432
225
Utfallet uppgick till 6 432 miljoner kronor och
blev därmed 225 miljoner kronor (3,6 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De högre utgifterna kan till största delen
förklaras av att utfallet för anslag 3:2
Skattemyndigheterna blev 210 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Det högre
utfallet beror på att skattemyndigheterna har
genomfört en satsning på ökad skattekontroll.
För att kunna genomföra denna satsning har
nyrekryteringarna ökat vilket lett till högre
utgifter. En annan bidragande orsak är att
utvecklingen av IT-baserade lösningar inom
skatteområdet medfört högre utgifter än budge-
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
terat. För att finansiera utgifterna har en del av
anslagskrediten tagits i anspråk.
4.3.4 Utgiftsområde 4
Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts-
väsendet. Här ingår polisväsendet, åklagar-
väsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och
rättshjälpen. I utgiftsområdet ingår även krono-
fogdemyndigheterna som tillhör politikområdet
Skatt, tull och exekution.
ITabell 4.32 UO 4 Rättsväsendet |
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Skatt, tull och
exekution
1 397
1 362
1
1 392
31
Rättsväsendet
21920
22 611
770
22 757
145
Summa U0 4
23 317
23 973
771
24149
176
Utfallet uppgick till 24 149 miljoner kronor och
blev därmed 176 miljoner kronor (0,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De högre utgifterna jämfört med stats-
budgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 4:1
Polisorganisationen vars utfall blev 164 miljoner
kronor högre än anvisat i statsbudgeten.
Anslaget tillfördes 668 miljoner kronor på
tilläggsbudget för att undvika överskridande.
71
Skr. 2001/02:101
Utfallet för anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader
m.m. blev 75 miljoner kronor högre än anvisat i
statbudgeten.
4.3.5 Utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan
Utgiftsområdet omfattar politikområdet
Utrikes- och säkerhetspolitik.
Tabell 4.33 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan ___________________________
Miljoner kronor
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utrikes- och
säkerhets-
politik
2 984
2 908
115
3 015
107
Summa UO 5
2 384
2 908
115
3015
107
Utfallet uppgick till 3 015 miljoner kronor och
var därmed 107 miljoner kronor (3,7 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De anslag som står för de största skillnaderna
är 5:1 Utrikesförvaltningen vars utfall blev 39
miljoner kronor högre än statsbudgeten och 5:4
Bidrag till vissa internationella organisationer vars
utfall blev 88 miljoner kronor högre än
statsbudgeten. Orsakerna till det senare an-
slagets ökade utgifter är fler och dyrare freds-
främjande operationer än vad som ursprungligen
beräknats. Att operationerna blev dyrare än be-
räknat kan delvis förklaras av den svaga kronan.
De högre utgifterna för utrikesförvaltningen
förklaras främst av högre utgifter än beräknat för
EU-ordförandeskapet, inträdet i det operativa
Schengensamarbetet samt omvandlingar och
omorganisationer av utlandsmyndigheter.
4.3.6 Utgiftsområde 6
Totalförsvar
Utgiftsområdet omfattar politikområdet För-
svarspolitik och politikområdet Skydd mot
olyckor. Politikområdet Försvarspolitik består
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
av det militära försvaret och det civila försvaret.
Politikområdet Skydd mot olyckor omfattar
förebyggande, konsekvensbegränsande och
skadeavhjälpande åtgärder avseende olyckor.
ITabell 4.34 UO 6 Totalförsvar 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Försvarspolitik
45 096
45 445
-16
43 802
-1 643
Skydd mot
olyckor
1 069
1 085
12
1 093
8
Summa U0 6
46165
46 530
-4
44 895
-1 635
Utfallet uppgick till 44 895 miljoner kronor och
var därmed 1 635 miljoner kronor (3,5 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling blev 1 967
miljoner kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten bl.a. beroende på förseningar av
materielleveranser från såväl Försvarets materiel-
verk som försvarsindustrin. Förseningarna beror
i huvudsak på Försvarsmaktens omprioriteringar
med anledning av pågående strukturförändringar
samt kapacitetsbrist inom Försvarets materiel-
verk. Utfallet för anslaget 6:1 Förbands-
verksamhet och beredskap m.m. blev däremot 265
miljoner kronor högre än beräknat i stats-
budgeten. Främst beror detta på att takten i om-
struktureringen har varit lägre än planerat. Bland
annat har avvecklingen av civil personal inte
genomförts som förutsattes. Utfallet för
anslaget 6:10 Funktionen telekommunikationer
m.m. blev 119 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. En orsak är att införandet av ett
abonnentprioriteringssystem senarelagts med
hänsyn till den tekniska utvecklingen. Därutöver
har planerade nätåtgärder senarelagts då de måste
samordnas med den pågående bredbandsut-
byggnaden.
4.3.7 Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Inter-
nationellt utvecklingssamarbete och Samarbete
med Central- och Östeuropa.
72
Skr. 2001/02:101
Tabell 4.35 UO 7 Internationellt bistand
Politikområde
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
2000
2001
2001
2001
2001
Miljoner kronor
Internatio-
nellt
utvecklings-
samarbete
14 382
14 066
-203
15 920
1 854
Samarbete
med Central-
och Öst-
europa
936
900
0
1 069
169
Summa U0 7
15317
14 966
-203
16 989
2 023
Utfallet uppgick till 16 989 miljoner kronor och
var därmed 2 023 miljoner kronor (13,5 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden kan till största delen hänföras till
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet vars utfall blev
1 838 miljoner kronor högre än vad som
anvisades i statsbudgeten. Detta beror på att
reservationsmedel från tidigare år utnyttjats.
Aven för anslaget 9:1 Samarbete med Central-
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
och Östeuropa förklaras det högre utfallet (103
miljoner kronor) av utnyttjande av reserva-
tionsmedel.
Redovisning av utfallet för biståndet
Biståndsramens storlek bestäms utifrån den
procentsats (procent av bruttonationalin-
komsten) som riksdagen beslutat om för varje
enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i
budgetpropositionen används den senaste BNI-
prognosen varför ramens storlek kan förändras
mellan vårpropositionen och budgetpropo-
sitionen samt mellan åren.
Det totala svenska biståndet under ett år
rapporteras årligen till OECD:s bistånds-
kommitté DAC (Development Assistance
Committee). DAC ansvarar för att sammanställa
medlemsländernas biståndsstatistik. Rappor-
teringen till DAC görs under våren efter avslutat
budgetår. I rapporteringen ingår samtliga kost-
nader, inklusive avräkningar, som kan
klassificeras som bistånd enligt DAC:s defini-
tioner. Vid rapporteringstillfället används senast
tillgängliga BNI-prognos.
Nedan redovisas DAC-rapporteringen mellan
1997 och 2001. Utfallet för 2001 är preliminärt.
Det slutliga utfallet redovisas i budget-
propositionen för 2003.
ITabell 4.36 Utfallet för biståndet 1997-2001 1
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Totalt utbetalat
13212
12 499
13 467
16 479
17 773
bistånd”
Totalt bistånd i 0,79% 0,72% 0,70% 0,80% 0,83%
procent av BNI 21
^njtfäHeF?nnehåHe7sa^hga7östnadeUnkhjsiv^vräkningäm^åsöörd7budgete^t^^udgétpröpositiööe^önn<är^iässlfice^^ömTist^^nbg^Ä^^^^^
21 Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC
73
Skr. 2001/02:101
4.3.8 Utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Migrationspolitik, Integrationspolitik, Storstads-
politik och Minoritetspolitik.
ITabell 4.37 UO 8 Invandrare och flyktingar 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Integrations-
politik
2 093
2 406
-208
2 282
-124
Storstads-
politik
149
565
0
266
-299
Migrations-
politik
2 223
1 963
821
2 726
763
Minoritets-
politik
8
8
0
8
0
Summa UO 8
4 472
4 942
613
5 282
340
Utfallet uppgick till 5 282 miljoner kronor och
var därmed 340 miljoner kronor (6,9 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfall och statsbudget
hänför sig främst till anslaget 12:2 Mottagande av
asylsökande vars utfall blev 748 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att
antalet asylsökande i mottagandesystemet blev
betydligt högre än vad som beräknats i
statsbudgeten. Det har framför allt varit en
markant ökning av asylsökande irakier, pale-
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
stinier, kosovoalbaner och bosnier. Inträdet som
operativ medlem i Schengensamarbetet har lett
till ett ökat antal asylsökande. Många av dessa
ansökningar är svårbedömda vilket har medfört
förlängda handläggningstider och en successiv
ökning av antalet asylsökande i mottagande-
systemet. Anslaget har anvisats 686 miljoner
kronor på tilläggsbudget. Detta räckte dock inte
till för att täcka de ökade utgifterna. Regeringen
har därför beslutat om ett medgivet över-
skridande på 24 miljoner kronor.
Utfallet för anslag 10:3 Kommunersättningar
vid flyktingmottagande blev 123 miljoner kronor
lägre än statsbudgeten beroende på att antalet
mottagna flyktingar i kommunerna blev lägre än
väntat. Utfallet för anslag 11:1 Utvecklings-
insatser i storstadsregionerna blev 299 miljoner
kronor lägre än statsbudgeten. Det beror främst
på vissa eftersläpningar i verksamheten.
4.3.9 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik,
Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och
Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar
även anslaget 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap'. Förvaltning samt anslaget
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap'. Forskning, vilka ingår i politik-
området Forskningspolitik.
ITabell 4.38 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Hälso- och
sjukvårds-
politik
20 575
19 955
404
20 237
282
Folkhälsa
483
516
54
497
-19
Barnpolitik
16
16
0
16
0
Handikapp-
politik
6 273
7 671
0
7 359
■311
Äldrepolitik
444
252
1
350
98
Socialtjänst-
politik
654
703
-7
781
78
Forsknings-
politik
128
262
12
251
-11
Summa U0 9
28 573
29 374
464
29 492
118
74
Skr. 2001/02:101
Utfallet uppgick till 29 492 miljoner kronor och
var därmed 118 miljoner kronor (0,4 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De ökade utgifterna inom utgiftsområdet
hänför sig främst till anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen. Utfallet blev 394 miljoner
kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten.
Under året slöts avtal om statens ersättning till
landstingen för läkemedelsförmånens kostnader
bl.a. avseende 2001. För att täcka utbetalningarna
tilldelades anslaget 394 miljoner kronor på
tilläggsbudget.
Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för
statlig assistansersättning uppgick 2001 till 6 342
miljoner kronor, vilket var 298 miljoner kronor
lägre än anvisade medel i statsbudgeten. En orsak
till detta var svårigheterna att rekrytera
assistenter.
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
4.3.10 Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt-
ning vid arbetsoförmåga.
Tabell 4.39 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 1
handikapp 1
Miljoner kronor
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Politik-
område
Utfall
2000
Ersätt-
ning
vid
arbets-
oför-
måga
97 937
101 950
5 540
107 316
5 366
Summa
97 937
101 950
5 540
107 316
5 366
UO 10
Utfallet uppgick till 107 316 miljoner kronor och
var därmed 5 366 miljoner kronor (5,3 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det
är emellertid 174 miljoner kronor lägre än vad
som anvisades sammanlagt i statsbudget och
tilläggsbudget.
Skillnaden mellan utfall och statsbudget
hänför sig främst till anslaget 19:1 Sjukpenning
och rehabilitering m.m. Utgifterna på detta anslag
uppgick till 42 894 miljoner kronor, vilket är
4 469 miljoner kronor (11,6 procent) högre än
vad som anvisades i statsbudgeten. Under 2001
ökade sjukfrånvaron mer än vad som beräknades
i statsbudgeten. Till följd därav anvisade
riksdagen ytterligare 5 450 miljoner kronor på
tilläggsbudget.
Tabell 4.40 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag
1997-2001
Antal ersatta nettodagar, miljoner dagar
Kvinnor
Män
Summa
1997')
24,2
17,5
41,7
1998”
29,9
20,5
50,4
1999
37,7
24,9
62,6
2000
46,8
29,6
76,4
2001
54,5
33,7
88,2
Genomsnittlig ersättning, kronor/dag
Kvinnor
Män
Summa
1997')
304
371
332
1998"
339
409
368
1999
358
428
386
2000
376
443
402
2001
389
455
414
Sjukpenningperioden var 28 dagar t.o.m. mars 1998, därefter 14 dagar.
Utgifterna för sjukpenning beror på antal ersatta
nettosjukdagar och genomsnittlig ersättning per
dag. Nettosjukdagar avser ”hela dagar”, t.ex. två
halvdagar blir en ”heldag”. Dagar med sjuklön,
som arbetsgivaren betalar för de första fjorton
dagarna, ingår inte. Antalet ersatta netto-
sjukdagar uppgick 2001 till 88,2 miljoner dagar.
Det är ca 11,9 miljoner (15,5 procent) fler dagar
än 2000. De ökade utgifterna för sjukpenning
beror främst på det ökande antalet ersatta
sjukdagar, men även på den ökade genom-
snittliga ersättningen per dag. En bidragande
orsak till att antalet sjukdagar har ökat kan vara
det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Detta
har medfört att antalet personer som omfattas av
sjukförsäkringen ökat.
I tabell 4.40 redovisas även antalet ersatta
nettodagar och genomsnittlig ersättning fördelat
på kvinnor och män. År 2001 svarade kvinnorna
för 61,8 procent av det totala antalet ersatta
nettodagar. Den genomsnittliga ersättningen
2001 var 389 kronor per dag för kvinnor och 455
kronor för män.
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
Utgifterna för anslaget 19:2 Förtidspensioner
uppgick 2001 till 50 167 miljoner kronor, vilket
är 471 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. De högre utgifterna beror till
största delen på att fler personer än beräknat har
gått över från sjukskrivning till förtidspension.
75
Skr. 2001/02:101
4.3.11 Utgiftsområde 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-
nomisk äldrepolitik. I detta ingår Ålders-
pensioner, Efterlevandepensioner till vuxna,
Bostadstillägg till pensionärer och Delpension.
ITabell 4.41 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall Utfall-SB
2001
2001
Ekonomisk
äldrepolitik
33 538
33 780
30
33 839
59
Summa U0 11
33 538
33 780
30
33 839
59
Utfallet uppgick till 33 839 miljoner kronor och
blev därmed 59 miljoner kronor (0,2 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till
pensionärer blev 143 miljoner kronor högre än
vad som anvisades i statsbudgeten. Nya nivåer
för boendekostnadstak infördes 2001 samtidigt
som boendekostnadsgolvet togs bort, vilket har
medfört att utgifterna ökade mer än beräknat.
4.3.12 Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
Utgiftsområdet omfattar politikområdet
Ekonomiskt familjepolitik utom bostadsbidrag
som tillhör utgiftsområde 18. De största
anslagen är Allmänna barnbidrag och Föräldra-
försäkring.
Tabell 4.42 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och 1
barn 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Ekonomisk
familjepolitik
44 596
47 747
0
48 289
542
Summa UO 12
44 596
47 747
0
48 289
542
Utfallet uppgick till 48 289 miljoner kronor och
var därmed 542 miljoner kronor (1,1 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 21:1 Allmänna barn-
bidrag blev 194 miljoner kronor (0,9 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det
beror på att antalet barn med barnbidrag varit
något fler än vad som beräknats. Fler födda barn
medförde att utgifterna på anslaget 21:2
Föräldraförsäkring blev 345 miljoner kronor (1,9
procent) högre än vad som anvisades i
statsbudgeten. Anslaget finansierar föräldraför-
säkringen i form av föräldrapenning, tillfällig för-
äldrapenning och havandeskapspenning. Män-
nens andel av de utbetalda dagarna i föräldra-
penningen har ökat något under hela 1990-talet.
År 1990 var männens andel 7,1 procent och
uppgick 2001 till 13,8 procent.
Tabell 4.43 Föräldrapenningen 1996-2001
År Medel-
Antal ersätt-
netto-
dagar
tusental
därav
kvinnor
%
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
därav
män
%
ning
per dag
kr/dag
därav
kvinnor
kr/dag
därav
män
kr/dag
1996
42 177
89,4
10,6
269
256
374
1997
37 905
90,1
9,9
274
264
364
1998
36 327
89,6
10,4
302
291
397
1999
36 036
88,4
11,6
316
305
402
2000
35 661
87,6
12,4
333
320
418
2001
36 499
86,2
13,8
350
337
430
4.3.13 Utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar politikområdet
Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst
bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter
för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare
ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag
till Samhall AB:s verksamhet.
Utgiftsområdets namn har fr.o.m. 2001
ändrats från Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet till Arbetsmarknad. Förändringen
innebär att anslag från utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv, verksamhets-
område Arbetsmarknad, nu överförts till
utgiftsområde 13.
Tabell 4.44 UO 13 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Arbetsmark-
nadspolitik
65 613
63 031
-883
58 627
-4 403
Summa U0 13
65 613
63 031
-883
58 627
-4 403
Utfallet uppgick till 58 627 miljoner kronor och
var därmed 4 403 miljoner kronor (7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
76
Skr. 2001/02:101
De lägre utgifterna hänför sig främst till
anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd, vars utfall blev 3 005 miljoner
kronor lägre än vad som anvisades i stats-
budgeten. Beräkningen i statsbudgeten baserade
sig på att den genomsnittliga arbetslösheten för
året skulle uppgå till 3,8 procent medan utfallet
preliminärt blev 4 procent. Det finns dock andra
faktorer än genomsnittlig arbetslöshet som
påverkar beräkningen av utgifterna under
anslaget, exempelvis genomsnittlig dagpenning
och antal ersatta dagar. En annan faktor är att
personer som räknas som sysselsatta i Statistiska
centralbyråns arbetskraftundersökningar (AKU)
ändå kan uppbära arbetslöshetsersättning.
Exempelvis gäller detta deltidsarbetslösa och
tillfälligt anställda. När det gäller aktivitetsstödet
gjorde regeringen bedömningen att behovet av
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
program var lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten och en indragning av anslagsmedel
om 517 miljoner kronor gjordes därför i tilläggs-
budgeten.
Utgifterna under anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
blev 727 miljoner kronor lägre än vad som
anvisades i statsbudgeten utifrån regeringens
bedömning om ett mindre behov av program-
platser. Även här har antalet deltagare blivit lägre
än vad som beräknats. En indragning av anslags-
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
medel om 344 miljoner kronor gjordes därför i
tilläggsbudgeten.
Utfallet för anslaget 22:7 Europeiska
socialfonden m.m. for perioden 2000-2006 blev
982 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten. Detta beror på att program-
beslutet för Mål 3-området togs senare än väntat
och att det tar en viss tid i början av
programperioden innan utbetalningarna sker.
För anslaget 22:12 Bidrag till lönegaranti-
ersättningar blev utfallet 746 miljoner kronor
högre än vad som anvisats i statsbudgeten. Detta
beror bl.a. på att antalet konkurser har varit
högre än vad som antogs i statsbudgeten.
Ytterligare 433 miljoner kronor har anvisats på
tilläggsbudget. Regeringen har även medgivit ett
överskridande av anslaget med 144 miljoner
kronor.
4.3.14 Utgiftsområde 14
Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Arbetslivspolitik, Jämställdhetspolitik och del av
Effektiv statsförvaltning. Inom utgiftsområdet
agerar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivs-
institutet och Jämställdhetsombudsmannen.
Utgiftsområdets namn har fr.o.m. 2001
ändrats från Arbetsmarknad och arbetsliv till
Arbetsliv. Förändringen innebär att anslagen
under verksamhetsområde Arbetsmarknad nu
överförts till utgiftsområde 13.
Tabell 4.45 UO 14 Arbetsliv
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
2000
2001
2001
2001
2001
Effektiv
statsförvalt-
ning
7 410
7 502
-19
7 460
-42
Arbetslivs-
politik
956
1 007
8
1 008 1
Jämställdhets
politik
42
33
0
39
6
Forsknings-
politik
270
0
0
0
0
Summa U0 14
8 678
8 542
-11
8 507
-35
Utfallet uppgick till 8 507 miljoner kronor och
var därmed 35 miljoner kronor (0,4 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden hänför sig främst till anslaget 1:2
Statliga tjänstepensioner m.m. där utfallet blev 42
miljoner kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten. En förklaring till detta är att reg-
leringen mellan kyrkans försäkringsförening och
staten inte slutfördes under 2001.
4.3.15 Utgiftsområde 15
Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet
Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter
för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda
under studier. Inom området anslås medel för
dels studiehjälp i form av studiebidrag,
inackorderingstillägg m.m. och extra tillägg för
studerande inom främst gymnasieskolan, dels
studiemedel i form av studiebidrag, dels medel
för räntesubventioner och avskrivning av
studielån. Medel anslås även för olika former av
77
Skr. 2001/02:101
vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala
ändamål.
Tabell 4.46 UO 15 Studiestöd
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Utbildnings-
politik
19 681
21 622
41
19 089
-2 533
Summa UO 15
19 681
21 622
41
19 089
-2 533
Utfallet uppgick till 19 089 miljoner kronor och
var därmed 2 533 miljoner kronor (11,7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfallet och anvisade medel i
statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2
Studiemedel m.m. vars utfall blev 1 213 miljoner
kronor lägre än vad som anvisades i stats-
budgeten. Det lägre utfallet förklaras främst av
ett mindre antal studerande med studiemedel än
beräknat. Utfallet beror på flera faktorer, bl.a.
det gynnsamma arbetsmarknadsläget.
Den 1 juli 2001 infördes ett nytt, enhetligt
studiestöd. Det innebär bl.a. att nya studerande,
som tidigare skulle ha beviljats särskilt
vuxenstudiestöd (SVUX) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), i
stället beviljas studiemedel. Vuxenstudiestöden,
SVUX och SVUXA, ges numera endast till
studerande som påbörjat utbildningen före den 1
juli 2001 och stödet ges som längst fram till den
1 juli 2003. Det särskilda utbildningsbidraget
lämnas t.o.m. utgången av 2002.
Under 2001 ökade antalet studerande med
studiemedel med 13 746 personer. Inkluderar
man studerande med vuxenstudiestöd minskade
dock det totala antalet personer med
studiemedel eller vuxenstudiestöd med 25 970
personer jämfört med 2000. Av de totalt 532 524
personer som erhöll studiemedel eller vuxen-
studiestöd under 2001 var 62,3 procent kvinnor.
Utbetalade studiemedel framgår av tabell 4.48.
År 2001 höjdes bidragsdelen från 27,8 procent
till 34,5 procent av totalbeloppet. Dessutom
introducerades en högre bidragsandel, 82
procent, för personer från 25 år som studerar på
komvux. I utbetalda studielån ingår tilläggslån
för 2001.
Tabell 4.47 Antal studerande med studiemedel 1998-2001
Studiebidrag Studielån
Kvinnor
Män
Summa
Kvinnor
Män
Summa
1998
225 794
170 193
395 987
179 683
136 337
316 020
1999
231 796
169 766
401 562
187 672
137 692
325 364
2000
236 676
167 988
404 664
195 333
138 383
333 716
2001
248 711
169 699
418410
201 735
138 289
340 024
ITabell 4.48 Utbetalade studiemedel 1998-2001 1
Studiebidrag 1 )
Studielån
Kvinnor
Män
Summa
Kvinnor
Män
Summa
1998
2 791
2 133
4 924
5 962
4 584
10 546
1999
2 859
2 119
4 978
6 329
4 674
11 003
2000
2 972
2 115
5 087
6 794
4 815
11 609
2001
3 793
2 548
6 341
6 829
4 755
11 584
DExkl. statlig ålderspensionsavgift
78
Skr. 2001/02:101
För anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. blev
utfallet 406 miljoner kronor lägre än anvisade
medel i statsbudgeten. Skillnaden förklaras
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
främst av ett lägre antal studerande med särskilt
utbildningsbidrag på grund av sysselsättnings-
läget. Antal studerande med vuxenstudiestöd
framgår av tabell 4.49. År 2001 var 72,9 procent
kvinnor av det totala antalet studerande med
vuxenstudiestöd.
Tabell 4.49 Antal studerande med vuxenstudiestöd 1998- 1
2001 1
Kvinnor
Män
Summa
1998
130 290
53 777
184 067
1999
133 184
51 853
185 037
2000
110 437
43 393
153 830
2001
83 148
30 966
114 114
Utfallet för anslaget 25:3 Studiemedelsräntor
m.m. blev 800 miljoner kronor lägre än vad som
anvisats. Detta beror främst på ett färre antal
avskrivningar av vuxenstudiestöd än väntat.
4.3.16 Utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik-
områdena Utbildningspolitik och Forsknings-
politik samt del av politikområdet Storstads-
politik. Utgiftsområdet avser förskoleverk-
samhet, skolbarns omsorg och skola, vuxen-
utbildning, kvalificerad yrkesutbildning, hög-
skoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
område.
ITabell 4.50 UO 16 Utbildning och universitetsforskning |
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Storstads-
politik
30
220
0
178
-42
Utbildnings-
politik
28 913
32 052
-536
30 503
-1 549
Forsknings-
politik
2 420
2 573
-4
2 578
5
Summa U0 16
31 363
34 846
-541
33 259
-1 586
De största skillnaderna återfinns under
politikområdet Utbildningspolitik, som svarar
för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter.
Utfallet för detta politikområde blev 1 549
miljoner kronor lägre än anvisade medel i
statsbudgeten och skillnaderna återfinns under
ett flertal anslag. Den enskilt största skillnaden
hänför sig till anslaget 25:73 Universitets och
högskolors premier för de statliga avtalsför-
säkringarna, vars utfall blev 303 miljoner kronor
lägre än beräknat beroende på lägre premier.
Övergången som har skett från schablonmässigt
till försäkringsmässigt beräknade premier
slutjusterades i tilläggsbudgeten för att dessa
skulle bli kostnadsneutrala för myndigheterna.
Justeringen avser avvikelser från kostnads-
neutralitet för 2000. Anslaget minskades till följd
därav med 395 miljoner kronor i tilläggs-
budgeten.
Utfallet för anslaget 25:10 Maxtaxa i
barnomsorgen m.m. blev 150 miljoner kronor
lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Från
och med juli 2001 blev kommunerna skyldiga att
erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn med
arbetslösa föräldrar. Kommunerna kompen-
serades genom en ökning av det generella
statsbidraget. För att finansiera detta minskades
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
anslaget Maxtaxa i barnomsorgen i tilläggs-
budgeten och anslaget 91:1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting under utgiftsområde
25 höjdes med 150 miljoner kronor.
4.3.17 Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse-
politik samt delar av politikområdena Medie-
politik, Finansiella system och tillsyn, Utbild-
ningspolitik och Forskningspolitik.
Utfallet uppgick till 33 259 miljoner kronor och
var därmed 1 586 miljoner kronor (4,6 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
79
Skr. 2001/02:101
|Tabell 4.51 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Finansiella
system och
tillsyn
24
29
3
32
3
Utbildnings-
politik
2 567
2 596
0
2 591
-4
Forsknings-
politik
28
35
0
34
-1
Mediepolitik
36
35
-2
32
-3
Kulturpolitik
4 327
4 513
4
4 527
14
Ungdoms-
politik
110
107
-1
107
0
Folkrörelse-
politik
496
493
0
491
-2
Summa UO 17
7 589
7 807
4
7 814
7
Utfallet uppgick till 7 814 miljoner kronor och
blev därmed 6,9 miljoner kronor (0,1 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Den största skillnaden i förhållande till
statsbudgeten hänför sig till anslaget 28:2 Bidrag
till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete. Ut-
fallet på detta anslag blev 15 miljoner kronor
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
4.3.18 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads-
politik och Regional samhällsorganisation samt
delar av politikområdena Ekonomisk familje-
politik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet om-
fattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geo-
tekniska frågor, lantmäteriverket och läns-
styrelserna samt stöd till ekologisk utveckling.
Tabell 4.52 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 1
och byggande____ 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Ekonomisk
familjepolitik
4 373
4 760
-500
3 994
-766
Bostadspolitik
4 915
3615
382
3 413
-202
Regional
samhälls-
organisation
1 816
1 890
-6
1 891
1
Miljöpolitik
613
1370
-4
1 137
-233
Summa UO 18
11 716
11 635
-128
10 434
-1 200
Utfallet uppgick till 10 434 miljoner kronor och
var därmed 1 200 miljoner kronor (10,3 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden hänför sig främst till anslaget 21:1
Bostadsbidrag vars utfall blev 766 miljoner
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
beror bl.a. på en gynnsammare utveckling av
sysselsättningen och reallönerna, vilket har
inneburit att färre hushåll än beräknat erhållit
bostadsbidrag. Under 2001 sjönk antalet
bidragshushåll i förhållande till 2000. Till följd
därav gjordes en indragning om 500 miljoner
kronor på tilläggsbudget och ytterligare en
indragning om 385 miljoner kronor gjordes
enligt särskilt regeringsbeslut.
Utfallet på anslaget 31:2 Räntebidrag m.m.
blev 263 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Detta kan förklaras av en lägre
räntenivå än i statsbudgeten.
För anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet blev utfallet 400 miljoner
kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten.
Orsaken till detta är att avsättningar om 400
miljoner kronor flyttats från 2002 till 2001.
Medel för detta anvisades i tilläggsbudgeten.
För anslaget 31:7 Investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter blev utfallet
231 miljoner kronor lägre jämfört med anvisade
medel i statsbudgeten. Anslaget 31:11 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar ekologisk håll-
barhet har ett utfall som understiger anvisade
medel i statsbudgeten med 130 miljoner kronor.
För båda anslagen gäller att de är nya och att
bidragen utbetalas först vid färdigställandet av
bostäderna. Det innebär en viss eftersläpning av
utbetalningarna trots att beslut om bidrag finns.
80
Skr. 2001/02:101
Utfallet på anslaget 34:1 Stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet blev
233 miljoner kronor lägre än beräknat i
statsbudgeten. Anslaget utgör en stödform där
kommunerna kan få bidrag till miljöin-
vesteringar. Stödet skall fördelas till de kom-
muner vars investeringsprogram på bästa sätt
bidrar till ekologisk omställning.
4.3.19 Utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling
Utgiftsområdet består huvudsakligen av
politikområdet Regionalpolitik. Detta politik-
område omfattar bl.a. olika former av regional-
politiskt företagsstöd. I utgiftsområdet ingår
vidare medel, som länsstyrelserna och själv-
styrelseorganen samt Verket för näringslivs-
utveckling förfogar över, för regional projekt-
verksamhet samt medel till en del av med-
finansieringen av EG:s strukturfondsprogram.
Vidare ingår medel för utbetalningar från EG:s
regionalfond samt medel för Glesbygdsverket.
Utgiftsområdet omfattar därutöver regionala
transportnät m.m. inom det nationella IT-
infrastrukturprogrammet. Dessa medel ingår i
politikområdet IT, tele och post.
ITabell 4.53 UO 19 Regional utjämning och utveckling 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall Utfall-SB
2001
2001
Regional-
politik
2 998
3 764
1
3 209
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
-556
IT, tele och
post
0
450
0
49
-401
Summa UO 19
2 998
4 214
1
3 258
-956
Utfallet uppgick till 3 258 miljoner kronor och
var därmed 956 miljoner kronor (22,7 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Den största skillnaden hänför sig till anslaget
37:01 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m. där utfallet blev 401 miljoner kronor lägre
än beräknat i statsbudgeten. Orsaken till det låga
utfallet är att kommunerna för att kunna
utnyttja de medel som avsatts i statsbudgeten för
anläggande av ortssammanbindande telenät först
måste ta fram kommunala infrastrukturprogram.
Dessa skall godkännas av länsstyrelserna innan
kommunerna kan beviljas stöd. Lägre utfall finns
också under anslagen 33:01 Allmänna regional-
politiska åtgärder och 33:08 Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2000-2006 där utfallen blev
370 miljoner kronor respektive 318 miljoner
kronor lägre än vad som anvisades i stats-
budgeten. Huvudsakligen beror detta på att de
nya strukturfondsprogrammen försenats vilket
förskjutit utbetalningarna framåt i tiden. Där-
emot översteg utfallet på anslaget 33:07
Europeiska regionala utvecklingsfonden 1995-
1999 statsbudgeten med 145 miljoner kronor.
Det var sista året utbetalningar av EU-medel fick
göras för programperioden 1995-1999 vilket
innebär att en del av tidigare års anslagssparande
tagits i anspråk. Vidare hade det äldre anslaget
från 1998 Regionalpolitiska åtgärder ett utfall på
221 miljoner kronor som finansierades med
anslagssparande.
Utfallet för anslaget 33:04 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter blev 9 miljoner
kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än
anvisat i statsbudgeten. Orsaken till avvikelsen är
att anslaget endast belastats med retroaktiva
nedsättningar av socialavgifter under 2001. EG-
kommissionen beslutade i december 2000 att
nedsättningar av socialavgifter för företag i vissa
delar av norra Sverige är oförenliga med den
gemensamma marknaden.
4.3.20 Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö-
politik och del av politikområdet Forsknings-
politik.
Tabell 4.54 UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Forsknings-
politik
163
209
0
216
6
Miljöpolitik
1 701
1 991
-43
1 937
-54
Summa U0 20
1 863
2 201
-43
2153
-48
Utfallet uppgick till 2 153 miljoner kronor och
var därmed 48 miljoner kronor (2,2 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaderna mellan utfall och anvisade medel i
statsbudgeten återfinns framför allt under
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
anslagen 34:2 Miljöövervakning m.m. vars utfall
blev 24 miljoner kronor lägre, 34:3 Åtgärder för
att bevara den biologiska mångfalden vars utfall
blev 33 miljoner kronor lägre och 34:4 Sanering
81
Skr. 2001/02:101
och återställning av förorenade områden vars utfall
blev 25 miljoner kronor lägre än anvisade medel i
statsbudgeten.
4.3.21 Utgiftsområde 21
Energi
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi-
politik. Detta innefattar dels energimarknads-
politik med Statens energimyndighet och
affärsverket Svenska kraftnät, dels politik för ett
uthålligt energisystem.
ITabell 4.55 UO 21 Energi 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall SB
2000 2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Energipolitik
1 731 2 262
8
1 950
-312
Summa UO 21
1 731 2 262
8
1 950
-312
Utfallet uppgick till 1 950 miljoner kronor och
var därmed 312 miljoner kronor (13,8 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
De lägre utgifterna jämfört med statsbudgeten
hänför sig i huvudsak till anslaget 35:2 Bidragför
att minska elanvändning. Detta förklaras till stor
del av att utbetalningarna av det så kallade
konverteringsbidraget senareläggs till 2002. Det
gamla konverteringsbidraget stoppades i april
1999 och det nya, omarbetade, skulle ha trätt i
kraft den 1 januari 2001 men blev försenat och
trädde i kraft den 1 juni 2001. Övergångs-
bestämmelserna för det nya bidraget fick dock
kritik vilket ledde till att dessa omarbetades. I
avvaktan på vilka regler som skulle gälla för äldre
och vissa nya ärenden valde länsstyrelserna att i
många fall inte avgöra dessa ärenden förrän de
omarbetade reglerna blev klara. Omarbetningen
av reglerna blev klar först i december vilket lett
till att en stor del av utbetalningarna skjuts upp
till 2002.
4.3.22 Utgiftsområde 22
Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Tran-
sportpolitik, del av politikområdet IT, tele och
post samt del av politikområdet Miljöpolitik.
ITabell 4.56 UO 22 Kommunikationer 1
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Miljöpolitik
193
203
21
227
24
Transport-
politik
24 464
23 928
236
23 786
-143
IT, tele och
post
539
559
0
556
-3
Summa U0 22
25196
24 690
257
24 568
-122
Utfallet uppgick till 24 568 miljoner kronor och
var därmed 122 miljoner kronor (0,5 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I huvudsak återfinns skillnaden mellan utfall
och statsbudget under politikområde 36
Transportpolitik där utfallet blev 143 miljoner
kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten.
För anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag blev
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
utfallet 171 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:4
Banhållning och sektorsuppgifter blev däremot 319
miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Det högre utfallet beror bl.a. på
ökade utgifter för spår- och sliperbyten och att
anslaget belastats med utgifter för kredit-
garantier till Oresundsbro Konsortiet. Utfallet
på anslaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade
stöd till Transeuropeiska nätverk blev 172
miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Skälet
till det låga utfallet är att utgifter för pågående
projekt inte redovisats för EG i den omfattning
som beräknades i statsbudgeten. Respektive
myndighet får endast redovisa utgifter på an-
slaget i den mån de motsvaras av uppburet
finansiellt stöd från EG-budgeten.
4.3.23 Utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar politikområden Livs-
medelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Lands-
bygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik,
Forskningspolitik och Samepolitik.
82
Skr. 2001/02:101
Tabell 4.57 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar______________________________
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Utbildnings-
politik
1 163
1 199
-45
1 157
-42
Forsknings-
politik
226
241
-6
238
-4
Skogspolitik
397
478
2
453
-25
Djurpolitik
350
372
19
407
35
Livsmedels-
politik
3 335
7 594
3 558
10 607
3 013
Landsbygds-
politik
4 215
3 755
-2
3 714
-41
Samepolitik
41
37
0
50
13
Summa
UO 23
9 727
13 677
3 526
16 627
2 950
Utfallet uppgick till 16 627 miljoner kronor och
var därmed 2 950 miljoner kronor (21,6 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Med
hänsyn tagen till riksdagens beslut om
tilläggsbudget blev dock utfallet 577 miljoner
kronor lägre än vad som sammanlagt anvisats.
Det högre utfallet återfinns i huvudsak under
Politikområde 43 Livsmedelspolitik där utfallet
blev 3 013 miljoner kronor högre än budgeterat.
Skillnaden förklaras främst av anslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m. vars utfall
blev 3 641 miljoner kronor högre än stats-
budgeten. Orsaken till det högre utfallet är att
utbetalningen av arealersättning avseende 2001
tidigarelades från januari 2002 till december
2001. Det låga utfallet för 2000 beror på att 3 484
miljoner kronor senarelades till 2001. Det ingår
således två utbetalningar under 2001.
Däremot blev utfallet på anslaget 43:6
Intervention och exportbidrag för jordbruks-
produkter 569 miljoner kronor lägre än stats-
budgeten. Det beror i huvudsak på att en del av
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
överskottsproduktionen från jordbruket har
kunnat säljas på den fria marknaden, vilket
minskat utgifterna för offentlig lagring.
4.3.24 Utgiftsområde 24
Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Näringspolitik, Utrikeshandel, Export och
investeringsfrämjande samt konsumentfrågor
och en del av Forskningspolitik.
Tabell 4.58 UO 24 Näringsliv
Miljoner kronor
Politikområde
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Forsknings-
politik
1 716
1 118
-91
1 105
-13
Näringspolitik
1 663
1 646
36
1 678
32
Utrikeshandel,
export- och
investerings-
främjande
447
618
10
428
-189
Konsument-
politik
150
136
0
137
1
Summa UO 24
3 976
3 518
-46
3 348
-169
Utfallet uppgick till 3 348 miljoner kronor och
var därmed 169 miljoner kronor (4,8 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Det lägre utfallet återfinns främst under
Politikområde 39 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande. Utfallet på anslaget 39:6
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen blev 187
miljoner kronor lägre än vad som anvisats i
statsbudgeten. De lägre utgifterna beror främst
på att anslagsmedel inte rekvirerats och betalats i
den utsträckning som beräknats i statsbudgeten.
4.3.25 Utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
bidrag till kommuner och landsting.
ITabell 4.59 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 1
Miljoner kronor
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Allmänna
bidrag till
kommuner
97 535
99 363
1 813
100 639
1 277
Summa
U0 25
97 535
99 363
1 813
100 639
1 277
Utfallet uppgick till 100 639 miljoner kronor och
var därmed 1 277 miljoner kronor (1,3 procent)
högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden gentemot anvisat i statsbudgeten är
främst hänförlig till anslaget 91:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting.
Utfallet på detta anslag blev 20 861 miljoner
kronor vilket är 1 671 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Detta förklaras av att
Statistiska centralbyråns slutliga beräkning av
utjämningsbidraget till kommuner och landsting
83
Skr. 2001/02:101
var högre än den preliminära beräkningen till
följd av ökad inkomstspridning bland kom-
munerna. Utgiftsökningen finansierades med
medel på tilläggsbudget (1 671 miljoner kronor)
och motsvaras av en lika stor ökning av utjäm-
ningsvgiften på statsbudgetens inkomstsida.
Med anledning av detta gjordes en teknisk
justering av utgiftstaket för 2001. Det justerades
upp från 789 000 till 791 000 miljoner kronor.
Lägre utgifter i förhållande till anvisat i
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
statsbudgeten blev det på anslaget 91:2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Ändamålet med anslaget är att tillfälligt bistå
kommuner och landsting som på grund av
speciella omständigheter hamnat i en särskilt
svår ekonomisk situation. I statsbudgeten an-
visades 2 066 miljoner kronor på detta anslag
medan utfallet uppgick till 1 512 miljoner
kronor, dvs. 554 miljoner kronor lägre.
4.3.26 Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på
statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Från och
med 2001 redovisas samtliga provisions-
kostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning under utgiftsområdet. Tidigare
redovisades provisionskostnader för upplåning i
svenska kronor under utgiftsområde 2.
Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör
inte något politikområde och ingår inte under
utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i
mycket begränsad omfattning kan påverka dessa
utgifter på kort sikt.
ITabell 4.60 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 1
Miljoner kronor
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Statsskulds-
räntor m.m.
90 213
70 925
0
81 260
10 335
Summa UO 26
90 213
70 925
0
81 260
10 335
Utfallet uppgick till 81 260 miljoner kronor och
var därmed 10 335 miljoner kronor (14,6
procent) högre än vad som anvisades i stats-
budgeten.
Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas
främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och
växelkurser. Tekniska faktorer till följd av
Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-
valtningsteknik påverkar också ränteutgifterna.
Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga
principer och är nettot av både inkomster och
utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgälds-
kontoret har rätt att vid behov överskrida
anslaget för räntor på statsskulden.
I statsbudgeten beräknades statsbudgetens
saldo till 40 500 miljoner kronor för 2001.
Utfallet blev 38 747 miljoner kronor, dvs. 1 753
miljoner kronor lägre än beräknat. Vidare har
våren 2001 beslutats om en extra utdelning från
Riksbanken till staten på 20 000 miljoner kronor,
vilken inte var beräknad i statsbudgeten.
Utdelningen gjordes i juni månad huvudsakligen
genom en överföring av statsobligationer och
påverkade därför inte lånebehovet. Däremot
minskade statsskulden med motsvarande
nominellt belopp, ca 18 400 miljoner kronor (se
vidare kapitel 3 avsnitt 3.5).
|Tabell 4.61 Räntor
på statsskulden |
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
1998
1999
2000
2001
2001
Räntor på lån i
svenska kronor
73.1
68,5
61,2
46,8
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
45,4
Räntor på lån i
utländsk valuta
23,6
22,0
21,8
17,5
24,1
Räntor på in- och
utlåning
-3,9
-2,4
-1,5
-3,4
-3,3
Över-/underkurser
vid emission
-5,7
-2,4
0,8
-2,3
-4,6
Summa räntor
87,2
85,7
82,2
58,6
61,6
Valutaförluster/vin
ster
9,8
-6,3
-6,2
7,5
12,3
Kursförluster/vinst
er
15,6
10,2
15,0
4,4
5,2
Övrigt
0,6
0,2
-0,8
0,0
2,0
Summa
ränteutgifter
113,3
89,8
90,2
70,6
81,1
Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden
blev 81 071 miljoner kronor vilket är 10 471
miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. De inhemska räntenivåerna under
2001 var dock i genomsnitt under året lägre än
beräknat i statsbudgeten. Störst betydelse har
den långa räntan, vilken var ca 0,6 procent-
enheter lägre. Effekten på anslagsutfallet av de
lägre inhemska räntenivåerna kan beräknas till ca
2 100 miljoner kronor. Faktorer i utgiftshöjande
84
Skr. 2001/02:101
riktning väger dock över. En svagare kronkurs
än beräknat i statsbudgeten bidrog till högre
ränteutgifter på lån i utländska valutor och större
valutakursförluster. Mätt med det handelsvägda
TCW-indexet var kronan ca 11,6 procent svagare
under året. Dollarkursen var nästan två kronor
högre och eurokursen 80 öre högre. En
bidragande orsak till högre anslagsutfall än be-
räknat i statsbudgeten var också att omperiodise-
ringar av räntebetalningar över årsskiftet
2001/2002 i förhållande till tidigare beräkningar
ökade anslagsbelastningen i december 2001 med
ca 2 000 miljoner kronor.
Tabell 4.62 Räntor och valutakurser 1998-2001
årsgenomsnitt
Utfall
1998
Utfall
1999
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Ränta 5 år %
4,7
4,5
5,2
5,3
4,7
Ränta 3 mån %
4,2
3,1
4,0
4,6’)
4,0
TCW-index
123,2
124,8
124,5
121,9
136,1
SEK/EUR
8,93
8,81
8,45
8,45
9,25
SEK/USD
7,95
8,26
9,16
8,44
10,33
’) Avser ränta 6 månader.
4.3.27 Utgiftsområde 27
Avgiften till Europeiska
gemenskapen
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten.
ITabell 4.63 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
Miljoner kronor
Anslag/
anslagspost
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
1 Avgiften till
Europeiska
gemenskapen
22 295
23 804
0
23 272
-532
1 Tullavgift
2 979
3 198
0
3 048
-150
2 Särskilda
jordbrukstullar
och sockerav-
gifter
312
326
0
278
-48
3 Mervärde-
skattebase
rad avgift
8 169
7 466
0
7 939
473
4 Avgift
baserad på
BNI
9 688
11 000
0
9 396
-1 604
5 Avgift
avseende
Storbritan-
niens bud-
getreduktion
1 147
1 814
0
2 610
796
Summa UO 27
22 295
23 804
0
23 272
-532
Utfallet uppgick till 23 272 miljoner kronor och
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
var därmed 532 miljoner kronor (2,2 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k.
finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras
under året och avvika från statsbudgeten
beroende på ett flertal olika faktorer såsom
faktisk uppbörd avseende tullar och
importavgifter, utfallet av EU-budgeten för
tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå
och valutakursförändringar.
85
Skr. 2001/02:101
Skillnaden mellan utfallet och vad som
anvisats i statsbudgeten hänför sig till anslaget
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget.
De lägre utgifterna beror främst på att den del av
avgiften, som baseras på bruttonational-
inkomsten (BNI), sänktes i EU:s tilläggsbudget
för 2001. Sänkningen beror i huvudsak på att ett
överskott från 2000 års EU-budget överfördes
till 2001 års EU-budget. Avgiften avseende
Storbritanniens budgetreduktion blev däremot
högre än beräknat i statsbudgeten, vilket främst
beror på retroaktiva korrigeringar för åren 1997-
2000. I utfallet för 2001 ingår 1 745 miljoner
kronor som avser en del av 2002 års avgift till
EU. Utgiften tidigarelades efter beslut av
regeringen från januari 2002 till december 2001,
varav 876 miljoner kronor avser den BNI-
baserade avgiften, 710 miljoner kronor den
mervärdesskattebaserade avgiften och 159
miljoner kronor avgiften avseende Stor-
britanniens budgetreduktion. Se även kapitel 7
Avgifter och bidrag från EU.
4.3.28 Minskning av anslagsbehållningar
I statsbudgeten för 2001 var förbrukningen av
anslagsbehållningen inte fördelad per utgifts-
område, utan redovisades under posten Minsk-
ning av anslagsbehållningar. Förbrukningen
upptogs i statsbudgeten till 3 000 miljoner
kronor. Posten är ett netto mellan förbrukning
av kvarstående medel från föregående budgetår
och sparade medel från innevarande budgetår
samt utnyttjande av anslagskredit. Minskning av
anslagsbehållningar ingår i de utgifter som om-
fattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen
av det slutliga utfallet ingår förbrukningen av
anslagsbehållningar och utnyttjande av anslags-
kredit i utgifterna för respektive anslag och
utgiftsområde. Ökningen av anslagsbehållningar
2001 avseende ram- och reservationsanslag
exklusive statsskuldsräntor framgår av tabellen.
|Tabell 4.64 Minskning av anslagsbehållningar 2001 1
Miljoner kronor
Ram- och reservationsanslag exkl. statsskuldsräntor
Ingående reservation och ramöverföringsbelopp
2001-01-01
28 725,0
+
Anvisat i statsbudgeten
615 776,2
+
Tilläggsbudget
10 509,9
+
Medgivna överskridanden
168,4
-
Indragningar
-6 121,4
-
Utfall
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
614 683,4
-
Indragningar på grund av överstigande maximalt
anslagssparande
0,0
=
Utgående reservation och ramöverföringsbelopp
2001-12-31
34 374,8
Förändring av anslagsbehållningar
5 649,7
Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
2001 till 34 375 miljoner kronor. Anslaget 27
93:1 Avgifter till Europeiska gemenskapens budget
redovisar den största behållningen (2 639
miljoner kronor). I följande tabell redovisas de
anslag som uppvisade utgående anslagsbehåll-
ningar 2001 överstigande en miljard kronor.
Tabell 4.65 Specifikation av anslag med 1
anslagsbehållningar över en miljard kronor 1
Miljoner kronor
Utgiftsområde / anslag
27 93:1
Avgiften till Europeiska gemenskapens
budget
2 639
15 25:4
Vuxenstudiestöd m.m.
2 526
25 91:2
Bidrag till särskilda insatser till kommuner
och landsting
2 390
18 34:1
Stöd till lokala invevesteringsprogram för
ekologisk hållbarhet
2 019
06 06:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
2 012
13 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
1 958
13 22:7
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006
1 620
07 08:1
Biståndsverksamhet
1 175
15 25:2
Studiemedel m.m.
1 158
4.3.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo skall överens-
stämma med statens lånebehov (med omvänt
tecken) redovisas Riksgäldskontorets netto-
utlåning samt en kassamässig korrigeringspost
på statsbudgetens utgiftssida.
86
Skr. 2001/02:101
För 2001 blev utfallet för Riksgäldskontorets
nettoutlåning 28 769 miljoner kronor. Beräk-
ningen i statsbudgeten uppgick till 8 209
miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och
statsbudget blev således 20 560 miljoner kronor.
I tabellen nedan framgår de största skillnaderna.
Tabell 4.66 Riksgäldskontorets nettoutlånin
Miljoner kronor
Utfall
2000
SB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Premiepensions-
medel,
inbetalning
-24 931
-19 300
-20 253
-953
Premiepensions-
medel,
utbetalning
55 957
17 300
18 238
938
CSN, studielån
11 344
11 000
10 038
-962
Investeringslån
myndigheter
857
900
1 070
170
Myndigheters
räntekonton
-5 380
0
-1 269
-1 269
Kommunkonto-
systemet *’
-2 384
0
390
390
Jordbruksverkets
EU-konton
-3 220
0
4 182
4 182
Garantireserver
■68
0
-1 554
-1 554
Insättningsgaranti
-2 320
-700
-922
-222
Kärnavfallsfonden
-650
-800
-891
-91
Individuellt
kompetensspar.
-1 350
0
-1 150
-1 150
Lån till Sveaskog AB
0
0
12 000
12 000
Lån till Botniabanan
0
0
1 030
1 030
Övrigt
-3 941
-191
7 860
8 051
Summa
23 914
8 209
28 769
20 560
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
11 För 2000 avser -3 830 miljoner kronor reglering av skuld enligt regeringsbeslut
2001-01-18.
Huvudförklaringen till skillnaden i förhållande
till beräkningen i statsbudgeten är större ut-
låning till statliga bolag och affärsverk. Det stat-
ligt ägda Sveaskog AB lånade 12 000 miljoner
kronor i december 2001 i samband med förvärv
av aktierna i AssiDomän AB. Lånet var en s.k.
överbryggningskredit som återbetalades i januari
2002. Projektet Botniabanan finansieras med lån
i Riksgäldskontoret. I slutet av året lånade
Botniabanan AB 1 030 miljoner kronor. Vidare
har Jernhusen AB (f.d. SJ Fastigheter) lånat
4 900 miljoner kronor och Luftfartsverket 3 956
miljoner kronor. Dessa båda lån ingår under
posten Övrigt i tabellen.
En viss del av influtna ålderspensionsavgifter
avser premiepensionsavgifter, vilka inbetalas till
ett konto i Riksgäldskontoret för tillfällig för-
valtning. När pensionsrätt har fastställts skall,
andra året efter inkomståret, insatta medel in-
klusive ränta föras till Premiepensionsmyndig-
heten (PPM) för insättning på individuella pen-
sionskonton enligt personligt val. Pensionsrätten
hänförlig till 1999, 18 238 miljoner kronor, har
under våren 2001 betalats ut till PPM för vidare
fördelning till de olika fonderna. Detta innebär
att utbetalningen blev 938 miljoner kronor högre
än beräknat i statsbudgeten. Inbetalningarna av
premiepensionsmedel, inklusive ränta, blev
20 253 miljoner kronor under 2001, vilket var
953 miljoner kronor mer än budgeterat.
Centrala studiestödsnämndens lån i Riks-
gäldskontoret för studielån och lån till hemut-
rustning beräknades i statsbudgeten till 11 000
miljoner kronor. Utfallet blev 10 038 miljoner
kronor, dvs. 962 miljoner kronor lägre. (Se även
utgiftsområde 15 Studiestöd.)
Behållningarna på myndigheternas räntekon-
ton och vissa särskilda räntebelagda konton
ökade under 2001 med 1 269 miljoner kronor.
Följande tre särskilda räntebelagda konton redo-
visas separat.
- Riksskatteverkets konton för reglering av
kommuners och landstings ingående mer-
värdesskatt i icke-skattepliktig verksam-
het, det s.k. kommunkontosystemet
redovisade under år 2001 ett underskott
på 390 miljoner kronor.
- Behållningarna på Jordbruksverkets kon-
ton för EU-medel minskade under 2001
med 4 182 miljoner kronor främst be-
roende på tidigareläggningen av utbetal-
ningen av arealersättning avseende 2001
till i slutet av samma år. Detta påverkade
även den kassamässiga korrigeringsposten
(och anslag).
- Från och med 2002 skall den s.k. garanti-
modellen även tillämpas för äldre statliga
garantier. För vissa sådana garantier har
avsättningar från anslag till garantire-
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
serven på konto i Riksgäldskontoret
tidigarelagts till slutet av 2001. Detta har
bidragit till att garantireserverna ökat
med 1 554 miljoner kronor under 2001.
I statsbudgeten specificerades ingen prognos
över förändringen på myndigheternas ränte-
konton eller övriga räntebelagda konton.
87
Skr. 2001/02:101
Under 2001 gjordes en andra överföring,
denna gång på 1 150 miljoner kronor, från
energiskatten till Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning i avvaktan på igångsättning av ett
system för individuellt kompetenssparande.
I not 27 i bilaga 3 redovisas statens totala
utlåning.
4.3.30 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering (och RGK:s
nettoutlåning) ingår i statsbudgeten för att
statsbudgetens saldo skall motsvara statens
lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör
skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan
statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan nettot av in- och utbetalningar över
statsverkets checkräkning. Kassamässiga korri-
geringar uppstår dels till följd av periodise-
ringsskillnader, dels till följd av att det före-
kommer transaktioner över statsverkets check-
räkning som inte har sin motsvarighet på anslag
eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet av den
kassamässiga korrigeringen framräknas residualt
men vissa delposter är möjliga att specificera.
I statsbudgeten för 2001 beräknades den
kassamässiga korrigeringsposten till -45 700
miljoner kronor. Beloppet avser påverkan på
lånebehovet av överföringen från AP-fonden
den 1 januari 2001. I enlighet med beslutet om
det reformerade ålderspensionssystemet
överfördes då totalt 155 000 miljoner kronor
(marknadsvärde), varav ca 85 000 miljoner
kronor utgjorde statsobligationer och ca 70 000
miljoner kronor bostadsobligationer (se även
kapitel 8 Sammanställning av den statliga
sektorn). Överföringen av statsobligationer
påverkade inte lånebehovet direkt utan ledde
endast till en minskning av statsskulden.
Bostadsobligationerna skall förvaltas av
Riksgäldskontoret tills de förfaller och påverkar
först då lånebehovet. Lånebehovet påverkas även
av dessa obligationers förfallande kupongräntor
under perioden. Bostadsobligationsförfallen
uppgick 2001 till 42 126 miljoner kronor och
räntorna till 4 136 miljoner kronor vilket medför
en kassamässig korrigering på totalt -46 261
miljoner kronor. Skillnaden jämfört med
statsbudgeten blev således -561 miljoner kronor.
Överföring till AP-fonden samt övriga poster
redovisas i nedanstående tabell.
ITabell 4.67 Kassamässig korrigering 1
Miljoner kronor
Utfall
2001
SB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Överföring från
AP-fonden
-45 000
-45 700
-46 261
-561
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
Ränte-
periodisering
-193
183
183
Reglering
kommunskuld ’)
3 830
Arealersättning
3 000
-4 025
-4 025
CSN, räntor
-1 030
1030
1030
Överskott
Riksbanken
19 616
19 616
Förskott EU-avgift
-1 745
-1 745
Garantiavsättning
BKN
-400
-400
Övrigt
3 981
-2 824
-2 824
Summa
-35 412
-45 700
-34 426
11 274
11 Reglering av skuld i
kommunkontosystemet enligt regeringsbeslut 2001-01-18.
Våren 2001
beslutades
om
en extraordinär
utdelning från Riksbanken till staten på 20 000
miljoner kronor. Utdelningen som gjordes i juni
i 2001 bestod till övervägande delen av
statsobligationer och till en mindre del av likvida
medel. Redovisning skedde på inkomsttiteln
2131 Riksbankens inlevererade överskott.
Därför uppstod en kassamässig korrigeringspost
för den del av utdelningen som gjordes med
statsobligationer (19 616 miljoner kronor) vilka
inte påverkade statens lånebehov. Statsskulden
minskade med obligationernas nominella värde,
ca 18 400 miljoner kronor.
Riksdagens beslut hösten 2001 om en
tidigareläggning av utbetalning av arealersättning
avseende 2001 till slutet av samma år medförde
en påverkan på den kassamässiga korri-
geringsposten för 2001 med -4 025 miljoner
kronor (och 4 025 miljoner kronor 2002). En
kassamässig korrigering uppstod också vad gäller
studiemedelsräntor, 1 030 miljoner kronor,
eftersom de från och med 2001 skall avräknas
mot anslaget det budgetår då betalning sker.
Detta innebär att anslaget belastades med räntor
avseende tre kvartal 2001 (ingen anslags-
belastning i januari 2001). Betalningar gjordes
under 2001 för fyra kvartal. (År 2000 belastades
anslaget med räntor avseende fem kvartal).
EU-avgiften för januari 2002 på 1 745
miljoner kronor anslagsbelastades, i enlighet
med regeringsbeslut, i förskott redan i december
2001. Betalningen gjordes i början av 2002. Detta
medför en negativ kassamässig korrigering för
88
Skr. 2001/02:101
2001 på samma belopp (och en positiv för 2002).
Regeringen har också beslutat att en
garantiavsättning på 400 miljoner kronor, som
gjorts av Bostadskreditnämnden i januari 2002,
skall redovisas mot anslaget i december 2001. En
kassamässig korrigeringspost uppstod däri-
genom för de båda åren.
Redovisningen på anslaget för statsskulds-
räntor är inte helt kassamässig. En mindre
kassamässig korrigering uppstår främst till följd
av att inkomsträntor på vissa delar av
Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det
kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev
183 miljoner kronor 2001. Posten Övrigt är
residualt beräknad.
4.3.31 Ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
budgeten består av en fördelningsdel och en
premiereservsdel. Fördelningsdelen finansieras
av under året inbetalda ålderspensionsavgifter.
Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda
pensioner tillfaller, alternativt finansieras av,
Första - Fjärde AP-fonderna. Dessa s.k.
buffertfonder beräknas få stor betydelse för
systemets långsiktiga finansiering. Vid sidan av
AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad
inom premiepensionssystemet, som admini-
streras av Premiepensionsmyndigheten (PPM).
År 2001 gjordes de första utbetalningarna av
reformerad ålderspension i form av tilläggs-
pension, inkomstpension och premiepension.
Tilläggspension och inkomstpension belastar
fördelningssystemet. Premiepension betalas ut
från premiepensionssystemet. Under 2001
betalades 0,4 miljoner kronor ut i premie-
pension.
[Tabell 4.68 UO 93 Ålderspensionssystemet vid sidan av [
| statsbudgeten. |
Miljoner kronor
Utfall
2000
SB
2001
TB
2001
Utfall
2001
Utfall-SB
2001
Ålders-
pensions
systemet
vid sidan
av
statsbud
geten
140 658
144 579
0
145 508
929
Summa
UO 93
140 658
144 579
0
145 508
929
Utfallet uppgick till 145 508 miljoner kronor och
var därmed 929 miljoner kronor (0,6 procent)
högre än beräkningen i budgetpropositionen.
Under 2000 ombildades de tidigare fond-
styrelserna till AP-fonder med delvis nya
uppdrag. Pensionsutbetalningarna uppgick till
143 564 miljoner kronor under 2001. AP-
fondernas administrationskostnader uppgick till
946 miljoner kronor. Ersättningarna till staten
och försäkringskassorna uppgick till 997
miljoner kronor.
89
Skillnader mellan
resultaträkningen och
statsbudgeten m.m.
Skr. 2001/02:101
5 Skillnader mellan resultaträkningen
och statsbudgeten m.m.
5.1 Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika
utgångspunkter beroende på att informationen
har olika syften. Avgränsningen av staten kan
därmed variera. Ett annat skäl till skillnader
mellan olika redovisningar är att olika principer
tillämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten.
Beroende på utgångspunkt kan en enskild
ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser
och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan olika
redovisningar. I detta kapitel redovisas en för-
djupad beskrivning av skillnader mellan resultat-
räkningen och statsbudgeten.
Sammanställningen av den statliga sektorn i
kapitel 8 omfattar en vidare definition av staten
genom att den även inkluderar statliga bolag,
banker och finansinstitut samt Premiepen-
sionsmyndigheten, AP-fonderna och Riks-
banken. Syftet med den redovisningen är att ge
en samlad och översiktligt bild av samtliga
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
verksamheter där staten har ett väsentligt in-
flytande, vilket har definierats som att staten har
en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella
organisationerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i
staten utgör även underlag för nationalräken-
skaperna (NR) som är en statistisk samman-
ställning i kontoform över den samlade svenska
ekonomin med uppdelning på olika institu-
tionella sektorer och olika slag av inkomster och
utgifter. NR:s avgränsning av staten utgår från
definitioner etc. som följer rekommendationer
från Förenta Nationerna (FN) samt rådets
förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska
national- och regionalräkenskapssystemet i ge-
menskapen.
5.2 Skillnader mellan
resultaträkningen och
statsbudgeten
Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt
vad gäller avgränsning, struktur och redovis-
ningsprinciper. Ett exempel på skillnader i av-
gränsningen är affärsverken som ingår i resultat-
räkningen men som ligger utanför stats-
budgeten. Ett annat exempel är att avgifter och
bidrag som myndigheterna får disponera redo-
visas i resultaträkningen men inte i stats-
budgeten.
Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där
indelningen är utgiftsområden, politikområden
och anslag. Resultaträkningen är däremot
indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser
av poster i resultaträkningen och statsbudgeten
låter sig därmed ofta inte göras, utan doku-
menten kompletterar i stället varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala
kostnader och intäkter under året. Balans-
räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs.
skulder och tillgångar, per den 31 december.
Som framgår av beskrivningarna i följande av-
snitt påverkas ibland endast balansräkningen av
vissa ekonomiska händelser medan resultat-
räkningen är oförändrad.
När det gäller redovisningsprinciper upprättas
statsbudgeten enligt de principer som anges i
budgetlagen (1996:1059), dvs. redovisning av
93
Skr. 2001/02:101
utgifter och inkomster som uppstår vid an-
skaffningstillfället. För såväl transfereringar som
skatter sammanfaller huvudsakligen utgifts-
begreppet med betalningen (kassamässighet). I
resultaträkningen sker redovisningen enligt god
redovisningssed och bokföringsmässiga grunder,
dvs. redovisning av intäkter och kostnader.
I tabellen nedan ges exempel på både
skillnader och likheter.
Tabell 5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och
statsbudgeten
Resultaträkningen
Statsbudgeten
Skatt
Intäkt/inbetalning
Inbetalning
Offentligrättsliga
avgifter som
redovisas på
inkomsttitel
Intäkt
Inkomst
Avgift av tillfällig
natur eller mindre
omfattning
Intäkt
Utgiftsreduktion på
anslag
Övriga avgifter
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
Intäkt
Ingen påverkan på
anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som
används i
verksamheten
Intäkt
Ingen påverkan på
anslag eller
inkomsttitlar
Transferering
(lämnat bidrag
m.m.)
Utbetalning/kostnad
Utbetalning
Avsättningar för
framtida åtaganden
Kostnad (intäkt)
Ingen påverkan
Löner, varor,
tjänster m.m.
Kostnad
Utgift
Andel av företags
vinst/förlust
Intäkt/kostnad
enligt
kapitalandels-
metoden
Inkomst vid
utdelning
Orealiserad
valutavinst/förlust
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
Upplupen
ränteintäkt/kostnad
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
Skatter
Skatter redovisas i princip när inbetalning sker i
såväl räkenskaperna som statsbudgeten. I
resultaträkning och balansräkning tas dock
underskott på skattekonto (debiterade, obetalda
belopp) upp som fordran och intäkt, och
överskott på skattekonto (odebiterade, betalda
belopp) tas upp som skuld och inte som intäkt,
vilket innebär en begränsad periodisering. I
avsnitt 4.2, tabell 4.4 redovisas skillnaderna
mellan skatterna i resultaträkningen och stats-
budgeten mer utförligt.
Avgifter och bidrag
I resultat- och balansräkningen redovisas i
princip samtliga statens avgifter och bidrag enligt
bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär
att endast utgifter som avser årets förbrukning
redovisas som kostnader i resultaträkningen. På
statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster
som berörd myndighet inte får behålla, i
huvudsak handlar det om offentligrättsliga
avgifter. Därutöver redovisas vanligen de avgifts-
inkomster som myndigheter får ta ut enligt 4 §
avgiftsförordningen (1992:191), dvs. avgifter av
tillfällig natur eller av mindre värde, som en
utgiftsreduktion på anslaget.
Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig
verksamhet och från uppdragsverksamhet som
myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom
bidrag som myndigheten får behålla samt
kostnader i den verksamhet som finansieras med
dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i
resultaträkningen medan de normalt inte har
någon påverkan på utfallet på enskilda anslag och
inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar
från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet
påverkar dock saldot på myndigheternas ränte-
konton i Riksgäldskontoret och därmed Riks-
gäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur
påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.
Transfereringar
På statsbudgeten redovisas transfereringar
huvudsakligen när betalning sker (kassamässigt).
I resultaträkningen redovisas de också i huvud-
sak kassamässigt, men periodiseringar kan före-
komma.
Avsättning för framtida åtaganden
I resultaträkningen redovisas förändringen av
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
avsättningar för åtaganden som leder till utgifter
i framtiden som kostnad, medan statsbudgeten
belastas först när utgiften uppstår, dvs. i princip
när betalning sker.
Löner, varor och tjänster m.m.
Löner, varor och tjänster och andra drift-
kostnader redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid an-
skaffningstillfället, på statsbudgeten, medan
endast utgifter för förbrukning under året redo-
visas som kostnad i resultaträkningen.
Andel av företags vinst/förlust
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas
enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket inne-
bär att statens andel av företagens vinster/
94
Skr. 2001/02:101
förluster redovisas som en intäkt/kostnad i
resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en
inkomst först när staten erhåller utdelning från
ett företag.
Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen
räntekostnad
Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på
statsbudgeten och i resultaträkningen. Oreali-
serade valutaförluster och upplupna ränte-
kostnader för nollkupongobligationer påverkar
exempelvis resultaträkningen men inte stats-
budgeten.
Korrigeringsposter på statsbudgeten
För att komma fram till statsbudgetens saldo,
som motsvarar statens lånebehov, har två poster
införts på statsbudgeten som inte har någon
motsvarighet i resultaträkningen: Riksgälds-
kontorets nettoutlåning och Kassamässig korri-
gering. Riksgäldskontoret lånar bl.a. ut medel till
statliga investeringar som inte finansieras via
anslag. Dessutom placerar myndigheter över-
skottslikviditet i Riksgäldskontoret. Nettobetal-
ningsströmmarna från denna verksamhet redo-
visas på en egen rad på statsbudgeten som
benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den
kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden
mellan å ena sidan saldot av utfallet på
statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan nettot av in- och utbetalningar över
statsverkets checkräkning.
Eliminering av interna mellanhavanden
När resultat- och balansräkningen konsolideras
elimineras samtliga interna transaktioner inom
staten. I inkomsterna på statsbudgeten ingår
sociala avgifter för statens anställda och anslagen
belastas med motsvarande utgifter. Det medför
att den del av sociala avgifter som inte överförs
till AP-fonderna är bruttoredovisad på stats-
budgeten men är eliminerad i resultaträkningen.
Redovisningen av statens lokalkostnader
skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resul-
taträkningen. Interna hyresintäkter från
Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk
elimineras mot myndigheters lokalkostnader i
resultaträkningen. På statsbudgeten belastas
anslagen med internt fakturerade hyror.
5.3 Härledning av statsbudgetens
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
saldo från resultaträkningen
Av redovisningen i föregående avsnitt framgår
att det finns väsentliga skillnader mellan
resultaträkningen och statsbudgeten och att det
därför inte är möjligt att på ett heltäckande sätt
skapa jämförelse mellan enskilda rader i
statsbudgetens utfall respektive i resultaträk-
ningen eller i finansieringsanalysen.
Eftersom det finns ett samband mellan
utgifter/inkomster, kostnader/intäkter och
betalningar är det möjligt att utifrån resultat-
räkningen (RR) via finansieringsanalysens (FA)
saldo (nettoamortering av statens lån) komma
fram till statsbudgetens saldo. En tabell har tagits
fram för att förklara sambanden mellan resul-
taträkningens saldo, finansieringsanalysens saldo
och statsbudgetens saldo (statens lånebehov).
För att från resultaträkningens saldo komma
fram till statsbudgetens saldo måste flera
justeringar göras. De kan grupperas enligt
följande:
- justeringar för transaktioner i resultat-
räkningen som ej medför betalningar
- justeringar för förändringar av fordringar
och skulder i balansräkningen (BR)
- övriga transaktioner som påverkar betal-
ningar
- justeringar hänförbara till statsskulden.
De första tre justeringarna görs för att komma
till finansieringsanalysens saldo, vilket är det-
samma som nettoamorteringen på statens lån.
Den fjärde justeringen görs för att komma fram
till statsbudgetens saldo.
95
Skr. 2001/02:101
ITabell 5.2 Sambanden mellan några väsentliga 1
jsaldomått i årsredovisningen |
Miljoner kronor
Resultaträkningens saldo
56 707
Justeringar för poster som ej
medför betalningar
30 893
Avskrivningar och
nedskrivningar (enl. RR) samt
nedskrivning av studielån
20 996
Orealiserade
valutakursförändringar
(not 12 till RR)
12 500
Resultatandelar (enl. RR)
-11 869
Intäkt från Svenska Spel AB
(not 1 till RR) och
realisationsvinster/ förluster
-4 383
Avsättningar och fonder
(Förändring i BR mellan 2000
och 2001)
13 649
Justeringar för förändringar av
fordringar och skulder
-13 604
Skatter (not 53 till FA)
-12 911
Statsskuldförvaltningen
(not 62 till FA)
3 537
Övriga förändringar
-4 230
övriga transaktioner som
påverkar betalningar
55 749
AP-fondmedel (Nom. värde som
påverkat statsskulden)
114 585
Investeringar (enl. FA)
-39 706
Försäljningsinkomster
hänförbara till
anläggningstillgångar (enl. FA)
2 312
Nettoutlåning (enl. FA)
-25 581
Utdelningar från statliga bolag
(som påverkat BR)
4 139
Nettoamortering av staten lån
(finansieringsanalysens saldo)
129 745
Justeringar hänförbara till
statsskulden
-90 998
Förändring av RGK:S kortsiktiga
placering (not 37 till BR)
-10 698
Överföring av statsobligationer
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
(Från AP-fonderna och
Riksbanken, nominella värden)
-86 723
Förändring av interna innehav
av statsskuldpapper
(Förändring av lån i Sverige
mellan 2000 och 2001. Not 43
till BR)
321
Övriga poster
6 102
Statsbudgetens saldo
38 747
Justeringar för transaktioner som inte medför
betalningar
I resultaträkningen ingår vissa poster som inte
medför betalningar, t.ex. avskrivningar och
orealiserade valutakursförändringar, som måste
tas bort för att komma fram till statsbudgetens
saldo. Av de orealiserade valutakursförlustema
på 12,5 miljarder kronor var 6,3 miljarder kronor
hänförbara direkt till statsskulden och 6,2
miljarder kronor till skuldskötselinstrument.
Intäkterna från Svenska spel AB, som uppgick
till 3,6 miljarder kronor, har inte påverkat stats-
budgetens saldo eftersom de inbetalades före-
gående år till Riksgäldskontoret.
Avsättningar till pensioner och fonder medför
inte några betalningar och påverkar således inte
statsbudgetens saldo.
Justeringar för förändringar av skulder och
fordringar
Förändringar av skulder och fordringar påverk-
ade statsbudgetens saldo med -13,6 miljarder
kronor, varav -12,9 miljarder kronor är föränd-
ringar hänförbara till skatter. Statens betalnings-
netto har således påverkats negativt av föränd-
ringar av skulder och fordringar. Mer informa-
tion om orsakerna till förändringar av skulder
och fordringar ges i balansräkningen och i
finansieringsanalysen.
Övriga transaktioner som påverkar betalningar
Några transaktioner som medför betalningar,
exempelvis investeringar och utdelningar, redo-
visas endast i balansräkningen och måste således
läggas till resultaträkningens saldo för att
komma fram till statsbudgetens saldo.
Obligationer till ett marknadsvärde av 155
miljarder kronor har i början av 2001 förts över
från AP-fonderna till Riksgäldskontoret (se även
kapitlet 8 om statliga sektorn). Obligationerna
var uppdelade på 75 miljarder kronor i nominella
statsobligationer, 10 miljarder kronor i reala
statsobligationer och 70 miljarder kronor i
bostadsobligationer. De reala och nominella
statsobligationerna minskade statsskulden med
totalt 68,3 miljarder kronor, men påverkade inte
statsbudgetens saldo. Därutöver har Riksgälds-
kontoret erhållit 46,3 miljarder kronor för
96
Skr. 2001/02:101
inlösen och ränta av bostadsobligationer. Det
beloppet förbättrade statsbudgetens saldo.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick
till 39,7 miljarder kronor. Statens inkomster från
försäljning uppgick till 2,3 miljarder kronor.
Nettoamorteringarna av statens lån uppgick
till 129,7 miljarder kronor. Denna post är
identisk i absoluta tal med saldot i finansierings-
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
analysen ”statens nettoupplåning” men redovisas
här som ett positivt belopp, dvs. som en netto-
amortering.
Justeringar som är hänförbara till Statsskulden
Nettoamorteringarna av statens lån (129,7
miljarder kronor, se ovan) var 91 miljarder större
än statsbudgetens saldo. Skillnaden mellan
statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo
beror på att det finns transaktioner som påverkar
statsskulden men som inte påverkar stats-
budgetens saldo, t.ex. årets överföring av
statsobligationer. Å andra sidan finns det
transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo
men som påverkar statsskulden först efter-
följande perioder, exempelvis Riksgälds-
kontorets kortsiktiga placering på marknaden av
betalningsöverskott på statverkets checkräkning.
Förändringar av Riksgäldskontorets kortsiktiga
placeringar vid årets slut var -10,7 miljarder
kronor.
Under året har AP-fonderna och Riksbanken
gjort överföringar av statskuldpapper till ett
nominellt värde av 68,3 respektive 18,4 miljarder
kronor. Dessa överföringar genererar inte några
betalningsströmmar och påverkar inte stats-
budgetens saldo. Under Övriga poster som upp-
gick till 6 miljarder kronor ingår förändringar av
Riksgäldskontorets kortfristiga fordringar hän-
förbara till statsskuldförvaltningen. Dessa kort-
fristiga fordringar har påverkat statsskuldens för-
ändring men inte statsbudgetens saldo.
97
6
Statliga garantier
Skr. 2001/02:101
6 Statliga garantier
6.1 Inledning
Staten har garantiåtaganden i form av insätt-
ningsgaranti och investerarskydd, exportgaran-
tier, u-kreditgarantier, garantier som ersätter
tillförsel av kapital och kapitalinsatser, kredit-
garantier, flygförsäkringsgarantier samt pen-
sionsgarantier. Garantierna hanteras av fem
myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Statens
bostadskreditnämnd (BKN), Exportkredit-
nämnden (EKN), Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida) och Insättnings-
garantinämnden (IGN).
Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att
hantera garantier i staten. Det nya förfarandet
ställer krav på kostnadstäckning och innebär att
risken i varje garantiengagemang eller grupp av
engagemang skall värderas. Utifrån detta
bestäms en avgift för garantin. Till den del av-
gifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga
om en statlig subvention. En sådan subvention
skall belasta ett anslag.
Statens portfölj av garantier kan innehålla
obalanser genom stora enskilda engagemang
eller koncentrationer av garantier eftersom den
generellt sett byggs upp genom enskilda
politiska beslut och inte med inriktning på risk-
diversifiering. Portföljen kan på så sätt bli risk-
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
fylld. I nuläget saknas möjligheter att redovisa
den samlade portföljens riskprofil.
6.2 Statens garantiportfölj
Statens garantiportfölj omfattar en mängd olika
åtaganden och uppgår till drygt 750 miljarder
kronor förutom investerarskyddet, där uppgifter
om de skyddade tillgångarna saknas, samt
kapitaltäckningsgarantier, som är obegränsade
till tid och belopp. Störst är insättningsgarantin
(389 miljarder kronor), exportgarantier (101
miljarder kronor), garantier som ersätter till-
försel av kapital och kapitalinsatser (115
miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika
slag (72 miljarder kronor). Nytt för 2001 är
flygförsäkringsgarantier (summerat över försäk-
ringstagarna till 42 miljarder kronor). Övriga
åtaganden, bl.a. pensionsgarantier, uppgår till 30
miljarder kronor. Därutöver redovisas för staten
bindande utfästelser om att vid behov utfärda
garantier på 109 miljarder kronor där utfäst-
elserna i huvudsak gäller exportgarantier.
101
Skr. 2001/02:101
Tabell 6.1 Sammanställning över statliga garantiåtaganden
och utfästelser _____________________________
Miljoner kronor
Typ av garanti
Garanti-
förbindelser
31 december
2001
Garanti-
utfästelser
31 december
2001
Insättningsgaranti"
389 000
Exportgarantier
100 970
107 380
Exportgarantier till Baltikum,
Ryssland m.fl.
431
83
Il-kreditgarantier
6 598
1 117
Garantier som ersätter
tillförsel av kapital och
kapitalinsatser
- kapitaltäckningsgarantier 2 ’
33 113
- grundfondsförbindelser
2 950
- garantikapital
79 419
Kreditgarantier
- finansiering
16 113
- infrastruktur
34 073
- bostadskreditgarantier
14 308
- internationella åtaganden
6 941
-fristående garantier
127
23
- övriga kreditgarantier
892
Flygförsäkringsgarantier 31
42 137
Pensionsgarantier
23 151
Summa
750 223
108 603
11 Avser åtagandet per 31 december 2000 eftersom senare uppgifter ännu ej finns
tillgängliga.
21 Utöver de åtaganden som redovisas finns två åtaganden som inte åsatts några
värden.
31 Redovisat belopp avser summan av maximala ansvarsbelopp vid ett
skadetillfälle per försäkringstagare
Insättningsgaranti och investerarskydd
Insättningsgarantins syfte är att stärka konsu-
mentskyddet för allmänhetens insättningar i
banker och värdepappersbolag. De garanterade
insättningarna har under de senaste fem åren
varierat mellan 386 och 407 miljarder kronor.
Insättningsgarantins omfattning och utformning
styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maxi-
malt belopp som betalas ut som ersättning är
250 000 kronor per kund och institut. Samma er-
sättningsbelopp gäller för investerarskyddet som
omfattar värdepapper och medel som banker och
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
värdepappersbolag hanterar för kunders räkning.
Om det inträffar ersättningsfall beträffande
institut som bedriver verksamhet i både Sverige
och annat land finns behov av samarbete mellan
IGN och andra länders ersättningssystem.
Under året har två nya samarbetsavtal träffats
med företrädare för ersättningsskydd i andra
länder.
Den statliga garantiportföljen har under de
senaste fem åren ökat från ca 670 miljarder
kronor till 750 miljarder kronor, huvudsakligen
genom fler exportgarantier samt tillkomsten av
flygförsäkringsgarantier under 2001.
Diagram 6.1 Utvecklingen av garantiåtagandena 1997 -
2001
Miljoner kronor
1997
1998 1999 2000 2001
SÖvr. myndigheter □Insättn.gar.nämnden
Exportgarantier
Genom att erbjuda konkurrenskraftiga export-
kreditgarantier och investeringsgarantier skall
EKN främja svensk export och utveckla svenskt
näringsliv. Garantierna fungerar som en försäk-
ring där svenska staten skyddar mot risken för
förluster genom uteblivna betalningar orsakade
av politiska och/eller kommersiella händelser vid
utlandsaffärer. Exportgarantier kan även an-
vändas som säkerhet hos banker och underlättar
på så sätt finansieringen vid exportaffärer. En
variant av exportgarantier är investeringsgaran-
tier som lämnas för att täcka risker för svenska
investerare vid nyinvesteringar i utlandet.
Engagemanget i exportgarantier inklusive ut-
fästelser från staten om att vid realiserat behov
utfärda sådana uppgick vid slutet av 2001 till
närmare 208 miljarder kronor, en ökning med 66
miljarder kronor under året. Någon efterfrågan
på investeringsgarantier fanns däremot inte och
EKN har föreslagit regeringen att detta system
ska moderniseras.
Dessutom finns en särskild exportkreditram
för att utveckla näringsliv och infrastruktur i
Baltikum, Ryssland med flera länder samt bidra
till ett varaktigt samarbete mellan de berörda
länderna och svenska företag. Det utestående
engagemanget inklusive utfästelser uppgick vid
årets slut till 514 miljoner kronor.
102
Skr. 2001/02:101
U-kreditgarantier
U-kreditgarantier är vanliga exportgarantier,
men med en subventionsdel. Dessa garantier ges
till projekt som av Sida bedöms få betydande
utvecklingseffekter i det berörda landet och som
inte kan bära kostnaderna för en normal,
kommersiell finansiering. Under året har både
antalet utfästelser om garantier och antalet
faktiskt utfärdade garantier ökat. Vid årsskiftet
uppgick det totala engagemanget till 7,7
miljarder kronor.
Garantier som ersätter tillförsel av kapital och
kapitalinsatser
Garantier som ersätter tillförsel av kapital och
kapitalinsatser innebär att staten i någon form
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
åtar sig att tillskjuta kapital. Kapitaltäcknings-
garantier innebär att staten åtar sig att tillskjuta
kapital så att kapitaltäckningsgraden i ett lån-
givande bolag alltid överstiger den i lag angivna
lägsta nivån (f.n. 8 procent), eller att det garan-
terade företagets egna kapital inte dräneras.
Dessa garantier är obegränsade i tid och belopp.
Finansutskottet har framfört att beloppsmässigt
obegränsade garantier i görligaste mån bör
ersättas av åtaganden som är preciserade till
belopp (bet. 1996/97:FiU01 och bet.
1999/2000:FiU24).
Vid ingången av 2002 finns två kapitaltäck-
ningsgarantier kvar, båda inom infrastruk-
tursektorn (Arlandabanan respektive de svenska
landförbindelserna till Oresundsbron).
En variant av kapitaltäckningsgarantier är
grundfondsförbindelser, vilka är beloppsbe-
gränsade åtaganden med syfte att stärka företags
finansiella beredskap inför en utsatt situation.
Vid ingången av 2002 fanns åtaganden på knappt
1,5 miljarder kronor till fyra svenska finansi-
eringsinstitut.
Inom denna grupp av garantier var under 2001
kapitaltäckningsgarantin till SBAB störst, då
åtagandet vid årets slut beloppsmässigt redo-
visades som garantimottagarens totala skuld på
33,1 miljarder kronor. Denna kapitaltäcknings-
garanti och en grundfondsförbindelse (på 1,5
miljarder kronor) ersattes den 1 januari 2002 av
en garanti på 10 miljarder kronor som trappas av
proportionerligt under 10 år.
Medlemsåtagandet i nio internationella
finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska
investeringsbanken, Nordiska investerings-
banken, regionala utvecklingsbanker m.fl.)
består av inbetalt kapital och garantikapital
(callable capitai). Garantikapitalet innebär att
svenska staten förbinder sig att för respektive
finansieringsinstitut tillhandahålla ett visst
kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige
direkt betalat in till berört institut. Dessa
åtaganden uppgick vid utgången av 2001 till
totalt 79 miljarder kronor.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti-
åtaganden är kreditgarantier som innebär att
staten tar på sig kreditrisken vid finansiering av
exportaffärer eller investeringar i infrastruktur,
bostäder, jordbruk etc. men överlåter själva
kreditgivningen till andra långivare. Nedan
beskrivs de olika åtagandena av kreditgarantier
förutom exportkreditgarantierna som behandlats
ovan.
Infrastruktur
Bland infrastrukturprojekten finns Oresunds-
bron och de s.k. Stockholms- och Göteborgs-
lederna. Staten garanterar den upplåning som
respektive företag gör på kreditmarknaden.
Tillsammans uppgår kreditgarantierna till över
34 miljarder kronor. Garantierna till Botnia-
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
banan ersattes i december 2001 av lån i
Riksgäldskontoret.
Finansiering
Kapitaltäckningsgarantin till Venantius AB
ersattes i december 2001 av kreditgarantier på
högst 22 miljarder kronor. Åtagandet uppgick
vid årsskiftet till drygt 16 miljarder kronor. Till
Sveriges Allmänna Hypoteksbank finns en
kreditgaranti på 98 miljoner kronor.
Bostadskreditgarantier
Kreditgarantier för finansiering av bostads-
byggande utfärdas av BKN för att främja
bostadsförsörjningen.
Statliga kreditgarantier för bostäder lämnas för:
- nybyggnad av småhus eller flerbostadshus
och ombyggnad av flerbostadshus,
- omfördelning av ränteutgifter på lån till
bostäder,
103
Skr. 2001/02:101
- lån som en kommun tar upp för att
kommunen skall kunna fullgöra sina
förpliktelser samt för
- avlösen av kommunala borgensåtaganden
för bostadsrättsföreningar.
Bostadskreditgarantierna uppgick vid årsskiftet
till drygt 14 miljarder kronor.
Internationella åtaganden
De internationella garantierna gäller dels krediter
från Nordiska investeringsbanken för enskilda
projekt i olika länder på 6,6 miljarder kronor,
dels några beloppsmässigt mindre garantier till
Sverigehuset i S:t Petersburg samt till fyra länder
i Östeuropa. En stor del av de senare åtagandena
förfaller under de närmaste åren.
Fristående garantier
Sida har ställt ut två garantier (inklusive
utfästelser) på tillsammans 150 miljoner kronor
inom en ram på en miljard kronor under en
treårig försöksperiod med fristående garantier.
Sida avser att föreslå en förlängning av
försöksverksamheten.
Övriga kreditgarantier
Det finns ett stort antal kreditgarantier på
relativt små belopp inom områdena lantbruk och
glesbygd (293 miljoner kronor). Dessa program
är nu stängda för ny garantigivning. Vidare finns
åtaganden inom energi och tillverkning (298
miljoner kronor).
Flygförsäkringsgarantier
Efter terrorattacken i USA den 11 september
2001 drog försäkringsmarknaden tillbaka ut-
budet av flygförsäkringsskydd för tredje man till
följd av terrorattacker, krigshandlingar m.m.
Flygtrafiken kunde inte fungera utan denna typ
av försäkring och EU-ländernas finansministrar
fattade därför beslut om att fylla det tomrum
som uppkommit. Riksgäldskontoret fick efter
beslut av riksdag och regering i uppdrag att
utfärda flygförsäkringsgarantier för skydd för
tredje man avseende flygbolag, flygplatser och
handlingagenter på den svenska marknaden.
Ansvarsbeloppet per skadetillfälle summerat
över försäkringstagarna uppgick vid årsskiftet till
42 miljarder kronor. Statens garanti gäller dock
för ett obegränsat antal skadetillfällen. Detta
åtagande gäller fram till den 31 maj 2002.
Pensionsgarantier
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
Garantier för pensionsåtaganden utgör ett
tryggande av upparbetade avtalspensioner för
anställda vid statliga myndigheter som har
bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av
företagens (de f.d. myndigheternas) pensions-
skulder tryggats direkt genom garanti. I andra
fall finns direkta försäkringar hos Pensions-
garanti (FPG) som sedan garanteras i form av en
efterborgen. I några fall har medlen som ska
finansiera pensionerna förts till stiftelser som
sedan garanteras direkt eller indirekt.
Pensionsgarantierna uppgick vid årsskiftet till
ca 23 miljarder kronor.
Garantiliknande åtaganden
Det finns, utöver ovan nämnda garantiåtag-
anden, ett antal statliga åtaganden - mer eller
mindre explicita - av garantiliknande karaktär.
Det handlar om såväl avtalsbundna som icke
avtalsbundna åtaganden. Som exempel på avtals-
bundna åtaganden av garantiliknande karaktär
kan nämnas dolda fel och skadestånd i försälj-
nings- och köpeavtal.
Som exempel på icke avtalsbundna åtaganden
av garantiliknande karaktär kan nämnas kärn-
avfallsfonden. Sådana åtaganden redovisas inte
här. Det finns dock ett behov av att kartlägga
och redovisa även sådana åtaganden för att få en
komplett bild av statens betingade åtaganden.
6.3 Avgiftsinkomster, utbetalningar
och återvinningar
Avgiftsinkomster
Avgiftsinkomsterna och tillskotten från stats-
budgeten för subventioner uppgick till närmare
4 miljarder kronor under året. Av detta belopp
utgjorde avgiftsinkomsterna för exportgarantier
och tillskotten från statsbudgeten för bostads-
kreditgarantierna samt anvisade anslagsmedel i
samband med invärderingen av garantier de stora
posterna.
Utgifter för infrianden
Utgifterna för infriade garantier uppgick till 1,1
miljarder kronor. Dessa infrianden dominerades
av två poster. Det var dels infrianden av
104
Skr. 2001/02:101
exportgarantier på 656 miljoner kronor, dels
infrianden av bostadskreditgarantier på 311
miljoner kronor.
Återvinningar
Återvinningar av tidigare utbetalda medel vid
infrianden uppgick till ca 1,1 miljarder kronor
där återvinningarna nästan uteslutande kommer
från tidigare infriade exportkreditgarantier.
Sedan 1998 har infriandena minskat och ligger
kring en miljard kronor per år under de senaste
två åren. Avgifterna (exklusive insättnings-
garantin) har ökat kraftigt under 2001 främst
beroende på subventionsmedel från stats-
budgeten på drygt två miljarder kronor. Åter-
vinningarna har under den senaste femårs-
perioden legat på ca en miljard kronor per år.
Tabell 6.2 Avgiftsinkomster, utgifter för infrianden samt
återvinningar under budgetåret 2001
Miljoner kronor
Typ av garanti
Avgifts-
Utgifter
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
Ätervin-
inkomster
för
ningar
(inklusive
infrianden
(betalning-
tillskott av
ar på
subventions
fordringar
medel) 1 ’
efter
tidigare
infriade
garantier
Insättningsgaranti
390
0
0
Exportgarantier
1 351
656
1 008
Exportgarantier till
Baltikum, Ryssland m.fl.
35
12
0
U-kreditgarantier
7
114
53
Garantier som ersätter
tillförsel av kapital och
kapitalinsatser
- kapitaltäckningsgarantier
1
0
0
- grundfondsförbindelser
24
0
0
- garantikapital
0
0
0
Kreditgarantier
- finansiering
502
0
0
- infrastruktur
201
0
0
- bostadskreditgarantier
1 126
311
15
- internationella åtaganden
318
0
0
- fristående garantier
1
0
0
- övriga kreditgarantier
4
7
9
Flygförsäkringsgarantier
9
0
0
Pensionsgarantier
6
0
0
Summa
3 975
1 100
1 085
11 Riksgäldskontorets äldre garantier, som är utställda utan riskavspeglande
avgift, härvid årsskiftet 2001/2002 invärderats till den nya garantimodellen. För
detta anslog riksdagen för 2001 medel för subventionerade garantier om 1 016,4
miljoner kronor. Dessa medel ingår i de redovisade beloppen under
avgiftsinkomster. Subventioner via anslag på statsbudgeten för
bostadskreditgarantier och garantier till Baltramen uppgick tillsammans till 1
031,8 miljoner kronor.
Diagram 6.2 Utvecklingen av infrianden, avgifter och
återvinningar 1997 - 2001 (exklusive insättningsgarantin)
Miljoner kronor
■ Infrianden 0Avgifter □Återvinningar
6.4 Kontobehållningar och
regressfordringar
Avgifter och subventionsmedel betalas in till
räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Dessa
konton har med ett undantag obegränsad kredit.
Från dessa konton görs utbetalningar för
infrianden. Överskott på ett konto ger en
ränteintäkt, medan en utnyttjad kredit medför
en räntekostnad.
Avgiftsmedel från exportgarantier, u-kredit-
garantier och fristående garantier finns också
placerade på valutakonton/depositioner i
svenska banker.
Insättningsgarantinämnden bedriver en aktiv
förvaltning av sina tillgångar. För nämndens
tillgångar gäller därmed andra regler än för
övriga garantimyndigheter.
105
Skr. 2001/02:101
Tabell 6.3 Kontobehållning (inklusive depositioner) och
regressfordringar 2001-12-31
Miljoner kronor
Typ av garanti
Kontobehållning
Regressfordringar
Insättningsgarantin
11 084
0
Garantiverksamheten
exklusive
insättningsgarantin
9 639
6 553
Totalt
20 723
6 553
Det finns fortfarande några garantiåtaganden
som vid infrianden får belasta anslag. Det gäller
åtagandena i form av garantikapital samt kapital-
täckningsgarantierna till Arlandabanan Projekt
AB och Svedab.
Förutom kontobehållningarna i Riksgälds-
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
kontoret och i banksystemet på totalt 20,7
miljarder kronor har staten även tillgångar i form
av regressfordringar från tidigare infriade garan-
tier. Större delen av dessa fordringar på 6,5
miljarder kronor får betraktas som osäkra men
det återstående nettovärdet för åtminstone
exportgarantierna är betydande.
6.5 Portföljens riskprofil
Statens garantiportfölj består av flera olika slags
åtaganden. Sammantaget kan den inte karak-
täriseras som balanserad eller diversifierad.
Den största gruppen av garantier är insätt-
ningsgarantin (ca 389 miljarder kronor). Risken
för infrianden i denna grupp av garantier varierar
med konjunkturen, men även med den
kommersiella utvecklingen. I nuläget bedöms
det mest troliga krisscenariot vara att en mindre
bank eller ett värdepappersinstitut går i konkurs.
Den totala skadeutbetalning som då beräknas
ske bedöms av IGN kunna täckas av acku-
mulerade garantiavgifter.
Riskerna för infrianden av exportgarantier, u-
kreditgarantier och vissa kreditgarantier (tillsam-
mans ca 115 miljarder kronor) varierar över olika
länderkategorier (statsrisk eller politisk och
ekonomisk utveckling i ett land) och kom-
mersiella förutsättningar i de olika affärerna
(kommersiella risker). På senare tid har engage-
mang med renodlad kommersiell risk fått en allt
större betydelse. Det finns stora riskkoncentra-
tioner inom telekomsektorn och i länder som
Mexiko, Sydafrika och Turkiet.
EKN, som beräknar riskerna i dessa engage-
mang, har en metod där ackumulerade garanti-
avgifter, fordringar och myndighetens kapital
jämförs med reserveringar för normalrisk och
koncentrationsrisk. Med 95 procents sanno-
likhet bedömer EKN att framtida skador inom
gruppen av exportgarantier täcks av acku-
mulerade garantiavgifter, fordringar och myn-
dighetskapital.
Åtagandena i form av garantikapital (närmare
80 miljarder kronor) bedöms vara behäftade med
relativt sett låg risk.
Risken för infrianden av kapitaltäcknings-
garantiema till Arlandabanan och Svedab -
obegränsade i tid och belopp - är beroende av
lönsamhetsutsikterna i anläggningarna.
Flertalet av de företag inom infrastruktur,
finansiering och bostäder (ca 65 miljarder
kronor), vars åtaganden garanteras av staten, har
en verksamhet som gör att deras lönsamhet är
mycket beroende av ränteläget och den allmänna
konjunkturen.
Garantierna för flygförsäkringar redovisas
beloppsmässigt utifrån ett skadetillfälle (sum-
merat för gruppen 42 miljarder kronor) även om
åtagandena i praktiken täcker att flera skador kan
inträffa. Risken för att en inträffad skada
och/eller sammanhängande skador skall bli stora
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
är därmed hög, sannolikheten för att en skada
skall inträffa är däremot låg. Nuvarande garanti-
åtagandena inom denna kategori gäller fram till
och med 31 maj 2002.
Pensionsgarantiema, slutligen, på drygt 23
miljarder kronor är av varierande risk. Gruppen
är relativt sett stor, men inom gruppen finns
många olika åtaganden i statliga bolag.
Statens portfölj av garantier innehåller gene-
rellt sett obalanser, eftersom åtagandena till-
kommer på politiska grunder och inte i
diversifieringssyfte. Portföljen är på så sätt sårbar
för klumpvisa förluster genom stora enhands-
engagemang eller grupper av engagemang.
Därtill kommer att åtagandena, eller grupperna
av åtaganden, i stora delar utsätts för samma
riskfaktorer (t.ex. ränteutvecklingen).
För den aktuella portföljen av garantier kan
urskiljas att förutom enskilt stora åtaganden och
stora grupper av åtaganden vars infrianden skulle
medföra en stor skada, finns även flera områden
där skadefrekvensen kan tänkas bero på samma
makroekonomiska variabler. Ett exempel på
detta är områdena infrastruktur, finansiering och
bostäder, vilka är både ränte- och konjunk-
turkänsliga. Det innebär att det finns en sanno-
likhet för att de avgiftsintäkter som har acku-
106
Skr. 2001/02:101
mulerats inom områdena skulle kunna slukas
upp av ett enda stort infriande eller ett fåtal stora
infrianden.
Åtagandena redovisas antingen som avsätt-
ningar eller fonder i statens balansräkning. Av-
sättningarna är försäkringstekniskt beräknade,
medan fonderna är uppbyggda av verksamhetens
resultat. För de åtaganden där avsättningar inte
gjorts redovisas åtagandena som ansvarsför-
bindelser inom linjen.
I nuläget är det inte möjligt att göra någon
beskrivning av portföljens riskprofil. En sådan
beskrivning skulle kräva att de stora enhands-
engagemangen och samvariationerna härleds och
analyseras.
Riksgäldskontoret fick sommaren 2001 i upp-
drag att utreda förutsättningarna för en effek-
tivare hantering av statens risktaganden genom
garantier. I det uppdraget har fokus lagts just på
portföljperspektivet med beaktande av garanti-
myndigheternas självständiga verksamhets-
ansvar. Uppdraget skall redovisas i april 2002.
107
Avgifter till
och
bidrag från EU
Skr. 2001/02:101
7 Avgifter till och bidrag från EU
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Efter Maastricht-
fördragets antagande brukar samarbetet inom
EU delas in i tre s.k. ”pelare”. Den första pelaren
omfattar den Europeiska gemenskapen. Den
andra pelaren utgörs av den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje av
det inrikespolitiska samarbetet. EU:s budget
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
finansierar i första hand åtgärder inom den första
pelaren av samarbetet samt administrationen av
de övriga två pelarna. Budgeten är formellt de
Europeiska gemenskapernas (EG) budget, men
brukar normalt benämnas EU-budgeten.
7.1 Avgiften till EU:s budget
EU:s budget finansieras huvudsakligen med s.k.
egna medel, vilka utgörs av avgifter från med-
lemsländerna. Övriga inkomster som bidrar till
finansieringen är eventuella överskott från före-
gående år, diverse gemenskapsskatter, räntor,
EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga budgeten
är resultatet dels av de ramar som sätts av be-
slutet om egna medel och det finansiella per-
spektivet, dels av den årliga budgetberedningen
inom rådet och Europaparlamentet. Det
finansiella perspektivet är en budgetplan som
anger högsta tillåtna utgifter totalt och per
utgiftskategori för vart och ett av de år planen
omfattar. Innevarande finansiella perspektiv
löper från 2000 till 2006.
Fram till och med 1998 delades den avgift
Sverige erlägger in i fyra poster: tullavgifter,
särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter,
mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift
baserad på bruttonationalinkomsten (BNI).
Från och med 1999 redovisas en femte post, den
s.k. Storbritannienavgiften.
Tullavgifter
Handelstullar tas ut enligt den gemensamma
tulltaxan vid handel med länder utanför EU.
Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten.
I och med det nya beslutet om egna medel som
trädde i kraft den 1 mars 2002, höjs den
procentandel som medlemsstaterna får behålla
för att täcka sina uppbördskostnader, från 10
procent till 25 procent. Detta gäller tullavgifter
som fastställts efter den 31 december 2000.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Det tas också ut särskilda tullar och avgifter
inom ramen för den gemensamma jordbruks-
politiken samt den gemensamma sockermark-
naden. Dessa inkomster tillfaller också gemen-
skapsbudgeten, med avdrag för finansiering av
administrativa kostnader, enligt samma procent-
satser som för övriga tullavgifter.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna del av avgiften beräknas som en
procentuell andel av den s.k. mervärdes-
skattebasen. Den nationella skattebasen korri-
geras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla
medlemsländer. Avgiften baseras på en prognos
på landets mervärdesskattebas för aktuellt
budgetår. I efterhand revideras avgiften med
hänsyn till utfallet för denna bas. Från och med
1999 görs dessutom en justering av innevarande
års avgift enligt en uppdaterad prognos för
avgiftsbasen. Med mervärdesskattebas avses
värdet på den samlade konsumtionen av varor
och tjänster i ett land.
111
Skr. 2001/02:101
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
Avgift som baseras på BNI
Denna del av avgiften beräknas som en pro-
centuell andel av medlemslandets brutto-
nationalinkomst (BNI) beräknad till marknads-
priser. BNI uttrycker värdet av de samlade
inkomsterna i ett land. Uttaget beräknas som en
procentuell andel av gemenskapens samlade
BNI, mot bakgrund av återstående finansierings-
behov, sedan övriga avgifter beräknats. BNI-
avgiften korrigeras i efterhand då den prognos-
tiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Från och
med 1999 görs dessutom en justering av
innevarande års avgift enligt en uppdaterad prog-
nos för avgiftsbasen.
Storbritannienavgift
Storbritannien beviljas en nedsättning av sin
avgift (budgetreduktion) som finansieras
gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet
om reduktionen togs 1984 med hänsyn till det
brittiska nettobidraget, vilket var en central
politisk fråga som ofta gav upphov till
blockeringar i beslutsprocessen. Reduktionen
redovisades t.o.m. 1998 i första hand under den
mervärdesskattebaserade avgiften. Fr.o.m. 1999
redovisas den som en separat avgiftspost. För
2002 kommer Sveriges finansieringsansvar, enligt
det nya beslutet om egna medel, att reduceras till
25 procent av nuvarande andel.
Infasning av den svenska avgiften
Enligt den s.k. infasningsöverenskommelsen i
anslutningsfördraget fick Sverige under de fyra
första åren av medlemskapet en minskning av
avgiften genom att ett viss nominellt belopp
återbetalades. Återbetalningen minskade succes-
sivt och upphörde helt fr.o.m. 1999.
7.2 Återflöde från EU-budgeten
De medel Sverige erhåller som återflöde från
EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s
jordbruksfond och strukturfonderna. Medel från
forsknings- och utvecklingsprogram erhålls
också. Av det totala återflödet går den största
delen via statsbudgeten medan vissa medel går
direkt till olika myndigheters verksamhet eller
till andra organisationer än staten. Nedan
redogörs kortfattat för de olika fonderna, vilka
inte är fonder i egentlig mening, utan utgör en
del av EU-budgeten.
Jordbruksfonden
Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom
ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Exempel är areal- och djurbidrag, trädeser-
sättning och exportbidrag. Dessa bidrag
finansieras av jordbruksfondens s.k. garanti-
sektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruks-
fonden finansierar också insatser under struktur-
fonderna (EUGFJ-utveckling).
Strukturfonderna
Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex.
regional- och arbetsmarknadsstöd. Struktur-
fonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder;
Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska
Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
för Fiskets Utveckling (FFU) och EG:s
Jordbruksfond, Utvecklingssektionen (EUGFJ-
utveckling).
Redovisningpå statsbudgeten
På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas
det återflöde som administreras av svenska
myndigheter, dvs. betalningar från EU-
kommissionen redovisas mot inkomsttitel,
medan de utbetalningar som myndigheterna gör
på kommissionens vägnar redovisas mot anslag
på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är
spridda under flera olika utgiftsområden.
Betalningar från EU-kommissionen redovisas
samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m.
från EU, på separata inkomsttitlar. EU-avgiften
redovisas under utgiftsområde 27, anslaget 93:1
Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslags-
posterna 1-5.
Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig
mellan jordbruksfondens garantisektion och
strukturfonderna. Garantisektionen regleras den
tredje vardagen i den andra månaden efter
utbetalningsmånaden i Sverige. För struktur-
fonderna förskotteras medlemsländerna en viss
del av bidragen och därefter överförs medel
löpande under programperioden 1 på basis av
upparbetade kostnader. Slutlig reglering sker vid
programperiodens slut.
I följande tabell sammanfattas det kassa-
mässiga flödet mellan EU och den svenska
statsbudgeten under perioden 1997-2001. I den
konsoliderade resultaträkningen för staten
1 En programperiod omfattar sex år. Innevarande programperiod löper
från 2000 till 2006.
112
Skr. 2001/02:101
redovisas avgiften till EU under ”Transferer-
ingar”. Återflöde från EU redovisas under
”Intäkter av bidrag”.
Tabell 7.1 Avgiften till och återflöde från EU
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Tullavgift
2 861
3 030
2 814
2 979
3 048
Jordbruksav-
gifter
286
359
355
312
278
Momsbaserad
avgift
10 298
9 149
7 348
8 169
7 940
BNI-baserad
avgift
6 736
8 672
9 085
9 688
9 396
Storbritannien
-avgift
1 302
1 147
2 610
Summa EU-
avgift
20 181
21 210
20 884
22 295
23 272
Infasning
-657
-275
0
0
0
Summa EU-
avgift netto'
19 524
20 935
20 884
22 295
23 272
Bidrag från
EUGFJ
6 634
7 246
7 138
7 227
7 084
Bidrag från
FFU
176
5
2
91
40
Bidrag från
ERUF
612
451
923
797
252
Bidrag från
ESF
668
1 671
1 112
696
1 039
Bidrag till
trans.eur.nätv
94
145
91
196
29
Övriga bidrag
frän EG
44
95
31
25
41
Summa
mellan 2000 och 2001. Detta beror främst på att
avgifterna sänktes i EU: s tilläggsbudget för 2001
då ett överskott från 2000 överfördes som
inkomst till 2001 års EU-budget. Sveriges avgift
avseende Storbritanniens budgetreduktion har
däremot ökat kraftigt, vilket till största delen
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
beror på retroaktiva tekniska korrigeringar för
åren 1997-2000.
Uppgifterna i tabellen ger ingen helhetsbild av
alla effekter av EU-medlemskapet för stats-
budgeten. Förutom till de anslag som helt eller
delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas
till att det förekommer utgifter föranledda av
den medfinansiering som staten står för.
Medfinansieringen är en förutsättning för att
medel från bl.a. strukturfonderna skall kunna
utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen
avräknas mot anslag under ett antal utgifts-
områden. Vidare erhålls vissa medel från EU,
exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas
på statsbudgeten. Utgifter kopplade till medlem-
skapet förekommer naturligtvis även under
myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom sam-
arbetet inom EU är integrerat i den nationella
verksamheten och utgifter för europeiskt
samarbete förekom redan före 1995 är dessa
dock mycket svåra att särskilja. Dessutom
förekommer naturligtvis indirekta effekter, för
såväl inkomster som utgifter, som inte går att
beräkna.
bidrag m.m. 2
8 228
9 613
9 297
9 032
8 485 1
Nettoflöde
från stats-
budgeten till
EU
11 296
11 322
11 587
13 263
14 787
1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen
2 Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m.
3 Utfallet skiljer sig från utfallet i resultaträkningen (tabell 3.2, not 3) p.g.a.
olika redovisningsprinciper
Sveriges avgift och nettoflöde till EU ökade
mellan 2000 och 2001. Ökningen beror på att en
del av 2002 års EU-avgift ingår i utfallet för
2001. Anslagsavräkningen tidigarelades efter
beslut av regeringen från januari 2002 till
december 2001, varav 876 miljoner kronor avser
den BNI-baserade avgiften, 710 miljoner kronor
avser den mervärdesskattebaserade avgiften och
159 miljoner kronor avser avgiften för Stor-
britanniens budgetreduktion.
De moms- respektive BNI-baserade
avgifterna har, trots tidigareläggningen, minskat
7.3 Anslag finansierade med EG-
medel
Det finns olika typer av anslag som helt eller
delvis finansieras av EU. Anslag finansierade av
EG-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom
ramen för EG:s strukturfonder och jordbruks-
fonden, uppgår till 13,7 miljarder kronor (2001).
Medel för att finansiera stöd från EG:s
jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot
inkomsttitel när medlen inflyter från EU och
uppgår till 8,5 miljarder kronor (2001). Beroende
på olika periodiseringseffekter skiljer sig utfallet
på anslagen (13,7 miljarder kronor) från vad som
redovisats som bidrag från EU (8,5 miljarder
kronor) med 5,2 miljarder kronor. Bl.a. har 4
miljarder kronor utbetalats och avräknats
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
anslaget Arealersättning och djurbidrag m.m. i
december 2001. Motsvarande bidrag från EG:s
jordbruksfond inbetalades och redovisades mot
113
Skr. 2001/02:101
inkomsttiteln för arealbidrag först den 5 februari
2002.
Det finns andra anslag som inte är kopplade
till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd,
exempelvis bidrag från EU:s miljöfond LIFE.
Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där
medlen redovisas när de flutit in från EU. I
nedanstående tabell redogörs huvudsakligen för
de anslag som är knutna till EG:s jordbruksfond
och strukturfonder. Tabellen utgör inte en
heltäckande bild av anslag kopplade till Sveriges
medlemskap i EU.
Tabell 7.2 Anslag finansierade med EG-medel 2001
Miljoner kronor
Utfall
UO
Anslag
Anslagsnamn
13
22:6
Europeiska socialfonden (ESF) m.m. för
perioden 1995-1999
401
13
22:7
Europeiska socialfonden (ESF) m.m. för
perioden 2000-2006
496
19
33:7
Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF) perioden 1995-1999
704
19
33:8
Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF) perioden 2000-2006
482
20
34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden
19
22
36:5
Från EG-budgeten finansierade stöd till
transeuropeiska nätverk
28
23
41:4
Från EG-budgeten finansierade medel
för skogsskadeövervakning
2
23
43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m.
8 910
23
43:6
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
957
23
43:10
Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.
70
23
43:15
Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierade från EG-budgeten
4
23
44:2
Från EG-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur
1 602
13 674
UO 13 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden (ESF)
m.m. för perioden 1993-1999, anslagspost 1 och
3, avser beslutade projekt och tekniskt stöd
inom målen 2, 3, 4, 5b och 6 samt gemen-
skapsinitiativen och vissa pilotprojekt. Inbetal-
ningar från ESF skall redovisas mot inkomsttitel
6411 Bidrag från EG:s socialfond med under-
titlarna 6411/01-06.
Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden (ESF)
m.m. för perioden 2000-2006, anslagsposterna 1-
3, avser beslutade projekt och tekniskt stöd
inom målen 1, 2 och 3 samt gemenskaps-
initiativet Equal. Inbetalningar från ESF skall
redovisas mot inkomsttitel 6412 Bidrag från
EG:s socialfond med undertitlarna 6412/01-06.
UO19 Regional utjämning och utveckling
Anslaget 33:7 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden (ERUF) perioden 1993-1999, an-
slagsposterna 1-6, avser beslutade projekt inom
målområdena 2, 5b, och 6 samt inom gemen-
skapsinitiativen Interreg IIA, Leader II, SME,
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
Konver, Pesca och Urban. Inbetalningar från
ERUF skall redovisas mot inkomsttitel 6311
Bidrag från EG:s regionalfond 1995-1999 med
undertitlarna 6311/01-05.
Anslaget 33:8 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden (ERUF) perioden 2000-2006,
anslagsposterna 1-6, avser beslutade projekt
inom målområdena 1 och 2 samt gemenskaps-
initiativ för Interreg IIIA Kvarken/Mittskandia
och Norge-Sverige-programmet samt gemen-
skapsinitiativet Urban. Inbetalningar från ERUF
skall redovisas mot inkomsttitel 6312 Bidrag från
EG:s regionalfond 2000-2006 med undertitlarna
6312/01-06.
U020 Allmän miljö och naturvård
Anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden, anslagspost 3, avser bidrag
från EU:s miljöfond LIFE till markförvärv och
skötsel. Anslaget disponeras för finansiering av
kostnader för markförvärv och skötsel som ingår
i sådana naturvårdsprojekt som beviljats bidrag.
Från EU inbetalda medel redovisas mot
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU.
UO22 Kommunikationer
Från anslaget 36:5 Från EG-budgeten
finansierade stöd till transeuropeiska nätverk,
anslagsposterna 1-4, utbetalas stöd motsvarande
EG:s finansiering av svenska projekt inom
området transeuropeiska nätverk. Respektive
myndighet får disponera högst det belopp som
av respektive myndighet redovisats mot
inkomsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska
nätverk.
U023Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
Från anslaget 41:4 Från EG-budgeten
finansierade medel för skogsskadeövervakning
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
projekt för skogsskadeövervakning. Skogs-
styrelsen får disponera högst det belopp som
redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag
114
Skr. 2001/02:101
från EU, undertitel 1 Medel för skogsskade-
övervakning.
Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag
m.m., anslagsposterna 1-3, avser EG-medel för
arealersättning, djurbidrag och kompletterande
kompensationsstöd. EG-medlen skall redovisas
mot inkomsttitlarna 6111 Arealersättning, 6115
Djurbidrag och 6119 Övriga bidrag från EG:s
Jordbruksfonds garantisektion.
Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, anslagsposterna 1-4. Från
anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s
finansiering av offentlig lagring, övrig inter-
vention, exportbidrag och stöd till biodling m.m.
EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitlarna
6116 Offentlig lagring, 6113 Övrig intervention,
6114 Exportbidrag samt 6119 Övriga bidrag från
EG:s Jordbruksfonds garantisektion.
Anslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. används enligt rådets
förordningar för strukturfonderna och enligt de
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
riktlinjer för strukturfondsarbetet som EG-
kommissionen fastställt för programperioderna
1995-1999 och 2000-2006. Medlen får användas
enligt strukturplanen för mål 5a utanför
respektive innanför mål 6-regioner samt enligt
Pesca-programmet. Vidare får medlen användas
enligt strukturplanen för fiskerinäringen utanför
mål 1 respektive innanför mål 1-regionerna.
Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-
budgeten mot inkomsttiteln 6211 Bidrag från
EG:s fiskefond perioden 1995-1999 och mot
inkomsttitel 6212 Bidrag från EG:s fiskefond
perioden 2000-2006.
Anslaget 43:15 Jordbruks- och livsmedels-
statistik finansierade från EG-budgeten avser
EG:s medfinansiering av statistik inom
jordbruks- och livsmedelsområdet. EG-medlen
skall redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga
bidrag från EG.
Från anslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, anslagsposterna 1-5 utbetalas stöd
motsvarande EG:s finansiering av miljö-
ersättningar inklusive informations- rådgivnings-
och utbildningsinsatser, stöd för skogliga
åtgärder, strukturstöd och kompensationsbidrag
samt mål 6- och mål 5b-programmen. Dessutom
utbetalas från anslaget gemenskapsinitiativen
Leader II och Interreg II från den tidigare
programperioden 1995-1999 samt miljö- och
landsbygdsprogrammet, mål 1-, och LEADER+
från programperioden 2000-2006.
EG-medlen skall redovisas mot inkomst-
titlarna 6112 Kompletterande åtgärder perioden
1995-1999, 6117 Miljö- struktur- och regionala
åtgärder perioden 2000-2006, 6121 EG-
finansierade struktur- och regionalstöd till jord-
brukssektorn m.m. med undertitlarna
6121/01-03 samt 6122 EG-finansierade struktur-
och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m.
perioden 2000-2006 med undertitlarna
6122/01-05.
115
Sammanställning
av den statliga sektorn
Skr. 2001/02:101
8 Sammanställning av den statliga sektorn
De konsoliderade resultat- och balansräkningar-
na samt finansieringsanalysen i kapitel 3 om-
fattar i huvudsak de statliga myndigheterna
inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i
bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna
och Premiepensionsmyndigheten faller utanför
den avgränsning som görs för statens konsolide-
rade balans- och resultaträkningar är den statliga
sektorn i realiteten större. De olika avgräns-
ningsbegrepp som används för redovisningar av
statens ekonomi beskrivs närmare i kapitel 5.
Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte
att ge en samlad och översiktlig bild över samt-
liga verksamheter som staten har ett väsentligt
inflytande över, främst i statliga bolag. Väsentligt
inflytande har definierats som att staten har en
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
ägarandel på minst 20 procent. Definitionen
överensstämmer med näringslivets definition av
intresseföretag. Med denna definition bortfaller
stiftelser, som är självägande. Den statliga sek-
torn inkluderar därmed förutom myndigheterna
även statliga bolag och finansinstitut, Riks-
banken, Premiepensionsmyndigheten och AP-
fonderna. Sammanställningen, som bygger på de
ingående organisationernas officiella årsredo-
visningar, ger en uppfattning om den totala
statliga bokförda förmögenheten.
8.1 Den statliga sektorns
förmögenhet
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder
och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller
de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs
av staten har statens andel medräknats med
hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till
minst 20 procent. Redovisningen av myndig-
heternas tillgångar avseende ägarandelar i företag
som är mindre än 20 procent utgörs endast av
värdet enligt myndigheternas bokslut. Från och
med i år används kalenderårsuppgifter avseende
statliga bolag, banker och finansinstitut där
statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.
Som en följd av övergången till kalenderår om-
fattar förändringen av statens tillgångar, skulder
och nettoförmögenhet (motsvarar eget kapital)
förutom 2001 även det som hänt under fjärde
kvartalet 2000. I avsnittet statliga bolag m.fl. i
tabell 8.1 redovisas uppgifter per 30 september
för tidigare år (1997-2000).
Någon fullständig eliminering av mellan-
havanden såsom fordringar och skulder samt
intäkter och kostnader har inte kunnat göras
eftersom underlag för detta oftast saknas och de
olika organisationernas redovisningsprinciper
skiljer sig åt. Dessutom lyder de under olika
regelverk. De elimineringar som gjorts för att
undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 8.2
och 8.3.
Ålderspensionsreformen har medfört be-
tydande förändringar i betalningsflödena mellan
statsbudgeten, AP-fonderna och premiepen-
sionssystemet. Från och med 1999 skall AP-
fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad
ålderspension inom det reformerade systemets
s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betal-
ningsansvaret för förtids- och efterlevande-
pension flyttades därför från AP-fonderna till
statsbudgeten. För att delvis motverka den
ökade belastningen på statsbudgeten överförs
medel successivt under ett antal år från AP-
fonderna till statsbudgeten i enlighet med
riksdagens beslut angående propositionen
Omorganisation av Allmänna pensionsfonden
119
Skr. 2001/02:101
(prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19).
Hittills överförda belopp uppgår till 245
miljarder kronor. Vid en kontrollstation 2004
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas.
Vid utgången av 2001 var den statliga sektorns
samlade tillgångar 2 300 miljarder kronor efter
elimineringar av inomstatliga mellanhavanden.
Sammantaget har tillgångarna ökat med 244
miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick
till 2 423 miljarder kronor 2001, vilket är en
ökning med 221 miljarder kronor. Tillgångarnas
och skuldernas fördelning inom den statliga
sektorn har bl.a. påverkats av den ovan nämnda
omfördelningen av medel från AP-fonderna till
statsbudgeten. Överföringen av obligationer till
ett marknadsvärde på 155 miljarder kronor den 1
januari 2001 har medfört att statsskulden har
minskats, vilket påverkar den samlade skulden
för de statliga myndigheterna. Omfördelningen
innebär samtidigt att AP-fondernas tillgångar
och nettoförmögenhet har minskat i jämförelse
med 2000.
Statens ägande avseende andelar i de statliga
bolagens tillgångar har ökat med 113 miljarder
kronor och uppgick vid utgången av 2001 till 889
miljarder kronor. Motsvarande skulder har ökat
med 87 miljarder kronor till sammanlagt 719
miljarder kronor. De största förändringarna är
hänförliga till Vattenfall vars tillgångar och
skulder ökat på grund av olika företagsförvärv.
Sammantaget uppgick den statliga sektorns
samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden
mellan tillgångar och skulder (motsvarande eget
kapital), efter elimineringar till -123 miljarder
kronor. Ökningen på 23 miljarder kronor
jämfört med 2000 beror främst på ovan be-
skrivna förändringar samt att myndigheternas
nettoförmögenhet har ökat på grund av årets
överskott i statens resultaträkning på nära 57
miljarder kronor. Förändringarnas effekter på
statens resultat- och balansräkningar beskrivs
närmare i kapitel 3.
Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och jjjl
skulder
Miljarder kronor
1997
1998
1999
2000
2001
Myndigheter
Summa tillgängar
540
636
662
690
777
Summa skulder
1 598
1 813
1 748
1 699
1 590
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-1 058
-1 177
-1086
-1 009
-813
Summa skulder
och kapital
540
636
662
690
777
Statliga bolag, banker och finansinstitut'
Summa tillgångar
753
619
638
776
889
Summa skulder
610
472
498
632
719
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
143
147
140
144
170
Summa skulder
och kapital
753
619
638
776
889
Riksbanken
Summa tillgångar
189
214
229
233
236
Summa skulder
95
95
113
108
119
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
94
119
116
125
117
Summa skulder
och kapital
189
214
229
233
236
AP-fonderna
Summa tillgångar
622
642
749
735
574
Summa skulder
2
1
2
1
9
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
620
641
747
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
734
565
Summa skulder
och kapital
622
642
749
735
574
Premiepensionsmyndigheten
Summa tillgångar
-
26
74
94
108
Summa skulder
-
26
74
95
109
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
0
0
-1
-1
Summa skulder
och kapital
26
74
94
108
Den statliga sektorn
totalt 2
Summa tillgångar
1694
1 739
1 871
2 056
2 300
Summa skulder
2 020
2 144
2 099
2 202
2 423
Nettoförmögenhet/
Eget kapital
-326
-405
-228
-146
-123
Summa skulder
och kapital
1 694
1 739
1 871
2 056
2 300
1 Värdena för åren 1997-2000 avser den 30 september och för 2001 den 31
december, övergången till kalenderårsuppgifter innebär att värdena för 2001
omfattar förändringar för fem kvartal, dvs. fjärde kvartalet 2000 samt hela
kalenderåret 2001.
2 Elimineringar enl. tabell 8.2 och 8.3 har gjorts för att undvika dubbelräkning.
120
Skr. 2001/02:101
Tabell 8.2 Elimineringar avseende myndigheternas
aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag)
Miljoner kronor
Myndighet
1997
1998
1999
2000
2001
Regeringskansliet
123 179
133 174
143 265
137 142
159 317
Riksbanken
-
-
-
43
293
Riksbankens
grundfond
1 000
1000
1 000
1 000
1000
eftersom den extra utdelningen till staten
utgjordes främst av statsobligationer.
Affärsverk
luftfartsverket
50
80
80
205
240
Statens järnvägar
716
716
831
716
-
Svenska kraftnät
62
74
83
124
166
Tabell 8.3 Eliminering avseende AP-fondernas och
Riksbankens innehav av statspapper samt PPM:s tillgångar
och skulder gentemot Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
1997
1998
1999
2000
2001
AP-fonderna
231 714
229 695
232 699
271 510
80 832
PPM
-
4
74 017
40 953
42 503
Riksbanken
53 088
32 842
28 998
20 728
0
Totalt
284 802
262 541
335 714
333 191
123 335
Övriga myndigheter
134
147
52
59
63
Totalt
125 141
135191
145 311
139 289
161 079
8.2 AP-fonderna och
Premiepensionsmyndigheten
Elimineringar avseende myndigheternas
aktieinnehav
Av bilaga 4 Statliga myndigheter m.m., framgår
vilka myndigheter som ingår i redovisningen
över den statliga sektorns samlade tillgångar,
skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de
statliga bolagen redovisas främst av regerings-
kansliet (not 24 andelar i dotter- och intresse-
företag).
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag
ingår liksom Riksbankens grundfond och redo-
visas under andelar i dotter- och intresseföretag.
För att undvika dubbel redovisning elimineras
ovan nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot
summa tillgångar och nettoförmögenhet för den
statliga sektorn.
Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret
Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
tillgångar och skulder gentemot Riksgälds-
kontoret. För att undvika dubbel redovisning
elimineras dessa mot summa tillgångar respek-
tive skulder för den statliga sektorn.
Från och med i år har även AP-fondernas och
Riksbankens innehav av statspapper eliminerats
för att undvika dubbel redovisning. För att
möjliggöra jämförbarhet mellan åren har elimi-
neringen även gjorts för värdena avseende åren
1997-2000. Innehavet av statspapper har elimi-
nerats med nominellt belopp mot summa till-
gångar och skulder. Statspappren utgörs
huvudsakligen av statsobligationer och till en
mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbanken har
vid utgången av 2001 inte kvar några statspapper
AP-fondernas redovisning avser bokfört mark-
nadsvärde från och med 1999. Tidigare år har
tillgångarna inte redovisats till marknadsvärde.
Från och med 2001 skall enligt lag placerings-
tillgångarna upptas till marknadsvärde.
Det nya pensionssystemet infördes i januari
1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-
fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första-Fjärde
AP-fonderna nya identiska placeringsregler,
vilka bland annat innebär att samtliga fonder nu
får placera i aktier och i högre grad än tidigare,
även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska
allmänna pensionsmedel så att kraven på god av-
kastning, långsiktighet och effektiv riskspridning
tillgodoses. Fjärde och Femte fondstyrelsernas
skulder till Första - Tredje fondstyrelserna är
eliminerade för 1999. Därefter finns inga
fordringar eller skulder inom AP-fondema.
Sjätte AP-fonden har en särställning inom
AP-fondsystemet eftersom den har möjlighet att
uppträda som aktiv ägare i både noterade och
onoterade företag. En del av resurserna inriktas
specifikt mot ägande i onoterade bolag. Fondens
uppdrag är att bidra till utvecklingen av det
svenska näringslivet genom att förmedla risk-
kapital till små och medelstora företag.
I det nya allmänna pensionssystemet ingår att
en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie-
pension och förvaltas i värdepappersfonder efter
individuella val av pensionsspararna. Den statliga
Premievalsfonden är en värdepappersfond som
kan väljas på samma sätt som andra fonder inom
premiepensionssystemet. För de personer som
avstår från att välja fond placeras pensions-
medlen i Premiesparfonden. Såväl Premie-
121
Skr, 2001/02:101
sparfonden som Premievalsfonden förvaltas av
Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verk-
samhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden
i tabell 8.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-
fondernas tillgångar är Sjunde AP-fondens för-
valtade tillgångar pensionsspararnas. Pensions-
tagarnas sparande i premiepensionssystemet
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
redovisas i detta sammanhang som en skuld i
PPM:s redovisning i enlighet med god redo-
visningssed. I nationalräkenskaperna (NR) ingår
däremot sparandet i premiepensionssystemet
som en del av sparandet inom den offentliga
sektorn.
Det finns två awecklingsfonder som förvaltas
av Första respektive Fjärde AP-fonden. De
förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på
någon börs eller avsedda för allmän omsättning.
Dessa medel skall avvecklas så fort som möjligt
utan att värdet försämras och kommer därefter
successivt att föras över till AP-fonderna.
Enligt propositionen Automatisk balansering
av ålderspensionssystemet (prop. 2000/01:70, bet.
2000/0 l:SfU 13) skall närmast berörda
myndigheter från och med 2002 göra en årlig
redovisning av ålderspensionssystemets ekono-
miska ställning och utveckling. Därutöver är det
regeringens avsikt att även i årsredovisningens
sammanställning av den statliga sektorns för-
mögenhet ge en sådan samlad redovisning av
ålderspensionssystemet. En sådan redovisning är
beroende av uppgifter från i första hand Riks-
försäkringsverket (RFV), men även från PPM
och AP-fonderna. Eftersom den första årliga
redovisningen från RFV görs i år, återstår vissa
frågor avseende informationsöverföringen att
lösa. Regeringen lämnar därför inte någon sådan
samlad redovisning av ålderspensionssystemet i
denna årsredovisning.
Tabell 8.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2001
(marknadsvärde)___________________________________
Miljoner kronor
Tillgångar
Skulder
Fond-
kapital
Första AP-fonden
137 555
6 767
130 788
Andra AP-fonden
133 791
298
133 493
Tredje AP-fonden
132 771
47
132 724
Fjärde AP-fonden
131 810
225
131 585
Sjätte AP-fonden
17 912
1 184
16 728
Sjunde AP-fonden
21
96
-75
Första AP-fondens
avvecklingsfond
18 593
312
18 281
Fjärde AP-fondens
avvecklingsfond
1 574
2
1 572
Totalt
574 027
8 931
565 096
Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet har obligationer till
ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor
överförts från AP-fonderna till staten under
2001 (se 8.1 ovan), varav 85 miljarder kronor i
statsobligationer och 70 miljarder kronor i bo-
stadsobligationer. Konsekvenserna för statens
konsoliderade redovisning samt för statsbud-
geten redovisas mer detaljerat i kapitel 3 och 4.
AP-fondernas sammanlagda resultat för året är
-26 miljarder kronor. Fondkapitalet har
dessutom påverkats genom betalningar mot
pensionssystemet, vilket netto ökat kapitalet
med totalt 12 miljarder kronor.
8.3 Statliga bolag, banker och
finansinstitut
I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut
där ägarandelen uppgår till minst 20 procent.
Ägande i företag där statens andel är mindre än
20 procent, ingår i myndigheternas samlade
tillgångar och skulder. I bilaga 5 Statliga bolag,
banker och finansinstitut återfinns en samman-
ställning med nyckeltal avseende kalenderåret
2001 för bolag med statligt ägande. I bilagan
redovisas bolagens nyckeltal brutto men i sam-
manställningen över statliga sektorns för-
mögenhet (tabell 8.1) ingår bolagen endast till
den del de ägs av staten. En närmare redogörelse
för bolagens verksamhet och resultat 2001
kommer att presenteras senare i vår i regeringens
årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.
Totalt finns ett sextiotal företag där staten
äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens
bokförda värde uppgår totalt till drygt 159
miljarder kronor. De sex största företagen är
Telia, Vattenfall, Stattum, LKAB, Civitas
Holding AB (Vasakronan) och Akademiska Hus
som tillsammans svarar för ca 72 procent av det
bokförda värdet. Enbart Telia motsvarar 27
procent av det bokförda värdet.
Den statliga sektorns förmögenhet påverkas
av förvärv och försäljningen av företag,
omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Som
angetts ovan omfattar förändringarna avseende
122
Skr. 2001/02:101
2001 fem kvartal på grund av övergången till
kalenderårsuppgifter.
Vattenfalls tillgångar har ökat med 147
miljarder kronor till 259 miljarder kronor. Sam-
tidigt har skulderna ökat med 142 miljarder
kronor. Under 2001 förvärvade Vattenfall
majoriteten i de tyska energibolagen HEW,
VEAG och LAUBAG samt tog beslut om
förvärv av majoriteten av Bewag. Dessa fyra
bolag kommer att integreras under namnet
Vattenfall Europé och blir Tysklands tredje
största elföretag.
Den 1 januari 2001 ombildades affärsverket
Statens Järnvägar (SJ) till aktiebolag. Verksam-
heten överfördes till tre, av staten, direktägda
bolag: SJ AB, Green Cargo och Swedcarrier.
Den statliga förmögenheten har endast påverkats
marginellt av ombildningen.
Förvaltningsbolaget Stattums tillgångar har
ökat med 10 miljarder kronor. Svenska staten
lämnade genom Sveaskog, som är ett dotterbolag
till Stattum, ett offentligt erbjudande till aktie-
ägarna i AssiDomän att förvärva samtliga ute-
stående aktier. Per den 28 december 2001 upp-
gick statens innehav i AssiDomän till cirka 96
procent. Per den 15 februari uppgick Sveaskogs
innehav i AssiDomän till 99,4 procent.
AssiDomän avnoterades från Stockholmsbörsen
den 28 januari 2002 och Sveaskog har påkallat
tvångsinlösen av utestående aktier. Efter för-
värvet har AssiDomäns skogsmark återigen sam-
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
manförts med Sveaskogs. Under 2002 kommer
Stattum att dela ut aktierna i Sveaskog till staten.
SAS Gruppen AB har 9 miljarder kronor mer i
tillgångar och skulder än vad SAS Sverige AB
redovisade föregående år. Aktieinnehavet i SAS
Sverige AB byttes under året till samma antal
aktier i SAS AB. Svenska staten äger därmed 21,4
procent i detta nybildade holdingbolag för SAS
koncernen. SAS har under 2001 förvärvat
Braathens ASA, exklusive Malmö Aviation, för
1 127 miljoner norska kronor. SAS har sålt
flygplatsfastigheter för 3 miljarder kronor till
Nordisk Renting AB samt GE Capital.
Svensk Exportkredit har minskat de totala
tillgångarna med 20 miljarder kronor genom att
överskottslikviditet i form av kortfristiga place-
ringar har reducerats. Utestående krediter har
samtidigt ökat med 10 miljarder kronor.
Vin & Sprit AB har ökat sina tillgångar
respektive skulder med ca 9 miljarder kronor,
främst genom bildandet av ett distributionsbolag
tillsammans med Jim Beam Brands för den
amerikanska marknaden samt genom förvärv av
25 procent i det europeiska distributionsbolaget
Maxxium.
Posten har sålt Postgirot Bank AB till Nordea
samt Postfastigheter AB till Wihlborgs Fastig-
heter AB.
Telias tillgångar och egna kapital har ökat
nästan 8 miljarder kronor. Det är framför allt
resultatet på 7 miljarder kronor som bidrar till
detta, vilket inkluderar 4 miljarder kronor i vinst
från börsintroduktionen av Euro under sista
kvartalet 2000. Omräkningsdifferenser avseende
värdet av utländska dotterföretag m.m. har
bidragit med 3 miljarder kronor till ökningen.
Telia har under 2001 skrivit ned tillgångar i Telia
International Carrier med 3 miljarder kronor.
123
Utveckling av
statlig produktion
Skr. 2001/02:101
9 Utveckling av statlig produktion
Den ekonomiska tillväxten i Sverige, dvs. för-
ändringen i den samlade produktionen av varor
och tjänster under år 2001 reducerades till 1,2
procent. Det är betydligt lägre än under perioden
1998-2000 då ökningstakten låg på mellan 3,6
och 4,5 procent per år (diagram 9.1).
Diagram 9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990-2001,
volymförändringar__________________________________
Index 1990=100
Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 1990-1993 avser produktion
av statens tjänster.
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som gav
utslag, men utgifterna för försvaret fortsatte
också att öka i volym.
Mellan 1993 och 1997 låg den statliga produk-
tionsvolymen kvar på den, jämfört med decen-
niets början, högre nivån för att sedan öka med
totalt 7 procent under en tvåårsperiod. Det var
främst universiteten och högskolorna, försvaret
och kommunikationsområdet som uppvägde
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
nedgångarna inom andra statliga verksamhets-
områden.
Sammantaget under perioden 1990-2001 har
statens tjänsteproduktion ökat med 17 procent,
medan BNP, trots nedgången på 5 procent
under periodens början, stigit något mer.
Produktionens delar
Den statliga produktionen är mycket hete-
rogen och utvecklingen kännetecknas av stora
variationer mellan de olika verksamhetsom-
rådena. I tabell 9.1 sammanfattas statens
huvudsakliga arbetsuppgifter.
Den statliga tjänsteproduktionen 2 har, i mot-
sats till BNP, varit ungefär oförändrad i volym
under de två senaste åren och uppgick till
186,5 miljarder kronor räknat i löpande priser
år 2001.
Den ekonomiska krisen under 1990-talets
början föranledde en ökning i produktionen av
statliga tjänster med 12 procent till 1993. Det var
främst satsningen på den högre utbildningen och
Produktionsvärdet kan skrivas som summan av löner arbersgivar-
avgifter, avskrivningar och inköp av varor och tjänster, där såväl anslags-
finansierade som avgiftsfinansierade verksamheter ingår.
127
Skr. 2001/02:101
Tabell 9.1 Statens arbetsuppgifter
Område
Verksamhet
Försvar
Militärt och civilt försvar
Utbildning
Högskoleutbildning och forskning
Näringslivstjänster
Bostadsförsörjning och samhällsutveckling,
samhällsplanering, regional utveckling,
miljö- och naturvård. Näringslivsfrågor inom
energi, jordbruk, mineralbrytning, tillverk-
ningsindustri, byggnadsverksamhet och
kommunikationer
Samhällsskydd och
rättskipning
Polis-, åklagar- och domstolsväsende, krimi-
nalvård, kronofogdemyndigheter
Allmänna förvalt-
ningstjänster
Allmän och utrikes förvaltning, skatteindriv-
ning
Vård, social trygg-
het och omsorg
Hälso- och sjukvård, allmän administration,
forskning, administration av sociala bidrag,
social omsorg inkl, integrationsfrågor och
arbetsmarknadsåtgärder
Kultur
Fritidsverksamhet, kultur och religion
Anm. Indelningen följer en äldre versionen av FN:s Classification of
Functions of Government än den som nu successivt börjat införas i offi-
ciell statistik. I den nya grupperas grundforskningen till kategorin allmän
förvaltning, medan den tillämpade forskningen fördelas ut på respektive
område.
Försvaret är, trots nedläggningarna av förband
som de olika försvarsbesluten under 1990-talet
Den högre utbildningen och forskningen, har
expanderat under hela det gångna decenniet och
svarar i dag för drygt en femtedel. Det tredje
stora området är näringslivstjänster med knappt
en femtedel av den statliga produktionen, varav
kommunikationsområdet svarar för över 60
procent.
Samhällsskydd och rättskipning, med polis-
väsendet som väger tyngst, och allmänna för-
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
valtningstjänster, där regeringskansliet, skatte-
myndigheterna och länsstyrelserna ingår, bidrar
med vardera drygt 10 procent. Området vård,
social trygghet och omsorg, där försäkrings-
kassorna och arbetsmarknadsmyndigheterna är
viktiga grupper, svarar för knappt 10 procent av
den statliga tjänsteproduktionen. Kulturen som
förmedlas t.ex. genom statliga museer och bib-
liotek utgör knappt 2 procent.
Tabell 9.2 sammanfattar utvecklingen inom
statens olika verksamhetsområden sedan 1993?
De är rangordnade efter produktionens storlek,
vilket också bestämt det följande avsnittets dis-
position.
Tabell 9.2 Produktion inom statens olika
verksamhetsområden 1993-2001
resulterat i, fortfarande det största enskilda stat-
liga verksamhetsområdet med en fjärdedel av
den totala produktionen (diagram 9.2).
Diagram 9.2 Produktion av statliga tjänster fördelad på
verksamhetsområden 2001
Procent
Vård, social „ ..
. . . Kultu
trygghet, omsorg
Näringsliv
18%
Område
Miljarder
kronor
2001
Andel av
total, %
2001
Förändring, %
1993-2001 2000-2001
Försvar
46,3
25
0
-1
Utbildning och
forskning
39,9
21
48
0
Närings-
livstjänster
33,5
18
5
-1
Samhällsskydd
och
rättskipning
24,2
13
-2
0
Allmänna
förvaltnings-
tjänster
22.0
12
-24
-4
Värd, social
trygghet och
omsorg
17,4
9
-14
-2
Kultur
3,3
2
-18
1
Staten totalt
186,5
100
4
0
Under åttaårsperioden sedan 1993 har den stat-
liga produktionen ökat med måttliga 4 procent.
Det är främst satsningar på den högre utbild-
Källa: ESV och Statskontoret
Anledningen till att jämförelseåret 1993 valts är att det är först från
detta år som uppgifter på denna detaljnivå finns att tillgå i SCB:s
nationalräkenskaper.
128
Skr. 2001/02:101
ningen och forskningen som förklarar upp-
gången. Under samma period ökade BNP med
25 procent.
Försvar
Kostnaderna för produktionen inom totalför-
svaret uppgick till 46 miljarder kronor år 2001.
Enligt preliminära uppgifter motsvarade det en
liten uppgång i löpande priser jämfört med året
innan, men räknat i volym minskade produk-
tionen med 1 procent. Utvecklingen har varit
oregelbunden sedan 1993 med såväl upp- som
nedgångar. Under 1996 och 1999 ökade kostna-
derna med över 6 procent i volym vardera året.
Sett över hela perioden är försvaret lika stort i
dag som det var för åtta år sedan (diagram 9.3).
Diagram 9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret
1993-2001, volymförändringar________________________
Index 1993=100
Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2000 och 2001 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV.
Diagram 9.3 Produktion inom försvaret 1993-2001,
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
volymförändringar_________________________________
Index 1993=100
Kurvornas utseende indikerar dock att fördel-
ningen mellan de varaktiga varorna och den
löpande förbrukningen är osäker. Sett över en
längre tidsperiod är försvarets kostnader i dag 15
procent större i volym än de var för trettio år
sedan, då de första besparingskraven kom.
Högre utbildning och forskning
Den högre utbildningen och forskningen produ-
cerade tjänster för 40 miljarder kronor under år
2001. Det är en ökning med närmare 50 procent
i volym sedan 1993 (diagram 9.5).
Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för försvaret år 2000 och 2001
är en framskrivning med hjälp av statistik från ESV.
Produktionsvärdet kan delas upp i komponen-
terna löner och förbrukning av varor och tjäns-
ter. Förbrukningen kan i sin tur fördelas på
löpande omkostnader och kostnader för de s.k.
varaktiga varorna, dvs. sådana investeringar som
inte har någon alternativ civil användning.
Enligt statistiken är det den löpande förbruk-
ningen som fått allt större vikt i försvarets pro-
duktionsvärde, närmare 40 procent, medan
kostnaderna för de försvarsanställdas löner in-
klusive sociala avgifter uppgår till knappt 30
procent. De har minskat med över en femtedel
sedan 1993 (diagram 9.4).
Diagram 9.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och
forskning 1993-2001, volymförändringar_________________
Index 1993=100
Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för år 2000 och 2001 är en
framskrivning med hjälp av statistik från ESV.
129
Skr. 2001/02:101
Under 2001 planade dock ökningstakten ut och
produktionen var ungefär lika stor som året
innan. De största universiteten, dvs. de i Lund,
Uppsala, Göteborg och Stockholm, som till-
sammans svarar för en tredjedel av det totala
produktionsvärdet, hade en liknande utveckling
som området som helhet.
sationen är den huvudsakliga orsaken avveck-
lingen av beredskapsverksamheten.
Näringslivstjänster
Produktionen av näringslivstjänster uppgick till
knappt 34 miljarder kronor år 2001. Räknat i
fasta priser är det en marginell minskning jäm-
fört med året innan. Produktionsvolymen har
dock ökat med 5 procent sedan 1993 (diagram
9.6).
Samhällsskydd och rättskipning
Inom området samhällsskydd och rättskipning
producerades tjänster till ett värde av 24
miljarder kronor år 2001. Det innebär en ned-
gång med ett par procent i volym sedan 1993
(diagram 9.7).
Diagram 9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster
1993-2001, volymförändringar
Index 1993=100
Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2000 och 2001 är en framskrivning
med hjälp av statistik från ESV.
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
Diagram 9.7 Produktion av samhällsskydd och
rättskipningstjänster 1993-2001, volymförändringar
Index 1993=100
Källa: SCBts natioalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2000 och 2001 är en
framskrivning med hjälp av statistik från ESV.
Kommunikationstjänsterna, som svarar för 65
procent av det totala produktionsvärdet inom
näringslivstjänsterna, har stigit med en femtedel
under åttaårsperioden.
Avskrivningarna på de statliga vägarna och
järnvägarna, som numera påverkar produktions-
värdet, har årligen uppgått till mellan 40 och 48
procent av produktionen. Under 1997 och 1998
var andelarna särskilt höga. Kurvans utseende i
diagram 9.6 förklaras därför till stor del av be-
räkningarna över avskrivningar.
Andra näringslivstjänster än kommunikatio-
ner har däremot sammantaget minskat i volym
sedan 1993. Nedgången har varit spridd på
många myndigheter, men koncentrerad till pe-
riodens fem första år. Lantmäteriverket är ett
exempel och skogsvårdsorganisationen ett annat.
Den sjunkande produktionen förklaras av en
minskad efterfrågan på de tjänster Lantmäteri-
verket tillhandahåller. Inom skogsvårdsorgani-
Polisväsendet svarar för mer än hälften, 56
procent, av produktionen. Efter en nedgång
under ett par år sedan 1995 har polistjänsterna
ökat med 6 procent i volym från 1999.
Området rättskipning, där såväl domstolar
som kronofogdar ingår, svarar för 6 miljarder
kronor eller en fjärdedel av produktionsvärdet
inom området som helhet. Under perioden
1993-2001 ökade tjänsterna med drygt 10 pro-
cent i volym. Inom kriminalvårdsmyndigheterna
med knappt en femtedel av produktionsvärdet,
var uppgången under samma period ungefär lika
stor. Under år 2001 sjönk produktionsvärdet
inom rättsväsendet något medan det steg inom
kriminalvården.
Allmänna förvaltningstjänster
Av de statliga verksamhetsområdena visar de
allmänna förvaltningstjänsterna den kraftigaste
nedgången sedan 1993. Myndigheterna inom
ekonomi, planering, skatter och tullar har sam-
mantaget minskat produktionen under så gott
som hela 1990-talet. Under år 2001 uppgick den
till 22 miljarder kronor, vilket innebär en ned-
gång med 4 procent i volym jämfört med året
innan (diagram 9.8).
130
Skr. 2001/02:1 01
Diagram 9.8 Produktion av allmänna statliga förvaltnings-
tjänster 1993-2001, volymförändringar
Index 1993=100
Källa: SCB:S nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna förär 2000 och 2001 är en
framskrivning med hjälp av statistik från ESV.
Diagram 9.9 Produktion av tjänster vid regeringskansliet,
skattemyndigheter och länsstyrelser 1993-2001,
volymförändringar_____________________________________
Index 1993=100
,' " ' '1’17*
Regeringskansliet
/
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
'Staten totalt
104
w
T Skattemyndigheterna
^Länsstyrelserna
NT"
7 ä
övrig allmän förvaltning
--------,--------.---------------t---------H
76
120
110
100
90
80
70
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Källa: SCB:S nationalräkenskaper och statistik från ESV.
Utvecklingen påverkas dock av sådana struktu-
rella förändringar som att Byggnadsstyrelsen
lades ned 1994 och att alla departement samlades
till en enda myndighet, regeringskansliet 1997. 4
Korrigerat för detta reduceras nedgången i de
allmänna förvaltningstjänsterna till 16 procent
sedan 1993.
Uppgången i kurvorna i diagram 9.8 år 2000
förklaras helt av regeringskansliet, där produk-
tionen, på det sätt som den mäts i officiell sta-
tistik, tillfälligt påverkades av försäljningen av
Teliaaktier. Diagram 9.9 visar utvecklingen av
tjänsteproduktionen i regeringskansliet rensat
för denna effekt.
Regeringskansliet, skattemyndigheterna och
länsstyrelserna svarar för närmare 60 procent av
produktionen inom de allmänna förvaltnings-
tjänsterna.
Regeringskansliets tjänster har ökat med när-
mare en femtedel sedan 1993, medan så gott som
alla andra myndigheter på området haft ned-
gångar under perioden. Skattemyndigheterna,
som svarar för knappt en fjärdedel av produk-
tionen, har t.ex. krympt under åren 1993-2001
med närmare en fjärdedel. Även i länsstyrelserna,
som tillsammans svarar för 12 procent, har
produktionen gått ned. Sedan 1993 handlar det
om en minskning på drygt en femtedel.
Vård, social trygghet och omsorg
Inom området vård, social trygghet och omsorg
producerades tjänster för drygt 17 miljarder
kronor under år 2001. Det är en nedgång med 14
procent i volym sedan 1993, varav ett par
procent inföll under periodens sista år (diagram
9.10).
4 Tidigare räknades t.ex. Försvarsdepartementet till verksamhetsområdet
försvaret och Utbildningsdepartementet till utbildning.
131
Skr. 2001/02:101
Diagram 9.10 Produktion av vard, social trygghetstjänster
och omsorg 1993-2001, volymförändringar_____________
Index 1993=100
Källa: SCB: nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för år 2000 och 2001 är en
framskrivning med hjälp av statistik från ESV.
Administrationen av socialförsäkringar svarar för
hälften av produktionskostnaderna och de stat-
liga arbetsmarknadsåtgärderna för drygt en
fjärdedel. Resterande verksamhet inom området
bedrivs av myndigheter inom social omsorg som
t.ex. Migrationsverket och Statens institutions-
styrelse, och inom hälso- och sjukvård, som t.ex.
Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smitt-
skyddsinstitutet.
Det är framför allt myndigheterna inom ar-
betsmarknadsområdet, dvs. arbetsförmedlingar,
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
arbetsmarknadsinstitut och länsarbetsnämnder,
som svarar för produktionsminskningen på om-
rådet. Tjänstevolymen har gått ned kraftigt
sedan toppåret 1993, med en tredjedel, varav 12
procent under 2001.
Verksamheten vid andra myndigheter -
utanför socialförsäkringarna och arbetsmark-
nadsområdet - har också minskat kraftigt under
åttaårsperioden. En stor del berodde på en ned-
gång i antalet asylsökande sedan 1993 och där-
med en lägre aktivitet vid Migrationsverket.
Nedgången på området som helhet mot-
verkades av att produktionen inom försäkrings-
kassorna ökat under periodens sista tre år.
Under den perioden steg kostnaderna för
tjänsterna med 13 procent i volym. Det berodde
främst på ökade lönekostnader.
Kultur
Inom området fritidsverksamhet, kultur och
religion producerades tjänster för drygt 3
miljarder kronor under 2001. Sedan 1993 har
produktionen minskat med knappt en femtedel.
Nedgången förklaras helt av att vissa kyrkliga
tjänster, som tidigare räknats som statliga, efter
den 1 januari år 2000 i samband med kyrkans se-
paration från staten i stället ingår som en del i
hushållens intresseorganisationer. Om hänsyn
tas till huvudmannaskapsbytet var produktions-
volymen marginellt större 2001 än åtta år tidiga-
re.
De statliga museerna svarar tillsammans för en
tredjedel av produktionsvärdet och Riksantikva-
rieämbetet är den största enskilda myndigheten.
Eftersom omkring 80 procent av Kungliga
Operans och Dramatens verksamhet finansieras
via anslag, räknas även de till det statliga kultur-
området, trots att de drivs i bolagsform.
132
10
Riksrevisionsverkets
iakttagelser
yy
Skr. 2001/02:101
10 Riksrevisionsverkets iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision
genom årlig revision och effektivitetsrevision.
Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden
i revisionsberättelser till regeringen om bl.a.
myndigheters årsredovisning samt om ledning-
ens förvaltning. Inom effektivitetsrevisionen
granskas effektiviteten i statliga åtaganden och
statlig verksamhet. RRV lämnar den 1 juni även
en årlig rapport till regeringen med en samlad
redovisning av revisionens iakttagelser och
slutsatser baserat på den årliga revisionen av
myndigheterna, särskilda studier, effektivitets-
granskningar och regeringsuppdrag samt RRV:s
remissyttranden.
I detta kapitel görs en genomgång av flertalet
av de rapporter effektivitetsrevisionen lämnade
under 2001 och regeringens åtgärder med anled-
ning av dessa.
Kapitlet innehåller även en redovisning av
revisionsberättelser med invändning avseende
2001. Regeringen avser att återkomma i
budgetpropositionen för 2003 med bedöm-
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
ningen av vilka åtgärder som har vidtagits eller
kommer att vidtas med anledning av invänd-
ningarna.
10.1 Effektivitetsrevisionens
iakttagelser
Effektivitetsrevisionen har avslutat 18 egen-
initierade granskningar under 2001. Nedan redo-
visas sammanfattningar för 17 av dessa rapporter
tillsammans med regeringens bedömningar med
anledning av RRV:s slutsatser. Därutöver redo-
visas två rapporter från 2000. Effektivitetsrevi-
sionen genomför även studier på uppdrag av
regeringen. Under 2001 har sex rapporter
redovisats. Nedan redovisas sammanfattningar
av dessa, tillsammans med regeringens bedöm-
ning.
Egeninitierade granskningar
Banverkets anskaffhingsverksamhet - en
granskning av yttre förutsättningar och
praktiskt genomförande (RRV 2000:27)
Banverket är en av de största upphandlande
myndigheterna i landet. De stora utgifterna är
ett viktigt skäl till att RRV tagit initiativ till att
granska Banverkets anskaffningsverksamhet. Ett
annat skäl är att Banverket organisatoriskt och
ansvarsmässigt delat upp verksamheten på
beställar- och utförarenheter. Ytterligare ett
motiv för studien är att Banverket är i färd med
att konkurrensutsätta delar av verksamheten.
Rapporten tar dels upp de yttre förutsätt-
ningarna för Banverkets anskaffningsverk-
samhet, dels Banverkets roll som upphandlare
och beställare.
RRV konstaterar, vad gäller de yttre
förutsättningarna, att lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling (LOU) liksom bakom-
liggande EG-direktiv är omfattande, svårtill-
gängliga och detaljerade. Det är olyckligt från
såväl effektivitets- som rättssäkerhetssynpunkt.
Lagens konstruktion medför också, enligt RRV,
att sanktionsmedlen ofta blir tandlösa. RRV
anser att tillsynen måste tillföras mer resurser
och befogenheter. För att förbättra efter-
levnaden av LOU bör informationen om
upphandlingsförfarandena i staten förbättras.
När det gäller Banverkets verksamhet anser RRV
att det råder en oacceptabel osäkerhet inom
135
Skr. 2001/02:101
verket om vilka upphandlingsregler som gäller.
Banverket bör därför utöka den befintliga utbild-
ningen om upphandling. Kopplingen mellan
banregionerna och den dominerande ut-
förarenheten - Banverket Produktion - är stark.
Regionerna är bl.a. bundna till de ställnings-
taganden som Banverket produktions besikt-
ningsmän gör. Effektiviteten bör, enligt RRV,
kunna förbättras genom att banregionerna får ta
det fulla ansvaret för att bedöma vad som
behöver åtgärdas.
Regeringen har i regleringsbrevet för budget-
året 2002 avseende Banverket uppdragit åt
myndigheten att senast den 31 maj redovisa vilka
åtgärder som vidtagits med anledning av
rapporten.
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
Miljömålen och återrapporteringen - en felande
länk i resultatstyrningen (RRV 2000:29)
RRV har genomfört en granskning i syfte att
undersöka förutsättningarna för att återföra
informationen om måluppfyllelse på miljöom-
rådet.
RRV konstaterar att återrapporteringskraven
på myndigheterna ökar till följd av införandet av
nationella miljökvalitetsmål, gröna nyckeltal,
miljökvalitetsnormer, miljöledningssystem samt
inrättande av ekologiska ansvarsmyndigheter.
Flera delvis överlappande system för mål och
resultatstyrning är på väg att utvecklas, vilket
riskerar att leda till dubbelarbete för berörda
myndigheter.
RRV har särskilt granskat hur målet Ingen
övergödning följs upp och konstaterat att det är
svårt att följa upp myndigheternas arbete på
grund av att effektkedjorna är komplicerade och
underlaget för att välja kostnadseffektiva
åtgärder är bristfälligt.
För att uppföljning och återrapportering av
miljökvalitetsmålen skall ske på ett effektivt och
samordnat sätt har regeringen från den 1 januari
2002 inrättat ett Miljömålsråd som är knutet till
Naturvårdsverket. I rådet ingår myndigheter
som har ett ansvar för miljökvalitetsmålen. I
regeringens proposition Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130)
betonar regeringen att myndigheternas redo-
visning av miljökvalitetsmålen bör samordnas
med rapporteringen av miljöledningsarbetet och
arbetet med särskilt sektorsansvar för hållbar
utveckling.
När det gäller ansvaret för miljökvalitetsmålet
Ingen övergödning är Naturvårdsverket ansvarig
myndighet och har till uppgift att säkerställa att
åtgärdsarbete och uppföljning sker på ett
kostnadseffektivt sätt.
Arbetsförmedlingens företagsinriktade arbete
(RRV 2001:2) och Effektivare arbetsförmedling -
En samlad bedömning utifrån RRVs granskningar
(RRV 2001:15)
Den övergripande temastrategin för RRV:s
granskningar av den aktiva arbetsmarknads-
politiken har varit att skapa en plattform för en
samlad bedömning. Denna skall sammanfatta
och utveckla erfarenheterna och förslagen från
sex RRV-granskningar.
RRV har jämfört programinriktningen och
utvecklingen av det företagsinriktade arbetssättet
2000 med 1999. Jämförelsen visar att det blivit
mindre av ett tillväxtorienterat verksamhetssätt
inom arbetsförmedlingskontoren. Mindre tid
används för företagsinriktat arbete samtidigt
som arbetsmarknadsutbildningen minskar i
omfattning. Konsekvensen är att det blir allt
svårare att uppnå såväl de tillväxtpolitiska som de
fördelningspolitiska målen. RRV föreslår att
arbetsförmedlingarna ges bättre förutsättningar
att arbeta företagsinriktat samt att den yrkes-
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
inriktade arbetsmarknadsutbildningen priori-
teras. RRV menar också att avgränsningen
mellan social- och arbetsmarknadspolitiken bör
avgränsas tydligare.
RRV-rapporter inom detta tema har varit och
är en viktig informationskälla vid resultat-
bedömning och målformulering för politik-
området och den arbetsmarknadspolitiska verk-
samheten. Regeringen har bl.a. i budgetpropo-
sitionen för 2002 påtalat att det finns en obalans
i resultaten mellan de tillväxt- och fördel-
ningsinriktade verksamheterna. Detta följs kon-
tinuerligt upp i resultatdialogen mellan AMS och
Näringsdepartementet.
Samverkan i gränskontrollen (RRV 2001:1)
RRV har granskat inresekontrollen av personer
vid åtta svenska gränsövergångsställen. Syftet har
varit att bidra med förslag, vilka skulle kunna
leda till ökad effektivitet i gränskontrollen.
RRV:s rapport innehåller totalt 17 förslag till
åtgärder, varav fem förslag avser samverkan
mellan gränskontrollmyndigheterna - Polisen,
Tullverket, Kustbevakningen och Migrations-
verket.
Av den beräkning RRV gjort framgår att det
är möjligt att genomföra en sammanlagd be-
136
Skr. 2001/02:101
sparing på ca 25 personer. RRV har också
beträffande myndigheternas riskbedömningar
föreslagit att Rikspolisstyrelsen (RPS) överväger
behovet av en central styrning av polis-
myndigheterna. När det gäller övriga iakttagelser
föreslår RRV att RPS definierar prestationer och
mål för polismyndigheternas gränskontroll-
verksamhet. Ett annat förslag är att RPS utreder
vilka förutsättningar som finns för att upprätta
ett särskilt register över utlänningar som avvisats
direkt vid gränsen. Även regeringen ombeds
utreda möjligheterna att upprätta ett särskilt
register. Detta register föreslås omfatta de
privatpersoner, föreningar eller företag som
uppträder som garanter för utlänningar under
deras vistelse i Sverige.
Slutligen föreslås att Migrationsverket skall
försöka få fram uppgifter om antalet asylsökande
som tagit sig in i landet illegalt. Syftet med detta
är att via kunskaper i gränskontrollen förhindra
att det i många fall söks asyl inne i landet.
Regeringens bedömning är att RRV:s förslag
avseende samverkan kan ses i perspektivet av att
det i nuläget inte finns mer att göra för att
åstadkomma resursbesparingar. Däremot delar
regeringen RRV:s bedömning att resursbe-
sparingar kan göras, om man utgår från kon-
ceptet ”en gräns - en myndighet”, och myn-
digheterna bör därför i möjligaste mån förbättra
samarbetet.
En myndighetsgemensam ”Nationell hand-
lingsplan och handbok” har uppfyllt flera förslag
avseende arbetsmetoder, riktlinjer och plane-
ringsunderlag. Regeringen anser därför att de
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
genomförda förändringarna inom myndig-
heterna bör verka ett tag innan förändringar
börjar diskuteras. Detta eftersom myndigheterna
nu satsar på gränskontroll i ett operativt
Schengensamarbete. En lämplig tidpunkt för
utvärdering kan vara våren 2003, dvs. två år efter
en operativ anslutning till Schengensamarbetet.
De övriga förslagen från RRV har en annan
infallsvinkel och bör analyseras noggrant. Det
gäller främst förslagen avseende register över
direktawisade utlänningar och ett särskilt
register över garanter.
Brottmålskedjan (RRV 2001:3 och 2001:4)
RRV har granskat hur den svenska rättskedjan
fungerar när det gäller att hantera den stora
mängden vanligt förekommande brott. Syftet
med granskningen är att bidra till en effektivare
administrativ hantering av mängdbrottsärenden.
RRV föreslår bland annat att mängd-
brottsärenden sorteras initialt så att de kan bli
föremål för ett snabbförfarande och att en andra
linje skapas inom polisen för omedelbar ut-
redning. Vidare föreslås att en uppgift som
beredningsåklagare inrättas för att utföra åtals-
prövning i omedelbar anslutning till utred-
ningen. Förenklade former för delgivning och
särskilda sessioner för mängdbrott i tingsrätten
är andra förslag från RRV för att minska genom-
strömningstider, öka rättssystemets trovärdighet
hos allmänheten samt frigöra resurser för mer
komplicerade ärenden. Därutöver föreslår RRV
att det inom Justitiedepartementet inrättas en
funktion för att följa upp och sammanställa
underlag i kedjeperspektivet.
Regeringen ser rapporten som ett viktigt
bidrag i arbetet med att utveckla brotts-
utredningsverksamheten och därmed bl.a. effek-
tivisera processen i brottmålskedjan. Rapporten
har beskrivits i berörda avsnitt i budget-
propositionen för år 2002.
Upphandling av arbetsmarknadsutbildning - en
granskning av hur två länsarbetsnämnder följer
Upphandlingslagen (RRV2001:5)
RRV har granskat upphandlingen av arbets-
marknadsutbildning vid Länsarbetsnämnderna i
Stockholms och Gävleborgs län. Granskningen
har inriktats på hur myndigheterna följer lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling(LOU).
Granskningen visar att det finns brister i hur
myndigheterna följer LOU. Vid upphandling
uppnås inte tillräcklig konkurrens genom att
utformningen av kraven och kriterierna i för-
frågningsunderlaget är bristfälliga och att an-
budstiderna är för korta. Brister vid utvärde-
ringen av anbuden leder till att anbud antas trots
att de inte uppfyller kraven i förfrågnings-
underlaget. Vidare förekommer det direkt-
upphandling över fastställda beloppsgränser.
I dialog med Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), framkommer att Arbetsmarknadsverket
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
har uppmärksammat RRV:s rekommendationer
och inom ramen för ett större utvecklings-
projekt förstärkt upphandlingsfunktionen på
central och regional nivå. AMS juridiska enhet
har också utformat stödmallar för upphandling
och genomfört utbildningsinsatser för hand-
läggare i länen som arbetar med upphandling.
Vidare kommer AMS att inom kort redovisa en
utredning där ytterligare förslag lämnas om
137
Skr. 2001/02:101
ansvar, organisation och samarbete i upphand-
lingsfrågor.
Avveckling av officerare och kompetensfösörjnings-
läget inom Försvarsmakten (RRV2001:7)
RRV har granskat hur Försvarsmakten har
hanterat personalavvecklingen i samband med
omställningen av försvaret. RRV anser att
Försvarsmakten brustit i sin arbetsgivarroll och
att det funnits brister i hur ansvaret för
arbetsgivarfrågorna hanteras inom myndigheten.
RRV konstaterar också att det uppstått kom-
petensbrister inom vissa av Försvarsmaktens
verksamhetsområden. Några särskilda åtgärder
eller stöd från centralt håll för att kunna behålla
nödvändig kompetens kan RRV inte finna.
Vidare konstaterar RRV att kostnaderna för
personalavvecklingen överstigit vad som budge-
terats. RRV bedömer att de kompetensbrister
som uppstått riskerar att försämra värnplikts-
utbildningen de närmaste åren. RRV anser också
att spontana avgångar bland officerare kan
komma att leda till problem att bemanna de
förband som Sverige förbundit sig att bidra med
från 2003 inom ramen för EU:s krishante-
ringsförmåga.
Regeringen har redovisat sin bedömning av
RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2002
(prop. 2001/02:1, utg.omr. 6 Totalförsvar).
Regeringen konstaterar att de personella
konsekvenserna av den omstrukturering av
Försvarsmakten som nu genomförs är betyd-
ande och att problemområdena inte kunnat
förutses. Mycket av det som angetts i rapporten
har Försvarsmakten redan åtgärdat eller avser att
åtgärda. Regeringen har därefter i propositionen
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop.
2001/02:10) redovisat sin syn på personalförsörj-
ningsfrågorna inom Försvarsmakten. Efter det
att riksdagen tagit ställning till denna del av
nämnda proposition avser regeringen uppdra till
Försvarsmakten att genomföra de förändringar i
myndighetens personalförsörjningssystem som
är nödvändiga.
Att skapa aktiva konsumenter - Energimyndig-
hetens och Konsumentverkets stöd till konsumenter
på elmarknaden (RRV 2001:10)
RRV har granskat Energimyndighetens och
Konsumentverkets åtgärder för att underlätta
för konsumenterna att utnyttja de nya
möjligheter som avregleringen av elmarknaden
innebär.
Granskningen har visat att myndigheterna har
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
prioriterat åtgärder för att stödja konsu-
menternas agerande på den omreglerade
elmarknaden lågt. Skälen är, enligt myndig-
heterna, att de dels bedömt att behovet av
åtgärder på andra områden varit större, dels inte
haft något specifikt uppdrag att stödja kon-
sumenterna på elmarknaden. Det finns enligt
RRV ett glapp mellan statsmaktens övergripande
mål och de specifika uppdragen till myndig-
heterna. Jämfört med de specifika kraven på
myndigheterna kan RRV inte säga att
myndigheternas insatser för att stödja
konsumenterna på elmarknaden varit otill-
räckliga. Däremot har myndigheternas åtgärder
enligt RRV:s bedömning varit otillräckliga i
förhållande till statsmakternas generella krav på
stöd till konsumenterna i samband med om-
regleringar.
RRV gör bedömningen att om regeringen vill
att myndigheterna skall ge högre prioritet åt stöd
till konsumenterna på elmarknaden, så måste de
övergripande målen omsättas i specifika uppdrag
till myndigheterna.
RRV anser att om problemen med elleveran-
törsbyten kvarstår, så bör Energimyndigheten
inleda en diskussion med regeringen om styr-
medlen är tillräckliga eller om de bör förstärkas.
RRV:s förslag till Konsumentverket är att de bör
följa upp vilka effekter och problem som
uppstått för konsumenterna efter omregleringen
av elmarknaden. Verket bör även delge
regeringen sammanställningar över vilka
prioriteringar myndigheten gjort mellan åtgärder
inom olika verksamhetsområden och grunden
för dessa prioriteringar samt fortsätta arbetet
med att få fram gemensamma branschstandarder
för utformningen av elräkningar och jämförpris
för el.
Regeringen anser att det finns ett behov av
ökade insatser för konsumenterna på den
avreglerade elmarknaden. Regeringen har därför
i Energimyndighetens regleringsbrev för 2002
tydliggjort att myndigheten har ett uppdrag att
se till att konsumenterna har den information
som krävs för att agera på den avreglerade
elmarknaden. I den konsumentpolitiska hand-
lingsplanen för 2002 - 2005 (prop. 2000/01:135)
som antogs av riksdagen i december 2001,
fastställs att ett av åtta delmål för perioden är att
arbeta för att ge konsumenterna bättre förutsätt-
ningar att agera på nyligen konkurrensutsatta
marknader, vilka bl.a. omfattar elmarknaden.
138
Skr. 2001/02:101
Som ett led i arbetet med att uppfylla detta
delmål har regeringen i regleringsbrevet för 2002
gett Konsumentverket i uppdrag att tillsammans
med Konkurrensverket och respektive
sektorsmyndighet analysera vilka konsekvenser
de konkurrensutsatta marknaderna har fått och
kommer att få i framtiden för konsumenterna.
Under 2002 skall den avreglerade elmarknaden
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
prioriteras. Uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 31 december 2002.
I mars 2002 presenterade regeringen en
energipolitisk proposition Samverkan för en
trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning
(prop. 2001/02:143). I den presenterar
regeringen sin uppfattning om vissa konsument-
frågor på elmarknaden, exempelvis ett sanktions-
system vid försenade leverantörsbyten.
Räddningsverkets IT-stöd (RRV 2001:12)
RRV har granskat Räddningsverkets resurs-
utnyttjande, bl.a. utnyttjandet av IT. Enligt RRV
har Räddningsverket inte lyckats skapa en klar
och begriplig organisation för samarbete och för
informationsströmmar internt och externt. RRV
konstaterar att Räddningsverkets investeringar i
IT-baserad informationsförsörjning inte är resul-
tatet av en omsorgsfullt styrd process för att
bereda, fatta beslut om, genomföra och följa upp
sådana investeringar. RRV anser att de verksam-
hetsmässiga och organisatoriska förutsätt-
ningarna för IT-verksamheten är oklara och att
det bör tas fram tydligare mål och strategier
avseende IT-utvecklingen.
Regeringen har uppdragit åt Räddningsverket
att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för
att komma till rätta med de problem som RRV
påpekade i rapporten Räddningsverket - hinder
för ett effektivt resursutnyttjande (RRV 2001:9,
se uppdrag nedan), där även IT-stödet
granskades.
Räddningsverket har den 25 februari 2002
redovisat ett handlingsprogram där ett syste-
matiskt arbete skall utvecklas för verksamhets-
analys och verksamhetsutveckling inklusive IT-
stöd. Verkets organisation skall anpassas till en
helhetssyn på informations- och kommunika-
tionsarbetet innefattande även informations-
hantering, arbetsprocesser och informations-
teknik. Regeringen följer myndighetens arbete
med verksamhetsanalys och verksamhets-
utveckling inklusive IT-stöd.
Håller måtten måttet? - En granskning av
Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas
mätningar av kvaliteten i handläggningen (RRV
2001:13)
RRV har granskat tillförlitligheten och rele-
vansen i Riksförsäkringsverkets (RFV) mätning
och redovisning av RFV:s och de allmänna
försäkringskassornas kvalitetsarbete. RRV har
granskat de två kvalitetsinstrument som RFV
respektive försäkringskassorna använder.
Granskningen har gjorts med avseende på
mätningarnas reliabilitet, validitet samt
legitimitet och användbarhet. Båda instrumenten
är avsedda att mäta samma sak; kvaliteten i
ärendehandläggningen med avseende på beslut,
beslutsunderlag och om handläggningen i övrigt
skett i enlighet med förvaltningslagen
(1986:223). De skiljer sig dock åt igenom-
förande, urval och precision.
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
RRV konstaterar att kvalitetsinstrumenten
har allvarliga brister på alla granskade områden.
De konstaterar att de två instrumenten inte
kompletterar varandra. Resultaten pekar ofta åt
olika håll och kan på grund av begränsade urval
och stora mätfel endast användas för jämförelser
på riksnivå och inte över tid och mellan de lokala
nivåerna så som efterfrågas av både RFV,
försäkringskassorna och statsmakterna. De stora
bristerna och den begränsade användbarheten
utgör en risk för resultatens och kvalitetsarbetets
legitimitet.
Under det gångna året har RFV vidtagit ett
antal förbättringar i befintliga kvalitetssystem för
att bl.a. säkerställa urval. Det pågår dessutom ett
arbete för att åstadkomma en varaktig förbätt-
ring av kvalitetsverktygen. Syftet med det är att
skapa ett driftsäkert och flexibelt verktyg för
urval, redovisning och resultatsammanställning
av kvaliteten i ärendehandläggningen. Systemet
tas i bruk med start 2002.
Regeringen finner inte skäl att vidta några
ytterligare åtgärder utöver de som vidtagits och
planeras av Riksförsäkringsverket.
Tullverkets kontroller av smuggling -
Gränsskyddets bemanning (RRV 2001:19)
RRV har granskat hur bemanningen styrs i
Tullverkets gränsskydd. Syftet med rapporten
har varit att analysera hur bemanningen i
Tullverkets gränsskyddsverksamhet styrs och ge
förslag till effektivitetsförbättringar. Tullverket
har som ambition att åstadkomma en flexibel
och lättrörlig gränskontroll som anpassas till
139
Skr. 2001/02:101
riskförändringar. RRV menar i rapporten att
genomslaget för dessa ambitioner hittills varit
begränsat och föreslår därför att bl.a. inflytande
över fördelningsbesluten flyttas närmare den
operativa nivån, att mål bryts ned till att gälla på
operativa nivåer i organisationen och att
arbetstidsavtalet ses över. RRV gör bedöm-
ningen att åtgärderna skulle göra Tullverkets
personal mer flexibel och lättrörlig, vilket skulle
leda till en lägre risk för smuggling. Tullverket
har i sina kommentarer till rapporten meddelat
att man redan genomfört eller planerar att
genomföra flera av de föreslagna åtgärderna.
Regeringen instämmer i RRV:s bedömningar
och anser att Tullverket bör beakta förslagen i
rapporten.
Arbetsförmedlingarnas arbete med geografisk
rörlighet (RRV 2001:20)
RRV:s granskning syftar till att bedöma
arbetsförmedlingarnas arbete med geografisk
rörlighet. Det medel som står till arbetsför-
medlingarnas förfogande är flyttningsbidraget.
Flyttningsbidraget består av starthjälp, pend-
lingsstöd och respenning, där den senare delas
upp i sökanderesa, tillträdesresa och bohags-
transport.
RRV menar i sin rapport att starthjälpen är
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
ineffektiv. Den ges i huvudsak till personer som
på egen hand skaffat sig arbete på annan ort och
som redan bestämt sig för att flytta. RRV
föreslår att starthjälpen avskaffas. Man föreslår
också utvidgning av möjligheterna att erhålla
respenning genom att åldersgränsen sänks från
25 till 20 år.
Förändringar av pendlingsstöd och krav på
sökområde för att erhålla arbetslöshetsersättning
motiverar, tillsammans med RRV:s förslag, att
regeringen gör en översyn av arbetsmark-
nadspolitikens rörlighetstimulanser. En utredare
kommer att tillsättas under 2002 för att föreslå
åtgärder.
Svagt konsumentskydd för tågresenär -
myndigheterna saknar konsumentperspektiv (RRV
2001:21)
RRV har granskat konsumentskyddet för
tågresenärer. Många människor är beroende av
fungerande järnvägstransporter för dagliga resor
till och från sitt arbete, för semester- och
fritidsresor och för tjänsteresor. Konsumenterna
drabbas dock av återkommande problem i
samband med tågresor, bl.a. förseningar och
inställda tåg, samtidigt som staten vill att fler ska
åka tåg. Enligt de konsumentpolitiska målen ska
konsumenterna ha en stark ställning på
marknaden. Förutom att ställa upp transport-
och konsumentpolitiska mål, svarar staten för en
omfattande reglering av järnvägsområdet. En rad
myndigheter har inrättats för detta. Dessutom
äger staten spåren, gemensamma funktioner som
trafikledning och stationer samt den största
operatören (SJ).
Utgångspunkten för RRV:s granskning var
frågan - Hur tar myndigheterna tillvara kon-
sumenternas intressen på järnvägsmarknaden?
RRV:s kartläggning pekar på en rad problem
som förekommer ofta. Det är främst
förseningar, problem med biljetter och klago-
målshantering som resenärerna klagar på. På
järnvägsområdet gäller inte konsumenttjänst-
lagen (1985:716), vilket gör att konsumenternas
ställning är klart svagare på detta område än på
områden där lagen gäller. Tågresenärerna har
dessutom sämre konsumentskydd än flyg- och
båtresenärer. Ytterligare ett problem, enligt
RRV, är att ingen myndighet har något
preciserat ansvar för att systematiskt analysera
konsumentproblemen på järnvägsområdet. RRV
lämnar förslag både på lång och kort sikt för att
förbättra konsumentskyddet, bl.a. föreslås en
översyn av järnvägslagstiftningen.
Regeringen beslutade i maj 2001 kommitté-
direktiv för en utredning om järnvägens
organisation m.m. (dir. 2001:48). Utredarens
uppdrag är att göra en bred översyn av orga-
nisationen och lagstiftningen inom järnvägs-
sektorn. Med utgångspunkt i konsument-
intresset skall utredaren föreslå möjliga utveck-
lingsvägar för person- och godstrafik på järnväg.
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
Avsikten är att RRV:s rapport skall överlämnas
till utredningen.
Skolverkets tillsyn (RRV 2001:24)
RRV har granskat tillsynens roll i det målstyrda
systemet och i Skolverkets samlade verksamhet.
Granskningen har även behandlat tillsynens
inriktning, praktiska arbetssätt och effekter på
huvudmännens skolverksamhet.
Granskningens slutsatser är att tillsynens
kritik i alltför hög grad rör formella avvikelser
och marginella företeelser. Tillvägagångssättet
anses vara alltför likformigt och andelen
egeninitierad tillsyn begränsad. Tillsynen har
haft en underordnad roll inom verket, vilket
140
Skr. 2001/02:101
speglar en stark betoning av den informativa
styrningen på bekostnad av myndighetsrollen.
RRV föreslår en breddning av tillsynen och att
Skolverket skall uppträda aktivt lagtolkande och
normerande i tillsynen. Skolverket bör
avrapportera tillsynens resultat till regeringen.
RRV framhåller att de förändringar och åtgärder
som föreslås kan förutses få större effekt om
Skolverkets tillsyn ges särskild grund i lag.
I budgetpropositionen för 2002 framhöll
regeringen att man utgår ifrån att verket snarast
omprioriterar sina resurser så att tillsynen av
barnomsorg och skola, inklusive fristående
skolor, samt vuxenutbildning ökar.
I regleringsbrevet för 2002 ställs följande
återrapporteringskrav på Skolverket: Omfatt-
ning och inriktning av tillsynen, bl.a. med
avseende på berörda skol- och verksam-
hetsformer, olika frågeställningar, enskilda och
offentliga huvudmän, i vilken omfattning kritik
har riktats mot en huvudman och orsakerna till
denna kritik. Verket skall särskilt rapportera
omfattningen och vilka åtgärder de olika huvud-
männen vidtagit med anledning av kritiken.
Större förändringar skall analyseras och kom-
menteras.
Regeringen, som följer utvecklingen noggrant,
bedömer att det är rimligt att tillsynen av skol-
väsendet, liksom tillsynen av socialtjänst och
sjukvård, har stöd i lag. Regeringen avvaktar f.n.
förslag från Skollagskommittén som skall
redovisa sitt arbete senast den 16 december 2002.
SWEDAC.-s kontroll av miljöcertifiering- en
granskning (RRV 2001:27)
RRV har inom ramen för sin effektivitets-
revision granskat SWEDAC:s kontroll av miljö-
certifieringsorgan.
RRV har koncentrerat granskningen till
SWEDAC:s ackreditering och tillsyn av certifie-
ringsorgan som arbetar med certifiering av miljö-
ledningssystem enligt marknadens dominerande
standard ISO 14001. Syftet var att belysa i hur
hög grad som SWEDAC:s kontroll av
certifieringsorgan kan skapa lika förutsättningar
för de certifierade verksamheterna oavsett
certifieringsorgan. Detta i ljuset av den aktuella
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
diskussionen om att den offentliga myndig-
hetstillsynen skall kunna omprioritera sina
insatser, så att mindre resurser läggs på tillsynen
av certifierade företag. Därutöver har RRV
studerat vilka förpliktelser certifieringen av
miljöledningssystem medför för de certifierade
verksamheterna och deras förhållande till miljön.
I rapporten påtalar RRV vad man menar vara
brister i själva ISO 14001-systemet med certifie-
ring och certifieringsorgan. RRV anser bl.a. att
systemet medger stora skillnader i såväl miljöled-
ningssystemens innehåll som certifierings-
organens agerande i förhållande till dessa
variationer, samt att organens certifiering och
periodiska kontroll av miljöledningssystemen
består i en systemkontroll och inte i kontroll av
verksamheternas faktiska miljöresultat.
I en kommentar till rapporten påpekar
SWEDAC att denna flexibilitet ligger i systemet
och är en följd av att standarden skall kunna
användas för alla typer av verksamheter och
användas internationellt. För att eliminera de
brister som RRV påtalar skulle SWEDAC, eller
någon annan part, behöva införa svenska tolk-
ningar av standarden och certifieringssystemet.
Detta strider mot de uppgifter som staten har
givit till SWEDAC. SWEDAC hänvisar bl.a. till
myndighetens åtaganden enligt IAF:s (Inter-
national Accreditation Forum) erkännandeavtal
varigenom SWEDAC är förpliktat att tillse att
ISO 14001 tillämpas på samma sätt i Sverige som
i andra länder, vilket hindrar SWEDAC från att,
såsom RRV föreslagit, göra väsentliga avsteg från
det internationellt accepterade systemet för
miljöcertifiering. Ackreditering mot nationella
tilläggskrav som inte återfinns i internationella
standarder skulle, enligt myndigheten, medföra
att svenska certifieringar betraktades som
väsentliga avsteg från normal ISO 14001-
certifiering, vilket i sin tur skulle undergräva
deras internationella acceptans.
I rapporten riktar RRV också kritik mot det
sätt på vilket SWEDAC sköter delar av sin
tillsynsverksamhet. Kritiken gäller bl.a. att
myndigheten inte i första hand utgår från de
enskilda miljöledningssystemens betydelse för
miljön när fälttillsyn utövas vid certifierings-
organens kontroll av certifierad verksamhet.
Eftersom miljöledningssystemens väsentlighet,
dvs. förekomsten av miljöstörande processer i
verksamheten eller produkternas miljöbelastning
etc., därigenom inte i tillräcklig utsträckning
beaktas, föreslår RRV att SWEDAC i sin
fälttillsyn av certifieringsorgan skall fästa särskild
vikt vid verksamheter med stor miljöbelastning.
RRV framhåller vidare att SWEDAC:s tillsyns-
frekvens inte varierar med antalet verksamheter
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
som certifieringsorganen har certifierat, vilket
141
Skr. 2001/02:101
medför en relativt sett lägre tillsynsfrekvens ju
fler verksamheter som certifierats, liksom ju fler
revisionsledare som utför kontrollerna. RRV
anser därför att SWEDAC bör anpassa sin
tillsynsfrekvens till omfattningen av certi-
fieringsorganens verksamhet. RRV påtalar också
att SWEDAC i mindre utsträckning än önskvärt
anlitar teknisk branschexpertis vid sin fälttillsyn.
Vidare anser RRV att en förändring därvidlag
vore nödvändig, om SWEDAC har för avsikt att
följa RRV:s rekommendation att särskilt granska
verksamheter vars produktionsprocesser, pro-
dukter och miljöeffekter medför en jämförelse-
vis större belastning för miljön. RRV menar
också att de personella resurser som SWEDAC
har avsatt för tillsyn under år 1999 varit för
knappa, vilket undergrävt möjligheten till
anpassning av kontrollerna till certifierings-
organens olika storlek och inriktning. RRV
föreslår därför att SWEDAC skall utöka
kontrollverksamheten.
SWEDAC har i sin kommentar till RRV:s
rapport på flera punkter ifrågasatt relevansen av
de förslag som RRV har presenterat, och pekat
på att flera av de lösningar som RRV förordar
skulle medföra en systemsammanblandning som
inte vore möjlig att genomföra under ISO 14001.
SWEDAC framhåller vidare att den begränsade
ansats, som RRV i ett inledande avsnitt uppger
skall gälla för rapporten, kraftigt reducerar dess
värde.
Regeringen uppfattar såväl RRV:s kritik av
SWEDAC:s verksamhet, som SWEDAC:s in-
vändningar mot RRV:s metoder och slutsatser,
vara av sådan beskaffenhet att frågornas vidare
beredning påkallar en genomgripande analys av
samtliga aspekter innan regeringen kan bedöma
om det blir aktuellt att besluta om eventuella
åtgärder i anledning av rapporten.
Vad hindrar Ekobrottsbrottsmyndigheten? En
granskning av hinder för effektivt resursutnyttjande
(RRV 2001:29)
RRV:s granskning har skett i syfte att identifiera
väsentliga hinder för ett effektivt resursut-
nyttjande. Granskningen är baserad på två delar,
dels en statistisk analys av ärendeinflödet, dels en
identifiering av hinder för ett effektivt resurs-
utnyttjande. Statistiken ger inte något entydigt
resultat. De hinder som föreligger bedöms vara
sådana att reformen inte kan sägas vara helt
genomförd. Verkets bedömning är dock att det
är för tidigt att göra en utvärdering av Eko-
brottsmyndigheten och den samlade ekobrotts-
bekämpningen.
Det finns ett yttre motstånd mot att
Ekobrottsmyndigheten finns och detta påverkar
den dagliga verksamheten. Verket pekar på
hinder som kan åtgärdas genom samverkan
mellan polisen och Ekobrottsmyndigheten samt
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
genom samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten
och åklagarväsendet. Regeringen bör enligt
verket klargöra fördelningen av ansvaret mellan
Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen
vad gäller polisernas kompetensutveckling och
dess kostnader. Vidare bör regeringen klargöra
bl.a. vad som skall ingå i myndighetens eko-
brottsförebyggande arbete. Slutligen finns det
skäl för regeringen att överväga en ny förbättrad
speciallösning. RRV konstaterar vidare att
Ekobrottsmyndighetens centrala ledning i större
utsträckning bör styra, följa upp och utvärdera
arbetet vid de tre avdelningarna.
Regeringen delar bedömningen att det ännu är
för tidigt att göra en utvärdering av Eko-
brottsmyndigheten. Författningsändringar har
vidtagits och kommer att vidtas i syfte att stärka
Ekobrottsmyndighetens självständiga ställning. I
regleringsbrevet för 2002 har regeringen
klargjort att Ekobrottsmyndigheten ansvarar för
och bekostar kompetensutvecklingen av de
poliser som arbetar vid myndigheten. Vidare
avser regeringen att lämna ett uppdrag till bl.a.
Brottsförebyggande rådet rörande Ekobrotts-
myndighetens brottsförebyggande arbete. Med
hänsyn till det arbete som pågår inom Justitie-
departementet med att se över Ekobrotts-
myndighetens möjlighet att bedriva kriminal-
underrättelseverksamhet övervägs för när-
varande inte någon förändring av speciallös-
ningen.
Livsmedelsverkets stöd till den lokala
livsmedelstillsynen (RRV2001:33)
RRV har granskat Livsmedelsverkets stöd till de
lokala tillsynsmyndigheterna. Syftet har varit att
granska om Livsmedelsverket med nuvarande
mandat skulle kunna förbättra den lokala
livsmedelstillsynen.
RRV gör bedömningen att det finns utrymme
för Livsmedelsverket att tydliggöra, förbättra
och systematisera myndighetens stöd till
kommunerna. RRV konstaterar att Livsmedels-
verkets stöd till kommunerna kan öka utan att
detta kommer i konflikt med det kommunala
självstyret. RRV anser också att många av de
142
Skr. 2001/02:101
problem som finns inom den nuvarande
tillsynen kan lösas inom ramen för den befintliga
uppdelningen av tillsynsansvaret mellan Livs-
medelsverket och kommunerna. Avgiftssyste-
met för livsmedelstillsynen bedöms av RRV som
alltför komplicerat och bör reformeras.
Regeringen har initierat ett arbete med att se
över livsmedelstillsynen inklusive finansierings-
systemet. Regeringen överväger bland annat att
genomföra ett antal förändringar i syfte att
förenkla finansieringssystemet. RRV:s synpunk-
ter kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.
Resultatstyrning och resultatredovisning vid
Statens Kämkraftsinspektion (RRV 2001:34)
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
RRV har granskat resultatstyrning och resultat-
redovisning vid Statens kärnkraftinspektion
(SKI). Granskningen ingår i en serie liknande
granskningar som RRV gjort bl.a. vid Post- och
telestyrelsen, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut och Statens strålskydds-
institut.
RRV bedömer att SKI:s kvalitetssäk-
ringssystem ger SKI goda möjligheter att föra en
konstruktiv mål- och resultatdialog med
regeringen. SKI har på ett systematiskt sätt
omsatt regeringens verksamhetsmål till fleråriga
uppdrag och ettåriga deluppdrag, med mål-
beskrivning, inriktning och utveckling för
respektive uppdrag.
RRV konstaterar att SKI har bedrivit ett
ambitiöst arbete med att utveckla rutiner med
enhetliga systematiska arbetsformer, tydliga
ansvarsförhållanden och med möjlighet till en
effektiv resurshantering. RRV bedömer att SKI:s
sätt att arbeta kan utgöra ett gott exempel för
andra myndigheter som är i färd med att
utveckla resultatredovisning och ledningssystem.
RRV pekar dock på att det finns möjligheter
att förbättra verksamhetsplanen och tydliggöra
den löpande uppföljningen och har därför
hemställt att SKI senast den 31 maj 2002
inkommer med en redogörelse för vidtagna eller
planerade åtgärder med anledning av gransk-
ningen.
RRV:s granskning föranleder ingen särskild
åtgärd från regeringen.
Studier på uppdrag av regeringen
Kommunkontosystemet - en kartläggning (RRV
2001:6)
RRV har på regeringens uppdrag kartlagt och
analyserat kommunernas ersättning från kom-
munkontosystemet åren 1996-1999. Arbetet har
inriktats mot att undersöka variationer mellan
olika kommuner och år. Även eventuella om-
fördelningseffekter mellan kommuner har
analyserats. I uppdraget ingick också att söka
visa vilka verksamheter och kostnader som
eventuellt kan förklara variationerna. RRV har
funnit att variationer i ersättning i huvudsak kan
förklaras av kommunernas geografiska läge,
allmänna ambitionsnivå, befolkningsökning i
vissa åldersgrupper, organisation av fastighets-
förvaltningen och benägenhet att ersätta egen
regi med köpt verksamhet.
RRV har funnit att kommunkontosystemet
givit upphov till betydande och systematiska
omfördelningar mellan kommunerna. Exempel-
vis har 24 kommuner under fyraårsperioden inte
något år nått upp till 80 procent av den
genomsnittliga ersättningen respektive år. 11
kommuner har varje år legat på en ersätt-
ningsnivå av 120 procent över samma
genomsnitt. De verksamheter som bidragit till
att ersättningarna stigit är pedagogisk verk-
samhet, vård och omsorg, infrastruktur och
gator m.m. Det är framförallt kommunernas
utgifter för entreprenader och köp av verk-
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
samhet som förklarar ökningen inom dessa
områden.
Regeringen har i propositionen Förändringar i
kommunkontosystemet (prop. 2001/02:112)
föreslagit en ny finansieringsmodell. Den
innebär att uttagen från systemet sker över
statsbudgeten. Eftersom övergången skall vara
kostnadsneutral, kommer de generella statsbi-
dragen till kommuner och landsting att minskas i
motsvarande grad. Vidare förslås också vissa
bestämmelser som möjliggör kontroll i systemet.
Översyn av statsbidraget till teknik- och
naturvetenskapscentra (RRV2001:8)
RRV har på regeringens uppdrag beskrivit och
lämnat förslag om den verksamhet som bedrivs
vid skilda teknik- och naturvetenskapscentrum
(TN-centrum).
Det förslag som RRV redovisar är att
statsbidraget skall bevaras i minst nuvarande
storlek och att bidraget även fortsättningsvis
143
Skr. 2001/02:101
skall utgöra ett driftbidrag. RRV föreslår ett
administrativt system som bygger på att bidraget
beräknas på antalet skolelever som varje år
besöker olika centra. Besöken skall vara i förväg
planerade, en lärare/pedagog med sakkunskap
skall leda besöket, besöket skall vara ett led i
undervisningen och läraren/pedagogen skall
efter besöket skicka in en kort utvärdering av
besöket. Härigenom, menar RRV, blir det nya
förslaget prestationsrelaterat. Genom att för-
slaget fokuserar på skolgången betonas framför
allt det s.k. rekryteringsmålet, vilket RRV menar
är det mål som bäst kan följas upp. RRV föreslår
inget takbelopp, utan ett bidragssystem där varje
besök som följer kriterierna ovan beräknas med
samma belopp.
TN-centrum skall, enligt förslaget, liksom
idag ansöka om att få del av statsbidraget och
bidragsmyndigheten skall göra en kvalitets-
granskning. Skillnaden mot dagens system är att
bedömningen enbart skall säkerställa att olika
centrum håller en grundläggande kvalitativ nivå.
För att inte bidraget skall spridas ut i alltför hög
grad skall, enligt RRV:s förslag, enbart centrum
vars verksamhet har en viss omfattning komma i
fråga för stödet. För att inte effekterna skall bli
alltför stora föreslår RRV att övergångsregler
införs i samband med reformen, på så sätt skall
inte det föreslagna systemet träda i kraft fullt ut
förrän år tre. Högskoleverket föreslås fortsätta
som bidragsmyndighet.
Regeringen har redovisat sin bedömning av
RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2002
(prop. 2001/02:1, utg. omr. 16). Regeringens
avsikt med statsbidraget är att det även fort-
sättningsvis skall vara ett driftbidrag till
verksamheten, utifrån bedömningen att berörda
centra har bättre möjligheter att få projektbidrag
från andra finansiärer. Regeringen betraktar
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
statsbidraget som en del av den satsning som
skall leda till en ökad rekrytering av studenter till
de naturvetenskapliga och tekniska vetenskaps-
områdena.
RRV granskar Räddningsverket - Hinder för ett
effektivare resursutnyttjande (2001:9)
RRV har på regeringens uppdrag granskat och
identifierat väsentliga hinder för ett effektivare
resursutnyttjande av Statens räddningsverk.
RRV konstaterar att det finns ett antal hinder
för en effektiv verksamhet. RRV redovisar 26
förslag till åtgärder inom områdena ledning och
styrning, IT-stöd, befolkningsskydd, skol-
verksamhet samt inriktning av övergripande
styrning av verket.
Med anledning av rapporten har regeringen
uppdragit åt Räddningsverket att se över
utbildningsverksamheten både vad avser innehåll
och organisation. Regeringen har vidare
uppdragit åt Räddningsverket att i samband med
årsredovisningen för 2001 redovisa vidtagna och
planerade åtgärder för att komma till rätta med
de problem som RRV påpekat i sin rapport.
Räddningsverket redovisade den 25 februari
2002 vilka åtgärder som genomförts, påbörjats
respektive planeras. Av redovisningen framgår
att RRV:s granskning resulterat i ett omfattande
utvecklingsarbete. Bland annat har all personal
vid verket deltagit i ett gemensamt arbete med
att utforma verksamhetsidén. Ett omfattande
chefsutvecklingsprogram har genomförts och ett
handlingsprogram för det fortsatta utvecklings-
arbetet utgör en del av verksamhetsplanen för
2002.
När det gäller frågor inom området befolk-
ningsskydd och räddningstjänst vid höjd
beredskap har regeringen i propositionen
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop.
2001/02:10) bl.a. föreslagit att civilpliktsut-
bildningen kan minska. I propositionen Samhäl-
lets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158)
redovisar regeringen sin bedömning vad avser
Räddningsverkets framtida utbildningsorganisa-
tion. Regeringen följer Räddningsverkets fort-
satta utvecklingsarbete och överväger en upp-
följning av resultatet av handlingsprogrammet
och andra förändringsprocesser som pågår.
Från forskning till tillväxtstatligt stöd till
samverkan med högskola och näringsliv (RRV
2001:11)
RRV har på regeringens uppdrag gjort en
översyn av den verksamhet som bedrivs av
teknikbrostiftelserna och de holdingbolag,
inklusive hel- och delägda bolag, som inrättats
vid universitet och högskolor. När det gäller
frågan om holdingbolagen anser RRV, även om
aktiviteten var låg de första åren, att universitet
och högskolor alltmer har kommit att använda
holdingbolagen som ett redskap för att stödja
både kommersialisering av forskningsresultat
och samverkan mellan forskare och befintliga
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
företag. Holdingbolagsmodellen ger, enligt
RRV, lärosätena bra möjligheter att utveckla
samverkan med det omgivande samhället. RRV
föreslår därför att samtliga universitet och
144
Skr. 2001/02:101
högskolor som så önskar bör få bilda holding-
bolag.
När det gäller teknikbrostiftelserna anser
RRV att samtliga stiftelser, med sina olika
verksamhetsinriktningar, håller sig inom ramen
för det ursprungliga mandatet. Eftersom
teknikbrostiftelserna, genom sin organisations-
form, har en mycket autonom ställning har
regeringen ingen möjlighet att påverka deras
verksamhet före år 2007. Vad regeringen enligt
RRV kan göra fram till den tidpunkten är dels
att överväga eventuella ändringar i styrelsernas
sammansättning, dels att ta upp en diskussion
med teknikbroarna om förutsättningarna för
avvecklingen av verksamheten i god tid före
2007.
Regeringen har redovisat sin bedömning av
RRV:s rapport i propositionen FoU och sam-
verkan i innovationssystem (prop. 2001/02:2).
Regeringen gör, liksom RRV, bedömningen att
holdingbolagen har goda förutsättningar att
fortsätta att utvecklas mot att kunna stödja både
kommersialisering av forskningsresultat och
samverkan mellan forskare och befintliga
företag. Regeringen anser därför att universitet
och högskolor, som inte i nuläget har
holdingbolag, skall kunna bilda sådana. Ett
holdingbolag bildas genom regeringsbeslut
grundat på en ansökan från lärosätet och där
regeringen tar ställning till ansökan i varje enskilt
fall. Ett villkor för regeringens medgivande att
bilda holdingbolag är dock att det finns
finansiella förutsättningar för detta.
Regeringen har även i den nämnda propo-
sitionen redovisat sin bedömning av RRV:s
rapport när det gäller teknikbrostiftelserna.
Regeringen gör, i likhet med RRV, bedöm-
ningen att samtliga teknikbrostiftelser bedriver
verksamheter som ligger inom ramen för det
mandat som gavs i stiftelseförordnandena.
Regeringen avser vidare att i god tid före 2007
utvärdera teknikbrostiftelsernas verksamheter
för att därigenom få underlag för ett
ställningstagande om, och i så fall hur,
verksamheten skall bedrivas efter 2007.
Företagsstöd—kvalitet i beslutsprocessen (RRV
2001:22)
RRV beviljades av regeringen medel för att,
inom ramen för arbete med att förstärka kon-
trollfunktionen i staten, granska hur stödgiv-
ningen genomförs vid ett urval länsstyrelser som
handlägger regionalpolitiska företagsstöd. Den
metod RRV har använt kan beskrivas som en
jämförande studie av hur länsstyrelserna hanterar
företagsstöden med syftet att finna en ”best-
practice”. Information har samlats in genom
intervjuer, dokumentstudier samt genom en
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
särskild studie av företagsstödsakter. De olika
momenten i beslutsprocessen har formulerats i
ett antal revisionsfrågor som delats in i tre
områden: Strategi och policy, handläggnings-
processen samt uppföljning och utvärdering.
Enligt RRV visade effektivitetsgranskningen
att såväl policydokumentens utformning som
handläggningsprocessen medverkar till att det
regionalpolitiska företagsstödet får en prägel av
rättighetsstöd för de företag som uppfyller de
formella kraven för att få stöd. Ett skäl kan vara
att policydokumenten är så allmänt formulerade
att flertalet ansökningar mer eller mindre faller
inom policyns ram. Ett annat skäl kan vara att
stödärendena handläggs i tur och ordning,
sekventiellt. Detta medför att stödansök-
ningarna inte kan ställas mot varandra och göra
det möjligt att plocka ut den ansökan som bäst
uppfyller prioriteringarna. RRV föreslår ett antal
åtgärder för att förbättra hanteringen. Varje
länsstyrelse bör samla riktlinjer och policy-
uttalanden för företagsstöd i ett dokument.
Detta policydokument bör utvecklas och
preciseras i syfte att dirigera stödet till de företag
som kan ge upphov till långsiktig tillväxt och
sysselsättningsökning i länet. Länsstyrelserna
skall följa upp det faktiska utfallet av stödet och
jämföra detta med utfärdade riktlinjer och
policies samt analysera orsakerna till eventuella
avvikelser. Dessutom föreslås att ett erfaren-
hetsutbyte sker mellan länsstyrelserna med
avseende på olika organisatoriska aspekter av
handläggningen av företagsstöd. Prövningen av
de villkor som gäller för att få stöd skall
dokumenteras i akten. Det skall också finnas en
beslutsmotivering i varje ärende. Regelverket av-
seende hanteringen av konkurrensfrågor i stöd-
givningen skall förtydligas och länsstyrelserna
bör pröva om investeringen kan komma till
stånd även utan statligt stöd. Länsstyrelserna
skall inte regelmässigt ge företagen igångsätt-
ningstillstånd innan ansökan beviljas. Slutligen
föreslås att regeringen förtydligar verksamhets-
målet i regleringsbrevet om att länsstyrelserna
”ska utveckla uppföljningen och utvärderingen
av sin regionalpolitiska verksamhet” och att läns-
styrelserna tydligare redovisar måluppfyllelsen av
verksamhetsmålen som rör stödgivningen.
145
Skr. 2001/02:101
Regeringen bedömde i propositionen En
politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop.
2001/02:4) att de regionalpolitiska företags-
stöden bör finnas kvar tills vidare. Inriktningen
och beslutsformer skall ses över och utvecklas på
flera sätt. Dessutom avser regeringen att ge
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i
uppdrag att, i samråd med Institutet för
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
arbetsmarknadspolitiska utvärderingar (IFAU)
utvärdera sysselsättningsbidraget. Regeringen
avser även att i beslutande myndigheters
regleringsbrev understryka vikten av att i högre
grad differentiera bidragsnivåerna och att
utarbeta riktlinjer för stödgivningen. Aven andra
förändringar kan aktualiseras parallellt med ut-
värderingen.
Varför blev det dyrare? Kostnadsutvecklingen för
offentliga försvarare, målsägandebiträde och
offentligt biträde (RRV 2001:30)
RRV har på regeringens uppdrag granskat
utgiftsutvecklingen för offentliga försvarare,
offentliga biträden och målsägandebiträden
under perioden 1994/95 - 2000. RRV konsta-
terar att de totala kostnaderna har ökat för såväl
offentliga försvarare som för målsägandebiträden
och offentliga biträden. Även de genomsnittliga
kostnaderna har ökat. En del av denna
kostnadsökning beror på att fler biträden har
förordnats, en annan del beror på att den
genomsnittligt debiterbara tiden har ökat samt
att timkostnaden har ökat.
RRV anser att det bör undersökas vilka
faktorer som påverkar den offentlige förvararens
arbetsbelastning, t.ex. om olika brottstyper har
olika ”normal” förberedelsetid. RRV menar
vidare att statistik och uppföljning av
utgiftsutvecklingen är nödvändigt för att kunna
beräkna den framtida kostnadsutvecklingen.
Statistiken och uppföljningen kan förbättras bl.a.
genom att man sparar uppgifter om antalet
förordnanden under en längre period.
RRV redovisar även några förslag till åtgärder
för att minska kostnaderna för rättsbiträden.
Bland annat föreslås att reglerna för kost-
nadsräkningar bör förbättras när det gäller
redovisning av nedlagd tid. Ett annat förslag är
att domstolar som beslutar om kostnads-
ersättning bör ha ett direkt budgetansvar, för att
på så sätt höja kostnadsmedvetenheten inom
domstolsväsendet. Vidare föreslås att Domstols-
verket bör ges i uppdrag att utreda storleken på
de totala kostnaderna av att advokater förordnas
utanför domkretsen eller domkretsens närhet.
En sådan utredning bör ligga till grund för att
överväga om ersättningsreglerna bör ändras.
Ytterligare ett förslag är att införa en
ersättningstaxa för målsägandebiträden. RRV
pekar slutligen på möjligheten att minska
kostnaderna genom att upphandla rättsbiträden
genom ramavtal.
Förslaget om införande av en taxa för
ersättning till målsägandebiträden har genom-
förts genom beslut av Domstolsverket. Taxan
började gälla den 1 mars 2002. Övriga förslag i
rapporten bereds inom regeringskansliet.
10.2 Revisionsberättelser med
invändning
RRV skall - enligt sin instruktion - i enlighet
med god revisionssed granska myndigheternas
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
årsredovisning och underliggande redovisning i
syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig
och räkenskaperna rättvisande samt granska om
ledningens förvaltning följer tillämpliga
föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. I de
fall RRV i sin granskning uppmärksammat
väsentliga avsteg från föreskrifter och
regeringsbeslut anges detta som en invändning i
revisionsberättelsen. En revisionsberättelse
enligt standardutformning innebär således att
RRV inte funnit några väsentliga avsteg från
tillämpliga föreskrifter och särskilda regerings-
beslut.
Nedan lämnas en redovisning av de tio
myndigheter (4 procent av de avlämnade
revisionsberättelserna) som erhållit revisions-
berättelse med invändning avseende räken-
skapsåret 2001 och en översiktlig genomgång av
skälen för invändningarna. Varje invändning har
sin grund i någon form av väsentlig överträdelse
av föreskrifter eller regeringsbeslut. Över-
trädelsen påverkar informationen i myndig-
hetens årsredovisning i större eller mindre
utsträckning. Invändningarna kan indelas i tre
kategorier: överträdelse av befogenhet, ej följt
god redovisningssed respektive bristande
kontroll och styrning.
Regeringen ser särskilt allvarligt på anslags-
överskridanden. Åtgärder måste vidtas så att
myndigheternas interna styrning och kontroll
sker på ett tillfredsställande sätt. En närmare
redogörelse för vilka bedömningar regeringen
146
Skr. 2001/02:101
har gjort samt vilka åtgärder som regeringen har
eller avser att vidta i de enskilda fallen kommer
att lämnas i budgetpropositionen för 2003 under
respektive utgiftsområde.
RRV har ännu inte lämnat revisionsberättelser
till regeringen avseende Statens Folkhälso-
institut, Idrottshögskolan samt Högskoleverket.
Bristande styrning och kontroll
Rikstrafiken: RRV anser att det föreligger
väsentliga brister i tillämpningen av lag
(1992:1528) om offentlig upphandling. RRV
avlämnade den 1 februari 2002 en revisions-
rapport till Rikstrafiken avseende granskning av
upphandling.
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS):
Utgående överföringsbelopp på anslag 38:03
Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning
och utvärderingar är 1,9 miljoner kronor för lågt
på grund av en felbokföring.
Datainspektionen'. I resultatredovisningen lämnas
inte redovisning av kostnader och intäkter i
enlighet med kraven i 3 kap. 2 § förordning
(2000:605) om årsredovisning och budget-
underlag, dvs. enligt den indelning för åter-
rapportering av verksamheten som regeringen
beslutat.
Verket för innovationssystem (Vtnnova): I
resultatredovisningen lämnas inte redovisning av
kostnader och intäkter i enlighet med kraven i
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
3 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredo-
visning och budgetunderlag.
Livsmedelsverket: Ramanslaget 43:12 Statens
livsmedelverk, har som framgår av årsredo-
visningen, utnyttjats över beviljad anslagskredit
med ca 2 miljoner kronor.
Statens musiksamlingar: I strid med förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budget-
underlag 2 kap. 8 § hade vid revisionsberättelsens
avlämnande samtliga ledamöter inte under-
tecknat årsredovisningen.
Specialpedagogiska institutet (SIT): Den interna
styrningen och kontrollen inom SIT har inte
fungerat på ett tillfredställande sätt sedan
myndigheten bildades den 1 juli 2001. Bristerna
har fått till följd att anslagsredovisningen inte är
upprättad enligt regeringens beslut samt att
myndigheten inte har upprättat en kvalitets-
säkrad finansieringsanalys.
Anslaget 16:25:7 Specialskolemyndigheten och
resurscenter, anslagspost 7 Fördelas efter beslut
av regeringen, redovisas med för lågt disponibelt
belopp och därmed för lågt utgående över-
föringsbelopp om 16,7 miljoner kronor. Vidare
redovisas de totalt disponibla beloppen och
utgifterna på anslaget 16:25:7, anslagspost 1-4
(avseende de tidigare resurscentren) med för
höga belopp (5 miljoner kronor), medan redo-
visning av 16:25:7, anslagspost 9 Resurscenter-
verksamhet med motsvarande belopp istället
saknas.
Ej följt god redovisningssed
Kammarkollegiet: Kammarkollegiet har i
årsredovisningen redovisat en ersättningsreserv
med 170 miljoner kronor avseende beräknade
kvarstående kostnader i anmälda men inte slut-
reglerade skador. Kammarkollegiet har inte
styrkt värdet av ersättningsreserven.
Fortifikationsverket: Fortifikationsverket har i
årsredovisningen (sidan 20) redovisat att det be-
sparingskrav som enligt regleringsbrev ålagts
myndigheten har uppnåtts. Uppgiften baseras på
bristande underlag och är felaktig. Besparings-
målet har inte uppnåtts.
Överträdelse av befogenheter
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (FORMAS): Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
har för anslaget 23:26:1 Forskning och kollektiv
forskning, överskridit den av regeringen be-
slutade bemyndiganderamen med 153,8 miljoner
kronor.
147
11
Revision av EU-medel
avseende budgetåret
2000
Skr. 2001/02:101
Revision av EU-medel avseende
budgetåret 2000
Revisionsrätten svarar för den externa revisionen
inom EU och presenterar i början av november
varje år en årsrapport där man redovisar sina
iakttagelser från granskningen av hur EU-
budgeten genomförs. I årsrapporten lämnas
också den s.k. revisionsförklaringen om huruvida
redovisningen varit rättvisande och om de
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
underliggande transaktionerna har varit lagliga
och korrekta.
Årsrapportens innehåll är koncentrerad till
iakttagelser rörande finansiell förvaltning och
kontroll inom de olika sektorer som finansieras
av EU-budgeten. I revisionsrättens särskilda
rapporter redovisas främst granskningar rörande
effektivitet och måluppfyllelse gällande använd-
ningen av EU medel.
Revisionsrättens årsrapport och särskilda
rapporter utgör underlaget för rådets rekom-
mendation till Europaparlamentet om beviljande
av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande
genomförandet av budgeten (artikel 276 i
fördraget). Europaparlamentet är den institution
som beslutar om ansvarsfrihet. Parlamentet kan,
till skillnad mot rådet, inför sitt beslut om
ansvarsfrihet också beakta annat underlag än det
revisionsrätten har tagit upp i sina rapporter.
Rådets sakberedning av revisionsrättens års-
rapport inklusive revisionsförklaring och sär-
skilda rapporter sker i rådets budgetkommitté
och följs av beslut av Ekonomi- och
finansministerrådet (Ekofin-rådet) om huruvida
ansvarsfrihet bör beviljas.
Regeringen redovisar här de viktigaste
iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport som
ligger till grund för rådets rekommendation till
Europaparlamentet om att ansvarsfrihet för
kommissionen för budgetåret 2000 beviljas.
Redovisningen har tidigare ingått i budget-
propositionen alternativt i den ekonomiska
vårpropositionen men redovisas från och med i
år i årsredovisningen för staten.
11.1 Utgångspunkter för Sveriges
agerande rörande
revisionsrättens iakttagelser
Sverige har alltid prioriterat frågan om en
effektiv och korrekt användning av gemenskaps-
medel i EU-samarbetet. Revisionsrätten fyller en
viktig roll genom att i sina rapporter klargöra de
brister som uppdagats och rekommendationer
om åtgärder som kommissionen och medlems-
staterna bör vidta för att undanröja bristerna.
Det är viktigt att de brister revisionsrätten finner
vid sina granskningar på plats åtgärdas av med-
lemsstaterna då ca 85 procent av EU:s medel
administreras på nationell nivå.
11.2 Iakttagelser i rapporten för 2000
presenterade under 2001 samt
svenskt agerande i rådet
Revisionsrättens årsrapport för 2000 publi-
cerades i Europeiska gemenskapernas officiella
tidning 2001/CH/01.
I årsrapporten konstateras bland annat att
vissa framsteg gjorts inom jordbruksområdet,
där det reformerade systemet för avslutande av
151
Skr. 2001/02:101
räkenskaper har bidragit till förbättrad för-
valtning av EU-medel. När det gäller struktur-
åtgärder har gemenskapsinitiativet Urban gjort
det möjligt för lokala myndigheter att få tillgång
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
till EU-medel. Arbetet som utförts av byrån för
återuppbyggnad av Kosovo har varit både
effektivt och ekonomiskt. Samarbetet inom
gemenskapsprogrammet Tacis skulle kunna få en
viktig roll vid behandling av frågor som berör
den nya östgränsen efter det att nya medlemmar
ansluts till EU.
Det kvarstår dock fortfarande svagheter i
medlemsstaternas kontroller avseende program
som förvaltas gemensamt av kommissionen och
medlemsstaterna. Det är av stor betydelse att
kontrollförfarandena i medlemsstaterna förbät-
tras för att säkerställa att EU-medlen utnyttjas
korrekt. Vidare konstateras att ytterligare för-
enkling och harmonisering av bestämmelserna är
nödvändiga. Trots förenklingar på vissa områden
har förordningarnas komplexitet lett till olämp-
liga och inkonsekventa åtgärder inom de opera-
tiva programmen.
Ännu en gång påpekar revisionsrätten i sin
revisionsförklaring att man, vid kontroll av de
huvudsakliga förvaltnings- och kontrollsystemen
som rör jordbruk och strukturåtgärder, funnit
brister i de kontrollförfaranden som skall säker-
ställa transaktionernas laglighet och korrekthet.
Vidare visade granskningen av driftutgifter en
oacceptabel förekomst av fel som påverkade
betalningarnas belopp eller de underliggande
transaktionernas riktighet eller stödberättigande.
I det följande redogörs för rättens iakttagelser
som har anknytning till svenska förhållanden.
Egna medel (EU-budgetens inkomster)
Revisionsrätten konstaterar att de totala
inkomsterna översteg de totala utgifterna med ca
11,6 miljarder euro för år 2000, och
rekommenderar kommissionen att undersöka
hur hänsyn bättre kan tas till underutnyttjande
av bemyndigande och en oväntad inkomst-
utveckling främst inom ramen för en tilläggs-
och ändringsbudget. Kommissionen svarade att
man i framtiden kommer försöka ge en tydligare
förklaring till orsakerna till överskottet i
budgeten och pekade även på att man håller
uppsikt över inkomstutvecklingen under hela
budgetåret. Sverige anser att det är av vikt att
stora överskott undviks då det bidrar till att hålla
upp den svenska avgiften och därmed belastar
statsbudgeten i onödan.
Revisionsrätten gjorde en djupgående gransk-
ning av antidumpingtullar och upptäckte, liksom
för tidigare år, problem med förandet av de s.k.
B-räkenskaperna i flera medlemsstater. I B-
räkenskaperna bokförs utgifter där beloppet
ännu inte fastställts. De smärre fel som framkom
i granskningen har inte någon väsentlig inverkan
på de importtullar som tas upp i inkomst- och
utgiftsredovisningen, och inte heller på laglig-
heten och korrektheten i uppbörden av de
belopp som tas upp i redovisningen.
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
Revisionsrättens granskning av antidumpings-
åtgärder utfördes vid kommissionen och åtta
medlemsstater däribland Sverige. Rätten fann
väsentliga skillnader mellan de belopp som
medlemsstaterna rapporterat i olika rapporter
som avser samma tidsperioder. Vidare upp-
dagades problem med retroaktiv tillämpning av
antidumpingtullar. I Sverige konstaterade revi-
sionsrätten att tullar på ca 100 000 euro inte blev
uppburna på grund av missförstånd i fråga om
ansvarsfördelningen mellan centrala och regio-
nala kontor. Sverige har till följd av revisions-
rättens granskning klargjort ansvarsfördelningen
mellan Tullverkets huvudkontor och de regio-
nala myndigheterna när det gäller retroaktiv
debitering. Genom denna åtgärd bör problemet
inte uppstå igen.
Revisionsrätten kan, med hänsyn till gransk-
ningens begränsade omfattning, med rimlig
säkerhet konstatera att de egna medlen från
moms och BNI har bedömts och uppburits på
ett korrekt sätt. Rätten fann dock att
förfarandena för att säkerställa datauppgifternas
integritet under redovisningsprocessen inte
överensstämmer med gällande praxis, utan
kommissionen bör fortsätta att förbättra dess
förfaranden för att regelbundet stämma av de
olika uppgifterna. Revisionsrätten konstaterade
vidare att det fortfarande fanns brister i det
administrativa samarbetet mellan medlems-
staterna rörande momsen trots ett antal på-
gående åtgärder och program. Sverige instämmer
i revisionsrättens bedömning vad gäller bristerna
i samarbetet inom kommissionen och mot
kommissionen. Sverige delar också kommis-
sionens bedömning att det är medlemsstaterna
som har det primära ansvaret för kontrollen av
mervärdesskatt. De nuvarande gemenskaps-
rättsliga ramarna på momsområdet ger inte
kommissionen befogenhet att utöva en samord-
nande roll.
152
Skr. 2001/02:101
När det gäller kontroll av BNI-statistik har
revisionsrätten bl.a. granskat förvaltningskon-
trollen av två så kallade BNI-förbehåll avseende
fyra medlemsstater, däribland Sverige. Revisions-
rätten konstaterar att det redan finns sunda och
flexibla ramar för förvaltning av kvalitets-
kontrollen av BNI på gemenskapsnivå, men i
praktiken utnyttjar inte kommissionen dessa
ramar systematiskt. Detta kan medföra en brist
på insyn och öppenhet i kvalitetskontroll av
processen och en försämrad bedömning av BNI-
statistiken. De förbehåll som nämns i rapporten
avser reservationer som kommissionen lägger
när de tycker att något är fel, eller när det gäller
komplicerade frågor som kommissionen tycker
behöver utredas. Sverige är för närvarande det
enda land som inte fått sina reservationer hävda,
och detta beror på att Sverige avvaktat
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
dokumentationen av det nya statistiksystemet
ENS95. Eftersom revisionsrätten inte har riktat
någon kritik mot det svenska förfarandet har
Sverige inte vidtagit någon korrigeringsåtgärd.
Jordbruk
Revisionsrätten konstaterar att genomförandet
av jordbruksbudgeten för året 2000 har
kännetecknats av en varierande kvalitet på
budgetberäkningarna både vad gäller inkomster
och utgifter, vilket resulterat i ett stort över-
skott. Kommissionen anser att det är naturligt då
marginalerna för budgetgenomförandet var
mycket snäva och utnyttjandet av de tillgängliga
anslagen uppgick till 98,7 procent. Från svensk
sida har det sällan förekommit några avvikelser
mellan prognos och faktiskt utfall.
Vidare konstaterar revisionsrätten att gransk-
ningarna inte har visat på någon förbättring av
den tidigare situationen vad gäller väsentliga fel.
Väsentliga fel påverkar den utvalda trans-
aktionens värde och generellt delar inte
kommissionen revisionsrättens syn beträffande
vissa typer av fel som betraktas som väsentliga.
Kommissionen anser att när det rör sig om små
belopp måste kostnadseffektiviteten vara ett
bärande argument. Sverige stödjer kommis-
sionens åsikt, men ser också en risk med för
höga direktstöd och krångliga regelverk, vilket
kan ge felaktigheter i stödansökningar samt
orsaka oavsiktliga feltolkningar. Vidare anser
Sverige att ett stort antal fel inte är acceptabelt,
särskilt inte om de är förekommande år efter år.
Det måste ske en noggrann definition av vad
som menas med fel och utvärderingar av orsaken
till felen och om dessa kan anses ligga på
förvaltningsnivå eller på stödnivå.
Sverige nämns i revisionsrättens redovisning
av väsentliga fel i form av kritik mot Sveriges
deklarationer av för stora odlingsarealer.
När revisionsrätten i maj 2001 besökte två
gårdar i Sverige uppvisade granskningen en
avvikelse för en av gårdarna på 0,53 hektar.
Revisionsrätten mätte tre skift per gård enligt en
av rätten tillämpad metod. Sverige anser att det
inte går att dra några generella slutsatser utifrån
revisionsrättens kontroll eftersom det är sum-
man av all ansökt spannmålsareal som skall
jämföras med all anmäld spannmålsareal. Revi-
sionsrätten grundar sina iakttagelser på ett urval
av tre skift på två gårdar utan att hela spann-
målsarealen mättes. Gården som uppmätte för
stora odlingsarealer kommer att kontrolleras
igen och några korrigeringsåtgärder föreligger
därmed inte för Sveriges del.
Systematiska fel påverkar hela skalan av
transaktioner av en viss typ som förvaltas av en
mellanhand. Den huvudsakliga typen av syste-
matiska fel gäller obehöriga avgifter som dragits
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
på utbetalda stödbelopp. I rapporten kritiseras
Sverige för uttag av avgift för framställandet av
kartor.
För att kunna ansöka om stöd har jordbru-
karna i Sverige varit tvungna att betala kostnaden
för att framställa kartor. Denna praxis, som
motsvarar ett avdrag på stödbeloppet, har enligt
revisionsrätten gjort det möjligt för medlems-
staterna att återvinna ungefär 3,6 miljoner euro.
Kommissionen håller med revisionsrätten och
säger att beloppen kommer att justeras i sam-
band med granskningen och godkännandet av
räkenskaperna och man kommer också att ge-
nomföra lämpliga finansiella korrigeringar.
Sverige anser inte att kartavgiften till någon del
utgör ett otillåtet stödavdrag och av central
betydelse är att erläggande av kartavgiften inte
var en förutsättning för prövning av ansökan.
Sverige har från ingången av 2000 upphört med
denna praxis men delar inte uppfattningen att
kartavgifterna utgjorde otillåtna avdrag på stöd.
Sverige accepterar inte någon finansiell korrige-
ring och begärde hösten 2001 att ärendet skulle
granskas av förlikningsorganet. Förliknings-
organet lämnade den 14 februari 2002 en
rapport. I rapporten föreslås att kommissionen
bör se över sitt ställningstagande, dessutom
rekommenderas kommissionen att se över
beräkningen av sanktionen.
153
Skr. 2001/02:101
Revisionsrätten konstaterar att omfattningen
av formella fel, dvs. när avsteg från regler etc.
gjorts vilket dock ej lett till budgetpåverkan, är
hög, och att den största delen av felen
förekommer vid den centrala eller lokala
förvaltningen i medlemsstaterna. 1999 och 2000
granskades systemet för kontroll av jord-
bruksstödet i medlemsstaterna (IAKS-systemet)
i sex medlemsstater (ej Sverige), och
revisionsrätten hävdar att trots införandet av
systemet den 1 januari 1997 uppvisade flera
medlemsstater brister. I Sverige är IAKS-
systemet fullt genomfört. Rätten anser att
kommissionen bör förbättra kvaliteten på de
uppgifter de får av medlemsstaterna och använda
sig av dessa för att förbättra sin förvaltning av
genomförandet av IAKS. Kommissionen delar
inte revisionsrättens åsikt om att systemet är
bristfälligt. Felen har normalt upptäckts av
kommissionen och därför blivit föremål för
standardiserade och exakta finansiella justeringar
eller för rekommendationer för förbättring.
Strukturfonder
Revisionsrätten har inte kunnat konstatera
minskad felnivå i utgiftsredogörelserna för de
avslutade programperioderna. Kommissionens
kontroller har minskat under 2000 och
kommissionens uppföljning av iakttagelser från
granskningarna är bristfällig. Budget-
transaktioner under 2000 ger inte alla önskade
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
garantier om laglighet och korrekthet.
Kommissionen delar i flera fall inte revisions-
rättens uppfattning vad gäller fel som begåtts
och hävdar att kontrollerna minskade tillfälligt
under 2000 på grund av interna reformer.
Revisionsrätten konstaterar att budget-
prognoserna ännu en gång ligger långt ifrån det
faktiska genomförandet och att informations-
utbytet mellan kommissionen och medlems-
staterna är ineffektivt. Under 2000 godkändes
inget program för gemenskapsinitiativ och
kommissionen gjorde dåligt underbyggda
överföringar av anslagsmedel från budgeten för
år 2000 till år 2001. Revisionsrätten konstaterar
att den låga genomförandegraden 2000 kommer
att leda till att utnyttjandet av anslagen
koncentreras till programperiodens slut, vilket
även var fallet under föregående programperiod.
Kommissionen instämmer i revisionsrättens
iakttagelse men anser att beslutet om senare-
läggning av anslagen uppfyller villkoren i
budgetförordningen. Sverige konstaterar att
senareläggning av åtagandeanslaget till slutet av
perioden kommer att medföra väsentligt ökade
betalningar i slutet av programperioden jämfört
med vad som ursprungligen beräknats.
Vid Europeiska rådets möte i Berlin 1999
fastställdes fördelningen av strukturfondsmedel
till mål 1, 2 och 3. Revisionsrätten konstaterar
att varken den metod som användes eller
motiveringar av gjorda justeringar har offentlig-
gjorts bortsett från dem som fastställdes i Berlin.
Sverige instämmer i revisionsrättens påpekande
om att kommissionens kriterier bör offentlig-
göras och tillställas medlemsstaterna tillsammans
med beräkningsunderlaget.
När det gäller tidsgränsen på fem månader för
antagande av program, överskred kommissionen
den för nästan alla program. För mål 1 antogs
endast 49 av 101 operativa program och för mål
2 endast 8 av 96 operativa program inom
gällande tidsgräns. För mål 3 godkändes de flesta
föreslagna programmen inom angivna tidsramar.
Sverige anser att det är angeläget att kom-
missionen har en handläggningstid som inte
överskrider fem månader eftersom det riskerar
att leda till förseningar i programgenomförandet.
Revisionsrätten tar också upp att över-
vakningskommittéerna fattade beslut om
ändringar av finansieringsplanerna för ett flertal
program 1999. Dessa måste inom 20 arbetsdagar
bekräftas av kommissionen genom ett formellt
beslut, men denna tidsfrist har aldrig respek-
terats vilket skapar osäkerhet i genomförandet
om vilken finansieringsplan som gäller.
Kommissionen beklagar förseningarna och
framhåller att förfarandet är förenklat genom
den nya förordningen där medlemsstaterna kan
anpassa de kompletterande programbesluten
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
själva. Sverige hoppas också att denna åtgärd
löser problemet.
När det gäller betalningar påpekar revisions-
rätten att de flesta fel avseende laglighet och
korrekthet fortfarande återfinns på stöd-
mottagarnivå. De vanligaste felen är icke stöd-
berättigande utgifter, att deklarerade stöd-
berättigade utgifter är större än faktiska utgifter,
att underlag och verifikationer saknas, att
kostnader som inte avser de godkända projekten
inkluderas, att ingen hänsyn tas till inkomster i
projektet samt att ansökan om slutbetalning
överskattas. Övriga typer av fel som före-
kommer lika ofta som tidigare är att kom-
missionen inte respekterar tidsfrister, de
nationella myndigheterna inte gör tillräckliga
154
Skr. 2001/02:101
kontroller, deklarerade utgifter inte sparas,
bestämmelser för offentlig upphandling inte
följs, utgifter godkänns schablonmässigt och att
finansiell fördelning av nationella program till
regional nivå inte är tillförlitlig. Kommissionen
delar inte revisionsrättens uppfattning helt, utan
framhåller att de flesta felen beror på icke
stödberättigande utgifter och på att förvalt-
ningsmyndigheterna tillämpar regler på fel sätt.
Sverige instämmer med revisionsrätten att det
slutliga revisionsutlåtandet inför varje programs
avslutande ökar säkerheten för att endast
stödberättigande utgifter ingår i slutbetalningen.
Revisionsrätten granskade medlemsstaternas
genomförande av kommissionens förordning
2064/97 om finansiell kontroll av åtgärder
finansierade av strukturfonderna. Granskningen
fokuserade genomförandet av regionalfonden i
sex länder och kommissionen, och resulterade i
konstaterandet att medlemsstaterna inte
tillämpade förordningen korrekt. Kommissionen
har inte gett tillräcklig vägledning i tid och har
endast i liten utsträckning utvärderat medlems-
staternas genomförande av förordningen. Vidare
har kommissionen angett motstridiga för-
klaringar till vilka projekt som skulle omfattas av
de nya mer omfattande kontrollerna då
bestämmelserna trädde i kraft mitt i program-
perioden, vilket skapat förvirring i medlems-
staterna. Revisionsrätten skriver att Sverige hade
tolkat minskningen av urvalets storlek som att
det inte var nödvändigt att granska utgifter som
uppstått före 1998, vilket, enligt rätten, inte är
korrekt. Fondförvaltande myndigheter i Sverige
gjorde en gemensam tolkning som innebar att
kostnader som uppstått före 1998 inte behöver
ingå i urvalskontrollerna. Till vissa delar ingick
ändå kostnader för åren 1995-97 i dessa
granskningar. Sverige kommer vid behov kom-
plettera de granskningar som gjorts för utgifter
som uppstått före 1998.
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
I rapporten framför revisionsrätten även att
utgifter inkluderades i kontroller i Sverige trots
att de inte hade uppstått vid tiden för kontroll.
Sverige räknade enligt rätten felaktigt hela det
godkända beloppet som kontrollerat och
kontrollen begränsades i många fall till system-
ens funktion utan granskning av enskilda
projekt.
Sverige har svarat att revisionsrätten grundar
sina iakttagelser på granskning av NUTEK och
regionalfonden, och poängterar att revisions-
rättens iakttagelser inte överensstämmer med
förfarandet som tillämpas av NUTEK och de
övriga svenska fondförvaltande myndigheterna.
De utgifter som har inkluderats i kontrollerat
belopp avser endast rekvirerade belopp och är
således endast utgifter, som vid rekvisitions-
tillfället godkänts som stödberättigade.
155
12
Utveckling av den
ekonomiska styrningen
i staten
Skr. 2001/02:101
12 Utveckling av den ekonomiska
styrningen i staten
12.1 Ekonomisk styrning för
effektivitet och transparens
I Årsredovisning för staten 2000 (Skr.
2000/01:101) lämnade regeringen en redovisning
om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i
staten. I årsredovisningen lyftes riktlinjerna för
utvecklingsarbetet fram samt det fortsatta ar-
betet med anledning av promemorian om
Ekonomisk styrning för effektivitet och trans-
parens (Ds 2000:63).
Promemorian Ekonomisk styrning för effek-
tivitet och transparens överlämnades till finans-
ministern i december 2000. Förslagen i den
promemorian utgår från de riktlinjer för utveck-
lingsarbetet som riksdagen har godkänt (bet.
1999/2000:FiU13, rskr. 1999/2000:106). Prome-
morian har remissbehandlats under våren 2001.
Remissvaren visade att det fanns ett starkt
stöd för inriktningen och huvuddelen av för-
slagen, men pekade också på ett antal områden
där det krävdes ytterligare utredningsarbete. Det
gällde bl.a. finansiering av infrastrukturinveste-
ringar, löpande utfallsinformation från myndig-
heterna och behovet av ett ändamålsenligt IT-
stöd.
Remissvaren och synpunkter från riksdagen
med flera har varit vägledande för det fortsatta
arbetet.
Under 2001 har ett intensivt utredningsarbete
bedrivits inom en rad områden. Som exempel
kan nämnas: Vad innebär en övergång till en
budget enligt bokföringsmässiga principer för
transfereringar? Hur skall investeringar finansie-
ras och redovisas? Hur påverkas myndigheternas
inrapportering.
Parallellt har det skett en vidareutveckling av
förslagen om anslagen, dess innebörd och kon-
struktion med tillhörande kontroll- och restrik-
tionssystem. Ett webbaserat IT-stöd för bud-
geten har tagits i bruk inom Regeringskansliet.
Detta system kommer utgöra en plattform för
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
den fortsatta utvecklingen av IT-stödet för den
ekonomiska styrningen.
Verksamhetsorienterad indelning av
budgeten
Verksamhetsstrukturen kommer att utgöra ett
viktigt komplement till indelningen av statsbud-
geten i utgiftsområden och anslag. Framför allt
för att på ett bättre sätt än i dag kunna koppla
ihop mål, resultat och kostnader för relevanta
verksamhetsområden.
Ett första steg mot en verksamhetsindelning
togs i samband med budgetpropositionen för
2001 när regeringen presenterade en indelning av
den statliga verksamheten i 47 politikområden. I
den ekonomiska vårpropositionen 2001 gjordes
vissa justeringar bl.a. med hänsyn till yttranden
från riksdagen.
Målen för politikområdena har i princip varit
stabila. Statsbudgeten fördelad på politikom-
råden redovisas i tabell 4.27 i kapitel 4 Stats-
budgetens utfall. Några politikområden har
anslag inom flera utgiftsområden.
159
Skr. 2001/02:101
Politikområde
Anslag inom utgiftsområde:
Mediepolitik
U0 1, 17
Samepolitik
U0 1, 23
Storstadspolitik
U0 8, 16,18
Ekonomisk familjepolitik
U0 12, 18
Utbildningspolitik
U0 15,16,17,23
Forskningspolitik
U0 9, 16, 17, 20,23, 24
För Mediepolitiken, Utbildningspolitiken och
Forskningspolitiken gällde detta förhållande
även innan statsbudgeten indelades i politikom-
råden.
Till indelningen i politikområden följer en
verksamhetsstruktur med verksamhetsområden
och verksamhetsgrenar. Verksamhetsgrenarna
återfinns på myndighetsnivå. Arbetet med verk-
samhetsstrukturen och med att utveckla mål och
resultatmått på olika nivåer fortsätter.
12.2 Resultatskrivelser
Riksdagen har nyligen beslutat att regeringen,
senast den 14 maj varje år, skall lämna resultat-
redovisningar i form av skrivelser
(2000/01:KU23). Syftet med dessa så kallade
resultatskrivelser är att förbättra förutsätt-
ningarna för att uppföljning och utvärdering
skall bli en integrerad del av budgetprocessen.
Regeringen anser att resultatskrivelserna, som
möjliggör fördjupad resultatredovisning, utgör
ett bra komplement till nuvarande budgetdoku-
ment. Det är regeringens förhoppning att resul-
tatskrivelserna på sikt tillsammans med resultat-
redovisningarna i budgetpropositionen leder till
att riksdagen får ett förbättrat beslutsunderlag.
Det är därför av stor betydelse att utvecklingen
av resultatskrivelserna sker i dialog med riks-
dagen.
Detta år lyfter regeringen fram två områden;
nationell utvärdering av EU:s sysselsättnings-
strategi och kulturpolitikens mål om delaktighet.
Under våren kommer ett antal skrivelser att
överlämnas till riksdagen som delvis bör kunna
fylla den funktion som riksdagen eftersträvar att
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
uppnå med resultatskrivelserna. Exempel på så-
dana skrivelser är Utvecklingen inom den kom-
munala sektorn Skr. 2001/02:102 och integra-
tionspolitik för 2000-talet Skr. 2001/02:129.
Dessa kan enligt regeringen ligga till grund för
diskussion om utformning och omfattning av
kommande skrivelser.
12.3 Fortsatta utvecklingsarbetet
I likhet med vad som angavs i Skr. 2000/01:101
gäller alltjämt att arbetet med att utveckla den
ekonomiska styrningen i staten sker med mål-
sättningen att huvuddelen skall vara genomförd i
och med den budget som avser 2004.
Tidsplanen innebär att det budgetarbete som
bedrivs under 2003 skall ske enligt de nya prin-
ciperna. Under våren 2002 kommer de princi-
piella förslagen att förankras och en departe-
mentspromemoria med förslag till ändringar i
budgetlagen planeras till hösten 2002. En propo-
sition med förslag till ändringar i budgetlagen
avses föreläggas riksdagen under våren 2003.
De principiella förslagen ligger till grund för
vidareutveckling och framtagandet av ett ända-
målsenligt IT-stöd.
160
Bilaga 1
Ordlista
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Bilaga 1
Ordlista
Innehållsförteckning
Ordlista..............................................................................................................................
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk
eller innehav. Således är det avsikten med inne-
havet, och inte tillgångens natur, som är av-
görande för om tillgången skall klassificeras som
anläggningstillgång eller ej. Med stadigvarande
avses, vad gäller maskiner, inventarier m.m., att
tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst
tre år.
Anskaffningsvärde
En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för
dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings-
värdet skall inkludera samtliga kostnader för att
bringa tillgången på plats och i skick för att ut-
nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anslag
Utgiftsmedel på statsbudgeten som riksdagen
fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne-
bär att regeringen bemyndigas att under viss tid
och under vissa villkor använda medlen till de av
riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas
av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar
regeringen anslagsmedel till myndigheter. An-
slag kan underindelas i anslagsposter och del-
poster.
Anslagsbehållningar
Totalt tilldelade medel beräknas som summan av
anvisade medel enligt statsbudgeten för ett ak-
tuellt budgetår och kvarstående medel från ti-
digare år på reservations- och ramanslag, s.k. in-
gående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen
kan förändras under budgetåret, dels genom på
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
tilläggsbudget anvisade eller minskade medel,
dels genom medgivna överskridanden eller in-
dragningar enligt regeringsbeslut. De totalt till-
delade medlen på reservations- och ramanslag
som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar
den utgående behållningen sedan hänsyn tagits
till eventuell begränsning i möjligheten att an-
slags spara.
Anslagskredit
Anslagskredit förekommer i samband med ram-
anslag. Se vidare ramanslag.
Anslagssparande
Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på
ramanslag, som inom vissa gränser får överföras
till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.
Anslagstyp
Det förekommer tre typer av anslag i statsbud-
geten. Se vidare anslag, ramanslag, reservations-
anslag respektive obetecknat anslag.
Ansvarsförbindelser
Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller
avsättning på grund av att det inte är troligt att
de kommer regleras, eller på grund av att deras
storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför-
litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel-
ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en
förpliktelse eller ej.
Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i
balansräkningen, dvs. de tas inte med i balans-
räkningens beloppskolumner och räknas inte in i
balanssumman utan redovisas separat under
uppställningen. Garantiåtaganden ger upphov till
de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en direkt motpresta-
tion.
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning
som omfattar de ekonomiska relationer som
myndigheterna har med statsverket. Posten ut-
gör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna
har redovisat mot anslag och inkomsttitlar
respektive statsverkets checkräkning.
Avräkning mot statsbudgeten
Omfattar myndigheternas redovisning mot an-
slag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket utgifter
myndigheterna har redovisat mot anslag respek-
tive hur mycket inkomster de har redovisat mot
inkomsttitel.
Avräkning mot statsverkets checkräkning
Omfattar myndigheternas betalningar från/till
statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket
medel myndigheterna har tagit i anspråk respek-
tive tillfört statsverkets checkräkning.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Avsättning
Som avsättning upptas förpliktelser som är
ovissa till belopp och/eller till den tidpunkt då de
skall infrias. Detta till skillnad från poster som
redovisas som skulder, som i princip är säkra
med avseende på såväl belopp som tidpunkt för
infriande.
Balansomslutning
Ar summan på vardera sidan av en balansräk-
ning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika
stora.
Balansräkning
Visar den redovisande enhetens ekonomiska
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar,
skulder och kapital.
Beredskapstillgång
Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt
beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered-
skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke-
medel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt
motprestation. I statlig redovisning samman-
faller begreppet vanligen med transfereringar.
Bokföringsmässiga grunder
Inkomster och utgifter periodiseras till det
räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när
prestationen utförs eller när resursförbrukning
sker, inte när den regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen
till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex.
marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet.
Bruttobudgetering
Med bruttobudgetering avses att inkomster och
utgifter budgeteras var för sig även om samma
ändamål avses. Motsatsen är nettobudgetering
vilket innebär att endast skillnaden mellan in-
komster och utgifter budgeteras på statsbud-
getens inkomst- eller utgiftssida. Motivet till att
inkomster och utgifter budgeteras och redovisas
brutto, är att det skall ge en tydligare bild av
statens åtaganden och underlätta förståelsen av
statsbudgeten.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster,
t.ex. löner, till och från utlandet.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som
produceras i ett land under ett år.
Bruttoredovisning
Med bruttoredovisning avses att inkomster och
utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar
och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas
mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning
vilket innebär att endast skillnaden mellan
respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas
mot varandra. Se vidare bruttobudgetering.
Bruttoskuld
Ar de samlade skulderna i staten, kommunerna
samt AP-fonderna, minskade med de fordringar
de olika delarna i den offentliga sektorn har på
varandra.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegrän-
sade utgifterna utgörs av en budgeteringsmargi-
nal. Under den treårsperiod som utgiftstaket
omfattar, kan såväl den samhällsekonomiska ut-
vecklingen som konsekvenserna av redan fattade
beslut bli annorlunda än vad som förväntats.
Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall
ändras till följd av förändrade tillväxtförutsätt-
ningar måste budgeteringsmarginalen utgöra en
buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex.
vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneök-
ningstakt och en lägre BNP-tillväxt.
Budgetunderskott
Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo,
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
dvs. utgifterna är större än inkomsterna.
Börsvärde
Det värde som ett aktiebolags aktier värderas till
på t.ex. Stockholmsbörsen.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Dagslån
Lån från den ena dagen till den andra, som tas på
dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att
täcka en tillfällig brist på pengar.
Derivatinstrument
Ar ett samlingsnamn för ett flertal olika instru-
ment som bl.a. används i staten för att minska
upplåningskostnaderna. Exempel på derivat-
instrument är optioner, terminer och skuld-
bytesavtal (eng. swaps).
Eget kapital
I en balansräkning är det egna kapitalet skillna-
den mellan det bokförda värdet av tillgångarna
och skulderna, dvs. nettoförmögenheten eller
kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett
företag består av det kapital som ägarna satsat
med tillägg för vinster och avdrag för förluster
som stannat i företaget.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och sammansätt-
ningen av ”statens”/myndighetens tillgångar,
skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på
”statens”/myndighetens ekonomiska relationer
med omvärlden, såsom in- och utbetalningar
samt uppkomna fordringar och skulder. Eko-
nomisk händelse kan jämföras med begreppet
”affärshändelse” som används i näringslivet.
Eliminering
Innebär i staten att fordringar och skulder samt
transaktioner mellan myndigheter, försäkrings-
kassor och affärsverk liksom därmed samman-
hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas
bort, för att få en rättvisande bild av ”statens”
resultat och ekonomiska ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex.
aktier, andra andelar och obligationer där syftet
med innehavet är varaktigt.
Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida
ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupp-
låningen, har förändrats under året, fördelat på
avsnitten statens verksamhet, investeringar, ut-
låning och finansiella aktiviteter.
Fordringar
Fordringar delas upp på kortfristiga och lång-
fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som
förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar ut-
görs av fordringar som förfaller efter mer än ett
år.
Förutbetald intäkt
Fakturering eller inbetalning, t.ex. förskott, som
bokförts under året men som avser varor eller
tjänster som ännu inte levererats till kunden.
Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att
intäktsbokföras kommande år när leverans och
fakturering sker.
Förutbetald kostnad
Utgifter som blivit fakturerade och bokförts
under året men som avser kommande år. Exem-
pel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i
förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
bokslutet för att kostnadsbokföras först nästa år.
God redovisningssed
Bokföringsskyldigheten inom staten skall full-
göras på ett sätt som överensstämmer med god
redovisningssed. Begreppet god redovisningssed
inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar,
förordningar, övriga regeringsbeslut samt av
ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger
uttryck för god redovisningssed. En förutsätt-
ning för att ovanstående beslut och regler kan
anses uttrycka god redovisningssed är att dessa
är generella och långsiktiga för myndigheterna.
Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt
hållna och myndigheterna måste göra en ut-
fyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning
bör lämpligen ha en förankring i faktisk före-
kommande redovisning och alltså ge uttryck för
en redovisningssed hos myndigheterna. Denna
redovisningssed bör vara förenlig med syftet
med redovisningsreglerna och grundläggande
redovisningsprinciper.
Immateriell anläggningstillgång
En anläggningstillgång som saknar fysisk sub-
stans. Det är huvudsakligen utgifter för utveck-
ling samt licenser för dataprogram och liknande
rättigheter som tas upp (aktiveras) som immate-
riella anläggningstillgångar i balansräkningen. En
förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
att de beräknas bli av väsentligt värde för verk-
samheten under kommande år.
Inbetalning
Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när er-
sättning erhålls.
Indragning
Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-
slag inte skall användas, om detta är motiverat av
särskilda omständigheter i en verksamhet eller av
statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma
lag får regeringen använda outnyttjade medel
längst tre år efter det att ett reservationsanslag
var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras an-
slagsbehållningen in. Ytterligare regler om in-
dragningar framgår av anslagsförordningen
(1996:1189).
Inkomst
Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett
värde av finansiell natur tillförs myndigheten.
Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera
redovisningsperioder.
Inkomsttitel
En post på statsbudgetens inkomstsida där
myndigheten redovisar inkomster som den inte
själv får disponera. Normalt rör det sig om såda-
na statsinkomster som inte är specialdestinerade
för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka
utgifter som helst.
Inleverans
Innebär att till inkomsttitel och/eller till statens
checkräkning betala medel som inte får behållas
av myndigheten. I statlig redovisning innebär det
vanligen inbetalning av överskott från verksam-
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
heten, offentligrättsliga avgifter eller andra me-
del.
Interna mellanhavanden
Avser transaktioner och andra poster inom t.ex.
en koncern, i årsredovisningen för staten mellan
myndigheter m.fl. ingående organisationer.
Intäkt
Inkomst med hänsyn till den tidsperiod under
vilken inkomsten har upparbetats eller blivit in-
tjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Invärdering
När tillgångar och skulder som tidigare inte
tagits upp i balansräkningen värderas och redo-
visas i balansräkningen.
Termen används även i bemärkelsen att in-
värdera äldre garantier in i den nya garanti-
modellen.
Kapitalandelsmetoden
Det finns olika metoder för att konsolidera
dotter- och intresseföretag. Inom staten konso-
lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt
kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden
innebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas
respektive minskas i samma grad som intresse-
företagets eget kapital ändras. Ökningen/minsk-
ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul-
taträkningen hos innehavaren av andelarna.
Kassamässig avräkning
Innebär att avräkning mot statsbudgetens anslag
och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan an-
slag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å
andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar
på statsverkets checkräkning definieras som
kassamässig korrigering. Anslag avräknas ut-
giftsmässigt, utom vad gäller transfererings-
anslag, vilket leder till kassamässiga korrige-
ringar. Om tidpunkten för avräkning av anslag
inte sammanfaller med betalningstidpunkten,
kan det leda till en kassamässig korrigering
mellan månader och år. För anslag kopplade till
ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsan-
slagen är, uppstår korrigeringen som skillnaden
mellan anslagsbelastningen och utbetalning av
medel från Statsverkets checkräkning (SCR) till
myndigheternas räntekonton, som ligger under
Riksgäldskontorets checkräkning (RCR). Ut-
betalningar för verksamheten görs sedan från
räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt
mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto-
utlåning) och inte ger upphov till någon
kassamässig korrigering. Vidare förekommer
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
transaktioner över statsverkets checkräkning
som inte har sin motsvarighet på anslag eller
inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till
kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den
kassamässiga korrigeringen räknas fram resi-
dualt, men vissa delposter kan urskiljas och även
prognostiseras.
Konsolidering
Att konsolidera innebär att upprätta en koncern-
redovisning. Koncembalansräkning, koncernre-
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
sultaträkning och noter skall upprättas som en
helhet och ge en rättvisande bild av ställningen
och resultatet av de företag (i årsredovisningen
för staten: myndigheter m.m.), betraktade som
en enhet, som omfattas av koncernredovis-
ningen. Konsolideringen innefattar att lägga
samman de ingående enheterna och eliminera
mellanhavanden mellan enheterna.
Konvergenskrav
Avser de krav som en medlemsstat i EU måste
uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av
den ekonomiska och monetära union (EMU),
dvs. EU:s valutaunion, som startade januari
1999.
Kostnader
Värdet av de resurser som förbrukats, till skill-
nad från utgifter som avser anskaffning av resur-
ser. Kostnad brukar definieras som en periodise-
rad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse
gäller.
Medgivet överskridande
Medgivet överskridande förekommer i samband
med ramanslag. Se vidare ramanslag.
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder
utgör nettoförmögenheten. Om statens skulder
är större än tillgångarna innebär det att netto-
förmögenheten är negativ. I näringslivet mot-
svaras nettoförmögenheten av ”eget kapital”.
Nettoskuld
Nettot av räntebärande avsättningar och skulder
minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklu-
sive likvida medel.
Obetecknat anslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får
överskridas. Inte heller får outnyttjade medel
användas under kommande budgetår. Anslags-
typen används främst då det redan när anslaget
beviljas står klart hur stort belopp som kommer
att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag.
Omsättning
I ett företag avses med omsättning företagets
totala försäljning under en viss period (exklusive
moms). I staten avses vanligen de totala intäk-
terna från skatter (på myndighetsnivån anslag),
försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Med omsättningstillgång avses tillgång som inte
är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd
för stadigvarande bruk eller innehav.
Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller
fordringsposter som är nödvändiga för att åstad-
komma en periodisering av utgifter och in-
komster vid avslutningen av en redovisnings-
period. I årsredovisningen för staten består de av
upplupna och förutbetalda kostnader respektive
intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster
gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets
intäkter och kostnader.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den
period då resursen förbrukats (kostnad) eller då
prestationen utförts (intäkt).
Politikområde
Från och med 2001 är statsbudgeten indelad i 47
politikområden. Syftet med politikområdesin-
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
delningen är att möjliggöra en bättre koppling
mellan mål, kostnader och resultat.
Premieobligation
En kombination av en obligation och en lott.
Ränta betalas ut i form av vinster.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Primärt saldo
I statsbudgeten menas med primärt saldo, saldot
exklusive statsskuldräntor.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att anslaget får
överskridas, genom utnyttjande av anslagskredit,
och att kvarvarande medel får överföras till på-
följande år som anslagssparande. Storleken på
tillåten anslagskredit och anslagssparande är be-
gränsad genom generella regler och särskilda be-
slut.
Realekonomiska termer
Redovisningen i realekonomiska termer är ett
sätt att beskriva och analysera den statliga re-
sursförbrukningen. Resursförbrukningen delas
in i t.ex. transfereringar, investeringar och kon-
sumtion. Den realekonomiska informationen är
en del av informationen i de statliga inrapporte-
ringskoderna (S-koderna) och ligger till grund
för t.ex. upprättandet av nationalräkenskaperna.
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som sedan 1994
ges ut av Riksgäldskontoret. Värdeutvecklingen
är knuten till ett konsumentprisindex.
Refinansieringsrisk
Avser risken för högre upplåningskostnader när
lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördelak-
tigt ränteläge.
Regressrätt
Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta
av annan, som ytterst skall stå för betalningen.
Exempel: borgensmans rätt att av huvudgälde-
nären utfå vad han betalat.
Reservationsanslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får
överskridas. Outnyttjade medel, utgående reser-
vation, får föras över till nästa budgetår, s.k. in-
gående reservation. Reservationen får användas
högst två år efter det att anslaget senast var
uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispo-
sitionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten
behöver använda reservationen under ett tredje
år måste regeringens medgivande inhämtas. För
användande av reservation under ytterligare tid
krävs riksdagens medgivande.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt
respektive efter det att skatt på eventuell vinst
avdragits.
Resultaträkning
Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga
intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan
man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader
som förekommit under räkenskapsåret. Genom
att intäkter och kostnader summeras visar re-
sultaträkningen hur verksamheten har förändrat
kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten
kommer fram i posten ”årets över- eller under-
skott”.
Räkenskapsår
Ar den period som en årsredovisning omfattar
och utgörs normalt av 12 månader. Statens
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital som ägarna
satsat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande
bild av verksamhetens resultat samt av kostna-
der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I
normalfallet förutsätts att information som läm-
nas med tillämpning av god redovisningssed
också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan
det behövas tilläggsupplysningar för att ge en
rättvisande bild.
Rörelseresultat
I ett företag det resultat som kan utläsas ur re-
sultaträkningen innan hänsyn tagits till finan-
siella poster, extraordinära poster samt boksluts-
dispositioner och skatt.
Skuld
En skuld är en befintlig förpliktelse som för-
väntas föranleda ett utflöde av resurser. Skulder-
na visar statens förpliktelser mot andra. Skulder
är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten
10
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
för infriande, till skillnad från poster som redo-
visas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Riksgäldskontoret (RGK) har under senare år
finansierat huvuddelen av upplåningen i utländsk
valuta genom så kallade skuldbytesavtal.
Swapptransaktionerna innebär att RGK byter
kronor mot utländsk valuta och under
swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor
och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/
valutaswappar). Upplåning via swappmarknaden
är kostnadseffektiv och resulterar också i större
emissionsvolymer i kronor, vilket främjar
likviditeten i den svenska statspappersmark-
naden.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soli-
diteten brukar beräknas som den del av före-
tagets tillgångar som är finansierade med eget
kapital, och således inte motsvaras av skulder.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss
period. Lånebehovet består av det över- eller
underskott som uppkommer på Statsverkets
checkräkning samt Riksgäldskontorets in- och
utlåning till myndigheter och statliga bolag
(RGK:s checkräkning). Statens lånebehov över-
ensstämmer med statsbudgetens saldo. Detta
åstadkoms genom att en kassamässig korrige-
ringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning
ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering.
Statens nettoupplåning
Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis-
ningen för staten. I statens nettoupplåning ingår
statsskulden exklusive orealiserade valutakurs-
förändringar och statens övriga upplåning.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med större
ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga
myndigheter. 2001 fanns fyra affärsverk: Luft-
fartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
Svenska kraftnät.
Statliga bolag
I årsredovisningen för staten avses med statliga
bolag de bolag där statens ägande uppgår till
minst 20 procent i respektive bolag. De statliga
aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag
av aktiebolagslagen.
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller
som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad
till en viss kredit.
Statlig sektor
I årsredovisningen för staten all den verksamhet
som staten har väsentligt inflytande över.
Väsentligt inflytande har här definierats som att
staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i
de aktuella organisationerna. Med denna defini-
tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med
statlig sektor avses statliga myndigheter inkl,
affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga
bolag, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten
och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och
skulder som bara indirekt ägs av staten via annan
juridisk person har statens andel beräknats med
hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att
ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.
Statsbudgeten
Ar en plan för huvuddelen av statens inkomster
och utgifter avseende ett budgetår. Statsbud-
geten består av anslag, inkomsttitlar, samt Riks-
gäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig
korrigeringspost som sammantaget ger statens
lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och
anvisar medel till regeringens förfogande för
olika ändamål under anslag. Ofta används stats-
budgeten och dess saldo för att beskriva statens
verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och
minskas på tilläggsbudget under löpande bud-
getår i samband med riksdagens beslut avseende
den ekonomiska vårpropositionen eller budget-
propositionen.
Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden
mellan statsbudgetens inkomster och utgifter,
vilket överensstämmer med statens lånebehov.
Om saldot är negativt föreligger ett budget-
underskott och därmed ett ökat lånebehov. Ett
positivt saldo, vilket är detsamma som ett bud-
11
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
getöverskott, innebär att en amortering av stats-
skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo
påverkar valutakursförändringar och tillfälliga
placeringar förändringen av statsskulden.
Statsbudgetens utfall
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i stats-
budgeten. Se vidare statsbudgetens saldo.
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån
på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på stats-
obligationer är fast vilket innebär att räntan inte
ändras oavsett vad som händer på räntemarkna-
den. Den femåriga statsobligationsräntan styr i
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
stor utsträckning bostadslånens fasta ränta.
Ibland används begreppet nominella statsobliga-
tioner för att särskilja dessa från realränteobliga-
tioner.
Statsredovisningen
Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen)
är den centrala redovisningen för staten. Infor-
mationen används för att kunna planera, följa
upp och styra den statliga verksamheten. Stats-
redovisningen ligger till grund för årsredovis-
ningen för staten och statsbudgetens utfall, men
även för statistik om statens finanser och bud-
getprognoser.
Statsskulden
Utgörs av summan av samtliga lån som tagits av
Riksgäldskontoret (RGK) för statens räkning.
RGK förvaltar statsskulden. Upplåningen på den
svenska marknaden sker främst i form av stat-
obligationer, statsskuldväxlar, premieobligatio-
ner och realränteobligationer. Den utländska
upplåningen sker främst via skuldbytesavtal
(kron/valutaswappar). Även upplåning via stats-
skuldväxlar i utländsk valuta (commercial
papers) och direkt på utländska kapitalmark-
nader förekommer.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven
skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre,
sex eller tolv månader. Det finns dock kortare
löptider på statsskuldväxlar. Tillsammans med
den femåriga statsobligationsräntan utgör sex-
månadersräntan för statsskuldväxlar en grund
för marknadsräntan.
Takbegränsade utgifter
De takbegränsade utgifterna är summan av alla
utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De
omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (ut-
giftsområde 1-25 samt 27) exklusive statsskuld-
räntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för
ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
budgeten. De takbegränsade utgifterna avser
faktiskt förbrukade anslagsmedel vilket innebär
att myndigheternas utnyttjande av reservationer
och anslagssparande samt utnyttjande av an-
slagskredit ingår.
Tilldelade medel
Tilldelade medel utgör summan av ingående an-
slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, in-
dragningar och utnyttjad del av medgivet över-
skridande. Se vidare anslagsbehållningar.
Tillgång
En tillgång är en resurs som kontrolleras av en
redovisningsenhet till följd av inträffade händel-
ser och som förväntas innebära ekonomiska för-
delar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade
medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade
medel och anslagskredit.
Tilläggsbudget
Anslagsmedel kan förutom på statsbudgeten
även anvisas på tilläggsbudget under löpande
budgetår i samband med riksdagens beslut om
den ekonomiska vårpropositionen eller budget-
propositionen. Se vidare statsbudget.
Transferering
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
Avser omfördelningstransaktioner och känne-
tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls.
Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal-
ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten.
Se vidare bidrag.
Underliggande saldo
Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och
extraordinära händelser. Det finns dock ingen
entydig metod att definiera vilka transaktioner
som skall klassificeras som tillfälliga eller extra-
12
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
ordinära. Exempel på en sådan händelse är en
försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
I allmän mening är uppbörd statens uppbärande
av skatt. I statlig redovisning används uppbörd
om alla de intäkter som en myndighet tar upp i
sin resultaträkning men inte får disponera, utan
skall överföra till inkomsttitel på statsbudgeten.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts
under året men ännu inte fakturerats. Sådan in-
täkt tas upp i resultaträkningen med motposten
upplupen intäkt i balansräkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som avser
redovisningsperioden men där faktura ännu inte
erhållits. Ett annat exempel är skuld till perso-
nalen för inarbetad semester. Sådana kostnader
bokförs tas upp i resultaträkningen med mot-
posten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när er-
sättning utgår.
Utdelning
Den del av ett aktiebolags vinst som utdelas till
aktieägarna.
Utgift
Det ekonomiska värdet av de resurser som an-
skaffas (till skillnad från begreppet kostnad som
avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid an-
skaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs
med den tidpunkt då faktura mottas för en leve-
rerad vara eller tjänst.
Utgiftsområde
Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen.
I statsbudgeten för 2001 finns 27 utgiftsområden
för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.
Utgiftsramar
Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. rambe-
slutsmodellen vilket är en ”uppifrån- och ned-
metod” för budgetering. Den innebär att riks-
dagen i ett första steg tar ställning till utgifts-
taket, därefter utgiftsramar för de 27 utgifts-
områdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån
på statens utgifter för ett visst år. Taket fastställs
tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan ut-
giftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av
en budgeteringsmarginal.
Utgiftstaket för staten beslutas i nominella
termer av riksdagen och tar hänsyn till en viss
beräknad prisutveckling under perioden. När ut-
giftstaket för det tredje tillkommande året skall
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
fastställas är utgångspunkten att utgiftstaken för
de två första åren ligger fast. S.k. tekniska
justeringar av tidigare fastställt utgiftstak före-
kommer.
Utgiftstak för offentlig sektor
Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som
omfattar hela den offentliga sektorns utgifter.
Det beräknas som summan av det statliga ut-
giftstaket och de beräknade kommunala ut-
gifterna med avdrag för interna transaktioner
mellan staten, kommunsektorn och ålderspen-
sionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt
att själva besluta om skatteuttag och utgifts-
nivåer är detta tak endast beräknat och inte fast-
ställt av riksdagen som taket för de statliga ut-
gifterna.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart
kan disponeras för betalningar till utlandet.
Valutarisk
Risken för förändringar i kursen på den aktuella
valutan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i resultaträkningen som visar
skillnaden mellan redovisade intäkter och kost-
nader. Motsvarande uppgift finns i balansräk-
ningen i noten till rubriken ”Nettoförmög-
enhet”.
13
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1
Återanskaffningsvärde
Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas
utgiften för dess förvärv eller tillverkning som
skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid
räkenskapsårets utgång.
14
Bilaga 2
Redovisningsprinciper
Skr. 2001/02:101 BILAGA 2
Bilaga 2
Redovisningsprinciper
Innehållsförteckning
Allmänt....................................................................................................................5
Avgränsning av redovisningsenheten....................................................................5
Principer för konsolidering....................................................................................5
Omklassificeringar av poster..................................................................................5
Gemensam brytdag.................................................................................................5
Ändrade redovisningsprinciper..............................................................................6
Statens järnvägar.....................................................................................................6
Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden................................................7
Övriga överföringar till och från pensionssystemet.............................................7
Värderingsprinciper................................................................................................7
Omsättningstillgångar............................................................................................7
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
Anläggningstillgångar.............................................................................................8
Aktier och andelar..................................................................................................8
Skr. 2001/02:101 BILAGA 2
Allmänt
Årsredovisningen för staten grundas på de stat-
liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp-
rättas enligt förordningen (2000:605) om års-
redovisning och budgetunderlag.
De konsoliderade resultat- och balansräk-
ningarna och finansieringsanalysen är uppställda
enligt regeringens beslut den 13 december 2001
(Fi 2001/4648) om normering av avgränsning
och uppställningsformer som grund för Ekono-
mistyrningsverkets underlag till årsredovis-
ningen för staten 2001. De uppställningsformer
som föreskrivs där, bygger på de uppställnings-
former som föreskrivits för myndigheterna med
vissa anpassningar för årsredovisningen för
staten (ÅRS).
Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår.
Redovisning av kostnader och intäkter sker
enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och
transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt
kassamässiga principer men behandlas i resultat-
räkningen som intäkter och kostnader.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning
av myndigheternas balansräkningar och resultat-
räkningar efter det att interna mellanhavanden i
form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och
kostnader mellan myndigheterna eliminerats.
Informationen från myndigheterna har hämtats
både från statsredovisningen och ur myndighe-
ternas årsredovisningar. I de fall denna infor-
mation inte varit tillräcklig för att t.ex. möjlig-
göra elimineringar mellan myndigheter eller till-
räckliga förtydliganden i noter, har information
inhämtats i särskild ordning.
Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel på detta är statens arbetsgivaravgifter
för egen personal som före eliminering redovisas
som personalkostnad hos myndigheterna och
som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.
Avgränsning av redovisningsenheten
Balans- och resultaträkningarna samt finansie-
ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig-
het med ovan nämnda regeringsbeslut. Detta
innebär att dessa dokument omfattar myndig-
heter under riksdag och regering, med undantag
för Riksbanken som betraktas som ett självstän-
digt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fon-
derna och Premiepensionsmyndigheten ingår
inte heller på grund av att tillgångarna har en
annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
att ålderspensionssystemet bör hanteras och
redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt.
Riksbankens grundfond ingår dock, då detta ka-
pital ursprungligen tillskjutits av staten. Även
allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäk-
ringskassorna omfattas eftersom deras verksam-
het finansieras med anslag. En förteckning över
vilka organisationer som omfattas av staten, och
som ingår i de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna och finansieringsanalysen,
återfinns i bilaga 4 Statliga myndigheter m.m.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
ÅRS i förhållande till myndigheternas redovis-
ning. Anledningen till detta är att de ur statens
perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksam-
heten och inte transfereringar. Ett exempel är
omklassificering av statens tjänstepensioner som
redovisas som personalkostnad i statens årsredo-
visning men skilt från verksamhetens kostnader i
berörd myndighets årsredovisning. I några fall
följer inte myndigheterna de resultat- och
balansräkningsscheman som är generellt före-
skrivna. För affärsverken gäller dessutom sär-
skilda uppställningsformer. Detta medför att
vissa resultat- och/eller balansposter måste om-
klassificeras innan konsolidering görs.
Gemensam brytdag
Från och med räkenskapsåret 2000 gäller en ge-
mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters
räkenskaper. Denna dag har fastställts till den 10
januari. Tidigare bestämde respektive myndighet
själv sin brytdag. Senaste datum var dock den 20
januari. Med begreppet brytdag avses den dag då
den löpande bokföringen av händelser som berör
Skr. 2001/02:101 BILAGA 2
den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram
till och med brytdagen bokförs leverantörs-
skulder och kundfordringar, efter brytdagen
redovisas händelser som härrör från den avslu-
tade perioden som upplupna kostnader respek-
tive intäkter (dvs. som periodavgränsnings-
poster). Den gemensamma brytdagen är en
förutsättning för att fordringar och skulder
mellan myndigheterna skall kunna stämma
överens.
En justering på 244 miljoner kronor har gjorts
i föregående års uppgift om avgiftsintäkter hos
Statens järnvägar i enlighet med den slutliga års-
redovisning som lämnades av affärsverket efter
det att årsredovisningen för staten 2000 upp-
rättats.
Påverkan på årets kapitalförändring enligt
resultaträkningen, jämfört med föregående års
årsredovisning för staten, kan specificeras enligt
följande (i miljoner kronor):
Ändrade redovisningsprinciper
Riksskatteverket har fr.o.m. 2001 gått över till
att redovisa den, efter slutlig taxering för i detta
fall inkomståret 2000, fastställda men ännu ej
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
reglerade utbetalningen av kommunalskatt till
kommuner och landsting som skuld, med därav
följande minskning av intäkterna. Tidigare redo-
visades regleringen till kommunerna helt kassa-
mässigt. Skulden uppgår på balansdagen till 8,6
miljarder kronor. I årsredovisningen för staten
har motsvarande skuld för föregående år tagits in
som jämförelsetal i balansräkningen, och jäm-
förelse har möjliggjorts även i resultaträkningen
genom att endast förändringen av detta regle-
ringsbelopp för respektive år tagits in i resultat-
räkningen för respektive år. Ändringen i jäm-
förelsetalet för 2000 har påverkat den redovisade
nettoförmögenheten negativt med drygt 9 mil-
jarder kronor och årets överskott med drygt 6
miljarder kronor jämfört med den uppgift som
redovisades i årsredovisningen för staten för
2000.
Statens järnvägars avtal om underuthyrning av
anläggningstillgångar inom SJ-koncernen, togs
föregående år i årsredovisningen för staten upp
bland Andra långfristiga värdepappersinnehav
med 7 miljarder kronor. Affärsverket hade 2000
givits möjlighet att lämna sin årsredovisning
senare än vad som annars gäller. I den slutliga
årsredovisningen för 2000 och i 2001 års års-
redovisning har Statens järnvägar tagit upp av-
talet bland Andra långfristiga fordringar, och den
ändringen har nu även gjorts i årsredovisningen
för staten. Även här har jämförelsetalen ändrats
på motsvarande sätt.
Överskott från Svenska spel AB som inlevere-
rats till inkomsttitel med 3,5 miljarder kronor
har fr.o.m. detta år tagits in som intäkt i resultat-
räkningen bland Skatter m.m. Även här har jäm-
förelsetalen ändrats.
Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2000
29 424
Ändrad redovisningsprincip för RSV:s
skuld avseende kommunalskatt
- 6 234
Ändrad redovisningsprincip,
överskott från Svenska spel
+ 2 256
Korrigeringar, avgiftsintäkter SJ
-244
Övriga ändringar
9
Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2001
25 211
Härutöver förekommer att ändrade principer
hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen
för staten. I de fall berörd myndighet ändrat
jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i ÅRS
såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndig-
heten inte ansett detta möjligt har inte heller
jämförelsetalen i ÅRS ändrats.
Statens järnvägar
Den verksamhet som tidigare bedrevs inom
affärsverket Statens järnvägar, överfördes i
huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001. Fort-
farande finns dock ett affärsverk med namnet
Statens järnvägar kvar, för vissa uppgifter som
inte överfördes i bolagsform. Det kvarvarande
affärsverket har därmed under 2001 betydligt
mindre omfattande verksamhet än vad affärs-
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
verket hade 2000. Därför är jämförelsetalen i re-
sultat- och balansräkning ofta kraftigt avvikande
mellan åren, vilket kommenteras i många noter.
I noter och kommentarer avses med Statens
järnvägar det affärsverk som fortfarande finns
kvar, medan beteckningen SJ eller SJ AB används
om det bolag där trafikverksamheten numera
bedrivs.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 2
Infasningspengar från Allmänna
pensionsfonden
Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet har obligationer till
ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor
överförts från AP-fonderna till staten, varav 85
miljarder i statsobligationer och 70 miljarder i
bostadsobligationer.
Statsobligationerna påverkade statsskulden
direkt, utan att tas upp i resultaträkningen, med
sitt nominella värde, 68,3 miljarder kronor.
Därutöver påverkades periodavgränsningsposter
(upplupna räntor).
Bostadsobligationerna redovisades vid över-
föringen till sitt nominella värde, 67,5 miljarder
kronor, direkt i balansräkningen. Successivt har
en stor andel, 42,1 miljarder, förfallit under året.
Därtill har kupongränta förfallit med 4,2
miljarder. Totalt har därmed statsskulden
minskat med 46,3 miljarder kronor beroende på
bostadsobligationerna. 25,4 miljarder kronor
redovisas i balansräkningen i posten Andra
långfristiga värdepappersinnehav. Dessa kommer
att förfalla successivt t.o.m. 2005 och då minska
statsskulden.
Övriga överföringar till och från
pensionssystemet
Eftersom AP-fonderna och Premiepensions-
myndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredo-
visningen för staten, kommer de överföringar
som görs mellan dessa organ och staten i övrigt
att behandlas som externa transaktioner.
Under året inbetalas socialavgifter och all-
männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen-
företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto
som intäkter under posten Skatter m.m. Där-
efter görs löpande överföringar av den andel som
är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-
fonderna och PPM. Löpande rekvirerar pen-
sionsutbetalande myndigheter dessutom medel
från AP-fonderna för de månatliga utbetal-
ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe-
ringsår görs slutjusteringar av de medel som
löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i
samband med att pensionsrätter fastställs.
Sedan 2000 överstiger de socialavgifter m.m.
som inbetalas och överförs till AP-fonderna och
PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP-
fonderna för utbetalning av pension. I resultat-
räkningen i årsredovisningen för staten redovisas
pensionsutbetalningarna som transfereringskost-
nader under rubriken socialförsäkring. De löpan-
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
de överföringarna till och från AP-fonderna
elimineras i årsredovisningen för staten. Endast
nettoöverföringen för året till AP-fonderna och
PPM redovisas, och då som ett lämnat bidrag
under rubriken övriga transfereringar.
Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värde-
ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet
med förordningen om årsredovisning och bud-
getunderlag (FAB). I FÅB 5 kap 3§ anges som
grundregel att anläggningstillgångar skall tas upp
till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens
förvärv (anskaffningsvärdet).
Det finns dock myndigheter som p.g.a. verk-
samhetens särart, genom dispens, särskilt rege-
ringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker
ifrån dessa.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-
dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-
skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om
detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj-
ningsvärde med avdrag för beräknad försälj-
ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf-
fenhet eller andra omständigheter ger anledning
till detta får det verkliga värdet bestämmas till
återanskaffningsvärdet eller annat värde som är
förenligt med god redovisningssed. Vidare får
omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings-
värdet om det föreligger särskilda omständlig-
heter och det samtidigt är förenligt med god
redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas
med det belopp varmed de beräknas inflyta.
Fordringar och skulder i främmande valuta vär-
deras till balansdagens kurs.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 2
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-
värde med avdrag för ackumulerade avskriv-
ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive
tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Meto-
den innebär att statens andel av företagens egna
kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen.
Årets andel av företagens resultat redovisas i
resultaträkningen. Även affärsverkens dotter-
och intresseföretag redovisas nu för första
gången enligt kapitalandelsmetoden.
Bilaga 3
Noter
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Bilaga 3
Noter
Innehållsförteckning
Noter till resultaträkningen (1-12)..................................................................................5
Not 1 Skatter m.m..................................................................................................5
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar................................................6
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
Not 3 Intäkter av bidrag.........................................................................................8
Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.......................................................9
Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.......................................................11
Not 6 Kostnader för personal..............................................................................11
Not 7 Kostnader för lokaler.................................................................................13
Not 8 Övriga driftskostnader..............................................................................14
Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar............................................................15
Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag.........................16
Not 11 Finansiella intäkter...................................................................................17
Not 12 Finansiella kostnader...............................................................................17
Noter till balansräkningen (13-52)................................................................................18
Not 13 Balanserade uppgifter för forskning och utveckling..............................18
Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar....................19
Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar..........................19
Not 16 Statliga väganläggningar..........................................................................19
Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom.............................................19
Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet................................................20
Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m..............................................20
Not 21 Pågående nyanläggningar........................................................................21
Not 22 Beredskapstillgångar................................................................................21
Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar..............................22
Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag.....................................................22
Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav................................................23
Not 26 Andra långfristiga fordringar..................................................................23
Not 27 Utlåning....................................................................................................24
Not 28 Varulager och förråd................................................................................25
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
Not 29 Pågående arbeten.....................................................................................25
Not 30 Fastigheter................................................................................................25
Not 31 Förskott till leverantörer.........................................................................26
Not 32 Kundfordringar........................................................................................26
Not 33 Övriga fordringar.....................................................................................26
Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader............................27
Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter........................27
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter........................28
Not 37 Värdepapper och andelar.........................................................................28
Not 38 Kassa, bank m.m......................................................................................28
Not 39 Nettoförmögenheten..............................................................................29
Not 40 Fonder......................................................................................................29
Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.........................30
Not 42 Övriga avsättningar.................................................................................31
Not 43 Statsskulden.............................................................................................31
Not 44 Övriga skulder.........................................................................................32
Not 45 Leverantörsskulder..................................................................................33
Not 46 Depositioner............................................................................................33
Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund................................................34
Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader..................................34
Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag...................................34
Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter.....................34
Not 51 Garantiförbindelser.................................................................................35
Not 52 Övriga ansvarsförbindelser.....................................................................35
Noter till finansieringsanalysen (53-62).......................................................................36
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
Not 53 Skatter......................................................................................................36
Not 54 Avgifter och andra ersättningar..............................................................36
Not 55 Transfereringar........................................................................................36
Not 56 Statens egen verksamhet.........................................................................36
Not 57 Justeringar till betalningar......................................................................37
Not 58 Investeringar............................................................................................37
Not 59 Utlåning...................................................................................................38
Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning..................................................38
Not 61 Övrigt finansiellt netto...........................................................................38
Not 62 Justeringar till betalningar......................................................................38
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Noter till resultaträkningen (1-12)
Not 1
Skatter m.m.
Miljoner kronor
2001
2000
Intäkter av skatter m.m.
Inkomstskatter, fysiska personer
505 161
485 592
Inkomstskatter, juridiska personer
119 874
94 728
Arbetsgivaravgifter
300 576
284 515
Mervärdesskatt
179 054
177 384
Övriga skatter på varor och tjänster
76 668
73 466
Riksbankens inlevererade överskott
28 200
9 760
Ofördelbara skatter m.m.
7 622
7 989
Fordonsskatt
7 017
6 887
Stämpelskatt
5 367
4 878
Räntor, dröjsmålsavgifter, skattetillägg
m.m.
3 820
2 883
Svenska spels inlevererade överskott
3 561
2 862
Tullmedel
3 338
3 449
Skatt på egendom
2 576
2 549
Övrigt
2 114
2 267
Eliminering av statens arbetsgivar-
avgifter
-19 270
-18110
Summa intäkter av skatter m.m.
7 225 678
I 141 099
Tillkommer/avgår
Utjämningsavgifter
20 874
19 196
Kommunalskatter, utbetalda
-372 789
-342 492
Nedsättningar, anställningsstöd,
bredbandsstöd, sjöfartsstöd
-1 640
-1 207
Summa tillkommer/avgår
-353 555
-324 503
Periodiseringar
Upplupna kostnader slutregi, av
kommunalskatt
1 215
-6 234
Periodiserade intäkter av skatter
2 809
18 157
Värdereglering
1 881
-12 676
Konstaterade uppbördsförluster
-10 366
-9 190
1 nvärdering av fordringar, bortförande
av skulder p.g.a. ändrade redovisnings-
principer 2000
0
-14 343
Summa periodiseringar
-4 461
-24 286
Total summa
867 662
792 310
Skatter m.m. ökade med 75 miljarder kronor.
Om man bortser från periodisering av upp-
bördsintäkter ökade skatterna med 55 miljarder
kronor.
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
Den redovisning av skatteintäkter som görs i
resultaträkningen avviker på flera punkter från
den redovisning som görs på statsbudgetens in-
komstsida. I den senare sker omföringar och
nedbrytning av vissa belopp för att tydligare
redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan
vad som är skatt på inkomst, socialavgifter etc.
Den största skillnaden mellan den redovisning
som görs i resultaträkningen respektive den som
görs avseende statsbudgeten är att i de inbetal-
ningar av arbetsgivaravgifter som Riksskatte-
verket redovisar ingår de avgifter som överförs
till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas
dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som
sker till AP-fonderna. Andra väsentliga skillna-
der mot statsbudgeten är dels att arbetsgivar-
avgifter som avser statligt anställda har elimine-
rats, dels att hänsyn tagits till värdering av
skattefordringar.
Arbetsgivaravgifter ökade med 16 miljarder
kronor. Det förklaras främst av att lönesumman
ökat. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
redovisas av Riksskatteverket och Riksförsäk-
ringsverket. Myndigheternas arbetsgivaravgifter
är inomstatliga och har eliminerats.
Mervärdesskatten ökade med 1,7 miljarder
kronor och redovisas av Riksskatteverket och
Tullverket.
Fysiska personers inkomstskatter ökade med
19 miljarder kronor. Ökningen beror dels på
stora realisationsvinster år 2000 som debiterats
2001, dels på hushållens ökade löneinkomster.
Skatt på juridiska personers inkomster ökade
med 25 miljarder kronor. Den stora ökningen
förklaras dels av högre vinster 2000, dels av
återbäringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d.
SPP). Större delen av dessa skatteökningar
debiterades 2001. Skatt på fysiska och juridiska
personer redovisas av Riksskatteverket. Utbetal-
ning av kommunalskatter ökade med 30
miljarder kronor, varav 18 miljarder beror på
ökade löner och 5 miljarder hänförs till bas-
breddning som en effekt av skattereformen.
Dessutom förklaras 6 miljarder av ökade utbe-
talningar vid slutreglering av kommunalskatter
avseende 1999.
Riksbankens inlevererade överskott redovisas
av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret.
Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998
riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner
och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna
skall det årsresultat som läggs till grund för in-
leveransen till staten inte påverkas av en even-
tuell upp- och nedskrivning av kronans värde
eller av växelkurseffekter som en följd av växel-
kursregim med flytande krona. För att uppnå
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
stabilitet i inleveransen till staten skall 80 pro-
cent av det genomsnittliga resultatet före
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
bokslutsdispositioner under den senaste femårs-
perioden ligga till grund för beräkning av inleve-
ransen till statsverket. Till dispositionsfonden
skall årligen avsättas 10 procent av samma
underlag. Återstoden av årets överskott avsätts
till ett resultatutjämningskonto. År 2001 har en
extra utdelning till staten gjorts på 20 miljarder
kronor. Utdelningen gjordes i huvudsak genom
överföring av statsobligationer (19,6 miljarder
till marknadsvärde och 18,4 miljarder till
nominellt värde).
Från och med 2001 redovisar Riksskatteverket
beloppen för slutreglering av kommunalskatt
som upplupen kostnad. För att uppnå jämför-
barhet har även föregående års slutreglering av
kommunalskatt redovisats på samma sätt. Från
och med 2000 redovisar Riksskatteverket
skatteintäkter enligt en modifierat bokförings-
mässig princip i stället för som tidigare rent
kassamässigt. Det innebär att underskott på
skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas
upp som fordringar och att överskott (inbetalda,
ej debiterade skatter) tas upp som skulder.
Nettoeffekten av genomförd periodisering
redovisas ovan som periodiserad uppbörd.
Överskottet från Svenska spel inlevereras på
statsbudgeten.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
^iljoneHuono^
2001 2000
Offentligrättslig verksamhet
Riksskatteverket
811
803
Lantmäteriverket
554
578
Patent- och registreringsverket
507
473
Banverket
456
98
Vägverket
433
556
Insättningsgarantinäm nden
392
1 997
Centrala studiestödsnämnden
333
301
Affärsverk
Luftfartsverket
Svenska kraftnät
Sjöfartsverket
Övriga myndigheter
Summa offentligrättslig verksamhet
3 351
2 340
1 084
2 351
12 612
3 264
2 318
1 116
2 269
13 773
Uppdragsverksamhet
Vägverket
1 664
1 591
Banverket
1 377
871
Exportkreditnämnden
1 145
1 016
Statens institutionsstyrelse
852
838
Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
798
967
Affärsverk
Luftfartsverket
1 569
1 550
Sjöfartsverket
125
125
Statens järnvägar
-
10 581
Övriga myndigheter
8 256
7 748
Summa uppdragsverksamhet
15 786
25 287
Andra ersättningar
Arbetsmarknadsverket
3 848
3 599
Exportkreditnämnden
1 190
1 277
Kärnavfallsfondens styrelse
730
638
Radio- och TV-verket
651
557
Övriga myndigheter
735
2 216
Summa andra ersättningar
7 154
8 287
Total summa
35 552
47 347
Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas
till staten för en direkt motprestation. Avgifter-
na utgör ersättning för kostnader som staten via
myndigheterna har för att tillhandahålla tjänster
och varor. Andra ersättningar som redovisas i
noten utgör ersättningar som inte här betraktats
som avgifter.
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
Intäkterna indelas efter om de genererats i
offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksam-
het eller är att betrakta som annan ersättning.
Sammantaget minskade dessa avgifter och andra
ersättningar mellan 2000 och 2001 med cirka 12
miljarder. Orsaken till de minskade avgifts-
intäkterna är främst att trafikverksamheten i
Statens järnvägar har övergått i bolagsform, och
inte längre finns kvar i affärsverket.
Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.
tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att
verksamheten skall bedrivas och att den skall
vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som
offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en-
skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten
styrs av bestämmelser i lag och förordning. En
offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk-
samhet som en myndighet bedriver med ensam-
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har
hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats
som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet
avses i regel försäljning av sådana tjänster som är
frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av-
gifter är oftast intäkter där ingen direkt mot-
prestation erhålls.
Vidare har affärsverkens intäkter särredo-
visats. Avgiftsintäkterna har hänförts till offent-
ligrättsliga avgifter, respektive avgifter från upp-
dragsverksamhet, för att ansluta till strukturen
för övriga statliga myndigheters avgiftsintäkter.
De intäktsmässigt största myndigheterna
2001 inom respektive verksamhet har särredo-
visats. Myndigheterna kan givetvis vara verk-
samma inom samtliga tre verksamheter och då
rangordnas annorlunda.
Offentligrättsliga avgifter
De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig-
rättslig verksamhet minskade med 8 procent
mellan 2000 och 2001.
Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter
omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter,
avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
som kronofogdemyndigheterna tar ut.
Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga
avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet
samt expeditionsavgifter som skall finansiera
inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag-
fart vid köp av fastighet.
Patent- och registreringsverket redovisar av-
giftsintäkter vid patent-, bolags- och varu-
märkesregistreringar.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar
banavgifter för trafik på statens spåranlägg-
ningar. Förklaringen till att intäkterna ökat är
främst att trafikverksamheten i affärsverket
Statens järnvägar övergått till bolagsform. Det
innebär att banavgifterna från SJ AB fr.o.m. 2001
klassificeras som utomstatliga och därmed in-
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
kluderas i underlaget för årsredovisningen för
staten.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar
bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstill-
verkare, yrkesförare och andra förare. Detta av-
ser exempelvis avgifter för tillstånd till typbe-
siktning av fordon och för linjetrafik, prov för
taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens
för förare av buss eller lastbil samt avgifter för
förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift
tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken
debiteras i samband med uppbörd av fordons-
skatt.
Insättningsgarantinämnden hanterar frågor
om insättningsgaranti och investerarskydd. In-
sättningsgarantin, som finansieras genom av-
gifter från kreditinstitut, ska skydda spararnas
insättningar hos banker och vissa värdepappers-
företag. Intäkterna av avgifter har minskat kraf-
tigt beroende på att de behållna avgiftsmedlen
sammanlagt uppnått ett belopp som motsvarar
föreskrivna 2,5 procent av kundernas insätt-
ningar hos de kreditinstitut som omfattas av
lagen om insättningsgaranti.
Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut av-
gift för att bevilja studiestöd och för att admini-
strera återbetalning av studielån.
Affärsverkens verksamhet har klassificerats
som offentligrättslig enligt följande.
Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har
hänförts till offentligrättsliga avgifter och om-
fattar bl.a. landningsavgifter och passagerarav-
gifter. Svenska kraftnät säljer överföringskapa-
citet för transport av elektricitet via stamnätet
och utlandsförbindelserna. Sjöfartsverkets in-
täkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Totalt redovisar omkring 100 myndigheter
offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i
en mängd verksamheter.
Uppdragsverksamhet
De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags-
verksamhet minskade med 38 procent mellan
2000 och 2001. Orsaken till den kraftiga minsk-
ningen är främst att affärsverket Statens järn-
vägars trafikverksamhet har övergått i bolags-
form och inte längre ingår i myndighetssfären.
Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd
uppdragsverksamhet.
Den största delen av Vägverkets uppdrags-
verksamhet består av produktion, som omfattar
projektering, byggande, drift och underhåll av
det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vida-
re ingår övrig uppdragsverksamhet som t.ex. för-
säljning av information ur bilregistret.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar
drift och underhåll samt om- och nybyggnader
av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be-
drivs konsultverksamhet inom bland annat
projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg-
ningar, tekniska tjänster för underhåll och in-
vesteringar, rådgivning m.m.
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
Exportkreditnämnden har till uppgift att
stödja svensk export och utveckla svenskt
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga
exportkreditgarantier och investeringsgarantier.
Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan-
titagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga-
rantin är frivillig för företagen och premiens
storlek sätts på marknadsmässiga grunder.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård
och behandling på landets LVM-hem (lagen om
vård av missbrukare) och särskilda ungdoms-
hem. Den del av verksamhetens kostnader som
inte täcks av myndighetens anslag skall finansie-
ras med avgifter från kommuner.
Riksförsäkringsverkets med de allmänna för-
säkringskassorna avgiftsbelagda verksamhet be-
står till största delen av ersättning från AP-
fonderna för administration av inkomstgrundad
ålderspension.
Affärsverkens verksamhet har klassificerats
som uppdragsverksamhet enligt följande. Intäk-
ter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består
bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärs-
verkets flygplatser, uthyrning av lokaler och av-
gifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar
ramp- och expeditionstjänster, biljettkontor,
flygplansstädning och flygplanstankning.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk-
samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort,
sjömätning och från konsultuppdrag inom
affärsverkets kompetensområde. Statens järn-
vägars intäkter består i huvudsak av avgifter för
transporter av människor och gods. Eftersom
affärsverket Statens järnvägars trafikverksamhet
övergått i bolagsform återfinns endast uppgifter
för 2000 i noten.
Övriga myndigheter som har stora intäkter
från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteri-
verket. Avgifter tas ut vid försäljning av land-
skaps- och fastighetsinformation samt genom att
tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis.
Bland gruppen övriga finns också många univer-
sitet och högskolor som får extern finansiering
genom att bedriva uppdragsutbildning och upp-
dragsforskning.
Andra ersättningar
De andra ersättningar som här redovisas av Ar-
betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen
finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor.
Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor,
för varje medlem, till staten betala en avgift för
finansiering av statens kostnad för utbetalda ar-
betslöshetsersättningar.
Exportkreditnämndens intäkter som redovisas
under rubriken Andra ersättningar omfattar
främst s.k. återvinningar. Dessa utgör ersätt-
ningar som Exportkreditnämnden drivit in från
gäldenärer eller gäldenärsländer som fallerat med
betalningar till exportföretagen.
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter
från kärnkraftsindustrin. De betalas för att
finansiera omhändertagandet av använt kärn-
bränsle och annat radioaktivt avfall.
Radio- och TV-verkets ersättningar avser
koncessionsavgifter enligt radio- och TV-lagen.
Ett företag som har tillstånd att i hela landet
sända TV-program med analog sändningsteknik
ska betala koncessionsavgift till staten om före-
taget har rätt att sända reklam i sådan sändning
och är ensamt om denna rätt i landet.
De sammantagna intäkterna i posten Övriga
har minskat kraftigt. Det beror till stor del på
viss ändrad finansiering av Vägverkets verksam-
het. Under 2000 avvecklade Vägverket finansie-
ring med egna medel, i form av ackumulerade
överavskrivningar, till förmån för finansiering
genom lån i Riksgäldskontoret. Detta innebar
bl.a. att nära 1 miljard kronor inlevererades till
statskassan, vilket då togs upp som andra ersätt-
ningar.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2001
2000
EU-bidrag
Statens jordbruksverk - arealersättning,
exportbidrag och djurbidrag
11052
3 681
Struktur- och regionalstöd från jord-
bruksfondens garantisektion
79
419
Arbetsmarknadsverket, bidrag från
socialfonden
940
658
Närings- och teknikutvecklingsverket,
bidrag från regionalfonden
-
478
Länsstyrelsen, bidrag från regional-
fonden
252
319
Länsstyrelsen, bidrag från socialfonden
99
38
Vägverket, bidrag till transeuropeiska
nätverk
99
Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden
40
91
Banverket, bidrag till transeuropeiska
nätverk
23
86
Övriga EU-bidrag
44
41
Summa EU-bidrag
12 529
5 910
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
- underhållsstöd
1 162
1 890
-assistansersättning
1 949
1 686
Bidrag till universitet och högskolor
4 732
4 324
Bidrag till övriga myndigheter
2 501
3 102
Total summa
22 873
16912
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate-
rade till utförda prestationer.
Bidragsintäkterna har ökat med 5 961 miljoner
kronor jämfört med föregående år. Föränd-
ringen beror i huvudsak på att EU-bidragen till
Statens jordbruksverk ökat med 7 371 miljoner
kronor som en följd av att regeringen beslutade
att arealersättningen för 2000 skulle utbetalas
2001. Statens jordbruksverk redovisar bidragen
från EU som intäkter, vilka periodiseras i
samband med att arealersättning betalas ut till
den slutliga bidragsmottagaren. Både intäkter
och kostnader redovisas när utbetalning sker.
För den del av arealersättningen som utbetalas i
samband med årsskifte intäktsredovisas därför
två årsbelopp för 2001 och inget för 2000. Den
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
redovisning av bidrag från EU som redovisas i
statsbudgeten, 8 485 miljoner kronor 2001, är
kassamässiga inkomster under inkomsttyp 6000
Bidrag m.m. från EU.
Riksförsäkringsverket har skrivit ned ford-
ringar avseende underhållsstöd äldre än 4 år med
722 miljoner kronor. Någon omvärdering av
jämförelsetalen för föregående år har inte kunnat
göras. Nedskrivningen redovisas som minskad
intäkt.
Not 4
Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.
Miljoner kronor
Socialförsäkring
Ekonomiskt stöd vid ålderdom
Ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga
och till funktionshindrade samt åt-
gärder mot ohälsa
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer
Läkemedelsförmåner
Summa socialförsäkring
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning
2001
2000
177 474
97 773
49 161
16 531
340 939
172 445
88 450
45 865
16 921
323 681
Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader
21613
21 859
Bidrag till Samhall AB
4 262
4 262
Lönegarantier m.m.
1272
908
Anställningsstöd via skattekonto-
systemet
1403
1 207
Summa arbetsmarknad
51 665
57 767
Bistånd och invandring
Bidrag via Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
11 183
9 779
Bidrag till internationella organisa-
tioner via Regeringskansliet
4 422
4 807
Invandringsbidrag till kommuner m.m.
3 188
2 744
Summa bistånd och invandring
1Ä79J
17 330
Övrigt
Generella bidrag och utjämnings-
bidragtill kommuner och landsting
99127
97 218
- i/araif utjämningsbidrag
20861
19 190
Nedskrivning av fordran i kommun-
kontosystemet
-
3 830
Överföring till premiepensionssystemet
18 822
21 555
Överföring till AP-fonderna
13 372
5 558
Studiestöd, inklusive av- och ned-
skrivningar av lånefordringar
18 940
21 968
Sveriges avgift till EU m.m.
22126
22 255
Stöd till jordbruket
13 389
6 543
Räntebidrag m.m.
1 689
3 931
Bidrag inom skolväsendet
4 551
4 032
Bidrag till folkbildningen
2 513
2 489
Bidrag till investeringar i infrastruktur
2 348
2 375
Bidrag till näringslivet m.m.via Nutek
och Vinnova
2 087
2 478
Bidrag till hälso- och sjukvård, handi-
kappändamål m.m.via Socialstyrelsen
1921
1918
Bidrag till enskilda och kommunala
högskoleutbildningar
1683
1 692
Bidrag till kulturverksamhet
1 308
1 183
Övriga bidrag m.m.
18 728
17 002
Summa övrigt
222 604
216 027
Total summa
634 001
614 805
23 115
29 531
Transfereringar utgörs av medel som staten via
myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal-
ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud-
sak görs transfereringarna från statsbudgeten.
Transfereringarna kännetecknas av att staten inte
erhåller någon motprestation. Många transfere-
ringar är dock förknippade med någon form av
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom ar-
betsmarknadspolitiken, där kravet är att mot-
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
tagaren genomgår t.ex. någon form av utbild-
ning. Transfereringarna är med den definition
som tillämpas mer än enbart egentliga bidrag.
Även pensioner och vissa andra omfördelnings-
transaktioner redovisas som transfereringar.
De totala kostnaderna för transfereringar i
form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 19
miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Kostna-
derna för socialförsäkring är den huvudsakliga
förklaringen. De har ökat med 17 miljarder kro-
nor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitik har
minskat med 6 miljarder kronor, och därutöver
finns mer begränsade ökningar och minskningar.
Med socialförsäkring avses i princip trans-
fereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket
med de allmänna försäkringskassorna, vilket
innebär att utöver ålderspensioner ingår bl.a.
stöd till barnfamiljer, stöd vid arbetsoförmåga
som sjukpenning, förtidspension och arbets-
skadeersättning, vissa stöd till funktionshindrade
samt bidrag till landstingen för läkemedels-
förmåner.
De största ökningarna inom området social-
försäkring gäller sjukpenning. Sjukpenningut-
betalningarna har ökat med 6 miljarder kronor
eller 20 procent mellan 2000 och 2001. Det är
fråga om en långsiktig ökning sedan 1998 som
beror på en mängd samverkande faktorer. An-
talet sjukfall har ökat inom alla kategorier
(längre än 29 dagar, längre än 60 dagar, längre än
1 år och längre än 2 år), men den största
ökningen svarar långtidssjukskrivningarna för.
Medelsjukpenningen har också ökat. Kost-
naderna för förtidspensioner har ökat med drygt
1 miljard kronor, eftersom många av de långa
sjukfall som avslutas övergår i förtidspension
eller sjukbidrag.
Kostnaderna för ekonomiskt stöd vid ålder-
dom har ökat med 5 miljarder kronor, vilket be-
ror på fler ATP-pensionärer och stigande
genomsnittlig pensionspoäng. Inom området
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer har de all-
männa barnbidragen ökat med drygt 2 miljarder
kronor som följd av att barnbidragen höjts från
850 till 950 kronor per månad.
För området arbetsmarknad har arbetslös-
hetsersättningen minskat med 6 miljarder
kronor, som följd av att arbetslösheten minskat
från 4,7 till 4,0 procent som årsgenomsnitt
jämfört med 2000.
Inom området bistånd och invandring har bi-
ståndet via Styrelsen för internationellt utveck-
lingssamarbete (Sida) ökat med drygt 1 miljard
kronor, beroende på att Sida tagit över ansvaret
för några av årsbidragen till FN-organ från Ut-
rikesdepartementet. Den ökningen kompenseras
av en motsvarande minskning av de interna-
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
tionella bidrag som betalas ut av Regerings-
kansliet. I övrigt har mindre ökningar skett på
flera delområden. Bidragen till invandring har
ökat som följd av ökat antal asylsökande och
flyktingar.
Bland övriga transfereringar märks en minsk-
ning på nära 3 miljarder kronor av kostnaderna
för studiestöd, beroende på att nedskrivningarna
för befarade förluster planat ut något efter det
att nya metoder för värdering av studiemedels-
fordringar införts och utvecklats under de två
närmast föregående åren.
Överföringen till premiepensionssystemet,
netto, minskade p.g.a. att 2,7 miljarder överförts
från premiepensionssystemet till AP-fonds-
systemet i samband med slutregleringen av pen-
sionsrätter för 1999.
Överföringen till AP-fonderna avser mellan-
skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna
pensionsavgifter som under året inbetalats till
staten och överförts till AP-fonderna och de
medel som rekvirerats från fonderna för utbetal-
ning av pensioner. De inbetalda avgifterna har
ökat mer än kostnaderna för utbetalda pensio-
ner, främst beroende på lönesummeföränd-
ringar. Det leder till att det belopp som netto
förs till AP-fonderna ökar. Slutregleringen av
pensionsrätter för 1999 påverkar också det
överförda beloppet.
Jordbruksstödet har ökat med nära 7 miljarder
kronor beroende på att arealbidragen för 2000
enligt regeringens beslut utbetalades först i
januari 2001, medan arealbidragen för 2001 be-
talades ut i slutet av 2001 på det sätt som tidigare
varit brukligt. Den del av dessa bidrag som ut-
betalas i samband med årsskifte uppgår till
mellan 3 och 4 miljarder kronor per år, och
under 2000 utbetalades således inget sådant
årsbelopp alls, medan under 2001 utbetalades två
årsbelopp.
Den nya myndigheten Vinnova (Verket för
innovationssystem) inrättades den 1 januari 2001
och har övertagit vissa av uppgifterna från det
tidigare Nutek (Närings- och teknikutvecklings-
verket), men även från några andra myndigheter.
De bidrag till näringslivsutveckling, regionalpo-
litik, forskning m.m. som nu sammantaget utbe-
talas av nya Nutek (Verket för näringslivsut-
veckling) och Vinnova motsvarar i huvudsak de
10
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
stöd som tidigare betalades ut av det dåvarande
Nutek.
Nedskrivningen av fordran i kommunkonto-
systemet på 3,8 miljarder kronor 2000, var en
engångshändelse, och någon motsvarande kost-
nad för 2001 finns inte.
Posten Övriga bidrag m.m. som uppgår till
drygt 18 miljarder kronor är summan av ett stort
antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a.
Regeringskansliet, länsstyrelserna, Statens ener-
gimyndighet, Presstödsnämnden och Rikstra-
fiken.
Not 5
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2001
2000
Kärnavfallsfonden
1 526
1 174
Medel för kompetenssparande
1 150
1 350
Insättningsgarantinä mndens fond
987
2 419
Bostadskreditnämndens garantireserv
727
15
Bilskrotningsfonden
-158
177
Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m.
-82
37
Batterifonden
79
79
Fonder hos Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
58
52
Övriga fonder
6
46
Summa
4 293
5 349
Skillnaden jämfört med föregående år på posten
Avsättning till/upplösning av fonder avser
främst två fonder. Avsättningen till Insättnings-
garantinämndens fond har minskat kraftigt. Det
är en följd av att avgifterna till insättningsgaran-
tin sänkts, beroende på att behållningen i fonden
numera uppgår till ett belopp som motsvarar
minst 2,5 procent av kundernas insättningar hos
banker och värdepappersbolag.
Ökningen vid Bostadskreditnämnden beror
på att fr.o.m. 2001 avsätts medel för äldre garan-
tier till en garantireserv. För detta ändamål har 1
miljard kronor överförts från anslag till fonden.
Från detta bruttobelopp avgår redovisade garan-
tiförluster och tillkommer garantiavgifter m.m.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter
som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av
not 40.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2001
2000
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Försvarsmakten
9 126
9 288
Rikspolisstyrelsen
8 486
8109
Riksskatteverket
4 266
4 029
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
4 239
4 053
Arbetsmarknadsverket
2 991
3 138
Banverket
2 668
2 494
Vägverket
2 370
2 268
Regeringskansliet
2 297
2 109
Kriminalvårdsverket
2 268
2 168
Lunds universitet
2 263
2 186
Domstolsverket
2 159
2 002
Uppsala universitet
1 790
1 730
Göteborgs universitet
1 679
1 590
Karolinska institutet
1 352
1 243
Stockholms universitet
1 283
1 264
Umeå universitet
1 225
1 131
Kungliga tekniska högskolan
1 206
1232
Linköpings universitet
1 103
1 048
Sveriges lantbruksuniversitet
1 084
1 055
Statens institutionsstyrelse
1 005
940
Affärsverk
Luftfartsverket
1 598
1 521
Sjöfartsverket
533
523
Svenska kraftnät
116
95
Statens järnvägar
31
2 452
Övriga myndigheter
21 274
20 207
Summa lönekostnader inklusive arbets-
givaravgifter
78 412
77 875
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-19 526
-18 257
Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter
58 886
59 618
Pensionskostnader
Försvarsmakten
2 280
3 556
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
1075
1 275
Rikspolisstyrelsen
779
774
Riksskatteverket
470
480
Domstolsverket
400
333
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
Regeringskansliet
389
347
Arbetsmarknadsverket
328
346
Lunds universitet
316
261
Vägverket
300
305
11
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Göteborgs universitet
Banverket
Uppsala universitet
Affärsverk
Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Statens järnvägar
Svenska kraftnät
246
245
209
228
215
250
399 307
153 141
-24 274
5 5
Övriga myndigheter
Statens tjänstepensioner
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.
Summa pensionskostnader
3 517 3 127
5 793 8 838
-7 889 -8 663
8 991 12 399
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten
Regeringskansliet
Vägverket
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
Rikspolisstyrelsen
Arbetsmarknadsverket
611 758
344 314
281 267
242 203
222 231
199 185
Riksskatteverket
128 107
Kriminalvårdsverket
115 91
Affärsverk
Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Svenska kraftnät
Statens järnvägar
177 97
36 91
32 30
0 885
Övriga myndigheter 1 522 1 514
Summa övriga personalkostnader 3 9)9 4 713
Total summa 71 786 76 790
Statens kostnader för personal minskade med
5 004 miljoner kronor. De största minskningar-
na förklaras av överföringen av järnvägstrafiken
till bolagsform och en minskning av Statens
tjänstepensioner.
Den verksamhet som tidigare bedrevs inom
affärsverket Statens järnvägar överfördes i
huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och
endast en mindre del av verksamheten finns kvar
i affärsverket Statens järnvägar. Det är endast
affärsverket som ingår i resultat- och balansräk-
ningarna för staten. SJ AB ingår i sammanställ-
ningen av statlig sektor. Ombildningen medför
att personalkostnaderna minskat med 3 604
miljoner kronor. Affärsverkets negativa pen-
sionskostnader förklaras av minskad avsättning
för avtalspensioner till personal som inte gick
över till de bolag som övertog verksamheten
p.g.a. bättre fondavkastning än beräknat.
Statens tjänstepensioner har minskat med
3 045 miljoner kronor. Den minskningen beror
bl.a. på att Statens pensionsverk förra året änd-
rade de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket
höjde kostnaderna det året.
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets-
givaravgifter ökade obetydligt, men då hänsyn
tas till att den större delen av Statens järnvägar
(SJ) bolagiserats blir ökningen knappt 4 procent.
Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgår till 32,92
procent av lönesumman. Myndigheternas
inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är
statsinterna transaktioner och således inga
kostnader för staten och har därför eliminerats.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs av
premier för avtalsförsäkringar, pensionskostna-
der inklusive Kåpan (kompletterande ålderspen-
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
sion inom staten) m.m. Pensionspremierna på-
verkas av åldersfördelningen hos personalen vid
respektive myndighet. Premier för avtalsförsäk-
ringar betalas till Statens pensionsverk och har
därför eliminerats.
Minskningen av Försvarsmaktens lönekost-
nader beror på att antalet anställda minskat med
ca 600. Försvarsmaktens pensionskostnader var
betydligt lägre än 2000 då avsättningarna ökades
med hänsyn till kommande förtidspensione-
ringar och ändrade försäkringstekniska riktlinjer.
År 2001 har i likhet med föregående år belastats
med engångsbelopp till förtidsavgången perso-
nal. Erbjudan om förtida pension finns då För-
svarsmakten skall reducera sin personalstyrka.
Även övriga personalkostnader har minskat.
Riksskatteverkets ökade lönekostnader för-
klaras av att antalet anställda ökat med 323 års-
arbetare vid skattemyndigheterna.
Arbetsmarknadsverkets minskade lönekost-
nader beror dels på att antalet årsarbetare
minskat med 342 årsarbetare, dels på ökad sjuk-
frånvaro.
Lönekostnaderna vid Banverket ökade bland
annat till följd av kostnadsförda löner och sociala
avgifter för övertalig personal.
Ökningen av Regeringskansliets personal-
kostnader beror på ökat antal anställda med 128
årsarbetare.
Löneökningar förklarar Domstolsverkets öka-
de lönekostnader.
12
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Lönekostnaden vid Karolinska institutet har
ökat nästan 9 procent, varav en lönerevision står
för 5 procent. Dessutom har antalet årsarbets-
krafter ökat med 121.
Umeå universitets ökning av lönekostnaderna
med 8 procent förklaras bl.a. av att antalet an-
ställda ökat med 156 årsarbetare.
Övriga personalkostnader utgörs av kostnader
för personalutbildning, traktamenten m.m.
Dessa kostnader har minskat jämfört med före-
gående år, men förändringen är helt hänförbar
till bolagiseringen av Statens järnvägar.
Antal statsanställda
Antalet anställda vid statliga myndigheter,
inklusive riksdagens myndigheter, och de all-
männa försäkringskassorna, enligt avgränsning i
bilaga 4, var 230 200 personer i november 2001,
vilket kan jämföras med 235 500 vid samma
tidpunkt året innan. Detta innebär en minskning
med 5 300 personer eller 2,3 procent.
Antal anställda*
2001
2000
Kvinnor
107 700
107 100
Män
122 500
128 400
Summa
230 200
235 500
Därav
heltidstjänstgörande
184 000
188 500
deltidstjänstgörande
46 200
47 000
* för 2001 redovisas endast genomsnittligt årsanställda för affärsverken
vilka ej är uppdelade mellan hel- och deltid. I tabellen redovisas de enbart
som heltidstjänstgörande.
Antal heltidspersoner
2001
2000
Kvinnor
94 700
93 700
Män
111 000
116 800
Summa
205 700
210 500
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
Källa: SCB samt affärsverkens årsredovisningar
Omräknat till årsarbetskrafter var antalet an-
ställda 205 700, vilket är en minskning med 4 800
eller 2,3 procent sedan 2000.
Arbetsmarknadsområdet har minskat med
8 800 heltidsanställda främst beroende på bolagi-
seringen av Statens järnvägar. Inom Försvars-
makten är minskningen ca 600 heltidsanställda,
ökningen av anställda inom staten har till stor
del skett inom utbildningsdepartementets om-
råde. Ökningen är 1 600 heltidspersoner. Även
inom justitiedepartementets och socialdeparte-
mentets områden har en ökning skett med 1 000
respektive 800 heltidspersoner.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarsmakten
2 313
2 328
Rikspolisstyrelsen
1 227
1 164
Regeringskansliet
1 017
1 002
Kriminalvärdsverket
669
647
Riksskatteverket
584
598
Lunds universitet
563
502
Uppsala universitet
521
491
Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
518
518
Göteborgs universitet
483
473
Kungliga tekniska högskolan
475
418
Arbetsmarknadsverket
474
475
Domstolsverket
464
477
Stockholm universitet
430
408
Karolinska institutet
366
289
Linköpings universitet
317
301
Sveriges lantbruksuniversitet
260
256
Migrationsverket
242
215
Umeå universitet
240
238
Vägverket
210
213
Försvarets materielverk
209
226
Affärsverk
Luftfartsverket
44 42
Sjöfartsverket
29
56
Svenska kraftnät
14
14
Statens järnvägar
8
103
Övriga myndigheter
4 351
4 107
Eliminering av inomstatliga lokalkost-
nader
-4 210
-4 855
Summa
11 818
10 706
Elimineringarna utgörs av myndigheternas
lokalkostnader som betalas till Fortifikations-
verket och Statens fastighetsverk.
Rikspolisstyrelsens lokalkostnader har ökat
med 63 miljoner kronor. Större enskilda kost-
nadsökningar är nya lokaler för Statens krimi-
naltekniska laboratorium och kostnader för av-
vecklade lokaler hos Polismyndigheten i
Stockholm.
Vid Lunds universitet är ökningen av lokal-
kostnaderna 61 miljoner kronor och hänförs till
Biomedicinskt centrum i Lund och Campus i
Helsingborg. Båda anläggningarna togs i bruk
2000, men helårseffekten avspeglas först 2001.
13
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Ökningen av Kungliga tekniska högskolans
lokalkostnader med 57 miljoner kronor beror på
att äldre lokaler bytts ut mot nya och mer funk-
tionella.
Karolinska institutets lokalkostnader har
också ökat. Ökningen, 77 miljoner kronor,
hänförs till upprustning av Kl-Campus i Solna
och Kl-Syd i Huddinge.
Den verksamhet som tidigare bedrevs inom
affärsverket Statens järnvägar överfördes i
huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
endast en mindre del av verksamheten finns kvar
i affärsverket Statens järnvägar.
Not 8
Övriga driftskostnader
Miljoner kronor
2001
2000
Övriga driftkostnader - tjänster
Försvarsmakten
9 084
8 771
Vägverket
8 842
9 443
Banverket
3 565
3 449
Försvarets materielverk
3 382
2 981
Exportkreditnämnden
2 451
5 186
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
1 300
1 074
Riksgäldskontoret
1 193
190
Riksskatteverket
1023
945
Regeringskansliet
1012
812
Rikspolisstyrelsen
999
939
Domstolsverket
989
1 157
Statens fastighetsverk
860
795
Kärnavfallsfondens styrelse
859
715
Karolinska institutet
811
787
Fortifikationsverket
785
747
Göteborgs universitet
670
613
Lunds universitet
628
620
Arbetsmarknadsverket
576
696
Övriga myndigheter
11561
10 681
Summa tjänster
50 590
50 601
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
16 648
14 765
Försvarsmakten
5 710
3 981
Banverket
2 374
2 285
Vägverket
1 691
1 851
Fortifikationsverket
505
502
Rikspolisstyrelsen
357
317
Kriminalvårdsverket
271
259
Karolinska institutet
254
256
Lunds universitet
247
240
Uppsala universitet
242
225
Riksskatteverket
166
192
Statens fastighetsverk
161
177
Kungliga tekniska högskolan
152
123
Göteborgs universitet
148
144
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
148
144
Sveriges lantbruksuniversitet
147
142
Regeringskansliet
141
149
Övriga myndigheter
2 421
2 335
Summa varor
31 783
28 087
Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster
Luftfartsverket
1 245
1 113
Svenska kraftnät
1 225
1 183
Sjöfartsverket
452
384
Statens järnvägar
257
4 505
Summa Affärsverk, övrig drift - varor och
tjänster
3 179
7 185
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse
m.m.
Vägverket
2 474
360
Försvarsmakten
2 397
2 965
Banverket
291
279
Regeringskansliet
280
288
Rikspolisstyrelsen
240
200
Kriminalvårdsverket
194
167
Försvarets materielverk
157
155
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
120
108
Riksskatteverket
113
87
Lunds universitet
112
107
Karolinska institutet
102
97
Riksdagsförvaltningen
95
105
Sveriges lantbruksuniversitet
92
87
Kungliga tekniska högskolan
91
94
Migrationsverket
82
66
Umeå universitet
81
78
Stockholms universitet
80
75
Uppsala universitet
79
79
Göteborgs universitet
77
77
Affärsverk
Svenska kraftnät
174
162
Statens järnvägar
155
806
Luftfartsverket
132
419
Sjöfartsverket
75
55
14
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Övriga myndigheter
1504
1 454
Summa övriga driftkostnader - repara-
tioner, diverse m.m.
9197
8 370
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
Aktivering - utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi
Vägverket
-5 367
-3 889
Banverket
-4 466
-4 600
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
-373
-235
Kungliga tekniska högskolan
-39
-44
Riksskatteverket
-35
-7
Försvarets materielverk
-22
-8
Verket för högskoleservice
-22
0
Försvarsmakten
-12
-14
Migrationsverket
-8
-17
Lunds universitet
-8
-9
Övriga myndigheter
-11
-7
Summa Aktivering - utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
-10 363
-8 830
Eliminering av inomstatliga transaktioner
-28 140
-27 494
Total summa
56 246
57 919
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas
köp av tjänster, varor, reparationer och andra
diverse driftkostnader. Elimineringarna avser
köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Som övriga driftkostnader avseende tjänster
redovisas Exportkreditnämndens förändring i
avsättningar för försäkringstekniskt beräknad
risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått
till 2 387 miljoner kronor, vilket var 2 435
miljoner kronor mindre än föregående år. Pro-
duktionen av nya garantier vid Exportkredit-
nämnden steg under 2000 med drygt 80 procent
medan ökningen var betydligt lägre 2001.
Som övriga driftkostnader avseende tjänster
redovisas även Riksgäldskontorets reservering
för framtida garantiförluster. Förändringen be-
ror på omvärdering av reservationerna så att full
kostnadstäckning uppnås.
Vägverket kostnader för reparationer och
underhåll har ökat väsentligt. Dessutom har
Vägverket aktiverat betydligt mer än föregående
år för investering i anläggningstillgångar i egen
regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för in-
vesteringar i främst väganläggningar inte redo-
visas i resultaträkningen utan tas upp som in-
vestering i balansräkningen. Ökningen hänförs
till ökad investeringsvolym 2001.
Andelen varor och materiel vid Försvarets
materielverk har ökat bland annat beroende på
leveransförseningar samt att befarade förluster
avseende värdering av pågående arbeten har ökat.
Försvarsmaktens materiel- och varukostnader
har ökat på grund av kostnader för avveckling av
beredskapslager.
Den verksamhet som tidigare bedrevs inom
affärsverket Statens järnvägar överfördes i
huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och
endast en mindre del av verksamheten finns kvar
i affärsverket Statens järnvägar.
Not 9
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarsmakten
3 123
3 480
Vägverket
2 754
2 629
Banverket
2 506
2 447
Rikspolisstyrelsen
692
657
Fortifikationsverket
598
1 118
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
424
422
Riksskatteverket
269
286
Affärsverk
avsnitt 194 Kontrollera mot PDF
Luftfartsverket
898
683
Svenska kraftnät
355
343
Sjöfartsverket
82
81
Statens järnvägar
23
690
Övriga myndigheter
3 976
3 989
Summa
15 700
16 825
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst
beredskapsinventarier. Uppskrivning av lager-
värde för beredskapsvaror ingår med 1 420
miljoner kronor (328 miljoner kronor 2000).
Fortifikationsverkets avskrivningar har
minskat med 520 miljoner kronor mellan åren,
vilket beror på att avslutade direktavskrivna in-
vesteringar minskat från 473 miljoner kronor till
29 miljoner kronor.
Statens järnvägar har minskat avskrivningarna
med 667 miljoner kronor sedan man inför bo-
lagiseringen överfört större delen av transport-
medlen till de bildade aktiebolagen i slutet av
2000.
15
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 10
Resultat av andelar i dotterföretag och
intresseföretag
Miljoner kronor
2001
2000
Resultat från andelar 1 dotterföretag
Telia AB
6 953
3 458
Vattenfall AB
2 293
3 567
Vin & Sprit AB
1 007
810
Akademiska Hus AB
582
567
Venantius AB
510
-107
SBAB
390
321
AB Svensk Exportkredit
371
358
Civitas Holding AB
331
41
Swedfund International AB
138
-2
Samhall AB
122
-316
Specialfastigheter AB
109
121
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
96
292
Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive
Sveaskog AB)
92
747
Systembolaget AB
64
307
Green Cargo AB
19
-
Kungliga Dramatiska Teatern AB
19
5
Svenska Lagerhus AB
12
17
Lernia AB
7
-176
Kasernen Fastighets AB
5
-9
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
4
26
IMEGO AB
0
-17
Statens Premiefond AB
-
-3
Svenska Spel AB
-
-
Svenska Skogsplantor AB
-15
-5
TERACOM, Svensk Rundradio AB
-18
53
Svenska Rymdaktiebolaget
-20
79
AB Svensk Bilprovning
-33
-50
Almi Företagspartner AB
-78
-42
Apoteket AB
-102
-120
SJ AB
-108
-
AB Swedcarrier
-1 031
-
Posten AB
-1 409
-2 631
Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet
28
2
Summa Regeringskansliet
10 338
7293
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
-541
-
Affärsverk
Svenska kraftnät
15
-6
Luftfartsverket - LFV Holding AB
34
-4
Statens järnvägar
-
2
Övriga myndigheter
-18
15
Summa resultat från andelar i dotterföre-
tag
9 828
7 300
Resultat från andelar i intresseföretag
AssiDomän AB
1 234
264
Nordiska investeringsbanken NIB
485
271
SAS Sverige AB
227
359
AB Bostadsgaranti
42
-2
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
14
7
Affärsverk
Svenska kraftnät
37
21
Övriga intressebolag
2
2
Summa resultat från andelar i intresse-
företag
2 041
922
Resultat från andelar i dotter- och intresse-
företag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag
9 828
7 300
avsnitt 195 Kontrollera mot PDF
Resultat från andelar i intresseföretag
2 041
922
Total summa
11 869
8 222
Det resultat som redovisas ovan baseras på det
redovisade nettoresultatet hos bolagen t.o.m.
2000, eller om delårsrapport lämnats, t.o.m.
senaste delårsrapporten för 2001.
Resultatet från andelar i Telia har ökat med
3,5 miljarder kronor och inkluderar 4,2 miljarder
kronor i vinst från börsnoteringen av Eniro
under sista kvartalet 2000.
Green Cargo AB, SJ AB och AB Swedcarrier
har tillkommit som dotterbolag i samband med
bolagiseringen av affärsverket SJ. Totala resultat-
andelen för de tre bolagen uppgår till minus 1,1
miljarder kronor.
Svenska Spel AB:s resultat redovisas endast
som skatteintäkt motsvarande betald utdelning.
Posten AB har minskat sin förlust med 1,2
miljarder kronor.
AssiDomän AB visar en resultatförbättring
med 1,0 miljarder kronor.
16
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 11
Finansiella intäkter
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret:
Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta
26 564
29 007
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska
kronor
14 254
11338
Intäktsförda, preskriberade obligationer
36
21
m.m.
Realiserade valutavinster (netto)
-
6 202
Summa finansiella intäkter för förvalt-
ning av statsskulden
40 854
46 568
Övriga finansiella intäkter
Centrala Studiestödsnämnden
4 248
3 759
Regeringskansliet
1 186
54 809
Exportkreditnämnden
416
262
Kammarkollegiet
191
210
Karolinska institutet
9
314
Affärsverk
Statens järnvägar
766
684
Luftfartsverket
27
8
Svenska kraftnät
8
8
Sjöfartsverket
2
3
Övriga myndigheter
565
706
Summa övriga finansiella intäkter
7 418
60 763
Total summa
48 272
107 331
Finansiella intäkter för förvaltning av stats-
skulden innefattar även intäkter från skuldsköt-
selåtgärder.
Centrala studiestödsnämnden redovisar
ränteintäkter för studielån på 4 165 miljoner
kronor och ränteintäkter för hemutrustningslån
för invandrare på 83 miljoner kronor.
Regeringskansliets post 2001 består främst av
utdelning från Nordea AB på 1 084 miljoner
kronor. Av Regeringskansliets finansiella intäk-
ter 2000 utgjorde realisationsvinst vid försälj-
ningen av aktier i Telia AB 53 554 miljoner
kronor.
Affärsverket Statens järnvägars post består
främst av finansiella intäkter från värdepappers-
innehav och leasingtillgångar på 521 miljoner
kronor och ränteintäkter på en SL-fordran på
118 miljoner kronor.
Kammarkollegiet redovisar överskott från
statsstödda exportkrediter.
Större delen av Karolinska institutets finan-
siella intäkter 2000 förklaras av redovisning av
avsnitt 196 Kontrollera mot PDF
reavinster på värdepapper med 306 miljoner
kronor från omläggning av fondförvaltningens
aktieinnehav.
Not 12
Finansiella kostnader
Miljoner kronor
2001
2000
Finansiella kostnader exklusive
aktiveringar
Riksgäldskontoret
Finansiella kostnader för förvaltning av
statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
51 389
49 337
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor
51 320
72 625
Underkurs vid emissioner (netto)
1 625
803
Realiserade kursförluster (netto)
5 102
15012
Realiserade valutaförluster
12 295
-
Orealiserade valutaförluster
12 500
24 456
Provisioner till banker m.fl.
188
189
Summa finansiella kostnader för för-
valtning av statsskulden
134 419
162 422
Övriga finansiella kostnader
Regeringskansliet
250
564
Vägverket
230
126
Karolinska institutet
59
64
Försvarets materielverk
49
11
Göteborgs universitet
29
10
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
27
41
Affärsverk
Statens järnvägar
732
1 209
Luftfartsverket
17
16
Svenska kraftnät
11
4
Sjöfartsverket
9
39
Övriga myndigheter
75
143
Summa övriga finansiella kostnader
1480
2 227
Summa finansiella kostnader exkl. akti-
vering
135 907
164 649
Aktivering av finansiella kostnader
-230
-132
Total summa
135 677
164 517
17
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
I noten redovisas finansiella kostnader brutto.
Några myndigheter har aktiverat räntor i sam-
band med anläggningsprojekt, eftersom räntan
är en del av de utgifter som myndigheten haft för
att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.
Vägverkets finansiella kostnader består främst
av räntekostnader på 222 miljoner kronor. Av
dessa har 161 miljoner kronor aktiverats under
2001. Aktiveringen avser räntor vid väganlägg-
ningsarbeten. År 2000 aktiverades 123 miljoner
kronor vid Vägverket.
Finansiella kostnader för förvaltning av stats-
skulden innefattar även kostnader för skuldsköt-
selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på-
verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen-
ten och den redovisade statsskulden i utländsk
valuta. De orealiserade valutaförlusterna har
uppkommit vid omvärderingen av Riksgälds-
kontorets skulder och fordringar i utländsk
valuta. Utöver statsskulden och skuldskötsel-
instrumenten har fordringar och skulder om-
värderats.
Regeringskansliets finansiella kostnader 2000
bestod till stor del av en realisationsförlust vid
försäljningen av Celsius AB med 338 miljoner
kronor.
Karolinska institutets finansiella kostnader
består bl.a. av nedskrivning av värdepapper med
52 miljoner kronor.
Noter till balansräkningen (13-52)
Not 13
Balanserade uppgifter för forskning och
utveckling
avsnitt 197 Kontrollera mot PDF
Miljoner kronor
2001
2000
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
1 001
703
Rikspolisstyrelsen
156
179
Centrala studiestödsnämnden
127
63
Totalförsvarets pliktverk
79
93
Domstolsverket
71
16
Riksskatteverket
64
7
Verket för högskoleservice
40
18
Migrationsverket
34
39
Försvarets materielverk
31
14
Statens jordbruksverk
30
19
Regeringskansliet
20
0
Riksdagsförvaltningen
20
14
Övriga myndigheter
113
92
Summa
1 786
1 257
Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser
utveckling av IT-stöd för det nya pensions-
systemet.
Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter avser
utveckling av datorsystem. Bl.a. har utveckling
av en teknisk plattform gemensam för polis-
väsendet bedrivits.
Centrala studiestödsnämndens post utgörs av
aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk-
samhetssystem.
Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter
utgörs i huvudsak av utveckling av informations-
system.
Domstolsverket aktiverar kostnader för ut-
veckling av ett nytt verksamhetsstöd VERA,
som börjar tas i drift under 2002.
Riksskatteverkets post avser utveckling av IT-
system. De största posterna avser IT-stöd för
folkbokföring, elektronisk skattedeklaration,
elektronisk förenklad deklaration samt ett ge-
mensamt ärendehanteringssystem.
18
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 14
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2001
2000
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
57
45
Riksskatteverket
36
50
Kungliga tekniska högskolan
7
7
Nationalmuseum med prins Eugens
Waldemarsudde
4
0
Statens fastighetsverk
4
10
Affärsverk
Svenska kraftnät
159
152
Övriga myndigheter
8
13
Summa
275
277
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna och Riksskatteverkets poster avser
köpta IT-system. Egenutvecklade system redo-
visas som balanserade utgifter för forskning och
utveckling, se not 13.
Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i
form av servitut och ledningsrätter.
Not 15
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2001
2000
banor och gång- och cykelvägar i kommunerna
kan uppskattas till 31 000 km.
Under 2001 har få större vägprojekt slutförts.
Storstadsprojekten har utgjort en stor andel av
nybyggandet under senare år.
Not 17
Statliga järnvägsanläggningar
Banverket 59 238 57 642
Banverket redovisar investeringar i järnvägsan-
läggningar som tillgång i balansräkningen. An-
skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål
ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg-
ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg-
ningar är 40 år.
avsnitt 198 Kontrollera mot PDF
Exempel på större investeringsprojekt under
2001 är sträckan Storflon-Storlien, 447 miljoner
kronor, och tågradiokommunikation, 404
miljoner kronor.
Not 18
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2001
2000
Statens fastighetsverk
10 854
10 725
Fortifikationsverket
9 727
10 324
Naturvårdsverket
2 257 1 928
Riksdagsförvaltningen
1 057 1 036
Läkemedelsverket
Affärsverk
Luftfartsverket
5 510 3 731
Sjöfartsverket
380 382
Not 16
Statliga väganläggningar
Vägverket 68 987 65 356
Svenska kraftnät
Statens järnvägar
205 204
169 5 456
Övriga myndigheter 1 232 1 392
Summa 31391 36178
Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-
anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden
efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år.
Det svenska vägnätet omfattar ca 138 000 km
allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar.
Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km
enskilda vägar med statsbidrag samt ett mycket
stort antal vägar utan statsbidrag. Längden gång-
Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen be-
stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det
nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är
de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na-
tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna-
der, landshövdingarnas residens och ambassad-
byggnader i utlandet. De markegendomar som
19
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
redovisas av Statens fastighetsverk består till
stora delar av markområden väster om odlings-
gränsen i Västerbottens och Norrbottens län
samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta
och södra Sverige förvaltas främst ett antal
kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-
sedda för försvarsändamål.
Naturvårdsverket redovisar främst national-
parker och naturreservat. Framförallt äldre
objekt är dock ofta upptagna till ett lågt värde.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags-
byggnaderna.
Affärsverket Luftfartsverket redovisar från
och med 2001 SkyCity-anläggningen som bygg-
nad. Föregående år redovisades anläggningen
som leasad anläggningstillgång i koncernen
Luftfartsverket, men inte i affärsverket. Det
bokförda värdet av SkyCity-anläggningen upp-
går till 1 347 miljoner kronor 2001. Jämförelse-
talen för föregående år har inte ändrats.
Som en följd av affärsverket Statens järnvägars
bolagisering, har byggnader och mark till ett
värde av 5 251 miljoner kronor försålts till
Jernhusen AB under 2001.
Not 19
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2001
2000
Rikspolisstyrelsen
653
590
Kungliga tekniska högskolan
261
154
avsnitt 199 Kontrollera mot PDF
Lunds universitet
136
103
Kriminalvårdsverket
131
154
Uppsala universitet
123
115
Göteborgs universitet
95
76
Stockholms universitet
80
71
Regeringskansliet
73
70
Riksskatteverket
62
53
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
55
31
Domstolsverket
55
30
Sveriges lantbruksuniversitet
54
58
Umeå universitet
53
41
Övriga myndigheter
547
481
Summa
2 378
2 027
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser
sådana utgifter som myndigheten har haft för att
anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,
exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag-
ningar för nätverk och larmanordningar.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser
till största delen ombyggnationer av kvarteret
Kronoberg i Stockholm, 220 miljoner kronor,
ombyggnationer av Garnisonen i Linköping till
polishus, 90 miljoner kronor, samt ombyggna-
tioner av polishus i Skåne, 65 miljoner kronor.
Under året har Kungliga tekniska högskolan
ökat förbättringsutgifterna med 107 miljoner
kronor. Huvuddelen av ökningen utgörs av ny-
och ombyggnationer av Stockholms centrum för
fysik, astronomi och bioteknik.
Not 20
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarsmakten
1 259
1 288
Rikspolisstyrelsen
1 178
1066
Vägverket
877
952
Försvarets materielverk
791
910
Kustbevakningen
664
457
Banverket
648
694
Göteborgs universitet
580
574
Lunds universitet
561
515
Uppsala universitet
521
517
Riksskatteverket
453
436
Regeringskansliet
396
476
Karolinska institutet
372
303
Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
358
356
Kungliga tekniska högskolan
296
312
Domstolsverket
289
277
Försvarets radioanstalt
277
340
Affärsverk
Svenska kraftnät
6 421
6 090
Luftfartsverket
1 439
1 387
Sjöfartsverket
658
652
Statens järnvägar
170
411
Övriga myndigheter
4 588
4 346
Summa
22 796
22 359
Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner,
bilar och andra transportmedel är exempel på
tillgångar som redovisas under denna post. Även
20
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
tillgångar som innehas genom finansiell leasing
ingår.
Rikspolisstyrelsens inköp av tre helikoptrar
samt omklassificeringar av pågående nyanlägg-
ningar till maskiner, inventarier, installationer
m.m. har medfört att det bokförda värdet ökat
med 112 miljoner kronor under 2001.
Kustbevakningen har under 2001 anskaffat två
kombinations fartyg till ett belopp om 237
miljoner kronor.
Svenska kraftnät har under året omklassifice-
rat pågående nyanläggningar till maskiner, in-
ventarier, installationer m.m. Omklassificeringen
avsnitt 200 Kontrollera mot PDF
avser bl.a. nätinvesteringar och optoförbindelser.
Som en följd av affärsverket Statens järnvägars
bolagisering, har maskiner och inventarier till ett
värde av 216 miljoner kronor försålts till
Jernhusen AB under 2001.
minaler, den tredje rullbanan och nytt trafikled-
ningssystem är under arbete.
Not 22
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarsmakten
82 354
74 309
Statens räddningsverk, räddningstjänst
och varningsmateriel m.m.
1 044
1 044
Överstyrelsen för civil beredskap, metall,
verkstads- och kemiska produkter
232
312
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter
90
118
Rikspolisstyrelsen
20
20
Banverket
6
10
Statens jordbruksverk, livsmedel
-
13
Summa
83 746
75 826
Not 21
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2001
2000
Vägverket, väganläggningar
11 685
9 772
Banverket, järnvägsanläggningar
8 259
8 251
Försvarets materielverk
2 448
2 235
Fortifikationsverket
836 574
218 297
Statens fastighetsverk
Affärsverk
Luftfartsverket
5 339
3 579
Svenska kraftnät
237
573
Sjöfartsverket
83
43
Statens järnvägar
0
5
Övriga myndigheter
521
500
Summa
29 626
25 829
Vägverkets pågående större investeringsprojekt
avser E4 Rotebro-Upplands Väsby, E6 Hogdal-
Nordby, Södra Länken i Stockholm och
Götatunneln i Göteborg.
Hallandsåsprojektet är den största pågående
nyanläggningen för Banverket. Andra stora
projekt avser dubbelspår Kallhäll-Kungsängen
och nya spår Stockholm S-Årstaberg.
Försvarets materielverks pågående nyanlägg-
ningar avser beställningar av krigsmateriel från
Försvarsmakten.
Största delen av Luftfartsverkets pågående in-
vesteringar avser Arlanda flygplats, där nya ter-
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för
civil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har
Försvarsmakten invärderat sina beredskapstill-
gångar och posten omfattar därför främst till-
gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil
beredskap, som huvudsakligen redovisas av
övriga myndigheter, omfattar t.ex. läkemedel,
fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstill-
gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered-
skapsvaror. Bägge redovisas som anläggningstill-
gång. Beredskapsinventarierna uppgår till 66
miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan,
fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som
t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till drygt
16 miljarder kronor.
Årets förändring förklaras i stort sett av För-
svarsmaktens ökning. Nyanskaffning av militära
beredskapsinventarier uppgår till 13,6 miljarder
kronor och avskrivningar uppgår till 4,3
miljarder kronor under 2001. Beredskapslagret
avsnitt 201 Kontrollera mot PDF
har minskat med 1,4 miljarder kronor.
Överstyrelsen för Civil Beredskap har
minskat värdet med 0,1 miljarder kronor genom
försäljning, vilket är ett led i total avveckling av
lagret.
Utförsäljningen av Jordbruksverkets bered-
skapstillgångar i form av livsmedel har slutförts
under 2001.
21
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 23
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2001
2000
Vägverket
545
278
Banverket
38
52
Övriga myndigheter
22
10
Summa
605
340
Not 24
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor
2001
2000
Telia AB
43 690
34 228
Vattenfall AB
38 399
34 734
Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive
Sveaskog AB)
10 621
2 775
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
8 630
8 550
Civitas Holding AB
7 468
9 606
Statliga Akademiska Hus AB
6 646
6 265
Venantius AB
4 388
3 389
Almi Företagspartner AB
4 316
4 406
SBAB
4 140
3 853
Vin & Sprit AB
3 160
2 429
AB Svensk Exportkredit
2 272
2 160
Vasallen AB
2 224
-
Apoteket AB
1 788
1 960
AB Swedcarrier
1 625
-
SJ AB
1602
-
Specialfastigheter AB
1 349
1355
Samhall AB
1 332
1209
Systembolaget AB
1 255
1 547
TERACOM, Svensk Rundradio AB
1070
1 093
Green Cargo AB
941
-
Posten AB
893
2 305
Swedfund International AB
882
857
Svenska Rymdaktiebolaget
670
516
Lernia AB
266
215
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
AB
228
224
AB Svensk Bilprovning
148
181
Svenska Skogsplantor AB
111
128
Svenska Lagerhus AB
89
77
IMEGO AB
80
34
Kasernen Fastighets AB
70
70
SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation)
52
35
AB Göta Kanalbolag
41
38
Swedesurvey AB
37
33
SweRoad (Swedish National Road
Consulting AB)
37
39
Kungliga Dramatiska Teatern AB
34
14
Väginvest AB
17
14
Svensk-Danska Broförbindelsen
AB (SVEDAB)
14
14
A-Banan Projekt AB
10
10
Svenska Spel AB
0
0
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB
235
200
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.
27
11
Statens järnvägar - AB Swedcarrier
-
716
Övriga andelar
128
131
Summa
150 985
125 421
Med dotterföretag avses företag där statens ägar-
andel överstiger 50 procent.
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade
egna kapitalet hos bolagen t.o.m. 2000, eller om
delårsrapport lämnas, t.o.m. senaste delårs-
rapporten för 2001.
Andelar i dotterföretag har ökat med 24,8
miljarder kronor. Telia svarar för den största för-
ändringen med en ökning på 9,5 miljarder
kronor. Periodens resultatandel på 7 miljarder
(vilket redovisas i resultaträkningen) samt en
positiv kursdifferens vid omräkning av utländsk
verksamhet på 4,4 miljarder kronor (vilket
avsnitt 202 Kontrollera mot PDF
redovisats direkt i balansräkningen) utgör de
största delarna av denna förändring. Andra
faktorer har minskat värdet på andelen i Telia,
bl.a. utdelning på 1,5 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget
Stattum har ökat med 7,8 miljarder kronor
främst p.g.a. överförandet av aktieinnehavet i
AssiDomän AB till dotterbolaget Sveaskog AB.
AssiDomän redovisades tidigare som intresse-
företag nedan.
SJ AB, Green Carrier AB och AB Swedcarrier
bildades i samband med bolagiseringen av affärs-
verket Statens järnvägar och har under året
överförts till regeringskansliet. Det sammanlagda
värdet är 4,2 miljarder kronor.
Vasallen AB har överförts från Civitas
Holding AB till regeringskansliet.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie-
kapital och reservfond. Resultatet tillförs stats-
budgeten.
22
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
2001
2000
Nordiska investeringsbanken (NIB)
5 014
4 096
SAS Sverige AB
3 584
3 501
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
80
72
AB Bostadsgaranti
54
12
Dom Shvetsii
13
13
Sveriges Rese- och Turistråd AB
8
7
Norrland Center AB
5
5
AssiDomän AB
-
5 118
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
150
113
Summa
8 908
12 937
Med intresseföretag avses företag där statens
ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20
procent.
Andelar i intressebolag har minskat med 4,1
miljarder kronor främst p.g.a. att aktieinnehavet i
AssiDomän AB förts över till Sveaskog AB och
därmed redovisas bland dotterbolagsandelar
ovan.
Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt
Miljoner kronor
2001
2000
Summa andelar i dotterföretag
150 985
125 421
Summa andelar i intresseföretag
8 908
12 937
Riksbankens grundfond
1000
1 000
Summa
160 893
139 358
Förutom de ovan nämnda förändringarna är
postens totala förändring en följd av föränd-
ringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda
utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 25
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer
25 366
-
Regeringskansliet, Europeiska invester-
ingsbanken EIB
1 677
1 677
Regeringskansliet, 0M Gruppen AB
1 101
1 101
Regeringskansliet, Europeiska utveck-
lingsbanken EBRD
807
748
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD
593
593
Regeringskansliet, Europarådets utveck-
34
34
hngsbank CEB
Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och
räntekonsortium 998 998
Karolinska institutet, aktier, andelar och
obligationer
Göteborgs universitet
Fiskeriverket
Affärsverk
Statens järnvägar
Övriga myndigheter
Summa
594
607
130
212
129
135
3 727
3 499
121
96
35 277
9 700
avsnitt 203 Kontrollera mot PDF
Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat
med 25,6 miljarder kronor, främst p.g.a. att Riks-
gäldskontorets innehav av bostadsobligationer
tillkommit. Obligationerna ingick i årets över-
föring från AP-fonderna. Det ursprungliga
nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och
42,1 miljarder har förfallit under året varför
kvarvarande värde i balansräkningen är 25,4
miljarder.
Statens järnvägars innehav avser till största
delen nollkupongobligationer i syfte att möta
betalningsströmmar vid förfall av leasing- och
leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar ut-
hyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Not 26
Andra långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2001
2000
Exportkreditnämnden
5 930
5 335
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
299
247
Statens bostadskreditnämnd
290
351
Verket för näringslivsutveckling
172
187
Göteborgs universitet
168
173
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
22
66
Affärsverk
Statens järnvägar
8 666
8 846
Sjöfartsverket
151
163
Luftfartsverket
75
61
Svenska kraftnät
26
2
Övriga myndigheter
31
21
Summa
15 830
15 452
23
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford-
ringar, leasing- och leasholdavtal på SJ-koncer-
nen. Dessa uppgick till 6 535 miljoner kronor
2001. Dessutom redovisar affärsverket en ford-
ran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende
kapitalkostnadsersättning på 1 682 miljoner
kronor. Kapitalkostnadsersättningen utgör en
nuvärdesberäkning av förväntade ersättningar
under perioden 2002 till 2010 för investeringar
som affärsverket Statens järnvägar gjort för SL:s
räkning.
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar för-
säkringstekniskt beräknat nettovärde på skade-
fordringar. Fordringarna utgår från de skadebe-
lopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna
eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna,
obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor till-
kommer. Värderingen av EKN:s fordringar görs
utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be-
dömning av fordringar på andra länder är det
aktuella landets totala skuldsättning och in-
komstnivå samt hur landet skött sina betal-
ningar. Detta kompletteras med det allmänna
riskläget på landet vad gäller krediter och på den
återstående löptiden av EKN:s utestående ford-
ran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m.
på EKN:s fordringar uppgår till 16,7 miljarder
kronor. Reserveringen uppgår till 10,8 miljarder
kronor.
Styrelsen för internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida) garanterar och subventionerar u-
landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få
betydande utvecklingseffekter i landet. Vid
avsnitt 204 Kontrollera mot PDF
värdering av fordringarna tas hänsyn till för-
väntade förluster orsakade av bl.a. skuldavskriv-
ningar och en särskild reservering för risk-
koncentration då fordringarna innehas mot ett
begränsat antal länder.
Statens bostadskreditnämnd (BKN) redovisar
regressfordringar till följd av utbetalade ersätt-
ningar för infriade garantier.
Not 27
Utlåning
Miljoner kronor
2001
2000
Centrala studiestödsnämnden (CSN),
studielän beviljade efter 1988 och hemut-
rustningsiån
101 901
101 497
CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988
18 240
19 436
CSN, Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli
2001
5 591
CSN, återkrav på lån och bidrag
218
102
CSN, skuldsaneringslån och övrigt
43
7
Summa, Centrala studiestödsnämnden
125 993
121 042
Riksgäldskontoret (RGK), Löpande krediter
och rörelsekapital med fast löptid till
- Sveaskog AB
12 000
-
- Jernhusen AB
4 900
-
- Botniabanan AB
1030
-
- Svensk-Danska Broförbindelsen AB
600
-
- Övriga
400
-
RGK, investeringslån till
-svensk-Danska broförbindelsen AB
2 470
3 020
— A-train AB
1000
1 000
RGK, utlåning till Premiepensionsmyndig-
heten
1 431
1 147
RGK, övriga lån och krediter
22
53
Summa, Riksgäldskontoret
23853
5220
Kammarkollegiet, näringslån
150
228
Statens energimyndighet, Baltikumlån
m.m.
110
135
Nutek, villkorslån och lokaliseringslån
116
126
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
265
122
Övriga myndigheter
103
173
Total summa
150 590
127 046
Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ-
rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två
huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-
rade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser
främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den
andra kategorin är lån som ursprungligen finan-
sierades via anslag på statsbudgeten, främst
studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar
uppgår till totalt 126 miljarder kronor, efter det
att hänsyn tagits till reservationer för osäkra
fordringar.
Två huvudkategorier av osäkra fordringar
finns. Den ena typen är fordringar på personer
med dokumenterad bristande betalnings-
benägenhet. Den andra kategorin av osäkra ford-
ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler-
nas utformning inte förväntas kunna komma att
hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket
är den gräns som gäller för lån tagna fr.o.m. 1989
fram till 30 juni 2001. För lån tagna därefter
gäller nya regler. Under 1999 och 2000 gjorde
CSN reservationer för osäkra fordringar på
sammanlagt nära 16 miljarder kronor, efter infö-
24
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
rande och vidareutveckling av modellen för
värdering av fordringarna. Under 2001 har CSN
avsnitt 205 Kontrollera mot PDF
reserverat ytterligare netto 4,0 miljarder kronor,
men av detta avser 4,9 miljarder kronor lån tagna
mellan 1989 och 2001, och övrig del en minsk-
ning av reserverat belopp för osäkra fordringar.
Den totala reserveringen är vid utgången av 2001
därmed 20 miljarder kronor på en total låne-
fordran uppgående till 146 miljarder kronor. Av
reserverat belopp avser 6 miljarder lån upptagna
fram till 1988 och drygt 14 miljarder kronor lån
tagna fr.o.m. 1989. I resultaträkningen ingår
årets nedskrivning på 4 miljarder kronor i posten
Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. (se not
4). För de nya annuitetslån som infördes den 1
juli 2001, går det ännu inte att bedöma osäker-
heten, och där har ingen värdereglering gjorts.
Riksgäldskontoret är den myndighet utöver
CSN som har omfattande utlåning. Under 2001
märks en kraftig ökning av kontorets utlåning,
beroende på främst utlåning till Sveaskog AB i
samband med köpet av AssiDomän. Detta lån på
12 miljarder kronor återbetalades dock redan i
januari 2002. Dessutom har Swedcarriers fastig-
hetsbolag Jernhusen AB lånat 4,9 miljarder
kronor under året. Riksgäldskontorets utlåning
till Premiepensionsmyndigheten ingår också i
denna post, eftersom Premiepensionsmyndig-
heten inte konsolideras i årsredovisningen för
staten.
Ökningen av Styrelsens för internationellt ut-
vecklingssamarbete utlåning avser bistånds-
krediter, som för första gången tagits in i balans-
räkningen 2001. Uppgift om värdet föregående
år har inte kunnat tas fram.
Luftfartsverket 41 33
Statens järnvägar 3 7
Övriga myndigheter 196 198
Summa 1 233 1 222
Med varulager och förråd avses råmaterial, rå-
varor, halvfabrikat och färdiga produkter samt
förnödenheter som förbruknings- och tillsats-
material.
Not 29
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2001
2000
Lantmäteriverket
156
197
Totalförsvarets forskningsinstitut
59
21
Försvarsmakten
40
22
Fortifikationsverket
28
14
Affärsverk
Statens järnvägar
3
5
Övriga myndigheter
33
106
Summa
319
365
Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i
huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär
avstyckning och reglering av gränsdragning
mellan fastigheter.
Not 28
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2001
2000
Banverket
286
244
Försvarets materielverk
181
163
Försvarsmakten
181
207
Vägverket
78
104
Rikspolisstyrelsen
71
62
Statens räddningsverk
70
68
Kriminalvårdsverket
69
67
Fortifikationsverket
33
48
Affärsverk
Sjöfartsverket
24
21
Not 30
Fastigheter
Miljoner kronor
2001
2000
Länsstyrelsen i Dalarnas län
98
84
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
22
22
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
13
16
avsnitt 206 Kontrollera mot PDF
Övriga länsstyrelser
21
24
Summa
154
146
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort
antal fastigheter lokaliserade till omarronde-
ringsområden, där bytesprojekt pågår eller är
planerade. Huvuddelen utgörs av Jordfondens
fastigheter.
25
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 31
Förskott till leverantörer
Not 33
Övriga fordringar
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarets materiel-
verk
9 938
10 333
Övriga myndigheter
106
104
Summa
10 044
10 437
Försvarets materielverk lämnar förskott till i
huvudsak IG JAS, SAAB, Kockums och
Ericsson. Förskotten avser främst materiel och
tjänster. Förskott till utländska leverantörer in-
går med 930 miljoner kronor (916 miljoner
kronor 2000).
Not 32
Kundfordringar
Miljoner kronor
2001
2000
Exportkreditnämnden
1 422
1062
Vägverket
599
498
Banverket
396
321
Försvarets materielverk
158
82
Lantmäteriverket
141
140
Statens institutionsstyrelse
111
98
Försvarsmakten
92
87
Göteborgs universitet
83
84
Affärsverk
Luftfartsverket
495
532
Svenska kraftnät
420
253
Statens järnvägar
342
-
Sjöfartsverket
116
125
Övriga myndigheter
1307
1 382
Summa
5 682
4 664
Miljoner kronor
2001
2000
Riksskatteverket
- Fordringar på skattekonto
26 001
13 672
- Fordringar lämnade till Kronofogde-
myndigheten för indrivning m.m.
5 137
5 235
- Fordringar på kommuner avseende mer-
värdesskatt
433
- Fordringar avseende utlägg i exekutiva
förrättningar m.m.
24
29
- Betalningar under överföring
-
2 751
Summa Riksskatteverket
31 595
21687
Riksgäldskontoret
7 902
745
Statens jordbruksverk
5 323
1 340
Tullverket
2 635
1 891
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
1 894
2 586
Affärsverk
Luftfartsverket
255
206
Statens järnvägar
50
4 927
Sjöfartsverket
3
0
Svenska kraftnät
1
54
Övriga myndigheter
808
871
Total summa
56 466
34 367
Övriga fordringar har ökat med 16 159 miljoner
jämfört med föregående år. Den största ök-
ningen, 12 329 miljoner kronor, utgörs av Riks-
Exportkreditnämndens kundfordringar avser
fakturerade premier för garantitagare. Vid ut-
gången av 2001 var fordringarna avseende pre-
mier för bundna utfästelser 493 miljoner kronor
högre jämfört med samma tidpunkt föregående
år.
Affärsverket Statens järnvägar har en kund-
fordran på Storstockholms lokaltrafik AB till ett
belopp om 307 miljoner kronor. Fordran är för-
fallen och parterna tvistar om betalningen.
skatteverkets fordringar avseende fysiska och
juridiska personers underskott på skattekonton.
Ökningen kan bl.a. förklaras av att skatten enligt
den slutliga taxeringen är högre än de prelimi-
avsnitt 207 Kontrollera mot PDF
nära debiteringar som gjorts, och att dessa
skattefordringar förfaller till slutlig betalning
under 2002. Beroende på skattekontots kon-
struktion är det dock inte möjligt att närmare
härleda de olika delarnas effekt på fordrans stor-
lek.
Riksskatteverket har skattefordringar under
indrivning på nominellt 57 551 miljoner kronor.
Av dessa beräknas 5 100 miljoner kronor betalas
in och endast dessa ingår i redovisningen och i
noten. Värdet av fordringarna har i likhet med
tidigare år beräknats med ledning av bland annat
åldersanalys.
År 2000 uppstod en engångseffekt till ett be-
lopp om 2 751 miljoner kronor på grund av att
26
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Riksskatteverket ändrade rutiner för betalningar
under överföring.
Riksgäldskontorets ökade fordringar utgörs
till största delen av depositioner för handel med
futures som ökat med 1 048 miljoner kronor
samt CSA-avtal som uppgår till 5 993 miljoner
kronor. Föregående år var avräkningen enligt
CSA-avtal en skuld.
Statens jordbruksverk har 5 295 miljoner
kronor i fordringar på EU avseende gjorda ut-
betalningar av bidrag inom garantisektionen och
rekvirerade medel inom utvecklingssektionen
samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s
räkning. Ökningen mot föregående år beror i
huvudsak på att arealbidragen för 2000 enligt
regeringens beslut utbetalades först i januari
2001, medan arealbidragen för 2001 betalades ut
i slutet av 2001 på det sätt som tidigare varit
brukligt.
Tullverkets övriga fordringar består till största
delen av obetalda tullräkningar avseende mer-
värdesskatt.
Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
säkringskassornas fordringar utgörs till största
delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende
underhållsstöd, 1 281 miljoner kronor, samt
återkravsfordringar, 290 miljoner kronor. Till
övriga fordringar hänförs även fordringar av-
seende EU-vård, 108 miljoner kronor, dvs. ford-
ringar på andra EU-länder för vård deras med-
borgare fått i Sverige. Riksförsäkringsverket har
skrivit ned fordringar med 1 243 miljoner
kronor, varav 722 miljoner avser underhållsstöd
och 406 miljoner avser återkrav på bostads-
bidrag.
Föregående år hade affärsverket Statens järn-
vägars fordringar på de bolag som bildades ur
affärsverket Statens järnvägar. Fordringarna reg-
lerades i samband med bolagiseringens avslutan-
de i början av 2001.
Not 34
Periodavgränsningsposter - Förutbetalda
kostnader
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret, förutbetalda under-
kurser avseende:
- upplåning i svenska kronor
9 276
12 926
- upplåning i utländsk valuta
610
612
- övrigt
5
113
Summa Riksgäldskontoret
9 831
13 651
Förutbetald EU-avgift
avsnitt 208 Kontrollera mot PDF
1 709
-
Rikspolisstyrelsen
324
322
Kriminalvårdsverket
202
169
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
162
146
Riksskatteverket
138
165
Lunds universitet
138
136
Uppsala universitet
121
115
Vägverket
118
118
Göteborgs universitet
119
125
Domstolsverket
117
107
Arbetsmarknadsverket
114
121
Stockholms universitet
101
100
Affärsverk
Statens järnvägar
4
12
Sjöfartsverket
26
26
Luftfartsverket
39
23
Övriga myndigheter
1 550
1 385
Total summa
14 873
16 721
Förutbetald EU-avgift avser avgift till EG:s bud-
get för januari 2002 som enligt regeringens be-
slut överförts till Riksgäldskontoret för EU:s
räkning. Överföringen gjordes av Kammarkolle-
giet och Riksskatteverket i december 2001.
Not 35
Periodavgränsningsposter - Upplupna
2000
bidragsintäkter
Miljoner kronor
2001
Lunds universitet
199
264
Göteborgs universitet
83
72
Kungliga tekniska högskolan
82
67
Stockholms universitet
67
37
Karolinska institutet
54
48
Sveriges lantbruksuniversitet
37
34
Uppsala universitet
30
23
Luleä tekniska universitet
29
35
Mitthögskolan
22
31
Umeå universitet
18
16
Örebro universitet
14
17
Övriga myndigheter
173
176
Summa
808
820
27
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Som upplupna bidragsintäkter redovisas över-
enskommen ersättning för genomförd verksam-
het som ännu inte utbetalats till myndigheten.
Not 36
Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna
intäkter
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret:
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument
12 678
15 988
Ränteintäkter, kreditgivning
176
12
Ränteintäkter, uppköpta obligationer i
svenska kronor
13
12
Upplupna avgifter i kreditgivningen
13
-
Summa Riksgäldskontoret
12 880
16 012
Kärnavfallsfondens styrelse
207
188
Banverket
179
37
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
103
79
Exportkreditnämnden
96
267
Lunds universitet
41
38
Fortifikationsverket
26
13
Statens räddningsverk
22
1
Affärsverk
Statens järnvägar
207
86
Sjöfartsverket
35
23
Luftfartsverket
136
128
Svenska kraftnät
197
198
Övriga myndigheter
222
214
Total summa
14 351
17 284
Som upplupna intäkter redovisas räntor och
andra intäkter som upparbetats, men där faktu-
rering eller betalning inte skett till och med
bryt dagen.
Not 37
Värdepapper och andelar
säkringskassorna, hypoteksobligationer m.m.
1 112
1 201
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete
87
156
Affärsverk
Statens järnvägar
271
85
Övriga myndigheter
0
22
Summa
10 507
20 093
Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i
Nordea AB uppgår till 30,1 miljarder kronor.
avsnitt 209 Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontoret placerar kortfristig över-
skottslikviditet på dagslånemarknaden för att
hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet.
Vid årsskiftet 2001/2002 var behoven av detta
lägre än de senaste åren.
Not 38
Kassa, bank m.m.
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret
2 341
1 821
Riksskatteverket
388
348
Försvarets materielverk
350
85
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
293
324
Exportkreditnämnden
269
36
Karolinska institutet
178
93
Länsstyrelsen i Norrbottens län
163
157
Affärsverk
Svenska kraftnät
130
104
Statens järnvägar
81
209
Luftfartsverket
56
-4
Sjöfartsverket
21
17
Övriga myndigheter
638
734
Summa
4 908
3 924
Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av
valutakonton i Riksbanken.
Under året har medlen på valutakontona ökat
med 785 miljoner kronor.
Miljoner kronor
2001
2000
Regeringskansliet, aktier i Nordea AB
4 646
4 646
Exportkreditnämnden, valutadepositioner i
svenska banker
2 402
1 296
Riksgäldskontoret, dagslän
1 989
12 687
Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
28
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 39
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2001
2000
Uppskrivningskapital
960
4 743
Donationskapital
84
92
Resultatandelar i dotterföretag
73 749
59 557
Balanserad kapitalförändring
-944 635
-1 098 552
Årets över-/underskott enligt re-
sultaträkningen
56 707
25 211
Summa
-813135
-1 008 949
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-
gångar och skulder. Eftersom statens skulder är
större än tillgångarna är statens nettoförmögen-
het negativ. Förändringen av nettoförmögen-
heten mellan två år samvarierar i huvudsak med
statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten
påverkas i första hand av resultaträkningens
överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen-
heten av andra transaktioner som förändrar till-
gångarnas eller skuldernas värde utan att de
redovisas i resultaträkningen.
Uppgiften om nettoförmögenheten för 2000
är ändrad jämfört med redovisningen i
Årsredovisning för staten 2000 på grund av att
Riksskatteverket ändrat redovisningsprincip av-
seende kommunalskatt 2001. Se bilaga 2
Redovisningsprincipen.
Under 2001 förbättrades nettoförmögenheten
med 196 miljarder kronor. Nedan redogörs för
förändringar av poster som ingår i nettoför-
mögenheten. Vissa händelser som i sig inte inne-
bär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå
förklaringar till förändringar av nettoförmögen-
hetens olika delposter.
Uppsknvningskapital
Minskningen på 3,8 miljarder kronor beror till
största delen på att affärsverket Statens järnvägar
överfört motsvarande tillgångar till de bolag som
avsnitt 210 Kontrollera mot PDF
bildats för att ta över verksamheten.
Donationskapital
Några universitet och skolor har minskat sitt
donationskapital under året, vilket förklarar
största delen av minskningen.
Resultatandelar i dotterbolag
Regeringskansliet svarar för merparten av
posten. Förändringen om 14,2 miljarder kronor
under året består av föregående års resultatan-
delar (8,2 miljarder kronor), utdelningar betalda
under 2001 (4,6 miljarder kronor) samt övriga
förändringar av eget kapital i dotterbolagen (9,9
miljarder kronor). Förändringar av koncern-
strukturen har medfört en ökning med 0,8
miljarder kronor.
Balanserad kapitalförändring
Förändringen uppgår till 153,9 miljarder kronor
varav den del av föregående års överskott som ej
är hänförligt till resultatandelar utgör 17,0
miljarder kronor. Första och andra AP-fonderna
har överfört statsobligationer och bostadsobli-
gationer till ett nominellt värde av 135,8
miljarder kronor. Dessutom har kupongränta på
bostadsobligationerna förfallit med 4,2 miljarder
kronor. Sammantaget har överföringen från AP-
fonderna ökat balanserad kapitalförändring med
140 miljarder kronor, då detta inte redovisats
över resultaträkningen. Utdelningar från dotter-
bolag enligt föregående stycke ökar denna
delpost med motsvarande belopp. Förändringar
av koncernstruktur har inneburit en ökning med
1,6 miljarder kronor. Inlösen av aktier har
minskat kapitalet med 1,0 miljarder kronor.
Luftfartsverket har vid förvärv av en tidigare
leasad fastighet skrivit ned denna med 1,0
miljarder kronor, motsvarande kostnader
tidigare redovisade i koncernen. Se även bilaga 2
Redovisningsprinciper och avsnitt Nettoför-
mögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balans-
räkning och finansieringsanalys.
Not 40
Fonder
Miljoner kronor
2001
2000
Kärnavfallsfonden
26 114
24 587
Insättningsgarantinämndens fond
11 033
10 046
Medel för kompetenssparande
2 500
1 350
Bilskrotningsfonden
912
1 071
Allmänna arvsfonden
827
831
Bostadskreditnämndens garantireserv
766
39
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
297
291
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
-Trafiklivräntefonden
547
522
- Fonder för frivillig sjukförsäkring
307
298
- Frivilliga yrkesskadefonden
94
91
-Affärsverksf onden
109
89
-Övriga fonder
107
105
29
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Summa Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
1 164
1105
Batterifonden (Naturvårdsverket)
504
426
Medel frän vattendomar m.m. (Fiskeriverket)
133
139
Övriga
93
166
Total summa
44 343
40 051
Som fonder i staten redovisas medel som reser-
verats för särskilda ändamål, men där det reser-
avsnitt 211 Kontrollera mot PDF
verade beloppet inte bestäms av en fastställd
skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.
Kärnavfalls fondens styrelse redovisar Kärn-
avfallsfonden som består av avgifter från kärn-
kraftsföretagen, baserade på produktionen av
elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost-
nader nu och i framtiden för hantering och
slutförvaring av använt kärnbränsle och annat
avfall.
Insättningsgarantinämndens fond förvaltas
enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings-
garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från
institut som omfattas av garantin. Avgiftens
storlek, som baseras på institutens kapitaltäck-
ningsgrad, används till att bygga upp en fond
varifrån ersättning betalas ut till institut som för-
satts i konkurs och som omfattas av garantin. In-
sättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner
som företag och andra juridiska personer.
Riksskatteverket har under 2000 och 2001 en-
ligt regeringens beslut reserverat medel från in-
komsterna av energiskatt för individuellt kom-
petenssparande.
Allmänna arvsfonden består av arvsmedel.
Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag
betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.
Bostadskreditnämnden redovisar medel i en
garantireserv för främst s.k. Äldre garantier.
Garantireserven har i huvudsak byggts upp
under 2001, genom överföring av anslagsmedel.
Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon-
der som förvaltas av Kammarkollegiet och från
vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmel-
ser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden,
Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon-
den. Försäkringskassornas fonder för den fri-
villiga sjukförsäkringen förvaltas av respektive
försäkringskassa, och används för utbetalningar
från den frivilliga sjukpenningförsäkringen.
Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket
och används till bilskrotningspremier.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel
(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det
största beloppet (167 miljoner kronor) redovisas
av länsstyrelsen i Norrbottens län.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket
och används för bl.a. omhändertagande av
miljöfarliga batterier.
Not 41
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Miljoner kronor
2001
2000
Statens pensionsverk
118 159
112 493
Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
7 594
7 010
Försvarsmakten
2 408
2 288
Rikspolisstyrelsen
119
227
Försvarets materielverk
69
80
Banverket
66
79
Riksskatteverket
58
75
Exportkreditnämnden
58
36
Arbetsmarknadsverket
47
81
Affärsverk
Luftfartsverket
2 136
1 888
Sjöfartsverket
849
747
Svenska kraftnät
135
114
Övriga myndigheter
330
avsnitt 212 Kontrollera mot PDF
251
Summa
132 028
125 369
Det stora flertalet myndigheter betalar pen-
sionspremier till Nämnden för statens avtalsför-
säkringar (NSA) inom Statens pensionsverk
(SPV). SPV administrerar merparten av statens
pensionsåtagande. Undantag är de myndigheter
som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a.
affärsverken utom Statens järnvägar.
Den av SPV redovisade pensionsskulden har
ökat med nära 6 miljarder kronor, beroende på
ett flertal faktorer. Faktorer som ökat skulden är
bl.a. nyintjänad pension som uppgår brutto till
7.5 miljarder kronor, uppräkning av skulden med
ränta i enlighet med de försäkringstekniska rikt-
linjerna med 2,6 miljarder kronor och ändrade
förutsättningar har ökat skulden med 1,5
miljarder kronor. Utbetalade förmåner har varit
5.5 miljarder kronor och minskningar av skulden
för fall där rätt till pension inte utnyttjats och
där rätt till pension bortfallit vid förtida avgång
30
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
har minskat skulden med ytterligare 3 miljarder
kronor. Övriga faktorer har gett en nettoökning
med 2,5 miljarder kronor.
Riksförsäkringsverket med de allmänna för-
säkringskassorna har ökat avsättningen med nära
0,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak är skillna-
den mellan årets nyintjänade och utbetalda pen-
sioner vid försäkringskassorna. Försäkrings-
kassorna gör egna avsättningar för tjänstepensio-
nerna. Riktlinjerna är desamma som de som
gällde föregående år.
Även hos Försvarsmakten och Luftfartsverket
är förändringen skillnaden mellan årets nyavsätt-
ning och utbetalningar, och innehåller inte
väsentliga förändringar av förutsättningarna.
som av Sida bedöms få betydande utvecklings-
effekter i länder som inte själva kan bära kostna-
den för normal finansiering. Sidas skadekostna-
der har ökat under senare år. Reserveringen för
risker uppgick vid utgången av 2001 till 12,4
procent av totalt engagemang, jämfört med 9
procent föregående år.
Riksgäldskontoret reserverar medel för fram-
tida garantiförluster. Den stora ökningen avser
reservering i garantiverksamheten för nya garan-
tier, varav 500 miljoner kronor avser kredit-
garantier till Venantius AB.
Riksförsäkringsverkets avsättning avser ver-
kets frivilliga pensionsförsäkring. Avsättningen
minskar successivt eftersom nyteckning till för-
säkringen upphörde i början av 1980-talet.
Not 42
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2001
2000
Exportkreditnämnden
11 860
9 556
Riksgäldskontoret
1 484
431
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
915
776
Riksförsäkringsverket med de all-
männa försäkringskassorna
707
735
Banverket
228
109
Sveriges geologiska undersökningar
210
276
Affärsverk
avsnitt 213 Kontrollera mot PDF
Statens järnvägar
517
1466
Luftfartsverket
638
622
Övriga myndigheter
128
19
Summa
16 687
13 990
Balansposten Övriga avsättningar består huvud-
sakligen av Exportkreditnämndens (EKN) av-
sättningar för risker i garantiengagemang. För-
ändringen av EKN:s avsättning förklarar också
huvuddelen av postens förändring jämfört med
föregående år. Under 2001 har EKN:s riskport-
följ ökat med drygt 24 miljarder kronor till totalt
cirka 120 miljarder kronor. Reserveringar har
gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och
för riskkoncentration i portföljen.
Styrelsens för internationellt utvecklingssam-
arbete (Sida) avsättningar för risker i engage-
mang avser exportkrediter där Sida garanterar
och subventionerar krediten (U-krediter). U-
krediterna ges till ett 30-tal länder för export
Not 43
Statsskulden
Lån i Sverige (nominella och reala)
Miljoner kronor
2001
2000
Statsobligationslån
613 331
705 116
Statsskuldväxlar
250 698
275 007
Dagslån
12 500
-
Premieobligationslån
44 100
50 200
Riksgäldskonto
1 160
1 717
Riksgäldssparkonto
11 706
7 519
Eliminering, myndigheters innehav
-2 406
-2 727
Summa
931 089
1 036 832
I Riksgäldskontorets definition av den svenska
statsskulden ingår de låneinstrument som kon-
toret använder, och har använt sig av, i sin finan-
siering av statens lånebehov. Lån i Sverige redo-
visas i termer av bokförda belopp vid emis-
sionstillfället, dvs. de marknadsvärderas inte med
avseende på förändringar i marknadsräntorna.
I Årsredovisningen för staten används Riks-
gäldskontorets definition av statsskulden mins-
kat med elimineringar av de statliga myndig-
heternas innehav av statliga obligationer och
statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndig-
heter som innehar statsobligationer och/eller
statsskuldväxlar. Årets elimineringar är lägre än
föregående år och avser främst Riksgäldskonto-
rets eget innehav av premieobligationer samt
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna och Karolinska institutets innehav
av värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret.
31
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Lån utomlands (nominella)
Miljone£kronor 2001 2000
Lån i utländsk valuta 223 332 241 061
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen
till sitt aktuella värde, dvs. att den har räknats om
till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen
(till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De ut-
ländska lånens anskaffningsvärde uppgick till
196,8 miljarder kronor. De redovisade lånen i
utländsk valuta minskade med 18 miljarder
kronor.
I det traditionella skuldbegreppet ingår inte
den valutaexponering i utländsk valuta som tas
avsnitt 214 Kontrollera mot PDF
med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande
bild över statsskuldens sammansättning och
valutaexponering bör även de skuldbytesavtal
och derivatpositioner som ingås i syfte att uppnå
avsedd valutafördelning och ränterisk beaktas.
Skuldbytesavtalen redovisas i årsredovisning för
staten under övriga skulder (not 44). Se även
avsnitt 3.4 Statsskulden.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2001
2000
Lån i Sverige
931 089
1 036 832
Lån utomlands
223 332
241 061
Total summa
1 154 421
1 277 893
Not 44
Övriga skulder
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret
- Skuld till Premiepensionsmyndigheten
42 493
40 466
-Skuldbytesavtal (swappar), netto
18 228
10 366
- EU-avgifter
8 097
-
- Obligationer som förfallit, vinster,
räntor
3 519
2 518
- Avistamedel
2 030
2 240
- Terminskontrakt, netto
851
4 295
-Övrigt Riksgäldskontoret
381
906
Summa Riksgäldskontoret
75 599
60 791
Riksskatteverket
- Kontoöverskott skattekonto
27 847 29 593
- Skuld till kommuner och landsting
avseende kommunalskatt
8 668
9 884
- Övrigt Riksskatteverket
323
364
Summa Riksskatteverket
36 838
39 841
Vägverket
7 003
4 166
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
5 474
5 198
Statens pensionsverk
1 123
1 139
Försvarsmakten
415
370
Banverket
388
358
Allmänna arvsfonden
264
272
Affärsverk
Statens järnvägar
12 598
15 356
Luftfartsverket
267
879
Sjöfartsverket
130
165
Svenska kraftnät
3
29
Övriga myndigheter
2 796
7 441
Total summa
142 898
136 805
Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions-
myndigheten avser huvudsakligen inbetalda
tilläggspensionsavgifter som fr.o.m. 1995 place-
ras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering
av framtida pensioner (premiereservsystemet) i
väntan på utbetalning till fondförvaltare. Skuld-
bytesavtal (swappar), netto, består av fordringar
på 278 miljarder kronor och skulder på 296
miljarder kronor. Fr.o.m. 1 juli 2001 har Riks-
gäldskontoret tagit över ansvaret för hanteringen
av EU-betalningar. Medel för EU-avgiften upp-
går till 8 miljarder kronor och har skuldförts på
EU-kommissionens konto i Riksbanken, men
ännu inte betalats från statsverkets checkräk-
ning. Terminskontrakt, netto, består av ford-
ringar på 102 miljarder kronor och skulder på
103 miljarder kronor.
Riksskatteverkets skuld avseende kontoöver-
skott på skattekonton förklaras huvudsakligen
av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar
för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas
först under 2002.
Riksskatteverket redovisar en skuld till kom-
muner och landsting avseende kommunalskatt.
Kommunalskatten betalas ut i förskott under in-
avsnitt 215 Kontrollera mot PDF
komståret. Den slutliga kommunalskatten fast-
ställs året efter i taxeringen och slutreglering sker
sedan i januari året efter taxeringsåret.
Vägverkets övriga skulder har ökat jämfört
med föregående år, delvis som en effekt av att
32
återbetalningarna av lån för vägar minskat med
1,6 miljarder kronor. Vägverkets övriga skulder
innefattar bl.a. skulder till Stockholmsleder AB
och Göteborgs trafikleder AB samt förskotte-
ringar från kommuner m.fl. avseende tidigare-
läggning av vägobjekt. Kommunen eller annan
trafikhuvudman står för finansieringen fram till
det år objekten finns med i fastställd plan.
Riksförsäkringsverkets övriga skulder avser
innehållen skatt på pension, sjukpenning m.m.
Av affärsverket Statens järnvägars övriga
skulder utgörs 9,6 miljarder kronor av skulder
till kreditinstitut avseende leasing och leasehold
av rullande materiel och en färja. Ytterligare 1,7
miljarder kronor utgörs av skuld till SJ AB av-
seende affärsverket Statens järnvägars fordringar
på Storstockholms Lokaltrafik (se not 26).
Staten har ålagt affärsverket att till SJ AB betala
de belopp som hittills är förfallna för
Storstockholms Lokaltrafik.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Affärsverk
Luftfartsverket
582
586
Svenska kraftnät
334
329
Statens järnvägar
284
43
Sjöfartsverket
60
67
Övriga myndigheter
2611
2 481
Summa
14 426
12 375
Leverantörsskulder avser skulder som uppkom-
mit vid köp av varor och tjänster. Posten kan
visa stora variationer på grund av skuldernas
kortfristiga karaktär.
Försvarets materielverks skuldökning är en
effekt av ökade inköp av varor och tjänster under
året.
Not 46
Depositioner
Not 45
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2001
2000
Vägverket
2 902
2 288
Försvarets materielverk
2 844
2 310
Banverket
1 060
875
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
683
538
Försvarsmakten
626
872
Rikspolisstyrelsen
429
343
Fortifikationsverket
385
279
Kriminalvårdsverket
333
135
Riksskatteverket
273
322
Statens fastighetsverk
202
198
Migrationsverket
154
122
Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete
148
135
Göteborgs universitet
137
101
Arbetsmarknadsverket
133
72
Domstolsverket
130
90
Regeringskansliet
116
189
Miljoner kronor
2001
2000
Riksskatteverket
- Klientmedel
365
322
- Landstingens mervärdesskattekonto
76
-
- Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering
18
18
Summa Riksskatteverket
459
340
Länsstyrelsen i Stockholms län
252
260
Övriga myndigheter
120
133
Total summa
831
733
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel
hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av
avsnitt 216 Kontrollera mot PDF
Riksskatteverket) och av hyror som deponerats
av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband
med tvist med fastighetsägare.
33
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 47
Förskott från uppdragsgivare och kund
Miljoner kronor
2001
2000
Försvarets materielverk
194
93
Uppsala universitet
28
24
Totalförsvarets forskningsinstitut
25
16
Riksantikvarieämbetet
24
7
Patent- och registreringsverket
20
16
Banverket
17
46
Kungliga tekniska högskolan
13
13
Vägverket
6
36
Affärsverk
Svenska kraftnät
112
-
Övriga myndigheter
70
118
Summa
509
369
Försvarets materielverk erhåller förskott från ut-
rikes samarbetspartners i samband med pågående
projekt.
Som en följd av långa avtal avseende optoför-
bindelser har Svenska kraftnät erhållit förskotts-
betalningar från kunder under 2001.
Not 48
Periodavgränsningsposter - upplupna
kostnader
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret
52 904
64 980
Vägverket
1 194
1 111
Försvarsmakten
803
747
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
709
661
Rikspolisstyrelsen
603
579
Arbetsmarknadsverket
469
454
Banverket
428
445
Försvarets materielverk
308
277
Affärsverk
luftfartsverket
704
319
Statens järnvägar
251
389
Sjöfartsverket
61
88
Övriga myndigheter
3 641
3 046
Summa
62 075
73 096
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor,
utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.
Som upplupna kostnader redovisas i övrigt
bl.a. myndigheternas skuld till personalen för
sparad och outtagen semester.
Not 49
Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2001
2000
Karolinska institutet
1 101
1 059
Göteborgs universitet
790
862
Lunds universitet
526
558
Uppsala universitet
450
424
Umeå universitet
219
228
Kungliga tekniska högskolan
173
145
Sveriges lantbruksuniversitet
132
92
Linköpings universitet
117
104
Övriga myndigheter
942
718
Summa
4 450
4190
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel
som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt
ändamål.
Not 50
Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda
intäkter
Miljonerkronoi^^^^^^^^^^^^^^^^^^ 200^^^^^ 2000
Riksgäldskontoret
- förutbetalda överkurser vid upp-
låning i svenska kronor
14 512
12 373
- förutbetalda överkurser vid upp-
låning i utländsk valuta
641
563
- förutbetalda överkurser i in- och
utlåningsverksamheten till premiepen-
sionsmyndigheten
598
- förutbetalda avgifter för utfärdande
av garantier m.m.
31
12
Summa Riksgäldskontoret
15 782
12 948
Karolinska institutet
294
183
Tullverket
282
18
Lunds universitet
104
102
Göteborgs universitet
103
avsnitt 217 Kontrollera mot PDF
103
Statens fastighetsverk
67
68
34
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Banverket
48
450
Lantmäteriverket
39
66
Affärsverk
Statens järnvägar
1
3
Sjöfartsverket
2
8
Luftfartsverket
0
81
Svenska kraftnät
109
179
Övriga myndigheter
399
306
Total summa
17 230
14515
Några myndigheter redovisar dessutom s.k.
omvända ansvarsförbindelser (eventualtillgång-
ar). Eftersom regelverk saknas både för statliga
myndigheter och för privata sektorn, finns viss
osäkerhet i den redovisningen. Därför tas dessa
belopp inte med här.
Som övriga förutbetalda intäkter redovisas av-
giftsintäkter etc. som betalts före årsskiftet, men
som är hänförliga till kommande år.
Not 51
Garantiförbindelser
Garantiförbindelser 750 223 711 000
Statliga garantier redovisas utförligt i kapitel 6
Statliga garantier.
Not 52
Övriga ansvarsförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser 1 446 2 011
Övriga ansvarsförbindelser redovisas enligt vad
myndigheterna tagit upp, exklusive sådana som
avser beslutade, ej utbetalda bidrag. Ansvarsför-
bindelserna avser i huvudsak Statens pensions-
verk som redovisar antastbara förmåner på cirka
1,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder lägre
jämfört med föregående år. Med att en förmån är
antastbar avses att rätten till den är förenad med
ett villkor, t.ex. att den anställde avgår tidigast
vid pensionsåldern. Det kan gälla rätten till
pension före 65 års ålder för den som har en
lägre pensionsålder.
35
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Noter till finansieringsanalysen (53-62)
Not 53
Skatter
Miljoner kronor
2001
2000
Enligt resultaträkningen
867 662
792 310
Avgår:
Intäkter Svenska Spel
Förändring av skulder och fordringar
-3 561
-12 911
-2 862
22 081
Summa
851 190
811 529
Riksskatteverket tar upp skattefordringar och
skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar
och skulder påverkar redovisade skatter i resul-
taträkningen, men har inte medfört några betal-
ningar.
Intäkterna från Svenska spel AB, som uppgick
till 3,6 miljarder kronor, har inte påverkat stats-
budgetens saldo eftersom de inbetalades före-
gående år till Riksgäldskontoret.
Not 54
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2001
2000
Enligt resultaträkningen
35 552
47 347
Avgår:
Reavinst
-1 053
Tillkommer:
Utdelningar
4 679
16 033
Summa
40 231
62 237
Not 56
Statens egen verksamhet
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den
s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut-
delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det
innebär att utdelningar från dotter- och in-
tresseföretag måste läggas till för att komma
fram till statens nettoupplåning.
Not 55
Transfereringar
Miljoner kronor
2001
avsnitt 218 Kontrollera mot PDF
2000
Enligt resultaträkningen
638 294
620 154
Avgår:
Avsättningar till fonder
-4 293
-5 349
Nedskrivning av lån, CSN m.fl.
-5 296
-8 452
Förändring skulder PPM
-2 027
31 640
Tillkommer:
Kapitaltillskott för förlusttäckning i
SVEDAB
541
Summa
627 219
637 993
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av
lån medför inte några betalningar och dessa
kostnader tas därför bort. Skulder som är hän-
förbara till Premiepensionsmyndigheten justeras
direkt under raden transfereringar.
Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital
för att täcka förluster i SVED AB. Dessa medel,
som redovisas under årets resultatandelar i re-
sultaträkningen, har tillförts raden transfere-
ringar.
Miljoner kronor
2001
2000
Enligt resultaträkningen
155 550
162 240
Avgår:
Avskrivningar
-15 700
-16 825
Avsättningar
-9 355
-14 370
Summa
130 495
131 045
Kostnader för avskrivningar och avsättningar
medför inte några betalningar och tas därför
bort.
36
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
Not 57
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2001
2000
Förändring av långfristiga fordringar
-608
-1984
Förändring av omsättningstillgångar
-4 419
326
Förändring av kassa, bank
-983
2 819
Förändring av skulder
2 459
7 467
Summa
-3 551
8 628
Förändringen av omsättningstillgångar har under
året efter justeringar ökat med 4,4 miljarder
kronor, vilket ökar statens nettoupplåning. Ök-
ningen är till stor del hänförbar till att Riks-
gäldskontoret har ökat fordringar som är
hänförbara till statskuldförvaltningen med 6
miljarder kronor.
Förändringen av skulder har under året efter
justeringar ökat med 2,5 miljarder, vilket
minskar statens nettoupplåning. Det är framför-
allt Riksgäldskontoret och Vägverket som har
ökat sina skulder från föregående år.
Not 58
Investeringar
Miljoner kronor
2001
2000
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
1 629
1 261
Finansiella investeringar
uppgick
till 1,6
miljarder kronor, vilket är
en ökning med 0,4
miljarder kronor. Ökningen av investeringar är
till stor del hänförbar till investeringar i
Förvalt-
ningsaktiebolaget Stattum, vilka uppgick till 1,4
miljarder.
Miljoner kronor
2001
2000
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
13 680
11 886
Väganläggningar
6 255
4 624
Fastigeter och markanläggningar
6 239
4 605
Maskiner och inventarier
5 005
5 446
Järnvägsanläggningar
4 563
3 779
Övriga investeringar
1 404
1428
Summa
37 146
31 768
Materiella investeringar har ökat med 5,4
miljarder kronor, vilket till stor del beror på
ökade investeringar hos Försvarsmakten, Väg-
verket och Luftfartsverket.
avsnitt 219 Kontrollera mot PDF
Ökningen av investeringar i beredskapstill-
gångar är 1,8 miljarder kronor. Av investeringar i
beredskapstillgångar är 13,6 miljarder kronor
hänförbara till det militära försvaret.
Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar
har ökat med 1,6 respektive 0,8 miljarder kronor.
De största regionala investeringarna i väganlägg-
ningar är Södra länken i Stockholm och
Götatunneln i Göteborg. Dessa investeringar
uppgick totalt till 1,8 miljarder kronor. Inve-
steringar i nationella vägar uppgick till 2,1
miljarder kronor. Av de totala investeringarna i
väganläggningar var 1,9 miljarder hänförbara till
säkerhetsbefrämjande åtgärder. Banverket har
gjort investeringar som är hänförbara till stom-
nätsplanen med 2,7 miljarder kronor. I stom-
nätsplanen ingår bl.a. investeringar i mälarbanan,
svealandsbanan, norra stambanan, västkustbanan
och mittbanan. Därutöver har Banverket gjort
investeringar i telenät och elinstallationer upp-
gående till totalt 0,5 miljarder kronor.
Investeringar i fastigheter och markanlägg-
ningar har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket
till stor del är hänförbart till Luftfartsverkets in-
vesteringar på och i anslutning till Arlanda Flyg-
plats. Luftfartsverkets totala investeringar var 4,5
miljarder, vilket är en ökning med 1,9 miljarder
kronor jämfört med föregående år. Forti-
fikationsverkets investeringar i fastigheter och
markanläggningar till Försvarsmakten uppgick
till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med
0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Affärsverket svenska kraftnät har gjort
investeringar på 0,3 miljarder kronor, vilket är en
minskning jämfört med föregående år med 0,2
miljarder kronor.
Investeringar i maskiner och inventarier upp-
gick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minsk-
ning med 0,4 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Rikspolisstyrelsen har investerat i
maskiner och inventarier med 0,7 miljarder
kronor.
Miljoner kronor 2001 2000
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m. 930 569
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick
till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med
0,5 miljarder kronor. Investeringar i immateriella
tillgångar är till stor del hänförbar till Riksför-
37
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3
säkringsverkets uppbyggnad av nytt IT-stöd till
pensionssystemet, vilket uppgick till 0,5 miljar-
der kronor.
Not 59
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2001
2000
Riksgäldskontoret
21 297
1 255
Centrala studiestödsnämnden,
studielän och hemutrustningslån
11 916
12 457
Verket för näringslivsutveckling
73
135
Övriga myndigheter
52
47
Summa
33 338
13 894
Amorteringar
Miljoner kronor
2001
2000
avsnitt 220 Kontrollera mot PDF
Centrala studiestödsnämnden
4 548
4 148
Riksgäldskontoret
3 064
534
Verket för näringslivsutveckling
25
38
Övriga myndigheter
120
79
Summa
7 757
4 799
Riksgäldskontorets utlåning under året var 21,3
miljarder kronor, vilket är en ökning med 20
miljarder kronor. 16,5 miljarder kronor är
hänförbar till utlåning till Sveaskog AB.
Nyutlåningen till Jernhusen AB, som är ett
dotterbolag till Swedcarrier, uppgick till 4,5
miljarder kronor. Lånen till Sveaskog AB har
återbetalats i början av 2002.
Centrala studiestödsnämndens utlåning, som
till största delen består av studielån, uppgick till
11,9 miljarder, vilket är en minskning jämfört
med föregående år med 0,6 miljarder kronor.
Not 60
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2001
2000
Finansiella intäkter enligt resultat-
räkningen
40 854
46 568
Finansiella kostnader enligt resultat-
räkningen
-134 419
-162 422
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
12 500
24 456
Summa
-81 065
-91 398
Det finansiella nettot för statens upplåning har
endast minskat med 10 miljarder kronor trots att
de totala räntekostnaderna minskade med 28
miljarder kronor. Det beror på att 12 miljarder
av dessa var hänförbara till orealiserade föränd-
ringar som inte påverkar statens nettoupplåning.
6 miljarder minskade finansiella intäkter.
Not 61
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2001
2000
Finansiella intäkter enligt resultat-
räkningen
7 418
60 763
Finansiella kostnader enligt resultat-
räkning
-1 258
-2 095
Avgår:
Realisationsvinster
-822
-54 333
Kapitaliserade räntor på utlåning
-2 705
-2 536
Summa
2 633
1 799
Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte-
intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En
stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till
staten utan bokförs i balansräkningen som en
ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapita-
liserad ränta inte påverkar statens nettoupp-
låning.
38
Skr. 2001/02:1 01 BILAGA 3
Not 62
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2001
1999
Förändring av tillgångar hänförbara
till statens upplåning
6 892
2 976
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning
-3 355
-7 341
Summa
3 537
-4 365
Riksgäldskontoret tar upp upplupna och förut-
betalda räntor och över- och underkurser i
balansräkningen under periodavgränsnings-
poster. Dessa transaktioner påverkar inte stats-
skulden, men är hänförbara till intäkter och
kostnader kopplade till statens upplåning. Till-
gångar och skulder som är hänförbara till statens
upplåning har påverkat statens nettoupplåning
med 6,9 respektive -9,2 miljarder kronor.
Under året har nominella och reala stats-
avsnitt 221 Kontrollera mot PDF
obligationer från AP-fonderna och Riksbanken
förts över till staten. Vid överföringen minskade
statens skulder, förutom statsskulden, med 6,9
miljarder kronor. Denna skuldnedsättning
medför inte några betalningar och har beaktats
när förändringen av skulder hänförbara till
statens upplåning beräknats.
39
Bilaga 4
Statliga myndigheter,
inklusive riksdagens
myndigheter, och de
allmänna
försäkringskassorna
nu
Skr. 2001/02:101 BILAGA 4
Bilaga 4
Statliga myndigheter, inklusive
riksdagens myndigheter, och de allmänna
försäkringskassorna
Innehållsförteckning
Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna
försäkringskassorna...........................................................................................................5
Skr. 2001/02:101 BILAGA 4
Statliga myndigheter, inklusive
riksdagens myndigheter, och de
allmänna försäkringskassorna
I de konsoliderade resultat- och balansräk-
ningarna och finansieringsanalysen ingår:
- samtliga myndigheter, inklusive affärs-
verken, under riksdag och regering med
undantag för Riksbanken, AP-fonderna
och Premiepensionsmyndigheten,
- fonder som redovisas av myndigheter enligt
ovan (tas ej upp separat i denna bilaga utan
redovisas i not 40, Fonder), Riksbankens
grundfond och Allmänna arvsfonden, samt
- de allmänna försäkringskassorna.
För vissa myndigheter anges att de anslöts 2001.
Med detta menas att de anslöts till den statliga
redovisningsorganisationen. Anslutningen sker
oftast i samband med inrättande eller om-
bildande av myndighet.
A
Alkoholinspektionen (Upphörde per 2001-06-30 och
verksamheten övertogs av Statens folkhälsoinstitut)
Allmänna arvsfonden
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsmiljöverket (Anslöts 2001-01-01 och övertog
verksamheten från Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkes-
inspektionen)
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsverket
Arkitekturmuseet
B
Banverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bostadsdelegationen
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala försöksdjursnämnden
Centrala studiestödsnämnden
D
Danshögskolan
Datainspektionen
Delegationen för IT i skolan
Delegationen för utländska investeringar i
Sverige
Distansutbildningsmyndigheten
Domstolsverket
Dramatiska institutet
E
Ekeskolan, Örebro (Upphörde per 2001-06-30 och
verksamheten övertogs av Specialpedagogiska institutet)
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarnämnden
Finansinspektionen
Fiskeriverket
Fortifikationsverket
Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-
avsnitt 222 Kontrollera mot PDF
skap (Anslöts 2001-01-01 och övertog del av verksamhet
från Rådet för arbetslivsforskning och från Socialvetenskap-
liga forskningsrådet)
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Anslöts 2001-01-01 och övertog
verksamheten från Skogs- och jordbrukets forskningsråd,
Byggforskningsrådet och del av verksamheten från Forsk-
nings rådsnämnden)
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
G
Gentekniknämnden
Glesbygdsverket
Granskningsnämnden för radio och TV
Göteborgs universitet
H
Handelsflottans kultur och fritidsråd
Handikappombudsmannen
Hällsboskolan, Sigtuna (Upphörde per 2001-06-30
och verksamheten övertogs av Specialpedagogiska insti-
tutet)
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Borås
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Skr. 2001/02:101 BILAGA 4
Högskolan på Gotland
Högskoleverket
I
Idrottshögskolan i Stockholm
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för tillväxtpolitiska studier (Anslöts
2001-01-01 och övertog verksamheten från Statens institut
för regional forskning och delar av verksamheten från
Verket för Näringslivsutveckling)
Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet
J
Justitiekanslern
Jämställdhetsombudsmannen
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvårdsverket
Kungliga Biblioteket
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Slottsstaten
Kungliga tekniska högskolan
Kustbevakningen
Kärnavfallsfondens styrelse
Lantmäteriverket
Linköpings universitet
museet
Livsmedelsekonomiska institutet
Lotteriinspektionen
Luftfartsverket, affärsverk
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Örebro län
avsnitt 223 Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm
M
Malmö Högskola
Marknadsdomstolen
Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Mitthögskolan
Moderna Museet
(Anslöts 2001-10-01)
Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med prins Eugens
Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling
O
Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm
P
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Polarforskningssekretariatet
Post- och Telestyrelsen
Presstödsnämnden
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Skr. 2001/02:101 BILAGA 4
R
Radio- och TV-verket
Regeringskansliet
Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksbankens grundfond
Riksdagens ombudsmän JO
Riksdagens revisorer
Riksdagsförvaltningen
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk-
ringskassorna
Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen (Hela Polisväsendet ingår)
Riksrevisionsverket
Riksskatteverket
Rikstrafiken
Riksutställningar
Riksåklagaren
Rymdstyrelsen
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU
Rättsmedicinalverket
S
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sjöfartsverket, affärsverk
Skogsstyrelsen (Hela Skogsvårdsorganisationen ingår)
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Specialpedagogiska institutet (Anslöts 2001-07-01
och övertog verksamheten från Ekeskolan, Hällsboskolan,
Tomtebodaskolans resurscenter, Åsbackaskolan och Statens
institut för handikappfrågor i skolan)
Specialskolemyndigheten
Språk- och folkminnesinstitutet
Sprängämnesinspektionen (Upphörde per 2001-10-01
och verksamheten övertogs av Statens räddningsverk)
Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik
Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd
Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens folkhälsoinstitut (Namnändring under 2001
från Folkhälsoinsti tutet)
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens institut för ekologisk hållbarhet
Statens institut för handikappfrågor i skolan
(Upphörde per 2001-06-30 och verksamheten övertogs av
Specialpedagogiska institutet)
Statens institut för kommunikationsanalys
Statens institut för psykosocial miljömedicin
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk
Statens järnvägar, affärsverk (Bolagiserades per
2000-12-31, del finns kvar som affärsverk)
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kvalitets- och kompetensråd
avsnitt 224 Kontrollera mot PDF
Statens kärnkraftinspektion
Statens livsmedelsverk
Statens ljud- Och bildarkiv (Namnändring 2001-01-01
från Arkivet för ljud och bild)
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor
Statens pensionsverk
Statens räddningsverk
Statens sjöhistoriska museer
Statens skola för vuxna i Härnösand (slogs samman
per 2001-07-01 med Statens skola för vuxna i Norrköping)
Statens skola för vuxna i Norrköping (slogs
samman per 2001-07-01 med Statens skola för vuxna i
Härnösand)
Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut
Statens utsädeskontroll
Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statens växtsortnämnd
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Steriliseringsersättningsnämnden
Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Styrelsen för psykologiskt försvar
Svenska ESF-rådet (Anslöts 2001-01-01, tillhörde
tidigare arbetsmarknadsverket)
Svenska institutet
Svenska kraftnät, affärsverk
Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut
Skr. 2001/02:101 BILAGA 4
Säkerhetspolisen (Redovisas i begränsad omfattning)
Södertörns högskola
T
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Teaterhögskolan i Stockholm
Tomtebodaskolans resurscenter (Upphörde per
2001-06-30 och verksamheten övertogs av
Specialpedagogiska institutet)
Totalförsvarets chefsnämnd
Totalförsvarets forskningsinstitut (Anslöts
2001-01-01 och övertog verksamheten från Flygtekniska
försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt)
Totalförsvarets pliktverk
Tullverket
Turistdelegationen
u
Umeå universitet
Ungdomsstyrelsen
Uppsala universitet
Utlänningsnämnden
V
Valmyndigheten (Anslöts 2001-07-01 och övertog
funktionen som central valmyndighet från
Riksskatteverket)
Verket för högskoleservice
Verket för innovationssystem (Anslöts 2001-01-01
och övertog verksamheten från Kommunikationsforsk-
ningsberedningen och del av verksamhet från Rådet för ar-
betslivsforskning och Verket för Näringslivsutveckling)
Verket för Näringslivsutveckling (Namnändring
2001-01-01 från Närings- och teknikutvecklingsverket. Del
av verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem
och Institutet för tillväxtpolitiska studier)
Vetenskapsrådet (Anslöts 2001-01-01 och övertog verk-
samheten från Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga
forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet och
delar av Forskningsrådsnämnden)
avsnitt 225 Kontrollera mot PDF
Vägverket
Växjö universitet
Å
Åsbackaskolan, Gnesta (Upphörde per 2001-06-30
och verksamheten övertogs av Specialpedagogiska
Institutet)
ö
Örebro universitet
Överklagandenämnden för studiestöd (Anslöts
2001-05-01)
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap
Bilaga 5
Statliga bolag,
banker och
finansinstitut
Skr. 2001/02:101 BILAGA 5
Bilaga 5
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Innehållsförteckning
Statliga bolag, banker och finansinstitut..........................................................................
Skr. 2001/02:101 BILAGA 5
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Följande tabell innehåller en redovisning av
nyckeltal för bolag, banker och finansinstitut
med statligt ägande avseende kalenderåret 2001.
Informationen baseras på respektive bolags års-
bokslut, som inrapporterats till regeringskansliet
för framställande av årsrapporten för företag
med statligt ägande. Denna skrivelse till riks-
dagen, som publiceras senare i vår, kommer att
innehålla en närmare redogörelse för bolagens
verksamhet och resultat 2001.
Summa eget kapital inkluderar eventuella
obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt.
Räntabilitet på eget kapital beräknas på ett
årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuld avser
netto av räntebärande avsättningar och skulder
med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive
likvida medel.
Tabellen avser bruttobelopp och summerar
inte till värdena i statlig sektor som redovisas i
kapitel 8 Sammanställning av den statliga sek-
torn, beroende på att där ingår bara statens andel
av bolagens tillgångar och skulder. Beloppen i
kolumnerna avseende utdelning avser dock
endast statens andel. Soliditeten har inte be-
räknats för företag inom bank- och finans-
sektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Av
samma skäl har räntabiliteten på eget kapital
även utelämnats för Svenska spel.
I tabellen ingår även Svenska Skeppshypoteks-
kassan som är en egen associationsform med
offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan
inkluderas inte i sammanställningen av den
statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och
OM är mindre än 20 procent och dessa ingår
därmed endast med sitt bokförda värde som
tillgång hos myndigheter och inte som statliga
bolag.
I tabellen ingår dessutom AssiDomän och
Sveaskog AB. I sammanställningen av den stat-
liga sektorn i kapitel 8 ingår dock endast För-
valtningsaktiebolaget Stattum, vars egna kapital
och tillgångar inkluderar 11 679 miljoner kronor
avseende aktieinnehavet i Sveaskog AB.
Sveaskog har konsoliderat AssiDomäns balans-
räkning per den 31 december 2001 och ingår i
avsnitt 226 Kontrollera mot PDF
statliga sektorn genom sitt värde hos Stattum.
AssiDomän var vid årsskiftet under uppköp av
Sveaskog varför börsvärdet inte angivits.
Den del av Svenska spels överskott som skall
utbetalas till folk- och idrottsrörelser (587
miljoner kronor) har omklassificerats som skuld
vid sammanställningen av den statliga sektorn.
Bolag Ansv, Statens Omsättning Rörelse- Resultat efter Summa eget Totala Räntabilitet Soliditet Nettoskuld Bokfört värde Beslutad Föreslagen Börsvärde Antal
Dep ägarandel, % 1 januari-31 resultat 2001 skatt kapital tillgängar pä eget 2001-12-31 utdelning utdelning 2001-12-31 anställda
___december 2001-12-31 2001-12-31 kapital 2000»________2001*_____________________________
A-banan Projekt AB_____________________N_______100,0__________66___________0___________0__________10 2 214_______0,0%_______0,4%_________-12__________10___________0__________0 - 2
Akademiska Hus AB____________________Fl 100,0 3 976 1 651_________567 7 024 27 159 8,3% 25,9% 15 465 6 646 200 200 - 411
Ansv. Statens Omsättning Rörelse- Resultat efter Summa eget Totala Räntabilitet Soliditet Nettoskuld Bokfört värde Beslutad Föreslagen Börsvärde Antal
Dep ägarandel. % 1 januari-31 resultat 2001 skatt kapital tillgängar pä eget 2001-12-31 utdelning utdelning 2001-12-31 anställda
december________________________________2001-12-31 2001-12-31 kapital_____________________________________________________2000* 2001*
Sveriges Geologiska AB (i
likvidation) N 100,0
<
O
<
hJ
CQ
O
CZ>
Ansv. Statens Omsättning Rörelse- Resultat efter Summa eget Totala Räntabilitet Soliditet Nettoskuld Bokfört värde Beslutad Föreslagen Börsvärde Antal
Dep ägarandel, % 1 januari-31 resultat 2001 skatt kapital tillgångar på eget 2001-12-31 utdelning utdelning 2001-12-31 anställda
december 2001-12-31 2001-12-31 kapital 2000*________2001*_____________________________
OO
Bilaga 6
Specifikation av
statsbudgetens inkomster
Skr. 2001/02:101 BILAGA 6
Bilaga 6
Specifikation av statsbudgetens
inkomster
Innehållsförteckning
Specifikation av statsbudgetens inkomster.
.5
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2001
Tusental kronor
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Utfall
Utgifter
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
1000
Skatter m.m.
651 168 336
1 606 029 330
921 426 352
684 602 978
33 434 642
1100
Skatt på inkomst
88 594 768
579 962 958
445 088 912
134 874 046
46 279 278
1111
Fysiska personers inkomstskatt, netto
7 591 040
478 278 575
445 088 912
33 189 663
25 598 623
1121
Juridiska personers inkomstskatt, netto
76 422 245
94 062 433
94062 433
17 640 188
1123
avsnitt 227 Kontrollera mot PDF
Beskattning av tjänstegruppliv
950 000
1 064 657
1 064 657
114 657
1131
Ofördelbara inkomstskatter
599 830
2 856 727
2 856 727
2 256 897
1141
Kupongskatt
1 800 000
2 502 623
2 502 623
702 623
1144
Lotteriskatt
1 231 654
1 197 943
1 197 943
-33 711
1200
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
232 633 730
715 103 871
476 337 440
238 766 431
6 132 701
1212
Efterleva ndepensionsavgift
15 835 080
16 108 846
16 108 846
273 766
1221
Sjukförsäkringsavgift
81 230 222
82 546 051
82 546 051
1 315 829
1222
Föräldraförsäkringsavgift
20 500 675
20 836 534
20 836 534
335 859
1251
Ålderspensionsavgift, netto
8 558 735
121 335 159
110 601 976
10 733 182
2 174 447
1253
Arbetsskadeavgift, netto
12 859 348
13 076 675
13 076 675
217 327
1254
Arbetsmarknadsavgift
48 222 610
48 977 276
48 977 276
754 666
1257
Sjömanspensionsavgift, netto
2 643
2 643
1262
Allmän pensionsavgift, netto
65 156 367
65 156 367
1281
Allmän löneavgift
26 653 451
27 123 582
27 123 582
470 131
1291
Särskild löneskatt
18 773 609
19 364 284
19 364 284
590 675
1299
Avräkning av socialavgifter, netto
300 576 455
300 576 455
0
0
1300
Skatt på egendom
38 402 700
39 863 197
39 863 197
1 460 497
1312
Fastighetsskatt
23 300 150
23 330 098
23 330 098
29 948
1321
Fysiska personers förmögenhetsskatt
8 198 148
8 427 894
8 427 894
229 746
1322
Juridiska personers förmögenhetsskatt
134 402
161 657
161 657
27 255
1331
Arvsskatt
1 950 000
2 199 203
2 199 203
249 203
1332
Gåvoskatt
320 000
376 880
376 880
56 880
1341
Stämpelskatt
4 500 000
5 367 465
5 367 465
867 465
1400
Skatt på varor och tjänster
280 650 406
271 515 492
271 515 492
-9 134 914
1411
Mervärdesskatt, netto
190 764 048
184 786 706
184 786 706
-5 977 342
1423
Försäljningsskatt på motorfordon
22 000
-22 639
-22 639
-44 639
1424
Tobaksskatt
7 563 853
8 042 660
8 042 660
478 807
1425
Alkoholskatt
10 468 741
11 003 930
11 003 930
535 189
1428
Energiskatt
55 274 867
51 929 831
51 929 831
-3 345 036
1431
Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
1 825 660
1 840 706
1 840 706
15 046
1435
Särskild skatt mot försurning
61567
54 258
54 258
-7 309
1436
Skatt på avfall
1 100 000
944 993
944 993
■155 007
1437
Skatt på bekämpnings- och gödselmedel
455 500
427 546
427 546
-27 954
1442
Systembolaget AB:S inlevererade överskott
100 000
80 000
80 000
-20 000
1452
Skatt på annonser och reklam
1111025
955 481
955 481
-155 543
1454
Skatt på spel
61790
39 584
39 584
-22 206
1461
Fordonsskatt
7 133 983
7 017 217
7 017 217
-116 766
1462
Vägavgifter
avsnitt 228 Kontrollera mot PDF
641 201
645 960
645 960
4 759
1471
Tullmedel
3 552 975
3 337 521
3 337 521
-215 454
1472
övriga skatter m.m. på import
7 802
7 802
7 802
1473
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
355 000
297 859
297 859
-57141
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
1481 Övriga skatter på varor och tjänster
158 197
126 077
126 077
-32 120
1500 Utjämningsavgift
1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting
19 190 233 20 873 948
19 190 233 20 873 948
20 873 948
20 873 948
1 683 715
1 683 715
1600
Betalningsdifferenser, skattekonto
-4 103 501
-19 650 397
-19 650 397
-15 546 896
1611
Betalningsdifferenser, anstånd, netto
-240 539
-157 634
-157 634
82 905
1621
Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt
-2 010 431
-2 266 022
-2 266022
■255 591
1622
Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt
■82 682
464 971
464 971
547 653
1623
Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
-530 476
■630 626
-630 626
-100 150
1624
Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
-1499 640
-890 205
-890 205
609 435
1625
Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
-474459
-1 838 724
■1 838 724
-1 364 265
1631
Betalningsdifferenser, övriga
734 724
-14 332 157
-14 332 157
-15 066 881
1691
Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto
0
0
0
1692
Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto
0
0
0
1700
Nedsättning av skatter
-4 200 000
-1 639 739
-1 639 739
2 560 261
1711
Nedsättning, anställningsstöd
-2 250 000
-1 402 509
-1402 509
847 491
1712
Nedsättning, kompetensutveckling
-1 150 000
1 150 000
1713
Nedsättning, bredbandsinstallation
-800 000
-30 923
-30 923
769 077
1714
Nedsättning sjöfart
-206 306
-206 306
-206 306
2000
Inkomster av statens verksamhet
29 042 071
50 812 920
50 812 920
21 770 849
2100
Rörelseöverskott
11 331 500
32 490 120
32 490 120
21 158 620
2113
SJ:s inlevererade överskott
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
284 000
52135
52 135
-231 865
2116
Affärsverket svenska kraftnäts inlevererans av utdelning
och av motsvarighet till statlig skatt
343 000
495 357
495 357
152 357
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
29 500
17 342
17 342
-12 158
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet
61409
61409
61409
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
75 000
102 685
102 685
27 685
2131
Riksbankens inlevererade överskott
7 200 000
28 200 000
28200 000
21 000 000
2153
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
3 400 000
3 561 191
3 561 191
161 191
2200
avsnitt 229 Kontrollera mot PDF
Överskott av statens fastighetsförvaltning
120 000
99 000
99 000
-21 000
2215
Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk
120 000
99 000
99 000
-21 000
2300
Ränteinkomster
2 781 240
4 322 996
4 322 996
1 541 756
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
3 528
1245
1245
-2 283
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
12
12
12
1
2321
Ränteinkomster på skogsvägslån
0
0
0
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
10 000
16 989
16 989
6 989
2323
Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk
100
144
144
44
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
5 000
8 358
8 358
3 358
2341
Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och
garantilån för studerande
27
27
27
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
36 500
21712
21 712
-14 788
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Utfall
Utgifter
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988
2 155 000
2 437 661
2 437 661
282 661
2361
Räntor på medel avsatta till folkpensionering
1500
-1500
2383
Ränteinkomster på statens bosättningslån
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering
2 000
13
13
-1987
2392
Räntor på intressemedel
1600
727
727
-873
2394
Övriga ränteinkomster
34 000
41 778
41778
7 778
2395
Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken
234
234
234
2397
Räntor på skattekonto m.m., netto
532 000
1 794 096
1 794 096
1 262 096
2400
Aktieutdelning
5 433 428
4 990 812
4 990 812
-442 616
2411
Inkomster av statens aktier
5 433 428
4 990812
4 990 812
-442 616
2500
Offentligrättsliga avgifter
5 680 052
5 831 799
5 831 799
151 748
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
481 922
440 765
440 765
-41 157
2519
Koncessionsavgift på televisionens område
460 000
525 250
525 250
65 250
2521
Avgifter till Granskningsnämnden
5 500
5 552
5 552
52
2522
Avgifter för granskning av filmer och videogram
7100
7 728
7 728
628
2523
Avgift för generationsväxling
22
22
22
2524
Finansieringsbidrag för arbetspraktik
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
2 678 731
2 646 194
2 646 194
-32 537
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
65 996
65 900
65 900
-96
2527
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
18 842
19 604
19 604
762
2528
Avgifter vid bergsstaten
10 280
8 715
8 715
-1 564
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
63 283
200 399
200 399
137116
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
1 170
1244
1244
73
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
avsnitt 230 Kontrollera mot PDF
745 000
779 931
779 931
34 931
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
25 000
21541
21541
-3 459
2535
Avgifter för statliga garantier
10 000
2 907
2 907
-7 093
2536
Lotteriavgifter
23 315
23 652
23 652
337
2537
Miljöskyddsavgift
70 000
118414
118414
48 414
2539
Täktavgift
25 000
8254
8 254
■16 746
2541
Avgifter vid Tullverket
29 000
21008
21008
-7 992
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
6 200
2 060
2 060
■4140
2543
Avgifter för Kemikalieinspektionen
60 000
62 660
62 660
2 660
2544
Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet
2 000
3 720
3 720
1 720
2546
Lokalradioavgifter
120 023
125 318
125 318
5 295
2547
Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
130 400
135 095
135 095
4 695
2549
Avgifter för provning vid riksprovplatser
2551
Avgifter från kärnkraftverken
200 939
193 372
193 372
-7 567
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
322 031
304 824
304 824
-17 206
2553
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnä m nden
4 920
7 689
7 689
2 768
2554
Avgifter för telekommunikation
100 000
100 000
100 000
2555
Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas
-20
-20
■20
2556
Djurregisteravgifter
13400
-13 400
2600
Försäljningsinkomster
383 080
369 798
369 798
-13 282
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
48 580
39 979
39 979
-8 601
2625
Utförsäljning av beredskapslager
34 500
179 156
179 156
144 656
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
300 000
150 663
150 663
-149 337
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Utfall
Utgifter
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
2700
Böter m.m.
2 312 771
2 407 763
2 407 763
94 992
2711
Dröjsmålsavgifter
400 000
110 273
110 273
-289 727
2712
Bötesmedel
378 159
371 655
371 655
' -6 504
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
1912
4 643
4 643
2 731
2714
Sanktionsavgifter m.m.
12 700
11888
11888
-812
2715
Skattetillägg
1 250 000
1 631 981
1 631 981
381 981
2716
Förseningsavgifter
270 000
277 323
277 323
7 323
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 000 000
300 632
300 632
-699 368
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 000 000
300 632
300 632
-699 368
2812
Återbetalning av lönegarantimedel
3000
Inkomster av försåld egendom
15 001 000
188 310
188 310
-14 812 690
3100
Inkomster av försålda byggnader och maskiner
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
1 000
-1 000
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
1000
-1 000
3300
avsnitt 231 Kontrollera mot PDF
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
188 310
188 310
-14 811 690
3311
Inkomster av statens gruvegendom
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
188 310
188 310
-14 811 690
4000
Återbetalning av lån
2 521 097
2 589 896
2 589 896
68 799
4100
Återbetalning av näringslån
92 203
163 251
163 251
71 048
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
14162
15163
15163
1001
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
38
38
38
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
20000
20 324
20 324
324
4135
Återbetalning av skogsvägslån
1
1
1
4136
Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
22 000
80137
80137
58137
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk
3 600
1973
1973
-1627
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier
2 000
5 918
5 918
3 918
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
30 441
39 697
39 697
9 256
4300
Återbetalning av studielån
2 317 000
2 314 506
2 314 506
-2 494
4311
Återbetalning av statens lån för universitetsstudier
13
13
13
4312
Återbetalning av allmänna studielån
1000
785
785
-215
4313
Återbetalning av studiemedel
2 316 000
2 313 708
2 313 708
-2 292
4500
Återbetalning av övriga lån
111 894
112139
112139
245
4514
Återbetalning av lån för studentkårslokaler
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
500
194
194
-306
4517
Återbetalning från Portugalfonden
58 000
62 424
62 424
4 424
4519
Återbetalning av statens bosättningslån
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Utfall
Utgifter
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
30 000
10 569
10 569
-19 431
4526
Återbetalning av övriga lån
23 394
38 953
38 953
15 559
5000
Kalkylmässiga inkomster
8 856 107
8 446 811
8 446 811
-409 296
5100
Avskrivningar och amorteringar
1 066 107
940 248
940 248
-125 859
5113
Statens järnvägars avskrivningar
5121
Amortering på statskapital
445 000
390 925
390 925
-54 075
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader
621107
549 323
549 323
-71 784
5200
Statliga pensionsavgifter
7 790 000
7 506 563
7 506 563
-283 437
5211
Statliga pensionsavgifter
7 790 000
7 506 563
7 506 563
-283 437
6000
Bidrag m.m. från EU
10 556 100
8 484 629
8 484 629
-2 071 471
6100
Bidrag från EG:S jordbruksfond
7 790 400
7 084 152
7 084 152
-706 248
6111
Arealbidrag
3 500 000
3 484 047
3 484 047
-15 953
6112
Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999
1 264 000
959 147
959 147
-304 853
6113
Övriga interventioner
340 000
327 886
327 886
avsnitt 232 Kontrollera mot PDF
-12 114
6114
Exportbidrag
750 000
628 179
628 179
-121821
6115
Djurbidrag
1 012 000
944 911
944 911
-67 089
6116
Offentlig lagring
200 000
-11944
-11 944
-211 944
6117
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006
280400
403 673
403 673
123 273
6119
Övriga bidrag från EG.s jordbruksfonds garantisektion
254 000
266 376
266 376
12 376
6121
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn
m.m. perioden 1995-1999
95 000
-95 000
6122
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn
m.m. perioden 2000-2006
95 000
81880
81880
-13 120
6200
Bidrag från EG:S fiskefond
45 900
39 536
39 536
-6 364
6211
Bidrag från EG:S fiskefond perioden 1995-1999
6212
Bidrag från EG:S fiskefond perioden 2000-2006
45 900
39 536
39 536
-6 364
6300
Bidrag från EG:S regionalfond
870 500
252 132
252 132
-618 368
6311
Bidrag från EG:S regionalfond perioden 1995-1999
13 500
-13 500
6312
Bidrag från EG:S regionalfond perioden 2000-2006
857 000
252 132
252 132
-604 868
6400
Bidrag från EG=s socialfond
1 678 000
1 038 660
1 038 660
-639 340
6411
Bidrag från EG:S socialfond perioden 1995-1999
275 000
409 770
409 770
134 770
6412
Bidrag från EG:S socialfond perioden 2000-2006
1 403 000
628 890
628 890
-774 110
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
160 000
29164
29164
-130 836
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
160 000
29164
29 164
-130 836
Skr 2001/02:101 BILAGA 6
Inkomsttitel
Statsbudget
Utfall
Inkomster
Utfall
Utgifter
Nettoinkomst/
nettoutgift
Skillnad mot
statsbudget
6900 Övriga bidrag frän EG
11 300
40 984
40 984
29 684
6911 Övriga bidrag frän EG
11300
40 984
40 984
29 684
Totala inkomster
717 144 711 1 676 551 897 921 426 352 755 125 545
37 980 834
10
Bilaga 7
Specifikation av
tatsbudgetens utgifter
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
Bilaga 7
Specifikation av statsbudgetens utgifter
Innehållsförteckning
Specifikation av statsbudgetens utgifter.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
ID
101 BILAGA 7
2 g 2
sss
s § r ’ i § 3
sissss 3
R -r T 2 g 2
s §
2
S
ä g
2 ”
S 8 § §
” 8
§
g
8 § §
2 55 §
R
§ s
3 2
2 å §
1 S2
2 R R R 2 2 R ’ R
3 § § S 3 g
R-- CM •—< CO CO 1
■ . OO . .
<D
OO 8 IS
S
CO
g § § §
cm tn 1 —
CO S
slisP
h<
i*
g 2 S
3
3
I
§ R
S "7
g? g
3
s § ° § §
2
8 § g
s S 5
R
§
g 2 § S
I— O (M CD
iF
SF
£
o
<=>
10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området, a 1 783 2 259 4 042 2 375 116 116 -1 667 -1 667 1 667
11 Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling, a 139 9 000 9 139 8 700 -300 -300 -439 -439 439
CO
avsnitt 233 Kontrollera mot PDF
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
O)
Skr. 2001/02:101
S g
$ s
g g
1 8
g g
a s
541 000 35 000 576 000 100 800 65 800 65 800 -475 200 -475 200
£
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
CXI
■6 2 -6 £ ! O
.2 > S ■= 2
un m o
■rr CD oo
un un ct>
un OO UD
E g)
É “S
14 826 237 443 12 288 -12 288 252 269 228 106 -9 337 -21 625 -24 163 -31 263 24 163
CO
b-
<
<
CQ
to
O)
CO
CM
CM
Po 01 Effektiv statsförvaltning 586 337 7 502 158 -19 000 8 069 495 7 460 265 -41 893 -22 893 -609 230 -609 245 609 230
1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a 4 389 2 158 6 547 1 817 -341 -341 -4 730 -4 745 4 730
2 Statliga tjänstepensioner m.m„ a 581 948 7 500 000 -19 000 8 062 948 7 458 448 -41 552 -22 552 -604 501 -604 501 604 501
LO
3 3S“SS ° S S
S S22SS " “ ~
Tj- —< OJ
CD
s s § S § s sss
3 ssssg ~ ~ ~
“? “? ' 'T 'T
3 8 8 § g § SgS
s s 3 § 5 ~ ~ ~ ~
T T ' T '
3 3 S K § 3 SRS
K 6? = S’ ° ~ ~
Ol 04 —< ' '
8 8 S § 8 3 sas
8 FSis
Ol 04 ' '
3 5 2 ~ S s sSe
i 1 g s g §
O> CT> 04 O- CO lT>
5 sis$= ’gs
S g g § S 8 $ ~ “
8 g, ~ oo <r r.
3 S
3 3
S 5
3 g
3 S
S oi
§
s
= isssS § s ~
s assss S ~ ~
T— —< OJ OO LO
Ol 04
5 5 S s
§ ess
OJ
oo
co
LO
o 10 oo o •—<
10 — o ir
to lo rs. o to
oo
CSJ
CT>
tO
CD
lO
co
oo
CSJ
to
to
CXI
CO
co
-3-
lo
oo
co
co
CO
o
CO
O
CO
CSJ
CSJ
o
CO
CO
CSJ
o
o
CO
CO
co
oo
to
lo
oo a
CSJ LO
to o
to o
to co
o
O
lO
to
CD
to
LO CSJ
OO OO
CO CT>
CSJ
co
E X
47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a 34544 274 773 -15283 294034 263303 -11 470 -11 470 -30731 -30 731 30731
48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, a 34 156 34 156 34 156
49 Mälardalens högskola: Grundutbildning, a 1427 347 694 -13 141 335 980 335 345 -12 349 -12 349 -635 -635 635
50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, a 2 000 2 000 2 000
51 Danshögskolan: Grundutbildning, a 24 404 24 404 24 404
76 Centrala studiestödsnämnden, a 6 534 351 995 15 900 374 429 352 230 235 -15 665 -22 199 -32 746 22 199
77 Överklagandemyndighet, a 5 000 2 500 7 500 6 154 1 154 -1 346 -1 346 -1496 1 346
78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, a 2 431 39 711 -2 952 -1 871 37 319 38 738 -973 1 979 1 419 -654 -1419
79 Distansutbildningsmyndigheten, a 60 843 60 843 31 130 -29 713 -29 713 -29 713 -31 538 29 713
80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., a 424 37 129 37 553 35 981 -1 148 -1 148 -1 572 -3 350 1 572
CD
2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, o 73 422 73 422 69 059 -4 363 -4363 -4 363 -4 363
3 Bidrag till kontakttolkutbildning, o 9 237 9 237 9 235 -2 -2 -2 -2
Csj
CSJ CSJ
O
Q-
Q_
avsnitt 234 Kontrollera mot PDF
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
IJIH
8 ~ s s §
2 “>
a S 3 ||
!§
» 3 1 -1
§8
rj’"
~ g 8 8 3
'T ' ' 2
§ B 2 8 S °
-T ' -r 23 S?
»Hs?
' OJ '
§?
i*i«
3 S 8 S S
' ' ' 2 8
a g ° | | °
T ° § §
“? -7
»HH
§ 8
I S PS
? 3 i § 8
a ~ 8 g £ °
CO UD CO
UD '
~ 3 g £ s
I!
JM»
8 g 8 § S
g g 8 g § 5
—< CO UD UD '
T 3 £ S
UD
~ 3 s " a
' ' 2
CD
co <—<
co
s
g g 2 8
3 S ’
C
c
s
s-liili
Hi
» s
iF
s
8
8
3 §
» ° 8
8 ~ 3
8 R S
s^lsgili
a
S 3
CZ3
OJ
8
co
g T 2
g
a
s
8 ~
3 3
§ g
3 § 2
S § =
S
s 5
CD
OO
CO
CO
§ § S 8 § 8
" 3 m 8
S 8
cr>
cr>
2
g § § 3
S 8 2 3
s
3
8 § 8
s
8
§
§
8
g §
§ "
8
CO
S K
” 8
s s
21
§3 8
§
2
§
s
£
hållbarhet, a 135 000 135 000 5 000 -130 000 -130 000 -130 000 -130 000 130 000
12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, a 1 000 1 000 -1 000 -1 000 -1 000 1 000
1999 18A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för
bostadsändamål m.m, a 1 033 1 033 -1 033 -1 033 1 033
co
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
8
GD
CD
O
CD CD
CD CD
cd cn
CD CD
CO
CD
CD
CD CD
CD CD
CD
CD
CD
CM
6 Glesbygdsverket, a 648 25 103 779 26 530 24449 -654 -1 433 -2 081 -2 834 2 081
7 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1995-1999, a 339 609 559 000 898 609 703 860 144 860 144 860 -194 749 -194 749 194 749
8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2000-2006, a 360 000 800 000 1 160000 482 180 -317 820 -317 820 -677 820 -677 820 677 820
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
9 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet, a 15 000 5 000 -10 005 9 995 -5 000 -5 000 -9 995 -9 995 9 995
10 Skydd för småskalig elproduktion, a 77 280 210 000 287 280 239 540 29 540 29 540 -47 740 -47 740 47 740
11 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor
i Barsebäcksverket, a -8 824 337 000 328 176 335 342 -1 658 -1 658 7 166 -26 534 -7 166
Cl
c
8
3=
CO
r^~
CXI
I*-
co
ir>
1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning och kollektiv forskning, a 4 603 240 263 -6 000 238 866 236 529 -3 734 2 266 -2 337 -9 537 2 337
2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, o 1 149 1 149 1 149
10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.,a 129 258 80 000 209 258 69 912 -10 088 -10 088 -139 346 -143 346 139 346
11 Fiskevård, a 4 384 20 000 24 384 19 916 -84 -84 -4 468 -5468 4468
12 Statens livsmedelsverk, a 14 717 119 655 -5 000 129 372 132 739 13 084 13 084 3 367 -223 -3 367
13 Livsmedelsekonomiska institutet, a 984 8 156 9 140 7 485 -671 -671 -1 654 -1 898 1 654
Po 38 Näringspolitik 332 769 1 645 649 35 840 -15 608 -1 108 1 998 650 1 677 664 32 015 -3 825 -320 986 -376 885 320 986
avsnitt 235 Kontrollera mot PDF
1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskost-
nader, a -3 109 183 537 30 300 210 728 215 813 32 276 1 976 5 085 -4 092 -5 085
2 Näringslivsutveckling, a 80 878 195 062 -1 000 -7 000 267 940 169 760 -25 302 -24 302 -98 180 -98 180 98 180
j|!»
l’|’“
H’
1’1’1
I’»
i
’Pp
g s
LO
<=>
CO
s £
s
!!
3 S 2
g » 2
2 2
—< en
g
oo
a
CO
3 -
CM
s -
S
§ s
s
CD
g g
s
1!
3 2 2
S g 2
lo oo
CM ■—■
m- cn
co
co
co
CD '
s
CO
S -r
T
8
T ' '
co •
CD
•<7
g s
LO
O
3
~ g
s
g 3
3 3 2
1 > CO
g S 2
£ 2
S
2 '
a
eo
3 -r
s
CO -a-
cm
'
2 3
?
! s
a
CD
g
S 3
2
g §
£ “ g
§ ° s
! -
g
co
CM
.—1 CM
CM
$
S §
s
1
5 *
2
S g
§ $ ’
§ ° §
i 2
g
r~.
"
CM
-=± CM
•—< LO
CM CM
8
§ £
§
g
5 g
§
§ £
å 3 £
£ a ~ £
§
2 g
g
S £
i
LO
r--. M-
2 £
2 2 g
a " ~
LO
S “
8
° S
s
s
8 §
§ g
5 S 5 S § 2 S
8
2 S
2
c So
s
oo
_< CO
2
£ g
2 2g
lo oo cr> cm
LO
2 ~
i
1
OO
CD
§ §
LO r—<
2
§3 § § § a
CM 1 •—1 r—1 CM
8
LO
S § § £ § SS
§ g □ S 2 2
I 8 3
g =o g ~ s s »
to
LO CM
Skr. 2001/02:101 BILAGA 7
2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting, r 1 845 793 2 066 200 -9 720 3 902 273 1 511 967 -554 233 -544 513 -2 390 306 -2 390 306 2 390 306
3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, o 19 190 233 1 671 181 20 861 414 20 861 414 1 671 181 0 0 0
4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o 700 700 500 -200 -200 -200 -200
UO 26 Anslag 92:1 Räntor på statsskulden 0 kr.
Förklaringar till korrigeringskolumnen i bilaga 7
Tusental kronor
UO/Anslag
Belopp
Förklaring
05 05:16
-262
Borttagning av en anslagspost som har blivit för gammal
06 06:01
-1 150
Beslut om indragning 2000 enligt beslut 2000-05-04 som ESV ej fått.
06 06:04
-10 642
Felaktigt 1999 till annan myndighet (RK)
06 06:06
-3 700
Felaktig korrigering av ESV 1999.
06 06:19
-1 119
Utgående saldo på obetecknade poster 1999 och 2000 som felaktigt fördes över till kommande år.
07 09:02
-523
Begränsad post 2000 som ej tog hänsyn till 2000.
08 10:05
77
Felaktigt begränsningsbelopp 1999 ändrades enl beslut 1999-12-16 som ESV ej fått.
08 12:03
118 650
Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 1999 och 2000.
08 12:05
934
Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 1999 och 2000.
08 12:06
2190
Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 2000.
09 13:01
31 552
Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 2000.
10 19:01
-300
Felaktig tolkning av beslut 2001-02-15 som avsåg 2000
1019:01
-36
avsnitt 236 Kontrollera mot PDF
Medgivet överskridande 1999 som inte togs ianspråk
11 20:04
-390
Medgivet överskridande 2000 som inte togs ianspråk
13 22:04
-4 441
Beslut 1999-03-31 som feltolkades 1999.
16 25:02
-40
Felsummering av 3% indraget 2000.
16 25:07
1756
Vänerskolan felaktigt utfall i RIKS redovisningen 1999.
16 25:09
-30
Indragning av anslagsmedel år 2000 beslut saknas.
16 25:21
-1
Korrigering enligt Årsredovisningen för Göteborgs universitet
16 25:23
2
Korrigering enligt utbildningsdepartementet
16 25:31
-6 936
Beslut 1999-06-10 som ESV inte fått 1999.
16 25:37
470
Felaktigt indrag 1999
16 25:41
-50
Skrivfel i regleringsbrev 2000
16 25:43
-7 914
Felaktigt korrigering 1999
16 25:54
-1
Korrigering enligt utbildningsdepartementet
16 25:56
-10 659
Felaktigt korrigering 1999
16 25:59
95
Fel mellan utgående ramöverföringsbelopp 1998 och ingående ramöverföringsbelopp 1999.
16 25:64
-2
Olika utfall 1997 i RIKS redovisningen och Årsredovisningen
16 25:71
15 342
Olika utfall 1998 i RIKS redovisningen och Årsredovisningen
16 25:75
1547
Felaktigt indrag 2000
16 25:81
9165
Enligt budgetprop. 2001/02:1
16 25:81
629
Ändring av indragning 1999
16 26:02
2
Fel i beslut 1999-12-22
16 26:09
-796
Utgående saldo på obetecknade poster 1998 och 1999 som felaktigt förts över till kommande år.
17 30:01
1950
Felaktigt utfall 1998 var på anslag 17N2 1997.
17 30:02
-437
Indrag 1998 ESV inget beslut
17N02 1997
-1 950
Felaktigt utfall 1998 borde varit på anslag 17 13:01
19 33:01
10 693
Felaktigt utfall 1998 anslag 19 A01
19A011998
-10 693
Felaktigt utfall 1999 borde varit på anslag 19 33:01
23 41:04
-1
Avrundningskorrigering
23 42:05
11050
Omföring från 23 43:01 enligt regleringsbrev
23 43:01
-11050
Omföring till 23 42:05 enligt regleringsbrev
23 43:14
-334
Korrigering enligt Jordbruksdepartementet
24 38:11
-1000
Enligt regleringsbrev 2000
24 38:21
-108
131 541
Indrag pga maximalt sparande på anslagspost 1999 ej gjorts av ESV.
34
Bilaga 8
Månads fördelade
inkomster
Skr. 2001/02:101 BILAGA 8
Bilaga 8
Månadsfördelade inkomster
Innehållsförteckning
Månadsfördelade inkomster.........................................................................
Skr. 2001/02:101 BILAGA 8
LO
5000 Kalkylmässiga inkomster
5100 Avskrivningar och amorteringar 940 248 55 000 200 324 14 578 239 623 219 973 210 750
5200 Statliga pensionsavgifter 7 506 563 660 652 574 440 556 194 537 925 1 138 527 548 662 591 075 589 894 424403 563 028 628 641 693 122
Totalt 5000 Kalkylmässiga inkomster 8 446 811 660 652 629 440 756 518 552 503 1 138 527 788 285 591 075 589 894 644 376 563 028 628 641 903 872
6000 Bidrag m.m. från EU
avsnitt 237 Kontrollera mot PDF
6100 Bidrag från EG:S jordbruksfond 7 084 152 369 372 819 991 3 787 737 266 127 222 273 680 976 122 056 152 311 37 171 59 942 92 301 473 896
CD
Bilaga 9
Månadsfördelade
utgifter
Skr. 2001/02:101 BILAGA 9
Bilaga 9
Månadsfördelade utgifter
Innehållsförteckning
Månadsfördelade utgifter.
.5
Skr. 2001/02:101 BILAGA 9
26 Statsskuldsräntor m.m. 81 259 874 11 332 433 5 809 077 6 750 396 9440 954 17 010 822 6 469 871 3 197 950 6444 984 2 617 902 -203 014 2 494 191 9 894309
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23 271 538 2 807 035 1 296 185 1 976 505 2 032 682 2 003 399 2 117 716 1 983 891 -257 092 1 778 754 1 756 011 1 822408 3 954 045
CD
Summa utgiftsområden - UO 26 640 776 566 55 866 455 48 352 204 49 883 329 52 821 188 48222 705 54 702 030 50 797 096 45 169 130 52 467 358 57 844 113 51 670 744 72 980 213
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 4 april 2002
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och
statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,
Ringholm, Bodström, Karlsson
z
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar skrivelse 2001/02:101
Årsredovisning för staten 2001